2898618H1B378201378sousouStatens offentliga utredningar 2013:78Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar7802013-11-26 00:00:002016-03-16 08:35:002013-11-26 00:00:00Överskuldsättning i kreditsamhällettitelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/H1B378/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H1B378https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H1B378
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>sou 2013 78 </TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 188px 0px 74px 92px;padding: 0px;border: none;width: 588px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 588px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 382px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:619px;left:351px;z-index:-1;width:132px;height:74px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:74px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 495px 0px 95px 93px;padding: 0px;border: none;width: 587px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 316px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_3 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_3 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 756px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 363px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 947px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_15 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:411px;height:351px;}
#page_15 #dimg1 #img1 {width:411px;height:351px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_17 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:662px;}
#page_17 #dimg1 #img1 {width:416px;height:662px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_18 #dimg1 {position:absolute;top:150px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:594px;}
#page_18 #dimg1 #img1 {width:415px;height:594px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_20 #dimg1 {position:absolute;top:162px;left:75px;z-index:-1;width:416px;height:372px;}
#page_20 #dimg1 #img1 {width:416px;height:372px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_27 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_29 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_31 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_33 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_35 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_37 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_43 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:641px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:234px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:462px;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:416px;height:462px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:198px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:180px;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:417px;height:180px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 62px;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 96px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 309px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_3 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:258px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:390px;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:416px;height:390px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:237px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:507px;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:415px;height:507px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:646px;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:416px;height:646px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:686px;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:417px;height:686px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:638px;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:415px;height:638px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:420px;height:662px;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:420px;height:662px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:197px;left:0px;z-index:-1;width:445px;height:177px;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:445px;height:177px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:65px;z-index:-1;width:427px;height:316px;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:427px;height:316px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:419px;height:261px;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:419px;height:261px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:65px;z-index:-1;width:436px;height:698px;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:436px;height:698px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:1px;z-index:-1;width:437px;height:186px;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:437px;height:186px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:231px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:513px;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:416px;height:513px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:0px;z-index:-1;width:410px;height:280px;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:410px;height:280px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:698px;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:416px;height:698px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:65px;z-index:-1;width:446px;height:609px;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:446px;height:609px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:387px;left:0px;z-index:-1;width:435px;height:171px;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:435px;height:171px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:402px;left:66px;z-index:-1;width:409px;height:283px;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:409px;height:283px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:341px;left:1px;z-index:-1;width:418px;height:391px;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:418px;height:391px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:266px;left:66px;z-index:-1;width:426px;height:296px;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:426px;height:296px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 71px;padding: 0px;border: none;width: 723px;}
#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:249px;left:5px;z-index:-1;width:423px;height:340px;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:423px;height:340px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:267px;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:400px;height:267px;}
#page_92 #inl_img1 {position:relative;width:5px;height:4px;}
#page_92 #inl_img2 {position:relative;width:5px;height:4px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 391px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 96px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 6px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_3 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:405px;height:323px;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:405px;height:323px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:407px;height:291px;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:407px;height:291px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 21px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 29px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 381px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_3 {border:none;margin: 6px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:698px;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:416px;height:698px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:231px;left:0px;z-index:-1;width:419px;height:267px;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:419px;height:267px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:424px;height:284px;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:424px;height:284px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:293px;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:415px;height:293px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:388px;height:279px;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:388px;height:279px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 72px;padding: 0px;border: none;width: 722px;}
#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:4px;z-index:-1;width:415px;height:698px;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:415px;height:698px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:410px;height:280px;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:410px;height:280px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:586px;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:415px;height:586px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:271px;left:66px;z-index:-1;width:428px;height:354px;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:428px;height:354px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:145px;left:0px;z-index:-1;width:422px;height:587px;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:422px;height:587px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:306px;left:66px;z-index:-1;width:412px;height:236px;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:412px;height:236px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:469px;left:0px;z-index:-1;width:445px;height:275px;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:445px;height:275px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:133px;left:66px;z-index:-1;width:413px;height:269px;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:413px;height:269px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 72px;padding: 0px;border: none;width: 722px;}
#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:4px;z-index:-1;width:398px;height:285px;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:398px;height:285px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:412px;height:276px;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:412px;height:276px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:320px;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:417px;height:320px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:405px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:339px;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:417px;height:339px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:393px;left:0px;z-index:-1;width:445px;height:180px;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:445px;height:180px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:330px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:414px;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:416px;height:414px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:498px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:234px;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:415px;height:234px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:481px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:239px;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:416px;height:239px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:674px;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:415px;height:674px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:573px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:135px;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:415px;height:135px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:686px;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:416px;height:686px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:491px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:126px;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:416px;height:126px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:243px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:489px;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:415px;height:489px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:287px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:433px;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:415px;height:433px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 103px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 738px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:57px;left:22px;z-index:-1;width:467px;height:729px;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:467px;height:729px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 105px;padding: 0px;border: none;width: 593px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 435px;padding: 0px;border:none;width: 158px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_3 {border:none;margin: 738px 0px 0px 405px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:0px;z-index:-1;width:475px;height:645px;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:475px;height:645px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:289px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:455px;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:416px;height:455px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 71px;padding: 0px;border: none;width: 723px;}
#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:4px;z-index:-1;width:416px;height:638px;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:416px;height:638px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:219px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:525px;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:415px;height:525px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:75px;z-index:-1;width:456px;height:698px;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:456px;height:698px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:75px;z-index:-1;width:416px;height:614px;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:416px;height:614px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:674px;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:416px;height:674px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:646px;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:416px;height:646px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:75px;z-index:-1;width:418px;height:698px;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:418px;height:698px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:425px;height:285px;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:425px;height:285px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:75px;z-index:-1;width:416px;height:698px;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:416px;height:698px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:162px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:570px;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:416px;height:570px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:497px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:247px;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:415px;height:247px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 4px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:666px;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:417px;height:666px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:646px;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:415px;height:646px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_231 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_232 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_241 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_244 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:133px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:273px;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:417px;height:273px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_248 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_258 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_266 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_266 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_267 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_267 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_271 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_271 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_289 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 57px;padding: 0px;border: none;width: 737px;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 57px;padding: 0px;border: none;width: 737px;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 58px;padding: 0px;border: none;width: 736px;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 57px;padding: 0px;border: none;width: 737px;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 58px;padding: 0px;border: none;width: 736px;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 57px;padding: 0px;border: none;width: 737px;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_301 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 47px;padding: 0px;border:none;width: 511px;overflow: hidden;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_308 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_308 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_309 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_309 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_312 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_312 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 113px;padding: 0px;border: none;width: 585px;}
#page_317 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 585px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_317 #dimg1 {position:absolute;top:79px;left:0px;z-index:-1;width:453px;height:643px;}
#page_317 #dimg1 #img1 {width:453px;height:643px;}
#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 103px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_318 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 {border:none;margin: 130px 0px 0px 28px;padding: 0px;border:none;width: 429px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 29px;padding: 0px;border:none;width: 441px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 176px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 430px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 6px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_4 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_318 #dimg1 {position:absolute;top:79px;left:28px;z-index:-1;width:454px;height:658px;}
#page_318 #dimg1 #img1 {width:454px;height:658px;}
#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 104px 0px 96px 131px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 545px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 237px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 308px;overflow: hidden;}
#page_319 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_319 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}
#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 102px 0px 123px 135px;padding: 0px;border: none;width: 545px;}
#page_320 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 237px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 308px;overflow: hidden;}
#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 104px 0px 124px 129px;padding: 0px;border: none;width: 551px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 237px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 96px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}
#page_321 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:674px;}
#page_321 #dimg1 #img1 {width:458px;height:674px;}
#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 102px 0px 118px 130px;padding: 0px;border: none;width: 550px;}
#page_322 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 237px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 313px;overflow: hidden;}
#page_322 #dimg1 {position:absolute;top:164px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:443px;}
#page_322 #dimg1 #img1 {width:458px;height:443px;}
.ft0{font: 38px 'Arial';line-height: 49px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft7{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft8{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft9{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft10{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft11{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft12{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft13{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft14{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft15{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft16{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft17{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft18{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft19{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft20{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft21{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft22{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft23{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft24{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft25{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft26{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft27{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft28{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft29{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft30{font: bold 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft31{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft32{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft33{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft34{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft35{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft36{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft37{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft38{font: 12px 'Courier New';line-height: 15px;}
.ft39{font: italic 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft40{font: italic 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft41{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft42{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft43{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft44{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft45{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft46{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft47{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft48{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft49{font: italic 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft50{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft51{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft52{font: italic 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft53{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft54{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft55{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft56{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft57{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft58{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft59{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft60{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft61{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft62{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft63{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft64{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft65{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft66{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft67{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft68{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft69{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft70{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft71{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft72{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft73{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft74{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft75{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft76{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft77{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft78{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 16px;}
.ft79{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft80{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft81{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft82{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft83{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft84{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft85{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft86{font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft87{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft88{font: 9px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft89{font: 8px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft90{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft91{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft92{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft93{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft94{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft95{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft96{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft97{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft98{font: bold 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft99{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft100{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft101{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft102{font: 9px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft103{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft104{font: 10px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft105{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft106{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft107{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft108{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft109{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft110{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft111{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft112{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft113{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft114{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft115{font: 7px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft116{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft117{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft118{font: 8px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft119{font: 10px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft120{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft121{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft122{font: 8px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft123{font: 9px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft124{font: 9px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft125{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft126{font: 6px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft127{font: 7px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft128{font: 7px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft129{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft130{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft131{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft132{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft133{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft134{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft135{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft136{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft137{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft138{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft139{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft140{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft141{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft142{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft143{font: 15px 'Symbol';line-height: 18px;}
.ft144{font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft145{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft146{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft147{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft148{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft149{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft150{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft151{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft152{font: 15px 'Symbol';line-height: 17px;}
.ft153{font: 11px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 12px;}
.ft154{font: italic 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft155{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft156{font: 7px 'Helvetica';line-height: 7px;}
.ft157{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft158{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft159{font: 7px 'Helvetica';line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft160{font: 11px 'Helvetica';line-height: 14px;}
.ft161{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft162{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft163{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft164{font: 15px 'Symbol';line-height: 18px;}
.ft165{font: bold 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft166{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft167{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft168{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft169{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft170{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft171{font: bold 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft172{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft173{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft174{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft175{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft176{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft177{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 18px;}
.ft178{font: bold 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft179{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft180{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft181{font: 14px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft182{font: italic 14px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft183{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft184{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft185{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft186{font: bold 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft187{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 20px;}
.ft188{font: 24px 'Arial';line-height: 27px;}
.ft189{font: bold 9px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 11px;}
.ft190{font: bold 8px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 10px;}
.ft191{font: bold 10px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft192{font: bold 10px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft193{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft194{font: bold 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft195{font: bold 10px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft196{font: 6px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 6px;}
.ft197{font: italic 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft198{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft199{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft200{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft201{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft202{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft203{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft204{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft205{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 1px;line-height: 14px;}
.ft206{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft207{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft208{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft209{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft210{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft211{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 15px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 280px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 466px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 229px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: justify;padding-right: 492px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 451px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-right: 213px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: left;padding-left: 265px;padding-right: 120px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -3px;}
.p24{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: left;padding-right: 409px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: left;padding-right: 417px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: left;padding-right: 328px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 615px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p61{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 61px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 61px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 61px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 328px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 346px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 83px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p86{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 165px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: right;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p94{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p95{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 159px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p116{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p120{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p121{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: left;padding-right: 342px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 228px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 354px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p146{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p151{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p152{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p153{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p169{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p170{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p178{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p185{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p191{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p192{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p198{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p201{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p202{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p203{text-align: justify;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p209{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p210{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p217{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p218{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p228{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p236{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 621px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p252{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p253{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 298px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p254{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 298px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p256{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p257{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 85px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p273{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p275{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 298px;margin-top: 293px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p285{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p286{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 344px;margin-top: 201px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 222px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p300{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:81px;height:22px;}
.p301{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:53px;height:9px;}
.p302{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:30px;height:20px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:250px;height:23px;}
.p305{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:258px;height:22px;}
.p306{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:258px;height:23px;}
.p307{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:244px;height:23px;}
.p308{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:260px;height:23px;}
.p309{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:252px;height:23px;}
.p310{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:249px;height:9px;}
.p311{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:29px;height:9px;}
.p312{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:31px;height:21px;}
.p313{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:29px;height:21px;}
.p314{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:46px;height:10px;}
.p315{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:21px;}
.p316{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:35px;height:21px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p318{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p320{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p321{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p324{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p325{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p326{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p327{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p334{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 147px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 219px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p341{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p342{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p343{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p344{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p345{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p346{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 92px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 203px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 188px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 250px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 252px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p370{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p371{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p372{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p373{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p374{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 202px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 207px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p381{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p391{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p392{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p393{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p397{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p398{text-align: justify;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 230px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p401{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p404{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 216px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p412{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:73px;height:11px;}
.p413{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:26px;height:7px;}
.p414{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:20px;height:7px;}
.p415{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p416{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p417{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p418{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p419{text-align: right;padding-right: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p420{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 279px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p423{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p424{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:49px;height:11px;}
.p425{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:16px;height:10px;}
.p426{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:48px;height:7px;}
.p427{text-align: right;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p428{text-align: left;padding-left: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p429{text-align: left;padding-left: 334px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 172px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 318px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p434{text-align: left;padding-right: 314px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 203px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 217px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 404px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 198px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p450{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p451{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p452{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p457{text-align: right;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p458{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 62px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 62px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 30px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:49px;height:392px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p469{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p470{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p471{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p475{text-align: left;padding-left: 408px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 170px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 225px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 49px;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -49px;}
.p494{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:306px;height:46px;}
.p495{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:307px;height:41px;}
.p496{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:304px;height:51px;}
.p497{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:306px;height:47px;}
.p498{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:303px;height:41px;}
.p499{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:303px;height:20px;}
