3213233 H201KU16 2014/15 KU16 bet bet bet Betänkande 2014/15:KU16 Betänkande Debatt om förslag KU 16 0 2015-04-13 00:00:00 2019-04-05 10:04:05 2015-01-20 11:16:23 Minoritetsfrågor Webbpublicering html RIM 2d6c7950-46a7-4b37-82e0-dafaca0d3179 https://data.riksdagen.se/dokument/H201KU16/text https://data.riksdagen.se/dokument/H201KU16 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H201KU16 https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/H201KU16 <style><!-- .w600px{width: 600px;font-family:Verdana, Geneva, sans-serif} h2.dtyp{font-size:1.5em !important;} /********************************************************************************************************/ /* Styles for C:\Logs\DocumentConverter\\Output_c435b172-aec8-4563-a810-7c9250ebe51d\HTML\Dokument.html */ /* Generated by Aspose.Words for .NET 14.11.0.0 */ /********************************************************************************************************/ @page Section1 { size:467.8pt 686.05pt; margin:45.35pt 102.05pt 73.7pt 70.85pt } div.Section1 { page:Section1 } zbody { text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } zh1, h2, h3, h4, h5, h6, p { margin:3.1pt 0pt 0pt } zli, table { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt } zh1 { margin-top:3.1pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt; font-weight:normal } zh2 { margin-top:20pt; margin-bottom:6pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:13.5pt; font-weight:normal } zh3 { margin-top:20pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold } zh4 { margin-top:15pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#000000 } zh5 { margin-top:6.25pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold } zh6 { margin-top:6.25pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#000000 } .Heading7 { margin-top:2pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#243f60 } .Heading8 { margin-top:2pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9pt; font-weight:normal; color:#272727 } .Heading9 { margin-top:2pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#272727 } .Avsnittsrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:27.7pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Avvikandemeningrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold } .BalloonText { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:Tahoma; font-size:8pt } .Bilaga { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-after:avoid; line-height:normal; widows:0; orphans:0; font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-variant:small-caps; text-decoration:underline } .Bilagerubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:17.7pt; text-align:left; page-break-after:auto; line-height:normal; widows:0; orphans:0; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Bild-Rubrik { margin-top:8pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:10pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold } .Bild-Underrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-weight:normal; font-style:italic } .BodyText { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .BodyTextIndent2 { margin-top:3.1pt; margin-left:14.15pt; margin-bottom:6pt; text-align:justify; line-height:200%; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Citatindrag { margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:3.15pt; text-indent:14.2pt; text-align:justify; line-height:10pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .CommentText { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:10pt } .Default { margin-bottom:0pt; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:12pt; color:#000000 } .Deltagare { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:9.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Diagram-Rubrik { margin-top:8pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:10pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold } .Diagram-Underrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-weight:normal; font-style:italic } .DokumentRubrik { margin-top:6pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; line-height:normal; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-bottom:4pt; font-family:'Verdana'; font-size:18pt } .Dokumentbeteckning { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Footer { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .FootnoteText { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt } .Fotnotstextindrag { margin-top:0pt; margin-left:5.65pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt } .Frslagspunkt { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold } .Frslagstext { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Frteckningsrubrik { margin-top:9.6pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#000000 } .Grupprubrik { margin-top:6pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic } .Grupprubrikindrag { margin-top:6pt; margin-left:22.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic } .HTMLPreformatted { margin-top:0pt; margin-bottom:12.75pt; text-align:left; line-height:13.5pt; font-family:'Courier New'; font-size:9pt } .Header { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:7.5pt; font-variant:small-caps } .Innehllsfrteckning { margin-top:0pt; margin-bottom:17.7pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-after:auto; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Kantrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:7.5pt } .ListBullet { margin-top:6.25pt; margin-left:17.85pt; margin-bottom:6.25pt; text-indent:-17.85pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .ListBullet2 { margin-top:0pt; margin-left:54pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-18pt; text-align:left; line-height:14pt; font-family:'Verdana'; font-size:11pt } .ListBullet3 { margin-top:0pt; margin-left:90pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-18pt; text-align:left; line-height:14pt; font-family:'Verdana'; font-size:11pt } .ListBullet4 { margin-top:0pt; margin-left:126pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-18pt; text-align:left; line-height:14pt; font-family:'Verdana'; font-size:11pt } .ListParagraph { margin-top:3.1pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Litentext { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:8pt } .Mellanrubrik { margin-top:11pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic } .Mellanrum { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-before:auto; page-break-after:avoid; line-height:1pt; widows:0; orphans:0; font-family:'Verdana'; font-size:1pt; font-variant:small-caps; text-decoration:none; color:#ffffff } .NormalWeb { margin-top:5pt; margin-bottom:5pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:12pt } .NormalIndent { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-indent:11.35pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Normalinskjuten { margin-top:3.1pt; margin-left:22.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Normalinskjutenindrag { margin-top:3.1pt; margin-left:22.1pt; margin-bottom:0pt; text-indent:11.35pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Normalkursiv { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic } .Normalruta { margin:3.1pt 5.65pt 0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:4pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt } .Normalrutafet { margin:3.1pt 5.65pt 0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:4pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold } .Normalrutaindrag { margin:0pt 5.65pt; text-indent:11.35pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:4pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt } .Normalutanluftfre { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Normal1 { margin-top:5pt; margin-bottom:5pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:Verdana; font-size:12pt; color:#000000 } .NumlistaTOC { margin:3.1pt 28.35pt 0pt 0pt; text-indent:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Ordfrande { margin-top:0pt; margin-bottom:22pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:11.5pt; font-style:italic } .Ordfranden { margin-top:3.1pt; margin-bottom:22pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic } .OrtochDatum { margin-top:18pt; margin-bottom:18pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .OrtOchDatum0 { margin-top:18pt; margin-bottom:18pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:11.5pt } .Pa11 { margin-bottom:0pt; line-height:10.55pt; font-family:'GillSans Pro for Riksdagen Md'; font-size:12pt; color:#000000 } .Pa2 { margin-bottom:0pt; line-height:11.05pt; font-family:'Bernhard Modern Std Roman'; font-size:12pt; color:#000000 } .Pa3 { margin-bottom:0pt; line-height:12.05pt; font-family:'Helvetica Neue'; font-size:12pt; color:#000000 } .Pa6 { margin-bottom:0pt; line-height:10.55pt; font-family:'GillSans Pro for Riksdagen Md'; font-size:12pt; color:#000000 } .Punktlistabomb { margin-top:6.25pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:6.25pt; text-indent:-14.2pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Punktlistagemener { margin-top:6.25pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:6.25pt; text-indent:-14.2pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Punktlistalinje { margin-top:6.25pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:6.25pt; text-indent:-14.2pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Punktlistasiffra { margin-top:6.25pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:6.25pt; text-indent:-14.2pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Punktlistautanluft { margin-top:0pt; margin-left:13.3pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-13.3pt; text-align:left; line-height:14pt; font-family:'Verdana'; font-size:11pt } .PVgnar { margin-top:3.1pt; margin-bottom:26pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .Quote { margin-top:3.1pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:10pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .R1 { margin-top:3.1pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .R1bilaga { margin-top:3.1pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-after:auto; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .R2 { margin-top:20pt; margin-bottom:6pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:13.5pt } .R3 { margin-top:20pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold } .R4 { margin-top:15pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#000000 } .R5 { margin-top:6.25pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold } .R6 { margin-top:6.25pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:normal; font-style:italic; color:#000000 } .RKnormal { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:12pt; font-family:'OrigGarmnd BT'; font-size:12pt } .Reservationshnvisning { margin-top:0pt; margin-bottom:8pt; text-align:right; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic } .Reservationsrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold } .Rubrik1Dokumentinformation { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Rubrik1bilaga { margin-top:0pt; margin-bottom:27.7pt; text-align:left; page-break-after:auto; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Rubrik1medsidhuvud { margin-top:3.1pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Rubrik1numrerat { margin-top:3.1pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:12pt; text-indent:-14.2pt; text-align:left; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Rubrik1numreratmedsidhuvud { margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:16pt; text-indent:-14.2pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Rubrik11 { margin-top:3.1pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Rubrik2bilaga { margin-top:20pt; margin-bottom:6pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:13.5pt } .Rubrik2numrerat { margin-top:20pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:6pt; text-indent:-14.2pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:13.5pt } .Rubrik3numrerat { margin-top:20pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:3.1pt; text-indent:-14.2pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold } .Sammanfattning { margin-top:3.1pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-after:auto; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Sidhuvudhgerstlld { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:right; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:7.5pt; font-variant:small-caps } .Sidhuvudvnsterstlld { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:7.5pt; font-variant:small-caps } .Stdrubrik { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold } .Srskiltyttranderubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold } .TOC1 { margin-top:0pt; margin-right:28.35pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TOC2 { margin:0pt 28.35pt 0pt 5.65pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TOC3 { margin:0pt 28.35pt 0pt 11.35pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TOC4 { margin:0pt 28.35pt 0pt 17pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TOC5 { margin:0pt 28.35pt 0pt 22.7pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TOC6 { margin-top:0pt; margin-left:47.65pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TOC7 { margin-top:0pt; margin-right:28.35pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TOC8 { margin-top:0pt; margin-right:28.35pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TOC9 { margin-top:0pt; margin-left:8.5pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TOCHeading { margin-top:3.1pt; margin-bottom:9pt; text-align:left; page-break-before:always; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Tabell-Kolumnrubrik { margin-bottom:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-weight:bold } .Tabell-Klla { margin-top:2pt; margin-bottom:0pt; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:7pt } .Tabell-Radrubrik { margin-bottom:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt } .Tabell-Rubrik { margin-top:12pt; margin-bottom:3pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:10pt; font-family:'Verdana'; font-size:9pt; font-weight:bold } .Tabell-Siffror { margin-bottom:0pt; text-align:right; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt } .Tabell-Text { margin-bottom:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt } .Tabell-Underrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:8pt; font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-weight:normal; font-style:italic } .TableofFigures { margin-top:3.1pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .TillX-utskottet { margin-top:0pt; margin-bottom:12pt; text-align:left; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Title { margin-top:3.1pt; margin-bottom:1pt; text-align:left; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size:20pt; letter-spacing:-0.5pt } .Vapen { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:16pt } .Yrkandelista { margin-top:3.1pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-28.35pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .YrkandelistaEtt { margin-top:3.1pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; text-indent:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt; font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } .first { margin-top:5pt; margin-bottom:5pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:12pt } .intro { margin-top:5pt; margin-bottom:5pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:14.5pt; color:#000000 } .lead { margin-top:5pt; margin-bottom:5pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:12pt } .normalutanindragellerluft { margin-top:5pt; margin-bottom:9.6pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:12pt } .preamble { margin-top:5pt; margin-bottom:5pt; text-align:left; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size:12pt } span.A4 { color:#000000 } span.BallongtextChar { font-family:Tahoma; font-size:8pt } span.BilagaChar { font-family:'Verdana'; font-size:8pt; font-variant:small-caps; text-decoration:underline } span.BrdtextChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } span.BrdtextChar1 { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } span.Brdtextmedindrag2Char { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } span.CitatChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } span.DokumentRubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size:18pt } span.Emphasis { font-style:italic } span.FootnoteReference { vertical-align:super } span.FotnotstextChar { font-family:'Verdana'; font-size:8pt } span.FotnotstextindragChar { font-family:'Verdana'; font-size:8pt } span.FrslagspunktChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold; font-style:normal } span.HTML-frformateradChar { font-family:'Courier New'; font-size:9pt } span.Hyperlink { text-decoration:none; color:#000000 } span.KommentarerChar { font-family:'Verdana'; font-size:10pt } span.NormalinskjutenChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } span.NormalkursivChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic } span.NormaltindragChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } span.OrdfrandeChar { font-family:'Verdana'; font-size:11.5pt; font-style:italic } span.OrdfrandenChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic } span.OrtochDatumChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } span.OrtOchDatumChar0 { font-family:'Verdana'; font-size:11.5pt } span.PlaceholderText { color:#808080 } span.PVgnarChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } span.ReservationshnvisningChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic } span.Rubrik1Char { font-family:'Verdana'; font-size:16pt } span.Rubrik1DokumentinformationChar { font-family:'Verdana'; font-size:16pt } span.Rubrik2Char { font-family:'Verdana'; font-size:13.5pt } span.Rubrik3Char { font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold } span.Rubrik4Char { font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-style:italic; color:#000000 } span.Rubrik5Char { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold } span.Rubrik6Char { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic; color:#000000 } span.Rubrik7Char { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-style:italic; color:#243f60 } span.Rubrik8Char { font-family:'Verdana'; font-size:9pt; color:#272727 } span.Rubrik9Char { font-family:'Verdana'; font-size:9pt; font-style:italic; color:#272727 } span.RubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size:20pt; letter-spacing:-0.5pt } span.SidfotChar { font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt } span.SidhuvudChar { font-family:'Verdana'; font-size:7.5pt; font-variant:small-caps } span.Strong { font-weight:bold } span.Tabell-Upphjttecken { font-family:'Verdana'; font-variant:normal; text-decoration:none; text-transform:none; vertical-align:super; display:inline } span.VapenChar { font-family:'Verdana'; font-size:16pt } span.displayfields1 { display:inline } span.ingress2 { font-family:Verdana; font-size:12pt; color:#000000 } span.inlineheader1 { font-weight:bold } span.italiclabel1 { font-weight:normal; font-style:italic } span.subtitle1 { font-weight:bold } span.tBilagaJA { color:#000000 } span.tSidrubrikJA { color:#000000 } .TableGrid { } --></style> <div class="Section1"> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt"> <tr style="height:79.4pt"> <td style="vertical-align:top; width:297.7pt"> <p class="Rubrik1Dokumentinformation" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt">Konstitutionsutskottet</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt">s</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt"> </span><a name="Utlatande"></a><span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt">betänkande</span> </p> <p class="Dokumentbeteckning" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt">2014/15</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt">:</span><a name="Utskottebeteckning"></a><span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt">KU16</span> </p> <p class="Rubrik1Dokumentinformation" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:16pt">&#xa0;</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="DokumentRubrik"> <span>Minoritetsfrågor</span> </p> <p> </p> <p class="Bilaga" style="page-break-before:auto; line-height:8%; font-size:8pt"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Mellanrum" style="line-height:8%; font-size:1pt"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Sammanfattning"> <a name="Dokumentstart"></a><a name="_Toc411949365"></a><a name="_Toc412621311"><span style="-aw-bookmark-end:Dokumentstart"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc411949365"></span></a><span class="tSidrubrikJA">Sammanfattning</span> </p> <p> <a name="Sammanfattning"></a><span>I betänkandet behandlas 19 motionsyrkanden </span><span>från </span><span>den allmänna motionstiden 2014</span><span>/15 </span><span>om de nationella minoriteterna</span><span>.</span><span> </span><span>Motionsyrkandena avser </span><span>frågor om arbetet mot </span><span>antiziganism och </span><span>för romsk</span><span> inkludering, </span><span>inrättande av ett romskt förvaltningsområde, </span><span>samers rättigheter, åtgärder för att säkra efterlevnaden av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, förvaltningsområdenas </span><span>utbredning, finlandssvenskarnas och det finska minoritetsspråkets ställning och riksdagens </span><span>information om de nationella minoriteterna.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Utskottet</span><span> </span><span>föreslår att ri</span><span>k</span><span>s</span><span>dagen </span><span>tillkännager för regeringen att fortsatta satsningar behövs för bekämpandet av antiziganism och för romsk inkludering</span><span>,</span><span> med angivande av centrala delar i arbetet. Utskottet </span><span>tillstyrker därmed sju mo</span><span>-</span><span>tionsyrkanden (FP). Övriga motionsyrkanden som behandlas i betänkandet </span><span>avstyrk</span><span>s</span><span>. I betänkandet finns </span><span>två</span><span> </span><span>reservation</span><span>er</span><span> (</span><span>SD och </span><span>V</span><span>).</span><span> </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span style="font-weight:bold">&#xa0;</span> </p> <p class="Innehllsfrteckning"> <a name="Innehållsförteckning"></a><span class="tSidrubrikJA">Innehållsförteckning</span> </p> <p class="TOC1"> <a style="color:#000000" href="#_Toc416698782"><span class="Hyperlink">Utskottets förslag till riksdagsbeslut</span></a> </p> <p class="TOC1"> <a style="color:#000000" href="#_Toc416698783"><span class="Hyperlink">Redogörelse för ärendet</span></a> </p> <p class="TOC2"> <a style="color:#000000" href="#_Toc416698784"><span class="Hyperlink">Ärendet och dess beredning</span></a> </p> <p class="TOC1"> <a style="color:#000000" href="#_Toc416698785"><span class="Hyperlink">Utskottets överväganden</span></a> </p> <p class="TOC2" style="margin-bottom:0pt"> <a style="color:#000000" href="#_Toc416698786"><span class="Hyperlink">Antiziganism, romsk inkludering och inrättande av ett romskt förvaltningsområde</span></a> </p> <p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <a style="color:#000000" href="#_Toc416698787"><span class="Hyperlink">Samers rättigheter</span></a> </p> <p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <a style="color:#000000" href="#_Toc416698788"><span class="Hyperlink">Efterlevnaden av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk</span></a> </p> <p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <a style="color:#000000" href="#_Toc416698789"><span class="Hyperlink">Förvaltningsområdenas utbredning</span></a> </p> <p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <a style="color:#000000" href="#_Toc416698790"><span class="Hyperlink">Finlandssvenskarnas ställning</span></a> </p> <p class="TOC2" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <a style="color:#000000" href="#_Toc416698791"><span class="Hyperlink">Det finska minoritetsspråkets ställning</span></a> </p> <p class="TOC2" style="margin-top:0pt"> <a style="color:#000000" href="#_Toc416698792"><span class="Hyperlink">Riksdagens information om de nationella minoriteterna</span></a> </p> <p class="TOC1"> <a style="color:#000000" href="#_Toc416698793"><span class="Hyperlink">Reservationer</span></a> </p> <p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:22.7pt; text-indent:-14.15pt"> <span class="Hyperlink">1.</span><span style="width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><a style="color:#000000" href="#_Toc416698794"><span class="Hyperlink">Antiziganism, romsk inkludering och inrättande av ett romskt förvaltningsområde, punkt 1 (SD)</span></a> </p> <p class="TOC6" style="margin-right:17pt; margin-left:22.7pt; text-indent:-14.15pt"> <span class="Hyperlink">2.</span><span style="width:7.02pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><a style="color:#000000" href="#_Toc416698795"><span class="Hyperlink">Samers rättigheter, punkt 2 (V)</span></a> </p> <p class="TOC8"> <span class="Hyperlink" style="font-style:italic">Bilaga</span><br /><a style="color:#000000" href="#_Toc416698796"><span class="Hyperlink">Förteckning över behandlade förslag</span></a> </p> <p class="TOC9"> <a style="color:#000000" href="#_Toc416698797"><span class="Hyperlink">Motioner från allmänna motionstiden 2014/15</span></a> </p> <p> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Avsnittsrubrik"> <a name="_Toc416698782"></a><a name="StopCC"></a><span class="tSidrubrikJA">Utskottets förslag till riksdagsbeslut</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc416698782"></span> </p> <p class="Mellanrum"> <span> </span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">1.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Antiziganism, romsk inkludering och inrättande av ett romskt förvaltningsområde</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i betänkandet om fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering. Därmed bifaller riksdagen motion </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:1719 av Erik Ullenhag (FP) yrkandena 1–4, 6, 7 och 9 samt </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>avslår motion </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2055 av Teresa Carvalho (S).</span> </p> <p class="Reservationshnvisning"> <span>Reservation 1 (SD)</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">2.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Samers rättigheter</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>Riksdagen avslår motion </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:849 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) yrkandena 1–4.