3214902 H201UbU10 2014/15 UbU10 bet bet bet Betänkande 2014/15:UbU10 Betänkande Debatt om förslag UbU 10 0 2015-03-30 00:00:00 2019-04-05 12:47:21 2015-01-20 10:11:08 Gymnasieskolan Webbpublicering html RIM 76ba5f9b-5b95-4af6-8236-a08d1f6dce46 https://data.riksdagen.se/dokument/H201UbU10/text https://data.riksdagen.se/dokument/H201UbU10 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H201UbU10 https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/H201UbU10 <style><!-- .w600px{width: 600px;font-family:Verdana, Geneva, sans-serif} h2.dtyp{font-size:1.5em !important;} /********************************************************************************************************/ /* Styles for C:\Logs\DocumentConverter\\Output_43ca7ca0-b350-49f8-9cb6-8c295faa25c4\HTML\Dokument.html */ /* Generated by Aspose.Words for .NET 14.11.0.0 */ /********************************************************************************************************/ @page Section1 { size:467.8pt 686.05pt; margin:45.35pt 102.05pt 73.7pt 70.85pt } div.Section1 { page:Section1 } zbody { text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } zh1, h2, h3, h4, h5, h6, p { margin:3.1pt 0pt 0pt } zli, table { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt } zh1 { margin-top:3.1pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt; font-weight:normal } zh2 { margin-top:20pt; margin-bottom:6pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:13.5pt; font-weight:normal } zh3 { margin-top:20pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold } zh4 { margin-top:15pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#000000 } zh5 { margin-top:6.25pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold } zh6 { margin-top:6.25pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#000000 } .Heading7 { margin-top:2pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#243f60 } .Heading8 { margin-top:2pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9pt; font-weight:normal; color:#272727 } .Heading9 { margin-top:2pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#272727 } .Avsnittsrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:27.7pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Avvikandemeningrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold } .BalloonText { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:Tahoma; font-size:8pt } .Bilaga { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-after:avoid; line-height:normal; widows:0; orphans:0; font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-variant:small-caps; text-decoration:underline } .Bilagerubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:17.7pt; text-align:left; page-break-after:auto; line-height:normal; widows:0; orphans:0; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Bild-Rubrik { margin-top:8pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:10pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold } .Bild-Underrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-weight:normal; font-style:italic } .BodyText { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .BodyTextIndent2 { margin-top:3.1pt; margin-left:14.15pt; margin-bottom:6pt; text-align:justify; line-height:200%; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Citatindrag { margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:3.15pt; text-indent:14.2pt; text-align:justify; line-height:10pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .CommentText { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:10pt } .Deltagare { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:9.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Diagram-Rubrik { margin-top:8pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:10pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold } .Diagram-Underrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-weight:normal; font-style:italic } .DokumentRubrik { margin-top:6pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; line-height:normal; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-bottom:4pt; font-family:'Verdana'; font-size:18pt } .Dokumentbeteckning { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Footer { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .FootnoteText { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt } .Fotnotstextindrag { margin-top:0pt; margin-left:5.65pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt } .Frslagspunkt { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold } .Frslagstext { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Frteckningsrubrik { margin-top:9.6pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#000000 } .Grupprubrik { margin-top:6pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic } .Grupprubrikindrag { margin-top:6pt; margin-left:22.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic } .Header { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:7.5pt; font-variant:small-caps } .Innehllsfrteckning { margin-top:0pt; margin-bottom:17.7pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-after:auto; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Kantrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:7.5pt } .ListBullet { margin-top:6.25pt; margin-left:17.85pt; margin-bottom:6.25pt; text-indent:-17.85pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .ListParagraph { margin-top:3.1pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Litentext { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:8pt } .Mellanrubrik { margin-top:11pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic } .Mellanrum { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-before:auto; page-break-after:avoid; line-height:1pt; widows:0; orphans:0; font-family:'Verdana'; font-size:1pt; font-variant:small-caps; text-decoration:none; color:#ffffff } .NormalIndent { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-indent:11.35pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Normalinskjuten { margin-top:3.1pt; margin-left:22.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Normalinskjutenindrag { margin-top:3.1pt; margin-left:22.1pt; margin-bottom:0pt; text-indent:11.35pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Normalkursiv { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic } .Normalruta { margin:3.1pt 5.65pt 0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:4pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt } .Normalrutafet { margin:3.1pt 5.65pt 0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:4pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold } .Normalrutaindrag { margin:0pt 5.65pt; text-indent:11.35pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:4pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt } .Normalutanluftfre { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .NumlistaTOC { margin:3.1pt 28.35pt 0pt 0pt; text-indent:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Ordfrande { margin-top:0pt; margin-bottom:22pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:11.5pt; font-style:italic } .Ordfranden { margin-top:3.1pt; margin-bottom:22pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic } .OrtochDatum { margin-top:18pt; margin-bottom:18pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .OrtOchDatum0 { margin-top:18pt; margin-bottom:18pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:11.5pt } .Punktlistabomb { margin-top:6.25pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:6.25pt; text-indent:-14.2pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Punktlistagemener { margin-top:6.25pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:6.25pt; text-indent:-14.2pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Punktlistalinje { margin-top:6.25pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:6.25pt; text-indent:-14.2pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Punktlistasiffra { margin-top:6.25pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:6.25pt; text-indent:-14.2pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .PVgnar { margin-top:3.1pt; margin-bottom:26pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Quote { margin-top:3.1pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:10pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .R1 { margin-top:3.1pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .R1bilaga { margin-top:3.1pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-after:auto; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .R2 { margin-top:20pt; margin-bottom:6pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:13.5pt } .R3 { margin-top:20pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold } .R4 { margin-top:15pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#000000 } .R5 { margin-top:6.25pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold } .R6 { margin-top:6.25pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#000000 } .Reservationshnvisning { margin-top:0pt; margin-bottom:8pt; text-align:right; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic } .Reservationsrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold } .Rubrik1Dokumentinformation { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Rubrik1bilaga { margin-top:0pt; margin-bottom:27.7pt; text-align:left; page-break-after:auto; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Rubrik1medsidhuvud { margin-top:3.1pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Rubrik1numrerat { margin-top:3.1pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:12pt; text-indent:-14.2pt; text-align:left; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Rubrik1numreratmedsidhuvud { margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:16pt; text-indent:-14.2pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Rubrik2bilaga { margin-top:20pt; margin-bottom:6pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:13.5pt } .Rubrik2numrerat { margin-top:20pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:6pt; text-indent:-14.2pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:13.5pt } .Rubrik3numrerat { margin-top:20pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:3.1pt; text-indent:-14.2pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold } .Sammanfattning { margin-top:3.1pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-after:auto; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Sidhuvudhgerstlld { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:right; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:7.5pt; font-variant:small-caps } .Sidhuvudvnsterstlld { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:7.5pt; font-variant:small-caps } .Stdrubrik { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold } .Srskiltyttranderubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold } .TOC1 { margin-top:0pt; margin-right:28.35pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TOC2 { margin:0pt 28.35pt 0pt 5.65pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TOC3 { margin:0pt 28.35pt 0pt 11.35pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TOC4 { margin:0pt 28.35pt 0pt 17pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TOC5 { margin:0pt 28.35pt 0pt 22.7pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TOC6 { margin-top:0pt; margin-left:47.65pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TOC7 { margin-top:0pt; margin-right:28.35pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TOC8 { margin-top:0pt; margin-right:28.35pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TOC9 { margin-top:0pt; margin-left:8.5pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TOCHeading { margin-top:3.1pt; margin-bottom:9pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Tabell-Kolumnrubrik { margin-bottom:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-weight:bold } .Tabell-Klla { margin-top:2pt; margin-bottom:0pt; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:7pt } .Tabell-Radrubrik { margin-bottom:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt } .Tabell-Rubrik { margin-top:12pt; margin-bottom:3pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:10pt; font-family:'Verdana'; font-size:9pt; font-weight:bold } .Tabell-Siffror { margin-bottom:0pt; text-align:right; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt } .Tabell-Text { margin-bottom:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt } .Tabell-Underrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-weight:normal; font-style:italic } .TableofFigures { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TillX-utskottet { margin-top:0pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Title { margin-top:3.1pt; margin-bottom:1pt; text-align:left; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:20pt; letter-spacing:-0.5pt } .Vapen { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Yrkandelista { margin-top:3.1pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-28.35pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .YrkandelistaEtt { margin-top:3.1pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; text-indent:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } span.BallongtextChar { font-family:Tahoma; font-size:8pt } span.BilagaChar { font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-variant:small-caps; text-decoration:underline } span.BrdtextChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } span.BrdtextChar1 { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } span.Brdtextmedindrag2Char { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } span.CitatChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } span.DokumentRubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size:18pt } span.FotnotstextChar { font-family:'Verdana'; font-size:8pt } span.FotnotstextindragChar { font-family:'Verdana'; font-size:8pt } span.FrslagspunktChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold; font-style:normal } span.Hyperlink { text-decoration:none; color:#000000 } span.KommentarerChar { font-family:'Verdana'; font-size:10pt } span.NormalinskjutenChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } span.NormalkursivChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic } span.NormaltindragChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } span.OrdfrandeChar { font-family:'Verdana'; font-size:11.5pt; font-style:italic } span.OrdfrandenChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic } span.OrtochDatumChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } span.OrtOchDatumChar0 { font-family:'Verdana'; font-size:11.5pt } span.PlaceholderText { color:#808080 } span.PVgnarChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } span.ReservationshnvisningChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic } span.Rubrik1Char { font-family:'Verdana'; font-size:16pt } span.Rubrik1DokumentinformationChar { font-family:'Verdana'; font-size:16pt } span.Rubrik2Char { font-family:'Verdana'; font-size:13.5pt } span.Rubrik3Char { font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold } span.Rubrik4Char { font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-style:italic; color:#000000 } span.Rubrik5Char { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold } span.Rubrik6Char { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic; color:#000000 } span.Rubrik7Char { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic; color:#243f60 } span.Rubrik8Char { font-family:'Verdana'; font-size:9pt; color:#272727 } span.Rubrik9Char { font-family:'Verdana'; font-size:9pt; font-style:italic; color:#272727 } span.RubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size:20pt; letter-spacing:-0.5pt } span.SidfotChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } span.SidhuvudChar { font-family:'Verdana'; font-size:7.5pt; font-variant:small-caps } span.Tabell-Upphjttecken { font-family:'Verdana'; font-variant:normal; text-decoration:none; text-transform:none; vertical-align:super; display:inline } span.VapenChar { font-family:'Verdana'; font-size:16pt } span.tBilagaJA { color:#000000 } span.tSidrubrikJA { color:#000000 } .TableGrid { } --></style> <div class="Section1"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt"> <tr style="height:79.4pt"> <td style="vertical-align:top; width:297.7pt"> <p class="Rubrik1Dokumentinformation" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt">Utbildningsutskottet</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt">s</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt"> </span><a name="Utlatande"></a><span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt">betänkande</span> </p> <p class="Dokumentbeteckning" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt">2014/15</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt">:</span><a name="Utskottebeteckning"></a><span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt">UbU10</span> </p> <p class="Rubrik1Dokumentinformation" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt">&#xa0;</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="DokumentRubrik"> <span>Gymnasieskolan</span> </p> <p> </p> <p class="Sammanfattning"> <span class="tSidrubrikJA">Sammanfattning</span> </p> <p> <span>Utbildningsutskottet behandlar i detta betänkande 43 motionsyrkanden som rör gymnasieskolan från den allmänna motionstiden 2014/15. Motionerna tar upp frågor bl.a. om samverkan mellan </span><span>gymnasieskolan och arbetslivet</span><span>, arbetsplatsförlagt lärande, lärlingsutbildning, nya inriktningar på de nationella programmen, </span><span>ett estetiskt ämne</span><span> på alla nationella program, drogtester i gymnasieskolan och marknadsföring av gymnasieutbildning. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Utskottet föreslår med a</span><span>nledning av motionsyrkanden två </span><span>tillkännagivanden</span><span> till regeringen</span><span>. </span><span>Utskottet föreslår att </span><span>gymnasiestudier </span><span>fortsatt </span><span>ska vara frivilliga</span><span>. </span><span>Vidare föreslår utskottet att det </span><span>fortsatt </span><span>ska vara en rättighet och inte en skyldighet för elever på gymnasieskolans yrkesprogram att läsa in grundläggande behörighet till högskolan.</span><span> </span><span>Utskottet föreslår att </span><span>övriga motionsyrkanden avstyrks</span><span> i huvudsak med hänvisning till pågående u</span><span>trednings- och beredningsarbete och gällande bestämmelser. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I betänkandet finns sju</span><span> reservationer (S, M, SD, MP, C, V, FP, KD).</span> </p> <p class="Innehllsfrteckning"> <a name="Innehållsförteckning"></a><span class="tSidrubrikJA">Innehållsförteckning</span> </p> <p class="TOC1"> <a style="color:#000000" href="#_Toc415488257"><span class="Hyperlink">Utskottets förslag till riksdagsbeslut</span></a> </p> <p class="TOC1"> <a style="color:#000000" href="#_Toc415488258"><span class="Hyperlink">Redogörelse för ärendet</span></a> </p> <p class="TOC2"> <a style="color:#000000" href="#_Toc415488259"><span class="Hyperlink">Ärendet och dess beredning</span></a> </p> <p class="TOC1"> <a style="color:#000000" href="#_Toc415488260"><span class="Hyperlink">Utskottets överväganden</span></a> </p> <p class="TOC2" style="margin-bottom:0pt"> <a style="color:#000000" href="#_Toc415488261"><span class="Hyperlink">Vissa övergripande frågor om gymnasieskolan</span></a> </p> <p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <a style="color:#000000" href="#_Toc415488262"><span class="Hyperlink">Frivilliga gymnasiestudier</span></a> </p> <p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <a style="color:#000000" href="#_Toc415488263"><span class="Hyperlink">Samverkan mellan gymnasieskolan och arbetslivet m.m.</span></a> </p> <p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <a style="color:#000000" href="#_Toc415488264"><span class="Hyperlink">Grundläggande högskolebehörighet för elever i gymnasieskolan</span></a> </p> <p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <a style="color:#000000" href="#_Toc415488265"><span class="Hyperlink">Arbetsplatsförlagt lärande i gymnasieskolan</span></a> </p> <p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <a style="color:#000000" href="#_Toc415488266"><span class="Hyperlink">Lärlingsutbildning</span></a> </p> <p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <a style="color:#000000" href="#_Toc415488267"><span class="Hyperlink">Nya inriktningar på de nationella programmen m.m.</span></a> </p> <p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <a style="color:#000000" href="#_Toc415488268"><span class="Hyperlink">Ett estetiskt ämne på alla nationella program</span></a> </p> <p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <a style="color:#000000" href="#_Toc415488269"><span class="Hyperlink">Drogtester i gymnasieskolan</span></a> </p> <p class="TOC2" style="margin-top:0pt"> <a style="color:#000000" href="#_Toc415488270"><span class="Hyperlink">Övriga frågor</span></a> </p> <p class="TOC1"> <a style="color:#000000" href="#_Toc415488271"><span class="Hyperlink">Reservationer</span></a> </p> <p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:22.7pt; text-indent:-14.15pt"> <span class="Hyperlink">1.</span><span style="width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><a style="color:#000000" href="#_Toc415488272"><span class="Hyperlink">Frivilliga gymnasiestudier, punkt 2 (S, MP, V)</span></a> </p> <p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:22.7pt; text-indent:-14.15pt"> <span class="Hyperlink">2.</span><span style="width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><a style="color:#000000" href="#_Toc415488273"><span class="Hyperlink">Samverkan mellan gymnasieskolan och arbetslivet m.m., punkt 3 (SD)</span></a> </p> <p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:22.7pt; text-indent:-14.15pt"> <span class="Hyperlink">3.</span><span style="width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><a style="color:#000000" href="#_Toc415488274"><span class="Hyperlink">Grundläggande högskolebehörighet för elever i gymnasieskolan, punkt 4 (S, MP, V)</span></a> </p> <p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:22.7pt; text-indent:-14.15pt"> <span class="Hyperlink">4.</span><span style="width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><a style="color:#000000" href="#_Toc415488275"><span class="Hyperlink">Lärlingsutbildning, punkt 6 (M, C, FP, KD)</span></a> </p> <p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:22.7pt; text-indent:-14.15pt"> <span class="Hyperlink">5.</span><span style="width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><a style="color:#000000" href="#_Toc415488276"><span class="Hyperlink">En reformerad lärlingsutbildning, punkt 7 (C)</span></a> </p> <p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:22.7pt; text-indent:-14.15pt"> <span class="Hyperlink">6.</span><span style="width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><a style="color:#000000" href="#_Toc415488277"><span class="Hyperlink">Nya inriktningar på de nationella programmen m.m., punkt 8 (M, C, FP, KD)</span></a> </p> <p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:22.7pt; text-indent:-14.15pt"> <span class="Hyperlink">7.</span><span style="width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><a style="color:#000000" href="#_Toc415488278"><span class="Hyperlink">Marknadsföring av gymnasieutbildning, punkt 12 (SD)</span></a> </p> <p class="TOC8"> <span class="Hyperlink" style="font-style:italic">Bilaga</span><br /><a style="color:#000000" href="#_Toc415488279"><span class="Hyperlink">Förteckning över behandlade förslag</span></a> </p> <p class="TOC9"> <a style="color:#000000" href="#_Toc415488280"><span class="Hyperlink">Motioner från allmänna motionstiden 2014/15</span></a> </p> <p> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Avsnittsrubrik"> <a name="_Toc415488257"></a><a name="StopCC"></a><span class="tSidrubrikJA">Utskottets förslag till riksdagsbeslut</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc415488257"></span> </p> <p class="Mellanrum"> <span> </span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">1.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Vissa övergripande frågor om gymnasieskolan</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>Riksdagen avslår motionerna </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:1702 av Andreas Carlson (KD) och </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2874 av Fredrik Schulte (M) yrkande 4.</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">2.