3113541H20227972014/152797motEnskild motionmotMotion 2014/15:2797 av Lawen Redar m.fl. (S)MotionMotionS6204UU279702014-11-10 00:00:002016-05-11 17:19:162014-11-10 00:00:00Erkännande av det kurdiska folkets rätt till självbestämmandeav Lawen Redar m.fl. (S)KlarhtmlFilur161c45f0-14ec-45f1-8c50-c70db0f81db0https://data.riksdagen.se/dokument/H2022797/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H2022797https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H2022797
<style><!--
/********************************************************************************************************/
/* Styles for C:\Logs\DocumentConverter\\Output_c8e0b6f7-5e1d-4072-a1f8-171724309dee\HTML\Dokument.html */
/* Generated by Aspose.Words for .NET 15.3.0.0 */
/********************************************************************************************************/
@page Section1 { size:595.3pt 841.9pt; margin:35.45pt 85.05pt }
div.Section1 { page:Section1 }
div.pconf body { t-i:14.2pt; line-height:150%; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
div.pconf h1, h2, h3, h4, h5, h6, p { margin:0pt }
div.pconf li, table { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt }
div.pconf h1 { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
div.pconf h2 { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 0.95em; font-weight:bold }
div.pconf h3 { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
div.pconf h4 { margin-top:6pt; margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
div.pconf h5 { margin-top:6pt; margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
div.pconf h6 { margin-top:6pt; margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Heading7 { margin-top:6pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Heading8 { margin-top:6pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Heading9 { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.BalloonText { margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
.BlockText, .Inramatstycke { margin-right:56.7pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:nojustify; line-height:150%; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:10pt; padding-right:10pt; padding-left:10pt; padding-bottom:10pt; font-size: 0.90em; font-style:italic }
.Citaticitat { margin-right:28.35pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citaticitatmedindrag { margin-right:28.35pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citatmedindrag { margin-right:28.35pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.CommentSubject { margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.CommentText { margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHTitel, .Dokumentrubrik { margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:20pt; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-bottom:3pt; font-size: 1.05em }
.FSHLogo { margin-bottom:6pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHNormL { margin-bottom:6pt; t-i:0pt; line-height:15pt; border-top-style:solid; border-top-width:1.5pt; border-top-color:#000000; padding-top:3pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormal { margin-bottom:6pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormalS5 { margin-top:11.5pt; margin-bottom:26pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-size: 0.95em; font-weight:bold }
.FSHRub1, .Rubrik1S5 { margin-top:135pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt; font-size: 1.00em }
.FSHRub2, .Rubrik1A4 { margin-top:12pt; margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:18pt; font-size: 1.05em }
.Footer { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FootnoteText { margin-bottom:2pt; t-i:0pt; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.Yrkandehnv, .Frslagspunkthnv { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-size: 0.90em }
.Frslagsrubrik { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
.Frslagstext, .Hemstlatt, .Yrkande { margin-left:19.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:-19.85pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.Header { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5H { margin-top:6pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Hrad2 { margin-top:0pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5V { margin-top:6pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Vrad2 { margin-top:0pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.Lagtext { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextindrag { margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextrubrik { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-style:italic; letter-spacing:1pt }
.ListBullet, .PunktlistaBomb { margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.ListNumber, .PunktlistaNummer { margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.ListParagraph { margin-left:36pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.Normalutanindragellerluft { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.Normal00 { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4fot { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4sidnr { margin-bottom:12pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrH { margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrV { margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.PlainText { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
