3082307H202662014/1566motKommittémotionmotMotion 2014/15:66 av Hans Linde m.fl. (V)MotionMotionV280SkU6602014-10-22 00:00:002019-04-05 10:55:542014-10-22 10:43:08Kapitalflyktav Hans Linde m.fl. (V)KlarhtmlFilur3ae95f37-2e92-4dbf-a968-ee191883caf1https://data.riksdagen.se/dokument/H20266/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H20266https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H20266
<style><!--
/********************************************************************************************************/
/* Styles for C:\Logs\DocumentConverter\\Output_d0bbc035-c47e-439c-ba6a-6183c327f62c\HTML\Dokument.html */
/* Generated by Aspose.Words for .NET 15.3.0.0 */
/********************************************************************************************************/
@page Section1 { size:595.3pt 841.9pt; margin:35.45pt 85.05pt }
div.Section1 { page:Section1 }
div.pconf body { t-i:14.2pt; line-height:150%; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
div.pconf h1, h2, h3, h4, h5, h6, p { margin:0pt }
div.pconf li, table { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt }
div.pconf h1 { margin-top:12pt; margin-left:21.6pt; margin-bottom:6pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
div.pconf h2 { margin-top:12pt; margin-left:28.8pt; margin-bottom:6pt; t-i:-28.8pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 0.95em; font-weight:bold }
div.pconf h3 { margin-top:12pt; margin-left:36pt; margin-bottom:6pt; t-i:-36pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
div.pconf h4 { margin-top:6pt; margin-left:43.2pt; margin-bottom:4pt; t-i:-43.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
div.pconf h5 { margin-top:6pt; margin-left:50.4pt; margin-bottom:4pt; t-i:-50.4pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
div.pconf h6 { margin-top:6pt; margin-left:57.6pt; margin-bottom:4pt; t-i:-57.6pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Heading7 { margin-top:6pt; margin-left:64.8pt; margin-bottom:0pt; t-i:-64.8pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Heading8 { margin-top:6pt; margin-left:72pt; margin-bottom:0pt; t-i:-72pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Heading9 { margin-top:0pt; margin-left:79.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-79.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.BalloonText { margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
.BlockText, .Inramatstycke { margin-right:56.7pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:nojustify; line-height:150%; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:10pt; padding-right:10pt; padding-left:10pt; padding-bottom:10pt; font-size: 0.90em; font-style:italic }
.Citaticitat { margin-right:28.35pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citaticitatmedindrag { margin-right:28.35pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citatmedindrag { margin-right:28.35pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.CommentSubject { margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.CommentText { margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHTitel, .Dokumentrubrik { margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:20pt; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-bottom:3pt; font-size: 1.05em }
.FSHLogo { margin-bottom:6pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHNormL { margin-bottom:6pt; t-i:0pt; line-height:15pt; border-top-style:solid; border-top-width:1.5pt; border-top-color:#000000; padding-top:3pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormal { margin-bottom:6pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormalS5 { margin-top:11.5pt; margin-bottom:26pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-size: 0.95em; font-weight:bold }
.FSHRub1, .Rubrik1S5 { margin-top:135pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt; font-size: 1.00em }
.FSHRub2, .Rubrik1A4 { margin-top:12pt; margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:18pt; font-size: 1.05em }
.Footer { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FootnoteText { margin-bottom:2pt; t-i:0pt; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.Yrkandehnv, .Frslagspunkthnv { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-size: 0.90em }
.Frslagsrubrik { margin-top:12pt; margin-left:0pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
.Frslagstext, .Hemstlatt, .Yrkande { margin-left:19.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:-19.85pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.Header { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5H { margin-top:6pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Hrad2 { margin-top:0pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5V { margin-top:6pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Vrad2 { margin-top:0pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.Lagtext { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextindrag { margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextrubrik { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-style:italic; letter-spacing:1pt }
