<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2987018</hangar_id>
 <dok_id>H2B331</dok_id>
 <rm>2014</rm>
 <beteckning>31</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2014:31</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>31</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2014-05-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-03-16 08:35:00</systemdatum>
 <publicerad>2014-05-20 00:00:00</publicerad>
 <titel>Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>titel</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H2B331/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H2B331</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H2B331</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;sou 2014 31 &lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 165px 0px 45px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 370px;padding: 0px;border:none;width: 178px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:611px;left:344px;z-index:-1;width:126px;height:69px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:126px;height:69px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 521px 0px 106px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 425px 76px;padding: 0px;border: none;width: 420px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 878px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 0px 76px;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 487px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 487px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 487px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_37 #dimg1 {position:absolute;top:160px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:651px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:93px;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:415px;height:93px;}




#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:512px;left:0px;z-index:-1;width:53px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:53px;height:1px;}




#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:576px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 71px;padding: 0px;border: none;width: 723px;}

#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:576px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:679px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:655px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:600px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:307px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:365px;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:415px;height:365px;}




#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:667px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:667px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:315px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:407px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:308px;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:416px;height:308px;}




#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:387px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:631px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:147px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:440px;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:413px;height:440px;}




#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_219 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:538px;left:59px;z-index:-1;width:431px;height:153px;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:431px;height:153px;}




#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:520px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}




#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:405px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:322px;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:416px;height:322px;}




#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:462px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_230 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_231 #dimg1 {position:absolute;top:655px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_232 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_232 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_244 #dimg1 {position:absolute;top:573px;left:59px;z-index:-1;width:431px;height:56px;}
#page_244 #dimg1 #img1 {width:431px;height:56px;}




#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_246 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_246 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:538px;left:68px;z-index:-1;width:431px;height:189px;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:431px;height:189px;}




#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_248 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_248 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_249 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_249 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:625px;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:416px;height:625px;}




#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 71px;padding: 0px;border: none;width: 723px;}

#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:583px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:144px;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:431px;height:144px;}




#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_258 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_258 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:439px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:82px;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:413px;height:82px;}




#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:679px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:285px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_265 #dimg1 {position:absolute;top:619px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_265 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_266 #dimg1 {position:absolute;top:679px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_266 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_267 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_267 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_268 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_268 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_269 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_269 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_270 #dimg1 {position:absolute;top:667px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_270 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_271 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_271 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_272 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_272 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_274 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:519px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}




#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_277 #dimg1 {position:absolute;top:197px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:547px;}
#page_277 #dimg1 #img1 {width:416px;height:547px;}




#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_279 #dimg1 {position:absolute;top:298px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:386px;}
#page_279 #dimg1 #img1 {width:415px;height:386px;}




#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_283 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:637px;}
#page_283 #dimg1 #img1 {width:415px;height:637px;}




#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_285 #dimg1 {position:absolute;top:335px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_285 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_286 #dimg1 {position:absolute;top:410px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:310px;}
#page_286 #dimg1 #img1 {width:416px;height:310px;}




#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_287 #dimg1 {position:absolute;top:167px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:553px;}
#page_287 #dimg1 #img1 {width:415px;height:553px;}




#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_288 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_288 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_289 #dimg1 {position:absolute;top:217px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:527px;}
#page_289 #dimg1 #img1 {width:415px;height:527px;}




#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_290 #dimg1 {position:absolute;top:362px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:339px;}
#page_290 #dimg1 #img1 {width:415px;height:339px;}




#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_291 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_291 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_292 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_293 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_293 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:425px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:98px;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:413px;height:98px;}




#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_297 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_297 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_298 #dimg1 {position:absolute;top:333px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:387px;}
#page_298 #dimg1 #img1 {width:415px;height:387px;}




#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_299 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:669px;}
#page_299 #dimg1 #img1 {width:416px;height:669px;}




#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 491px;}

#page_301 #dimg1 {position:absolute;top:411px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_301 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}




#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_302 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_302 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_303 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_303 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_304 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_304 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_305 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_305 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_306 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_306 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_308 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_308 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_309 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_309 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_310 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_310 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_311 #dimg1 {position:absolute;top:399px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:297px;}
#page_311 #dimg1 #img1 {width:415px;height:297px;}




#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_313 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_313 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_315 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_315 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_316 #dimg1 {position:absolute;top:318px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_316 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_317 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_317 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_318 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_318 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_319 #dimg1 {position:absolute;top:655px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_319 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_321 #dimg1 {position:absolute;top:315px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_321 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}




#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_324 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:522px;}
#page_324 #dimg1 #img1 {width:415px;height:522px;}




#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_327 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_327 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_330 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_330 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_331 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_331 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_332 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_332 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_333 #dimg1 {position:absolute;top:167px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:259px;}
#page_333 #dimg1 #img1 {width:432px;height:259px;}




#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_334 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_334 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_335 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_335 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_336 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_336 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_339 #dimg1 {position:absolute;top:387px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:59px;}
#page_339 #dimg1 #img1 {width:432px;height:59px;}




#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_340 #dimg1 {position:absolute;top:115px;left:58px;z-index:-1;width:431px;height:547px;}
#page_340 #dimg1 #img1 {width:431px;height:547px;}




#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_349 #dimg1 {position:absolute;top:667px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_349 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_370 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_370 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_371 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_371 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 98px 0px 138px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_395 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}

#page_395 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_395 #dimg1 #img1 {width:415px;height:24px;}




#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 98px 0px 185px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
#page_396 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 520px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 520px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 304px;overflow: hidden;}

#page_396 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:24px;}
#page_396 #dimg1 #img1 {width:416px;height:24px;}




.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: 20px 'Times New Roman';line-height: 26px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft5{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft6{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft7{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft8{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft9{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft10{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft11{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft12{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft13{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft14{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft15{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft16{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft17{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft18{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft19{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft20{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft21{font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft22{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft23{font: 1px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft24{font: 15px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft25{font: bold 15px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft26{font: bold 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft27{font: 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft28{font: 15px 'Arial';margin-left: 110px;line-height: 0px;}
.ft29{font: bold 10px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft30{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft31{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft32{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft33{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft34{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft35{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft36{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft37{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft38{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 16px;}
.ft39{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft40{font: italic 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft41{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft42{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft43{font: italic 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft44{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft45{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft46{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft47{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft48{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft49{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft50{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft51{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft52{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft53{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft54{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft55{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft56{font: 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft57{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft58{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft59{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft60{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft61{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft62{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft63{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft64{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft65{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft66{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft67{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft68{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft69{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft70{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft71{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft72{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft73{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft74{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft75{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft76{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft77{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft78{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft79{font: 11px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 14px;}
.ft80{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft81{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft82{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft83{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft84{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft85{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft86{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft87{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft88{font: 15px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft89{font: 11px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 12px;}
.ft90{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft91{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft92{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft93{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft94{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft95{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft96{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft97{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft98{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft99{font: 14px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft100{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft101{font: 13px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft102{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft103{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft104{font: 15px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft105{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft106{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft107{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft108{font: italic 12px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft109{font: 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft110{font: italic 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft111{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft112{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft113{font: 11px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 12px;}
.ft114{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft115{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft116{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft117{font: 11px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft118{font: 11px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 12px;}
.ft119{font: 11px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 14px;}
.ft120{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft121{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft122{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft123{font: 11px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 12px;}
.ft124{font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft125{font: 15px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 17px;}
.ft126{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft127{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft128{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft129{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft130{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft131{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft132{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft133{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft134{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft135{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft136{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft137{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft138{font: 15px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 18px;}
.ft139{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft140{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 20px;}
.ft141{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft142{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft143{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft144{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft145{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft146{font: italic 14px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft147{font: 14px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft148{font: 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft149{font: italic 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft150{font: 13px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft151{font: italic 13px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft152{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft153{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft154{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft155{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft156{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 16px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-right: 156px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-right: 232px;margin-top: 431px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 365px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 124px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-right: 81px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: left;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 321px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;padding-left: 321px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 321px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: right;padding-right: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;padding-left: 542px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p49{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p51{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: left;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: left;padding-right: 321px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p72{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p79{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p100{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 251px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 106px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p120{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 610px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p124{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p125{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 145px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 106px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p147{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 456px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p158{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 163px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 607px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p165{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 201px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: left;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 258px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p175{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p176{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p177{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p178{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p179{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p182{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p183{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p184{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p185{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p186{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p187{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 255px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 369px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p192{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 102px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p204{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p212{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p217{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p221{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p225{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 144px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p242{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 133px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p246{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 460px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p250{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 333px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 323px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p258{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 160px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 89px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 391px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 171px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p282{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 129px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 313px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p292{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p294{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 353px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p308{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 179px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 313px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 336px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p313{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 328px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p317{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 324px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p319{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p331{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 335px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 408px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: justify;padding-left: 95px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 95px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-left: 95px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p382{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p395{text-align: justify;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 403px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p402{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 85px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p404{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p406{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p411{text-align: left;padding-right: 367px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p420{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p421{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p424{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 312px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p432{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 448px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p442{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 78px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p455{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p458{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: justify;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-right: 346px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 109px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;padding-right: 352px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: left;padding-right: 338px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: left;padding-right: 366px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 149px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p479{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p480{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 340px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p483{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 318px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p487{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p488{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 100px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 134px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p495{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p498{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p501{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p506{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p511{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 424px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 128px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 401px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p523{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 417px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p527{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 92px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 353px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 287px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 179px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 148px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-right: 297px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p553{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p558{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 90px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 303px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 354px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p570{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 324px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p572{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p575{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 334px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p577{text-align: justify;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 86px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 89px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 337px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p583{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 308px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 305px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p588{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: left;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 104px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 306px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p600{text-align: left;margin-top: 237px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;margin-top: 248px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 324px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 83px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p614{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p616{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 130px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p618{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 89px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 323px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 117px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 130px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: justify;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 645px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 319px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 361px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 326px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 175px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p663{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p665{text-align: justify;padding-right: 304px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 244px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 335px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p680{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 402px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 306px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 332px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p702{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 129px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 42px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 42px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 42px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 42px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p712{text-align: justify;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 362px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 176px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 244px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p721{text-align: justify;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 383px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p723{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 99px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p729{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 103px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 218px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 432px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 365px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p741{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 97px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 356px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p747{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 307px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 324px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p754{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 102px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p756{text-align: left;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 371px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 115px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 366px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 646px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 136px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 9px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: right;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 376px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p777{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: left;padding-right: 393px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: left;padding-right: 307px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 389px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p783{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 314px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p784{text-align: left;padding-right: 330px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 151px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 164px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 91px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 332px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p794{text-align: left;padding-right: 324px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: left;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 78px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 165px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p799{text-align: left;padding-right: 384px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: justify;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;margin-top: 651px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 508px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 109px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p813{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p818{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 297px;margin-top: 294px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p820{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p824{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p831{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 245px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 92px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p840{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 143px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p842{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 310px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 421px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 298px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p856{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: justify;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: left;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p869{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 88px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -59px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 85px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 378px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: left;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p879{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p882{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p883{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p884{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p886{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p887{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p888{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p889{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p890{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p891{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p892{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p896{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p898{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p899{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p901{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p902{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p903{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p904{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p905{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: left;padding-right: 308px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p910{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p912{text-align: left;padding-right: 347px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: left;padding-right: 349px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: left;padding-right: 457px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 180px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p920{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p921{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p922{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p924{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 465px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p927{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p930{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 298px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p931{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 158px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p938{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 99px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: left;padding-left: 213px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 541px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;}
.p947{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 17px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p951{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p952{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p953{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p955{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p956{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 56px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p958{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p959{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p960{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 176px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p962{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 165px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p963{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 187px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p964{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 192px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p965{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 175px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p966{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 181px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p967{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 184px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p968{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 188px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p969{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p974{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: left;padding-right: 47px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p977{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p978{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p979{text-align: left;padding-right: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p981{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p982{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p983{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 115px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p984{text-align: justify;padding-right: 110px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p988{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p989{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 125px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p990{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 102px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p992{text-align: left;padding-left: 12px;padding-right: 113px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: -2px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 403px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 444px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 37px;}
.tr2{height: 38px;}
.tr3{height: 31px;}
.tr4{height: 19px;}
.tr5{height: 28px;}
.tr6{height: 18px;}
.tr7{height: 17px;}
.tr8{height: 60px;}
.tr9{height: 16px;}
.tr10{height: 51px;}
.tr11{height: 50px;}
.tr12{height: 20px;}
.tr13{height: 27px;}
.tr14{height: 52px;}
.tr15{height: 860px;}
.tr16{height: 0px;}
.tr17{height: 495px;}
.tr18{height: 30px;}
.tr19{height: 48px;}
.tr20{height: 47px;}
.tr21{height: 22px;}
.tr22{height: 14px;}
.tr23{height: 35px;}

