3056810 H201FiU1 2014/15 FiU1 bet bet bet Betänkande 2014/15:FiU1 Betänkande Debatt om förslag FiU 1 0 2014-11-26 00:00:00 2021-05-10 08:25:47 2014-11-20 09:57:39 Statens budget 2015 Rambeslutet Webbpublicering html saknas RIM c8cba5fa-7cc6-4097-bd85-67acc867bf60 https://data.riksdagen.se/dokument/H201FiU1/text https://data.riksdagen.se/dokument/H201FiU1 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H201FiU1 https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/H201FiU1 <hr/>Obs! endast sammanfattningen finns på sidan. Se PDF:en för hela dokumentet.<hr/> <h2>Sammanfattning</h2> Finansutskottet behandlar i detta s.k. rambetänkande budgetpropositionens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till statens inkomster och utgiftsramar för 2015, förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2016-2018 samt förslag till utgiftstak för 2015, 2016 och 2017. Budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget för 2015, finansplan och skattefrågor) bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. I betänkandet behandlas också oppositionspartiernas alternativa budgetförslag i motsvarande delar. När riksdagen behandlat detta betänkande och fattat beslut om ramar för budgetens 27 utgiftsområden är ramarna styrande för riksdagens fortsatta behandling av anslagen under respektive utgiftsområde. Rambeslutet Utgifterna på statens budget uppgår i utskottets förslag till sammanlagt 887 miljarder kronor och inkomsterna till 855 miljarder kronor 2015. Statens budgetsaldo uppgår därmed till -32 miljarder kronor 2015. Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag till utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan om statens budget till 1 160, 1 207 och 1 265 miljarder kronor för 2015, 2016 och 2017. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till utgiftsramar och beräkningen av ålderspensionssystemets utgifter för 2015. Utskottet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag till beräkning av inkomsterna på statens budget för 2015. En rättelse görs i förhållande till propositionens förslag på inkomstberäkningen till följd av att reduktionen avseende allmän pensionsavgift (inkomsttitel 1141) angivits med ett för högt värde i inkomstspecifikationen, dvs. bilaga 1 i propositionen. Revideringen medför att statens inkomster 2015 ökar med ca 929 miljoner kronor. Revideringen påverkar statens budgetsaldo i motsvarande mån. Utskottet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag till ändrade skatte- och avgiftsregler. Vissa   ändringar görs i lagförslagen i förhållande till regeringens förslag till följd av synpunkter från Lagrådet. Utskottet tillstyrker också de preliminära utgiftsramarna för 2016-2018 och tillstyrker i huvudsak de preliminära inkomstberäkningarna för 2016-2018. Den ekonomiska utvecklingen Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP bedöms växa med 2,1 procent 2014 och 3,0 procent 2015. En svag återhämtning i omvärlden har dämpat svensk export. Hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar har därför varit ett viktigt bidrag till tillväxten under 2014. Hushållens konsumtion kommer även framöver att vara ett viktigt bidrag till BNP- tillväxten. Samtidigt väntas efterfrågan i omvärlden stiga. En fortsatt expansiv penningpolitik och ett förbättrat arbetsmarknadsläge i många länder väntas ge en högre tillväxt i världsekonomin 2015 än 2014. Återhämtningen är dock ojämn. Den svaga kredittillväxten och oron kring bl.a. situationen i Ukraina dämpar den ekonomiska utvecklingen i euroområdet. I USA och Storbritannien ser däremot tillväxten ut att bli förhållandevis hög. Den kinesiska ekonomin fortsätter att växa men i en något lägre takt än under inledningen av 2000-talet. Givet att den internationella efterfrågan stärks och den inhemska konsumtionen håller i sig ökar den svenska tillväxten under de närmaste åren med gradvis lägre arbetslöshet och stigande resursutnyttjande. Riskerna för en svagare ekonomisk utveckling är dock fortfarande relativt stora till följd av den osäkerhet som präglar världsekonomin. Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Utskottet tillstyrker regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Den offentliga sektorns finanser befinner sig i ett bekymmersamt läge och trots att konjunkturläget har förbättrats under de senaste åren har underskotten vuxit. De offentliga finanserna förväntas fortsatt visa underskott 2015. Ordning och reda i statsfinanserna är grunden för en stark välfärd, stigande sysselsättning och en långsiktigt hållbar politik. Därför ställer sig utskottet bakom regeringens politik om att reformer ska genomföras på ett ansvarsfullt sätt, dvs. finansieras fullt ut. Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen tydligt anger att det finns en avvikelse från överskottsmålet. Denna tydlighet är ett sätt att återupprätta respekten för överskottsmålet. Enligt det finanspolitiska ramverket ska regeringen vid en bedömd avvikelse också redogöra för hur en återgång till målet ska ske. Det strukturella sparandet ligger för närvarande långt under 1 procent, vilket skulle kräva en strukturell åtstramning på 74 miljarder kronor för att överskottsmålet ska kunna nås 2018. Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning om att den offentliga skuldsättningen är förhållandevis låg och att sparandet därför kan återföras till 1 procent i en takt som tar stabiliseringspolitisk hänsyn utan att hållbarheten i de offentliga finanserna äventyras. Det är inte lämpligt att   genomföra de ytterligare åtstramningar som krävs för att nå 1 procents sparande under mandatperioden. De utgiftstak för 2015-2017 som regeringen föreslår är väl avvägda. Utskottet konstaterar att de finanspolitiskt motiverade höjningarna av de sedan tidigare fastställda utgiftstaken för 2015 och 2016 är i enlighet med det finanspolitiska ramverket. Utgiftstakets nivå för 2016-2018 följer utvecklingstrenden för BNP, vilket gör det möjligt för regeringen att genomföra sina prioriterade reformer under mandatperioden. Utskottet betonar att insatser på utgiftssidan först kan göras efter en avstämning mot överskottsmålet och den höjning av skatterna som reformerna kan komma att kräva. Dagens skillnader i villkor mellan kvinnor och män är oacceptabla, och politiken ska ha ett jämställdhetsperspektiv som integreras i all verksamhet och i alla steg i beslutsfattandet. Regeringen lägger en rad förslag som innebär minskade inkomstskillnader mellan kvinnor och män jämfört med nuläget, t.ex. en höjning av underhållsstödet och höjt bostadstillägg för pensionärer. Att fler människor får ett jobb är avgörande för att hålla ihop Sverige. Ett tydligt sysselsättningsmål bör styra den ekonomiska politiken. Att öka sysselsättningen så mycket att Sverige senast 2020 når lägst arbetslöshet i EU är avgörande för en god ekonomisk utveckling och för ett Sverige som håller ihop. Tillväxten av jobb i det privata näringslivet är grunden för högre syssel- sättning. Därför är det viktigt att regeringen prioriterar samverkan mellan det offentliga och näringslivet. Det är också centralt att föra en aktiv näringspolitik och en politik för landsbygden för att stärka möjligheterna till företagande i hela Sverige. Investeringarna måste öka i sektorer som är grundläggande för att nya företag och arbetstillfällen skapas. Ökade offentliga investeringar är också nödvändigt för att åstadkomma ökad ekonomisk jämlikhet. Det handlar bl.a. om en fungerande och miljömässigt hållbar infrastruktur. Det handlar också om att ta ett samlat grepp om infrastruktur och bostadsbyggande i ett längre perspektiv. Det är ohållbart att många unga människor inte kan etablera sig på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att regeringen har ett högt ställt mål att ingen ung människa ska behöva gå arbetslös i mer än 90 dagar. För att uppnå detta krävs investeringar i såväl jobb som i praktikplatser och utbildning. Den kostsamma och ineffektiva nedsättningen av socialavgifterna för unga bör avskaffas. Utskottet välkomnar den höjda ambitionsnivån i klimat- och miljöpolitiken som presenteras i propositionen. Ekonomiska styrmedel i form av såväl stimulanser som miljöskatter utgör en viktig del av det som behövs för att ställa om Sverige och för att nå de nationella miljömålen. Ett klimatpolitiskt ramverk kan bidra till att Sverige minskar utsläppen i den takt som behövs för att nå våra internationella åtaganden. Sverige bör på sikt ha ett energisystem med 100 procent förnybar energi, och säkerhetskraven för kärnkraft bör skärpas. Utskottet välkomnar att regeringen avser att tillsätta en energikommission för blocköverskridande samtal om energipolitiken i syfte att nå en långsiktigt hållbar energiöverenskommelse.   Internationella studier visar att resultaten i svensk skola har sjunkit snabbare än i något annat OECD-land. Även likvärdigheten mellan skolor har minskat kraftigt. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet regeringens föreslagna reformer för att vända resultaten i skolan. Det handlar bl.a. om investeringar för att få mindre barngrupper och klasser, fler anställda i skolan och insatser för att göra läraryrket mer attraktivt. Den svenska välfärdsmodellen ska värnas. För att minska ojämlikheter i vården, personalbrist och lång väntan på behandling behövs kraftigt utökade resurser till bl.a. hälso- och sjukvård samt äldreomsorg. Det är också nödvändigt att steg tas för att minska klyftan i beskattning mellan pensionärer och löntagare samt att våra gemensamma försäkringar rustas upp. Skattemedel ska användas till den verksamhet de är avsedda för och vinstjakten som incitament hör inte hemma i välfärdssektorn. Utskottet står slutligen bakom regeringens inriktning när det gäller en modern svensk säkerhetspolitik. Den innebär bl.a. att försvarsförmågan stärks genom att Försvarsberedningens förslag om stegvis höjda anslag fr.o.m. 2014 genomförs. Regeringens resultatredovisning till riksdagen Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen lämna en redovisning i budgetpropositionen av de resultat som uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen beslutat. Arbetet med att förbättra redovisningen till riksdagen har pågått i en dialog mellan regeringen och riksdagen så länge som modellen med resultatstyrning i statsförvaltningen funnits. Utskottet noterar att resultatredovisningen i budgetpropositionen för 2015 har utvecklats i positiv riktning. Utskottet har tagit aktiv del i utvecklingsarbetet och har betonat riksdagens utgångspunkter och behov. Enligt utskottet är det rimligt att det fortsatta utvecklingsarbetet, som regeringen refererar till i budgetpropositionen, utgår från de förslag som samarbetsgruppen mellan Regeringskansliet och Riksdagsförvaltningen föreslagit. Utskottet behandlar frågor om granskning och ekonomisk styrning i kapitel 5. Reservationer I betänkandet finns två gemensamma reservationer från allianspartierna (M, C, FP och KD) och två reservationer från Sverigedemokraterna. - - - 1 Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 2) Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår. Därmed avslår riksdagen motionerna 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 1 och 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 1 och bifaller proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 1. röstning 1 "C","KD","M","FP" 19d38ab4-ffd8-4d12-9aaf-6144bb65a817

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 (M, FP, C, KD)
FP	0	17	0	2
S	108	0	0	5
M	1	79	0	4
SD	0	49	0	0
MP	24	0	0	1
C	0	22	0	0
V	20	0	0	1
KD	0	15	0	1
Totalt	153	182	0	14

http://data.riksdagen.se/votering/19D38AB4-FFD8-4D12-9AAF-6144BB65A817 2014/15 FiU1 reservationen Enkel majoritet 2 Rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget (avsnitt 3 samt bil. 2, 4, 6 och 8) a) Utgiftstak för staten 2015, 2016 och 2017 Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 160 miljarder kronor för 2015, 1 207 miljarder kronor för 2016, och till 1 265  miljarder kronor för 2017. Därmed avslår riksdagen motionerna 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkandena 6 och 4 samt 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 4 och 6, bifaller delvis proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 5 och bifaller proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 9. b) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2015 Riksdagen beslutar om ramar för utgiftsområdena 2015 i enlighet med utskottets förslag i bilaga 2. Därmed avslår riksdagen motionerna 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkandena 6 och 4 samt 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 4 och 6, bifaller delvis proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 5 och bifaller proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 9. c) Övriga utgifter på statens budget 2015 Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2015,  beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2015 och beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2015 enligt utskottets förslag i bilaga 2. Därmed avslår riksdagen motionerna 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkandena 6 och 4 samt 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 4 och 6, bifaller delvis proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 5 och bifaller proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 9. d) Beräkningen av inkomsterna på statens budget 2015 Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2015 enligt utskottets förslag i bilaga 2. Därmed avslår riksdagen motionerna 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkandena 6 och 4 samt 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 4 och 6, bifaller delvis proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 5 och bifaller proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 9. e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler Riksdagen antar regeringens förslag i bilaga 4 till 1. lag om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter, 2. lag om kreditering på skattekonto av ersättning för sjuklönekostnader, 3. