3113547 H2022812 2014/15 2812 mot Partimotion mot Motion 2014/15:2812 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) Motion Motion SD447 AU 2812 0 2014-11-10 00:00:00 2019-04-05 13:11:07 2014-11-10 00:00:00 Arbetsmarknadsåtgärder av Mattias Karlsson m.fl. (SD) Klar html Filur 0050f9cd-9f9a-40f3-8d46-e43adc63462c https://data.riksdagen.se/dokument/H2022812/text https://data.riksdagen.se/dokument/H2022812 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H2022812 <style></style><div class="pconf">Motion till riksdagen 2014/15:2812 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) <h1>Arbetsmarknadsåtgärder</h1> <hr class="sidhuvud_linje"/> <div class="Section1">   <h1 style="-aw-sdt-tag:CC_Boilerplate_4; -aw-sdt-title:CC_Boilerplate_4"> Förslag till riksdagsbeslut </h1> <ol type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt"> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka möjligheterna till heltidstjänst inom den offentliga sektorn. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utöka rätten till heltid. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa ofrivilligt delade turer. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om jobbskatteavdraget. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att höja taket i a-kassan. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en 100-dagarsregel i a-kassan. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förbättra villkoren i a-kassan för deltidsarbetslösa. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om slopad avgift till a-kassan. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra a-kassan obligatorisk. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sammanslagning av myndigheter. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stärkta rättigheter för osakligt uppsagda. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en avskaffad allmän löneavgift. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om slopat sjuklöneansvar upp t.o.m. nio anställda. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om turordningsreglerna. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lärlingsanställningar. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förbättrat starta-eget-bidrag. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa sysselsättningsfasen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om föreningsjobb. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att riva upp Lavallagen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att reformera utstationeringsdirektivet. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om huvudentreprenörsansvar. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovsprövad arbetskraftsinvandring. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa vita-jobb-modellen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att slopa instegsjobben. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Arbetsmiljöverkets anslag ska höjas till 2006 års nivå. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det statliga stödet till fortbildning av skyddsombud ska återinrättas. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att upprätta ett nationellt kunskapscenter för arbetsmiljöforskning. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att upprätta ett center för äldrepolitik i linje med den norska förlagan. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta ett statligt stimulansbidrag för att förbättra möjligheterna till friskvård och företagshälsovård. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa karensdagen inom yrken med hög smittorisk i den offentliga sektorn. </li> </ol> <h1> <a name="MotionsStart"></a>Motivering </h1> Efter två mandatperioder av borgerligt regeringsinnehav kan vi nu konstatera att Alliansen inte lyckades infria sina löften om att komma tillrätta med arbetslösheten och utanförskapet. Genom en ansvarslös invandringspolitik och genom att underminera grundtryggheten för arbetslösa och sjuka skapades ett överutbud av arbetskraft som förvärrat sysselsättningsproblemen, utanförskapen och missmatchningen på arbetsmarknaden. En stor del av Alliansens åtgärder har i efterhand visat sig vara antingen helt verkningslösa eller ha en betydligt lägre verkningsgrad än beräknat. Vid sidan av detta har även arbetsmiljön och arbetstagarnas trygghet och välbefinnande på fler sätt försämrats som ett resultat av den förra regeringens politik. Det är med stor oro vi nu kan konstatera att den nytillträdda rödgröna regeringen till stora delar bibehåller den verkningslösa och skadliga politiken såsom massinvandring av lågutbildade, svårintegrerade asylinvandrare från tredjeland samt en icke behovsprövad arbetskraftsinvandring av lågutbildad och okvalificerad arbetskraft. I andra delar väljer man att förvärra problemen genom skattefinansierade låtsasjobb där man på klassiskt socialdemokratiskt manér