3803206H20230952014/153095motKommittémotionmotMotion 2014/15:3095 av Mikael Jansson m.fl. (SD)MotionMotionSD232FöU309502015-05-08 00:00:002019-04-05 12:55:172015-05-08 00:00:00med anledning av prop. 2014/15:109 Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020av Mikael Jansson m.fl. (SD)KlarhtmlFilur8fce3cb3-cbbe-4390-9423-1564f1c50667https://data.riksdagen.se/dokument/H2023095/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H2023095https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H2023095
<style><!--
/********************************************************************************************************/
/* Styles for C:\Logs\DocumentConverter\\Output_158d5fde-21c5-43a2-8dcf-969f2faa66fa\HTML\Dokument.html */
/* Generated by Aspose.Words for .NET 15.3.0.0 */
/********************************************************************************************************/
@page Section1 { size:595.3pt 841.9pt; margin:35.45pt 85.05pt }
div.Section1 { page:Section1 }
div.pconf body { t-i:14.2pt; line-height:150%; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
div.pconf h1, h2, h3, h4, h5, h6, p { margin:0pt }
div.pconf li, table { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt }
div.pconf h1 { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
div.pconf h2 { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 0.95em; font-weight:bold }
div.pconf h3 { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
div.pconf h4 { margin-top:6pt; margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
div.pconf h5 { margin-top:6pt; margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
div.pconf h6 { margin-top:6pt; margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Heading7 { margin-top:6pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Heading8 { margin-top:6pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Heading9 { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.BalloonText { margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
.BlockText, .Inramatstycke { margin-right:56.7pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:nojustify; line-height:150%; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:10pt; padding-right:10pt; padding-left:10pt; padding-bottom:10pt; font-size: 0.90em; font-style:italic }
.Citaticitat { margin-right:28.35pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citaticitatmedindrag { margin-right:28.35pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citatmedindrag { margin-right:28.35pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.CommentSubject { margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.CommentText { margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHTitel, .Dokumentrubrik { margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:20pt; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-bottom:3pt; font-size: 1.05em }
.FSHLogo { margin-bottom:6pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHNormL { margin-bottom:6pt; t-i:0pt; line-height:15pt; border-top-style:solid; border-top-width:1.5pt; border-top-color:#000000; padding-top:3pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormal { margin-bottom:6pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormalS5 { margin-top:11.5pt; margin-bottom:26pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-size: 0.95em; font-weight:bold }
.FSHRub1, .Rubrik1S5 { margin-top:135pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt; font-size: 1.00em }
.FSHRub2, .Rubrik1A4 { margin-top:12pt; margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:18pt; font-size: 1.05em }
.Footer { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FootnoteText { margin-bottom:2pt; t-i:0pt; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.Yrkandehnv, .Frslagspunkthnv { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-size: 0.90em }
.Frslagsrubrik { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
.Frslagstext, .Hemstlatt, .Yrkande { margin-left:19.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:-19.85pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.Header { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5H { margin-top:6pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Hrad2 { margin-top:0pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5V { margin-top:6pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Vrad2 { margin-top:0pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.Lagtext { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextindrag { margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextrubrik { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-style:italic; letter-spacing:1pt }
.ListBullet, .PunktlistaBomb { margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.ListNumber, .PunktlistaNummer { margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.Normalutanindragellerluft { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.Normal00 { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4fot { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4sidnr { margin-bottom:12pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrH { margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrV { margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.PlainText { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
.Strecklista, .PunktlistaTankstreck { margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.Quote { margin-right:28.35pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.R1 { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
.R2 { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 0.95em; font-weight:bold }
.R3 { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.RubrikInnehllsf { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
.RubrikSammanf { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
.Salutation { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
.Streckkod { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-family:IDAutomationHC39S; font-size: 1.00em }
.Subtitle { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TOC1 { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.TOC2 { margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.TOC3 { margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.TOC4 { margin-left:42.55pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.TOC5 { margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.TOC6 { margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.TOC7 { margin-top:6pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TOC8 { margin-top:6pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TOC9 { margin-top:6pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TOCHeading { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
.Title { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
.Underskriftdatum { margin-top:24pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-style:normal }
.Underskrifter { margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-style:italic }
span.BallongtextChar { font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
span.CommentReference { font-size:8pt }
span.FotnotstextChar { font-size:10pt }
span.InledningChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.IntenseReference { font-weight:normal; font-style:normal; font-variant:normal; text-decoration:none; text-transform:none; letter-spacing:0pt; vertical-align:0pt; color:#000000; display:inline }
span.KommentarerChar { font-size:10pt }
span.KommentarsmneChar { font-size:10pt; font-weight:bold }
span.OformateradtextChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
span.PlaceholderText { color:#808080 }
span.Rubrik1Char { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.Rubrik2Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.95em; font-weight:bold }
span.Rubrik3Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik4Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik5Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik6Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik7Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik8Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik9Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.RubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.SidfotChar { font-size:10pt }
span.UnderrubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TableGrid { }
.pconf{width: 450px;margin-left:5px;overflow:visable;font-family:Verdana, Geneva, sans-serif;}
.sidhuvud_publikation, .sidhuvud_beteckning{font-size:133%}
.MotionarLista {font-size:122%}
--></style><div class="pconf"><span class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</span><br/>
<span class="sidhuvud_beteckning">2014/15:3095</span><br/>
<span class="MotionarLista">av Mikael Jansson m.fl. (SD)</span><br/>
<h1>med anledning av prop. 2014/15:109 Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016–2020</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"/>
<div class="Section1">
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span> </span>
</p>
<h1 style="-aw-sdt-tag:CC_Boilerplate_4; -aw-sdt-title:CC_Boilerplate_4">
<span>Förslag till riksdagsbeslut</span>
</h1>
<ol type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt">
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att försvaret i höstbudgeten bör tillföras det anslag </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">som </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Överbefälhavaren anser vara det minsta tänkbara som det anges i budgetunderlaget till försvarsbeslutet</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">(avsnitt 1)</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">att </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Sverige snarast bör skriva på en försvarsallians med Finland</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">(avsnitt 2.3)</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att de övergripande målen för det militära försvaret ska vara de som anges i motionen</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">(avsnitt 3.1)</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att de övergripande uppgifterna för det svenska försvaret ska vara </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">de </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">som anges i motionen (avsnitt 3.2)</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att de övergripande målen för det civila försvaret ska vara de som anges i motionen</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">(avsnitt 3.3)</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den nationella krisledningen måste bli mer skyddad, redundant och övad</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">(avsnitt 3.4)</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">MSB</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">) bör</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> avvecklas som egen myndighet och flyttas in i </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Totalförsvarets forskningsinstitut</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> (avsnitt 3.4).</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">att det bör återupprättas </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">en </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">c</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">ivilförsvarsmyndighet</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">(avsnitt 3.4)</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">c</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">ivilförsvarsstrukturen ska likna den militära med befälhavare på alla nivåer (avsnitt 3.4)</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att SOS Alarm </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">bör </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">omvandlas till en avdelning i</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">nom</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Civilförsvarsmyndigheten (avsnitt 3.4)</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det svenska försvaret inte längre ska anses vara av modellen </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">i</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">nsatsförsvar utan i</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">stället </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">ska anses </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">vara ett existensförsvar (avsnitt 4.1)</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att varje brigad </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">ska inhysas </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">i ett militärområde (MILO), </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">att militärområdena ska </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">delas</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> in</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> i försvarsområden och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">att </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">försvarsområdena </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">ska </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">delas </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">in </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">i närskyddsområden (avsnitt 4.2)</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">F</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">örsvarsmakten 2016 ska ha</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> två och en halv</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> mekaniserad brigad, </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">två</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> sjöstridsflottiljer, </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">en</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> ubåtsflottilj, </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">sex</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> stridsflygdivisioner och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">en</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> transportflygdivision</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">(avsnitt 4.3.1)</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">F</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">örsvarsmakten 2027 ska ha</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> sju</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> mekaniserade brigader, </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">en</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> stadsskyttebrigad, </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tre</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> sjöstridsflottiljer, </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">en</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> ubåtsflottilj, </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tio</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> stridsflygdivisioner och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">två</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> transportflygdivision</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">er </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">(avsnitt 4.3.1)</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om arméns strategiska uppgifter</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">(avsnitt 4.3.2)</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">f</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">ältarméns taktiska mål</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">(avsnitt 4.3.2)</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">t</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">erritorialarméns taktiska mål</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">(avsnitt 4.3.2)</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avveckla </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">p</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">olisens IED-förmåga (improviserad sprängladdning, improvised explosive device) och föra över den till </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">F</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">örsvarsmakten</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">(avsnitt 4.3.2)</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Särskilda beredskapspolisen (SBP) bör återskapas med 1 500 civilpliktiga i länsvisa avdelningar (avsnitt 4.3.2).</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att underskottet i materielinvesteringar till Insatsorganisation 14 (IO 14) om 50 </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">miljarder kronor först ska finansieras så att IO 14 realiseras innan vidare uppbyggnad av försvaret påbörjas (avsnitt 4.3.2).</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den militära personalreserven ska beväpnas och övas som lätt infanteri (avsnitt 4.2).</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om marinens strategiska uppgifter (avsnitt 4.3.3).</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om flottiljernas taktiska mål (avsnitt 4.3.3).</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att såväl mekaniserade brigader som amfibiebrigader ska repetitionsutbildas tre veckor vart sjätte år (avsnitt 4.2.1).</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om flygvapnets strategiska uppgifter (avsnitt 4.3.4).</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stridsflygdivisionernas taktiska mål (avsnitt 4.3.4).</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att värnpliktsutbildning bör startas i mindre skala utan föregående utredning för att sedan öka till en selektiv nivå där alla förband blir försörjda (avsnitt 4.4).</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att försvarets logistik aldrig i grunden får bli </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">freds</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">ställd</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">(avsnitt 4.5.2).</span>