.Strecklista, .PunktlistaTankstreck { margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.Quote { margin-right:28.35pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.R1 { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
.R2 { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 0.95em; font-weight:bold }
.R3 { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.RubrikInnehllsf { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
.RubrikSammanf { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
.Salutation { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
.Streckkod { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-family:IDAutomationHC39S; font-size: 1.00em }
.Subtitle { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TOC1 { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.TOC2 { margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.TOC3 { margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.TOC4 { margin-left:42.55pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.TOC5 { margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.TOC6 { margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.TOC7 { margin-top:6pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TOC8 { margin-top:6pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TOC9 { margin-top:6pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TOCHeading { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
.Title { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
.Underskriftdatum { margin-top:24pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-style:normal }
.Underskrifter { margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-style:italic }
span.BallongtextChar { font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
span.CommentReference { font-size:8pt }
span.FotnotstextChar { font-size:10pt }
span.InledningChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.IntenseReference { font-weight:normal; font-style:normal; font-variant:normal; text-decoration:none; text-transform:none; letter-spacing:0pt; vertical-align:0pt; color:#000000; display:inline }
span.KommentarerChar { font-size:10pt }
span.KommentarsmneChar { font-size:10pt; font-weight:bold }
span.OformateradtextChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
span.PlaceholderText { color:#808080 }
span.Rubrik1Char { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.Rubrik2Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.95em; font-weight:bold }
span.Rubrik3Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik4Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik5Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik6Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik7Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik8Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik9Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.RubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.SidfotChar { font-size:10pt }
span.UnderrubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TableGrid { }
.awlist1 { list-style-type:none; counter-reset:awlistcounter1 }
.awlist1 li:before { content:"2."counter(awlistcounter1); counter-increment:awlistcounter1 }
.awlist2 { list-style-type:none; counter-reset:awlistcounter2 }
.awlist2 li:before { content:"3."counter(awlistcounter2); counter-increment:awlistcounter2 }
.pconf{width: 450px;margin-left:5px;overflow:visable;font-family:Verdana, Geneva, sans-serif;}
.sidhuvud_publikation, .sidhuvud_beteckning{font-size:133%}
.MotionarLista {font-size:122%}
--></style><div class="pconf"><span class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</span><br/>
<span class="sidhuvud_beteckning">2014/15:2797</span><br/>
<span class="MotionarLista">av Lawen Redar m.fl. (S)</span><br/>
<h1>Erkännande av det kurdiska folkets rätt till självbestämmande</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"/>
<div class="Section1">
<h1 style="-aw-sdt-tag:CC_Boilerplate_4; -aw-sdt-title:CC_Boilerplate_4">
<span>Förslag till riksdagsbeslut</span>
</h1>
<ol type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt">
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska erkänna det kurdiska folket rätt till självbestämmande.</span>
</li>
</ol>
<h1>
<a name="MotionsStart"></a><span> </span>
</h1>
<ol type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt">
<li class="Normalutanindragellerluft" style="margin-left:36pt; t-i:-18pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold; list-style-position:inside">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">Kurder och Kurdistan</span>
</li>
</ol>
<p style="t-i:0pt">
<span>Kurder utgör</span><span> idag</span><span> Mellanösterns fjärde största folkgrupp. Av olika anledningar råder stor osäkerhet kring befolkningsstatistiken. </span><span>Enligt </span><span>Minority</span><span> </span><span>Rights</span><span> Group anges kurder i Turkiet</span><span> uppskattas till 15 miljoner, Iran 7</span><span> miljo</span><span>ner</span><span>, Irak </span><span>6–</span><span>7</span><span> miljoner</span><span> </span><span>samt Syrien </span><span>1,5 </span><span>miljoner. Därutöver finns ca </span><span>2 miljoner i Centralasien och cirka 35</span><span> miljoner utanför det geografiska området Kurdistan. </span>