</span> </p> <p class="Reservationshnvisning"> <span>Reservation 2 (V)</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">3.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:3pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Efterlevnaden av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk  </span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>Riksdagen avslår motionerna </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:539 av Kerstin Lundgren (C) yrkande 1, </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:1895 av Ellen Juntti (M) och </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2530 av Annika Hirvonen (MP).</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">4.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Förvaltningsområdenas utbredning</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>Riksdagen avslår motion </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:23 av Nina Lundström (FP) yrkande 3.</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">5.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Finlandssvenskarnas ställning</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>Riksdagen avslår motion </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:539 av Kerstin Lundgren (C) yrkande 2.</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">6.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Det finska minoritetsspråkets ställning</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>Riksdagen avslår motion </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2284 av Pyry Niemi och Raimo Pärssinen (S).</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">7.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:11pt; margin-bottom:0pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Riksdagens information om de nationella minoriteterna</span> </p> </td> </tr> </table> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>Riksdagen avslår motion </span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:23 av Nina Lundström (FP) yrkande 1.</span> </p> <p class="OrtochDatum"> <span>Stockholm den 26 mars 2015</span> </p> <p class="PVgnar"> <span>På konstitutionsutskottets vägnar</span> </p> <p class="Ordfranden"> <span>Björn von Sydow</span> </p> <p class="Deltagare"> <span>Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Björn von Sydow (S), Veronica Lindholm (S), Jonas Millard (SD), Maria Abrahamsson (M), Jonas Gunnarsson (S), Per-Ingvar Johnsson (C), Agneta Börjesson (MP), Patrick Reslow (M), Emanuel Öz (S), Fredrik Eriksson (SD), Mathias Sundin (FP), Mia Sydow Mölleby (V), Tuve Skånberg (KD), Berit Högman (S), Lisbeth Sundén Andersson (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) och Petter Löberg (S).</span> </p> <p> </p> <p class="Rubrik1medsidhuvud"> <a name="_Toc416698783"><span class="tSidrubrikJA">Redogörelse för ärendet</span></a> </p> <h2> <a name="_Toc416698784"><span>Ärendet och dess beredning</span></a> </h2> <p> <span>I betänkandet behandlas 19 motionsyrkanden från </span><span>den allmänna motionstiden 2014</span><span>/15 om de nationella minoriteterna</span><span>.</span><span> </span><span>Motionsyrkandena avser </span><span>frågor om arbetet mot antiziganism och för romsk inkludering, </span><span>inrättande av ett romskt förvaltningsområde, </span><span>samers rättigheter, åtgärder för att säkra efterlevnaden av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, förvaltningsområdenas utbredning, finlandssvenskarnas och det finska minoritetsspråkets ställning och riksdagens information om de nationella </span><span>minoriteterna.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Inom ramen för beredningen av ärendet har utskottet tagit del av skrivelse</span><span>r</span><span> </span><span>till utskottet </span><span>från Finlandssvenska</span><span>rnas riksförbund i Sverige (Fris</span><span>). </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Avsnittsrubrik"> <a name="_Toc416698785"><span class="tSidrubrikJA">Utskottets överväganden</span></a> </p> <h2> <a name="_Toc411949370"></a><a name="_Toc412621315"></a><a name="_Toc416698786"><span style="-aw-bookmark-end:_Toc411949370"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc412621315"></span><span>Antiziganism</span><span>, </span><span>romsk inkludering</span><span> och inrättande av ett romskt förvaltningsområde</span></a> </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> <p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Utskottets förslag i korthet</span> </p> <p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Riksdagen </span><span>tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om fortsatt arbete </span><span>mot antizig</span><span>anism och för romsk inkludering</span><span>. Riksdagen </span><span>avslår ett motionsyrkande om att inrätta ett romskt förvaltningsområde</span><span>.</span> </p> <p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"> <span>Jämför reservation 1 (</span><span>SD</span><span>).</span> </p> </div> <p class="R3"> <span>Motionerna</span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt; margin-left:0pt"> <span>I motion </span><span>2014/15:1719 </span><span>begär</span><span> Erik Ullenhag (FP)</span><span> </span><span>att riksdagen tillkännager för regeringen att </span><span>det behövs </span><span>fortsatta satsningar för </span><span>att </span><span>b</span><span>ekämpa</span><span> antiziganism och diskriminering</span><span> </span><span>(yrkande 1)</span><span>. </span><span>I motionen framhålls bl.a. </span><span>att samhället måste reagera kraftfullt mot hatbrott</span><span>. </span><span>Vidare yrkar motion</span><span>ären att vitboken om övergrepp och kränkningar av</span><span> romerna måste fortsätta att spridas till olika d</span><span>elar av samhället</span><span> (yrkande 2), </span><span>och att en </span><span>spridning av </span><span>de </span><span>olika metoder för romsk inkludering </span><span>som </span><span>utarbetats av kommuner och myndigheter </span><span>måste säkerställas </span><span>(yrkande 3)</span><span>.</span><span> Motionären föreslår att verksamheten med s.k. brobyggare utvecklas vidare och sprids till</span><span> fler kommuner och myndigheter </span><span>(yrkande 4). </span><span>Vidare yrkas på fortsatta jämställdhetsinsatser för</span><span> romska kvinnor, män, </span><span>flickor och pojkar (yrkande 6) och på </span><span>att </span><span>främja u</span><span>tveckling och produktion av lär</span><span>verktyg på samtliga varieteter av romani chib för barn, unga och vuxna samt en ökad spridning av Skolverkets </span><span>kompletterande </span><span>läromedel</span><span> </span><span>om romer </span><span>(yrkande</span><span>&#xa0;</span><span>7)</span><span>. </span><span>Motionären yrkar vidare att </span><span>de </span><span>åtgärder </span><span>som vidtagits </span><span>inom ramen för strategin för romsk inkludering bör utvärderas under 2015, och att ett gediget tankearbete för insatser och åtgärder för kommande år måste ta vid </span><span>(yrkande 9).</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I motion </span><span>2014/15:2055 </span><span>begär Teresa Carvalho (S) </span><span>en översyn av möjligheten att införa ett romskt förvaltningsområde för att stärka det nationella skyddet för romers inkludering i samhället.  </span> </p> <p class="R3"> <span>Bakgrund</span> </p> <p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"> <span>Europeiska kommissionen presenterade i april 2011 ett meddelande om en EU-ram för nationella strategier för romsk inkludering fram till 2020. Kommissionen uppmanade medlemsstaterna att utifrån sin situation anta eller utveckla nationella strategier för romsk inkludering. </span><span>Kommissionen utvärderar årligen de enskilda medlemsstaternas genomförande av strategierna</span><span> och rapporterar till Europaparlamentet och rådet.</span><span> </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I</span><span> februari 2012 överlämnade regeringen </span><span>skrivelse</span><span>n</span><span> </span><span>En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering 2012</span><span>–</span><span>2032 (skr. 2011/12:56). Det övergripande målet i strategin är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. </span><span>I skrivelsen beha</span><span>ndlas regeringens bedömningar, </span><span>mål och förslag till åtgärder </span><span>inom områdena</span><span> styrning och kunskapsuppbyggnad, utbildning, bostad, hälsa och social omsorg och trygghet, kultur och språk samt romers organisering och deltagande i d</span><span>et civila samhället</span><span>. </span><span>I strategin ing</span><span>ick även </span><span>en satsning på ett utvecklingsarbete främst inom områdena utbildning och arbete under 2012–2015</span><span> i ett antal pilotkommuner</span><span>, för vilken regeringen avsatt</span><span>e särskilda medel </span><span>(prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:KU1, rskr. 2011/12:62). </span><span>I skrivelsen </span><span>framhölls </span><span>att en regelbunden uppföljning bör göras utifrån verksamhetsspecifika mål inom ett antal områden och att regeringen årligen bör</span><span> rapportera till riksdagen i budgetproposi</span><span>-</span><span>tionen om utvecklingen när det gäller romsk inkluderi</span><span>ng </span><span>(skr. 2011/12:56 s.</span><span>&#xa0;</span><span>17</span><span>&#xa0;</span><span>f.)</span><span>. </span><span>Strategin behandlades </span><span>av</span><span> riksdagen i maj 2012</span><span> </span><span>(bet. 2011/12:KU17</span><span>, rskr. 2011/12:227</span><span>).</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Den 29 mars 2012 beslutade regeringen att Länsstyrelsen i Stockholms län ska ansvara för samordningen av den nationella uppföljningen av strategin och för vissa delar av genomförandet. Länsstyrelsen</span><span> ska årligen under 2013–2015 senast den 15 april lämna en lägesrapport om pilotverksamheten med en analys av eventuella problem och förslag till åtgärder för att förbättra verksamhetens resultat och måluppfyllelse.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Våren 2014 </span><span>tillsatte regeringen en kommission mot antiziganism i syfte att</span><span> åstadkomma en kraftsamling i arbetet mot antiziganism och överbrygga förtroendeklyftan mellan den romska gruppen och samhället i övrigt. Kommis</span><span>-</span><span>sionen</span><span> ska bl.a. </span><span>samla och sprida kunskap om antiziganism och åtgärder för att motv</span><span>erka och förebygga antiziganism.</span><span> Uppdraget ska redovisas senast den 20 maj 2016 (dir. 2014:47). </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I mars 2014 </span><span>presenterade</span><span>s</span><span> också</span><span> departementspromemorian Den mörka och okända historien – Vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet</span><span> </span><span>(Ds 2014:8)</span><span>. </span><span>Syftet med vitboken är att ge ett erkännande åt offren och deras anhöriga och skapa förståelse för den romska minoritetens situation i dag. </span><span>Kommissionen mot antiziganism fick i ett tilläggsdirektiv i augusti 2014 i uppdrag att ta fram och sprida ett material baserat på vitboken till skolor och andra delar av samhället (dir. 2014:121). </span> </p> <p class="R3"> <span>Gällande ordning</span><span> </span> </p> <p> <span>Av 1 kap. 2 § femte stycket regeringsformen följer bl.a. att det allmänna</span><span> </span><span>ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt</span><span> </span><span>eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktions</span><span>nedsättning</span><span>,</span><span> </span><span>sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den</span><span> enskilde </span><span>som person. Av sjätte stycket framgår att bl.a. etniska, språkliga</span><span> </span><span>och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur-</span><span> </span><span>oc</span><span>h samfundsliv ska främjas.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I 16 kap. 8 § brottsbalken (BrB) föreskrivs straff för hets mot folkgrupp.</span><span> </span><span>Den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids</span><span> </span><span>hotar eller uttrycker missaktning för </span><span>en </span><span>folkgrupp eller </span><span>någon </span><span>annan sådan grupp av</span><span> </span><span>personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung,</span><span> </span><span>trosbekännelse eller sexuell läggning ska enligt bestämmelsen dömas för</span><span> </span><span>hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till</span><span> </span><span>böter. Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst</span><span> </span><span>fyra år. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I 16 kap. 9 § BrB föreskrivs straff för olaga diskriminering. En näringsidkare</span><span>, eller någon som är anställd i näringsverksamhet eller i allmän tjänst eller som annars handlar på en näringsidkares vägnar eller har ett allmänt uppdrag, </span><span>som i sin verksamhet diskriminerar någon på grund av hans eller</span><span> </span><span>hennes ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse</span><span> </span><span>ska dömas för</span><span> </span><span>olaga diskriminering till böter</span><span> eller fängelse i högst ett år. </span><span>För olaga</span><span> </span><span>diskriminering döms även anordnare av allmän sammankomst eller offentlig</span><span> </span><span>tillställning och medhjälpare till en sådan anordnare, om han eller hon</span><span> </span><span>diskriminerar någon på grund av hans eller hennes ras, hudfärg, nationella</span><span> </span><span>eller etniska ursprung eller trosbekännelse genom att vägra honom eller</span><span> </span><span>henne tillträde till sammankomsten eller tillställningen på de villkor som</span><span> </span><span>gäller för andra.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>År 2000 inrättades f</span><span>örvaltningsområden för samiska, finska och meänkieli </span><span>som </span><span>sedan den 1 januari 2010 </span><span>regleras </span><span>i </span><span>6 och 7 §</span><span>§</span><span> </span><span>lagen (2009:724) om na</span><span>-</span><span>tionella minoriteter och minoritetsspråk. Av förarbetena</span><span> </span><span>till lagen </span><span>framgår att </span><span>syfte</span><span>t med </span><span>att </span><span>inrätta förvaltningsområden var att </span><span>uppfylla bestämmelserna i den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (minoritetsspråkskonventionen) </span><span>genom att </span><span>g</span><span>e</span><span> enskilda rätt att använda </span><span>minoritetsspråken</span><span> hos domstolar och förvaltningsmyndigheter med verksamhet i de geografiska områden där språken använts av hävd och fortfarande använ</span><span>des i tillräcklig utsträckning</span><span>. </span><span>Inom förvaltningsområdena har e</span><span>nskilda också rätt till förskoleverksamhet </span><span>och äldreomsorg helt eller delvis på minoritetsspråket</span><span> (prop. 1998/99:143</span><span> s.</span><span>&#xa0;</span><span>41</span><span>&#xa0;</span><span>f.).</span> </p> <p class="R3"> <span>Bud</span><span>getpropositionen för 2015 </span><span>m.m.</span> </p> <p class="R4"> <span>Nationella minoriteter </span> </p> <p> <span>I budgetpropositionens resultatredovisning på d</span><span>et minoritetspolitiska området</span><span> framhålls att merparten av de anmälningar som kommer in till Diskrimineringsombudsmannen (DO) </span><span>om</span><span> diskriminering av n</span><span>ationella minoriteter rör romer,</span><span> och att mörkertalet sannolikt är stort (</span><span>prop. 2014/15:1 utg.omr.</span><span>&#xa0;</span><span>1</span><span> s.</span><span>&#xa0;</span><span>90)</span><span>. Lika rättigheter och möjligheter för de nationella minoriteterna är ett prioriterat område i DO:s verksamhet 2012–2015. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>När det gäller särskilda insatser för romer i arbetet mot diskriminering </span><span>anges</span><span> bl.a. att Skolverket i april 2014 </span><span>presenterade ett inspirationsmaterial</span><span> </span><span>för grundskolan om </span><span>romer</span><span> som stöd i undervisningen om de nationella minoriteterna</span><span>, som</span><span> finns tillgängligt på </span><span>myndighetens</span><span> webbplats.</span><span> </span><span>I budgetproposi-</span><span>tionen konstateras vidare </span><span>att </span><span>det finns </span><span>en stor efterfrågan på </span><span>de s.k. </span><span>brobyggarna</span><span>, dvs. personer med romsk språk- och kulturkompetens som fungerar som en länk mellan enskilda och offentlig verksamhet,</span><span> och att denna satsning har förstärkts genom att </span><span>Socialstyrelsen har </span><span>fått </span><span>i uppdrag att se till att lämplig</span><span> </span><span>uppdragsutbildnin</span><span>g tas fram för att </span><span>utbilda</span><span> brobyggare för arbete </span><span>inom socialtjänsten och hälso- och</span><span> </span><span>sjukvården</span><span>. </span><span>Vidare uppmärksammas </span><span>att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor </span><span>(MUCF, tidigare Ungdomsstyrelsen) </span><span>har </span><span>haft </span><span>i uppdrag att fördela medel till hälsofrämjande insatser riktade till romer och underlätta </span><span>erfarenhetsutbyte mellan romska </span><span>och icke-romska organisationer </span><span>(a.a. s.</span><span>&#xa0;</span><span>90</span><span>&#xa0;</span><span>f.).</span><span> </span><span>I </span><span>myndighetens regleringsbrev </span><span>för 2015 har uppdraget att fördela medel för arbetet med hälsofrämjande insatser för romer förlängts </span><span>och nya medel har avsatts för</span><span> 2015</span><span>. Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2016.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I fråga om jämställdhetssatsningar noteras bl.a. att Folkbildningsrådet har fördelat medel till verksamheter med fokus på romska kvinnor och att </span><span>redovisningen av </span><span>satsningen visar att det finns </span><span>ett </span><span>behov av mer långsiktiga satsningar för att nå målgruppen och bidra till förändring.</span><span> </span><span>I </span><span>resultatredovisningen</span><span> </span><span>anges också</span><span> </span><span>att </span><span>pilotkommunerna </span><span>har fortsatt att utveckla strukturer för samråd och andra former för att säkerställa romskt inflytande och delaktighet, och att brobyggarna ses som en av de viktigaste framgångsfaktorerna i utvecklingsarbetet. Vidare uppmärksammas </span><span>de lärverktyg på samtliga varieteter av romani chib som Skolverket tagit fram</span><span>,</span><span> som kan användas av bl.a. skolbibliotek, brobyggare och andra som är engagerade i romers utbildningssituation (a.a. s. 92). </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Skolverket</span><span>s uppdrag</span><span> att stödja utveckling och produktion av läromedel i och på de nationella minoritetsspråken har genom regleringsbrevet för 2015 ändrats så att myndigheten har fått </span><span>förlängd tid för </span><span>att </span><span>redovis</span><span>a</span><span> uppdraget. Redovisningen ska ske senast den 7 september 2015. </span><span>Av Skolverkets årsredovisning för 2014 framgår bl.a. att myndigheten inom ramen för uppdraget, efter samråd med företrädare för de nationella minoriteterna, har utvecklat ett material för undervisning av elever som har liten eller helt saknar grundläggande kunskap i nationella minoritetsspråk (s. 98 f.). </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Skolinspektionen</span><span> har</span><span> inom ramen för s</span><span>trategin för romsk inkludering </span><span>i uppdrag att granska insatser för att anpassa undervisningen</span><span> till romska elevers förutsättningar och tillgodose deras eventuella behov av särskilt stöd enligt skollagen. </span><span>Myndigheten ska även lyfta fram lärande exempel. </span><span>Under perioden oktober 2014 till januari 2015 har </span><span>myndigheten </span><span>genomfört en riktad tillsyn </span><span>på området </span><span>i tolv kommuner. Granskningen ska redovisas till Utbildningsdepartementet senast den 1 juni 2015.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I regeringens analys och slutsatser </span><span>mot bakgrund av resul</span><span>tatredovisningen</span><span> </span><span>på det minoritetspolitiska området </span><span>anges att de </span><span>särskilda </span><span>satsningarna</span><span> på</span><span> </span><span>romska flickor och kvinnor </span><span>inom strategin för romsk inkludering är </span><span>en viktig del i arbetet</span><span> </span><span>med att säkerställa att kvinnor och män kan delta</span><span> </span><span>i samhället på lika villkor</span><span> </span><span>(</span><span>a.a.</span><span> utg.omr. 1 s. 93)</span><span>.</span><span> Vidare konstateras att s</span><span>amrådsförfarandet har utvecklats i positiv</span><span> </span><span>riktning och är en förutsättning för att förverkliga</span><span> </span><span>må</span><span>len på området</span><span>,</span><span> och att intresset från minoriteterna i detta är fortsatt stort. </span><span>Pilotverksamheten för romsk</span><span> </span><span>inkludering </span><span>bedöms ha</span><span> </span><span>skapat en god grund</span><span> </span><span>för kommunerna att ta fram fungerande metoder för romsk inkludering</span><span>, och det uppges vara </span><span>viktigt att arbetssätten på nationell och lokal </span><span>n</span><span>ivå</span><span> </span><span>införlivas i verksamhetens ordinarie strukturer så</span><span> </span><span>att satsningen blir långsiktigt hållbar.</span><span> Regeringen framhåller också att a</span><span>rbetet med vitboken har spelat</span><span> </span><span>en viktig roll för arbetet med att överbrygga</span><span> </span><span>förtroendeklyftan mellan den romska minoriteten</span><span> </span><span>och majoritetssamhället</span><span>. Vidare konstateras att en utveckling av olika former för samråd och dialog med romska företrädare pågår inom både myndigheter och kommuner som involverats i arbetet och att det är viktigt att också skapa för</span><span>utsättningar för</span><span> </span><span>det romska civilsamhället </span><span>att </span><span>engageras i</span><span> </span><span>arbetet.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I fråga om politikens inriktning</span><span> </span><span>framhåller</span><span> regeringen att d</span><span>et är viktigt att säkerställa långsiktighet i</span><span> </span><span>myndigheternas och kommunernas arbete med</span><span> </span><span>romsk inkludering</span><span> </span><span>(a.a. s. 94)</span><span>. Brobyggar</span><span>verksamheten </span><span>som</span><span> </span><span>arbetsmetod kan </span><span>enligt regeringen </span><span>fortfarande </span><span>vidare</span><span>utvecklas och förbättras.</span><span> Regeringen uppger också att d</span><span>et är </span><span>a</span><span>ngeläget att stärka förutsättningarna</span><span> </span><span>för romers engagemang i det civila</span><span> </span><span>samhället och för romska kvinnors och mäns</span><span> </span><span>möjlighet att delta i arbetet med romsk inkludering.</span><span> </span><span>Regeringen </span><span>kommer </span><span>att följa arbetet vid</span><span> </span><span>Kommissionen mot antiziganism och säkerställa</span><span> </span><span>att ett material som utgår från vitboken om</span><span> </span><span>övergrep</span><span>p och kränkningar av romer under</span><span> </span><span>1900-talet sprids till skolor och andra delar av</span><span> </span><span>samhället.</span><span> </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Den 5 mars 2015 </span><span>beslutade regeringen om ett uppdrag till Statskontoret att utvärdera brobyggarverksamhet</span><span>en</span><span> inom strategin för romsk inkludering</span><span> </span><span>(dnr </span><span>Ku2015/854</span><span>/DISK). </span><span>Syftet är att få en samlad bedömning av resultatet av verksamheten för att ytte</span><span>r</span><span>l</span><span>i</span><span>gare förbättra </span><span>förutsättningarna för brobyggarnas arbete. </span><span>Uppdraget ska redovisas senast den 1 februari 2016.</span> </p> <p class="R4"> <span>Diskriminering</span> </p> <p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"> <span>I redovisningen av arbetet mot diskriminering anför regeringen att främlingsfientlighet och andra former av intolerans står i strid med principen om alla människors lika värde och ytterst utgör en utmaning mot hela den värdegrund som bär upp en demokrati. Arbetet mot främlingsfientlighet och andra former av intolerans har skett och sker genom en rad insatser inom olika delar av samhället</span><span> </span><span>(</span><span>a.a.</span><span> utg.omr. 13</span><span> s. 47</span><span>)</span><span>. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I januari 2014 utsågs en särskild utredare med uppdrag att föreslå hur arbetet mot diskriminering kan organi</span><span>seras och effektiviseras</span><span> </span><span>(</span><span>A</span><span> </span><span>2014:01</span><span>,</span><span> </span><span>dir. 2014:10, dir. 2014:79</span><span>)</span><span>. Utred</span><span>ningen ska utreda och ge förslag som säkerställer goda förutsättningar för personer som utsätts för diskriminering att ta till vara sina rättigheter</span><span>. Uppdraget ska redovi</span><span>sas senast den 18 december 2015</span><span>. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Flera myndigheter har fått i uppdrag att arbeta mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans</span><span>, bl.a. mot bakgrund av de förslag till åtgärder som lämnats av Utredningen om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet (SOU 2012:74)</span><span>. </span><span>DO </span><span>har t.o.m. 2017 i uppdrag att </span><span>följa upp insatser inom </span><span>arbetet mot främlingsfientlighet </span><span>i syfte att </span><span>få en överblick över pågående arbete </span><span>och </span><span>systematiskt kunna samla och sprida kunskaper och erfarenheter</span><span>. </span><span>Skolverket </span><span>har </span><span>i uppdrag att </span><span>genomför</span><span>a</span><span> kunskapshöjande insatser i skolan om främlingsfientlighet och liknande for</span><span>mer av intolerans t.o.m. 201</span><span>7</span><span>. </span><span>Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)</span><span> fördelade u</span><span>nder 2013 </span><span>dryg</span><span>t 8,3 miljoner kronor till verksamheter mot rasism och </span><span>int</span><span>olerans</span><span>, bl.a. </span><span>antiziganism</span><span>. </span><span>Enligt MUCF har bidragen lett till </span><span>en </span><span>ökad kunskap hos mottagarna och att verksamheten </span><span>fortsätter </span><span>i någon form efter det att projektet avslutats (</span><span>a.a. </span><span>s.