</li>
</ol>
<h1>
<a name="MotionsStart"></a><span>1.</span><span> </span><span>Politikens inriktning</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Den så kallade försvarsgruppen, regeringen samt Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna har enats om att stärka försvaret med 10,2 miljarder kronor på fem år mer än liggande statsbudget. Det är alldeles för lite. Sanningen är att försvarets andel av BNP är på väg mot rekordlåga 1,0</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">%. Försvarsmakten har krävt minst 20 miljarder mer än liggande budget för att kunna bygga insatsorganisation 14 (IO14) som beslutades i försvarsbeslut år 2009. Sverigedemokraterna budgeterar 41 miljarder kronor mer än liggande budget under den kommande femårs</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">perioden. Vi markerade redan i F</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">örsvarsberedningens rapporter genom avvikande meningar att försvaret behöver en rejäl upprustning för att nå en grundnivå och för att klara att uppbringa en rimlig försvarsförmåga.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Upprustningen måste påbörjas redan nu så att försvaret återfår förmågan att försvara Sverige, innan det är för sent.</span>
</h1>
<h1>
<span>2</span><span>. Säkerhetspolitiken</span>
</h1>
<h2>
<span>2</span><span>.1 Utgångspunkter</span>
</h2>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Sverigedemokraterna har i rapporterna Vägval i en globaliserad värld (Ds 2013:3</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">3) samt Försvaret av Sverige – S</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">tarkare försvar för en osäker tid (Ds 2014:20) gett sin syn på utgångpunkterna för den svenska säkerhetspolitiken i partireservationerna. </span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Under det senaste halvseklet har globaliseringen varit den dominerande faktorn i den internationella ekonomin. Detta har på många sätt varit en positiv utveckling, men det har också inneburit en mängd nya problem. Den ökande globaliseringen har knutit samman världen på gott och ont. Det ökade beroendet mellan olika delar av världen gör att händelser på en plats kan få återverkningar i stort sett omedelbart i resten av världen.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Den ändrade ekonomiska maktbalansen i världen leder successivt till en politisk och militär maktförskjutning där USA:s och Europas dominerande ställning undergrävs. Världen är snabbt på väg mot en multipolär världsordning utan en eller ett par dominerande supermakter. Utvecklingen kommer leda till en situation som påminner om läget under 1900-talets första halva med ett antal stormakter. Denna utveckling har påskyndats av den rådande ekonomiska krisen. En viktig konsekvens av budgetproblemen är kraftiga nedskärningar i försvarsanslagen i USA och Europa.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Den kraftiga befolkningsökningen i kombination med en snabb ekonomisk utveckling i världen leder till en omfattande belastning på världens miljö och en kapplöpning efter naturresurser. Risken är stor att detta kan leda till fler konflikter om odlingsmark, sötvatten, energiresurser, mineraltillgångar och andra naturtillgångar. Kampen om resurserna riskerar också att leda till ansträngda relationer och i värsta fall väpnade konflikter mellan stormakterna.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Mycket tyder på att jordens klimat är på väg att bli varmare. Om detta stämmer, oberoende av orsak, så kommer detta få stora konsekvenser för Arktisregionen med nya transportleder och möjligheter till utvinning av naturresurser. Arktisområdet kommer då att bli en mycket viktigare strategisk region.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Sveriges storskaliga vattenkraft och kärnkraft är känslig</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">a</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> för sabotage, det gäller såväl i freds- som i krigstillstånd. De skyddade zonerna runt kraftverken bör göras större och bevakas bättre, byggnaderna </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">bör förstärkas ytterligare och hemvärnet/t</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">erritorialarmén bör ges en mer aktiv roll i försvaret av verken.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">I Sverige har en ohämmad massinvandring lett till att antalet personer i arbetsför ålder som inte arbetar har ökat dramatiskt. Det tär hårt på Sveriges resurser. Bristen på civilingenjörer i Sverige är samtidigt ett växande problem som bör tas på stort allvar.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Befolkningsökningen i vissa delar av världen leder till ökade hot för globala pandemier. Modern sjukvård klarar av att läka allt fler sjukdomar och sjukdomstillstånd men är ingen garant för skydd mot nya smittsamma sjukdomar som kan uppenbara sig snabbt. Sveriges kapacitet för att omhänderta och bota sjuka bör öka. Det kan vara bra med ytterligare ett pandemicentrum.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Efter Sovjetunionens kollaps har flera debattörer spått historiens död. Marxismens ekonomiska teorier har bevisligen visat sig leda fel och den västerländska marknadsekonomin har verkat vara det ensamt segrande. Alla skulle kunna bli överens om detta. Verkligheten har dock visat sig vara betydligt mer mångbottnad och framtiden är inte på något sätt lätt att förutse. Den växande islamismen är ett exempel på detta. Bushadministrationens tro att hela Mellersta Östern automatiskt skulle bli demokratiskt om Saddam Hussein m.fl. diktatorer störtades har visat sig vara fel. Nya visionärer kommer även i framtiden påverka världen på ett icke förutsägbart sätt. Den västerländska normalmodellen behöver inte vara alla folks mål.</span>
</h1>
<h2>
<span>2</span><span>.2 Sveriges militärstrategiska läge</span>
</h2>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Alla grannländer utom Finland </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">och Ryssland är medlemmar i Nato</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">. Detta gör att ett nära samarbete mellan de nordiska Natoländerna och Sverige</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> inte är helt enkelt. Ett utökat nordiskt eller nordisk</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">-baltiskt försvarssamarbete i fredstid kan sannolikt spara resurser och kan underlätta att bibehålla viktiga funktioner inom underhåll, inköp, utbildning m</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">.</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">m. Ett starkt finskt och baltiskt försvar är väldigt viktigt ur svensk synvinkel då det ökar vår förvarnings- och förberedelsetid. Norges försvar är i huvudsak inriktat på att försvara Nordnorge och havsområdena med omfattande energitillgångar. Detta gör att man primärt satsar på marin och flygvapen. Norge satsar 1,4 % av BNP på försvaret och anslaget ökar.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Danmark har övergett tanken på att ha ett allsidigt försvar utan vill, gen</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">om att vara en mycket lojal Nato</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">medlem</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">, försäkra sig om stöd från Nato</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> istället. De relativt stora offren i den danska ISAF-insatsen är exempel på detta. Man satsar bara på ett par förmågor samt en stor förmåga till internationella insatser. Till detta kommer att man tvingas lägga resurser på marinenheter som kan skydda danska intressen på Grönland. Danmark satsar 1,4 % av BNP på försvaret.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Finland har fortfarande kvar ett omfattande territorialförsvar baserat på värnplikt. Landet genomför nu en kraftig reduktion av numerären både för a</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">tt ha råd med omfattande materie</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">linköp samt som konsekvens av neddragningar i försvarsbudgeten pga. den ekonomiska krisen. Finland kommer inom några år tvingas välja mellan ökade försvarsanslag eller avvecklat territorialförsvar. Finland är mycket intresserat av nordiskt försvarssamarbete och är neutralt. Finland satsar 1,5 % av BNP på försvaret.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Baltikum har huvudsakligen inriktat sig på internationella insatser men håller nu på att stärka territorialförsvaret. Estland satsar 1,9 %, Litauen 1,0 % och Lettland 0,9 % av BNP på försvar. Litauen och Lettland har dock beslutat att höja anslagen till 2 % av BNP. Alla baltiska länder är intresserade av ett nära försvarssamarbete med Norden.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Det är i nuläget klart att våra baltiska grannländer inte tar Sveriges nuvarande solidaritetsförklaring på allvar och att Sverige inte har några reella resurser att påverka förloppet av en kris i Baltikum. Detta är ett allvarligt problem för den hittillsvarande säkerhetspolitiska inriktningen och kräver antingen en anpassning av politiken till våra faktiskt existerande resurser eller – vilket vi föredrar – en betydande resurstillförsel till det svenska försvaret. Det första vi kunde göra för att reellt hjälpa balterna är att befästa Gotland.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">En stående nordisk-baltisk fredsbrigad skulle vara en god idé, men den får inte vara bunden till EU eller Nato utan ska vara en mellanstatlig angelägenhet.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Polen satsar rejält på att bibehålla ett starkt territorialförsvar, ha nära relationer till USA och de centraleuropeiska grannländerna. Polen satsar 1,9 % av BNP på försvaret.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Tyskland har haft ett av Europas starkaste konventionella försvar. Nu genomförs dock omfattande neddragningar i försvaret som i stort sett eliminerar Tysklands förmåga att hjälpa andra länder i Europa med deras territorialförsvar. Tyskland satsar 1,4 % av BNP på försvaret.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Sverigedemokraterna betraktar Sverige som, i fallande ordning, en del av en nordisk, europeisk, västerländsk och global gemenskap. I linje med detta vill vi särskilt arbeta för att stärka den nordiska identiteten och bredda och fördjupa det nordiska samarbetet.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Danmark och Norge kommer unde</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">r överskådlig tid att vara Nato</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">anslutna och Finland och Sverige kommer under öve</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">rskådlig tid att vara icke Nato</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">anslutna, och det är viktigt att ett realistiskt uppbyggt nordiskt samarbete på detta område tar hänsyn till dessa förutsättningar.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Ett övergripande strukturellt problem för nordiskt samarbete på detta område är att det är splittrat mellan olika avtal och strukturer. Detta är enligt vår mening suboptimalt. För att kunna uppnå ett effektivt och fördjupat nordiskt samarbete bör avtalen samordnas i en gemensam struktur. Det nordiska försvarssamarbetet bör formaliseras för att kunna fortsätta att fördjupas.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Sveriges försvarspolitik ska fokusera på försvaret av Sverige. Genom att stärka vårt eget försvar, genom att fullt ut verka för</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> en försvarsallians med Finland och genom P</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">artnerskapet för fred med Nato tar Sverige sitt säkerhetspolitiska ansvar.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Ett starkt luft- och kustförsvar på Gotland är inte bara en svensk angelägenhet utan även en baltisk angelägenhet eftersom en militär bas på Gotland i fel händer är ett hot mot hela Östersjöområdets säkerhet.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Sverigedemokraterna vill att Sverige ska verka för ett nära försvarssamarbete mellan Sverige och Finland med målsättning att skapa en formell försvarsallians och ett gemensamt planerat försvar. Sverigedemokraterna vill vidare se att ett tätt samarbete med Norge och Danmark om sjö- och luftförsvar. Eft</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">ersom Norge och Danmark är Natoländer krävs det USA:</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">s godkännande. Av uppgifter att döma är det politiskt möjligt. USA är mycket intresserat av kostnadsdelningar. Självklart förutsätter detta en rejäl höjning av försvarsanslaget för att USA ska se nyttan.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Gemensam luftläges- och havslägesbild (även i krig), gemensam isbrytarkapacitet i arktiska förhållanden, gemensamma transportplan (landsdedikerade i krig) och gemensamma satellitsystem är exempel på omedelbara samordningsfördelar.</span>
</h1>
<h2>
<span>2</span><span>.3 Säkerhetspolitisk inriktning</span>