.t0{width: 416px;margin-top: 167px;font: bold 15px 'Arial';}
.t1{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t2{width: 482px;font: 15px 'Arial';}
.t3{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t4{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t5{width: 416px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t6{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t7{width: 856px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t8{width: 543px;font: 15px 'Arial';}
.t9{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t10{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t11{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: 15px 'Arial';}
.t12{width: 416px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t13{width: 410px;margin-left: 76px;margin-top: 154px;font: 15px 'Arial';}
.t14{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t15{width: 411px;font: 15px 'Arial';}
.t16{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t17{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t18{width: 415px;margin-top: 12px;font: 15px 'Arial';}
.t19{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 17px;font: italic 15px 'Arial';}
.t20{width: 487px;margin-left: 5px;font: bold 9px 'Arial';}
.t21{width: 416px;margin-top: 11px;font: 15px 'Arial';}
.t22{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t23{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 8px;font: 15px 'Arial';}
.t24{width: 487px;margin-left: 8px;font: bold 9px 'Arial';}
.t25{width: 487px;margin-left: 9px;font: bold 8px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B3311x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Visselblåsare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Betänkande av Utredningen om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft2"&gt;Stockholm 2014&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p4 ft4"&gt;SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: &lt;NOBR&gt;08-598 191 90&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; order.fritzes@nj.se fritzes.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft6"&gt;För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft7"&gt;Svara på remiss – hur och varför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Statsrådsberedningen, SB PM 2003:3 (reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft6"&gt;En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft6"&gt;Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft6"&gt;Omslag: Elanders Sverige AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft6"&gt;Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft6"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-24116-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;ISSN &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p13 ft9"&gt;Till statsrådet och chefen för Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Regeringen beslutade den 14 februari 2013 att en särskild utredare skulle tillsättas för att se över skyddet för arbetstagare som slår larm om olika former av missförhållanden, oegentligheter eller brott och föreslå åtgärder som syftar till att stärka skyddet och skapa ett tydligare regelverk (dir. 2013:16).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;Som särskild utredare förordnades från och med den 18 februari 2013 justitierådet Per Virdesten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;Från och med den 23 april 2013 förordnades som experter i utredningen ämnesrådet Jacob Aspegren, rättssakkunniga Katarina Berglund Siegbahn och Maria Fjellman Lundqvist samt kanslirådet Hedvig Forsselius.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Som ledamöter i en till utredningen knuten referensgrupp förordnades från och med den 23 april 2013 arbetsrättsjuristen Niklas Beckman, Svenskt Näringsliv, juristen Lise Donovan, TCO, arbetsrättsjuristen Carl Durling, Arbetsgivarverket, juristen Helena Larsson, Saco, juristen Sofie Rehnström, LO, arbetsrättsjuristen Göran Söderlöf, SKL, och juristen Alice Teodorescu, Företagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft10"&gt;Som sekreterare i utredningen anställdes från och med den 29 april 2013 doktoranden Per Larsson och från och med den 27 maj 2013 hovrättsassessorn Per Lindblom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;Utredningen, som har antagit namnet Utredningen om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm, får härmed överlämna betänkandet &lt;SPAN class="ft12"&gt;Visselblåsare – Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden &lt;/SPAN&gt;(SOU 2014:31).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p18 ft10"&gt;Utredningens uppdrag är härmed slutfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft10"&gt;Stockholm i maj 2014&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft10"&gt;Per Virdesten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft10"&gt;/Per Lindblom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft10"&gt;Per Larsson&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p0 ft13"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p23 ft14"&gt;Förkortningar.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p23 ft14"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td0"&gt;&lt;P class="p23 ft14"&gt;Summary ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p23 ft14"&gt;Författningsförslag .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft15"&gt;Utredningens uppdrag och genomförande .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;Utredningens uppdrag.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Några utgångspunkter för utredningen utifrån&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;kommittédirektivet ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;Utredningens arbete ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;Utredningens disposition ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p28 ft14"&gt;Om visselblåsning ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;Några språkliga reflektioner och överväganden.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;En kort beskrivning av företeelsen visselblåsning .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;Definitioner av visselblåsning .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;Begreppet visselblåsnings ursprung och spridning ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;2.4.1 Begreppets uppkomst i det tidiga &lt;NOBR&gt;1970-talets&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;USA ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;2.4.2 Begreppets spridning till Europa .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;2.4.3 Visselblåsning i Sverige.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p30 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;Framväxten av reglering av visselblåsning ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;2.5.1 Reglering som inte direkt tillkommit för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;skydda visselblåsare.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;2.5.2 Särskilda skyddsregleringar för visselblåsare...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;2.5.3 Internationella överenskommelser om skydd av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;visselblåsare ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;2.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;Visselblåsning som interna rapporteringsordningar ..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;2.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Visselblåsning och korruption.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;2.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Sammanfattning........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p31 ft14"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;Nyckelmoment vid en reglering av stärkt skydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;arbetstagare som slår larm...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Vilka som ska omfattas av skyddet .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Vilka förhållanden larmet ska avse ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Kännedom om missförhållanden.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;Mottagare av och kanaler för larm om missförhållanden ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Skydd för visselblåsares identitet och rätten till anonym&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;visselblåsning ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;3.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Skydd för visselblåsare och lojalitet ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;3.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Repressalier ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;3.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Sanktioner .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Gällande rätt ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p34 ft16"&gt;Yttrandefrihet och meddelarskydd .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;4.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Inledning........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;4.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Rättskällor .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;4.1.3 Yttrande- och informationsfriheten enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;regeringsformen ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;4.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;Tryckfrihetsförordningen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;yttrandefrihetsgrundlagen ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;4.1.5 Grundlagarna skyddar mot ingripanden från det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;allmänna .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft19"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p37 ft10"&gt;4.1.6 Avtal om tystnadsplikt är inte bindande inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;offentlig sektor .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p37 ft10"&gt;4.1.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Yttrande- och meddelarfrihet för privatanställda .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p37 ft10"&gt;4.1.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Sammanfattning ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td12"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Allmänt om det arbetsrättsliga skyddet för arbetstagare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;som slår larm ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;4.3 Skydd mot ogrundat skiljande från anställning .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;4.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Allmänt om anställningsskyddet .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p39 ft16"&gt;4.3.2 Skydd mot uppsägning utan saklig grund ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p39 ft16"&gt;4.3.3 Skydd mot ogrundat avskedande.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;4.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Provocerade uppsägningar m.m...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;4.4 Skydd mot åtgärder under pågående anställning ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;4.4.1 Arbetsgivaren har en långtgående men inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;oinskränkt arbetsledningsrätt ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;4.4.2 Bastubadarprincipen – skydd mot vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;ingripande omplaceringar.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;4.4.3 Skydd mot åtgärder som syftar till att framtvinga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;en uppsägning ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;4.4.4 Skydd mot andra arbetsledningsåtgärder som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;strider mot god sed.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p39 ft16"&gt;4.4.5 Trakasserier kan utgöra brott ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;4.4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Kollektivavtalsregleringar om förflyttning .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;4.4.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Disciplinpåföljder .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;Lojalitetsplikten .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;4.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Innehållet i lojalitetsplikten .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p39 ft16"&gt;4.5.2 Lojalitetspliktens utsträckning i tiden.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p39 ft22"&gt;4.5.3 Särskilt om lojalitetsplikten inom offentlig sektor.....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;4.5.4 I lojalitetsplikten ingår en tystnadsplikt – i vart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;fall inom privat sektor ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td15"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;Kritikrätten...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;4.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Inledning .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;4.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Privatanställdas kritikrätt .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;4.6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Offentliganställdas kritikrätt .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;4.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td15"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;Företagshemligheter ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p39 ft22"&gt;4.7.1 Vilken typ av information som omfattas ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft19"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;P class="p0 ft20"&gt;Innehåll SOU 2014:31&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;4.7.2 Avslöjande av vissa förhållanden omfattas inte av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;lagen .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;4.7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Sammanfattning ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;4.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Arbetsmiljö .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;4.8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Allmänt ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;4.8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Arbetsmiljölagen .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft16"&gt;4.8.3 Föreskrifter mot kränkande särbehandling ...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;4.8.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Skyddsombud..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;114&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;4.8.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Sammanfattning ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;4.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Skyldighet att rapportera .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;4.9.1 En skyldighet att rapportera kan följa av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;anställningsavtalet .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;4.9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;Rapporteringsskyldighet enligt arbetsgivarens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;ensidiga riktlinjer.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;4.9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;Lagstadgade rapporteringsskyldigheter .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Internationella åtaganden ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Inledning .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Förenta nationerna (FN) .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;5.2.1 FN:s konvention mot korruption (UNCAC) .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;5.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;Internationella arbetsorganisationens (ILO)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;konvention nummer 158 ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Europeiska unionen (EU)......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;129&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft16"&gt;5.3.1 EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;129&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;5.3.2 EU:s dataskyddsreglering och behandlingen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft16"&gt;personuppgifter inom whistleblowingsystem ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft16"&gt;5.3.3 Förslag till en ny, allmän dataskyddsförordning.......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;5.3.4 EU- direktiv och förordningar på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;finansmarknadsområdet .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Europarådet ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;5.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Europakonventionen ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;5.4.2 Europarådets straffrättsliga konvention om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;korruption ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;144&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;5.4.3 Europarådets civilrättsliga konvention om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;korruption ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;146&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;5.4.4 Europarådets rekommendation om skydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;visselblåsare .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td22"&gt;&lt;P class="p41 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p25 ft23"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;5.4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Europarådets parlamentariska församlings&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;(PACE) resolution och rekommendation om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;skydd för visselblåsare ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;5.4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Europarådets parlamentariska församlings&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;resolution om nationell säkerhet och tillgång till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;information .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Organisationen för ekonomiskt samarbete och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p39 ft3"&gt;utveckling (OECD)...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;154&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;5.5.1 OECD:s konvention om bekämpning av mutor i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;internationella affärstransaktioner .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;154&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft25"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft25"&gt;Utländska förhållanden .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td27"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;6.1.1 .................Bakgrund till de norska varslingsreglerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;6.1.2 ....Kort redogörelse för varslingsreglernas innebörd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;156&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td26"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;6.1.3 ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Erfarenheter av varslingsreglerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Andra ...........................................................................länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;162&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td26"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;6.2.1 .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;162&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td26"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;6.2.2 .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;167&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td26"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;6.2.3 ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td27"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft25"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft25"&gt;Annat .............................................utredningsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Värna ...............................yttrandefriheten (SOU 1983:70)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Meddelarrätt ................................................(SOU 1990:12)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td25"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Yttrandefrihet ....................för privatanställda (Ds 2001:9)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;172&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;finansierad verksamhet (SOU 2013:79) ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;172&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p44 ft27"&gt;7.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-regler&lt;/NOBR&gt; om visselblåsarsystem på finansmarknaden .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;7.5.1 Förstärkta kapitaltäckningsregler (SOU 2013:65) ...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;7.5.2 2013 års värdepappersmarknadsutredning ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;7.5.3 Utredningen om bekämpning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;marknadsmissbruk......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p44 ft27"&gt;7.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft24"&gt;Vissa andra utredningar .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;175&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft29"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft23"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p31 ft14"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft30"&gt;Kunskapsunderlag om visselblåsning ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;177&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Förekomsten av visselblåsning i arbetslivet..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;177&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Attityder till visselblåsning ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;179&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Förekomsten av och rädsla för repressalier mot&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;visselblåsare.............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;8.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft16"&gt;Orsakerna till att arbetstagare inte slår larm ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;182&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;8.4.1 Finns det tecken på en minskad benägenhet för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;arbetstagare att slå larm?.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;183&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;8.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Slutsatser .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft15"&gt;Interna rutiner för rapportering...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft3"&gt;Förekomsten av interna visselblåsarsystem ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;9.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Privat sektor ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;186&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;9.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft3"&gt;Offentlig sektor ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;188&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft16"&gt;Interna rapporteringsordningar och arbetsmiljöfrågor........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;190&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Medbestämmande vid utformningen av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;rapporteringsordningar ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;190&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;9.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;Personuppgifter ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;191&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;9.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;Särskilda hänsyn inom den offentliga sektorn......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;194&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Andra skyddsvärda intressen ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;Lojaliteten inom en verksamhet ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft10"&gt;Skyddet för arbetsgivares företagshemligheter,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;kommersiella intressen och goodwill/renommé ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;10.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;Arbetsledningsrätten..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;198&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;10.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;Svenska företags konkurrenskraft.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;198&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;10.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;Principen att avtal (om tystnadsplikt) ska hållas..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;10.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;Integritetsskydd .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft19"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft14"&gt;Det behövs en reglering om stärkt skydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft14"&gt;arbetstagare som slår larm ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;Allmänt ...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;Behovet av stärkt skydd har framförts i många&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;sammanhang ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;203&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;11.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft22"&gt;Potentiella visselblåsare kan ofta antas avstå från att slå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;larm .........................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;11.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;Särskilt om Sveriges internationella åtaganden ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;11.4.1 Allmänt........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;11.4.2 Gällande rätt får anses uppfylla de krav på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;repressalieskydd som följer av Sveriges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;internationella åtaganden ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;206&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;11.4.3 I vissa avseenden uppfylls kraven på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p50 ft16"&gt;repressalieskydd med liten marginal..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;206&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;11.4.4 Det finns skäl för en översyn beträffande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p50 ft16"&gt;generella regler om rapporteringsrutiner ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;207&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;11.4.5 Slutsats.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;11.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;Behovet av stärkt skydd kan vara särskilt starkt i vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;fall............................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;209&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;11.5.1 Skydd mot mindre ingripande åtgärder under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;pågående anställning ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;209&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;11.5.2 Skyddets gräns kan uppfattas som oklar ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;211&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;11.5.3 Vissa särskilda grupper arbetstagare ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;211&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;11.5.4 Rutiner och kanaler för visselblåsning ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;212&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;11.5.5 Identitetsskydd ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;213&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;11.5.6 Sammanfattning i punktform.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;213&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;11.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;Skälen mot att stärka skyddet är inte tillräckligt starka ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;214&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;11.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;Utredningens slutsats – det bör införas ett stärkt skydd ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft14"&gt;En ny lag.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;En särskild lag ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;12.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;Lagens syfte ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;218&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;12.2.1 Lagens syfte bör vara att ge arbetstagare stärkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;skydd ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;218&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;12.2.2 Vad som avses med ett ”stärkt” skydd ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td37"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td35"&gt;&lt;P class="p49 ft19"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;P class="p0 ft20"&gt;Innehåll SOU 2014:31&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft14"&gt;Tillämpningsområde .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;13.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;Endast arbetstagare men alla arbetstagare bör omfattas ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;13.1.1 Uppdragets omfattning ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;13.1.2 Internationell och utländsk rätt .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft10"&gt;13.1.3 Arbetstagare inom såväl offentlig som privat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;sektor bör omfattas.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;13.1.4 Vilka som ska anses vara arbetstagare........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;13.1.5 Vissa arbetstagare omfattas inte av LAS....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft10"&gt;13.1.6 Arbetstagare med företagsledande ställning bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;omfattas .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;13.1.7 Även övriga arbetstagare som är undantagna från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;LAS bör omfattas ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;226&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;13.1.8 Andra än arbetstagare bör inte omfattas ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;226&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;13.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;Alla typer av arbetsgivare bör omfattas ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;13.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft10"&gt;Lagen bör gälla larm om allvarliga missförhållanden i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;arbetsgivarens verksamhet .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;13.3.1 Vad som avses med att ”slå larm”...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft22"&gt;13.3.2 Vad som avses med allvarliga missförhållanden i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;arbetsgivarens verksamhet..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;232&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;13.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;Lagens tillämplighet i gränsöverskridande situationer.........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;232&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;13.4.1 Allmänt ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;233&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;13.4.2 Allvarliga missförhållanden som skett utomlands ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;234&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;13.4.3 Utstationerade arbetstagare .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;234&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft14"&gt;Hur skyddet bör se ut................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;237&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;14.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft10"&gt;En förenklad reglering – olika regler för interna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;respektive externa larm ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;237&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft10"&gt;14.1.1 Regleringen bör innebära en förenkling och ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;förtydligande ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;237&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft10"&gt;14.1.2 Reglerna i korthet för interna respektive externa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;larm ..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;240&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;14.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft10"&gt;Allvarliga missförhållanden – vid både interna och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;externa larm ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;241&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;14.2.1 Allmänt ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;241&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;14.2.2 Gällande rätt ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;242&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;14.2.3 Internationella åtaganden ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;243&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;14.2.4 Utländsk rätt ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;244&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td24"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;14.2.5 Det bör krävas att larmet avser allvarliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;missförhållanden.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;244&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;14.2.6 Brott med fängelse i straffskalan ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;246&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;14.2.7 Andra med brott jämförliga missförhållanden..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;248&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;14.2.8 Förhållandet till FHL .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;254&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;14.3 Interna larm och larm till arbetstagarorganisation ..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;256&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;14.3.1 Inledning .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;256&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;14.3.2 Interna larm.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;256&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;14.3.3 Larm till arbetstagarorganisation...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;259&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;14.3.4 Närmare om förutsättningarna för stärkt skydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;vid interna larm och larm till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;arbetstagarorganisation ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;14.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;Externa larm ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;262&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;14.4.1 Larm till myndigheter.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;262&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;14.4.2 Larm genom offentliggörande av uppgifter ..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;14.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;Arbetstagaren bör som huvudregel först ha slagit larm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;internt .....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;265&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;14.5.1 Allmänt........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;266&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;14.5.2 Som huvudregel bör ett externt larm föregås av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p50 ft16"&gt;ett internt larm som arbetsgivaren inte agerat på .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;267&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;14.5.3 Andra fall då externa larm kan vara befogade ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;270&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;14.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;Vid externa larm bör det krävas fog för att uppgifterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;är riktiga..................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;272&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;14.6.1 Allmänt........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;272&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;14.6.2 Utländsk och internationell rätt ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;274&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;14.6.3 Det bör krävas att arbetstagaren har fog för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;sakförhållandena är riktiga .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;14.6.4 Sammanfattning ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;14.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;Skydd mot repressalier ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;14.7.1 Allmänt........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;14.7.2 Forskning om repressalier mot visselblåsare ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;14.7.3 Utländsk och internationell rätt ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;14.7.4 Diskrimineringslagens repressalieförbud ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;278&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;14.7.5 Tryck- och yttrandefrihetsrättens repressalieförbud...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;14.7.6 Utredningens förslag ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;14.7.7 Frågan om orsakssamband .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;14.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;Skyddets förhållande till rapporteringsskyldigheter............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;284&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p49 ft19"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p30 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p31 ft14"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft15"&gt;Undantag från det stärkta skyddet vid brott .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;15.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;Arbetstagares brott som inte begås genom larmet...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;15.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;Arbetstagares brott som begås genom larmet ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;288&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;15.2.1 Ingen straffrättslig ansvarsfrihet vid arbetstagares&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;larm ..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;288&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;15.2.2 Undantag från det stärkta skyddet om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;arbetstagaren genom larmet begår brott....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p31 ft14"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;Sanktioner ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;16.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Skadestånd ..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;16.1.1 Allmänt ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;16.1.2 Brott mot repressalieförbudet bör sanktioneras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;med skadestånd ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;294&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;16.1.3 Hur skadeståndet bör beräknas..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;16.1.4 Jämkning av skadestånd..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;16.1.5 Någon begränsningsregel bör inte införas ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;16.1.6 Frågan om lagkonflikter .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;296&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;16.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;Några regler om ogiltighet bör inte införas..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;297&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p31 ft14"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;Rättegången.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;299&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;17.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;Lagen om rättegången i arbetstvister bör tillämpas .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;299&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;17.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;Sekretess bör gälla i mål om arbetstagare som slår larm ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;17.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;En bevisregel efter diskrimineringslagens mönster bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;gälla..........................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;301&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;17.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Preskription ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p31 ft14"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft15"&gt;Lagens förhållande till annan rätt och avtal .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;305&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;18.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;Förhållandet till annan lagstiftning .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;305&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;18.1.1 Skyddet för visselblåsare bör inte regleras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;exklusivt i den nya lagen .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;305&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;18.1.2 Förhållandet till annan lagstiftning bör inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p32 ft3"&gt;regleras särskilt ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;18.1.3 Lagens förhållande till LAS ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;307&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;18.1.4 Lagens förhållande till FHL .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;308&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft19"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;18.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;Lagens förhållande till avtal ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;309&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;18.2.1 Lagen bör som huvudregel vara tvingande till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;arbetstagarens förmån ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;309&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;18.2.2 Avvikelser bör få göras genom centrala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;kollektivavtal ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;310&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;18.2.3 Vilka avvikelser som bör kunna göras .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;18.2.4 Förhållandet till grundlagarna....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;18.2.5 Förhållandet till internationella åtaganden ...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft22"&gt;18.2.6 Närmare om lagens förhållande till andra avtal än&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;centrala kollektivavtal.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;312&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;18.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;Lagens förhållande till skadeståndsrätten.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;18.3.1 Inget undantag från det förstärkta skyddet vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;skadeståndsansvar .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;18.3.2 Ingen frihet från skadeståndsansvar vid stärkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;skydd ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;314&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft15"&gt;Rutiner och andra åtgärder för att underlätta larm om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft14"&gt;missförhållanden......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;19.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;Skyldighet för arbetsgivare att ha rutiner för larm eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;vidta andra åtgärder................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;19.1.1 Krav i diskrimineringslagen på aktiva åtgärder .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;19.1.2 Arbetsmiljölagens allmänna skyldigheter .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;19.1.3 Europarådets rekommendation om skydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;visselblåsare .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;319&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;19.1.4 Norsk rätt....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;319&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;19.1.5 Utredningens förslag ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;320&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft15"&gt;Skydd för visselblåsarens identitet .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;327&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;20.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;En tystnadsplikt för den som mottagit uppgifter enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;en intern rutin ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;327&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;20.1.1 Allmänt........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;327&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;20.1.2 Intressen som måste beaktas......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;328&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;20.1.3 Skäl för en tystnadsplikt.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;328&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft16"&gt;20.1.4 Vissa begränsningar bör gälla för en tystnadsplikt ...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;329&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;20.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;En sekretessbestämmelse bör införas till skydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;visselblåsares identitet............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;332&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;20.2.1 Allmänt........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;332&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p48 ft3"&gt;20.2.2 Intressen som måste beaktas......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;332&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td37"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td35"&gt;&lt;P class="p49 ft19"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;P class="p0 ft20"&gt;Innehåll SOU 2014:31&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;20.2.3 Skäl för en sekretessregel............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft22"&gt;20.2.4 Överväganden om den närmare utformningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;en sekretessregel..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft14"&gt;Avslutande reflektioner..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;337&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;21.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;Framtida behov av utvärdering..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;337&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;21.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;Behov av information och stöd .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;338&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft14"&gt;Ikraftträdande ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;341&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft15"&gt;Konsekvensbeskrivning .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;343&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;23.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;Inledning .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;343&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;23.1.1 Problem och syftet med förändringarna....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;343&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;23.1.2 Utredningens förslag ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;344&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;23.1.3 Alternativa förslag.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;345&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;23.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;Berörda parter och processer .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;346&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;23.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft10"&gt;En ökning av antalet tvister kan förväntas på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;den nya lagen ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;346&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;23.3.1 Allmänt ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;346&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;23.3.2 Antalet uppsägningstvister i Sverige ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;347&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;23.3.3 Antalet mål och ärenden om ”varsling” i Norge .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;348&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;23.3.4 Antalet diskrimineringsmål ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;349&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;23.3.5 Sammanfattning ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;352&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;23.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;Konsekvenser för företag.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;352&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;23.4.1 Vilka företag påverkas? ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;352&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;23.4.2 Ökade kostnader för domstolstvister........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;353&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;23.4.3 Ökade kostnader för tvister utanför domstol ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;354&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;23.4.4 Administrativa kostnader i samband med tvister......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;355&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;23.4.5 Ökade kostnader för arbetsmiljöarbete.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;355&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;23.4.6 Andra effekter för företag ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;359&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;23.4.7 De alternativa förslagen ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;361&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;23.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;Konsekvenser för offentlig verksamhet ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;361&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;23.5.1 Staten, kommuner och landsting som arbetsgivare......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;361&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;23.5.2 Ökade kostnader för domstolarna .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;361&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;23.5.3 Ökade kostnader för Arbetsmiljöverket ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;361&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;23.5.4 De alternativa förslagen ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;363&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td33"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;P class="p0 ft20"&gt;SOU 2014:31 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;23.5.5 Finansiering av förslagen............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;363&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;23.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;Konsekvenser för arbetstagare ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;364&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;23.6.1 Utredningens förslag ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;364&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;23.6.2 De alternativa förslagen..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;364&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;23.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;Sveriges internationella åtaganden ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;365&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;23.7.1 Utredningens förslag ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;365&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;23.7.2 De alternativa förslagen..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;366&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;23.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td42"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Konsekvenser för arbets- och avtalsrätten samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;meddelarskyddet ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;366&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;23.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Konsekvenser för brottsligheten och det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;brottsförebyggande arbetet ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;366&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;23.10Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;män..........................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;367&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;23.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;Övriga konsekvenser .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;368&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;23.12Ikraftträdande och informationsinsatser..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;368&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;23.13Sammanfattning .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;368&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p52 ft14"&gt;Författningskommentar .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;371&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;24.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Förslaget till lag om stärkt skydd för arbetstagare som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p52 ft16"&gt;slår larm om allvarliga missförhållanden...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;371&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;24.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Förslaget till lag om ändring i arbetsmiljölagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;(1977:1160).............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;392&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;24.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p52 ft3"&gt;sekretesslagen (2009:400)......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;394&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;Referenser ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;397&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;Bilaga 1 Kommittédirektiv 2013:16...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;405&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft19"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;P class="p54 ft13"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;anförd, anfört&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;a.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;anfört arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;bet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;betänkande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Brå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Brottsförebyggande rådet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;direktiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Ds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;departementsserien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;f.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;och följande sida&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;ff.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;och följande sidor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;FHL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;lagen (1990:409) om skydd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;företagshemligheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;FN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Förenta nationerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;GRECO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Group of States against&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;corruption&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;ILO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;International Labour&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Organization&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;IVO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Inspektionen för vård och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;omsorg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;JK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Justitiekanslern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;JO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Riksdagens ombudsmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;LO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Landsorganisationen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;LAS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;lagen (1982:80) om anställ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;ningsskydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;LSS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;lagen (1993:387) om stöd och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;service till vissa funktions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;hindrade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft19"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;MBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;lagen (1976:580) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;medbestämmande i arbetslivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;NJA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Nytt juridiskt arkiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;NHO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Næringslivets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Hovedorganisasjon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;NOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Norges offentlige utredninger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;OECD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Organisation for&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Economic&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;Co-operation&lt;/NOBR&gt; and Development&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;OSL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;offentlighets- och sekretess-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;lagen (2009:400)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;PIDA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Public Interest Disclosure Act&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;prop.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;proposition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;PuL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;personuppgiftslagen (1998:204)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;RF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td47"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;regeringsformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;rskr.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;riksdagens skrivelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Saco&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Sveriges akademikers central-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;SKL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Sveriges Kommuner och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;SOSFS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td47"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Socialstyrelsens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;författningssamling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;SoL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;socialtjänstlagen (2001:453)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;SOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;statens offentliga utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;SOX&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Sarbanes Oxley Act 2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;SCB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Statistiska centralbyrån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;TCO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td47"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Tjänstemännens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;Centralorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;TF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;tryckfrihetsförordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;YGL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;UNCAC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;United&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Nations&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Convention&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;against Corruption&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;UNODC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;United&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td50"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Nations&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;Office on&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Drugs and Crime&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft19"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;P class="p0 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft31"&gt;Bakgrunden och motiven till förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft14"&gt;Det saknas en särskild skyddslagstiftning för arbetstagare som slår larm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft32"&gt;Det finns i svensk rätt ingen särskild skyddslagstiftning för arbets- tagare som slår larm om missförhållanden. Vid arbetstagares larm tillämpas därför en rad olika rättsregler från olika rättsområden. Rättsläget kan sägas vara både svåröverskådligt och komplext.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft14"&gt;Visselblåsning är ett viktigt samhällsintresse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft33"&gt;Det är ett viktigt samhällsintresse att arbetstagare som iakttar allvarliga missförhållanden i verksamheten slår larm om dessa missförhållanden. Genom arbetstagares larm kan allvarliga missför- hållanden komma fram, åtgärdas eller undanröjas. Genom arbets- tagares larm om allvarliga missförhållanden kan också allmänheten ges information om samhällsskadliga företeelser som till exempel korruption, miljöförstöring, marknadsmissbruk och vanvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft14"&gt;Arbetstagare avstår ofta från att slå larm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft33"&gt;Studier visar att arbetstagare som får kännedom om missförhållanden ofta avstår från att slå larm. Det kan finnas flera skäl till detta. Ett skäl kan vara att arbetstagaren är rädd för att drabbas av repressalier. Ett annat skäl kan vara att arbetstagaren är osäker på vilket skydd han eller hon skulle ha vid ett larm. Ett tredje skäl kan vara att det råder otydlighet i fråga om hur arbetstagaren ska gå tillväga och till vem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft19"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;P class="p0 ft20"&gt;Sammanfattning SOU 2014:31&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft10"&gt;arbetstagaren ska vända sig med uppgifter om allvarliga missför- hållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft14"&gt;Förstärkt skydd och tydligare regler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft33"&gt;Utredningens förslag är avsedda att förstärka skyddet för arbetstagare genom tydliga och lättillämpade regler som ger en rätt till skadestånd för arbetstagare som drabbas av repressalier på grund av larm. Förslagen är också avsedda att stärka skyddet för arbetstagare genom att det ställs krav på arbetsgivare att underlätta för interna larm om allvarliga missförhållanden genom rutiner eller andra åtgärder. Vidare är förslagen avsedda att förstärka skyddet genom att arbetstagarens identitet skyddas, oavsett om arbetstagaren slår larm internt, till en myndighet eller genom att offentliggöra uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;Följande utgångspunkter har särskilt beaktats i utredningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Arbetstagares skydd vid larm om allvarliga missförhållanden behöver förstärkas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Reglerna om det stärkta skyddet för arbetstagare som slår larm ska vara tydliga och lättillämpade. I detta ligger att antalet kriterier som styr bedömningen av när det stärkta skyddet inträder bör minimeras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Det stärkta skyddet ska beakta andra skyddsvärda intressen, t.ex. arbetsgivares intresse av att undvika renomméskador. Kriterierna som styr bedömningen måste därför viktas på ett sådant sätt att en rimlig avvägning görs mellan olika intressen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Arbetsmarknadens parter ska i möjligaste mån kunna reglera det stärkta skyddet genom kollektivavtal. Den svenska arbets- marknadsmodellen bör alltså så långt som möjligt respekteras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft19"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft31"&gt;Förslagen i korthet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;Utredningen lämnar huvudsakligen följande tre förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;En ny arbetsrättslig lag om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;En ny regel i arbetsmiljölagen (1977:1160) som innebär en skyldighet för alla arbetsgivare att – i den utsträckning verksam- heten kräver det – antingen se till att det finns rutiner för interna larm om allvarliga missförhållanden eller vidta andra åtgärder som underlättar sådana larm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Regler till skydd för identiteten på de arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft31"&gt;En ny lag om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft14"&gt;Vad den föreslagna lagen innebär&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Den föreslagna lagen utgör en arbetsrättslig skyddslagstiftning. Det skydd lagen ger är en rätt till skadestånd om arbetstagaren drabbas av repressalier som grundas på att arbetstagaren slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Lagen reglerar inte arbetstagarens rätt att slå larm i sig eller rätten att kritisera arbetsgivaren eller annars yttra sig. Lagen begränsar givetvis inte den rätt som tillkommer var och en enligt grund- lagarna eller enligt Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Arbetstagare som slår larm kan ha skydd enligt en rad andra regler än den föreslagna lagen. Lagen ska gälla parallellt med övriga regler och är inte avsedd att påverka tillämpningen av dessa. Lagen ska alltså aldrig kunna begränsa det skydd en visselblåsare i arbetslivet annars skulle ha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Lagen innebär inte heller några begränsningar i arbetstagares befintliga möjligheter att vända sig till t.ex. en facklig organisation eller en myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Lagen ger således vid visselblåsning i arbetslivet ett ”stärkt” skydd, dvs. ett skydd som tillkommer utöver det skydd arbetstagaren i övrigt kan åtnjuta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;I lagen görs en skillnad mellan externa larm och interna larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft19"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft14"&gt;Externa larm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft10"&gt;För stärkt skydd vid externa larm ska följande förutsättningar vara uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Det ska vara fråga om ett larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Arbetstagaren ska som huvudregel ha slagit larm internt först.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Arbetstagaren ska vid tidpunkten för larmet ha fog för uppfatt- ningen att de sakförhållanden som arbetstagaren slår larm om är riktiga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;Vad som avses med externa larm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Med externa larm avses antingen att en arbetstagare offentliggör uppgifter eller vänder sig till en myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Med &lt;SPAN class="ft12"&gt;offentliggörande av uppgifter &lt;/SPAN&gt;avses till att börja med att arbetstagaren själv publicerar uppgifterna i något medium. Vidare omfattas uppgiftslämnande till någon som kan tänkas publicera uppgifterna eller annars göra dem kända genom offentliggörande, om förfarandet är ägnat att leda till att uppgifterna kommer till allmän kännedom. Med &lt;SPAN class="ft12"&gt;myndigheter &lt;/SPAN&gt;avses i detta sammanhang samtliga statliga och kommunala myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft12"&gt;Larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft41"&gt;För ett stärkt skydd vid externa larm krävs att arbetstagarens agerande faller under begreppet &lt;SPAN class="ft40"&gt;att slå larm&lt;/SPAN&gt;. Utanför lagens tillämpningsområde faller därmed bl.a. sådant som sägs i ett vanligt samtal där avsikten inte är att larma om något missförhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft41"&gt;Vidare krävs att larmet avser &lt;SPAN class="ft40"&gt;allvarliga missförhållanden&lt;/SPAN&gt;. Med detta avses förhållanden som skäligen kan misstänkas avse brott, på vilket fängelse kan följa, eller därmed jämförliga missförhållanden. Exempel på allvarliga missförhållanden kan vara kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter, underlåtenhet att följa gällande föreskrifter, korruption, risker för liv, säkerhet och hälsa, skador och risker för skador på miljön, felaktigt användande av allmänna tillgångar, brott mot regler till skydd för fungerande marknader, brott mot interna regler och principer samt oetiska förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Det krävs också att larmet rör förhållanden i &lt;SPAN class="ft12"&gt;arbetsgivarens verksamhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft19"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;Arbetstagaren ska som huvudregel först ha slagit larm internt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Som huvudregel ska arbetstagaren först ha slagit larm internt innan arbetstagaren slår larm externt. Arbetstagaren kan få stärkt skydd vid ett externt larm enligt två alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft41"&gt;Det första alternativet innebär att arbetstagaren först har slagit larm internt utan att arbetsgivaren vidtagit &lt;SPAN class="ft40"&gt;skäliga åtgärder &lt;/SPAN&gt;med anledning av larmet. Arbetsgivaren anses ha vidtagit skäliga åtgärder om arbetsgivaren, sedan saken påtalats av arbetstagaren, på ett seriöst sätt agerat för att komma till rätta med missförhållandena. I att skäliga åtgärder ska vidtas ligger också att de ska vidtas inom skälig tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Det andra alternativet innebär att arbetstagaren vid tidpunkten för larmet av något annat skäl hade &lt;SPAN class="ft12"&gt;befogad anledning &lt;/SPAN&gt;att slå larm externt. Sådan befogad anledning kan föreligga t.ex. om det är en akut situation, om det rör sig om mycket allvarliga missförhållan- den eller om arbetstagaren har en särskild anledning att räkna med repressalier vid ett internt larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft12"&gt;Arbetstagaren ska ha fog för uppfattningen att uppgifterna är riktiga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft33"&gt;För stärkt skydd vid externa larm krävs slutligen att arbetstagaren vid tidpunkten för larmet hade fog för uppfattningen att de sakför- hållanden som arbetstagaren slagit larm om var riktiga. Frågan om &lt;SPAN class="ft42"&gt;fog &lt;/SPAN&gt;föreligger avgörs utifrån en objektiv måttstock med utgångspunkt i det underlag arbetstagaren har när larmet genomförs. Ogrundade eller enbart löst grundade misstankar räcker inte. Det ställs dock inte några särskilda krav på att arbetstagaren vidtar undersökningar och kontroller för att säkerställa att uppgifterna är riktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft19"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft14"&gt;Interna larm och larm till arbetstagarorganisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft33"&gt;För stärkt skydd vid interna larm och larm till arbetstagarorganisation ska endast följande förutsättning vara uppfylld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Det ska vara fråga om ett larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Det ställs här inte krav på något särskilt kunskapsunderlag. Arbetstagaren behöver alltså inte ha haft fog för uppfattningen att uppgifterna som larmet avser varit riktiga för att få stärkt skydd vid interna larm och larm till arbetstagarorganisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Vad som avses med interna larm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Med interna larm avses för det första att arbetstagaren vänder sig &lt;SPAN class="ft43"&gt;till arbetsgivaren eller en representant för denne&lt;/SPAN&gt;. Det krävs inte att personen formellt sett är företrädare för arbetsgivaren. Det räcker med att det är fråga om en person i verksamheten som har möjlighet att påverka eller besluta i den fråga som larmet rör eller som kan förväntas vidarebefordra frågan till en sådan person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft33"&gt;För det andra avses med interna larm att arbetstagaren använder sig av arbetsgivarens &lt;SPAN class="ft42"&gt;interna rutiner &lt;/SPAN&gt;för rapportering. Med interna rutiner menas alla sätt att lämna uppgifter om allvarliga missför- hållanden i arbetsgivarens verksamhet som anvisats av arbetsgivaren och som av arbetsgivaren gjorts kända för arbetstagaren. Det ställs inte några formella krav på vad en sådan rutin ska innebära.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Vad som avses med larm till arbetstagarorganisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft41"&gt;Med larm till arbetstagarorganisation avses att arbetstagaren vänder sig till en arbetstagarorganisation, där arbetstagaren är medlem och som har kollektivavtal med arbetsgivaren. Det kan vara en lokal eller central arbetstagarorganisation. Larm kan göras till en person inom organisationen som har möjlighet att agera på uppgifterna eller som kan förväntas vidarebefordra frågan till en sådan person, t.ex. en facklig förtroendeman eller ett skyddsombud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft19"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft14"&gt;Undantag från lagen vid brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft32"&gt;En arbetstagare som slår larm kan genom samma agerande också begå ett brott, t.ex. mot rikets säkerhet, mot en författnings- reglerad tystnadsplikt eller något annat brott. I dessa fall undantas arbetstagaren från skydd enligt lagen, om det råder identifikation mellan larmhandlingen och den brottsliga handlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft14"&gt;Lagen skyddar mot repressalier från arbetsgivaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Lagen innebär ett skydd mot repressalier från arbetsgivaren som grundar sig på att arbetstagaren slår larm enligt lagen. Det ska alltså finnas ett orsakssamband mellan larmet och repressalien. Repressalier omfattar uppsägningar och avskedanden men också mindre ingripande åtgärder under anställningen, t.ex. utfrysning på arbetsplatsen och trakasserier. Också underlåtelser från arbetsgivarens sida kan utgöra repressalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft14"&gt;Sanktionen är skadeståndsskyldighet för arbetsgivaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Den arbetsgivare som bryter mot repressalieförbudet ska betala skadestånd till arbetstagaren. Skadeståndsskyldigheten omfattar både ekonomiskt och allmänt skadestånd. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft14"&gt;Avvikelse från lagen får göras i centrala kollektivavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Genom kollektivavtal som slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får avvikelser göras från lagen, helt eller delvis. Andra avtal, t.ex. enskilda anställningsavtal, är dock ogiltiga i den utsträckning de upphäver eller inskränker arbetstagares skydd enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft19"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft14"&gt;Rättegångsregler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Mål om tillämpningen av lagen ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Beträffande preskriptionsregler hänvisar lagen till vissa bestämmelser i lagen (1976:580) om med- bestämmande i arbetslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft33"&gt;Arbetstagaren har en bevislättnad som innebär att det är tillräckligt att arbetstagaren visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon av arbetsgivaren har blivit utsatt för sådana repressalier som strider mot lagen. Lyckas arbetstagaren med det måste arbets- givaren visa att sådana repressalier inte har vidtagits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft44"&gt;Skyldighet för arbetsgivare att ha interna rutiner eller genom andra åtgärder underlätta för larm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft41"&gt;I arbetsmiljölagen införs en skyldighet för alla arbetsgivare att vidta åtgärder som skapar förutsättningar för att arbetstagare ska kunna slå larm internt. Skyldigheten är inte absolut utan gäller endast i den utsträckning verksamheten kräver det. Det är den enskilda verksam- hetens behov som avgör omfattningen av arbetsgivarens skyldighet. Varje arbetsgivare är skyldig att själv göra en bedömning av verksamhetens behov i detta avseende och att vidta behövliga åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Beroende på verksamhetens behov kan arbetsgivaren vara skyldig att inrätta rutiner för interna larm eller vidta andra åtgärder som underlättar sådana larm. Skyldigheten går inte att avtala bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Skyldigheten ska fullgöras inom ramarna för det systematiska arbetsmiljöarbetet och Arbetsmiljöverket ska utöva tillsyn över att arbetsgivare uppfyller skyldigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft31"&gt;Skydd för visselblåsares identitet vid larm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;I lagen införs en regel om tystnadsplikt för den som mottagit ett internt larm enligt arbetsgivarens interna rapporteringsrutiner. Tystnadsplikten innebär att mottagaren inte obehörigen får röja identiteten på den arbetstagare som slagit larm. Tystnadsplikten hindrar dock inte behörigt utnyttjande och vidarebefordrande av uppgiften om arbetstagarens identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) görs två ändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft19"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft41"&gt;För det första införs en regel om sekretess avseende identiteten på en arbetstagare som slagit larm oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer. Detta innebär att sekretessen gäller hos myndigheter, riksdagen och kommunala beslutande församlingar. Sekretessen gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att arbetstagaren lider men och högst i femtio år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;För det andra införs en sekretessregel som är tillämplig i domstol i mål enligt den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft19"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;P class="p0 ft13"&gt;Summary&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft31"&gt;The proposal’s background and reasons&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;There is no specific regulation in Swedish law for the protection of employees who report or disclose wrongdoings in the workplace. As a consequence, different rules from different fields of law are applied. The law regulating employees’ reporting and disclosures of wrongdoings can be described as difficult and complex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;It is an important public interest that employees who observe serious wrongdoings report or disclose them. Through employees’ reporting or disclosures, wrongdoings can be exposed, corrected or eliminated. The public can also be informed about threats to the public interest, for example corruption, environmental damages, market abuse and neglect in the provision of health care services.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft41"&gt;Studies show that employees who observe wrongdoings often do not report or disclose these wrongdoings. There are several reasons for this. One reason is that employees are afraid of retaliation. Another reason is that employees are uncertain about their legal protection. Yet another reason is that employees do not know how or to whom wrongdoings should be reported or disclosed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;The Inquiry’s proposal is aimed at strengthening the protection for employees who blow the whistle through a clear and easily applicable regulation which gives the employee the right to damages in case he or she suffers from retaliation. The proposal is also aimed at strengthening the protection by shielding the employee’s identity, irrespective of whether the employee blows the whistle internally, to a government authority or publically providing information about wrongdoings. The proposal also includes a requirement for employers to facilitate the reporting of serious wrongdoings through internal routines or other measures.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft19"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;The following principles have particularly guided the formulation of the proposal:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;The regulation on the protection of employees who blow the whistle on serious wrongdoings needs to be strengthened;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;The applicable rules on protection of whistleblowers should be clear and easy to apply. To that end, criteria for the protection should be kept to a minimum;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;The strengthened protection should also acknowledge other legitimate interests, for example employers’ interest to avoid harm to their reputation. Thus, the criteria have to be weighted in such a manner that there is a reasonable balance between different interests;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;The social partners should as far as possible be able to regulate the strengthened protection through collective agreements. The Swedish labour market model should thus be respected to the extent possible.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft31"&gt;The proposal in summary&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft41"&gt;The Inquiry is proposing the following. Firstly, the inquiry proposes a new labour act on strengthened protection for employees who blow the whistle on serious wrongdoings in the employer’s organization.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft10"&gt;Secondly, a new section is proposed in the Work Environment Act (1977:1160) which requires employers – in proportion to the organization’s needs – to either make sure that there are routines for internal reporting of serious wrongdoings or to take other measures to facilitate such reporting. Thirdly, the Inquiry proposes rules for the protection of the identity of employees who blow the whistle on serious wrongdoings.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft44"&gt;A new labour act on strengthened protection for whistleblowers&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft11"&gt;The proposed labour act gives employees the right to damages if the employee suffers retaliation because of the fact that the employee has reported or disclosed serious wrongdoings in the employer’s organization. The act does not limit any protections an&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft19"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;employee has according to other acts, constitutional law or the European Convention on Human Rights. The proposed act protects two types of whistleblowing: external and internal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft14"&gt;External disclosures&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;An external disclosure is protected when the employee publicizes information about serious wrongdoings or gives such information to a government authority if certain conditions are met.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;Firstly, the nature of the disclosed information should concern serious wrongdoings. A serious wrongdoing is conduct which reasonably can be believed to constitute a crime with a prescribed imprisonment penalty. Serious wrongdoings are also breaches of fundamental human rights; breaches of public policy; corrupt conduct; threats to life, security and health; threats and damages to the environment; misuse of public funds; breaches of financial market regulation; breaches of an organization’s internal regulation; and more serious unethical conduct.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Secondly, the employee should as a general principle have reported the serious wrongdoings internally before disclosing them externally. Exceptions can be made if the employer has not taken appropriate measures in response to the internal reporting, or if the employee otherwise has justified reasons to disclose the information externally, for example if there is an emergency situation, if the wrongdoings are of particularly serious nature, if the employee has a specific reason to expect retaliation or if the employer is responsible for the wrongdoings.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Thirdly, the employee should have valid reasons to believe that the disclosed information is correct. Whether the employee has valid reasons to believe that the information is correct is determined objectively.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft14"&gt;Internal reporting&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft33"&gt;The employee has also strengthened protection when reporting serious wrongdoings internally. Internal reporting is protected when the employee reports to the employer, to a representative of the employer or when the employee follows a reporting routine which has been prescribed by the employer. The employee is also protected if he&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft19"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;or she reports serious wrongdoings to the employee’s trade union if the employer has a collective agreement with the employee’s trade union.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft14"&gt;Exceptions, diverging agreements, sanctions and the burden of proof&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;The proposed act does not give employees strengthened protection in case the employee commits a crime by reporting or disclosing serious wrongdoings.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Agreements that limit the protection according to the act are void. The social partners on the labour market are however allowed to diverge from the act through collective agreements as long as the collective agreement is entered or approved by a central labour organization.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;The proposed act protects employees against retaliation from the employer. Retaliation can be dismissals, transfers to another position or disciplinary actions. The employee is also protected against more informal sanctions in the course of employment, for example social ostracism and harassment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;An employer who retaliates against an employee in breach of the act must compensate the employee. The compensation includes damages for both economic losses and injuries. If the employee shows circumstances that give reason to believe that he or she has suffered retaliation, the employer has to establish that there was no retaliation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft44"&gt;Requirement for employers to have internal routines or to take other measures to facilitate reporting&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft41"&gt;A requirement is placed on all employers to take measures to facilitate internal reporting. The requirement is proportional to the risks of serious wrongdoings in each particular organization. Every employer must make a risk assessment and establish what measures should be taken. The requirement to have internal routines or to take other measures to facilitate reporting should be part of each organization’s systematic work for the labour environment. The&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft10"&gt;Swedish Work Environment Authority is proposed to exercise oversight over the implementation of the requirement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft19"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft44"&gt;Protection of the identity of employees who report or disclose serious wrongdoings&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft10"&gt;A new duty of confidentiality is proposed for persons who receive reports about serious wrongdoings in accordance with the employer’s internal routines. Persons who are covered by the duty of confidentiality are prohibited from disclosing the identity of the employee other than in certain cases, for example if there is a legal duty to disclose the identity of the employee or if the disclosure is necessary for the investigation of the wrongdoings.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft10"&gt;A new secrecy section is also proposed to the Public Access to Information and Secrecy Act (2009:400). The secrecy section will prohibit government organs from disclosing the identity of those employees who make a protected disclose in accordance with the proposed act. A second secrecy section is also proposed to the Public Access to Information and Secrecy Act for the application of the proposed act in courts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft19"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;P class="p0 ft13"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft31"&gt;Förslag till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft31"&gt;lag om stärkt skydd för arbetstagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft31"&gt;som slår larm om allvarliga missförhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft14"&gt;Lagens syfte och tillämpningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Lagen syftar till att ge ett stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Med allvarliga missförhållanden avses förhållanden som skäligen kan misstänkas avse brott, på vilket fängelse kan följa, eller därmed jämförliga missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft14"&gt;Avvikande avtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Ett avtal är ogiltigt i den utsträckning det upphäver eller inskränker arbetstagares skydd enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Undantag från lagen får dock göras helt eller delvis genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte är medlemmar av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsätts i arbete som avses med avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft19"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft14"&gt;Vad lagen skyddar mot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;En arbetsgivare får inte utsätta en arbetstagare för repressalier som grundar sig på att arbetstagaren slår larm enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Bestämmelser om skydd för anställningen finns i lagen (1982:80) om anställningsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft14"&gt;Olika sätt att slå larm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Interna larm och larm till arbetstagarorganisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;En arbetstagare har skydd enligt 3 § om arbetstagaren slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet genom att rapportera till arbetsgivaren eller en representant för denne eller om arbetstagaren använder sig av arbetsgivarens interna rutiner för rapportering av sådana förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft46"&gt;Detsamma gäller när arbetstagaren slår larm genom att vända sig till sin arbetstagarorganisation, om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal med organisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft12"&gt;Externa larm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Om en arbetstagare slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet genom att offentliggöra uppgifter eller genom att vända sig till en myndighet, har arbetstagaren skydd enligt 3 § om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft10"&gt;1. arbetstagaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;först har slagit larm internt enligt 4 § första stycket utan att arbetsgivaren vidtagit skäliga åtgärder med anledning av larmet, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;vid tidpunkten för larmet av något annat skäl hade befogad anledning att slå larm externt, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;2. arbetstagaren vid tidpunkten för larmet hade fog för uppfatt- ningen att de sakförhållanden som arbetstagaren slagit larm om var riktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen har var och en ett skydd mot åtgärder från myndigheter och andra allmänna organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft19"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft14"&gt;Tystnadsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Den som har tagit emot uppgifter enligt sådana interna rutiner som avses i 4 § får inte obehörigen röja uppgifter om den arbets- tagare som slagit larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft14"&gt;Undantag från skydd enligt lagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Den arbetstagare som genom att slå larm gör sig skyldig till brott har inte skydd enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft14"&gt;Skadestånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;En arbetsgivare som bryter mot 3 § ska betala skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har inträffat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft14"&gt;Rättegången&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Mål om tillämpningen av denna lag ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft41"&gt;När någon för talan mot en arbetsgivare ska följande bestämmelser i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;64 § om tidsfrist för påkallande av förhandling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;65 § om tidsfrist för väckande av talan,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;66 § om förlängd tidsfrist för den som inte företräds av en arbetstagarorganisation, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;68 § om förlorad talerätt på grund av preskription.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft19"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33137x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft14"&gt;Bevisbörda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Om den som anser sig ha blivit utsatt för repressalier av arbetsgivaren som strider mot denna lag visar omständigheter som ger anledning att anta att så är fallet, är det arbetsgivaren som ska visa att sådana repressalier inte har vidtagits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft10"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft19"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33138x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td56"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft31"&gt;Förslag till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft31"&gt;lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p164 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;3 kap. 2 a § arbetsmiljölagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;(1977:1160) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td57"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p165 ft14"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft10"&gt;2 a §&lt;SPAN class="ft49"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Han ska utreda arbets- skador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska tidsplaneras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Arbetsgivaren ska i den utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlings- planer ska därvid upprättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Arbetsgivaren ska vidare se till att det i hans verksamhet finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgifter som enligt denna lag och enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken vilar på honom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft43"&gt;Arbetsgivaren ska även i den utsträckning verksamheten kräver det antingen se till att det finns rutiner för sådana interna larm som avses i lagen (201x:000) om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden eller vidta andra åtgärder som underlättar sådana larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft10"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2010:1225.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft19"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33139x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft31"&gt;Förslag till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft52"&gt;lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 36 kap. 4 § ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det ska införas en ny paragraf, 21 kap. 7 a §, och närmast före 21 kap. 7 a § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td61"&gt;&lt;P class="p174 ft12"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr23 td43"&gt;&lt;P class="p174 ft14"&gt;Arbetstagare som slår larm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td65"&gt;&lt;P class="p174 ft53"&gt;21 kap. 7 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td66"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td62"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p175 ft53"&gt;Sekretess gäller för uppgift om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p174 ft54"&gt;en arbetstagare som slagit larm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p174 ft53"&gt;enligt lagen (201x:000) om stärkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p174 ft54"&gt;skydd för arbetstagare som slår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p174 ft12"&gt;larm om allvarliga missförhåll-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p174 ft12"&gt;anden, om det inte står klart att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p174 ft12"&gt;uppgiften kan röjas utan att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p174 ft12"&gt;arbetstagaren lider men.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p175 ft12"&gt;För uppgift i en allmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p174 ft55"&gt;handling gäller sekretessen i högst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p174 ft12"&gt;femtio år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td67"&gt;&lt;P class="p176 ft14"&gt;36 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td66"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td62"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td65"&gt;&lt;P class="p177 ft10"&gt;4 §&lt;SPAN class="ft49"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p164 ft22"&gt;Sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft56"&gt;gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p178 ft22"&gt;hos domstol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td65"&gt;&lt;P class="p175 ft22"&gt;Sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p25 ft56"&gt;gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p26 ft22"&gt;hos domstol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td68"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;för uppgift om en enskilds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p174 ft10"&gt;för uppgift om en enskilds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;personliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p178 ft10"&gt;ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p174 ft10"&gt;personliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;förhållanden, om det kan antas att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p174 ft16"&gt;förhållanden, om det kan antas att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td68"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;den enskilde eller någon när-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p174 ft10"&gt;den enskilde eller någon när-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;stående till denne lider avsevärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p174 ft16"&gt;stående till denne lider avsevärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;skada eller betydande men om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p174 ft10"&gt;skada eller betydande men om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td68"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;uppgiften röjs och uppgiften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p174 ft10"&gt;uppgiften röjs och uppgiften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;förekommer i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p174 ft22"&gt;förekommer i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr12 td68"&gt;&lt;P class="p164 ft10"&gt;1. mål om kollektivavtal, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr12 td43"&gt;&lt;P class="p175 ft10"&gt;1. mål om kollektivavtal, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2011:743.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33140x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft20"&gt;SOU 2014:31 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p164 ft10"&gt;2. mål om tillämpningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p181 ft10"&gt;2. mål om tillämpningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p164 ft10"&gt;– lagen (1976:580) om med-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p181 ft22"&gt;– lagen (1976:580) om med-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;bestämmande i arbetslivet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p182 ft10"&gt;bestämmande i arbetslivet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p164 ft10"&gt;– lagen (1982:80) om anställ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p181 ft16"&gt;– lagen (1982:80) om anställ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;ningsskydd,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p182 ft10"&gt;ningsskydd,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td75"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p164 ft10"&gt;– 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p183 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;7–12&lt;/NOBR&gt; §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p44 ft10"&gt;skollagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p181 ft10"&gt;– 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p24 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;7–12&lt;/NOBR&gt; §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;skollagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;(2010:800),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p182 ft10"&gt;(2010:800),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td80"&gt;&lt;P class="p164 ft10"&gt;– &lt;NOBR&gt;31–33&lt;/NOBR&gt; §§ lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p44 ft16"&gt;(1994:260)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td81"&gt;&lt;P class="p181 ft10"&gt;– &lt;NOBR&gt;31–33&lt;/NOBR&gt; §§ lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p24 ft16"&gt;(1994:260)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;om offentlig anställning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p182 ft10"&gt;om offentlig anställning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p164 ft16"&gt;– &lt;NOBR&gt;4–11&lt;/NOBR&gt; §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p182 ft10"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p44 ft16"&gt;(1994:261)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p181 ft16"&gt;– &lt;NOBR&gt;4–11&lt;/NOBR&gt; §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p182 ft10"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p24 ft16"&gt;(1994:261)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;om fullmaktsanställning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p182 ft10"&gt;om fullmaktsanställning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p164 ft10"&gt;– 16 och 17 §§ föräldraledig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p181 ft16"&gt;– 16 och 17 §§ föräldraledig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;hetslagen (1995:584),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p182 ft16"&gt;hetslagen (1995:584),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p164 ft16"&gt;– &lt;NOBR&gt;3–7&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (2002:293) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p181 ft16"&gt;– &lt;NOBR&gt;3–7&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (2002:293) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;förbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p46 ft10"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p44 ft10"&gt;diskriminering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p182 ft10"&gt;förbud&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p184 ft10"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p182 ft10"&gt;diskriminering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;deltidsarbetande arbetstagare och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p182 ft16"&gt;deltidsarbetande arbetstagare och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;arbetstagare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p44 ft16"&gt;med tidsbegränsad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p182 ft10"&gt;arbetstagare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p24 ft16"&gt;med tidsbegränsad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;anställning, &lt;SPAN class="ft12"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p182 ft16"&gt;anställning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p164 ft10"&gt;– 2 och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p177 ft10"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p44 ft10"&gt;diskrimi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p181 ft10"&gt;– 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p185 ft10"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p186 ft10"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;diskrimi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;neringslagen (2008:567).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p182 ft16"&gt;neringslagen (2008:567)&lt;SPAN class="ft53"&gt;, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p181 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;– &lt;/SPAN&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p26 ft53"&gt;(201x:000)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;om stärkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p182 ft12"&gt;skydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p52 ft54"&gt;arbetstagare som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p24 ft55"&gt;slår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p187 ft12"&gt;larm om allvarliga missför- hållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft10"&gt;För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft10"&gt;år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft10"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft19"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;P class="p191 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Utredningens uppdrag och genomförande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft10"&gt;Regeringen beslutade den 14 februari 2013 att en särskild utredare skulle tillsättas för att se över skyddet för arbetstagare som slå&lt;SPAN class="ft60"&gt;r &lt;/SPAN&gt;larm om olika former av missfö&lt;SPAN class="ft60"&gt;r&lt;/SPAN&gt;hål&lt;SPAN class="ft60"&gt;l&lt;/SPAN&gt;anden, oegentligheter eller brott och föreslå åtgärder som syftar till att stä&lt;SPAN class="ft60"&gt;r&lt;/SPAN&gt;ka skyddet och skapa ett tydligare regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Av kommittédirektivet (dir. 2013:16) framgår bland annat följande. Det finns i svensk rätt ingen särskild skyddsreglering för arbetstagare som slår larm om missförhållanden. Däremot har arbetstagare anställningsskydd som ger ett visst skydd vid ogrundade uppsägningar och avskedanden på grund av att en arbetstagare har slagit larm om missförhållanden. Arbetstagare åtnjuter därtill en grundlagsskyddad tryck- och yttrandefrihet som begränsar det allmännas rätt att ingripa mot arbetstagare som slagit larm. Även Europakonventionen får en viss betydelse för arbets- tagare som slår larm om missförhållanden. Det kan även finnas avtal som ger arbetstagare som slår larm ett visst skydd, t.ex. kollektivavtal. Kommittédirektivet nämner också att Sverige har åtagit sig internationellt att skydda arbetstagare som slår larm, t.ex. genom att ansluta sig till Europarådets civilrättsliga konvention om korruption.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft10"&gt;Enligt kommittédirektivet är det angeläget att arbetstagare tryggt kan slå larm om missförhållanden av allmänt intresse. Det konstateras att innehållet i gällande rätt är svåröverskådligt och komplext. Därtill har utvecklingen gått mot att allt mer offentlig- finansierad verksamhet bedrivs i privat regi. Denna utveckling tillsammans med intresset av att arbetstagare tryggt kan slå larm påkallar en översyn av skyddet för arbetstagare som slår larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft19"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Utredningens uppdrag och genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft10"&gt;Enligt kommittédirektivet ska den särskilda utredaren bland annat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;kartlägga rättsläget,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;analysera i vilka avseenden skyddet fö&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;r &lt;/SPAN&gt;arbetstagare som slå&lt;SPAN class="ft60"&gt;r &lt;/SPAN&gt;larm om olika former av missfö&lt;SPAN class="ft60"&gt;r&lt;/SPAN&gt;hål&lt;SPAN class="ft60"&gt;l&lt;/SPAN&gt;anden, oegentligheter eller brott behö&lt;SPAN class="ft60"&gt;v&lt;/SPAN&gt;er förstärkas och det behov av skydd som finns fö&lt;SPAN class="ft60"&gt;r &lt;/SPAN&gt;andra skyddsvä&lt;SPAN class="ft60"&gt;r&lt;/SPAN&gt;da intressen, t.ex. skyddet fö&lt;SPAN class="ft60"&gt;r &lt;/SPAN&gt;annans rykte och kommersiella intressen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;med beaktande av andra skyddsvä&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;r&lt;/SPAN&gt;da intressen, föreslå åtgärder som stärker skyddet, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;lämna nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft10"&gt;Kommittédirektivet finns i sin helhet som bilaga till betänkandet (bilaga 1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Några utgångspunkter för utredningen utifrån kommittédirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft41"&gt;Utredningsuppdraget avser arbetsrättsligt skydd för arbetstagare som slår larm om missförhållanden. Denna fråga har inte utretts tidigare i Sverige. Frågan har anknytning till så kallad visselblåsning. Mot den bakgrunden anser utredningen att det finns anledning att inledningsvis i betänkandet redogöra för vad som brukar avses med begreppet visselblåsning samt begreppets ursprung och hur det används i olika sammanhang. En kort sådan redogörelse lämnas i kapitel 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft41"&gt;Utredningen noterar att en tonvikt i uppdraget läggs på åtgärder för att dels stärka skyddet för arbetstagare som slår larm, dels skapa ett tydligare regelverk. I detta ligger att det knappast kan vara tillräckligt att föreslå en kodifiering av gällande rättsläge. Utred- ningen delar regeringens bedömning att skyddet behöver förstärkas och att dagens reglering är svåröverskådlig och komplex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Kommittédirektivet betonar att förslagen så långt som möjligt ska vara generellt utformade och tillämpliga på hela arbets- marknaden. I detta ligger enligt utredningen att särreglering för olika sektorer av arbetsmarknaden bör undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Kommittédirektivet tar utgångspunkt i behovet av stärkt skydd för arbetstagare som slår larm. Utredaren är dock fri att överväga ett stärkt skydd för andra personkategorier. Det är alltså i första&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft19"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td88"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Utredningens uppdrag och genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft10"&gt;hand ett stärkt arbetstagarskydd som avses även om ett stärkt skydd för andra personkategorier kan övervägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Enligt direktivet ska förslagen utarbetas med beaktande av den svenska arbetsmarknadsmodellen och arbetsmarknadens parters ansvar fö&lt;SPAN class="ft62"&gt;r &lt;/SPAN&gt;regleringen av anställningsvillkor. Detta innebär enligt utredningen att parterna på arbetsmarknaden så långt som möjligt ska ges möjlighet att reglera skyddet genom kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft33"&gt;Utredningen ska enligt direktivet beakta &lt;NOBR&gt;EU-rätten,&lt;/NOBR&gt; Sveriges internationella åtaganden samt nationell och internationell utveckling på området. I detta ligger enligt utredningen att en svensk reglering bör utformas så att Sverige uppfyller sina internationella åtaganden, men också så att en svensk reglering kan sägas ligga i linje med den internationella utvecklingen på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Utredningens arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft41"&gt;En referensgrupp bestående av representanter för LO, TCO, Saco, Svenskt Näringsliv, Företagarna, SKL och Arbetsgivarverket har biträtt utredningens arbete. Sammanträden med referensgruppen har hållits vid fyra tillfällen. Vid dessa tillfällen har representanterna för organisationerna fått tillfälle att ge uttryck för sin syn på hur ett stärkt skydd för arbetstagare som slår larm bör utformas. Någon fullständig enighet om behovet av ett stärkt skydd och hur ett sådant i så fall bör utformas har inte funnits i referensgruppen. Det har bland annat funnits avvikande uppfattningar kring hur ett stärkt skydd ska förhålla sig till Arbetsdomstolens befintliga praxis rörande arbetstagares lojalitetsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;Vidare har fyra experter från Arbetsmarknadsdepartementet och Justitiedepartementet varit knutna till utredningen. Sammanträden med experterna har hållits vid sex tillfällen. Vid dessa tillfällen har utredningens bedömningar och förslag diskuterats. Expertgruppen har också bidragit till utredningsarbetet genom att upplysa utredningen om aktuella politiska och rättsliga initiativ med anknytning till utredningens arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft32"&gt;Utredningen har gjort ett utlandsbesök till Norge för att närmare granska erfarenheterna av de så kallade varslingsbestämmelserna i den norska arbetsmiljölagen. Besöket varade under två dagar och inkluderade möten med departement, representanter för arbets- marknadens parter, advokater och ett forskningsinstitut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft19"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Utredningens uppdrag och genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p206 ft10"&gt;Utredningen har också deltagit i två internationella konferenser med anknytning till skydd för visselblåsare. Den ena konferensen ägde rum i Strasbourg och arrangerades av Europarådet inom ramen för arbetet med att ta fram en europeisk rekommendation om skydd för visselblåsare. Den andra konferensen ägde rum i London på Middlesex University och utgjorde ett internationellt utbyte av erfarenheter kring visselblåsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Utredningen har samrått med Utredningen om meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet (SOU 2013:79).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft41"&gt;När det gäller redovisningen av förslagens konsekvenser för företag har utredningen haft en dialog med Näringslivets regelnämnd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft10"&gt;Till sist har utredningen under sitt arbete samrått med Arbetsmiljöverket och Datainspektionen. Utredningen har även konsulterat intresseorganisationen Transparency International Sverige och dess arbetsgrupp om visselblåsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Utredningens disposition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft10"&gt;I kapitel 2 ges en kort introduktion till visselblåsning som företeelse. I kapitlet görs också några språkliga och begreppsliga överväganden. Eftersom begreppet visselblåsning är relativt nytt i Sverige ges i kapitlet en kort redogörelse för begreppets ursprung och utveckling. Där framkommer att begreppet används för att beskriva olika saker i olika sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;I kapitel 3 redovisas ett antal nyckelmoment som måste beaktas vid reglering av skydd för visselblåsare. Utredningen återkommer till dessa nyckelmoment i kapitlen som innehåller överväganden och förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;En relativt omfattande genomgång av gällande rätt ges i kapitel 4. Genomgången spänner över det arbetsrättsliga och offentligrättsliga området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft10"&gt;I kapitel 5 granskas internationell rätt med särskild inriktning på Sveriges internationella åtaganden att skydda visselblåsare. Därefter ges i kapitel 6 en utblick mot ett antal utländska regleringar av skyddet för visselblåsare. En viss tonvikt vid förhållandena i Norge föreligger eftersom utredningen uppfattar att de norska förhållandena är av särskilt intresse ur ett svenskt perspektiv mot bakgrund av de nordiska ländernas likheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft19"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td88"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Utredningens uppdrag och genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p210 ft10"&gt;I kapitel 7 redogörs för andra relevanta utredningar som har anknytning till utredningens arbete. Det kan noteras att någon rent arbetsrättslig utredning om skydd för arbetstagare som slår larm om missförhållanden inte förekommit tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft10"&gt;I kapitel 8 ges en sammanställning av olika studier om vissel- blåsning från Sverige men också från andra länder. Frågor som utredningen här söker svar på är hur vanlig visselblåsning är, vilka attityder som visselblåsare möter samt förekomsten av och rädslan för repressalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft10"&gt;I kapitel 9 redogörs för olika system för intern rapportering av missförhållanden och vilka rättsliga krav som ställs på sådana system samt vilka allmänna erfarenheter som finns. En analys görs också av systemen, bland annat av vilka hänsyn som måste beaktas vid införande av sådana system i offentlig sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft10"&gt;Andra skyddsvärda intressen analyseras i kapitel 10. Det handlar om sådana intressen som måste beaktas vid en reglering av vissel- blåsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft10"&gt;I kapitel 11 görs en sammantagen bedömning av i vilka avseenden skyddet för visselblåsare kan behöva stärkas och skälen till det. Därefter följer en presentation av ett förslag till en ny lag i syfte att stärka skyddet (kapitel 12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft10"&gt;I kapitel 13 till 17 ges en närmare beskrivning av utredningens överväganden och förslag kring ett lagreglerat, stärkt skydd för arbetstagare som slår larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft10"&gt;I kapitel 18 behandlas den föreslagna lagens förhållande till avtal och annan rätt. Det föreslås att lagen inte ska inskränka det skydd som arbetstagare kan ha enligt annan rätt och att avvikelser från lagen ska vara tillåtna i centrala kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft10"&gt;I kapitel 19 presenteras överväganden och förslag med anknyt- ning till åtgärder från arbetsgivarens sida för att underlätta intern rapportering av missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft10"&gt;Därefter görs överväganden och ges förslag till hur arbetstagare kan skyddas genom identitetsskydd (kapitel 20).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft10"&gt;I kapitel 21 görs vissa avslutande reflektioner. I kapitel 22 behandlas förslagens ikraftträdande. En konsekvensbeskrivning och författningskommentar ges i kapitel 23 respektive kapitel 24.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft19"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33146x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft13"&gt;2 Om visselblåsning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft10"&gt;Utredningsuppdraget innebär att skyddet för arbetstagare som slår larm om olika former av missförhållanden ska ses över. Uppdraget har enligt utredningens mening en nära koppling till företeelsen visselblåsning. Därför ges inledningsvis en kort redogörelse för den kunskap som finns inom forskningen om visselblåsning. Vidare redogörs för visselblåsarbegreppets ursprung, spridning och hur det används i olika sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Några språkliga reflektioner och överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft41"&gt;Orden whistleblower och whistleblowing används i engelskan för att beteckna en person som slår larm om missförhållanden respektive företeelsen larm om missförhållanden. Orden håller på att lånas in till det svenska språket utan att ha fått några fullt ut erkända svenska ersättningsord. I dagsläget konkurrerar flera ordförslag i språkbruket. En person som slår larm om missförhållanden kan benämnas vissel- blåsare, visslare, vissla, larmare, tipsare, rapportör eller läcka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;I det juridiska språket finns flera ord som delvis innefattar betydelsen av det engelska ordet whistleblower. Inom tryck- och yttrandefrihetsrätten används ordet meddelare om en person som lämnar uppgifter för offentliggörande. Inom straff- och process- rätten används ordet anmälare om en person som anmäler brotts- misstankar till en myndighet. Orden anmälare/anmäla används också inom förvaltningsrätten när en verksamhet har en anmäl- ningsplikt till en tillsynsmyndighet.&lt;SPAN class="ft63"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Inom den offentliga rätten förekommer också rapportör/rapportering i sammanhang där enskilda har en plikt att rapportera missförhållanden till verksam- hetsledningen.&lt;SPAN class="ft63"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Inom arbetsrätten förekommer begreppet kritikrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Jfr 14 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453, SoL).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Jfr 14 kap. 3 § SoL enligt vilken personer som fullgör uppgifter i socialtjänsten ska rapportera missförhållanden till verksamhetens huvudman.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft19"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33147x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Om visselblåsning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;och en arbetstagare som framför kritik kan kallas kritiker. Inget av de nämnda orden är i dagens juridiska språkbruk särskilt lämpliga som ersättningsord eftersom inget av orden fångar innebörden av ordet whistleblower särskilt väl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;I skrivande stund har ordet visselblåsare fått en viss särställning i det svenska, formella språkbruket. Det används allt oftare i formella skrivelser som kommittédirektiv, utredningsbetänkanden och myndighetsrapporter.&lt;SPAN class="ft49"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Det bör noteras att begreppet visselblåsare inte är avgränsat till att endast avse arbetstagare. Även andra personer kan vara vissel- blåsare, t.ex. uppdragstagare eller styrelseledamöter. I betänkandets följande delar kommer dock orden visselblåsare och visselblåsning att användas omväxlande med mer beskrivande skrivningar som ”arbetstagare som slår larm om missförhållanden” och ”larm om missförhållanden”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;En visselblåsare kan slå larm om olika typer av förhållanden, t.ex. brott eller risker för liv och hälsa. För att inte belasta utredningstexten onödigt mycket kommer utredningen använda ordet ”missförhållanden” som en samlingsbeteckning för olika förhållanden som i något avseende kan anses vara bristfälliga, oegentliga eller förkastliga. Därmed avser utredningen vid bruket av ordet missförhållanden brott, oegentligheter och andra brist- fälliga eller förkastliga förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;En kort beskrivning av företeelsen visselblåsning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;Företeelsen visselblåsning kan lite förenklat beskrivas som en process i fyra steg.&lt;SPAN class="ft49"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Initialt bevittnar en arbetstagare, eller annan organisations- insider, ett förhållande som denne upplever som brottsligt, oetiskt eller farligt. Personen gör i detta läge en bedömning av hur allvarligt förhållandet är. Denna bedömning påverkas av en rad olika faktorer som t.ex. personens värderingar, tillgängligheten av bevis och om personen upplever att förhållandena strider mot organisationens uttalade normer och värderingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Se t.ex. denna utrednings kommittédirektiv (dir. 2013:16), utredningsbetänkandet om Förstärkta kapitaltäckningsregler (SOU 2013:65) och Riksrevisionens rapport Statliga myndigheters skydd mot korruption (RiR 2013:2).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Jfr Near och Miceli (1985).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33148x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td89"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Om visselblåsning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft10"&gt;I nästa steg av processen har arbetstagaren att besluta om denne ska påtala de upplevda missförhållandena, vara tyst om missför- hållandena eller lämna anställningen.&lt;SPAN class="ft49"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Om personen väljer att påtala missförhållandena har organisationen, i steg tre, att besluta om förhållandena ska åtgärdas eller inte. Organisationen måste här beakta vilka alternativ som finns till det ifrågasatta förhållandet och även de kostnader som är förknippade med att antingen åtgärda förhållandet eller underlåta att åtgärda förhållandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Det sista steget i processen är organisationens beslut om hur arbetstagaren ska behandlas. Ska arbetstagaren bestraffas för att ha skadat organisationen? Eller ska arbetstagaren uppmuntras eller till och med belönas för sitt handlande?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Processen kan variera. En arbetstagare kan t.ex. först genomgå processen internt utan att uppnå önskade resultat för att sedan gå igenom processen igen genom ett externt avslöjande av samma förhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Definitioner av visselblåsning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft10"&gt;Någon universellt accepterad definition av visselblåsning finns inte. I den samhällsvetenskapliga litteraturen har dock en definition som presenterades av de amerikanska forskarna Near och Miceli år 1985 erhållit en relativt omfattande acceptans.&lt;SPAN class="ft49"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Definitionen har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft16"&gt;Visselblåsning är en organisationsmedlems (tidigare eller nuvarande medlem) avslöjande av brottsliga, omoraliska eller illegitima praktiker under arbetsgivarens kontroll till personer eller organisationer som kan vidta åtgärder.&lt;SPAN class="ft72"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft10"&gt;Visselblåsare definieras också i Europarådets rekommendation om skydd för visselblåsare på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft16"&gt;Med ”visselblåsare” avses envar som rapporterar eller avslöjar information om fara eller skada för allmänintresset inom ramen för en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Dessa val baseras på en klassisk beskrivning av organisatorisk lojalitet i boken Exit, Voice, and Loyalty: Responses to Decline in Firms, Organizations, and States. Se Hirschman (1970).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Dasgupta och Kesharwani (2010), s. 57.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Near och Miceli (1985).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft19"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33149x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Om visselblåsning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p232 ft16"&gt;arbetsrelaterad relation, oavsett om relationen är offentligrättslig eller privaträttslig.&lt;SPAN class="ft74"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft32"&gt;Utredningen tar inte på något sätt ställning för eller emot någon av dessa definitioner. I utredningstexten används ordet visselblåsare synonymt med ”arbetstagare som slår larm om missförhållanden”. Det bör dock noteras att de två citerade definitionerna inte avgränsar sig till arbetstagare utan också innefattar andra personer som har anknytning till en organisations verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Begreppet visselblåsnings ursprung och spridning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Begreppets uppkomst i det tidiga &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1970-talets&lt;/NOBR&gt; USA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft41"&gt;Begreppet visselblåsning började användas relativt sent för att beskriva larm om organisatoriska missförhållanden. De första skriftliga beläggen för att begreppet används är från det tidiga &lt;NOBR&gt;1970-talets&lt;/NOBR&gt; USA.&lt;SPAN class="ft76"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Ett antal olika händelser och samhällsutvecklingar bidrog till begreppets uppkomst och spridning. Inte minst ett antal politiska skandaler som hade utlösts av att insiders läckt känsliga uppgifter till representanter för media.&lt;SPAN class="ft76"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Samtidigt bidrog en annan faktor till begreppet visselblåsnings uppkomst och spridning. Det var en vid tiden relativt intensiv amerikansk samhällsdebatt om arbetstagares förhållanden i produktionen och huruvida arbetstagare hade en moralisk eller samhällelig skyldighet att larma om oegentligheter och missförhållanden på arbetsplatsen.&lt;SPAN class="ft76"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Dessa händelser och samhällsutvecklingar bidrog tillsammans till ett behov av ett begrepp för att beskriva läckan eller arbetstagaren som påtalade olika typer av oegentligheter och missförhållanden. Begreppet visselblåsning passade detta behov och hade dessutom fördelen av att vara beskrivande och lättbegripligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Europarådets rekommendation om skydd för visselblåsare. Se vidare avsnitt 5.4.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Den amerikanska advokaten och politikern Ralph Nader brukar anges som en av de tidiga användarna av begreppet. Han använde begreppet på en konferens redan 1971 och var senare medförfattare till en av de första skrifterna om visselblåsning. Nader, Petkas och Blackwell (1972).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Den mest uppmärksammade läckan torde vara den amerikanska försvarsanalytikern Daniel Ellsberg som 1971 överlämnade de s.k. Pentagondokumenten (Pentagon Papers) till media. Dokumenten avslöjade ytterst känsliga och komprometterande uppgifter om USA:s militära engagemang i Vietnam. Efterspelet till Ellsbergs läckande blev upptakten till den s.k. Watergateaffären.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Vandekerckhove (2006).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33150x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td89"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Om visselblåsning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Begreppets spridning till Europa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Det är oklart när begreppet visselblåsning nådde de europeiska länderna. Man kan dock konstatera att begreppet i dag har fått fäste i Europa. Ett tecken på detta är att orden whistleblowing och whistleblower lånats in till flera europeiska språk. I franskan används numera termen lanceur d'alerte i betydelsen visselblåsare. På nederländska används klokkenluider och i norskan varsler. I andra språk används direktlån (whistleblower) alternativt översätt- ningslån (t.ex. i danskan där fløjteblæser används vid sidan av whistleblower). Anledningen till att begreppet fått fäste i Europa är sannolikt den samma som anledningen till att begreppet uppkom i USA, nämligen att olika händelser och samhällsutvecklingar bidragit till ett behov av begreppet och att begreppet är beskrivande och lättbegripligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Visselblåsning i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Det är även oklart när begreppet visselblåsning började användas i Sverige. Däremot står det klart att begreppet under senare år kommit att få allt starkare fäste i språkbruket och samhälls- debatten. Det har gällt avslöjanden om förhållanden inom både privat och offentlig sektor. Avslöjandena har ibland tilldragit sig betydande uppmärksamhet.&lt;SPAN class="ft49"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Framväxten av reglering av visselblåsning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Reglering som inte direkt tillkommit för att skydda visselblåsare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft41"&gt;De flesta länder torde ha någon form av reglering av anställningsskydd och yttrandefrihet. Dessa skyddsregleringar kan ses som en form av skyddsreglering för visselblåsare även om inte regleringarna tillkommit specifikt för att skydda visselblåsare. Sverige har därtill en unikt omfattande meddelarfrihet vars syfte är att möjliggöra för enskilda att meddela uppgifter för offentliggörande utan att behöva frukta repressalier från det allmänna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Magnus Haglunds beskriver tre omtalade svenska och europeiska fall av visselblåsning i avhandlingen Enemies of the People &lt;NOBR&gt;Whistle-Blowing&lt;/NOBR&gt; and the Sociology of Tragedy. Se Haglunds (2009).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft19"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33151x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Om visselblåsning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Särskilda skyddsregleringar för visselblåsare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;USA var det första landet som stiftade en särskild lag för skydd av visselblåsare. År 1989 antogs den federala Whistleblower Protection Act som skyddar statligt anställda arbetstagare som slår larm om olika typer av oegentligheter. Sedan dess har allt fler länder antagit särskilda lagar för skydd av visselblåsare.&lt;SPAN class="ft49"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Antalet länder med särskilda skyddslagar kommer sannolikt att öka under kommande år, inte minst som en följd av att allt fler internationella rättsakter kräver eller uppmanar länder att anta särskilda lagar för skydd av visselblåsare.&lt;SPAN class="ft49"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Internationella överenskommelser om skydd av visselblåsare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft41"&gt;Den första konventionen som mer specifikt reglerade visselblåsning var den Interamerikanska konventionen mot korruption från 1996.&lt;SPAN class="ft76"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Konventionens bestämmelser om visselblåsning kom att ligga till mönster för flera antikorruptionskonventioners bestämmelser om visselblåsning.&lt;SPAN class="ft76"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Efter den Interamerikanska konventionen följde ytterligare tre konventioner med bestämmelser om visselblåsning: Europarådets straff- och civilrättsliga konventioner om korruption och Förenta Nationernas konvention mot korruption. Därtill finns en rekommendation under OECD:s konvention om bekämpning av mutor till utländska offentliga funktionärer i internationella affärs- transaktioner som innehåller bestämmelser om visselblåsning.&lt;SPAN class="ft76"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;En mer ingående beskrivning av reglering av visselblåsning i internationella rättsakter finns i kapitel 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Australiska delstater med start i South Australia 1993; Storbritannien 1998; Nya Zealand 2000; Sydafrika 2000; Japan 2004; Rumänien 2004; Norge 2007; Kanada 2005; Indien 2010; Jamaica 2011; Irland 2013 och Australien (federal lag) 2013. För en genomgång av skyddsreglering för visselblåsare i EU:s medlemsstater, se Transparency International (2013).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;För europeiskt vidkommande kan särskilt Europarådets rekommendation om skydd för visselblåsare nämnas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Nämnas kan också ILO:s konvention (158) om uppsägning av anställningsavtal på arbetsgivarens initiativ från 1982 som innehåller ett förbud att säga upp arbetstagare som klagat mot arbetsgivaren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Mönstret utgjordes av att det fanns en bestämmelse om att tjänstemän skulle uppmuntras eller förpliktigas att rapportera misstankar om korruption och en bestämmelse om att den som rapporterar misstankar ska skyddas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;OECD, 2009 års rekommendation om vidare bekämpning av mutor av utländska offentliga funktionärer i internationella affärstransaktioner. Se vidare avsnitt 5.5.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft19"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33152x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td89"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Om visselblåsning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Visselblåsning som interna rapporteringsordningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft41"&gt;Begreppet visselblåsning har också kommit att användas för att beskriva verksamheters rapporteringsordningar. Dessa ordningar benämns ofta ”whistleblowingsystem” eller ”rapporteringskanaler” och inrättas så att anställda med flera kan rapportera misstankar om olika typer av missförhållanden, till exempel brott mot ett företags uppförandekod eller mot nationell lagstiftning. Ordningarna består i praktiken ofta av en särskild &lt;NOBR&gt;e-postadress,&lt;/NOBR&gt; telefontjänst eller webbplats genom vilka uppgifter om misstankar kan samlas in och behandlas.&lt;SPAN class="ft76"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Dylika rapporteringsordningar har blivit allt vanligare, särskilt som en följd av att allt fler länder kräver att vissa företag och myndigheter ska ha rapporteringsordningar.&lt;SPAN class="ft76"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;En mer ingående beskrivning av rapporteringsordningar finns i kapitel 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Visselblåsning och korruption&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;Bestämmelser om visselblåsning har som nämnts införts i de flesta internationella konventionerna mot korruption. Som en följd av detta har konventionsstaterna en skyldighet att skydda personer som anmäler misstankar om korruptionsbrott, eller åtminstone en skyldighet att överväga ett sådant skydd. Betydelsen av skydd för visselblåsare har också ofta betonats av civilsamhälleliga organisationer som arbetar mot korruption. Exempel är den internationella organisationen Transparency International och den svenska organisationen Institutet mot mutor.&lt;SPAN class="ft63"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Utredningen om mutor som presenterade sitt betänkande år 2010 pekade också på betydelsen av skydd för visselblåsare i syfte att komma till rätta med korruption och menade att det kan vara önskvärt att förstärka skyddet för visselblåsare i Sverige.&lt;SPAN class="ft49"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Dock ansåg utredningen att överväganden om ett förstärkt skydd för visselblåsare föll utanför utredningens uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft33"&gt;Anledningen till att visselblåsning och korruption ofta samman- kopplas är sannolikt att korruptionsbrott karakteriseras av att personer med insyn i brottsligheten typiskt sett har ett intresse av att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Datainspektionen (2010).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Krav på rapporteringsordningar ställs bl.a. på företag som är noterade på de amerikanska börserna enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Sarbanes-Oxley&lt;/NOBR&gt; Act of 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Transparency International Sverige (2012). Se också Sandgren (2010).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;SOU 2010:38, s. 171.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft19"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Om visselblåsning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft10"&gt;dölja brottsligheten (s.k. kollusion). Brottsligheten är därför svår- upptäckt om inte någon person med insyn agerar visselblåsare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;De engelska orden &lt;SPAN class="ft12"&gt;whistleblower &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft12"&gt;whistleblowing &lt;/SPAN&gt;håller på att lånas in till det svenska språket tillsammans med dess engelsk- språkiga begreppsliga innebörd. Begreppet visselblåsare är strikt talat inte begränsat till att avse arbetstagare utan kan även avse andra personer. Utredningen väljer dock att använda de svenska orden visselblåsare och visselblåsning i utredningstexten i betydelsen ”arbetstagare som slår larm om missförhållanden” och ”larm om missförhållanden”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft11"&gt;Utvecklingen och användningen av begreppet visselblåsning har lett till att begreppet har en viss tvetydighet. Begreppet har historiska kopplingar till läckande av känsliga statshemligheter. Begreppet har också historiskt sett förknippats med arbetstagares arbetsförhållanden. Därtill har begreppet under det senaste decenniet allt mer förknippats med företags interna rapporterings- ordningar, s.k. whistleblowingsystem eller rapporteringskanaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft33"&gt;Visselblåsning har också historiskt sett en koppling till korruption. Det torde bero på att korruptionsbrott är svårupptäckta och att visselblåsare därför spelar en viktig roll i korruptionsbekämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft19"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;P class="p257 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Nyckelmoment vid en reglering av stärkt skydd för arbetstagare som slår larm&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft10"&gt;I det följande berörs kort vissa nyckelmoment i en reglering av skydd för arbetstagare som slår larm om missförhållanden. Dessa moment behandlas mer utförligt i utredningens överväganden och förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Vilka som ska omfattas av skyddet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft32"&gt;En grundläggande fråga är vilka personkategorier som ska omfattas av en skyddsreglering för visselblåsare. Skyddsregleringen kan omfatta arbetstagare men också andra personkategorier, t.ex. praktikanter, uppdragstagare och liknande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Vilka förhållanden larmet ska avse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft33"&gt;En annan viktig fråga är vilka förhållanden larmet ska avse för att det ska vara fråga om skyddsvärd visselblåsning. En utgångspunkt bör vara att det ska handla om klandervärda förhållanden eller klandervärt beteende, något som med ett samlingsbegrepp kan benämnas miss- förhållanden. En skyddsreglering kan omfatta larm om miss- förhållanden av olika allvarlighetsgrad, t.ex. larm om mindre allvarliga förhållanden eller larm om mer allvarliga förhållanden. Exempel på missförhållanden kan vara ekonomisk brottslighet, miljöförstöring eller faror för enskildas liv och säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft19"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33155x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Nyckelmoment vid en reglering av stärkt skydd…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Kännedom om missförhållanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;En person som slår larm om missförhållanden har inte alltid full kännedom om de förhållanden som råder utan har att fatta sitt beslut att slå larm baserat på begränsade observationer eller på ett begränsat material. Ett viktigt moment i en reglering av skydd för visselblåsare är därför vilka krav som ska ställas på visselblåsarens kunskapsunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Mottagare av och kanaler för larm om missförhållanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft33"&gt;Vid en reglering av skydd för visselblåsare måste det övervägas till vem skyddade larm ska kunna göras och om regleringen ska skilja sig åt beroende på mottagare. Mottagare kan vara bl.a. arbetsgivaren, arbetstagararorganisationer, myndigheter, intresseorganisationer eller publicister. Ett larm om missförhållanden kan också ske enligt en verksamhets rapporteringsordning, antingen till en mottagare inom verksamheten eller till en särskild mottagare utanför verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Skydd för visselblåsares identitet och rätten till anonym visselblåsning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft33"&gt;Den som slår larm kan ha skäl till att vilja vara anonym i syfte att minska risken för repressalier. Detta kan regleras på åtminstone två olika sätt. För det första kan visselblåsarens identitet skyddas genom att den som tar emot ett larm förbjuds från att röja visselblåsarens identitet. För det andra kan anonym visselblåsning tillåtas, dvs. larm där inte heller mottagaren känner till visselblåsarens identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Skydd för visselblåsare och lojalitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft32"&gt;En reglering om skydd för visselblåsare behöver förhålla sig till den lojalitet som råder i arbetslivet. Frågan om visselblåsning och organisatorisk lojalitet är en av de mest omdebatterade frågorna i litteraturen om visselblåsning.&lt;SPAN class="ft82"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Frågan handlar framför allt om huruvida visselblåsning utgör ett lojalt eller illojalt beteende utifrån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Dasgupta och Kesharwani (2010), s. 61 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td91"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td92"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Nyckelmoment vid en reglering av stärkt skydd…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p265 ft33"&gt;olika lojalitetskonstruktioner och lojalitetsperspektiv. Vid utform- ningen av regler om skydd för visselblåsare måste intresset av att skydda visselblåsare vägas mot intresset av lojalitet i arbetslivet. Denna intresseavvägning får bland annat relevans vid överväganden om vilken betydelse visselblåsarens motiv ska tillmätas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Repressalier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft10"&gt;En visselblåsare kan utsättas för olika typer av repressalier på grund av ett larm. En viktig fråga vid utformningen av regler om vissel- blåsning är därför vilka repressalier som ska förbjudas och hur bevisbördan ska fördelas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Sanktioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft10"&gt;För en reglerings effektivitet är det viktigt att överväga vilka sanktioner som ska finnas för den som vidtar repressalier mot en visselblåsare. Sanktioner kan t.ex. vara fängelse, böter, sanktions- avgift eller skadestånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft19"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;P class="p0 ft13"&gt;4 Gällande rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft10"&gt;En arbetstagare som slår larm om missförhållanden hos arbets- givaren har redan i dag ett visst skydd mot åtgärder från arbets- givarens sida. I detta kapitel behandlas gällande svensk rätt inom områden som har särskild betydelse för frågan om vilket skydd arbetstagare som slår larm har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Yttrandefrihet och meddelarskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Grundlagarna tillförsäkrar var och en tryck- och yttrandefrihet. Tryck- och yttrandefriheten kan inskränkas på det sätt som fram- går i grundlagarna. Det skydd som grundlagarna ger en arbetstagare som slår larm om missförhållanden hos arbetsgivaren skiljer sig åt beroende på om det är en privat eller en offentlig arbetsgivare. Detta följer av att grundlagarna som utgångspunkt skyddar mot åtgärder från &lt;SPAN class="ft12"&gt;det allmänna &lt;/SPAN&gt;och inte ingriper i förhållandet mellan enskilda. I detta avsnitt behandlas tryck- och yttrandefriheten närmare. Särskilt berörs förhållandena för privat respektive offent- ligt anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Rättskällor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;Tryck- och yttrandefriheten regleras i flera olika rättskällor. Grundläggande regler om yttrandefrihet finns i regeringsformen (RF). I tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrund- lagen (YGL) läggs ett mer detaljerat skyddssystem för tryck- och yttrandefriheten fast. Där regleras också meddelarskyddet. Dessa regler kompletteras i sin tur av lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft19"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33158x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft10"&gt;områden. Yttrandefriheten skyddas vidare av vissa internationella rättsakter som Sverige är bundna av. Europakonventionen&lt;SPAN class="ft49"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;bör nämnas särskilt i detta sammanhang. Dessa internationella rätts- akter behandlas mer utförligt i kapitel 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Yttrande- och informationsfriheten enligt regeringsformen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft11"&gt;Enligt portalstadgandet i 1 kap. 1 § RF bygger folkstyrelsen på ”fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt”. Genom 2 kap. 1 § skyddas de s.k. positiva opinionsfriheterna. När det gäller yttrande- friheten och informationsfriheten anges i 2 kap. 1 § första stycket att var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad (1) yttrande- frihet, dvs. frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor, och (2) informationsfrihet, dvs. frihet att inhämta och ta emot upplys- ningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Yttrandefriheten enligt RF gäller som framkommit bara i förhållande till ”det allmänna” och inte i förhållandet mellan enskilda, t.ex. en privatanställd arbetstagare och dennes arbets- givare. Med det allmänna förstås dels det allmännas verkställande organ (domstolar, andra myndigheter och vissa privaträttsliga subjekt som utövar myndighet), dels de normgivande organen (t.ex. riksdagen), när dessa beslutar för enskilda betungande, offentligrättsliga föreskrifter, däremot inte när de beslutar civil- rättsliga normer.&lt;SPAN class="ft49"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft33"&gt;Yttrandefriheten enligt RF är inte absolut. Den kan inskränkas genom lag under förutsättning att RF:s materiella skyddsbestäm- melser iakttas (2 kap. &lt;NOBR&gt;21–23&lt;/NOBR&gt; §§ RF). Yttrandefriheten kan också inskränkas genom annan författning än lag, efter riksdagens bemyndigande, med avseende på tystnadsplikt för offentliga funktionärer eller för personer med tjänsteplikt.&lt;SPAN class="ft83"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Det bör också understrykas att lag eller annan föreskrift som inskränker yttrande- friheten inte får meddelas i strid med Europakonventionen.&lt;SPAN class="ft83"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Dessa skyddsbestämmelser innebär sammantaget att det allmännas inskränk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Prop. 1975/76:209 s. 86 och 140 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;2 kap. 20 § andra stycket RF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;2 kap. 19 § RF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33159x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft10"&gt;ningar av yttrandefriheten ska ha stöd i lag, främja ett legitimt ändamål samt vara nödvändiga i ett demokratiskt samhälle för att tillgodose detta ändamål.&lt;SPAN class="ft49"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft41"&gt;Det skydd för yttrandefriheten som RF ger innebär att en myndighet inte får ingripa vare sig formellt eller informellt mot en tjänsteman hos myndigheten för att han eller hon använt sig av sin grundlagsskyddade rätt att yttra sig i massmedia eller på annat sätt gett uttryck för sin uppfattning, med mindre än att det finns stöd för ett ingripande i RF:s och Europakonventionens bestämmelser. En myndighet får inte heller försöka motarbeta att den anställde använder sig av sina rättigheter. Det gäller således ett repressalie- förbud för det allmänna när någon utnyttjat de rättigheter som följer av RF, även när TF eller YGL inte är tillämpliga.&lt;SPAN class="ft76"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad &lt;SPAN class="ft12"&gt;tryck- och yttrandefrihet&lt;/SPAN&gt;, dvs. att genom artiklar, insändare, utta- landen och på annat sätt yttra sig i tryckt skrift eller i sådana andra medier som omfattas av YGL.&lt;SPAN class="ft49"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;I TF och YGL finns också regler om &lt;SPAN class="ft12"&gt;meddelarskydd&lt;/SPAN&gt;. Meddelar- skyddet består av flera komponenter, nämligen meddelarfrihet, anskaffarfrihet, rätt till anonymitet, efterforskningsförbud och repressalieförbud. Nedan behandlas dessa komponenter var för sig, liksom frågan om vilket ansvar en meddelare respektive en anskaffare har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Efterforskningsförbudet och repressalieförbudet gäller för myndigheter och andra allmänna organ. Privaträttsliga subjekt hindras alltså inte av dessa förbud att ingripa mot arbetstagare eller andra för bruk av meddelar- eller anskaffarfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft32"&gt;Sedan den 1 juli 2006 gäller att även anställda i bl.a. bolag, där ett landsting eller en kommun utövar ett rättsligt bestämmande inflytande, samt de organ som anges i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL), omfattas av regleringen i TF och YGL om efterforsknings- och repressalieförbud.&lt;SPAN class="ft82"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Detta gäller dock&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se Högsta domstolens resonemang om vilka principer som ska ligga till grund för inskränkningar av yttrandefriheten med hänsyn till både RF:s och Europakonventionens skyddsbestämmelser, NJA 2007 s. 805.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se bl.a. JO 1995/96 s. 447, JO:s beslut den 25 september 2009, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;149-2009&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;567-2009,&lt;/NOBR&gt; JK:s beslut den 20 september 2011 i ärende &lt;NOBR&gt;5394-10-31.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;1 kap. 1 § första stycket TF och 1 kap. 1 § YGL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;13 kap. 2 § första stycket OSL. Se prop. 2005/06:162.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft19"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33160x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;inte verkställande direktör, styrelseledamot m.fl. i sådana bolag eller organ.&lt;SPAN class="ft49"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;I sammanhanget kan nämnas att även offentlighets- principen gäller handlingar i bolag och organ av nämnt slag.&lt;SPAN class="ft49"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft12"&gt;Meddelarfriheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Meddelarfriheten tillkommer varje svensk medborgare och innebär en rätt att fritt lämna uppgifter i vilket ämne som helst för publicering i ett medium som omfattas av TF eller YGL utan att kunna tilltalas eller dömas till ansvar eller ersättningsskyldighet i annan ordning än den som stadgas i TF och YGL.&lt;SPAN class="ft63"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Skyddet avser endast uppgiftslämnande till vissa mottagare och uppställer ett krav på publiceringssyfte.&lt;SPAN class="ft63"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;På grund av kravet på att uppgiftslämnandet sker till vissa mottagare omfattas inte allt uppgiftslämnande av meddelarfriheten, t.ex. inte uppgiftslämnande till den som ansvarar för en blogg som saknar ett s.k. utgivningsbevis.&lt;SPAN class="ft63"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Uppgifterna som får lämnas med stöd av meddelarfriheten kan röra i princip vilka förhållanden som helst.&lt;SPAN class="ft63"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft12"&gt;Anskaffarfriheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;Anskaffarfriheten innebär att var och en har rätt att straffritt anskaffa uppgifter avsedda för publicering i ett medium som omfattas av TF eller YGL. I vissa undantagsfall kan även en anskaffare straffas, se nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;13 kap. 2 § andra stycket OSL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;2 kap. 3 och 4 §§ OSL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;1 kap. 1 § tredje stycket TF och 1 kap. 2 § YGL samt 1 kap. 3 § TF och 1 kap. 4 § YGL. Utländska medborgare jämställs med svenska medborgare i detta avseende, jfr 14 kap. 5 § andra stycket TF och 11 kap. 1 § tredje stycket YGL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Behöriga mottagare är t.ex. författare, redaktioner och utgivare, vilket framgår av 1 kap. 1 § tredje stycket TF och 1 kap. 2 § YGL. Ett krav på publiceringssyfte följer av orden ”för offentliggörande” i 1 kap. 1 § tredje stycket TF och 1 kap. 2 § YGL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;En blogg kan också ha automatiskt grundlagsskydd under förutsättning att bloggen är knuten till ett medieföretag på sätt som anges i 1 kap. 9 § första stycket YGL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Med vissa begränsningar som följer av 7 kap. 3 § TF och 5 kap. 3 § YGL. Se nedan om ansvar för meddelare och anskaffare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft19"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33161x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;Ansvar för meddelare och anskaffare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;I vissa undantagsfall kan meddelare och anskaffare straffas för uppgiftslämnandet respektive anskaffandet även om meddelarfrihet och anskaffarfrihet gäller enligt TF och YGL.&lt;SPAN class="ft49"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Det första undantagsfallet gäller om meddelandet av uppgifter innefattar vissa grövre brott mot rikets säkerhet, nämligen när meddelaren gör sig skyldig till högförräderi, spioneri, grovt spio- neri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, lands- förräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft10"&gt;Meddelaren kan vidare straffas när meddelaren oriktigt lämnar ut en allmän handling som inte är tillgänglig för var och en eller tillhandahåller en sådan handling i strid med en myndighets för- behåll vid dess utlämnande. Det krävs att gärningen är uppsåtlig. Det gäller här utlämnande av själva handlingen med sekretess- belagda uppgifter. Undantaget hindrar alltså inte meddelaren från att muntligen röja sekretessbelagda uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Det tredje undantagsfallet avser ett uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i särskild lag. Den särskilda lag som avses är OSL. Av OSL framgår vilka tystnadsplikter som bryter meddelarfriheten med innebörden att meddelaren kan straffas vid brott mot dessa tystnadsplikter i enlighet med reglerna i TF och YGL. Flertalet tystnadsplikter som bryter meddelarfriheten gäller för skydd av enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, t.ex. tystnadsplikter inom vård och omsorg, medan det finns färre tystnadsplikter som bryter meddelarfriheten för att skydda det allmännas intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft32"&gt;En anskaffare kan också straffas och bli ersättningsskyldig utan beaktan av TF och YGL för sättet på vilket en uppgift anskaffas.&lt;SPAN class="ft82"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft12"&gt;Rätten till anonymitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft11"&gt;Rätten till anonymitet innebär att en författare, en upphovsman eller en meddelare inte är skyldig att avslöja sin identitet.&lt;SPAN class="ft84"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Vidare finns det också ett förbud för den som har tagit befattning med utgivning eller motsvarande att avslöja vem som är författare eller står bakom ett meddelande, det så kallade käll-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;7 kap. 3 § TF och 5 kap. 3 § YGL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;1 kap. 9 § 5 TF och 1 kap. 12 § YGL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;3 kap. 1 § TF och 2 kap. 1 § YGL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft19"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33162x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p283 ft10"&gt;skyddet.&lt;SPAN class="ft49"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Det betyder att en journalist inte får avslöja identiteten på en uppgiftslämnare som inte vill framträda öppet. Denna tyst- nadsplikt är straffsanktionerad.&lt;SPAN class="ft49"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Förbudet är dock inte absolut utan kan frångås i vissa undantagsfall, bl.a. om författaren eller meddelaren har samtyckt till att identiteten avslöjas eller i vissa andra undantagsfall.&lt;SPAN class="ft49"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Efterforskningsförbudet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Efterforskningsförbudet betyder att myndigheter och andra offent- liga organ inte får efterforska identiteten hos en sådan författare, upphovsman, meddelare m.fl. som omfattas av rätten till ano- nymitet.&lt;SPAN class="ft49"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;All form av efterforskning är förbjuden, även att försöka ta reda på om författaren eller meddelaren vill vara anonym eller inte. Överträdelse av efterforskningsförbudet är straffbelagt.&lt;SPAN class="ft49"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Repressalieförbudet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Repressalieförbudet innebär att en myndighet eller ett annat allmänt organ inte får ingripa, vare sig formellt eller informellt, mot någon för att han eller hon brukat sin tryck- eller yttrandefrihet eller medverkat till ett sådant bruk. Det innebär t.ex. att en meddelares uppgiftslämnande inte får leda till negativa konse- kvenser för meddelaren om det inte har stöd i grundlagarna. Repressalieförbudet framgår numera uttryckligen av TF och YGL och är straffsanktionerat där.&lt;SPAN class="ft49"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;För uppsåtligt ingripande i meddelarfriheten kan det dömas till böter eller fängelse i högst ett år, om åtgärden utgör avskedande, uppsägning, meddelande av disciplinpåföljd eller en liknande åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft32"&gt;I förarbetena anges att repressalieåtgärder kan omfatta många olika slags åtgärder och att det inte går att uttömmande ange de straffbara åtgärderna. Som exempel på andra jämförbara allvarliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;3 kap. 3 § TF och 2 kap. 3 § YGL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;3 kap. 5 § första stycket TF och 2 kap. 5 § första stycket YGL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;3 kap. 3 § TF och 2 kap. 3 § YGL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;3 kap. 4 § första stycket TF och 2 kap. 4 § första stycket YGL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;3 kap. 5 § andra stycket TF och 2 kap. 5 § andra stycket YGL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;3 kap. 4 § andra stycket och 5 § tredje stycket TF samt 2 kap. 4 § tredje stycket och 5 § tredje stycket YGL, se prop. 2009/10:81.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft19"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33163x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft10"&gt;repressalieåtgärder anges där fråntagande av arbetsuppgifter eller uteblivna löneökningar.&lt;SPAN class="ft49"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;Straffbestämmelsen avser endast allvarligare åtgärder. Repres- salieförbuden i TF och YGL är dock mer omfattande än det straff- belagda området. Företrädare för det allmänna är även utanför det straffbelagda området underkastade JO:s och JK:s tillsyn.&lt;SPAN class="ft63"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Den närmare innebörden av förbudet framgår i första hand av JO:s och JK:s praxis. Med repressalie avses enligt denna praxis varje åtgärd som medför negativa konsekvenser för en person och som grundar sig på utnyttjandet av den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten.&lt;SPAN class="ft49"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Myndigheter och chefer hos myndigheten får således inte vidta några för den enskilde negativa åtgärder på grund av den enskildes bruk av tryck- eller yttrandefriheten, även om in- gripandet mot den enskilde inte skulle vara så allvarligt att det är straffbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;En myndighet får inte heller försöka motarbeta att en anställd använder sig av sina rättigheter. Myndigheten kan således såsom arbetsgivare varken genom generella uttalanden eller genom kritik i enskilda fall försöka påverka arbetstagaren i fråga om det sätt på vilket tryck- och yttrandefriheten används. Detta gäller även i de fall en myndighet anser att arbetstagaren har lämnat felaktiga uppgifter. Myndigheten är i stället hänvisad till att på lämpligt sätt bemöta och rätta sådana uppgifter.&lt;SPAN class="ft49"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Varje myndighetsåtgärd som har samband med vad en enskild person yttrat behöver dock inte vara otillåten. Det ska vara fråga om ett ingripande som framstår som en bestraffning eller repri- mand mot den som gjort bruk av sin tryck- och yttrandefrihet. Ett typexempel på en sådan åtgärd är enligt JO en negativ förändring av en tjänstemans anställningsförhållanden.&lt;SPAN class="ft49"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft33"&gt;Som nämnts gäller ett motsvarande repressalieförbud när någon utnyttjat de rättigheter som följer av RF, även om TF eller YGL inte kan tillämpas. En myndighet får också, som nämnts, ingripa med stöd av lagar eller andra föreskrifter som har meddelats i enlighet med grundlagarnas och Europakonventionens bestäm- melser om inskränkningar av yttrandefriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Prop. 2009/10:81, s. 42.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Jfr prop. 2009/10:81, s. 42.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Jfr SOU 1990:12, s. 63, JK:s beslut den 19 juni 2006 i ärende &lt;NOBR&gt;1192-05-30,&lt;/NOBR&gt; JO 1975/76 s. 314 och JO 1987/88 s. 193.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se bl.a. JO beslut den 27 maj 2009, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1144-2008&lt;/NOBR&gt; och den 23 januari 2009, dnr &lt;NOBR&gt;3852-2007.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se JO beslut den 25 september 2009, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;149-2009&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;567-2009.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft19"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33164x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p287 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Grundlagarna skyddar mot ingripanden från det allmänna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft11"&gt;Bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet i RF, TF och YGL ska som nämnts tillämpas av det allmänna (myndigheter och andra allmänna organ) i förhållande till enskilda. Detta anses innebära att offentliganställda åtnjuter dessa friheter i förhållande till det allmänna även när ett allmänt organ uppträder som arbetsgivare. Arbetsdomstolen har uttalat att det inte finns något utrymme för att anse att den enskildes grundlagsskyddade friheter inte kan göras gällande mot staten i dess egenskap av arbetsgivare.&lt;SPAN class="ft63"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Även Europa- domstolen har menat att Europakonventionens fri- och rättigheter kan göras gällande i anställningsförhållandet, åtminstone om arbetsgivaren är ett offentligt organ.&lt;SPAN class="ft63"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Det kan nämnas att det beträffande andra grundlagsskyddade rättigheter, särskilt skydd mot kroppsligt ingrepp, diskuterats vilken betydelse det har i vilken roll en offentlig arbetsgivare uppträder. Grundlagsskyddet har ansetts gälla bara när den offentliga arbetsgivaren uppträder i rollen som det allmänna.&lt;SPAN class="ft63"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft41"&gt;Även privatanställda är skyddade mot ingrepp i tryck- och yttrandefriheten från det allmänna. Källskyddet gäller också till förmån för privatanställda. Bestämmelserna om tryck- och yttr- andefrihet i grundlagarna ger emellertid inte privatanställda samma skydd som offentliganställda mot ingrepp från arbetsgivaren. En privat arbetsgivare kan utan hinder av grundlagarna efterforska vem som är författare eller annars upphovsman till ett yttrande i medierna eller vem som har lämnat upplysningar till medierna. Bestämmelserna i grundlagarna hindrar inte heller en privat arbetsgivare från att avtala om tystnadsplikt eller att vid brott mot avtalet vidta arbetsrättsliga åtgärder mot en anställd som utnyttjat sin grundlagsskyddade tryck- och yttrandefrihet.&lt;SPAN class="ft76"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Se bl.a. AD 2011 nr 74 med hänvisningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Se t.ex. Vogt mot Tyskland &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(1995-09-26),&lt;/NOBR&gt; Guja mot Moldavien &lt;NOBR&gt;(2008-02-12)&lt;/NOBR&gt; och Palomo Sánchez m.fl. mot Spanien &lt;NOBR&gt;(2011-09-12).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Se bl.a. Westregård (2002), s. 211 ff. med hänvisningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se bl.a. Ds 2001:9, s. 26.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33165x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Avtal om tystnadsplikt är inte bindande inom offentlig sektor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;Begränsningar i offentliganställdas yttrandefrihet är tillåtna endast i vissa speciella situationer och måste framgå av lag. Detta innebär att avtal om tystnadsplikt mellan offentliganställda och deras arbetsgivare inte har någon verkan för tystnadspliktens omfattning. Likväl förekommer att offentliganställda undertecknar dokument med sekretessförbindelser. Dokument av detta slag är inte olagliga men de påverkar inte tystnadspliktens omfattning. De kan ha betydelse för frågan om en överträdelse av tystnadsplikten skett uppsåtligen eller oaktsamt.&lt;SPAN class="ft49"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;JO har också uttalat att det finns anledning att vara försiktig med överenskommelser om att personalen inte ska utnyttja sin yttrandefrihet då sådana överenskommelser kan uppfattas som bindande och då får verkan som en ”munkavle”.&lt;SPAN class="ft49"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Yttrande- och meddelarfrihet för privatanställda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft12"&gt;Privatanställda har ett svagare skydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;Som nämnts gäller grundlagarnas bestämmelser om yttrandefrihet och meddelarskydd i princip endast i förhållande till det allmänna. Det innebär att en privatanställd som utgångspunkt inte skyddas av dessa regler i förhållande till sin arbetsgivare. En privat arbetsgivare får utan hinder av grundlagarna efterforska vem som är upphovs- man till ett yttrande i media eller vem som meddelat uppgifter dit. Det bör dock påpekas att Europakonventionen ger ett visst skydd för privatanställda arbetstagares yttrandefrihet.&lt;SPAN class="ft63"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Privatanställda har vidare en särskild lojalitetsplikt i förhållande till arbetsgivaren av vilken det även följer en inneboende tystnads- plikt, vilken begränsar arbetstagarens rätt att yttra kritik mot arbetsgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;I det följande behandlas frågor om tystnadsplikt samt tryck- och yttrandefrihet för privatanställda i arbetslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se Ds 2002:56, s. 311 f., Fahlbeck (2013), s. 132 f., Westregård (2002), s. 233 och Källström och Malmberg (2013), s. 253.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;JO 1998/99 s. 481.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se bl.a. Fuentes Bobo mot Spanien &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2000-02-29),&lt;/NOBR&gt; Palomo Sánchez m.fl. mot Spanien &lt;NOBR&gt;(2011-09-12)&lt;/NOBR&gt; och Heinisch mot Tyskland &lt;NOBR&gt;(2011-07-21).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft19"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33166x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;Vissa privaträttsliga subjekt omfattas av grundlagens regler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Som nämnts tidigare omfattas även anställda i vissa privaträttsliga organ av reglerna om meddelarskydd.&lt;SPAN class="ft49"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;I ett betänkande som lämnades i december 2013 föreslås vidare ett stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligfinansierad verksamhet inom vård, skola och omsorg.&lt;SPAN class="ft49"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Författningsreglerad tystnadsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Privatanställda kan omfattas av lagreglerad tystnadsplikt. Anställda inom den enskilda vården, skolan och omsorgen omfattas i stor utsträckning av lagreglerade tystnadsplikter som motsvarar de sekretessbestämmelser som med stöd av OSL gäller i sådan verksamhet när den bedrivs av det offentliga. Arbetstagare inom den enskilda hälso- och sjukvården får t.ex. inte obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden.&lt;SPAN class="ft63"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Tystnadsplikt gäller också för den som är eller har varit verksam inom yrkes- mässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller inom enskild familjerådgivning.&lt;SPAN class="ft63"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft12"&gt;Avtalad tystnadsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;Till skillnad från vad som gäller inom den offentliga sektorn hindrar grundlagarna inte att en privat arbetsgivare avtalar – uttryckligen eller underförstått – med arbetstagarna om tystnads- plikt och vad som ska gälla vid brott mot den avtalade tystnads- plikten. Många enskilda anställningsavtal, särskilt inom vissa branscher, torde innehålla uttryckliga sekretessklausuler.&lt;SPAN class="ft49"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Dessutom anses en tystnadsplikt följa underförstått av anställ- ningsavtalet som sådant. Den lojalitetsplikt som följer av anställ- ningsavtalet anses nämligen även innefatta en tystnadsplikt (se vidare avsnitt 4.5.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Möjligheten att träffa avtal om tystnadsplikt är på flera sätt begränsad. En yttersta gräns för avtalsfriheten följer av bestäm-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;13 kap. 2 § OSL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;SOU 2013:79.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;6 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;12–16&lt;/NOBR&gt; §§ patientsäkerhetslag (2010:659).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;15 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§ socialtjänstlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Ds 2002:56, s. 314.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33167x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;melserna i 3 kap. avtalslagen&lt;SPAN class="ft49"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;och allmänna rättsprinciper på arbetsrättens område. Således kan t.ex. oskäliga avtalsvillkor jämkas eller lämnas utan avseende enligt 36 § avtalslagen. Avtal får inte heller strida mot god sed på arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft12"&gt;Kollektivavtalsregleringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft41"&gt;Det förekommer regleringar i kollektivavtal som har en liknande funktion som det grundlagsskyddade meddelarskyddet. En sådan reglering gäller i Svenska kyrkans verksamhet. Två av de största privata aktörerna inom vård och omsorg, Capio och Vardaga (tidigare Carema), har ingått kollektivavtal som innehåller bestäm- melser om vad man benämner meddelarskydd och meddelarfrihet.&lt;SPAN class="ft76"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft10"&gt;Underlåtenhet att följa dessa regleringar kan innebära kollektiv- avtalsbrott och ge motparten i kollektivavtalsförhållandet möjlighet att begära ersättning. Den enskilde arbetstagarens möjlighet till ersättning är dock mer begränsad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft41"&gt;Vidare finns bestämmelser om tystnadsplikt i flera kollektiv- avtal, t.ex. i de privata tjänstemannaavtalen. Där stadgas att tjänste- männen ska iaktta diskretion om bl.a. företagets angelägenheter såsom prissättningar, konstruktioner, experiment och under- sökningar, driftsförhållanden, affärsangelägenheter och liknande.&lt;SPAN class="ft76"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;Det kan också nämnas att arbetsgivare och fackföreningar under hösten 2013 träffade en överenskommelse om en Etisk Plattform för öppenhet om kvalitet, ekonomi och anställningsvillkor hos utförare inom vård och omsorg med offentlig finansiering. I överenskommelsen anges bl.a. att meddelarskydd så långt det är möjligt även ska gälla för anställda hos privata utförare inom offentligt finansierad verksamhet.&lt;SPAN class="ft49"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft12"&gt;Andra avtalsregleringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Det förekommer också avtalsregleringar av yttrandefriheten i entreprenadavtal. Flera landsting och kommuner har antagit riktlinjer om att sådana bestämmelser ska vara ett krav när privata entreprenörer bedriver offentligt finansierad verksamhet, bl.a. inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;SOU 2013:79, s. 73.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Källström och Malmberg (2013), s. 253.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Etisk plattform inom vård och omsorg (2013).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft19"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33168x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;omsorgsområdet. Normalt är yttrandefriheten som följer av dessa avtal inskränkt avseende företagshemligheter. Vid brott mot avtals- bestämmelserna kan den upphandlande enheten begära ersättning. Den enskilde arbetstagarens möjlighet till ersättning är, liksom vad som gäller vid kollektivavtalsregleringar om yttrandefrihet, begränsad.&lt;SPAN class="ft49"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Ensidiga regleringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Vidare kan tystnadsplikten regleras genom av arbetsgivaren ensidigt utfärdade ordningsföreskrifter och liknande. Som ett exempel härpå har framförts de allmänna ordningsföreskrifterna för verkstadsindustrin, där det anges att den anställde inte får lämna uppgifter till obehöriga som kan skada företaget.&lt;SPAN class="ft49"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Det finns också exempel på att arbetsgivare genom policy- dokument uttalar att verksamheten omfattas av meddelarskydd. Ett exempel på detta är AcadeMedia, som är en stor aktör på markna- den för friskolor.&lt;SPAN class="ft49"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft32"&gt;Det förekommer också att enskilda företag eller företags- sammanslutningar antar etiska riktlinjer. Som exempel kan nämnas Vårdföretagarna, som i ett ställningstagande uttalat att flertalet av medlemsföretagen samarbetar mycket nära med de offentliga uppdragsgivarna och att företagens förhållningssätt inte på något avgörande sätt skiljer sig från de offentliga uppdragsgivarnas.&lt;SPAN class="ft82"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;Som framkommit ovan har offentligt anställda ett långtgående skydd när det gäller uppgifter som offentliggörs i eller lämnas till vissa skyddade medier. Om en offentligt anställd t.ex. slår larm genom att lämna uppgifter till en nyhetstidning får arbetsgivaren som utgångspunkt inte vidta några åtgärder mot arbetstagaren. Ett skydd mot repressalier följer också av den allmänna bestämmelsen om yttrandefrihet i RF och av Europakonventionen. Det skydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;SOU 2013:79, s. 73 f. I prop. 2013/14:118 föreslås bl.a. att, om en kommun eller ett landsting sluter avtal med en privat utförare, kommunen respektive landstinget genom avtalet ska tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. Se även SOU 2013:53.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Se Ds 2002:56, s. 314 och Källström och Malmberg (2013), s. 254.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;SOU 2013:79, s. 75.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;SOU 2013:79, s. 75.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33169x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft10"&gt;som grundlagarna ger offentliganställda kan inte inskränkas genom avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Inom den privata sektorn gäller i princip inte det skydd som grundlagarna ger gentemot arbetsgivaren. Arbetsgivaren har där större möjlighet att vidta åtgärder mot en arbetstagare som rap- porterat om missförhållanden och kan också vidta efterforsknings- åtgärder. Den privatanställdes möjlighet att slå larm kan också begränsas genom avtalad tystnadsplikt. Europakonventionen ger dock privatanställda ett visst skydd för bruk av yttrandefriheten i förhållande till arbetsgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Allmänt om det arbetsrättsliga skyddet för arbetstagare som slår larm&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Inom arbetsrätten finns många olika regler, som kan innebära skydd för arbetstagare som slår larm. I lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) uppställs vissa krav för att en arbetsgivare ska få skilja en arbetstagare från tjänsten. Genom Arbets- domstolens praxis har vidare utvecklats ett visst skydd mot att arbetsgivare vidtar vissa andra ingripande åtgärder mot en arbets- tagare utan att det finns godtagbara skäl. Kompletterande regler om skydd mot uppsägning finns i särskild lagstiftning och allmänna arbetsrättsliga grundsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;De arbetsrättsliga skyddsreglerna behandlas i det följande närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Skydd mot ogrundat skiljande från anställning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Allmänt om anställningsskyddet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Regler om trygghet i anställningen finns i svensk rätt främst i LAS. Där uppställs krav på saklig grund för uppsägning. Till anställ- ningsskyddet kan också sägas höra det tvingande arbetstagar- begreppet som anger LAS tillämpningsområde, regler som begränsar möjligheten att ingå tidsbegränsade anställningar samt regler om turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist och företrädesrätt till återanställning.&lt;SPAN class="ft49"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Vid sidan av LAS finns i flera andra lagar regler som innebär förbud mot uppsägning och vissa andra åtgärder. Arbetstagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Källström och Malmberg (2013), s. 129 f. LAS tillämpningsområde framgår av 1 § LAS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft19"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33170x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft10"&gt;skyddas av reglerna i diskrimineringslagen (2008:567) mot uppsägningar som till sin natur är diskriminerande. Det finns sju s.k. diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. En arbetsgivare som bryter mot diskrimineringslagens regler kan bli skyldig att betala en särskild form av ersättning, kallad diskrimineringsersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Det finns även andra diskrimineringsgrunder i särskild lagstift- ning. Arbetstagarna är tillförsäkrade en rätt att tillhöra en arbets- tagarorganisation, att utnyttja medlemskapet och att verka för organisationen eller för att en sådan bildas (föreningsrätt). Om en arbetstagare blir uppsagd på grund av att han eller hon har utnyttjat sin rätt att tillhöra eller verka i en sådan organisation, är uppsäg- ningen ogiltig.&lt;SPAN class="ft49"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Arbetstagaren och föreningen har rätt till allmänt och ekonomiskt skadestånd.&lt;SPAN class="ft49"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft41"&gt;En arbetstagare som är föräldraledig är skyddad mot sådan sär- behandling som inte är en nödvändig följd av föräldraledigheten.&lt;SPAN class="ft76"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Rätten till ledighet i vissa fall skyddas även av flera andra lagar, bl.a. lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning och lagen (1988:1465) om ledighet för närståendevård. En arbets- tagare får inte sägas upp eller avskedas för att han eller hon utnyttjar sin rätt till ledighet. Om så ändå sker, kan arbetstagaren väcka talan om ogiltigförklaring av uppsägningen och begära skade- stånd både enligt LAS och enligt respektive ledighetslag.&lt;SPAN class="ft76"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Anställningsskyddet behandlas också i flera internationella rättsakter, som Sverige är bundet av. I artikel 30 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, vilken utgör en integrerad del av &lt;NOBR&gt;EU-fördraget,&lt;/NOBR&gt; anges att varje arbetstagare har rätt till skydd mot uppsägning utan saklig grund, i enlighet med unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis. Regler om anställningsskydd finns också i ILO:s konvention (158) om uppsägning av anställningsavtal på arbetsgivarens initiativ.&lt;SPAN class="ft49"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft32"&gt;En viktig funktion med anställningsskyddet är att skydda arbetstagare från godtycke. Ingripande åtgärder, som uppsägning, ska inte få göras utan godtagbara skäl.&lt;SPAN class="ft82"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;En arbetstagare som slår larm skyddas i enlighet med detta mot godtyckliga ingripanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;7–9&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ MBL. Se SOU 2012:62, s. 59.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;54–55&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ MBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;16–17&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ föräldraledighetslagen (1995:584).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se t.ex. AD 1986 nr 87.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se vidare avsnitt 5.2.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Jfr Källström och Malmberg (2013), s. 130.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33171x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Skydd mot uppsägning utan saklig grund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;En anställning som gäller tills vidare kan sägas upp av endera arbetsgivaren eller arbetstagaren. En uppsägning från arbets- givarens sida ska vara sakligt grundad. Det följer av den centrala regeln i 7 § första stycket LAS. Om en arbetstagare sägs upp utan saklig grund kan uppsägningen förklaras ogiltig på yrkande av arbetstagaren. Bestämmelsen om krav på saklig grund för uppsäg- ning i 7 § LAS är tvingande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Enligt bestämmelsens andra stycke är en uppsägning inte sakligt grundad om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder arbets- tagaren annat arbete hos sig. Av tredje stycket följer att en över- gång av verksamhet inte utgör saklig grund för uppsägning. Därutöver saknas lagföreskrifter som närmare preciserar kravet på saklig grund. Det finns dock omfattande praxis från Arbets- domstolen på området. Frågan om saklig grund i ett enskilt fall prövas efter en helhetsbedömning av samtliga föreliggande omständigheter och begreppet saklig grund låter sig därför inte sammanfattas i någon enkel formel.&lt;SPAN class="ft49"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;Det kan framhållas att skyddet mot obefogade uppsägningar inte innebär något befattnings- eller löneskydd, dvs. rätt till vissa arbetsuppgifter eller viss lön.&lt;SPAN class="ft49"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Vid uppsägning är arbetsgivaren skyldig att på begäran uppge skälen till uppsägningen.&lt;SPAN class="ft49"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;Fråga ska vara om acceptabla uppsäg- ningsskäl. De uppgivna skälen måste verkligen föreligga, dvs. vara reella.&lt;SPAN class="ft49"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Av 7 § LAS framgår indirekt att saklig grund kan föreligga i två typsituationer, uppsägning på grund av arbetsbrist respektive på grund av personliga förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft12"&gt;Uppsägning på grund av arbetsbrist&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;I den första typsituationen sker uppsägningen på grund av s.k. arbetsbrist. Begreppet ”arbetsbrist” har i Arbetsdomstolens praxis givits en negativ bestämning och omfattar alla fall där en uppsäg- ning från arbetsgivarens sida beror på något annat än förhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Prop. 1973:129 s. 119 f. och SOU 2012:62, s. 45.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Se AD 1993 nr 61 och Lunning och Toijer (2010), s. 335.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;9 § LAS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Jfr Källström och Malmberg (2013), s. 135 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft19"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33172x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft11"&gt;som är att hänföra till arbetstagaren personligen.&lt;SPAN class="ft63"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Det är ytterst arbetsgivaren som bedömer behovet av arbetskraft. Arbetsgivaren ska givetvis utöva sin beslutanderätt under sedvanligt med- inflytande från arbetstagarsidan. Uppsägning är vidare att betrakta som en yttersta åtgärd som får sättas in först när alla andra möjligheter att lösa problemet har uttömts.&lt;SPAN class="ft63"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Om arbetsgivaren genomför en driftsinskränkning utgår lagen dock från att detta måste godtas, även om följden blir att arbetstagare måste sägas upp på grund av arbetsbrist. Ett beslut om driftsinskränkning blir således sällan föremål för någon ”överprövning” av domstol.&lt;SPAN class="ft63"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Kärnan i anställningsskyddet i dessa situationer kan sägas ligga i att arbetsgivaren inte helt fritt får välja vilka arbetstagare som ska sägas upp utan måste följa bestämmelserna om turordning vid uppsäg- ning på grund av arbetsbrist.&lt;SPAN class="ft63"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft32"&gt;För det fall arbetsgivaren fingerat arbetsbristen och i själva verket sagt upp arbetstagaren på grund av förhållanden hänförliga till arbetstagaren personligen, ska frågan om saklig grund bedömas med hänsyn till de verkliga skälen bakom åtgärden.&lt;SPAN class="ft82"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;Uppsägning på grund av personliga skäl&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;Den andra typsituationen avser att uppsägningen sker på grund av förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen. I dessa fall krävs normalt att arbetstagaren brutit mot eller misslyckats med att uppfylla någon förpliktelse som följer av anställnings- avtalet. Det förutsätts normalt att överträdelsen varit av väsentlig betydelse för arbetsgivaren och att detta stått rimligt klart för arbetstagaren.&lt;SPAN class="ft49"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;I dessa fall gäller en särskild inskränkning i arbetsgivarens möjlighet att säga upp arbetstagaren, nämligen att arbetsgivaren inte får grunda uppsägningen enbart på omständigheter som denne känt till i mer än två månader innan arbetstagaren underrättades om uppsägningen.&lt;SPAN class="ft49"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Se t.ex. Källström och Malmberg (2013), s. 133.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Prop. 1973:129, s. 121.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se vidare bl.a. prop. 1973:129, s. 123 och SOU 1993:32, s. 336 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Se 22 § LAS. Se vidare om turordningsreglerna t.ex. Lunning och Toijer (2010), s. 638 ff. och Källström och Malmberg (2013), s. 146 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se bl.a. SOU 1993:32, s. 338 och Källström och Malmberg (2013), s. 133 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se bl.a. SOU 2012:62, s. 46.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;7 § fjärde stycket LAS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33173x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p307 ft11"&gt;Bedömningen, om saklig grund på grund av personliga skäl föreligger, bör inte inriktas enbart på vad som har förekommit i det särskilda fallet utan i stället på de slutsatser om arbetstagarens lämplighet som kan dras av det inträffade. Först vid klart doku- menterad olämplighet bör kravet på saklig grund anses uppfyllt. Uppsägning anses inte kunna ske enbart på grund av något enstaka fall av misskötsamhet eller olämpligt uppträdande, såvida inte förseelsen är så allvarlig att arbetstagaren genom förseelsen måste anses ha visat sig klart olämplig för sitt arbete.&lt;SPAN class="ft63"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft41"&gt;Om en arbetstagare gjort sig skyldig till förseelser i anställningen åligger det i allmänhet arbetsgivaren att påtala försummelsen och varna arbetstagaren för att ytterligare förseelser kan leda till uppsägning.&lt;SPAN class="ft76"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;När det gäller uppsägningar som knyter an till den enskilde arbetstagaren brukar man skilja mellan två typer av fall. Till den ena gruppen räknas fall där arbetstagaren på grund av tilltagande ålder, sjukdom, nedsatt arbetsförmåga och liknande inte längre klarar av att utföra sina arbetsuppgifter. Den andra gruppen omfattar olika fall av misskötsamhet från arbetstagarens sida eller liknande fall av bristande lämplighet.&lt;SPAN class="ft49"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Uppsägningar som har sin grund i att arbetstagaren slagit larm om påstådda missförhållanden torde i allmänhet vara att pröva mot den andra gruppen av situationer då saklig grund skulle kunna föreligga. I allmänhet torde prövningen då gälla om arbetstagaren brutit mot sin lojalitetsplikt och/eller överträtt sin kritikrätt, på sätt som utvecklas nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;En arbetstagare som slagit larm om påstådda missförhållanden och därefter sägs upp kan få prövat i domstol om saklig grund för uppsägning förelåg och i förekommande fall få uppsägningen ogiltigförklarad samt skadestånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Skydd mot ogrundat avskedande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft33"&gt;Avskedande innebär att arbetsgivaren skiljer en arbetstagare från anställningen med omedelbar verkan utan att iaktta någon uppsäg- ningstid och utan att avvakta att anställningstiden löper ut. Avskedandet tar sikte på sådana avsiktliga eller grovt vårdslösa förfaranden som inte rimligen ska behöva tålas i något rätts-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Prop. 1973:129, s. 124.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Prop. 1973:129, s. 125.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se bl.a. SOU 1993:32, s. 339.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft19"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33174x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft11"&gt;förhållande.&lt;SPAN class="ft63"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;Förutsättningen för att arbetsgivaren ska få avskeda en arbetstagare är i 18 § LAS formulerad så att arbetstagaren grovt ska ha åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Om en arbetstagare som har slagit larm om påstådda missför- hållanden därefter avskedas kan arbetstagaren få prövat i domstol om förutsättningarna för avskedande var uppfyllda. I förekom- mande fall kan då arbetstagaren få avskedandet ogiltigförklarat och skadestånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Provocerade uppsägningar m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft41"&gt;Under vissa omständigheter kan en uppsägning eller ett från- trädande från arbetstagarens sida jämställas med en uppsägning eller med ett avskedande från arbetsgivarens sida. Det kan vara trakasserier eller påtryckningar från arbetsgivarens sida genom t.ex. omplaceringar och liknande arbetsledningsbeslut som leder till att en arbetstagare säger upp sig själv. Enligt förarbetena till 1974 års anställningsskyddslag, vilka i dessa delar alltjämt har giltighet, kan arbetstagaren i dessa fall ges samma rättsskydd som om det hade varit fråga om en uppsägning från arbetsgivarens sida utan saklig grund.&lt;SPAN class="ft76"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;Rättshandlingen kan då förklaras ogiltig och arbetstagaren kan ha rätt till skadestånd, om arbetsgivaren handlat på ett sätt som strider mot god sed på arbetsmarknaden eller som annars måste anses otillbörligt.&lt;SPAN class="ft76"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;Det krävs inte att arbetsgivaren haft det direkta syftet att arbetstagaren ska lämna anställningen utan det har ansetts tillräckligt att arbetsgivaren insett att handlandet framkallat en svår situation för arbetstagaren och därmed skapat en risk för att arbetstagaren ska säga upp sig eller frånträda anställningen.&lt;SPAN class="ft76"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Se bl.a. prop. 1973:129, s. 149 och Lunning och Toijer (2010), s. 583.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Prop. 1973:129, s. 128 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Lunning och Toijer (2010), s. 190 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Lunning och Toijer (2010), s. 194, Källström och Malmberg (2013), s. 125 och AD 2005 nr 63.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft19"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33175x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Skydd mot åtgärder under pågående anställning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Arbetsgivaren har en långtgående men inte oinskränkt arbetsledningsrätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft10"&gt;Rätten att leda och fördela arbetet, här förkortat arbetslednings- rätten, är en allmän rättsgrundsats som innebär att arbetsgivaren inom ramen för anställningsavtalet t.ex. bestämmer om arbets- uppgiften, sättet för arbetets utförande och platsen för arbetet. Arbetsledningsrätten innefattar inte bara ordergivning utan även beslut om allmänna föreskrifter. Arbetsledningsrätten motsvaras av en skyldighet för arbetstagarna att följa arbetsgivarens beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Arbetsgivarens arbetsledningsrätt utövas i princip fritt och ensidigt och består bl.a. i rätten att bestämma över arbets- organisationen, arbetsmetoder och produktionssätt, att omplacera arbetstagare till andra uppgifter inom ramen för deras arbets- skyldighet samt att bestämma över arbetstidens förläggning och över vissa anställningsförmåner.&lt;SPAN class="ft49"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Arbetsgivarens arbetsledningsrätt är emellertid inte oinskränkt. När man ska beskriva arbetsledningsrättens gränser är det vanligt att man skiljer mellan åtgärder som ligger inom respektive utanför ramen för anställningen. Arbetsgivarens beslut om sådant som ligger inom anställningen brukar betecknas som arbetslednings- beslut och behöver i princip inte motiveras. Om arbetsgivaren genomför förändringar som ligger utanför ramen för anställningen kan åtgärden vara att jämställa med ett skiljande från anställ- ningen.&lt;SPAN class="ft49"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Bastubadarprincipen – skydd mot vissa ingripande omplaceringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Enligt tidigare rättsutveckling på arbetsmarknaden ansågs ompla- ceringsfrågor i princip helt ligga inom området för arbetets ledning och fördelning och därmed förbehållna arbetsgivarens ensidiga bestämmanderätt. Enligt den rättsutveckling som tog sin början under slutet av &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; har dock har dock frågan kommit att bedömas på ett annat sätt.&lt;SPAN class="ft49"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Arbetsgivarens arbetsledningsrätt och arbetstagarens arbetsskyldighet inom dessa ramar behandlas utförligt i t.ex. Källström och Malmberg (2013), s. 189 ff. och 215 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Se bl.a. Källström och Malmberg (2013), s. 191.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se bl.a. AD 1978 nr 89.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft19"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33176x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p206 ft41"&gt;I ett viktigt rättsfall formulerades en generell begränsning i arbetsgivarens rätt att omplacera arbetstagare, den s.k. bastubadar- principen (AD 1978 nr 89). Målet gällde en sulfitoperatör, i vars arbetsuppgifter det bl.a. ingick att övervaka en ångpanna. Sedan arbetstagaren under arbetstid påträffats då han badade bastu ompla- cerades han till mindre kvalificerade arbetsuppgifter. Ompla- ceringen innebar ändrad arbetstid och sänkta löneförmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Arbetsdomstolen fann att en omplacering som sker på grund av skäl hänförliga till arbetstagaren personligen och som får särskilt ingripande verkningar såväl med hänsyn till arbetsuppgifter som till anställningsförmåner bör kunna underkastas en rättslig prövning på ett sätt som påminner om vad som gäller vid uppsägning. I sådana fall krävs det enligt Arbetsdomstolen att det finns godtagbara skäl för omplaceringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft11"&gt;Bastubadarprincipens tillämplighet förutsätter således att det gäller en omplacering som får &lt;SPAN class="ft43"&gt;särskilt ingripande verkningar &lt;/SPAN&gt;med hänsyn till arbetsuppgifter, anställningsförmåner och anställnings- förhållandet i övrigt. Prövningen ska ske efter objektiva grunder.&lt;SPAN class="ft63"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Vidare ska det vara fråga om omplaceringar som sker på grund av &lt;SPAN class="ft43"&gt;personliga skäl&lt;/SPAN&gt;. Detta innebär också krav på att arbetsgivaren uppger skälen och att skälen är acceptabla och relevanta.&lt;SPAN class="ft63"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft11"&gt;Arbetsdomstolen har i senare rättsfall framhållit att bastu- badarprincipen tar sikte endast på omplaceringar och endast om de sker under nämnda förhållanden.&lt;SPAN class="ft63"&gt;79 &lt;/SPAN&gt;Det har i litteraturen hävdats att det gäller en allmän proportionalitetsprincip vad gäller ensidiga arbetsgivarbeslut med särskilt ingripande verkningar för enskilda.&lt;SPAN class="ft63"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;En arbetstagare som blir föremål för en sådan ingripande omplacering på grund av att arbetstagaren slagit larm om missför- hållanden i arbetsgivarens verksamhet, har således ett visst skydd i form av den s.k. bastubadarprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Se Källström och Malmberg (2013), s. 229.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Källström och Malmberg (2013), s. 229 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se bl.a. AD 2002 nr 134.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se Källström och Malmberg (2013), s. 230.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33177x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p316 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Skydd mot åtgärder som syftar till att framtvinga en uppsägning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft41"&gt;Som ovan nämnts kan situationer då arbetsgivaren genom t.ex. trakasserier föranlett en arbetstagare att säga upp sig själv bedömas som uppsägningar från arbetsgivarens sida. Det kan också före- komma att arbetsgivaren vidtar åtgärder i syfte att förmå arbets- tagaren att säga upp sig själv utan att arbetstagaren gör det. I dessa fall kan arbetstagaren ha rätt till allmänt skadestånd enligt grunderna för LAS. Sådan rätt kan föreligga om arbetsgivaren genom åtgärderna brutit mot LAS eller dess grunder eller handlat i strid mot god sed på arbetsmarknaden. Åtgärderna ska ha skett i direkt syfte att förmå den anställde att säga upp sig. Skade- ståndsskyldighet för arbetsgivaren anses i sådana fall inträda endast i mycket särpräglade situationer, där arbetsgivarens beteende ligger uppenbart utanför vad som kan accepteras på en arbetsplats.&lt;SPAN class="ft76"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Skydd mot andra arbetsledningsåtgärder som strider mot god sed&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft41"&gt;Som framkommit har arbetsgivaren en långtgående arbetsled- ningsrätt. Arbetsledningsrätten får dock inte utövas på ett god- tyckligt eller annars otillbörligt sätt. Utövar arbetsgivaren arbets- ledningsrätten på sätt som strider mot lag och goda seder kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig. God sed på arbetsmarknaden kan sägas motsvara en viss standard – ett allmänt faktiskt prakti- serat beteende som representerar en viss yrkesetisk eller allmän moralisk nivå. Begreppet speglar en oskriven rättslig princip.&lt;SPAN class="ft76"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft41"&gt;Utövas arbetsledningsrätten i strid mot lag och goda seder i samband med t.ex. en omplacering kan omplaceringen angripas med rättsliga medel, även om den inte fått så ingripande verkningar att den kan underkastas rättslig prövning på ett sätt som påminner om vad som gäller vid uppsägning (dvs. enligt bastubadar- principen). Omplaceringen anses då utgöra ett brott mot det enskilda anställningsavtalet. Utrymmet för att angripa arbetsled-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se bl.a. Lunning och Toijer (2010), s. 195 f., Källström och Malmberg (2013), s. 231 f. och AD 1985 nr 112.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se bl.a. Källström och Malmberg (2013), s. 230 f. och SOU 2009:44, s. 78 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft19"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33178x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;ningsåtgärder därför att de strider mot god sed anses vara tämligen snävt.&lt;SPAN class="ft49"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;En myndighets ingripande mot en arbetstagare i anledning av att arbetstagaren har utnyttjat sin grundlagsskyddade yttrande- och föreningsfrihet har ansetts vara ett arbetsledningsbeslut som strider mot lag och goda seder.&lt;SPAN class="ft49"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Trakasserier kan utgöra brott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;Ovan har behandlats fall där trakasserier från arbetsgivarens sida kan innebära att arbetsgivaren överträder arbetsledningsrätten, vilket kan få arbetsrättsliga följder. Det kan i sammanhanget påpekas att trakasserier från arbetsgivarens sida också kan utgöra brottet ”ofredande”, vilket kan medföra skyldighet för arbets- givaren att utge kränkningsersättning enligt skadeståndslagen.&lt;SPAN class="ft76"&gt;85 &lt;/SPAN&gt;Sådana åtgärder som arbetsgivaren kan vidta mot en arbetstagare som slagit larm och som kan leda till negativa konsekvenser för arbetstagaren kan, beroende på omständigheterna, även utgöra andra brott, såsom förtal eller förolämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Kollektivavtalsregleringar om förflyttning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft41"&gt;Enligt det inom det primär- och landstingskommunala området gällande kollektivavtalet Allmänna bestämmelser (AB) ska det vid stadigvarande förflyttning av en arbetstagare beaktas, att vägande skäl ska finnas för att förflytta arbetstagaren mot hans eller hennes önskan. Arbetsdomstolen har i flera mål prövat tillämpningen av sådana bestämmelser.&lt;SPAN class="ft76"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;Arbetsdomstolen har uttalat att bestäm- melsen ger uttryck för att en avvägning ska göras mellan å ena sidan arbetsgivarens intresse av att inom ramen för sin arbetsledningsrätt organisera arbetskraften på ett för arbetsgivaren lämpligt sätt och å andra sidan arbetstagarens intresse av att inte behöva förflyttas mot sin vilja. Föreskriften får anses ställa krav på att de skäl som ligger till grund för en förflyttning är godtagbara i sammanhanget.&lt;SPAN class="ft76"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Se bl.a. Källström och Malmberg (2013), s. 230 f., AD 1982 nr 112, AD 1983 nr 46 och AD 1984 nr 80.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;AD 1991 nr 106.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;4 kap. 7 § brottsbalken och 2 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se bl.a. AD 2006 nr 104 och AD 2011 nr 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se bl.a. AD 2011 nr 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33179x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Disciplinpåföljder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft11"&gt;Det kan förekomma att en arbetsgivare riktar en disciplinpåföljd mot en arbetstagare som upplever att detta sker på grund av att arbetstagaren slagit larm om missförhållanden hos arbetsgivaren. Det finns därför skäl att här något beröra under vilka förutsätt- ningar en arbetsgivare får utfärda sådana disciplinpåföljder. Disciplinpåföljder kan avse varning, suspension och löneavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;I de fall skadestånd kan följa enligt MBL på grund av åtgärd eller underlåtenhet av en arbetstagare får inte någon annan påföljd åläggas arbetstagaren, om påföljden inte har stöd i författning eller kollektivavtal (62 § MBL). Detta gäller således vid brott mot MBL eller mot kollektivavtal. Vid överträdelse av andra regler än de som finns i MBL eller i kollektivavtal krävs stöd i vanligt avtal eller författning för åläggande av disciplinpåföljder.&lt;SPAN class="ft49"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Lojalitetsplikten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft10"&gt;Anställningsavtalet är en form för samarbete och får anses bygga på en ömsesidig skyldighet för arbetsgivare och arbetstagare att beakta varandras intressen.&lt;SPAN class="ft49"&gt;89 &lt;/SPAN&gt;Av anställningsförhållandet följer en ömse- sidig lojalitetsplikt som gäller både arbetstagare och arbetsgivare. Lojalitetsplikten har behandlats i tidigare utredningar och i litterat- uren.&lt;SPAN class="ft49"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;När det gäller arbetstagare som slår larm om missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet är arbetstagarens lojalitetsplikt av särskilt intresse. Den innebär i viss utsträckning inskränkningar i arbetstagarens möjligheter att kritisera arbetsgivaren, liksom att avslöja förhållanden som rör arbetsgivarens verksamhet. Det kan då anses att avslöjande av uppgifterna strider mot arbetstagarens plikt att vara lojal och inte skada arbetsgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Det kan dock här särskilt nämnas att det i många fall måste anses vara lojalt av arbetstagaren att säga till om missförhållanden. Så kan vara fallet t.ex. om arbetstagaren uppmärksammar brister i säkerhetsrutiner som därför kan rättas till och risker för verk- samheten och enskilda kan undanröjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Se vidare Källström och Malmberg (2013), s. 55 ff. och Bergqvist m.fl. (1997), s. 512 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Se bl.a. Ds 2002:56, s. 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se bl.a. Ds 2002:56, SOU 2013:79, Schmidt (1994), s. 257 f., Lunning och Toijer (2010), s. 384 och Källström och Malmberg (2013), s. 244 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft19"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33180x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Innehållet i lojalitetsplikten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Den traditionella beskrivningen av arbetstagarens lojalitetsplikt tar sin utgångspunkt i att arbetstagaren inte ska skada arbetsgivaren. Beskrivningen kan sägas ha sitt ursprung i Folke Schmidts litteratur. I dennes bok Löntagarrätt från 1994 uttalas bl.a. följande om lojalitetskravet.&lt;SPAN class="ft49"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft86"&gt;Den grundläggande synpunkten är att arbetstagaren inte får skada arbetsgivaren. Gemensamt för de skilda aspekterna på kravet på lojalitet är tanken att anställningsavtalet inte enbart består i ett utbyte av vanliga förmögenhetsrättsliga prestationer, utan att det skapar ett personligt förhållande mellan parterna. Anställningen grundar förpliktelser som går längre än vad som gäller i kontraktsförhållanden i allmänhet; de ligger vid sidan av själva arbetsprestationen och skulle därför kunna karakteriseras som biförpliktelser. Skall man söka ange en gemensam synpunkt är det att arbetstagaren är skyldig att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget samt att undvika lägen, där han kan komma i pliktkollison (se AD 1993 nr 18).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft10"&gt;Arbetsdomstolen har i flera domar beskrivit arbetstagarens lojali- tetsplikt på ett sätt som ansluter till Folke Schmidts beskrivning.&lt;SPAN class="ft49"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Att mer allmängiltigt beskriva innebörden i det lojalitetskrav som anses ingå i ett anställningsförhållande är svårt. Vilka krav som är rimliga att ställa varierar beroende bl.a. på förhållandena inom branschen, den aktuella verksamhetens beskaffenhet, arbetsupp- gifternas art och arbetstagarens ställning i organisationen eller företaget.&lt;SPAN class="ft49"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft12"&gt;Brottslighet och vandel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft32"&gt;Som exempel på illojala uppträdanden från en arbetstagares sida kan nämnas straffbara eller olämpliga handlingar som har anknyt- ning till anställningen och drabbar arbetet, som bl.a. förskingring och trolöshet mot huvudman. Arbetsdomstolen har sett allvarligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Schmidt (1994), s. 257 f. Liknande beskrivningar ges även i tidigare upplagor av Folke Schmidts verk, se Schmidt (1959), s. 241 och Schmidt (1973), s. 128 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Se bl.a. AD 1994 nr 79, AD 2003 nr 84 och AD 2012 nr 25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se bla. AD 1993 nr 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33181x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft10"&gt;på brottsliga, ohederliga och olämpliga förfaranden som riktas mot arbetsgivaren, kollegor eller t.ex. kunder och brukare.&lt;SPAN class="ft49"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Ageranden som helt saknar anknytning till anställningen brukar i allmänhet inte anses utgöra överträdelser av lojalitetsplikten, men undantag förekommer. Det kan då handla om att agerandet på grund av arbetstagarens ställning är ägnat att allvarligt skada förtroendet mellan arbetsgivare och arbetstagare. T.ex. domare, poliser och präster måste åtnjuta allmänhetens förtroende och större krav kan därför ställas på sådana arbetstagare.&lt;SPAN class="ft63"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Arbetstagare har också en skyldighet att inte heller på fritiden uppträda så hänsynslöst mot andra anställda att relationerna på arbetsplatsen och andra arbetstagares anspråk på rimligt goda arbetsförhållanden allvarligt skadas eller äventyras.&lt;SPAN class="ft49"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft12"&gt;Vissa ytterligare moment i lojalitetsplikten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Under lojalitetsplikten kan utöver vad som redan nämnts en rad ytterligare skyldigheter insorteras. Här kan följande nämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Lojalitetsplikten anses innehålla skyldighet att visa integritet, t.ex. att inte erbjuda eller ta emot mutor. Vidare anses det ingå skyldigheter att visa omsorg och att prestera en fullgod arbets- insats.&lt;SPAN class="ft49"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Arbetstagarens åligganden kan i viss mån preciseras genom ordningsföreskrifter som arbetsgivaren ensidigt ställt upp, även om dessa avser arbetstagarens fritid.&lt;SPAN class="ft49"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;En arbetstagare kan också anses bryta mot lojalitetskravet om han eller hon under det att anställningen består bedriver en med arbetsgivaren konkurrerande verksamhet som är ägnad att tillfoga arbetsgivaren en mera påtaglig skada.&lt;SPAN class="ft49"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Den skyldighet att rapportera förhållanden till arbetsgivaren som kan sägas ingå i lojalitetsplikten behandlas i avsnitt &lt;A href="#page_109"&gt;4.9.1.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft33"&gt;I detta sammanhang är den tystnadsplikt som anses ingå i lojalitetsplikten av särskild betydelse, då tystnadsplikten kan inne- bära begränsningar i en arbetstagares rätt att uttala sig och avslöja&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se bl.a. Lunning och Toijer (2010), s. 408 ff., Källström och Malmberg (2013), s. 247 f., AD 1995 nr 42, AD 1996 nr 85 och AD 2005 nr 35.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Se bl.a. Källström och Malmberg (2013), s. 248 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Se bl.a. Källström och Malmberg (2013), s. 251 f. och AD 1992 nr 86.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se bl.a. Fahlbeck (2013), s. 129.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se bl.a. Källström och Malmberg (2013), s. 251.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se bl.a. Fahlbeck (2013), s. 140.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft19"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33182x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;förhållanden som rör arbetsgivaren. Den tystnadsplikten behandlas därför närmare nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Lojalitetspliktens utsträckning i tiden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft46"&gt;Lojalitetsplikten åvilar som huvudregel arbetstagaren endast under anställningstiden.&lt;SPAN class="ft87"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;Genom avtal kan lojalitetsplikten utsträckas att gälla även efter anställningens upphörande.&lt;SPAN class="ft87"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Särskilt om lojalitetsplikten inom offentlig sektor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;Det som sagts ovan om den traditionella beskrivningen av och innehållet i lojalitetsplikten torde främst ta sikte på förhållandena inom privat sektor. Det finns skäl för att lojalitetsplikten inom offentlig sektor bör beskrivas något annorlunda.&lt;SPAN class="ft49"&gt;102 &lt;/SPAN&gt;Den offentligt anställdes lojalitetsplikt får anses vara mindre långtgående i situationer som rör arbetsrättsliga åtgärder med anledning av att arbetstagaren använt sin yttrandefrihet.&lt;SPAN class="ft49"&gt;103 &lt;/SPAN&gt;Den offentliganställde har nämligen rätt att, utan repressalier från myndighetens sida, offentligt framföra från arbetsgivarens uppfattning avvikande syn- punkter på myndighetens organisation och verksamhet samt att i övrigt använda sig av sin yttrandefrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;Reglerna till skydd för yttrandefriheten fritar dock inte den offentliganställde från skyldigheten att i sin verksamhet lojalt rätta sig efter arbetsgivarens beslut och direktiv angående hur verk- samheten ska bedrivas, oavsett vilken uppfattning han eller hon kan ha om dessa. På så sätt är arbetstagaren skyldig att vara lojal mot arbetsgivaren och verksamheten.&lt;SPAN class="ft49"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft33"&gt;Offentligt anställda är vidare skyldiga att i olika avseenden agera på ett sätt som inte rubbar allmänhetens förtroende för t.ex. den myndighet där arbetstagaren arbetar. Detta kommer till uttryck bl.a. i 7 § lagen (1994:260) om offentlig anställning. Enligt bestäm- melsen får en arbetstagare inte ha någon anställning eller något uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för hans eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Se bl.a. Källström och Malmberg (2013), s. 245.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Se bl.a. Källström och Malmberg (2013), s. 245.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se bl.a. Lunning och Toijer (2010), s. 383.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se bl.a. Sjödin och Selberg (2012), s. 853.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se bl.a. JO 1994/95 s. 521, JO 2001/2002 s. 455 och JO beslut den 17 oktober 2003, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3599-2002.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft19"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33183x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft41"&gt;som kan skada myndighetens anseende. Regleringen avser att ta tillvara allmänhetens förtroende för myndigheternas opartiskhet.&lt;SPAN class="ft76"&gt;105 &lt;/SPAN&gt;Vidare följer av en bestämmelse i RF en skyldighet för offentliganställda att iaktta saklighet och opartiskhet.&lt;SPAN class="ft76"&gt;106 &lt;/SPAN&gt;I RF:s målsättningsstadgande anges även att det allmänna ska verka för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft41"&gt;demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden.&lt;SPAN class="ft76"&gt;107 &lt;/SPAN&gt;Offentliganställda har enligt Europadomstolens praxis en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;lojalitetsplikt som är ett grundläggande element i den offentliga anställningen, eftersom offentliganställda är tillsatta för att hjälpa och inte hindra det demokratiskt valda folkstyret.&lt;SPAN class="ft49"&gt;108 &lt;/SPAN&gt;Europa- domstolen betonar alltså en mer hierarkisk, demokratisk lojalitet än vad Arbetsdomstolen gör i sin praxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;I lojalitetsplikten ingår en tystnadsplikt – i vart fall inom privat sektor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft10"&gt;För vissa arbetstagare är en tystnadsplikt reglerad i lag. Det rör sig om arbetstagare hos myndigheter och vissa andra, t.ex. advokater, läkare och präster. Brott mot lagreglerade tystnadsplikter är straffbelagt i 20 kap. 3 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft10"&gt;Enligt en allmän uppfattning föreligger det, som framgått, även utan uttrycklig reglering i avtal en tystnadsplikt som har sin grund i den tidigare berörda allmänna lojalitetsplikten som anses vara förenad med ett anställningsförhållande.&lt;SPAN class="ft49"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft10"&gt;För offentliganställda torde det inte av anställningsavtalet följa någon motsvarande tystnadsplikt. I Arbetsdomstolens praxis har man hänvisat till den underförstådda tystnadsplikten på &lt;SPAN class="ft12"&gt;den privata sektorn&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft49"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft10"&gt;Även Lagrådet har uttalat att den lojalitetsförpliktelse som följer av anställningsavtal &lt;SPAN class="ft12"&gt;inom den privata sektorn &lt;/SPAN&gt;också innefattar en tämligen vidsträckt tystnadsplikt för arbetstagare.&lt;SPAN class="ft49"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Prop. 2000/01:147, s. 10 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se 1 kap. 9 § RF, som gäller domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;1 kap. 2 § fjärde stycket RF, som förvisso inte är rättsligt bindande utan anger mål för den samhälleliga verksamheten, se Holmberg m.fl. (2012), s. 60 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Guja mot Moldavien &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2008-02-12),&lt;/NOBR&gt; §§ 70 och 71 med vidare hänvisningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se bl.a. Källström och Malmberg (2013), s. 254 f., Fahlbeck (2013), s. 132 ff. och AD 1994 nr 79.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;AD 1994 nr 79.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Bet. 1988/89:LU30, s. 110.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft19"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33184x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft10"&gt;Som ovan nämnts finns skäl att beskriva en offentliganställds lojalitetsplikt på ett delvis annorlunda sätt än vad gäller privat- anställda. Som nedan behandlas bedöms också mot denna bakgrund kritikrätten olika för grupperna. Vidare kan det allmänna, som framkommit ovan, inte med bindande verkan träffa avtal om tystnadsplikt med de anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Ett brott mot den tystnadsplikt som underförstått – i vart fall inom privat sektor – följer av ett anställningsavtal torde förutsätta att det är fråga om yppande av sådana uppgifter som det ligger i arbetsgivarens intresse att inte ge spridning åt (s.k. företagsinterna uppgifter), att yppandet sker på ett sätt som innebär en uppenbar risk för att andra än anställda kan ta del av uppgifterna samt att uppgifterna är av det slag att det kan vara till skada för arbets- givaren att konkurrerande företag får del av dem. Omvänt torde gälla att ett yppande av uppgifter som inte är ägnat att skada arbets- givaren inte kan betecknas som brott mot tystnadsplikten. Vidare torde det i allmänhet krävas för att ett brott mot tystnadsplikt ska anses föreligga att arbetstagaren har uppsåt att skada arbets- givaren.&lt;SPAN class="ft49"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Kritikrätten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;Kritikrätten kan sägas innebära arbetstagares rätt att offentligt kritisera arbetsgivaren och förhållandena på arbetsplatsen. Kritik- rätten har vuxit fram genom Arbetsdomstolens praxis.&lt;SPAN class="ft49"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Alla arbetstagare har i viss utsträckning rätt att framföra kritik mot sin arbetsgivare. En långt gående kritikrätt anses ligga i linje med den allmänna yttrandefriheten.&lt;SPAN class="ft49"&gt;114 &lt;/SPAN&gt;Arbetstagare har också en skyldighet att inte överskrida sin kritikrätt. En arbetstagare som överskrider kritikrätten kan riskera arbetsrättsliga sanktioner. Kritikrättens omfattning är av central betydelse vid bedömningen av om en arbetsgivare får agera mot en arbetstagare som har slagit larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft32"&gt;Utgångspunkten är att arbetstagaren har en relativt vidsträckt rätt att kritisera och ifrågasätta arbetsgivarens handlande samt att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Se Ds 2002:56, s. 314.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Se bl.a. Fahlbeck (2013), s. 137.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se t.ex. AD 1994 nr 79 och AD 1997 nr 57.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33185x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft10"&gt;anställningsavtalet inte utgör hinder för en arbetstagare att hos t.ex. behörig myndighet påtala missförhållanden som råder i arbets- givarens verksamhet. Kritikrätten anses vara en viktig förutsättning för goda arbetsförhållanden, ett gott arbetsresultat och en effektiv facklig verksamhet.&lt;SPAN class="ft49"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft41"&gt;Kritikrätten innebär vidare att en arbetstagare har rätt att delta i debatter rörande frågor av allmänt intresse. Om arbetstagaren då uttrycker en åsikt som avviker från arbetsgivarens, bör arbets- givaren inte vidta någon sanktion mot arbetstagaren. I stället bör arbetsgivaren själv gå in i debatten och redovisa sin syn på saken för att på detta sätt tillrättalägga arbetstagarens uppgifter och reparera eller förhindra eventuella skadliga verkningar av debattinläggen.&lt;SPAN class="ft76"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft41"&gt;Ett sätt att framföra kritik är att arbetstagare hos relevanta myndigheter gör anmälan om eller i övrigt påtalar brottslig verk- samhet och andra missförhållanden hos arbetsgivaren. Arbets- tagares möjligheter att göra sådan anmälan berörs i artikel 5 ILO:s konvention (158) om uppsägning av anställningsavtal på arbets- givarens initiativ. Som behandlas mer utförligt i avsnitt 5.2.2 anses den bestämmelsen dock inte hindra att t.ex. anmälningar till myndigheter i undantagsfall kan tänkas ha skett på sådant sätt att det anses som rena missbruk av rätten att anmäla missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Kritikrättens omfattning torde vara att bedöma på olika sätt vad gäller privat respektive offentligt anställda. Detta följer av att de offentliganställda åtnjuter skydd av grundlagarna också i för- hållande till sin arbetsgivare, något som de privatanställda inte gör på motsvarande sätt. Vidare innebär lojalitetsplikten en särskild begränsning i kritikrätten och som ovan framkommit får privat- anställda anses omfattas av en delvis annorlunda och mer långt- gående lojalitetsplikt än offentliganställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft33"&gt;Arbetsdomstolen har i ett flertal domar behandlat arbetstagares kritikrätt och närliggande frågor om lojalitetsplikt och arbets- tagares yttrandefrihet i arbetslivet. Prövningarna har ofta föranletts av att en arbetstagare skiljts från anställningen genom uppsägning eller avskedande. Det bör framhållas att det kan vara vanskligt att dra alltför långtgående slutsatser av Arbetsdomstolens praxis. Omständigheterna i det enskilda fallet är alltid avgörande för utgången. I denna genomgång avstås från längre referat av rätts-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;AD 1982 nr 110, AD 1994 nr 79 och AD 1997 nr 57.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Se AD 1994 nr 79 och Ds 2002:56, s. 316.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft19"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33186x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;fallen. I stället behandlas rättsfallen under de respektive sakfrågor där de aktualiseras.&lt;SPAN class="ft49"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft46"&gt;Frågan om en arbetstagares skyldighet att inte överskrida sin kritikrätt behandlas utförligt i promemorian Hållfast arbetsrätt för ett föränderligt arbetsliv.&lt;SPAN class="ft87"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Privatanställdas kritikrätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;I ett antal rättsfall, som avser förhållandena inom privat sektor, har Arbetsdomstolen tagit ställning till kritikrättens räckvidd. Det framgår inte uttryckligen av rättsfallen att de principer som där slås fast är begränsade till den privata sektorn. I detta avsnitt behandlas de dock under rubriken ”Privatanställdas kritikrätt”, eftersom prövningen, som framgår nedan, synes göras på ett delvis annorlunda sätt när det är fråga om offentliganställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft41"&gt;Av de rättsfall, som behandlas i detta avsnitt, framkommer att kritikrätten ska utövas under sådana förhållanden att arbetstagaren inte åsidosätter kravet på lojalitet. En arbetstagare som överskrider kritikrättens gränser anses bryta mot anställningsavtalet. Kritik- rättens gränser bestäms av om arbetstagarens handlande anses illojalt. Om arbetstagaren utövar kritikrätten på ett sätt som vittnar om bristande hänsyn mot arbetsgivaren anses arbetstagaren göra sig skyldig till illojalt handlande. Till exempel torde debattinlägg som görs i syfte att skada arbetsgivaren inte anses godtagbara. Inte heller torde arbetsgivare behöva tolerera allvarliga, osanna beskyll- ningar eller djupt kränkande tillmälen från arbetstagaren. Kritiken får vidare inte heller övergå i hot om åtgärder som är till skada för arbetsgivaren.&lt;SPAN class="ft76"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft10"&gt;Av Arbetsdomstolens praxis framgår att bedömningen av om kritikrätten överskridits beror på omständigheterna i det enskilda fallet. I praxis har också utvecklats vissa kriterier som därvid ska beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;De omständigheter som behandlas i detta avsnitt är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Arbetstagarens ställning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Arbetstagarens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Uppgifternas art&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Vissa centrala rättsfall har refererats i SOU 2013:79.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Ds 2002:56, s. 315 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se bl.a. AD 1982 nr 110, AD 1988 nr 67, AD 1994 nr 79 och AD 2006 nr 103.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33187x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p352 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Fog för uppfattningen att uppgiften är riktig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Arbetstagarens motiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Den skada som drabbat arbetsgivaren&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Samverkan mellan arbetstagare och arbetsgivare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Mottagare av uppgiften&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Godtagbar ursäkt för arbetstagarens handlande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft12"&gt;Arbetstagarens ställning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft10"&gt;Arbetstagarens ställning är en av de omständigheter som beaktas vid bedömningen av om denne överskridit sin kritikrätt. Ju högre befattning arbetstagaren har, desto större krav på lojalitet anses arbetsgivaren kunna ställa.&lt;SPAN class="ft49"&gt;120&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;I ett rättsfall uppkom frågan om saklig grund för uppsägning förelåg då samarbetssvårigheter uppkommit mellan företagets led- ning och en högre tjänsteman.&lt;SPAN class="ft49"&gt;121 &lt;/SPAN&gt;På grund av arbetstagarens ställ- ning ansågs bolaget ha haft rätt att ställa höga krav på lojalitet från arbetstagarens sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft10"&gt;Det förhållandet att arbetstagaren inte innehar någon särskild förtroendeställning inom bolaget har bidragit till att det inte ansetts föreligga saklig grund för uppsägning, även om arbets- tagaren genom vissa uttalanden förfarit så att han inte tillvaratagit bolagets intressen.&lt;SPAN class="ft49"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft12"&gt;Arbetstagarens uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft33"&gt;Vid bedömningen av om en arbetstagare överskridit sin kritikrätt har också beaktats om arbetstagaren har ett särskilt uppdrag, t.ex. som facklig förtroendeman eller skyddsombud. Innehavare av sådana uppdrag anses ha en större frihet att kritisera arbetsgivaren. En facklig företrädare anses ha rätt att ge uttryck också för frän kritik mot arbetsgivaren och dennes företrädare, liksom arbets- givaren på motsvarande sätt har rätt att kritisera den fackliga organisationen.&lt;SPAN class="ft83"&gt;123 &lt;/SPAN&gt;Vad särskilt gäller skyddsombud har det ansetts&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;120&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se t.ex. AD 1982 nr 110, AD 1987 nr 22 och Schmidt (1994), s. 263.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;AD 1982 nr 110.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Se AD 1982 nr 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;AD 1987 nr 65.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft19"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33188x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft41"&gt;att de måste ges en avsevärd frihet att i en fråga som berör de anställdas arbetsmiljö och säkerhet ta kontakter med myndigheter och motsvarande utan att först med arbetsgivaren diskutera det från dennes synpunkt mer eller mindre besvärande med en sådan åtgärd.&lt;SPAN class="ft76"&gt;124 &lt;/SPAN&gt;I den s.k. &lt;NOBR&gt;Samariten-domen&lt;/NOBR&gt; (AD 1997 nr 57) beaktade Arbetsdomstolen vidare särskilt att en av de ifrågavarande ambulanssjukvårdarna hade fått uppdrag av den samlade personalen att vidta vissa åtgärder samt att hon hade ett fackligt förtro- endeuppdrag och uppfattades som personalens företrädare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft12"&gt;Uppgifternas art – intresset av att uppgiften kommer fram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft11"&gt;När kritikrätten i ett enskilt fall ska bedömas är det av betydelse vad det är för förhållanden som arbetstagaren kritiserar. Ju all- varligare missförhållanden det är fråga om, desto större frihet anses arbetstagaren ha att agera obunden av hänsyn till arbetsgivaren. Arbetstagaren anses på motsvarande sätt ha större frihet att agera obunden av sådana hänsyn, ju större betydelse ett missförhållande har för arbetstagaren eller mer allmänt för arbetstagarnas intresse, såsom i arbetsmiljöfrågor och liknande.&lt;SPAN class="ft63"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Arbetsdomstolens praxis tyder på att en arbetstagare bör ha större möjligheter att rikta kritik mot arbetsgivaren om det rör uppgifter om allvarliga missförhållanden, som det finns ett allmän- intresse av att de kommer fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Uppgifternas art – personangrepp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Arbetsdomstolen synes också fästa vikt vid om uppgifterna innehåller kränkande uppgifter om kollegor eller andra enskilda personer. I sådana fall synes arbetstagaren betraktas som mindre skyddsvärd. Det kan nämnas att uppgifterna i dessa fall också kan ha mindre karaktär av saklig kritik. Intresset av att uppgifterna kommer fram torde i dessa fall således vara mer begränsat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;I ett fall som gällde en anställd inom en idrottsförening har domstolen fäst vikt vid att det förekommit insinuationer om att kassören i föreningen varit inblandad i brottslig verksamhet samt att det även förekommit förtäckta hot mot en annan person.&lt;SPAN class="ft49"&gt;126&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;124&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;AD 1988 nr 162.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;AD 1986 nr 95.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;126&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;AD 2006 nr 103.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33189x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;Fog för uppfattningen att uppgiften är riktig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft41"&gt;I Arbetsdomstolens praxis har också beaktats vilka sakliga grunder arbetstagaren har haft för de kritiska uppgifterna som lämnats.&lt;SPAN class="ft76"&gt;127 &lt;/SPAN&gt;Det har framhållits att negativa uppgifter i t.ex. en anmälan till en myndighet kan medföra skada eller olägenhet för arbetsgivaren, även om anmälan sedermera inte leder till någon allvarligare åtgärd mot arbetsgivaren. Enligt Arbetsdomstolen ska då vikt inte främst fästas vid huruvida arbetstagaren framfört påståenden som från rättslig synpunkt inte är hållbara. I denna del bör enligt domstolen en betydande marginal ges arbetstagaren. Av större intresse är enligt domstolen om uppgifter lämnas utan godtagbar faktisk grund och på ett sätt som får anses vittna om bristande hänsyn och lojalitet mot arbetsgivaren.&lt;SPAN class="ft76"&gt;128 &lt;/SPAN&gt;Att kritiken är välgrundad talar för att agerandet inte är illojalt och att arbetstagaren agerat inom ramen för sin kritikrätt. Det uppställs dock inte något absolut krav på att kritiken i efterhand ska bedömas som riktig eller välgrundad.&lt;SPAN class="ft76"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft10"&gt;I den s.k. &lt;NOBR&gt;Värö-brukdomen&lt;/NOBR&gt; (AD 1994 nr 79) hade arbetstagaren i en insändare framfört att de anställdas och kringboendes liv sattes på spel om vissa planer skulle genomföras, en uppfattning som det enligt Arbetsdomstolen knappast fanns stöd för. Domstolen framhöll dock att artikeln framstod som ett inlägg i en debatt angående en fråga av allmänt intresse. Arbetstagaren ansågs inte ha överträtt kritikrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft12"&gt;Arbetstagarens motiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Som nämnts ovan har Arbetsdomstolen fäst vikt vid om arbets- tagaren lämnat uppgifter utan godtagbar faktisk grund och på ett sätt som får anses vittna om bristande hänsyn och lojalitet mot arbetsgivaren. Det andra ledet synes ha självständig betydelse på så sätt att om handlandets huvudsakliga syfte är att skada arbets- givaren, detta kan bedömas som ett allvarligt åsidosättande av lojalitetsplikten.&lt;SPAN class="ft49"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft33"&gt;Ett fall från Arbetsdomstolen avsåg en hovmästare vid en hotell- restaurang som framfört uppgifter bl.a. om att det pågått prostitu- tionsverksamhet vid hotellet. Arbetsdomstolen fann att arbets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se t.ex. AD 1986 nr 95, AD 1994 nr 79, AD 1997 nr 57 och AD 2003 nr 51.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;128&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;AD 1986 nr 95.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;AD 1982 nr 159 och Källström och Malmberg (2013), s. 256.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Se t.ex. AD 1986 nr 95.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft19"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33190x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;tagarens anmälningar till myndighet angående arbetsgivaren inte gav intryck av att vara allvarligt menade försök att komma till rätta med de påstådda missförhållandena. I stället handlade det till över- vägande delen om urskillningslösa anklagelser som knappast kunde vara av betydelse i sammanhanget. Det förelåg enligt domstolen saklig grund för uppsägning.&lt;SPAN class="ft49"&gt;131&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Den skada som drabbat arbetsgivaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;Som nämnts har det betydelse om arbetstagaren har uppsåt att skada arbetsgivaren, då detta anses innebära ett illojalt beteende från arbetstagarens sida. I Arbetsdomstolens praxis synes även den skada eller olägenhet som faktiskt tillfogats eller som riskerat att tillfogas arbetsgivaren tillmätas viss betydelse.&lt;SPAN class="ft76"&gt;132 &lt;/SPAN&gt;Det framstår dock som något oklart i vilken utsträckning så ska ske, särskilt när det inte funnits någon avsikt att skada arbetsgivaren. I &lt;NOBR&gt;Värö-brukdomen&lt;/NOBR&gt; hade en arbetstagare gjort vissa debattinlägg, utan någon påvisad avsikt att skada arbetsgivaren. Arbetstagarens yttranden kunde, om de skulle förbli oemotsagda, skada arbetsgivaren. Enligt Arbetsdomstolen skulle dock inte någon avgörande vikt fästas vid detta, eftersom man torde få utgå från att det i allmänna debatter och ärenden av aktuellt slag ofta framförs liknande påståenden och synpunkter som berört bolag har anledning att bemöta genom inlägg i debatten eller till myndigheten i fråga.&lt;SPAN class="ft76"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft12"&gt;Samverkan mellan arbetstagare och arbetsgivare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;En utgångspunkt vid bedömningen av om kritikrätten överskridits kan sägas vara att det förutsätts att arbetstagare och arbetsgivare samråder med varandra i syfte att lösa eventuella problem i samförstånd innan andra åtgärder vidtas. I vilken mån arbetstagaren och arbetsgivaren uppfyller kraven på samverkan har betydelse för bedömningen av om det föreligger ett illojalt handlande från arbetstagarens sida. Detta har betydelse också vid bedömning av om arbetsgivaren haft fog för att ingripa t.ex. genom att säga upp arbetstagaren. Den enes handlande i detta avseende påverkar bedömningen av den andres handlande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;131&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;AD 1988 nr 67.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;132&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;AD 1994 nr 79, AD 1997 nr 57 och Fahlbeck (2013), s. 138.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;AD 1994 nr 79.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33191x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p307 ft11"&gt;En omständighet som tillskrivs särskild betydelse är om arbets- tagaren innan denne ger uttryck för sin kritik externt, t.ex. genom en anmälan till en myndighet, först har tagit upp saken med arbetsgivaren och på så sätt försökt komma till rätta med de upplevda missförhållandena. Det framhålls ibland att ett sådant agerande från arbetstagarens sida som utgångspunkt är en förut- sättning för arbetsrättsligt skydd vid utövande av kritikrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Arbetsdomstolen har uttalat att, i vart fall om det inte rör sig om mycket allvarliga regelöverträdelser eller missförhållanden i övrigt, arbetsgivaren normalt måste anses ha ett befogat anspråk på att arbetstagaren hos arbetsgivaren på ett seriöst sätt försöker påtala problemen, innan arbetstagaren vänder sig till myndighet.&lt;SPAN class="ft63"&gt;134 &lt;/SPAN&gt;I den nämnda &lt;NOBR&gt;Samariten-domen&lt;/NOBR&gt; (AD 1997 nr 57) fäste Arbets- domstolen stor betydelse vid att arbetstagarna hade försökt få rättelse till stånd av vissa missförhållanden genom direkta kontak- ter med arbetsgivaren innan de gick ut med offentlig kritik samt att arbetsgivaren inte gjorde något för att förbättra förhållandena till personalen, trots att ledningen måste ha varit medveten om att personalen var missnöjd med vissa saker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft12"&gt;Mottagare av uppgiften&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft41"&gt;Av Arbetsdomstolens praxis synes framgå att det också har betydelse till vem uppgiften lämnats, när det gäller att bedöma om en arbets- tagare överskridit sin kritikrätt. Som utvecklats närmare ovan anses det att arbetstagare som huvudregel först bör rapportera eventuella missförhållanden till arbetsgivaren. Även valet mellan andra mottagare synes kunna ha betydelse. I ett fall från 1961 hade en flygmaskinist publicerat en tidningsartikel som innehöll kritik av hur arbetsgivaren, ett flygbolag, beaktade flygsäkerheten. Arbetsgivaren anförde att arbetstagaren borde ha vänt sig till behörig myndighet i stället. Arbetsdomstolen fann att arbetstagaren åsidosatt lojalitetsplikten och tillade att det funnits andra vägar att arbeta för ökad flygsäkerhet, som inte hade orsakat arbetsgivaren skada.&lt;SPAN class="ft76"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft32"&gt;Arbetsdomstolen har anfört att det inte finns något avgörande hinder för en arbetstagare att hos behörig myndighet påtala miss- förhållanden som råder i arbetsgivarens verksamhet, även om en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;134&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se t.ex. AD 1986 nr 95, AD 1994 nr 79 och AD 1997 nr 57.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;AD 1961 nr 27. Det bör dock observeras att domen är från tiden innan LAS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft19"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33192x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft33"&gt;anmälan visserligen kan ske under sådana förhållanden att handlandet innebär att arbetstagaren åsidosätter kravet på lojalitet.&lt;SPAN class="ft83"&gt;136&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft12"&gt;Godtagbar ursäkt för arbetstagarens handlande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;Som en särskild omständighet som beaktas vid bedömningen kan också nämnas om det funnits godtagbar ursäkt för arbetstagarens handlande. Det kan finnas förhållanden av olika slag, som anknyter till de frågeställningar som behandlats ovan, som gör att handlandet kan ursäktas och att arbetstagaren inte anses ha handlat illojalt. Det kan t.ex. vara fråga om att uttalanden, som i och för sig var mindre lämpliga, gjorts i hastigt mod i en spänd situation.&lt;SPAN class="ft83"&gt;137&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Offentliganställdas kritikrätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;Som nämnts torde en offentliganställds kritikrätt vara att bedöma på ett något annorlunda sätt än vad som gäller inom den privata sektorn. Detta sammanhänger med att offentliganställda åtnjuter de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna i förhållande till sin arbetsgivare och i utövandet av dessa rättigheter skyddas mot repressalier från arbetsgivaren. De offentliganställda har därför en längre gående yttrandefrihet i förhållande till sin arbetsgivare med följd att arbetsgivarens möjligheter att ingripa när en arbetstagare uttalar sig, kritiserar arbetsgivaren eller slår larm om upplevda missförhållanden är mindre jämfört med vad som gäller inom den privata sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft33"&gt;Av Arbetsdomstolens praxis synes följa att man vid bedöm- ningen av om offentligt anställda överträtt kritikrätten inte – vilket är fallet med privatanställda – ska göra en avvägning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. I stället synes det göras en initial viktning där utgångspunkten är att en myndighet inte får ingripa mot en anställd vid myndigheten för att denne utnyttjat sina grundlagsfästa fri- och rättigheter.&lt;SPAN class="ft83"&gt;138 &lt;/SPAN&gt;Det synes då som huvudregel sakna betydelse om arbetstagarens agerande förorsakat störningar i verksamheten eller skadat myndighetens anseende och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;136&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Se t.ex. AD 1986 nr 95 och 1988 nr 67.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;137&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;AD 1987 nr 65. Jfr t.ex. AD 2006 nr 103, där domstolen särskilt lagt vikt vid att arbets- tagaren inte kunde sägas ha handlat i hastigt mod och fann att ett avskedande varit lagligen grundat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;138&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Jfr Sjödin och Selberg (2012), s. 853, AD 1991 nr 106, AD 2003 nr 51 och AD 2011 nr 74.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33193x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p367 ft10"&gt;allmänhetens förtroende för myndigheten. Det kan t.ex. handla om att arbetstagaren i en tidningsartikel riktat kritik mot myndigheten eller har uttalat åsikter om hur dess verksamhet bör bedrivas.&lt;SPAN class="ft49"&gt;139 &lt;/SPAN&gt;En arbetstagares anmälningar till myndigheter har ansetts utgöra ett utnyttjande av yttrandefriheten.&lt;SPAN class="ft49"&gt;140&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft10"&gt;I ett fall hade en polis i &lt;NOBR&gt;e-postmeddelanden&lt;/NOBR&gt; uttryckt miss- aktning för personer med anspelning på etnisk bakgrund och uttryckt sig kränkande och hotfullt mot företrädare för Malmö stad. Yttrandena var inte brottsliga och hade inte gjorts i tjänsten. Arbetsdomstolen konstaterade att arbetstagaren hade utnyttjat sin yttrandefrihet och ansåg inte att saklig grund för uppsägning förelåg.&lt;SPAN class="ft49"&gt;141&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft11"&gt;Endast i vissa ytterlighetssituationer kan enligt Arbetsdom- stolens praxis arbetsgivaren vidta åtgärder mot arbetstagare, som utnyttjat sin yttrandefrihet. Som exempel på sådana ytterlighets- situationer har Arbetsdomstolen anfört att det är fråga om en arbetstagare med en utpräglad förtroendeställning och direkt ansvar för myndighetens beslut. Det skulle t.ex. kunna vara fråga om att arbetstagaren tillhör eller sympatiserar med en öppet rasistisk organisation utan att därmed göra sig skyldig till brott.&lt;SPAN class="ft63"&gt;142&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft41"&gt;Särskilda hänsyn kan enligt domstolen behöva tas när de som är föremål för myndighetens verksamhet befinner sig i en särskilt utsatt och ömtålig situation och därmed är särskilt beroende av att kunna känna förtroende för dem som ansvarar för verksamheten, t.ex. patienter inom sjukvården eller de som är intagna i ett häkte.&lt;SPAN class="ft76"&gt;143&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft11"&gt;I ett rättsfall, som rörde en polisinspektör som på fritiden bloggat om polisen, anförde Arbetsdomstolen att det inte rörde sig om någon sådan ytterlighetssituation. Sådana följder av arbets- tagarens användning av yttrandefriheten som förtroendeförlust, förlorat anseende samt upprördhet och känslor av kränkning bland allmänheten och statsanställda kunde därför inte i sig läggas till grund för att avsluta arbetstagarens anställning. I den mån sådant kan ha förekommit fick staten alltså tåla det.&lt;SPAN class="ft63"&gt;144&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft32"&gt;Ett visst utrymme för att vidta åtgärder finns dock för att komma till rätta med allvarliga samarbetsproblem, även om dessa ytterst i viss mån kan ha sin grund i att en arbetstagare utnyttjat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;139&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;AD 2003 nr 51 och AD 1991 nr 106.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;140&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;AD 2003 nr 51.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;141&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;AD 2007 nr 20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;142&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;AD 1991 nr 106.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;143&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;AD 1991 nr 106.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;144&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;AD 2011 nr 74.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft19"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33194x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p283 ft10"&gt;sina grundlagsfästa fri- och rättigheter.&lt;SPAN class="ft49"&gt;145 &lt;/SPAN&gt;En myndighet har också givetvis möjlighet att ingripa mot en anställd som inte utför sina arbetsuppgifter på ett riktigt sätt.&lt;SPAN class="ft49"&gt;146&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft10"&gt;Som framkommit synes det endast i vissa ytterlighetssituationer bli aktuellt att göra en intresseavvägning av om t.ex. saklig grund för uppsägning förelegat.&lt;SPAN class="ft49"&gt;147 &lt;/SPAN&gt;Det är knappast möjligt att säga något mer allmängiltigt om hur en offentlig arbetsgivare får och bör handla i olika tänkbara fall. Arbetsdomstolens uttalanden pekar dock på att en restriktiv hållning bör intas gentemot myndigheters möjlighet att ingripa. En tydlig utgångspunkt är att den enskilde arbetstagarens grundlagsskyddade fri- och rättigheter måste respekteras och att de åtgärder som arbetsgivaren vidtar inte får ha karaktär av bestraffning eller sanktion för att arbetstagaren utnyttjat sin rätt.&lt;SPAN class="ft49"&gt;148&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft33"&gt;I en sådan intresseavvägning har Arbetsdomstolen prövat särskilt två kriterier, nämligen arbetstagarens ställning och verksamhetens art.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft12"&gt;Arbetstagarens ställning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Som framgått kan det i undantagsfall finnas anledning för en myndighet att ingripa mot en anställd som utnyttjat sina grund- lagsfästa fri- och rättigheter, bl.a. då fråga är om en arbetstagare med en utpräglad förtroendeställning och direkt ansvar för myndighetens beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;I den s.k. &lt;NOBR&gt;sjuka-husdomen&lt;/NOBR&gt; (AD 2003 nr 51) anfördes särskilt att arbetstagaren var en hälsovårdsinspektör och inte hade någon utpräglad ansvarsställning eller något direkt ansvar för förvalt- ningens beslut. Även i det nämnda fallet med den bloggande polisen fästes vikt vid att arbetstagaren inte kunde anses ha någon utpräglad förtroendeställning inom polisen.&lt;SPAN class="ft49"&gt;149&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;145&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;AD 1991 nr 106, AD 2003 nr 51, AD 2011 nr 15 och AD 2011 nr 74.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;146&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;AD 2003 nr 51.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;147&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Jfr Sjödin och Selberg (2012), s. 853, AD 2003 nr 51 och AD 1991 nr 106.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;148&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;AD 1991 nr 106.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;149&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;AD 2011 nr 74.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33195x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;Verksamhetens art&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Som nämnts kan även verksamhetens art ha betydelse. En offentlig arbetsgivare synes ha större möjligheter att ingripa mot en arbets- tagare som utnyttjat sin yttrandefrihet när verksamheten avser brukare, patienter, klienter m.m. som befinner sig i en särskilt utsatt och ömtålig situation och därmed är särskilt beroende av att kunna känna förtroende för dem som ansvarar för verksamheten.&lt;SPAN class="ft83"&gt;150&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Företagshemligheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft10"&gt;Lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL) innebär begränsningar i en arbetstagares möjlighet att lämna ut företags- specifika uppgifter, som kan skada företaget, och kan därmed begränsa möjligheten att slå larm om upplevda missförhållanden inom bolaget. FHL innehåller såväl straff- och skadeståndsbestämmelser som bestämmelser om vitesförbud och föreläggande om överlämnande av företagshemligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;De grundläggande förutsättningarna för tillämpning av FHL framgår av lagens 1 och 2 §§. För att lagen över huvud taget ska kunna tillämpas måste det – förenklat uttryckt – dels vara fråga om ett angrepp på något som utgör en företagshemlighet i lagens mening, dels måste angreppet på företagshemligheten vara obe- hörigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Det kan nämnas att det pågår ett svenskt lagstiftningsarbete om ändringar i FHL.&lt;SPAN class="ft49"&gt;151&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Det saknas i dag &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; regler om skyddet för företags- hemligheter. Kommissionen har dock presenterat ett förslag till direktiv om skydd för företagshemligheter, som för närvarande behandlas.&lt;SPAN class="ft49"&gt;152&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;150&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;AD 1991 nr 106.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;151&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Se lagrådsremiss Ett bättre skydd för företagshemligheter, den 12 december 2013. Lagrådet har i januari 2014 avgivit yttrande över förslaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;152&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om att skydda &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;know-how&lt;/NOBR&gt; och företagsinformation (företagshemligheter) som inte har röjts från att olagligen anskaffas, utnyttjas och röjas, COM(2013) 813 final 2013/0402 (COD).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft19"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33196x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Vilken typ av information som omfattas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft11"&gt;1 § första stycket FHL innehåller en definition av vad som utgör en företagshemlighet i lagens mening. Med begreppet avses ”sådan information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende”. Av andra stycket framgår att ”[m]ed information förstås både sådana uppgifter som har dokumenterats i någon form, inbegripet ritningar, modeller och andra liknande tekniska förebilder, och enskilda personers kännedom om ett visst förhållande, även om det inte har dokumenterats på något särskilt sätt”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft10"&gt;I förarbetena framhålls att även förhållandevis triviala uppgifter bör kunna vara företagshemligheter.&lt;SPAN class="ft49"&gt;153 &lt;/SPAN&gt;Uttrycket information har i detta sammanhang samma betydelse som i allmänt språkbruk och fungerar som en neutral samlingsbeteckning för uppgifter, kun- skaper och vetande av vilket slag som helst.&lt;SPAN class="ft49"&gt;154 &lt;/SPAN&gt;Begreppet infor- mation har alltså en vidsträckt innebörd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft10"&gt;Informationen ska som nämnts röra affärs- eller driftför- hållanden i en näringsidkares rörelse. Detta innebär till en början att informationen ska ha anknytning till ett företag. Med närings- idkare förstås varje fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt driver verksamhet av ekonomisk art, oavsett om verksamheten har vinstsyfte eller inte.&lt;SPAN class="ft49"&gt;155 &lt;/SPAN&gt;Lagen gäller således såväl privata närings- idkare som de affärsdrivande verken.&lt;SPAN class="ft49"&gt;156 &lt;/SPAN&gt;Ideella verksamheter eller facklig verksamhet omfattas dock inte.&lt;SPAN class="ft49"&gt;157&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Informationen måste ha anknytning till näringsverksamheten, men det spelar ingen roll om den avser tekniska, kommersiella eller administrativa förhållanden.&lt;SPAN class="ft49"&gt;158&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Företagsspecifik information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;Med kravet på att informationen ska ha anknytning till ett företag menas även att den på något sätt måste vara företagsspecifik. Det ska förstås så att det är information som är särskild för just den ifrågavarande rörelsen och alltså inte är fråga om allmängods i den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;153&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Prop. 1987/88:155, s. 12.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;154&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;A. prop., s. 34.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;155&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;A. prop., s. 34.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;156&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;A. prop., s. 35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;157&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Fahlbeck (2013), s. 32.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;158&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;A. prop., s. 35.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33197x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p376 ft11"&gt;aktuella branschen.&lt;SPAN class="ft63"&gt;159 &lt;/SPAN&gt;Vad som utgör personliga kunskaper och personlig erfarenhet utan närmare anknytning till något som kan sägas vara specifikt för det företag där arbetstagaren är anställd får anses falla utanför begreppet företagshemlighet.&lt;SPAN class="ft63"&gt;160 &lt;/SPAN&gt;Information som vem som helst med adekvat utbildning kan omsätta i praktiskt resultat bör enligt förarbetena anses som information i närings- idkarens rörelse. Är emellertid informationen knuten till individen, så att den inte genom en instruktion eller anvisning kan överflyttas till någon annan, bör den anses vara av personlig art och således inte ingå i näringsidkarens rörelse.&lt;SPAN class="ft63"&gt;161&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft12"&gt;Krav på hemlighållande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft41"&gt;För att viss information ska vara att betrakta som en företags- hemlighet krävs också att näringsidkaren håller den hemlig. Detta innebär inte något krav på ett absolut hemlighållande. Informa- tionen kan vara känd inom en del av företaget, men likväl totalt sett vara hemlig. Informationen får dock inte vara tillgänglig för envar som kan ha ett intresse att ta del av den.&lt;SPAN class="ft76"&gt;162 &lt;/SPAN&gt;Kretsen av personer som har rätt att ta del av informationen ska vara begränsad, definierbar och sluten i den meningen att de som har del av informationen inte reservationslöst är behöriga att utnyttja den eller föra den vidare.&lt;SPAN class="ft76"&gt;163&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Det krävs även att näringsidkaren ska hålla informationen hemlig, dvs. att näringsidkaren ska ha ambitionen att behålla informationen inom den krets där den är känd. En sådan ambition eller vilja kan komma till uttryck på olika sätt.&lt;SPAN class="ft49"&gt;164&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft12"&gt;Skada i konkurrenshänseende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft32"&gt;Ett ytterligare krav för att lagen ska vara tillämplig på viss informa- tion är, som nämnts, att det skulle kunna innebära skada för näringsidkaren om informationen röjdes. Inte varje uppgift som en näringsidkare kan vilja hålla hemlig anses utgöra en företags- hemlighet. Först om en uppgift kan anses som så väsentlig för näringsverksamheten att ett röjande skulle förändra konkurrens-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;159&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;SOU 2008:63, s. 67 och AD 2003 nr 21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;160&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Jfr Lagrådet i prop. 1987/88:155, s. 61.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;161&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;A. prop., s. 35.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;162&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;A. prop., s. 35.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;163&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;A. prop., s. 13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;164&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;A. prop., s. 36.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33198x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;förmågan i negativ riktning, dvs. medföra en skada, bör uppgiften anses utgöra en företagshemlighet.&lt;SPAN class="ft49"&gt;165&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Avslöjande av vissa förhållanden omfattas inte av lagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Brott m.m. utgör inte företagshemligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Redan definitionen av vad som är företagshemligheter innebär att lagen inte hindrar arbetstagare från att slå larm om vissa förhål- landen. I 1 § definieras vad som enligt lagen utgör en företags- hemlighet, nämligen sådan information om affärs- eller drift- förhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende. Information om att ett företag bedriver brottslig verksamhet eller åsidosätter miljö- eller annan skyddslag- stiftning eller att det annars förekommit särskilt allvarliga missför- hållanden faller utanför själva definitionen av begreppet företags- hemlighet. Sådan information skyddas alltså över huvud taget inte av FHL. En förutsättning för detta är emellertid att brottet faktiskt har begåtts eller att den annars oacceptabla verksamheten verkligen har förekommit.&lt;SPAN class="ft63"&gt;166 &lt;/SPAN&gt;Regeringen har i en lagrådsremis nyligen föreslagit att det i lagen uttryckligen ska anges att information om ett förhållande som utgör brott eller annat allvarligt missförhållande aldrig är en företagshemlighet.&lt;SPAN class="ft63"&gt;167&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft12"&gt;Endast obehöriga angrepp omfattas av lagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft32"&gt;Från det otillåtna området utesluts vidare vissa avslöjanden, trots att förhållandena utgör företagshemligheter. Detta gäller fall då angreppet på företagshemligheten inte är ”obehörigt”. I 2 § första stycket FHL anges nämligen att lagen endast gäller obehöriga angrepp på företagshemligheter. 2 § FHL tillkom på förslag av lagutskottet för att lindra farhågor att lagen inte i tillräcklig utsträckning skulle tillgodose önskemål om offentlighet och insyn.&lt;SPAN class="ft82"&gt;168 &lt;/SPAN&gt;Bestämmelsen klargör att i vissa situationer hänsynen till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;165&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Fahlbeck (2013), s. 329 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;166&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;SOU 2008:63, s. 71 och Fahlbeck (2013), s. 350.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;167&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Lagrådsremiss Ett bättre skydd för företagshemligheter, den 12 december 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;168&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Fahlbeck (2013), s. 350.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B33199x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft10"&gt;yttrandefriheten och den fria opinionsbildningen måste väga tyngre än skyddet för företagshemligheter.&lt;SPAN class="ft49"&gt;169&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft41"&gt;I 2 § andra och tredje styckena FHL lämnas exempel på förfaranden som inte utgör obehöriga angrepp, nämligen avslöjanden av misstänkta brott och allvarliga missförhållanden, vilket behandlas närmare nedan, samt utnyttjande eller röjande som sker i god tro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Utöver de angivna undantagssituationerna finns andra fall då ett angrepp inte är obehörigt. Exempel härpå är att röjandet eller utnyttjandet sker med näringsidkarens medgivande och då det finns en lagstadgad vittnesplikt eller annan lagstadgad skyldighet att lämna ut uppgifter. En annan situation när ett utnyttjande eller avslöjande inte är obehörigt följer av 22 § MBL och innebär att den som med tystnadsplikt mottagit information för arbetstagar- organisations räkning kan föra vidare informationen till ledamot i organisationens styrelse, som då också omfattas av tystnadsplikten. Företagshemligheter får även avslöjas och utnyttjas i relativt omfattande utsträckning av den som vill tillvarata sin rätt gentemot näringsidkaren, t.ex. då en arbetstagare anser sig ha ett rättsligt anspråk på arbetsgivaren.&lt;SPAN class="ft63"&gt;170&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft11"&gt;I sammanhanget kan nämnas de särskilda system för vissel- blåsning som krävs enligt flera av de &lt;NOBR&gt;EU-rättsakter&lt;/NOBR&gt; som har antagits eller sannolikt snart kommer att antas på finansmarknads- området. Lämnande av en uppgift om en företagshemlighet till till- synsmyndighet inom ramen för sådana system anses inte utgöra något obehörigt angrepp på företagshemligheten.&lt;SPAN class="ft63"&gt;171&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Såvitt är känt för utredningen finns det ännu inte något domstolsavgörande avseende 2 § andra stycket FHL. Det har anförts att detta inte är förvånande eftersom regleringen är svår- förståelig och utgången av en prövning enligt bestämmelsen svår- förutsebar.&lt;SPAN class="ft49"&gt;172&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft12"&gt;Misstänkta brott och allvarliga missförhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft32"&gt;Enligt 2 § andra stycket FHL anses som ett obehörigt angrepp inte att någon anskaffar, utnyttjar eller röjer en företagshemlighet hos en näringsidkare för att offentliggöra eller inför en myndighet eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;169&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Jfr lagrådet i bet. 1988/89:LU30, s. 107.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;170&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Fahlbeck (2013), s. 351 och 377 ff. och bet. 1989/90:LU37, s. 35.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;171&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se lagrådsremiss Förstärkta kapitaltäckningsregler, den 3 april 2014, s. 244 f. Jfr lagrådsremiss Ett bättre skydd för företagshemligheter, den 12 december 2013, s. 13 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;172&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Fahlbeck (2013), s. 395.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331100x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft10"&gt;annat behörigt organ avslöja något som skäligen kan misstänkas utgöra brott, på vilket fängelse kan följa, eller som kan anses utgöra annat allvarligt missförhållande i näringsidkarens rörelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Bakgrunden till bestämmelsen i andra stycket är att det i vissa fall inte är klart om det är fråga om information om sådana missförhållanden som t.ex. utgör brott och därmed helt faller utanför skyddet för företagshemligheter. Lagutskottet ansåg därför att det behövdes en uttrycklig undantagsregel för de fall, då det i och för sig inte finns bevis om förövad brottslighet m.m., men det ändå finns goda skäl att anta att en företeelse inom företaget är brottslig eller på annat sätt förkastlig. Utan en sådan regel skulle det inte vara tillåtet att avslöja företagshemligheter i ett sådant fall, om misstankarna om oegentligheter senare visade sig vara fel- aktiga.&lt;SPAN class="ft49"&gt;173&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft12"&gt;Exempel på allvarliga missförhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft11"&gt;Bestämmelsen i 2 § andra stycket FHL innebär som nämnts till att börja med att avslöjanden inte utgör obehöriga angrepp om det rör något som skäligen kan misstänkas utgöra brott på vilket fängelse kan följa. Det krävs dock inte att ett visst förfarande är brottsligt för att avslöjandet ska kunna vara tillåtet. Det kan också handla om andra missförhållanden som bör kunna bringas till offentlighetens ljus. Som lagutskottet uttalat kan det röra sig om förfaranden från företagets sida som – utan att vara kriminaliserade – innebär att gällande regler åsidosätts i väsentliga avseenden och som kan medföra ingripanden från det allmännas sida i form av föreskrifter och förbud. Det kan också handla om förseelser som av annan anledning framstår som klart otillbörliga eller klandervärda.&lt;SPAN class="ft63"&gt;174&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;Av orden ”brott på vilket fängelse kan följa” i förening med uttrycket ”annat allvarligt missförhållande” följer att inte vilka missförhållanden som helst får avslöjas utan att det ska vara fråga om t.ex. så kvalificerade överträdelser av gällande normer och före- skrifter att missförhållandet objektivt kan betraktas som all- varligt.&lt;SPAN class="ft49"&gt;175&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft33"&gt;Som exempel på allvarliga missförhållanden nämnde lagutskottet att företaget överträder bestämmelserna i arbetsmiljölagen eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;173&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Bet. 1989/90:LU37, s. 27 och SOU 2008:63, s. 71.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;174&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;A. bet., s. 27 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;175&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;A. bet., s. 31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331101x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p383 ft41"&gt;miljöskyddslagen eller på annat sätt utsätter de anställda eller kring- boende för allvarliga miljörisker. Ytterligare exempel som lagutskottet nämnde var att företaget i strid med marknadsföringslagen eller livsmedelslagstiftningen tillhandahåller konsumenterna hälsofarliga eller andra uppenbart otjänliga produkter. Lagutskottet anförde att det i fall av angiven art finns ett starkt allmänt intresse av att förhållandena kan rättas till. Det är också för näringslivet av betydelse att missför- hållandena inte får pågå opåtalade. En näringsidkare som sätter sig över olika föreskrifter bereder sig i allmänhet konkurrensfördelar, vilket kan medföra en snedvridning av konkurrensen.&lt;SPAN class="ft76"&gt;176&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft12"&gt;Fog för ett avslöjande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Det anses således att företagshemligheter i vissa fall med stöd av 2 § andra stycket FHL bör få röjas för att missförhållanden ska kunna offentliggöras. För att så ska få ske anses det dock krävas att det finns fog för ett avslöjande. Att någon hyser endast löst grundade misstankar anses inte ge personen rätt att röja en företagshemlighet. De torde i vart fall krävas att personen har kännedom om vissa faktiska omständigheter som tyder på ett oacceptabelt handlande från företagets sida. Som lagutskottet anförde kan man dock knappast fordra att personen ska skaffa sig visshet om ett förfarande med hänsyn till samtliga föreliggande fakta är brottsligt eller annars klandervärt, eftersom rätten att avslöja missförhållanden då lätt skulle bli illusorisk.&lt;SPAN class="ft49"&gt;177&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;När det gäller brott krävs det enligt lagtexten – efter mönster av terminologin i rättegångsbalken – skälig misstanke. För att någon ska få avslöja andra förhållanden krävs det att de omständigheter som personen känner till objektivt sett kan anses utgöra ett allvarligt missförhållande. Avslöjarens subjektiva uppfattning om det moraliskt förkastliga i förfarandet ska inte vara avgörande.&lt;SPAN class="ft49"&gt;178 &lt;/SPAN&gt;Enligt lagutskottet måste personen ha tillgång till fakta som i sig är sådana att ett brottsligt förfarande skäligen kan misstänkas eller att ett allvarligt missförhållande föreligger.&lt;SPAN class="ft49"&gt;179&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft33"&gt;Det kan i sammanhanget nämnas att Meddelarskyddskommittén föreslog att den då ännu inte i kraft trädda FHL skulle ändras på så sätt att ordet ”fog” skulle användas i lagtexten genom att orden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;176&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;A. bet., s. 27 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;177&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;A. bet., s. 28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;178&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;A. bet., s. 28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;179&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;A. bet., s. 29.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331102x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft41"&gt;”skäligen kan misstänkas utgöra brott” skulle ersättas med ”han med fog antar utgör brott”.&lt;SPAN class="ft76"&gt;180 &lt;/SPAN&gt;Förslaget tillbakavisades av lag- utskottet, som menade att det är befogat att ställa något högre krav på den enskilde än att han ska ha haft fog för sin bedömning.&lt;SPAN class="ft76"&gt;181&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Endast nödvändiga avslöjanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Lagutskottet tog också upp situationen att flera företagshemlig- heter har anknytning till ett missförhållande i företaget. För att röjandet inte ska anses som obehörigt i sådana fall torde det inte få omfatta fler hemligheter än vad som oundgängligen behövs för att missförhållandet ska kunna avslöjas.&lt;SPAN class="ft49"&gt;182&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft41"&gt;Bestämmelsen i 2 § andra stycket FHL kan sägas bygga på en proportionalitetsprincip.&lt;SPAN class="ft76"&gt;183 &lt;/SPAN&gt;Ett röjande får bara ske i den mån det behövs för att missförhållandet ska kunna bringas till allmän kännedom. Detta anses komma till uttryck i lagtextens formulering att det inte anses som ett obehörigt angrepp om någon röjer en företagshemlighet ”för att” offentliggöra något etc.&lt;SPAN class="ft76"&gt;184 &lt;/SPAN&gt;Vidare krävs det att missförhållandet står i något så när rimlig proportion till värdet av företagshemligheten för näringsidkaren. Det skulle därmed inte vara tillåtet att avslöja en för näringsidkaren betydelse- full hemlighet för att avslöja en bagatellartad förseelse.&lt;SPAN class="ft76"&gt;185&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft12"&gt;Syftet med avslöjandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Formuleringen, att röjandet ska ske ”för att” offentliggöra något anses också vara ett uttryck för att företagshemligheter endast får röjas i direkt syfte att avslöja brott och missförhållanden. Att personen eventuellt också har ett annat syfte än att avslöja en oacceptabel verksamhet behöver dock inte medföra att röjandet blir obehörigt.&lt;SPAN class="ft49"&gt;186&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;180&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;SOU 1990:12, s. 37, 183 f. och 298.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;181&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Bet. 1989/90:LU37, s. 29.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;182&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;A. bet., s. 28 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;183&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Fahlbeck (2013), s. 385.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;184&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;A. bet., s. 29 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;185&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;A. bet., s. 30.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;186&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;A. bet., s. 29.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331103x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;Mottagare av uppgifterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Som nämnts kan tillåtna avslöjanden göras med stöd av 2 § andra stycket FHL om det sker ”för att offentliggöra eller inför en myndighet eller annat behörigt organ avslöja” vissa förhållanden. I den promemoria som först utarbetades av lagutskottets kansli föreslogs att avslöjandet skulle få ske ”inför en myndighet, annat behörigt organ eller allmänheten”.&lt;SPAN class="ft49"&gt;187 &lt;/SPAN&gt;Förslaget kom som framgått inte att genomföras. Promemorians förslag skulle enligt vad lagutskottet anförde i betänkandet innebära att avslöjanden skulle få ske till vem som helst, även uteslutande inför en konkurrent, något som inte ansågs tillfredsställande. Det borde enligt lag- utskottet komma till uttryck att det främst är med hänsyn till den fria opinionsbildningen här i landet som en rätt att röja vissa företagshemligheter är påkallad. I orden ”för att” ligger som nämnts ett krav på direkt syfte.&lt;SPAN class="ft49"&gt;188&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Vad gäller avslöjande inför en myndighet eller annat behörigt organ nämnde utskottet som exempel polismyndighet, länsstyrelse, yrkesinspektion och miljö- och hälsoskyddsnämnd. Något krav på att myndigheten har behörighet att handlägga just den aktuella frågan torde inte uppställas. Det räcker med att myndigheten i allmänhet har att behandla sådana frågor. Vilken myndighet som kan anses vara behörig torde få bedömas utifrån vad informationen gäller. Andra behöriga organ kan vara skyddskommittéer, skydds- ombud, andra fackliga förtroendemän och olika bransch- organisationer inom näringslivet.&lt;SPAN class="ft63"&gt;189&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft41"&gt;Avslöjanden kan som framkommit också ske om syftet är att offentliggöra vissa förhållanden. Enligt lagutskottet kan man i denna del få viss ledning från vad som gäller på det tryckfrihetsrättsliga området, om hänsyn tas till att bestämmelserna i 2 § andra stycket FHL har ett mera vidsträckt tillämpningsområde. Avsikten med röjandet ska vara att uppgiften om ett missförhållande ska spridas bland allmänheten. Det krävs däremot inte att röjandet verkligen leder till att uppgiften får allmän spridning. Det räcker vidare med att den som röjer uppgiften lämnar den till någon som i sin tur kan tänkas direkt eller indirekt föra den vidare. Kretsen av de som kan ta emot informationen är betydligt mer vidsträckt än vad som gäller i tryckfrihetsrättsliga sammanhang, t.ex. journalister och tidnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;187&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;A. bet., bilaga 3, s. 104.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;188&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;A. bet., s. 31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;189&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;A. bet., s. 32 och Wainikka (2010), s. 45.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331104x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft10"&gt;redaktioner. Kretsen omfattar i stort sett alla som på ett eller annat sätt kan förmodas utgöra en länk i en kedja som leder fram till att uppgiften får spridning, t.ex. miljörörelser, fackliga och politiska organisationer, andra ideella sammanslutningar och enskilda opinionsbildare. Kretsen torde endast begränsas av det förhållandet att syftet med röjandet ska vara att uppgiften ska komma till allmän kännedom. Ett påstående om ett sådant syfte bör godtas om det inte framstår som osannolikt. Om avslöjandet sker till en konkurrent torde det enligt lagutskottet som regel kunna antas att syftet är att bereda konkurrenten fördelar och inte att ett missförhållande ska bringas i offentlighetens ljus.&lt;SPAN class="ft49"&gt;190&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft12"&gt;Pågående lagstiftningsarbete i Sverige och inom EU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Som nämnts pågår ett svenskt lagstiftningsarbete om ändringar i FHL. I en lagrådsremiss från den 12 december 2013 föreslås bl.a. ett tydliggörande av att skyddet för företagshemligheter inte hindrar anställda och andra att avslöja brott eller andra allvarliga missförhållanden i verksamheten. Enligt förslaget ska det i lagen uttryckligen anges att information om sådana förhållanden aldrig är en företagshemlighet.&lt;SPAN class="ft49"&gt;191&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Enligt det förslag som lämnats till ett &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; om skydd för företagshemligheter ska medlemsstaterna se till att det i vissa fall inte ska föreligga någon rätt att ansöka om de åtgärder, förfaranden och rättsmedel som föreskrivs i direktivet. Detta gäller om anskaffandet, utnyttjandet eller röjandet av företagshemligheten skett för att avslöja innehavarens menliga agerande, oegentligheter eller olagliga verksamhet och röjandet etc. var nödvändigt för ett sådant avslöjande och den som röjt etc. företagshemligheten handlat i det allmännas intresse. Detsamma gäller den som röjt etc. företagshemligheten genom en legitim användning av yttrande- friheten eller för att informera en företrädare för arbetstagarna, fullfölja en utomobligatorisk förpliktelse eller skydda ett legitimt intresse.&lt;SPAN class="ft49"&gt;192&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;190&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;A. bet., s. 32.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;191&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Se lagrådsremiss Ett bättre skydd för företagshemligheter, den 12 december 2013. Lagrådet har i januari 2014 avgivit yttrande över förslaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;192&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om att skydda &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;know-how&lt;/NOBR&gt; och företagsinformation (företagshemligheter) som inte har röjts från att olagligen anskaffas, utnyttjas och röjas, COM(2013) 813 final 2013/0402 (COD).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft19"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331105x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;FHL innebär att arbetstagare som avslöjar företagshemligheter riskerar vissa sanktioner. Om avslöjandet avser information om att företaget faktiskt bedrivit brottslig verksamhet eller viss annan oacceptabel verksamhet anses det över huvud taget inte vara fråga om företagshemligheter och FHL innebär inga begränsningar i rätten att avslöja uppgifterna. Även information som utgör företagshemligheter får avslöjas, om förfarandet inte innebär något obehörigt angrepp på företagshemligheterna. Så är fallet bl.a. när arbetstagaren röjer en företagshemlighet för att offentliggöra eller inför en myndighet eller annat behörigt organ avslöja något som skäligen kan misstänkas utgöra brott, på vilket fängelse kan följa, eller som kan anses utgöra annat allvarligt missförhållande i näringsidkarens rörelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Arbetsmiljö&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft11"&gt;Frågan om skydd för arbetstagare som slår larm hänger i flera avseenden ihop med reglerna om arbetsmiljön. Det upplevda missförhållande som arbetstagaren slår larm om kan avse bristande arbetsmiljö och säkerhet. Vidare kan en god arbetsmiljö sägas inkludera att arbetstagare upplever att man utan risk för repressalier kan påpeka upplevda brister i verksamheten. Goda och tydliga interna rutiner och kanaler för att slå larm är också viktiga i arbetet för en god arbetsmiljö. Dessutom kan en arbetstagare som slår larm drabbas av trakasserier från kollegor och liknande som i sig kan behandlas som arbetsmiljöfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft32"&gt;Inom EU finns på arbetsmiljöområdet en omfattande reglering rörande skyddet för arbetstagare mot t.ex. farliga miljöer och ämnen. Bland annat finns ramdirektivet för att främja förbättringar i arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet.&lt;SPAN class="ft82"&gt;193 &lt;/SPAN&gt;Därutöver finns olika särdirektiv som innehåller bestämmelser till skydd för arbets- tagarna, bl.a. vid exponering för skadliga ämnen. Direktiven är i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;193 &lt;/SPAN&gt;Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft19"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;flera fall genomförda genom arbetsmiljölagen (1977:1160) och till den lagen anslutande förordning och föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;Arbetsmiljölagstiftningens övergripande syfte är att trygga en god och säker arbetsmiljö. I arbetsmiljölagen, som är en ramlag, finns de grundläggande bestämmelserna om arbetsmiljöns beskaf- fenhet. Arbetsmiljöförordningen (1977:1166) innehåller bl.a. bemyndiganden för Arbetsmiljöverket att meddela de närmare krav som arbetsmiljön ska uppfylla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över att arbetsmiljölagen och föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Arbetsmiljölagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft10"&gt;Syftet med arbetsmiljölagen är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö (1 kap. 1 §). Arbetsmiljölagen gäller varje verksamhet i vilken arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning (1 kap. 2 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Enligt arbetsmiljölagen vilar huvudansvaret för arbetsmiljön på arbetsgivaren. I lagen finns en rad bestämmelser om hur arbets- givaren ska nå syftet med lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;I 3 kap. 2 § anges att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Vidare sägs i 3 kap. 2 a § att arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Där sägs också att arbetsgivaren ska se till att det i verksamheten finns en på lämpligt sätt organiserad anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av uppgifter som enligt arbetsmiljölagen och enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken åligger arbetsgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft11"&gt;Även arbetstagare har ett ansvar enligt lagen. Enligt 3 kap. 4 § arbetsmiljölagen ska arbetstagarna medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Om arbetstagaren finner att arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa, ska han eller hon snarast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Arbetstagarna ska följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Om detta medansvar inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft19"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331107x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;uppfylls kan fråga uppkomma om att skilja arbetstagaren från anställningen.&lt;SPAN class="ft49"&gt;194&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft41"&gt;Arbetsmiljöarbetet avser inte bara arbetstagare i verksamheten. Vid tillämpningen av vissa av lagens kapitel ska med arbetstagare likställas vissa kategorier, som inte är arbetstagare.&lt;SPAN class="ft76"&gt;195 &lt;/SPAN&gt;Den som anlitar inhyrd arbetskraft för att utföra arbete i sin verksamhet ska vidta de skyddsåtgärder som behövs i detta arbete.&lt;SPAN class="ft76"&gt;196 &lt;/SPAN&gt;Vidare ska grupper som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och därför inte är arbetstagare likställas med arbetstagare vid tillämpning av vissa bestämmelser i arbetsmiljölagen när ett arbetsmarknads- politiskt program bedrivs på en arbetsplats.&lt;SPAN class="ft76"&gt;197 &lt;/SPAN&gt;Även personer som deltar i viss praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet ska, i den utsträckning den enskilde utför uppgifter som stämmer överens med eller till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete, likställas med arbetstagare vid tillämpning av vissa bestämmelser i arbetsmiljölagen.&lt;SPAN class="ft76"&gt;198&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Föreskrifter mot kränkande särbehandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;De av dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen meddelade föreskrifterna om åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet är alltjämt tillämpliga (AFS 1993:17). Föreskrifterna gäller all verksamhet där arbetstagare kan utsättas för kränkande särbehandling. Före- skrifterna är under översyn och nya föreskrifter förväntas under år 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft41"&gt;Med kränkande särbehandling avses återkommande klander- värda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap (1 §). Arbetsgivaren ska planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling så långt som möjligt förebyggs (2 §). Arbetsgivaren ska också klargöra att kränkande särbehandling inte kan accepteras i verksamheten (3 §). I verksamheten ska vidare finnas rutiner för att på ett tidigt stadium fånga upp signaler om och åtgärda sådana otillfreds- ställande arbetsförhållanden, problem i arbetets organisation eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;194&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se bl.a. SOU 2009:44, s. 157.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;195&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;1 kap. 3 § andra stycket arbetsmiljölagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;196&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;3 kap. 12 § arbetsmiljölagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;197&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;7 § lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program och 1 kap. 4 § arbetsmiljö- lagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;198&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;4 kap. 6 § socialtjänstlagen (2001:453, SoL).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331108x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft32"&gt;missförhållanden i samarbetet, vilka kan ge grund för kränkande särbehandling (4 §). Om tecken på kränkande särbehandling visar sig ska motverkande åtgärder snarast vidtas och följas upp. Därvid ska särskilt utredas om orsakerna till brister i samarbetet står att finna i arbetets organisation (5 §). Arbetstagare som utsatts för kränkande särbehandling ska snabbt få hjälp eller stöd (6 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Skyddsombud&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;I arbetsmiljölagstiftningen finns det en särskild ordning med skyddsombud som företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft10"&gt;Skyddsombud ska utses på arbetsställen, där minst fem arbets- tagare regelbundet sysselsätts, liksom på andra arbetsställen om arbetsförhållandena kräver det. Skyddsombud utses av en lokal arbets- tagarorganisation eller, om det inte finns någon sådan, av arbets- tagarna.&lt;SPAN class="ft49"&gt;199&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Skyddsombud företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och ska verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. Skyddsombud ska vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall.&lt;SPAN class="ft49"&gt;200&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Om ett skyddsombud anser att åtgärder behöver vidtas för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö, ska skyddsombudet vända sig till arbetsgivaren och begära sådana åtgärder. Skyddsombudet kan också begära att en viss undersökning ska göras för kontroll av förhållandena inom skyddsområdet.&lt;SPAN class="ft49"&gt;201&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Om visst arbete innebär omedelbar och allvarlig fara för arbets- tagares liv eller hälsa och rättelse inte genast kan uppnås genom att skyddsombudet vänder sig till arbetsgivaren, kan skyddsombudet bestämma att arbetet ska avbrytas i avvaktan på ställningstagande av Arbetsmiljöverket.&lt;SPAN class="ft49"&gt;202&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Ett skyddsombud får inte hindras att fullgöra sina uppgifter och får inte med anledning av sitt uppdrag ges försämrade arbets- förhållanden eller anställningsvillkor.&lt;SPAN class="ft49"&gt;203 &lt;/SPAN&gt;En arbetsgivare som bryter mot detta ska ersätta uppkommen skada.&lt;SPAN class="ft49"&gt;204&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;199&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;6 kap. 2 § arbetsmiljölagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;200&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;6 kap. 4 § arbetsmiljölagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;201&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;6 kap. 6 a § arbetsmiljölagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;202&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;6 kap. 7 § arbetsmiljölagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;203&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;6 kap. 10 § arbetsmiljölagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;204&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;6 kap. 11 § arbetsmiljölagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Arbetsmiljölagstiftningen innehåller regler som kan innebära ett visst skydd för arbetstagare som slår larm om missförhållanden. Sådana arbetstagare kan råka ut för kränkande särbehandling på grund av larmet. En arbetsgivare ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska också planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling så långt som möjligt förebyggs. Genom ordningen med skydds- ombud finns det ofta en särskilt utsedd person arbetstagaren kan vända sig till i arbetsmiljöfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;4.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Skyldighet att rapportera&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft10"&gt;I detta kapitel behandlas främst regler som innebär ett skydd för arbetstagare som slår larm om missförhållanden. I vissa fall har också en arbetstagare en skyldighet att rapportera om vissa miss- förhållanden. Denna skyldighet kallas ibland för en upplys- ningsplikt. Reglerna om skyldighet att rapportera kan sägas ha ett visst samband med regler om skydd för den som slår larm. I detta avsnitt behandlas därför sådana rapporteringsskyldigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;En skyldighet att rapportera kan följa av anställningsavtalet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft41"&gt;Som ett led i den lojalitetsplikt som följer av anställningsavtalet anses det ingå en skyldighet för arbetstagaren att självmant till arbetsgivaren informera om sådant som är av betydelse för denne och även i vissa fall att till denne rapportera brottslig verksamhet eller andra allvarliga missförhållanden. Om arbetstagaren inte uppfyller denna skyldighet kan det beaktas vid bedömningen om saklig grund för uppsägning eller till och med grund för avskedande föreligger. Den närmare omfattningen av denna rapporterings- skyldighet får betraktas som oklar. Omfattningen av rapporterings- skyldigheten torde dock vara beroende av arbetstagarens ställning hos arbetsgivaren och de arbetsuppgifter arbetstagaren anförtrotts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft19"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331110x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;Ju högre befattning en arbetstagare har desto mer omfattande torde rapporteringsskyldigheten vara.&lt;SPAN class="ft49"&gt;205&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Rapporteringsskyldighet enligt arbetsgivarens ensidiga riktlinjer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;En skyldighet att rapportera vissa förhållanden kan också följa av föreskrifter och riktlinjer som arbetsgivaren ensidigt beslutat om. Verkstadsföreningen (numera Teknikföretagen) har t.ex. utfärdat allmänna ordningsföreskrifter för industrin, av vilka det följer att en anställd som uppmärksammar eller misstänker fel eller skada på maskiner eller anläggningar snarast ska anmäla detta till arbets- ledningen. Detta anses ge uttryck för en etablerad uppfattning bland arbetsgivare. Det har även framförts att en sådan allmän skyldighet anses utgöra gällande rätt.&lt;SPAN class="ft49"&gt;206&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Lagstadgade rapporteringsskyldigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Det finns inte någon lagreglering med en allmän skyldighet att larma om missförhållanden. Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön, har dock en viss skyldighet att varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp.&lt;SPAN class="ft49"&gt;207 &lt;/SPAN&gt;Inom vissa sektorer finns det lagstadgade skyldig- heter att rapportera missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;I arbetsmiljölagen anges som nämnts att en arbetstagare ska medverka i arbetsmiljöarbetet och att arbetstagaren snarast ska underrätta arbetsgivaren eller skyddsombud om arbetstagaren finner att arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa.&lt;SPAN class="ft49"&gt;208&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft32"&gt;Inom hälso- och sjukvården och inom socialtjänstens vård och omsorg om äldre och personer med funktionshinder samt inom stöd och service för vissa funktionshindrade finns en skyldighet för dem som arbetar i de olika verksamheterna att rapportera eller anmäla missförhållanden som berör dem som tar emot insatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;205&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se bl.a. Schmidt (1994), s. 260 f., Källström och Malmberg (2013), s. 245 f. och AD 2001 nr 24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;206&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Källström och Malmberg (2013), s. 246.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;207&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;2 kap. 1 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;208&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;3 kap. 4 § arbetsmiljölagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331111x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft10"&gt;inom vården eller omsorgen, de så kallade lex Maria- och lex Sarah- bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Från och med juni 2013 utövar Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tillsyn över lex Sarah och lex Maria.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Även t.ex. inhyrd personal omfattas av rapporteringsskyldig- heterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft12"&gt;Lex Maria&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft41"&gt;Den 1 januari 2011 trädde patientsäkerhetslagen (2010:659) i kraft. Patientsäkerhetslagen ersatte lagen (1998:531) om yrkesverk- samhet på hälso- och sjukvårdens område och innehåller bl.a. regleringen av lex Maria. Enligt 3 kap. 5 § patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren anmäla till IVO händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada, s.k. lex &lt;NOBR&gt;Maria-anmälan.&lt;/NOBR&gt; Vårdgivaren ska samtidigt eller snarast därefter ge in en utredning om händelsen till IVO. Syftet med utredningen ska vara att så långt som möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som har påverkat det, samt att ge underlag för beslut om åtgärder som ska ha till ändamål att hindra att liknande händelser inträffar på nytt, eller att begränsa effekterna av sådana händelser om de inte helt går att förhindra (3 kap. 3 § patientsäkerhetslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft10"&gt;Enligt 6 kap. 4 § ska hälso- och sjukvårdspersonalen rapportera till vårdgivaren risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Tidigare bestämmelser om hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet till vårdgivaren var begränsade till att gälla fall där en patient drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom.&lt;SPAN class="ft49"&gt;209&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft33"&gt;Rapporteringsskyldigheten har numera utvidgats till att innefatta en generell skyldighet att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls i verksamheten. Av förarbetena framgår att det finns flera skäl till varför allvarlighetsrekvisitet har tagits bort. Det viktigaste skälet är att vårdgivarens behov av att få vetskap om risker, tillbud och negativa händelser inte inskränker sig till allvarliga händelser. Vårdgivaren är skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och i detta arbete är hälso- och sjukvårdspersonalens iakttagelser av alla typer av risker, tillbud och negativa händelser av stor betydelse. Ett annat skäl&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;209 &lt;/SPAN&gt;Dåvarande 2 kap. 7 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft19"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331112x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p407 ft41"&gt;är att allvarlighetsrekvisitet har gett upphov till tveksamhet om hur allvarlig en händelse ska vara för att den ska rapporteras. Några sådana överväganden ska inte längre göras utan hälso- och sjukvårds- personalen ska rapportera allt som den uppfattar som risker för patientsäkerheten samt alla tillbud och negativa händelser. Det ankommer sedan på vårdgivaren att analysera informationen, ta ställning till om en anmälan ska göras till IVO samt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador.&lt;SPAN class="ft76"&gt;210&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Av tidigare förarbeten framgår att anmälningar om risk- situationer och riskhändelser anses ha stor betydelse för det förebyggande tillsynsarbetet. En anmälan från en vårdgivare till IVO innebär att risker blir kända och kan analyseras på nationell nivå. Erfarenheterna återförs sedan till hälso- och sjukvården. &lt;SPAN class="ft49"&gt;211&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Patientsäkerhetslagen innehåller också definitioner av begrep- pen vårdskada och allvarlig vårdskada i 1 kap. 5 §. Med vårdskada avses lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Med allvarlig vårdskada avses vårdskada som är bestående och inte ringa, eller har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Patientsäkerhetslagen innehåller vidare ytterligare regler om rapporteringsskyldighet. Om en legitimerad yrkesutövares för- skrivning av narkotiska läkemedel, andra särskilda läkemedel, alkoholhaltiga läkemedel eller teknisk sprit skäligen kan befaras stå i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet, ska den hälso- och sjukvårdspersonal som expedierar läkemedel anmäla detta till IVO.&lt;SPAN class="ft49"&gt;212&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Enligt IVO:s redovisning inkom 2 225 anmälningar enligt lex Maria under år 2013.&lt;SPAN class="ft49"&gt;213 &lt;/SPAN&gt;Antalet lex &lt;NOBR&gt;Maria-anmälningar&lt;/NOBR&gt; har under de senaste 10 åren mer än fördubblats.&lt;SPAN class="ft49"&gt;214&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;210&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Jfr prop. 2009/10:210, s. 149 ff. och SOU 2011:33, s. 32 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;211&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Prop. 1995/96:176, s. 67 f. och SOU 2011:33, s. 32.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;212&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;6 kap. 11 § patientsäkerhetslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;213&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Inspektionen för vård och omsorg (2014), s. 33.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;214&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Socialstyrelsen (2013), s. 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331113x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;Lex Sarah&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft41"&gt;En liknande bestämmelse om anmälningsplikt finns inom social- tjänstens omsorg om äldre och personer med funktionshinder, lex Sarah. Bakgrunden var att det under hösten 1997 hade upp- märksammats flera fall av brister och missförhållanden i vården och omsorgen, främst inom äldrevården. Som ett komplement till olika former av kvalitetssäkring och en förstärkt tillsyn på äldreområdet ansåg regeringen att brister inom omsorgerna om äldre och personer med funktionshinder bättre kunde följas upp och förebyggas med en lagstadgad anmälningsskyldighet.&lt;SPAN class="ft76"&gt;215 &lt;/SPAN&gt;Vissa ändringar i lex Sarah- bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2011.&lt;SPAN class="ft76"&gt;216&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Rapporteringsskyldigheten enligt lex Sarah innebär att den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutions- styrelse genast ska rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som rör den som får, eller kan komma i fråga för, insatser inom verksamheten. Rapporteringsskyldigheten fullgörs i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet till den som bedriver verksamheten, i verksamhet vid Statens institutions- styrelse till ledningen, och i övrigt till berörd socialnämnd.&lt;SPAN class="ft49"&gt;217 &lt;/SPAN&gt;Ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande ska dokumenteras, utredas och avhjälpas eller undanröjas utan dröjs- mål.&lt;SPAN class="ft49"&gt;218&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;Om det rör sig om ett &lt;SPAN class="ft12"&gt;allvarligt &lt;/SPAN&gt;missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande, ska det snarast anmälas till IVO.&lt;SPAN class="ft49"&gt;219&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft33"&gt;Motsvarande bestämmelser om anmälningsplikt finns i lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Bestämmelserna motiverades bl.a. med att brister i särskilt stöd och service bättre kunde följas upp och förebyggas med en lagstadgad skyldighet att anmäla missförhållanden. Tillsynsmyndigheten bedömdes också genom anmälningsplikten ges bättre förutsätt- ningar för sin tillsyn. Dessutom ansåg regeringen att personer som har insatser inom ramen för LSS har samma behov av skydd mot övergrepp och andra missförhållanden som äldre och personer med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;215&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Prop. 1997/98:113, s. 86 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;216&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Prop. 2009/10:131.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;217&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;14 kap. 3 § SoL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;218&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;14 kap. 6 § SoL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;219&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;14 kap. 7 § SoL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331114x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;funktionsnedsättning som har insatser enligt SoL respektive personer som ges vård inom hälso- och sjukvården.&lt;SPAN class="ft49"&gt;220&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;Tillsynsmyndighet för socialtjänst och LSS var till den 1 januari 2010 länsstyrelserna, därefter tog Socialstyrelsen över tillsynen. Från och med juni 2013 utövas tillsynen av IVO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Enligt IVO:s redovisning inkom det 1 080 anmälningar enligt lex Sarah under år 2013.&lt;SPAN class="ft49"&gt;221&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Definition av missförhållanden enligt lex Sarah&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft41"&gt;Som nämnts innehåller patientsäkerhetslagen definitioner av begreppen vårdskada och allvarlig vårdskada. I bestämmelserna om lex Sarah saknas dock en definition av vad som ska anses utgöra ett missförhållande. Det har överlåtits till Socialstyrelsen att utfärda föreskrifter och allmänna råd om detta. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah ska med rapporterings- pliktiga missförhållanden avses såväl utförda handlingar som handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl har underlåtit att utföra och som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Med en påtaglig risk för ett missförhållande, som också ska rapporteras, avses att det är fråga om en uppenbar och konkret risk för ett missförhållande.&lt;SPAN class="ft76"&gt;222&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft32"&gt;Socialstyrelsen har också gett ut en handbok om lex Sarah som ger exempel på sådana missförhållanden som ska rapporteras.&lt;SPAN class="ft82"&gt;223&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft12"&gt;Sanktioner, repressalier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Det finns inte någon sanktion mot underlåtenhet att rapportera ett missförhållande enligt lex Maria och lex Sarah. Syftet med bestämmelserna är i första hand att komma till rätta med missförhållanden och anmälningsskyldigheten ska därvid fungera som ett stöd för personal m.fl. att göra anmälan utan rädsla för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;220&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Prop. 2004/05:39, s. 47.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;221&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Inspektionen för vård och omsorg, (2014), s. 34.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;222&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;2 kap. 3 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah (SOSFS 2011:5), ändrad genom SOSFS 2013:16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;223&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Socialstyrelsen (2013a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331115x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p376 ft92"&gt;repressalier.&lt;SPAN class="ft91"&gt;224 &lt;/SPAN&gt;Det har anförts att det inte kan anses strida mot en arbetstagares lojalitetsplikt att fullgöra en lagstadgad skyldighet.&lt;SPAN class="ft91"&gt;225&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft12"&gt;De lagstadgade rapporteringsskyldigheternas förhållande till kritikrätten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft10"&gt;Som framkommit innebär de lagstadgade rapporteringsskyldig- heterna i lex Sarah och lex Maria att arbetstagarna i första hand ska rapportera missförhållanden till arbetsgivaren (se bl.a. 6 kap. 4 § patientsäkerhetslagen och 14 kap. 3 § SoL). Bestämmelserna skulle kunna tolkas så att de begränsar arbetstagarnas möjligheter att anmäla missförhållandena till en tillsynsmyndighet eller på annat sätt avslöja uppgifterna externt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Möjligheten för den anställde att vända sig direkt till tillsyns- myndigheten för att påtala ett missförhållande torde dock inte påverkas av rapporteringsreglerna. I förarbetena till lex Sarah anges att den möjligheten står öppen för envar, att den inte ska förväxlas med den lagstadgade rapporteringsskyldigheten och att en anställd kan använda sig av den möjligheten t.ex. om påtalade missför- hållanden inte utreds eller åtgärdas av den som bedriver verksam- heten eller i fall då missförhållanden upptäcks utanför den egna verksamheten.&lt;SPAN class="ft49"&gt;226&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft12"&gt;Ej rätt att vara anonym vid fullgörande av rapporteringsskyldigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Rapporteringsskyldigheten enligt lex Sarah och lex Maria är inte fullgjord om rapporteringen sker anonymt.&lt;SPAN class="ft49"&gt;227&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft33"&gt;I förarbetena till 2011 års ändringar i lex Sarah anges att en anonym rapport inte är en del av kvalitetsarbetet som ska bedrivas enligt bestämmelserna. Om namnet på den som lämnat en rapport eller anmälan finns angivet i en allmän handling kan det inte hemlighållas utan stöd i OSL. Under vissa förutsättningar gäller sekretess enligt 26 kap. 5 § OSL för uppgift i anmälan eller utsaga som gjorts av en enskild. Denna bestämmelse är dock inte tillämplig på en offentlig funktionär som har gjort en anmälan i tjänsten.&lt;SPAN class="ft83"&gt;228&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;224&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Prop. 1997/98:113 s. 89, prop. 2009/10:131 s. 14 och 51 samt Fransson (2013), s. 124.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;225&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;SOU 2011:33, s. 111 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;226&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Prop. 2009/10:131, s. 51. Se även prop. 1997/98:113, s. 89.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;227&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;SOU 2011:33, s. 109.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;228&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Prop. 2009/10:131, s. 44 och 51. Jfr JO 1983/84 s. 231.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331116x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft13"&gt;5 Internationella åtaganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;I detta kapitel görs en övergripande genomgång av Sveriges internationella åtaganden som berör visselblåsning. Åtagandena presenteras under rubriker för respektive internationell organisation under vilken de internationella rättsakterna sorterar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;De internationella rättsakter som berör visselblåsning har tillkommit i olika syften. Vissa har tillkommit för att stärka kampen mot korruption. Andra har tillkommit för att värna grundläggande fri- och rättigheter. Syftet med respektive rättsakt bör hållas i minnet vid den följande genomgången av de olika rättsakterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Det bör också understrykas att de internationella rättsakter som presenteras i detta kapitel är av olika slag. Vissa är bindande för Sverige som stat medan andra mer har karaktären av uppmaningar eller rekommendationer. Delar av &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; är också bindande för enskilda. I det följande redogörs kort för i vilken utsträckning de olika rättsakterna är förpliktande för Sverige som stat och för enskilda i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft41"&gt;Sverige är folkrättsligt bundet av de internationella överens- kommelser som Sverige inträtt i.&lt;SPAN class="ft76"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Således är Sverige som stat bunden av till exempel FN:s konvention mot korruption och Europarådets civilrättsliga och straffrättsliga konventioner om korruption.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft32"&gt;EU:s primärrätt anses ha företräde framför svensk rätt enligt den så kallade lojalitetsprincipen.&lt;SPAN class="ft82"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-förordningar&lt;/NOBR&gt; har direkt effekt i medlemsstaterna vilket innebär att förordningar inte endast skapar skyldigheter för medlemsstaterna utan också rättigheter för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Detta anses följa av artikel 38 i Internationella domstolens stadga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Artikel 4.3 fördraget om Europeiska unionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331117x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p283 ft10"&gt;enskilda.&lt;SPAN class="ft49"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;EU:s direktiv ska införlivas i nationell rätt inom en viss tidsfrist som fastställs i direktiven. Direktiven kan i undantagsfall ges direkt effekt i medlemsstaterna av &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; för att skydda privatpersoners rättigheter.&lt;SPAN class="ft49"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Europarådets resolutioner och rekommendationer binder dock inte Sverige som stat. Däremot kan dessa instrument få betydelse vid uttolkningen av bindande internationell rätt, till exempel vid uttolkningen av Europarådets konventioner om korruption och vid uttolkningen av Europakonventionen. Angående Europakonventionens ställning i svensk rätt, se avsnitt 5.4.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Förenta nationerna (FN)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;FN:s konvention mot korruption (UNCAC)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft33"&gt;FN:s konvention mot korruption (UNCAC) trädde i kraft i december 2005. Sverige tillträdde konventionen 2007. Konventionen innehåller en bestämmelse som uppmanar konventionsstaterna att överväga skydd för så kallade &lt;SPAN class="ft42"&gt;anmälare &lt;/SPAN&gt;(artikel 33). Bestämmelsen är fakultativ och ska således främst ses som en uppmaning eller en rekommendation. Bestämmelsen har följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft16"&gt;Artikel 33 Skydd för anmälare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft16"&gt;Varje konventionsstat ska överväga att i sin nationella rättsordning införliva lämpliga åtgärder för att tillhandahålla skydd mot orättvis behandling av en person som i god tro och på rimliga grunder till behöriga myndigheter rapporterar omständigheter rörande gärningar som straffbeläggs i enlighet med denna konvention.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft10"&gt;Anmälare (&lt;SPAN class="ft12"&gt;reporting person&lt;/SPAN&gt;) ska skiljas från vittnen som enligt konventionen är berättigade till ett mer omfattande skydd än anmälare. Därtill är vittnesskydd obligatoriskt medan skydd för anmälare är frivilligt. Konventionens bestämmelse om vittnesskydd (artikel 32) är identisk med motsvarande bestämmelse i FN:s konvention mot transnationell, organiserad brottslighet. Den senare konventionen innehåller dock ingen bestämmelse om skydd för anmälare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Artikel 288 fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom den 5 februari 1963 i mål 26/62, van Gend en Loos mot Nederlandse Administratie der Belastingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom den 4 december 1974 i målet 71/74, Van Duyn mot Home Office och &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom den 5 april 1979 i målet 148/78, Ratti mot Pubblico Ministero.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft19"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331118x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft20"&gt;SOU 2014:31 Internationella åtaganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft41"&gt;Vilka som omfattas av termen anmälare är något oklart. Konventionstexten anger att staterna ska överväga skydd för var och en (&lt;SPAN class="ft40"&gt;any person&lt;/SPAN&gt;) som i god tro och på rimliga grunder rapporterar misstankar till behörig myndighet. Klart är att person- kretsen som avses är vidare än endast offentliganställda tjänstemän. Det är rimligt att anta att personkretsen som avses ligger närmare den personkrets som vanligtvis brukar avses med begreppet visselblåsare (se kapitel 2 om begreppet visselblåsning).&lt;SPAN class="ft76"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Samtidigt kan man inte bortse från det faktum att konventionstextens ordalydelse snarast ger intrycket av att staterna ska överväga skydd för &lt;SPAN class="ft40"&gt;alla &lt;/SPAN&gt;personer som rapporterar misstankar om korruptionsbrott, alltså oavsett om de är organisationsinsiders eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft10"&gt;Det skydd som ska övervägas är, enligt konventionens så kallade lagstiftningsguide, skydd för anmälares karriärer, tillhandahållande av psykologiskt stöd, institutionellt erkännande av rapportering, omplacering inom organisationen och förflyttning till en annan organisation.&lt;SPAN class="ft49"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Konventionsstaterna har endast en skyldighet att överväga skydd för rapportering som sker i &lt;SPAN class="ft12"&gt;god tro &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft12"&gt;på rimliga grunder&lt;/SPAN&gt;. Den tekniska guide som finns i anslutning till konventionen anger att det bör finnas en presumtion för att rapportering sker i god tro, men att om det kan fastställas att en rapportering är falsk och i ond tro, bör det finnas lämpliga remedier för personer som utpekas genom rapporteringen.&lt;SPAN class="ft49"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft41"&gt;Artikel 33 anger att skydd bör övervägas för rapportering till &lt;SPAN class="ft40"&gt;behörig myndighet&lt;/SPAN&gt;. Eftersom konventionsstater har olika rapporterings- och anmälningsordningar finns det skäl att anta att konventionen inte favoriserar någon särskild ordning, utan att konventionsstaterna själva avgör till vilket organ skyddad rapportering ska ske. Det avgörande torde vara att ordningen för rapportering eller anmälningar är effektiv, dvs. att anmälare vet, eller enkelt kan ta reda på, vart de ska vända sig samt att det faktiskt går att nå det behöriga organet. Självklart utesluter inte begreppet behörig myndighet att konventionsstater skyddar rapportering till andra än myndigheter, till exempel till civilsamhällesorganisationer eller till media.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft10"&gt;Konventionsstaterna ska överväga att skydda rapportering ”rörande gärningar som straffbeläggs i enlighet med denna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Begreppet whistleblower användes i tidigare utkast av konventionstexten. United Nations Office on Drugs and Crime (2010), s. 277 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;United Nations Office on Drugs and Crime (2006), s. 146.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;United Nations Office on Drugs and Crime (2009), s. 107.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft10"&gt;konvention”. Konventionens brottskatalog inkluderar mutbrott, förskingring, otillåtet förfogande över egendom, handel med inflytande, missbruk av tjänsteställning, olagligt berikande, penning- tvätt, häleri och hindrande av rättvisan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Vid sidan av att överväga skydd för anmälare ska konventions- staterna även överväga att vidta åtgärder och införa system för att underlätta för offentliga tjänstemän att rapportera korruptions- misstankar till behörig myndighet (artikel 8 p. 4). Offentliga tjänstemän är enligt konventionen definierat i vida termer och inkluderar personer som är medlemmar av lagstiftande församlingar och personer som fullgör uppgifter inom den dömande verksam- heten. Även personer som fullgör offentliga funktioner i allmän- ägda företag omfattas av begreppet offentliga tjänstemän (artikel 2). Bestämmelsen är liksom bestämmelsen om skydd för anmälare fakultativ och lämnar ett relativt stort utrymme för tolkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft10"&gt;Ytterligare en bestämmelse med anknytning till rapportering av korruptionsmisstankar är artikel 13 som förpliktigar konventions- staterna att respektera, uppmuntra och skydda enskildas och civilt samhälleliga organisationers rätt att offentliggöra och sprida information om korruption. Därtill ska konventionsstaterna ge det civila samhället tillgång till korruptionsbekämpande organ för att bl.a. kunna rapportera korruptionsmisstankar, även anonymt. Denna bestämmelse är till skillnad från bestämmelsen om rapporterings- system för offentliga tjänstemän, och bestämmelsen om skydd för anmälare, obligatorisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft41"&gt;Konventionen förpliktigar också konventionsstaterna att säker- ställa att offer för korruptionsbrott har möjlighet att erhålla skade- stånd för skador som uppkommit genom korruption (artikel 35). Denna bestämmelse torde också innefatta en förpliktelse att säker- ställa att även anmälare kan erhålla skadestånd på grund av skador som uppkommit genom repressalier som riktats mot anmälaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft33"&gt;Genom konventionens artikel 63 inrättas en statspartskonferens, vars syfte är att förbättra konventionsstaternas samarbete och förmåga att uppnå konventionsmålen samt främja att konventionen genomförs och granska hur det sker i de olika medlemsstaterna. Vid statsparts- konferensens tredje sammanträde, som hölls i Doha Qatar i november 2009, fattades beslut om en mekanism för översyn av konventions- staternas tillämpning av konventionen. Varje konventionsstat kommer med jämna mellanrum att granskas med avseende på hur väl&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft19"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331120x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;konventionen implementerats i staten. Resultatet av denna granskning ska avrapporteras.&lt;SPAN class="ft49"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft33"&gt;Sverige tillträdde UNCAC 2007.&lt;SPAN class="ft83"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Regeringen gjorde vid tillträdet den övergripande bedömningen att det svenska skyddet för vittnen och anmälare uppfyller de åtaganden som följer av konventionen. Regeringen framhöll särskilt straffbestämmelsen om övergrepp i rättssak, de svenska meddelarreglerna i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), och den svenska förunder- sökningssekretessen. Regeringen bedömde också att Sverige vidtar åtgärder och har system som underlättar för offentliga tjänstemän att rapportera misstankar om korruption. Här menade regeringen att rättegångsbalken innehåller regler om polis- och andra myndighets- anmälningar samt att sekretesslagstiftningen innehåller undantag för att tillgodose behovet av att kunna anmäla brott. Med avseende på artikel 13 och enskildas, inklusive civilsamhällesorganisationers, möjlighet att rapportera misstankar om korruption, anförde regeringen att Åklagarmyndigheten har en särskild enhet till vilken enskilda kan vända sig med misstankar om brott. Vidare menade regeringen att misstankar om korruptionsbrott kan anmälas till vilken polismyndighet som helst. Regeringen menade avslutningsvis att de svenska reglerna om skadestånd i skadeståndslagen (1972:207) och rättegångsbalken får anses uppfylla de åtaganden som följer av konventionens artikel 35.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft33"&gt;För närvarande pågår en granskning av hur Sverige implementerat UNCAC. Vid skrivande stund är det oklart när granskningen av Sveriges genomförande av konventionen kommer att offentliggöras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nummer 158&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft33"&gt;Den Internationella arbetsorganisationen (ILO) antog 1982 konventionen (158) om uppsägning av anställningsavtal på arbetsgivarens initiativ. Konventionen innehåller krav på giltiga skäl (&lt;SPAN class="ft42"&gt;valid reasons&lt;/SPAN&gt;) för uppsägning av anställningsavtal med vissa medgivna undantag. Arbetsgivaren har att visa att det finns giltiga skäl för uppsägning och att dessa skäl har sin grund i arbetstagarens duglighet, uppförande eller i intresset av verksamhetens behöriga gång. Fem skäl utgör dock inte giltiga skäl enligt konventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;SOU 2010:38, s. 110 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se bet. 2006/07:JuU12 och prop. 2006/07:74.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331121x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft41"&gt;(artikel 5). Ett av skälen som inte godtas är att ”någon har gett in ett klagomål eller deltagit i ett rättsligt förfarande mot arbets- givaren, vilket innebär påstående om överträdelse av lag eller annan författning, eller vänt sig till behörig myndighet”.&lt;SPAN class="ft76"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Den arbets- tagare som vänder sig till en myndighet med ett påstående om lag- eller författningsbrott får alltså inte skiljas från anställningen.&lt;SPAN class="ft76"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft41"&gt;Sverige anslöt sig till konventionen 1983.&lt;SPAN class="ft76"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;I regeringens proposition med anledning av anslutningen konstaterades att utformningen och tillämpningen av lagen (1982:80) om anställ- ningsskydd (LAS) är sådan att konventionens artikel 5 måste anses uppfylld.&lt;SPAN class="ft76"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; avgjordes emellertid två rättsfall av Arbetsdomstolen där myndighetsanmälningar syntes kunna uppfylla kravet på saklig grund för uppsägning.&lt;SPAN class="ft76"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;I det första avgörandet hade två hotellanställda arbetstagare gjort en anmälan till Länsstyrelsen.&lt;SPAN class="ft76"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Arbetsdomstolen menade dock att anmälan gjordes utan att arbets- tagarna först hade försökt komma till rätta med missförhållandena internt. Därtill menade domstolen att anmälan innehöll allvarliga anklagelser, saknade grund och hade som huvudsyfte att skada arbetsgivaren. Även det andra fallet från Arbetsdomstolen gällde en hotellanställd arbetstagare.&lt;SPAN class="ft76"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Arbetstagaren hade skiljts från anställ- ningen, bland annat på grund av en anmälan till Länsstyrelsen. Arbetsdomstolen menade att anmälan till Länsstyrelsen var oförsvarlig och inte gav intrycket av ett allvarligt menat försök att komma till rätta med de påstådda missförhållandena på något adekvat sätt. Tvärtom bestod anmälan, enligt Arbetsdomstolen, till övervägande delen av urskillningslösa anklagelser som knappast kunde vara av betydelse i sammanhanget och av kränkande omdömen om bolags- ledningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft33"&gt;De två avgörandena från Arbetsdomstolen ställde indirekt frågan om Sverige fullgjorde sina skyldigheter enligt ILO:s konvention (158). Frågan berördes av 1992 års Arbetsrättskommitté.&lt;SPAN class="ft83"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Kommittén menade att konventionens artikel 5 har fått en kategorisk utformning och att artikeln inte rimligen kan tolkas så att en arbetstagare ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Artikel 5 (c).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Av den engelska konventionstexten framgår det tydligare att en myndighetsanmälan ska ha koppling till ett påstående om lag- eller annan författningsöverträdelse och att det alltså inte räcker med att arbetstagaren vänder sig till en myndighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Prop. 1982/83:124 och bet. AU 1982/83:28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Prop. 1982/83:124, s. 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;AD 1986 nr 95 och AD 1988 nr 67.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;AD 1986 nr 95.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;AD 1988 nr 67.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;SOU 1993:32.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331122x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft10"&gt;undgå arbetsrättsliga följder vid exempelvis medvetet oriktiga beskyllningar mot arbetsgivaren blott av det skälet att de framförts i en anmälan. Vidare anförde kommittén: ”Syftet med konventions- bestämmelsen får antas vara att arbetstagarna inte skall vara tvungna att tiga om missförhållanden som de med fog kan kritisera och där hänvändelse till myndighet kan vara det korrekta och kanske effektivaste sättet att åstadkomma en ändring. Svensk rättspraxis hindrar endast rena missbruk från arbetstagarens sida, och gällande rätt måste därför anses svara konventionens bestämmelse.”&lt;SPAN class="ft49"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Arbetsdomstolen synes också ha vidhållit sin tidigare praxis att myndighetsanmälningar rent principiellt sett kan utgöra skäl för uppsägning.&lt;SPAN class="ft49"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Europeiska unionen (EU)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft11"&gt;EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna blev bindande för unionens institutioner och för medlemsstaterna i december 2009 i samband med att Lissabonfördraget trädde i kraft. Stadgan är tillämplig mellan enskilda och unionens institutioner, samt mellan enskilda och medlemsstater när unionsrätten tillämpas.&lt;SPAN class="ft63"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;I stadgan finns en bestämmelse om yttrandefrihet (artikel 11). Yttrande- frihetsbestämmelsen har samma innebörd och räckvidd som Europakonventionens yttrandefrihetsbestämmelse.&lt;SPAN class="ft63"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;EU förbehåller sig dock rätten att gå längre i skyddet av yttrandefriheten än det skyddet som gäller enligt Europakonventionen.&lt;SPAN class="ft63"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Utgångspunkten är alltså att den praxis som Europadomstolen har utvecklat med avseende på artikel 10 i princip styr innebörden av artikel 11 i EU:s rättighetsstadga. I den utsträckning &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har anledning att tillämpa stadgans yttrandefrihetsbestämmelse rör det sig i regel om europeiska integrationsfrågor och den fria rörligheten. Därtill finns en viss praxis från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; med avseende på arbetstagares yttrandefrihet inom unionens institutioner.&lt;SPAN class="ft63"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;SOU 1993:32, s. 385 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Lunning och Toijer (2010), s. 103.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Artikel 51.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Artikel 52.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Artikel 52 p. 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Se t.ex. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom den 6 mars 2001 i målet 274/99 P, Connolly mot Kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft19"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331123x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p427 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;EU:s dataskyddsreglering och behandlingen av personuppgifter inom whistleblowingsystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft32"&gt;Inom ramen för &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; reformeras för närvarande skyddet för personuppgifter. I början av 2012 presenterade Europeiska kommissionen ett förslag till en ny, allmän dataskyddsförordning.&lt;SPAN class="ft82"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Förhandlingar om förordningens utformning pågår för närvarande mellan medlemsstaterna. I det följande redogörs i huvudsak för det gällande dataskyddsdirektivet (95/46/EC).&lt;SPAN class="ft82"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Avslutningsvis redogörs kortfattat för förändringar som kommissionen har föreslagit rörande den europeiska dataskyddsregleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft14"&gt;EU:s (95/46/EC) dataskyddsdirektiv och whistleblowingsystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft11"&gt;Det har blivit vanligare med så kallade whistleblowingsystem i Europa. Sådana system innebär att anställda, och i vissa fall andra personer, erbjuds möjlighet att rapportera missförhållanden till en särskild mottagare inom organisationen, alternativt till en särskild kontrakterad mottagare utom organisationen (vanligtvis en så kallad hotlinetjänst).&lt;SPAN class="ft63"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Användarna av whistleblowingsystemen är antingen skyldiga att rapportera missförhållanden eller uppmuntras att rapportera. Systemen bygger ofta, men inte alltid, på en tekniskt avancerad lösning som skyddar användarnas identitet i syfte att försvåra efterforskning och repressalier. Syftet med systemen är att ledningen snabbt ska få kännedom om risker och brister i verksamheten och att de som rapporterar ska ha en tydlig och trygg rapporteringsordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft10"&gt;Whistleblowingsystem innebär ofta att verksamheter behandlar personuppgifter på ett systematiskt sätt. Det handlar om uppgifter om den som använder systemet men också uppgifter om personer som utpekas som ansvariga för olika typer av oegentligheter eller missförhållanden i verksamheten. Av detta skäl aktualiseras EU:s dataskyddsdirektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning den 25 januari 2012 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och det fria flödet av sådana uppgifter (allmän uppgiftsskyddsförordning), KOM(2012) 11 slutlig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se närmare om system och rutiner för rapportering av missförhållanden i kapitel 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331124x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;Artikel &lt;NOBR&gt;29-gruppen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft10"&gt;Den så kallade Artikel &lt;NOBR&gt;29-gruppen&lt;/NOBR&gt; instiftades 1995 av parlamentet och rådet i syfte att skydda enskildas personuppgifter och den fria rörligheten av sådana uppgifter. Med anledning av den ökade förekomsten av whistleblowingsystem i Europa, och intresset av att balansera intresset av sådana system med intresset av person- uppgiftsskydd, lämnade gruppen ett särskilt yttrande 2006.&lt;SPAN class="ft49"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Yttrandet ger Artikel &lt;NOBR&gt;29-gruppens&lt;/NOBR&gt; syn på hur whistleblowing- system kan genomföras i linje med de krav som uppställs i dataskyddsdirektivet. Det rör sig alltså inte om något bindande beslut från EU utan ett yttrande av en särskilt instiftad, rådgivande grupp. Uttolkningen av dataskyddsdirektivet sker ytterst av EU- domstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft32"&gt;Artikel &lt;NOBR&gt;29-gruppens&lt;/NOBR&gt; bedömning är att åtta särskilda krav ska ställas på verksamheter som inför eller har whistleblowingsystem.&lt;SPAN class="ft82"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Syftet med ett system måste vara godtagbart enligt direktivets artikel 7. System kan enligt gruppens bedömning i första hand motiveras av att det finns en rättslig förpliktelse att ha ett system (artikel 7 c) eller att intresset av att ha ett system är så starkt att det annars väger upp de registrerades intressen (artikel 7 f). I det senare fallet måste en proportionalitetsbedömning göras i det enskilda fallet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Systemet måste också utformas på ett sådant sätt att det går att förena med kraven i direktivets artikel 6. Dessa krav berör sättet som personuppgifter behandlas på, till exempel att uppgifterna ska vara korrekta och relevanta, att de förvaras på ett lämpligt sätt och att de inte sparas längre än nödvändigt. Enligt gruppens bedömning bör man begränsa den personkrets som får använda systemen och även den personkrets som får ”anklagas” genom systemet. Vidare menar gruppen att nackdelarna med system som tillåter anonymitet överväger fördelarna varför man rekom- menderar system som endast tillåter identifierad rapportering, eller åtminstone att man inte uppmuntrar anonym rapportering. Gruppen menar också att man bör begränsa systemen till att endast behandla ”fakta” som relaterar till systemets ändamål. Om systemets ändamål är att komma till rätta med oegentlig-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Article 29 Data Protection Working Party (2006).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;De åtta kraven sammanfattas här. För en fullständig beskrivning av kraven, se gruppens yttrande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft19"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p433 ft10"&gt;heter i bokföringen bör endast de uppgifter som är absolut nödvändiga för att komma till rätta med sådana oegentligheter omfattas. Uppgifterna ska heller aldrig sparas längre än absolut nödvändigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;De som berörs av systemen ska också informeras om systemen (artikel 10). Därtill ska de som berörs informeras om de är skyldiga att använda systemen eller om användningen är frivillig. De berörda ska även informeras om rätten att få tillgång till och att erhålla rättelse av uppgifter som förekommer i systemen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Den person som anklagas genom ett whistleblowingsystem har också rättigheter som måste beaktas (artikel 11 och 12). Här rör det sig om rätten till information om vad personen anklagas för och hur personen kan tillvarata sina rättigheter. Det handlar också om rätten att få tillgång till information och även att kräva rättelse eller radering av felaktiga uppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Artikel &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;29-gruppen&lt;/NOBR&gt; pekar också på att säkerheten vid behandlingen av uppgifter måste kunna garanteras (artikel 17). Det gäller, enligt gruppen, den tekniska och organisatoriska säkerheten, samt säkerheten som skyddar användarnas identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Gruppen menar att det visserligen är att föredra att man organiserar whistleblowingsystem internt, men noterar att det ofta förekommer att en extern aktör sköter delar av systemet. Om ett system organiseras internt menar gruppen att vissa krav kan ställas på organisationen, till exempel att ett system ska vara strikt skiljt från personalavdelningen och att personalen som arbetar med systemet ska vara välmotiverad och välutbildad. Om en extern partner används ska denna partner också efterleva de krav som följer av dataskyddsdirektivet. Gruppen under- stryker också att behandlingen av rapporter i första hand ska ske lokalt och att uppgifter från rapporter inte ska spridas mer än absolut nödvändigt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Gruppen har också särskilda synpunkter med avseende på över- föring av uppgifter till tredje land (artikel 25 och 26).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Till sist påpekar gruppen att det finns särskilda krav på anmäl- ningsplikt och förhandskontroll som måste efterlevas av de som inför whistleblowingsystem (artikel 18 och 20).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft19"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331126x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;Den svenska personuppgiftsregleringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft10"&gt;För en redogörelse av den svenska personuppgiftsregleringen och whistleblowingsystem, se avsnitt 9.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Förslag till en ny, allmän dataskyddsförordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft10"&gt;I januari 2012 presenterade Europeiska kommissionen ett förslag till en ny, allmän förordning om dataskydd.&lt;SPAN class="ft49"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Förslaget är till stor del baserat på den reglering som gäller enligt dataskyddsdirektivet men innehåller också ett stort antal nyheter, bland annat en ”rätt att bli glömd” och en rätt till så kallad dataportabilitet. Förslaget innehåller också en ny, europeisk dataskyddsstyrelse som är tänkt att ersätta Artikel &lt;NOBR&gt;29-gruppen.&lt;SPAN class="ft49"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Det är i dagsläget oklart i vilken utsträckning och hur kraven på whistleblowingsystem skulle förändras med en ny dataskydds- förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;EU- direktiv och förordningar på finansmarknadsområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft11"&gt;EU antog i juni 2013 det så kallade kapitaltäckningsdirektivet (CRD 4) som ett led i genomförandet av de nya globala standarderna för bankkapital (Basel &lt;NOBR&gt;3-avtalet).&lt;SPAN class="ft63"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt; &lt;/SPAN&gt;Direktivet innehåller regler om rapportering av överträdelser som bland annat innefattar skydd för visselblåsare. Europeiska kommissionen har också sedan tidigare presenterat förslag på en förordning om marknadsmissbruk som likt kapitaltäckningsdirektivet innehåller bestämmelser om vissel- blåsning.&lt;SPAN class="ft63"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Därtill har ytterligare förslag till direktiv och förordningar lämnats som innehåller liknande bestämmelser om visselblåsning som kapitaltäckningsdirektivet, bland annat förslag till MiFID 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning den 25 januari 2012 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och det fria flödet av sådana uppgifter (allmän uppgiftsskyddsförordning), KOM(2012) 11 slutlig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Regeringskansliet, Faktapromemoria, 2011/12:FPM117.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;En kort beskrivning av förslaget följder nedan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331127x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;(marknader för finansiella instrument)&lt;SPAN class="ft49"&gt;33&lt;/SPAN&gt;, UCITS &lt;NOBR&gt;5-direktiv&lt;/NOBR&gt; (kollektiva investeringar i rörliga värdepapper)&lt;SPAN class="ft49"&gt;34&lt;/SPAN&gt;, och IMD &lt;NOBR&gt;2-direktiv&lt;/NOBR&gt; (försäkringsförmedlingsdirektiv)&lt;SPAN class="ft49"&gt;35&lt;/SPAN&gt;. Ytterligare direktiv och förordningar på finansmarknadsområdet med bestämmelser om visselblåsning är att vänta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;I denna utrednings uppdrag ingår inte att utreda hur dessa sektorspecifika direktiv och förordningar ska genomföras i Sverige. Särskilda utredningar har tillsatts och kommer att tillsättas för detta ändamål. Däremot ges här en kort redogörelse för kapital- täckningsdirektivet och EU:s förslag till förordning om marknads- missbruk i syfte att ge en överblick över vissa förslag på förändringar av svensk rätt som berör visselblåsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft12"&gt;EU:s direktiv om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;I juni 2013 antogs ett nytt &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; (2013/36/EU) om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag (det så kallade kapitaltäckningsdirektivet, eller CRD 4). Direktivet innehåller bestämmelser som förpliktigar nationella myndigheter att inrätta effektiva och tillförlitliga mekanismer för rapportering till behörig myndighet av överträdelser av nationella bestämmelser om införlivande av direktivet och av en förordning (förordning 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag, eller CRR).&lt;SPAN class="ft76"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Dessa mekanismer ska åtminstone innefatta följande element:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Särskilda förfaranden för mottagande av rapporter om överträdelser och uppföljning av dem,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;lämpligt skydd för anställda i institut som rapporterar över- trädelser begångna inom institutet mot åtminstone repressalier, diskriminering och andra former av missgynnande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om marknader för finansiella instrument och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG, KOM(2011) 656 slutlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Proposal for a directive of the European parliament and of the Council amending Directive 2009/65/EC on the coordination of laws, regulations and administrative provisions relating to undertakings for collective investment in transferable securities (UCITS) as regards depositary functions, remuneration policies and sanctions, COM(2012) 350 final.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Proposal for a directive of the European parliament and of the Council on insurance mediation, COM(2012) 360/2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Artikel 71.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331128x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p451 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;skydd av personuppgifter både för den person som rapporterar överträdelser och den fysiska person som påstås vara ansvarig för en överträdelse, i enlighet med direktiv 95/46/EU av den 24 oktober 1995 (dataskyddsdirektivet),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;tydliga regler som under alla omständigheter ser till att konfidentialiteten för den person som rapporterar om överträdelser begångna inom institutet garanteras, såvida inte offentliggörandet i enlighet med nationell lagstiftning krävs i samband med ytterligare utredningar eller efterföljande rättsliga förfaranden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft11"&gt;Medlemsstaterna ska vidare kräva att instituten inrättar lämpliga rutiner för att deras anställda ska kunna rapportera om överträdelser internt genom en särskild, oberoende och självständig kanal.&lt;SPAN class="ft63"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Direktivet tillåter att kanaler tillhandahålls genom förfaranden som föreskrivs i kollektivavtal.&lt;SPAN class="ft63"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Samma skydd ska gälla vid rapportering genom sådana kanaler som det skydd som föreskrivs gällande de mekanismer som ska finnas för rapportering till myndigheter enligt artikel 71, p. 2, b), c) och d).&lt;SPAN class="ft63"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Utredningen om förstärkta kapitaltäckningsregler lämnade i september 2013 ett betänkande med förslag om bl.a. hur artikel 71 i direktivet ska genomföras i svensk rätt. Utredaren lämnade följande förslag och bedömningar i betänkandet med avseende på rapportering av överträdelser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Skyldigheten att inrätta effektiva procedurer för att motta och följa upp anmälningar om oegentligheter bör genomföras på förord- ningsnivå. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Utredaren konstaterar att det redan av genom- förandet av förordningen (2009:93) med instruktion för Finansinspektionen finns rutiner för att ta emot och följa upp tips från anmälare. Att ett särskilt förfarande ska finnas för rapportering bör emellertid framgå direkt av förordningen. Utredaren bedömer att anklagade personers intressen skyddas redan av att Finansinspektionen är skyldig att handlägga ärenden i enlighet med förvaltningslagen (1986:223).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Anställda inom institut har redan i dag lämpligt skydd mot repressalier, diskriminering och andra former av missgynnande behandling. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Utredaren påpekar här att det har ansetts att Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Artikel 71 p. 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Artikel 71 andra stycket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Artikel 71 andra stycket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331129x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p456 ft10"&gt;har ett tillräckligt skydd för personer som slår larm. Denna bedömning har gjorts vid Sveriges anslutning till Europarådets civilrättsliga konvention om korruption. Utredaren pekar också på att utredningar tillsatts för att undersöka i vilka avseenden skyddet för dem som slår larm bör stärkas. Överväganden om det finns anledning att utvidga skyddet bör därför avvakta de utredningar som tillsatts för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Ett genomförande av artikel 71 förutsätter krav på att behandling av personuppgifter sker i enlighet med personuppgiftslagens (1998:204, PuL) krav. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Utredarens bedömning är att integriteten för de som rapporterar, och för de som anklagas för överträdelser, skyddas genom det befintliga regelverket om personuppgiftsskydd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Institut ska ha ändamålsenliga system för att från anställda omhänderta rapporter om eventuella missförhållanden inom instituten. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Utredaren föreslår att det ska införas krav i institutens rörelselagstiftning att de ska tillhandahålla rapporteringssystem för anställda som vill göra anmälningar om överträdelser av det finansiella regelverket. Systemen ska vara särskilda, fristående och autonoma. Institutioner bestämmer själva hur systemen ska vara utformade och även muntliga kanaler bör tillåtas. Systemen bör vara anpassade efter institutets storlek och resurser (proportionalitet). Datainspektionen har tillsyn över person- uppgiftsbehandlingen om systemet innebär en behandling av personuppgifter i PuL:s bemärkelse. Givetvis måste även PuL och Datainspektionens föreskrifter på området följas.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Detta innebär bl.a. att institut måste gallra inkomna rapporter så att endast allvarliga oegentligheter behandlas. Det kan därför, menar utredaren, finnas fördelar med att inrätta system som inte innebär en automatiserad personuppgiftsbehandling. Rapporter som inte görs i god tro ska lämnas utan avseende. Vidare ska användandet av system bygga på frivillighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft110"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL) ska kompletteras med ett absolut sekretesskydd för uppgifter som avslöjar en anmälares identitet. Tystnadsplikten ska ha företräde framför meddelarfriheten. Sekretessen bör gälla högst femtio år. Nuvarande bestämmelse om sekretess i 1 kap. 10 § lagen (2004:297) om bank- och finansierings- rörelse och 1 kap. 11 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska utvidgas i motsvarande mån. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Utredaren menar att anonym&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Se vidare avsnitt 9.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331130x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p461 ft41"&gt;rapportering inte ska uppmuntras varför rapportörernas identitet bör skyddas genom sekretess snarare än uppmaningar om anonyma rapporter. Sekretessen bör enligt utredaren vara absolut för att Sverige ska leva upp till sina åtaganden enligt direktivet. Om en rapport utreds vidare och leder till ett ärende hos Finansinspektionen eller en annan myndighet eller domstol, kan dock sekretesskyddet ge vika till följd av den rätt till insyn i ett mål eller ärende som tillkommer en part enligt processrättsliga regler. Enligt 10 kap. 3 § OSL kan en enskild, som på grund av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen, förvägras att ta del av en handling eller annat material i målet eller ärendet endast om det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att en sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. Det blir i sådana fall fråga om att röja en anmälares identitet för att i enlighet med nationella bestämmelser kunna utreda en överträdelse vidare eller överlämna ärendet för en rättslig process, vilket medför att bestämmelsen är förenlig med artikel 71. Utredaren föreslår också att tystnadsplikten som följer av sekretessen ska ges företräde framför meddelarfriheten. Till sist föreslår utredaren att sekretess även ska gälla hos instituten vid användning av rapporterings- system. Sekretessen ska begränsas till obehörigt röjande efter mönster av den s.k. banksekretessen och syfta till att skydda anmälarens identitet, framför allt i förhållande till den som anmälan avser. Sekretessbestämmelsen bör inte straffbeläggas. Sekretess- bestämmelserna innebär att PuL:s krav på att anmälarens identitet behöver avslöjas för den som anmälan avser inte gäller.&lt;SPAN class="ft76"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft10"&gt;Den 3 april 2014 beslutade regeringen om en remiss till Lagrådet med anledning av förslag om förstärkta kapitaltäckningsregler.&lt;SPAN class="ft49"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;I lagrådsremissen gör regeringen i huvudsak samma bedömning som den särskilda utredaren gör med avseende på system och skydd för visselblåsare. Lagrådet har i april 2014 avgivit yttrande över förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;27 § PuL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Lagrådsremiss Förstärkta kapitaltäckningsregler, den 3 april 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331131x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;Förslag till ny förordning om marknadsmissbruk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;I oktober 2011 presenterade Europeiska kommissionen ett förslag till förordning om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk).&lt;SPAN class="ft63"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Förslaget inkluderar i princip identiska bestämmelser om rapportering av överträdelser som de bestämmelser som framgår av kapitaltäckningsdirektivet. En skillnad finns dock. I förslaget till förordning finns en bestämmelse om ekonomiska incitament till personer som erbjuder viktig information om potentiella överträdelser av förordningen. Bestämmelsen om incitament har följande lydelse:&lt;SPAN class="ft63"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft86"&gt;Ekonomiska incitament till personer som erbjuder viktig information om potentiella överträdelser av denna förordning kan beviljas i enlighet med nationella lagar om det inte finns en rättslig eller kontraktuell skyldighet för dessa personer att rapportera sådan information, om informationen är ny och om den leder till utfärdandet av en administrativ påföljd eller åtgärd eller en straffrättslig påföljd på grund av en överträdelse av denna förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;En utredning om bekämpning av marknadsmissbruk tillsattes i oktober 2012 (dir. 2012:108). Utredningen ska redovisa sina förslag senast den 30 juni 2014.&lt;SPAN class="ft49"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Europarådet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Europakonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;Europakonventionens ställning i svensk rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft33"&gt;Europakonventionen&lt;SPAN class="ft83"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;antogs av Europarådet 1950 och ratificerades av Sverige 1952. Sedan 1995 är Europakonventionen införd i svensk lag genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Europakonventionen är också en del av &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; som en allmän rättsprincip genom Lissabonfördraget (artikel 6.3). Som nämnts ovan är också den materiella innebörden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk), KOM(2011) 651.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Artikel 29 p. 2 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk) KOM(2011) 651.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Tilläggsdirektiv dir. 2014:19.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft19"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331132x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;av EU:s rättighetsstadga knuten till Europakonventionen. Det gäller till exempel artikel 11 om yttrandefrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft12"&gt;Var och en har enligt Europakonventionen yttrandefrihet, även arbetstagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Enligt Europakonventionen har alla som befinner sig under en konventionsstats jurisdiktion yttrandefrihet som konventionsstaten har en skyldighet att garantera (artikel 1 och 10). Yttrandefriheten gäller också i anställningsförhållandet vilket innebär att en konventionsstat kan hållas ansvarig för en konventionskränkning i fall en arbetsgivare har begränsat en arbetstagares yttrandefrihet.&lt;SPAN class="ft63"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;En konventionsstat har alltså en förpliktelse att inte inskränka arbetstagares yttrandefrihet utöver vad som är tillåtet enligt Europakonventionen och Europadomstolens uttolkning av konventionen.&lt;SPAN class="ft63"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Denna förpliktelse är inte endast negativ, i bemärkelsen att konventionsstaten ska avhålla sig från att kränka arbetstagares yttrandefrihet, utan också positiv i bemärkelsen att konventionsstaten måste genom åtgärder garantera att yttrande- friheten i anställningsförhållandet respekteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft12"&gt;Tillåtna begränsningar av arbetstagares yttrandefrihet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft41"&gt;Utövandet av yttrandefriheten medför ansvar och skyldigheter.&lt;SPAN class="ft76"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;I anställningsförhållandet är det enligt Europadomstolen därför godtagbart att ställa krav på arbetstagare i fråga om lojalitet, diskretion och återhållsamhet; särskilt i ljuset av att anställningsförhållandet bygger på en ömsesidig tillit mellan parterna.&lt;SPAN class="ft76"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Konventionen utgör emellertid i sig inte något hinder mot att en arbetsgivare vidtar åtgärder mot en arbetstagare för att arbetstagaren brustit i sina förpliktelser mot arbetsgivaren. Om arbetsgivaren vidtar en åtgärd för att arbetstagaren utövat sin yttrandefrihet måste dock åtgärden ha lagstöd, främja ett legitimt ändamål samt vara proportionerlig och välmotiverad. De åtgärder, eller begränsningar, som blivit prövade av Europadomstolen har i huvudsak anknytning till rekrytering eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Se t.ex. Vogt mot Tyskland &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(1995-09-26),&lt;/NOBR&gt; Guja mot Moldavien &lt;NOBR&gt;(2008-02-12)&lt;/NOBR&gt; och Palomo Sánchez m.fl. mot Spanien &lt;NOBR&gt;(2011-09-12).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Artikel 10.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Artikel 10.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Palomo Sánchez m.fl. mot Spanien &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2011-09-12),&lt;/NOBR&gt; § 76.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331133x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft10"&gt;skiljande från anställning. I de senare fallen synes Europadomstolen ha sett ett skiljande från anställningen som en form av straffpåföljd som ska uppfylla de begränsningsgrunder som framgår av artikel 10.2 för att vara godtagbar.&lt;SPAN class="ft49"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Begränsningar av arbetstagares yttrandefrihet ska ha ”lagstöd”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;En begränsning av yttrandefriheten ska enligt Europakonventionen vara föreskriven i lag. Med detta avses inte att begränsningen nödvändigtvis ska ha stöd i formell lagstiftning utan att begräns- ningen ska ha stöd i gällande författning eller domstolspraxis.&lt;SPAN class="ft49"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Europadomstolen har uttryckt det så att det inte är ett formellt krav som avses utan ett substantiellt krav. Det avgörande i Europadomstolens prövning är alltså inte i vilken ordning ett stöd i gällande rätt har tillkommit utan i stället att en regel ska vara tillgängligt och tydligt så att enskilda kan anpassa sitt handlande efter regeln.&lt;SPAN class="ft49"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft12"&gt;Begränsningar av arbetstagares yttrandefrihet ska främja legitima ändamål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;En begränsning av yttrandefriheten är endast godtagbar om begräns- ningen görs med hänsyn till ett antal ändamål som framgår av artikel 10.2. Ändamålen är: 1) statens säkerhet, 2) den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, 3) förebyggande av oordning eller brott, 4) skydd för hälsa eller moral eller för annans goda namn och rykte eller rättigheter, 5) förhindrande av att förtroliga underrättelser sprids, eller 6) upprätthållande av domstolars auktoritet och opartiskhet. Begränsningar av yttrandefriheten för andra än dessa ändamål är inte godtagbara enligt Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Vogt mot Tyskland &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(1995-09-26),&lt;/NOBR&gt; § 44.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Leyla Şahin mot Turkiet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2005-11-10),&lt;/NOBR&gt; § 88.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Leyla Şahin mot Turkiet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2005-11-10).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331134x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p468 ft12"&gt;Begränsningar av arbetstagares yttrandefrihet ska vara proportionerliga – enligt sex principer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft32"&gt;En begränsning av yttrandefriheten ska vara nödvändig i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till ett legitimt ändamål. Vad som är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle avgörs i en proportionalitetsbedömning där begränsningens natur och omfatt- ning ställs i relation till begränsningens ändamål. I fall där arbets- tagare agerat visselblåsare har Europadomstolen utvecklat sex principer som stöd för proportionalitetsbedömningen.&lt;SPAN class="ft82"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft12"&gt;Princip 1: huruvida arbetstagaren hade alternativa kanaler för avslöjandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft41"&gt;Arbetstagare har en lojalitets- och diskretionsplikt vilket innebär att arbetstagare i första hand ska rapportera missförhållanden till arbetsgivare eller annat behörigt organ (person’s superior or other competent authority or body).&lt;SPAN class="ft76"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;Det är endast när en sådan rapportering är uppenbart ogörlig som arbetstagare, som en sista utväg, har rätt att vända sig till allmänheten. Arbetstagaren ska alltså i första hand påtala missförhållanden internt alternativt till en myndighet eller annat behörigt organ. Om dessa kanaler inte är effektiva, eller om det annars är ogörligt, har arbetstagaren rätt att vända sig till allmänheten. En brist på effektivitet kan föreligga om arbetsgivaren underlåter att vidta relevanta åtgärder inom skälig tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft12"&gt;Princip 2: allmänintresset i den avslöjade informationen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft41"&gt;Det finns ett begränsat utrymme att inskränka avslöjanden till allmänheten av information som är viktig för en upplyst politisk debatt. Likaså är utrymmet att inskränka yttrandefriheten i fackliga angelägenheter begränsat. Konstnärliga och kommersiella yttranden skyddas dock inte lika starkt som yttranden som bidrar till en social och politisk debatt eller som bidrar till det fackliga arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft33"&gt;Allmänintresset kan ibland vara så starkt att legala tystnadsplikter får vika. Europadomstolen har bland annat ansett att allmänintresset&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Principerna uttrycks framförallt i Guja mot Moldavien &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2008-02-12)&lt;/NOBR&gt; och Heinisch mot Tyskland &lt;NOBR&gt;(2011-07-21).&lt;/NOBR&gt; I det följande framgår principerna av dessa rättsfall om inte annat anges i texten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Guja mot Moldavien &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2008-02-12),&lt;/NOBR&gt; § 73.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331135x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft10"&gt;är starkt med avseende på vanvård inom äldreomsorgen, polis- brutalitet, politikers försök att påverka rättsutredningar, grym och oetisk djurhållning, oetiska anställningsförhållanden, skogsskövling och utnyttjande av barn och deras föräldrar genom aggressiv marknadsföring av ohälsosam mat.&lt;SPAN class="ft49"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Allmänintresset är inte konstant utan ett ämne kan vara av förhöjt allmänintresse för att lagstiftnings- åtgärder övervägs eller för att en fråga är aktuell i den offentliga debatten.&lt;SPAN class="ft49"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft12"&gt;Princip 3: den avslöjade informationens riktighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Det finns inget absolut krav på att informationen ska vara korrekt eller tillförlitlig så länge som visselblåsaren agerar i god tro i förhållande till informationens riktighet. Om en arbetstagare vet, eller misstänker, att informationen är oriktig är arbetstagaren i ond tro. Visselblåsaren har därtill en skyldighet att göra vad som är skäligt för att kontrollera och säkerställa att informationen är riktig.&lt;SPAN class="ft49"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft12"&gt;Princip 4: skadan för organisationen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft33"&gt;Allmänintresset av att information avslöjas måste vägas mot skadan för organisationen. Sådana skador kan vara renomméskador för företag eller förtroendeskador för myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;Princip 5: god tro&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;Kravet på god tro innebär att visselblåsaren ska vara av uppfatt- ningen att det inte finns några alternativa, mer diskreta, kanaler för avslöjandet, samt att informationen som avslöjas är riktig och att det finns ett allmänintresse i uppgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Se Guja mot Moldavien &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2008-02-12),&lt;/NOBR&gt; Heinisch mot Tyskland &lt;NOBR&gt;(2011-07-21)&lt;/NOBR&gt; och Steel och Morris mot FK &lt;NOBR&gt;(2005-02-15).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Fressoz och Roire mot Frankrike &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(1999-01-21)&lt;/NOBR&gt; och Barthold mot Tyskland &lt;NOBR&gt;(1985-03-25).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Fressoz och Roire mot Frankrike &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(1999-01-21)&lt;/NOBR&gt; och Bladet Tromsø och Stensaas mot Norge &lt;NOBR&gt;(1999-05-20).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft19"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331136x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;Princip 6: sanktionens allvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft10"&gt;Slutligen väger Europadomstolen in vilken sanktion som vissel- blåsaren har drabbats av som en följd av larmet. Domstolen har i sin praxis menat att skiljande från anställningen är en synnerligen allvarlig sanktion och understrukit att oproportionerliga sanktioner riskerar att ha en avkylande effekt på andra arbetstagares benägenhet att slå larm om missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft12"&gt;Skälen till begränsningar av arbetstagares yttrandefrihet ska vara relevanta och tillräckliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Vid sidan av proportionalitetsbedömningen gör domstolen en bedömning av skälen som de nationella myndigheterna framför i syfte att rättfärdiga en begränsning. Dessa skäl ska vara ”relevanta och tillräckliga” vilket innebär att de nationella myndigheterna ska redovisa de principer som ligger till grund för en begränsning och på vilka grunder dessa principer är förenliga med Europakon- ventionen.&lt;SPAN class="ft49"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft12"&gt;Sveriges positiva förpliktelser att skydda yttrandefriheten för arbetstagare i privat anställning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;Europakonventionen skyddar, som utgångspunkt, enskilda från det allmännas ingrepp i de garanterade fri- och rättigheterna. Konventionen är emellertid ett ”levande instrument” vars innebörd ska tolkas i ljuset av samhällsutvecklingen.&lt;SPAN class="ft63"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Europadomstolen har ett särskilt ansvar att garantera att konventionen fortlöpande är relevant och effektiv. Domstolen har under senare tid anfört att konventionen i vissa fall kan göras gällande i det privata anställ- ningsförhållandet och att en konventionsstat kan hållas ansvarig för en konventionskränkning som har sin grund i en privat arbets- givares åtgärder mot arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft33"&gt;Det har sedan länge stått klart att konventionsstater inte utan vidare kan undkomma ansvar under konventionen genom att delegera sina skyldigheter till privata organ eller personer.&lt;SPAN class="ft83"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Det har till exempel ansetts att det inte är möjligt för en stat att undkomma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;59&lt;/SPAN&gt;Animal defenders international mot FK &lt;NOBR&gt;(2013-04-22),&lt;/NOBR&gt; § 100.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Vallianatos m.fl. mot Grekland &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2013-11-07).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Costello-Roberts&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; mot FK &lt;NOBR&gt;(1993-03-25).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331137x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft41"&gt;ansvar för kränkningar av intagnas fri- och rättigheter genom att lägga ut driften av anstalter på privata aktörer. En konventionsstat kan inte heller undkomma ansvar genom att delegera befogenheter att reglera villkor på arbetsmarknaden till privata aktörer.&lt;SPAN class="ft76"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Europadomstolen har även i ett antal fall prövat konventions- staters ansvar för privata arbetsgivares sanktioner som grundar sig på arbetstagares utnyttjande av sin yttrandefrihet.&lt;SPAN class="ft49"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;Domstolen har i dessa fall inte ansett sig principiellt förhindrad att döma en konventionsstat för konventionskränkning även om arbetsgivaren varit ett företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Från Europadomstolens perspektiv synes det finnas i huvudsak två skäl till att domstolen prövar en konventionsstats ansvar för kränkningar som grundar sig i privata arbetsgivares åtgärder. Det första skälet är att en nationell domstols dom framstår som oskälig, godtycklig, diskriminerande eller i övrigt oförenlig med konventionen.&lt;SPAN class="ft63"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;Det andra skälet är att konventionsstaten, inom ramen för sina positiva förpliktelser, har underlåtit eller misslyckats med att säkerställa konventionens genomslag även i relationer mellan enskilda, främst genom nationell lagstiftning.&lt;SPAN class="ft63"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft10"&gt;Det står i dag klart att konventionsstater kan hållas ansvariga för kränkningar av yttrandefriheten som uppstått i förhållandet mellan en privat arbetsgivare och dess arbetstagare. Åtminstone i fall då yttrandefriheten i fråga är av starkt allmänintresse, till exempel vid visselblåsning, facklig yttrandefrihet eller då en privat verksamhet finansieras med allmänna medel. Europadomstolen tycks samman- fattningsvis inte fästa avgörande betydelse vid huruvida arbets- tagaren är offentlig- eller privatanställd, utan snarare vid allmän- intresset av att yttrandefriheten skyddas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Europarådets straffrättsliga konvention om korruption&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft32"&gt;Europarådets straffrättsliga konvention om korruption antogs av Europarådet 1998. Sverige signerade konventionen 1999 och ratificerade den 2004.&lt;SPAN class="ft82"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Konventionen innehåller inte några arbets- rättsliga bestämmelser om skydd för visselblåsare. Däremot finns&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Jfr Evaldsson m.fl. mot Sverige &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2007-02-13),&lt;/NOBR&gt; § 63.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se t.ex. Fuentes Bobo mot Spanien &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2000-02-29),&lt;/NOBR&gt; De Diego Nafría mot Spanien &lt;NOBR&gt;(2002-03-&lt;/NOBR&gt; 14), Heinisch mot Tyskland &lt;NOBR&gt;(2011-07-21)&lt;/NOBR&gt; och Palomo Sánchez m.fl. mot Spanien &lt;NOBR&gt;(2011-09-&lt;/NOBR&gt; 12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Se t.ex. De Diego Nafría mot Spanien &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2002-03-14).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se t.ex. Söderman mot Sverige &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2013-11-12).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Prop. 2003/04:70 och bet. 2003/04:JUU21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331138x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p376 ft10"&gt;en bestämmelse om skydd för vittnen och personer som samarbetar med rättsvårdande myndigheter.&lt;SPAN class="ft49"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;Med begreppet vittnen avses inte endast bevispersoner utan också visselblåsare som anmäler misstankar om korruptionsbrott till myndigheter.&lt;SPAN class="ft49"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;Dessa personer ska enligt konventionen skyddas från hot och påtryckningar i syfte att uppnå ett frikännande på grund av bristande bevisning eller, i exceptionella fall, att framföra bevisning mot tilltalade i syfte att få dem dömda.&lt;SPAN class="ft49"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;Skyddet kan bestå i att visselblåsarens identitet hålls hemlig under processen eller att visselblåsaren tilldelas person- skydd och/eller skyddad identitet.&lt;SPAN class="ft49"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;Bestämmelsen om skydd för vittnen och personer som samarbetar med rättsvårdande myndig- heter kompletteras av en Europarådsrekommendation som mer utförligt beskriver vilka principer som ska styra skyddet för dessa personer.&lt;SPAN class="ft49"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft41"&gt;Vid Sveriges anslutning till konventionen påpekades att det länge i Sverige setts mycket allvarligt på försök att sabotera brottsutredningar och påverka bevispersoner genom hot och våld.&lt;SPAN class="ft76"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;I folkbokföringen finns så kallad spärrmarkering och kvarskrivning. Vidare kan en person få medgivande till att använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga, i mer exceptionella fall kan så kallade trygghets- paket och personskydd erbjudas. I anslutningspropositionen påpekades också att den så kallade Personsäkerhetsutredningen hade lämnat ett betänkande om ett nytt nationellt program om person- säkerhet.&lt;SPAN class="ft76"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;I betänkandet föreslogs bland annat en ny personsäker- hetslag. Detta förslag ledde dock inte till ny lagstiftning. Däremot genomfördes en förstärkning av skydd för vittnen 2006 genom en ny bestämmelse&lt;SPAN class="ft76"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;i polislagen om personsäkerhetsarbete.&lt;SPAN class="ft76"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;Den samlade bedömningen som gjordes vid Sveriges anslutning till Europarådets straffrättsliga konvention om korruption var att Sverige genom de möjligheter som fanns att skydda bevispersoner med flera uppfyllde konventions krav.&lt;SPAN class="ft76"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Artikel 22.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Council of Europe (1999a), stycke 111.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;A.a., stycke 112.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;A.a., stycke 113.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Recommendation No. R(97)13 on the intimidation of witnesses and the rights of the defence.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Prop. 2003/04:70, s. 25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 2004:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;2 a § polislagen (1984:387).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Prop. 2005/06:138.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Det bör här noteras att det i den svenska anslutningspropositionen inte fördes något särskilt resonemang om skyddet för visselblåsare som anmäler misstankar om brott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft19"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331139x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Europarådets civilrättsliga konvention om korruption&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft33"&gt;Europarådets civilrättsliga konvention om korruption antogs samma år som den straffrättsliga konventionen. Konventionen signerades av Sverige år 2000 och ratificerades 2004 i samband med att den straffrättsliga konventionen ratificerades.&lt;SPAN class="ft83"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;Den civilrättsliga konventionen har en bestämmelse om skydd för arbetstagare som anmäler misstankar om brott; det är alltså i första hand ett arbets- rättsligt skydd som avses i den civilrättsliga konventionen. Bestämmelsen om skydd för arbetstagare har följande lydelse.&lt;SPAN class="ft83"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft16"&gt;Artikel 9&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft111"&gt;Skydd för arbetstagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft16"&gt;Varje part skall i sin nationella rätt föreskriva lämpligt skydd mot varje oberättigad påföljd för arbetstagare som har skälig anledning att misstänka korruption och som i god tro anmäler sina misstankar till ansvariga personer eller myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;Skyddet ska finnas både för offentliganställda och privatanställda arbetstagare som anmäler korruptionsmisstankar. Med korruption avses i huvudsak mutbrott.&lt;SPAN class="ft76"&gt;79 &lt;/SPAN&gt;Skydd behöver inte finnas för arbets- tagare som anmäler korruptionsmisstankar i ond tro eller arbetstagare som inte har åtminstone skälig misstanke om att det rör sig om brott. Den förklarande rapporten tillägger att det även bör krävas rimlig grund för att skyddet ska ges.&lt;SPAN class="ft76"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;Vidare avgränsar sig bestämmelsen till anmälningar till personer eller myndigheter som är ansvariga för att ta emot anmälningar.&lt;SPAN class="ft76"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;Bestämmelsen förpliktigar alltså inte konventionsstaterna att ha skydd för arbets- tagare som vänder sig till media eller som själva offentliggör brotts- misstankar, till exempel via sociala medier. Anmälningar av korruptionsmisstankar ska enligt konventionens förklarande rapport bryta eventuella tystnadsplikter (breach of the duty of confidentiality).&lt;SPAN class="ft76"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;Av detta torde följa att parterna i anställnings- förhållandet inte ska kunna med bindande verkan sluta avtal om tystnads- eller diskretionsplikt som inskränker arbetstagares rätt att anmäla korruptionsmisstankar till behörig person eller myndighet. Skyddet för arbetstagare ska åtminstone innefatta skydd mot uppsägning, skydd mot degradering eller andra åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Prop. 2003/04:70 och bet. 2003/04:JUU21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;SÖ 2004:14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Artikel 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Council of Europe (1999b), stycke 72.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;A.a., stycke 69.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;A.a., stycke 69.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331140x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;som begränsar arbetstagarens karriärsutveckling.&lt;SPAN class="ft49"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;Bestämmelsen är inte tänkt att hindra arbetsgivare från att utöva sin arbetslednings- rätt utan endast äga tillämpning på fall där arbetsgivaren vidtar åtgärder mot arbetstagare uteslutande för att arbetstagaren har anmält misstankar om korruptionsbrott till behörig person eller myndighet.&lt;SPAN class="ft49"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft41"&gt;Konventionsstaterna är underkastade Europarådets övervakning av genomförandet av såväl den straffrättsliga som den civilrättsliga konventionen. Övervakningen sköts av Gruppen av stater mot korruption (GRECO). GRECO utvärderade mellan åren 2005 och 2009 Sveriges genomföranden av konventionsåtagandena gjorda under den straffrättsliga och civilrättsliga konventionen om korruption. I utvärderingen ingick en granskning av den svenska regleringen av tjänstemäns rapportering av korruptionsmisstankar samt skyddet för tjänstemän som rapporterar korruptionsmisstankar. Sammanfatt- ningsvis fann GRECO att det inte fanns någon bestämmelse i Sverige som tydligt reglerade tjänstemäns rapportering av misstankar om korruption.&lt;SPAN class="ft76"&gt;85 &lt;/SPAN&gt;Därför uppmanades Sverige att anta tydliga skrivna bestämmelser och riktlinjer för alla offentligt anställda arbetstagare samt utbildning för tjänstemän rörande rapportering av korruptions- misstankar.&lt;SPAN class="ft76"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;Två år senare följdes utvärderingen av Sverige upp och det konstaterades att rekommendationerna som lämnades till Sverige 2005 var tillfredställande fullgjorda.&lt;SPAN class="ft76"&gt;87 &lt;/SPAN&gt;Sverige hade bland annat genomfört utbildnings- och upplysningsinsatser riktade till offentlig- anställda arbetstagare i syfte att tydliggöra vad som gäller vid rapportering av korruptionsmisstankar. Samlade lärdomar från GRECO:s andra utvärderingsomgång publicerades 2007 i GRECO:s sjunde verksamhetsrapport.&lt;SPAN class="ft76"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;Den tredje och fjärde utvärderings- omgångens granskning av Sverige har koncentrerats till andra frågor än visselblåsning, bland annat transparens i partifinansiering och korruption med avseende på parlamentariker, domare och åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft10"&gt;Vid Sveriges tillträde till den civilrättsliga konventionen gjordes bedömningen att svensk rätt uppfyller de krav som anges i konventionens artikel 9.&lt;SPAN class="ft49"&gt;89 &lt;/SPAN&gt;Slutsatsen grundades bland annat på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;A.a., stycke 69.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;A.a., stycke 70.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Den svenska staten pekade vid utvärderingen bl.a. på bestämmelsen om åtalsanmälan i 22 § lag (1994:260) om offentlig anställning. GRECO konstaterade dock att denna bestämmelse förpliktigar arbetsgivaren att anmäla korruptionsmisstankar och inte arbetstagare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Group of States against Corruption (2005).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Group of States against Corruption (2007a).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Group of States against Corruption (2007).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se prop. 2003/04:70, s. 47 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331141x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft41"&gt;arbetstagarnas skydd enligt 7 och 18 §§ LAS, som fastslår att en uppsägning ska vara sakligt grundad och avskedande endast kan motiveras i de fall då arbetstagaren grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren, samt den praxis som Arbetsdomstolen utvecklat. Den praxis som det hänvisades till innebär att även omplacering av personliga skäl kan underkastas en rättslig prövning som liknar prövningen vid uppsägning (den så kallade bastubadarprincipen), samt möjligheten att även angripa arbetsledningsbeslut i de fall som de utövas otillbörligt eller strider mot goda seder på arbetsmarknaden. Vidare nämndes bestämmelserna i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL), som innebär att det inte anses utgöra ett obehörigt angrepp att någon anskaffar, utnyttjar eller röjer en företagshemlighet hos en näringsidkare för att offentliggöra eller inför en myndighet eller annat organ avslöja något som skäligen kan misstänkas utgöra brott, på vilket fängelse kan följa, eller som kan anses utgöra annat allvarligt missförhållande i näringsidkarens rörelse.&lt;SPAN class="ft76"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;Därutöver redogjorde regeringen kort för meddelarskyddet som ankommer på offentliganställda och även den utredning som vid tiden genomfördes med avseende på yttrandefrihet för privatanställda (Ds 2001:9). Denna utredning ledde sedermera inte till någon lagstiftningsåtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Europarådets rekommendation om skydd för visselblåsare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;Europarådets rekommendation om skydd för visselblåsare antogs av Europarådets ministerkommitté den 29 april 2014.&lt;SPAN class="ft49"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Rekommendationen uppmanar Europarådets medlemsstater att underlätta rapportering och avslöjanden i det allmänna intresset och skydda visselblåsare genom nationella regelverk, institutionella ramverk och kollektivavtal. En omfattande och sammanhållen ansats rekommenderas.&lt;SPAN class="ft49"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;Detta innebär inte med nödvändighet att medlemsstaterna behöver reglera ramverket i en sammanhållen lag, men ramverket ska vara tydligt och motsägelsefritt från vissel- blåsarens perspektiv.&lt;SPAN class="ft49"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Se 2 § lagen om företagshemligheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Recommendation CM/Rec(2014)7 of the Committee of Ministers to member States on the protection of whistleblowers.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Princip 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Explanatory memorandum to the recommendation on protecting whistleblowers, princip 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331142x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p479 ft10"&gt;Medlemsstaterna avgör själva vad som ska anses ligga i det allmänna intresset. Medlemsstaterna bör dock tydliggöra omfatt- ningen av det nationella ramverket och åtminstone inkludera rapportering och avslöjanden av lagbrott, kränkningar av de mänskliga rättigheterna, risker för enskildas hälsa och säkerhet samt risker för miljön.&lt;SPAN class="ft49"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft10"&gt;Skyddet bör inte bortfalla om visselblåsaren misstar sig avseende förhållandenas allvar – eller att en fara för det allmänna intresset inte har förverkligats – så länge som visselblåsaren har rimliga grunder (reasonable grounds) att tro att uppgifterna som rapporteras eller avslöjas var riktiga.&lt;SPAN class="ft49"&gt;95 &lt;/SPAN&gt;Något uttryckligt krav på altruistiska motiv eller god tro finns inte i rekommendationen.&lt;SPAN class="ft49"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Rekommendationen nämner att det ska finnas tre typer av kanaler för rapportering och avslöjanden: 1) intern rapportering, 2) anmälan till myndighet och 3) avslöjanden till allmänheten.&lt;SPAN class="ft49"&gt;97 &lt;/SPAN&gt;Omständigheterna får enligt rekommendationen avgöra vilken kanal som ska användas. Som regel bör dock de två första kanalerna uppmuntras.&lt;SPAN class="ft49"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft41"&gt;Det nationella ramverket bör inkludera personer som arbetar i både den offentliga och den privata sektorn, oberoende av anställ- ningsrelationen. Ramverket bör även inkludera personer som inte uppbär lön.&lt;SPAN class="ft76"&gt;99 &lt;/SPAN&gt;Dessutom bör personer skyddas även efter anställ- ningen upphört och, om möjligt, under rekryteringsprocessen.&lt;SPAN class="ft76"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;Enligt rekommendationen ska inte arbetsgivare få hindra eller straffa en arbetstagare med stöd av arbetstagarens rättsliga eller kontraktuella förpliktelser på grund av att arbetstagaren har rapporterat eller avslöjat missförhållanden.&lt;SPAN class="ft49"&gt;101 &lt;/SPAN&gt;Detta innebär att arbetsgivare inte ska kunna avtala bort rätten för arbetstagare att slå larm om missförhållanden. Medlemsstaterna får heller inte genom reglering av den offentliga anställningen begränsa arbetstagares rätt att rapportera eller avslöja missförhållanden.&lt;SPAN class="ft49"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft33"&gt;Medlemsstaterna bör säkerställa att det finns effektiva mekanismer för att behandla rapporter och avslöjanden i det allmänna intresset.&lt;SPAN class="ft83"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Princip 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Princip 22.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Explanatory memorandum to the recommendation on protecting whistleblowers, princip 22.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Princip 14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Princip 17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Princip 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Princip 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Princip 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Explanatory memorandum to the recommendation on protecting whistleblowers, princip 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Princip 9 och 13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331143x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft10"&gt;Medlemsstaterna bör även stimulera ett gott rapporterings- klimat så att de som rapporterar eller avslöjar i det allmänna intresset känner sig trygga att fritt ta upp olika förhållanden.&lt;SPAN class="ft49"&gt;104 &lt;/SPAN&gt;Vidare bör arbetsgivare uppmuntras att ha interna rapporterings- rutiner.&lt;SPAN class="ft49"&gt;105 &lt;/SPAN&gt;När sådana rutiner införs ska arbetstagare och deras fackföreningar konsulteras.&lt;SPAN class="ft49"&gt;106 &lt;/SPAN&gt;Den som rapporterar eller avslöjar ska också, som generell utgångspunkt, hållas underrättad om vilka åtgärder som vidtagits av den som mottagit rapporten eller avslöjandet.&lt;SPAN class="ft49"&gt;107 &lt;/SPAN&gt;Syftet med att visselblåsaren bör hållas underrättad är bl.a. att undvika nya, onödiga avslöjanden.&lt;SPAN class="ft49"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Utpekade personer bör också få möjlighet att söka upprättelse vid förluster eller skador som orsakas av felaktig eller missledande information.&lt;SPAN class="ft49"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft10"&gt;Den som rapporterar eller avslöjar bör ha rätt att få vara konfidentiell och få sin identitet skyddad.&lt;SPAN class="ft49"&gt;110 &lt;/SPAN&gt;Syftet med skyddet för visselblåsarens identitet är att fokus ska vara på de förhållanden som rapporteras eller avslöjas och inte på visselblåsaren.&lt;SPAN class="ft49"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft41"&gt;Den som rapporterar eller avslöjar ska skyddas från alla former av repressalier från arbetsgivaren, eller från någon som företräder arbetsgivaren. Repressalier inkluderar skiljande från anställningen, avstängning, degradering (demotion), förlorade befordringsmöjlig- heter, disciplingrundad omplacering, bestraffande löneavdrag, kränkande särbehandling, eller annan diskriminerande eller straffande behandling.&lt;SPAN class="ft76"&gt;112 &lt;/SPAN&gt;En repressalie innebär att det finns ett nära orsaks- samband (close [cause and effect] relationship) mellan en rapport eller ett avslöjande och en sanktion.&lt;SPAN class="ft76"&gt;113 &lt;/SPAN&gt;Repressalier bör också inkludera indirekta repressalier, t.ex. mot en visselblåsares familjemedlemmar.&lt;SPAN class="ft76"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft32"&gt;Vid processer om repressalier förekommit bör den huvudsakliga bevisbördan åligga arbetsgivaren.&lt;SPAN class="ft82"&gt;115 &lt;/SPAN&gt;Rekommendationen anger inte vilka sanktioner som bör finnas vid brott mot ramverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Princip 12.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Princip 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Princip 16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Princip 20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Explanatory memorandum to the recommendation on protecting whistleblowers, princip 20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Princip 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Princip 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Explanatory memorandum to the recommendation on protecting whistleblowers, princip 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Princip 21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Explanatory memorandum to the recommendation on protecting whistleblowers, princip 21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Explanatory memorandum to the recommendation on protecting whistleblowers, princip 21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Princip 25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331144x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft10"&gt;Det nationella ramverket bör marknadsföras i syfte att skapa en positiv attityd till rapportering och avslöjanden.&lt;SPAN class="ft49"&gt;116 &lt;/SPAN&gt;Därtill bör det övervägas om information och konfidentiell rådgivning ska tillhandahållas till personer som överväger att rapportera eller avslöja.&lt;SPAN class="ft49"&gt;117 &lt;/SPAN&gt;Till sist bör det nationella ramverkets effektivitet utvärderas fortlöpande.&lt;SPAN class="ft49"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Europarådets parlamentariska församlings (PACE) resolution och rekommendation om skydd för visselblåsare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft11"&gt;Europarådets parlamentariska församlings (PACE) resolution om skydd för visselblåsare antogs 2010 i syfte att stärka kampen mot korruption och misskötsel (missmanagement)&lt;SPAN class="ft43"&gt;, &lt;/SPAN&gt;både i den offentliga och privata sektorn.&lt;SPAN class="ft63"&gt;119 &lt;/SPAN&gt;Enligt resolutionen underlåter ofta potentiella visselblåsare att agera på grund av rädslan för repressalier eller för att det brister i uppföljningen av larm.&lt;SPAN class="ft63"&gt;120 &lt;/SPAN&gt;Medlemsstaterna i Europarådet bör därför se över sina lagstiftningar i syfte att stärka skyddet för visselblåsare. Den nationella lagstiftningen ska ge ett säkert alternativ till tystnad och inte utgöra ett skenbart skydd som ger potentiella visselblåsare en falsk känsla av trygghet.&lt;SPAN class="ft63"&gt;121 &lt;/SPAN&gt;Därför uppmanas alla medlemsstater att se över sina regelverk med följande principer i minnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;De nationella reglerna ska skydda alla larm som företas i god tro om olika typer av lagbrott som påverkar eller hotar liv, hälsa, frihet eller andra legitima intressen som skattebetalare, aktie- ägare, anställda eller kunder har.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;De nationella reglerna ska uppmuntra ledningar i både offentlig och privat sektor att inrätta interna visselblåsningsprocedurer.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;123 &lt;/SPAN&gt;Den som i god tro använder interna visselblåsningskanaler ska skyddas från alla former av repressalier.&lt;SPAN class="ft76"&gt;124&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Princip 27.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Princip 28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Princip 29.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Resolution 1729 (2010), Protection of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;“whistle-blowers”,&lt;/NOBR&gt; stycke 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;120&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Stycke 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Stycke 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Stycke 6.1.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Stycke 6.2.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;124&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Stycke 6.2.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331145x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p484 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Extern visselblåsning, till bland annat media, ska skyddas då det antingen saknas interna procedurer eller då de interna procedurerna inte kan förväntas fungera.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Visselblåsaren ska anses ha agerat i god tro om han eller hon har haft rimliga grunder att tro att den avslöjade informationen var sann, även om det senare visar sig att informationen inte var riktig, givet att han eller hon inte hade olagliga eller oetiska motiv till handlandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;126&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Den nationella regleringen ska ge bona &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;fide-visselblåsare&lt;/NOBR&gt; skydd från repressalier genom en mekanism för att utreda vissel- blåsarens larm och för att söka rättelse hos arbetsgivaren, inklusive interimistiska beslut (interim relief) i väntan på en full förhandling och lämplig ekonomisk ersättning om följderna av repressalierna inte kan undanröjas.&lt;SPAN class="ft49"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Det nationella regelverket är också tänkt att öka risken för dem som vidtar repressalier mot visselblåsare att själva bli föremål för uppsägning eller disciplinära åtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;128 &lt;/SPAN&gt;Därtill ska de nationella reglerna också ge personer som anklagas i ond tro lämpligt skydd.&lt;SPAN class="ft49"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Bevisbördan ska vila på arbetsgivaren att visa att det står utom rimligt tvivel att åtgärder mot en visselblåsare vidtagits av andra orsaker än att visselblåsaren slagit larm.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Resolutionen uppmanar också medlemsstaterna att försöka påverka den allmänna attityden i syfte att frigöra begreppet visselblåsning från associationer till illojalitet och svek, bland annat genom att erkänna enskilda organisationers betydelse i att stödja arbetsgivare som vill inrätta interna visselblåsnings- procedurer samt att ge råd och stöd till potentiella visselblåsare och offer för repressalier.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;131&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Stycke 6.2.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;126&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Stycke 6.2.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Stycke 6.2.5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;128&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Stycke 6.2.6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Stycke 6.2.7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Stycke 6.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;131&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Stycke 7 och 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331146x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td95"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p383 ft33"&gt;Resolutionen följs av en rekommendation som riktar sig både till Europarådet och medlemsstaterna.&lt;SPAN class="ft83"&gt;132 &lt;/SPAN&gt;Medlemsstaterna uppmanas att se över sina nationella regelverk och överväga en ramkonvention om skydd för visselblåsare. Uppmaningen har inte lett till någon europeisk ramkonvention, men väl till en europeisk rekommendation om skydd för visselblåsare. Den har behandlats i avsnitt 5.4.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Europarådets parlamentariska församlings resolution om nationell säkerhet och tillgång till information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft41"&gt;Europarådets parlamentariska församling antog i oktober 2013 en resolution om nationell säkerhet och tillgång till information.&lt;SPAN class="ft76"&gt;133 &lt;/SPAN&gt;Resolutionen tillkom efter antagandet i juni 2013 av de globala principerna för nationell säkerhet och tillgång till information. Dessa principer (de så kallade &lt;NOBR&gt;Tshwane-principerna)&lt;/NOBR&gt; antogs av ett stort antal experter från framför allt enskilda organisationer och universitet och syftar till att tjäna som underlag för lagstiftare att uppnå en rimlig balans mellan det allmänna intresset av nationell säkerhet och intresset av tillgång till information. Resolutionen välkomnar antagandet av dessa principer och uppmanar medlems- staterna att se över sina regelverk.&lt;SPAN class="ft76"&gt;134 &lt;/SPAN&gt;Det finns bland annat en uppmaning att skydda visselblåsare som agerar i god tro och även en allmänintresseventil (public interest override) som är tänkt att ge offentlighet företräde vid en allt för rigorös sekretess.&lt;SPAN class="ft76"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft41"&gt;Det allmänna intresset ska kunna gå före intresset av nationell säkerhet om offentliggörandet av informationen: 1) ger ett viktigt bidrag till en pågående allmän debatt, 2) bidrar till allmänt deltagande i politisk debatt, 3) avslöjar allvarliga missförhållanden (kränkningar av mänskliga rättigheter, andra brott, missbruk av offentlig ställning och medvetet undanröjande av allvarliga missförhållanden), 4) förbättrar ansvarstagande inom den allmänna verksamheten generellt och användandet av allmänna medel i synnerhet, eller 5) gynnar allmän hälsa och säkerhet.&lt;SPAN class="ft76"&gt;136 &lt;/SPAN&gt;Information om allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter eller humanitär rätt ska inte hållas hemlig med hänsyn till nationell säkerhet över huvud taget.&lt;SPAN class="ft76"&gt;137 &lt;/SPAN&gt;Visselblåsare ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;132&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Recommendation 1916 (2010), Protection of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;“whistle-blowers”.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Resolution 1954 (2013), National security and access to information.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;134&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Stycke 7, 8 och 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Stycke 9.5 och 9.7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;136&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Stycke 9.5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;137&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Stycke 9.6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331147x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Internationella åtaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;skyddas från alla former av repressalier, givet att de agerar i god tro och följer tillämpliga procedurer.&lt;SPAN class="ft49"&gt;138&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;OECD:s konvention om bekämpning av mutor i internationella affärstransaktioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;OECD:s konvention om bekämpning av mutor till utländska offentliga funktionärer i internationella affärstransaktioner antogs 1997. Sverige ratificerade konventionen 1999. Konventionen innehåller i sig inte någon bestämmelse om skydd för visselblåsare. Däremot finns en rekommendation som följer konventionen och som innehåller en bestämmelse om skydd för visselblåsare.&lt;SPAN class="ft49"&gt;139 &lt;/SPAN&gt;Rekommendationens artikel IX innehåller två bestämmelser om rapporteringskanaler och &lt;NOBR&gt;-mekanismer&lt;/NOBR&gt; och en bestämmelse om skydd för personer som rapporterar. Bestämmelsen om skydd för visselblåsare har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft86"&gt;Rådet […] rekommenderar att medlemsstaterna säkerställer att IX […] iii) lämpliga åtgärder finns för att skydda offentligt och privat anställda arbetstagare som rapporterar i god tro och på rimliga grunder till behöriga myndigheter misstänkta mutor till utländska offentliga funktionärer i internationella affärstransaktioner från diskriminerande eller disciplinära åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft10"&gt;Sveriges genomförande av konventionen och rekommendationen har följts upp vid tre tillfällen – 1999, &lt;NOBR&gt;2005–2007&lt;/NOBR&gt; och 2012. Vid det senaste tillfället rekommenderade OECD Sverige att följa upp i vilken utsträckning anställda i svenska företag rapporterar misstänkta mutor genom visselblåsningskanaler och i vilken utsträckning dessa rapporter leder till utredningar och åtal.&lt;SPAN class="ft49"&gt;140&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;138&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Stycke 9.7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;139&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;OECD, 2009 års rekommendation om vidare bekämpning av mutor av utländska offentliga funktionärer i internationella affärstransaktioner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;140&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;OECD (2012), s. 42.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331148x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft13"&gt;6 Utländska förhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft10"&gt;I detta kapitel ges en kort utblick mot utländska förhållanden vad gäller skyddsregleringar för arbetstagare som slår larm. Först redogörs för norska förhållanden och erfarenheter av de så kallade varslingsbestämmelserna i den norska arbetsmiljölagen. Därefter följer en kortare redogörelse för förhållandena i ett antal ytterligare länder som infört särskilda skyddsregleringar för arbetstagare som slår larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Norge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft10"&gt;Redogörelsen om Norge bygger dels på studier av befintlig dokumentation och dels på underlag från ett studiebesök till Oslo som utredningen gjorde den &lt;NOBR&gt;21–22&lt;/NOBR&gt; november 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Bakgrund till de norska varslingsreglerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft41"&gt;Yttrandefriheten för arbetstagare och andra medborgare garanteras i Norge i grundlagens § 100. Yttrandefrihetsbestämmelsen i grund- lagen förstärktes 2004 efter ett förslag från den så kallade Yttrandefrihetskommissionen. Kommissionen presenterade ett betänkande 1999 i vilket kommissionen vid sidan av förslag om en förstärkning av den allmänna yttrandefriheten framförde att det finns behov av att särskilt utreda skyddet för arbetstagare som slår larm.&lt;SPAN class="ft76"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Det ansågs inte lämpligt att reglera arbetstagares yttrande- frihet direkt i grundlagen utan en särskild reglering med skydd för så kallade varslare föreslogs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft10"&gt;En bestämmelse med ett lagreglerat repressalieförbud för arbets- tagare som ”varslar” om missförhållanden föreslogs av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;NOU 1999:27.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331149x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td96"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Utländska förhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td97"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p496 ft10"&gt;Arbeidslivsutvalget 2004.&lt;SPAN class="ft49"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Detta förslag ledde till en regerings- proposition med förslag om en ny § &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; i arbeidsmiljøloven.&lt;SPAN class="ft49"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Propositionen ledde dock inte till lagstiftning.&lt;SPAN class="ft49"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;I stället tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att utreda behovet av att stärka skyddet för varslare.&lt;SPAN class="ft49"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;På basis av arbetsgruppens slutrapport utformades en ny proposition 2006 med förslag till särskilda varslingsregler i arbeidsmiljøloven.&lt;SPAN class="ft49"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Förslaget antogs av Stortinget och den 1 januari 2007 trädde de nya varslingsbestämmelserna i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Kort redogörelse för varslingsreglernas innebörd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft10"&gt;Arbetstagare i Norge har rätt att varsla om missförhållanden (kritikkverdige forhold) i verksamheten (§ &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; arbeidsmiljøloven). Rätten att varsla gäller inom både offentliga och privata verksam- heter och för alla arbetstagare, oavsett om arbetstagarna varslar internt eller externt. Med lagregleringen av rätten att varsla har lagstiftaren avsett att signalera till arbetstagare att varsling är både lagligt och önskvärt. Trots detta kan norska arbetstagare i princip göra sig skyldiga till brott även om arbetstagare har en rätt att varsla eftersom regler om tystnadsplikt, ärekränkning m.m. gäller oberoende av reglerna i arbeidsmiljøloven om varsling.&lt;SPAN class="ft49"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;Med kritikkverdige forhold avses lite förenklat tre kategorier av förhållanden. Till den första kategorin hör kriminaliserade handlingar samt brott mot andra lagfästa skyldigheter och förbud. Till den andra kategorin sällar sig brott mot verksamhetens etiska riktlinjer som har antagits av arbetsgivaren och delgetts arbets- tagarna. Den tredje kategorin öppnar upp för förhållanden som inte kan ses som ett brott mot gällande regler utan snarare brott mot allmänna etiska standarder med bred samhällsuppslutning. I praktiken har begreppet kritikkverdige forhold kommit att tolkas relativt generöst till fördel för arbetstagarna med följd att även mindre allvarliga förhållanden kommit att inkluderas i begreppet kritikkverdige forhold.&lt;SPAN class="ft49"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Kritik och åsikter av förhållanden som inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;NOU 2004:5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Lov av 17. juni 2005 nr 62: Lov om arbeidsmiljø, arbeidstid og stillingsvern mv. Ot. prp. nr.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;(2004-2005).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Innst. O nr. 100 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2004-2005).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Se arbetsgruppens slutrapport ”Ansattes ytringsfrihet” från 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Ot. prp. nr. 84 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2005-2006)&lt;/NOBR&gt; och Innst. O nr. 6 &lt;NOBR&gt;(2006-2007).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Ot. prp. nr. 84 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2005-2006),&lt;/NOBR&gt; s. 50.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Arntzen de Besche (2013). Detta underströks också av flera oberoende källor vid utredningens besök i Norge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft19"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331150x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Utländska förhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft10"&gt;omfattas av begreppet kritikkverdige forhold skyddas av grund- lagens § 100 om yttrandefriheten.&lt;SPAN class="ft49"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft33"&gt;Varsling ska ske på ett försvarligt sätt (forsvarlig fremgangsmåte).&lt;SPAN class="ft83"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Syftet med försvarlighetskravet är inte att begränsa rätten att slå larm utan att reglera sättet på vilket larmet företas. Skyddsintresset är arbetsgivarens intresse av att undvika skador.&lt;SPAN class="ft83"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Vad som är försvarligt avgörs utifrån en helhetsbedömning av en rad omständigheter i det enskilda fallet. Försvarlighetskravet är således inte helt olikt kravet på lojalitet som styrde bedömningen innan varslingsreglerna infördes 2007. Bedömningen om ett larm är försvarligt synes emellertid mer fördelaktigt till arbetstagarens förmån än bedömningen av vad som är lojalt. Huvudkriterierna vid försvarlighetsbedömningen är till vem det har varslats, huruvida arbetstagaren är i aktsam god tro rörande uppgifternas riktighet, vilka uppgifter det är frågan om samt uppgifternas skadepotential och allmänintresse. Huvudregeln är att arbetstagare ska varsla internt innan arbetstagare vänder sig externt. Det är arbetsgivaren som har att visa att varslingen inte företagits på ett försvarligt sätt.&lt;SPAN class="ft83"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft10"&gt;Varsling till en tillsynsmyndighet eller till annan offentlig myndighet är alltid tillåten.&lt;SPAN class="ft49"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Lagstiftaren har gjort bedömningen att myndigheter kan göra en självständig prövning av allvaret i uppgifterna och vilka utredningsåtgärder som behövs. Någon allmän lagbestämmelse om sekretess finns inte vid varsling till myndighet. Däremot finns en sekretessbestämmelse (beskyttelse av kilder) som gäller när arbetstagare vänder sig till Arbeidstilsynet och påtalar förhållanden i strid med arbetsmiljölagen.&lt;SPAN class="ft49"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Sekretessen skyddar den som anmäler till myndigheten och även den som anmäls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft33"&gt;Varsling i enlighet med varslingsplikt (rapporteringsskyldighet) eller verksamhetens rutiner är också som utgångspunkt tillåten.&lt;SPAN class="ft83"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Undantag görs enligt förarbetena för rena missbruk (otillbörligt handlande som innebär att arbetstagaren trakasserar andra arbets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Ot. prp. nr. 84 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2005-2006),&lt;/NOBR&gt; s. 50.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;§ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2–4,&lt;/NOBR&gt; andra stycket, arbeidsmiljøloven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ot. prp. nr. 84 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2005-2006),&lt;/NOBR&gt; s. 50 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ot. prp. nr. 84 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2005-2006),&lt;/NOBR&gt; s. 52.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;§ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; andra stycket arbeidsmiljøloven. Myndigheter som avses är t.ex. polisen, Arbeidstilsynet, Datatilsynet, Konkurransetilsynet, Statens forurensningstilsyn, Petroleumstilsynet, Statens helsetilsyn, Helsetilsynet i fylket, Mattilsynet, Barneombudet, Likestillings- og diskrimineringsombudet, pasientombudene och Sivilombudsmannen. Se Ot. prp. nr. 84 &lt;NOBR&gt;(2005-2006),&lt;/NOBR&gt; s. 52.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;§ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;18–2&lt;/NOBR&gt; arbeidsmiljøloven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Med rutiner avses procedurer för varsling och kritik som finns i reglementen, instruktioner, avtal m.m. Se Ot. prp. nr. 84 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2005-2006),&lt;/NOBR&gt; s. 52.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft19"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331151x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td96"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Utländska förhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td97"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p283 ft10"&gt;tagare eller onödigt belastar arbetsmiljön).&lt;SPAN class="ft49"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Ifall en arbetstagare varslar internt utanför gällande rutiner görs en försvarlighets- bedömning likt den som görs vid extern varsling. Enligt för- arbetena är varsling till en facklig representant alltid försvarlig.&lt;SPAN class="ft49"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft33"&gt;Repressalier (gjengjeldelse) mot den som utnyttjar sin rätt att varsla är förbjudna.&lt;SPAN class="ft83"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Repressalier ges en vid betydelse och innefattar enligt förarbetena: ”[e]nhver ugunstig behandling som kan ses som en følge av og en reaksjon på varsling”.&lt;SPAN class="ft83"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Förbudet mot repressalier gäller inte endast då arbetstagaren har slagit larm utan också då arbetstagaren överväger eller förbereder ett larm, till exempel genom att kopiera dokument eller informera om att arbetstagaren ämnar varsla om förhållandena inte förbättras.&lt;SPAN class="ft83"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Arbetsgivaren har inom ramen för sin yttrandefrihet rätt till motyttringar, men dessa får inte ha karaktär av repressalier.&lt;SPAN class="ft83"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Repressalieförbudet hindrar inte arbetsgivaren från att vidta åtgärder som är sakliga och lagliga på andra grunder än själva varslingen.&lt;SPAN class="ft83"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Vid tvist om en repressalie förekommit gäller en delad bevisbörda med en bevisregel som utformats efter diskriminerings- rätten som förebild. Visar utredningen att arbetstagaren har blivit utsatt för olovliga repressalier utdöms skadestånd utan hänsyn till arbetsgivarens skuld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft41"&gt;Arbetsgivare har en plikt, inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet, att underlätta varsling genom att utarbeta rutiner eller vidta andra åtgärder.&lt;SPAN class="ft76"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Plikten innebär dels en skyldighet att bedöma behovet av åtgärder och dels att vidta sådana åtgärder i praktiken. Arbetsgivaren behöver dock inte vidta åtgärder för att underlätta offentlig varsling utan plikten avser rutiner och andra åtgärder för intern varsling. Plikten gäller endast i den utsträckning förhållandena i verksamheten kräver det; bedömningen av om förhållandena kräver åtgärder ska göras utifrån en riskbedömning och utifrån en bedömning av yttrandefrihetsklimatet. Riskbedömningen ska bland annat innefatta risken för korruption och risker för liv och hälsa. Med rutiner avses olika typer av riktlinjer, instruktioner, reglementen och dylikt som anger bland annat när det ska varslas, till vem det ska varslas och verksamhetens etiska riktlinjer. Förarbetena betonar särskilt att det ska anges en eller flera mottagare för larm om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Ot. prp. nr. 84 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2005-2006),&lt;/NOBR&gt; s. 51.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Ot. prp. nr. 84 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2005-2006),&lt;/NOBR&gt; s. 51.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;§ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2–5&lt;/NOBR&gt; arbeidsmiljøloven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ot. prp. nr. 84 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2005-2006),&lt;/NOBR&gt; s. 52.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ot. prp. nr. 84 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2005-2006),&lt;/NOBR&gt; s. 53.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ot. prp. nr. 84 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2005-2006),&lt;/NOBR&gt; s. 52.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ot. prp. nr. 84 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2005-2006),&lt;/NOBR&gt; s. 52.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;§ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–6&lt;/NOBR&gt; arbeidsmiljøloven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331152x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Utländska förhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p383 ft11"&gt;missförhållanden. Rutinerna ska vara skriftliga och ha gjorts kända för arbetstagarna. Arbetsgivaren får inte genom rutiner begränsa yttrandefriheten enligt grundlagen eller enligt § &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; arbeidsmiljøloven. Rutinerna måste också uppfylla krav som ställs i personopplysningsloven, t.ex. krav om uppgifternas kvalitet, krav på information, krav på datasäkerhet samt att uppgifter inte får behandlas för ändamål som är oförenliga med det ursprungliga ändamålet.&lt;SPAN class="ft63"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Med andra åtgärder än rutiner avses att frågor systematiskt tas upp i medarbetarsamtal och möten. Andra åtgärder kan också vara information till arbetstagare om hur kritik ska hanteras. Arbetstagarnas förtroendevalda ska konsulteras vid utformingen av rutiner och andra åtgärder.&lt;SPAN class="ft63"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft41"&gt;Arbeidstilsynet har en viktig roll med avseende på varslings- reglerna. Tilsynet hanterar enskilda hänvändelser från arbetstagare som upplever att missförhållanden råder inom verksamheten. På basis av enskilda hänvändelser företar myndigheten vid behov inspektion på arbetsplatsen. Arbeidstilsynet genomför därtill kontroller och tillsyn över efterlevnaden av arbetsgivares plikt att utarbeta rutiner eller vidta andra åtgärder för att underlätta varsling.&lt;SPAN class="ft76"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Till sist ger myndigheten allmän vägledning och rådgiv- ning kring varslingsreglerna.&lt;SPAN class="ft76"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Erfarenheter av varslingsreglerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft11"&gt;Erfarenheterna som här redovisas grundar sig dels på den utvärdering som under 2013 gjordes av de norska varslingsreglerna på uppdrag av det norska Arbeidsdepartementet (sedan den 1 januari 2014 Arbeids- og sosialdepartementet), dels på intervjuer som utredningen gjorde i Norge vid studiebesöket den &lt;NOBR&gt;21–22&lt;/NOBR&gt; november 2013. Vid studie- besöket intervjuades representanter från Arbeidsdepartementet, norska LO och Næringslivets Hovedorganisasjon (NHO). Utred- ningen intervjuade också representanter för de två oberoende utvärderare som på uppdrag av Arbeidsdepartementet genomförde utvärderingen.&lt;SPAN class="ft63"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Personopplysningsloven är en lag som är ett led i Norges genomförande av EU:s (95/46/EC) dataskyddsdirektiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Ot. prp. nr. 84 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2005-2006),&lt;/NOBR&gt; s. 54.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;§ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–6&lt;/NOBR&gt; arbeidsmiljøloven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ot. prp. nr. 84 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2005-2006),&lt;/NOBR&gt; s. 55.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Forskningsinstitutet Fafo och advokatfirman Arntzen de Besche Advokatfirma AS (Arntzen de Besche).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft19"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331153x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td96"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Utländska förhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td97"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;De allmänna erfarenheterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft41"&gt;Med varslingsreglerna råder det inte längre någon tvekan om att arbetstagare har rätt till och skydd vid varsling. På så sätt har varslingsreglerna indirekt bidragit till en ökad yttrandefrihet för arbetstagare och även påverkat ”varslingskulturen” i verksamheter.&lt;SPAN class="ft76"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft41"&gt;Arbetsgivares plikt att underlätta varsling har lett till att fler verksamheter har utarbetat särskilda rutiner för varsling. Genom den process som startats för att utarbeta och införa rutiner har arbetsgivare och arbetstagare kommit i ökad dialog om yttrandefrihet i arbetslivet. Rutinerna har också gjort det tryggare och enklare att slå larm om missförhållanden.&lt;SPAN class="ft76"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Det råder en omfattande samstämmighet om att detta har varit positivt för yttrandefrihetsklimatet i norskt arbetsliv. Samtidigt visar utvärderingen av varslingsbestämmelserna att det finns ytterligare behov av att diskutera varslingsbestämmelsernas innebörd på enskilda arbetsplatser.&lt;SPAN class="ft76"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft11"&gt;Det är dock tveksamt om anställningsskyddet förstärkts genom varslingsreglerna. Den huvudsakliga förstärkningen av skyddet för varslare gäller i stället andra typer av repressalier än uppsägning, till exempel trakasserier eller olika typer av negativ särbehandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Reglerna har också satt varsling på den samhälleliga dag- ordningen och arbetstagares varsling står mer i fokus än tidigare, till exempel i medias rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Enligt den omfattande genomgång av rättspraxis som företogs 2013 är en av de huvudsakliga konklusionerna att varslingsreglerna fungerar i generella drag så som det var tänkt. Några ändringar av reglerna föreslås därför inte.&lt;SPAN class="ft49"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Arbetstvister&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;Varslingsreglerna har lett till att antalet ärenden om varsling i de norska domstolarna har ökat betydligt.&lt;SPAN class="ft49"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Det finns dock än så länge inga avgöranden från Norges Høyesterett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft46"&gt;Varslingsreglerna har förenklat bedömningen av varslingsfall i domstolarna. Betoningen på lojalitet har minskat och i stället har mer tyngd getts åt arbetstagares yttrandefrihet.&lt;SPAN class="ft87"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Arntzen de Besche (2013), s. 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Fafo (2014), s. 200.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;A.a., s. 200.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Arntzen de Besche (2013), s. 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;A.a., s. 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;A.a., s. 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331154x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Utländska förhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p505 ft10"&gt;Relativt få varslingsfall i domstolarna rör korruptionsbrott, annan allvarlig ekonomisk brottslighet eller miljöbrott. Det över- gripande intrycket är att varslingsreglerna i stor utsträckning kommit att tillämpas vid larm om mindre allvarliga förhållanden. I vissa fall har varslingsreglerna tillämpats när det snarare rör sig om saklig och politisk oenighet än om faktiska missförhållanden.&lt;SPAN class="ft49"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;I andra fall har reglerna tillämpats trots att det rört sig om personal- konflikter med begränsat allmänintresse.&lt;SPAN class="ft49"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Få varslingstvister handlar exklusivt om varsling. I stället är det vanligt att varsling tas upp som en ytterligare grund vid annan arbetstvist, till exempel uppsägningstvist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Det har varit svårt att bedöma olika nyckelbegrepps innebörd, t.ex. ”forvarlig varsling” och ”kritikkverdige forhold”. Begrepps- bildningen förväntas preciseras med en ökad praxis.&lt;SPAN class="ft49"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Det har också varit svårt att dra en gräns mellan bland annat trakasserier av kollegor och personalkonflikter.&lt;SPAN class="ft49"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;De norska domstolarna har i sin rättspraxis haft att bedöma var gränsen går mellan legitima arbetsledningsbeslut å ena sidan och förbjudna repressalier å andra sidan. Domstolarna har i vissa fall bedömt att arbetsledningsbeslut var repressalier eftersom de fattades som en direkt följd av varsling. I dessa fall har också arbetsledningsbesluten kunnat angripas för att de strider mot det allmänna krav som finns i norsk arbetsrätt på att arbetslednings- beslut ska vara sakliga och inte får vara grundade på ovidkommande hänsyn.&lt;SPAN class="ft49"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft12"&gt;Olika intressenters syn på varslingsreglerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;NHO och norska LO synes i princip vara överens om att reglerna fungerar bra. Man är också överens om att kravet på försvarlighet är lämpligt och ändamålsenligt. Organisationerna har också varit aktiva i att sprida information och kunskap om varslingsreglerna, bland annat genom gemensamma seminarier runt om i Norge. NHO har också publicerat en skrift om varsling under namnet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;”Når sant skal sies”.&lt;SPAN class="ft49"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Fafo (2014), s. 201.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Arntzen de Besche (2013), s. 7 och 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;A.a., s. 6 och 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Fafo (2014), s. 201.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;A.a., s. 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;NHO (2006).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331155x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td96"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Utländska förhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td97"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p206 ft33"&gt;Vissa mediarepresentanter, enskilda organisationer och forskare har varit kritiska till försvarlighetskriteriet. Dessa kritiker synes anse att försvarlighetskriteriet ställer för höga krav på varslaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;Varslingsombud och annat stöd till varslare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;Som nämnts ovan föreslås inte i utvärderingen några direkta ändringar i varslingsbestämmelserna. Däremot har det förekommit förslag på att inrätta ett särskilt varslingsombud eller en särskild enhet på Arbeidstilsynet som kan stödja arbetstagare på olika sätt. Det är i dagsläget oklart om dessa förslag kommer att leda till lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Andra länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Storbritannien&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;Bakgrunden till Public Interest Disclosure Act&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft41"&gt;Ett antal dramatiska och tragiska olyckor inträffade i Storbritannien under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; vilka föranledde en opinion för att stärka arbets- tagares skydd vid larm om missförhållanden. En av dessa olyckor var den s.k. Piper &lt;NOBR&gt;Alpha-olyckan&lt;/NOBR&gt; 1988. I olyckan omkom 167 personer på en oljerigg utanför den skotska kusten.&lt;SPAN class="ft76"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;En utredning efter olyckan visade att arbetstagare på riggen hade varit medvetna om olika typer av säkerhetsbrister men att arbetstagarna hade varit rädda för att ta upp bristerna med ledningen.&lt;SPAN class="ft76"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Utredningen efter olyckan ledde till vissa lagändringar till skydd för skyddsombud.&lt;SPAN class="ft76"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Även andra uppmärk- sammade händelser påvisade ett behov av stärkt skydd för arbetstagare som slår larm, t.ex. omfattade bedrägerier som uppdagades på the Bank of Credit and Commerce International SA och omfattande vanvård på Ashworth Special Hospital i Merseyside.&lt;SPAN class="ft76"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft33"&gt;Under andra delen av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; togs en särskild lag fram för att skydda arbetstagare som avslöjar missförhållanden i det allmänna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft121"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Andra olyckor illustrerade på ett liknande sätt behovet av ett stärkt skydd för arbetstagare som slår larm, t.ex. Clapham &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;rail-olyckan&lt;/NOBR&gt; 1988 och Zeebrugge &lt;NOBR&gt;ferry-olyckan&lt;/NOBR&gt; 1987.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Cullen (1990).