gömmer arbetslöshet i verkningslösa arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För att finansiera detta ökar man skattebördan för framför allt små och medelstora företag, skatter som hämmar tillväxt och jobbskapande. Sverigedemokraterna vill vända den negativa utvecklingen. Genom att flytta resurser från regeringens verkningslösa åtgärder och genom besparingar på verksamheter som är direkt negativa för samhällsutvecklingen skapar vi utrymme för offensiva satsningar på jobb, utbildning och ökad trygghet för såväl arbetslösa som arbetstagare. Vid sidan av våra omfattande satsningar på utbildningsväsendet i syfte att komma tillrätta med missmatchning, kompetensbrist och utanförskap, som presenteras i våra utbildningspolitiska motioner, lägger vi nedan fram några av våra viktigaste förslag för ökad sysselsättning och förbättrad trygghet för arbetslösa och arbetstagare. Bättre arbetsvillkor och stärkt trygghet! Utökad möjlighet till heltid Drygt 100 000 anställda inom den offentliga sektorn, varav lejonparten återfinns hos kommunerna, arbetar idag deltid trots att de hellre skulle vilja arbeta heltid. Detta är såklart ett problem för såväl män som kvinnor, men eftersom huvuddelen av dessa dryga 100 000 deltidsanställda är kvinnor bör det även betraktas som ett jämställdhetsproblem. Ofrivillig deltidsarbetslöshet leder till sämre löneutveckling, sämre karriärmöjligheter och lägre framtida pension för den enskilde. Många av arbetsmiljöproblemen inom dagens offentliga sektor bottnar i underbemanning. Situationen inom flera centrala verksamhetsområden är i det närmaste ohållbar. Inom äldreomsorgen har var tionde anställd försvunnit sedan 2002 samtidigt som andelen äldre har ökat. Vi föreslår att alla deltidsanställda inom offentlig sektor efter 6 månaders provanställning, följt av ytterligare 6 månaders tjänstgöring, ska bli erbjudna en heltidstjänst och att staten bör ta det ekonomiska ansvaret för denna reform. Förslaget skapar motsvarande omkring 25 000 nya helårsarbetskrafter inom offentlig sektor. Utökad rätt till deltid Utöver utökade möjligheter till heltid, vill vi även utöka den lagstadgade möjligheten till deltid för föräldrar med barn upp till åtta år. En arbetshypotes från IFAU gör gällande att kvinnors sjukfrånvaro ökar vid tidpunkten för barnafödande och att nivåskillnaden gentemot männen inte utjämnas förrän 15 år efter det första barnet. Idag finns möjligheten att arbeta 75 % om individen har barn upp till åtta år. Ett stort problem som förekommer med detta är att arbetaren upplever att denne ändå behöver presentera lika mycket som sin ordinarie arbetstid, vilket kraftigt kan öka stressen och därigenom den psykiska ohälsan. Mot bakgrund av detta vill vi utöka möjligheterna att arbeta deltid, ner till 50 procent. Avveckling av ofrivilliga delade turer Delade turer, där personalen tvingas till långa, ofta obetalda håltimmar mellan två längre arbetspass, är ett fenomen som tyvärr är ganska vanligt inom offentlig sektor. Enligt Kommunalarbetareförbundet använder sig 9 av 10 kommuner av delade turer och i 6 av 10 kommuner tycks förekomsten ha ökat på senare år. Cirka 100 000 kommunalarbetare har delade turer med ofrivilliga, obetalda håltimmar. Nej till avtrappat jobbskatteavdrag   Sverigedemokraterna står bakom samtliga genomförda jobbskatteavdrag och slår vakt om tillväxt och arbetstillfällen genom att säga nej till regeringens aviserade nedtrappning av jobbskatteavdraget. Stärkt arbetslöshetskassa Sverigedemokraterna betraktar arbetslöshetsförsäkringen som en del av de grundläggande ekonomiska trygghetssystemen. Vi anser därmed att a-kassan ska vara garanterad samtliga medborgare som uppfyller kraven för ersättning och att den ska vara solidariskt finansierad. I dag ser vi, som en följd av regeringens politik, en a-kassa i förfall. Endast en av tio heltidsarbetande får ut 80 % av sin tidigare inkomst. 2011 var det knappt 300 000 som fick arbetslöshetsersättning, till skillnad från 2005 då det var dubbelt så många. Två år efter den borgerliga valsegern 2006 hade antalet medlemmar i a-kassan minskat med 500 000. Sett ur såväl ett trygghetsperspektiv som ett matchningsperspektiv menar Sverigedemokraterna att dagens a-kassa inte fungerar tillfredsställande. Vi vill därför reformera a-kassan och föreslår tre övergripande åtgärder. Det är problematiskt att så pass många inte får ut 80 % av sin tidigare inkomst trots att detta varit den ursprungliga ambitionen. Vi vill därför höja taket i a-kassan. Sverigedemokraterna föreslår en kraftig höjning av taket i a-kassan till 1 200 kronor per dag under de första 100 dagarna. Från och med dag 101 minskas taket till 800 kronor per dag. Att tvinga bort människor från deras hembygd är inte bara negativt för den enskilde, det riskerar också att slå sönder familjer och försvaga det civila samhället. Vi anser att det under en period om 100 