.p500{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p502{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p503{text-align: left;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p505{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p506{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p507{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;padding-right: 323px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 213px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 389px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: center;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p514{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p515{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p516{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p517{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p518{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p521{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p522{text-align: left;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p524{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p525{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 197px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 211px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p534{text-align: center;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p535{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p536{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 284px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 207px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: right;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 302px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 401px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: left;padding-left: 80px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 96px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 88px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 301px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p575{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p582{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 319px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 234px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p593{text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p597{text-align: left;padding-left: 4px;padding-right: 364px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 401px;margin-top: 216px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 408px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 36px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p604{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p607{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p611{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p612{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p615{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p621{text-align: left;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 640px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p630{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: right;padding-right: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p636{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p637{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 93px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p644{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 334px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 208px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 80px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;padding-left: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 86px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p683{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p684{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 180px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: justify;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p705{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p707{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p722{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 262px;padding-right: 419px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p724{text-align: center;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p725{text-align: center;padding-left: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p726{text-align: right;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p727{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p728{text-align: left;padding-left: 247px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: left;padding-left: 259px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: justify;margin-top: 261px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 132px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p738{text-align: justify;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p747{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 245px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 298px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 402px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p765{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p772{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p773{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 317px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 189px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 439px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p781{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: justify;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p789{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p797{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 375px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p803{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 368px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: left;padding-left: 319px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p812{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 251px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 259px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 191px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 239px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: left;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p838{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 336px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p841{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p842{text-align: left;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: left;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: left;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: left;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 404px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p868{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p870{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p873{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p874{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 160px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p878{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 107px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: left;padding-right: 401px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: left;padding-right: 309px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: left;padding-right: 373px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: left;padding-right: 361px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p901{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 70px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p902{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p904{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p906{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p909{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p910{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p911{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 84px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p912{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 141px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 237px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 338px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p918{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 117px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: left;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 77px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p923{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p924{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p925{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 186px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p927{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p932{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p933{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p934{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p935{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p941{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p942{text-align: justify;padding-right: 298px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p943{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: left;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p949{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 82px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p950{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p953{text-align: justify;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 460px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p955{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p958{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: left;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p962{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p963{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p964{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p965{text-align: justify;padding-left: 72px;padding-right: 314px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -72px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p969{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p971{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p974{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 247px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 78px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p981{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: left;padding-right: 323px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: left;padding-left: 273px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 402px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 180px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: left;margin-top: 419px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1009{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1010{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1011{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1014{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1015{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1016{text-align: left;padding-left: 416px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1018{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1019{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1020{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1022{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1023{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1024{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1025{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1027{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: left;padding-left: 416px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1032{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1034{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1035{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1036{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1037{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1038{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1039{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1040{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1041{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1042{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1043{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 297px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1044{text-align: left;padding-left: 415px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1046{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1047{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p1049{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1050{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1051{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1052{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1053{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1054{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1055{text-align: left;padding-left: 416px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1056{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1057{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1058{text-align: left;padding-left: 47px;padding-right: 78px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1059{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1060{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1062{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1063{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1064{text-align: left;padding-left: 415px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1066{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1067{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1068{text-align: left;padding-left: 416px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1070{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1071{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 641px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: right;padding-right: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1073{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1075{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1076{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1078{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1079{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1080{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p1081{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1082{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1083{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1084{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1085{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1086{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p1087{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1088{text-align: left;padding-left: 270px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 662px;margin-bottom: 0px;}
.p1090{text-align: right;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1091{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1093{text-align: left;padding-left: 346px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 313px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: right;padding-right: 231px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 297px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p1097{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1098{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1099{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1101{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1102{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1104{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 143px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1105{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1106{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p1107{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1108{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1109{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p1110{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 411px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1111{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1113{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1114{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1115{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1116{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 348px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1117{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 354px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1118{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 376px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1119{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p1120{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1121{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1122{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 96px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1123{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 428px;margin-bottom: 0px;}
.p1124{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p1125{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1126{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1127{text-align: left;padding-left: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1128{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:215px;height:6px;}
.p1129{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1130{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1131{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1132{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1133{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1134{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1135{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1137{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1138{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1139{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 48px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1140{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1141{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1142{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 102px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1143{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1144{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1145{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1146{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 93px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1147{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1148{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 99px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1149{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 113px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1150{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 130px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1151{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1152{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 107px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1153{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1154{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1155{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1156{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1157{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1158{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1159{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1160{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 50px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1161{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1162{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1163{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1164{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1165{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 73px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1166{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1167{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 65px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1168{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 129px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1169{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 118px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1170{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1171{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p1172{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 53px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1173{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1174{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 25px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1175{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1176{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1177{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1178{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1179{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1180{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1181{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1182{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1183{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1184{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1185{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1186{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1187{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 100px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1188{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 102px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1189{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1190{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1191{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 96px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1192{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1193{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 144px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1194{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 116px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1195{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 94px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1196{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 108px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1197{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 131px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1198{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 98px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1199{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 93px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1200{text-align: left;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1201{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1202{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1203{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1204{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1205{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1206{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1207{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1208{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1209{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1210{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1211{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1212{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1213{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1214{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1215{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1216{text-align: justify;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1217{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 102px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1218{text-align: left;padding-right: 97px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1219{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1220{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1221{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 97px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 272px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td63{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td68{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td71{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #a6a6a6;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td225{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td260{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td265{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td274{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td275{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td276{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td278{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td279{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;}
.td280{padding: 0px;margin: 0px;width: 325px;vertical-align: bottom;}
.td281{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td282{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td283{padding: 0px;margin: 0px;width: 418px;vertical-align: bottom;}
.td284{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td285{padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;}
.td286{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td287{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td288{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td289{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td290{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td291{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td292{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td293{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td294{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #e0e0e0;}
.td295{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #e8e8e8;}
.td296{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #efefef;}
.td297{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td298{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td299{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #e0e0e0;}
.td300{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #e8e8e8;}
.td301{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #efefef;}
.td302{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td303{padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;}
.td304{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td305{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td306{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td307{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td308{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 38px;}
.tr2{height: 28px;}
.tr3{height: 17px;}
.tr4{height: 18px;}
.tr5{height: 37px;}
.tr6{height: 31px;}
.tr7{height: 19px;}
.tr8{height: 27px;}
.tr9{height: 51px;}
.tr10{height: 61px;}
.tr11{height: 16px;}
.tr12{height: 14px;}
.tr13{height: 12px;}
.tr14{height: 13px;}
.tr15{height: 34px;}
.tr16{height: 33px;}
.tr17{height: 81px;}
.tr18{height: 48px;}
.tr19{height: 272px;}
.tr20{height: 159px;}
.tr21{height: 67px;}
.tr22{height: 46px;}
.tr23{height: 25px;}
.tr24{height: 20px;}
.tr25{height: 7px;}
.tr26{height: 11px;}
.tr27{height: 36px;}
.tr28{height: 23px;}
.tr29{height: 24px;}
.tr30{height: 42px;}
.tr31{height: 30px;}
.tr32{height: 22px;}
.tr33{height: 2px;}
.tr34{height: 71px;}
.tr35{height: 70px;}
.tr36{height: 8px;}
.tr37{height: 3px;}
.tr38{height: 10px;}
.tr39{height: 5px;}
.tr40{height: 47px;}
.tr41{height: 84px;}
.tr42{height: 85px;}
.tr43{height: 32px;}
.tr44{height: 26px;}
.tr45{height: 41px;}
.tr46{height: 68px;}
.tr47{height: 74px;}
.tr48{height: 4px;}
.tr49{height: 72px;}
.tr50{height: 50px;}
.tr51{height: 35px;}
.tr52{height: 49px;}
.tr53{height: 307px;}
.tr54{height: 29px;}
.tr55{height: 217px;}
.tr56{height: 9px;}
.tr57{height: 6px;}
.tr58{height: 40px;}
.tr59{height: 15px;}
.tr60{height: 39px;}
.tr61{height: 57px;}
.tr62{height: 56px;}
.tr63{height: 62px;}
.t0{width: 416px;margin-top: 148px;font: 15px 'Arial';}
.t1{width: 416px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t2{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 32px;font: 15px 'Arial';}
.t3{width: 416px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t4{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t5{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t6{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t7{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t8{width: 339px;margin-left: 116px;font: 9px 'Arial';}
.t9{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t10{width: 367px;margin-left: 103px;margin-top: 1px;font: 9px 'Arial';}
.t11{width: 381px;margin-left: 5px;margin-top: 18px;font: 9px 'Arial';}
.t12{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t13{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t14{width: 82px;font: 8px 'Arial';}
.t15{width: 309px;font: 9px 'Arial';}
.t16{width: 386px;margin-left: 7px;margin-top: 76px;font: 8px 'Arial';}
.t17{width: 359px;margin-left: 62px;margin-top: 61px;font: 8px 'Arial';}
.t18{width: 487px;margin-left: 76px;font: 9px 'Arial';}
.t19{width: 364px;margin-left: 112px;font: 9px 'Arial';}
.t20{width: 492px;font: bold 11px 'Arial';}
.t21{width: 420px;margin-top: 60px;font: 8px 'Arial';}
.t22{width: 420px;margin-top: 24px;font: 8px 'Arial';}
.t23{width: 501px;font: bold 11px 'Arial';}
.t24{width: 488px;font: bold 9px 'Arial';}
.t25{width: 396px;margin-left: 63px;margin-top: 41px;font: 9px 'Arial';}
.t26{width: 487px;font: 9px 'Arial';}
.t27{width: 482px;font: 9px 'Arial';}
.t28{width: 415px;margin-left: 67px;margin-top: 41px;font: 9px 'Arial';}
.t29{width: 427px;margin-top: 63px;font: 8px 'Arial';}
.t30{width: 487px;margin-left: 5px;font: bold 9px 'Arial';}
.t31{width: 427px;margin-top: 77px;font: 10px 'Arial';}
.t32{width: 269px;margin-left: 61px;margin-top: 1px;font: 6px 'Arial';}
.t33{width: 109px;margin-left: 49px;font: 7px 'Arial';}
.t34{width: 295px;font: 9px 'Arial';}
.t35{width: 436px;margin-top: 64px;font: 8px 'Arial';}
.t36{width: 381px;font: 8px 'Arial';}
.t37{width: 372px;margin-left: 6px;margin-top: 1px;font: 8px 'Arial';}
.t38{width: 425px;margin-top: 52px;font: 8px 'Arial';}
.t39{width: 428px;margin-left: 62px;margin-top: 76px;font: 8px 'Arial';}
.t40{width: 383px;margin-left: 96px;margin-top: 1px;font: 8px 'Arial';}
.t41{width: 424px;margin-top: 72px;font: 8px 'Arial';}
.t42{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 63px;font: 8px 'Arial';}
.t43{width: 373px;margin-left: 68px;font: 9px 'Arial';}
.t44{width: 487px;margin-left: 4px;font: bold 9px 'Arial';}
.t45{width: 398px;margin-left: 4px;margin-top: 20px;font: 9px 'Arial';}
.t46{width: 312px;margin-left: 131px;margin-top: 1px;font: 9px 'Arial';}
.t47{width: 355px;margin-left: 132px;margin-top: 1px;font: 9px 'Arial';}
.t48{width: 348px;margin-left: 123px;margin-top: 1px;font: 10px 'Arial';}
.t49{width: 420px;margin-top: 38px;font: 8px 'Arial';}
.t50{width: 337px;margin-left: 67px;font: 8px 'Arial';}
.t51{width: 425px;margin-left: 65px;margin-top: 38px;font: 9px 'Arial';}
.t52{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 59px;font: 6px 'Arial';}
.t53{width: 410px;margin-left: 66px;font: 8px 'Arial';}
.t54{width: 418px;margin-top: 74px;font: 6px 'Arial';}
.t55{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 72px;font: 6px 'Arial';}
.t56{width: 365px;margin-left: 92px;font: 8px 'Arial';}
.t57{width: 246px;margin-left: 74px;margin-top: 62px;font: bold 8px 'Arial';}
.t58{width: 339px;margin-left: 124px;font: 9px 'Arial';}
.t59{width: 287px;margin-left: 72px;margin-top: 37px;font: 9px 'Arial';}
.t60{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t61{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t62{width: 400px;margin-left: 7px;margin-top: 45px;font: 9px 'Arial';}
.t63{width: 410px;margin-left: 74px;margin-top: 59px;font: 9px 'Arial';}
.t64{width: 342px;margin-left: 55px;margin-top: 1px;font: 9px 'Arial';}
.t65{width: 372px;margin-left: 66px;margin-top: 62px;font: 9px 'Arial';}
.t66{width: 408px;margin-left: 7px;margin-top: 43px;font: 8px 'Arial';}
.t67{width: 323px;margin-left: 62px;font: 9px 'Arial';}
.t68{width: 351px;margin-left: 63px;font: 9px 'Arial';}
.t69{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t70{width: 487px;margin-left: 19px;font: bold 9px 'Arial';}
.t71{width: 487px;margin-left: 18px;font: bold 9px 'Arial';}
.t72{width: 435px;margin-left: 47px;margin-top: 2px;font: 15px 'Arial';}
.t73{width: 430px;margin-top: 8px;font: bold 10px 'Arial';}
.t74{width: 429px;font: bold 10px 'Arial';}
.t75{width: 430px;font: 6px 'Arial';color: #ffffff;}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B3781x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Överskuldsättning i kreditsamhället?</P>
<P class="p1 ft1">Betänkande av Utredningen om överskuldsättning</P>
<P class="p2 ft1">Stockholm 2013</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft2">SOU 2013:78</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p4 ft3">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p5 ft4">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P>
<P class="p6 ft3">Orderfax: <NOBR>08-598</NOBR> 191 91 Ordertel: <NOBR>08-598</NOBR> 191 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p7 ft5">Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad <NOBR>2009-05-02)</NOBR></P>
<P class="p8 ft3">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P>
<P class="p9 ft3">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.</P>
<P class="p9 ft3">Omslag: Blomquist Annonsbyrå.</P>
<P class="p9 ft4">Tryckt av Elanders Sverige AB.</P>
<P class="p10 ft3">Stockholm 2013</P>
<P class="p9 ft4">ISBN <NOBR>978-91-38-24042-7</NOBR></P>
<P class="p10 ft3">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B3783x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p3 ft6">Till Statsrådet Birgitta Ohlsson</P>
<P class="p11 ft8">Regeringen beslutade den 12 april 2012 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå en åtgärdsinriktad strategi för att motverka skuldsättning. Uppdraget omfattade också att analysera de problem som olika grader av skuldsättning medför för enskilda personer, närstående och samhället i stort, särskilt för barn och unga i överskuldsatta familjer, samt kartlägga vanliga orsaker till allvarlig skuldsättning.<SPAN class="ft7">1</SPAN></P>
<P class="p12 ft8">Till särskild utredare förordnades från och med den 1 juni 2012 Anna Hedborg.</P>
<P class="p13 ft9">Den 13 augusti 2012 påbörjade Sebastian de Toro en anställning som huvudsekreterare i utredningen, och den 13 februari 2013 anställdes Paula Roth som sekreterare. Från den 18 september 2013 till den 27 september 2013 anlitades <NOBR>Carl-Johan</NOBR> Rosenvinge för att bistå i arbetet med att ta fram diagram och tabeller.</P>
<P class="p14 ft8">Under arbetets gång har utredningen biträtts av experter från olika sektorer i samhället. En förteckning av experterna och de organisationer de tillhör återfinns nedan.</P>
<P class="p15 ft8">Vidare har utredningen inhämtat information från andra organisationer, forskare, myndigheter och företag, bland andra Riksbanken, Riksförbundet Insolvens och NSPH.</P>
<P class="p16 ft10">En särskilt omfattande insats har varit att ta fram ny statistik om skuldsättningens och överskuldsättningens utbredning i Sverige. Statistiska Centralbyrån har på utredningens uppdrag producerat statistiken, utifrån deras egna uppgifter samt uppgifter från UC AB (hädanefter UC) och Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p12 ft8">Utredningen har också inhämtat kunskaper från litteratur på området. I slutet av betänkandet återfinns en referenslista.</P>
<P class="p14 ft8">Utredningen vill tacka alla som har bidragit i arbetet. Som ofta är fallet har det inte varit möjligt att tillmötesgå alla synpunkter</P>
<P class="p17 ft12"><SPAN class="ft11">1 </SPAN>Utredningens direktiv återfinns i bilaga 1 och 2.</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p18 ft8">och förslag som har inkommit. Utredningen har möjliggjort för experterna att inkomma med särskilda yttranden.</P>
<P class="p19 ft8">Utredningen, som har antagit namnet Utredningen om över- skuldsättning, överlämnar härmed betänkandet <SPAN class="ft13">Överskuldsättning i kreditsamhället? </SPAN>SOU 2013:78.</P>
<P class="p20 ft8">Utredningsuppdraget är härmed slutfört.</P>
<P class="p21 ft14">Stockholm i november 2013</P>
<P class="p22 ft14">Anna Hedborg</P>
<P class="p23 ft10">/Sebastian de Toro Paula Roth</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p3 ft15">Utredningens experter</P>
<P class="p24 ft8">Bankföreningen</P>
<P class="p10 ft8">Tomas Tetzell (13 augusti 2012)</P>
<P class="p25 ft8">Barnombudsmannen</P>
<P class="p26 ft8">Hanna Larheden (13 augusti 2012 – 20 mars 2013) Janna Törneman (20 mars 2013)</P>
<P class="p27 ft16">Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare Christina Sjödahl (13 augusti 2012)</P>
<P class="p28 ft8">Finansdepartementet</P>
<P class="p10 ft8">Malou Larsson Klevhill (13 augusti 2012)</P>
<P class="p25 ft8">Finansinspektionen</P>
<P class="p10 ft8">Per Arne Ström (13 augusti 2012)</P>
<P class="p25 ft8">Justitiedepartementet</P>
<P class="p10 ft8">Marita Axelsson (13 augusti 2012)</P>
<P class="p25 ft8">Konsumenternas Bank- och Finansbyrå</P>
<P class="p10 ft8">Fredrik Nordquist (13 augusti 2012)</P>
<P class="p25 ft8">Konsumentverket</P>
<P class="p10 ft8">Bertil Elenius (13 augusti 2012)</P>
<P class="p25 ft8">Kronofogdemyndigheten</P>
<P class="p29 ft8"><NOBR>Anna-Carin</NOBR> Gustafsson Åström (13 augusti 2012 – 1 maj 2013) Charlotte Carrborg (1 maj 2013)</P>
<P class="p30 ft8">Socialdepartementet</P>
<P class="p3 ft8">Jessica Löfvenholm (13 augusti 2012)</P>
<P class="p30 ft8">Svensk Handel</P>
<P class="p3 ft8"><NOBR>Anna-Karin</NOBR> Smedberg (13 augusti 2012)</P>
<P class="p30 ft8">Svensk Inkasso</P>
<P class="p3 ft8">Claes Månsson (13 augusti 2012)</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<P class="p3 ft8">Sveriges Konsumenter</P>
<P class="p3 ft8">Jan Bertoft (13 augusti 2012)</P>
<P class="p30 ft8">Örebro Universitet</P>
<P class="p3 ft8">Annina Persson (1 februari 2012)</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p3 ft6">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td0"><P class="p31 ft15">Sammanfattning ................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p32 ft15">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><P class="p31 ft15">1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td2"><P class="p33 ft17">Konsumtion och krediter. En introduktion .....................</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p32 ft15">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p31 ft18">1.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td2"><P class="p33 ft18">Kortfattad historisk översikt...................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p34 ft8">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td2"><P class="p33 ft14">1.1.1 Tidiga förhållningssätt till krediter..............................</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p34 ft8">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td2"><P class="p33 ft18">1.1.2 Krediter under det moderna Sveriges framväxt ..........</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p34 ft8">31</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p33 ft8">1.1.3</P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p35 ft20">Konsumtionshistoria ....................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p34 ft8">38</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p31 ft18">1.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td2"><P class="p33 ft20">Kortfattad teoriöversikt...........................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p34 ft8">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p33 ft8">1.2.1</P></TD>
<TD class="tr3 td4"><P class="p35 ft20">Konsumtionsteorier .....................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p34 ft8">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td2"><P class="p33 ft14">1.2.2 Låna till investeringar eller till konsumtion ................</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p34 ft8">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td2"><P class="p33 ft18">1.2.3 Hushållens kunskaper och räknefärdigheter ..............</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p34 ft8">48</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p31 ft15">2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td2"><P class="p33 ft17">Överskuldsättning i Sverige .........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p32 ft15">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p31 ft18">2.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td2"><P class="p33 ft20">Vad är överskuldsättning? .......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p34 ft8">55</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft8"><SPAN class="ft18">2.2</SPAN><SPAN class="ft21">Orsaker till överskuldsättning. Vad visar tidigare</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td5"><P class="p37 ft20">undersökningar?.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p34 ft8">58</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p37 ft8">2.2.1</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p32 ft18">Försämrade ekonomiska förutsättningar ....................</P></TD>