</span><span>&#xa0;</span><span>4</span><span>7 f.</span><span>)</span><span>. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I fråga om inriktningen av politiken mot diskriminering anger regeringen </span><span>att a</span><span>rbetet för att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism behöver intensifieras</span><span> ytterligare</span><span>. </span><span>Regeringen konstaterar att e</span><span>tt flertal uppdrag har lämnats under 2014 och </span><span>att </span><span>dessa kommer att följas upp</span><span> samt att den </span><span>avser</span><span> att öka insatserna mot rasism</span><span>. Regeringen avser vidare att se över behovet av och formerna för ett nationellt kunskaps- och resurscentrum om rasism, bl.a. för att sprida de lyckade modeller som finns för att minska rekryteringen av människor till rasistiska organisationer</span><span> </span><span>(a.a. s. 50)</span><span>.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Den 29 januari 2015 beslutade regeringen, i enlighet med vad som hade aviserats i budgetpropositionen, att ge myndigheten Forum för levande historia i uppdrag att under perioden 2015–2017 genomföra en nationell utbildningsinsats om olika former av rasism och intolerans</span><span> (dnr Ku2015/319/KA)</span><span>. Uppdraget ska genomföras i samarbete med Skolverk</span><span>et</span><span> med målsättningen att nå ut till alla elever i grundskolan och gymnasieskolan. Uppdraget ska slutredovisas senast den 10 mars 2018.</span> </p> <p class="R3"> <span>Nationellt kommunalt nätverk för romsk inkludering</span> </p> <p> <span>I december 2012 bildades ett nationellt kommunalt nätverk för romsk inkludering. Nätverket verkar för utveckling och spridning av lokala strategier, metoder och arbetsformer för </span><span>att genomföra </span><span>strategin för romsk inkludering. Under 2014 har bl.a. Västerås stad antagit en handlingsplan med en lokal strategi för romers inkludering i kommunen</span><span>,</span><span> och kommunstyrelsen i Göteborg har beslutat att inrätta ett romskt informations- och kunskapscenter. </span> </p> <p class="R3"> <span>Aktuella r</span><span>edovisningar av regeringsuppdrag</span><span> </span><span>m.m.</span> </p> <p> <span>Länsstyrelsen i Stockholms län</span><span> redovisade den 2 december 2014 en nulägesbeskrivning av situationen för romer i de fem kommuner som ingår i pilotverksamheten för romsk inkludering. Rapporten beskriver situationen för romer när det gäller arbete, bostad, hälsa, utbildning, social trygghet och omsorg. Av rapporten framgår att diskriminerande strukturer, fördomar och förutfattade meningar om romer som grupp samt antiziganism förekommer inom samtliga områden.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Datainspektionen </span><span>redovisade den 5 december 2014 ett regeringsuppdrag om </span><span>en tillsyn över hur personuppgiftslagen och andra registerförfattningar </span><span>följs inom socialtjänsten och på bostadsmarknaden, med avseende på behandling av känsliga personuppgifter som avslöjar etniskt ursprung, i första hand med inriktning på uppgifter om romer och i andra hand på uppgifter om annat etniskt ursprung (</span><span>dnr </span><span>A2014/1272/DISK). G</span><span>ranskningen</span><span> </span><span>omfattar elva socialtjänster och sju bostadsbolag i olika delar av Sverige. </span><span>E</span><span>nligt rapporten </span><span>finns </span><span>det </span><span>inte </span><span>några </span><span>belägg för att det förekommer </span><span>en</span><span> systematisk kartläggning av romer hos socialtjänsten eller på bostadsmarknaden. Datainspektionen har inte heller funnit </span><span>några </span><span>belägg för att det i större omfattning förekommer olaglig behandling av personuppgifter som avslöjar romskt eller annat etniskt ursprung.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Kommissionen mot antiziganism lämnade sin första delrapport den 16 februari 2015. </span><span>I rapporten framhålls bl.a. vikten av att </span><span>de </span><span>ansvariga myndigheter</span><span>na</span><span> reagerar mot antiziganism och tydligt tar ställning för romers rättigheter för att </span><span>förtroendeklyftan mellan romer och majoritetssamhället </span><span>ska kunna överbryggas</span><span>.</span><span> </span><span>Kommissionen</span><span>s</span><span> bild </span><span>är </span><span>att de etablerade institutionerna inte </span><span>tycks</span><span> fylla funktionen att stödja romer och vägleda dem i hur de kan hävda sina rättigheter i tillräckligt hög utsträckning.</span><span> Enligt rapporten agerar </span><span>de </span><span>ansvariga myndigheter</span><span>na</span><span> i begränsad utsträckning i ärenden som rör antiziganism även i d</span><span>e fall där händelsen anmäls, vilket innebär att </span><span>diskriminering och brott med antizigani</span><span>stiska motiv inte bestraffas. Kommissionen uppger att d</span><span>et kunskapshöjande och opinionsbildande arbetet har varit, och </span><span>kommer a</span><span>tt vara, en viktig del av kommissionens arbete. </span><span>En l</span><span>ärobok</span><span> </span><span>som utgår från vitboken</span><span> </span><span>komm</span><span>er enligt kommissionen</span><span> att färdigställas under </span><span>2015</span><span> och spela en viktig roll i det arbetet.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Den </span><span>4 mars</span><span> 2015</span><span> redovisade</span><span style="font-weight:bold"> </span><span>Rikspolisstyrelsen </span><span>ett regeringsuppdrag om att </span><span>utveckla arbetet </span><span>för att bekämpa</span><span> hatbrott. Uppdraget</span><span>s syfte är</span><span> att stärka kunskapen inom polisen om hatbrott och utveckla förmågan att upptäcka och utreda dessa brott, bl.a. genom att </span><span>stärka förtroendet för polisen </span><span>för att </span><span>öka </span><span>anmälnings</span><span>benägenhet</span><span>en</span><span>. I </span><span>rapporten uppges att </span><span>p</span><span>olisen kommer att höja sin ambitionsnivå ytterligare i fråga om förmåga</span><span>n</span><span> att bekämpa hatbrott </span><span>och utveckla det brottsförebyggande arbetet och kontakterna med utsatta grupper</span><span>.</span><span> Konkreta åtgärder som planeras omfattar </span><span>bl.a. </span><span>att </span><span>inrätta hatbrottsgrupper i de tre </span><span>storstadsregionerna</span><span> som ska ansvara för kompetensstöd, samordning, brottsofferstöd och uppföljning. </span><span>Regeringen har uppgett att den </span><span>löpande </span><span>kommer att följa </span><span>Polismyndighetens </span><span>arbete</span><span> på området</span><span> och även följa upp effekten av </span><span>myndighetens</span><span> åtgärder i nästa års regleringsbrev (svar på </span><span>fr.</span><span> 2014/15:281). </span> </p> <p class="R3"> <span>Förslag om </span><span>aktiva åtgärder</span><span> mot diskrimin</span><span>ering</span> </p> <p> <span>I juli 2012 tillkallades en särskild utredare för att lämna förslag till hur krav på aktiva åtgärder ska utformas och tydliggöras för att bli ett effektivare medel i arbetet med att förebygga diskriminering och uppnå lika rättigheter och möjligheter. Utredningen om aktiva åtgärder mot diskriminering lämnade sitt betänkande i juni 2014 (SOU 2014:41). </span><span>I betänkandet föreslås bl.a. att arbetsgivare och utbildningsanordnare ska bli skyldiga att arbeta med aktiva åtgärder </span><span>genom att tillämpa en anvisad metod i syfte att uppnå ett mer systematiskt arbete</span><span>. Enligt förslaget ska arbetsgivare och utbildningsanordnare inom ramen för sin verksamhet undersöka om det finns risker för diskriminering</span><span>, </span><span>repressalier eller andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter</span><span>, samt </span><span>analysera orsakerna till upptäckta risker och hinder, vidta förebyggande och främjande åtgärder och följa upp och utvärdera arbetet. Åt</span><span>gärder ska tidsplaneras och genomföras så snart som möjligt.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>En proposition om ett systematiskt arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering ska enligt propositionsförteckni</span><span>n</span><span>gen överlämnas i m</span><span>aj 2015.</span> </p> <p class="R3"> <span>Frågan om ett romskt förvaltningsområde </span> </p> <p> <span>Enligt minoritetsspråkskonventionen kan språk som anses ha en historisk geografisk bas ges ett starkare skydd. Vid ratificeringen av konventionen delade regeringen Minoritetsspråkskommitténs (SOU 1997:192) slutsats att romani chib och jiddisch var s.k. territoriellt obundna språk, dvs. språk som trots att de av hävd används inom statens territorium inte kan identifieras med en bestämd del av staten</span><span>, och de</span><span> bedömdes </span><span>därför </span><span>inte ha någon historisk geografisk bas i landet</span><span> </span><span>(prop. 1998/99:143)</span><span>.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Frågan om ett romskt förvaltningsområde behandlades i regeringens skrivelse med förslag till </span><span>en </span><span>strategi för romsk inkludering (skr. 2011/12:56 s.</span><span>&#xa0;</span><span>70</span><span>&#xa0;</span><span>f.). Regeringen gjorde i skrivelsen ingen annan bedömning än vid ratificeringen av minoritetsspråkskonventionen. Att inrätta ett romskt förvaltningsområde skulle dessutom enligt regeringen vara komplicerat </span><span>eftersom</span><span> </span><span>det finns väldigt många språkliga variationer av </span><span>romani chib, varav vissa inte är standardiserade, och </span><span>eftersom det finns väldigt få </span><span>tolkar och översättare</span><span>.</span><span> Regeringen menade att inrättandet av ett förvaltningsområde i första hand vore en symbolhandling, och att andra insatser som stärker romernas möjligheter till utbildning, anställning och förbättrade levnadsförhållanden var mer prioriterade.</span> </p> <p class="R3"> <span>Tidigare behandling</span> </p> <p> <span>Våren 2014 behandlade utskottet motionsyrkanden om </span><span>att </span><span>stärk</span><span>a</span><span> arbete</span><span>t</span><span> mot antiziganism, antisemitism och islamofobi (bet. 2013/14:KU24 s. 12 f.). </span><span>Utskottet ansåg </span><span>då </span><span>att romers, judars och muslimers utsatthet är en viktig fråga och att varje form av uttryck för antiziganism, antisemitism och islamofobi är oacceptabel i en tolerant och öppen demokrati. </span><span>Utskottet konstaterade </span><span>att det av svensk lag följer att hets mot folkgrupp och olaga diskriminering medför straffrättsliga påföljder. Utskottet konstaterade vidare att regeringen hade vidtagit och alltjämt vidtog åtgärder för att stärka samhällets insatser mot rasism och liknande former av intolerans och avstyrkte därmed yrkandena.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Även frågan om </span><span>att </span><span>inrätta ett romskt förvaltningsområde behandlades av utskottet våren 2014 (bet. 2013/14:KU24 s. 26 f.). Utskottet avstyrkte </span><span>då </span><span>mo</span><span>-</span><span>tionen med hänvisning till att det delade regeringens och Minoritetsspråkskommitténs bedömning att romani chib är ett s.k. territoriellt obundet språk. Vidare anförde utskottet att det skulle vara komplicerat att inrätta ett romskt förvaltningsområde eftersom</span><span> det finns väldigt många språkliga variationer av </span><span>romani chib, varav vissa inte är standardiserade. </span> </p> <p class="R3"> <span>Utskottets ställningstagande</span> </p> <p> <span style="color:#000000">Sverige har en mörk historia när det gäller behandlingen av romer och resande och även i dag utsätts dessa grupper för diskriminering och fördomar. Många romer upplever ett utanförskap och romer</span><span style="color:#000000">na</span><span style="color:#000000">s levnadsvillkor är i dag ofta sämre än för befolkningen i övrigt. Utanförskapet och diskrimineringen är särskilt allvarlig inom områden</span><span style="color:#000000">a</span><span style="color:#000000"> utbildning, arbete, bostad, hälsa, social omsorg och trygghet. Den tidigare regeringen vidtog en rad </span><span style="color:#000000">åtgärder</span><span style="color:#000000"> för att förbättra situationen för Sveriges romer och resande. Bland annat beslutades om en strategi för romsk inkludering, en vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under svenskt 1900-tal togs fram och en kommission mot antiziganism tillsattes. Utskottet delar motionärens uppfattning att det är tydligt att det påbörjade arbetet måste fortsätta och att det bör bestå av följande centrala delar.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Det behövs fortsatta satsningar </span><span>för </span><span>att </span><span>bekämpa antiziganism och diskriminering. Skolor</span><span>na</span><span> är centrala i arbetet mot olika former av intolerans, såsom antiziganism, och samhället måste också reagera kraftfullt mot hatbrott. Vitboken om övergreppen mot romerna måste fortsätta att spridas till olika delar av samhället. </span><span>U</span><span>ppdraget till kommissionen mot antiziganism att ta fram skolmaterial baserat på Vitboken och sprida detta</span><span> är centralt</span><span>. I samband med att strategin för romsk inkludering antogs utsåg den tidigare regeringen fem pilotkommuner som under åren 2012–2015 får statsbidrag för att arbeta med frågor om romsk inkludering. Spridningen av de metoder och arbetssätt för romsk inkludering som utarbetats av dessa kommuner, liksom av myndigheter inom ramen för arbetet med strategin, måste säkerställas så att satsningarna blir långsiktiga. Metoden med brobyggare, som har romsk språk- och kulturkompetens, har visat sig fungera och verksamheten bör utvecklas vidare och spridas till fler kommuner och myndigheter. Fortsatta jämställdhetsåtgärder och konkreta insatser som är relevanta för jämställdheten mellan romska kvinnor och män samt flickor och pojkar bör vidtas. Utbildning är en av de viktigaste faktorerna för att nå bättre levnadsvillkor för den romska befolkningen. Utveckling och produktion av lärverktyg på samtliga </span><span>språkliga variationer</span><span> av romani chib för barn, unga och vuxna bör därför främjas. Skolverkets läromedelssupplement om romsk kultur, språk, religion och historia bör spridas och tillgängliggöras i större utsträckning. Under 2015 bör vidare, vid sidan om pågående insatser, </span><span>de åtgärder som </span><span>vidtag</span><span>its</span><span> inom ramen för strategin för romsk inkludering utvärderas och ett gediget tankearbete för insatser och åtgärder för kommande år ta vid. Med bifall till motion 2014/15:1719 yrkandena 1–4, 6, 7 och 9 bör riksdagen tillkännage detta för regeringen.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I fråga </span><span>om </span><span>att inrätta </span><span>ett romskt förvaltningsområde </span><span>delar </span><span>utskottet </span><span>alltjämt bedömningen att det inte är aktuellt med hänvisning till att romani chib är ett territoriellt obundet språk och att det dessutom skulle vara svårt med tanke på att </span><span>det finns en mängd olika </span><span>språk</span><span>liga variationer av romani chib</span><span>, varav vissa inte är standardiserade. Utskottet </span><span>avstyrker </span><span>således motion</span><span> 2014/15:2055 (S)</span><span>.</span> </p> <h2> <a name="_Toc411949371"></a><a name="_Toc412621316"></a><a name="_Toc416698787"><span style="-aw-bookmark-end:_Toc411949371"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc412621316"></span><span>Samers rättigheter</span></a> </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> <p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Utskottets förslag i korthet</span> </p> <p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Riksdagen</span><span> avslår motionsyrkanden </span><span>om</span><span> </span><span>samers rättigheter</span><span>.</span> </p> <p class="Normalrutaindrag" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"> <span>Jämför reservation 2 (V). </span> </p> </div> <p class="R3"> <span>Motionen</span> </p> <p> <span>Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) yrkar i </span><span>kommittémotion</span><span> 2014/15:849 att regeringen bör se till att det tas fram en </span><span>vitbok om övergreppen mot samerna och </span><span>att en officiell ursäkt förmedlas </span><span>på lämpligt sätt (yrkande 1)</span><span>. I motionen anförs att samer</span><span>na</span><span>s rättigheter har stärkts de senaste decennierna, men att </span><span>de</span><span> aldrig har fått en officiell ursäkt av den svenska majoritetsbefolkningen. Motionärerna </span><span>hänvisar till att </span><span>Arbetsmarknadsdepartementet har tagit fram en vitbok om övergreppen mot Sveriges romer, </span><span>och menar att en vitbok om övergreppen mot samerna bör tas fram på samma sätt</span><span>. Motionärerna yrkar vidare</span><span> att regeringen bör ta nya initiativ för att Sverige ska ratificera ILO</span><span>:s </span><span>konvention </span><span>nr </span><span>169 </span><span>med åtaganden t</span><span>ill skydd för ursprungsfolk (yrkande 2)</span><span>. Enligt motionärerna borde det vara självklart att garantera samerna de rättigheter som anges </span><span>i konventionen</span><span>. </span><span>Såväl renskötande som </span><span>icke</span><span> renskötande samers rättigheter som ursp</span><span>r</span><span>un</span><span>g</span><span>sfolk måste tillgodoses.</span><span> </span><span>I motionen yrkas också att</span><span> regeringen bör tillsätta en parlamentariskt sammansatt utredning för att utreda</span><span> </span><span>ett utökat samiskt självstyre (yrkande 3)</span><span>, bl.a. med hänvisning till att FN:s särskilde urfolksrapportör påpekat behovet av att stärka Sametingets roll som självstyrande organ</span><span>. Vidare yrkas </span><span>att regeringen bör tillsätta en utredning som skyndsamt ska återkomma med ett förslag om en samlad samepolitik (yrkande 4).</span><span> </span><span>I sammanhanget betonar m</span><span>otionärerna bl.a. </span><span>behovet av att se över lagstiftningen ur</span><span> jämställdhetssynpunkt och av att försöka minska konflikter mellan olika intressen </span><span>i samband med </span><span>t.ex. </span><span>gruvbrytning och prospektering. </span> </p> <p class="R3" style="margin-bottom:0pt"> <span>Vitbok om övergrepp och officiell ursäkt </span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt"> <span>Vitbok om övergrepp mot romer</span> </p> <p> <span>I mars 2014 publicerade regeringen en vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet (Ds 2014:8). </span><span>I regeringens skrivelse </span><span>om </span><span>en strategi för romsk inkludering </span><span>(skr. 2011/12:56) </span><span>redogjordes för syftet och </span><span>det då pågående </span><span>arbetet med vitboken. I skrivelsen anges</span><span> bl.a. </span><span>att </span><span>i betänkandet Romers </span><span>rätt (SOU 2010:55) föreslog </span><span>Delegationen för</span><span> </span><span>romska frågor att en</span><span> </span><span>sannings- och försoningskommission s</span><span>kulle</span><span> inrättas för att kartlägga oc</span><span>h</span><span> dokumentera de övergrepp, försummelser och diskriminerande åtgärder som</span><span> </span><span>begåtts mot den romska minoriteten under 1900-talet. Delegationen framh</span><span>öll</span><span> att ett arbete med att dokumentera övergrepp ofta leder till att</span><span> </span><span>de politiskt ansvariga lämnar en offentlig ursäkt och att en sannings- och</span><span> </span><span>försoningskommission vanligen även har i uppgift att lämna förslag om</span><span> </span><span>hur offren kan gottgöras</span><span>.</span><span> </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Av skrivelsen</span><span> </span><span>framgår även att majoriteten av deltagarna vid de möten som Regerings</span><span>k</span><span>ansliet</span><span> </span><span>ordnade under remiss</span><span>en av </span><span>delegationens betänkande </span><span>ansåg att </span><span>dokumentationen av övergrepp, försummelser</span><span> </span><span>och diskriminerande åtgärder mot den romska minoriteten</span><span> kunde bidra till </span><span>att öka kunskapen</span><span> </span><span>om hur romer har behand</span><span>l</span><span>ats. En ursäkt från staten skulle, enligt</span><span> </span><span>många mötesdeltagare, innebära ett viktigt erkännande och en upprättelse</span><span> </span><span>för romerna. Några mötesdeltagare tog dock avstånd från beteckningen försoning</span><span> </span><span>som man menade var orealistisk och kunde tolkas som att romer</span><span> </span><span>själva bär ansvar för den behandling de har fått utstå. Många mötesdeltagare</span><span> </span><span>ställde sig frågande eller kritiska till förslaget om en kommission,</span><span> </span><span>och en rad farhågor framfördes. </span><span>Som förslag på </span><span>ett </span><span>alternativ till en sannin</span><span>gs- och försoningskommission</span><span> uttrycktes önskemål om ett permane</span><span>nt kunskaps- och dokumentations</span><span>center. </span><span>Regeringen konstaterade i det </span><span>samman</span><span>hanget </span><span>att ökad kunskap och forskning om de nationella minoriteternas kultur, historia och språk i vidare bemärkelse är av stor betydelse.</span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt"> <span>Uttalanden från ansvariga statsråd</span> </p> <p> <span>Den dåvarande </span><span>jordbruksministern, m</span><span>ed ansvar för samefrågor</span><span>,</span><span> uttalade </span><span>följande </span><span>vid den s.k. Urfolksdagen i Tärnaby</span><span> </span><span>den 9 augusti 1998:</span> </p> <p class="Quote"> <span>Jag tycker att vi måste ha lärt oss någonting av historien och jag vill</span><span> </span><span>gärna ta det här tillfället i akt och säga till er, som representant för den</span><span> </span><span>svenska regeringen och det svenska samhället att jag är väl medveten</span><span> </span><span>om det förtryck som Sverige har utövat över det samiska folket genom</span><span> </span><span>historien. Jag vill å regeringens vägnar be om ursäkt för det. </span><span>[…]</span><span> Vi</span><span> </span><span>kan inte på något sätt acceptera det förtryck, t.ex. att samer har förvägrats</span><span> </span><span>att använda sitt språk, de tvångsförflyttningar och de många</span><span> </span><span>uttryck för förtryck som vi har gjort oss skyldiga till genom årens</span><span> </span><span>lopp. Det finns heller ingen annan möjlighet för det svenska samhället</span><span> </span><span>att komma vidare, än att be om ursäkt för de övergreppen.</span> </p> <p> <span>Ursäkten </span><span>till det samiska folket genom den dåvarande sameministerns uttalande </span><span>nämns även i Urbefolkningsdelegationens slutrapport från mars</span><span> </span><span>2005. Vid ett anförande av </span><span>den </span><span>dåvarande </span><span>integrations- och jämställdhetsministern vid</span><span> </span><span>Sametingets plenum den 23 oktober 2007 uttalade statsrådet följande:</span> </p> <p class="Quote" style="margin-bottom:0pt"> <span>Det är i år 30 år sedan regering och riksdag uttalade sin grunduppfattning:</span> </p> <p class="Quote" style="margin-top:0pt"> <span>”att samerna är en etnisk minoritet i Sverige, som i sin egenskap</span><span> </span><span>av ursprunglig befolkning i sitt eget land intar en särskild ställning”. Det är nu också snart åtta år sedan riksdagen ratificerade Europarådets</span><span> </span><span>ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska</span><span> </span><span>stadgan om landsdels- och minoritetsspråk. Dessa ställningstaganden är</span><span> </span><span>i sig grundläggande för minoriteternas ställning i det svenska samhället.</span><span> </span><span>De utgör majoritetssamhällets erkännande av minoriteternas existens</span><span> </span><span>och deras betydelse </span><span>för det svenska samhället. Och de utgör</span><span> </span><span>också en upprättelse och en ursäkt för de oacceptabla förhållanden</span><span> </span><span>under vilka våra minoriteter tvingats leva under olika epoker av vår</span><span> </span><span>gemensamma historia.</span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt"> <span>Nationellt kunskaps- och resurscentrum om rasism</span> </p> <p> <span>I regeringsförklaringen den 3 oktober 2014 fram</span><span>höll </span><span>statsministern att </span><span>Sverige ska säkra de nationella minoriteternas rättigheter</span><span>,</span><span> och uppgav i sammanhanget bl.a. att e</span><span>tt nationellt kunskaps- och resurscentrum för forskning om rasism </span><span>skulle </span><span>inrättas.</span><span> I budgetpropositionen för 2015 angav regeringen att den avser att </span><span>se över behovet av och formerna för ett </span><span>sådant </span><span>nationel</span><span>lt kunskaps- och resurscentrum</span><span> </span><span>(</span><span>prop. 2014/15:1 </span><span>utg.omr. 13 s. 50)</span><span>.</span><span style="font-size:11pt"> </span> </p> <p class="R3" style="margin-bottom:0pt"> <span>Ratificering av </span><span>ILO:s </span><span>konvention </span><span>nr </span><span>169 </span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt"> <span>Bakgrund</span> </p> <p> <span>Internationella arbetsorganisationen (ILO) är ett av FN:s s.k. fackorgan</span><span> </span><span>med uppgift att bevaka frågor om arbetsvillkor, diskriminering m.m. Inom</span><span> </span><span>ramen för denna uppgift bevakar ILO sedan många år ursprungsfolkens</span><span> </span><span>arbets-</span><span> och l</span><span>ivs</span><span>villkor. ILO utarbetar bl.a. konventioner</span><span> och 1989 tillkom konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder. Konventionen </span><span>innehåller ett antal bestämmelser och åtaganden till skydd för ursprungsfolken.