</p>
<p style="t-i:0pt">
<span>Det kurdiska språket tillhör den iranska grenen inom den </span><span>indo</span><span>-europeiska språkfamiljen men saknar släktskap med vare sig turkiska eller arabiska. </span><span>Frånvaron</span><span> av en </span><span>gemensam </span><span>statsapparat har lett till a</span><span>vsaknaden av </span><span>et</span><span>t standardiserat kurdiskt språk –</span><span> istället talas flertalet dialekter. Kurdiskans huvuddialekter är </span><span>sorani</span><span> som huvudsa</span><span>kligen talas av kurder i Iran och Irak och </span><span>kurmanji</span><span> som är dominerande</span><span> bland kurder som bor i Turkiet och</span><span> Syrien. Det finns även mindre dialekter som zaza och </span><span>gurani</span><span>. Skriftsprå</span><span>ket är olika av historiska skäl. K</span><span>urder i Irak och Iran använder</span><span>,</span><span> liksom perserna</span><span>,</span><span> modifierade arabiska bokstäver</span><span>,</span><span> och kurder i Turkiet och Syrien</span><span> bokstäver på</span><span> latin</span><span>. </span>
</p>
<p style="t-i:0pt">
<span>Det sammanhängande landområde i Mellanöstern som bebos av kurder utgör en yta på 500 000 kvadratkilometer. Det omfattar norra och nordöstra Irak, nordvästra Iran, sydöstra Turkiet samt nordligaste Syrien. Området har sedan lång tid gått under</span>
</p>
<p style="t-i:0pt">
<span>benämningen Kurdistan (kurdernas land). I området bor också andra religiösa och etniska grupper som assyrier, kaldéer, syrianer, ar</span><span>menier, turkmener, araber, azer</span><span>er, turkar och perser.</span>
</p>
<p style="t-i:0pt">
<span> </span><span> </span>
</p>
<ol start="2" type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt">
<li class="Normalutanindragellerluft" style="margin-left:36pt; t-i:-18pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold; list-style-position:inside">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">Historisk överblick </span>
<ol type="1" class="awlist1" style="margin:0pt; padding-left:0pt">
<li class="Normalutanindragellerluft" style="margin-left:18pt; t-i:-18pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; list-style-position:inside">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">Kurdistan- landet</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold"> som aldrig blev</span>
</li>
</ol>
</li>
</ol>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Eft</span><span>er första världskriget och det o</span><span>smanska rikets nederlag initierade den</span><span> amerikanska </span><span>p</span><span>resident</span><span>en</span><span> Wilson</span><span> ett</span><span> 14-punktsprogram om </span><span>självbestämmande för lydfolken i Osmanska riket</span><span>.</span><span> </span><span>Syftet var att riket</span><span> skulle</span><span> delas upp i nya stater som antingen var självständiga eller under fransk</span><span> eller</span><span> brittisk kontroll</span><span>,</span><span> vilket även </span><span>Sykes</span><span> </span><span>Picotavtalet mellan Storbritannien och Frankrike år 1916</span><span> syftade till</span><span>.</span><span> Övergången från imperier till nationalstater ändrade den politiska dagordningen</span><span> </span><span>och ideologierna i Mellanöstern. </span><span>Den första begäran om </span><span>kurdisk </span><span>självständighet </span><span>tillkännagavs </span><span>till fredskonferensen som sed</span><span>er</span><span>mera undertecknades i </span><span>augusti </span><span>år </span><span>1920 </span><span>under</span><span> fredsfördrag</span><span>et</span><span> i </span><span>Sèvres</span><span> i</span><span> </span><span>Frankrike.</span><span> Kurderna </span><span>erkändes</span><span> rätten att bilda en egen stat. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Fördraget kom </span><span>d</span><span>essvärre </span><span>aldrig att</span><span> ratificeras. De allierades geopolitiska avvägningar stod till</span><span> nackdel för</span><span> kurderna liksom de förändrade styrkeförhållandena</span><span>. </span><span>I</span><span> det nya</span><span> Lausannefördraget från </span><span>år </span><span>1923 nämn</span><span>de</span><span>s varken kurdernas</span><span> </span><span>rättigheter eller Kurdistan</span><span>. </span><span>Lausannefördraget delade</span><span> istället</span><span> det geografiska området mellan den nya staten</span><span> Turkiet och de nybildade </span><span>staterna </span><span>Irak och</span><span> </span><span>Syrien</span><span> </span><span>som</span><span> </span><span>kontrollerades av britterna och fransmännen. </span><span>Kurderna</span><span> </span><span>i Iran förblev under iranskt s</span><span>t</span><span>yre</span><span> vilket var</span><span> </span><span>den andra delningen av Kurdistan. </span>
</p>
<p style="t-i:0pt">
<span>Det första försöket till självstyre och egen stat, sedan 1900-talets början, har varit det kortlivade </span><span>kungarik</span><span>et Kurdistan i Irak mellan 1922–</span><span>1</span><span>924 styrt av Shejk Mahmoud </span><span>Barza</span><span>nji</span><span> samt Kurdistans demokratiska republik i </span><span>Mahabad</span><span> i Iran som </span><span>skedde i samband med maktvakuumet som uppstod efter andra världskriget. </span><span>Republiken överlevde i elva månader. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft" style="margin-left:54pt; t-i:-18pt">