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69), 4. lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, 5. lag om ändring i lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden, 6. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster med den ändringen att 1 § får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 6, 7. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön med den ändringen att 28 § får ett tredje stycke av följande lydelse "I övrigt får Försäkringskassans beslut enligt denna lag inte överklagas.", 8. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200). 9. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m., 10. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 11. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt, 12. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 13. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, 14. lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, 15. lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen, 16. lag om ändring i ellagen (1997:857), 17. lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter, 18. lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall, 19. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) med den ändringen att 67 kap. 7 och 8 §§ får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 6, 20. lag om ändring i lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, 21. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980), 22. lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling, 23. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, 24. lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen  (2000:980), 25. lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt, 26. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227), 27. lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt, 28. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). Därmed avslår riksdagen motionerna 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkandena 6 och 4 samt 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 4 och 6, bifaller delvis proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 5 och bifaller proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 9. f) Ålderspensionssystemets utgifter 2015 Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 267 831 miljoner kronor för 2015. Därmed avslår riksdagen motionerna 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkandena 6 och 4 samt 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 4 och 6, bifaller delvis proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 5 och bifaller proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 9. g) Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2016, 2017 och 2018 Riksdagen godkänner de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdena och den preliminära inkomstberäkningen för 2016, 2017 och 2018 enligt utskottets förslag i bilaga 8. Därmed avslår riksdagen motionerna 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkandena 6 och 4 samt 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 4 och 6, bifaller delvis proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 5 och bifaller proposition 2014/15:1 finansplanen punkt 9. röstning 3 "C","KD","M","FP" a2b93ad5-dacb-417e-9d16-edbd35608682

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 3 (M, FP, C, KD)
FP	0	17	0	2
S	108	0	0	5
M	0	80	0	4
SD	0	49	0	0
MP	24	0	0	1
C	0	22	0	0
V	20	0	0	1
KD	0	15	0	1
Totalt	152	183	0	14

http://data.riksdagen.se/votering/A2B93AD5-DACB-417E-9D16-EDBD35608682 2014/15 FiU1 reservationen Enkel majoritet 3 Bemyndigande om upplåning (avsnitt 4.1) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2015 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203). acklamation 3 "C","KD","M","FP" 2014/15 FiU1 utskottet Enkel majoritet 4 Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar (avsnitt 4.2) Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2015 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 37 900 miljoner kronor. acklamation 3 "C","KD","M","FP" 2014/15 FiU1 utskottet Enkel majoritet 5 Myndigheternas räntekontokrediter (avsnitt 4.3) Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2015 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 14 500 miljoner kronor. acklamation 3 "C","KD","M","FP" 2014/15 FiU1 utskottet Enkel majoritet 6 Bemyndigande för ramanslag (avsnitt 