.ListBullet, .PunktlistaBomb { margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.ListNumber, .PunktlistaNummer { margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.Normalutanindragellerluft { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.Normal00 { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4fot { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4sidnr { margin-bottom:12pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrH { margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrV { margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.PlainText { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
.Strecklista, .PunktlistaTankstreck { margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.Quote { margin-right:28.35pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.R1 { margin-top:12pt; margin-left:0pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
.R2 { margin-top:12pt; margin-left:0pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 0.95em; font-weight:bold }
.R3 { margin-top:12pt; margin-left:0pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.RubrikInnehllsf { margin-top:12pt; margin-left:0pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
.RubrikSammanf { margin-top:12pt; margin-left:0pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
.Salutation { margin-top:12pt; margin-left:0pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
.Streckkod { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-family:IDAutomationHC39S; font-size: 1.00em }
.Subtitle { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TOC1 { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.TOC2 { margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.TOC3 { margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.TOC4 { margin-left:42.55pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.TOC5 { margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.TOC6 { margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.TOC7 { margin-top:6pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TOC8 { margin-top:6pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TOC9 { margin-top:6pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TOCHeading { margin-top:12pt; margin-left:0pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
.Title { margin-top:12pt; margin-left:0pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
.Underskriftdatum { margin-top:24pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-style:normal }
.Underskrifter { margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-style:italic }
span.BallongtextChar { font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
span.CommentReference { font-size:8pt }
span.FotnotstextChar { font-size:10pt }
span.Hyperlink { text-decoration:underline; color:#0563c1 }
span.InledningChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.IntenseReference { font-weight:normal; font-style:normal; font-variant:normal; text-decoration:none; text-transform:none; letter-spacing:0pt; vertical-align:0pt; color:#000000; display:inline }
span.KommentarerChar { font-size:10pt }
span.KommentarsmneChar { font-size:10pt; font-weight:bold }
span.OformateradtextChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
span.PlaceholderText { color:#808080 }
span.Rubrik1Char { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.Rubrik2Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.95em; font-weight:bold }
span.Rubrik3Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik4Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik5Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik6Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik7Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik8Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik9Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.RubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.SidfotChar { font-size:10pt }
span.UnderrubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TableGrid { }
.pconf{width: 450px;margin-left:5px;overflow:visable;font-family:Verdana, Geneva, sans-serif;}
.sidhuvud_publikation, .sidhuvud_beteckning{font-size:133%}
.MotionarLista {font-size:122%}
--></style><div class="pconf"><span class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</span><br/>
<span class="sidhuvud_beteckning">2014/15:66</span><br/>
<span class="MotionarLista">av Hans Linde m.fl. (V)</span><br/>
<h1>Kapitalflykt</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"/>
<div class="Section1">
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span> </span>
</p>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">                   </span><a name="_Toc401126895"></a><a name="_Toc401570653"></a><a name="_Toc401570723"></a><a name="_Toc430162694"><span>Innehållsförteckning</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc401126895"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc401570653"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc401570723"></span></a>
</h1>
<p class="TOC1" style="line-height:150%; font-size: 0.90em">
<a name="_Toc401126896"></a><a name="_Toc401570654"></a><a name="_Toc401570724"></a><a style="color:#0563c1" href="#_Toc430162694"><span class="Hyperlink">1</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Innehållsförteckning</span></a>
</p>
<p class="TOC1" style="line-height:150%; font-size: 0.90em">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc430162695"><span class="Hyperlink">2</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Förslag till riksdagsbeslut</span></a>
</p>