<span>2.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">  </span><span style="font-weight:bold">Bakur</span><span style="font-weight:bold"> –</span><span style="font-weight:bold"> k</span><span style="font-weight:bold">urder</span><span style="font-weight:bold">na i Turkiet</span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Lausannefreden ledde till </span><span>det internationella</span><span> erkännande</span><span>t</span><span> av "Republiken Turkiet" som Osmanska rikets efterföljarstat. Republiken utropades officiellt 29 oktober 1923 i den </span><span>nya huvudstaden Ankara och </span><span>Mustafa Kemal ble</span><span>v republikens första president. Den nya staten var baserad på en stark centralmakt, urbant fokuserad på ekonomisk modernisering och etnonationalistisk enighet. ”En st</span><span>at, ett folk och ett språk” var</span><span> ledorden för moderniseringsprojektet.</span><span> Kemalismen infördes som officiell statsideologi år 1931 och blev en del av konstitutionen år 1937. </span><span> </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Den etnonationalistiska politiken kom att innebära d</span><span>ecennier av </span><span>militariserad</span><span> </span><span>assimileringspolitik i form av </span><span>deportationer, </span><span>massaker, förtryck och förb</span><span>ud att tala det </span><span>kurdiska språket</span><span>. K</span><span>urdiska barn </span><span>tvingades </span><span>gå i turkisktalande skolor. Den officiella benämningen av kurder blev ”b</span><span>ergsturkar</span><span>” och staten bytte ut </span><span>namnen på </span><span>de </span><span>kurdiska </span><span>städerna</span><span> och</span><span> byarna</span><span>. Militariseringen och assimileringspolitiken </span><span>frambringade </span><span>tre uppror </span><span>under åren </span><span>1925, 1927</span><span> och </span><span>den mest kända från år 1936, </span><span>Dersimupproret</span><span>,</span><span> som slogs ner</span><span>.</span><span> </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>M</span><span>ilitär</span><span>operationerna år</span><span> 1971 och </span><span>år </span><span>1980</span><span> </span><span>riktades huvudsakligen mot kurderna och</span><span> </span><span>vänsteroppositionen i </span><span>Turkiet. </span><span>Tusentals människor </span><span>arresterades, avrä</span><span>ttades och</span><span> fördrevs i exil vilket satte grogrunden för folkliga demonstrati</span><span>oner och motstånd i de kurdisktalande </span><span>städerna. </span><span>Regeringen fortsatte sina </span><span>militära aktioner</span><span> </span><span>och </span><span>begick </span><span>allvarliga kränkningar av</span><span> </span><span>mänskliga</span><span> fri- och </span><span>rättigheter</span><span>. </span><span>Under samma tidsepok på</span><span>började </span><span>PKK </span><span>si</span><span>n väpnade </span><span>strid</span><span> mot den turkiska militären och staten</span><span>.</span><span> </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>I</span><span>nbördeskriget pågick från 1984–</span><span>1999 och kostade </span><span>tiotusentals</span><span> människor livet.</span><span> 1</span><span> </span><span>miljon kurder deporterades från </span><span>över 7000 byar</span><span>, de politiskt engagerade tillfångatogs</span><span>, torterades, avrättades och rapporter påvisar systematiska övergrepp mot kvinnor. </span><span>Sydöstra Turkiet</span><span>/</span><span>Bakur</span><span>, som redan tidigare var ekonomiskt eftersatt, kom på grund av kriget än mer på efterkälken jämfört med resten av landet.</span><span> </span><span>När A</span><span>bdulla</span><span>h</span><span> </span><span>Öcalan</span><span> greps år 1999</span><span> </span><span>gav han order om eldupphör. Kriget och den militära upptrappningen ökade och minskade i perioder. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Sedan 1971 har varje politiskt initiativ som försökt uppmärksamma kurdfrågan </span><span>förbjudits. Under 1990-talet förbjöds</span><span> sammantaget å</span><span>tta politiska partier</span><span>.</span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span> </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft" style="margin-left:54pt; t-i:-18pt">
<span style="font-weight:bold"><span>2.3</span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">  </span><span style="font-weight:bold">Rojava</span><span style="font-weight:bold"> – kurderna i Syrien</span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Unionen mellan Syrien och Egypten </span><span>år </span><span>1958–</span><span>19</span><span>61 medförde en</span><span> kraftig </span><span>försämring för kurderna. Kurdiska ledare arresterades och</span><span> </span><span>dömdes till långa fängelsestraff.