2834743H1B3920139sousouStatens offentliga utredningar 2013:9Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar902013-01-30 00:00:002016-03-16 08:35:002013-03-08 16:11:19Riksbankens finansiella oberonde och balansräkningh�mtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/H1B39/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H1B39https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H1B39
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:40px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:609px;left:420px;z-index:-1;width:132px;height:74px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:74px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:76px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_10 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_3 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_4 {border:none;z:b;margin:28px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_20 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_20 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_21 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_22 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_3 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_22 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_22 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_24 #dimg1z{position:absolute;top:356px;left:63px;z-index:-1;width:67px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:67px;height:1px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_25 #dimg1z{position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_28 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_31 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_32 #dimg1z{position:absolute;top:208px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:420px;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:413px;height:420px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_33 #dimg1z{position:absolute;top:627px;left:63px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_34 #dimg1z{position:absolute;top:651px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_36 #dimg1z{position:absolute;top:47px;left:0px;z-index:-1;width:456px;height:359px;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:456px;height:359px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_37 #dimg1z{position:absolute;top:50px;left:63px;z-index:-1;width:423px;height:689px;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:423px;height:689px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_38 #dimg1z{position:absolute;top:255px;left:63px;z-index:-1;width:396px;height:433px;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:396px;height:433px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_39 #dimg1z{position:absolute;top:429px;left:42px;z-index:-1;width:416px;height:259px;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:416px;height:259px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_40 #dimg1z{position:absolute;top:675px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_41 #dimg1z{position:absolute;top:50px;left:42px;z-index:-1;width:434px;height:665px;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:434px;height:665px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_42 #dimg1z{position:absolute;top:711px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:651px;left:63px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_44 #dimg1z{position:absolute;top:723px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_45 #dimg1z{position:absolute;top:711px;left:63px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_46 #dimg1z{position:absolute;top:651px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_47 #dimg1z{position:absolute;top:699px;left:63px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_48 #dimg1z{position:absolute;top:302px;left:0px;z-index:-1;width:491px;height:410px;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:491px;height:410px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_50 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:445px;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:413px;height:445px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_51 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_52 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:491px;height:662px;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:491px;height:662px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_53 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_54 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_55 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:371px;height:259px;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:371px;height:259px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_56 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:396px;height:312px;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:396px;height:312px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_57 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:674px;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:416px;height:674px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_58 #dimg1z{position:absolute;top:133px;left:0px;z-index:-1;width:492px;height:599px;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:492px;height:599px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_59 #dimg1z{position:absolute;top:150px;left:0px;z-index:-1;width:492px;height:558px;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:492px;height:558px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_60 #dimg1z{position:absolute;top:147px;left:0px;z-index:-1;width:492px;height:585px;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:492px;height:585px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_61 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_62 #dimg1z{position:absolute;top:202px;left:0px;z-index:-1;width:492px;height:518px;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:492px;height:518px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_63 #dimg1z{position:absolute;top:237px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:507px;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:416px;height:507px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_64 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_65 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_66 #dimg1z{position:absolute;top:115px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:312px;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:312px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_67 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_69 #dimg1z{position:absolute;top:358px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:350px;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:416px;height:350px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_71 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:492px;height:686px;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:492px;height:686px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_72 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_73 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_74 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_75 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_76 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_78 #dimg1z{position:absolute;top:639px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_79 #dimg1z{position:absolute;top:670px;left:63px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_80 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_81 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_82 #dimg1z{position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_83 #dimg1z{position:absolute;top:586px;left:63px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_84 #dimg1z{position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_86 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:0px;z-index:-1;width:414px;height:532px;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:414px;height:532px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_87 #dimg1z{position:absolute;top:694px;left:63px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_88 #dimg1z{position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_89 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_90 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_91 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_92 #dimg1z{position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_93 #dimg1z{position:absolute;top:658px;left:63px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_94 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_96 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_98 #dimg1z{position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_99 #dimg1z{position:absolute;top:208px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:307px;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:413px;height:307px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_100 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_101 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_102 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_103 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_104 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_3 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_104 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:698px;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:416px;height:698px;}
#page_104 #inl_img1 {position:relative;width:5px;height:5px;}
#page_104 #inl_img2 {position:relative;width:5px;height:5px;}
#page_104 #inl_img3 {position:relative;width:5px;height:5px;}
#page_104 #inl_img4 {position:relative;width:5px;height:6px;}
#page_104 #inl_img5 {position:relative;width:5px;height:5px;}
#page_104 #inl_img6 {position:relative;width:5px;height:5px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_105 #dimg1z{position:absolute;top:115px;left:63px;z-index:-1;width:491px;height:617px;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:491px;height:617px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_106 #dimg1z{position:absolute;top:167px;left:1px;z-index:-1;width:491px;height:577px;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:491px;height:577px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_107 #dimg1z{position:absolute;top:202px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:530px;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:432px;height:530px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_108 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_110 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_112 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_115 #dimg1z{position:absolute;top:200px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:491px;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:413px;height:491px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_116 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:626px;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:626px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_117 #dimg1z{position:absolute;top:147px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:272px;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:413px;height:272px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_118 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_118 #dimg1z{position:absolute;top:372px;left:63px;z-index:-1;width:410px;height:267px;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:410px;height:267px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_119 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_120 #dimg1z{position:absolute;top:150px;left:0px;z-index:-1;width:486px;height:594px;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:486px;height:594px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_121 #dimg1z{position:absolute;top:318px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:325px;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:416px;height:325px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_122 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_123 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_124 #dimg1z{position:absolute;top:546px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:185px;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:413px;height:185px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_125 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_126 #dimg1z{position:absolute;top:162px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:570px;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:431px;height:570px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_127 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:408px;height:190px;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:408px;height:190px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_128 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:417px;height:363px;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:417px;height:363px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_129 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:324px;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:415px;height:324px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_130 #dimg1z{position:absolute;top:49px;left:0px;z-index:-1;width:483px;height:650px;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:483px;height:650px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_131 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_132 #dimg1z{position:absolute;top:491px;left:63px;z-index:-1;width:421px;height:253px;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:421px;height:253px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_133 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_135 #dimg1z{position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:666px;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:415px;height:666px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_136 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_137 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_138 #dimg1z{position:absolute;top:49px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:638px;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:431px;height:638px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_139 #dimg1z{position:absolute;top:364px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:332px;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:415px;height:332px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_140 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_141 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_142 #dimg1z{position:absolute;top:78px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:272px;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:413px;height:272px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_143 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_144 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_145 #dimg1z{position:absolute;top:234px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:411px;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:413px;height:411px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_146 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_147 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_148 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_149 #dimg1z{position:absolute;top:669px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_150 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_151 #dimg1z{position:absolute;top:323px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:238px;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:432px;height:238px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_152 #dimg1z{position:absolute;top:133px;left:63px;z-index:-1;width:421px;height:146px;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:421px;height:146px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_153 #dimg1z{position:absolute;top:208px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:290px;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:413px;height:290px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_157 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_158 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_159 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_160 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_164 #dimg1z{position:absolute;top:99px;left:63px;z-index:-1;width:426px;height:566px;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:426px;height:566px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_165 #dimg1z{position:absolute;top:418px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:161px;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:424px;height:161px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_166 #dimg1z{position:absolute;top:648px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_167 #dimg1z{position:absolute;top:409px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:275px;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:431px;height:275px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_168 #dimg1z{position:absolute;top:273px;left:1px;z-index:-1;width:481px;height:447px;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:481px;height:447px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_170 #dimg1z{position:absolute;top:565px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_171 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_172 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_173 #dimg1z{position:absolute;top:322px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:386px;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:415px;height:386px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_174 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;z:b;margin:31px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_174 #dimg1z{position:absolute;top:50px;left:63px;z-index:-1;width:425px;height:697px;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:425px;height:697px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_181 #dimg1z{position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_183 #dimg1z{position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_187 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_189 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_193 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_199 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_201 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_206 #dimg1z{position:absolute;top:5px;left:63px;z-index:-1;width:60px;height:121px;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:60px;height:121px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_207 #dimg1z{position:absolute;top:150px;left:63px;z-index:-1;width:418px;height:486px;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:418px;height:486px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_208 #dimg1z{position:absolute;top:410px;left:0px;z-index:-1;width:421px;height:215px;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:421px;height:215px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_209 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:418px;height:193px;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:418px;height:193px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_210 #dimg1z{position:absolute;top:390px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:342px;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:416px;height:342px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_211 #dimg1z{position:absolute;top:474px;left:63px;z-index:-1;width:375px;height:160px;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:375px;height:160px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_213 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:420px;height:423px;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:420px;height:423px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_215 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_216 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_217 #dimg1z{position:absolute;top:49px;left:4px;z-index:-1;width:474px;height:375px;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:474px;height:375px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_218 #dimg1z{position:absolute;top:49px;left:63px;z-index:-1;width:487px;height:395px;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:487px;height:395px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_219 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_221 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_222 #dimg1z{position:absolute;top:9px;left:63px;z-index:-1;width:246px;height:656px;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:246px;height:656px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_225 #dimg1z{position:absolute;top:506px;left:63px;z-index:-1;width:406px;height:257px;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:406px;height:257px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_226 #dimg1z{position:absolute;top:220px;left:2px;z-index:-1;width:406px;height:253px;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:406px;height:253px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_227 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:25px 0px 73px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_230 #dimg1z{position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:25px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_231 #dimg1z{position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:452px;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:458px;height:452px;}
.ft0{font: 20px 'Verdana' !important;l-h: 33px;}
.ft1{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft2{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft5{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft6{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft7{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft9{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft10{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft11{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft12{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft13{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft14{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft15{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft16{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft17{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft18{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft19{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft20{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;}
.ft21{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft22{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft23{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft24{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft25{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft26{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft27{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft28{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 19px;}
.ft29{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft30{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft31{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft32{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft33{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;}
.ft34{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft35{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft36{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft37{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft38{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft39{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft40{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft41{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft42{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft43{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft44{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft45{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft46{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft47{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft48{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 19px;}
.ft49{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;}
.ft50{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft52{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft53{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft54{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft55{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft56{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft57{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft58{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft59{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft60{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft61{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft62{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft63{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;}
.ft64{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft65{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;}
.ft66{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft67{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft68{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft69{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft70{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft71{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft72{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft73{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft74{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft75{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft76{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft77{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft78{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft79{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft80{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft81{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft82{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft83{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft84{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft85{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft86{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft87{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft88{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft89{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft90{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;}
.ft91{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;}
.ft92{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft93{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 21px;l-h: 19px;}
.ft94{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft95{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 21px;l-h: 18px;}
.ft96{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft97{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft98{font: 12px 'Courier New' !important;l-h: 17px;}
.ft99{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;}
.ft100{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft101{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;}
.ft102{font: 10px 'Gisha' !important;l-h: 10px;}
.ft103{font: bold 10px 'Gisha' !important;l-h: 9px;}
.ft104{font: bold 10px 'Gisha' !important;l-h: 8px;}
.ft105{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft106{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft107{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;}
.ft108{font: 14px 'Courier New' !important;l-h: 17px;}
.ft109{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;}
.ft110{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;}
.ft111{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;}
.ft112{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 12px;}
.ft113{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft114{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft115{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 54px;l-h: 19px;}
.ft116{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 34px;l-h: 20px;}
.ft117{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft118{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft119{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft120{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft121{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 16px;}
.ft122{font: italic bold 10px 'Calibri' !important;l-h: 13px;}
.ft123{font: 10px 'Calibri' !important;l-h: 13px;}
.ft124{font: 10px 'Calibri' !important;l-h: 12px;}
.ft125{font: 10px 'Calibri' !important;l-h: 9px;}
.ft126{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft127{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft128{font: 12px 'Calibri' !important;l-h: 13px;}
.ft129{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft130{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft131{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;}
.ft132{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft133{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft134{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft135{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft136{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft137{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft138{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft139{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft140{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft141{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 32px;l-h: 30px;}
.ft142{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 19px;}
.ft143{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 20px;}
.ft144{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 18px;}
.ft145{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 17px;}
.ft146{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 18px;}
.ft147{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft148{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft149{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft150{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft151{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft152{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft153{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft154{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft155{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft156{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft157{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft158{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft159{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft160{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft161{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft162{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft163{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 32px;l-h: 19px;}
.ft164{font: 12px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 14px;}
.ft165{font: 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 13px;}
.ft166{font: 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 7px;}
.ft167{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft168{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft169{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft170{font: 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 12px;}
.ft171{font: 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 6px;}
.ft172{font: 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 4px;}
.ft173{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 18px;}
.ft174{font: 10px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 6px;}
.ft175{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 20px;}
.ft176{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 17px;}
.ft177{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;}
.ft178{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft179{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft180{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft181{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft182{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft183{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft184{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft185{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft186{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft187{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft188{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft189{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft190{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 466px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-right: 651px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p17{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p37{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p38{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p52{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 180px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p66{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p89{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p90{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p108{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p110{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p113{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p115{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p118{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 411px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p136{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p141{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p156{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p172{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p178{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p184{text-align: right;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 23px;}
.p195{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p196{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 300px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p204{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p205{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p206{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p207{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p208{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 189px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p218{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p219{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p221{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p223{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 238px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p249{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p260{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p276{text-align: left;margin-top: 381px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 269px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p284{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 417px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p297{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p298{text-align: left;margin-top: 259px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 289px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p304{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p306{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p308{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 397px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 386px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 385px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 396px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 330px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p345{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 338px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p359{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p360{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p362{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p365{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 408px;margin-bottom: 0px !important;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p371{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p373{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p374{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p380{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p381{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p384{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p386{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 402px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p388{text-align: left;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;}
.p389{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 28px;}
.p390{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 28px;}
.p391{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 28px;}
.p392{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 28px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 28px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p400{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 28px;}
.p401{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 28px;}
.p402{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 28px;}
.p403{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 28px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 28px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p411{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 28px;}
.p412{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 28px;}
.p413{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;}
.p414{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 28px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 28px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 28px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p420{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p422{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 28px;}
.p423{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 28px;}
.p424{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 28px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 28px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 595px;margin-bottom: 0px !important;}
.p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;}
.p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p432{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p433{text-align: left;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;}
.p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p436{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p437{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p438{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p439{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p440{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p441{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p442{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p449{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p450{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p451{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p455{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p456{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p457{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p458{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p459{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p460{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 193px;margin-bottom: 0px !important;}
.p461{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p466{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p467{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p468{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p469{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p471{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 211px;margin-bottom: 0px !important;}
.p472{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p473{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p474{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p475{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p476{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p477{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p478{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p479{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p480{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p481{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p482{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 399px;margin-bottom: 0px !important;}
.p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p485{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p486{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 392px;margin-bottom: 0px !important;}
.p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px !important;}
.p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px !important;}
.p493{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p494{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px !important;}
.p497{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p500{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p501{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p502{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p503{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p504{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p507{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 386px;margin-bottom: 0px !important;}
.p508{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p509{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px !important;}
.p510{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 4px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p513{text-align: right;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;}
.p514{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p515{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p518{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p519{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p520{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p522{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p523{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p525{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:171px;height:13px;}
.p526{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p527{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p528{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p529{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p530{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p531{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p532{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p533{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p534{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p535{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p536{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p538{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 367px;margin-bottom: 0px !important;}
.p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p540{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;}
.p541{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p542{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p543{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p544{text-align: right;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p545{text-align: right;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p546{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px !important;}
.p547{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p549{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p550{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p552{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;}
.p555{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p557{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p558{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p559{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;}
.p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px !important;}
.p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px !important;}
.p563{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p564{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p565{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p566{text-align: center;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p567{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p568{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p569{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p570{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p571{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p572{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p573{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p574{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p575{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p576{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p577{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p578{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p579{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p580{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 235px;margin-bottom: 0px !important;}
.p581{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p582{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p583{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p584{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p585{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p586{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p587{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p588{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p589{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p590{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p591{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p592{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 201px;margin-bottom: 0px !important;}
.p593{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 197px;margin-bottom: 0px !important;}
.p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p595{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p597{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p598{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p599{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p600{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p601{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p602{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 216px;margin-bottom: 0px !important;}
.p603{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p604{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p605{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 230px;margin-bottom: 0px !important;}
.p606{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p607{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p608{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p609{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p610{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p611{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 195px;margin-bottom: 0px !important;}
.p612{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px !important;}
.p613{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p614{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p616{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p617{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p618{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px !important;}
.p619{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p620{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p621{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p622{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p624{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p625{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p626{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p627{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p629{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p630{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p631{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p632{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p633{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p634{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p635{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p637{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p638{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p640{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 291px;margin-bottom: 0px !important;}
.p641{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p643{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 171px;margin-bottom: 0px !important;}
.p644{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p645{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p646{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 270px;margin-bottom: 0px !important;}
.p647{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;}
.p649{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p650{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p651{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p655{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p656{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p657{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px !important;}
.p658{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p660{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p661{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p662{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p663{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 628px;margin-bottom: 0px !important;}
.p664{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px !important;}
.p666{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p668{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p669{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 283px;margin-bottom: 0px !important;}
.p670{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p671{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p673{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p674{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p675{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p677{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 182px;margin-bottom: 0px !important;}
.p678{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p679{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p680{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p681{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p682{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p683{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p684{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p686{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p687{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p689{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p690{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p691{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p692{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p693{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p694{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 390px;margin-bottom: 0px !important;}
.p695{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p696{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p697{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p699{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p700{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p701{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px !important;}
.p702{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p703{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p704{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p705{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p706{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p707{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p708{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p709{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p710{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 524px;margin-bottom: 0px !important;}
.p712{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p714{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p715{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p716{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p717{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;}
.p718{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p719{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;}
.p720{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p721{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p722{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p723{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p724{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p726{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;}
.p727{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p728{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p729{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p730{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p731{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p732{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p733{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p734{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p735{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p736{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p737{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p738{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p739{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p741{text-align: left;margin-top: 566px;margin-bottom: 0px !important;}
.p742{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p743{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p744{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p745{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p746{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p747{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p748{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p751{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p754{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p755{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p756{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p757{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p759{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p760{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p761{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p762{text-align: left;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p763{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p764{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p765{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p766{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p768{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p769{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p770{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 177px;margin-bottom: 0px !important;}
.p771{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p772{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p773{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p774{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p775{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p776{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p777{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p778{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p779{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;}
.p781{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p782{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p786{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p787{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p788{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p789{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p790{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p791{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.254px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p794{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p795{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p796{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p798{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 295px;margin-bottom: 0px !important;}
.p799{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;}
.p800{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;}
.p801{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p802{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p803{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p804{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p805{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p806{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p807{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p808{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p809{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p810{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p811{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p812{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p813{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p814{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p815{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p816{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p817{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p818{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p819{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p820{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p821{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 176px;margin-bottom: 0px !important;}
.p822{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p823{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p824{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p825{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p826{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p827{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p828{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p829{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p830{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p831{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p832{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p834{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p835{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;}
.p836{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p837{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p838{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;}
.p839{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p842{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p844{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 483px;margin-bottom: 0px !important;}
.p845{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p846{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 337px;margin-bottom: 0px !important;}
.p847{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 185px;margin-bottom: 0px !important;}
.p848{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 370px;margin-bottom: 0px !important;}
.p849{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p850{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;}
.p851{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px !important;}
.p852{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p853{text-align: left;margin-top: 614px;margin-bottom: 0px !important;}
.p854{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;}
.p855{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;}
.p856{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p857{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p858{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p859{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px !important;}
.p860{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p861{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p862{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p863{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p864{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:34px;height:16px;}
.p865{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p866{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:58px;height:16px;}
.p867{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p868{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p869{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p870{text-align: center;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p871{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p872{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p874{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p875{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p876{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:32px;height:16px;}
.p877{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:59px;height:16px;}
.p878{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px !important;}
.p879{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p880{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p881{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p882{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:56px;height:16px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p884{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p885{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p886{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p887{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p888{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:29px;height:15px;}
.p889{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p890{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:56px;height:15px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p892{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p893{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p894{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p895{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p896{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p897{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 462px;margin-bottom: 0px !important;}
.p898{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p899{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;}
.p900{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p901{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p902{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p903{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p904{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p905{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p906{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;}
.p907{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p908{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p909{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p910{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p911{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p912{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p914{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 471px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 477px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td63{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td68{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td69{border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td70{border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td71{border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td74{border-right: #868686 1px solid;border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td75{border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td79{border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ff0000;}
.td80{border-top: #f2f2f2 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td81{border-top: #bfbfbf 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td82{border-top: #f2f2f2 1px solid;border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td83{border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #6ba0ff;}
.td84{border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td86{border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td87{border-bottom: #f2f2f2 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #ff0000;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td90{border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #ff0000;}
.td91{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td94{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 450px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 431px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;background: #558ed5;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #8eb4e3;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e6b9b8;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #000e7c;}
.td167{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #000e7c;}
.td170{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000e7c 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #000e7c;}
.td171{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #f2f97d;}
.td172{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #f2f97d;}
.td173{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #000e7c;}
.td174{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #f2f97d;}
.td175{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000e7c 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #000e7c;}
.td187{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td190{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #000e7c;}
.td192{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000e7c 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #000e7c;}
.td194{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #000e7c;}
.td195{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #f2f97d;}
.td197{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #000e7c;}
.td198{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #f2f97d;}
.td199{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #f2f97d;}
.td200{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td216{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000e7c 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #000e7c;}
.td218{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000e7c 1px solid;border-bottom: #000e7c 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #000e7c;}
.td219{border-right: #000000 1px solid;border-top: #f2f97d 1px solid;border-bottom: #f2f97d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #f2f97d;}
.td220{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000e7c 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #000e7c;}
.td221{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000e7c 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #000e7c;}
.td226{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000e7c 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #000e7c;}
.td227{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000e7c 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #000e7c;}
.td228{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #f2f97d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #f2f97d;}
.td229{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 471px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-left: #969696 1px solid;border-top: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-top: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-top: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-top: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-top: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-top: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-top: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-right: #969696 1px solid;border-top: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-left: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-right: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-bottom: #b1b1b1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;background: #7d7d7d;}
.td252{border-bottom: #7d7d7d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;background: #7d7d7d;}
.td253{border-top: #b1b1b1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;background: #b1b1b1;}
.td254{border-top: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-top: #b1b1b1 1px solid;border-bottom: #b1b1b1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;background: #b1b1b1;}
.td256{border-bottom: #b1b1b1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;background: #b1b1b1;}
.td257{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;background: #b1b1b1;}
.td258{border-bottom: #959595 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;background: #959595;}
.td259{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;background: #959595;}
.td260{border-top: #959595 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;background: #959595;}
.td261{border-bottom: #cfcfcf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;background: #cfcfcf;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;background: #959595;}
.td263{border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;background: #959595;}
.td264{border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;background: #959595;}
.td265{border-right: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-left: #969696 1px solid;border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-right: #969696 1px solid;border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-top: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-top: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td274{border-bottom: #7d7d7d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;background: #7d7d7d;}
.td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;background: #b1b1b1;}
.td276{border-bottom: #959595 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;background: #959595;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;background: #959595;}
.td278{border-top: #959595 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;background: #959595;}
.td279{border-bottom: #959595 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;background: #959595;}
.td280{border-top: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td281{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td282{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td283{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #7d7d7d;}
.td284{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td286{border-bottom: #b1b1b1 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #b1b1b1;}
.td287{border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td288{border-bottom: #7d7d7d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #7d7d7d;}
.td289{border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td290{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #b1b1b1;}
.td291{border-bottom: #959595 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #959595;}
.td292{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #959595;}
.td293{border-bottom: #cfcfcf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #cfcfcf;}
.td294{border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #959595;}
.td295{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td296{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #cfcfcf;}
.tr0{heightzzz: 21px;}
.tr1{heightzzz: 37px;}
.tr2{heightzzz: 38px;}
.tr3{heightzzz: 28px;}
.tr4{heightzzz: 18px;}
.tr5{heightzzz: 17px;}
.tr6{heightzzz: 30px;}
.tr7{heightzzz: 27px;}
.tr8{heightzzz: 59px;}
.tr9{heightzzz: 14px;}
.tr10{heightzzz: 31px;}
.tr11{heightzzz: 19px;}
.tr12{heightzzz: 20px;}
.tr13{heightzzz: 58px;}
.tr14{heightzzz: 16px;}
.tr15{heightzzz: 51px;}
.tr16{heightzzz: 55px;}
.tr17{heightzzz: 9px;}
.tr18{heightzzz: 7px;}
.tr19{heightzzz: 6px;}
.tr20{heightzzz: 32px;}
.tr21{heightzzz: 26px;}
.tr22{heightzzz: 5px;}
.tr23{heightzzz: 10px;}
.tr24{heightzzz: 13px;}
.tr25{heightzzz: 23px;}
.tr26{heightzzz: 8px;}
.tr27{heightzzz: 33px;}
.tr28{heightzzz: 2px;}
.tr29{heightzzz: 3px;}
.tr30{heightzzz: 34px;}
.tr31{heightzzz: 11px;}
.tr32{heightzzz: 29px;}
.tr33{heightzzz: 73px;}
.tr34{heightzzz: 72px;}
.tr35{heightzzz: 22px;}
.tr36{heightzzz: 12px;}
.tr37{heightzzz: 48px;}
.tr38{heightzzz: 15px;}
.tr39{heightzzz: 4px;}
.tr40{heightzzz: 69px;}
.tr41{heightzzz: 52px;}
.tr42{heightzzz: 25px;}
.tr43{heightzzz: 65px;}
.tr44{heightzzz: 43px;}
.tr45{heightzzz: 24px;}
.tr46{heightzzz: 39px;}
.tr47{heightzzz: 40px;}
.tr48{heightzzz: 44px;}
.tr49{heightzzz: 75px;}
.tr50{heightzzz: 57px;}
.tr51{heightzzz: 56px;}
.tr52{heightzzz: 1px;}
.tr53{heightzzz: 79px;}
.tr54{heightzzz: 78px;}
.tr55{heightzzz: 64px;}
.tr56{heightzzz: 41px;}
.t0{width: 457px;margin-top: 167px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 31px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 457px;margin-top: 1px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 457px;margin-top: 31px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 530px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 456px;margin-top: 1px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 220px;margin-leftZ: 291px;margin-top: 36px;f:italic bold 15px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 535px;f:bold 8px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 535px;margin-leftZ: 6px;f:bold 8px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 481px;margin-leftZ: 12px;margin-top: 80px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 532px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 174px;margin-leftZ: 97px;margin-top: 58px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:bold 8px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 541px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 535px;margin-leftZ: 4px;f:bold 8px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 456px;margin-leftZ: 4px;margin-top: 24px;f:7px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 447px;margin-leftZ: 3px;margin-top: 70px;f:9px 'Gisha' !important;}
.t21{width: 420px;margin-leftZ: 69px;margin-top: 85px;f:bold 8px 'Gisha' !important;}
.t22{width: 535px;margin-leftZ: 3px;f:bold 8px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 530px;margin-leftZ: 3px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t24{width: 535px;margin-leftZ: 1px;f:bold 8px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 530px;margin-leftZ: 10px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t26{width: 336px;margin-top: 131px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 535px;margin-leftZ: 9px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t28{width: 341px;margin-leftZ: 1px;f:10px 'Calibri' !important;}
.t29{width: 62px;margin-leftZ: 153px;f:10px 'Calibri' !important;}
.t30{width: 349px;margin-leftZ: 2px;margin-top: 4px;f:10px 'Calibri' !important;}
.t31{width: 363px;margin-top: 5px;f:10px 'Calibri' !important;}
.t32{width: 530px;margin-leftZ: 4px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t33{width: 410px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 63px;f:11px 'Calibri' !important;}
.t34{width: 426px;margin-top: 71px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t35{width: 413px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 87px;f:9px 'Gisha' !important;}
.t36{width: 409px;margin-top: 75px;f:9px 'Gisha' !important;}
.t37{width: 530px;margin-leftZ: 1px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t38{width: 537px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t39{width: 530px;margin-leftZ: 6px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t40{width: 530px;margin-leftZ: 8px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t41{width: 530px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t42{width: 114px;margin-leftZ: 115px;margin-top: 45px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t43{width: 442px;margin-leftZ: 74px;margin-top: 11px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t44{width: 115px;margin-leftZ: 115px;margin-top: 87px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t45{width: 442px;margin-leftZ: 74px;margin-top: 12px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t46{width: 536px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t47{width: 114px;margin-leftZ: 52px;margin-top: 47px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t48{width: 442px;margin-leftZ: 10px;margin-top: 12px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t49{width: 298px;margin-leftZ: 133px;margin-top: 20px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t50{width: 458px;margin-leftZ: 2px;margin-top: 59px;f:6px 'Verdana' !important;color: #ffffff;}
.t51{width: 458px;margin-leftZ: 67px;margin-top: 59px;f:9px 'Verdana' !important;color: #ffffff;}
.t52{width: 458px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 87px;f:7px 'Verdana' !important;color: #ffffff;}
.t53{width: 458px;margin-leftZ: 67px;margin-top: 74px;f:6px 'Verdana' !important;color: #ffffff;}
.t54{width: 536px;margin-leftZ: 75px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t55{width: 486px;margin-leftZ: 42px;margin-top: 17px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t56{width: 535px;margin-leftZ: 1px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t57{width: 486px;margin-top: 17px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t58{width: 421px;margin-leftZ: 86px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t59{width: 422px;margin-leftZ: 14px;margin-top: 3px;f:12px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B391x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Riksbankens</P>
<P class="p1 ft0">finansiella oberoende och balansräkning</P>
<P class="p2 ft1">Betänkande av Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning</P>
<P class="p3 ft1">Stockholm 2013</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft2">SOU 2013:9</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p5 ft3">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p6 ft4">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P>
<P class="p7 ft3">Orderfax: <NOBR>08-598</NOBR> 191 91 Ordertel: <NOBR>08-598</NOBR> 191 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p8 ft5">Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad <NOBR>2009-05-02)</NOBR></P>
<P class="p9 ft3">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P>
<P class="p10 ft3">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.</P>
<P class="p10 ft3">Omslag: Elanders Sverige AB.</P>
<P class="p10 ft4">Tryckt av Elanders Sverige AB.</P>
<P class="p11 ft3">Stockholm 2013</P>
<P class="p10 ft4">ISBN <NOBR>978-91-38-23887-5</NOBR></P>
<P class="p11 ft3">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p4 ft6">Till statsrådet Peter Norman</P>
<P class="p12 ft7">Regeringen beslutade den 13 oktober 2011 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av hur erfarenheterna från den finansiella krisen har påverkat synen på Riksbankens balansräkning. I uppdraget ingick bl.a. att utreda hur stor Riksbankens valutareserv bör vara och hur den bör finansieras samt vad som är en lämplig storlek på Riksbankens eget kapital. Som särskild utredare förordnades professor Harry Flam.</P>
<P class="p13 ft7">Till sakkunniga förordnades den 27 februari 2012 rådgivare till Riksbankschefen och ledamot av den penningpolitiska kommittén i det europeiska centralbankssystemet Claes Berg, professor Peter Englund, chefsekonom Lars Hörngren, avdelningschef Carina Lindfelt, civilekonom Ebba Lindsö och professor Mats Persson samt till experter ämnesråd Martin Carlens och kansliråd Anna Widenfalk.</P>
<P class="p14 ft8">Till sekreterare förordnades departementsråd Peter Danielsson samt jur.kand. Rasmus Rodhe, den senare på halvtid.</P>
<P class="p15 ft7">Utredningen överlämnar härmed betänkandet (SOU 2013:9)</P>
<P class="p16 ft10">Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning<SPAN class="ft9">. Ett särskilt yttrande har avgetts av Claes Berg.</SPAN></P>
<P class="p10 ft7">Stockholm i januari 2013</P>
<P class="p17 ft7">Harry Flam</P>
<P class="p18 ft7">/Peter Danielsson</P>
<P class="p19 ft7">Rasmus Rodhe</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p4 ft6">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft11">Sammanfattning ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p21 ft11">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td2"><SPAN class="p20 ft12">Summary ..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p21 ft11">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td0"><SPAN class="p20 ft11">Författningsförslag .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p21 ft11">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p20 ft11">1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td4"><SPAN class="p22 ft14">Utredningens uppdrag och arbete ................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p21 ft11">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft15">1.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p22 ft2">Utredningens uppdrag.............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft16">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p22 ft16">1.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p20 ft2">Bakgrund .......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft16">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p22 ft16">1.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p20 ft2">Direktiven .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft16">26</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft15">1.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p22 ft2">Utredningens arbete ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft16">26</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p20 ft11">2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td4"><SPAN class="p22 ft11">Bakgrund ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p21 ft11">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft15">2.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p22 ft2">SOU 2007:51............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft16">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p22 ft16">2.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p20 ft2">Bakgrund .......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft16">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p22 ft16">2.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p20 ft2">Betänkandet i korthet...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft16">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p22 ft16">2.1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p20 ft2">Remissinstanserna.........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft16">28</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p22 ft16">2.1.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p20 ft2">Finanskrisen ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft16">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p20 ft11">3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td4"><SPAN class="p22 ft14">Riksbankens uppdrag och balansräkning ......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p21 ft11">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft15">3.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p22 ft15">Riksbankens styrning och uppdrag.........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft16">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td4"><SPAN class="p22 ft15">3.1.1 Att upprätthålla ett fast penningvärde ........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft16">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td4"><SPAN class="p22 ft16">3.1.2 Att främja ett säkert och effektivt</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p20 ft2">betalningsväsende .........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft16">35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft15">3.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td4"><SPAN class="p22 ft15">Riksbankens balansräkning och eget kapital ..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p23 ft16">36</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft17">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p4 ft18">Innehåll SOU 2013:9</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p25 ft16">3.2.1 Riksbankens balansomslutning har varierat</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p26 ft2">kraftigt ...........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft16">36</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p25 ft16">3.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p26 ft2">Riksbankens balansräkning 2011 .................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft16">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p25 ft16">3.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p26 ft15">Nuvarande vinstdelningsregler.....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft16">42</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p25 ft16">3.2.4 Riksbankens förda poster vid sidan av</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p26 ft2">balansräkningen.............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft16">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p20 ft15">3.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p25 ft15">Riksbankens valutareserv och valutaupplåning ......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft16">44</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><SPAN class="p25 ft15">3.3.1 Motiv för att hålla en valutareserv ...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft16">44</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p25 ft16">3.3.2 Olika möjligheter för Riksbanken till</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p26 ft2">valutaupplåning .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft16">45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p20 ft15">3.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p25 ft15">Valutareserven – internationell jämförelse .............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft16">48</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><SPAN class="p25 ft15">3.4.1 Svårt att beräkna lämplig storlek på valutareserver.....</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft16">48</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p25 ft15">3.4.2 Riksbanken i jämförelse med några andra länder ........</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft16">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p25 ft16">3.4.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p26 ft2">Slutsatser och bedömning.............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft16">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p20 ft11">4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td7"><SPAN class="p25 ft11">Finanskrisen ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p23 ft11">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p20 ft15">4.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p25 ft2">Bakgrund...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft16">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p20 ft15">4.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p25 ft15">Amerikansk bolånekris övergår till finanskris........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft16">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p20 ft15">4.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p25 ft2">Sverige slapp länge undan finanskrisen ...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft16">54</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p25 ft15">4.3.1 Sårbarheter i det svenska banksystemet ......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft16">54</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><SPAN class="p25 ft15">4.3.2 Krisens akuta skede var främst en likviditetskris ........</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft16">56</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><SPAN class="p25 ft16">4.3.3 De flesta finansieringsmarknaderna fungerade</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p26 ft2">dåligt ..............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft16">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><SPAN class="p25 ft15">4.3.4 Osäkerhet om tillståndet i svenska banker..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft16">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p20 ft15">4.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p25 ft2">Svenska myndigheters åtgärder <NOBR>2008–2010 ............................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft16">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p25 ft16">4.4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p26 ft16">Riksgäldskontorets extra</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p26 ft2">statsskuldväxelemissioner.............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft16">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><SPAN class="p25 ft15">4.4.2 Riksbanken lägger om penningpolitiken .....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft16">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><SPAN class="p25 ft15">4.4.3 Riksbankens utlåning i svenska kronor .......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft16">63</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p25 ft15">4.4.4 Riksbankens utlåning i dollar .......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft16">66</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><SPAN class="p25 ft15">4.4.5 Riksbankens utlåning till andra centralbanker ............</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft16">68</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><SPAN class="p25 ft16">4.4.6 Regeringens stabilitetsplan och statens</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p26 ft2">garantiprogram ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft16">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p20 ft15">4.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td7"><SPAN class="p25 ft15">Finansiell återhämtning och skuldkris ....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p23 ft16">71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p25 ft15">4.5.1 Återhämtning på de finansiella marknaderna 2009.....</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft16">71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><SPAN class="p25 ft15">4.5.2 Riksbanken avvecklar men skuldkrisen tar fart...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft16">71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p20 ft17">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p20 ft19">Innehåll</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft16"><SPAN class="ft15">4.6</SPAN><SPAN class="ft20">Särskilt relevanta erfarenheter av finanskrisen för</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td4"><SPAN class="p22 ft2">utredningen ..............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft16">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft15">4.7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p22 ft15">Det aktuella behovet av likviditetsstöd i utländsk valuta ......</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft16">75</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td4"><SPAN class="p22 ft15">4.7.1 Potentiellt behov av likviditetsstöd .............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft16">75</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p22 ft16">4.7.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p26 ft2">Riksbankens kalkyler....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft16">76</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p22 ft16">4.7.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p26 ft2">Slutsatser .......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft16">78</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p20 ft11">5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td4"><SPAN class="p22 ft14">Riksbankens finansiella oberoende...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p21 ft11">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p20 ft15">5.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td4"><SPAN class="p22 ft15">Riksbankens oberoende i svensk lagstiftning.........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p23 ft16">79</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft16"><SPAN class="ft15">5.2</SPAN><SPAN class="ft20">Centralbanksoberoende i unionsrätten, särskilt</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr11 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td4"><SPAN class="p22 ft2">finansiellt oberoende................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td1"><SPAN class="p23 ft16">81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft15">5.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p22 ft2">Riksbankens oberoende enligt ECB .......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft16">83</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft15">5.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p22 ft2">Regleringen av ECB .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft16">84</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft15">5.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p22 ft15">Slutsatser om Riksbankens finansiella oberoende .................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft16">85</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p20 ft11">6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td4"><SPAN class="p22 ft21">Riksbanken och likviditetsstöd.....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p21 ft11">87</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft15">6.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p22 ft15">Riksbanken och finansiell stabilitet ........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft16">87</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p22 ft16">6.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td12"><SPAN class="p26 ft15">Nuvarande ansvarsfördelning ......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft16">87</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td8"><SPAN class="p22 ft16">6.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td12"><SPAN class="p26 ft2">Unionsrättens krav .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td1"><SPAN class="p23 ft16">89</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft16"><SPAN class="ft15">6.2</SPAN><SPAN class="ft20">Riksbankens penningpolitiska mål och uppgiften att</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p22 ft2">främja finansiell stabilitet ........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p23 ft16">89</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p22 ft16">6.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p26 ft15">Centralbanksoberoende i penningpolitiken................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p23 ft16">90</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p22 ft16">6.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p26 ft16">Centralbanksoberoende avseende finansiell</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p26 ft2">stabilitet.........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p23 ft16">91</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft15">6.