<TD class="tr3 td6"><P class="p34 ft8">58</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td5"><P class="p37 ft18">2.2.2 Den enskildes kunskaper och förmågor......................</P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p34 ft8">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p37 ft8">2.2.3</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p32 ft20">Krediter .........................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td6"><P class="p34 ft8">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p37 ft8">2.2.4</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p32 ft20">Svagt socialt nätverk .....................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td6"><P class="p34 ft8">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td5"><P class="p32 ft18">2.3 Konsekvenser av överskuldsättning........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td6"><P class="p34 ft8">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><P class="p37 ft8">2.3.1</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p32 ft20">Effekter på hälsa ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p34 ft8">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p37 ft8">2.3.2</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p32 ft20">Utanförskap ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td6"><P class="p34 ft8">64</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p37 ft8">2.3.3</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p32 ft18">Effekter på relationer....................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td6"><P class="p34 ft8">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td5"><P class="p37 ft8">2.3.4 Hur påverkas samhället i stort av</P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p32 ft20">överskuldsättning?........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p34 ft8">66</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft22">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<P class="p3 ft23">Innehåll SOU 2013:78</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p31 ft18">2.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td10"><P class="p39 ft20">Hushållens balansräkning ........................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p34 ft8">68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p39 ft8">2.4.1</P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p35 ft20">Tillgångar och skulder ..................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p34 ft8">68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><P class="p39 ft8">2.4.2 Fördjupning: Fördelning av totala lån på olika</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p35 ft20">grupper...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p34 ft8">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p39 ft8">2.4.3</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft20">Fördjupning: Bostadslån...............................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><P class="p39 ft8">2.4.4 Fördjupning: Fördelning av konsumtionslån på</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p35 ft20">olika grupper .................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p34 ft8">87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p31 ft18">2.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td10"><P class="p39 ft20">Statistik om överskuldsättning ................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p34 ft8">90</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p39 ft8">2.5.1</P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p35 ft20">Överskuldsättning över tiden.......................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p34 ft8">90</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><P class="p39 ft8">2.5.2 Jämförelse av betalningsproblem med andra</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p35 ft20">länder .............................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p34 ft8">92</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><P class="p39 ft18">2.5.3 Många med begränsad kontantmarginal ......................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">93</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p39 ft8">2.5.4</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft20">Vem är överskuldsatt? ..................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">93</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td9"><P class="p31 ft18">2.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td10"><P class="p39 ft20">Slutsatser av statistik ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p34 ft8">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td9"><P class="p31 ft18">2.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td10"><P class="p39 ft20">Ytterligare risker.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p34 ft8">113</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td10"><P class="p39 ft18">2.7.1 Mindre skydd mot sjukdom och arbetslöshet...........</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p34 ft8">113</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p39 ft8">2.7.2</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft20">Osäkra anställningar ...................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p39 ft8">2.7.3</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft20">Egen företagsamhet ....................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">116</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p39 ft8">2.7.4</P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p35 ft20">Brist på hyresrätter......................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p34 ft8">117</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><P class="p39 ft18">2.7.5 Den fortsatta utvecklingen på kreditmarknaden ......</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><P class="p31 ft15">3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td10"><P class="p39 ft15">Kreditsamhällets infrastruktur....................................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p34 ft15">121</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td9"><P class="p31 ft18">3.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td10"><P class="p39 ft18">Privat- och offentligrättsliga skulder ....................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p34 ft8">121</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p39 ft8">3.1.1</P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p35 ft20">Privaträttsliga skulder .................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p34 ft8">121</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p39 ft8">3.1.2</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft20">Offentligrättsliga skulder ...........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">128</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td9"><P class="p31 ft18">3.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td10"><P class="p39 ft20">Villkor på kreditmarknaden...................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p34 ft8">140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p39 ft8">3.2.1</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft18">Avtalsfrihet och konsumentskydd.............................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">141</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p39 ft8">3.2.2</P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p35 ft18">Lagstiftning rörande konsumentkrediter ..................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p34 ft8">142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p39 ft8">3.2.3</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft18">Bedömning av betalningsförmågan............................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">148</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p39 ft8">3.2.4</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft20">Myndigheters ansvarsområden...................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">149</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td10"><P class="p39 ft18">3.2.5 Är konsumenten tillräckligt skyddad? ......................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p34 ft8">158</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p31 ft18">3.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td10"><P class="p39 ft18">Det samhälleliga indrivningssystemet...................................</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p34 ft8">162</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td10"><P class="p39 ft8">3.3.1 Vägen från en obetald räkning till betalning via</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft20">Kronofogdemyndigheten ...........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">162</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td10"><P class="p39 ft18">3.3.2 Allmänna och enskilda mål.........................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p34 ft8">164</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p39 ft8">3.3.3</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft20">Verkställighet ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">164</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p39 ft8">3.3.4</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft20">Preskription.................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">170</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p31 ft22">8</P></TD>
<TD class="tr9 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<P class="p3 ft23">SOU 2013:78 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p33 ft8">3.3.5</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p35 ft20">Betalningsanmärkningar.............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p34 ft8">172</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p33 ft8">3.3.6</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p35 ft20">Skuldsanering ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p34 ft8">173</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p33 ft8">3.3.7</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p35 ft20">Inkassobolagen ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">176</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p31 ft18">3.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td14"><P class="p33 ft20">Jämförelser med andra länder................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p34 ft8">178</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td14"><P class="p33 ft18">3.4.1 Synen på skulder i olika länder ..................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">178</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td14"><P class="p33 ft18">3.4.2 Arbete mot överskuldsättning i andra länder ...........</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p34 ft8">180</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p33 ft8">3.4.3</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p35 ft20">Danmark......................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">182</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p33 ft8">3.4.4</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p35 ft20">Finland.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">184</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p33 ft8">3.4.5</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p35 ft20">Norge...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p34 ft8">187</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p33 ft8">3.4.6</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p35 ft20">Nederländerna.............................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">188</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p33 ft8">3.4.7</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p35 ft20">Storbritannien .............................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">191</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><P class="p31 ft15">4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td14"><P class="p33 ft15">Situationen för barn och unga ...................................</P></TD>
<TD class="tr1 td11"><P class="p32 ft15">195</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft8"><SPAN class="ft18">4.1</SPAN><SPAN class="ft21">Färre barn under 18 år med skulder hos</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td14"><P class="p33 ft20">Kronofogdemyndigheten ......................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p34 ft8">195</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p33 ft8">4.1.1</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p35 ft20">Solidariskt skadeståndsansvar ....................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p34 ft8">197</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td14"><P class="p33 ft18">4.1.2 Systematik i skuldsättning av barn under 18 år ........</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">198</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p31 ft18">4.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td14"><P class="p33 ft18">Unga <NOBR>18–25</NOBR> år är fortfarande en utsatt grupp ......................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p34 ft8">198</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p31 ft18">4.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td14"><P class="p33 ft18">Hur påverkas barn och unga i överskuldsatta familjer?.......</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p34 ft8">205</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p33 ft8">4.3.1</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p35 ft18">Fattigdom och utanförskap........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">207</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p33 ft8">4.3.2</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p35 ft20">Överskuldsättning ......................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p34 ft8">208</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td14"><P class="p33 ft18">4.3.3 Avhysning av barn och unga ......................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">208</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p31 ft18">4.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td14"><P class="p33 ft20">Ungdomars kunskaper ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p34 ft8">210</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p31 ft15">5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td14"><P class="p33 ft17">Strategi mot överskuldsättning...................................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p32 ft15">211</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p31 ft18">5.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td14"><P class="p33 ft18">Utgångspunkter för en strategi mot överskuldsättning ......</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p34 ft8">217</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p33 ft8">5.1.1</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p35 ft20">Utredningens uppdrag................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p34 ft8">219</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><P class="p31 ft18">5.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td14"><P class="p33 ft20">Hög betalningsmoral .............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p34 ft8">219</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td14"><P class="p33 ft8">5.2.1 En bättre fungerande kreditmarknad ur ett</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p35 ft20">konsumentperspektiv .................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">222</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td14"><P class="p33 ft14">5.2.2 Bättre hantering av offentligrättsliga fordringar.......</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p34 ft8">231</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><P class="p31 ft18">5.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td14"><P class="p33 ft20">Kunskap och stöd ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td11"><P class="p34 ft8">234</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td14"><P class="p33 ft14">5.3.1 En mer kraftfull budget- och skuldrådgivning .........</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p34 ft8">235</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td14"><P class="p33 ft8">5.3.2 Utvidga den nya upplysningstjänsten för</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p35 ft18">konsumenter med en Ekonomiakut ..........................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p34 ft8">239</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td13"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td11"><P class="p32 ft22">9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<P class="p3 ft23">Innehåll SOU 2013:78</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p39 ft8">5.3.3</P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p35 ft20">Finansiell folkbildning ................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p34 ft8">241</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p39 ft8">5.3.4</P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p35 ft8">Finansiella kunskaper i skola, gymnasieskola,</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft20">vuxenutbildning och SFI ............................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">242</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p39 ft8">5.3.5</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft8">Ökat stöd för gäldenärer att kontrollera</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p35 ft20">fordringars giltighet ....................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p34 ft8">243</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p39 ft8">5.3.6</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft8">Bättre statistik och forskning som underlag för</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft20">att möta nya risker ......................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">246</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td9"><P class="p31 ft18">5.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td10"><P class="p39 ft20">Svårt skuldsatta sedan lång tid ...............................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p34 ft8">248</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p39 ft8">5.4.1</P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p35 ft8">Slutlig preskription efter många år hos</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft20">Kronofogdemyndigheten ...........................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">248</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td9"><P class="p31 ft18">5.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td10"><P class="p39 ft20">Barn och ungdomar ................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p34 ft8">261</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p39 ft8">5.5.1</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft8">Försvåra möjligheten att skuldsätta barn och</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p35 ft20">ungdomar.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p34 ft8">262</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p39 ft8">5.5.2</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft18">Ändrade förbehållsbelopp vid löneutmätning...........</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">264</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p39 ft8">5.5.3</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft14">Avskaffa det solidariska skadeståndsansvaret för</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p35 ft20">barn och ungdomar .....................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p34 ft8">264</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p39 ft8">5.5.4</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft20">Debetkort för barn......................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">265</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p39 ft8">5.5.5</P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft20">Stärk ungdomars kunskaper .......................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">267</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><P class="p31 ft15">6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td10"><P class="p39 ft17">Finansiering och konsekvensanalys.............................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p34 ft15">269</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td9"><P class="p31 ft18">6.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td10"><P class="p39 ft18">Förslagen indelade efter krav på förberedelser.....................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p34 ft8">269</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p39 ft8">6.1.1</P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p35 ft18">Förslag som kräver författningsstöd .........................</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p34 ft8">269</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><P class="p39 ft18">6.1.2. Insatser som kan beredas av regeringen.....................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">273</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td10"><P class="p39 ft8">6.1.3. Förslag som gäller kunskap och stöd och som</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p35 ft20">kräver finansiering.......................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td11"><P class="p34 ft8">273</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td9"><P class="p31 ft18">6.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td10"><P class="p39 ft20">Finansiering ............................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p34 ft8">275</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td9"><P class="p31 ft18">6.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td10"><P class="p39 ft20">Prioriterade insatser ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td11"><P class="p34 ft8">276</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td15"><P class="p31 ft15">Särskilda yttranden ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p34 ft15">279</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td15"><P class="p31 ft15">Ordförklaringar.................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p34 ft15">293</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td15"><P class="p31 ft15">Litteratur- och referenslista ...............................................</P></TD>
<TD class="tr1 td11"><P class="p34 ft15">297</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft22">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td16"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr11 td17"><P class="p34 ft23">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td18"><P class="p31 ft15">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td16"><P class="p31 ft18">Bilaga 1 Kommittédirektiv 2012:31...............................................</P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p42 ft8">309</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td18"><P class="p31 ft8">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p31 ft18">Kommittédirektiv 2013:84...............................................</P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p42 ft8">315</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td18"><P class="p31 ft8">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p31 ft18">Bakgrund till utredningens statistik................................</P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p42 ft8">317</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p31 ft8">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p31 ft18">UC kreditupplysningar – översikt person......................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p42 ft8">327</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft22">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<P class="p3 ft6">Sammanfattning</P>
<P class="p44 ft24">Vårt uppdrag</P>
<P class="p45 ft8">Vårt uppdrag har varit att föreslå en åtgärdsinriktad strategi för att motverka överskuldsättning. I uppdraget ingår att analysera de problem som olika grader av skuldsättning medför för enskilda personer, närstående och samhället i stort samt kartlägga vanliga orsaker till allvarlig skuldsättning. Situationen för barn och unga i överskuldsatta familjer ska beaktas särskilt.</P>
<P class="p12 ft8">I uppdraget ingår att resonera kring eventuella behov av för- ändringar i lagstiftningen. Dock ingår inte att lämna författnings- förslag.</P>
<P class="p46 ft24">Behov och användning av statistik</P>
<P class="p45 ft8">När vi påbörjade utredningen fann vi snart att en väsentlig svårig- het för att kartlägga och analysera överskuldsättning är bristen på statistik. Sedan 2007, då förmögenhetsskatten avskaffats, har ingen myndighet haft anledning och uppdraget att samla in uppgifter om individers skulder och tillgångar.</P>
<P class="p12 ft8">Vi lade därför ner ett omfattande arbete på att försöka få till- gång till uppgifter om hushållens ekonomiska förhållanden. Till slut kunde vi sammanställa <NOBR>UC-data</NOBR> om bostadslån respektive andra lån med Kronofogdemyndighetens uppgifter om personer registrerade hos dem och uppgifter ur Statistiska Centralbyråns olika register.</P>
<P class="p16 ft16">Statistiken är utarbetad av SCB under deras absoluta statistik- sekretess och vi har enbart tagit del av statistiska tabeller. Huvud- resultaten av vår genomgång återfinns i kapitel 2 <SPAN class="ft25">Överskuldsättning i Sverige</SPAN>. Eftersom vi tror att många kan ha intresse av att själva gå igenom statistiken, där det med säkerhet finns mer att hämta än det vi har hunnit med, publicerar vi också statistiktabellerna som</P>
<P class="p47 ft22">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft8">bilagor till detta betänkande i elektronisk form. När detta skrivs sker publiceringen på regeringskansliets hemsida: <A href="http://www.regeringen.se/">www.regeringen.se </A>samt på <A href="http://www.sou.gov/">www.sou.gov</A></P>
<P class="p49 ft24">Utredningens innehåll</P>
<P class="p50 ft8">Nedan presenteras utredningens kapitel i korthet. Kapitel 2 <SPAN class="ft13">Över- skuldsättning i Sverige </SPAN>och förslagen från Kapitel 5 <SPAN class="ft13">Strategi mot överskuldsättning </SPAN>får ett större utrymme.</P>
<P class="p49 ft15">Kapitel 1. Konsumtion och krediter. En introduktion</P>
<P class="p51 ft8">I kapitel 1 görs en kortfattad beskrivning av teorier och historien om konsumtions- och kreditsamhället.</P>
<P class="p52 ft8">Synen på konsumtion och krediter har förändrats och ibland växlat över tiden.</P>
<P class="p53 ft10">I den västerländska civilisationen pågick länge en kamp mellan de katolska påbuden och människors praktik. En förutsättning för vår tids inställning att det är rimligt att ta ut räntor på lån kom i och med protestantismens revidering av de katolska dogmerna.</P>
<P class="p54 ft8">Även vårt förhållande till konsumtion har förändrats över tiden. Även om människor alltid har konsumerat, var det först under <NOBR>1900-talet</NOBR> som konsumtion började att definiera vilka vi anser oss vara.</P>
<P class="p54 ft8">I modern tid har den kraftfulla avregleringen under <NOBR>1980-talet</NOBR> följts av viss återreglering och lagstiftning i syfte att skydda personer som drabbas av överskuldsättning, exempelvis genom skuldsaneringslagen som kom 1994.</P>
<P class="p52 ft8">Ett skäl till att det kan finnas behov av att reglera och tillse kreditmarknaden samt att hjälpa konsumenter och överskuldsatta är att forskning och undersökningar visar att många individer har bristande räknefärdigheter, svaga finansiella kunskaper och fattar irrationella beslut.</P>
<P class="p55 ft15">Kapitel 2. Överskuldsättning i Sverige</P>
<P class="p51 ft26">I kapitel 2 diskuteras definitioner av överskuldsättning, det presenteras orsaker till och effekter av överskuldsättning, och utredningen presenterar huvudresultaten av den egna statistiska</P>
<P class="p56 ft22">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<P class="p3 ft23">SOU 2013:78 Sammanfattning</P>
<P class="p57 ft8">undersökning som nämndes ovan och som vi låtit Statistiska Centralbyrån genomföra.</P>
<P class="p58 ft15">Vad är överskuldsättning?</P>
<P class="p59 ft8">Det finns inte någon allmän och vedertagen definition av över- skuldsättning. Olika definitioner och indikatorer har använts i olika undersökningar.</P>
<P class="p60 ft8">Svårigheten att hitta en entydig definition vittnar om frågans komplexitet. Det är naturligt att tänka sig att överskuldsättning är ett gradvis växande problem där graden av allvar kan bero på skuld- ernas storlek, ålder och tillväxthastighet ställt i relation till hushållets nettoinkomster och realiserbara tillgångar. Varje gräns kommer att definiera en grupp som överskuldsatta, men utesluta andra med tydlig risk för att hamna där.</P>
<P class="p61 ft9">Vår slutsats är att flera olika indikatorer som till exempel obetalda fordringar, skuldsanering, enkäter och skuldkvoter behöver användas och att man ska se överskuldsättning som ett problem med olika grader av allvar. För vår del har vi i vår statistiska undersökning av praktiska skäl använt förekomst i Kronofogdemyndighetens register som definition och tid där som allvarlighetsfaktor.</P>
<P class="p62 ft16">En aspekt som anger graden av allvar är hur länge man har varit överskuldsatt. Diagram 1 nedan visar hur många personer som har varit registrerade med skulder hos Kronofogdemyndigheten från olika tidsperioder. Diagrammet visar att det finns fler än 95 000 personer som har haft minst en skuld hos Kronofogdemyndigheten sedan 1992 eller tidigare. Detta är den allvarligaste kategorin i detta avseende. Det betyder inte att övriga grupper skulle vara ointres- santa. Nästan 190 000 har haft minst en skuld sedan 2002 eller tidigare, alltså i över tio års tid. Nästan 250 000 sedan 2007 och tidigare och den 14 maj 2013 fanns det ungefär 370 000 personer med en skuld hos Kronofogdemyndigheten. Av dem som endast har haft någon enstaka eller få skulder under innevarande eller några få år är det rimligt att anta att en hel del kommer att bli skuldfria inom kort. Samtidigt ska man också vara medveten att det finns personer som kan betraktas ha allvarliga skuldproblem som inte syns i diagrammet ovan eftersom de inte är registrerade hos Kronofogdemyndigheten. Det kan vara personer som kanske klarar sin månatliga ekonomi genom att ta snabblån eller som har skulder hos inkassobolag som inte har registrerats hos Kronofogde- myndigheten.</P>
<P class="p63 ft22">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37815x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft27">400000</P>
<P class="p65 ft27">350000</P>
<P class="p65 ft27">300000</P>
<P class="p66 ft27">250000</P>
<P class="p65 ft27">200000</P>
<P class="p65 ft27">150000</P>
<P class="p66 ft27">100000</P>
<P class="p67 ft27">50000</P>
<P class="p68 ft27">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr13 td22"><P class="p34 ft28">2013-</P></TD>
<TD class="tr13 td23"><P class="p34 ft27">2012-</P></TD>
<TD class="tr13 td23"><P class="p34 ft27">2007-</P></TD>
<TD class="tr13 td24"><P class="p34 ft27">2002-</P></TD>
<TD class="tr13 td23"><P class="p34 ft27">1997-</P></TD>
<TD class="tr13 td23"><P class="p34 ft27">1992-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft15">Orsaker till och konsekvenser av överskuldsättning</P>
<P class="p51 ft8">Enligt tidigare forskning går det oftast inte att ange en enskild faktor som den tydliga orsaken till överskuldsättning. Ofta sam- verkar flera faktorer som försämrade ekonomiska förutsättningar, bristande kunskaper och förmågor, för stora kreditengagemang och ett svagt socialt nätverk.</P>
<P class="p70 ft8">Överskuldsättning har en negativ inverkan på den skuldsatte och hans omgivning. påverkar den drabbade individen, anhöriga och samhället i stort. Det mest framträdande i forskningen är att överskuldsatta har sämre hälsa än andra. Utöver detta upplever över- skuldsatta också ofta att de har dålig kontroll över sin ekonomiska situation. Skulderna ökar snabbt på grund av räntor och avgifter. Många överskuldsatta beskriver känslor av maktlöshet och utsatt- het.</P>
<P class="p71 ft22">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td25"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td26"><P class="p31 ft29">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft15">Statistik om skuldsättning och överskuldsättning</P>
<P class="p73 ft13">Hushållens skuldsättning</P>
<P class="p74 ft10">Svenska hushåll är högt skuldsatta, såväl i ett historiskt som i ett internationellt perspektiv. Sedan <NOBR>1990-talets</NOBR> mitt har skulderna i förhållande till disponibel inkomst ökat från 90 till 170 procent och är i dag omkring 1,5 gånger större än genomsnittet i Euroområdet. Men också tillgångarna har ökat, från nästan 300 till en bit under 600 procent av den disponibla inkomsten. Aggregerade siffror visar alltså att hushållen har en stor nettoförmögenhet.</P>
<P class="p75 ft8">För att bedöma kreditrisker säger emellertid genomsnittsdata inte så mycket. Det behövs mer detaljerade undersökningar som försöker ringa in hur många hushåll som verkligen befinner sig i risk- zonen för att blir överskuldsatta.</P>
<P class="p14 ft8">Utredningens egen undersökning visar att de stora lånen oftast tas av grupper som kan förväntas ha bättre förutsättningar att klara av stora lån, som höginkomsttagare och högutbildade.</P>
<P class="p15 ft8">Tre fjärdedelar av alla med lån har lån under 708 895 kronor och ju högre lån, desto mera koncentrerade till dem med höga inkomster är de. De 2,5 procenten av alla vuxna som har de högsta lånen har lån överstigande 1 807 387 kronor och är fördelade på hushållets kon- sumtionsstandard i decilgrupper enligt diagram 2 nedan. De största lånen är alltså mycket starkt koncentrerade till dem med de högsta inkomsterna.</P>
<P class="p76 ft22">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37817x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft30">1</P>
<P class="p78 ft27">90 000</P>
<P class="p79 ft27">80 000</P>
<P class="p79 ft27">70 000</P>
<P class="p80 ft27">60 000</P>
<P class="p79 ft27">50 000</P>
<P class="p79 ft27">40 000</P>
<P class="p79 ft27">30 000</P>
<P class="p80 ft27">20 000</P>
<P class="p79 ft27">10 000</P>
<P class="p81 ft31">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr13 td27"><P class="p31 ft27">Decil 1</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p31 ft27">Decil 2</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p31 ft27">Decil 3</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p31 ft27">Decil 4</P></TD>
<TD class="tr13 td28"><P class="p31 ft27">Decil 5</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p31 ft27">Decil 6</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p31 ft27">Decil 7</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p31 ft27">Decil 8</P></TD>
<TD class="tr13 td29"><P class="p31 ft27">Decil 9</P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p31 ft32">Decil 10</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft27">Källa: UC, SCB</P>
<P class="p83 ft13">Överskuldsättning bland hushållen</P>
<P class="p84 ft8">För dem som har skulder hos Kronofogdemyndigheten är bilden i viktiga avseenden annorlunda.</P>
<P class="p85 ft10">De saknar eftergymnasial utbildning, är ensamstående och bor i hyresrätt i högre utsträckning i befolkningen i allmänhet. En viktig slutsats av utredningen statistik är också att de personer som har skulder hos Kronofogdemyndigheten har lån i mindre utsträckning än andra hushåll. Det kan bero på att kreditprövningen fungerar tillfredsställande, så att hushåll med skuldproblem inte får nya lån. Men det kan också bero på att det finns lån, som kan antas ha en nära koppling till överskuldsättning, som inte registreras i de vanliga kreditregistren, som snabblån, fakturafordringar och skulder hos inkassobolag.</P>
<P class="p86 ft34"><SPAN class="ft11">1 </SPAN>Fördelningen i inkomstkategorier har gjorts per konsumtionsenhet. Konsumtionsenhet förklaras i kapitlet <SPAN class="ft33">Ordförklaringar</SPAN>. Om fördelningen av låntagarna sker på förvärvsinkomst utan justering för konsumtionsenheter blir mönstret detsamma med den stora skillnaden att fler höglånetagarna hamnar i decilgrupp 10.</P>
<P class="p55 ft22">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37818x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td25"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td26"><P class="p31 ft29">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft8">Särskilt märkbart hos personer med skuld hos Kronofogde- myndigheten är att överskuldsättning tydligt är förknippat med låga inkomster (se diagram 3). Av alla som har skulder hos Kronofogdemyndigheten kommer 30,8 procent från decil 1; 20,7 procent från decil 2 och 14 procent från decil 3.</P>
<P class="p88 ft35">2</P>
<P class="p89 ft27">35,0%</P>
<P class="p90 ft27">30,0%</P>
<P class="p91 ft27">25,0%</P>
<P class="p91 ft27">20,0%</P>
<P class="p91 ft27">15,0%</P>
<P class="p91 ft27">10,0%</P>
<P class="p92 ft27">5,0%</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td31"><P class="p93 ft36">0,0%</P></TD>
<TD class="tr13 td29"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td32"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td29"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td29"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td29"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td32"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td29"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td33"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td34"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td31"><P class="p94 ft27">Decil 1</P></TD>
<TD class="tr14 td29"><P class="p31 ft27">Decil 2</P></TD>
<TD class="tr14 td32"><P class="p31 ft27">Decil 3</P></TD>
<TD class="tr14 td29"><P class="p31 ft27">Decil 4</P></TD>
<TD class="tr14 td29"><P class="p31 ft27">Decil 5</P></TD>
<TD class="tr14 td29"><P class="p31 ft27">Decil 6</P></TD>
<TD class="tr14 td32"><P class="p31 ft27">Decil 7</P></TD>
<TD class="tr14 td29"><P class="p31 ft27">Decil 8</P></TD>
<TD class="tr14 td33"><P class="p31 ft27">Decil 9</P></TD>
<TD class="tr14 td34"><P class="p31 ft32">Decil 10</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft27">Källa: KFM, SCB, egna beräkningar</P>
<P class="p96 ft8">Det är också viktigt att påminna om att många personer varit skuldsatta under lång tid (se diagram 1).</P>
<P class="p14 ft8">De grupper som har skulder hos Kronofogdemyndigheten är alltså utsatta på många sätt.</P>
<P class="p97 ft15">Ytterligare risker</P>
<P class="p98 ft16">Även om det är relativt få som är allvarligt skuldsatta idag finns det ett antal risker som kan leda till fler överskuldsatta i framtiden. I slutet av kapitel 2 diskuterar utredningen några sådana risker som det urholkade skyddet mot sjukdom och arbetslöshet, osäkra anställ-</P>
<P class="p46 ft12"><SPAN class="ft11">2 </SPAN>Konsumtionsenhet förklaras i <SPAN class="ft37">Ordförklaringar.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft8">ningar och egen företagsamhet i arbetslivet, brist på hyresrätter och den fortsatta utvecklingen på kreditmarknaden.</P>
<P class="p101 ft15">Kapitel 3. Kreditsamhällets infrastruktur</P>
<P class="p102 ft10">I kapitel 3 görs en översiktlig presentation av centrala lagar, regler, produkter och aktörer som tillsammans bildar kreditmarknadens infrastruktur ur ett överskuldsättningsperspektiv.</P>
<P class="p54 ft8">En viktig slutsats av kapitlet är att det finns flera förhållanden på kreditmarknaden som idag inte regleras på ett bra sätt. Det rör sig bland annat om vidlyftig marknadsföring av krediter, att krediter förekommer som standardalternativet vid betalning och att priset på krediter är otydligt. Men också att det inte bara är privata kredit- givare som bidrar till överskuldsättning utan också de offentlig- rättsliga systemen.</P>
<P class="p103 ft8">I avsnittet görs också en kortare internationell utblick för att se hur vissa institutioner gällande överskuldsättning fungerar i andra länder. En viktig iakttagelse är att synen på betalningsmoral sannolikt har färgat olika länders lagstiftning. I synnerhet framträder skillnader mellan Europa och USA.</P>
<P class="p104 ft15">Kapitel 4. Situationen för barn och unga</P>
<P class="p51 ft8">Det finns inte mycket forskning om barns situation, varken som skuldsatta och som anhöriga i ett överskuldsatt hushåll. Utred- ningen har försökt belysa barnens situation och fokuserat på områden som bör förbättras för att underlätta för barn och unga.</P>
<P class="p104 ft15">Barn under 18 år</P>
<P class="p51 ft8">Under de senaste åren har flera lagändringar tillkommit för att motverka skuldsättning av barn under 18 år.</P>
<P class="p85 ft16">Efter ett antal lagändringar, rättsliga utslag och tolkningar torde det också nu vara klarlagt att barn under 18 år i princip inte har rätt att utan förmyndares tillstånd ingå avtal och inte kan skuldsätta sig ens med målsmans tillstånd. Trots lagändringarna misstänker dock Kronofogdemyndigheten att ett fåtal omyndiga skuldsätts varje år.</P>
<P class="p105 ft22">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37820x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr12 td25"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td26"><P class="p31 ft29">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft15">Barn till skuldsatta föräldrar</P>
<P class="p107 ft8">Det har tidigare varit okänt hur många barn som lever i över- skuldsatta familjer. Vi har i vår statistiska undersökning kunnat konstatera att 161 416 barn lever i ett hushåll med skulder hos Kronofogdemyndigheten (se tabell 1 nedan).</P>
<P class="p108 ft38">-</P>
<P class="p109 ft38">-</P>
<P class="p110 ft12"><SPAN class="ft37">Källa</SPAN>: Kronofogdemyndigheten, SCB.</P>
<P class="p111 ft8">Om man även tittar på barnens biologiska föräldrar (oavsett om barnet bor hos dem eller inte) finns det i dag 208 481 barn där antingen den ena eller båda föräldrarna har en skuld hos Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p112 ft12"><SPAN class="ft37">Källa: </SPAN>Kronofogdemyndigheten, SCB.</P>
<P class="p113 ft15">Ungdomar <NOBR>18–25</NOBR> år</P>
<P class="p114 ft8">Gruppen unga vuxna, <NOBR>18–25</NOBR> år, är underrepresenterade hos Kronofogdemyndigheten generellt, men överrepresenterade för skulder understigande 20 000 kronor och bland dem som har snabblåneskulder hos Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p115 ft8">Då ungdomars räkneförmåga och kunskaper om privatekonomi visat sig vara utmärkande låga i flera undersökningar är en ökad satsning på en förståelse och kunskap inom dessa områden av särskilt stor vikt.</P>
<P class="p116 ft22">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft15">Kapitel 5. Strategi mot överskuldsättning</P>
<P class="p118 ft8">I vårt uppdrag har inte ingått att utforma färdiga förslag och för- fattningslösningar. En åtgärdsinriktad strategi har vi tolkat som en önskan om ett sammanhängande sätt att tänka kring reformer som ska skydda konsumenter som dels är så skuldsatta att de tappat kontrollen över det egna livet, dels dem som ännu inte är där, men ändå är i riskzonen för att bli svårt överskuldsatta.</P>
<P class="p54 ft8">Vi har då funnit att fyra områden framstår som särskilt ange- lägna att utveckla.</P>
<P class="p119 ft8"><SPAN class="ft13">Det första </SPAN>handlar om hur den traditionellt höga svenska betal- ningsmoralen kan försvaras genom att regelverket mera tydligt bygger på ömsesidighet i kraven på borgenärer och, ofta, svagare gäldenärer. Tillräckligt starkt konsumentskydd genom lagstiftning och tillsyn är här den viktigaste punkten.</P>