</span><span> </span><span>Den nya regimen efter unionens upplösning inledde en</span><span> </span><span>omfattande arabisering av kurdiska områden genom att</span><span> </span><span>tömma gränsområdet mot Turkiet och Irak på kurdiska byar</span><span> </span><span>och flytta in araber i deras ställe</span><span>. Hundratusentals </span><span>kurder</span><span> berövades</span><span> sitt syriska medborgarskap. Istället fick de</span><span> </span><span>flyktingstatus och nekades alla medborgerliga </span><span>fri- och </span><span>rättigheter.</span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Med </span><span>president </span><span>Hafez al-Assad</span><span> </span><span>förändrades läget </span><span>kortvarigt </span><span>för kurderna.</span><span> </span><span>Syriens konflikt</span><span> </span><span>med Irak och Turkiet </span><span>bidrog till att </span><span>erkän</span><span>na viss </span><span>toleran</span><span>s </span><span>för k</span><span>urdisk verksamhet.</span><span> </span><span>Arabiseringspolitiken stoppades, kurdiska ledare</span><span> </span><span>släpptes ur fängelset och en del kurder återfick sitt</span><span> </span><span>medborgarskap. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>1980-talets krig i Turkiet fick många konsekvenser för kurderna i Syrien. Städerna belägrades av militären som genomförde massarresteringar. </span>
</p>
<p>
<span> </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft" style="margin-left:54pt; t-i:-18pt">
<span style="font-weight:bold"><span>2.4</span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">  </span><span style="font-weight:bold"> </span><span style="font-weight:bold">Rojhelat</span><span style="font-weight:bold"> – kurderna i Iran</span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Upproret mellan år 192–</span><span>1925 som fördes för kurdiskt självstyre i Iran misslyckades men satte grogrunden för den kurdiska motståndsrörelsen som sed</span><span>er</span><span>mera</span><span> utmynnade i bildandet </span><span>av </span><span>det </span><span>marxist-</span><span>leninstiska</span><span> partiet </span><span>Komeley</span><span> </span><span>Jiyanewey</span><span> Kurdistan</span><span> i </span><span>Ma</span><span>habad</span><span> år 1943. </span><span>Partiet</span><span> förvandlades sedan till Kurdistans Demokratiska Parti </span><span>Iran, KDPI</span><span>,</span><span> år </span><span>1945</span><span> och</span><span> </span><span>grund</span><span>ade den kurdiska republiken i </span><span>Ma</span><span>habad</span><span> som varade från </span><span>jan</span><span>uari till </span><span>dec</span><span>ember</span><span> </span><span>år </span><span>1946.</span><span> Efter en repressiv militärinsats lyckades</span><span> s</span><span>hahens styrkor återta kontrollen</span><span>.</span><span> Kurdiska förbjöds som undervisningsspråk och </span><span>anhängare av </span><span>KDPI</span><span> hamnade på dödslistor. </span><span> </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Under den nationalistiska premiärministern </span><span>Mossadeqs</span><span> regeringsperiod </span><span>år </span><span>1951–</span><span>19</span><span>53 skedde en viss återhämtning för kurderna. </span><span>Värre blev det under </span><span>s</span><span>hahens hård</span><span>a</span><span> förföljelse av all opposition</span><span>. </span><span>Organisationer, politiskt aktiva och andra som uttryckt </span><span>sig </span><span>oppositionellt mot regeringen </span><span>drevs i praktiken i exil, främst till irakiska Kurdistan men även till Europa. </span>
</p>
<p style="t-i:0pt">
<span>Efter revolutionen år 1979 bojkottade kurderna folkomröstningen som grundlade det teokratiska system som sedan dess har existerat i Iran. Regimen fängslade, torterade och avrättade systematiskt medlemmarna av PDKI och stora delar av civilbefolkningen. Därefter pågick ett tioårigt krig mellan PDKI-gerillan och den iranska militä</span><span>ren. Partiordförande </span><span>Ghassemlou</span><span> mördades i Wien år 1989</span><span> liksom </span><span>efterträdaren, </span><span>Sharafkandi</span><span>, i Berlin år 1992. </span>
</p>
<p>
<span> </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft" style="margin-left:54pt; t-i:-18pt">
<span style="font-weight:bold"><span>2.5</span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">  </span><span style="font-weight:bold">Bashur</span><span style="font-weight:bold"> – kurderna i Irak</span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Shejk Mahmud </span><span>Barza</span><span>nji</span><span> </span><span>utropade </span><span>sig till kung över Kurdistan i november år 1922. </span><span>Detta ledde till en militär</span><span> </span><span>konflikt med britterna som sommaren </span><span>år </span><span>1924 återtog </span><span>norra Irak </span><span>och gjorde slut på den kurdiska regimen.</span><span> </span><span>Det brittisk-irakiska</span><span> avtal</span><span>et </span><span>om Iraks självständighet</span><span> </span><span>uteslöt kurdernas rättigheter vilket ledde till </span><span>protester och revolter</span><span>. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Irak blev självständigt </span><span>år </span><span>1932. Som förkämpe för kurderna framträdde ungefär samtidigt Mustafa Barzani, tidigare militärbefälhavare i den kurdiska</span><span> </span><span>Mahabadrepubliken</span><span> i Iran. Från </span><span>år </span><span>1946 var Mustafa Barzani ledare för det nybildade KDP (Kurdistans demokratiska parti)</span><span>,</span><span> och sedan han återvänt till Irak ledde han under</span><span> stora delar av</span><span> 1960-talet ett gerillakrig mot regimen i Bagdad. </span><span>Sedan Baathpartiets maktövertagande år 1968 har den irakiska statsmaktens strategi varit krigsföring eller splittring av motståndet för att vinna tid och återkomma med nya offensiver. </span><span>År 1970 ingick de irakiska kurderna ett fredsavtal med Bagdad som gav dem begränsat självstyre i tre provinser. Många kurder bodde dock utanför dessa provinser och den oljerika staden Kirkuk omfattades inte. </span>