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p22 ft15">Riksbankens uppgift och medel för att ge likviditetsstöd.....</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p23 ft16">92</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p22 ft15">6.3.1 Likviditetsstöd kan ges för olika syften ......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p23 ft16">92</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p22 ft15">6.3.2 Ansvar för beslut om likviditetsstöd ...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p23 ft16">93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p22 ft16">6.3.3 Riksbankens medel för att ge likviditetsstöd i</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p26 ft2">utländsk valuta ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p23 ft16">94</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p20 ft11">7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td13"><SPAN class="p22 ft14">Riksbankens tillgång till finansiering ..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td14"><SPAN class="p21 ft11">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft15">7.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p22 ft2">Utgångspunkter .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p23 ft16">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft15">7.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p22 ft15">Avkastningen på utelöpande sedlar och mynt .....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p23 ft16">102</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td15"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td14"><SPAN class="p21 ft17">7</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p4 ft18">Innehåll SOU 2013:9</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td16"><SPAN class="p25 ft15">7.2.1 Kostnadsfritt eller räntebelagt seignorage? ...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p23 ft16">102</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p25 ft16">7.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p26 ft2">Överväganden och slutsatser......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p23 ft16">103</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p20 ft15">7.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td16"><SPAN class="p25 ft2">Eget kapital och sedelmängd .................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p23 ft16">104</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p25 ft16">7.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p26 ft2">Riksbankens intjäningsförmåga .................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p23 ft16">104</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td16"><SPAN class="p25 ft15">7.3.2 Skillnader mellan eget kapital och sedelmängd .........</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p23 ft16">105</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td16"><SPAN class="p25 ft16">7.3.3 Utvecklingen av Riksbankens kostnadsfria</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p26 ft2">kapital...........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p23 ft16">105</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p25 ft16">7.3.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p26 ft16">Sedelmängden och kontantanvändningens</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p26 ft2">utveckling ....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p23 ft16">106</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p20 ft15">7.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td16"><SPAN class="p25 ft15">Riksbankens finansieringsmöjligheter i utländsk valuta ......</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p23 ft16">110</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p20 ft15">7.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td16"><SPAN class="p25 ft15">Avgiftsfinansiering av upplånad valutareserv .......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p23 ft16">111</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p25 ft16">7.5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p26 ft2">Utgångspunkter ..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p23 ft16">111</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td16"><SPAN class="p25 ft16">7.5.2 Principiella argument för och emot en</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p26 ft2">likviditetsstödsförsäkring ...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p23 ft16">111</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p25 ft16">7.5.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p26 ft15">En likviditetsstödsförsäkring .....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p23 ft16">112</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p20 ft15">7.6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td16"><SPAN class="p25 ft15">Slutsatser om Riksbankens möjligheter till finansiering......</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p23 ft16">115</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p20 ft11">8</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td16"><SPAN class="p25 ft14">Riksbankens behov av finansiering .............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td14"><SPAN class="p23 ft11">117</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p20 ft15">8.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td16"><SPAN class="p25 ft2">Utgångspunkter och metod...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p23 ft16">118</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p20 ft15">8.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td16"><SPAN class="p25 ft15">Täckning av Riksbankens driftskostnader ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p23 ft16">119</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td16"><SPAN class="p25 ft16">8.2.1 Driftskostnaderna beräknades tidigare till 800</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p26 ft2">miljoner kronor per år ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p23 ft16">119</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td16"><SPAN class="p25 ft16">8.2.2 Driftskostnaderna beräknas till 750 miljoner per</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p26 ft2">år...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p23 ft16">120</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td16"><SPAN class="p25 ft15">8.2.3 Historiska realräntor – fallande trend........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p23 ft16">121</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td16"><SPAN class="p25 ft16">8.2.4 Kapitalbehovet känsligt för antaganden om</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p26 ft2">realräntan .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p23 ft16">123</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td16"><SPAN class="p25 ft16">8.2.5 Riksbankens kapitalbehov för att täcka</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p26 ft15">driftskostnaderna uppgår till 75 miljarder kronor ....</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p23 ft16">124</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td16"><SPAN class="p25 ft15">8.2.6 Riksbankens behov av valutareserv............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p23 ft16">125</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p20 ft15">8.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td16"><SPAN class="p25 ft15">Risker i Riksbankens tillgångsförvaltning ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p23 ft16">126</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p25 ft16">8.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p26 ft15">Förlustrisker och redovisningsprinciper ...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p23 ft16">127</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td16"><SPAN class="p25 ft16">8.3.2 Riksbankens finansiella tillgångar uppgår till</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p26 ft2">347 <SPAN class="ft3">miljarder </SPAN>kronor ...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p23 ft16">128</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td16"><SPAN class="p25 ft15">8.3.3 Marknadsrisker i guld- och valutareserven................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p23 ft16">129</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td16"><SPAN class="p25 ft15">8.3.4 Likviditets- och kreditrisk i valutareserven ...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p23 ft16">132</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p20 ft17">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<P class="p4 ft18">SOU 2013:9 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p22 ft16">8.3.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p21 ft15">Utlåningen till IMF ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p23 ft16">133</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p22 ft16">8.3.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p21 ft15">Överväganden och bedömning ..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p23 ft16">135</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p23 ft15">8.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td19"><SPAN class="p21 ft22">Risker i likviditetsstödet........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p23 ft16">137</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p22 ft16">8.4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p21 ft16">Likviditetsrisker och likviditetsstöd..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p23 ft16">137</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td19"><SPAN class="p21 ft16">8.4.2 Det särskilda likviditetsstödet – nödkrediter............</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p23 ft16">137</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p22 ft16">8.4.3 Generellt likviditetsstöd – utlåningen i kronor</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p21 ft15">och dollar under finanskrisen.....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p23 ft16">139</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td19"><SPAN class="p21 ft16">8.4.4 Nya regler för likviditetsrisker i banksystemet ........</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p23 ft16">140</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p22 ft16">8.4.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p21 ft15">Bedömningar och slutsatser .......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p23 ft16">142</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p23 ft15">8.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td19"><SPAN class="p21 ft15">Övriga risker...........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p23 ft16">144</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p22 ft16">8.5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p21 ft2">SOU 2007:51...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p23 ft16">144</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td19"><SPAN class="p21 ft16">8.5.2 Kreditrisker i operativ verksamhet ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p23 ft16">144</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p22 ft16">8.5.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p21 ft2">Operativa risker ..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p23 ft16">145</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td19"><SPAN class="p22 ft16">8.5.4 Interventioner på valutamarknaden inom ramen</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p21 ft15">för valutapolitiken ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p23 ft16">146</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td20"><SPAN class="p21 ft22">8.6 Valutarisken i Riksbankens tillgångsförvaltning..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td18"><SPAN class="p23 ft16">147</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p22 ft16">8.6.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p21 ft2">Bakgrund .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p23 ft16">147</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td19"><SPAN class="p21 ft16">8.6.2 Riksbankens förslag till hantering av valutarisken ...</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p23 ft16">148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td8"><SPAN class="p22 ft16">8.6.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td3"><SPAN class="p21 ft15">Överväganden och bedömning ..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td18"><SPAN class="p23 ft16">149</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft16"><SPAN class="ft15">8.7</SPAN><SPAN class="ft20">Sammanställning av Riksbankens kapital- och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p22 ft2">valutabehov.............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p23 ft16">153</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p20 ft11">9</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td13"><SPAN class="p22 ft14">Vinstdisposition och rekapitalisering...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td14"><SPAN class="p21 ft11">155</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft15">9.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p22 ft2">Utgångspunkter .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p23 ft16">155</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft15">9.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p22 ft2">Realvärdesäkring ....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p23 ft16">156</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p22 ft16">9.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p26 ft2">Kostnadsfritt kapital...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p23 ft16">156</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p22 ft16">9.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p26 ft2">Eget kapital..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p23 ft16">157</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p22 ft16">9.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p26 ft2">Upplånat kapital..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p23 ft16">158</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft15">9.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p22 ft15">Rekapitalisering vid större förluster .....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p23 ft16">158</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft15">9.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p22 ft2">Sedelmängdens storlek ..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p23 ft16">160</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p20 ft15">9.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p22 ft2">Vinstdispositionsregler..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p23 ft16">160</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p22 ft16">9.5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p26 ft2">Bakgrund .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p23 ft16">160</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p22 ft16">9.5.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p26 ft2">Nuvarande ordning.....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p23 ft16">161</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td13"><SPAN class="p22 ft15">9.5.3 Förslag till ny reglering ..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td14"><SPAN class="p23 ft16">162</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft17">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr14 td21"><SPAN class="p20 ft18">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td22"><SPAN class="p30 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td21"><SPAN class="p31 ft11">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p20 ft14">Konsekvenser av utredningens förslag .........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td14"><SPAN class="p23 ft11">165</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td21"><SPAN class="p31 ft16">10.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td23"><SPAN class="p20 ft15">Krav på redovisning av konsekvenser ...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p23 ft16">165</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td21"><SPAN class="p31 ft16">10.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td23"><SPAN class="p20 ft15">Effekter på Riksbankens eget kapital och balansräkning.....</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p23 ft16">166</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p20 ft16">10.2.1 Särskild utdelning till staten på 73 miljarder</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p32 ft2">kronor ..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p23 ft16">166</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td21"><SPAN class="p31 ft16">10.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td23"><SPAN class="p20 ft15">Effekter på statsfinanser och samhällsekonomi ...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p23 ft16">169</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p20 ft2">10.3.1 Statsskulden.................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p23 ft16">169</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p20 ft16">10.3.2 Statsfinansiella, samhällsekonomiska och</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p32 ft2">fördelningseffekter......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p23 ft16">171</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p20 ft2">10.3.3 Rekapitalisering...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p23 ft16">171</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p31 ft16">10.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p20 ft2">Särskilt om statens valutaexponering ....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p23 ft16">172</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p20 ft2">10.4.1 Statens åtagande ..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p23 ft16">173</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p20 ft2">10.4.2 Effekten på statens finanser .......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p23 ft16">173</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p20 ft2">10.4.3 Statsskuldsfrågor.........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p23 ft16">174</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p31 ft16">10.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p20 ft15">Särskild balansräkning för <NOBR>IMF-poster .................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p23 ft16">175</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td21"><SPAN class="p31 ft16">10.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td23"><SPAN class="p20 ft15">Övriga redovisningskrav i kommittéförordningen ..............</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p23 ft16">176</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p31 ft11">11</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td23"><SPAN class="p20 ft11">Författningskommentar .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td14"><SPAN class="p23 ft11">179</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td21"><SPAN class="p31 ft16">11.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td23"><SPAN class="p20 ft16">Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p20 ft2">Sveriges riksbank ....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p23 ft16">179</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td24"><SPAN class="p31 ft11">Särskilt yttrande...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td14"><SPAN class="p23 ft11">185</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td24"><SPAN class="p31 ft11">Bilagor</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td14"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td24"><SPAN class="p31 ft2">Bilaga 1 Kommittédirektiv 2011:89 ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p23 ft16">195</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td24"><SPAN class="p31 ft2">Bilaga 2 Kommittédirektiv 2012:64 ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p23 ft16">211</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td24"><SPAN class="p31 ft16">Bilaga 3 Valutasäkring med Riksgälden som motpart</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td21"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td23"><SPAN class="p20 ft2">PM av Riksbanken..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p23 ft16">213</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td24"><SPAN class="p31 ft22">Bilaga 4 Valutaterminer mellan Riksbanken och Riksgälden –</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td21"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td23"><SPAN class="p20 ft16">effekter på staten</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td21"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p20 ft2">PM av Riksgäldskontoret.......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p23 ft16">229</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft17">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p20 ft19">Innehåll</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft17">11</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<P class="p4 ft6">Sammanfattning</P>
<P class="p34 ft23">Utredningens förslag i ett bredare sammanhang</P>
<P class="p35 ft8">Utredningens förslag om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning ska ses i ett bredare sammanhang.</P>
<P class="p36 ft7">Till följd av finanskrisen har olika åtgärder vidtagits för att göra det finansiella systemet mer motståndskraftigt mot störningar. På internationell nivå ställs hårdare krav på bankernas kapitaltäckning, likviditetsreserver och finansiering. I Sverige ställs ytterligare krav på bankerna om likviditetsreserver i dollar och euro. Statliga garantier för bankernas upplåning kan ges med kort varsel. Den av regeringen tillsatta Finanskriskommittén har nyligen lämnat förslag om förstärkt makrotillsyn och om ansvarsfördelningen mellan regeringen och dess myndigheter samt Riksbanken när det gäller hanteringen av finansiella kriser.</P>
<P class="p37 ft8">Därutöver syftar utredningens förslag till att uppfylla de krav som unionsrätten ställer på en oberoende centralbank.</P>
<P class="p38 ft23">Riksbanken föreslås få ett kostnadsfritt, förlust-</P>
<P class="p39 ft24">och inflationsskyddat kapital på 75 miljarder kronor, varav 30 miljarder i eget kapital</P>
<P class="p40 ft7">Utredningen föreslår att Riksbanken i lag tillförsäkras ett kostnadsfritt och inflationsskyddat kapital på 75 miljarder kronor. Avkastningen på kapitalet bedöms täcka Riksbankens kostnader över tid med betryggande marginal.</P>
<P class="p41 ft7">Av det kostnadsfria kapitalet utgörs 30 miljarder kronor av eget kapital. Det bör skyddas mot förluster genom att vinster kvarhålls i Riksbanken och inte delas ut till staten, tills det egna kapitalet är återställt. Vid förluster som överstiger 10 miljarder kronor bör kapital tillskjutas så att det egna kapitalet återställs.</P>
<P class="p42 ft17">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft7">Det kostnadsfria kapitalet utgörs av utelöpande sedlar och mynt samt eget kapital. För närvarande uppgår utelöpande sedlar och mynt till ca 95 miljarder kronor. Tillsammans med det egna kapitalet uppgår således det kostnadsfria kapitalet för närvarande till 125 miljarder kronor. Riksbanken kommer därför under många år att förfoga över ett större kostnadsfritt kapital än vad som är tillräckligt. Mängden sedlar och mynt väntas dock minska över tid, vilket leder till att det kostnadsfria kapitalet kommer att minska till 75 miljarder kronor.</P>
<P class="p44 ft24">Riksbanken bör få rätt att förstärka sin valutareserv så att dess balansomslutning kan uppgå till 200 miljarder kronor</P>
<P class="p45 ft7">Vid behov lämnar Riksbanken likviditetsstöd i utländsk valuta till svenska banker och andra finansinstitut. För att med betryggande marginal kunna fullgöra sin uppgift bör Riksbanken få rätt att förstärka sin valutareserv vid behov så att dess balansomslutning kan uppgå till 200 miljarder kronor. Taket på balansomslutningen räknas upp med inflationen plus den ekonomiska tillväxten.</P>
<P class="p46 ft24">När Riksbanken har lämnat likviditetsstöd i utländsk valuta bör den få rätt att återställa valutareserven genom upplåning i obegränsad omfattning</P>
<P class="p47 ft7">Det är omöjligt att i förväg veta hur mycket likviditetsstöd som kan krävas om en eller flera banker har brist på utländsk valuta och den finansiella stabiliteten är hotad. Därför föreslås att Riksbanken får rätt att ersätta lämnat likviditetsstöd genom motsvarande upplåning av utländsk valuta. Härigenom skapas förutsättningar för Riksbanken att lämna likviditetsstöd i obegränsad omfattning.</P>
<P class="p48 ft7">Upplåningen bör genomföras via Riksgäldskontoret, som kan genomföra upplåning av mycket stora belopp i utländsk valuta på kort tid. Riksbankens valutareserv och bankernas nyligen införda likviditetsbuffertar i utländsk valuta bedöms med god marginal räcka för att klara en kort period med likviditetsstress för bankerna tills Riksgäldskontoret kan genomföra sin upplåning för Riksbanken och statens program för att garantera bankernas upplåning kan träda i funktion.</P>
<P class="p49 ft17">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p20 ft19">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p50 ft23">Riksbankens finansiella oberoende stärks</P>
<P class="p35 ft7">Riksbankens finansiella oberoende stärks genom en rad olika åtgärder: Det kostnadsfria kapitalet och det egna kapitalet bestäms i lag och skyddas mot inflationen. Det egna kapitalet skyddas mot förluster. Riksbanken får rätt att vid behov förstärka sin valutareserv i förväg inom en given ram och får rätt att återställa valutareserven när den har använts för att lämna likviditetsstöd genom upplåning i obegränsad omfattning. Reglerna för vinstutdelning till staten fastställs i lag.</P>
<P class="p51 ft7">Sverige har åtaganden mot IMF om utlåning av utländsk valuta motsvarande 180 miljarder kronor. Dessa åtaganden finns i dag på och vid sidan av Riksbankens balansräkning. Uppfyllande av åtagandena kan kräva att valutareserver tas i anspråk och kan därigenom inverka på Riksbankens förmåga att genomföra penningpolitiken och att lämna likviditetsstöd. Därför föreslås att IMF- åtagandena förs i en separat balansräkning och att regering och riksdag görs ansvariga för eventuella förluster. Utlåning till IMF finansieras genom upplåning av Riksgäldskontoret.</P>
<P class="p52 ft24">Kostnaderna för den upplånade delen av valutareserven bör bäras av bankerna genom avgifter</P>
<P class="p53 ft7">Banker och andra finansinstitut har i dag en implicit försäkring mot att råka i likviditetsnöd i utländsk valuta. Staten tillhandahåller denna försäkring via Riksbanken utan särskild avgift. Det kan locka bankerna till en större utlåning och upplåning i utländsk valuta än vad som annars hade varit fallet. De banker som har upplåning och utlåning i utländsk valuta bör därför ingå i en obligatorisk försäkring som garanterar dem likviditetsstöd vid behov.</P>
<P class="p54 ft7">Den närmare utformningen av en försäkring bör utredas.</P>
<P class="p55 ft24">Valutarisken som följer med valutareserven bör elimineras genom att flyttas till Riksgäldskontoret</P>
<P class="p56 ft7">Utredningens förslag om ett eget kapital på 30 miljarder kronor bygger på att valutarisken som följer av att Riksbanken har en valutareserv är eliminerad. Utan valutasäkring skulle för närvarande uppskattningsvis ytterligare ca 27 miljarder kronor behöva bindas i Riksbankens balansräkning.</P>
<P class="p57 ft17">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft7">Att överföra risken till Riksgäldskontoret påverkar inte Riksbankens möjligheter att sköta sina uppgifter. Det innebär heller inga kostnader för Riksgäldskontoret, eftersom Riksgäldskontoret, till skillnad mot Riksbanken, inte behöver hålla en buffert mot valutakursförluster. Tvärtom bidrar förslaget till att minska valutarisken i Riksgäldskontorets upplåning för statens räkning i utländsk valuta, eftersom riskerna i stort tar ut varandra.</P>
<P class="p59 ft24">Utredningens förslag uppskattas ge en samhällsekonomisk vinst på 430 till 645 miljoner kronor per år med förstärkt valutareserv, och 180 till 270 miljoner per år i normala tider</P>
<P class="p60 ft7">Utredningens förslag innebär att mindre kapital binds i Riksbanken. Balansomslutningen blir för närvarande minst 125 och – med maximal upplåning – högst 200 miljarder kronor. Riksbankens balansomslutning blir – med den senast beslutade förstärkningen – ca 415 miljarder kronor (exklusive <NOBR>IMF-relaterade</NOBR> poster). Utan förstärkningar är den ca 215 miljarder kronor. Med utredningens förslag skulle kapitalbindningen minska med ca 215 miljarder kronor med förstärkt valutareserv och med ca 90 miljarder kronor i normala tider.</P>
<P class="p61 ft7">Statens kostnad för att binda kapital i Riksbanken kan uppskattas till mellan 0,2 till 0,3 procent av beloppet per år. En minskad kapitalbindning med 215 miljarder kronor medför att staten vinner mellan 430 och 645 miljoner kronor per år, medan en minskad kapitalbindning med 90 miljarder kronor medför en vinst på mellan 180 och 270 miljoner kronor per år. Diskonteras de årliga vinsterna med en antagen realränta på 2 procent, uppgår nuvärdet i normala tider till mellan 9 och 14 miljarder kronor.</P>
<P class="p62 ft8">Ovanstående vinster utgör såväl statsfinansiella som samhällsekonomiska vinster. Om en del av eller hela valutareserven finansieras genom avgifter på bankerna, flyttas motsvarande kostnad från staten till bankerna, men den samhällsekonomiska vinsten kvarstår.</P>
<P class="p63 ft17">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<P class="p4 ft6">Summary</P>
<P class="p34 ft23">The commission’s proposals in a broader context</P>
<P class="p40 ft8">The proposals of the commission of inquiry into the Riksbank’s financial independence and balance sheet should be seen in a broader context.</P>
<P class="p64 ft7">Various measures have been taken to make the financial system more resilient as a consequence of the financial crisis. At the international level, stricter regulations on banks’ capital requirements, liquidity reserves and funding will be imposed. In Sweden, additional liquidity reserves in dollars and euros are required. Government guarantees for banks’ funding can now be given at short notice. A government commission has recently proposed strengthening of macroprudential supervision and how responsibilities for financial crisis management should be divided between the government, its agencies and the Riksbank.</P>
<P class="p65 ft8">Furthermore, the proposals are designed to fulfill the requirements of European Union law on central bank independence.</P>
<P class="p66 ft25">The proposal is that the Riksbank´s interest free capital be SEK 75 billion, including SEK 30 billion in equity capital. The capital is to be protected against inflation and restored after losses</P>
<P class="p67 ft7">The proposal is that the Riksbank has an interest free and inflation protected capital of SEK 75 billion. The capital should give a return that is sufficient to cover the Riksbank’s costs over time with a safe margin.</P>
<P class="p37 ft7">The interest free capital includes SEK 30 billion in equity capital. Losses smaller than SEK 10 billion should be compensated by withholding profits until the equity capital is restored. Larger losses require that the equity capital is restored by injection of new equity capital.</P>
<P class="p68 ft17">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Summary</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft7">In addition to equity capital, the interest free capital consists of bills and coins in circulation. At present, bills and coins in circulation amount to SEK 95 billion. Together with the equity capital of SEK 30 billion, the interest free capital amounts to SEK 125 billion. This means that the Riksbank will have a larger than sufficient interest free capital for many years. The supply of bills and coins in circulation is expected to continue to decline and the interest free capital is therefore expected to decline to SEK 75 billion.</P>
<P class="p69 ft24">The Riksbank should be given the right to increase its foreign currency reserves so that its borrowed and interest free capital can amount to SEK 200 billion</P>
<P class="p70 ft7">The Riksbank is charged with the task of providing emergency liquidity assistance in foreign currency to Swedish banks and other financial institutions. In order to fulfill its task, the Riksbank should be given the right to increase its foreign currency reserves when needed so that the total of interest free and borrowed capital may reach SEK 200 billion. The limit of 200 billion should be indexed to the GDP in current prices.</P>
<P class="p71 ft23">When it has used its reserves for emergency liquidity assistance, the Riksbank should be given the right to restore its foreign currency reserves by borrowing to the required extent, without any limit</P>
<P class="p72 ft7">It is impossible to ascertain beforehand how much foreign currency that will be needed if one or several banks need emergency liquidity assistance and financial stability is threatened. Therefore, it is proposed that the Riksbank be given the right to finance its lending in foreign currency by borrowing to the extent required, without any limit.</P>
<P class="p73 ft7">The borrowing should be carried out through the National Debt Office, which can borrow very large sums in foreign currency at short notice. The foreign reserves of the Riksbank and the liquidity reserves now required to be held by banks should be sufficient to bridge a short period of liquidity stress in foreign currency, until the National Debt Office has borrowed foreign</P>
<P class="p74 ft17">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p20 ft19">Summary</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft8">currency for the Riksbank and the government has had time to take other measures to safeguard financial stability.</P>
<P class="p38 ft23">The financial independence of the Riksbank is strengthened</P>
<P class="p76 ft7">The financial independence of the Riksbank is strengthened by a number of different measures. The interest free capital and the equity capital are determined by law and are protected against inflation. Equity capital is protected against losses. The Riksbank is given the legal right to increase its reserves in advance when needed within a given limit and to restore its foreign currency reserves by borrowing to the extent required when it has used its reserves to lend to banks in need. The distribution of profits is determined by law.</P>
<P class="p77 ft7">Sweden has undertaken to lend foreign currency corresponding to a maximum of SEK 180 billion to the IMF. These undertakings are now partly on and partly off the Riksbank’s balance sheet. Fulfillment of the undertakings can require use of the Riksbank’s foreign currency reserves and can therefore impinge on the bank’s ability to carry out monetary policy and to provide emergency liquidity assistance. It is therefore proposed that the IMF undertakings are put on a separate balance sheet, and that the government and parliament should be made responsible for any losses.</P>
<P class="p78 ft24">The costs of at least the borrowed part of the foreign currency reserves should be covered by fees on banks</P>
<P class="p56 ft7">Banks and other financial institutions are covered by an implicit insurance against a liquidity squeeze in foreign currency. The government offers the insurance without any cost through the Riksbank. This can give banks incentives to lend and borrow more in foreign currency than they otherwise would. Banks that lend and borrow in foreign currency should therefore be required to take part of a mandatory insurance scheme that guarantees emergency liquidity assistance in foreign currency.</P>
<P class="p54 ft7">The details of such an insurance scheme should be worked out.</P>
<P class="p79 ft17">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Summary</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft24">The currency risk that follows from holding foreign currency reserves should be eliminated by transfer to the National Debt Office</P>
<P class="p81 ft7">The proposed size of equity capital assumes that the foreign currency risk inherent in holding foreign currency reserves is hedged. Without hedging, it is estimated that additional equity capital of SEK 27 billion is required.</P>
<P class="p48 ft7">Transferring the risk to the National Debt Office does not affect the Riksbank’s ability to fulfill its tasks. It does not place any costs on the National Debt Office, since the office does not have to hold a buffer against exchange rate losses, in contrast to the Riksbank. The proposal in fact diminishes the currency risk inherent in the National Debt Office’s own borrowing in foreign currency for the government, since the two risks cancel each other.</P>
<P class="p82 ft24">The social economic gain from keeping less capital on the Riksbank’s balance sheet is estimated at SEK 430 to 645 million with increased currency reserves and SEK 180 to 270 million in normal times</P>
<P class="p60 ft7">The proposals mean that less capital will be tied up in the Riksbank. The proposed size of the balance sheet will currently be at least SEK 125 billion and – with maximum borrowing – at most SEK 200 billion. The actual size of the Riksbank’s balance sheet, including SEK 200 billion borrowed in foreign currency, is approximately SEK 415 billion (excluding <NOBR>IMF-related</NOBR> items). The reduction of capital tied up in the Riksbank would in other words be approximately SEK 215 billion with increased currency reserves and approximately 90 billion in normal times.</P>
<P class="p83 ft26">The cost of tying up capital in the Riksbank is approximately 0.2 to 0.3 per cent of the amount per year. A reduction of SEK 215 billion means that the government gains SEK 430 to 645 million per year, and a reduction of SEK 90 billion means a gain of 180 to 270 million per year. If the annual gains are discounted at an assumed real discount rate of 2 per cent, the present value in normal times is SEK 9 to 14 billion.</P>
<P class="p84 ft7">The gains above are fiscal as well as social economic gains. If part of or the entire currency reserves are financed by fees paid by the banks, a corresponding cost is transferred from the government to the banks, but the social gain remains.</P>
<P class="p85 ft17">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<P class="p4 ft6">Författningsförslag</P>
<P class="p86 ft27"><SPAN class="ft27">1</SPAN><SPAN class="ft28">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p87 ft29">lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank</P>
<P class="p88 ft16">Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank</P>
<P class="p89 ft16"><SPAN class="ft30">dels </SPAN>att rubriken till kapitel 10 ska lyda ”Kapital, vinstdisposition, budget och ansvarsfrihet”,</P>
<P class="p90 ft32"><SPAN class="ft31">dels </SPAN>att nuvarande 7 kap. 5 § ska betecknas 7 kap. 6 §, nuvarande 7 kap. 6 § ska betecknas 7 kap. 7 §, nuvarande 7 kap. 7 § ska betecknas 7 kap. 8 §, nuvarande 10 kap. 2 § ska betecknas 10 kap. 5 §, nuvarande 10 kap. 3 § ska betecknas 10 kap. 6 §, nuvarande 10 kap. 4 § ska betecknas 10 kap. 7 §, nuvarande 10 kap. 5 § ska betecknas 10 kap. 8 §,</P>
<P class="p89 ft16"><SPAN class="ft30">dels </SPAN>att de nya 7 kap. 5 §, 10 kap. 1 och <NOBR>6–7</NOBR> §§ ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p89 ft16"><SPAN class="ft30">dels </SPAN>att det i lagen ska införas ett nytt kapitel, 12 kap., och tre nya paragrafer, 10 kap. <NOBR>2–4</NOBR> §§, av följande lydelse.</P>
<P class="p91 ft11"><SPAN class="ft14">7</SPAN><SPAN class="ft33">kap.</SPAN></P>
<P class="p92 ft16">5 §</P>
<P class="p93 ft30">Riksbanken ansvarar inte för förluster som följer av utlåning och andra överföringar till Internationella valutafonden.</P>
<P class="p94 ft17">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3920x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft34">10 kap.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p95 ft35">Riksbanken skall ha en grundfond som uppgår till ettusen miljoner kronor, en reservfond som uppgår till femhundra miljoner kronor samt en dispositionsfond.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p4 ft16">1 §<SPAN class="ft36">1</SPAN></P>
<P class="p96 ft30">Riksbankens finansiella självständighet garanteras av att den fått rätten att ge ut sedlar och mynt samt att den därutöver har ett eget kapital.</P>
<P class="p97 ft35">Utestående sedlar och mynt samt Riksbankens eget kapital utgör Riksbankens kostnadsfria kapital. Det kostnadsfria kapitalet bör uppgå till 75 miljarder kronor beräknat enligt 4 § (målsatt kostnadsfritt kapital), av vilket eget kapital ska uppgå till minst 30 miljarder beräknat enligt 4 §.</P>
<P class="p98 ft30">Riksbankens eget kapital ska bestå av en grundfond samt en kapitalsäkringsfond, ett resultatutjämningskonto och ett värderegleringskonto.</P>
<P class="p99 ft30">2 §</P>
<P class="p100 ft37">Om Riksbankens kostnadsfria kapital understiger den målsatta nivån i 1 § andra stycket med mer än 10 miljarder kronor beräknat enligt 4 § eller om bankens eget kapital understiger 20 miljarder kronor beräknat enligt 4 §, ska banken tillskjutas kapital upp till vad som anges i 1 § andra stycket.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p4 ft39"><SPAN class="ft38">1</SPAN>Senaste lydelse 1998:1412.</P>
<P class="p50 ft17">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3921x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p20 ft19">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft30">3 §</P>
<P class="p102 ft30">Vinstutdelning ska ske av Riksbankens resultat efter att avsättning har gjorts för tidigare års underskott eller förluster.</P>
<P class="p103 ft30">Vinstutdelning får endast ske om eget kapital efter utdelning uppgår till minst 30 miljarder kronor beräknat enligt 4 § och det kostnadsfria kapitalet efter utdelning uppgår till minst 75 miljarder kronor beräknat enligt 4 §.</P>
<P class="p104 ft30">4 §</P>
<P class="p102 ft31">Vid beräkning av det målsatta kostnadsfria kapitalet ska beloppet varje år räknas om i enlighet med förändringen av konsumentprisindex i löpande priser enligt de av Statistiska centralbyrån senast redovisade nationalräkenskaperna.</P>
<P class="p105 ft30">Vid beräkning av storleken på eget kapital ska grundfondens storlek varje år räknas om enligt första stycket.</P>
<P class="p106 ft16">6 §<SPAN class="ft36">2</SPAN></P>
<P class="p107 ft16">Riksbanken är bokföringsskyldig. Bokföringsskyldigheten ska fullgöras i enlighet med god redovisningssed. Därvid ska i tillämpliga delar Europeiska centralbankens riktlinje om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td33"><SPAN class="p20 ft16">Europeiska centralbankssystemet tillämpas.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td36"><SPAN class="p108 ft16">Varje år före den 22 februari</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td37"><SPAN class="p23 ft30">Varje år före den 22 februari</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p20 ft16">ska direktionen till</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p108 ft16">riksdagen,</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p20 ft30">ska direktionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p109 ft30">till</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p23 ft40">riksdagen,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p20 ft16">Riksrevisionen och</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p108 ft16">fullmäktige</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td40"><SPAN class="p20 ft30">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p20 ft30">och</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p23 ft40">fullmäktige</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td36"><SPAN class="p108 ft22">lämna en årsredovisning för det</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td37"><SPAN class="p23 ft41">lämna en årsredovisning för det</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft39"><SPAN class="ft38">2 </SPAN>Senaste lydelse av förutvarande 10 kap. 3 § 2010:1815.</P>
<P class="p111 ft17">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3922x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft18">Författningsförslag SOU 2013:9</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td36"><SPAN class="p20 ft16">föregående räkenskapsåret. Full-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p20 ft40">föregående</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td42"><SPAN class="p23 ft40">räkenskapsåret. Full-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td36"><SPAN class="p20 ft16">mäktige ska till riksdagen och</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td43"><SPAN class="p20 ft30">mäktige ska till riksdagen och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td44"><SPAN class="p20 ft16">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td45"><SPAN class="p20 ft22">lämna förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p112 ft16">till</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td44"><SPAN class="p20 ft41">Riksrevisionen</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p113 ft40">lämna förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td46"><SPAN class="p23 ft30">till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td36"><SPAN class="p20 ft16">disposition av Riksbankens vinst.</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td43"><SPAN class="p20 ft40">disposition av Riksbankens vinst</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td43"><SPAN class="p20 ft30">samt till tillskott av kapital till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td46"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p20 ft30">banken.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td46"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td36"><SPAN class="p112 ft16">Årsredovisningen ska omfatta</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td43"><SPAN class="p23 ft16">Årsredovisningen ska omfatta</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td36"><SPAN class="p20 ft16">en resultaträkning, en balans-</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td43"><SPAN class="p20 ft16">en resultaträkning, en balans-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td36"><SPAN class="p20 ft16">räkning och en förvaltnings-</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td43"><SPAN class="p20 ft16">räkning och en förvaltnings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td49"><SPAN class="p20 ft16">berättelse.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p20 ft16">berättelse.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td46"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p20 ft30">Därutöver</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td50"><SPAN class="p114 ft41">ska</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p23 ft40">årsredovisningen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td46"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td43"><SPAN class="p20 ft30">omfatta en särskild resultat-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td46"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td52"><SPAN class="p20 ft30">räkning och</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td53"><SPAN class="p113 ft40">balansräkning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td46"><SPAN class="p23 ft30">för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td52"><SPAN class="p20 ft41">Riksbankens</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td48"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p115 ft40">fullgörande</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p23 ft30">av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td46"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td52"><SPAN class="p20 ft30">skyldigheter</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p20 ft30">i</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p113 ft40">förhållande</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td46"><SPAN class="p23 ft30">till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td46"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td54"><SPAN class="p20 ft30">Internationella valutafonden<SPAN class="ft16">.</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td46"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td36"><SPAN class="p20 ft16">Förvaltningsberättelsen ska inne-</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td54"><SPAN class="p116 ft16">Förvaltningsberättelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td46"><SPAN class="p23 ft2">ska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p20 ft16">hålla</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td46"><SPAN class="p20 ft16">en</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td55"><SPAN class="p117 ft16">redogörelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p112 ft16">för</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p20 ft16">innehålla</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td47"><SPAN class="p20 ft15">en</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td48"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p118 ft15">redogörelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td46"><SPAN class="p23 ft16">för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td49"><SPAN class="p20 ft16">penning-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p20 ft16">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td56"><SPAN class="p112 ft16">valutapolitiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td41"><SPAN class="p20 ft16">penning-</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td50"><SPAN class="p119 ft16">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td51"><SPAN class="p23 ft16">valutapolitiken</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td36"><SPAN class="p20 ft16">samt för hur Riksbanken har</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td43"><SPAN class="p20 ft16">samt för hur Riksbanken har</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td36"><SPAN class="p20 ft16">främjat ett säkert och effektivt</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td43"><SPAN class="p20 ft16">främjat ett säkert och effektivt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td57"><SPAN class="p20 ft16">betalningsväsende.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td54"><SPAN class="p20 ft16">betalningsväsende.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td46"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft16">I årsredovisningen ska direktionen lämna en bedömning av om den interna styrningen och kontrollen i Riksbanken är betryggande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p95 ft42">Riksbankens resultaträkning och balansräkning fastställs av riksdagen, som också beslutar hur bankens vinst ska disponeras. <SPAN class="ft37">Har reservfonden gått ned under femhundra miljoner kronor skall minst tio procent av årets vinst avsättas till reservfonden tills denna åter nått upp till detta belopp.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p4 ft16">7 §<SPAN class="ft36">3</SPAN></P>
<P class="p100 ft43">Riksbankens resultaträkningar och balansräkningar fastställs av riksdagen, som också beslutar hur bankens vinst ska disponeras samt om tillskott av kapital till banken ska ske.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p4 ft39"><SPAN class="ft38">3 </SPAN>Senaste lydelse av förutvarande 10 kap. 4 § 1998:1413.</P>
<P class="p50 ft17">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p20 ft19">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft16">Riksdagen beslutar om ansvarsfrihet för fullmäktige för dess verksamhet och för direktionen för förvaltningen av Riksbanken. Ansvarsfrihet får vägras endast om det finns skäl att föra talan om ekonomiskt ansvar mot en ledamot av fullmäktige eller direktionen eller om ledamoten bör åtalas för brottsligt förfarande i samband med sitt uppdrag eller sin anställning.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p20 ft44">12 kap.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td59"><SPAN class="p20 ft44">Upplåning</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft44">till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td57"><SPAN class="p20 ft44">valutareserven</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p122 ft30">1 §</P>
<P class="p123 ft35">Upplåning till Riksbankens valutareserv enligt detta kapitel ska ske enligt 5 kap. 1 § första stycket 5 budgetlagen (2011:203).</P>
<P class="p124 ft30">2 §</P>
<P class="p125 ft30">Om Riksbanken har tagit delar av valutareserven i anspråk för beviljande av kredit enligt 6 kap. 5 § första stycket 1 eller 8 § ska upplåning ske för att återställa valutareserven.</P>
<P class="p126 ft30">3 §</P>
<P class="p125 ft35">Riksbanken får utöver vad som följer av 2 § vid behov besluta att förstärka sin valutareserv genom förtida upplåning. Upplåning i detta syfte får tillsammans med bankens kostnadsfria kapital enligt 10 kap. 1 § andra stycket uppgå till högst 200 miljarder kronor. Innan beslut om förstärkning av valutareserven fattas ska fullmäktige höras.</P>
<P class="p127 ft17">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3924x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p128 ft30">Det maximala beloppet om</P>
<P class="p129 ft45">200 miljarder kronor ska varje år räknas upp med bruttonationalprodukten i löpande priser enligt de av Statistiska centralbyrån senast redovisade årsvisa nationalräkenskaperna.</P>
<P class="p130 ft30">4 §</P>
<P class="p131 ft37">Om det finns synnerliga skäl får Riksbanken besluta att förstärka sin valutareserv genom förtida upplåning med ett högre belopp än vad som följer av 3 §.</P>
<P class="p132 ft45">Ett beslut enligt första stycket ska godkännas av riksdagen.</P>
<P class="p133 ft16">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.</P>
<P class="p134 ft17">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3925x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p135 ft47"><SPAN class="ft6">1</SPAN><SPAN class="ft46">Utredningens uppdrag och arbete</SPAN></P>
<P class="p136 ft27"><SPAN class="ft27">1.1</SPAN><SPAN class="ft48">Utredningens uppdrag</SPAN></P>
<P class="p137 ft11"><SPAN class="ft11">1.1.1</SPAN><SPAN class="ft49">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p138 ft16">Riksbankens tillgångar har över tiden genererat en avkastning som med god marginal varit tillräcklig för att finansiera den löpande verksamheten. Riksbanken är således inte beroende av anslag från staten.<SPAN class="ft36">1</SPAN></P>
<P class="p41 ft16">Utformningen av Riksbankens balansräkning och fördelningen av Riksbankens verksamhetsresultat är dock inte lagreglerad, vilket medför att Riksbankens oberoende från den övriga staten inte är garanterad.</P>
<P class="p139 ft42">För räkenskapsåren 2000 och 2001 beslutade riksdagen om särskilda utbetalningar av Riksbanken, vilket ledde till att frågan om Riksbankens finansiella oberoende kom att uppmärksammas.</P>
<P class="p107 ft16">Med anledning av den kritik som riktades mot frånvaron av regler som säkerställer Riksbankens finansiella oberoende tillsattes 2006 utredningen om Riksbankens kapitalstruktur och vinstdisposition. Utredningen lämnade sitt betänkande i juni 2007 (SOU 2007:51, Riksbankens finansiella oberoende). Betänkandet har remissbehandlats men inte beretts vidare.</P>
<P class="p140 ft50">Till följd av den finansiella krisen som tog fart på allvar under 2008 vidtog Riksbanken, och övriga berörda statliga myndigheter, en rad åtgärder i syfte att värna stabiliteten i det svenska finansiella systemet. Krisåtgärderna ledde för Riksbankens del till en kraftig expansion av myndighetens balansräkning och ett omfattande likviditetsstöd i kronor och dollar till svenska banker.</P>
<P class="p141 ft52"><SPAN class="ft51">1 </SPAN>Riksbanken är en statlig myndighet och är således en del av staten. Riksbanken är dock en egen juridisk person med en egen balansräkning. När denna utredning använder begreppet</P>
<P class="p142 ft39">”staten” ingår därför inte Riksbanken i detta begrepp, såvida inte detta särskilt anges eller tydligt framgår av sammanhanget.</P>
<P class="p143 ft17">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Utredningens uppdrag och arbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p144 ft16">De nya erfarenheter som krisen förde med sig visade på ett behov av att återigen analysera Riksbankens balansräkning.</P>
<P class="p145 ft11"><SPAN class="ft11">1.1.2</SPAN><SPAN class="ft49">Direktiven</SPAN></P>
<P class="p146 ft53">I regeringens direktiv (dir. 2011:89) anges att den särskilde utredaren ska göra en översyn av hur erfarenheterna från den finansiella krisen har påverkat synen på Riksbankens balansräkning, t.ex. storleken på och finansieringen av valutareserven samt storleken på eget kapital.</P>
<P class="p147 ft16">Utredaren ska bedöma i vilken omfattning betänkandet SOU 2007:51 med remissvar kan ligga till grund för lagstiftning.</P>
<P class="p148 ft16">I direktiven anges dessutom att den särskilde utredaren bör utreda om det finns skäl att införa ett försäkringsbaserat avgiftssystem för hanteringen av valutareservens kostnader eller om Riksbanken bör bära dessa kostnader även i fortsättningen.</P>
<P class="p149 ft54">Utredaren ska vidare utreda samordningen mellan Riksbanken och Riksgäldskontoret, inklusive omfattningen och räckvidden av Riksbankens tillgång till upplåning av utländsk valuta i Riksgäldskontoret. Denna upplåning ska ställas i relation till Riksgäldskontorets uppdrag att säkra statens tillgång till finansiering för andra ändamål.</P>
<P class="p150 ft27"><SPAN class="ft27">1.2</SPAN><SPAN class="ft48">Utredningens arbete</SPAN></P>
<P class="p151 ft16">Arbetet inleddes i mars 2012. Utredningen har hållit 6 möten med sina sakkunniga och experter.</P>
<P class="p120 ft16">Utredningen har tagit del av betänkandet SOU 2007:51 och remissvaren på betänkandet (dnr Fi 2007/4981).</P>
<P class="p120 ft16">Utredningen har träffat företrädare för de största bankerna i Sverige. Utredningen har därutöver träffat Finanskriskommittén (Fi 2011:02) för att informera sig om kommitténs arbete.</P>
<P class="p152 ft42">Utredningen har löpande inhämtat information från Riksbanken. Utredningen begärde förlängning av uppdraget i mars 2012.</P>
<P class="p153 ft16">Förlängningen beviljades till den 15 januari 2013.</P>
<P class="p154 ft17">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<P class="p4 ft6">2 Bakgrund</P>
<P class="p86 ft27"><SPAN class="ft27">2.1</SPAN><SPAN class="ft48">SOU 2007:51</SPAN></P>
<P class="p137 ft11"><SPAN class="ft11">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft49">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p56 ft16">Regeringen beslutade den 27 april 2006 att en särskild utredare skulle utreda frågor som rörde Riksbankens balansräknings- och kapitalstruktur och vinstdisposition. Till särskild utredare förordnandes dåvarande generaldirektören Ingrid Bonde.</P>
<P class="p155 ft54">Riksdagen hade för räkenskapsåren 2000 och 2001 beslutat om särskilda utdelningar av Riksbanken till staten. Utdelningarna fick till följd att frågan om Riksbankens finansiella oberoende uppmärksammades i större utsträckning än tidigare. Såväl <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> som den Europeiska centralbanken (ECB) kritiserade Sverige för att inte i lag ha säkerställt Riksbankens finansiella oberoende.</P>
<P class="p156 ft11"><SPAN class="ft11">2.1.2</SPAN><SPAN class="ft49">Betänkandet i korthet</SPAN></P>
<P class="p157 ft53">I direktiven angavs att den särskilde utredaren skulle ge förslag till lagreglering av principerna för en disposition av Riksbankens resultat. Förslagen skulle bygga på en analys av bl.a. Riksbankens framtida balansräknings- och kapitalstruktur och vinstdisposition.</P>
<P class="p140 ft53">Utredningen konstaterade att Riksbanken hade ett starkt finansiellt oberoende och att detta oberoende bygger på att den har en egen balansräkning som ger en så stor avkastning att den förblir finansiellt oberoende. Såväl Riksbankens driftskostnader som eventuella oförutsedda kostnader i form av förluster i verksamheten måste därför täckas av Riksbankens kostnadsfria kapital.</P>
<P class="p41 ft16">I utredningen presenterades två alternativa förslag till kapitalstruktur, där synen på det kostnadsfria kapitalet skiljde förslagen åt. Sedelmängden var enligt utredningen i de flesta avseenden likvärdigt med eget kapital, men då det är svårt att på ett tydligt</P>
<P class="p158 ft17">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3928x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft16">sätt göra trovärdigt att sedelmängden kan bära potentiella förluster och därmed säkerställa Riksbankens finansiella oberoende presenterades två förslag i frågan.</P>
<P class="p160 ft16">I det första alternativet definierades det kostnadsfria kapitalet som sedelmängden samt Riksbankens egna kapital. Utredningen fann att Riksbanken behövde ett kostnadsfritt kapital uppgående till mellan 60 och 74 mdkr. Sedelmängden var vid tillfället omkring 110 mdkr och översteg således behovet av kostnadsfritt kapital. Utredningen bedömde dock att Riksbanken borde förses med 10 mdkr i eget kapital i en lagreglerad grundfond. Därmed kunde omkring 50 mdkr föras över från Riksbanken till staten.</P>
<P class="p48 ft16">I det andra alternativet utnyttjades endast Riksbankens eget kapital som kostnadsfritt kapital. Alternativet innefattade också att sedelmängden betraktas som en skuld till staten för vilken Riksbanken betalar ränta. Det samlade kapitalbehovet uppskattades under dessa förutsättningar till <NOBR>52–63</NOBR> mdkr och Riksbankens egna kapital angavs därför till 60 mdkr. Alternativet bedömdes inte medföra behov av särskild utdelning till staten.</P>
<P class="p48 ft16">Grundfondens storlek föreslogs räknas upp med konsumentprisindex och utgöra basen för beräkning av vinstutdelning från Riksbanken.</P>
<P class="p161 ft42">Den valutarisk som valutareserven medför föreslogs bli neutraliserad. Utredningen tog inte ställning till om en neutralisering borde uppnås genom valutaupplåning, genom derivatpositioner eller genom att valutareserven minskades i storlek.</P>
<P class="p162 ft11"><SPAN class="ft11">2.1.3</SPAN><SPAN class="ft49">Remissinstanserna</SPAN></P>
<P class="p45 ft16">Betänkandet remitterades under hösten 2007. I det följande redogörs i korthet för några av remissvaren.<SPAN class="ft36">1</SPAN></P>
<P class="p163 ft53"><SPAN class="ft35">Riksbanken </SPAN>anförde i sitt remissvar att det egna kapitalet bör vara av sådan storlek att det är mindre troligt att Riksbankens tillgångar blir lägre än dess skulder. Utredningens första alternativ, med ett eget kapital på 10 mdkr, innebar enligt Riksbanken en risk för ett sådant scenario. Även det andra alternativet var Riksbanken kritisk mot, och föreslog en modifierad utformning av detta alternativ, där sedelmängden precis som idag betraktas som en skuld till allmänheten. Enligt Riksbanken kan inte sedelmängden jämställas med eget kapital och bör därför hållas utanför den slutliga bestämningen</P>
<P class="p164 ft39"><SPAN class="ft38">1 </SPAN>Se Fi 2007/4981 för sammanställning av samtliga remissvar.</P>
<P class="p165 ft17">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<P class="p4 ft18">SOU 2013:9 Bakgrund</P>
<P class="p166 ft16">av Riksbankens behov av eget kapital. Eftersom förluster inte kan skrivas av mot sedelmängden är risken med att det skulle uppstå ett negativt eget kapital till följd av förluster i valutareserv- och kapitalförvaltningen betydande i utredningens första alternativ. Ett negativt eget kapital för Riksbanken skulle innebära att förtroendet för banken skadas.</P>
<P class="p167 ft16">Riksbankens eget kapital borde enligt Riksbanken uppgå till</P>
<P class="p168 ft16"><SPAN class="ft15">60</SPAN><SPAN class="ft55">mdkr.</SPAN></P>
<P class="p169 ft16">Uppräkningen av storleken på det målsatta egna kapitalet borde</P>
<P class="p170 ft16">enligt Riksbanken ske med bruttonationalprodukten i löpande priser i stället för med konsumentprisindex som utredningen hade föreslagit.</P>
<P class="p171 ft53"><SPAN class="ft35">Riksgäldskontoret </SPAN>anförde i sitt remissvar att Riksbankens finansiella oberoende är väl tillgodosett genom att sedelmängden fungerar som ett räntefritt lån till Riksbanken och banken kan använda avkastningen på sina tillgångar för att täcka sina löpande kostnader. En överkapitalisering av Riksbanken leder till kostnader och risker för samhällsekonomin och statsfinanserna. Riksgäldskontoret avvisade utredningens alternativ 2 och förordade alternativ 1, enligt vilket Riksbanken som utgångspunkt skulle ha ett eget kapital på</P>
<P class="p172 ft16"><SPAN class="ft15">10</SPAN><SPAN class="ft55">mdkr.</SPAN></P>
<P class="p173 ft16">Riksgäldskontoret förespråkade som komplement en i lag</P>
<P class="p174 ft16">reglerad skyldighet för staten att återställa Riksbankens kapital upp till en viss nivå om banken skulle drabbas av så stora förluster att dess finansiella oberoende hotades. Med en sådan rekapitaliseringsregel skulle enligt Riksgäldskontoret målen om ett finansiellt oberoende för Riksbanken och en effektiv kapital- och riskhantering i staten förenas.</P>
<P class="p41 ft16">Riksgäldskontoret delade utredningens uppfattning att valutariskerna i valutareserven borde neutraliseras.</P>
<P class="p107 ft16"><SPAN class="ft30">Konjunkturinstitutet </SPAN>anförde att storleken på det målsatta egna kapitalet inte borde kopplas till utvecklingen av konsumentprisindex. Dessutom anförde myndigheten att sammansättningen av Riksbankens tillgångssida borde utredas vidare liksom formerna för Riksbankens tillgångsförvaltning. Konjunkturinstitutet anförde att en rekapitaliseringsregel borde övervägas, i synnerhet om alternativ 1 genomförs.</P>
<P class="p41 ft16"><SPAN class="ft30">ECB </SPAN>anförde i sitt yttrande att man starkt välkomnade en lagreglering av Riksbankens kapitalstruktur och vinstdisposition. Emellertid noterade ECB ett flertal frågor i utredningens båda alternativ som riskerade Riksbankens finansiella oberoende.</P>
<P class="p57 ft17">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft16">Att Riksbanken enligt alternativ 2 skulle förpliktas betala en årlig avgift till staten enligt en räntesats motsvarande reporäntan på det nominella beloppet av utelöpande sedlar och mynt riskerade enligt ECB att stå i konflikt med fördragets förbud mot monetär finansiering.</P>
<P class="p61 ft16">En lagreglering som innebär att en nationell centralbank tvingas avyttra delar av valutareserven var i strid med det fördragsfästa uppdraget för den nationella centralbanken att inneha och förvalta valutareserven.</P>
<P class="p61 ft16">ECB anförde att en medlemsstat inte kan minska en nationell centralbanks kapital utan att först ha kommit överens med det beslutande organet i den nationella centralbanken i fråga.</P>
<P class="p148 ft16">I valet mellan utredningens olika alternativ konstaterade ECB att ju mer kapital den nationella centralbanken har, desto bättre motståndskraft mot framtida förluster. Vidare tillgodosåg enligt ECB en uppräkning av storleken på det målsatta kapitalet med konsumentprisindex inte Riksbankens rätt att självständigt göra avsättningar för att skydda realvärdet av kapital och tillgångar.</P>
<P class="p148 ft16">Det var enligt ECB viktigt att Riksbanken kan behålla en tillräcklig del av sin vinst för att kunna möta framtida ökade driftskostnader. Vidare borde Riksbanken behålla sin möjlighet att anpassa sin operativa verksamhet efter förändringar på de finansiella marknaderna och i ekonomin.</P>
<P class="p61 ft16">Vad gäller utredningens förslag att neutralisera valutarisken i valutareserven anförde ECB att befogenheten att värdera finansiella risker och ta beslut för att hantera dessa är en uppgift som omfattas av den nationella centralbankens oberoende och denna rätt borde tydligt tillerkännas Riksbanken i lagstiftningen.</P>
<P class="p175 ft42">Ett avvecklande av hela valutareserven skulle frånta Riksbanken en av dess huvudsakliga centralbanksuppgifter. Även om det kunde vara tillrådligt att minska valuta- och guldexponeringar i syfte att minska kapitalåtgången, föreföll enligt ECB en fullständig neutralisering av riskerna med valutareserven vara ett djärvt steg med få tidigare internationella exempel.</P>
<P class="p148 ft16"><SPAN class="ft30">Ekonomistyrningsverket </SPAN>konstaterade att det ur ett statsfinansiellt perspektiv sannolikt är en fördel med en lösning som innebär en amortering av statsskulden jämfört med högre årliga inbetalningar till statsbudgeten från Riksbanken.</P>
<P class="p175 ft57"><SPAN class="ft56">Statistiska centralbyrån </SPAN>påpekade att det inte är givet att de två förslagen är likvärdiga ur statsfinansiellt perspektiv, utan beror på hur den föreslagna överföringen av medel bedöms av EU.</P>
<P class="p176 ft17">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3931x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p20 ft58">Bakgrund</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft16"><SPAN class="ft30">Första </SPAN><NOBR><SPAN class="ft30">AP-fonden</SPAN></NOBR><SPAN class="ft30"> </SPAN>framförde att transparens och förutsägbarhet är av mycket stort värde för en centralbank. Förändringar som reducerar trovärdigheten får konsekvenser för de finansiella marknaderna.</P>
<P class="p36 ft16"><SPAN class="ft30">Svenskt Näringsliv </SPAN>konstaterade att det är svårt att på förhand slå fast hur stort kapitalbehov som kan uppstå i framtiden och att Riksbankens kapital av försiktighetsskäl därför hellre bör sättas för högt än för lågt.</P>
<P class="p41 ft57">Även <SPAN class="ft56">Finansbolagens Förening </SPAN>framförde denna synpunkt, och förutsatte också att de regler som styr likviditetsstödjande åtgärder tillämpas på ett konkurrensneutralt sätt.</P>
<P class="p27 ft11"><SPAN class="ft11">2.1.4</SPAN><SPAN class="ft49">Finanskrisen</SPAN></P>
<P class="p138 ft16">Den globala finansiella krisen uppstod efter att SOU 2007:51 hade överlämnats och remitterats. Krisen har givit upphov till nya erfarenheter som kan ha bäring på synen på storlek och sammansättning av Riksbankens balansräkning beträffande i synnerhet dess eget kapital och valutareserv.</P>
<P class="p41 ft16">Som framgår av kapitel 4 visade krisen bl.a. på betydelsen av att bankerna fortlöpande har tillgång till finansiering i utländsk valuta. Staten, inklusive Riksbanken, blev tvungen att ingripa för att säkra bankernas tillgång till valutalån och Riksbanken fick på så sätt en ny funktion.</P>
<P class="p41 ft16">Regeringen tillsatte i februari 2011 en statlig utredning med uppdrag att göra en översyn av det svenska regelverket för hantering av finansiella kriser bl.a. mot bakgrund av lärdomarna från utvecklingen och hanteringen av den finansiella krisen.<SPAN class="ft36">2 </SPAN>Den utredningen analyserar även Riksbankens roll vad gäller likviditetsförsörjning i kronor.</P>
<P class="p178 ft39"><SPAN class="ft38">2 </SPAN>Dir. 2011:6. Utredningen har tagit namnet Finanskriskommittén. Kommittén har lämnat ett delbetänkande för i denna utredning relevanta delar i januari 2013, SOU 2013:6.</P>
<P class="p143 ft17">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3932x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p179 ft60"><SPAN class="ft6">3</SPAN><SPAN class="ft59">Riksbankens uppdrag och balansräkning</SPAN></P>
<P class="p180 ft16"><SPAN class="ft11">Sammanfattning</SPAN>: Målet för Riksbankens verksamhet är att upprätthålla ett fast penningvärde. Riksbanken ska också främja ett säkert och effektivt betalningsväsende samt har ensam rätt att ge ut sedlar och mynt.</P>
<P class="p181 ft16">Balansomslutningen och strukturen i Riksbankens balansräkning har varierat kraftigt de senaste fem åren. Åren <NOBR>2008–09</NOBR> expanderade omslutningen över tre gånger jämfört med åren före, främst beroende på Riksbankens likviditetsstöd till bankerna under finanskrisen.</P>
<P class="p181 ft16">Vid årsskiftet 2011/2012 uppgick Riksbankens tillgångar till 348 miljarder kronor, där guld- och valutareserven (inkl. fordringar på IMF) stod för i princip hela summan. På finansieringssidan svarar det kostnadsfria kapitalet, dvs. sedelmängd och eget kapital (inkl. värderegleringskonton), för över 60 procent av omslutningen. Sedelmängden visar sedan 2008 en avtagande trend.</P>
<P class="p182 ft16">I Riksbankens förda poster vid sidan av balansräkningen återfinns bl.a. skuldbytesavtal med ECB och 108 miljarder kronor i åtagande gentemot IMF.</P>
<P class="p183 ft50">Utredningen har undersökt storlek och sammansättning av balansräkningen i ett antal centralbanker och bedömer att utformningen av Riksbankens eget kapital och valutareserv, vid sidan av de regler som följer av Sveriges <NOBR>EU-medlemskap,</NOBR> måste baseras på de förhållanden som är specifika för Sverige.</P>
<P class="p184 ft17">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3933x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens uppdrag och balansräkning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p185 ft27"><SPAN class="ft27">3.1</SPAN><SPAN class="ft48">Riksbankens styrning och uppdrag</SPAN></P>
<P class="p186 ft53">Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen.<SPAN class="ft61">1 </SPAN>Riksdagen utser ledamöterna i riksbanksfullmäktige som i sin tur utser ledamöterna i Riksbankens direktion. Riksbanksfullmäktige har också till uppgift att övervaka och kontrollera direktionens arbete.</P>
<P class="p163 ft53">Riksdagen har gett Riksbanken en självständig ställning. Det innebär att Riksbankens direktion fattar de penningpolitiska besluten utan att ta direktiv från någon annan. Genom att delegera uppgiften att hålla inflationen låg och stabil till Riksbanken har riksdagen gett penningpolitiken ett långsiktigt perspektiv och skapat goda förutsättningar för att inflationsmålet ska uppfattas som trovärdigt.</P>
<P class="p48 ft16">I lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank (riksbankslagen) anges att målet för Riksbankens verksamhet ska vara att upprätthålla ett fast penningvärde.<SPAN class="ft36">2 </SPAN>Riksbanken ska också främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.<SPAN class="ft36">3 </SPAN>Riksbanken har ensam rätt att ge ut sedlar och mynt.<SPAN class="ft36">4</SPAN></P>
<P class="p61 ft16">Riksbanken har även uppdraget att besluta om tillämpningen av det växelkurssystem som regeringen beslutat om.</P>
<P class="p145 ft11"><SPAN class="ft11">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft49">Att upprätthålla ett fast penningvärde</SPAN></P>
<P class="p187 ft16">Av riksbankslagen framgår att målet för Riksbankens verksamhet ska vara att upprätthålla ett fast penningvärde och bankens ska styra penningpolitiken mot det målet.<SPAN class="ft36">5 </SPAN>Det framgår av regeringsformen att Riksbanken har ansvaret för penningpolitiken och att ingen myndighet får bestämma hur Riksbanken ska besluta i frågor som rör penningpolitik.<SPAN class="ft36">6</SPAN></P>
<P class="p175 ft42">Riksbanken har preciserat målet om ett fast penningvärde som ett mål för inflationen som innebär att den årliga förändringen av konsumentprisindex (KPI) ska vara 2 procent. Samtidigt som penningpolitiken inriktas mot att uppfylla inflationsmålet ska den</P>
<P class="p188 ft64"><SPAN class="ft62">1</SPAN><SPAN class="ft63">9 kap. 13 § regeringsformen.</SPAN></P>
<P class="p189 ft64"><SPAN class="ft62">2</SPAN><SPAN class="ft63">1 kap. 2 § andra stycket.</SPAN></P>
<P class="p189 ft66"><SPAN class="ft62">3</SPAN><SPAN class="ft65">1 kap 2 § tredje stycket.</SPAN></P>
<P class="p189 ft66"><SPAN class="ft62">4</SPAN><SPAN class="ft65">9 kap. 14 § regeringsformen.</SPAN></P>
<P class="p189 ft66"><SPAN class="ft62">5</SPAN><SPAN class="ft65">1 kap. 2 §.</SPAN></P>
<P class="p190 ft64"><SPAN class="ft62">6</SPAN><SPAN class="ft63">Riksbanken ska dock inför alla viktiga penningpolitiska beslut informera det statsråd som regeringen utser, 6 kap. 3 § riksbankslagen. Vidare ska Riksbanken minst två gånger om året lämna en skriftlig redogörelse till riksdagens finansutskott om penningpolitiken, 6 kap. 4 § riksbankslagen.</SPAN></P>
<P class="p191 ft17">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3934x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td60"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td61"><SPAN class="p20 ft58">Riksbankens uppdrag och balansräkning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft54">stödja målen för den allmänna ekonomiska politiken i syfte att uppnå en hållbar tillväxt och hög sysselsättning. Därför strävar också Riksbanken, förutom att stabilisera inflationen runt inflationsmålet, efter att stabilisera produktion och sysselsättning runt långsiktigt hållbara utvecklingsbanor. Riksbanken bedriver därmed vad som kallas flexibel inflationsmålspolitik, men det innebär inte att Riksbanken gör avkall på att inflationsmålet är överordnat.<SPAN class="ft67">7</SPAN></P>
<P class="p193 ft11"><SPAN class="ft11">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft49">Att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende</SPAN></P>
<P class="p56 ft16">Vid sidan om målet om ett fast penningvärde ska Riksbanken främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Enligt förarbetena till riksbankslagen är det en grundläggande uppgift för Riksbanken men inget egentligt mål för verksamheten.<SPAN class="ft36">8 </SPAN>Banken ska utföra uppgiften utan att det övergripande målet att upprätthålla ett fast penningvärde åsidosätts.<SPAN class="ft36">9</SPAN></P>
<P class="p194 ft16">Enligt riksbankslagen får Riksbanken också tillhandahålla system för avveckling av betalningar och på annat sätt medverka i betalningsavveckling.<SPAN class="ft36">10 </SPAN>Riksbankens betalningssystem (RIX) utgör en grundbult i dagens betalningssystem och dess effektivitet och stabilitet är av avgörande betydelse för betalningssystemets effektivitet och stabilitet (säkerhet) i stort.</P>
<P class="p195 ft53">Betalningssystemet består emellertid inte bara av sedlar och mynt samt <NOBR>RIX-systemet.</NOBR> I dag görs de flesta betalningar på elektronisk väg mellan konton i banker och det finns andra väsentliga delar som clearingorganisationer och banker står för. För att betalningssystemet ska vara stabilt så måste dessa aktörer vara motståndskraftiga och inte tvingas till alltför abrupta förändringar av sina balansräkningar vid störningar. I uppdraget att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende ingår därför också att övervaka dessa aktörer. Riksbankens uppdrag sträcker sig därför längre än till den verksamhet som Riksbanken själv står för.</P>
<P class="p196 ft66"><SPAN class="ft68">7</SPAN><SPAN class="ft69">Penningpolitisk rapport oktober 2011, Riksbanken. Uppdraget att stödja målen för den allmänna ekonomiska politiken i syfte att uppnå en hållbar tillväxt och hög sysselsättning, framgår inte av lag utan har ansetts följa av att Riksbanken är en myndighet under riksdagen (prop. 1997/98:40, s. 54).</SPAN></P>
<P class="p197 ft64"><SPAN class="ft68">8</SPAN><SPAN class="ft70">Prop. 1997/98:40, s. 54.</SPAN></P>
<P class="p168 ft64"><SPAN class="ft68">9</SPAN><SPAN class="ft70">Prop. 1997/98:40, s. 89.</SPAN></P>
<P class="p168 ft39"><SPAN class="ft68">10</SPAN><SPAN class="ft71">6 kap. 7 § riksbankslagen.</SPAN></P>
<P class="p198 ft17">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens uppdrag och balansräkning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p199 ft16">Riksbanken har dessutom ett särskilt ansvar vid finansiella kriser, eftersom den som centralbank snabbt kan tillföra i princip obegränsade mängder likviditet i svenska kronor till det finansiella systemet. Som innehavare av valutareserven har Riksbanken även ett ansvar för att vid behov stötta det finansiella systemets tillgång till finansiering i utländsk valuta. Riksbanken analyserar löpande den finansiella sektorns aktörer och hur de interagerar för att med kort varsel kunna bedöma om ett finansiellt företag ska få likviditetsstöd. Även av denna anledning har Riksbanken ett systemfokus i analysen.</P>
<P class="p200 ft27"><SPAN class="ft27">3.2</SPAN><SPAN class="ft48">Riksbankens balansräkning och eget kapital</SPAN></P>
<P class="p201 ft11"><SPAN class="ft11">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft49">Riksbankens balansomslutning har varierat kraftigt</SPAN></P>
<P class="p45 ft16">De senaste fem åren har Riksbankens balansomslutning varierat kraftigt, såväl vad gäller volym som struktur. Omslutningen var drygt 200 mdkr i slutet av 2007 för att sedan mer än trefaldigas under <NOBR>2008–2009</NOBR> till ca 700 mdkr.</P>
<P class="p175 ft50">Den främsta anledningen var de extraordinära likviditetsåtgärder i svensk och utländsk valuta (dollar) som Riksbanken, i likhet med andra centralbanker världen över, vidtog i spåren av Lehman Brothers kollaps i september 2008 (se kapitel 4). Efter avveckling av den extraordinära utlåningen i januari 2011 har balansomslutningen stabiliserats ungefär på dagens nivå.</P>
<P class="p202 ft17">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3936x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr9 td60"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td61"><SPAN class="p20 ft58">Riksbankens uppdrag och balansräkning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td62"><SPAN class="p203 ft64">800</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td63"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td64"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td65"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td66"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td67"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td68"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr14 td69"><SPAN class="p114 ft73">Övriga tillgångar</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td70"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td71"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td40"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td72"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td55"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td67"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td73"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td70"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr20 td62"><SPAN class="p203 ft64">700</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td74"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td64"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td65"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td66"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td67"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td75"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td69"><SPAN class="p114 ft76">Utlåning i SEK</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td70"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td71"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td40"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td72"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td55"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td76"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td77"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr12 td69"><SPAN class="p114 ft73">Utlåning i USD</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td78"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr6 td62"><SPAN class="p203 ft64">600</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td71"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td72"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td55"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td76"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td77"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td78"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td71"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td40"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td72"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td55"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td67"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td79"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td70"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td74"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td64"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td65"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td66"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td67"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td75"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr25 td69"><SPAN class="p114 ft73">Fordringar på IMF</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td70"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td62"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td71"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td40"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td72"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td55"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td80"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td81"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td82"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr7 td62"><SPAN class="p203 ft64">500</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td71"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td40"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td72"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td55"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td76"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td77"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td69"><SPAN class="p114 ft73">Valutatillgångar</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td78"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td74"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td64"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td65"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td66"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td67"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td83"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td70"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td71"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td72"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td55"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td76"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td77"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr25 td84"><SPAN class="p114 ft73">Guld</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td85"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td78"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=5 class="tr27 td62"><SPAN class="p203 ft66">400</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td71"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td40"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td72"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td55"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td76"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td77"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td85"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td78"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td71"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td40"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td72"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td55"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td67"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td86"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td87"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td70"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td71"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td40"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td88"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td55"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td76"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td77"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td89"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td85"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td78"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td74"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td64"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td90"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td66"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td91"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td92"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td93"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td94"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td6"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td71"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td40"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td88"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td55"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td95"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td96"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td97"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td98"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td6"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr30 td62"><SPAN class="p203 ft64">300</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td74"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td64"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td90"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td66"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td91"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td92"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td93"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td94"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td71"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td88"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td55"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td95"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td96"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td97"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td98"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td6"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr27 td62"><SPAN class="p203 ft66">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td71"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td40"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td88"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td55"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td95"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td96"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td97"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td98"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td74"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td64"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td65"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td66"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td91"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td92"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td93"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td94"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td6"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td71"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td40"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td72"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td55"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td95"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td96"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td97"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td98"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td6"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr30 td62"><SPAN class="p203 ft64">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td74"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td64"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td65"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td66"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td91"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td92"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td93"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td94"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td71"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td72"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td55"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td95"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td96"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td97"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td98"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td6"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr27 td62"><SPAN class="p203 ft64">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td74"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td64"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td65"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td66"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td91"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td92"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td93"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td94"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td99"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td40"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td72"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td55"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td95"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td96"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td97"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td98"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td6"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td38"><SPAN class="p204 ft39">2007</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td72"><SPAN class="p205 ft39">2008</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td55"><SPAN class="p206 ft39">2009</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td58"><SPAN class="p207 ft39">2010</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td98"><SPAN class="p208 ft39">2011</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft39"><SPAN class="ft83">Källa</SPAN>: Riksbankens årsredovisningar för <NOBR>2007–2011.</NOBR></P>
<P class="p210 ft11"><SPAN class="ft11">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft49">Riksbankens balansräkning 2011</SPAN></P>
<P class="p211 ft11">Tillgångarna domineras av guld- och valutareserven</P>
<P class="p212 ft16">Riksbankens balansräkning såg i slutet av 2011 ut enligt nedan. Tillgångarna på 348 mdkr består nästan uteslutande av guld- och valutareserven samt fordringar på Internationella valutafonden (IMF), dvs. det som man i internationell statistik (t.ex. från Världsbanken) benämner den officiella valutareserven. I detta begrepp ingår även nästan 3 mdkr av övriga tillgångar som är upplupna räntor från obligationer som ingår i valutareserven. Dessa poster utgjorde sammanlagt 347 mdkr eller över 99 procent av Riksbankens tillgångssida i slutet av 2011.</P>
<P class="p213 ft16">Resterande tillgångar på drygt en miljard kronor består främst av anläggningstillgångar och vissa finansiella tillgångar.</P>