<P class="p85 ft9"><SPAN class="ft39">Det andra </SPAN>området gäller kunskap och stöd. I första hand tänker vi då på hur konsumenterna ska kunna få råd och stöd i tillräcklig omfattning för att förstå vilka förpliktelser de tar på sig och vilka möjligheter de har att angripa en begynnande eller utvecklad skuld- spiral. Men därtill kommer också att de grundläggande kunskap- erna om faktisk utveckling av olika gruppers skuldsituation är underförsörjd med statistik och forskning. Att öka förutsätt- ningarna för att följa och förstå hur skulder och risker faktiskt utvecklas är grundläggande för statsmakternas insatser i framtiden.</P>
<P class="p120 ft10"><SPAN class="ft40">För det tredje</SPAN>, men kanske viktigast, finns en grupp personer som har varit svårt skuldsatt under lång tid och till stor del saknar förutsättningar att nås av en samlad skuldsanering eller att ta sig ur sin situation. Det typiska är att deras situation snarare tenderar att förvärras än förbättras. För att återge gruppen förhoppningen att de någonsin ska se sina omständigheter utvecklas åt rätt håll före- slår vi dels att en skuld som varit föremål för verkställighet hos Kronofogdemyndigheten sedan 15 år utan att vara slutbetald ska omfattas av slutlig preskription, dels också en del regler som ska göra det lättare att klara av att betala av skulden innan de 15 åren gått, till exempel rätten att under verkställighet få betala av på kapitalet före räntor och avgifter.</P>
<P class="p121 ft16"><SPAN class="ft25">För det fjärde </SPAN>behöver barn och ungdomar särskilt uppmärk- sammas De ska egentligen inte kunna skuldsätta sig före 18 års ålder och det är allt mera ovanligt att så sker. Vi har emellertid några förslag som kan vara viktiga för att barn när de når 18- årsåldern ska vara bättre förberedda för mötet med kreditsamhället.</P>
<P class="p122 ft22">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td25"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td26"><P class="p31 ft29">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft24">Våra förslag</P>
<P class="p123 ft8">I beskrivningen nedan listas och beskrivs kortfattat utredningen huvudsakliga förslag. I kapitel 5 <SPAN class="ft13">Strategi mot överskuldsättning </SPAN>presenteras orsakerna till utredningens ställningstaganden och redo- görs för förslagen mer i detalj.</P>
<P class="p124 ft15">Ramverk och tillsyn för en betalningsmoral byggd på ökad balans mellan kreditmarknadens parter</P>
<P class="p59 ft41">För att i förebyggande syfte åstadkomma större balans mellan kredit- givare och kredittagare föreslår vi att följande åtgärder infogas i en strategi mot överskuldsättning.</P>
<P class="p125 ft43">Ökade resurser <SPAN class="ft42">till Konsumentverket </SPAN>samt eventuell skärpning av lagstiftningen <SPAN class="ft42">för att bättre kunna övervaka kreditmarknaden ur ett konsumentperspektiv.</SPAN></P>
<P class="p126 ft43">Förändring av lagarna om ocker <SPAN class="ft42">för att bland annat möjliggöra jämkning av orimliga räntevillkor.</SPAN></P>
<P class="p127 ft43">Sanktionsavgift vid bristande kreditprövningar <SPAN class="ft42">(enligt regeringens proposition) bör införas. Därmed får Konsumentverket likartade sanktionsmöjlighet gentemot andra näringsidkare än kreditinstitut (till exempel snabblåneföretag) som Finansinspektionen har gente- mot kreditinstituten.</SPAN></P>
<P class="p126 ft43">Utredning av om fler kreditupplysningsuppgifter skulle förbättra kre- ditbedömningsunderlaget<SPAN class="ft44">. </SPAN><SPAN class="ft42">I en försöksverksamhet kunde prövas om olika kredituppgifter, till exempel förekomsten av inkassoskulder, skulle leda till bättre kreditbeslut.</SPAN></P>
<P class="p127 ft43">Övervägande om praktiska lösningar för att kunna genomföra förslag om månadsinkomstuppgifter <SPAN class="ft42">utan alltför betungande uppgifts- lämnarkrav. Många skulder som uppstår till staten skulle kunna undvikas om tiden mellan beräkningsinkomst och faktiskt fast- ställd inkomst för olika bidrag kunde kortas.</SPAN></P>
<P class="p128 ft22">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft46">Samverkan mellan Kronofogdemyndigheten och andra myndigheter <SPAN class="ft45">bör etableras i syfte att arbeta förebyggande för att undvika skuld- sättning. Myndigheter som hanterar verksamhet som innebär att många ärenden överlämnas till Kronofogdemyndigheten bör få i uppdrag att till regeringen rapportera förslag som skulle kunna leda till en minskning av allmänhetens skuldsättning till staten.</SPAN></P>
<P class="p49 ft44">Kunskap och stöd</P>
<P class="p130 ft45">Sammanfattningsvis föreslår vi följande insatser för vidgad kunskap och annat stöd till dem som är eller riskerar att bli överskuldsatta.</P>
<P class="p131 ft43">En mera kraftfull och likvärdig Budget- och Skuldrådgivning (BUS) över hela landet. <SPAN class="ft42">Budget- och skuldrådgivningen är den personliga stödresurs som finns för svårt skuldsatta individer och familjer. Den är i många kommuner orimligt underförsörjd med resurser och uppfyller på många håll inte ens lagstadgade krav. För mera likformighet bör staten överta ansvaret för finansieringen av en basnivå genom att skatteväxla generella statsbidrag mot den genomsnittliga kommunala kostnaden för budget- och skuldsane- ringen. Därtill behövs tillkommande resurser för framför allt utbildning, systemstöd och tillsyn.</SPAN></P>
<P class="p132 ft48">Försöksverksamhet med saneringslån. <SPAN class="ft47">För att samla ihop många små dyra lån till ett enda till rimligt låg ränta för individer som därmed skulle kunna reda ut sin situation innan skuldsanering blir aktuell bör, med hjälp av en förstärkt budget- och skuldrådgivning, sane- ringslån prövas i en försöksverksamhet.</SPAN></P>
<P class="p133 ft42"><SPAN class="ft43">Ekonomiakut. </SPAN>En ekonomisk upplysningstjänst bör knytas till den upplysningstjänst för konsumenter som aviserats av regeringen. Förutom Konsumentverkets kompetensresurser bör även Krono- fogdemyndighetens kompetens- och hjälpresurser utnyttjas.</P>
<P class="p84 ft43">Finansiella folkbildningsuppdrag. <SPAN class="ft42">I likhet med vad som gäller för Finansinspektionen bör Konsumentverket och Kronofogdemyn- digheten få särskilda medel avdelade för uppdrag att driva finansiell folkbildning i samverkan med varandra, andra myndigheter, kom- muner, det civila samhället och privata aktörer. Särskilt viktigt är att försöka nå barn och unga vuxna och personer med psykiska och kognitiva funktionshinder.</SPAN></P>
<P class="p134 ft22">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td25"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td26"><P class="p31 ft29">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft46">Stöd för gäldenärer att kontrollera fordringars giltighet. <SPAN class="ft45">Krav bör ställas på att borgenärer, när de ansöker om betalningsföreläggande, ska ange när och hur preskriptionsavbrott skett för fordringar som är äldre än preskriptionstiden för respektive fordringsslag. Därmed ges gäldenärer som förlorat överblicken över sin skuldsituation en bättre chans att bedöma giltigheten i kraven.</SPAN></P>
<P class="p136 ft50"><SPAN class="ft49">Statistik och forskning. </SPAN>För att säkerställa att beslutsfattare har till- räcklig kunskap om hur kreditmarknaden och risker för överskuld- sättning faktiskt utvecklas är det nödvändigt att utveckla statistiken om skulder på individ- och hushållsnivå. Statistiska Centralbyrån bör få ansvar för att inom ramen för den officiella statistiken pro- ducera statistik om hushållens allmänna skuldsättning och skuld- sättning hos Kronofogdemyndigheten. Därmed kan också forsk- ningen försörjas med bättre data. Också forskningen om hushål- lens skulder bör utvecklas. Ett samlat institut för forskning och utvärdering skulle innebära en successiv kunskapstillväxt av stor betydelse för politikutvecklingen för hanteringen av såväl system- som individrisker.</P>
<P class="p137 ft44">Svårt skuldsatta sedan lång tid</P>
<P class="p98 ft45">Den grupp i samhället som i årtionden lever under hotet om indriv- ning av varje krona de kan tjäna utöver existensminimum drabbas orimligt hårt. De skuldsatta och deras anhöriga lever kringskurna liv år efter år. De saknar ofta ork och förmåga att genomföra den totala skuldsanering som skulle vara dem till störst hjälp. Resultatet blir emellertid ofta att de hamnar i en allt mer omöjlig situation, med allt mindre hopp om att någonsin ta sig ur sin situation.</P>
<P class="p138 ft42">För att i någon mån lindra deras livstidsstraff och öka deras möj- ligheter att bli skuldfria på sikt föreslår vi att <SPAN class="ft43">slutlig preskription </SPAN>införs efter drygt 15 år för fordringar som fastställts av Kronofogdemyndigheten eller i domstol.</P>
<P class="p139 ft43">Den slutliga preskriptionstidens starttidpunkt <SPAN class="ft42">bör inträffa tre månader efter fastställelse och preskriptionstiden vara 15 år i normal- fallet och 20 år för fordringar mellan privatpersoner och om skulden grundar sig på brott.</SPAN></P>
<P class="p140 ft22">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft43">Avräkning på skuld bör först ske på kapitalbeloppet och därefter på räntor och avgifter. <SPAN class="ft42">Regeln garanterar att skulden så småningom minskar för den som betalar, vilket i dag inte är fallet om räntorna är högre än vad gäldenären löpande förmår betala.</SPAN></P>
<P class="p130 ft45"><SPAN class="ft46">Kallelse på okända borgenärer. </SPAN>Hårt skuldsatta vet ofta inte vilka alla deras borgenärer är, bland annat beroende på den omfattande handeln med förfallna fordringar. Många inkassoskulder är inte heller aktiva hos Kronofogdemyndigheten om borgenären inte tror sig kunna få ut några pengar. För att få överblick och säker start- punkt för en slutlig preskriptionstid bör Kronofogdemyndigheten kunna kalla samtliga okända borgenärer och begära att de skrift- ligen anmäler sina fordringar till myndigheten.</P>
<P class="p141 ft52">Frivilliga överenskommelser och separat ackord. <SPAN class="ft51">Frivilliga överens- kommelser med samtliga borgenärer kan i vissa fall vara mera rea- listiskt än skuldsanering. Att preskriptionstider börjar löpa bör innebära att borgenärernas intresse för sådana överenskommelser ökar. För privatpersoner kan emellertid en enda borgenär stoppa en uppgörelse. I 2007 års insolvensutredning föreslogs att privatper- soner, i likhet med vad som gäller för ackord för juridiska personer vid en konkurs eller företagsrekonstruktion, vid domstol med kva- lificerad majoritet bland borgenärerna skulle kunna genomdriva ackord. Förslaget bör enligt vår mening genomföras.</SPAN></P>
<P class="p142 ft44">Barn och ungdomar</P>
<P class="p118 ft42">Barn och unga växer upp i en allt mera konsumtionsinriktad värld med allt flera möjligheter till omedelbar behovstillfredsställelse genom ett ökande utbud av lånemöjligheter. Dessutom drabbas de inte enbart av egna skulder utan också om deras föräldrar är skuld- satta. Före 18 års ålder har ungdomar små möjligheter att sätta sig i skuld, men just därför är det viktigt att de får möjligheter att lära sig förstå vad de kommer att möta när de blir myndiga. De utgör därmed en mycket viktig målgrupp för vad vi föreslår om <SPAN class="ft43">finansiella folkbildningsuppdrag </SPAN>och <SPAN class="ft43">finansiella kunskaper i skolan </SPAN>under avsnittet om stöd och kunskap.</P>
<P class="p41 ft22">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td25"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td26"><P class="p31 ft29">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft43">Höjt förbehållsbelopp vid löneutmätning. <SPAN class="ft42">Föräldrar med löneut- mätning har mindre att leva på än föräldrar med försörjningsstöd, trots att en utgångspunkt när förbehållsbeloppet lades fast var att det skulle ligga på en högre nivå än socialbidraget.</SPAN></P>
<P class="p74 ft52">Avskaffa det solidariska skadeståndsansvaret för barn och unga. <SPAN class="ft51">Moti- vet bakom det solidariska ansvaret är att den skadelidande ska få sina pengar så snart som möjligt, oavsett vem som betalar. Ett pro- blem är dock att det ofta är svårt för den som ensam betalat att få tillbaka pengarna från de övriga skadeståndsskyldiga. Det är rimli- gen svårt för unga som vill bli fria från sina skulder och sona sitt brott att förstå rättslogiken att de också måste betala sina med- brottslingar skulder. Det kan motverka ambitionen att hindra unga lagöverträdare att återfalla i brott. Det finns således starka skäl för att avskaffa det solidariska skadeståndsansvaret.</SPAN></P>
<P class="p143 ft42"><SPAN class="ft43">Betalkort utan kredit till barn. </SPAN>Ett nytt betalkontodirektiv som för när- varande diskuteras inom den Europeiska Unionen kommer att inne- bära att medlemsstaterna ska utse minst en betaltjänstleverantör som ska erbjuda ett så kallat betalkonto med grundläggande funktioner till alla <NOBR>EU-medborgare.</NOBR> Direktivförslaget innehåller även ett förbud mot att koppla kontot till en kontokredit. Det är positivt för många grupper, till exempel personer med betalnings- anmärkningar eller personer med neuropsykiatriska sjukdomar som har svårt att hantera kreditkortens möjlighet till skuldsättning. Det finns dock inga skarpa förslag om att barn under 18 år ska få till- gång till denna typ av konto. I en alltmer kontantlös ekonomi är det viktigt att även barn får möjlighet att handla utan att skuldsätta sig. Utredningen menar därför att även barn bör få rätten att skaffa ett betalkonto enligt direktivets bestämmelser med tillhörande debet- kort<SPAN class="ft44">.</SPAN></P>
<P class="p144 ft22">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37827x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p145 ft54"><SPAN class="ft6">1</SPAN><SPAN class="ft53">Konsumtion och krediter. En introduktion</SPAN></P>
<P class="p146 ft24"><SPAN class="ft24">1.1</SPAN><SPAN class="ft55">Kortfattad historisk översikt</SPAN></P>
<P class="p147 ft10">Synen på lån, skulder och lånevillkor är sammansatt. Det finns starkt rotade moraliska föreställningar om vikten att återbetala sina skulder. Samtidigt finns och har funnits en utpräglad kritik av kredit- givare och förekomsten av penningutlåning.<SPAN class="ft56">1 </SPAN>Regler och normer kring krediter har också varierat över tiden. Strikta perioder har följts av mer liberala och tvärtom. I dag har moderna företeelser satt sin prägel på kreditsamhället. Massproduktion av konsumtionsvaror, större marknader, finansiella innovationer och modern informationsteknik påverkar hur privatpersoner finansierar sin konsumtion och vilka regler som styr kreditgivningen. I detta kapitel görs en översiktlig beskrivning av synen på krediter i historien och framväxten av det moderna kreditsamhället.</P>
<P class="p148 ft15"><SPAN class="ft15">1.1.1</SPAN><SPAN class="ft57">Tidiga förhållningssätt till krediter</SPAN></P>
<P class="p149 ft9">Hur låntagande och långivande uppstod i mänsklighetens vagga vet vi ingenting om. Men under förutsättning att inte allt i ett samhälle ägdes kollektivt förefaller det rimligt att tro att det har förekommit lån av varor och tjänster så länge det har funnits samhällen.</P>
<P class="p60 ft8">Graeber (2011) menar att krediter historiskt har förekommit i lokala samhällen där människor känner varandra, och där man där- för har kunnat ha kontroll över vilka fordringar och skulder man har till varandra, medan bytesekonomier och kontanthandel i högre utsträckning skett med främlingar, personer till vilka relationen är till- fällig. Kreditsystemen har sedan kunnat växa i omfattning och utbred- ning.</P>
<P class="p30 ft12"><SPAN class="ft11">1 </SPAN>Graeber (2011).</P>
<P class="p99 ft22">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37828x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Konsumtion och krediter. En introduktion</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p150 ft8">Historiska källor vittnar om tidiga kulturers syn och organisering av låntagande och långivande.</P>
<P class="p119 ft8">I Mesopotamien åren <NOBR>3500–800</NOBR> före vår tideräkning användes lertavlor för att hålla ordning på skulder och fordringar, samtidigt som det utvecklades traditioner att skriva av alla skulder vid nyårs- firandet. I de tidiga Vedatexterna, skapade omkring 1500 och 1200 före vår tideräkning, förekommer en stark oro för skulder, vilka jämställs med synd.<SPAN class="ft7">2</SPAN></P>
<P class="p151 ft8">Under Principatet, den romerska epoken från 27 före vår tide- räkning och 284 enligt vår tideräkning, sågs utlåning som en viktig marknadsfunktion. Man skulle inte låta pengar vila eftersom det innebar förlorad inkomst.<SPAN class="ft7">3</SPAN></P>
<P class="p54 ft8">I många religioner har uppfattningen däremot varit negativ till att man ska få ersättning för utlåning av pengar. Såväl hinduism, judendom som kristendom har förbjudit ocker.<SPAN class="ft7">4</SPAN></P>
<P class="p152 ft10">Lewis (2007) har skrivit om kristendomens syn på ocker och ränta. Dessa begrepp jämställdes länge med varandra inom kristen- domen. Under medeltida kristendom fanns åtminstone tio argument mot ocker/ränta, däribland att det stred mot Jesu lära, mot den hebreiska lagen<SPAN class="ft56">5</SPAN>, mot Aristoteles distinktion mellan naturliga och onaturliga produktionsformer (det var onaturligt att producera pengar av pengar), att det ledde till ojämlikhet, att det inte var en ersättning som byggde på en arbetsinsats, att man inte tog en risk utan skulle få tillbaka sina pengar oaktat hur det hade gått för lån- tagaren samt att man tog betalt för tiden pengarna var utlånade, vilket var en styggelse då tiden ansågs tillhöra Gud.</P>
<P class="p153 ft10">Kyrkan gav ofta uttryck för sin kritik mot ocker och ränta. I medeltidens Frankrike skickades predikanter ut till byarna för att varna ockrare för de skräckinjagande gudomliga straff som kunde bli följden om de inte ångrade sig, upphörde med verksamheten och återbetalade räntorna. Under <NOBR>1100-talet</NOBR> utfärdade påvedömet instruktioner till lokala församlingar att kända ockrare bland annat skulle bannlysas och att de inte skulle få begravas på helig mark.<SPAN class="ft56">6</SPAN></P>
<P class="p151 ft8">Medeltidens många religiösa invändningar mot ränta lyckades dock inte stoppa företeelsen helt. Olika metoder uppstod för att</P>
<P class="p154 ft34"><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft58">Graeber (2011).</SPAN></P>
<P class="p155 ft34"><SPAN class="ft35">3</SPAN><SPAN class="ft58">Zgur (2007).</SPAN></P>
<P class="p155 ft60"><SPAN class="ft35">4</SPAN><SPAN class="ft59">Lewis (2007.)</SPAN></P>
<P class="p156 ft60"><SPAN class="ft35">5</SPAN><SPAN class="ft59">Exempelvis Andra Mosebok (Exodus) 22:25: Lånar du penningar åt någon fattig hos dig bland mitt folk, så skall du icke handla mot honom såsom en ockrare; I skolen icke pålägga honom någon ränta.</SPAN></P>
<P class="p155 ft12"><SPAN class="ft35">6</SPAN><SPAN class="ft61">Graeber (2011).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37829x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td35"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p31 ft29">Konsumtion och krediter. En introduktion</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft8">kringgå förbuden. Om långivaren inte fick tillbaka sina utlånade pengar i tid ansågs han exempelvis ha rätt till kompensation. Genom att utfärda lån med korta löptider och se till att de förföll, ibland med låntagarens samtycke, kunde långivaren få ersättning för sina utlånade pengar.<SPAN class="ft7">7</SPAN></P>
<P class="p62 ft10">Motståndet mot ränta kom slutligen att falla. Den nya kommers som hade vuxit fram och var i tillväxt, ofta vid sidan av kyrkliga institutioner, skapade stora skillnader mellan kristen teori och vanliga människors praktik. Även om kyrkan till en början skärpte sina för- dömanden, var tillräckligt många villiga att söka lyckan i jordelivet trots risken att straffas i efterlivet. Sätten att kringgå de kristna påbuden var så många att själva reglerna började ifrågasättas. Det stora intellektuella kapital som hade investerats i ränteförbuden gjorde det svårt för den katolska kyrkan att finna en utväg. Lös- ningen kom snarare med den katolska kyrkans kritiker. Särskilt viktiga var de brev Calvin skrev från 1547 och framåt i vilka han gick i polemik mot synen att det var syndfullt att begära ersättning för utlåning av pengar. Calvin menade att evangelierna eller den hebreiska lagen inte kunde anses gälla för alla tider, utan att de var utformade för sin tids omständigheter. Långivaren sågs inte längre som paria utan som en viktig del av samhället, så länge räntorna var måttfulla. Denna nya syn på ränta och långivare omfamnades i det protestantiska Europa, och förbuden mot räntor avskaffades. Ocker blev istället något som förknippades med orimliga lånevillkor. I England satte man till exempel 1545 ett räntetak på 10 procent. För den katolska kyrkan tog det längre tid att avskaffa sina regler mot ränta, men under <NOBR>1800-talet</NOBR> skedde lättnader även i det katolska regelverket. <SPAN class="ft56">8</SPAN></P>
<P class="p158 ft15"><SPAN class="ft15">1.1.2</SPAN><SPAN class="ft57">Krediter under det moderna Sveriges framväxt</SPAN></P>
<P class="p159 ft15">Det svenska banksystemets utveckling <NOBR>1820–1945</NOBR></P>
<P class="p160 ft16">Under <NOBR>1800-talet</NOBR> gick det svenska kreditsystemet från att vara informellt och främst baserat på personlig kännedom, till att bli mer formaliserat och anonymt, och på sikt även allt mer övervakat av staten. Ekonomin blev mer penningbaserad, vilket ökade behovet av finansiella mellanhänder. Under <NOBR>1820-talet</NOBR> bildades de första spar- bankerna, vilka bedrev både in- och utlåningsverksamhet. Motivet att</P>
<P class="p36 ft34"><SPAN class="ft62">7</SPAN><SPAN class="ft63">Lewis (2007).</SPAN></P>
<P class="p161 ft12"><SPAN class="ft62">8</SPAN><SPAN class="ft64">Lewis (2007).</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37830x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Konsumtion och krediter. En introduktion</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft8">etablera sparbankerna var främst att uppmuntra ett långsiktigt sparande hos arbetar- och medelklassen och på sikt kunna minska behovet av offentlig fattigvård. Regeringen uppmanade därför kom- muner och församlingar att etablera sparinrättningar. I den första sparbankslagen gavs också viss möjlighet att använda vinstmedel för att propagera för ett ökat sparande. Den utlåning som skedde var inriktad på näringslivet och skulle tillfredsställa behovet av krediter, framför allt inom jordbruket.<SPAN class="ft7">9</SPAN></P>
<P class="p163 ft16">På <NOBR>1830-talet</NOBR> bildades de första affärsbankerna. För att säker- ställa förtroendet för dem etablerades de som så kallade egna banker, där ägarna var ansvariga för bankens åtaganden. Affärs- bankerna bedrev till en början inte någon inlåningsverksamhet, utan finansierade utlåningen med utgivning av egna sedlar. Etablerings- kontroller och regleringar gjorde att etableringsprocessen för affärs- bankerna var långsam, men under <NOBR>1860-talet</NOBR> skedde ett stort antal avregleringar vilket inledde en våg av nyetableringar i Sverige. Under samma period ökade sparbankerna sin närvaro på lands- bygden och deras motiv var inte längre uttalat sparsociala utan verk- samheten syftade allt mer till att tillfredsställa jordbrukets ökade kreditbehov. Inlåningen fick nu sitt stora genombrott, vilket till del berodde på bankernas ökade närvaro, men också på att allt fler svenskar fick sin arbetsinkomst utbetald i pengar och att inkomst- erna vuxit så att det blev pengar över att lägga undan.<SPAN class="ft65">10</SPAN></P>
<P class="p164 ft16">Mot slutet av <NOBR>1800-talet</NOBR> märktes en tydlig specialisering hos de olika kreditinstitutionerna, där sparbankerna inriktade sig på inlåning från småsparare och utlåning till främst det lokala jordbruket, medan affärsbankernas verksamhet inriktades på finansieringen av den växande industrisektorn. År 1901 kom genombrottet för börs- handeln med aktier i och med att handeln vid Stockholms fondbörs omorganiserades och utvidgades. Handel med aktier blev dock inte stort hos allmänheten förrän under första världskriget. Eftersom den svenska industrins export gynnades av kriget uppvisade de svenska industriföretagen stora vinster och förväntningarna på fort- satta vinster var höga. I och med de snabba kursstegringarna lockades många företag att introducera sig på börsen.<SPAN class="ft65">11</SPAN></P>
<P class="p165 ft26">Banden mellan industrin och affärsbanksväsendet var starka under den här perioden. Det var inte ovanligt att personer från industrin deltog i kontrollen av bankernas kreditgivning. Detta</P>
<P class="p166 ft34"><SPAN class="ft35">9</SPAN><SPAN class="ft58">Myntkabinettet.</SPAN></P>
<P class="p155 ft34"><SPAN class="ft62">10</SPAN><SPAN class="ft63">Hedenborg och Morell (2006), kapitel 12.</SPAN></P>
<P class="p155 ft12"><SPAN class="ft62">11</SPAN><SPAN class="ft64">Larson (1993).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37831x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td35"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p31 ft29">Konsumtion och krediter. En introduktion</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p167 ft8">resulterade i att bankerna lånade ut en stor del av sitt kapital till industrin och en bank kunde ha upp till 90 procent av sin utlåning i ett och samma företag. Under första världskriget och den eko- nomiska kris som följde under <NOBR>1920-talets</NOBR> första år, skulle detta visa sig vara olyckligt för de svenska bankerna. När de stora industri- bolagen drabbades av den minskade internationella efterfrågan på sina exportvaror drabbades även bankerna som hade investerat en stor del av sina tillgångar i dessa industrier. Under krisen försvann ett stort antal affärsbanker och förtroendet för affärsbankerna minskade kraftigt under perioden. Sparbankerna fick istället en starkare ställning och ansågs vara ett betydligt säkrare alternativ för den vanlige spararen.<SPAN class="ft7">12</SPAN></P>
<P class="p168 ft9">För enskilda individer var det fortfarande svårt att låna pengar. Under den här perioden lånade hushållen i princip enbart för att skaffa en egen bostad. Då bostadssituationen var svår och många bodde miserabelt fanns ett stort behov av krediter, men arbetarnas inkomster var oftast för små för att kunna gälla som säkerhet. Under det tidiga <NOBR>1900-talet</NOBR> hade dock alternativ utvecklats för att hantera den säkerhetsrisk som det innebar för banker att låna ut pengar till arbetare. En lösning var att arbetsgivaren gick in och garanterade hela eller delar av sina anställdas lån, vilket från arbets- givarens sida innebar en möjlighet att knyta arbetaren hårdare till sitt företag. Som motvikt till denna arbetsgivarlösning, som av många ansågs allt för patriarkal, organiserade sig arbetare i vad som kallades egnahemsföreningar, där familjerna delade kreditrisken mellan sig. Föreningarna uppmuntrade mindre bemedlade att skaffa sig en egen bostad, vilket fick stöd från politiker och statliga myn- digheter. Eftersom de kollektiva föreningarna stod för krav på skötsamhet och inslag av social kontroll accepterades de efter en tid också av allt fler kreditgivare.<SPAN class="ft66">13</SPAN></P>
<P class="p169 ft9">Utöver köp av bostäder hade även konsumentkrediterna utvecklats kraftigt sedan mitten av <NOBR>1800-talet.</NOBR> Som en följd av industrialiseringen och massproduktionen hade säljarna stora lager av varor och man utvecklade olika kreditformer för att kunna bli av med dessa. Avbetalningsköpen var uppbyggda så att säljaren hyrde ut varan till köparen tills varan var helt avbetalad. Om köparen inte kunde betala hade säljaren rätt att ta tillbaka varan. På grund av systemets uppbyggnad var det främst varor med lång livstid med ett värde som var relativt konstant över tid, som dyra maskinvaror, bilar och</P>
<P class="p170 ft34"><SPAN class="ft62">12</SPAN><SPAN class="ft63">Hedenborg och Morell (2006), kapitel 12.</SPAN></P>
<P class="p161 ft12"><SPAN class="ft62">13</SPAN><SPAN class="ft64">Hedenborg och Morell (2006), kapitel 12.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37832x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Konsumtion och krediter. En introduktion</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft9">möbler, som kunde köpas på avbetalning. Tidigare hade vanliga människor inte haft råd att köpa dessa varor och möjligheten att dela upp betalning blev snabbt populärt. I samband med spridningen av avbetalningsköpen blev det dock uppenbart att avbetalningen ofta var förknippad med orättvisa och olämpliga förhållanden. Detta berodde på maktförhållandet mellan säljare och köpare, där säljaren ofta utnyttjade sin position. Samtidigt saknades lagstiftning vilket gjorde att säljaren kunde utforma kontrakten efter eget behag. Köparen skulle ofta betala en oskäligt hög hyra och säljaren hade rätt att återta varan och behålla de erlagda betalningarna om köparen var sen med en betalning. Avbetalningssystemet skapade stora debatter, där många menade att det uppmuntrade till lyxkonsum- tion eftersom konsumenter uppmanades att köpa saker de inte hade råd med. Säljaren struntade dessutom ofta i att kontrollera köparens betalningsförmåga eftersom han ändå kunde ta tillbaka varan och sälja den vidare till någon annan. Utöver de mer orättfärdiga verksamheterna förekom också rent brottslig verksamhet. Debatten ledde till en lagstiftning om avbetalningsköp år 1915. Den nya lagen begränsade säljares möjlighet att sätta hårda och oskäliga vill- kor. Debatterna om att öka köparens skydd vid avbetalningsköp fortsatte dock även efter den nya lagstiftningen, vilket kommer att diskuteras mer nedan.<SPAN class="ft66">14</SPAN></P>
<P class="p171 ft15">Den svenska kreditmarknaden under efterkrigstiden</P>
<P class="p172 ft9">Den svenska kreditmarknaden var under hela efterkrigstiden hårt reglerad. Statens engagemang i näringslivet utökades rejält och man valde ut ett antal prioriterade sektorer som måste få tillgång till kapital för att kunna skapa det välfärdssamhälle som eftersträvades. Rationaliseringen av jordbruket ledde till att allt fler flyttade från landsbygden in till städerna och efterfrågan på bostäder och energi förväntades öka kraftigt. Myndigheterna var därför intresserade av att tillgodose energiutbyggnadens och bostadssektorns behov av billiga krediter. Målsättningen var att styra och fördela kredit- utrymmet genom en reglerad kreditmarknad och en förhållandevis låg räntenivå. Riksbanken kunde via lagstiftning kontrollera bank- ernas in- och utlåningsräntor. Man införde också likviditetskvoter som innebar en möjlighet att även styra den totala utlåningen. För att se till att industrins investeringar inte trängdes undan upp-</P>
<P class="p173 ft12"><SPAN class="ft11">14 </SPAN>Persson (1998).</P>
<P class="p55 ft22">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37833x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td35"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p31 ft29">Konsumtion och krediter. En introduktion</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8">manades bankerna ofta att prioritera utlåningen till företag framför hushåll. Företagens möjligheter att finansiera sig på andra sätt var kringskuret då det krävdes särskilda tillstånd från Riksbanken för företag och kreditinstitut för att emittera obligationer eller andra värdepapper avsedda för rörelsen.<SPAN class="ft7">15</SPAN></P>
<P class="p62 ft8">Under <NOBR>1980-talet</NOBR> började stödet för regelverket, och det stabila system som det resulterat i, att svikta. Svårigheterna att få tag på kapital och en ökad efterfrågan ledde till att bankerna i stor skala etablerade finansbolag som stod utanför bankernas strikta regelverk, men vilkas utlåning ändå finansierades av bankerna. Detta ledde snart till att en stor mängd krediter flödade utanför de statliga myn- digheternas kontroll.<SPAN class="ft7">16 </SPAN>Samtidigt, i takt med att marginalskatterna steg, realräntorna sjönk och räntekostnaderna var avdragsgilla, blev fördelarna för hushållen att låna pengar alltmer påtagliga. Men regleringarna innebar att utbudet av krediter till hushållen var begränsat i förhållande till efterfrågan.<SPAN class="ft7">17</SPAN></P>
<P class="p175 ft13">Regleringar av konsumentkrediter</P>
<P class="p176 ft10">Under efterkrigstiden fortsatte diskussionen om hushållens krediter och rättigheter vid avbetalningsköp. Lagstiftningen från 1915 ansågs inte vara tillräcklig och under slutet av <NOBR>1940-talet</NOBR> tillsattes en utred- ning kring behoven av en ändrad lagstiftning. 1953 kom sedan en ny avbetalningsköplag, som innebar en skärpning till köparens fördel. De viktigaste ändringarna var att ytterligare tvingande bestäm- melser till köparens förmån infördes avseende förutsättningarna för säljaren att återta varorna.<SPAN class="ft56">18</SPAN></P>
<P class="p177 ft9">Under 1960- och <NOBR>1970-talet</NOBR> kom den allmänna politiken att bli allt mer inriktad på konsumenterna. I och med den nya politiken utarbetades ett flertal speciella konsumentskyddslagar. Samtidigt började lagen från 1953 diskuteras och många ansåg att det krävdes ytterligare konsumentskydd. Den gamla lagen saknade bestäm- melser som skulle motverka att konsumenter gick in i avbetalnings- köp som de inte hade råd med eller som var oförmånliga jämfört med andra typer av avtal. År 1966 lade konsumentkreditutred- ningen fram ändringsförslag rörande ökad konsumentupplysning. Köparen skulle ha tillgång till konsumentupplysning för att kunna</P>
<P class="p178 ft34"><SPAN class="ft62">15</SPAN><SPAN class="ft63">Se Pålsson (1989) och SOU 1998:160.</SPAN></P>
<P class="p179 ft34"><SPAN class="ft62">16</SPAN><SPAN class="ft63">Hedenborg och Morell (2006), kapitel 12.</SPAN></P>
<P class="p179 ft60"><SPAN class="ft62">17</SPAN><SPAN class="ft67">Se Pålsson (1989) och SOU 1998:160.</SPAN></P>
<P class="p179 ft12"><SPAN class="ft62">18</SPAN><SPAN class="ft64">Persson (1998).</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37834x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Konsumtion och krediter. En introduktion</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft8">avgöra vilken kreditform som var mest förmånlig. Efter ytterligare kommittéarbete 1971 instiftades en ny konsumentkreditlag år 1977. Den nya lagen syftade i enlighet med den drivande konsument- inriktade politiken till att stärka skyddet för konsumenter via krediter som lämnades med köp av varor. En skillnad var att lagen nu omfattade alla typer av krediter som lämnades vid köp av varor, och inte enbart avbetalningsköp som var fallet i tidigare lagstift- ning. I den nya lagen fanns också krav på information vid mark- nadsföring, bland annat att säljaren måste lämna information om den effektiva räntan för krediten. Konsumentkreditlagen kom att revideras ytterligare fram tills i dag, i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> och 2011.<SPAN class="ft7">19</SPAN></P>
<P class="p180 ft15">Avreglering, kris och koncentration 1980 till <NOBR>1990-talet</NOBR></P>
<P class="p172 ft9">Åren före de slutgiltiga avregleringarna av finansmarknaden pågick en debatt om regleringens konsekvenser, och det angavs skäl för en mer avreglerad ordning. Argument som framfördes var bland annat att regleringarna inte längre hade de åtstramningseffekter som efter- strävades, att en avreglering skulle leda till smidigare anpassningar mellan utbuds- och efterfrågeförhållanden och till att allokeringen av krediter till rätt ändamål skulle underlättas.<SPAN class="ft66">20 </SPAN>Vidare anfördes att den tekniska utvecklingen lett till inhemska och utländska substitut till de krediter som statsmakterna reglerade, vilket försvagade effekten av regleringarna.<SPAN class="ft66">21 </SPAN>Många europeiska länder avreglerade samtidigt sina finansmarknader.<SPAN class="ft66">22</SPAN></P>
<P class="p103 ft8">I början av <NOBR>1980-talet</NOBR> inleddes avregleringen av den svenska kredit- marknaden. År 1983 försvann likviditetskvoterna, 1985 togs ränte- taken och utlåningstaket för bankernas oprioriterade utlåning bort<SPAN class="ft7">23</SPAN>, och 1989 avskaffades valutaregleringen.</P>
<P class="p163 ft16">Under slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> blev tecknen på en överhettning i svensk ekonomi påtagliga. Allmänhetens sparande var lågt, och skatte- omläggningen i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> syftade bland annat till att främja sparande på bekostnad av lånande. Orsakerna till krisen i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> var flera, bland annat ledde valutakrisen <NOBR>1991–1992</NOBR> till en dramatisk höjning av nominella räntor och realräntor när kon-</P>
<P class="p181 ft34"><SPAN class="ft62">19</SPAN><SPAN class="ft63">Persson (1998).</SPAN></P>
<P class="p155 ft34"><SPAN class="ft62">20</SPAN><SPAN class="ft63">Ekonomisk Debatt (1979).</SPAN></P>
<P class="p155 ft60"><SPAN class="ft62">21</SPAN><SPAN class="ft67">Lundgren (1983).</SPAN></P>
<P class="p155 ft60"><SPAN class="ft62">22</SPAN><SPAN class="ft67">Hedenborg och Morell (2006), kapitel 12.</SPAN></P>
<P class="p155 ft12"><SPAN class="ft62">23</SPAN><SPAN class="ft64">Pålsson (1989).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37835x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td35"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p31 ft29">Konsumtion och krediter. En introduktion</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p182 ft10">junkturen vände. Denna räntechock och en kraftigt minskad efter- frågan i ekonomin utlöste fallande tillgångspriser och en omfattande systemkris som satte det svenska finansiella systemet i gungning. Tidigt i krisförloppet sjönk fastighetspriserna kraftigt och bank- erna som hade stora placeringar i kommersiella fastigheter drogs med i fallet. Ett flertal av de stora bankerna drabbades av akuta kreditförluster och kunde inte klara av sina betalningar. För att rädda förtroendet för systemet gick staten till slut in och garant- erade bankernas förpliktelser genom en särskilt myndighet, Bankstödsnämnden, populärt kallad för Bankakuten.<SPAN class="ft56">24</SPAN></P>
<P class="p177 ft16">Det makroekonomiska förloppet är beskrivet i flera utredningar och analyser, men frågan om i vilken utsträckning avregleringarna på kredit- och valutamarknaderna och bankernas agerande åren där- efter föranledde den djupa krisen är fortfarande omdebatterad. Ökad konkurrens och avregleringar präglade utvecklingen i många länder vid den aktuella tiden, men vid en internationell jämförelse är det framför allt bankkriserna i Norge, Finland och Sverige som sticker ut vad gäller omfattning och verkningar.<SPAN class="ft65">25</SPAN></P>
<P class="p183 ft13">Framväxten av skuldsaneringslagstiftning</P>
<P class="p126 ft8">Hushållens skuldsättning ökade kraftigt mellan år 1986 och 1988 vilket ledde till diskussioner om skuldsättningens effekter.</P>
<P class="p184 ft10">Även om skuldsättningstakten minskade efter 1989 fanns fort- farande ett stort antal hushåll med stora betalningssvårigheter. Beräkningar från Konsumentverket från 1989 visade att det i Sverige fanns över 200 000 hushåll med större problem än de kunde klara.<SPAN class="ft56">26 </SPAN>Situationen förvärrades dessutom under den ekonomiska krisen i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Det utbredda problemet med över- skuldsättning ledde slutligen till att skuldsaneringslagen tillkom år 1994. Skuldsaneringslagens huvudsakliga syfte var att verka rehab- iliterande genom att ge svårt skuldsatta hjälp med att lösa sina eko- nomiska problem.<SPAN class="ft56">27 </SPAN>Trots den nya lagstiftningen var det många som inte lyckades komma ur sina problem. År 2013 finns det drygt 95 000 personer som har skulder hos Kronofogdemyndigheten som är minst 20 år gamla.<SPAN class="ft56">28</SPAN></P>
<P class="p185 ft34"><SPAN class="ft62">24</SPAN><SPAN class="ft63">Hedenborg och Morell (2006), kapitel 12.</SPAN></P>
<P class="p179 ft34"><SPAN class="ft62">25</SPAN><SPAN class="ft63">Hedenborg och Morell (2006), kapitel 12.</SPAN></P>
<P class="p179 ft60"><SPAN class="ft62">26</SPAN><SPAN class="ft67">Prop. 1991/92:83.</SPAN></P>
<P class="p179 ft60"><SPAN class="ft62">27</SPAN><SPAN class="ft67">SOU 2004:81.</SPAN></P>
<P class="p179 ft37"><SPAN class="ft62">28</SPAN><SPAN class="ft64">Se statistiken i kapitel 2 </SPAN>Överskuldsättning i Sverige.</P>
<P class="p99 ft22">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37836x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Konsumtion och krediter. En introduktion</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft15"><NOBR>2000-nutid</NOBR></P>
<P class="p186 ft8">Under <NOBR>2000-talet</NOBR> genomled Sverige två stora finansiella kriser – IT- kraschen och finanskrisen mellan 2008 och 2009. Den senaste krisen ledde bland annat till att den globala regleringsstandarden Basel III togs fram. Regelverket ställer krav på banker gällande kapital och likviditet, vilket ska försvåra uppkomsten av finansiella bubblor och på så sätt minska stora konjunktursvängningar. Regel- verket ställer bland annat krav på höjda likviditets- och kapital- buffertar. Kapitalkravet reglerar hur mycket av inlåningen som måste behållas som kapital i banken och hur stor andel som kan lånas ut. Ny teknik innebar även att nya kreditmöjligheter började erbjudas på marknaden. Samtidigt inleddes en omfattande kredit- expansion, främst med fokus på upplåning för bostadsändamål via banker och kreditinstitut.</P>
<P class="p121 ft9">Utbudet av konsumtionslån ökade också. Bland annat introdu- cerades ökade möjligheter till fakturahandel vid internetköp och till delbetalning vid köp av konsumtionsvaror. År 2006 etablerades det första snabblåneföretaget i Sverige. Det följdes snabbt av flera andra. Dessa företag erbjuder lättillgängliga krediter som snabbt blev populära bland hushåll med små marginaler. Snabblån som kredit- form träffades av en rad undantag i konsumentkreditlagen från 1992. Antalet ärenden hos Kronofogdemyndigheten rörande snabblån ökade hastigt. I samband med ett nytt <NOBR>EU-direktiv</NOBR> om konsument- krediter togs en ny lag fram. Den 1 januari 2011 trädde den nya konsumentkreditlagen (2010:1846) i kraft. De största förändring- arna i den nya lagen var skärpta krav på att tillhandahålla information och på kreditprövning. Den skärpta lagen gäller även för snabblån.<SPAN class="ft66">29</SPAN></P>
<P class="p187 ft15"><SPAN class="ft15">1.1.3</SPAN><SPAN class="ft57">Konsumtionshistoria</SPAN></P>
<P class="p188 ft15">Svensk konsumtionshistoria från <NOBR>1700-talet</NOBR> till nutid</P>
<P class="p118 ft16">Under <NOBR>1700-talet</NOBR> producerade hushållen själva det mesta som de konsumerade. Det var först mot slutet av århundradet som mark- nadsintegrationen ökade, vilket innebar att allt flera varor istället började utbytas på marknader. Under den här tiden ökade också utbudet av kolonialvaror. Priset på socker och kaffe sjönk, och sär- skilt sockret började nu göra inträde i de svenska hushållen. Sedan</P>
<P class="p189 ft12"><SPAN class="ft11">29 </SPAN>Kronofogdemyndigheten (2008a).</P>