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Frivilliga gymnasiestudier</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att gymnasiestudier fortsatt ska vara frivilliga. Därmed bifaller riksdagen motion </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2759 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) yrkande 1.</span> </p> <p class="Reservationshnvisning"> <span>Reservation 1 (S, MP, V)</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">3.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Samverkan mellan gymnasieskolan och arbetslivet m.m.</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>Riksdagen avslår motionerna </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:735 av Jasenko Omanovic och Ingemar Nilsson (S), </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:1512 av Anna Hagwall (SD) yrkande 2, </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:1965 av Krister Hammarbergh (M), </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2262 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) yrkande 2, </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2462 av Jennie Nilsson (S) och </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2744 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 3.</span> </p> <p class="Reservationshnvisning"> <span>Reservation 2 (SD)</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">4.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Grundläggande högskolebehörighet för elever i gymnasieskolan</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att det fortsatt ska vara en rättighet och inte en skyldighet för elever på gymnasieskolans yrkesprogram att läsa in grundläggande behörighet till högskolan. Därmed bifaller riksdagen motionerna </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2759 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) yrkande 2 och </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2839 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) yrkande 41 och </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>avslår motion </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2750 av Pia Nilsson m.fl. (S).</span> </p> <p class="Reservationshnvisning"> <span>Reservation 3 (S, MP, V)</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">5.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Arbetsplatsförlagt lärande i gymnasieskolan</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>Riksdagen avslår motionerna </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:1229 av Sten Bergheden (M) yrkande 1, </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:1430 av Pia Nilsson m.fl. (S) och </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2019 av Christian Holm (M).</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">6.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Lärlingsutbildning</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>Riksdagen avslår motionerna </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:1662 av Penilla Gunther (KD), </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:1850 av Hans Rothenberg m.fl. (M) yrkande 11 och </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2575 av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 15.</span> </p> <p class="Reservationshnvisning"> <span>Reservation 4 (M, C, FP, KD)</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">7.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">En reformerad lärlingsutbildning</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>Riksdagen avslår motion </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2565 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 6.</span> </p> <p class="Reservationshnvisning"> <span>Reservation 5 (C)</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">8.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Nya inriktningar på de nationella programmen m.m.</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>Riksdagen avslår motionerna </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:742 av Shadiye Heydari (S), </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:1275 av Sten Bergheden (M) yrkande 1, </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:1512 av Anna Hagwall (SD) yrkande 1, </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2200 av Fredrik Olovsson (S), </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2206 av Isak From m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2839 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) yrkande 40.</span> </p> <p class="Reservationshnvisning"> <span>Reservation 6 (M, C, FP, KD)</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">9.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Ett estetiskt ämne på alla nationella program</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>Riksdagen avslår motionerna </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) yrkande 4 och </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2054 av Johan Büser och Mattias Jonsson (S).</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">10.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Drogtester i gymnasieskolan</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>Riksdagen avslår motionerna </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:1331 av Margareta B Kjellin (M), </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:1532 av Elisabeth Svantesson (M), </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2021 av Christian Holm (M) och </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2511 av Roger Hedlund (SD).</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">11.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Övriga frågor</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>Riksdagen avslår motionerna </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:359 av Lotta Finstorp (M), </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:422 av Robert Hannah m.fl. (FP) yrkande 1, </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:1001 av Per-Ingvar Johnsson och Annika Qarlsson (C), </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:1155 av Tomas Eneroth och Monica Haider (S), </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:1275 av Sten Bergheden (M) yrkandena 2–4, </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:1751 av Patrik Lundqvist (S), </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2289 av Kerstin Nilsson m.fl. (S) och </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2801 av Fredrik Lundh Sammeli och Hannah Bergstedt (S).</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">12.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Marknadsföring av gymnasieutbildning</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>Riksdagen avslår motion </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:250 av Richard Jomshof m.fl. (SD).</span> </p> <p class="Reservationshnvisning"> <span>Reservation 7 (SD)</span> </p> <p class="OrtochDatum"> <span>Stockholm den 26 mars 2015</span> </p> <p class="PVgnar"> <span>På utbildningsutskottets vägnar</span> </p> <p class="Ordfranden"> <span>Lena Hallengren</span> </p> <p class="Deltagare"> <span>Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lena Hallengren (S), Camilla Waltersson Grönvall (M), Thomas Strand (S), Betty Malmberg (M), Caroline Helmersson Olsson (S), Stefan Jakobsson (SD), Michael Svensson (M), Håkan Bergman (S), Jabar Amin (MP), Erik Bengtzboe (M), Gunilla Svantorp (S), Carina Herrstedt (SD), Daniel Riazat (V), Annika Eclund (KD), Roza Güclü Hedin (S), Kristina Yngwe (C) och Roger Haddad (FP).</span> </p> <p> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Avsnittsrubrik"> <a name="_Toc415488258"><span class="tSidrubrikJA">Redogörelse för ärendet</span></a> </p> <h2> <a name="_Toc415488259"><span>Ärendet och dess beredning</span></a> </h2> <p> <span>Utbildningsutskottet</span><span> behandlar i detta betänkande 43</span><span> motionsyrkanden som</span><span> </span><span>rör gymnasieskolan frå</span><span>n den allmänna motionstiden 2014/15</span><span>. En förteckning</span><span> </span><span>över de behan</span><span>dlade förslagen finns i bilagan</span><span>. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Motionerna tar upp frågor bl.a. om </span><span>frivilliga gymnasiestudier, samverkan mellan gymnasieskolan och arbetslivet, grundläggande behörighet till högskolan, arbetsplatsförlagt lärande, </span><span>lärlingsutbildning, nya inriktningar på de nationella programmen, </span><span>ett estetiskt ämne</span><span> på alla nationella program, drogtester i gymnasieskolan och marknadsföring av gymnasieutbildning. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Avsnittsrubrik"> <a name="_Toc415488260"><span class="tSidrubrikJA">Utskottets överväganden</span></a> </p> <h2> <span>Vissa övergripande frågor om gymnasieskolan</span> </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> <p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Utskottets förslag i korthet</span> </p> <p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"> <span>Riksdagen </span><span>avslår motionsyrkanden om längden på gymnasieskolans nationella program och ett nationellt sökområde för gymnasieskolan.</span> </p> </div> <p class="R3" style="margin-bottom:0pt"> <span>Motionerna</span> </p> <p class="R4"> <span>Längden på gymnasieskolans nationella program</span> </p> <p> <span>Yrkesprogramme</span><span>n bör stärkas enligt motion 2014/15:1702</span><span> av Andreas</span><span> </span><span>Carlson (KD) genom att en tvåårig gymnasial utbildning med mer yrkespraktik</span><span> </span><span>införs. Ett </span><span>frivilligt tredje år ska dessutom</span><span> kunna läsas in i efterhand.</span><span> </span><span>Enligt motionären har förlängningen av gymnasieutbildningen från två till</span><span> </span><span>tre år under 1990-talet ökat utslagningen av elever från yrkesprogrammen.</span> </p> <p class="R4"> <span>Ett nationellt sökområde för gymnasieskolan</span> </p> <p> <span>Ett nationellt sökområde för gymnasieskolans alla nationella program bör</span><span> enligt motion 2014/15:2874</span><span> av Fredrik Schulte (M) yrkande 4 införas.</span><span> </span><span>Redan i dag finns s.k. gymnasieregioner på flera håll i landet. Inom samarbetande</span><span> </span><span>kommuner i gymnasieregionen har elever rätt att på lika villkor</span><span> </span><span>söka, bli mottagna och antas till alla nationella program och gymnasieskolor.</span> </p> <p class="R3" style="margin-bottom:0pt"> <span>Bakgrund och gällande rätt</span> </p> <p class="R4"> <span>Längden på gymnasieskolans nationella program</span> </p> <p> <span>De gymnasielinjer som tidigare hade varit tvååriga blev treåriga utbildningsprogram i början av 1990-talet (prop. 1990/91:85, bet. 1990/91:UbU16, rskr. 1990/91:356). Längden på gymnasieprogrammen behölls vid 2</span><span>011 års gymnasiereform </span><span>(prop. 2008/09:199, bet. 2009/10:UbU3, rskr. 2009/10:8)</span><span>. Al</span><span>la dagens 18 nationella program i den reformerade gymnasieskolan är således treåriga (</span><span>jfr </span><span>16 kap. 15 § skollagen [2010:800]</span><span> och bilaga 2</span><span>).</span> </p> <p class="R4"> <span>Ett nationellt sökområde för gymnasieskolan</span> </p> <p> <span>I 15 kap. 30 § skollagen (2010:800) berörs kommunens ansvar för en gymnasieskola med offentlig huvudman. Av lagrummet framgår att varje </span><span>kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunerna erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas av </span><span>en </span><span>annan kommun eller ett landsting enligt samverkansavtal med kommunen eller landstinget. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser </span><span>på dessa </span><span>ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål</span><span>.</span> </p> <p class="R3" style="margin-bottom:0pt"> <span>Utskottets ställningstagande</span> </p> <p class="R4"> <span>Längden på gymnasieskolans nationella program</span> </p> <p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"> <span>När det </span><span>gäller frågan om en återgång till tvååriga yrkesprogram</span><span> </span><span>vill utskottet anföra följande. Utskottet anser att</span><span>,</span><span> </span><span>såväl </span><span>för </span><span>högskoleförberedande program som för yrkesprogram i dagens kunskapssamhälle</span><span>,</span><span> </span><span>är </span><span>en treårig gymnasieskola </span><span>nödvändig</span><span>. Detta</span><span> för att på bästa sätt förbereda eleverna för</span><span> </span><span>högre studier eller yrkesarbete och för att ge dem nödvändiga förutsättningar</span><span> </span><span>för att aktivt kunna delta i samhällslivet. Därmed avstyrker utskottet</span><span> </span><span>motion 2014/15:1702 </span><span>(KD).</span> </p> <p class="R4"> <span>Ett nationellt sökområde för gymnasieskolan</span> </p> <p> <span>När det gäller frågan </span><span>om ett nationellt sökområde för gymnasieskolans</span><span> </span><span>alla nationella program vill utskottet i första hand hänvisa till 15 kap. 30 §</span><span> </span><span>skollagen (2010:800) som berör kommunens ansvar för en gymnasieskola</span><span> </span><span>med offentlig huvudman. Av lagrummet framgår att varje kommun ansvarar</span><span> </span><span>för att ungdomarna i kommunerna erbjuds gymnasieutbildning av god</span><span> </span><span>kvalitet. Kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar eller</span><span> </span><span>utbildning som anordnas av </span><span>en </span><span>annan kommun eller ett landsting enligt samverkansavtal</span><span> </span><span>med kommunen eller landstinget. Kommuner som har ingått</span><span> </span><span>ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen. Vilka</span><span> </span><span>utbildningar som erbjuds och antalet platser </span><span>på dessa </span><span>ska så långt det är möjligt</span><span> </span><span>anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. Utskottet ser positivt på</span><span> </span><span>en</span><span> utveckling baserad på frivilliga överenskommelser mellan kommuner</span><span> </span><span>och finner inga bärande skäl till att ändra den gällande ordningen och</span><span> </span><span>skapa ett nationellt sökområde för gymnasieskolans nationella program.</span><span> </span><span>Med de</span><span>t anförda avstyrker utskottet </span><span>motion 2014/15:2874 av Fredrik Schulte (M) yrkande 4</span><span>. </span> </p> <p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"> <span>&#xa0;</span> </p> <h2> <span>Frivilliga gymnasiestudier</span> </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> <p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Utskottets förslag i korthet</span> </p> <p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen att gymnasiestudier </span><span>fortsatt </span><span>ska vara frivilliga. </span> </p> <p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"> <span>Jämför reservation 1 (S, MP, V).</span> </p> </div> <p class="R3" style="margin-bottom:0pt"> <span>Motionen</span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt"> <span>Frivilliga gymnasiestudier</span> </p> <p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"> <span>I kommittémotion </span><span>2014/15:2759 </span><span>av Tomas Tobé m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande </span><span>&#xa0;</span><span>1 be</span><span>gärs att gymnasiestudier </span><span>fortsatt </span><span>ska </span><span>vara frivilliga. Motionärerna framhåller att eftersom de flesta avhoppen sker i årskurs 3 och de flesta e</span><span>lever fyller 18 år i årskurs 3</span><span> och då kan hoppa av gymnasieskolan skulle ett obligatoriskt gymnasium till 18 års ålder vara en felriktad reform. Vidare framhåller motionärerna att studiemotivation inte kan lagstiftas fram. För att få fler elever att avsluta sina gymnasiestudier behövs i stället bl.a. hög kvalitet på de nationella programmen och lärmiljöer som uppmuntrar till inlärning och studiemotivation. </span> </p> <p class="R3" style="margin-bottom:0pt"> <span>Bakgrund och gällande rätt</span> </p> <p> <span>Av 7 kap. 12 </span><span>§ </span><span>skollagen (2010:800) följer att som huvudregel ska skolplikten upphöra vid utgången av vårterminen det nionde året eller, om eleven går i specialskolan, det tionde året efter det att eleven börjat fullgöra skolplikten.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Gymnasieskolan är en frivillig skolform.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av </span><span>den </span><span>senast tillgängliga statistik</span><span>en</span><span> från Skolverket (jfr tabell 16 B: Studieresultat inom 5 år för nybörjare i år 1 den 15 oktob</span><span>er 2009) framgår bl.a. följande:</span><span> Andelen elever i gymnasieskolan som h</span><span>ögst uppnår årskurs</span><span>&#xa0;</span><span>1 uppgår till 5,5 procent. </span><span>Vidare uppgår a</span><span>ndel</span><span>en</span><span> elever s</span><span>om högst uppnår årskurs</span><span>&#xa0;</span><span>2 till 4,3 procent. A</span><span>ndelen </span><span>elever som högst uppnår årskurs</span><span>&#xa0;</span><span>3 utan att få slutbetyg uppgår till 12,4 procent. </span><span>Elever som påbörjade det individuella programmet 2009 är medräknade i underlaget.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Regeringen har tillsatt </span><span>utredningen En attraktiv gymnasieutbildning för alla. Av </span><span>kommitté</span><span>direktivet framgår att </span><span>en särskild utredare</span><span> bl.a. ska överväga om det bör bli obligatoriskt för alla unga kvinnor och män att gå en gymnasieutbildning eller om andra åtgärder som ger ungdomar drivkrafter att påbörja och fullfölja en sådan utbildning är att föredra. Det är också </span><span>enligt direktivet </span><span>av stor betydelse att ungdomar som har av</span><span>brutit en gymnasieutbildning ges</span><span> möjlighet och motiveras att återgå till sådan utbildning. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2016 </span><span>(dir. </span><span>2015:31</span><span>). </span> </p> <p class="R3"> <span>Utskottets ställningstagande</span> </p> <p> <span>Regeringen har </span><span>tillsatt en utredning som bl.a. ska överväga om det bör bli obligatoriskt för unga att gå en gymnasieutbildning</span><span> </span><span>(dir. </span><span>2015:31</span><span>)</span><span>. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Utskottet vill mot den bakgrunden påminna om att andelen elever som avbryter sina studier eller inte lyckas nå godkända betyg är som störst i gymnasieskolans årskurs 3. Att införa ett obligatorium till 18 års ålder skulle i praktiken inte innebära någon förändring från dagens läge. De flesta elever går årsku</span><span>rs</span><span>&#xa0;</span><span>1 och 2</span><span> i gymnasieskolan</span><span> och</span><span> i den mån de gör studieavbrott </span><span>så sker det oftast i årskurs 3</span><span>. Eftersom de flesta </span><span>elever fyller 18 år i årkurs</span><span>&#xa0;</span><span>3</span><span> skulle de därför fortfarande ha mö</span><span>jligheten att hoppa av gymnasieskolan</span><span> med ett obligatorium till 18 års ålder</span><span>. Utskottet anser sålunda att </span><span>ett införande av en </span><span>obligatori</span><span>sk gymnasieskola</span><span> för </span><span>elever upp till 18 år är</span><span> en felriktad reform. </span><span>Gymnasieskolans utmaning är inte att det saknas ett obligatorium. Det handlar i stället om hur elevernas studiemotivation ska höjas. I en skola utan möjligheter till ett eget val är det kreativiteten och lusten att lära som får ge vika. Självklart ska fler elever påbörja och avsluta gymnasieskolan. Utskottets mening är att vägen dit inte är genom obligatorium utan </span><span>det </span><span>ska ske med hjälp av bl.a. tidigare stöd i grundskolan, fler skickliga lärare och mer undervisningstid. </span><span>Målet är att alla elever ska få slutbetyg från gymnasieskolan. Det bästa sättet att nå dit är att ge varje elev en bra grund att stå på, hög kvalitet på gymnasieprogrammen och lärmiljöer som uppmuntrar till inlärning och studiemotivation. Dessutom bör det fortsatt vara en möjlighet, inte en skyldighet, att läsa in högskolebehörighet. </span><span>&#xa0;</span><span>Utskottet anser sålunda att det inte går att lagstifta fram studiemotivation. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Mot bakgrund av det</span><span> ovan anförda anser utskottet att gymnasiestudier </span><span>fortsatt </span><span>ska vara frivilliga. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed motion 2014/15:2759 (M, C, FP, KD) yrkande 1.</span> </p> <h2> <span>Samverkan mellan gymnasieskolan och arbetslivet m.m.</span> </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> <p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Utskottets förslag i korthet</span> </p> <p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Riksdagen </span><span>avslår motionsyrkanden om samverkan mellan gymnasieskolan och arbetslivet</span><span> m.m</span><span>. </span> </p> <p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"> <span>Jämför reservation 2 (SD).</span> </p> </div> <p class="R3"> <span>Motionerna </span> </p> <p> <span>I </span><span>kommittémotion </span><span>2014/15:2744 </span><span>av Richard Jomshof m.fl. (SD)</span><span> yrkande 3 framhålls behovet av att gymnasieskolan </span><span>utveckla</span><span>r</span><span> ett nära samarb</span><span>ete med det lokala näringslivet i</span><span>nte minst vad gäller de yrkesinriktade programmen</span><span>. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I motion </span><span>2014/15:735</span><span> </span><span>av Jasenko Omanovic och Ingemar Nilsson</span><span> </span><span>(S) begärs en bättre styrning av</span><span> </span><span>gymnasieutbildningarna mot kommande behov av arbetskraft på arbetsmarknaden.</span><span> Motionärerna menar att eftersom flera gymnasieskolor erbjuder utbildningar som inte efterfrågas på arbetsmarknaden riskerar eleverna att utbilda sig till arbetslöshet i stället för arbete. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>B</span><span>ranscherna måste få större inflytande över hur </span><span>gymnasieskolans </span><span>handels</span><span>- och administrations</span><span>program</span><span> kan</span><span> vidareutvecklas för att öka programmets attraktivitet enligt motion </span><span>2014/15:1512</span><span style="font-weight:bold"> </span><span>av Anna Hagwall (SD)</span><span> yrkande 2</span><span>. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I motion 2014/15:1965</span><span> av Krister Hammarbergh (M) framhålls vikten</span><span> </span><span>av fungerande kompetensförsörjning från gymnasieskolan till arbetsmarknaden.</span><span> </span><span>Enligt motionären tyder mycket på att huvudmännen och de som</span><span> </span><span>ansvarar för regional planering skulle kunna </span><span>göra mer för att yrkesprogrammen </span><span>ska få en lämplig dimensionering.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I motion </span><span>2014/15:2262 </span><span>av Johanna Haraldsson m.fl. (S)</span><span> yrkande 2</span><span> framhålls</span><span>,</span><span> för att säkerställa industrins rekryteringsbehov</span><span> av ungdomar,</span><span> bl.a. </span><span>betydelsen</span><span> av att staten och kommunerna ser över möjligheter</span><span>na för närmare</span><span> samverkan mellan utbildningssystemet och företagen. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I motion</span><span> </span><span>2014/15:2462</span><span> </span><span>av Jennie Nilsson (S) framhålls bl.a.</span><span> vikten av att stärka övergången mellan gymnasieutbildning och arbetsmarknad. </span> </p> <p class="R3" style="margin-bottom:0pt"> <span>Bakgrund och gällande rätt</span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt"> <span>Gällande rätt</span> </p> <p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"> <span>Av 15 kap. 3 § skollagen (2010:800) framgår att utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av 1 kap. 8 § gymnasieförordningen (2010:2039) framgår att</span><span> det för yrkesprogrammen ska</span><span> finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av 4 kap. 5 § gymnasieförordningen framgår bl.a. att när Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för yrkesprogram ska berörda nationella programråd höras.