dagar ska vara en möjlighet att söka arbeten endast i sin hemregion och inom sitt kompetensområde, utan att detta medför inskränkningar i trygghetssystemen. Sverigedemokraterna vänder sig också mot att den arbetslöse får sin rätt till a-kassa inskränkt för att denne tar en deltidsanställning. Deltidsarbete är ofta en språngbräda till en heltidsanställning och det är därför oklokt att minska incitamenten att söka deltidsarbeten. Antalet dagar som deltidsarbetslösa kan få a-kassa bör höjas från 75 till 300. Slopad avgift till a-kassan Efter att föregående regering i samband med budgetpropositionen för 2014 avskaffade arbetslöshetsavgiften till arbetslöshetskassan vill Sverigedemokraterna nu gå ett steg längre och låta staten ta över ansvaret även för finansieringsavgiften samt övriga administrativa avgifter. Detta skulle få till följd att medlemskap i en arbetslöshetskassa blev helt avgiftsfritt. Obligatorisk a-kassa För att ytterligare öka likvärdigheten över landet och över olika delar av arbetsmarknaden vill Sverigedemokraterna göra arbetslöshetsförsäkringen obligatorisk, i likhet med övriga delar av socialförsäkringen. Det är Sverigedemokraternas åsikt att a-kassan, grundtryggheten på arbetsmarknaden för den som förlorar sitt arbete, bör vara obligatorisk, en självklar del av socialförsäkringssystemen. Vi vill dock bibehålla kvalificeringskraven för försäkringen. Myndighetssammanslagning En obligatorisk a-kassa bör på sikt administreras av en ny myndighet genom en sammanslagning av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. I dag är det tyvärr alltför många individer som anses vara för friska för att sjukskrivas men för sjuka för att vara arbetssökande. Resultatet av detta blir att ingen av myndigheterna har ansvar för den medborgare som hamnar i en sådan situation. Samtidigt är det vanligt att människor slussas mellan myndigheterna flera gånger om när de genomgår en längre process från att vara sjukskrivna till att ingå i arbetskraften. För den enskilde som fastnar i byråkrati och pappersexercis blir konsekvenserna betungande. Sverigedemokraternas grundläggande fokus är att möjliggöra för arbetskraften att praktiskt återgå till arbetsmarknaden, oavsett om det är från sjukdom eller arbetslöshet. Vi menar att myndigheterna bör slås samman till en enda myndighet som prövar individers arbetsförmåga. En ny, sammanslagen myndighet kommer alltid att stå för kostnaderna för den enskilde, oberoende av anledningen till personens behov av stöd. Detta eliminerar möjligheten för endera myndigheten att som i dag slussa över ärenden till den andra för att begränsa de egna utgifterna. I Norge genomfördes 2006 sammanslagningen av de norska motsvarigheterna till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen till en enda myndighet, NAV, med syftet att fler sjukskrivna och arbetslösa skulle få tillträde till arbetsmarknaden. Stärkta rättigheter för osakligt uppsagda Merparten av landets företagare månar om sin personal och bedriver ett ansvarstagande arbetsmiljöarbete. Det händer dock att arbetstagare sägs upp på helt ogiltiga grundenr Den anställde kan överklaga uppsägningen i arbetsdomstolen och om arbetsgivaren fälls, kan denne i enlighet med LAS bli skyldig att betala skadestånd. Dock får inte den uppsagda per automatik tillbaka sin anställning. Sverigedemokraterna finner denna ordning vara oacceptabel och anser att riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening att arbetstagare som blivit uppsagda på osakliga grunder skall få det lagstadgade valet att återgå till sin anställning om de så önskar. En politik för tillväxt och jobb! Avskaffad allmän löneavgift för småföretag Stora delar av arbetsgivaravgiften kopplas till olika förmåner. Dessa är, i fallande skala med avseende på skattesats: ålderspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift, arbetsmarknadsavgift, föräldraförsäkringsavgift, efterlevandepensionsavgift samt arbetsskadeavgift. En sänkning av någon av dessa avgifter får alltså en direkt konsekvens i andra delar av det offentliga systemet. Utöver dessa avgifter finns dock en direkt skatt, den så kallade allmänna löneavgiften, som inte har någon korrelation med någon annan mottagare inom de offentliga trygghetssystemen. Den allmänna löneavgiften uppgick för 2013 till 9,88 procent och utgör således en knapp tredjedel av de totala arbetsgivaravgifterna. Sverigedemokraterna vill helt avskaffa den allmänna löneavgiften för samtliga företag med upp till 9 anställda. Samtliga företag med en lönesumma på upp till 2 710 080 kr per år, motsvarande 9 tjänster med genomsnittlig lön per löntagare, undantas därmed från den allmänna löneavgiften. Det innebär att totalt 300 000 småföretag helt undantas från allmän löneavgift. Företag med en högre total lönesumma betalar vanlig löneavgift enbart på de delar som överstiger takbeloppet. På så vis skapar vi inte