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Skyddet för skyddsombud finns nu i sektion 44 och 100 Employment Rights Act 1996 (ERA).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Inquiry into the supervision of the Bank of Credit and Commerce International (1992) och Bowers m.fl. (2010), s. 7 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft19"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331156x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Utländska förhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;intresset – Public Interest Disclosure Act (PIDA). PIDA antogs 1998 och trädde i kraft i juli 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft12"&gt;Innebörden av de brittiska reglerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft10"&gt;PIDA skyddar arbetstagare som påtalar olika typer av miss- förhållanden i det allmänna intresset. Lagen gäller för arbetstagare.&lt;SPAN class="ft49"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Från lagens tillämpningsområde undantas egenanställda och volontärer. Vissa arbetstagare undantas också, till exempel anställda inom parlamentet samt anställda i underrättelsetjänst eller militär- tjänst.&lt;SPAN class="ft49"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft41"&gt;De missförhållanden som omfattas av lagens skydd är: a) brottsliga gärningar, b) underlåtelse att fullgöra en rättslig förpliktelse, c) fel och försummelser i rättsskipningen (miscarriage of justice), d) fara för enskildas hälsa och säkerhet, e) miljöskador och f) undanröjande av information om att något av de ovanstående missförhållandena föreligger (s.k. &lt;NOBR&gt;cover-ups).&lt;SPAN class="ft76"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt; &lt;/SPAN&gt;Uppräkningen av missförhållanden är uttömande.&lt;SPAN class="ft76"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Detta innebär att till exempel ekonomiska oegentlig- heter inte i sig kvalificerar under PIDA med mindre än att de ekonomiska oegentligheterna utgör brottsliga gärningar. Med avseende på brottsliga förhållanden omfattar PIDA alla överträdelser av straffbestämmelser, oavsett straffbestämmelsernas allvar.&lt;SPAN class="ft76"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Arbets- tagaren ska subjektivt sett ha skälig misstanke (reasonable belief) om att informationen som avslöjas visar på något av de nämnda missförhållandena och att ett avslöjande av informationen är i det allmänna intresset.&lt;SPAN class="ft76"&gt;50&lt;/SPAN&gt;Arbetstagare skyddas oavsett om miss- förhållandena äger rum i eller utanför Storbritannien.&lt;SPAN class="ft76"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft10"&gt;Med avseende på lagens förhållande till avtalsrätten innehåller lagen en bestämmelse med innebörden att avtalsklausuler om tystnadsplikt (confidentiality clauses) i anställnings- eller tjänste- avtal är ogiltiga i den utsträckning de strider mot lagen.&lt;SPAN class="ft49"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;PIDA skyddar inte personer som begår ett brott genom att avslöja informationen, till exempel genom att bryta mot Official&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Sektion 43 K PIDA 1998.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Anställda inom polisen omfattas dock av PIDA. Bowers m.fl. (2010), s. 125 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Sektion 43B (1) PIDA 1998.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Bowers m.fl. (2010), s. 47.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Bowers m.fl. (2010), s. 48.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Sektion 43B (1) PIDA 1998 och ändringar genom sektion 17 Enterprise and Regulatory Act 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Sektion 43B (2) PIDA 1998.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Sektion 43J PIDA 1998.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331157x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td96"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Utländska förhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td97"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft11"&gt;Secrets Act.&lt;SPAN class="ft63"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;Om en brottmålsdomstol inte har meddelat brott- målsdom har domstolen i arbetstvisten (employment tribunal) att pröva om det är sannolikt att personen skulle dömas i en brott- målsrättegång. Beviskraven för att det ska anses styrkt att arbets- tagaren skulle dömas i en brottmålsrättegång ska ställas högt.&lt;SPAN class="ft63"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;För att skyddet ska inträda krävdes tidigare att ett avslöjande gjordes i god tro (good faith). Kravet på god tro var centralt i PIDA och omdiskuterat i den juridiska litteraturen.&lt;SPAN class="ft49"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;I korthet innebar kravet på god tro att ett avslöjande skulle vara ärligt (honest) i den bemärkelsen att arbetstagaren hade skälig misstanke om att informationen var riktig. Därtill fick det inte finnas ett dolt motiv (ulterior motive) som egentligen var det huvudsakliga eller övervägande motivet. Kravet på god tro har dock mildrats genom ändringar som beslutades 2013. Ändringarna innebär att avslöjanden i ond tro inte utesluter skydd enligt PIDA, i stället kan skadestånd nedsättas med upp till 25 procent i fall då kravet på god tro inte är uppfyllt.&lt;SPAN class="ft49"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft10"&gt;PIDA är uppbyggd med tre nivåer av avslöjanden: interna avslöjanden (disclosure to employer), avslöjanden till behörig myndighet (regulatory disclosures) och vidare avslöjanden (wider disclosures). Vid varje nivå ställs succesivt högre krav för att skyddet ska inträda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft11"&gt;Ett internt avslöjande sker till arbetsgivaren eller till annan person som arbetsgivaren har utsett till mottagare av avslöjanden.&lt;SPAN class="ft63"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;Vid ett avslöjande till arbetsgivaren krävs endast att arbetstagaren är i god tro för att skyddet ska gälla.&lt;SPAN class="ft63"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;Om arbetstagaren skäligen misstänker att ett missförhållande beror på någon annan än arbets- givaren ska arbetstagaren dock avslöja missförhållandena till denne i stället för till arbetsgivaren.&lt;SPAN class="ft63"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft33"&gt;Ett avslöjande till behörig myndighet kan göras till olika behöriga organ, till exempel hälso- och säkerhetsmyndigheter eller skatte- myndigheter.&lt;SPAN class="ft83"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;För ett sådant avslöjande krävs att villkoren för ett internt avslöjande är uppfyllda samt att det finns en skälig misstanke (reasonable beleif) om att uppgifter och anklagelser är sakligt riktiga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Sektion 43B (3) PIDA 1998.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Bowers m.fl. (2010), s. 59.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Bowers m.fl. (2010), s. 61 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Sektion 18 Enterprice Regulatory Reform Act 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Sektion 43C PIDA 1998.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Sektion 43C PIDA 1998.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Sektion 43C PIDA 1998.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;De behöriga myndigheterna finns angivna i The Public Interest Disclosure (Prescribed Persons) Order (SI 1999 No. 1549).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft19"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331158x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Utländska förhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft10"&gt;(substantially true) och att uppgifterna och anklagelserna är relevanta för den myndighet som de meddelas till.&lt;SPAN class="ft49"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Det krävs dock inte att missförhållandena först tagits upp internt, att missförhållandena är allvarliga eller att avslöjandet är rimligt.&lt;SPAN class="ft49"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Tanken bakom att det inte ställs högre krav på avslöjanden till behöriga myndigheter är att myndigheter är beroende för sina utredningar och för sin tillsyn av att allmänheten inkommer med uppgifter. Myndigheter kan därtill i allmänhet garantera konfidentialitet i kommunikationen med den som anmäler.&lt;SPAN class="ft49"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Vidare avslöjanden (wider disclosures) inkluderar avslöjanden till polisen, media, parlamentariker, konsumenter och myndigheter som inte är behöriga.&lt;SPAN class="ft63"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;För ett vidare avslöjande krävs att villkoren för avslöjande till behörig myndighet är uppfyllda samt att avslöjandet är rimligt (reasonable) i ljuset av omständigheterna i det enskilda fallet samt att avslöjandet inte görs för egen vinning.&lt;SPAN class="ft63"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;I bedömningen av vad som är &lt;SPAN class="ft43"&gt;reasonable &lt;/SPAN&gt;vägs en rad omständig- heter in, till exempel vem som avslöjandet görs till, miss- förhållandenas allvar, om en fara kvarstår, om en tystnadsplikt har brutits, om missförhållandena påtalats internt eller till behörig myndighet, hur mottagaren har agerat samt om interna rutiner har följts eller borde ha följts.&lt;SPAN class="ft63"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Därtill krävs att åtminstone ett av fyra villkor är uppfyllt: 1) att personen skäligen misstänker att han eller hon skulle bli offer för repressalier om han eller hon påtalar missförhållandena internt eller till behörig myndighet, 2) att det inte finns en behörig myndighet och att han eller hon skäligen misstänker att bevis sannolikt skulle undangömmas eller förstöras, 3) att uppgifterna om missförhållandena redan har tagits upp internt eller med behörig myndighet, eller 4) att missförhållandena var av synnerligen allvarlig natur.&lt;SPAN class="ft63"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft41"&gt;I tillägg till de tre nivåerna kan skydd även erhållas för avslöjanden som görs som ett led i erhållandet av juridisk rådgivning.&lt;SPAN class="ft76"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Arbetstagare har rätt att slippa utstå nackdelar (detriment) från arbetsgivaren på den grunden att arbetstagaren har gjort ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Sektion 43F PIDA 1998.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Bowers m.fl. (2010), s. 98.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Bowers m.fl. (2010), s. 98 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Vilka myndigheter som är behöriga framgår av The Public Interest Disclosure (Prescribed Persons) Order (SI 1999 No. 1549).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Sektion 43G PIDA 1998.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Sektion 43G (3) PIDA 1998.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Sektion 43G PIDA 1998.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Sektion 43D PIDA 1998.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331159x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td96"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Utländska förhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td97"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p283 ft10"&gt;skyddat avslöjande i enlighet med PIDA.&lt;SPAN class="ft49"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;Skälet till nackdelen ska vara det skyddade avslöjandet för att arbetstagaren ska vara skyddad mot arbetsgivarens ingripanden.&lt;SPAN class="ft49"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;Både aktiva handlingar och underlåtelse att handla omfattas; en nackdel kan alltså föreligga som en följd av att arbetsgivaren medvetet underlåter att agera när arbetstagaren drabbas av en nackdel.&lt;SPAN class="ft49"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;Även hot om nackdelar utgör i sig en nackdel.&lt;SPAN class="ft49"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft41"&gt;Skyddet enligt PIDA består av skadestånd, ogiltigförklarande av uppsägning&lt;SPAN class="ft76"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;samt interimistiska beslut (interim relief&lt;SPAN class="ft40"&gt;) &lt;/SPAN&gt;vilket innebär att arbetstagaren vid arbetstvist får behålla anställningen fram till det att domstolen (employment tribunal) meddelar dom. Ekonomiskt skadestånd kan utdömas utan tak samt även ideellt skadestånd och så kallat aggravated damages (särskilt skadestånd vid vissa allvarligare kränkningar).&lt;SPAN class="ft76"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;Med avseende på uppsägning ska en uppsägning där den huvudsakliga eller övervägande anled- ningen till uppsägningen är att arbetstagaren har gjort ett skyddat avslöjande anses ogrundad (unfair dismissal).&lt;SPAN class="ft76"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;Med ändringar som beslutades 2013 har arbetstagare också rätt att slippa utstå nackdelar som uppstår som en följd av &lt;SPAN class="ft12"&gt;kollegors &lt;/SPAN&gt;handlande.&lt;SPAN class="ft49"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;I fall en kollega behandlar en visselblåsare illa bär alltså arbetsgivaren ansvaret även för den skyldige arbetstagarens handlande (principalansvar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Till skillnad från vad som gäller i norsk rätt ställer PIDA inte några krav på att arbetsgivare inrättar interna rutiner eller system för visselblåsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;En kommissions rapport om PIDA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft33"&gt;En kommission presenterade 2013 en rapport med rekommendationer om förbättringar av PIDA.&lt;SPAN class="ft83"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;Huvudman bakom kommissionen var intresseorganisationen Public Concern at Work som arbetar med att främja visselblåsning i Storbritannien. Kommissionen pekar på ett antal problem med PIDA och rekommenderar vissa förändringar. I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Sektion 47B Employment Relations Act 1999 (ERA).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Bowers m.fl. (2010), s. 161 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Underlåtelsen att agera ska vara uppsåtlig. Bowers m.fl. (2010), s. 142 och 155.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Bowers m.fl. (2010), s. 150.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Sektion 103A ERA.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Bowers m.fl. (2010), s. 205 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Sektion 103A ERA.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Sektion 19 Enterprice Regulatory Reform Act 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Public Concern at Work (2013).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331160x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Utländska förhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft10"&gt;kommissionens rapport lämnas bland annat följande rekom- mendationer: att förenkla PIDA (rekommendation 8), att utöka omfattningen av missförhållanden (rekommendation 9), att utöka personkretsen som skyddas av PIDA (rekommendation 10 och 11), att även skydda personer som felaktigt blivit utpekade som visselblåsare (rekommendation 12), att listan över behöriga myndig- heter ska ses över (rekommendation 13) och att skydd inte bara ska finnas vid konsultation med juridiska rådgivare utan också med fackföreningar (rekommendation 20).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;USA&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;I amerikansk rätt finns regler till skydd för visselblåsare i både federal och delstatlig rätt. I den delstatliga rätten finns regler om skydd i såväl &lt;SPAN class="ft12"&gt;statutory law &lt;/SPAN&gt;(lagstiftning) som i &lt;SPAN class="ft12"&gt;common law &lt;/SPAN&gt;(rätt som bygger på domstolspraxis, doktrin och sedvänjor).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;I den federala rätten finns ett antal rättsakter med anknytning till anställningsskydd, diskriminering och arbetsmiljö som innehåller bestämmelser som förbjuder repressalier mot dem som påtalar överträdelser av rättsakterna. Exempel på sådana akter är Occupational Health and Safety Act, Clean Water Act, Americans with Disabilities Act och Fair Labor Standards Act.&lt;SPAN class="ft49"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Även på delstatsnivå finns i dag lagstiftning till skydd för visselblåsare. Därtill erkänner de flesta delstater principen om uppsägning i strid med offentlig rätt (discharge in violation of public policy) vilken bland annat innebär att arbetsgivare inte får skilja arbetstagare från anställningen för att arbetstagaren påtalat att arbetsgivaren bryter mot offentlig rätt.&lt;SPAN class="ft49"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft41"&gt;För anställda i den privata sektorn finns två federala rättsakter som skyddar och belönar visselblåsare: Sarbanes Oxley Act 2002 (SOX) och Dodd Frank Act 2010. SOX gäller för arbetstagare på företag som är börsnoterade samt även vissa företag som är associerade till börsnoterade företag (till exempel underkontrakterade företag och agenter).&lt;SPAN class="ft76"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;Rättsakten innehåller tre bestämmelser om visselblåsning. Den första bestämmelsen skyddar visselblåsare från trakasserier och repressalier från arbetsgivaren.&lt;SPAN class="ft76"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;Den andra bestämmelsen innebär att företag ska etablera procedurer för anonym rapportering av brister i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Miceli, Near och Dworkin (2008), s. 154 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Miceli, Near och Dworkin (2008), s. 160 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;A.a., s. 157.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Sektion 806 SOX.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331161x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td96"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Utländska förhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td97"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p407 ft41"&gt;bokföring och revision.&lt;SPAN class="ft76"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;Den tredje bestämmelsen är en straff- bestämmelse som stipulerar att den som riktar repressalier mot en visselblåsare kan dömas till böter och fängelse i högst tio år.&lt;SPAN class="ft76"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;Dodd Frank Act 2010 innebär vissa förstärkningar av skyddet för vissel- blåsare men framför allt monetära belöningar till visselblåsare som rapporterar så kallad originalinformation om finansiella oegentligheter direkt till &lt;SPAN class="ft40"&gt;Securities and Exchange Commission &lt;/SPAN&gt;eller till &lt;SPAN class="ft40"&gt;Commodities Futures Trading Commission&lt;/SPAN&gt;. I dessa fall kan visselblåsaren erhålla 10 till 30 procent av de ekonomiska böter som utdöms.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft41"&gt;För federala tjänstemän antogs 1978 &lt;SPAN class="ft40"&gt;Whistleblower Protection Act &lt;/SPAN&gt;(WPA) i syfte att skydda tjänstemän som slår larm om miss- förhållanden samt att komma till rätta med missförhållanden i den federala administrationen. WPA gäller även för tidigare arbetstagare och personer som är under rekrytering.&lt;SPAN class="ft76"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;En person som omfattas av WPA kan göra ett skyddat avslöjande om personen har skälig misstanke (reasonable beleif) att det föreligger ett brott, brott mot offentliga regler, grovt vanstyre (mismanagement), grovt slöseri med resurser, missbruk av position eller en betydande och specifik fara för allmän hälsa eller säkerhet.&lt;SPAN class="ft76"&gt;85 &lt;/SPAN&gt;Avslöjanden som bryter mot lag skyddas inte av WPA med mindre än att avslöjandet riktar sig till en ledamot av kongressen eller till en myndighets &lt;SPAN class="ft40"&gt;special councel &lt;/SPAN&gt;(ungefär rättschef) eller &lt;SPAN class="ft40"&gt;inspector general &lt;/SPAN&gt;(ungefär chefsrevisor).&lt;SPAN class="ft76"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;Den så kallade &lt;SPAN class="ft40"&gt;Whistleblower Protection Enhancement Act &lt;/SPAN&gt;(WPEA) antogs 2012 i syfte att förstärka WPA efter det att rättstillämpningen med tiden hade begränsat skyddet för visselblåsare. Därför anger WPEA uttryckligen att skyddet inte ska bortfalla vid ett antal situationer när domstolarna tidigare har tillämpat en restriktiv praxis, t.ex. när informationen som avslöjas tidigare varit känd, eller när visselblåsaren inte hade ett rent motiv eller när visselblåsaren var utanför tjänst.&lt;SPAN class="ft76"&gt;87 &lt;/SPAN&gt;WPEA fastställer också att skyddet inte bortfaller för att vissel- blåsaren fullgjorde sina normala arbetsuppgifter när denne avslöjade uppgifterna.&lt;SPAN class="ft76"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;Därtill ger WPEA ett ökat utrymme för skadestånd&lt;SPAN class="ft76"&gt;89 &lt;/SPAN&gt;och förbjuder avtal eller myndighetspolicy om tystnadsplikt i strid med visselblåsares rättigheter och skydd.&lt;SPAN class="ft76"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Sektion 301 SOX.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Sektion 1107 SOX.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Whitaker (2007), s. 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Sektion 1213 WPA.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Whitaker (2007), s. 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Sektion 101 och 102 WPEA.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Sektion 101(b)(2) WPEA.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Sektion 107(b) WPEA.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Sektion 104(b) och 115 WPEA.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331162x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Utländska förhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Danmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Danmark har inte någon särskild lag till för skydd av visselblåsare. I stället erhåller arbetstagare som slår larm skydd genom tillämpning av grundlagens och Europakonventionens regler om yttrandefrihet i kombination med arbetsrättsliga regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Däremot trädde ny lagstiftning i kraft i januari 2014 som kräver att verksamheter i den finansiella sektorn ska ha interna vissel- blåsningsordningar.&lt;SPAN class="ft49"&gt;91 &lt;/SPAN&gt;Dessa ordningar ska göra det möjligt att anonymt rapportera bristande efterlevnad av det finansiella regel- verket. Den nya lagstiftningen är en nationell implementering av EU:s kapitaltäckningsdirektiv (CRD 4) och är också tänkt att förbereda Danmark för kommande direktiv och förordningar inom finansområdet med krav på rapportering av överträdelser av regel- verken.&lt;SPAN class="ft49"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;91 &lt;/SPAN&gt;Lagstiftningen introduceras genom ändringar i 12 danska lagar, bl.a. lov om finansiel virksomhed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;Jfr med avsnitt 5.3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;P class="p54 ft13"&gt;7 Annat utredningsarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft32"&gt;Frågan om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet har inte tidigare varit föremål för utredning i Sverige. Det har däremot frågan om att generellt stärka privatanställdas meddelarskydd. Frågan om skydd för arbetstagare som slår larm har vidare samband med vissa andra områden. I detta kapitel berörs visst utredningsarbete som bedrivits tidigare och som pågår nu och som har betydelse för de frågor som behandlas i detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Värna yttrandefriheten (SOU 1983:70)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft33"&gt;Yttrandefrihetsutredningen föreslog i betänkandet Värna yttrande- friheten (SOU 1983:70) att meddelarfriheten skulle sträckas ut till förhållanden mellan enskilda. Förslaget innebar att den som lämnar uppgifter för publicering från exempelvis ett företag skulle gå fri från påföljder även om personen på grund av avtal var bunden av tystnadsplikt. Syftet var att öppna en möjlighet till ökad insyn i och en mer genomlysande debatt om verksamheten hos viktiga företag och organisationer. Förslaget ledde inte till lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Meddelarrätt (SOU 1990:12)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft32"&gt;Meddelarskyddskommittén lämnade år 1990 ett betänkande om meddelarfrihet i företag och föreningar m.m. (SOU 1990:12). Där föreslogs en grundlagsfäst s.k. meddelarrätt för enskilda inom privata företag och organisationer. Begreppet ”meddelarrätt” lanserades av Meddelarskyddskommittén som en sammanfattande beteckning på de regler som gäller till skydd för personer som på olika sätt medverkar till publicering i tryckta skrifter utan att ha det tryckfrihetsrättsliga ansvaret, bl.a. meddelarfrihet och anonymitets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft19"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331164x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Annat utredningsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft33"&gt;skydd. Flera remissinstanser ansåg att förslaget stred mot den grundläggande rättsprincipen att avtal – i detta fall avtal om tystnadsplikt – ska hållas. En vanlig mening var också att förslaget skulle försämra den konkurrensutsatta industrins, bankernas och försäkringsbolagens situation. Vidare menade flera remissinstanser att meddelarfriheten hör hemma inom den offentliga sektorn och att man inte bör reglera den privata och den offentliga sektorn på samma sätt.&lt;SPAN class="ft83"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Förslaget ledde inte till lagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Yttrandefrihet för privatanställda (Ds 2001:9)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft33"&gt;I en promemoria från 2001 lämnades förslag till en ny lag om skydd för privatanställdas yttrandefrihet (Ds 2001:9). Lagförslaget syftade till att skydda arbetstagare hos andra arbetsgivare än myndigheter och andra allmänna organ som utnyttjat tryck- och yttrandefriheten enligt tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) mot åtgärder från arbetsgivaren. Förslaget mottogs av kritik från flera av remissinstanserna och ledde inte till lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet (SOU 2013:79)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;Den 4 december 2013 lämnade Utredningen om meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet sitt betänkande (SOU 2013:79). Utredningen föreslår att en lag ska införas för att reglera meddelarskyddet i förhållande till privata arbetsgivare inom vård, skola och omsorg. Enskilda verksamheter inom dessa verk- samhetsområden som helt saknar offentlig finansiering omfattas inte av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft11"&gt;Förslaget är utformat med det grundlagsreglerade meddelar- skyddet som förebild och ger i princip samma skydd som gällande reglering för s.k. kommunala bolag. Det är dock inte fråga om att utvidga tillämpningsområdet för offentlighetsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft33"&gt;Alla som är verksamma inom kärnverksamheten, oavsett anställ- ningsform, ska enligt förslaget omfattas av lagen, inklusive inhyrd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se sammanfattning av remissynpunkterna i prop. 1990/91:64, s. 40 f. och Ds 1990:83.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331165x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Annat utredningsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;personal. Personer i företagsledande ställning undantas dock från lagens tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Enligt förslaget ska i princip all typ av information kunna lämnas ut med stöd av lagen. Lagstadgade tystnadsplikter påverkas dock inte utan dessa föreslås bryta rätten att meddela uppgifter för offentliggörande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;EU-regler&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; om visselblåsarsystem på finansmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;I flera &lt;NOBR&gt;EU-rättsakter&lt;/NOBR&gt; som har antagits eller sannolikt snart kommer att antas på finansmarknadsområdet uppställs det krav med anknytning till rapportering av överträdelser.&lt;SPAN class="ft83"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Det pågår vissa svenska lagstiftningsprocesser i dessa delar. I vissa fall har redan förslag lämnats och i andra fall pågår fortfarande utredningsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Förstärkta kapitaltäckningsregler (SOU 2013:65)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td99"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Utredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p26 ft10"&gt;om förstärkta kapitaltäckningsregler lämnade den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p25 ft22"&gt;16 september&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;2013 ett betänkande med förslag om hur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p523 ft41"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och Europaparlamentets och rådets förordning nr 575/2013 (EU) om tillsynskrav för kredit- institut och värdepappersföretag (CRR) ska genomföras i svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Både instituten och Finansinspektionen ska enligt förslagen åläggas att införa ändamålsenliga system för att omhänderta anmäl- ningar om eventuella missförhållanden inom instituten. Personer som väljer att anmäla misstänkta missförhållanden ska erhålla ett absolut sekretesskydd för personens identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Den 3 april 2014 beslutade regeringen om en remiss till Lagrådet med anledning av förslag om förstärkta kapitaltäckningsregler.&lt;SPAN class="ft49"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;I lagrådsremissen gör regeringen i huvudsak samma bedömning som den särskilda utredaren med avseende på system och skydd för visselblåsare. Lagrådet har i april 2014 avgivit yttrande över förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Utredningen behandlas mer utförligt i avsnitt 5.3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Se vidare avsnitt 5.3.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Lagrådsremiss Förstärkta kapitaltäckningsregler, den 3 april 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Annat utredningsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;2013 års värdepappersmarknadsutredning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft10"&gt;Regeringen beslutade den 23 maj 2013 kommittédirektiv om marknader för finansiella instrument (dir. 2013:55). En särskild utredare fick i uppdrag att lämna förslag till de lagändringar som krävs i svensk rätt för att genomföra de reviderade och nya regler för bl.a. värdepappersinstitut och börser samt handelsplatser som följer av det pågående arbetet inom EU med anledning av Europeiska kommissionens förslag till dels ett direktiv, dels en förordning om marknader för finansiella instrument. De två rättsakterna förväntas antas av Europaparlamentet och rådet i slutet av våren eller i början av sommaren 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft33"&gt;Utredaren ska bl.a. ta ställning till hur krav på ändamålsenliga system för att omhänderta anmälningar om eventuella miss- förhållanden inom institut och företag som omfattas av regelverket ska genomföras i svensk rätt. Kraven på systemen i detta avseende överensstämmer i allt väsentligt med motsvarande krav i kapital- täckningsdirektivet. Utredningstiden har förlängts och uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2014 (dir. 2014:45).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Utredningen om bekämpning av marknadsmissbruk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft10"&gt;Regeringen beslutade den 18 oktober 2012 kommittédirektiv om bekämpning av marknadsmissbruk (dir. 2012:108). En särskild utredare fick i uppdrag att lämna förslag till ändringar av den lagstiftning som rör insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan på finansmarknadsområdet (marknadsmissbruk) i syfte att säkerställa att Sverige uppfyller &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; krav samt att utredning och bekämpning av marknadsmissbruk ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Utredaren ska bl.a. ta ställning till hur en enskild som anmäler överträdelser av &lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; ska skyddas mot repressalier. Utredningstiden har förlängts och uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2014 (dir. 2014:19).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft19"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331167x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Annat utredningsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Vissa andra utredningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;I sammanhanget kan nämnas vissa andra utredningar, som har viss anknytning till frågor om visselblåsning i arbetslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Utredningen om mutor (SOU 2010:38) ansåg att det kan vara önskvärt att ytterligare förstärka skyddet för visselblåsare men fann att en allmän översyn av bestämmelserna föll utanför utredningens uppdrag. Utredningens förslag om en reformerad mutbrottslag- stiftning har delvis lett till lagstiftning.&lt;SPAN class="ft49"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Utredningen om en kommunallag för framtiden har i del- betänkandet Privata utförare – kontroll och insyn (SOU 2013:53) föreslagit flera åtgärder för att stärka kontrollen och insynen när kommuner och landsting använder privata utförare. Utredningen föreslår bl.a. att om en kommun eller ett landsting sluter avtal med en privat utförare ska kommunen respektive landstinget genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten skälig insyn i den verksamhet som lämnas över. Regeringen har den 6 mars 2014 lämnat en proposition till riksdagen med förslag som delvis överensstämmer med utred- ningens. Enligt regeringens förslag har dock ordet ”skälig” utgått.&lt;SPAN class="ft63"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;Friskolekommittén (SOU 2013:56 Friskolorna i samhället) anförde att ett meddelarskydd för anställda i fristående skolor bör införas. Eftersom frågan om meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet utreddes av Utredningen om meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verk- samhet (Ju 2012:11) lämnade kommittén inte några författnings- förslag i denna del.&lt;SPAN class="ft49"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Regeringen har den 3 april 2014 lämnat en proposition till riksdagen där regeringen anför att offentlighets- principen och ett meddelarskydd för anställda bör införas i fristående skolor och att en utredning ska tillsättas i denna del.&lt;SPAN class="ft49"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft10"&gt;Regeringen har uppdragit åt en särskild utredare att utreda vilka möjliga krav, utöver redan befintliga, som kan och bör ställas på de som äger och driver företag inom välfärdssektorn (dir. 2012:131). Regeringen har i januari 2014 gett den s.k. Ägarprövningsutredningen vissa tilläggsuppdrag och har i samband med det förlängt utrednings- tiden (dir 2014:3). Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Prop. 2011/12:79.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Prop. 2013/14:118.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 2013:56, s. 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Prop. 2013/14:112, s. 65.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331168x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p526 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Kunskapsunderlag om visselblåsning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft10"&gt;I detta kapitel lämnas en allmän beskrivning av hur det ser ut på arbetsmarknaden i dag när det gäller visselblåsare. Här behandlas förekomsten av visselblåsning i arbetslivet och hur vanligt det är att arbetstagare drabbas av repressalier på grund av larm. Vidare behandlas orsakerna till att arbetstagare avstår från att slå larm om missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Förekomsten av visselblåsning i arbetslivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft11"&gt;En fråga är hur vanligt det är att svenska arbetstagare slår larm om missförhållanden. Om en bedömning görs utifrån befintliga rättsfall kan intrycket bli att visselblåsning är en relativt ovanlig företeelse. Rättspraxis begränsar sig emellertid till fall då visselblåsning har lett till lagföring eller tvist. Ett rimligt antagande är därför att det finns ett betydande antal fall av visselblåsning som inte återspeglas i rätts- tillämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;I media förekommer rapportering om visselblåsning. Medierap- porteringen avgränsar sig dock till fall av visselblåsning som media har kännedom om och där media bedömer att det finns ett nyhets- värde.&lt;SPAN class="ft49"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Ett rimligt antagande är därför att inte heller medierap- porteringen ger en representativ bild av förekomsten av vissel- blåsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft33"&gt;En bättre bild av den faktiska förekomsten av visselblåsning kan förväntas ges genom enkätstudier och andra undersökningar. Det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Det kan noteras att begrepp som visselblåsning, visselblåsare, visslare osv. har blivit vanli- gare i medierapporteringen. Detta torde dock inte med nödvändighet indikera att företeelsen har blivit vanligare, utan snarare vara en följd av att begreppen fått en ökad användning och möjligtvis att intresset från medias sida för visselblåsning som företeelse har ökat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft19"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331169x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Kunskapsunderlag om visselblåsning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;saknas dock i allt väsentligt svenska studier om förekomsten av visselblåsning. Av detta skäl kommer i det följande ett antal utländska studier att redovisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;En omfattande australiensk studie av visselblåsning inom den offentliga sektorn publicerades 2008. Studien riktade sig till 7 663 tjänstemän från olika australienska myndigheter. Av dessa tjänste- män uppgav 61 procent att de under de senaste två åren hade observerat mer allvarliga oegentligheter (somewhat more serious wrongdoings) i verksamheten. Ungefär 28 procent av tjänste- männen hade slagit larm. Med korrigering för förhållanden med svagt allmänintresse, och larm från personer som hade en skyldighet att rapportera, var siffran för de som slog larm om oegentligheterna 12 procent.&lt;SPAN class="ft49"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft41"&gt;I en studie av revisionsföretaget KPMG som publicerades 2013 tillfrågades 3 573 respondenter från amerikanska företag om de under de senaste 12 månaderna hade sett eller hade förstahands- information om oegentligheter (misconduct&lt;SPAN class="ft40"&gt;) &lt;/SPAN&gt;i verksamheten. Cirka 73 procent av de tillfrågade svarade att de hade observerat sådana oegentligheter. Ungefär 78 procent av dem som hade obser- verat oegentligheterna rapporterade dessa till en chef, 53 procent till en hotline och 26 procent avslöjade oegentligheterna externt.&lt;SPAN class="ft76"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;I en studie som det norska forskningsinstitutet Fafo presen- terade 2010 visade det sig att 34 procent av 6 000 tillfrågade arbets- tagare i privat och offentlig sektor hade iakttagit ”kritikkverdige forhold” i verksamheten under de senaste tolv månaderna.&lt;SPAN class="ft49"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Vanligast var brott mot föreskrifter om hälsa, miljö och säkerhet. Av de som hade observerat sådana förhållanden hade 53 procent slagit larm.&lt;SPAN class="ft49"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft32"&gt;Någon liknande mer omfattande studie av förekomsten av visselblåsning har som nämnts inte gjorts i Sverige. Det finns dock inga avgörande skäl att anta att situationen skulle vara dramatiskt annorlunda i Sverige. Enligt de redovisade studierna observerar mellan 34 och 73 procent av de tillfrågade personerna miss- förhållanden eller oegentligheter inom loppet av ett till två år. Diskrepansen mellan de som har observerat missförhållanden och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Brown (2008).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;KPMG Forensic (2013).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Trygstad (2010), s. 54 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;A.a., s. 57.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331170x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td23"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft122"&gt;Kunskapsunderlag om visselblåsning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft10"&gt;slagit larm och de som har observerat missförhållanden men inte slagit larm är i studierna betydande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft41"&gt;Inom vissa sektorer i Sverige finns dock kunskap om att rapporter och anmälningar av missförhållanden är vanliga, inte minst inom sektorer där det finns rapporterings- och anmälningsskyldigheter. Inspektionen för vård och omsorg rapporterade 2014 att 1 080 lex &lt;NOBR&gt;Sarah-anmälningar&lt;/NOBR&gt; inkom under 2013.&lt;SPAN class="ft76"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Antalet inkomna lex Maria- anmälningar för 2013 var 2 225.&lt;SPAN class="ft76"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Eftersom inte all rapportering enligt lex Sarah och lex Maria leder till anmälningar till tillsynsmyndigheten är antalet rapporter högre än de redovisade anmälningarna. Samtidigt bör det understrykas att det inom områden för lex Sarah och lex Maria finns rapporterings- och anmälningsskyldigheter som saknas inom de flesta andra områdena på arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Attityder till visselblåsning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;En annan fråga är hur man i arbetslivet förhåller sig till vissel- blåsning och visselblåsare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Tidningen Kollega, fackförbundet Unionens medlemstidning, gjorde 2009 en enkätundersökning riktad till knappt 1 200 av Unionens medlemmar. Undersökningen visade att 64 procent av de tillfrågade ansåg att visselblåsare behövs, men endast 23 procent svarade att de själva skulle kunna tänka sig att agera visselblåsare. Betydligt fler, 44 procent, svarade att de inte skulle kunna tänka sig att agera visselblåsare medan de övriga respondenterna svarade att de inte visste hur de skulle agera.&lt;SPAN class="ft49"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft33"&gt;I en undersökning som TNS Sifo utförde på uppdrag av Svenskt Näringsliv från 2013 ställdes frågan vad arbetstagare skulle göra om de upptäckte allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen. Under- sökningen riktade sig till 1 000 respondenter från både offentlig, privat och ideell sektor. Av de tillfrågade svarade 92 procent att de skulle tala med chefen, 44 procent att de skulle berätta för kollegor, 20 procent att de skulle informera facket, 8 procent att de skulle kontakta berörda myndigheter och 1 procent att de skulle kontakta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Inspektionen för vård och omsorg (2014), s. 34.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;A. a., s. 33.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Kollega (2009).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331171x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Kunskapsunderlag om visselblåsning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;medier. Respondenterna kunde ge flera svar, varför svaren adderar till mer än 100 procent.&lt;SPAN class="ft49"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft41"&gt;Av den ovan redovisade australienska studien framkommer att variationen mellan de australienska myndigheterna är stor. Det finns skäl att anta att variationen mellan svenska verksamheter också är hög. Verksamheter med ”högt i tak” och fungerande rapporteringsrutiner torde i de flesta fallen ha mer visselblåsning, och där torde vissel- blåsning uppfattas som en mer odramatisk företeelse. I verksamheter där det förekommer repressalier mot visselblåsare och där det saknas trygga rapporteringskanaler torde det förekomma mindre vissel- blåsning. Om någon slår larm i en sådan verksamhet kan det antas att visselblåsningen uppfattas som en mer dramatisk händelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Förekomsten av och rädsla för repressalier mot visselblåsare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;Ytterligare en fråga om situationen för visselblåsare i arbetslivet är i vilken utsträckning visselblåsare drabbas av repressalier för sina larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft41"&gt;Enligt en undersökning som fackförbundet SKTF (numera Vision) presenterade år 1999 hade var fjärde kommunanställd egna erfaren- heter av att bestraffas när de framförde kritik på arbetsplatsen.&lt;SPAN class="ft76"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft41"&gt;År 2011 innehöll byggchefsbarometern frågor om i vilken utsträckning arbetstagare valde att slå larm och vad som hände med visselblåsare. 9 procent av de tillfrågade svarade att de någon gång varit rädda att förlora sitt jobb för att de uppmärksammat missförhållanden i verksamheten. 15 procent svarade att de arbetat på en arbetsplats där någon fått gå på grund av att de varit öppet kritiska efter att ha uppmärksammat missförhållanden.&lt;SPAN class="ft76"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft10"&gt;Fackförbundet ST lät år 2008 genomföra en arbetsmiljöunder- sökning. Av de tillfrågade uppgav 29 procent av kvinnorna och 36 procent av männen att arbetstagare i statlig tjänst som framför kritik drabbas av nackdelar.&lt;SPAN class="ft49"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;2012 genomförde fackförbundet ST en ny arbetsmiljöundersökning. Enligt undersökningen instämde 70 procent av de tillfrågade helt eller i huvudsak i påståendet att kritiska uppfattningar kan framföras internt. Ungefär 24 procent&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;TNS Sifo (2013).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Statskontoret (2012), s. 61.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Transparency International Sverige (2012b), s. 27.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;ST (2008).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331172x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td23"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft122"&gt;Kunskapsunderlag om visselblåsning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;instämde inte i påståendet. Att anställda inte vågar framföra intern kritik beror enligt undersökningen med största sannolikhet på att man är rädd för negativa konsekvenser. Av de tillfrågade instämde 43 procent helt eller i huvudsak i påståendet att kritiska uppfatt- ningar kan framföras offentligt, 38 procent instämde inte i påståendet medan 19 procent var osäkra.&lt;SPAN class="ft49"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;I den nämnda undersökningen av tidningen Kollega beskrevs rädslan för repressalier som utbredd. Undersökningen innehöll också frågor om vilken typ av repressalie de tillfrågade förväntade sig som reaktion på visselblåsning. Det vanligaste svaret var ”en skarp tillrättavisning”. Det var också vanligt att man trodde att man skulle bli avskedad eller få en varning.&lt;SPAN class="ft49"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft41"&gt;I TNS Sifos undersökning från 2013 ställdes frågan om hur man trodde chefen att skulle reagera om man påtalade missförhållanden. 79 procent av respondenterna trodde att chefen skulle anstränga sig för att lösa problemen medan 7 procent trodde att chefen skulle strunta i eller försöka gömma undan sådana problem. På frågan om risken för någon negativ påföljd om man skulle tala med chefen om missförhållanden på arbetsplatsen trodde 37 procent att den risken var mycket liten eller obefintlig, 53 procent att risken var ganska liten, 8 procent att den var ganska stor och 2 procent att den var mycket stor. Risken att bemötas av negativa reaktioner från arbetskamrater bedömdes av 30 procent som mycket liten eller obefintlig, av 59 procent som ganska liten, av 10 procent som ganska stor och av 1 procent som mycket stor.&lt;SPAN class="ft76"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft41"&gt;Lärarnas riksförbund presenterade 2008 en enkätundersökning om lärares inställning till att offentligt kritisera den skola de arbetar på.&lt;SPAN class="ft76"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Enkätundersökningen riktade sig till 470 privatanställda och lika många offentliganställda lärare. Ungefär 69 procent av lärarna i friskolor uppgav att de inte skulle uttala sig offentligt i media om de var missnöjda med sin arbetsgivare/skola. Motsvarande siffra för offentliganställda lärare var 53 procent. Mer än hälften av lärarna trodde att de skulle utsättas för repressalier vid negativ kritik (64 procent av lärarna vid friskolor och 56 procent vid kommunala skolor). På frågan om vilka repressalier lärarna trodde att de skulle utsättas för svarade 51 procent av lärarna vid friskolor ”sämre löne-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;ST (2012).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Kollega (2009).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;TNS Sifo (2013).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Lärarnas riksförbund (2008).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331173x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft20"&gt;Kunskapsunderlag om visselblåsning SOU 2014:31&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;utveckling”, 35 procent ”försämrade karriärsmöjligheter”, 27 procent ”utfrysning”, 18 procent ”avsked eller avstängning” och 10 procent ”annat”. I kommunala skolor trodde 51 procent att de skulle få sämre löneutveckling, 30 procent försämrade karriärs- möjligheter, 16 procent att de skulle bli utfrysta, 4 procent att de skulle bli avstängda eller avskedade och 6 procent att de skulle drabbas av andra repressalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Enligt den nämnda undersökningen som gjordes av Fafo 2010 i Norge svarade tre av tio av de som valde att inte slå larm att de underlät att slå larm eftersom de trodde att de skulle drabbas av något obehagligt (tror ubehagelighetene ville blitt for store).&lt;SPAN class="ft49"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Orsakerna till att arbetstagare inte slår larm&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;Som nämnts förekommer det att arbetstagare, som iakttagit miss- förhållanden i verksamheten, inte slår larm om missförhållandena. Orsakerna till detta kan variera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft33"&gt;Från de fackliga representanterna i denna utrednings referensgrupp har framförts att arbetstagares rädsla för repressalier kan göra att viktig information inte kommer fram. Den bilden har delvis ifrågasatts av företrädarna för arbetsgivarsidan. Det finns dock enligt utredningen stöd i de ovan redovisade studierna för uppfattningen att arbetstagare avstår från att slå larm om oegentligheter och miss- förhållanden i arbetsgivarens verksamhet på grund av rädslan för repressalier. Studierna visar betydande variationer kring hur rädslan för repressalier påverkar förekomsten av visselblåsning. Variationerna kan tänkas bero på skillnader mellan olika sektorer som under- sökningarna riktar sig till. Skillnaderna kan också bero på skillnader mellan undersökningarna i frågeformuleringar, urval av respondenter och dylikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft33"&gt;Ett annat skäl till att arbetstagare inte slår larm kan vara att arbetstagare är osäkra på vilket skydd de har vid ett larm. Att en sådan osäkerhet finns och påverkar benägenheten att slå larm har också framförts från representanter för arbetstagarorganisationerna i denna utrednings referensgrupp. Dessa representanter har också framfört att det förekommer att arbetstagare vänder sig till förbunden med frågor om visselblåsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Trygstad (2010), s. 62 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331174x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td23"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td100"&gt;&lt;P class="p25 ft122"&gt;Kunskapsunderlag om visselblåsning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p307 ft10"&gt;Det kan vidare vara så att arbetstagaren inte har förtroende för de ansvarigas förmåga att agera på uppgifterna och åtgärda problemen. En brist på förtroende i detta avseende kan vara en av de viktigaste anledningarna till att arbetstagare inte slår larm.&lt;SPAN class="ft49"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Det har anförts att det finns en utbredd okunskap bland arbets- tagare om hur man ska gå till väga om man upptäcker tveksamheter eller oegentligheter men av olika skäl inte kan gå till sin närmaste chef. En sådan okunskap kan hindra att uppgifter om miss- förhållanden kommer fram.&lt;SPAN class="ft49"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Det har även framförts att det finns lojalitetsstrukturer som kan få till följd att oegentligheter inte anmäls. Detta kan bero på att man inte vill gå emot normen av rädsla för att bli stämplade som ”tjallare” eller på att man hellre sköter sina affärer utan extern inblandning.&lt;SPAN class="ft49"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Finns det tecken på en minskad benägenhet för arbetstagare att slå larm?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Det har i flera sammanhang anförts att de anställda i olika bran- scher upplever att det har blivit lägre i tak, att en mer utbredd tystnad har spridit sig hos arbetstagarna och att det har blivit vanligare att överordnade försöker hindra de anställda från att slå larm om missförhållanden.&lt;SPAN class="ft49"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Fackförbundet ST ställde i den nämnda arbetsmiljöundersök- ningen från 2012 frågan om det under de tre senaste åren har blivit högre eller lägre i tak. Av de tillfrågade svarade 61 procent att läget var oförändrat, 12 procent menade att det hade blivit högre i tak medan 28 procent bedömde att det blivit lägre i tak de senaste tre åren.&lt;SPAN class="ft49"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Det har även i litteraturen framförts att tjänstemän sannolikt har blivit mindre benägna att agera visselblåsare och att det med detta följer att färre korruptionsliknande beteenden avslöjas.&lt;SPAN class="ft49"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Det finns dock också uppgifter i motsatt riktning.&lt;SPAN class="ft49"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se bl.a. Transparency International (2009), s. 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Granskningskommissionen i Göteborgs Stad (2013), s. 205.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Brå (2007), s. 19 och Transparency International Sverige (2012b), s. 41.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se bl.a. Statskontoret (2012), s. 75. Se också Lundquist (2012).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;ST (2012), s. 30.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Andersson m.fl. (2010), s. 276 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se bl.a. ST (2012) och ST (2006), s. 51 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Kunskapsunderlag om visselblåsning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Slutsatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;Omfattande studier från bland annat Norge, Australien och USA visar att visselblåsning inom myndigheter och företag är långt ifrån någon marginell företeelse. Studierna visar att mellan 34 procent och 73 procent av respondenterna har observerat oegentligheter inom en tolv- till tjugofyramånadersperiod. Andelen som har slagit larm – internt eller externt – varierar stort mellan undersök- ningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Det finns enligt utredningen inte skäl att anta att situationen skulle vara dramatiskt annorlunda i Sverige jämfört med andra länder. De norska undersökningarna är av särskilt stort intresse eftersom förhållandena i Norge och Sverige är relativt lika, bland annat när det gäller regleringen av och kulturen inom arbets- marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Det är svårt att dra några bestämda slutsatser vad gäller den upplevda möjligheten att slå larm utan att drabbas av repressalier. Det presenterade kunskapsunderlaget talar dock för att det före- kommer att arbetstagare som iakttagit ett missförhållande avstår från att slå larm av rädsla för repressalier. Vissa representanter i utredningens referensgrupp har också gett uttryck för att det förekommer att arbetstagare avstår från att slå larm därför att de upplever det arbetsrättsliga skyddets gränser som otydliga. Det har också visat sig att en okunskap bland arbetstagare om hur man ska gå till väga om man upptäcker tveksamheter eller oegentligheter i verksamheten kan hindra att uppgifter om missförhållanden kommer fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft19"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;P class="p0 ft13"&gt;9 Interna rutiner för rapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;Det har blivit vanligt att företag och i viss utsträckning även myndig- heter har särskilda ordningar för intern rapportering av miss- förhållanden. I detta kapitel analyseras vilka rättsliga krav som ställs på sådana ordningar. Därtill analyseras särskilda problem som kan uppstå inom offentlig verksamhet i förhållande till tryck- och yttrande- friheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Förekomsten av interna visselblåsarsystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft10"&gt;Visselblåsning kan ske till olika mottagare utanför och inom en verksamhet. Intern rapportering kan ske genom att en arbetstagare berättar om sina iakttagelser för en överordnad. Begreppet vissel- blåsning har också, som nämnts, kommit att förknippas med verksamheters rapporteringsordningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Det har blivit vanligt att företag, kommuner och myndigheter inrättar särskilda ordningar för visselblåsning. Dessa ordningar benämns ofta ”whistleblowingsystem” eller ”rapporteringskanaler” och inrättas så att anställda m.fl. kan rapportera misstankar om olika typer av missförhållanden, till exempel brott mot ett företags uppförandekod eller mot nationell lagstiftning. Ordningarna består i praktiken ofta av en särskild &lt;NOBR&gt;e-postadress,&lt;/NOBR&gt; telefontjänst eller webbplats genom vilken uppgifter om misstankar kan samlas in och behandlas. Det kan också röra sig om ordningar som innebär att larm kan lämnas till en extern mottagare som befinner sig i ett avtalsförhållande med organisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft19"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331177x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Interna rutiner för rapportering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Privat sektor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft32"&gt;Enligt en undersökning från 2011 uppgav 80 procent av de största börsbolagen i Sverige att de hade särskilda visselblåsarsystem.&lt;SPAN class="ft82"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Undersökningen genomfördes av KPMG och Delphi och avsåg de 50 största företagen på OMX Stockholm Large Cap. Även inom byggbranschen har flera större företag infört interna rappor- teringssystem och i den så kallade byggchefsbarometern ges exempel på hur öppenhet och högt i tak inom organisationen liksom införande av rapporteringssystem upplevs som positivt.&lt;SPAN class="ft82"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;Krav på visselblåsarsystem i utländsk rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;En anledning till att visselblåsarsystem blir allt vanligare är att vissa utländska rättsordningar uppställer krav på sådana system. Vissa bolag med verksamhet i Sverige är på grund av krav i utländsk rätt skyldiga att ha visselblåsarsystem. Sådana krav ställs bl.a. i den amerikanska &lt;NOBR&gt;Sarbanes-Oxley&lt;/NOBR&gt; Act (SOX) från år 2002. Det är vanligt att företag köper upp en extern hotlinetjänst och på så sätt uppfyller kravet på visselblåsarsystem. SOX har lett till att många företag även utanför USA har anpassat sina interna rutiner och regler efter SOX och handlat upp sådana tjänster.&lt;SPAN class="ft63"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft12"&gt;Exemplet AstraZeneca&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft41"&gt;AstraZeneca har en rapporteringsordning genom vilken problem eller oro för brott mot efterlevnaden av företagets etiska regler kan rapporteras. I första hand ska dock anställda vända sig till sin chef eller till vissa andra personer inom organisationen. Om inte sådan rapportering hjälper uppmuntras anställda att använda den särskilda rapporteringsordningen som administreras av en tredje part på uppdrag av AstraZeneca. Rapporteringen kan göras online eller via telefon. Den information som rapporteras omfattas av sekretess och vidarebefordras endast vid behov. Den som rapporterar ges därför en rapporteringsnyckel för att kunna spåra hanteringen av de problem som rapporteras. Anonym rapportering tillåts också under förutsättning att de lokala lagarna i det landet där&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft66"&gt;1 KPMG och Delphi, (2011), s. 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft66"&gt;2 Transparency International Sverige (2012b), s. 37.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft51"&gt;3 Transparency International Sverige (2012), s. 41 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331178x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Interna rutiner för rapportering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p383 ft32"&gt;AstraZeneca har sin verksamhet medger anonym rapportering. Enligt företagets interna regler ska inte den som rapporterar ett problem i god tro bli föremål för vedergällning. I stället ska sådana personer stödjas av ledningen. Vedergällning eller hot om veder- gällning betraktas i sig som ett brott mot de etiska reglerna.&lt;SPAN class="ft82"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;Exemplet Skanska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Byggföretaget Skanska har upprättat en uppförandekod (Code of Conduct), som reglerar hur medarbetarna ska uppträda och vilka värderingar som ska gälla inom företaget.&lt;SPAN class="ft83"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Anställda vid företaget uppmuntras att rapportera alla misstänkta brott mot uppförande- koden till ledningen. Vid allvarliga, pågående lagbrott eller andra allvarliga brott mot uppförandekoden som skadar bolagets intres- sen är anställda skyldiga att rapportera missförhållandena. Anställda kan ställa rapporten till sina närmaste chefer eller till vissa utpekade personer och avdelningar inom företaget. Anställda kan om de bedömer att det är olämpligt eller orimligt att rapportera på det nämnda sättet i stället rapportera till Skanskas Code of Conduct Hotline (en koncerngemensam telefon- och webbtjänst som lanserades 2010). Även andra, t.ex. kunder och under- leverantörer, kan använda sig av tjänsten om de misstänker att brott har begåtts mot den interna uppförandekoden. Rapportering via Skanskas Code of Conduct Hotline kan göras anonymt. Den som rapporterar ges ett unikt ärendenummer så att den som rapporterat kan ha kontakt med Skanskas etiska kommitté (Ethics Committee) under utredningen av missförhållandena utan att behöva avslöja sin identitet. Mottagare av uppgifter är ett externt företag som bland annat ser till att identiteten på den som rapporterat uppgifterna hålls hemlig. Skanska försäkrar i uppförandekoden att anställda inte ska utsättas för repressalier för att ha rapporterat misstänkta brott mot uppförandekoden. Däremot kan anställda bli föremål för arbetsrättsliga sanktioner om de underlåter att rapportera enligt koden eller rapporterar uppgifter som de otvivelaktigt vet är oriktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft66"&gt;4 AstraZeneca AZethics.com och AstraZeneca Etiska regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft51"&gt;5 Skanska Etik, Skanska Code of Conduct Compliance Guideline och Transparency International Sverige (2012b), s. 37.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft19"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331179x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Interna rutiner för rapportering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Offentlig sektor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;Som nämnts är det vanligt att företag inom den privata sektorn har upprättat någon form av visselblåsarsystem. Även inom den offentliga sektorn blir det allt vanligare med sådana system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft10"&gt;Riksrevisionen gav i en rapport från 2013 uttryck för att det är viktigt att myndigheter har rutiner för intern rapportering av misstankar om korruption. Enligt Riksrevisionen hade mindre än hälften av Sveriges största myndigheter, 45 procent, rutiner för att hantera misstankar om korruption och oegentligheter. När myndig- heterna inte hade särskilda rutiner för att tipsa om misstankar förutsatte myndigheterna att de anställda gick till sin närmsta chef om de ville slå larm om misstänkta oegentligheter. Interna visselblåsar- system för att anmäla misstankar fanns på en dryg femtedel av myndigheterna. Dessa myndigheter hade tydliga riktlinjer om vilken eller vilka personer internt på myndigheten som tog emot misstankar om oegentligheter. Bara två myndigheter hade enligt Riksrevisionens rapport ett externt visselblåsarsystem där en extern part tog emot anmälningar. Dessa två myndigheter införde sina system under år 2012.&lt;SPAN class="ft49"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft12"&gt;Exemplet Sida&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft11"&gt;Sida var den första statliga myndigheten som inrättade ett vissel- blåsarsystem. Sida hade i regleringsbrevet för 2010 fått uppdraget att myndigheten särskilt skulle prioritera att ”säkerställa en inom myndigheten stark och självständig funktion för hantering av korruptionsfrågor, inklusive ett så kallat &lt;NOBR&gt;’whistle-blower&lt;/NOBR&gt; system’”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft11"&gt;Systemet möjliggör för individer att anmäla misstankar om korruption och oegentligheter. Det går även att göra anonyma anmälningar. En anmälan kan komma till Sidas utredningsfunktion genom olika kanaler förutom visselblåsarsystemet, nämligen från Sidas handläggare, controllers och chefer, andra givare, press och media samt från allmänheten. År 2012 gjordes 58 anmälningar om korruption/oegentligheter till Sidas utredningsfunktion. Därutöver inkom det 31 anmälningar via Sidas visselblåsarsystem, som inrättades i mars 2012. Det inkom även information om 31 misstankar om korruption/oegentligheter från Sidas ramorgan- isationer. Inrättandet av visselblåsarsystemet medförde en ökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Riksrevisionen (2013), s. 38 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331180x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Interna rutiner för rapportering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p265 ft11"&gt;av inkommande anmälningar. Endast fem av de anmälningar som inkom via visselblåsarsystemet ledde dock till att utredningar inleddes. Anmälningarna via visselblåsarsystemet hade ofta en annan karaktär än anmälningarna via de andra kanalerna. Via visselblåsarsystemet kom i högre grad missnöjesyttringar mot biståndet i stort, snarare än anmälningar som rör Sidas verksamhet. Sida ser dock positivt på att visselblåsarsystemet bidrar till ökade möjligheter att anmäla misstankar om korruption och oegentlig- heter och anser att systemet ska verka som ett komplement till övriga rapporteringskanaler.&lt;SPAN class="ft63"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft12"&gt;Exemplet Göteborgs stad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft11"&gt;Göteborgs stad har som första kommun i Sverige infört en vissel- blåsarfunktion. Systemet startade i september 2011. Anledningen till att funktionen finns är enligt kommunen de uppmärksammade fall av misstänkta oegentligheter som förekommit i staden. Funktionen är tänkt att användas då det finns misstankar om allvarliga oegentligheter riktade mot personer i ledande ställning eller i nyckelpositioner. Misstankarna kan gälla ekonomisk brottslighet, mutor eller liknande där någon på ett oacceptabelt sätt utnyttjar sin ställning för att gynna sig själv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;Visselblåsarfunktionen består av två delar, dels en extern mot- tagarfunktion i form av en advokatbyrå i Göteborg och dels en intern utredningsfunktion inom stadsledningskontoret. Till advokatbyrån, eller den interna utredningsfunktionen, kan medarbetare eller förtroendevalda anmäla misstankar om allvarliga oegentligheter. Anmälningarna hanteras sedan av den interna utredningsfunktionen på stadsledningskontoret för diarieföring, bedömning och vidare utredning. Den som gör en anmälan kan vara anonym. Insända brev och &lt;NOBR&gt;e-postmeddelanden&lt;/NOBR&gt; med personuppgifter blir dock normalt offentliga.&lt;SPAN class="ft63"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;Granskningskommissionen i Göteborgs Stad har också rekommenderat att staden behöver skapa en funktion i närheten av den högsta politiska ledningen i syfte att ta emot anmälningar om tveksamheter eller oegentligheter, värdera och vid behov utreda misstankarna.&lt;SPAN class="ft49"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Sida (2012).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Göteborgs stad, Whistleblowerfunktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Granskningskommissionen i Göteborgs Stad (2013), s. 205.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331181x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Interna rutiner för rapportering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p543 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Interna rapporteringsordningar och arbetsmiljöfrågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;Genom interna rapporteringsordningar kan olika typer av brister i arbetsmiljön komma fram och åtgärdas. På så sätt kan interna rapporteringsordningar sägas bidra till en bättre arbetsmiljö. Det finns också i viss utsträckning krav på verksamheter att ha interna rutiner för att fånga upp signaler om missförhållanden, till exempel enligt dåvarande Arbetarskyddsstyrelsens fö&lt;SPAN class="ft60"&gt;r&lt;/SPAN&gt;eskrifter om å&lt;SPAN class="ft60"&gt;t&lt;/SPAN&gt;gär&lt;SPAN class="ft60"&gt;d&lt;/SPAN&gt;er mot krä&lt;SPAN class="ft60"&gt;n&lt;/SPAN&gt;kande sä&lt;SPAN class="ft60"&gt;r&lt;/SPAN&gt;behandling i arbetslivet (AFS 1993:17). Föreskrifterna är alltjämt tillämpliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Det skulle också kunna sägas att trygga och effektiva rappor- teringsordningar i sig bidrar till goda arbetsförhållanden för användarna av rapporteringsordningarna. En arbetstagare som vet hur man ska agera vid missförhållanden och som kan lita på hanteringen av rapporteringen torde nämligen ha bättre arbets- förhållanden än den arbetstagare som svävar i ovisshet om hur rapporteringen går till eller inte litar på rapporteringsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;En redogörelse för gällande arbetsmiljöreglering finns i avsnitt 4.8. Det följer av den redogjorda arbetsmiljöregleringen att arbets- tagare i allmänhet, och skyddsombud i synnerhet, ska rapportera brister i arbetsmiljön. Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemen- samt ansvar för arbetsmiljön även om det yttersta ansvaret ligger på arbetsgivaren. För att arbetsgivaren ska kunna utöva sitt ansvar är denne beroende av information om brister i arbetsmiljön och förslag om förbättringar. Särskilda rapporteringsordningar synes därför passa väl in i hur arbetsmiljöarbetet är utformat i lagregle- ringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Medbestämmande vid utformningen av rapporteringsordningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft33"&gt;Enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) ska arbetstagaren ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör dennes eget arbete.&lt;SPAN class="ft83"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Även enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) ska arbetstagarorganisationer ges förhandlingsrätt innan beslut om viktigare förändringar i verksamheten eller viktigare förändringar av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;2 kap. 1 § tredje stycket arbetsmiljölagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331182x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Interna rutiner för rapportering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p546 ft10"&gt;arbets- eller anställningsförhållandena.&lt;SPAN class="ft49"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Av detta följer att arbets- tagare ska ges möjlighet att medverka vid utformningen av rapporteringsordningar. Om införandet av rapporteringsordningar ses som en viktigare förändring i verksamheten har även arbetstagar- organisation förhandlingsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Personuppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Den svenska personuppgiftslagen (1998:204, PuL) trädde i kraft 1998 och grundar sig på EU:s dataskyddsdirektiv (95/46/EG). Det materiella innehållet i lagen överensstämmer i stora drag med direktivets innehåll även om Sverige i vissa avseenden går längre i skyddet av den personliga integriteten än vad direktivet kräver.&lt;SPAN class="ft49"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Syftet med PuL är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas.&lt;SPAN class="ft49"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft41"&gt;Huvudregeln enligt PuL är att behandling av personuppgifter som helt eller delvis automatiseras ska anmälas till Datainspek- tionen.&lt;SPAN class="ft76"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Regeringen får förordna om undantag från anmälnings- skyldigheten.&lt;SPAN class="ft76"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Datainspektionen kan också av regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om undantag från anmälnings- skyldigheten.&lt;SPAN class="ft76"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Anmälningsskyldigheten gäller inte om ett person- uppgiftsombud utsetts.&lt;SPAN class="ft76"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Personuppgiftsombudet har till uppgift att självständigt se till att den personuppgiftsansvarige behandlar personuppgifter på ett lagligt och korrekt sätt och i enlighet med god sed samt påpeka eventuella brister för honom eller henne.&lt;SPAN class="ft76"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft33"&gt;Det är som utgångspunkt förbjudet för andra än myndigheter att behandla personuppgifter om lagöverträdelser m.m.&lt;SPAN class="ft83"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Det gäller även om den registrerade samtycker till behandlingen.&lt;SPAN class="ft83"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Regeringen får dock förordna om undantag samt besluta om undantag i enskilda fall. Regeringen kan också bemyndiga Datainspektionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;11 § MBL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Detta gäller t.ex. förbudet för andra än myndigheter att behandla uppgifter om brott m.m. (21 §). Motsvarande bestämmelse i dataskyddsdirektivet lämnar ett visst utrymme till behandling av sådana uppgifter om lämpliga skyddsåtgärder finns i lag (artikel 8.5).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;1 § PuL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;36 § PuL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Undantagen är angivna i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–7&lt;/NOBR&gt; §§ personuppgiftsförordningen (1998:1191).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;36 § tredje stycket PuL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;37 § PuL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;38 § första stycket PuL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;21 § första stycket PuL. Bestämmelsen har sin motsvarighet i artikel 8 i dataskyddsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Datainspektionen (2010), s. 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331183x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Interna rutiner för rapportering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;att meddela föreskrifter om undantag eller besluta om undantag i enskilda fall.&lt;SPAN class="ft49"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Datainspektionen har bemyndigats att både meddela föreskrifter och besluta i enskilda fall om undantag från förbudet att behandla uppgifter om lagöverträdelser m.m.&lt;SPAN class="ft49"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Datainspektionen gör bedömningen att whistleblowingsystem generellt sett innebär en behandling av personuppgifter som omfattas av PuL.&lt;SPAN class="ft49"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Om en anmälan däremot endast behandlas manuellt på exempelvis ett papper utan att uppgifterna i fråga struktureras i ett register, och inte heller är avsedd att behandlas automatiserat i t.ex. en dator, är PuL inte tillämplig.&lt;SPAN class="ft49"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Före november 2010 beslutade Datainspektionen om enskilda undantag från förbudet att behandla uppgifter om lagöverträdelser m.m. för företag som ämnade införa whistleblowingsystem. I september 2010 meddelade Datainspektionen en föreskrift som utökade undantagen från förbudet att behandla personuppgifter om lagöverträdelser m.m. till att även omfatta särskilt inrättade rapporteringskanaler.&lt;SPAN class="ft63"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Föreskriften trädde i kraft den 1 november 2010. Med denna föreskrift behöver företag inte längre ansöka om undantag i det enskilda fallet så länge som företagen följer föreskriften. Föreskriften har följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft86"&gt;1 § Utan hinder av förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) får sådana personuppgifter behandlas om […] f) uppgifterna avser perso- ner i nyckelpositioner eller ledande ställning inom det egna bolaget eller koncernen och det är sakligt motiverat att behandla uppgifterna i särskilt inrättade rapporteringskanaler för att utreda om personen ifråga varit delaktig i allvarliga oegentligheter som rör bokföring, intern bokföringskontroll, revision, bekämpande av mutor, brottslig- het inom bank- och finansväsen, eller andra allvarliga oegentligheter som rör organisationens vitala intressen eller enskildas liv och hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft33"&gt;Vid sidan av föreskriften måste företag säkerställa att PuL:s bestämmelser i övrigt efterlevs.&lt;SPAN class="ft83"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Eftersom PuL:s regelsystem bygger på dataskyddsdirektivet ställs liknande krav på whistleblowingsystem enligt PuL som vad som följer av direktivet. Det gäller t.ex. krav på att användningen av whistleblowingsystemet ska bygga på frivillighet och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;21 §, tredje och fjärde styckena, PuL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;9 § personuppgiftsförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Datainspektionen (2010), s. 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Jfr prop. 1997/98:44, s. 39.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;DIFS 2010:1, Föreskrifter om ändring av Datainspektionens föreskrifter (DIFS 1998:3) om undantag från förbudet för andra än myndigheter att behandla personuppgifter om lagöverträdelser m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se särskilt 9 § PuL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331184x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td102"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Interna rutiner för rapportering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p549 ft41"&gt;att registrerade personer ska informeras.&lt;SPAN class="ft76"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;PuL:s krav inkluderar dock att hanteringen av personuppgifter ska vara förenlig med svensk rätt och goda seder.&lt;SPAN class="ft76"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Detta innebär att whistleblowingsystem ska vara förenliga med bland annat svensk arbetsrättslig lagstiftning, gällande kollektivavtal och god sed på arbetsmarknaden.&lt;SPAN class="ft76"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;De särskilda krav som uppställs i föreskriften är de följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Det är endast tillåtet att behandla uppgifter om lagöverträdelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;som avser nyckelpersoner eller personer i ledande ställning inom det egna bolaget eller koncernen.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Det är endast tillåtet att behandla uppgifter om lagöverträdelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;om det är sakligt motiverat för att utreda om personen i fråga varit delaktig i allvarliga oegentligheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;De allvarliga oegentligheter som avses ska röra bokföring, intern bokföringskontroll, revision, bekämpande av mutor, brottslighet inom bank- och finansväsen, eller andra allvarliga oegentligheter som rör organisationens vitala intressen eller enskildas liv och hälsa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft11"&gt;Det är fortfarande fullt möjligt för ett företag att ansöka om tillstånd för ett system som inte uppfyller kraven i föreskriften i syfte att få en enskild prövning av ett system. Några sådana ansök- ningar har dock inte inkommit efter det att föreskriften trädde i kraft i november 2010 enligt uppgifter från Datainspektionen.&lt;SPAN class="ft63"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Behandling av personuppgifter i whistleblowingsystem som inte innefattar uppgifter om lagöverträdelser m.m. måste vara förenlig med PuL även om en sådan behandling inte behöver följa den särskilda föreskriften om undantag från 21 § PuL. Till exempel kan ett sådant system behöva anmälas till Datainspektionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Hanteringen av personuppgifter i whistleblowingsystem är underkastad Datainspektionens tillsyn. Datainspektionen har rätt att begära ut uppgifter, få tillträde till lokaler, förbjuda behandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;23–25&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ PuL och Datainspektionen (2010), s. 11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;9 § första stycket a och b PuL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Datainspektionen (2010), s. 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Tidigare beslut från Datainspektionen har överklagats för att företag har ansett att begränsningen till nyckelpersoner eller personer i ledande ställning är för snäv. Förvaltningsrätten har i förevarande fall avslagit överklagandena. Se till exempel Förvaltningsrätten i Stockholm, dom den 12 mars 2010 i mål nummer &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;12584-10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Denna information delgavs utredningen vid ett möte hos Datainspektionen den 11 december 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft19"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331185x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Interna rutiner för rapportering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;av personuppgifter vid vite och begära hos domstol att uppgifter som behandlats på olagligt sätt ska utplånas.&lt;SPAN class="ft49"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft10"&gt;Brott mot PuL kan leda till böter eller fängelse i upp till två år.&lt;SPAN class="ft49"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Skadestånd kan också utdömas för skada och kränkning av den personliga integriteten.&lt;SPAN class="ft49"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Särskilda hänsyn inom den offentliga sektorn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft41"&gt;Det förekommer också, som nämnts ovan i avsnitt 9.1.2, att offentliga organ inför interna rapporteringsordningar. I dessa fall får grund- lagarnas bestämmelser en särskild betydelse. Offentliga funktionärer har nämligen tryck- och yttrandefrihet i förhållande till arbetsgivaren varför det kan vara känsligt om en intern rapporteringsordning ger intryck av att begränsa de grundlagsfästa friheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft41"&gt;Myndigheter och andra offentliga organ får inte utan stöd i lag begränsa enskildas yttrandefrihet. Begränsningar av meddelarfriheten måste ha stöd i tryckfrihetsförordningen (TF) eller yttrandefrihets- grundlagen (YGL). Det finns en relativt omfattande praxis från JK och JO rörande myndigheters reglering av kommunikation. Av den följer att intern reglering av kommunikation inte får uppfattas som en inskränkning av rätten till mediakontakter.&lt;SPAN class="ft76"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Offentliganställda arbetstagares rätt att fritt ge uttryck för sin uppfattning gäller oavsett om det inom den egna myndigheten finns goda samverkansformer och ett öppet diskussionsklimat eller inte.&lt;SPAN class="ft76"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Myndigheter och andra offentliga organ måste också vara mycket noggranna i sin rättsliga information till personalen så att den inte överbetonar kravet på lojalitet och lydnad på bekostnad av rätten att föra fram egna åsikter.&lt;SPAN class="ft76"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft41"&gt;Mot bakgrund av det ovan sagda får inte interna rapporterings- ordningar inom det allmänna utformas på ett sätt som ger intryck av att arbetstagare inte får använda sina grundlagsfästa fri- och rättig- heter. Arbetsgivaren får inte kräva att de interna ordningarna används först innan arbetstagare utnyttjar sin grundlagsskyddade tryck- och yttrandefrihet. Arbetsgivaren måste också ge saklig och vederhäftig information om arbetstagarnas rättigheter så att det inte råder några tvivel om att tryck- och yttrandefriheten inte inskränks genom införandet av interna rapporteringsordningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;43–47&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ PuL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;49 § PuL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;48 § PuL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;JO 2003/04 s. 396.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;JK &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2012-03-30,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;1212-11-21.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;JO beslut den 21 mars 2005, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1284-2004&lt;/NOBR&gt; och JO &lt;NOBR&gt;2009-05-27,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;1144-2008.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331186x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p54 ft13"&gt;10 Andra skyddsvärda intressen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft10"&gt;En reglering av skyddet för arbetstagare som slår larm riskerar att begränsa eller på annat sätt komma i konflikt med andra skydds- värda intressen. I detta kapitel behandlas några av de viktigaste intressena som kan komma att begränsas genom en utökning av skyddet för visselblåsare. De intressen som behandlas i detta kapitel är följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Lojaliteten inom en verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Skyddet för arbetsgivares företagshemligheter, kommersiella intressen och goodwill/renommé&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Arbetsledningsrätten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Svenska företags konkurrenskraft&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Principen att avtal (om tystnadsplikt) ska hållas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Integritetsskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lojaliteten inom en verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft10"&gt;Enligt gällande rätt utgår arbetstagares lojalitetsplikt från utgångs- punkten att arbetstagaren ska söka att inte skada arbetsgivaren och undvika lojalitetskonflikter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;En förstärkning av arbetstagares skydd vid visselblåsning kan dock innebära en förskjutning av arbetstagares lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. Det står klart att arbetstagare i alla verksamheter har någon form av lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten kan i vissa avseenden begränsa en arbetstagares möjlighet att yttra sig.&lt;SPAN class="ft49"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se avsnitt 4.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft19"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331187x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Andra skyddsvärda intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p564 ft10"&gt;En förstärkning av skyddet skulle kunna skada samarbetet och lojalitetskänslan inom företag och leda till ökad slutenhet. Liksom framförts angående ett förstärkt meddelarskydd skulle ett ökat skydd för visselblåsare kunna leda till ökat hemlighetsmakeri och därför motverka sitt syfte.&lt;SPAN class="ft49"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Den lojalitetsplikt som arbetstagare har innebär således att arbetsgivare har ett legitimt anspråk på ett lojalt beteende från arbetstagarens sida. Detta måste beaktas vid överväganden om förstärkt skydd för arbetstagare som slår larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Det kan i sammanhanget erinras om att en arbetstagare som upplyser arbetsgivaren om missförhållanden i verksamheten enligt svensk rätt i allmänhet anses vara lojal med arbetsgivaren. Det kan även tilläggas att betydelsen av arbetstagares lojalitet diskuterats flitigt i den internationella litteraturen om visselblåsning.&lt;SPAN class="ft49"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Stödet har ökat allt mer för en lojalitetsnorm som innebär att en lojal organisationsmedlem inte är tyst, eller lämnar organisationen, utan i stället stannar och höjer rösten.&lt;SPAN class="ft49"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Skyddet för arbetsgivares företagshemligheter, kommersiella intressen och goodwill/renommé&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;Som nämnts kan ett stärkt skydd för arbetstagare som slår larm komma i konflikt med arbetsgivares berättigade anspråk på ett lojalt beteende hos arbetstagarna. Den lojalitetsplikt som gäller i dag får antas ha betydelse för ett företags möjlighet att bedriva sin verksamhet i effektiva former och att fungera som en enhet baserad på bl.a. kunnande och strategiskt tänkande. Information om vissa affärs- och driftsförhållanden i en näringsidkares rörelse skyddas genom lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL).&lt;SPAN class="ft49"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft33"&gt;En ökad möjlighet för arbetstagare att befrias från sin lojalitets- plikt och offentliggöra uppgifter om förhållandena inom företaget kan riskera att försvaga företaget. Det kan bl.a. uppstå en osäkerhet om vilka uppgifter företaget vågar anförtro den anställde. Om inte arbetstagaren anförtros tillräckligt med intern information kan dennes möjligheter att effektivt utföra sina arbetsuppgifter minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Jfr prop. 2008/09:29, s. 80.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Dasgupta och Kesharwani (2010), s. 61 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Hirschman (1970), Vandekerckhove och Commers (2004) och Vandekerckhove (2006).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Se avsnitt 4.7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331188x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td80"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Andra skyddsvärda intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p307 ft10"&gt;Det skulle således kunna finnas en risk för att ett stärkt lag- skydd för arbetstagare som slår larm leder till ett minskat informationsutbyte från arbetsgivare till arbetstagare på grund av rädslan att informationen skulle hamna hos media eller konkurrenter. Vid den undersökning som TNS Sifo gjorde 2013 på uppdrag av Svenskt Näringsliv gavs fyra svarsalternativ rörande den främsta nackdelen med en ”ny lag som syftar till att medarbetare som har arbetsgivare inom privat sektor ska ha rätt att meddela media om missförhållanden utan risk för påföljd”. Av de tillfrågade svarade 58 procent att det skulle bli ett minskat informationsutbyte till medarbetarna på grund av rädslan att informationen skulle hamna hos media eller konkurrenter.&lt;SPAN class="ft49"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft10"&gt;Genom avslöjande av företagsinterna uppgifter kan också företagets yttre relationer med konkurrenter och andra skadas. Företagets effektivitet kan därmed hämmas, till nackdel för konsumentkollektivet.&lt;SPAN class="ft49"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft10"&gt;När frågan om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm övervägs måste arbetstagarnas behov av skydd, liksom intresset av att uppgifter om missförhållanden kommer fram, vägas mot arbets- givares berättigade intresse av att hålla vissa uppgifter hemliga och att kunna bedriva verksamheten på ett effektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft41"&gt;En alltför vidsträckt möjlighet för en arbetstagare att framföra påståenden kan innebära risk för skada på företags goodwill och renommé utan att detta uppvägs av tillräckligt starka skäl. Även Europadomstolen har framfört att ett företags affärsrenommé är ett legitimt ändamål för begränsningar av arbetstagares yttrandefrihet.&lt;SPAN class="ft76"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Det bör dock framhållas att företag har möjlighet att i viss utsträckning parera eller reparera goodwill- och renomméskador genom olika kommunikationsåtgärder. Om det till exempel genom ett larm framkommer att det förekommit brottslighet i ett företags verksamhet kan företaget redovisa sin version av vad som hänt och även vilka åtgärder som företaget ämnar vidta för att säkerställa att brottsligheten inte upprepas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft32"&gt;Det kan också nämnas att visselblåsning kan ha en positiv effekt på företags goodwill och renommé. Det bör t.ex. kunna vara positivt för ett företags renommé om företaget har väl fungerande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;TNS Sifo (2013).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Jfr bl.a. dåvarande Näringsfrihetsombudsmannens remissvar över SOU 1990:12 i Ds 1990:83, s. 141 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Heinisch mot Tyskland &lt;NOBR&gt;(2011-07-21).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331189x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Andra skyddsvärda intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;rutiner för rapportering av missförhållanden i verksamheten och behandlar larm om missförhållanden på ett seriöst sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Arbetsledningsrätten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Rätten att leda och fördela arbetet tillkommer arbetsgivaren. Den s.k. arbetsledningsrätten utövas i princip fritt och ensidigt av arbetsgivaren och består bl.a. i rätten att bestämma över arbets- organisationen, arbetsmetoder och produktionssätt, att omplacera arbetstagare till andra uppgifter inom ramen för deras arbets- skyldighet samt att bestämma över arbetstidens förläggning och över vissa anställningsförmåner.&lt;SPAN class="ft49"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;En reglering som ger arbetstagare stärkt skydd mot repressalier vid visselblåsning kan ge arbetstagare en ny grund att angripa arbetsledningsbeslut på och kan således anses inskränka arbets- givarens arbetsledningsrätt i motsvarande mån. Detta måste beaktas vid utformning av nya regler om stärkt skydd för arbets- tagare som slår larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Svenska företags konkurrenskraft&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;Som framkommit kan regler om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm innebära skada, olägenheter och kostnader för företag. Vid utformning av regler som ska tillämpas av svenska företag är det naturligt att man överväger vilken påverkan förslagen kan ha på svenska företags konkurrenskraft. Om Sverige har regler som ger arbetstagare större möjlighet att slå larm om sådant som kan skada företagen kan svenska företag riskera att drabbas av konkurrens- nackdelar.&lt;SPAN class="ft49"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Det kan också anföras att en ökad insyn i företagens verksamhet bidrar till en sund konkurrens. En ökad insyn innebär att det blir svårare för företag att genom otillbörliga metoder tillskansa sig konkurrensfördelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Jfr avsnitt 4.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Jfr Ds 1990:83, s. 34 f. och 89 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331190x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td40"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td80"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Andra skyddsvärda intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;10.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Principen att avtal (om tystnadsplikt) ska hållas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft10"&gt;En stärkt möjlighet för arbetstagare att slå larm utan att råka ut för sanktioner från arbetsgivarens sida kan komma i konflikt med avtalsfriheten, om skyddet konstrueras så att det går före avtalade tystnadsplikter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Det kan förvisso anföras skäl för att låta avtal om tystnadsplikt i någon mån åsidosättas till förmån för ett stärkt skydd för arbets- tagare som slår larm om missförhållanden. En ökad insyn i verk- samheter kan leda till en vitaliserad allmän debatt och gynna de demokratiska processerna. En ökad insyn kan också leda till att man i större utsträckning kommer till rätta med allvarliga missförhållanden.&lt;SPAN class="ft49"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;Avtalsfriheten är dock en grundläggande och viktig rättsprincip. Avsteg från avtalsfrihetens princip bör göras med försiktighet och motiveras av mycket starka motstående intressen.&lt;SPAN class="ft63"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;De förslag som lämnades av Yttrandefrihetsutredningen&lt;SPAN class="ft63"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;och Meddelarskydds- kommittén&lt;SPAN class="ft63"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;utsattes för omfattande kritik. Bl.a. ansågs förslagen strida mot den grundläggande rättsprincipen att avtal ska hållas eftersom avtalsbunden tystnadsplikt skulle kunna åsidosättas med stöd av reglerna.&lt;SPAN class="ft63"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Det är således av vikt att det görs noggranna överväganden innan förslag lämnas som innebär att avtalsfriheten åsidosätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;10.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Integritetsskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft33"&gt;Ett stärkt skydd vid visselblåsning kan i flera avseenden aktualisera frågor om integritetsskydd. När en arbetstagare slår larm om missförhållanden kan det innebära att någon annan enskild, kanske en kollega, utpekas som klandervärd. Så är fallet om uppgifterna pekar ut en person inom organisationen som misstänkt för att ha begått en straffbar, oetisk eller farlig handling. Den utpekade personen har då ett intresse av att anklagelserna utreds på ett rättssäkert sätt. Den utpekade personen kan själv ha ett intresse av att underrättas om att utpekandet har skett och att bemöta påståendena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Jfr Ds 1990:83, s. 25 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Jfr Ds 1990:83, s. 25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 1983:70.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 1990:12.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se bl.a. Ds Ju 1985:4, s. 117 och Ds 1990:83.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331191x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Andra skyddsvärda intressen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p206 ft41"&gt;Att även de personer som utpekas i samband med larm bör ha ett visst skydd följer också av vissa internationella rättsakter. Enligt Europarådets rekommendation om skydd för visselblåsare bör utpekade personer få möjlighet att söka upprättelse vid skador som orsakas av felaktig eller missledande information.&lt;SPAN class="ft76"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Även enligt Europarådets parlamentariska församlings resolution i samma ämne ska de personer som anklagas i ond tro ha ett lämpligt skydd.&lt;SPAN class="ft76"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft41"&gt;Enligt gällande regler finns ett visst skydd för personer som utpekas i samband med visselblåsning. Om uppgifterna som lämnas utgör förtal, ärekränkning eller förolämpning kan uppgiftslämnaren lagföras för dessa brott.&lt;SPAN class="ft76"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Om den som utpekas får reda på att uppgifterna lämnats har denne givetvis också rätt att använda sig av sin yttrandefrihet och offentligt bemöta påståendena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Vidare kan personuppgiftslagens (1998:204) regler vara tillämp- liga på frågan om hur den utpekade personens personuppgifter får behandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft10"&gt;En annan integritetsaspekt vid visselblåsning ligger i möjligheten att behandla personuppgifter konfidentiellt. Den som slår larm kan ha ett intresse av att uppgifter om denne behandlas konfidentiellt. Detsamma gäller den som eventuellt utpekas som den som orsakat missförhållandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Princip 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Europarådets parlamentariska församlings resolution om skydd för visselblåsare, stycke 6.2.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Se 5 kap. brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331192x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p569 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Det behövs en reglering om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft46"&gt;I detta kapitel tar utredningen ställning för att det behövs en reglering om stärkt skydd för visselblåsare i arbetslivet och anger skälen för detta ställningstagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Det behövs en reglering om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft10"&gt;En reglering om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om missförhållanden är motiverad av flera skäl. Ett viktigt skäl är att arbetstagare ofta har en särskild möjlighet att upptäcka och påtala missförhållanden. Europadomstolen har pekat på att arbetstagare ofta är de första att upptäcka eller misstänka att något är fel inom en organisation.&lt;SPAN class="ft49"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;EU:s interna bedrägeribekämpningsinstitution OLAF har anfört att interna informanter är deras viktigaste källa.&lt;SPAN class="ft49"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;I flera fall har viktiga avslöjanden kommit till stånd efter tips från visselblåsare.&lt;SPAN class="ft49"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Ett annat skäl till att en reglering om stärkt skydd är motiverad är att en sådan reglering också kan antas leda till att öppenheten på arbetsplatserna ökar. Detta kan antas gynna den fria åsikts- bildningen och öppenheten i samhället i stort. Möjligheterna till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Guja mot Moldavien &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2008-02-12),&lt;/NOBR&gt; § 72.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Transparency International Sverige (2012b), s. 26.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se t.ex. KPMG (2007), s. 7 och 26.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331193x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Det behövs en reglering om stärkt skydd…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;medial granskning av och medborgarnas insyn i olika verksamheter kan antas öka.&lt;SPAN class="ft49"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;En större öppenhet och ”högre i tak” på arbetsplatser kan även bidra till ett bättre klimat på arbetsplatser och innebära en bättre arbetsmiljö.&lt;SPAN class="ft49"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;En större öppenhet på arbetsplatserna kan på sikt också leda till ett klimat där det framstår som mer naturligt att säga till om eventuella missförhållanden och att sådana därför i större utsträckning kommer fram. En sådan ordning ligger även i seriösa arbetsgivares intresse och kan bidra till ett effektivare ianspråk- tagande av verksamhetens resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;En reglering om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm kan också bidra till en sundare konkurrens mellan företag. En ökad insyn innebär att det blir svårare för företag att genom otillbörliga metoder tillskansa sig konkurrensfördelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Öppenhet i en verksamhet kan också vara viktig för att människor i allmänhet ska uppfatta verksamheten som ärlig.&lt;SPAN class="ft49"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft10"&gt;Det finns alltså flera skäl till att anta att ett stärkt skydd för arbetstagare som slår larm skulle få positiva effekter för samhället i stort. Det kan mot den bakgrunden framstå som orimligt att arbetstagare ska behöva utstå repressalier för att ha slagit larm om missförhållanden. Arbetstagare som slår larm om missförhållanden fullgör en viktig samhällsfunktion och är därför särskilt skydds- värda. Regler om ökat skydd för arbetstagare som slår larm kan ha en symbolisk och handlingsdirigerande effekt genom att det klar- görs att lagstiftaren ser positivt på larm om missförhållanden och skyddar arbetstagare som slår larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft41"&gt;Som framkommit har visselblåsare i offentlig sektor ett i flera avseenden starkt skydd, bl.a. genom reglerna om meddelarskydd. Under de senaste decennierna har utvecklingen gått mot att allt fler offentligt finansierade verksamheter bedrivs i privat regi. Ett beslut av t.ex. en kommun eller ett landsting att lämna över verksamhet till privata utförare får flera konsekvenser. Till skillnad från kommunal- och landstingsanställd personal har den privata utförarens personal i dag inte något meddelarskydd i förhållande till arbetsgivaren. Den privata utföraren kan vidare i avtal begränsa de anställdas möjligheter att uttala sig i media m.m. De anställda i sådan verksamhet får således ett svagare skydd mot repressalier på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Jfr Statskontoret (2012), s. 75.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Jfr TCO (2011), s. 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Jfr Statskontoret (2012), s. 75.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331194x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Det behövs en reglering om stärkt skydd…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p296 ft10"&gt;grund av larm om missförhållanden i verksamheten.&lt;SPAN class="ft49"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Detta kan sägas utgöra ytterligare ett skäl att förstärka skyddet för arbets- tagare som slår larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Behovet av stärkt skydd har framförts i många sammanhang&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Det har i flera sammanhang framförts att det bör göras en översyn av reglerna som skyddar visselblåsare och att det är önskvärt att skyddet stärks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Utredningen om mutor överlämnade sitt betänkande (SOU 2010:38) i juni 2010. Utredningen noterade att svensk rätt ger ett visst skydd för personer som informerar, varnar eller på annat sätt medverkar för att beivra oegentligheter inom ett företag, en myndighet eller någon annan organisation. Bland annat nämndes reglerna i lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) om skydd mot uppsägning samt det grundlagsfästa meddelarskyddet. Utred- ningen ansåg att det kan vara önskvärt att ytterligare förstärka skyddet för dessa uppgiftslämnare men konstaterade att en allmän översyn av bestämmelser till skydd för visselblåsare föll utanför utredningens uppdrag.&lt;SPAN class="ft49"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft41"&gt;Ett antal remissinstanser, bl.a. JK, Journalistförbundet och Institutet mot mutor, delade utredningens uppfattning att det kan finnas skäl att ytterligare förstärka skyddet för visselblåsare. LIF (branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag) beklagade i sitt remissyttrande att utredningen avstått från att utreda ett förstärkt skydd för visselblåsare. Institutet mot mutor ansåg därtill att behovet att stärka det skyddet borde övervägas närmare med sikte på att skapa en ordning som tillgodoser Europarådets resolution och rekom- mendation&lt;SPAN class="ft76"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;och att en sådan översyn lämpligen borde göras i ett brett sammanhang där inte bara anmälningar om mutbrott behandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft33"&gt;Sedan det i en motion föreslagits en översyn av lagstiftningen för att stärka och skydda den enskildes möjlighet att påtala och slå larm vid oegentligheter och korruption uttalade sig konstitutionsutskottet i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft121"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Enligt 13 kap. 2 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) har dock anställda i bl.a. kommunala bolag meddelarskydd. I SOU 2013:79 lämnas vidare förslag på regler om stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 2010:38, s. 171.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Europarådets parlamentariska församlings resolution och rekommendation om skydd för visselblåsare, se avsnitt 5.4.5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft19"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331195x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Det behövs en reglering om stärkt skydd…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p407 ft41"&gt;frågan på följande sätt. Enskilda som anonymt önskar lämna uppgifter om korruption och andra oegentligheter för publicering åtnjuter den tryck- och yttrandefrihetliga grundlagsregleringens starka skydd. När det gäller enskildas möjligheter att anmäla sådana uppgifter till myndigheter konstaterade utskottet att lagskyddet inte är lika starkt, även om LAS med tillhörande praxis och andra föreskrifter i viss utsträckning skyddar anställda och enskilda som inför en myndighet eller annat behörigt organ avslöjar allvarliga missförhållanden. Konstitutionsutskottet hänvisade till vad utredningen om mutor anfört i frågan och de reaktioner utredningen fått under remiss- behandlingen. Även utskottet ansåg att det finns skäl att i lämpligt sammanhang se över lagstiftningen i syfte att stärka skyddet för visselblåsare. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle ge till känna för regeringen att en översyn av lagstiftningen bör göras för att stärka och skydda den enskildes möjlighet att påtala och slå larm vid korruption och andra oegentligheter.&lt;SPAN class="ft76"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Riksdagen har gett regeringen till känna vad utskottet anfört i den frågan.&lt;SPAN class="ft76"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft10"&gt;Statskontoret har också berört betydelsen av att arbetstagare slår larm i arbetet mot korruption. Enligt Statskontoret finns det en ökad rädsla att agera visselblåsare. Ett sätt att bemöta problemet är enligt Statskontoret att införa någon form av skydd för den som larmar om oegentligheter och missförhållanden.&lt;SPAN class="ft49"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Transparency International Sverige har i flera sammanhang framhållit att det finns ett behov av ett sådant stärkt skydd.&lt;SPAN class="ft49"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft33"&gt;Såväl LO, TCO som Saco har gett uttryck för att det rättsliga skyddet för anställda som slår larm om missförhållanden bör stärkas.&lt;SPAN class="ft83"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Bet. 2010/11:KU23, s. 47 ff. Jfr bet. 2008/09:KU13 s. 30 f., där utskottet avstyrkte ett motionsyrkande om att införa ett system för s.k. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;whistle-blowers&lt;/NOBR&gt; i offentlig sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Rskr. 2010/11:179.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Statskontoret (2012), s. 75.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se t.ex. Transparency International Sverige (2012).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se t.ex. Lag &amp; Avtal (2008) och TCO (2011), s. 11 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331196x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Det behövs en reglering om stärkt skydd…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p576 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Potentiella visselblåsare kan ofta antas avstå från att slå larm&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Studier visar att arbetstagare som ser missförhållanden ofta avstår från att slå larm. Detta kan bl.a. bero på att arbetstagaren är rädd för att drabbas av repressalier eller att arbetstagaren är osäker på vilket skydd han eller hon skulle ha vid ett larm.&lt;SPAN class="ft49"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Detta är i sig ett skäl att se över regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;11.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Särskilt om Sveriges internationella åtaganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft41"&gt;Sverige har i det internationella samarbetet åtagit sig att skydda arbets- tagare som slår larm om korruption och andra allvarliga missförhållanden.&lt;SPAN class="ft76"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;De internationella åtagandena att skydda vissel- blåsare har formulerats i relativt allmänna termer. Inom ramarna för Europarådssamarbetet har dock skyddet för visselblåsare kommit att konkretiseras under de senaste åren. Det gäller inte minst genom Europarådets rekommendation om skydd för visselblåsare. Europadomstolen har också under de senaste åren i ett antal domar slagit fast att visselblåsare, i både offentlig och privat sektor, skyddas genom Europakonventionens artikel 10. Med Europarådets rekommendation kan det förväntas att Europadomstolen fortsätter att betona vikten av skydd för visselblåsare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft33"&gt;Vissa av de åtaganden som Sverige gjort och som berör skyddet för visselblåsare i arbetslivet är av bindande karaktär medan andra mer har karaktären av uppmaningar och rekommendationer. En central fråga vid utformningen av nya regler för skyddet av visselblåsare är i vilken utsträckning Sverige uppfyller dessa åtaganden. I den mån Sverige i något avseende inte skulle uppfylla något bindande åtagande utgör det givetvis ett skäl att i detta sammanhang överväga hur det skulle kunna rättas till. Men även uppmaningar och rekommendationer bör givetvis tas i beaktande vid utformningen av det förstärkta skyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se vidare kapitel 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se vidare kapitel 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331197x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Det behövs en reglering om stärkt skydd…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p578 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Gällande rätt får anses uppfylla de krav på repressalieskydd som följer av Sveriges internationella åtaganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft10"&gt;Flera av de internationella rättsakterna som Sverige är bundet av berör frågan om ett repressalieskydd för arbetstagare som slår larm. Vid anslutningen till dessa internationella rättsakter har riksdagen och regeringen bedömt att svensk rätt uppfyller de krav som ställs i de internationella rättsakterna i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft41"&gt;När det gäller Europarådets civilrättsliga konvention om korruption grundades slutsatsen bl.a. på arbetstagarnas skydd enligt 7 och 18 §§ LAS, den praxis som Arbetsdomstolen utvecklat, bestämmelserna i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL) samt meddelarskyddet för offentliganställda.&lt;SPAN class="ft76"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Även vid anslutningen till FN:s konvention mot korruption gjordes bedömningen att Sverige uppfyllde konventionens krav.&lt;SPAN class="ft49"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Regeringen har också bedömt att svensk gällande rätt uppfyller det s.k. kapitaltäckningsdirektivets krav på repressalieskydd för anställda på kreditinstitut som rapporterar överträdelser.&lt;SPAN class="ft49"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Utredningen gör generellt sett ingen annan bedömning än den som gjorts av riksdag och regering i dessa avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Den svenska lagstiftningen och rättstillämpningen torde också ligga i linje med Europadomstolens yttrandefrihetspraxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Det torde således inte krävas några särskilda förstärkningar av skyddet uteslutande av det skälet att Sverige annars inte fullgör några bindande internationella åtaganden såvitt avser repressalie- skydd för arbetstagare som slår larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;I vissa avseenden uppfylls kraven på repressalieskydd med liten marginal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft41"&gt;Även om Sverige får anses uppfylla de bindande krav på repressalie- skydd som ställs i de internationella åtagandena kan utredningen notera att det finns vissa områden där det svenska skyddet för visselblåsare endast håller liten marginal till åtagandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se avsnitt 5.4.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se avsnitt 5.2.1 och 5.4.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Se lagrådsremiss Förstärkta kapitaltäckningsregler, den 3 april 2014, s. 243 f. och avsnitt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft19"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331198x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Det behövs en reglering om stärkt skydd…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft41"&gt;Ett sådant område är skyddet för privatanställda arbetstagare som slår larm. Den internationella rättsutvecklingen har enligt utred- ningens bedömning gått i riktning mot att privatanställda och offentliganställda arbetstagares rätt till skydd vid larm om allvarliga missförhållanden jämställs. Detta tar sig t.ex. uttryck i Europarådets civilrättsliga konvention om korruption som inte gör någon principiell skillnad på det skydd som ska finnas för privat- och offentliganställda arbetstagare. Europadomstolens praxis får vidare anses innebära att skyddet för privatanställda arbetstagare som slår larm har stärkts. Europadomstolen har nämligen ansett att även privatanställda arbetstagare i vissa fall kan ha skydd enligt Europakonventionen när de slår larm om allvarliga missförhållanden.&lt;SPAN class="ft76"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Marginalen mellan det skydd som privatanställda visselblåsare har enligt svensk rätt och skyddet som de ska ha enligt internationell rätt kan därför sägas ha minskat. Det kan därför särskilt finnas anledning att se över det skydd som privatanställda visselblåsare har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft41"&gt;Ett annat område som skulle kunna uppfattas som problematiskt ur ett svenskt perspektiv är möjligheten för visselblåsare som drabbas av mindre ingripande åtgärder under anställningen att erhålla skadestånd. Flera internationella instrument begränsar sig inte till skiljande från anställningen utan innefattar även en skyldighet eller uppmaning att skydda visselblåsare från andra åtgärder som begränsar visselblåsarens karriärsutveckling och från kränkande särbehandling. Det kan därför finnas anledning att överväga en förstärkning av skyddet även i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Det finns skäl för en översyn beträffande generella regler om rapporteringsrutiner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Ovan har berörts de krav som ställs i vissa internationella rättsakter på att arbetstagare som slår larm ska skyddas mot repressalier och att de kraven i två avseenden kan sägas uppfyllas endast med liten marginal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Ett annat område där det kan finnas anledning att se över de svenska reglerna rör interna rapporteringsrutiner och &lt;NOBR&gt;-kanaler.&lt;/NOBR&gt; Detta följer av att flera internationella instrument rekommenderar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Se Heinisch mot Tyskland &lt;NOBR&gt;(2011-07-12).&lt;/NOBR&gt; Se vidare avsnitt 5.4.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331199x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Det behövs en reglering om stärkt skydd…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft11"&gt;att det ska finnas generella regler om sådana rutiner och kanaler.&lt;SPAN class="ft63"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Sverige kan inte sägas på ett bindande sätt ha åtagit sig att införa generella och för hela arbetsmarknaden gällande krav på interna rutiner och kanaler, men de samstämmiga rekommendationerna ger ändå skäl till att rikta uppmärksamhet även till det området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft33"&gt;Det kan i sammanhanget nämnas att det i flera &lt;NOBR&gt;EU-rättsakter&lt;/NOBR&gt; som har antagits eller sannolikt snart kommer att antas på finans- marknadsområdet uppställs krav på bl.a. att vissa verksamheter ska inrätta lämpliga rutiner för att deras anställda ska kunna rapportera om överträdelser internt genom särskilda kanaler.&lt;SPAN class="ft83"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Det ingår inte i utredningens uppdrag att utreda hur dessa sektorsspecifika EU- regler ska genomföras i Sverige. Utredningens arbete är i stället inriktat på en generell reglering för hela arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Slutsats&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft33"&gt;Som nämnts får Sverige anses uppfylla de bindande krav som ställs i de internationella åtagandena när det gäller repressalieskydd för arbetstagare. Visserligen finns det områden där de svenska reglerna håller endast liten marginal till åtagandena och där det förekommer uppmaningar och rekommendationer att stärka skyddet. Det finns också skäl för en översyn när det gäller generella regler om interna rapporteringsrutiner. Detta innebär dock inte att det i dessa avseenden krävs några särskilda förstärkningar av skyddet uteslutande av det skälet att Sverige annars inte fullgör sina internationella skyldigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft10"&gt;De ifrågavarande rättsakterna påvisar dock starka skäl att skydda arbetstagare som slår larm om missförhållanden och att ett ökat fokus på ett sådant skydd ligger i linje med den internationella utvecklingen och olika uppmaningar och rekommendationer som berör Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft33"&gt;Det kan således ändå finnas skäl att förstärka skyddet för visselblåsare i arbetslivet i flera avseenden. I vilka avseenden behovet av stärkt skydd kan vara särskilt starkt behandlas i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Se princip 15 Europarådets rekommendation om skydd för visselblåsare, stycke 6.2 och Europarådets parlamentariska församlings resolution om skydd för visselblåsare. Se vidare kapitel 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se vidare kapitel 5.3.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331200x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Det behövs en reglering om stärkt skydd…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p586 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;11.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Behovet av stärkt skydd kan vara särskilt starkt i vissa fall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;I detta avsnitt behandlas vissa avseenden där skyddet för arbets- tagare som slår larm kan behöva förstärkas. Här görs dock inte övervägandena om i vilka avseenden stärkt skydd bör föreslås i detta sammanhang. Dessa överväganden görs i kapitel 12 och framåt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Skydd mot mindre ingripande åtgärder under pågående anställning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft12"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;En arbetstagare med tillsvidareanställning och som omfattas av LAS har ett starkt skydd mot osakligt skiljande från anställningen. När det gäller mindre ingripande åtgärder under pågående anställ- ning är dock skyddet svagare. Med mindre ingripande åtgärder avses här t.ex. omplaceringar, uteblivna löneökningar, trakasserier och liknande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Visst skydd mot mindre ingripande åtgärder finns dock enligt gällande rätt. Enligt den s.k. bastubadarprincipen har arbetstagare som slagit larm om missförhållanden och som av den anledningen blir föremål för en ingripande omplacering möjlighet att få prövat om det fanns godtagbara skäl för omplaceringen. Även när det gäller andra mindre ingripande åtgärder finns vissa möjligheter att angripa sådana, framför allt om det rör sig om åtgärder som syftar till att framtvinga en uppsägning eller andra arbetsledningsåtgärder som strider mot god sed.&lt;SPAN class="ft63"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft32"&gt;Möjligheterna att angripa sådana mindre ingripande åtgärder är dock tämligen begränsade, i vart fall inom privat sektor. En arbets- tagare som t.ex. utsatts för diskriminerande särbehandling har avsevärt större möjligheter att angripa åtgärderna rättsligt än en arbetstagare som utsatts för liknande åtgärder på grund av att arbetstagaren slagit larm om missförhållanden. Det kan således finnas ett behov av bättre möjligheter för visselblåsare att angripa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Arbetstagares möjlighet att angripa åtgärder från arbetsgivarens sida under pågående anställning behandlas mer utförligt i avsnitt 4.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft19"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Det behövs en reglering om stärkt skydd…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;arbetsledningsbeslut som innebär negativa åtgärder för arbets- tagaren och som beror på att arbetstagaren slår larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Som framkommit ovan är ett område som kan uppfattas som problematiskt utifrån Sveriges internationella åtaganden möjlig- heten för visselblåsare som drabbas av mindre ingripande åtgärder under anställningen att få skadestånd. Situationen skiljer sig åt mellan arbetstagare i offentlig respektive privat sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft12"&gt;Särskilt om arbetstagare i offentlig sektor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft41"&gt;Som nämnts finns det inom offentlig sektor redan ett starkt skydd för arbetstagare mot ingripanden från arbetsgivaren som beror på att arbetstagaren utnyttjat sin yttrandefrihet. Det s.k. repressalieförbudet enligt tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) gäller både uppsägningar, avskedanden och mindre allvarliga åtgärder, när uppgifter lämnas till vissa mottagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Som framkommit är en visselblåsare i offentlig sektor som genom larmet använt sig av sin i regeringsformen (RF) skyddade yttrandefrihet skyddad mot repressalier, även när TF eller YGL inte är tillämpliga. Repressalieförbudet inom RF:s område är visserligen inte lagreglerat, vilket det som gäller enligt TF och YGL är. Att föreslå ändringar i grundlag får dock anses falla utanför ramen för detta uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Det finns förvisso vissa möjligheter för arbetstagare inom offentlig sektor att erhålla skadestånd på grund av mindre ingripande åtgärder som beror på att arbetstagaren slagit larm. Offentliganställda arbets- tagare kan t.ex. erhålla skadestånd för en Europakonventions- kränkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Det saknas dock en klar och enkel grund för ersättning för arbetstagare i offentlig sektor om arbetsgivaren vidtar en repressalie på grund av att arbetstagaren slagit larm om missförhållanden. I det avseendet kan det således finnas behov av stärkt skydd även för offentliganställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Särskilt om arbetstagare i privat sektor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft33"&gt;När det gäller arbetstagare i privat sektor är skyddet som fram- kommit svagare, bl.a. då de inte åtnjuter grundlagarnas skydd i förhållande till sin arbetsgivare. Skyddet får anses vara särskilt svagt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft19"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331202x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Det behövs en reglering om stärkt skydd…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;när det gäller mindre ingripande åtgärder under pågående anställ- ning jämfört med det tämligen starka skydd som gäller mot ogrundat skiljande från anställningen. I det avseendet kan det således finnas behov av stärkt skydd. Som nämnts är skyddet för privatanställda arbetstagare som slår larm också ett av de avseenden där det mot bakgrund av Sveriges internationella åtaganden kan finnas skäl för en översyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Skyddets gräns kan uppfattas som oklar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft41"&gt;En bedömning av om en visselblåsare är arbetsrättsligt skyddad innebär ofta en prövning av om visselblåsaren överskridit sin kritik- rätt. En prövning av om kritikrätten överskridits i ett enskilt fall innebär, särskilt inom privat sektor, en helhetsbedömning utifrån ett flertal kriterier.&lt;SPAN class="ft76"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Det kan vara svårt för arbetstagaren att i förväg förutse om arbetstagaren kommer att vara skyddad vid ett larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Mot denna bakgrund kan det finnas ett behov av att i vart fall förtydliga kriterierna för bedömningen av i vilka fall en vissel- blåsare är skyddad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Vissa särskilda grupper arbetstagare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft12"&gt;Arbetstagare utan tillsvidareanställningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Arbetstagare med tillsvidareanställningar har som framkommit i dag ett tämligen gott skydd mot att skiljas från anställningen på osakliga grunder. Vid tidsbegränsade anställningar saknas i princip det starka skyddet. LAS regler medger även att tidsbegränsade anställningar kombineras på ett sätt som gör det möjligt att sådana anställningar kan pågå under en ansenlig tidsperiod. Personer med tidsbegränsade anställningar har en svagare ställning än de tillsvidareanställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Exempelvis sker i dag i princip inte någon rättslig prövning av en arbetsgivares skäl att avbryta en provanställning eller att inte låta en sådan anställning övergå till en tillsvidareanställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Se kapitel 4.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331203x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Det behövs en reglering om stärkt skydd…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft10"&gt;Sådana arbetsgivarbeslut kan dock prövas på andra grunder. En arbetsgivare får t.ex. inte missgynna en provanställd i strid med diskrimineringslagen (2008:567).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft10"&gt;För en visselblåsare som i dessa avseenden missgynnats på grund av att han eller hon slagit larm om missförhållanden hos arbetsgivaren finns det i dag inget särskilt medel för att angripa missgynnandet rättsligt. I detta avseende kan det således finnas ett behov av ett förstärkt skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft12"&gt;Personer i företagsledande ställning och andra som är undantagna från LAS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Som nämnts ger LAS i dag ett starkt skydd mot skiljande från anställningen utan sakliga skäl. Från lagens tillämpningsområde är dock flera grupper arbetstagare undantagna. Det gäller arbetstagare i företagsledande eller därmed jämförlig ställning, arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj, arbetstagare som är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll och arbetstagare som är anställda med särskilt anställningsstöd, i skyddat arbete eller i utvecklings- anställning.&lt;SPAN class="ft49"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft46"&gt;För visselblåsare inom dessa grupper kan det således finnas behov av stärkt skydd. Frågan om vilka personer som bör omfattas av skyddet behandlas i avsnitt 13.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Rutiner och kanaler för visselblåsning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft41"&gt;Det saknas i dag en sammanhållen reglering om vart en vissel- blåsare kan vända sig och hur larmet ska göras för att han eller hon ska vara arbetsrättsligt skyddad. Det saknas också en generell skyldighet för arbetsgivare att ha effektiva interna rutiner för visselblåsning eller att vidta andra åtgärder som underlättar larm.&lt;SPAN class="ft76"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft33"&gt;Förekomsten av interna rapporteringsrutiner kan antas ge arbetstagare ett ökat incitament att slå larm om missförhållanden. Att det är tydligt för arbetstagare hur man ska gå till väga vid vissel- blåsning kan också bidra till ett stärkt skydd för dessa. Sådana rutiner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;1 § andra stycket LAS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se avsnitt 11.4 och 5.3.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Det behövs en reglering om stärkt skydd…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p376 ft41"&gt;kan antas ge arbetstagare ett stärkt skydd mot repressalier, eftersom det blir tydligare för arbetstagaren hur intern rapportering bör gå till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Som nämnts är detta också ett av de områden där det mot bakgrund av Sveriges internationella åtaganden kan finnas skäl att se över skyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft33"&gt;Det kan alltså finnas skäl att förstärka lagstiftningen när det gäller en generell skyldighet för arbetsgivare att ha interna rutiner för visselblåsning eller att vidta andra åtgärder som underlättar larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Identitetsskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft11"&gt;Det saknas också en sammanhållen reglering som garanterar att visselblåsarens personuppgifter ska behandlas konfidentiellt hos den som mottar larmet. För en visselblåsare kan just identitets- skyddet vara den viktigaste aspekten. Arbetsgivarens möjligheter att vidta repressalier mot arbetstagaren är i princip beroende av att arbetsgivaren känner till vem det är som slagit larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Det kan därför i detta avseende finnas behov av ett stärkt skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;11.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Sammanfattning i punktform&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Skyddet inom offentlig sektor mot mindre ingripande åtgärder under pågående anställning är starkt men det saknas en klar och enkel ersättningsgrund för arbetstagaren om arbetsgivaren vidtar en repressalie på grund av ett larm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Skyddet inom privat sektor mot mindre ingripande åtgärder under pågående anställning kan behöva förstärkas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Gränsen för skyddet kan uppfattas som otydlig och kan behöva förtydligas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Skyddet för arbetstagare i ledande ställning och andra som i dag inte omfattas av LAS kan behöva förstärkas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Skyddet för arbetstagare utan tillsvidareanställning kan behöva förstärkas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Det kan finnas behov av en generell skyldighet för arbetsgivare att inrätta interna rutiner eller vidta andra åtgärder som underlättar för visselblåsning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Visselblåsares identitetsskydd kan behöva förstärkas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft19"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331205x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Det behövs en reglering om stärkt skydd…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p597 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;11.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Skälen mot att stärka skyddet är inte tillräckligt starka&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Det kan anföras ett flertal skäl mot att över huvud taget stärka skyddet. De skulle kunna sammanfattas som att ett stärkt skydd dels är obehövligt, dels skulle kunna vara skadligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;Argumentet att ett stärkt skydd är obehövligt har framförts bl.a. av företrädare för arbetsgivarsidan i denna utrednings referens- grupp. Det framhålls att skyddet redan är starkt för arbetstagare som slår larm. Man hänvisar då bl.a. till LAS regler, Arbetsdomstolens praxis och meddelarskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Enligt utredningens mening finns det dock som framkommit områden där det kan finnas skäl att stärka skyddet. Ett stärkt skydd kan således inte anses obehövligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Argumentet att ett stärkt skydd skulle vara skadligt kan sägas utgå bl.a. från uppfattningen att en utvidgning av arbetstagares skydd vid visselblåsning skulle innebära en motsvarande inskränk- ning i arbetsgivarens anspråk på lojalitet från arbetstagarens sida. Skydd mot även mindre ingripande åtgärder under anställningen skulle innebära en motsvarande begränsning av arbetsgivarens arbetsledningsrätt. Dessa förhållanden skulle kunna påverka företagens konkurrenskraft negativt. Offentliggörande av negativa uppgifter med begränsad sanningshalt kan allvarligt skada ett företags goodwill m.m. Det har också framförts att ett stärkt lagskydd för arbetstagare som slår larm skulle kunna leda till ett minskat informationsutbyte från arbetsgivare till arbetstagare på grund av rädslan för att informationen skulle hamna hos media eller konkurrenter.&lt;SPAN class="ft49"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft32"&gt;Utredningen är medveten om att det finns legitima intressen som ett stärkt skydd för visselblåsare i arbetslivet kan komma i konflikt med.&lt;SPAN class="ft82"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Dessa argument är dock enligt utredningens mening inte tillräckliga för att helt avstå från att införa en reglering om stärkt skydd för visselblåsare i arbetslivet. Skälen för att införa ett stärkt skydd bedöms som starkare. De motstående intressena måste dock beaktas vid den närmare utformningen av skyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se avsnitt 10.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se kapitel 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331206x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td103"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td104"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Det behövs en reglering om stärkt skydd…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p599 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;11.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Utredningens slutsats – det bör införas ett stärkt skydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft11"&gt;Enligt utredningens uppfattning är det av stor vikt att arbetstagare slår larm om missförhållanden. Det är önskvärt att uppgifter om missförhållanden kommer fram. Det ökar möjligheterna att komma till rätta med oegentligheter och korruption, vilket är ägnat att förstärka förtroendet för de aktuella verksamheterna. Det är också till fördel för en sund konkurrens att korruption och liknande avslöjas, då oseriösa företag genom olika former av olagligt och oetiskt agerande kan tillskansa sig konkurrensfördelar. Avslöjanden om missför- hållanden kan således i förlängningen förstärka förtroendet för branscher som i dag är särskilt utsatta för misstankar om oegentlig- heter. Det finns i dag områden där behovet av stärkt skydd kan vara särskilt stort. Oavsett det kan det finnas ett värde i att det tydliggörs för arbetstagare som överväger att slå larm vilket skydd de har. Det får antas att det förekommer i beaktansvärd grad att arbetstagare som iakttagit missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet avstår från att slå larm på grund av rädsla för repressalier eller osäkerhet om vilket skydd som gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft11"&gt;Enligt utredningens mening bör det mot denna bakgrund införas regler som stärker skyddet för arbetstagare som slår larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Med ”stärkt” skydd bör i detta sammanhang avses ett skydd utöver vad som kan följa av annan rätt. Det bör inte kunna bli fråga om att det skydd arbetstagare i ett enskilt fall har enligt annan rätt begränsas.&lt;SPAN class="ft49"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Se vidare avsnitt 12.2.2 och kapitel 18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331207x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft13"&gt;12 En ny lag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft10"&gt;I detta kapitel redovisas övervägandena till varför regler om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet bör regleras i en ny särskild lag samt vad syftet med lagen bör vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;En särskild lag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Det ska införas en ny arbetsrättslig lag om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft10"&gt;Enligt uppdraget ska utredningen lämna förslag på regler som innebär ett stärkt skydd för arbetstagare som slår larm. En särskild fråga är om sådana regler bör införas i befintlig lagstiftning eller om reglerna bör samlas i en ny särskild lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft41"&gt;Regler till skydd för arbetstagare som slår larm har ett visst samband med regler om anställningsskydd, då ogrundat skiljande från anställningen är en typ av åtgärd som en visselblåsare kan drabbas av och behöva skyddas mot. En arbetsgivares åtgärder mot en visselblåsare kan dock vara av många andra slag och behöver inte ingripa i visselblåsarens anställningsskydd. Det framstår därför som mindre lämpligt att placera regler om skydd för arbetstagare som slår larm i lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft33"&gt;Frågan om skydd för visselblåsare har också samband med arbetsmiljöarbete. Inom ramen för arbetsmiljöarbetet kan det bedrivas arbete mot kränkande särbehandling, vilket också kan avse arbetstagare som slår larm. Den svenska arbetsmiljölagstiftningen är dock inte inriktad på att hantera enskilda fall där en arbetstagare utsatts för åtgärder från arbetsgivarens sida. Arbetsmiljölagstift- ningen är därför inte heller lämplig när det gäller placering av de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft19"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331208x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;En ny lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;materiella regler som ger ett skydd för enskilda arbetstagare som råkar ut för repressalier på grund av att de slagit larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Inte heller någon annan befintlig lagstiftning framstår som en naturlig placering för sådana regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Det synes således inte finnas någon befintlig lagstiftning som utgör en naturlig plats för nya regler om stärkt skydd för arbets- tagare som slår larm. Det talar för att reglerna placeras i en ny särskild lag. För en sådan lösning talar också att en särskild lag kan bidra till att ett ökat fokus riktas mot skyddet för arbetstagare som slår larm. I en särskild lag kan också de materiella reglerna samlas och presenteras på ett överskådligt och pedagogiskt sätt. Detta kan bidra till att göra regleringen tydligare och enklare att förstå för de enskilda arbetstagare som överväger att slå larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Mot denna bakgrund bör nya regler om skydd för arbetstagare som slår larm samlas i en ny särskild lag. Lagen bör kallas lagen om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagens syfte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Syftet med lagen ska vara att ge stärkt skydd för arbets- tagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbets- givarens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Lagens syfte bör vara att ge arbetstagare stärkt skydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft10"&gt;Det är ett viktigt samhällsintresse att allvarliga missförhållanden inom verksamheter kommer fram och åtgärdas.&lt;SPAN class="ft49"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Att så sker kan sägas vara ett övergripande intresse bakom en skyddsreglering om visselblåsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft33"&gt;Eftersom allvarliga missförhållanden bör komma fram och åtgärdas bör också förutsättningarna för att arbetstagare ska slå larm om sådana missförhållanden vara goda. Sådana goda förutsätt- ningar kan uppnås genom att skyddet för arbetstagare som slår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Vad som närmare bör ligga i begreppet allvarliga missförhållanden behandlas utförligt i avsnitt 14.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft19"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331209x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td105"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td106"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;En ny lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft10"&gt;larm stärks. Arbetstagare som slår larm om sådana missför- hållanden är också skyddsvärda i sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft10"&gt;Det mer direkta syftet med lagen bör således vara att ge ett stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Detta följer också av att det bör vara fråga om en arbetsrättslig skyddslagstiftning.&lt;SPAN class="ft49"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;12.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Vad som avses med ett ”stärkt” skydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft41"&gt;I detta sammanhang avses med ”stärkt” skydd att lagen ger ett skydd utöver det skydd som följer av annan lagstiftning och att lagen inte ska begränsa det skydd som arbetstagaren har enligt annan rätt. Lagen bör kunna tillämpas parallellt med andra regelverk, beroende på hur arbetstagaren väljer att föra sin talan i domstol.&lt;SPAN class="ft76"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Lagen ska givetvis inte läsas motsatsvis så att arbetstagare inte har något skydd alls vid uppgiftslämnanden som av någon anledning inte faller under lagens kriterier. Lagen ska inte heller begränsa arbetstagares befintliga möjligheter att vända sig till myndigheter, media, arbetstagarorganisationer eller andra. Givetvis kan lagen inte begränsa den rätt som tillkommer var och en enligt grundlagarna. Lagen bör inte påverka tillämpningen av andra regel- verk utan stå på egna ben och leva ett eget liv parallellt med övriga regler som kan aktualiseras då arbetstagare slår larm om allvarliga missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se närmare om förslaget att lagen endast bör omfatta arbetstagare i avsnitt 13.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se vidare kapitel 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331210x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft13"&gt;13 Tillämpningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft11"&gt;I detta kapitel behandlas tillämpningsområdet för en ny lag om stärkt skydd för visselblåsare i arbetslivet. Det föreslås att lagen ska gälla alla arbetstagare men inte några andra än arbetstagare. Lagen bör bara gälla larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. I gränsöverskridande situationer bör lagen gälla om svensk rätt enligt sedvanliga lagvalsregler är tillämplig på anställ- ningsförhållandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Endast arbetstagare men alla arbetstagare bör omfattas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Lagen om stärkt skydd ska bara gälla arbetstagare. Lagen ska omfatta alla arbetstagare i offentlig eller privat anställning, oavsett anställningsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Uppdragets omfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft41"&gt;En första fråga att ta ställning till är vilka som bör omfattas av ett förstärkt skydd för visselblåsare. Enligt utredningens direktiv omfattar uppdraget arbetstagares möjligheter att slå larm. Såväl tillsvidare- anställda arbetstagare som arbetstagare med tidsbegränsade anställ- ningar omfattas av uppdraget. Förslagen ska så långt som möjligt vara generellt utformade och tillämpliga på hela arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Som utgångspunkt är uppdraget begränsat till arbetstagares möjligheter att slå larm, även om det också, enligt direktiven, står utredaren fritt att överväga om och i vilken mån andra person- kategorier som deltar i arbetsgivarens verksamhet på ett liknande sätt som arbetstagare bör omfattas av skyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft19"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331211x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Internationell och utländsk rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;Enligt flera internationella rättsakter som rör bekämpning av korruption ska regler om skydd för dem som slår larm om korruption gälla personer i både offentlig och privat anställning.&lt;SPAN class="ft49"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Enligt Europarådets rekommendation om skydd för vissel- blåsare bör regelverket omfatta alla som arbetar inom såväl offentlig som privat sektor, oavsett anställningsförhållandets karaktär. Dessutom bör personer skyddas även efter anställningen upphört och, om möjligt, under rekryteringsprocessen.&lt;SPAN class="ft49"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Enligt de förklarande kommentarerna till rekommendationen bör medlems- staterna också överväga att utöka skyddet till t.ex. konsulter och underentreprenörer.&lt;SPAN class="ft49"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Enligt brittisk och norsk rätt gäller skyddsregleringen för arbetstagare i offentlig och privat anställning. I brittisk rätt görs dock undantag för vissa arbetstagare, t.ex. parlamentsanställda samt anställda i underrättelsetjänst eller militärtjänst.&lt;SPAN class="ft49"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Arbetstagare inom såväl offentlig som privat sektor bör omfattas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft10"&gt;Som nämnts har arbetstagare inom privat respektive offentlig sektor i dag olika möjligheter att slå larm om missförhållanden med skydd mot repressalier. Detta sammanhänger främst med att arbetstagare inom offentlig sektor genom grundlagarna skyddas mot repressalier från den offentlige arbetsgivaren om de utnyttjar sin yttrandefrihet. Vidare anses offentliganställda ha en längre gående kritikrätt än privatanställda arbetstagare.&lt;SPAN class="ft49"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Inom privat sektor har arbetsgivare särskilda intressen av lojalitet, skydd av goodwill och företagshemligheter samt bevarande av verk- samhetens konkurrenskraft m.m.&lt;SPAN class="ft49"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;FN:s konvention mot korruption, artikel 33, Europarådets civilrättsliga konvention om korruption, artikel 9, Europarådets rekommendation om skydd för visselblåsare och Europarådets parlamentariska församlings resolution om skydd för visselblåsare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Principerna 3 och 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Explanatory memorandum to the recommendation on protecting whistleblowers, princip 3 och 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Se vidare kapitel 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Se vidare kapitel 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Se vidare kapitel 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331212x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td65"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft10"&gt;Mot denna bakgrund skulle det kunna framföras tvivel mot det lämpliga i att reglera skyddet för offentliganställda och privat- anställda arbetstagare i samma regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Enligt utredningens mening bör dock arbetstagare inom såväl offentlig som privat sektor omfattas av samma regler. Det kan givetvis förekomma missförhållanden inom såväl offentlig som privat verksamhet som med hänsyn till allmänintresset bör komma fram eller annars åtgärdas. Från arbetstagarens perspektiv framstår naturligtvis behovet av skydd mot repressalier som lika stort oavsett i vilken verksamhet han eller hon arbetar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft10"&gt;Förslaget ligger också i linje med det uppdrag som lämnats till utredningen och med Sveriges internationella åtaganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft41"&gt;Det är dock viktigt att framhålla att regleringen självfallet inte innebär någon inskränkning i de grundläggande fri- och rättigheterna. Reglerna om meddelarskydd, som framför allt har betydelse för offentliganställda arbetstagare, kvarstår givetvis oförändrade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Inte heller bör det förhållandet att lojalitetsplikten är olika inom offentlig respektive privat sektor vara ett hinder mot en reglering som gäller hela arbetsmarknaden. Arbetsgivarens berättigade intressen av bl.a. lojalitet måste dock beaktas vid utformningen av skyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Vilka som ska anses vara arbetstagare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Med arbetstagare bör avses den som är att betrakta som sådan i enlighet med det civilrättsliga arbetstagarbegrepp som framgår av t.ex. Arbetsdomstolens domar vid tillämpningen av lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Arbetstagarbegreppet betraktas som tvingande. Avtalets rubricering och parternas uppfattning om rätts- förhållandena saknar avgörande betydelse. Det är i stället avtalets reella innebörd som är styrande.&lt;SPAN class="ft49"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft33"&gt;Vissa personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder anses inte vara arbetstagare och bör således inte omfattas av tillämpnings- området.&lt;SPAN class="ft83"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Inte heller den som deltar i praktik eller annan kompetens- höjande verksamhet enligt 4 kap. 4 § socialtjänstlagen (2001:453, SoL) ska i det sammanhanget anses som arbetstagare.&lt;SPAN class="ft83"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se om arbetstagarbegreppet t.ex. SOU 1993:32, s. 215 ff., Lunning och Toijer (2010), s. 18 ff., Källström och Malmberg (2013), s. 25 ff. och AD 2013 nr 92.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se t.ex. 7 § lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;4 kap. 6 § SoL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331213x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Vissa arbetstagare omfattas inte av LAS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;Vissa kategorier arbetstagare har undantagits från tillämpnings- området för LAS. Frågan kan därför ställas om dessa kategorier bör omfattas av en ny lag om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm. Det rör sig om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställ- ningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p615 ft16"&gt;3. arbetstagare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;som är anställda för arbete i arbetsgivarens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td107"&gt;&lt;P class="p616 ft10"&gt;hushåll, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p435 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;arbetstagare som är anställda med särskilt anställningsstöd, i skyddat arbete eller i utvecklingsanställning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft10"&gt;Det kan noteras att samtliga arbetstagare omfattas av t.ex. diskrimineringslagen (2008:567) och därvid skyddas mot vissa former av osaklig särbehandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Arbetstagare med företagsledande ställning bör omfattas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft11"&gt;När det gäller frågan om arbetstagare med företagsledande eller därmed jämförlig ställning bör omfattas av en lag om arbetstagare som slår larm kan det finnas anledning att jämföra med vilka överväganden som gjorts beträffande ett utökat meddelarskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;I det utökade meddelarskyddet för anställda och uppdragstagare i kommunala företag och vissa andra organ görs det undantag för verkställande direktör, vice verkställande direktör, styrelseledamot och styrelsesuppleant i sådana företag.&lt;SPAN class="ft49"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;När frågan om ett utökat meddelarskydd har utretts i andra sammanhang har man också föreslagit att vissa högre befattningshavare ska undantas från ett sådant utökat skydd.&lt;SPAN class="ft49"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft32"&gt;Mot att inkludera arbetstagare med ledande ställning i ett utökat meddelarskydd har följande skäl anförts. Det råder ofta ett särskilt förtroendeförhållande mellan sådana arbetstagare och arbets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;13 kap. 2 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;SOU 1990:12, Ds 2001:9 och SOU 2013:79.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331214x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td65"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p265 ft41"&gt;givaren. För t.ex. styrelseledamöter och verkställande direktörer gäller särskilda regleringar genom bestämmelser i aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om t.ex. skadeståndsskyldighet. De omfattas ofta av tystnadsplikt också på annan grund än anställningsförhållandet. Högre befatt- ningshavare har en sådan ställning att det kan vara svårt att avgöra om vederbörande uttalar sig för egen räkning eller för verksam- hetens räkning. Det är också fråga om ett mindre antal arbetstagare även vid stora företag.&lt;SPAN class="ft76"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft11"&gt;Enligt utredningens mening finns det anledning att göra en annan bedömning när det gäller en lag om stärkt skydd för arbets- tagare som slår larm än vad som gjorts när det gäller ett utökat meddelarskydd. Övervägande skäl talar för att låta en ny lag också omfatta arbetstagare i ledande ställning. Skälen är följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft41"&gt;Det är viktigt att missförhållanden inom verksamheter kommer fram. Det kan mycket väl hända att den arbetstagare som iakttar ett missförhållande befinner sig i en ledande ställning. Sådana arbetstagare kan ha en särskild inblick i verksamheten. Ett förstärkt skydd för dessa grupper kan antas innebära att de blir mer benägna att slå larm. Den starka lojalitetsplikt som sådana arbetstagare har får således ge vika för intresset av att missförhållanden kommer fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Inte heller de associations- och skadeståndsrättsliga aspekterna är enligt utredningen av sådan art att de utesluter att även högre befattningshavare ska omfattas av skyddet. Det bör endast i begränsad utsträckning förekomma att den som gjort ett skyddat larm också ådrar sig skadeståndsskyldighet genom larm- handlingen.&lt;SPAN class="ft49"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft41"&gt;Som nämnts har det tidigare ansetts att högre befattningshavare bör uteslutas från utökat meddelarskydd då de har en sådan ställning att det kan vara svårt att avgöra om de uttalar sig för egen räkning eller för verksamhetens räkning. Liknande resonemang gör sig inte lika starkt gällande här. Det avgörande bör vara att det är en arbetstagare som slår larm. Sker ett uttalande i stället av arbets- givaren, t.ex. ett bolag genom en företrädare för bolaget, bör lagen dock inte vara tillämplig. Huruvida en arbetstagares uttalande ska anses ha gjorts i egenskap av företrädare för arbetsgivaren eller inte får avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se bl.a. SOU 1990:12, Ds 2001:9, SOU 2013:79 och prop. 2005/06:162.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Förhållandet mellan den nya lagen och skadeståndsrätten behandlas mer utförligt i avsnitt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft19"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331215x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft10"&gt;Sammanfattningsvis bör även arbetstagare med högre befattning omfattas av det förstärkta skyddet. Redan här kan nämnas att detta inte bör innebära att dessa arbetstagare också ges ett anställnings- skydd i form av en möjlighet till ogiltigförklaring av ett skiljande från anställningen. De bör dock ges rätt till skadestånd om arbets- givaren vidtagit en repressalie som grundar sig på att de slagit larm.&lt;SPAN class="ft49"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Även övriga arbetstagare som är undantagna från LAS bör omfattas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft41"&gt;Också när det gäller övriga kategorier av arbetstagare som undantagits från LAS bör intresset av att missförhållanden kommer fram få genomslag. Om sådana arbetstagare upptäcker missförhållanden finns det ett allmänintresse av att uppgifterna kommer fram. Det saknas tillräckliga skäl att införa en reglering som tillåter arbetsgivare att mot dessa arbetstagare vidta mer långtgående arbetsrelaterade åtgärder om de slår larm om allvarliga missförhållanden än vad som är tillåtet mot andra arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Det förstärkta skyddet bör således även omfatta arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj, arbetstagare som är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll och arbetstagare som är anställda med särskilt anställningsstöd, i skyddat arbete eller i utvecklings- anställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Liksom vad gäller arbetstagare med ledande ställning innebär det förstärkta skyddet inte att dessa arbetstagare får möjlighet till ogiltigförklaring av ett skiljande från anställningen utan endast en möjlighet till skadestånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Andra än arbetstagare bör inte omfattas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft33"&gt;Även om uppdraget som utgångspunkt är begränsat till arbets- tagares möjligheter att slå larm, står det enligt direktiven utred- ningen fritt att överväga om och i vilken mån andra person- kategorier som deltar i en arbetsgivares verksamhet på ett liknande sätt som arbetstagare bör omfattas av skyddet. Det kan givetvis finnas fall där även andra, t.ex. inhyrda arbetstagare och uppdrags-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Se nedan avsnitt 16.1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td65"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p376 ft41"&gt;tagare, iakttar missförhållanden i den verksamhet där de är verk- samma. Det kan även i sådana fall finnas ett allmänintresse av att uppgifterna kommer fram och åtgärdas. Sådana personer som på annat sätt deltar i verksamheten kan naturligtvis anses vara skydds- värda på ett liknande sätt som arbetstagare vid visselblåsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Eftersom alla arbetstagare bör omfattas inkluderar detta även inhyrda arbetstagare i förhållande till sin arbetsgivare, bemannings- bolaget. Om bara arbetstagare omfattas gäller dock skyddet inte de inhyrda arbetstagarna i förhållande till den inhyrande kunden. En sådan ordning är inte oproblematisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft41"&gt;Inhyrda arbetstagare kan sägas ha ett lika stort behov av skydd vid visselblåsning som arbetstagare i inhyrarens verksamhet. Inhyrda arbetstagare har i flera avseenden en svagare ställning i förhållande till kundföretaget än vad kundföretagets arbetstagare har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Det kan t.ex. hända att inhyraren säger upp avtalet med bemanningsföretaget på grund av att den inhyrda arbetstagaren slagit larm och att arbetsuppgifterna därmed försvinner. Visselblåsaren kan då komma att bli uppsagd på grund av arbetsbrist från bemannings- företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Det kan också vara så att den inhyrda arbetstagaren slår larm om missförhållanden i inhyrarens verksamhet och drabbas av t.ex. trakasserier och liknande från inhyrarens sida. Eftersom det inte råder något anställningsförhållande mellan den inhyrda arbets- tagaren och inhyraren skulle inte något stärkt skydd föreligga i den situationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft41"&gt;Det skulle kunna anföras att det förhållandet att inhyrda arbets- tagare inte skyddas i förhållande till den inhyrande kunden ger vissa verksamheter ett särskilt incitament att anlita inhyrd arbetskraft i stället för att anställa personal. Detta skulle kunna innebära att förutsättningarna för att missförhållanden i dessa verksamheter kommer fram inte förstärks på ett sätt som vore önskvärt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Ett sätt att stärka skyddet för inhyrda arbetstagare vore att utöka regleringens tillämpningsområde på så sätt att arbetstagare skyddas även för larm om missförhållanden i ett kundföretags verksamhet. Man skulle också kunna tänka sig en reglering som innebär att inhyrda arbetstagare jämställs med arbetstagare i inhyrarens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Enligt utredningens mening bör dock inte lagens tillämpnings- område utvidgas på ett sådant sätt. Skälen till det är följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Uppdraget är enligt kommittédirektivet som utgångspunkt begränsat till arbetstagares möjligheter att slå larm, även om ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft19"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;stärkt skydd för andra personkategorier också kan övervägas. Utredningen uppfattar uppdraget så att det i första hand ska vara fråga om en arbetsrättslig skyddslagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Det finns inte något anställningsförhållande mellan den inhyrande verksamheten och den inhyrda arbetstagaren. Ett förstärkt skydd kan därför inte uppnås genom en rent arbetsrättslig lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;En reglering som omfattar även andra än arbetstagare måste vara av en delvis annan karaktär än en rent arbetsrättslig lagstiftning, som kan ta sin utgångspunkt i de ömsesidiga förpliktelser som finns i ett anställningsförhållande. De lojalitetsplikter som följer av ett anställningsförhållande finns inte mellan en inhyrande verksamhet och en inhyrd arbetstagare. En reglering som jämställer inhyrda arbetstagare med arbetstagare i inhyrarens verksamhet skulle riskera att bli mer komplicerad och svårtillämpad än en reglering som endast gäller arbetstagare. En sådan reglering kan också ingripa i avtalsförhållandet mellan den uthyrande och den inhyrande parten i bemanningsförhållandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft11"&gt;En reglering som jämställer inhyrda arbetstagare med arbets- tagare i inhyrarens verksamhet reser vidare frågan varför gränsen ska dras just vid inhyrda arbetstagare och om inte i sådant fall även andra personkategorier bör inkluderas. Det kan handla om uppdragstagare, liksom om anställda hos entreprenörer eller underentreprenörer som en arbetsgivare anlitar. Givetvis kan även sådana personer iaktta missförhållanden där de är verksamma. Även t.ex. elever, patienter och kunder kan iaktta missförhållanden i en verksamhet som de besöker. Att utöka skyddet till dessa kategorier skulle givetvis innebära en långtgående avvikelse från en rent arbetsrättslig lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;Ju fler personkategorier som inkluderas i lagens tillämpnings- område desto mer närmar man sig en reglering som ger var och en skydd vid larm om missförhållanden i en verksamhet och ett motsvarande förbud för verksamheten att vidta åtgärder mot de som slår larm. Därmed närmar man sig även en utvidgning av grundlagarnas regler om meddelarfrihet och repressalieförbud till att gälla också mellan enskilda. Frågan har då allt mindre arbets- rättslig och allt mer offentligrättslig anknytning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft33"&gt;Utredningen föreslår mot denna bakgrund en rent arbetsrättslig reglering som avgränsar sig till förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det kan dock finnas skäl att senare utvärdera lagstift-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft19"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331218x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td65"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p624 ft10"&gt;ningen och då överväga om en utvidgning av tillämpningsområdet till att även omfatta andra grupper bör ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Alla typer av arbetsgivare bör omfattas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Alla arbetsgivare ska omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;Som nämnts bör arbetstagare i såväl privat som offentlig sektor omfattas av ett förstärkt skydd för arbetstagare som slår larm. Det är viktigt att missförhållanden avslöjas oavsett om de framkommer inom privat eller offentlig sektor. Det bör inte heller spela någon roll hur verksamheten är finansierad eller om den innehåller inslag av myndighetsutövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft41"&gt;En särskild fråga är om det bör göras undantag för vissa typer av verksamheter, där det i stor utsträckning hanteras särskilt känslig information som rör t.ex. rikets säkerhet. Enligt utredningens mening bör sådan verksamhet inte undantas tillämpningsområdet. Det kan beträffande sådan verksamhet finnas samma behov av avslöjanden som när det gäller annan verksamhet. Däremot bör lagen inte vara tillämplig i fall då arbetstagaren genom ett larm begår en brottslig gärning, vilket behandlas närmare i kapitel 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Sammanfattningsvis bör alla arbetsgivare omfattas av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Lagen bör gälla larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Lagen ska gälla larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Vad som avses med att ”slå larm”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft12"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft32"&gt;Som en grundläggande förutsättning för att lagen ska vara tillämplig bör gälla att arbetstagaren kan anses ”slå larm”. Att ”slå larm” bör innebära något annat än att endast i förbigående nämna något förhållande för någon annan. I själva begreppet att slå larm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft19"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331219x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft11"&gt;bör ligga en avsikt att uppmärksamma någon på något förhållande som kan uppfattas som ett missförhållande. Därtill synes begreppet i det allmänna språkbruket ha en innebörd som antyder ett aktivt och medvetet handlande. Därför framstår det också som naturligt att begreppet bör innefatta ett krav på en avsikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Det bör understrykas att det här endast handlar om avsikten att slå larm, och att den avsikten ska skiljas från arbetstagarens motiv till att slå larm. Vid prövningen av om någon ”slagit larm” har det således inte någon betydelse om syftet med larmet var att komma till rätta med missförhållanden, att skada arbetsgivaren eller en kombination av båda dessa syften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft10"&gt;Med att slå larm bör avses såväl att arbetstagaren påtalar missför- hållanden internt som att arbetstagaren påtalar missförhållandena externt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Arbetstagare som nämner allvarliga missförhållanden på ett sätt som inte faller under begreppet ”slå larm” bör inte åtnjuta det stärkta skyddet. Detta innebär dock givetvis inte i sig att arbets- givaren därmed har rätt att vidta repressalier mot arbetstagaren. Arbetstagaren kan vara skyddad på andra grunder.&lt;SPAN class="ft49"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Huruvida ett påtalande av missförhållanden utgör ett larm eller inte får avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft12"&gt;Påtalanden av missförhållanden som ligger längre tillbaka i tiden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;En särskild fråga är om begreppet slå larm bör utesluta påtalanden av förhållanden som ligger längre tillbaka i tiden och endast avse pågående situationer av något slag, t.ex. akuta situationer som innebär en fara som snabbt måste avhjälpas. Frågan gäller således om det i begreppet slå larm bör ingå en tidsaspekt av något slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft32"&gt;I många fall dröjer en visselblåsare med att påtala ett missför- hållande som personen har iakttagit. Detta beror ofta på helt naturliga och legitima orsaker. Det kan vara så att arbetstagaren först efter ett avslutat skeende får reda på vad som har hänt. Arbetstagaren kan behöva fundera noga på hur denne ska agera. Ska personen påtala de upplevda missförhållandena, tiga eller lämna anställningen? Det ligger i sakens natur att detta kan vara svåra beslut som tar tid att fatta. Det kan också vara så att arbetstagaren tar på sig själv att utreda vad som faktiskt har hänt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Se avsnitt 12.2.2 och kapitel 18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331220x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td65"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Vidare kan arbetstagaren välja att under en tid avvakta för att se om arbetsgivaren självmant åtgärdar missförhållandet. Arbetstagaren kanske väljer att påtala missförhållandet när arbetsgivaren inte har vidtagit erforderliga åtgärder inom rimlig tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;I de nämnda situationerna kan det ofta ligga nära till hands att anse att arbetstagaren ”slår larm”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;I andra situationer kan det dock framstå som mindre naturligt att betrakta ett påtalande av äldre missförhållanden i verksamheten som ett ”larm”. Ett exempel är om det rör missförhållanden som ligger väldigt långt tillbaka i tiden, kanske ett flertal decennier, och som i dag närmast har ett historiskt intresse. Enligt utredningens mening kan det i sådana fall knappast vara fråga om att arbets- tagaren ”slår larm”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft12"&gt;Upprepade påtalanden av samma missförhållande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;En annan fråga är om flera upprepade påtalanden av samma förhållande bör rymmas inom begreppet ”slå larm”. Man kan t.ex. tänka sig att arbetstagaren påtalar missförhållanden för arbets- givaren många upprepade gånger under en kortare tid. Enligt utredningens mening bör dock även upprepade påtalanden kunna utgöra ”larm” i lagens mening eftersom det i många fall kan vara motiverat att arbetstagaren påtalar ett missförhållande upprepade gånger, t.ex. om arbetsgivaren inte vidtar erforderliga åtgärder med anledning av larmet.&lt;SPAN class="ft49"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft41"&gt;Så kan också vara fallet när arbetstagaren vänder sig externt flera gånger om samma missförhållanden, kanske till olika mottagare. Arbetstagaren kan ha anledning att slå larm externt upprepade gånger därför att arbetsgivaren inte vidtagit erforderliga åtgärder för att avhjälpa det påtalade missförhållandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Ju fler gånger arbetstagaren påtalar samma missförhållande desto mer uttunnat blir dock larmmomentet. I något skede kan larmmomentet vara så uttunnat att det knappast längre kan anses vara fråga om ett larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Jfr avsnitt 14.7.7, där situationen behandlas att arbetstagaren slår larm så frekvent att arbetstagaren t.ex. inte kan fullgöra sina arbetsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft19"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331221x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;Påtalanden som arbetstagaren uppenbarligen inser är oriktiga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;För att ett påtalande av allvarliga missförhållanden ska anses utgöra ett larm bör det som utgångspunkt inte ställas några särskilda krav på att det förhållande larmet avser verkligen har hänt eller att arbetstagaren har något särskilt kunskapsunderlag i det avseendet.&lt;SPAN class="ft49"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;I ytterlighetsfall kan det dock vara så att arbetstagarens påtalande av missförhållanden inte kan anses falla under begreppet ”slå larm” om arbetstagaren uppenbarligen inser att sakförhållandena som påtalas är oriktiga.&lt;SPAN class="ft49"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Någon avsikt att slå larm kan då inte anses föreligga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Vad som avses med allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Utredningens överväganden och förslag om vilka missförhållanden som bör omfattas behandlas i avsnitt 14.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Till arbetsgivarens verksamhet bör till att börja med räknas åtgärder som vidtas efter beslut av personer inom verksamheten. Även brott och andra oegentligheter som utförs av enstaka funktionärer inom verksamheten bör i allmänhet räknas som förhållanden i verksamheten. Ageranden som helt saknar samband med verksamheten bör dock falla utanför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;13.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Lagens tillämplighet i gränsöverskridande situationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Lagen ska vara tillämplig på anställningsförhållanden som svensk rätt är tillämplig på enligt sedvanliga principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft121"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Att det för stärkt skydd vid externa larm bör krävas att arbetstagaren har fog för uppfattningen att de sakförhållanden som larmet avser är riktiga behandlas i avsnitt 14.6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Ett falskt utpekande av annan kan utgöra brottet förtal. I kapitel 15 behandlas utredningens förslag om undantag från stärkt skydd vid brott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft19"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331222x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td65"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Det kan förekomma gränsöverskridande situationer när en arbets- tagare slår larm om missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Det kan t.ex. vara så att arbetstagaren är anställd hos ett utländskt företag men arbetar i Sverige eller är anställd hos ett svenskt företag men arbetar utomlands, mer eller mindre tillfälligt. Det kan förekomma att arbetstagare iakttar allvarliga missförhållanden som skett utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Lagens tillämplighet i gränsöverskridande situationer bör följa samma principer som gäller för annan arbetsrättslig lagstiftning, t.ex. lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Enligt traditionella principer innebär det att en helhetsbedömning får göras av arbetsförhållandets anknytning till Sverige. Utgångs- punkten bör vara att lagen blir tillämplig på varje arbetsplats med dominerande anknytning till Sverige eller svenska förhållanden. Som regel gäller detta om arbetet mera stadigvarande är förlagt till Sverige eller, beträffande arbete som utförs i annat land, om både arbetsgivare och arbetstagare är svenska rättssubjekt. Därvid bör beaktas att svenskt företags dotterföretag i utlandet normalt inte är svenskt rättssubjekt.&lt;SPAN class="ft49"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft41"&gt;Under senare år har den arbetsrättsliga lagstiftningens internationella tillämpning också kommit att regleras på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Enligt den s.k. Rom &lt;NOBR&gt;I-förordningen&lt;/NOBR&gt; gäller som huvudregel när parterna inte har valt en lag som ska vara tillämplig på ett individuellt anställningsavtal, att avtalet ska vara underkastat lagen i det land där den anställde vanligtvis utför sitt arbete. Om något lands lag inte kan fastställas genom den regeln ska avtalet vara underkastat lagen i det land där det företag som har anställt arbetstagaren är beläget. Om det framgår av de samlade omständigheterna att avtalet har närmare anknytning till ett annat land ska lagen i detta land tillämpas.&lt;SPAN class="ft76"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Prop. 1975/76:105, bilaga 1, s. 327 och prop. 1973:129 s. 229 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I). Se vidare t.ex. Holke och Olauson (2012), s. 23 ff. och Bergqvist m.fl. (1997), s. 75 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331223x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Allvarliga missförhållanden som skett utomlands&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;En särskild fråga är om lagen bör vara tillämplig när larmet avser allvarliga missförhållanden som skett utomlands. Det bör enligt utredningens mening inte spela någon roll var de förhållanden som larmet avser har skett. Det avgörande bör i stället vara att det rör sig om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet och att anställningsförhållandet, enligt sedvanliga principer, är under- kastat svensk lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;13.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Utstationerade arbetstagare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft10"&gt;Utstationeringsdirektivet behandlar process- och privaträttsliga frågor för arbetstagare som utstationeras av sin arbetsgivare för att arbeta i ett annat medlemsland.&lt;SPAN class="ft49"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Enligt artikel 3.1 i direktivet ska medlemsstaterna se till att utstationerade arbetstagare inom vissa områden omfattas av värd- landets lagbestämmelser, nämligen vad gäller längsta arbetstid och kortaste vilotid, minsta antal betalda semesterdagar per år, minimi- lön, villkor för att ställa arbetstagare till förfogande, säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen, skyddsåtgärder med hänsyn till arbets- och anställningsvillkor för gravida kvinnor och kvinnor som nyligen fött barn samt för barn och unga, samt lika behandling av kvinnor och män och andra bestämmelser om &lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; behandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Enligt lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare ska arbetsgivare i enlighet härmed, oavsett vilken lag som annars gäller för anställningsförhållandet, tillämpa vissa bestämmelser för till Sverige utstationerade arbetstagare, bl.a. arbetsmiljölagen samt vissa bestämmelser i diskrimineringslagen, föräldraledighetslagen (1995:584) och lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Ett stärkt skydd för arbetstagare som slår larm ryms inte inom den s.k. hårda kärnan enligt utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft32"&gt;Enligt direktivets artikel 3.10 får medlemsstaterna förvisso kräva att utländska företag ska följa landets regler på andra områden än&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft19"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td65"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;de som hör till den hårda kärnan, om bestämmelserna rör s.k. ordre public. Det saknas enligt utredningens mening anledning att utnyttja den möjligheten i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Utstationeringslagen bör därför inte ändras på så sätt att en lag som stärkt skydd för arbetstagare som slår larm ska tillämpas på till Sverige utstationerade arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft19"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331225x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p54 ft13"&gt;14 Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft11"&gt;I detta kapitel redogörs för överväganden och förslag vad gäller hur det stärkta skyddet för arbetstagare som slår larm bör se ut. Redogörelsen berör enligt vilka kanaler larm ska ske, vilka för- hållanden larm ska avse och vilket kunskapsunderlag arbetstagaren ska ha. Vidare behandlas frågan om vilka av arbetsgivarens åtgärder som arbetstagaren bör skyddas mot och vilket orsakssamband som bör krävas mellan larmet och åtgärden. Slutligen behandlas i detta kapitel betydelsen av att arbetstagaren har en lagreglerad skyldighet att rapportera missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft10"&gt;Förslaget innebär ett stärkt skydd och förenklat regelverk i vissa fall av visselblåsning och innebär inte någon begränsning av det skydd arbetstagare kan ha enligt annan rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;En förenklad reglering – olika regler för interna respektive externa larm&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Regleringen bör innebära en förenkling och ett förtydligande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Regleringen bör innebära en förenkling och ett förtydligande i förhållande till dagens regelverk. Prövningen bör ske utifrån ett mindre antal kriterier än vad som gäller i dag. Regleringen bör inte innebära en kodifiering av den helhets- bedömning som i dag ska göras enligt gällande rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft10"&gt;En utgångspunkt bör vara att reglerna om skydd för arbetstagare som slår larm ska förtydligas och förenklas i förhållande till dagens regelverk. En central del i utredningens uppdrag är att föreslå åtgärder som syftar till att skapa ett tydligare regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft19"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331226x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft10"&gt;En arbetstagare som överväger att slå larm måste i vissa fall beakta bestämmelser på flera olika rättsområden för att kunna bedöma vilket skydd han eller hon skulle ha vid ett larm. Innehållet i gällande rätt kan uppfattas som svåröverskådligt och komplext. Ett tydligare och enklare regelverk skulle förenkla både för arbets- tagare och arbetsgivare. Ett enklare och tydligare regelverk kan också bidra till en mer förutsebar rättstillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft41"&gt;Frågan om skydd för en arbetstagare som drabbats av en repressalie, t.ex. blivit uppsagd, på grund av att arbetstagaren slagit larm om missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet avgörs ofta enligt gällande rätt av om arbetstagaren har överskridit sin kritik- rätt. Som redogjorts för görs den prövningen, i vart fall inom privat sektor, genom en helhetsbedömning av ett flertal omständigheter. Därvid beaktas bl.a. arbetstagarens ställning och uppdrag, miss- förhållandenas allvar, arbetstagarens kunskapsunderlag, arbets- tagarens motiv, den skada som larmet orsakat arbetsgivaren, vilken samverkan som förevarit mellan arbetstagare och arbetsgivare samt vem som arbetstagaren vänt sig till.&lt;SPAN class="ft76"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft10"&gt;Gällande rätt innebär således i många fall att en rad olika omständigheter ska vägas mot varandra. Det kan ofta vara svårt att förutse vad resultatet av en sådan helhetsbedömning skulle bli i ett enskilt fall, både för arbetstagare och arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft41"&gt;Ett sätt att reglera arbetstagares skydd vid larm vore att kodifiera en sådan helhetsbedömning. I den norska lagstiftningen har man valt en sådan väg. Enligt norsk rätt ska larmet ske på ett försvarligt sätt, vilket kan sägas vara en kodifiering av arbetstagares lojalitetsplikt enligt norsk rätt.&lt;SPAN class="ft76"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;En sådan kodifieringsmodell måste av nödvändighet vara mycket allmänt hållen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft41"&gt;Som nämnts bör en utgångspunkt vara att reglerna om skydd för arbetstagare som slår larm ska förtydligas och förenklas. Därigenom kan det bli mer förutsebart vilket skydd en arbetstagare skulle ha i ett enskilt fall. Enligt utredningen innebär en kodifiering av gällande rättsläge inte någon egentlig förenkling av regelverket. Målsättningen bör i stället vara att begränsa antalet kriterier som ska prövas. Det får antas vara enklare för arbetstagare och arbets- givare att förutse hur en viss situation ska bedömas om skyddet är beroende av att ett mindre antal kriterier är uppfyllda än om en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Se vidare avsnitt 4.6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Ot. prp. nr. 84 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2005-2006),&lt;/NOBR&gt; s. 38 f. Jfr avsnitt 6.1.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft10"&gt;avvägning måste göras av samtliga omständigheter i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;En prövning som utgår från ett mindre antal kriterier förutsätter att kraven för att dessa kriterier ska vara uppfyllda läggs på en sådan nivå att såväl arbetstagarens som arbetsgivarens intressen skyddas på ett rimligt sätt. Frågan är därmed utifrån vilka kriterier bedömningen ska göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Enligt gällande rätt torde helhetsbedömningen ofta utfalla till arbetstagarens fördel om en arbetstagare som slagit larm externt har viss kvalificerad kännedom om missförhållandena, det rör missförhållanden av viss allvarlighetsgrad och arbetstagaren först försökt påtala missförhållandena internt. Det finns i sådana fall starka skäl för att uppgifterna ska komma fram. Om arbetstagaren försökt slå larm internt först kan agerandet också sägas uppfylla grundläggande krav på lojalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft41"&gt;Inom ramen för en reglering som vid externa larm förutsätter att dessa kriterier är uppfyllda skulle man således i många fall inte behöva pröva de övriga moment som enligt gällande rätt ska prövas vid en helhetsbedömning, bl.a. vilket motiv arbetstagaren haft med larmet eller om larmet orsakat arbetsgivaren skada. Därmed kan i stället prövningen fokuseras till ett mindre antal kriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft41"&gt;Saken kan också uttryckas på följande sätt. Om prövningen utgår från ett mindre antal kriterier och kraven för att dessa kriterier ska vara uppfyllda läggs på en tillräckligt hög nivå beaktas därigenom även de andra momenten i helhetsbedömningen i erforderlig grad, utan att man behöver pröva dem särskilt i varje enskilt fall. Regleringen innebär således att en viktning av de olika momenten i helhets- bedömningen redan har gjorts. I de fall då de högre kraven enligt de utvalda kriterierna är uppfyllda skulle i allmänhet också en helhetsbedömning utfalla till arbetstagarens fördel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Enligt utredningens mening talar därför starka skäl för att begränsa prövningen vid externa larm till att avse förhållandenas allvarlighetsgrad, arbetstagarens kunskapsunderlag och frågan om arbetstagaren först försökt påtala missförhållandena internt. Det är viktigt att man viktar dessa kriterier på ett sådant sätt att också arbetsgivarens legitima intressen tillgodoses. Således bör relativt höga krav ställas i dessa avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;Enligt utredningen bör en reglering om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm utgå från en sådan modell som här skisserats. En sådan modell bör innebära en förenkling och ett förtydligande i förhållande till gällande regler och samtidigt beakta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft19"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331228x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;även arbetsgivarens legitima intressen, t.ex. av lojalitet från arbets- tagarens sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Det som nu sagts gäller externa larm. Vid interna larm kan prövningen göras än mer förenklad än vid externa larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Det kan noteras att den helhetsbedömning som berörts ovan tillämpas inom den privata sektorn och att arbetstagare inom offentlig sektor anses ha en längre gående kritikrätt, eftersom de skyddas av grundlagarna även i förhållande till sin arbetsgivare. Det är givet att nya regler om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm inte kan begränsa det skyddet som grundlagarna ger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft33"&gt;För att kunna uppnå en gemensam reglering för såväl privat som offentlig sektor bör dock de skisserade högre kraven när det gäller kunskapsunderlag, förhållandenas allvarlighetsgrad och frågan om arbetstagaren först försökt slå larm internt ställas beträffande samtliga arbetstagare. Regleringen måste då innebära ett ”stärkt skydd” i betydelsen att det gäller utöver det skydd som kan gälla enligt annan rätt och inte heller kan begränsa det skyddet.&lt;SPAN class="ft83"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Reglerna i korthet för interna respektive externa larm&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Det ska gälla olika regleringar för interna respektive externa larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft10"&gt;Som gemensamt krav för stärkt skydd vid interna och externa larm ska gälla att fråga är om larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft10"&gt;Vid externa larm ska det därutöver som huvudregel krävas att arbetstagaren först har slagit larm internt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft33"&gt;Vid externa larm ska det också ställas krav på arbetstagarens kunskapsunderlag beträffande uppgifternas riktighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft32"&gt;Som framkommit finner utredningen att övervägande skäl talar för att begränsa prövningen vid externa larm till att avse ett mindre antal kriterier. En sådan ordning får antas vara mer förutsebar för arbetsgivare och arbetstagare än att arbetstagarens skyddsnivå ska avgöras genom en helhetsbedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Se avsnitt 12.2.2 och kapitel 18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331229x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft10"&gt;Kraven för stärkt skydd bör vid externa larm vara att larmet avser allvarliga missförhållanden, att arbetstagaren som huvudregel först ska ha slagit larm internt och att arbetstagaren ska ha visst kunskapsunderlag beträffande uppgifternas riktighet. Genom att dessa tre kriterier viktas på ett sådant sätt att relativt höga krav ställs på arbetstagaren behöver några andra moment inte prövas. Om dessa kriterier är uppfyllda överensstämmer arbetstagarens agerande i allmänhet med grundläggande krav på lojalitet och försvarlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Vid interna larm bör prövningen kunna göras ännu mer förenklad. Sådana larm torde i allmänhet leda till mindre skada för arbetsgivaren, även om larmen senare visar sig vara felaktiga. Det bör därför i dessa fall inte ställas några särskilda krav på arbets- tagarens kunskapsunderlag. Även för interna larm bör det dock krävas att larmet avser allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Som utvecklas i avsnitt 14.3 bör samma regler gälla för larm till arbetstagarorganisation som för interna larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Utredningens närmare överväganden i dessa delar behandlas i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Allvarliga missförhållanden – vid både interna och externa larm&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Stärkt skydd enligt lagen ska gälla larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Detta ska gälla både vid interna och vid externa larm. Med allvarliga miss- förhållanden ska avses förhållanden som skäligen kan misstänkas avse brott, på vilket fängelse kan följa, eller därmed jämförliga missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Den kanske viktigaste frågan vid utformning av en reglering om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm är vilka förhållanden som arbetstagaren ska kunna slå larm om och åtnjuta det stärkta skyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft33"&gt;Det bör inledningsvis understrykas att det som behandlas i detta avsnitt endast handlar om vilka förhållanden ett larm ska avse för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft19"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331230x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft32"&gt;det stärkta skyddet ska kunna inträda. Det handlar således endast om vilka påståenden arbetstagaren gör om att vissa förhållanden föreligger och alltså inte om huruvida de förhållanden som larmet avser faktiskt föreligger, om uppgifterna är riktiga, eller vilket kunskapsunderlag arbetstagaren har om uppgifternas riktighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft10"&gt;Arbetsdomstolen har i flera mål om skiljande från anställningen prövat frågan om vilka förhållanden en arbetstagare får slå larm om inom ramen för arbetstagarens kritikrätt. Ju allvarligare miss- förhållanden det är fråga om, desto större frihet har arbetstagaren att slå larm. Även en högre grad av allmänintresse talar för att arbetstagaren ska kunna få skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft10"&gt;Den som genom ett larm avslöjar företagshemligheter riskerar att ställas till svars enligt lagen (1990:409) om skydd för företags- hemligheter (FHL). Uppgifter om att brott har begåtts eller att det förekommit viss annan helt oacceptabel verksamhet anses dock inte utgöra företagshemligheter över huvud taget. Det betraktas vidare inte som något obehörigt angrepp på företagshemligheter att någon, för offentliggörande eller inför en myndighet eller annat behörigt organ, avslöjar något som skäligen kan misstänkas utgöra brott på vilket fängelse kan följa eller som kan anses utgöra annat allvarligt missförhållande i näringsidkarens rörelse.&lt;SPAN class="ft49"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft41"&gt;När uppgiftslämnandet sker av en offentliganställd till en sådan mottagare som skyddas i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrande- frihetsgrundlagen (YGL) innebär meddelarskyddet att arbetstagaren i princip är skyddad mot repressalier från arbetsgivaren oavsett vilka förhållanden larmet avser. Ett repressalieförbud anses också följa av stadgandet om yttrandefrihet i regeringsformen (RF), dvs. även vid larm som görs till andra mottagare än de som avses i TF och YGL.&lt;SPAN class="ft76"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft32"&gt;Genom de lagstadgade rapporteringsskyldigheterna i lex Sarah och lex Maria regleras hur olika missförhållanden ska behandlas. Patientsäkerhetslagen (2010:659) innehåller också definitioner av begreppen vårdskada och allvarlig vårdskada.&lt;SPAN class="ft82"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd och gett ut en handbok om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Se 1 och 2 §§ FHL och Fahlbeck (2013), s. 385. Se vidare avsnitt 4.7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Se vidare avsnitt 4.1.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;1 kap. 5 § patientsäkerhetslagen (2010:659).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331231x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p656 ft10"&gt;lex Sarah som ger exempel på sådana missförhållanden som ska rapporteras. Med rapporteringspliktiga missförhållanden avses enligt Socialstyrelsens föreskrifter handlingar och försummelser som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa.&lt;SPAN class="ft49"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Internationella åtaganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft11"&gt;Enligt Europadomstolens&lt;SPAN class="ft63"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;praxis är allmänintresset som nämnts ett viktigt kriterium vid bedömningen av om en arbetstagare som slagit larm bör vara skyddad. Utrymmet att inskränka avslöjanden av information som behövs för en upplyst politisk debatt eller fackliga angelägenheter är begränsat. Konstnärliga och kommersiella yttranden skyddas dock inte lika starkt. Allmänintresset anses av domstolen vara stort när det gäller bl.a. vanvård, polisbrutalitet, politikers försök att påverka rättsutredningar, grym och oetisk djurhållning, oetiska anställningsförhållanden, skogsskövling samt utnyttjande av barn och deras föräldrar genom aggressiv marknads- föring av ohälsosam mat.&lt;SPAN class="ft63"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft41"&gt;Europarådets rekommendation om skydd för visselblåsare innebär att ett nationellt ramverk bör underlätta avslöjanden med allmänt intresse (public interest reports). Det är upp till medlems- staterna att bestämma vad som ska anses ingå i begreppet ”allmänt intresse”, men enligt rekommendationen bör tillämpningsområdet specificeras och inkludera, i vart fall, rapportering och avslöjanden av lagbrott, risker för enskildas hälsa och säkerhet, risker för miljön och kränkningar av de mänskliga rättigheterna.&lt;SPAN class="ft76"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft10"&gt;Enligt Europarådets parlamentariska församlings resolution om skydd för visselblåsare ska de nationella reglerna skydda alla larm om olika typer av lagbrott som påverkar eller hotar liv, hälsa, frihet eller andra legitima intressen som skattebetalare, aktieägare, anställda eller kunder har.&lt;SPAN class="ft49"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;2 kap. 3 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah (SOSFS 2011:5), ändrad genom SOSFS 2013:16. Se vidare avsnitt 4.9.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se vidare avsnitt 5.4.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Princip 1 och 2. Se vidare avsnitt 5.4.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Europarådets parlamentariska församlings resolution om skydd för visselblåsare, stycke&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;6.1.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Se vidare avsnitt 5.4.5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft19"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331232x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Utländsk rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft41"&gt;Enligt norsk rätt har en arbetstagare rätt att slå larm om ”kritikvärdiga förhållanden” i arbetsgivarens verksamhet. Vad som utgör kritik- värdiga förhållanden har inte preciserats i den norska lagen. Enligt de norska förarbetena menas med kritikvärdiga förhållanden inte bara kriminaliserade förhållanden utan också brott mot andra lagstadgade skyldigheter eller förbud, brott mot verksamhetens etiska riktlinjer liksom brott mot allmänna etiska principer som har bred anslutning i samhället. Vad som är ett kritikvärdigt förhållande bör enligt förarbetena tolkas i ljuset av vilket allmänintresse uppgifterna har. Genom kravet på allmänintresse skyddas enligt förarbetena arbets- givaren mot att uppgifter som endast är av internt eller personligt intresse kommer ut, t.ex. interna personkonflikter. Att uppgifter som saknar allmänintresse kommer ut kan skada arbetsmiljön på ett onödigt sätt. I förarbetena anförs dock också att det inte kan uteslutas att också interna eller personliga konflikter kan ha allmänt intresse, beroende på vilka personer och vilken slags verksamhet det är fråga om.&lt;SPAN class="ft76"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft10"&gt;Enligt den brittiska Public Interest Disclosure Act 1998 (PIDA) skyddas arbetstagare som avslöjar någon eller några av följande typer av missförhållanden: 1) brott, 2) underlåtelse att fullgöra en rättslig förpliktelse, 3) fel och försummelser i rättsskipningen (miscarriage of justice), 4) faror mot enskildas hälsa eller säkerhet, 5) miljöskador och 6) undanröjande av uppgifter om att något av de ovanstående missförhållandena föreligger.&lt;SPAN class="ft49"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Det bör krävas att larmet avser allvarliga missförhållanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft33"&gt;Visselblåsning kan innebära att uppgifter om risker i en verksamhet kommer fram och att skador för verksamheten därför kan undvikas. Det är dock också ofrånkomligt att arbetsgivare kan drabbas av vissa skador vid visselblåsning. Även enskilda personers intressen kan skadas vid visselblåsning, t.ex. personer som utpekas som ansvariga för olika former av missförhållanden. För att minska omfattningen av sådana skador bör det i en reglering om skydd för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ot. prp. nr. 84 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2005-2006),&lt;/NOBR&gt; s. 37 och 50. Se vidare avsnitt 6.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se vidare avsnitt 6.2.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331233x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p265 ft11"&gt;visselblåsare ställas krav på vilken typ av missförhållanden larmet ska avse för att skyddet ska inträda. Att värna arbetsgivares och utpekade personers intressen talar således för att ställa vissa krav på missförhållandenas allvar vid överväganden om en reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Ett annat argument för att ett stärkt skydd ska vara begränsat till allvarligare missförhållanden är att arbetsgivarens arbetsled- ningsrätt i annat fall riskerar att urholkas i en omotiverad utsträck- ning. En ordning som innebär att även larm om mindre allvarliga missförhållanden omfattas kan försvåra arbetsgivares ledning av verksamheten genom att arbetstagare får en utökad möjlighet att angripa arbetsledningsbeslut under påstående att beslutet grundar sig på arbetstagarens påtalande av ett mindre allvarligt missförhåll- ande. En sådan ordning skulle kunna öka arbetstagares benägenhet att väcka talan och vara tvistedrivande i en omfattning som enligt utredningens mening inte kan motiveras med arbetstagarens behov av stärkt skydd i sådana situationer. I synnerhet gäller detta om arbetstagare ges en särskild skadeståndsgrund med en bevislättnad för arbetstagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Erfarenheterna från Norge pekar på att en reglering som omfattar även missförhållanden av mindre allvarlig art riskerar att verka tvistedrivande och leda till tvister om sådant som snarare har karaktären av missnöjesyttringar och konflikter mellan arbetstagare än larm om missförhållanden inom verksamheten.&lt;SPAN class="ft63"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Oron för en sådan utveckling till följd av en svensk reglering om skydd för visselblåsare har framhållits av arbetsgivarsidans representanter i denna utrednings referensgrupp. Genom att begränsa det stärkta skyddet till att gälla endast larm om allvarliga missförhållanden bör dessa risker minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;Det skulle visserligen kunna anföras att det i vart fall vid interna larm borde gälla en lägre nivå i fråga om missförhållandenas allvar. Interna larm leder nämligen typiskt sett till mindre skada för arbetsgivaren, även om det handlar om uppgifter som senare visar sig vara felaktiga. Sådana larm torde också i större utsträckning än externa larm anses vara förenliga med lojalitetsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft32"&gt;Det bör dock enligt utredningens mening krävas att larmet rör allvarliga missförhållanden vid alla typer av larm för att det stärkta skyddet ska inträda. För detta talar främst att lägre krav i fråga om missförhållandenas allvar skulle riskera att ha en omotiverat stor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Se avsnitt 6.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331234x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p407 ft11"&gt;tvistedrivande effekt. En ordning där det krävs allvarliga missför- hållanden ligger också i linje med de internationella rättsakterna på området eftersom dessa i huvudsak handlar om allvarliga missför- hållanden som korruption och kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter. En sådan ordning anknyter också till vad som framförts av bl.a. Utredningen om mutor om behovet av att stärka skyddet för arbetstagare som slår larm om korruption och oegentligheter inom företag, myndigheter och andra organisationer.&lt;SPAN class="ft63"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Att det stärkta skyddet förutsätter att larmet rör allvarliga missförhållanden vid både interna och externa larm bidrar också till en enklare och mer sammanhållen reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft10"&gt;Det bör i sammanhanget påpekas att en avgränsning av det stärkta skyddet till allvarliga missförhållanden givetvis inte berövar arbets- tagare den kritikrätt som arbetstagaren har enligt Arbetsdomstolens praxis och den tryck- och yttrandefrihet som följer av grundlagarna och Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft33"&gt;I det följande redogör utredningen för sina överväganden och förslag i fråga om vad som bör avses med allvarliga missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Brott med fängelse i straffskalan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;Brott i brottsbalken och i annan författning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft41"&gt;Enligt utredningens mening bör som en given utgångspunkt förhållanden som avser brott anses utgöra allvarliga missför- hållanden, i vart fall brott av viss svårhetsgrad. En arbetstagare som slår larm om sådana brott bör kunna åtnjuta det stärkta skyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft10"&gt;Såväl brott i brottsbalken som i andra författningar bör inkluderas. Det innebär att stärkt skydd kan inträda vid larm om t.ex. tillgreppsbrott enligt 8 kap., bedrägeribrott enligt 9 kap. samt förskingring, annan trolöshet och mutbrott enligt 10 kap. brotts- balken. Vidare omfattas då brott enligt arbetsmiljölagen (1977:1160), miljöbalken (1998:808), lagen (2005:377) om straff för marknads- missbruk vid handel med finansiella instrument, lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism samt annan specialstraffrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;SOU 2010:38, s. 171.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331235x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;Det bör krävas fängelse i straffskalan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft41"&gt;Det är inte givet att larm om alla slags brott bör omfattas. Det framstår som lämpligt att avgränsa skyddets tillämpningsområde utifrån brottets straffskala. Man skulle kunna tänka sig att inkludera alla brottsliga gärningar, således även brott med endast böter i straffskalan. Andra alternativ är att lägga gränsen vid att straffskalan ska innehålla fängelse, eller fängelse i mer än sex månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Mycket talar enligt utredningens mening för att lägga gränsen vid brott som har fängelse i straffskalan. Det motsvarar vad som gäller enligt 2 § andra stycket FHL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Om gränsen i stället skulle läggas vid fängelse i mer än sex månader skulle larm om flera typer av brott uteslutas från det stärkta skyddet. Exempel på brott som skulle uteslutas är häleri- förseelse, penninghäleriförseelse och ringa bokföringsbrott. Enligt utredningens mening bör även larm om sådana brott omfattas av skyddet. Det kan även beträffande sådana brott finnas ett allmänintresse i att uppgifterna kommer fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Eftersom det räcker med att fängelse ingår i straffskalan behöver det inte framstå som sannolikt att fängelse skulle komma att utdömas vid en eventuell domstolsprocess. Även om resultatet skulle bli en frikännande dom kan kravet vara uppfyllt.&lt;SPAN class="ft49"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft12"&gt;Det bör räcka att larmet rör förhållanden som skäligen kan misstänkas avse brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft41"&gt;Vid bedömningen av om en arbetstagares larm avser ett brott bör det som nämnts inte ha någon betydelse om brottet verkligen har hänt eller vilket kunskapsunderlag arbetstagaren har om detta. Bedömningen bör helt utgå från arbetstagarens påstående i larmet. En annan sak är att det för stärkt skydd vid externa larm bör krävas ett visst kunskapsunderlag, något som behandlas i avsnitt 14.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft32"&gt;Det stärkta skyddet bör till att börja med omfatta situationen att arbetstagaren genom larmet påstår att ett brott verkligen har begåtts. Det bör dock inte ställas krav på att arbetstagaren påstår att det är helt säkert att brott har begåtts. Larmet behöver således inte innehålla ett påstående som med straffprocessuell terminologi skulle innebära att det är styrkt att brott begåtts. I många fall kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Jfr vad som gäller enligt FHL: Fahlbeck (2013), s. 387.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331236x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;en visselblåsare antas uttrycka sig annorlunda. En arbetstagare bör vara skyddad också vid larm om misstänkta brott. Alltför allmänna påståenden som innebär att brott kan ha begåtts bör dock inte anses utgöra larm om brottsliga förfaranden. Det bör därför krävas att larmet i vart fall avser förhållanden som skäligen kan misstänkas avse brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft41"&gt;Att ett förhållande skäligen kan misstänkas avse brott bör här ha motsvarande betydelse som inom straffprocessrätten.&lt;SPAN class="ft76"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;För att en person ska anses vara skäligen misstänkt för ett brott krävs det att det föreligger konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att personen i fråga har begått den gärning som misstanken avser. Frågan om nivån skälig misstanke uppnåtts i ett visst fall är av den arten att den ger ett visst utrymme för olika, var för sig godtagbara, bedömningar.&lt;SPAN class="ft76"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Här är det dock inte fråga om huruvida en viss person kan misstänkas för brott utan om larmet avser förhållanden som skäligen kan misstänkas utgöra brott. Saken kan uttryckas så att larmet i vart fall ska innehålla påståenden om att det finns konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att brott begåtts i arbetsgivarens verksamhet, eller påståenden av motsvarande grad av konkretion och säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft10"&gt;Bedömningen av om de förhållanden arbetstagaren larmar om skäligen kan misstänkas avse brott bör göras utifrån en objektiv måttstock. Det bör således inte ankomma på arbetstagaren att göra den bedömningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Även om uppgifterna i ett larm i ett enskilt fall inte anses nå upp till den nivån att förhållandena skäligen kan misstänkas avse brott, kan arbetstagaren ändå åtnjuta stärkt skydd, om larmet avser andra med brott jämförliga missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Andra med brott jämförliga missförhållanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft32"&gt;Vid sidan av larm om förfaranden som avser brott bör även larm om andra allvarliga missförhållanden skyddas. Det finns åtskilligt vars avslöjande ligger i det allmännas intresse utan att fråga är om ett kriminaliserat förfarande. Så kan t.ex. vara fallet i situationer då&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se bl.a. 23 kap. 2 och 18 §§ rättegångsbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se bl.a. JO 2008/09 s. 92.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331237x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;något objektivt rekvisit i en straffbestämmelse inte är uppfyllt och förfarandet därför inte kan sägas avse brott men det ändå strider mot allmänt vedertagna normer eller kan medföra allvarliga risker för något allmänt intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Arbetsgivarens åtgärd att försöka städa undan bevis eller dölja ett brott eller allvarligt missförhållande bör i sig kunna utgöra ett allvarligt missförhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft41"&gt;Arbetstagares missnöjesyttringar med hur verksamheten bedrivs bör som utgångspunkt inte anses utgöra larm om allvarliga missförhållanden. Detta gäller till exempel om arbetstagaren påtalar oenighet med arbetsgivaren om vilken inriktning verksamheten borde ta. För det fall arbetsgivaren valt en inriktning av verksam- heten som innebär risker för att allvarliga missförhållanden uppstår kan dock givetvis larm om detta omfattas av det stärkta skyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft41"&gt;Konflikter mellan arbetstagare och liknande bör normalt inte anses utgöra allvarliga missförhållanden. Allvarliga samarbetsproblem på arbetsplatsen bör dock kunna utgöra allvarliga missförhållanden, t.ex. om det rör sig om en känslig verksamhet som avser utsatta personer, t.ex. inom sjukvården. Samarbetsproblemen kan då nämligen innebära risker för liv och hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft41"&gt;Vad som ska anses utgöra ett allvarligt missförhållande kan svårligen beskrivas i någon enkel formel. Allvarlighetsgraden bör vara jämförbar med förfaranden som utgör brott med fängelse i straff- skalan. I detta ligger dock inte att det måste vara fråga om förfaranden som borde vara kriminaliserade och ha fängelse i straffskalan men som lagstiftaren av någon anledning underlåtit att kriminalisera. Det bör dock vara fråga om så kvalificerade överträdelser av gällande normer och föreskrifter eller så stora brister i övrigt att missförhållandet objektivt kan betraktas som allvarligt.&lt;SPAN class="ft76"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft41"&gt;Att ett förfarande avkriminaliseras och en avgiftssanktion ersätter straffsanktionen behöver inte påverka uppfattningen rörande allvarlig- hetsgraden av ett sådant förfarande. I sammanhanget kan nämnas att riksdagen beträffande arbetsmiljölagen har beslutat att sanktions- avgifter i stor utsträckning ska ersätta straffsanktioner för att åstad- komma ett effektivare sanktionssystem.&lt;SPAN class="ft76"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft10"&gt;Bedömningen om ett larm avser andra med brott jämförliga missförhållanden bör, liksom vad gäller larm om brottsliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Jfr vad som gäller enligt FHL: bet. 1989/90:LU37, s. 31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Prop. 2012/13:143, bet. 2012/13:AU11 och rskr. 2012/13:284. Ändringarna är avsedda att träda i kraft den 1 juli 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft19"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331238x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft41"&gt;förfaranden, utgå från arbetstagarens påståenden. För att ett larm ska anses avse sådana missförhållanden krävs således inte att förhållandena verkligen inträffat eller att arbetstagaren har visst kunskapsunderlag.&lt;SPAN class="ft76"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;I det följande behandlas vissa kategorier av missförhållanden, som ofta bör kunna vara att betrakta som allvarliga. Vid bedöm- ningen bör hänsyn kunna tas till graden av allmänintresset i att missförhållandet kommer fram och åtgärdas. Därmed bör avses både intresset av att uppgifterna offentliggörs och att missför- hållandena kommer arbetsgivaren eller en myndighet till del och därmed kan avhjälpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft32"&gt;De följande kategorierna är inte avsedda att vara uttömmande utan endast exemplifierande. I många fall torde kategorierna kunna överlappa varandra. Att t.ex. hälsofarliga produkter i strid med marknadsföringslagen (2008:486) eller livsmedelslagstiftningen till- handahålls konsumenterna bör kunna utgöra ett allvarligt miss- förhållande. Förfarandet kan innebära en underlåtenhet att följa gällande föreskrifter, kan medföra allvarliga risker för liv och hälsa och kan också betraktas som gravt oetiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;Kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft33"&gt;Om det i arbetsgivarens verksamhet förekommer kränkningar av enskildas grundläggande fri- och rättigheter bör sådana kränkning- ar ses som allvarliga missförhållanden. Europadomstolens praxis och svenska domstolars tillämpning av 2 kap. RF och yttrandefri- hetsgrundlagarna bör kunna utgöra ledning vid en bedömning av om enskildas grundläggande fri- och rättigheter har kränkts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Underlåtenhet att följa gällande föreskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;Ett allvarligt missförhållande bör kunna bestå i att arbetsgivaren inte följer gällande föreskrifter för verksamheten som meddelats av riksdagen, regeringen eller annan myndighet. Underlåtenhet att följa bindande föreskrifter från EU bör också kunna utgöra allvarliga missförhållanden. Sådana föreskrifter kan t.ex. utgöras av tekniska föreskrifter som anger vilka egenskaper produkterna ska ha och hur de ska märkas för att få säljas. Ett närliggande exempel är föreskrifter om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Jfr dock avsnitt 14.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p383 ft32"&gt;hantering, införsel eller utförsel av kemiska produkter. Ytterligare exempel är föreskrifter om livsmedelshygien eller hygienföreskrifter för hälso- och sjukvården. Varje underlåtelse att följa gällande föreskrifter bör dock inte ses som ett allvarligt missförhållande. En bedömning av allvaret bör därför i det enskilda fallet göras i ljuset av föreskriftens syfte och konsekvensen av underlåtelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft12"&gt;Korruption&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft10"&gt;Att arbetstagare som slår larm om olika former av korruption bör ha ett förstärkt arbetsrättsligt skydd framstår som givet. Detta följer inte minst av Sveriges internationella åtaganden. Korruption är också en samhällsskadlig företeelse som kan vara svår att upptäcka med mindre än att någon med insyn i de korrupta transaktionerna slår larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Eftersom korrupta handlingar i allmänhet är kriminaliserade kan det i och för sig diskuteras om korruption ska vara en egen kategori vid sidan av brottsliga förhållanden. Man kan dock tänka sig fall av vad som kan kallas korrupt beteende som inte faller under det kriminaliserade området men ändå bör utgöra ett allvarligt missförhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft12"&gt;Risker för liv, säkerhet och hälsa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft10"&gt;Det förstärkta skyddet för arbetstagare som slår larm bör omfatta förhållanden som innebär risker för liv, säkerhet och hälsa. Att sådana risker avslöjas ligger i allmänhetens intresse eftersom allmänheten har ett intresse av att skyddas mot och få kännedom om riskerna. Ett avslöjande kan bidra till att riskerna minimeras eller inte alls realiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft41"&gt;Uppgifter om sådana missförhållanden kan avse t.ex. hälsorisker orsakade av livsmedel eller läkemedel. Fråga kan också vara om att arbetstagare inom transportsektorn uppmärksammar brister i transportmedel, t.ex. skador på flygplan eller på tågräls. Sådana skador kan leda till allvarliga personskador och dödsfall om de inte åtgärdas. Det kan också handla om missförhållanden inom vården som påverkar patientsäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft19"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331240x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p206 ft33"&gt;I många fall kan sådana risker förekomma utan att några brottsliga förhållanden föreligger. Ju akutare och allvarligare riskerna är desto allvarligare missförhållanden bör det vara fråga om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;Skador och risker för skador på miljön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft11"&gt;Miljöskador kan skapa risker för enskildas liv och hälsa. Det finns således ett allmänintresse av att sådana missförhållanden kommer fram. Miljön är också en kollektiv nyttighet som allmänheten har ett intresse i. Miljöfarlig verksamhet kan bestå av t.ex. utsläpp i och förorening av mark, vattenområden eller grundvatten.&lt;SPAN class="ft63"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Precis som med risker för liv, säkerhet och hälsa kan en verk- samhet orsaka miljöskador eller innebära risker för sådana skador utan att något brott har begåtts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Ju allvarligare skadorna respektive akutare riskerna är desto allvarligare missförhållande bör det vara fråga om. Helt bagatell- artad inverkan på miljön eller risker för sådan inverkan bör dock inte anses utgöra något allvarligt missförhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Felaktigt eller obehörigt användande av allmänna tillgångar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;Det finns ett uppenbart allmänintresse i information om hur de allmänna tillgångarna förvaltas. Handhas allmänna tillgångar på ett felaktigt eller obehörigt sätt finns det ett stort allmänintresse i att sådana uppgifter kommer fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;I många fall är ett sådant förfarande kriminaliserat men det kan också finnas fall då något brott inte förövats. Om uppgifterna kommer fram kan man eventuellt komma till rätta med felaktig- heterna och låta de ansvariga ta konsekvenserna av agerandet, vilka kan vara t.ex. politiska eller arbetsrättsliga. Sådana förfaranden bör således kunna utgöra allvarliga missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Jfr 9 kap. 3 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;Regler till skydd för fungerande marknader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;På finansmarknadsområdet finns bestämmelser som kan leda till ingripande sanktioner, både mot enskilda personer och mot före- tag. Många regler på området syftar till att upprätthålla stabilitet, sundhet och ordning på finansmarknaden, t.ex. regler om s.k. kapitaltäckning hos kreditinstitut och om marknadsmissbruk. Överträdelser av sådana regler kan få allvarliga följder för finans- marknadens funktion och integritet, varför det framstår som givet att de ska kunna utgöra allvarliga missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft41"&gt;Det finns även andra regler som syftar till att konsumenter och andra investerare ska tillförsäkras ett adekvat skydd i samband med att de gör investeringar på finansmarknaden, t.ex. om vilken information en bank ska lämna till sina kunder som vill investera i någon av bankens produkter. Syftet med dessa regler är att skapa förtroende för finansmarknaden och därigenom lägga grunden för goda investeringar för kunderna men också för en god kapital- försörjning för de företag som väljer att finansiera sig själva på finansmarknaden. I vart fall mer kvalificerade överträdelser av dessa regler, som sker med viss systematik eller berör en stor krets av t.ex. konsumenter, bör kunna utgöra allvarliga missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft12"&gt;Brott mot interna regler och principer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Många företag har upprättat interna regler och principer i form av uppförandekoder, företagsetiska koder, interna reglementen och liknande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Allmänintresset av att brott mot interna regler avslöjas kan i många fall vara relativt svagt. Beroende på vad dessa interna prin- ciper föreskriver behöver det naturligtvis inte innebära något allvarligt missförhållande att bryta mot dem i sig självt. Att ett bolag väljer att ha strängare regler och bryter mot dem inom ramen för vad som enligt gällande rätt är tillåtet kan sägas vara bolagets ensak. Principerna kan föreskriva en så hög moralisk standard att mindre avvikelser knappast kan anses vara något missförhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft33"&gt;Samtidigt kan det finnas ett bredare intresse av att även brott mot interna regler avslöjas. Arbetstagare har t.ex. ett intresse av att interna regler som är gynnande för arbetstagarna följs. Även utomstående kan ha ett intresse av att interna regler och principer följs, t.ex. konsumenter eller ägare. Långtgående interna regler och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft19"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;principer kan tyda på att företaget gjort ett särskilt moraliskt åtagande, vilket kan ge företaget en konkurrensfördel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft32"&gt;Ett agerande som i sig självt inte utgör något allvarligt missför- hållande bör kunna vara att bedöma strängare om det innebär att bolaget flagrant bryter mot interna principer och åtaganden om ett särskilt samhällsansvar, vilka tydligt gjorts kända för allmänheten. Utifrån omständigheterna bör brott mot interna regler och principer även kunna utgöra ett allvarligt missförhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft12"&gt;Oetiska förhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Brottsliga förfaranden och ageranden som enligt vad som ovan anförts kan utgöra allvarliga missförhållanden torde normalt också kunna beskrivas som oetiska förhållanden. En särskild fråga är om det bör räcka med att ett förhållande är oetiskt för att fråga ska kunna vara om ett allvarligt missförhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Vad som uppfattas som oetiskt skiljer sig givetvis åt från person till person och varierar även med tiden. Samtidigt kan moral- uppfattningar vara mer eller mindre brett vedertagna i samhället. Förhållanden kan vara grovt stötande för en stor majoritet av allmänheten utan att vara kriminaliserade, antingen för att lagstiftaren förbisett att kriminalisera eller medvetet underlåtit det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Allmänintresset av att oetiska förhållanden avslöjas ligger inte minst i intresset av allmän upplysning och en informerad samhälls- debatt om förhållanden som kan uppfattas som oetiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Enligt utredningens mening bör gravt oetiska förhållanden kunna utgöra allvarliga missförhållanden. Det är dock viktigt att understryka att det bör göras en restriktiv tillämpning och att inte alla ageranden bör vara att anse som allvarliga missförhållanden, redan på den grunden att de kan uppfattas som oetiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Förhållandet till FHL&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Också vid tillämpning av FHL används begreppen brott och allvarliga missförhållanden. Avslöjanden av sådana faller i vissa fall utanför FHL:s tillämpningsområde och avslöjaren kan då inte göras ansvarig enligt FHL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Information om brott eller andra allvarliga missförhållanden som verkligen ägt rum anses över huvud taget inte utgöra några&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft19"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331243x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;företagshemligheter. Larm om sådant som skäligen kan misstänkas utgöra brott, på vilket fängelse kan följa, eller som kan anses utgöra annat allvarligt missförhållande, anses inte utgöra något obehörigt angrepp på företagshemligheter.&lt;SPAN class="ft49"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Frågan kan ställas vad det innebär att samma nivå används i en lag om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm och om en sådan ordning är lämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft11"&gt;FHL har givetvis huvudsakligen ett annat syfte än att skydda visselblåsare, nämligen att skydda viss information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse. De här behandlade reglerna i FHL, som alltså undantar vissa avslöjanden från tillämp- ningsområdet, får dock anses delvis tjäna samma övergripande intresse som en lag till skydd för visselblåsare, nämligen att missförhållanden ska kunna komma fram. Vid tolkning av begreppet ”allvarligt missförhållande” bör därför som utgångspunkt ledning kunna hämtas från vad som gäller enligt FHL och vad som i den delen uttalats i den lagens förarbeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft41"&gt;Som exempel på allvarliga missförhållanden enligt bestämmelsen i FHL nämns i förarbetena överträdelser av bestämmelserna i arbetsmiljölagen eller annat utsättande av de anställda eller kring- boende för allvarliga miljörisker. Även det förhållandet att hälso- farliga eller andra uppenbart otjänliga produkter i strid med marknadsföringslagen eller livsmedelslagstiftningen tillhandahålls konsumenterna bör enligt förarbetena kunna utgöra ett allvarligt missförhållande. Enligt förarbetena finns det i dessa fall ett starkt allmänt intresse av att förhållandena kan rättas till.&lt;SPAN class="ft76"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;Bestämmelsen i 2 § andra stycket FHL har såvitt utredningen känner till aldrig prövats. Dess närmare innebörd har således inte varit föremål för en domstols tolkning. Det har anförts att utgången av en prövning enligt bestämmelsen är svårförutsebar.&lt;SPAN class="ft63"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;I denna utrednings referensgrupp har det från arbetsgivarhåll framförts att den nuvarande regleringen i FHL inte inneburit några problem. Från arbetstagarhåll har dock anförts att man inte vet i vilken utsträckning den nuvarande utformningen inneburit att arbetstagare avhållit sig från att använda sig av bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft32"&gt;Enligt utredningens mening är det lämpligt att använda motsvarande begrepp i en ny reglering om stärkt skydd för arbets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se 1 och 2 §§ FHL. Se vidare avsnitt 4.7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Bet. 1989/90:LU37, s. 27 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Fahlbeck (2013), s. 394 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331244x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;tagare som slår larm som i dag används i FHL. Det bör röra sig om allvarliga missförhållanden av samma art. Om det skulle visa sig att en sådan lagstiftning efter en utvärdering leder till problem i något avseende kan det dock finnas skäl att beskriva de missförhållanden som larm ska avse på ett annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Interna larm och larm till arbetstagarorganisation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft41"&gt;I detta avsnitt behandlas interna larm och larm till arbetstagar- organisation. En särskild fråga är om det vid sådana larm bör ställas några krav, utöver att larmet ska avse allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet, t.ex. att arbetstagaren ska ha ett visst kunskapsunderlag. Som anförts inledningsvis i detta kapitel menar utredningen att det bör gälla olika regleringar för interna respektive externa larm och att det vid externa larm ska krävas bl.a. att arbetstagaren har ett visst kunskapsunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft32"&gt;Utredningen föreslår att det vid interna larm och larm till arbetstagarorganisation inte ska krävas något särskilt kunskaps- underlag hos arbetstagaren. Det bör således vara en lägre tröskel för stärkt skydd vid sådana larm. Det bör i dessa fall vara tillräckligt att arbetstagaren har mindre starka misstankar om att det före- kommit ett allvarligt missförhållande. I det följande redogörs närmare för utredningens förslag och överväganden i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Interna larm&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: En arbetstagare som slår larm internt om allvarliga miss- förhållanden i arbetsgivarens verksamhet ska ha stärkt skydd, oavsett arbetstagarens kunskapsunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft12"&gt;Stärkt skydd vid interna larm oavsett kunskapsunderlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft46"&gt;En arbetstagare som slår larm internt om missförhållanden får i regel anses agera i enlighet med sin lojalitetsplikt i förhållande till arbetsgivaren. Arbetsgivare har ett intresse av att på ett tidigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331245x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;stadium få signaler om att något inte står rätt till i verksamheten. Detta talar för att arbetstagare som slår larm internt ska ha stärkt skydd oavsett arbetstagarens kunskapsunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Interna larm torde vidare i de flesta fall inte innebära någon skada för arbetsgivaren, även om det handlar om uppgifter som senare visar sig vara felaktiga. Arbetsgivaren bestämmer i princip själv hur arbetsgivaren vill använda uppgifterna. En skyldighet att hantera uppgifter på visst sätt kan dock följa av särskild lagstift- ning, såsom t.ex. lex Sarah och lex Maria.&lt;SPAN class="ft49"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;För arbetsgivare som omfattas av offentlighetsprincipen är situationen förvisso något annorlunda. Offentlighetsprincipen innebär att sådan verksamhet så långt som möjligt ska vara öppen. Insyn i den offentliga verksamheten skapar garantier mot makt- missbruk och ger möjlighet att påverka. Med stöd av offentlighets- principen kan handlingar begäras ut, även handlingar som avser larm om missförhållanden och oavsett om handlingarna innehåller felaktiga uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Detta innebär dock inte något avgörande skäl mot att avstå från krav på kunskapsunderlag när offentligt anställda slår larm internt. I den mån larmet innehåller integritetskränkande uppgifter om andra kan det finnas möjlighet att hålla dessa uppgifter hemliga enligt gällande regler om sekretess. Om en myndighet på grund av offentlighetsprincipen lämnat ut felaktiga uppgifter om verksam- heten har myndigheten möjlighet att bemöta uppgifterna på ett sakligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft41"&gt;Att skydda arbetstagare som använder interna kanaler ligger också i linje med de internationella rättsakterna på området samt med viss utländsk rätt. Enligt Europarådets rekommendation om skydd för visselblåsare ska arbetsgivare uppmuntras att ha interna rapporterings- rutiner.&lt;SPAN class="ft76"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Enligt Europarådets parlamentariska församlings resolution om skydd för visselblåsare ska den som i god tro använder interna visselblåsningskanaler skyddas från alla former av repressalier.&lt;SPAN class="ft76"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft32"&gt;Enligt norsk rätt är varsling i enlighet med verksamhetens rutiner som utgångspunkt försvarlig. Dock faller interna larm undantagsvis utanför rätten att varsla, nämligen då larmet sker på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se avsnitt 4.9.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Princip 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Europarådets parlamentariska församlings resolution om skydd för visselblåsare, stycke&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft19"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331246x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;ett helt otillbörligt sätt som på ett onödigt vis skadar samarbets- klimat, arbetsmiljön eller enskilda personer.&lt;SPAN class="ft49"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Enligt utredningens mening bör man inte införa något undantag i det stärkta skyddet för interna larm som sker på ett otillbörligt sätt eller något motsvarande undantag. Om en arbetstagare vid sidan av ett larm agerat på ett otillbörligt sätt bör det förvisso finnas möjlighet för arbetsgivaren att vidta åtgärder mot arbets- tagaren på grund av det otillbörliga agerandet. Denna möjlighet grundar sig då dock inte på att arbetstagaren slagit larm i sig. Frågan huruvida en åtgärd som arbetsgivaren riktar mot arbets- tagaren ska anses grunda sig på larmet eller något annat förhållande får lösas genom reglerna om orsakssamband, som behandlas senare i detta betänkande.&lt;SPAN class="ft49"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;Sammanfattningsvis anser utredningen att det är motiverat att låta den som slår larm internt om allvarliga missförhållanden ha ett stärkt skydd mot ingripanden från arbetsgivarens sida, oavsett vilket kunskapsunderlag arbetstagaren har om uppgifternas riktig- het. En arbetstagare bör kunna lita på att inte råka ut för repres- salier för att han eller hon vänder sig till sin arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Det kan understrykas att det stärkta skyddet vid interna larm inte innebär att arbetstagares befintliga möjligheter att påtala förhållanden internt begränsas i något avseende. Även om förut- sättningarna för stärkt skydd inte är uppfyllda, t.ex. då det inte rör sig om något allvarligt missförhållande, kan givetvis arbetstagare ha rätt och möjlighet att vända sig till arbetsgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft12"&gt;Vad som avses med interna larm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;Interna larm bör kunna innebära att arbetstagaren vänder sig direkt till arbetsgivaren, om denne är en fysisk person, eller en representant för arbetsgivaren, t.ex. någon som står i chefsposition i förhållande till arbetstagaren. Det bör röra sig om en person i verksamheten som har möjlighet att påverka eller besluta i den fråga som larmet rör eller som kan förväntas vidarebefordra frågan till en sådan person. Arbetstagaren bör således ha möjlighet att, efter omständigheterna, vända sig till någon annan än den närmaste chefen. Det kan vara nödvändigt om det är den närmaste chefen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ot. prp. nr. 84 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2005-2006),&lt;/NOBR&gt; s. 40 och 51.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se avsnitt 14.7.7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331247x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p367 ft10"&gt;som arbetstagaren misstänker har orsakat det missförhållande som larmet avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;Ett internt larm bör också kunna innebära att arbetstagaren följer en av arbetsgivaren anvisad rutin för rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft12"&gt;Vad som avses med interna rutiner för rapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft10"&gt;Med interna rutiner avses här alla sätt att lämna uppgifter om missförhållanden i arbetet som anvisats av arbetsgivaren och som av arbetsgivaren gjorts kända för arbetstagaren. Det bör räcka att rutinen gjorts känd för den arbetstagare som slagit larm. Rutinen behöver inte ha gjorts känd skriftligen eller annars på något särskilt sätt. Det bör inte heller ställas några formella krav på vad en sådan rutin ska innebära. Rutinen behöver inte ha getts någon särskild benämning av arbetsgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft10"&gt;Rutinen bör kunna innebära att uppgifter om missförhållanden ska lämnas till närmaste chef. Rutinen kan också vara ett mer sofistikerat system som innebär att uppgifterna ska lämnas till någon enhet utanför verksamheten, t.ex. till en advokatbyrå. Det bör inte krävas att rutinen ska förutsätta en automatisk data- behandling av de uppgifter som förekommer vid larmen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft33"&gt;Arbetsgivaren ska givetvis enligt sedvanliga regler samverka med arbetstagarna och förhandla med arbetstagarorganisation på arbets- platsen i frågor som rör de interna rapporteringsrutinerna.&lt;SPAN class="ft83"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Larm till arbetstagarorganisation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: En arbetstagare som till sin arbetstagarorganisation slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet ska ha stärkt skydd, oavsett arbetstagarens kunskapsunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft33"&gt;Arbetstagarorganisationerna har en viktig roll när det gäller visselblåsning på arbetsplatser. Det är vanligt att det på en arbets- plats finns en facklig förtroendeman som företräder de anställda i frågor som rör förhållandet till arbetsgivaren eller andra frågor med facklig anknytning. I sammanhanget kan också nämnas reglerna om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Se vidare avsnitt 9.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft19"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331248x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft11"&gt;skyddsombud, som utses av lokal arbetstagarorganisation om sådan finns och som företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor.&lt;SPAN class="ft63"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft11"&gt;Arbetstagarorganisationerna kan ofta vara en hjälp och ett stöd för arbetstagare som råkat ut för eller är rädda för att råka ut för repressalier från arbetsgivarens sida. Det torde vara vanligt att arbetstagare som iakttagit oegentligheter i verksamheten vänder sig till sin fackliga organisation för att få stöd och hjälp, t.ex. genom ett skyddsombud eller en facklig förtroendeman. Arbetstagare torde i allmänhet känna att det är tryggt att vända sig dit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft11"&gt;Det är mot den bakgrunden lämpligt att en arbetstagare som vänder sig till sin fackliga organisation med larm om allvarliga missförhållanden ska ha ett stärkt skydd mot repressalier, oavsett arbetstagarens kunskapsunderlag. Det kan också nämnas att larm till en facklig representant på arbetsplatsen enligt norsk rätt alltid anses innebära att larmet sker på ett försvarligt sätt.&lt;SPAN class="ft63"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft41"&gt;Mot en sådan ordning, att arbetstagare får stärkt skydd vid larm till en arbetstagarorganisation oavsett kunskapsunderlag, kan visserligen anföras att även larm till en sådan organisation kan leda till skada för arbetsgivaren och att det därför, liksom är fallet när det gäller externa larm, bör uppställas krav på att arbetstagaren ska ha visst kunskapsunderlag. Det kan inte uteslutas att obefogade larm görs till arbetstagarorganisationen. Syftet kan till och med vara rent illojalt och larmet kanske görs för att skada arbetsgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft11"&gt;Enligt utredningens uppfattning är det dock en rimlig avvägning att låta arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden till sin fackliga organisation åtnjuta ett stärkt skydd, oavsett vilket kunskapsunderlag arbetstagaren har om uppgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Det bör dock för stärkt skydd ställas krav på att arbetstagaren är medlem i organisationen och att organisationen är bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Visserligen finns det många verksamheter som inte omfattas av kollektivavtal där det kan finnas ett stort allmänintresse i att uppgifter om allvarliga missförhållanden kommer fram. Även i dessa verksamheter finns givetvis möjlighet till stärkt skydd vid interna och externa larm. Arbetstagaren kan få stärkt skydd vid larm till arbetstagar- organisationer utan kollektivavtal om förutsättningarna för stärkt skydd vid externa larm är uppfyllda. För att avstå från krav på uppgifternas vederhäftighet framstår det dock som rimligt att på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se 6 kap. arbetsmiljölagen och avsnitt 4.8.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Ot. prp. nr. 84 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2005-2006),&lt;/NOBR&gt; s. 40. Se vidare avsnitt 6.1.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331249x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;något sätt kvalificera i vilka situationer en arbetstagarorganisation ska vara en särskilt skyddad mottagare av larm. Ett krav på kollektivavtalsbundenhet ligger enligt utredningen därvid närmast till hands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft41"&gt;Det förtjänar att erinras om att det förhållandet att arbetstagare i vissa fall kan få stärkt skydd vid larm till arbetstagarorganisationen om allvarliga missförhållanden inte innebär någon begränsning i de möjligheter arbetstagare i dag har att vända sig dit eller i organisationens möjligheter att agera. Lagen hindrar således inte en arbetstagare från att rådgöra med sitt förbund i frågan om en situation är sådan att arbetstagaren bör larma eller inte. Det sätt som arbets- tagarorganisationer och t.ex. fackliga förtroendemän i dag hanterar information från medlemmar bör alltså inte behöva ändras därför att arbetstagare får ett stärkt skydd vid vissa larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Närmare om förutsättningarna för stärkt skydd vid interna larm och larm till arbetstagarorganisation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;För att en arbetstagare ska åtnjuta ett stärkt skydd vid påtalanden internt och till arbetstagarens organisation bör det som framgått endast krävas att det rör sig om ett larm om allvarliga missför- hållanden i arbetsgivarens verksamhet. I detta ligger dock vissa begränsningar i möjligheten till stärkt skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Redan i begreppet ”slå larm” bör det som nämnts ligga en kvalificering av det skyddade förfarandet. Om t.ex. arbetstagaren uppenbarligen inser att sakförhållandena som påtalas är oriktiga kan påtalandet falla utanför begreppet.&lt;SPAN class="ft49"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Även påtalanden av allvarliga missförhållanden som ligger långt tillbaka i tiden kan i vissa situationer falla utanför det stärkta skyddet då det inte anses vara fråga om något ”larm”.&lt;SPAN class="ft49"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ett falskt utpekande av annan kan utgöra brottet förtal. I kapitel 15 behandlas utred- ningens förslag om undantag från stärkt skydd vid brott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se vidare avsnitt 13.3.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331250x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;14.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Externa larm&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Med externa larm ska avses att en arbetstagare offentliggör uppgifter eller vänder sig till en myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Larm till myndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Den mest naturliga mottagaren av larm om missförhållanden kan många gånger vara en myndighet. Misstankar om brott kan anmälas till polismyndighet och andra typer av missförhållanden i en verksamhet kan anmälas till den myndighet som utövar tillsyn över verksamheten. Det är också vanligt att arbetstagare i samband med en myndighets tillsynsverksamhet, t.ex. vid en inspektion, påtalar missförhållanden på ett sätt som får anses utgöra ett larm. Det framstår som naturligt att en arbetstagare som slår larm till en myndighet ska vara skyddad mot repressalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Ett skydd vid hänvändelse till myndighet är också utgångs- punkten i flera internationella rättsakter, som Sverige är bundet av. Som nämnts ska arbetstagare enligt Europadomstolens praxis i första hand rapportera missförhållanden till arbetsgivare alternativt till behörigt organ.&lt;SPAN class="ft49"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Artikel 33 i FN:s konvention mot korruption anger att skydd bör övervägas för rapportering av bl.a. mutbrott till behörig myndighet.&lt;SPAN class="ft49"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Av ILO:s konvention (158) om uppsägning av anställningsavtal på arbetsgivarens initiativ följer att det inte är ett giltigt skäl för uppsägning att arbetstagaren har vänt sig till behörig myndighet. Enligt 1992 års Arbetsrättskommitté lämnar dock konventionen utrymme för att undanta arbetstagare från skydd vid t.ex. rent missbruk från arbetstagarens sida.&lt;SPAN class="ft49"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft32"&gt;Det är också utgångspunkten enligt Arbetsdomstolens praxis att de förpliktelser som följer av anställningsavtalet inte innebär något avgörande hinder för en arbetstagare att hos behörig myndighet påtala missförhållanden som råder i arbetsgivarens verksamhet. Enligt Arbetsdomstolen kan dock en anmälan till en myndighet ske&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se avsnitt 5.4.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se vidare avsnitt 5.2.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se vidare avsnitt 5.2.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331251x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft10"&gt;under sådana förhållanden eller på sådant sätt att handlandet måste anses innebära att arbetstagaren åsidosätter den lojalitet som han eller hon är skyldig att visa arbetsgivaren.&lt;SPAN class="ft49"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft41"&gt;Enligt norsk rätt är alltid larm om kritikvärdiga förhållanden till tillsynsmyndigheter eller andra offentliga myndigheter skyddade.&lt;SPAN class="ft76"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Enligt utredningens mening bör dock svenska regler om arbetstagare som slår larm inte gå lika långt som enligt norsk rätt. En sådan ordning skulle i allt för hög utsträckning avvika från den intresseavvägning som i dag görs enligt Arbetsdomstolens praxis, där bl.a. arbetstagarens lojalitetsplikt spelar in och arbetstagaren först bör vända sig till arbetsgivaren. Som framkommit har arbets- givare i många fall ett berättigat anspråk på lojalitet från arbets- tagarens sida. I detta avseende får det intresset anses väga tyngre än&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft10"&gt;arbetstagarens behov av stärkt skydd vid larm till en myndighet. Den arbetstagare som slår larm genom att vända sig till en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;myndighet bör därför ges stärkt skydd endast om vissa förutsätt- ningar är uppfyllda. De närmare kraven, som gäller huruvida arbets- tagaren slagit larm internt först och dennes kunskapsunderlag, behandlas senare i detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft33"&gt;Det kan understrykas att regleringen givetvis inte innebär några begränsningar i den kontakt som förekommer och bör förekomma mellan arbetstagare och t.ex. tillsynsmyndigheter. Inte heller bör regleringen påverka den skyldighet att rapportera missförhållanden en arbetstagare kan ha enligt särskilda regelverk.&lt;SPAN class="ft83"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft12"&gt;Vad som avses med ”myndigheter”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft32"&gt;Med myndigheter bör i detta sammanhang avses samtliga statliga och kommunala myndigheter. Det bör inte spela någon roll huruvida myndigheten har behörighet att behandla just de frågor som larmet rör. En myndighet som mottar en anmälan som myndigheten inte är behörig att handlägga men som det finns någon annan myndighet som är behörig att handlägga bör enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer om serviceskyldighet vara skyldig att vidarebefordra anmälan till behörig myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se t.ex. AD 1986 nr 95.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se avsnitt 6.1.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se avsnitt 4.9 och 14.8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft19"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331252x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p206 ft11"&gt;Det kan i sammanhanget nämnas att folkvalda församlingar inte utgör myndigheter. Larm till sådana bör dock i allmänhet omfattas av skydd då sådana larm får anses vara ägnade att leda till att uppgiften offentliggörs på ett sätt som utvecklas i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Larm genom offentliggörande av uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;Det bör inledningsvis understrykas att de resonemang som här förs inte på något sätt påverkar den rätt att offentliggöra uppgifter eller lämna uppgifter till media som följer av grundlagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft10"&gt;Ett offentliggörande av allvarliga missförhållanden i arbets- givarens verksamhet bör kunna ge arbetstagaren stärkt skydd mot repressalier, dvs. utöver det skydd som kan följa av t.ex. grund- lagarna. En sådan ordning skulle få särskild betydelse inom privat sektor, där arbetstagarna inte åtnjuter meddelarskydd i förhållande till arbetsgivaren. Även för offentligt anställda skulle en sådan ordning innebära en klar och enkel grund för att angripa sådana repressalier och erhålla skadestånd.&lt;SPAN class="ft49"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Vidare skulle larm genom offentliggörande omfatta även andra mottagare av uppgifter än de som omfattas av TF och YGL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft41"&gt;Med att offentliggöra bör dock inte avses varje vidarebefordrande av uppgifter. Något stärkt skydd bör inte inträda om uppgifterna lämnas till vem som helst. Ett övergripande intresse bakom ett stärkt skydd för visselblåsare är att allvarliga missförhållanden ska komma fram och åtgärdas. Något stärkt skydd bör dock inte gälla när uppgifterna lämnas t.ex. enbart till en konkurrerande näringsidkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Med att larm slås genom offentliggörande bör inte enbart förstås att arbetstagaren själv publicerar uppgifterna i något medium. Även att lämna uppgifterna till någon som kan tänkas publicera uppgifterna bör omfattas. Det bör sakna betydelse om något offentliggörande sedan faktiskt kommer till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;I detta sammanhang kan vad som gäller på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området i viss mån tjäna till ledning. Bedömningen skiljer sig dock åt. Kretsen av de som kan ta emot informationen bör vara vidsträcktare och omfatta i stort sett alla personer i en kedja som kan leda fram till att uppgiften får&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Utredningens förslag om att repressalieförbudet bör vara skadeståndssanktionerat behandlas i avsnitt 16.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft19"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331253x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p693 ft10"&gt;spridning. En sådan ordning har likheter med vad som gäller enligt 2 § andra stycket FHL.&lt;SPAN class="ft49"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft11"&gt;Det avgörande för bedömningen av om ett larm sker genom offentliggörande bör vara huruvida agerandet varit ägnat att leda fram till att uppgifterna offentliggörs. Ett uppgiftslämnande får typiskt sett anses vara ägnat att leda till offentliggörande om det sker till en person som kan tänkas direkt eller indirekt föra den vidare. Uppgiftslämnandet bör, på samma sätt som inom tryck- och yttrandefrihetsrätten, kunna ske till exempelvis publicister, tidningsredaktioner och nyhetsbyråer. Kretsen bör dock som nämnts vara betydligt vidare. Det bör vara möjligt att också lämna uppgiften till andra som kan förmodas utgöra en länk i en kedja som leder fram till att uppgiften får spridning. Det kan handla om miljörörelser, politiska partier, folkvalda personer, andra ideella sammanslutningar och enskilda opinionsbildare. Den personkrets som kan ta emot informationen bör begränsas endast av det förhållandet att förfarandet ska vara ägnat att leda till att uppgiften kommer till allmän kännedom. Så torde inte vara fallet när en uppgift lämnas endast till en konkurrerande näringsidkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft10"&gt;När det gäller uppgifter som lämnas till andra externa mottagare och inte heller till myndigheter eller till en facklig organisation, såsom t.ex. i sociala medier eller på bloggar, får det utifrån omständigheterna i det enskilda fallet bedömas om förfarandet innebär ett offentliggörande. Om uppgiftslämnandet inte anses ägnat att leda till att uppgiften får spridning bör arbetstagaren inte åtnjuta något förstärkt skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;14.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Arbetstagaren bör som huvudregel först ha slagit larm internt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: En första förutsättning för stärkt skydd vid externa larm ska vara att arbetstagaren först har slagit larm internt utan att arbetsgivaren vidtagit skäliga åtgärder med anledning av larmet, eller att arbetstagaren vid tidpunkten för larmet av något annat skäl haft befogad anledning att slå larm externt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Se bet. 1989/90:LU37, s. 31 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft19"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331254x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft10"&gt;Frågor som rör förhållandet mellan interna och externa larm har behandlats utförligt i praxis både från Arbetsdomstolen och från Europadomstolen. Det anses generellt ligga i arbetstagarens lojalitetsplikt att först försöka lösa problem i verksamheten internt genom att uppmärksamma arbetsgivaren på förhållandena. Om dessa försök inte leder till resultat eller om det av andra skäl inte är lämpligt att ställa krav på interna larm först har arbetstagaren större utrymme att slå larm externt och ändå vara skyddad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Även enligt den norska regleringen om skydd för ”varslare” fästs avseende vid om arbetstagaren i det enskilda fallet borde ha slagit larm internt innan arbetstagaren vände sig utanför verksam- heten med uppgifterna.&lt;SPAN class="ft49"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft10"&gt;Det följer också av Europadomstolens praxis på området att arbetstagare i första hand ska rapportera missförhållanden till arbets- givare, alternativt till behörigt organ. Endast om dessa kanaler är ineffektiva eller om det annars är ogörligt har arbetstagaren rätt att vända sig till allmänheten.&lt;SPAN class="ft49"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Europarådets rekommendation om skydd för visselblåsare anger också att intern rapportering och anmälan till myndighet bör uppmuntras.&lt;SPAN class="ft49"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Det kan erinras om att de frågor som här behandlas inte berör den rätt att offentliggöra uppgifter som följer av meddelarfriheten. Enligt meddelarfriheten ställs inte något krav på att först vända sig till arbetsgivaren med uppgifterna. De rättigheter som följer av grundlagarna kan givetvis inte inskränkas genom ett stärkt skydd för arbetstagare som slår larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ot. prp. nr. 84 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2005-2006),&lt;/NOBR&gt; s. 41 och 51.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Se bl.a. Guja mot Moldavien &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2008-02-12),&lt;/NOBR&gt; Heinisch mot Tyskland &lt;NOBR&gt;(2011-07-21)&lt;/NOBR&gt; och avsnitt 5.4.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Princip 17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331255x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p701 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;14.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Som huvudregel bör ett externt larm föregås av ett internt larm som arbetsgivaren inte agerat på&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft12"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Om en arbetstagare påtalar eventuella missförhållanden internt först får arbetsgivaren en möjlighet att ställa sakerna till rätta. Därigenom kan eventuella brister t.ex. i säkerheten undanröjas på ett effektivt sätt. Genom att arbetsgivaren ges en möjlighet att självmant rätta till missförhållandena kan också arbetsgivaren förhindra att verksamheten drabbas av skada genom att uppgifterna kommer ut. Att arbetstagare först ger arbetsgivaren den möjlig- heten ligger också i linje med arbetstagarens lojalitetsplikt. Det finns mot denna bakgrund skäl att överväga en ordning som innebär att arbetstagaren som utgångspunkt ska larma internt först för att åtnjuta ett förstärkt skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;En sådan ordning, som för stärkt skydd ställer krav på att vissel- blåsare ska använda en viss rapporteringskanal, kan visserligen vara förenad med vissa svårigheter, t.ex. när det gäller att i lagstiftning mer precist ange förutsättningarna för stärkt skydd enligt respektive kanal. Visselblåsare som bedömer situationen felaktigt riskerar att stå utan stärkt skydd. Det följer också av Europarådets rekommendation om skydd för visselblåsare att förhållandena i det enskilda fallet får avgöra vilken som är den mest lämpliga rapporteringskanalen.&lt;SPAN class="ft49"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Det finns således skäl för att inte införa någon regel av innebörd att förstärkt skydd ska förutsätta att arbetstagaren slagit larm internt innan arbetstagaren går utanför verksamheten med upp- gifterna. Arbetstagarnas intresse av skydd och en enkel och förutsebar reglering talar för att stärkt skydd ska kunna erhållas oavsett om arbetstagaren slår larm internt eller externt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Det kan också argumenteras för att det finns ett egenvärde i att uppgifter om allvarliga missförhållanden kommer till allmänhetens kännedom. En sådan öppenhet kan bidra till den fria åsikts- bildningen och den demokratiska processen i stort. Det kan tala för att låta arbetstagare få stärkt skydd vid alla externa larm, oavsett om arbetstagaren först slagit larm internt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Enligt utredningen skulle dock en sådan ordning, där arbets- tagare kan åtnjuta stärkt skydd vid externa larm, trots att arbets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;Princip 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331256x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;tagaren utan svårigheter kunnat vända sig till arbetsgivaren först, i alltför hög grad avvika från gällande rätt. Att arbetstagaren när det är möjligt och rimligt först vänder sig till arbetsgivaren med uppgifter om missförhållanden i verksamheten får anses vara en grundläggande del i den lojalitetsplikt som arbetstagare är bundna av. Det är enligt utredningens mening rimligt att även en ny reglering om stärkt skydd för visselblåsare i detta avseende beaktar denna grundläggande lojalitetsprincip.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft12"&gt;Hur saken bör tas upp internt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;En särskild fråga är vilka krav som ska ställas på sättet som arbets- tagaren vänder sig till arbetsgivaren på. Ett alternativ kan vara att kräva att fråga ska vara om ett ”internt larm” enligt vad som närmare utvecklas på andra håll i detta betänkande. Ett annat alternativ skulle vara att använda en annan formulering, t.ex. att arbetstagaren ska ha ”tagit upp” frågan med eller ”påtalat den för” arbetsgivaren. Detta är formuleringar som förekommit i Arbets- domstolens praxis om arbetstagares kritikrätt.&lt;SPAN class="ft49"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft33"&gt;Varje yttrande om missförhållanden till någon som har något samband med verksamheten bör som framkommit inte anses utgöra ett internt larm. Enligt utredningen är det lämpligt att kräva att arbetstagaren har påtalat förhållandena på ett sådant sätt som utgör ett internt larm enligt vad som närmare utvecklas på andra håll i detta betänkande.&lt;SPAN class="ft83"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Därigenom uppnås en större tydlighet och konsekvens i det förstärkta skyddet för arbetstagare som slår larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;Huruvida rättelse kommer till stånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Enligt Arbetsdomstolens praxis är det centralt att arbetstagaren genom kontakter med arbetsgivaren försöker få rättelse till stånd. För att rättelse ska kunna uppnås vid interna larm krävs att arbetsgivaren vidtar åtgärder för att förbättra förhållandena.&lt;SPAN class="ft49"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Om arbetsgivaren, sedan saken påtalats av arbetstagaren, på ett seriöst sätt vidtar åtgärder för att komma till rätta med miss- förhållandena finns det mindre anledning för arbetstagaren att gå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se bl.a. AD 1986 nr 95 och AD 1994 nr 79.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se avsnitt 13.3.1 och 14.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se bl.a. AD 1997 nr 57.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;externt med uppgifterna. Gör arbetstagaren ändå det är denne mindre skyddsvärd. Som nämnts är det viktigt att här ta hänsyn till arbetsgivarens befogade intresse av ett lojalt agerande från arbets- tagarens sida. I denna del bör arbetsgivarens anspråk på lojalitet överväga det allmänintresse som kan finnas i att uppgifterna kommer till offentlighetens ljus. Om arbetsgivaren agerar seriöst på arbetstagarens interna larm bör därför arbetstagaren inte åtnjuta något förstärkt skydd om arbetstagaren också går externt med uppgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;Vidtar arbetsgivaren dock inte skäliga åtgärder med anledning av det interna larmet finns risken att det påtalade missförhållandet inte rättas till. Det ligger då i det allmännas intresse att arbetstagaren vänder sig med uppgifterna utanför verksamheten. Därigenom kan eventuella missförhållanden avhjälpas. Arbetsgivaren har då också mindre befogade anspråk på lojal tystnad från arbetstagarens sida. Arbetstagaren bör därför i dessa fall kunna erhålla stärkt skydd även vid externa larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;För att det stärkta skyddet ska inträda bör det därför som huvudregel förutsättas dels att arbetstagaren slagit larm internt, dels att arbetsgivaren inte agerat på larmet på erforderligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Det bör vara fråga om ett seriöst agerande från arbetsgivarens sida för att komma till rätta med eventuella missförhållanden. Är sakförhållandena oklara bör det kunna ingå att utreda vad som hänt. Om det finns mer eller mindre självklara möjliga åtgärder att vidta bör det ankomma på arbetsgivaren att vidta dessa vid äventyr att arbetstagaren annars får stärkt skydd vid externa larm. Ibland kan det vara befogat att ställa högre krav på arbetsgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft41"&gt;I att skäliga åtgärder ska vidtas bör också ligga att de ska vidtas inom skälig tid. Vilken tid som kan anses vara skälig kan variera beroende på missförhållandets art och om det föreligger fara i dröjsmål. Om det föreligger mer akuta risker för liv, hälsa eller säkerhet bör högre krav ställas på hur snabbt åtgärderna vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;Bedömningen, vad som är skäliga åtgärder, får således avgöras med utgångspunkt i omständigheterna i varje enskilt fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft32"&gt;Har arbetstagaren slagit larm internt och arbetsgivaren under- låtit att vidta skäliga åtgärder bör således arbetstagaren kunna få stärkt skydd vid ett externt larm. Om arbetsgivaren även efter det externa larmet underlåter att vidta skäliga åtgärder bör arbets- tagaren med stärkt skydd kunna slå larm externt igen om samma missförhållanden. Det finns då fortfarande ett allmänintresse i att uppgifterna kommer fram. Om dock arbetsgivaren under tiden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft19"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331258x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;vidtar skäliga åtgärder bör arbetstagaren inte längre åtnjuta något stärkt skydd vid ytterligare externa larm om förhållandena.&lt;SPAN class="ft49"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft33"&gt;Sammanfattningsvis bör stärkt skydd vid externa larm som huvudregel förutsätta att arbetstagaren slagit larm internt och att arbetsgivaren inte vidtagit skäliga åtgärder med anledning av larmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Andra fall då externa larm kan vara befogade&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Huvudregeln bör således vara att arbetstagaren kan få stärkt skydd vid externa larm om arbetstagaren först slagit larm internt och arbetsgivaren inte vidtagit skäliga åtgärder med anledning av larmet. Denna huvudregel bör dock kompletteras med vissa undantag. Även i vissa andra fall kan det vara befogat att arbetstagaren slår larm externt. Dessa undantagssituationer kan vara av olika slag. Det framstår som olämpligt att uttryckligt reglera vilka undantags- situationer som kan bli aktuella. I stället bör en mer allmän regel införas av innebörd att arbetstagaren kan ha befogad anledning att slå larm externt av något annat skäl än att arbetstagaren först slagit larm internt utan att arbetsgivaren vidtagit skäliga åtgärder med anledning av larmet. De förhållanden som ger arbetstagaren befogad anledning att slå larm externt bör föreligga vid tidpunkten för det externa larmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft10"&gt;I det följande anges några exempel på situationer där det också kan finnas befogad anledning att slå larm externt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Akut fara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft32"&gt;Det kan vara befogat att arbetstagaren slår larm externt direkt om det är fara i dröjsmål och det föreligger en akut fara för liv, hälsa eller säkerhet. I sådana fall är det inte rimligt att arbetstagaren ska behöva slå larm internt först och avvakta arbetsgivarens reaktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Jfr avsnitt 13.3.1 angående upprepade påtalanden av samma missförhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331259x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;Graden av allvarlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft32"&gt;När det gäller mycket allvarliga missförhållanden bör det i många fall finnas befogad anledning för arbetstagaren att vända sig externt med uppgifterna direkt. Ju allvarligare missförhållanden det är fråga om desto starkare skäl kan föreligga att slå larm externt direkt, t.ex. genom en anmälan till polis eller tillsynsmyndighet.&lt;SPAN class="ft82"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Det kan t.ex. handla om mycket allvarlig ekonomisk brottslighet eller grova överträdelser av miljöskyddslagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft12"&gt;Risk för repressalier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;I vissa situationer kan arbetstagaren ha en särskild anledning att misstänka att arbetstagaren skulle drabbas av repressalier om arbetstagaren vänder sig till arbetsgivaren med uppgifter om allvarliga missförhållanden. I dessa fall är det enligt utredningens mening rimligt att arbetstagaren kan åtnjuta stärkt skydd även om arbetstagaren slår larm externt direkt. Det är inte skäligt att kräva att arbetstagaren i dessa fall ska riskera att utsättas för repressalier för att kunna uppfylla en skyldighet att först påtala missför- hållandena för arbetsgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;Det bör dock krävas att arbetstagaren har befogade skäl att anta att arbetstagaren riskerar repressalier vid ett internt larm. Sådana skäl bör kunna grunda sig på arbetsgivarens tidigare agerande i liknande situationer gentemot andra arbetstagare som påtalat missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft12"&gt;Mottagaren av interna larm är ansvarig för missförhållandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Det kan tänkas att den person som arbetstagaren ska påtala ett eventuellt missförhållande för också är den person som är ansvarig för missförhållandet. Det kan t.ex. vara arbetsgivaren själv, om arbetsgivaren är en fysisk person, som begått ett brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft33"&gt;I sådana fall kan ett internt larm ofta framstå som mindre meningsfullt. Utsikterna att förhållandena åtgärdas kan framstå som begränsade. Arbetstagaren torde inte heller i samma utsträckning vara bunden av sin lojalitetsplikt att hålla uppgifterna inom verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Jfr AD 1986 nr 95 och AD 1994 nr 79.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331260x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft33"&gt;I sådana fall bör därför, beroende på omständigheterna, arbetstagaren kunna åtnjuta skydd även om arbetstagaren slår larm externt direkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft12"&gt;Andra fall då det kan vara befogat att slå larm externt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Ett annat fall då det kan vara befogat att direkt slå larm externt är då det finns en överhängande risk för bevisförstöring om arbets- tagaren slår larm internt. Så kan t.ex. vara fallet om arbetsgivaren tidigare har förstört bevis om allvarliga missförhållanden efter att arbetstagare påtalat missförhållandena för arbetsgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Det kan också vara befogat att arbetstagaren slår larm externt om arbetstagaren slagit larm internt och fått besked att arbets- givaren ska återkoppla inom viss tid med vilka åtgärder som arbetsgivaren vidtar med anledning av larmet. Oavsett frågan om arbetsgivaren faktiskt vidtagit skäliga åtgärder kan det då utifrån omständigheterna vara befogat för arbetstagaren att slå larm externt, om den utlovade återkopplingen uteblir.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;14.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Vid externa larm bör det krävas fog för att uppgifterna är riktiga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: En andra förutsättning för stärkt skydd vid externa larm ska vara att arbetstagaren vid tidpunkten för larmet har haft fog för uppfattningen att de sakförhållanden som arbets- tagaren slagit larm om varit riktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft33"&gt;En arbetstagare har inte alltid full kännedom om de förhållanden som råder utan har att fatta sitt beslut att slå larm baserat på begränsade observationer eller på ett begränsat material. Man kan tala om att det finns en viss kännedom eller misstankegrad om missförhållanden. En fråga är således vilka krav som ska ställas för att en arbetstagare ska få stärkt skydd vid framförande av uppgifter om misstänkta brott eller andra allvarliga missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft19"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331261x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p307 ft10"&gt;Som nämnts ligger det redan i begreppet ”slå larm” att arbets- tagaren inte kan anses slå larm om han eller hon uppenbarligen inser att uppgifterna är oriktiga.&lt;SPAN class="ft49"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;Utöver detta grundläggande krav menar utredningen, som framgått, att det vid interna larm och larm till arbetstagarorganisation inte bör ställas några särskilda krav på arbetstagarens kunskapsunderlag.&lt;SPAN class="ft49"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft41"&gt;När en arbetstagare slår larm externt är förhållandena dock annorlunda. Det kan då i allmänhet antas att uppgifterna kommer en större personkrets till del. Uppgifter om missförhållanden i en verksamhet kan leda till stor skada för arbetsgivaren. Att verksam- heter drabbas av viss skada får i många fall tålas eftersom intresset av att uppgifter om missförhållanden kommer fram är stort. Om uppgifterna däremot är felaktiga och de missförhållanden som larmet avser inte förekommit finns det dock inte samma anledning för rättsordningen att skydda den arbetstagare som lämnat de felaktiga uppgifterna. Det kan då finnas en risk för att arbets- givaren genom larmet skadas på ett omotiverat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft10"&gt;Det måste således ske en avvägning där även arbetsgivarens intressen beaktas. När larm slås externt behöver det därför ställas starkare krav på uppgifternas vederhäftighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;I detta sammanhang uppkommer bl.a. följande frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Vilken grad av vederhäftighet ska krävas för att stärkt skydd ska inträda vid externa larm?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;Ska bedömningen av vederhäftigheten göras utifrån arbets- tagarens subjektiva uppfattning eller mer objektiva bedöm- ningsgrunder?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;I vilken utsträckning ska arbetstagaren ha stärkt skydd när denne misstagit sig om att ett visst förhållande utgör ett allvarligt missförhållande, dvs. ska det krävas att arbets- tagaren också bedömer att det som hänt rättsligt uppfyller rekvisiten för stärkt skydd?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Ska det ställas särskilda krav på att arbetstagaren vidtar under- sökningar och kontroller för att säkerställa att uppgifterna är riktiga för att stärkt skydd ska inträda?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se avsnitt 13.3.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se avsnitt 14.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331262x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Utländsk och internationell rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;Det ställs enligt Europadomstolens praxis om artikel 10 inte något absolut krav på att den information som arbetstagaren slår larm om ska vara korrekt eller tillförlitlig. Arbetstagaren måste dock agera i god tro i förhållande till informationens riktighet för att vara skyddad. Arbetstagaren anses vara i ond tro om denne vet eller misstänker att informationen är oriktig. Arbetstagaren är också skyldig att i skälig omfattning kontrollera och säkerställa informa- tionens riktighet.&lt;SPAN class="ft49"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Enligt Europarådets rekommendation om skydd för vissel- blåsare ska en arbetstagare som slår larm inte förlora sitt skydd bara därför att arbetstagaren har gjort en felaktig bedömning av allvaret i de uppgifter larmet avsåg eller att det uppfattade hotet inte realiserats. Skydd förutsätter dock att arbetstagaren hade godtag- bara skäl att tro på uppgifternas riktighet.&lt;SPAN class="ft49"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Enligt Europarådets parlamentariska församlings resolution om skydd för visselblåsare ska larm som företas i god tro skyddas. Med god tro avses att visselblåsaren har rimliga grunder att tro att den avslöjade informationen är sann, även om det senare visar sig att informationen var oriktig. Visselblåsare får inte heller ha olagliga eller oetiska motiv till handlandet.&lt;SPAN class="ft49"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;I norsk rätt krävs det, inom ramen för kriteriet att larmet ska ske på ett försvarligt sätt, bl.a. att arbetstagaren har sakliga skäl för kritiken. Vidare ska arbetstagaren vara i god tro om att det faktiskt förelåg kritikvärdiga förhållanden. Arbetstagaren tillåts dock en viss felmarginal. Stor vikt bör läggas vid om arbetstagaren i god tro slagit larm om förhållanden som han eller hon menade var kritikvärdiga.&lt;SPAN class="ft49"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft10"&gt;Enligt brittisk rätt skulle tidigare ett skyddat avslöjande göras i god tro. Kravet på god tro har efter en viss kritik mildrats genom ändringar som beslutades 2013. Ändringarna innebär att avslöjanden i ond tro inte utesluter skydd enligt Public Interest Disclosure Act (PIDA), i stället kan skadestånd nedsättas i fall då kravet på god tro inte är uppfyllt.&lt;SPAN class="ft49"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se avsnitt 5.4.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Princip 22. Se vidare avsnitt 5.4.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Stycke 6.2.4. Se vidare avsnitt 5.4.5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ot. prp. nr. 84 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2005-2006),&lt;/NOBR&gt; s. 39 och 50. Se vidare avsnitt 6.1.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se avsnitt 6.2.1 om brittisk rätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331263x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p713 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Det bör krävas att arbetstagaren har fog för att sakförhållandena är riktiga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Enligt utredningens mening bör det ställas relativt höga krav på att arbetstagaren verkligen har anledning att tro att de uppgifter ett externt larm avser är riktiga för att ett stärkt skydd ska inträda. Detta sammanhänger med utredningens utgångspunkt att gränsen för det arbetsrättsliga skyddet bör förtydligas och förenklas. Om vissa moment i bedömningen kvalificeras på ett sådant sätt att relativt höga krav ställs för att stärkt skydd ska inträda kan andra moment lämnas utanför prövningen.&lt;SPAN class="ft49"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft41"&gt;Det är också viktigt för arbetsgivaren att arbetstagaren inte åtnjuter stärkt skydd vid grundlösa påståenden som lämnas utanför verksamheten då sådana kan skada verksamheten allvarligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Det är dock inte rimligt att kräva att arbetstagaren ska ha full visshet om att de uppgifter han eller hon slår larm om ska vara korrekta. Ett sådant krav skulle förvisso skydda arbetsgivare mot osanna negativa uppgifter. Det skulle dock kunna innebära att arbetstagare som får tydliga indikationer på att oegentligheter förekommit ändå avstår från att slå larm av rädsla för att det senare skulle visa sig att indikationerna var missvisande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;Enligt utredningens mening bör det krävas att arbetstagaren har fog för att de sakförhållanden som larmet avser är riktiga. Ogrundade eller enbart löst grundade misstankar bör inte räcka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft33"&gt;Frågan om fog föreligger får avgöras utifrån en objektiv måttstock med utgångspunkt i det underlag arbetstagaren har. Arbetstagarens subjektiva uppfattning bör således sakna betydelse. Det bör alltså inte krävas att arbetstagaren också bedömer att det som hänt rättsligt uppfyller rekvisiten för stärkt skydd. Vid en eventuell tvist behöver då inte heller prövas vilka kontrollåtgärder arbetstagaren må ha vidtagit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft10"&gt;Sammanfattningsvis ges här svar på de frågor som ställdes inled- ningsvis i detta avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Det bör vid externa larm krävas fog för att sakförhållandena som larmet avser är riktiga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Se avsnitt 14.1.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331264x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Bedömningen bör göras utifrån objektiva grunder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Det bör inte krävas att arbetstagaren bedömer att det som hänt rättsligt uppfyller rekvisiten för stärkt skydd. Det betyder att arbetstagaren bör ha stärkt skydd också om denne misstagit sig om att ett visst förhållande utgör ett allvarligt missförhållande, om rekvisiten objektivt sett är uppfyllda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Det bör inte ställas några särskilda krav på att arbetstagaren vidtar undersökningar och kontroller för att säkerställa att uppgifterna är riktiga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;14.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Skydd mot repressalier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Regleringen ska skydda mot repressalier från arbets- givaren som grundar sig på att arbetstagaren slår larm enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft10"&gt;En viktig anledning till att arbetstagare avstår från att slå larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet kan antas vara en rädsla för att drabbas av repressalier. En viktig fråga vid utformning av ett stärkt skydd för visselblåsare i arbetslivet är därför mot vilken typ av åtgärder från arbetsgivarens sida som regleringen ska skydda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Redan i dag finns ett tämligen starkt arbetsrättsligt skydd mot osakliga uppsägningar och avskedanden, liksom mot vissa ingri- pande omplaceringar. När det gäller mindre ingripande åtgärder från arbetsgivarens sida är skyddet svagare, särskilt inom den privata sektorn. Inom den offentliga sektorn är dock skyddet starkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft19"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331265x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Forskning om repressalier mot visselblåsare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft41"&gt;I litteraturen om visselblåsning finns olika definitioner av repressalier mot visselblåsare.&lt;SPAN class="ft76"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Gemensamt för de flesta definitioner är att det handlar om någon form av oönskade åtgärder mot en visselblåsare som en reaktion på att denne slagit larm.&lt;SPAN class="ft76"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;De oönskade åtgärderna kan bestå av såväl aktiva handlingar som underlåtelser att handla aktivt.&lt;SPAN class="ft76"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;Ofta riktas fokus mot repressalier som organisationen, eller personer inom organisationen, riktar mot visselblåsaren.&lt;SPAN class="ft76"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;Mindre kunskap finns om repressalier från personer utanför organisationen – t.ex. repressalier från andra boende på orten.&lt;SPAN class="ft76"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft41"&gt;Studier visar att långt ifrån alla visselblåsare drabbas av repres- salier men att sådana ändå förekommer i betydande utsträckning.&lt;SPAN class="ft76"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft41"&gt;Inom forskningen diskuteras att repressalier kan vara rättsliga åtgärder, dvs. åtalsanmälan, stämning om skadestånd eller enskilt åtal. Vidare kan fråga vara om arbetsrelaterade åtgärder, såsom uppsägning, omplacering eller disciplinåtgärder. Repressalier kan också förekomma i form av hot eller våld. Slutligen förekommer mer informella eller sociala åtgärder, såsom mobbning och utfrysning.&lt;SPAN class="ft76"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Ofta förekommer repressalier i en kombination av dessa åtgärder, t.ex. både omplacering och utfrysning.&lt;SPAN class="ft49"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Utländsk och internationell rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Enligt Europarådets civilrättsliga konvention om korruption ska skyddet för arbetstagare som anmäler misstankar om korruption åtminstone innefatta skydd mot uppsägning, skydd mot degra- dering eller andra åtgärder som begränsar arbetstagarens karriärs- utveckling.&lt;SPAN class="ft49"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft33"&gt;Enligt Europarådets rekommendation om skydd för visselblåsare bör visselblåsare skyddas mot repressalier i alla former. Repressalier kan bestå av skiljande från anställningen, avstängning, degradering,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Regh m.fl., (2008), s. 222 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Regh m.fl., (2008), s. 222 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Miceli, Near och Dworkin (2008), s. 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Miceli, Near och Dworkin (2008), s. 13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se dock Haglunds (2009), som beskriver hur visselblåsare i Norge och Sverige blir socialt utfrysta på sina orter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se vidare kapitel 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Banisar (2006), s. 21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Miceli, Near och Dworkin (2008), s. 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se avsnitt 5.4.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331266x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft10"&gt;förlorande av befordringsmöjligheter, disciplingrundad omplacering, löneavdrag, kränkande särbehandling, eller annan diskriminerande eller straffande behandling.&lt;SPAN class="ft49"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Enligt norsk rätt är repressalier mot den som utnyttjar sin rätt att varsla förbjudna. Repressalier innefattar enligt förarbetena ”[e]nhver ugunstig behandling som kan ses som en følge av og en reaksjon på varsling”. Det omfattar dels formella sanktioner som bl.a. uppsägning, avskedande och avstängning, dels mer informella åtgärder såsom bl.a. ändring av arbetsuppgifterna.&lt;SPAN class="ft49"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Enligt brittisk rätt har arbetstagare en rätt att slippa nackdelar (detriment) på grund av ett skyddat avslöjande.&lt;SPAN class="ft49"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;Med nackdel avses både aktiva handlingar och underlåtelse att handla.&lt;SPAN class="ft49"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;Även hot om nackdelar utgör i sig en nackdel.&lt;SPAN class="ft49"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Diskrimineringslagens repressalieförbud&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft41"&gt;När det gäller en ny svensk reglering av skydd för visselblåsare i arbetslivet skulle ett alternativ kunna vara att utforma reglerna med ledning av diskrimineringsrätten och särskilt förbudet mot repres- salier i 2 kap. 18 § diskrimineringslagen. Enligt den bestämmelsens första stycke får en arbetsgivare inte utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren anmält eller påtalat att arbetsgivaren handlat i strid med diskrimineringslagen, medverkat i en utredning enligt lagen, eller avvisat eller fogat sig i arbets- givarens trakasserier eller sexuella trakasserier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft41"&gt;Repressalier enligt bestämmelsen kan ta sig många skilda uttryck. Karaktäristiskt för repressalier anses vara att de har ett drag av bestraffningsåtgärder. Det kan vara fråga om såväl ett handlande som en underlåtenhet från arbetsgivarens sida som innebär ogynnsam behandling eller ogynnsamma följder för arbetstagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft32"&gt;Exempel på repressalier är att arbetstagaren utsätts för orimlig arbetsbelastning eller för prestationskrav som inte är rimliga. Arbetstagaren kan fråntas arbetsuppgifter eller få för honom eller henne mycket okvalificerade uppgifter. Repressalien kan vidare innebära att en utlovad förmån uteblir eller att arbetsförhållandena&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Princip 21. Se avsnitt 5.4.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ot. prp. nr. 84 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2005–2006),&lt;/NOBR&gt; s. 43 och 52. Se vidare avsnitt 6.1.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Sektion 47B Employment Relations Act 1999 (ERA). Se avsnitt 6.2.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Underlåtelsen att agera ska vara uppsåtlig. Bowers m.fl. (2010), s. 142 och 155.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bowers m.fl. (2010), s. 150.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331267x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p383 ft33"&gt;eller arbetsvillkoren försämras i förhållande till vad som annars skulle vara fallet. En repressalie kan också ta sig uttryck i oberättigat dåliga vitsord eller omdömen som är ägnade att påverka arbetstagarens möjligheter till utveckling, utbildning, befordran eller till annan anställning. Även att behandlas på ett hotfullt eller på ett allmänt kränkande sätt kan utgöra en repressalie. Repressalier kan ta sig många olika uttryck och det anses inte vara möjligt att uttömmande ange exempel på alla de fall som omfattas av repressalieförbudet.&lt;SPAN class="ft83"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Tryck- och yttrandefrihetsrättens repressalieförbud&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft41"&gt;Det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga repressalieförbudet innebär att en myndighet eller ett annat allmänt organ inte får ingripa mot någon för att han eller hon brukat sin tryck- eller yttrandefrihet eller medverkat till ett sådant bruk. Enligt JO:s och JK:s praxis avses med repressalie varje åtgärd som medför negativa konsekvenser för en person och som grundar sig på utnyttjandet av den grundlagsskyddade friheten. Med åtgärder som leder till negativa konsekvenser menas bl.a. sådana mer ingripande åtgärder som uppsägning, avskedande och ingripande omplaceringar. Vidare omfattas exempelvis disciplin- påföljder, fråntagande av arbetsuppgifter, uteblivna löneökningar, andra negativa förändringar av anställningsförhållandena och trakasserier. Därutöver omfattas också andra åtgärder med mindre påtagliga konsekvenser såsom tillrättavisande utskällningar och utfrysning på arbetsplatsen.&lt;SPAN class="ft76"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Utredningens förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft33"&gt;Att en arbetstagare skiljs från anställningen på grund av ett larm är en mycket ingripande åtgärd som arbetstagaren behöver skyddas mot. Många arbetstagare skyddas redan mot sådana åtgärder genom bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Alla arbetstagare omfattas dock inte av LAS. Ett skiljande från anställningen bör därför kunna utgöra en repressalie enligt lagen.&lt;SPAN class="ft83"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se bl.a. prop. 2007/08:95, s. 304 ff. och 530 ff. och SOU 2006:22, Del 2, s. 104 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Jfr prop. 2009/10:81, s. 40. Se vidare avsnitt 4.1.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Att sanktionen för brott mot repressalieförbudet bör vara skadeståndsskyldighet utvecklas i avsnitt 16.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft19"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331268x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p719 ft10"&gt;Som framgått kan det också finnas ett behov av ett stärkt skydd mot mindre ingripande åtgärder under pågående anställning.&lt;SPAN class="ft49"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;Sådana mindre ingripande åtgärder sker ibland i form av arbetsledningsbeslut. Det saknas dock i många fall möjlighet för arbetstagare att angripa sådana beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;En större möjlighet att angripa även mindre ingripande åtgärder innebär således att arbetsgivares möjlighet att utöva arbetslednings- rätten begränsas i motsvarande mån. Det kan inte heller uteslutas att en sådan möjlighet skulle ha en i viss utsträckning tviste- drivande effekt. Enligt utredningens mening är det dock av stor vikt att missförhållanden kommer fram. Det kan antas vara rädslan för just sådana mindre ingripande åtgärder som avhåller vissa arbetstagare från att slå larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;En vidsträckt tolkning av vad som kan utgöra repressalier ligger också i linje med internationell och utländsk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;En särskild fråga är hur repressalieförbudet närmare bör utformas och om det bör anknyta till någon befintlig modell, t.ex. diskrimineringslagens eller tryck- och yttrandefrihetsrättens repressalieförbud. En prövning enligt de två modellerna torde i allmänhet leda till motsvarande resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft33"&gt;Enligt utredningens mening bör en reglering till skydd för arbetstagare som slår larm anknyta till det diskrimineringsrättsliga repressalieförbudet och skydda mot repressalier från arbetsgivarens sida som grundar sig på att arbetstagaren slagit larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;Vad som avses med repressalier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;Vid den närmare tolkningen av begreppet repressalie kan det diskrimineringsrättsliga repressalieförbudet tjäna som ledning. Vidare kan ledning hämtas från repressalieförbudet enligt TF och YGL och den praxis som finns om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft33"&gt;Enligt utredningens mening bör som repressalier anses handlande eller underlåtenhet från arbetsgivarens sida som innebär ogynnsam behandling eller ogynnsamma följder för arbetstagaren. Detta bör omfatta bl.a. uppsägning, avskedande, omplaceringar, disciplinpåföljder, fråntagande av arbetsuppgifter, orimligt hög arbetsbelastning, uteblivna löneökningar, försämrade förmåner, andra negativa förändringar av anställningsförhållandena, trakas-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;Se vidare avsnitt 11.5.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331269x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft10"&gt;serier, oberättigat dåliga vitsord, tillrättavisande utskällningar och utfrysning på arbetsplatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;För en arbetstagare som inte har en tillsvidareanställning kan det utifrån omständigheterna vara en repressalie att arbetstagaren inte får förlängd anställning. Även hot om repressalier bör kunna utgöra en repressalie.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft41"&gt;En arbetsgivare som blir föremål för ett larm har möjlighet att bemöta uppgifterna offentligt. Arbetsgivarens reaktion bör då i allmänhet inte vara att betrakta som en repressalie mot arbetstagaren.&lt;SPAN class="ft76"&gt;79 &lt;/SPAN&gt;Huruvida arbetsgivarens väckande av talan mot arbetstagaren på grund av larmet, t.ex. med yrkande om skadestånd enligt FHL, kan anses utgöra en repressalie som grundar sig på larmet, får avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Med den föreslagna ordningen får privatanställda ett stärkt skydd även mot vissa mindre ingripande åtgärder. För offentligt anställda innebär ordningen ett uttryckligt skydd även när den anställde vänder sig till andra typer av mottagare än grundlags- skyddade medier. Att repressalieförbudet bör vara skadestånds- sanktionerat behandlas i avsnitt 16.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;14.7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Frågan om orsakssamband&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;För att lagen ska ge ett förstärkt skydd mot repressalier bör det krävas att repressalien har ett adekvat orsakssamband med ett larm. En särskild fråga är således vilket orsakssamband som ska krävas mellan larmet och arbetsgivarens åtgärd. Det kan här vara av intresse att undersöka hur orsakssambandet regleras i vissa andra regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft12"&gt;Diskrimineringslagens repressalieförbud&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Ett rekvisit enligt diskrimineringslagens repressalieförbud i 2 kap. 18 § är att det ska finnas ett orsakssamband mellan repressalien och att arbetstagaren t.ex. har anmält eller påtalat att arbetsgivaren brutit mot diskrimineringslagen. Detta uttrycks i bestämmelsen så att en arbetsgivare inte får utsätta en arbetstagare för repressalier på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;79 &lt;/SPAN&gt;Så även i norsk rätt, se Ot. prp. nr. 84 &lt;NOBR&gt;(2005-2006),&lt;/NOBR&gt; s. 43.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331270x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;grund av att arbetstagaren t.ex. anmält eller påtalat att arbetsgivaren handlat i strid med lagen.&lt;SPAN class="ft49"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft12"&gt;Diskrimineringslagens diskrimineringsförbud m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;För att ett förfarande ska anses utgöra direkt diskriminering enligt diskrimineringslagen krävs att åtgärden ”har samband” med en diskrimineringsgrund. Om hänsyn till någon av diskriminerings- grunderna är en av flera orsaker till handlandet är detta tillräckligt. Den aktuella diskrimineringsgrunden behöver inte vara det enda eller det avgörande skälet för beslutet. Orsakssambandet är således för handen även när diskrimineringsgrunden är en av flera faktorer som utgör orsaken till den missgynnande behandlingen. Detta kan uttryckas som att det inte behöver vara fråga om ett missgynnande på grund av diskrimineringsgrunden. Det räcker således att miss- gynnandet har samband med diskrimineringsgrunden.&lt;SPAN class="ft76"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;Även missgynnandeförbudet i 16 § föräldraledighetslagen (1995:584) avser missgynnande av skäl som har samband med föräldraledighet. Detta betyder att regeln gäller även när hänsyn till föräldraledighet inte är det enda eller ens det avgörande skälet till att någon missgynnas.&lt;SPAN class="ft49"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Vissa andra lagar om rätt till ledighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft41"&gt;Det finns flera lagar som, vid sidan av föräldraledighetslagen, ger arbetstagare rätt till ledighet i vissa situationer. Här kan nämnas lagen (1998:209) om rätt till ledighet av trängande familjeskäl, lagen (1997:1293) om rätt till ledighet för att bedriva närings- verksamhet och lagen (2008:565) om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete. I dessa lagar finns regler som innebär att arbetstagare inte får sägas upp, avskedas eller bli föremål för vissa andra åtgärder &lt;SPAN class="ft40"&gt;enbart &lt;/SPAN&gt;på grund av att arbetstagaren begär eller tar i anspråk ledighet enligt lagarna.&lt;SPAN class="ft76"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;En liknande formulering används i 17 § föräldraledighetslagen, som avser ogiltighet i fall där&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 2006:22, Del 2, s. 105 och Fransson och Stüber (2010), s. 367.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;1 kap. 4 § 1 diskrimineringslagen. Prop. 2007/08:95, s. 488 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Prop. 2005/06:185 s. 122 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;3–4&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (1998:209) om rätt till ledighet av trängande familjeskäl, &lt;NOBR&gt;8–9&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (1997:1293) om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet och &lt;NOBR&gt;11–12&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (2008:565) om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331271x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;en arbetstagare sagts upp eller avskedats enbart av skäl som har samband med föräldraledighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft12"&gt;Det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga repressalieförbudet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft10"&gt;Det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga repressalieförbudet innebär att en myndighet eller ett annat allmänt organ inte får ingripa, vare sig formellt eller informellt, mot någon för att han eller hon brukat sin tryck- eller yttrandefrihet eller medverkat till ett sådant bruk.&lt;SPAN class="ft49"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;Avsikten är att det lagstadgade repressalieförbudet ska inrymma alla de repressalieåtgärder som omfattas av JO:s och JK:s praxis på området, nämligen varje åtgärd som medför negativa konsekvenser för en person och som &lt;SPAN class="ft12"&gt;grundar sig på &lt;/SPAN&gt;medverkan i grundlags- skyddade medier.&lt;SPAN class="ft49"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft12"&gt;Internationell rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft10"&gt;Skyddet enligt Europarådets civilrättsliga konvention om kor- ruption gäller endast då arbetsgivaren vidtar åtgärder mot arbets- tagare uteslutande för att arbetstagaren har anmält misstankar om korruptionsbrott till behörig person eller myndighet.&lt;SPAN class="ft49"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Enligt Europarådets rekommendation om skydd för vissel- blåsare innebär en repressalie att det finns ett nära orsakssamband mellan ett larm och en sanktion.&lt;SPAN class="ft49"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft12"&gt;Utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;För att lagen ska ge ett förstärkt skydd mot repressalier bör det som nämnts krävas att repressalien har ett orsakssamband med att arbetstagaren slagit larm. Vid bedömning av om ett orsakssamband föreligger bör ledning kunna hämtas både från diskriminerings- rättens och från tryck- och yttrandefrihetsrättens repressalie- förbud. Repressalien bör således grunda sig på larmet. Annorlunda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;3 kap. 4 § andra stycket TF och 2 kap. 4 § tredje stycket YGL. Se vidare avsnitt 4.1.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Prop. 2009/10:81, s. 40.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se vidare avsnitt 5.4.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se vidare avsnitt 5.4.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331272x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;uttryckt bör det krävas att repressalien vidtas på grund av att arbetstagaren slår larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Varje arbetsledningsbeslut som har något samband med att en arbetstagare slår larm bör därmed inte anses utgöra en repressalie. Det bör således inte, såsom är fallet med förbudet mot direkt diskriminering, räcka med att åtgärden ”har samband” med det förhållandet att arbetstagaren slagit larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft41"&gt;Larm i detta sammanhang bör vidare avse både larm som redan är avslutade när repressalien vidtas och larm som ännu inte kommit till stånd. Det bör således inte krävas att processen att slå larm är helt avslutad när arbetsgivaren vidtar åtgärden. Det kan nämligen tänkas fall där en arbetstagare har gjort förberedelser för att slå larm och det kommer till arbetsgivarens kännedom att arbetstagaren avser att slå larm om vissa förhållanden. Även i de situationerna bör arbetstagaren åtnjuta ett stärkt skydd mot repressalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft41"&gt;Genom att repressalieförbudet endast bör gälla repressalier som grundar sig på att arbetstagaren slår larm bör förbudet inte innebära någon begränsning i arbetsgivarens möjlighet att vidta åtgärder mot arbetstagaren på andra grunder. Det bör således finnas möjlighet för arbetsgivaren att vidta åtgärder mot en arbetstagare på grund av sådant som förekommit vid sidan av ett larm om allvarliga missförhållanden. Så kan vara fallet om det i samband med larmet lämnas hotfulla eller nedsättande uppgifter om andra personer, t.ex. kollegor. De eventuella åtgärder som då får vidtas ska vara sådana som följer av just de hotfulla eller nedsättande uppgifterna, inte av larmet som sådant.&lt;SPAN class="ft76"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;Man kan också tänka sig fall då en arbetstagare påtalar missförhållanden så frekvent att det inkräktar på arbets- tagarens förutsättningar att fullgöra sina arbetsuppgifter eller innebär en orimlig belastning på arbetsgivarens verksamhet.&lt;SPAN class="ft76"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;14.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Skyddets förhållande till rapporteringsskyldigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;I vissa situationer har arbetstagare en skyldighet att rapportera allvarliga missförhållanden till arbetsgivaren eller till någon utom- stående, t.ex. en myndighet (rapporterings- eller anmälnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se vidare avsnitt 15.1 om brott som begås vid sidan av larmhandlingen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Som nämnts bör det också i vissa fall kunna ifrågasättas om upprepade påtalanden av missförhållanden alls utgör larm, se avsnitt 13.3.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft19"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331273x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Hur skyddet bör se ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft10"&gt;skyldighet). Exempel på detta är regleringarna enligt lex Sarah och lex Maria.&lt;SPAN class="ft49"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;En särskild fråga är hur rapporteringsskyldigheter förhåller sig till skyddet för den som slår larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Det skulle kunna övervägas att föreskriva att en arbetstagare alltid ska ha stärkt skydd mot repressalier som grundar sig på att arbetstagaren följt en sådan skyldighet. En sådan reglering kan framstå som naturlig. Enligt den norska lagstiftningen anses varsling i enlighet med en rapporteringsskyldighet som utgångs- punkt vara försvarlig.&lt;SPAN class="ft49"&gt;91 &lt;/SPAN&gt;Det kan synas orättvist att en plikt att påtala missförhållanden inte med automatik skulle medföra ett motsvarande skydd mot repressalier.&lt;SPAN class="ft49"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;Den som rapporterar i enlighet med en rapporteringsskyldighet bör givetvis ha stärkt skydd vid larm om allvarliga missförhållanden om förutsättningarna härför är uppfyllda. Enligt utredningen bör det dock inte införas någon regel av innebörd att den som rapporterar i enlighet med en rapporteringsskyldighet redan av den anledningen per automatik ska ha ett stärkt skydd. Dessa fall bör således behandlas på samma sätt som andra larmsituationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;Det kan i sammanhanget nämnas att Utredningen om skyldighet att anmäla missförhållanden inom skolväsendet m.m. behandlade frågan om ett förbud mot repressalier mot den som fullgjort sin rapporteringsskyldighet enligt förslaget. Utredningen fann visserligen att det inte kan anses strida mot en arbetstagares lojalitetsplikt att fullgöra en lagstadgad rapporteringsskyldighet men föreslog inte något repressalieförbud.&lt;SPAN class="ft63"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft41"&gt;Det förstärkta skyddet vid visselblåsning bör sammanfattningsvis inte påverka rapporteringsskyldigheten på något sätt. Fråga är om separata regelverk. Om en arbetstagare följt en lagstadgad rapporteringsskyldighet och drabbas av en repressalie får det således på vanligt sätt prövas om kriterierna för stärkt skydd enligt den nya lagen är uppfyllda. Frågan om arbetstagaren efterkommit en rap- porteringsskyldighet får bedömas enligt de sedvanliga regler och principer som avgör den frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se vidare avsnitt 4.9.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se vidare avsnitt 6.1.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Jfr Vandekerckhove och Tsahuridu (2010).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;SOU 2011:33, s. 111 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331274x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p722 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Undantag från det stärkta skyddet vid brott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft10"&gt;I vissa fall kan arbetstagaren i samband med ett larm själv begå en brottslig gärning. I det följande behandlas förhållandet till straff- rätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;15.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Arbetstagares brott som inte begås genom larmet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft41"&gt;En arbetstagare som slår larm kan begå ett brott utan att brottet begås direkt genom larmhandlingen. Det finns då ingen identifikation mellan brottet och larmet. Ett sådant fall kan vara om arbetstagaren själv genom brott har orsakat de förhållanden som arbetstagaren slår larm om. Ett annat fall kan vara om arbets- tagaren vid sidan av larmet hotar, förtalar eller trakasserar personer på eller utanför arbetsplatsen. Sådana brott som arbetstagaren begår vid sidan av larmhandlingen bör inte i sig innebära någon begräns- ning av det förstärkta skyddet för arbetstagare som slår larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft41"&gt;Samtidigt som arbetstagaren kan åtnjuta skydd mot repressalier på grund av larmet bör utgångspunkten vara att arbetsgivaren inte hindras att vidta åtgärder mot arbetstagaren på grund av brott som begås vid sidan av larmet. Det innebär att arbetsgivaren bör kunna vidta åtgärder mot en arbetstagare som slår larm om brottsliga förhållanden som arbetstagaren själv har förorsakat, men inte då på grund av larmet utan på grund av att arbetstagaren förorsakat missförhållanden. Det innebär också att en arbetsgivare bör kunna vidta åtgärder mot en arbetstagare som hotar eller trakasserar kollegor före eller efter ett larm. I dessa fall saknas orsakssamband mellan den arbetsrättsliga åtgärden och larmet.&lt;SPAN class="ft76"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se vidare om detta i avsnitt 14.7.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331275x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Undantag från det stärkta skyddet vid brott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;15.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Arbetstagares brott som begås genom larmet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;Arbetstagaren kan också begå ett brott där det råder mer eller mindre identifikation mellan den brottsliga handlingen och larm- handlingen. Larmhandlingen kan i detta fall sägas utgöra ett led i den brottsliga gärningen. Exempel på sådana brott är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Brott mot rikets säkerhet och andra brott riktade mot staten (t.ex. spioneri, högförräderi, uppvigling, vårdslöshet med hemlig uppgift eller obehörig befattning med hemlig uppgift).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Brott mot författningsreglerad tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Hot- och hetsbrott, t.ex. övergrepp i rättssak, olaga hot, hot mot tjänsteman eller hets mot folkgrupp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Ärekränkningsbrott (förtal och förolämpning).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;När det råder en sådan identifikation mellan den brottsliga handlingen och larmet aktualiseras två olika frågor. Den första frågan är om den som uppfyller villkoren för ett skyddat larm ska kunna straffas för eventuella brott som begås genom larm- handlingen. Den andra frågan är om den som begår ett brott genom larmhandlingen ska skyddas gentemot arbetsgivaren. Dessa frågor besvaras nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;15.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Ingen straffrättslig ansvarsfrihet vid arbetstagares larm&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: En arbetstagare ska inte få någon straffrättslig ansvarsfrihet för gärningar som begås genom ett larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft41"&gt;Det skulle i och för sig kunna tänkas att en arbetstagare som uppfyller villkoren för ett stärkt skydd också skulle vinna straffrättslig ansvars- frihet för eventuella brott som begås genom larmhandlingen. Utifrån arbetstagarens perspektiv skulle det kunna sägas vara en fördel om arbetstagaren vid ett skyddat larm inte behöver bekymra sig för att bli åtalad eller dömd för brott. En sådan ordning skulle dock vara behäftad med vissa betänkligheter. Om arbetstagaren genom ett skyddat larm skulle vinna straffrättslig ansvarsfrihet för brott som begås genom larmhandlingen skulle skyddsintresset för arbetstagares larm systematiskt överordnas skyddsintressen som kommer till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft19"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331276x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td110"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Undantag från det stärkta skyddet vid brott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft10"&gt;uttryck i andra lagar, framför allt brottsbalken och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL). Utredningen menar att en sådan prioritering av skyddsintressena inte är motiverad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Enligt gällande rätt tas vidare ofta hänsyn till försvarlighet och skälighet bakom ett uppgiftslämnande i den straffrättsliga bedöm- ningen. Vid bedömningen av förtalsbrottet tas det till exempel hänsyn till om ett uppgiftslämnande med hänsyn till omständig- heterna är försvarligt eller om det finns skälig grund för att uppgifterna är sanna.&lt;SPAN class="ft49"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Vidare aktualiseras inte brott mot lagstadgad tystnadsplikt om någon av de sekretessbrytande bestämmelserna i OSL gäller. Exempel på fall då sådant brott inte aktualiseras är vid så kallat nödvändigt utlämnande, utlämnande till facklig organisation i vissa fall, utlämnande som behövs för tillsyn eller revision, utlämnande för förebyggande och förhindrande av brott, eller om det annars, i vissa fall, är uppenbart att intresset av att upp- giften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.&lt;SPAN class="ft49"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft10"&gt;Av det redogjorda följer att ett uppgiftslämnande av arbets- tagare om brott eller andra allvarliga missförhållanden i många fall redan i dag faller utanför det straffbelagda området. I de fall ett sådant uppgiftslämnande är straffbart finns det goda skäl att anta att lagstiftaren har gjort bedömningen att straff- eller sekretess- intressena väger tyngre än intresset av att uppgifterna kommer fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft41"&gt;En annan tänkbar modell vore att skilja mellan straffbestämmelser som går före respektive får vika för larm om missförhållanden. En sådan ordning kan sägas motsvara den som gäller inom tryck- och yttrandefrihetsrätten.&lt;SPAN class="ft76"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Enligt utredningens mening är det dock inte motiverat att jämställa ett stärkt arbetsrättsligt skydd för arbetstagare som slår larm med den grundlagskyddade tryck- och yttrandefriheten. Det skulle också i praktiken innebära en betydande utvidgning av meddelarfrihetens principer eftersom förslaget om stärkt skydd för visselblåsare inte endast gäller i förhållande till vissa skyddade mottagare (författare, mediarepresentanter m.fl.), utan också i förhållande till flera andra mottagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft46"&gt;Det bör också påminnas om att det tryck- och yttrandefrihets- rättsliga regelsystemet vilar på principen om ensamansvar där, vanligtvis, en ansvarig utgivare svarar för eventuella tryck- och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;5 kap. 1 § andra stycket brottsbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;De nämnda sekretessbrytande reglerna finns i 10 kap. OSL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se 7 kap. 3 § TF och 5 kap. 3 § YGL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331277x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Undantag från det stärkta skyddet vid brott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;yttrandefrihetsbrott. Av dessa skäl menar utredningen att det inte heller är lämpligt att göra en uppdelning av straffbestämmelser där vissa går före och andra får vika för det arbetsrättsliga stärkta skyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;15.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Undantag från det stärkta skyddet om arbetstagaren genom larmet begår brott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Den arbetstagare som genom att slå larm gör sig skyldig till brott undantas från det stärkta skyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft12"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft11"&gt;Skyddet för arbetstagare som slår larm skulle kunna tänkas vara tillämpligt oberoende av om arbetstagaren genom larmet begår ett brott eller inte. En sådan modell har valts i Norge där de så kallade varslingsreglerna gäller helt oberoende av regler om tystnadsplikt, ärekränkning och dylikt.&lt;SPAN class="ft63"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Arbetstagaren skulle då i princip kunna erhålla ett stärkt skydd även om arbetstagaren genom larmet röjer sekretessbelagda uppgifter eller förtalar kollegor. Den arbets- rättsliga bedömningen skulle alltså göras skilt från straffrättsliga hänsyn eller offentlighets- och sekretesshänsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Utredningen menar dock att en sådan ordning har vissa svagheter. För det första skulle en sådan ordning innebära dubbla signaler från det allmänna eftersom en och samma handling skulle kunna vara straffbar enligt en lagstiftning och skyddad enligt en annan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;För det andra skulle det stärkta skyddet för arbetstagare förlora en del av sin handlingsdirigerande verkan eftersom arbetstagare inte skulle ha samma incitament att undvika brott, till exempel genom att uttrycka larmet på ett sätt som åtminstone inte utgör förtal eller hot, eller genom att maskera uppgifter som förmedlas genom larmet på ett sådant sätt att sekretessbelagda uppgifter inte röjs i onödan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft33"&gt;Utredningen föreslår därför att arbetstagare som genom larm begår ett brott ska undantas från det stärkta skyddet. Det kan nämnas att Storbritannien också har valt en lagstiftningslösning där&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Ot. prp. nr. 84 &lt;NOBR&gt;(2005-2006),&lt;/NOBR&gt; s. 50.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331278x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td110"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Undantag från det stärkta skyddet vid brott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft10"&gt;avslöjanden av missförhållanden som är brottsliga undantas från lagens skyddsområde.&lt;SPAN class="ft49"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Som ovan påpekats görs i vissa fall undantag för uppgifts- lämnande om brott och andra allvarliga missförhållanden i straff- och sekretessbedömningen. Därför bör inte ett undantag från det stärkta skyddet på den grunden att arbetstagaren genom larm- handlingen begår brott innebära en omotiverat stor begränsning av skyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft12"&gt;Beviskrav för att en larmhandling utgör brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft10"&gt;Eftersom larm som är brottsliga bör undantas från det förstärkta skyddet finns det skäl att beröra bedömningen av om en larmhandling utgör en brottslig handling. Enligt utredningens mening är det lämpligt att som utgångspunkt tillämpa de principer som gäller vid bedömningen i uppsägningstvister där det påstås att arbetstagaren har begått ett brott. Huvudprincipen bör alltså vara att arbetsgivaren har att visa att arbetstagaren verkligen har begått ett brott och att beviskravet inte kan sättas lägre än de beviskrav som skulle ställas i motsvarande brottmål.&lt;SPAN class="ft49"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;Har frågan om arbetstagaren gjort sig skyldig till brott prövats i lagakraftvunnen dom från allmän domstol tillmäts domen normalt betydande bevisverkan av Arbetsdomstolen. Denna praxis tar särskilt sikte på fall i vilka avgörandet av brottmålet har fällts efter prövning av bevisning som sedermera inte förebringas i arbets- tvisten. Om samma bevisning förebringas i arbetstvisten kan domstolen göra en självständig prövning av de omständigheter som lagts arbetstagaren till last.&lt;SPAN class="ft49"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft12"&gt;Om arbetstagaren genom larmet begått brott utomlands&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;En särskild fråga är hur saken ska bedömas om gärningen har internationella inslag. Enligt utredningens mening bör undantaget gälla om arbetstagaren begått en gärning som enligt gällande svensk internationell straffrätt är straffbelagd och straffbar i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Sektion 43B (3) PIDA 1998.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;AD 1995 nr 121, AD 2003 nr 93 och AD 2005 nr 97.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se bl.a. Lunning och Toijer (2010), s. 435 f., Källström och Malmberg (2013), s. 249, AD 1991 nr 76 och AD 2004 nr 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft19"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331279x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft13"&gt;16 Sanktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft10"&gt;I detta kapitel redogörs för utredningens överväganden och förslag rörande sanktioner för den arbetsgivare som bryter mot reglerna om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;16.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Skadestånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: En arbetsgivare som bryter mot repressalieförbudet ska betala skadestånd till arbetstagaren för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har inträffat. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft41"&gt;För att ett förstärkt skydd för arbetstagare som slår larm ska vara effektivt bör det finnas sanktioner mot den arbetsgivare som vidtar repressalier mot arbetstagare som slagit larm. Olika sanktioner kan tänkas. För det första skulle överträdelser av repressalieförbudet kunna rendera straffpåföljd likt repressalieförbudet i tryck- och yttrandefrihetsrätten.&lt;SPAN class="ft76"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;För det andra skulle repressalier kunna sanktioneras med skadestånd. Frågor om rättshandlingars ogiltighet behandlas separat i avsnitt 16.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft33"&gt;Ett straffsanktionerat repressalieförbud skulle i och för sig ge en kraftfull signal att samhället ser allvarligt på repressalier mot visselblåsare. Det skulle sannolikt också ha en viss preventiv effekt på så sätt att den som överväger att vidta repressalier i ökad utsträckning skulle avhålla sig från att göra det. Däremot skulle ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Jfr 3 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen (TF) och 2 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft19"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331280x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sanktioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;straffsanktionerat repressalieförbud inte i sig ge någon gottgörelse för den som utsatts för en repressalie.&lt;SPAN class="ft49"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft33"&gt;Det förslag som presenteras i detta betänkande hänför sig till det arbetsrättsliga området. Inom arbetsrätten är skadestånd en allmänt vedertagen sanktion. Genom skadestånd kompenseras arbetstagaren för den skada repressalien inneburit. Skadestånd har således en reparativ funktion. En skadeståndssanktion kan också antas ha en preventiv funktion då en risk att bli skadeståndsskyldig kan antas ha en avhållande effekt på arbetsgivare som överväger att vidta repressalier mot arbetstagare som slagit larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Brott mot repressalieförbudet bör sanktioneras med skadestånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft41"&gt;Enligt utredningen framstår det som lämpligt att sanktionera överträdelser av repressalieförbudet med skadestånd. Skadestånd bör kunna utgå för den förlust som drabbar arbetstagaren på grund av en repressalie (ekonomiskt skadestånd) och den kränkning som repressalien innebär för arbetstagaren (allmänt skadestånd).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Skadeståndsskyldighetens adressat bör vara arbetsgivaren. Något principalansvar för arbetsgivaren bör inte införas utan ansvaret bör endast gälla för de åtgärder som arbetsgivaren själv vidtagit i strid med repressalieförbudet. Det skulle enligt utred- ningens mening leda för långt att en arbetsgivare hade att svara för alla repressalier som uppstår inom en verksamhet, oavsett om arbetsgivaren står bakom repressalierna eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Syftet med att arbetstagaren även ska ha rätt till allmänt skade- stånd är att bereda arbetstagaren möjlighet till ersättning utöver den förlust som uppstår samt att avhålla arbetsgivare från att vidta repressalier mot arbetstagare som slår larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Om parterna i anställningsförhållandet avviker från lagen genom centralt kollektivavtal kan reglerna om skadestånd till följd av kollektivavtalsbrott i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) aktualiseras.&lt;SPAN class="ft49"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Även då finns möjlighet till ekonomiskt och allmänt skadestånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Dock kan skadestånd i vissa fall utdömas för kränkning genom brott enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;54 och 55 §§ MBL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331281x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Sanktioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Hur skadeståndet bör beräknas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft41"&gt;Det allmänna skadeståndet bör beräknas efter de allmänna principer som Arbetsdomstolen tillämpar vid beräkning av skadestånd för den kränkning som ett lagbrott innebär. Arbetsdomstolens praxis vid tillämpningen av till exempel 38 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) bör kunna utgöra vägledning vid beräkningen. Storleken på det allmänna skadeståndet bör således vara beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Därvid bör arbetstagarens agerande kunna beaktas.&lt;SPAN class="ft76"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft32"&gt;Det ekonomiska skadeståndet bör också beräknas enligt de principer som Arbetsdomstolen tillämpar vid beräkning av skadestånd enligt 38 § LAS. Det ekonomiska skadeståndet ska alltså som huvudregel motsvara arbetstagarens verkliga förlust. Genom det ekonomiska skadeståndet bör arbetstagaren försättas i samma situation som om arbetsgivaren inte vidtagit repressalien.&lt;SPAN class="ft82"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Jämkning av skadestånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Skadeståndet bör kunna nedsättas eller helt bortfalla om det är skäligt. En nedsättning av skadeståndet, helt eller delvis, bör kunna aktualiseras om arbetsgivaren återtar eller rättar den förbjudna åtgärden alternativt om arbetstagaren medverkat till den uppkomna situationen genom sitt handlande. De allmänna principer som Arbetsdomstolen tillämpar vid jämkning av skadestånd bör i denna del vara styrande.&lt;SPAN class="ft49"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Någon begränsningsregel bör inte införas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;En särskild fråga är om det bör införas någon begränsningsregel för skadeståndets storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft33"&gt;Exempel på en begränsningsregel finns i 38 § andra stycket andra meningen LAS. Enligt bestämmelsen får ersättning för förlust som avser tid efter anställningens upphörande under alla förhållanden bestämmas till högst det belopp som anges i 39 § LAS. Sistnämnda bestämmelse innehåller regler om vilket skadestånd en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se bl.a. Bylund m.fl. (2011), s. 304.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;A.a., s. 300.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se bl.a. Lunning och Toijer (2010), s. 770 f., och Bylund m.fl. (2011), s. 305.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sanktioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;arbetsgivare ska betala vid vägran att rätta sig efter en dom, varigenom en domstol har ogiltigförklarat en uppsägning eller ett avskedande eller har förklarat att en tidsbegränsad anställning ska gälla tills vidare. Skadeståndet beräknas till ett visst antal månads- löner med utgångspunkt i arbetstagarens sammanlagda anställ- ningstid hos arbetsgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;En liknande regel i den nya lagen skulle kunna vara lämplig om en arbetstagare som inte omfattas av LAS blir uppsagd till följd av att arbetstagaren slagit larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft11"&gt;Den nya lagen kommer dock att aktualisera skadestånd även i andra situationer och som måste beräknas på ett annat sätt än i ett visst antal månadslöner. Det kan till exempel vara fråga om att arbetstagaren går miste om en löneökning och det ekonomiska skadeståndet därför bör beräknas på ett visst mindre belopp per månad. Det kan också vara fråga om ett engångsbelopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft41"&gt;Någon begränsningsregel likt den som finns i 38 § andra stycket andra meningen LAS bör därför inte införas. Enligt utredningen behöver det inte införas någon begränsningsregel över huvud taget. I de fall fullt ekonomiskt skadestånd skulle framstå som oskäligt bör en jämkningsregel vara tillräcklig. De principer som ligger bakom begränsningsregeln i 38 § andra stycket andra meningen LAS bör därvid i förekommande fall kunna beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;16.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Frågan om lagkonflikter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft10"&gt;Vid till exempel uppsägning av en arbetstagare, som slagit larm om missförhållanden, skulle en och samma handling, dvs. uppsägningen, kunna ge upphov till skadeståndsanspråk både enligt LAS och enligt den nya lagen. Hur sådana lagkonflikter bör lösas behandlas i kapitel 18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft19"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331283x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Sanktioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;16.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Några regler om ogiltighet bör inte införas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Någon bestämmelse om ogiltighet av uppsägning, avskedande eller andra rättshandlingar ska inte införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft10"&gt;Enligt LAS ska grundlösa uppsägningar och avskedanden förklaras ogiltiga på yrkande av arbetstagaren.&lt;SPAN class="ft49"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Även diskrimineringslagen (2008:567) innehåller ogiltighetsregler. Om någon diskriminerats genom uppsägning av ett avtal eller genom en annan sådan rättshandling ska rättshandlingen förklaras ogiltig om den som diskriminerats begär det.&lt;SPAN class="ft49"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft10"&gt;En särskild fråga är om det bör införas några bestämmelser om ogiltighet av åtgärder som arbetsgivare vidtagit mot en arbetstagare på grund av ett larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;Som nämnts har tillsvidareanställda arbetstagare – som omfattas av LAS – ett starkt skydd mot ogrundade skiljanden från anställ- ningen. Anses en sådan åtgärd strida mot LAS finns som nämnts där regler om ogiltighet av åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft41"&gt;Mot den bakgrunden framstår behovet av särskilda regler om ogiltighet av uppsägning och avskedande på grund av att arbets- tagaren slagit larm som begränsat. En ordning som innebär dubbla grunder för att ogiltigförklara en och samma åtgärd kan också bidra till onödiga processuella val och tillämpningssvårigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft10"&gt;Det kan visserligen anföras att de personer som inte omfattas av LAS skulle vara betjänta av en möjlighet att få uppsägningar och avskedanden ogiltigförklarade vid visselblåsning, en möjlighet de inte har i dag med stöd av LAS. Enligt utredningens mening skulle det dock föra för långt att ge dessa grupper ett sådant anställnings- skydd. De har undantagits från LAS tillämpningsområde på grund av de särskilda förhållanden som råder i sådana anställnings- förhållanden. Enligt utredningens mening får deras behov av skydd i detta sammanhang anses vara tillräckligt tillgodosett med en rätt till skadestånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft10"&gt;Med hänsyn till det sagda bör frågor om uppsägning och avskedande även fortsättningsvis regleras direkt i LAS. Något behov av ändringar eller förtydliganden i den lagen finns det enligt utredningens mening heller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;34 och 35 §§ LAS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;5 kap. 3 § andra stycket diskrimineringslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft19"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Sanktioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft10"&gt;När det gäller möjligheterna att ogiltigförklara andra åtgärder än skiljande från anställning är dessa begränsade enligt gällande rätt. Visserligen har arbetsgivarens arbetsledningsrätt sina begräns- ningar. Den får t.ex. inte utövas i strid mot lag eller god sed på arbetsmarknaden eller annars på ett otillbörligt sätt (se avsnitt 4.4). Arbetstagare har vissa möjligheter att angripa ett arbetslednings- beslut, till exempel inom ramen för en uppsägningstvist där arbets- tagaren hävdar att uppsägningen framtvingats av arbetsgivarens otillbörliga arbetsledningsbeslut. Domstolen kan i sådana tvister utdöma skadestånd till arbetstagaren. Däremot finns inte någon grund för domstolen att ogiltigförklara eller ändra ett arbets- ledningsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft33"&gt;Det saknas anledning att i detta sammanhang göra avsteg från den rådande ordningen genom att skapa en grund på vilken arbets- ledningsbeslut som innebär en repressalie mot en arbetstagare kan ogiltigförklaras. I stället får arbetstagaren sin rätt tillgodosedd genom att arbetsgivarens skadeståndsansvar utökas och förtydligas vid arbetstagares larm om allvarliga missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft19"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331285x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft13"&gt;17 Rättegången&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft10"&gt;I detta kapitel redogörs för vilka processuella regler som föreslås vara tillämpliga vid tvister enligt en lag om stärkt skydd för arbets- tagare som slår larm. Vidare redogörs för den bevisregel som föreslås gälla vid sådana tvister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;17.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Lagen om rättegången i arbetstvister bör tillämpas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Mål om tillämpningen av en ny lag om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft11"&gt;En arbetstagare som anser sig ha blivit utsatt för repressalier av arbetsgivaren på grund av ett larm bör ha möjlighet att få en rättslig prövning av saken. De huvudsakliga alternativen för handläggning av sådana tvister är rättegångsbalken eller lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister (arbetstvistlagen). Eftersom det inte föreslås några straffbestämmelser är det inte aktuellt med en brott- målsordning. Enligt utredningen är det mest lämpligt att tvister om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm ska handläggas enligt arbetstvistlagen. Skälen härtill är följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft41"&gt;Den föreslagna lagen reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Reglerna föreslås vara semidispositiva med följd att det stärkta skyddet kan regleras genom kollektivavtal. Den huvudsakliga frågan i tvister enligt den föreslagna lagen är om arbetstagaren har rätt till skadestånd för att arbetsgivaren har vidtagit repressalier mot arbetstagaren. Denna typ av frågor handläggs normalt som arbetstvist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Vidare är det sannolikt att det i vissa mål kan åberopas flera grunder, till exempel att en uppsägning både saknar saklig grund enligt 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) och utgör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft19"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331286x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Rättegången&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft10"&gt;en repressalie på grund av att arbetstagaren har slagit larm. Det är givetvis lämpligt att dessa frågor behandlas i ett sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;Enligt arbetstvistlagen kan en tvist tas upp i tingsrätt eller i Arbetsdomstolen beroende på vem som väcker talan och på vad tvisten avser.&lt;SPAN class="ft49"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Talan får inte upptas till prövning förrän part har fullgjort sin förhandlingsskyldighet.&lt;SPAN class="ft49"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Inom Arbetsdomstolen finns hög arbetsrättslig kompetens och erfarenhet. Domstolen är special- domstol för arbetstvister och slut- och prejudikatinstans på området. Intresset av en snabb och säker rättstillämpning får anses väl tillgodosett genom att låta tvister om stärkt skydd för arbets- tagare som slår larm prövas där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;Det framstår mot denna bakgrund som lämpligt att mål om skydd för arbetstagare som slår larm handläggs enligt arbetstvist- lagen. Tvister av här aktuellt slag bör få hänskjutas till prövning av skiljemän och inte omfattas av undantaget i 1 kap. 3 § arbets- tvistlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;17.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Sekretess bör gälla i mål om arbetstagare som slår larm&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Vid tillämpning av lagen i domstol ska det gälla sekretess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft10"&gt;Sekretess gäller vid domstol för skydd av enskilds personliga och ekonomiska förhållanden i vissa arbetsrättsliga mål, till exempel mål om kollektivavtal och om tillämpningen av LAS, föräldra- ledighetslagen (1995:584) och diskrimineringslagen (2008:567).&lt;SPAN class="ft49"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Sekretessen gäller om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft11"&gt;Intresset av sekretess kan vara starkt i mål om tillämpning av den föreslagna lagen. Så kan vara fallet till exempel när det i målet förekommer anklagelser mot enskilda personer eller avslöjanden av känsliga uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;2 kap. arbetstvistlagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;4 kap. 7 § och 5 kap. 1 § arbetstvistlagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;36 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331287x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td112"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td113"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Rättegången&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft10"&gt;förhållanden. Det bör därför gälla motsvarande sekretess i domstol i mål enligt den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;17.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;En bevisregel efter diskrimineringslagens mönster bör gälla&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: En bevisregel ska gälla efter diskrimineringslagens mönster. Om den som anser sig av arbetsgivaren ha blivit utsatt för repressalier som strider mot lagen visar omständigheter som ger anledning att anta att så är fallet, ska det ankomma på arbetsgivaren att visa att sådana repressalier inte har vidtagits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft11"&gt;En särskild fråga är vilken bevisregel som bör gälla om en arbets- tagare anser sig vara utsatt för repressalier på grund av ett larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Av flera av de internationella rättsakterna på området följer att det bör finnas en bevislättnad för visselblåsaren. Enligt Europarådets rekommendation om skydd för visselblåsare bör arbetsgivaren ha den huvudsakliga bevisbördan för att en påstådd åtgärd inte utgör en repressalie.&lt;SPAN class="ft63"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Även enligt Europarådets parlamentariska församlings resolution om skydd för visselblåsare ska bevisbördan ligga på arbetsgivaren att visa att det står utom rimligt tvivel att åtgärder mot en visselblåsare vidtagits av andra orsaker än att visselblåsaren slagit larm.&lt;SPAN class="ft63"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Det kan noteras att även norsk och brittisk rätt ger en bevislättnad för visselblåsaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Enligt utredningen bör en bevisregel utformas efter diskrimin- eringslagens mönster. En sådan ordning får anses ligga i linje med de nämnda internationella rättsakterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft10"&gt;Mot en sådan lösning kan anföras att viss kritik har riktats mot den tekniska utformningen av diskrimineringslagens bevisregel. Regeringen har dock gjort bedömningen att bevisregeln är möjlig att tillämpa på ett ändamålsenligt sätt med avsedd bevislättnad som resultat och att svårigheterna med regelns tekniska utformning synes vara mer teoretiska än praktiska.&lt;SPAN class="ft49"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft32"&gt;En särskild utredare utsågs av regeringen 2014 för att föreslå hur arbetet mot diskriminering kan organiseras och effektiviseras. Utredaren ska därvid bland annat analysera tillämpningen av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Princip 25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Europarådets parlamentariska församlings resolution om skydd för visselblåsare, stycke 6.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Prop. 2007/08:95, s. 443 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331288x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Rättegången&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft41"&gt;diskrimineringslagens bevisregel och ta ställning till behovet av ändring av bestämmelsen. Översynen motiveras bland annat av att det visat sig finnas påtagliga skillnader mellan diskrimineringsmål som förts i Arbetsdomstolen respektive de allmänna domstolarna.&lt;SPAN class="ft76"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft41"&gt;Det kan således konstateras att kritik har riktats mot diskrimin- eringslagens bevisregel. Bevisregeln är också för närvarande under översyn. Dessa förhållanden skulle kunna anföras mot att anknyta reglerna om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm till denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft41"&gt;Enligt utredningens mening bör dock ändå en bevisregel vid arbetstagares larm utformas efter diskrimineringslagens mönster. Det främsta skälet är den fördel som kan sägas ligga i att anknyta till en vedertagen modell för bevisvärdering. De svårigheter som en visselblåsare kan ha i bevishänseende får antas likna de svårigheter någon kan ha som anser sig ha blivit diskriminerad. Skulle den nu pågående översynen av diskrimineringslagens bestämmelse leda till ändringar i den får det övervägas om motsvarande ändringar bör göras i fråga om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft11"&gt;Mot denna bakgrund bör det ankomma på arbetstagaren att visa omständigheter som ger anledning att anta att repressalier som strider mot lagen har förekommit. Om arbetstagaren styrker sådana omständigheter föreligger en presumtion att en repressalie vidtagits på grund av att arbetstagaren har slagit larm.&lt;SPAN class="ft63"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Bevisregeln bör innebära en bevislättnad för arbetstagaren när det gäller orsakssambandet mellan larmet och en av arbetsgivaren vidtagen åtgärd. Det får avgöras från fall till fall vilka de presumerande omständigheterna är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Bevisregeln bör inte innebära att det är tillräckligt att en arbets- tagare gör sannolikt att han eller hon har blivit utsatt för den påstådda repressalien, till exempel blivit avskedad eller omplacerad, trots att arbetsgivaren invänder mot att ett avskedande eller en omplacering har skett. Det skulle leda till att arbetstagaren skulle komma i åtnjutande av en större bevislättnad än vad som är fallet enligt bevisregeln i diskrimineringslagen.&lt;SPAN class="ft49"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Inte heller bör det räcka att arbetstagaren gör sannolikt att han eller hon har slagit larm enligt lagen. Det bör således åligga arbetstagaren att styrka att han eller hon har slagit larm och att den påstådda repressalien faktiskt har vidtagits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Dir. 2014:10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Jfr NJA 2006 s. 170.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Jfr prop. 2007/08:95, s. 445.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331289x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td112"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td113"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Rättegången&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p307 ft32"&gt;Om arbetstagaren lyckas visa omständigheter som ger anledning att anta att arbetsgivarens repressalie grundar sig på larmet, bör det föreligga en presumtion som arbetsgivaren har att motbevisa. Arbetsgivaren kan motbevisa presumtionen genom att visa att åtgärden har vidtagits av helt andra orsaker än larmet och att det därför saknas orsakssamband mellan larmet och åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;17.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Preskription&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Vid talan enligt lagen ska preskriptionsbestämmelserna i &lt;NOBR&gt;64–66&lt;/NOBR&gt; och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft41"&gt;De arbetsrättsliga preskriptionsreglerna skiljer sig från de allmänna preskriptionsreglerna i flera avseenden. Det gäller till exempel preskriptionstidens längd och sättet att avbryta preskriptionstiden på. Tidsfristerna är också inom arbetsrätten kortare än vad som gäller inom andra rättsområden och det krävs kvalificerade åtgärder för att undvika preskription.&lt;SPAN class="ft76"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;I de flesta arbetsrättsliga författningar finns därför särskilda preskriptionsregler eller hänvisningar till LAS eller MBL:s regler om preskription. Sådana hänvisningar finns bland annat i diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen (1995:584). En liknande modell bör tillämpas i fråga om den föreslagna lagen. Eftersom den föreslagna lagen inte innehåller några regler om ogiltighet av uppsägning eller avskedande saknas det anledning att hänvisa till LAS. En hänvisning till MBL:s preskriptionsregler räcker alltså. Det bör dock noteras att en uppsägning eller ett avskedande i strid med LAS kan rendera skadestånd enligt LAS. Vid tillämpning av dessa regler i LAS gäller givetvis den lagens bestämmelser om preskription.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft10"&gt;Preskriptionstiden bör starta vid tidpunkten för den repressalie som arbetstagaren avser att få prövad. I vissa fall kan det emellertid förekomma att arbetstagaren utsätts för flera ingripanden från arbetsgivaren under en kortare eller längre tidsrymd. Sådana ingripanden bör i vissa fall kunna ses som led i en större repressalie- åtgärd riktad mot arbetstagaren med följd att preskriptionstiden inte börjar löpa innan ingripandena upphör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Ericsson och Gärde (2009).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331290x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p752 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Lagens förhållande till annan rätt och avtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft10"&gt;I detta kapitel behandlas den nya lagens förhållande till annan lagstiftning och till olika avtalsregleringar. Det föreslås att det ska vara möjligt att avvika från lagen genom centrala kollektivavtal. Här utvecklas också att lagen inte ska begränsa det skydd som arbetstagare kan ha enligt annan rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;18.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Förhållandet till annan lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Förhållandet till annan lagstiftning ska inte regleras särskilt. Den nya lagen ska inte begränsa det skydd arbetstagare kan ha enligt annan rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;18.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Skyddet för visselblåsare bör inte regleras exklusivt i den nya lagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft41"&gt;I Europarådets rekommendation om skydd för visselblåsare rekommenderas att medlemsstaterna har ett ramverk (a normative, institutional and judicial framework) som skyddar visselblåsare. Detta innebär inte att medlemsstaterna nödvändigtvis måste reglera ramverket i en sammanhållen lag. Ramverket ska dock vara tydligt och motsägelsefritt från visselblåsarens perspektiv.&lt;SPAN class="ft76"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Enligt utredningens mening bör den nya lagen ses som en del i det större ramverk som ger skydd åt visselblåsare i arbetslivet. Det ramverket kan sägas få sitt innehåll från alla regler som kan ge skydd åt arbetstagare som slår larm, såsom exempelvis reglerna i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Explanatory memorandum to the recommendation on protecting whistleblowers, princip 7. Se avsnitt 5.4.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft19"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331291x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Lagens förhållande till annan rätt och avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) om saklig grund för uppsägning, regler om meddelarskydd och bestämmelserna i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL).&lt;SPAN class="ft49"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Syftet med den nya lagen är att – utöver dessa andra regler – ge ett stärkt skydd i vissa situationer.&lt;SPAN class="ft49"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Detta skydd bör bestå i att arbetstagare som utsätts för repressalier som grundar sig på att de slår larm enligt lagen har rätt till skadestånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;18.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Förhållandet till annan lagstiftning bör inte regleras särskilt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft10"&gt;En visselblåsare som drabbas av en repressalie kan också utifrån omständigheterna i det enskilda fallet tänkas angripa arbetsgivarens agerande utifrån även andra grunder, såsom diskriminerings- och ledighetslagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Det vore enligt utredningens mening önskvärt med en reglering som innebär att visselblåsare i arbetslivet får sin sak prövad enligt den reglering som i det enskilda fallet ger det starkaste skyddet. I vart fall bör en lag om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm inte kunna innebära att en arbetstagare får ett sämre skydd än vad som kan följa av ett annat regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;En uttrycklig reglering av en ny lags förhållande till andra regler kan dock ge upphov till oklarheter och tillämpningssvårigheter. Frågan kan uppkomma vad det skulle innebära om en arbetstagare valt att endast åberopa den nya lagen och domstolen finner att arbetstagaren hade haft ett starkare skydd enligt någon annan lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Konfliktsituationer av här behandlat slag förekommer redan i dag. I många fall kan samma situation prövas enligt såväl LAS som ett flertal andra lagar som innehåller förbud mot uppsägning på vissa särskilda grunder.&lt;SPAN class="ft49"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Sådana andra arbetsrättsliga lagar kan i allmänhet enligt Arbetsdomstolens praxis tillämpas parallellt med LAS. Vilka regelverk som ska prövas blir i praktiken också beroende på hur arbetstagaren har valt att föra sin talan.&lt;SPAN class="ft49"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;När en arbetsgivare genom ett och samma agerande – t.ex. en uppsägning – anses ha brutit mot både diskrimineringslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se kapitel 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se avsnitt 12.2.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Se t.ex. föräldraledighetslagen (1995:584), lagen (1998:209) om rätt till ledighet av trängande familjeskäl och diskrimineringslagen (2008:567).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Se t.ex. AD 1986 nr 87, AD 2003 nr 70 och SOU 2012:62, s. 59.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331292x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td114"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td115"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Lagens förhållande till annan rätt och avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;(2008:567) och LAS har Arbetsdomstolen funnit att det inte finns anledning att bestämma två skilda belopp som påföljd. I stället har Arbetsdomstolen valt att fastslå ett gemensamt belopp som ersättning för brott mot båda lagarna.&lt;SPAN class="ft49"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Sammanfattningsvis bör det enligt utredningens mening inte införas någon särskild reglering om den nya lagens förhållande till annan lagstiftning. Tillämpningsfrågor rörande förhållandet till andra regler får lösas utifrån samma principer som i dag gäller förhållandet mellan olika arbetsrättsliga lagstiftningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;18.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Lagens förhållande till LAS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft41"&gt;I LAS finns regler som skyddar arbetstagare från ogrundade skiljanden från anställningen genom uppsägning (7 §) eller avskedande (18 §). Om en arbetstagare som anser sig ha slagit larm blir uppsagd eller avskedad kan det finnas möjlighet att angripa åtgärden både enligt LAS och en lag om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Som nämnts bör en ny lag om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm kunna tillämpas parallellt med LAS, utifrån hur arbets- tagaren har valt att föra sin talan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft10"&gt;Prövningarna sker givetvis enligt olika kriterier enligt de respektive regelverken. I många fall bör bedömningen bli densamma. En uppsäg- ning som anses grunda sig på ett larm och därför innebär en rätt till skadestånd enligt den nya lagen bör således också ofta anses sakna saklig grund enligt LAS. Det kan också hända att en uppsagd arbetstagare som gjort ett skyddat larm enligt lagen åberopar detta i en uppsägningstvist enligt LAS och gör gällande att uppsägningen saknat saklig grund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Det kan inte uteslutas att de två regelverken undantagsvis kan leda till olika resultat. Det bör därför understrykas att, även om ett eller flera av den nya lagens kriterier för ett stärkt skydd inte är uppfyllda, en uppsägning givetvis alltid ska vara sakligt grundad enligt 7 § LAS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;AD 2011 nr 37.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331293x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Lagens förhållande till annan rätt och avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;18.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Lagens förhållande till FHL&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft41"&gt;En arbetstagares larm om allvarliga missförhållanden i arbets- givarens verksamhet kan innebära ett röjande av företagshemlig- heter. Arbetstagaren kan då riskera ansvar enligt FHL. Arbets- tagaren kan dock freda sig häremot genom bestämmelserna i 1 och 2 §§ FHL. Är det fråga om t.ex. bevisat brottsligt förfarande utgör uppgifterna över huvud taget inte några företagshemligheter. Vidare gäller FHL bara obehöriga angrepp på företagshemligheter. Det utgör inte något obehörigt angrepp om röjandet sker för att offentliggöra eller inför en myndighet eller annat behörigt organ avslöja något som skäligen kan misstänkas utgöra brott, på vilket fängelse kan följa, eller som kan anses utgöra annat allvarligt miss- förhållande i näringsidkarens rörelse (2 § andra stycket FHL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft10"&gt;Även andra avslöjanden än sådana som avses i 2 § andra stycket faller utanför FHL, om avslöjandet inte utgör något obehörigt angrepp på företagshemligheter. Det saknar då betydelse om avslöjandet rör ett allvarligt missförhållande eller inte. Bland annat ett sådant uppgiftslämnande som sker genom sådana särskilda system för visselblåsning som krävs enligt det s.k. kapitaltäcknings- direktivet anses inte utgöra något obehörigt angrepp på företags- hemligheter.&lt;SPAN class="ft49"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Skillnaden mellan FHL och den nya lagen kan beskrivas på följande sätt. FHL:s syfte är att skydda företagshemligheter och föreskriver vissa sanktioner för den som avslöjar sådana. De regler i FHL som undantar vissa avslöjanden från dess tillämpningsområde innebär inte något positivt skydd för avslöjaren, t.ex. en arbets- tagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Den nya lagen ger däremot ett stärkt skydd i form av en rätt till skadestånd vid repressalier på grund av vissa typer av larm. Den nya lagen reglerar dock inte i sig rätten att avslöja företagshemligheter eller att yttra sig i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft33"&gt;Den nya lagen använder begrepp som nära anknyter till de begrepp som används i FHL. Ett stärkt skydd förutsätter bl.a. att de förhållanden som larmet gäller skäligen ska kunna misstänkas avse brott, på vilket fängelse kan följa, eller avse annat allvarligt missförhållande i arbetsgivarens verksamhet. Som berörts kan man vid tolkningen av den nya lagen få viss vägledning av FHL:s förarbeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Se lagrådsremiss Ett bättre skydd för företagshemligheter, den 12 december 2013, s. 13 f. Jfr lagrådsremiss Förstärkta kapitaltäckningsregler, den 3 april 2014, s. 244 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft19"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331294x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td114"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td115"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Lagens förhållande till annan rätt och avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft10"&gt;I allmänhet torde det bli samma resultat enligt FHL som den nya lagen, dvs. en arbetstagares förfarande som anses vara ett skyddat larm enligt den nya lagen bör inte kunna bli föremål för sanktioner enligt FHL, antingen därför att de uppgifter larmet rör inte anses utgöra företagshemligheter över huvud taget eller därför att larmet inte anses utgöra något obehörigt angrepp på företags- hemligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Det kan dock inte helt uteslutas att bedömningarna kan bli olika enligt de två regelverken. Det finns såvitt utredningen känner till inte någon praxis som rör tolkningen av FHL i här berört hänseende. Kriterierna är inte likalydande enligt regelverken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft33"&gt;Det förhållandet att regelverken i enskilda fall skulle kunna leda till olika resultat innebär att det inte kan uteslutas att en arbetstagare anses ha gjort ett skyddat larm enligt den nya lagen men genom larmet också anses ha röjt företagshemligheter. Arbetstagaren kan då bli ansvarig enligt FHL. Om arbetsgivaren vidtar någon repressalie mot arbetstagaren på grund av röjandet kan arbetstagaren i princip ha rätt till skadestånd enligt den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;18.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagens förhållande till avtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Ett avtal ska vara ogiltigt i den utsträckning det upphäver eller inskränker arbetstagares skydd enligt lagen. Undantag från lagen ska dock få göras helt eller delvis genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;18.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Lagen bör som huvudregel vara tvingande till arbetstagarens förmån&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft10"&gt;En rätt till skadestånd för arbetstagare som utsätts för repressalier på grund av att arbetstagaren slagit larm är ett viktigt komplement till det skydd arbetstagare i övrigt har. Detta stärkta skydd bör inte kunna inskränkas eller upphävas genom enskilda avtal mellan arbetstagare och arbetsgivare. Lagen bör således, liksom är fallet för arbetsrättslig skyddslagstiftning i övrigt, som huvudregel vara tvingande till arbetstagarens förmån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft19"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Lagens förhållande till annan rätt och avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;18.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Avvikelser bör få göras genom centrala kollektivavtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft41"&gt;En särskild fråga är om lagens regler bör vara till någon del dispositiva. Enligt utredningens direktiv ska förslagen utarbetas med beaktande av den svenska arbetsmarknadsmodellen och arbetsmarknadens parters ansvar för regleringen av anställningsvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft10"&gt;Då det rör sig om regler till skydd för arbetstagare kan det framstå som naturligt att reglerna ska vara helt tvingande. Utredningen föreslår dock att en ny lag ska vara semidispositiv på så sätt att det ska vara möjligt att avvika från lagen genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation. Skälen härtill är följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft10"&gt;En utgångspunkt för den svenska arbetsmarknadsmodellen är att arbetsmarknadens parter utövar stort inflytande och att kollektivavtal har en central ställning i regleringen av förhållandet mellan arbets- tagare och arbetsgivare. En möjlighet för arbetsmarknadens parter att genom kollektivavtal avvika från reglerna ligger i linje med den svenska modellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Det finns vidare fördelar med en sådan ordning i detta sammanhang. Genom kollektivavtalsreglering har parterna möjlighet att enas om en reglering som passar bäst inom det aktuella avtals- området. En sådan reglering kan innebära förtydliganden och preciseringar av lagens regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Även andra regler som innebär ett skydd för arbetstagarna har gjorts semidispositiva, exempelvis reglerna om uppsägningstid (11 § LAS), lön och andra förmåner under permittering (21 § LAS) och ordinarie arbetstid (5 § arbetstidslagen [1982:673]).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft10"&gt;När det gäller regler som ger arbetstagarna ett viktigt skydd i förhållande till arbetsgivaren måste det dock säkerställas att avvikelser inte görs alltför lättvindigt. Beträffande nämnda bestämmelser krävs det därför att kollektivavtalet ska ha slutits eller godkänts av arbetstagarorganisation på central nivå. Detsamma bör gälla för avvikelse från en lag om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm. Därigenom säkerställs att arbetstagarperspektivet beaktas i erforderlig grad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft19"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td114"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td115"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Lagens förhållande till annan rätt och avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;18.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Vilka avvikelser som bör kunna göras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Avvikelser bör, genom centralt kollektivavtal, kunna göras helt eller delvis från lagen. Avvikelserna bör även kunna vara till arbets- tagarens nackdel. Parterna bör kunna enas om mindre avvikelser eller om att lagen över huvud taget inte ska tillämpas inom avtals- området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft41"&gt;Vad parterna i detta sammanhang bör ges möjlighet att reglera i kollektivavtal bör vara begränsat till lagens tillämpning, dvs. den rätt lagen ger till skadestånd vid arbetsgivares repressalier på grund av arbetstagares larm om allvarliga missförhållanden i arbets- givarens verksamhet. Parterna ges således inte här möjlighet att avtala bort det skydd arbetstagare kan ha enligt andra regler, t.ex. 7 § LAS om saklig grund för uppsägning. Sådana avsteg i kollektiv- avtal som här avses bör således aldrig kunna påverka arbetstagarens skydd enligt annan lagstiftning i negativ riktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;18.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Förhållandet till grundlagarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft41"&gt;Skydd vid visselblåsning kan uppfattas som besläktat med rätten att utöva sina grundläggande fri- och rättigheter. Det kan därför framstå som främmande att det skyddet ska kunna begränsas genom avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;De nya reglerna om visselblåsare i arbetslivet bör dock som framkommit utformas så att de inte reglerar arbetstagares yttrande- frihet som sådan. Det bör vara en arbetsrättslig skyddslagstiftning som ger ett särskilt starkt skydd mot repressalier i vissa fall. Då reglerna inte i sig ger arbetstagarna någon grundlagsskyddad yttrandefrihet begränsar inte heller en avvikelse från lagen någon sådan frihet. Skulle ett kollektivavtal i ett enskilt fall begränsa de grundlagsskyddade friheterna, skulle avtalet i den delen vara utan verkan. Detta följer av allmänna regler och behöver inte särskilt anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;18.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Förhållandet till internationella åtaganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft33"&gt;En ordning där en lag om stärkt skydd för visselblåsare kan sättas ur spel genom kollektivavtal förutsätter att gällande rätt i övrigt kan anses uppfylla de internationella åtaganden som Sverige har gjort. För det fallet att Sverige på grund av dessa åtaganden skulle anses vara tvunget att stärka skyddet, och detta skulle göras genom en ny lag,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft19"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331297x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Lagens förhållande till annan rätt och avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p761 ft10"&gt;skulle det givetvis inte vara möjligt att låta arbetsmarknadens parter avvika från lagen genom kollektivavtal utan någon spärr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft33"&gt;Enligt utredningens mening innebär dock inte heller de internationella åtaganden som Sverige gjort några hinder mot att göra reglerna semidispositiva. Som nämnts får Sverige anses uppfylla de bindande krav som ställs i de internationella åtagandena när det gäller repressalieskydd för arbetstagare som slår larm.&lt;SPAN class="ft83"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;18.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Närmare om lagens förhållande till andra avtal än centrala kollektivavtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft41"&gt;Den nya lagen bör, som behandlats, som huvudregel vara tvingande till arbetstagarens förmån och avsteg till arbetstagarens nackdel bör endast få göras genom kollektivavtal på central nivå. Enskilda avtal bör således vara ogiltiga i den utsträckning de upphäver eller inskränker arbetstagares rätt till skadestånd enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Lagen bör som nämnts inte reglera arbetstagares rätt att slå larm som sådan eller rätten att kritisera arbetsgivaren eller att yttra sig i övrigt. Giltigheten av avtal som reglerar arbetstagares tystnadsplikt eller rätt att yttra sig bör således över huvud taget inte påverkas av lagen. Giltigheten av sådana avtal får prövas enligt sedvanliga avtals- och arbetsrättsliga principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft41"&gt;Den beskrivna ordningen innebär att arbetstagaren kan vara bunden av ett avtal om tystnadsplikt som förbjuder arbetstagaren att påtala ett visst missförhållande samtidigt som arbetstagaren enligt lagen kan ha rätt till skadestånd för en repressalieåtgärd som arbets- givaren vidtagit med anledning av ett larm om ett sådant miss- förhållande. Arbetstagaren skulle således både kunna bli skadestånds- skyldig på grund av avtalsbrott och ha rätt till skadestånd med stöd av lagen. Detta kan givetvis uppfattas som motsägelsefullt. Enligt utredningen är dock en sådan ordning en naturlig följd av att lagen inte reglerar arbetstagares rätt att yttra sig som sådan.&lt;SPAN class="ft76"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft32"&gt;Det skulle också enligt utredningen föra för långt att låta reglerna om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm gå före avtalade tystnadsplikter och sätta sådana avtal ur spel. För att låta avtal om tystnadsplikt åsidosättas till förmån för visselblåsning kan förvisso tala bl.a. insynsintresset. En ökad insyn i organisationers&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se avsnitt 11.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Se vidare avsnitt 18.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331298x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td114"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td115"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Lagens förhållande till annan rätt och avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft10"&gt;verksamhet kan bidra till en vitaliserad allmän debatt och kan också leda till att allvarliga missförhållanden rättas till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft11"&gt;Avtalsfriheten är dock en grundläggande och viktig rättsprincip. Avsteg från avtalsfrihetens princip bör göras med försiktighet och motiveras av mycket starka motstående intressen.&lt;SPAN class="ft63"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Mot denna bakgrund bör en ny lag om skydd för arbetstagare som slår larm inte i övrigt påverka parternas avtalsförhållanden, så länge avtalen inte innebär avvikelser från arbetstagarens rätt till skadestånd enligt lagen. Sådana avvikelser får som framgått endast göras genom kollektivavtal på central nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;18.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagens förhållande till skadeståndsrätten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;18.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Inget undantag från det förstärkta skyddet vid skadeståndsansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Det förhållandet att en arbetstagare genom ett larm gör sig skyldig till en skadeståndsgrundande handling ska inte undanta arbetstagaren från det förstärkta skyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft41"&gt;Ett larm om missförhållanden kan utgöra en skadeståndsgrundande handling. Skadeståndsskyldighet kan föreligga enligt t.ex. skadestånds- lagen (1972:207), associationsrätten eller FHL. Larmet kan också innebära ett skadeståndsgrundande avtalsbrott, t.ex. mot en avtalad tystnadsplikt. Om en arbetstagare bryter mot en tystnadsplikt enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) kan ersättningsansvar för eventuell skada uppkomma.&lt;SPAN class="ft76"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;En särskild fråga är om en arbetstagare som genom larmet orsakar en skadeståndsgrundande skada ska undantas från skydd enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft32"&gt;Det skulle i och för sig ligga i linje med det föreslagna undan- taget för brott som begås genom larm att även arbetstagare som ådrar sig skadeståndsansvar undantas från skyddsområdet.&lt;SPAN class="ft82"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Någon sådan bestämmelse bör dock inte införas. Det skulle enligt utred- ningen innebära ett allt för omfattande undantag i skyddet för arbetstagare som slår larm. Det får anses vara tillräckligt att larm som utgör brott undantas från lagens skyddsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Se vidare avsnitt 10.5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Se 21 och 56 §§ MBL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se kapitel 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331299x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Lagens förhållande till annan rätt och avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;18.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Ingen frihet från skadeståndsansvar vid stärkt skydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Det förhållandet att en arbetstagare har stärkt skydd ska inte innebära att arbetstagaren går fri från skadeståndsansvar för skada som larmet orsakat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft11"&gt;Som nämnts kan ett larm om allvarliga missförhållanden utgöra en skadeståndsgrundande handling. Så kan t.ex. vara fallet om den som slår larm begår ett brott eller bryter mot en avtalsförpliktelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;En särskild fråga är om reglerna om visselblåsare i arbetslivet bör utformas så att den arbetstagare som gör ett skyddat larm också ska gå fri från skadeståndsskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Det kan i vissa fall argumenteras för att en skada som drabbar arbetsgivaren till följd av att arbetstagaren slår larm om brott eller andra allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet inte är en ersättningsgill skada därför att arbetstagarens agerande från allmän synpunkt är försvarligt. Ett sådant resonemang kan föras i vart fall när det missförhållande larmet rör innebär att en större krets utsätts för allvarliga risker.&lt;SPAN class="ft49"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft11"&gt;Det kan dock inte uteslutas att en arbetstagare som gör ett skyddat larm också kan bli skyldig att betala skadestånd till arbets- givaren för den skada som arbetstagaren orsakat genom larmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft41"&gt;Det kan i sådana fall anses motsägelsefullt att arbetstagaren är skyddad enligt en lagstiftning men ändå är ersättningsskyldig enligt en annan. Enligt utredningens mening får dock en sådan ordning godtas. Det skulle föra för långt att ändra i den &lt;NOBR&gt;skadestånds-och&lt;/NOBR&gt; associationsrättsliga regleringen på så sätt att en arbetstagare som med skydd av den nya lagen slår larm inte ska kunna göras ersättningsskyldig för den skada larmet kan orsaka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Den beskrivna ordningen innebär att arbetstagare och arbets- givare kan vara skadeståndsskyldiga i förhållande till varandra; arbetstagaren på grund av den skada larmet orsakat och arbets- givaren på grund av en repressalie som arbetsgivaren vidtagit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Enligt utredningens mening torde dock de ovan skisserade fallen då skadeståndsansvar kan aktualiseras för arbetstagaren inte förekomma i någon större utsträckning. I den mån skadestånds- ansvar aktualiseras torde skadeståndet dessutom i många fall helt eller delvis kunna jämkas i de fall arbetstagaren uppfyller villkoren för ett skyddat larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Jfr bet. 1989/90:LU37, s. 23 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td114"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td115"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Lagens förhållande till annan rätt och avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p210 ft10"&gt;Det kan i sammanhanget erinras om att arbetstagare som genom larmet gör sig skyldig till ett brott ska undantas från skydd enligt den nya lagen. Den skadeståndsskyldighet som kan uppstå på grund av brott – t.ex. ett kriminaliserat brott mot en lagstadgad tystnadsplikt – innebär således inte någon konflikt med skyddet enligt den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft19"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331301x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p768 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Rutiner och andra åtgärder för att underlätta larm om missförhållanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft10"&gt;Interna rutiner och andra åtgärder som underlättar för interna larm om missförhållanden kan stärka skyddet för arbetstagare som slår larm. I det följande redogörs det för utredningens överväganden och förslag rörande en skyldighet för arbetsgivare att införa rutiner eller vidta andra åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;19.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Skyldighet för arbetsgivare att ha rutiner för larm eller vidta andra åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Arbetsgivare ska i den utsträckning verksamheten kräver det antingen se till att det finns rutiner för interna larm om allvarliga missförhållanden eller vidta andra åtgärder som under- lättar sådana larm. En regel om detta införs i arbetsmiljölagen (1977:1160).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft10"&gt;Inledningsvis följer en kort redogörelse för krav på aktiva åtgärder och liknande som finns inom andra rättsområden samt i utländsk och internationell rätt. Därefter följer utredningens egna över- väganden och förslag i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft19"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331302x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Rutiner och andra åtgärder för att underlätta…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;19.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Krav i diskrimineringslagen på aktiva åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft11"&gt;Diskrimineringslagen (2008:567) innehåller krav på aktiva åtgärder i arbetslivet för att förebygga och förhindra diskriminering.&lt;SPAN class="ft63"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Det huvudsakliga ansvaret för sådana åtgärder åvilar arbetsgivaren, men även arbetstagare ska delta genom samverkan med arbetsgivaren. Skyldigheten att vidta aktiva åtgärder varierar beroende på antalet anställda och de behov som föranleds av omständigheterna. Arbetsgivare som sysselsätter färre än 25 arbetstagare behöver inte upprätta någon handlingsplan för jämställda löner eller jämställd- hetsplan.&lt;SPAN class="ft63"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft11"&gt;Bestämmelserna om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen är inte i första hand avsedda att tillämpas i enskilda fall. De är i stället framåtsyftande och av generell eller kollektiv natur.&lt;SPAN class="ft63"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Underlåtelse att fullgöra skyldigheten att vidta aktiva åtgärder kan sanktioneras med vitesföreläggande av Nämnden mot diskriminering på fram- ställning av Diskrimineringsombudsmannen.&lt;SPAN class="ft63"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Regeringen tillsatte i juli 2012 en utredning för att se över kraven på aktiva åtgärder i diskrimineringslagen.&lt;SPAN class="ft49"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Utredningen ska redovisa sina förslag senast den 15 juni 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;19.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Arbetsmiljölagens allmänna skyldigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft41"&gt;Enligt arbetsmiljölagen finns krav på aktiva åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall och för att åstadkomma en god arbetsmiljö.&lt;SPAN class="ft76"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Dessa åtgärder innefattar en skyldighet för arbetsgivaren att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och en skyldighet att bedöma risker i verksamheten samt informera arbetstagare om dessa risker.&lt;SPAN class="ft76"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Enligt dåvarande Arbetarskyddsstyrelsens föreskrift (AFS 1993:17) om kränkande särbehandling i arbetslivet finns därtill krav på arbetsgivare att säkerställa att det finns rutiner för att på ett tidigt stadium fånga upp signaler om och åtgärda sådana otillfredsställande arbets- förhållanden, problem i arbetets organisation eller missförhållanden i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;3 kap. diskrimineringslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;4 kap. 11 § och 4 kap. 13 § arbetsmiljölagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Prop. 2007/08:95, s. 317.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;4 kap. 5 § diskrimineringslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Dir. 2012:80. Se också tilläggsdirektiv 2013:36 och 2013:86.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;3 kap. arbetsmiljölagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;3 kap. 2 a och 3 §§ arbetsmiljölagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331303x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td116"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td117"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Rutiner och andra åtgärder för att underlätta…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;samarbetet, vilka kan leda till kränkande särbehandling.&lt;SPAN class="ft49"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Föreskrifterna om kränkande särbehandling är under översyn och Arbetsmiljöverket avser att meddela en ny föreskrift under 2015 som ersätter föreskriften från 1993.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft33"&gt;Arbetsmiljöverket har tillsyn över arbetsmiljölagens efterlevnad och kan meddela förbud och föreläggande för den arbetsgivare som till exempel inte uppfyller sina skyldigheter att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete.&lt;SPAN class="ft83"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;För överträdelser finns också påföljder föreskrivna.&lt;SPAN class="ft83"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Se vidare i avsnitt 4.8 om arbetsmiljöregelverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;19.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Europarådets rekommendation om skydd för visselblåsare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft33"&gt;Enligt Europarådets rekommendation om skydd för visselblåsare ska det finnas tydliga kanaler för rapportering och avslöjanden av missförhållanden. Dessa kanaler ska även innefatta kanaler för intern rapportering inom verksamheter. Vidare ska medlemsstaterna uppmuntra arbetsgivare att inrätta interna rapporteringsprocedurer.&lt;SPAN class="ft83"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Arbetstagare och deras representanter ska vid behov konsulteras vid utarbetandet av interna procedurer.&lt;SPAN class="ft83"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;19.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Norsk rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft32"&gt;I norsk rätt har arbetsgivaren en skyldighet att inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet skapa förutsättningar för larm om missförhållanden genom att utarbeta rutiner eller vidta andra åtgärder.&lt;SPAN class="ft82"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Bestämmelsen som föreskriver skyldigheten att skapa förutsättningar för larm om missförhållanden har följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft53"&gt;§ &lt;NOBR&gt;3–6&lt;/NOBR&gt; Plikt til å legge forholdene til rette for varsling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft16"&gt;Arbeidsgiver skal, i tilknytning til det systematiske &lt;NOBR&gt;helse-,&lt;/NOBR&gt; miljø- og sikkerhetsarbeidet, utarbeide rutiner for intern varsling eller sette i verk andre tiltak som legger forholdene til rette for intern varsling om kritikkverdige forhold i virksomheten i samsvar med § &lt;NOBR&gt;2–4,&lt;/NOBR&gt; dersom forholdene i virksomheten tilsier det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;4 § Arbetarskyddsstyrelsens föreskrift (AFS 1993:17) om kränkande särbehandling i arbetslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;7 kap. arbetsmiljölagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;8 kap. arbetsmiljölagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Princip 13, 14 och 15, Europarådets rekommendation om skydd för visselblåsare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Princip 16, Europarådets rekommendation om skydd för visselblåsare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;§ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–6&lt;/NOBR&gt; arbeidsmiljøloven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331304x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Rutiner och andra åtgärder för att underlätta…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;Den norska arbetsmiljömyndigheten (Arbeidstilsynet) utövar tillsyn över skyldigheten för arbetsgivare att skapa förutsättningar för interna larm.&lt;SPAN class="ft49"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;19.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Utredningens förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft41"&gt;Med anledning av intresset av att arbetstagare skyddas från repressalier och att uppgifter om missförhållanden inom verksamheter kommer fram och undanröjs, bör en skyldighet för arbetsgivare att underlätta larm genom olika åtgärder införas. Skyldigheten bör gälla alla arbetsgivare på arbetsmarknaden.&lt;SPAN class="ft76"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Enligt utredningens mening är det rimligt att anta att skyddet för arbetstagare stärks genom trygga rapporteringsordningar på så sätt att repressalier mot arbetstagare som använder ordningarna blir färre. Syftet med skyldigheten bör vara att skapa trygga rapporteringsordningar samt att avdramatisera och normalisera larm om allvarliga missförhållanden i verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Erfarenheterna från Norge är också sju år efter införandet av en motsvarande skyldighet övervägande positiva. Fler verksamheter har utarbetat rutiner och genom den process som startats för att utarbeta och införa rutiner har arbetsgivare och arbetstagare kommit i ökad dialog om yttrandefrihet i arbetslivet. Det råder en betydande samstämmighet om att detta har varit positivt för yttrandefrihetsklimatet i norskt arbetsliv.&lt;SPAN class="ft49"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft41"&gt;Tydliga och trygga kanaler för larm om allvarliga missförhållanden kan också förväntas förbättra arbetsmiljön; dels genom att det finns rutiner för hur allvarliga brister i arbetsmiljöns beskaffenhet ska rapporteras, dels genom att trakasserier och särbehandling kan förväntas minska mot dem som påtalar allvarliga brister i arbetsmiljön. I direktivet till förevarande utredning konstaterade även regeringen att goda och tydliga interna rutiner och kanaler för att slå larm är viktiga i arbetet för en god arbetsmiljö.&lt;SPAN class="ft76"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft32"&gt;En allmän skyldighet att införa rutiner eller på annat sätt under- lätta larm kan också antas bidra till en sundare konkurrens mellan företag genom att alla verksamheter har ett gemensamt krav. Det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Se vidare i avsnitt 6.1 om den norska regleringen av så kallad varsling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Det kan i sammanhanget nämnas att det i flera &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rättsakter&lt;/NOBR&gt; som har antagits eller sannolikt snart kommer att antas på finansmarknadsområdet uppställs krav på bl.a. att vissa verksamheter inom finansmarknadsområdet ska inrätta lämpliga rutiner för att deras anställda ska kunna rapportera om överträdelser internt genom särskilda kanaler. Se vidare avsnitt 5.3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Se vidare avsnitt 6.1.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Dir. 2013:16, s. 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331305x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td116"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td117"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Rutiner och andra åtgärder för att underlätta…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft10"&gt;torde därför bli svårare för företag att vinna konkurrensfördelar genom att ignorera eventuella missförhållanden i verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft41"&gt;Mot ett införande av en skyldighet att införa rutiner eller på annat sätt underlätta larm om allvarliga missförhållanden kan anföras de kostnader som är förenade med rutiner eller andra åtgärder. Särskilt skulle en skyldighet att underlätta larm kunna uppfattas som en omotiverad stor kostnad för små och enkla verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;En sådan skyldighet för arbetsgivare skulle därtill behöva underkastas någon form av tillsyn. En sådan tillsyn kan kräva resurser utöver de som i dagsläget avsätts för tillsyn av arbetsgivarnas skyldig- heter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft12"&gt;Skyldigheten bör fullgöras som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft10"&gt;Att en ny skyldighet för arbetsgivaren införs är förenat med vissa kostnader, både för arbetsgivare och för myndigheter som har att utöva tillsyn över skyldighetens efterlevnad. Utredningen menar dock att kostnaderna inte ska överdrivas. Genom att skyldigheten införs som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet som redan i dag bedrivs bedömer utredningen att merkostnaden bör vara hanterbar. Därtill bidrar också effektiva, interna rapporterings- ordningar till effektivitet och kvalitet i verksamheter på så sätt att brister och svagheter i verksamheten kommer fram på ett tidigt stadium och kan åtgärdas eller undanröjas. Effektiva rapporterings- ordningar kan därför förväntas vara resursbesparande för många verksamheter. För små verksamheter och verksamheter utan större risker för allvarliga missförhållanden bör inga kostsamma åtgärder behöva vidtas eftersom skyldigheten bör vara proportionerlig i förhållande till de risker för allvarliga missförhållanden som bedöms föreligga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft33"&gt;Eftersom skyldigheten föreslås införas i arbetsmiljölagen finns det anledning att beröra några frågor om förslagets förhållande till arbets- miljöregelverket. Arbetsmiljölagens allmänna skyldigheter för arbets- givare och arbetstagare knyter an till arbetsmiljöns beskaffenhet.&lt;SPAN class="ft83"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Den föreslagna skyldigheten skulle gå utöver en skyldighet att underlätta rapportering av brister i arbetsmiljöns beskaffenhet. Enligt utredningen utgör detta dock inte något avgörande hinder mot att införa skyldigheten i arbetsmiljölagen. Att införa rapporterings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;3 kap. 1 § och 2 kap. 1 § arbetsmiljölagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331306x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Rutiner och andra åtgärder för att underlätta…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p761 ft10"&gt;ordningar kan nämligen ses som åtgärder som i sig förbättrar arbetsmiljön på arbetsplatser genom att minska stress och trakasserier i arbetslivet. Liksom regeringen framhåller i direktiven till denna utredning, anser utredningen att trygga och ändamålsenliga rapporteringsordningar är viktiga för en god arbetsmiljö. Det är därtill också sannolikt att många allvarliga missförhållanden som rapporteras genom interna ordningar har att göra med, eller påverkar, arbets- miljöns beskaffenhet. En skyldighet att införa rutiner eller på annat sätt underlätta larm kan mot den bakgrunden förväntas bidra till en förbättrad arbetsmiljö och att fler arbetsmiljöbrister kommer fram på ett tidigt stadium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft41"&gt;Skyldigheten att underlätta larm bör inte gå att avvika från genom avtal, inte heller genom kollektivavtal. Den flexibilitet som följer av att skyldigheten är proportionerlig i förhållande till verksamhetens behov bör vara tillräcklig för att skapa utrymme för anpassade lösningar inom olika verksamheter (se vidare om proportionalitet nedan). Det skulle därtill stå i strid med arbetsmiljöregelverkets principer att införa regler i arbetsmiljölagen som går att avvika från genom avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft41"&gt;Det finns också anledning att beröra de rapporteringsregler som redan i dag finns i arbetsmiljölagen och hur de förhåller sig till förslaget. Arbetstagare ska enligt gällande reglering medverka i arbets- miljöarbetet och snarast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombud om arbetstagaren finner att arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa.&lt;SPAN class="ft76"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Särskilda regler om skyddsombud finns i 6 kap. arbetsmiljölagen. Skyddsombud har bland annat rätt att avbryta arbetet under vissa omständigheter.&lt;SPAN class="ft76"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Skyddsombud har också möjlighet att vända sig till arbetsgivaren med krav på åtgärder för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Arbetsgivaren har då en skyldighet att lämna en skriftlig bekräftelse utan dröjsmål. Gör arbetsgivaren inte det ska Arbetsmiljöverket efter framställan av skyddsombudet pröva om föreläggande eller förbud ska meddelas.&lt;SPAN class="ft76"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft33"&gt;Enligt utredningens mening finns det goda skäl att anta att rutiner eller andra åtgärder för larm om allvarliga missförhållanden kan stödja arbetstagare i att fullgöra sina befintliga rapporteringsskyldigheter enligt arbetsmiljöregelverket. Givetvis är det direkt olämpligt att utforma rutiner eller vidta andra åtgärder som försvårar för arbets- tagare och skyddsombud att fullgöra sina skyldigheter. Syftet med skyldigheten bör som nämnts vara att genom rutiner eller andra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;3 kap. 4 § andra stycket arbetsmiljölagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;6 kap. 7 § andra stycket arbetsmiljölagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;6 kap. 6 a § arbetsmiljölagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td116"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td117"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Rutiner och andra åtgärder för att underlätta…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft10"&gt;åtgärder &lt;SPAN class="ft12"&gt;underlätta &lt;/SPAN&gt;larm. Detta gäller även larm om allvarliga miss- förhållanden som arbetstagare företar enligt gällande bestämmelser i arbetsmiljölagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft12"&gt;Skyldigheten bör vara proportionerlig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft10"&gt;Skyldigheten att införa rutiner eller vidta andra åtgärder bör vara proportionerlig. Det innebär att skyldigheten för arbetsgivaren att vidta åtgärder bör stå i proportion till de risker för allvarliga missförhållanden som finns i verksamheten. Det bör framgå redan av lagtexten att skyldigheten ska gälla i den utsträckning verksam- heten kräver det. Ofta torde några åtgärder inte krävas i enkla verksamheter som sysselsätter få arbetstagare. När det gäller verk- samheter med fler än &lt;NOBR&gt;20–25&lt;/NOBR&gt; anställda bör det däremot som regel krävas att någon form av åtgärder vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft12"&gt;Skyldighetens förhållande till den föreslagna lagen om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft41"&gt;Skyldigheten att införa rutiner eller vidta andra åtgärder bör hållas isär från den föreslagna lagen om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm. Detta har att göra med att arbetsmiljöregleringen är en offentlig- rättslig reglering genom vilken det allmänna ålägger arbetsgivare att uppfylla vissa krav med avseende på arbetsmiljön. Den föreslagna lagen om stärkt skydd för arbetstagare är däremot en arbetsrättslig lagstiftning som reglerar förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. En hänvisning bör dock göras i arbetsmiljölagen till den föreslagna lagen om stärkt skydd för arbetstagare i syfte att markera att rutinerna och åtgärderna har samband med sådana interna larm som avses i den föreslagna arbetsrättsliga lagen. Däremot bör inte tillsynen över arbetsmiljölagens tillämpning innefatta tillsyn av den föreslagna lagens tillämpning. Arbetsmiljöverkets tillsyn av den föreslagna skyldigheten är avsedd att vara helt inriktad på det systematiska arbetet och inte på individärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft19"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331308x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Rutiner och andra åtgärder för att underlätta…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;Hur skyldigheten bör fullgöras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;Skyldigheten bör fullgöras dels genom en &lt;SPAN class="ft12"&gt;bedömning av risker &lt;/SPAN&gt;i verksamheten, dels genom &lt;SPAN class="ft12"&gt;lämpliga åtgärder &lt;/SPAN&gt;mot bakgrund av risk- bedömningen för att underlätta för arbetstagare att slå larm om allvarliga missförhållanden i verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Arbetsgivaren ska redan i dag fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta.&lt;SPAN class="ft63"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Det skulle enligt utredningens mening därför inte innebära en allt för betydande utvidgning av den i dag befintliga riskbedömningen om arbetsgivaren också skulle ha att bedöma risker som motiverar rutiner eller andra åtgärder för att underlätta larm om allvarliga missförhållanden, till exempel risker för korruption, miljöskador eller andras hälsa och säkerhet. Detta innebär som nämnts ett visst avsteg från dagens arbetsmiljöreglering på så sätt att riskerna inte nödvändigtvis knyter an till arbetsmiljöns beskaffenhet. De åtgärder som arbetsgivaren vidtar bör anpassas efter de specifika risker som finns i verksamheten. En verksamhet med utpräglade korruptionsrisker bör således ha rutiner eller vidta andra åtgärder som är anpassade efter riskerna. En verksamhet som medför patientrisker bör på motsvarande sätt anpassa åtgärderna efter riskernas natur och omfång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft11"&gt;Det bör inte finnas några formella krav på hur en verksamhet uppfyller skyldigheten, men det ligger nära till hands att verksam- heter utarbetar skriftliga rutiner som formaliseras i instruktioner, reglementen, uppförandekoder eller liknande. Dessa rutiner bör vara kända och tillgängliga inom verksamheten. Det ligger också nära till hands att verksamheter utbildar personalen i hur allvarliga missförhållanden rapporteras. Det kan här påpekas att arbets- givaren redan i dag har en allmän skyldighet att säkerställa att arbetstagare har god kännedom om de arbetsförhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet.&lt;SPAN class="ft63"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft33"&gt;Vidare borde det i många fall vara lämpligt att verksamheter utser en eller flera personer med ansvar för att ta emot och behandla rapporter om allvarliga missförhållanden. Det kan röra sig om en person inom verksamheten eller en person eller organisation utanför verksamheten som arbetsgivaren utsett för ändamålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;3 kap. 2 a § första stycket arbetsmiljölagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;3 kap. 3 § arbetsmiljölagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331309x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td116"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td117"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Rutiner och andra åtgärder för att underlätta…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft41"&gt;I 4 kap. 10 § arbetsmiljölagen finns ett bemyndigande som ger regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, rätt att meddela ytterligare föreskrifter om arbetsmiljöns beskaffenhet och om allmänna skyldigheter i fråga om arbetsmiljön som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Med detta bemyndigande finns utrymme för regeringen eller Arbetsmiljöverket att vid behov även meddela föreskrifter som närmare reglerar krav på arbetsgivare inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. En närmare reglering av den föreslagna skyldigheten bör med nämnda bemyndigande vara möjlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft12"&gt;Skyldighetens förhållande till tryck- och yttrandefriheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft11"&gt;Skyldigheten bör endast omfatta åtgärder för att underlätta &lt;SPAN class="ft43"&gt;interna &lt;/SPAN&gt;larm om allvarliga missförhållanden. Arbetsgivaren bör inte ges någon skyldighet att underlätta &lt;SPAN class="ft43"&gt;externa &lt;/SPAN&gt;larm. Åtgärderna får dock inte begränsa den tryck- och yttrandefrihet som arbetstagare har enligt de svenska grundlagarna och Europakonventionen. Det framstår som direkt olämpligt redan att interna rutiner eller andra åtgärder ger sken av att arbetstagarna är förhindrade att använda sin tryck- och yttrandefrihet. Detta får särskild betydelse i sådan verksamhet där arbetstagare har en tryck- och yttrandefrihet som är skyddad från arbetsgivarens ingrepp (se avsnitt 9.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft12"&gt;Vikten av att den personliga integriteten värnas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft10"&gt;Skyldigheten att underlätta larm om allvarliga missförhållanden genom rutiner och andra åtgärder bör kunna uppfyllas genom särskilda tekniska lösningar för rapportering, ofta benämnda whistleblowingsystem. Sådana system erbjuds i dag av olika företag och inkluderar vanligtvis en &lt;NOBR&gt;e-postadress,&lt;/NOBR&gt; telefontjänst eller webbplats.&lt;SPAN class="ft49"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Något krav på sådana tekniska lösningar bör dock inte ställas beträffande den föreslagna skyldigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft33"&gt;Precis som i dag måste verksamheter säkerställa att behandlingen av personuppgifter i interna rapporteringsordningar uppfyller person- uppgiftslagens (1998:204) krav. Se mer om whistleblowingsystem och behandlingen av personuppgifter i avsnitt 5.3.2 och 9.4. Enligt utredningens bedömning finns det i dag en praxis om hur rutiner och system kan utformas utan att bryta mot den europeiska och svenska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Datainspektionen (2010), s. 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331310x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Rutiner och andra åtgärder för att underlätta…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p283 ft10"&gt;personuppgiftsregleringen.&lt;SPAN class="ft49"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;En given utgångspunkt är att den föreslagna skyldigheten fullgörs i enlighet med gällande person- uppgiftspraxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft12"&gt;Hur tillsynen bör utövas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;Utredningen föreslår att skyldigheten ska införas i arbetsmiljölagen och ses som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta innebär att Arbetsmiljöverket bör utöva tillsyn över skyldighetens efterlevnad. Tillsynen bör utövas i linje med hur tillsynen utövas i övrigt med avseende på det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det bör vara en ren systemtillsyn och inte en tillsyn av individärenden. Tillsynen bör vara av framåtsyftande och generell karaktär, dvs. bedömningen bör göras utifrån vilka rutiner eller åtgärder som vidtagits för att möjliggöra rapportering av allvarliga missförhållanden. Vad som förevarit i ett enskilt ärende bedöms bättre inom ramen för en arbetstvist, till exempel med stöd av den föreslagna lagen om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft10"&gt;Givetvis har även andra myndigheter tillsyn som kan aktualiseras av arbetsgivares rutiner och andra åtgärder, t.ex. Datainspektionen, JO och JK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft12"&gt;Arbetstagare bör vara delaktiga vid utformningen av rutiner och andra åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft10"&gt;Enligt arbetsmiljölagen ska arbetstagaren ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör dennes eget arbete.&lt;SPAN class="ft49"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Även enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) ska arbets- tagarorganisationer ges förhandlingsrätt innan beslut om viktigare förändringar i verksamheten eller viktigare förändringar av arbets- eller anställningsförhållandena.&lt;SPAN class="ft49"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Av detta följer att arbetstagare ska ges möjlighet att medverka vid utformningen av rapporterings- ordningar. Om införandet av rapporteringsordningar ses som en viktigare förändring i verksamheten har även arbetstagarorganisation förhandlingsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Lagrådsremiss Förstärkta kapitaltäckningsregler, den 7 april 2014, s. 249.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;2 kap. 1 § tredje stycket arbetsmiljölagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;11 § MBL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331311x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p782 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Skydd för visselblåsarens identitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft10"&gt;Repressalier mot arbetstagare som slår larm kan ofta undvikas genom att arbetstagarens identitet skyddas. Samtidigt utgör regler om tystnadsplikt och sekretess begränsningar av öppenhet och insyn och behöver därför övervägas noggrant. I detta kapitel redogörs för utredningens överväganden och förslag med avseende på tystnadsplikt och sekretess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;20.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;En tystnadsplikt för den som mottagit uppgifter enligt en intern rutin&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: En tystnadsplikt ska införas som innebär att den som har tagit emot uppgifter enligt arbetsgivarens interna rutiner inte obehörigen får röja uppgifter om den arbetstagare som slagit larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;20.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft33"&gt;I många fall kan repressalier undvikas genom att arbetstagarens identitet skyddas. Detta gäller även vid interna larm. I dagsläget finns det inte någon lagstadgad tystnadsplikt som förbjuder röjande av arbetstagarens identitet vid intern rapportering av missförhållanden. Däremot är det inte ovanligt att verksamheter som har särskilda rapporteringsrutiner också söker skydda rapportörens identitet genom särskild reglering eller genom tekniska åtgärder.&lt;SPAN class="ft83"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se kapitel 9 för exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skydd för visselblåsarens identitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft10"&gt;I det följande övervägs om en lagstadgad tystnadsplikt bör införas vid interna larm om missförhållanden. Övervägandena i denna del rör inte tystnadsplikt inom det allmänna. Särskilda överväganden rörande sekretess inom det allmännas verksamhet görs i stället i avsnitt 20.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;20.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Intressen som måste beaktas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft10"&gt;Flera intressen måste beaktas vid övervägandet av om en lagstadgad tystnadsplikt ska införas vid interna larm. Det gäller till exempel insynsintressen, intresset av straffrättslig förutsebarhet samt intresset av att verksamheter kan utreda missförhållanden och vidta åtgärder för att komma till rätta med missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Insynen inom verksamheter skulle begränsas vid införandet av en tystnadsplikt genom att de personer som träffas av tystnads- plikten förhindras att lämna vissa uppgifter vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Ett införande av en lagstadgad tystnadsplikt skulle vidare straff- sanktionera ett visst handlande (röjande i strid med tystnads- plikten). De som omfattas av en eventuell tystnadsplikt bör därför vara en tydligt avgränsad personkrets som kan avgöra om ett handlande är tillåtet eller otillåtet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;En lagstadgad tystnadsplikt skulle också kunna försvåra för verksamheter att utreda och komma till rätta med allvarliga missförhållanden. Försvårandet ligger främst i risken att tystnads- plikten skulle hindra ett överlämnande av uppgifter mellan den som tar emot ett larm och den som har att utreda eller vidta andra åtgärder på grund av larmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;En tystnadsplikt kan också bidra till onödiga spekulationer och misstankar kring vem som har slagit larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft46"&gt;Av dessa skäl bör det krävas starka skäl för att en lagstadgad tystnadsplikt vid interna larm om allvarliga missförhållanden ska vara motiverad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;20.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Skäl för en tystnadsplikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft10"&gt;Enligt utredningen finns det starka skäl för att införa en tystnads- plikt vid interna larm. Det främsta skälet är att en tystnadsplikt skulle vara ett väsentligt skydd för arbetstagare mot repressalier. Det finns skäl att anta att en tystnadsplikt skulle ha en liknande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft19"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331313x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Skydd för visselblåsarens identitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;positiv effekt som källskyddet har i tryck- och yttrandefrihets- rätten. En tystnadsplikt kan således antas leda till att fler enskilda skulle våga påtala missförhållanden och att färre repressalier skulle förekomma mot dem som gör det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft10"&gt;Ett införande av en lagstadgad tystnadsplikt kan också tänkas minska antalet anonyma larm. Anonyma larm bör inte uppmuntras eftersom sådana larm är förknippade med särskilda utrednings- svårigheter och därtill medför risk för att arbetsmiljön och det sociala klimatet inom verksamheten försämras.&lt;SPAN class="ft49"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft41"&gt;Det kan också nämnas att Europarådets rekommendation om skydd för visselblåsare uppmanar Europarådets medlemsstater att införa bestämmelser som skyddar visselblåsares identitet, annat än i fall då identitetsskyddet får vika för krav på en rättvis rättegång.&lt;SPAN class="ft76"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Sammantaget gör utredningen bedömningen att fördelarna med en tystnadsplikt överväger nackdelarna. I syfte att minimera nack- delarna bör dock tystnadsplikten utformas med vissa begräns- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;20.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Vissa begränsningar bör gälla för en tystnadsplikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft12"&gt;Tystnadsplikten bör endast gälla för personer som fullgör uppgifter enligt arbetsgivarens interna rutiner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;Tystnadsplikten bör inte omfatta alla representanter för arbetsgivaren. I stället bör endast sådana personer som tar emot uppgifter enligt arbetsgivarens &lt;SPAN class="ft12"&gt;interna rutiner &lt;/SPAN&gt;omfattas. På så sätt har arbetsgivaren ett visst utrymme att avgöra vilka personer som ska omfattas av tystnads- plikten. Eftersom arbetstagarens identitet skyddas vid larm enligt interna rutiner ges arbetstagaren ett särskilt incitament att använda de interna rutinerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;En konsekvens av att tystnadsplikten föreslås gälla endast när det finns interna rutiner är att vissa verksamheter inte kommer att ha personer som omfattas av tystnadsplikten. Det gäller framför allt små och enkla verksamheter som inte behöver ha interna rutiner enligt utredningens förslag.&lt;SPAN class="ft49"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft33"&gt;I vissa fall förekommer det att verksamheter har en extern partner som tar emot larm om missförhållanden. Enligt utredningens mening&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Jfr SOU 2013:65, s. 400 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Princip 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Se avsnitt 19.1.5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skydd för visselblåsarens identitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft11"&gt;bör en extern person också omfattas av tystnadsplikten när denne fullgör en uppgift enligt arbetsgivarens rutiner för larm om allvarliga missförhållanden. Det kan gälla personer på en revisions- eller advokatbyrå som tar emot uppgifter för en arbetsgivares räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft41"&gt;Som berörts skulle en tystnadsplikt kunna försvåra för en organisation att utreda och komma till rätta med allvarliga missför- hållanden. Sådana farhågor har även framförts av vissa ledamöter av utredningens referensgrupp. Utredningssvårigheter kan uppstå om arbetsgivaren inte kan meddela sig med den som uppmärksammat missförhållandena. Denna olägenhet bör dock inte överdrivas. Om arbetsgivaren behöver lämna uppgifter till en arbetstagare som slagit larm och som vill vara anonym, bör det kunna ske genom den person som har tystnadsplikt. På så sätt bör missförhållandena ofta kunna utredas på ett sätt som innebär att arbetstagarens identitet skyddas. På samma sätt kan arbetsgivaren delge arbetstagaren uppgifter om vilka åtgärder som har vidtagits på grund av larmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft12"&gt;Tystnadsplikten bör endast omfatta uppgifter som avslöjar arbetstagarens identitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Sekretesskyddet bör endast omfatta uppgifter som avslöjar identiteten på den arbetstagare som slår larm. Tystnadsplikt bör alltså inte råda med avseende på andra uppgifter som lämnas med mindre än att de andra uppgifterna avslöjar visselblåsarens identitet. Vilka uppgifter som avslöjar visselblåsarens identitet får avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft12"&gt;Tystnadsplikten bör endast gälla vid larm om allvarliga missförhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft41"&gt;Tystnadsplikten bör endast gälla vid larm om allvarliga missför- hållanden i arbetsgivarens verksamhet. I detta ligger en viss begräns- ning som får anses vara tillräcklig för att tystnadsplikten inte ska inträda vid oavsedda situationer. Tystnadsplikten bör till exempel inte gälla uppgifter om meningsskiljaktigheter bland personalen som inte kan betecknas som allvarliga missförhållanden. Tystnadsplikten bör därtill endast gälla när en arbetstagare &lt;SPAN class="ft40"&gt;slår larm&lt;/SPAN&gt;. I detta ligger bland annat att tystnadsplikten inte inträder vid varje samtal om missförhållanden (se avsnitt 13.3.1 rörande begreppet ”slå larm”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft19"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331315x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Skydd för visselblåsarens identitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;Tystnadsplikten bör inte bryta meddelarfriheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft32"&gt;Tystnadsplikten bör inte bryta meddelarfriheten. Det bör således finnas en ventil för den som träffas av tystnadsplikten att meddela uppgifter som omfattas av tystnadsplikten för offentliggörande. Mottagaren har då tystnadsplikt enligt tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och vissa arbetsgivare förbjuds att efterforska eller vidta repressalier mot meddelaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;En tystnadsplikt bör endast hindra obehörigt röjande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;Tystnadsplikten bör endast förbjuda obehörigt röjande. Tystnads- plikten bör inte hindra uppgiftslämnande med stöd i lag, till exempel rapporter eller anmälningar enligt lex Sarah och lex Maria.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Ett obehörigt röjande bör givetvis inte föreligga om arbets- tagaren samtycker till att arbetstagarens identitet röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft11"&gt;Om arbetstagaren slår larm externt kan arbetsgivaren ha skäl att vilja veta om arbetstagaren har slagit larm internt först. Som huvudregel gäller nämligen att arbetstagaren ska slå larm internt innan arbetstagaren slår larm externt.&lt;SPAN class="ft63"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Har arbetstagaren slagit larm externt i sitt eget namn kan det ha blivit känt för arbetsgivaren att arbetstagaren har valt att slå larm. Behovet av skydd av arbets- tagarens identitet beträffande ett föregående internt larm kan då i praktiken vara mindre. Utifrån omständigheterna bör det i sådana fall inte ses som ett obehörigt röjande att den som är bunden av tystnadsplikten på fråga från arbetsgivaren berättar att arbets- tagaren också har slagit larm enligt de interna rutinerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Tystnadsplikten bör vidare utformas så att behöriga personer som fullgör uppgifter enligt interna rutiner inte hindras från att vid behov lämna över uppgifter om visselblåsarens identitet till andra behöriga personer. Tystnadsplikten bör då också gälla den behöriga mottagaren av uppgiften. På så sätt kan en behörig kedja av mottagare skapas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft46"&gt;Vid den närmare bedömningen av vad som utgör ett obehörigt röjande bör hänsyn tas till att tystnadsplikten syftar till att skydda arbetstagare från repressalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Se avsnitt 14.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331316x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skydd för visselblåsarens identitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;Sanktioner vid brott mot en tystnadsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Brott mot en lagstadgad tystnadsplikt sanktioneras som utgångs- punkt genom 20 kap. 3 § brottsbalken. I vissa fall görs dock undan- tag från straffsanktionen. Det gäller till exempel den tystnadsplikt som gäller för vissa arbetstagare enligt 3 kap. 12 § lagen (2010:751) om betaltjänster. Enligt utredningens mening finns det skäl att den föreslagna tystnadsplikten ska sanktioneras genom 20 kap. 3 § brottsbalken. Det huvudsakliga skälet är att en straffsanktionerad tystnadsplikt kan antas leda till ett effektivare skydd för arbets- tagare som slår larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;20.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;En sekretessbestämmelse bör införas till skydd för visselblåsares identitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Sekretess ska, oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer, gälla för uppgift om en arbetstagare som slagit larm enligt den föreslagna lagen om stärkt skydd för arbets- tagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att arbetstagaren lider men.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;20.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft41"&gt;Visselblåsarens identitet kan skyddas inom det allmänna genom sekretess. Någon allmän bestämmelse som skyddar den som slår larm till en myndighet finns inte i dag. Bestämmelser om skydd för anmälare har däremot införts inom vissa områden, till exempel inom sjukvården och socialtjänsten, se 25 kap. 7 § och 26 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I det följande övervägs införandet av en sekretessregel till skydd för visselblåsarens identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;20.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Intressen som måste beaktas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft33"&gt;Mot ett införande av en särskild sekretessbestämmelse talar framför allt insynshänsyn. En sekretessbestämmelse skulle försvåra för allmänheten att granska larm om missförhållanden, till exempel med avseende på hur trovärdiga uppgifterna om missförhållandena&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft19"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331317x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Skydd för visselblåsarens identitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;är. Sekretess skulle också, på motsvarande sätt som en lagstadgad tystnadsplikt, riskera att bidra till spekulationer om vem som har slagit larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;20.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Skäl för en sekretessregel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft10"&gt;Intresset av att skydda arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden till eller inom det allmännas verksamhet är starkt. Ett rimligt antagande är att repressalier mot arbetstagare som anmäler brott och andra allvarliga missförhållanden till myndigheter minskar om sekretess gäller vid den mottagande myndigheten. En sekretess- bestämmelse kan också tänkas bidra till att arbetstagare i större utsträckning vågar påtala brott och andra allvarliga missförhållanden. Det påminns här också om att Europarådet genom sin rekommendation om skydd för visselblåsare uppmanar till skydd för visselblåsarens identitet.&lt;SPAN class="ft49"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft32"&gt;Med en sekretessbestämmelse inom det allmänna och en tystnads- plikt inom privat verksamhet skulle också en heltäckande ordning skapas där arbetstagarens identitet skyddas, under vissa förutsätt- ningar och med vissa begränsningar, oavsett om arbetstagaren vänder sig till media (källskydd), till myndighet eller rapporterar i enlighet med arbetsgivarens rutiner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;20.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Överväganden om den närmare utformningen av en sekretessregel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft12"&gt;Sekretess bör gälla för alla uppgifter som avslöjar identiteten på den arbetstagare som slår larm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft10"&gt;Sekretessen bör gälla för uppgifter som avslöjar arbetstagarens identitet. Däremot bör inte uppgifter i övrigt omfattas av sekretessen. Vissa uppgifter om sakförhållanden som utgör allvarliga missför- hållanden kan dock indirekt avslöja vem arbetstagaren som slagit larm är. Sådana uppgifter bör även i den utsträckning så är fallet omfattas av sekretessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Princip 18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331318x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skydd för visselblåsarens identitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p796 ft12"&gt;Sekretessen bör gälla hos alla myndigheter och andra offentliga organ - oavsett i vilket sammanhang uppgifterna förekommer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft33"&gt;Eftersom det föreslås att arbetstagare ska ha ett stärkt skydd när de lämnar uppgifter om brott och andra allvarliga missförhållanden till samtliga myndigheter bör sekretessen gälla oavsett i vilket samman- hang uppgifterna förekommer. Detta innebär att sekretessen gäller hos myndigheter, riksdagen och kommunala beslutande församlingar (2 kap. 1 och 2 §§ OSL). Det innebär också att sekretessen gäller uppgifter som framkommer av handlingar även i andra typer av ärenden än ärenden om arbetstagares larm om missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft12"&gt;Sekretess bör också gälla vid interna larm om allvarliga missförhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft11"&gt;Som nämnts bör sekretessen gälla oavsett i vilket sammanhang uppgifterna förekommer. Sekretess gäller således för uppgifter som inkommer till en myndighet, liksom för uppgifter som kommer från arbetstagare inom myndigheten. På så sätt finns ett visst sekretesskydd också för arbetstagare som slår larm internt inom myndigheter eller andra offentliga organ. Det bör dock noteras att sekretess inte gäller inom myndigheter annat än om det rör sig om självständiga verksamhetsgrenar (8 kap. 2 § OSL). Av detta följer vissa begränsningar i en sekretessbestämmelses skydd av offentlig- anställda arbetstagares identitet vid interna larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft12"&gt;En presumtion för sekretess bör gälla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft33"&gt;Vid överväganden om nya sekretessregler i OSL ska det alltid göras en intresseavvägning mellan sekretess- och insynsintresset.&lt;SPAN class="ft83"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;När skälen för att införa en sekretessregel anses väga tyngre än insyns- intresset kommer avvägningen mellan intressena normalt till uttryck genom att sekretessregeln förses med ett skaderekvist. Utredningen föreslår att en presumtion för sekretess ska gälla (så kallat omvänt skaderekvisit). På så sätt avviker den föreslagna sekretessen från vad som gäller inom bland annat hälso- och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1979/80:2, Del A, s. 75 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331319x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td10"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Skydd för visselblåsarens identitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft10"&gt;sjukvården, socialtjänsten och den brottsförebyggande verksam- heten där ett så kallat rakt skaderekvisit gäller.&lt;SPAN class="ft49"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft11"&gt;Att sekretessen bör vara starkare än inom de nämnda områdena motiveras av att det kan finnas en stor risk för repressalier mot visselblåsare (se kapitel 8). Detta bör återspeglas i sekretess- bestämmelsens utformning. Sekretessbestämmelsen bör vidare utformas så att sekretessen inte endast gäller vid fara för våld eller annat allvarligt men.&lt;SPAN class="ft63"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Repressalier mot arbetstagare som slår larm är ofta av arbetsrättslig eller mer informell karaktär (se avsnitt 8.3). Därför bör sekretessbestämmelsen även skydda mot mindre ingripande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft10"&gt;Däremot bör sekretessen inte vara absolut.&lt;SPAN class="ft49"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;I vissa fall är risken för repressalier på grund av att arbetstagarens identitet röjs av myndigheten låg varför det skulle leda för långt om sekretessen var absolut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft12"&gt;Den tystnadsplikt som följer av sekretessen bör inte bryta meddelarfriheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft10"&gt;Den tystnadsplikt som följer av sekretessen bör inte bryta meddelarfriheten. Därigenom bör offentlighetsintresset också kunna tillgodoses. Visserligen talar vissa faktorer för att tystnads- plikten ska bryta meddelarfriheten, till exempel att det är fråga om frivilliga myndighetskontakter och att det kan röra sig om en förtroendesituation mellan arbetstagaren och myndigheten.&lt;SPAN class="ft49"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Enligt konstitutionsutskottet bör dock stor återhållsamhet iakttas vid prövning i lagstiftningsärenden om undantag från meddelar- friheten ska göras i ett enskilt fall.&lt;SPAN class="ft49"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Därtill torde offentlighets- intresset kunna tillgodoses genom att endast uppgifter som avslöjar arbetstagarens identitet skyddas. Utredningen bedömer därför att det inte råder tillräckligt starka skäl för att låta tystnadsplikten som följer av sekretessen bryta meddelarfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;25 kap. 7 §, 26 kap. 5 § och 35 kap. 2 § OSL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se t.ex. sekretessen vid anmälningar enligt 25 kap. 7 §, 26 kap. 5 §, 28 kap. 3 § och 35 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;§ OSL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Absolut sekretess gäller bland annat vid arbetstagares anmälningar i ärende om arbetar- skydd (28 kap. 14 § OSL).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 2003:99, s. 38.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Konstitutionsutskottens yttrande 2012/13:KU3y, s. 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Skydd för visselblåsarens identitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft12"&gt;Sekretessen bör gälla i femtio år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft10"&gt;Sekretessen bör gälla i femtio år. Det bedöms som tillräckligt eftersom sekretessen gäller för arbetstagare och att få arbetstagare torde vara i arbetslivet längre än femtio år. Behovet av skydd mot repressalier torde därför vara svagt efter femtio år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft19"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331321x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft13"&gt;21 Avslutande reflektioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft10"&gt;I detta kapitel gör utredningen vissa avslutande reflektioner. Här behandlas det framtida behovet av utvärdering av förslagen och behovet av information, hjälp och stöd för arbetstagare som överväger att slå larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;21.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Framtida behov av utvärdering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Reglerna bör bli föremål för utvärdering sedan de varit i kraft en tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft41"&gt;Frågan om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet har inte tidigare utretts. Den föreslagna lagstiftningen kan sägas reglera ett nytt område. Redan av den anledningen kan det finnas behov av att, sedan lagstiftningen varit i kraft en tid, göra en utvärdering av lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Vid en utvärdering bör en bedömning göras av om lagen haft avsedd verkan. Huvudfrågor vid utvärderingen bör alltså vara om lagen har inneburit ett stärkt skydd för arbetstagare som slår larm och om regelverket har blivit enklare och mer lättillämpat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Utvärderingen bör också granska vad lagens semidispositivitet inneburit i praktiken. I vilken utsträckning har parterna på arbets- marknaden genom kollektivavtal avvikit från lagen och i vilka avseenden har avvikelser gjorts?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft10"&gt;Utvärderingen bör även granska i vilken utsträckning lagen har påverkat antalet och typen av tvister. Detta är av särskilt intresse eftersom det har uttryckts farhågor om att en lag om stärkt skydd för visselblåsare kan ha en onödigt stor tvistedrivande effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft32"&gt;Av intresse är också omfattningen av larm enligt lagen och vilka typer av missförhållanden som larmen har avsett. Utifrån utfallet av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft19"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Avslutande reflektioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;en sådan undersökning bör det kunna bli aktuellt att överväga om kriterierna för det stärkta skyddet bör skärpas eller mildras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft41"&gt;Det bör också utvärderas om lagen lett till några andra negativa effekter. Det skulle t.ex. kunna finnas en risk för att arbetstagare som överväger att lämna uppgifter i något sammanhang felaktigt tror att de åtnjuter rättsordningens skydd endast om de uppfyller den nya lagens kriterier för stärkt skydd. I så fall skulle lagen kunna minska arbetstagares benägenhet att påtala missförhållanden, t.ex. genom att lämna uppgifter om missförhållanden till media eller till tillsynsmyndigheter. Sådana missförstånd bör visserligen kunna undvikas genom tydlig information, men det bör ändå utvärderas om lagen har någon sådan effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft41"&gt;En annan fråga inom en utvärdering bör vara om det funnits några tillämpningsproblem med att förslaget nära anknyter till vissa bestämmelser i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter samtidigt som reglerna skiljer sig åt i vissa avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft11"&gt;Utredningen har valt att koncentrera det stärkta skyddet till arbetstagare i förhållande till arbetsgivaren. Det innebär att inhyrda arbetstagare inte erhåller det stärkta skyddet i förhållande till det inhyrande företaget. Det innebär också att t.ex. uppdragstagare helt utesluts från det stärkta skyddet. Inom ramen för en utvärdering bör även frågor med anknytning till skyddet för inhyrda arbetstagare och vissa andra personkategorier behandlas i syfte att besvara frågan om den valda lösningen har fallit väl ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;En utvärdering bör också avse vilka effekter ändringarna i arbetsmiljölagen (1977:1160) har haft. Det bör utvärderas i vilken grad arbetsgivare infört särskilda rutiner för rapportering eller vidtagit andra åtgärder för att underlätta larm. Inom ramen för en sådan utvärdering bör också undersökas om förslagen förändrat synen på visselblåsning och påverkat arbetsmiljön respektive i vilken utsträckning förslagen upplevs som belastande för arbets- givarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;21.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Behov av information och stöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft32"&gt;Eftersom den föreslagna lagen reglerar ett nytt område kan det finnas ett behov av informationsinsatser. För att de nya reglerna ska få effekt är det viktigt att kunskapen om dem når ut till allmänheten och till arbetsmarknadens aktörer. Det bör ankomma på Arbetsmiljöverket att vidta vissa informationsinsatser med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft19"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td119"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Avslutande reflektioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;anledning av den ändring som föreslås i arbetsmiljölagen. Utredningen utgår också från att arbetsmarknadens parter i sin informations- och utbildningsverksamhet bidrar till att kunskapen om de nya reglerna når ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft10"&gt;En arbetstagare som överväger att slå larm kan behöva rådgivning och stöd. Det finns i dag inte någon särskild instans dit en visselblåsare kan vända sig för rådgivning och hjälp. Utredningen lämnar inte heller några konkreta förslag i den delen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft10"&gt;Arbetstagare som avser att slå larm kan redan i dag söka stöd på flera håll. De kan vända sig till sin arbetstagarorganisation för råd- givning. Även myndigheter kan inom ramen för sin serviceskyldighet vara behjälpliga på olika sätt. Det kan dock i framtiden övervägas att ge ett särskilt organ i uppdrag att ge råd och stöd till arbetstagare som överväger att slå larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft19"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331324x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft13"&gt;22 Ikraftträdande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;: Den nya lagen samt de föreslagna ändringarna i arbetsmiljölagen (1977:1160) och offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400) ska träda i kraft den 1 juli 2015. Förslagen kräver inte några övergångsbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;Förslagen bedöms ha flera positiva effekter och bör träda i kraft så snart som möjligt. Den fortsatta beredningen av frågan kan dock kräva viss tid. Förslagen påverkar vidare samtliga arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden och alla arbetsgivare som har arbets- tagare. Arbetsmarknadens parter kan behöva visst rådrum. Även Arbetsmiljöverket påverkas av förslagen och kan behöva vidta förberedelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Sammantaget bedömer utredningen att förslagen kan träda i kraft den 1 juli 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Den nya lagen bör bli tillämplig i fråga om skadestånd med anledning av repressalier som vidtas efter ikraftträdandet. Detta följer av allmänna skadestånds- och avtalsrättsliga grundsatser och någon särskild övergångsbestämmelse av sådan innebörd behövs inte.&lt;SPAN class="ft49"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Det föreslås att avvikelser från den nya lagen ska kunna göras genom centrala kollektivavtal. Frågan om hur eventuella avtal som träffats före ikraftträdandet av de nya reglerna påverkas av en ny lag är en fråga för parterna själva och ytterst för Arbetsdomstolen att ta ställning till.&lt;SPAN class="ft49"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Inte heller de föreslagna ändringarna i arbetsmiljölagen (1977:1160) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) kräver några övergångsbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft32"&gt;Sammanfattningsvis anser utredningen att det inte finns behov av några övergångsbestämmelser med anledning av förslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Prop. 1972:5, s. 593 och prop. 1973:138, s. 281.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Jfr prop. 1981/82:71, s. 110 f. och prop. 1996/97:16, s. 46.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;