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av 5 kap. </span><span>4 och </span><span>9 §</span><span>§</span><span> gymnasieförordningen framgår att berörda nationella programråd ska höras om en ansökan om att inrätta en särskild variant som avser yrkesprogram behandlas av Skolverket.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av 8 § förordningen (2011:555) med instruktion för Statens skolverk framgår att myndigheten ska ansvara för de nationella råden för yrkesprogrammen i gymnasieskolan.</span> </p> <p class="R4"> <span>Bakgrund </span> </p> <p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"> <span>Skolverket inrättade i maj 2010 nationella programråd för gymnasieskolans tolv yrkesprogram med företrädare för branscher, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt myndigheter</span><span> (källa: dir. 2015:15)</span><span>.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av Skolverkets samlade redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet (U2014/6114/GV) framgår att andelen av alla nya elever i gymnasieskolan som väljer ett yrkesprogram har minskat, från 35 procent 2007 till 27 procent 2013.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Yrkesprogramsutredningen fick i februari 2015 ett tilläggsdirektiv </span><span>(</span><span>dir. 2015:15). </span><span>Det nya tilläggsdirektivet ersätter de tre tidigare direktiven. </span><span>Utredaren ska sammanfattningsvis bl.a. </span> </p> <ul type="disc" style="margin:0pt; padding-left:0pt"> <li class="NormalIndent" style="margin-left:9.37pt; text-indent:0pt; padding-left:11.93pt; font-family:serif; font-size:9.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">verka för att samverkan mellan gymnasial yrkesutbildning och arbetsliv, i form av s.k. yrkescollege eller liknande samverkansmodeller, kan växa fram inom brans</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">cher där sådan samverkan behövs</span> </li> <li class="NormalIndent" style="margin-left:9.37pt; text-indent:0pt; padding-left:11.93pt; font-family:serif; font-size:9.5pt"> <a name="S5"></a><span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">analysera förutsättningarna för att förstärka rollen för de nationella råden för yrkesprogrammen i gymnasieskolan och föreslå hur den lokala samverkan mellan </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">skola och arbetsliv kan stärkas</span> </li> <li class="NormalIndent" style="margin-left:9.37pt; text-indent:0pt; padding-left:11.93pt; font-family:serif; font-size:9.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">utreda och föreslå hur matchningen mellan ungdomars val av gymnasial yrkesutbildning och efterfrågan på arbetsmarknaden kan förbättras.</span> </li> </ul> <p> <span>Uppdraget ska i de ovan nämnda delarna redovisas senast den 30 september 2015. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av kommittédirektivet till </span><span>utredningen En attraktiv gymnasieutbildning för alla framgår bl.a. att utredaren ska </span><span>analysera och föreslå modeller för en starkare koppling mellan gymnasial utbildning och elevernas framtida arbetsmarknad eller fortsatta studier samt åtgärder som stärker ungdomars förutsättningar och motivation att fullfölja en gymnasieutbildning. </span><span>Utgångspunkten ska vara </span><span>att skapa en attraktiv gymnasieutbildning</span><span> för alla ungdomar. </span><span>Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2016 (dir. 2015:31).</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 s. 164–165) framgår bl.a. följande: Reformer av skolan ska vara baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet samt förankrade bland skolpersonal, elever och avnämare. Som ett led i arbetet med att uppnå detta och därmed förbättra kvaliteten i svensk skola samt för att underlätta övergången från skola till arbete och vidare studier avser regeringen att tillsätta en skolkommission. Kommissionen bör bestå bl.a. av svenska skolforskare samt företrädare för profession och arbetsliv. Den bör arbeta i dialog med skolpersonal, elever, företrädare för de politiska partierna i riksdagen samt andra relevanta aktörer. Kommissionen bör ha mandat att utifrån OECD:s </span><span>(Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) </span><span>fördjupade analys av svensk skola och egna analyser lägga fram väl underbyggda förslag för exempelvis metodutveckling, klassrumsnära forskning, </span><span>samverkan skola och arbetsliv,</span><span> stärkt ledarskap, stöd för att minska avhopp och likvärdighet i skolsystemet. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av Skolverkets regleringsbrev för budgetåret 2015 följer att verket löpande ska följa upp och analysera gymnasieskolan. I </span><span>uppdraget ligger bl.a. följande:</span><span> </span><span>Redovisningarna ska ge en bred, aktuell och samlad bild av respektive program, exempelvis genom statistik över sysselsättning efter avslutad utbildning. Om ungdomar etablerat sig på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning bör det framgå inom vilken sektor de arbetar i. Av redovisningen bör framgå om användare och ungdomar bedömer att utbildningen svarar mot de kompetenskrav som ställs i arbetslivet respektive inom vidare utbildning. Uppdraget ska </span><span>enligt regleringsbrevet </span><span>redovisas årligen till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 28 februari.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Skolverket har i regleringsbrevet för budgetåret 2015 vidare i uppdrag att genomföra fortbildningsinsatser för främst studie- och yrkesvägledare för att förbättra kvaliteten inom vägledningen. Fortbildningsinsatserna ska inriktas mot att utveckla studie- och yrkesvägledningen med särskilt fokus på ökade kunskaper om arbetsmarknaden. Fortbildningen ska främst gälla studie- och yrkesvägledningen inom grundskolan men kan också omfatta studie- och yrkesvägledningen inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. Fortbildningen ska inriktas mot att studie- och yrkesvägledningen ska utvecklas t.ex. när det gäller att förmedla kunskaper om vilka delar av arbetsmarknaden där brist respektive överskott av arbetskraft kan förväntas uppstå i framtiden och i vilken utsträckning det finns möjligheter att få ett arbete direkt efter gymnasieexamen. Arbetet ska ske i samråd med Arbetsförmedlingen. </span><span>Uppdraget har nyligen redovisats</span><span> till Regeringskans</span><span>liet (Utbildningsdepartementet).</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Sveriges yrkesutbildning granskades av OECD 2007. </span><span>Resultatet publicerades i rapporten Learning for Jobs, OECD Reviews of Vocational Education and Training, Sweden (2008). </span><span>I rapporten konstateras att samarbetet mellan skola och arbetsliv är för svagt, vilket kan leda till att yrkesutbildningen inte svarar mot kraven på arbetsmarknaden. OECD rekommenderar bl.a. att samarbetet mell</span><span>an utbildning och arbetsliv stärk</span><span>s</span><span> (källa: dir. 2015:15)</span><span>.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Den före</span><span>gående regeringen beslutade </span><span>i juni 2014 att uppdra till OECD att genomföra en bred översyn av ungdomars situation och etablering på arbetsmarknaden i Sverige. Fokus ligger på komponenter som kan ha särskild inverkan på ungdomars sysselsättning och etablering på arbetsmarknaden, exempelvis övergången från skola till arbetsliv, arbetsmarknadsprogram för unga och olika stöd för särskilt</span><span> utsatta grupper </span><span>(Regeringskansliet, pressmeddelande, den 26 juni 2014). </span><span>Studien pågår och </span><span>en rapport </span><span>väntas, enligt uppgift från Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet)</span><span>,</span><span> </span><span>i början av nästa år.</span> </p> <p class="R3"> <span>Utskottets ställning</span><span>s</span><span>tagande</span> </p> <p> <span>Utskottet vill inledningsvis framhålla att</span><span> en fullständig gymnasieutbildning i det närmaste har blivit en förutsättning för att få arbete. Samtidigt som många ungdomar saknar arbete uttrycker många branschföreträdare oro för den framtida kompetensförsörjningen. </span><span>Gymnasieskolan står för en viktig del av den nationella kompetensförsörjningen och det är därför allvarligt att intresset </span><span>för gymnasial yrkesutbildning enligt Skolverkets redovisning </span><span>(U2014/6114/GV) har minskat.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Som framgått ovan rekommenderar OECD i sin g</span><span>ranskning av S</span><span>veriges yrkesutbildning att </span><span>samarbete mellan utbildning och arbetsliv ska stärkas. </span><span>Redan i dag </span><span>samverkar branscher och utbildningsanordnare på nationell, regional och l</span><span>okal nivå</span><span> för utveckling av olika yrkesutbildningars kvalitet och attraktionskraft</span><span> g</span><span>enom olika modeller av s.k. yrkescollege</span><span>. </span><span>Vidare utreder Y</span><span>rkesprograms</span><span>utredningen </span><span>(dir. 2015:15)</span><span> </span><span>bl.a. </span><span>hur yrkescollege eller liknande samverkansmodeller kan utvecklas inom branscher där såda</span><span>n samverkan behövs</span><span>. </span><span>I utredningens uppdrag ligger också att stärka samverkan i de nationella och lokala programråden i gymnasieskolan.</span><span> En fråga som ställs i utredningsdirektivet är hur kompetensbrist och ungdomsarbetslöshet kan motverkas.</span><span> För att möta efterfrågan på arbetsmarknaden konstateras att det är viktigt att öka intresset för yrkesutbildning.</span><span> </span><span>Uppdraget omfattar följaktligen att utreda och föreslå hur matchningen mellan ungdomars val av gymnasial yrkesutbildning och efterfrågan på arbetsmarknaden kan förbättras. </span><span>Kommittédirektivet för </span><span>den n</span><span>yligen tillsatta utredningen </span><span>En attraktiv gymnasieutbildning för alla omfattar bl.a. att analysera och föreslå modeller för en starkare koppling mellan gymnasial utbildning och elevernas framtida arbetsmarknad (dir. 2015:31).</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Utskottet välkomnar pågående översyner</span><span> och kan samtidigt </span><span>konstatera att huvuddelen av de</span><span> frågor som tas upp i motionerna berörs av Yrkesprogramsutredningens </span><span>kommitté</span><span>direktiv</span><span> och i viss mån av kommitt</span><span>édirektivet till utredningen </span><span>En attraktiv gymnasieutbildning</span><span> för alla</span><span>. Utskottet </span><span>anser </span><span>sålunda </span><span>mot bakgrund av framför</span><span> </span><span>allt</span><span> </span><span>de pågående utredningarna</span><span> och </span><span>även </span><span>vad so</span><span>m i övrigt framkommit </span><span>gällande pågående </span><span>och nyligen avslutade </span><span>myndighetsuppdrag</span><span>, </span><span>den avisera</span><span>de skolkommissionen och den pågående O</span><span>ECD-studien att någon åtgärd från riksdagen inte är motiverad</span><span>. Utskottet avstyrker därmed motionerna </span><span>2014/15:735</span><span> (S)</span><span>, </span><span>2014/15:1512</span><span style="font-weight:bold"> </span><span>(SD</span><span>)</span><span> yrkande 2</span><span>, 2014/15:1965</span><span> (M)</span><span>, </span><span>2014/15:2262 </span><span>(S)</span><span> yrkande 2</span><span>, </span><span>2014/15:2462</span><span> (S)</span><span> och </span><span>2014/15:2744</span><span> </span><span>(SD)</span><span> yrkande 3</span><span>.</span> </p> <h2> <span>Grundläggande högskolebehörighet för elever i gymnasieskolan</span> </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> <p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Utskottets förslag i korthet</span> </p> <p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; text-indent:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen att det </span><span>fortsatt </span><span>ska vara en rättighet och inte en skyldighet för elever på gymnasieskolans yrkesprogram att läsa in grundläggande behörighet till högskolan.</span> </p> <p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; text-indent:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att alla gymnasieprogram ska ge grundläggande behörighet till högskolestudier.</span> </p> <p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"> <span>Jämför reservation 3 (S, MP, V)</span> </p> </div> <p class="R3"> <span>Motionerna </span> </p> <p> <span>I flerpartimotion</span><span> </span><span>2014/15:2839</span><span style="font-weight:bold"> </span><span>av Tomas Tobé m.fl. (M, C, FP</span><span>, KD)</span><span> yrkande 41 och </span><span>kommittémotion</span><span> </span><span>2014/15:2759</span><span> </span><span>av Tomas Tobé m.fl. (M, C, FP</span><span>, KD)</span><span> </span><span>yrkande 2 </span><span>begärs </span><span>att </span><span>det </span><span>fortsatt </span><span>ska vara en rättighet och inte en sky</span><span>ldighet för elever på gymnasieskolans</span><span> yrkesprogram att läsa in </span><span>grundläggande </span><span>behörighet</span><span> till högskolan</span><span>.</span><span> </span><span>Motionärerna framhåller bl.a. att genom gymnasiereformen (Gy 2011) förändrades gymnasieskolan i en riktning som passar varje elev bättre och där eleverna på yrkesprogrammen själva kan välja om de vill läsa in en grundläggande högskolebehörighet. </span><span>Vidare visar </span><span>enligt motionärerna </span><span>forskning från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) på negativa effekter </span><span>för bl.a. elever från icke-akademiska hem</span><span> vid </span><span>övergång</span><span>en</span><span> från tvååriga yrkeslinjer till treåriga program</span><span> på 1990-talet</span><span>. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I motion </span><span>2014/15:2750 </span><span>av Pia Nilsson m.fl. (S)</span><span> begärs </span><span>att alla gymnasieprogram återigen ska ge grundläggande behörighet till högskolestudier</span><span>. Motionärerna framhåller bl.a. att antalet sökande till yrkesprogrammen </span><span>har </span><span>minskat</span><span> </span><span>sedan gymnasiereformen (Gy 2011) infördes och behörighetsreglerna ändrades</span><span>. </span> </p> <p class="R3" style="margin-bottom:0pt"> <span>Bakgrund och gällande rätt</span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt"> <span>Gällande rätt </span> </p> <p> <span>Av 15 kap. 7 § sko</span><span>llagen (2010:800) framgår att utbildningen i gymnasieskolan</span><span> består av nationella program</span><span> </span><span>som </span><span>är yrkesprogram eller högskoleförberedande program.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I 16 kap. 3 § skollagen föreskrivs att yrkesprogrammen ska utgöra grund för yrkesverksamhet och fortsatt yrkesutbildning. Vidare ska alla elever på yrkesprogram inom ramen för sin gymnasieutbildning ges möjlighet att uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Närmare bestämmelser om möjligheter till individuellt val och utökat program för att uppnå grundläggande behörighet finns i 4 kap. 7 och 23 §§ gymnasieförordningen (2010:2039).</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>För elever som inte utnyttjar dessa möjligheter finns även en rätt att efter avlagd yrkesexamen läsa in grundläggande högskolebehörighet inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen (20 kap. 19 § skollagen).</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av 16 kap. 26 § skollagen följer att utbildningen på yrkesprogram syftar till en yrkesexamen och utbildningen på högskoleförberedande program syftar till en högskoleförberedande examen. Båda dessa examina kallas gymnasieexamen. För elever som har betyg från en utbildning som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng på ett nationellt program ska en gymnasieexamen utfärdas, om villkoren i 16 kap. 27 eller 28 § är uppfyllda.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I 16 kap. 27 § skollagen föreskrivs bl.a. att en yrkesexamen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § har godkända betyg på en utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng i varje ämne samt gymnasiearbetet.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I 16 kap. 28 § skollagen föreskrivs bl.a. att en högskoleförberedande examen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § har godkända betyg på </span><span>en </span><span>utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 300 gymnasiepoäng, engelska om sammanlagt 200 gymnasiepoäng och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng. Gymnasiearbetet ska ingå i de godkända betygen.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av 7 kap. 5 § högskoleförordningen (1993:100) följer bl.a. att grundläggande behörighet till en utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan (eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå) eller avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan (eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå) samt har lägst betyget E i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan.</span> </p> <p class="R4"> <span>Bakgrund </span> </p> <p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"> <span>Genom gymnasiereformen </span><span>(Gy 2011) </span><span>blev det en tydligare indelning av gymnasieskolans program i yrkesprogram och högskoleförberedande program. Obligatoriet för yrkeselever att läsa de kurser som krävdes för grundläggande behörighet till högskoleutbildning togs bort. Omfattningen av vissa av de gymnasiegemensamma ämnena (tidigare kärnämnen) på yrkesprogrammen minskades för att ge ett utökat utrymme för y</span><span>rkesfördjupning (prop. 2008/09:</span><span>199, bet. 2009/10:UbU3, rskr. 2009/10:8).</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av Skolverkets samlade redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet (U2014/6114/GV) framgår att andelen av alla nya elever i gymnasieskolan som väljer ett yrkesprogram har minskat, från 35 procent 2007 till 27 procent 2013.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Skolverket hade under 2013 regeringens uppdrag att fastställa vilka kurser som får ges inom ramen för programfördjupningen på yrkesprogrammen (jfr </span><span>4 kap. 5 § gymnasieförordningen), så att elever på samtliga yrkesprogram (om de också utnyttjar sitt individuella val) kan ges möjlighet att få grundläggande behörighet inom ramen för 2 500 poäng (U2013/2576/GV). Från och med höstterminen 2013 kan alla nationella yrkesprogram ge grundläggande högskolebehörighet inom programmets ordinarie 2 500 poäng. På fem av de tolv yrkesprogrammen har behörighetsgivande kurser i svenska och svenska som andraspråk alternativt engelska lagts till i programfördjupningen. Detta innebär att gymnasieskolorna sedan hösten 2013 kan välja att ge dessa kurser inom programfördjupningen för samtliga årskurser. För de övriga sju yrkesprogrammen har det sedan tidigare funnits möjlighet att läsa behörighetsgivande kurser inom ramen för programmet. Eleverna har fortfarande rätt att läsa kurser som ger grundläggande högskolebehörighet</span><span> </span><span>inom ramen för det individuella valet och som utökat program (jfr Skolverkets ändringsföreskrifter SKOLFS [2010:138–142], beslutade den 12 juni 2013).</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av IFAU:s rapport </span><span>Förlängningen av yrkesutbildningarna på gymnasiet: effekter på utbildningsavhopp, utbildningsnivå och inkomster</span><span> </span><span>(2009:7) framgår bl.a. </span><span>följande:</span><span> </span><span>Genom</span><span> reformen av gymnasieskola</span><span>n 1991 förlängdes de tidigare tvååriga yrkeslinjerna till tre</span><span>åriga program med fler allmänna teoretiska ämnen. Detta medförde att även elever från yrkesinriktade utbildningar </span><span>fick allmän behörighet till högskolan. </span><span>I rapporten utvärderas en omf</span><span>attande försöksverksamhet med tre</span><span>åriga yrkeslinjer som föregick gymnasiereformen i delar av landet. Resultaten visar </span><span>bl.a. </span><span>att förlängningen av yrkesutbildningarna medförde en ökad sannolikhet att hoppa av gymnasiet för elever med låga slutbetyg från grundskolan och från icke-akademiska hem. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av IFAU:s rapport</span><span> Medförde längre och mer generella yrkesprogram en minskad risk för arbetslöshet?</span><span> framgår bl.a. följande (2013:16): I rapporten undersöks </span><span>om mer generell utbildning minskar risken för framtida arbetslöshet genom att </span><span>man </span><span>studera</span><span>r</span><span> hur yrkeselever med olika mängd generella ämnen i sin utbildning klarade sig </span><span>på arbetsmarknaden under lågkon</span><span>junkturen 2008−2010. </span><span>Yrkeslinjerna förlängdes i början av 1990-talet </span><span>från tvååriga till tre</span><span>åriga samtidigt som det allmänna teoretiska innehållet utökades. Reformen föregicks av en försöksverksamhet i ett stor</span><span>t antal kommuner. I rapporten jämförs</span><span> utvecklingen av arbetsmarknadsutfall bland elev</span><span>er med olika tillgång till de tre</span><span>åriga mer generella försökslinjerna. Resultaten ger inget stöd för en minskad risk för arb</span><span>etslöshet för elever som läser</span><span> en längre och mer generell yrkeslinje. För elever med låga grundskolebetyg verkar de nya linjerna i</span><span> </span><span>stället ha medfört en ökad risk för arbetslöshet. En trolig förklari</span><span>ng till de sämre arbetsmarknads</span><span>utfallen för denna grupp är de ökade avhoppen från gymnasieskolan som blev en konsekvens av förändringen av yrkeslinjerna.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Regeringen har tillsatt utredningen En attraktiv gymnasieutbildning för alla. </span><span>Av kommitté</span><span>direktivet framgår bl.a. att utredaren ska analysera och föreslå hur </span><span>elevens rättigheter att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet till högskolan kan stärkas. Det kan t.ex. hand</span><span>l</span><span>a om hur huvudmannens skyldighet att erbjuda de aktuella kurserna bör utformas, så att eleven ges praktiska möjligheter att läsa dessa kurser. Olika tänkbara alternativ </span><span>för hur rättigheten kan stärkas bör analyseras med beaktande av bl.a. effekten på genomströmning och effektivitet</span><span>. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2016</span><span> </span><span>(dir. </span><span>2015:31</span><span>).</span> </p> <p class="R3"> <span>Utskottets ställningstagande</span> </p> <p> <span>Utskottet vill inledningsvis påminna om vissa centrala utgån</span><span>gspunkter i gymnasiereformen (Gy</span><span> 2011) när det gäller gymnasial yrkesutbildning.</span><span> </span><span>Genom gymnasiereformen blev det en tydligare indelning av gymnasieskolans program i yrkesprogram och högskoleförberedande program. Obligatoriet för yrkeselever att läsa de kurser som krävdes för grundläggande behörighet till högskoleutbildning togs bort. </span><span>För att inget program skulle bli en återvändsgränd garanterades eleverna på yrkesprogrammen en möjlighet att läsa in grundläggande behörighet för högskolestudier. </span><span>Omfattningen av vissa av de gymnasiegemensamma ämnena på yrkesprogrammen minskades för att ge ett utökat utrymme för yrkesfördj</span><span>upning</span><span> </span><span>(prop. 2008/09:</span><span>199, bet. 2009/10:UbU3, rskr. 2009/10:8).</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Utskottet kan vidare konstatera att det fr.o.m. höstterminen 2013 finns möjlighet för alla gymnasieskolor med nationella yrkesprogram att ge grundläggande högskolebehörighet inom programmets ordinarie 2 500 poäng. Utskottet välkomnar denna förändring</span><span>.</span><span> </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Utskottet</span><span> </span><span>noterar i det sammanhanget att</span><span> </span><span>regeringen har tillsatt en utredare som</span><span> ska analysera och föreslå hur elevens rättigheter att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet till högskolan kan stärkas</span><span>. </span><span>Mot den bakgrunden förtjänar </span><span>en rapport från IFAU</span><span>,</span><span> som tittat på</span><span> förlängningen av de tidigare tvååriga yrkeslinjerna till tre</span><span>åriga program</span><span> med fler allmänna teoretiska ämnen</span><span> i gymnasieskola i början av 1990-talet</span><span>, att framhållas</span><span>. </span><span>Resultatet </span><span>visar bl.a. på </span><span>en ökad sa</span><span>nnolikhet för avhopp från gymnasieskolan</span><span> för elever med låga slutbetyg från grundskolan och från icke-akademiska hem </span><span>(2009:7)</span><span>. I en annan rapport från IFAU </span><span>pekar resultaten på att </span><span>en längre och mer generell yrkeslinje medfört </span><span>en ökad risk för arbetslöshet. En trolig förklari</span><span>ng till de sämre arbetsmarknads</span><span>utfallen för denna grupp är de ökade avhoppen från gymnasieskolan som blev en konsekvens av förändringen av yrkeslinjerna</span><span> (2013:16)</span><span>.