<P class="p214 ft17">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3937x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens uppdrag och balansräkning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td35"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td101"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td102"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td35"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td101"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td102"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft39"><SPAN class="ft83">Källa</SPAN>: Riksbankens årsredovisning för 2011.</P>
<P class="p216 ft16">Guldreserven (44 mdkr) är i viss mån en historisk kvarleva från tiden då värdet på utestående sedlar och mynt var knutet till guld.</P>
<P class="p161 ft53">Det som i Riksbankens årsredovisning benämns valutatillgångar (265 mdkr) består av räntebärande värdepapper i utländsk valuta med hög likviditet och låg risk, i huvudsak statsobligationer. I slutet av 2011 var ungefär hälften av valutareserven placerad i amerikanska dollar och en fjärdedel i tyska räntepapper. I övrigt var reserven placerade i franska och brittiska statspapper samt i några euroländers, kanadensiska och australiensiska statspapper.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr24 td28"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td103"><SPAN class="p217 ft84">AUD;</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td28"><SPAN class="p22 ft85">CAD; 9,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td103"><SPAN class="p218 ft84">10,1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p219 ft52">GBP;</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td103"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td28"><SPAN class="p218 ft84">16,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td103"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td28"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td103"><SPAN class="p220 ft85">USD;</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr38 td28"><SPAN class="p221 ft85">EUR ;</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td103"><SPAN class="p222 ft86">133,3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td103"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td28"><SPAN class="p223 ft88">98,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td103"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p224 ft39"><SPAN class="ft83">Källa</SPAN>: Riksbankens årsredovisning för 2011.</P>
<P class="p225 ft17">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3938x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr9 td60"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td61"><SPAN class="p20 ft58">Riksbankens uppdrag och balansräkning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft16">Riksbanken svarar för de betalningsskyldigheter som Sverige har gentemot IMF (läs mer i kapitel 8) och redovisar därför fordringar (och skulder) på IMF i sin balansräkning (35 mdkr). Riksbanken lånar ut pengar till IMF som i sin tur lånar ut pengar till länder med betalningsbalansproblem. I <NOBR>IMF-posten</NOBR> redovisas av IMF tilldelade särskilda dragningsrätter (SDR) och de delar av insatskapital och andra lånearrangemang som IMF har utnyttjat.<SPAN class="ft36">11</SPAN></P>
<P class="p227 ft16">På skuldsidan finns en motpost som motsvarar de SDR som IMF ursprungligen tilldelade Riksbanken. Utöver detta finns åtaganden som inte redovisas på balansräkningen utan vid sidan om denna (se avsnitt 3.2.4).</P>
<P class="p228 ft39"><SPAN class="ft83">Källa</SPAN>: Riksbankens årsredovisning för 2011 (fotnot 2 s. 71 och fotnot 21 s. 74).</P>
<P class="p229 ft11">Avkastningen i Riksbankens tillgångsförvaltning</P>
<P class="p230 ft16">Marknadsvärdet på Riksbankens totala tillgångar (exklusive anläggningstillgångar m.m.) uppgick till ca 347 mdkr i slutet av 2011 (se tabell 3.1). Dessa tillgångar, beaktande skulder till Riksgäldskontoret och IMF på 111 mdkr, gav en samlad avkastning på 19 mdkr för 2011.</P>
<P class="p231 ft16">Av detta svarade stigande priser på guld och en stärkt dollar i Riksbankens guldreserv för 4,9 mdkr. Avkastningen på netto-</P>
<P class="p232 ft64"><SPAN class="ft38">11 </SPAN>SDR (Special Drawing Rights eller särskilda dragningsrätter) är reservtillgångar som IMF skapat för att dela ut till medlemsländer. Värdet på SDR beräknas som en korg av amerikanska dollar, euro, brittiska pund och yen. 1 SDR=1,5353 dollar <NOBR>(30/12-11)</NOBR> och 1 SDR=10,6294 kronor.</P>
<P class="p233 ft17">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3939x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens uppdrag och balansräkning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p234 ft16">fordran på IMF var i sammanhanget liten och uppgick till 0,4 mdkr 2011.</P>
<P class="p161 ft42">Valutareserven består av en värdepappersportfölj som har ett värde på 268 mdkr. Resultatet i portföljen netto (dvs. inklusive räntenettot på skulden till Riksgäldskontoret) uppgick till 13,7 mdkr 2011, varav 3,1 mdkr avsåg valutakurseffekt till följd av en något svagare krona. Resten, 10,6 mdkr, berodde huvudsakligen på sjunkande räntor på de flesta marknader där Riksbanken placerar. Detta motsvarade en avkastning på 6,4 procent för 2011.<SPAN class="ft89">12 </SPAN>Som jämförelse avkastade Riksbankens referensportfölj 8,1 procent 2011, vilket förklaras av att denna portfölj gynnades relativt mer av räntefallet 2011 än den faktiska värdepappersportföljen. Men räknar man avkastning justerad för risk (mätt som s.k. Sharpekvot) var avkastningen i valutareserven 2,3 procent jämfört med 1,9 procent i referensportföljen.<SPAN class="ft89">13</SPAN></P>
<P class="p235 ft16">I resultatet för valutareserven ingår Riksbankens tillfälliga upplåning i Riksgäldskontoret med ett räntenetto på <NOBR>-0,24</NOBR> mdkr för 2011. Detta var ungefär i linje med snittet för räntenettot på - 0,25 mdkr åren <NOBR>2009–2011</NOBR> (se tabell 3.3). Den genomsnittliga räntekostnaden för Riksbankens upplåning i Riksgäldskontoret beräknas över perioden till 29 räntepunkter.</P>
<P class="p236 ft39"><SPAN class="ft83">Källa</SPAN>: Riksbankens årsredovisning för <NOBR>2009–2011.</NOBR></P>
<P class="p237 ft85"><SPAN class="ft68">12</SPAN><SPAN class="ft90">Beräknat på valutareserven netto (dvs. valutareserven på 268 mdkr minskat med skulden till Riksgäldskontoret på 87 mdkr) och baserat på genomsnittlig valutareserv under året.</SPAN></P>
<P class="p238 ft88"><SPAN class="ft68">13</SPAN><NOBR><SPAN class="ft91">Sharpe-kvot</SPAN></NOBR> är ett mått på en portföljs riskjusterade avkastning. Beräknas som portföljens avkastning utöver den riskfria räntan i relation till dess risk mätt som standardavvikelse.</P>
<P class="p239 ft17">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3940x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td60"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td61"><SPAN class="p20 ft58">Riksbankens uppdrag och balansräkning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft11">Finansieringen består till hälften av sedelmängd och eget kapital</P>
<P class="p157 ft42">Utelöpande sedlar och mynt (sedelmängden) står för ca 100 mdkr av skulderna. Eftersom sedelmängden är kostnadsfritt kapital som Riksbanken inte betalar ränta på blir den en viktig finansieringskälla för Riksbanken och därmed en viktig del i Riksbankens finansiella oberoende. De inkomster som en centralbank får till följd av sedel- och myntutgivning brukar benämnas seignorage.<SPAN class="ft89">14 </SPAN>Sedelmängden minskar sedan 2008 (läs mer i kapitel 7).</P>
<P class="p195 ft53">Eftersom banksystemet för närvarande har överskott på likviditet hade Riksbanken i slutet av 2011 en skuld till svenska banker på 17 mdkr. Posten består nästan uteslutande av finjusterande transaktioner vars syfte är att justera likviditeten i banksystemet över natten. Dessa transaktioner säkerställer att bankerna har så lite pengar som möjligt på sina <NOBR>RIX-konton</NOBR> i Riksbanken.</P>
<P class="p41 ft16">Skulden till Riksgäldskontoret uppgick till 87 mdkr i slutet av 2011 och utgörs av de lån från Riksgäldskontoret som Riksbanken tog upp sommaren 2009 (se kapitel 4). Över två tredjedelar är lån i amerikanska dollar och resten i euro.</P>
<P class="p139 ft42">Posten övriga skulder m.m. på 24 mdkr är en sammanläggning av olika poster, men består nästan uteslutande av skuldposten för särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF.</P>
<P class="p107 ft16">Från och med 2004 redovisas orealiserade vinster och förluster i valutareserven på särskilda värderegleringskonton på skuldsidan. <SPAN class="ft36">15 </SPAN>Syftet med redovisningsposten är att se till att orealiserade vinster inte blir tillgängliga för utdelning till staten i enlighet med de riktlinjer som finns inom ramen för det europeiska centralbankssystemet (ECBS). Skillnaden mellan marknadsvärde och anskaffningsvärde, vilket speglas i saldona på värderegleringskontona, uppgick totalt till drygt 48 mdkr 2011. Till två tredjedelar, nästan 32 mdkr, beror detta på stigande guldpris. Marknadsvärdevinster på värdepapper till följd av fallande räntor stod för drygt 10 mdkr och valutaeffekter till följd av en svagare krona för ytterligare drygt 6 mdkr.</P>
<P class="p240 ft66"><SPAN class="ft68">14</SPAN><SPAN class="ft69">Motsvarar avkastningen på de centralbankstillgångar som svarar mot utelöpande sedlar och mynt minskat med kostnader för kontanthanteringen. År 2011 blev avkastningen 2,3 mdkr, motsvarande 2,3 procent av den utestående sedelmängden.</SPAN></P>
<P class="p241 ft39"><SPAN class="ft68">15</SPAN><SPAN class="ft71">Detta gäller värdepapper för värdepapper och valuta för valuta. Riksbankens årsredovisning för 2011, fotnot 26 Värderegleringskonton.</SPAN></P>
<P class="p242 ft17">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3941x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens uppdrag och balansräkning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td104"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td105"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td106"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td107"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td105"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td106"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td107"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft39"><SPAN class="ft83">Källa</SPAN>: Riksbankens årsredovisningar för åren <NOBR>2004–2011.</NOBR></P>
<P class="p244 ft16">Riksbankens eget kapital uppgick till 67 mdkr (före inleverans till statskassan av föreslagen vinstdisposition, se nedan) – en minskning med 6 mdkr från föregående år. Eget kapital uppgick till 19 procent av balansomslutningen.</P>
<P class="p149 ft53">Årets resultat för 2011 uppgick till 4 mdkr. Med tillämpning av gällande vinstutdelningsprinciper föreslog fullmäktige en inleverans till statskassan på 7,5 mdkr för 2011, efter en justering av Riksbankens dispositionsfond och resultatutjämningsfond med <NOBR>-3,6</NOBR> mdkr.</P>
<P class="p245 ft92"><SPAN class="ft92">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft93">Nuvarande vinstdelningsregler</SPAN></P>
<P class="p186 ft53">För närvarande är Riksbankens eget kapital bara reglerat i 10 kap. 1 § riksbankslagen där det anges att Riksbanken ska ha en grundfond som uppgår till ettusen miljoner kronor, en reservfond som uppgår till femhundra miljoner kronor samt en dispositionsfond. Regleringen ger i praktiken ingen vägledning för hur stort det egna kapitalet ska vara.</P>
<P class="p175 ft54">Nuvarande vinstdelningsregler återfinns i 10 kap. 3 § riksbankslagen. Enligt denna bestämmelse ska riksbanksfullmäktige lämna förslag till riksdagen och Riksrevisionen om dispositionen av Riksbankens vinst. Någon materiell regel för hur vinstdelning ska ske innehåller inte lagen.<SPAN class="ft67">16 </SPAN>Fullmäktige tillämpar dock en vinstdelningsprincip som i korthet innebär att 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat de senaste fem åren ska levereras till statskassan. Resultatet beräknas exklusive valutakurs- och guld-</P>
<P class="p246 ft39"><SPAN class="ft38">16 </SPAN>I 10 kap. 4 § första stycket anges dock att minst tio procent av årets vinst ska avsättas till reservfonden för det fall denna understiger femhundra miljoner kronor.</P>
<P class="p191 ft17">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3942x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td60"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td61"><SPAN class="p20 ft58">Riksbankens uppdrag och balansräkning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p247 ft16">värdeseffekter och före bokslutsdispositioner. Riksdagen har ställt sig bakom fullmäktiges riktlinjer för vinstdelning.</P>
<P class="p248 ft42">Riksbanksfullmäktige har med undantag för räkenskapsåren 2000 och 2001 följt riktlinjerna i de förslag till disposition av Riksbankens resultat som har framlagts till riksdagen. För vart och ett av åren 2000 och 2001 föreslog fullmäktige utdelningar på 20 mdkr utöver inbetalning enligt riktlinjerna. Vid det senare beslutet framhöll finansutskottet att man efter denna utdelning uppnått en långsiktigt väl avvägd konsolideringsnivå och att de gällande riktlinjerna tillämpas fortsättningsvis.<SPAN class="ft89">17 </SPAN>Så har också skett.</P>
<P class="p195 ft50">Som framgår av avsnitt 5.3 har ECB framfört kritik mot den svenska regleringen, i synnerhet avsaknaden av lagfästa regler om vinstdelning. Denna kritik intensifierades efter de ovan beskrivna extraordinära utdelningarna avseende 2000 och 2001.<SPAN class="ft94">18</SPAN></P>
<P class="p156 ft11"><SPAN class="ft92">3.2.4</SPAN><SPAN class="ft95">Riksbankens förda poster vid sidan av balansräkningen</SPAN></P>
<P class="p249 ft11">Inlåningsavtal (swapavtal)</P>
<P class="p250 ft53">Riksbanken har skuldbytesavtal (swapavtal) med ECB om att låna euro i utbyte mot svenska kronor. Avtalet innebär att Riksbanken har möjlighet att byta upp till tio mdr euro mot svenska kronor under en i förväg bestämd tidsperiod. Varje transaktion inom ramen för avtalet är beroende av godkännande från såväl ECB som Riksbanken.</P>
<P class="p41 ft16">För närvarande finns inga bytesarrangemang med andra centralbanker. Riksbankens avtal med Federal Reserve, omfattande 30 mdr dollar, upphörde 1 februari 2010.</P>
<P class="p17 ft11">Utlånings- och växlingsåtagande med IMF</P>
<P class="p251 ft16">I årsredovisningen för 2011 redovisas de återstående utlånings- och växlingsåtaganden som Riksbanken har gentemot IMF utöver vad som redovisas på balansräkningen (”inom linjen”).</P>
<P class="p139 ft16">Totalt uppgår åtagandena till drygt 108 mdkr varav 48 mdkr avser särskilda dragningsrätter (SDR). Ytterligare drygt 18 mdkr är insatskapital som inte utnyttjats och som Sverige är skyldig att</P>
<P class="p252 ft64"><SPAN class="ft68">17</SPAN><SPAN class="ft70">Bet. 2001/02:FiU23.</SPAN></P>
<P class="p253 ft39"><SPAN class="ft68">18</SPAN><SPAN class="ft71">ECB Konvergensrapport 2004, s. 72.</SPAN></P>
<P class="p198 ft17">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3943x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens uppdrag och balansräkning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p234 ft16">växla till utländsk valuta om IMF så begär. Dessutom har Sverige låneåtaganden till ett belopp om 42 mdkr.<SPAN class="ft36">19</SPAN></P>
<P class="p161 ft53">Utöver detta beslutade Riksbanken i december 2011 att verka för ett riksdagsbeslut som skulle ge Riksbanken rätt att låna ut mer pengar till IMF. Riksbankens beslut togs efter ett <NOBR>EU-initiativ</NOBR> i frågan, föranlett av skuldkrisen i euroområdet. Den 22 november 2012 beslutade riksdagen att Riksbanken ska ingå ett avtal om mer lån till IMF. Lånet gäller en kredit på 6,7 mdr SDR, motsvarande ca 70 mdkr. Den svenska bilaterala krediten är en del av en större förstärkning av IMF:s utlåningsresurser. Hittills har 39 länder utlovat bilaterala lån till IMF på sammanlagt drygt 461 mdr dollar.<SPAN class="ft61">20</SPAN></P>
<P class="p48 ft16">Normalt utnyttjar IMF endast en begränsad del av de åtaganden som ett land har gjort. IMF har i genomsnitt utnyttjat en dryg fjärdedel av kvoten det gångna decenniet. Som mest har IMF utnyttjat drygt hälften av Riksbankens kvot i reservvaluta. Detta skedde 1976.<SPAN class="ft36">21</SPAN></P>
<P class="p176 ft11">Utbetalningsavtal</P>
<P class="p45 ft16">Riksbanken har ett åtagande gentemot Bank of International Settlements (BIS) att tre månader efter att BIS begär det betala återstående 75 procent av det nominella värdet av Riksbankens innehav i BIS.<SPAN class="ft36">22 </SPAN>Åtagandet uppgick i slutet av 2011 till 65 miljoner SDR, motsvarande 687 mnkr.</P>
<P class="p254 ft27"><SPAN class="ft27">3.3</SPAN><SPAN class="ft48">Riksbankens valutareserv och valutaupplåning</SPAN></P>
<P class="p201 ft11"><SPAN class="ft11">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft49">Motiv för att hålla en valutareserv</SPAN></P>
<P class="p146 ft54">Riksbanken ska vid behov kunna ge likviditetsstöd till det finansiella systemet – både enskilda institut och generellt. Riksbankens möjlighet att ge likviditetsstöd i svenska kronor är i sammanhanget okomplicerat då banken själv har förmågan att skapa inhemsk valuta.</P>
<P class="p187 ft66"><SPAN class="ft68">19</SPAN><SPAN class="ft65">Bet. 2010/11:FiU17 Godkännande av ett utökat åtagande under Internationella valutafondens modifierade nya lånearrangemang (NAB).</SPAN></P>
<P class="p255 ft64"><SPAN class="ft68">20</SPAN><SPAN class="ft70">Bet. 2012/13:FiU17 Lån till IMF.</SPAN></P>
<P class="p190 ft66"><SPAN class="ft68">21</SPAN><SPAN class="ft65">Riksbankens finansiella åtaganden gentemot Internationella valutafonden, Redogörelse till finans- och utrikesutskotten, oktober 2010.</SPAN></P>
<P class="p256 ft39"><SPAN class="ft68">22</SPAN><SPAN class="ft96">BIS är ett samarbetsorgan för 55 centralbanker och fungerar i dag som "centralbankernas bank".</SPAN></P>
<P class="p191 ft17">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3944x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td60"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td61"><SPAN class="p20 ft58">Riksbankens uppdrag och balansräkning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p257 ft42">Däremot har Riksbanken inte möjlighet att skapa utländsk valuta utan befinner sig i princip i samma läge som övriga delar av staten; kapaciteten begränsas av hur mycket valuta centralbanken har tillgänglig respektive kan låna upp. Det är alltså endast för svenska kronor som Riksbanken har unika fördelar som långivare.</P>
<P class="p41 ft16">Principiellt finns det olika motiv för en centralbank att hålla utländsk valuta:</P>
<P class="p258 ft16"><SPAN class="ft15">1.</SPAN><SPAN class="ft97">Interventioner på valutamarknaden i penning- och valutapolitiskt syfte.</SPAN></P>
<P class="p259 ft16"><SPAN class="ft15">2.</SPAN><SPAN class="ft97">Upprätthålla beredskap för att förse det finansiella systemet med likviditet i annan valuta än kronor.</SPAN></P>
<P class="p259 ft16"><SPAN class="ft15">3.</SPAN><SPAN class="ft97">Uppfylla internationella åtaganden gentemot IMF, ECB och andra centralbanker.</SPAN></P>
<P class="p260 ft11"><SPAN class="ft11">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft49">Olika möjligheter för Riksbanken till valutaupplåning</SPAN></P>
<P class="p261 ft16">Riksbanken kan utöka sina tillgångar i utländsk valuta genom att:</P>
<P class="p262 ft16"><SPAN class="ft98">-</SPAN><SPAN class="ft99">Låna i Riksgäldskontoret.</SPAN></P>
<P class="p28 ft16"><SPAN class="ft98">-</SPAN><SPAN class="ft99">Låna via skuldbytesavtal (swapavtal) med andra centralbanker.</SPAN></P>
<P class="p28 ft16"><SPAN class="ft98">-</SPAN><SPAN class="ft99">Låna från marknaden.</SPAN></P>
<P class="p262 ft16"><SPAN class="ft98">-</SPAN><SPAN class="ft99">Köpa av marknaden.</SPAN></P>
<P class="p28 ft16"><SPAN class="ft98">-</SPAN><SPAN class="ft99">Låna av IMF.</SPAN></P>
<P class="p28 ft16"><SPAN class="ft98">-</SPAN><SPAN class="ft99">Låna i Bank for International Settlements (BIS).</SPAN></P>
<P class="p17 ft11">Riksbanken lånar av Riksgäldskontoret</P>
<P class="p263 ft54">Regeringen, eller efter regeringens bestämmande Riksgäldskontoret, får efter särskilt bemyndigande från riksdagen som lämnas för ett budgetår i taget ta upp lån för att tillgodose Riksbankens behov av valutareserv.<SPAN class="ft67">23 </SPAN>Riksbanken ska betala full ersättning för statens upplåningskostnader. Mandatet är överfört till Riksgäldskontoret genom förordningen (2007:1477) med instruktion för Riksgäldskontoret.</P>
<P class="p264 ft39"><SPAN class="ft38">23 </SPAN>5 kap. 1 § första stycket 5 budgetlagen (2011:203).</P>
<P class="p198 ft17">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3945x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens uppdrag och balansräkning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft16">Riksbanken har för närvarande en överenskommelse med Riksgäldskontoret som i praktiskt hänseende reglerar formerna för upplåning för Riksbankens räkning.</P>
<P class="p176 ft11">Riksbanken ingår swapavtal med andra centralbanker</P>
<P class="p146 ft53">Riksbanken kan även få tillgång till utländsk valuta genom ömsesidiga swapavtal med andra centralbanker.<SPAN class="ft61">24 </SPAN>Detta innebär att Riksbanken byter svenska kronor mot en annan valuta under en bestämd tidsperiod och enligt vissa villkor. Man bör dock notera att swapavtal med andra centralbanker inte i förväg kan säkerställa Riksbankens behov av utländsk valuta. Dels kan Riksbanken inte ensidigt besluta om att avtalen ska förnyas eller utökas, dels är varje enskild dragning inom avtalet förbehållet motpartens godkännande.</P>
<P class="p266 ft53">Riksbanken ingick under finanskrisen <NOBR>2008–09</NOBR> flera sådana avtal, t.ex. efter kollapsen av Lehman Brothers då Riksbanken tillsammans med flera andra centralbanker ingick avtal med Federal Reserve i syfte att hantera den ansträngda situationen på marknaderna för kortfristig upplåning i amerikanska dollar. Den 24 september 2008 avtalade Riksbanken och Federal Reserve om ett belopp om 10 mdr dollar, som kort därefter utökades till 30 mdr dollar.</P>
<P class="p175 ft54">Riksbanken har även ett stående swapavtal med ECB på 10 mdr euro. Riksbanken valde 2009 att utnyttja 3 mdr euro av detta avtal. Någon utlåning i euro till bankerna skedde dock inte (se kapitel 4).</P>
<P class="p267 ft11">Riksbanken lånar på marknaden</P>
<P class="p146 ft54">Riksbankslagen ger Riksbanken möjlighet att låna upp i svensk och utländsk valuta för vissa ändamål. Riksbanken kan enligt 6 kap. 5 § första stycket 3 riksbankslagen ge ut egna skuldebrev i penningpolitiskt syfte. Enligt 7 kap. 4 § får Riksbanken i valutapolitiskt syfte bl.a. ta upp utländsk kredit och kredit i utländsk valuta.</P>
<P class="p268 ft39"><SPAN class="ft38">24 </SPAN>Enligt 7 kap. 4 § riksbankslagen kan Riksbanken i valutapolitiskt syfte bl.a. bevilja kredit till annan centralbank.</P>
<P class="p191 ft17">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3946x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td60"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td61"><SPAN class="p20 ft58">Riksbankens uppdrag och balansräkning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft11">Riksbanken köper valuta på marknaden</P>
<P class="p56 ft16">Riksbanken kan även köpa utländsk valuta mot kronor antingen i förebyggande syfte eller vid behov.<SPAN class="ft36">25 </SPAN>Köpen kan göras på spotmarknaden eller terminsmarknaden.<SPAN class="ft36">26</SPAN></P>
<P class="p140 ft50">Givet de belopp som skulle vara aktuella vid behov av en snabb förstärkning av valutareserven kan köp av utländsk valuta medföra att kronan försvagas. Detta skulle i sin tur kunna få konsekvenser för Riksbankens övergripande mål om prisstabilitet.</P>
<P class="p269 ft11">Riksbanken lånar av IMF eller BIS</P>
<P class="p263 ft53">Sverige skulle i princip kunna söka lån från IMF för att stärka valutareserven, men det normala är att IMF lånar till medlemsländer som har betalningsbalansproblem och inte längre kan finansiera sig på marknaden. Lån från IMF förutsätter normalt att ett land har ekonomiska problem, men IMF har en förebyggande lånefacilitet (Flexible Credit Line, FCL) som kan utnyttjas av länder med sunda statsfinanser. Exempel på länder som nu har lånelöften via FCL är Polen, Mexiko och Colombia. Normalt anses <NOBR>IMF-lån</NOBR> vara en åtgärd som länder tar till först när alla andra alternativa finansieringsalternativ är uttömda. Inte ens under <NOBR>1990-talskrisen</NOBR> sökte Sverige utnyttja möjligheten till upplåning från IMF. En ansökan om lån via IMF måste i slutändan beslutas av regeringen och är således ingen åtgärd som Riksbanken själv förfogar över.<SPAN class="ft61">27</SPAN></P>
<P class="p54 ft16">Riksbanken kan även låna av BIS, men då endast mindre belopp.<SPAN class="ft100">28</SPAN></P>
<P class="p270 ft64"><SPAN class="ft68">25</SPAN><SPAN class="ft70">7 kap. 3 § första stycket 1 riksbankslagen.</SPAN></P>
<P class="p174 ft66"><SPAN class="ft68">26</SPAN><SPAN class="ft69">Spotmarknad är en marknadsplats där köp och försäljning sker avista, det vill säga för omedelbar leverans och utan bindning i långa kontrakt. Med termin menas ett avtal om köp vid en framtida tidpunkt till ett bestämt pris (som fastställdes i samband med upprättandet av kontraktet), eller alternativt rätt till kontantavräkning.</SPAN></P>
<P class="p168 ft64"><SPAN class="ft68">27</SPAN><SPAN class="ft70">I 7 kap. </SPAN><NOBR>4–5</NOBR> §§ riksbankslagen regleras Riksbankens förhållande till IMF.</P>
<P class="p168 ft39"><SPAN class="ft68">28</SPAN><SPAN class="ft71">Se 7 kap. 7 § riksbankslagen.</SPAN></P>
<P class="p198 ft17">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3947x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens uppdrag och balansräkning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p185 ft27"><SPAN class="ft27">3.4</SPAN><SPAN class="ft48">Valutareserven – internationell jämförelse</SPAN></P>
<P class="p201 ft11"><SPAN class="ft11">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft49">Svårt att beräkna lämplig storlek på valutareserver</SPAN></P>
<P class="p146 ft53">Det är svårt att beräkna en lämplig storlek på valutareserver. Det finns ett fåtal exempel då bankväsendet i utvecklade ekonomier drabbats av så stora valutautflöden att den offentliga sektorn tvingats ta över den privata sektorns uppgifter.<SPAN class="ft61">29 </SPAN>Även om beslutsfattare hade haft mer information finns det ändå inte ett entydigt svar på vad som är en lämplig valutareserv. Detta beror på faktorer som är svåra att bestämma, t.ex. beslutsfattarnas riskaversion, den finansiella sektorns beroende av finansiering i utländsk valuta, tillgängligheten av annan finansiering i utländsk valuta, sannolikheten för finansiella störningar och de samhällsekonomiska kostnaderna för en finansieringskris i utländsk valuta.</P>
<P class="p271 ft42">De komplexa sambanden och ett ofullständigt empiriskt underlag gör dessutom att det finns lite relevant forskning på området. Internationella studier visar att man i avancerade marknadsekonomier har olika uppfattning om hur valutareserven ska dimensioneras. Traditionella tumregler, t.ex. hur många månaders import som valutareserven täcker eller hur stor den kortfristiga skulden i utländsk valuta är, ger inte mycket ledning. Erfarenheterna bakom och tillämpningen av dessa mått berör nästan bara tillväxtländer och länder med låga inkomster, med liten relevans för en utvecklad ekonomi där finansiella flöden dominerar. Man kan dock se att modeller som beaktar finansiella variabler har ett högre förklaringsvärde för storleken på valutareserven i både tillväxt- och industriländer än modeller som inte beaktar dessa variabler. Dessa analysmetoder har å andra sidan visat sig vara beroende av förenklade modeller och är därmed sårbara för kritik.<SPAN class="ft89">30 </SPAN>Bedömningar av vad som är en adekvat valutareserv har därför ofta byggt på tämligen enkla jämförelser med andra länder.</P>
<P class="p272 ft66"><SPAN class="ft68">29</SPAN><SPAN class="ft65">Riksbanken, pressmeddelande ”Valutareserven förstärks”, den 12 december 2012, Bilaga A: Riksbankens behov av valutareserv, s. 4.</SPAN></P>
<P class="p273 ft39"><SPAN class="ft68">30</SPAN><SPAN class="ft71">Moghadam, Ostry och Sheehy, “Assessing Reserve Adequacy”, IMF, februari 2011.</SPAN></P>
<P class="p239 ft17">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B39/H1B3948x1.jpg" style="width:512px;height:427px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td60"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td61"><SPAN class="p20 ft58">Riksbankens uppdrag och balansräkning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft11"><SPAN class="ft11">3.4.2</SPAN><SPAN class="ft49">Riksbanken i jämförelse med några andra länder</SPAN></P>
<P class="p274 ft53">I ett historiskt perspektiv har Riksbankens valutareserv minskat, både som andel av det svenska bankväsendets balansomslutning och som andel av bankernas utlandsfinansiering. Exempelvis har valutareserven som andel av svenska affärsbankers balansomslutning minskat från i genomsnitt ca 7 procent under <NOBR>1970–1990</NOBR> till ca 5 procent 2011.<SPAN class="ft61">31 </SPAN>Detta är dock grova mått och de kräver en mer detaljerad analys av Riksbankens behov av en valutareserv. Exempelvis har en del av bankernas utlandsupplåning de senaste åren använts för att bygga likviditetsbuffertar, vilket minskat bankernas likviditetsrisker.</P>
<P class="p275 ft54">Om man i stället jämför Riksbankens valutareserv med BNP så har den stigit sedan mitten av <NOBR>2000-talet.</NOBR> Riksbanken ligger på ungefär samma nivå som Norges bank, ca 10 procent av BNP, se diagram 3.3.</P>
<P class="p276 ft39"><SPAN class="ft83">Källa</SPAN>: Nationell statistik och Macrobond.</P>
<P class="p277 ft39"><SPAN class="ft38">31 </SPAN>Riksbanken, pressmeddelande den 12 december 2012, Bilaga A: Riksbankens behov av valutareserv, s. 3.</P>
<P class="p242 ft17">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens uppdrag och balansräkning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p234 ft16">Man kan notera att storleken på valutareserven i relation till BNP varierar mycket mellan länderna i diagrammet. Riksbankens valutareserv ligger ungefär i mitten.</P>
<P class="p160 ft16">Några europeiska centralbanker med inflationsmål som Riksbanken har väsentligt större valutareserver i förhållande till BNP. Det gäller t.ex. Polen och Tjeckien. Även Danmark har stor valutareserv. Skälet är att Danmark har fast växelkurs gentemot euron, men stora valutainflöden. Den danska centralbanken har därför tvingats köpa utländsk valuta för danska kronor (vilket ökar valutareserven) för att hålla nere värdet på den danska kronan.</P>
<P class="p48 ft16">Andra länder har en lägre andel valutareserv, t.ex. många anglosaxiska länder. Det gäller bl.a. Storbritannien och Australien, som har valutareserver under 5 procent av BNP. Detsamma gäller Kanada, som dock saknas i diagram 3.3.</P>
<P class="p162 ft11"><SPAN class="ft11">3.4.3</SPAN><SPAN class="ft49">Slutsatser och bedömning</SPAN></P>
<P class="p45 ft16">Utredningen kan konstatera att storleken och sammansättningen av balansräkningen i ett antal centralbanker uppvisar stora skillnader, trots att centralbankerna har samma uppgifter i grunden. Detta gäller både storleken på centralbankernas valutareserver och på det egna kapitalet.</P>
<P class="p61 ft16">Utredningen drar slutsatsen att jämförelser med andra länders centralbanker ger liten vägledning och att utformningen av Riksbankens eget kapital och valutareserv i stor utsträckning måste baseras på de förhållanden som är specifika för Sverige, inklusive vad som följer av Sveriges medlemskap i EU.</P>
<P class="p278 ft17">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3950x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p279 ft6">4 Finanskrisen</P>
<P class="p280 ft16"><SPAN class="ft11">Utredningens iakttagelser och slutsatser</SPAN>: I oktober 2008 började Riksbanken förse svenska banker med likviditet i svenska kronor och amerikanska dollar. Som mest, i slutet av 2009, uppgick utlåningen i svenska kronor till 375 miljarder. Utlåningen i dollar uppgick som mest, i mars 2009, till motsvarande ca 250 miljarder kronor. Riksbanken finansierade sin dollarutlåning huvudsakligen genom att byta kronor mot dollar med Federal Reserve enligt ett tillfälligt avtal.</P>
<P class="p281 ft53">Den 29 oktober 2008 beslutade riksdagen om den s.k. stödlagen. Därmed kunde banker och andra finansinstitut få statliga garantier för sin upplåning. Som mest, under andra kvartalet 2009, garanterades upplåning av 350 miljarder kronor, varav två tredjedelar var upplåning i dollar och euro (motsvarande ca 230 miljarder kronor). Det mesta upplånades av en enda bank.</P>
<P class="p282 ft16">Riksbanken förstärkte valutareserven i maj 2009 genom att låna euro och dollar av Riksgäldskontoret. Sedan de andra likviditetsåtgärderna avvecklats återstår denna förstärkning.</P>
<P class="p283 ft54">Den för utredningen viktiga erfarenheten av finanskrisen är att banker och andra finansinstitut kan behöva likviditetsstöd i utländsk valuta i relativt stor omfattning. Beräkningar av det potentiella behovet är osäkra och resultaten varierar kraftigt. Utredningen drar härav slutsatsen att en lösning bör eftersträvas som ger Riksbanken möjligheter att ge likviditetsstöd i erforderlig omfattning i tider av likviditetsstress utan att detta binder alltför mycket kapital i Riksbanken i normala tider.</P>
<P class="p284 ft17">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3951x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Finanskrisen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft27"><SPAN class="ft27">4.1</SPAN><SPAN class="ft48">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p187 ft16">Kapitlet behandlar främst åren <NOBR>2008–2010</NOBR> och sammanfattar finanskrisens förlopp i omvärlden och Sverige. Skälet till vald tidsperiod är att likviditetsriskperspektivet dominerar, vilket är av särskild relevans för Riksbankens likviditetsstöd i utländsk valuta. Den efterföljande skuldkrisen våren 2010 och framåt berörs endast i korthet. De svenska myndigheternas åtgärder för att mildra krisens effekter redovisas. Beskrivningen är koncentrerad till de delar som är relevanta för utredningen.</P>
<P class="p48 ft16">Finanskriskommitténs delbetänkande SOU 2013:6 redovisar mer utförligt händelser, förlopp och åtgärder under finanskrisen.</P>
<P class="p162 ft27"><SPAN class="ft27">4.2</SPAN><SPAN class="ft48">Amerikansk bolånekris övergår till finanskris</SPAN></P>
<P class="p186 ft16">En stigande stress på många finansiella marknader <NOBR>2007–2008</NOBR> övergick till en fullskalig global finanskris då den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers ansökte om rekonstruktion den 15 september 2008. Den globala finanskrisen, som började i USA, spred sig därefter som en löpeld över världen.</P>
<P class="p286 ft16">Den utlösande faktorn för finanskrisen var tillståndet på den amerikanska bostadsmarknaden. År av snabb kredittillväxt och värdepapperisering upphörde.<SPAN class="ft36">1 </SPAN>Kreditförlusterna i det amerikanska banksystemet steg kraftigt och problemen spred sig också snabbt till Europa.</P>
<P class="p175 ft53">Att problemen spred sig så snabbt berodde framför allt på att förtroendet mellan aktörer i det finansiella systemet underminerades. Ett skäl var att många finansiella institut hade investerat i värdepapper med osäkert värde (bostäder). Dessutom tvingades banker som sålt värdepapper köpa tillbaka dem för att rädda sitt anseende. Riskerna kom på så sätt tillbaka till bankerna. Därmed var det osäkert hur stora förlusterna var och vem de skulle drabba. Förtroendeproblemen kan illustreras av hur skillnaden i räntor på lån mellan banker och räntor på statspapper utvecklades, se diagram 4.1.<SPAN class="ft61">2</SPAN></P>
<P class="p287 ft66"><SPAN class="ft62">1</SPAN><SPAN class="ft65">Värdepapperisering (eng: ”securitization”) betyder att en bank säljer en portfölj av t.ex. bostadslån till ett företag som omvandlar kreditportföljen till nya värdepapper (eng: ”Mortage Backed Securities”) som köps av investerare.</SPAN></P>
<P class="p288 ft52"><SPAN class="ft68">2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft101">TED-spread:</SPAN></NOBR> Skillnaden mellan interbankränta och statspapper på samma löptid. Indikerar skillnaden i risk mellan statspapper (med riskfri ränta) och banksystemet (interbankränta).</P>
<P class="p267 ft17">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B39/H1B3952x1.jpg" style="width:512px;height:690px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr9 td108"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td109"><SPAN class="p20 ft58">Finanskrisen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p289 ft39"><SPAN class="ft83">Källa</SPAN>: Macrobond.</P>
<P class="p290 ft42">Bristande tillit och stigande förluster i banksystemet innebar att priset på tillgångar sjönk drastiskt, kreditmarknader frös och riskindikatorer sköt i höjden.<SPAN class="ft89">3 </SPAN>En ond cirkel av deflation i tillgångspriser (eftersom ingen ville köpa och många dumpade sina innehav) inleddes. Listan över banker och bolåneinstitut m.fl. som hamnade i akuta problem blev allt längre (bl.a. den amerikanska försäkringsjätten AIG och storbanken Washington Mutual, den belgiska banken Fortis och den brittiska banken RBS).<SPAN class="ft89">4</SPAN></P>
<P class="p291 ft50">Regeringar och centralbanker, som redan tidigare försökt stabilisera läget, tvingades nu till omfattande räddningsinsatser för att undvika en kollaps i det finansiella systemet. Den amerikanska centralbanken hade i december 2007 börjat sänka räntan. Den</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p20 ft62">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td110"><SPAN class="p119 ft64">Till exempel föll amerikanska och svenskt börsindex med över 30 procent från den</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr36 td111"><SPAN class="p20 ft66">15 september fram till slutet av oktober 2008.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td99"><SPAN class="p20 ft62">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td110"><SPAN class="p119 ft86">Bilaga i delbetänkande SOU 2013:6, Statens direkta kostnader och intäkter för att hantera</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p292 ft39">den finansiella krisen, Jörgen Appelgren.</P>
<P class="p293 ft17">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3953x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Finanskrisen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft16">8 oktober 2008 började en rad centralbanker, däribland Riksbanken, gemensamt sänka räntan, och de slutade inte förrän räntorna var nära noll sommaren 2009.</P>
<P class="p161 ft16">Centralbankerna inledde även en kraftig expansion av sina balansräkningar, genom utlåning till banker eller köp av värdepapper, i syfte att säkerställa likviditeten. Regeringar vidtog också åtgärder för att underlätta bankers finansiering, t.ex. genom att ge garantier för deras värdepappersupplåning. De förstärkte även insättningsgarantierna för att insättare inte skulle tömma sina konton och därmed underminera bankernas finansiering.</P>
<P class="p254 ft27"><SPAN class="ft27">4.3</SPAN><SPAN class="ft48">Sverige slapp länge undan finanskrisen</SPAN></P>
<P class="p201 ft11"><SPAN class="ft11">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft49">Sårbarheter i det svenska banksystemet</SPAN></P>
<P class="p146 ft53">Sverige var länge relativt opåverkat av den finansiella krisen. Visserligen hade de flesta svenska banker fått högre finansieringskostnader och problem på dollarmarknaden, men problemen var relativt små innan Lehman Brothers kollapsade. Det svenska banksystemet och svenska banker har dock några egenskaper som innebär en ökad sårbarhet i tider av finansiell turbulens.</P>
<P class="p148 ft16">För det första är banksektorn koncentrerad, vilket innebär att förtroendet för de svenska storbankerna i stor utsträckning hänger ihop. En förtroendekris för en av storbankerna kan snabbt sprida sig till övriga storbanker.<SPAN class="ft36">5</SPAN></P>
<P class="p175 ft42">För det andra är den svenska banksektorn relativt stor. Balansomslutningen som är hänförlig till verksamheten i Sverige är drygt två gånger så stor som Sveriges BNP. Räknas även den del av balansomslutningen in som är hänförlig till verksamheten i utlandet är balansomslutningen fyra gånger så stor som BNP. Inom EU är det därmed bara Nederländerna och Storbritannien som i relativa termer har en större banksektor än Sverige.<SPAN class="ft89">6 </SPAN>Stora banksektorer innebär risker för ett lands förmåga att hantera stora, gränsöverskridande bankkoncerner i kris. Utvecklingen för Island och de isländska bankerna <NOBR>2007–2008</NOBR> är ett tydligt exempel på detta.<SPAN class="ft89">7</SPAN></P>
<P class="p294 ft64"><SPAN class="ft62">5</SPAN><SPAN class="ft63">Bryant, Henderson och Becker, ”Maintaining Financial Stability in an open Economy:</SPAN></P>
<P class="p189 ft64">Sweden in the Global Crisis and Beyond”. SNS, november 2011, s. <NOBR>8–23.</NOBR></P>
<P class="p189 ft66"><SPAN class="ft62">6</SPAN><SPAN class="ft65">Riksbanken, Finansiell stabilitet 2012:2, s. 12.</SPAN></P>
<P class="p295 ft52"><SPAN class="ft68">7</SPAN><SPAN class="ft101">Islands externa skulder i förhållande till BNP var dock ca 5 gånger större än Sveriges samtidigt som det finansiella systemet karaktäriserades av stora interna problem. Se Bryant, Henderson och Becker, ”Maintaining Financial Stability in an open Economy: Sweden in the</SPAN></P>
<P class="p189 ft39">Global Crisis and Beyond”, SNS, november 2011, s. <NOBR>11–12.</NOBR></P>
<P class="p165 ft17">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3954x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td108"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td109"><SPAN class="p20 ft58">Finanskrisen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft53">För det tredje har svenska banker blivit alltmer beroende av marknadsfinansiering och därmed av förhållandena i andra banker och på värdepappersmarknader. Marknadsfinansiering svarar 2012 för ungefär hälften av svenska storbankers totala utlåning på ca 7 200 mdkr och andelen har ökat kraftigt.<SPAN class="ft61">8 </SPAN>Skillnaden mellan utlåning och inlåning, det s.k. inlåningsunderskottet, har växt kraftigt under <NOBR>2000-talet.</NOBR> Eftersom den svenska finansieringsmarknaden är för liten för att svälja utlåningen till svenska hushåll, har svenska storbanker dessutom alltmer vänt sig till utländska marknader för finansiering. Av ca 1 900 mdkr i finansiering i utländsk valuta (främst euro och dollar) användes huvuddelen till utlåning i utländsk valuta men omkring 500 mdkr lånades 2012 upp för att sedan via swapavtal omvandlas till svenska kronor. Av resterande ca 1 400 mdkr användes mindre än hälften för utlåning i utländsk valuta, huvudsakligen i dollar, och mer än hälften till placeringar i räntebärande tillgångar.<SPAN class="ft61">9</SPAN></P>
<P class="p297 ft53">En väsentlig orsak till bankernas ökade upplåning i utländsk valuta är att svenska investerare i allt större utsträckning placerar i utländska tillgångar. För att säkra sig mot valutarisken i placeringarna kan investerarna ingå <NOBR>swap-avtal</NOBR> med svenska banker som innebär att investerarna får byta svenska kronor mot utländsk valuta under viss tid och till i förväg fastställd växelkurs. För att tillgodose det behov av utländsk valuta som <NOBR>swap-avtalen</NOBR> ger upphov till måste bankerna låna upp valuta. Om investerarna inte skulle kunna valutasäkra sig på detta sätt skulle de få bära en större valutarisk och investeringar i utländska tillgångar skulle kanske minska.</P>
<P class="p298 ft64"><SPAN class="ft68">8</SPAN><SPAN class="ft70">Riksbanken, Finansiell stabilitet 2012:2, s. 49.</SPAN></P>
<P class="p253 ft39"><SPAN class="ft68">9</SPAN><SPAN class="ft71">Riksbanken, Finansiell stabilitet 2012:2, s. </SPAN><NOBR>48–51.</NOBR></P>
<P class="p111 ft17">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3955x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Finanskrisen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft39"><SPAN class="ft83">Källa</SPAN>: Riksbanken.</P>
<P class="p300 ft16">Slutsatsen är att svenska banker är beroende av att ha tillgång till de marknader där de normalt finansierar sig och att finansiell oro riskerar störa finansieringen och likviditetstillförseln för bankerna.</P>
<P class="p162 ft11"><SPAN class="ft11">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft49">Krisens akuta skede var främst en likviditetskris</SPAN></P>
<P class="p301 ft42">När Lehman Brothers gick i konkurs blev krisen akut även i Sverige. Stressen i finanssystemet steg radikalt och de flesta finansiella marknader fungerade mycket illa. Många, men inte alla, svenska investerare sålde värdepapper som uppfattades som osäkra eller mindre likvida, även relativt säkra värdepapper som t.ex. svenska bostadsobligationer, och köpte i stället statspapper. Sådan osäkerhet tenderar att bli självuppfyllande, dvs. papper som befaras bli svåra att sälja eller belånas blir snabbt just det.</P>
<P class="p83 ft16">I Sverige var bankernas tillstånd bättre än i många andra europeiska länder, men de kom ändå att drabbas av likviditets- och dollarbrist. Marknaden var osäker på i vilken utsträckning svenska banker hade köpt dåliga amerikanska bostadspapper eller lånat ut pengar till banker med akuta problem. Till detta lades osäkerheten om svenska bankers omfattande utlåning i Baltikum.</P>
<P class="p286 ft16">Finanskrisen under det mer akuta skedet hösten <NOBR>2008–våren</NOBR> 2009 tog sig i allt väsentligt uttryck som en likviditetskris, dvs. svårigheter för olika aktörer att finansiera sig på de finansiella marknaderna (se diagram 4.3).</P>
<P class="p302 ft17">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3956x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td108"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td109"><SPAN class="p20 ft58">Finanskrisen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr36 td100"><SPAN class="p303 ft102">160</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td113"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td30"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td114"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td113"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td95"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td100"><SPAN class="p303 ft102">140</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td113"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td30"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td114"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td113"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td100"><SPAN class="p303 ft102">120</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td113"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td30"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td114"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td113"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td95"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td100"><SPAN class="p303 ft102">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td113"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td30"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td114"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td113"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td100"><SPAN class="p303 ft102">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td113"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td30"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td114"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td113"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td95"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td100"><SPAN class="p303 ft102">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td113"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td30"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td114"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td113"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td100"><SPAN class="p303 ft102">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td113"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td30"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td114"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td113"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td95"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td100"><SPAN class="p303 ft102">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td113"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td30"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td114"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td113"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td95"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td100"><SPAN class="p303 ft102">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td113"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td30"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td114"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td113"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td95"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td100"><SPAN class="p304 ft102"><NOBR>jun-07</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td112"><SPAN class="p20 ft102"><NOBR>dec-07</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td113"><SPAN class="p20 ft102"><NOBR>jun-08</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td30"><SPAN class="p20 ft102"><NOBR>dec-08</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td114"><SPAN class="p305 ft102"><NOBR>jun-09</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td112"><SPAN class="p20 ft102"><NOBR>dec-09</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td113"><SPAN class="p20 ft102"><NOBR>jun-10</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td95"><SPAN class="p20 ft102"><NOBR>dec-10</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td100"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td115"><SPAN class="p305 ft102">Kreditriskpremie</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td116"><SPAN class="p20 ft102">Likviditetsriskpremie</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td113"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td95"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p261 ft39"><SPAN class="ft83">Källa </SPAN>Riksbanken, Finansiell stabilitet 2010:2.</P>
<P class="p27 ft11"><SPAN class="ft11">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft49">De flesta finansieringsmarknaderna fungerade dåligt</SPAN></P>
<P class="p261 ft11">Dollarbrist och fördyrad utländsk finansiering</P>
<P class="p251 ft16">Efter Lehmans Brothers kollaps tog många sparare ut sina pengar ur amerikanska penningmarknadsfonder. Dessa fonder hade svarat för mycket av dollarutlåningen till banker i Europa. De stora uttagen medförde att tillgången på kortfristiga lån i dollar minskade kraftigt. Samtidigt steg misstron mot europeiska banker, vilket sammantaget ledde till att räntorna steg kraftigt. Dessutom blev löptiderna i utlåningen till bankerna allt kortare.</P>
<P class="p155 ft54">För många svenska banker, som i stor utsträckning förlitade sig på finansiering i utländsk valuta, ledde detta till problem. De högre kostnaderna på derivatmarknaden medförde att kostnadsskillnader mellan upplåning i utländsk valuta som swappas till inhemsk valuta och direktupplåning i inhemsk valuta ökade. Som diagrammet nedan visar påverkades <NOBR>swap-marknaden</NOBR> påtagligt.</P>
<P class="p306 ft17">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3957x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Finanskrisen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr17 td53"><SPAN class="p307 ft103">2,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td18"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td53"><SPAN class="p307 ft103">2,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td53"><SPAN class="p307 ft103">1,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td53"><SPAN class="p307 ft103">1,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td53"><SPAN class="p307 ft103">0,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td53"><SPAN class="p307 ft103">0,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td53"><SPAN class="p308 ft103"><NOBR>jan-07</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td45"><SPAN class="p20 ft103"><NOBR>jul-07</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td45"><SPAN class="p20 ft103"><NOBR>jan-08</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td45"><SPAN class="p20 ft103"><NOBR>jul-08</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td18"><SPAN class="p20 ft103"><NOBR>jan-09</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td53"><SPAN class="p307 ft104"><NOBR>-0,5</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td18"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p309 ft39"><SPAN class="ft83">Källa</SPAN>: Riksbanken, Finansiell stabilitet 2010:1.</P>
<P class="p216 ft50">För de flesta företag fungerade däremot valutamarknaden (spotmarknaden) även under krisens mest akuta skede 2008.<SPAN class="ft94">10 </SPAN>Det berodde i stor utsträckning på att de svenska banker, som lånade av Riksbanken och fick lånegarantier av Riksgäldskontoret, kunde vara motparter i transaktionerna med företagen. De allra flesta marknadsaktörerna efterfrågade dollar under den svåra delen av krisen, medan efterfrågan på kronor var svag.</P>
<P class="p165 ft11">Riskpremien på svensk interbankmarknad steg kraftigt</P>
<P class="p301 ft53">I takt med att den internationella situationen försämrades fick svenska banker allt svårare att få lån. På den svenska interbankmarknaden för korta lån steg räntorna kraftigt, bl.a. därför att svenska banker inte vågade låna ut sin överskottslikviditet till andra banker.<SPAN class="ft61">11 </SPAN>Även löptiden i upplåningen blev kortare. Som diagram 4.5 visar steg riskpremierna kraftigt på den svenska interbankmarknaden i samband med kollapsen i Lehman Brothers.</P>
<P class="p310 ft64"><SPAN class="ft68">10</SPAN><SPAN class="ft70">Riksbanken, Finansiell stabilitet 2010:1.</SPAN></P>
<P class="p256 ft39"><SPAN class="ft68">11</SPAN><SPAN class="ft96">Finanskriskommittén SOU 2013:6, bilaga 4, ”Statens direkta kostnader och intäkter för att hantera den finansiella krisen”, Jörgen Appelgren.</SPAN></P>
<P class="p311 ft17">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B39/H1B3958x1.jpg" style="width:512px;height:625px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td108"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td109"><SPAN class="p20 ft58">Finanskrisen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft53">Men trots att Sverige hade problem på marknaderna för kortfristig bankfinansiering, var situationen bättre än den var i USA och stora delar av övriga Europa. Till skillnad från t.ex. euroområdet fungerade den svenska dagslånemarknaden under hela finanskrisen.<SPAN class="ft61">12</SPAN></P>
<P class="p313 ft39"><SPAN class="ft83">Källa</SPAN>: Macrobond.</P>
<P class="p314 ft11">Marknaderna för långfristig finansiering</P>
<P class="p315 ft16">Marknaderna för långfristiga krediter fungerade också allt sämre. För svenska banker innebar vikande internationell efterfrågan på långfristiga placeringar att bankernas möjligheter att emittera obligationer minskade, samtidigt som räntorna drevs upp av höjda riskpremier. Till exempel fördubblades nästan ränteskillnaden mellan säkerställda bostadsobligationer och svenska statsobligationer under hösten <NOBR>2008–vintern</NOBR> 2009.</P>
<P class="p316 ft39"><SPAN class="ft38">12 </SPAN>Bryant, Henderson och Becker, ”Maintaining Financial Stability in an open Economy: Sweden in the Global Crisis and Beyond”, SNS, november 2011.</P>
<P class="p317 ft17">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B39/H1B3959x1.jpg" style="width:512px;height:582px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Finanskrisen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p318 ft54">Trots detta fungerade de nordiska marknaderna relativt väl. Till exempel var den svenska marknaden öppen under hela krisen, bl.a. med möjlighet för banker att emittera säkerställda obligationer på förstahandsmarknaden.<SPAN class="ft67">13 </SPAN>Däremot var det svårt att emittera obligationer med lägre kreditkvalitet, t.ex. oprioriterade obligationer.</P>
<P class="p319 ft39"><SPAN class="ft83">Källa</SPAN>: Macrobond.</P>
<P class="p320 ft11"><SPAN class="ft11">4.3.4</SPAN><SPAN class="ft49">Osäkerhet om tillståndet i svenska banker</SPAN></P>
<P class="p321 ft54">Aktiekurser världen över hade sedan krisen inleddes 2007 fallit, men i spåren av Lehman Brothers konkurs tilltog börsfallen dramatiskt. I Sverige drabbades bankaktier hårt – särskilt för de storbanker som var djupast involverade i Baltikum, se diagram 4.7 med <NOBR>CDS-spreadar</NOBR> nedan.<SPAN class="ft67">14 </SPAN>De baltiska ekonomierna hade före krisen 2008 genomgått en längre period av kraftig expansion, men med stora obalanser, och de</P>
<P class="p322 ft64"><SPAN class="ft68">13</SPAN><SPAN class="ft70">Riksbankens finansiella rapport 2010:1.</SPAN></P>
<P class="p323 ft52"><SPAN class="ft68">14</SPAN><SPAN class="ft101">CDS (Credit default swap): Ett kontrakt som upprättas mellan två parter, där den ena parten köper ett skydd mot kreditrisken i en obligation mot att betala en premie. Säljaren erhåller i sin tur premien mot att denne också tar på sig kreditrisken. Instrumentet används som en försäkring.</SPAN></P>
<P class="p324 ft17">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B39/H1B3960x1.jpg" style="width:512px;height:609px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr9 td108"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td109"><SPAN class="p20 ft58">Finanskrisen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p325 ft16">flesta bedömare ansåg att utvecklingen inte var långsiktigt hållbar. De svenska bankernas marknadsandelar uppgick under det andra kvartalet 2009 till 82 procent i Estland, 55 procent i Lettland och 63 procent i Litauen. Swedbank och SEB hade vid den här tiden 16 respektive 13 procent av sin utlåning i Baltikum.</P>
<P class="p326 ft39"><SPAN class="ft83">Källa: </SPAN>Macrobond.</P>
<P class="p327 ft57">Eftersom BNP i Baltikum sjönk dramatiskt från hösten 2007, steg kreditförlusterna för svenska banker kraftigt <NOBR>2008–2009.</NOBR> För att förstärka sina finansiella ställningar tog Swedbank, SEB och Nordea in sammanlagt ca 70 mdkr i nytt kapital från oktober 2008 till augusti 2009.<SPAN class="ft105">15 </SPAN>Hösten 2009 förbättrades läget och ett slut på den ekonomiska nedgången kunde skönjas.</P>
<P class="p328 ft39"><SPAN class="ft38">15 </SPAN>Swedbank 27,5 mdkr mellan den 27 oktober 2008 och den 17 augusti 2009, SEB 15 mdkr i februari 2009 och Nordea 2,5 mdr euro i februari 2009.</P>
<P class="p329 ft17">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3961x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Finanskrisen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft27"><SPAN class="ft27">4.4</SPAN><SPAN class="ft48">Svenska myndigheters åtgärder </SPAN><NOBR>2008–2010<SPAN class="ft106">16</SPAN></NOBR></P>
<P class="p151 ft16">Under finanskrisen samarbetade en rad svenska myndigheter för att mildra den internationella krisens effekter och förbättra de finansiella marknadernas funktionssätt i Sverige. Samarbetet skedde bl.a. inom ramen för ett s.k. stabilitetsråd, där regeringen (Finansdepartementet), Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgäldskontoret var representerade.</P>
<P class="p162 ft11"><SPAN class="ft11">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft49">Riksgäldskontorets extra statsskuldväxelemissioner</SPAN></P>
<P class="p330 ft42">Dagarna efter Lehman Brothers kollaps 15 september 2008 fungerade de finansiella marknaderna extremt illa och investerarna flydde till vad som uppfattades som säkra investeringar, dvs. statspapper. I Sverige steg efterfrågan på statsskuldväxlar mycket kraftigt. För att möta efterfrågan började Riksgäldskontoret, efter samråd med Riksbanken, snabbt att hålla extra auktioner av statsskuldväxlar. Pengarna som Riksgäldskontoret fick in lånade man ut via så kallade omvända repor i säkerställda bostadsobligationer med samma löptid som statsskuldväxlarna.</P>
<P class="p48 ft16">Riksgäldskontorets åtgärder mildrade oron för att det inte skulle finnas belåningsbara värdepapper, samtidigt som bankernas och bostadsinstitutens finansiering underlättades. I krisens inledande skede, innan Riksbankens åtgärder kommit igång, spelade Riksgäldskontorets extraemissioner en viktig roll och situationen kunde stabiliseras.<SPAN class="ft36">17</SPAN></P>
<P class="p175 ft54">Som mest uppgick den utestående stocken av statsskuldväxlar sålda på detta sätt till 120 mdkr. De sista av dessa förföll i mars 2009.</P>
<P class="p185 ft11"><SPAN class="ft11">4.4.2</SPAN><SPAN class="ft49">Riksbanken lägger om penningpolitiken</SPAN></P>
<P class="p146 ft50">Utvecklingen på de finansiella marknaderna, med en ansträngd kreditförsörjning för bankerna och en dåligt fungerande interbankmarknad, tvingade Riksbanken till en rad åtgärder. I en samordnad aktion med centralbankerna i USA, Storbritannien, euroområdet, Kanada och Schweiz, sänkte Riksbanken den 8 oktober</P>
<P class="p331 ft85"><SPAN class="ft68">16</SPAN><SPAN class="ft90">Avsnittet bygger bl.a. på Bryant, Henderson och Becker, ”Maintaining Financial Stability in an Open Economy: Sweden in the Global Crisis and Beyond”, SNS, november 2011.</SPAN></P>
<P class="p332 ft39"><SPAN class="ft68">17</SPAN><SPAN class="ft96">Regeringens skrivelse 2009/10:104 Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning </SPAN><NOBR>2005–2009,</NOBR> april 2010.</P>
<P class="p311 ft17">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B39/H1B3962x1.jpg" style="width:512px;height:540px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr9 td108"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td109"><SPAN class="p20 ft58">Finanskrisen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p333 ft16">2008 reporäntan med 0,5 procentenheter. Eftersom den internationella och svenska konjunkturen snabbt försvagades i spåren av den finansiella turbulensen fortsatte räntesänkningarna i snabb takt: från 4,75 procent i början av oktober 2008 till en botten på 0,25 procent i början av juli 2009. Samtidigt meddelade Riksbanken att räntan skulle ligga kvar på denna låga nivå fram till hösten 2010 och att man skulle erbjuda fasträntelån med löptid på ett år (se nedan). <SPAN class="ft36">18</SPAN></P>
<P class="p334 ft39"><SPAN class="ft83">Källa</SPAN>: Macrobond.</P>
<P class="p335 ft11"><SPAN class="ft11">4.4.3</SPAN><SPAN class="ft49">Riksbankens utlåning i svenska kronor</SPAN></P>
<P class="p336 ft54">Redan innan penningpolitiken lades om den 8 oktober 2008 hade Riksbanken den 2 oktober annonserat att man skulle låna ut 60 mdkr på tre månaders löptid.<SPAN class="ft67">19 </SPAN>Några dagar senare höjdes beloppet till</P>
<P class="p337 ft64"><SPAN class="ft68">18</SPAN><SPAN class="ft70">Riksbanken, pressmeddelande 2 juli 2009.</SPAN></P>
<P class="p338 ft39"><SPAN class="ft68">19</SPAN><SPAN class="ft71">Riksbanken, pressmeddelande 2 oktober 2008, ”Riksbanken lånar ut 60 miljarder kronor på tre månader”.</SPAN></P>
<P class="p339 ft17">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3963x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Finanskrisen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft16">200 mdr fördelade på auktioner med två dagars mellanrum (6 och 8 oktober).<SPAN class="ft36">20 </SPAN>Lånen gavs mot fullgoda säkerheter till reporänta med räntepåslag och med löptider på tre och sex månader och således betydligt längre än de veckolån Riksbanken använder under normala förhållanden. Åtgärderna var ett generellt likviditetsstöd i syfte att se till att de finansiella marknaderna fungerade. Därefter hölls auktioner med två veckors mellanrum och med en successiv förlängning av löptiderna. Som mest hade Riksbanken runt årsskiftet 2008/09 lånat ut 250 mdr i kronor för att stabilisera marknaderna.</P>
<P class="p340 ft39"><SPAN class="ft83">Källa</SPAN>: Riksbanken.</P>
<P class="p341 ft54">Efter det att Riksbanken sänkt räntan till 0,25 procent i början av juli 2009 fann man att räntesänkningarna inte fick önskat genomslag på de räntor som svenska hushåll och företag mötte. Med början den 2 juli 2009 annonserade därför Riksbanken successivt tre auktioner på 100 mdr vardera och med ca ett års löptid. Nu var motivet till utlåningen penningpolitiskt snarare än stabilitetsmässigt, dvs. syftet var främst att få ned de längre räntorna. Lånen gavs till fast ränta. Låneprogrammet nådde som mest nästan 300 mdr mellan</P>
<P class="p342 ft39"><SPAN class="ft38">20 </SPAN>Riksbanken, pressmeddelande 6 oktober 2008, ”Ökade lån och längre löptider”.</P>
<P class="p165 ft17">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3964x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td108"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td109"><SPAN class="p20 ft58">Finanskrisen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft16">oktober 2009 och juni 2010 för att sedan successivt minska till nära noll i oktober 2010.</P>
<P class="p107 ft16">Sammantaget uppgick Riksbankens extraordinära utlåning i svenska kronor som mest till ca 375 mdkr i slutet av 2009.</P>
<P class="p343 ft11">Nödlån till Kaupthing och Carnegie</P>
<P class="p40 ft16">Riksbanken gav även särskilt likviditetsstöd till två mindre aktörer under oktober 2008: Kaupthing Bank Sverige och Carnegie Investment Bank. Båda bolagen bedömdes av Riksbanken och Finansinspektionen vara solida och systemviktiga.<SPAN class="ft36">21</SPAN></P>
<P class="p41 ft16">Den 8 oktober beslutade Riksbanken att mot säkerheter lämna kredit på upp till 5 mdkr till Kaupthing. Lånet betalades tillbaka i samband med att Ålandsbanken köpte Kaupthings svenska verksamhet den 27 mars 2009.</P>
<P class="p107 ft16">Den 28 oktober 2008 beslutade Riksbanken att ställa en kreditram om en miljard till Carnegies förfogande. Dagen efter höjdes ramen till 5 mdkr. Bara två veckor senare återkallade Finansinspektionen Carnegies tillstånd att bedriva bankrörelse, men redan samma dag tog Riksgäldskontoret över Carnegie, som därmed fick tillbaka sitt tillstånd. Samtidigt beviljade Riksgäldskontoret Carnegie ett särskilt lån om högst 5 mdkr som ersättning för Riksbankens likviditetsstöd.</P>
<P class="p344 ft16">Sammantaget ställde Riksbanken mot säkerhet ut fem mdkr i kreditram till respektive bolag. Carnegie utnyttjade knappt hälften av kreditramen. Båda nödkrediterna kunde avvecklas utan förluster i samband med att Ålandsbanken köpte Kaupthing och Riksgäldskontoret som ägare tog över ansvaret för Carnegie.</P>
<P class="p345 ft11">Utökning av tillåtna säkerheter och motpartskrets</P>
<P class="p138 ft16">Riksbanken kan påverka likviditeten i systemet genom att kräva olika säkerheter för att låna ut pengar. Före finanskrisen krävde Riksbanken att värdepapper som lämnades som säkerhet minst hade kreditbetyg A, uppfyllde vissa krav vad gäller minsta utestående belopp och att låntagaren inte använde sina egna eller närståendes värdepapper som säkerhet.</P>
<P class="p346 ft39"><SPAN class="ft38">21 </SPAN>Riksbankens pressmeddelanden, oktober 2008.</P>
<P class="p111 ft17">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3965x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Finanskrisen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p347 ft42">Redan i slutet av 2007 införde Riksbanken ett undantag genom att acceptera 25 procent säkerställda obligationer av en motparts totala säkerhetsmassa. Den 22 september 2008 höjdes nivån till 75 procent och den 8 oktober togs begränsningen bort. Samtidigt sänkte Riksbanken kreditbetygskravet till <NOBR>A-/A3</NOBR> i linje med vad som gällde inom eurosystemet. Åtgärderna innebar att bankerna kunde utnyttja stödet från Riksbanken i större utsträckning och att stödet till likviditeten på vissa marknader, t.ex. för säkerställda obligationer, kunde effektiviseras.</P>
<P class="p266 ft16">Den 2 april 2009 beslöt Riksbanken även att skapa ytterligare en motpartskrets för s.k. begränsade penningpolitiska motparter. Dessa motparter hade rätt att delta i Riksbankens auktioner av svenska kronor och kunde köpa riksbankscertifikat, men kunde t.ex. inte delta i Riksbankens auktioner för dollarutlåning.</P>
<P class="p162 ft11"><SPAN class="ft11">4.4.4</SPAN><SPAN class="ft49">Riksbankens utlåning i dollar</SPAN></P>
<P class="p348 ft11">Dollarlån för att lindra bristen på dollar</P>
<P class="p187 ft16">Till följd av den ansträngda situationen på marknaderna för kortfristig upplåning av amerikanska dollar började Riksbanken låna ut dollar.<SPAN class="ft36">22 </SPAN>Mellan den 1 oktober 2008 och den 20 oktober 2009 höll Riksbanken sammanlagt 17 auktioner, se diagram 4.10.</P>
<P class="p163 ft53">De första auktionerna hölls den 1, 15 och 22 oktober 2008 och var på 7, 10 och 10 mdr dollar. Auktionerna fulltecknades. Efter detta fungerade Riksbankens auktioner i stort sett som refinansiering av förfallande lån. Dollarlånen hade relativt kort löptid och gavs på en till tre månader. Utlåningsräntan styrdes av principen att Riksbankens utlåning inte skulle tränga undan en normal marknadsmässig finansiering, av räntan i swapavtalen med Federal Reserve (se nedan) och av att de nordiska centralbankerna samordnade sig vad gäller prissättningen. Samtliga svenska storbanker utom en lånade dollar av Riksbanken.<SPAN class="ft61">23</SPAN></P>
<P class="p266 ft50">I mars 2009 nådde utestående belopp sin högsta nivå på 30 mdr dollar – motsvarande 250 mdkr.<SPAN class="ft94">24 </SPAN>I takt med att situationen på dollarmarknaden normaliserades våren 2009 sjönk intresset från bankernas sida att låna dollar från Riksbanken. På auktionerna i</P>
<P class="p349 ft66"><SPAN class="ft68">22</SPAN><SPAN class="ft65">Riksbankens pressmeddelande “Riksbanken tillkännager ny lånefacilitet i amerikanska dollar”, den 29 september 2008.</SPAN></P>
<P class="p190 ft66"><SPAN class="ft68">23</SPAN><SPAN class="ft65">Det skedde även en viss dollarupplåning inom ramen för statens garantiprogram (se avsnitt 4.4.6) men denna statsgaranterade upplåning inleddes 31 oktober och uppgick vid årsskiftet 2008/09 till endast några mdr dollar.</SPAN></P>
<P class="p273 ft39"><SPAN class="ft68">24</SPAN><SPAN class="ft71">Räknat på genomsnittlig valutakurs 8,4 USD/SEK för </SPAN><NOBR>januari–mars</NOBR> 2009.</P>
<P class="p165 ft17">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3966x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td108"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td109"><SPAN class="p20 ft58">Finanskrisen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p350 ft16">september och oktober 2009 kom det inga bud, eftersom bankerna kunde finansiera sig billigare på marknaden. Den 19 november 2009 avslutades programmet.</P>
<P class="p351 ft39"><SPAN class="ft83">Källa</SPAN>: Riksbanken.</P>
<P class="p314 ft11">Dollarutlåningen finansierades främst via Federal Reserve</P>
<P class="p315 ft16">Under krisen använde Riksbanken pengar ur valutareserven, men det mesta var lån från Federal Reserve. Riksbanken och flera andra centralbanker hade redan den 24 september 2008 inrättat ett valutaarrangemang <NOBR>(swap-faciliteter)</NOBR> med Federal Reserve för att kunna låna amerikanska dollar.</P>
<P class="p352 ft16">Genom avtalet fick Riksbanken rätt att låna 10 mdr dollar av Federal Reserve i utbyte mot säkerhet i form av kronor. Fem dagar senare utökades avtalet till 30 mdr dollar. I auktionerna angav Riksbanken en minimiränta som sattes till USA:s förväntade styrränta plus minst 50 räntepunkter. Löptiderna var desamma som i Federal Reserves motsvarande utlåning i USA.</P>
<P class="p353 ft16">Federal Reserve behövde inte de svenska kronor som avtalet gav dem rätt till. I stället syftade operationerna till att globalt lindra</P>
<P class="p354 ft17">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3967x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Finanskrisen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft16">bristen på dollar på kortfristiga finansieringsmarknader för att på så sätt upprätthålla finansiell stabilitet.<SPAN class="ft36">25</SPAN></P>
<P class="p355 ft11">Förstärkt valutareserv på 100 miljarder kronor</P>
<P class="p356 ft53">Riksbanken beslöt den 27 maj 2009 att begära lån från Riksgäldskontoret för att förstärka valutareserven med motsvarande 100 mdkr i utländsk valuta, främst euro och dollar.<SPAN class="ft61">26 </SPAN>Syftet var dels att återställa valutareserven till dess tidigare storlek, dels att täcka åtaganden som banken gjort under krisen, bl.a. lån på 500 miljoner euro vardera till de isländska och lettiska centralbankerna samt utökade åtaganden gentemot IMF.<SPAN class="ft61">27 </SPAN>Upplåningen hanterades av Riksgäldskontoret som meddelade att man skulle tillföra 65 mdkr av tillskottet före sommaren 2009 och resten därefter.<SPAN class="ft61">28</SPAN></P>
<P class="p235 ft16">Riksbanken hade sedan tidigare ett avtal med ECB som gav möjlighet att låna upp till 10 mdr euro i utbyte mot svenska kronor. I juni 2009 utnyttjade man avtalet och lånade 3 mdr euro för att ha tillräckligt stor valutareserv tills Riksgäldskontoret hade lånat upp resterande belopp upp till 100 mdkr.<SPAN class="ft36">29</SPAN></P>
<P class="p254 ft11"><SPAN class="ft11">4.4.5</SPAN><SPAN class="ft49">Riksbankens utlåning till andra centralbanker</SPAN></P>
<P class="p70 ft16">En viktig del i Riksbankens krishantering var att hjälpa grannländer där kriser kunde hota stabiliteten i Sverige. Riksbanken ingick därför swapavtal med centralbankerna på Island, i Lettland och i Estland.</P>
<P class="p175 ft50">När problemen i den isländska banksektorn ökade i början av 2008 slöt Riksbanken i maj 2008 ett avtal för att tillhandahålla euro till Sedlabanki (den isländska centralbanken).<SPAN class="ft94">30 </SPAN>Sedlabanki fick rätt att låna 500 miljoner euro i utbyte mot isländska kronor. Danmarks nationalbank och Norges bank slöt också avtal med Sedlabanki.</P>
<P class="p357 ft66"><SPAN class="ft68">25</SPAN><SPAN class="ft65">Goldberg, Kennedy and Miu, “Central Bank Dollar </SPAN><NOBR>Swap-lines</NOBR> and Overseas Dollar Funding Costs”, Working Paper 15763, NBER, februari 2010, s. 7.</P>
<P class="p255 ft64"><SPAN class="ft68">26</SPAN><SPAN class="ft70">Riksbanken, pressmeddelande den 27 maj 2009.</SPAN></P>
<P class="p295 ft52"><SPAN class="ft68">27</SPAN><SPAN class="ft101">Vad gäller IMF handlade det bl.a. om Sveriges del (25 mdkr) av en </SPAN><NOBR>EU-överenskommelse</NOBR> om tillfälligt förstärkta <NOBR>IMF-resurser.</NOBR> Riksbankens årsredovisning 2009.</P>
<P class="p189 ft64"><SPAN class="ft68">28</SPAN><SPAN class="ft70">Riksgäldskontoret, pressmeddelande den 27 maj 2009.</SPAN></P>
<P class="p190 ft66"><SPAN class="ft68">29</SPAN><SPAN class="ft65">Riksbankens årsredovisning 2008 och Riksbankens pressmeddelande “Riksbanken lånar euro av ECB”, den 10 juni 2009.</SPAN></P>
<P class="p190 ft39"><SPAN class="ft68">30</SPAN><SPAN class="ft96">Riksbanken, pressmeddelande den 16 maj 2008, ”Riksbanken ingår swapavtal med Sedlabanki Íslands”.</SPAN></P>
<P class="p311 ft17">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td108"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td109"><SPAN class="p20 ft58">Finanskrisen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft16">Avtalet med Sverige utnyttjades först sedan Island ansökt om stöd från IMF hösten 2008 och löpte ut den 31 december 2009.</P>
<P class="p139 ft42">Hösten 2008 inledde den lettiska regeringen samtal med IMF och <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> om ett finansieringsprogram som skulle göra det möjligt för landet att behålla sin fasta växelkurs gentemot euron. Man behövde pengar till dess <NOBR>IMF/EU-programmet</NOBR> var på plats, varför Riksbanken och Danmarks nationalbank slöt avtal med Lettlands centralbank (Latvijas banka) i december 2008, så att Lettland skulle få låna 500 miljoner euro mot lettiska lats om det behövdes. Riksbankens del var 375 miljoner euro. Avtalet förlängdes i omgångar och när den danska centralbanken inte ville förlänga avtalet i mars 2009 höjde Riksbanken det svenska swapavtalet till 500 miljoner euro.</P>
<P class="p358 ft16">I februari 2009 slöt Riksbanken ett avtal med Estlands centralbank, Eesti Pank, som innebar att den fick rätt att låna upp till 10 mdr svenska kronor mot estniska kroon. Eesti Pank utnyttjande dock aldrig avtalet.</P>
<P class="p359 ft11"><SPAN class="ft11">4.4.6</SPAN><SPAN class="ft49">Regeringens stabilitetsplan och statens garantiprogram</SPAN></P>
<P class="p261 ft11">Garantiprogrammet för bankers värdepapperslån</P>
<P class="p360 ft53">Regeringen ansåg att den svenska lagstiftningen inte gav tillräckligt utrymme för att med kort varsel kunna ge stöd till kreditinstitut. Man presenterade därför den 20 oktober 2008 en rad åtgärder, den s.k. stabilitetsplanen, för att minska riskerna inom det finansiella systemet. Planen innehöll bl.a. statligt stöd till kreditinstitut, ett frivilligt garantiprogram för banker m.fl. samt en fond för finansiering av stöd till finansiella företag (den s.k. stabilitetsfonden). Den 23 oktober 2008 överlämnade regeringen propositionen ”Stabilitetsstärkande åtgärder för det svenska finansiella systemet”</P>
<P class="p361 ft16">(prop. 2008/09:61) till riksdagen och den 29 oktober utfärdades lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut (stödlagen).</P>
<P class="p139 ft50">Med stöd av lagen upprättade regeringen bl.a. ett garantiprogram för att underlätta bankers och bostadsinstituts värdepappersfinansiering och sänka deras upplåningskostnader. Instituten kunde ansluta sig till programmet utan att ingå avtal om garantier, men anslutna fick acceptera restriktioner i fråga om bonus m.m. till företagsledning och styrelse.</P>
<P class="p362 ft17">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B39/H1B3969x1.jpg" style="width:433px;height:365px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Finanskrisen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p347 ft42">Programmet fick inledningsvis ett maxbelopp på 1 500 mdkr och inriktades mot medelfristig finansiering.<SPAN class="ft89">31 </SPAN>Från början sträckte sig programmet från 31 oktober 2008 till den 30 april 2009, men förlängdes i omgångar tills det löpte ut den 30 juni 2011. I programmet deltog Carnegie Investment Bank, SBAB, SEB, Sparbanken Öresund, Swedbank, Swedbank Hypotek samt Volvofinans Bank, men SEB gav aldrig ut lån med stöd av garantin.</P>
<P class="p61 ft16">Riksgäldskontoret fick som stödmyndighet enligt stödlagen uppgiften att administrera programmet. Upplåningen växte snabbt och garanterat belopp omfattade över 350 mdkr andra kvartalet 2009. Swedbank svarade för nästan 90 procent av lånen. Grovt sett var två tredjedelar av garantivolymen euro och dollar och en tredjedel var svenska kronor. Man kan beräkna upplåningen i utländsk valuta (främst dollar och euro) inom ramen för programmet till ca 230 mdkr.<SPAN class="ft36">32 </SPAN>De flesta lånen hade en löptid på över ett år. De sista garanterade lånen beräknas förfalla under andra halvåret 2015, se diagram 4.11.</P>
<P class="p340 ft39"><SPAN class="ft83">Källa</SPAN>: Riksgäldskontoret.</P>
<P class="p363 ft66"><SPAN class="ft68">31</SPAN><SPAN class="ft65">Lånegarantier gavs på mellan 90 dagar och tre år (med vissa beloppsundantag). Våren 2009 förlängdes maxgränsen för samtliga lån till fem år.</SPAN></P>
<P class="p364 ft39"><SPAN class="ft68">32</SPAN><SPAN class="ft96">Egen beräkning, baserat på Riksgäldskontorets rapport ”Riksgäldskontorets åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2009:K3)”, den 15 oktober 2009.</SPAN></P>
<P class="p311 ft17">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td108"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td109"><SPAN class="p20 ft58">Finanskrisen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p269 ft11">Insättningsgarantin höjs</P>
<P class="p157 ft53">Den finansiella oron <NOBR>2007–08</NOBR> drabbade inte bara bankers värdepappersfinansiering. Även insättare i vissa länder blev oroliga för sina pengar. När den brittiska banken Northern Rock fick problem hösten 2007 tog sparare snabbt ut sina pengar. För att skydda spararnas pengar och försöka återställa förtroendet för kreditmarknaden höjde flera länder det garanterade beloppet, däribland Storbritannien, Irland och Danmark. Garantin innebär att staten ersätter bankinsättningar upp till ett fastställt belopp om banken skulle gå i konkurs.</P>
<P class="p195 ft42">Riksdagen höjde den 6 oktober 2008 insättningsgarantin från 250 000 till 500 000 kronor för bankernas inlåningskonton, och utsträckta garantin till fler typer av konton. Den 31 december 2010 höjdes beloppet till 100 000 euro i enlighet med ett <NOBR>EU-direktiv.</NOBR></P>
<P class="p359 ft27"><SPAN class="ft27">4.5</SPAN><SPAN class="ft48">Finansiell återhämtning och skuldkris</SPAN></P>
<P class="p137 ft11"><SPAN class="ft11">4.5.1</SPAN><SPAN class="ft49">Återhämtning på de finansiella marknaderna 2009</SPAN></P>
<P class="p56 ft16">Centralbankernas och regeringarnas åtgärder ledde successivt till att läget på de finansiella marknaderna stabiliserades. Redan våren 2009 hade förtroendet på de finansiella marknaderna förbättrats påtagligt, vilket fått aktiemarknaderna att återhämta sig och olika typer av riskpremier att falla tillbaka. Men det dröjde till andra halvåret 2009 innan en återhämtning i den reala ekonomin blev tydlig.</P>
<P class="p344 ft54">Återhämtningen på de finansiella marknaderna fortsatte fram till våren 2010, då problemen i den grekiska ekonomin blev tydliga. Krisen övergick då i nästa fas, den s.k. skuldkrisen, i några euroländer.</P>
<P class="p27 ft11"><SPAN class="ft11">4.5.2</SPAN><SPAN class="ft49">Riksbanken avvecklar men skuldkrisen tar fart</SPAN></P>
<P class="p250 ft54">I takt med att läget på de finansiella marknaderna förbättrades under <NOBR>2009–2010</NOBR> så började Riksbankens avveckla sina stödåtgärder. I januari 2011 förföll det sista av Riksbankens extraordinära utlåning och därefter fanns bara valutaupplåningen i Riksgäldskontoret kvar som extraordinär post på Riksbankens balansräkning. I slutet av 2008 uppgick Riksbankens balansomslutning till ca 700 mdkr (ca 20 procent av BNP) för att sedan sjunka till drygt 300 mdkr i slutet av 2010 (ca 9 procent av BNP), se även kapitel 3.</P>
<P class="p365 ft17">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B39/H1B3971x1.jpg" style="width:513px;height:715px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Finanskrisen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft39"><SPAN class="ft83">Källa</SPAN>: Macrobond.</P>
<P class="p367 ft53">Många andra centralbanker har ännu inte avvecklat sina stödåtgärder riktade till banksystemet. Tvärtom har ECB i omgångar tvingats till omfattande utlåning till europeiska banker på grund av skuldkrisen i euroområdet.<SPAN class="ft61">33 </SPAN>I september 2012 påbörjade Federal Reserve en tredje omgång med kvantitativa lättnader (QE, Quantitative Easing) genom att börja köpa statliga bostadsobligationer till ett värde av 40 mdr dollar per månad tills de ekonomiska förhållandena i USA mer påtagligt förbättras. Centralbankernas olika agerande återspeglar i mångt och mycket effekter av skuldkrisen i Europa och hur de olika ekonomierna har återhämtat sig.</P>
<P class="p368 ft50">Det är också mot den bakgrunden som Riksbanken i december 2012 meddelade att man avser att förstärka valutareserven med ytterligare motsvarande 100 mdkr i utländsk valuta. Motiven anges vara den osäkra situationen i omvärlden, som medför förhöjda ris-</P>
<P class="p369 ft39"><SPAN class="ft38">33 </SPAN>Bland annat erbjöd ECB <NOBR>3-åriga</NOBR> s.k. <NOBR>LTRO-lån</NOBR> (Long Term Refinancing Operation) i utlåning till europeiska banker på i storleksordningen 1 000 mdr euro vintern 2011/12.</P>
<P class="p370 ft17">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3972x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td108"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td109"><SPAN class="p20 ft58">Finanskrisen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p371 ft53">ker för det svenska finansiella systemet, och att åtagandena gentemot IMF har ökat. Riksbanken avser att låna upp den utländska valutan via Riksgäldskontoret. Förstärkningen är avsedd att vara tillfällig och ska avvecklas när det bedöms lämpligt.<SPAN class="ft61">34</SPAN></P>
<P class="p372 ft29"><SPAN class="ft27">4.6</SPAN><SPAN class="ft107">Särskilt relevanta erfarenheter av finanskrisen för utredningen</SPAN></P>
<P class="p138 ft16">Den främsta erfarenheten av relevans för denna utredning är att finanskrisen visade på ett stort potentiellt behov av likviditetsstöd i utländsk valuta till svenska banker. Detta behov uppmärksammades inte i SOU 2007:51 (och knappast heller av någon annan innan krisen uppstod).</P>
<P class="p41 ft16">Behovet sammanhänger med att svenska banker blivit alltmer beroende av marknadsfinansiering, att en stor del av denna finansiering är i utländsk valuta, samt att en mycket stor del av utlåningen i utländsk valuta är marknadsfinansierad.</P>
<P class="p107 ft16">I Sverige är Riksbanken s.k. lender of last resort. Om bankerna skulle möta svårigheter att finansiera sig (via inlåning eller upplåning), kan Riksbanken träda in och låna ut praktiskt taget obegränsade belopp i svenska kronor. Detta är möjligt genom att Riksbanken kan producera kronor genom att helt enkelt öka bankernas fordringar på Riksbanken. Däremot begränsas Riksbankens tillgång till utländsk valuta av valutareserven och Riksbankens upplåningsmöjligheter.</P>
<P class="p155 ft42">Den valutareserv som Riksbanken hade i början av finanskrisen 2008 hade inte räckt för det likviditetsstöd som faktiskt lämnades. I stället utnyttjade Riksbanken möjligheten att låna dollar från Federal Reserve, genom ett tillfälligt, sedermera avslutat swapavtal. Som mest lånade Riksbanken ut ca 250 mdkr i dollar. Dessutom begärde och fick Riksbanken senare låna 100 mdkr i utländsk valuta av Riksgäldskontoret, som i sin tur lånade upp motsvarande belopp på de finansiella marknaderna. Riksbanken lånade även euro från ECB enligt ett permanent swapavtal.</P>
<P class="p373 ft50">I vilken mån som Riksbankens likviditetsstöd i dollar var nödvändigt i den meningen att bankerna saknade möjligheter till finansiering på annat sätt är oklart. Det kan vara så att bankerna åtmin-</P>
<P class="p374 ft39"><SPAN class="ft38">34 </SPAN>Riksbanken, pressmeddelande den 12 december 2012.</P>
<P class="p111 ft17">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3973x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Finanskrisen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft16">stone delvis utnyttjade Riksbankens erbjudande därför att det var fördelaktigt, inte för att man var tvungen.</P>
<P class="p376 ft16">Bankerna fick än mer stöd i utländsk valuta än vad de lånade av Riksbanken. Riksgäldskontoret ställde ut garantier för lån i utländsk valuta som bankerna tog upp på de finansiella marknaderna. Sammanlagt garanterades lån på ca 230 mdkr i utländsk valuta (främst dollar och euro). Som nämndes tidigare avsåg ca 90 procent en av storbankerna.</P>
<P class="p266 ft54">Den senaste finanskrisen var visserligen den allvarligaste under efterkrigstiden, men det är inte uteslutet att en allvarlig finanskris kan inträffa igen de närmaste åren. Eurokrisen är fortfarande i ett oavslutat skede. Många banker i många euroländer sitter på tillgångar, främst statspapper, vars verkliga värde ligger under det bokförda. Skulle Italien eller Frankrike hamna i ett läge där man har svårt att finansiera statsskulden, kan de knappast räddas av Tyskland, Nederländerna och Finland. De skulle bli tvungna att förhandla om en nedskrivning av sina skulder, vilket i sin tur sannolikt skulle utlösa en bank- och finanskris.</P>
<P class="p377 ft42">Erfarenheten från finanskrisen är som sagt att Riksbanken måste ha tillgång till utländsk valuta i tillräcklig utsträckning för att kunna fungera som lender of last resort för svenska banker även i utländsk valuta. I princip bestäms dess tillgång på utländsk valuta av valutareserven och möjligheterna byta till sig valuta när så behövs, från andra centralbanker eller genom lån från Riksgäldskontoret.<SPAN class="ft89">35 </SPAN>Därtill kommer det stöd som staten (eller Riksbanken) kan ge via garantier för bankernas upplåning i utländsk valuta.</P>
<P class="p83 ft53">En viktig fråga för utredningen är därför att värdera hur dessa metoder för stöd till valutafinansiering ska balanseras och hanteras, både som förberedelse inför en kris och när det uppstår behov av att sätta in åtgärder. Samtidigt bör det beaktas att man internationell nivå efter finanskrisen har vidtagit en rad åtgärder för att göra banksystemet mera motståndskraftigt. Det gäller bl.a. krav på ökad kapital- och likviditetstäckning samt stabilare finansiering genom de s.k. Basel <NOBR>III-reglerna,</NOBR> och planerna på en europeisk bankunion. Sverige har dessutom gått snabbare fram med att börja tillämpa de nya styrmedlen, till exempel genom att kräva att de stora bankerna uppfyller likviditetskrav i dollar och euro redan från den 1 januari 2013.</P>
<P class="p378 ft39"><SPAN class="ft38">35 </SPAN>Notera att utnyttjandet av swapavtal är behäftat med begränsningar, se kapitel 3.</P>
<P class="p165 ft17">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3974x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td108"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td109"><SPAN class="p20 ft58">Finanskrisen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p379 ft29"><SPAN class="ft27">4.7</SPAN><SPAN class="ft107">Det aktuella behovet av likviditetsstöd i utländsk valuta</SPAN></P>
<P class="p380 ft11"><SPAN class="ft11">4.7.1</SPAN><SPAN class="ft49">Potentiellt behov av likviditetsstöd</SPAN></P>
<P class="p263 ft53">För att kunna bedöma vilka beredskap Riksbanken bör ha i form av valutareserver och upplåningsmöjligheter för att ge likviditetsstöd i utländsk valuta, är det nödvändigt att analysera det potentiella behovet av likvidetsstöd i framtiden. Finanskrisen ger ett begränsat underlag, eftersom förhållandena har ändrats på väsentliga punkter. Bland annat har Basel <NOBR>III-reglerna</NOBR> börjat implementeras. I Sverige krävs som nämnts redan nu att bankerna har likviditetsbuffertar som kan klara minst en månads likviditetsstress även i euro och dollar. Makroövervakningen har skärpts. I detta avsnitt görs en grov kalkyl av det potentiella behovet av likviditetsstöd i utländsk valuta, baserad på senast tillgängliga uppgifter från Riksbanken. Dessutom redovisas kalkyler av Riksbanken över behovet.<SPAN class="ft61">36</SPAN></P>
<P class="p275 ft53">Det bör observeras att dagens situation är onormal. Skuldkrisen pågår fortfarande och det finns en förhöjd risk för en finansiell kris. I många länder är centralbankernas likviditetsstödjande åtgärder ännu i kraft, bl.a. i euroområdet och i USA. Samtidigt är finansieringsmöjligheterna för banker och länder som har finansmarknadernas förtroende goda. Detta gynnar svenska banker.</P>
<P class="p13 ft16">De fyra stora svenska bankkoncernerna har moderbolag i Sverige samt filialer och dotterbolag som bedriver bankverksamhet i andra länder. Koncernernas totala utlåning i september 2012 var ca 7 200 mdkr. Av detta svarade de utländska filialerna och dotterbolagen för knappt hälften (3 500 mdkr). Av den totala utlåningen i andra valutor än svenska kronor finansierade svenska moder- och dotterbolag motsvarande 1 400 mdkr med upplåning i andra valutor.</P>
<P class="p195 ft50">En avgörande fråga i detta sammanhang är vilket ansvar de lokala centralbankerna skulle komma att ta för att ge likviditetsstöd i annat än inhemsk valuta till lokala banker som är dotterbolag till svenska moderbolag. Det förefaller självklart att de har ansvar för att ge likviditetsstöd i den inhemska valutan. Logiskt sett borde de också ha ansvar för likviditetsstöd i andra valutor än sin egen. En omständighet som de lokala centralbankerna måste beakta är att brist på utländsk valuta drabbar inhemska företag, bl.a. rederier i</P>
<P class="p381 ft39"><SPAN class="ft38">36 </SPAN>Samtliga uppgifter är från Riksbanken, Finansiell stabilitet 2012:2 om inte annat anges.</P>
<P class="p111 ft17">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3975x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Finanskrisen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p382 ft16">Danmark och Norge.<SPAN class="ft36">37 </SPAN>Det är knappast någon tvekan om att centralbankerna i t.ex. Danmark, Finland och Norge har förmåga att ge erforderligt likviditetsstöd i annan valuta än sin egen. Så behöver inte vara fallet i alla länder. Riksbankens lån till Island och låneavtal med Estland – som inte utnyttjades – och Lettland under finanskrisen kunde motiveras bl.a. av att dessa länder sannolikt inte skulle ha kunnat ge likviditetsstöd i annan valuta än sin egen till de svenska dotterbolagen. Huruvida centralbankerna i Danmark, Finland och Norge verkligen skulle ge likviditetsstöd i annan valuta än sin egen till dotterbolag till svenska banker i ett krisläge är dock oklart.</P>
<P class="p200 ft11"><SPAN class="ft11">4.7.2</SPAN><SPAN class="ft49">Riksbankens kalkyler</SPAN></P>
<P class="p356 ft53">I samband med att Riksbanken i december 2012 meddelade sitt beslut att förstärka valutareserven med 100 mdkr, redogjorde Riksbanken i en bilaga till pressmeddelandet för kalkyler över vilket behov av likviditetsstöd i utländsk valuta som kunde föreligga i Sverige om bankerna är utsatta för likviditetsstress i en månad.<SPAN class="ft61">38 </SPAN>Det antas att stöd till utländska bankers dotterbolag i Sverige inte är aktuellt, dvs. att centralbankerna i dotterbolagens hemländer tar detta ansvar vid behov. Kalkylerna grundar sig på osannolika, men inte uteslutna händelseförlopp (scenarier). Många, men inte alla, av de antaganden som ligger till grund för kalkylerna redovisas. Själva händelseförloppen redovisas dock inte. Kalkylerna kan därför bara bedömas på grundval av de antaganden som redovisas.</P>
<P class="p271 ft53">Likviditetsbehovet i tre olika scenarier beräknas. Scenarierna skiljer sig med avseende på hur stor del av bankernas likviditetsreserver som i praktiken antas kunna användas för att möta kassautflöden. De skiljer sig också med avseende på hur stor del av Sveriges åtaganden mot IMF som behöver uppfyllas. I det s.k. basscenariot och det s.k. maxscenariot antas bankerna ha använt halva respektive hela sina likviditetsreserver innan de vänder sig till Riksbanken, de har således redan blivit utsatta för likviditetsstress. Dessutom måste en del eller alla åtaganden mot IMF uppfyllas.</P>
<P class="p235 ft16">Utredningen bedömer att det är föga sannolikt att bankerna, i strid mot Finansinspektionens föreskrifter, skulle underlåta att</P>
<P class="p383 ft52"><SPAN class="ft68">37</SPAN><SPAN class="ft101">De stora rederierna finansierar sig med lån från flera olika banker i andra länder än Sverige. De har därför i viss mån möjlighet att omallokera upplåningen beroende på situationen.</SPAN></P>
<P class="p256 ft39"><SPAN class="ft68">38</SPAN><SPAN class="ft96">Riksbanken, pressmeddelande den 12 december 2012, bilaga A. I två av scenarierna har bankerna redan utsatts för likviditetsstress i utgångsläget.</SPAN></P>
<P class="p311 ft17">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3976x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td108"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td109"><SPAN class="p20 ft58">Finanskrisen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p384 ft53">rapportera att de utsatts för likviditetsstress, och att de, utan tillstånd av Finansinspektionen, skulle använda sina likviditetsbuffertar, eller att detta inte skulle komma till Finansinspektionens eller Riksbankens kännedom på annat sätt. I en finansiell kris måste man förutsätta att myndigheterna och bankerna har täta kontakter och att myndigheternas uppmärksamhet är stor. Allt annat än minscenariot förefaller därför vara synnerligen osannolikt.</P>