</h2>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Efter kalla krigets slut minskade de mellanstatliga konflikterna i världen. Samtidigt reducerades också försvarsanslagen i delar av världen. Det fanns en uppfattning att krig mellan stater var passé och att framtiden huvudsakligen skulle bestå av internationella insatser för att upprätthålla eller skapa fred och demokrati. Efter en kort euforisk period på 1990-talet har detta scenario inte visat sig stämma. Efter år 2000 har försvarsanslagen i världen ökat kraftigt samtidigt som konflikterna blivit allvarligare igen.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Det har också visat sig vara mycket svårare och dyrare att sprida fred och demokrati än vad man trodde på 1990-talet. Försvarsanslagens snabba ökning har bromsats upp de senaste åren, men detta beror enbart på att USA och Europa tvingats göra omfattande nedskärningar av sina försvar pga. den ekonomiska krisen.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Eftersom resten av världen fortsätter sina rustningar påskyndar detta bara utvecklingen mot en multipolär värld utan västlig militär hegemoni. I en multipolär värld med konkurrerande stormakter kommer det också att bli allt svårare för det internationella samfundet att enas kring insatser. Det faktum att USA ibland väljer att agera självpåtagen världspolis och intervenera utan FN-mandat riskerar sätta prejudikat för nya stormakter.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Det finns få tecken som visar att vi går mot en fredligare värld. Risken har snarare ökat för </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">att </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">interna konflikter utvecklas till mellanstatliga konflikter som i Libyen, Syrien och Ukraina. En annan fara är att nationellt självhävdelsebehov bland snabbt växande nationer riskerar att skapa nya mellanstatliga konflikter. Finns det även konkurrens om naturresurser så ökar riskerna än mer. Ett område där detta syns väldigt tydligt är i haven utanför östra och södra Kina.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Den på kärnvapen baserade terrorbalansen mellan USA och Sovjetunionen/Ryssland har bevarat världsfreden. Den viktigaste mekanismen för att detta ska fungera är båda sidors konstaterade andraslagsförmåga. Bisarrt nog är det som hotar och oroar oss mest samtidigt det som räddat oss undan ytterligare ett världskrig. Eftersom inget land vill starta kärnvapenkrig finns dock risk för bruk av militära medel på en nivå som ligger under den gräns där kärnvapenanvändning kan vara aktuellt. Ryssland har börjat manövrera i detta handlingsutrymme.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Det finns idag inget som tyder på att spridningen av massförstörelsevapen är under kontroll. I takt med ekonomisk utveckling får allt fler länder teknisk förmåga att utveckla massförstörelsevapen. Samtidigt ser många länder innehav av sådana vapen som en garanti mot anfall från konventionellt överlägsna länder. De länder som främst finns i världens blick just nu är Nordkorea och Iran. Skulle något av dessa länder skaffa kärnvapen riskerar detta att leda till att flera grannländer också skaffar kärnvapen.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">En del av försvaret utgörs av det psykologiska försvaret med uppgift att skydda mot fiendens felaktiga propagandaspridning och föra ut den korrekta bilden av skeendet till den svenska och internationella publiken. Detta är en viktig uppgift i en konflikt eftersom krigföringen alltmer har utvecklats mot att knäcka inte bara motståndarens förmåga till strid utan också hans vilja att strida. För att kunna uppnå detta behövs en nystart av en särskild myndighet för detta ändamål – Styrels</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">en för p</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">sykologiskt försvar.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">I takt med globaliseringens framväxt har även terrorism och organiserad brottslighet globaliserats. Det har alltid funnits internationella nätverk, men idag går det mycket lättare att kommunicera och organisera sig internationellt.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">I en värld med helt olika nivå på militära resurser, både teknologiskt och ekonomiskt, måste svagare aktörer använda sig av asymmetrisk krigföring för att ha en chans att skada fienden. Särskilt viktigt är detta för icke-statliga aktörer. När den överlägsna aktören använder sig av fjärrstyrda drönare så svarar den svagare aktören med terrordåd antingen mot fysiska </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">mål eller mot virtuella mål på i</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">nternet. I framtiden finns också risken att terrorister kommer över massförstörelsevapen.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Det finns också en risk att terroristgrupper och den organiserade brottsligheten kommer att närma sig varandra. Terrorister behöver finansiera sin verksamhet och organiserad brottslighet kan använda sig av terroristernas metoder för att uppnå sina mål. Ett exempel på detta är organiserad brottslighet som hotar med cyberangrepp i utpressningssyfte.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">För att skydda Europa och USA mot iranska långdistansrobotar kommer USA placera ut antirobotrobotar i Östeuropa. Robotarna som placeras i Polen 2018 har väckt stor ilska i Ryssland och resulterat i att Ryssland i sin tur placerat ut olika robotsystem i Kaliningradområdet. Om robotarna verkligen kommer på plats 2018 är risken stor för ytterligare rysk upptrappning.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Kina och Indien bygger upp nya förmågor som exempelvis hangarfartygsgrupper vilket visar en vilja att kunna verka mot en kvalificerad motståndare utanför sina närområden. Inom överskådlig tid finns det dock ett tekniskt gap till USA som gör det orealistiskt att företa fjärroperationer utan USA:s tillstånd.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Sverigedemokraterna förespråkar att Sveri</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">ge avstår från medlemskap i Nato. Vi ifrågasätter inte att Nato gjort bra saker. Nato</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> och USA rustade exempelvis så starkt att Sovjetunionens ekonomi knäcktes under kalla kriget. Detta faktum och Sveriges relation t</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">ill Nato</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> är dock två olika frågor. Sverige och Finland var un</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">der kalla kriget inte med i Nato</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">, men var väl rustade och utgjorde en zon med relativ avspänning. Så kan det fortfarande vara. Det finns flera skäl för att Sverige inte ska vara medlem i Nato:</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">• Ett avspänningsskäl:</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Som neutralt mellan Nato</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> och Ryssland land skapar vi avspänning i ett strategiskt geografiskt område.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">• Ett politiskt skäl:</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Vi riskerar inte att dras in djupt i konflikter som inte rör oss.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">• Ett tillräcklighetsskäl:</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Vi kan höja försvarsanslaget och, med eller utan Finland, skapa en egen tröskeleffekt.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Nato</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> har också utvecklat ett omfattande samarbete med andra länder i närområdet via Partnerskap för fred (PFF). PFF utvecklas nu så att samarbetet fördjupas med vissa nationer som upplevs</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> ha</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> särskilt bra samarbetspotential.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Frågan är nu hur nära </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">relation Sverige kan ha med Nato</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> utan att vi delvis börjar räknas in i alliansen. Sveriges deltagande i P</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">artnerskap för fred (PFF), Nato</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">s snabbinsatsstyrka (NRF) och värdlandssupport (HNS) markerar, som vi ser det, en gräns. Dessa tre åtaganden förpliktigar inte, det följer inga krav på stöd till andra länder eller på att vi ska vara tvungna att upplåta vårt territorium.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Den försvarsallians vi vill bygga är den med Finland. Vi vill inte ingå som f</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">ullvärdig medlem i Nato</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> och inte heller ha någon mer djupgående integration i Atlantpakten. En försvarsallians med Finland innebär att om någon attackerar Finland så är även Sverige i krig, men det innebär också att båda länderna har en högre tröskeleffekt mot angrepp. Dessutom utgör ett starkt svensk-finskt försvar en stabiliserande faktor i vår del av Europa.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">PFF ger oss möjligheter att vid internationella konfl</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">ikter delta tillsammans med Nato</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">. NRF ger oss billig tillgång till bra övningar. HNS ger oss en ytterligare en möjlighet om krig försätter oss i ett ytterst ansträngt läge.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">EU har ännu inte format någon övergripande överstatlighet på försvarsområdet, men det närmar sig. Allt fler säkerhetspolitiska områden</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> beslutas bli överstatliga. EU:</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">s stridsgrup</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">per är ett förstadium till EU:</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">s egen krigsmakt och därför bör inte Sverige delta. Lika lite som EU bör bli en nation med egen lagstiftning och skatterätt, lika lite bör EU förses med en egen krigsmakt. Denna utveckling motverkas av Nato som är den enda organisation i Europa som idag kan leda storskaligt krig.</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> Få Natoländer vill byta ut Nato</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> mot EU i ett krigsperspektiv.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">På försvarsmaterielsidan finns tankar inom EU om att låta EU bli ramen för gemensamma satsningar och att skapa en försvarsindustristrategi för EU. Medlemsstaternas forskningsanslag får då samlas till EU för gemensamt nyttjande i större skala utanför marknaden. Risken för att en sådan utveckling blir dödsstöten för svensk försvarsindustri är stor. Andra medlemsländer tar för sig i gemensamma projekt medan Sverige backar. Sverige bör satsa på försvarsmaterie</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">lsamarbeten med enskilda länder:</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> de nordiska länderna i första hand, men även länder inom sexnationerssamarbetet (Sverige, Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland). Andra lämpliga länder är Schweiz, Brasilien och Indien. Den svenska försvarsindustrin har på egen hand visat vägen till flera viktiga samarbeten.</span>
</h1>
<h1>
<span>3.</span><span> Försvarspolit</span><span class="Rubrik1Char">i</span><span>ken</span>
</h1>
<h2>
<span>3</span><span>.1 Målet för det militära försvaret</span>
</h2>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Det militära försvaret ska genomföra de insatser som riksdag och regering beslutat eller som i övrigt följer av Försvarsmaktens uppgifter. Försvarsmakten ska lösa följande:</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> </span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">• … försvara rikets frihet och hävda Sveriges territoriella integritet.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">• … om Sverige och Finland skriver under en försvarsallians, optimera densamma.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">• … bistå det civila samhället vid katastrofer, störningar och olyckor.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">• … ge militärt bistånd i internationella insatser.</span>
</h1>
<h2>
<span>3</span><span>.2 Försvarsmaktens uppgifter</span>
</h2>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Av dessa uppgifter följer att Försvarsmakten bland annat måste klara:</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">• … att avvisa vid kränkningar och möta alla angrepp.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">• … att genom ett skalförsvar kunna tillfoga en angripare svåra och kostsamma förluster.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">• … att genom ett djupförsvar kunna slå ett angrepp av mekaniserade förband av brigads storlek i en riktning och möta angrepp i två andra riktningar.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">• … att skydda rikets ledning och krigsbaserna genom skydd och spridning.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">• … vidmakthålla aktuell försvarsplanering mot alla relevanta hotbilder.</span>
</h1>
<h2>
<span>3</span><span>.3 Målet för det civila försvaret</span>
</h2>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Målet för det civila försvaret ska från och med 2016 vara:</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">… att värna civilbefolkningen,</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">… att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna,</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">… att stärka Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.</span>
</h1>
<h2>
<span>3</span><span>.4 Regeringens och Regeringskansliets verksamhet vid höjd beredskap</span>
</h2>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Regeringen leder krishantering på nationell nivå. Den nationella krisledningen mås</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">te vara redundant och inte slås</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> ut för lätt. Den fasta tjänstemannastab som är knuten till krisledningen ska vara väl samövad med regeringen.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">MSB läggs ner och denna myndighets forskningsdelar överförs till Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Därefter upprättas en civilförsvarsmyndighet med civil överbefälha</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">vare. SOS Alarm inkorporeras i C</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">ivilförsvarsmyndigheten. </span>
</h1>
<h2>
<span>3</span><span>.5 Ekonomiska förutsättningar</span>
</h2>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">I början av 1980-talet var försvarets andel av BNP 2,9 % för att sedan sjunka till dagens 1,1 %. De minskade försvarsanslagen och stora omställningskostnader i kombination med en ensidig inriktning mot ett renodlat insatsförsvar har gjort att den svenska förmågan till territoriellt försvar idag på allvar kan ifrågasättas. För att garantera rikets säkerhet måste nedrustningspolitiken få ett slut. Hela försvarsgrenar hotas av systemkollaps inom några få år. Länderna i vår närhet har försvarsanslag nära 2,0 % av BNP eller har beslutat att uppnå det. Sveriges försvarsanslag däremot fortsätter att sjunka och närmar sig 1,0</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">%.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Innan anslagsökningen verkligen kan skapa en utbyggnad av försvaret måste vissa underskott elimineras. Särskilt gäller det underfinansieringen av IO14: s materiel som är hela 50 miljarder. Först ska IO14 realiseras och sedan ska försvaret vidare byggas ut.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">En höjning av materielanslaget gynnar svensk teknikdrivande industri och ökar sysselsättning. Natostandard för nya materielsystem är givet för exporterande försvarsindustrier, och däri finns ingen nackdel för Sverige. Däremot behöver inte alla äldre befintliga materielsystem Natoanpassas.</span>
</h1>
<h1>
<span>4.</span><span> Militärt försvar</span>
</h1>
<h2>
<span>4</span><span>.1 Försvarsplanering</span>