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Utskottet anser att det m</span><span>ot denna bak</span><span>grund framstår</span><span> som</span><span> märkligt att regeringen </span><span>vill åter</span><span>gå till en ordning som innebär </span><span>särskilt</span><span> negativa effekter för elever från icke-akademiska hem och elever med låga grundskolebetyg</span><span>. Att tvinga </span><span>alla yrkeselever att läsa in grundläggande högskolebehörighet</span><span> är enligt utskottets mening inte en eftersträvansvärd åtgärd. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Utskottet anser mot ovanstående bakgrund </span><span>att </span><span>den nuvarande ordningen är bra och vill </span><span>således </span><span>inte se några ändringar av det </span><span>gällande regelverket för grundläggande högskolebehörighet för elever på yrkesprogrammen</span><span> på </span><span>det sätt som regeringen nu låter utreda</span><span>. Utskottet anser sålunda</span><span> att det</span><span> fortsatt </span><span>ska vara en rättighet och inte en skyldighet för elever på gymnasiets yrkesprogram </span><span>att läsa in grundläggande behörighet till högskolan</span><span>.</span><span> Detta bör riksdagen som sin </span><span>mening ge regeringen till känna. Utskotte</span><span>t tillstyrker därmed motionerna</span><span> 2014/15:2759 (M, C, FP</span><span>, KD) yrkande 2 </span><span>och </span><span>2014/15:2839</span><span style="font-weight:bold"> </span><span>yrkande 4</span><span>1 </span><span>(M, C, FP</span><span>, KD) </span><span>och avstyrker </span><span>motion </span><span>2014/15:2750</span><span> (S)</span><span>.</span> </p> <h2> <span>Arbetsplatsförlagt lärande i gymnasieskolan</span> </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> <p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Utskottets förslag i korthet</span> </p> <p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"> <span>Riksdagen </span><span>avslår motionsyrkanden om arbetsplatsförlagt lärande i gymnasieskolan. </span> </p> </div> <p class="R3"> <span>Motionerna </span> </p> <p> <span>I motion 2014/15:1229</span><span> av Sten Bergheden (M) yrkande 1 efterfrågas</span><span> </span><span>en översyn av möjligheterna at</span><span>t införa arbetsplatsförlagt lärande också på de högskoleför</span><span>beredande</span><span> programmen. Avsaknaden av </span><span>arbetsplatsförlagt lärande </span><span>i</span><span>nnebär en förlorad möjlighet till</span><span> </span><span>kontakt med arbetslivet för dessa elever.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I </span><span>motion </span><span>2014/15:1430 </span><span>av Pia Nilsson m.fl. (S)</span><span> framhålls möjligheten till arbetsplatsförlagt lärande under studietiden. Motionärerna menar att f</span><span>ör att ge alla unga möjlighet att slu</span><span>tföra en utbildning på gymnasieskolan</span><span> finns det ett behov av att utveckla samverkan mellan skolan och arbetslivet.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I </span><span>motion </span><span>2014/15:2019</span><span> </span><span>av Christian Holm (M)</span><span> framhålls betydelsen av </span><span>arbetsplatsförlagt lärande </span><span>inom r</span><span>amen för de högskoleförberedande programmen</span><span>. En översyn bör därför göras med avsikten att</span><span> alla ko</span><span>mmuner ska</span><span> erbjuda arbetsplatsförlagt lärande</span><span> till </span><span>samtliga elever inom gymnasieskolan.</span> </p> <p class="R3"> <span>Bakgrund och gällande rätt</span> </p> <p> <span>Av 16 kap. 16 § skollagen (2010:800) följer bl.a. att ett yrkesprogram ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande (APL). Med arbetsplatsförlagt lärande avses enligt 1 kap. 3 § gymnasieförordningen (2010:2039) lärande på ett program som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Arbetsplatsförlagt lärande ska enligt 4 kap. 12 § gymnasieförordningen förekomma på gymnasieskolans alla nationella yrkesprogram med minst 15 veckor. Inom den gymnasiala lärlingsutbildningen ska mer än hälften av utbildningen vara arbetsplatsförlagd. Varje vecka med arbetsplatsförlagt lärande motsvarar i gymnasieskolan 23 timmar garanterad undervisningstid. Huvudmannen får besluta att arbetsplatsförlagt lärande ska finnas på högskoleförberedande program och får då också besluta om i vilken omfattning.</span> </p> <p class="R3"> <span>Utskottets ställningstagande </span> </p> <p> <span>När det gäller frågan om att införa arbetspl</span><span>atsförlagt lärande </span><span>på de högskoleförberedande programmen</span><span> vill utskottet anför</span><span>a</span><span> följande: U</span><span>tskottet </span><span>kan </span><span>för</span><span> </span><span>närvarande inte se att något behov finns </span><span>av </span><span>att utvidga</span><span> den rådande möjligheten</span><span> </span><span>för huvudmän för högskoleförberedande program att besluta om och</span><span> </span><span>i vilken omfattning arbetsplatsförlagt lärande ska finnas på dessa program.</span><span> Utskottet vill heller inte ställa sig bakom någon översyn som innebär att kommunerna ska förpliktigas att erbjuda arbetsplatsförlagt lärande till samtliga elever i gymnasieskolan. </span><span>Därme</span><span>d avstyrker utskottet</span><span> </span><span>motionerna</span><span> </span><span>2014/15:1229 yrkande 1</span><span>, </span><span>2014/15:1430 </span><span>(S)</span><span> och </span><span>2014/15:2019</span><span> (M)</span><span>.</span> </p> <h2> <span>Lärlingsutbildning</span> </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> <p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Utskottets förslag i korthet</span> </p> <p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Riksdagen </span><span>avslår motionsyrkanden om lärlingsutbildning och </span><span>a</span><span>dministrativa rutiner för utbetalning av statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning</span><span>. </span> </p> <p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"> <span>Jämför reservation 4 (M, C, FP, KD) och reservation 5 (C).</span> </p> </div> <p class="R3" style="margin-bottom:0pt"> <span>Mo</span><span>tionerna</span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt"> <span>Lärlingsutbildning</span> </p> <p> <span>I flerpartimotion 2014/15:2575</span><span style="font-weight:bold"> </span><span>av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, FP, KD)</span><span> yrkande 15 begärs att </span><span>arbetsgivarnas ansvar för lärlingsutbildningarna </span><span>ska öka </span><span>så att de ännu bättre kan anpassas ti</span><span>ll arbetsmarknadens behov. E</span><span>tt första steg är att genomföra en försöksverksamhet kring gymnasial lärlingsutbildning där branscher och arbetsgivare</span><span> har ökat inflytande och ansvar genom</span><span> s.k. branschlärlingar</span><span>. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I partimotion 2014/15:2565 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 6 framhålls </span><span>bl.a. </span><span>behovet av att införa </span><span>lärlingslön</span><span> och </span><span>fortsatt reformering av</span><span> lärlingssystemet genom att titta på erfarenheter från Tyskland och Österrike. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I motion </span><span>2014/15:1850</span><span style="font-weight:bold"> </span><span>av Hans Rothenberg m.fl. (M)</span><span> yrkande 11</span><span> begärs att lärlingsutbildningen</span><span> ska utvecklas vidare enligt europeisk modell, där arbetsgivarna tar ett större ansvar för yrkesutbildningarna. </span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt; margin-bottom:0pt"> <span>Administrativa rutiner för utbetalning av statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning</span> </p> <p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"> <span>I motion 2014/15:1662 av Penilla Gunther (KD) efterfrågas, som det får förstås, en översyn och förenkling av reglerna för utbetalning av ersättning till arbetsgivare i samband med den arbetsplatsförlagda delen av den gymnasiala lärlingsutbildningen. De</span><span>n del av ersättningen som är avsedd för</span><span> arbetsgivaren som tar emot en lärling bör betalas ut direkt av Skolverket till arbetsgivaren och inte </span><span>som i dag </span><span>betalas ut</span><span> via huvudmannen</span><span> som anordnar gymnasial lärlingsutbildning</span><span>.</span> </p> <p class="R3" style="margin-bottom:0pt"> <span>Bakgrund och gällande rätt</span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt"> <span>Lärlingsutbildning</span> </p> <p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"> <span>Efter tre års försöksverksamhet infördes hösten 2011 lärlingsutbildning som en ordinarie utbildningsform inom gymnasieskolan (</span><span>prop. 2008/09:199, bet.</span><span>&#xa0;</span><span>2009/10:</span><span>UbU3, rskr. 2009/10:8).</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av 16 kap. 11 § skollagen framgår att det inom yrkesprogrammen får finnas en gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första, andra eller tredje läsåret. Den gymnasiala lärlingsutbildningen ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Från och med den 1 januari 2014 finns en möjlighet för elever i gymnasial lärlingsutbildning att få en kostnadsersättning, s.k. lärlingsersättning. Elever </span><span>som deltar </span><span>i gymnasial lärlingsutbildning kan söka lärlingsersättning under förutsättning att de har ett utbildningskontrakt enligt 16 kap. 11 a § skollagen (2010:800) och har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen (1999:1395). Lärlingsersättningen lämnas med 1 000 kronor per månad (förordningen [2013:1121] om kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning). Beloppet motsvarar ca 100 kronor per dag som eleven är på arbetsplatsen</span><span> (prop. 2013/14:1 utg.omr. 16 s. 70)</span><span>. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Riksdagen ställde sig den 19 december </span><span>2014 </span><span>bakom ett förslag från allianspartierna om en satsning som innebär att lärlingsersättningen kan fördubbl</span><span>as fr.o.m. den 1 januari 2015 </span><span>(prop. 2014/15:1 utg.omr. 15, bet. 2014/15:UbU2, rskr. 2014/15:91). </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>En ny arbetsrättslig lagstiftning </span><span>har </span><span>beslutats genom lag (2014:421) om gymnasial lärlingsanställning.</span><span> </span><span>Från och med den 1 juli 2014 kan </span><span>således </span><span>elever som går en gymnasial lärlingsutbildning inom något av gymnasieskolans yrkesprogram bli anställd i en ny anställningsform, gymnasial lärlingsanställning. </span><span>Det innebär </span><span>bl.a. </span><span>att lärlingarna kan </span><span>uppbär</span><span>a</span><span> lön eller annan förmån till följd av </span><span>en </span><span>anställning enl</span><span>igt lagen om gymnasial lärlings</span><span>anställning</span><span> </span><span>(prop.</span><span> </span><span>2013/14:80, bet. 2013/14:UbU18, rskr. </span><a style="color:#000000" href="http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Riksdagsskrivelser/201314265_H10K265/"><span class="Hyperlink">2013/14:265</span></a><span>)</span><span>.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I promemorian Lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan</span><span style="font-weight:bold"> </span><span>(</span><span>U2014/4311/GV) föreslås bl.a. i syfte att bevara lärlingsutbildningens särprägel som en utbildning med mycket arbetsplatsförlagt lärande (APL) att lärlingsutbildning i gymnasieskolan senast får påbörjas under höstterminen det andra läsåret. Det innebär att det inte längre kommer att vara möjligt att börja lärlingsutbildning det tredje läsåret. Elever som börjar gymnasial lärlingsutbildning inom gymnasieskolan under höstterminen det första läsåret ska ha minst 55 veckor APL, minst 45 veckor om eleven börjar vårterminen det första läsåret och minst 35 veckor om eleven börjar höstterminen det andra läsåret. Promemorian har remissbehandlats och ärendet bereds i Regeringskansl</span><span>iet (Utbildningsdepartementet).</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Yrkesprogramsutredningen fick i februari 2015 ett tilläggsdirektiv (</span><span>dir. 2015:15) av vilket det framgår bl.a. följande: </span><span>Det finns </span><span>anledning att analysera förutsättningarna för att vidareutveckla den svenska gymnasiala </span><span>lärlingsutbildningen i en riktning där arbetsgivarna tar ett större ansvar för rekryteringen och utbildningen av lärlingar och där branscherna i större utsträckning involveras i utbildningsinnehåll, genomförande och kvalitetssäkring. Lämpligen bör detta prövas inom ramen för en försöksverksamhet. En sådan verksamhet kan exempelvis rymmas inom samverkansformen yrkescollege.</span> </p> <p> <a name="Utredaren_ska"></a><a name="S4"><span>Utredaren ska</span><span style="-aw-bookmark-end:Utredaren_ska"></span></a> </p> <ul type="disc" style="margin:0pt; padding-left:0pt"> <li class="NormalIndent" style="margin-left:9.37pt; text-indent:0pt; padding-left:8.63pt; font-family:serif; font-size:9.5pt"> <a name="S2"><span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">undersöka om det finns intresse och förutsättningar för en försöksverksamhet med s.k. branschlärlingar, dvs. en lärlingsutbildning i gymnasieskolan med större inflytande och ansvar för branscher och arbetsgivare.</span></a> </li> </ul> <p> <a name="Om_det_finns_intresse_och_förutsättninga"></a><a name="S3"><span>Om det finns intresse och förutsättningar för en försöksverksamhet ska utredaren</span><span style="-aw-bookmark-end:Om_det_finns_intresse_och_förutsättninga"></span></a> </p> <ul type="disc" style="margin:0pt; padding-left:0pt"> <li class="ListParagraph" style="margin-left:9.37pt; text-indent:0pt; padding-left:11.93pt; font-family:serif; font-size:9.5pt"> <span style="-aw-bookmark-end:S2"></span><span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">utreda och föreslå hur mottagande, urval och antagning ska genomföras om det är arbetsg</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">ivaren som rekryterar lärlingen</span> </li> <li class="NormalIndent" style="margin-left:9.37pt; text-indent:0pt; padding-left:11.93pt; font-family:serif; font-size:9.5pt"> <span style="-aw-bookmark-end:S3"></span><span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">med beaktande av EU:s statsstödsregler utreda och föreslå hur verksamma inom branschen ska ersättas för sina kostnader i samband med försöksverksamheten och redovisa de ekonomiska konsekvenserna för skolhuvudmännen när</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt"> det gäller de berörda eleverna</span> </li> <li class="NormalIndent" style="margin-left:9.37pt; text-indent:0pt; padding-left:11.93pt; font-family:serif; font-size:9.5pt"> <span style="-aw-bookmark-end:S4"></span><span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">utreda och föreslå vem som ska vara huvudman för utbildningen och vem som ska ha ansvaret för att el</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">evernas rättigheter tillgodoses</span> </li> <li class="NormalIndent" style="margin-left:9.37pt; text-indent:0pt; padding-left:11.93pt; font-family:serif; font-size:9.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">redovisa hur verksamhetens kvalitet och u</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">ppföljning kan säkerställas</span> </li> <li class="NormalIndent" style="margin-left:9.37pt; text-indent:0pt; padding-left:11.93pt; font-family:serif; font-size:9.5pt"> <a name="S6"></a><span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">l</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">ämna nödvändiga författningsförslag.</span> </li> </ul> <p> <a name="Utredaren_ska,_om_utredaren_lämnar_försl"><span>Utredaren ska vidare</span><span>,</span><span> om utredaren lämnar förslag om en försöksverksamhet med branschlärlingar</span></a><a name="S11"><span style="-aw-bookmark-end:Utredaren_ska,_om_utredaren_lämnar_försl"></span></a><span>,</span><span> bl.a. ta ställning till och redovisa om dagens 20-årsgräns för att få börja i gymnasieskolan är ändamålsenlig när det gäller branschlärlingar. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Uppdraget ska i denna del redovisas senast den 30 september 2015.</span> </p> <p class="R4"> <span>Administrativa rutiner för utbetalning av </span><span>statsbidrag</span><span> för gymnasial lärlingsutbildning</span> </p> <p> <span>I förordningen (2011:947)</span><span> om statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning finns närmare bestämmelser om bl.a. förutsättningar och beräkning av statsbidrag och fördelning av statsbidrag. </span><span>Skolverket beslutar om och betalar ut statsbidrag. </span><span>Statsbidrag kan lämnas med upp till 67 500 kronor per elev och läsår. Statsbidrag kan sökas av huvudmän som anordnar gymnasial lärlingsutbildning inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Bidraget ska användas till kostnader för att utveckla lärlingsutbildningen, ersättning till arbetsg</span><span>ivare som tar emot lärlingar samt</span><span> som ersättning </span><span>till arbetsgivare </span><span>för utbildade handledare</span><span>. De delar av statsbidraget som ska gå till arbetsgivaren, som kan vara en fysisk eller juridisk person</span><span>,</span><span> betalas ut av huvudmannen. </span> </p> <p class="R3" style="margin-bottom:0pt"> <span>Utskottets ställningstagande</span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt"> <span>Lärlingsutbildning</span> </p> <p> <span>Efter tre års försöksverksamhet infördes hösten</span><span> </span><span>2011 lärlingsutbildning som en ordinarie</span><span> </span><span>utbildningsform inom gymnasieskolan</span><span> (prop. 2008/</span><span>09:199,</span><span> </span><span>bet. </span><span>2009/10:</span><span>UbU3, rskr. 2009/10:8)</span><span>.</span><span> Utskottet vill i det sammanh</span><span>anget erinra om </span><span>att </span><span>lärlingsutbildningen innebär en </span><span>stor förändring i det svenska utbildningsväsendet – både genom att den är</span><span> relativt </span><span>omfattande när det gäller antalet ungdomar som berörs och för att den till</span><span> </span><span>sitt innehåll är annorlunda jämfört med hur yrkesutbildningen fungerat tidigare.</span><span> </span><span>Utbildningsformen ställer andra krav inte bara på lärlingarna utan</span><span> </span><span>också på gymnasieskolorna och arbetsplatserna.</span><span> </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>När det gäller frågan om att införa en lärlingslön för lärlingar anser utskottet att det inte finns något behov </span><span>av </span><span>att införa lärlingslön utöver den lön eller ersättning som</span><span> kan bli aktuell inom ramen för</span><span> en gymnasial lärlingsanställning eller den möjlighet till kostnadsersättning i form </span><span>av </span><span>lärlingsersättning som </span><span>under vissa förutsättningar </span><span>kan betalas ut. </span><span>Utskottet avstyrker därmed motion 2014/15:2565 (C) yrkande 6 i denna del.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>När det </span><span>sedan </span><span>gäller frågan</span><span> om att arbetsgivarna ska ges större inflytande över lärlingsutbildningen är</span><span> det en fråga som Yrkesprogramsutredningen </span><span>(dir. 2015:15) </span><span>ser över. Mer specifikt är det förutsättningarna för en försöksverksamhet med s.k. branschlärlingar som utreds</span><span>. Utskottet kan konstatera att utredningsdirektivet ligger i linje med motionärerna</span><span>s</span><span> </span><span>önskemål</span><span> i motion </span><span>2014/15:2575</span><span style="font-weight:bold"> </span><span>(M, C, FP, KD) yrkande 15</span><span> och </span><span>i viss mån även med önskemålet i motion </span><span>2014/15:1850</span><span style="font-weight:bold"> </span><span>(M)</span><span> yrkande 11. </span><span>Utskottet vill dock inte</span><span> föregripa den utredning</span><span> som pågår</span><span> </span><span>och avstyrker därmed motionerna </span><span>2014/15:1850</span><span style="font-weight:bold"> </span><span>(M) yrkande 11</span><span>, </span><span>2014/15:2565 (C) yrkande 6 i denna del</span><span> och </span><span>2014/15:2575 </span><span>(M, C, FP, KD) yrkande 15</span><span>. </span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt; margin-bottom:0pt"> <span>Administrativa rutiner för utbetalning av statsbidrag för </span><span>gymnasial </span><span>lärlingsutbildning</span> </p> <p> <span>När det gäller frågan om</span><span> ändra de</span><span> </span><span>a</span><span>dministrativa rutiner</span><span>na</span><span> för utbetalning av statsbidrag för gymnasial </span><span>lärlingsutbildning</span><span> vill utskottet anföra följande: U</span><span>tskottet </span><span>kan </span><span>konstatera att frågan</span><span> om</span><span> </span><span>de administrativa rutinerna </span><span>regleras i </span><span>en av regeringen beslutad förordning som innebär att det</span><span> enligt </span><span>den </span><span>gällande ordning</span><span>en</span><span> är Skolverket som </span><span>betalar ut ersättningen till arbetsgivaren </span><span>via </span><span>den huvudman</span><span> </span><span>som anordnar den gymnasiala lärlingsutbildningen</span><span>. Det är sålunda regeringen som beslutar i dessa frågor. Det aktuella yrkandet är således inte en fråga för riksdagen. Utskottet avstyrker därmed </span><span>motion 2014/15:1662 (KD)</span><span>.</span> </p> <h2> <span>Nya inriktningar på de nationella programmen m.m.</span> </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> <p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Utskottets förslag i korthet</span> </p> <p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Riksdagen </span><span>avslår motionsyrkanden om bl.a. nya inriktningar på de nationella programmen.</span> </p> <p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"> <span>Jämför reservation 6 (M, C, FP, KD)</span> </p> </div> <p class="R3"> <span>Motionerna </span> </p> <p> <span>I </span><span>flerpartimotion 2014/15:2839 av Tomas Tobé m.fl. (M, </span><span>C, FP,</span><span> KD)</span><span> </span><span>yrkande 40 </span><span>framhålls behovet av att </span><span>öka attraktiviteten i teknik- och vårdprogrammen genom tydligare yrkesutgångar: gymnasieingenjör respektive undersköterska.</span><span> Motionärerna framhåller att för </span><span>att klara arbetsmarknadens kompetensbehov är det viktigt att yrkesprogrammen blir attraktiva för eleverna.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>En utbildning med inriktning mot att arbeta som personlig assistent bör,</span><span> </span><span>som det får förstås, inrättas inom gymnas</span><span>ieskolan enligt motion 2014/15:742</span><span> av Shadiye Heydari (S).</span><span> Motionären framhåller att det finns ett stort behov av en formell utbildning </span><span>för personliga assistenter </span><span>i syfte att bl.a. höja yrkets status.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I motion 2014/15:1275 av Sten Bergheden (M)</span><span> yrkande 1 begärs, som</span><span> det får förstås, att vid</span><span> framtagandet av en nationell livsmedelsstrategi bör naturbruksprogrammet omfattas</span><span> av arbetet</span><span> i</span><span> syfte att bredda programmets utbildningar</span><span> till gagn för Sveriges livsmedelsproduktion och livsmedelsexport.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Enligt</span><span> motion </span><span>2014/15:1512</span><span style="font-weight:bold"> </span><span>av Anna Hagwall (SD)</span><span> yrkande 1 bör </span><span>inriktningen ”administration” </span><span>tas bort </span><span>från </span><span>gymnasieskolans </span><span>handel</span><span>s- och administrationsprogram i syfte att</span><span> skapa ett renodlat handelsprogram.