<P class="p55 ft22">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37837x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td35"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p31 ft29">Konsumtion och krediter. En introduktion</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p182 ft10"><NOBR>1600-talet</NOBR> hade Sverige haft en så kallad överflödslagstiftning som reglerade både hur mycket och vilka typer av varor hushållen fick konsumera. Syftet var att behålla den rådande samhällsordningen – bönder skulle konsumera som bönder och borgare som borgare – men också att hindra import och användning av vissa typer av lyx- produkter som ansågs onödiga. De som konsumerade lyxvaror som importerats från utlandet fördömdes dels för att de inte bidrog till det svenska välståndet, dels för att det ansågs vara omoraliskt att underkasta sig sina begär. I och med upplysningstiden hade flera andra länder i Europa börjat se lyxkonsumtion som en positiv eko- nomisk drivkraft, något som aldrig fick något egentligt genomslag i Sverige. Ett exempel på detta är den Svenska Nationella Kläde- dräkten som Gustav III försökte införa för att förhindra lyx- konsumtion. Syftet bakom dräkten var att svenskar inte skulle ta efter det exklusiva europeiska modet utan hålla sig till en måttlig klädstil. Dräkten fick genomslag och bars rätt allmänt av över- och medelklassen. Överflödslagstiftningen togs bort under <NOBR>1800-talet,</NOBR> men kritiken mot en överdriven konsumtion levde länge kvar i det svenska samhället.<SPAN class="ft56">30</SPAN></P>
<P class="p190 ft8">Vid <NOBR>1900-talets</NOBR> början hade Sverige genomgått en revolution- erande omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och städernas befolkning ökade kraftigt. I och med industrialiseringen ökade också människornas inkomster och Sverige fick en stor medel- klass. De ökade inkomsterna ändrade hushållens konsumtions- mönster. Fram till <NOBR>1910-talet</NOBR> utgjorde livsmedel nästan hälften av hushållens konsumtion. Efter <NOBR>1930-talet</NOBR> minskade denna andel hastigt och år 2009 var andelen endast 12 procent av hushållens totala konsumtion.<SPAN class="ft7">31</SPAN></P>
<P class="p16 ft9">Under det tidiga folkhemsbygget hade konsumtionskontrollen övergått i en uppfostringstanke. Tydliga moraliska drag fanns i synen på konsumtion och konsumenten skulle vara förfinad och handla rationellt och inte efter sina begär. Konsumtionsupplysning och hushållsbudget skulle lära konsumenten att hushålla med sina resurser. Den tecknade serien ”Spara och Slösa” som 1926 började publiceras i tidningen Lyckoslanten är ett exempel på tidens ideal.<SPAN class="ft66">32</SPAN></P>
<P class="p191 ft8">I och med att medelklassen växte och massproduktionen av både kläder och livsmedel ökade började konsumtion ta en allt</P>
<P class="p192 ft34"><SPAN class="ft62">30</SPAN><SPAN class="ft63">Hedenborg och Morell (2006), kapitel 10.</SPAN></P>
<P class="p193 ft60"><SPAN class="ft62">31</SPAN><SPAN class="ft67">Konsumtionsstatistiken innan 1910 är baserade på norsk statistik och uppskattas av för- fattarna Jönsson och Runefelt (i Hedenborg och Morell (2006)) vara aktuella även för Sverige under tidigt </SPAN><NOBR>1900-tal.</NOBR> Sifforna från <NOBR>1930-talet</NOBR> kommer från SCB (HUT).</P>
<P class="p161 ft12"><SPAN class="ft62">32</SPAN><SPAN class="ft64">Hedenborg och Morell (2006), kapitel 10.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37838x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Konsumtion och krediter. En introduktion</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft10">större plats i människors vardag. Fabrikssydda kläder innebar att antalet klädesplagg per person ökade kraftigt och konsumtion blev allt viktigare som en markör av livsstil och personlighet. Detta ändrade också den moraliska synen på konsumenten. Att kon- sumera började ses som nödvändigt för att bidra till den svenska ekonomins utveckling. Under perioderna med hög inflation under 1970 och <NOBR>1980-talet</NOBR> blev det dessutom mer gynnsamt att låna för konsumtion istället för att spara, något som ytterligare späddes på av möjligheten för låntagare att göra skatteavdrag.<SPAN class="ft56">33</SPAN></P>
<P class="p151 ft8">De senaste åren har konsumtionssamhället befästs ytterligare och kreditgivningen har blivit mer generös. Med hjälp av krediter går det att konsumera när behoven uppstår, istället för att spara i förväg. En naturlig effekt av en generös kreditgivning är dock att risken ökar för att en individ konsumerar över sina tillgångar och fastnar i överskuldsättning.</P>
<P class="p194 ft24"><SPAN class="ft24">1.2</SPAN><SPAN class="ft55">Kortfattad teoriöversikt</SPAN></P>
<P class="p84 ft8">Varför lånar hushåll pengar? Varför väntar de inte att skaffa efter- frågade varor och tjänster till dess att de kan betala med redan intjänade medel?</P>
<P class="p52 ft8">Hushållens inkomster varierar kraftigt över livscykeln. Att full- ständigt anpassa sin konsumtion till aktuell inkomst skulle leda till kraftiga konsumtionssvängningar. Bruket av krediter antas alltså framför allt ha en rationell grund. Genom att skuldsätta sig kan enskilda hushåll anpassa sin konsumtion över tiden och konsumera när behoven uppstår.<SPAN class="ft7">34</SPAN></P>
<P class="p54 ft8">För inköp av dyra produkter, som hus, är detta en självklarhet. Men man kan också finna det fördelaktigt att låna till mer kort- siktig konsumtion som elektronik och kläder. Unga har exempelvis ofta låga eller inga löneinkomster utan måste istället finansiera, åtminstone delar av, sin konsumtion med hjälp av lån, till exempel studielån.</P>
<P class="p151 ft8">Att ta lån innebär dock en risk att bli överskuldsatt, särskilt om individens inkomster tryter eller hon saknar förmögenhet.</P>
<P class="p85 ft8">Kopplingen mellan konsumtion och lån innebär att det är viktigt att försöka förstå drivkrafterna bakom hushållens konsumtion.</P>
<P class="p195 ft34"><SPAN class="ft62">33</SPAN><SPAN class="ft63">Hedenborg och Morell (2006), kapitel 10.</SPAN></P>
<P class="p196 ft12"><SPAN class="ft62">34</SPAN><SPAN class="ft64">Konjunkturinstitutet (2013).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37839x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td35"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p31 ft29">Konsumtion och krediter. En introduktion</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft8">Den <NOBR>polsk-brittiske</NOBR> sociologen Zygmunt Bauman menar att de rika länderna gått från att ha varit produktionssamhällen till att bli konsumtionssamhällen. Människan har förvisso alltid konsumerat i någon mening, men det är först i modern tid som konsumtionen definierar vilka vi är.<SPAN class="ft7">35</SPAN></P>
<P class="p62 ft9">Människor, speciellt i överflödssamhällen som det svenska, kon- sumerar exempelvis inte enbart för att tillfredsställa konkreta behov utan också för att upprätthålla sin sociala position. Det kan handla om att försöka vara som andra, så kallad social emulering, eller att försöka vara unik och annorlunda, så kallad social distinktion.<SPAN class="ft66">36</SPAN></P>
<P class="p12 ft8">Bauman menar vidare att konsumtion blivit så viktigt för vår identitet att det är ett socialt misslyckande att inte kunna tillfreds- ställa sina behov, helst omedelbart.<SPAN class="ft7">37</SPAN></P>
<P class="p184 ft8">Nedan följer en genomgång av olika konsumtionsteorier i syfte att bättre förstå hushållens konsumtions- och lånebeteende.</P>
<P class="p198 ft15"><SPAN class="ft15">1.2.1</SPAN><SPAN class="ft57">Konsumtionsteorier</SPAN></P>
<P class="p127 ft8">Varför, vad, när och hur konsumerar människor? Trots kon- sumtionens självklara plats i människans vardag dröjde det länge innan filosofer och tänkare började intressera sig för konsumtion som ämne. Enligt Trentmann förekommer knappt begreppet konsumtion i något av de kända verken under <NOBR>1700-talet.<SPAN class="ft7">38</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> </SPAN>Trots att ovanstående frågeställningar ställdes implicit redan av Karl Marx under mitten av <NOBR>1800-talet,</NOBR> fanns det 1910, i den elfte upplagan av <SPAN class="ft13">Encyclopedia Britannica, </SPAN>enbart en kort notis om konsumtion där den definierades som antingen en nationalekonomisk term som beskrev förstörande av nyttigheter eller som slöseri i fysisk mening.<SPAN class="ft7">39</SPAN></P>
<P class="p168 ft8">Konsumtion har alltid varit en självklar del av människans dag- liga liv. Att konsumera innebär att använda saker och få dem att tillfredsställa behov. Men formen för konsumtionen och hur den påverkar och påverkas av vilka vi är har utvecklats över tiden.<SPAN class="ft7">40</SPAN></P>
<P class="p16 ft68">I jägarsamhällena var konsumtion och produktion tätt samman- kopplade. Människor levde i hög utsträckning från hand till mun.</P>
<P class="p178 ft34"><SPAN class="ft62">35</SPAN><SPAN class="ft63">Bauman (2005).</SPAN></P>
<P class="p179 ft34"><SPAN class="ft62">36</SPAN><SPAN class="ft63">Ekström och Hjort (2010).</SPAN></P>
<P class="p179 ft60"><SPAN class="ft62">37</SPAN><SPAN class="ft67">Bauman (2005).</SPAN></P>
<P class="p179 ft60"><SPAN class="ft62">38</SPAN><SPAN class="ft67">Trentmann (2006) i Brewer & Trentmann (red).</SPAN></P>
<P class="p179 ft60"><SPAN class="ft62">39</SPAN><SPAN class="ft67">Bauman (2007).</SPAN></P>
<P class="p179 ft12"><SPAN class="ft62">40</SPAN><SPAN class="ft64">Se Bauman (2005) samt Bauman (2007).</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37840x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Konsumtion och krediter. En introduktion</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft8">När människan gick till att bli jordbrukare började produktion och konsumtion att särskiljas. Fasta bosättningar gjorde det möjligt att lagra och planera sin konsumtion. Industrialismen ökade i sin tur kraftigt tillgången på konsumtionsvaror, men det var under lång tid ändå produktionen som stod i centrum för tillvaron och som definierade människors roll i samhället. Individen fokuserade fort- farande på trygghet. De varor som ansågs ge status var solida och varans värde ansågs stiga med graden av beständighet, som exempelvis diamanter och fastigheter.<SPAN class="ft7">41</SPAN></P>
<P class="p199 ft9">Enligt Bauman uppstod det moderna konsumtionssamhället, där konsumtionen är inriktad på att tillfredsställa ständigt ökande begär, först från mitten av <NOBR>1900-talet.</NOBR> Konsumtionsvarorna ger omedelbar njutning snarare än en långsiktig säkerhet. Till skillnad från major- iteten av tidigare samhällsstrukturer, där lyckan utlovats i efterlivet, erbjuds konsumenterna i konsumtionssamhället ögonblicklig lycka. Det moderna samhället förutsätter dock, enligt Bauman, att denna lycka ska vara kortvarig, och att <NOBR>icke-tillfredställelsen</NOBR> är ett kon- stant tillstånd. Inte heller statusvarorna behöver vara beständiga.<SPAN class="ft66">42</SPAN></P>
<P class="p163 ft9">Ett tecken på att det tog tid innan konsumtion ansågs betydelse- fullt för att förstå samhället är att det första kända teoretiska verket som hade konsumtion som sitt primära fokus skrevs av sociologen Torsten Veblen först mot slutet av <NOBR>1800-talet.</NOBR> Veblen beskriver ett samhälle där människor inte bara konsumerar för att tillfredsställa sina nödvändiga behov utan för att signalera status och klasstill- hörighet. Till en början demonstrerade den övre klassen sin position genom att avstå från produktivt arbete. Genom att lära sig flera språk, spela instrument, vara bra på kricket och uppvisa ”vett och etikett” kunde överklassen bevisa att den inte ägnade sin tid åt att arbeta utan hade tid över till improduktiva sysslor. Att kon- sumera dyrbara varor var ett tecken på att det fanns ett överflöd av tid och pengar. Veblen observerade att i det moderna samhället, där gränserna mellan de olika samhällsklasserna blivit vagare, accepteras överklassens beteende som norm av de andra klasserna. Även låg- och medelinkomsthushåll kommer att sträva efter att efterlikna de rikare hushållen och försöka konsumera som de.<SPAN class="ft66">43</SPAN></P>
<P class="p200 ft26">Inom nationalekonomin var huvuduppfattningen dock länge att individers preferenser var oberoende av andras preferenser, varför konsumtion inte kopplades samman med status. National-</P>
<P class="p166 ft34"><SPAN class="ft62">41</SPAN><SPAN class="ft63">Bauman (2005).</SPAN></P>
<P class="p155 ft34"><SPAN class="ft62">42</SPAN><SPAN class="ft63">Bauman (2005).</SPAN></P>
<P class="p155 ft12"><SPAN class="ft62">43</SPAN><SPAN class="ft64">Veblen (1899).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37841x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td35"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p31 ft29">Konsumtion och krediter. En introduktion</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8">ekonomerna började inte ta in Veblens tankar om status förrän mot slutet av <NOBR>1900-talet.</NOBR></P>
<P class="p201 ft8">I början av <NOBR>1900-talet</NOBR> diskuterades enbart den nödvändiga kon- sumtionen och hur stor del av inkomsten den upptog. Enligt de tidiga tankarna om konsumtion, ansåg nationalekonomerna att en individs konsumtionsbeslut baserades på den aktuella inkomsten, det vill säga att individer konsumerar vad de har råd med för stunden. Keynes stödde denna teori och menade också att ju rikare vi blir, desto mindre andel av inkomsten kommer vi att konsumera.<SPAN class="ft7">44 </SPAN>När data över den aggregerade konsumtionen sedan presenterades av ekonomen Simon Kuznets, såg det istället ut som att konsumtions- andelen av inkomsten varit relativt stabil under en längre tids- period, trots förändringar i aggregerad inkomst, vilket fick andra att kritisera Keynes.<SPAN class="ft7">45</SPAN></P>
<P class="p202 ft16">Redan 1930 hade Irving Fisher föreslagit att individer baserar sina konsumtionsbeslut på sin livstidsinkomst, snarare än på den aktuella inkomsten, vilket skulle förklara att konsumtionsandelen är relativt konstant över tid.<SPAN class="ft65">46 </SPAN>Utifrån denna tanke utvecklade sedan Modigliani och Brumberg den så kallade livscykelhypotesen, en idé som fortfarande i stor utsträckning präglar national- ekonomisk konsumtionsteori.<SPAN class="ft65">47 </SPAN>Liksom Fisher, menar Modigliani och Brumberg att individer beaktar sin totala livstidsinkomst och sedan tar ett rationellt beslut kring hur konsumtionen ska fördelas över livet. Inkomsten kommer att se olika ut över livstiden. För de flesta är inkomsten låg i början av livet, under studietiden, och i slutet av livet när man slutat arbeta. Teorin fick stöd från Milton Friedman som introducerade den permanenta inkomsthypotesen. Friedman menar att inkomsten består av två delar; en permanent och en temporär inkomst. Båda kan förändras över tid, men det är enbart den permanenta inkomsten som förväntas ha en påverkan på individens konsumtionsnivå. Konsumtionen handlar inte främst om summan som individen för tillfället har i plånboken, utan den inkomst som individen förväntar sig framöver. Genom att spara under perioder när man har hög inkomst kan man flytta inkomsten från en period till en annan och på så sätt jämna ut konsumtionen, något som i hög grad sker i dag. Under studietiden lånar studenten pengar som betalas tillbaka när hon börjar arbeta och få löne-</P>
<P class="p203 ft34"><SPAN class="ft62">44</SPAN><SPAN class="ft63">Keynes (1936).</SPAN></P>
<P class="p179 ft34"><SPAN class="ft62">45</SPAN><SPAN class="ft63">Kuznets (1942).</SPAN></P>
<P class="p179 ft60"><SPAN class="ft62">46</SPAN><SPAN class="ft67">Fisher (1930).</SPAN></P>
<P class="p179 ft12"><SPAN class="ft62">47</SPAN><SPAN class="ft64">Modigliani och Brumberg (1954).</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37842x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Konsumtion och krediter. En introduktion</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft8">inkomster. Samtidigt börjar hon också spara till pensionen. Enligt Friedman kommer konsumtionen att vara relativt jämn över en individs livstid, trots skillnader i inkomst, vilket fick stöd i den empiri som Kuznets presenterade i början på <NOBR>1940-talet.</NOBR></P>
<P class="p119 ft8">Enligt Friedman, Modigliani och Brumbergs teorier skulle en ökad skuldsättningsnivå i princip kunna förklaras med att kredit- regleringarna minskat och gjort det lättare för individer att rationellt och effektivt kunna jämna ut sin konsumtion över livet.</P>
<P class="p163 ft9">Under <NOBR>1950-talet</NOBR> introducerade ekonomen James Duesenberry Veblens idéer i den konventionella nationalekonomiska konsumtions- teorin.<SPAN class="ft66">48 </SPAN>Till skillnad från Modiglianis och Fishers tanke om att konsumtionsbeslut kom till genom rationell planering menade Duesenberry att besluten snarare var ett resultat av individers erfarenheter och vanebildning. Enligt de tidigare teorierna baserar individen sin konsumtion enbart på sin egen förväntade inkomst. Inkomstskillnader eller andras konsumtion kommer inte att påverka individens beslut. Duesenberry observerade att det verkade finnas andra krafter som styrde konsumtionsbesluten och att individer påverkades av att observera andras konsumtionsvanor. Duesenberry kallade detta fenomen för <SPAN class="ft39">demonstrationseffekt </SPAN>och menade att en individ som observerar en högre konsumtionsnivå än sin egen hos en annan individ, kommer att bli missnöjd med sin egen nivå och då frångå sin tidigare optimala konsumtionsplan. Enligt Duesenberry gällde behoven inte bara det som var direkt nöd- vändigt för att överleva, utan handlade ofta om en önskan att demonstrera social status. Duesenberrys idéer har inkorporerats i nationalekonomiska modeller och har bland annat använts för att förklara vanebildning i konsumtionsbeslut.<SPAN class="ft66">49</SPAN></P>
<P class="p204 ft8">Nationalekonomen Robert Pollak introducerade en modell för att visa att vanebildning är en stark faktor i individers kon- sumtionsbeslut.<SPAN class="ft7">50 </SPAN>När individen ska ta ett beslut om sin kon- sumtionsnivå i dag kommer det att baseras på förra periodens konsumtion. För att dagens konsumtion ska ge någon nytta måste den vara minst lika stor som gårdagens konsumtion. Det skulle kunna förklara varför individer har svårt att sänka sin konsumtions- nivå trots inkomstbortfall.<SPAN class="ft7">51</SPAN></P>
<P class="p205 ft34"><SPAN class="ft62">48</SPAN><SPAN class="ft63">Duesenberry (1949).</SPAN></P>
<P class="p155 ft34"><SPAN class="ft62">49</SPAN><SPAN class="ft63">Pollak (1970).</SPAN></P>
<P class="p155 ft60"><SPAN class="ft62">50</SPAN><SPAN class="ft67">Pollak (1970).</SPAN></P>
<P class="p155 ft12"><SPAN class="ft62">51</SPAN><SPAN class="ft64">Duesenberry (1949).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37843x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td35"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p31 ft29">Konsumtion och krediter. En introduktion</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft8">Det har också gjorts empiriska studier på mikronivå för att undersöka om Veblens idé om statuskonsumtion stämmer. Forsk- ning från mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> visar att det finns en tydlig status- komponent i köp av konsumtionsvaror. Chao och Schor presenterade i mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> en studie där man studerat köp av märkesvaror och kunde visa att sambandet mellan pris och kvalitet var väldigt litet. Konsumenten var beredd att betala mer för en märkesvara trots att kvalitén inte var bättre, och i vissa fall även sämre, än hos de billigare varorna. En viktig egenskap hos status- konsumtion är att den måste vara synlig för andra. Detta förklarar till exempel uppkomsten av märkeslogotyper. När lyxkonsumtion enbart var till för en liten samhällsgrupp behövdes inga synliga märken. Klädskaparens identitet var ändå känd bland alla berörda parter. I dag när dessa typer av varor köps av en bredare allmänhet har både marknadsförare och konsumenter varit tvungna att använda sig av nya strategier för att göra statuskonsumtionen synlig.<SPAN class="ft7">52</SPAN></P>
<P class="p206 ft10">I forskningslitteraturen diskuteras också det faktum att individers referensgrupp verkar bli allt större. Tidigare jämförde sig kon- sumenter framför allt med dem i sin nära bekantskapskrets, men i och med att marknadsföring och media blir allt mer lika mellan länder, är referensgruppen snarare global. En annan förändring är att man i dag inte bara jämför sig med dem i liknande inkomst- grupper utan även med toppskiktet. Ett exempel är att lyx- produkter inte längre marknadsförs för en liten grupp individer. Dessa varor syns och omnämns numera i storfilmer, dagstidningar och <NOBR>tv-program,</NOBR> vilket skapar ett intresse även i grupper med lägre inkomster.<SPAN class="ft56">53 </SPAN>En relaterad insikt är att individer bryr sig mer om sin relativa position än sin absoluta inkomst.<SPAN class="ft56">54</SPAN></P>
<P class="p137 ft15">Mättnad i konsumtionssamhället?</P>
<P class="p98 ft68">En fråga som ibland aktualiseras är varför människors kon- sumtionsbehov aldrig förefaller att mättas. Klassiska ekonomer som Keynes trodde att den ökade välfärden skulle leda oss till att ägna mer tid åt avkoppling och umgänge, men istället präglas samtiden av larmrapporter om obalans mellan arbete och privatliv</P>
<P class="p178 ft34"><SPAN class="ft62">52</SPAN><SPAN class="ft63">Chao och Schor (1996).</SPAN></P>
<P class="p179 ft34"><SPAN class="ft62">53</SPAN><SPAN class="ft63">Schor (1998).</SPAN></P>
<P class="p179 ft12"><SPAN class="ft62">54</SPAN><SPAN class="ft64">Clark, Frijters and Shields (2008).</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37844x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Konsumtion och krediter. En introduktion</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft10">och tilltagande stress i yrkeslivet. Enligt Burenstam Linder (1969) är detta ingen oväntad, om än kanske olycklig, utveckling. Den ökade produktiviteten under arbetstid leder till att vi vill se mot- svarande produktivitetsökning av vår fritid. Ett sätt att nå detta är genom att öka mängden (och priset på) konsumtionsvaror tänkta att användas när vi är lediga, genom att exempelvis införskaffa komplexa <NOBR>TV-set,</NOBR> avancerade datorer, en aldrig sinande ström av leksaker till barnen och så vidare. Om inte människors preferenser ändras kommer alltså en ökad produktivitet i arbetslivet att fort- sätta att leda till ökade inköp av konsumtionsvaror.<SPAN class="ft56">55</SPAN></P>
<P class="p142 ft15">Bristande rationalitet hos hushållen</P>
<P class="p51 ft8">I tidig nationalekonomisk teoribildning förutsatte man att individer och företagare agerade rationellt. Teorierna utgick från <SPAN class="ft13">Homo economicus</SPAN>, på engelska kallad <SPAN class="ft13">The economic man, </SPAN>människan som agerar för att uppnå högsta möjliga välbefinnande, givet de till- gängliga alternativen och sin egen förmåga. Teorierna om den rationella människan innebar att man hade svårt att förklara bete- ende som var självdestruktivt och kortsiktigt, som att individer lånade över sina tillgångar och sedan inte klarade av att betala till- baka lånen. Under senare decennier har det skett en hel del forsk- ning på området och nationalekonomerna har också tagit in forskningsresultat från psykologi i sina modeller.</P>
<P class="p120 ft9">Kahneman och Tversky har visat att individer fattar irrationella beslut i situationer som involverar risk. De kunde även visa att individer beter sig olika när det gäller förluster och vinster. Individer har aversion mot risk när det kommer till eventuella vinster, men är riskbenägna när det handlar om eventuella förluster.<SPAN class="ft66">56 </SPAN>Enligt teorin om förväntat nytta (<SPAN class="ft39">expected utility theory</SPAN>) förväntas individer basera beslut, där sannolikheten för varje utfall är känt, på utfallens förväntade värde. Två exempel från studien presenteras nedan.</P>
<P class="p120 ft8">Statsvetaren och ekonomen Herbert Simon myntade begreppet <SPAN class="ft13">begränsad rationalitet </SPAN>för att förklara att individer på grund av brist- ande information och resurser att fatta fullt optimala beslut, istället nöjer sig med ett tillfredställande beslut där individens tidigare erfarenheter spelar en stor roll för utfallet.<SPAN class="ft7">57</SPAN></P>
<P class="p207 ft34"><SPAN class="ft62">55</SPAN><SPAN class="ft63">Burenstam Linder (1969).</SPAN></P>
<P class="p155 ft34"><SPAN class="ft62">56</SPAN><SPAN class="ft63">Kahneman och Tversky (1979).</SPAN></P>
<P class="p155 ft12"><SPAN class="ft62">57</SPAN><SPAN class="ft64">Simon (1957).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37845x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td35"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p31 ft29">Konsumtion och krediter. En introduktion</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p208 ft8">År 1977 beskrevs problemen med irrationellt beteende av Prescott och Kydland. De undersökte begreppet <SPAN class="ft13">tidsinkonsistens</SPAN>, vilket beskriver det problem som uppkommer när individer inte kan hålla fast vid sina beslut.<SPAN class="ft7">58 </SPAN>Det relaterade begreppet <SPAN class="ft13">hyperbolisk diskontering</SPAN>, beskrivet av Laibson (1997)<SPAN class="ft7">59</SPAN>, beskriver hur en tids- inkonsistent individs värdering av framtiden förändras över tid. I den närmast följande tiden är skillnaden stor mellan hur vi värderar i dag eller i morgon, men på lång sikt är värderingen mellan i dag och i morgon densamma.<SPAN class="ft7">60 </SPAN>Detta går emot klassisk national- ekonomisk teori där värdering över tid antas vara konstant.<SPAN class="ft7">61 </SPAN>Det kan förklara varför människor tar beslut i dag som de inte skulle valt att göra i framtiden. Att ta stora lån med höga effektiva ränte- satser kan utgöra exempel där tidsinkonsistens spelar in. Det möjlig- gör hög konsumtion i dag, men i framtiden kommer lånet innebära höga kostnader och eventuellt tvinga individen att minska sin kon- sumtion.<SPAN class="ft7">62</SPAN></P>
<P class="p209 ft8">Det finns även empiriska studier som visar att fattiga hushåll, i jämförelse med andra, i större utsträckning är tidsinkonsistenta och att de av flera praktiska skäl har det svårt att fatta långsiktiga beslut.<SPAN class="ft7">63</SPAN></P>
<P class="p210 ft15"><SPAN class="ft15">1.2.2</SPAN><SPAN class="ft57">Låna till investeringar eller till konsumtion</SPAN></P>
<P class="p211 ft8">En investering är en kapitalinsats som förväntas leda till framtida avkastning. För ett företag kan det handla om konstruktionen av en ny fabrik och för staten om byggande av ny järnväg.</P>
<P class="p60 ft8">För många är bostadsköpet det största köpet de gör under sin livstid. Inköp av bostäder har såväl en investerings- som en kon- sumtionskomponent. Den tjänst som bostäder genererar konsumeras över tid genom att ägaren i regel bor i sin bostad. Men bostäder har historiskt sätt också visat sig vara en relativt säker investering med små risker för förluster.</P>
<P class="p212 ft34"><SPAN class="ft62">58</SPAN><SPAN class="ft63">Kydland och Prescott (1977).</SPAN></P>
<P class="p179 ft34"><SPAN class="ft62">59</SPAN><SPAN class="ft63">Laibson (1997) – Golden Eggs.</SPAN></P>
<P class="p213 ft70"><SPAN class="ft62">60</SPAN><SPAN class="ft69">Ett klassiskt exempel är huruvida en individ skulle välja att få 100 kronor i dag eller 110 kronor i morgon. I experiment har majoriteten av individerna svarat att de föredrar att få 100 kronor i dag framför 110 kronor i morgon. När individerna däremot fått välja om de vill ha</SPAN></P>
<P class="p193 ft60"><SPAN class="ft70">100</SPAN><SPAN class="ft67">kronor om ett år, eller 110 kronor om ett år och en dag, svarade majoriteten att de skulle föredra 110 kronor framför 100 och vänta en dag längre.</SPAN></P>
<P class="p179 ft60"><SPAN class="ft62">61</SPAN><SPAN class="ft67">Thaler (1981).</SPAN></P>
<P class="p179 ft60"><SPAN class="ft62">62</SPAN><SPAN class="ft67">Thaler, Wakker och Tversky (1997).</SPAN></P>
<P class="p179 ft12"><SPAN class="ft62">63</SPAN><SPAN class="ft64">Laureti och Szafarz (2012).</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37846x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Konsumtion och krediter. En introduktion</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p150 ft8">Även om belånade bostäder utgör en måttlig och sannolikt hanterbar risk under förutsättning att bostaden behåller sitt reala värde – bostaden kan oftast säljas – innebär alltså omfattande belåning av bostäder en riskexponering som kan drabba hushållet om bostadspriserna faller.</P>
<P class="p70 ft8">Men hushållen lånar också för att konsumera varor utan någon för- väntad värdestegring, som bilar, kläder och elektronik. Konsumtions- lån ökar friheten för människor att konsumera när behoven uppkommer, men konsumerade varorna har kort levnadstid och förlorar snabbt sitt värde. För hushåll som inte konsumerar dessa produkter utifrån en realistisk bedömning av sina ekonomiska ramar kan sådan konsumtion innebära en risk.</P>
<P class="p214 ft15"><SPAN class="ft15">1.2.3</SPAN><SPAN class="ft57">Hushållens kunskaper och räknefärdigheter</SPAN></P>
<P class="p84 ft8">En viktig fråga är om hushållen har de kunskaper och förmågor som krävs för att kunna hantera en finansiell omvärld som har blivit alltmer komplex. Kunskapen är inte bara viktig för dem själva, utan är också central för ekonomins funktionssätt. Eko- nomin bygger på att individer gör väl underbyggda beslut, vilket förhindrar förluster som innebär minskade kostnader både för den enskilda individen och för samhället.<SPAN class="ft7">64</SPAN></P>
<P class="p54 ft8">Svensk och internationell forskning har visat att många vuxna har svårt att räkna och har bristande finansiell förmåga.</P>
<P class="p52 ft8">Räknefärdighet mäts ofta med relativt basala räkneuppgifter av karaktären <SPAN class="ft13">”Om sannolikheten att få en sjukdom är 10 %, hur många av 1 000 personer kan förväntas få sjukdomen”. </SPAN>Den finansiella förmågan handlar om att förstå olika former av finansiella begrepp som <SPAN class="ft13">”Aktier brukar gå upp och ner i värde mer än vad obligationer gör” Sant eller falskt?</SPAN></P>
<P class="p104 ft15">Svenska studier</P>
<P class="p84 ft8">I Sverige har Finansinspektionen sedan 2007 gjort flera studier som undersöker individers finansiella förmåga, varav en studie med inriktning på individers räknefärdighet och finansiella förmåga som presenterades 2011.</P>
<P class="p215 ft12"><SPAN class="ft11">64 </SPAN>Hilgert och Hogarth (2003).</P>
<P class="p55 ft22">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37847x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td35"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p31 ft29">Konsumtion och krediter. En introduktion</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft13">Räknefärdighet</P>
<P class="p126 ft8">Resultaten från studien tyder på att många, om än en minoritet, har svårt med enkla beräkningar. I det ovan nämnda räkneexemplet, svarade till exempel 13 procent fel. Studien visade också på sam- band mellan räknefärdighet och ålder, utbildningsnivå, inkomst samt kön. Resultaten rörande individers räknefärdighet presenteras nedan:</P>
<P class="p216 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Unga och äldre presterade sämst: Deltagare över 65 år och del- tagare mellan 18 och 29 år var överrepresenterade i de grupper som hade lägst resultat.</SPAN></P>
<P class="p217 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Personer med högre utbildning och/eller högre inkomster hade generellt bättre räknefärdighet.</SPAN></P>
<P class="p218 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Kvinnor presterade sämre än män, oavsett utbildning och ålder.</SPAN></P>
<P class="p219 ft68">Att deltagare över 65 år var överrepresenterade i de grupper som hade lägst resultat är inte förvånande eftersom utbildningssystemet successivt har byggts ut och allt fler har fått tillgång till utbildning i varje ny generation.<SPAN class="ft73">65 </SPAN>Det anmärkningsvärda är snarare att <NOBR>18–29-</NOBR> åringar också presterade dåligt, ungefär i linje med <NOBR>65-åringarna.</NOBR> Författarna uppger att en trolig förklaring till detta är skolans utveckling. Denna teori får stöd i det faktum att svenska skolbarns matematikresultat sjunkit stadigt sedan 2003.<SPAN class="ft73">66</SPAN></P>
<P class="p220 ft13">Finansiell förmåga</P>
<P class="p45 ft8">Den finansiella förmågan testades med frågor rörande räntor och olika typer av sparformer. Även här antyder resultaten att en stor andel av befolkningen har svårt att förstå finansiella begrepp. På frågan: ”<SPAN class="ft13">Vilket har historiskt sett gett högst avkastning på lång sikt, aktier eller obligationer?” </SPAN>svarade drygt 33 procent fel. Studien visade att:</P>
<P class="p216 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Individer mellan 50 och 64 är överrepresenterade bland dem med högst resultat.</SPAN></P>
<P class="p221 ft34"><SPAN class="ft62">65</SPAN><SPAN class="ft63">Agarwal et al. (2009).</SPAN></P>
<P class="p161 ft12"><SPAN class="ft62">66</SPAN><SPAN class="ft64">Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37848x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Konsumtion och krediter. En introduktion</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p222 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Ett starkt positivt samband mellan utbildning och finansiell för- måga. Sambandet var starkare än för räknefärdighet och utbild- ning.</SPAN></P>
<P class="p223 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Individer med högre inkomst hade bättre finansiell förmåga</SPAN></P>
<P class="p224 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Kvinnor presterade sämre än män</SPAN></P>
<P class="p225 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Arbetslösa, studenter och pensionärer fick sämre resultat än anställda och egna företagare.</SPAN></P>
<P class="p226 ft8">Studien visar också på ett starkt samband mellan finansiell förmåga och räknefärdighet, vilket indikerar att räknefärdighet är en stark förklaringsfaktor för finansiell förmåga.</P>
<P class="p52 ft8">Slutligen visar studien också att individer som deltar på bolåne- marknaden i genomsnitt har högre nivåer av både räknefärdighet och finansiell förmåga. Ett liknande samband finns mellan del- tagande på aktiemarknaden och finansiell förmåga och räkne- färdighet.<SPAN class="ft7">67</SPAN></P>
<P class="p104 ft15">Internationella studier</P>
<P class="p84 ft8">Finansiell förmåga, eller <SPAN class="ft13">financial literacy </SPAN>som det benämns i den internationella forskningen, studeras i ett stort antal OECD- länder. OECD har sammanställt resultaten från ett flertal studier och visar att det finns gemensamma nämnare. Studierna visar att den finansiella förståelsen och kunskapen är låg hos en stor del konsumenterna. Likt den svenska studien har man i flera andra länder hittat ett positivt samband mellan utbildning och finansiell förmåga, samt ett positivt samband mellan inkomst och finansiell förmåga.<SPAN class="ft7">68</SPAN></P>
<P class="p227 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Många konsumenter svarade att de inte förstår information om finansiella produkter. En stor andel svarade också att de inte förstod information i sitt årliga pensionsbrev.</SPAN></P>
<P class="p228 ft10"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft75">Konsumenter kan oftast inte bedöma sin finansiella förmåga. Till exempel svarade 65 procent av de studenter som deltagit i en amerikansk studie att de har en god förståelse av sin privat- ekonomi, men trots detta presterade de inte bättre än de som svarat att de hade en dålig förståelse. I Australien svarade 67</SPAN></P>
<P class="p229 ft34"><SPAN class="ft62">67</SPAN><SPAN class="ft63">Almenberg och Widmark (2011).</SPAN></P>
<P class="p196 ft12"><SPAN class="ft62">68</SPAN><SPAN class="ft64">OECD (2005).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37849x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td35"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p31 ft29">Konsumtion och krediter. En introduktion</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft8">procent att de förstod enkla ekonomiska begrepp, men enbart 28 procent svarade rätt på de ekonomiska och finansiella frågorna.<SPAN class="ft7">69</SPAN></P>
<P class="p231 ft8">En amerikansk studie från 2011 tittar särskilt på begreppet <SPAN class="ft13">debt literacy </SPAN>som just handlar om individernas förståelse av skuld- sättning, räntor och annat som är en viktig del av finansiell förmåga som helhet.<SPAN class="ft7">70 </SPAN>Studien visar att låg kunskap om skulder är normen och mest vanligt förekommande bland kvinnor, vissa minoritets- grupper och personer med låg inkomst.</P>
<P class="p97 ft15">Hur information påverkar hushållens beslutsfattande</P>
<P class="p98 ft9">Enligt teorier om rationellt beslutsfattande är information och kunskap avgörande för huruvida en individ kan fatta optimala beslut. Ett hushåll som ska ta beslut rörande sin ekonomi bör därför ha full översikt över de tillgängliga alternativen och till- räcklig kunskap för att kunna välja det bästa av dessa.<SPAN class="ft66">71 </SPAN>Finansiell kunskap var viktigt även förr, men de tillgängliga alternativen har blivit fler och strukturen bakom dem allt mer komplicerad. Sam- tidigt har det finansiella risktagandet till stor del förflyttats från staten och finansiella institutioner till konsumenterna och finansi- ella beslut tar större plats i hushållens vardag. Till exempel har bostadsprisernas ökning lett till att hushållens skulder blivit större och pensionsreformerna kräver att hushållen själva är aktiva i beslutsfattandet. Förändringen har inneburit att det krävs allt mer kunskap och förståelse för att kunna fatta väl underbyggda beslut.<SPAN class="ft66">72</SPAN></P>
<P class="p232 ft68">Forskning har undersökt hur individer ändrar sina beslut när de får mer information om en produkt. Ett exempel är en studie där man främst tittade på så kallade snabblån.<SPAN class="ft73">73 </SPAN>Även i fallen när informationen är tydlig visade det sig att låntagarna hade dålig för- ståelse för vad lånets totalkostnad blir och för hur man beräknar räntekostnaden för att ha ett lån i över en månad. I studien visade det sig att när deltagarna fick information om lånets totala kostnad valde tio procent att inte ta lånet, vilket kan jämföras med kontroll- gruppen som inte fick någon information om lånets totalkostnad</P>
<P class="p192 ft34"><SPAN class="ft62">69</SPAN><SPAN class="ft63">OECD (2005).</SPAN></P>
<P class="p179 ft34"><SPAN class="ft62">70</SPAN><SPAN class="ft63">Lusardi och Tufano (2009).</SPAN></P>
<P class="p179 ft60"><SPAN class="ft62">71</SPAN><SPAN class="ft67">Schoenfeld (2011).</SPAN></P>
<P class="p179 ft60"><SPAN class="ft62">72</SPAN><SPAN class="ft67">Almenberg och Widmark (2011).</SPAN></P>
<P class="p179 ft12"><SPAN class="ft62">73</SPAN><SPAN class="ft64">Kallas för </SPAN><SPAN class="ft37">payday loans </SPAN>i USA och av författarna.</P>
<P class="p99 ft22">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37850x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Konsumtion och krediter. En introduktion</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft8">och där i princip alla valde att gå vidare med lånet.<SPAN class="ft7">74 </SPAN>En annan viktigt fråga är hur väl individer kan ta till sig den tillgängliga informationen. Finansiell förmåga har i flera studier visat sig vara starkt korrelerad med räkneförmåga. Många ekonomiska beslut kräver en grundläggande förståelse för numerisk information och enklare beräkningar, och det har visat sig att en bristande räkne- färdighet kan ha allvarliga konsekvenser för en individs välbefin- nande. Bland annat har individer med låg räknefärdighet i större utsträckning betalningssvårigheter, även när man kontrollerar för andra egenskaper som ålder, utbildning och inkomst.<SPAN class="ft7">75</SPAN></P>
<P class="p142 ft15">Konsekvenser av bristande information och kunskap</P>
<P class="p51 ft8">Flera studier har undersökt konsekvenserna av bristande informa- tion och kunskap.</P>
<P class="p119 ft8">I internationella studier har man sett att individer med bristande finansiell kunskap oftare har skuldproblem.<SPAN class="ft7">76 </SPAN>Studierna har också visat att dessa individer också sparar mindre, betalar högre avgifter jämfört med andra och oftare får problem med att betala sina bolån.<SPAN class="ft7">77</SPAN></P>
<P class="p234 ft8">En amerikansk studie visade att medianhushållet betalade 500 dollar om året i olika kostnader för att använda sina bank- och kredit- konton. Den summan skulle kunna minskas med mer än hälften genom mindre beteendeförändringar som att byta till kort med lägre räntekostnader och att betala av på sina skulder med medel som fanns på bankkontot.<SPAN class="ft7">78</SPAN></P>
<P class="p151 ft8">En annan amerikansk studie visade att 40 procent av kon- sumenterna valde det dyrare av två kreditkortsalternativ och att en liten grupp konsumenter inte bytte till det bättre alternativet efter hand, trots att de därigenom fick betala relativt stora belopp i högre räntor eller avgifter för att ha kreditkortet.<SPAN class="ft7">79</SPAN></P>
<P class="p235 ft68">Den här typen av felaktiga ekonomiska beslut kan leda till lång- siktiga välfärdsproblem, både för hushållen och för samhället. Till</P>
<P class="p236 ft34"><SPAN class="ft62">74</SPAN><SPAN class="ft63">Bertrand och Morse (2011).</SPAN></P>
<P class="p155 ft34"><SPAN class="ft62">75</SPAN><SPAN class="ft63">Almenberg och Widmark (2010).</SPAN></P>
<P class="p155 ft60"><SPAN class="ft62">76</SPAN><SPAN class="ft67">Lusardi och Tufano (2009).</SPAN></P>
<P class="p155 ft60"><SPAN class="ft62">77</SPAN><SPAN class="ft67">Almenberg och Finocchiaro (2011) och Lusardi, Mitchell och Curto (2009).</SPAN></P>
<P class="p155 ft60"><SPAN class="ft62">78</SPAN><SPAN class="ft67">Stango och Zinman (2009).</SPAN></P>
<P class="p237 ft70"><SPAN class="ft62">79</SPAN><SPAN class="ft76">Agarwal et al (2007). Studien visar att 40 procent valde fel alternativ givet utfallet efteråt. De kan de ha trott på en annan utveckling när de väl fattade beslutet vilket kreditkort de skulle ha. Det är alltså inte säkert att så många som 40 procent var irrationella. Det är dock av samma skäl inte heller säkert att de återstående 60 procenten som valde rätt var rationella.</SPAN></P>
<P class="p180 ft22">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37851x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr12 td35"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p31 ft29">Konsumtion och krediter. En introduktion</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft9">exempel kan val av bolån påverka ett samhälles finansiella stabilitet om hushållen blir väldigt känsliga för ränteförändringar.<SPAN class="ft66">80 </SPAN>Kunniga och välinformerade konsumenter ska också, enligt ekonomisk teori, medverka till att hålla oseriösa säljare borta från marknaden.<SPAN class="ft66">81</SPAN></P>
<P class="p239 ft34"><SPAN class="ft62">80</SPAN><SPAN class="ft63">Almenberg och Widmark (2010).</SPAN></P>