</p>
<p style="t-i:0pt">
<span>Den</span><span> irakiska regimen </span><span>bedrev </span><span>en aktiv folkförflyttning </span><span>för att komma åt den oljerika staden Kirkuk. </span><span>Saddamregimen tvång</span><span>s</span><span>deporterade över en miljon kurder, turkmener </span><span>och assyrier från sin hemstad. Bosättarpolitiken innebar även att kurdiska ortnamn ändrades till arabiska samtidigt som hundratusentals människor fördrevs från byarna vid gränstrakterna till Iran och Turkiet. Under kriget mellan Iran och Irak, </span><span>år </span><span>1980–</span><span>1988, inledde Saddam Husseins regim offensiven </span><span>Anfal</span><span> mot kurderna. Giftattacken mot de 5</span><span> </span><span>500 kurderna i staden Halabja blev sed</span><span>er</span><span>mera </span><span>erkänd</span><span> som ett folkmord mot kurder och hela operationen anges ha mördat uppemot 182</span><span> </span><span>000 kurder. Många försvann spårlöst och en halv miljon människor tvång</span><span>s</span><span>deporterades. </span><span>Organisationen Human </span><span>Rights</span><span> Watch/</span><span>Middle</span><span> </span><span>East</span><span> (HRW) slutsats över händelser är att Saddam Husseins regering avsiktligen, genom massmord, ville tillintetgöra </span><span>den kurdiska minoriteten. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>I slutskedet av Kuwaitkriget reste sig kurderna och shiamuslimerna mot Saddam Hussein men misslyckades. Konsekvensen ledde till att cirka två miljoner kurder flydde till gränsen mot Turkiet och Iran. För att hjälpa kurderna att återvända inrättade USA och Storbritannien </span><span>i samförstånd med säkerhetsrådet en resolution (688) om att sända</span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>allierade trupper och FN-vakter till irakiska Kurdistan för att där etablera en frizon. </span>
</p>
<p style="t-i:0pt">
<span>Invasionen av Irak</span><span> år 2003</span><span> störtade Saddam Hussein. Den kurdiska skyddszonen upphörde därmed</span><span> att existera men kvar fanns det</span><span> kurdiska regionala självstyret. </span><span>Kurdistan</span><span> har</span><span> framstått som Iraks lugna hörn, med en ekonomisk tillväxt baserad på oljeutvinning. Särskilt i provinshuvudstaden </span><span>Hawler</span><span>/</span><span>Arbil har det </span><span>pågått en livlig byggverksamhet</span><span> och </span><span>hundratals kurder har </span><span>återvänt från exilen i Sverige, Tyskland eller USA</span><span>. </span>
</p>
<p style="t-i:0pt">
<span> </span>
</p>
<ol start="3" type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt">
<li class="Normalutanindragellerluft" style="margin-left:36pt; t-i:-18pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold; list-style-position:inside">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">Den kurdiska frågan idag </span>
<ol type="1" class="awlist2" style="margin:0pt; padding-left:0pt">
<li class="ListParagraph" style="margin-left:18pt; t-i:-18pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold; list-style-position:inside">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">Bakur</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">–</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold"> kurderna i Turkiet</span>
</li>
</ol>
</li>
</ol>
<p style="t-i:0pt">
<span>Efter den omfattande hungerstrejken i fängelserna under hösten 2012 gick den turkiska r</span><span>egeringen kurderna till mötes genom att driva igenom lagar om att kurder får använda sitt eget språk i domstolar och att politiska partier får använda andra språk än turkiska i sin offentliga verksamhet. </span>
</p>
<p style="t-i:0pt">
<span>I mars 2013 utropade </span><span>Öcalan</span><span> vapenvila och </span><span>initiativet ledde </span><span>till en fredsprocess </span><span>som </span><span>väckte stora förhopp</span><span>ningar. Regeringen gavs en frist till åtgärder föreslog då ökade språkliga rättigheter samt</span><span> att skolbarnens trohetsed till turkiska nationen skulle slopas.</span><span> </span><span>Dessvärre riskerar fredsprocessen nu att stanna upp mot bakgrund av utvecklingen i staden </span><span>Kobane</span><span> samt gerillarörelsen </span><span>YPG:s</span><span> inflytande i de områden längs den turkiska gränsen där kurder tagit kontroll. Detta har väckt stark oro i Turkiet, som hotat med väpnade räder in i Syrien.</span><span> </span><span>När staden </span><span>Kobane</span><span> stå</span><span>tt under attack från Islamiska s</span><span>taten har storskaliga demonstrationer ägt rum </span><span>i de kurdiskdominerade städerna </span><span>som</span><span> har bemöt</span><span>t</span><span>s repressivt</span><span> av turkisk militär. F</span><span>lertalet har omkommit i militärens strider mot demonstranterna i de kurdiska städerna. </span>