</span><span> Motionären framhåller att handeln behöver ett attraktivare nationellt program med en ännu tydligare koppling till branschens behov. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I motion 2014/15:2200 av Fredrik Olovsson (S) begärs bl.a., som det får förstås, att utformningen av de nationella programmens kurser och ämnen ska utformas så att de är bättre anpassade till regleringen när det gäller t.ex. grundläggande högskolebehörighet.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I motion 2014/15:2206</span><span> av Isak From m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 framhålls</span><span> </span><span>att det faktum att elever vid bygg- och anläggningsprogrammets</span><span> </span><span>inriktning anläggningsfordon i pr</span><span>aktiken inte längre kan få vissa</span><span> körkortsbehörigheter</span><span> </span><span>sedan gymnasiereformens införande </span><span>innebär såväl säkerhetsrisker för elever och lärare som minskad</span><span> </span><span>anställningsbarhet för eleverna.</span><span> Enligt motionärerna bör</span><span> möjligheterna </span><span>att få vissa</span><span> körkortsbehörigheter</span><span>, bl.a. körkort med behörighet C (tung lastbil)</span><span> åte</span><span>rinföras.</span> </p> <p class="R3"> <span>Bakgrund och gällande rätt</span> </p> <p> <span>Av 4 kap. 1 § gymnasieförordningen (2010:2039) framgår bl.a. att ett nationellt program inom gymnasieskolan består av</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>– gymnasiegemensamma ämnen</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>– programgemensamma ämnen</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>– i förekommande fall för inriktningen gemensamma karaktärsämneskurser</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>– programfördjupning</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>– kurser inom det individuella valet</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>– gymnasiearbete.</span> </p> <p> <span>Det är regeringen som, efter Skolverkets beredning i samverkan med avnämare, beslutar om vilka ämnen som ska vara programgemensamma (dvs. obligatoriska på respektive program) samt vilka nationella inriktningar som ska finnas på gymnasieskolans nationella program (jfr 4 kap. 1 och 2 §§ gymnasieförordningen). Regeringen föreskriver vidare vilka kurser som måste erbjudas som individuellt val (4 kap. 7 § gymnasieförordningen). Skolverket har regeringens bemyndigande att meddela föreskrifter om vilka ämnen som utöver de gymnasiegemensamma ämnena ska få förekomma i gymnasieskolan samt om ämnesplaner (tidigare kursplaner). Skolverket föreskriver också vilka ämnen och kurser som ska ingå i de nationella inriktningar som regeringen beslutat om.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av bilaga 1 till gymnasieförordningen framgår att det finns 60 nationella inriktningar på de 18 nationella programmen. Handels- och administrationsprogrammet ha</span><span>r två nationella inriktningar: </span><span>”</span><span>administrativ service</span><span>”</span><span> och </span><span>”</span><span>h</span><span>andel och service</span><span>”</span><span>. Vård- och omsorgsprogrammet har inga nationella inriktningar. Teknikprogrammet har</span><span> fem inriktningar: </span><span>”</span><span>design och produktutveckling</span><span>”</span><span>, </span><span>”</span><span>informations- och medieteknik</span><span>”</span><span>, </span><span>”</span><span>produktionsteknik</span><span>”</span><span>, </span><span>”</span><span>samhällsbyggande och miljö</span><span>”</span><span> och </span><span>”</span><span>teknikvetenskap</span><span>”</span><span>.</span> </p> <p class="R3"> <span>Utskottets ställningstagande</span> </p> <p> <span>Utskottet kan konstatera att när det gäller de aktuella yrkandena om att</span><span> </span><span>införa nya inriktningar på nationella program och på olika sätt införa eller</span><span> </span><span>uppmärksamma vissa ämnen eller kun</span><span>skapsområden i gymnasieskolan, </span><span>är det som framgått ovan Skolverket eller regeringen som beslutar i dessa</span><span> </span><span>frågor. De aktuella yrkandena är således inte frågor för riksdagen.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>När det särskilt gäller yrkandena som tar sikte på nationella program och inriktningar vill utskottet i sammanhanget </span><span>nämna att</span><span> kommitté</span><span>direktivet för utredningen En attraktiv gymn</span><span>asieutbildning</span><span> för alla</span><span> innebär att utredaren ska analysera</span><span> om det finns anledning av göra justeringar av det nationella utbudet av program och inriktningar i gymnasieskolan och i så fall föreslå sådan</span><span>a</span><span> justeringar (dir. 2015:31).</span><span> </span><span>Utskottet vill även nämna att tilläggsdirektivet till Yrkesprogramsutredningen innefattar att utredaren ska analysera och föreslå hur en försöksverksamhet kan inrättas där teknikprogrammet i gymnasieskolan kompletteras med en eller flera industritekniska inriktningar med tydliga yrkesutgångar och vid behov föreslå justeringar av programmets </span><span>befintliga inriktningar (dir. 2015:15).</span><span> </span><span>Utskottet vill vidare när det gäller yrkandet om körkort på bygg- och anläggningsprogrammet även upplysa om att </span><span>kommittédirektivet för utredningen En attraktiv gymnasieutbildning för alla </span><span>även omfattar frågan om det ska vara möjligt att ta C-körkort på bygg- och anläggningsprogrammet</span><span> (</span><span>dir. </span><span>2015:31)</span><span>. </span><span>Därmed avstyrks motionerna</span><span> </span><span>2014/15:742</span><span> </span><span>(S)</span><span>, 2014/15:1275</span><span> (M)</span><span> yrkande 1, </span><span>2014/15:1512</span><span> (SD) yrkande 1</span><span>, 2014/15:2200</span><span> (S)</span><span>, </span><span>2014/15:2206</span><span> </span><span>(S) yrkandena 1 och 2</span><span> och 2014/15:2839</span><span> (M, C, FP, KD) yrkande 40</span><span>.</span> </p> <h2> <span>Ett estetiskt ämne på alla nationella program</span> </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> <p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Utskottets förslag i korthet</span> </p> <p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"> <span>Riksdagen </span><span>avslår motionsyrkanden om </span><span>ett estetisk</span><span>t</span><span> ämne</span><span> på alla nationella program. </span> </p> </div> <p class="R3"> <span>Motionerna</span> </p> <p> <span>I motion </span><span>2014/15:1753</span><span style="font-weight:bold"> </span><span>av Berit Högman m.fl. (S)</span><span> yrkande 4 framhålls </span><span>kreativitet som förutsättning för utveckling</span><span>. Motionärerna vill därför att </span><span>ett </span><span>estetiskt ämne ska </span><span>vara obligatoriskt i </span><span>gymnasies</span><span>kolan.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I </span><span>motion</span><span> </span><span>2014/15:2054 </span><span>av Johan Büser och Mattias Jonsson (S)</span><span> begärs att</span><span> ett estetiskt ämne ska</span><span> ingå i alla gymnasieprogram.</span><span> Motionärerna framhåller att d</span><span>et </span><span>bland eleverna </span><span>finns en stor entusiasm kring estetiska ämnen</span><span>. I praktiken faller dock valet oftast </span><span>på kurser som är gynnsamma för betyg och behörighet, ex</span><span>empelvis kurser med meritpoäng.</span> </p> <p class="R3"> <span>Bakgrund och gällande rätt</span> </p> <p> <span>Av 4 kap. 1 § gymnasieförordningen (2010:2039) framgår bl.a. att ett nationellt program inom gymnasieskolan består av</span> </p> <p> <span>– gymnasiegemensamma ämnen</span> </p> <p> <span>– programgemensamma ämnen</span> </p> <p> <span>– i förekommande fall för inriktningen gemensamma karaktärsämneskurser</span> </p> <p> <span>– programfördjupning</span> </p> <p> <span>– kurser inom det individuella valet</span> </p> <p> <span>– gymnasiearbete.</span> </p> <p> <span>Det är regeringen som, efter Skolverkets beredning i samverkan med avnämare, beslutar om vilka ämnen som ska vara programgemensamma (dvs. obligatoriska på respektive program) samt vilka nationella inriktningar som ska finnas på gymnasieskolans nationella program (jfr 4 kap. 1 och 2 §§ gymnasieförordningen). Regeringen föreskriver vidare vilka kurser som måste erbjudas som individuellt val (4 kap. 7 § gymnasieförordningen). Skolverket </span><span>har regeringens bemyndigande att meddela föreskrifter om vilka ämnen som utöver de gymnasiegemensamma ämnena ska få förekomma i gymnasieskolan samt om ämnesplaner (tidigare kursplaner). Skolverket föreskriver också vilka ämnen och kurser som ska ingå i de nationella inriktningar som regeringen beslutat om.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Vilka gymnasiegemensamma ämnen (tidigare kärnämnen) som ska ingå i alla nationella program beslutas av riksdagen i lag (jfr bilaga 3 skollagen). Ämnesplanerna för de gymnasiegemensamma ämnena beslutas av regeringen efter förslag från Skolverket (</span><span>jfr </span><span>16 kap. 21 § skollagen).</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I 5 kap. 1 och 3 §§ gymnasieförordningen (2010:2039) har det införts bestämmelser som på högskoleförberedande program möjliggör särskilda varianter inom det estetiska området.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Innan gymnasiereformen (Gy 2011) ingick en kurs om 50 gym</span><span>nasiepoäng i kärnämnet estetisk</span><span> verksamhet i samtliga nationella program i gymnasieskolan. Genom gymnasiereformen </span><span>(prop. 2008/09:199, bet. 2009/10:UbU3, rskr. 2009/10:8)</span><span> </span><span>utgick estetisk verksamhet som gymnasiegemensamt ämne (kärnämne)</span><span>.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Regeringen har tillsatt utredningen En attraktiv gymnasieut</span><span>bildning för alla. Av kommitté</span><span>direktivet framgår bl.a. att utredaren ska</span><span> analysera och föreslå hur alla nationella program i gymnasieskolan kan innefatta ett estetiskt ämne</span><span>. </span><span>Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2016 </span><span>(dir. </span><span>2015:31). </span> </p> <p class="R3"> <span>Utskottets ställningstagande</span> </p> <p> <span>Utskottet </span><span>anser </span><span>att det</span><span> är väsentligt att alla gymnasieelever får utveckla och använda sin fantasi och kreativitet. Estetik, kreativitet och förmåga att uttrycka sig konstnärligt är en ti</span><span>llgång i många yrken</span><span>, och det är väsentligt att alla ungdomar får komma i kontakt med olika kulturella uttryck och möjlighet att utveckla sina skapande talanger</span><span>. Utskottet</span><span> anser </span><span>således att ett estetiskt ämne bör</span><span> ingå i alla nationella program</span><span> och välkomnar därför den utredning som regeringen tillsatt. </span><span>Utskottet noterar att inriktningen på den aviserade utredningen ligger väl i linje</span><span> med motionsönskemålet i </span><span>motion </span><span>2014/15:2054</span><span> (S)</span><span>.</span><span> </span><span>Utskottet </span><span>ser dock ingen anledn</span><span>ing att föregripa den pågående </span><span>utredningen </span><span>och </span><span>avstyrker således </span><span>motion</span><span>erna</span><span> </span><span>2014/15:1753</span><span style="font-weight:bold"> </span><span>(S) yrkande 4</span><span> och </span><span>2014/15:2054</span><span> (S).</span> </p> <h2> <span>Drogtester i gymnasieskolan</span> </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> <p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Utskottets förslag i korthet</span> </p> <p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"> <span>Riksdagen </span><span>avslår motionsyrkanden om drogtester i gymnasieskolan. </span> </p> </div> <p class="R3"> <span>Motionerna </span> </p> <p> <span>I motion 2014/15:1331 av Margareta B Kjellin (M)</span><span> begärs att det ska införas slumpvisa drogtester i gymnasieskolan. Samhället har ett ansvar att </span><span>g</span><span>öra sitt </span><span>yttersta för att lokalisera och hjälpa de ungdomar som befinner sig i farozonen</span><span> vad gäller droganvändande. </span><span>E</span><span>rfaren</span><span>heter i andra länder visar att slumpvisa drogtester har </span><span>gett positiva effekter.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I motion 2014/15:1532 </span><span>Elisabeth Svantesson </span><span>(M) efterfrågas en ändrad lagstiftning i syfte att underlätta genomförandet av slumpvisa drogtester i gymnasieskolan och då särskilt på yrkesprogrammen. Drogtester på gymnasieskolans yrkesprogram är viktiga för andra människors säkerhet då det i vissa fall är aktuellt</span><span> för eleverna</span><span> att övningsköra</span><span> med tunga fordon på våra vägar</span><span>.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Enligt motion</span><span> 2014/15:2021 av Christian Holm (M)</span><span> bör det vara möjligt att genomföra drogtester i gymnasiesk</span><span>olor. G</span><span>ymnasieskolor</span><span>na bör</span><span> arbeta mer proaktivt mot droger, t.ex. genom att uppr</span><span>ätta kontrakt mellan elev</span><span>, målsman och </span><span>gymnasie</span><span>skolan. Genom kontraktet godkänns</span><span> att </span><span>gymnasie</span><span>skolan, vid misstanke om missbruk, får drogtesta sina elever.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I motion 2014/15:2511 av Roger Hedlund (SD) begärs att det ska bli möjligt att införa drogtester i skolan. Enligt motionären kan drogtester i skolan minska droganvändningen bland ungdomar och därmed förebygga bl.a. utslagning, familjetragedier och kriminalitet. </span> </p> <p class="R3"> <span>Bakgrund och gällande rätt</span> </p> <p> <span>Skollagen (2010:800) reglerar inte drogtester av gymnasieelever eller skolelever. Enligt 2 kap. 6 § regeringsformen är dock varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot påtvingade kroppsliga ing</span><span>repp. Detta skydd får, enligt 20</span><span> § första stycket samma kapitel, under vissa förutsättningar begränsas genom lag. Urinprovstagning anses vara att betrakta som ett sådant kroppsligt ingrepp som avses i 2 kap. 6 § regeringsformen. Åtgärder som innebär att gymnasieelever tvingas genomgå drogtest genom urinprovtagning kräver alltså lagstöd. Det finns inga sådana bestämmelser i skollagen eller någon annan lag. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Justitieombudsmannen (JO) har i ett beslut från 2010 kommit fram till att slumpvisa drogtester av gymnasieelever är tillåtna om elevens reella och fullt frivilliga samtycke införskaffats vid varje enskilt provtillfälle. JO ser samtidigt svårigheter med att genomföra drogtester och menar att det kan ”… däremot uppstå situationer när den enskildes samtycke till att lämna ett prov inte </span><span>framstår som reellt” och att ”(d)et ställs därmed stora krav på berörd personal att säkerställa att elevens medverkan är i egentlig mening frivillig …”. JO menade avslutningsvis att det fanns skäl att överlämna en kopia av beslutet för kännedom till Utbildningsdepartementet (dnr 479-2010). Skolinspektionen har därefter i ett brev (dnr 2010:3546) till Utbildningsdepartementet påtalat behovet av förtydliganden i lagstiftningen om drogtester på skolområd</span><span>et. Frågan bereds</span><span> inom Regeringskansliet</span><span> (Utbildningsdepartementet)</span><span>. </span> </p> <p class="R3"> <span>Utskottets ställningstagande</span> </p> <p> <span>Utskottet kan konstatera att såväl Justitieombudsmannen som Skolinspektionen </span><span>har </span><span>identifierat</span><span> svårigheter med den befintliga </span><span>regleringen av drogtester inom skolområdet. </span><span>Frågan bereds </span><span>inom Regeringskansliet</span><span> (Utbildningsdepartementet)</span><span>. </span><span>Utskottet är mot den redovisade bakgr</span><span>unden i nuläget inte berett att </span><span>ställa sig bakom någon ändring av gällande lagstiftning. Därmed avstyrks</span><span> </span><span>motionerna</span><span> </span><span>2014/15:1331 (M)</span><span>, </span><span>2014/15:1532 (M)</span><span>, </span><span>2014/15:2021 (M)</span><span> och </span><span>2014/15:2511 (SD)</span><span>.</span> </p> <h2> <span>Övriga frågor</span> </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> <p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Utskottets förslag i korthet</span> </p> <p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Riksdagen </span><span>avslår motionsyr</span><span>kanden om marknadsföring av gym</span><span>n</span><span>a</span><span>sieutbildning, </span><span>gymnasieutbildning vid folkhögskola med kommunal finansiering, naturbruksprogrammet, gymnasieskolor</span><span>na</span><span>s informationsansvar när det gäller myndiga e</span><span>lever, </span><span>elevresor till och från skolan</span><span> för gymnasieelever med funktionsnedsättning</span><span>, tillgodoräknande av gymnasiestudier utomlands, registerkontroll av personal i gymnasieskolan och fackliga organisationers möjligheter att informera i gymnasieskolor</span><span>. </span> </p> <p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"> <span>Jämför reservation 7 (SD).</span> </p> </div> <p class="R3" style="margin-bottom:0pt"> <span>Motionerna</span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt"> <span>Marknadsföring av gymnasieutbildning</span> </p> <p> <span>Tydliga regler ska införas i skollagen om gymnasieskolornas marknadsföring</span><span> </span><span>gentemot el</span><span>ever enligt motion 2014/15:250 av Richard Jomshof m.fl. (</span><span>SD). Det förekommer oseriös marknadsföring</span><span> </span><span>bland gymnasieskolorna enlig</span><span>t motionärerna. D</span><span>e resurser som</span><span> </span><span>läggs ned för marknadsföring behövs bättre på annat håll i gymnasieskolorna.</span> </p> <p class="R4"> <span>Gymnasieutbildning vid folkhögskola med kommunal finansiering</span> </p> <p> <span>I </span><span>motion 2014/15:1001 av Per-Ingvar Johnsson och Annika Qarlsson (C) begärs en översyn av möjligheten att ge studerande inom det kommunala </span><span>aktivitetsansvaret rätt att söka folkhögskoleutbildning för att kunna fullfölja sina studier för att få grundskole- och gymnasiekompetens och ha tillgång till den finansiering som kommunen är skyldig att stå för. Enligt motionärerna kan folkhögskolans annorlunda studieformer vara bättre för elever som tidigare inte lyckats så väl i den vanliga gymnasieskolan. </span> </p> <p class="R4"> <span>Naturbruksprogrammet </span> </p> <p> <span>I motion 2014/15:1275 av Sten Bergheden (M)</span><span> yrkande 2 begärs en översyn över</span><span> </span><span>hur de svensk</span><span>a</span><span> </span><span>skogs- och lantbruksskolorna </span><span>kan stärkas ekonomiskt. Vidare efterfrågas i yrkande 3</span><span> </span><span>en </span><span>långsiktig strategi för hur de olika utbildningarna</span><span> </span><span>på </span><span>skogs- och lantbruksskolorna </span><span>kan bli än mer attraktiva för ungdomar.</span><span> I yrkand</span><span>e 4 begärs</span><span> att </span><span>Skaraborg ska </span><span>bli ett försöksområde </span><span>för att</span><span> </span><span>generellt stärka skogs- och lantbruks</span><span>skolorna </span><span>och göra dem mer attraktiva. </span> </p> <p class="R4"> <span>Gymnasieskolor</span><span>na</span><span>s informationsansvar när det gäller myndiga elever</span> </p> <p> <span>I motion 2014/15:359 a</span><span>v Lotta Finstorp (M) efterfrågas</span><span> en översyn av skolans möjlighet att skriva en frivillig förbindelse mellan elev, skola och vårdnadshavare, som ger skolan rätt att i olika sammanhang ta kontakt med hemmet under hela studietiden även när eleven blir myndig. Detta mot bakgrund av att många unga mår psykiskt dåligt och det finns en problematik runt kommunikationen med dessa ungdomar när de blir myndiga. Motionären betonar vidare vikten av en god kontakt mellan elever, skolor och vårdnadshavare.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I motion 2014/15:1155 av Tomas Eneroth och Monica Haider (S) efterfrågas en översyn av </span><span>det </span><span>nuvarande regelverk</span><span>et</span><span> för skolans informationsansvar </span><span>när det gäller myndiga elever. Enligt mo</span><span>tionärerna är psykisk ohälsa </span><span>ett växande problem bland dagens unga. För att tidigt kunna g</span><span>öra rätt insatser krävs st</span><span>öd</span><span> från dem som finns i omgivningen – elevhälsan, skolan, vårdnadshavarna.</span> </p> <p class="R4"> <span>Elevr</span><span>esor till och från skolan</span><span> för gymnasieelever med funktionsnedsättning</span> </p> <p> <span>I motion </span><span>2014/15:2289</span><span style="font-weight:bold"> </span><span>av Kerstin Nilsson</span><span> m.fl.</span><span> (S) begärs en översyn av </span><span>regelverket för </span><span>elevresor</span><span> för gymnasieelever</span><span> med funktionsnedsättning</span><span>. Elever i gymnasieskolan </span><span>med funktionsnedsättning</span><span> </span><span>har inte</span><span> </span><span>samma rättigheter som barn i grundskolan vad gäller skolskjuts. Enligt</span><span> motionärerna</span><span> bör samhället stå för eventuella merkostnader som uppstår för</span><span> </span><span>elevresor</span><span> till och från gymnasieskolan</span><span> för elever med funktionsnedsättning</span><span>.</span> </p> <p class="R4"> <span>Tillgodoräknande av gymnasiestudier utomlands</span> </p> <p> <span>I motion </span><span>2014/15:422</span><span> </span><span>av Robert Hannah m.fl. (FP)</span><span> yrkande 1 efterfrågas en översyn över</span><span> hur svenska ungdomar lättare ska kunna tillgodogöra sig </span><span>gymnasiepoäng för gymnasiestudier utomlands, särskilt inom språk.</span><span>  Motionären framhåller bl.a. att v</span><span>är</span><span>det av gymnasieutbyte är stort, bl.a.</span><span> för den enskilda elevens utveckling.</span> </p> <p class="R4"> <span>Registerkontroll av personal i gymnasieskolan</span> </p> <p> <span>I motion 2014/15:2801 av Fredrik Lundh Sammeli och Hannah Bergstedt (S)</span><span> f</span><span>öreslås</span><span> </span><span>att lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet,</span><span> </span><span>skola och skolbarnsomsorg även ska gälla de som söker arbete i</span><span> </span><span>gymnasieskolan, eftersom elever är minderåriga under sitt första och andra</span><span> </span><span>år i gymnasieskolan.</span> </p> <p class="R4"> <span>Fackliga organisationers möjligheter att informera i </span><span>gymn</span><span>a</span><span>sie</span><span>skolor</span> </p> <p> <span>I motion 2014/15:1751 av Patrik Lundqvist (S)</span><span> efterfrågas åtgärder för </span><span>att underlätta för fackliga organisa</span><span>tioner att informera i </span><span>gymnasie</span><span>skolorna om arbetsmarknadens villkor och löntagares rättigheter. Enligt motionären rapporteras det ständigt om hur unga utnyttjas i arbetslivet</span><span>,</span><span> vilket visar på ett</span><span> behov av ökade möjligheter till</span><span> facklig information i skolorna</span><span>.</span> </p> <p class="R3" style="margin-bottom:0pt"> <span>Bakgrund och gällande rätt</span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt"> <span>Marknadsföring av gymnasieutbildning</span> </p> <p> <span>Av marknadsföringslagen (2008:486) följer att marknadsföring ska stämma överens med god marknadsföringssed. Marknadsföring ska också utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring (5 och 9 §§). Med andra ord får reklam inte vara utformad så att den uppfattas som redaktionell text, utan ska uppfattas som just reklam.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Sveriges Kommuner och Landsting </span><span>(SKL) </span><span>och Friskolornas Riksförbund har i samarbete med bl.a. Konsumentverket tagit fram ett underlag till stöd för skolhuvudmännens marknadsföring av gymnasieutbildning. Underlaget innehåller bl.a. en checklista över vad marknadsföringen kan omfatta, som kan vara till hjälp och stöd.</span> </p> <p class="R4"> <span>Gymnasieutbildning vid folkhögskola med kommunal finansiering</span> </p> <p> <span>Av 29 kap. 9 § skollagen (2010:800) följer bl.a. att en hemkommun löpande under året ska hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning (aktivitetsansvar).