<P class="p240 ft12"><SPAN class="ft62">81</SPAN><SPAN class="ft64">Hilgert och Hogarth (2003).</SPAN></P>
<P class="p241 ft22">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37852x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p3 ft6">2 Överskuldsättning i Sverige</P>
<P class="p242 ft24"><SPAN class="ft24">2.1</SPAN><SPAN class="ft55">Vad är överskuldsättning?</SPAN></P>
<P class="p45 ft8">Det finns ingen vedertagen definition av överskuldsättning. Olika länder använder sig av olika definitioner<SPAN class="ft7">1</SPAN>, och när överskuld- sättning ska kvantifieras används olika mått. Tre huvudsakliga metoder att bestämma överskuldsättning har utkristalliserats i europeiska jämförelser: en administrativ, en objektiv/kvantitativ och en subjektiv. <SPAN class="ft7">2</SPAN></P>
<P class="p243 ft9"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft77">Den </SPAN><SPAN class="ft39">administrativa </SPAN>använder sig av officiella noteringar, exempelvis i domstolar, av betalningsinställelse och liknande som ett mått på överskuldsättning. På så sätt kan man använda sig av uppgifter som är relativt lätta att samla in. Samtidigt kanske många typer av skuldproblem inte fångas i statistiken då många personer försöker lösa sina skuldproblem innan eller på annat sätt än att låta en betalningsinställelse ske. Och om man använder sig av ett snävt mått som exempelvis skuldsanering som mått på överskuldsättning riskerar dessutom juridiska regler av avgöra vem som klassas som överskuldsatt eller inte.<SPAN class="ft66">3</SPAN></P>
<P class="p243 ft14"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft78">Den </SPAN><SPAN class="ft79">objektiva/kvantitativa </SPAN>använder sig av ekonomiska data för att mäta överskuldsättning. Det kan handla om skuldkvoter, belåningsgrader och liknande. På så sätt får man bilder av hus- hållens finansiella ställning, vilka är centrala för att förstå före- komsten av överskuldsättning. Men det kan vara svårt att få till-</P>
<P class="p244 ft68">gång till alla relevanta data som krävs för att göra sofistikerade bedömningar. Istället kan man frestas att göra dåligt under-</P>
<P class="p245 ft34"><SPAN class="ft62">1</SPAN><SPAN class="ft63">Fondeville, Özdemir och Ward (2010) och Davydoff et al. (2008).</SPAN></P>
<P class="p179 ft34"><SPAN class="ft62">2</SPAN><SPAN class="ft63">Niemi och Henriksson (2005).</SPAN></P>
<P class="p213 ft70"><SPAN class="ft62">3</SPAN><SPAN class="ft69">Till exempel beskrivs det i Rättsfallet NJA 2010 s. 496 att Högsta Domstolen gjorde bedömningen att en skuldsatt kvinna skulle kunna återbetala sina förfallna skulder inom en </SPAN><NOBR>15-årsperiod</NOBR> varför hon inte bedömdes som kvalificerat insolvent, och därför skulle hon inte heller ha rätt till skuldsanering. Det fick till följd att antalet skuldsaneringar minskade under nästkommande år trots att den faktiska skuldsituationen hos hushållen inte hade förändrats.</P>
<P class="p246 ft22">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37853x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p247 ft8">byggda bedömningar utifrån ett begränsat antal variabler eller bedömningar utifrån aggregerade data (genomsnittsdata för hela folkhushållet) i stället för mikrodata som bygger på enskilda hushålls finansiella ställning.</P>
<P class="p248 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Den </SPAN><SPAN class="ft13">subjektiva </SPAN>utgår från att hushållens egna beskrivningar av bristande återbetalningsförmåga likställs med överskuldsättning. På så sätt kan man fånga in många hushåll som inte syns i de officiella registren – hushåll som kanske klarar sig från dag till dag genom att till exempel låna av släktingar eller genom att dra ner på sin konsumtion till ett minimum. Den subjektiva metoden brukar ge högre nivåer på överskuldsättning än de andra metoderna. <SPAN class="ft7">4</SPAN></P>
<P class="p249 ft8">Problemet att hitta en entydig definition kan utvecklas. Det är naturligt att tänka sig att överskuldsättning är ett gradvis växande problem där graden av allvar bland annat beror på skuldernas stor- lek, ålder och tillväxthastighet ställt i relation till hushållets netto- inkomster och realiserbara tillgångar. Varje exakt gräns kommer då att definiera vissa hushåll som överskuldsatta medan andra på tydlig väg in i överskuldsättning utesluts. Följden blir att man riskerar att utesluta betydande gruppers skuldproblematik. Alternativt blir definitionen så vid och omfattande att allt för många hushåll betraktas som överskuldsatta.</P>
<P class="p120 ft10">En annan svårighet att ta hänsyn till när en definition ska väljas är tidsaspekten. Ett hushåll kan vara fullt solvent i dag, men få stora betalningsproblem i morgon, till exempel om hushållet drabbas av ett inkomstbortfall, till exempel orsakat av arbetslöshet eller sjuk- dom, eller om kostnaden för att ha lån, räntan, stiger kraftigt, eller om värdet på hushållets tillgångar faller kraftigt.</P>
<P class="p54 ft8">Slutligen finns rena mätproblem. Mycket sofistikerade defini- tioner, som exempelvis försöker fånga in olika tidsaspekter, kan vara svåra att mäta och tappar därmed i värde.</P>
<P class="p52 ft8">Diskussionen om hur man ska gå vidare för att hitta gemen- samma definitioner inom EU pågår för tillfället. I <SPAN class="ft13">Towards a common operational European definition of overindebtedness </SPAN>från 2008 menar författarna<SPAN class="ft7">5 </SPAN>att en gemensam definition bör grundas på följande sex begrepp:</P>
<P class="p250 ft34"><SPAN class="ft35">4</SPAN><SPAN class="ft58">Niemi och Henriksson (2005).</SPAN></P>
<P class="p196 ft12"><SPAN class="ft35">5</SPAN><SPAN class="ft61">Davydoff et al. (2008).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37854x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft80">Hushåll</SPAN>. Den enhet som ska studeras är hushåll, vilket består av en liten grupp personer som i viss utsträckning delar på inkomster och förmögenheter.</P>
<P class="p252 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft81">Finansiella åtaganden. </SPAN>Alla finansiella åtaganden inkluderas, däribland bolånekostnader, konsumentkrediter, telefonräkningar, med mera.</P>
<P class="p253 ft14"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft82">Betalningskapacitet. </SPAN>Kapaciteten att hantera sina utgifter. Över- skuldsättning handlar om att inte kunna möta dessa utgifter.</P>
<P class="p254 ft9"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft83">Strukturell bas </SPAN>(tidsdimensionen). Problemen måste vara fort- löpande (varigenom man exempelvis utesluter engångshändelser av enklare karaktär, som att glömma att betala en räkning)</P>
<P class="p255 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft81">Levnadsstandard</SPAN>. Hushållet ska inte klara av att möta sina betal- ningsåtaganden utan att minska sin levnadsstandard under aktuell miniminivå (kraftigt minska sin levnadsstandard).</P>
<P class="p256 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft80">Illikviditet</SPAN>. Hushållet kan inte hantera sin skuldsituation genom att använda aktuella tillgångar eller få tillgång till nya krediter.</P>
<P class="p257 ft8">Viljan att hitta en enhetlig definition betyder dock inte att för- fattarna menar att en enda indikator kan användas för att mäta förekomsten av överskuldsättning. Istället krävs flera indikatorer som till exempel obetalda fordringar, skuldsaneringsförfaranden, enkätundersökningar och skuldkvoter.<SPAN class="ft7">6</SPAN></P>
<P class="p16 ft10">Det kan också finnas invändningar mot det ovan nämnda för- söket till en enhetlig definition. Vissa kreditaktörer riktar sig specifikt till hushåll med ekonomiska problem. Även dessa hushåll kan alltså få nya krediter även om de är allvarligt skuldsatta. Det är tveksamt att mena att de inte skulle vara överskuldsatta för att en kreditgivare är beredd att förse dem med nya lån.</P>
<P class="p16 ft10">Bristen på en tydlig definition vittnar om överskuldsättningens komplexitet. Det går heller inte att låtsas som att den komplexiteten inte förekommer genom att välja en enstaka indikator eller snäv definition för att göra frågeställningen enklare. Då riskerar man att missa väsentliga utmaningar för samhället. För att belysa pro- blematiken med allvarlig skuldsättning hos hushållen krävs alltså flera olika mått och beskrivningar. I detta betänkande kommer utredningen att referera till olika rapporter, som ibland mäter och definierar överskuldsättning på olika sätt. Utredningen har också</P>
<P class="p258 ft12"><SPAN class="ft11">6 </SPAN>Davydoff et al. (2008).</P>
<P class="p99 ft22">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37855x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft9">låtit göra en egen statistisk undersökning för att få reda på vad som kännetecknar överskuldsatta hushåll i Sverige. I den undersök- ningen har förekomst hos Kronofogdemyndigheten använts som indikator på att ett hushåll är överskuldsatt, vilket skett av nöd- vändighet eftersom det är det enda tillgängliga tillförlitliga måttet överskuldsättning. Det är dock viktigt att komma ihåg att alla som har skulder hos Kronofogdemyndigheten inte är överskuldsatta och att alla överskuldsatta inte finns hos Kronofogdemyndigheten.<SPAN class="ft66">7 </SPAN>Om dessa grupper får resonemang föras utifrån olika källor och beskrivningar. Förhållningssättet är i linje med direktiven där det framgår att olika grader av skuldsättning ska analyseras.</P>
<P class="p259 ft85"><SPAN class="ft24">2.2</SPAN><SPAN class="ft84">Orsaker till överskuldsättning. Vad visar tidigare undersökningar?</SPAN></P>
<P class="p51 ft8">Överskuldsättning är ett relativt outforskat ämne. En orsak är troligen bristen på tillgängliga data. I de studier som vi har tagit del av menar forskarna att det oftast inte går att ange en enskild faktor som en orsak till överskuldsättning. Oftast samverkar flera faktorer som försämrade ekonomiska förutsättningar, bristande kunskaper och förmågor, för stora kreditengagemang och ett svagt socialt nätverk.</P>
<P class="p260 ft15"><SPAN class="ft15">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft57">Försämrade ekonomiska förutsättningar</SPAN></P>
<P class="p102 ft8">Förändrade förutsättningar som skilsmässa, sjukdom eller arbets- löshet kan ha stor påverkan på ett hushålls eller en individs eko- nomiska situation. En ekonomi som tidigare varit hållbar kan snabbt förändras till det motsatta. Ett lån som tidigare var hanter- bart, kan efter en förändrad ekonomisk situation leda till obetalda räkningar och skuldsättningsproblem. Särskilt utsatta är hushåll som redan tidigare har små marginaler.</P>
<P class="p54 ft8">I en undersökning av 348 skuldsättningsärenden hos budget- och skuldrådgivare visas att 89 procent drabbats av någon av ovan nämnda omständigheter.<SPAN class="ft7">8 </SPAN>Andra studier bekräftar att dessa omständigheter är vanliga orsaker till överskuldsättning.<SPAN class="ft7">9</SPAN></P>
<P class="p261 ft60"><SPAN class="ft35">7</SPAN><SPAN class="ft59">I bilaga 3 </SPAN><SPAN class="ft86">Bakgrund till utredningen statistik </SPAN>finns en beskrivning över vilka hushåll som är med och vilka som utelämnas, och andra aspekter kring undersökningens brister och för- tjänster.</P>
<P class="p262 ft34"><SPAN class="ft35">8</SPAN><SPAN class="ft58">Konsumentverket (2003).</SPAN></P>
<P class="p196 ft12"><SPAN class="ft35">9</SPAN><SPAN class="ft61">Tufte (2004), </SPAN><NOBR>Niemi-Kiesiläinen</NOBR> och Henrikson (2005), Sandvall (2011).</P>
<P class="p55 ft22">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37856x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft15">Arbetslöshet</P>
<P class="p263 ft9">Arbetslöshet är en orsak som nämns ofta i samband med överskuld- sättning. Statistiken som utredningen tagit fram visar att nästan 17 procent av individer med skulder hos Kronofogdemyndigheten är arbetslösa, vilket är avsevärt högre än för befolkningen i sin helhet. Statistiken visar dock inte huruvida arbetslösheten utlöste skuld- sättningsproblematiken, men bekräftar dock att det finns ett sam- band mellan arbetslöshet och betalningsproblem.</P>
<P class="p264 ft15">Näringsverksamhet</P>
<P class="p149 ft9">I en studie gjord av Konsumentverket framkommer att skulder efter näringsverksamhet är en bidragande orsak till överskuldsättning. I studien har handläggare tittat på orsaken bakom ansökningarna till 71 stycken skuldsaneringsärenden och fann att 20 procent av dessa rörde konkurser.<SPAN class="ft66">10 </SPAN>Före detta näringsidkare är överrepresenterade bland dem som söker skuldsanering och bland dem som söker hjälp av budget- och skuldrådgivare.<SPAN class="ft66">11 </SPAN>Särskilt vanligt förekommande är personer som har haft enskild firma, vilket innebär att den per- sonliga ekonomin sammanblandas med verksamhetens ekonomi. I flera fall tvingas individen ta stora lån för att komma igång med verksamheten. Om verksamheten inte går som planerat, kan det vara mycket svårt att betala tillbaka lånen.</P>
<P class="p265 ft15">Sjukdom</P>
<P class="p125 ft8">Förutom det inkomstbortfall som oftast är en följd av sjukdom så har internationella studier visat att psykisk ohälsa är vanligt hos individer med skuldsättningsproblematik. En brittisk psykiatrisk studie visar vidare att personer med psykisk sjukdom är kraftigt överrepresenterade i överskuldsättningsstatistiken. Studien, som är baserad på registerdata, visar att en av elva engelsmän är skuldsatta, medan samma siffra för personer med psykisk sjukdom är en av fyra.<SPAN class="ft7">12</SPAN></P>
<P class="p177 ft16">I Sverige bekräftas detta av organisationen Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH), som bland annat arbetar med att för- bättra psykiskt sjukas möjligheter att planera sin ekonomi. Många</P>
<P class="p192 ft34"><SPAN class="ft62">10</SPAN><SPAN class="ft63">Konsumentverket (2003).</SPAN></P>
<P class="p179 ft34"><SPAN class="ft62">11</SPAN><SPAN class="ft63">Kronofogdemyndigheten (2008a).</SPAN></P>
<P class="p179 ft12"><SPAN class="ft62">12</SPAN><SPAN class="ft64">Fitch et al. (2007).</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37857x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft8">av deras medlemmar med till exempel ADHD eller bipolär sjuk- dom har i vissa perioder svårt att hantera sin ekonomi. I och med att krediter blivit allt mer lättillgängliga har den här gruppen lätt att hamna i överskuldsättning, särskilt eftersom de blir bundna av avtal som de egentligen inte vill ha eller behöver. Organisationen arbetar med att öka informationen om vad den generösa kreditgivningen innebär och vilka effekter den får för personer som till exempel har svårt med impulskontroll.</P>
<P class="p260 ft15"><SPAN class="ft15">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft57">Den enskildes kunskaper och förmågor</SPAN></P>
<P class="p51 ft8">Den egna förmågan spelar roll för risken att hamna i överskuld- sättning. En av de viktiga faktorerna är kunskap och förståelse av sin ekonomi. Individer med låg utbildning, låg inkomst och ointresse inför den egna ekonomin är överrepresenterade bland dem med överskuldsättning.<SPAN class="ft7">13</SPAN></P>
<P class="p54 ft8">Kunskap och förståelse är viktigt för att kunna ta riktiga eko- nomiska beslut och planera sin ekonomi. I en skuldsättnings- situation är det viktigt att veta vem man ska vända sig till och att snabbt ta tag i situationen för att förhindra att den förvärras. De som inte har kunskap om hur man bäst ska hantera situationen blir istället ofta passiva och uppgivna.<SPAN class="ft7">14</SPAN></P>
<P class="p260 ft15"><SPAN class="ft15">2.2.3</SPAN><SPAN class="ft57">Krediter</SPAN></P>
<P class="p266 ft8">I en rapport av <NOBR>Niemi-Kiesiläiinen</NOBR> och Henrikson<SPAN class="ft7">15 </SPAN>diskuteras konsumtionskrediter som en av de största orsakerna bakom över- skuldsättning. Konsumenter som tagit stora krediter har större risk än andra att hamna i överskuldsättning. Drabbas man då av inkomstbortfall och förlorar möjligheten att betala dyra räntor och avgifter blir situationen snabbt ohållbar.</P>
<P class="p52 ft8">Kreditprövningar ska hindra individer utan betalningsförmåga att ta lån, men som vi nämnt tidigare finns det ofta brister i kredit- givarnas prövningar. Och även i de fall när en tillräcklig prövning görs, är det omöjligt att förutse individens framtida ekonomiska situation.</P>
<P class="p54 ft8">Kreditkort är ofta en skuldfälla som gör det möjligt för individer att under lång tid leva över sina tillgångar.</P>
<P class="p267 ft34"><SPAN class="ft62">13</SPAN><SPAN class="ft63">Kronofogdemyndigheten (2008a).</SPAN></P>
<P class="p155 ft34"><SPAN class="ft62">14</SPAN><SPAN class="ft63">Sandvall (2011), Kronofogdemyndigheten (2008a).</SPAN></P>
<P class="p155 ft12"><SPAN class="ft62">15</SPAN><NOBR><SPAN class="ft64">Niemi-Kiesiläiinen</SPAN></NOBR> och Henrikson (2005).</P>
<P class="p55 ft22">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37858x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft8">Det visar sig också att individer med skuldproblem är över- representerade i <NOBR>30–50-årsåldern<SPAN class="ft7">16</SPAN>,</NOBR> en tid i livet då man kan tänka sig att man har hunnit ta många och stora krediter och hunnit bygga upp en omfattande skuld.</P>
<P class="p268 ft15"><SPAN class="ft15">2.2.4</SPAN><SPAN class="ft57">Svagt socialt nätverk</SPAN></P>
<P class="p98 ft9">Individer som saknar sociala nätverk anses ofta ligga i riskzonen för överskuldsättning.<SPAN class="ft66">17 </SPAN>Det kan till exempel handla om brist på stöd och råd i svåra ekonomiska situationer. De här personerna behöver i större utsträckning använda sig av kreditgivare vid lån av mindre summor pengar, vilket blir dyrt och ökar individens ekonomiska sårbarhet. Ensamstående föräldrar är också en grupp med ökad risk för skuldsättningsproblematik. Delvis på grund av ett svagt socialt nätverk, men andra orsaker, som en större försörjningsbörda, spelar förmodligen en större roll. Enligt utredningens statistik har drygt tolv procent av alla ensamstående med barn skulder hos Kronofogdemyndigheten, vilket kan jämföras med att fem procent av alla över 18 år har skulder hos Kronofogdemyndigheten. Sam- bandet bekräftas även av en norsk studie.<SPAN class="ft66">18</SPAN></P>
<P class="p269 ft24"><SPAN class="ft24">2.3</SPAN><SPAN class="ft55">Konsekvenser av överskuldsättning</SPAN></P>
<P class="p192 ft15"><SPAN class="ft15">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft57">Effekter på hälsa</SPAN></P>
<P class="p160 ft9">Sambandet mellan fattigdom och ohälsa har påvisats i ett flertal studier. På senare tid har även sambandet mellan hög skuldsättning och hälsa diskuterats. En av de stora skillnaderna mellan en individ med låga inkomster och en överskuldsatt individ, är att den senare oftare upplever att han eller hon har sämre kontroll över sin situation. Skulderna ökar snabbt på grund av räntor och avgifter, vilket gör att gäldenärens situation förvärras över tid. Många gäldenärer beskriver känslor av maktlöshet och utsatthet, särskilt som indrivningen ibland kan uppfattas som kränkande och hotande. Gäldenärer beskriver också obehagskänslor och rädsla inför indrivningsprocessen, något som kan påverka det allmänna hälsotillståndet.<SPAN class="ft66">19</SPAN></P>
<P class="p270 ft34"><SPAN class="ft62">16</SPAN><SPAN class="ft63">Tufte (2004).</SPAN></P>
<P class="p179 ft34"><SPAN class="ft62">17</SPAN><SPAN class="ft63">Konsumentverket (2003).</SPAN></P>
<P class="p179 ft60"><SPAN class="ft62">18</SPAN><SPAN class="ft67">Tufte (2004).</SPAN></P>
<P class="p179 ft12"><SPAN class="ft62">19</SPAN><SPAN class="ft64">Drentea och Lavrakas (2000).</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37859x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p271 ft9">Utöver de psykiska påfrestningarna som skuldsättning innebär måste individen ofta förändra sina levnadsvanor på ett sätt som kan ha negativ inverkan på hälsan. Låga inkomster och betalningssvårig- heter leder till exempel till att individen måste skära ner på utgifter och många väljer att köpa produkter av sämre kvalitet för att spara pengar. Om detta går ut över till exempel inköp av mat kan det påverka individens hälsa. Många upplever också att läkarbesök är allt för dyra och undviker dem, vilket kan leda till att hälsotill- ståndet försämras. Utredningens statistiska undersökning visar också att individer med sjuk- och aktivitetsersättning är kraftigt över- representerade bland dem med skulder hos Kronofogdemyndigheten jämfört med befolkningen i stort. Särskilt stor är överrepresenta- tionen bland dem med långvariga skuldproblem.</P>
<P class="p272 ft8">Flertalet av de studier som gjorts om sambandet mellan skuld- sättning och hälsa baseras på intervjuer gjorda med överskuldsatta individer. Det är svårt att dra några säkra slutsatser från dessa studier, eftersom intervjuerna ofta är få och med ett urval som ofta är selektivt.<SPAN class="ft7">20 </SPAN>Samtidigt ger dessa studier bilder av hur det är att leva som överskuldsatt och vilka effekter det har på den psykiska och fysiska hälsan.</P>
<P class="p199 ft9">Även om de kvalitativa studierna ger en indikation om sam- bandet mellan överskuldsättning och hälsa, behövs kvantitativa forsk- ningsstudier, som bygger på individuella mikrodata och genomförda regressionsanalyser, för att klargöra orsakssambanden</P>
<P class="p85 ft9">I en internetbaserad enkätstudie baserad på över 1 700 svar från individer med skuldproblematik i Storbritannien svarar 74 procent att skuldsättning påverkat deras mentala hälsa. Över hälften, 54 pro- cent, svarar att skuldsättningen haft en påverkan på deras fysiska hälsa, som sömnsvårigheter och panikångestattacker.<SPAN class="ft66">21</SPAN></P>
<P class="p235 ft16">I en svensk intervjustudie, baserad på 32 intervjuer med män och kvinnor som ansökt om eller genomgått skuldsanering, beskriver i princip samtliga att betalningsproblemen haft negativ påverkan på deras självkänsla och hälsa. Många uppger att de tappat hoppet och livslusten.<SPAN class="ft65">22 </SPAN>En annan studie baserad på 220 intervjuer och enkät- svar bekräftar att överskuldsättning innebär en enorm påfrestning</P>
<P class="p226 ft60"><SPAN class="ft62">20</SPAN><SPAN class="ft59">Studierna bygger på intervjuer gjorda med personer som frivilligt valt att delta. Många har valt att inte delta. För att resultatet ska ge en rättvis bild krävs att deltagarna utgör en representativ del av den undersökta gruppen. Om de som valt att inte delta, gör detta på grund av gemensamma skäl, missar man deras bild av situationen som överskuldsatt, och resultaten är enbart relevanta för en del av gruppen.</SPAN></P>
<P class="p262 ft34"><SPAN class="ft62">21</SPAN><SPAN class="ft63">Cizitens Advice Bureau (2012).</SPAN></P>
<P class="p196 ft12"><SPAN class="ft62">22</SPAN><SPAN class="ft64">Sandvall (2011).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37860x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p273 ft8">på den mentala hälsan och att det kan liknas vid ett psykiskt trauma.<SPAN class="ft7">23</SPAN></P>
<P class="p274 ft8">En svensk studie från 1998 tycks bekräfta att överskuldsättning har en negativ inverkan på en individs mentala och fysiska hälsa.<SPAN class="ft7">24 </SPAN>I studien utvärderas 200 överskuldsatta individer och deras hälsa jämförs med resten av befolkningen. Resultaten visar att överskuld- sattas hälsa är betydligt sämre än det allmänna hälsotillståndet i Sverige. Tabell 2.1 visar en jämförelse mellan överskuldsatta och Sveriges befolkning. Jämförelsegruppen (Sveriges befolkning) är åldersjusterad.</P>
<P class="p275 ft8">Särskilt allvarlig är situationen för personer som genomgår skuld- sanering. I en svensk studie visas att dödligheten är 30 gånger högre för dessa personer jämfört med befolkningen i allmänhet.<SPAN class="ft7">25</SPAN></P>
<P class="p276 ft9">Sambandet mellan överskuldsättning och hälsa bekräftas också i ett flertal internationella studier.<SPAN class="ft66">26 </SPAN>I dessa studier definieras över- skuldsättning ofta subjektivt, där individerna själva angivit att de har regelbundna betalningssvårigheter. Ibland samkörs dessa variabler med mer objektiva mått, som antal betalningsanmärkningar eller antal år i skuldsättning. Samtliga studier visar att skuldsatta personer har betydligt sämre hälsa än den övriga populationen.</P>
<P class="p277 ft34"><SPAN class="ft62">23</SPAN><SPAN class="ft63">Engström, Josefsson och Ahlström (2004).</SPAN></P>
<P class="p278 ft34"><SPAN class="ft62">24</SPAN><SPAN class="ft63">Ahlström (1998).</SPAN></P>
<P class="p278 ft60"><SPAN class="ft62">25</SPAN><SPAN class="ft67">Ahlström och Savemark (2010).</SPAN></P>
<P class="p279 ft12"><SPAN class="ft62">26</SPAN><SPAN class="ft87">Hintikka et al. (1998), Hägg (2004), Drentea och Lavrakas (2000), Gathergood (2011), Fitch et al. (2007) med flera.</SPAN></P>
<P class="p280 ft22">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37861x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p281 ft10">En finsk studie genomförd av Finska Statistikcentralen, baserad på över 4 000 individer, visar att den mentala hälsan är betydligt sämre hos personer som svarat att de har svårt att betala sina skulder. Självmordstankar var också betydligt vanligare bland dessa individer.<SPAN class="ft56">27 </SPAN>Studien visar tydligt att personer med skuldsättnings- problem mår mentalt sämre än den övriga befolkningen. Studien ger dock inga svar på huruvida det är skuldsättningen i sig som orsakat den psykiska ohälsan, eller om det är ohälsa som föranlett överskuldsättning. Resultaten bekräftas av bland annat av studier från Hong Kong och Japan.<SPAN class="ft56">28</SPAN></P>
<P class="p235 ft10">En amerikansk forskningsstudie baserad på både intervjuer och registerdata visar att ångest är positivt korrelerat med storlek på kreditkortsskulder.<SPAN class="ft56">29 </SPAN>En brittisk studie visar också att det finns ett samband mellan depression och egenupplevd överskuldsättning.<SPAN class="ft56">30</SPAN></P>
<P class="p54 ft8">I samtliga kvantitativa studier som utförts på området diskuteras problemen med orsak och verkan. Hur kan man avgöra om det är skuldsituationen som påverkat hälsotillståndet, eller om sämre hälsa ökar risken för ökad skuldsättning?</P>
<P class="p54 ft8">Det är troligt att sambandet mellan skuldsättning och ohälsa går från båda håll – skulder ger hälsoproblem och kan förvärra situa- tionen för personer med psykisk ohälsa, och dålig hälsa kan leda till skuldproblem.</P>
<P class="p282 ft15"><SPAN class="ft15">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft57">Utanförskap</SPAN></P>
<P class="p130 ft10">En viktig aspekt av välbefinnande är huruvida en individ är inkluderad i den sociala gemenskapen. Socialt utanförskap har i flera studier förknippats med höga stressnivåer och ohälsa.<SPAN class="ft56">31 </SPAN>Detta utanförskap kan bland annat orsakas av mindre konsumtion, ett lägre deltag- ande på arbetsmarknaden och mindre social interaktion med släkt och vänner, jämfört med andra.</P>
<P class="p235 ft16">Överskuldsatta personer upplever i många fall brister på flera av dessa områden. Inkomsterna är lägre än i befolkningen generellt och de har inte möjlighet att konsumera på samma nivå som andra i sin närhet. Ett flertal intervjustudier visar att överskuldsatta individer lider av att inte kunna erbjuda sina barn samma möjlig-</P>
<P class="p181 ft34"><SPAN class="ft62">27</SPAN><SPAN class="ft63">Hintikka et al. (1998).</SPAN></P>
<P class="p155 ft34"><SPAN class="ft62">28</SPAN><SPAN class="ft63">Yip, Tang, Ip, Law och Watson (2007).</SPAN></P>
<P class="p155 ft60"><SPAN class="ft62">29</SPAN><SPAN class="ft67">Drentea (2000).</SPAN></P>
<P class="p155 ft60"><SPAN class="ft62">30</SPAN><SPAN class="ft67">Bridges och Disney (2010).</SPAN></P>
<P class="p155 ft12"><SPAN class="ft62">31</SPAN><SPAN class="ft64">Poppe (2008) och Bynner (2002).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37862x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p283 ft8">heter som klasskamraterna.<SPAN class="ft7">32 </SPAN>Skuldsättningen får ytterligare följder för familjen eftersom en person med en eller flera betalnings- anmärkningar har svårt att teckna hyreskontrakt, försäkringar eller mobil- och bredbandsabonnemang.</P>
<P class="p15 ft8">Att leva med överskuldsättning påverkar också individens del- tagande på arbetsmarknaden. Personer med löneutmätning och skuld- sanering kan beskriva att detta påverkar motivationen att arbeta, eftersom alla intjänade pengar över existensminimum går direkt till avbetalning av skulder.<SPAN class="ft7">33 </SPAN>Utredningens egen statistik visar också att individer som har en skuld hos Kronofogdemyndigheten i större utsträckning har arbetsmarknadsstöd i jämförelse med övriga befolk- ningen.</P>
<P class="p284 ft8">I intervjustudier<SPAN class="ft7">34 </SPAN>vittnar många om att de förlorat vänner och bekanta på grund av skuldsättningsproblemen. Dels på grund av att de inte längre har möjlighet att hålla samma levnadsstandard som tidigare, men också för att skuldsättningen lett till känslor av skam som kan förhindra ett nära socialt umgänge.</P>
<P class="p185 ft15"><SPAN class="ft15">2.3.3</SPAN><SPAN class="ft57">Effekter på relationer</SPAN></P>
<P class="p160 ft10">Kvantitativa svenska studier saknas om vilka effekter överskuld- sättning har på anhöriga och vänner. De uppgifter som finns är baserade på enstaka intervjuer och det är svårt att avgöra hur situationen ser ut för överskuldsatta i stort. Även på detta område behövs vetenskapliga studier som behandlar överskuldsättningens effekter. I de intervjuer som finns, vittnar dock en stor andel intervju- personer om att överskuldsättningen haft en negativ inverkan på relationen till personens partner. I en svensk avhandling från 2011 intervjuas 32 överskuldsatta personer. Några uppger att de skilt sig på grund av skuldproblemen.<SPAN class="ft56">35</SPAN></P>
<P class="p285 ft68">Sambandet mellan skuldsättning och konflikter bekräftas i ett flertal internationella studier. En amerikansk studie visar att det finns ett samband mellan höga kreditkortsskulder och konflikter i äktenskapet, där konflikterna ökar med storleken på skulden.<SPAN class="ft73">36 </SPAN>Det finns även studier som visar att par med höga skulder är mindre lyckliga i sina förhållanden.<SPAN class="ft73">37 </SPAN>Skuldsättning har också visat sig öka</P>
<P class="p286 ft34"><SPAN class="ft62">32</SPAN><SPAN class="ft63">Sandvall (2011).</SPAN></P>
<P class="p179 ft34"><SPAN class="ft62">33</SPAN><SPAN class="ft63">Sandvall (2011).</SPAN></P>
<P class="p179 ft60"><SPAN class="ft62">34</SPAN><SPAN class="ft67">Sandvall (2011) och Jacobsson i Konsumentverket (2003).</SPAN></P>
<P class="p179 ft60"><SPAN class="ft62">35</SPAN><SPAN class="ft67">Sandvall (2011).</SPAN></P>
<P class="p179 ft60"><SPAN class="ft62">36</SPAN><SPAN class="ft67">Dew (2007).</SPAN></P>
<P class="p179 ft12"><SPAN class="ft62">37</SPAN><SPAN class="ft64">Dew (2008).</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37863x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft9">risken för skilsmässa. Särskilt gäller det lån utan säkerhet, som i huvudsak används till konsumtion. En amerikansk studie har visat att risken för skilsmässa ökar med storleken på konsumtionslånen.<SPAN class="ft66">38</SPAN></P>
<P class="p234 ft8">I en svensk avhandling diskuteras orsaker bakom konflikter som skuldsättningen kan orsaka. Stress och ångest är viktiga faktorer för att förklara den ökade konfliktrisken. En annan vanlig förklaring är att parterna har olika syn på ekonomin och hur pengarna ska hanteras. Särskilt komplicerat blir det när den ena parten är slös- aktig och den andra sparsam. Skuldsättningen leder ofta till en obalans i relationer. Den person som är i en svår ekonomisk situation hamnar ofta i underläge och makten förskjuts till den part som har hand om ekonomin, något som ytterligare försvårar par- relationen.<SPAN class="ft7">39</SPAN></P>
<P class="p282 ft15"><SPAN class="ft15">2.3.4</SPAN><SPAN class="ft57">Hur påverkas samhället i stort av överskuldsättning?</SPAN></P>
<P class="p118 ft9">Det är svårt att värdera hur förekomsten och utbredningen av över- skuldsättning påverkar samhället i stort. Överskuldsättning drabbar givetvis individer och deras omgivning, vilket skildrats i avsnitten ovan. Detta kan i förlängningen innebära kostnader för samhället som uteblivna skatteintäkter, utebliven konsumtion, läkarvård, medicin, arbetslöshetskassa, sjukpenning, ekonomiskt bistånd. Men den primära orsaken till överskuldsättning, att hushållen har kunnat skuldsätta sig för att finansiera inköp av en efterfrågad produkt, bidrog i det första ledet till en positiv konsekvens för såväl individen, som kunde möta ett behov, och för samhället, bland annat i form av den sysselsättning som skapandet och försäljningen av den köpta produkten gav upphov till.</P>
<P class="p287 ft9">I en rapport från Konsumentverket<SPAN class="ft66">40 </SPAN>uppskattas de årliga kost- naderna för en överskuldsatt person. Uppgifterna är baserade på tidigare studier av vilka åtgärder samhället behöver vidta för att hjälpa överskuldsatta personer som hamnat i utanförskap. Kalkylerna utgår från typfall och ger en indikation om vad som kan hända en över- skuldsatt individ och vad det kan kosta för samhället.</P>
<P class="p163 ft16">Författarna har fördelat kostnaderna på olika aktörer för att under- söka var kostnaderna hamnar. De huvudsakliga aktörerna är arbets- förmedlingen (arbetslöshetskassa, aktivitetsstöd), Försäkringskassan (bostadsbidrag, sjukpenning), kommunen (bland annat försörj-</P>
<P class="p288 ft34"><SPAN class="ft62">38</SPAN><SPAN class="ft63">Dew (2011).</SPAN></P>
<P class="p155 ft34"><SPAN class="ft62">39</SPAN><SPAN class="ft63">Sandvall (2011).</SPAN></P>
<P class="p155 ft12"><SPAN class="ft62">40</SPAN><SPAN class="ft64">Konsumentverket (2011b).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37864x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p289 ft8">ningsstöd, arbetsträning), landstinget (sjukvård) och rättsväsendet (bland annat inkassoärenden). Beräkningen av de årliga kostnad- erna bygger på en värdering av olika insatser och aktiviteter. För- fattarna har upprättat prislistor för de olika insatserna och omräknat dem till marknadspriser. Se Konsumentverkets rapport för en mer detaljerad beskrivning.</P>
<P class="p290 ft8">Författarens beräkningar av typiska kostnader för olika insatser framgår av tabellen nedan.</P>
<P class="p291 ft12"><SPAN class="ft37">Källa</SPAN>: Budgetrådgivning – en kortsiktig kommunal kostnad eller en lönsam social investering, Konsumentverket 2011:11.</P>
<P class="p292 ft8">Utöver de direkta kostnaderna, tillkommer dessutom kostnader i form av förlorade skatte- och produktionsintäkter.</P>
<P class="p293 ft8">Siffrorna i studien kan inte generaliseras till hela gruppen av överskuldsatta. I studien uppskattas kostnader för händelser som en svårt skuldsatt person eventuellt råkar ut för. Alla överskuld- satta personer råkar inte ut för samtliga händelser. Att ett antal utsatta personer får det mycket svårt vet vi dock. Bland annat är arbetslöshet och sjukdom mer vanligt förekommande bland över- skuldsatta jämfört med befolkningen i övrigt. Siffrorna ska tas som en fingervisning av vilka situationer en person med allvarliga skuld- sättningsproblem kan hamna i, och vad dessa situationer kan kosta samhället i reda pengar, utöver det lidande som inte bara drabbar den överskuldsatta individen, utan också anhöriga och andra i omgivningen.</P>
<P class="p294 ft22">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37865x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p295 ft24"><SPAN class="ft24">2.4</SPAN><SPAN class="ft55">Hushållens balansräkning</SPAN></P>
<P class="p296 ft15"><SPAN class="ft15">2.4.1</SPAN><SPAN class="ft57">Tillgångar och skulder</SPAN></P>
<P class="p297 ft8">De svenska hushållen har skulder som uppgår till drygt 170 pro- cent<SPAN class="ft7">41,42 </SPAN>av disponibel inkomst och drygt 190 procent<SPAN class="ft7">43 </SPAN>om man inkluderar bostadsrättsföreningarnas skulder. Nivån är hög både i förhållande till andra länder och i ett historiskt perspektiv. I en jämförelse omfattande totalt 16 länder hamnade de svenska hus- hållen på femte plats när skuldkvoterna, skulder i procent till disponibel inkomst, för 2010 jämfördes. De svenska hushållens skuld- kvot var 1,5 större än Euroområdets (se diagram 2.1).</P>
<P class="p298 ft35">44</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr13 td39"><P class="p299 ft28">300</P></TD>
<TD class="tr13 td40"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td41"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td39"><P class="p299 ft28">250</P></TD>
<TD class="tr15 td40"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td41"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td39"><P class="p299 ft28">200</P></TD>
<TD class="tr16 td40"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td41"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td39"><P class="p299 ft28">150</P></TD>
<TD class="tr15 td40"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td41"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td39"><P class="p299 ft28">100</P></TD>
<TD class="tr16 td40"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td41"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td39"><P class="p299 ft27">50</P></TD>
<TD class="tr15 td40"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td41"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td39"><P class="p299 ft27">0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td40"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-60px;margin-bottom:0px;" class="p300 ft27"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-58px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:59px;" class="p300 ft27"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-29px;margin-top:30px;margin-right:-30px;margin-bottom:29px;" class="p300 ft27"><![endif]>Nederländerna</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td41"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-28px;margin-right:-44px;margin-bottom:28px;" class="p301 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-44px;margin-top:-28px;margin-right:0px;margin-bottom:72px;" class="p301 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-22px;margin-top:-6px;margin-right:-22px;margin-bottom:50px;" class="p301 ft88"><![endif]>Irland</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td39"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:30px;margin-top:-18px;margin-right:-40px;margin-bottom:18px;" class="p302 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:20px;margin-top:-18px;margin-right:-30px;margin-bottom:28px;" class="p302 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:25px;margin-top:-13px;margin-right:-35px;margin-bottom:23px;" class="p302 ft28"><![endif]>Danmark</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft32">Källa: Riksbanken, Finansiell</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr19 td42"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-22px;margin-right:-228px;margin-bottom:22px;" class="p304 ft27"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-226px;margin-top:-22px;margin-right:-1px;margin-bottom:249px;" class="p304 ft27"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-113px;margin-top:92px;margin-right:-114px;margin-bottom:135px;" class="p304 ft27"><![endif]>Norge</P></TD>
<TD class="tr20 td43"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr19 td29"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:14px;margin-top:-14px;margin-right:-250px;margin-bottom:14px;" class="p305 ft27"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-222px;margin-top:-14px;margin-right:-14px;margin-bottom:250px;" class="p305 ft27"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-104px;margin-top:104px;margin-right:-132px;margin-bottom:132px;" class="p305 ft27"><![endif]>England</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr19 td42"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-14px;margin-right:-236px;margin-bottom:14px;" class="p306 ft27"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-234px;margin-top:-14px;margin-right:-1px;margin-bottom:249px;" class="p306 ft27"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-117px;margin-top:104px;margin-right:-118px;margin-bottom:131px;" class="p306 ft27"><![endif]>Portugal</P></TD>
<TD class="tr20 td40"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr19 td40"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-28px;margin-right:-221px;margin-bottom:28px;" class="p307 ft27"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-221px;margin-top:-28px;margin-right:0px;margin-bottom:249px;" class="p307 ft27"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-111px;margin-top:83px;margin-right:-110px;margin-bottom:138px;" class="p307 ft27"><![endif]>USA</P></TD>
<TD class="tr20 td40"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr20 td44"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr19 td29"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:13px;margin-top:-12px;margin-right:-250px;margin-bottom:12px;" class="p308 ft27"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-224px;margin-top:-12px;margin-right:-13px;margin-bottom:249px;" class="p308 ft27"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-106px;margin-top:107px;margin-right:-131px;margin-bottom:130px;" class="p308 ft27"><![endif]>Österrike</P></TD>
<TD class="tr20 td40"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr20 td40"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr20 td40"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr19 td40"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-20px;margin-right:-229px;margin-bottom:20px;" class="p309 ft27"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-229px;margin-top:-20px;margin-right:0px;margin-bottom:249px;" class="p309 ft27"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-115px;margin-top:95px;margin-right:-114px;margin-bottom:134px;" class="p309 ft27"><![endif]>Italien</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr19 td41"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-23px;margin-right:-240px;margin-bottom:23px;" class="p310 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-240px;margin-top:-23px;margin-right:0px;margin-bottom:263px;" class="p310 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-120px;margin-top:97px;margin-right:-120px;margin-bottom:143px;" class="p310 ft88"><![endif]>Polen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td43"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td40"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td40"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td45"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td40"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td40"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr21 td40"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td41"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-17px;margin-right:-20px;margin-bottom:17px;" class="p311 ft89"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-20px;margin-top:-17px;margin-right:0px;margin-bottom:37px;" class="p311 ft89"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-7px;margin-right:-10px;margin-bottom:27px;" class="p311 ft89"><![endif]>Sverige</P></TD>