</p>
<p style="t-i:0pt">
<span> </span>
</p>
<p class="ListParagraph" style="margin-left:54pt; t-i:-18pt">
<span style="font-weight:bold"><span>3.2</span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">  </span><span style="font-weight:bold">Rojava</span><span style="font-weight:bold"> –</span><span style="font-weight:bold"> kurderna i Syrien</span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Sedan upproret i Syrien utvecklats till ett fullskaligt inbördeskrig b</span><span>örjade de syriska kurderna organisera sig. I oktober 2011 slöt sig elva organisationer samman i Kurdiska nationella rådet </span><span>i syfte att </span><span>verka för kurdiskt självstyre i norr och nordost</span><span>. Det nationella rådet ingick samarbete med gerillarörelsen Demokratiska unionspartiet PYD formellt i juni 2012. </span><span>I praktiken har kurderna under </span><span>PYD:s</span><span> ledning uppnått en hög grad av självstyre i delar av </span><span>nordöstra Syrien. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Islamiska statens frammarsch har dock drabbat fle</span><span>rtalet byar i närheten av </span><span>Kobane</span><span> och staden är under daglig attack. IS använder sig av tungt artilleri, bland annat i form av pansarvagnar och kemiska vapen, främst riktade mot civila. Situationen är mycket allvarlig, med brist på mat, rent</span><span> vatten, medicin, livsmedel, el</span><span> med mera. Nu är dessutom samtliga gränser stängda mot </span><span>Rojava</span><span>. </span>
</p>
<p>
<span> </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft" style="margin-left:54pt; t-i:-18pt">
<span style="font-weight:bold"><span>3.3</span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">  </span><span style="font-weight:bold">Rojhelat</span><span style="font-weight:bold"> – kurderna i </span><span style="font-weight:bold">Iran</span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Det ekonomiska tillståndet i </span><span>Rojhelat</span><span> är värre än landet i övrigt med koncentrerad arbetslöshet och fattigdom. </span><span>Många flyttar därifrån, och bara en tredjedel av Irans kurder uppges i dag leva inom det </span><span>traditionellt kurdiska området. </span><span>Systematiska avrättningar och fängslanden av regimmotståndare, politiker och journalister sker på daglig basis. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span> </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft" style="margin-left:54pt; t-i:-18pt">
<span style="font-weight:bold"><span>3.4</span></span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">  </span><span style="font-weight:bold">Bashur</span><span style="font-weight:bold"> – kurderna i Irak</span>
</p>
<p style="t-i:0pt">
<span>De </span><span>skärpta motsättningarna mellan </span><span>Kurdistans regionala regering och centralregeringen i Bagdad har cementerats under en lång tid. Motsättningarna har varit geopolitiska, ekonomiska och politiska. Kravet på självständighet och folkomröstning har nekats av den för</span><span>e detta premiärministern Nouri a</span><span>l-</span><span>Maliki</span><span> som dessutom nekat utbetalning av den federala budgeten. </span><span> </span>
</p>
<p style="t-i:0pt">
<span>Läget har dramatiskt försämrats under 2014 då den sekteristiska terroristorganisationen Islamiska staten på kort tid tagit</span><span> kontroll över </span><span>centrala delar av Irak samt betydande områden i östra Syrien. </span><span>När irakiska armén retirerade </span><span>i </span><span>nordvästra Irak</span><span> fick </span><span>kurdiska </span><span>peshmerga</span><span>-förband </span><span>pressa fram sina positioner. Under</span><span> sommaren 2014 har det utbrutit</span><span> hårda strider där </span><span>peshmerga</span><span> drevs på reträtt men försökte gå till motoffensiv med hjälp av den syrisk-kurdiska </span><span>gerillarörelsen YPG. </span><span>IS framryckning </span><span>har </span><span>föranlett</span><span> hundratusentals människor på flykt, hundratals har mördats och kurdi</span><span>ska </span><span>yezidier</span><span> har utsatts för det</span><span> generalförsamlingen benämner som folkmord. </span>
</p>
<p>
<span> </span>
</p>
<ol start="4" type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt">
<li class="Normalutanindragellerluft" style="margin-left:36pt; t-i:-18pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold; list-style-position:inside">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">Rätten till självbestämmande </span>
</li>