</span><span> </span><span>Regeringarna i de länder som har anslutit sig till konventionen ska se</span><span> </span><span>till att ursprungsfolkens rättigheter skyddas och deras integritet respekteras</span><span>, och </span><span>samråda med folken om åtgärder som angår dem</span><span> </span><span>och skapa förutsättningar för att de så långt möjligt själva ska kunna</span><span> </span><span>bestämma om sin utveckling. Ett grundläggande krav är att ursprungsfolken</span><span> </span><span>till fullo ska åtnjuta mänskliga rättighet</span><span>er och grundläggande friheter, men konventionsstaterna ska </span><span>även utforma särskilda insatser som främjar de berörda folkens</span><span> </span><span>sociala och ekonomiska rättigheter och som skyddar deras andliga och kulturella</span><span> </span><span>värden. I konventionen betonas särskilt markens betydelse för</span><span> </span><span>ursprungsfolken</span><span>, och den syftar bl.a. till att staterna ska erkänna deras rätt till </span><span>sådan mark som de under lång tid har </span><span>bebott</span><span> eller brukat.</span><span> </span><span>Konventionen trädde i kraft 1991 och </span><span>har </span><span>hittills ratificerat</span><span>s av 22 länder</span><span>,</span><span> </span><span>bl.a. Norge och Danmark.</span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt; margin-bottom:0pt"> <span>Utredninga</span><span>r om svensk ratificering av ILO:s </span><span>konvention nr 169 </span> </p> <p> <span>I mars 1999 överlämnade Utredningen om ILO-konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder sitt betänkande</span><span> Samerna – ett ursprungsfolk i Sverige</span><span> (SOU 1999:25). Utredaren bedömde att Sverige kunde ansluta sig till konventionen, men att detta inte borde ske förrän ett antal åtgärder </span><span>om </span><span>samernas rätt till mark hade </span><span>vidtagits</span><span>, en process som beräknades ta fem år.</span><span> </span><span>Enligt utredaren måste f</span><span>ör det första den mark</span><span> som samerna har rätt</span><span> till enligt</span><span> </span><span>konventionen identifieras, och en gränsdragningskommission borde </span><span>därför </span><span>tillsättas.</span><span> </span><span>För det andra måste omfattningen av samernas jakt- och fiskerätt inom</span><span> </span><span>den mark som de traditionellt innehar klarläggas. När dessa frågor har klarats</span><span> </span><span>ut kan andra åtgärder vidtas för att samernas rättigheter ska nå upp till</span><span> </span><span>den nivå som konventionen kräver. </span><span>Utredaren menade att det </span><span>framför allt </span><span>var </span><span>en </span><span>fråga om </span><span>att stärka s</span><span>amerna</span><span>s</span><span> skydd mot inskränkningar i renskötselrätten</span><span>, </span><span>säkerställa att samerna har tillräckligt med mark för att</span><span> </span><span>kunna fortsätta att bedriva rennäring, införa</span><span> en</span><span> möjlighet till ersättning</span><span> </span><span>från staten för rättegångskostnader i principiellt viktiga mål om samernas</span><span> </span><span>markrättigheter samt ge</span><span>nomföra</span><span> en nationell informationskampanj</span><span> </span><span>om samerna som ursprungsfolk. </span><span>Enligt utredningen</span><span> </span><span>behövdes också en nationell informationskampanj som klargör vad</span><span> </span><span>en svensk anslutning skulle innebära för berörda parter. Utredaren </span><span>ansåg vidare att det borde övervägas </span><span>om inte åtgärderna kunde anses så angelägna att</span><span> </span><span>de borde </span><span>vidtas</span><span> oavsett om konventionen ratificeras eller inte.</span><span> </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I januari 2002 tillsattes </span><span>Gränsdragningskommissionen</span><span>, som redovisade sitt betänkande </span><span>Samernas sedvanemarker (SO</span><span>U 2006:14) </span><span>i februari 2006. </span><span>Kommissionens analys av de krav som ILO-konventionen</span><span> </span><span>uppställer led</span><span>de</span><span> fram till slutsatser som i väsentliga hänseenden skil</span><span>de </span><span>sig från ILO-utredningen</span><span>s</span><span>. Kommissionen </span><span>var </span><span>ense med ILO-utredningen om att konventionen inte ställer krav på</span><span> </span><span>en formell äganderätt för att mark som brukas av ursprungsfolket ska hänföras</span><span> </span><span>till mark som detta </span><span>folk </span><span>traditionellt innehar </span><span>men anförde att d</span><span>et finns en</span><span> </span><span>miniminivå för de rättigheter som ska gälla. Kommissionen </span><span>ans</span><span>åg</span><span> att denna nivå inte är uppfylld med den renskötselrätt som samerna har</span><span> </span><span>enligt </span><span>rennärin</span><span>gslagstiftningen. </span><span>Enligt kommissionen kunde det inte uteslutas att det kan finnas områden som </span><span>vid en svensk anslutning till konventionen – i enlighet med dess</span><span> krav på äganderätt och besittningsrätt</span><span> – borde klassas so</span><span>m samernas innehavsmark</span><span>, och som de därmed </span><span>får rätt att disponera oberoende av rennäringslagstiftningen.</span><span> Kommissionen anförde vidare att det kan u</span><span>ppfattas som en svaghet i svensk rätt i</span><span> </span><span>förhållande till konventionens krav att det saknas</span><span> ett alternativ till domstolsprövning</span><span> </span><span>av frågor om markrättigheterna</span><span> (s. 29). I betänkandet framhölls att l</span><span>agens utformning </span><span>innebär </span><span>att konfliktlösningen förutsätter</span><span> </span><span>omfattande och kostnadskrävande utredningar</span><span>. </span><span>Enligt kommissionen borde </span><span>konflikter om samernas</span><span> </span><span>markrättigheter i första hand lösas avtalsvägen i samförstånd </span><span>mellan sakägarna, och </span><span>hänvisa</span><span>de</span><span> till att andra länder </span><span>so</span><span>m </span><span>berörs av folkrättsliga regler om</span><span> </span><span>ursprungsfolks rättigheter har inrättat särskilda organ för utredning och</span><span> </span><span>medling vid konflik</span><span>ter om markrättigheter</span><span>. Kommissionen ansåg att </span><span>om </span><span>Sverige </span><span>ska ansluta sig till konventionen och uppfylla de krav som denna ställer </span><span>är </span><span>det angeläget </span><span>att </span><span>man inrätta</span><span>r ett sådant organ </span><span>(</span><span>s.</span><span>&#xa0;</span><span>30</span><span>&#xa0;</span><span>f.</span><span>).</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Regeringen angav i sin nationella handli</span><span>ngsplan för de mänskliga rättig</span><span>h</span><span>eterna 2006–2009 (skr. 2005/06:95</span><span> s. 56</span><span>) att ambitionen var att ratificera konventionen så snart det låter sig göras.</span><span> </span><span>Samtidigt framhölls att </span><span>en anslutning till konventionen </span><span>medför </span><span>att olika rättigheter påverkas med</span><span> </span><span>avseende på ett markområde som motsvarar e</span><span>n tredjedel av Sveriges yta och att e</span><span>tt beslut i en fråga av </span><span>en </span><span>sådan betydelse inte </span><span>kan </span><span>hastas</span><span> </span><span>fram. En förutsättning för att ratificera konventionen är att regeringen först</span><span> </span><span>inhämtar riksdagens godkännande. Inför riksdagens ställningstagande</span><span> </span><span>måste frågor om de rättsliga förutsättningarna vara utredda. Dessutom</span><span> </span><span>måste de lagändringar som blir nödvändiga utarbetas.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I den u</span><span>tvärdering av </span><span>regeringens </span><span>handlingsplan som redovisades 2011 </span><span>(SOU 2011:29)</span><span> gjorde </span><span>den särskilda</span><span> utredaren bedömningen att regeringen </span><span>som en del av en samlad, tydlig och rättighetsbaserad urfolkspolitik bör redovisa en tydlig plan med angivna delmål för hur man ska undanröja eventuella hinder mot en ratifi</span><span>cering</span><span> av ILO-konventionen</span><span> </span><span>(s. 37)</span><span>.</span><span> Här ingår enligt utredaren bl.a. frågan om att få till stånd gränsdragningar</span><span> </span><span>som tydliggör samernas t</span><span>raditionella renskötselområden</span><span>.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Utvärderingen av den nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter och f</span><span>rågan </span><span>om en ratificering av ILO-konventionen </span><span>bereds </span><span>enligt uppgift </span><span>inom </span><span>R</span><span>egeringskansliet</span><span>.</span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt"> <span>Rekommendationer från internationella övervakningsorgan</span> </p> <p> <span>Flera internationella organisationer har, inom ramen för sin granskning av Sveriges efterlevnad av olika konventionsbestämmelser, uppmärksammat att Sverige inte har ratificerat ILO</span><span>:s </span><span>konvention nr 169. </span><span>FN:s kommitté mot rasdiskriminering </span><span>uttryckte</span><span> i</span><span> </span><span>sin</span><span> senaste granskningsrapport om Sverige</span><span> (</span><span>2013</span><span>)</span><span> </span><span>oro över att </span><span>den svenska staten </span><span>skjuter upp ratifi</span><span>ceringen </span><span>av konvention</span><span>en</span><span>.</span><span> </span><span>Även FN:s råd för mänskliga rättigheter rekommenderar i sin senaste periodiska rapport om Sverige (2015) att regeringen överväger </span><span>en </span><span>ratificering av ILO-konventionen. Inom ramen för Europarådets granskningar har Sverige uppmanats av bl.a. </span><span>k</span><span>ommission</span><span>en</span><span> mot rasism och intolerans (2004</span><span>) </span><span>och ko</span><span>m</span><span>missionären för mänskliga rättigheter (2007) </span><span>att fortsätta sina ansträngningar för att nå en lösning på</span><span> </span><span>frågorna om s</span><span>amernas landrättigheter och så snart som möjligt </span><span>ratificera ILO:s </span><span>konvention</span><span> nr 169.</span> </p> <p class="R3"> <span>Utökat samiskt självstyre</span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt"> <span>Gällande rätt</span> </p> <p> <span>Sametinget</span><span>, som inrättades 1993, är </span><span>både </span><span>ett folkvalt organ</span><span> </span><span>som företräder det samiska folket i Sverige</span><span> och en statlig myndighet som ska verkställa den politik och de beslut som fattas av riksdagen och regeringen</span><span>. </span><span>Bestämmelser om Sametinget ges i sametingslagen (1992:1433). </span><span>Sametingets huvudsakliga uppgifter är att besluta om fördelningen av statens bidrag till samisk kultur och samiska organisationer, leda det samiska språkarbetet, medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas, däribland rennäringens intressen vid utnyttjande av mark och vatten, samt informera om samiska förhållanden. </span><span>Till </span><span>Sametinget</span><span> väljs 31 ledamöter vart fjärde år. </span><span>Bland </span><span>ledamöter</span><span>na</span><span> utse</span><span>r Sametinget</span><span> en styrelse om högst sju ledamöter som </span><span>sk</span><span>öt</span><span>er</span><span> den löpande verksamheten.</span><span> </span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt"> <span>Sametingsutredningen</span> </p> <p> <span>I oktober 2000 tillkallades en särskild utredare för att göra en översyn av Sametingets organisation och de dubbla rollerna som folkvalt organ och myndighet</span><span> (</span><span>Jo 2000:03</span><span>)</span><span>.</span><span> I utredningens betänkande </span><span>Sametingets roll i det svenska folkstyret </span><span>(SOU 2002:77), som överlämnades i</span><span> september 2002</span><span>, var </span><span>utgångspunkt</span><span>en </span><span>att Sametingets och samernas</span><span> ställning borde</span><span> stärkas. Vidare identi</span><span>-</span><span>fierade utredningen vissa begränsningar</span><span> </span><span>i Sametingets dubbla roller</span><span>, och ansåg </span><span>att det inte var </span><span>ändamålsmässigt att Sametinget är en myndighet. Som svar på frågan om</span><span> </span><span>vad Sametinget alternativt skulle kunna vara anförde utredningen följande</span><span> </span><span>(s. 10–11)</span><span>:</span> </p> <p class="Quote"> <span>Enligt regeringsformen är det regeringen med ansvar inför riksdagen</span><span> </span><span>som styr riket. Ett undantag från denna princip utgör det kommunala</span><span> </span><span>självstyret. Utredningen har dragit den slutsatsen att Sametinget</span><span> </span><span>antingen måste förbli en myndighet under regeringen eller möjligen</span><span> </span><span>riksdagen eller också måste det tillerkännas ett visst självstyre. Detta</span><span> </span><span>skulle behöva framgå av regeringsformen.</span> </p> <p class="Citatindrag"> <span>Utredningen anser att det kan vara ändamålsmässigt att vidare utreda</span><span> </span><span>möjligheten att genomföra ett självstyre för samerna på exempelvis det</span><span> </span><span>sätt som skett i Finland, att i regeringsformen skriva in att samerna har</span><span> </span><span>kulturell autonomi som följer av lag. En sådan nyordning skulle förutsätta</span><span> </span><span>en noggrann analys av ett flertal svåra frågor med såväl folkrättsliga</span><span> </span><span>som konstitutionella aspekter. Utredningen har påbörjat en sådan</span><span> </span><span>analys. En eventuell fortsatt analys görs dock enligt vår bedömning</span><span> </span><span>lämpligast av en parlamentariskt sammansatt kommitté med uttryckligt</span><span> </span><span>stöd i direktiven.</span> </p> <p style="margin-top:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-size:9.5pt"> <span>Mot bakgrund av det ovan anförda föreslog utredningen att regeringen</span><span> </span><span>skulle låta utreda denna fråga.</span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt"> <span>Proposition om ett ökat samiskt inflytande</span> </p> <p> <span>I</span><span> februari 2006 överlämnade</span><span> regeringen </span><span>propositionen Ett ökat samiskt inflytande (prop.</span><span> </span><span>2005/06:86)</span><span> i vilken den gjorde bedömningen </span><span>att myndighetsuppgifter som rör samiska förhållanden successivt borde överföras till Sametinget. I ett första skede borde Sametinget överta vissa uppgifter från länsstyrelserna och dåvarande Statens jordbruksverk och bl.a. vara central förvaltningsmyndighet för rennäringen. </span><span>För</span><span> </span><span>att Sametinget skulle kunna handha det ökade myndighetsansvaret föreslogs</span><span> </span><span>även ändringar i Sametingets organisation. </span><span>Ä</span><span>ndringar</span><span>na</span><span> syftade</span><span> </span><span>främst till att stärka Sametinget som myndighet och till att särskilja dess</span><span> </span><span>uppgifter som myndighet respektive folkvalt organ.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>R</span><span>egeringen </span><span>bedömde </span><span>att Sametingsutredningens förslag att utreda om Sametinget kan vara ett organ för självstyre inte borde genomföras. </span><span>Av proposi</span><span>-</span><span>tionen framgår att de flesta remissinstanserna</span><span> </span><span>tillstyrkte utredningens förslag om </span><span>en</span><span> utred</span><span>ning </span><span>(</span><span>a.a. </span><span>s. 36). Som skäl för</span><span> </span><span>sin bedömning anförde regeringen bl.a. </span><span>att d</span><span>et samiska folket utgör</span><span> </span><span>ett sådant folk som i folkrättens mening har rättigheter,</span><span> </span><span>inklusive rätten till självbestämmande</span><span>, men att utformningen av </span><span>det materiella innehållet i</span><span> </span><span>självbestämmanderätten till stor del </span><span>är </span><span>en fråga mellan</span><span> </span><span>samerna och staten. R</span><span>egeringen </span><span>ansåg</span><span> att det samiska självbestämmandet tills vidare borde</span><span> </span><span>ökas genom att </span><span>successivt ge </span><span>Sa</span><span>metinget som myndighet </span><span>fler uppgifter</span><span> </span><span>som rör samiska förhållanden. Det fanns enligt regeringen</span><span> </span><span>därmed inte någon anledning att utreda om Sametinget kunde vara ett</span><span> </span><span>organ för självstyre. Regeringen avsåg att även fortsättningsvis samråda</span><span> </span><span>med Sametinget om det närmare innehållet </span><span>i det samiska självbestämmandet (</span><span>a.a. </span><span>s. 38). </span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt"> <span>R</span><span>ekommendationer</span><span> från </span><span>FN:s urfolksrapportör</span> </p> <p> <span>F</span><span>N:s särskilda</span><span> </span><span>urfolksrapportör</span><span> framhöll i sin</span><span> rapport </span><span>från 2011 </span><span>om samernas situation </span><span>att det fanns ett behov</span><span> av att stärka Sametingets</span><span> </span><span>självständighet som självstyrande organ </span><span>och rekommendera</span><span>de</span><span> </span><span>därför </span><span>att regeringen tillsammans </span><span>med Sametinget överväger fler områden där Sametinget kan ges </span><span>ökad eller ensam beslutanderätt. Rapportören </span><span>ansåg att</span><span> Sametingets dubbla roller som </span><span>f</span><span>olkvald församling</span><span> </span><span>oc</span><span>h statlig förvaltningsmyndighet</span><span> </span><span>var</span><span> särskilt problematiska</span><span>,</span><span> eftersom</span><span> </span><span>de innebär att tinget i sin roll kan tvingas </span><span>att </span><span>genomföra beslut i konflikt med</span><span> </span><span>vad det i sin roll som folkvald församling anser vara bäst för samerna.</span><span> </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Rapportörens bedömningar och rekommendationer uppmärksammades av Utredningen för utvärdering av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter, som överlämnade</span><span> sitt betänkande </span><span>i mars 2011 (SOU 2011:29). </span><span>Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. </span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt"> <span>Vissa</span><span> </span><span>aktuella </span><span>forskningsresultat</span> </p> <p> <span>I konstitutionsutskottets </span><span>rapport K</span><span>unskapsöversikt om nationella minoriteter från april 2012 </span><span>(2011/12:RFR11) </span><span>uppmärksamma</span><span>de</span><span>s bl.a. forskningsprojektet Indigenous rights to self-determination: The Institutional Design and Policy Process of the Swedish Sami Parliament vid Stockholms universitet</span><span>. Projektet syftade till att analysera om Sametinget som politisk institution har möjlighet att värna samernas rätt till självbestämmande. I redovisningen av forskningsresultaten </span><span>framhålls att så inte är fallet. I forskningen </span><span>hänvisas bl.a. till att Sametingets institutionella utformning som myndighet dels har begränsat det folkvalda organets inflytande och självbe</span><span>stämmande, dels skapar problem i</span><span> det folkvalda organets </span><span>interna arbete i och med den inneboende intressekonflikten mellan det folkvalda organets uppdrag att representera det samiska folket och myndighetens lydnadsplikt gentemot regeringen.</span><a name="_ftnref1"></a><a href="#_ftn1"><span class="FootnoteReference" style="font-size:6.33pt">[1]</span></a><span> </span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt"> <span>Budgetpropositionen för 2015</span><span> m.m.</span> </p> <p> <span>I den senaste budgetpropositionens resultatredovisning för samepolitiken uppges att Sametingets politiska arbete har förstärkts genom en konsolidering av nämndorganisationen, vilken har möjliggjorts genom en permanent ökning av anslaget till Sametinget</span><span> </span><span>(prop. 2014/15:1 utg.omr. 23 s. 33 f.)</span><span>.</span><span> Medan fler samer har anmält sig till Sametingets röstlängd har emellertid det faktiska och procentuella valdeltagandet minskat sedan valet 2005, vilket enligt regeringen på längre sikt riskerar att minska trovärdigheten för Sametinget som folkvalt parlament. Vidare konstateras att Sametinget har fått allt fler uppdrag, remisser och samrådsuppdrag kopplade till samhällsplanering. Enligt regeringen har Sametingets förmåga att utöva självbestämmande genom självständiga beslut i interna frågor respektive genom konsultationer med regeringen och myndigheter förbättrats, men behöver vidareutvecklas och förstärkas.</span><span> </span><span>Under 2013 inledde r</span><span>egeringen en fördjupad dialog med samiska företrädare om samepolitiken</span><span>, som bl.a. innehåller element med syfte att stärka samiskt självbestämmande.  </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Den 1 augusti 2014 trädde ändringar i m</span><span>inerallagen i kraft</span><span> som</span><span> inneb</span><span>ä</span><span>r att en rätt till översättning av arbetsplaner för mineralprospektering till finska, meänkieli </span><span>och </span><span>samiska införts, liksom ett krav på att en gällande arbetsplan ska sändas till kommunen, länsstyrelsen och Sametinget</span><span> </span><span>(prop. 2013/14:159, bet. 2013/14:NU20, rskr. 2013/14:320)</span><span>. </span><span>Syftet med lagändringarna var att säkerställa</span><span> att de som berörs av undersökningsarbeten får den information de behöver för att de ska kunna tillvarata sina rättigheter i förhållande till prospektören. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I fråga om politikens inriktning </span><span>anges i budgetpropositionen </span><span>att en förutsättning för att målet med samepolitiken ska uppnås är att det samiska folket ges möjligheter att delta i beslutsfattande i frågor av väsentlig betydelse för dem, såsom samhällsplanering</span><span> </span><span>(</span><span>a.a.</span><span> utg.omr. 23 s. 82)</span><span>. I detta spelar Sametinget en avgörande roll och regeringen anser därför att myndigheten ska förstärkas.</span><span> Det framhålls också att det är ett av skälen till att regeringen avser</span><span> att </span><span>ha en fördjupad dialog med samiska representanter </span><span>om den framtida samepolitiken. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I regeringens rapport till FN:s råd för mänskliga rättigheter från november 2014</span><span> </span><span>framhålls i ett särskilt avsnitt som rör samerna att regeringen har en ambition att</span><span> stärka </span><span>samernas </span><span>självbestämmande genom </span><span>att ge Sametinget både </span><span>ett </span><span>utökat ansvar för interna samiska frågor och </span><span>en </span><span>större delaktighet i beslut som påverkar samerna</span><span> (s. 6 f.)</span><span>.</span> </p> <p class="R3"> <span>En s</span><span>amlad samepolitik </span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt"> <span>Bakgrund</span> </p> <p> <span>S</span><span>amerna är sedan 1999 erkända som en nationell minoritet och sedan </span><span>2011 erkänns samernas särskilda ställning som urfolk i Sverige </span><span>i grundlagen. Enligt </span><span>1 kap. 2 § regeringsformen </span><span>ska det</span><span> samiska folkets möjlighet att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv främjas</span><span>. </span><span>Det gällande övergripande målet för samepolitiken, som fastställdes av riksdagen i december 2005, är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:MJU2, rskr. 2005/06:108).</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Regeringen presenterade 2009 departementspromemorian Vissa samepolitiska frågor (Ds 2009:40), som skulle ligga till grund för en samepolitisk proposition. I förslaget ingick bl.a. en ny rennäringslagstiftning och ett </span><span>formaliserat samrådsförfarande</span><span> mellan Sametinget och regeringen. Regeringen valde dock att avvakta med den fortsatta processen sedan bl.a. Sametinget och Svenska Samernas Riksförbund avvisat förslagen, för att invänta konkreta förslag från Sametinget och andra samiska företrädare. </span><span>Våren 2010 tillsatte Sametinget en parlamentarisk kommitté för att utarbeta ett förslag till </span><span>en </span><span>framtida samepolitik. Under 2015 har nya initiativ tagits i Sametinget för att återuppta processen med att ta fram ett sådant </span><span>förslag</span><span>. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Under</span><span> 2013 </span><span>tog regeringen </span><span>initiativ till en förnyad dialog om framtidens samepolitik och kallade Sametinget och Svenska Samernas Riksförbund till ett första dialogmöte i december 2013. </span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt"> <span>Utvärdering av handlingsplanen för mänskliga rättigheter </span> </p> <p> <span>Utredningen för utvärdering av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter 2006–2009 överlämnade sitt betänkande i mars 2011 (SOU 2011:29). I betänkandet diskuteras den svenska statsmaktens förhållande till urfolket samerna i ett särskilt avsnitt. </span><span>I avsnittets rekommendationer anför utredaren bl.a. att </span><span>det krävs </span><span>f</span><span>örnyad</span><span>e och utökade ansträngningar </span><span>av regeringen i</span><span> </span><span>syfte att </span><span>utforma</span><span> en samlad, tydlig och rättighetsbaserad urfolkspolitik</span><span>. Utredaren framhåller att arbetet </span><span>bör genomföras i</span><span> </span><span>nära </span><span>samråd</span><span> med och med aktivt deltagande </span><span>av</span><span> företrädare</span><span> </span><span>för det samiska folket</span><span> och med beaktande av synpunkter och rekommendationer från internationella övervakningsorgan. En sådan po</span><span>litik måste </span><span>också enligt utredarens mening innefatta </span><span>en överenskommelse</span><span> </span><span>med företrädare för det samiska folket om en formaliserad</span><span> </span><span>ordning för hur </span><span>samråd med </span><span>samerna ska </span><span>ske</span><span> i alla frågor som rör</span><span> </span><span>deras livsbetingelser</span><span> (s. 421). </span><span>Betänkandet bereds för närvarande </span><span>inom Regeringskansliet</span><span>.</span> </p> <p class="R4" style="margin-top:6pt"> <span>Budgetpropositionen för 2015 m.m.