<TD class="tr22 td40"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-15px;margin-right:-12px;margin-bottom:15px;" class="p312 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:-15px;margin-right:-2px;margin-bottom:25px;" class="p312 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:-10px;margin-right:-7px;margin-bottom:20px;" class="p312 ft28"><![endif]>Spanien</P></TD>
<TD class="tr22 td40"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-17px;margin-right:-10px;margin-bottom:17px;" class="p313 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:-17px;margin-right:-2px;margin-bottom:25px;" class="p313 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:-13px;margin-right:-6px;margin-bottom:21px;" class="p313 ft28"><![endif]>Finland</P></TD>
<TD class="tr22 td44"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-36px;margin-bottom:0px;" class="p314 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-36px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:36px;" class="p314 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-18px;margin-top:18px;margin-right:-18px;margin-bottom:18px;" class="p314 ft28"><![endif]>Euroområdet</P></TD>
<TD class="tr22 td40"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-13px;margin-right:-14px;margin-bottom:13px;" class="p315 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-13px;margin-right:-2px;margin-bottom:25px;" class="p315 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:-7px;margin-right:-8px;margin-bottom:19px;" class="p315 ft28"><![endif]>Tyskland</P></TD>
<TD class="tr22 td40"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-17px;margin-right:-10px;margin-bottom:17px;" class="p313 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-6px;margin-top:-17px;margin-right:-2px;margin-bottom:25px;" class="p313 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:-13px;margin-right:-6px;margin-bottom:21px;" class="p313 ft28"><![endif]>Belgien</P></TD>
<TD class="tr22 td40"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-11px;margin-right:-16px;margin-bottom:11px;" class="p316 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:-11px;margin-right:-2px;margin-bottom:25px;" class="p316 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:-4px;margin-right:-9px;margin-bottom:18px;" class="p316 ft28"><![endif]>Frankrike</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr23 td7"><P class="p317 ft27">stabilitet 2012:2</P></TD>
<TD class="tr23 td42"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td40"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td40"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td40"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td44"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td29"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td40"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td40"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td40"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td40"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td41"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p179 ft34"><SPAN class="ft62">41</SPAN><SPAN class="ft63">Riksbanken (2013a).</SPAN></P>
<P class="p18 ft60"><SPAN class="ft62">42</SPAN><SPAN class="ft59">Skuldkvoten i utredningens undersökning understiger de värden som riksbanken anger. Det kan bland annat bero på att definitionen av disponibel inkomst skiljer sig åt. I national- räkenskaperna ingår till exempel inte kapitalvinster och studielån. Det beror förmodligen också på det faktum att UC inte har alla kreditengagemang i sina register.</SPAN></P>
<P class="p179 ft34"><SPAN class="ft62">43</SPAN><SPAN class="ft63">Finansinspektionen (2013).</SPAN></P>
<P class="p318 ft70"><SPAN class="ft62">44</SPAN><SPAN class="ft76">Alla data, förutom för USA, kommer från Eurostat. När Eurostat beräknar skuldkvoten justeras den disponibla inkomsten för förändringar i hushållens pensionssparande. Det inne- bär att skuldkvoten för Sverige är lägre än den som återges på andra ställen i utredningen.</SPAN></P>
<P class="p175 ft22">68</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37866x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft10">Sedan <NOBR>1990-talets</NOBR> mitt har skulderna ökat från omkring 90 procent till dagens 170 procent av disponibel inkomst, exklusive bostads- rättsföreningarnas skulder. De närmaste åren spår riksbanken att de kommer att öka ytterligare några procentenheter.<SPAN class="ft56">45</SPAN></P>
<P class="p15 ft8">Men samtidigt som skulderna har ökat har också hushållens för- mögenheter ökat. Tillgångarna har mer än fördubblats från 1990- talets mitt fram till i dag, från att ha legat under 300 procent under <NOBR>1980-talets</NOBR> första hälft till att tidvis ligga över 600 procent och i dags- läget vara en bit under 600 procent av den disponibla inkomsten (se diagram 2.2).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr14 td23"><P class="p93 ft28">700</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td46"><P class="p319 ft90">Total förmögenhet</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td47"><P class="p31 ft90">Real förmögenhet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td23"><P class="p31 ft91"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td23"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p319 ft90">Finansiell förmögenhet</P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p31 ft90">Skuldkvot</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td23"><P class="p93 ft28">600</P></TD>
<TD class="tr26 td46"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td47"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><P class="p93 ft28">500</P></TD>
<TD class="tr5 td46"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td47"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td23"><P class="p93 ft28">400</P></TD>
<TD class="tr27 td46"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td47"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td23"><P class="p93 ft28">300</P></TD>
<TD class="tr27 td46"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td47"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td23"><P class="p93 ft28">200</P></TD>
<TD class="tr27 td46"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td47"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><P class="p93 ft28">100</P></TD>
<TD class="tr5 td46"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td47"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td23"><P class="p93 ft90">0</P></TD>
<TD class="tr27 td46"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td47"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr13 td48"><P class="p320 ft28"><NOBR>feb-80</NOBR> <NOBR>maj-82</NOBR> <NOBR>aug-84</NOBR> <NOBR>nov-86</NOBR> <NOBR>feb-89</NOBR> <NOBR>maj-91</NOBR> <NOBR>aug-93</NOBR> <NOBR>nov-95</NOBR> <NOBR>feb-98</NOBR> <NOBR>maj-00</NOBR> <NOBR>aug-02</NOBR> <NOBR>nov-04</NOBR> <NOBR>feb-07</NOBR> <NOBR>maj-09</NOBR> <NOBR>aug-11</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p321 ft12"><SPAN class="ft37">Källa</SPAN>: Riksbanken, Penningpolitisk rapport oktober 2013.</P>
<P class="p322 ft68">För att få en bättre överblick över hur hushållens förmögenheter och skulder har förhållit sig till varandra visas i diagram 2.3 kvoten mellan förmögenheter och skulder. Vid <NOBR>1980-talets</NOBR> början var hus- hållens förmögenheter omkring tre gånger så höga som deras skulder. I dagsläget är nivån något högre. De kraftiga fallen, vid</P>
<P class="p264 ft12"><SPAN class="ft11">45 </SPAN>Riksbanken (2013a).</P>
<P class="p99 ft22">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37867x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft8">millennieskiftet och från 2007 och framåt, hänger främst samman med förändringar av de finansiella förmögenheterna.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr13 td49"><P class="p323 ft27">5,0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td50"><P class="p324 ft27">Total förmögenhet/skulder</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td51"><P class="p325 ft36">Real förmögenhet / skulder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td49"><P class="p31 ft91"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td49"><P class="p323 ft27">4,5</P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p324 ft27">Finansiell förmögenhet / skulder</P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td49"><P class="p323 ft27">4,0</P></TD>
<TD class="tr28 td50"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td49"><P class="p323 ft27">3,5</P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td51"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td49"><P class="p323 ft27">3,0</P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td51"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td49"><P class="p323 ft27">2,5</P></TD>
<TD class="tr28 td50"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td49"><P class="p323 ft27">2,0</P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td51"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td49"><P class="p323 ft27">1,5</P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td51"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td49"><P class="p323 ft27">1,0</P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td51"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td49"><P class="p323 ft27">0,5</P></TD>
<TD class="tr28 td50"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td49"><P class="p323 ft27">0,0</P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td51"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td49"><P class="p326 ft28"><NOBR>1980-02-01</NOBR> <NOBR>1984-04-01</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td52"><P class="p34 ft28"><NOBR>1988-06-01</NOBR> <NOBR>1992-08-01</NOBR> <NOBR>1996-10-01</NOBR> <NOBR>2000-12-01</NOBR> <NOBR>2005-02-01</NOBR> <NOBR>2009-04-01</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td53"><P class="p31 ft27">Källa: Riksbankens penningpolitiska rapport oktober 2013, egna beräkningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p327 ft8">Ett annat mått är att titta på bruttosoliditeten, det vill säga det egna kapitalet i relation till totala tillgångar. I en jämförelse med 15 stora svenska börsbolag hade hushållen den näst högsta brutto- soliditeten, endast slagna av H&M.<SPAN class="ft7">46</SPAN></P>
<P class="p52 ft8">Hushållens finansiella sparande har också varit högt under flera års tid. Om hushållen fortsätter att spara har de möjlighet att fort- sätta att bygga upp en större buffert.</P>
<P class="p235 ft68">Bilden av hushållens aggregerade tillgångar och skulder ser alltså god ut i dagsläget. Det finns dock ytterligare frågeställningar som måste belysas, nämligen hur skulderna fördelas på olika grupper i samhället, utvecklingen av priset på bostäder och hur hushållen skulle klara av en stor ekonomisk påfrestning.</P>
<P class="p328 ft12"><SPAN class="ft11">46 </SPAN>Svensson (2013a).</P>
<P class="p55 ft22">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37868x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p329 ft15"><SPAN class="ft15">2.4.2</SPAN><SPAN class="ft57">Fördjupning: Fördelning av totala lån på olika grupper</SPAN><SPAN class="ft92">47</SPAN></P>
<P class="p330 ft8">Att titta på det aggregerade folkhushållet kan vara missvisande. Tillgångar och skulder fördelar sig inte lika över exempelvis inkomst- grupper, landsdelar och åldersgrupper.</P>
<P class="p14 ft8">Det kan finnas subgrupper, som exempelvis unga som nyss tagit sina första bostadslån eller låginkomsttagare med små marginaler, som befinner sig i en riskfylld situation och som skulle ha det sär- skilt svårt att hantera till exempel stigande räntor. Men det kan också vara så att det framförallt är personer med relativt goda möj- ligheter att hantera till exempel ränteförändringar, till exempel personer med höga inkomster, eller personer som löper liten risk att bli arbetslösa, som till exempel högutbildade, som sitter på de stora lånen.</P>
<P class="p177 ft9">Nedan redovisar vi i huvudsak statistik över <SPAN class="ft39">totala lån </SPAN>från vår egen undersökning. Totala lån omfattar samtliga kreditengagemang registrerade hos UC samt lån hos Centrala studiestödsnämnden. <SPAN class="ft66">48</SPAN></P>
<P class="p184 ft68">Hushållen delas in i fyra kategorier beroende på lånets omfatt- ning. Indelningen har skett i samråd med Statistiska Centralbyrån.</P>
<P class="p331 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft80">Inga lån: </SPAN>0 kronor i lån (omfattar 2 551 235 personer)</P>
<P class="p332 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft80">Små lån: </SPAN>Percentil <NOBR>0–25</NOBR> av samtliga med lån. <NOBR>1–80</NOBR> 000 kronor i lån (1 253 840 personer)</P>
<P class="p333 ft8"><SPAN class="ft71"> </SPAN><SPAN class="ft13">Mellanstora lån: </SPAN>Percentil <NOBR>25–75.</NOBR> 80 <NOBR>001–708</NOBR> 894 kronor (2 505 467 personer)</P>
<P class="p217 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft80">Stora lån: </SPAN>Percentil <NOBR>75–100.</NOBR> 708 895 kronor eller mer (1 253 107 personer)</P>
<P class="p265 ft15">Skulder och inkomstnivå</P>
<P class="p127 ft8">Individer med högre inkomster har i större utsträckning större lån, medan individer med lägre inkomster har mindre lån än sin andel av befolkningen.</P>
<P class="p334 ft60"><SPAN class="ft62">47</SPAN><SPAN class="ft67">I denna fördjupning ingår statistik från utredningens egen undersökning. För mer information om undersökningen se bilaga 3 </SPAN><SPAN class="ft86">Bakgrund till utredningens statistik</SPAN>.</P>
<P class="p335 ft12"><SPAN class="ft62">48</SPAN><SPAN class="ft93">Se bilaga 3 </SPAN><SPAN class="ft37">Bakgrund till utredningens statistik </SPAN>för mer information om vilka uppgifter som ingår i undersökningen.</P>
<P class="p336 ft22">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37869x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p337 ft30">49</P>
<P class="p338 ft12"><SPAN class="ft37">Källa</SPAN>: UC; SCB.</P>
<P class="p129 ft8">Att enbart se på hur lånen fördelar sig över inkomstgrupperna kan dock vara missvisande eftersom det inte framgår vilka inkomster de olika decilgrupperna har. Mer intressant blir det om man också tar hänsyn till decilgruppernas inkomstnivåer. Utredningen har därför beräknat olika inkomstgruppers skuldkvot, det vill säga totala lån i förhållande till inkomstnivå (diagram 2.4).</P>
<P class="p54 ft8">Diagrammet visar att skuldkvoten tenderar att vara högre ju större inkomster ett hushåll har.</P>
<P class="p52 ft8">Kvintil 1, den femtedel av befolkningen med lägst inkomster, utgör ett undantag. En anledning till att denna grupp utmärker sig är att gruppen med negativa inkomster, till exempel på grund av kapitalförluster eller negativ näringsinkomster, har relativt stora skulder. Om man exkluderar dessa blir skuldkvoten något lägre för kvintil 1.</P>
<P class="p339 ft95"><SPAN class="ft94">49 </SPAN>Den vuxna befolkningen har tio jämnstora grupper utifrån disponibel inkomst för hus- hållets konsumtionsvikt. Se ordförklaringar för en närmare förklaring av konsumtionenhet.</P>
<P class="p55 ft22">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37870x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td54"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr11 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr11 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr11 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr11 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr11 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr11 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr11 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td56"><P class="p340 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td58"><P class="p341 ft30">50 51</P></TD>
<TD class="tr30 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p31 ft27">2,0</P></TD>
<TD class="tr31 td59"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td61"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td61"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td61"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td59"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td1"><P class="p31 ft27">1,8</P></TD>
<TD class="tr28 td62"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td63"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td1"><P class="p31 ft27">1,6</P></TD>
<TD class="tr29 td62"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td63"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td1"><P class="p31 ft27">1,4</P></TD>
<TD class="tr28 td62"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td63"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td1"><P class="p31 ft27">1,2</P></TD>
<TD class="tr28 td62"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td63"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td1"><P class="p31 ft27">1,0</P></TD>
<TD class="tr28 td62"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td63"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td1"><P class="p31 ft27">0,8</P></TD>
<TD class="tr29 td62"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td63"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td1"><P class="p31 ft27">0,6</P></TD>
<TD class="tr28 td62"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td63"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td1"><P class="p31 ft27">0,4</P></TD>
<TD class="tr28 td62"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td63"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td1"><P class="p31 ft27">0,2</P></TD>
<TD class="tr28 td62"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td63"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr29 td1"><P class="p31 ft27">0,0</P></TD>
<TD class="tr0 td64"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td61"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td61"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td61"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td65"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr14 td57"><P class="p342 ft27">Kvintil 1</P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td26"><P class="p343 ft27">Kvintil 2</P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td26"><P class="p344 ft28">Kvintil 3</P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td26"><P class="p343 ft27">Kvintil 4</P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr14 td56"><P class="p343 ft27">Kvintil 5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td1"><P class="p31 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr26 td55"><P class="p31 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr26 td55"><P class="p31 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr26 td55"><P class="p31 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr26 td55"><P class="p31 ft97"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td54"><P class="p317 ft27">Källa: UC, SCB</P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p345 ft98">Inkomstgrupper</P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p346 ft8">En annan indikator är att se hur höglånetagarna, personerna med de största lånen, fördelar sig över inkomstdecilerna.</P>
<P class="p347 ft8">Enligt utredningens statistik har 189 656 personer, omkring 2,5 procent av den vuxna befolkningen, lån överstigande 1,8 miljoner kronor. Det visar sig att höglånetagarna i regel har höga inkomster (se diagram 2.5).</P>
<P class="p348 ft60"><SPAN class="ft62">50</SPAN><NOBR><SPAN class="ft67">RTB-familj</SPAN></NOBR> skapas med hjälp av folkbokföringen. Personer som är sammanboende men ej är gifta eller har gemensamma barn kan inte kopplas samman och redovisas som ensam- stående i registret.</P>
<P class="p349 ft95"><SPAN class="ft62">51</SPAN><SPAN class="ft99">Skuldkvoten i utredningens undersökning understiger de värden riksbanken anger. Det kan bland annat bero på att definitionen av disponibel inkomst skiljer sig åt. I national- räkenskaperna ingår till exempel inte kapitalvinster och studielån. Se också bilaga 3.</SPAN></P>
<P class="p350 ft22">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37871x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft30">52</P>
<P class="p351 ft27">90 000</P>
<P class="p352 ft27">80 000</P>
<P class="p353 ft27">70 000</P>
<P class="p352 ft27">60 000</P>
<P class="p353 ft27">50 000</P>
<P class="p352 ft27">40 000</P>
<P class="p353 ft27">30 000</P>
<P class="p352 ft27">20 000</P>
<P class="p353 ft27">10 000</P>
<P class="p354 ft27">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr13 td27"><P class="p31 ft27">Decil 1</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p31 ft27">Decil 2</P></TD>
<TD class="tr13 td32"><P class="p31 ft27">Decil 3</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p31 ft27">Decil 4</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p31 ft27">Decil 5</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p31 ft27">Decil 6</P></TD>
<TD class="tr13 td32"><P class="p31 ft27">Decil 7</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p31 ft27">Decil 8</P></TD>
<TD class="tr13 td29"><P class="p31 ft27">Decil 9</P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p31 ft32">Decil 10</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft12"><SPAN class="ft37">Källa</SPAN>: UC, SCB.</P>
<P class="p129 ft9">Sammantaget verkar det alltså finnas en stark koppling mellan hus- hållens inkomstnivå och omfattningen av deras kreditengagemang.</P>
<P class="p52 ft8">En liten varning behöver eventuellt utfärdas för hushållen med de allra lägsta inkomsterna. Denna grupp skulle dock behöva undersökas särskilt. I decilgrupp 1 finns exempelvis personer med negativa inkomster, till exempel på grund av kapitalförluster eller negativ näringsinkomster. Dessa kanske hamnar i decilgrupp 1 ett år, men i en mycket högre decilgrupp ett annat år, då näringsverk- samheten eller aktieaffärerna går bättre.</P>
<P class="p356 ft34"><SPAN class="ft11">52 </SPAN>Fördelningen i inkomstkategorier har gjorts per konsumtions enhet. Konsumtionsenhet förklaras i <SPAN class="ft33">Ordförklaringar</SPAN>. Om fördelningen av låntagarna sker på förvärvsinkomst utan justering för konsumtionsenheter blir mönstret detsamma med den stora skillnaden att fler höglånetagarna hamnar i decilgrupp 10.</P>
<P class="p55 ft22">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37872x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft15">Skulder och utbildningsnivå</P>
<P class="p358 ft8">Personer med endast förgymnasial utbildning har lån i mindre utsträckning och mindre lån än de med gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Personer med gymnasial utbildning är överrepre- senterade i kategorin små och medelstora lån. Personer med efter- gymnasial utbildning är överrepresenterade i gruppen medelstora och stora lån.</P>
<P class="p359 ft12"><SPAN class="ft37">Källa</SPAN>: UC, SCB.</P>
<P class="p360 ft8">Personer med högre utbildning bör i regel ha lättare att hantera stora lån än andra då deras arbetsmarknadsutsikter och inkomst- nivåer i regel är bättre än andras.</P>
<P class="p361 ft15">Skulder och åldersfördelning</P>
<P class="p362 ft8">Lånens fördelning över ålderskategorier följer en inverterad <NOBR>U-kurva,</NOBR> där unga och äldre ofta har färre och mindre lån i jämförelse med sin befolkningsstorlek, medan det motsatta förhållandet gäller för <NOBR>30–54-</NOBR> åringar.</P>
<P class="p363 ft22">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37873x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr11 td26"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td66"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr35 td67"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr35 td61"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td66"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td67"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p364 ft12"><SPAN class="ft37">Källa</SPAN>: UC, SCB<SPAN class="ft70">.</SPAN></P>
<P class="p365 ft68"><NOBR>30–54-åringar</NOBR> bör har större möjligheter att hantera stora lån än andra, eftersom de oftare har högre inkomster än äldre och yngre.</P>
<P class="p366 ft15">Skulder och kön</P>
<P class="p367 ft8">Män har skulder i något större utsträckning än kvinnor. Över- representationen är särskilt stor för större lån.</P>
<P class="p368 ft22">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37874x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr13 td42"><P class="p369 ft28">60%</P></TD>
<TD class="tr36 td68"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td69"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td70"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td69"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td71"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td72"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td73"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr38 td74"><P class="p317 ft28">Kvinnor <NOBR>18-år</NOBR></P></TD>
<TD class="tr37 td73"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr38 td75"><P class="p317 ft102">Män 18- år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr1 td42"><P class="p369 ft28">50%</P></TD>
<TD class="tr39 td72"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td76"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td77"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td72"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td73"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td73"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td72"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td75"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr14 td42"><P class="p369 ft28">40%</P></TD>
<TD class="tr14 td58"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p369 ft28">30%</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p369 ft28">20%</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p369 ft28">10%</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td42"><P class="p369 ft27">0%</P></TD>
<TD class="tr15 td79"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td80"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td61"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td80"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td61"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td80"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td59"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td59"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr12 td58"><P class="p326 ft28">Andel av befolkningen</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td26"><P class="p370 ft27">Inget lån.</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td26"><P class="p320 ft28">Nivå 1. P1 - P25.</P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td57"><P class="p371 ft28">Nivå 2. P25 - P75.</P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td57"><P class="p372 ft28">Nivå 3. P75 - P100.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td42"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td42"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td58"><P class="p373 ft36">18 år eller äldre.</P></TD>
<TD class="tr26 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td26"><P class="p344 ft28">2 551 235 pers.</P></TD>
<TD class="tr26 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td26"><P class="p345 ft28"><NOBR>1-80000</NOBR> kr.</P></TD>
<TD class="tr26 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td57"><P class="p374 ft28">80 001 - 708 894 kr.</P></TD>
<TD class="tr26 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td57"><P class="p344 ft28">708 895 kr eller mer.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td42"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td58"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td26"><P class="p344 ft28">1 253 840 pers.</P></TD>
<TD class="tr26 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td57"><P class="p374 ft28">2 505 467 pers.</P></TD>
<TD class="tr26 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td57"><P class="p344 ft28">1 253 107 pers.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft27">Källa: SCB, UC</P>
<P class="p375 ft8">Män har i regel också högre inkomster och större förmögenheter än kvinnor varför de också bör ha bättre ekonomiska förutsätt- ningar att hantera stora lån.</P>
<P class="p361 ft15">Skulder och civilstånd</P>
<P class="p362 ft8">Det mest utmärkande när man tittar på lånemönster utifrån civil- stånd är att gifta och sammanboende med barn är kraftigt över- representerade bland hushåll med medelstora och stora lån och även att ensamstående med barn är något överrepresenterade i låntagar- grupperna.</P>
<P class="p376 ft22">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37875x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td66"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr35 td67"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr35 td82"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td66"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr22 td67"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p377 ft35">53</P>
<P class="p134 ft12"><SPAN class="ft37">Källa</SPAN>: UC, SCB.</P>
<P class="p378 ft8">Gifta och sammanboende med barn bör troligen klara av större lån bättre än andra grupper. Möjligtvis utgör ensamstående med barn en riskgrupp.</P>
<P class="p101 ft15">Skulder och geografisk fördelning</P>
<P class="p186 ft8">Individer boende i Storstockholm är kraftigt överrepresenterade, och personer som inte bor i städer kraftigt underrepresenterade, bland dem med stora lån.</P>
<P class="p379 ft12"><SPAN class="ft11">53 </SPAN>Hemmaboende ”barn" är personer 18 år eller äldre som är folkbokförda hos sina föräldrar.</P>
<P class="p55 ft22">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37876x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr11 td83"><P class="p380 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td84"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr35 td85"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr34 td86"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td84"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td85"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td86"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td84"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr41 td85"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr42 td86"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td84"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td85"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr43 td86"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p381 ft12"><SPAN class="ft37">Källa</SPAN>: UC, SCB.</P>
<P class="p382 ft9">Den centrala förklaringen till <NOBR>Stor-Stockholms</NOBR> överrepresentation av stora lån är att bostadslånen är mer omfattande i <NOBR>Stor-Stockholm</NOBR> än i övriga Sverige. Av bostadslånetagarna kommer 44 procent av gruppen med stora lån från <NOBR>Stor-Stockholm.</NOBR></P>
<P class="p383 ft8">Bostäderna utgör också en förmögenhet som kan realiseras. Så länge bostadspriserna är stabila eller stiger är risken för betalnings- problem liten för dem med bostadslån.</P>
<P class="p290 ft8">Därtill är arbetsmarknadsutsikterna bättre i <NOBR>Stor-Stockholm</NOBR> än på de flesta andra håll i Sverige.</P>
<P class="p384 ft15">Fördelning av totala lån. Sammanfattning</P>
<P class="p385 ft8">Statistiken visar sammantaget att personer med högre utbildning, högre inkomster, medelålders, män, boende i Stockholm och barn- familjer har lån i högre utsträckning än andra. Detta är i regel grupper som bör ha det lättare att hantera stora lån jämfört med andra eftersom de i regel har större förmögenheter, bättre arbets- marknadsutsikter och lägre förekomst av sjukskrivning än övriga grupper.</P>
<P class="p290 ft8">Möjligtvis bör man utfärda en varning för den lägsta decil- respektive kvintilgruppen i inkomstfördelningen och för ensam- stående med barn.</P>
<P class="p386 ft26">Det är dock viktigt att understryka att detta inte är en full- ständig bild. Många frågor om hushållens balansräkning kvarstår. Utredningen har till exempel inte haft tillgång till hushållens till-</P>
<P class="p387 ft22">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37877x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p388 ft8">gångar. Av särskilt intresse är också att studera hur utvecklingen ser ut över tiden.</P>
<P class="p389 ft15"><SPAN class="ft15">2.4.3</SPAN><SPAN class="ft57">Fördjupning: Bostadslån</SPAN></P>
<P class="p51 ft8">Omkring fyra femtedelar av hushållens lån utgörs av bostadslån. Den höga bruttoskuldsättningen för svenska hushåll beror därför till stor del av de kraftigt stigande bostadspriserna de senaste <NOBR>15–20</NOBR> åren.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr36 td87"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td39"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td39"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td3"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td39"><P class="p390 ft35">54</P></TD>
<TD class="tr36 td39"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td39"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td39"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td87"><P class="p391 ft28">300</P></TD>
<TD class="tr44 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td39"><P class="p392 ft27">Sverige</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr32 td87"><P class="p391 ft28">250</P></TD>
<TD class="tr26 td39"><P class="p31 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr26 td39"><P class="p392 ft104">Danmark</P></TD>
<TD class="tr26 td3"><P class="p31 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr26 td39"><P class="p31 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr26 td39"><P class="p31 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr26 td39"><P class="p31 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr26 td39"><P class="p31 ft97"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td39"><P class="p31 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr26 td39"><P class="p392 ft31">Norge</P></TD>
<TD class="tr26 td3"><P class="p31 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr26 td39"><P class="p31 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr26 td39"><P class="p31 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr26 td39"><P class="p31 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr26 td39"><P class="p31 ft97"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td87"><P class="p391 ft28">200</P></TD>
<TD class="tr45 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td87"><P class="p391 ft28">150</P></TD>
<TD class="tr30 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td87"><P class="p391 ft28">100</P></TD>
<TD class="tr45 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td87"><P class="p391 ft27">50</P></TD>
<TD class="tr30 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td87"><P class="p391 ft27">0</P></TD>
<TD class="tr30 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td39"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td87"><P class="p34 ft28"><NOBR>1995-03-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr14 td39"><P class="p34 ft27"><NOBR>1997-05-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr14 td39"><P class="p34 ft27"><NOBR>1999-07-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr14 td3"><P class="p34 ft27"><NOBR>2001-09-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr14 td39"><P class="p34 ft27"><NOBR>2003-11-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr14 td39"><P class="p34 ft27"><NOBR>2006-01-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr14 td39"><P class="p34 ft27"><NOBR>2008-03-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr14 td39"><P class="p34 ft27"><NOBR>2010-05-01</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p393 ft105"><SPAN class="ft27">Källa: </SPAN>Finansiell stabilitet 2012:1, <SPAN class="ft27">Riksbanken</SPAN></P>
<P class="p394 ft8">De stigande bostadspriserna innebär emellertid också att även hus- hållens reala förmögenheter har ökat.</P>
<P class="p52 ft8">En central fråga är om prisutvecklingen är rimlig, vilka låntagare som sitter på de stora lånen och hur hushållen skulle klara av för- ändrade villkor som till exempel högre arbetslöshet eller ett högre ränteläge.</P>
<P class="p215 ft12"><SPAN class="ft11">54 </SPAN>Reala huspriser definieras som nominella priser minus KPI.</P>
<P class="p55 ft22">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37878x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft15">Prisbubbla eller fundamentala faktorer bakom prisuppgången på bostäder?</P>
<P class="p211 ft8">Priset på bostäder har stigit under lång tid. Huruvida det finns en prisbubbla på bostadsmarknaden eller om prisutvecklingen de senaste 15 åren bygger på fundamentala faktorer har diskuterats flitigt de senaste åren.</P>
<P class="p396 ft9">I många andra länder, bland annat Danmark (se diagram 2.7, ovan) innebär finanskrisen slutet på en lång period av stadigt stigande priser. I Irland, Spanien och vissa amerikanska delstater har pris- erna fallit med 40 procent sedan toppen.<SPAN class="ft66">55 </SPAN>Sverige utgör ett undan- tag, om man bortser från en mindre nedgång under 2008.</P>
<P class="p12 ft8">Denna utveckling har fått många att varna för en svensk pris- bubbla. Exempelvis varnade Bostadskreditnämnden<SPAN class="ft7">56 </SPAN>i februari 2010 för att svenska bostadspriser var övervärderade med omkring 20 procent. Andra menar dock att priserna bygger på fundamentala faktorer, exempelvis menar Frisell och Yazdi<SPAN class="ft7">57 </SPAN>att de senaste årens prisuppgång kan förklaras av högre disponibla inkomster och strukturellt lägre reala bostadsräntor.</P>
<P class="p61 ft9">I Riksbankens utredning om risker på den svenska bostadsmark- naden (2011b) drogs slutsatsen att de höga svenska bostadspriserna i stor utsträckning kan förklaras av fundamentala faktorer som att hushållens inkomstutveckling varit god, att realräntan sjunkit och att utbudet av bostäder ökat långsamt. Samtidigt understryker riksbanken att man ska vara försiktig med att dra alltför långt- gående slutsatser av utvecklingen av fundamentala faktorer. En följdfråga är exempelvis om de fundamentala faktorerna i sig befinner sig på rimliga nivåer. Det gäller exempelvis det låga bostadsbyggandet och den låga realräntan.</P>
<P class="p397 ft8">För att göra en ordentlig analys av bostadsmarknaden krävs, lik- som för lånemarknaden i sin helhet, tillgång till mer relevant statistik. Utredningen lägger förslag på det området i kapitel 5. Vi har för vår del inte studerat prisutvecklingen på bostäder, utan istället undersökt vem som lånar på bostadsmarknaden.</P>
<P class="p398 ft34"><SPAN class="ft62">55</SPAN><SPAN class="ft63">Frisell och Yasdi (2010).</SPAN></P>
<P class="p179 ft34"><SPAN class="ft62">56</SPAN><SPAN class="ft63">Bostadskreditnämnden (2010)</SPAN></P>
<P class="p179 ft12"><SPAN class="ft62">57</SPAN><SPAN class="ft64">Frisell och Yazdi (2010).</SPAN></P>
<P class="p99 ft22">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37879x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft15">Nedbrutna siffror om bolånetagarna</P>
<P class="p399 ft13">Utredningens egen undersökning ger samma resultat som för totala lån</P>
<P class="p84 ft8">Vi har i vår egen undersökning också tittat på hur bostadslånen för- delar sig mellan olika grupper i samhället.<SPAN class="ft7">58</SPAN></P>
<P class="p85 ft9">Statistiken för bostadslån visar i stort sett samma mönster som för totala lån (som redovisades ovan), varför vi har valt att inte redovisa diagrammen och tabellerna separat. För den intresserade finns bakgrundstabellerna på regeringens hemsida i anslutning till publiceringen av huvudbetänkandet (se mer information i bilaga 3</P>
<P class="p400 ft25">Bakgrund till utredningens statistik<SPAN class="ft16">). Nedan följer de viktigaste slutsatserna.</SPAN></P>
<P class="p401 ft9"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft83">Bolånetagarnas inkomstfördelning </SPAN>visar på ett tydligt samband mellan inkomstnivå och bolånestorlek. Exempelvis innehas 27 procent av de högsta bostadslånen av den högsta decilen, medan den lägsta decilen endast har tre procent av de stora lånen.</P>
<P class="p402 ft13"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft81">Bolånetagarnas åldersfördelning </SPAN><SPAN class="ft8">följer en inverterad </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">u-kurva.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> Åldersgrupper som är överrepresenterade bland dem med stora bostadslån är åldersgrupperna </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">30–54</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> år. Yngre och äldre är underrepresenterade med stora lån.</SPAN></P>
<P class="p225 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft81">Bolånetagarnas civilstånd </SPAN>visar att barnfamiljer är över- representerade i gruppen med stora lån.</P>
<P class="p228 ft40"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft106">Bolånetagarnas utbildningsnivå </SPAN><SPAN class="ft10">visar att personer med efter- gymnasial utbildning är överrepresenterade i gruppen med stora lån och bland dem med mellanstora lån. Gymnasieutbildade är överrepresenterade i gruppen med små lån och mellanstora lån. Personer med förgymnasial utbildning är överrepresenterade i gruppen utan lån och underrepresenterade i gruppen med mellanstora och stora lån.</SPAN></P>
<P class="p403 ft18"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft107">Bolånetagarnas kön </SPAN>visar att män är överrepresenterade i gruppen med bostadslån, i synnerhet gruppen med stora bostadslån.</P>
<P class="p228 ft79"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft82">Bolånetagarnas geografiska hemvist </SPAN><SPAN class="ft14">visar att boende i Stor- Stockholm är kraftigt överrepresenterade bland dem med stora</SPAN></P>
<P class="p404 ft34"><SPAN class="ft11">58 </SPAN>Även för dessa lån har befolkningen delats in i fyra grupper, men lånenivåerna per grupp ser något annorlunda ut. Inga bostadslån. 4 429 116 personer. Percentil <NOBR>0-25.</NOBR> <NOBR>1–242</NOBR> 060 kr. 783 630 pers. Percentil <NOBR>25-75.</NOBR> 242 <NOBR>061–900</NOBR> 000kr 1 569 970 pers. Percentil <NOBR>75-100.</NOBR> 780 933 pers. 900 001 kr eller mer.</P>
<P class="p55 ft22">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37880x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p405 ft8">lån. Personer boende i större städer och personer på lands- bygden är underrepresenterade i kategorin stora bostadslån.</P>