4.4) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2015, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta om överskridande av vissa anslag. acklamation 3 "C","KD","M","FP" 2014/15 FiU1 utskottet Enkel majoritet 1 "M","C","FP","KD" reservation 1 2 "SD" reservation 1 3 "M","C","FP","KD" reservation 2 4 "SD" reservation 2 JUS Justering 2014-11-27 00:00:00 inträffat 0 TRY Trycklov 2014-11-28 00:00:00 inträffat 0 B Bordläggning 2014-12-02 00:00:00 inträffat 0 BEH Behandling 2014-12-03 00:00:00 inträffat 0 BES Beslut 2014-12-03 00:00:00 inträffat 0 beslutssammanfattningusk Utskottets förslag till beslut Delvis bifall till propositionen. Avslag på motionerna. H201FiU1 2019-04-05 09:35:28 notis Beslut i korthet Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster för 2015 som Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna lämnat i sitt gemensamma budgetförslag. Beslutet innebär riksdagen sa ja till allianspartiernas reservationer i budgetbetänkandet FiU1. Det innebär också att riksdagen sa nej till regeringens förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor. Budgetförslaget innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till statens inkomster och utgiftsramar för 2015, förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för perioden 2016-2018 samt förslag till utgiftstak för 2015, 2016 och 2017. Statsbudgetens utgifter uppgår till 870 miljarder kronor och inkomsterna till 837 miljarder kronor 2015. Statens budgetsaldo blir därmed -33 miljarder kronor. Utgiftsramarna är styrande när riksdagen senare fattar beslut om anslagen för de 27 utgiftsområdena. Den svenska ekonomin är bland de starkaste i hela Europa, konstaterar riksdagen. Sverige är det enda landet i EU där den offentliga skulden väntas minska mellan 2006 och 2014. Riksdagen delar regeringens bedömning att en normalisering av ekonomin väntas ske 2018. Det är därför oroväckande att regeringen i praktiken överger överskottsmålet eftersom regeringen inte presenterat hur återgången till 1 procents överskott ska kunna ske i takt med att ekonomin återhämtar sig. Enligt riksdagen bör överskottsmålet ligga fast. Under de kommande fyra åren bör alla reformer därför finansieras krona för krona. Överskottet i de offentliga finanserna bör nå 1 procent av BNP när resursutnyttjandet är i balans. Detta kommer att kräva budgetförstärkningar på sammanlagt cirka 25 miljarder kronor under de kommande fyra åren utöver vad som ligger i budgetförslaget. Jobbskatteavdraget är en förutsättning för jobbtillväxten åren framöver. Det behövs mer stöd till de grupper som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. För att kunna konkurrera på den globala marknaden behöver också villkoren för företag och entreprenörskap förbättras ytterligare. Arbetet för mer kunskap i skolan bör fortsätta. Där ingår att arbeta för att höja statusen på läraryrket. Ett samlat grepp bör tas om bostadsbyggande och infrastruktur. Utgångspunkten för sjukvården är att den ska vara präglad av kvalitet och tillgänglighet för alla. Här bör ytterligare reformer för ökad valfrihet övervägas för att patientmakten ska stärkas. Vidare behövs reformer för att ytterligare effektivisera asylprocessen och förkorta den tid det tar för den enskilde att etablera sig på arbetsmarknaden. Klimathotet möts bäst genom effektiva styrmedel som bidrar till både teknikutveckling och förändrat beteende. Sveriges försvarsförmåga behöver också stärkas. H201FiU1 2016-08-09 12:35:18 notisrubrik Beslut Riksdagen sa ja till allianspartiernas förslag om budgetramar och riktlinjer för den ekonomiska politiken (FiU1) H201FiU1 2016-08-09 12:35:18 rdbeslut Riksdagens beslut Kammaren biföll dels reservation 1 under punkt 1, dels reservation 3 under punkt 2 samt i övrigt utskottets förslag till riksdagsbeslut. H201FiU1 2017-06-30 09:51:02 statustext statustext Ärendet är avslutat H201FiU1 2017-09-05 13:13:08 utsknotis Utskottets förslag till beslut Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2015. Budgetpropositionen innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till statens inkomster och utgiftsramar för 2015, förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för perioden 2016-2018 samt förslag till utgiftstak för 2015, 2016 och 2017. Budgetpropositionen för 2015 bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. Budgetens utgifter uppgår till 887 miljarder kronor och inkomsterna till 855 miljarder kronor 2015. Statens budgetsaldo blir därmed -32 miljarder kronor. Utgiftsramarna är styrande när riksdagen senare fattar beslut om anslagen för de 27 utgiftsområdena. Utgiftstaket för staten, inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget, ligger