<p class="TOC1" style="line-height:150%; font-size: 0.90em">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc430162696"><span class="Hyperlink">3</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Inledning</span></a>
</p>
<p class="TOC1" style="line-height:150%; font-size: 0.90em">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc430162697"><span class="Hyperlink">4</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Hotet mot utveckling och fattigdomsbekämpning</span></a>
</p>
<p class="TOC1" style="line-height:150%; font-size: 0.90em">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc430162698"><span class="Hyperlink">5</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Multinationella företag och skatteparadis</span></a>
</p>
<p class="TOC1" style="line-height:150%; font-size: 0.90em">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc430162699"><span class="Hyperlink">6</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Automatiska informationsöverföringsavtal</span></a>
</p>
<p class="TOC1" style="line-height:150%; font-size: 0.90em">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc430162700"><span class="Hyperlink">7</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Verklig mottagare (true beneficial ownership)</span></a>
</p>
<p class="TOC1" style="line-height:150%; font-size: 0.90em">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc430162701"><span class="Hyperlink">8</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Land-för-landredovisning</span></a>
</p>
<p class="TOC1" style="line-height:150%; font-size: 0.90em">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc430162702"><span class="Hyperlink">9</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Exportkrediter och investeringsstöd</span></a>
</p>
<p>
</p>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">                   </span><a name="_Toc430162695"><span>Förslag till riksdagsbeslut</span></a>
</h1>
<ol type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt">
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="-aw-bookmark-end:_Toc430162695"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc401570724"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc401570654"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc401126896"></span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till en handlingsplan för minskad global kapitalflykt.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige som medlem i EU och OECD ska verka för globala och automatiska informationsutbytesavtal som även inkluderar utvecklingsländerna.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen internationellt bör verka för att fler länder upprättar ett offentligt register över verkliga mottagare av vinster från multinationella företag i enlighet med den brittiska modellen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör agera inom EU för att obligatorisk land-för-land-redovisning införs för samtliga transnationella bolag inom samtliga sektorer i unionen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör införa ett förbud mot att exportkrediter, investeringsstöd eller andra former av stöd till näringslivet utbetalas till företag eller fonder som har verksamhet i skatteparadis eller på andra sätt bidrar till kapitalflykt.</span>
</li>
</ol>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">                   </span><a name="MotionsStart"></a><a name="_Toc401126897"></a><a name="_Toc401570655"></a><a name="_Toc401570725"></a><a name="_Toc430162696"><span style="-aw-bookmark-end:MotionsStart"></span><span>Inledning</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc401126897"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc401570655"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc401570725"></span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Världen är inte rättvis. Trots att vi aldrig varit rikare i mänsklighetens historia lever många i djupaste fattigdom. Nära en miljard människor är kroniskt undernärda, och 98 procent av dem lever i utvecklingsländer. Drygt 20 000 barn under fem år dör varje dag och var 90:e sekund dör en kvinna i samband med en graviditet. De 85 rikaste individerna har tillgångar av lika stort värde som den fattigare halvan av jordens befolkning, ca 3,5 miljarder människor. Fattigdomen minskar samtidigt i världen, men framstegen är ojämnt fördelade. I många länder ser vi i</span><span> </span><span>stället hur de ekonomiska klyftorna växer och hur fattigdomen cementeras.</span><span> </span><span>För Vänsterpartiet är det uppenbart att fattigdomsbekämpningen går för sakta framåt. Vi skulle kunna bli generationen som utrotar fattigdomen. Det är en fantastisk möjlighet, men också ett enormt ansvar. Framtida generationers dom kommer </span><span>att </span><span>bli hård om vi försitter denna chans. </span>
</p>
<p>
<span>Ett av de enskilt viktigaste hindren i arbetet mot fattigdom är de enorma globala pengaflödena som varje år går från fattiga till rika länder genom olagliga och oredo</span><span>visade kapitalflöden, s.k.</span><span> kapitalflykt. Kapitalflykten slår sönder möjligheten för länder i </span><span>s</span><span>yd att mobilisera sina egna nationella resurser. Stora delar av d</span><span>et mervärde som skapas</span><span> genom produktion och investeringar i </span><span>s</span><span>yd kommer aldrig befolkningen i </span><span>s</span><span>yd till del. Detta slår särskilt hårt mot länder som saknar en effektiv skatteinhämtningsförmåga samt länder där starka privata aktörer, exempelvis multinationella företag, har särskilt stora möjligheter att påverka och manipulera skattepolitiken och skattemyndigheten. </span>