<P class="p139 ft42">I det s.k. minscenariet antas bankerna kunna använda alla sina mest likvida tillgångar för att möta en stress som varar i 30 dagar. Övriga tillgångar antas inte kunna användas för att skapa likviditet. Dessutom antas att valutareserven inte behöver användas för att öka utlåningen till IMF i någon större omfattning. Bankerna antas kunna emittera statsgaranterade värdepapper, vilket reducerar likviditetsbehovet. Endast behovet av dollar och euro beräknas.</P>
<P class="p195 ft42">Likviditetsbehovet i minscenariot – som alltså är osannolikt men inte uteslutet – beräknas vara 123 mdkr i euro och dollar, varav drygt 100 mdkr i dollar.<SPAN class="ft89">39 </SPAN>Detta är således det behov som skulle föreligga om bankerna är utsatta för likviditetsstress i en månad. Skulle stressen vara längre tid, blir behovet givetvis större.</P>
<P class="p139 ft42">Tillgången på dollar är sannolikt den mest kritiska för de svenska bankerna. Under finanskrisen gav Riksbanken likviditetsstöd enbart i dollar. Riksbanken har ett stående avtal med ECB enligt vilket Riksbanken kan byta till sig maximalt 10 mdr euro mot kronor med ECB:s godkännande vid varje utnyttjande. Det är emellertid svårt att tänka sig att ECB inte skulle ge erforderligt likviditetsstöd i euro i en kris för de svenska bankerna.</P>
<P class="p195 ft42">Det beräknade likviditetsbehovet i dollar på motsvarande drygt 100 mdkr i minscenariot baseras på en månads likviditetsstress, dvs. att upplåning inte kan refinansieras, krav på större säkerheter från motparter, att företag kan utnyttja kreditlöften, m.m. Den totala upplåningen i dollar i de svenska bankkoncernerna uppgick till motsvarande drygt 400 mdkr i slutet av 2011.<SPAN class="ft89">40 </SPAN>Detta ger en viss uppfattning om behovet av refinansiering i dollar. I ljuset av att bankerna i utgångsläget antas ha likviditetsbuffertar i dollar för just en månads likviditetsstress – minst – är det ändå svårt att förstå hur det beräknade behovet kan uppkomma utan att underliggande antaganden och händelseförlopp redovisas.</P>
<P class="p385 ft64"><SPAN class="ft68">39</SPAN><SPAN class="ft70">Uppgift från Riksbanken.</SPAN></P>
<P class="p253 ft39"><SPAN class="ft68">40</SPAN><SPAN class="ft71">Riksbanken, Finansiell stabilitet 2012:2, diagram 4:18.</SPAN></P>
<P class="p111 ft17">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Finanskrisen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft11"><SPAN class="ft11">4.7.3</SPAN><SPAN class="ft49">Slutsatser</SPAN></P>
<P class="p45 ft16">Två slutsatser kan dras av kalkylerna. Den ena är att behovet av likviditetsstöd i dollar vid en månads likviditetsstress förefaller vara relativt litet i ett osannolikt, men inte uteslutet scenario.</P>
<P class="p160 ft53">Den andra slutsatsen är att alla kalkyler med nödvändighet är behäftade med stor osäkerhet. Även med samma metod kan resultatet variera stort, vilket Riksbankens olika scenarier visar. Beroende på hur mycket av sina likviditetsbuffertar som bankerna antas ha utnyttjat i utgångsläget och hur mycket av <NOBR>IMF-åtagandena</NOBR> som behöver uppfyllas blir likviditetsbehovet i utländsk valuta alltifrån 123 mdkr i minscenariot till 746 mdkr i maxscenariot.</P>
<P class="p266 ft54">För att vara helt säker på att Riksbanken alltid kan ge likviditetsstöd i utländsk valuta skulle krävas att valutareserven är så stor att den helt kan svara för bankernas behov av finansiering i utländsk valuta. Varje lägre nivå på valutareserven medör en viss osäkerhet om att den är tillräcklig. Utredningen drar slutsatsen att en lösning bör eftersträvas som ger Riksbanken möjligheter att ge likviditetsstöd i erforderlig omfattning i tider av likviditetsstress utan att detta binder alltför mycket kapital i Riksbanken i normala tider.</P>
<P class="p386 ft17">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3978x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p387 ft47"><SPAN class="ft6">5</SPAN><SPAN class="ft46">Riksbankens finansiella oberoende</SPAN></P>
<P class="p388 ft27"><SPAN class="ft27">5.1</SPAN><SPAN class="ft48">Riksbankens oberoende i svensk lagstiftning</SPAN></P>
<P class="p360 ft42">I regeringsformen anges att Riksbanken är rikets centralbank och en myndighet under riksdagen.<SPAN class="ft89">1 </SPAN>Enligt riksbankslagen är målet för Riksbankens verksamhet att upprätthålla ett fast penningvärde.<SPAN class="ft89">2 </SPAN>Den ska också, utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet, stödja målen för den allmänna ekonomiska politiken i syfte att uppnå hållbar tillväxt och hög sysselsättning.<SPAN class="ft89">3 </SPAN>Riksbanken ska också främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.<SPAN class="ft89">4</SPAN></P>
<P class="p389 ft16">Enligt regeringsformen har Riksbanken ansvaret för penningpolitiken. Ingen myndighet får bestämma hur Riksbanken ska besluta i frågor som rör penningpolitik.<SPAN class="ft36">5 </SPAN>Ledamöter av direktionen får inte söka eller ta emot instruktioner när de fullgör penningpolitiska uppgifter.<SPAN class="ft36">6</SPAN></P>
<P class="p390 ft53">Det finns inte motsvarande uttryckliga bestämmelser i regeringsformen eller riksbankslagen om Riksbankens självständighet och oberoende när det gäller uppgiften att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Regeringsformen ställer dock upp ett generellt förbud för myndigheter, däribland regeringen, samt riksdagen att bestämma hur en förvaltningsmyndighet, som t.ex. Riksbanken, i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning eller som rör tillämpning av lag.<SPAN class="ft61">7</SPAN></P>
<P class="p391 ft54">Av Sveriges medlemskap i EU följer ett krav på centralbankens oberoende som anger den nationella lagstiftarens handlingsutrymme</P>
<P class="p392 ft64"><SPAN class="ft68">1</SPAN><SPAN class="ft70">9 kap. 13 § första stycket regeringsformen.</SPAN></P>
<P class="p168 ft64"><SPAN class="ft68">2</SPAN><SPAN class="ft70">1 kap. 2 § andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank (”riksbankslagen”).</SPAN></P>
<P class="p168 ft66"><SPAN class="ft68">3</SPAN><SPAN class="ft69">Prop. 1997/98:40, s. 51 ff.</SPAN></P>
<P class="p168 ft66"><SPAN class="ft68">4</SPAN><SPAN class="ft69">1 kap. 2 § tredje stycket riksbankslagen.</SPAN></P>
<P class="p168 ft66"><SPAN class="ft68">5</SPAN><SPAN class="ft69">9 kap. 13 § första stycket regeringsformen.</SPAN></P>
<P class="p168 ft66"><SPAN class="ft68">6</SPAN><SPAN class="ft69">3 kap. 2 § riksbankslagen.</SPAN></P>
<P class="p168 ft39"><SPAN class="ft68">7</SPAN><SPAN class="ft71">12 kap. 2 § regeringsformen.</SPAN></P>
<P class="p111 ft17">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3979x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens finansiella oberoende</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft16">på området. I fördraget om Europeiska unionens funktionssätt <NOBR>(EUF-fördraget)</NOBR> betecknas de stater, däribland Sverige, som inte infört euron som medlemsstater med undantag.<SPAN class="ft36">8 </SPAN>Vissa bestämmelser i <NOBR>EUF-fördraget</NOBR> är inte tillämpliga på medlemsstater med undantag.<SPAN class="ft36">9 </SPAN>Medlemskapet i EU innebär dock en formell skyldighet att införa euron och att Sverige anpassar sin lagstiftning inför ett kommande införande av euron, även om integreringen i eurosystemet inte behöver träda i kraft förrän euron införs.<SPAN class="ft36">10 </SPAN>Trots att vissa bestämmelser i fördraget inte behöver tillämpas av Sverige, föreligger det således ändå en skyldighet att anpassa vår nationella lagstiftning till den befintliga <NOBR>EU-rätten</NOBR> inför ett kommande införande av euron.</P>
<P class="p393 ft16">I prop. 1997/98:40 om Riksbankens ställning gjordes en översyn av den institutionella ramen kring penning- och valutapolitiken i syfte att öka Riksbankens oberoende.<SPAN class="ft36">11 </SPAN>Av propositionen framgår att instruktionsförbudet när det gäller penningpolitiken, som nu lagfästes, även ska gälla Riksbankens fullgörande av de s.k. ECBS- relaterade uppgifterna.<SPAN class="ft36">12</SPAN></P>
<P class="p394 ft16">De <NOBR>ECBS-relaterade</NOBR> uppgifterna enligt artikel 127.2 i EUF- fördraget består i att:</P>
<P class="p395 ft16"><SPAN class="ft108">-</SPAN><SPAN class="ft109">utforma och genomföra unionens monetära politik,</SPAN></P>
<P class="p396 ft16"><SPAN class="ft108">-</SPAN><SPAN class="ft109">genomföra valutatransaktioner enligt bestämmelserna i artikel 219,</SPAN></P>
<P class="p395 ft16"><SPAN class="ft108">-</SPAN><SPAN class="ft109">inneha och förvalta medlemsstaternas officiella valutareserver,</SPAN></P>
<P class="p395 ft16"><SPAN class="ft98">-</SPAN><SPAN class="ft109">främja ett väl fungerande betalningssystem.</SPAN></P>
<P class="p397 ft16">Till de <NOBR>ECBS-relaterade</NOBR> uppgifterna hör även att medverka till att de behöriga myndigheterna smidigt kan genomföra sin politik när det gäller tillsyn över kreditinstitut och det finansiella systemets stabilitet.<SPAN class="ft36">13</SPAN></P>
<P class="p398 ft64"><SPAN class="ft62">8</SPAN><SPAN class="ft63">Art. 139.1 </SPAN><NOBR>EUF-fördraget.</NOBR></P>
<P class="p189 ft64"><SPAN class="ft62">9</SPAN><SPAN class="ft63">Art. 139.2 </SPAN><NOBR>EUF-fördraget.</NOBR></P>
<P class="p189 ft66"><SPAN class="ft68">10</SPAN><SPAN class="ft69">Art. 131 </SPAN><NOBR>EUF-fördraget.</NOBR></P>
<P class="p189 ft66"><SPAN class="ft68">11</SPAN><SPAN class="ft69">Prop. 1997/98:40, s. 48.</SPAN></P>
<P class="p190 ft66"><SPAN class="ft68">12</SPAN><SPAN class="ft65">Prop. 1997/98:40, s. 76. Det europeiska centralbankssystemet (ECBS) utgörs av ECB och de nationella centralbankerna i EU.</SPAN></P>
<P class="p189 ft39"><SPAN class="ft68">13</SPAN><SPAN class="ft71">Art. 127.5 </SPAN><NOBR>EUF-fördraget.</NOBR></P>
<P class="p165 ft17">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3980x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td117"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td118"><SPAN class="p20 ft19">Riksbankens finansiella oberoende</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p399 ft29"><SPAN class="ft27">5.2</SPAN><SPAN class="ft107">Centralbanksoberoende i unionsrätten, särskilt finansiellt oberoende</SPAN></P>
<P class="p76 ft16">Kravet på en oberoende centralbank är i unionsrätten fastställd i artikel 130 i <NOBR>EUF-fördraget,</NOBR> vari anges att ECB och nationella centralbanker varken ska begära eller ta emot instruktioner från bl.a. medlemsstaternas regeringar. ECB har tolkat denna bestämmelse som ett krav på funktionellt, institutionellt, personligt och finansiellt oberoende för centralbanken.</P>
<P class="p389 ft16"><SPAN class="ft30">Institutionellt oberoende </SPAN>innebär att ingen ska ha möjlighet att i de <NOBR>ECBS-relaterade</NOBR> uppgifterna ge instruktioner till centralbanken eller dess beslutande organ annat än genom utformningen av det lagstadgade målet för penningpolitiken.</P>
<P class="p400 ft53">Med <SPAN class="ft35">personligt oberoende </SPAN>avses att de penningpolitiska beslutsfattarna har en lång mandatperiod, omfattas av stränga jävsbestämmelser och endast ska kunna avskedas av skäl som anges i <NOBR>ECBS-stadgan.</NOBR></P>
<P class="p401 ft16"><SPAN class="ft30">Funktionellt oberoende </SPAN>innebär att centralbanken ska ges ett otvetydigt mål för penningpolitiken som ska vara förenligt med ECBS:s prisstabilitetsmål.</P>
<P class="p402 ft16">Slutligen bör centralbanken vara <SPAN class="ft30">finansiellt oberoende</SPAN>, innebärande att banken ska ha tillräckliga medel till sitt förfogande för att kunna fullgöra sina uppgifter utan att styras av anslag från regering eller riksdag.</P>
<P class="p389 ft16">Dåvarande EMI (European Monetary Institute) upprättade 1995 en förteckning där dessa olika aspekter av oberoendet formulerades. Sedan dess har analysen utvecklats, främst genom de yttranden som ECB antagit.<SPAN class="ft36">14</SPAN></P>
<P class="p389 ft16">Även om en nationell centralbank är fullständigt oberoende i funktionellt, institutionellt och personligt hänseende skulle dess oberoende ställning äventyras om den inte självständigt kan förfoga över tillräckliga finansiella resurser för att fullgöra sitt uppdrag, dvs. att utföra de <NOBR>ECBS-relaterade</NOBR> uppgifter som följer av EUF- fördraget och <NOBR>ECBS-stadgan.<SPAN class="ft36">15</SPAN></NOBR></P>
<P class="p390 ft53">Enligt ECB får inte medlemsstaterna försätta sina nationella centralbanker i en situation där dessa inte har tillräckliga finansiella resurser för att utföra sina uppgifter inom ECBS eller eurosystemet.</P>
<P class="p400 ft54">Principen om finansiellt oberoende innebär dessutom att de nationella centralbankerna måste ha tillräckliga medel för att utföra inte bara</P>
<P class="p403 ft64"><SPAN class="ft68">14</SPAN><SPAN class="ft70">ECB Konvergensrapport maj 2012, s. 24.</SPAN></P>
<P class="p253 ft39"><SPAN class="ft68">15</SPAN><SPAN class="ft71">ECB Konvergensrapport maj 2012, s. 31.</SPAN></P>
<P class="p111 ft17">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3981x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens finansiella oberoende</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p404 ft53"><NOBR>ECBS-relaterade</NOBR> uppgifter utan också sina egna nationella uppgifter, som t.ex. att finansiera sin förvaltning och den egna verksamheten.</P>
<P class="p405 ft53">Enligt ECB innebär ett finansiellt oberoende att en nationell centralbank måste vara tillräckligt kapitaliserad. Särskilt bör undvikas situationer där bankens eget kapital understiger dess lagstadgade kapital eller där eget kapital är negativt. Sådana situationer kan enligt ECB få negativa följder för den nationella centralbankens förmåga att utföra sina <NOBR>ECBS-relaterade</NOBR> och nationella uppgifter. Skulle en sådan situation uppstå måste den berörda medlemsstaten ställa tillräckliga medel till förfogande, åtminstone så att det lagstadgade kapitalkravet kan uppfyllas inom en rimlig tidsperiod så att principen om finansiellt oberoende säkerställs.</P>
<P class="p406 ft53">Det finansiella oberoendet bör därför bedömas utifrån perspektivet huruvida någon utomstående direkt eller indirekt kan utöva inflytande inte bara över den nationella centralbankens uppgifter, utan också över dess förmåga att fullgöra sina uppgifter både operativt och finansiellt. Nedan redogörs för några av de enligt ECB viktigaste områdena av finansiellt oberoende inom vilka de nationella centralbankerna är mest känsliga för påverkan utifrån.<SPAN class="ft61">16</SPAN></P>
<P class="p407 ft53"><SPAN class="ft108">-</SPAN><SPAN class="ft110">Fastställande av budgeten</SPAN>. Befogenheten för en utomstående part att fastställa eller påverka den nationella centralbankens budget är oförenlig med ett finansiellt oberoende, såvida inte lagen innehåller en bestämmelse som säkerställer att befogenheten inte ska påverka de finansiella resurser som är nödvändiga för att den nationella centralbanken ska kunna fullgöra sina <NOBR>ECBS-relaterade</NOBR> uppgifter.</P>
<P class="p408 ft35"><SPAN class="ft108">-</SPAN><SPAN class="ft111">Vinstdisposition samt de nationella centralbankernas kapital och finansiella avsättningar</SPAN><SPAN class="ft53">. De nationella centralbankernas stadgar får föreskriva hur vinsten ska fördelas. För det fall sådana föreskrifter saknas ska beslutet om vinstdisposition fattas av den nationella centralbankens beslutande organ. Beslutet ska fattas på yrkesmässiga grunder och inte vara föremål för bestämmanderätt för utomstående parter, såvida inte en uttrycklig skyddsbestämmelse enligt vad som angivits angående fastställande av budget införs.</SPAN></P>
<P class="p409 ft53">Utdelning av vinst till statsbudgeten får endast ske efter det att tidigare års eventuella förluster har täckts och tillräckliga finansiella avsättningar har gjorts för att värdeskydda den nationella centralbankens kapital och tillgångar. Tillfälliga lagstiftningsåtgärder som</P>
<P class="p165 ft39"><SPAN class="ft38">16 </SPAN>Avsnittet nedan bygger på ECB Konvergensrapport maj 2012, s. 33 f.</P>
<P class="p165 ft17">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3982x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td117"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td118"><SPAN class="p20 ft19">Riksbankens finansiella oberoende</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft16">innebär att den nationella centralbanken ges instruktioner om sin vinstdisposition är inte tillåtna enligt ECB.</P>
<P class="p400 ft54">ECB anger vidare att en minskning av den nationella centralbankens kapital förutsätter att samtycke har inhämtats från bankens beslutande organ. Ändringar av reglerna om en nationell centralbanks vinstdisposition bör endast initieras och beslutas i samråd med den berörda centralbanken, som bäst kan avgöra hur stora reserver den behöver. Den nationella centralbanken måste även ha frihet att självständigt göra avsättningar för att skydda realvärdet av kapital och tillgångar.</P>
<P class="p410 ft27"><SPAN class="ft27">5.3</SPAN><SPAN class="ft48">Riksbankens oberoende enligt ECB</SPAN></P>
<P class="p141 ft53">ECB ska minst en gång vartannat år rapportera hur medlemsstaterna fullgör sina förpliktelser när det gäller att förverkliga den ekonomiska och monetära unionen.<SPAN class="ft61">17 </SPAN>Den senaste s.k. konvergensrapporten upprättades i maj 2012 och innehåller, i likhet med tidigare rapporter, kritik av Sveriges lagstiftning. Enligt ECB uppfyller den inte bl.a. alla krav på en centralbanks oberoende.<SPAN class="ft61">18</SPAN></P>
<P class="p411 ft16">Vad gäller Riksbankens institutionella oberoende har ECB konstaterat att det uttryckliga instruktionsförbudet i svensk lagstiftning inte omfattar samtliga <NOBR>ECBS-relaterade</NOBR> uppgifter som krävs enligt artikel 130 i <NOBR>EUF-fördraget.<SPAN class="ft36">19</SPAN></NOBR><SPAN class="ft36"> </SPAN>ECB noterar att det i förarbetena till den svenska lagen anges att instruktionsförbudet ska omfatta samtliga <NOBR>ECBS-relaterade</NOBR> uppgifter, men konstaterar att detta inte är lagstadgat.<SPAN class="ft36">20</SPAN></P>
<P class="p412 ft54">Dessutom är Riksbankens finansiella oberoende enligt ECB inte heller säkerställt genom den svenska lagstiftningen. Bestämmelserna om Riksbankens vinst är inte tillräckligt klargörande och de riktlinjer som tillämpas är inte rättsligt bindande. Således finns inga lagstadgade bestämmelser om hur stor del av vinsten som får betalas ut, och Riksbankens finansiella oberoende är därmed inte säkrat.<SPAN class="ft67">21</SPAN></P>
<P class="p413 ft66"><SPAN class="ft68">17</SPAN><SPAN class="ft112">Art. 140 </SPAN><NOBR>EUF-fördraget,</NOBR> av vilken även följer att <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> ska upprätta motsvarande rapport.</P>
<P class="p414 ft64"><SPAN class="ft68">18</SPAN><SPAN class="ft70">ECB Konvergensrapport maj 2012, s. 89.</SPAN></P>
<P class="p168 ft64"><SPAN class="ft68">19</SPAN><SPAN class="ft70">ECB Konvergensrapport maj 2008, s. 71.</SPAN></P>
<P class="p168 ft66"><SPAN class="ft68">20</SPAN><SPAN class="ft69">ECB Konvergensrapport maj 2012, s. 89.</SPAN></P>
<P class="p168 ft39"><SPAN class="ft68">21</SPAN><SPAN class="ft71">ECB Konvergensrapport maj 2008, s. 71.</SPAN></P>
<P class="p111 ft17">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3983x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens finansiella oberoende</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft27"><SPAN class="ft27">5.4</SPAN><SPAN class="ft48">Regleringen av ECB</SPAN></P>
<P class="p151 ft16">Vid bedömningen av vilka krav på finansiellt oberoende som EU- rätten uppställer på de nationella centralbankerna kan det också vara relevant att studera hur den europeiska centralbanken, ECB, själv är reglerad i detta avseende.</P>
<P class="p415 ft16">Enligt <NOBR>ECBS-stadgan</NOBR> ska ECB:s kapital vara 5 mdr euro.<SPAN class="ft36">22 </SPAN>I stadgan anges vidare att ECB själv kan besluta om en ökning av kapitalet, men bara inom de gränser och på de villkor som fastställs av rådet.<SPAN class="ft36">23 </SPAN>Rådet har i en förordning angivit att ECB får öka dess kapital med ett tilläggsbelopp på högst 5 mdr euro.<SPAN class="ft36">24 </SPAN>ECB:s kapital uppgår i dag till drygt 10 mdr euro, efter att ECB har använt denna möjlighet att öka sitt kapital fullt ut.<SPAN class="ft36">25</SPAN></P>
<P class="p416 ft53">Avseende valutareserven anges i <NOBR>ECBS-stadgan</NOBR> att de nationella centralbankerna tillsammans ska förse ECB med reservtillgångar till ett belopp motsvarande 50 mdr euro.<SPAN class="ft61">26 </SPAN>ECB kan kräva ytterligare inbetalningar från de nationella centralbankerna, men precis som för kapitalet, endast inom de ramar som rådet har beslutat om.<SPAN class="ft61">27 </SPAN>Rådet har i en förordning angivit att ECB vid behov kan kräva inbetalning av ytterligare valutareserver från de nationella centralbankerna till ett belopp som motsvarar 50 mdr euro utöver de befintliga reservtillgångarna.<SPAN class="ft61">28 </SPAN>Av förordningens ingress följer även att ECB:s rätt att kräva in de ytterligare reservtillgångarna är begränsad till att fylla på redan förbrukade reservtillgångar.<SPAN class="ft61">29 </SPAN>ECB har ingen möjlighet att besluta om ytterligare valutareserver utöver denna gräns.</P>
<P class="p417 ft50">Vad gäller vinstfördelningen anges i stadgan att <NOBR>ECB-rådet</NOBR> ska besluta om hur stor del av ECB:s nettovinst som ska föras till ECB:s reservfond. Resterande nettovinst ska fördelas bland ECB:s</P>
<P class="p418 ft66"><SPAN class="ft68">22</SPAN><SPAN class="ft65">Art. 28.1 stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken </SPAN><NOBR>(ECBS-stadgan).</NOBR></P>
<P class="p255 ft64"><SPAN class="ft68">23</SPAN><SPAN class="ft70">Art. 28.1 </SPAN><NOBR>ECBS-stadgan.</NOBR></P>
<P class="p190 ft66"><SPAN class="ft68">24</SPAN><SPAN class="ft65">Rådets förordning (EG) nr 1009/2000 av den 8 maj 2000 om ökning av Europeiska centralbankens kapital.</SPAN></P>
<P class="p419 ft52"><SPAN class="ft68">25</SPAN><SPAN class="ft101">Kapitalet uppgår till 10,76 mdr euro. Det belopp som överstiger 10 mdr euro motsvarar de justeringar av kapitalnivån som har skett vid anslutningen av nya stater i eurosystemet enligt artikel 48.3 i </SPAN><NOBR>ECBS-stadgan.</NOBR> Nuvarande kapitalnivå beslutades den 13 december 2010 (ECB/2010/26).</P>
<P class="p190 ft66"><SPAN class="ft68">26</SPAN><SPAN class="ft65">Med reservtillgångar avses valutor, beräkningsenheter eller guld, dock inte medlemsstaternas valutor, euro, </SPAN><NOBR>IMF-reservpositioner</NOBR> eller SDR, se art. 30.1 <NOBR>ECBS-stadgan.</NOBR></P>
<P class="p189 ft64"><SPAN class="ft68">27</SPAN><SPAN class="ft70">Art. 30.4 </SPAN><NOBR>ECBS-stadgan.</NOBR></P>
<P class="p190 ft66"><SPAN class="ft68">28</SPAN><SPAN class="ft65">Rådets förordning (EG) nr 1010/2000 av den 8 maj 2000 om Europeiska centralbankens krav på inbetalning av ytterligare valutareserver.</SPAN></P>
<P class="p189 ft39"><SPAN class="ft68">29</SPAN><SPAN class="ft71">Skäl 4.</SPAN></P>
<P class="p165 ft17">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3984x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td117"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td118"><SPAN class="p20 ft19">Riksbankens finansiella oberoende</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p420 ft114">andelsägare.<SPAN class="ft113">30 </SPAN>Vid förluster kan avräkning ske mot reservfonden och vid behov mot de nationella centralbankernas monetära inkomster.<SPAN class="ft113">31</SPAN></P>
<P class="p421 ft29"><SPAN class="ft27">5.5</SPAN><SPAN class="ft107">Slutsatser om Riksbankens finansiella oberoende</SPAN></P>
<P class="p263 ft42">Riksbankens finansiella oberoende kräver att den har tillräckliga ekonomiska resurser för att sköta sina <NOBR>ECBS-relaterade</NOBR> uppgifter och övriga, nationella uppgifter. Dessa resurser bestäms i första hand av storleken på och sammansättningen av balansräkningen samt på hur dess tillgångar förvaltas. Nettoavkastningen, skillnaden mellan intäkter och kostnader, måste vara betryggande stor över tid för att Riksbanken ska kunna fullgöra sina uppgifter. Vad detta innebär för balansräkningens storlek och sammansättning behandlas i kapitel 8.</P>
<P class="p422 ft16">Normalt ger Riksbankens verksamhet ett överskott. För närvarande finns riktlinjer, som riksdagen har ställt sig bakom, om hur överskottet ska fördelas mellan Riksbanken och staten. Dessa regler är emellertid inte lagfästa, vilket enligt ECB är oförenligt med finansiellt oberoende för Riksbanken.</P>
<P class="p401 ft16">Utredningen föreslår att Riksbanken i lag ges ett eget kapital av bestämd storlek som är värdeskyddat, samt att överskott av kapital utdelas till staten när det egna kapitalet har lagfäst storlek. Riksbanken måste också garanteras kapitaltillskott om det egna kapitalet skulle minska med mer än ett visst belopp.</P>
<P class="p423 ft16">Det faktum att Riksbankens behov av kapital kan komma att variera över tiden utgör enligt utredningen inte i sig ett hinder mot att föreslå en reglering med ett beloppsbestämt, värdeskyddat, eget kapital. Det egna kapitalets storlek är beräknat med sådan marginal att Riksbanken även med betydande förändringar i kapitalbehovet kommer att vara tillräckligt kapitaliserad för att kunna utföra sina uppgifter. Dessutom föreslår utredningen att Riksbanken automatiskt och skyndsamt ska tillskjutas kapital för det fall det egna kapitalet blir alltför lågt.</P>
<P class="p424 ft16">Det egna kapitalets storlek och vinstdelningsprinciperna behandlas ytterligare i kapitel 8 och 9.</P>
<P class="p410 ft64"><SPAN class="ft68">30</SPAN><SPAN class="ft70">Art. 33.1 </SPAN><NOBR>ECBS-stadgan.</NOBR></P>
<P class="p170 ft39"><SPAN class="ft68">31</SPAN><SPAN class="ft71">Art. 33.2 </SPAN><NOBR>ECBS-stadgan.</NOBR> Med monetära inkomster avses inkomsterna för de nationella centralbankerna när de fullgör sina monetära uppgifter. Till de monetära uppgifterna hör marknads- och kredittransaktioner enligt art. 18.</P>
<P class="p425 ft17">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens finansiella oberoende</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p426 ft16">I det finansiella oberoendet ingår även att Riksbanken ska ha tillräckliga resurser för att kunna genomföra sin penning- och valutapolitik samt sitt ansvar att främja finansiell stabilitet. Detta kan kräva större finansiella resurser än vad som följer av balansomslutningen. När det gäller finansiella resurser för att lämna likviditetsstöd i inhemsk valuta är Riksbankens möjligheter obegränsade. När det gäller likviditetsstöd i utländsk valuta är däremot resurserna i praktiken begränsade. Vad som bör gälla i detta avseende behandlas ytterligare i kapitel 6 och 8.</P>
<P class="p427 ft17">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3986x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft6">6 Riksbanken och likviditetsstöd</P>
<P class="p428 ft16"><SPAN class="ft11">Utredningens bedömning och förslag: </SPAN>Riksbanken bör även i framtiden ha huvudansvaret för lämnande av likviditetsstöd i utländsk valuta.</P>
<P class="p429 ft16">Riksbanken bör få rätt att, när valutareserven tagits i anspråk för att ge likviditetsstöd, låna upp motsvarande belopp från Riksgäldskontoret utan begränsning.</P>
<P class="p430 ft53">Riksbanken bör även få rätt att inom en angiven ram i förväg förstärka valutareserven genom upplåning från Riksgäldskontoret.</P>
<P class="p431 ft16">Om det finns synnerliga skäl bör Riksbanken ha rätt att förstärka valutareserven utöver den angivna ramen.</P>
<P class="p432 ft27"><SPAN class="ft27">6.1</SPAN><SPAN class="ft48">Riksbanken och finansiell stabilitet</SPAN></P>
<P class="p137 ft11"><SPAN class="ft11">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft49">Nuvarande ansvarsfördelning</SPAN></P>
<P class="p157 ft16">Riksbanken ska enligt riksbankslagen främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Riksbankens tolkning är att denna uppgift inte är begränsad till betalningssystemet, utan ska tolkas vidare. Riksbanken hävdar att ett säkert och effektivt betalningsväsende kräver ett stabilt finansiellt system, så att betalningar och kapitalförsörjning kan fungera. Riksbanken menar därför att uppgiften att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende inkluderar uppgiften att bidra till finansiell stabilitet i en vidare mening.<SPAN class="ft36">1</SPAN></P>
<P class="p195 ft50">Att ”främja ett säkert och effektivt betalningsväsende” har alltså en vid innebörd som i praktiken handlar om att främja stabiliteten i det finansiella systemet. Riksbanken har dock inte ensam ansvaret</P>
<P class="p433 ft39"><SPAN class="ft38">1 </SPAN>Riksbanken och finansiell stabilitet, december 2010, s. 3.</P>
<P class="p111 ft17">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3987x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbanken och likviditetsstöd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p434 ft53">för att upprätthålla finansiell stabilitet. Ansvaret är delat mellan Riksbanken, regeringen, Finansinspektionen och Riksgäldskontoret.<SPAN class="ft61">2</SPAN></P>
<P class="p163 ft53">Riksbankens uppgift är att löpande analysera och övervaka stabiliteten i det finansiella systemet för att tidigt upptäcka förändringar och sårbarheter som kan leda till störningar. Analysen fokuserar på de stora svenska bankkoncernerna, finansmarknadernas funktionssätt och den finansiella infrastruktur som behövs för att betalningar och de svenska finansmarknaderna ska fungera. Denna förebyggande uppgift behandlas inte vidare i utredningen. Utredningens uppdrag rör valutareserven och dess roll.</P>
<P class="p61 ft16">I en krissituation kan Riksbanken under vissa förutsättningar ge tillfälligt likviditetsstöd till banker och andra finansiella institutioner. Stödet kan vara riktat till ett enskilt finansinstitut, som s.k. nödkredit, eller ges generellt till en vid krets av mottagare.<SPAN class="ft36">3</SPAN></P>
<P class="p61 ft16">Regeringen (Finansdepartementet) har ansvaret för lagstiftningen inom den finansiella sektorn. I händelse av en kris kan de åtgärder som Finansinspektionen och Riksbanken kan vidta visa sig otillräckliga. Finansdepartementet har då möjlighet att ta initiativ till och bereda andra typer av åtgärder, inklusive sådana som kräver beslut av regering och riksdag. Regeringen har dessutom rätt att enligt stödlagen fatta beslut om stöd och vidta vissa åtgärder.</P>
<P class="p48 ft16">Riksgäldskontoret är stödmyndighet enligt stödlagen. Därmed är dess uppgift att vid behov stödja finansiella institutioner på olika sätt. Stödmyndigheten kan – efter särskilt bemyndigande av regeringen i form av en förordning – ge lånegarantier och kapitaltillskott. Den kan även överta ägandet till institutioner som inte längre uppfyller kapitalkraven. Riksgäldskontoret förvaltar den s.k. stabilitetsfonden, som inrättades 2008 och ska finansiera statens stöd till finansiella institutioner i kris och som byggs upp med avgifter.</P>
<P class="p266 ft54">Finansinspektionens uppgift är att utfärda och dra tillbaka tillstånd till företag att bedriva finansiell verksamhet, utfärda föreskrifter och allmänna råd samt utöva tillsyn av enskilda företag, verksamheter och finansmarknaderna i stort. Bland annat bedömer Finansinspektionen periodiskt risker på de finansiella marknaderna.</P>
<P class="p435 ft66"><SPAN class="ft62">2</SPAN><SPAN class="ft65">Ansvarsfördelningen beskrivs i en överenskommelse mellan Regeringskansliet (Finansdepartementet), Sveriges riksbank, Finansinspektionen och Riksgäldskontoret för samarbete om finansiell stabilitet och krishantering, maj 2009. Överenskommelsen är tillgänglig på Riksbankens hemsida.</SPAN></P>
<P class="p436 ft39"><SPAN class="ft62">3</SPAN><SPAN class="ft96">6 kap. 8 § respektive 6 kap. 5 § första stycket 1 riksbankslagen.</SPAN></P>
<P class="p165 ft17">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3988x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td119"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td120"><SPAN class="p20 ft19">Riksbanken och likviditetsstöd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p437 ft11"><SPAN class="ft11">6.1.2</SPAN><SPAN class="ft49">Unionsrättens krav</SPAN></P>
<P class="p56 ft16">I unionsrätten är centralbankens roll när det gäller att upprätthålla finansiell stabilitet inte tydligt definierad. Den nationella centralbankens ansvar för den finansiella stabiliteten är i princip en fråga för den nationella lagstiftaren att avgöra.</P>
<P class="p90 ft53">Av fördraget följer att det är en grundläggande uppgift för en centralbank att främja ett väl fungerande betalningssystem.<SPAN class="ft61">4 </SPAN>Denna grundläggande uppgift har sannolikt inte samma vida innebörd som den liknande uppgiften för Riksbanken enligt riksbankslagen.<SPAN class="ft61">5 </SPAN>Nationella centralbanker kan därför sannolikt inte på denna grund anses ha ett fördragsrättsligt ansvar för den finansiella stabiliteten i en medlemsstat.</P>
<P class="p195 ft53">Därutöver har de nationella centralbankerna en skyldighet enligt fördraget att ”medverka till att de behöriga myndigheterna smidigt kan genomföra sin politik när det gäller tillsyn över kreditinstitut och det finansiella systemets stabilitet”.<SPAN class="ft61">6 </SPAN>Bestämmelsen får anses ge den nationella lagstiftaren en stor frihet att ange vilken grad av ansvar för det finansiella systemets stabilitet som den nationella centralbanken kan ges. De åtgärder som den nationella centralbanken vidtar för att fullgöra detta ansvar måste dock vara förenliga med centralbankens funktionella, institutionella och finansiella oberoende så att det säkerställs att den kan utföra sina uppgifter enligt fördraget och stadgan.<SPAN class="ft61">7</SPAN></P>
<P class="p438 ft27"><SPAN class="ft27">6.2</SPAN><SPAN class="ft115">Riksbankens penningpolitiska mål</SPAN></P>
<P class="p439 ft27">och uppgiften att främja finansiell stabilitet</P>
<P class="p440 ft54">Riksbanken har enligt regeringsformen ensam ansvaret för penningpolitiken och enligt riksbankslagen är målet för Riksbankens verksamhet att upprätthålla ett fast penningvärde. Ett skäl till att beslutanderätten över penningpolitiken har delegerats till Riksbanken är att detta anses bättre främja målet om att upprätthålla ett fast penningvärde än om beslutanderätten ligger hos regeringen. Ett annat skäl var att Sverige genom <NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> hade åtagit sig att stärka Riksbankens självständighet.<SPAN class="ft67">8</SPAN></P>
<P class="p441 ft64"><SPAN class="ft68">4</SPAN><SPAN class="ft70">Art. 127.2 fjärde strecksatsen </SPAN><NOBR>EUF-fördraget.</NOBR></P>
<P class="p442 ft66"><SPAN class="ft68">5</SPAN><SPAN class="ft69">Se t.ex. Christina Nordh Berntsson och Johan Molin, ”Ett svenskt ramverk för makrotillsyn”, Penning- och valutapolitik 2012:1, s. 71 samt ECB:s årsredovisning 2011, s. 88.</SPAN></P>
<P class="p168 ft64"><SPAN class="ft68">6</SPAN><SPAN class="ft70">Art. 127.5 </SPAN><NOBR>EUF-fördraget.</NOBR></P>
<P class="p168 ft66"><SPAN class="ft68">7</SPAN><SPAN class="ft69">ECB Konvergensrapport 2012, s. 26.</SPAN></P>
<P class="p168 ft39"><SPAN class="ft68">8</SPAN><SPAN class="ft71">Prop. 1997/98:40, s. 48.</SPAN></P>
<P class="p111 ft17">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3989x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbanken och likviditetsstöd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft11"><SPAN class="ft11">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft49">Centralbanksoberoende i penningpolitiken</SPAN></P>
<P class="p146 ft53">I allmänhet vill en regering ha låg inflation och samtidigt låg arbetslöshet. Detta kan oavsiktligt leda till stadigvarande och onödigt hög inflation utan att arbetslösheten blir lägre än med låg inflation. Detta kan ske på följande sätt: Låt oss utgå från ett läge med en tillräckligt låg inflation men en alltför hög arbetslöshet. Regeringen kan i detta läge tillkännage att den ämnar hålla inflationen låg även i framtiden. Om regeringen är trovärdig, litar arbetstagarna på utfästelsen och grundar sina lönekrav på en låg förväntad inflation. När löneavtalen väl är slutna, kan regeringen byta fot och – om den har makt över penningpolitik – föra en mer expansiv penningpolitik (sänka räntan). Detta leder till ökade investeringar av hushåll och företag, högre produktion och högre sysselsättning. Men det tenderar också till att leda till högre inflation. Regeringen har köpt lägre arbetslöshet till priset av en något högre inflation, vilket kan vara i dess intresse, t.ex. före ett val. Om regeringen emellertid saknar trovärdighet för sina utfästelser om den framtida penningpolitiken och inflationen, finns inte möjligheten att sänka arbetslösheten på detta sätt. Arbetstagare och företag kommer att genomskåda regeringens verkliga planer och ta höjd för ökad inflation i löne- och prissättning. Följden av en mera expansiv penningpolitik blir då endast högre inflation.<SPAN class="ft61">9</SPAN></P>
<P class="p443 ft53">Utvecklingen av inflation och arbetslöshet under 1960- och 70- talen beskrivs ganska väl av det beskrivna förloppet. Uppfattningen att det råder ett utbytesförhållande mellan inflation och arbetslöshet enligt den s.k. Phillipskurvan hade slagit igenom, och många regeringar försökte utnyttja penningpolitiken för att köpa en lägre arbetslöshet till priset av en högre inflation. Följden blev allt högre inflation utan att arbetslösheten på sikt minskade.</P>
<P class="p48 ft16">Samtidigt visade jämförelser mellan olika industriländer att det fanns ett ganska tydligt samband mellan centralbankens grad av självständighet och inflationsnivån över längre tidsperioder. Ju självständigare centralbank, desto lägre tenderade inflationen att vara.</P>
<P class="p175 ft50">Ur dessa olika erfarenheter växte en insikt fram om att penningpolitiken måste vara trovärdig; ekonomiska beslutsfattare måste vara förvissade om att den annonserade penningpolitiken också är den som implementeras. Erfarenheterna visade att detta kunde</P>
<P class="p444 ft39"><SPAN class="ft38">9 </SPAN>Resonemanget fördes fram av ekonomipristagarna Milton Friedman och Edmund Phelps var för sig i slutet av <NOBR>1960-talet.</NOBR></P>
<P class="p311 ft17">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3990x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td119"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td120"><SPAN class="p20 ft19">Riksbanken och likviditetsstöd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft16">göras genom att helt delegera beslut om penningpolitiken till en självständig centralbank, vars primära mål är att hålla inflationen på en viss nivå. Genom att göra penningvärdet till centralbankens primära mål bör inte konflikter mellan inflationsmålet och andra mål för den ekonomiska politiken uppkomma, och penningpolitiken kan därigenom bli trovärdig.</P>
<P class="p359 ft11"><SPAN class="ft11">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft49">Centralbanksoberoende avseende finansiell stabilitet</SPAN></P>
<P class="p263 ft53">Det finns inte som för penningpolitiken någon motsvarande och allmänt omfattad teoretisk eller empirisk grund för att ge en centralbank självständighet och oberoende när det gäller att upprätthålla finansiell stabilitet. Det har i diskussionen efter finanskrisen hävdats att utvecklingen på fastighetsmarknaden i många länder skulle kunna vara ett sådant skäl. Under en prisuppgång på fastighetsmarknaden skulle det vara impopulärt för en regering att bromsa eller hejda utvecklingen; både de som äger och de som planerar att förvärva fastigheter förväntar sig en fortsatt prisuppgång och framtida reavinster. Även om regeringen kanske inser att en bubbla håller på att byggas upp och kommer att brista, med svåra ekonomiska konsekvenser som följd, kan det faktum att nästa val ligger närmare i tiden än den tidpunkt då bubblan förväntas brista, avhålla regeringen från att handla enligt sin övertygelse. Dessutom kan bankerna lockas att ta större risker i sin utlåning än de skulle göra om staten inte var tvungen att stödja banker i svårigheter.</P>
<P class="p51 ft16">Detta är dock knappast ett motiv för att överlåta ekonomiskpolitiska åtgärder mot en fastighetsbubbla till en oberoende och självständig myndighet. Man kan resonera på samma sätt när det gäller varje åtgärd som före nästa val har fler vinnare än förlorare bland väljarna, men förlorarna är fler efter valet.<SPAN class="ft36">10 </SPAN>Det som är unikt med inflation och arbetslöshet är att det på kort sikt finns en möjlighet för regeringen att få mindre av båda genom att lura hushåll och företag, men att utfallet på längre sikt tenderar att bli sämre än om beslut om penningpolitiken delegeras till en självständig och oberoende centralbank.</P>
<P class="p358 ft57">Dessutom blir ett mål om finansiell stabilitet inte lika tydligt som ett inflationsmål och det blir därför inte möjligt att i samma grad utkräva ansvar av en oberoende myndighet.</P>
<P class="p50 ft39"><SPAN class="ft38">10 </SPAN>Det förutsätter en viss grad av irrationalitet eller kortsiktighet bland väljarna.</P>
<P class="p111 ft17">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3991x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbanken och likviditetsstöd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p347 ft42">Att dra en tydlig gräns mellan å ena sidan penningpolitiskt motiverade åtgärder och å andra sidan åtgärder som syftar till att värna den finansiella stabiliteten är dock svårt. I synnerhet under den finansiella krisen framkom att de två områdena är nära sammankopplade. En effektiv penningpolitik förutsätter fungerande finansiella marknader, samtidigt som prisstabilitet bidrar till stabilitet i det finansiella systemet. Så länge de finansiella marknaderna fungerar och en krissituation i detta avseende inte föreligger bör det dock finnas utrymme att skilja på de olika uppgifterna.</P>
<P class="p175 ft16">Med nuvarande ordning har Riksbanken givits uppgiften att ge likviditetsstöd. Riksbankens förmåga i detta avseende har betydelse för hanterandet och förebyggandet av kriser. Gränsdragningen mellan förebyggande åtgärder och krishantering är dock inte uppenbar. Existensen av valutareserven, tillsammans med övriga berörda myndigheters verktyg, är förtroendeskapande och kan medföra att uppkomsten av kriser i det finansiella systemet i vissa fall kan undvikas.</P>
<P class="p48 ft16">Det finns därför anledning att tydligt definiera vilket ansvar och vilka medel banken ska ha att tillgå för att fullgöra dessa uppgifter, vilket görs i detta kapitel. Det finns också skäl att analysera hur kostnaderna för detta skydd ska fördelas mellan Riksbanken och finansinstituten, vilket görs i kapitel 7.</P>
<P class="p445 ft29"><SPAN class="ft27">6.3</SPAN><SPAN class="ft116">Riksbankens uppgift och medel för att ge likviditetsstöd</SPAN></P>
<P class="p446 ft11"><SPAN class="ft11">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft49">Likviditetsstöd kan ges för olika syften</SPAN></P>
<P class="p447 ft16">Riksbankens ansvar för att i en uppkommen kris värna den finansiella stabiliteten består i första hand i att förse det finansiella systemets aktörer med likviditet. Likviditetsstöd kan lämnas antingen till enskilda institut, som s.k. nödkrediter, eller riktas generellt till en vid krets av mottagare. Under finanskrisen lämnades likviditetsstöd i båda formerna, men i utländsk valuta lämnades endast generellt likviditetsstöd.<SPAN class="ft36">11</SPAN></P>
<P class="p266 ft50">Enligt befintlig lagstiftning är lämnandet av likviditetsstöd åtgärder som Riksbanken får vidta i penningpolitiskt syfte. Dessa åtgärder anses dock även kunna användas för att avvärja en kris i</P>
<P class="p448 ft39"><SPAN class="ft38">11 </SPAN>För exempel på generellt likviditetsstöd i utländsk valuta, se Riksbankens pressmeddelande den 14 oktober 2008.</P>
<P class="p311 ft17">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3992x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td119"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td120"><SPAN class="p20 ft19">Riksbanken och likviditetsstöd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p449 ft16">betalningssystemet.<SPAN class="ft36">12 </SPAN>Den nuvarande uppdelningen i riksbankslagen av olika instrument mellan olika politikområden kan ifrågasättas. Exempelvis framgår uttryckligen i lagen endast att Riksbankens hållande av valutareserv sker i i valutapolitiskt syfte, vilket knappast kan sägas vara fallet i dag.<SPAN class="ft36">13 </SPAN>En översyn över systematiken i riksbankslagen ligger dock utanför denna utrednings arbete och berörs inte vidare här.</P>
<P class="p450 ft11"><SPAN class="ft11">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft49">Ansvar för beslut om likviditetsstöd</SPAN></P>
<P class="p250 ft53">Utredningen utgår från att Finanskriskommittén i huvudsak kommer att föreslå att den arbetsfördelning som utkristalliserats när det gäller att ansvaret för upprätthållandet av den finansiella stabiliteten i landet sedan krisen på <NOBR>1990-talet</NOBR> ska bestå. Det innebär grovt sett att Riksbanken har ansvaret för makroövervakning av det finansiella systemet och för både riktat och generellt likviditetsstöd i en kris, regeringen har ansvaret för lagstiftningen, Riksgäldskontoret för lånegarantier och kapitaltillskott till finansiella institut samt Finansinspektionen för övervakning, tillsyn och sanktioner mot enskilda institut. Ansvars- och arbetsfördelningen förutsätter ett kontinuerligt samarbete och samråd mellan de olika parterna.</P>
<P class="p358 ft16">Finanskriskommittén tar dock inte ställning till hur ansvaret för lämnande av likviditetsstöd i utländsk valuta ska fördelas i svensk lagstiftning. Det uppdraget ligger på den här utredningen.</P>
<P class="p139 ft42">Anledningen till att Riksbanken ansvarar för att lämna likviditetsstöd i inhemsk valuta är att banken ensam och mycket snabbt kan tillhandahålla inhemsk valuta i princip i obegränsad mängd. När det gäller likviditetsstöd i utländsk valuta finns det praktiska skäl som talar för att även det ska ges av Riksbanken. Riksbanken har en valutareserv, vilket innebär att den kan lämna stöd snabbt och i betydande omfattning. Riksbanken har dessutom möjlighet att ingå s.k. swapavtal med andra centralbanker, dvs. byta kronor mot utländsk valuta under en viss tidsperiod. Under den senaste finanskrisen utnyttjade Riksbanken både sin valutareserv och swapavtal med Federal Reserve.<SPAN class="ft89">14</SPAN></P>
<P class="p451 ft64"><SPAN class="ft68">12</SPAN><SPAN class="ft70">Se prop. 1997/98:40, s. 54.</SPAN></P>
<P class="p442 ft52"><SPAN class="ft68">13</SPAN><SPAN class="ft117">7 kap. 2 § riksbankslagen. Begreppet valutareserv används inte i riksbankslagen, men det följer av bestämmelsens förarbeten att valutareserven åsyftas, prop. 1986/87:143, s. 66.</SPAN></P>
<P class="p253 ft39"><SPAN class="ft68">14</SPAN><SPAN class="ft71">Se t.ex. Riksbankens beslutsunderlag till pressmeddelande den 19 december 2008.</SPAN></P>
<P class="p111 ft17">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3993x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbanken och likviditetsstöd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p452 ft16">Riksbanken har enligt gällande lagstiftning andra möjligheter att skaffa utländsk valuta för att ge likviditetsstöd. En av dessa är att Riksgäldskontoret tar upp lån för Riksbankens räkning, men i statens namn.<SPAN class="ft36">15 </SPAN>Även denna möjlighet utnyttjades under finanskrisen, då Riksgäldskontoret för Riksbankens räkning lånade motsvarande 100 mdkr i utländsk valuta (se kapitel 3).<SPAN class="ft36">16</SPAN></P>
<P class="p148 ft16">En annan möjlighet för Riksbanken att skaffa utländsk valuta är att låna i eget namn. Riksbanken kan i dag i penningpolitiskt syfte utge egna skuldebrev och i valutapolitiskt syfte ta upp kredit i utländsk valuta.<SPAN class="ft36">17 </SPAN>Trots att det inte följer direkt av ordalydelsen i lagen synes det inte uteslutet att Riksbanken även i penningpolitiskt syfte kan utge egna skuldebrev i utländsk valuta. Det kan i sammanhanget noteras att valutapolitiken anses utgöra en del av penningpolitiken.<SPAN class="ft36">18</SPAN></P>
<P class="p266 ft42">Mot bakgrund av att Riksbanken även fortsättningsvis föreslås ha ansvaret för att lämna likviditetstöd i inhemsk valuta, att den kommer att ha en stor valutareserv (se kapitel 8), samt att den har möjligheter att byta till sig utländsk valuta mot kronor från andra centralbanker, bör Riksbanken även i framtiden ha huvudansvaret för lämnande av likviditetstöd i utländsk valuta. Åtgärder från Riksbankens sida i detta avseende kommer sannolikt, precis som under <NOBR>2008–2009,</NOBR> behöva kompletteras med statliga garantier av bankers upplåning i utländsk valuta. Utredningen återkommer nedan till hur samordningen av de statliga stödinsatserna bör ske.</P>
<P class="p453 ft11"><SPAN class="ft11">6.3.3</SPAN><SPAN class="ft49">Riksbankens medel för att ge likviditetsstöd i utländsk valuta</SPAN></P>
<P class="p348 ft11">Vem bör hantera upplåningen till Riksbankens valutareserv?</P>
<P class="p146 ft54">Riksbanken har i dag frihet att placera samtliga sina tillgångar i utländsk valuta och på så sätt skapa en valutareserv som motsvarar bankens befintliga balansomslutning, dvs. utan att någon upplåning sker. Utredningen föreslår inte någon ändring i detta avseende.</P>
<P class="p454 ft66"><SPAN class="ft68">15</SPAN><SPAN class="ft65">Riksgäldskontorets rätt att ta upp lån i detta syfte följer av 5 kap. 1 § första stycket 5 budgetlagen (2011:203) och den delegation av detta mandat som ges i Riksgäldskontorets instruktion.</SPAN></P>
<P class="p273 ft64"><SPAN class="ft68">16</SPAN><SPAN class="ft70">Se Riksbanken, pressmeddelande den 27 maj 2009.</SPAN></P>
<P class="p190 ft66"><SPAN class="ft68">17</SPAN><SPAN class="ft65">6 kap. 5 § första stycket 3 riksbankslagen ger Riksbanken rätt att i penningpolitiskt syfte ge ut egna skuldebrev. 7 kap. 4 § ger Riksbanken rätt att i valutapolitiskt bl.a. ta upp kredit i utländsk valuta.</SPAN></P>
<P class="p455 ft39"><SPAN class="ft68">18</SPAN><SPAN class="ft71">Prop. 1997:98:40, s. 60 f.</SPAN></P>
<P class="p165 ft17">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3994x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td119"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td120"><SPAN class="p20 ft19">Riksbanken och likviditetsstöd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft16">Utöver denna befintliga rätt att besluta över den egna balansräkningen finns i dag en möjlighet att låna upp medel för att tillgodose Riksbankens behov av valutareserv.</P>
<P class="p36 ft16">I förarbetena till den bestämmelse som enligt befintlig lagstiftning ger Riksgäldskontoret rätt att ta upp lån i syfte att tillgodose Riksbankens behov av valutareserv uttalades att Riksgäldskontoret har ålagts uppgiften att låna på den internationella marknaden för att tillgodose Riksbankens behov av valutareserv, eftersom Riksbanken saknar resurser för ett sådant förfarande samtidigt som Riksgäldskontoret har värdefulla kunskaper på området och därigenom kan skapa sig goda upplåningsvillkor.<SPAN class="ft36">19 </SPAN>Utredningen finner inte anledning att i dag göra en annan bedömning av Riksbankens respektive Riksgäldskontorets möjligheter att ta upp lån på marknaden.</P>
<P class="p195 ft42">En alternativ lösning vore att Riksgäldskontoret, i stället för att ta upp lån för Riksbankens räkning, ges i uppdrag att biträda Riksbanken i upplåning som sker i bankens namn. På detta sätt skulle möjligheter skapas för att Riksgäldskontorets kunskaper och kontakter på området utnyttjas. En sådan ordning med en villkorad upplåning i Riksbankens namn skulle dock sannolikt innebära merkostnader, då likviditeten skulle vara sämre än för svenska statspapper. En mer rationell ordning är att Riksgäldskontoret ska ha i uppdrag att svara för denna upplåning.</P>
<P class="p358 ft16">Utredningen anser av samma skäl att Riksbanken inte heller bör ha rätt att ge ut skuldebrev i utländsk valuta i eget namn för att lämna likviditetsstöd. Något uttryckligt stöd för detta följer inte heller av riksbankslagens ordalydelse. Riksbanken har en uttrycklig rätt att ta upp kredit i utländsk valuta i valutapolitiskt syfte samt rätt att i penningpolitiskt syfte ge ut skuldebrev i eget namn.<SPAN class="ft36">20 </SPAN>Utredningen anser visserligen att det saknas skäl för att Riksbanken ska ha rätt att ge ut skuldebrev i utländsk valuta i eget namn för att fylla på valutareserven, oavsett syfte. Det ligger dock inte inom utredningens mandat att föreslå ändringar i riksbankslagen i detta avseende.</P>
<P class="p373 ft50">Enligt regeringsformen får inte regeringen, och således inte heller en myndighet under regeringen, ta upp lån eller göra andra ekonomiska åtaganden för staten utan att riksdagen har medgett det.<SPAN class="ft94">21 </SPAN>Bemyndigandet från riksdagen till regeringen vad gäller upp-</P>
<P class="p456 ft64"><SPAN class="ft68">19</SPAN><SPAN class="ft70">Prop. 1994/95:150, bilaga 7, s. 108.</SPAN></P>
<P class="p168 ft64"><SPAN class="ft68">20</SPAN><SPAN class="ft70">7 kap. 4 § första stycket samt 6 kap. 5 § första stycket 3 riksbankslagen.</SPAN></P>
<P class="p168 ft39"><SPAN class="ft68">21</SPAN><SPAN class="ft71">9 kap. 8 § andra stycket regeringsformen.</SPAN></P>
<P class="p111 ft17">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbanken och likviditetsstöd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft16">låning till valutareserven följer av 5 kap. 1 § budgetlagen. Utredningen föreslår att detta bemyndigande ska finnas kvar i befintlig form. Upplåning till Riksbankens valutareserv bör således enligt utredningens bedömning uteslutande ske genom upplåning av Riksgäldskontoret, och i den omfattning som beskrivs nedan.</P>
<P class="p176 ft11">Upplåning efter ianspråktagande av valutareserven</P>
<P class="p146 ft42">Utredningen föreslår att Riksbankens valutareserv, när denna har tagits i anspråk för lämnande av likviditetsstöd, skyndsamt ska återställas till sitt ursprungliga belopp. Upplåningen av valuta för att på detta sätt kompensera en redan ianspråktagen valutareserv ska genomföras av Riksgäldskontoret och bör ske på följande sätt.</P>
<P class="p61 ft16">Rätten att få valutareserven kompenserad träder i kraft när Riksbanken har tagit valutareserven i anspråk för att lämna likviditetsstöd i utländsk valuta. Vid denna tidpunkt ska Riksgäldskontoret, efter begäran från Riksbanken, biträda Riksbanken. Från det att Riksbanken har använt valutareserven för likviditetsstöd, oavsett omfattning på stödet, uppstår denna skyldighet. Riksgäldskontoret ska skyndsamt låna upp ett belopp motsvarande det lämnade stödet för Riksbankens behov.</P>
<P class="p48 ft16">En begränsning inträder visserligen med denna ordning vad gäller det belopp som Riksbanken vid ett och samma tillfälle kan begära att Riksgäldskontoret lånar upp, dvs. det belopp med vilket Riksbanken har lämnat stöd. Hinder saknas dock för Riksbanken att, efter att valutareserven fyllts på, besluta att lämna ytterligare stöd, varför någon beloppsbegränsning för det totala likviditetsstödet inte föreligger.</P>
<P class="p148 ft16">Med denna ordning garanteras att Riksbankens möjlighet att över tid lämna likviditetsstöd i utländsk valuta är i princip obegränsad, samtidigt som en begränsning av hur mycket valuta som behöver bindas i Riksbanken i normala tider införs.</P>
<P class="p175 ft42">Med en sådan ordning, där Riksgäldskontoret ska tillhandahålla den erforderliga valutan på begäran av Riksbanken, upprättas en klar och tydlig ansvarsfördelning mellan myndigheterna för den upplåning som sker med anledning av att Riksbankens valutareserv har tagits i anspråk för lämnande av likviditetsstöd.</P>
<P class="p175 ft50">Riksgäldskontorets förmåga att låna upp utländsk valuta bedöms som mycket robust, även under perioder av finansiell oro. Så länge statsfinanserna är under kontroll finns inget skäl att anta</P>
<P class="p457 ft17">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3996x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td119"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td120"><SPAN class="p20 ft19">Riksbanken och likviditetsstöd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft16">att Riksgäldskontoret inte ska kunna fullgöra den nu beskrivna uppgiften inom erforderlig tid.</P>
<P class="p107 ft16">Utredningen har från Riksgäldskontoret inhämtat information om hur Riksgäldskontoret skulle gå till väga för att fullgöra sin uppgift. I kapitel 4 beskrevs Riksbankens kalkyler över likviditetsbehovet i utländsk valuta vid en allvarlig likviditetsstress för de svenska bankerna i en månad. Som där anförs bedöms de två allvarligaste scenarierna som synnerligen osannolika och därför inte relevanta. Det framgår av Riksgäldskontorets redogörelse hur en upplåning inom erforderlig tid kan göras för att möta det beräknade behovet av likviditetsstöd i utländsk valuta i det återstående scenariot. Riksbanken karaktäriserar detta scenario som osannolikt men inte uteslutet.</P>
<P class="p195 ft16">Utredningen noterar att Riksgäldskontoret under <NOBR>1990-tals-</NOBR> krisen genom upplåning ökade statsskulden i utländsk valuta från motsvarande 60 mdkr i juni 1992 till 340 mdkr i juni 1993. Visserligen bidrog deprecieringen av den svenska kronan till ökningen av valutaskulden, men huvuddelen berodde på upplåningen.<SPAN class="ft36">22 </SPAN>Vidare noteras att Riksgäldskontoret lånade upp motsvarande 100 mdkr i utländsk valuta under finanskrisen 2009.</P>
<P class="p195 ft42">Om det, mot all förmodan med tanke på Sveriges strikta budgetregelverk och praxis för hantering av statsfinanserna, skulle uppstå ett läge där Riksgäldskontoret inte har möjlighet att låna för att fylla på valutareserven, skulle det heller inte gå att finansiera statens reguljära åtaganden. Sverige skulle då stå inför en slags statsbankrutt. I en så allvarlig kris skulle de svenska bankernas valutaförsörjning sannolikt framstå som ett sekundärt problem.</P>
<P class="p195 ft16">För ett scenario där Riksgäldskontorets upplåningsmöjligheter är otillräckliga inte är ett reellt hot talar att bankernas behov av stöd av allt att döma har minskat sedan krisen <NOBR>2008–2009</NOBR> till följd av att de numera uppfyller betydligt hårdare likviditetskrav och således har förutsättningar att klara sig under längre tid med hjälp av egna likviditetsbuffertar. Dessutom uppfyller de krav på högre kapitaltäckning och stabilare långsiktig finansiering. Till skillnad från tidigare finns nu en bättre beredskap att lämna statliga garantier för upplåning i utländsk valuta.</P>
<P class="p195 ft50">Riksgäldskontorets åtgärder måste dock vidtas så snabbt som möjligt för att Riksbankens möjligheter att lämna ytterligare stöd ska kunna säkerställas. I syfte att underlätta Riksgäldskontorets</P>
<P class="p458 ft39"><SPAN class="ft38">22 </SPAN>Riksgäldskontoret, årsredovisning 1994/95.</P>
<P class="p111 ft17">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbanken och likviditetsstöd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft16">upplåning bör därför Riksbanken hålla Riksgäldskontoret informerad om uppkommande behov av att lämna likviditetsstöd. På detta sätt kan Riksgäldskontoret ges möjlighet att vidta de förberedande åtgärder som behövs för att på ett snabbt och effektivt sätt kunna ställa nödvändig utländsk valuta till förfogande när stödet väl har lämnats. Myndigheterna bör utforma de närmare formerna för detta samarbete.</P>
<P class="p175 ft42">Med tanke på att upplåning för att fylla på valutareserven påverkar budgetsaldot är det viktigt att även regeringen (Finansdepartementet) informeras om sådan upplåning. Ett lämpligt forum kan vara det s.k. stabilitetsrådet, som finns för informationsutbyte mellan Riksbanken, Finansdepartementet, Finansinspektionen och Riksgäldskontoret i frågor som rör finansiell krishantering.</P>
<P class="p61 ft16">När likviditetsstödet återbetalas från mottagande institut till Riksbanken, ska Riksbanken reglera motsvarande skuld till Riksgäldskontoret. I annat fall riskerar en situation uppstå där Riksbanken skapar en i förväg upplånad valutareserv, vilket med utredningens förslag inte bör ske på annat sätt än vad som redogörs för i det följande.</P>
<P class="p225 ft11">Förtida upplåning för förstärkning av valutareserven</P>
<P class="p146 ft53">Även med rätten för Riksbanken enligt vad som angivits ovan att genom upplåning i Riksgäldskontoret återställa valutareserven efter lämnande av likviditetsstöd, återstår att bestämma valutareservens storlek. Denna bör vara tillräckligt stor för att Riksbanken ska kunna lämna likviditetsstöd i erforderlig omfattning till dess att övriga statliga åtgärder, som t.ex. garantiprogram för bankernas upplåning, finns på plats samt återställande av valutareserven genom Riksgäldskontorets upplåning har genomförts. Utredningen återkommer till vilken storlek valutareserven bör ha i avsnitt 8.2.6.</P>
<P class="p61 ft16">Det kan dock konstateras att en möjlighet till förstärkning av Riksbankens valutareserv utöver den valutareserv som motsvarar bankens balansomslutning bör finnas. En sådan förtida upplåning bör begränsas med en i lag angiven ram.</P>
<P class="p175 ft54">Genom den föreslagna ramen för förtida upplåning bedöms Riksbanken ges förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag att lämna likviditetsstöd i även mycket osannolika scenarier. Händelseutvecklingen under de senaste åren har dock visat på svårigheterna att i förväg förutse vilka situationer som kan uppstå. För det fall en</P>
<P class="p459 ft17">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3998x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td119"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td120"><SPAN class="p20 ft19">Riksbanken och likviditetsstöd</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft16">extrem händelseutveckling uppkommer bör den nu föreslagna låneramen kompletteras med en möjlighet till ytterligare förtida upplåning – utöver ramen – i det fall då det är uppenbart nödvändigt för att motverka en allvarlig risk för störning av det finansiella systemet i Sverige.</P>
<P class="p140 ft53">En sådan upplåning kan enligt utredningen sannolikt endast bli aktuell i samband med att behovet av likviditetsstöd enbart utgör en del av ett flertal trängande behov. Det föreligger i en sådan situation ett uppenbart behov av prioritering mellan olika åtgärder från det allmännas sida. Denna prioritering bör göras av riksdagen.</P>
<P class="p90 ft53">En förstärkning av valutareserven utöver ramen ska därför godkännas av riksdagen. I regel ska ett godkännande inhämtas innan förstärkning sker. Emellertid skulle i vissa situationer ett godkännande från riksdagen inte kunna inhämtas med tillräckligt kort varsel. Det finns därför anledning att möjliggöra för Riksbanken att själv besluta om att ytterligare förstärka sin valutareserv och att förstärkning sker utan att riksdagens godkännande behöver inväntas. En sådan förstärkning, som inte kan bli aktuell annat än i rena undantagssituationer, ska därför prövas i efterhand av riksdagen. Med en sådan lösning kan en förstärkning av valutareserven ske omgående.</P>
<P class="p373 ft54">Innan Riksbankens beslut fattas måste dock övriga myndigheter med ansvar för den finansiella stabiliteten i Sverige informeras. För att skapa förutsättningar för en väl fungerande krishantering måste de berörda myndigheterna vara informerade om vilka åtgärder som kan vara aktuella att vidta. Informationsutbytet kan lämpligen ske inom ramen för det s.k. stabilitetsrådet inom vilket frågor rörande finansiell krishantering hanteras.<SPAN class="ft67">23</SPAN></P>
<P class="p460 ft64"><SPAN class="ft38">23 </SPAN>I den överenskommelse som reglerar samarbetet om finansiell stabilitet och krishantering anges bl.a. att rådet vid akuta hot mot den finansiella stabiliteten har det yttersta ansvaret för att samråd och informationsutbyte äger rum i tillräcklig omfattning. Överenskommelsen är tillgänglig på Riksbankens hemsida.</P>
<P class="p111 ft17">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3999x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p461 ft60"><SPAN class="ft6">7</SPAN><SPAN class="ft59">Riksbankens tillgång till finansiering</SPAN></P>
<P class="p428 ft16"><SPAN class="ft11">Utredningens bedömning och förslag: </SPAN>Riksbanken bör även fortsättningsvis få disponera avkastningen på utelöpande sedlar och mynt för att finansiera sin verksamhet.</P>
<P class="p430 ft16">Riksbanken bör ha ett betryggande stort kostnadsfritt kapital, som består av utelöpande sedlar och mynt samt eget kapital. Skulle sedelmängden bli så liten att den målsatta nivån på det kostnadsfria kapitalet inte uppnås, bör detta regleras genom att vinster kvarhålls och överförs till eget kapital.</P>
<P class="p462 ft16">Riksbanken bör även ha ett betryggande stort eget kapital för att täcka underskott och förluster. Dessa bör kompenseras genom att följande års vinster kvarhålls och i fall av stora förluster genom att staten skjuter till eget kapital.</P>
<P class="p463 ft54">Banker och andra finansinstitut har en implicit försäkring mot likviditetsnöd i såväl svensk som utländsk valuta. Det finns därför skäl att kostnaden för hela eller en del av valutareserven ska finansieras med avgifter. Utredningen föreslår att den närmare utformningen av en avgiftsfinansierad valutareserv utreds vidare.</P>
<P class="p403 ft27"><SPAN class="ft27">7.1</SPAN><SPAN class="ft48">Utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p53 ft16">Kapitlet behandlar vilka källor till finansiering av verksamheten som Riksbanken har tillgång till och föreslår ytterligare finansieringsmöjligheter. Dessutom föreslås att valutareserver som upplånas ska finansieras med avgifter.</P>
<P class="p155 ft54">Utgångspunkten är att Riksbanken ska ha tillgång till finansiering som med betryggande marginal över tid kan täcka kostnaderna för verksamheten och bära förluster. Dessutom ska Riksbanken ha tillräckliga resurser för att utföra de uppgifter som den har ansvar för, inklusive att i en kris ge riktat och generellt likviditetsstöd i utländsk valuta.</P>
<P class="p464 ft17">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39100x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens tillgång till finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft27"><SPAN class="ft27">7.2</SPAN><SPAN class="ft48">Avkastningen på utelöpande sedlar och mynt</SPAN></P>
<P class="p72 ft16">Riksbanken ger ut de sedlar och mynt som är lagliga betalningsmedel. I slutet av 2011 uppgick värdet av sedlar och mynt i cirkulation (sedelmängden) till omkring 100 mdkr. Värdet på sedelmängden bokförs som en skuld i Riksbankens balansräkning, men Riksbanken betalar inte ränta på skulden.</P>
<P class="p61 ft57">Riksbanken använder sedelmängden för att skaffa finansiella tillgångar. Dessa tillgångar genererar i sin tur intäkter som kallas för seignorage.<SPAN class="ft105">1</SPAN></P>
<P class="p185 ft11"><SPAN class="ft11">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft49">Kostnadsfritt eller räntebelagt seignorage?</SPAN></P>
<P class="p356 ft16">Hur man principiellt ser på en centralbanks rätt till seignoraget är bestämmande för strukturen på och dimensioneringen av en centralbanks balansräkning. De flesta centralbanker disponerar seignoraget för att finansiera sin verksamhet, men undantag finns. I Storbritannien förs sedelmängden i egen balansräkning och seignoraget disponeras av staten (HM Treasury).</P>
<P class="p48 ft16">I den tidigare utredningen SOU 2007:51 föreslogs två alternativ för Riksbankens kapitalstruktur. Skillnaden mellan alternativen var just om Riksbanken skulle få förfoga över seignoraget utan kostnad eller inte.</P>
<P class="p61 ft16">I det första alternativet betraktades sedelmängden som likvärdig med eget kapital. Riksbanken föreslogs få fortsätta att disponera seignoraget utan kostnad. Det bokföringsmässiga egna kapitalet skulle därmed bli litet, 10 mdkr, och ett stort belopp, 50 mdkr, skulle överföras till staten. Eftersom sedelmängden vid ingången av 2007 uppgick till 114 mdkr, skulle det totala kostnadsfria kapitalet bli 124 mdkr.</P>
<P class="p175 ft54">I det andra alternativet var utgångspunkten att sedelmängden bör ses som en skuld till staten som Riksbanken ska betala ränta för. Riksbankens behov av finansiering måste i detta alternativ i sin helhet täckas av avkastningen på det egna kapitalet. Det egna kapitalet – i detta alternativ lika med det kostnadsfria kapitalet – föreslogs vara 60 mdkr. De främsta argumenten för detta alternativ var att det är svårt att tydligt visa att sedelmängden kan bära potentiella</P>
<P class="p465 ft39"><SPAN class="ft38">1 </SPAN>Vi bortser från att seignoraget brukar definieras som intäkter på tillgångar motsvarande utestående sedlar och mynt minus kostnader för att tillhandahålla sedlar och mynt. Kostnaderna är jämförelsevis små.</P>
<P class="p466 ft17">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td121"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td122"><SPAN class="p20 ft19">Riksbankens tillgång till finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft16">förluster samt att staten har rätten till seignoraget. Det sågs även som en fördel att Riksbankens finansiella ställning görs oberoende av efterfrågan på sedlar och mynt.</P>
<P class="p36 ft16">Remissinstanserna var delade i synen på de två alternativen. Riksbanken var främst kritisk till det första alternativet och anförde bl.a. att det egna kapitalet bör vara av sådan storlek att det är mindre troligt att Riksbankens tillgångar blir lägre än dess skulder, vilket det finns risk för med ett eget kapital på endast 10 mdkr.<SPAN class="ft36">2 </SPAN>Ett negativt eget kapital för Riksbanken skulle medföra att förtroendet för banken skadas. Sedelmängden ansågs heller inte vara en långsiktigt stabil finansieringskälla.</P>
<P class="p344 ft53">Riksbanken var även kritisk till det andra alternativet. Eftersom sedelmängden inte kan bära förluster, kan det inte jämställas med eget kapital och bör därför lämnas utanför den slutliga bestämningen av Riksbankens behov av eget kapital. Riksbanken menade också att en avgift för sedelmängden för att vara förenlig med <NOBR>EU-rätten</NOBR> behöver kompletteras med en regel om att avgiften inte ska betalas in om Riksbankens egna kapital är otillräckligt. Riksbanken ansåg att ett eget kapital om 60 mdkr var otillräckligt för att möta de betydande risker som finns i verksamheten. Det borde enligt Riksbanken vara betydligt större. Dessutom borde dispositionen av vinsten regleras i lag.</P>
<P class="p275 ft53">Riksgäldskontoret anförde i sitt remissvar att Riksbankens finansiella oberoende är väl tillgodosett genom att sedelmängden fungerar som ett räntefritt lån och att banken därmed kan använda avkastningen på sina tillgångar för att täcka sina löpande kostnader.<SPAN class="ft61">3 </SPAN>En överkapitalisering av Riksbanken leder till merkostnader och risker för samhällsekonomin och statsfinanserna. Riksgäldskontoret förordade det första alternativet och avvisade det andra.</P>
<P class="p450 ft11"><SPAN class="ft11">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft49">Överväganden och slutsatser</SPAN></P>
<P class="p250 ft54">Principiellt sett tillhör seignoraget användarna av sedlar och mynt, representerade av staten, och inte Riksbanken. Staten har visserligen gett en av sina myndigheter monopol på utgivning av det enda lagliga betalningsmedlet, men därav följer inte att seignoraget ska disponeras fritt av denna myndighet. I den utsträckning som utgivandet av sedlar och mynt genererar inkomster bör dessa tillfalla staten. Detta synsätt motiverar att Riksbanken betalar ränta på sedelmängden.</P>
<P class="p467 ft64"><SPAN class="ft68">2</SPAN><SPAN class="ft70">Riksbankens remissvar till SOU 2007:51, dnr Fi 2007/4981.</SPAN></P>
<P class="p253 ft39"><SPAN class="ft68">3</SPAN><SPAN class="ft71">Riksgäldskontorets remissvar till SOU 2007:51, dnr Fi 2007/4981.</SPAN></P>
<P class="p468 ft17">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens tillgång till finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p347 ft16">Samtidigt torde det inte finnas några principiella skäl mot att riksdagen låter Riksbanken disponera seignoraget på det sätt som sker i dag. Seignoraget har av tradition disponerats av Riksbanken som en smidig lösning på problemet att göra Riksbanken oberoende av löpande budgetbeslut och ge banken en egen och avgränsad inkomstkälla. Det har inte tillkommit några omständigheter som ändrar på detta förhållande.</P>
<P class="p175 ft53">Ur statsfinansiell synpunkt spelar det en relativt liten roll om sedelmängden avgiftsbeläggs eller inte. Antingen får staten överskott av verksamheten i form av ränta på sedelmängden eller i form av vinstutdelning. Dock skulle en avgiftsbeläggning av sedelmängden binda mer eget kapital i Riksbanken, vilket ger en merkostnad.</P>
<P class="p175 ft42">Sammantaget anser utredningen att skälen för att räntebelägga sedelmängden inte är tillräckligt starka för att motivera en förändring. Riksbanken bör även i fortsättningen få disponera avkastningen på sedelmängden för att finansiera sin verksamhet.</P>
<P class="p162 ft27"><SPAN class="ft27">7.3</SPAN><SPAN class="ft48">Eget kapital och sedelmängd</SPAN></P>
<P class="p201 ft11"><SPAN class="ft11">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft49">Riksbankens intjäningsförmåga</SPAN></P>
<P class="p146 ft53">Riksbankens intjäningsförmåga och därmed dess finansiella oberoende bygger på att den har ett kostnadsfritt kapital som kan placeras i tillgångar som genererar avkastning. Detta kapital återfinns på passivsidan (även kallad finansieringssidan) av balansräkningen och består av Riksbankens egna kapital samt sedlar och mynt. Eftersom dessa poster inte är belagda med ränte- eller avkastningskrav, kan man betrakta dem som tillskott som staten gjort utan andra krav på finansiell motprestation än att Riksbankens överskott, efter avdrag för kostnaderna för driften av banken, ska betalas ut till staten.</P>
<P class="p83 ft50">Även de orealiserade vinster som redovisas under posten Värderegleringskonton i Riksbankens balansräkning bör betraktas som kostnadsfritt kapital.<SPAN class="ft94">4 </SPAN>Kapitalet på kontona utgör, liksom SOU 2007:51 konstaterade, ett riskbärande kapital i och med att det kan användas för att täcka vissa kursförluster.<SPAN class="ft94">5 </SPAN>Kapitalet på kontona är heller inget främmande kapital, utan kan ses som ett kapital som tillhör ägaren av Riksbanken, dvs. staten.</P>
<P class="p469 ft64"><SPAN class="ft62">4</SPAN><SPAN class="ft63">SOU 2007:51, s. 35.</SPAN></P>
<P class="p470 ft39"><SPAN class="ft62">5</SPAN><SPAN class="ft96">Om orealiserade förluster skulle överstiga ackumulerade orealiserade vinster vid årets slut så ska skillnaden redovisas i resultaträkningen. Beräkningen görs värdepapper för värdepapper och valuta för valuta. Riksbankens årsredovisning för 2011, fotnot 26.</SPAN></P>
<P class="p466 ft17">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td121"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td122"><SPAN class="p20 ft19">Riksbankens tillgång till finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p437 ft11"><SPAN class="ft11">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft49">Skillnader mellan eget kapital och sedelmängd</SPAN></P>
<P class="p250 ft53">Som finansieringskällor och för att tillförsäkra Riksbanken finansiellt oberoende är alltså sedelmängd och eget kapital utbytbara. De har dock i andra delar olika egenskaper och påverkas av olika faktorer.</P>
<P class="p139 ft53">Det egna kapitalets storlek påverkas av Riksbankens resultat, dvs. av avkastningen på tillgångarna, driftskostnaderna samt vinster och förluster på tillgångarna, samt av vinstdispositionsreglerna.</P>
<P class="p90 ft54">Sedelmängdens storlek påverkas däremot främst av allmänhetens efterfrågan på sedlar och mynt, och därmed av den tekniska utvecklingen i betalningssystemet. Sedelmängden är ur Riksbankens synpunkt mer eller mindre exogent given. Sedelmängden skiljer sig från eget kapital genom att den inte direkt i balansräkningen kan absorbera förluster som uppstår i verksamheten. Däremot fungerar den som finansieringskälla för att återställa eget kapital efter en eventuell förlust.</P>
<P class="p193 ft11"><SPAN class="ft11">7.3.3</SPAN><SPAN class="ft49">Utvecklingen av Riksbankens kostnadsfria kapital</SPAN></P>
<P class="p250 ft54">Det kostnadsfria kapital som utgör basen för Riksbankens intjäningsförmåga (eget kapital inklusive värderegleringskonton och sedelmängd) har ökat under de senaste fem åren.<SPAN class="ft67">6 </SPAN>Bakom ökningen ligger en ökning av det egna kapitalet och en minskning av sedelmängden. Det egna kapitalet har stigit, från 78 mdkr i slutet av 2007 till 115 mdkr i slutet av 2011. Denna ökning är främst hänförlig till en kraftig ökning av priset på guld och prisvinster på obligationsinnehav under åren <NOBR>2008–09.</NOBR> Samtidigt har sedelmängden minskat från 114 mdkr till 100 mdkr. Sammantaget uppgick det kostnadsfria kapitalet till 215 mdkr i slutet av 2011.</P>
<P class="p471 ft39"><SPAN class="ft38">6 </SPAN>Exklusive redovisningsposten årets resultat. Årets resultat är i princip eget kapital men ingår inte i det som definieras som målsatt eget kapital (se kapitel 9).</P>
<P class="p472 ft17">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens tillgång till finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p4 ft39">800</P>
<P class="p473 ft39">700</P>
<P class="p474 ft39">600</P>
<P class="p474 ft39">500</P>
<P class="p474 ft39">400</P>
<P class="p474 ft39">300</P>
<P class="p474 ft39">200</P>
<P class="p474 ft39">100</P>
<P class="p475 ft39">0</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p476 ft88"><INGENBILD zsrc="H1B39104xi2.jpg/" id="inl_img1"> Årets Resultat</P>
<P class="p477 ft88"><INGENBILD zsrc="H1B39104xi3.jpg/" id="inl_img2"> Eget Kapital</P>
<P class="p477 ft88"><INGENBILD zsrc="H1B39104xi4.jpg/" id="inl_img3"> Värderegl. konto</P>
<P class="p478 ft88">Skuld utl. valuta och IMF</P>
<P class="p479 ft88"><INGENBILD zsrc="H1B39104xi5.jpg/" id="inl_img4"> Skuld till RGK</P>
<P class="p477 ft88"><INGENBILD zsrc="H1B39104xi6.jpg/" id="inl_img5"> Bankinlåning & skuldcertifikat</P>
<P class="p477 ft88"><INGENBILD zsrc="H1B39104xi7.jpg/" id="inl_img6"> Sedlar och mynt</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr14 td62"><SPAN class="p23 ft39">2007</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p23 ft39">2008</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td104"><SPAN class="p23 ft39">2009</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td104"><SPAN class="p23 ft39">2010</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td104"><SPAN class="p23 ft39">2011</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p4 ft39"><SPAN class="ft83">Källa</SPAN>: Riksbankens årsredovisning för 2011.</P>
<P class="p27 ft11"><SPAN class="ft11">7.3.4</SPAN><SPAN class="ft49">Sedelmängden och kontantanvändningens utveckling</SPAN></P>
<P class="p480 ft42">Efterfrågan på sedlar och mynt beror på ett transaktionsbehov; sedlar och mynt är allmänt accepterade betalningsmedel som utan nämnvärda kostnader möjliggör köp och försäljning av varor och tjänster. Transaktionsbehovets utveckling är till stor del en funktion av ökningen i nominell BNP, dvs. prisstegring och real tillväxt.</P>
<P class="p481 ft53">Efterfrågan på sedlar och mynt styrs även av alternativkostnaden för att inneha kontanter, dvs. avkastningen på andra tillgångar, närmast räntan på banktillgodohavanden. En låg ränta innebär att alternativkostnaden för att hålla kontanter är låg och vice versa. I praktiken har det visat sig att det krävs höga räntor för att sedlar ska trängas undan som betalningsmedel.<SPAN class="ft61">7 </SPAN>Utöver dessa faktorer påverkar även den tekniska utvecklingen i betalningssystemet samt omfattningen av den svarta sektorn efterfrågan på kontanter.</P>
<P class="p482 ft50">Värdet av utelöpande sedlar och mynt visade en stigande trend fram till 2008 men har därefter fallit. Från en topp på 114 mdkr 2007 föll värdet till 100 mdkr i slutet av 2011. Under 2012 var</P>
<P class="p8 ft39"><SPAN class="ft38">7 </SPAN>SOU 2007:51, s. 36.</P>
<P class="p50 ft17">106</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B39/H1B39105x1.jpg" style="width:512px;height:643px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td121"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td122"><SPAN class="p20 ft19">Riksbankens tillgång till finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft50">sedelmängden i genomsnitt 95 mdkr. Det finns tydliga säsongsmönster i utvecklingen av sedelmängden. Efterfrågan på kontanter stiger kraftigt i samband med julhandeln och faller igen efter nyår.</P>
<P class="p483 ft39"><SPAN class="ft83">Källa</SPAN><SPAN class="ft52">: </SPAN>Macrobond<SPAN class="ft52">.</SPAN></P>
<P class="p226 ft16">Ett skäl till trenden med minskad sedelmängd är att kontantbetalningar i växande utsträckning ersatts av kortbetalningar de senaste åren.<SPAN class="ft36">8 </SPAN>Statistik över uttag ur bankomater visar att antalet uttagsautomater har ökat, men att antalet transaktioner och transaktionsvärdet per automat har fallit. Samtidigt har såväl antalet betalningsterminaler i handeln som det totala värdet i kortbetalningar via betalningsterminaler stigit kraftigt. Även genomsnittligt belopp i kortbetalningarna har fallit, vilket visar att mindre kontantbetalningar trängs undan av kortbetalningar.</P>
<P class="p484 ft39"><SPAN class="ft38">8 </SPAN>Svenska Bankföreningen, 18 oktober 2010 ”Kontanter minskar till förmån för kort”, http://www.swedishbankers.se.</P>
<P class="p485 ft17">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B39/H1B39106x1.jpg" style="width:512px;height:601px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens tillgång till finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p347 ft54">Det är svårt att, baserat på historisk utveckling, förutsäga hur allmänhetens användning av kontanter kommer att utvecklas framöver. I jämförelse med många andra europeiska länder är utelöpande sedlar och mynt som andel av BNP förhållandevis liten i Sverige, ca 2,5 procent. Storbritannien har tidigare ungefär legat på denna nivå, men där är trenden faktiskt ökande de senaste åren.</P>
<P class="p486 ft39"><SPAN class="ft83">Källa</SPAN>: Macrobond.</P>
<P class="p234 ft16">Norge har den lägsta andelen av de länder som visas i diagram 7.3. I början av <NOBR>2000-talet</NOBR> vidtog man i Norge åtgärder för att minska kontantanvändningen i samhället.<SPAN class="ft36">9 </SPAN>Kortbetalningarna ökade mycket snabbt efter det att bankerna infört avgifter, bl.a. en mindre avgift för uttag i bankomat, som bättre speglar vad de olika betalningssätten kostar.</P>
<P class="p175 ft50">Även i Sverige förs en sådan debatt, bl.a. av branschorganisationen Svensk Handel, som anser att bankernas avgiftsstruktur bör</P>
<P class="p309 ft39"><SPAN class="ft38">9 </SPAN>Riksbanken, Rapport om kontanthanteringen 2011, dec 2011.</P>
<P class="p165 ft17">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39107x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr9 td121"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td122"><SPAN class="p20 ft19">Riksbankens tillgång till finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p487 ft16">förändras så att kontantanvändningen i butikerna minskar. Riksbanken har framfört att bankernas avgifter bör vara kostnadsbaserade och transparenta.<SPAN class="ft36">10</SPAN></P>
<P class="p488 ft16">Den beräknade avkastningen på sedelmängden uppgick 2011 till 2,3 mdkr, vilket motsvarar en avkastning på ca 2,3 procent. Avkastningen sedan 2008 har varierat kraftigt mellan 2,3 och 5,8 mdkr. Detta täcker mer än väl kostnaderna för Riksbankens verksamhet, som uppgår till ca 750 mnkr per år.</P>
<P class="p489 ft119">* År 2005 beräknat på utgående balans för redovisningsposten sedlar och mynt. <SPAN class="ft118">Källa</SPAN>: Riksbankens årsredovisningar för <NOBR>2005–2011.</NOBR></P>
<P class="p490 ft16">Det finns dock en ganska hög sannolikhet för att sedelmängden kan fortsätta att minska och så småningom bli otillräcklig som finansieringskälla för Riksbanken.</P>
<P class="p491 ft50">För närvarande är sedelmängden tillräcklig för att generera intäkter som kan täcka Riksbankens kostnader och förluster i tillgångsförvaltningen. Det finns dock skäl att säkerställa att Riksbanken under alla omständigheter har ett tillräckligt stort kostnadsfritt kapital. Skulle sedelmängden bli alltför liten måste detta kompenseras genom tillskott till det egna kapitalet. Utredningen föreslår att en sådan mekanism införs (se kapitel 8 och 9).</P>
<P class="p492 ft64"><SPAN class="ft38">10 </SPAN>Segendorf Björn och Thomas Jansson, ”Kontanter eller kort: Hur bör vi betala?”,</P>
<P class="p493 ft39">Penning- och valutapolitik, 2012:3.</P>
<P class="p494 ft17">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens tillgång till finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p495 ft29"><SPAN class="ft27">7.4</SPAN><SPAN class="ft107">Riksbankens finansieringsmöjligheter i utländsk valuta</SPAN></P>
<P class="p187 ft16">När det gäller finansieringsmöjligheter i utländsk valuta ligger fokus i utredningen på Riksbankens valutareserv. Det förtjänar dock att påpekas att Riksbanken har flera andra alternativ för att skaffa utländsk valuta (se även kapitel 3).</P>
<P class="p148 ft16">Riksbanken har möjlighet att ingå swapavtal med andra centralbanker, dvs. byta kronor mot utländsk valuta under en viss tidsperiod. Under den senaste finanskrisen utnyttjade Riksbanken både sin valutareserv samt swapavtal med Federal Reserve och ECB. Avtalet med Federal Reserve var tillfälligt och har löpt ut. Riksbanken har däremot ett stående swapavtal med ECB som ger möjlighet att låna upp till 10 mdr euro. Utnyttjande av avtalet kräver båda parters samtycke.</P>
<P class="p48 ft16">Riksbanken har också möjlighet att ingå swapavtal på valutamarknaden, dvs. byta kronor mot utländsk valuta under en viss tidsperiod med banker som motparter. Den kan också sälja kronor mot utländsk valuta. En eventuell nackdel är att detta skulle pressa ned kronkursen och få penningpolitiska effekter. För att undvika sådana, kan Riksbanken sälja kronor och samtidigt köpa tillbaka dem på termin, dvs. till ett i förväg överenskommet pris efter en viss tid. Detta är i princip detsamma som att låna utländsk valuta under viss tid.</P>
<P class="p83 ft53">En ytterligare möjlighet är att låna av Riksgäldskontoret (som i sin tur lånar upp utländsk valuta genom att ge ut statspapper). Även denna möjlighet utnyttjades under finanskrisen, då Riksbanken lånade motsvarande 100 mdkr i utländsk valuta. Utredningen föreslår att Riksbanken ska få lagreglerad rätt att upplåna utländsk valuta i Riksgäldskontoret på det sätt som beskrivs i kapitel 6.</P>
<P class="p61 ft16">En annan möjlighet är att utge egna skuldebrev eller ta upp kredit i utländsk valuta på egen hand.<SPAN class="ft36">11</SPAN></P>
<P class="p496 ft88"><SPAN class="ft120">11 </SPAN>Riksbanken kan i penningpolitiskt syfte utge egna skuldebrev (6 kap. 5 § riksbankslagen) och i valutapolitiskt syfte ta upp kredit i utländsk valuta (7 kap. 4 § riksbankslagen).</P>
<P class="p165 ft17">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td121"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td122"><SPAN class="p20 ft19">Riksbankens tillgång till finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p437 ft27"><SPAN class="ft27">7.5</SPAN><SPAN class="ft48">Avgiftsfinansiering av upplånad valutareserv</SPAN></P>
<P class="p497 ft11"><SPAN class="ft11">7.5.1</SPAN><SPAN class="ft49">Utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p157 ft53">Svenska banker och andra finansinstitut har en implicit försäkring mot att hamna i likviditetsnöd. Vid en likviditetskris har Riksbanken möjlighet att ge generellt eller riktat likviditetsstöd i såväl kronor som utländsk valuta. Staten tillhandahåller denna försäkring utan att ta ut någon avgift av bankerna. Däremot är företag som vill få del av detta skydd skyldiga att följa det regelverk med krav på kapital, likviditet etc. som staten ställer upp för banker.</P>
<P class="p37 ft16">I utredningens uppdrag ingår ”att utreda om det finns skäl att införa ett försäkringsbaserat avgiftssystem för hanteringen av valutareservens kostnader, eller om Riksbanken ska bära dessa kostnader även i fortsättningen”.</P>
<P class="p155 ft53">Utredningen har tolkat direktivet så att försäkringen består i att den försäkrade får likviditetsstöd i utländsk valuta av Riksbanken på begäran och på vissa villkor. Med andra ord försäkrar Riksbanken att den kommer att vara ”lender of last resort” även i utländsk valuta.</P>
<P class="p498 ft14"><SPAN class="ft11">7.5.2</SPAN><SPAN class="ft121">Principiella argument för och emot en likviditetsstödsförsäkring</SPAN></P>
<P class="p76 ft16">En försäkring gör försäkringstagarna benägna att ta mer risk än de annars skulle ha tagit, vad som i litteraturen kallas för moral hazard och som på svenska kan kallas moralisk risk (för ett mer riskfyllt beteende). Den implicita försäkring som finns mot likviditetnöd i utländsk valuta saknar både försäkringsavgifter och en explicit självrisk. Nuvarande ordning skapar därmed en klar moral hazard, dvs. finansinstituten tenderar att ta större risker än vad de skulle ha tagit utan den implicita försäkringen.</P>
<P class="p344 ft53">Till standardargumentet för en försäkring bör läggas att det får stora negativa externa effekter på övriga banker om en enskild bank råkar i likviditetsnöd. Konkursen i Lehman Brothers i september 2008 är en mycket talande illustration på detta. Förekomsten av negativa externa effekter innebär att den enskilda banken ur samhällsekonomisk synpunkt borde avsätta mer resurser för att förhindra att den hamnar i likviditetsnöd, antingen genom självförsäkring eller genom att köpa en kollektiv försäkring. Det innebär också att det finns skäl att införa en obligatorisk försäkring.</P>
<P class="p499 ft17">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens tillgång till finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft16">Mot en obligatorisk och kollektiv likviditetsstödsförsäkring kan anföras att staten genom nya regleringar i form av krav på ökad kapitaltäckning, ökad likviditetsbuffert och ökad långsiktig finansiering redan har infört en obligatorisk självförsäkring för att minska risken för att systemviktiga finansinstitut ska hamna i likviditetsnöd. Regleringarna medför kostnader för finansinstituten. Uppskattningar, bl.a. från Finansinspektionen, indikerar att kostnaderna är tämligen betydande, men någon slutlig beräkning har ännu inte presenterats.<SPAN class="ft36">12 </SPAN>Samtidigt bedöms regleringarna även leda till att svenska banker ses som mer stabila och motståndskraftiga, vilket ger billigare finansiering.</P>
<P class="p235 ft16">Sammantaget bedöms de nya regleringarna leda till ett stabilare finansiellt system, som i sin tur bedöms ge positiva samhällsekonomiska effekter. Man ska dock vara medveten om att regleringarna fullt ut inte kommer att kunna eliminera risken för att svenska banker i framtiden behöver likviditetsstöd i utländsk valuta. En likviditetsstödsförsäkring, rätt utformad, skulle därför ytterligare kunna reducera bankernas incitament att ta på sig alltför stora risker i utländsk valuta och minska risken för att en likviditetskris inträffar.</P>
<P class="p200 ft11"><SPAN class="ft11">7.5.3</SPAN><SPAN class="ft49">En likviditetsstödsförsäkring</SPAN></P>
<P class="p45 ft16">Utredningen föreslår därför att en obligatorisk likviditetsstödsförsäkring bör införas. Den närmare utformningen av försäkringen bör utredas. I det följande ges exempel på frågor som bör studeras närmare.</P>
<P class="p176 ft11">Vad ska avgiftsbeläggas?</P>
<P class="p330 ft54">Det är inte självklart att de kostnader för valutareserven som ska täckas enbart ska avse den upplånade delen av valutareserven eller hela denna. Man kan argumentera för att försäkringsavgifterna ska täcka Riksbankens kostnader för den extra valutareserv som är upplånad för att förstärka beredskapen för att ge likviditetsstöd i</P>
<P class="p364 ft64"><SPAN class="ft38">12 </SPAN>Finansinspektionen har bl.a. beräknat effekterna av högre kapitaltäckningskrav och krav på likviditetsbuffertar för åren <NOBR>2010–12</NOBR> vilket beräknas ha resulterat i ett påslag på <NOBR>18–22</NOBR> räntepunkter på utlåningsräntan till hushåll för bostadsändamål. Beräkningen tar dock inte hänsyn till potentiellt motverkande effekter som lägre upplåningskostnader till följd av ett stabilare banksystem. Finansinspektionen, rapport Bankerna räntor och utlåning, november 2012 (kv 3, 2012), s. 17.</P>
<P class="p500 ft17">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td121"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td122"><SPAN class="p20 ft19">Riksbankens tillgång till finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p501 ft16">utländsk valuta, men inte för att också finansiera den icke upplånade valutareserven. Den senare, som är finansierad av det egna kapitalet samt utelöpande sedlar och mynt, kan naturligtvis också användas för att ge likviditetsstöd i utländsk valuta och betingar också en kostnad för staten, men den är ett resultat av att Riksbanken bör ha ett visst totalt kostnadsfritt kapital för att vara oberoende, inte primärt för att kunna ge likviditetsstöd. Det kan dessutom noteras att Riksbanken håller valuta även i penning- och valutapolitiskt syfte. Eventuella kostnader för den delen av valutareserven bör därför kanske bäras av det allmänna, inte specifikt av bankerna och deras kunder.</P>
<P class="p502 ft11">Försäkringsvillkor</P>
<P class="p138 ft16">Liksom för varje annan försäkring bör försäkringsgivarens och försäkringstagarnas ansvar och skyldigheter specificeras. Här ingår frågan om under vilka omständigheter försäkringstagarna kan påräkna likviditetsstöd samt omfattningen av stödet. Dessutom måste det avgöras i vilka valutor som likviditetsstöd lämnas. Erfarenheterna från finanskrisen pekar på att det är fråga om endast två valutor, nämligen dollar och euro.</P>
<P class="p345 ft11">Deltagande banker och andra finansinstitut</P>
<P class="p360 ft16">Deltagande i försäkringen bör vara obligatoriskt för banker och andra finansinstitut som har utlåning i viss omfattning i de valutor som försäkringen omfattar och som finansierar utlåningen med upplåning. En fråga som bör utredas är vem som bestämmer vilka finansinstitut som ska ingå. En ytterligare fråga är om det ska finnas en möjlighet att frivilligt ingå i försäkringen.</P>
<P class="p343 ft11">Avgift och självrisk</P>
<P class="p76 ft16">Avgifterna för en likviditetsstödsförsäkring bör täcka Riksbankens kostnader åtminstone för en upplånad, förstärkt valutareserv. När stöd väl ges uppstår det ingen kostnad, eftersom räntan sätts högre än upplåningskostnaden.</P>
<P class="p139 ft16">En försäkring bör innehålla en självrisk för att motverka riskfyllt beteende. När det gäller en försäkring mot likviditetsnöd finns</P>
<P class="p503 ft17">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39112x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens tillgång till finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft42">en balansgång mellan behovet av en självrisk som påverkar beteendet i önskvärd riktning och risken för att självrisken försämrar mottagarens ekonomiska ställning och gör denne insolvent. Ett alternativ är att självrisken utgörs av ett lämpligt påslag på upplåningskostnaden för Riksbanken för likviditetsstöd som betalas ut, enligt den praxis banken tillämpade <NOBR>2008–2009.</NOBR></P>