på 1 160 miljarder kronor för 2015. För 2016 och 2017 är utgiftstaket 1 207 respektive 1 265 miljarder kronor. Den offentliga sektorns finanser befinner sig i ett bekymmersamt läge, konstaterar finansutskottet. Trots att konjunkturläget har förbättrats under de senaste åren har underskotten vuxit. Ordning och reda i statsfinanserna är grunden till en långsiktigt hållbar politik. Därför ställer sig utskottet bakom regeringens politik om att reformer ska genomföras på ett ansvarsfullt sätt, det vill säga finansieras fullt ut. Utskottet ställer sig även bakom regeringens redogörelse för hur man åter ska kunna nå överskottsmålet. Utskottet håller med regeringen om att fler jobb i det privata näringslivet är grunden för att öka sysselsättningen. Därför är det viktigt att regeringen prioriterar samverkan mellan det offentliga och näringslivet. Ökade investeringar i infrastruktur och ett samlat grepp om infrastruktur och bostadsbyggande i ett längre perspektiv behövs också. Politiken ska ha ett jämställdhetsperspektiv som integreras i all verksamhet och i alla steg i beslutsfattandet. Det behövs reformer för att vända resultaten i skolan. Resurser behövs också för att minska ojämlikheter i hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen. Finansutskottet välkomnar också förslagen om ett klimatpolitiskt ramverk och att tillsätta en energikommission för blocköverskridande samtal om energipolitiken. Utskottet står slutligen bakom regeringens inriktning när det gäller en modern svensk säkerhetspolitik. Den innebär bland annat att försvarsförmågan stärks genom att anslagen höjs stegvis från 2014, i enlighet med Försvarsberednings förslag. H201FiU1 2016-08-09 12:35:18 utsknotisrubrik Utskottets förslag Ja till budgetpropositionens utgiftsramar och inkomster (FiU1) H201FiU1 2016-08-09 12:35:18 H201FiU1 bet_201415_FiU_1.pdf 17659641 pdf Statens budget 2015 Rambeslutet https://data.riksdagen.se/fil/F7C7EC7B-7349-418E-87D5-168A81FA3A43 behandlar motion 2014/15:114 Sänk arbetsgivaravgifterna H202114 mot 2014/15 114 Sänk arbetsgivaravgifterna mot Motion behandlar motion 2014/15:1229 En arbetsmarknad anpassad för unga H2021229 mot 2014/15 1229 En arbetsmarknad anpassad för unga mot Motion behandlar motion 2014/15:1772 Sänkta arbetsgivaravgifter för unga H2021772 mot 2014/15 1772 Sänkta arbetsgivaravgifter för unga mot Motion behandlar motion 2014/15:1850 En politik för jobb och företagande H2021850 mot 2014/15 1850 En politik för jobb och företagande mot Motion behandlar motion 2014/15:1908 Varmare företagsklimat för fler jobb H2021908 mot 2014/15 1908 Varmare företagsklimat för fler jobb mot Motion behandlar motion 2014/15:2244 Arbetsgivaravgifterna H2022244 mot 2014/15 2244 Arbetsgivaravgifterna mot Motion behandlar motion 2014/15:2250 Arbetsgivaravgift för äldre H2022250 mot 2014/15 2250 Arbetsgivaravgift för äldre mot Motion behandlar motion 2014/15:2274 Arbetsgivaravgifterna för unga H2022274 mot 2014/15 2274 Arbetsgivaravgifterna för unga mot Motion behandlar motion 2014/15:2564 Underlätta för jobbskaparna H2022564 mot 2014/15 2564 Underlätta för jobbskaparna mot Motion behandlar motion 2014/15:2575 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv H2022575 mot 2014/15 2575 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv mot Motion behandlar motion 2014/15:2662 Det goda livet på äldre dagar H2022662 mot 2014/15 2662 Det goda livet på äldre dagar mot Motion behandlar motion 2014/15:2786 Skatt på svenskt jord- och skogsbruk H2022786 mot 2014/15 2786 Skatt på svenskt jord- och skogsbruk mot Motion behandlar motion 2014/15:2812 Arbetsmarknadsåtgärder H2022812 mot 2014/15 2812 Arbetsmarknadsåtgärder mot Motion behandlar motion 2014/15:2892 Utgiftsområde 21 Energi H2022892 mot 2014/15 2892 Utgiftsområde 21 Energi mot Motion behandlar motion 2014/15:2893 Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård H2022893 mot 2014/15 2893 Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård mot Motion behandlar motion 2014/15:3002 Ett starkare Sverige H2023002 mot 2014/15 3002 Ett starkare Sverige mot Motion behandlar motion 2014/15:3003 Budgetpropositionen för 2015 H2023003 mot 2014/15 3003 Budgetpropositionen för 2015 mot Motion behandlar motion 2014/15:984 Minskade kostnader för sjuklöneansvar H202984 mot 2014/15 984 Minskade kostnader för sjuklöneansvar mot Motion behandlar Proposition 2014/15:1 Budgetproposition för 2015 H2031 prop 2014/15 1 Budgetproposition för 2015 prop Proposition rskr H20K29 rskr 2014/15 29 Riksdagsskrivelse 2014/15:29 rskr Riksdagsskrivelse

Omröstning i sakfrågan

Omröstning i sakfrågan