</h2>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Existensförsvaret bygger på en deklarerad folkvilja att Sverige ska vara en självständig och fri nation samt på en försvarsmakt som på ett trovärdigt sätt kan hävda förmåga att skydda landet genom ett organiserat totalförsvar som inkluderar civila komponenter i samverkan. Totalförsvaret ska ha en yta, skalförsvaret, och ett djup, invasionsförsvaret. Sverige bör efter en förstärkning av försvaret ha ett balanserat försvar med sådan styrka och sammansättning att det skapar en så hög tröskeleffekt att detta i det längsta avhåller en presumtiv angripare från anfall. Ett sådant försvar bör också ha en sådan styrka att det kan föra ett uthålligt och strategiskt defensivt försvar av svenskt territorium.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">En avancerad motståndare som attackerar förväntas använda fjärrstridsmedel med god precision, specialförband, cyberförmåga, obemannade system, rymdförmåga och avancerad informationsförmåga.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Det moderna militära försvaret är därför beroende av högteknologiska system för att skapa ett starkt skalförsvar, men det är samtidigt fortfarande beroende av folkets försvarsvilja och den enskilde soldatens mod och beslutsamhet. En stärkt försvarsvilja och en förankring av försvaret hos folket uppnås främst genom värnpliktsutbildning och starka frivilligorganisationer.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Försvarsberedningens försvarsrapport förutsätter att det civila försvaret bara klarar sig 5</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">–</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">10 dagar. Det militära försvaret kan inte fungera utan det civila försvaret. Vår dåliga uthållighet i krig är en brist som sänder obehagliga signaler av svaghet till omvärlden. Enligt vår mening bör Sveriges försvar kunna hantera att försvara Sverige uthålligt över längre tid. Detta kommer då att ske i två faser.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">I försvarets första fas så är avancerade motmedel (med vilket här avses tillräckliga mängder av avancerat luftvärn, kvalificerat stridsflyg, kryssnings- och sjömålsrobotar, ytfartyg, ubåtar och skydd av egna ledningsstrukturer) det avgörande. Motmedel av dessa slag är kostsamma, men utan dem uppnås ingen omedelbar tröskeleffekt. I denna fas är det viktigt att fienden lider stora materiella förluster även i sina egna baser.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">I försvarets andra fas är markstriden och informationsstriden viktigast. Har fienden herravälde över luften och infrastrukturen ska motståndet ändå fortsätta. Detta kräver väl övade markförband med förmåga att leda det fria kriget tillsammans med alla svenska medborgare.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Den dagsaktuella hotbilden är inte den viktigaste utgångspunkten när vi bedömer vårt behov av militärt försvar. Hotbilden kan snabbt förändras, men däremot kan vi inte lika snabbt återta acceptabel försvarsförmåga. Faktiska styr</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">keförhållanden och värsta</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">scenarier måste vara underlag för att beräkna vårt behov av militärt försvar. Vi kan inte bortse ifrån hur Ryssland har återbyggt sin militära förmåga. </span>
</h1>
<h2>
<span>4</span><span>.2 Det militära försvarets utformning</span>
</h2>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Sverige ind</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">elas i åtta militärområden (MILO</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">). I vardera baseras en mekaniserad brigad, på Gotland dock till en början en halv mekaniserad brigad. Sveriges marina områden delas i tre delar: Marinområde Öst, Syd och Väst. I vardera baseras en marinbas och en reducerad amfibiebrigad. I Marinkommando Öst baseras tre reducerade amfibiebrigader.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Varje militärområde delas</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> i ett antal försvarsområden (FO) med egen FO</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">-stab. Uppgifterna är främst två: hjälpa det civila samhället och att planera det fria krigets förutsättning</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">ar. Om luftkriget förloras och f</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">ältar</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">mén sprider sin gruppering är FO</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">-stabernas uppgift att samordna det fortsatta försvaret.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Varje FO</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> delas i två </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">eller flera närskyddsområden (NO). I varje NO baserar en eller flera t</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">erritorialarmébataljoner </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">och en eller flera avdelningar särskild b</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">ered</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">skapspolis och en eller flera NO-</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">bataljoner. Samtlig</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">a dessa i ett FO</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> är ett territorialarméregemente.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">NO</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> är den nivå där det civila försvaret och det militära försvaret i första hand möts och utbyter effekt.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">NO-bataljoner bemannas av fältarméns personalreserv. NO</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">-bataljon är en lätt utrustad infanteribataljon.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">NO</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">-bataljonerna ska ha rep-möte var</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">t</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> sjätte år. Bataljonsledning är anställd personal, övriga är värnpliktiga.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">I börja</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">n av år 2028 skapas de första NO</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">-bataljonerna, då de för</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">sta soldaterna utmönstras från f</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">ältarmén. Varje år genereras 5 s</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">t. NO</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">-bataljoner. År 2041 v</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">äntas alla NO-bataljoner, 81 st,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> vara fyllda</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Urbaniseringen av Sverige är stark. Det bör tas hänsyn till det när förband placeras på kartan. Förbandsflytt bör undvikas och prövas endast som sista utväg därför att vid förbandsflytt följer inte all viktig personal med och viktig kompetens riskerar därmed att förloras.</span>
</h1>
<h3>
<span>4</span><span>.2.1 Övningsverksamhet</span>
</h3>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Årliga övningar i brigader är helt avgörande för att uppnå den nivå där Försvarsmakten har användbara, tillgängliga och väl samövade fältförband för nationella och internationella uppgifter. Ett nytt system för krigsförbandsövningar (KFÖ) bör införas där varje brigad tränas var</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">t</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> åttonde år.</span>
</h1>
<h2>
<span>4</span><span>.3 Stridskrafternas utveckling</span>
</h2>
<h3>
<span>4</span><span>.3.1 Försvarsmaktens krigsförband</span>
</h3>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Försvarsmaktsorganisationen ska år 2016 ha 2,5 mekaniserade brigader med det långsiktiga målet 7 mekaniserade brigader, 1 stadsskyttebrigad och 4 attackhelikopterskvadroner år 2027. Särskild vikt skall läggas vid att brigaderna är försedda med korträckviddigt luftvärn. </span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Försvarsmaktsorganisationen ska år 2016 ha 2 sjöstridsflottiljer, 1 ubåtsflottilj, 1 amfibiebataljon och 1 marinbas med det långsiktiga målet 3 sjöstridsflottiljer (18 ytstridsfartyg), 1 ubåtsflottilj (8 ubåtar) 5 reducerade amfibiebrigader och 3 marinbaser år 2027.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Försvarsmaktsorganisationen ska år 2016 ha 6 stridsflygdivisioner och 1 transportdivision med det långsiktiga målet 10 stridsflygdivisioner, och 2 transportflygdivisioner år 2027. Flygvapnet hanterar det medelräckviddiga och långräckviddiga luftvärnet.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Förutom brigader och divisioner finns olika mindre specialförband som är viktiga för helheten.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Ledningscentraler och andra för fienden högvärdiga mål ska finnas i bergrum eller på annat sätt skyddas. Spridning är en kompletterande skyddsmetod. Strategiska viktiga strukturer ska skyddas med sekretess.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Beredskapen ska ha en hög lägsta nivå och kris- och krigsövas ofta.</span>
</h1>
<h3>
<span>4</span><span>.3.2 Arméstridskrafterna</span>
</h3>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Armén bör bestå av såväl rörliga fältförband som lokalt organiserade territorialförsvarsförband (hemvärnet).</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">En fältarmé med samövade mekaniserade brigader är oundgänglig om Sverige skall kunna försvaras. Med befintliga anläggningar, materiel, yrkesofficerare, kontrakterade och värnpliktiga kan två mekaniserade brigader sättas upp. Ytterligare brigader bör sättas upp successivt när försvarsförmågan återtas med målet att år 2027 ha sju mekaniserade brigader och en stadsskyttebrigad. Bemanning av dessa ska ske med en blandning av anställd och värnpliktig personal.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Brigadformatet är överlägset för markstrid mot en kvalificerad motståndare. Ett försvar med en brigadorganisation och personalförsörjt med värnplikt har större möjlighet att kunna verka under sådana förhållanden. Det är nödvändigt att arméns brigader är samövade i större kaderövningar för att kunna verka effektivt. Ju fler brigader Sverige är rustat med desto mer kan dessa grupperas för defensiv strid. Regeringens föreslagna två brigader får en rörlig insats med offensivare inslag och större förluster.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Arméns strategiska uppgifter</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Att med brigader eller kunna genomföra markstriden.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Att genom värnplikten kostnadseffektivt kunna fylla på förbanden så de blir fulltaliga.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Att genom värnplikt utbilda hushåll och medborgare i hur man kan skydda sig själva i krig och kriser.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Att markera territoriell kontroll över hela riket medelst en star</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">k, välutbildad och välutrustad t</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">erritorialarmé (hemvärn).</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Armén ska:</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">… skydda den så kallade fyrkanten</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> (Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn) och</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> flygbasen Kallax samt kunna fördröja framträngande över gränsen från Finland.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">… försvara Arlanda samt riksledningen och högsta försvarsledningen.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">… försvara Göteborg och Landvetter.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">… försvara Malmö och Sturup.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">… försvara Gotland.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">… ha strategisk reserv till särskilda uppgifter.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">… med långräckviddigt luftvärn kunna bidra till luftförsvaret av krigsbaserna, Stockholm och Gotland.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">… tillsammans med t</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">erritorialarmén, specialstyrkorna och svenska folket om nödvändigt kunna övergå i det fria kriget.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Territorialarméns taktiska mål</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Territorialarmén ska ha lokala förband i varje län och kunna lösa alltmer avancerade uppgifter.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Mekaniserade brigader</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Stellan Bojeruds brigadskiss för fältarmén:</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">1.Mek Bat: – Professionell (anställda samt GSS-K).</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">2.Mek Bat: – Tidigare anställda, som tjänstgör på värnpliktsbasis.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">3.Mek Bat: – Värnpliktsförband.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">4.Mek Bat: – Värnpliktsförband, delvis d</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">raget ur t</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">erritorialarmén.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Brigaderna ska ha hemdepåer men även i perioder vara förlagda till befintliga skjutfält med god infrastruktur, vilka används som truppövningsläger. På så sätt kan behovet av att bygga nya anläggningar minskas.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Första bataljonen, del av brigadstabskompaniet och luftvärnskompanierna vid varje brigad ska ha en kader av anställda eller kontinuerligt kontrakterade gruppbefäl och soldater, som kan lösa stridsuppgifter initialt till dess mobilisering har genomförts. På så vis är varje brigad i sitt militärområde direkt gripbar även om inte i sin helhet.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Förslag på baseringsplatser för de mekaniserade brigaderna är:</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">1.brigaden. Kungsängen/Kungsängen (Stadsskyttebrigad)</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">2.brigaden. Eksjö/Skillingaryd/Ränneslätt</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">3.brigaden. Skövde/Karlsborg/Kråk</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">4.brigaden. Gävle/Marma/Älvdalen</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">5.brigaden. Revinge/Ravlunda</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">6.brigaden. Boden/Arvidsjaur/Lomben</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">7.brigaden. Strängnäs/Härad</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Varje mekaniserad brigad ansvarar för ett militärområde.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Militärkommando Gotland återuppsätts med förfogande över cirka 2 500 krigsplacerade, varav 1 230 värnpliktiga. På sikt ska MKG utvecklas till en åttonde brigad.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">8.</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">brigaden. Visby/Trelge</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Om säkerhetsläget i vårt närområde försämras än mer kan det vara aktuellt att ytterligare öka antalet brigader. Övningsområden och infrastruktur till nedan stående brigader får inte ytterligare förstöras då det försvårar en eventuell senare uppsättning av ytterligare förband, såsom:</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">9.brigaden. Falun/Rommehed</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">10.brigaden. Östersund/Grytan</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">11.brigaden. Örebro/Villingsberg</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">12.brigaden. Uddevalla/Sågebacken</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">13.brigaden. Sollefteå/Tjärnmyran</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">14.brigaden. Kristianstad/Näsby fält</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">15.brigaden. Borås/Tånga hed/Remmene</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">16.brigaden. Linköping/Prästtomta</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">17.brigaden. Umeå/Tåme</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Tre veckors krigsförbandsövning (KFÖ) genomförs varje år med en brigad efter år 2019.