&lt;P class="p54 ft13"&gt;23 Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;23.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft10"&gt;Innehållet i denna konsekvensutredning styrs dels av vad som har angetts i kommittédirektivet angående dess innehåll, dels av reglerna i kommittéförordningen (1998:1474) och förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;23.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Problem och syftet med förändringarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft10"&gt;Frågan om Sverige har ett tillräckligt rättsligt skydd för s.k. visselblåsare har under de senaste åren varit föremål för diskussion och debatt. Det finns i svensk rätt ingen särskild skyddsreglering för visselblåsare. Det är angeläget att arbetstagare tryggt kan slå larm om missförhållanden av allmänt intresse. Innehållet i gällande rätt är svåröverskådligt och komplext. En arbetstagare som överväger att slå larm måste i vissa fall beakta bestämmelser på flera olika rättsområden. Utvecklingen har under de senaste decennierna också gått mot att allt fler offentligt finansierade verksamheter drivs i privat regi. Det har också under senare tid kommit ett flertal internationella instrument som behandlar frågor om skydd för visselblåsare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft33"&gt;Utredningens uppdrag är mot den bakgrunden bl.a. att kartlägga rättsläget och analysera i vilka avseenden skyddet fö&lt;SPAN class="ft139"&gt;r &lt;/SPAN&gt;arbetstagare som slå&lt;SPAN class="ft139"&gt;r &lt;/SPAN&gt;larm om olika former av missfö&lt;SPAN class="ft139"&gt;r&lt;/SPAN&gt;hål&lt;SPAN class="ft139"&gt;l&lt;/SPAN&gt;anden, oegentligheter eller brott behö&lt;SPAN class="ft139"&gt;v&lt;/SPAN&gt;er fö&lt;SPAN class="ft139"&gt;r&lt;/SPAN&gt;stär&lt;SPAN class="ft139"&gt;k&lt;/SPAN&gt;as. Utredningen ska vidare, med beaktande av andra skyddsvä&lt;SPAN class="ft139"&gt;r&lt;/SPAN&gt;da intressen, fö&lt;SPAN class="ft139"&gt;r&lt;/SPAN&gt;eslå å&lt;SPAN class="ft139"&gt;t&lt;/SPAN&gt;gär&lt;SPAN class="ft139"&gt;d&lt;/SPAN&gt;er som stä&lt;SPAN class="ft139"&gt;r&lt;/SPAN&gt;ker skyddet samt lämna nödvändiga fö&lt;SPAN class="ft139"&gt;r&lt;/SPAN&gt;fattningsför&lt;SPAN class="ft139"&gt;s&lt;/SPAN&gt;lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft19"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;23.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Utredningens förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Ny lag om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft41"&gt;Förslagen innebär att en ny lag införs som ger ett stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Skyddet innebär att arbetstagare har rätt till skadestånd från arbetsgivaren om arbetsgivaren vidtar repressalier mot arbets- tagaren som grundar sig på ett larm enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;För att skyddet ska gälla vid interna larm och larm till arbets- tagarorganisation krävs endast att arbetstagaren slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;För att skyddet ska gälla vid externa larm krävs därutöver att arbetstagaren först har slagit larm internt utan att arbetsgivaren vidtagit skäliga åtgärder med anledning av larmet, eller att arbets- tagaren vid tidpunkten för larmet av något annat skäl hade befogad anledning att slå larm externt. Vidare krävs att arbetstagaren vid tidpunkten för det externa larmet ska ha haft fog för uppfattningen att de sakförhållanden som arbetstagaren slagit larm om varit riktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft12"&gt;Skyldighet för arbetsgivare att ha interna rutiner för larm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;Utredningen föreslår att en skyldighet ska införas för arbetsgivare att, i den utsträckning verksamheten kräver det, antingen se till att det finns rutiner för interna larm eller vidta andra åtgärder som underlättar sådana larm. Skyldigheten föreslås införas i arbetsmiljö- lagen (1977:1160).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Skydd för visselblåsares identitet vid larm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Det föreslås att visselblåsarens identitet ska vara skyddad av sekretess när uppgiften förekommer i verksamhet där offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) är tillämplig. I den privata sektorn föreslås en regel om tystnadsplikt när arbetstagare slagit larm enligt en av arbetsgivaren anvisad rutin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft19"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331327x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td119"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft122"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;23.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Alternativa förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Enligt 6 § förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning ska en konsekvensutredning bl.a. innehålla en beskrivning av vilka alternativa lösningar som finns för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft10"&gt;Enligt utredningens mening bör förslagen såvitt gäller den nya lagen och förändringen i arbetsmiljölagen i princip kunna stå på egna ben. Man kan således välja att införa endast den nya lagen, endast ändringen i arbetsmiljölagen, eller att anta båda förslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft12"&gt;Nollalternativet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft10"&gt;I följande avsnitt, där utredningen analyserar konsekvenserna av förslagen i olika avseenden, jämför vi med hur utvecklingen skulle se ut om förändringen inte genomförs (nollalternativet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft12"&gt;Minimialternativet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft10"&gt;Ett alternativ till den föreslagna lagen som utredningen har övervägt innebär en kodifiering av den helhetsbedömning som i dag ska göras enligt gällande rätt (minimialternativet).&lt;SPAN class="ft49"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;En sådan modell skulle således kunna väljas i stället för den nya lag som föreslås. En sådan modell skulle kunna stå på egna ben eller kombineras med förslaget om ändring i arbetsmiljölagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;En sådan modell skulle kunna innebära ett skydd mot repressalier som grundar sig på att en arbetstagare slagit larm på ett sätt som är förenligt med arbetstagarens lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. En sådan modell skulle också kunna innebära att arbetstagare skyddas från repressalier som grundar sig på ett användande av yttrandefriheten enligt Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;Minimialternativet skulle i övrigt kunna konstrueras i linje med utredningens förslag, dvs. vad gäller rätt till skadestånd vid överträdelse av repressalieförbudet och processuella regler m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft32"&gt;Minimialternativet skulle, liksom utredningens förslag, innebära en uttrycklig rätt till skadestånd också vid mindre ingripande åtgärder som grundar sig på att arbetstagare slagit larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Jfr avsnitt 14.1.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p206 ft11"&gt;Utredningen föreslår dock inte en reglering som grundar sig på minimialternativet. Enligt utredningen skulle det alternativet inte innebära ett tillräckligt förtydligande av skyddet. Det torde vara svårt för en enskild arbetstagare att utifrån en mer allmän beskriv- ning av Arbetsdomstolens och/eller Europadomstolens praxis klart bedöma i vilka situationer arbetstagaren skulle vara skyddad vid ett larm. Domstolarnas praxis är vidare i ständig förändring varför en kodifiering av nu gällande rättsläge skulle återspegla praxis mindre väl i framtiden. Minimialternativet bedöms mot den bakgrunden som mer komplicerat och mindre förutsebart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;23.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Berörda parter och processer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft41"&gt;Utredningens förslag berör såväl privata som offentliga arbets- givare och arbetstagare. De berörs av utredningens samtliga förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;Den nya lagen berör även de domstolar som handlägger tvister om repressalier som arbetsgivare vidtagit mot arbetstagare som slagit larm om missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft41"&gt;Utredningen bedömer att den nya lagen inte bara kommer att få en effekt på de tvister som prövas i domstol utan även indirekta effekter på de tvister som löses utanför domstol. Arbetsmarknadens parter kan således också påverkas av förslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Arbetstagarorganisationerna kan också beröras på så sätt att de med stöd av den nya lagen kan antas komma att motta fler larm om missförhållanden än vad som är fallet i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Arbetsmiljöverket berörs främst av förslaget om ändring i arbetsmiljölagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;23.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;En ökning av antalet tvister kan förväntas på grund av den nya lagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;23.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;Den föreslagna lagen om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden kommer sannolikt att innebära fler tvister. Detta gäller tvister i både Arbetsdomstolen och de allmänna domstolarna. Det är svårt att med någon precision ange graden av ökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft19"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td119"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft122"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p307 ft41"&gt;Man kan anta att den nya lagen kommer att användas som en alternativ eller kumulativ grund i tvister som ändå skulle ha drivits. Detta torde inte innebära någon avsevärd ökning av antalet tvister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Det får dock antas att det tillkommer vissa tvister där arbets- tagare begär skadestånd för repressalier som i dag inte omfattas av något särskilt skydd. Detta torde innebära en ökning av antalet tvister, då det är fråga om tvister som i princip inte skulle ha förts utan den nya lagen. Det bör dock beaktas att den nya lagen bedöms ha en viss preventiv effekt. Arbetsgivares benägenhet att vidta repressalier mot arbetstagare som slår larm kan således antas minska. Även de föreslagna ändringarna i arbetsmiljölagen kan antas ha en positiv effekt för klimatet på arbetsplatserna. Dessutom kan det föreslagna identitetsskyddet antas innebära att det vidtas färre repressalier mot arbetstagare som slår larm. Tvister som rör repressalier på grund av visselblåsning bör således i viss mån kunna undvikas genom reglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft41"&gt;De föreslagna reglerna kan således innebära både att vissa tvister tillkommer och att vissa tvister undviks. Utredningen bedömer dock att det totalt sett sker en viss ökning av arbetsrättsliga mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Som underlag för en uppskattning av hur många mål det kan röra sig om kan det vara av intresse att jämföra dels med antalet uppsägningstvister i Sverige, dels med utvecklingen i Norge efter införandet av regler om ”varsling”. Även antalet diskriminerings- tvister kan vara av intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;23.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Antalet uppsägningstvister i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft11"&gt;Uppsägningstvistutredningen gjorde en uppskattning av antalet uppsägningstvister i och utanför domstol. Dessa siffror är intressanta ur i vart fall två hänseenden. För det första kan det antas att en lag om visselblåsare i arbetslivet i någon utsträckning skulle komma att åberopas som en alternativ eller kumulativ grund i uppsägningstvister. I vilken utsträckning det skulle komma att ske är dock svårt att uppskatta. För det andra visar uppskattningen ett möjligt förhållande mellan de tvister som når domstol och de tvister som löses av parterna utanför domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft33"&gt;Uppsägningstvistutredningen uppskattade att svenska domstolar (Arbetsdomstolen och tingsrätterna) hanterar omkring 600 uppsäg-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft19"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331330x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p407 ft11"&gt;ningstvister per år.&lt;SPAN class="ft63"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Enligt Uppsägningstvistutredningen tydde visst material på att i vart fall mindre än tio procent av alla uppsägnings- tvister fördes till domstol och att det mesta tyder på att det rör sig om så lite som en eller ett par procent av tvisterna. Som minst skulle det således kunna röra sig om 6 000 uppsägningstvister per år. Om en procent av tvisterna förs till domstol rör det sig om 60 000 tvister, varav alltså 59 400 löses utanför domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft41"&gt;Enligt utredningen säger dock antalet uppsägningstvister relativt lite om det förväntade antalet tvister med anledning av förslagen. Den helt övervägande andelen uppsägningstvister avser givetvis andra frågor än att arbetstagaren slagit larm om allvarliga missför- hållanden. Av de 600 årliga uppsägningsmålen torde den nya lagen som en alternativ grund endast åberopas i en mindre del, uppskattningsvis i några procent av målen. Om man antar att den nya lagen åberopas i 10 procent av uppsägningsmålen innebär det cirka 60 mål utspridda på landets domstolar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;23.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Antalet mål och ärenden om ”varsling” i Norge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft10"&gt;Ett sätt att bedöma antalet mål och ärenden som skulle följa på en ny lag om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm är att under- söka hur många mål och ärenden de norska reglerna om ”varsling” genererat sedan de trädde i kraft den 1 januari 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Den norska advokatfirman Arntzen de Besche Advokatfirma AS (Arntzen de Besche) har på uppdrag av det norska arbeids- departementet gjort en utvärdering av varslingsreglerna. Arntzen de Besche har bl.a. analyserat Sivilombudsmannens (motsvarande JO) och domstolarnas behandling av de nya varslingsreglerna. Analysen omfattar både ”rena” fall av repressalier på grund av varsling och fall där varslingsaspekter kommit upp som en alternativ rättslig grund, t.ex. i uppsägningstvister.&lt;SPAN class="ft63"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Utvärderingens underlag består bl.a. av mål från databasen ”Lovdata”. Underlaget bedöms omfatta de flesta målen från Høyesterett och lagmannsretterna (Hovrätterna) men endast en mindre del av tingsrättsavgörandena.&lt;SPAN class="ft49"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;SOU 2012:62, s. 67 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Arntzen de Besche (2013), s. 12.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Arntzen de Besche (2013), s. 12 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331331x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td119"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft122"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft10"&gt;Utvärderingen visar att varslingsreglerna har lett till att antalet ärenden om varsling har ökat betydligt i de norska domstolarna. Det finns dock än så länge inga avgöranden från Norges Høyesterett. Huvudanledningen till ökningen torde vara en ökad kunskap om rätten till varsling hos arbetstagare, arbetsgivare, tillsynsmyndigheter, advokater och domstolar. &lt;SPAN class="ft49"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Få av de norska varslingstvisterna handlar exklusivt om varsling. I stället är det vanligt att varsling tas upp som en ytterligare grund vid annan arbetstvist, t.ex. uppsägningstvist. Det framstår som troligt att det i det avseendet skulle se ut på ett liknande sätt i Sverige med den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft41"&gt;Av de norska erfarenheterna framgår vidare att relativt få varslingsfall i domstolarna rört korruptionsbrott, annan allvarlig ekonomisk brottslighet eller miljöbrott. Det övergripande intrycket är att varslingsreglerna i stor utsträckning kommit att tillämpas vid larm om mindre allvarliga förhållanden snarare än vid mera allvarliga missförhållanden. I vissa fall har varslingsreglerna tillämpats när det snarare rör sig om saklig och politisk oenighet än om faktiska missförhållanden. I andra fall har reglerna tillämpats trots att det rört sig om personalkonflikter med begränsat allmänintresse.&lt;SPAN class="ft76"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;Utredningens förslag innebär, till skillnad från de norska reglerna, att larm ska avse &lt;SPAN class="ft12"&gt;allvarliga &lt;/SPAN&gt;missförhållanden för att det stärkta skyddet ska erhållas. Det kan därför antas att förslagen leder till färre tvister om mindre allvarliga förhållanden än vad de norska reglerna gjort. De föreslagna reglerna bör således i mindre grad än de norska leda till en ökning av mål om arbetstagare som slår larm. En viss ökning bör det dock bli.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;23.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Antalet diskrimineringsmål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Vid en uppskattning av antalet mål som kan förväntas följa på en ny lag om arbetstagare som slår larm kan det vara av intresse att undersöka hur många mål som rör diskriminering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft41"&gt;Viss ledning kan möjligtvis hämtas av det utökade skydd mot diskriminering som följde av förstärkt lagstiftning i 1999, 2003 respektive 2005 års lagstiftningsärenden. Diskrimineringskommittén anförde i sitt slutbetänkande (SOU 2006:22 En sammanhållen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Arntzen de Besche (2013), s. 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Arntzen de Besche (2013), s. 7 f. Se avsnitt 6.1.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331332x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft10"&gt;diskrimineringslagstiftning) att erfarenheterna ger vid handen att antalet mål och ärenden inte ökar i särskilt stor utsträckning men att detta dock gäller på kort sikt. På längre sikt kunde det enligt kommittén antas att kunskapen om nya diskrimineringsregler ökar hos allmänheten och fackliga organisationer och att också benägen- heten att ta till vara rätten att få sin sak prövad i domstol därmed bör öka.&lt;SPAN class="ft49"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Möjligen kan en liknande utveckling förväntas när det gäller en ny lag om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Domstolarnas arbetsbörda skulle således kunna antas öka och behovet av ökade resurser kan efter hand komma att bli större som en effekt av ett stärkt skydd för visselblåsare i arbetslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Den statistik som varit tillgänglig för utredningen visar dock inte på någon särskild ökning av antalet diskrimineringsmål under senare tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;Enligt en utredning beställd av Statskontoret avgjorde samtliga tingsrätter under åren &lt;NOBR&gt;2005–2009&lt;/NOBR&gt; totalt cirka 30 diskrimineringsmål per år. Enligt Statskontorets utredning förändrades inte antalet mål nämnvärt under den perioden.&lt;SPAN class="ft49"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Av Arbetsdomstolens årsredovisningar från 2004 och framåt framgår att antalet inkomna diskrimineringsmål vid domstolen visserligen varierar, men att någon tydlig ökning knappast kan skönjas. Där redovisas antalet mål vid domstolen och andelen av målen som avsåg tvister om diskriminering. I årsredovisningarna är uppgifterna uppdelade på s.k. &lt;NOBR&gt;A-mål&lt;/NOBR&gt; respektive &lt;NOBR&gt;B-mål.&lt;/NOBR&gt; Med &lt;NOBR&gt;A-mål&lt;/NOBR&gt; avses mål som anhängiggjorts i Arbetsdomstolen för att där prövas i första och enda instans. Med &lt;NOBR&gt;B-mål&lt;/NOBR&gt; avses mål som fullföljts till Arbetsdomstolen från tingsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft12"&gt;tabell 1 &lt;/SPAN&gt;redovisas det totala antalet inkomna &lt;NOBR&gt;A-mål&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;B-mål&lt;/NOBR&gt; vid Arbetsdomstolen samt andelen tvister om diskriminering i procent för åren &lt;NOBR&gt;2004–2013.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft32"&gt;Regelverket om diskriminering har förändrats under perioden. I kolumnen för andelen ”tvister om diskriminering i procent” har angetts och i förekommande adderats uppgifterna för jämställdhets- lagen, diskrimineringslagen och tvister enligt övriga lagar mot diskriminering. Uppgifterna om tvistetyp baseras, enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Se SOU 2006:22, Del 2, s. 439.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Samhällsekonomiska konsekvenser av lagförslaget i departementspromemorian Bortom fagert tal, MAPSEC, på uppdrag av Statskontoret, s. 111.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft19"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B331/H2B331333x1.jpg" style="width:449px;height:269px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td119"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft122"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p816 ft10"&gt;Arbetsdomstolens redovisningar, i huvudsak på vad den som väckt talan i Arbetsdomstolen eller som överklagat ett avgörande dit har angivit att tvisten rör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft10"&gt;Som framgår av tabell 1 varierar antalet inkomna mål och andelen diskrimineringsmål mellan åren men någon tydlig ökning kan i vart fall inte konstateras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft41"&gt;Av sammanställningen av uppgifterna från Arbetsdomstolens års- redovisningar framgår att antalet diskrimineringsmål varierat mellan knappt 10 och cirka 25 mål per år under perioden. Mot bakgrund av de uppgifter som har tagits fram i den nämnda av Statskontoret beställda undersökningen torde det i de allmänna domstolarna hanteras något fler mål, men knappast fler än &lt;NOBR&gt;30–40&lt;/NOBR&gt; diskrimineringsmål per år. Vissa av målen i de allmänna domstolarna överklagas till Arbetsdomstolen, varför det där finns en viss överlappning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft10"&gt;Sammanfattningsvis får antalet diskrimineringsmål som når domstolarna betraktas som relativt få, cirka &lt;NOBR&gt;50–60&lt;/NOBR&gt; stycken. Någon ökning under de senaste åren synes svår att iaktta utifrån tillgänglig statistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft32"&gt;Det är svårt att bedöma om antalet mål om skadestånd till arbetstagare som slagit larm blir fler eller färre än diskriminerings- målen. För att antalet mål enligt en ny lag om visselblåsare skulle bli mindre talar att diskrimineringslagstiftningen kan åberopas i många olika situationer enligt de olika diskrimineringsgrunderna. Det kan tala för att påståenden om diskriminering förekommer i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft19"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331334x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;större utsträckning än det kommer att åberopas repressalier på grund av larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft41"&gt;Det är givetvis mycket vanskligt att med någon säkerhet ange antalet förväntade mål som grundar sig uteslutande på den nya lagen. Det framstår som troligt att det blir färre mål om vissel- blåsning i arbetslivet än antalet diskrimineringsmål. I vart fall bör antalet mål enligt en ny lag inte bli avsevärt större än antalet diskrimineringsmål. Det mesta talar för att antalet mål enligt den nya lagen inte bör överstiga 60 mål årligen, fördelat på de allmänna domstolarna och på Arbetsdomstolen. Möjligen kan det misstänkas att mängden mål inledningsvis kommer att vara särskilt begränsad och att antalet sedan successivt kan komma att öka något.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;23.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft41"&gt;Det kan förväntas en viss ökning av tvister i och utanför domstol med anledning av den nya lagen. Ökningen i domstol bedöms vara relativt begränsad, särskilt inledningsvis. Det är mycket svårt att bedöma hur många mål den nya lagen kommer att generera. Enligt utredningens uppskattning bör det inte handla om fler än 60 mål per år, fördelat på de allmänna domstolarna och på Arbetsdomstolen. Inledningsvis kan ökningen vara särskilt begränsad. Efterhand kan antalet tvister möjligen förväntas öka något mer, men omfattningen av en sådan utveckling får anses osäker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;23.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Konsekvenser för företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;23.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Vilka företag påverkas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Utredningens förslag, både såvitt avser den nya lagen och ändringen i arbetsmiljölagen, kommer att ha effekt för alla företag som har anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Enligt uppgift från SCB, Företagsregistret, fanns det 1 127 832 företag i Sverige i november 2013. 828 785 av företagen saknade anställda. 20 440 företag hade 20 anställda eller fler.&lt;SPAN class="ft49"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;SCB, Företagsregistret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331335x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td119"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft122"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;23.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Ökade kostnader för domstolstvister&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Som berörts kommer den nya lagen att innebära en ökning av antalet domstolstvister. Det bör dock röra sig om ett relativt begränsat antal tvister som når domstolarna, uppskattningsvis inte fler än 60 per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Det bör också beaktas att den uppskattade mängden tvister omfattar även arbetsgivare som inte är företag. Antalet tvister med företag inblandade är således avsevärt lägre än det totala antalet tvister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Om arbetsgivaren förlorar tvisten riskerar arbetsgivaren att betala skadestånd. Storleken på skadeståndet kan variera mycket beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft11"&gt;Andra kostnader som kan öka med utredningens förslag är rättegångskostnaderna. Om arbetsgivaren är medlem i t.ex. en arbetsgivarorganisation som tillhör Svenskt Näringsliv har arbets- givaren normalt möjlighet att företrädas av ett juridiskt ombud utan kostnad. Skulle arbetsgivaren förlora tvisten måste den dock normalt stå för motpartens rättegångskostnader. Bland de direkt- stämda uppsägningstvister som Arbetsdomstolen prövade i sak under år 2010 fick arbetsgivarna som förlorande part i genomsnitt ersätta motparten för dess rättegångskostnader med cirka 260 000 kronor jämte ränta.&lt;SPAN class="ft63"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Det framstår som rimligt att rättegångs- kostnaderna i mål om visselblåsning i vart fall inte överstiger detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;En oorganiserad arbetsgivare eller en arbetsgivare som är medlem i en organisation som inte står för ombudskostnaden vid tvist måste betala ett arvode till sitt ombud om ett sådant anlitas. Vid vinst i målet bärs denna kostnad normalt av motparten men vid förlust måste arbetsgivaren betala sina egna rättegångskostnader. Bland de direktstämda uppsägningstvister som Arbetsdomstolen prövade i sak under år 2010 där arbetstagarsidan förlorade målet fick dessa i genomsnitt ersätta arbetsgivaren för dess rättegångs- kostnader med cirka 160 000 kronor jämte ränta, en kostnad som alltså får bäras av arbetsgivaren själv om denne förlorar målet.&lt;SPAN class="ft63"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Även här bör det kunna antas att rättegångskostnaderna i mål om visselblåsning i vart fall inte skulle bli högre än så.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft33"&gt;I dessa beräkningar ingår dock inte sådana kostnader som kan drabba arbetsgivaren på grund av att dess egna företrädare behöver&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 2012:62, s. 131.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;SOU 2012:62, s. 131 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331336x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;ägna sig åt tvisten i form av tid, inkomstbortfall etc. Sådana kostnader kan uppkomma oavsett utgång i målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;23.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Ökade kostnader för tvister utanför domstol&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;En stor andel av de tvister som uppstår mellan arbetstagare och arbetsgivare når aldrig domstol. Som nämnts kan det antas att endast mellan 1 och 10 procent av uppsägningstvisterna når domstol. Det är rimligt att anta att samma förhållande skulle gälla tvister om skadestånd enligt den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Vid antagandena att ökningen domstolsmål enligt den nya lagen blir 60 per år och detta utgör mellan 1 och 10 procent av tvisterna utanför domstol kan antalet tvister utanför domstol bli mellan 600 och 6 000 per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Hanterandet av tvister utanför domstol innebär ofta kostnader i form av förlikningslösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft10"&gt;Det saknas statistik över vilka belopp arbetsgivarna får betala vid förlikningslösningar. Uppsägningstvistutredningen inhämtade vissa uppgifter om vilka belopp arbetsgivare fått betala vid överens- kommelser i uppsägningstvister. Uppgifterna pekade på att beloppen varierar kraftigt från fall till fall. Det kunde röra sig om ett par månadslöner som ersättning och upp till nivåerna i 39 § lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS), dvs. mellan 16 och 32 månadslöner. Naturligtvis finns varken någon undre eller övre gräns för vad ersättningen kan uppgå till.&lt;SPAN class="ft49"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft10"&gt;Beloppen som kan förväntas i tvister enligt den föreslagna lagen kan antas variera än mer i storlek. Den föreslagna lagen kan förväntas i första hand tillämpas i fall där repressalien består av mindre ingripande åtgärder. I sådana tvister kan förlikningsbeloppen förväntas vara lägre än i en uppsägningstvist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft10"&gt;Utöver den kostnad som beslutas i överenskommelsen tillkom- mer kostnader för den tid arbetsgivaren får lägga ner på förhandlingarna och eventuella ombudskostnader i samband med förhandlingarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;SOU 2012:62, s. 133.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft19"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td119"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft122"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;23.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Administrativa kostnader i samband med tvister&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Administrativa kostnader i samband med arbetsrättsliga tvister uppkommer främst vid informationsinlämning till domstol för de företag som är part i en domstolstvist. Sådan informationsinläm- ning kan utföras av företagets företrädare eller dess ombud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft46"&gt;Utredningen bedömer inte att den nya lagen medför att det uppkommer några nya större administrativa kostnader för företagen i samband med tvister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;23.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Ökade kostnader för arbetsmiljöarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft12"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft41"&gt;Utredningens förslag om ändring i arbetsmiljölagen, som innebär att arbetsgivare ska vara skyldiga att i den utsträckning verksamheten kräver det antingen se till att det finns rutiner för interna larm eller vidta andra åtgärder som underlättar sådana larm, kommer att få konsekvenser för företagen. Företagen kommer att vara tvungna att göra en bedömning av i vilken utsträckning verksamheten kräver särskilda åtgärder och vilka åtgärder som i förekommande fall krävs. Företagen måste också vidta de åtgärder som kan krävas. I kapitel 19 har det närmare behandlats hur företagens riskbedömning bör gå till och vilka åtgärder som kan behöva vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft41"&gt;Förslagen är förenade med vissa kostnader. Det blir delvis fråga om engångskostnader när rutinerna tas fram och sätts i verket. Det kommer också att krävas löpande uppföljning och andra åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft11"&gt;Utredningen menar dock att kostnaderna inte ska överdrivas. Genom att skyldigheten införs som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet som redan i dag bedrivs bedömer utredningen att merkostnaden bör vara hanterbar. Arbetsgivare ska redan i dag fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Som berörts tidigare bör förslagen därför inte innebära en så betydande utvidgning av den risk- bedömning som arbetsgivare redan i dag måste göra. Därtill bidrar också effektiva interna rapporteringsordningar till effektivitet och kvalitet i verksamheter på så sätt att brister och svagheter i verk- samheten kommer fram på ett tidigt stadium och kan åtgärdas eller undanröjas. Effektiva rapporteringsordningar kan därför förväntas vara resursbesparande för många verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft19"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft10"&gt;Kostnaderna kommer att bli olika stora för företag av olika storlekar. Detta beror på att arbetsgivarens skyldighet att vidta åtgärder beror på verksamhetens behov. För små verksamheter och verksamheter utan större risker för allvarliga missförhållanden bör inga kostsamma åtgärder behöva vidtas. För stora företag kan det krävas omfattande åtgärder och kanske inrättandet av en särskild rapporteringsrutin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft33"&gt;Det är givetvis inte så att behovet av insatser styrs enbart av antalet anställda. Det kan naturligtvis vara så att även verksamheter med endast få anställda har stora behov av åtgärder som underlättar larm. För att på ett övergripande sätt uppskatta företagens kostnader i denna del framstår det ändå som lämpligt att dela upp företagen i olika grupper utifrån antalet anställda. Det kan då göras antaganden om vilka åtgärder som kan behöva vidtas för företag inom respektive grupp. Det är värt att understryka att detta är en grov uppskattning och att det inte är avsett att ge några riktlinjer om vilka åtgärder företag i olika storlekar behöver vidta för att uppfylla skyldigheten. Skyldighetens omfattning bör som utvecklats tidigare vara avhängig verksamhetens behov, vilket inkluderar många fler moment än antalet anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft10"&gt;Utredningen väljer här att göra en grov uppskattning av företagens kostnader med utgångspunkt i tre grupper företag utifrån antalet anställda, nämligen företag med &lt;NOBR&gt;1–19&lt;/NOBR&gt; anställda, företag med &lt;NOBR&gt;20–99&lt;/NOBR&gt; anställda och företag med fler än 100 anställda. Timlönen för den som vidtar åtgärderna uppskattas, oavsett företagets storlek, till 400 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft41"&gt;Här beaktas inte resurserna för att ta hand om eventuell rapportering, eftersom företag har att ta hand om intern rapportering oavsett detta förslag. Vid uppskattningen av tidsåtgången beaktar utredningen också att vissa synergieffekter kan förväntas med det systematiska arbetsmiljöarbete som arbetsgivarna redan bedriver. Det bör också hållas i minnet att förslagen, vid sidan av dessa kostnader, även förväntas innebära besparingar för många verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft33"&gt;Företagens kostnader för arbetsmiljöarbete kommer att bestå både av administrativa kostnader och andra kostnader. Till de administrativa kostnaderna kan hänföras de eventuella kostnader för upprättande av interna rutiner som företagen kan ha. Den större delen av de ökade kostnaderna bedöms dock inte hänföras till administrativt arbete utan huvudsakligen till att bedöma vilket behov av åtgärder som företaget har samt att vidta nödvändiga åtgärder. De är svårt att med någon precision ange förhållandet mellan administrativa och övriga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft19"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331339x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td119"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft122"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p816 ft10"&gt;kostnader för företagen på grund av arbetsmiljöarbetet. Det uppskattas dock att de rent administrativa kostnaderna inte överstiger tio procent av företagens kostnadsökning på grund av förslaget i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft12"&gt;Företag med &lt;NOBR&gt;1–19&lt;/NOBR&gt; anställda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft10"&gt;Mindre företag kan i allmänhet antas inte behöva vidta några omfattande åtgärder för att underlätta för larm. Alla företag måste dock bedöma behovet av sådana åtgärder. Redan detta tar vissa resurser i anspråk. Tidsåtgången uppskattas till 30 minuter. Detta behöver göras en gång (även om behovet givetvis löpande ska utvärderas om anledning härtill förekommer).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft12"&gt;tabell 2 &lt;/SPAN&gt;görs beräkningen på det antal företag som hade mellan 1 och 19 anställda i november 2013, nämligen 278 530 stycken. Den totala uppskattade kostnaden för företagen i denna grupp uppgår till 55 706 000 kronor. Den uppskattade kostnaden för varje företag är 200 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft12"&gt;Företag med &lt;NOBR&gt;20–99&lt;/NOBR&gt; anställda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft10"&gt;Företag med mellan 20 och 99 anställda har typiskt sett ett större behov av åtgärder som underlättar för larm än de minsta företagen. Dessa företag behöver till att börja med utreda verksamhetens behov av åtgärder. Detta kan antas kräva mer arbete än för de små företagen. Tidsåtgången uppskattas till 2 timmar. Företagen kan också behöva följa upp och utvärdera förhållandena och eventuellt göra en ny bedömning om förhållandena ändras. Frekvensen uppskattas därför till 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft41"&gt;Därutöver behöver dessa företag i allmänhet inrätta någon intern rutin för rapportering eller vidta andra åtgärder. Tidsåtgången uppskattas till 4 timmar. Företagen kan också behöva vidta ytterligare åtgärder efter en uppföljning. Frekvensen uppskattas därför till 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft33"&gt;I &lt;SPAN class="ft42"&gt;tabell 3 &lt;/SPAN&gt;görs beräkningen på det antal företag som hade mellan 20 och 99 anställda i november 2013, nämligen 16 750 stycken. Den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft19"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331340x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;totala uppskattade kostnaden för företagen i denna grupp uppgår till 80 400 000 kronor. Den uppskattade kostnaden för varje företag är 4 800 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft12"&gt;Företag med fler än 100 anställda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft10"&gt;Företag med fler än 100 anställda har i allmänhet stora behov av att vidta åtgärder som underlättar för larm. De behöver grundligt utreda verksamhetens behov av åtgärder. Detta kan antas kräva mer arbete än för mindre företag. Tidsåtgången uppskattas till 10 timmar. Företagen har ofta behov av att följa upp och utvärdera förhållandena och kan behöva göra en ny bedömning om förhållandena ändras. Frekvensen uppskattas därför till 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft10"&gt;Därutöver behöver dessa företag som regel inrätta en särskild intern rutin för rapportering. Tidsåtgången uppskattas till 10 timmar. Frekvensen härav uppskattas till 1. Företagen kan också behöva vidta ytterligare åtgärder. Tidsåtgången uppskattas till 5 timmar och frekvensen till 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft12"&gt;tabell 4 &lt;/SPAN&gt;görs beräkningen på det antal företag som hade fler än 100 anställda i november 2013, nämligen 3 690 stycken. Den totala uppskattade kostnaden för företagen i denna grupp uppgår till 66 420 000 kronor. Den uppskattade kostnaden för varje företag är 18 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft19"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td119"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft122"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;23.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Andra effekter för företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft12"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft10"&gt;Som berörts skulle en reglering om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm kunna begränsa eller på annat sätt komma i konflikt med andra skyddsvärda intressen, bl.a. arbetsgivares legitima anspråk på lojalitet och möjlighet att kunna leda och fördela arbetet på ett effektivt sätt samt att kunna skydda sitt renommé och sina kommersiella intressen. Enligt direktiven ska förslagen utformas med beaktande av de andra skyddsvärda intressena och ska utredaren analysera och ta ställning till i vilken mån ett starkare skydd för arbetstagare också kräver förändringar i skyddet för andra skyddsvärda intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft12"&gt;Effekter på företagens arbetsförutsättningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft32"&gt;Den nya lagen innebär en ny möjlighet för arbetstagare att angripa arbetsledningsbeslut, om de grundar sig på att arbetstagaren slagit larm. Det kan ha viss marginell effekt på företagens arbetsförutsättningar. Utredningen bedömer dock att påverkan blir begränsad och att företagen inte kommer att behöva vidta några förändringar i verksamheten på grund av förslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft12"&gt;Effekter på företagens konkurrensförmåga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft41"&gt;Förslagen bedöms innebära vissa förbättringar för den sunda konkurrensen. Förslagen kan nämligen antas leda till att konkurrens- skadliga missförhållanden avslöjas i något högre grad. En ökad insyn innebär också att det blir svårare för företag att genom otillbörliga metoder tillskansa sig konkurrensfördelar. Förutsättningarna för seriösa och hederliga företag att konkurrera bör därför bli bättre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft41"&gt;Förslagen kan innebära en viss risk för att även seriösa och hederliga företag, där det inte förekommer några allvarliga missförhållanden, ändå drabbas av en skada på goodwill, renommé och liknande. Den nya lagen ger i vissa fall nämligen skydd för arbetstagare som slår larm, även om uppgifterna visar sig vara oriktiga, om arbetstagaren ändå hade fog för att uppgifterna stämde. Seriösa företag bedöms dock ha möjlighet att i inte obetydlig utsträckning reparera goodwill- och renomméskador&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft19"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;genom att offentligt bemöta eventuella missuppfattningar om vad som har förevarit eller att redogöra för de åtgärder som vidtagits på grund av larmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Förslagen bedöms inte ha några avgörande negativa effekter på företagens konkurrensförmåga. I stället bedöms förslagen totalt sett bidra till en sundare konkurrens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft12"&gt;Särskilt om konsekvenser för små företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft41"&gt;Förslagen kommer att gälla alla företag, oavsett storlek. Förslagen förväntas innebära att missförhållanden i större utsträckning kommer fram och att det blir svårare för företag att genom otillbörliga metoder tillskansa sig konkurrensfördelar. Detta gynnar givetvis små seriösa och hederliga företag genom att en sund konkurrens underlättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Förslaget om skyldighet för arbetsgivare att inrätta rutiner för larm eller vidta andra åtgärder som underlättar larm gäller förvisso samtliga arbetsgivare. Förslaget bedöms dock inte innebära någon orimlig belastning för små företag eftersom skyldigheten föreslås vara proportionerlig i förhållande till verksamhetens behov. Behovet av sådana åtgärder bör i allmänhet vara mindre i små företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft41"&gt;Utredningen bedömer att förslagen på ett erforderligt sätt beaktar de motstående intressen som företagen har. Förslagen är utformade så att de på ett rimligt sätt beaktar arbetsgivarens legitima anspråk på lojalitet från arbetstagarens sida. Den nya lagen om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm påverkar i princip inte parternas avtalsförhållanden, så länge avtalen inte innebär avvikelser från arbetstagares rätt till skadestånd enligt lagen. Sådana avvikelser får endast göras genom centrala kollektivavtal. Lagen bedöms inte ha någon avgörande negativ effekt på företagens arbetsförutsättningar och bedöms bidra till en sund konkurrens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Sammanfattningsvis bedöms det inte vara nödvändigt att i detta sammanhang föreslå några förändringar av de regler som skyddar företagens intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft19"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td119"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft122"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;23.4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;De alternativa förslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft41"&gt;Med nollalternativet skulle kostnaderna för företagen inte förändras jämfört med vad som gäller i dag. Om den föreslagna lagen inte införs uppkommer inte de ökade kostnaderna för tvister i och utanför domstol. Om den föreslagna ändringen i arbetsmiljölagen inte införs uppkommer inte de ökade kostnaderna för arbetsmiljöarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Med minimialternativet skulle kostnaderna sannolikt öka på ett liknande sätt som med den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;23.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Konsekvenser för offentlig verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;23.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Staten, kommuner och landsting som arbetsgivare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;I egenskap av arbetsgivare påverkas både staten, kommuner och landsting av förslagen. När det gäller kostnader för tvister, arbets- miljöarbete m.m. kan det jämföras med bedömningarna avseende kostnader för företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;23.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Ökade kostnader för domstolarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Som berörts kommer den föreslagna lagen att innebära en ökad mängd tvister. Förslagen kommer således att påverka domstolarnas arbetsbörda. Detta gäller både Arbetsdomstolen och de allmänna domstolarna. Som framkommit är det svårt att med någon precision ange den förväntade mängden mål som tillkommer till följd av lagen. Det bedöms att det blir en begränsad ökning, i vart fall till en början. Utredningen uppskattar som nämnts att ökningen inte kommer att överstiga 60 mål per år, fördelat på Arbetsdomstolen och landets tingsrätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;23.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Ökade kostnader för Arbetsmiljöverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft33"&gt;Förslaget om ändring i arbetsmiljölagen kommer att påverka Arbetsmiljöverkets arbete. Genom förslaget får alla arbetsgivare en skyldighet att bedöma verksamhetens behov av rutiner för larm eller andra åtgärder som underlättar larm. Det blir Arbetsmiljöverkets uppgift att utöva tillsyn över skyldigheten. Utredningen har samrått&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft19"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;med Arbetsmiljöverket i frågan om kostnadsökningen för myndig- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;Arbetsmiljöverket kommer att behöva analysera behovet av nytt informationsmaterial och genomföra eventuell komplettering. En viss återkommande kostnad för förvaltning av informations- materialet kan också förväntas. Vidare kan verket behöva genom- föra utbildningar med personalen om de nya reglerna, särskilt initialt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;I viss mån kan ökade resurser krävas för utökad tillsyns- och utredningsverksamhet samt en viss ökad belastning på den s.k. svarstjänsten, som svarar på allmänna frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;En viss anpassning av befintligt &lt;NOBR&gt;IT-stöd&lt;/NOBR&gt; kan eventuellt krävas för statistik och analys av utvecklingen. Det kan vidare bli aktuellt för Arbetsmiljöverket att utveckla och förvalta en föreskrift inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Utredningen gör som nämnts bedömningen att förslagen totalt sett kommer att innebära beaktansvärda förbättringar i arbets- miljön på landets arbetsplatser. Förslagen bör således kunna medföra en viss avlastning för Arbetsmiljöverket när det gäller det sedvanliga arbetsmiljöarbetet. Vidare menar utredningen att de nya arbetsuppgifter som tillkommer för verket genom förslaget ligger nära de uppgifter verket redan utför. De bör således utan större svårigheter kunna administreras inom befintliga system och av befintlig personal. Det får redan i dag antas förekomma en del samtal till verket som rör arbetstagare som slagit eller överväger att slå larm. Även om en viss ökning kan antas behöver den enligt utredningens mening inte bli så omfattande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft10"&gt;I samband med att förslagen träder i kraft kommer det dock att krävas betydande informationsinsatser. Det kommer då som framgått ovan även krävas andra åtgärder från verkets sida. Utred- ningen uppskattar att förslagen bör innebära en engångskostnad för verket på cirka 2 500 000 kronor för olika åtgärder inför förslagens ikraftträdande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft32"&gt;Vilka resurser förslagen därefter kommer att kräva årligen beror i stor utsträckning på hur mycket frågan om visselblåsning i arbetslivet prioriteras. Givetvis kan omfattande resurser läggas på bl.a. tillsyn, intern utbildning, informationskampanjer, uppföljning och analys om man väljer att ha en hög ambitionsnivå i dessa frågor. Arbetsmiljöverket har till utredningen uppgett att verket preliminärt uppskattat de årliga kostnaderna till mellan 6 000 000 och 8 500 000 kronor. Det får sägas motsvara en mycket hög&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft19"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td119"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft122"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p265 ft32"&gt;ambitionsnivå. Enligt utredningens mening är det givetvis önskvärt med en hög ambitionsnivå i dessa frågor. Att frågorna prioriteras och att Arbetsmiljöverket utövar en aktiv tillsyn kan förväntas ge de positiva effekterna av förslagen ett större genomslag. Det är emellertid fullt möjligt att genomföra förslaget och lägga sig på en väsentligt lägre ambitionsnivå och därmed lägre kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;23.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;De alternativa förslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft41"&gt;Med nollalternativet skulle kostnaderna för Arbetsmiljöverket och övrig offentlig verksamhet inte förändras jämfört med vad som gäller i dag. Om ändringen i arbetsmiljölagen inte införs uppkommer inte de ökade kostnaderna för Arbetsmiljöverket. Då uppkommer inte heller några ökade kostnader för de offentliga arbetsgivarna för det arbetsmiljöarbete som behöver bedrivas enligt förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Om inte den nya lagen införs uppkommer inte några ökade kostnader för de offentliga arbetsgivarna för eventuella tvister i och utanför domstol som skulle föras med stöd av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Med minimialternativet skulle de offentliga arbetsgivarnas kostnader för tvister troligtvis öka på ett liknande sätt som med den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;23.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Finansiering av förslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft41"&gt;Som framgått kommer förslagen att innebära ökade kostnader för det allmänna främst genom en ökning av antalet mål vid domstolarna och en ny uppgift för Arbetsmiljöverket. Det ökade antalet mål vid domstolarna bedöms inte innebära något behov av ökade anslag. Den ökning som kan förväntas kan antas rymmas inom anslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;När det gäller Arbetsmiljöverket kommer det dock att krävas en ökning av anslagen till myndigheten. Behovet av ytterligare resurser kommer att vara störst inledningsvis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft33"&gt;Som nämnts kan förslagen antas innebära gynnsamma effekter för arbetsmiljön på arbetsplatserna. Förslagen bör således kunna medföra en viss avlastning för Arbetsmiljöverket när det gäller arbetsmiljö- arbetet. Förslagen borde därför delvis kunna finansieras inom ramarna för utgiftsområde 14 (arbetsmarknad och arbetsliv). Vidare bedöms förslagen ha gynnsamma effekter för en sund konkurrens och för det brottsförebyggande arbetet. Förslagen kan således innebära viss&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft19"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft33"&gt;lättnad också för myndigheterna inom de områdena. Det kan därför framstå som naturligt att finansiering av förslagen också sker i förhållande till utgiftsområdena 24 (näringsliv) och 4 (rättsväsendet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;23.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Konsekvenser för arbetstagare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;23.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Utredningens förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft41"&gt;Den föreslagna lagen innebär en förstärkning och ett förtydligande av det skydd en arbetstagare har mot repressalier på grund av att arbets- tagaren slagit larm om allvarliga missförhållanden. Möjligheten att angripa även mindre ingripande åtgärder under pågående anställning förstärks avsevärt. Arbetstagare får en rätt till skadestånd om arbets- givaren vidtar repressalier som grundar sig på ett sådant larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft41"&gt;Den nya lagen innebär en avsevärd ökning av anställningstrygg- heten. Alla arbetstagare får en ny grund att angripa skiljanden från anställningen med om åtgärden beror på att arbetstagaren slagit larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Den sanktion som kan komma i fråga är skadestånd, dock föreslås inte någon möjlighet att på denna grund ogiltigförklara en uppsäg- ning eller ett avskedande. Förslaget innebär en förstärkning särskilt för arbetstagare som inte omfattas av LAS och inte åtnjuter den lagens befintliga anställningsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft11"&gt;Den föreslagna ändringen i arbetsmiljölagen förväntas innebära att yttrandeklimatet på arbetsplatserna blir bättre och att det kommer att framstå som mer naturligt att säga till om missförhållanden. Detta antas ha en positiv effekt på arbetsmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft32"&gt;Förslagen som rör identitetsskydd för arbetstagare som slår larm antas ha positiv effekt för arbetstagare som slår larm och minska risken för att de utsätts för repressalier på grund av larmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;23.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;De alternativa förslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;Med nollalternativet uteblir förslagens förstärkning av arbets- tagarnas skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft33"&gt;Med minimialternativet uppnås också en förstärkning av arbets- tagares skydd vad gäller möjligheten att angripa även mindre ingripande åtgärder under pågående anställning och en lagstadgad rätt till skadestånd i dessa fall. Minimialternativet skulle även i viss utsträckning ha liknande positiva effekter på anställningstrygg-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft19"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td119"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft122"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;heten som den föreslagna lagen. Minimialternativet bedöms dock i avsevärt mindre utsträckning innebära ett förtydligande av rätts- läget, jämfört med den föreslagna lagen. Minimialternativet får således anses innebära en mer svårförutsebar reglering. De faktiska positiva effekterna för arbetstagarna bedöms därför inte bli lika stora som med den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;23.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Sveriges internationella åtaganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;23.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Utredningens förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Utredningen bedömer att Sverige genom förslagen uppfyller sina internationella förpliktelser ännu bättre än i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;I kapitel 5 görs en genomgång av Sveriges internationella åtaganden som berör visselblåsning. Som framgått i avsnitt 11.4 anser utred- ningen att gällande rätt uppfyller de bindande krav som ställs i de internationella åtagandena när det gäller repressalieskydd för arbetstagare som slår larm. Det finns dock områden där de svenska reglerna håller endast liten marginal till åtagandena och där det förekommer uppmaningar och rekommendationer att stärka skyddet. Det gäller privatanställda arbetstagare och möjlighet till skadestånd vid mindre ingripande åtgärder under anställningen. Det finns också skäl för en översyn när det gäller generella regler om interna rapporteringsrutiner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;När det gäller privatanställda arbetstagare får dessa ett stärkt skydd enligt den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Den nya lagen ger också arbetstagare en rätt till skadestånd vid mindre ingripande åtgärder under anställningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Såvitt avser interna rapporteringsrutiner innebär utredningens förslag en skyldighet för arbetsgivare att inrätta de rutiner som verksamheten kräver. Den skyldigheten kan enligt förslaget inte avtalas bort. Arbetsmiljöverket föreslås utöva tillsyn över efter- levnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Sammanfattningsvis innebär utredningens förslag att skyddet stärks i betydande mån inom områden där Sverige i dag endast med liten marginal uppfyller kraven enligt gjorda internationella åtaganden och där det kan finnas skäl för en översyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft19"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;23.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;De alternativa förslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;Med nollalternativet blir det ingen skillnad vad gäller Sveriges uppfyllande av de internationella åtagandena jämfört med vad som gäller i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Minimialternativet innebär inte någon skillnad i detta avseende jämfört med den förslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;23.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Konsekvenser för arbets- och avtalsrätten samt meddelarskyddet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft10"&gt;Enligt direktiven ska utredaren särskilt bedöma bl.a. vilka konsekvenser förslagen kan få för arbetsrättsliga principer och avtalsrättsliga förpliktelser samt det grundlagsreglerade meddelar- skyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Som redogjorts för i övervägandena innebär förslaget till en ny lag om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm att den nya regleringen ska tillämpas parallellt med andra regelverk och inte begränsa den rätt arbetstagaren kan ha enligt annan rätt, t.ex. annan arbetsrättslig lagstiftning (se avsnitt 12.2.2 och kapitel 18).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Meddelarskyddet påverkas inte heller av förslagen. Förslagen begränsar inte den rätt som tillkommer var och en enligt grund- lagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Vad gäller avtalsrättsliga förpliktelser innebär förslaget att den nya lagen om skydd för arbetstagare som slår larm inte ska påverka parternas avtalsförhållanden, så länge avtalen inte innebär avvikelser från arbetstagarens rätt till skadestånd enligt lagen. Sådana avvikelser får endast göras genom kollektivavtal på central nivå (se avsnitt 18.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;23.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft32"&gt;Förslagen bedöms ha betydande brottsförebyggande effekter. En ökad insyn kan innebära att förutsättningarna för att brottslighet avslöjas ökar. Möjligheterna att komma till rätta med t.ex. korruption, skattebrott och annan brottslighet bör öka genom att arbetstagare upplever en större trygghet i att slå larm om sådana brott. Ett ökat skydd för arbetstagare som slår larm kan i viss mån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft19"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331349x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td119"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft122"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;också ha en preventiv effekt. Det kan antas att vissa brott inom verksamheter som annars skulle ha begåtts över huvud taget inte genomförs därför att upptäcktsrisken bedöms som större än tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft10"&gt;Med nollalternativet uteblir de positiva effekterna. Minimialternativet bedöms ha liknande positiva effekter på det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft10"&gt;brottsförebyggande arbetet som den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;23.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft11"&gt;Studier visar inga mer betydande skillnader i kvinnors och mäns benägenhet att slå larm om missförhållanden.&lt;SPAN class="ft63"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Vissa skillnader kan dock skönjas i hur kvinnor och män behandlas efter ett larm.&lt;SPAN class="ft63"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Kvinnor i mansdominerade arbetsmiljöer behandlas generellt sett sämre efter larm än män.&lt;SPAN class="ft63"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;I arbetsmiljöer med en jämn könsför- delning synes inte kvinnor behandlas sämre än män och på kvinnodominerade arbetsplatser synes kvinnor behandlas bättre än män.&lt;SPAN class="ft63"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Forskning visar också att könsrelationer på arbetsplatser kan ha en viss betydelse för de missförhållanden som uppstår på arbets- platser.&lt;SPAN class="ft63"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Vidare har kvinnor i ledande ställning visat sig särskilt utsatta efter larm om missförhållanden eftersom dessa kvinnor bedöms utifrån starka, manliga ledarnormer.&lt;SPAN class="ft63"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft10"&gt;Den nya lagen kan mot bakgrund av den ovan redovisade kunskapen förväntas ha en viss effekt på jämställdheten mellan kvinnor och män, särskilt eftersom kvinnor och män i arbetsmiljöer med en ojämn könsfördelning är särskilt utsatta för dålig behandling efter att ha påtalat missförhållanden. I sådana miljöer skulle alltså lagen kunna stärka jämnställdheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft33"&gt;Som nämnts bedöms kvinnor i ledande positioner ofta utifrån traditionellt starka, manliga ledarnormer. För dessa kvinnor skulle lagen kunna ge ett skydd som innebär att kvinnors situation i ledande positioner förbättras. Det är också sannolikt att ett stärkt skydd kan leda till att fler jämställdhetsproblem i arbetslivet kommer fram och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Miceli, Near och Dworin (2008), s. 60 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;A.a., s. 108.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Hedin, Månsson och Tikkanen (2008), s. 192.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Miceli, Near och Dworin (2008), s. 108.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Hedin, Månsson och Tikkanen (2008), s. 191.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;A.a., s. 191 och 192.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft11"&gt;därmed synliggörs. Detta gäller särskilt jämställdhetsproblem som inte omfattas av diskrimineringsbegreppet i diskrimineringslagen och därmed redan i dag kan påtalas med lagskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Den nya lagen innebär vidare ett stärkt skydd bl.a. för arbetstagare med tidsbegränsad anställning. Eftersom kvinnor är överrepresenterade bland arbetstagare med tidsbegränsad anställ- ning kan förslaget förväntas ha vissa positiva jämställdhetseffekter även i det avseendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft31"&gt;23.11 Övriga konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft33"&gt;Av 15 § kommittéförordningen framgår att utredningen ska bedöma även andra konsekvenser av förslagen, nämligen påverkan på det kommunala självstyret, betydelse för sysselsättningen och offentlig service i olika delar av landet och möjligheten att nå de integrationspolitiska målen. Enligt utredningens bedömning medför förslagen inte några konsekvenser i dessa avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft31"&gt;23.12 Ikraftträdande och informationsinsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Utredningen bedömer att de nya reglerna bör kunna träda i kraft den 1 juli 2015. Den nya lagen bör bli tillämplig i fråga om skadestånd med anledning av repressalier som vidtas efter ikraftträdandet. Det behövs inte några övergångsbestämmelser med anledning av förslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft33"&gt;För att de nya reglerna ska få effekt är det viktigt att kunskapen om dem når ut till allmänheten och till arbetsmarknadens aktörer. Det bör ankomma på Arbetsmiljöverket att vidta vissa informationsinsatser med anledning av den ändring som föreslås i arbetsmiljölagen. Utredningen utgår också från att arbetsmarknadens parter i sin informations- och utbildningsverksamhet bidrar till att kunskapen om de nya reglerna når ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft31"&gt;23.13 Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft33"&gt;Sammanfattningsvis konstaterar utredningen att förslagen kommer att innebära ökade kostnader i vissa avseenden. Kostnaderna kommer i viss mån att belasta företagen och det allmänna. Kostnadsökningen för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft19"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td119"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft122"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft10"&gt;varje enskilt företag måste dock bedömas som hanterbar. Förslagen bedöms emellertid också innebära betydande vinster för enskilda, för företagen och för det allmänna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft41"&gt;De enskilda arbetstagare som väljer att slå larm om allvarliga missförhållanden får ett stärkt skydd. Förslagen kan antas leda till att arbetstagare i större utsträckning slår larm om allvarliga missför- hållanden. Detta kan i sin tur antas bidra till en sundare konkurrens, minskad korruption, brottsförebyggande effekter och en bättre arbetsmiljö. Genom förslagen ökar chansen att vissa allvarliga missförhållanden undviks eller att deras skadeeffekter minskar. Vissa allvarliga missförhållanden, såsom större olyckor och liknande, kan orsaka omfattande skada och stora kostnader för företag, för samhället och för enskilda. Förslagen kan också förväntas ha vissa positiva effekter för jämställdheten mellan män och kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft10"&gt;Det är visserligen svårt att kvantifiera värdet av de positiva effekterna. Dessa måste dock beaktas vid värdering av konsekvenserna av förslagen. Med hänsyn till de förväntade positiva effekterna av förslagen är det utredningens bedömning att vinsterna med förslagen klart överstiger kostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft19"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;