</p>
<p>
<span>I denna motion visar vi på vad Sverige kan göra som enskilt land och som internationell aktör för att begränsa kapitalflykten. Kapitalflykt förekommer i flera former och av flera skäl. Så kallade legitima former inkluderar flykt från länder där det anses finnas en överhängan</span><span>de risk </span><span>för att tillgångar ska</span><span> konfiskeras</span><span> eller</span><span> förstöras</span><span> eller för att deras värde ska urholkas p.g.a.</span><span> växelkursändringar eller andra ekonomiska faktorer. Så kallade illegitima former inkluderar pengatvätt, mutor och skatteflykt. Denna motion vänder sig mot illegitima former av kapitalflykt, särskilt från fattiga till rika länder, och detta är vad som kommer </span><span>att </span><span>avses då vi </span><span>här nedan</span><span> hänvisar till kapitalflykt.</span>
</p>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>4</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">                   </span><a name="_Toc401126898"></a><a name="_Toc401570656"></a><a name="_Toc401570726"></a><a name="_Toc430162697"><span>Hotet mot utveckling och fattigdomsbekämpning</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc401126898"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc401570656"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc401570726"></span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Kapitalflykten slår sönder förutsättningarna för utveckling. Enligt IMF uppgick kapitalflykten från utvecklingsvärlden till den industrialise</span><span>rade världen till strax under 6</span><span> </span><span>000 miljarder dollar mellan åren 2001 och 2010. Under samma period uppgick det internationella biståndet till samma länder till 677 miljarder dollar (i 2010 års värde). För varje krona vi ger i bistånd får vi alltså nästan 10 kronor tillbaka genom olagliga och oredovisade kapitalflöden. </span>
</p>
<p>
<span>Utan kapitalflykten hade många länder i </span><span>s</span><span>yd själva haft resurser att minska fattigdom, mödradödlighet och hunger. De hade haft en stadigare och mer tillförlitlig inkomstkälla och inte längre varit lika sårbara för biståndsgivarnas nycker och nedskärningar i biståndsbudgetarna. Målet för utvecklingssamarbete måste vara att länder i </span><span>s</span><span>yd får kapacitet att själva ta ut skatt för att finansiera samhällsservice och att de får äga sin egen utveckling. Detta mål undergrävs tydligt av kapitalflykten. Det finns en myt om att kapitalflykten skulle bero på korrupta politiska eliter i </span><span>s</span><span>yd och deras utsmuggling av valuta och andra tillgångar. Tvärtom består kapitalflykten till 60–65 procent av kommersiella transaktioner inom multinationella företag, medan 30–35 procent har sin grund i kriminell verksamhet såsom handel med vapen och droger samt trafficking. Endast 3</span><span>–</span><span>5 </span><span>procent</span><span> har si</span><span>n grund i korruption och mutor.</span>
</p>
<p>
<span>Afrika söd</span><span>er om Sahara drabbas relativt se</span><span>tt mer av kapitalflykten än någon annan del av världen. Mellan åren 1970 och 2010 försvann 814 miljarder dollar från regionen i form av just kapitalflykt, samtidigt som biståndet till kontinenten uppgick till 659 miljarder dollar. Borträknat direktinvesteringar har alltså världens fattigaste region varit en kreditgivare på nettobasis till resten av världen under de senaste decennierna.</span><span> </span><span>I Zambia, den sjätte största mottagaren av </span><span>svenskt bistånd genom Sida under 2013, går skattemyndigheten miste om 2 miljarder dollar årligen vilket motsvarar 15 procent av landets BNP. Det</span><span>ta sker framför allt p.g.a.</span><span> skatteflykt inom den av IMF påskyndat privatiserade gruvdriften. I Tanzania, den näst största mottagaren av svenskt bistånd såväl som Afrikas näst största exportör av guld, betalar flera av de största gruvföretagen ingen företagsskatt eftersom de rapporterar att de går med förlust år efter år.</span>
</p>
<p>
<span>På grund av att kapitalflykten snedvrider konkurrensen mellan företag där de som undandrar </span><span>sig </span><span>skatt får en tydlig fördel mot företag som inte vill eller kan göra det. I</span><span> synnerhet missgynnas små</span><span> och medelstora företag som inte har samma resurser och möjligheter att föra kapital mellan länder och mellan företagets olika delar. Detta skapar stor ineffektivitet i marknaderna samt sprider en kultur där vinst och framgång förknippas med sofistikerad och aggressiv skatteplanering, något som vanliga näringsidkare såväl som staten och medborgarna förlorar på.</span>
</p>
<p>
<span>Skatteflykt kan vara svårt att bevisa i enskilda fall, men </span><span>om </span><span>vi ser till de ofantliga summor som strömmar från </span><span>s</span><span>yd till </span><span>n</span><span>ord är det inte längre en svårtolkad bedömningsfråga. Här framstår ett mycket tydligt mönster av rovaktig profitering av multinationella bolag</span><span>,</span><span> som har resurserna och expertisen att kringgå nationell lagstiftning. Även om många länder i </span><span>s</span><span>yd både saknar modern skattelagstiftning och kapacitet att beskatta sin befolkning och </span><span>sitt </span><span>näringsliv</span><span>,</span><span> ligger huvudansvaret på de företag som väljer att berika sig genom kapitalflykt. Men ett stort ansvar ligger också på länder i </span><span>n</span><span>ord och internationella organisationer som genom passivitet och svaga regelverk möjliggjort att kapita</span><span>lflykten kunnat fortsätta i sin</span><span> enorma omfattning. </span>