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Territorialarmén/h</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">emvärnet</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Territorialförsvarsförband skapas ur de nationella skyddsstyrkorna och hemvärnet och kan utgöras av lokalt rekryterade värnpliktiga och frivilliga soldater med minst GMU och har kort mobiliseringstid. Territorialarmén kommer att org</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">aniseras i regementen, ett per försvarsområde (FO</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">). Territorialarméregementena verkar i ett försvarsområde. Försvarsområden sorterar under militärområdena och bryter inte dess gränser. </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Hemvärnsbataljonerna baseras i n</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">ärskyddsområden (N</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">O</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">).</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">De kaserner som behövs för administration av territorialregementena återtas. I huvudsak utgörs det av kanslibyggnaden och en kompanibyggnad per aktuell ort. Den civila krisledningen samlokaliseras.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Nya hotbilder kräver att län och kommuner kan mobilisera i aktiv krishantering på höga våldsnivåer. Regementsledningarna inom territorialarmén bör ha del i länsstyrelsernas krisledning, och detta kan ske genom direktiv och riktat anslag om en kontaktperson per regementsstab gentemot civil krishantering.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Jägarförband</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Fallskärmsjägarskolan ska åter öppnas i Karlsborg. Krigsplacering görs av</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> en bataljon fallskärmsjägare. N</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">orrlandsjägarna i Arvidsjaur fortsätter utbilda soldater. Krigsplacering görs av en bataljon Norrlandsjägare. Lapplandsjägarna i Kiruna återupptar sin utbildning. Krigsplacering görs av en bataljon lapplandsjägare.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Kustjägarna krigsplaceras i amfibiebataljonerna.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">IED-förmåga</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Polisens IED-förmåga bör avvecklas och ansvaret läggas på Försvarsmakten som har bästa kunskaperna. Det är i detta fall bättre med en ansvarig myndighet.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Särskilda beredskapspolisen (SBP)</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Särskilda beredskapspolisen (SBP) återskapas med 1 500 civilpliktiga i länsvisa avdelningar som verkar under polismyndigheterna men som tillhör utgiftsområde 6 i statens budget. SBP har polismans befogenheter efter inkallelse vid civila kriser såsom naturkatastrofer, sjukdomsutbrott, sök efter försvunna personer, utrymning vid olyckor och ordning vid internationella konferenser i Sverige m.m.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">I händelse av krig ska SBP främst verka för skydd av civilbefolkningen.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Militärpolisen</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Militärpolisen skall utbildas och utrustas för att vid behov kunna förstärka den civila ordningspolisen. Vid insats utanför Försvarsmakten skall militärpolisen vara underställd civilt polisbefäl.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Arméns materielsystem</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Investeringsplanen som ska materielförsörja IO 14 till 2024 har ett underskott om 50 Gkr. Försvarsmaktens investeringsplan är tioårig. Mer materiel än det redan planerade måste tillföras för ett stärkt försvar. Exempelvis är brobandvagnar och bärgningsfordon nödv</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">ändiga investeringar. Varje MILO</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> bör ha en pluton ammunitionsröjare. Hemvärnets fordonspark bör fortsatt moderniseras för att fasa ut terrängbil 11, 13 och 20. Hemvärnet bör förses med GRK och PV-robot. Hemvärnet bör få möjligheter att lägga bro.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">En senare prioriterad investering är anskaffandet av raketartilleri för brigadartilleriet och attackhelikoptrar för Skåne och Västra Götaland.</span>
</h1>
<h3>
<span>4</span><span>.3.4 Marinstridskrafterna</span>
</h3>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Marinen bör bestå av s</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">åväl flottan, amfibiebrigaderna och K</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">ustbevakningen som av territorialförsvarsförband.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">En modern flotta med beväpning och eget skydd och övade amfibieförband är en förutsättning om Sverige ska kunna försvaras.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Marinens strategiska uppgifter</span>
</h1>
<h1 style="margin-left:36pt; t-i:-18pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"><span style="font-family:Symbol"></span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">         </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">sjötransporter till och från landet, till och från Gotland och längs våra kuster skall kunna skyddas.</span>
</h1>
<h1 style="margin-left:36pt; t-i:-18pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"><span style="font-family:Symbol"></span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">         </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">viktiga hamnar skall kunna hållas öppna.</span>
</h1>
<h1 style="margin-left:36pt; t-i:-18pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"><span style="font-family:Symbol"></span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">         </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">omgivande havsområden skall kunna övervakas öppet och dolt.</span>
</h1>
<h1 style="margin-left:36pt; t-i:-18pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"><span style="font-family:Symbol"></span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">         </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">kränkningar eller olagligt utnyttjande av vårt sjöterritorium skall kunna förhindras.</span>
</h1>
<h1 style="margin-left:36pt; t-i:-18pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"><span style="font-family:Symbol"></span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">         </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">anfall mot vårt land över havet skall kunna hejdas.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Flottiljernas taktiska mål</span>
</h1>
<h1 style="margin-left:36pt; t-i:-18pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"><span style="font-family:Symbol"></span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">         </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">hålla två patrullfartyg ständigt till sjöss i Östersjön och ett i Västerhavet.</span>
</h1>
<h1 style="margin-left:36pt; t-i:-18pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"><span style="font-family:Symbol"></span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">         </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">beredd att sätta in minst tre operativa ubåtar i Östersjön och en i Västerhavet under lång tid.</span>
</h1>
<h1 style="margin-left:36pt; t-i:-18pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"><span style="font-family:Symbol"></span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">         </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">beredd att sätta in en komplett ytstridsflottilj i Östersjön 24 timmar efter order och en division i Västerhavet.</span>
</h1>
<h1 style="margin-left:36pt; t-i:-18pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"><span style="font-family:Symbol"></span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">         </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">beredd att hålla två handelshamnar öppna på västkusten, två i Östersjön och en i Bottenhavet.</span>
</h1>
<h1 style="margin-left:36pt; t-i:-18pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"><span style="font-family:Symbol"></span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">         </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">upprätta två marina operationsbaser i Östersjön och en i Västerhavet.</span>
</h1>
<h1 style="margin-left:36pt; t-i:-18pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"><span style="font-family:Symbol"></span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">         </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">beredd lägga ut ett bestämt antal sjömineringar och minera ett bestämt antal hamnar.</span>
</h1>
<h1 style="margin-left:36pt; t-i:-18pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"><span style="font-family:Symbol"></span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">         </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">beredd hålla utpekade handelshamnar och marina operationsbaser minröjda.</span>
</h1>
<h1 style="margin-left:36pt; t-i:-18pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"><span style="font-family:Symbol"></span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">         </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">beredd att sätta in en tillfälligt sammansatt ubåtsjaktstyrka i Östersjön 24 timmar efter order.</span>
</h1>
<h1 style="margin-left:36pt; t-i:-18pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"><span style="font-family:Symbol"></span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">         </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">kunna skydda våra sjötransporter i Östersjön, inklusive till och från Gotland samt i Västerhavet.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Uppgiftsställningar av denna typ definierar den önskade marina grundnivån av samhällsskyddet – en marin gard.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Dimensionering av de förband som skall lösa dessa uppgifter måste ske med beaktande av att Sverige är den nation som har längst kust i Europa, 270 mil. Vidare måste hänsyn tas till att antalet tillgängliga fartyg alltid är lägre än det nominella antalet på grund av underhållsåtgärder m.m.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Det är fortsatt lämpligt med två ytstridsflottiljer men flera av fartygstyperna befinner sig antalsmässigt nära under kritisk massa för att rationellt kunna vidmakthålla systemen personellt och materiellt. Ser man till de uppgifter som skall kunna lösas längs vår långa kust framstår det som uppenbart att antalet kvalificerade ytstridsfartyg snarast bör utökas till tolv. De levererade Visbykorvetterna är 5 st och HMS Gävle och HMS Sundsvall livstidsförlängs. HMS Jägaren bör avvecklas. Inalles har vi 7 st ytstridsfartyg. Det finns ett stort behov av ytterligare ytstridsfartyg. Det är nödvändigt att ytterligare korvetter anskaffas och en sådan beställning bör göras</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> från Kockums så snart möjligt.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Ytterligare en minröjningsdivision bör tillföras och denna bör huvudsakligen vara baserad på västkusten som en följd av dennas stora betydelse för importsjöfarten.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Det är fortsatt lämpligt med en ubåtsflottilj, men antalet ubåtar bör utökas till åtta genom inköp av 5 st A26 för att kunna lösa aktuella uppgifter och rationellt vidmakthålla systemet personellt och materiellt. För en liten nation som Sverige kan de konventionella ubåtarna utgöra ett strategiskt vapensystem eftersom ingen potentiell angripare kan bortse från att försvararen förfogar över ubåtar.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Marinens luftvärnsförmåga</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Ytstridsfartygen och K</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">ustbevakningens större fartyg kommer att vara högvärdiga mål i ett storskaligt krig. Det gör att dessa fartyg bör ha såväl automatkanon som robotluftvärn. Det är egenskydd men robotluftvärnet är också en del av luftförsvaret. Det är därför viktigt med en gemensam lägesbild med flygvapnet. Aster 15 och/eller Aster 30 är två robotluftvärnssystem som bör prövas för dessa fartygsplaceringar.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Amfibiebrigaderna</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Förslag på baseringsplatser för de reducerade amfibiebrigaderna är Vaxholm, Karlskrona, Gotland, Älvsborg och Härnösand.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Tre veckors krigsförbandsövning (KFÖ) genomförs varje år med en amfibiebrigad efter år 2018.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Marina territo</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">rialförsvarsförband skapas ur</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> det marina hemvärnet och kan utgöras av lokalt rekryterade värnpliktiga och frivilliga soldater med minst GMU och kort mobiliseringstid.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Rörlig kustrobot</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">I början av 1990-talet uppsattes ett rö</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">rligt kustrobotbatteri med Saab</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">s RBS 15 som huvudvapen. Systemet var kostnadseffektivt och hade stor uthållighet och snabb gruppering. Då Kustartilleriet avvecklades år 2000 valde man även att avveckla det då blott 5 år gam</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">la systemet som såldes till Saab</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Detta system är än idag (i moderniserad version) aktivt i Kroatien och Finland där det utgör en stor del av den tröskeleffekt dessa länder förfogar över för att möta, hejda och slå en angripare över havet.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Systemet bör av dessa anledningar återuppstå i Sverige i 5 fristående kompanier med vardera 6 robotbilar. Systemet bör integreras i Försvarsmaktens kommande sensornätverk men även kunna operera autonomt. Tre av dessa bör bemannas av kontinuerligt tjänstgörande personal. Basering för alla 6 kompanier: Härnösand, Stockholm, Gotland, Karlskrona och Göteborg.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Understöd och luftvärn</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Amfibiebrigaderna bör vardera ha 9 st Archers samt 9 st AMOS på Stridsbåt 2010.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Stridsbåt 2010 utgör ett komplement till Stridsbåt 90 och bör anskaffas i erforderlig grad. Dessa plattformar utgör också idealet för bärandet av roboten Seaspear som ersätter Robot 17 Hellfire. Seaspear kan skjuta både längre och mot flera mål simultant samt under gång. Den kräver inte heller en belysargrupp som utsätter sig för exponering för fientlig eld.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Amfibiebrigaderna bör på sikt anskaffa korträckviddigt luftvärn för eget närskydd. Rörliga sensorer med hjälp utav pansarterrängbil och bandvagn samt på stridsbåt ger amfibiebrigaden god lägesbild även autonomt från övriga marina ledningsresurser. Som komplement anskaffas även Stingerrobotar för att hantera fientliga attackhelikoptrar.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Fler marinbaser</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Marinen har ett behov av såväl en förstärkt regional indelning som förnyade materielsystem på sikt. Vi föreslår därför att Marinbas Öst (Berga), Marinbas Väst (Göteborg) samt Härnösand och Fårösunds Marindetachement bör sättas upp.