</span> </p> <p> <span>I </span><span>budgetpropositionen för 2015</span><span> framhåller regeringen att en förutsättning för att målet för samepolitiken ska uppnås är att det samiska folket ges möjligheter att delta i beslutsfattande i frågor av väsentlig betydelse för dem, och uppger att den därför avser </span><span>att </span><span>ha en fördjupad dialog med samiska representanter om den framtida samepolitiken</span><span> </span><span>(utg.omr. 23 s. 82)</span><span>. Även i </span><span>regeringens rapport till FN:s råd för mänskliga rättigheter </span><span>från november 2014</span><span> </span><span>framhålls i ett särskilt avsnitt som rör samerna att regeringen avser att inleda en närmare dialog med företrädare för Sametinget och vissa samiska intresseorganisationer för att komma</span><span> framåt i arbetet med samepolitiken som legat på is sedan 2009 då samerna förkastade regeringens dåvarande förslag</span><span> (</span><span>s. 7)</span><span>. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I budgetpropositionen redovisas vidare vissa jämställdhetssatsningar inom minoritets- och samepolitiken. Bland annat framhålls att Sametinget sedan 2013 är en utvald myndighet inom regeringens satsning på jämställdhetsintegrering, och att det arbete som bedrivs ska bidra till att uppnå jämställdhet i det samiska samhället. De traditionella samiska näringarna lyfts fram som ett prioriterat område i </span><span>sammanhanget (utg.omr. 23</span><span> s. 34</span><span>).</span><span> På det minoritetspolitiska området anges bl.a. att </span><span>Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor</span><span> </span><span>har fördelat ca 3 miljoner kronor årligen 2011–2014 i bidrag till nationella minoritetsorganisationers arbete för jämställdhet och mot diskriminering. </span><span>I propositionen anges att m</span><span>yndighetens bedömning är att satsningen har bidragit till att öka medvetenheten om jämställdhetsfrågor bland minoritetsgrupperna, och sammantaget uppges </span><span>att </span><span>ett mer systematiskt jämställdhetsarbete ha</span><span>r</span><span> påbörjats</span><span>. Vidare framhålls att</span><span> </span><span>flera jämställdhetsåtgärder för nationella minoriteter kommer att slutrapporteras under 2015 och utgöra ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet (utg.omr. </span><span>1 s. 91)</span><span>. </span> </p> <p class="R3"> <span>Tidigare behandling</span> </p> <p> <span>Utskottet </span><span>har tidigare </span><span>avstyrkt motionsyrkande</span><span>n</span><span> om en vitbok om övergreppen mot samerna och en officiell ursäkt</span><span>, senast våren 2012 </span><span>(bet. 2011/12:KU17 s.</span><span>&#xa0;</span><span>50 f.).</span><span> Utskottet hänvisade </span><span>då </span><span>till vad som anförts av företrädare för dåvarande och tidigare regeringar </span><span>om</span><span> behandlingen av samer under historien</span><span> och </span><span>framhöll </span><span>vikten av en konkret politik som kan ge samer och andra minoritetsgrupper upprättelse för de övergrepp som </span><span>skett</span><span>. Mot den bakgrunden</span><span> bedömde </span><span>utskottet a</span><span>tt </span><span>det inte krävdes </span><span>nå</span><span>gon åtgärd från riksdagens sida</span><span>. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>U</span><span>tsk</span><span>o</span><span>t</span><span>tet har flera gånger avstyrkt motioner om</span><span> ratificering av ILO:s </span><span>konvention nr 169</span><span> med motiveringen att </span><span>det är angeläget att ILO-konventionen inte ratificeras innan de rättsliga förutsättningarna och konsekvenserna av en ratifi</span><span>cering</span><span> är utredda. </span><span>V</span><span>id den senaste behandlingen av frågan </span><span>våren 2012 </span><span>hänvisade utskottet </span><span>också till </span><span>den pågående beredningen av utvärderingen av regeringens nationella handlingsplan för m</span><span>änskliga rättigheter 2006–2009</span><span> </span><span>(bet. 2011/12:KU17 s. 53 f.)</span><span>. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Utskottet har ä</span><span>ven </span><span>behandlat </span><span>f</span><span>rågan om Sametingets roller oc</span><span>h ett utökat samiskt självstyre tidigare</span><span>. Ett likalydande motionsyrkande som det nu aktuella avstyrktes av utskottet</span><span> våren 2012 </span><span>(</span><span>bet. 2011/12:KU17 s. 43 f.</span><span>). </span><span>Utskottet</span><span> </span><span>anför</span><span>de då att det vidhöll sin tidigare mening att det är </span><span>väsentligt att Sametingets roller som folkvalt organ och myndighet under regeringen hålls isär på ett för allmänheten tydligt sätt, och utgick från att regeringen </span><span>även </span><span>forts</span><span>ä</span><span>tt</span><span>ningsvis</span><span> skulle ägna frågan vederbörlig uppmärksamhet. Utskottet </span><span>noter</span><span>a</span><span>de i sammanhanget också </span><span>regeringens fortsatta arbete med att utveckla samepolitiken genom en</span><span> närmare dialog med Sametinget</span><span>. Våren 2014 avstyrkte utskottet ett motionsyrkande om </span><span>a</span><span>tt utvidga Sametingets bestämmanderätt med hänvisning till att Sametinget redan medverkar i samhällsplaneringen och bevakar att samiska behov beaktas, bl.a. inom rennäringen, och till de då nyligen föreslagna ändringarna i minerallagen</span><span> </span><span>(bet. 2013/14:KU24 s.</span><span>&#xa0;</span><span>27</span><span>&#xa0;</span><span>f.)</span><span>. </span> </p> <p class="R3"> <span>Utskottets ställningstagande</span> </p> <p> <span>När det gäller yrkandet om en vitbok om övergrepp och en officiell ursäkt till samerna noterar u</span><span>tskottet vad som har anförts av företrädare för såväl nuvarande som tidigare regeringar </span><span>om</span><span> behandlingen av samer under historien. Utskottet vill liksom tidigare framhålla vikten av en konkret politik som kan ge samer</span><span>na</span><span> och andra minoritetsgrupper upprättelse för de övergrepp s</span><span>om skett. </span><span>I d</span><span>agsläget bedömer utskottet emellertid att det inte krävs </span><span>någo</span><span>n åtgärd från riksdagens sida </span><span>i fråga</span><span>n</span><span>.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Utskottet anser alltjämt att det är angeläget att ILO:s konvention </span><span>nr </span><span>169 inte ratificeras innan de rättsliga förutsättningarna är utredda. Den särskilda utredaren med uppdrag</span><span>et</span><span> att utvärdera den nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna </span><span>ansåg</span><span> att regeringen som en del av en samlad, tydlig och rättighetsbaserad urfolkspolitik bör redovisa en tydlig plan för hur eventuella hinder mot en ratifi</span><span>cering</span><span> av ILO-konventionen </span><span>ska undanröjas</span><span>. Enligt utredaren ingår i detta även bl.a. frågan om att få till stånd gränsdragningar </span><span>som tydliggör samernas traditionella renskötselområden. Utredarens betänkande bereds </span><span>för närvarande</span><span> inom Regeringskansliet</span><span> och u</span><span>tskottet </span><span>vill in</span><span>te föregripa den pågående beredningen av ärendet. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Utskottet anser att Sametinget som folkval</span><span>t organ</span><span> spelar en viktig demokratisk roll och som statlig förvaltningsmyndighet fyller ändamålsenlig</span><span>a </span><span>samhällsplanerande funktioner. </span><span>Utskottet vidhåller sin tidigare mening att det är väsentligt att Sametingets </span><span>båda </span><span>roller hålls isär på ett för allmänheten tydligt sätt, och utgår från att regeringen fortsätter att ägna denna fråga vederbörlig uppmärksamhet. </span><span>Utskottet </span><span>konstaterar att </span><span>regeringen</span><span> i olika sammanhang har uttryckt sin avsikt att </span><span>stärka Sametinget genom att ge myndigheten </span><span>ett </span><span>utökat ansvar för interna samiska frågor och </span><span>en </span><span>större delaktighet i beslut av väsentlig betydelse för samerna samt att ha en </span><span>fördjupad dialog med samiska representanter om de</span><span>n</span><span> framtida samepolitiken</span><span>. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Mot</span><span> </span><span>bakgrund av det ovan anförda avstyrker utskottet</span><span> motion</span><span> 2014/15:849 (V) yrkandena 1–4</span><span>. </span> </p> <h2> <a name="_Toc411949372"></a><a name="_Toc412621317"></a><a name="_Toc416698788"><span style="-aw-bookmark-end:_Toc411949372"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc412621317"></span><span>Efterlevnaden av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk</span></a> </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> <p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Utskottets förslag i korthet</span> </p> <p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"> <span>Riksdagen </span><span>avslår motionsyrkanden om efterlevnaden av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk med hänvisning till pågående och aviserade åtgärder. </span> </p> </div> <p class="R3"> <span>Motionerna</span> </p> <p class="Normalinskjuten" style="margin-top:0pt; margin-left:0pt"> <span>Kerstin Lundgren (C) begär i motion 2014/15:539 skärpt lagstiftning för att säkerställa inflytande och delaktighet för nationella minoriteter utifrån deras egna villkor (yrkande 1). </span><span>I motionen anförs </span><span>att Sverige återkommande har ådragit sig kritik från Europarådet för hur ramkonventionen om skydd för n</span><span>a</span><span>-</span><span>tionella minoriteter genomförs. Motionären framhåller att de nationella minoriteterna </span><span>har samma rättigheter i hela landet, men att uppföljningar visar på stora brister i kunskapen om de nationella minoriteterna. Kommuner och myndigheter försummar deras rättigheter, särskilt utanför förvaltningsområdena. Enligt motionären ses</span><span> problem </span><span>också </span><span>särskilt inom skolan och äldreomsorgen. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I motion 2014/15:1895 föreslår Ellen Juntti (M) att regeringen får i uppdrag att säkerställa att förvaltningsområdena uppfyller sina skyldigheter. Enligt motionären har utvärderingar visat att vissa kommuner, trots att de ingår i ett förvaltningsområde, inte lever upp till de särskilda skyldigheter det innebär att kunna anordna barn- och äldreomsorg på minoritetsspråken. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I motion 2014/15:2530 begär Annika Hirvonen (MP) att regeringen överväger om </span><span>det behövs </span><span>ytterligare åtgärder för att säkra efterlevnaden av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk i hela landet. Motionären anför </span><span>att utvärderingar visar att efterlevnaden av lagen skiljer sig åt mellan olika kommuner, såväl inom som utanför förvaltningsområdena, särskilt vad gäller det s.k. grundskyddet. </span> </p> <p class="R3"> <span>Bakgrund</span> </p> <p> <span>I december 1999 beslutade riksdagen att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (ramkonven</span><span>-</span><span>tionen) och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (minoritetsspråkskonventionen). Riksdagen fattade </span><span>samtidigt</span><span> beslut om erkännande av fem nationella minoriteter och deras språk. </span><span>För</span><span> att uppfylla </span><span>konven</span><span>-</span><span>tione</span><span>r</span><span>n</span><span>a</span><span>s </span><span>k</span><span>rav infördes bestämmelser om enskildas rätt att använda </span><span>de </span><span>nationella minoritetsspråk</span><span>en</span><span> </span><span>samiska, finska och meänkieli hos domstolar och förvaltningsmyndigheter med verksamhet i de geografiska områden där språken använts av hävd och fortfarande använd</span><span>e</span><span>s i tillräcklig utsträckning</span><span>, s.k. förvaltningsområden</span><span>. Vidare infördes en rätt att i dessa områden få förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på de nämnda språken. Därutöver beslutades om </span><span>vissa </span><span>rikstäckande åtgärder </span><span>inom bl.a. utbildning, kultur, massmedier, äldreomsorg och samarbete över nationsgränserna </span><span>för att stödja de</span><span> </span><span>na</span><span>-</span><span>tionella minoriteterna och minoritetsspråken </span><span>(prop. 1998/99:143, bet. 1999/2000:KU6, rskr. 1999/2000:69). </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I 2009 års minoritetspolitiska proposition bedömde regeringen att det fanns ett behov av en samlad strategi för att möta de nationella minoriteternas behov och för att förbättra efterlevnaden av Sveriges folkrättsliga minoritetsåtaganden</span><span> (prop. 2008/09:158 s. 28 f.)</span><span>. Strategin borde enligt regeringen omfatta åtgärder för att </span> </p> <p class="Punktlistabomb" style="margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-14.2pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt">•</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0; </span><span>förtydliga den rättsliga regleringen av de nationella minoriteternas rättigheter genom en sammanhållen lag som gäller i hela landet och inte en</span><span>bart i en viss region av landet</span> </p> <p class="Punktlistabomb" style="margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-14.2pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt">•</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0; </span><span>motverka diskriminering och utsatthet </span> </p> <p class="Punktlistabomb" style="margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-14.2pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt">•</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0; </span><span>säkerställa en bättre efterlevnad av ramkonvention</span><span>en</span><span> och minoritetsspråkskonventionen och uppföljning av vid</span><span>tagna åtgärder</span> </p> <p class="Punktlistabomb" style="margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-14.2pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt">•</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0; </span><span>stärka de nationella minorit</span><span>eternas egenmakt och inflytande</span><span> </span> </p> <p class="Punktlistabomb" style="margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; text-indent:-14.2pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt">•</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0; </span><span>främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken.</span> </p> <p class="R3"> <span>Gällande ordning</span> </p> <p> <span>Den 1 januari 2010 ersatte en ny lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk tidigare lagar på området </span><span>i enlighet med förslagen i 2009 års minoritetspolitiska proposition </span><span>(prop. 2008/09:158, bet. 2008/09:KU23, rskr. 2008/09:272). I lagen föreskrivs vissa grundläggande rättigheter för samtliga fem nationella minoriteter i Sverige och vissa särskilda rättigheter </span><span>för finsk-</span><span>,</span><span> samisk- och meänkielitalande</span><span>. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Det s.k. grundskyddet innebär </span><span>att förvaltningsmyndigheter</span><span>na</span><span> </span><span>på lämpligt sätt </span><span>ska informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter när det behövs (3 §), att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige</span><span>, varvid b</span><span>arns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt</span><span> (4 §)</span><span>, och</span><span> att </span><span>förvaltningsmyndigheter</span><span>na</span><span> ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor</span><span> (5 §)</span><span>.</span><span> </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Vidare har</span><span> </span><span>enskilda </span><span>rätt att använda </span><span>finska, meänkieli och samiska </span><span>i kon</span><span>takte</span><span>r </span><span>med myndigheter </span><span>vars </span><span>geografiska verksamhetsområde </span><span>helt eller delvis </span><span>sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde </span><span>i </span><span>ärenden där den enskilde är part </span><span>eller ställföreträdande part </span><span>och som </span><span>har anknytning till förvaltningsområdet </span><span>(8 §), liksom </span><span>i </span><span>mål eller ärenden hos </span><span>domstolar vars domkrets</span><span> helt eller delvis</span><span> sammanfaller med förvaltningsområdena eller</span><span>, i fråga om samiska, </span><span>vissa </span><span>angivna </span><span>kommuner (</span><span>13 §). </span><span>Även utanför förvaltningsområde</span><span>na har enskilda rätt att </span><span>använda de tre språken om det finns kunnig personal</span><span>, </span><span>och myndigheterna ska enligt lagen verka för </span><span>detta</span><span> (9 och 11 §§). Enskilda har alltid rätt att använda finska och samiska vid sina skriftliga kontakter med Riksdagens ombudsmän, samt </span><span>i enskil</span><span>da</span><span> ärende</span><span>n</span><span> </span><span>med Justitiekanslern, Försäkringskassan, Skatteverket och Diskriminerin</span><span>gsombudsmannen </span><span>(10 §)</span><span>. </span><span>Kommunerna </span><span>i förvaltningsområdena </span><span>har också särskilda skyldigheter att</span><span> erbjuda förskola och äldreo</span><span>msorg helt eller delvis på minoritetsspråken om någon önskar detta</span><span>. I fråga om äldreomsorg gäller detsamma utanför ett förvaltningsområde, om kommunen har tillgång till personal som är kunnig i språket</span><span> (17 och 18 §§). </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Den nya l</span><span>agen innebar </span><span>vidare </span><span>en utvidgning av förvaltningsområdena (6 §)</span><span>, och en </span><span>möjlighet till frivillig anslutning till förvaltningsområdena</span><span> efter ansökan hos regeringen infördes (</span><a style="color:#000000" href="http://zeteo.nj.se/delegate/scion/vestacitation?linkSearchValue=sfs%202009%3A724%207%20p&amp;openFirstCitation=true&amp;provider=SPORe" target="_top"><span>7 §</span></a><span>). </span><span>G</span><span>enom</span><span> lagen </span><span>infördes </span><span>också </span><span>ett system för uppföljning</span><span>, rådgivning och stöd för förvaltningsmyndigheternas tillämpning av lagen (20 och 21</span><span>&#xa0;</span><span>§§). </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I fråga om uppföljning och tillsyn diskuterade</span><span>s i </span><span>förarbetena </span><span>till lagen </span><span>problemet </span><span>med </span><span>att bristande engagemang och ansvarstagande på lokal nivå försvårar genomförandet i </span><span>praktiken. Det framhölls att tillämpningsproblematiken är direkt kopplad till den kommunala självstyrelsen</span><span>,</span><span> som innebär en decentraliserad besluts- och ansvarsordning i många av de frågor som berörs av minoritetspolitiken.</span><span> Regeringen gjorde dock bedömningen att det inte var aktuellt att inför</span><span>a</span><span> </span><span>en </span><span>s.k. operativ insyn på minoritetspolitikens område, bl.a. med hänvisning till att det inte förelåg något beredningsunderlag för att införa skarpa sanktionsmöjligheter</span><span> kopplade till</span><span> </span><span>en </span><span>sådan tillsyn. I stället föreslogs </span><span>att</span><span> ett uppföljningsansvar </span><span>skulle införas </span><span>i syfte att driva på genomförandet av rättigheterna och skyldigheterna </span><span>enligt lagen </span><span>på det kommunala planet och ge regeringe</span><span>n underlag rörande efterlevnaden</span><span>. Samtidigt framhölls att det särskilda uppföljningsansvaret inte innebar någon inskränkning i det tillsynsansvar som vilar på andra myndigheter</span><span>,</span><span> t.ex. i fråga om förskoleverksamhet och </span><span>äldreomsorg</span><span>.</span><span> Regeringen ansåg vidare att frågan om </span><span>en </span><span>operativ tillsyn fick väckas på nytt om det skulle visa sig att uppföljningsansvaret inte var tillräckligt för att förbättra efterlevnaden av minoritetsrättigheter (pr</span><span>op. 2008/09:158</span><span> s. 42 f., </span><span>s. 47</span><span>&#xa0;</span><span>f.</span><span> och</span><span>&#xa0;</span><span>s.</span><span>&#xa0;</span><span>106 f.).</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Samtidigt med beslutet om den nya minoritet</span><span>s</span><span>lagen infördes också en bestämmelse i 5 kap. 6 § socialtjänstlagen (2001:453) om att kommunerna ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i samiska, finska eller meänkieli där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor. </span><span>I förarbetena </span><span>framhölls</span><span> att </span><span>det r</span><span>edan </span><span>av</span><span> </span><span>gällande socialtjänstlag kunde anses följa en skyldighet att se till att det finns tillgång till personal med exempelvis kunskaper i samiska, finska eller meänkieli, om detta behövs för att uppnå insatser av god kvalitet</span><span>, och att den föreslagna bestämmelsen var ett tydliggörande av detta</span><span> (prop. 2008/09:158 s. 101 f.).</span><span> I specialmotiveringen anges att s</span><span>tadgandet </span><span>inte är n</span><span>ågon rättighetsbestämmelse</span><span> och att den inte innebär </span><span>en skyldighet att omedelbart skaffa språkkunnig personal</span><span>, men att kunskaper i minoritetsspråk bör beaktas vid rekrytering </span><span>(s. 137</span><span>&#xa0;</span><span>f.)</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk finns bestämmelser </span><span>som kompletterar lagen, bl.a. </span><span>om statsbidrag till kommuner och landsting för merkostnader och åtgärder med a</span><span>nledning av lagen. Av 2 och 3 §</span><span>§</span><span> förordningen framgår att </span><span>Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget</span><span> </span><span>ansvarar </span><span>för uppföljningen av tillämpningen av lagen.</span> </p> <p class="R3"> <span>Budgetpropositionen för 2015</span><span> m.m.</span><span> </span> </p> <p> <span>I </span><span>budgetpropositionen för 2015</span><span> redovisas </span><span>efterlevnaden av </span><span>lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och hur väl Sveriges internationella åtaganden uppfylls</span><span> </span><span>(</span><span>utg</span><span>.omr. 1 s. 88 f.)</span><span>. Redovisningen grundas</span><span> </span><span>huvudsakligen på Länsstyrelsen i Stockholms</span><span> </span><span>och Sametingets </span><span>uppföljnings</span><span>rapport </span><span>för 2013.</span><span> </span><span>Under 2013 har de uppföljningsansvariga myndigheterna </span><span>inlett ett </span><span>utveckl</span><span>ingsarbete för</span><span> att </span><span>med hjälp av indikatorer kunna mäta</span><span> och följa</span><span> upp </span><span>resultat och e</span><span>ffekter av minoritetspolitiken</span><span>. </span><span>Uppföljningen visar </span><span>bl.a. </span><span>att a</span><span>rbetet med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter i förvaltningsområdena har utvecklats väsentligt sedan 2010</span><span>, men att utvecklingen i någon mån har planat ut. </span><span>När det gäller kommuner utanför förvaltningsområden</span><span>a</span><span> och myndigheter</span><span>na</span><span> finns det enligt rapporten mycket som tyder på att minoritetspolitiken inte</span><span> har</span><span> fått </span><span>ett </span><span>tillräckligt genomslag. </span><span>De</span><span> statliga </span><span>myndigheter</span><span> som berörs</span><span> bedöms </span><span>till stora delar sakna ett målinriktat och systematiskt arbetssätt för att säkerställa nationella minoriteters rättigheter inom sina respektive verksamhetsområden.</span><span> </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>De uppföljni</span><span>ngsansvariga myndigheterna ans</span><span>er att det behövs en tydligare lagstiftning i vissa avseenden, bl.a. i fråga om tillsynsåtgärder och rätt</span><span>en</span><span> till förskoleverksamhet och äldreomsorg på de nationella minoritetsspråken. </span><span>Samtliga kommuner och merparten av landstingen i förvaltningsområdena uppges på olika sätt ha informerat de nationella minoriteterna om deras lagstadgade rättigheter. En effekt av informationsinsatserna är en ökad efter</span><span>frågan på kulturella aktiviteter, som också lett till ett ökat utbud. Informationsinsatser har också ökat efterfrågan på modersmålsundervisning i skolan, modersmålsstöd i förskolan och äldreomsorg på minoritetsspråk. Inom dessa områden har dock efterfrågan i mindre utsträckning lett till en förstärkning av utbudet. När det gäller information och kunskapshöjande åtgärder framhålls även att Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget </span><span>bl.a. har anordnat</span><span> konferenser och utbildningsdagar för kommuner och landsting.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I budgetpropositionen uppmärksammas även </span><span>Europarådets granskning av Sveriges åtaganden. Det framgår att Arbetsmarknadsdepartementet tillsammans med Europarådet höll ett uppföljningsmöte i mars 2013 med inbjudna myndigheter, minoritetsorganisationer och andra berörda för att diskutera slutsatserna i den senaste granskningen av hur Sverige uppfyller sina åtaganden enligt ramkonventionen</span><span>. </span><span>Regeringen k</span><span>onstaterar att Europarådet ans</span><span>er att </span><span>skyddet för nationella minoriteter i</span><span> </span><span>Sverige </span><span>har </span><span>ökat väsentligt under senare år</span><span>,</span><span> men </span><span>att </span><span>det</span><span> </span><span>återstår mycket arbete i fråga om </span><span>bl.a. </span><span>utbildning</span><span> </span><span>i minoritetsspråk, åtgärder mot diskriminering</span><span> </span><span>och samordning mellan myndigheter.</span><span> </span><span>I den rådgivande kommitténs rapport framhålls särskilt behoven av insatser för e</span><span>tt</span><span> effektiv</span><span>t</span><span> </span><span>genomförande</span><span> av minoritetslagen på lokal nivå och för att hantera bristen på lärare i minoritetsspråk</span><span>.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Regeringen anger vidare</span><span> </span><span>i budgetpropositionen för 2015 </span><span>att Sverige lämnade sin </span><span>femte periodiska rapport om efterlevnaden av minoritetsspråkskonventionen</span><span> i oktober 2013</span><span>, och </span><span>att en rapport in</span><span>vänta</span><span>de</span><span>s från Europarådets </span><span>expert</span><span>kommitté </span><span>under 2014</span><span> (</span><span>utg.omr. 1 s. </span><span>90).