</p>
<p style="line-height:150%; font-size: 0.90em">
<span>Vänsterpartiet kämpar för en rättvis värld, där mak</span><span>t och resurser är jämnt fördelade</span><span> och där fattig</span><span>dom och ojämställdhet är utrotade</span><span>. Vi ser att vi inte kommer att kunna bygga en sådan värld utan att de inkomster och vinster som g</span><span>örs i </span><span>s</span><span>yd också beskattas där. </span><span>En svensk utvecklingspolitik av hög kvalitet som ger resultat kan därför inte ignorera frågan om kapitalflykt. Sverige bör ta fram en handlingsplan mot kapitalflykt, både för att kartlägga i vilken utsträckning Sverige är delaktig</span><span>t</span><span> i kapitalflykt och för att tydliggöra hur Sverige kan agera både nationellt och internationellt för att begränsa kapitalflykten. </span><span class="FrslagstextChar">R</span><span class="FrslagstextChar">egeringen bör återkomma till riksdagen </span><span class="FrslagstextChar">med förslag till en handlingsplan för minskad global kapitalflykt.</span><span> </span><span>Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>5</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">                   </span><a name="_Toc401126899"></a><a name="_Toc401570657"></a><a name="_Toc401570727"></a><a name="_Toc430162698"><span>Multinationella företag och skatteparadis</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc401126899"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc401570657"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc401570727"></span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>De multinationella företagen spelar en allt viktigare r</span><span>oll i den globala ekonomin. 60 procent</span><span> av världens handel sker i</span><span> dag inom företag, bl.a.</span><span> genom handel mellan dotterbolag inom samma koncern. Detta skapar stora möjligheter att föra vinster och förluster mellan länder och därigenom minimera beskattning. Ett vanligt sätt att göra detta är genom felaktig prissättning. Ett dotterbolag i ett utvecklingsland kan betala ett tydligt överpris för en vara producerad av ett annat dotterbolag med säte i ett skatteparadis. På detta sätt förs vinsterna över till skatteparadiset och man kringgår beskattning i utvecklingslandet. Exempelvis beräknas i</span><span> dag att 60 procent</span><span> av all handel i Afrika är felaktigt prissatt.</span>
</p>
<p>
<span>Under de senaste 30 åren har antalet skatteparadis växt snabbt. Skatteparadis definie</span><span>ras som ett land med bl.a.</span><span> stark banksekretess, låg beskattning och svaga regelverk för finansiella transaktioner. 2007 beräknades mer än hälften av jordens handel ske via skatteparadis, samtidigt som s</span><span>katteparadisen bara stod för 3 procent</span><span> av global BNP. Skatteparadisen har stora negativa effekter för utvecklingsländerna, men även många länder i </span><span>n</span><span>ord går mis</span><span>te om skatteintäkter p.g.a.</span><span> skatteparadisen. Enligt Skatteverket beräknas Sverige förlora cirka 46 miljarder kronor i skatteintäkter varje år </span><span>p.g.a.</span><span> kapitalflykt kopplad till skatteparadis, eller en tredjedel av det totala årliga skattefelet.</span>
</p>
<p>
<span>Ska man begränsa möjligheterna till de multinationella företagens kapitalflykt behövs globala regelverk, och de befintliga regelverken måste uppdateras för att spegla den ekonomiska realiteten. En expansiv skatteflyktsindustri i kombination med en internationell praxis gällande transparens och redovisning som inte håller måttet skapar goda förutsättningar för multinationella företag </span><span>att </span><span>undfly sitt ansvar. </span>
</p>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>6</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">                   </span><a name="_Toc401126900"></a><a name="_Toc401570658"></a><a name="_Toc401570728"></a><a name="_Toc430162699"><span>Automatiska informationsöverföringsavtal</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc401126900"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc401570658"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc401570728"></span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Sverige kan spela en betydligt mer aktiv roll i arbetet med att sätta stopp för den globala kapitalflykten. I synnerhet kan </span><span>vi</span><span> göra mycket för att begränsa den särskilt problematiska kapitalflykten från utvecklingsländer till den industrialiserade världen. Hitintills har Sveriges fokus legat på att minska kapitalflykten från vårt eget land.</span><span> Den tidigare regeringen tog t.ex.</span><span> initiativ för att stoppa de företag som använt sig av räntesnurror mellan verksamheten i Sverige och holdingbolag i skatteparadis för att undkomma svenska bolagsskatter. Sverige har också deltagit i OECD</span><span>:s projekt i syfte</span><span> att bekämpa skattebaserodering och flyttning av vinster (BEPS) bland medlemsländerna. </span>