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Amf 1 (Vaxholm), Amf 2 (Karlskrona), Amf 3 (Fårösund), Amf 4 (Älvsborg) och Amf 5 (Härnösand) bör sättas upp för att utbilda till reducerade amfibiebrigader (2</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">500 man/st). Amfibiebrigaderna bygger på värnplikt och dubbel organisation (freds-/krigsorganisation) medan flottan bygger på anställda och kontrakterade.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Marinbasbataljoner</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">För skydd, logistik, ekipage och sjöinformation verkar marinbasbataljonerna. De tre marinbaserna har varsin marinbasbataljon. Fårösund och Härnösand har vardera ett marinbaskompani.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Ubåtsjakt</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">På 90-talet hade Sverige en acceptabel ubåtsjaktförmåga med bland annat 10 st helikopter 4 med sensorer och 12 ubåtar. Socialdemokratiska regeringar med T</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">h</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">age G. Peterson i spetsen började då att avveckla försvaret. Reinfeldts regeringar tog vid och minskade ytterligare försvarets medel. Man flyttade ubåtsflottiljen från Berga till Karlskrona och tappade därvid en stor del kompetent personal.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">De tystgående svenska ubåtarna är överlägsna vid spaning och kan i hög grad kontrollera utloppen från Stockholm. Men om de befinner sig en dag eller mer från Stockholm i ytlägesfart tar det lång tid att få dem till Stockholm under vattnet.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Man har inte låtit uppgradera torped 45 trots att försvarsmakten ansett det prioriterat. Torped 45 är särskilt anpassad för grunda vatten.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Förutom att vi nu får vänta på helikopter 14 och sensorer till den så ska också personal utbildas för ubåtsjakt vilket är mycket tidskrävande </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">– det är i princip en året-runt-</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">utbildning.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Marintaktisk ledning</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Den marintaktiska ledningen bör ske från tre staber. Marinen har idag få tross- och ledningsfartyg. Varje marinbas bör på sikt erhålla 2 st stödfartyg för tross och ledning.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Marinens materielsystem </span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Investeringsplanen som ska materielförsörja IO 14 till 2024 har ett underskott om 50 Gkr. </span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Mer materiel än det redan planerade måste tillföras för ett stärkt försvar.</span>
</h1>
<h3>
<span>4.3.5</span><span> Flygstridskrafterna</span>
</h3>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Flygvapnet har de senaste decennierna tvingats till en omfattande omorganisation med kraftiga nerdragningar som följd. Försvarsgrenen har tack vare detta problem med såväl materiel- som personalförsörjning och om inte åtgärder vidtas blir situationen ohållbar i en snar framtid. Flygvapnet består idag personellt av såväl anställda som kontrakterade. Den viktiga resurs som värnpliktsystemet innebar är däremot avvecklad. Flygvapnets verksamhet är resurskrävande och präglas av ett allt fö</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">r stort fokus på internationella</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> åtaganden. Försvaret av Sverige i händelse av en framtida ofred har nedprioriterats.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">För att utveckla och vidmakthålla Sveriges förmåga till ett trovärdigt försvar är det Sverigedemokraternas uppfattning att det behövs fler stridsflygdivisioner och att utbildningsdivisionerna vid F7 Såtenäs krigsplaceras. Fem flygflottiljer med vardera två divisioner kräver 200 stridsflygplan. Gripbara reservdelar och tillräcklig serviceapparat ska garantera att minst tre grupper, 12 plan, ständigt är operativa </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">per division. Anskaffning av Jas</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> 39 Gripen E/F skall ske oavsett om Sverige är enda köpare. En tvåsitsversion av denna bör också anskaffas dels för att underlätta i vår egen flygutbildning dels för att underlätta en export av Gripen-systemet. Gripen E bör byggas från början och ej på C/D-skrov. Därigenom kommer det finnas kvar C/D-plan.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Gripen bör beställas i en tvåsitsig version F, för att därigenom ytterligare öka exportmöjligheterna.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Sverige behöver alltså i första hand 160 Gripen E/F och Gripen C/D för åtta divisioner och på längre sikt 200 Gripen E/F för tio divisioner.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Luftförsvaret hade från början ett eget svenskt datapr</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">otokoll för kommunikation, Taras</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">. Idag h</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">ar de svenska Gripenplanen Nato</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">s Länk 16, vilket sätter oss i be</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">roende av USA och deras krypton;</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> vi får inte tillve</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">rka egna. Detta beror på svensk</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> passivitet. Vi bo</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">rde istället återintegrera Taras</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> för att realisera ett eget Länk 16-liknande nät precis som Frankrike utvecklar sitt LX. Vi kan då välja momentant att kommu</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">nicera nationellt eller med Nato</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Flygvapnets strategiska uppgifter</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Upprätthålla luftherravälde för att kunna skyd</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">da svenska operationer med mark-</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">/</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">marinstridskrafter och verka offensivt mot motståndares kritiska sårbarheter i syfte att bryta dennes förmåga till offensiva operationer mot Sverige.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Kunna föra fram och avfyra kryssningsrobot i två riktningar. Luftförsvara Sverige i två riktningar.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Kunna föra fram och avfyra sjömålsrobot i en riktning samt inneha beredskap för detta i nordlig riktning (Norska havet).</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Understödja egen stridskraft och övriga stridskrafter, samt vid behov civila samhället med flygtransporter.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Skapa luftlägesbild över Sverige och aktuellt operationsområde.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Genomföra incidentberedskap H24 med markbundna och flygande sensorer och jaktflyg.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Flygvapnets taktiska mål</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Uppträda kontinuerligt med minst två rotar i spärrbana över Östersjön. Uppträda kontinuerligt med minst en rote i spärrbana över Västerhavet.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Uppträda kontinuerligt med två rotar i spärr</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">bana i riktning norr (Finland, N</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">orra ishavet).</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Luftförsvaret skall samverka och vara integrerat med långräckviddigt luftvärn, sensorer och jaktflyg för att uppnå maximal effekt.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Inneha strategisk rörlighet med huvuddelen av basbataljon.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Föra egen strid med i huvudsak en basbataljon med tillförsel av nationella skyddsstyrkor och luftvärn. Varje flygbasområde ska betjäna grupp kontinuerligt och momentant division.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Upprättande av ytterligare flygflottiljer</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Jämte Skaraborgs flygflottilj (F7 Såtenäs), Blekinge flygflottilj (F17 Kallinge) och Norrbottens flygflottilj (F21 Luleå) bör Upplands flygflottilj (F16 Uppsala) sättas upp. Antalet Gripenförband är idag för få för att på allvar utgöra en nödvändig tröskeleffekt. Att återupprätta en fjärde flygflottilj är därför av största vikt. Valet faller sig naturligt på F16 med sitt geografiska läge i det strategiskt viktiga Mälardalen med huvudstaden och Arlanda som högprioriterade angreppsmål.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Divisionerna vid utbildningsflottiljen F7 ska ges krigsuppgifter och ska vara planerade för att omedelbart kunna lösa krigsuppgifter.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">När vi har 200 Gripen placerade i stridsflygdivisioner ska en femte flygflottilj öppnas: F 13 Bråvalla. Detta planeras år 2025.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Strategiskt luftvärn</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">För att uppnå ett dugligt luftförsvar räcker det inte med enbart flygstridskrafter. Dessa har visserligen stor yträckvidd men har uthållighetsbegränsningar. Därför bör strategiskt luftvärn införskaffas.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Flygbaser</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Avvecklingen av BAS 90 är till stort men för den svenska flygförsvarsförmåga</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">n. Det skydd och den rörlighet f</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">lygvapnet hade har i och med det gått förlorad. För att återställa denna förmåga till operativt taktiska och strategiska fördelar är det av stor vikt att bevara de möjliga krigsflygplatser som fortfarande finns.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Ingen före detta flygflottilj får vidare exploateras, särskilt inte de med bergshangarer eller annan viktig infrastruktur.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">BAS 90-systemet bör till stora delar återskapas successivt. Detta kan påskyndas genom att i en första etapp återinföra BAS 60-systemet i lämpliga geografiska områden. I en andra etapp utvecklas dessa till fullvärdiga BAS 90. Skydd genom spridning är kostnadseffektivt och ger ett stort strategiskt värde.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Sna</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">bba omgrupperingar för tankning och</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> ombeväpning</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> är</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> några av fördelarna med ett sådant system.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Försvarsmakten vill ha rent från vindkraft i fyra mils radie utanför de tio aktuella militära flygplatserna. I radarhänseende finns sammanblandningsrisk mellan vindkraft och helikopter.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Flygbasbataljoner</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Det bör finnas en basbataljon per flygflottilj, eller mer. Basbataljonerna är avgörande i snabba krigsförlopp, exempelvis när ny</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">a</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> banor ska läggas, men de skyddar också baserna mot attacker från mark. Territorialarmén har en viktig stöttande roll för att skydda baserna.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Helikopterresurser</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Helikoptrarna möter olika behov. Exempel på det är:</span>
</h1>
<h1 style="margin-left:36pt; t-i:-18pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"><span style="font-family:Symbol"></span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">         </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">sjuktransporter vid övningar och skarpa operationer.</span>
</h1>
<h1 style="margin-left:36pt; t-i:-18pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"><span style="font-family:Symbol"></span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">         </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">trupp- och materieltransporter.</span>
</h1>
<h1 style="margin-left:36pt; t-i:-18pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"><span style="font-family:Symbol"></span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">         </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">sjöräddning och brandbekämpning.</span>
</h1>
<h1 style="margin-left:36pt; t-i:-18pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"><span style="font-family:Symbol"></span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">         </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">ubåtsjakt (tyvärr för stunden avvecklat).</span>
</h1>
<h1 style="margin-left:36pt; t-i:-18pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"><span style="font-family:Symbol"></span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">         </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">attack- och understöd.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Tidigare hade armén, marinen och flygvapnet egna helikoptrar, men nu har resurserna samlats i en helikopterflottilj. Det har missgynnat tillgängligheten. Ordningen med anpassade helikoptrar för varje försvarsgren och olika baseringsorter beroende på uppgift bör återställas.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Sverige bör anskaffa helikoptrar i olika roller men ha kvar grundstommen med så få olika system i drift för att ena helikopterflottan. Variationer av Helikopter 14, 15 och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">16 är att föredra.</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> Undantag kan förekomma exempelvis vid anskaffning av attackhelikopter.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Gripens beväpning</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Gripens beväpning kan göras med system där svenska företag är delaktiga som jaktroboten Meteor och attackroboten Taurus. Sverige har avsagt sig att använda klusterammunition även om USA, Ryssland,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Kina, Turkiet, Israel med flera har det i sin beväpnin</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">g. Därmed vidareutvecklas inte r</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">obot Mjölner och vi får söka andra yttäckande markattacksystem. Detta gap kan fyllas av en version av Taurus som uppfyller Oslokonventionen.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Försvarets flygstridskrafter har historiskt haft en blandning av inhemsk och utländsk beväpning. Exempel på dessa har varit den svenska roboten 04 för sjömål och den amerikanska roboten 75 (AGM-65 Maverick) för markmål samt robot 71 (brittiska Skyflash). Detta har resulterat i en stor kunskapsbredd och anpassade tekniska särlösningar för svenska behov. Vår inhemska industri idag har stora kunskaper gällande robotteknik och är världsledande inom en rad områden. Vi har deltagit i en rad europeiska samarbetsprojekt för både jakt och attackvapen.Försvarsmakten bör om möjligt ha flera beväpningsalternativ i respektive roll för att försvåra för en eventuell fiende att störa ut dessa.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Det är absolut nödvändigt hålla mobiliseringslager av de robotar vi nyttjar. Det är också viktigt att piloterna får skjuta övningsrobotar.