</span><span> </span><span>I </span><span>kommitténs rapport </span><span>konstateras att det har gjorts</span><span> </span><span>betydande framsteg i arbetet med att främja och skydda de nationella minoritetsspråken i Sverige sedan </span><span>den </span><span>föregående granskning</span><span>en</span><span>, bl.a. genom det grundskydd som införts i minoritetslagen</span><span>. Samtidigt konstateras att efterlevnaden</span><span> varierar mellan olika kommuner</span><span>,</span><span> </span><span>och expertkommittén ser bl.a. ett behov av att förtydliga kommunernas skyldigheter i fråga om förskoleverksamhet och modersmålsundervisning. Kommittén framhåller också att </span><span>det finns allvarliga </span><span>och omfattande </span><span>brister inom utbildningsområdet, t.ex. när det gäller utbildade lärare och lärverktyg i de nationella minoritetsspråken. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I </span><span>fråga om inflytande och delaktighet framhålls</span><span> i budgetpropositionen</span><span> att en övervägande majoritet av kommuner</span><span>na</span><span> inom förvaltningsområdena har formaliserade samråd med organisationer som företräder de nationella minoriteterna. Sex av tio kommuner och landsting uppger att dialogen med minoriteterna har varit avgörande för deras beslut om verksamhete</span><span>r</span><span> som rör nationella minoriteter</span><span> (</span><span>utg.omr. 1 </span><span>s. 91)</span><span>. När det gäller insatser för språk och kultur anges att </span><span>Stockholms universitet, Umeå universitet och Södertörns högskola har fått i uppdrag att bygga upp och utveckla ämneslärarutbildning i de nationella minoritetsspråken, </span><span>och</span><span> att Skolverket har fått i uppdrag att förstärka tillgången på modersmålslärare i nationella minoritetsspråk. Sko</span><span>lverket har även fått i uppdrag </span><span>att utarbeta förslag till kursplaner på de nationella minoritetsspråken </span><span>och</span><span> att stödja utveckling och produktion av läromedel respektive lärverktyg på de nationella minoritetsspråken. Uppdragen ska redovisas </span><span>under </span><span>2015. Vidare anges att Inst</span><span>itutet för språk och folkminnen</span><span> </span><span>och Statens kulturråd har </span><span>fördelat sammanlagt närmare 16 </span><span>miljoner kronor till</span><span> projekt för </span><span>att </span><span>revit</span><span>aliser</span><span>a </span><span>minoritetsspråken och </span><span>till </span><span>insatser för att stärka de nationella minoriteternas egna kulturella strukturer. Insatser har riktats främst till barn och unga</span><span> </span><span>(</span><span>s.</span><span>&#xa0;</span><span>92)</span><span>.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I regeringens analys och slutsatser mot bakgrund av resultatredovisningen </span><span>konstateras bl.a. att lagstiftningen har lett till att myndigheter, kommuner och landsting på ett mer aktivt sätt arbetar med frågor som rör de nationella minoriteternas rättigheter, men att det tycks finnas oklarheter i lagstiftningen och brister i genomförandet som behöver uppmärksammas</span><span> </span><span>(s. 92 f.)</span><span>. </span><span>Regeringen noterar också att flera rapporter inom utbildningsområdet visar att det finns behov av ytterligare åtgärder för att särskilt tillgodose rättigheter för barn och unga </span><span>som tillhör</span><span> de nationella minoriteterna. </span><span>I fråga om politikens inriktning anges </span><span>att behovet av kunskap om lagen </span><span>om</span><span> </span><span>nationella minoriteter och minoritetsspråk är</span><span> </span><span>fortsatt stort inom olika delar av samhället</span><span>,</span><span> både i</span><span>n</span><span>om den statliga förvaltningen och bland</span><span> </span><span>kommuner och landsting</span><span> </span><span>(s. 93)</span><span>. </span><span>Enligt regeringen behövs </span><span>det </span><span>därför </span><span>fortsatta insatser för att informera och sprida</span><span> </span><span>kunskap om lagen och</span><span> dess tillämpning.</span><span> Regeringen konstaterar s</span><span>amtidigt </span><span>att </span><span>vissa frågor </span><span>har </span><span>väckts om lagens</span><span> </span><span>tillämpning, bl.a. om rätten till förskola</span><span> </span><span>och äldreomsorg på minoritetsspråk inom respektive</span><span> </span><span>språks förvaltningsområde</span><span>, och att den </span><span>ser </span><span>ett behov av att klargöra hur omfattande</span><span> </span><span>dessa problem kan vara.</span><span> Vidare uppges </span><span>att arbetet med </span><span>att </span><span>revitaliser</span><span>a</span><span> minoritetsspråken kommer att fortsätta och att en dialog ska inledas med de nationella minoritetsorganisationerna i syfte att få bättre effekt av bidragen till revitaliseringsinsatser. </span> </p> <p class="R3"> <span>Uppföljning av minoritetspolitiken 2014</span> </p> <p> <span>Den 13 mars 2015 lämnade Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget sin uppföljningsrapport om minoritetspolitikens utveckling 2014 till reger</span><span>-</span><span>ingen. Resultatet bekräftar i huvudsak bilden från föregående år. Arbetet för att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter har utvecklats positivt inom förvaltningsområdena sedan 2010 men tycks</span><span> ha avstannat under senare år</span><span>. Utanför förvaltningsområdena visar uppföljningen att det är tydligt att den förda minoritetspolitiken inte har fått </span><span>ett </span><span>tillräckligt genomslag. </span><span>Stora varia</span><span>-</span><span>tioner förekommer mellan kommuner och landsting såväl inom som utanför förvaltningsområdena när det gäller utvecklingen av systematiska arbetssätt för att säkerställa minoritetsrättigheterna. </span><span>En positiv förändring sedan föregående år</span><span> </span><span>är dock att något fler myndigheter redovisar att de utvecklat former för nationella minoriteters delaktighet och inflytande, och det förefaller enligt rapporten som om kunskapen om minoritetspolitiken och nationella minoriteters rättigheter ökat något inom myndigheterna under året.</span><span> Liksom föregående år lämnar de uppföljningsansvariga myndigheterna förslag om bl.a. tydligare lagstiftning, </span><span>t.ex. </span><span>i fråga om tillsynen på området och rätten till förskola och äldreomsorg på minoritetsspråk</span><span>.</span> </p> <p class="R3"> <span>Nya regler om modersmålsundervisning i nationella minoritets</span><span>språk </span> </p> <p> <span>I </span><span>fråga om rätten till modersmålsundervisning föreslog regeringen </span><span>i </span><span>propositionen Vissa skollagsfrågor (prop. 2013/14:148) att krav</span><span>en</span><span> i skollagen (2010:800) att vårdnadshavaren ska ha språket som modersmål och att eleven ska ha grundläggande kunskaper i språket </span><span>skulle </span><span>tas bort för de obligatoriska skolformerna när det gäller elever som tillhör en nationell minoritet. </span><span>Regeringen föreslog att k</span><span>ravet på att en vårdnadshavare har mi</span><span>noritetsspråket som modersmål skulle </span><span>slopas även för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, medan kravet på att eleven ska ha goda kunskaper i språket för att ha rätt till modersmålsu</span><span>ndervisning i dessa skolformer skulle</span><span> kvarstå. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2015. Riksdagen biföll propositionen den 4 juni 2014 (bet. 2013/14:UbU21, rskr. 2013/14:292). </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I december 2014 </span><span>lämnade regeringen propositionen Möjligheter till fjärrundervisning (prop. 2014/15:44) med förslag till bestämmelser </span><span>om</span><span> fjärrundervisning</span><span> i skollagen (2010:800)</span><span>. </span><span>Ändringarna föreslogs träda i kraft den 1</span><span>&#xa0;</span><span>juli 2015. </span><span>Syftet är bl.a. att förbättra möjligheten till en god utbildning även när det saknas en behörig lärare i ämnet eller kurs</span><span>en på elevens skola. Regeringen </span><span>anger i propositionen att den b</span><span>edömer att det för närvarande är lämpligt att införa en möjlighet </span><span>att erbjuda fjärrundervisning </span><span>i vissa ämnen, bl.a. mode</span><span>rsmål inklusive minoritetsspråk</span><span> </span><span>(</span><span>s. </span><span>17)</span><span>. </span><span>Vid riksdagsbehandlingen tillstyrkte utbildningsutskottet </span><span>propositionen</span><span>. Utskottet föreslog vidare tillkännagivanden om att regeringen </span><span>i sin utvärdering av fjärrundervisning </span><span>dels särskilt </span><span>bör </span><span>granska hu</span><span>r lag</span><span>ändr</span><span>ingen</span><span> påverkar </span><span>h</span><span>uvudmännens </span><span>incitament</span><span> att anställa behöriga lärare, </span><span>dels</span><span> </span><span>särskilt </span><span>bör följa försöksverksamheten med fjärrundervisning och återkomma med en rapport senast 2017, och att regeringen </span><span>bör tillsätta två utredningar bl.a. om ut</span><span>ökade möjligheter till </span><span>modersmåls</span><span>undervisning och studiehandledning på modersmål</span><span>et</span><span>. Kammaren beslutade den 19 mars 2015 i enlighet med utskottets förslag (bet. 2014/15:UbU3</span><span>, rskr. 2014/15:141</span><span>).</span> </p> <p class="R3"> <span>Stärkt arbete med mänskliga rättigheter på</span><span> kommunal nivå </span> </p> <p> <span>I juni 2014 </span><span>under</span><span>tecknade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen en överenskommelse om att stärka arbetet med </span><span>mänskliga rättigheter på kommunal nivå</span><span> (dnr A2014/2289/DISK)</span><span>.</span><span> Som en del av överenskommelsen har en kartläggning</span><span> </span><span>genomförts som ger en nulägesbild och identifierar behovet av stöd och insatser för att kunna omsätta mänskliga rättigheter i praktiken. Kartläggningen</span><span> presenterades i </span><span>en rapport i </span><span>februari 2015. </span><span>I rapporten konstateras bl.a. att rättighetsarbetet ofta saknar en tydlig struktur, att det råder en stor variation i definitioner av mänskliga rättigheter som tycks bygga på såväl politiska val som på kunskapsbrist och att invånare i olika kommuner, landsting eller regioner därmed får olika budskap om de mänskliga rättigheterna, </span><span>och</span><span> att arbetet inte alltid bedrivs utifrån ett rättighetsperspektiv. </span><span>SKL ska </span><span>s</span><span>enast den 15 april 2015 redovisa en handlingsplan för hur arbetet ska bedrivas t.o.m. juni 2017</span><span>, och e</span><span>n slutrapport ska lämnas senast den 1 september 2017. </span> </p> <p class="R3"> <span>Tidigare behandling</span> </p> <p> <span>Frågan om tillsyn på det minoritetspoliska området aktualiserades i samband med utskottets behandling av motionsyrkanden om äldreomsorg på de nationella minoritetsspråken våren 2010 (bet. 2009/10:KU30 s. 17 f.). Utskottet anförde då att de</span><span>t delade</span><span> överväganden och bedömningar som </span><span>regeringen lämnade</span><span> i 2009 års minoritetspolitiska proposition, bl.a. i fråga om att införa ett uppföljningsansvar. Utskottet angav liksom regeringen att frågan om att införa en operativ tillsyn fick väckas på nytt om uppföljningsansvaret skulle visa sig vara otillräckligt för att förbättra efterlevnaden av minoritetsrättigheterna. </span><span>Motionsyrkandena avstyrktes därmed. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>V</span><span>åren</span><span> 2014 </span><span>avstyrkte utskottet </span><span>ett motionsyrkande om villkoren för den svenska minoritetspolitiken</span><span> </span><span>(bet. </span><span>20</span><span>13/14:KU24 s. 20 f.)</span><span>. </span><span>Utskottet bedömde a</span><span>tt den gällande minoritetslagen gör det möjligt för nationella</span><span> </span><span>minoriteter a</span><span>tt få inflytande i frågor som </span><span>rör dem</span><span>, och pekade på att uppföljningen av lagens tillämpning visat </span><span>att de</span><span> </span><span>nationella minoriteternas möjlighet till inflytande har ökat. </span><span>Utskottet menade att det är b</span><span>etydelsefullt att de åtgärder som har vidtagits inom</span><span> </span><span>ramen för minoritetspolitiken följs upp och utvärderas.</span><span> I det nämnda </span><span>betänkande</span><span>t behandlade u</span><span>tskottet även en motion med en begäran om att följa upp utvecklingen av möjligheterna för barn som tillhör en nationell minoritet att tillägna sig sitt minoritetsspråk </span><span>och att se över regelverket</span><span> </span><span>(</span><span>s.</span><span>&#xa0;</span><span>24</span><span>&#xa0;</span><span>f.)</span><span>.</span><span> Utskottet hänvisade till </span><span>att </span><span>regeringen</span><span> i sin</span><span> </span><span>proposition om vissa skollagsfrågor lämnat förslag</span><span> </span><span>om </span><span>att </span><span>stärka rätten till modersmålsundervisning och såg mot den bakgrunden inga skäl att tillstyrka motionen. </span> </p> <p class="R3"> <span>Utskottets ställningstagande</span> </p> <p class="NormalIndent" style="text-indent:0pt"> <span>Utskottet </span><span>delar uppfattningen</span><span> att frågor</span><span>na</span><span> om </span><span>bristande efterlevnad av minoriteters rättigheter </span><span>är angelägna</span><span> och vill </span><span>understryka</span><span> vikten av att de grundläggande rättigheterna får genomslag i hela landet.</span><span> </span><span>Utskottet noterar den kritik som </span><span>Europarådet har </span><span>framfört mot Sverige </span><span>när det gäller </span><span>de</span><span> minoritetspolitiska åtaganden</span><span>a</span><span>, och förutsätter att regeringe</span><span>n beaktar de </span><span>slutsatser och </span><span>rekommendationer som </span><span>har </span><span>lämnats</span><span> inom ramen för den internationella granskningen</span><span>. </span><span>Utskottet </span><span>kan konstatera</span><span> att regeringen </span><span>har </span><span>uppmärksammat att det tycks finnas oklarheter i lagstiftningen och brister i genomförandet </span><span>på det minoritetspolitiska området </span><span>och </span><span>att regeringen har </span><span>uttryck</span><span>t</span><span> en tydlig ambition </span><span>att klargöra omfattningen av dessa problem. Utskottet </span><span>kan vidare</span><span> konstatera att </span><span>det har tagits </span><span>initiativ för att under de närmaste åren</span><span> stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå. </span><span>Mot bakgrund av det arbete som inletts och de </span><span>åtgärder</span><span> som aviserats ser utskottet inte</span><span> </span><span>något </span><span>skäl att nu</span><span> ställa sig bakom </span><span>ett </span><span>tillkännagivande med anledning av </span><span>de </span><span>berörda </span><span>yrkanden</span><span>a</span><span>. </span><span>Därmed </span><span>avstyrk</span><span>s</span><span> </span><span>motion</span><span> 2014/15:539 (C) yrkande 1, motion 2014/15:1895 (M) och motion 2014/15:2530 (MP). </span> </p> <h2> <a name="_Toc411949373"></a><a name="_Toc412621318"></a><a name="_Toc416698789"><span style="-aw-bookmark-end:_Toc411949373"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc412621318"></span><span>Förvaltningsområdenas utbredning</span></a> </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> <p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Utskottets förslag i korthet</span> </p> <p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"> <span>Riksdagen </span><span>avslår ett motionsyrkande om förvaltningsområdenas utbredning. </span> </p> </div> <p class="R3"> <span>Motionen</span> </p> <p> <span>I motion 2014/15:23 yrkande 3 begär Nina Lundström (FP) att arbetet med att öka förvaltningsområdenas utbredning bör fortsätta och att nödvändiga medel </span><span>bör </span><span>säkras för detta. </span> </p> <p class="R3"> <span>Inrättandet av förvaltningsområden</span> </p> <p> <span>Förvaltningsområden för samiska respektive finska och meänkieli inrättades 2000 i enlighet med regeringens förslag i propositionen Nationella minoriteter i Sverige </span><span>(prop. 1998/99:143)</span><span> </span><span>och omfattade då sju kommuner i Norrbotten. I syfte att uppfylla bestämmelserna i den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (minoritetsspråkskonventionen) gavs enskilda rätt att använda samiska, finska och meänkieli hos domstolar och förvaltningsmyndigheter med verksamhet i de geografiska områden där språken använts av hävd och fortfarande användes i tillräcklig utsträckning. Förslagen innebar också </span><span>en </span><span>rätt att i dessa områden få förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på dessa språk. Den geografiska begränsningen byggde på att man ansett att det kunde möta alltför stora hinder, både praktiskt och kostnadsmässigt, att tillämpa konventionens olika bestämmelser i områden där mycket få personer använder ett landsdels- eller minoritetsspråk. I propositionen framhölls också att en regional tillämpning av reglerna innebar en markering av språkens särskilda betydelse och historia i dessa områden, vilket ansågs kunna leda till att den kultur och historia som hänger samman med språken i dessa områden ly</span><span>fts fram och får ökat stöd (</span><span>s.</span><span>&#xa0;</span><span>41</span><span>&#xa0;</span><span>f.).</span> </p> <p class="R3"> <span>Gällande </span><span>ordning</span> </p> <p> <span>Den 1 januari 2010 ersatte en ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk tidigare lagar på området (prop. 2008/09:158, bet. 2008/09:KU23, rskr. 2008/09:272). I 6 § lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk anges vilka kommuner som ingår i förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska. Den nya lagen innebar att förvaltningsområdena för finska och samiska utvidgades med 18 respektive 13 kommuner. Som skäl för den föreslagna utvidgningen hänvisade regeringen till att Europarådet hade </span><span>pekat bl.a. på att fler enskilda behövde få tillgång till </span><span>ett </span><span>förstärkt minoritetsskydd för att regleringen skulle leva upp till Sveriges åtaganden enligt de konventioner som rör skyddet av nationella minor</span><span>iteter (prop. 2008/09:158 s.</span><span>&#xa0;</span><span>73</span><span>&#xa0;</span><span>f.). </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk infördes också en möjlighet till frivillig anslutning till förvaltningsområdena. I </span><a style="color:#000000" href="http://zeteo.nj.se/delegate/scion/vestacitation?linkSearchValue=sfs%202009%3A724%207%20p&amp;openFirstCitation=true&amp;provider=SPORe" target="_top"><span>7 §</span></a><span> anges att andra kommuner än de som anges i 6 § efter anmälan kan få ingå i förvaltningsområdet för finska, meänkieli eller samiska. Beslut att en kommun ska få ingå i ett förvaltningsområde fattas av regeringen. I propositionen anfördes att kommunalt engagemang och ansvarstagande för Sveriges minoritetsåtaganden är av avgörande betydelse för att det minoritetspolitiska arbetet i förvaltningsområdena ska vara framgångsrikt. Vidare framhölls att ett sådant kommunalt engagemang också kan väckas genom de nationella minoriteternas eget arbete lokalt och genom att en dialog kommer igång mellan kommunala företrädare och de nationella minoriteterna (prop. 2008/09:158 s. 83). </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I fråga om frivillig anslutning till ett förvaltningsområde gäller enligt 4 § förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk att vid prövningen av om en kommun efter anmälan ska få ingå i ett förvaltningsområde ska hänsyn tas till om det finns ett uttalat intresse från berörda minoriteter för att kommunen ska ingå i förvaltningsområdet. Det är kommunen som ska visa att ett sådant intresse finns hos den berörda minoriteten i kommunen. Av 5–8 §§ förordningen framgår bl.a. att statsbidrag lämnas, i mån av tillgång på medel, till kommuner och landsting </span><span>som är </span><span>anslutna till förvaltningsområden för de merkostnader som uppkommer med anledning av de rättigheter som enskilda har enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.</span> </p> <p class="R3"> <span>Förvaltningsområdenas utbredning 2010–2015</span> </p> <p> <span>År 2010 ingick t</span><span>otalt 39 kommuner i ett eller flera av de förvaltningsområden som </span><span>då inrättades</span><span> genom den nya lagen om nationella minoriteter och minoritets</span><span>språk</span><span>. Sedan dess har ytterligare kommuner årligen anslutit sig frivilligt. Senast i december 2014 beslutade regeringen att bevilja ansökningar från sju kommuner om att få ingå i det finska förvaltningsområdet och från den 1 februari 2015 ingår därmed sammanlagt 75 kommuner i förvaltningsområdena. För att skapa förutsättningar för utvidgningen av det finska förvaltningsområdet föreslogs i budgetpropositionen för 2015 en årlig förstärkning av anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter med 6 miljoner kronor fr.o.m. 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 1 s. 94</span><span>). Vid riksdagsbehandlingen bifölls proposi</span><span>-</span><span>tionens förslag i denna del (bet. 2014/15:KU1, rskr. 2014/15:50).</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Länsstyrelsen i Stockholms län konstaterar i sin </span><span>uppföljnings</span><span>rapport </span><span>om minoritetspolitikens utveckling </span><span>2014 att antalet kommuner som ansöker om att </span><span>få </span><span>ingå i förvaltningsområdena har fortsatt att öka sedan möjligheten infördes och att intresset på lokal nivå för framtida anslutningar inte heller visar några tecken på att avta</span><span> (s. 16</span><span>)</span><span>. </span> </p> <p class="R3"> <span>Tidigare behandling</span> </p> <p> <span>Utskottet har vid flera </span><span>tillfällen </span><span>tidigare behandlat frågan om en utvidgning av förvaltningsområdena, senast våren 2012 med anledning av en motion om en utökning av det finska förvaltningsområdet (bet. 2011/12:KU17 s. 39 f.). Utskottet har då avstyrkt motionerna med hänvisning till att det delar de överväganden och bedömningar som regeringen gjorde i den minoritetspolitiska propositionen när det gäller motiven till </span><span>en utvidgning</span><span> av förvaltningsområdena. Utskottet har också särskilt pekat på att minoritetsspråkslagen </span><span>gör det </span><span>möjlig</span><span>t </span><span>för ytterligare kommuner eller landsting att efter regeringsbeslut frivilligt ansluta sig till ett förvaltningsområde. Vid den senaste behandlingen berörde utskottet samtidigt två aspekter inför framtida uppföljningar av minoritetsspråklagens tillämpning: dels att lagstiftningen inte tar hänsyn till andelen minoritetsspråkkunniga medborgare i en enskild kommun utan låter majoriteten avgöra frågan om initiativ till en anslutning, dels att ersättningen till varje enskild kommun för deras merkostnader föranledda av minoritetsspråklagen varierar beroende på antalet kommuner som är anslutna till förvaltningsområdena</span><span> </span><span>(</span><span>a.a. </span><span>s. 43)</span><span>.</span> </p> <p class="R3"> <span>Utskottets ställningstagande</span> </p> <p> <span>Utskottet noterar att </span><span>det </span><span>antal kommuner som frivilligt ansöker om att </span><span>få </span><span>ingå i förvaltningsområdena har ökat stadigt sedan 2010 och att intresset inte visar några tecken på att avta. Genom budgetpropositionen för 2015 beslutades också </span><span>om </span><span>en årlig anslagsförstärkning för att skapa förutsättningar för den senaste utvidgningen av förvaltningsområdena. </span><span>Med hänvisning till </span><span>tidigare ställningstaganden och </span><span>till </span><span>vad som nu anförts </span><span>avstyrker u</span><span>tskottet motion</span><span> 2014/15:23 (FP) yrkande 3</span><span>. </span> </p> <h2> <a name="_Toc411949374"></a><a name="_Toc412621319"></a><a name="_Toc416698790"><span style="-aw-bookmark-end:_Toc411949374"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc412621319"></span><span>Finlandssvenskarnas ställning</span></a> </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> <p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Utskottets förslag i korthet</span> </p> <p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"> <span>Riksdagen </span><span>avslår ett motionsyrkande om </span><span>en utredning av </span><span>finlandssvenskarnas ställning</span><span>,</span><span> </span><span>bl.a. </span><span>med hänvisning till tidigare ställningstaganden i frågan. </span> </p> </div> <p class="R3"> <span>Motionen</span> </p> <p> <span>I motion 2014/15:539 av Kerstin Lundgren (C) yrkande 2 begärs att regeringen snarast utreder frågan om finlandssvenskarnas ställning med målet att alla sverigefinländare oavsett språk ska ha samma rätt till sin identitet och att kravet på finska som modersmål för att räknas in i den nationella minoriteten sverigefinnar tas bort. Motionären hänvisar till att finlandssvenskarna i Sverige har diskvalificerats som nationell minoritet trots att de uppfyller kriterierna enligt Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. </span> </p> <p class="R3"> <span>Bakgrund</span><span>:</span><span> </span><span>tidigare utredningar m.m.