<P class="p175 ft42">Det bör tilläggas att mottagandet av likviditetsstöd kan medföra en nedgradering av mottagarens kreditvärdighet och påverka det allmänna förtroendet för mottagaren. Detta bör ha samma preventiva verkan som en explicit självrisk. Avgifterna för den enskilde försäkringstagaren bör avspegla i vilken omfattning som denne kan komma att behöva likviditetsstöd. Det innebär att avgiften dels måste avspegla hur stor upplåningsfinansierad utlåning relativt övriga som försäkringsstagaren har, samt vilken risk som denne tar för varje enhet utländsk valuta. När det gäller risken beror den bl.a. på skillnaden i genomsnittlig löptid i utlåningen relativt upplåningen, samt på hur stor likviditetsbuffert som försäkringstagaren har relativt övriga försäkringstagare Det finns även anledning att ta hänsyn till det bidrag till systemrisken som den enskilda försäkringstagaren tillför.</P>
<P class="p504 ft11">Stabilitetsfonden</P>
<P class="p45 ft16">Riksdagen har beslutat att bygga upp en stabilitetsfond som ska finansiera statens åtgärder för att stödja det finansiella systemet. Banker och andra kreditinstitut ska betala en årlig stabilitetsavgift. Stabilitetsfonden ska bära alla kostnader för stödåtgärderna. Eventuella infrianden av garantier eller annat stöd till kreditinstitut kommer att belasta fonden, medan återvinningar av eventuellt stöd ska gå tillbaka till fonden.</P>
<P class="p266 ft16">Den årliga stabilitetsavgiften är 0,036 procent av ett underlag som är baserat på institutets balansräkning.<SPAN class="ft36">13 </SPAN>Stabilitetsavgiften är inledningsvis således inte differentierad med avseende på den risk som ett institut tar eller tillför. Regeringen har uttryckt att man avser återkomma med ett förslag på hur avgifterna till stabilitetsfonden och insättningsgarantin kan slås ihop till en enda och riskdifferentierad avgift.<SPAN class="ft36">14 </SPAN>Målet är att stabilitetsfonden ska uppgå till</P>
<P class="p200 ft64"><SPAN class="ft68">13</SPAN><SPAN class="ft70">7 kap. 2 § andra stycket lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.</SPAN></P>
<P class="p455 ft39"><SPAN class="ft68">14</SPAN><SPAN class="ft71">Prop. 2009/10:30, s. 11.</SPAN></P>
<P class="p165 ft17">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td121"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td122"><SPAN class="p20 ft19">Riksbankens tillgång till finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft16">motsvarande 2,5 procent av BNP år 2023. Inledningsvis tillförde staten 15 mdkr genom ett särskilt anslag.</P>
<P class="p90 ft54">En utredning om en likviditetsstödsförsäkring bör även inkludera frågan om likviditetsstöd i utländsk valuta kan ingå i de stödåtgärder om stabilitetsfonden omfattar. Avgifterna till stabilitetsfonden uppgår f.n. till ca 3 mdkr per år. Kostnaden och därmed de sammanlagda avgifterna för en förstärkt, upplånad valutareserv är troligen i jämförelse relativt små. Riksbankens upplåningsränta har de senaste åren legat 0,2 till 0,3 procent högre än dess utlåningsränta, se kapitel 3. Varje 100 mdkr i extra, upplånad valutareserv skulle således kosta mellan 200 och 300 miljoner kronor per år.</P>
<P class="p505 ft29"><SPAN class="ft27">7.6</SPAN><SPAN class="ft107">Slutsatser om Riksbankens möjligheter till finansiering</SPAN></P>
<P class="p76 ft16">Utredningen finner visserligen att principiella skäl kan tala för att seignoraget ska tillfalla staten. Statsfinansiellt innebär detta dock snarast en nackdel, eftersom mera kapital måste bindas i Riksbanken. Utredningen förordar att Riksbanken även i fortsättningen får förfoga över seignoraget.</P>
<P class="p155 ft53">Sedelmängden och det egna kapitalet utgör Riksbankens kostnadsfria kapital och kan likställas som finansieringskällor för Riksbanken. Sedelmängden och det egna kapitalet skiljer sig på så sätt att endast det egna kapitalet i redovisningsmässiga termer kan bära underskott och förluster i Riksbankens verksamhet. Därför måste det egna kapitalet dimensioneras så att det med betryggande marginal kan täcka uppkommande underskott och förluster.</P>
<P class="p107 ft16">Det kostnadsfria kapitalet har ökat de senaste fem åren så att det vid utgången av 2011 uppgick till 215 mdkr. Riksbankens eget kapital, inklusive orealiserade vinster, har stigit till 115 mdkr och samtidigt har sedelmängden minskat till 100 mdkr. Sedelmängden uppvisar en trendmässig minskning sedan 2008 och det är troligt att detta kommer att fortsätta till följd av fortsatt teknisk utveckling i betalningssystemet.</P>
<P class="p37 ft16">För att säkerställa att Riksbankens kostnadsfria kapital under alla omständigheter är tillräckligt för att säkerställa dess ekonomiska oberoende, krävs att en nedgång i sedelmängden under en viss nivå kompenseras genom tillskott av eget kapital. Utredningen föreslår att en sådan regel införs och att detta sker genom att vinster kvarhålls och överförs till eget kapital.</P>
<P class="p506 ft17">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens tillgång till finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p452 ft16">Vidare föreslår utredningen att underskott i verksamheten och förluster i tillgångsförvaltningen kompenseras genom att följande års vinster kvarhålls och överförs till eget kapital. Vid större förluster, som gör att det egna kapitalet underskrider en viss nivå, bör staten tillskjuta eget kapital. Vinstdispositions- och rekapitaliseringsregler behandlas närmare i kapitel 9.</P>
<P class="p163 ft53">Det ingår i utredningens uppdrag att överväga att finansiera Riksbankens kostnader för valutareserven genom ett avgiftsbaserat försäkringssystem. Banker och andra finansinstitut har en implicit försäkring mot att hamna i likviditetsnöd i utländsk valuta. Utredningen finner att det finns principiella skäl för att införa en obligatorisk kollektiv försäkring för att täcka kostnaderna åtminstone för den upplånade delen av valutareserven. Avgifterna bör sättas så att de avspeglar det enskilda finansinstitutets andel av den totala upplåningsfinansierade utlåningen i utländsk valuta och dess risktagande. Utredningen ställer sig positiv till fortsatt analys och precisering av hur ett avgiftsbaserat försäkringssystem närmare kan utformas.</P>
<P class="p235 ft16">Den fortsatta analysen bör även, som ett alternativ till en försäkring, omfatta införandet av kassakrav för utlåning i utländsk valuta. Ett sådant krav är ett beprövat, flexibelt och enkelt men trubbigare verktyg jämfört med en försäkringslösning.</P>
<P class="p507 ft17">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p508 ft60"><SPAN class="ft6">8</SPAN><SPAN class="ft59">Riksbankens behov av finansiering</SPAN></P>
<P class="p509 ft16"><SPAN class="ft11">Utredningens bedömningar och förslag</SPAN>: Ett kostnadsfritt kapital om 75 miljarder kronor är tillräckligt för att Riksbanken med betryggande marginal uthålligt ska kunna täcka löpande kostnader. Av det kostnadsfria kapitalet bör 30 miljarder kronor utgöras av eget kapital för att täcka eventuella underskott och förluster i verksamheten.</P>
<P class="p181 ft16">Därutöver bör Riksbanken få en ram för förstärkning av valutareserven med ett belopp som tillsammans med det kostnadsfria kapitalet uppgår till 200 miljarder kronor. Detta ger Riksbanken möjlighet att hålla en valutareserv som med betryggande marginal är tillräcklig för att ge likviditetsstöd i utländsk valuta i erforderlig omfattning.</P>
<P class="p510 ft16">Sedelmängden var 2012 ca 95 miljarder kronor. Eftersom Riksbankens eget kapital bör uppgå till 30 miljarder kommer det kostnadsfria kapitalet i utgångsläget att vara 125 miljarder kronor. Den förtida upplåningen kan därför i utgångsläget uppgå till högst 75 miljarder kronor.</P>
<P class="p511 ft53">Beräkningen förutsätter att valutarisken i Riksbankens tillgångsförvaltning elimineras. Den metod för valutasäkring som föreslås innebär att risken flyttas till Riksgäldskontoret genom att Riksbanken återkommande säljer valutareserven på termin till Riksgäldskontoret. Därigenom blir statens samlade hantering av valutarisker effektivare och staten slipper binda ca 27 miljarder kronor i Riksbankens balansräkning för att täcka valutarisken.</P>
<P class="p512 ft54">Fullgörande av <NOBR>IMF-åtaganden</NOBR> genom ianspråktagande av valutareserven kan inverka på Riksbankens förmåga att bedriva penning- och valutapolitik samt ge likviditetsstöd. Utredningen föreslår därför att de poster i Riksbankens balansräkning som avser</P>
<P class="p513 ft17">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p514 ft16">IMF läggs i en egen balansräkning. Staten bör bära ansvaret för eventuella förluster. Utlåning till IMF bör finansieras genom upplåning från Riksgäldskontoret.</P>
<P class="p515 ft27"><SPAN class="ft27">8.1</SPAN><SPAN class="ft48">Utgångspunkter och metod</SPAN></P>
<P class="p516 ft53">Detta kapitel behandlar Riksbankens behov av kapital, som består av kostnadsfritt och upplånat kapital. Med kostnadsfritt kapital avses det redovisningsmässigt egna kapitalet samt räntefria skulder, dvs. utestående sedlar och mynt. Det kostnadsfria kapitalet ska vara tillräckligt stort för att med betryggande marginal kunna generera tillräcklig avkastning för att täcka Riksbankens kostnader och det egna kapitalet tillräckligt stort för att täcka uppkommande underskott och förluster i bankens verksamhet. Kapitlet behandlar även Riksbankens behov av utländsk valuta. Det upplånade kapitalet förstärker Riksbanken förmåga att ge likviditetsstöd i utländsk valuta.</P>
<P class="p266 ft42">Utredningen använder samma metod som SOU 2007:51 för att beräkna hur stort eget kapital som krävs för att täcka eventuella förluster. Metoden innebär att den förlust som varje enskild risk i värsta fall kan ge upphov till uppskattas. Därefter adderas förlusterna och summan bestämmer behovet av eget kapital.</P>
<P class="p149 ft53">Det hade varit önskvärt att utgå från en fördelning av storleken på och sannolikheten för varje utfall. Dessutom borde man beakta hur mycket de olika riskerna samvarierar – positivt, negativt eller inte alls – samt om de är oberoende av varandra. En sådan beräkning hade visat att risken för det sämsta tänkbara utfallet – att alla sämsta utfall realiseras samtidigt – är tämligen låg och att den metod som utredningen använder sannolikt ger en överdriven bild av den realiserade förlusten.<SPAN class="ft61">1 </SPAN>Dock saknas underlag för att på detta sätt göra sannolikhetsfördelningar för olika utfall för de olika typerna av risk och att beräkna korrelationer mellan de olika riskerna och deras utfall. Det bör observeras att vad som bedöms är risken för <SPAN class="ft35">realiserade </SPAN>förluster. Det är realiserade förluster – och vinster – som påverkar</P>
<P class="p517 ft66"><SPAN class="ft38">1 </SPAN>Ett enkelt exempel kan förklara: Anta att det finns två risker. Vardera risken kan ha utfallen <NOBR>-1,</NOBR> 0 och +1 och sannolikheterna är 1/3 för varje utfall. Om riskerna är perfekt positivt korrelerade inträffar det värsta utfallet, att båda riskerna faller ut med <NOBR>-1</NOBR> och att det sammanlagda utfallet är <NOBR>-2,</NOBR> med 33 procents sannolikhet. Om riskerna är perfekt negativt korrelerade är utfallet alltid 0, dvs. de tar ut varandra. Och om korrelationen mellan riskerna är noll och de dessutom är oberoende av varandra är sannolikheten 11 procent för det värsta utfallet, <NOBR>-2.</NOBR></P>
<P class="p518 ft17">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td123"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td124"><SPAN class="p20 ft19">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft16">Riksbankens resultat (samt även orealiserade förluster som överstiger ackumulerade orealiserade vinster i samma tillgång).</P>
<P class="p260 ft27"><SPAN class="ft27">8.2</SPAN><SPAN class="ft48">Täckning av Riksbankens driftskostnader</SPAN></P>
<P class="p520 ft16"><SPAN class="ft11">Utredningens bedömning: </SPAN>Avgörande för beräkningen av kapitalbehovet för att täcka Riksbankens driftskostnader (netto vissa intäkter) är vilka antaganden som görs om den reala avkastningen på den del av det kostnadsfria kapitalet som är placerat i värdepapper. Man bör inte räkna med att placeringar i guld ger real avkastning över tid. Den korta realräntan – räntan på tremånaders statsskuldväxlar – har historiskt legat på ca 2 procent, men med ganska stora variationer över tid.</P>
<P class="p462 ft16">Mot bakgrund av att den korta realräntan periodvis kan vara betydligt lägre och att det bör finnas en betryggande marginal, antar utredningen en realavkastning på 1 procent. Driftskostnaderna antas öka i samma takt som inflationen men förbli oförändrade i reala termer. Med dagens driftskostnader på ca 750 miljoner kronor blir följaktligen kapitalbehovet i form av räntebärande tillgångar 75 miljarder kronor.</P>
<P class="p521 ft11"><SPAN class="ft11">8.2.1</SPAN><SPAN class="ft49">Driftskostnaderna beräknades tidigare till 800 miljoner kronor per år</SPAN></P>
<P class="p522 ft16">I SOU 2007:51 angavs Riksbankens driftskostnader år 2006 till 640 mnkr, exklusive kostnader för tillhandahållande av sedlar och mynt. Kostnaderna förutsattes stiga med 2 procent per år, dvs. lika med den genomsnittliga inflationstakten. Utredningen antog en genomsnittlig nominell avkastning på mellan 3,5 och 4 procent och en real avkastning mellan 1,5 och 2 procent.</P>
<P class="p41 ft16">Med dessa antaganden följde att kapitalbehovet för att täcka driftskostnaderna, exklusive kostnaderna för tillhandahållande av sedlar och mynt, uppgick till mellan 32 och 43 mdkr.</P>
<P class="p140 ft54">För kostnaderna för sedlar och mynt valde SOU 2007:51 att utgå från en nivå på 160 mnkr. Detta var visserligen lägre än genomsnittet på 177 mnkr för perioden <NOBR>1987–2007,</NOBR> men kostnaderna förväntades bli lägre i framtiden, eftersom sedlar och mynt från 2006 kom att upphandlas i stället för att produceras i egen regi, och distributionen övertogs av privata företag. Under antagandet</P>
<P class="p523 ft17">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39118x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft16">att kostnaderna skulle öka nominellt med 2 procent per år, beräknades kapitalbehovet för att täcka kostnaderna för tillhandahållande av sedlar och mynt till <NOBR>8–11</NOBR> mdkr.</P>
<P class="p163 ft50">Sammantaget bedömdes driftskostnaderna, inklusive kostnaderna för tillhandahållande av sedlar och mynt, uppgå till 800 mnkr per år, vilket gav ett kapitalbehov på mellan <NOBR>40–54</NOBR> mdkr.</P>
<P class="p285 ft11"><SPAN class="ft11">8.2.2</SPAN><SPAN class="ft49">Driftskostnaderna beräknas till 750 miljoner per år</SPAN></P>
<P class="p187 ft57">Riksbankens driftskostnader för åren <NOBR>2007–2012</NOBR> visas i diagram 8.1. Uppgiften för 2012 är en prognos från Riksbanken. Två tendenser är tydliga.</P>
<P class="p524 ft54">För det första har driftskostnaderna, inklusive vissa förvaltningsintäkter men exklusive kostnaderna för sedlar och mynt, legat på en tämligen konstant nivå i nominella termer. Utredningen väljer att basera sina beräkningar på det ungefärliga genomsnittet på 700 mnkr för <NOBR>2007–2012,</NOBR> vilket sammanfaller med prognosen för 2012.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-158px;margin-bottom:0px;" class="p525 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-158px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:158px;" class="p525 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-79px;margin-top:79px;margin-right:-79px;margin-bottom:79px;" class="p525 ft122"><![endif]>Miljoner kronor</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p4 ft123">900</P>
<P class="p526 ft123">800</P>
<P class="p526 ft123">700</P>
<P class="p526 ft123">600</P>
<P class="p526 ft123">500</P>
<P class="p527 ft123">400</P>
<P class="p526 ft123">300</P>
<P class="p526 ft123">200</P>
<P class="p526 ft123">100</P>
<P class="p528 ft123">0</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td47"><SPAN class="p23 ft123">154</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td113"><SPAN class="p23 ft124">113</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td125"><SPAN class="p23 ft124">117</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td126"><SPAN class="p23 ft123">50</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td127"><SPAN class="p23 ft124">83</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td47"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td113"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td125"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr23 td128"><SPAN class="p23 ft125">56</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td127"><SPAN class="p23 ft123">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td128"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr40 td47"><SPAN class="p23 ft123">703</SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td129"><SPAN class="p23 ft124">669</SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td125"><SPAN class="p23 ft123">680</SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td129"><SPAN class="p23 ft124">648</SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td125"><SPAN class="p23 ft123">684</SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td28"><SPAN class="p529 ft123">700</SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td130"><SPAN class="p203 ft123">681</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td47"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td129"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td125"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td129"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td125"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td28"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td130"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td131"><SPAN class="p205 ft123">2007</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td97"><SPAN class="p23 ft123">2008</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td129"><SPAN class="p23 ft123">2009</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td132"><SPAN class="p530 ft123">2010</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td72"><SPAN class="p23 ft123">2011</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td5"><SPAN class="p531 ft123">2012</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td133"><SPAN class="p532 ft123">Genomsnitt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td1"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td134"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td97"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td129"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td132"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td96"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td62"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td5"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td133"><SPAN class="p533 ft124"><NOBR>2007-12</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td1"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td134"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr42 td135"><SPAN class="p530 ft123">Driftkostnad (exkl sedlar och mynt)</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td96"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr42 td103"><SPAN class="p112 ft123">Sedlar och mynt</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td133"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td1"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td136"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td137"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td133"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td1"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td134"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td96"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td133"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p4 ft88"><SPAN class="ft127">Källa</SPAN>: Riksbanken och Riksbankens årsredovisningar <NOBR>2007–2011.</NOBR> Uppgifterna för 2012 är en prognos.</P>
<P class="p534 ft16">För det andra har de genomsnittliga kostnaderna för att tillhandahålla sedlar och mynt fallit kraftigt. Under de senaste åren har kontanthanteringen i Sverige genomgått stora förändringar. I dag sköter bankerna och bankdepåbolagen själva distributionen av</P>
<P class="p535 ft17">120</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td123"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td124"><SPAN class="p20 ft19">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft16">kontanter utan att Riksbanken är inblandad. Riksbankens roll har begränsats till att tillhandahålla nya sedlar och mynt samt makulera gamla.</P>
<P class="p171 ft16">Riksbankens kostnader för kontanthanteringen har därigenom kraftigt reducerats, som framgår av diagrammet. Till detta har även minskade volymer av sedlar och mynt, till följd av fallande efterfrågan från allmänheten, bidragit. Utredningen uppskattar att den årliga kostnaden i framtiden blir 50 mnkr. Visserligen blir kostnaderna högre de närmaste åren i samband med introduktionen av sedlar och mynt med ny utformning och i nya valörer, men dessa kostnader är av engångskaraktär.</P>
<P class="p37 ft16">Mot bakgrund av de minskade kostnaderna för kontanthanteringen beräknas de årliga totala driftskostnaderna, inklusive kostnaderna för sedlar och mynt, uppgå till 750 mnkr, vilket är 50 mnkr lägre än bedömningen i SOU 2007:51.</P>
<P class="p359 ft11"><SPAN class="ft11">8.2.3</SPAN><SPAN class="ft49">Historiska realräntor – fallande trend</SPAN></P>
<P class="p263 ft53">I ett historiskt perspektiv har nivån på den korta realräntan (nominell ränta på tremånaders statsskuldväxlar minus faktisk inflation) varierat kraftigt. I ett mycket långt perspektiv, perioden <NOBR>1857–2008,</NOBR> har den korta realräntan i genomsnitt legat på 2,5 procent i Sverige. Häri ingår perioder med mycket hög inflation (bl.a. under första och andra världskriget). De senaste 50 åren har den korta realräntan i genomsnitt varit 1,9 procent. I den perioden ingår <NOBR>1970-talet</NOBR> med negativa realräntor och <NOBR>1990-talet</NOBR> med realräntor på över 4 procent. Sammantaget konstateras att den korta realräntan har varierat kraftigt, men genomsnittligt legat på ca 2 procent.<SPAN class="ft61">2</SPAN></P>
<P class="p536 ft16">De senaste 30 åren har de korta realräntorna i de stora industriländerna varierat kraftigt och uppvisat en nedåtgående trend, som framgår av diagram 8.2. De senaste åren har realräntorna t.o.m. varit negativa i en del fall.</P>
<P class="p140 ft54">Det är knappast klarlagt varför räntan sjunkit och det är osäkert hur länge nuvarande låga ränteläge kommer att bestå. En möjlig orsak till den trendmässiga nedgången kan vara övergången från en hög och variabel till en låg och stabil inflation på <NOBR>1990-talet</NOBR> – som i sin tur hänger samman med övergången till en penningpolitisk regim med självständiga centralbanker och inflationsmål. Den lägre realräntan skulle alltså förklaras av högre trovärdighet för penning-</P>
<P class="p261 ft39"><SPAN class="ft38">2 </SPAN>Lagerwall Björn, ”Realräntan i Sverige”, Ekonomisk kommentar, nr 5 2008, Riksbanken.</P>
<P class="p468 ft17">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B39/H1B39120x1.jpg" style="width:506px;height:619px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p537 ft54">politiken, minskad inflationsosäkerhet och därmed en lägre riskpremie. I så fall kan den bli bestående. En annan förklaring kan vara att förändringar i den globala inkomstfördelningen – som beror på mer tillfälliga faktorer – har skapat ett globalt sparandeöverskott. I så fall kan den låga realräntenivån vara övergående.</P>
<P class="p538 ft39"><SPAN class="ft83">Källa</SPAN>: Macrobond.</P>
<P class="p539 ft53">Den faktiska avkastningen på Riksbankens obligationsinnehav har varit betydligt högre sedan 1995 än vad ovanstående siffror indikerar. Från april 1995 till april 2012 var avkastningen (exklusive växelkurseffekter) 5,8 procent nominellt och 4,4 procent realt.<SPAN class="ft61">3 </SPAN>Det beror främst på att obligationerna har en betydligt längre genomsnittlig löptid än tre månader, nämligen <NOBR>3–4</NOBR> år. På grund av inflationsrisken ger obligationer med längre löptid normalt högre avkastning.</P>
<P class="p540 ft39"><SPAN class="ft38">3 </SPAN>Avkastning enligt uppgift från Riksbanken.</P>
<P class="p541 ft17">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td123"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td124"><SPAN class="p20 ft19">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p542 ft11"><SPAN class="ft11">8.2.4</SPAN><SPAN class="ft49">Kapitalbehovet känsligt för antaganden om realräntan</SPAN></P>
<P class="p230 ft16">För beräkningen av Riksbankens kapitalbehov är antagandet om vilken real avkastning som Riksbanken långsiktigt kan räkna med i sin kapitalförvaltning avgörande. Det finns inte någon allmänt vedertagen teoretisk modell för att bestämma realräntan. Det går inte heller att på empirisk grund säkert bestämma vilken ränta man bör räkna med.</P>
<P class="p543 ft16">Avkastningens avgörande betydelse för kapitalbehovet framgår av diagram 8.3. Med den genomsnittliga reala avkastning på 4,4 procent som Riksbanken haft på sin ränteportfölj under perioden april 1995 till april 2012 blir kapitalbehovet 17 mdkr, under förutsättning att samtliga tillgångar är räntebärande. Om däremot avkastningen är lika med det historiska genomsnittet på 2 procent blir kapitalbehovet 38 mdkr.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr38 td138"><SPAN class="p544 ft128">300</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td138"><SPAN class="p23 ft128">Driftskostnad, huvudscenario = 750 mnkr/år</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td138"><SPAN class="p544 ft128">250</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td138"><SPAN class="p544 ft128">200</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td138"><SPAN class="p544 ft128">150</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td138"><SPAN class="p544 ft128">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td138"><SPAN class="p544 ft128">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td138"><SPAN class="p544 ft128">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td138"><SPAN class="p545 ft130"><SPAN class="ft129">Källa</SPAN>: Utredningens beräkning.</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p546 ft17">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft53">Även om Riksbanken huvudsakligen placerar sina tillgångar i statspapper, är det således inte självklart vilken real avkastning man ska räkna med på lång sikt.<SPAN class="ft61">4 </SPAN>Det beror bl.a. på den valda genomsnittliga löptiden i portföljen, dvs. på den risk som man vill ta. Även placeringar med kreditrisk kan ge högre förväntad avkastning. Syftet med valutareserven är dock att ha beredskap för snabba insatser på valutamarknaden eller för att ge likviditetsstöd. Därför är den placerad i mycket säkra tillgångar som med stor sannolikhet är likvida även vid en internationell finanskris.</P>
<P class="p266 ft16">Riksbanken använder sig av begreppet neutral reporänta, med vilken menas den reporänta som är förenlig med en ekonomi i balans, dvs. en ekonomi med 2 procents inflation och jämviktsarbetslöshet. Riksbanken angav före finanskrisen att den neutrala reporäntan var <NOBR>4–4,25</NOBR> procent. År 2010 reviderades den till <NOBR>3,5–4,5.<SPAN class="ft36">5</SPAN></NOBR><SPAN class="ft36"> </SPAN>Med ett inflationsmål på 2 procent, innebär detta en real reporänta på <NOBR>1,5–2,5</NOBR> procent. Detta är alltså vad Riksbanken bedömer vara en genomsnittlig kort realränta.</P>
<P class="p547 ft14"><SPAN class="ft11">8.2.5</SPAN><SPAN class="ft121">Riksbankens kapitalbehov för att täcka driftskostnaderna uppgår till 75 miljarder kronor</SPAN></P>
<P class="p548 ft16">Historiska tidsserier för Sverige visar att den korta realräntan (på tremånaders statsskuldväxlar) har legat på ca 2 procent, men att den uppvisat stora variationer över tid. Periodvis har realräntan varit negativ. De senaste 17 åren har dock Riksbanken, trots att realräntan varit lägre än 2 procent, haft en real avkastning på sin räntepappersportfölj på 4,4 procent i genomsnitt.</P>
<P class="p161 ft16">Utredningen anser att beräkningen av behovet av kostnadsfritt kapital måste baseras på ett försiktigt antagande om den reala avkastningen över tid. Den måste ge en betryggande marginal för att driftskostnaderna ska kunna täckas även under flera år med låg eller negativ real avkastning. Utredningen utgår därför från att Riksbanken på lång sikt får en real avkastning på sina tillgångar på endast 1 procent. Detta ger ett kapitalbehov i räntebärande värdepapper, för att täcka driftskostnaderna, på 75 mdkr.</P>
<P class="p266 ft54">Beräkningen förutsätter att Riksbankens driftskostnader, givet dess nuvarande uppgifter, är konstanta över tid i reala termer, dvs.</P>
<P class="p549 ft66"><SPAN class="ft62">4</SPAN><SPAN class="ft65">Vid utgången av 2011 var guldreserven värd 44 mdkr. Guldinnehavet kan ge positiv avkastning endast om guld säljs och orealiserade prisvinster realiseras.</SPAN></P>
<P class="p273 ft39"><SPAN class="ft62">5</SPAN><SPAN class="ft96">Penningpolitisk rapport, februari 2010.</SPAN></P>
<P class="p165 ft17">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft18">SOU 2013:9 Riksbankens behov av finansiering</P>
<P class="p501 ft16">att de uppräknas enbart med den antagna inflationstakten på 2 procent. Detta är vad som föreslås i kapitel 9. Skulle en uppräkning av kostnaderna göras även realt, blir behovet av kapital något större. En real uppräkning med exempelvis 2 procent kräver ytterligare ca 1,5 mdkr i kostnadsfritt kapital.</P>
<P class="p359 ft11"><SPAN class="ft11">8.2.6</SPAN><SPAN class="ft49">Riksbankens behov av valutareserv</SPAN></P>
<P class="p157 ft42">Riksbankens målsatta kostnadsfria kapital är bestämt på grundval av att det ska vara tillräckligt stort för att täcka Riksbankens kostnader. Det är således inte bestämt med hänsyn till Riksbankens uppgift att lämna likviditetsstöd i utländsk valuta.</P>
<P class="p155 ft53">Frågan om hur stor valutareserv som Riksbanken behöver för att med betryggande marginal kunna lämna likviditetsstöd i utländsk valuta i erforderlig utsträckning har inte något givet svar. För att besvara frågan måste beaktas att Riksbanken har möjlighet att hålla en valutareserv motsvarande det kostnadsfria kapitalet. Till detta kommer att Riksbanken föreslås få rätt till upplåning av utländsk valuta via Riksgäldskontoret för återställande av ianspråktagen valutareserv, att staten med kort varsel kan ge bankerna statlig upplåningsgaranti, att åtagandena mot IMF föreslås flyttas till en separat balansräkning och inte kommer att ta Riksbankens ordinarie valutareserv i anspråk, samt att bankernas motståndskraft mot likviditetsstress i utländsk valuta har stärkts avsevärt sedan finanskrisen.</P>
<P class="p373 ft53">Riksbankens valutareserv bör vara tillräckligt stor för att banken med betryggande marginal ska kunna lämna likviditetsstöd i erforderlig utsträckning tills dess att valutareserven kan fyllas på genom upplåning via Riksgäldskontoret, och statliga garantier kan lämnas för bankernas upplåning. Den information som Riksgäldskontoret har lämnat till utredningen ger vid handen att mycket stora belopp kan upplånas inom en relativt kort tidsrymd, <NOBR>1–2</NOBR> veckor.<SPAN class="ft61">6</SPAN></P>
<P class="p140 ft53">Utredningens bedömning, mot denna bakgrund och på grundval av vad som anförts om potentiella likviditetsbehov vid likviditetsstress baserat på Riksbankens kalkyler (se kapitel 4), är att en ram för upplåning som kan ge Riksbanken en valutareserv uppgående till högst 200 mdkr ger en betryggande marginal. Utredningen föreslår att Riksbanken i lag får en sådan upplåningsram.</P>
<P class="p140 ft50">I normala tider, utan större oro på finansmarknaderna, bör det inte finnas något behov av en upplånad valutareserv. Då är risken</P>
<P class="p10 ft39"><SPAN class="ft38">6 </SPAN>Dnr. Fi 2011:12/2013/1, PM om valutaupplåning.</P>
<P class="p468 ft17">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft16">för att likviditetsstöd ska behöva lämnas försumbar. Däremot kan det finnas skäl att i tider av oro och förhöjda risker för likviditetsstress förstärka valutareserven.</P>
<P class="p163 ft53">Med utredningens förslag kommer Riksbankens kostnadsfria kapital i utgångsläget att vara 125 mdkr. Det innebär att Riksbanken har möjlighet att ha en upplånad valutareserv på 75 mdkr i utgångsläget. En upplånad valutareserv betingar kostnader i form av räntor på upplåningen och ger intäkter i form av den avkastning som placeringarna ger. Nettot är som regel negativt. Förklaringen är att svenska staten lånar dollar, euro och andra valutor till högre räntor än den avkastning som placeringar i mycket likvida tillgångar ger. Nettokostnaden kan uppskattas till mellan 0,2 och 0,3 procent per år. Den årliga kostnaden för en upplånad valutareserv på 75 mdkr i utgångsläget blir således 150 till 225 mnkr. Om denna kostnad skulle bäras av Riksbanken permanent, krävs att Riksbanken får ett större kostnadsfritt kapital för att kunna täcka merkostnaden. Utredningen föreslår dock att åtminstone den upplånade valutareservens kostnader finansieras genom avgifter. Under den tid som det kan ta att få ett avgiftssystem på plats kan Riksbanken täcka merkostnaderna med avkastningen på det föreslagna kostnadsfria kapitalet, som ju i utgångsläget är väsentligt högre än vad som bedömts vara tillräckligt på längre sikt.</P>
<P class="p550 ft54">Beslut om utnyttjande av låneramen bör fattas efter samråd med riksbanksfullmäktige. Det är lämpligt att beslutet föregås av information till berörda myndigheter, t.ex. i det s.k. stabilitetsrådet.</P>
<P class="p185 ft27"><SPAN class="ft27">8.3</SPAN><SPAN class="ft48">Risker i Riksbankens tillgångsförvaltning</SPAN></P>
<P class="p551 ft16"><SPAN class="ft11">Utredningens bedömning: </SPAN>För att täcka eventuella realiserade förluster i guldreserven på nuvarande nivå till följd av guldprisförändringar och i valutareserven på nuvarande nivå till följd av ränteförändringar krävs vardera 10 miljarder kronor i eget kapital, totalt 20 miljarder kronor.</P>
<P class="p552 ft16">Detta förutsätter att valutarisken elimineras så att inget eget kapital behöver avsättas för ändamålet (se avsnitt 8.6).</P>
<P class="p553 ft16">Övriga risker inom tillgångsförvaltningen bedöms som i sammanhanget små och motiverar ingen särskild avsättning av eget kapital i Riksbankens balansräkning.</P>
<P class="p554 ft17">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td123"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td124"><SPAN class="p20 ft19">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p437 ft11"><SPAN class="ft11">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft49">Förlustrisker och redovisningsprinciper</SPAN></P>
<P class="p157 ft54">Riksbankens eget kapital måste dimensioneras för att täcka förluster som kan uppstå i förvaltningen av tillgångarna, i kreditgivningen samt i den operativa verksamheten. Som framgått i kapitel 7 bärs förluster av det egna kapitalet och inte av sedelmängden. De förlustrisker som ska täckas av det egna kapitalet är:</P>
<P class="p555 ft16"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">marknadsrisk – guld eller värdepapper måste säljas till lägre pris än inköpspriset,</SPAN></P>
<P class="p556 ft16"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">likviditetsrisk – en försäljning orsakar att priset sänks och ett köp att det höjs,</SPAN></P>
<P class="p557 ft16"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">kreditrisk – motparter eller utgivare av värdepapper fullgör inte sina förpliktelser,</SPAN></P>
<P class="p556 ft16"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">operativa risker – förluster till följd av misstag, otillåtna åtgärder, fel i tekniska system, etc.</SPAN></P>
<P class="p558 ft16">De redovisningsprinciper som Riksbanken följer innebär att realiserade vinster och förluster vid försäljning av värdepapper, guld och valuta påverkar årets resultat och därmed balansräkningen.</P>
<P class="p89 ft16">Orealiserade vinster och orealiserade förluster reserveras däremot på värderegleringskonton i balansräkningen och påverkar vare sig resultatet eller Riksbankens redovisade eget kapital. Om emellertid orealiserade förluster överstiger ackumulerade orealiserade vinster ska skillnaden enligt reglerna belasta årets resultat och eget kapital.<SPAN class="ft36">7</SPAN></P>
<P class="p14 ft16">Utan någon trend i utvecklingen av priserna på guld, räntebärande tillgångar och valuta över tid, kommer saldona på värderegleringskontona att variera kring sina ingångsvärden. Detta är dock inte givet, och variationerna kan vara stora över tid. Medlen på Riksbankens värderegleringskonton har ökat trendmässigt sedan dessa infördes 2004 och uppgick vid utgången av 2011 till knappt 48 mdkr. Ökningen är en följd av prisökningen på guld och en fallande trend i räntorna, dvs. stigande priser på räntebärande värdepapper.</P>
<P class="p559 ft39"><SPAN class="ft38">7 </SPAN>Detta gäller värdepapper för värdepapper och valuta för valuta. Riksbankens årsredovisning för 2011, fotnot 26 Värderegleringskonton.</P>
<P class="p472 ft17">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39126x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p560 ft11"><SPAN class="ft11">8.3.2</SPAN><SPAN class="ft49">Riksbankens finansiella tillgångar uppgår till 347 miljarder kronor</SPAN></P>
<P class="p356 ft54">Riksbankens finansiella tillgångar består nästan uteslutande av guld- och valutareserven, inklusive fordringar på IMF. Vid utgången av 2011 uppgick marknadsvärdet på tillgångarna till knappt 347 mdkr.</P>
<P class="p561 ft39"><SPAN class="ft83">Källa</SPAN>: Riksbankens årsredovisning 2011.</P>
<P class="p216 ft53">Riksbankens valutareserv består av räntebärande värdepapper i utländsk valuta med hög likviditet och låg risk.<SPAN class="ft61">8 </SPAN>Vid utgången av 2011 var ungefär hälften av valutareserven placerad i amerikanska och en fjärdedel i tyska räntepapper. Resten var placerad i statsobligationer eller statsgaranterade obligationer från Frankrike och några andra euroländer, Storbritannien, Kanada och Australien.</P>
<P class="p175 ft54">Valutaexponeringen är mindre än vad som framgår av tillgångssidan i balansräkningen, eftersom Riksbanken även har skulder i amerikanska dollar och euro via upplåningen från Riksgäldskontoret. Dessutom omvandlas exponering i dollar till exponering i norska kronor med hjälp av derivatinstrument. Valutaexponeringen uppgick i slutet av 2011 till 180 mdkr, se diagram 8.4.</P>
<P class="p562 ft39"><SPAN class="ft38">8 </SPAN>I maj 2012 fattade Riksbankens direktion beslut om att fortsättningsvis placera 10 mdkr i svenska statspapper, pressmeddelande den 10 maj 2012.</P>
<P class="p311 ft17">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td123"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td124"><SPAN class="p20 ft19">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr23 td139"></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td140"><SPAN class="p563 ft58">Valutareserven - fördelning</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td141"><SPAN class="p564 ft133">Valutarseserven - valutaexponering</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td139"></TD>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td142"><SPAN class="p565 ft134">AUD;</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td21"><SPAN class="p566 ft130">AUD;</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td139"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td32"><SPAN class="p567 ft134">CAD; 9,4</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td142"><SPAN class="p568 ft134">10,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td39"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td139"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td39"><SPAN class="p569 ft134">CAD; 9,4</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td21"><SPAN class="p570 ft130">10,1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td139"></TD>
<TD class="tr18 td32"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td142"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td139"></TD>
<TD class="tr26 td32"><SPAN class="p571 ft135">GBP;</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td142"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td39"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td21"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td139"></TD>
<TD class="tr31 td32"><SPAN class="p572 ft130">16,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td142"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td39"><SPAN class="p573 ft134">GBP;</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td21"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td139"></TD>
<TD class="tr23 td32"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td142"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td39"><SPAN class="p206 ft130">16,4</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td21"><SPAN class="p574 ft130">USD;</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td139"></TD>
<TD class="tr19 td32"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td142"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td39"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td139"></TD>
<TD class="tr23 td32"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td142"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td39"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td21"><SPAN class="p206 ft130">55,5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td139"></TD>
<TD class="tr23 td32"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td142"><SPAN class="p563 ft130">USD;</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td39"><SPAN class="p115 ft134">NOK;</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td21"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td139"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td32"><SPAN class="p575 ft130">EUR ;</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td142"><SPAN class="p218 ft134">133,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td21"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td139"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td39"><SPAN class="p576 ft130">17,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td21"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td139"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td32"><SPAN class="p533 ft130">98,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td142"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td21"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td139"></TD>
<TD class="tr17 td142"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td39"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td21"><SPAN class="p577 ft134">EUR ;</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td139"></TD>
<TD class="tr17 td32"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td142"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td39"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td21"><SPAN class="p578 ft134">70,8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td139"></TD>
<TD colspan=2 class="tr44 td140"><SPAN class="p529 ft130"><SPAN class="ft129">Källa</SPAN>: Riksbankens årsredovisning för 2011.</SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td39"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td21"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p579 ft11"><SPAN class="ft11">8.3.3</SPAN><SPAN class="ft49">Marknadsrisker i guld- och valutareserven</SPAN></P>
<P class="p138 ft16">Riksbanken använder olika mått för att mäta marknadsrisker i guld- och valutareserven. Huvudmåttet är <NOBR>Value-at-Risk</NOBR> (VaR). VaR mäter den största värdeminskning som med en viss sannolikhet kan uppkomma under en viss tidsperiod till följd av prisförändringar. Måttet baserar sig på historiska data och dess tillförlitlighet är därför beroende av i hur hög grad de bakomliggande faktorerna förändras.</P>
<P class="p195 ft53">I diagram 8.5 visas hur mycket guld- och valutareserven minskar med en procents sannolikhet på ett års sikt till följd av förändringar i växelkurser, guldpris och räntor. VaR visas dels för den samlade marknadsrisken, dels för de enskilda tillgångsslagen. Exempelvis framgår att den sammanlagda värdeminskningen av guld- och valutareserven (röd kurva) i början av januari 2008 som högst var ca 20 mdkr under det följande året (250 affärsdagar).</P>
<P class="p580 ft17">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B39/H1B39128x1.jpg" style="width:434px;height:378px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr31 td103"><SPAN class="p581 ft102">140</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td143"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td144"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td145"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td146"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td103"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td143"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td144"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td145"><SPAN class="p582 ft102">VaR\Total</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td146"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr45 td103"><SPAN class="p581 ft102">120</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td143"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td144"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td124"><SPAN class="p582 ft102">VaR\Commodity Risk</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td143"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td144"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr14 td124"><SPAN class="p582 ft102">VaR\FX Risk</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td103"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td143"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td144"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td103"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td143"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td144"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td124"><SPAN class="p582 ft102">VaR\IR Market Risk</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td103"><SPAN class="p581 ft102">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td143"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td144"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td145"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td146"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td103"><SPAN class="p581 ft102">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td143"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td144"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td145"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td146"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td103"><SPAN class="p581 ft102">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td143"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td144"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td145"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td146"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td103"><SPAN class="p581 ft102">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td143"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td144"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td145"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td146"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td103"><SPAN class="p581 ft102">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td143"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td144"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td145"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td146"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td103"><SPAN class="p581 ft102">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td143"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td144"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td145"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td146"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td103"><SPAN class="p208 ft102"><NOBR>2008-01-02</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td143"><SPAN class="p23 ft102"><NOBR>2009-01-02</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td144"><SPAN class="p23 ft102"><NOBR>2010-01-02</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td145"><SPAN class="p583 ft102"><NOBR>2011-01-02</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td146"><SPAN class="p23 ft102"><NOBR>2012-01-02</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td103"><SPAN class="p531 ft130"><SPAN class="ft129">Källa</SPAN>: Riksbanken.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td143"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td144"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td145"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td146"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p584 ft16">VaR för valutarisken (gul kurva) har varierat mellan ungefär 20 och 110 mdkr under perioden, för ränterisken (grå kurva) mellan ungefär 10 och 25 mdkr och guldprisrisken (blå kurva) mellan ungefär 10 och 35 mdkr. Den röda kurvan visar total VaR för valutareserven under perioden.</P>
<P class="p149 ft53">Som framgår av diagrammet dominerar valutarisken helt över guldpris- och ränteriskerna. Det kan således finnas mycket att vinna, i termer av riskjusterad avkastning, på att reducera valutarisken i tillgångsportföljen. Det förutsätter naturligtvis att det inte kostar så mycket i form av lägre avkastning att reducera valutarisken. Avsnitt 8.6 innehåller en beräkning av vinsten av att eliminera valutarisken helt.</P>
<P class="p61 ft16">Ett annat sätt att uppskatta riskerna är att helt enkelt utgå från realiserade och orealiserade vinster och förluster till följd av prisförändringar på värdepapper, guld och valuta. Diagram 8.6 visar utvecklingen sedan 1998. Som framgår är den maximala totala positiva och negativa förändringen drygt 30 mdkr respektive <NOBR>-12</NOBR> mdkr. En stor del av värdeförändringarna är orealiserade.</P>
<P class="p504 ft17">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td123"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td124"><SPAN class="p20 ft19">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr31 td8"><SPAN class="p585 ft102">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td143"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td58"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td5"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td50"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td147"><SPAN class="p586 ft102">Priseffekt (räntor)</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td148"><SPAN class="p587 ft102">Valutaeffekt (valuta)</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td50"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td147"><SPAN class="p586 ft102">Guldvärdeseffekt (guld)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p587 ft102">TOTALT</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td50"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td8"><SPAN class="p585 ft102">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td143"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td58"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td5"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td50"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td8"><SPAN class="p585 ft102">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td143"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td58"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td5"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td50"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td8"><SPAN class="p585 ft102">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td143"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td58"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td5"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td50"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td8"><SPAN class="p588 ft102">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td143"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td58"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td5"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td50"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td8"><SPAN class="p23 ft102">1998</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td143"><SPAN class="p23 ft102">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td58"><SPAN class="p304 ft102">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td5"><SPAN class="p589 ft102">2004</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td8"><SPAN class="p208 ft102">2006</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td50"><SPAN class="p23 ft102">2008</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td112"><SPAN class="p23 ft102">2010</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td8"><SPAN class="p588 ft102"><NOBR>-10</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td143"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td58"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td5"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td50"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td8"><SPAN class="p588 ft102"><NOBR>-20</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td143"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td58"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td5"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td50"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr35 td149"><SPAN class="p590 ft130"><SPAN class="ft129">Källa: </SPAN>Riksbankens årsredovisningar.</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td5"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td8"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td50"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td112"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p591 ft42">Sedan värderegleringskonton infördes 2004 har de resultatförda värdeförändringarna till följd av prisförändringar på valuta, räntebärande värdepapper och guld varit betydligt mindre än vad diagram 8.6 visar. Tabell 8.2 visar att den maximala resultatförda positiva och negativa förändringen är 6,7 respektive <NOBR>-6,3</NOBR> mdkr. Med andra ord utjämnas de resultatförda vinsterna och förlusterna till följd av prisförändringar på värdepapper, guld och valuta högst väsentligt genom användningen av värderegleringskonton. Det egna kapitalet påverkas redovisningsmässigt av resultatförda värdeförluster, inte av orealiserade förluster.</P>
<P class="p592 ft17">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td150"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr49 td151"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td150"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td151"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p593 ft39"><SPAN class="ft83">Källa</SPAN>: Riksbankens årsredovisningar.</P>
<P class="p594 ft16">Ränterisken i valutareserven hanteras genom att räntekänsligheten i värdepappersportföljen styrs mot ett löptidsmål, en viss genomsnittlig löptid i ränteportföljen.<SPAN class="ft36">9 </SPAN>Ju kortare genomsnittlig löptid, desto mindre värdeförändring vid en given förändring i räntenivån.<SPAN class="ft36">10</SPAN></P>
<P class="p595 ft16">Utredningen fäster störst avseende vid de realiserade utfallen men tar vid bedömningen av behovet av eget kapital för att täcka risken i tillgångsförvaltningen även höjd för såväl realiserade som orealiserade vinster och förluster. Det bör observeras att utfallen härrör från en större balansomslutning än den som utredningen föreslår.</P>
<P class="p596 ft11"><SPAN class="ft11">8.3.4</SPAN><SPAN class="ft49">Likviditets- och kreditrisk i valutareserven</SPAN></P>
<P class="p597 ft54">Riksbankens valutareserv är placerad i räntebärande värdepapper med låg risk. Den kan även investeras i räntebärande värdepapper som emitterats av andra än stater. För att begränsa likviditets- och kreditrisken får enligt Riksbankens policy högst 30 procent av</P>
<P class="p598 ft66"><SPAN class="ft62">9</SPAN><SPAN class="ft65">Nettotillgångarnas räntekänslighet (i termer av s.k. modifierad duration) ska enligt Riksbankens investeringspolicy för kapitalförvaltningen 2012 hållas inom </SPAN><NOBR>3,5–6,0</NOBR> procent, dvs. en procents förändring i räntenivån ska approximativt ge en förändring i portföljens värde på <NOBR>3,5–6,0</NOBR> procent.</P>
<P class="p599 ft39"><SPAN class="ft68">10</SPAN><SPAN class="ft71">Riksbankens årsredovisningar för åren </SPAN><NOBR>2009–2011.</NOBR></P>
<P class="p600 ft17">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td123"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td124"><SPAN class="p20 ft19">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p371 ft53">valutareserven investeras i tillgångar utfärdade av statsgaranterade och mellanstatliga organisationer, lokala och regionala myndigheter samt s.k. US Agencies.<SPAN class="ft61">11 </SPAN>Även om några länder (bl.a. USA och Frankrike) har fått sina kreditbetyg sänkta de senaste åren, måste kreditvärdigheten i Riksbankens värdepappersportfölj betraktas som mycket god.<SPAN class="ft61">12 </SPAN>De värdepapper som inte är statspapper har alla någon slags statlig garanti i botten.</P>
<P class="p140 ft50">De statspapper som Riksbanken innehar i olika valutor omsätts på mycket likvida och djupa marknader. Även under de extremt turbulenta förhållanden som rådde <NOBR>2008–2009</NOBR> förelåg inga större svårigheter att belåna eller handla med denna typ av tillgångar. Riksbankens omvandling av värdepapper till dollar som kunde lånas ut i samband med utlåningen till svenska storbanker <NOBR>2008–2009</NOBR> kunde genomföras enligt plan (se kapitel 4).</P>
<P class="p193 ft11"><SPAN class="ft11">8.3.5</SPAN><SPAN class="ft49">Utlåningen till IMF</SPAN></P>
<P class="p261 ft11"><NOBR>IMF-lån</NOBR> bör finansieras via Riksgäldskontoret</P>
<P class="p76 ft16">Sverige bidrar via Riksbanken på flera olika sätt till Internationella valutafondens (IMF) finansiella resurser. De finansiella åtagandena gentemot IMF kan liknas vid lånelöften eller garanterade kreditlinor. IMF har, enligt Riksbankens årsredovisning 2011, utnyttjat ca 12 mdkr netto av den utländska valuta Sverige åtagit sig att låna ut till fonden.</P>
<P class="p155 ft53">Det är formellt sett Riksbanken som representerar Sverige i IMF, men det är Sverige, och därmed den svenska staten, som är medlem. Efter förslag från Riksbanken fattar riksdagen beslut om flertalet av de åtaganden gentemot IMF som kan leda till utlåning i utländsk valuta. Riksdagen kan endast medge valutareservsanvändning till förmån för IMF på framställning från Riksbanken. Alla transaktioner med IMF sker på Riksbankens egen balansräkning och eventuella förluster bärs av Riksbankens eget kapital. Det finns inga regler som säger att Riksbanken ska kompenseras i händelse av kreditförluster.</P>
<P class="p195 ft53">En följd av att regeringens och riksdagens <NOBR>IMF-åtaganden</NOBR> ligger på Riksbankens balansräkning är att regeringens och riksdagens beslut kan påverka Riksbankens förmåga att genomföra penning- och valutapolitiken samt att ge likviditetsstöd. Om valutareserven</P>
<P class="p137 ft64"><SPAN class="ft68">11</SPAN><SPAN class="ft70">Riksbanken, Investeringspolicy för kapitalförvaltningen 2012 (Dnr </SPAN><NOBR>2011-792-KAP).</NOBR></P>
<P class="p601 ft88"><SPAN class="ft68">12</SPAN><SPAN class="ft136">Kreditvärderingsföretaget Standard&Poors har givit USA och Frankrike kreditbetyg AA+ (lokal och utländsk valuta). Övriga (Tyskland, Storbritannien, Kanada m.fl.) har AAA.</SPAN></P>
<P class="p468 ft17">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft42">tas i anspråk för att fullgöra ett åtagande mot IMF medför det att möjligheterna att använda valutareserven för andra ändamål minskar, bl.a. möjligheterna att ge likviditetsstöd i utländsk valuta.</P>
<P class="p161 ft42">Detta är en otillfredsställande ordning. Det är staten som bör stå för alla kreditrisker till följd av lån till IMF och <NOBR>IMF-åtagandena</NOBR> bör hållas åtskilda från Riksbankens övriga uppgifter. Utredningen föreslår därför att Riksbankens frihet från ansvar för kreditförluster i utlåningen till IMF regleras i lag och att utlåningen till IMF läggs i en egen balansräkning som Riksbanken handhar.</P>
<P class="p175 ft42">När IMF kräver att Sverige fullgör förpliktelser mot IMF, dvs. lånar utländsk valuta, sker detta normalt med god framförhållning. T.ex. förser IMF kvartalsvis medlemsländerna med prognosintervall över de belopp som länderna förväntas reglera under kommande tremånadersperiod. Det innebär enligt utredningen att valutareserven inte behöver tas i anspråk, utan utlåningen kan finansieras genom upplåning via Riksgäldskontoret.</P>
<P class="p225 ft11">Risken för kreditförluster på <NOBR>IMF-lån</NOBR> är liten</P>
<P class="p45 ft16">Riksbankens fordringar på IMF uppgick vid utgången av 2011 till 35,3 mdkr, varav särskilda dragningsrätter (SDR) står för den största delen. Samtidigt finns det en skuld på 23,8 mdkr till IMF vilket innebär att Riksbankens nettoexponering mot IMF var drygt 11,5 mdkr i slutet av 2011, se tabell 8.3.<SPAN class="ft36">13</SPAN></P>
<P class="p602 ft39">Not: När utlåningen till IMF ökar, ökar skuldsidan med upplåning i Riksgäldskontoret med motsvarande belopp.</P>
<P class="p153 ft39"><SPAN class="ft83">Källa</SPAN>: Riksbankens årsredovisning för 2011.</P>
<P class="p164 ft39"><SPAN class="ft38">13 </SPAN>Riksbankens årsredovisning för 2011, avsnittet om tillgångsförvaltning.</P>
<P class="p165 ft17">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td123"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td124"><SPAN class="p20 ft19">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p603 ft53">IMF ger lån till länder i kreditnöd. Fonden bär hela kreditrisken i utlåningen, men är å andra sidan en s.k. prioriterad fordringsägare, vilket innebär att den står först i kön då lånen ska återbetalas. Det är därmed mycket ovanligt att IMF gör kreditförluster på sin utlåning. Även om IMF skulle göra förluster i sin verksamhet har fonden vissa möjligheter att hantera dessa i sin balansräkning. Risken för de länder som finansierar IMF:s utlåningsverksamhet är därmed liten och hittills har de aldrig behövt ta kreditförluster.<SPAN class="ft61">14</SPAN></P>
<P class="p195 ft54">Utöver dessa fordringar har Riksbanken ”vid sidan av balansräkningen” utestående utlånings- och växlingsåtaganden gentemot IMF på drygt 108 mdkr.<SPAN class="ft67">15 </SPAN>I detta ingår IMF:s reservposition på drygt 18 mdkr som Riksbanken är skyldig att växla till utländsk valuta för IMF:s räkning om så påkallas. Utöver de 108 mdkr har riksdagen nyligen beslutat att Riksbanken ska ingå avtal om ytterligare 6,7 mdr SDR (motsvarande ca 70 mdkr) i lån till IMF.<SPAN class="ft67">16</SPAN></P>
<P class="p193 ft11"><SPAN class="ft11">8.3.6</SPAN><SPAN class="ft49">Överväganden och bedömning</SPAN></P>
<P class="p138 ft16">Den helt dominerande risken i Riksbankens tillgångsförvaltning är valutarisken. Den är större än de andra finansiella riskerna tillsammans. Utredningen föreslår, liksom SOU 2007:51, att valutarisken neutraliseras i syfte att undvika att behöva binda kapital i Riksbanken och för att effektivisera statens samlade hantering av valutarisker. Utan utredningens förslag i denna del skulle Riksbanken behöva ett eget kapital på ca 27 mdkr för att täcka valutarisken (se avsnitt 8.6).</P>
<P class="p344 ft53">Under perioden <NOBR>1998–2011</NOBR> var den maximala resultatförda värdeförändringen i guldreserven 2 mdkr (och positiv). Ett annat sätt att värdera risken är att titta på den genomsnittliga årliga prisvariationen i guldpriset. Sedan <NOBR>1970-talet</NOBR> kan den på grundval av Riksbankens nuvarande guldinnehav översättas till en risk på 5 mdkr per år. Utredningen bedömer att 10 mdkr bör avsättas i balansräkningen för att täcka guldprisrisken. Beloppet bör sättas i relation till att värdet på den nuvarande guldreserven är 44 mdkr och att utredningens förslag om balansräkningens och det egna kapitalets storlek sannolikt kommer att resultera i en kraftig minskning av guldreserven. Föreslagna 10 mdkr innebär därför en väl tilltagen marginal.</P>
<P class="p604 ft66"><SPAN class="ft68">14</SPAN><SPAN class="ft69">Ekelund, Åsa och Emelie Mannefred, Ekonomiska kommentarer, nr 1 2012, Riksbankens utlåning till internationella valutafonden, IMF – hur och varför?</SPAN></P>
<P class="p414 ft64"><SPAN class="ft68">15</SPAN><SPAN class="ft70">Riksbankens årsredovisning för 2011.</SPAN></P>
<P class="p253 ft39"><SPAN class="ft68">16</SPAN><SPAN class="ft71">Bet. 2012/13:FiU17 Lån till IMF.</SPAN></P>
<P class="p468 ft17">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p347 ft16">Den maximala resultatförda värdeförändringen på värdepapper sedan 2004 – då värderegleringskonton infördes – är 2,3 mdkr. Utredningen föreslår att 10 mdkr avsätts för att täcka denna risk. Det bör påpekas att utredningen föreslår en mindre valutareserv vad Riksbanken har haft och har för närvarande och därmed ett mindre innehav av räntebärande värdepapper.</P>
<P class="p61 ft16">Det bör påpekas att orealiserade vinster och förluster i valutareserven inte påverkar Riksbankens resultat och redovisade egna kapital. De redovisas på värderegleringskonton på Riksbankens balansräkning. Förutsatt att tillgångspriserna inte uppvisar någon trend, kommer variationerna kring utgångsvärdet på värderegleringskontona att vara små över tid.</P>
<P class="p61 ft16">De kredit- och likviditetsrisker som finns i Riksbankens räntepappersportfölj bedöms som små och motiverar ingen särskild avsättning av kapital i Riksbankens balansräkning.</P>
<P class="p160 ft16">Vad gäller <NOBR>IMF-utlåningen,</NOBR> delar utredningen bedömningarna i SOU 2007:51 att kreditrisken är mycket låg. Det är ytterst riksdagen som beslutar om åtaganden gentemot IMF. Genom att IMF- åtagandet ligger på Riksbankens balansräkning och valutareserven kan tas i anspråk, kan detta dessutom påverka Riksbankens förmåga att genomföra penning- och valutapolitiken och att ge likviditetsstöd. Av denna anledning bör utlåningen till IMF läggas i en egen balansräkning som handhas av Riksbanken och eventuella kreditförluster bäras av staten. Årets resultat bör överföras till (eller täckas av) staten. Utlåningen till IMF bör finansieras genom upplåning av Riksgäldskontoret.</P>
<P class="p235 ft16">Utöver dessa förändringar föreslås den nuvarande ansvarsfördelningen av skyldigheter mellan regering och riksdag å ena sidan och Riksbanken å den andra till följd av <NOBR>IMF-medlemskapet</NOBR> kvarstå.</P>
<P class="p605 ft17">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td123"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td124"><SPAN class="p20 ft19">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p437 ft27"><SPAN class="ft27">8.4</SPAN><SPAN class="ft48">Risker i likviditetsstödet</SPAN></P>
<P class="p606 ft16"><SPAN class="ft11">Utredningens bedömning: </SPAN>Risken för förluster i likviditetsstödet, speciellt i det särskilda likviditetsstödet, är små men kan inte uteslutas helt. Därför bör 10 miljarder kronor i eget kapital sättas av för att täcka denna förlustrisk. Om det osannolika skulle inträffa att det generella likviditetsstödet skulle orsaka förluster för Riksbanken, får detta hanteras genom rekapitalisering (se kap 9).</P>
<P class="p607 ft11"><SPAN class="ft11">8.4.1</SPAN><SPAN class="ft49">Likviditetsrisker och likviditetsstöd</SPAN></P>
<P class="p157 ft53">Likviditetsrisker är en naturlig del av bankverksamhet. Bankerna lånar normalt upp medel med relativt korta löptider och låga räntor, och lånar ut på längre löptider till högre räntor. Den finansiella krisen visade dock att banker i såväl Sverige som i omvärlden många gånger hade tagit för stora likviditetsrisker. Det blev svårare och dyrare – och ibland omöjligt – att finansiera utlåningen. Många centralbanker blev tvungna att i stor skala förse banker med likviditet för att säkra den finansiella stabiliteten.</P>
<P class="p14 ft16">I Sverige gav Riksbanken under finanskrisen nödkrediter till enskilda finansinstitut (se avsnitt 8.4.2) och olika typer av generellt likviditetsstöd (se avsnitt 8.4.3). Likviditetsstöd ger upphov till kreditrisker för Riksbanken. Det är först när räntor och lån inte betalas tillbaka och ställda säkerheter visar sig vara otillräckliga, som kreditförluster uppstår. Om ett institut i stället har solvensproblem, är det statens sak att hantera. Denna ordning, att Riksbankens ger stöd till banker i likviditetsnöd och staten stöd till banker som inte är solventa, utformades under krisen på <NOBR>1990-talet</NOBR> och har i praktiken gällt sedan dess.<SPAN class="ft36">17</SPAN></P>
<P class="p432 ft11"><SPAN class="ft11">8.4.2</SPAN><SPAN class="ft49">Det särskilda likviditetsstödet – nödkrediter</SPAN></P>
<P class="p261 ft11">SOU 2007:51</P>
<P class="p157 ft50">I SOU 2007:51 behandlades endast riskerna i det särskilda likviditetsstödet, s.k. nödkrediter. Riksbanken har möjlighet att om det finns synnerliga skäl i likviditetsstödjande syfte på särskilda villkor</P>
<P class="p473 ft39"><SPAN class="ft38">17 </SPAN>Jfr prop. 1997/98:164, s. 28.</P>
<P class="p468 ft17">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p608 ft16">bevilja kredit till institut som står under Finansinspektionens tillsyn.<SPAN class="ft36">18 </SPAN>Enligt lagens förarbeten ska Riksbanken inte ge kredit till institut som uppenbart är insolventa.<SPAN class="ft36">19 </SPAN>Att ett institut vänder sig till Riksbanken för att på detta sätt få likviditetsstöd innebär normalt att institutet inte kan lämna fullgoda säkerheter, eftersom institutet i sådant fall skulle kunna låna på annat sätt.</P>
<P class="p160 ft53">SOU 2007:51 konstaterade att det är svårt att uppskatta storleken på och sannolikheten för kreditförluster i nödkreditgivningen. Utredningen bedömde dock att utlåningen till svenska banker inom ramen för det särskilda likviditetsstödet skulle kunna uppgå till 100 mdkr. Förlustrisken på dessa nödkrediter uppskattades till 10 procent, bl.a. baserat på undersökningar om bankkonkurser i USA under perioden <NOBR>1984–2002.</NOBR> Riksbankens förlustrisk till följd av nödkrediter beräknades därför till 10 mdkr.</P>
<P class="p48 ft16">SOU 2007:51 noterade att det samlade stödet till bankerna under <NOBR>90-talskrisen</NOBR> beräknades till 65 mdkr och att kostnaden för stödet uppgick till 35 mdkr (före återvinning). Kostnaden bars uteslutande av staten, inte av Riksbanken.<SPAN class="ft36">20</SPAN></P>
<P class="p176 ft11">Beräkningar och exempel på nödkrediter under finanskrisen</P>
<P class="p330 ft53">Balansomslutningen i svensk banksektor är i dag ungefär fyra gånger så stor som den var i mitten av <NOBR>2000-talet.<SPAN class="ft61">21</SPAN></NOBR><SPAN class="ft61"> </SPAN>Om man använder samma metod som i SOU 2007:51, kan behovet av nödkrediter från Riksbanken beräknas bli ungefär 400 mdkr och risken för kreditförluster 40 mdkr. Underlaget för dessa beräkningar, som avsåg bankkonkurser i USA på 1980- och <NOBR>90-talen,</NOBR> är dock knappast relevanta för dagens svenska förhållanden.</P>
<P class="p286 ft16">Under den senaste finanskrisen gavs särskilt likviditetsstöd i två fall under hösten 2008, till Kaupthing Bank Sverige och Carnegie Investment Bank. Båda instituten bedömdes av Riksbanken och Finansinspektionen vara i grunden solventa och systemviktiga.<SPAN class="ft36">22 </SPAN>I slutet av 2007 uppgick balansomslutningen i Kaupthing till 20 mdkr och i Carnegie till 33 mdr. <SPAN class="ft36">23</SPAN></P>
<P class="p609 ft64"><SPAN class="ft68">18</SPAN><SPAN class="ft70">6 kap. 8 § riksbankslagen.</SPAN></P>
<P class="p189 ft64"><SPAN class="ft68">19</SPAN><SPAN class="ft70">Prop. 1997/98:164, s. 28.</SPAN></P>
<P class="p189 ft66"><SPAN class="ft68">20</SPAN><SPAN class="ft69">SOU 2007:51, s. 74.</SPAN></P>
<P class="p295 ft85"><SPAN class="ft68">21</SPAN><SPAN class="ft90">Riksbanken, Den svenska finansmarknaden, utgåva 2006 och 2011. Balansomslutningen för de svenska storbankerna var 3 600 mdkr 2005 mot 13 100 mdkr i slutet av 2011.</SPAN></P>
<P class="p190 ft66"><SPAN class="ft68">22</SPAN><SPAN class="ft65">Se t.ex. Riksbanken, pressmeddelande ”Riksbanken ger likviditetsstöd till Kaupthing Bank Sverige AB”, den 8 oktober 2008.</SPAN></P>
<P class="p189 ft39"><SPAN class="ft68">23</SPAN><SPAN class="ft71">Svenska Bankföreningen, Bank- och finansstatistik 2007.</SPAN></P>
<P class="p165 ft17">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td123"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td124"><SPAN class="p20 ft19">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft16">Sammantaget ställde Riksbanken mot säkerhet ut 5 mdkr i kreditram till respektive bolag. I Carnegies fall utnyttjades dock knappt hälften av kreditramen. Båda nödkrediterna kunde avvecklas utan förluster i samband med att Ålandsbanken köpte Kaupthing och Riksgäldskontoret blev ägare till Carnegie.</P>
<P class="p610 ft11"><SPAN class="ft11">8.4.3</SPAN><SPAN class="ft49">Generellt likviditetsstöd – utlåningen i kronor och dollar under finanskrisen</SPAN></P>
<P class="p157 ft16">Under finanskrisen lämnade Riksbanken omfattande lån till svenska banker, i vissa fall mot andra säkerheter än normalt (se kapitel 4). Som mest – vid årsskiftet <NOBR>2008–2009</NOBR> – lånade Riksbanken ut svenska kronor till ett belopp om ca 250 mdkr.<SPAN class="ft36">24 </SPAN>Åtgärderna vidtogs för att förbättra bankernas likviditetssituation och stabilisera de marknader där bankerna finansierar sig.</P>
<P class="p140 ft42">Till följd av den ansträngda situationen på marknaderna för kortfristig upplåning av amerikanska dollar upprättade Riksbanken en lånefacilitet i dollar under hösten 2008. Utlåningen skedde från oktober 2008 till oktober 2009. Som mest lånade Riksbanken ut 30 mdr dollar (ca 250 mdkr) i mars 2009. Huvuddelen finansierades med <NOBR>swap-avtal</NOBR> med den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, även om delar av valutareserven användes under större delen av perioden. Riksbanken lånade också upp ett mindre belopp från ECB inom ramen för ett stående swapavtal.</P>
<P class="p37 ft16">Genom sitt generella likviditetsstöd tog Riksbanken på sig risk. Samtidigt fick man ränteintäkter. Totalt gav krisåtgärderna ett räntenetto på 2,5 mdkr (inkl. ränteintäkter från penningpolitiskt motiverade interventioner).</P>
<P class="p611 ft39"><SPAN class="ft38">24 </SPAN>Exklusive Riksbankens utlåning i svenska kronor som gjordes i uttalat penningpolitiskt syfte <NOBR>2009–2010.</NOBR></P>
<P class="p472 ft17">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td98"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td105"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr51 td106"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr51 td152"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td105"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td106"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td152"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p612 ft66">Not: Anledningen till att räntenettot i dollarutlåningen var relativt lågt är att Riksbanken inte erhöll något räntenetto på den del av dollarutlåningen som finansierades genom swap <NOBR>-avtal</NOBR> med Federal Reserve. Källa: Riksbanken.</P>
<P class="p613 ft16">Sammantaget hade Riksbanken som mest motsvarande 500 mdkr i likviditetsstöd utestående i svenska kronor och dollar till de svenska bankerna (om än vid lite olika tidpunkter). Utlåningen gav inte upphov till några kreditförluster.</P>
<P class="p145 ft11"><SPAN class="ft11">8.4.4</SPAN><SPAN class="ft49">Nya regler för likviditetsrisker i banksystemet</SPAN></P>
<P class="p330 ft16">Med anledning av finanskrisen har en rad olika initiativ för att stärka bankernas finansiella ställning tagits på såväl internationell som nationell nivå. Bland annat har man inom ramen för det internationella centralbankssamarbetet i BIS (Banken för internationell betalningsutjämning) och den s.k. Baselkommittén antagit de s.k. Basel <NOBR>III-reglerna.</NOBR> Inom EU pågår för närvarande ett arbete med att på europeisk nivå implementera dessa.</P>
<P class="p61 ft16">Basel <NOBR>III-reglerna</NOBR> innehåller även riktlinjer för hur likviditetsrisker ska hanteras. Riktlinjerna inkluderar två kompletterande kvantitativa mått, dels den s.k. likviditetstäckningsgraden (LCR), som föreslås införas från 2015, dels en s.k. stabil nettofinansieringskvot (NSFR), som föreslås införas från 2018.<SPAN class="ft36">25 </SPAN>I början av januari 2013 meddelade moderkommittén till Baselkommittén för banktillsyn att man nått en slutgiltig överenskommelse om definitionen av LCR. Överenskommelsen innebär vissa förändringar</P>
<P class="p47 ft66"><SPAN class="ft38">25 </SPAN>LCR (Liquidity Coverage Ratio): Likviditetsmått som mäter en banks förmåga att hantera ett stressat nettoutflöde av likviditet under 30 dagar. LCR på 100 procent innebär, förenklat, att en banks likviditetsreserv är tillräckligt stor för att banken ska kunna hantera ett oväntat likviditetsutflöde i 30 dagar.</P>
<P class="p614 ft52">NSFR (Net Stable Funding Ratio): Likviditetsmått som ställer en banks stabila finansiering i relation till dess illikvida tillgångar under ett stressat scenario som pågår i ett år.</P>
<P class="p267 ft17">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td123"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td124"><SPAN class="p20 ft19">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft16">jämfört med tidigare, men behåller grundstrukturen oförändrad. Måttet ska införas gradvis under en fyraårsperiod med början i januari 2015.<SPAN class="ft36">26</SPAN></P>
<P class="p17 ft11">Finansinspektionens regler om likviditetstäckningsgrad (LCR)</P>
<P class="p251 ft16">Med ledning av Baselkommitténs arbete införde Finansinspektionen i juli 2011 nya krav på rapportering av likvida tillgångar för institut i Sverige med en balansomslutning större än 5 mdkr.<SPAN class="ft36">27 </SPAN>Därefter har Finansinspektionen beslutat om nya föreskrifter med ett kvantitativt krav på likviditetstäckningsgrad för institut med en balansomslutning över 100 mdkr.<SPAN class="ft36">28</SPAN></P>
<P class="p140 ft16">Av föreskrifterna följer att ett institut måste ha en reserv av likvida tillgångar som klarar verkliga och simulerade kassautflöden under en stressad period på 30 dagar. Något förenklat beräknas likviditetstäckningsgraden enligt följande formel:</P>
<P class="p615 ft15">x 100</P>
<P class="p616 ft16">Det innebär att likviditetstäckningsgraden alltid ska uppgå till minst 100 procent under normala tider. Om ett företag befinner sig i en situation av ”likviditetspåverkande stress” får kvoten tillfälligt understiga 100 procent. Företaget ska då omedelbart skriftligt underrätta Finansinspektionen om detta, meddela orsaken därtill och underställa utnyttjandet av likviditetsbufferten inspektionens bedömning.</P>
<P class="p155 ft54">Likviditetstäckningskravet ska uppfyllas dels på aggregerad nivå över alla valutor, dels separat i valutorna euro och amerikanska dollar. Föreskrifterna ska tillämpas från 1 januari 2013. Detta innebär att Sverige går längre än den internationellt överenskomna miniminivån, dels genom att införa ett likviditetstäckningskrav i euro och dollar, dels genom att införa kvantitativa krav två år tidigare än vad som krävs. Finansinspektionen har konstaterat att berörda företag i stort redan anpassat sig till de krav som regleringen ställer.</P>
<P class="p617 ft64"><SPAN class="ft68">26</SPAN><SPAN class="ft70">Se respektive hemsida för Finansinspektionen, Riksbanken och BIS för mer information.</SPAN></P>
<P class="p174 ft66"><SPAN class="ft68">27</SPAN><SPAN class="ft69">FFFS 2011:37 Föreskrifter om rapportering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag.</SPAN></P>
<P class="p170 ft39"><SPAN class="ft68">28</SPAN><SPAN class="ft71">FFFS 2012:6, Föreskrifter om krav på likviditetstäckningsgrad och rapportering av likvida tillgångar och kassaflöden.</SPAN></P>
<P class="p472 ft17">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p347 ft54">Finansinspektionen avser i ett senare skede anpassa definitionerna i regelverket till den slutliga globala standarden och till vad som beslutas i frågan i EU. Fram till dess gäller de svenska reglerna.</P>
<P class="p285 ft11"><SPAN class="ft11">8.4.5</SPAN><SPAN class="ft49">Bedömningar och slutsatser</SPAN></P>
<P class="p45 ft16">Behov av likviditetsstöd uppstår när finansiella företag har svårt att refinansiera förfallande inlåning och upplåning. Det ligger i sakens natur att det är svårt att mera exakt avgöra omfattningen på framtida likviditetsstöd eller vilka förluster som i slutändan kan komma att belasta Riksbankens balansräkning.</P>
<P class="p175 ft16">Om de beslut som fattats för att göra banker och andra finansinstitut mera solventa och likvida också implementeras, bör likviditetsriskerna i det finansiella systemet väsentligt minska. Samtidigt finns det naturligtvis osäkerhet om de nya regleringarna är tillräckliga för att förhindra framtida finanskriser. Exempelvis finns det en risk för att kvantitativa mått och krav inte tillräckligt tar hänsyn till tillståndet i enskilda institut. Kvantitativa mått (såsom likviditetstäckningsgraden) bör betraktas som indikatorer och inte tas som intäkt för att ett institut har tillräcklig likviditet för att hantera alla situationer som kan uppstå.</P>
<P class="p235 ft16">De mått på likviditetsrisk som tas fram av Finansinspektionen och Riksbanken visar att det svenska banksystemet de senaste åren väsentligen förbättrat sin motståndskraft i termer av solvens och likviditet. Finansinspektionen konstaterar att svenska banker redan anpassat sig till de krav som likviditetsregleringen ställer. Riksbankens stabilitetsrapporter visar i stort samma sak, även om dess mer långfristiga likviditetsmått (det strukturella måttet, snarlikt Baselkommitténs <NOBR>NSFR-mått)</NOBR> ännu inte nått rekommenderad målnivå om 100 procent.<SPAN class="ft36">29 </SPAN>Riksbankens stresstester visar därtill att de svenska storbankerna är finansiellt starka och har god motståndskraft mot kreditförluster.<SPAN class="ft36">30 </SPAN>Mot den bakgrunden torde sannolikheten för att svenska storbanker ska hamna i likviditetsnöd vara små.</P>
<P class="p271 ft16">Trots ny reglering som syftar till att göra banksystemet mer motståndskraftigt mot framtida finanskriser, kan inte ett framtida behov av likviditetsstöd uteslutas. En bedömning bör därför göras av hur omfattande ett framtida generellt likviditetsstöd kan bli lik-</P>
<P class="p310 ft64"><SPAN class="ft68">29</SPAN><SPAN class="ft70">Riksbanken FSR 2012:1.</SPAN></P>
<P class="p455 ft39"><SPAN class="ft68">30</SPAN><SPAN class="ft71">Riksbanken finansiell stabilitet, 2012:1, juni 2012.</SPAN></P>
<P class="p165 ft17">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td123"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td124"><SPAN class="p20 ft19">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p371 ft53">som hur stora förlusterna kan vara. Under den senaste finanskrisen lånade Riksbanken som mest ut ca 500 mdkr till svenska banker ungefär jämnt fördelat på svenska kronor och utländsk valuta. <SPAN class="ft61">31</SPAN></P>
<P class="p90 ft42">Utredningens bedömning är att även om det i en framtida finanskris kan komma att krävas generellt likviditetsstöd i betydande omfattning, torde Riksbankens kapitalbehov för att möta kreditförluster vara mycket begränsat. För detta talar historiska erfarenheter, där Riksbanken visat stor försiktighet i utlåningen, de åtgärder som regel- och tillsynsmyndigheter nu vidtar för att göra banksystemet mer robust samt att generellt likviditetsstöd lämnas mot fullgoda säkerheter.<SPAN class="ft89">32 </SPAN>Något behov av att avsätta kapital för förluster i samband med generellt likviditetsstöd i Riksbankens balansräkning bedöms därför inte vara nödvändigt.</P>
<P class="p37 ft16">När det gäller nödkrediter till enskilda företag går det naturligtvis inte att utesluta att sådana kan resultera i kreditförluster för Riksbanken. Nödkrediter måste ibland ges skyndsamt och utan fullgoda säkerheter. Det är möjligt att ett instituts solvens felbedöms och att ställda säkerheter visar sig vara otillräckliga eller att ett institut blir insolvent efter det att stöd lämnats. Varken under krisen på <NOBR>1990-talet</NOBR> eller under den senaste finanskrisen gjorde Riksbanken några kreditförluster. Om något institut inte skulle kunna återbetala sitt lån från Riksbanken är institutet inte längre solvent. Om det är ett systemviktigt institut, ska ansvaret övergå till Riksgäldskontoret i egenskap av stödmyndighet.<SPAN class="ft36">33</SPAN></P>
<P class="p373 ft53">Utredningen bedömer att det finns ett behov av att avsätta 10 mdkr i eget kapital för att täcka kreditförluster till följd av s.k. nödkrediter, även om sådana förluster är osannolika. När det gäller generellt likviditetsstöd är sannolikheten för förluster mycket liten, men förlusterna potentiellt mycket stora. Detta bör inte hanteras genom att avsätta eget kapital på Riksbankens balansräkning, utan genom en rekapitaliseringsregel (se kapitel 9).</P>
<P class="p618 ft66"><SPAN class="ft68">31</SPAN><SPAN class="ft69">Exklusive Riksbankens utlåning i svenska kronor som gjordes i uttalat penningpolitiskt syfte </SPAN><NOBR>2009–2010.</NOBR></P>
<P class="p174 ft66"><SPAN class="ft68">32</SPAN><SPAN class="ft69">Lån lämnades enligt samma säkerhetsstandard som i den löpande </SPAN><NOBR>RIX-verksamheten,</NOBR> dvs. mot pant i statsobligationer och säkerställda obligationer.</P>
<P class="p619 ft39"><SPAN class="ft68">33</SPAN><SPAN class="ft71">Enligt 1 kap. </SPAN><NOBR>2–3</NOBR> §§ lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut får regeringen eller stödmyndigheten besluta om stöd som behövs för att motverka en risk för allvarlig störning i det finansiella systemet i Sverige.</P>
<P class="p620 ft17">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft27"><SPAN class="ft27">8.5</SPAN><SPAN class="ft48">Övriga risker</SPAN></P>
<P class="p621 ft53"><SPAN class="ft137">Utredningens bedömning: </SPAN>Mot bakgrund av de säkerheter som lämnas och krediternas kortvarighet finns det inget behov av att avsätta kapital för att täcka kreditrisker inom ramen för Riksbankens verksamhet med det centrala betalningssystem RIX.</P>
<P class="p622 ft16">Däremot kan det i princip finnas behov av att täcka Riksbankens operativa risker i RIX och i andra delar av verksamheten. I praktiken är dock behovet i sammanhanget så litet att utredningen finner att ingen särskild avsättning behöver göras.</P>
<P class="p623 ft50">Riksbanken använder normalt inte valutainterventioner i penningpolitiskt syfte. Sådana kan bli aktuella under en övergångsperiod vid ett inträde i valutaunionen, eller om regeringen beslutar om övergång till ett annat växelkurssystem. Utredningen förutsätter att regering och riksdag vid en sådan övergång bedömer och anpassar Riksbankens kapital därefter. För närvarande saknas det skäl att avsätta kapital för ändamålet.</P>
<P class="p162 ft11"><SPAN class="ft11">8.5.1</SPAN><SPAN class="ft49">SOU 2007:51</SPAN></P>
<P class="p72 ft16">Den tidigare utredningen bedömde kreditrisker i det centrala betalningssystemet som Riksbanken tillhandahåller (RIX) och de operativa riskerna i övrigt som högst begränsade. En miljard kronor avsattes för detta kapitalbehov.</P>
<P class="p161 ft50">Förlustriskerna till följd av interventioner på valutamarknaderna bedömdes som begränsade. Sannolikheten för att Sverige inom överskådlig tid skulle övergå till någon form av fast växelkurs framstod som låg. Risken för förluster förväntades vara begränsade till de interventioner som kunde tänkas vara påkallade under en kortare tid i samband med ett eventuellt eurointräde. Ett kapital om 5 mdkr bedömdes vara tillräckligt för att täcka denna risk.</P>
<P class="p624 ft11"><SPAN class="ft11">8.5.2</SPAN><SPAN class="ft49">Kreditrisker i operativ verksamhet</SPAN></P>
<P class="p45 ft16">Kreditrisker i operativ verksamhet avser dels de krediter som lämnas inom ramen för <NOBR>RIX-systemet,</NOBR> dels de krediter som ges genom de repotransaktioner som utgör en del av genomförandet av penningpolitiken.</P>
<P class="p625 ft17">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td123"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td124"><SPAN class="p20 ft19">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft16"><NOBR>RIX-systemet</NOBR> är av central betydelse för hela det finansiella systemet i Sverige och ger deltagarna (banker, clearinghus och andra aktörer) möjlighet till finansiella överföringar på ett sätt som inte medför likviditets- eller kreditrisker. I stort sett samtliga betalningar i svenska kronor hanteras i någon form i RIX. Sex dagars omsättning i RIX motsvarar ungefär Sveriges BNP. För att minska risken för att överföringar i RIX inte kan utföras, tillför Riksbanken likviditet under dagen genom att ge kredit mot säkerhet. Säkerheterna utgörs främst av svenska och utländska värdepapper, men kan även vara i utländsk valuta.</P>
<P class="p14 ft16">I SOU 2007:51 bedömdes de kreditrisker som uppkommer i <NOBR>RIX-systemet</NOBR> vara försumbara. Skälen var främst att värdepapperen är av hög kvalitet och att en daglig marknadsvärdering sker, vilket ger Riksbanken möjlighet att kräva in ytterligare säkerheter från berörda parter.</P>
<P class="p41 ft16">Utredningen delar bedömningen som gjordes i SOU 2007:51. Dessutom visade utvecklingen under finanskrisen att risken för kreditförluster inom ramen för RIX är mycket begränsad. Under krisen vidgade Riksbanken ramen dels för vilka säkerheter som godtogs i utbyte mot likviditet, dels kretsen av motparter som hade tillgång till likviditet i systemet.<SPAN class="ft36">34</SPAN></P>
<P class="p41 ft16">Sammantaget bedöms varken kreditrisken i <NOBR>RIX-systemet</NOBR> eller kreditrisker i repotransaktioner motivera någon särskild avsättning av kapital.</P>
<P class="p260 ft11"><SPAN class="ft11">8.5.3</SPAN><SPAN class="ft49">Operativa risker</SPAN></P>
<P class="p360 ft53">I Basel <NOBR>II-regelverket</NOBR> definieras operativ risk som risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. I definitionen ingår även legal risk.<SPAN class="ft61">35 </SPAN>Regelverket ger svenska finansi-</P>
<P class="p626 ft66"><SPAN class="ft38">34 </SPAN>Värdepapper som accepteras ska vara utfärdade av stat, centralbank, kommun eller annat offentligt organ eller företag som har en tillfredsställande kreditvärdighet. Den stat där emittenten har sin hemvist ska vara godkänd av Riksbanken. Värdepapperet ska även vara emitterat i en valuta som är godkänd av Riksbanken. PM Principer för Riksbankens regler för säkerheter för krediter enligt Villkor för RIX och penningpolitiska instrument, Dnr <NOBR>2011-399-KAP.</NOBR></P>
<P class="p241 ft39"><SPAN class="ft38">35 </SPAN>Basel <NOBR>II-regelverket</NOBR> är i denna del genomförd i svensk rätt genom 1 kap. 3 § 16 lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar.</P>
<P class="p472 ft17">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft16">ella företag tre alternativa metoder för att beräkna kapitalkravet för operativ risk.<SPAN class="ft36">36</SPAN></P>
<P class="p148 ft16">I SOU 2007:51 konstaterades att det var svårt att på ett meningsfullt sätt kvantifiera den operativa risken för Riksbanken. Man valde därför att utgå från den s.k. basmetoden och basera beräkningen på Riksbankens nettointäkter före avdrag för personalkostnader m.m.<SPAN class="ft36">37 </SPAN>Riksbankens nettointäkter har varierat mellan <NOBR>1,2–15,0</NOBR> mdkr under perioden <NOBR>2007–2011,</NOBR> med ett genomsnitt på 7,6 mdkr. Om samma metod tillämpas som i SOU 2007:51 blir kapitalbehovet 1,1 mdkr.</P>
<P class="p266 ft50">Utredningen bedömer dock att de operativa riskerna är så små att inget kapital behöver avsättas för att täcka operativa risker.</P>
<P class="p627 ft11"><SPAN class="ft11">8.5.4</SPAN><SPAN class="ft49">Interventioner på valutamarknaden inom ramen för valutapolitiken</SPAN></P>
<P class="p45 ft16">Riksbanken har möjlighet att intervenera på valutamarknaden – att köpa eller sälja kronor – i valutapolitiskt syfte, t.ex. för att uppnå en viss valutakurs eller att hålla kursen på en viss nivå.</P>
<P class="p148 ft16">I SOU 2007:51 ansågs den förlustrisk som behövde beaktas i sammanhanget vara risken för att göra förluster vid ett försvar av en eventuell framtida fast växelkurs. Utredningen påpekade samtidigt att sannolikheten för att Sverige inom överskådlig tid skulle övergå till fast växelkurs, annat än i samband med ett eurointräde, framstod som låg. Risken för förluster begränsades därför till de interventioner som kunde tänkas uppstå under en kortare tid i samband med ett eventuellt eurointräde.</P>
<P class="p175 ft42">Danmark användes som exempel av den utredningen och ett buffertkapital om 5 mdkr ansågs tillräckligt för att täcka denna risk.</P>
<P class="p163 ft54">Utredningen anser att ett beslut om att inträda i valutaunionen skulle väsentligt förändra förutsättningarna för Riksbankens verksamhet. Riksbankens penningpolitiska uppgift blir i praktiken att hålla en viss växelkurs – med små tillåtna avvikelser – mellan kronan och euron och under en kort period mellan beslutet och den slutliga övergången till euro. Utredningen förutsätter att riksdagen i samband med ett beslut om inträde även gör en bedömning av Riks-</P>
<P class="p383 ft52"><SPAN class="ft68">36</SPAN><SPAN class="ft101">Lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar.</SPAN></P>
<P class="p256 ft39"><SPAN class="ft68">37</SPAN><SPAN class="ft96">Basmetoden gäller som grundregel alla företag, som inte anmält/ansökt om att använda någon av de andra metoderna. Som mått för företagsrisk används rörelseintäkterna: Kapitalkravet uppgår till 15 procent av dessa intäkter.</SPAN></P>
<P class="p466 ft17">146</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td123"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td124"><SPAN class="p20 ft19">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p501 ft16">bankens kapitalbehov och eventuellt anpassar Riksbankens kapital. Något behov av att dessförinnan avsätta kapital på Riksbankens balansräkning för att täcka förluster av valutapolitiska interventioner finns därför inte.</P>
<P class="p107 ft16">Det finns heller ingen anledning att nu göra en avsättning för det fall regeringen skulle besluta om en övergång till någon form av fast växelkurs.</P>
<P class="p359 ft27"><SPAN class="ft27">8.6</SPAN><SPAN class="ft48">Valutarisken i Riksbankens tillgångsförvaltning</SPAN></P>
<P class="p520 ft137">Utredningens bedömning och förslag<SPAN class="ft53">: Det finns goda skäl för att eliminera valutarisken i Riksbankens tillgångsförvaltning. Utredningen delar därmed den slutsats som drogs i SOU 2007:51.</SPAN></P>
<P class="p463 ft53">Den metod som föreslås för att eliminera valutarisken innebär att Riksbanken flyttar över risken till staten genom att återkommande sälja valutareserven på termin till Riksgäldskontoret. Om utfallet avräknas mot en skuld i utländsk valuta som Riksbanken i utgångsläget har skaffat sig till Riksgäldskontoret behöver ingen leverans av valuta ske mellan parterna. Alternativt kan en löpande avräkning ske. Metoden bedöms minska Riksbankens behov av kapital utan att påverka dess förmåga att uppfylla lagstadgade mål eller utföra sina uppdrag.</P>
<P class="p628 ft42">Metoden har statsfinansiella fördelar genom att den centraliserar statens hantering av valutarisker i Riksgäldskontoret och därigenom ger en effektivare kapitalförvaltning.</P>