</span><a name="K29P9S2"></a><span> Hemkommunen har inom ramen för ansvaret uppgiften att erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I 15 kap. 30 § skollagen (2010:800) berörs kommunens ansvar för en gymnasieskola med offentlig huvudman. Av lagrummet framgår att varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunerna erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas av</span><span> en</span><span> annan kommun eller ett landsting enligt samverkansavtal med kommunen eller landstinget. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser </span><span>på dessa </span><span>ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Bestämmelser om interkommunal ersättning och bidrag från hemkommunen för elever vid utbildning på nationella program </span><span>vid en fristående gymnasieskola </span><span>regleras i 16 kap. 50–55 §§ skollagen. </span><a name="K16P49S4"></a> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen finns bestämmelser om bl.a. </span><span>särskilda villkor för </span><span>statsbidrag</span><span> till folkhögskolor</span><span>. Av 6</span><span> § framgår att allmänna kurser som är </span><span>avsedda främst för dem som saknar gru</span><span>ndskole- och gymnasieutbildning</span><span> årligen ska utgöra minst 15 procent av verksamheten. Vidare framgår att till en allmän kurs som ger en behörighet motsvarande den som kan fås genom skolväsendet får endast den som fyller 18 år senast under det kalenderår kursen börjar eller som är äldre antas. Trots detta får en folkhögskola till undervisningen anta en yngre elev som går ett introduktionsprogram i gymnasieskolan.</span><span> Av 7 § framgår att undervisningen ska vara avgiftsfri.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av Skolinspektionens regleringsbrev för budgetåret 2015 följer att inspektionen under 2015 ska genomföra en kvalitetsgranskning av kommunernas arbete med det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar som inte fyllt 20 år och som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Uppdraget ska slutrapporteras till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 11 december 2015.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av Skolverkets regleringsbrev för budgetåret 2015 följer att verket ska erbjuda stöd till kommunerna i deras arbete med kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar som inte har fyllt 20 år och som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Stödet ska gälla register och statistik samt dokumentation av kommunernas insatser till ungdomar som omfattas av ansvaret. Myndigheten ska även slutföra uppdraget med att utveckla en modell för nationell uppföljning av de ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret i syfte att förbättra kunskapen om dessa</span><span> ungdomar. S</span><span>kolverk</span><span>et</span><span> ska senast den 31 oktober 2015 lämna en rapport om denna del av uppdraget till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). Därefter ska Skolverket årligen i samband med årsredovisningen redovisa sina insatser på området.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av budgetpropositionen för 2015 (prop. </span><span>2014/15:1 utg.omr. 16 s. 173</span><span>) framgår bl.a.</span><span> följande. F</span><span>ör att minska avhoppen från gymnasieskolan</span><span> </span><span>bör </span><span>nationella mål utarbetas. Regeringen avser</span><span> </span><span>även att inleda samtal med den kommunala sektorn</span><span> </span><span>och </span><span>de </span><span>berörda parter</span><span>na</span><span> för att utarbeta en gemensam</span><span> </span><span>strategi i samma syfte. Samtalen bör</span><span> </span><span>även o</span><span>mfatta det kommunala aktivitet</span><span>sansvaret,</span><span> </span><span>eftersom</span><span> </span><span>detta är av särskild betydelse i sammanhanget.</span><span> </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av</span><span> kommitté</span><span>direktivet till </span><span>utredningen En attra</span><span>ktiv gymnasieutbildning</span><span> för alla</span><span> </span><span>framgår att utredaren bl.a.</span><span> ska</span><span> kartlägga och redovisa vilka de relevanta aktörerna på området är och hur de kan samverka med varandra för att bidra till att alla ungdomar påbörjar och fullföljer en gymnasieutbildning. I sammanhanget an</span><span>ges att det kommunala aktivitet</span><span>sansvaret särskilt ska beaktas. Vidare ska utredaren ta ställning till om folkhögskoleutbildningar ska vara tillgängliga även för ungdomar som inte har fyllt 18 år och om så är fallet i vilken utsträckning. </span><span>Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2016 (dir. 2015:31). </span> </p> <h4> <span>Naturbruksprogrammet</span> </h4> <p> <span>Utbildningarna på de tidigare skogs- och lantbruksskolorna är sedan i början av 1970-talet en del av gymnasieskolan och återfinns numera på det treåriga naturbruksprogrammet. Naturbruksprogrammet är ett yrkesprogram och har fyra olika inriktningar: djur, lantbruk, skog och trädgård</span><span>.</span> </p> <p class="R4"> <span>Gymnasiesko</span><span>lornas</span><span> informationsansvar när det gäller myndiga elever</span> </p> <p> <span>Av 15 kap. 16 § andra stycket skollagen framgår att om en elev i gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. </span><span>Av förarbetena framgår att d</span><span>enna lagreglering </span><span>endast </span><span>gäller </span><span>omyndiga elever (prop. 2009/10:165</span><span> </span><span>s. 783). </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Justitieombudsmannen (JO) har gjort följande uttalande om en myndig elevs integritetsskydd:</span> </p> <p class="Quote" style="margin-bottom:0pt"> <span>Sedan en person fyllt 18 år, är han myndig och har själv rätt att bestämma om sina personliga förhållanden. Något undantag för förhållanden som rör skolan finns i detta avseende inte. Eleven är beträffande sin skolgång således självständig gentemot sina föräldrar. En följd av detta är att normal sekretess råder för skolans uppgifter om eleven även i förhållande till föräldrarna.</span> </p> <p class="Quote" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Quote" style="margin-top:0pt"> <span>Det finns mot bakgrund av det nu anförda inte längre något skäl för skolan att sedan en elev uppnått myndighetsåldern, kontakta elevens föräldrar i frågor som rör elevens förhållanden i skolan. Däremot är skolan skyldig att på en förälders begäran lämna ut uppgifter som inte omfattas av sekretess i den mån uppgifterna finns noterade i allmän handling (JO-beslut den 28 augusti 1997, dnr 4877-1996).</span> </p> <p> <span>JO har vidare uttalat att </span><span>föräldrarna kan </span><span>underrättas trots att eleven är myndig </span><span>om det är fråga om en nödsituation </span><span>(JO-beslut den 22 april 1994, dnr 4436-1993).</span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt; margin-bottom:0pt"> <span>Elevresor till och från skolan för gymnasieelever med funktionsnedsättning</span> </p> <p> <span>Kommunernas skyldighet att i vissa fall ordna kostnadsfri skolskjuts för elever i grundskolan regleras i 10 kap. 32, 33 och 40 §§ skollagen (2010:800). </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Elever i gymnasieskolan har inte samma lagstadgade rätt till skolskjuts. Kommunernas skyldigheter när det gäller gymnasieelevernas resor regleras i en särskild lagstiftning för dagliga elevresor. Av 2 § lagen (1991:1110) om kommuners skyldighet att svara för vissa elevresor framgår att för en elev som har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen (1999:1395) ska den kommun som enligt 29 kap. 6 § skollagen (2010:800) är elevens hemkommun ansvara för elevens kostnader för dagliga resor mellan bostaden och skolan. Ansvaret gäller för sådana resor där färdvägen är minst sex kilometer. Stödet ska ges kontant eller på annat lämpligt sätt enligt kommunens bestämmande. Om stödet ges kontant är kommunen inte skyldig att ge högre ersättning än vad som motsvarar 1/30 av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för varje hel kalendermånad som eleven har kostnader för resor mellan bostaden och skolan. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>När det gäller gymnasieelever med funktionsnedsättning som inte kan åka i kollektivtrafiken finns det i vissa fall möjlighet att få färdtjänst enligt de bestämmelser som följer av lagen (1997:736) om färdtjänst. För färdtjänst får en avgift tas ut. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>För elever i utbildning för döva och hörselskadade enligt 10 kap. gymnasieförordningen (2010:2039), svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) enligt 11 kap. gymnasieförordningen, och döva och hörselskadade enligt 9 kap. förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år finns i vissa fall möjlighet till bidrag för dagliga resor mellan bostaden och utbildningsorten</span><span>. Detta följer av 1 och 4 §§</span><span> förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan.</span> </p> <p class="R4"> <span>Tillgodoräknande av gymnasiestudier utomlands</span> </p> <p> <span>Enligt 2011 års läroplan för gymnasieskolan har rektorn ett särskilt ansvar att stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Eftersom gymnasieskolan består av kurser, är det kurser som kan komma i</span><span> </span><span>fråga för tillgodoräknade efter gymnasiestudier utomlands. Man kan inte med automatik få ett helt läsår tillgodoräknat. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av 8 kap. 27 § gymnasieförordningen (2010:2039) följer att en elev som inte följt undervisningen i en kurs får, utan att eleven går igenom prövning (se 15 kap. 28 § skollagen nedan), av rektorn ges betyget E på kursen, om</span> </p> <ol type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt"> <li class="NormalIndent" style="margin-left:30.12pt; text-indent:0pt; padding-left:5.88pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för betyget E, och</span> </li> <li class="NormalIndent" style="margin-left:30.12pt; text-indent:0pt; padding-left:5.88pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">kursen anordnas vid skolenheten. </span> </li> </ol> <p> <span>Om</span><span> en elev efter gymnasiestudier utomlands </span><span>vill </span><span>ha högre betyg än E återstår prövning. En elev i gymnasieskolan som vill ha betyg har rätt att genomgå prövning (15 kap. 28 § skollagen </span><span>[</span><span>2010:800</span><span>]</span><span>). Rätten till prövning omfattar alla kurser och det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan, om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen eller gymnasiearbetet eller om eleven ha</span><span>r fått betyget F (8 kap. 24 </span><span>§ </span><span>gymnasieförordningen</span><span>).</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av S</span><span>kolverkets regleringsbrev för 2015 framgår </span><span>att </span><span>verk</span><span>et</span><span> ska ansvara för information om möjligheten att</span><span> </span><span>genomgå gymnasial utbildning helt eller delvis i ett annat nordiskt</span><span> </span><span>land i överensstämmelse med avtalet med Danmark, Finland, Island</span><span> </span><span>och Norge om nordisk utbild</span><span>ningsgemenskap på gymnasienivå (</span><span>SÖ</span><span> </span><span>2008:8</span><span>). Hos S</span><span>kolverk</span><span>et</span><span> ska det finnas en kontaktperson för</span><span> </span><span>avtalet.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>De s.k. </span><span>Ettårsprogrammen</span><span> </span><span>administreras av Universitetskanslersämbetet och ger svenska gymnasieelever möjlighet att studera ett läsår i Frankrike, Spanien eller Tyskland. </span><span>Syftet är att </span><span>eleverna ska </span><span>förbättra sina språkkunskaper och få en ökad förståelse för andra europeiska kulturer. Eleverna får studiebidrag och ett inackorderingstillägg per månad.</span> </p> <p class="R4"> <span>Regi</span><span>sterkontroll av personal i gymna</span><span>sieskolan</span> </p> <p> <span>Lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg upphörde att gälla den 1 augusti 2010 då bestämmelserna fördes in i skollagen (prop. 2009/10:165, bet. 2009/10:UbU21, rskr. 2009/10:370–371).</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Enligt 2 kap. 31 § skollagen (2010:800) ska en person som erbjuds en anställning inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan samt inom v</span><span>iss annan pedagogisk verksamhet</span><span> lämna ett utdrag ur belastningsregistret till den som erbjuder anställningen. Även den som erbjuds uppdrag, praktiktjänstgöring, arbetspraktik eller liknande i en sådan verksamhet ska lämna ett utdrag ur belastningsregistret. Utdraget ska vara högst ett år gammalt. Om registerkontroll inte har utfö</span><span>rts får personen inte anställas,</span><span> ges uppdrag eller praktiktjänstgöring. Utdraget ska i förekommande fall innehålla </span><span>en </span><span>anteckning om mord, dråp, grov misshandel, människorov och grovt rån samt sexualbrott och barnpornografibrott. Det är inte någon förutsättning för anställning att anteckning i registret saknas. Arbetsgivaren avgör själv om en arbetssökande med anteckning i registerutdraget ändå ska </span><span>anställas (prop. 2009/10:165 s.</span><span>&#xa0;</span><span>280).</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn trädde i kraft den 18 december 2013 (prop. 2012/13:194, bet. 2013/14: JuU8, rskr. 2013/14:36). Lagen är ett led i genomförandet av EU:s direktiv om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och </span><span>barnpornografi. Lagen innebär en skyldighet för den som erbjuds en anställning, ett uppdrag eller en praktiktjänstgöring inom vissa verksamheter att på begäran visa upp ett utdrag ur belastningsregistret, om arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt med barn. För att uppfylla direktivet krävs att utdragen i förekommande fall innehåller uppgifter om sexualbrott mot barn och barnpornografibrott. Av propositionens författningskommentar framgår att lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn är tillämplig vid rekrytering av personal till gymnasieskola och gymnasiesärskola (prop. 2012/13:194 s. 48).</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>En viktig skillnad mellan skollagens bestämmelser om registerkontroll och bestämmelserna i lagen om registerkontroll av personer som ska arbeta med </span><span>barn är att det enligt den sist</span><span>nämnda lagen är frivilligt för arbetsgivaren eller uppdragsgivaren att begära registerutdrag, medan registerkontrollen är obligatorisk enligt skollagen.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av budgetpropositionen för 2015 framgår bl.a. följande: Den som erbjuds en anställning eller som på annat sätt erbjuds eller tilldelas arbete inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och de obligatoriska skolformerna samt inom annan pedagogisk verksamhet ska lämna ett utdrag ur belastningsregistret till den som erbjuder anställningen eller den inom verksamheten som på annat sätt beslutar att anlita personen i</span><span> </span><span>fråga. En registerkontroll bör på motsvarande sätt även göras av den som erbjuds eller tilldelas arbete inom gymnasie- och gymnasiesärskolan. Ett förslag med denna innebörd har remitterats, jfr promemorian Vissa skollagsfrågor – del 2 (U2014/5176/S). Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag till ändring av skollagen (201</span><span>0:800) när det gäller denna del</span><span> (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 s. 175). Frågan bereds för närvarande i Regeringskansl</span><span>iet (Utbildningsdepartementet).</span> </p> <p class="R4"> <span>Fackliga organisationers möjligheter att informera i </span><span>gymnasie</span><span>skolor</span> </p> <p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"> <span>I 2011 års läroplan för gymnasieskolan sägs i avsnittet om värdegrund och uppgifter </span><span>bl.a. </span><span>följande: ”Skolan ska eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet, vilket är viktigt för all utbildning inom gymnasieskolan men av avgörande betydelse för yrkesutbildningens kvalitet.”. Vidare nämns bland de övergripande målen och riktlinjerna att det är skolans ansvar bl.a. ”att varje elev som har slutfört ett nationellt program eller annan nationellt fastställd utbildning med eget examensmål inom gymnasieskolan eller ett introduktionsprogram i den utsträckning det framgår av elevens individuella studieplan har kunskaper om samhälls- och arbetsliv”. Vidare sä</span><span>gs att skolans mål är att varje elev</span><span> ”har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde”. Av läroplanens riktlinjer framgår att </span><span>personalen</span><span> i utbildningen </span><span>bl.a. ska </span><span>utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv</span><span> </span><span>efter en av rektorn gjord arbetsfördelning</span><span>.</span><span> Av läroplanen följer vidare att rektorn har ett a</span><span>nsvar för skolans resultat och</span><span>, inom givna ramar, </span><span>har </span><span>ett särskilt</span><span> ansvar för bl.a. att samverkan</span><span> </span><span>med </span><span>arbetslivet </span><span>utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt utbildning. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Med gymnasiegemensamma ämnen avses de ämnen som ska ingå i samtliga av gymnasieskolans nationella program. </span><span>I ämnesplanen för det gymnasiegemensamma ämnet samhällskunskap sägs att ämnets syfte bl.a. är att eleverna ska ges möjlighet att utveckla förståelse för frågor om arbetsliv. </span> </p> <p class="R3" style="margin-bottom:0pt"> <span>Utskottets ställningstagande</span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt"> <span>Marknadsföring av gymnasieutbildning</span> </p> <p> <span>Som framgått ovan har </span><span>SKL</span><span> </span><span>och Friskolornas Riksförbund</span><span> i samarbete</span><span> </span><span>med bl.a. Konsumentverket tagit fram ett underlag till stöd för</span><span> </span><span>skolhuvudmännens marknadsföring av gymnasieutbildning. </span><span>V</span><span>idare finns det</span><span> regleringar i</span><span> marknad</span><span>sföringslagen (2008:486) som innebär </span><span>att marknadsföring ska</span><span> </span><span>stämma överens med god marknadsföringssed. Marknadsföring ska också</span><span> </span><span>utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring</span><span> </span><span>(5 och 9 §§). Med andra ord får reklam inte vara utformad så</span><span> </span><span>att den uppfattas som redaktionell text, utan ska uppfattas som just reklam.</span><span> Dessa regler gä</span><span>ller även marknadsföring av gym</span><span>n</span><span>a</span><span>sieutbildning.</span><span> </span><span>U</span><span>tskottet kan mot bakgrund av det</span><span> anförda </span><span>inte se något behov av att se över gällande</span><span> </span><span>bestämmelser om marknadsföring av gymnasieutbildning och avstyrker</span><span> </span><span>därmed</span><span> </span><span>motion </span><span>2014</span><span>/15:250</span><span> (SD).</span> </p> <p class="R4"> <span>Gymnasieutbildning vid folkhögskola med kommunal finansiering</span> </p> <p> <span>När det gäller frågan om gymnasieutbildning vid folkhögskola med kommunal finansiering inom ramen för kommunens aktivitetsansvar vill utskottet anföra följande: </span><span>Utskottet vill inledningsvis framhålla att </span><span>det </span><span>är </span><span>av central vikt att</span><span> de ungdomar som omfattas av be</span><span>stämmelsen </span><span>om kommunens aktivitetsansvar </span><span>erbjuds insatser som medför att de antingen kan påbörja eller återuppta en utbildning. </span><span>När </span><span>kommunen </span><span>vidtar åtgärder för att uppfylla sitt aktivitetsansvar kan det bli aktuellt att </span><span>ungdomar fullgör ett nationellt program antingen i gymnasieskolan eller på andra sätt, t.ex. genom kommunal vuxenutbildning eller studier på folkhögskola</span><span>. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av kommitté</span><span>direktivet </span><span>till utredningen En attraktiv gymnasieutbildning </span><span>för alla </span><span>framgår </span><span>att utredaren bl.a.</span><span> ska</span><span> kartlägga och redovisa vilka de relevanta aktörerna på området är och hur de kan samverka med varandra för att bidra till att alla ungdomar påbörjar och fullföljer en gymnasieutbildning. I sammanhanget an</span><span>ges att det kommunala aktivitet</span><span>sansvaret särskilt ska beaktas. Vidare ska utredaren ta ställning till om folkhögskoleutbildningar ska vara tillgängliga även för ungdomar som inte har fyllt 18 år och om så ä</span><span>r fallet i vilken utsträckning </span><span>(dir. 2015:31). </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Utskottet</span><span>,</span><span> </span><span>som även noterar att det pågår ett omfatta</span><span>nde myndighetsarbete vad gäller frågor som är kopplade </span><span>t</span><span>ill aktivitetsansvaret</span><span> och att regeringen aviserat samtal med bl.a. den kommunala sektorn som omfattar det </span><span>kommunala aktivitetsansvaret</span><span>,</span><span> </span><span>ser ingen anledning att </span><span>ställa sig bakom några förändringar kring</span><span> </span><span>kommunens aktivitetsansvar </span><span>och folkhögskoleutbildning </span><span>och därmed </span><span>föregripa </span><span>det pågående utredningsarbetet</span><span>.</span><span> Därmed avstyrker utskottet motion 2014/15:1001 (C). </span> </p> <p class="R4"> <span>Naturbruksprogrammet</span> </p> <p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"> <span>Motionären efterfråga</span><span>r</span><span> ett antal åtgärder gentemot</span><span> </span><span>skogs- och lantbruksskolorna</span><span>. Eftersom skogs- och lantbruksskolorna </span><span>sedan i början av 1970-talet</span><span> är </span><span>en del </span><span>av gymnasieskolan och </span><span>numera </span><span>återfinns </span><span>på det</span><span> t</span><span>reåriga naturbruksprogrammet </span><span>utgår utskottet </span><span>från </span><span>att det är naturbruksprogrammet</span><span> </span><span>som åsyftas med motionärens förslag. När det sedan gäller motionärens förslag i sak, dvs. att stärka skolorna som bedriver naturbruksprogram ekonomiskt, att ta fram en långsiktig strategi för att stärka</span><span> dessa skolor så att de blir</span><span> mer attraktiva för ungdomar samt att göra Skaraborg till ett försöksområde för att </span><span>generellt </span><span>stärka dessa skolor</span><span> vill utskottet anföra följande:</span><span> </span><span>Utskottet är</span><span> visserligen</span><span> av</span><span> den</span><span> uppfattningen</span><span> att naturbruksprogrammet är </span><span>viktig</span><span>t</span><span> </span><span>bl.a. </span><span>för att </span><span>fylla rekryteringsbehovet </span><span>för det svenska skogs- och jordbruket. Utskottet kan doc</span><span>k inte se </span><span>att </span><span>motionären har redovisat </span><span>några bärande s</span><span>käl </span><span>som motiverar</span><span> att d</span><span>e efterfrågade åtgärderna ska</span><span> vidtas i förhållande till naturbruksprogrammet</span><span> generellt eller specifikt vad gäller naturbruksprogrammet och dess skolor i Skaraborg</span><span>. Därmed avstyrker utskottet </span><span>motion </span><span>2014/15:1275</span><span> (M)</span><span> yrkande</span><span>na</span><span> 2</span><span>, 3 och 4. </span> </p> <p class="R4"> <span>Gymnasieskolor</span><span>na</span><span>s informationsansvar när det gäller myndiga elever</span> </p> <p> <span>Utskott</span><span>et anser i likhet med motionärerna</span><span> att en god kontakt mellan elever,</span><span> </span><span>skolor och vårdnadshavare är mycket viktig</span><span>t</span><span> för att skolan och elevhälsan på ett så tidigt stadium </span><span>som möjligt </span><span>ska kunna gå in och hjälpa elever som t.ex. har problem relaterade till psykisk ohälsa</span><span>. Detta måste dock ställas</span><span> </span><span>mot vikten av att värna och respektera myndighetsåldern. Ett uttryck för</span><span> </span><span>det sistnämnda får anses vara den </span><span>gällande </span><span>regl</span><span>ering</span><span>en</span><span> i skollagen </span><span>(15 kap. 16 § andra stycket)</span><span> </span><span>som innebär </span><span>att rektorn endast ska underrätta vårdnadshavare när frånvaro omfattar</span><span> </span><span>omyndiga elever. Utskottet anser mot b</span><span>akgrund av det anförda att några åtgärder</span><span> </span><span>från riksdagen inte är motiverade</span><span> och avstyrker motion</span><span>erna </span><span>2014/15:359 (M) </span><span>och 2014/15:1155</span><span> (S)</span><span>.