</ol>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Självbestämmande är en central princip i internationell rätt till följd av internationell sedvanerätt, men är också erkänd som en allmän rättsprincip och inskriven i ett antal internationella fördrag. Efter första världskriget betonades rätten till självbestämmande i syfte att förhindra statliga övergrepp på folk utanför den egna nationalstaten, men sedan andra världskriget utgör rätten till självbestämmande inte bara en princip utan en rättighet för alla f</span><span>olk. Rättigheten uttrycks i FN-</span><span>stadgans artikel 1(2), artikel 76 </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>om förvaltarskapssystemet samt artikel 55. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Tre resolutioner uttrycker rätten till självbestämmande och är antagna av FN</span><span>:</span><span>s generalförsamling. Det är 1960 års deklaration om självständighet för kolonierna och deras folk, 1960 års resolution 1541 samt 1970 års deklaration om vänlig samverkan mellan stater. I två konventioner framgår även alla folks rätt till självbestämmande som ett människorättsinstrument. Det är konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (CCPR) samt konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (CESCR). I båda konventionerna anges att alla folk har rätten till självbestämmande och att folken i kraft av den rätten ska få råda över sin polit</span><span>iska status samt sin ekonomiska, sociala</span><span> och kulturella utveckling. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Självbestämmanderätten betecknar den lagliga rätten för människor att bestämma över sitt eget öde i den internationella ordningen. Omfattningen och syftet med principen om självbestämmande har utvecklats mycket på 2000-talet. I början av 1900-talet gavs ett internationellt stöd för rätten för alla människor till självbestämmande. Detta ledde till framgångsrika förehavanden under och efter första världskriget, andra världskriget och lade grunden för avkoloniseringen på 1960-talet. </span>
</p>
<p style="t-i:0pt">
<span>Man brukar skilja mellan ”interna” och ”</span><span>externa</span><span>”</span><span> självbestämmande</span><span>n</span><span>. Internt självbestämmande utgör olika po</span><span>litiska och sociala rättigheter;</span><span> däremot avser extern</span><span>t</span><span> självbestämmande ett fullständigt rättsligt oberoende.</span>
</p>
<p style="t-i:0pt">
<span style="font-weight:bold"> </span>
</p>
<ol start="5" type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt">
<li class="ListParagraph" style="margin-left:36pt; t-i:-18pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold; list-style-position:inside">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold"> </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold">Förslag</span>
</li>
</ol>
<p style="t-i:0pt">
<span>Återigen står det kurdiska folket inför ett av världens mest omfattade krig där flertalet rättigheter dagligen inskränks. Världssamfundet har agerat men grundläggande skydd och säkerhet för det kurdiska folket saknas. I markstriden mot Islamiska </span><span>S</span><span>s</span><span>taten</span><span> står kurdiska gerillor och </span><span>peshmerga</span><span> själva fastän frågan utgör en angelägenhet för hela världen. </span>
</p>
<p style="t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em">
<span>Det är hög tid för</span><span> omvärlden och Sverige </span><span>att verka</span><span> för att det kurdiska folket ska</span><span> tillerkännas sina rättigheter genom rätten till självbestämmande.</span><span> Riksdagen bör därför </span><span class="FrslagstextChar">tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförts i motionen om att tillerkänna det kurdiska folket rätten till självbestämmande. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span> </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft" style="-aw-sdt-tag:CC_Underskrifter; -aw-sdt-title:CC_Underskrifter">
<span>.</span>
</p>
<table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:100%">
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic">Lawen Redar (S)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic"> </span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic">Arhe Hamednaca (S)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic">Shadiye Heydari (S)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic">Roza Güclü Hedin (S)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic">Leif Nysmed (S)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic">Serkan Köse (S)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic">Veronica Palm (S)</span>
</p>
</td>
</tr>
</table>
<p>
<span> </span>
</p>
</div>
</div>
1Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska erkänna det kurdiska folket rätt till självbestämmande.AvslagAvslag2015/16:UU12UUINLInlämnad2014-11-10 17:05:33inträffat0behandlingHÄNHänvisad2014-11-12 00:00:00inträffat0behandling037561614928Lawen RedarS1undertecknare0186426023519Arhe HamednacaS2undertecknare0231432628318Shadiye HeydariS3undertecknare0194498232620Roza Güclü HedinS4undertecknare0376353897112Leif NysmedS5undertecknare0256716955026Serkan KöseS6undertecknare0548314774911Veronica PalmS7undertecknaremotkatMotionskategoriFristående motionH20227972016-05-11 17:18:15statustextstatustextÄrendet är avslutatH20227972017-10-18 12:55:06tilldelatTilldelatUtrikesutskottetH20227972016-05-11 17:18:15H2022797av Lawen Redar m.fl. (S)mot_201415__2797.pdf103044pdfErkännande av det kurdiska folkets rätt till självbestämmandehttps://data.riksdagen.se/fil/03D4312A-E6A7-405C-B5FA-88652803F2A6H2022797av Lawen Redar m.fl. (S)mot_201415__2797.docx60554docxErkännande av det kurdiska folkets rätt till självbestämmandehttps://data.riksdagen.se/fil/8B222A15-3C11-4528-99BE-D0EB6C537D69behandlas_i2015/16:UU12H301UU12bet2015/16UU12Mellanöstern och NordafrikabetBetänkande