&lt;P class="p54 ft13"&gt;24 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;24.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Förslaget till lag om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft14"&gt;Lagens syfte och tillämpningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft12"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft43"&gt;Lagen syftar till att ge ett stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft12"&gt;Med allvarliga missförhållanden avses förhållanden som skäligen kan misstänkas avse brott, på vilket fängelse kan följa, eller därmed jämförliga missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft12"&gt;Första stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft10"&gt;Förslaget behandlas i kapitel 12 och 13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft12"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;anges syftet med lagen. Av det angivna syftet framgår att det är fråga om en arbetsrättslig skyddslagstiftning och att lagen ska ge ett stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft41"&gt;Med ett &lt;SPAN class="ft40"&gt;stärkt &lt;/SPAN&gt;skydd menas här att lagen i vissa fall ger ett skydd utöver det skydd som kan följa av andra regler. Lagen ska inte begränsa det skydd som arbetstagaren har enligt annan rätt. Lagen är tänkt att kunna tillämpas parallellt med andra regelverk, beroende på hur arbetstagaren väljer att föra sin talan i domstol. Lagen är inte avsedd att påverka tillämpningen av andra regelverk, t.ex. om anställningsskydd, skyldigheter att rapportera eller system för rapportering inom arbetsmiljölagstiftningen. Lagen kan givetvis inte inskränka de rättigheter som följer av grundlagarna. Lagen är inte heller avsedd att begränsa arbetstagares befintliga möjligheter att vända sig till myndigheter, fackliga organisationer eller andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft19"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;Lagen är således avsedd att stå på egna ben och leva ett eget liv parallellt med övriga regler som kan aktualiseras då arbetstagare slår larm om allvarliga missförhållanden. Lagen ska med andra ord inte läsas motsatsvis så att arbetstagare inte skulle ha något skydd alls vid uppgiftslämnanden som av någon anledning inte faller under lagens kriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Av första stycket framgår också lagens &lt;SPAN class="ft12"&gt;tillämpningsområde&lt;/SPAN&gt;. Lagen gäller således endast &lt;SPAN class="ft12"&gt;arbetstagare. &lt;/SPAN&gt;Lagen bygger på det civilrättsliga arbetstagarbegreppet. Den som genom lagstiftning, se t.ex. 7 § lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program, uttryckligen förklarats inte vara att anse som arbetstagare omfattas inte av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft11"&gt;Eftersom lagen endast gäller arbetstagare som slår larm är den inte tillämplig om någon inom verksamheten uttalar sig i egenskap av företrädare för arbetsgivaren. Det avgörande är att det är en arbetstagare som slår larm. Sker ett uttalande i stället av arbets- givaren, t.ex. ett bolag genom en företrädare för bolaget, är lagen inte tillämplig. Huruvida en arbetstagares uttalande ska anses ha gjorts i egenskap av företrädare för arbetsgivaren eller inte får avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Vidare gäller lagen bara vid larm. Med att &lt;SPAN class="ft12"&gt;slå larm &lt;/SPAN&gt;avses både att arbetstagaren vänder sig utanför verksamheten med uppgifterna och att saken påtalas för arbetsgivaren. Vad som enligt lagen närmare menas med att slå larm internt respektive externt framgår av 4 och 5 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft41"&gt;Att slå larm innebär något annat än att endast i förbigående nämna något förhållande för någon annan. I själva begreppet att slå larm ligger att någon på ett tydligare sätt uppmärksammar någon annan på ett förhållande som kan uppfattas som ett missförhållande. Sådant som anförs i ett vanligt samtal anses således inte utgöra något larm, om inte avsikten har varit att just slå larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft41"&gt;I begreppet ”slå larm” ligger även en tidsaspekt såtillvida att det i vissa fall inte kan anses vara ett larm när en arbetstagare påtalar ett missförhållande som ligger längre tillbaka i tiden. Under begreppet faller dock i allmänhet situationer där arbetstagaren dröjer med att påtala ett missförhållande därför att arbetstagaren behövt tid för att överväga hur arbetstagaren bör agera eller valt att själv utreda vad som faktiskt har hänt. Detsamma gäller om arbetstagaren under en tid avvaktat för att se om arbetsgivaren självmant åtgärdar missför- hållandet. Det kan även förekomma andra fall där arbetstagaren anses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft19"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;slå larm trots att det gått en inte obetydlig tid sedan arbetstagaren iakttagit missförhållandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Utanför begreppet ”slå larm” faller dock i allmänhet påtalanden av missförhållanden som ligger väldigt långt tillbaka i tiden, kanske ett flertal decennier, och som i dag närmast har ett historiskt intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;I allmänhet faller ett påtalande av missförhållanden under begreppet ”slå larm” även om arbetstagaren redan tidigare påtalat det aktuella missförhållandet. Ju fler gånger arbetstagaren påtalar samma missförhållande desto mer uttunnat blir dock larm- momentet. I något skede kan larmmomentet vara så uttunnat att det knappast längre kan anses vara fråga om ett larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft41"&gt;För att ett påtalande av missförhållanden ska anses utgöra ett larm enligt lagen ställs det som utgångspunkt inte några särskilda krav på att det förhållande som larmet avser verkligen har hänt eller att arbetstagaren har något särskilt kunskapsunderlag i det avseendet. Det kan dock i ytterlighetsfall vara så att arbetstagarens påtalande av missförhållanden inte kan anses utgöra något larm över huvud taget om arbetstagaren uppenbarligen inser att sak- förhållandena som påtalas är oriktiga. Ett falskt utpekande av annan kan utgöra brottet förtal och arbetstagaren kan då enligt 8 § även på den grunden undantas från det stärkta skyddet enligt lagen. Som framgår av 4 och 5 §§ krävs det vidare vid externa larm, men inte vid interna larm, att arbetstagaren har fog för uppfattningen att de sakförhållanden som arbetstagaren slår larm om är riktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;Frågan om påtalande av missförhållanden utgör ett larm eller inte får avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;För att lagen ska vara tillämplig krävs därutöver att larmet rör allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Till förhållanden i arbetsgivarens verksamhet räknas till att börja med åtgärder som vidtas efter beslut av personer inom verksamheten och som har något samband med denna. Även brott och andra oegentligheter som utförs av enstaka funktionärer inom verksamheten räknas i allmänhet som förhållanden i verksamheten. Ageranden som helt saknar samband med verksamheten faller dock utanför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft19"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;Andra stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 14.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;innehåller en definition av begreppet ”allvarliga missförhållanden”&lt;SPAN class="ft12"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Lagen är endast tillämplig på larm om sådana förhållanden. Det gäller både interna och externa larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Med att ett larm avser allvarliga missförhållanden menas att arbetstagaren genom larmet ska påstå att ett sådant missförhållande föreligger. I detta ligger således inte någon bedömning av om missförhållandet verkligen ägt rum eller vilket kunskapsunderlag arbetstagaren kan ha i den delen. Jämför dock 5 §, enligt vilken det för stärkt skydd vid externa larm krävs att arbetstagaren har fog för uppfattningen att de sakförhållanden som arbetstagaren slagit larm om var riktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Det kan vara fråga om missförhållanden av två olika slag. För det första kan larmet avse brott, på vilket fängelse kan följa. För det andra kan det gälla något som anses utgöra ett annat därmed jämförligt missförhållande i arbetsgivarens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Med &lt;SPAN class="ft12"&gt;brott &lt;/SPAN&gt;avses såväl brotten i brottsbalken som i andra författningar. Larmet ska gälla brott som har fängelse i straffskalan. Eftersom det räcker med att fängelse ingår i straffskalan behöver det inte framstå som sannolikt att fängelse skulle komma att utdömas vid en eventuell domstolsprocess. Även om resultatet av en eventuell brottmålsprocess skulle bli en frikännande dom kan kravet vara uppfyllt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Som ett allvarligt missförhållande räknas till att börja med förhållanden som innebär att brott verkligen har begåtts. Vidare omfattas förhållanden som skäligen kan misstänkas avse brott. Med att förhållandena &lt;SPAN class="ft12"&gt;skäligen kan misstänkas &lt;/SPAN&gt;avse brott menas här detsamma som inom straffprocessrätten. För att en person ska anses vara skäligen misstänkt för ett brott krävs att det föreligger konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att personen i fråga har begått den gärning som misstanken avser. Här är det dock inte fråga om huruvida en viss person kan misstänkas för brott utan om ett förhållande skäligen kan misstänkas avse brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft33"&gt;Eftersom det är tillräckligt att larmet avser &lt;SPAN class="ft42"&gt;förhållanden &lt;/SPAN&gt;som skäligen kan misstänkas avse brott är det inte nödvändigt att arbetstagaren själv kvalificerar det inträffade som ett brottsligt förfarande. Det är inte heller nödvändigt att arbetstagaren själv gör bedömningen att förhållandena skäligen kan misstänkas avse brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft19"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;Bedömningen görs således utifrån en objektiv måttstock. Bedöm- ningen utgår från de påståenden arbetstagaren gjort i larmet. Vidare behöver inte heller förhållandena objektivt sett utgöra ett i det enskilda fallet straffbart förfarande. Någon avgörande betydelse ska t.ex. inte ges frågan om de subjektiva rekvisiten för straffbarhet bedöms vara uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Följande exempel kan nämnas. Det kan vara att betrakta som ett larm om ett brott om arbetstagaren påtalar att företaget grävt ned tunnor med farligt gift. Om arbetstagaren uppger sig inte vara helt säker på uppgifterna men uppger att det finns tecken som med viss styrka talar för att företaget grävt ned gifttunnor kan detta vara att betrakta som ett larm om ett förhållande som skäligen kan misstänkas avse brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;därmed jämförliga missförhållanden &lt;SPAN class="ft11"&gt;avses att allvarlighets- graden ska vara jämförbar med förfaranden som utgör brott med fängelse i straffskalan. I detta ligger inte att det måste vara fråga om förfaranden som borde vara kriminaliserade och ha fängelse i straffskalan men som lagstiftaren av någon anledning underlåtit att kriminalisera. Det ska vara fråga om så kvalificerade överträdelser av gällande normer och föreskrifter eller så stora brister i övrigt att missförhållandet objektivt sett kan betraktas som allvarligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft10"&gt;Som sådana andra allvarliga missförhållanden kan avses bl.a. kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter, underlåtenhet att följa gällande föreskrifter, korruption, risker för liv, säkerhet och hälsa, skador och risker för skador på miljön, felaktigt eller obehörigt användande av allmänna tillgångar, brott mot regler till skydd för fungerande marknader, brott mot interna regler och principer samt oetiska förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;Mindre allvarliga eller bagatellartade missförhållanden omfattas inte. Konflikter mellan arbetstagare, allmänna missnöjesyttringar och liknande utgör normalt inte allvarliga missförhållanden. Utifrån omständigheterna i det enskilda fallet kan dock t.ex. samarbets- problem utgöra allvarliga missförhållanden, t.ex. om de innebär risker för liv och hälsa inom sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft32"&gt;Det är tillräckligt att larmet utifrån en objektiv måttstock avser sådana allvarliga missförhållanden. Det är således inte nödvändigt att arbetstagaren själv kvalificerar förhållandet på det sättet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft19"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft14"&gt;Avvikande avtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft12"&gt;Ett avtal är ogiltigt i den utsträckning det upphäver eller inskränker arbetstagares skydd enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft12"&gt;Undantag från lagen får dock göras helt eller delvis genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagar- organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft12"&gt;En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte är medlemmar av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsätts i arbete som avses med avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft10"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 18.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;Av &lt;SPAN class="ft12"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att lagen som huvudregel är tvingande. På grund av undantaget om att avvikelser från lagen får göras i centrala kollektivavtal innebär bestämmelsen i första stycket att andra avtal än centrala kollektivavtal är ogiltiga i den utsträckning de upphäver eller inskränker arbetstagares skydd enligt lagen. Avsteg till arbetstagarens nackdel får och kan således inte göras i enskilda anställningsavtal. Det möter dock inte något hinder mot att ett avtal ger en arbetstagare ett mer långtgående skydd än vad som följer av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft11"&gt;Det skydd lagen ger är en rätt till skadestånd om arbetstagaren drabbas av repressalier som grundas på att arbetstagaren slagit larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet, under vissa förutsättningar. Det är således detta skydd som enskilda avtal inte får inskränka eller upphäva. Lagen reglerar inte arbetstagares rätt att slå larm som sådan och inte heller rätten att kritisera arbets- givaren eller att yttra sig i övrigt. Någon grund att ogiltigförklara avtal som reglerar tystnadsplikt eller rätt att yttra sig följer således inte av bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft33"&gt;Av &lt;SPAN class="ft42"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att lagen är semidispositiv på så sätt att avvikelse från lagen får göras genom vissa kollektivavtal. Det krävs att kollektivavtalet slutits eller godkänts av en central arbetstagar- organisation. Fråga kan vara om ett s.k. hängavtal. Genom ett sådant kollektivavtal får avvikelser göras även till arbetstagarens nackdel, dvs. lagens skyddsregler får avtalas bort helt eller delvis. Genom kollektivavtal får också preciseras t.ex. vad som inom avtalsområdet ska avses med t.ex. allvarliga missförhållanden. Det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft19"&gt;376&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft10"&gt;är givetvis inte möjligt att genom sådana kollektivavtal begränsa det skydd arbetstagare har enligt tvingande regler i andra lagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft46"&gt;Av &lt;SPAN class="ft141"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att kollektivavtal om undantag från lagen får tillämpas även på ickemedlemmar, om de sysselsätts i arbete som avses med avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft14"&gt;Vad lagen skyddar mot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft12"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;En arbetsgivare får inte utsätta en arbetstagare för repressalier som grundar sig på att arbetstagaren slår larm enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Bestämmelser om skydd för anställningen finns i lagen (1982:80) om anställningsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft10"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 14.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Paragrafens &lt;SPAN class="ft12"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;anger det skydd en arbetstagare har som slår larm enligt lagen. Skyddet består i att arbetsgivaren inte mot arbetstagaren får vidta repressalier, som grundar sig på att arbets- tagaren slår larm enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft10"&gt;Vad om avses med att ”slå larm” enligt lagen behandlas i kommentaren till 1 §. För att skydd ska inträda ska arbetstagaren ha slagit larm internt eller externt enligt vad som anges i 4 respektive 5 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Paragrafen är inte avsedd att ha några rättsverkningar utanför lagen. Som framgår av förslaget till 9 § är sanktionen enligt lagen skadestånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Det är endast repressalier &lt;SPAN class="ft12"&gt;vidtagna av arbetsgivaren &lt;/SPAN&gt;som omfattas. Lagen skyddar således som utgångspunkt inte mot åtgärder som vidtas av någon annan än arbetsgivaren, t.ex. kollegor till arbetstagaren. Däremot omfattas åtgärder som får anses initierade av arbetsgivaren, även om de verkställs genom någon annan på arbetsgivarens uppmaning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;Förbudet gäller &lt;SPAN class="ft43"&gt;repressalier&lt;/SPAN&gt;. Det rör sig som utgångspunkt om samma typer av åtgärder som omfattas av repressalieförbudet i 2 kap. 18 § diskrimineringslagen (2008:567). Ledning kan också hämtas från det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga repressalie- förbudet, såsom det utvecklats i bl.a. praxis från JO och JK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft33"&gt;Som repressalier räknas bl.a. sådana mer ingripande åtgärder som uppsägning, avskedande och omplaceringar. Vidare omfattas även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft19"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft11"&gt;mindre ingripande åtgärder, såsom exempelvis disciplinpåföljder, fråntagande av arbetsuppgifter, orimligt hög arbetsbelastning, försämrade förmåner, andra negativa förändringar av anställnings- förhållandena, trakasserier, oberättigat dåliga vitsord, tillrättavisande utskällningar och utfrysning på arbetsplatsen. Även andra förhållanden än de här nämnda kan utgöra repressalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft10"&gt;Också &lt;SPAN class="ft12"&gt;underlåtelser &lt;/SPAN&gt;från arbetsgivarens sida kan vara repressalier. Exempel på detta kan vara uteblivna löneökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft41"&gt;Det räcker att en åtgärd &lt;SPAN class="ft40"&gt;kan &lt;/SPAN&gt;leda till negativa konsekvenser för arbetstagaren för att fråga ska vara om en repressalie. Det räcker således att det finns en risk för att ogynnsamma effekter uppstår. Risken behöver inte ha realiserats. Som exempel kan nämnas att arbetsgivaren genomför en negativ förändring av anställnings- förhållandena som är avsedd att börja gälla ett visst datum men arbetstagaren aldrig arbetar under de förhållandena eftersom han eller hon väljer att på eget initiativ avsluta anställningen dessförinnan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft41"&gt;Endast repressalier mot &lt;SPAN class="ft40"&gt;arbetstagaren &lt;/SPAN&gt;omfattas av bestämmelsen. Lagen innebär således inte något skydd mot att någon annan än arbetstagaren drabbas av repressalien, såvida inte åtgärden också kan anses leda till negativa konsekvenser för arbetstagaren. Som exempel kan nämnas att arbetsgivaren vidtar åtgärder mot någon som är närstående den arbetstagare som slagit larm och åtgärden därmed indirekt innebär negativa konsekvenser för arbetstagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Lagen ger endast skydd mot repressalier som grundar sig på att arbetstagaren slår larm enligt lagen. Med att repressalien &lt;SPAN class="ft12"&gt;grundar sig på &lt;/SPAN&gt;att arbetstagaren slår larm avses att det ska finnas ett orsaks- samband mellan det förhållandet att arbetstagaren slår larm och repressalien. Vid bedömning av om ett orsakssamband föreligger i ett enskilt fall kan ledning hämtas både från det diskriminerings- rättsliga och det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga repressalie- förbudet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;En arbetstagare kan vid sidan av ett larm begå brott eller annars uppträda på ett olämpligt sätt. Så kan vara fallet om det vid sidan av larmet lämnas hotfulla eller nedsättande uppgifter om andra personer, t.ex. kollegor. Repressalieförbudet innebär då inte någon begränsning i arbetsgivarens möjlighet att vidta åtgärder mot arbetstagaren på dessa andra grunder än larmet. Det finns således möjlighet för arbetsgivaren att vidta åtgärder mot en arbetstagare på grund av sådant som förekommit i samband med larm om allvarliga missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft19"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p505 ft10"&gt;Man kan också tänka sig fall då en arbetstagare påtalar missför- hållanden så frekvent att det inkräktar på arbetstagarens förutsätt- ningar att fullgöra sina arbetsuppgifter eller innebär en orimlig belastning på arbetsgivarens verksamhet. Det kan, utifrån omständigheterna, då vara så att lagen inte ger arbetstagaren något stärkt skydd mot åtgärder som arbetsgivaren vidtar på grund av dessa förhållanden, så länge åtgärden inte kan anses grunda sig på att arbetstagaren slår larm enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft41"&gt;Repressalien ska således grunda sig på att arbetstagaren &lt;SPAN class="ft40"&gt;slår &lt;/SPAN&gt;larm&lt;SPAN class="ft40"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Genom att presensformen ”slår” används tydliggörs att det inte är nödvändigt att processen att slå larm är helt avslutad när arbetsgivaren vidtar åtgärden. En arbetstagare kan således vara skyddad även om larmhandlingen inte är avslutad när repressalieåtgärden vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Skydd förutsätter att arbetstagaren slår larm &lt;SPAN class="ft12"&gt;enligt lagen&lt;/SPAN&gt;. Därav följer att de övriga förutsättningar som lagen anger måste vara uppfyllda för att arbetstagaren ska åtnjuta lagens skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;innehåller en upplysning om att bestämmelser om skydd för anställningen finns i lagen (1982:80) om anställnings- skydd (LAS). Härigenom tydliggörs att en arbetstagare som slår larm också har ett skydd enligt LAS mot ogrundade uppsägningar och avskedanden. Enligt den lagen kan också arbetstagaren föra talan om t.ex. ogiltighet av en uppsägning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft14"&gt;Olika sätt att slå larm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft12"&gt;Interna larm och larm till arbetstagarorganisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft12"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;En arbetstagare har skydd enligt 3 § om arbetstagaren slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet genom att rapportera till arbetsgivaren eller en representant för denne eller om arbetstagaren använder sig av arbetsgivarens interna rutiner för rapportering av sådana förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft141"&gt;Detsamma gäller när arbetstagaren slår larm genom att vända sig till sin arbetstagarorganisation, om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal med organisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Förslagen behandlas i avsnitt &lt;NOBR&gt;14.1–14.3.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft32"&gt;Av bestämmelsen framgår att en arbetstagare har skydd vid larm om allvarliga missförhållanden internt och till sin arbetstagar-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft19"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p761 ft10"&gt;organisation, oavsett sitt kunskapsunderlag om de förhållanden larmet avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft10"&gt;För att arbetstagaren ska åtnjuta det stärkta skyddet krävs att det är fråga om ett larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Vad som avses med ”allvarliga missförhållanden”, ”i arbetsgivarens verksamhet” och ”att slå larm” behandlas i kommentaren till 1 §. Som nämnts där kan ett påtalande av miss- förhållanden i vissa situationer falla utanför det stärkta skyddet därför att förfarandet inte anses falla under begreppet ”slå larm”. Så kan vara fallet bl.a. om arbetstagaren uppenbarligen inser att sakförhållandena som påtalas är oriktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;Vid interna larm och larm till arbetstagarorganisation enligt bestämmelsen ställs det dock inte, vilket är fallet vid externa larm enligt 5 §, några krav på att arbetstagaren ska ha fog för uppfatt- ningen att de sakförhållanden som larmet avser är riktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Första stycket – interna larm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Interna larm kan ske direkt till arbetsgivaren. Interna larm kan också ske till en representant för arbetsgivaren. Det kan röra sig om någon som står i chefsposition i förhållande till arbetstagaren. Det krävs inte att personen formellt sett är företrädare för arbetsgivaren genom att vara firmatecknare eller liknande. Det räcker att det är fråga om en person i verksamheten som har möjlighet att påverka eller besluta i den fråga som larmet rör eller som kan förväntas vidarebefordra frågan till en sådan person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;I vissa fall kan arbetstagaren påtala ett missförhållande för t.ex. en facklig förtroendeman eller ett skyddsombud som i sin tur framför uppgiften till arbetsgivaren. Det får då avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet om detta ska jämställas med ett internt larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft41"&gt;Interna larm kan också ske genom att arbetstagaren slår larm genom att använda sig av arbetsgivarens &lt;SPAN class="ft40"&gt;interna rutiner &lt;/SPAN&gt;för rapportering. Med interna rutiner menas alla sätt att lämna uppgifter om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet som anvisats av arbetsgivaren och som av arbetsgivaren gjorts kända för arbetstagaren. Det räcker att rutinen gjorts känd för den arbetstagare som slår larm. Rutinen behöver inte ha gjorts känd skriftligen eller annars på något särskilt sätt. Det ställs inte heller några formella krav på vad en sådan rutin ska innebära. Rutinen behöver inte ha getts&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft19"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p383 ft41"&gt;någon särskild benämning av arbetsgivaren. Rutinen kan innebära att uppgifter om allvarliga missförhållanden ska lämnas till närmaste chef. Rutinen kan också vara ett mer sofistikerat system som innebär att uppgifterna ska lämnas till någon enhet utanför verksamheten, t.ex. till en advokatbyrå. Rutinen behöver inte förutsätta en automatisk databehandling av de uppgifter som förekommer vid larmen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft41"&gt;Rutinen kan, förutom rapportering av allvarliga missförhållanden, också vara tillämplig på rapportering av uppgifter av annat slag. Rutinen behöver således inte vara begränsad till rapportering av sådana allvarliga missförhållanden som avses i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft33"&gt;Det förhållandet att arbetsgivaren inrättat en intern rutin innebär inte att en arbetstagare inte kan få stärkt skydd om arbetstagaren väljer att vända sig direkt till arbetsgivaren, eller en representant för denne, i stället för att använda den upprättade rutinen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;Andra stycket – larm till arbetstagarorganisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft10"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft12"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;är en arbetstagare skyddad på samma sätt som vid interna larm när arbetstagaren vänder sig till sin arbetstagar- organisation&lt;SPAN class="ft12"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Med &lt;SPAN class="ft12"&gt;arbetstagarorganisation &lt;/SPAN&gt;avses här detsamma som enligt 6 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL), dvs. en sådan sammanslutning av arbetstagare som enligt sina stadgar ska tillvarata arbetstagarnas intressen i förhållandet till arbetsgivaren. Larmet kan ske till en lokal eller central arbets- tagarorganisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Rapportering till arbetstagarorganisationen kan ske genom att uppgifterna lämnas till någon som är formellt behörig att företräda organisationen. Det räcker dock med att det är fråga om en person inom organisationen som har möjlighet att agera på uppgifterna eller som kan förväntas vidarebefordra frågan till en sådan person. Det kan t.ex. vara fråga om en facklig förtroendeman eller ett skyddsombud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Det ska vara fråga om arbetstagarens egen arbetstagar- organisation. Arbetstagaren ska således vara medlem i den arbets- tagarorganisation dit han eller hon vänder sig för att åtnjuta stärkt skydd vid larm dit, oavsett sitt kunskapsunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Vidare krävs att arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal med organisationen. Det är tillräckligt att arbetsgivaren är bunden av ett s.k. hängavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft19"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p856 ft41"&gt;Det förhållandet att arbetstagare kan få stärkt skydd vid larm om allvarliga missförhållanden till arbetstagarorganisationen innebär inte någon begränsning i de möjligheter arbetstagare i dag har att vända sig dit eller i organisationens möjligheter att agera. Lagen hindrar således inte en arbetstagare från att rådgöra med sitt förbund i frågan om en situation är sådan att arbetstagaren bör larma eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Arbetstagare kan vidare få stärkt skydd även vid larm till en arbetstagarorganisation, där arbetstagaren inte är medlem eller som inte har kollektivavtal med arbetsgivaren, om förutsättningarna för externa larm i 5 § är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;Externa larm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft40"&gt;Om en arbetstagare slår larm om allvarliga missförhållanden i arbets- givarens verksamhet genom att offentliggöra uppgifter eller genom att vända sig till en myndighet, har arbetstagaren skydd enligt 3 § om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft12"&gt;1. arbetstagaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;först har slagit larm internt enligt 4 § första stycket utan att arbetsgivaren vidtagit skäliga åtgärder med anledning av larmet, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;vid tidpunkten för larmet av något annat skäl hade befogad anledning att slå larm externt, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft42"&gt;2. arbetstagaren vid tidpunkten för larmet hade fog för uppfattningen att de sakförhållanden som arbetstagaren slagit larm om var riktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft10"&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt &lt;NOBR&gt;14.1–14.2&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;14.4–14.6.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;I bestämmelsen anges förutsättningarna för stärkt skydd vid externa larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Inledningsvis anges i bestämmelsen att fråga ska vara om larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Vad som menas med detta behandlas i kommentaren till 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;I bestämmelsen anges vidare vilka två typer av externa larm som lagen är tillämplig på, nämligen genom offentliggörande av uppgifter och genom att vända sig till en myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Punkterna 1) och 2) är kumulativa på så sätt att båda måste vara uppfyllda för att arbetstagaren ska åtnjuta skydd enligt lagen vid externa larm. I punkten 1) anges två alternativa förutsättningar för skydd, punkterna a) respektive b).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft19"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;Larm genom offentliggörande respektive till myndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft33"&gt;Med &lt;SPAN class="ft42"&gt;offentliggörande av uppgifter &lt;/SPAN&gt;avses till att börja med att arbets- tagaren själv t.ex. publicerar uppgifterna i något medium. Vidare omfattas ett lämnande av uppgifter till någon som kan tänkas publicera uppgifterna eller annars göra dem kända genom offentlig- görande. Kretsen av dem som kan ta emot uppgifterna omfattar i stort sett alla personer i en kedja som kan leda fram till att uppgiften får spridning. Det saknar betydelse om något offentliggörande sedan faktiskt kommer till stånd. Tolkningen av ordet offentliggörande anknyter till vad som gäller enligt 2 § andra stycket FHL. Det avgörande är här om uppgiftslämnandet kan anses vara ägnat att leda till offentliggörande. Så är fallet om det sker till en person som kan tänkas direkt eller indirekt föra uppgiften vidare. Det kan röra sig om exempelvis publicister, tidningsredaktioner och nyhetsbyråer, liksom om miljörörelser, politiska partier, folkvalda personer, andra ideella sammanslutningar och enskilda opinionsbildare. Den personkrets som kan ta emot informationen begränsas i praktiken endast av det förhållandet att förfarandet ska vara ägnat att leda till att uppgiften kommer till allmän kännedom. Så är i allmänhet inte fallet när en uppgift lämnas endast till en konkurrerande näringsidkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft10"&gt;Det kan uppkomma gränsdragningssituationer t.ex. när uppgifter lämnas på en blogg eller i sociala medier. I dessa fall får det således prövas om förfarandet i det enskilda fallet – med avseende främst på mottagarna av uppgifterna – innebar ett offentliggörande på ett sätt som kan sägas vara ägnat att leda till att uppgifterna kommer till allmän kännedom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;Larm kan också ske genom att en arbetstagare &lt;SPAN class="ft12"&gt;vänder sig till en myndighet&lt;/SPAN&gt;. Med myndigheter avses i detta sammanhang samtliga statliga och kommunala myndigheter. Det spelar inte någon roll huruvida myndigheten har behörighet att behandla just de frågor som larmet rör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft33"&gt;Andra externa larm än sådana som sker genom offentliggörande eller till en myndighet omfattas inte av det förstärkta skydd som lagen ger. Av 4 § framgår dock att arbetstagaren kan ha stärkt skydd vid larm till en facklig organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft19"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;Punkten 1)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Punkten 1) &lt;/SPAN&gt;behandlar förhållandet mellan interna och externa larm och anger som huvudregel att arbetstagare måste slå larm internt först. Punkten innehåller två alternativ, punkterna a) och b), varav ett måste vara uppfyllt för att stärkt skydd ska kunna inträda vid externa larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Punkten a) &lt;/SPAN&gt;behandlar situationen att arbetstagaren slagit larm internt först. Med att slå larm internt avses här detsamma som i 4 § första stycket. Varje yttrande om eventuella missförhållanden till någon som har något samband med verksamheten utgör inte ett internt larm. Om en arbetstagare påtalat ett allvarligt missför- hållande för t.ex. en facklig förtroendeman eller ett skyddsombud som i sin tur framför uppgiften till arbetsgivaren får det avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet om situationen ska jämställas med ett internt larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;För att arbetstagaren ska åtnjuta stärkt skydd vid ett externt larm enligt punkten a) krävs dock därtill att arbetsgivaren inte vidtar &lt;SPAN class="ft43"&gt;skäliga åtgärder &lt;/SPAN&gt;med anledning av larmet. Arbetsgivaren anses ha vidtagit skäliga åtgärder om arbetsgivaren, sedan saken påtalats av arbetstagaren, på ett seriöst sätt agerat för att komma till rätta med missförhållandena. Är sakförhållandena oklara kan det ankomma på arbetsgivaren att utreda vad som hänt. Om det finns mer eller mindre självklara möjliga åtgärder att vidta ankommer det på arbetsgivaren att vidta dessa vid äventyr att arbetstagaren i annat fall får stärkt skydd vid ett externt larm. Ibland kan det vara befogat att ställa högre krav på arbetsgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft41"&gt;I att skäliga åtgärder ska vidtas ligger också att de ska vidtas inom skälig tid. Vilken tid som kan anses vara skälig kan variera beroende på missförhållandets art och om det föreligger fara i dröjsmål. Om det föreligger mer akuta risker för liv, hälsa eller säkerhet kan högre krav ställas på hur snabbt åtgärderna ska vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Bedömningen, vad som är skäliga åtgärder, får avgöras med utgångspunkt i omständigheterna i varje enskilt fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft33"&gt;Har arbetstagaren slagit larm internt och arbetsgivaren under- låtit att vidta skäliga åtgärder kan således arbetstagaren vara skyddad vid ett externt larm. Om arbetsgivaren även efter det externa larmet underlåter att vidta skäliga åtgärder får arbetstagaren slå larm externt igen om samma missförhållanden. Om dock arbetsgivaren under tiden vidtar skäliga åtgärder åtnjuter arbets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft19"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft10"&gt;tagaren inte längre något stärkt skydd vid ytterligare externa larm om förhållandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft12"&gt;punkten b) &lt;/SPAN&gt;kan arbetstagaren ha stärkt skydd i andra fall än som avses i punkten a). För detta krävs att arbetstagaren vid tidpunkten för larmet av något annat skäl hade &lt;SPAN class="ft12"&gt;befogad anledning &lt;/SPAN&gt;att slå larm externt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft41"&gt;Stärkt skydd kan enligt punkten b) gälla om arbetstagaren slår larm externt direkt. Arbetstagaren kan ha befogad anledning att slå larm externt utan att först ha slagit larm internt om det är fara i dröjsmål och det föreligger en akut fara för liv, hälsa eller säkerhet. Detsamma kan gälla om det rör sig om mycket allvarliga missför- hållanden. Det kan t.ex. handla om mycket allvarlig ekonomisk brottslighet eller grova överträdelser av miljöskyddslagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft41"&gt;En liknande bedömning kan göras i fall då arbetstagaren har en särskild anledning att misstänka att arbetstagaren skulle drabbas av repressalier om arbetstagaren vänder sig till arbetsgivaren med uppgifter om allvarliga missförhållanden, t.ex. på grund av arbets- givarens tidigare agerande i liknande situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Även om det är den person som arbetstagaren ska påtala ett eventuellt missförhållande för som är den person som är ansvarig för missförhållandet kan arbetstagaren ha befogad anledning att slå larm externt direkt. Det kan t.ex. vara arbetsgivaren själv, om arbetsgivaren är en fysisk person, som begått brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Befogad anledning att slå larm externt direkt kan också föreligga i andra situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Inom punkten b) ryms också situationer där arbetstagaren slagit larm internt men kravet på att arbetsgivaren inte vidtagit skäliga åtgärder med anledning av larmet inte är uppfyllt. Så kan t.ex. vara fallet om arbetstagaren slagit larm internt och fått besked att arbetsgivaren ska återkoppla inom viss tid med vilka åtgärder som arbetsgivaren vidtar med anledning av larmet men den utlovade återkopplingen uteblir. Det kan då, beroende på omständigheterna, vara befogat att arbetstagaren slår larm externt oavsett frågan om arbetsgivaren faktiskt vidtagit skäliga åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;De förhållanden som ger arbetstagaren befogad anledning att slå larm externt ska föreligga &lt;SPAN class="ft12"&gt;vid tidpunkten för larmet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft19"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;Punkten 2)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft12"&gt;punkten 2) &lt;/SPAN&gt;anges vilken grad av säkerhet som måste föreligga utifrån det för arbetstagaren befintliga kunskapsunderlaget för att de sakförhållanden som arbetstagaren slår larm om externt är riktiga. Enligt bestämmelsen krävs det fog för att sakförhållandena är riktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Frågan om &lt;SPAN class="ft12"&gt;fog &lt;/SPAN&gt;föreligger avgörs utifrån en objektiv måttstock med utgångspunkt i det underlag arbetstagaren har när larmet genomförs. Ogrundade eller enbart löst grundade misstankar räcker inte. Det ställs dock inte några särskilda krav på att arbets- tagaren vidtar undersökningar och kontroller för att säkerställa att uppgifterna är riktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Inte heller ställs det krav på arbetstagaren att bedöma om förut- sättningarna för stärkt skydd är uppfyllda, dvs. om förhållandena utgör ett brott med fängelse i straffskalan respektive ett därmed jämförligt missförhållande. Det ska vidare inte läggas på arbetstagaren att, när fråga är om brott, bedöma om graden skälig misstanke är uppfylld. Samtliga dessa frågor avgörs i stället genom en objektiv bedömning av det faktiska underlaget arbetstagaren har. Detta ligger i att prövningen av fog utgår från om &lt;SPAN class="ft43"&gt;de sakförhållanden &lt;/SPAN&gt;som arbetstagaren slagit larm om varit riktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Följande exempel kan nämnas. En arbetstagare har iakttagit vissa omständigheter som föranleder arbetstagaren att tro att arbetsgivaren grävt ned tunnor med gift i. Arbetstagaren har sett hur omärkta tunnor grävts ned nattetid. Arbetstagaren har dessförinnan hört arbetsgivaren säga till någon att gifttunnor skulle grävas ned. Arbetstagaren har också sett att gifttunnor försvunnit från lagret. Arbetstagaren slår larm om att gifttunnor grävts ned. Fråga är om ett larm om ett allvarligt missförhållande. Det bör röra sig om att ett brott, med fängelse i straffskalan, har begåtts. Det sakförhållande som fogbedömningen ska avse handlar om att gift- tunnor grävts ned.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft33"&gt;Fogbedömningen utgår från det kunskapsunderlag arbets- tagaren faktiskt hade, dvs. vad arbetstagaren hört och sett. I exemplet består kunskapsunderlaget av att arbetstagaren har sett hur omärkta tunnor grävts ned nattetid, att arbetstagaren hört arbetsgivaren säga till någon att gifttunnor skulle grävas ned och att arbetstagaren sett att gifttunnor försvunnit från lagret. I exemplet har arbetstagaren haft fog för uppfattningen att sakförhållandet som larmet avsåg, nämligen att gifttunnor grävts ned, var riktigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft19"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p863 ft41"&gt;Det ovan beskrivna exemplet kan varieras på följande sätt. Arbetstagaren slår larm på samma kunskapsunderlag men påstår inte i larmet att gifttunnor faktiskt har grävts ned. I stället uppger sig arbetstagaren inte vara helt säker på uppgifterna men framhåller ändå att det finns tecken som med viss styrka talar för att företaget grävt ned gifttunnor. Även i detta fall slår arbetstagaren larm om ett allvarligt missförhållande, nämligen om ett förhållande som skäligen &lt;SPAN class="ft40"&gt;kan misstänkas &lt;/SPAN&gt;avse brott (jämför kommentaren till 1 § andra stycket). Det sakförhållande som fogbedömningen ska avse handlar här om att gifttunnor kan misstänkas ha grävts ned. Även här utgår fogbedömningen från det kunskapsunderlag arbetstagaren faktiskt hade. Även i detta exempel har arbetstagaren haft fog för uppfatt- ningen att sakförhållandet som larmet här avsåg, dvs. att gifttunnor &lt;SPAN class="ft40"&gt;kunde misstänkas &lt;/SPAN&gt;ha grävts ned, var riktigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft10"&gt;Arbetstagaren ska &lt;SPAN class="ft12"&gt;vid tidpunkten för larmet &lt;/SPAN&gt;ha haft fog för uppfattningen att uppgifterna var riktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft12"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;Enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen har var och en ett skydd mot åtgärder från myndigheter och andra allmänna organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft10"&gt;Bestämmelsen innebär en upplysning om det skydd mot repressalier som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefri- hetsgrundlagen. Bestämmelsen har inte någon påverkan på det materiella skyddet för arbetstagare som slår larm. Det kan också understrykas att arbetstagare har grundlagarnas skydd oavsett hur arbetsgivaren har utformat de interna rutinerna för larm. Arbets- givaren kan således inte genom upprättande av interna rutiner inskränka den rätt och det skydd arbetstagarna har enligt grund- lagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft14"&gt;Tystnadsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft12"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft12"&gt;Den som har tagit emot uppgifter enligt sådana interna rutiner som avses i 4 § får inte obehörigen röja uppgifter om den arbetstagare som slagit larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft19"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft12"&gt;I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft10"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 20.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;I bestämmelsen regleras en tystnadsplikt för den som mottagit ett internt larm enligt sådana interna rutiner som avses i 4 §. Tystnadsplikten gäller bara om det skett ett skyddat larm enligt 4 §. Det innebär att uppgifterna ska avse allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Vad som avses härmed behandlas i kommentaren till 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft41"&gt;Vidare måste larmet ha gjorts i enlighet med sådana &lt;SPAN class="ft40"&gt;interna rutiner &lt;/SPAN&gt;som avses i 4 §. Vad som avses med sådana rutiner behandlas i kommentaren till 4 §. Vid andra interna larm har således inte den mottagande personen tystnadsplikt enligt bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Tystnadsplikten innebär att mottagaren inte obehörigen får röja uppgifter om den arbetstagare som slagit larm. Härmed avses röjande av identiteten på arbetstagaren. Inte endast namn, adress och andra personuppgifter kan avslöja identiteten på den arbets- tagare som slagit larm. I vissa fall kan även andra uppgifter avslöja identiteten, t.ex. uppgifter om arbetstagarens arbetsposition eller arbetsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft10"&gt;Tystnadsplikten förbjuder endast &lt;SPAN class="ft12"&gt;obehörigt röjande&lt;/SPAN&gt;. Tystnads- plikten hindrar inte uppgiftslämnande som sker med stöd av lag, t.ex. rapporter eller anmälningar enligt lex Sarah och lex Maria. Ett obehörigt röjande föreligger inte heller om arbetstagaren samtycker till att arbetstagarens identitet röjs. Tystnadsplikten hindrar inte heller behöriga personer som fullgör uppgifter enligt interna rutiner från att vid behov lämna över uppgifter om visselblåsarens identitet till andra behöriga personer. Genom att tystnadsplikten gäller den som har mottagit uppgifter enligt interna rutiner kan en behörig kedja av mottagare skapas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;innehåller en hänvisning till offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL), när det gäller det allmännas verk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft19"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331370x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft14"&gt;Undantag från skydd enligt lagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft12"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;Den arbetstagare som genom att slå larm gör sig skyldig till brott har inte skydd enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft10"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 15.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft11"&gt;Av bestämmelsen framgår att undantag görs från lagens skydd om arbetstagaren gör sig skyldig till brott genom larmet. Med detta menas att det ska föreligga identifikation mellan larmhandlingen och den brottsliga handlingen. Sådan identifikation kan föreligga vid exempelvis brott mot rikets säkerhet och andra brott riktade mot staten (t.ex. spioneri, högförräderi, uppvigling, vårdslöshet med hemlig uppgift eller obehörig befattning med hemlig uppgift), brott mot författningsreglerad tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken, hot- och hetsbrott, t.ex. övergrepp i rättssak, olaga hot, hot mot tjänsteman eller hets mot folkgrupp och ärekränk- ningsbrott (förtal och förolämpning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;Med brott avses enligt denna bestämmelse alla kriminaliserade handlingar, oavsett vilken straffskala brottet har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;Det är arbetsgivaren som har bevisbördan för att arbetstagaren genom larmet begått ett brott. Beviskravet är detsamma som tillämpas när det i en uppsägningstvist uppkommer fråga om arbetstagaren gjort sig skyldig till brott. Beviskravet är således inte lägre än det beviskrav som skulle ställas i motsvarande brottmål.&lt;SPAN class="ft63"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Har frågan om arbets- tagaren gjort sig skyldig till brott prövats i lagakraftvunnen dom tillmäts domen normalt betydande bevisverkan. Denna praxis tar särskilt sikte på fall i vilka avgörandet av brottmålet har fällts efter prövning av bevisning som sedermera inte förebringas i arbetstvisten. Om samma bevisning förebringas i arbetstvisten kan domstolen göra en självständig prövning av de omständigheter som lagts arbetstagaren till last.&lt;SPAN class="ft63"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft33"&gt;Om gärningen har internationella inslag är undantaget tillämpligt om arbetstagaren begått en gärning som enligt gällande svensk internationell straffrätt är straffbelagd och straffbar i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;AD 1995 nr 121, AD 2003 nr 93 och AD 2005 nr 97.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se Lunning och Toijer (2010), s. 435 f., Källström och Malmberg (2013), s. 249, AD 1991 nr 76 och AD 2004 nr 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft19"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331371x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft14"&gt;Skadestånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft43"&gt;En arbetsgivare som bryter mot 3 § ska betala skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har inträffat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft12"&gt;Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft10"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 16.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;Av bestämmelsen framgår att arbetsgivarens brott mot repressalieförbudet i 3 § är skadeståndssanktionerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft10"&gt;Det är bara &lt;SPAN class="ft12"&gt;arbetsgivaren &lt;/SPAN&gt;som kan bli skadeståndsskyldig enligt bestämmelsen. Någon skadeståndsskyldighet kan inte med stöd av lagen uppkomma för arbetstagaren eller för t.ex. någon annan som skulle kunna anses delaktig i repressalien mot arbetstagaren, t.ex. en kollega som trakasserar arbetstagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;Skadeståndsskyldigheten omfattar till att börja med &lt;SPAN class="ft12"&gt;den förlust om uppkommer&lt;/SPAN&gt;. Därmed avses s.k. ekonomiskt skadestånd av motsvarande slag som regleras i bl.a. 38 § LAS. Det ekonomiska skadeståndet är avsett att täcka den ekonomiska förlust som arbetstagaren har lidit till följd av repressalien. Genom det ekonomiska skadeståndet ska arbetstagaren försättas i samma situation som om arbetsgivaren inte vidtagit repressalien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;Skadeståndsskyldigheten omfattar också &lt;SPAN class="ft12"&gt;den kränkning som har inträffat&lt;/SPAN&gt;, dvs. allmänt skadestånd eller ideellt skadestånd av motsvarande slag som regleras i bl.a. 38 § LAS. Storleken på det allmänna skadeståndet är, liksom enligt t.ex. 38 § LAS, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Därvid kan arbetstagarens agerande beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft41"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft40"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort, om det är skäligt. Denna möjlighet till &lt;SPAN class="ft40"&gt;jämkning av skadestånd &lt;/SPAN&gt;motsvarar vad som gäller enligt t.ex. 38 § LAS. Jämkning kan ske av såväl ekonomiskt som allmänt skadestånd. Jämkning kan innebära att skadeståndet sätts ned eller att skadeståndsskyldigheten helt bortfaller. Vid prövningen av om jämkning bör ske kan praxis avseende 38 § LAS tjäna som vägledning. Således kan beaktas t.ex. att arbetstagaren själv medverkat till den uppkomna situationen och att arbetsgivaren snabbt vidtar rättelse.&lt;SPAN class="ft76"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Se bl.a. Lunning och Toijer (2010), s. 770 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft14"&gt;Rättegången&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft12"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft12"&gt;Mål om tillämpningen av denna lag ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft40"&gt;När någon för talan mot en arbetsgivare ska följande bestämmelser i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;64 § om tidsfrist för påkallande av förhandling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;65 § om tidsfrist för väckande av talan,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;66 § om förlängd tidsfrist för den som inte företräds av en arbetstagarorganisation, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;68 § om förlorad talerätt på grund av preskription.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft10"&gt;Förslagen behandlas i avsnitt 17.1 och 17.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft41"&gt;Paragrafens &lt;SPAN class="ft40"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;anger vilka processuella regler som ska tillämpas i tvister enligt lagen. Tillämpningen av lagen ska hand- läggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft41"&gt;I &lt;SPAN class="ft40"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;finns hänvisningar till preskriptionsreglerna i MBL. Bestämmelsen innebär i huvudsak att arbetstagarorganisationen ska påkalla förhandling inom fyra månader efter det att den fått kännedom om den omständighet som yrkandet hänför sig till. Talan ska därefter väckas inom tre månader efter det att förhandlingen avslutats. Om organisationen försuttit någon av tidsfristerna, får den enskilde väcka talan inom en månad efter det att fristen löpt ut. Om arbetstagaren inte företräds av organisationen, ska han eller hon väcka talan inom fyra månader efter det att han eller hon fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft14"&gt;Bevisbörda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft12"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft12"&gt;Om den som anser sig ha blivit utsatt för repressalier av arbetsgivaren som strider mot denna lag visar omständigheter som ger anledning att anta att så är fallet, är det arbetsgivaren som ska visa att sådana repressalier inte har vidtagits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft10"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 17.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft10"&gt;Paragrafen innehåller lagens bevisregel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft19"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p856 ft41"&gt;Bevisregeln är utformad efter mönster av 6kap. 3 § diskrimineringslagen. Den är uppdelad i ett första led där bevisbördan åvilar arbetstagaren och ett andra led där bevisbördan övergått på arbetsgivaren. Det rör sig, som framgår av NJA 2006 s. 170, om en presumtionsregel. Arbetstagaren ska för sin del visa omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon blivit utsatt för repressalier av arbetsgivaren som strider mot lagen. Sådana omständigheter kan exempelvis bestå i att arbetsgivaren behandlat arbetstagaren mindre förmånligt än dennes kollegor, där situationerna är helt jämförbara med undantag för att arbetstagaren slagit larm och kollegorna inte har gjort det. Lyckas arbetstagaren styrka dessa omständigheter skapas en presumtion för att det finns ett orsakssamband mellan repressalien och larmet. För att undgå skadeståndsskyldighet måste arbetsgivaren motbevisa presumtionen, genom att exempelvis visa omständigheter som ger stöd för att den vidtagna åtgärden haft andra orsaker än larmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft14"&gt;Ikraftträdandebestämmelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft10"&gt;Förslaget behandlas i kapitel 22.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;Lagen ska träda i kraft den 1 juli 2015. Några övergångs- bestämmelser behövs inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft44"&gt;24.2 Förslaget till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft14"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;2 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;Förslaget innebär att följande nya fjärde stycke införs i bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft12"&gt;Arbetsgivaren ska även i den utsträckning verksamheten kräver det antingen se till att det finns rutiner för sådana interna larm som avses i lagen (201x:000) om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden eller vidta andra åtgärder som underlättar sådana larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft19"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;Förslaget behandlas i kapitel 19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Paragrafen innebär en skyldighet för arbetsgivare att i den utsträckning verksamheten kräver det vidta åtgärder som skapar förutsättningar för att arbetstagare slår larm internt. Bestämmelsen innebär dock inte några krav på arbetsgivaren att hjälpa arbets- tagaren att slå larm i det enskilda fallet. Skyldigheten fullgörs inom ramarna för det systematiska arbetsmiljöarbetet och de principer som gäller för det systematiska arbetsmiljöarbetet ska också, i tillämpliga delar, styra bedömningen av fullgörandet av skyldig- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;Av bestämmelsen följer endast skyldigheter för &lt;SPAN class="ft43"&gt;arbetsgivaren&lt;/SPAN&gt;. Bestämmelsen ger inte någon skyldighet för arbetstagare att använda de rutiner eller andra system som arbetsgivaren inrättar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft41"&gt;Det är endast &lt;SPAN class="ft40"&gt;interna larm &lt;/SPAN&gt;som arbetsgivaren behöver underlätta enligt den nu behandlade bestämmelsen. Bestämmelsen innebär således inte någon skyldighet för arbetsgivare att vidta några åtgärder för att underlätta externa larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Skyldigheten är tvingande och kan inte avtalas bort. Den påverkas inte heller av om parterna på arbetsmarknaden avviker genom kollektivavtal från lagen om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Skyldigheten är dock inte absolut utan gäller &lt;SPAN class="ft12"&gt;bara i den utsträckning verksamheten kräver det&lt;/SPAN&gt;. Det är således den enskilda verksamhetens behov som avgör omfattningen av arbetsgivarens skyldigheter. Av detta följer att varje arbetsgivare är skyldig att själv göra en bedömning av verksamhetens behov i detta avseende och att vidta behövliga åtgärder. Detta är knutet till det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ofta torde några åtgärder inte krävas i enkla verksamheter med få anställda. När det gäller verk- samheter med fler än &lt;NOBR&gt;20–25&lt;/NOBR&gt; anställda torde det däremot som regel krävas att någon form av åtgärder vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Frågan om vilka åtgärder verksamheten kräver får avgöras utifrån en bedömning av riskförhållandena i verksamheten och graden av öppenhet på arbetsplatsen. Bland de risker som kan vägas in kan nämnas risker för hälsa, säkerhet, miljö och korruption. Däremot krävs det inte konkreta misstankar om missförhållanden eller dylikt för att det ska anses krävas åtgärder för att underlätta interna larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft33"&gt;Åtgärderna kan avse interna rutiner eller andra åtgärder. Med interna rutiner avses en ordning för hur arbetstagare slår larm. Rutinerna ska vara kända för arbetstagare som berörs av rutinerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft19"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft10"&gt;Rutinerna, i den mån sådana behövs, ska utformas på ett sådant sätt att de tillgodoser de behov som den enskilda verksamheten har. I vissa fall kan det vara tillräckligt med &lt;SPAN class="ft12"&gt;andra åtgärder, &lt;/SPAN&gt;vilka kan avse t.ex. tillfälliga informationsinsatser, att frågor om interna larm behandlas vid möten eller medarbetarsamtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;24.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft14"&gt;Arbetstagare som slår larm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft14"&gt;21 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;7 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;Sekretess gäller för uppgift om en arbetstagare som slagit larm enligt lagen (201x:000) om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att arbetstagaren lider men.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft12"&gt;För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft10"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 20.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft10"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft12"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att sekretess gäller identiteten på en arbetstagare som slår larm oavsett i vilket sammanhang uppgifterna förekommer. Detta innebär att sekretessen gäller hos myndigheter, riksdagen och kommunala beslutande församlingar (2 kap. 1 och 2 §§ OSL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Sekretessen gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att arbetstagaren lider men. Sekretessen gäller inte om endast någon annan, t.ex. en anhörig till arbetstagaren, lider men.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft41"&gt;Sekretessen gäller för uppgifter som avslöjar arbetstagarens identitet. Däremot omfattas inte uppgifter i övrigt av denna sekretess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft41"&gt;Bestämmelsen blir tillämplig t.ex. när en arbetstagare vänder sig till en myndighet med ett larm enligt 5 § eller när en arbetstagare som är anställd hos en myndighet gör ett internt larm enligt 4 §. Bestämmelsen är också tillämplig om uppgiften om att en arbetstagare slagit larm på något annat sätt förekommer i en verksamhet som omfattas av OSL. Det kan t.ex. vara så att uppgiften att en arbetstagare i ett bolag slagit larm, internt eller externt, råkar nämnas i handlingar i ett myndighetsärende av vilket slag som helst. Sekretessen gäller då uppgiften om arbetstagarens identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft19"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft10"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft12"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;gäller sekretessen för uppgift i en allmän handling i högst femtio år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft14"&gt;36 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft12"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft10"&gt;Förslaget innebär att följande nya strecksats införs i bestämmelsens första stycke, andra punkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;– &lt;/SPAN&gt;lagen (201x:000) om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft10"&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 17.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft11"&gt;Ändringen innebär att det i domstol i mål om tillämpningen av lagen gäller sekretess om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i mål enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Sekretessen kan gälla även uppgifter om andra än arbetstagaren som slagit larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft19"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;