<P class="p430 ft53">För Riksbankens del innebär valutasäkringen minst en halvering av den totala risken i tillgångsförvaltningen, med bibehållen avkastning. Vinsten kan för Riksbankens del uttryckas som att 27 miljarder kronor inte behöver bindas för att täcka valutarisken (vid ett kostnadsfritt kapital på 125 miljarder).</P>
<P class="p462 ft50">Riksbanken bör säkra valutarisken i valutareserven genom att träffa en överenskommelse med Riksgäldskontoret. Myndigheterna bör närmare fastställa formerna för samarbetet.</P>
<P class="p629 ft11"><SPAN class="ft11">8.6.1</SPAN><SPAN class="ft49">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p157 ft54">Utredningen har som huvuduppgift att utreda storleken på och sammansättningen av Riksbankens balansräkning – i synnerhet vad gäller eget kapital och valutareserven. I sammanhanget blir det vik-</P>
<P class="p630 ft17">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39146x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft42">tigt att reda ut hur den dominerande risken i tillgångsförvaltningen, valutarisken, ska hanteras. Som framgår av avsnitt 8.3 ger valutareserven upphov till stora finansiella risker och därmed ett behov av att avsätta ett betydande kapital i Riksbankens balansräkning.</P>
<P class="p148 ft16">Enligt direktiven ska utredningen ta ställning till förslagen i SOU 2007:51 beträffande bl.a. hanteringen av valutarisken. Den tidigare utredningen föreslog att valutarisken skulle neutraliseras, men tog inte ställning till hur detta borde ske.</P>
<P class="p162 ft11"><SPAN class="ft11">8.6.2</SPAN><SPAN class="ft49">Riksbankens förslag till hantering av valutarisken</SPAN></P>
<P class="p301 ft53">Riksbanken har i promemoria, som överlämnats till utredningen, beskrivit en metod för att eliminera valutarisken (bilaga 3). Metoden innebär att Riksbanken ingår terminskontrakt med Riksgäldskontoret som motpart, varvid Riksbankens valutarisk överförs till Riksgäldskontoret. Detta kan, som framgår av bilagan, göras utan att det påverkar Riksbankens förmåga att uppfylla lagstadgade mål eller utföra sina uppdrag. Metoden beskrivs kortfattat i det följande.</P>
<P class="p48 ft16">Riksbankens valutaexponering uppkommer genom att den håller en valutareserv (tillgångar i utländsk valuta) som finansieras av dess egna kapital samt utestående sedlar och mynt i kronor. Om kronan stiger i värde mot utländsk valuta, faller värdet på valutareserven uttryckt i kronor. Det minskade värdet av valutareserven balanseras mot det egna kapitalet, som alltså minskar.<SPAN class="ft36">38 </SPAN>På motsvarande sätt innebär ett fall i kronans värde att valutareservens värde ökar uttryckt i kronor. Värdeökningen resulterar i en ökning av det egna kapitalet.</P>
<P class="p175 ft42">Om Riksbanken utökar valutareserven genom upplåning av utländsk valuta, som fallet är för närvarande, uppstår ingen valutaexponering. Det gäller inte fullt ut om den utökade valutareserven och skulden inte har samma valutasammansättning och löptid, men risken är marginell och påverkbar.</P>
<P class="p149 ft54">I Riksbankens promemoria presenteras en lösning som innebär att Riksbanken säljer den icke upplånade valutareserven till Riksgäldskontoret på termin, dvs. till ett i förväg bestämt pris vid en viss framtida tidpunkt. Låt oss anta att Riksbanken kommer överens med Riksgäldskontoret om att sälja 10 mdr euro till priset av 9 kronor</P>
<P class="p631 ft39"><SPAN class="ft38">38 </SPAN>Med nuvarande redovisningsprinciper bokförs effekterna av orealiserade valutakursförändringar på värderegleringskonton på balansräkningen. Medlen på värderegleringskontona är att betrakta som eget kapital.</P>
<P class="p466 ft17">148</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39147x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td123"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td124"><SPAN class="p20 ft19">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p603 ft53">per euro om ett år. Riksbanken vet därmed att dess valutareserv kommer att vara värd 90 mdkr om ett år, oavsett om kronan stiger eller sjunker i värde mot euron. Riksgäldskontoret tar på sig valutarisken. Om kronan har stigit i värde, t.ex. till 8 kronor per euro, förlorar Riksgäldskontoret 10 mdkr. Den skulle nämligen i så fall kunnat köpa 10 mdr euro för 80 mdkr vid tidpunkten för terminskontraktets förfall. Om kronan har sjunkit i värde, t.ex. till 10 kronor per euro, gör Riksgäldskontoret i stället en vinst på 10 mdkr.</P>
<P class="p195 ft53">Vid en vanlig terminsaffär ska valutan levereras till köparen vid överenskommen tidpunkt och till överenskommet pris. I Riksbankens promemoria föreslås i stället att ingen leverans sker, utan att Riksgäldskontorets förlust eller vinst på terminsaffären avräknas mot en skuld som Riksbanken i utgångsläget har till Riksgäldskontoret i utländsk valuta. Om Riksgäldskontoret gör en förlust, minskas Riksbankens skuld i motsvarande mån, och om Riksgäldskontoret gör en vinst, ökas Riksbankens skuld till Riksgäldskontoret. För Riksbankens del innebär detta att en värdeökning av valutareserven till följd av att kronan försvagats exakt motsvaras av en ökad skuld till Riksgäldskontoret, och vice versa.</P>
<P class="p65 ft16">Den föreslagna metoden för valutasäkring förutsätter att Riksbanken har en skuld till Riksgäldskontoret, men detta är inte nödvändigt. Alternativt kan Riksbanken och Riksgäldskontoret reglera utfallet av terminsavtalet genom daglig avräkning och kontant betalning.<SPAN class="ft36">39</SPAN></P>
<P class="p140 ft42">Den föreslagna metoden innebär att varken valutareservens storlek eller storleken på det egna kapitalet påverkas av förändringar i valutakurser. Inte heller påverkas Riksbankens möjligheter att använda valutareserven, exempelvis för likviditetsstöd.</P>
<P class="p359 ft11"><SPAN class="ft11">8.6.3</SPAN><SPAN class="ft49">Överväganden och bedömning</SPAN></P>
<P class="p261 ft11">Effekter för Riksbanken</P>
<P class="p157 ft54">Riksbanken redovisar i sin promemoria rekonstruerade resultat- och balansräkningar för <NOBR>2004–2010</NOBR> baserade på valutasäkring enligt den föreslagna metoden. Den tenderar både att ge ett jämnare redovisat resultat och ett jämnare resultat när även förändringar i</P>
<P class="p632 ft64"><SPAN class="ft38">39 </SPAN>Anledningen till att skulden måste regleras dagligen eller att Riksbanken måste ha en nettoskuld till Riksgäldskontoret är att Riksbanken inte får ha en nettofordran på Riksgäldskontoret över natten. Det skulle kunna bedömas som förbjuden monetär finansiering enligt art. 123 <NOBR>EUF-fördraget.</NOBR></P>
<P class="p468 ft17">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39148x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft16">värderegleringskonton på balansräkningen inkluderas. Den riskjusterade redovisade avkastningen mer än fördubblas genom valutasäkringen.</P>
<P class="p161 ft53">Ett alternativt sätt att beräkna vinsterna för Riksbanken av valutasäkring har redovisats av vice riksbankschef Lars E.O. Svensson.<SPAN class="ft61">40 </SPAN>Beräkningen grundas på standardmodellen i portföljvalsteori och på data för Riksbankens tillgångsförvaltning för perioden april <NOBR>1995–april</NOBR> 2012. Svensson visar att en valutasäkring kan minska risken i tillgångsförvaltningen till mindre än hälften med bibehållen avkastning. Om Riksbanken skulle minska risken lika mycket genom att ändra sammansättningen av tillgångarna (öka innehavet av svenska statsskuldväxlar på bekostnad av tillgångar i utländsk valuta), skulle den förväntade avkastningen minska med 1,1 mdkr per år med en valutareserv på 75 mdkr, dvs. mer än den årliga kostnaden för Riksbankens verksamhet. Om valutareserven i utgångsläget är 125 mdkr skulle den förväntade avkastningen minska med 1,9 mdkr. Detta är ett sätt att uttrycka kostnaden för att inte valutasäkra valutareserven.</P>
<P class="p633 ft42">Alternativt kan kostnaden uttryckas som kostnaden för att hålla kapital i Riksbanken för att täcka valutarisken. I april 2012 hade Riksbanken 180 mdkr som inte var valutasäkrade. Då beräknades det finnas en risk på 0,1 procent under ett år för att Riksbanken skulle göra en förlust på den osäkrade valutareserven som var större än 78 mdkr. Med valutasäkring skulle förlusten bli 39 mdkr. Skillnaden mellan 78 och 39 mdkr (39 mdkr) är det extra kapital som är bundet i Riksbanken p.g.a. valutarisken. Med utredningens förslag om ett kostnadsfritt kapital i utgångsläget på 125 mdkr och en motsvarande icke upplånad valutareserv, är det extra kapital som binds i Riksbanken i frånvaro av valutasäkring 27 mdkr.</P>
<P class="p271 ft50">Fullständig valutasäkring kan medföra problem för Riksbankens möjligheter att bedriva penningpolitik genom interventioner på valutamarknaden. Sådana interventioner medför en valutaexponering. Valutasäkringen bör därför utformas på ett sådant sätt att den medger valutaintervention. Det bör tilläggas att Riksbanken mycket sällan använder sig av valutainterventioner. Såvitt känt inträffade det senast i början av <NOBR>2000-talet.</NOBR></P>
<P class="p287 ft39"><SPAN class="ft38">40 </SPAN>Lars E. O. Svensson, ”Utmaningar för Riksbanken – penningpolitik, finansiell stabilitet och kapitalförvaltning”, Félix <NOBR>Neubergh-föreläsning,</NOBR> den 1 november 2011, se även www.larseosvensson.net</P>
<P class="p466 ft17">150</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39149x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td123"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td124"><SPAN class="p20 ft19">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p269 ft11">Alternativ valutasäkring</P>
<P class="p157 ft16">Ett alternativ till den föreslagna metoden är att Riksbanken eliminerar valutarisken med hjälp av standardiserade terminskontrakt, s.k. <NOBR>FX-swappar,</NOBR> i valutamarknaden. Riksbanken måste då leverera den utländska valutan när terminskontraktet förfaller. Om detta inte är önskvärt måste man i samband med förfallet köpa tillbaka valutan till rådande avistapris.<SPAN class="ft36">41</SPAN></P>
<P class="p13 ft16">Riksbanken framför skäl mot en sådan lösning. Ett skäl är att Riksbanken skulle bli en stor aktör på valutamarknaden och påverka kronans värde, vilket kan få penningpolitiska effekter. Ett annat skäl är att man vill undvika risken att inte kunna köpa tillbaka den valuta man enligt terminskontraktet måste leverera. Ett tredje skäl är att Riksbankens motparter sannolikt skulle bli svenska banker. Riksbanken vill undvika att göra sig beroende av bankerna på detta sätt.</P>
<P class="p14 ft16">Utredningen delar Riksbankens bedömning att valutasäkring med standardiserade terminskontrakt har klara nackdelar, dels på grund av de skäl som Riksbanken anger, dels på grund av att terminsmarknaden kan störas och bidra till marknadsvolatilitet i tider av finansiell stress.<SPAN class="ft36">42</SPAN></P>
<P class="p343 ft11">Effekter för statens del</P>
<P class="p138 ft16">Riksgäldskontoret använder sedan länge olika derivatinstrument i sin statsskuldsförvaltning. Riksgäldskontoret har sedan mitten av <NOBR>2000-talet</NOBR> uppgiften att valutasäkra statliga myndigheters betalningar i utländsk valuta genom att ikläda sig valutarisken.<SPAN class="ft36">43 </SPAN>Skälet till att Riksgäldskontoret har denna roll är att det finns klara stordriftsfördelar med en central valutahantering, inklusive riskhantering, i staten.</P>
<P class="p195 ft50">Att fondera kapital medför i regel en kostnad. Genom att valutarisken läggs på Riksgäldskontoret, behövs ingen kapitalbuffert för att täcka risken. Valutasäkringen höjer dessutom den riskjusterade</P>
<P class="p634 ft138"><SPAN class="ft51">41 </SPAN><NOBR>FX-swap:</NOBR> Ett <NOBR>swap-avtal</NOBR> är en överenskommelse om att köpa en valuta t.ex. i dag och sälja tillbaka samma valuta vid ett senare tillfälle. En swap består således av två transaktioner: en avista- och en termintransaktion. En <NOBR>FX-swap</NOBR> har normalt en löptid upp till ett år.</P>
<P class="p197 ft64"><SPAN class="ft68">42</SPAN><SPAN class="ft70">IMF: </SPAN><NOBR>FX-swaps:</NOBR> Implications for Financial and Economic Stability, WP/10/55.</P>
<P class="p170 ft39"><SPAN class="ft68">43</SPAN><SPAN class="ft71">Förhållandena regleras i förordningen (2006:1097) om statliga myndigheters betalningar och medelsförvaltning.</SPAN></P>
<P class="p472 ft17">151</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft16">avkastningen i Riksbankens kapitalförvaltning. Sammantaget ökar därför effektiviteten i statens kapitalförvaltning.</P>
<P class="p163 ft42">För statens del tillkommer ytterligare en vinst i den mån som staten har en nettoskuld i utländsk valuta. Upplåning i utländsk valuta för att finansiera utgifter i kronor medför en valutarisk. Om kronan försvagas, stiger skulden uttryckt i kronor, och om kronan förstärks, sjunker skulden. Den valutarisk som Riksgäldskontoret tar över från Riksbanken går åt motsatt håll. Om kronan försvagas, ökar Riksgäldskontorets fordran på Riksbanken, och tvärtom om kronan förstärks. Skulle statens upplåning i utländsk valuta vara lika stor som Riksbankens valutareserv och ha samma valutasammansättning, elimineras dess valutarisk helt. Det beror på att staten som helhet, dvs. Riksgäldskontoret och Riksbanken, har en ungefär lika stor skuld i utländsk valuta som den har en fordran i utländsk valuta (i form av Riksbankens valutareserv).<SPAN class="ft89">44</SPAN></P>
<P class="p635 ft53">Riksgäldskontoret bedömer, se bilaga 4, att terminssäkring av Riksbankens valutareserv via Riksgäldskontoret är en för staten som helhet ändamålsenlig åtgärd. Den exakta lösningen kan diskuteras men det finns redovisningsmässiga fördelar med att kontantavräkna terminerna. Staten skulle därmed få en tydligare redovisning av anslaget räntor på statsskulden och en tydligare matchning av Riksbankens valutarisk och statens egen skuld i utländsk valuta.</P>
<P class="p225 ft11">Slutsatser</P>
<P class="p301 ft16">Skäl talar för att valutarisken i Riksbankens tillgångsförvaltning elimineras. Utredningen delar därmed den slutsats som SOU 2007:51 drog härvidlag. Den metod som föreslås för att eliminera valutarisken innebär att Riksbanken flyttar risken till Riksgäldskontoret. Metoden bedöms minska Riksbankens behov av kapital, utan att påverka dess förmåga att uppfylla lagstadgade mål eller utföra sina uppdrag. Den har dessutom statsfinansiella fördelar genom att den ger en effektivare kapitalförvaltning.</P>
<P class="p266 ft53">Riksbanken bör säkra de valutarisker som finns i valutareserven. Mot bakgrund av de underlag som lämnats in från Riksbanken och Riksgäldskontoret (se bilaga 3 och 4) är det lämpligt att Riksbanken valutasäkrar valutareserven genom att träffa en överens-</P>
<P class="p636 ft85"><SPAN class="ft120">44 </SPAN>I slutet av december 2012 var Riksbankens exponerade valutareserv 189 mdkr och Riksgäldskontorets valutaskuld 168 mdkr (borträknat dess vidareutlåning till Riksbanken).</P>
<P class="p637 ft39">Källa: Riksgäldskontoret, Sveriges statsskuld, 28 december 2012 och Riksbankens hemsida.</P>
<P class="p165 ft17">152</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr9 td123"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td124"><SPAN class="p20 ft19">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p487 ft16">kommelse med Riksgäldskontoret. Myndigheterna bör närmare fastställa formerna för samarbetet. Valutasäkringen bör utformas på ett sådant sätt att den fortsatt ger möjligheter till valutaintervention från Riksbankens sida.</P>
<P class="p638 ft29"><SPAN class="ft27">8.7</SPAN><SPAN class="ft107">Sammanställning av Riksbankens kapital- och valutabehov</SPAN></P>
<P class="p639 ft16">Detta kapitel söker uppskatta storleken på det kapital som behövs på Riksbankens balansräkning för att täcka dess kostnader, det egna kapital som krävs för att täcka förlustrisker samt den valutareserv som krävs för att Riksbanken ska kunna ge likviditetstöd i utländsk valuta i tillräcklig omfattning. Uppskattningarna i de olika delarna summeras nedan.</P>
<P class="p640 ft42">Med 200 mdkr i kostnadsfritt och upplånat kapital kan Riksbanken välja att hålla en valutareserv av högst samma storlek.</P>
<P class="p488 ft16">Av det kostnadsfria kapitalet bör minst 30 mdkr bestå av eget kapital. Om det totala avkastande kapitalet till följd av minskad kontantanvändning sjunker under 75 mdkr, ges Riksbanken rätt att kvarhålla vinstmedel för att täcka skillnaden, se kapitel 9.</P>
<P class="p641 ft54">I genomsnitt under 2012 har sedelmängden uppgått till ca 95 mdkr. Eftersom det egna kapitalet bör uppgå till minst 30 mdkr, kommer det totala kostnadsfria kapitalet i form av bokfört eget kapital och</P>
<P class="p642 ft17">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Riksbankens behov av finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft16">utestående sedlar och mynt att i utgångsläget vara 125 mdkr. Baserat på årsredovisningen för 2011, men med sedelmängden i 2012 års nivå, kommer Riksbankens balansräkning enligt förslaget se ut som i tabell 8.6.</P>
<P class="p643 ft39">Not 1: Sedelmängden är ungefär genomsnittlig volym under 2012.</P>
<P class="p644 ft39">Not 2: Eget kapital består av grundfond, kapitalsäkringsfond, resultatutjämningskonto och värderegleringskonton.</P>
<P class="p645 ft54">Utredningens förslag innebär att Riksbankens eget kapital och balansräkningens omslutning blir mindre till följd av att det egna kapitalet reduceras och <NOBR>IMF-posterna</NOBR> sätts i en egen balansräkning. Konsekvenserna behandlas mera i detalj i kapitel 10.</P>
<P class="p524 ft54">Det bör tilläggas att balansräkningen ovan är förenklad. Exempelvis hade Riksbanken i slutet av 2011 inlåning från banksystemet om 17 mdkr och andra poster på skuldsidan om 5 mdkr (se tabell 3.1), vilket gör att även tillgångssidan ökar med detta belopp. Dessutom har Riksbanken anläggningstillgångar som är värderade till ca 1 mdkr.</P>
<P class="p646 ft17">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39153x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p647 ft60"><SPAN class="ft6">9</SPAN><SPAN class="ft59">Vinstdisposition och rekapitalisering</SPAN></P>
<P class="p648 ft16"><SPAN class="ft11">Utredningens förslag: </SPAN>Vinstdispositionsreglerna ska vara lagfästa. Grunden för vinstutdelning ska vara årets redovisade resultat, inklusive realiserade vinster och förluster på tillgångar. Vinsten ska delas ut till staten efter avsättning för värdesäkring av det kostnadsfria kapitalet respektive eget kapital samt för att täcka tidigare års underskott eller förluster.</P>
<P class="p431 ft16">Riksbankens kostnadsfria kapital och eget kapital bör värdesäkras genom att omräknas med KPI.</P>
<P class="p431 ft16">Om det kostnadsfria kapitalet genom underskott och förluster understiger den målsatta nivån med mer än 10 miljarder kronor omräknat med KPI, eller om eget kapital understiger 20 miljarder omräknat med KPI, ska Riksbanken tillförsäkras ett kapitaltillskott så att kapitalet återställs senast under följande räkenskapsår. Vid mindre underskott och förluster ska kapitalet återställas genom att följande års vinster kvarhålls och inte delas ut till staten.</P>
<P class="p617 ft27"><SPAN class="ft27">9.1</SPAN><SPAN class="ft48">Utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p649 ft53">I kapitel 8 bedömdes att Riksbanken behöver ett kostnadsfritt kapital – bestående av utestående sedlar och mynt samt eget kapital</P>
<P class="p601 ft42">– om 75 mdkr för att med betryggande marginal kunna täcka sina kostnader över tid. Det bedömdes vidare att Riksbanken behöver ett eget kapital om 30 mdkr för att kunna täcka underskott och eventuella förluster. Dessutom bedömdes att Riksbankens bör ha ett upplånat kapital så att dess sammanlagda kapital kan uppgå till 200 mdkr, för att banken med betryggande marginal ska kunna lämna erforderligt likviditetsstöd i utländsk valuta.</P>
<P class="p650 ft17">155</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Vinstdisposition och rekapitalisering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p651 ft16">Olika omständigheter kan leda till att Riksbankens kostnadsfria kapital kan komma att understiga 75 mdkr och att dess eget kapital kan komma att understiga 30 mdkr. Vinstdispositionsreglerna bör därför utformas så att Riksbankens kostnadsfria kapital och dess eget kapital hålls på önskvärd nivå. Detta innebär att överskott delas ut till staten när kostnadsfritt och eget kapital har önskvärd nivå och att överskott i erforderlig utsträckning förs över till eget kapital när så inte är fallet.</P>
<P class="p254 ft27"><SPAN class="ft27">9.2</SPAN><SPAN class="ft48">Realvärdesäkring</SPAN></P>
<P class="p201 ft11"><SPAN class="ft11">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft49">Kostnadsfritt kapital</SPAN></P>
<P class="p45 ft16">Riksbankens kostnadsfria kapital ska vara tillräckligt för att täcka kostnaderna för Riksbankens verksamhet över tid. Givet en fortlöpande ökning av den allmänna pris- och kostnadsnivån skulle Riksbankens kapital sjunka i reala termer om ingen uppräkning av kapitalet sker för att kompensera för inflationen.</P>
<P class="p149 ft54">Om Riksbanken skulle bedriva verksamheten på precis samma sätt över tid – med samma uppgifter, samma omfattning på och sammansättning av personalen och samma resursanvändning i övrigt – skulle dess kostnader sannolikt öka med mer än inflationen mätt med KPI. Det beror på att Riksbankens verksamhet är personalintensiv och på att lönerna kan förväntas öka realt med 2 procent per år, dvs. i samma takt som BNP. Nominellt kan således lönerna komma att öka med 4 procent per år. Givet att bankens kostnadsfria kapital räknas upp med inflationen, skulle avkastningen så småningom vara otillräcklig för att täcka kostnaderna. Det skulle tvinga Riksbanken att till slut skära ned på resursanvändningen, t.ex. genom att minska personalen, och/eller till att öka produktiviteten. Detta skulle inte vara unikt för Riksbanken. På statlig förvaltning ligger sedan många år ett rationaliseringskrav genom att den s.k. pris- och löneomräkningen inkluderar ett avdrag för produktivitetsökningen i den privata tjänstesektorn.</P>
<P class="p652 ft50">Utredningen finner att även Riksbankens verksamhet bör vara utsatt för ett besparings- och rationaliseringskrav och föreslår att det kostnadsfria kapitalet uppräknas med KPI. Det kostnadsfria kapitalet är bestämt med betryggande marginal och tillåter sannolikt reala kostnadsökningar under längre tid med nuvarande upp-</P>
<P class="p625 ft17">156</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td153"><SPAN class="p20 ft58">Vinstdisposition och rekapitalisering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p247 ft16">gifter för Riksbanken, innan det eventuellt kan bli aktuellt att höja det kostnadsfria kapitalet utöver uppräkningen med KPI.</P>
<P class="p139 ft42">Eftersom värdet av sedlar och mynt i cirkulation f.n. är 95 mdkr och Riksbanken föreslås ges ett eget kapital om 30 mdkr, kommer Riksbankens kostnadsfria kapital att uppgå till 125 mdkr i utgångsläget. I takt med att det målsatta kostnadsfria kapitalet prisuppräknas i dess helhet, kommer det att så småningom bli större än det faktiska kostnadsfria kapitalet, som endast uppräknas till den del det motsvaras av Riksbankens eget kapital.</P>
<P class="p155 ft53">Med antagna 2 procents inflation kommer detta att inträffa om ca 35 år. Under denna tid kommer Riksbankens totala kostnadsfria kapital att vara större än vad som krävs för att täcka Riksbankens kostnader. Ett alternativ vore att överföra så mycket kapital från Riksbanken till staten att det kostnadsfria kapitalet redan i utgångsläget är 75 mdkr. Detta kan göras genom att räntebelägga sedelmängden, vilket skulle öka Riksbankens kostnader. Statsfinansiellt uppvägs statens ökade ränteintäkter av Riksbankens räntekostnader, som reducerar vinstutdelningen till staten. I själva verket blir det statsfinansiella nettot negativt, eftersom mer kapital måste bindas i Riksbankens för att täcka dess ökade kostnader.</P>
<P class="p358 ft16">Utredningen föreslår att Riksbanken i utgångsläget får ha ett kostnadsfritt kapital om 125 mdkr.</P>
<P class="p260 ft11"><SPAN class="ft11">9.2.2</SPAN><SPAN class="ft49">Eget kapital</SPAN></P>
<P class="p56 ft16">Det egna kapitalet är avsett att täcka risker i tillgångsförvaltningen i form av guldpris- och ränterisker samt kreditrisker i samband med givandet av likviditetsstöd.</P>
<P class="p41 ft16">När det gäller guldpris- och ränterisker kan dessa antas vara proportionella mot storleken på guldrespektive innehavet av räntebärande tillgångar. Det innebär att den del av det egna kapitalet som avses täcka dessa risker – 20 mdkr – bör räknas om med inflationstakten mätt med KPI.</P>
<P class="p140 ft54">Den del av det egna kapitalet som avses täcka kreditrisken – 10 mdkr – är beroende av hur stort likviditetsstöd som kan komma att ges. Detta behov växer i proportion till hur snabbt bankernas upplåningsfinansierade utlåning i utländsk valuta växer. De senaste åren har denna utlåning vuxit i mycket snabb takt, men det går inte att förutsäga hur utlåningen kommer att utvecklas i framtiden. Den del av det egna kapitalet som avses täcka kreditrisken bör i princip</P>
<P class="p503 ft17">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Vinstdisposition och rekapitalisering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft16">indexeras till expansionen av den upplåningsfinansierade utlåningen. Utredningen föreslår dock att även denna del av det egna kapitalet omräknas med inflationstakten mätt med KPI. Det motiveras med att riksbankslagen föreslås få en ny regel om rekapitalisering när det egna kapitalet genom förluster och/eller underskott blir för litet, se avsnitt 9.3, samt att vinstdispositionsreglerna utformas så att ingen vinstutdelning sker så länge tidigare års förluster inte är täckta, se avsnitt 9.5.</P>
<P class="p254 ft11"><SPAN class="ft11">9.2.3</SPAN><SPAN class="ft49">Upplånat kapital</SPAN></P>
<P class="p301 ft53">Riksbankens balansomslutning över nivån på det kostnadsfri kapitalet är bestämd på grundval av behovet att kunna lämna likviditetsstöd i utländsk valuta i erforderlig utsträckning. Balansomslutningen borde därför dimensioneras efter det potentiella behovet av sådant likviditetsstöd. Behovet kan antas vara relaterat till bankernas upplåningsfinansierade utlåning i utländsk valuta. Det är inte möjligt att förutse hur denna utvecklas över tid. Utredningen föreslår därför att balansomslutningen relateras till BNP i löpande priser enligt nationalräkenskaperna. Detta innebär ett antagande om att bankernas verksamhet i denna del växer i takt med den reala ekonomiska tillväxten plus inflationen.</P>
<P class="p653 ft16">Eftersom det kostnadsfria kapitalet föreslås värdesäkras genom omräkning med KPI kommer den eventuella upplåningen på skuldsidan av balansräkningen att växa i förhållande till den icke upplånade delen, dvs. sedelmängden och eget kapital.</P>
<P class="p162 ft27"><SPAN class="ft27">9.3</SPAN><SPAN class="ft48">Rekapitalisering vid större förluster</SPAN></P>
<P class="p548 ft42">Riksbankens kostnadsfria och egna kapital bör dimensioneras så att banken i största möjliga utsträckning är oberoende av kapitaltillskott från riksdagen. Normalt bör förluster och underskott täckas genom att följande års vinster kvarhålls och överförs till eget kapital, tills det egna kapitalet är återställt. Emellertid kan det inte uteslutas att stora förluster kan inträffa och att det egna kapitalet kan reduceras avsevärt och t.o.m. bli negativt. Ett tillstånd med negativt eget kapital bör enligt utredningens mening undvikas.</P>
<P class="p266 ft16">Utredningen föreslår därför att en rekapitaliseringsregel införs, som ger ett tillskott av eget kapital om detta blir lägre än 20 mdkr</P>
<P class="p654 ft17">158</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td153"><SPAN class="p20 ft58">Vinstdisposition och rekapitalisering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p371 ft42">omräknat med KPI. Vid ett mindre underskridande av den avsedda nivån för eget kapital kan de följande årens vinster förväntas innebära en tillräcklig snabb kompensation.<SPAN class="ft89">1 </SPAN>Skulle däremot eget kapital komma att understiga 20 mdkr omräknat med KPI ska ett tillskott ske upp till 30 mdkr omräknat med KPI. Eftersom eget kapital i enlighet med vad som redogjorts för ovan kan komma att användas även för att kompensera en minskning av utestående sedlar och mynt är det nödvändigt att dessutom knyta rekapitaliseringsregeln till nivån på det kostnadsfria kapitalet. Rekapitalisering bör ske senast under följande räkenskapsår.</P>
<P class="p275 ft42">I SOU 2007:51 diskuterades möjligheten att införa en rekapitaliseringsregel som ett alternativ till att hålla en kapitalbuffert dimensionerad även för osannolika förluster. Den utredningen bedömde dock att det fanns principiella nackdelar med en sådan ordning. En rekapitaliseringsregel skulle binda framtida riksdagar att tillskjuta medel. Detta skulle kunna ses som stridande mot principen att riksdagen bestämmer över statens utgifter, vilket normalt slås fast inom ramen för den årliga statsbudgeten. Denna omständighet, tillsammans med det faktum att förlustrisken för Riksbanken inte bedömdes vara av sådan storlek att ett mycket stort kapitalbehov för täckning av förluster fanns, samt att kostnaden för staten att hålla kapital i Riksbanken inte var stor, var avgörande för att en rekapitaliseringsregel inte föreslogs.</P>
<P class="p373 ft16">Här görs dock bedömningen att de principiella invändningarna inte är av en sådan tyngd att en rekapitaliseringsregel inte bör föreslås. Det kan i sammanhanget noteras att det redan i dag finns statliga garantiåtaganden och utfästelser uppgående till betydande belopp.</P>
<P class="p13 ft16">Det kan även noteras att en ordning med en lagreglerad rekapitaliseringsmodell förekommer i andra medlemsstater i EU. Av centralbanksregleringen i såväl Bulgarien som Slovenien framgår en skyldighet för staten att tillskjuta kapital till centralbanken för det fall ett negativt eget kapital uppstår.<SPAN class="ft36">2</SPAN></P>
<P class="p140 ft50">Man kan fråga sig varför Riksbanken egentligen behöver ett så stort eget kapital som 30 mdkr när förluster ändå kompenseras genom rekapitalisering och kvarhållande av vinster. Ett skäl är att Riksbanken inte ska riskera att få ett negativt eget kapital. Det går</P>
<P class="p655 ft66"><SPAN class="ft68">1</SPAN><SPAN class="ft69">Lika med 30 mdkr omräknat med KPI när sedelmängden är tillräckligt stor. I annat fall är den avsedda nivån högre.</SPAN></P>
<P class="p619 ft39"><SPAN class="ft68">2</SPAN><SPAN class="ft71">Law on the Bulgarian National Bank, art. 9, tillgänglig på www.bnb.bg samt Act of Bank of Slovenia, art. 51, tillgänglig på www.bsi.si</SPAN></P>
<P class="p472 ft17">159</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Vinstdisposition och rekapitalisering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p234 ft16">visserligen att bedriva centralbanksverksamhet med negativt eget kapital, så länge avkastningen täcker kostnaderna och kapitalet är tillräckligt stort för att centralbanken ska kunna utföra sina uppgifter. Utredningen delar dock bedömningen i SOU 2007:51 att detta skulle utgöra ett pedagogiskt problem och därmed riskera att minska förtroendet för Riksbankens förmåga att utföra sina uppgifter i allmänhetens ögon. Detta kan leda till osäkerhet och instabilitet i det finansiella systemet.</P>
<P class="p266 ft50">Mera allmänt torde det finnas ett samband mellan allmänhetens förtroende och Riksbankens finansiella förmåga. Det förtjänar dock att påpekas att den finansiella förmågan bestäms av såväl balansomslutningen som Riksbankens upplåningsmöjligheter, inte nödvändigtvis enbart av balansomslutningen.</P>
<P class="p150 ft27"><SPAN class="ft27">9.4</SPAN><SPAN class="ft48">Sedelmängdens storlek</SPAN></P>
<P class="p548 ft42">I kapitel 7 visades att värdet av sedlar och mynt i cirkulation minskat varje år sedan 2008. Troligen kommer denna utveckling att fortsätta på grund av den tekniska utvecklingen i betalningssystemet. På sikt kan därför värdet av utestående sedlar och mynt plus det med KPI omräknade egna kapitalet komma att understiga det målsatta, med KPI omräknade kostnadsfria kapitalet.</P>
<P class="p61 ft16">Om och när så sker bör överskott kvarhållas i Riksbanken och överföras till eget kapital i balansräkningen för att täcka skillnaden. Skulle det gå så långt att betalningar med kontanter helt försvinner, kommer Riksbankens kostnadsfria kapital att enbart utgöras av eget kapital.</P>
<P class="p162 ft27"><SPAN class="ft27">9.5</SPAN><SPAN class="ft48">Vinstdispositionsregler</SPAN></P>
<P class="p201 ft11"><SPAN class="ft11">9.5.1</SPAN><SPAN class="ft49">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p330 ft50">Riksbankens vinstdispositionsregler är fastställda av riksbanksfullmäktige och godkända av riksdagen, men inte lagfästa.<SPAN class="ft94">3 </SPAN>Som framgått av kapitel 5 har ECB kritiserat Sverige för att reglerna inte är fastställda i lag. Syftet med de nuvarande reglerna är att vinstutdelningen till staten ska vara stabil över tiden, att huvuddelen</P>
<P class="p656 ft52"><SPAN class="ft51">3 </SPAN>Enligt 10 kap. 4 § första stycket riksbankslagen ska dock 10 procent av årets vinst avsättas för reservfonden till dess denna når upp till den lagstadgade nivån om 500 miljoner kronor.</P>
<P class="p267 ft17">160</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td153"><SPAN class="p20 ft58">Vinstdisposition och rekapitalisering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p247 ft16">(80 procent) ska delas ut, men en del kvarhållas och bidra till uppbyggnaden av Riksbankens eget kapital, samt att vinstdispositionen inte ska vara beroende av kortsiktiga överväganden med avseende på de offentliga finanserna.<SPAN class="ft36">4</SPAN></P>
<P class="p359 ft11"><SPAN class="ft11">9.5.2</SPAN><SPAN class="ft49">Nuvarande ordning</SPAN></P>
<P class="p274 ft53">För att stabilisera vinstutdelningen till staten justeras enligt nuvarande riktlinjer årets resultat så att det resultat på vilket vinstdispositionen baseras exkluderar såväl realiserade som orealiserade valutakurs- och guldpriseffekter.<SPAN class="ft61">5 </SPAN>Dock inkluderas av historiska skäl orealiserade värdepapperspriseffekter. Vinstdispositionen baseras på genomsnittet av de fem senaste årens sålunda justerade resultat.</P>
<P class="p344 ft42">Realiserade vinster eller förluster på grund av ändrade priser på valuta och guld (samt i vissa fall orealiserade förluster) förs via vinstdispositionsbeslutet till eller från en dispositionsfond, som är en del av det egna kapitalet. De ingår alltså i årets redovisade resultat, men inte i det för vinstutdelningen justerade resultatet. Orealiserade vinster och förluster till följd av ändrade priser på värdepapper bokförs direkt på balansräkningen på ett värderegleringskonto, värdepapper för värdepapper, och inte på resultaträkningen. Däremot ingår de i det justerade resultatet. Om den orealiserade förlusten på ett värdepapper är större än de ackumulerade orealiserade vinsterna på samma värdepapper, förs dock den överskjutande orealiserade förlusten till det redovisade resultatet. Enligt riktlinjerna ska 80 procent av den genomsnittliga justerade vinsten utdelas till staten, och 20 procent föras till dispositionsfonden och en resultatutjämningsfond. Detta innebär att medlen på dispositions- och resultatutjämningsfonden, som båda är en del av det egna kapitalet, kommer att växa över tid.</P>
<P class="p657 ft66"><SPAN class="ft68">4</SPAN><SPAN class="ft69">Gardholm, Henrik och Joanna Gerwin, ”Riksbankens vinstutdelning under de senaste två decennierna”, Ekonomiska kommentarer nr 2 2011, Riksbanken.</SPAN></P>
<P class="p414 ft64"><SPAN class="ft68">5</SPAN><SPAN class="ft70">För en mer detaljerad beskrivning av vinstutdelningen enligt de gällande reglerna, se</SPAN></P>
<P class="p170 ft39">Gardholm, Henrik och Joanna Gerwin, ”Riksbankens vinstutdelning under de senaste två decennierna”, Ekonomiska kommentarer nr 2 2011, Riksbanken.</P>
<P class="p472 ft17">161</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Vinstdisposition och rekapitalisering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p185 ft11"><SPAN class="ft11">9.5.3</SPAN><SPAN class="ft49">Förslag till ny reglering</SPAN></P>
<P class="p348 ft11">Beräkning av Riksbankens inleverans till staten</P>
<P class="p187 ft16">De nuvarande vinstdispositionsreglerna har ganska väl uppfyllt syftet att stabilisera vinstutdelningen till staten över tid.<SPAN class="ft36">6 </SPAN>De bör dock anpassas till utredningens förslag om rekapitalisering och valutasäkring.</P>
<P class="p148 ft16">Principen bör vara att årets redovisade resultat ska delas ut till staten efter avsättningar. Utredningen bedömer att vinstutdelningen inte behöver stabiliseras genom att basera utdelningen på femårsgenomsnitt. Med utredningens förslag kommer Riksbankens kostnadsfria kapital att bli betydligt mindre än tidigare, varför utdelningen också blir mindre. Dessutom föreslås att valutavinster och <NOBR>–förluster</NOBR> elimineras genom valutasäkring samt att orealiserade prisvinster och <NOBR>–förluster</NOBR> på värdepapper inte längre ingår i basen för vinstutdelningen.</P>
<P class="p61 ft16">Vinstdispositionsberäkningen kommer att skilja sig åt med avseende på om sedelmängden tillsammans med eget kapital, omräknat med KPI, är större eller mindre än det målsatta kostnadsfria kapitalet, omräknat med KPI.</P>
<P class="p175 ft54">På Riksbankens balansräkning föreslås finnas en grundfond, en kapitalsäkringsfond, ett resultatutjämningskonto och värderegleringskonton. Dessa poster utgör tillsammans Riksbankens eget kapital. I utgångsläget finns i grundfonden 30 mdkr.</P>
<P class="p658 ft35"><SPAN class="ft15">1.</SPAN><SPAN class="ft139">Utgångsläget: Sedelmängden och grundfonden, den senare omräknad med KPI, är större än målsatt kostnadsfritt kapital, omräknat med KPI. </SPAN><SPAN class="ft53">Från det redovisade resultatet görs en avsättning till grundfonden för att värdesäkra densamma motsvarande omräkningen av grundfonden med KPI. En avsättning till resultatutjämningskontot görs även för att täcka tidigare års eventuella underskott eller förluster. Det som återstår efter avsättningar inlevereras till staten. Om årets redovisade resultat är negativt, görs ändå en avsättning till grundfonden för värdesäkring av det egna kapitalet. Avsättningen och det negativa resultatet belastar resultatutjämningskontot, vars saldo kan vara negativt.</SPAN></P>
<P class="p659 ft30"><SPAN class="ft15">2.</SPAN><SPAN class="ft140">Målsatt kostnadsfritt kapital, omräknat med KPI, är större än</SPAN></P>
<P class="p660 ft30">sedelmängd och grundfond, omräknad med KPI. <SPAN class="ft16">Vinstdispositionsberäkning som under punkten 1, med ett tillägg:</SPAN></P>
<P class="p661 ft39"><SPAN class="ft38">6 </SPAN>Ibidem.</P>
<P class="p165 ft17">162</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td153"><SPAN class="p20 ft58">Vinstdisposition och rekapitalisering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p662 ft16">Avsättning till kapitalsäkringsfonden görs för att värdesäkra det målsatta kostnadsfria kapitalet samt för att kompensera för förändringar i sedelmängden. Detta sker genom att skillnaden mellan årets målsatta kostnadsfria kapital omräknat med KPI minus grundfonden omräknad med KPI och föregående års målsatta kostnadsfria kapital omräknat med KPI minus föregående års grundfond omräknad med KPI avsätts till kapitalsäkringsfonden. Avsättning gör i den omfattning som krävs för att uppnå målsatt kostnadsfritt kapital.</P>
<P class="p502 ft11">Regler för värdereglerings- och resultatutjämningskonton</P>
<P class="p138 ft16">Utöver grundfonden, kapitalsäkringsfonden och resultatutjämningskontot ska, i enlighet med nuvarande ordning, finnas värderegleringskonton. Dagens dispositionsfond utgår. Till värderegleringskontona förs enligt redovisningsreglerna vid beräkningen av årets redovisade resultat orealiserade vinster eller förluster på tillgångar. Värderegleringskontonas saldon är lika med (den positiva) skillnaden mellan marknadsvärde och anskaffningsvärde för varje tillgång.</P>
<P class="p195 ft16">Priset på räntebärande tillgångar kan, i likhet med priset på andra finansiella tillgångar, förväntas röra sig slumpmässigt över tid och utan någon bestämd trend, under antagandet att realränta och inflationstakt inte uppvisar någon trend. Även om guldpriset har stigit kraftigt i reala termer sedan början av <NOBR>1980-talet,</NOBR> är den framtida utvecklingen av priset osäker. På lång sikt bestäms priset av utvecklingen av produktionskostnaderna och efterfrågan. I brist på säkrare underlag är det rimligt att anta att priset kommer att vara konstant i reala termer.</P>
<P class="p140 ft53">Dessa antaganden leder till slutsatsen att de ackumulerade orealiserade vinster och förluster på guld och värdepapper som förs till värderegleringskontona på sikt balanserar. Saldot på ett värderegleringskonto kan aldrig bli negativt i årsbokslutet, eftersom de orealiserade förluster som överstiger orealiserade vinster på samma tillgång resultatförs. Däremot kan saldot vara negativt under räkenskapsåret. Saldot på resultatutjämningskontot kan vara såväl positivt som negativt även i årsbokslutet.</P>
<P class="p37 ft57">Utredningens förslag i denna del är inte förenligt med de krav på möjlighet för en nationell centralbank att göra självständiga avsättningar som ECB har ställt upp, se kapitel 5. Det bör dock</P>
<P class="p506 ft17">163</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Vinstdisposition och rekapitalisering</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p234 ft16">noteras att realvärdet av Riksbankens kapital kommer att vara säkrat genom utredningens förslag. Därtill kommer att Riksbanken, till skillnad från i dag, ges en uttalad garanti om kapitaltillskott för det fall dess kapital skulle bli alltför lågt. Mot denna bakgrund gör utredningen bedömningen att den föreslagna ordningen i sak uppfyller unionsrättens krav på finansiellt oberoende.</P>
<P class="p663 ft17">164</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<P class="p664 ft47"><SPAN class="ft6">10</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvenser av utredningens förslag</SPAN></P>
<P class="p136 ft27"><SPAN class="ft27">10.1</SPAN><SPAN class="ft142">Krav på redovisning av konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p76 ft16">Utredningens förslag innebär att en överföring kan göras från Riksbanken till staten av 73 mdkr, att Riksbanken får en ram för förstärkning av valutareserven samt att valutarisken i valutareserven flyttas över till Riksgäldskontoret.</P>
<P class="p41 ft16">Förslagen får främst konsekvenser för Riksbanken och de ramar som banken agerar inom, men även på statens budget och statens ekonomiska ställning. I enlighet med direktiven (dir. 2011:89) och 14 § kommittéförordningen (1998:1474) ska förslagens finansiella och andra konsekvenser redovisas.</P>
<P class="p90 ft53">Vad gäller Riksbanken redovisas dessa konsekvenser i huvudsak i kapitel <NOBR>6–9</NOBR> i betänkandet. De statsfinansiella och budgetära konsekvenserna redovisas dock närmare i detta kapitel, se avsnitt <NOBR>10.2–10.5,</NOBR> och de samhällsekonomiska i avsnitt 10.4.</P>
<P class="p41 ft16">I 15 § kommittéförordningen anges även att konsekvenser för kommunalt självstyre och villkor för småföretag m.m. ska redovisas. Utredningen bedömer att lämnade förslag har små konsekvenser i dessa avseenden. Detsamma gäller krav på redovisning av konsekvenser av nya och ändrade regler som påverkar företags regelbörda, vilket redovisas i avsnitt 10.6.</P>
<P class="p665 ft17">165</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39164x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Konsekvenser av utredningens förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p666 ft29"><SPAN class="ft27">10.2</SPAN><SPAN class="ft143">Effekter på Riksbankens eget kapital och balansräkning</SPAN></P>
<P class="p667 ft16"><SPAN class="ft11">Utredningens bedömning: </SPAN>Utredningens förslag innebär att Riksbankens eget kapital minskar avsevärt och medför att 73 miljarder kronor kan föras över från Riksbanken till staten i en särskild utdelning.</P>
<P class="p553 ft16">Kapitalöverföringen kan ske i svenska kronor eller i utländsk valuta. Några särskilda övergångsbestämmelser bedöms inte behövas eftersom berörda parter har tillräcklig flexibilitet för att kunna hantera överföringen av kapital.</P>
<P class="p668 ft11"><SPAN class="ft11">10.2.1</SPAN><SPAN class="ft144">Särskild utdelning till staten på 73 miljarder kronor</SPAN></P>
<P class="p187 ft16">Utredningens förslag innebär att Riksbankens eget kapital och balansräkningens omslutning blir mindre, eftersom Riksbanken föreslås få ett eget kapital om 30 mdkr och <NOBR>IMF-medlen</NOBR> föreslås avsättas på egen balansräkning. Nedan redovisas som utgångspunkt för jämförelser Riksbankens balansräkning per 31 december 2011 (se även kapitel 3).</P>
<P class="p669 ft57">För att fastställa vilka effekter utredningens förslag får på Riksbankens balansräkning behöver ett antal justeringar göras. Ut- gående från balansräkningen vid utgången av 2011 och utveck-</P>
<P class="p457 ft17">166</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39165x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr9 td154"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td155"><SPAN class="p20 ft19">Konsekvenser av utredningens förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p670 ft57">lingen av sedelmängden under 2012 skulle en omedelbar implementering av utredningens förslag ge följande justeringar:</P>
<P class="p671 ft16"><SPAN class="ft145"></SPAN><SPAN class="ft132">Sedelmängden har i genomsnitt varit ca 95 mdkr under 2012 vilket innebär att posten sedlar och mynt minskas med</SPAN></P>
<P class="p672 ft16">5 miljarder.</P>
<P class="p673 ft16"><SPAN class="ft146"></SPAN><SPAN class="ft132">Fordringar och skulder på IMF förs till egen balansräkning (se</SPAN></P>
<P class="p674 ft16">avsnitt 10.5) vilket innebär att tillgångssidan minskas med 35 mdkr och skuldsidan med 24 mdkr. Till den särskilda IMF- balansräkningen bör också ett eget kapital följa om 12 mdkr.</P>
<P class="p675 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft147">Riksbanken föreslås disponera ett eget kapital om 30 mdkr för att täcka underskott och förluster i verksamheten (se kapitel 8). I termer av balansräkningen för 2011 (tabell 10.1) motsvaras detta kapital av posten eget kapital samt värderegleringskonton. Summan av dessa minskas till 30 mdkr.</SPAN></P>
<P class="p676 ft54">Sammantaget innebär detta att Riksbankens eget kapital skulle minska från 115 mdkr till 30 mdkr. Av skillnaden på 85 mdkr bör 12 mdkr avsättas i den särskilda balansräkningen för <NOBR>IMF-åtagandet.</NOBR> Därmed skulle 73 mdkr i särskild utdelning kunna föras över till staten.</P>
<P class="p677 ft39">Not 1: Sedelmängden är ungefär genomsnittlig volym under 2012.</P>
<P class="p678 ft39">Not 2: Eget kapital består av grundfond, kapitalsäkringsfond, resultatutjämningskonto och värderegleringskonton.</P>
<P class="p679 ft11">Kapitalöverföringen bedöms kunna hanteras utan övergångsregler</P>
<P class="p680 ft54">En överföring av 73 mdkr enligt utredningens förslag innebär en omfattande kapitalöverföring från Riksbanken till staten. Riksbankens tillgångar består huvudsakligen värdepapper som är denominerade i</P>
<P class="p681 ft17">167</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39166x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Konsekvenser av utredningens förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft16">utländska valutor och kan realiseras. Tillgångarna kan överföras till staten som värdepapper, i utländsk valuta sedan de sålts, eller i kronor sedan de sålts och likviden växlats till kronor.<SPAN class="ft36">1</SPAN></P>
<P class="p148 ft16">En växling av sådan storleksordning riskerar att få effekter på kronkursen om den görs på alltför kort tid. En faktor att beakta är <NOBR>ERM2-avtalet,</NOBR> som binder Riksbanken att begränsa sina transaktioner i euro till 750 miljoner euro per dag.<SPAN class="ft36">2 </SPAN>En växling av drygt 70 mdkr i euro kan göras inom några veckor med hänsyn till detta.<SPAN class="ft36">3 </SPAN>Detta finns dock inga skäl att gå så hastigt fram och i praktiken är därför hänsynen till valutamarknaden mer begränsande än ERM2- avtalet.</P>
<P class="p48 ft16">Ett alternativ till växling är att Riksbanken gottskriver statens konto i Riksbanken med överföringsbeloppet och därefter i lämplig takt realiserar motsvarande belopp i värdepapper.</P>
<P class="p160 ft16">En överföring av värdepapper i utländsk valuta till staten kan även hanteras inom ramen för Riksgäldskontorets skuldförvaltning. En möjlighet är att Riksgäldskontoret tillåts hantera värdepappren på tillgångssidan för att sedan realisera dessa i takt med att valutaskulden förfaller. Återstående löptid till förfall i valutaskulden (exklusive swappar) är i genomsnitt ca ett år.<SPAN class="ft36">4 </SPAN>Detta innebär att skulden i utländsk valuta omsätts på ca två år (under förutsättning att skulden är jämt fördelad). Eftersom obligationer och certifikat i utländsk valuta uppgick till 90 mdkr i december 2012 (exklusive vidareutlåning) skulle en amortering på 73 mdkr väl kunna hanteras inom en tidsrymd på två år.</P>
<P class="p235 ft16">Amorteringen av valutaskulden innebär att den minskar till ca 100 mdkr, dvs. betydligt lägre i termer av BNP än det riktvärde på 15 procent av statsskulden som regeringen fastställt i riktlinjer för skuldförvaltningen.<SPAN class="ft36">5 </SPAN>Regeringen skulle därmed behöva ta förnyad ställning till riktlinjerna i dessa delar.</P>
<P class="p175 ft54">Det är dock Riksbanken som bestämmer vilka delar av guld- och valutareserven som ska föras över till staten och till den särskilda balansräkningen för IMF. Givet storleken på kapitalöverföringen till staten på 73 mdkr så är det sannolikt att även Riksbankens</P>
<P class="p81 ft66"><SPAN class="ft62">1</SPAN><SPAN class="ft65">Förutom drygt 3 mdkr i värdepapper emitterade av hemmahörande i Sverige, i enlighet med Riksbankens ambition att bygga upp en svensk värdepappersportfölj, se pressmeddelande den 10 maj 2012.</SPAN></P>
<P class="p682 ft52"><SPAN class="ft68">2</SPAN><SPAN class="ft101">SOU 2007:51, s. 144. Europeiska växelkursmekanismen (ERM) inrättades 1979 och syftar bl.a. till att förbereda </SPAN><NOBR>EU-länder</NOBR> att gå med i eurosamarbetet och införa euron som valuta. Deltagande i ERM2 är bara aktuellt för de <NOBR>EU-länder</NOBR> som står utanför valutaunionen.</P>
<P class="p189 ft64"><SPAN class="ft62">3</SPAN><SPAN class="ft63">Valutakursen den 20 december 2012 var 8,67 EUR/SEK.</SPAN></P>
<P class="p189 ft66"><SPAN class="ft62">4</SPAN><SPAN class="ft65">Riksgäldskontoret, rapport Sveriges statsskuld, december 2012.</SPAN></P>
<P class="p189 ft39"><SPAN class="ft62">5</SPAN><SPAN class="ft96">Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2013, regeringsbeslut den 15 november 2012.</SPAN></P>
<P class="p165 ft17">168</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39167x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr9 td154"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td155"><SPAN class="p20 ft19">Konsekvenser av utredningens förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p683 ft16">innehav av guld berörs av överföringen. I december 2012 bestod Riksbankens guldtillgång av ca 126 ton, vilken var värderad till ca 47 mdkr.<SPAN class="ft36">6 </SPAN>Som jämförelse sålde Riksbanken åren <NOBR>2005–2009</NOBR> 60 ton guld till följd av en översyn av riskprofilen i guld- och valutareserven, dvs. 12 ton per år.<SPAN class="ft36">7 </SPAN>Om hela guldinnehavet skulle säljas i den takten så skulle försäljningen sträcka sig över en tioårsperiod. En så lång överföringsperiod skulle vara problematisk, men sannolikt handlar det om en kortare period. Dels kanske inte allt guld säljs, dels har efterfrågan på guld varit stor under senare år och kan förväntas så förbli, vilket innebär att marknaden sannolikt bör kunna hantera större volymer guld utan att guldpriset påverkas i större omfattning.<SPAN class="ft36">8</SPAN></P>
<P class="p684 ft16">Utredningen anser att omfattning, fördelning av tillgångsslag, ställtider m.m. bör lösas av berörda parter vid tillfället för överföringen. Mot bakgrund av de alternativ som står till buds bedöms särskilda övergångsregler inte nödvändiga för att hantera kapitalöverföringen från Riksbanken till staten.</P>
<P class="p685 ft27"><SPAN class="ft27">10.3</SPAN><SPAN class="ft142">Effekter på statsfinanser och samhällsekonomi</SPAN></P>
<P class="p686 ft16"><SPAN class="ft11">Utredningens bedömning: </SPAN>Utredningens förslag innebär att statsskulden minskar med 73 miljarder kronor eller ca 2 procent av BNP till följd av minskningen av eget kapital, men ökar samtidigt om Riksbanken utnyttjar hela låneramen med 75 miljarder kronor. Nettoeffekten skulle därmed vara försumbar.</P>
<P class="p687 ft50">Utredningens förslag uppskattas ge en samhällsekonomisk vinst på 430 till 645 miljoner kronor per år med en förstärkt valutareserv, och 180 till 270 miljoner kronor per år i normala tider.</P>
<P class="p688 ft11"><SPAN class="ft11">10.3.1</SPAN><SPAN class="ft144">Statsskulden</SPAN></P>
<P class="p689 ft50">I det följande beskrivs effekterna av en överföring om 73 mdkr till staten. En konsekvens av överföringen av kapital från Riksbanken till staten är att statsskulden minskar i motsvarande mån. Statens</P>
<P class="p690 ft64"><SPAN class="ft68">6</SPAN><SPAN class="ft70">Riksbankens hemsida, sida ”Statistik, Riksbankens tillgångar och skulder”.</SPAN></P>
<P class="p691 ft66"><SPAN class="ft68">7</SPAN><SPAN class="ft69">Försäljningarna gjordes inom ramen för ett avtal mellan 17 centralbanker (CBGA=Central Bank Gold Agreement) i syfte att höja den riskjusterade avkastningen i portföljen. Intäkterna investerades i räntebärande statspapper. Avtalet har löpt ut.</SPAN></P>
<P class="p692 ft52"><SPAN class="ft68">8</SPAN><SPAN class="ft117">Guldpriset har i stort fyrdubblats sedan </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR> och de senaste åren noteras priset till mellan <NOBR>11-12</NOBR> 000 kronor per uns guld. Ett uns (Troy ounce) är lika med 31,1035 gram guld.</P>
<P class="p693 ft17">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B39/H1B39168x1.jpg" style="width:501px;height:466px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Konsekvenser av utredningens förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p608 ft16">skuld kan redovisas på olika sätt.<SPAN class="ft36">9 </SPAN>Ett sätt är att se på statens skuld till nominella belopp, dvs. summan av de belopp som Riksgäldskontoret åtar sig att betala när ett skuldinstrument förfaller eller erhåller vid förfall om det är frågan om en tillgång.</P>
<P class="p148 ft16">Beloppet redovisas i kronor till växelkursen vid upplåningstillfället. Beräknat på detta sätt var statsskulden 1 120 mdkr i december 2012 (motsvarande 32 procent av BNP). En amortering på 73 mdkr innebär att statsskulden till nominellt belopp minskar till 1 047 mdkr (30 procent av BNP).</P>
<P class="p61 ft16">Med det officiella måttet på statsskuld (enligt <NOBR>EU-definitionen)</NOBR> faller statsskulden i stället från 1 153 mdkr till 1 080 mdkr efter överföringen (från 33 procent till 31 procent av BNP).<SPAN class="ft36">10</SPAN></P>
<P class="p694 ft39"><SPAN class="ft83">Källa</SPAN>: Macrobond.</P>
<P class="p695 ft64"><SPAN class="ft62">9</SPAN><SPAN class="ft63">Riksgäldskontoret, rapport Sveriges statsskuld, den 28 december 2012.</SPAN></P>
<P class="p256 ft39"><SPAN class="ft68">10</SPAN><SPAN class="ft96">Detta ska inte förväxlas med den s.k. Maastrichtskulden som även inkluderar kommunala skulder med avdrag för </SPAN><NOBR>AP-fondernas</NOBR> innehav av statsobligationer.</P>
<P class="p311 ft17">170</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr9 td154"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td155"><SPAN class="p20 ft19">Konsekvenser av utredningens förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p696 ft16">Om Riksbanken utnyttjar sin ram för förstärkning av valutareserven fullt ut, dvs. med 75 mdkr i utgångsläget, blir nettoeffekten på nivån för statsskulden försumbar.</P>
<P class="p697 ft11"><SPAN class="ft11">10.3.2</SPAN><SPAN class="ft144">Statsfinansiella, samhällsekonomiska och fördelningseffekter</SPAN></P>
<P class="p40 ft16">Utredningens förslag innebär att mindre kapital binds i Riksbanken. Balansomslutningen blir för närvarande minst 125 mdkr och – med maximal förstärkning – högst 200 mdkr. Riksbankens balansomslutning är – med den senast beslutade förstärkningen – ca 415 mdkr (exklusive <NOBR>IMF-relaterade</NOBR> poster). Utan förstärkningar är den ca 215 mdkr. Med utredningens förslag skulle kapitalbindningen minska med ca 215 mdkr med förstärkt valutareserv, och med ca 90 mdkr i normala tider.</P>
<P class="p155 ft53">Statens kostnad för att binda kapital i Riksbanken kan uppskattas till mellan 0,2 till 0,3 procent av beloppet per år. En minskad kapitalbindning med 215 mdkr medför att staten vinner mellan 430 och 645 mnkr per år, medan en minskad kapitalbindning med 90 mdkr medför en vinst på mellan 180 och 270 mnkr per år. Diskonteras de årliga vinsterna med en antagen realränta på 2 procent, uppgår nuvärdet i normala tider till mellan 9 och 14 mdkr.</P>
<P class="p344 ft50">Den statsfinansiella vinsten är samtidigt en samhällsekonomisk vinst. Om en del eller hela valutareserven finansieras genom avgifter på bankerna, flyttas motsvarande kostnad från staten till bankerna, men den samhällsekonomiska vinsten kvarstår.</P>
<P class="p437 ft11"><SPAN class="ft11">10.3.3</SPAN><SPAN class="ft144">Rekapitalisering</SPAN></P>
<P class="p76 ft16">Utredningen föreslår (se kapitel 9) att en rekapitaliseringsregel införs som hanterar det fall då Riksbankens eget kapital minskat alltför mycket. Rekapitaliseringen bör ske senast under följande räkenskapsår.</P>
<P class="p90 ft54">För att praktiskt hantera en sådan rekapitalisering föreslår utredningen att ett anslag för ändamålet anvisas på statsbudgeten. Här är olika budgetkonstruktioner möjliga, men för utredningens syften bedöms ett anslag med en obegränsad kredit vara det mest trovärdiga alternativet. Riksbanken kan då vara säker på att mekanismen fyller sin funktion, oavsett när i tiden ett rekapitaliseringsbehov inträffar.</P>
<P class="p698 ft17">171</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39170x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Konsekvenser av utredningens förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p699 ft53">Ett alternativ till detta är att ett anslag anvisas med ett mindre belopp, t.ex. med 1 mnkr, men utan att en kredit kopplas till anslaget. Regeringen måste då, i vår- eller höständringsbudget, gå till riksdagen med förslag till påfyllnad av de medel som krävs för en rekapitalisering av Riksbanken i enlighet med utredningens förslag. I teorin innebär detta en viss beloppsosäkerhet i mekanismen men i praktiken torde alternativen vara relativt jämbördiga.</P>
<P class="p83 ft53">Väsentligare är dock var på statens budget ett rekapitaliseringsanslag placeras, under eller utanför statens utgiftstak. Naturliga utgiftsområden (UO) torde vara UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (under utgiftstaket) eller UO26 Statsskuldsräntor m.m. (utanför utgiftstaket). Det normalt vägledande kriteriet för placeringen av anslag är huruvida staten kan påverka dessa utgifter eller ej. Exempelvis är anslag för statsskuldsräntor placerad utanför utgiftstaket (UO26), eftersom staten anses ha små möjligheter att på kort sikt påverka ränteutgifter m.m. Dessutom måste åtaganden gentemot långivarna ovillkorligen uppfyllas.</P>
<P class="p271 ft42">Det finns således starka skäl för att placera ett anslag för återfyllnad av Riksbankens eget kapital utanför utgiftstaket. Det är helt centralt att rekapitaliseringen till fullo kan genomföras när så är påkallat. En annan ordning skulle riskera att underminera förtroendet för Riksbanken och staten i dessa avseenden. En konstruktion där anslaget för detta ändamål placeras under utgiftstaket är därmed direkt olämpligt, eftersom återställandet av Riksbankens eget kapital skulle kunna hindras av såväl bristen på utrymme under utgiftstaket som processen för att justera densamma.</P>
<P class="p254 ft27"><SPAN class="ft27">10.4</SPAN><SPAN class="ft142">Särskilt om statens valutaexponering</SPAN></P>
<P class="p700 ft16"><SPAN class="ft11">Utredningens bedömning: </SPAN>Valutarisken i Riksbankens valutareserv bör elimineras genom att risken flyttas till Riksgäldskontoret. Den sammantagna effekten bedöms bli att statens valutarisk i ekonomisk mening i stort neutraliseras samtidigt som kapital i Riksbanken frigörs som kan användas för att amortera statsskulden.</P>
<P class="p701 ft17">172</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39171x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr9 td154"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td155"><SPAN class="p20 ft19">Konsekvenser av utredningens förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft11"><SPAN class="ft11">10.4.1</SPAN><SPAN class="ft144">Statens åtagande</SPAN></P>
<P class="p138 ft16">Utredningen har funnit skäl att eliminera valutarisken i Riksbankens valutareserv (se kapitel 8). Den metod som föreslås innebär att Riksbanken flyttar risken till Riksgäldskontoret. Åtgärden bedöms minska Riksbankens behov av kapital, utan att påverka dess förmåga att uppfylla lagstadgade mål eller utföra sina uppdrag. Den höjer dessutom den riskjusterade avkastningen i Riksbankens kapitalförvaltning och bidrar därmed till ökad effektivitet i förvaltningen.</P>
<P class="p140 ft42">Förslaget innebär visserligen att staten tar på sig en valutaexponering som varierar med utvecklingen i kronans växelkurs mot andra valutor och som kan ha såväl positiv som negativ påverkan på statsfinanserna. Staten får dock även fördelar av förslaget.</P>
<P class="p155 ft53">För det första kompenseras staten för åtagandet genom att staten inte behöver hålla kapital för att täcka valutarisk i Riksbankens balansräkning. Utan valutasäkring skulle för närvarande uppskattningsvis ytterligare ca 27 mdkr behöva bindas i Riksbankens balansräkning, till en kostnad av mellan <NOBR>54–81</NOBR> mnkr per år.</P>
<P class="p140 ft42">För det andra kan staten motverka den risk som valutaskulden utgör i statsskuldsförvaltningen, eftersom upplåning i utländsk valuta för att finansiera utgifter i kronor medför en valutarisk. Om kronan försvagas, stiger skulden uttryckt i kronor, och om kronan förstärks, sjunker skulden. Den valutarisk som Riksgäldskontoret tar över från Riksbanken går åt motsatt håll. I slutet av december 2012 var Riksgäldskontorets valutaskuld 168 mdkr och Riksbankens valutareserv 172 mdkr (exklusive Riksgäldskontorets vidareutlåning till Riksbanken).<SPAN class="ft89">11 </SPAN>Staten har därmed en ungefär lika stor skuld i utländsk valuta som Riksbanken har en fordran i utländsk valuta (i form av Riksbankens valutareserv).</P>
<P class="p373 ft50">Sammantaget neutraliseras statens valutarisk i stort samtidigt som staten får en ersättning för att ta över risken från Riksbanken.</P>
<P class="p27 ft11"><SPAN class="ft11">10.4.2</SPAN><SPAN class="ft144">Effekten på statens finanser</SPAN></P>
<P class="p250 ft54">I underlagen som Riksbanken och Riksgäldskontoret lämnat (se bilaga 3 och 4) redovisas vissa skillnader i synen på de olika tekniker (skuldrespektive kontantavräkning) som står till buds i risköverföringen</P>
<P class="p3 ft64"><SPAN class="ft38">11 </SPAN>Riksgäldskontoret, Sveriges statsskuld, 28 december 2012 och Riksbankens hemsida, sida</P>
<P class="p11 ft39">“Statistik”.</P>
<P class="p468 ft17">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39172x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Konsekvenser av utredningens förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p234 ft16">från Riksbanken till Riksgäldskontoret. Utredningen har inte funnit anledning att ta ställning till vilken teknisk lösning som bör väljas, men har konstaterat att åtgärden i ett statligt helhetsperspektiv är ekonomiskt lönsam. Beroende på val av teknisk lösning påverkas dock de statsfinansiella nyckeltalen på olika sätt.</P>
<P class="p175 ft53">Ur statsfinansiell synvinkel kan konstateras att redovisningen blir mer transparent med kontantavräkning än med skuldavräkning. Förändringar i värdet på valutaterminen påverkar då såväl statskuld som ränteanslaget och budgetsaldot med samma värde. Om exempelvis Riksgäldskontoret har köpt 10 mdr euro på termin av Riksbanken och kronan försvagas med 10 procent, blir valutaterminen vid förfall värd en mdr euro för Riksgäldskontoret. Sålunda påverkas statsskulden negativt och ränteanslaget positivt med en mdr euro. Omvänt resonemang gäller.</P>
<P class="p702 ft16">Observera dock att effekterna på statsskulden och ränteanslaget motverkas av att staten i utgångsläget redan har en valutaskuld på sin balansräkning. Om Riksgäldskontoret köper lika mycket valutaexponering som finns i statens egen valutaskuld, så blir nettot noll (om man bortser från skillnader i löptid och valutasammansättning i de båda skulderna). I praktiken kommer dock effekterna aldrig helt att ta ut varandra.</P>
<P class="p48 ft16">Om tekniken med skuldavräkning används blir effekterna på nyckeltalen ovan betydligt mindre tydliga (se bilaga 4). I ekonomisk mening påverkas risken i statsskulden på samma sätt, oavsett vilken teknik som används i valutasäkringen mellan Riksbanken och Riksgäldskontoret.</P>
<P class="p254 ft11"><SPAN class="ft11">10.4.3</SPAN><SPAN class="ft144">Statsskuldsfrågor</SPAN></P>
<P class="p301 ft54">Den konsoliderade bruttoskulden påverkas av terminerna med Riksbanken på samma sätt som det skuldmått som används i skuldförvaltningen.<SPAN class="ft67">12 </SPAN>Orsaken är att terminer räknas netto, dvs. både köp- och säljbenen ingår, trots att skulden i övrigt mäts i bruttotermer. Terminerna skulle således redovisas som en minuspost i beräkningen av valutaskulden och en lika stor pluspost i beräkningen av den nominella kronskulden. Följaktligen minskar valutaskuldens andel</P>
<P class="p349 ft64"><SPAN class="ft38">12 </SPAN>I styrningen av statsskulden enligt riktlinjer som beslutas av regeringen och i Riksgäldskontorets interna riskhantering inkluderas även tillgångar i skuldförvaltningen. Dessutom inkluderas vissa andra finansiella tillgångar, nämligen vidareutlåning till Riksbanken och utländska stater.</P>
<P class="p165 ft17">174</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39173x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr9 td154"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td155"><SPAN class="p20 ft19">Konsekvenser av utredningens förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft42">av bruttoskulden och variationer i kronans värde påverkar därmed statsskuld och ränteutgifter i mindre utsträckning än tidigare.</P>
<P class="p90 ft53">Reduceringen av valutaskulden påverkar även målvariabler i statsskuldspolitiken. Regeringens riktlinjer för skuldförvaltningen har under en rad av år angett att valutaskulden ska vara 15 procent av statsskulden.<SPAN class="ft61">13 </SPAN>En säkring av Riksbankens valutarisker innebär dock att statens exponering mot valutarisk i stort skulle försvinna. Följaktligen skulle regeringen behöva ta ställning till om detta är önskvärt eller om det finns skäl till att fortsatt ha valutaskuld av en viss storlek. Ett ställningstagande måste under alla omständigheter tas i ett samlat perspektiv på statens valutaexponering, dvs. inklusive valutaterminer mellan Riksbanken och Riksgäldskontoret.<SPAN class="ft61">14</SPAN></P>
<P class="p432 ft27"><SPAN class="ft27">10.5</SPAN><SPAN class="ft142">Särskild balansräkning för </SPAN><NOBR>IMF-poster</NOBR></P>
<P class="p520 ft148">Utredningens bedömning: <SPAN class="ft42">Med den särskilda balansräkningen för IMF bör även ett eget kapital tillföras. En resultaträkning behöver kopplas till balansräkningen för att hantera de kassaflöden som tillgångar och skulder genererar.</SPAN></P>
<P class="p703 ft53">Utredningen föreslår att utlåningen till IMF placeras i en egen balansräkning som handhas av Riksbanken (se kapitel 8). Det bör klarläggas att eventuella kreditförluster ska bäras av staten. Utlåningen till IMF bör finansieras genom upplåning av Riksgäldskontoret.</P>
<P class="p41 ft16">Förslaget innebär att <NOBR>IMF-posterna</NOBR> i Riksbankens ordinarie balansräkning bryts ut och läggs i egen balansräkning, se tabell 10.3. Med fordringarna och skulderna till IMF bör även ett eget kapital föras, som baserat på balansräkningen från 2011 uppgår till 12 mdkr. I det fall åtagandena gentemot IMF behöver infrias och ytterligare medel ska lånas ut, tillkommer en skuldpost för de lån som Riksgäldskontoret tar upp för ändamålet.</P>
<P class="p41 ft16">Även de åtaganden för <NOBR>IMF-ändamål</NOBR> som i dag finns vid sidan av Riksbankens balansräkning, bör kopplas till den separata IMF- balansräkningen.</P>
<P class="p704 ft64"><SPAN class="ft68">13</SPAN><SPAN class="ft70">Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2013, regeringsbeslut den 15 november 2012.</SPAN></P>
<P class="p170 ft39"><SPAN class="ft68">14</SPAN><SPAN class="ft71">Det bör noteras att Riksgäldskontorets förslag till riktlinjer för statsskuldspolitiken 2013 öppnade för en omprövning av nuvarande inriktning vad gäller valutaskulden andel av den totala skulden.</SPAN></P>
<P class="p620 ft17">175</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39174x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td25"><SPAN class="p20 ft18">Konsekvenser av utredningens förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td100"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td156"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td151"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td100"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td156"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td151"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p705 ft39">Not: När utlåningen till IMF ökar, ökar skuldsidan med upplåning i Riksgäldskontoret med motsvarande belopp.</P>
<P class="p706 ft42">En särskild balansräkning för <NOBR>IMF-medel</NOBR> kräver en resultaträkning för de kassaflöden som tillgångs- och skuldsidan genererar. Nettokassaflödet avseende redovisningsposter för SDR beror på de ränteintäkter/utgifter som posten genererar. Lån från Riksgäldskontoret medför ränteutgifter på tagna lånebelopp.</P>
<P class="p359 ft27"><SPAN class="ft27">10.6</SPAN><SPAN class="ft142">Övriga redovisningskrav i kommittéförordningen</SPAN></P>
<P class="p707 ft16"><SPAN class="ft11">Utredningens bedömning: </SPAN>Utredningens förslag har i allt väsentligt konsekvenser för Riksbanken och staten men bedöms i mycket begränsad omfattning påverka de faktorer som redovisas i detta avsnitt.</P>
<P class="p708 ft16">Enligt kommittéförordningen ska ett förslags konsekvenser anges i en rad olika hänseenden, bl.a. för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga och villkor i övrigt i förhållande till större företag.<SPAN class="ft36">15</SPAN></P>
<P class="p709 ft54">Utredningens förslag har i allt väsentligt konsekvenser för Riksbanken och staten men bedöms i mycket begränsad omfattning påverka på de faktorer som anges i förordningen. Visserligen anser utredningen att det finns skäl att införa en likviditetsstödsförsäkring för svenska banker genom att åtminstone kostnaderna för den del av valutareserven som upplånats finansieras med avgifter (se kapitel 7).</P>
<P class="p343 ft39"><SPAN class="ft38">15 </SPAN>15 § kommittéförordningen (1988:1474).</P>
<P class="p50 ft17">176</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr9 td154"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td155"><SPAN class="p20 ft19">Konsekvenser av utredningens förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p710 ft16">Utredningen innehåller dock inga förslag avseende införandet av en försäkringslösning. Utredningen ställer sig positiv till fortsatt analys och precisering av en försäkring. Inom ramen för det fortsatta arbetet blir det väsentligt att noggrant belysa konsekvenserna av en sådan försäkring för de berörda parterna.</P>
<P class="p140 ft16">Med en likviditetsstödsförsäkring kommer finansiella institut att betala avgifter för försäkringen som påverkar såväl avgiftsnivåer som avgiftsstrukturen i den finansiella sektorn. En försäkring i vilken de största bankerna ingår kan därmed påverka konkurrensförhållandena. Dessutom tillkommer frågan om vem som i slutändan kommer att bära kostnaden för försäkringen - bankerna eller deras kunder. Fördelningen kommer att bero på såväl utbudssom efterfrågeförhållanden på marknaden.</P>
<P class="p711 ft17">177</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<P class="p4 ft6">11 Författningskommentar</P>
<P class="p712 ft29"><SPAN class="ft27">11.1</SPAN><SPAN class="ft143">Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank</SPAN></P>
<P class="p249 ft11">7 kap.</P>
<P class="p261 ft30">5 §</P>
<P class="p249 ft16">Förslaget behandlas i avsnitt 8.3.5.</P>
<P class="p107 ft16">Bestämmelsen är ny och syftar till att klargöra att Riksbanken inte har ansvar för att täcka de eventuella förluster som kan följa av Sveriges deltagande i IMF. Ansvaret för en sådan förlust ska ligga på staten. Med utlåning innefattas deltagandet i systemet med särskilda dragningsrätter.</P>
<P class="p343 ft11">10 kap.</P>
<P class="p261 ft30">1 §</P>
<P class="p8 ft16">Förslaget behandlas i kapitel 8.</P>
<P class="p36 ft16">I första stycket anges grunden för Riksbankens finansiella självständighet.</P>
<P class="p139 ft16">I det andra stycket definieras begreppet kostnadsfritt kapital. Den storlek som anges för kostnadsfritt kapital respektive eget kapital i denna bestämmelse utgör den målsatta nivån för Riksbankens finansiella styrka. I utgångsläget kommer Riksbankens kostnadsfria kapital till följd av mängden utestående sedlar och mynt överstiga det målsatta kostnadsfria kapitalet. I tredje stycket definieras vad Riksbankens eget kapital består av. Då saldot på såväl resultatutjämningskontot som värderegleringskontot kan vara antingen positivt eller negativt under räkenskapsåret används här begreppet konto i stället för fond.</P>
<P class="p499 ft17">179</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Författningskommentar</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p500 ft30">2 §</P>
<P class="p348 ft16">Förslaget behandlas i avsnitt 9.3.</P>
<P class="p120 ft16">I bestämmelsen anges i vilken situation ett kapitaltillskott från riksdagen till Riksbanken ska ske. Kravet på kapitaltillskott inträder således inte automatiskt när nivån för eget kapital eller den målsatta nivån för det kostnadsfria kapitalet underskrids. I första hand ska detta hanteras genom att vinsten de följande åren används för att öka kapitalet.</P>
<P class="p175 ft53">Om nivån på det kostnadsfria kapitalet understiger den målsatta nivån med mer än 10 mdkr uppräknat med KPI avviker dock Riksbankens kapital så mycket från den målsatta nivån att ett kapitaltillskott ska ske. Det kostnadsfria kapitalet måste alltid bestå av minst 30 mdkr eget kapital uppräknat med KPI. Rekapitalisering ska därför ske även när det egna kapitalet understiger 20 mdkr uppräknat med KPI. Rekapitaliseringsregelns koppling till både nivån på det kostnadsfria kapitalet och eget kapital motiveras av att nivån på eget kapital kan komma att höjas i framtiden för att kompensera en minskning av utestående sedlar och mynt. Ett behov av rekapitalisering skulle i det senare fallet kunna uppstå trots att nivån på eget kapital överskrider den nedre gränsen.</P>
<P class="p713 ft16">Tillskottet ska ske i form av eget kapital och i den omfattning att den målsatta nivån för det kostnadsfria kapitalet uppnås eller eget kapital uppnår föreskriven nivå. Beslut om tillskott av kapital fattas av riksdagen efter förslag från riksbanksfullmäktige, i enlighet med vad som följer av 10 kap. <NOBR>6–7</NOBR> §§.</P>
<P class="p714 ft16">Tillskottet bör ske senast under det följande räkenskapsåret.</P>
<P class="p355 ft30">3 §</P>
<P class="p715 ft16">Förslaget behandlas i avsnitt 9.5.</P>
<P class="p148 ft16">I bestämmelsen redogörs för när utdelning av Riksbankens vinst till staten ska ske. Resultatet utgörs av ränte- och andra intäkter minus kostnader för verksamheten, realiserade vinster och förluster vid försäljning av tillgångar samt resultatförda orealiserade förluster som överstiger ackumulerade orealiserade vinster på samma tillgång.</P>
<P class="p175 ft50">I andra stycket säkerställs att en eventuell vinstutdelning måste föregås av en realvärdesäkring av Riksbankens eget kapital samt storleken på det kostnadsfria kapitalet. För det fall det kostnadsfria</P>
<P class="p716 ft17">180</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td148"><SPAN class="p20 ft19">Författningskommentar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft16">kapitalet understiger den i 1 § andra stycket målsatta nivån, ska avsättning göras till kapitalsäkringsfonden för att realvärdesäkra det kostnadsfria kapitalet.</P>
<P class="p17 ft30">4 §</P>
<P class="p8 ft16">Förslaget behandlas i avsnitt 9.2.</P>
<P class="p36 ft16">Kostnaderna för att finansiera driften av Riksbanken kan förväntas stiga i takt med den allmänna prisutvecklingen.</P>
<P class="p107 ft16">I det andra stycket anges att uppräkning av eget kapital sker genom uppräkning av grundfonden. Detta innebär att eventuella saldon på resultatutjämningskontot respektive värderegleringskontot inte ska räknas upp på motsvarande sätt.</P>
<P class="p107 ft16">Uppräkning enligt denna bestämmelse ska genomföras av Riksbanken.</P>
<P class="p17 ft30">6 §</P>
<P class="p8 ft16">Förslaget behandlas i avsnitt 8.3.5.</P>
<P class="p36 ft16">Bestämmelsen motsvarar i huvudsak befintlig 10 kap. 3 §. I andra stycket har följdändringar gjorts med hänsyn till att fullmäktiges förslag till vinstdisposition nu även kan omfatta förslag till kapitaltillskott. I tredje stycket har justeringar gjorts för att anpassa lagtexten till att utlåningen till IMF ska redovisas i en egen balansräkning samt en därtill följande resultaträkning.</P>
<P class="p345 ft30">7 §</P>
<P class="p261 ft16">Förslaget behandlas i avsnitt 9.5.</P>
<P class="p107 ft16">Bestämmelsen motsvarar i huvudsak befintlig 10 kap. 4 §. Ändringar har gjorts till följd av att reservfonden utgår samt att en separat balansräkning med därtill följande balansräkning för utlåningen till IMF ska upprättas. Riksdagen fattar beslut om tillskott av eget kapital till banken när förutsättningarna i 10 kap. 2 § är uppfyllda samt när banken har identifierat ett behov av tillskott till den separata balansräkningen för utlåningen till IMF.</P>
<P class="p717 ft17">181</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Författningskommentar</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p500 ft11">12 kap.</P>
<P class="p348 ft30">1 §</P>
<P class="p715 ft16">Förslaget behandlas i avsnitt 6.3.3.</P>
<P class="p161 ft54">Som redogjorts för i avsnitt 6.3 bedöms upplåning till Riksbankens valutareserv ske genom upplåning genom regeringen, eller efter regeringens bestämmande Riksgäldskontoret, med stöd av 5 kap. 1 § första stycket 5 budgetlagen. Upplåningen kommer i praktiken att hanteras av Riksgäldskontoret.</P>
<P class="p165 ft30">2 §</P>
<P class="p715 ft16">Förslaget behandlas i avsnitt 6.3.3.</P>
<P class="p161 ft53">I bestämmelsen redogörs för hur Riksbanken ska återställa valutareserven när hela eller delar av denna har tagits i anspråk för lämnande av likviditetsstöd. Valutareserven tas i anspråk vid den tidpunkt då ett stödmottagande institut nyttjar det av Riksbanken erbjudna stödet. Riksgäldskontorets upplåning i enlighet med denna bestämmelse förutsätter att Riksbanken dessutom har vänt sig till Riksgäldskontoret med en beloppsangiven begäran om upplåning. Riksgäldskontorets upplåning ska ske skyndsamt, dvs. så fort som möjligt med beaktande av att upplåningen måste ske på ett effektivt och rationellt sätt. När Riksgäldskontorets upplåning sker på denna grund, finns ingen övre gräns för hur stor upplåningen kan bli över tid. Upplåningen är dock begränsad till att återställa valutareserven till den storlek den hade innan reserven togs i anspråk för lämnande av likviditetsstöd.</P>
<P class="p718 ft30">3 §</P>
<P class="p715 ft16">Förslaget behandlas i avsnitt 6.3.3.</P>
<P class="p163 ft53">I bestämmelsen anges ramen för förstärkning av valutareserven, dvs. förstärkning av valutareserven genom förtida upplåning utan att reserven har ianspråktagits. Även denna upplåning omfattas av 1 §.</P>
<P class="p161 ft54">Det högsta tillåtna lånebeloppet avser den upplåning som sker utan att valutareserven tagits i anspråk för lämnande av likviditetsstöd. Hänvisningen till 10 kap. 1 § andra stycket avser Riksbankens faktiska kostnadsfria kapital, dvs. eget kapital samt utestående sedlar och mynt. Riksbanken avgör när behov av förstärkning av</P>
<P class="p518 ft17">182</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td148"><SPAN class="p20 ft19">Författningskommentar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft16">valutareserven finns. Ett sådant behov kan t.ex. föreligga när det råder en förhöjd oro på de finansiella marknaderna. Beslut om förstärkning fattas av direktionen enligt 1 kap. 5 §. Fullmäktige ska dock yttra sig innan beslut om förstärkning fattas.</P>
<P class="p107 ft16">Den upplåning som sker enligt 2 § omfattas inte av ramen i denna bestämmelse.</P>
<P class="p90 ft53">Uppräkningen av de 200 mdkr som anges i bestämmelsen ska, till skillnad från det kostnadsfria kapitalet och eget kapital, uppräknas med utvecklingen i bruttonationalprodukten i löpande priser, vilket redogörs för i avsnitt 9.2.3. Uppräkningen ska genomföras av Riksbanken och bör ske varje år i samband med upprättandet av årsredovisningen. Beräkningen görs då efter de vid tidpunkten senast redovisade uppgifterna i Statistiska centralbyråns årsvisa nationalräkenskaper. För det fall dessa uppgifter senare skulle revideras ska detta inte påverka uppräkningen enligt denna bestämmelse.</P>
<P class="p37 ft16">Riksbanken ska inför ett beslut att förstärka sin valutareserv enligt denna bestämmelse informera övriga myndigheter med ansvar för den finansiella stabiliteten i Sverige.</P>
<P class="p17 ft30">4 §</P>
<P class="p8 ft16">Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.3.3.</P>
<P class="p171 ft53">En förtida upplåning för förstärkning av valutareserven utöver den i 3 § angivna ramen kan endast bli aktuell i rena undantagsfall. Även denna upplåning omfattas av 1 §. En sådan situation skulle kunna vara för handen om en förstärkning av valutareserven är uppenbart nödvändig för att motverka en överhängande risk för allvarlig störning av det finansiella systemet i Sverige. En sådan förstärkning ska godkännas av riksdagen. Om det är nödvändigt kan beslut fattas och förstärkning ske först och riksdagens bedömning göras i efterhand. Riksbanken är alltid skyldig att till riksdagen utan dröjsmål redogöra för grunderna för ett sådant beslut om förtida förstärkning utöver ramen. Vid beslut om förstärkning enligt denna bestämmelse behöver inte fullmäktige höras.</P>
<P class="p77 ft16">Riksbanken ska inför ett beslut att förstärka sin valutareserv enligt denna bestämmelse informera övriga berörda myndigheter med ansvar för den finansiella stabiliteten i Sverige.</P>
<P class="p719 ft17">183</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39181x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft6">Särskilt yttrande</P>
<P class="p720 ft27">Särskilt yttrande av sakkunnig Claes Berg</P>
<P class="p249 ft11">Inledning</P>
<P class="p56 ft7">Den svenska banksektorn är mycket stor i ett internationellt perspektiv. Bankernas tillgångar motsvarar 400 procent av BNP, vilket är betydligt högre än i genomsnittet i EU och i andra mindre valutaområden med rörlig växelkurs och inflationsmål, t ex Nya Zeeland och Kanada.</P>
<P class="p41 ft7">Riksbankens valutareserv har minskat i ett historiskt perspektiv, både som andel av bankväsendets balansomslutning och som andel av bankernas utlandsfinansiering. Flera <NOBR>EU-länder</NOBR> utanför euroområdet har efter krisen återställt valutareserven till högre nivåer än före krisen.<SPAN class="ft149">1</SPAN></P>
<P class="p13 ft7">Den globala finansiella krisen understryker vikten av att Riksbanken snabbt har tillgång till utländsk valuta i tillräcklig omfattning vid störningar i det finansiella systemet. Den valutareserv som Riksbanken hade i början av finanskrisen 2008 hade inte räckt för det likviditetsstöd som lämnades till de svenska bankerna. Riksbankens utlåning av dollar till bankerna under <NOBR>2008-2009</NOBR> motsvarade som mest ca 250 miljarder kronor och finansierades främst genom låneavtal med Federal Reserve – som ställde upp med kort varsel och lånade ut dollar till 14 centralbanker för att minska den globala dollarbristen.</P>
<P class="p65 ft7">Riksbankens tillgång till utländsk valuta utgör en försäkring för det finansiella systemets tillgång på utländsk valuta i samband med en kris. I en akut kris måste likviditetsstödjande åtgärder verkställas med mycket kort varsel. Riksbanken behöver då ha omedelbar tillgång till utländsk valuta i form av mycket likvida och outnyttjade tillgångar på den egna balansräkningen. För Riksbankens</P>
<P class="p721 ft151"><SPAN class="ft150">1 </SPAN>I EU:s inflationsmålsländer med rörlig växelkurs i Östeuropa har valutareserven som andel av BNP ökat till i genomsnitt ungefär samma storlek som i <NOBR>EU-länder</NOBR> med fast växelkurs, dvs ca 25 procent av BNP.</P>
<P class="p722 ft17">185</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Särskilt yttrande</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p723 ft7">del har låneavtalet med Federal Reserve avslutats och det finns inte skäl att räkna med att ett sådant avtal med säkerhet blir möjligt i framtiden, särskilt inte vid en kris som inte påverkar det finansiella systemet i USA.</P>
<P class="p61 ft8">Mot denna bakgrund har jag följande synpunkter på utredningens slutsatser.</P>
<P class="p120 ft7">Utredningen underskattar behovet av eget kapital, storleken på den icke upplånade valutareserven samt möjligheten till upplånad valutareserv i utgångsläget. Utredningen beaktar inte i tillräckligt hög grad Riksbankens egen bedömning av behovet av utländsk valuta i stressade scenarier.</P>
<P class="p148 ft7">De risker som kan vara förknippade med att Riksgäldens upplåning till Riksbanken fördröjs i samband med en kris är stora. Möjligheten till förtida upplåning samt rätten för Riksbanken att i en undantagssituation själv besluta om förtida upplåning – som i efterhand prövas av riksdagen – kan bidra till att minska dessa risker men bör kompletteras med en större icke upplånad valutareserv än i förslaget.</P>
<P class="p724 ft8">Mina synpunkter gäller därtill hur Riksbankens åtaganden gentemot IMF bör behandlas, valutarisken samt förslaget till likviditetsstödförsäkring.</P>
<P class="p267 ft11">Eget kapital</P>
<P class="p70 ft7">Det egna kapitalets storlek är inte beräknat med sådan marginal att Riksbanken kommer att vara tillräckligt kapitaliserad. Med utredningens förslag riskerar den icke upplånade valutareserven vara alltför liten för att Riksbanken snabbt (med några dagars varsel) och i tillräcklig omfattning kunna ge likviditetstöd och för att möjliggöra upplåning från utländska lånegivare.</P>
<P class="p148 ft8">Ekonomiskt kapital är en kvantifiering av samlade risker och motsvarar den storlek på kapitalet som banken behöver för att täcka oväntade förluster eller värdeminskningar, givet en viss konfidensnivå.</P>
<P class="p725 ft8">En del av de risker en centralbank är exponerad för kan beräknas med hjälp av <NOBR>Value-at-Risk-metoden.</NOBR> Utredningen har för denna metod valt konfidensnivån 99 procent för behovet av ekonomiskt</P>
<P class="p726 ft17">186</P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39183x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td110"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td157"><SPAN class="p20 ft19">Särskilt yttrande</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p727 ft8">kapital på ett års horisont, vilket enligt min mening kan vara en alltför låg nivå.<SPAN class="ft152">2</SPAN></P>
<P class="p36 ft7">Det innebär att utredningen underskattar <SPAN class="ft153">marknadsriskerna</SPAN>. Den valda konfidensnivån innebär att 20 mdkr i eget kapital avsätts för guldprisrisk och ränterisk. Om konfidensnivån istället hade satts till 99,9 procent eller 99,99 procent ökar marknadsriskerna och behovet av eget kapital blir 36 respektive 42 mdkr.<SPAN class="ft149">3</SPAN></P>
<P class="p36 ft7"><NOBR>VaR-metoden</NOBR> ger dessutom bara en indikation på utfallet av risktagandet. Förlusterna kan bli större än vad <NOBR>VaR-måttet</NOBR> visar. En risk är att de data som ingår i modellen inte är representativa för framtiden. Den verkliga sannolikheten för ett svansutfall kan vara mycket större än vad modellerna estimerar.</P>
<P class="p41 ft7">Ekonomiskt kapital behöver också kompletteras med stresstester och scenarioanalyser inför en slutlig bedömning av kapitalbehovet.</P>
<P class="p728 ft7">I utredningen avsätts inte något kapital för <SPAN class="ft153">allmänt likviditetsstöd i utländsk valuta. </SPAN>Men potentiellt stora förluster finns. Riksbankens scenarieanalys, baserad på bankernas likviditetstäckningsgrad (LCR), visar att det finns ett stort spann i storbankernas likviditetsbehov i utländsk valuta från Riksbanken i samband med finansiell stress.<SPAN class="ft149">4 </SPAN>Behovet varierar mellan 123 (minscenario) och 746 mdr kronor (maxscenario) beroende på antaganden om hur stor andel av sina likvida tillgångar de kan använda, om statligt garantiprogram finns tillgängligt för bankerna och vilka valutor som inkluderas. I basscenariot där bankerna endast använder hälften av sina likvida tillgångar och där ingen bank har möjlighet att emittera statsgaranterade värdepapper under den stressade perioden finns ett likviditetsbehov i euro och dollar på motsvarande 336 miljarder kronor.</P>
<P class="p729 ft7">Med samma återvinningsgrad som i SOU 2007:51 blir behovet av eget kapital för allmänt likviditetsstöd i utländsk valuta enligt scenarieanalysen <NOBR>12-75</NOBR> mdkr.</P>
<P class="p41 ft8">Det är också viktigt att understryka att nya föreskrifter om bankernas LCR inte med säkerhet minskar riskerna och behovet av</P>
<P class="p56 ft154"><SPAN class="ft150">2 </SPAN>När Riksbanken räknar ut ekonomiskt kapital på horisonten ett år används konfidensnivån 99,9 procent. BIS (Centralbankernas bank) använder en ännu högre konfidensnivå, 99,995 procent.</P>
<P class="p730 ft157"><SPAN class="ft155">3</SPAN><SPAN class="ft156">Enligt modellen gäller att med 99,9 (99,99) procents sannolikhet kommer inte valutareserven att ha minskat mer än 36 (42) mdkr om ett år till följd av marknadsriskerna. Av detta belopp utgör guldprisrisken 24 (28) mdkr och ränterisken 12 (14) mdkr.</SPAN></P>
<P class="p731 ft151"><SPAN class="ft155">4</SPAN><SPAN class="ft158">Bilaga A till Riksbankens beslut att stärka valutareserven den 12/12 2012, se: </SPAN><NOBR>http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Press-och-</NOBR> <NOBR>debatt/Nyheter/2012/Valutareserven-forstarks/</NOBR></P>
<P class="p722 ft17">187</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Särskilt yttrande</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p732 ft7">likviditetsstöd i utländsk valuta. <NOBR>LCR-måttet</NOBR> baseras på kortfristig likviditetstress, som varar en månad. Under scenarier där likviditetsstressen pågår under längre perioder är de svenska bankernas motståndskraft avsevärt sämre.</P>
<P class="p61 ft7">Dessutom håller bankerna redan idag likviditetsbuffertar som innebär att deras LCR i euro och dollar uppnår det ställda minimikravet. Deras likviditetsplanering kommer troligtvis därför inte i närtid att förändras då de redan uppfyller kravet.</P>
<P class="p61 ft7">Därtill är det möjligt att hela likviditetsreserven inte kommer att vara tillgänglig. Det kan bli svårt för bankerna att likvidisera vissa delar av deras likviditetsportföljer på marknaden, trots att de i <NOBR>LCR-termer</NOBR> bedöms vara mycket likvida.</P>
<P class="p120 ft7">LCR måttet mäter bankernas likviditetsposition på den sista dagen varje månad. Det gör att bankerna i praktiken kan understiga LCR:s miniminivå utan att det framgår av den rapportering som bankerna lämnar till Finansinspektionen.</P>
<P class="p148 ft8">Till detta kommer att Baselkommittén i januari 2013 har beslutat att göra de internationella kraven mindre strikta. Bankerna behöver ha mindre andel av sina tillgångar i höglikvida tillgångar.</P>
<P class="p120 ft7">Finansinspektionen kan välja att behålla de striktare svenska reglerna men så småningom ska likviditetskraven införas i EU- rätten. Om EU då – per januari 2015 – väljer att införa de mindre strikta reglerna utan nationella frihetsgrader så kommer kraven att sänkas även i Sverige.</P>
<P class="p376 ft7">I utredningen avsätts inget kapital för <SPAN class="ft153">övriga risker. </SPAN>Riksbanken tar säkerheter vid intradagskrediter men kreditrisker förekommer alltjämt, även om kapitalbehovet bedöms relativt litet. Med basmetoden landar operativa risker på 1,1 mdkr, vilket noteras i utredningen. Med tanke på de volymer som hanteras i betalningssystemet RIX (omsättningen i systemet under sex dagar motsvarar Sveriges BNP) kan kapitalbehovet vara större.</P>
<P class="p61 ft7">Utredningen analyserar inte de <SPAN class="ft153">penningpolitiska instrumenten </SPAN>och de finansiella risker som uppstår där. Sådana risker aktualiseras exempelvis om Riksbanken i framtiden vänder likviditetsöverskottet i RIX till ett underskott och börjar med penningpolitiska repor. Även för dessa risker kan det således finnas behov av att avsätta eget kapital.</P>
<P class="p653 ft8">I utredningen föreslås att det egna kapitalet r<SPAN class="ft159">äknas upp med KPI, </SPAN>trots att det noteras att den del av det egna kapitalet som skall täcka kreditrisken i princip bör relateras till utlåning. En stor del av valutareserven behövs i dagsläget för att kunna ge likviditetsstöd i</P>
<P class="p176 ft17">188</P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td110"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td157"><SPAN class="p20 ft19">Särskilt yttrande</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft7">utländsk valuta. Storleken är beroende av bankernas balansräkningar och finansiering i utländsk valuta och det är inte givet att den växer i samma takt som KPI. I Riksbankens remissvar på SOU 2007:51 gjordes en avvägning mellan att använda KPI som uppräkningsfaktor för det egna kapitalet för att täcka driftskostnader och en uppräkningsfaktor som beaktar den finansiella sektorns tillväxt. Riksbanken förordade en uppräkning med BNP i löpande priser i remissvaret, vilket kan vara en rimlig avvägning.</P>
<P class="p502 ft11">Valutarisken</P>
<P class="p522 ft7">Utredningen utgår ifrån att valutarisken skall elimineras. Det förslag till teknisk lösning som förordas är ett sätt att flytta valutarisken från Riksbanken till Riksgälden och det finns fördelar med lösningen som utredningen noterar. Däremot är eventuella nackdelar inte tillräckligt utredda.</P>
<P class="p37 ft7">Ur ett policyperspektiv är det dessutom inte självklart att mäta valutarisken i kronor. Riksbankens uppdrag kräver tillgång på utländsk valuta. Valutarisker är därmed en konsekvens av uppdraget. Effekterna av den beaktas dessutom i den princip för vinstutdelning från Riksbanken till staten som fungerat väl under flera år.</P>
<P class="p733 ft11"><NOBR>IMF-åtaganden</NOBR></P>
<P class="p522 ft7">I utredningen föreslås att Riksbankens <NOBR>IMF-åtaganden</NOBR> skall hållas åtskilda från övriga uppgifter, de poster som avser IMF förslås läggas i en egen balansräkning och att utlåningen finansieras genom upplåning av Riksgälden. Eftersom Riksbankens internationella åtaganden ökat kraftigt under senare år behövs en översyn.</P>