</p>
<p>
<span>Ett av de huvudsakliga svaren på skatteparadisen har varit att teckna bilaterala avtal med de enskilda skatteparadisen. Över 150 informationsutbytesavtal har t</span><span>ecknats</span><span>;</span><span> Sverige har bl.a.</span><span> tecknat avtal med Liechtenstein, Jersey och Brittiska Jungfruöarna. Men att teckna bilaterala avtal med de flertal skatteparadis som existerar är av naturliga skäl både tidskrävande och dyrt. Många länder i </span><span>s</span><span>yd saknar helt enkelt kapacitet att teckna den typen av avtal. Kapitalflykten är ett gemensamt internationellt problem och måste bemötas gemensamt och internationellt.</span>
</p>
<p>
<span>Flera initiativ har tagits för att göra arbete</span><span>t</span><span> med informationsutbyte mer effektivt. Regeringen skrev den 19 mars 2014 under en gemensam avsiktsförklaring tillsammans med drygt 30 andra länder</span><span>,</span><span> vilken har som syfte att införa en ny OECD-standard för automatisk överföring av information mellan skattemyndigheter. Det är ett positivt initiativ som kommer </span><span>att </span><span>minska möjligheten till kapitalflykt mellan de berörda länderna. Men det är ett samarbete som inte inkluderar länderna i </span><span>s</span><span>yd. Andra länder kan visserligen bjudas in till samarbete. Men många länder saknar helt enkelt kapacitet att ansluta sig till de nya avtalen, även om de skulle få en möjlighet att delta. </span>
</p>
<p>
<span>Vi ser att OECD i nuläget är den enskilt viktigaste pådrivaren för att få slut på banksekretess, för att främja multilaterala informationsöverföringsavtal samt för att reformera det inter</span><span>nationella skatteavtalssystemet. Det är därför beklagansvärt att utvecklingsländerna inte är inkluderade i OECD:s arbete och därmed inte heller i det internationella arbetet inom BEPS, trots att de är de stora förlorarna vad gäller kapitalflykt. Därför måste Sverige aktivt arb</span><span>eta för att BEPS-processen ska</span><span> inkludera utvecklingsländerna, även de som står utanför G20 och B</span><span>riks</span><span>. Därtill måste Sverige verka för att processen även inkluderar sektorer utöver immaterialrätt och digital teknik, och att den omfattar industrier som är av avgörande betydelse för utvecklingsländerna. Åtgärder måste även vidtas för kapacitetsbyggande vad gäller utvecklingsländernas förmåga att tillgodogöra sig BEPS-processen och dess rekommendationer. Sverige bör därför som medlem i EU och OECD v</span><span>erka för globala och automatiska</span><span> informationsutbytesavtal som även inkluderar utvecklingsländerna. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span><span>7</span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">                   </span><a name="_Toc401126901"></a><a name="_Toc401570659"></a><a name="_Toc401570729"></a><a name="_Toc430162700"><span class="Rubrik1Char" style="font-weight:bold">Verklig mottagare</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc401126901"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc401570659"></span><span> </span><span class="Rubrik1Char" style="font-weight:bold">(</span><span class="Rubrik1Char" style="font-weight:bold">t</span><span class="Rubrik1Char" style="font-weight:bold">rue </span><span class="Rubrik1Char" style="font-weight:bold">b</span><span class="Rubrik1Char" style="font-weight:bold">eneficial </span><span class="Rubrik1Char" style="font-weight:bold">o</span><span class="Rubrik1Char" style="font-weight:bold">wnership)</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc401570729"></span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Ett centralt hinder i arbetet mot kapitalflykt är att åtskilliga företag satt i system att genom skalföretag förhindra insyn i vem som verkligen får ta del av aktieutdelning och vinster. Enligt Världsbankens uppgifter användes i 150 av de 213 största korruptionsfallen på senare år skalföretag för att mörka den v</span><span>erklig</span><span>a</span><span> mottagarens identitet. </span><span>Så länge det finns en möjlighet för företag att förhindra insyn i vem som verkligen får ta del av aktieutdelning och vinster så kommer andra insatser mot kapitalflykt, t.ex. automatisk informationsöverföring mellan skattemyndigheter, att ha en begränsad effekt. Brittiska Jungf</span><span>ruöarna har exempelvis över 400</span><span> </span><span>000 registrerade företag men kräver inte att ägare eller aktieinnehavare </span><span>ger</span><span> sig </span><span>till känna </span><span>eller att företagen för arkiv över sin finansiella redovisning. Avtalet som nyligen ingåtts är därmed inte tillräckligt långtgående.</span>
</p>
<p>
<span>Storbritannien införde den 6 september 2013 ett nytt regelverk kallat </span><span>t</span><span>rue </span><span>b</span><span>eneficial </span><span>o</span><span>wnership</span><span> (verklig mottagare)</span><span>. Den nya lagen ökar tydligt finansiell transparens för företag och individer. I och med den nya lagstiftningen kommer företag att vara skyldiga att redovisa huruvida juridiska ägare skiljer sig från verkliga mottagare av aktieutdelningar och vinster. Det </span><span>brittiska bolagsverket har samtidigt fått i uppgift att upprätta ett offentligt register över de verkliga mottagarna av vinster och utdelning. I fall </span><span>där </span><span>juridisk ägare och verklig mottagare skiljer sig</span><span>,</span><span> tar skatteverket detta i åtanke vid samm</span><span>anställning av skatt</span><span>skyldighet</span><span> och bolagsverket kommer att ha i uppdrag att väcka åtal i de fall </span><span>där </span><span>misstanke om skatteflykt och/eller -brott föreligger. I flera andra länder, däribland Frankrike och USA</span><span>, </span><span>utreds</span><span> </span><span>för närvarande </span><span>möjlig</span><span>heterna till liknande reformer.</span>