</span> </p> <p> <span>I december 1999 erkände Sveriges riksdag samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och </span><span>judar som nationella minoriteter (prop. 1998/99:143, bet. 1999/2000:KU6, rskr. </span><span>1999/2000:69</span><span>). Minoritetsspråkskommittén hade i sitt betänkande </span><span>(SOU 1997:193</span><span>)</span><span> </span><span>konstaterat att Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter saknade en definition av begreppet nationell minoritet och att det överlämnades åt avtalsslutande stater att i varje enskilt</span><span> fall bedöma för vem eller vilka de enskilda artiklarna skulle vara tillämpliga. Enligt kommitténs förslag borde en nationell minoritet uppfylla följande kriterier: </span> </p> <p class="Punktlistabomb" style="margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-14.2pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt">•</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0; </span><span>grupp med uttalad samhörighet som till antalet i förhållande till resten av befolkningen ha</span><span>r en icke dominerande ställning</span> </p> <p class="Punktlistabomb" style="margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-14.2pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt">•</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0; </span><span>religiös, språklig, tradition</span><span>ell och/eller kulturell särart</span> </p> <p class="Punktlistabomb" style="margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-14.2pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt">•</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0; </span><span>historiska eller l</span><span>ångvariga band med Sverige</span> </p> <p class="Punktlistabomb" style="margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; text-indent:-14.2pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt">•</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0; </span><span>självidentifikation. </span> </p> <p> <span>I fråga om sverigefinnarna angavs att de uppfyller samtliga föreslagna kriterier för att vara en nationell minoritet, och att det som främst skiljer dem från majorite</span><span>tsbefolkningen är språket (</span><span>s. </span><span>35 och s. </span><span>47 f.).</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Utredningen om finska och sydsamiska språken anmärkte i sitt delbetänkande (SOU 2005:40) att Minoritetsspråkskommittén inte hade definierat vilka som skulle anses ingå i gruppen sverigefinnar (s. 40). I delbetänkandet gavs vissa definitioner. Med sverigefinne avsågs i det nämnda delbetänkandet i Sverige varaktigt boende personer som talar finska och ättlingar till dessa. Det kunde således vara finskspråkiga personer som invandrat till Sverige från Finland och deras ättlingar. Ättlingarna behöver inte behärska finska språket för att kunna definiera sig som sverigefinnar. Med finlandssvenskar avsågs personer boende i Finland som har svenska som modersmål, samt även personer med svenska som modersmål som flyttat till Sverige från Finland och deras ättlingar. Med termen sverigefinländare avsågs både finskspråkiga och svenskspråkiga personer som flyttat till Sverige från Finland och deras ättlingar, dvs. både sverigefinnar och finlandssvenskar boende i Sverige.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I utredningens slutbetänkande (SOU 2006:19) uppmärksammades att frågan om finlandssvenskarnas status i förhållande till ramkonventionen tagits upp från sverigefinskt håll, och att Finlandssvenskarnas Riksförbund i Sverige</span><span> (</span><span>F</span><span>ris</span><span>)</span><span> hade uppvaktat utredningen i frågan. Med hänvisning till att det i ramkonventionen inte ställs några krav på att en minoritet bör ha ett annat modersmål än majoritetsbefolkningen menade F</span><span>ris</span><span> att beslutet om de nationella minoriteterna i Sverige borde ändras så att sverigefinländare erkänns som en na</span><span>-</span><span>tionell minoritetsgrupp. I betänkandet uppgavs att företrädare för sverigefinnar hade ställt sig positiva till den lösningen och utredaren menade att frågan om finlandssvenskarnas status borde utredas (a.a. s. 409 f.)</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Konstitutionsu</span><span>tskottet har i </span><span>några</span><span> sammanhang uppmärksammats på att den nära koppling som görs mellan ramkonventionen och minoritetsspråkskon</span><span>ventionen i svensk minoritetspolitik – dvs. sammankopplingen mellan erkännandet av nationella minoriteter och erkännandet av nationella minoritetsspråk – kan ifr</span><span>ågasättas. Exempelvis anför Fris</span><span> i en skrivelse till utskottet att finlandssvenskarna har missgynnats av detta, då de trots sin samspråkighet med majoritetsbefolkningen borde kunna beviljas status som nationell minoritet enligt ramkonventionen</span><span>s kriterier</span><span>. </span> </p> <p class="R3"> <span>Tidigare ställningst</span><span>aganden i frågan</span> </p> <p> <span>I förarbetena till de dåvarande minoritetsspråkslagarna angavs att med termen sverigefinnar </span><span>avsågs</span><span> personer som har finska som modersmål (</span><span>prop. 1998/99:143</span><span> </span><span>s. 24 och </span><span>s. </span><span>33). Den finländska grupp som har svenska som modersmål ansågs inte ingå i gruppen. Den dåvarande regeringen hänvisade till att denna tolkning överensstämde med ändamålet med minoritetsspråkskonventionen. Regeringen ansåg att den svensktalande gruppen inte heller omfattades av åtagandena enligt ramkonventionen. Vid riksdagsbehandlingen av propositionen berördes frågan om huruvida även finlandssvenskarna i Sverige skulle anses ingå i den sverigefinska minoriteten och om den erkända minoritetsgruppen som helhet borde benämnas sverigefinländare i stället för sverigefinnar. Ett följdmotionsyrkande med denna innebörd avslogs. Konstitutionsutskottet delade regeringens bedömning och uttalade att detta dock inte uteslöt att åtgärder som avser sverigefinnar även kan komma de finlandssvenska till del</span><span> </span><span>(bet. 1999/2000:KU6 s. 22)</span><span>.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I förarbetena till lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk behandlades bl.a. frågan om att utöka antalet erkända nationella minoriteter mot bakgrund av att Utredningen om finska och sydsamiska språken gjort bedömningen att finlandssvenskarnas status i förhållande till ramkonventionen borde klargöras (prop. 2008/09:158 s. 60 f.). Regeringen fann dock inte </span><span>något </span><span>skäl att i det dåvarande skedet utöka antalet erkända nationella minoriteter. I skälen för regeringens bedömning anfördes inledningsvis att stater i samband med ratificeringen av Europarådets ramkonvention och minoritetsspråkskonventionen väljer de grupper och de språk som de vill erkänna som nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk. I fråga om finlandssvenskarnas ställning hänvisade regeringen till de bedömningar och ställningstaganden som gjordes i samband med 1999 års minoritetspolitiska proposition. I propositionen anfördes vidare att finlandssvenskarnas status inte skulle förändras nämnvärt även om de gavs skydd enligt ramkonventionen, eftersom den materiella minoritetsrätten i första hand bygger på åtagandena i minoritetsspråkskonventionen. Regeringen framhöll också att den inte såg några hinder mot att en enskild finlandssvensk som identifierar sig med den sverigefinska gruppen deltar i och tar del av det stöd som ges sverigefinnar, eller att en enskild som upplever sig diskriminerad på grund av sin etnicitet anmäler detta. </span> </p> <p class="R3"> <span>Tidigare behandling </span> </p> <p> <span>Ett motsvarande yrkande avstyrktes av utskottet våren 2014 (bet. 2013/14:KU24 s. 20 f.). Utskottet konstaterade </span><span>då </span><span>att det vid den senaste översynen av minoritetslagen saknades skäl att utöka antalet eller definitionen av de nationella minoriteter som erkändes vid ratificeringen av ramkonventionen och minoritetsspråkskonventionen. Även om vissa skäl enligt utskottet kunde anföras som grund för att finlandssvenskarna ska betraktas som en nationell minoritet, var det då inte berett att frångå sitt tidigare ställningstagande i frågan eller att utvidga vare sig de erkända nationella minoriteternas antal eller definition. </span> </p> <p class="R3"> <span>Utskottets ställningstagande</span> </p> <p> <span>Grunden för minoritetspolitiken och definitionen av erkända minoritetsspråk</span><span> </span><span>och nationella minoriteter framgår av regeringsformen, minoritetsspråkskonventionen, ramkonventionen och minoritetslagen. Vid den senaste översynen av minoritetslagen saknades skäl att utöka antalet eller definitionen av de na</span><span>-</span><span>tionella minoriteter som erkändes vid ratificeringen av de nämnda folkrättsliga konventionerna. </span><span>Utskottet anser att v</span><span>issa skäl kan anföras </span><span>som grund för att finlandssvenskarna ska betra</span><span>ktas som en nationell minoritet, men är inte </span><span>nu </span><span>berett att frångå sitt tidigare ställningstagande i frågan eller att utvidga de erkända nationella minoriteternas antal eller definition.</span><span> </span><span>Enligt utskottets mening bör </span><span>dock </span><span>frågan om finlandssvenskarnas ställning utredas vid en framtida översyn av minoritetspolitiken. </span><span>Utskottet avstyrker därmed m</span><span>otion</span><span> 2014/15:539 (C) yrkande 2</span><span>.</span> </p> <h2> <a name="_Toc411949375"></a><a name="_Toc412621320"></a><a name="_Toc416698791"><span style="-aw-bookmark-end:_Toc411949375"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc412621320"></span><span>Det finska minoritetsspråkets ställning</span></a> </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> <p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Utskottets förslag i korthet</span> </p> <p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"> <span>Riksdagen </span><span>avslår ett motionsyrkande om ett språkpolitisk</span><span>t</span><span> handlingsprogram för det finska minoritetsspråket med hänvisning till </span><span>vidtagna och pågående </span><span>åtgärder </span><span>för </span><span>att främja </span><span>finskan </span><span>och </span><span>till </span><span>nya regler om modersmålsundervisning och fjärrundervisning.</span> </p> </div> <p class="R3"> <span>Motionen</span> </p> <p> <span>I motion 2014/15:2284 av Pyry Niemi och Raimo Pärssinen (båda S) föreslås att en utredning tillsätts för att ta fram ett nationellt språkpolitiskt handlingsprogram för </span><span>att stärka </span><span>det finska minoritetsspråket</span><span>s ställning</span><span>. Enligt motionen är det rimligt att hela Sverige på sikt omfattas av samma rättigheter som dagens förvaltningsområden. </span><span>Motionärerna anser bl.a. </span><span>att </span><span>rätten till finskspråkig förskola måste garanteras i praktiken, att </span><span>modersmålsundervisning</span><span>en måste stärkas</span><span> och att användningen av finskan måste främjas </span><span>särskilt bland yngre personer och inom </span><span>olika personalkategorier. I motionen hänvisas bl.a. till a</span><span>tt </span><span>Europarådet framfört kritik i fråga om </span><span>bristen på lärare</span><span>, läromedel och lärarutbildningar för de nationella minoritetsspråken i Sverige. </span> </p> <p class="R3"> <span>Gällande ordning</span> </p> <p> <span>I lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk föreskrivs vissa grundläggande rättigheter för samtliga fem nationella minoriteter i Sverige och vissa särskilda rättigheter för finsk-, samisk- och meänkielitalande. De särskilda rättigheterna innebär </span><span>bl.a. </span><span>att enskilda har rätt att använda minoritetsspråket i kontakter med myndigheter (8 §) och domstolar </span><span>(13</span><span>&#xa0;</span><span>§) med verksamhet i förvaltningsområdena. Rätten att använda minoritetsspråket </span><span>v</span><span>i</span><span>d</span><span> myndighetskontakter gäller även utanför förvaltningsområdena om det finns kunnig personal</span><span> (9 §),</span><span> och m</span><span>yndigheterna ska enligt lagen </span><span>verka för detta</span><span> </span><span>(11</span><span>&#xa0;</span><span>§). Kommunerna i förvaltningsområdena har också särskilda skyldigheter att erbjuda förskola och äldreomsorg </span><span>på</span><span> minoritetsspråken</span><span> (17 §)</span><span>. I fråga om äldreomsorg gäller detsamma utanför ett förvaltningsområde</span><span>,</span><span> om kommunen har tillgång till personal som är kunnig i språket (</span><span>18</span><span> §§).</span><span> I förarbetena </span><span>till lagen </span><span>uttalas att kunskaper i minoritetsspråk bör beaktas vid rekrytering (prop. 2008/09:158 s. 137</span><span>&#xa0;</span><span>f.).</span><span> </span><span>Enligt </span><span>lagen</span><span> </span><span>ingår</span><span> </span><span>23</span><span> </span><span>kommuner i </span><span>det finska förvaltningsområd</span><span>et (6</span><span>&#xa0;</span><span>§)</span><span>. </span><span>L</span><span>agen </span><span>ger vidare möjlighet </span><span>till frivillig anslutning till förvaltningsområdena</span><span> efter beslut av regeringen (</span><a style="color:#000000" href="http://zeteo.nj.se/delegate/scion/vestacitation?linkSearchValue=sfs%202009%3A724%207%20p&amp;openFirstCitation=true&amp;provider=SPORe" target="_top"><span>7 §</span></a><span>). Senast i december 2014 beslutade regeringen att bevilja ansökningar från sju kommuner om att få ingå i det finska förvaltningsområdet (SFS 2014:1543), som från den 1 februari 20</span><span>1</span><span>5 därmed omfattar </span><span>sammanlagt 59</span><span> kommuner. </span> </p> <p class="R3"> <span>Europarådets uppföljning</span> </p> <p> <span>Europarådets expertkommitté </span><span>för den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk lämnade 2014 sin femte periodiska rapport om Sverige. I rapporten framh</span><span>å</span><span>lls </span><span>att </span><span>när det gäller det finska minoritetsspråket finns </span><span>det </span><span>ett behov av att förtydliga komm</span><span>unernas skyldigheter i fråga om </span><span>förskoleverksamhet </span><span>och modersmålsundervisning. Brister konstatera</span><span>de</span><span>s också inom utbildningsområdet vad gäller tillgång till tvåspråkig undervisning, utbildade lärare och lärverktyg.</span><span> Kommittén anser att genomförandet av lagstiftningen skiftar mellan olika kommuner och att kommunernas skyldigheter enligt minoritetslagen och skollagen bör förtydligas. För många familjer som behöver stöd för att deras barn ska kunna lära sig ett minoritetsspråk uppges situationen vara en utmaning i synnerhet utanför de språkliga förvaltningsområdena. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Utifrån expertkommitténs rapport </span><span>rekommenderade</span><span> </span><span>Europarådet</span><span>s ministerkommitté i januari 2015 Sverige </span> </p> <p class="Punktlistabomb" style="margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-14.2pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt">•</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0; </span><span>att stärka undervisningen i samtliga minoritetsspråk genom en heltäckande och strukturerad ansats baserad på talarnas behov och </span><span>de aktuella språkens ställning</span> </p> <p class="Punktlistabomb" style="margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-14.2pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt">•</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0; </span><span>a</span><span>tt </span><span>säkerställa</span><span> att modersmålsundervisningen </span><span>uppfyller de krav </span><span>som ställs i </span><span>minoritetsspråkskonventionen och att eleverna erbjuds sådan språk</span><span>undervisning</span><span> att de får </span><span>möjlig</span><span>het </span><span>att uppnå en god nivå i det aktuella språket</span> </p> <p class="Punktlistabomb" style="margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-14.2pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt">•</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0; </span><span>a</span><span>tt öka mängden tvåspråkig undervisning i finska och samiska och skapa sådan undervisning i meänkieli</span> </p> <p class="Punktlistabomb" style="margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; text-indent:-14.2pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt">•</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0; </span><span>a</span><span>tt utveckla ett seriöst och välfinansierat system för lärarutbildning i samtliga mi</span><span>noritetsspråk</span> </p> <p class="Punktlistabomb" style="margin-top:0pt; margin-left:14.2pt; text-indent:-14.2pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:10pt">•</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0;&#xa0; </span><span>a</span><span>tt </span><span>utveckla läromedel </span><span>för </span><span>un</span><span>dervisning i </span><span>samtliga </span><span>minoritetsspråk.</span> </p> <p class="R3"> <span>B</span><span>udgetpropositionen för </span><span>2015</span><span> m.m.</span> </p> <p> <span>En del av det minoritetspolitiska mål som riksdagen fastställde 2008 är att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande</span><span> (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:KU1, rskr. 2008/09:83)</span><span>. </span><span>I</span><span> resultatredovisningen i budgetpropositionen</span><span> för 2015 (utg.omr. 1</span><span> s. 88 f.</span><span>) </span><span>konstateras</span><span> </span><span>i fråga om efterlevnaden av de nationella minoriteternas lagstadgade rättigheter </span><span>att </span><span>den nationella </span><span>uppföljningen visar att </span><span>insatserna i viss utsträckning har avstannat i kommunerna i förvaltningsområdena, och att det finns brister även i landstingens och berörda myndigheters arbete. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Inom området språk och kulturell identitet framhålls</span><span> </span><span>att Stockholms universitet, Umeå universitet och Södertörns högskola har fått i uppdrag att bygga upp och utveckla ämneslärarutbildning i de nationella minoritetsspråken</span><span>. </span><span>Vidare har Skolverket</span><span> </span><span>fått </span><span>i uppdrag att förstärka tillgången på modersmålslärare i nationella minoritetsspråk</span><span>, </span><span>utarbeta förslag till kursplaner på de nat</span><span>ionella minoritetsspråken </span><span>och</span><span> </span><span>stödja utveckling och produktion av läromedel </span><span>och</span><span> lärverktyg på de nationella minoritetsspråken. Uppdragen ska redovisas </span><span>under</span><span> 2015. </span><span>Av redovisningen framgår </span><span>även</span><span> att Institutet för språk och folkminnen (ISOF) under 2013 fördelade 3,5 miljoner kronor till 35 olika projekt för </span><span>att </span><span>revitaliser</span><span>a </span><span>minoritetsspråken, dvs. projekt som syftar till att ge enskilda personer bättre förutsättningar att tillägna sig och använda sitt nationella minoritetsspråk, och att bl.a. språkprojekt som riktats till barn och ungdomar prioriterats särskilt</span><span> (a.a. s.</span><span>&#xa0;</span><span>92)</span><span>. Av ISOF:s redovisning framgår att drygt 30 procent av medlen fördelades till finska projekt</span><span>.</span><span> För att främja de nationella minoriteternas språk och kultur fördelar också Statens kulturråd medel inom utgiftsområde 17</span><span>, bl.a. till Sverigefinska biblioteket i Stockholm och i form av projektbidrag där barn- och ungdomsverksamhet och insatser som stärker minoriteternas egna kulturella strukturer har prioriterats. Under 2013 fördelades 12,3 miljoner kronor (a.a. utg.omr. 17 s. 60 f.).</span><span> </span><span>Vidare har </span><span>regeringen genom Utbildningsdepartementet beviljat </span><span>projektet Finska nu, som arbetar för att öka intresset för det finska språket och finsk kultur i Sverige och kunskapen kring barns flerspråkighet, </span><span>1</span><span> miljon kronor i bidrag årligen under perioden 2012–juni 2015.</span><span> </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Regeringen </span><span>konstaterar</span><span> utifrån resultatredovisningen </span><span>(</span><span>utg.omr. 1</span><span> s.</span><span>&#xa0;</span><span>92</span><span>&#xa0;</span><span>f.)</span><span> </span><span>att kommunerna inom förvaltningsområdena till stora delar up</span><span>pfyller sina åta</span><span>ganden och att det finns ett större medvetande och en ökad efterfrågan på kommunal nivå när det gäller användning av de nationella minoritetsspråken. </span><span>Samtidigt noteras</span><span> att </span><span>flera</span><span> rapporter inom utbildningsområdet visar att det finns behov av ytterligare åtgärder för att särskilt tillgodose rättigheter för barn och unga </span><span>som tillhör</span><span> de nationella minoriteterna</span><span>.</span><span> Regeringen framhåller vidare att den ser ett behov av att klargöra omfattningen av problem med tillämpningen av minoritetsspråkslagen, bl.a. i fråga om rätten till förskola och äldreomsorg på minoritetsspråk inom förvaltningsområdena</span><span>. </span><span>Regeringen uppger att den kommer att fortsätta att stödja och stimulera arbetet med att revitalisera minoritetsspråken, och att en dialog kommer att inledas med de nationella minoritetsorganisationerna om bidragen för att </span><span>ytterligare </span><span>stärka effekten av medlen. </span><span>Vidare anger r</span><span>egeringen</span><span> </span><span>att den finner det positivt att det finska förvaltni</span><span>n</span><span>g</span><span>sområdet </span><span>utvidgas med nya kommuner och </span><span>föreslår </span><span>en </span><span>årlig anslags</span><span>förstärkning </span><span>för att skapa förutsättningar för detta.</span><span> Förslaget bifölls vid riksdagsbehandlingen </span><span>(bet. 2014/15:KU1, rskr. 2014/15:50</span><span>). </span> </p> <p class="R3"> <span>Nya regler om modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk </span> </p> <p> <span>Den 4 juni 2014 biföll riksdagen regeringens proposition </span><span>Vissa skollagsfrågor </span><span>med förslag om stärkt rätt till modersmålsundervisning för elever som tillhör en nationell minoritet </span><span>(prop. 2013/14:148</span><span>, </span><span>bet. 2013/14:UbU21, rskr. 2013/14:292)</span><span>. Lagändringarna, som träder i kraft den 1 juli 2015, innebär bl.a. att </span><span>krav</span><span>et</span><span> på </span><span>g</span><span>rundläggande kunskaper </span><span>för att få modersmålsundervisning slopas </span><span>för de obligatoriska skolformerna när det gäller elever som tillhör en na</span><span>-</span><span>tionell minor</span><span>itet</span><span>.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I december 2014 </span><span>lämnade regeringen propositionen Möjligheter till fjärrundervisning (prop. 2014/15:44) med förslag till bestämmelser för fjärrundervisning</span><span> i skollagen (2010:800)</span><span>. </span><span>Ändringarna föreslog</span><span>s träda i kraft den 1 juli 2015. </span><span>Syftet är bl.a. att förbättra möjligheten till en god utbildning även när det saknas en behörig lärare i ämnet eller kursen på elevens skola. Regeringen </span><span>anger i propositionen att den b</span><span>edömer att det för närvarande är lämpligt att införa en </span><span>möjlighet </span><span>att erbjuda fjärrundervisning </span><span>i vissa ämnen, bl.a. modersmål inklusive minoritets</span><span>språk (</span><span>s. 17</span><span>). </span><span>Vid riksdagsbehandlingen tillstyrkte utbildningsutskottet regeringens förslag. Utskottet föreslog vidare tillkännagivanden om att regeringen i sin utvärdering av fjärrundervisning dels särskilt bör granska hur lagändringen påverkar huvudmännens incitament att anställa behöriga lärare, dels särskilt bör följa försöksverksamheten med fjärrundervisning och återkomma med en rapport senast 2017 och att regeringen bör tillsätta två utredningar bl.a. om utökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. Kammaren beslutade den 19 mars 2015 i enlighet med utskottets förslag (bet. 2014/15:UbU3</span><span>, rskr. 2014/15:141</span><span>).</span> </p> <p class="R3"> <span>Tidigare behandling</span> </p> <p> <span>Utskottet behandlade motsvarande motionsyrkanden våren 2014 (bet. 2013/14:KU24 s. 22 f.). Utskottet avstyrkte motionärernas förslag med hänvisning till åtgärder i form av revitaliseringsinsatser och uppdrag till myndigheter som främjat användningen av finskan, </span><span>och till </span><span>den då förestående riksdagsbehandlingen av förslaget om stärkt rätt till modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken. </span> </p> <p class="R3"> <span>Utskottets ställningstagande</span> </p> <p> <span>Utskottet konstaterar </span><span>att regeringen </span><span>har uppmärksammat</span><span> att det finns vissa brister och problem när det gäller minoritetsrättigheter inom utbildningsområdet och </span><span>tillämpningen av minorit</span><span>etsspråkslagen, och att d</span><span>en ser ett behov av att klargöra omfattningen av dessa problem, bl.a. i fråga om rätten till förskola och äldreomsorg på minoritetsspråk</span><span> inom förvaltningsområdena</span><span>. </span><span>Utskottet noterar vidare den kritik som framförts mot Sverige inom ramen för Europarådets granskning av efterlevnaden av minoritetsspråkskonventionen, och förutsätter att regeringen beaktar Europarådets slutsatser och rekommendationer i sitt fortsatta arbete. </span><span>Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att de grundläggande rättigheterna enligt minoritetslagen får genomslag i hela landet. </span><span>Utskottet noterar att det</span><span> pågår uppdrag vid flera myndigheter</span><span> som syftar till att främja </span><span>utvecklingen och användningen av de nationella minoritetsspråken, och att flera projekt som syftar till att stärka det finska minoritetsspråket bedrivs med stöd av statliga medel. </span><span>Utskotte</span><span>t noterar </span><span>vidare </span><span>att lagstiftning träder i kraft under 2015 som innebär </span><span>dels </span><span>att rätten till modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken </span><span>utökas</span><span> i de obligatoriska skolformerna</span><span>, dels nya möjligheter till fjärrundervisning i nationella minoritetsspråk</span><span>. </span><span>Detta</span><span> kommer att ge barnen bland de nationella minoriteterna stärkta möjligheter att tillägna sig, använda och utveckla sina språk.</span><span> </span><span>Utskottet </span><span>ser</span><span> mot bakgrund av</span><span> </span><span>det anförda inga skäl att nu tillstyrka motionärernas förslag</span><span>. </span><span>Motion</span><span> 2014/15:2284 (S) </span><span>avstyrks</span><span> därmed</span><span>. </span> </p> <h2> <a name="_Toc411949376"></a><a name="_Toc412621321"></a><a name="_Toc416698792"><span style="-aw-bookmark-end:_Toc411949376"></span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc412621321"></span><span>Riksdagens information</span><span> om de nationella minoriteterna</span></a> </h2> <div style="border-bottom-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; clear:both; margin:3.1pt 0.9pt 0pt"> <p class="Normalrutafet" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt"> <span>Utskottets förslag i korthet</span> </p> <p class="Normalruta" style="margin:0pt; padding-right:4pt; padding-left:4pt; padding-bottom:4pt"> <span>Riksdagen </span><span>avslår ett motionsyrkande om riksdagens roll i arbetet med att sprida kunskap om de nationella minoriteterna. </span> </p> </div> <p class="R3"> <span>Motionen</span> </p> <p> <span>I motion 2014/15:23 av Nina Lundström (FP) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om riksdagens roll i arbetet med att sprida kunskap om Sveriges fem nationella minoriteter.