<P class="p13 ft7">Jag delar synpunkten att åtaganden till IMF behöver redovisas tydligare och att eventuella förluster på <NOBR>IMF-åtagandena</NOBR> skall täckas av staten efter riksdagsbeslut. Nu ligger merparten av IMF- åtagandena utanför balansräkningen och de kan behöva tydliggöras. Det är däremot inte självklart att <NOBR>IMF-åtagandena</NOBR> bör separeras i en egen särskild balansräkning.</P>
<P class="p14 ft8">Det övergripande syftet med eventuell utlåning till IMF för vidareutlåning till ett annat land har att göra med finansiell stabilitet. Om exempelvis euroländer behöver kreditlinor i samband</P>
<P class="p734 ft17">189</P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Särskilt yttrande</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p723 ft7">med en finansieringskris kan <NOBR>IMF-utlåning</NOBR> med tillhörande anpassningskrav minskar riskerna även för svenska banker och svenska företag. Till detta kommer att Riksbanken även har eller kan ingå direkta avtal med andra länders centralbanker för att ge lån i utländsk valuta eller erhålla lån i utländsk valuta. Det finns fördelar med att på Riksbankens balansräkning samla de poster som påverkas av finansiellt stöd som ges eller erhålls i utländsk valuta.</P>
<P class="p48 ft7">Utredningen hävdar att utlåning till IMF bör finansieras genom upplåning av Riksgälden och därmed inte behöver ta den icke upplånade valutareserven i anspråk. En förhandsavisering från IMF om utbetalning kan dock komma tre till fem dagar innan en transaktions likviddag. Det talar för det inte går att fylla på IMF- kontot med upplåning ifrån Riksgälden i takt med att det utnyttjas. Det krävs således en buffert i form av en icke upplånad valutareserv. En bedömning av storleken på denna buffert bör påverkas av att spannet är brett i de prognoser som IMF i förväg skickar ut. Dessutom bör beaktas att Riksbanken deltar i en frivillig marknad för SDR via ett handelsavtal från 2009. I det sammanhanget görs inga prognoser eftersom denna marknad styrs av länders efterfrågan på SDR.</P>
<P class="p735 ft7">Jag delar dock uppfattningen att det är viktigt att klargöra hur stort behov av eget kapital <NOBR>IMF-åtagandena</NOBR> ger. Förslaget att basera storleken på det egna kapitalet på den summa IMF utnyttjat idag är dock godtyckligt. Här saknas också analys av hur beslutsprocessen när det gäller <NOBR>IMF-åtaganden</NOBR> kan göras mer transparent. Beslutsprocessen för eventuella avskrivningar som är relaterade till utvecklingsbistånd kan också behöva tydliggöras.</P>
<P class="p225 ft11">Rekapitaliseringsregel</P>
<P class="p47 ft7">Utredningen förordar att en rekapitaliseringsregel införs för Riksbanken trots att utredningen noterar nackdelarna med en sådan regel som gavs i SOU 2007:51, t ex att en sådan regel skulle binda framtida riksdagar att tillskjuta medel.</P>
<P class="p48 ft7">Jag bedömer att förslaget riskerar att inte uppfylla ECB:s krav på finansiellt oberoende. Om en rekapitaliseringsregel införs behöver den vara mer precis än förslaget i utredningen om den ska vara förenlig med kravet på finansiellt oberoende. I princip måste Riksbanken när som helst kunna göra upp en kontrollbalansräknng</P>
<P class="p736 ft17">190</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td110"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td157"><SPAN class="p20 ft19">Särskilt yttrande</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p727 ft8">och med den som underlag påkalla omedelbar utbetalning från Riksgälden.</P>
<P class="p64 ft7">Beträffande avsättningsreglerna är det viktigt att direktionen får tolkningsföreträdet vad gäller tillämpningen och att de är fastställda i lag och således inte kan ändras utan direktionens gillande. Utdragen från ECB:s konsultationssvar på SOU 2007:51 är relevant. Direktionen måste kunna bestämma att en viss dispositions- eller avsättningsregel inte är godtagbar. Detsamma gäller en minskning av det egna kapitalet (se ECB:s konvergensrapport, maj 2012, s. 25 ff).</P>
<P class="p345 ft11">Valutareservens storlek i utgångsläget</P>
<P class="p522 ft7">Utredningen anser att valutareservens storlek i utgångsläget skall vara högst 200 mdkr, vilket jag bedömer vara för alltför litet i ljuset av de scenarier som Riksbanken har publicerat, se avsnittet om eget kapital ovan.<SPAN class="ft149">5</SPAN></P>
<P class="p41 ft7">Det kostnadsfria kapitalet föreslås i utgångsläget uppgå till 125 mdkr (sedlar och mynt 95 mdkr och eget kapital 30 mdkr) och ligger till grund för en icke upplånad valutareserv av samma storlek. Med en högre nivå på det egna kapitalet som jag argumenterade för ovan möjliggörs en större icke upplånad valutareserv. Det är viktigt att beakta att den icke upplånade valutareserven bör vara tillräckligt stor för att snabbt (med några dagars varsel) vara tillgänglig för likviditetstöd och för att möjliggöra upplåning från utländska lånegivare. Andra centralbankers vilja att ingå <NOBR>swap-avtal</NOBR> med Riksbanken kan påverkas av hur stor buffert som finns tillgänglig i utgångsläget.</P>
<P class="p729 ft8">Utredningen föreslår att Riksbanken ska ha möjlighet att ha en upplånad valutareserv på 75 mdkr i utgångsläget, vilket jag också bedömer vara alltför lågt i ljuset av Riksbankens scenarier.</P>
<P class="p38 ft11">Risker med upplåning av utländsk valuta</P>
<P class="p40 ft8">I en akut kris kan likviditetsstödjande åtgärder behövas inom loppet av några dagar.</P>
<P class="p36 ft8">Eftersom det tar längre tid för Riksgälden att låna upp ytterligare medel (utredningens underlag från Riksgälden anger 1- 2 veckor)</P>
<P class="p737 ft151"><SPAN class="ft150">5 </SPAN>Bilaga A till Riksbankens beslut att stärka valutareserven den 12/12 2012, se: <NOBR>http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Press-och-</NOBR> <NOBR>debatt/Nyheter/2012/Valutareserven-forstarks/</NOBR></P>
<P class="p722 ft17">191</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Särskilt yttrande</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p738 ft7">riskerar detta att begränsa möjligheterna att bistå de svenska bankerna. Om Riksbanken lämnar hälften av valutareserven i likviditetsstöd och bedömer att resten måste behållas för absoluta nödfall och för att inte underminera förtroendet för Riksbanken kan alltså inte mer lämnas i likviditetsstöd förrän <NOBR>1-2</NOBR> veckor senare. Om Riksgälden i ett sådant läge tvingas låna upp motsvarande belopp riskerar det att även negativt påverka förtroendet för Riksgälden och ytterst påverka förtroendet negativt för den svenska krishanteringen och bankernas upplåningsmöjligheter. Det kan vara svårt och dyrt att låna upp det belopp som behövs på så kort tid även för Riksgälden eftersom risken är stor att de finansiella marknaderna inte fungerar friktionsfritt i ett sådant scenario. Att enkom förlita sig på Riksgäldens möjligheter att låna är att underskatta de risker och kostnader som är förknippade med sådan skyndsam upplåning i samband med en kris. Snabb tillgång till utländsk valuta minskar riskerna för att en likviditetskris övergår i en solvenskris för bankerna med potentiellt stora samhällsekonomiska kostnader.</P>
<P class="p739 ft7">Möjligheten till förtida upplåning samt rätten för Riksbanken att i en undantagssituation själv besluta om förtida upplåning – som i efterhand prövas av riksdagen – kan mot denna bakgrund bidra till att minska dessa risker men utgör sannolikt inte ett tillräckligt skydd och bör därför kompletteras med en större icke upplånad valutareserv.</P>
<P class="p224 ft11">Likviditetsstödsförsäkring</P>
<P class="p47 ft7">Utredningen föreslår att åtminstone kostnaden för den del av valutareserven som upplånats för att ge likviditetsstöd finansieras med försäkringsavgifter som betalas av de svenska bankerna. Jag är positiv till att en försäkringsmodell utreds närmare, som utredningen föreslår. Det är också positivt att utredningen föreslår att möjligheten att införa kassakrav i utländsk valuta för de svenska bankerna utreds.</P>
<P class="p702 ft8">Det kan dock finnas skäl för att avgiftssystemet inte bara baseras på den del av valutareserven som upplånas utan på hela den del av valutareserven som avser likviditetsstöd.</P>
<P class="p120 ft8">En möjlighet är att beräkna nettofinansieringsbehov och avgifter genom att utgå från det likviditetskrav som Baselkommittén enats om (Liquidity Coverage Ratio, LCR) och som Sverige skrivit under</P>
<P class="p740 ft17">192</P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39189x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td110"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td157"><SPAN class="p20 ft19">Särskilt yttrande</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p727 ft8">på. LCR jämför, enkelt uttryckt, en banks nettofinansieringsbehov i ett stressat scenario med storleken på bankens likviditetsreserv.</P>
<P class="p36 ft7">En annan möjlighet kan vara att använda den systemriskanpassade likviditetsmodellen (SRL) som utgår ifrån Net Stable Funding Ratio (NSFR) som tagits fram av Baselkommittén för att mäta strukturella likviditetsrisker i banker. Med denna modell kan ett mått beräknas på den <SPAN class="ft153">försäkringspremie </SPAN>som banken kan åläggas pga de likviditetsrisker den tillför systemet.<SPAN class="ft149">6</SPAN></P>
<P class="p741 ft151"><SPAN class="ft150">6 </SPAN>IMF (2011), Global Financial Stability Report, Chapter 2, April.</P>
<P class="p630 ft17">193</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<P class="p742 ft18">Bilaga 1</P>
<P class="p743 ft6">Kommittédirektiv 2011:89</P>
<P class="p744 ft160">Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning – översyn efter erfarenheter från den finansiella krisen</P>
<P class="p745 ft16">Beslut vid regeringssammanträde den 13 oktober 2011</P>
<P class="p746 ft11">Sammanfattning</P>
<P class="p747 ft16">En särskild utredare ska göra en översyn av hur erfarenheterna från den finansiella krisen har påverkat synen på Riksbankens balansräkning. Det gäller t.ex. storleken på och finansieringen av valutareserven samt storleken på eget kapital.</P>
<P class="p231 ft16">Under den finansiella krisen tillförde Riksbanken likviditet i svenska kronor och i utländsk valuta i syfte att upprätthålla det fasta penningvärdet och värna den finansiella stabiliteten. Den finansiella krisen medförde åtgärder från Riksbanken som kraftigt expanderade bankens balansräkning.</P>
<P class="p748 ft16">Betänkandet Riksbankens finansiella oberoende (SOU 2007:51) lades fram år 2007. Utredningen behandlade bl.a. frågan om en lämplig storlek på Riksbankens eget kapital. Erfarenheterna från den finansiella krisen ger anledning att på nytt överväga frågan. Utredaren ska bedöma i vilken omfattning betänkandet och remissvaren fortfarande kan ligga till grund för lagstiftning. Utredaren ska göra de kompletteringar av betänkandet som bedöms nödvändiga mot bakgrund av de samlade erfarenheter som finanskrisen har medfört.</P>
<P class="p227 ft16">För att svara på frågan om hur erfarenheterna från den finansiella krisen har påverkat synen på Riksbankens balansräkning ska utredaren bl.a. utreda</P>
<P class="p749 ft16"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">hur stor Riksbankens valutareserv bör vara samt hur den bör finansieras,</SPAN></P>
<P class="p750 ft17">195</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p751 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft161">samordningen mellan Riksbanken och Riksgäldskontoret inklusive omfattningen och räckvidden av Riksbankens tillgång till upplåning hos Riksgäldskontoret i syfte att tillgodose behovet av valutareserv, samt den senares uppgift att biträda Riksbanken med sådan upplåning sett i relation till uppdraget att säkra statens tillgång till finansiering för andra ändamål,</SPAN></P>
<P class="p752 ft16"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft97">hur upplåningen till valutareserven bör ske med beaktande av det övergripande målet att tillförsäkra en effektiv upplåning för den svenska staten och att värna de offentliga finanserna, samt att upprätthålla finansiell stabilitet och att skydda Riksbankens självständiga ställning,</SPAN></P>
<P class="p395 ft16"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft97">vad som är en lämplig storlek på Riksbankens eget kapital.</SPAN></P>
<P class="p753 ft16">Utredaren ska beakta det arbete som pågår i Finanskriskommittén (Fi 2011:02).</P>
<P class="p754 ft16">Uppdraget ska redovisas senast den 15 augusti 2012.</P>
<P class="p355 ft11">Bakgrund</P>
<P class="p187 ft16">Hösten 2008 kulminerade en finansiell kris som slog hårt mot de finansiella marknaderna. En faktor som bidrog till krisen var brister i de befintliga regelverken för finansiell reglering och tillsyn. Krisen har medfört att de finansiella regelverken nu granskas och betydande förändringar i regleringen väntas framöver, både på nationell och internationell nivå. Det svenska regelverket styrs i hög grad av de regleringar som utformas på internationell nivå. Svenska finansiella företag och myndigheter kommer således att påverkas direkt av de kommande internationella regelförändringarna.</P>
<P class="p266 ft53">I samband med den senaste finanskrisen vidtog bland andra flera <NOBR>EU-länder</NOBR> och USA kostsamma åtgärder för att stabilisera sina finanssektorer. De stora kostnaderna för en finanskris för staten är dock inte de direkta stödåtgärderna. Nästan undantagslöst utgör dessa en bråkdel av vad som orsakas av att en finanskris gör att BNP faller drastiskt, vilket urholkar skattebaser. Att inte vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bevara den finansiella stabiliteten skulle leda till ännu större fall i BNP och ännu större hål i statsfinanserna. Det finns ingen motsättning mellan finansiell stabilitet och statsfinansiell stabilitet när en kris har inträffat.</P>
<P class="p239 ft17">196</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td158"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td159"><SPAN class="p20 ft19">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p755 ft53">Åtgärder kan dock genomföras på olika sätt. Generellt är åtgärder särskilt kostsamma för skattebetalarna om de sker utan att staten samtidigt övertar ägande och inflytande, eftersom eventuella värdeökningar tillfaller ägarna av instituten. En annan dyr åtgärd är att staten betalar ett för högt pris för övertagande av bankers dåliga tillgångar. Åtgärderna innebär att ägarna räddas på skattebetalarnas bekostnad, vilket skedde i flera länder. Åtgärderna riskerar dessutom att leda till ökade budgetunderskott, vilket också skedde i flera länder som en följd av krisen. Finanskrisen påverkade realekonomin negativt och fallet i BNP bidrog ytterligare till ökningen av statsskulden i många länder.</P>
<P class="p756 ft16">Under sommaren och hösten 2007 började signalerna bli allt tydligare om att det finansiella systemet inte fungerade normalt. Till en början drabbades främst institut med direkt exponering mot bolån och stort beroende av finansiering via marknaden. I september 2007 tvingades den brittiska centralbanken rädda bolåneinstitutet Northern Rock efter att insättarna tagit ut medel i stor omfattning. Tyska Hypo Real Estate fick likviditetsproblem hösten 2008 på grund av stora skulder, och tyska staten utlovade likviditetsstöd. I oktober bidrog ett bankkonsortium med 30 miljarder euro och den tyska centralbanken med 20 miljarder euro till en kreditlina. Under våren 2009 tvingades den tyska staten skjuta till mer pengar från den tyska stabilitetsfonden, och i april 2009 tog stabilitetsfonden över ägandet till 90 procent. Därmed hade banken kostat den tyska staten 102 miljarder euro i stöd. Hösten 2009 nationaliserades banken.</P>
<P class="p757 ft42">I Sverige eskalerade krisen under hösten 2008 bl. a. genom att utländska investerare sålde av bostadsobligationer vilket kraftigt försämrade funktionaliteten på de svenska finansiella marknaderna. De svenska bankerna fick allt svårare att refinansiera sig i utländsk valuta. Inom EU har särskilt Lettland, Grekland och Irland haft svåra utmaningar. Lettlands kris utlöstes av den internationella finanskrisen men den egna krisen hade sin orsak i överhettning och en kraftig kreditexpansion åren före krisen. Den lettiska staten tvingades till stödinsatser, som försatte de redan hårt ansträngda statsfinanserna i akuta svårigheter i och med att Lettland inte kunde finansiera sig på marknaden. I detta läge träffades en överenskommelse om ett internationellt finansiellt stödpaket i december 2008, där EU, Internationella valutafonden (IMF) och de nordiska länderna deltog med stödinsatser.</P>
<P class="p758 ft17">197</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p759 ft16">Den grekiska krisen var inte en följd av kreditexpansion utan berodde på att statsfinanserna missköttes under flera år. Den grekiska statsskulden uppgick 2009 till 127 procent av BNP. År 2010 stod det klart att inte heller Grekland skulle klara sig utan internationellt stöd och ett gemensamt stödpaket från EU och IMF beslutades i maj 2010.</P>
<P class="p760 ft16">Den grekiska statsfinansiella krisen ledde till ytterligare ökningar i räntekostnader för de mest krisdrabbade länderna i EU, främst inom euroområdet. Trycket på finansmarknaderna ökade ytterligare, framför allt för Irland, Portugal och Spanien. I november 2010 var Irlands regering tvungen att acceptera ett stödpaket efter en längre tids nedgång i ekonomin och kraftigt ökande svårigheter att finansiera sig på de öppna marknaderna. Bakgrunden var en inhemsk banksektor som på basis av ökad exponering mot en mycket spekulativ byggsektor och allt större beroende av att låna upp kapital på de internationella marknaderna, hade vuxit sig många gånger större än landets BNP. När kreditförluster sedan uppstod blev dessa volymmässigt så stora att staten inte längre kunde gå i god för sin banksektor. För att rädda banksektorn införde regeringen 2008 en omfattande bankgaranti, men kostnaderna för att återkapitalisera bankerna visade sig vara större än förväntat. Irlands initialt låga statsskuld ökade från 25 procent av BNP 2008 till nästan 100 procent 2010.</P>
<P class="p761 ft57">Den irländska krisen visade tydligt att kostnaderna för krishanteringen och konsekvenserna för de offentliga finanserna kan bli stora.</P>
<P class="p38 ft30">Statens roll</P>
<P class="p706 ft16">I Sverige beslutar riksdagen om de inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. Ansvaret för att upprätthålla stabiliteten i det finansiella systemet delas av Riksbanken och regeringen, samt dess myndigheter Riksgäldskontoret och Finansinspektionen. Utifrån regeringens perspektiv är det centralt att värna skattebetalarnas pengar. Givet det övergripande syftet att värna de offentliga finanserna och skattebetalarnas intressen har regeringen och riksdagen en central roll i statliga krisåtgärder. Centralbanker har ett delvis annat mål än staten som helhet. Uppgiften är att värna finansiell stabilitet och prisstabilitet, medan</P>
<P class="p762 ft17">198</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td158"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td159"><SPAN class="p20 ft19">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft16">staten som helhet i första hand har ett ansvar gentemot skattebetalarna.</P>
<P class="p90 ft16">Svenska myndigheter har vidtagit ett antal åtgärder för att mildra effekterna av den finansiella krisen. Regeringens utgångspunkt i utformandet av krisåtgärder har varit att staten inte ska ta över dåliga tillgångar utan att också överta ägandet, och därmed kunna få del av eventuella värdeökningar. Övertagande av dåliga tillgångar undanröjer visserligen osäkerhet om risker i bankers balansräkning, men det är svårt att fastställa en prissättning som värnar skattebetalarnas intressen. Därför bör dåliga tillgångar endast övertas i samband med kapitaltillskott där även ägandet övertas. Med denna utgångspunkt utformades bl.a. lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut (stödlagen).</P>
<P class="p358 ft16">Stödlagen gör det möjligt för regeringen och stödmyndigheten (Riksgäldskontoret) att till kreditinstitut som har finansiella problem ge stöd i den form som är mest ändamålsenlig, t.ex. i form av garantier och kapitaltillskott. Om det är av synnerlig betydelse från allmän synpunkt ger stödlagen staten rätt att under vissa förutsättningar tvångsinlösa aktierna i ett institut, och därmed överta ägandet. Detta är möjligt bl.a. om institutet inte accepterar sådana villkor för stöd som Prövningsnämnden för stöd till kreditinstitut funnit inte vara oskäliga. En annan situation då inlösen får ske är om institutets kapitalbas understiger en fjärdedel av det lagstadgade kravet.</P>
<P class="p37 ft16">I förarbetena till stödlagen (prop. 2008/2009:61) anges vilka principer som ska ligga till grund för stödåtgärder. Det stöd som lämnas ska förenas med villkor i syfte att bl.a. säkerställa att statens långsiktiga kostnader för stöd minimeras, att det i första hand är institutet och dess ägare som får stå för eventuella förluster samt att staten, om inte synnerliga skäl finns, ska få ersättning för sitt risktagande och del av den värdestegring i institutet som stödet föranleder. I syfte att motverka ett instituts benägenhet att engagera sig i riskfyllda verksamheter vidtas även åtgärder riktade mot företagsledningens belöningssystem i samband med stödåtgärderna.</P>
<P class="p373 ft16">Om det finns synnerliga skäl, får Riksbanken i likviditetsstödjande syfte bevilja kredit eller lämna garantier på särskilda villkor till sådana bankinstitut och svenska företag som står under tillsyn av Finansinspektionen (6 kap. 8 § lagen [1988:1385] om Sveriges riksbank). Sådant likviditetsstöd syftar till att förhindra att en bank tvingas ställa in sina betalningar och att de effekter en</P>
<P class="p506 ft17">199</P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft53">sådan händelse kan ge upphov till sprids i hela systemet. Särskilda villkor kan exempelvis innebära att Riksbanken accepterar andra säkerheter än de som är gångbara vid Riksbankens övriga utlåning. Likviditetsstödet kan ges såväl i svensk som i utländsk valuta.</P>
<P class="p160 ft54">Likviditetsstöd enligt stödlagen lämnades 2008 till Carnegie Investment Bank AB (Carnegie). Riksbanken gav hösten 2008 krediter på 2,4 miljarder kronor till Carnegie i särskilt likviditetsstöd. I samband med att Carnegie var föremål för en granskning av Finansinspektionen till följd av brister i intern kontroll och riskhantering uppkom frågan om Carnegies tillstånd skulle dras in. Riksbanken skulle i en sådan situation kunna återkalla likviditetsstödet och därmed riskerades en konkurs i banken. En oordnad avveckling av Carnegie skulle ha kunnat bidra till en allvarlig störning i det finansiella systemet och därför förberedde staten genom Riksgäldskontoret ett lån till Carnegie som kunde ersatta Riksbankens lån i det fall Finansinspektionen skulle besluta att dra in tillståndet. Lånet gavs och Riksgäldskontoret övertog säkerheten för lånet i form av bl.a. aktier i Carnegie. Efter att Finansinspektionen återkallat Carnegies tillstånd tog Riksgäldskontoret över ägandet av Carnegie genom att realisera panten.</P>
<P class="p763 ft16">Staten kan med stöd av stödlagen ge kapitaltillskott till solventa kreditinstitut, med syfte att säkerställa att banker och kreditinstitut under en kris har tillgång till det kapital som krävs för att upprätthålla kreditgivningen till hushåll och företag. Ett kapitaltillskottsprogram med denna inriktning sjösattes i början av 2009 och har nyligen avslutats. Därutöver kan staten vid risk för en allvarlig störning i det finansiella systemet, ge stöd till kreditinstitut som är insolventa. Stöd till finansiella institut med insolvensproblem kan således endast ges om institutet bedöms som systemviktigt. Vid sådant stöd kan staten även överta ägandet. Regeringen anser att de som äger och driver en bank och som urholkar sin balansräkning och sin kapitaltäckning genom alltför högt risktagande bör bära förlusterna.</P>
<P class="p635 ft42">Av 9 kap. 13 § regeringsformen framgår att Riksbanken har ansvar för penningpolitiken. Lagändringen 1999 om Riksbankens oberoende ställning innebär att penningpolitikens utformning har delegerats till en självständig Riksbank med ett klart angivet prisstabilitetsmål. Lagändringarna bars upp av två grundläggande motiv. För det första skulle delegationen ge penningpolitiken det långsiktiga perspektiv som skapar förutsättningar för att målet skall</P>
<P class="p764 ft17">200</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td158"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td159"><SPAN class="p20 ft19">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft16">vara trovärdigt. För det andra hade Sverige genom anslutningen till EU åtagit sig att stärka Riksbankens självständighet.</P>
<P class="p139 ft42">Begreppet centralbanksoberoende i <NOBR>EUF-fördraget</NOBR> omfattar olika aspekter av oberoende, nämligen funktionellt, institutionellt, personligt och finansiellt oberoende. Under de senaste åren har ECB utvecklat oberoendebegreppet i yttranden och konvergensrapporter. <NOBR>EU-fördragets</NOBR> krav på oberoende centralbanker gäller även för de medlemsstater som liksom Sverige inte deltar i eurosamarbetet. Enligt regeringsformen och lagen om Sveriges riksbank gäller självständigheten penningpolitiken men det framgår klart av förarbetena att avsikten är att instruktionsförbudet är tillämpligt även beträffande de <NOBR>ECBS-relaterade</NOBR> uppgifterna. De ECBS- relaterade uppgifterna anges i artikel 127.2 i <NOBR>EUF-fördraget</NOBR> (ansvaret för penningpolitiken, genomförandet av valutatransaktioner, innehav och förvaltning av den officiella valutareserven och främjandet av ett väl fungerande betalningssystem).</P>
<P class="p765 ft53">Enligt 7 kap. 2 § lagen om Sveriges riksbank ankommer det på Riksbanken att i valutapolitiskt syfte hålla tillgångar i utländsk valuta, utländska fordringar och guld. Dessa tillgångar brukar benämnas valutareserven. Enligt 5 kap. 1 § första stycket budgetlagen (2011:203) får regeringen, eller efter regeringens bestämmande Riksgäldskontoret, ta upp lån för staten för att tillgodose Riksbankens behov av valutareserv. Av bestämmelsen framgår vidare att bemyndigandet att ta upp lån för staten lämnas av riksdagen för ett budgetår i sänder. Regeringen har – genom förordningen (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret – överlåtit uppgiften att ta upp lån till staten enligt budgetlagen till Riksgäldskontoret. Av den nämnda bestämmelsen i budgetlagen kan inte anses följa att Riksbanken har en obetingad dragningsrätt på tillskott av medel från staten för att tillgodose behovet av valutareserv. En sådan ordning vore orimlig, eftersom statens möjligheter att ta upp lån på internationella valutamarknader är begränsad. En avvägning mellan Riksbankens behov av att förstärka valutareserven och behov av lån till andra ändamål måste därför kunna göras. Vidare bör det finnas en tydlig koppling mellan statens upplåning och riksdagens beslut om skatter och avgifter.</P>
<P class="p766 ft16">Förutom möjligheten för Riksbanken att låna upp utländsk valuta via Riksgäldskontoret har Riksbanken rätt att förstärka sin valutareserv genom egen upplåning enligt 7 kap. 4 § första stycket lagen om Sveriges riksbank.</P>
<P class="p767 ft17">201</P>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p452 ft16">Mot bakgrund av de lärdomar som den finansiella krisen har bidragit med och det omfattande regleringsarbetet som sker på internationell nivå har regeringen tillsatt en utredning som ska göra en översyn av regelverket för hantering av finansiella kriser, Utredningen om översyn av regelverket för hantering av finansiella kriser (dir. 2011:6). Utredningen har antagit namnet Finanskriskommittén (Fi 2011:02). Eftersom den hanterar Riksbankens ansvarsområde i olika skeden av en kris finns det gemensamma beröringspunkter.</P>
<P class="p225 ft11">Den förra utredningen</P>
<P class="p330 ft53">Riksbankens ställning stärktes genom lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 1999 (prop. 1997/98:40). Genom ändringarna stärktes det institutionella, det personliga och det funktionella oberoendet. När det gäller det finansiella oberoendet, som bl.a. innefattar vinstutdelningsregler, lades inga förslag med motiveringen att Riksbanken redan hade en hög grad av självständighet.</P>
<P class="p161 ft42">Nuvarande lagstiftning om hur Riksbankens vinst ska disponeras innehåller inga materiella regler utan säger enbart att riksdagen varje år ska besluta om hur Riksbankens vinst ska disponeras, efter förslag från riksbanksfullmäktige. För att skapa förutsebarhet i denna process tog riksbanksfullmäktige 1989 fram riktlinjer för vinstdelningen, riktlinjer som godkändes av riksdagen. Den senaste revideringen av dessa riktlinjer skedde i samband med 1999 års bokslut (bet. 2001/02:FiU23). Enligt riktlinjerna ska varje år 80 procent av genomsnittet av de senaste fem årens resultat, exklusive valutakurs- och guldvärderingseffekter och före bokslutsdispositioner, betalas in till staten.</P>
<P class="p235 ft16">Det finansiella oberoendet aktualiserades 2001 och 2002 när riksdagen beslutade om särskilda utdelningar på 20 miljarder kronor vardera år från Riksbanken, vilket fick Europeiska centralbanken (ECB) och dåvarande <NOBR>EG-kommissionen</NOBR> att kritisera Sverige.</P>
<P class="p175 ft54">I betänkandet Riksbankens finansiella oberoende (SOU 2007:51) lämnades två alternativa förslag som syftar till att stärka Riksbankens finansiella oberoende. Gemensamt för förslagen är att båda medför att storleken på Riksbankens eget kapital ska bestämmas i lag och att alla vinster som gör att dessa kapitalnivåer överskrids kan delas ut till staten. Skillnaden mellan förslagen är synen på sedelmängden, som</P>
<P class="p504 ft17">202</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td158"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td159"><SPAN class="p20 ft19">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p768 ft16">precis som eget kapital i dag utgör en i princip kostnadsfri finansieringskälla för Riksbanken.</P>
<P class="p107 ft16">I det första alternativet ges Riksbanken rätt att även fortsättningsvis utnyttja sedelmängden som kostnadsfritt kapital. Riksbanken skulle då enligt utredningen ha mer kapital än vad som är nödvändigt för att bedriva sin verksamhet, och skulle enligt utredningens bedömning engångsvis kunna dela ut ungefär 50 miljarder kronor till staten. Ett lagstadgat eget kapital om 10 miljarder kronor bedömdes som tillräckligt för att säkerställa det finansiella oberoendet.</P>
<P class="p37 ft16">Det andra alternativet bygger på att sedelmängden inte på samma sätt som eget kapital är lämpligt som kostnadsfri finansieringskälla. För att tydliggöra att sedelmängden bör ses som en skuld föreslog utredningen att Riksbanken ska betala ränta till staten på det kapital som sedelmängden utgör. Riksbanken behöver då ett lagstadgat eget kapital som uppgår till 60 miljarder kronor. Denna kapitalnivå överensstämde i stort med dåvarande nivå på eget kapital.</P>
<P class="p140 ft42">Utredningen föreslog också att Riksbanken skulle minska valutarisken i valutareserven. Bland motiven som nämndes var att Riksbanken kan göra valutainterventioner även om tillgångarna inte innehåller valutarisk, samt att valutarisken innebär en onödig finansiell risk för Riksbanken. För att minska valutarisken kan Riksbanken behöva göra betydande transaktioner på valutamarknaden, exempelvis genom att valutatillgångar säkras på derivatmarknader eller genom att utländska tillgångar säljs och intäkterna växlas till kronor. En förutsättning för förslaget är att det genomförs så att kronkursen inte påverkas, vilket sannolikt kräver att valutarisken minskas gradvis över flera år. Om förslaget som innebär en utdelning på 50 miljarder kronor genomförs så kan även det behöva ske gradvis, för att inte riskera motsvarade effekter på kronkursen.</P>
<P class="p769 ft16">Betänkandet har remissbehandlats men inte beretts vidare.</P>
<P class="p770 ft17">203</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39199x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p500 ft11">Riksbankens åtgärder under finanskrisen</P>
<P class="p70 ft16">Riksbanken har ett lagstadgat ansvar för ett effektivt betalningsväsende. I detta ingår ett mer eller mindre tydligt ansvar för att främja finansiell stabilitet.<SPAN class="ft36">1 </SPAN>Till skillnad från det penningpolitiska området, där Riksbankens ansvar är odelat, rör ansvaret för finansiell stabilitet flera aktörer, dvs. både Riksbanken, regeringen (Finansdepartementet) och dess myndigheter Finansinspektionen och Riksgäldskontoret.</P>
<P class="p266 ft54">En av Riksbankens centrala uppgifter är att svara för likviditetsförsörjning. I en kris kan detta kräva extraordinära åtgärder. Detta framgick tydligt under den senaste krisen då Riksbanken, liksom många andra centralbanker, vidtog ett flertal åtgärder för att stödja bankernas likviditet. Det handlade om olika åtgärder som utökade bankernas möjligheter att låna i centralbanken i både inhemsk och utländsk valuta och till löptider som var längre än de som normalt erbjuds. Flera typer av värdepapper än normalt har också godtagits som säkerhet för dessa lån. Redan under 2008 hade Riksbanken börjat erbjuda bankerna lån i kronor med längre löptid för att på så sätt öka tillgången på likviditet. För att hantera den ansträngda situationen på marknaderna för upplåning i amerikanska dollar beslutade Riksbanken också att låna ut dollar till svenska banker. Under 2008 motsvarade bankernas lån i amerikanska dollar i Riksbanken 196 miljarder kronor. Ökade möjligheter att belåna bostadspapper, som periodvis varit svåra att avyttra på marknaden, har också syftat till att understödja bankernas likviditetsförsörjning. Dessutom fick bankerna ett erbjudande att finansiera sin utlåning till företag genom att utnyttja en kreditfacilitet i Riksbanken mot säkerhet i av företagen nyutgivna värdepapper. Den svenska centralbanken gav inte bara stöd till inhemska banker. Riksbanken erbjöd Islands, Estlands och Lettlands centralbanker lån i euro mot säkerhet i deras inhemska valutor. Dessutom ingick Riksbanken tillfälliga ömsesidiga valutaarrangemang (swapavtal) med Federal Reserve i syfte att öka förmågan att tillhandahålla amerikanska dollar. Riksbanken hade sedan tidigare ett avtal med ECB med motsvarande syfte avseende euroutlåning. Under 2009 bedömde Riksbanken att det behövdes en förstärkning av valutareserven med 100 miljarder kronor. Förstärkningen finansierades av Riksgäldskontoret, som lånade upp utländsk valuta till mot-</P>
<P class="p771 ft39"><SPAN class="ft38">1 </SPAN>Riksbankens egen tolkning av det sambandet beskrivs i rapporten Riksbanken och finansiell stabilitet från 2010.</P>
<P class="p311 ft17">204</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td158"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td159"><SPAN class="p20 ft19">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft16">svarande värde. Förstärkningen av valutareserven motiverades av åtgärder som vidtagits för att värna den finansiella stabiliteten. När upplåningen inte enbart sker i penning- eller valutapolitiskt syfte är det särskilt befogat med en avvägning dels mellan Riksbankens upplåningsbehov, dels behov av lån till andra ändamål för staten som helhet.</P>
<P class="p140 ft53">Krisåtgärderna har lett till en expansion av Riksbankens balansräkning. Vid slutet av 2007 var bankens balansräkning 211 miljarder kronor. Under 2008 hade den växt till 700 miljarder kronor, och under 2009 till 709 miljarder kronor. Riksbankens balansräkning har sedan successivt krympt i takt med att de likviditetsstödjande lånen har förfallit. Vid utgången av 2010 återstod endast lånet på motsvarande 100 miljarder kronor i Riksgäldskontoret av Riksbankens extraordinära krisåtgärder. Balansräkningen uppgick vid samma tidpunkt till 327 miljarder kronor.</P>
<P class="p345 ft11">Behovet av översyn</P>
<P class="p772 ft30">Vad är en lämplig storlek på Riksbankens valutareserv respektive Riksbankens eget kapital?</P>
<P class="p76 ft16">Betänkandet Riksbankens finansiella oberoende lades fram år 2007. Utredningen behandlade frågan om en lämplig storlek på Riksbankens eget kapital och storleken på valutareserven. Utredningen lämnade emellertid inte något skarpt förslag när det gäller storleken på valutareserven.</P>
<P class="p139 ft53">Den finansiella krisen har krävt oförutsett stora insatser från Riksbanken och andra berörda myndigheter för att värna den finansiella stabiliteten. Grunden för betänkandet har därmed förändrats. Därför behöver det utredas om erfarenheterna från krisen ändrar bedömningen av Riksbankens behov av eget kapital och valutareserv. Det tidigare betänkandet behöver kompletteras mot bakgrund av de samlade erfarenheter som finanskrisen har medfört.</P>
<P class="p37 ft16">Den förra utredningen förutsåg inte att valutareserven kan behövas för utlåning till banker, dvs. inte enbart för att bedriva penningpolitik. Att detta behov framkom under den senaste krisen utgör ett betydande skäl för att göra en översyn. Även behovet av att granska samspelet mellan Riksbanken och Riksgäldskontoret är en följd av utlåningen till banker.</P>
<P class="p773 ft17">205</P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p774 ft53">Enligt budgetlagen får Riksgäldskontoret genom att ta upp lån till staten tillgodose Riksbankens behov av valutareserv. Upplåningen sker alltså för Riksbankens räkning men i statens namn. Denna upplåningsfacilitet infördes innan lagen om Sveriges riksbank anpassades till unionsrättens krav på en oberoende centralbank. Den kan dock ses som ett komplement till de verktyg Riksbanken har för att kunna bedriva en självständig och effektiv penning- och valutapolitik. Att det var lämpligt att Riksgäldskontoret, och inte Riksbanken, hanterade upplåningen till Riksbankens valutareserv förklarades i förarbetena med att Riksbanken saknade resurser för detta samtidigt som Riksgäldskontoret hade värdefulla kunskaper på området och därigenom kunde tillförskaffa sig goda upplåningsvillkor (se prop. 1994/95:150 bilaga 7 s. 108).</P>
<P class="p775 ft16">En erfarenhet från krisen är att Riksbanken har haft behov att förstärka valutareserven såväl genom egen upplåning från andra centralbanker som genom upplåning via Riksgäldskontoret. Syftet med valutareservsförstärkningen var att bibehålla Riksbankens krisberedskap. Genom förstärkningen skulle Riksbanken ha möjlighet att förse banksystemet med nödvändig likviditet och därmed upprätthålla den finansiella stabiliteten. Ett fungerande banksystem är i sin tur en viktig förutsättning för att penningpolitiken ska få önskade effekter på hushåll och företag. Möjligheten för Riksbanken att låna upp utländsk valuta väcker dock frågor om hur Riksbankens upplåning ska förhålla sig till statens samlade upplåningsbehov, och kostnaderna för det.</P>
<P class="p482 ft42">Riksbankens upplåning av utländsk valuta – vare sig den sker genom egen upplåning eller via Riksgälden – kan få stora statsskulds- och budgetpolitiska konsekvenser. Dagens regelverk anger inte några gränser för denna upplåning. En förnyad belysning krävs av frågan om hur man lämpligast avväger de olika intressen som gör sig gällande i samband med valutaupplåning för att stärka Riksbankens valutareserv. Detsamma gäller frågan om lagstiftningen bör och kan säkerställa att eventuella risker minimeras för en oproportionerlig riksbanksupplåning i skuggan av den fördragsgrundade självständigheten.</P>
<P class="p776 ft54">Utredaren behöver beakta vikten av att värna de offentliga finanserna, i ljuset av att Riksbankens upplåning via Riksgäldskontoret för att stärka sin valutareserv påverkar statsfinanserna. Statsfinanserna påverkas genom att statsbudgetens saldo försämras och statsskulden ökar med motsvarande belopp som upplåningen. Därmed påverkas regeringens handlingsmöjligheter att bedriva</P>
<P class="p535 ft17">206</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td158"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td159"><SPAN class="p20 ft19">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft16">ekonomisk politik. Detta kan vara särskilt försvårande i tider då en finansiell kris och en djup lågkonjunktur hotar den svenska ekonomin.</P>
<P class="p777 ft30">Erfarenheterna från den finansiella krisen kan ha påverkat synen på Riksbankens balansräkning</P>
<P class="p778 ft16">Under den finansiella krisen ökade Riksbanken sin utlåning till bankerna i stor omfattning. Utöver likviditetsstöd hade Riksbankens utlåning penningpolitiska motiv. Eftersom reporäntan var nära noll, så uppstod det behov av att komplettera penningpolitiken med utlåning på längre tider till fast ränta för att få ner även något längre räntor. Riksbanken erbjöd därför vid tre olika tillfällen 2009 lån på upp till 100 miljarder kronor med upp emot ett års löptid till fast ränta för att bidra till att få ner de räntor som hushåll och företag möter.</P>
<P class="p344 ft53">Ansvaret för att upprätthålla stabiliteten i det finansiella systemet delas av Riksbanken och regeringen, samt dess myndigheter Riksgäldskontoret och Finansinspektionen. Riksbanken har därmed även en del av ansvaret för finansiell stabilitet. Ungefär häften av de svenska bankernas finansiering består av marknadsfinansiering och hälften av inlåning från allmänheten. En betydande del av marknadsfinansieringen, omkring hälften, sker i utländsk valuta. Om det uppstår problem som gör att bankerna inte kan finansiera sig genom att låna av varandra eller andra delar av de finansiella marknaderna så kan de låna av Riksbanken. Riksbanken är vad man brukar kalla ”lender of last resort”. Riksbanken lånade ut pengar till bankerna på längre löptider för att trygga deras finansiering. Under tre månader hösten 2008 ökade Riksbanken sin utlåning till bankerna från 5 miljarder kronor till 500 miljarder kronor, varav utlåningen i utländsk valuta uppgick till 30 miljarder amerikanska dollar.</P>
<P class="p779 ft54">Hur den finansiella krisen har påverkat Riksbankens balansräkning och vilka lärdomar krisen, och myndigheternas hantering av krisen, har lett till behöver utredas. Ett finansiellt regelverk ska upprätthålla finansiell stabilitet och minimera kostnaderna för såväl samhällsekonomin som konsumenterna när ett kreditinstitut drabbas av problem. Den finansiella krisen har medfört erfarenheter som kan fördjupa analysen kring Riksbankens balansräkning.</P>
<P class="p780 ft17">207</P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p500 ft11">Uppdraget</P>
<P class="p70 ft16">En särskild utredare ska göra en översyn av hur erfarenheterna från den finansiella krisen har påverkat synen på Riksbankens balansräkning. Det gäller t.ex. storleken på och finansieringen av valutareserven samt storleken på eget kapital.</P>
<P class="p149 ft53">Utredaren ska bedöma i vilken omfattning betänkandet SOU 2007:51 och remissvaren på det fortfarande kan ligga till grund för lagstiftning. Utredaren bör göra de kompletteringar av betänkandet som utredningen finner nödvändiga mot bakgrund av de samlade erfarenheter som finanskrisen har medfört. Balansräkningens storlek och sammansättning beträffande i synnerhet eget kapital och valutareserv måste därför utredas mot bakgrund av Riksbankens uppgifter att upprätthålla det fasta penningvärdet och värna den finansiella stabiliteten. I det sammanhanget måste man särskilt beakta Riksbankens likviditetsstödjande roll och de särskilda kostnader som följer av att Riksbanken, genom valutareserven, upprätthåller en beredskap för att kunna genomföra likviditetsstödjande insatser i utländsk valuta. Valutareserven utgör en slags försäkring för finansinstituten som inte bär dess direkta kostnader, vilket kan få konsekvenser för deras riskbenägenhet. Utredaren bör därför utreda om det finns skäl att införa ett försäkringsbaserat avgiftssystem för hanteringen av valutareservens kostnader eller om Riksbanken bör bära dessa kostnader även i fortsättningen.</P>
<P class="p781 ft53">Samordningen mellan Riksgäldskontoret och Riksbanken behöver analyseras grundligt med hänsyn till att statens möjligheter att låna på de internationella marknaderna i tider av finansiell oro är beroende av statsskuldens storlek. Ett mål är att tillförsäkra en effektiv upplåning för den svenska staten, men även för Riksbanken vare sig upplåningen sker genom Riksgäldskontoret eller av Riksbanken i eget namn. Det är inte ändamålsenligt för staten som helhet att låsa stora summor i valutareserven som beredskap för en eventuell kris. Det binder upp medel i Riksbankens balansräkning och drar upp statsskulden. En central utgångspunkt är att de offentliga finanserna måste värnas. Även den finansiella stabiliteten måste värnas. En analys av vad unionsrättens krav på en finansiellt oberoende Riksbank innebär i detta sammanhang bör också göras. Utredaren bör lämna förslag angående de regler som styr valutareservens användning. Utredaren bör analysera olika alternativ för hur upplåningen till valutareserven kan ske. Utredaren bör även överväga andra samarbetsformer mellan Riksgäldskontoret och Riksbanken än de som finns i dag, t.ex. att Riksgäldskontoret ges möjlighet att biträda Riksbanken i upplåning som sker i Riksbankens namn.</P>
<P class="p239 ft17">208</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td158"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td159"><SPAN class="p20 ft19">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p782 ft54">Utredaren ska göra en översyn av hur erfarenheterna från den finansiella krisen har påverkat synen på Riksbankens balansräkning. För att svara på den frågan ska utredaren bl.a. utreda;</P>
<P class="p783 ft16"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">hur stor Riksbankens valutareserv bör vara och hur den bör finansieras,</SPAN></P>
<P class="p784 ft16"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">samordningen mellan Riksbanken och Riksgäldskontoret inklusive omfattningen och räckvidden av Riksbankens tillgång till upplåning hos Riksgäldskontoret i syfte att tillgodose behovet av valutareserv, samt den senares uppgift att biträda Riksbanken med sådan upplåning sett i relation till uppdraget att säkra statens tillgång till finansiering för andra ändamål,</SPAN></P>
<P class="p785 ft16"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">hur upplåningen till valutareserven bör ske med beaktande av det övergripande målet att tillförsäkra en effektiv upplåning för den svenska staten och att värna de offentliga finanserna samt att upprätthålla finansiell stabilitet och att skydda Riksbankens självständiga ställning,</SPAN></P>
<P class="p786 ft16"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">vad som är en lämplig storlek på Riksbankens eget kapital.</SPAN></P>
<P class="p787 ft53">Utredaren ska utarbeta nödvändiga författningsförslag i de avseenden utredaren kommer fram till att regelverken behöver ändras.</P>
<P class="p788 ft53">Utredaren ska beakta det arbete som pågår i Finanskriskommittén. Betänkandet SOU 2007:51 och remissvaren på betänkandet</P>
<P class="p11 ft16">(dnr Fi2007/4981) överlämnas till utredaren.</P>
<P class="p17 ft11">Konsekvensbeskrivningar</P>
<P class="p789 ft16">Om förslaget medför samhällsekonomiska konsekvenser ska dessa redovisas.</P>
<P class="p17 ft11">Samråd och redovisning av uppdraget</P>
<P class="p790 ft16">Utredaren ska i sitt arbete samråda med berörda myndigheter, främst Riksbanken.</P>
<P class="p791 ft16">Utredaren ska hålla sig informerad om arbetet i Finanskriskommittén.</P>
<P class="p792 ft162">Uppdraget ska redovisas senast den 15 augusti 2012. (Finansdepartementet)</P>
<P class="p630 ft17">209</P>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<P class="p742 ft18">Bilaga 2</P>
<P class="p743 ft6">Kommittédirektiv 2012:64</P>
<P class="p793 ft27">Tilläggsdirektiv till</P>
<P class="p794 ft27">Utredningen Riksbankens balansräkning (Fi 2011:12)</P>
<P class="p795 ft16">Beslut vid regeringssammanträde den 7 juni 2012</P>
<P class="p746 ft11">Förlängd tid för uppdraget</P>
<P class="p230 ft16">Regeringen beslutade den 13 oktober 2011 kommittédirektiv om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning – översyn efter erfarenheter från den finansiella krisen (dir. 2011:89). Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget redovisas senast den 15 augusti 2012.</P>
<P class="p796 ft16">Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 15 januari 2013.</P>
<P class="p797 ft16">(Finansdepartementet)</P>
<P class="p798 ft17">211</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39206x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p742 ft18">Bilaga 3</P>
<P class="p799 ft47">Valutasäkring med Riksgälden som motpart</P>
<P class="p800 ft30">PM av Riksbanken den 13 oktober 2011</P>
<P class="p801 ft42">Denna promemoria beskriver en metod som möjliggör för Riksbanken att minska valutarisken i balansräkningen utan att göra avkall på förmågan att uppfylla bankens lagstadgade mål eller utföra sina uppdrag. Metoden bygger på att Riksbanken ingår terminskontrakt med Riksgälden som motpart, varvid valutarisken överförs till staten. Promemorian inleds med ett avsnitt som beskriver hur Riksbanken exponeras för valutarisk. Avsnitten 2 och 3 visar hur valutarisken kan hanteras. Avsnitt 4 redogör för resultat- och balansräkningseffekter av en eventuell valutasäkring, och avsnitt 5 analyserar ECB:s förbud mot monetär finansiering. Avsnitt 6 diskuterar hur Riksbankens policyuppdrag kan påverkas. Promemorian sammanfattas i avsnitt 7.</P>
<P class="p802 ft27"><SPAN class="ft27">1.</SPAN><SPAN class="ft163">Inledning</SPAN></P>
<P class="p801 ft54">Svenska affärsbanker lånar ut valuta till sina kunder. Utlåningen finansieras bland annat genom att man tar upp valutalån på kapitalmarknaden. Om bankerna får svårt att refinansiera sig kan Riksbanken i värsta fall behöva träda in som långivare. Detta är ett av</P>
<P class="p803 ft17">213</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B39/H1B39207x1.jpg" style="width:435px;height:506px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft16">flera skäl till varför Riksbanken håller en valutareserv. Eftersom både Riksbankens åtagande och policyverktyget är definierat i termer av utländsk valuta uppstår ingen valutarisk mellan valutareserven och det syfte för vilket den existerar Detta illustreras med en grön pil i figur 1.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr42 td114"><SPAN class="p20 ft52">Tillgångar</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td160"><SPAN class="p20 ft130">Skulder och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td160"><SPAN class="p20 ft130">eget kapital</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr12 td127"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td161"><SPAN class="p804 ft52">SEK</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td162"><SPAN class="p805 ft39">SEK</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td52"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td98"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td26"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td127"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td161"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td162"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td52"><SPAN class="p20 ft52">upp- och inlåning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td98"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td127"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td161"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td162"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td52"><SPAN class="p20 ft52">av valuta</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td98"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td26"><SPAN class="p20 ft52">lån från RGK</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td127"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td161"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td162"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td52"><SPAN class="p806 ft52">förstärkt</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td98"><SPAN class="p807 ft164">$ €</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td11"><SPAN class="p808 ft164">$ €</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td127"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td161"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td162"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td26"><SPAN class="p20 ft130">sedlar och mynt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td127"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td161"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td162"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td52"><SPAN class="p108 ft86">valutareserv</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td98"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td11"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td127"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td161"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td162"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td52"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td98"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p20 ft52">eget kapital</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td127"><SPAN class="p809 ft52">utlåning</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td161"><SPAN class="p810 ft164">£ $ €</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td162"><SPAN class="p811 ft164">£ $ €</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td52"><SPAN class="p108 ft52">ordinarie</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td98"><SPAN class="p807 ft164">£ $ €</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p20 ft39">SEK</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td26"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td127"><SPAN class="p812 ft130">av valuta</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td161"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td162"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td52"><SPAN class="p108 ft52">valutareserv</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td98"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td26"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td127"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td51"><SPAN class="p805 ft39">Affärsbanken AB</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td52"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td163"><SPAN class="p117 ft39">Riksbanken</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr21 td114"><SPAN class="p20 ft52">Tillgångar</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p20 ft130">Skulder och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td30"><SPAN class="p20 ft130">eget kapital</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr11 td127"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td161"><SPAN class="p804 ft52">SEK</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td162"><SPAN class="p805 ft39">SEK</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td161"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td26"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td127"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td161"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td162"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td45"><SPAN class="p20 ft52">upp- och inlåning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td161"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td127"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td161"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td162"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td45"><SPAN class="p20 ft86">av valuta</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td161"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td11"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td26"><SPAN class="p20 ft52">lån från RGK</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td127"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td161"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td162"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td45"><SPAN class="p813 ft52">förstärkt</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td161"><SPAN class="p119 ft164">$ €</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td11"><SPAN class="p808 ft164">$ €</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td127"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td161"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td162"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td26"><SPAN class="p20 ft130">sedlar och mynt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td127"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td161"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td162"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td45"><SPAN class="p814 ft52">valutareserv</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td161"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td127"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td161"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td162"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td161"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p20 ft52">eget kapital</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td127"><SPAN class="p809 ft52">utlåning</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td161"><SPAN class="p810 ft164">£ $ €</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td162"><SPAN class="p811 ft164">£ $ €</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td45"><SPAN class="p815 ft52">ordinarie</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td161"><SPAN class="p20 ft39">SEK</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td11"><SPAN class="p20 ft39">SEK</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td26"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr24 td127"><SPAN class="p812 ft130">av valuta</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td26"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td161"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td162"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td45"><SPAN class="p814 ft86">valutareserv</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td161"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td11"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td26"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td127"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td51"><SPAN class="p805 ft39">Affärsbanken AB</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td45"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td59"><SPAN class="p816 ft39">Riksbanken</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p817 ft54">Valutareserven måste dock finansieras på något sätt. Den förstärkning av reserven som Riksbanken beslutade att genomföra i maj 2009 finansieras med valutalån från Riksgälden. Genom att valutasammansättningen i den förstärkta delen av reserven sammanfaller med den på valutalånen exponeras Riksbanken inte för någon</P>
<P class="p267 ft17">214</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39208x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td159"><SPAN class="p20 ft19">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft16">valutarisk som en följd av förstärkningen (grön pil). Den ordinarie valutareserven finansieras däremot med svenska kronor som till största delen utgörs av utestående sedlar och mynt och bankens eget kapital. Det innebär att om kronan stärks så faller värdet på valutareserven mätt i kronor och förlusten som då uppkommer balanseras mot Riksbankens eget kapital. Det är här valutarisken uppstår (röd pil).</P>
<P class="p195 ft53">En standardmetod för att minska valutarisken är att ”valutasäkra” den ordinarie valutareserven. Förenklat innebär det att man får den ordinarie valutareserven att uppföra sig som en reserv av krontillgångar trots att den de facto innehåller värdepapper i utländsk valuta (se figur 2). En konsekvens av att valutasäkra den ordinarie reserven blir att det i stället uppstår en valutarisk i förhållandet mellan reserven och Riksbankens åtagande som lender- <NOBR>of-last-resort</NOBR> i utländsk valuta. Om kronan försvagas kommer värdet på affärsbankernas valutaskulder att öka (mätt i kronor), varför också Riksbankens åtagande ökar i omfattning. Om valutareserven inte ökar i värde på grund av att den valutasäkrats kommer Riksbankens beredskap att försämras. Man har således bytt valutarisken i balansräkningen mot en valutarisk i policyuppdraget.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr21 td26"><SPAN class="p20 ft52">Tillgångar</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p20 ft130">Skulder och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td30"><SPAN class="p20 ft130">eget kapital</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr11 td127"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td161"><SPAN class="p804 ft52">SEK</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td162"><SPAN class="p805 ft39">SEK</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td52"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td161"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td164"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td26"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td127"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td161"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td162"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td52"><SPAN class="p20 ft52">upp- och inlåning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td161"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td164"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td127"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td161"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td162"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td52"><SPAN class="p20 ft86">av valuta</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td161"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td164"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td26"><SPAN class="p20 ft52">lån från RGK</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td127"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td161"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td162"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td52"><SPAN class="p813 ft52">förstärkt</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td161"><SPAN class="p810 ft164">$ €</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td164"><SPAN class="p818 ft164">$ €</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td127"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td161"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td162"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td26"><SPAN class="p20 ft130">sedlar och mynt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td127"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td161"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td162"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td52"><SPAN class="p819 ft52">valutareserv</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td161"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td164"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td127"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td161"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td162"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td52"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td161"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td164"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p20 ft52">eget kapital</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td127"><SPAN class="p809 ft52">utlåning</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td161"><SPAN class="p810 ft164">£ $ €</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td162"><SPAN class="p811 ft164">£ $ €</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td52"><SPAN class="p815 ft52">ordinarie</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td161"><SPAN class="p810 ft164">£ $ €</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td164"><SPAN class="p820 ft164">£ $ €</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td26"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td127"><SPAN class="p812 ft130">av valuta</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td161"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td162"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td52"><SPAN class="p819 ft86">valutareserv</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td161"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td164"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td26"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td127"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td51"><SPAN class="p805 ft39">Affärsbanken AB</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td52"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td163"><SPAN class="p117 ft39">Riksbanken</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p821 ft17">215</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39209x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p822 ft88">9 SEK/ EUR</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr0 td165"><SPAN class="p20 ft88">förstärkt</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr45 td166"><SPAN class="p112 ft165">90</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td167"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr45 td166"><SPAN class="p112 ft165">90</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr42 td168"><SPAN class="p823 ft130">lån från Riksgälden</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr36 td165"><SPAN class="p20 ft85">valutareserv</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td167"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td169"><SPAN class="p26 ft166">(10 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td167"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td169"><SPAN class="p26 ft166">(10 EUR)</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td168"><SPAN class="p823 ft130">(10 EUR)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td165"><SPAN class="p20 ft167">(10 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td170"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td167"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td170"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr46 td165"><SPAN class="p20 ft88">ordinarie</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td166"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td167"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td171"><SPAN class="p223 ft88">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td168"><SPAN class="p823 ft88">sedlar och mynt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td169"><SPAN class="p812 ft165">180</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td167"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td172"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td168"><SPAN class="p823 ft134">(100 SEK)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td165"><SPAN class="p20 ft168">valutareserv</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td167"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td172"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td168"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr31 td165"><SPAN class="p20 ft130">(20 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td169"><SPAN class="p26 ft166">(20 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td167"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td172"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td168"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td169"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td167"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td172"><SPAN class="p824 ft52">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td168"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td165"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td169"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td167"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td168"><SPAN class="p823 ft88">eget kapital</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td165"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td173"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td167"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td174"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td168"><SPAN class="p823 ft130">(80 SEK)</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p517 ft16">Ett alternativ till att valutasäkra den ordinarie valutareserven vore att i stället finansiera hela valutareserven med utländsk valuta (se figur 3). Då uppkommer ingen valutarisk i något led (bara gröna pilar). Eftersom Riksbanken inte kan ge ut sedlar och mynt i andra valutor än svenska kronor kan en lösning vara att med hjälp av derivatinstrument få skuldsidan att uppföra sig som om den vore denominerad i utländsk valuta trots att den de facto endast innehåller skulder i svenska kronor.</P>
<P class="p266 ft53">Låt ett numeriskt exempel illustrera hur växelkursförändringar påverkar Riksbankens åtaganden och balansräkning. Utgångspunkten är att Riksbanken har bedömt att man bör hålla 30 miljarder euro i valutareserven. Exemplet kan lätt generaliseras till att omfatta flera valutor. Om det går 9 kronor på en euro får Riksbanken en balansomslutning på 270 miljarder kronor (se figur 4). En tredjedel av reserven finansieras genom att Riksbanken lånat 10 miljarder euro från Riksgälden. Den övriga delen finansieras med utestående sedlar och mynt till ett värde av 100 miljarder kronor, samt med bankens eget kapital som uppgår till 80 miljarder kronor.</P>
<P class="p235 ft16">Om euron faller från 9 till 8 SEK/EUR kommer värdet på Riksbankens tillgångar att falla med 30 miljarder kronor. Eftersom Riksbanken även har lån i euro kommer värdet på Riksbankens skulder att minska med 10 miljarder kronor. Sammantaget kommer då värdet på Riksbankens eget kapital att minska med 20 miljarder kronor från 80 till 60 miljarder kronor. Om euron stiger från 9 till 10 SEK/EUR ökar i stället värdet på banken eget kapital från 80 till 100 miljarder kronor.</P>
<P class="p825 ft17">216</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39210x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td159"><SPAN class="p20 ft19">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p50 ft27">2<SPAN class="ft169">. </SPAN>Valutasäkring med standardmetoden</P>
<P class="p649 ft42">För att eliminera valutarisken kan man (åtminstone i princip) sälja 20 miljarder euro mot kronor på termin med ett standardiserat terminskontrakt. Om det ettåriga terminspriset är 9 SEK/EUR<SPAN class="ft89">1 </SPAN>kan Riksbanken försäkra sig om att den ordinarie reserven är värd 180 miljarder kronor om ett år och att det egna kapitalet därmed förblir 80 miljarder kronor. Problemet med denna affär är att Riksbanken måste leverera 20 miljarder euro då terminskontraktet förfaller. Om det inte är önskvärt måste man i samband med förfallet köpa tillbaka valutan till det då rådande avistapriset för att återigen sälja den på termin om man vill försäkra sig om det framtida värdet i kronor. Detta görs vanligen med en så kallad <NOBR>FX-swap.</NOBR></P>
<P class="p358 ft16">Av flera skäl vill Riksbanken inte genomföra transaktioner av det här slaget. För det första skulle man bli en stor aktör på valutamarknaden, men framför allt vill man till varje pris undvika att hamna i en situation där man inte kan köpa tillbaka den valuta som man enligt terminskontrakten måste leverera. Då skulle Riksbanken i värsta fall kunna stå utan valutareserv.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr5 td175"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td176"><SPAN class="p826 ft88">9 SEK/ EUR</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td177"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td176"><SPAN class="p826 ft88">8 SEK/ EUR</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td178"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td176"><SPAN class="p827 ft88">kontantavräkning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td179"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td180"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td181"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td96"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td182"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td159"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr26 td52"><SPAN class="p816 ft68">(2,5 EUR från RGK)</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td183"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td180"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td184"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td181"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td96"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td184"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td182"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td159"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td182"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td183"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td185"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr45 td186"><SPAN class="p809 ft165">90</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td181"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td187"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr45 td186"><SPAN class="p809 ft165">90</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td11"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td11"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td182"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td11"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td188"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td189"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td190"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td189"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td183"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td185"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td181"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td187"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td184"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td182"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td184"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td188"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td191"><SPAN class="p809 ft165">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td191"><SPAN class="p828 ft170">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td183"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td185"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td181"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td187"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td193"><SPAN class="p829 ft170">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td193"><SPAN class="p824 ft170">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td188"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td183"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td185"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td193"><SPAN class="p26 ft171">(10 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td181"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td187"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td193"><SPAN class="p26 ft171">(10 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td188"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td193"><SPAN class="p26 ft171">(10 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td193"><SPAN class="p26 ft171">(10 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td183"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td185"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td194"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td195"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td187"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr7 td196"><SPAN class="p824 ft52">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td192"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td186"><SPAN class="p827 ft172">(10 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td190"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td186"><SPAN class="p827 ft172">(10 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td188"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td194"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td190"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr7 td196"><SPAN class="p824 ft52">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td183"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td185"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td193"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td181"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td187"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td192"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td197"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td190"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td197"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td188"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td193"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td190"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td183"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td185"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td191"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td181"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td187"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td191"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td198"><SPAN class="p829 ft52">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td188"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td191"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td183"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td185"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td191"><SPAN class="p223 ft165">180</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td181"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td187"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td198"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td191"><SPAN class="p824 ft170">160</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td188"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td191"><SPAN class="p223 ft165">180</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td198"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td183"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td185"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td181"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td187"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td198"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td198"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td188"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td198"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td183"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td185"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td191"><SPAN class="p26 ft171">(20 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td181"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td187"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td198"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td191"><SPAN class="p824 ft171">(20 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td198"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td188"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td191"><SPAN class="p114 ft171">(22,5 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td198"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td183"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td185"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td191"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td198"><SPAN class="p828 ft52">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td191"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td198"><SPAN class="p824 ft52">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td188"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td191"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td198"><SPAN class="p828 ft52">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td183"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td185"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td197"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td181"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td187"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td199"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td197"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td199"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td188"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td197"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td199"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td183"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td200"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td184"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td201"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td202"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td184"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td184"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td184"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td203"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td184"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td204"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td184"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td203"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td184"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td205"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p830 ft27"><SPAN class="ft27">3.</SPAN><SPAN class="ft163">Valutasäkring med strukturerade metoder</SPAN></P>
<P class="p649 ft54">Nackdelen med standardiserade terminskontrakt är att de avvecklas genom att säljaren levererar euro och erhåller svenska kronor. Ett alternativ vore att räkna ut mellanskillnaden av värdet på de euro och kronor som ska levereras och bara betala nettot i kontanter på</P>
<P class="p138 ft39"><SPAN class="ft38">1 </SPAN>Terminspriset 9 SEK/EUR bygger på antagandet att avistapriset är 9 SEK/EUR och ettåriga kron- och euroräntor är lika höga.</P>
<P class="p831 ft17">217</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39211x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft16">slutdagen. Sådana kontrakt, så kallade <NOBR>non-deliverable</NOBR> forwards (NDF:er), omsätts inte i någon större omfattning på marknaden men låt oss tills vidare anta att Riksgälden och Riksbanken kommer överens om att ingå sådana kontrakt. Kontrakten ska inte kunna vidareförsäljas till en utomstående part.</P>
<P class="p832 ft11"><SPAN class="ft14">3.1.</SPAN><SPAN class="ft173">Valutasäkring med terminskontrakt som avräknas i kontanter</SPAN></P>
<P class="p70 ft16">Låt oss gå igenom samma exempel igen med skillnaden att Riksbanken nu antas ha sålt 20 miljarder euro på termin via NDF:er med Riksgälden som motpart. Terminskontraktet antas löpa över ett år. Vi antar också att kontantavräkningen på kontraktets slutdag sker i euro.</P>
<P class="p61 ft16">Vad händer om euron under året faller från 9 till 8 SEK/EUR? Med full valutaexponering minskar värdet på det egna kapitalet till 60 miljarder kronor. Terminskontraktet innebär emellertid att Riksbanken på kontraktets slutdag får en fordran på Riksgälden motsvarande 20 miljarder kronor. Fordran regleras genom att Riksbanken erhåller 2,5 miljarder euro av Riksgälden (se figur 5). I och med det har banken tillgångar värda 32,5 miljarder euro, vilket motsvarar 260 miljarder kronor, och det egna kapitalet förblir 80 miljarder kronor.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr5 td206"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td207"><SPAN class="p826 ft88">9 SEK/ EUR</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td177"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td176"><SPAN class="p25 ft88">10 SEK/ EUR</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td208"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td176"><SPAN class="p833 ft88">kontantavräkning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td209"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td210"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td159"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td211"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td159"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td11"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td184"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td182"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td184"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td212"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr26 td52"><SPAN class="p829 ft68">(2 EUR till RGK)</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td213"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td210"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td159"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td211"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td159"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td192"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr7 td191"><SPAN class="p824 ft170">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td190"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr7 td191"><SPAN class="p828 ft170">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td212"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td184"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td182"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td184"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td213"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td214"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td215"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td167"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td215"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td192"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td190"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td216"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td186"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td190"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td186"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td213"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td214"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr21 td169"><SPAN class="p112 ft165">90</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td167"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr21 td169"><SPAN class="p824 ft170">90</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td216"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td191"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td191"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td213"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td214"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td167"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td192"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td191"><SPAN class="p824 ft171">(10 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td190"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td191"><SPAN class="p829 ft171">(10 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td216"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td191"><SPAN class="p824 ft170">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td190"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td191"><SPAN class="p824 ft170">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td213"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td214"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td167"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td192"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td191"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td190"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td191"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td216"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td190"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td213"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td214"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td170"><SPAN class="p26 ft174">(10 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td167"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td170"><SPAN class="p26 ft174">(10 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td192"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td197"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td190"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td197"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td216"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td193"><SPAN class="p827 ft174">(10 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td190"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td193"><SPAN class="p26 ft174">(10 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td213"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td214"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td217"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td167"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td217"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td192"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td218"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td190"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td219"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td216"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td220"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td190"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td220"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td213"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td169"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td167"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td172"><SPAN class="p824 ft52">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td191"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td198"><SPAN class="p824 ft52">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td216"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td191"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td198"><SPAN class="p828 ft52">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td213"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td214"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td169"><SPAN class="p812 ft165">180</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td167"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td172"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td191"><SPAN class="p824 ft170">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td198"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td216"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td191"><SPAN class="p824 ft170">180</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td198"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td213"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td214"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td169"><SPAN class="p26 ft166">(20 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td167"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td172"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td192"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td191"><SPAN class="p824 ft171">(20 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td190"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td198"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td216"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td191"><SPAN class="p824 ft171">(18 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td190"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td198"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td213"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td214"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td169"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td167"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td172"><SPAN class="p824 ft52">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td191"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td198"><SPAN class="p824 ft52">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td216"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td191"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td198"><SPAN class="p828 ft52">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td213"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td214"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td173"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td167"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td174"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td197"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td199"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td216"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td197"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td199"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td213"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td221"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td204"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td222"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td204"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td184"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td184"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td203"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td184"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td223"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td184"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td203"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td184"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td224"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p331 ft50">Om euron i stället stärks från 9 till 10 SEK/EUR kommer det egna kapitalet att uppgå till 100 miljarder med full valutaexponering. Nu medför terminskontraktet att Riksbanken blir skyldig Riksgälden</P>
<P class="p834 ft17">218</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td159"><SPAN class="p20 ft19">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p603 ft42">motsvarande 20 miljarder kronor varför banken betalar 2 miljarder euro till Riksgälden (se figur 6). I och med det kommer Riksbanken att hålla 28 miljarder euro i tillgångar, motsvarande 280 miljarder kronor, och det egna kapitalet behåller värdet 80 miljarder kronor.</P>
<P class="p41 ft16">Här drar man sig dock till minnes att Riksbanken bedömt att man bör hålla 30 miljarder euro i valutareserven. Detta är nu inte längre uppfyllt. Terminskontraktet har ”säkrat” den ordinarie valutareservens värde i svenska kronor vilket innebär att valutarisken har förflyttats från balansräkningen till policyåtagandet.</P>