bara kraftiga incitament för att nyanställa utan undviker också de tröskeleffekter som annars kan uppstå när företag växer från mikro- till småföretag och vidare till medelstora företag. Sjuklöneansvar Ett lindrat och i flera fall helt avskaffat sjuklöneansvar bedöms ha en mycket positiv inverkan på sysselsättningen. I en rapport från Företagarna visar det sig att sjuklöneansvaret har haft en stor betydelse för en fjärdedel av företagarna när det gäller att inte anställa personer utanför familjen. Sverigedemokraternas ambition är att göra det både billigare och enklare att anställa. Det är därmed vår avsikt att reformera sjuklöneansvaret på så vis att mikro- och småföretagens börda lindras avsevärt. För att undvika tröskeleffekter konstruerar vi reformen på så sätt att varje företag får göra avdrag för sina sjuklönekostnader motsvarande sjuklönekostnaden för en genomsnittlig anställd, upp till ett maxtak på 9 anställda. Vid fler än 9 anställda ersätts företaget enbart upp till maxtaket och vid färre ersätts man upp till det antal anställda man de facto har. Turordningsreglerna   Den svenska ekonomin har förändrats radikalt sedan turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd infördes och är idag mer globaliserad och mer tjänstebaserad. Idag är arbetstagarnas kompetens i många fall ett företags främsta tillgång. Möjligheten att behålla nyckelpersonal i svåra tider har således blivit viktigare och kommer sannolikt att bli ännu viktigare i framtiden. Vi är medvetna om att LAS är en semidispositiv lag i den meningen att den kan avtalas bort genom kollektivavtal och att facket många gånger varit tillmötesgående i detta avseende. Det är dock långt ifrån alltid som facken tillåter företagen att behålla spjutspetskompetens framför annan personal som varit på arbetsplatsen längre, och i de fall där man faktiskt når en överenskommelse blir det ofta en kostsam process för företagen. I en undersökning från 2009 angav Sveriges företagare att man ser flexiblare turordningsregler som den näst viktigaste frågan för ett bättre företagsklimat. Hela 8 av 10 företagare såg en sådan reform som en ganska eller mycket viktig fråga. Exakt hur allvarligt problemet är kan man givetvis diskutera, men det råder knappast något tvivel om att turordningsreglerna, såsom de är utformade idag, hämmar såväl tillväxten som företagens anställningsbenägenhet. Mycket talar också för att regelverket framförallt missgynnar ungdomar och personer med invandrarbakgrund. Sverigedemokraterna intar en pragmatisk hållning i denna fråga. Vi anser inte att man helt bör avskaffa den trygghet som turordningsreglerna medför för arbetstagarna, men vi vill samtidigt underlätta för företagen och stimulera tillväxt och sysselsättning genom att öka antalet undantag från turordningsreglerna från två till fem. God tillgång på arbete gynnar naturligtvis arbetstagarna som kollektiv. Missmatchning och höga trösklar för ungdomar är två av de allvarligaste strukturella problemen på den svenska arbetsmarknaden just nu. En reformering av turordningsreglerna skulle kunna bidra till att minska bägge dessa problem. Förbättringar för arbetslösa Lärlingsanställning Idén om att alla ska ges högskolebehörighet och att hälften av alla gymnasieelever ska bli akademiker har varit hämmande för såväl arbetsmarknad som för enskilda ungdomar. Sverigedemokraterna inser att alla varken kan, bör eller vill bli akademiker och att yrkesutbildade efterfrågas i en allt större utsträckning. Den stora skillnaden mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden är särskilt tydlig när det gäller företagens skriande behov av just yrkeskunniga. En av våra viktigaste satsningar för att bryta ungdomsarbetslösheten är därför införandet av lärlingsjobb. Den nya anställningsformen skulle möjliggöra för en arbetsgivare att anställa en ung lärling med en provanställningsperiod om tolv månader i stället för dagens sex där arbetsgivaravgiften är helt avskaffad. Lärlingsanställningen ska också kunna ges som provanställning i upp till ett år, i stället för dagens maximala längd om sex månader på en provanställning. Vidare skall lärlingen också kunna anställas till 75 % av ingångslönen. Starta-eget-bidrag Starta-eget-bidrag, eller stöd för start av näringsverksamhet som det egentligen heter, har som arbetsmarknadspolitisk åtgärd lovordats av bland annat Riksrevisionen som en av de bästa sysselsättningsskapande åtgärder som finns inom det arbetsmarknadspolitiska området. Det har bland annat konstaterats att överlevnadsgraden är lika hög för företag startade genom starta-eget-bidraget som företag startade utan bidrag. Andra forskare har kommit fram till att 60–80 procent av de i programmet startade företagen inte skulle ha startats utan programmets existens. Trots programmets goda resultat finns en begränsande generell 25-årsgräns och stödet ges bara i sex månader. Åldersgränsen