&lt;P class="p0 ft13"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft10"&gt;Andersson, S., Bergh, A., Erlingsson, G. och Sjölin, M. (2010),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft12"&gt;Korruption, maktmissbruk och legitimitet&lt;SPAN class="ft10"&gt;, Norstedts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Arntzen de Besche (2013), &lt;/SPAN&gt;Rapport til Arbeidsdepartementet, Evaluering av varslingsreglene&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft33"&gt;Article 29 Data Protection Working Party (2006), &lt;SPAN class="ft42"&gt;Opinion 1/2006 on the application of EU data protection rules to internal whistleblowing schemes in the fields of accounting, internal accounting controls, auditing matters, fight against bribery, banking and financial crime&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft46"&gt;AstraZeneca, AZethics.com, material tillgängligt på https://secure.ethicspoint.com/domain/media/sv/gui/12764/in dex.html &lt;NOBR&gt;[2014-04-29].&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft33"&gt;AstraZeneca, Etiska regler, tillgängliga på https://secure.ethicspoint.com/domain/media/sv/gui/12764/code. pdf &lt;NOBR&gt;[2014-04-29].&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Banisar, D. (2006), &lt;/SPAN&gt;Whistleblowing: International standards and developments, &lt;SPAN class="ft10"&gt;Instituto de investigaciones sociales, UNAM&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft10"&gt;Bergqvist, O., Lunning, L. och Toijer, G. (1997), &lt;SPAN class="ft12"&gt;Medbestäm- mandelagen – Lagtext med kommentarer&lt;/SPAN&gt;, 2 uppl., Publica.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft10"&gt;Bowers, J., Fodder, M., Lewis, J. och Mitchell, J. (2010),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft12"&gt;Whistleblowing: law and practice&lt;SPAN class="ft10"&gt;, Oxford.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Brown, A. J. (2008), &lt;/SPAN&gt;Whistleblowing in the Australian Public Sector, Enhancing the theory and practice of internal witness management in public sector organisations&lt;SPAN class="ft46"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Brå (2007), &lt;/SPAN&gt;Fina Fasader med Fixade Fakturor – Kriminella entreprenader i byggbranschen, &lt;SPAN class="ft10"&gt;Rapport 2007:18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft10"&gt;Bylund, B., Elmér, A., Viklund, L. och Öhman, T. (2011),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Anställningsskyddslagen, Med kommentar&lt;SPAN class="ft10"&gt;, 11 uppl., Norstedts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft10"&gt;Council of Europe (1999a), &lt;SPAN class="ft12"&gt;Criminal Law Convention on Corruption&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft12"&gt;Explanatory Report&lt;/SPAN&gt;, ETS No. 173.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft19"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p887 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Council of Europe (1999b), &lt;/SPAN&gt;Civil Law Convention on Corruption, Explanatory Report&lt;SPAN class="ft10"&gt;, ETS No. 174.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Cullen, W. (1990), &lt;/SPAN&gt;Public Inquiry into the Piper Alpha disaster&lt;SPAN class="ft10"&gt;, Cm. 1310, Stationery Office Books.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft10"&gt;Dasgupta, S. och Kesharwani, A. (2010), &lt;SPAN class="ft12"&gt;Whistleblowing: A Survey of Literature&lt;/SPAN&gt;, the IUP Journal of Corporate Governance, volym IX, nummer 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Datainspektionen (2010), &lt;/SPAN&gt;Vägledning för bolag, Ansvaret för person- uppgifter som hanteras i system för whistleblowing&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Ds Ju 1985:4, &lt;/SPAN&gt;Remissyttranden över yttrandefrihetsutredningens betänkande (SOU 1983:70) Värna yttrandefriheten&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Ds 1990:83, &lt;/SPAN&gt;Remissyttranden över Meddelarskyddskommitténs betänkande (SOU 1990:12) Meddelarrätt&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Ds 2001:9, &lt;/SPAN&gt;Yttrandefrihet för privatanställda&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Ds 2002:56, &lt;/SPAN&gt;Hållfast arbetsrätt för ett föränderligt arbetsliv&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft10"&gt;Ericson, B. och Gärde, S. (2009), &lt;SPAN class="ft12"&gt;Preskription i arbetsrätten: vägledning för praktiker&lt;/SPAN&gt;, Norstedts juridik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft11"&gt;Etisk plattform inom vård och omsorg (2013), &lt;SPAN class="ft43"&gt;Överenskommelse om en Etisk Plattform för öppenhet om kvalitet, ekonomi och anställningsvillkor hos utförare inom vård och omsorg med offentlig finansiering&lt;/SPAN&gt;, tillgänglig på http://www.skl.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID &lt;NOBR&gt;=784815a9-4c22-48a3-b4a2-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;50edb4785ee5&amp;FileName=Etisk+plattform+13-09-23.pdf&lt;/NOBR&gt; [2014- &lt;NOBR&gt;04-29].&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Fafo (2014), &lt;/SPAN&gt;Evaluering av varslerbestemmelsene&lt;SPAN class="ft10"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Fafo-rapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; 2014:05.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft145"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Fahlbeck, R. (2013), &lt;/SPAN&gt;Lagen om skydd för företagshemligheter, En kommentar och rättsöversikter&lt;SPAN class="ft32"&gt;, 3 uppl., Norstedts gula bibliotek.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft10"&gt;Fransson, S. och Stüber, E. (2010), &lt;SPAN class="ft12"&gt;Diskrimineringslagen, En kommentar&lt;/SPAN&gt;, Norstedts gula bibliotek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Fransson, S. (2013), &lt;/SPAN&gt;Yttrandefrihet och whistleblowing, Om gränserna för anställdas kritikrätt&lt;SPAN class="ft10"&gt;, Premiss Förlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft10"&gt;Granskningskommissionen i Göteborgs stad (2013), &lt;SPAN class="ft12"&gt;Tillitens gränser&lt;/SPAN&gt;, Granskningskommissionens slutbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft19"&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p899 ft10"&gt;Group of States against Corruption (2005), &lt;SPAN class="ft12"&gt;Second Evaluation Round, Evaluation Report on Sweden&lt;/SPAN&gt;, Adopted by GRECO at its 22nd Plenary Meeting, Strasbourg 14 – 18 March 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft10"&gt;Group of States against Corruption (2007), &lt;SPAN class="ft12"&gt;Seventh General Activity Report, &lt;/SPAN&gt;Adopted by GRECO at its 32nd Plenary Meeting, Strasbourg 19 – 23 March 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft10"&gt;Group of States against Corruption (2007a), &lt;SPAN class="ft12"&gt;Second Evaluation Round, Compliance Report on Sweden&lt;/SPAN&gt;, Adopted by GRECO at its 33rd Plenary Meeting, Strasbourg 29 May – 1 June 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft10"&gt;Göteborgs stad, Whistleblowerfunktion, material tillgängligt på &lt;NOBR&gt;http://goteborg.se/wps/portal/invanare/kommun-o-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;politik/beslut-insyn-och-rattskerhet/intern-kontroll-och-&lt;/NOBR&gt; oppenhet/whistleblowerfunktion/!ut/p/b1/04_Sj7Q0tzS1MDE yNNKP0I_KSyzLTE8syczPS8wB8aPM4kMNDQItnAwdDSw C3V0NPJ38wrxMAy0M3I1MgAoigQoMcABHA0L6_Tzyc1P 1c6NyLACD_qL6/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/ [2014- &lt;NOBR&gt;04-29].&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft145"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Haglunds, M. (2009), &lt;/SPAN&gt;Enemies of the People &lt;NOBR&gt;Whistle-Blowing&lt;/NOBR&gt; and the Sociology of Tragedy&lt;SPAN class="ft32"&gt;, Stockholm Studies in Sociology.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft10"&gt;Hedin, &lt;NOBR&gt;U-C.,&lt;/NOBR&gt; Månsson, &lt;NOBR&gt;S-A.&lt;/NOBR&gt; och Tikkanen, R. (2008), &lt;SPAN class="ft12"&gt;När man måste säga ifrån, Om kritik och whistleblowing i offentliga organisationer&lt;/SPAN&gt;, Natur &amp; Kultur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Hirschman, A. O. (1970), &lt;/SPAN&gt;Exit, Voice and Loyalty: responces to decline in firms, organizations, and states, &lt;SPAN class="ft10"&gt;Harvard College.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft10"&gt;Holke, D. och Olauson, E. (2012), &lt;SPAN class="ft12"&gt;Medbestämmandelagen med kommentar&lt;/SPAN&gt;, 5 uppl., Norstedts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft33"&gt;Holmberg, E., Stjernquist, N., Isberg, M., Eliason, M. och Regner, G. (2012), &lt;SPAN class="ft42"&gt;Grundlagarna, Regeringsformen, Successionsordningen, Riksdagsordningen&lt;/SPAN&gt;, 3 uppl., Norstedts juridik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft10"&gt;Inquiry into the supervision of the Bank of Credit and Commerce International (1992), Cm. 198c.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft10"&gt;Inspektionen för vård och omsorg (2014), &lt;SPAN class="ft12"&gt;Tillsynsrapport, Tillsynens viktigaste iakttagelser verksamhetsåret 2013&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Kollega (2009), &lt;/SPAN&gt;Rädslan stor för att avslöja missförhållanden på jobbet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft33"&gt;30 september 2009, tillgänglig på &lt;A href="http://www.kollega.se/radslan-stor-att-avsloja-missforhallanden-pa-jobbet"&gt;http://www.kollega.se/radslan- &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.kollega.se/radslan-stor-att-avsloja-missforhallanden-pa-jobbet"&gt;stor-att-avsloja-missforhallanden-pa-jobbet&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.kollega.se/radslan-stor-att-avsloja-missforhallanden-pa-jobbet"&gt; &lt;/A&gt;och http://www.kollega.se/files/0909300902165/Kollega%20augusti% 202009.pdf &lt;NOBR&gt;[2014-04-30].&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft19"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;