<P class="p13 ft16">En lösning på detta vore att avräkna terminskontrakten i svenska kronor. På så sätt skulle Riksbanken alltid kunna hålla 30 miljarder euro i valutareserven. I fallet då euron försvagas avräknas kontraktet genom att Riksgälden betalar 20 miljarder kronor till Riksbanken, som då antingen skulle kunna bygga upp en kronreserv eller minska kronskulden gentemot banksystemet. I fallet då euron stärks betalar Riksbanken 20 miljarder kronor till Riksgälden. Om banken inte håller kronreserver i utgångsläget måste betalningen finansieras genom att öka kronskulden. Att kontantavräkna i svenska kronor innebär således att det penningpolitiska styrsystemet blir involverat i avräkningen av terminskontrakten. Vill man undvika detta är ett alternativ att avräkna terminskontrakten direkt mot Riksbankens valutaskuld till Riksgälden. Även en sådan avräkning kan betraktas som ett slags kontantavräkning, med tillägget att Riksbanken omedelbart använder kontanterna till att amortera valutaskulden i det fall avräkningen är till Riksbankens fördel eller tar upp ett nytt lån från Riksgälden i det fall avräkningen är till bankens nackdel.</P>
<P class="p835 ft11"><SPAN class="ft14">3.2.</SPAN><SPAN class="ft173">Valutasäkring med terminskontrakt som avräknas mot skulden</SPAN></P>
<P class="p138 ft16">Vad händer om Riksbanken liksom tidigare säljer NDF:er för 20 miljarder euro, men i stället avräknar kontrakten mot valutaskulden till Riksgälden? Om euron faller från 9 till 8 SEK/EUR får Riksbanken även i detta fall en fordran på Riksgälden motsvarande 20 miljarder kronor, men i detta fall regleras den genom att Riksbankens skuld till Riksgälden skrivs ned med 2,5 miljarder euro. Banken har därefter en valutaskuld på 7,5 miljarder euro, vilket motsvarar 60 miljarder kronor, och det egna kapitalet förblir 80 miljarder kronor (se figur 7).</P>
<P class="p836 ft17">219</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39213x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr5 td206"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td207"><SPAN class="p826 ft88">9 SEK/ EUR</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td177"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td176"><SPAN class="p826 ft88">8 SEK/ EUR</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td208"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td176"><SPAN class="p305 ft88">skuldavräkning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td209"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td210"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td182"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td159"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td182"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td212"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr26 td52"><SPAN class="p829 ft68">(2,5 EUR från RGK)</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td213"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td210"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td184"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td182"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td204"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td182"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td212"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td182"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td213"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td214"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td191"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td169"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td157"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td182"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td212"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td182"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td213"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td214"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td186"><SPAN class="p112 ft165">90</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td225"><SPAN class="p824 ft170">90</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td194"><SPAN class="p829 ft170">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td194"><SPAN class="p112 ft165">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td194"><SPAN class="p112 ft165">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td194"><SPAN class="p824 ft170">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td213"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td214"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td193"><SPAN class="p827 ft166">(10 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td170"><SPAN class="p26 ft166">(10 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td193"><SPAN class="p829 ft171">(10 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td193"><SPAN class="p827 ft166">(10 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td216"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td193"><SPAN class="p26 ft166">(10 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td193"><SPAN class="p827 ft166">(7,5 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td213"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td214"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td226"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td171"><SPAN class="p812 ft88">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td220"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td220"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td216"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td220"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td196"><SPAN class="p223 ft88">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td213"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td214"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td191"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td191"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td198"><SPAN class="p223 ft88">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td216"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td191"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td213"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td214"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td191"><SPAN class="p223 ft165">180</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td172"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td191"><SPAN class="p824 ft170">160</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td216"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td191"><SPAN class="p223 ft165">160</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td198"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td213"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td214"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td172"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td198"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td216"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td198"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td213"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td214"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td191"><SPAN class="p827 ft166">(20 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td172"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td191"><SPAN class="p829 ft171">(20 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td198"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td216"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td191"><SPAN class="p26 ft166">(20 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td198"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td213"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td214"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td191"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td172"><SPAN class="p824 ft52">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td191"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td198"><SPAN class="p112 ft88">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td191"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td198"><SPAN class="p828 ft52">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td213"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td214"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td197"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td174"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td197"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td199"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td216"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td197"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td199"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td213"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td221"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr52 td184"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr52 td203"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr52 td204"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr52 td184"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr52 td184"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr52 td203"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr52 td184"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr52 td223"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr52 td184"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr52 td203"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr52 td184"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr52 td224"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr5 td175"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td176"><SPAN class="p826 ft88">9 SEK/ EUR</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td177"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td176"><SPAN class="p22 ft88">10 SEK/ EUR</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td208"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td176"><SPAN class="p305 ft88">skuldavräkning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td209"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td180"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td182"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td159"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td211"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td11"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td212"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr17 td52"><SPAN class="p113 ft68">(2 EUR till RGK)</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td213"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td180"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td184"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td182"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td184"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td227"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td167"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td226"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td216"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td226"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td226"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td213"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td185"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td191"><SPAN class="p112 ft165">90</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td191"><SPAN class="p829 ft170">90</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td169"><SPAN class="p829 ft170">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td167"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td191"><SPAN class="p824 ft170">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td216"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td191"><SPAN class="p824 ft170">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td191"><SPAN class="p824 ft170">120</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td213"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td185"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td193"><SPAN class="p827 ft171">(10 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td193"><SPAN class="p827 ft171">(10 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td173"><SPAN class="p824 ft171">(10 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td167"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td197"><SPAN class="p828 ft171">(10 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td216"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td197"><SPAN class="p824 ft171">(10 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td193"><SPAN class="p26 ft171">(12 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td213"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td185"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td197"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td197"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td170"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td167"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td228"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td216"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td193"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td197"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td213"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td185"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td191"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td198"><SPAN class="p829 ft52">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td169"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td167"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td198"><SPAN class="p824 ft52">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td216"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td191"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td198"><SPAN class="p824 ft52">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td213"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td191"><SPAN class="p223 ft165">180</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td198"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td169"><SPAN class="p829 ft170">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td167"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td198"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td216"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td191"><SPAN class="p824 ft170">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td198"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td213"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td185"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td191"><SPAN class="p827 ft171">(20 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td198"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td169"><SPAN class="p824 ft171">(20 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td167"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td198"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td216"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td191"><SPAN class="p829 ft171">(20 EUR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td198"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td213"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td185"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td191"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td198"><SPAN class="p829 ft52">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td169"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td167"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td198"><SPAN class="p824 ft52">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td216"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td191"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td198"><SPAN class="p829 ft52">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td213"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td185"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td197"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td199"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td192"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td173"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td167"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td199"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td216"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td197"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td190"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td199"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td213"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td200"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td184"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td203"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td184"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td184"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td204"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td222"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td184"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td223"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td184"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td203"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td184"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td224"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p837 ft16">Om euron stiger från 9 till 10 SEK/EUR sker det motsatta. Riksbanken får en skuld genom terminskontrakten och reglerar denna genom att öka den existerande valutaskulden med 2 miljarder euro. Riksbankens valutaskuld uppgår därefter till 12 miljarder euro, vilket motsvarar 120 miljarder kronor, och värdet på det egna kapitalet hålls intakt (se figur 8).</P>
<P class="p84 ft16">Två fördelar med skuldavräkning är värda att notera. För det första valutasäkras både balansräkningen och policyåtagandet. Riksbanken kommer alltid att ha tillgångar för 30 miljarder euro och det egna kapitalet kommer alltid att vara 80 miljarder kronor, allt annat lika. För det andra förenklas likviditetshanteringen. Varken Riksbanken eller Riksgälden behöver hålla likvida medel för att kunna kontantavräkna kontrakten.</P>
<P class="p459 ft17">220</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td159"><SPAN class="p20 ft19">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p838 ft11"><SPAN class="ft14">3.3.</SPAN><SPAN class="ft173">Skuldavräkningens begränsningar och andra praktiska frågor</SPAN></P>
<P class="p522 ft16">Att avräkna NDF:erna mot Riksbankens valutaskuld har fördelar men förutsätter att Riksbanken har en valutaskuld till Riksgälden som man kan avräkna mot. Vad skulle hända om det inte längre finns någon skuld? Lösningen kan då bli då att göra daglig kontantavräkning. Anledningen till att avräkningen måste ske dagligen är att Riksbanken annars skulle kunna få en fordran över natten på Riksgälden, vilket skulle kunna tolkas som ett brott mot reglerna som förbjuder monetär finansiering (se avsnitt 5 nedan). Daglig kontantavräkning görs genom att man varje dag marknadsvärderar kontrakten och utväxlar betalningar mellan parterna så att någon fordran över natten inte uppstår.</P>
<P class="p839 ft16">Det ligger i Riksbankens och Riksgäldens gemensamma intresse att avveckla terminskontrakten genom skuldavräkning eftersom kontantavräkning är operativt tungrott. Utgångspunkten är således att skuldavräkning alltid ska ske. Om Riksbanken väljer att betala tillbaka den förstärkta delen av valutareserven bör en mindre skuld, uppskattningsvis motsvarande 10 miljarder SEK, lämnas kvar för att kunna utnyttjas för skuldavräkning. Endast i undantagsfall ska daglig kontantavräkning bli aktuellt.</P>
<P class="p37 ft16">Terminskontrakten dokumenteras genom <NOBR>ISDA-avtal</NOBR> som kan reglera både skuld- och kontantavräkning. Både Riksbanken och Riksgälden är väl bekanta med <NOBR>ISDA-avtalen</NOBR> såväl operativt som juridiskt. Krediten hos Riksgälden dokumenteras genom ett särskilt avtal som beskriver kreditutrymme, räntesatser och återbetalningsvillkor. Samtliga avtal kan sägas upp om någon part finner att de inte längre är ändamålsenliga.</P>
<P class="p840 ft29"><SPAN class="ft27">4.</SPAN><SPAN class="ft175">Effekter på Riksbankens redovisade resultat och vinstutdelning</SPAN></P>
<P class="p360 ft16">Riksbanken tillämpar <NOBR>ECB-systemets</NOBR> riktlinjer för redovisning. Det innebär att realiserade vinster och förluster förs till resultaträkningen under posten ”nettoresultat av finansiella transaktioner” medan orealiserade vinster och förluster förs mot posten ”värderegleringskonton” i balansräkningen utan att passera resultaträkningen. Orealiserade förluster i ett visst värdepapper eller en viss valuta får inte kvittas mot orealiserade vinster i andra värde-</P>
<P class="p841 ft17">221</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39215x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft16">papper eller valutor. I det fall de orealiserade förlusterna överstiger tidigare orealiserade vinster som finns bokförda på det korresponderande värderegleringskontot förs den överstigande förlusten till resultaträkningen under posten ”nettoresultat av finansiella transaktioner”.<SPAN class="ft36">2</SPAN></P>
<P class="p161 ft53">En konsekvens av dessa regler är att Riksbankens <SPAN class="ft35">redovisade </SPAN>resultat bara delvis återspeglar bankens <SPAN class="ft35">ekonomiska </SPAN>resultat. Avgörande för hur väl de båda resultatbegreppen överensstämmer är hastigheten med vilken valutareserven omsätts. Högre omsättning betyder att en större del av resultatet realiseras varför skillnaden mellan redovisat och ekonomiskt resultat minskar.</P>
<P class="p48 ft16">Riksbankens vinstutdelning till staten beräknas enligt principer som lagts fast av riksbanksfullmäktige och godkänts av riksdagen. Huvudprincipen är att 80 procent av de fem senaste årens genomsnittliga resultat ska delas ut. För att främja en viss stabilitet i överföringen av vinstmedel har emellertid vissa poster exkluderats vid beräkningen, bland annat sådana som härrör från växelkursförändringar.</P>
<P class="p61 ft16">För att illustrera hur en valutasäkring skulle påverka Riksbankens räkenskaper kan man låta rekonstruera räkenskaperna under antagandet att en valutasäkring med skuldavräknade NDF:er ägt rum. En sådan rekonstruktion har genomförts för åren 2004– 2010. Dessförinnan tillämpade Riksbanken andra redovisningsprinciper än i dag varför det inte är meningsfullt att rekonstruera räkenskaperna längre tillbaka i tiden.</P>
<P class="p48 ft16">Rekonstruktionen har genomförts baserat på följande antaganden:</P>
<P class="p842 ft57"><SPAN class="ft176">x</SPAN><SPAN class="ft177">För att det initialt ska finnas en skuld att avräkna NDF:erna emot lånas 1 miljard euro upp den 31 december 2003. Medlen placeras i </SPAN><NOBR>euro-tillgångar</NOBR> med samma duration som lånet.</P>
<P class="p658 ft57"><SPAN class="ft176">x</SPAN><SPAN class="ft177">Vid varje årsskifte säljs all valuta på termin till Riksgälden med NDF:er. Löptiden på kontrakten är ett år och terminspriserna beräknas på basis av ettåriga statspappersräntor.</SPAN></P>
<P class="p658 ft57"><SPAN class="ft176">x</SPAN><SPAN class="ft177">Vid varje nästpåkommande årsskifte avräknas NDF:erna (och nya tecknas). Valutaresultatet förs till posten ”nettoresultat av finansiella transaktioner” och ränteresultatet till posten ”ränte-</SPAN></P>
<P class="p837 ft64"><SPAN class="ft38">2 </SPAN>Vid utgången av 2010 var värderegleringskontonas saldo noll avseende valutorna amerikanska dollar, euro och brittiska pund. Det innebär att framtida förluster i dessa valutor kommer att föras direkt till resultaträkningen och således belasta Riksbankens redovisade resultat.</P>
<P class="p165 ft17">222</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39216x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td159"><SPAN class="p20 ft19">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p843 ft16">netto” i resultaträkningen.<SPAN class="ft36">3 </SPAN>Inga kontanter utväxlas. Det avräknade beloppet bokförs mot posten ”skulder” i balansräkningen.</P>
<P class="p785 ft57"><SPAN class="ft176">x</SPAN><SPAN class="ft177">Terminssäkringens effekt på ränteresultatet medför att även vinstutdelningen till staten påverkas. Vinstutdelningen antas (enligt gällande praxis) göras i svenska kronor vilka tas från Riksbankens nettoställning mot banksystemet.</SPAN></P>
<P class="p844 ft66"><SPAN class="ft38">3 </SPAN>Utöver att eliminera valutaresultatet ger terminskontrakten upphov till ett ränteresultat. Låt avistapriset vara 9 SEK/EUR och terminspriset 9,10 SEK/EUR och antag att Riksbanken säljer en miljon euro på termin. Antag vidare att avistapriset vid avräkningen av kontraktet är 8,50 SEK/EUR. Eftersom terminskontraktet säkrat värdet på bankens euro till 9,1 miljoner kronor ska banken vid avräkningen erhålla 600 000 kronor. Av dessa redovisas 100 000 kronor som ränteresultat (skillnaden mellan avista- och terminspris vid tidpunkten då kontraktet tecknas) och 500 000 som valutaresultat (skillnaden mellan avistapriserna vid kontraktets början och slut).</P>
<P class="p845 ft17">223</P>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B39/H1B39217x1.jpg" style="width:494px;height:391px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td25"><SPAN class="p20 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr53 td134"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr54 td229"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr54 td230"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td99"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td134"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td229"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td230"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td99"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p846 ft16">Tabell 1 redovisar Riksbankens faktiska och rekonstruerade resultaträkningar för åren <NOBR>2004–2010.</NOBR> Som förväntat blir Riksbankens redovisade resultat stabilare mellan åren när man valutasäkrar. Från att de facto ha varierat mellan en förlust på 2,8 och en vinst på 14,2 miljarder kronor ligger de valutasäkrade resultaten inom intervallet 1,9 – 11,1 miljarder kronor. Man hade således inte behövt redovisa några förluster under perioden. Standardavvikelsen för det redovisade årsresultatet minskar från 5,8 till 3,7 miljarder kronor, en minskning med cirka 35 procent.</P>
<P class="p847 ft17">224</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B39/H1B39218x1.jpg" style="width:508px;height:411px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD class="tr14 td10"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td159"><SPAN class="p20 ft19">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr55 td231"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr55 td204"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td231"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td204"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p848 ft53">För att få en uppfattning om hur det ekonomiska resultat skulle påverkas av valutasäkringen måste man också beakta den resultatkomponent som inte återspeglas i det redovisade resultatet utan förs direkt mot värderegleringskonton i balansräkningen. Faktiska och rekonstruerade balansräkningar rapporteras i tabell 2. En approximation av det ekonomiska resultatet kan erhållas genom att studera hur summan av bankens eget kapital och värderegleringskonton förändras mellan åren. Standardavvikelsen för det ekonomiska årsresultatet definierat på detta sätt minskar från 18,7 till 9,0 miljarder kronor, en minskning med drygt 50 procent.</P>
<P class="p849 ft16">Eftersom terminssäkringen generar ett ränteresultat påverkas även vinstutdelningen till staten. Under den studerade perioden ökade standardavvikelsen för vinstutdelningen från 1,1 till 1,3 miljarder kronor.</P>
<P class="p850 ft17">225</P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39219x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p500 ft27">5. Förbudet mot monetär finansiering</P>
<P class="p548 ft53">Förbudet mot monetär finansiering är fastlagt i artikel 123 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Artikeln förbjuder ECB och medlemsstaternas centralbanker att låta staten övertrassera konton eller ge staten andra former av krediter. Begreppet ”andra former av krediter” definieras enligt en förordning<SPAN class="ft61">4 </SPAN>som ”varje transaktion med den offentliga sektorn som ger, eller som troligen kommer att ge, upphov till en fordran”. Artikel 4 i samma förordning klargör också att förbudet mot monetär finansiering inte gäller för intradagskrediter förutsatt att de inte kan förlängas.</P>
<P class="p175 ft16">Begreppet ”fordran” i förordningen ska enligt Riksbankens bedömning tolkas som nettofordran. Det står till exempel uttryckligen i ingressen till förordningen att när det gäller centralbankens uppgift att fungera som fiskal myndighet för offentliga sektorn så innebär en tillfällig kredit vid inlösen av checkar inte ett brott mot förbudet mot monetär finansiering förutsatt att det inte totalt sett medför en kredit till den offentliga sektorn. Det avgörande är alltså om en nettofordran uppstår. För valutasäkringens del är vår bedömning att så länge Riksbankens skuld överstiger dess fordran på Riksgälden så förekommer ingen finansiering av staten i strid med förbudet mot monetär finansiering.</P>
<P class="p235 ft16">Om det inte längre skulle finnas någon skuld att avräkna NDF:erna mot måste man göra dagliga kontantavräkningar. Eftersom intradagskrediter är undantagna från förbudet mot monetär finansiering uppstår inget problem i detta fall heller. Avräkningen görs genom att marknadsvärdera NDF:erna varje dag och utväxla en betalning mellan parterna så att någon fordran över natten inte uppstår.</P>
<P class="p225 ft27">6. Effekter på Riksbankens policyuppdrag</P>
<P class="p548 ft54">För att kunna upprätthålla hög beredskap som långivare i utländsk valuta måste Riksbanken ha omedelbar tillgång till valuta. Trots att tillgången till valuta är helt avgörande för beredskapen spelar själva valutarisken ingen roll. Ett exempel på det är att den förstärkta delen av valutareserven tjänar sitt syfte lika bra som den ordinarie</P>
<P class="p47 ft64"><SPAN class="ft38">4 </SPAN>Rådets förordning (EG) nr 3609/93 av den 13 december 1193 om fastställande av definitioner för tillämpningen av de förbud som avses i artiklarna 104 och 104b.1 i fördraget [om upprättande av Europeiska gemenskapen] (nu artiklarna 123 och 125.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).</P>
<P class="p165 ft17">226</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td159"><SPAN class="p20 ft19">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p755 ft53">reserven trots att den inte ökar Riksbankens valutaexponering. Värt att notera är också att Riksbankens valutaexponering inte förändras av att man vidtar eventuella krisåtgärder. Från att i normala tider hålla statsobligationer i utländsk valuta får Riksbanken i stället en fordran i utländsk valuta på den eller dem som är föremål för krisstöd. Riksbanken behöver således inte justera en eventuell valutasäkring på grund av att man vidtagit krisåtgärder.</P>
<P class="p140 ft16">Att valutasäkra reserven med Riksgälden som motpart, och med skuldavräknade NDF:er som verktyg, påverkar inte Riksbankens tillgång till valuta. Valutasäkringen leder endast till att Riksgäldens ”konto” i Riksbanken kommer att debiteras eller krediteras beroende på hur växelkursförändringar påverkar värdet på valutareserven. Riksbanken kommer även fortsättningsvis utan inskränkning att förfoga över tillgångarna i valutareserven.</P>
<P class="p37 ft16">Hur påverkas Riksbankens förmåga att göra valutainterventioner? Eftersom syftet med en intervention är att förändra växelkursen måste Riksbanken förändra sin valutaexponering. På så sätt förändras också marknadens aggregerade valutaexponering vilket leder till att den klarerar vid en annan växelkurs än tidigare. Riksbankens förändrade valutaexponering kan emellertid ske från en godtycklig utgångspunkt: lång exponering, kort exponering eller ingen exponering alls. Med det sistnämnda som utgångspunkt kommer interventioner att leda till att Riksbankens valutaexponering ökar.</P>
<P class="p37 ft16">Med Riksgälden som motpart kan storleken på en eventuell valutasäkring justeras löpande. Det förutsätter naturligtvis att Riksgälden inte i sin tur avhänder sig risken i marknaden. Då skulle Riksgäldens riskhantering motverka Riksbankens intervention. I samband med interventioner kan det därför vara lämpligt att låta bli att justera terminskontrakten så att Riksbanken själv bär den risk som blir följden av interventionen, åtminstone under en övergångsperiod.</P>
<P class="p195 ft16">En näraliggande fråga är huruvida Riksgälden, utifrån målet att minimera kostnaden för statsskulden med beaktande av risk, på lång sikt vill behålla statens samlade valutaexponering omkring noll eller om man finner det lämpligt att återgå till att hålla en nettovalutaskuld. I det senare fallet skulle statens samlade valutaexponering kunna öka som en följd av valutasäkringen.</P>
<P class="p851 ft17">227</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft27">7. Sammanfattning</P>
<P class="p852 ft16">Promemorian visar att det är möjligt för Riksbanken att minska valutarisken i balansräkningen. Metoden går ut på att Riksbanken ingår terminskontrakt med Riksgälden och innebär att Riksbankens valutarisk överförs till staten. Riksbankens förmåga att uppfylla sina mål och utföra sina uppdrag behöver inte påverkas av att valutarisken elimineras på det sätt som här föreslås.</P>
<P class="p853 ft17">228</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39222x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p742 ft18">Bilaga 4</P>
<P class="p854 ft60">Valutaterminer mellan Riksbanken och Riksgälden – effekter på staten</P>
<P class="p855 ft30">PM av Riksgälden den 6 januari 2013</P>
<P class="p856 ft16">Riksgälden har blivit ombett att beskriva hur Riksbankens förslag till hantering av valutaterminer påverkar statens finanser, i första hand statsskulden, budgetsaldot och anslagsredovisningen. Förslaget bygger på att terminerna vid förfall ska avräknas mot Riksbankens skuld till Riksgälden. Vår analys visar att den modellen har vissa nackdelar, bl.a. genom att den inte ger någon utjämning av belastningen på ränteanslaget. Vi redovisar därför även hur en modell byggd på kontantavräkning skulle fungera.</P>
<P class="p857 ft11">Riksgäldens balansräkning och terminer med Riksbanken</P>
<P class="p858 ft16">Riksgäldens balansräkning ser något förenklat ut enligt följande:</P>
<P class="p859 ft16">I detta avsnitt replikerar vi det exempel som finns i Riksbankens</P>
<P class="p860 ft50">PM ”Valutasäkring med Riksgälden som motpart” (kapitel 3.2, figur 7, terminer med skuldavräkning) och redovisar hur det ter sig</P>
<P class="p861 ft17">229</P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft16">från Riksgäldens utgångspunkt. För enkelhets skull och för att underlätta jämförelsen med Riksbankens beräkningar antar vi att valutaskulden i dess helhet består av skulder i euro.</P>
<P class="p355 ft30">Startläge: SEK/EUR=9</P>
<P class="p151 ft16">Vi antar att Riksgälden har utlåning till Riksbanken på 10 miljarder euro motsvarande 90 miljarder kronor. Riksgälden har finansierat utlåningen till Riksbanken med lån på 10 miljarder euro, vilka ingår i statsskulden. Vidare antar vi att Riksgälden har köpt 20 miljarder euro på termin av Riksbanken, vilka också är en del av statsskulden dock med 0 som initialt värde.</P>
<P class="p61 ft16">Därutöver antar vi att Riksgälden har exponering i statsskulden på ytterligare 19 miljarder euro för egen räkning. Det motsvarar i runda tal de skulder i utländsk valuta som Riksgälden har för att finansiera den ordinarie statsskulden.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr42 td232"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr42 td233"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr42 td234"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr42 td235"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr42 td236"><SPAN class="p862 ft178">Euro 9 kr</SPAN> </TD>
<TD class="tr42 td237"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr42 td238"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr42 td239"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td240"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td30"><SPAN class="p863 ft76">1400</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td241"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td242"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td243"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td244"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td245"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td246"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td247"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td240"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td241"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td248"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td249"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td28"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td59"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td159"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td247"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td240"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td30"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td241"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td248"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td250"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td120"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td247"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td240"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td30"><SPAN class="p863 ft76">1200</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td241"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td242"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td251"><SPAN class="p828 ft39">90 RB</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td244"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td252"><SPAN class="p828 ft39">111 Övr. skuld</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td246"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td247"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td240"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td241"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td235"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td253"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td254"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td255"><SPAN class="p816 ft66">100 Inlån. mynd</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td238"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td247"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td240"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td30"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td241"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td248"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td256"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td28"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td159"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td247"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr30 td240"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-30px;margin-bottom:0px;" class="p864 ft179"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:18px;" class="p864 ft179"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:9px;margin-right:-21px;margin-bottom:9px;" class="p864 ft179"><![endif]>kr</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td30"><SPAN class="p863 ft76">1000</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td241"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td242"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=4 class="tr56 td257"><SPAN class="p865 ft64">850</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td244"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td258"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td246"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td247"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td241"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td248"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td28"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td259"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td159"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td247"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td30"><SPAN class="p20 ft180"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td241"><SPAN class="p20 ft180"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td248"><SPAN class="p20 ft180"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td28"><SPAN class="p20 ft180"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td259"><SPAN class="p20 ft180"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td159"><SPAN class="p20 ft180"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td247"><SPAN class="p20 ft180"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=7 class="tr13 td240"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-54px;margin-bottom:0px;" class="p866 ft179"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-30px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:42px;" class="p866 ft179"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:21px;margin-right:-33px;margin-bottom:21px;" class="p866 ft179"><![endif]>Miljarder</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td30"><SPAN class="p863 ft76">800</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td11"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td28"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td259"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td159"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td247"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td241"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td235"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td253"><SPAN class="p867 ft64">Avr Statsv</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td254"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td260"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td238"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td247"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td30"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td241"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td248"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td28"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td259"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td159"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td247"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr35 td30"><SPAN class="p863 ft76">600</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td241"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td242"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td256"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td244"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td259"><SPAN class="p828 ft64">1099</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td246"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td247"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td241"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td248"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td257"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td28"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td159"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td247"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td30"><SPAN class="p20 ft180"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td241"><SPAN class="p20 ft180"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td248"><SPAN class="p20 ft180"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td257"><SPAN class="p20 ft180"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td28"><SPAN class="p20 ft180"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td259"><SPAN class="p828 ft64">Statsskuld</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td159"><SPAN class="p20 ft180"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td247"><SPAN class="p20 ft180"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td30"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td241"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td248"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td257"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td28"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td259"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td159"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td247"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td240"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td30"><SPAN class="p863 ft181">400</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td241"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td242"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td256"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td244"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td258"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td246"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td247"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td240"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td241"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td248"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td261"><SPAN class="p828 ft64">120 Övr. tillg.</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td28"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td259"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td159"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td247"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td240"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td241"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td248"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td258"><SPAN class="p20 ft180"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td159"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td247"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td240"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td30"><SPAN class="p863 ft76">200</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td241"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td242"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td262"><SPAN class="p868 ft64">250</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td244"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td258"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td246"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td247"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td240"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td248"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td28"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td259"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td159"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td247"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td240"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td30"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td241"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td248"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td262"><SPAN class="p869 ft64">Utlån. mynd</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td28"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td259"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td159"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td247"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td240"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td30"><SPAN class="p863 ft182">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td241"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td242"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td263"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td244"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td264"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td246"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td247"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td240"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td241"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td248"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr42 td250"><SPAN class="p870 ft76">Tillgångar</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr42 td265"><SPAN class="p871 ft76">Skulder</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td240"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td30"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td241"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td248"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td266"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td267"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td268"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td242"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td243"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td244"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td245"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td246"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td269"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p504 ft30">Steg 1: SEK/EUR går från 9 till 8 kronor</P>
<P class="p187 ft16">Vi börjar med att studera den omedelbara effekten på balansräkningen innan några lån eller derivat har gått till förfall. I det läget är alla värdeförändringar orealiserade.</P>
<P class="p764 ft17">230</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr9 td158"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td159"><SPAN class="p20 ft19">Bilaga 4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p872 ft16">På tillgångssidan är exponeringen +10 miljarder euro i form av utlåningen till Riksbanken. Värdet av på den posten minskar från 90 till 80 miljarder kronor.</P>
<P class="p873 ft16">På skuldsidan minskar värdet av lånet till Riksbanken med lika mycket, dvs. från 90 till 80 miljarder kronor. Riksgäldens egen skuld i utländsk valuta minskar med 19 miljarder kronor (från 171 till 152 miljarder). Terminerna har ett marknadsvärde på 2,5 miljarder euro. Därmed har Riksgälden en skuld till Riksbanken på 20 miljarder kronor. Statsskulden minskar därför från 1 099 till 1 090 miljarder kronor, dvs. med 9 miljard kronor <NOBR>(-10-19+20).</NOBR></P>
<P class="p874 ft16">Det samlade orealiserade resultatet uppgår till <NOBR>-1</NOBR> miljarder kronor, dvs. en minskning av tillgångarna med 10 miljarder samt en ökning av skulderna med 1 miljard. ”Övriga skulder” fungerar som balanspost i Riksgäldens balansräkning. Den posten minskar därför från 111 miljarder kronor till 110 miljarder kronor.</P>
<P class="p874 ft16">(En möjligen snabbare väg till det resultatet är att notera att Riksgälden har en nettoexponering på +1 miljard euro (tillgångar på 10 och skulder på 9 <NOBR>(10+19-20)).</NOBR> En nedgång i växelkursen med 1 krona ger därmed en total värdeförändring (skuldminskning) på <NOBR>-9</NOBR> miljarder kronor.)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr45 td232"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td233"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td234"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td235"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr45 td236"><SPAN class="p862 ft92">Euro 8 kr</SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td270"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td271"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td239"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td240"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td30"><SPAN class="p863 ft73">1400</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td241"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td242"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td243"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td244"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td272"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td273"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td247"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td240"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td241"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td248"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td249"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td28"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td40"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td212"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td247"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td240"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td30"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td241"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td248"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td250"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td120"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td247"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td240"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td30"><SPAN class="p863 ft73">1200</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td241"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td242"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td251"><SPAN class="p828 ft64">80 RB</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td244"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td274"><SPAN class="p868 ft64">110 Övr. skuld</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td273"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td247"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td240"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td241"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td248"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td257"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td28"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td275"><SPAN class="p875 ft64">100 Inlån. mynd</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td212"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td247"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td240"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td30"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td241"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td248"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td257"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td28"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td212"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td247"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr20 td240"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-28px;margin-bottom:0px;" class="p876 ft179"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:16px;" class="p876 ft179"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:8px;margin-right:-20px;margin-bottom:8px;" class="p876 ft179"><![endif]>kr</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td30"><SPAN class="p863 ft73">1000</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td241"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td242"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=4 class="tr46 td257"><SPAN class="p865 ft64">850</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td244"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td276"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td273"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td247"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td241"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td248"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td28"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td277"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td212"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td247"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td30"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td241"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td248"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td28"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td277"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td212"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td247"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=7 class="tr8 td240"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-55px;margin-bottom:0px;" class="p877 ft179"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-31px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:43px;" class="p877 ft179"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:22px;margin-right:-33px;margin-bottom:21px;" class="p877 ft179"><![endif]>Miljarder</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td30"><SPAN class="p863 ft73">800</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td11"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td28"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td277"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td212"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td247"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td241"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td235"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td253"><SPAN class="p867 ft64">Avr Statsv</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td254"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td278"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td271"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td247"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td30"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td241"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td248"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td28"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td277"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td212"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td247"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr35 td30"><SPAN class="p863 ft73">600</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td241"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td242"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td256"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td244"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td277"><SPAN class="p868 ft64">1090</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td273"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td247"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td241"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td248"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td257"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td28"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td212"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td247"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td30"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td241"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td248"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td257"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td28"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td277"><SPAN class="p868 ft66">Statsskuld</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td212"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td247"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td30"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td241"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td248"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td257"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td28"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td277"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td212"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td247"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td240"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td30"><SPAN class="p863 ft182">400</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td241"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td242"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td256"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td244"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td276"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td273"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td247"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td240"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td241"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td248"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td261"><SPAN class="p828 ft64">120 Övr. tillg.</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td28"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td277"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td212"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td247"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td240"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td30"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td241"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td248"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td28"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td276"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td212"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td247"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td240"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td30"><SPAN class="p863 ft73">200</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td241"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td242"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td262"><SPAN class="p824 ft64">250</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td244"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td276"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td273"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td247"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td240"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td248"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td28"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td277"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td212"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td247"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td240"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td30"><SPAN class="p863 ft73">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td241"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td248"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td279"><SPAN class="p824 ft64">Utlån. mynd</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td28"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td276"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td212"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td247"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td240"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td241"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td235"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr21 td236"><SPAN class="p870 ft73">Tillgångar</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr21 td280"><SPAN class="p810 ft73">Skulder</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td247"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td240"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td30"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td241"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td248"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td266"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td267"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td268"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td242"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td243"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td244"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td272"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td273"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td269"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p878 ft17">231</P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39225x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p500 ft30">Steg 2: Terminen löper ut</P>
<P class="p330 ft42">Anta att terminskontraktet förfaller utan ytterligare växelkursförändringar. Riksgälden betalar därför 20 miljarder kronor till Riksbanken. Betalningen finansieras över anslaget räntor på statsskulden och ökar lånebehovet med samma belopp. Det gör att tillgångsposten Avräkning med statsverket ökar med 20 miljarder kronor. Statsskulden påverkas däremot inte. Vi lånar visserligen 20 miljarder kronor, men samtidigt försvinner orealiserade valutaförluster på 20 miljarder kronor ur statsskulden.</P>
<P class="p61 ft16">Balanspost är på nytt Övriga skulder som ökar med 20 miljarder kronor till 130 miljarder.</P>
<P class="p376 ft16">Noteras bör att vid en lösning byggd på kontantavräkning avslutas transaktionerna efter steg 2. I det fallet blir det således ränteanslaget som fångar upp effekterna av terminerna.</P>
<P class="p149 ft53">Vidare bör det understrykas att effekterna på ränteanslaget – och därmed lånebehovet – reduceras till 1 miljard kronor om vi antar att värdeförändringarna i Riksgäldens egen skuld i euro realiseras i samma period som terminerna löper ut. Med tanke på att Riksgäldens valutaskuld är i högsta grad påverkbar är det möjligt för oss att strukturera skuldens sammansättning och förfalloprofil så att den i större utsträckning än i exemplet matchar våra åtagande i terminerna. Det är via en sådan anpassning av valutaskulden som det är möjligt att använda överflyttning av valutariskerna från Riksbanken till Riksgälden för att reducera statens samlade valutaexponering och dess effekter på statsbudgeten; se vidare nedan.</P>
<P class="p879 ft11">RGK betalar 20</P>
<P class="p880 ft15">1400</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr36 td281"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr45 td162"><SPAN class="p863 ft73">1200</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td282"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td283"><SPAN class="p586 ft66">80 RB</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td104"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td283"><SPAN class="p881 ft66">130 Övr. skuld.</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td284"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td281"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td285"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td286"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td287"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td288"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td289"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td281"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td282"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td290"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td104"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td290"><SPAN class="p828 ft52">100 Inlån. mynd</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td284"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td281"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td162"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td282"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td290"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td104"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td284"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr20 td281"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p876 ft179"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-16px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:16px;" class="p876 ft179"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:8px;margin-right:-8px;margin-bottom:8px;" class="p876 ft179"><![endif]>kr</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td162"><SPAN class="p863 ft73">1000</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td285"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=4 class="tr1 td290"><SPAN class="p207 ft66">870</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td287"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td291"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td289"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td282"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td104"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td292"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td284"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td162"><SPAN class="p20 ft180"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td282"><SPAN class="p20 ft180"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td104"><SPAN class="p20 ft180"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td292"><SPAN class="p20 ft180"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td284"><SPAN class="p20 ft180"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=7 class="tr51 td281"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-40px;margin-bottom:0px;" class="p882 ft179"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-40px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:40px;" class="p882 ft179"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-20px;margin-top:20px;margin-right:-20px;margin-bottom:20px;" class="p882 ft179"><![endif]>Miljarder</SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr9 td162"><SPAN class="p863 ft73">800</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td282"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td104"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td292"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td284"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td285"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr38 td290"><SPAN class="p824 ft85">Avr statsv.</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td287"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td291"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td289"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td282"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td104"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td292"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td284"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td162"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td282"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td104"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td292"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td284"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr35 td162"><SPAN class="p863 ft73">600</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td285"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td286"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td287"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td292"><SPAN class="p824 ft66">1090</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td289"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td282"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td290"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td104"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td284"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td162"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td282"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td290"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td104"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td292"><SPAN class="p824 ft85">Statsskuld</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td284"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td281"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td162"><SPAN class="p863 ft181">400</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td285"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td286"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td287"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td291"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td289"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td281"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td282"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td293"><SPAN class="p828 ft52">120 Övr. tillg.</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td104"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td292"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td284"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td281"><SPAN class="p20 ft180"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td162"><SPAN class="p20 ft180"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td282"><SPAN class="p20 ft180"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td104"><SPAN class="p20 ft180"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td291"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td284"><SPAN class="p20 ft180"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td281"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td162"><SPAN class="p863 ft73">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td285"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td292"><SPAN class="p824 ft66">250</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td287"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td291"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td289"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td281"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td282"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td104"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td292"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td284"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td281"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td162"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td282"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td292"><SPAN class="p824 ft52">Utlån. mynd</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td104"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td292"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td284"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td281"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td162"><SPAN class="p863 ft182">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td285"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td294"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td287"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td294"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td289"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td281"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td282"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td295"><SPAN class="p875 ft39">Tillgångar</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td104"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td295"><SPAN class="p868 ft2">Skulder</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td284"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td281"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td162"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td282"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td104"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td284"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p883 ft17">232</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39226x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td158"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td159"><SPAN class="p20 ft19">Bilaga 4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p884 ft30">Steg 3: Riksbanken amorterar 20 miljarder kronor på lånet från Riksgälden</P>
<P class="p263 ft54">Skuldavräkning motsvarar att Riksbanken använder de 20 miljarder de fått i betalning från Riksgälden till att omedelbart amortera samma belopp på sitt lån hos oss. Lånet minskar följaktligen från 80 till 60 miljarder kronor. Denna inbetalning innebär en minskning av Riksgäldens nettoutlåning. Den posten ingår i lånebehovet (budgetsaldot) som följaktligen minskar med 20 miljarder kronor. Det gör i sin tur att statsskulden minskar från 1 090 till 1 070 miljarder kronor.</P>
<P class="p885 ft11">RB amorterar 20</P>
<P class="p886 ft2">1400</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD class="tr28 td281"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td162"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td282"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td295"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td104"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td295"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td282"><SPAN class="p20 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td281"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr12 td162"><SPAN class="p887 ft2">1200</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td282"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td283"><SPAN class="p824 ft183">60 RB</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td104"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td288"><SPAN class="p829 ft88">130 Övr. skuld</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td282"><SPAN class="p20 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td281"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td285"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td286"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td287"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td285"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td281"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td282"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td290"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td104"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td290"><SPAN class="p824 ft52">100 Inlån. mynd</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td282"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td281"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td162"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td282"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td290"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td104"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td282"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr32 td281"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p888 ft184"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-13px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:14px;" class="p888 ft184"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:7px;margin-right:-8px;margin-bottom:7px;" class="p888 ft184"><![endif]>kr</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td162"><SPAN class="p887 ft2">1000</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td285"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=4 class="tr30 td290"><SPAN class="p889 ft66">870</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td287"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td291"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td285"><SPAN class="p20 ft78"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td282"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td104"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td292"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td282"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td162"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td282"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td104"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td292"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td282"><SPAN class="p20 ft126"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=7 class="tr51 td281"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-42px;margin-bottom:0px;" class="p890 ft184"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-40px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:41px;" class="p890 ft184"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-20px;margin-top:21px;margin-right:-21px;margin-bottom:20px;" class="p890 ft184"><![endif]>Miljarder</SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr38 td162"><SPAN class="p887 ft185">800</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td282"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td104"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td292"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td282"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td285"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr9 td290"><SPAN class="p829 ft85">Avr Statsv</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td287"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td291"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td285"><SPAN class="p20 ft81"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td282"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td104"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td292"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td282"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td162"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td282"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td104"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td292"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td282"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr25 td162"><SPAN class="p887 ft185">600</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td285"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td286"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td287"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td292"><SPAN class="p829 ft52">1070</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td285"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td282"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td290"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td104"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td282"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td162"><SPAN class="p20 ft186"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td282"><SPAN class="p20 ft186"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td290"><SPAN class="p20 ft186"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td104"><SPAN class="p20 ft186"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td292"><SPAN class="p824 ft85">Statsskuld</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td282"><SPAN class="p20 ft186"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td281"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td162"><SPAN class="p887 ft187">400</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td285"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td286"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td287"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td291"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td285"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td281"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td282"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td296"><SPAN class="p824 ft52">120 Övr . tillg</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td104"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td292"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td282"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td281"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td162"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td282"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td104"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td292"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td282"><SPAN class="p20 ft82"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td281"><SPAN class="p20 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td162"><SPAN class="p887 ft185">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td285"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td292"><SPAN class="p829 ft52">250</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td287"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td291"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td285"><SPAN class="p20 ft79"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td281"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td282"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td104"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td292"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td282"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td281"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td162"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td282"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td292"><SPAN class="p824 ft52">Utlån. mynd</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td104"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td292"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td282"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td281"><SPAN class="p20 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td162"><SPAN class="p887 ft188">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td285"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td294"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td287"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td294"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td285"><SPAN class="p20 ft87"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td281"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td282"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td295"><SPAN class="p875 ft39">Tillgångar</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td104"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td295"><SPAN class="p868 ft2">Skulder</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td282"><SPAN class="p20 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td281"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td162"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td282"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td104"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td282"><SPAN class="p20 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p502 ft30">Sammanfattning</P>
<P class="p649 ft53">Exemplet visar att vid skuldavräkning påverkas inte budgetsaldot av valutaterminer mellan Riksgälden och Riksbanken. Däremot ökar</P>
<P class="p174 ft16">”Räntebetalningar på statsskulden” med 20 miljarder kronor och ”Riksgäldens nettoutlåning” minskar med 20 miljarder kronor. Om man ser utbetalningen och amorteringen som ett slags fiktiva transaktioner, kan man således tolka det som att medel förs från ränteanslaget och används för att minska Riksbankens skuld och därmed Riksgäldens nettoutlåning.</P>
<P class="p155 ft54">Även statsskulden är i slutänden opåverkad av valutaterminen. Minskningen av den redovisade statsskulden med 29 miljarder kronor i exemplet motsvarar den orealiserade värdeförändring i lån som tagits i euro för utlåningen till Riksbanken samt i den ordinarie valutaskulden.</P>
<P class="p891 ft17">233</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft11">Slutsatser och bedömning</P>
<P class="p892 ft16">Som framgår av utredningens betänkande finns flera fördelar med att säkra valutariskerna i valutareserven med hjälp av valutaterminer mellan Riksbanken och Riksgälden. Frågan här gäller hur den tekniska lösningen bör utformas. Modellen med skuldavräkning har tagits fram för att minimera effekterna på Riksbankens balansräkning, i synnerhet för att undvika att storleken på Riksbankens transaktioner för att justera likviditeten i räntestyrande syfte ska påverkas av dessa terminers utfall.</P>
<P class="p893 ft16">Exemplet i föregående avsnitt bekräftar att det är möjligt att använda skuldavräkning. Vi menar dock att metoden har vissa nackdelar sett från Riksgäldens och statens perspektiv jämfört med om resultaten i valutaterminerna regleras med betalningar (kontantavräkning). Som framgår ovan innebär denna lösning att transaktionerna stannar efter steg 2 i exemplet.</P>
<P class="p894 ft16">Med ett system med kontantavräkning blir det enligt vår bedömning en tydligare redovisning av statsskulden. Vi får även en mer rättvisande redovisning av anslaget räntor på statsskulden och därmed en tydligare matchning av statens egen skuld i utländsk valuta. Detta har bäring på frågan om valutaterminerna med Riksbanken ska beaktas när vi gör en samlad bedömning av valutariskerna i statsskulden och därmed vid beslut om riktlinjerna för statsskuldsförvaltningen. Vi bedömer dessutom att kontantavräkning leder till mindre administration. Vi behandlar dessa punkter i tur och ordning.</P>
<P class="p502 ft30">Redovisningsfrågor</P>
<P class="p706 ft53">Med skuldavräkning kommer valutaterminerna att påverka statsskulden direkt när valutakursen ändras, men effekten neutraliseras vid förfall. Det gör att statsskulden hoppar till varje gång en termin förfaller, men det händer inget med statsbudgeten. De totala effekterna av terminerna på statsskulden och statsbudgeten göms undan i Riksgäldens balansräkning på ett mindre tydligt sätt. Redovisningen av statens åtaganden blir mer transparant med kontantavräkning, eftersom valutaterminerna då kommer att påverka både statsbudgeten och statsskulden och med samma belopp.</P>
<P class="p482 ft50">Om statsskulden kunde nettoredovisas mot fordringar på Riksbanken blir effekterna samma i båda fallen, men det är inte tillåtet</P>
<P class="p895 ft17">234</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td158"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td159"><SPAN class="p20 ft19">Bilaga 4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p501 ft16">enligt reglerna för skuldredovisning inom EU. Statsskulden nettoredovisas således endast i Riksgäldens interna styrning, inklusive det skuldmått som används i regeringens riktlinjer för statsskuldsförvaltningen. I andra sammanhang är bruttoredovisning den rådande principen.</P>
<P class="p343 ft30">Hur påverkas statens valutarisker?</P>
<P class="p76 ft16">Terminer flyttar valutarisken från Riksbanken till Riksgäldens balansräkning. Valutariskerna i tillgångar och skulder kommer därmed till stor del att neutraliseras i ekonomisk mening, oavsett om man väljer skuld- eller kontantavräkning.</P>
<P class="p140 ft53">Däremot uppstår följande fråga vid skuldavräkning: Om det inte blir några kassaflöden av terminerna, finns det då några skäl för Riksgälden att väga in terminerna i den samlade bedömningen av statens valutarisker? Svaret är inte givet, men det kan antas att riksdagen och regeringen som lägger stor vikt vid budgetsaldot skulle föredra en lösning där även utfallet på ränteanslaget jämnas ut.</P>
<P class="p41 ft16">En möjlig utgång blir att regeringen väljer att dra ner valutaandelen i statsskulden trots att den i ekonomisk mening motsvaras av tillgångar i form av terminer med Riksbanken i syfte att minska variationerna i utfallet på ränteanslaget. Detta vore inte fullt ut rationellt, men det är ofrånkomligt att beslut även påverkas av hur transaktioner redovisas.</P>
<P class="p343 ft30">Administration och praktiska frågor</P>
<P class="p778 ft16">Riksgälden ser inga som helst praktiska problem med att tillämpa ett system med kontantavräkning. Med skuldavräkning blir det något mer komplicerat.</P>
<P class="p139 ft42">Riksgälden kommer inte att ingå några nya affärer baserade på om Riksbanken genomför en amortering eller ökar upplåningen i Riksgälden på grund av ett resultat i valutaterminerna, eftersom det inte blir fråga om något kassaflöde.</P>
<P class="p139 ft54">Med skuldavräkning ska de faktiska affärerna med Riksbanken nettoredovisas mot ett slags fiktiva affärer. Den enklaste varianten är att Riksbanken har någon form av lånekonto i Riksgälden i kronor. Resultaten i terminerna skulle då dras eller placeras mot krediten. En annan variant är att registrera fiktiva transaktioner, det</P>
<P class="p896 ft17">235</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p20 ft18">Bilaga 4</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p20 ft18">SOU 2013:9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft42">vill säga amorteringar eller ökad upplåning i valuta. De fiktiva transaktionerna måste även om det inte finns några underliggande betalningar resultatberäknas och bokföras. Båda varianterna kommer att innebära mer administration än kontantavräkning.</P>
<P class="p176 ft30">Sammanfattning</P>
<P class="p330 ft42">Vi kan konstatera att både skuldavräkning och kontantavräkning fungerar. Grovt sett kan vi även konstatera att skuldavräkning har praktiska fördelar för Riksbanken medan kontantavräkning har redovisningsmässiga fördelar för Riksgälden. (Därtill kommer vissa skillnader i praktiskt hänseende, men de är i sammanhanget hanterbara.) Hur dessa effekter ska vägas mot varandra kan och bör diskuteras, men de ändrar inte på slutsatsen att terminssäkring av Riksbankens valutareserv via Riksgälden framstår som en för staten som helhet ändamålsenlig åtgärd.</P>
<P class="p897 ft17">236</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39230x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft6">Statens offentliga utredningar 2013</P>
<P class="p898 ft189">Kronologisk förteckning</P>
<P class="p899 ft151"><SPAN class="ft157">1.</SPAN><SPAN class="ft190">Förändrad hantering av importmoms. Fi.</SPAN></P>
<P class="p900 ft151"><SPAN class="ft157">2.</SPAN><SPAN class="ft190">Patientlag. S.</SPAN></P>
<P class="p901 ft151"><SPAN class="ft157">3.</SPAN><SPAN class="ft190">Trängselskatt – delegation, sanktioner och utländska fordon. Fi.</SPAN></P>
<P class="p900 ft151"><SPAN class="ft157">4.</SPAN><SPAN class="ft190">Tillstånd och medling. Ju.</SPAN></P>
<P class="p900 ft151"><SPAN class="ft157">5.</SPAN><SPAN class="ft190">Djurhållning och miljön</SPAN></P>
<P class="p902 ft151">– hantering av risker och möjligheter med stallgödsel. L.</P>
<P class="p903 ft151"><SPAN class="ft157">6.</SPAN><SPAN class="ft190">Att förebygga och hantera finansiella kriser. Fi.</SPAN></P>
<P class="p900 ft151"><SPAN class="ft157">7.</SPAN><SPAN class="ft190">Skärpningar i vapenlagstiftningen. Ju.</SPAN></P>
<P class="p900 ft151"><SPAN class="ft157">8.</SPAN><SPAN class="ft190">Den svenska veteranpolitiken</SPAN></P>
<P class="p904 ft151">Statligt bidrag till frivilliga organisationer som stödjer veteransoldater och anhöriga. Fö.</P>
<P class="p900 ft151"><SPAN class="ft157">9.</SPAN><SPAN class="ft190">Riksbankens</SPAN></P>
<P class="p905 ft151">finansiella oberoende och balansräkning. Fi.</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B39231x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft6">Statens offentliga utredningar 2013</P>
<P class="p898 ft189">Systematisk förteckning</P>
<P class="p906 ft18">Justitiedepartementet</P>
<P class="p907 ft151">Tillstånd och medling. [4]</P>
<P class="p1 ft151">Skärpningar i vapenlagstiftningen. [7]</P>
<P class="p908 ft18">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p907 ft151">Den svenska veteranpolitiken</P>
<P class="p909 ft151">Statligt bidrag till frivilliga organisationer som stödjer veteransoldater och anhöriga. [8]</P>
<P class="p908 ft18">Socialdepartementet</P>
<P class="p907 ft151">Patientlag. [2]</P>
<P class="p910 ft18">Finansdepartementet</P>
<P class="p1 ft151">Förändrad hantering av importmoms. [1]</P>
<P class="p911 ft151">Trängselskatt – delegation, sanktioner och utländska fordon. [3]</P>
<P class="p912 ft151">Att förebygga och hantera finansiella kriser. [6]</P>
<P class="p907 ft151">Riksbankens</P>
<P class="p913 ft151">finansiella oberoende och balansräkning. [9]</P>
<P class="p908 ft18">Landsbygdsdepartementet</P>
<P class="p907 ft151">Djurhållning och miljön</P>
<P class="p914 ft151">– hantering av risker och möjligheter med stallgödsel. [5]</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
H1B39SOU_2013__9.pdf5316133pdfRiksbankens finansiella oberonde och balansräkninghttps://data.riksdagen.se/fil/537676AE-2E8C-40E7-9ABD-26A14B035641