medger vissa undantag, bland annat för nyanlända invandrare, men vi anser att 25-årsgränsen är för högt satt och tidsgränsen för snävt tilltagen. Vår uppfattning är därför att riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening att åldersgränsen inom starta-eget-bidraget bör sänkas till 20 år samt att tidsgränsen bör utökas till nio månader. Alternativ till sysselsättningsfasen (fas 3) Sverigedemokraterna vill på sikt slopa den tredje fasen i jobb- och utvecklingsgarantin. Det har inte fungerat som ett lämpligt sätt att slussa tillbaka individer till den ordinarie arbetsmarknaden. Vår förhoppning på ett par års sikt är att en del av nuvarande deltagare i fas 3 kommer att välja att stärka sin konkurrenskraft genom att erbjudas bättre möjligheter till om- och vidareutbildning inom ramen för exempelvis komvux, yrkesvux eller Myndigheten för yrkeshögskolan. Utöver det måste man ha i åtanke att hela 35 procent av deltagarna i fas 3 har något slags funktionsnedsättning vilket medför en minskad arbetsförmåga. Det innebär således att dessa individer behöver ett särskilt stöd för att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Därför föreslår Sverigedemokraterna en satsning på subventionerade föreningsjobb samt en höjning av taket i lönestödet i enlighet med den så kallade Funkautredningens slutsatser. Föreningsjobb – Ett led i utfasningen av fas 3 Sverigedemokraternas ambition är att antalet deltagare i fas 3 gradvis skall minska och att verksamheten successivt ska fasas ut. Som ett av flera led i vår strävan anser vi att en satsning på så kallade föreningsjobb bör göras. Det finns mängder av samhällsnyttiga föreningar som är i stort behov av utökade arbetsinsatser men inte själva har ekonomiska möjligheter att bekosta detta. Vare sig det gäller en hästgård, ett fotbollslag, en pensionärsförening eller ett kulturarvsprojekt, så finns uppgifter som skulle kunna utföras bättre med hjälp av fler händer. I Göteborg har en liknande verksamhet sedan några år tillbaka bedrivits lokalt med direkt inriktning på arbetslösa ungdomar, vilket givit positiva reaktioner. Sverigedemokraterna anser dock inte att föreningsjobben bör begränsas till enbart ungdomar, eller till enskilda orter. Målsättningen bör vara att via lönesubvention kunna erbjuda ett större antal långtidsarbetslösa kollektivavtalsenliga löner upp till minst 75 % av en heltid. Ordning och reda på arbetsmarknaden Riv upp Lavallagen Den så kallade Lavallagen, som förhindrar fackförbund att vidta stridsåtgärder mot arbetsplatser med utstationerad arbetskraft som inte följer svenska kollektivavtal, ska rivas upp i sin helhet. Svenska fackförbund ska därigenom äga konflikträtt gentemot oseriösa arbetsgivare som utnyttjar arbetskraft eller aktivt ägnar sig åt lönedumpning genom att åsidosätta svenska villkor. Det är inte sannolikt att Lavallagen kan rivas upp utan en större omförhandling av det svenska EU-medlemskapet. Det är därmed av vikt att en sådan omförhandling snarast kommer till stånd. Reformera utstationeringsdirektivet Månadsrapportering och anmälningsplikt ska vara tvingande för samtliga företag som har utstationerad arbetskraft i Sverige. I nuläget är det oklart exakt hur många utstationerade löntagare som finns i Sverige, till vilka löner de jobbar för samt hur länge de har varit och kommer att vara här. Det ska införas en bortre maxgräns för hur länge en arbetstagare kan vara utstationerad i Sverige. Denna bör sättas till 3 månader. Om en arbetsgivare behöver ha personal stationerad i annat EES-land längre än så medför det inget hinder emedan den anställde har rätt att, i enlighet med inremarknadsakten, arbetskraftsinvandra på vederbörligt sätt. Huvudentreprenörsansvar för alla Den 31 mars 2014 skrevs ett huvudentreprenörsansvar in i byggavtalet. Det innebär att företaget högst upp har det yttersta ansvaret för att arbetsvillkor, lön och kollektivavtal följs av alla underentreprenörer på arbetsplatsen. Avtalet gäller dock bara i begränsad omfattning t ex utstationerade arbetstagare som inte är medlemmar i Byggnads. Det är Sverigedemokraternas uppfattning att samtliga företag och anställda inom byggsektorn skall omfattas av lagstiftat huvudentreprenörsansvar, oavsett ursprungsland, fackligt medlemskap eller om företaget är organiserat i arbetsgivarorganisation. Behovsbaserad arbetskraftsinvandring   Enligt OECD har Sverige idag det mest liberala regelverket för arbetskraftsinvandring i hela västvärlden. Granskningar har visat att en av sex arbetskraftsinvandrare inte deklarerar någon inkomst alls samtidigt som uppemot hälften av arbetskraftsinvandrarna kan ha tvingats att betala svart för sina arbetstillstånd. En stor del av arbetskraftsinvandrarna har tvingats arbeta under slavliknande förhållanden med villkor som inte går att jämföra med vad som stadgas i kollektivavtalen. Detta påverkar också situationen för