</p>
<p>
<span>Sverige bör understödja arbe</span><span>tet för en rättvis och transpare</span><span>nt skattelagstiftning och bolagsredovisning. Endast genom krafttag har vi möjlighet att hinna ikapp den ekonomiska realiteten. Skulle fler länder följa Storbritanniens exempel skulle det minska möjligheterna till kapitalflykt. Det gäller inte minst om man skulle kunna förmå skatteparadis att redovisa verklig mottagare. Regeringen bör </span><span>internationellt </span><span>verka för att fler</span><span> länder upprättar </span><span>ett </span><span>offentligt register över verkliga mottagare av vinster från multinationella företag i enlighet med den brittiska modellen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>8</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">                   </span><a name="_Toc401126902"></a><a name="_Toc401570660"></a><a name="_Toc401570730"></a><a name="_Toc430162701"><span>Land-för-landredovisning</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc401126902"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc401570660"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc401570730"></span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Om de multinationella företagen skulle redovisa sina finansiella resultat</span><span> –</span><span> omsättning, vinster och skatt</span><span> – </span><span>för varje land där man är verksam som ett komplement till dagens redovisning på koncernnivå skulle det öka möjligheterna till insyn. Internationellt har </span><span>på senare år</span><span> </span><span>flera initiativ tagits för att införa land-för-landredovisning</span><span> för de transnationella bolagen</span><span>. I januari 2010 beslutade OECD att införa land-för-landredovisning i sina rekommendationer för multinationella företag. Sedan juli 2010 måste alla företag inom utvinnings- och energisektorn som registrerat sig i USA redovisa sina resultat land-för-land. Den 12 juni 2013 röstade EU-parlamentet igenom ett nytt redovisnings- och transparensdirektiv som innefattar obligatorisk land-för-landredovisning för de vinster som företag gör genom naturresursexploatering. </span>
</p>
<p>
<span>Det här är viktiga steg med tanke på att olja, gas och gruvindustri är viktiga delar av ekonomin i drygt 60 utvecklingsländer, och Sverige borde välkomna dessa initiativ såväl som verka för att utvecklingen påskyndas. Tyvärr valde den ti</span><span>digare regeringen att ställa sig</span><span> kallsinnig t</span><span>ill </span><span>initiativ för land-för-land</span><span>redovisning. I en skrivelse från den 26 november 2013 inför arbetet i EU-parlamentet och rådet framgår att den tidigare svenska regeringen inte vill införa vidare bestämmelser kring land-för-landredovisning utan i stället vill uppmuntra till självreglering. </span>
</p>
<p>
<span>Diskussionerna inom EU </span><span>kommer </span><span>från och med nu </span><span>att </span><span>handla om huruvida unionen ska</span><span> utvidga sina direktiv om obligatorisk land-för-landredovisning för transnationella bolag. Vänsterpartiet anser att Sverige måste vara drivande i denna process. Sverige </span><span>bör </span><span>agera inom EU för</span><span> att obligatorisk land-för-land</span><span>redovisning införs för samtliga transnationella bolag inom samtliga sektorer i unionen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>9</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">                   </span><a name="_Toc401126903"></a><a name="_Toc401570661"></a><a name="_Toc401570731"></a><a name="_Toc430162702"><span>Exportkrediter och investeringsstöd</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc401126903"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc401570661"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc401570731"></span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Swedfund är ett statligt riskkapitalbolag som erbjuder riskkapital och kompetens för investeringar i utvecklingsländer i Afrika, Asien, Latinamerika och till länder i Östeuropa som inte är EU-medlemmar. Verksamheten finansieras via biståndsbudgeten. Sedan starten 1979 har man gjort över 200 investeringar i 60 länder. Det statliga riskkapitalbolaget Swedfund har under de senaste åren fått utökade uppgifter, </span><span>bl.a.</span><span> genom att man 2008 beslutade att öve</span><span>rföra ansvaret för de s.k.</span><span> startprogrammen från Sida till Swedfund och genom att den borgerliga regeringen vid flera tillfällen gett Swedfund kapitaltillskott.</span>
</p>
<p>