</span> </p> <p> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt; margin-bottom:0pt"> <span>Elevresor till och från skolan för gymnasieelever med funktionsnedsättning</span> </p> <p> <span>När det gäller regelverket </span><span>för </span><span>elevresor för gymnasieelever med eller utan </span><span>funktionsnedsättning</span><span> kan utskottet inte se annat än att regelverket är väl avvägt. </span><span>Utskottet avstyrker därmed motion</span><span> </span><span>2014/15:2289</span><span style="font-weight:bold"> </span><span>(S)</span><span>.</span> </p> <p class="R4"> <span>Tillgodoräknande av gymnasiestudier utomlands</span> </p> <p> <span>Utskottet ser positivt</span><span> på att gymnasieelever genomgår gymnasial utbildning helt eller delvis</span><span> utomlands på </span><span>t.ex. </span><span>en IB-skola</span><span> (International Baccalaureate)</span><span> eller en vanlig skola</span><span>. Möjligheter att bl.a. befästa språkkunskaper och ta de</span><span>l</span><span> a</span><span>v andra kulturer kan för en ung</span><span> männ</span><span>iska vara av stor vikt både när det gäller</span><span> </span><span>personlig utveckling och</span><span> framtida studier. Av </span><span>2011 års läroplan </span><span>för gymnasieskolan</span><span> framgår vidare att rektorn </span><span>har ett </span><span>särskilt ansvar att stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen. </span><span>Utskottet vill i sammanhanget också påminna om det avtal som </span><span>sedan ett antal år</span><span> finns </span><span>mellan de nordiska länderna (SÖ 2008:8) om nordisk utbildningsgemenskap på gymnasienivå. Vidare kan också nämnas de s.k. Ettårsprogrammen, som administreras av Universitetskanslersämbetet och ger svenska gymnasieelever möjlighet att studera ett läsår i Frankrike, Spanien eller Tyskland. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Väl hemma i Sv</span><span>erige finns </span><span>eft</span><span>er studier på gymnasienivå </span><span>under vissa förutsättningar möjlighet för</span><span> en elev</span><span> att av rektor ges betyget E för en avklarad kurs.</span><span> </span><span>I annat fall finns </span><span>det som huvudregel möjligheter för gymnasieeleven att genomgå prövning i alla kurser och det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan (15 kap. 28 § skollagen och 8 kap. 24–25 §§ gymnasieförordningen). Utskottet kan </span><span>mot bakgrund av det</span><span> ovan anförda </span><span>inte se något behov av att ändra det gällande regelverket och avstyrker därmed motion </span><span>2014/15:422</span><span> (FP) yrkande 1</span><span>.</span> </p> <p class="R4"> <span>Regi</span><span>sterkontroll av personal i gymna</span><span>sieskolan</span> </p> <p> <span>Lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg </span><span>som motionärerna refererar till </span><span>upphörde att gälla den 1 augusti 2010 då bestämmelserna fördes in i skollagen (prop. 2009/10:165, bet. 2009/10:UbU21, rskr. 2009/10:370–371).</span><span> </span><span>Lagregleringen innebär att d</span><span>en som erbjuds en anställning eller som på</span><span> </span><span>annat sätt erbjuds eller tilldelas arbete inom förskolan,</span><span> </span><span>förskoleklassen, fritidshemmet och de</span><span> </span><span>obligatoriska skolformerna samt inom annan</span><span> </span><span>pedagogisk verksamhet ska lämna ett utdrag ur</span><span> </span><span>belastningsregistret till den som erbjuder</span><span> </span><span>anställningen eller den inom verksamheten som</span><span> </span><span>på annat sätt beslutar att anlita personen i</span><span> </span><span>fråga.</span><span> </span><span>Lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn trädde i kraft den 18 december 2013 (prop. 2012/13:194, bet. 2013/14: JuU8, rskr. 2013/14:36). Lagen innebär en skyldighet för den som erbjuds en anställning, ett uppdrag eller en praktiktjänstgöring inom vissa verksamheter att på begäran visa upp ett utdrag ur belastningsregistret, om arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt med barn.</span><span> </span><span>En viktig skillnad mellan skollagens bestämmelser om registerkontroll och bestämmelserna i lagen om registerkontroll av personer som ska arbeta med bar</span><span>n är att det enligt den sist</span><span>nämnda lagen är frivilligt för arbetsgivaren eller uppdragsgivaren att begära registerutdrag, medan registerkontrollen är obligatorisk enligt skollagen.</span><span> </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Regeringen anför i budgetpropositionen att en registerkontroll som görs en</span><span>ligt skollagens bestämmelser</span><span> på motsvarande sätt även </span><span>bör </span><span>göras av den som erbjuds eller tilldelas arbete inom gymnasie- och gymnasiesärskolan. Ett förslag med denna innebörd har remitterats och regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag</span><span> till ändring av skollagen</span><span> när det gäller denna del (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 s. 175). Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).</span><span> </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Utskottet kan konstater</span><span>a </span><span>att inriktningen </span><span>i sak på den aviserade propositionen ligger</span><span> i linje</span><span> med motionsönskemålet</span><span>. Utskottet ser dock ingen anledning att för</span><span>egripa den aviserade propositionen</span><span> och avstyrker således motion</span><span> </span><span>2014/15:2801 (S)</span><span>.</span> </p> <p class="R4"> <span>Fackliga organisationers möjligheter att informera i </span><span>gymnasie</span><span>skolor</span> </p> <p> <span>Av ovanstående redogörelse för olika skrivningar i </span><span>2011 års läroplan för gymnasieskolan</span><span> framgår bl.a. att eleven ska ha kännedom om arbetslivets villkor. I ämnesplanen för det</span><span> </span><span>gymnasiegemensamma ämnet samhällskunskap sägs att ämnets syfte bl.a. är att eleverna ska ges möjlighet att utveckla förståelse för frågor om arbetsliv. </span><span>Av läroplanens riktlinjer framgår att </span><span>personalen </span><span>i utbildningen </span><span>bl.a. ska </span><span>utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv</span><span>,</span><span> efter en av rektorn gjord arbetsfördelning</span><span>.</span><span> </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Utskottet är</span><span> för sin del övertygat</span><span> om att rektor</span><span>er</span><span> och lärare ute på </span><span>gymnasie</span><span>skolorna med ledning av skrivningar i läroplan och ämnesplan</span><span>en</span><span> för samhällskunskap tar hjälp av de organisationer etc. de fin</span><span>ner lämpliga för att bedriva </span><span>undervisning i den riktning som olika styrdokument pekar ut. Utskottet ser mot ovanstående bakgrund inget behov av att ställa sig</span><span> </span><span>bakom </span><span>motionärens önskemål om åtgärder för att underlätta för fackliga organisationer att informera i gymnasieskolorna om arbetsmarknadens villkor och löntagares rättigheter. Därmed avstyrker utskottet motion 2014/15:1751 (S).</span> </p> <p class="Avsnittsrubrik"> <a name="_Toc415488271"><span class="tSidrubrikJA">Reservationer</span></a> </p> <p class="Mellanrum"> <span>&#xa0;</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold">1.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <a name="_Toc415488272"><span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Frivilliga gymnasiestudier, punkt 2 (S, MP, V)</span></a> </p> </td> </tr> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">&#xa0;</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">av Lena Hallengren (S), Thomas Strand (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Håkan Bergman (S), Jabar Amin (MP), Gunilla Svantorp (S), Daniel Riazat (V) och Roza Güclü Hedin (S).</span> </p> </td> </tr> </table> <h4> <span>Förslag till riksdagsbeslut</span> </h4> <p style="margin-bottom:3.1pt"> <span>Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:</span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>Riksdagen avslår motion </span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2759 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) yrkande 1.</span> </p> <h4> <span>Ställningstagande</span> </h4> <p> <span>Vi vill att alla ungdomar ska gå en gymnasieutbildning. Tillgången på jobb för personer med kort utbildning minskar och ungdomar utan gymnasial utbildning möter stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland unga kvinnor och män som inte avslutat en gymnasieutbildning är ungefär dubbelt så hög</span><span>&#xa0;</span><span>som bland</span><span>&#xa0;</span><span>dem som har det. Gymnasial utbildning har i det närmaste blivit en förutsättning för att få ett arbete och för att klara sig i ett allt mer kunskapsintensivt samhälle. Att ha slutfört en gymnasial utbildning är ett kvitto på att man har utvecklat förmågor som är viktiga både i arbetslivet och för vidare studier. I dag går de allra flesta ungdomar, ca 98 procent (2013), vidare från grundskolan till gymnasieskolan, men alltför många avbryter utbildningen under det första eller andra studieåret. Samhället och skolan behöver ta ett större ansvar för att eleverna ska uppnå kraven för gymnasieexamen, och de unga ska veta att de behöver slutföra sin utbildning. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Mot denna bakgrund välkomnar vi att regeringen nu har tillsatt utredningen En attraktiv gymnasieutbildning för alla (dir. 2015:31).</span><span>&#xa0;</span><span>Utredaren ska bl.a.</span><span>&#xa0;</span><span> överväga om det bör bli obligatoriskt för unga att gå en gymnasieutbildning eller om andra åtgärder som ger ungdomar drivkrafter att påbörja och fullfölja en sådan utbildning är att föredra. Regeringen har sålunda inte låst fast sig vid någon obligatorisk gymnasieskola utan är öppen för andra åtgärder om de befinns vara mer ändamålsenliga för att få alla ungdomar att påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Det är därför synd att allianspartierna och Sverigedemokraterna</span><span>&#xa0;</span><span>väljer att föregripa utredningen genom sitt tillkännagivande.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Vi vill särskilt peka på att regeringen avser att knyta en parlamentariskt sammansatt referensgrupp till utredningen. Referensgruppen kan</span><span>&#xa0;</span><span>tillsammans med regeringen och</span><span>&#xa0;</span><span>Vänsterpartiet verka för att hitta de åtgärder som så väl behövs för att säkerställa att alla ungdomar går en gymnasieutbildning. </span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:17pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold">2.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:17pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <a name="_Toc415488273"><span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Samverkan mellan gymnasieskolan och arbetslivet m.m., punkt 3 (SD)</span></a> </p> </td> </tr> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">&#xa0;</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">av Stefan Jakobsson (SD) och Carina Herrstedt (SD).</span> </p> </td> </tr> </table> <h4> <span>Förslag till riksdagsbeslut</span> </h4> <p style="margin-bottom:3.1pt"> <span>Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:</span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion </span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2744 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 3 och </span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>avslår motionerna </span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:735 av Jasenko Omanovic och Ingemar Nilsson (S), </span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:1512 av Anna Hagwall (SD) yrkande 2, </span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:1965 av Krister Hammarbergh (M), </span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2262 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) yrkande 2 och </span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2462 av Jennie Nilsson (S).</span> </p> <h4> <span>Ställningstagande</span> </h4> <p> <span>Gymnasieskolan bör utveckla ett nära samarbete med det lokala näringslivet. Inte minst vad gäller de yrkesinriktade programmen är det av största vikt att gymnasieskolan utvecklar ett starkt samarbete med det lokala näringslivet.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder enligt vad som ovan anförts. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:17pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold">3.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:17pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <a name="_Toc415488274"><span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Grundläggande högskolebehörighet för elever i gymnasieskolan, punkt 4 (S, MP, V)</span></a> </p> </td> </tr> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">&#xa0;</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">av Lena Hallengren (S), Thomas Strand (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Håkan Bergman (S), Jabar Amin (MP), Gunilla Svantorp (S), Daniel Riazat (V) och Roza Güclü Hedin (S).</span> </p> </td> </tr> </table> <h4> <span>Förslag till riksdagsbeslut</span> </h4> <p style="margin-bottom:3.1pt"> <span>Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:</span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>Riksdagen avslår motionerna </span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2750 av Pia Nilsson m.fl. (S), </span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2759 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) yrkande 2 och </span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2839 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) yrkande 41.</span> </p> <h4> <span>Ställningstagande</span> </h4> <p> <span>Den reformerade gymnasieskolan som infördes hösten 2011 innebar förändringar som enligt Skolverket har inneburit en omfattande minskning av antalet elever på yrkesprogrammen. Det är bekymmersamt att unga kvinnor och män väljer bort utbildningar som leder till jobb. Arbetslivet kräver i dag en flexibilitet</span><span>&#xa0;</span><span>för att man snabbt ska kunna skaffa sig nya kompetenser och kunna skola om sig till ett nytt yrke under sitt yrkesverksamma liv. Alla nationella program måste därför ha en bred gemensam kunskapsbas som ger grundläggande behörighet till högskolan. Det rustar individen, tryggar den framtida kompetensförsörjningen och gynnar Sveriges konkurrenskraft.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I den reformerade gymnasieskolan ger yrkesprogrammen inte grundläggande behörighet till högskolan om inte eleven själv aktivt väljer till de ytterligare kurser i svenska och engelska som krävs.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Vi välkomnar</span><span>&#xa0;</span><span>mot ovanstående bakgrund</span><span>&#xa0;</span><span>att regeringen nu har tillsatt en särskild utredare som får i uppdrag att analysera hur gymnasieskolan kan anpassas så att alla nationella program ger grundläggande behörighet till högskolan (dir. 2015:31). Det är sålunda inte obligatorisk högskolebehörighet för elever på yrkesprogrammen som är aktuellt för utredaren att se över. Vår uppfattning i sak är dock att det i framtiden borde vara obligatorisk högskolebehörighet för elever på yrkesprogrammen. Vi noterar att oppositionen i sin</span><span>&#xa0;</span><span>argumentation för tillkännagivandet</span><span>&#xa0;</span><span>helt bortser från</span><span>&#xa0;</span><span>minskningen av antalet elever på yrkesprogrammen sedan</span><span>&#xa0;</span><span>gymnasiereformen infördes läsåret 2011/12. Detta</span><span>&#xa0;</span><span>trots att försämringen i fråga om högskolebehörighet för elever på yrkesprogrammen som reformen innebar kan ha bidragit till minskningen av antalet elever på yrkesprogrammen. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Vi vill särskilt peka på att regeringen avser att knyta en parlamentariskt sammansatt referensgrupp till utredningen. Referensgruppen kan tillsammans med regeringen och Vänsterpartiet verka för att alla nationella program ska ge en bred gemensam kunskapsbas. </span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:17pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold">4.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:17pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <a name="_Toc415488275"><span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Lärlingsutbildning, punkt 6 (M, C, FP, KD)</span></a> </p> </td> </tr> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">&#xa0;</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">av Camilla Waltersson Grönvall (M), Betty Malmberg (M), Michael Svensson (M), Erik Bengtzboe (M), Annika Eclund (KD), Kristina Yngwe (C) och Roger Haddad (FP).</span> </p> </td> </tr> </table> <h4> <span>Förslag till riksdagsbeslut</span> </h4> <p style="margin-bottom:3.1pt"> <span>Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:</span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion </span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2575 av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 15 och </span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>avslår motionerna </span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:1662 av Penilla Gunther (KD) och </span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:1850 av Hans Rothenberg m.fl. (M) yrkande 11.</span> </p> <h4> <span>Ställningstagande</span> </h4> <p> <span>Arbetsgivarnas möjlighet att bedriva lärlingsutbildningen bör utökas. Ett första steg är att genomföra en försöksverksamhet kring gymnasial lärlingsutbildning där branscher och arbetsgivare har ökat inflytande och ansvar, s.k. branschlärlingar.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder enligt vad som anförts ovan. </span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:17pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold">5.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:17pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <a name="_Toc415488276"><span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">En reformerad lärlingsutbildning, punkt 7 (C)</span></a> </p> </td> </tr> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">&#xa0;</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">av Kristina Yngwe (C).</span> </p> </td> </tr> </table> <h4> <span>Förslag till riksdagsbeslut</span> </h4> <p style="margin-bottom:3.1pt"> <span>Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:</span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion </span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2565 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 6.</span> </p> <h4> <span>Ställningstagande</span> </h4> <p> <span>Centerpartiet vill införa en lärlingslön och satsa på lärlingsutbildningar. Vi behöver fler reformer som gör vägen från utbildning till arbete kortare och enklare. Möjligheten att lära på jobbet för att nå yrkeskunskap är en relativt oprövad väg i Sverige. Därför måste Sverige bli bättre på att erbjuda fler utbildningsvägar till anställning. Genom en rad olika utbildningsalternativ maximerar vi möjligheten att utnyttja varje individs potential. Utöver breddade yrkesintroduktionsanställningar (YA-jobb) måste vi även fortsätta reformera lärlingssystemet i Sverige, genom att titta på erfarenheter från Tyskland och Österrike. Lärlingsutbildningar ställer höga krav på många sätt och ska ses som en viktig väg till lärande och jobb, inte som en åtgärd för skoltrötta.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder enligt vad som anförts ovan. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:17pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold">6.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:17pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <a name="_Toc415488277"><span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Nya inriktningar på de nationella programmen m.m., punkt 8 (M, C, FP, KD)</span></a> </p> </td> </tr> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">&#xa0;</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">av Camilla Waltersson Grönvall (M), Betty Malmberg (M), Michael Svensson (M), Erik Bengtzboe (M), Annika Eclund (KD), Kristina Yngwe (C) och Roger Haddad (FP).</span> </p> </td> </tr> </table> <h4> <span>Förslag till riksdagsbeslut</span> </h4> <p style="margin-bottom:3.1pt"> <span>Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:</span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion </span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2839 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) yrkande 40 och </span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>avslår motionerna </span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:742 av Shadiye Heydari (S), </span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:1275 av Sten Bergheden (M) yrkande 1, </span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:1512 av Anna Hagwall (SD) yrkande 1, </span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2200 av Fredrik Olovsson (S) och </span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2206 av Isak From m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.</span> </p> <h4> <span>Ställningstagande</span> </h4> <p> <span>Gymnasieskolan står för en viktig del av den nationella kompetensförsörjningen. Vi vill underlätta ungdomars övergång till arbetsmarknaden och stärka gymnasieskolans bidrag till den nationella kompetensförsörjningen, främst inom områden där det råder brist på utbildad arbetskraft. För att klara arbetsmarknadens kompetensbehov är det viktigt att yrkesprogrammen blir attraktiva för eleverna. Matchningen mellan arbetsmarknadens behov, utbildningsutbudet och elevernas intresse ska fungera väl. Vi vill öka attraktiviteten i teknik- och vårdprogrammen genom tydligare yrkesutgångar, t.ex. gymnasieingenjör respektive undersköterska.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder enligt vad som anförts ovan. </span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:17pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold">7.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:17pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <a name="_Toc415488278"><span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Marknadsföring av gymnasieutbildning, punkt 12 (SD)</span></a> </p> </td> </tr> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">&#xa0;</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">av Stefan Jakobsson (SD) och Carina Herrstedt (SD).</span> </p> </td> </tr> </table> <h4> <span>Förslag till riksdagsbeslut</span> </h4> <p style="margin-bottom:3.1pt"> <span>Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:</span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion </span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:250 av Richard Jomshof m.fl. (SD).</span> </p> <h4> <span>Ställningstagande</span> </h4> <p> <span>Av</span><span>&#xa0;</span><span>en undersökning från TNS Sifo 2012</span><span>&#xa0;</span><span>framgår att</span><span>&#xa0;</span><span>gymnasieskolorna spenderade</span><span>&#xa0;</span><span>hela 42 miljoner kronor på reklam 2011, vilket ska jämföras med 20 miljoner kronor 2009. Det är mer än en fördubbling på två år. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Enligt Lisbeth Lundahl, professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, är det allvarligaste problemet dock den arbetstid som både rektorer, lärare och elever tvingas lägga ned på ren marknadsföring av den </span><span>egna skolan. Det är en mycket stor kostnad som inte räknas in i undersökningen. Det rör sig således om stora resurser som annars hade kunnat användas till undervisning. Enligt Lundahl är gymnasiemarknaden en ond spiral för många skolor, där de skolor som tvingas lägga mest tid och pengar på marknadsföring i själva verket är de skolor som bäst skulle behöva resurserna på annat håll (Svenska Dagbladet, den 21 augusti 2012).