arbetslösa i Sverige på ett negativt sätt. Lönerna pressas och arbetslösa människor i Sverige, varav många med invandrarbakgrund, trängs ut. En omfattande och generell arbetskraftsinvandring av det slag som Sverige nu har är inte en hållbar lösning på problemen med pensionsavgångar och framtida välfärdsutmaningar. Detta har slagits fast av flera ledande internationella forskare såväl som i en rapport till det svenska expertrådet för studier i offentlig ekonomi. Sverigedemokraternas uppfattning är att kompetensbrist och missmatchning på den svenska arbetsmarknaden i första hand bör lösas genom att utbilda och omskola den inhemska arbetskraften. Arbetskraftsinvandring kan rätt utformad bedrivas i enlighet med svenska intressen. Vi är således öppna för en behovsprövad arbetskraftsinvandring som grundar sig på högkvalificerade yrken där det råder brist på arbetskraft. I vår följdmotion till regeringens proposition 2012/13:148 ”Genomförande av blåkortsdirektivet” fastslog vi att för att tillräknas ett blåkort (ett arbetstillstånd för högkvalificerad arbetskraft), skall den sökande bland annat kunna uppvisa ett bindande anställningsavtal, en månadslön om minst 1,5 gånger genomsnittslönen, inneha privata försäkringar som täcker samtliga faktorer i vår allmänna socialförsäkring samt ha ett absolut försörjningsansvar för medföljande familjemedlemmar. Vi stänger följaktligen inte dörren helt till arbetskraftsinvandring, men vi vänder oss däremot kraftfullt emot den fria, icke behovsprövade arbetskraftsinvandring av lågutbildad arbetskraft som bedrivs idag och som skapar ett överutbud på arbetskraft med lönedumpning och omänskliga arbetsförhållanden som följd. Inför vita-jobbmodellen Sverigedemokraterna vill införa den så kallade vita-jobbmodellen. Det är en upphandlingsmodell som kan appliceras på all offentlig upphandling och som ställer ett antal krav på det anbudsgivande företaget. Kollektivavtalsliknande villkor, huvudentreprenörsansvar samt ökad insyn borgar för ordning och reda och motverkar osunda arbetsvillkor och lönedumpning. Instegsjobb En av de viktigaste principerna i ett demokratiskt samhälle är att alla medborgare har samma rättigheter och skyldigheter oavsett ursprung, kön, religion eller sexuell läggning. Ingen invånare i Sverige ska kunna ha mer långtgående rättigheter än någon annan svensk medborgare.   Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden sker i dag primärt genom instegsjobben, där man genom lagstiftning sett till att svenska medborgare diskrimineras då en arbetsgivare som anställer nyanlända invandrare får upp till 80 % av den totala lönekostnaden finansierad av skattebetalarna.  Det som sker är skattesubventionerad diskriminering av den svenska befolkningen. Ineffektiviteten av instegsjobben visas bland annat av Arbetsförmedlingens rapport Arbetsmarknadspolitiska program – Årsrapport 2011 där det framgår att endast 12,2 % (660 av 5 406) personer hade ordinarie arbete 180 dagar efter avslutat instegsjobb.     Arbetsmiljö Arbetsmiljö och Arbetsmiljöverket Sverigedemokraternas uppfattning är att arbetsmiljön har försämrats för många löntagare, inte minst inom den offentliga sektorn. Arbetsbelastningen har ökat och tar sig uttryck i tunga och oergonomiska lyft, tidsbrist, stress och ångest över att inte kunna ge brukare och vårdtagare den uppmärksamhet de behöver och förtjänar. Sverigedemokraternas grundrecept för att förbättra denna situation är att tillföra fler händer till vården och omsorgen. Med fler anställda förbättras inte bara kvaliteten och servicen för vårdtagarna utan hela arbetsplatsen blir mindre stressfylld – också för dom anställda. En högre personaltäthet borgar för minskad arbetsbelastning och minskad arbetsrelaterad ohälsa. En viktig aktör inom området arbetsmiljö är naturligtvis Arbetsmiljöverket. Deras målsättning är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetet samt att förbättra arbetsmiljön såväl fysiskt, psykiskt som socialt och arbetsorganisatoriskt. En annan viktig uppgift för Arbetsmiljöverket är att utforma böter och sanktioner mot företag som bryter mot verkets föreskrifter. Omfattningen av arbetsorsakade besvär har ökat med en viss övervikt på kvinnor. Uppgifter säger att uppskattningsvis 860 000 sysselsatta har haft arbetsorsakade besvär. Fler dör på jobbet. Efter dom senaste årens rekordlåga nivåer ökar nu dödsolyckorna igen och under innevarande års (2014) första nio månader dog fler i arbetsolyckor än under hela 2013. Detta är en utveckling Sverigedemokraterna vill vända på samt att ha som mål en nollvision när det gäller dödsolyckor på våra arbetsplatser. Sverigedemokraterna vill därför skjuta till ytterligare resurser till Arbetsmiljöverkets arbete med att skapa tryggare arbetsplatser i Sverige samt ge verket resurser till att skärpa kraven och bestraffa dom företag som bryter mot Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Vår