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Jakt</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">För bästa förmåga i jaktrollen bör Försvarsmakten anskaffa de delvis svenskutvecklade robotarna Robot 98 (IRIS-T) samt Robot 101 (Meteor) Dessa två robotar är för närvarande världsledande och Sverige kommer bli den första kunden med operativa Robot </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">101. För att komplettera dessa</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> sensormässigt bör de amerikanska motsvarigheterna AIM-</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">9X Sidewinder och AIM-120 Amraam</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> C7 anskaffas och integreras.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Attack</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">För attackrollen bör flygvapnet ha en rad olika alternativ för olika uppdrag. Även här bör det finnas alternativ som kompletterar.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Kryssningsrobot X (KEPD 350 Taurus) som är delvis svenskutvecklad bör väljas. Roboten finns i flera versioner och ger flygvapnet förmåga att slå emot en eventuell angripares basområden. Den bör kompletteras med amerikanska AGM-158 JASSM-ER, en kryssningsrobot som Finland nyligen anskaffat en version av.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Laserstyrd bomb av den amerikanska ty</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">pen GBU-49 Paveway med så kallat Longhotwing-</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">paket och egen stridsdel vore en bra lösning för att få en bomb som passar territorialförsvarets behov.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">För markmål emot enskilda fordon, lättare broar eller mindre fartyg bör den britti</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">ska roboten Brimstone anskaffas. R</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">oboten finns i en sjöversion som skulle kunna anska</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">ffas till m</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">arinen kallad Seaspear. Brimstone skulle då ersätta våra föråldrade Robot 75 (AGM-65 Maverick).</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">För att effektivt kunna slå emot en fiendes vitala sensorer såsom radar bör den amerikanska radarjaktroboten AGM-88 HARM anskaffas.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Sjömål</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Robotsyste</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">m RBS 15-</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">ER är et</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">t svenskutvecklat system av Saab</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> och ger flygvapnet en förmåga att på långa avstånd slå emot en angripares sjöstridskrafter. Roboten kompletteras av den norska Joint Strike Missile. Som interimslösning bör ett mindre antal Harpoon anskaffa</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">s tills RBS 15-</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">ER är färdigutvecklad. Harpoon används idag av Danmark.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Spaning</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Det franska systemet Recc</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">elite kompletterar den svenska S</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">paningskapsel 39 som användes i Libyen och bidrar</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> till</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> att ge Försvarsmakten en bredare lägesbild.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Sensorer</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Laserbelysningska</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">psel av typ i</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">sraeliska Litening bidrar </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">till </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">att ge Flygvapnet utökad precision i sina markoperationer.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Carabas Kartografi är ytterligare ett svenskutvecklat system som kan avläsa trupprörelser och minor m</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">.</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">m</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">.</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> genom grafisk avläsning. Det finns även civil användning.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Motmedel</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Flygvapnet bör vidareutveckla den svenska störningskapseln U95 och anskaffa denna. Sve</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">rige är världsledande genom Saab</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">s störningsteknik och det skulle ge våra luftstridskrafter en nödvändig och u</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">nik förmåga. Även den italiensk-</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">brittiska störningskapseln av typ Britecloud bör tillföras som komplement.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Utöver vanliga facklor och remsor som det svenska BOL-systemet så bör för att effektivt kunna undvika fientliga jaktrobotar och luftvärn även den amerikanska skenmålsroboten ADM-160 MALD-J anskaffas.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Transportflygplan</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Försvarsma</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">kten förfogar idag över 7 st (ursprungligen 8</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">) C-130E/H Hercules plan. Dessa plan som började köpas in 1965 bör ersättas successivt.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">För brandsläckning finns MAFF-system till Hercules med kapacitet att sprida 12 kubikmeter vatten per tömning.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Radarspaningsplan och signalspaning</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Försvarsm</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">akten hade från början 6 st Saab</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> Erieye radarspaningsflygplan. Idag återstår 2 st, övriga har sålts. 2 st är för lite med tanke på vårt läge och att planen behöver regelbundet underhåll.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Signalspaningsplanen är två och de täcker vårt behov.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Skolflygplan</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">SK 60 är lätt</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">attackplan som använts till skolplan under lång tid. De är från 60-talet och måste senast ersättas runt år 2020.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Flygvapnets materielsystem fyra år</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Investeringsplanen som ska materielförsörja IO 14 till 2024 har ett underskott om 50 Gkr. SD täcker detta underskott genom att lägga till 5 Gkr/år till försvarets materiel från och med år 2017 till 2026. Det innebär att med SD:s budget så kommer allt redan planerat materiel att kunna införskaffas i tid. För flygvapnets del innebär det ett tillskott på 1 Gkr/år. År 2017</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">–</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">2018 är betalningen till ”IO14-hålet” något lägre, vilket kompenseras genom en högre betalning år 2020.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Regeringen underfinansierar kommande pr</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">oduktionen av Gripen E med 548 m</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">kr. SD tillför medel för </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">detta i sin budget, alltså 548 m</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">kr per år 2016.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">F16 bör återuppsättas år 2017 med två stridsflygdivisioner. F7 bör ha två krigsplacerade stridsflygdivisioner. Det innebär att vi har åtta stridsflygdivisioner, 160 plan. F13 bör återuppsättas år 2025. Då behöver vi 200 plan. Detta inneb</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">är att vi behöver spara de 96 C/D-</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">plan som finns kvar operativa och bygga minst 110 E/F-plan (40 fler än regeringen) så att vi tillsammans har mer än 200 plan.</span>
</h1>
<h2>
<span>4</span><span>.4 Personalförsörjning</span>
</h2>
<h3>
<span>4</span><span>.4.1 Personalförsörjning av </span><span class="Rubrik3Char">k</span><span>rigsförbanden</span>
</h3>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Sverigedemokraterna var emot införandet av det nya personalförsörjningssystemet, men så länge det är aktuellt ska det optimeras. Det bör därför utredas såväl lämplighetsmässigt som ekonomiskt om kontrakterade gruppbefäl, soldater och sjömän:</span>
</h1>
<h1 style="margin-left:36pt; t-i:-18pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"><span style="font-family:Symbol"></span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">         </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">kan få rätt att bo kvar på logementen för en låg hyra även efter provanställningstiden</span>
</h1>
<h1 style="margin-left:36pt; t-i:-18pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"><span style="font-family:Symbol"></span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">         </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">kan slippa förmånsbeskattning för enklare mat ute i fält</span>
</h1>
<h1 style="margin-left:36pt; t-i:-18pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"><span style="font-family:Symbol"></span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">         </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">som bor på logement kan få tillgång till billig och nyttig lagad frukost, lunch och middag och</span>
</h1>
<h1 style="margin-left:36pt; t-i:-18pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"><span style="font-family:Symbol"></span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">         </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">kan få subventionerade hemresor varannan vecka.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">GSS-K ska erhålla en premie </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">varje år under kontraktet. Denna</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> premie ska återbetalas om kontraktet bryts utan giltiga skäl.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Tvåbefälssystemet fungerar bra och bör bevaras.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Rapportering och statistik möjliggör styrning och bra ledningsbeslut, men rapporteringen får </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">inte vara för tidskrävande. PRIO</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">-systemet har kritiserats för att vara tungrott och långsamt. En oberoende översyn av systemet skulle kunna peka på vad som måste förbättras. Om det är riktigt att lämna PRIO för ett egenskapat system så bör det göras snarast.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Försvarsmakten ska utse befäl upp till överste/kommendör. Vi motsätter oss det av majoriteten föreslagna karenssystemet för karriärväxlande f.d. försvarsmaktsanställda eftersom det blir ett för stelt system på en liten arbetsmarknad.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Pliktsystem återaktiveras och samtliga unga män och kvinnor ska mönstras i en flerdagsmönstring på plats. I samband</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> med mönstringen ska en 3-dygns</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">kurs genomföras i syfte att lära ut grundläggande överlevnad.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Omkring 8 400 tas ut till värnpliktstjänstgöring varje år, med början år 2015. I detta system kan en mindre del av de värnpliktiga genomföra enbart grundutbildningen (GMU) medan den större delen, omkring 7 200, går även befattningsutbildningen för placering i brigaderna. För kvinnor är utbildningen frivillig. Fler markförband medför också ett ökat behov av reservofficerare.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Reservofficerare är kostnadseffektiva och stärker folkförankringen.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Med aktiverandet av värnplikten återgår armén till ett system med fredsorganisation och krigsorganisation. Anställda och GSS-K är lika många som i regeringens förslag. GSS-</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">T fasas successivt ut mot värnpliktig krigsplacering.</span>
</h1>
<h2>
<span>4</span><span>.5 Materiel- och logistikförsörjning</span>
</h2>
<h3>
<span>4</span><span>.5.1 Materiel- och logistikförsörjning i krigstid</span>
</h3>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Den väpnade striden kräver</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> ständigt närvarande logistik. D</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">et duger inte att fredsställa försvarets bakre organisation. Sveriges försvarsindustrier och Försvarsmaktens stödresurser är precis som i andra länder fortsatt viktiga komponenter i säkerhets- och försvarspolitiken. Värt att notera är att de svenska försvarsmaterielsystemen internationellt sett har hållit hög kvalitet och är billiga.</span>
</h1>
<h3>
<span>4</span><span>.5.2 Materiel- och logistikförsörjning i fredstid</span>
</h3>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Fortifikationsverket skall enbart administrera lokalerna åt Försvarsmakten på självkostnadsbasis, det vill säga få täckning för sina kostnade</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">r men inte generera vinst. När f</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">örsvaret behöver återta sin ursprungliga infrastruktur eller i vissa fall ny sådan måste lagrummet vara tydligt. Försvarets intressen går före de enskildas intressen.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Centraliseringen av materielförråden har gått så långt att verksamheten blir lidande när beställningar från centralförrådet måste väntas in, och därför bör mer materiel finnas ute på regementena. En utredning för att ta fram en optimal förrådsorganisation för Försv</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">arsmakten</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> skall tillsättas.</span>
</h1>
<h3>
<span>4</span><span>.5.3 Riktlinjer för materielförsörjningen</span>
</h3>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">FMV lider av de ständigt kommande sparbetingen och omorganisationerna. FMV:s roll bör inte bara vara statisk, den bör även rymma utveckling och behöver därför också medel för egen utveckling.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Statligt finansierad FoU är väldigt viktig för försvarsindustrin och bör koncentreras mot områden där vår industri är framgångsrik. De produkter vår försvarsindustri ska konkurrera mot på världsmarknaden är så gott som uteslutande initierade med statliga FoU-anslag.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">När vi köper svensk försvarsmateriel som är producerad med högteknologi sker en stark ekonomisk återkoppling i samhällsekonomin. Det sker genom de direkta jobb det ger, genom spin-off-effekter men också genom ökade exportmöjligheter. Sverigedemokraterna tror på svensk ingenjörskonst.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">När stora och tekniktunga affärer görs upp med för oss allmänt viktiga industriländer bör en stat-till-stat-överenskommelse eftersträvas från svensk sida.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">I USA är försvarsmaterielområdet styrt av bundna forskningspengar. Inom EU gäller försvarsmaterielupphandlingsdirektivet, vilket föreskriver ko</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">nkurrensutsättning. Så ser </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">dock inte marknaden ut i praktiken. Dessutom visar EU-papper nu att EU-kommissionen anser att EDA politiskt ska peka ut vilka försvarsindustrier som ska överleva och vilka som ska få riktade forskningspengar. Vi bör värdera våra marknader i Brasilien, Indien, Singapore med flera innan vi ger upp och låter EDA bestämma över våra forskningspengar. Om Sverige lämnade EU skulle vi få en bättre situation, att jämföra med den som Schweiz och Norge har.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Vår exportkontroll av krigsmateriel bör inte vara för avvikande från andra vapenproducerande länder. Om den skulle bli det så får vår försvarsindustri svårt att ingå i viktiga tekniska samarbeten.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Principerna för materielförsörjning ska vara:</span>