<span>År 2008 beslutade Swedfund om investeringar på drygt 500 miljoner kronor. Tidningen Omvärlden avslöjade att 20 procent av detta, 98 miljoner kronor, gått via skatteparadis som Brittiska Jungfruöarna och Caymanöarna där insyn</span><span>en</span><span> är obefintlig och alla transaktioner hålls hemliga. Till exempel hade Swedfund investerat 90 miljoner kronor i företaget PanAfrica Energy som utvinner och säljer fossilgas i Tanzania. Företaget är registrerat i två skatteparadis, Jersey och Mauritius, med motiveringen att det skulle vara ”skatteeffektivt”. Denna ”skatteeffektivitet” ledde till att PanAfrica Energy förde ut över 100 miljoner kronor i obeskattade vinster genom skalbolag till skatteparadis. Hitintills har företaget undgått att betala 65 miljoner </span><span>kronor </span><span>i skatt i Tanzania, vilket skulle kunna ha </span><span>finansierat skolgång för 175</span><span> </span><span>000 barn under ett år i landet.</span>
</p>
<p>
<span>Den tidigare norska regeringen har samtidigt beslutat att inga nya biståndssatsningar ska gå via skatteparadis och har tillsatt en utredning om existerande investeringar i skatteparadis med målsättningen att Norge ska avveckla alla fonder i skatteparadis. I Sverige har nu ett nytt ägardirektiv för Swedfund tagits fram som begränsar deras möjligheter att använda sig av skatteparadis. Men det svenska direkt</span><span>ivet är långt ifrån lika tydligt</span><span> och omfattan</span><span>de som den norska regleringen.</span>
</p>
<p>
<span>Det finns flera exempel på hur Sverige gett exportkrediter, investeringsstöd eller andra former av ekonomiskt stöd till företag som aktivt bedriver kapitalflykt. Det är oacc</span><span>eptabelt och strider mot grunden</span><span> för den svensk</span><span>a utvecklingspolitiken</span><span> </span><span>(</span><span>p</span><span>olitik för </span><span>g</span><span>lobal </span><span>u</span><span>tveckling</span><span>)</span><span> att företag som en sv</span><span>ensk statlig fond är delägare i</span><span> agerar på detta sätt. Sverige bör införa ett förbud mot att exportkrediter, investeringsstöd eller andra former av stöd till näringslivet utbe</span><span>talas</span><span> till företag eller fonder</span><span> </span><span>som har verksamhet i skatteparadis eller på annat sätt bidrar till kapitalflykt. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft" style="-aw-sdt-tag:CC_Underskrifter; -aw-sdt-title:CC_Underskrifter">
<span>.</span>
</p>
<table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:100%">
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic">Hans Linde (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic"> </span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic">Jens Holm (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic">Stig Henriksson (V)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic">Amineh Kakabaveh (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic">Birger Lahti (V)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic">Daniel Sestrajcic (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic">Håkan Svenneling (V)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic">Emma Wallrup (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic"> </span>
</p>
</td>
</tr>
</table>
<p>
<span> </span>
</p>
</div>
</div>
1Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till en handlingsplan för minskad global kapitalflykt.AvslagAvslag2014/15:SkU20SkU2Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige som medlem i EU och OECD ska verka för globala och automatiska informationsutbytesavtal som även inkluderar utvecklingsländerna.AvslagAvslag2014/15:SkU20SkU3Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen internationellt bör verka för att fler länder upprättar ett offentligt register över verkliga mottagare av vinster från multinationella företag i enlighet med den brittiska modellen.AvslagAvslag2014/15:SkU20SkU4Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör agera inom EU för att obligatorisk land-för-land-redovisning införs för samtliga transnationella bolag inom samtliga sektorer i unionen.AvslagAvslag2014/15:CU8CU5Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör införa ett förbud mot att exportkrediter, investeringsstöd eller andra former av stöd till näringslivet utbetalas till företag eller fonder som har verksamhet i skatteparadis eller på andra sätt bidrar till kapitalflykt.AvslagAvslag2014/15:NU13NUINLInlämnad2014-10-22 10:42:31inträffat0behandlingGranskadGranskad2014-10-22 13:22:16inträffat0behandlingHÄNHänvisad2014-11-12 00:00:00inträffat0behandling0901257862125Hans LindeV1undertecknare0216534495014Jens HolmV2undertecknare0644177413119Stig HenrikssonV3undertecknare0545353563812Amineh KakabavehV4undertecknare0825441263617Birger LahtiV5undertecknare0768605712423Daniel SestrajcicV6undertecknare0682989845822Håkan SvennelingV7undertecknare0115834246514Emma WallrupV8undertecknaremotkatMotionskategoriFristående motionH202662019-04-05 10:54:50statustextstatustextÄrendet är avslutatH202662017-10-18 13:09:36tilldelatTilldelatSkatteutskottetH202662019-04-05 10:54:50H20266av Hans Linde m.fl. (V)mot_201415__66.pdf109240pdfKapitalflykthttps://data.riksdagen.se/fil/1BB43C0B-F7A1-40E3-9B27-48A913CC256CH20266av Hans Linde m.fl. (V)mot_201415__66.docx57204docxKapitalflykthttps://data.riksdagen.se/fil/32C0842B-1293-4E24-814A-F453D8A1799Dbehandlas_i2014/15:CU8H201CU8bet2014/15CU8Associationsrätt m.m.betBetänkandebehandlas_i2014/15:NU13H201NU13bet2014/15NU13Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemetbetBetänkandebehandlas_i2014/15:SkU20H201SkU20bet2014/15SkU20Skatteförfarande och folkbokföringbetBetänkande