uppfattning är att Arbetsmiljöverkets anslag bör återställas till 2006 års nivå, dvs innan alliansregeringen drog ner på verkets resurser. Fortbildning av skyddsombud Efter att den borgerliga regeringen tillträdde 2006 fråntogs fackföreningarna det ekonomiska stöd för fortbildning av skyddsombud som de fram till dess hade rätt till. Idag saknar vartannat aktivt skyddsombud utbildning och antalet skyddsombud har minskat kraftigt. Totalt på arbetsmarknaden saknas det idag närmare 100 000 ombud. Detta är en utveckling vi inom Sverigedemokraterna inte kan acceptera. En trygg arbetsmiljö kommer inte av sig själv och antalet dödsolyckor och brott mot Arbetsmiljöverkets regler ökar. Mot bakgrund av detta bör det statliga stödet till fortbildning av skyddsombud återinrättas. Nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljöforskning I september 2008 bildades efter den borgerliga regeringens initiativ Arbetsmarknadspolitiska kunskapsrådet. Enligt en av deras utredningar skulle Sverige gynnas av ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö. Centrets uppgift bör vara att bevaka, vårda och förmedla kunskaper om arbetsmiljö till de grupper i samhället som har ett inflytande över hur arbetsmiljön ser ut. Sverigedemokraternas bedömning är att ett centrum som fokuserar på forskning och utveckling inom arbetsmiljöfrågor skulle vara gynnsamt för såväl arbetstagare som arbetsgivare. Vår uppfattning är därför att detta ska inrättas. Centrum för äldrepolitik Hur länge en människa kan och orkar arbeta idag kan skilja stort mellan individer. Fler och fler vill arbeta längre men möter olika hinder i regelsystem, avtal och i arbetslivet. Detta stöds även av Pensionsutredningen som idag menar att allt fler har möjlighet att jobba längre. I vårt grannland Norge har man för detta ändamål sedan länge förstått betydelsen av kunskap. Redan 1969 bildades förlagan till dagens ”Senter for seniorpolitikk” (SSP) en organisation som bland annat har till uppgift att stimulera äldrepolitik inom arbetslivet. Mot bakgrund av vårt grannlands goda resultat på området anser vi att även Sverige bör inrätta ett center för äldrepolitik. Friskvård och företagshälsovård Sverigedemokraterna föreslår ett ökat stöd till såväl friskvården som företagshälsovården, och i synnerhet till offentliganställd personal med tunga arbetsuppgifter inom exempelvis vården och omsorgen. Vår uppfattning är därför att inrätta ett statligt stimulansbidrag för detta ändamål. Ingen karensdag i arbeten med hög smittorisk Årligen återkommande epidemier kan ställa till stora problem för både personal och patienter inom vården. Många gånger drabbas stora delar av personalstyrkan, med stora störningar inom vården som följd. En del arbetsgivare inom vården är generösare i sin hållning medan andra är striktare. Tydliga riktlinjer för hur man skall agera saknas, vilket gör att vårdinrättningar inom ett och samma landsting kan använda sig av olika regler. Region Skåne hör till de generösa arbetsgivarna som låter smittad personal vara hemma med full ersättning utan karensdag. Vinsterna med att låta personal vara hemma med full lön efter smitta är flera och då inte minst ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Patienter skall vara säkra på att bli mottagna av frisk personal som inte sprider smittan vidare. Därför bör karensdagen i arbeten med hög smittorisk avskaffas i offentlig sektor.   . <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:100%"> <tr> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%"> Mattias Karlsson (SD) </td> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">   </td> </tr> <tr> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%"> Sven-Olof Sällström (SD) </td> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%"> Magnus Persson (SD) </td> </tr> <tr> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%"> Paula Bieler (SD) </td> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">   </td> </tr> </table>   </div> </div> 1 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka möjligheterna till heltidstjänst inom den offentliga sektorn. Avslag Avslag 2014/15:SoU1 SoU 2 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utöka rätten till heltid. Avslag Avslag 2014/15:AU4 AU 3 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa ofrivilligt delade turer. Avslag Avslag 2014/15:AU4 AU 4 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om jobbskatteavdraget. Avslag Avslag 2014/15:SkU16 SkU 5 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att höja taket i a-kassan. Avslag Avslag 2014/15:AU2 AU 6 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en 100-dagarsregel i a-kassan. Avslag Avslag 2014/15:AU7 AU 7 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förbättra villkoren i a-kassan för deltidsarbetslösa. Avslag Avslag 2014/15:AU2 AU 8 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om