</span><span> Motionären anför att riksdagen </span><span>genom möten med besökare, informationsmaterial, utställningar och i den allmänna informationen om riksdagens arbete på många sätt i dag bidrar för att öka kunskapen om demokrati, svensk historia och parlamentets roll genom århundraden, och att de nationella minoriteternas historiska betydelse för Sverige kan synliggöras i det arbetet. </span><span> </span><span> </span> </p> <p class="R3"> <span>Gällande ordning</span> </p> <p> <span>Enligt 14 kap. 2 § riksdagsordningen</span><span> ska </span><span>Riksdagsförvaltningen ge stöd till</span><span> arbetet i kammaren, utskotten och EU-nämnden samt bistå riksdagens ledamöter och organ med sakuppgifter för </span><span>riksdagsarbetet</span><span>. Riksdagsförvaltningen</span><span> ska därutöver, när det gäller riksdagen och riksdagens myndigheter, i den omfattning riksdagen bestämmer bl.a. ansvara för centrala förhandlingar med de fackliga organisationerna, upprätta förslag till anslag på statens budget och i övrigt handlägga frågor om förvaltningen inom riksdagen.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I </span><span>1 § lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen </span><span>anges att </span><span>Riksdagsförvaltningen är en myndighet under riksdagen med</span><span> uppgift att biträda </span><span>riksdagen</span><span>.</span><span> </span><span>Riksdagsförvaltningens huvuduppgifter </span><span>är </span><span>att tillhandahålla resurser och service </span><span>för </span><span>talmannens, kammarens, utskottens och övriga riksdagsorgans verksamhet</span><span> samt för riksdagsledamöterna och partikanslierna</span><span>, att svara för vissa myndighetsfunktioner och förvaltningsuppgifter</span><span> som anges i </span><span>14 kap. 2 § </span><span>riksdagsordningen</span><span>, att informera om riksdagens </span><span>arbete och frågor som rör EU</span><span> och</span><span> att vårda och bevara de byggnader och samlingar som riksdagen och Riksdagsförvaltningen disponerar. </span><a name="P1S3"></a><span>Riksdagsförvaltningen ska</span><span> därut</span><span>-</span><span>över biträda riksdagens nämndmyndigheter i enlighet med vad som anges i instruktionen.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Enligt </span><span>förordningen (SKOLFS 2010:37) om </span><span>läroplan </span><span>för grundskolan</span><span>, förskoleklassen och fritidshemmet ansvarar skolan för att varje elev </span><span>efter </span><span>genomgången grundskola ha</span><span>r</span><span> fått kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia. </span> </p> <p class="R3"> <span>Myndighetsuppdrag </span> </p> <p> <span>Sedan 2005 utgör Samiskt informationscentrum en del av Sametingets myndighetsuppdrag. Centrumet, vars huvudsakliga uppdrag är att informera om samer och samiska förhållanden, driver bl</span><span>.a. </span><span>webbsidan </span><a style="color:#000000" href="http://www.samer.se"><span>www.samer.se</span></a><span>. I 2009 års minoritetspolitiska proposition gjorde regeringen bedömningen att det fanns behov av statliga informations- och kompetenshöjande insatser på området (prop. 2008/09:158 s. 53). Syftet med insatserna skulle vara att synliggöra de nationella minoriteterna och sprida kunskap om minoritetsrättigheter till beslutsfattare, tjänstemän, de nationella minoriteterna och allmänheten samt sprida kunskap om diskrimineringslagstiftningen till de nationella minoriteterna. Som ett led i detta fick Sametinget i uppdrag av regeringen att också producera en webbsida med information om samtliga nationella minoriteter</span><span> (</span><span>minoritet.se</span><span>)</span><span>. I budgetpropositionen för 2015 uppges att besöksantalet på</span><span> webbsidan nästan fördubblade</span><span>s 2011–2013, från ca 3</span><span>&#xa0;</span><span>000 till ca 5</span><span>&#xa0;</span><span>800 besök per månad (prop. 2014/15:1 utg.omr.1 s. 89). </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>I samband med att </span><span>lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft </span><span>2010 </span><span>fick </span><span>Länsstyrelsen i Stockholm</span><span> </span><span>tillsammans med Sametinget i uppdrag att följa upp </span><span>tillämpningen av </span><span>lagen </span><span>och </span><span>samordna arbetet för de minoritetspolitiska målen</span><span>. Arbetet omfattar bl.a. </span><span>informations- och utbildningsåtgärder riktade </span><span>till kommuner, landsting och förvaltningsmyndigheter och </span><span>olika kunskapshöjande insatser. Under 2014 deltog de samordningsansvariga myndigheterna bl.a. i </span><span>Skolforum</span><span> och i MR-dagarna i Umeå för att informera om de nationella minoriteterna, deras rättigheter och svensk minoritetspolitik. Inom ramen för sitt uppdrag ger myndigheterna också ut nyhetsbrevet Nationella minoriteter och </span><span>olika </span><span>informationsmaterial om de nationella minoriteterna.</span> </p> <p class="R3"> <span>Utskottets ställningstagande</span> </p> <p> <span>K</span><span>unskap om de nationella minoriteterna </span><span>hos majoritetsbefolkningen, beslutsfattare</span><span>, tjänstemän och de nationella minoriteterna</span><span> </span><span>s</span><span>jälva är en förutsättning för </span><span>att genomföra </span><span>minoritetspolitiken</span><span> o</span><span>ch tillvarata de nationella minoriteternas rättigheter. Utskottet konstaterar</span><span> att myndigheter under regeringen har i uppdrag att sprida information om och vidta kunskapshöjande åtgärder avseende de nationella minoriteterna och ser i</span><span>ngen</span><span> anledning att föreslå en utvidgning av Riksdagsförvaltningens uppgifter enligt motionärens önskemål. </span><span>Utskottet avstyrker därmed m</span><span>otion 2014/15:23 (FP)</span><span> </span><span>yrkande 1</span><span>.</span><span> </span> </p> <p> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Avsnittsrubrik"> <a name="_Toc416698793"><span class="tSidrubrikJA">Reservationer</span></a> </p> <p class="Mellanrum"> <span>&#xa0;</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold">1.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:0pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <a name="_Toc416698794"><span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Antiziganism, romsk inkludering och inrättande av ett romskt förvaltningsområde, punkt 1 (SD)</span></a> </p> </td> </tr> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">&#xa0;</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">av Jonas Millard (SD) och Fredrik Eriksson (SD).</span> </p> </td> </tr> </table> <h4> <span>Förslag till riksdagsbeslut</span> </h4> <p style="margin-bottom:3.1pt"> <span>Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:</span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>Riksdagen avslår</span><span> motionerna</span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:1719 av Erik Ullenhag (FP) yrkandena 1–4, 6, 7 och 9 samt </span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:2055 av Teresa Carvalho (S).</span> </p> <h4> <span>Ställningstagande</span> </h4> <p> <span>Varje form av uttryck för rasism eller diskriminering, däribland antiziganism, är oacceptabel i en tolerant och öppen demokrati. Av svensk lag följer att hets mot folkgrupp och olaga diskriminering medför straffrättsliga påföljder. Med hänvisning till att befintliga, pågående och planerade insatser får bedömas tillräckliga avstyrker vi motion 2014/15:1719 (FP) yrkandena 1-4, 6, 7 och 9. I fråga om motion 2014/15:2055 (S) delar vi</span><span>&#xa0;</span><span>utskottets bedömning att den ska avstyrkas. </span><span>&#xa0;</span> </p> <p> <span>&#xa0;</span> </p> <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:294.2pt"> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:17pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt; font-weight:bold">2.</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p class="Reservationsrubrik" style="margin-top:17pt; margin-bottom:3.1pt; text-align:left; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <a name="_Toc416698795"><span style="font-family:'Verdana'; font-size:10.5pt; font-weight:bold">Samers rättigheter, punkt 2 (V)</span></a> </p> </td> </tr> <tr> <td style="vertical-align:top; width:22pt"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">&#xa0;</span> </p> </td> <td style="vertical-align:top; width:272.2pt"> <p style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; text-align:justify; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt"> <span style="font-family:'Verdana'; font-size:9.5pt">av Mia Sydow Mölleby (V).</span> </p> </td> </tr> </table> <h4> <span>Förslag till riksdagsbeslut</span> </h4> <p style="margin-bottom:3.1pt"> <span>Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:</span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion </span> </p> <p style="margin-top:0pt"> <span>2014/15:849 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) yrkandena 1–4.</span> </p> <h4> <span>Ställningstagande</span> </h4> <p> <span>Samerna är Sveriges enda ursprungsfolk och har som sådant en särställning bland Sveriges</span><span>&#xa0;</span><span>nationella minoriteter. I Sverige har det länge setts ned på det traditionella samiska levnadssättet och den samiska kulturen. Samerna har under historien bl.a. använts för tvångsarbete, utsatts för tvångsförflyttningar och inskränkningar i sina möjligheter till skolgång och arbete, och drabbats av tvångssteriliseringar. Samernas rättigheter har stärkts de senaste decennierna, </span><span>men de har aldrig fått en officiell ursäkt från den svenska majoritetsbefolkningen. Vi anser att regeringen bör ta fram en vitbok om övergreppen mot samerna och därefter på lämpligt sätt förmedla en officiell ursäkt.</span><span>&#xa0;</span><span> </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Vi anser vidare att det borde vara självklart att Sverige ska ratificera ILO:s konvention nr 169 och garantera samerna de rättigheter som anges där. Ett grundläggande krav enligt konventionen är att ursprungsfolken till fullo ska åtnjuta mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.</span><span>&#xa0;</span><span>Detta innebär bl.a. att det måste vidtas konkreta åtgärder för att skydda samernas land, vatten, kultur och miljö. Det som hindrat en ratificering är framför allt att frågor kring samernas rättigheter till land och vatten inte har lösts.</span><span>&#xa0;</span><span>Regeringen bör enligt vår mening ta nya initiativ för att Sverige ska ratificera ILO:s konvention nr 169 baserade på samförstånd och samråd så att motsättningarna mellan samtliga parter löses. </span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Sametinget bildades 1993 som en officiell representant för den samiska befolkningen och för att förbättra möjligheterna att förvalta och bevara den samiska kulturen. Det är dock inget organ för självstyre. Sametinget är ett framröstat parlament, men också en myndighet med förvaltande uppgifter.</span><span>&#xa0;</span><span>Sverige erkänner i dag</span><span>&#xa0;</span><span>samernas rätt till kulturell autonomi, vilket förutsätter visst självstyre. Rätten till självstyre står dock i konflikt med Sametingets roll som förvaltningsmyndighet. Sametingsutredningen (SOU 2002:77) föreslog att frågan om ett stärkt självstyre skulle utredas i en parlamentariskt sammansatt kommitté, vilket tillstyrktes av de flesta remissinstanser. Vidare påpekade FN:s särskilda urfolksrapportör 2011 behovet av att stärka Sametingets självständighet som ett självstyrande organ. Rapportören ansåg</span><span>&#xa0;</span><span>även att</span><span>&#xa0;</span><span>Sametingets dubbla roller som både folkvald församling och statlig förvaltningsmyndighet var särskilt problematiska eftersom de innebär att tinget i sin roll kan tvingas genomföra beslut i konflikt med vad det i sin roll som folkvald församling anser vara bäst för samerna. Vi anser att det nu är hög tid att en ordentlig genomlysning görs i frågan om ett utökat samiskt självstyre och Sametingets dubbla roller. Regeringen bör därför tillsätta en parlamentariskt sammansatt utredning för att utreda ett utökat samiskt självstyre.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Regeringen har vid flera tillfällen under de senaste två mandatperioderna hänvisat till att olika förslag inom rennäringsområdet bereds inom Regeringskansliet med syfte att lägga fram en samlad samepolitisk proposition.</span><span>&#xa0;</span><span>Vänsterpartiet anser att den utredning som lämnades av den Rennäringspolitiska kommittén 2001 (SOU 2001:101) visserligen innehöll förbättringar jämfört med den nuvarande ordningen, men menar att det bör tas ett nytt samlat grepp</span><span>&#xa0;</span><span>om samepolitiken. Det är inte minst mycket angeläget att försöka minska de spänningar och konflikter som finns dels mellan renägande samer och icke renägande samer, dels mellan samernas intresse av tillgång till betesmark och dylikt och företags m.fl. intresse av marktillgångar för exempelvis gruvbrytning och prospektering. Eftersom det har hänt mycket sedan den tidigare utredningen presenterades och det författningsförslaget enligt vår mening dessutom är bristfälligt ur jämställdhetssynpunkt, anser vi att regeringen bör </span><span>tillsätta en ny utredning som skyndsamt ska återkomma med ett förslag om en samlad samepolitik.</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>Med bifall till motionen</span><span>&#xa0;</span><span>bör riksdagen tillkännage detta för regeringen.</span> </p> <p> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="Bilaga"> <span class="tBilagaJA">Bilaga</span> </p> <p class="Bilagerubrik"> <a name="_Toc416698796"><span class="tSidrubrikJA">Förteckning över behandlade förslag</span></a> </p> <p class="Rubrik2bilaga"> <a name="_Toc416698797"><span>Motioner från allmänna motionstiden 2014/15</span></a> </p> <h4> <span>2014/15:23 av Nina Lundström (FP):</span> </h4> <p class="Yrkandelista" style="margin-bottom:0pt"> <span>1.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om riksdagens roll och kunskap om Sveriges fem nationella minoriteter.</span> </p> <p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt"> <span>3.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utöka förvaltningsområdena.</span> </p> <h4> <span>2014/15:539 av Kerstin Lundgren (C):</span> </h4> <p class="Yrkandelista" style="margin-bottom:0pt"> <span>1.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skärpt lagstiftning för att säkerställa inflytande och delaktighet för nationella minoriteter utifrån deras egna villkor.</span> </p> <p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt"> <span>2.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att hela den sverigefinländska minoriteten genom att också ge finlandssvenskarna samma status som sverigefinnar i den svenska minoritetspolitiken.</span> </p> <h4> <span>2014/15:849 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V):</span> </h4> <p class="Yrkandelista" style="margin-bottom:0pt"> <span>1.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör se till att det tas fram en vitbok om övergreppen mot samerna och på lämpligt sätt förmedla en officiell ursäkt.</span> </p> <p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <span>2.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ta nya initiativ för att Sverige ska ratificera ILO-konvention 169.</span> </p> <p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <span>3.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en parlamentariskt sammansatt utredning för att utreda ett utökat samiskt självstyre.</span> </p> <p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt"> <span>4.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som skyndsamt ska återkomma med ett förslag om en samlad samepolitik.</span> </p> <h4> <span>2014/15:1719 av Erik Ullenhag (FP):</span> </h4> <p class="Yrkandelista" style="margin-bottom:0pt"> <span>1.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bekämpandet av antiziganism och diskriminering.</span> </p> <p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <span>2.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om spridning av vitboken.</span> </p> <p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <span>3.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om spridning av olika metoder för romsk inkludering.</span> </p> <p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <span>4.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler brobyggare.</span> </p> <p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <span>6.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om jämställdhetsinsatser för romska kvinnor, män, flickor och pojkar.</span> </p> <p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt; margin-bottom:0pt"> <span>7.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om språk och utbildning.</span> </p> <p class="Yrkandelista" style="margin-top:0pt"> <span>9.</span><span style="width:21.22pt; text-indent:0pt; display:inline-block"></span><span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i övrigt om fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering.</span> </p> <h4> <span>2014/15:1895 av Ellen Juntti (M):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att säkerställa att förvaltningsområdena uppfyller sina skyldigheter.</span> </p> <h4> <span>2014/15:2055 av Teresa Carvalho (S):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett romskt förvaltningsområde för att stärka det nationella skyddet för romers inkludering i samhället.</span> </p> <h4> <span>2014/15:2284 av Pyry Niemi och Raimo Pärssinen (S):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en ny utredning i enlighet med motionens intentioner för att ta fram ytterligare förslag om hur man kan stärka det finska minoritetsspråkets ställning i Sverige.</span> </p> <h4> <span>2014/15:2530 av Annika Hirvonen (MP):</span> </h4> <p class="YrkandelistaEtt"> <span>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att säkra efterlevnaden av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk i hela landet.</span> </p> <p> </p> <p style="margin-top:0pt; line-height:1pt"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <p class="NormalIndent"> <span>&#xa0;</span> </p> <img src="https://data.riksdagen.se/fil/H201KU16/Dokument.001.png" width="189" height="19" alt="" style="margin-top:600.65pt; margin-left:0pt; -aw-left-pos:70.85pt; -aw-rel-hpos:page; -aw-rel-vpos:page; -aw-top-pos:646pt; -aw-wrap-type:none; position:absolute; z-index:0" /> <p> <span>&#xa0;</span> </p> </div> <hr style="width:33%; height:1px; text-align:left; -aw-footnote-numberstyle:0; -aw-footnote-startnumber:1; -aw-footnote-type:0" /> <div id="_ftn1" style="-aw-footnote-isauto:1"> <p class="FootnoteText"> <a href="#_ftnref1"><span class="FootnoteReference" style="font-size:6.33pt">[1]</span></a><span> Se t.ex. Josefsen, E., Mörkenstam, U. och Saglie, J. (2014) ”Different Institutions within Similar States: the Norwegian and Swedish Sámediggis”, </span><span style="font-style:italic">Ethnopolitics</span><span>, vol. 14, nr 1, s. 32–51, Lawrence, R. och Mörkenstam, U. (2012) ”Självbestämmande genom myndighets-utövning? </span><span>Sametingets dubbla roller”, </span><span style="font-style:italic">Statsvetenskaplig tidskrift</span><span>, årgång 114, nr 2.</span> </p> </div> 1 Antiziganism, romsk inkludering och inrättande av ett romskt förvaltningsområde Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i betänkandet om fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering. <BR/>Därmed bifaller riksdagen motion 2014/15:1719 av Erik Ullenhag (FP) yrkandena 1-4, 6, 7 och 9 samt avslår motion 2014/15:2055 av Teresa Carvalho (S).<BR/><BR/> röstning 1 "SD" 3ee39091-7277-4895-a2e6-a8dbd8ca7580

Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 (SD)
Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
FP	14	0	0	5
S	102	0	0	11
M	80	0	0	4
SD	0	41	0	8
MP	22	0	0	3
C	19	0	0	3
V	20	0	0	1
KD	14	0	0	2
Totalt	271	41	0	37

http://data.riksdagen.se/votering/3EE39091-7277-4895-A2E6-A8DBD8CA7580 2014/15 KU16 utskottet Enkel majoritet 2 Samers rättigheter <BR/>Riksdagen avslår motion 2014/15:849 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) yrkandena 1-4.<BR/><BR/> röstning 2 "V" 59e1015b-8fe2-496f-8ad7-bc77e2e1d902

Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 2 (V)
Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
FP	14	0	0	5
S	102	0	0	11
M	80	0	0	4
SD	41	0	0	8
MP	22	0	0	3
C	19	0	0	3
V	0	20	0	1
KD	14	0	0	2
Totalt	292	20	0	37

http://data.riksdagen.se/votering/59E1015B-8FE2-496F-8AD7-BC77E2E1D902 2014/15 KU16 utskottet Enkel majoritet 3 Efterlevnaden av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument acklamation 0 2014/15 KU16 utskottet Enkel majoritet 4 Förvaltningsområdenas utbredning För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument acklamation 0 2014/15 KU16 utskottet Enkel majoritet 5 Finlandssvenskarnas ställning För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument acklamation 0 2014/15 KU16 utskottet Enkel majoritet 6 Det finska minoritetsspråkets ställning För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument acklamation 0 2014/15 KU16 utskottet Enkel majoritet 7 Riksdagens information om de nationella minoriteterna För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokument acklamation 0 2014/15 KU16 utskottet Enkel majoritet 1 "SD" reservation 1 2 "V" reservation 2 UBE Beredning 2015-03-12 00:00:00 inträffat 0 UBE Beredning 2015-03-19 00:00:00 inträffat 0 UBE Beredning 2015-03-24 00:00:00 inträffat 0 JUS Justering 2015-03-26 00:00:00 inträffat 0 TRY Trycklov 2015-03-27 00:00:00 inträffat 0 B Bordläggning 2015-04-07 00:00:00 inträffat 0 BEH Behandling 2015-04-08 00:00:00 inträffat 0 BES Beslut 2015-04-08 00:00:00 inträffat 0 beslutssammanfattningusk Utskottets förslag till beslut Bifall till motion med tillkännagivande till regeringen om fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering. Avslag på övriga motioner. H201KU16 2019-04-05 10:04:04 notis Beslut i korthet <p>Riksdagen uppmanade regeringen att fortsätta arbetet mot antiziganism och för romsk inkludering. Regeringen bör prioritera följande områden:</p> <ul> <li>Satsningar för att bekämpa antiziganism och diskriminering, bland annat i form av ett kraftigt agerande mot hatbrott.</li> <li>Vitboken om övergreppen mot romerna bör spridas även i fortsättningen.</li> <li>De metoder som fem pilotkommuner utvecklat i sitt arbete med romsk inkludering bör spridas mer.</li> <li>Verksamheten med så kallade brobyggare, alltså personer som har romsk språk- och kulturkompetens, bör utvecklas och spridas till fler kommuner och myndigheter.</li> <li>Fortsatta åtgärder behövs för att öka jämställdheten mellan romska kvinnor och män samt flickor och pojkar. </li> <li>Utveckling och produktion av lärverktyg på samtliga språkliga variationer av romani chib bör främjas.</li> <li>De åtgärder som vidtagits inom ramen för strategin för romsk inkludering bör utvärderas under 2015.</li> </ul> H201KU16 2016-08-09 13:01:52 notisrubrik Beslut Regeringen bör fortsätta jobba för romsk inkludering och mot antiziganism (KU16) H201KU16 2016-08-09 13:01:52 rdbeslut Riksdagens beslut Kammaren biföll utskottets förslag. H201KU16 2017-06-30 09:58:11 statustext statustext Ärendet är avslutat H201KU16 2017-09-05 13:12:44 utsknotis Utskottets förslag till beslut <p>Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen uppmanar regeringen att fortsätta arbetet mot antiziganism och för romsk inkludering. Regeringen bör prioritera följande områden:</p> <ul> <li>Satsningar för att bekämpa antiziganism och diskriminering, bland annat i form av ett kraftigt agerande mot hatbrott.</li> <li>Vitboken om övergreppen mot romerna bör spridas även i fortsättningen.</li> <li>De metoder som fem pilotkommuner utvecklat i sitt arbete med romsk inkludering bör spridas mer.</li> <li>Verksamheten med så kallade brobyggare, alltså personer som har romsk språk- och kulturkompetens, bör utvecklas och spridas till fler kommuner och myndigheter.</li> <li>Fortsatta åtgärder behövs för att öka jämställdheten mellan romska kvinnor och män samt flickor och pojkar. </li> <li>Utveckling och produktion av lärverktyg på samtliga språkliga variationer av romani chib bör främjas.</li> <li>De åtgärder som vidtagits inom ramen för strategin för romsk inkludering bör utvärderas under 2015.</li> </ul> H201KU16 2016-08-09 13:01:52 utsknotisrubrik Utskottets förslag Regeringen bör fortsätta jobba för romsk inkludering och mot antiziganism (KU16) H201KU16 2016-08-09 13:01:52 H201KU16 201415_KU16.pdf 457785 pdf Minoritetsfrågor https://data.riksdagen.se/fil/ABE493BA-BEA1-4C8C-BB2E-867E73DA583F behandlar motion 2014/15:1719 Fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering H2021719 mot 2014/15 1719 Fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering mot Motion behandlar motion 2014/15:1895 Förvaltningsområdens skyldigheter H2021895 mot 2014/15 1895 Förvaltningsområdens skyldigheter mot Motion behandlar motion 2014/15:2055 Erkännande av den nationella minoriteten romers inkludering - förslag om förstärkt skydd H2022055 mot 2014/15 2055 Erkännande av den nationella minoriteten romers inkludering - förslag om förstärkt skydd mot Motion behandlar motion 2014/15:2284 Stärk det finska minoritetsspråkets ställning i Sverige H2022284 mot 2014/15 2284 Stärk det finska minoritetsspråkets ställning i Sverige mot Motion behandlar motion 2014/15:23 Sverigefinnar och Sveriges nationella minoriteter H20223 mot 2014/15 23 Sverigefinnar och Sveriges nationella minoriteter mot Motion behandlar motion 2014/15:2530 Säkra efterlevnaden av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk i hela landet H2022530 mot 2014/15 2530 Säkra efterlevnaden av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk i hela landet mot Motion behandlar motion 2014/15:539 Ge sverigefinländarna ställning som nationell minoritet H202539 mot 2014/15 539 Ge sverigefinländarna ställning som nationell minoritet mot Motion behandlar motion 2014/15:849 Samers rättigheter H202849 mot 2014/15 849 Samers rättigheter mot Motion rskr H20K156 rskr 2014/15 156 Riksdagsskrivelse 2014/15:156 rskr Riksdagsskrivelse