&lt;P class="p0 ft20"&gt;Referenser SOU 2014:31&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;KPMG (2007), &lt;/SPAN&gt;Profile of a Fraudster Survey 2007&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;KPMG och Delphi (2011), &lt;/SPAN&gt;Codes of Conduct in the Swedish Business Sector&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft10"&gt;KPMG Forensic (2013), &lt;SPAN class="ft12"&gt;Integrity Survey 2013&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft10"&gt;Källström, K. och Malmberg, J. (2013), &lt;SPAN class="ft12"&gt;Anställningsförhållandet – Inledning till den individuella arbetsrätten&lt;/SPAN&gt;, 3 uppl., Iustus förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Lag &amp; Avtal (2008), &lt;/SPAN&gt;Facklig kritik mot lagförslag om företagshemligheter&lt;SPAN class="ft10"&gt;, Lag &amp; Avtal den 16 juni 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Lundquist, L. (2012), &lt;/SPAN&gt;Slutet på yttrandefriheten (och demokratin?)&lt;SPAN class="ft10"&gt;, Carlssons.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft10"&gt;Lunning, L. och Toijer, G. (2010), &lt;SPAN class="ft12"&gt;Anställningsskydd – en lagkommentar&lt;/SPAN&gt;, 10 uppl., Norstedts juridik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Lärarnas riksförbund (2008), &lt;/SPAN&gt;Tystade lärare - Om att kunna framföra kritik i media&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft10"&gt;Miceli, M., Near, J. och Dworkin, T. (2008), Whistleblowing in organizations, Lea’s organization and management series.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft10"&gt;Nader, R., Petkas, P. och Blackwell, K. (1972), &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Whistle-Blowing&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; New York.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft10"&gt;Near, J. och Miceli, M. (1985), &lt;SPAN class="ft12"&gt;Organizational Dissidence: The Case of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Whistle-Blowing&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; Journal of Business Ethics, volym 4, nummer 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;NHO (2006), &lt;/SPAN&gt;Når sant skal sies, En veileder fra NHO om åpen bedriftskultur og varsling&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;OECD (2012), &lt;/SPAN&gt;Phase 3 Report on Implementing the OECD Anti- Bribery Convention in Sweden&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft10"&gt;Public Concern at Work (2013), &lt;SPAN class="ft12"&gt;the Whistleblowing Commission, Report on the effectiveness of existing arrangements for workplace whistleblowing in the UK&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft10"&gt;Regh, M., Miceli, M., Near, J. och Van Scotter, J. (2008),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft141"&gt;Antecedents and Outcomes of Retaliation Against Whistleblowers: Gender Differences and Power Relationships&lt;SPAN class="ft46"&gt;, Organization Science, volym 19, nummer 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Riksrevisionen (2013), &lt;/SPAN&gt;Statliga myndigheters skydd mot korruption&lt;SPAN class="ft10"&gt;, RiR 2013:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Sandgren, C. (2010), &lt;/SPAN&gt;Stärk skyddet för whistleblowers&lt;SPAN class="ft10"&gt;, Svenska Dagbladet den 15 oktober 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft10"&gt;SCB: Företagsregistret, uppgifter för november 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft19"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p908 ft147"&gt;Schmidt, F. (1959), &lt;SPAN class="ft146"&gt;Tjänsteavtalet&lt;/SPAN&gt;, P.A. Norstedt &amp; Söners förlag. Schmidt, F. (1973), &lt;SPAN class="ft146"&gt;Arbetsrätt II&lt;/SPAN&gt;, P.A. Norstedt &amp; Söners förlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft46"&gt;Schmidt, F. (1994), &lt;SPAN class="ft141"&gt;Löntagarrätt&lt;/SPAN&gt;, Reviderad upplaga 1994 ombesörjd av Sigeman, T., under medverkan av Eklund, R., Göransson, H. och Källström, K., Juristförlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Sida (2012), &lt;/SPAN&gt;Misstankar om korruption och oegentligheter 2012&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Sjödin, E. och Selberg, N. (2012), &lt;/SPAN&gt;Anställningsavtal, lojalitetsplikt och mänskliga fri- och rättigheter. Ny rättspraxis om yttrandefrihet på Internet ur arbetsrättslig synvinkel – i offentlig respektive privat anställning&lt;SPAN class="ft41"&gt;, Juridisk tidskrift &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;2012–13,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt; s. 846 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft10"&gt;Skanska, Etik, materialet tillgängligt på &lt;NOBR&gt;http://www.skanska.se/sv/Om-Skanska/Vara-mal/Etik/&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;[2014-04-&lt;/NOBR&gt; 29].&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft33"&gt;Skanska, Code of Conduct Compliance Guideline, tillgänglig på http://www.group.skanska.com/cdn- 1cc6e142ac1f0fa/Global/About%20Skanska/Our%20code%20of &lt;NOBR&gt;%20conduct/SKANSKA-orig-code%20of%20conduct-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;compliance%20guideline-EU-external.pdf&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;[2014-04-29].&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Socialstyrelsen (2013), &lt;/SPAN&gt;Tillsynsrapport 2013, Hälso- och sjukvård och socialtjänst&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Socialstyrelsen (2013a), &lt;/SPAN&gt;Lex Sarah, Handbok för tillämpningen av bestämmelserna om lex Sarah&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 1983:70, &lt;/SPAN&gt;Värna yttrandefriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 1990:12, &lt;/SPAN&gt;Meddelarrätt – Meddelarfrihet i företag och föreningar, mm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;SOU 1992:134, &lt;/SPAN&gt;Handlingsoffentlighet hos kommunala företag. &lt;SPAN class="ft148"&gt;SOU 1993:32, &lt;/SPAN&gt;Ny anställningsskyddslag&lt;SPAN class="ft148"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft151"&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;SOU 2004:1&lt;/SPAN&gt;, Ett nationellt program om personsäkerhet&lt;SPAN class="ft150"&gt;. SOU 2006:22, &lt;/SPAN&gt;En sammanhållen diskrimineringslagstiftning. &lt;SPAN class="ft150"&gt;SOU 2008:63, &lt;/SPAN&gt;Förstärkt skydd för företagshemligheter&lt;SPAN class="ft150"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;SOU 2009:44, &lt;/SPAN&gt;Integritetsskydd i arbetslivet&lt;SPAN class="ft148"&gt;. SOU 2010:38, &lt;/SPAN&gt;Mutbrott&lt;SPAN class="ft148"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 2011:33, &lt;/SPAN&gt;Rapportera, anmäla och avhjälpa missförhållanden – för barns och elevers bästa&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 2012:62, &lt;/SPAN&gt;Uppsägningstvister, En översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft19"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p918 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;SOU 2013:53, &lt;/SPAN&gt;Privata utförare – kontroll och insyn&lt;SPAN class="ft148"&gt;. SOU 2013:56, &lt;/SPAN&gt;Friskolorna i samhället&lt;SPAN class="ft148"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 2013:65, &lt;/SPAN&gt;Förstärkta kapitaltäckningsregler&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 2013:79, &lt;/SPAN&gt;Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ST (2006), &lt;/SPAN&gt;Yttrandefriheten är din!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ST (2008), &lt;/SPAN&gt;ST:s arbetsmiljörapport 2008, är staten en attraktiv arbetsgivare?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ST (2012), &lt;/SPAN&gt;ST:s Temperaturmätare, Arbetsmiljön 2012&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Statskontoret (2012), &lt;/SPAN&gt;Köpta relationer, Om korruption i det kommunala Sverige&lt;SPAN class="ft10"&gt;, 2012:20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;TCO (2011), &lt;/SPAN&gt;Rätten att slå larm. En handbok om yttrandefriheten på jobbet – råd för whistleblowers&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;TNS Sifo (2013), &lt;/SPAN&gt;Undersökning för Svenskt Näringsliv, Privat- och offentliganställda om meddelarskydd&lt;SPAN class="ft41"&gt;, tillgänglig på http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/undersokning- om- meddelarskydd_575055.html/binary/Unders%C3%B6kning%20o m%20meddelarskydd &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;[2014-04-29].&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft10"&gt;Transparency International (2009), &lt;SPAN class="ft12"&gt;Alternative to Silence: Whistleblower Protection in 10 European Countries&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft10"&gt;Transparency International (2013), Whistleblowing in Europe, Legal protections for whistleblowers in the EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft46"&gt;Transparency International Sverige (2012), &lt;SPAN class="ft141"&gt;Whistleblowing, Förutsättningar och skydd för dem som slår larm om korruption och andra oegentligheter&lt;/SPAN&gt;, Rapport nummer 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft10"&gt;Transparency International Sverige (2012a), &lt;SPAN class="ft12"&gt;Korruption i kommuner och landsting&lt;/SPAN&gt;, rapport nummer 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft33"&gt;Transparency International Sverige (2012b), &lt;SPAN class="ft42"&gt;Etik och korruptionsrisker i samhällsbyggnadssektorn&lt;/SPAN&gt;, rapport nummer 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Trygstad, S. (2010), &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="http://www.fafo.no/pub/rapp/20162/index.html"&gt;Med rett til å varsle ...men hjelper det, og er det lurt? &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Fafo-rapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; 2010:18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft46"&gt;United Nations Office on Drugs and Crime (2010), &lt;SPAN class="ft141"&gt;Travaux Préparatories, of the negotiations for the elaboration of the United Nations Convention against Corruption.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft33"&gt;United Nations Office on Drugs and Crime (2006), &lt;SPAN class="ft42"&gt;Legislative Guide for the Implementation of the Convention against Corruption&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft19"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td111"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p899 ft10"&gt;United Nations Office on Drugs and Crime (2009), &lt;SPAN class="ft12"&gt;Technical Guide to the Convention against Corruption&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft46"&gt;Vandekerckhove, W. och Commers, R. (2004), &lt;SPAN class="ft141"&gt;Whistleblowing and rational lojalty, &lt;/SPAN&gt;Journal of Business Ethics, volym 53, nummer 1- 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vandekerckhove, W. (2006), &lt;/SPAN&gt;Whistleblowing and Organizational Social Responsibility: A Global Assessment&lt;SPAN class="ft10"&gt;, Ashgate.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft10"&gt;Vandekerckhove, W. och Tsahuridu, E. (2010), &lt;SPAN class="ft12"&gt;Risky Rescues and the Duty to Blow the Whistle&lt;/SPAN&gt;, Journal of Business Ethics, volym 97, nummer 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft10"&gt;Vickers, L. (2002), Freedom of Speech and Employment, Oxford.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Westregård, A. (2002), &lt;/SPAN&gt;Integritetsfrågor i arbetslivet&lt;SPAN class="ft10"&gt;, Juristförlaget i Lund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Whitaker, P. (2007), &lt;/SPAN&gt;The Whistleblower Protection Act: An Overview&lt;SPAN class="ft10"&gt;, CRS Report for Congress.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft19"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;