slopad avgift till a-kassan. Avslag Avslag 2014/15:FiU1 FiU 9 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra a-kassan obligatorisk. Avslag Avslag 2014/15:AU7 AU 10 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sammanslagning av myndigheter. Avslag Avslag 2014/15:AU7 AU 11 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stärkta rättigheter för osakligt uppsagda. Avslag Avslag 2014/15:AU4 AU 12 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en avskaffad allmän löneavgift. Avslag Avslag 2014/15:FiU1 FiU 13 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om slopat sjuklöneansvar upp t.o.m. nio anställda. Avslag Avslag 2014/15:SfU1 SfU 14 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om turordningsreglerna. Avslag Avslag 2014/15:AU4 AU 15 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lärlingsanställningar. Avslag Avslag 2014/15:FiU1 FiU 16 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förbättrat starta-eget-bidrag. Avslag Avslag 2014/15:AU2 AU 17 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa sysselsättningsfasen. Avslag Avslag 2014/15:AU2 AU 18 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om föreningsjobb. Avslag Avslag 2014/15:AU2 AU 19 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att riva upp Lavallagen. Avslag Avslag 2014/15:AU4 AU 20 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att reformera utstationeringsdirektivet. Avslag Avslag 2014/15:AU4 AU 21 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om huvudentreprenörsansvar. Avslag Avslag 2014/15:AU4 AU 22 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovsprövad arbetskraftsinvandring. Avslag Avslag 2014/15:SfU13 SfU 23 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa vita-jobb-modellen. Avslag Avslag 2014/15:FiU27 FiU 24 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att slopa instegsjobben. Avslag Avslag 2014/15:AU3 AU 25 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Arbetsmiljöverkets anslag ska höjas till 2006 års nivå. Avslag Avslag 2014/15:AU2 AU 26 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det statliga stödet till fortbildning av skyddsombud ska återinrättas. Avslag Avslag 2014/15:AU2 AU 27 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att upprätta ett nationellt kunskapscenter för arbetsmiljöforskning. Avslag Avslag 2014/15:AU2 AU 28 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att upprätta ett center för äldrepolitik i linje med den norska förlagan. Avslag Avslag 2014/15:AU2 AU 29 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta ett statligt stimulansbidrag för att förbättra möjligheterna till friskvård och företagshälsovård. Avslag Avslag 2014/15:AU2 AU 30 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa karensdagen inom yrken med hög smittorisk i den offentliga sektorn. Avslag Avslag 2014/15:SoU1 SoU INL Inlämnad 2014-11-10 17:09:00 inträffat 0 behandling Granskad Granskad 2014-11-10 22:03:00 inträffat 0 behandling HÄN Hänvisad 2014-11-12 00:00:00 inträffat 0 behandling 0831636664429 Mattias Karlsson SD 1 undertecknare 0772402807013 Sven-Olof Sällström SD 2 undertecknare 0641953830512 Magnus Persson SD 3 undertecknare 0182800488922 Paula Bieler SD 4 undertecknare motkat Motionskategori Fristående motion H2022812 2019-04-05 13:10:04 statustext statustext Ärendet är avslutat H2022812 2017-10-18 12:55:07 tilldelat Tilldelat Arbetsmarknadsutskottet H2022812 2019-04-05 13:10:04 H2022812 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) mot_201415__2812.pdf 125312 pdf Arbetsmarknadsåtgärder https://data.riksdagen.se/fil/3F5B2C9D-08AD-4D4B-8FDD-BAA106938C52 H2022812 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) mot_201415__2812.docx 60953 docx Arbetsmarknadsåtgärder https://data.riksdagen.se/fil/BB1A9F03-DE1F-4B02-951B-1B47ADF5B6B4 behandlas_i 2014/15:AU2 H201AU2 bet 2014/15 AU2 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv bet Betänkande behandlas_i 2014/15:AU3 H201AU3 bet 2014/15 AU3 Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering bet Betänkande behandlas_i 2014/15:AU4 H201AU4 bet 2014/15 AU4 Arbetsrätt bet Betänkande behandlas_i 2014/15:AU7 H201AU7 bet 2014/15 AU7 Arbetslöshetsförsäkringen bet Betänkande behandlas_i 2014/15:FiU1 H201FiU1 bet 2014/15 FiU1 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna bet Betänkande behandlas_i 2014/15:FiU27 H201FiU27 bet 2014/15 FiU27 Offentlig upphandling bet Betänkande behandlas_i 2014/15:SfU1 H201SfU1 bet 2014/15 SfU1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning bet Betänkande behandlas_i 2014/15:SfU13 H201SfU13 bet 2014/15 SfU13 Arbetskraftsinvandring bet Betänkande behandlas_i 2014/15:SkU16 H201SkU16 bet 2014/15 SkU16 Inkomstskatt bet Betänkande behandlas_i 2014/15:SoU1 H201SoU1 bet 2014/15 SoU1 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg bet Betänkande