</h1>
<h1 style="margin-left:36pt; t-i:-18pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"><span style="font-family:Symbol"></span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">         </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Vidmakthållande och uppgradering av befintlig materiel bör, om det är ekonomiskt försvarbart och operativa krav kan uppnås, väljas före nyanskaffning.</span>
</h1>
<h1 style="margin-left:36pt; t-i:-18pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"><span style="font-family:Symbol"></span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">         </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Utveckling bör genomföras för när det gäller nationella säkerhetsintressen och när vi innehar särskilda produktionskompetenser.</span>
</h1>
<h1 style="margin-left:36pt; t-i:-18pt">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"><span style="font-family:Symbol"></span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">         </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Nyanskaffning bör, när sådan är nödvändig, i första hand ske av på marknaden befintlig, färdigutvecklad och beprövad materiel.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Långräckviddigt luftvärn är exempel på dyra system som vi troligen bör köpa utifrån, exempelvis Aster 30 och Aster 15.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Vid försvar av egna landet är det viktigt att eventuell gemen</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">sam materiel (pooling & sharing/</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">smart defense) finns i närheten. I vårt fall bör </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">vi endast ha gemensam materiel</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> med de nordiska gr</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">annarna. Hur sådan gemensam</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> materiel ska disponeras vid höjd beredskap och i krig ska bestämmas i förväg.</span>
</h1>
<h3>
<span>4</span><span>.5.4 Väsentliga säkerhetsintressen</span>
</h3>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">I dag har tyvärr många av de svenska försvarsindustrierna utländska ägare, men fortfarande har det stor ekonomisk betydelse för Sverige att industrierna utvecklar och producerar materiel i landet. För ett land som inte självt kan producera försvarsmateriel blir inköpet av försvarsmateriel utifrån väldigt dyrt. Det kan även bli svårt att få köpa den allra bästa materielen. Orsaken till detta är att försvarsmaterielproduktionen oftast sker i samarbete med andra nationer. Man får om man har något att ge. Detta präglar Sveriges förhållande inte minst till USA och deras materielmarknad. Svenska staten bör ha som långsiktig strategi att öka sin ägarandel av försvarsindustrierna i Sverige.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Sverige är av hävd en nation med kvalificerade vapensmedjor. Den tid Sverige självt var en stor beställare av försvarsmateriel var vi i hög grad självförsörjande. Nu är exporten viktig för att uppnå tillräckliga serier av nya produkter. Vid utveckling av nya materielsystem är samarbeten helt nödvändiga, men alla samarbeten är inte lyckosamma. Målmedvetenhet och fokus på innovation som finns i industrin måste vara ledstjärna för utvecklingen. Byråkratin inom EDA visar alla tecken på att detta EU-organ är fel korg att lägga äggen i.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Det skulle gynna Sverige om försvarsmaterieluppha</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">ndlingen inte var öppen. Svensk</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> försvarsmateriel exporteras idag inte för att marknaden är särskilt öppen utan snarare på kvalité, teknik och prisbild.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Sverige behöver köpa sina egna materielsystem för att bli bästa referenskund.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">En försvarsindustristrategi bör upprättas där vi tydligt definierar våra säkerhetspolitiska intressen kopplade till särskilda kompetenser i fråga om tillverkning av eller handel med försvarsmateriel, och en svensk myndighet som upphandlar försvarsmateriel bör använda undantagsregeln i artikel 346 i EUF-fördraget på liknande sätt som andra medlemsländer som har viktig försvarsindustri.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Förutom </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Gripen</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> bör ubåtarna, sensorteknik, robotteknik, krypton, mikrosatelliter m.fl. klassas och skyddas som strategiska produkter.</span>
</h1>
<h3>
<span>4</span><span>.5.5 Internationellt materiel- och logistiksamarbete</span>
</h3>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Vidare bör Sverige i vissa fall återta kravet på offset (motköp) i syfte att gynna svenska SME-företag. Svenska myndigheter bör tilldela underleverantörer en god andel av kontrakten i syfte att ekonomiskt gynna viktiga innovationsföretag enligt rätten att göra så i artikel 21 punkt 4 i försvarsupphandlingsdirektivet.</span>
</h1>
<h3>
<span>4</span><span>.5.6 Exportstödjande verksamhet</span>
</h3>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Vi är stolta över att Sverige är världens största försvarsmaterielexportör per capita trots att vi har en strikt lagstiftning och en tuff exportkontroll.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Vår starka försvarsmaterielindustri är en stor fördel för vår egen försvarsmaterielförsörjning. När vi själva investerar i svenskproducerade materielprojekt kan nettokostnaden bli låg eller till och med vinst uppnås i samhällsekonomin på grund av spillövereffekter och export.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Försvarsindustrin berör cirka 30 000 jobb och en stor andel är civilingenjörer. Indirekt sysselsätter försvarsindustrin cirka 100 000 personer.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Gripen, robotar, luftvärn, ubåtar, undervattensystem och korvetter samt rymdteknik med kommande militär tillämpning visar att de svenska vapensmedjorna inte bara har stolta anor utan även en framtid om regering och riksdag sköter frågor om upphandling och forskning klokt.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Försvarsexportmyndigheten (FXM) bör få en stärkt roll och Sverige som stat ska stötta försvarsindustrin ännu mer vid upphandling. Tecknande av samförståndsavtal (MOU) kan vara en väg till viktiga samarbeten och affärer.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Särskilt för mindre företag kan Svensk Exportkredit (SEK) betyda mycket. SEK bör ges möjligheter att agera ännu mer offensivt.</span>
</h1>
<h1>
<span>5</span><span> Civilt försvar</span>
</h1>
<h2>
<span>5</span><span>.1 Inriktning för det civila försvaret</span>
</h2>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Den svenska modellen där bestämda myndigheter har krisberedskap på sitt verksamhetsområde och där regeringen har nationellt områdesansvar, länsstyrelserna regionalt och kommunerna lokalt är en effektiv modell. Jämte områdesansvaret finns sektorsansvar. Det är viktigt att MSB: s utredande och samordnande roll inte tar över ansvaret från de faktiska utförarna av krisberedskap och krishantering.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Försvarsmakten bör upprätthålla en tätare kontakt med det civila regionala och kommunala områdesansvaret.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">Under kalla kriget och fram till år 2000 hade Sverige ett betydande civilförsvar med civilplikt. Civilområdena stämde i princip överens med militärområdena och jämte militärområde</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">schefen stod civilområdeschefen. T</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal">illsammans kompletterade de varandra. En ytterligare civil beredskap fanns i driftvärnet fram till år 2005 som hade till syfte att säkra funktionen hos en rad samhällsviktiga institutioner. Civilförsvaret bör i betydlig mån återtas. Till den bredare hotbilden idag hör cyberattacker och terrorism.</span>
</h1>
<h1>
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal"> </span>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft" style="-aw-sdt-tag:CC_Underskrifter; -aw-sdt-title:CC_Underskrifter">
<span>.</span>
</p>
<table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:100%">
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic">Mikael Jansson (SD)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic"> </span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic">Roger Richtoff (SD)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic">Jeff Ahl (SD)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic">Björn Söder (SD)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic">Robert Stenkvist (SD)</span>
</p>
</td>
</tr>
</table>
<p>
<span> </span>
</p>
</div>
</div>
1Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att försvaret i höstbudgeten bör tillföras det anslag som Överbefälhavaren anser vara det minsta tänkbara som det anges i budgetunderlaget till försvarsbeslutet (avsnitt 1).AvslagAvslag2014/15:FöU11FöU2Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige snarast bör skriva på en försvarsallians med Finland (avsnitt 2.3).AvslagAvslag2014/15:UFöU5UFöU3Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att de övergripande målen för det militära försvaret ska vara de som anges i motionen (avsnitt 3.1).AvslagAvslag2014/15:FöU11FöU4Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att de övergripande uppgifterna för det svenska försvaret ska vara de som anges i motionen (avsnitt 3.2).AvslagAvslag2014/15:FöU11FöU5Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att de övergripande målen för det civila försvaret ska vara de som anges i motionen (avsnitt 3.3).AvslagAvslag2014/15:FöU11FöU6Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den nationella krisledningen måste bli mer skyddad, redundant och övad (avsnitt 3.4).AvslagAvslag2014/15:FöU11FöU7Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bör avvecklas som egen myndighet och flyttas in i Totalförsvarets forskningsinstitut (avsnitt 3.4).AvslagAvslag2014/15:FöU11FöU8Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det bör återupprättas en civilförsvarsmyndighet (avsnitt 3.4).AvslagAvslag2014/15:FöU11FöU9Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att civilförsvarsstrukturen ska likna den militära med befälhavare på alla nivåer (avsnitt 3.4).AvslagAvslag2014/15:FöU11FöU10Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att SOS Alarm bör omvandlas till en avdelning inom Civilförsvarsmyndigheten (avsnitt 3.4).AvslagAvslag2014/15:FöU11FöU11Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det svenska försvaret inte längre ska anses vara av modellen insatsförsvar utan i stället ska anses vara ett existensförsvar (avsnitt 4.1).AvslagAvslag2014/15:FöU11FöU12Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att varje brigad ska inhysas i ett militärområde (MILO), att militärområdena ska delas in i försvarsområden och att försvarsområdena ska delas in i närskyddsområden (avsnitt 4.2).AvslagAvslag2014/15:FöU11FöU13Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Försvarsmakten 2016 ska ha två och en halv mekaniserad brigad, två sjöstridsflottiljer, en ubåtsflottilj, sex stridsflygdivisioner och en transportflygdivision (avsnitt 4.3.1).AvslagAvslag2014/15:FöU11FöU14Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Försvarsmakten 2027 ska ha sju mekaniserade brigader, en stadsskyttebrigad, tre sjöstridsflottiljer, en ubåtsflottilj, tio stridsflygdivisioner och två transportflygdivisioner (avsnitt 4.3.1).AvslagAvslag2014/15:FöU11FöU15Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om arméns strategiska uppgifter (avsnitt 4.3.2).AvslagAvslag2014/15:FöU11FöU16Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fältarméns taktiska mål (avsnitt 4.3.2).AvslagAvslag2014/15:FöU11FöU17Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om territorialarméns taktiska mål (avsnitt 4.3.2).AvslagAvslag2014/15:FöU11FöU18Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avveckla polisens IED-förmåga (improviserad sprängladdning, improvised explosive device) och föra över den till Försvarsmakten (avsnitt 4.3.2).AvslagAvslag2014/15:FöU11FöU19Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Särskilda beredskapspolisen (SBP) bör återskapas med 1 500 civilpliktiga i länsvisa avdelningar (avsnitt 4.3.2).AvslagAvslag2014/15:FöU11FöU20Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att underskottet i materielinvesteringar till Insatsorganisation 14 (IO 14) om 50 miljarder kronor först ska finansieras så att IO 14 realiseras innan vidare uppbyggnad av försvaret påbörjas (avsnitt 4.3.2).AvslagAvslag2014/15:FöU11FöU21Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den militära personalreserven ska beväpnas och övas som lätt infanteri (avsnitt 4.2).AvslagAvslag2014/15:FöU11FöU22Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om marinens strategiska uppgifter (avsnitt 4.3.3).AvslagAvslag2014/15:FöU11FöU23Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om flottiljernas taktiska mål (avsnitt 4.3.3).AvslagAvslag2014/15:FöU11FöU24Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att såväl mekaniserade brigader som amfibiebrigader ska repetitionsutbildas tre veckor vart sjätte år (avsnitt 4.2.1).AvslagAvslag2014/15:FöU11FöU25Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om flygvapnets strategiska uppgifter (avsnitt 4.3.4).AvslagAvslag2014/15:FöU11FöU26Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stridsflygdivisionernas taktiska mål (avsnitt 4.3.4).AvslagAvslag2014/15:FöU11FöU27Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att värnpliktsutbildning bör startas i mindre skala utan föregående utredning för att sedan öka till en selektiv nivå där alla förband blir försörjda (avsnitt 4.4).AvslagAvslag2014/15:FöU11FöU28Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att försvarets logistik aldrig i grunden får bli fredsställd (avsnitt 4.5.2).AvslagAvslag2014/15:FöU11FöUINLInlämnad2015-05-08 14:22:15inträffat0behandlingGranskadGranskad2015-05-11 17:37:29inträffat0behandlingBBordlagd2015-05-19 00:00:00inträffat0behandlingHÄNHänvisad2015-05-19 00:00:00inträffat0behandling0236051814311Mikael Jansson-1undertecknare0145294944502Roger RichtoffSD2undertecknare0599390849728Jeff Ahl-3undertecknare0452755722723Björn SöderSD4undertecknare0955748436811Robert StenkvistSD5undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 2014/15:109H20230952019-04-05 12:54:15motkatMotionskategoriFöljdmotionH20230952019-04-05 12:54:15statustextstatustextÄrendet är avslutatH20230952017-10-18 12:55:36tilldelatTilldelatFörsvarsutskottetH20230952019-04-05 12:54:15H2023095av Mikael Jansson m.fl. (SD)mot_201415__3095.pdf174048pdfmed anledning av prop. 2014/15:109 Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020https://data.riksdagen.se/fil/05276748-CA2D-4AB0-A1DB-9B1DB8E5390AH2023095av Mikael Jansson m.fl. (SD)mot_201415__3095.docx84376docxmed anledning av prop. 2014/15:109 Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020https://data.riksdagen.se/fil/B96946B6-4694-4826-9072-DD91DE7A745Dbehandlas_i2014/15:FöU11H201FöU11bet2014/15FöU11Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020betBetänkandebehandlas_i2014/15:UFöU5H201UFöU5bet2014/15UFöU5Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020betBetänkande