&lt;P class="p0 ft13"&gt;Kommittédirektiv 2013:16&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft31"&gt;Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2013&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft14"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;En särskild utredare ska se över skyddet för arbetstagare som slår larm om olika former av missförhållanden, oegentligheter eller brott och föreslå åtgärder som syftar till att stärka skyddet och skapa ett tydligare regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Utredaren ska bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;kartlägga rättsläget,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;analysera i vilka avseenden skyddet för arbetstagare som slår larm om olika former av missförhållanden, oegentligheter eller brott behöver förstärkas och det behov av skydd som finns för andra skyddsvärda intressen, t.ex. skyddet för annans rykte och kommersiella intressen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;med beaktande av andra skyddsvärda intressen, föreslå åtgärder som stärker skyddet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;lämna nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft10"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 22 maj 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft14"&gt;Bakgrund och gällande rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft10"&gt;Frågan om Sverige har ett tillräckligt rättsligt skydd för s.k. visselblåsare ("whistleblowers"), har under de senaste åren varit föremål för diskussion och debatt. Det finns i svensk rätt ingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft19"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p407 ft41"&gt;särskild skyddsreglering för dessa och därmed inte heller någon enhetlig rättslig definition av begreppet. Det finns dock ett antal bestämmelser på olika områden som ger skydd för enskilda som rapporterar om missförhållanden eller oegentligheter. När det gäller arbetstagare som slår larm, utgörs skyddet huvudsakligen av kravet på saklig grund för uppsägning enligt 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Vidare gäller också den allmänna rättsgrundsatsen god sed på arbetsmarknaden som innebär att arbetsledningsrätten inte får utövas otillbörligt och i strid mot goda seder. En arbetstagare har också rätt att få vissa särskilt ingripande omplaceringar rättsligt prövade, enligt den s.k. "bastubadarprincipen" (AD 1978 nr 89).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft41"&gt;Var och en har också meddelarfrihet enligt de grundläggande bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets- grundlagen. Meddelarfriheten, som således gäller för såväl offentligt som privat anställda, innebär bl.a. att det - med vissa angivna undantag - är möjligt att straffritt lämna annars sekretessbelagda uppgifter till massmedier för publicering. Meddelarfriheten är en del av meddelar- skyddet som ger var och en rätt att straffritt anskaffa uppgifter för publicering i ett grundlagsskyddat medium (anskaffarfrihet) och meddelaren en rätt till anonymitet (anonymitetsskyddet). Vidare förbjuder meddelarskyddet myndigheter och andra allmänna organ att efterforska vem som har lämnat ett meddelande för publicering (efterforskningsförbudet) och att vidta åtgärder som medför negativa konsekvenser för meddelaren, t.ex. uppsägning eller disciplinpåföljd (repressalieförbudet). Efterforsknings- och repressalieförbudet gäller dock endast ingrepp från det allmännas sida. Arbetstagare i privat sektor omfattas som huvudregel inte av det skydd i förhållande till sin arbetsgivare som efterforsknings- och repressalieförbuden ger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft11"&gt;Enligt vägledande praxis från Europadomstolen är arbetstagare som slagit larm under vissa förutsättningar skyddade av rätten till yttrandefrihet i artikel 10 i Europakonventionen (Guja mot Moldavien, ERD dom den 12 februari 2008 i mål 14277/04 och Heinisch mot Tyskland, ERD dom den 21 juli 2011 i mål 28274/08).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft33"&gt;Enligt artikel 9 i Europarådets civilrättsliga konvention om korruption ska en arbetstagare som har skälig anledning att misstänka korruption och som i god tro anmäler sina misstankar till ansvariga personer eller myndigheter, ha lämpligt skydd mot varje oberättigad påföljd till följd av anmälan. I &lt;NOBR&gt;ILO-konvention&lt;/NOBR&gt; nr 158 om uppsägningar av anställningsavtal på arbetsgivarens initiativ finns bestämmelser om att en arbetstagare inte ska kunna skiljas från sin anställning på grund av att han eller hon har gett in klagomål eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft19"&gt;406&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td121"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p383 ft41"&gt;deltagit i en process mot arbetsgivaren om överträdelse av lag eller annan författning eller för att ha vänt sig till behörig myndighet. En rätt att slå larm och ett skydd för arbetstagare som utnyttjar denna rätt kan också finnas till följd av villkor i avtal, t.ex. vid offentlig upphandling. Det finns också exempel på kollektivavtal som innehåller bestämmelser om skydd för arbetstagare som slår larm. På vissa områden, t.ex. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, finns dessutom lagstadgade skyldigheter för arbetstagare att anmäla och rapportera vissa missförhållanden enligt bestämmelser i patient- säkerhetslagen (2010:659), den s.k. lex Maria, och bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, den s.k. lex Sarah.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft31"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;Frågan om ett generellt skydd för arbetstagare som slår larm om olika former av missförhållanden, oegentligheter eller brott har inte tidigare utretts. Det har däremot frågan om att generellt stärka privatanställdas meddelarskydd. Förslag har presenterats bl.a. i betänkandet Meddelarrätt - Meddelarfrihet i företag och föreningar m.m. (SOU 1990:12) och i departementspromemorian Yttrande- frihet för privatanställda (Ds 2001:9). Båda förslagen möttes av omfattande kritik från remissinstanserna. Invändningarna handlade bl.a. om att ett förstärkt skydd skulle strida mot principen om att avtal om tystnadsplikt ska hållas, att ett starkare skydd skulle kunna skada lojaliteten inom ett företag och inverka menligt på företags konkurrenskraft samt att det är svårt att reglera offentlig och privat verksamhet på samma sätt, eftersom skillnaderna mellan verksamheterna är stora. Varken betänkandet eller promemorian har lett till lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft10"&gt;Regeringen gav 2012 en särskild utredare i uppdrag att utreda meddelarskyddet för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet (dir. 2012:76). Utredningen ska se över frågan om meddelarskydd i sådan verksamhet, särskilt inom skola, vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft19"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft14"&gt;Behovet av en översyn för ett starkare skydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;Det är angeläget att arbetstagare tryggt kan slå larm om miss- förhållanden av allmänt intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft10"&gt;Mutbrottsutredningen framhöll i betänkandet Mutbrott (SOU 2010:38) att det kan vara önskvärt att ytterligare förstärka skyddet för visselblåsare i Sverige. Flera remissinstanser instämde i att skyddet för visselblåsare behöver stärkas. Konstitutionsutskottet har för sin del ansett att det finns skäl att se över lagstiftningen i syfte att stärka skyddet för visselblåsare och att regeringen bör göra en översyn av lagstiftningen för att stärka och skydda den enskildes möjlighet att påtala och slå larm vid oegentligheter och korruption (bet. 2010/11:KU23). Riksdagen har gett regeringen till känna vad utskottet har anfört i denna fråga (rskr. 2010/11:179). Även Statskontoret har uppmärksammat frågor om skydd för visselblåsare för bekämpning av mutbrott och korruption.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;Innehållet i gällande rätt är svåröverskådligt och komplext. En arbetstagare som överväger att slå larm måste i vissa fall beakta bestämmelser på flera olika rättsområden för att kunna bedöma om han eller hon riskerar att göra sig skyldig till exempelvis brott mot lojalitetsplikten, något annat avtalsbrott eller brott mot lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Bedömningen kan ytterligare kompliceras av att det i vissa fall finns en lagstadgad skyldighet att anmäla missförhållanden. Av samma skäl kan det vara svårt för en arbetsgivare att bedöma om och hur en arbets- tagare har rätt att slå larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft41"&gt;Utvecklingen har under de senaste decennierna också gått mot att allt fler offentligt finansierade verksamheter drivs i privat regi. Det har i sin tur medfört ett behov av översyn av skyddet för arbetstagare som i sådana verksamheter slår larm om missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Inom EU föreslås vidare på bl.a. finansmarknads- och revisions- området krav på lämpligt skydd mot repressalier och annan orättvis behandling för arbetstagare som slår larm till en ansvarig myndighet om misstänkta eller faktiska överträdelser av regelverken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;Europarådets parlamentariska församling antog också i april 2010 resolution 1729, Protection of &lt;NOBR&gt;"whistle-blowers",&lt;/NOBR&gt; med rikt- linjer om skydd för visselblåsare och en uppmaning till medlems- staterna att se över sin lagstiftning om skydd för visselblåsare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft19"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td121"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p928 ft14"&gt;Uppdraget att stärka skyddet för arbetstagare som slår larm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft12"&gt;Allmänna utgångspunkter för uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft10"&gt;Utredaren ska kartlägga rättsläget och analysera i vilka avseenden skyddet för arbetstagare som slår larm om olika former av missförhållanden, oegentligheter eller brott behöver förstärkas samt lämna förslag på åtgärder som syftar till att stärka skyddet och skapa ett tydligare regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft10"&gt;Uppdraget ska omfatta arbetstagares möjligheter att slå larm. Såväl tillsvidareanställda som arbetstagare med tidsbegränsade anställningar samt inhyrda arbetstagare omfattas av uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft10"&gt;Förslagen om ett starkare skydd ska så långt som möjligt vara generellt utformade och tillämpliga på hela &lt;NOBR&gt;arbetsmark-naden.&lt;/NOBR&gt; De grundläggande skillnaderna mellan offentlig och privat sektor kräver dock särskilda överväganden, bl.a. mot bakgrund av det grundlagsreglerade meddelarskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft10"&gt;Överväganden om ett starkare skydd för arbetstagare kräver noggranna avvägningar i förhållande till andra skyddsvärda intressen, t.ex. skyddet för arbetsgivares rykte och kommersiella intressen. Särskilda överväganden krävs också i förhållande till innebörden av lojalitetsplikten och grundläggande avtalsrättsliga principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft11"&gt;Förslagen ska utarbetas med beaktande av den svenska arbets- marknadsmodellen och arbetsmarknadens parters ansvar för regleringen av anställningsvillkor. Förslagen ska också utarbetas med beaktande av de krav som följer av &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och Sveriges internationella konventionsåtaganden med utgångspunkt från Europadomstolens praxis på området. Vid utarbetande av förslagen ska utredaren även beakta nationell och internationell utveckling på området och angränsande rättsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft10"&gt;Utredaren ska mot denna bakgrund och med dessa utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;beskriva gällande rättsläge och redogöra för vilka möjligheter och skyldigheter arbetstagare i dag har att slå larm om missförhållanden, oegentligheter och brott samt vilket skydd som finns för arbetstagare som slår larm,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;redovisa exempel på och inhämta erfarenheter från länder som har infört särskilda regler om skydd för visselblåsare och särskilt redovisa innehållet i norsk och engelsk lagstiftning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft19"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p484 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;analysera i vilka avseenden skyddet för arbetstagare som slår larm om olika former av missförhållanden, oegentligheter eller brott behöver förstärkas och lämna förslag på hur ett sådant skydd kan utformas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;analysera och ta ställning till om och i vilken mån ett starkare skydd för arbetstagaren också kräver förändringar av skyddet för andra skyddsvärda intressen, t.ex. för näringsidkares möjlighet att skydda sitt rykte och sina kommersiella intressen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;lämna nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft10"&gt;Även om uppdraget som utgångspunkt är begränsat till arbets- tagares möjligheter att slå larm, står det utredaren fritt att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;även överväga om och i vilken mån andra personkategorier som deltar i en näringsidkares verksamhet på ett liknande sätt som arbetstagare bör omfattas av skyddet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft12"&gt;Vilka förhållanden ska en arbetstagare kunna slå larm om?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft11"&gt;En särskild fråga är vilka typer av missförhållanden, oegentligheter eller brott som en arbetstagare bör kunna slå larm om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;I detta sammanhang är Arbetsdomstolens praxis om bl.a. kritik- rätten och lojalitetspliktens innebörd av särskilt intresse. Även Europadomstolens praxis har betydelse i detta sammanhang. Det förhållandet att det finns ett allmänt intresse av den information som avslöjas tillmäts av Europadomstolen särskild betydelse vid prövningen av om en begränsning av yttrandefriheten är nödvändig i ett demokratiskt samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft11"&gt;I riksdagens tillkännagivande anges att en översyn av lagstift- ningen bör göras för att stärka och skydda den enskildes möjlighet att påtala och slå larm vid oegentligheter och korruption.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft10"&gt;På vissa områden finns särskilt angivet vad som kan anses utgöra olika typer av missförhållanden m.m. Inom t.ex. hälso- och sjukvården och socialtjänsten har Socialstyrelsen i föreskrifter och allmänna råd gett exempel på vad som kan anses vara ett missförhållande eller allvarligt missförhållande som ska anmälas och rapporteras enligt lex Maria och lex Sarah.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft33"&gt;Även lagen om (1990:409) om skydd för företagshemligheter har uppmärksammats i detta sammanhang. Enligt 2 § anses det inte som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft19"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td121"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p931 ft11"&gt;ett obehörigt angrepp att någon, för offentliggörande eller inför en myndighet eller annat behörigt organ, avslöjar något som skäligen kan misstänkas utgöra brott på vilket fängelse kan följa eller som kan anses utgöra annat allvarligt missförhållande i näringsidkarens rörelse. Enligt 1 § är det bara information som är av betydelse för näringsidkarens konkurrensförmåga som ska åtnjuta skydd. I debatten har lagens betydelse för arbetstagares möjligheter att yttra sig diskuterats. Det bör därför övervägas hur ett starkare skydd för arbetstagare som slår larm ska förhålla sig till skyddet för företagshemligheter när det gäller vilka missförhållanden, oegentligheter och brott som arbetstagarna ska kunna larma om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft10"&gt;Mot den bakgrunden ingår i uppdraget att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;lämna förslag om vilka typer av missförhållanden, oegentligheter och brott som en arbetstagare bör kunna slå larm om, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;särskilt analysera och ta ställning till hur det föreslagna skyddet ska förhålla sig till skyddet för företagshemligheter samt vid behov föreslå lagändringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;När och hur får arbetstagaren slå larm externt?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;Arbetstagare har inom ramen för anställningsavtalet en lojalitets- plikt gentemot arbetsgivaren. För en arbetstagare i privat sektor innebär lojalitetsplikten i korthet en skyldighet att sätta arbetsgivarens intressen framför sina egna och att inte skada arbetsgivaren. Av detta följer att arbetstagaren i första hand ska uppmärksamma arbetsgivaren på förekomsten av missförhållanden på arbetsplatsen. Av Arbetsdomstolens praxis följer dock att en arbetstagare i privat sektor också kan ha rätt att påtala missför- hållanden hos behöriga myndigheter och utåt kritisera sin arbets- givare utan att detta utgör saklig grund för uppsägning. Var gränsen går beror emellertid på omständigheterna i det enskilda fallet, t.ex. arbetstagarens befattning och den lojalitetsplikt som följer av denna. Kollektivavtal och enskilda anställningsavtal kan också innehålla olika former av förpliktelser som kan begränsa arbetstagarens möjligheter att påtala missförhållanden, t.ex. villkor om tystnadsplikt. I offentlig sektor gäller i princip inte dessa begränsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft10"&gt;Arbetstagarens möjligheter att slå larm externt kan också påverkas av andra avtalsförpliktelser, t.ex. villkor i upphandlings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft19"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft10"&gt;kontrakt. Det finns också exempel på kollektivavtal som ger arbets- tagaren rätt att slå larm om missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft11"&gt;I sammanhanget har det också betydelse att allt fler offentligt finansierade verksamheter i dag utförs av privata aktörer med en lägre grad av insyn än i offentlig verksamhet. En annan fråga av vikt är om verksamheten har inslag av myndighetsutövning. Arbets- tagarens möjligheter att slå larm externt kan också påverkas av lagstadgade skyldigheter eller möjligheter att slå larm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;I debatten om vad som utgör lämpligt skydd för visselblåsare har det framhållits att uppgifter bör kunna lämnas anonymt, eller i vart fall skyddas av sekretess, för att arbetstagaren ska kunna känna sig trygg att slå larm. Samtidigt framhålls riskerna med en sådan ordning, bl.a. försämrade utredningsmöjligheter och en risk för att lagstiftningen kan utnyttjas för grundlösa anklagelser i illvilligt syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft10"&gt;I uppdraget ingår mot denna bakgrund att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;analysera och föreslå under vilka förutsättningar en arbetstagare ska kunna slå larm externt och till vem,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;analysera och ta ställning till betydelsen av lojalitetsplikten och andra avtalsförpliktelser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;analysera och bedöma betydelsen av att verksamheten är offentligt finansierad eller har inslag av myndighetsutövning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;analysera och ta ställning till betydelsen av lagstadgade skyldig- heter och möjligheter att anmäla missförhållanden, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;överväga om och under vilka förutsättningar en anmälan ska kunna göras anonymt eller med skydd av sekretess.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft12"&gt;Betydelsen av särskilda system för intern rapportering av missförhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;Eftersom larm ofta gäller ett missförhållande hos arbetsgivaren, och kanske även avser närmaste chefen, inrättar allt fler företag särskilda interna visselblåssystem för att arbetstagare tryggt och i vissa fall, anonymt ska kunna larma om missförhållanden. Vissa bolag med verksamhet i Sverige är också på grund av ägar- förhållandena skyldiga att ha sådana system till följd av krav i utländsk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft19"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td121"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p863 ft41"&gt;Även i offentlig sektor inrättas allt fler rapporteringskanaler där de anställda kan rapportera om missförhållanden. Enligt Statskontorets rapport Köpta relationer: Om korruption i det kommunala Sverige (2012:20), bör ett effektivt system som möjliggör tips om oegentligheter ses som en del av kvalitetsarbetet i organisationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft41"&gt;Goda och tydliga interna rutiner och kanaler för att slå larm är också viktiga i arbetet för en god arbetsmiljö. En arbetsgivare ska ha rutiner för att på ett tidigt stadium fånga upp signaler om och åtgärda otillfredsställande arbetsförhållanden, problem i arbetets organisation eller missförhållanden i samarbetet, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17). I arbetsmiljölagstiftningen finns det också en särskild ordning med skyddsombud som företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor. Enligt den svenska arbetsmarknadsmodellen har arbetstagarorganisationerna också en särskild roll när det gäller att informera arbetstagarna om reglerna på arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;Enligt personuppgiftslagen (1998:204) är det förbjudet för andra än myndigheter att behandla personuppgifter om lagöver- trädelser m.m. Datainspektionen har dock meddelat föreskrifter om vissa undantag från detta förbud (DIFS 2010:1). Enligt dessa föreskrifter får personuppgifter exempelvis under vissa förutsätt- ningar behandlas i interna rapporteringskanaler, om det gäller personer i nyckelpositioner eller ledande ställning inom det egna bolaget eller koncernen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft41"&gt;I debatten framförs också viss oro för att meddelarfriheten kan riskera att kringskäras om arbetstagare i offentlig sektor får intrycket att larm i första hand måste göras genom en intern rapporteringskanal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft10"&gt;I uppdraget ingår mot denna bakgrund att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;redovisa exempel på och beakta erfarenheter från olika former av rapporteringsrutiner och interna rapporteringssystem i privat och offentlig sektor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;redogöra för vilka rättsliga krav som ställs på sådana rapporterings- system, bl.a. i fråga om behandling av personuppgifter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;analysera dessa ur ett arbetsmiljöperspektiv och arbetsrättsligt perspektiv, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;analysera för- och nackdelar samt konsekvenser av införande av sådana kanaler i offentlig sektor, särskilt i förhållande till meddelar- skyddet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft19"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td45"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p939 ft12"&gt;Betydelsen av att anmälan görs i god tro, uppgifternas riktighet och den skada larmet orsakat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;Enligt Europadomstolens praxis om rätten till yttrandefrihet är arbetstagarens motiv att slå larm en viktig faktor vid bedömningen av om ett avslöjande ska ha skydd. Med skyddet följer enligt Europadomstolen också skyldigheter för arbetstagaren att så långt möjligt i det enskilda fallet noggrant försäkra sig om att informationen är riktig och äkta. Vid bedömningen måste också den skada som arbetsgivaren kan ha lidit till följd av arbetstagarens visselblåsning vägas mot det allmänna intresset av att uppgiften avslöjades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft10"&gt;I uppdraget ingår mot denna bakgrund att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;klargöra vilka krav på god tro som bör ställas och vilken betydelse motivet till en anmälan ska tillmätas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;klargöra vad som kan krävas av arbetstagaren i fråga om uppgifternas riktighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;analysera vilken betydelse som ska tillmätas den skada som arbetsgivaren lidit till följd av larmet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;belysa frågan om bevisbördans fördelning, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;analysera och ta ställning till vilka möjligheter som bör finnas för den som anmäls att försvara och skydda sig mot ogrundade anmälningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft14"&gt;Uppdragets genomförande och redovisning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft10"&gt;Utredaren ska särskilt bedöma vilka konsekvenser förslagen kan få för arbetsrättsliga principer och avtalsrättsliga förpliktelser, samt för konkurrensförhållanden i näringslivet och det grundlags- reglerade meddelarskyddet. Utredaren ska analysera kostnader och konsekvenser i enlighet med kommittéförordningen (1998:1474) och relevanta internationella regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft10"&gt;Utredaren ska föra en dialog med företrädare för arbets- marknadens parter och inhämta synpunkter från Arbetsmiljöverket, Datainspektionen och andra berörda myndigheter och intresse- organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft19"&gt;414&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td121"&gt;&lt;P class="p25 ft20"&gt;SOU 2014:31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft37"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft10"&gt;När det gäller redovisningen av förslagens konsekvenser för företag, ska utredaren också ha en dialog med Näringslivets regel- nämnd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft10"&gt;Utredaren ska beakta relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet, EU och Europarådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Utredaren ska samråda med Utredningen om meddelarskydd i offentligt finansierad privat verksamhet (dir. 2012:76) och beakta andra utredningar av betydelse för uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 22 maj 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft10"&gt;(Arbetsmarknadsdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft19"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331395x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;Statens offentliga utredningar 2014&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft16"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p943 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Vissa bostadsbeskattningsfrågor. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Framtidens valfrihetssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;inom socialtjänsten. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Boende utanför det egna hemmet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;placeringsformer för barn och unga. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Det måste gå att lita på konsument- skyddet. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Staten får inte abdikera&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;om kommunaliseringen av den svenska skolan. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Män och jämställdhet. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Skärpta straff för vapenbrott. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Översyn av statsskuldspolitiken. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Förändrad assistansersättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;en översyn av ersättningssystemet. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Ett steg vidare – nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av handlingar. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2014. Forskningsdebatt, alternativ och beslutsfattande. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Utvärdera för utveckling – om utvärde- ring av skolpolitiska reformer. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;En digital agenda i människans tjänst&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;en ljusnande framtid kan bli vår. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Effektiv och rättssäker &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;PBL-över­&lt;/NOBR&gt; prövning. S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Investeringsplanering för försvars­ materiel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft6"&gt;En ny &lt;NOBR&gt;planerings-,&lt;/NOBR&gt; besluts- och uppföljningsprocess. Fö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Det ska vara lätt att göra rätt Åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Genomförande av Seveso III- direktivet. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Straffskalorna för allvarliga våldsbrott. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Yrkeskvalifikationsdirektivet – ett samlat genomförande. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Läkemedel för särskilda behov. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;21. Bredband för Sverige in i framtiden. N.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft6"&gt;22. Genomförande av EU:s nya redovis- ningsdirektiv. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Rätt information på rätt plats i rätt tid. Del 1, 2 och 3. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Olycksregister och djupstudier på transportområdet. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Internationella rättsförhållanden rörande arv. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Tillträde till COTIF 1999. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Svensk veteranpolitik. Ett ansvar för hela samhället. + Bilagor. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Lönsamt arbete – familjeansvarets fördelning och konsekvenser. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Assisterad befruktning för ensam­ stående kvinnor. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Jämställt arbete? Organisatoriska ramar och villkor i arbetslivet. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Visselblåsare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft6"&gt;Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. A.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H2B331396x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;Statens offentliga utredningar 2014&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft16"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft51"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft154"&gt;Det ska vara lätt att göra rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft6"&gt;Åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. [16]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft6"&gt;Lönsamt arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft6"&gt;– familjeansvarets fördelning och konsekvenser. [28]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft6"&gt;Jämställt arbete? Organisatoriska ramar och villkor i arbetslivet. [30]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft154"&gt;Visselblåsare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft6"&gt;Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. [31]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft51"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft5"&gt;Vissa bostadsbeskattningsfrågor. [1] Översyn av statsskuldspolitiken. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft51"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft6"&gt;Investeringsplanering för försvarsmateriel En ny &lt;NOBR&gt;planerings-,&lt;/NOBR&gt; besluts- och uppföljningsprocess. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft6"&gt;Genomförande av Seveso &lt;NOBR&gt;III-direktivet.&lt;/NOBR&gt; [17]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft6"&gt;Svensk veteranpolitik. Ett ansvar för hela samhället. + Bilagor. [27]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft51"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft6"&gt;Det måste gå att lita på konsumentskyddet­. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft156"&gt;Skärpta straff för vapenbrott. [7] Straffskalorna för allvarliga våldsbrott. [18]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft6"&gt;Genomförande av EU:s nya redovisnings- direktiv. [22]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft6"&gt;Internationella rättsförhållanden rörande arv. [25]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft6"&gt;Tillträde till COTIF 1999. [26]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft6"&gt;Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor. [29]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft51"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft6"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2014. Forskningsdebatt, alternativ och beslutsfattande. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft51"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft154"&gt;En digital agenda i människans tjänst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft4"&gt;– en ljusnande framtid kan bli vår. [13] Bredband för Sverige in i framtiden. [21] Olycksregister och djupstudier på trans-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft6"&gt;portområdet. [24]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft51"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft6"&gt;Framtidens valfrihetssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft6"&gt;– inom socialtjänsten. [2]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft6"&gt;Boende utanför det egna hemmet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft6"&gt;– placeringsformer för barn och unga. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft6"&gt;Förändrad assistansersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft6"&gt;– en översyn av ersättningssystemet. [9]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft6"&gt;Ett steg vidare – nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av hand- lingar. [10]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft6"&gt;Effektiv och rättssäker &lt;NOBR&gt;PBL-överprövning.&lt;/NOBR&gt; [14]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft6"&gt;Läkemedel för särskilda behov. [20]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft6"&gt;Rätt information på rätt plats i rätt tid. Del 1, 2 och 3. [23]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft51"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft6"&gt;Staten får inte abdikera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft6"&gt;– om kommunaliseringen av den svenska skolan. [5]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft6"&gt;Män och jämställdhet. [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft6"&gt;Utvärdera för utveckling – om utvärdering av skolpolitiska reformer. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft6"&gt;Yrkeskvalifikationsdirektivet – ett samlat genomförande. [19]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H2B331</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2014__31.pdf</filnamn>
<filstorlek>3414974</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/31310235-FB56-4909-A4BD-837EB1F6180C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>