</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Antalet gymnasieskolor är i dag</span><span>&#xa0;</span><span>avsevärt fler än för bara fem år sedan. Samtidigt står vi inför en situation där elevkullarna kommer att minska i framtiden, vilket innebär ökad konkurrens om eleverna. Detta kommer med stor sannolikhet att leda till att gymnasieskolorna tvingas till än större satsningar på reklam, med allt vad det innebär kopplat till diskussionen ovan.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Enligt Konsumentverket framgår det dessutom att vissa skolor bryter mot marknadsföringslagen (2008:486), som stipulerar att riktad direktreklam inte får förekomma till barn under 16 år. Det förekommer också en påtagligt oseriös marknadsföring av många gymnasieskolor där det utlovas läsplattor, betalda utlandsresor och ekonomiska bidrag, som då benämns ”studiebonus”. Att skattemedel som är avsedda för undervisning används till oseriös marknadsföring och direkta ekonomiska bidrag, vilka måste kategoriseras som rena mutor, är djupt otillfredsställande. Vi</span><span>&#xa0;</span><span>vill därför att tydliga regler för skolornas marknadsföring skrivs in i skollagen.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett lagförslag som tillgodoser vad som anförts ovan.</span> </p> <p> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Bilaga"> <span class="tBilagaJA">Bilaga </span> </p> <p class="Bilagerubrik"> <a name="_Toc415488279"><span class="tSidrubrikJA">Förteckning över behandlade förslag</span></a> </p> <p class="Rubrik2bilaga"> <a name="_Toc415488280"><span>Motioner från allmänna motionstiden 2014/15</span></a> </p> <h4> <span>2014/15:250 av Richard Jomshof m.fl. (SD):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om reklam inom det svenska skolväsendet.</span> </p> <h4> <span>2014/15:359 av Lotta Finstorp (M):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en god kontakt mellan elever, skolor och vårdnadshavare.</span> </p> <h4> <span>2014/15:422 av Robert Hannah m.fl. (FP):</span> </h4> <p class="Yrkandelista"> <span>1.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda hur svenska ungdomar lättare ska kunna tillgodogöra sig gymnasiepoäng för gymnasiestudier utomlands, särskilt inom språk.</span> </p> <h4> <span>2014/15:735 av Jasenko Omanovic och Ingemar Nilsson (S):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om gymnasieutbildningar och arbetsmarknadsbehov.</span> </p> <h4> <span>2014/15:742 av Shadiye Heydari (S):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa en formell utbildning för personliga assistenter.</span> </p> <h4> <span>2014/15:1001 av Per-Ingvar Johnsson och Annika Qarlsson (C):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheten att ge studerande inom det kommunala uppföljningsansvaret rätt att söka folkhögskoleutbildning för att kunna fullfölja sina studier för grundskole- och gymnasiekompetens och ha tillgång till den finansiering som kommunen är skyldig att stå för både vad gäller studieplats och individens studiefinansiering.</span> </p> <h4> <span>2014/15:1155 av Tomas Eneroth och Monica Haider (S):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skolors informationsansvar.</span> </p> <h4> <span>2014/15:1229 av Sten Bergheden (M):</span> </h4> <p class="Yrkandelista"> <span>1.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten att se över förutsättningarna för praktik på alla gymnasieprogram.</span> </p> <h4> <span>2014/15:1275 av Sten Bergheden (M):</span> </h4> <p class="Yrkandelista" style="margin-bottom:0pt"> <span>1.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lant- och skogsbruksskolornas roll vid utformningen av en livsmedelsstrategi för Sverige.</span> </p> <p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <span>2.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över hur vi ekonomiskt kan stärka de svenska lant- och skogsbruksskolorna.</span> </p> <p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <span>3.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheterna att ta fram en långsiktig strategi för hur våra lant- och skogsbruksskolor kan bli än mer attraktiva för ungdomar.</span> </p> <p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt"> <span>4.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheterna för Skaraborg att bli ett försöksområde för att stärka lantbruksskolorna.</span> </p> <h4> <span>2014/15:1331 av Margareta B Kjellin (M):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om slumpvisa drogtester i gymnasieskolan.</span> </p> <h4> <span>2014/15:1430 av Pia Nilsson m.fl. (S):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjlighet till praktik under studietiden.</span> </p> <h4> <span>2014/15:1512 av Anna Hagwall (SD):</span> </h4> <p class="Yrkandelista" style="margin-bottom:0pt"> <span>1.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta bort inriktningen ”administration” från handels- och administrationsprogrammet och skapa ett renodlat handelsprogram.</span> </p> <p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt"> <span>2.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att branscherna måste få större inflytande över hur handelsprogrammet kan vidareutvecklas för att öka sin attraktivitet.</span> </p> <h4> <span>2014/15:1532 av Elisabeth Svantesson (M):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att ändra lagstiftningen i syfte att underlätta genomförandet av slumpvisa drogtester i gymnasieskolan och då särskilt i de yrkesförberedande programmen.</span> </p> <h4> <span>2014/15:1662 av Penilla Gunther (KD):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över och förenkla reglerna för utbetalning av lärlingsersättning till företag.</span> </p> <h4> <span>2014/15:1702 av Andreas Carlson (KD):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka yrkesprogrammen på gymnasiet genom att införa tvåårig gymnasial utbildning med mer yrkespraktik.</span> </p> <h4> <span>2014/15:1751 av Patrik Lundqvist (S):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att underlätta för fackliga organisationer att informera i skolorna.</span> </p> <h4> <span>2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S):</span> </h4> <p class="Yrkandelista"> <span>4.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kreativitet som förutsättning för utveckling.</span> </p> <h4> <span>2014/15:1850 av Hans Rothenberg m.fl. (M):</span> </h4> <p class="Yrkandelista"> <span>11.</span><span style="width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att lärlingsutbildningen utvecklas vidare enligt europeisk modell.</span> </p> <h4> <span>2014/15:1965 av Krister Hammarbergh (M):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av en fungerande kompetensförsörjning från gymnasieskolan till arbetsmarknaden.</span> </p> <h4> <span>2014/15:2019 av Christian Holm (M):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga möjligheten att se över om alla kommuner kan erbjuda praktik till samtliga elever på gymnasiet.</span> </p> <h4> <span>2014/15:2021 av Christian Holm (M):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten att överväga drogtester i gymnasieskolan.</span> </p> <h4> <span>2014/15:2054 av Johan Büser och Mattias Jonsson (S):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ett estetiskt ämne bör ingå i alla gymnasieprogram.</span> </p> <h4> <span>2014/15:2200 av Fredrik Olovsson (S):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om antagningen till högre utbildning och utformningen av program och kurser i gymnasieskolan.</span> </p> <h4> <span>2014/15:2206 av Isak From m.fl. (S):</span> </h4> <p class="Yrkandelista" style="margin-bottom:0pt"> <span>1.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av körkortsbehörighet BCE i anläggningsbranschen.</span> </p> <p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt"> <span>2.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av körkort i de flesta yrken och anställningar.</span> </p> <h4> <span>2014/15:2262 av Johanna Haraldsson m.fl. (S):</span> </h4> <p class="Yrkandelista"> <span>2.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga möjligheterna till utbildningsinsatser för framtidens industri.</span> </p> <h4> <span>2014/15:2289 av Kerstin Nilsson m.fl. (S):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att se över regelverket för skoltransporter för gymnasieelever med funktionsnedsättning.</span> </p> <h4> <span>2014/15:2462 av Jennie Nilsson (S):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skolan som vägen till arbetslivet.</span> </p> <h4> <span>2014/15:2511 av Roger Hedlund (SD):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten att införa drogtester i skolan.</span> </p> <h4> <span>2014/15:2565 av Annie Lööf m.fl. (C):</span> </h4> <p class="Yrkandelista"> <span>6.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en lärlingslön och om satsningar på lärlingsutbildningar.</span> </p> <h4> <span>2014/15:2575 av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, FP, KD):</span> </h4> <p class="Yrkandelista"> <span>15.</span><span style="width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka arbetsgivarnas ansvar för lärlingsutbildningarna så att de ännu bättre kan anpassas till arbetsmarknadens behov, där ett första steg är att genomföra en försöksverksamhet kring gymnasial </span><span>lärlingsutbildning där branscher och arbetsgivare har ökat inflytande och ansvar, s.k. branschlärlingar.</span> </p> <h4> <span>2014/15:2744 av Richard Jomshof m.fl. (SD):</span> </h4> <p class="Yrkandelista"> <span>3.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att gymnasieskolan bör utveckla ett nära samarbete med det lokala näringslivet.</span> </p> <h4> <span>2014/15:2750 av Pia Nilsson m.fl. (S):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att alla gymnasieprogram återigen ska ge grundläggande behörighet till högskolestudier.</span> </p> <h4> <span>2014/15:2759 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD):</span> </h4> <p class="Yrkandelista" style="margin-bottom:0pt"> <span>1.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att gymnasiestudier ska vara frivilliga.</span> </p> <p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt"> <span>2.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det ska vara en rättighet och inte en skyldighet för elever på gymnasiets yrkesprogram att läsa in högskolebehörighet.</span> </p> <h4> <span>2014/15:2801 av Fredrik Lundh Sammeli och Hannah Bergstedt (S):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga att utreda att utöka lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg till att även omfatta anställda i gymnasieskolan.</span> </p> <h4> <span>2014/15:2839 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD):</span> </h4> <p class="Yrkandelista" style="margin-bottom:0pt"> <span>40.</span><span style="width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka attraktiviteten i teknik- och vårdprogrammen genom tydligare yrkesutgångar: gymnasieingenjör respektive undersköterska.</span> </p> <p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt"> <span>41.</span><span style="width:16.48pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det ska vara en rättighet och inte en skyldighet för elever på gymnasiets yrkesprogram att läsa in högskolebehörighet.</span> </p> <h4> <span>2014/15:2874 av Fredrik Schulte (M):</span> </h4> <p class="Yrkandelista"> <span>4.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten att överväga att införa ett nationellt sökområde för gymnasieskolan.</span> </p> <p> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <p> <span>&#xa0;</span> </p> </div> 1 Vissa övergripande frågor om gymnasieskolan <BR/>Riksdagen avslår motionerna 2014/15:1702 av Andreas Carlson (KD) och 2014/15:2874 av Fredrik Schulte (M) yrkande 4.<BR/><BR/> acklamation 0 2014/15 UbU10 utskottet Enkel majoritet 2 Frivilliga gymnasiestudier Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att gymnasiestudier fortsatt ska vara frivilliga. <BR/>Därmed bifaller riksdagen motion 2014/15:2759 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) yrkande 1.<BR/><BR/> acklamation 0 2014/15 UbU10 utskottet Enkel majoritet 3 Samverkan mellan gymnasieskolan och arbetslivet m.m. <BR/>Riksdagen avslår motionerna 2014/15:2744 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 3, 2014/15:735 av Jasenko Omanovic och Ingemar Nilsson (S), 2014/15:1512 av Anna Hagwall (SD) yrkande 2, 2014/15:1965 av Krister Hammarbergh (M), 2014/15:2262 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2014/15:2462 av Jennie Nilsson (S).<BR/><BR/> röstning 2 "SD" 0afa0ff7-380d-4ed8-a5b3-3c38803b6bce

Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 2 (SD)
Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
FP	15	0	0	4
S	103	0	0	10
M	78	0	0	6
SD	0	39	0	10
MP	21	0	0	4
C	20	0	0	2
V	20	0	0	1
KD	14	0	0	2
Totalt	271	39	0	39

http://data.riksdagen.se/votering/0AFA0FF7-380D-4ED8-A5B3-3C38803B6BCE 2014/15 UbU10 utskottet Enkel majoritet 4 Grundläggande högskolebehörighet för elever i gymnasieskolan Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att det fortsatt ska vara en rättighet och inte en skyldighet för elever på gymnasieskolans yrkesprogram att läsa in grundläggande behörighet till högskolan. <BR/>Därmed avslår riksdagen motion 2014/15:2750 av Pia Nilsson m.fl. (S) och bifaller motionerna 2014/15:2759 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) yrkande 2 och 2014/15:2839 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) yrkande 41.<BR/><BR/> röstning 3 "V","S","MP" a327a0c7-f335-4148-bd2a-85ae8beb0084

Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 3 (S, MP, V)
Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
FP	15	0	0	4
S	0	103	0	10
M	78	0	0	6
SD	39	0	0	10
MP	0	21	0	4
C	20	0	0	2
V	0	20	0	1
KD	14	0	0	2
Totalt	166	144	0	39

http://data.riksdagen.se/votering/A327A0C7-F335-4148-BD2A-85AE8BEB0084 2014/15 UbU10 utskottet Enkel majoritet 5 Arbetsplatsförlagt lärande i gymnasieskolan För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument acklamation 0 2014/15 UbU10 utskottet Enkel majoritet 6 Lärlingsutbildning <BR/>Riksdagen avslår motionerna 2014/15:2575 av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 15, 2014/15:1662 av Penilla Gunther (KD) och 2014/15:1850 av Hans Rothenberg m.fl. (M) yrkande 11.<BR/><BR/> röstning 4 "KD","M","C","FP" 20c81054-bff7-4986-be44-20e0d93a67b9

Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 4 (M, C, FP, KD)
Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
FP	0	15	0	4
S	103	0	0	10
M	0	78	0	6
SD	39	0	0	10
MP	21	0	0	4
C	0	20	0	2
V	20	0	0	1
KD	0	14	0	2
Totalt	183	127	0	39

http://data.riksdagen.se/votering/20C81054-BFF7-4986-BE44-20E0D93A67B9 2014/15 UbU10 utskottet Enkel majoritet 7 En reformerad lärlingsutbildning <BR/>Riksdagen avslår motion 2014/15:2565 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 6.<BR/><BR/> acklamation 0 2014/15 UbU10 utskottet Enkel majoritet 8 Nya inriktningar på de nationella programmen m.m. <BR/>Riksdagen avslår motionerna 2014/15:2839 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) yrkande 40, 2014/15:742 av Shadiye Heydari (S), 2014/15:1275 av Sten Bergheden (M) yrkande 1, 2014/15:1512 av Anna Hagwall (SD) yrkande 1, 2014/15:2200 av Fredrik Olovsson (S) och 2014/15:2206 av Isak From m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.<BR/><BR/> acklamation 0 2014/15 UbU10 utskottet Enkel majoritet 9 Ett estetiskt ämne på alla nationella program För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument acklamation 0 2014/15 UbU10 utskottet Enkel majoritet 10 Drogtester i gymnasieskolan För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument acklamation 0 2014/15 UbU10 utskottet Enkel majoritet 11 Övriga frågor För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument acklamation 0 2014/15 UbU10 utskottet Enkel majoritet 12 Marknadsföring av gymnasieutbildning <BR/>Riksdagen avslår motion 2014/15:250 av Richard Jomshof m.fl. (SD).<BR/><BR/> röstning 7 "SD" af168cba-c869-4030-8cc8-7f8d3e0fdaa3

Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 7 (SD)
Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
FP	15	0	0	4
S	103	0	0	10
M	78	0	0	6
SD	0	39	0	10
MP	21	0	0	4
C	20	0	0	2
V	20	0	0	1
KD	14	0	0	2
Totalt	271	39	0	39

http://data.riksdagen.se/votering/AF168CBA-C869-4030-8CC8-7F8D3E0FDAA3 2014/15 UbU10 utskottet Enkel majoritet 1 "S","MP","V" reservation 2 2 "SD" reservation 3 3 "S","MP","V" reservation 4 4 "M","C","FP","KD" reservation 6 5 "C" reservation 7 6 "M","C","FP","KD" reservation 8 7 "SD" reservation 12 UBE Beredning 2015-03-03 00:00:00 inträffat 0 JUS Justering 2015-03-26 00:00:00 inträffat 0 TRY Trycklov 2015-03-30 00:00:00 inträffat 0 B Bordläggning 2015-04-08 00:00:00 inträffat 0 BEH Behandling 2015-04-09 00:00:00 inträffat 0 BES Beslut 2015-04-09 00:00:00 inträffat 0 beslutssammanfattningusk Utskottets förslag till beslut Utskottet föreslår två tillkännagivanden till regeringen. Gymnasiestudier ska fortsatt vara frivilliga. Det ska fortsatt vara en rättighet och inte en skyldighet för elever på gymnasieskolans yrkesprogram att läsa in grundläggande behörighet till högskolan. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2014/15:2759 yrkande 1 och 2 och 2014/15:2839 yrkande 41. Övriga motioner avstyrks. H201UbU10 2019-04-05 12:47:20 notis Beslut i korthet <p>Riksdagen vill inte att det ska vara obligatoriskt för unga att gå i gymnasieskolan och gjorde ett tillkännagivande för regeringen om att gymnasiestudier ska vara fortsatt frivilliga.</p> <p>Riksdagen tillkännager även att det vara en fortsatt rättighet men inte obligatoriskt för elever på yrkesprogram att läsa in grundläggande behörighet till högskolan.</p> <p>Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om gymnasieskolan.</p> H201UbU10 2016-08-09 14:19:45 notisrubrik Beslut Regeringen bör inte verka för obligatorisk gymnasieskola (UbU10) H201UbU10 2016-08-09 14:19:45 rdbeslut Riksdagens beslut Kammaren biföll utskottets förslag. H201UbU10 2017-06-30 09:58:33 statustext statustext Ärendet är avslutat H201UbU10 2017-09-05 13:12:08 utsknotis Utskottets förslag till beslut <p>I en utredning som regeringen har tillsatt ingår bland annat att se över möjligheten att göra det obligatoriskt för unga att gå i gymnasieskolan. Att införa en obligatorisk gymnasieskola är en felriktad åtgärd för att få fler elever att påbörja och slutföra sin gymnasieutbildning, anser utbildningsutskottet. Utskottet föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen att gymnasiestudier ska vara fortsatt frivilliga.</p> <p>Utskottet vill också att ska det vara en fortsatt rättighet men inte obligatoriskt för elever på yrkesprogram att läsa in grundläggande behörighet till högskolan, och föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen om detta.</p> <p>Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om gymnasieskolan. Motionerna handlar bland annat om samverkan mellan gymnasieskolan och arbetslivet, arbetsplatsförlagt lärande, lärlingsutbildning, nya inriktningar på de nationella programmen, ett estetiskt ämne på alla nationella program, drogtester i gymnasieskolan och marknadsföring av gymnasieutbildning.</p> H201UbU10 2016-08-09 14:19:45 utsknotisrubrik Utskottets förslag Regeringen bör inte verka för obligatorisk gymnasieskola (UbU10) H201UbU10 2016-08-09 14:19:45 H201UbU10 201415_UbU10.pdf 429523 pdf Gymnasieskolan https://data.riksdagen.se/fil/FB08DF32-8B62-4704-8677-014960A019DF behandlar motion 2014/15:1001 Möjligheten för unga arbetslösa att välja folkhögskola för gymnasiebehörighet H2021001 mot 2014/15 1001 Möjligheten för unga arbetslösa att välja folkhögskola för gymnasiebehörighet mot Motion behandlar motion 2014/15:1155 Skolors informationsansvar H2021155 mot 2014/15 1155 Skolors informationsansvar mot Motion behandlar motion 2014/15:1229 En arbetsmarknad anpassad för unga H2021229 mot 2014/15 1229 En arbetsmarknad anpassad för unga mot Motion behandlar motion 2014/15:1275 Satsning på våra lant- och skogsbruksskolor H2021275 mot 2014/15 1275 Satsning på våra lant- och skogsbruksskolor mot Motion behandlar motion 2014/15:1331 Slumpvisa drogtester i gymnasieskolan H2021331 mot 2014/15 1331 Slumpvisa drogtester i gymnasieskolan mot Motion behandlar motion 2014/15:1430 Praktik på gymnasiet H2021430 mot 2014/15 1430 Praktik på gymnasiet mot Motion behandlar motion 2014/15:1512 Rätt kompetens för handeln att växa H2021512 mot 2014/15 1512 Rätt kompetens för handeln att växa mot Motion behandlar motion 2014/15:1532 Drogtester i gymnasieskolan H2021532 mot 2014/15 1532 Drogtester i gymnasieskolan mot Motion behandlar motion 2014/15:1662 Lärlingsersättning till företag H2021662 mot 2014/15 1662 Lärlingsersättning till företag mot Motion behandlar motion 2014/15:1702 Stärkning av yrkesprogrammen på gymnasiet H2021702 mot 2014/15 1702 Stärkning av yrkesprogrammen på gymnasiet mot Motion behandlar motion 2014/15:1751 Information om arbetsmarknadens villkor i skolan H2021751 mot 2014/15 1751 Information om arbetsmarknadens villkor i skolan mot Motion behandlar motion 2014/15:1753 Regional tillväxt för fler jobb H2021753 mot 2014/15 1753 Regional tillväxt för fler jobb mot Motion behandlar motion 2014/15:1850 En politik för jobb och företagande H2021850 mot 2014/15 1850 En politik för jobb och företagande mot Motion behandlar motion 2014/15:1965 Vikten av en fungerande kompetensförhöjning H2021965 mot 2014/15 1965 Vikten av en fungerande kompetensförhöjning mot Motion behandlar motion 2014/15:2019 Praktik på samtliga gymnasieprogram H2022019 mot 2014/15 2019 Praktik på samtliga gymnasieprogram mot Motion behandlar motion 2014/15:2021 Drogtester i skolan H2022021 mot 2014/15 2021 Drogtester i skolan mot Motion behandlar motion 2014/15:2054 Estetisk verksamhet i gymnasieskolan H2022054 mot 2014/15 2054 Estetisk verksamhet i gymnasieskolan mot Motion behandlar motion 2014/15:2200 Antagningen till högre utbildning och utformningen av gymnasieskolan H2022200 mot 2014/15 2200 Antagningen till högre utbildning och utformningen av gymnasieskolan mot Motion behandlar motion 2014/15:2206 Körkort ger jobb H2022206 mot 2014/15 2206 Körkort ger jobb mot Motion behandlar motion 2014/15:2262 Ny strategi för svensk industri H2022262 mot 2014/15 2262 Ny strategi för svensk industri mot Motion behandlar motion 2014/15:2289 Skolresor för gymnasieelever med funktionsnedsättning H2022289 mot 2014/15 2289 Skolresor för gymnasieelever med funktionsnedsättning mot Motion behandlar motion 2014/15:2462 Skolan som vägen till arbetslivet H2022462 mot 2014/15 2462 Skolan som vägen till arbetslivet mot Motion behandlar motion 2014/15:250 Reklam i skolan H202250 mot 2014/15 250 Reklam i skolan mot Motion behandlar motion 2014/15:2511 Drogtester i skolan H2022511 mot 2014/15 2511 Drogtester i skolan mot Motion behandlar motion 2014/15:2565 Öppna dörren till arbetsmarknaden H2022565 mot 2014/15 2565 Öppna dörren till arbetsmarknaden mot Motion behandlar motion 2014/15:2575 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv H2022575 mot 2014/15 2575 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv mot Motion behandlar motion 2014/15:2744 En svensk skola i världsklass H2022744 mot 2014/15 2744 En svensk skola i världsklass mot Motion behandlar motion 2014/15:2750 Alla elevers rätt till höskolebehörighet H2022750 mot 2014/15 2750 Alla elevers rätt till höskolebehörighet mot Motion behandlar motion 2014/15:2759 Obligatorisk gymnasieskola och krav på högskolebehörighet H2022759 mot 2014/15 2759 Obligatorisk gymnasieskola och krav på högskolebehörighet mot Motion behandlar motion 2014/15:2801 Utöka registerkontrollen till att omfatta gymnasiet H2022801 mot 2014/15 2801 Utöka registerkontrollen till att omfatta gymnasiet mot Motion behandlar motion 2014/15:2839 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning H2022839 mot 2014/15 2839 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning mot Motion behandlar motion 2014/15:2874 Utvecklande av valfriheten och mångfalden i välfärden H2022874 mot 2014/15 2874 Utvecklande av valfriheten och mångfalden i välfärden mot Motion behandlar motion 2014/15:359 God kontakt mellan elev, skola och vårdnadshavare H202359 mot 2014/15 359 God kontakt mellan elev, skola och vårdnadshavare mot Motion behandlar motion 2014/15:422 Internationalisering av den svenska gymnasieskolan H202422 mot 2014/15 422 Internationalisering av den svenska gymnasieskolan mot Motion behandlar motion 2014/15:735 Gymnasieutbildning och arbetsmarknadsbehov H202735 mot 2014/15 735 Gymnasieutbildning och arbetsmarknadsbehov mot Motion behandlar motion 2014/15:742 En formell utbildning för personliga assistenter H202742 mot 2014/15 742 En formell utbildning för personliga assistenter mot Motion rskr H20K162 rskr 2014/15 162 Riksdagsskrivelse 2014/15:162 rskr Riksdagsskrivelse