<P class="p257 ft8">Den sammantagna bilden är, liksom för totala lån, att det i huvud- sak är grupper som borde ha ekonomiska förutsättningar att klara av stora bostadslån som också har dem.</P>
<P class="p12 ft8">Denna bild understryks också av Finansinspektionens bolåne- undersökningar.<SPAN class="ft7">59 </SPAN>Den visar bland annat att:</P>
<P class="p406 ft13"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft80">Skuldkvoten är större i storstäderna, särskilt i </SPAN><NOBR>Stor-Stockholm,</NOBR> än i övriga landet. <SPAN class="ft8">Det är en rimlig fördelning om man också utgår från att bostadspriserna är högre i storstäderna och att arbets- marknaden i regel är bättre i större städer än i mindre, varför risken för arbetslöshet och svårigheter att klara av sina bostads- lån minskar</SPAN></P>
<P class="p406 ft13"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft80">Belåningsgraden däremot är mindre i </SPAN><NOBR>Stor-Stockholm</NOBR> och Stor- Göteborg jämfört med övriga Sverige. <SPAN class="ft8">Stockholmshushållet, som i genomsnitt tjänar mer än hushållet i övriga Sverige, köper alltså dyrare bostäder i förhållande till sin inkomst, men tar en mindre andel bolån, i förhållande till bostadens värde, för att bekosta sitt inköp. I genomsnitt förefaller alltså de med de största bostadslånen också ha den största bufferten vid prisfall på bostaden.</SPAN></P>
<P class="p216 ft13"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft80">Belåningsgraden är högre ju yngre bolånetagaren är. </SPAN><SPAN class="ft8">Det förefaller rimligt då yngre inte har lika stora besparingar och inte har varit med om tidigare prisuppgångar på bostadsmarknaden i samma utsträckning som äldre.</SPAN></P>
<P class="p406 ft13"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft80">Skuldkvoten är högst för </SPAN><NOBR>26–50-åringar.</NOBR> <SPAN class="ft8">Även om unga tar stora lån i förhållande till bostadens värde, är bostäderna inte lika dyra i förhållande till de ungas inkomster, som de är för personer som i högre utsträckning har hunnit etablera sig på arbets- marknaden.</SPAN></P>
<P class="p407 ft109"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft108">Den genomsnittliga skuldkvoten ökar ju större inkomster bolåne- tagaren har, med undantag för dem med allra högst inkomster</SPAN><SPAN class="ft68">. Det kan kanske ha att göra med en större försiktighet hos banker att låna ut pengar till låginkomsthushåll, men också en större försiktighet hos låntagarna själva.</SPAN></P>
<P class="p265 ft12"><SPAN class="ft11">59 </SPAN>Finansinspektionen (2012c) och Finansinspektionen (2013).</P>
<P class="p99 ft22">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37881x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft8">Sammantaget visar Finansinspektionens statistik över skuldkvot och belåningsgrad att hushåll som har högre inkomster, har nått en ålder där man i regel är etablerad på arbetsmarknaden och bor i den ekonomiskt mest välmående regionen i Sverige, <NOBR>Stor-Stockholm,</NOBR> också har störst skulder i förhållande till sin disponibla inkomst. Det är samtidigt hushåll som man på förhand kan anta har goda framtidsutsikter på arbetsmarknaden, varför de kan antas inte löpa lika stor risk att hamna i överskuldsättning på grund av arbets- löshet. Liknande samband kan också gälla beträffande hälsa och risken för sjukfrånvaro.</P>
<P class="p142 ft13">Finansinspektionens stresstester</P>
<P class="p130 ft9">Den sammantagna bilden av utredningens och Finansinspektionens statistik är att det huvudsakligen är hushåll som bör ha större mot- ståndskraft mot ekonomiska chocker som sitter på de stora lånen.</P>
<P class="p52 ft8">Finansinspektionen har också gjort stresstester för att se hur hushållen klarar av ekonomiska chocker som en kraftigt ökad arbetslöshet eller kraftigt höjda räntor.</P>
<P class="p52 ft8">Den sammantagna bilden är att hushåll som har tagit nya bolån har en god återbetalningsförmåga och god motståndskraft mot ränteuppgångar, inkomstbortfall och prisfall på bostäder.<SPAN class="ft7">60</SPAN></P>
<P class="p52 ft8">I diagram 2.8 visar det sig att relativt få hushåll skulle få under- skott i sin ”kvar att leva <NOBR>på”-kalkyl<SPAN class="ft7">61</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> </SPAN>vid stora räntehöjningar (något fler skulle dock få underskott om de var tvungna att amortera vid stigande räntor).</P>
<P class="p408 ft34"><SPAN class="ft62">60</SPAN><SPAN class="ft63">Finansinspektionen (2013).</SPAN></P>
<P class="p409 ft12"><SPAN class="ft62">61</SPAN><SPAN class="ft64">Se Ordförklaringar eller Finansinspektionen (2013) för beskrivning av ”Kvar att leva på”- kalkyl.</SPAN></P>
<P class="p410 ft22">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37882x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td88"><P class="p94 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr11 td42"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr11 td89"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p34 ft22">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td91"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr46 td23"><P class="p411 ft27">10,0</P></TD>
<TD class="tr46 td88"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr46 td58"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr46 td42"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr46 td89"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr46 td90"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td91"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td23"><P class="p411 ft27">9,0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td88"><P class="p31 ft27">Utan amortering</P></TD>
<TD class="tr23 td58"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td42"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td89"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td90"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td91"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td23"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td58"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td42"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td89"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td90"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td91"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td23"><P class="p411 ft27">8,0</P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p31 ft27">Med amortering</P></TD>
<TD class="tr11 td58"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr11 td42"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr11 td89"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td91"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td88"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td58"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td42"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td89"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td90"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr47 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:-1px;margin-right:-68px;margin-bottom:1px;" class="p412 ft110"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-56px;margin-top:-1px;margin-right:-6px;margin-bottom:63px;" class="p412 ft110"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-25px;margin-top:30px;margin-right:-37px;margin-bottom:32px;" class="p412 ft110"><![endif]>med underskott</P></TD>
<TD class="tr23 td23"><P class="p411 ft27">7,0</P></TD>
<TD class="tr23 td88"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td58"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td42"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td89"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td90"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td23"><P class="p411 ft27">6,0</P></TD>
<TD class="tr23 td88"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td58"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td42"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td89"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td90"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td23"><P class="p411 ft27">5,0</P></TD>
<TD class="tr29 td88"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td58"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td42"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td89"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td90"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:10px;margin-top:0px;margin-right:-29px;margin-bottom:0px;" class="p413 ft98"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:19px;" class="p413 ft98"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:0px;margin-top:10px;margin-right:-19px;margin-bottom:9px;" class="p413 ft98"><![endif]>hushåll</P></TD>
<TD class="tr44 td23"><P class="p411 ft27">4,0</P></TD>
<TD class="tr44 td88"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td58"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td42"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td89"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td90"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:10px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:0px;" class="p414 ft98"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:13px;" class="p414 ft98"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:3px;margin-top:7px;margin-right:-16px;margin-bottom:6px;" class="p414 ft98"><![endif]>Andel</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td23"><P class="p411 ft27">3,0</P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td42"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td89"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td90"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td91"><P class="p31 ft111"> </P></TD>
<TD class="tr48 td88"><P class="p31 ft111"> </P></TD>
<TD class="tr48 td58"><P class="p31 ft111"> </P></TD>
<TD class="tr48 td42"><P class="p31 ft111"> </P></TD>
<TD class="tr48 td89"><P class="p31 ft111"> </P></TD>
<TD class="tr48 td90"><P class="p31 ft111"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td91"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td23"><P class="p411 ft27">2,0</P></TD>
<TD class="tr23 td88"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td58"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td42"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td89"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td90"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td91"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td23"><P class="p411 ft27">1,0</P></TD>
<TD class="tr23 td88"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td58"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td42"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td89"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td90"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td91"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td23"><P class="p411 ft27">0,0</P></TD>
<TD class="tr29 td88"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td58"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td42"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td89"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td90"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td91"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td23"><P class="p415 ft27">1</P></TD>
<TD class="tr13 td88"><P class="p416 ft27">2</P></TD>
<TD class="tr13 td58"><P class="p417 ft27">3</P></TD>
<TD class="tr13 td42"><P class="p34 ft27">4</P></TD>
<TD class="tr13 td89"><P class="p34 ft27">5</P></TD>
<TD class="tr13 td90"><P class="p418 ft27">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr28 td92"><P class="p35 ft28">Källa: Finansinspektionen, Den svenska bolånemarknaden 2013</P></TD>
<TD class="tr28 td42"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td93"><P class="p419 ft110">Räntepåslag, procent</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p420 ft8">Finansinspektionen har också beräknat hur många som skulle få underskott i sina hushållsbudgetar vid ökad arbetslöshet. Vid en ökning av arbetslösheten på tio procentenheter och ett antagande att arbetslösa som är anslutna till <NOBR>a-kassan</NOBR> får ersättning, får cirka fyra procent av hushållen i stickprovet ett underskott i sin kalkyl (se diagram 2.9).</P>
<P class="p421 ft22">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37883x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td94"><P class="p422 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr11 td17"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p34 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td98"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr49 td26"><P class="p423 ft27">14</P></TD>
<TD class="tr49 td95"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr49 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr49 td17"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr49 td97"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td98"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td26"><P class="p423 ft27">12</P></TD>
<TD class="tr23 td95"><P class="p31 ft27">Ingen antas få</P></TD>
<TD class="tr23 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td17"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td97"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td98"><P class="p31 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr26 td95"><P class="p31 ft31">arbetslöshetsersättning</P></TD>
<TD class="tr26 td96"><P class="p31 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr26 td17"><P class="p31 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr26 td97"><P class="p31 ft97"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td98"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td95"><P class="p31 ft28">Hushåll anslutna till <NOBR>a-kassan</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td17"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr50 td98"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:64px;margin-top:-1px;margin-right:-102px;margin-bottom:1px;" class="p424 ft110"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:26px;margin-top:-1px;margin-right:-64px;margin-bottom:39px;" class="p424 ft110"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:45px;margin-top:18px;margin-right:-83px;margin-bottom:20px;" class="p424 ft110"><![endif]>underskott</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td26"><P class="p423 ft27">10</P></TD>
<TD class="tr26 td95"><P class="p31 ft31">antas få ersättning</P></TD>
<TD class="tr26 td96"><P class="p31 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr26 td17"><P class="p31 ft97"> </P></TD>
<TD class="tr26 td97"><P class="p31 ft97"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td95"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td96"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td17"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td26"><P class="p423 ft27">8</P></TD>
<TD class="tr27 td95"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td17"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td97"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td98"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:65px;margin-top:0px;margin-right:-71px;margin-bottom:0px;" class="p425 ft112"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:59px;margin-top:0px;margin-right:-65px;margin-bottom:6px;" class="p425 ft112"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:62px;margin-top:3px;margin-right:-68px;margin-bottom:3px;" class="p425 ft112"><![endif]>med</P></TD>
<TD class="tr11 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr11 td17"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr18 td98"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:68px;margin-top:0px;margin-right:-109px;margin-bottom:0px;" class="p426 ft98"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:27px;margin-top:0px;margin-right:-68px;margin-bottom:41px;" class="p426 ft98"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:47px;margin-top:21px;margin-right:-88px;margin-bottom:20px;" class="p426 ft98"><![endif]>Andel hushåll</P></TD>
<TD class="tr24 td26"><P class="p423 ft27">6</P></TD>
<TD class="tr24 td95"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td17"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr27 td26"><P class="p423 ft27">4</P></TD>
<TD class="tr2 td95"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td17"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td97"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td98"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td95"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td96"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td17"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td97"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr51 td98"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr51 td26"><P class="p423 ft27">2</P></TD>
<TD class="tr51 td95"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr51 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr51 td17"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr51 td97"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td98"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td26"><P class="p423 ft27">0</P></TD>
<TD class="tr27 td95"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td17"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td97"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td98"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td26"><P class="p427 ft27">0</P></TD>
<TD class="tr14 td95"><P class="p428 ft27">5</P></TD>
<TD class="tr14 td96"><P class="p34 ft27">10</P></TD>
<TD class="tr14 td17"><P class="p34 ft27">15</P></TD>
<TD class="tr14 td97"><P class="p32 ft27">20</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p429 ft110">Ökning av arbetslöshet, procentenheter</P>
<P class="p430 ft27">Källa: Finansinspektionen, Den svenska bolånemarknaden 2013</P>
<P class="p431 ft8">Finansinspektionens tester visar alltså att relativt få hushåll skulle hamna på underskott även om arbetslösheten eller räntenivåerna i samhället stiger kraftigt.</P>
<P class="p52 ft8">Men det finns fortfarande ett antal frågor som behöver utredas närmare. Finansinspektionen skriver själv till exempel att ett inkomst- bortfall eller räntehöjningar innebär att hushållens konsumtion för annat än boende minskar.<SPAN class="ft7">62 </SPAN>Sådana förlopp kan i sin tur leda till ytterligare ökad arbetslöshet i samhället, vilket skulle kunna bidra till att än fler får underskott i sina budgetar. Sådana förlopp bör studeras vidare.</P>
<P class="p432 ft12"><SPAN class="ft11">62 </SPAN>Finansinspektionen (2013).</P>
<P class="p55 ft22">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37884x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p433 ft15"><SPAN class="ft15">2.4.4</SPAN><SPAN class="ft57">Fördjupning: Fördelning av konsumtionslån</SPAN><SPAN class="ft92">63 </SPAN>på olika grupper</P>
<P class="p211 ft8">En föreställning som utredningen har haft är att överskuldsättning i regel inte beror på stora bostadslån, utan om det är några lån som är problematiska är det andra varianter som konsumtionskrediter, fakturakrediter, snabblån med flera.</P>
<P class="p12 ft8">Därför ville utredningen separera konsumtionslånen (eller de övriga lånen) från bostadslånen (och <NOBR>CSN-lånen)</NOBR> och se hur dessa fördelas mellan olika grupper i samhället. En redogörelse för hur den fördelningen ser ut återfinns nedan.</P>
<P class="p15 ft8">Hushållen delas även för övriga lån in i fyra kategorier beroende på lånets omfattning. Indelningen har skett i samråd med Statistiska Centralbyrån.</P>
<P class="p36 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft80">Inga lån: </SPAN>0 kronor i lån (omfattar 4 306 319 personer)</P>
<P class="p217 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft80">Små lån: </SPAN>Percentil <NOBR>0–25</NOBR> av dem med lån. <NOBR>1–3</NOBR> 786 kronor i lån (814 362 personer)</P>
<P class="p332 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft80">Mellanstora lån: </SPAN>Percentil <NOBR>25–75.</NOBR> 3 <NOBR>786–88</NOBR> 216 kronor (omfattar 1 628 639 personer)</P>
<P class="p217 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft80">Stora lån: </SPAN>Percentil <NOBR>75–100.</NOBR> 88 217 kronor eller mer (814 329 personer)</P>
<P class="p219 ft16">De statistiska sambanden är ofta lika för konsumtionslån (övriga lån) och de totala lånen som redovisades ovan. Nedan redovisas därför endast de samband som avviker tillräckligt mycket från redovisningen av totala lån eller som är särskilt intressanta av andra anledningar.</P>
<P class="p434 ft13">Personer med gymnasial utbildning har mer konsumtionslån (övriga lån) än andra</P>
<P class="p435 ft16">Även när det gäller konsumtionslån (övriga lån) är personer med förgymnasial utbildning underrepresenterade. Men även personer med eftergymnasial utbildning är underrepresenterade för de stora</P>
<P class="p436 ft34"><SPAN class="ft11">63 </SPAN>Konsumtionslån motsvarar i denna framställning alla lån som är registrerade hos UC som inte är bostadsrättskrediter eller fastighetskrediter. Inte heller <NOBR>CSN-lån</NOBR> ingår. Dock ingår inte alla lån som är intressanta ur överskuldsättningssynpunkt. UC har till exempel inte fakturafordringar, inkassobolagens fordringar eller snabblånen i sina register. Se bilaga 3 <SPAN class="ft33">Bakgrund till utred- ningens statistik </SPAN>för en beskrivning av statistiken.</P>
<P class="p437 ft22">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37885x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft8">lånen, medan de med gymnasial är överrepresenterade för mellan- stora och stora lån.</P>
<P class="p438 ft12"><SPAN class="ft37">Källa</SPAN>: UC, SCB.</P>
<P class="p129 ft68">Detta skiljer sig från fördelningen av totala lån. Det finns således måhända en viss förhöjd risk att det är personer utan högre utbild- ning som är överrepresenterade i gruppen stora övriga lån.</P>
<P class="p439 ft13">Övriga landet (ej städer) är överrepresenterat bland dem med stora konsumtionslån (övriga lån)</P>
<P class="p440 ft8">Individer boende utanför städerna är överrepresenterade i kategorin stora övriga lån.</P>
<P class="p441 ft12"><SPAN class="ft37">Källa</SPAN>: UC, SCB.</P>
<P class="p442 ft22">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37886x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p289 ft8">Det kan innebära en viss förhöjd risk att personer utanför storstads- områden har större övriga lån i högre utsträckning än andra eftersom det är områden där arbetsmarknadsutsikterna ofta är något sämre än i tätorter och storstäder.</P>
<P class="p443 ft25">Personer som äger ett småhus är överrepresenterade och personer som bor i hyresrätt underrepresenterade i gruppen med stora konsumtionslån (övriga lån)</P>
<P class="p444 ft9">Lånens fördelning på boendeform har inte redovisats i avsnitten ovan eftersom personer boende i småhus eller bostadsrätter rimligtvis ska ha högre totala lån än personer boende i hyresrätter. Här redovisas dock fördelningen av övriga lån givet i vilken boendeform personen bor. Tabellen visar att småhusägare är något överrepresenterade bland låntagarna och att hyrestagarna är underrepresenterade. För- delningen är positiv ur ett överskuldsättningsperspektiv eftersom personer med stora förmögenheter i form av småhus bör ha lättare att också kunna klara de åtaganden som övriga lån medför.</P>
<P class="p445 ft12"><SPAN class="ft37">Källa</SPAN>: UC, SCB.</P>
<P class="p357 ft15">Slutsats konsumtionslån (övriga lån)</P>
<P class="p446 ft68">Även konsumtionslån (övriga lån) samvarierar i hög utsträckning med hur fördelningen ser ut för totala lån. Bilden förefaller därför ganska positiv, även om det är viktigt att understryka att alla övriga lån inte ingår i den återgivna statistiken, däribland snabblån, faktura- fordringar och fordringar som ägs av inkassobolagen.</P>
<P class="p447 ft22">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37887x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p295 ft24"><SPAN class="ft24">2.5</SPAN><SPAN class="ft55">Statistik om överskuldsättning</SPAN></P>
<P class="p448 ft16">I avsnittet ovan belystes hushållens balansräkning och särskilt deras skuldsättning. I detta avsnitt tittar vi närmare på överskuldsättning, främst definierat som de hushåll som har sådana ekonomiska problem att de har skulder hos Kronofogdemyndigheten. En stor del av diagrammen och tabellerna bygger på utredningens egen undersök- ning. Undersökningens förutsättningar, och valet av mått på över- skuldsättning, beskrivs närmare i bilaga 3 <SPAN class="ft25">Bakgrund till utredningens statistik</SPAN>.</P>
<P class="p260 ft15"><SPAN class="ft15">2.5.1</SPAN><SPAN class="ft57">Överskuldsättning över tiden</SPAN></P>
<P class="p186 ft8">Antalet fysiska gäldenärer hos Kronofogdemyndigheten ökade kraftigt åren 1995 till 1998, det vill mitt under budgetsaneringen som följde efter <NOBR>1990-talskrisen</NOBR> i svensk ekonomi.</P>
<P class="p54 ft26">Mellan 1998 och 2008 minskade antalet fysiska gäldenärer från över 520 000 till under 420 000. Därefter har antalet ökat igen och är var 2012 uppe i över 440 000 personer.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr14 td99"><P class="p449 ft28">550 000</P></TD>
<TD class="tr14 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td100"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr0 td101"><P class="p32 ft113">Fysiska personer</P></TD>
<TD class="tr14 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td100"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td99"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td96"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td96"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td96"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td96"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td100"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td1"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td96"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td96"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td96"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td96"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td96"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td100"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td96"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td99"><P class="p449 ft28">500 000</P></TD>
<TD class="tr30 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td100"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td34"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td100"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td99"><P class="p449 ft28">450 000</P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td100"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td34"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td100"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td99"><P class="p449 ft28">400 000</P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td100"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td34"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td100"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td99"><P class="p449 ft28">350 000</P></TD>
<TD class="tr50 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr50 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr50 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr50 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr50 td100"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr50 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr50 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr50 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr50 td34"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr50 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr50 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr50 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr50 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr50 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr50 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr50 td100"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr50 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td99"><P class="p449 ft28">300 000</P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td100"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td34"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td100"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr52 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td99"><P class="p34 ft27">1995</P></TD>
<TD class="tr13 td96"><P class="p34 ft27">1996</P></TD>
<TD class="tr13 td96"><P class="p34 ft27">1997</P></TD>
<TD class="tr13 td96"><P class="p34 ft27">1998</P></TD>
<TD class="tr13 td96"><P class="p34 ft27">1999</P></TD>
<TD class="tr13 td100"><P class="p34 ft27">2000</P></TD>
<TD class="tr13 td96"><P class="p34 ft27">2001</P></TD>
<TD class="tr13 td96"><P class="p34 ft27">2002</P></TD>
<TD class="tr13 td96"><P class="p34 ft27">2003</P></TD>
<TD class="tr13 td34"><P class="p450 ft27">2004</P></TD>
<TD class="tr13 td1"><P class="p34 ft28">2005</P></TD>
<TD class="tr13 td96"><P class="p34 ft27">2006</P></TD>
<TD class="tr13 td96"><P class="p34 ft27">2007</P></TD>
<TD class="tr13 td96"><P class="p34 ft27">2008</P></TD>
<TD class="tr13 td96"><P class="p34 ft27">2009</P></TD>
<TD class="tr13 td96"><P class="p34 ft27">2010</P></TD>
<TD class="tr13 td100"><P class="p34 ft27">2011</P></TD>
<TD class="tr13 td96"><P class="p34 ft27">2012</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td99"><P class="p451 ft36">Källa: KFM</P></TD>
<TD class="tr4 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr4 td96"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p452 ft22">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37888x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p453 ft8">Även skuldbeloppet<SPAN class="ft7">64 </SPAN>hos Kronofogdemyndigheten ökade kraftigt mellan 1995 och 1998, från drygt 70 till drygt 100 miljarder kronor, för att därefter vända ned igen till under 80 miljarder kronor under mitten av <NOBR>2000-talet.</NOBR> Sedan dess har beloppet ökat igen till att 2012 vara drygt 92 miljarder kronor.</P>
<P class="p454 ft8">Åren mellan 1995 och 2000 uppvisade snabba förändringar i skuld- beloppet Därefter har utvecklingen varit lugnare. Om man justerar för inflationen är skillnaden i totalt skuldbelopp mellan 1995 och 2012 försumbar.</P>
<P class="p455 ft9">Den mest intressanta utvecklingen gäller dock inte totala skuld- belopp, utan snarare utvecklingen av <NOBR>e-målsskulderna,</NOBR> det vill säga privata skulder, som nästan har fyrfaldigats i nominella värden sedan 1995. Det är också viktigt att veta att utöver de registrerade enskilda målen hos Kronofogdemyndigheten finns obetalda fordringar som inte har skickats in för verkställighet hos Kronofogde- myndigheten och därmed inte heller finns i deras register.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr14 td102"><P class="p34 ft28">120 000 000 000</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td103"><P class="p456 ft90"><NOBR>A-mål</NOBR></P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td98"><P class="p31 ft90"><NOBR>E-mål</NOBR></P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td38"><P class="p457 ft28">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td102"><P class="p31 ft91"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td102"><P class="p34 ft28">100 000 000 000</P></TD>
<TD class="tr27 td103"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td98"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td38"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td102"><P class="p34 ft28">80 000 000 000</P></TD>
<TD class="tr30 td103"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td98"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td38"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td102"><P class="p34 ft28">60 000 000 000</P></TD>
<TD class="tr30 td103"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td98"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td38"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td102"><P class="p34 ft28">40 000 000 000</P></TD>
<TD class="tr30 td103"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td98"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td38"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td102"><P class="p34 ft28">20 000 000 000</P></TD>
<TD class="tr30 td103"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td98"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td38"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td102"><P class="p34 ft90">0</P></TD>
<TD class="tr30 td103"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td98"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr30 td38"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td102"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td104"><P class="p34 ft28">1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft90">Källa: KFM</P>
<P class="p458 ft12"><SPAN class="ft11">64 </SPAN>Skuldbeloppet inbegriper både fysiska och juridiska gäldenärer. De juridiska gäldenärerna utgör i dagsläget drygt en tiondel av det totala antalet gäldenärer.</P>
<P class="p280 ft22">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37889x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p295 ft15"><SPAN class="ft15">2.5.2</SPAN><SPAN class="ft57">Jämförelse av betalningsproblem med andra länder</SPAN></P>
<P class="p51 ft8">Intressant vore att jämföra överskuldsättning i olika länder. Tyvärr saknas bra jämförelser på området. Under utredningens gång har ett arbete pågått inom <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> med en internationell jämförelse som beräknades vara klar våren 2013. Rapporten har dock inte publicerats ännu.</P>
<P class="p54 ft8">Inom EU görs också en jämförelse av hur stor andel av befolk- ningen som har det svårt att få sin ekonomi att gå ihop. Sverige kommer väl ut ur jämförelsen. Endast 3,3 procent av Sveriges befolkning har stora problem att få ekonomin att gå ihop, jämfört med 10 procent för EU som helhet.</P>
<P class="p459 ft27">30</P>
<P class="p460 ft27">25</P>
<P class="p460 ft27">20</P>
<P class="p460 ft27">15</P>
<P class="p460 ft27">10</P>
<P class="p461 ft27">5</P>
<P class="p189 ft114">0</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:103px;margin-top:1px;margin-right:240px;margin-bottom:-1px;" class="p462 ft115"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:446px;margin-top:1px;margin-right:-103px;margin-bottom:-344px;" class="p462 ft115"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:275px;margin-top:-171px;margin-right:68px;margin-bottom:-172px;" class="p462 ft115"><![endif]>Norge Finland Luxemburg Tyskland Nederländerna Sverige Schweiz Danmark Frankrike Österrike Storbritannien Estland Tjeckien Belgien Slovenien Spanien Slovakien Litauen Island Polen Malta Irland Italien Portugal Kroatien Rumanien Lettland Cypern Grekland Ungern Bulgarien</P>
<P class="p463 ft105"><SPAN class="ft27">Källa: Eurostat, </SPAN>Inability to make ends meet<SPAN class="ft27">.</SPAN></P>
<P class="p464 ft22">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37890x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p465 ft15"><SPAN class="ft15">2.5.3</SPAN><SPAN class="ft57">Många med begränsad kontantmarginal</SPAN></P>
<P class="p466 ft8">Enligt Statistiska Centralbyråns undersökningar av levnadsför- hållanden (ULF/SILC) saknar var sjätte person ekonomisk marginal för oförutsedda utgifter.</P>
<P class="p467 ft8">Med ekonomisk marginal menas att man skulle klara av att betala en oväntad utgift om 8 000 kronor inom en månad utan att låna eller be om hjälp.</P>
<P class="p468 ft8">Kvinnor och unga är överrepresenterade vilket framgår i diagram- met nedan. Enligt Statistiska Centralbyrån är också ensamstående med barn och arbetare överrepresenterade.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr14 td86"><P class="p469 ft28">35</P></TD>
<TD class="tr14 td105"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td106"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td106"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td86"><P class="p469 ft28">30</P></TD>
<TD class="tr15 td105"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td106"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td106"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td86"><P class="p469 ft28">25</P></TD>
<TD class="tr15 td105"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td106"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td106"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td86"><P class="p469 ft28">20</P></TD>
<TD class="tr15 td105"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td106"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td106"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td86"><P class="p469 ft28">15</P></TD>
<TD class="tr15 td105"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td106"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td106"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"><P class="p469 ft28">10</P></TD>
<TD class="tr16 td105"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td106"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td106"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td86"><P class="p469 ft90">5</P></TD>
<TD class="tr15 td105"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td106"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td106"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td86"><P class="p469 ft90">0</P></TD>
<TD class="tr15 td105"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td106"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td106"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td86"><P class="p470 ft114">män</P></TD>
<TD class="tr13 td105"><P class="p31 ft27">kvinnor</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td108"><P class="p31 ft28">män kvinnor män kvinnor män kvinnor</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr13 td108"><P class="p31 ft28">män kvinnor män kvinnor män kvinnor</P></TD>
<TD class="tr13 td87"><P class="p31 ft28">män kvinnor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td109"><P class="p471 ft90"><NOBR>16-24</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr7 td106"><P class="p35 ft90"><NOBR>25-34</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p31 ft90"><NOBR>35-44</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p31 ft90"><NOBR>45-54</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr7 td106"><P class="p323 ft90"><NOBR>55-64</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p31 ft90"><NOBR>65-74</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p31 ft90"><NOBR>75-84</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p371 ft90">85+ år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td86"><P class="p470 ft28">Källa: SCB</P></TD>
<TD class="tr3 td105"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td106"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td106"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p472 ft15"><SPAN class="ft15">2.5.4</SPAN><SPAN class="ft57">Vem är överskuldsatt?</SPAN></P>
<P class="p473 ft8">I detta avsnitt presenteras statistik om de personer som har en skuld hos Kronofogdemyndigheten jämfört med Sveriges vuxna befolkning i sin helhet. Avsnittet är uppdelat i tre underavsnitt.</P>
<P class="p474 ft8"><SPAN class="ft13">Det första </SPAN>avsnittet är en kort beskrivning av den typiske gäldenären hos Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p475 ft22">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p281 ft9"><SPAN class="ft39">Det andra </SPAN>avsnittet redogör för vilka åldersgrupper, kön, civil- stånd med mera som är över- respektive underrepresenterade med skulder hos Kronofogdemyndigheten. Detta bygger på uppgifter från Kronofogdemyndigheten och Statistiska Centralbyrån.</P>
<P class="p85 ft68"><SPAN class="ft109">Det tredje </SPAN>avsnittet inbegriper också uppgifter från UC och visar på över- respektive underrepresentation i kreditengagemang hos UC för dem som har skulder hos Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p180 ft15">Avsnitt 1: Den typiske gäldenären hos Kronofogdemyndigheten</P>
<P class="p186 ft8">I statistiken har utredningen utgått från de 370 000 personer som hade en skuld hos Kronofogdemyndigheten den 14 maj 2013 och som kunde matchas mot Statistiska Centralbyråns befolknings- register respektive UC:s register.</P>
<P class="p476 ft8">Typiska attribut hos dessa är:</P>
<P class="p477 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Att vara man (62 procent)</SPAN></P>
<P class="p224 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Att vara </SPAN><NOBR>25–54</NOBR> år (67 procent)</P>
<P class="p223 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Att bo i hyresrätt (66 procent)</SPAN></P>
<P class="p224 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Att inkomstmässigt tillhöra decilgrupp </SPAN><NOBR>1–3</NOBR> (65 procent)</P>
<P class="p224 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Att vara ensamstående (64 procent)</SPAN></P>
<P class="p225 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Att ha förgymnasial (34 procent) eller gymnasial (51 procent) utbildning (tillsammans 85 procent)</SPAN></P>
<P class="p223 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Att ha mindre totala lån än genomsnittet</SPAN></P>
<P class="p117 ft15">Avsnitt 2: Vad kännetecknar skuldsatta hos</P>
<P class="p478 ft15">Kronofogdemyndigheten utifrån kön, civilstånd m.m.?</P>
<P class="p188 ft13">Överrepresentation av män</P>
<P class="p479 ft8">Män är överrepresenterade. Av alla som har skulder hos Kronofogde- myndigheten är 62 procent män.</P>
<P class="p480 ft22">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37892x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft102">70,0%</P>
<P class="p482 ft27"><IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37892xi2.jpg" id="inl_img1"> Kvinnor <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37892xi3.jpg" id="inl_img2"> Män</P>
<P class="p483 ft27">60,0%</P>
<P class="p484 ft27">50,0%</P>
<P class="p484 ft27">40,0%</P>
<P class="p484 ft27">30,0%</P>
<P class="p484 ft27">20,0%</P>
<P class="p484 ft27">10,0%</P>
<P class="p485 ft31">0,0%</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr13 td110"><P class="p31 ft27">Andel av befolkningen 18 år eller äldre</P></TD>
<TD class="tr13 td87"><P class="p31 ft32">Andel hos KFM</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p486 ft27">Källa: KFM, SCB</P>
<P class="p487 ft8">Män är särskilt överrepresenterade för skulder som är 100 000 kronor eller högre. För skulder mellan 100 000 och 200 000 kronor utgör de nästan 66 procent och för skulder över 200 000 kronor nästan 70 procent.</P>
<P class="p14 ft8">Män är än mer överrepresenterade bland personer registrerade hos Kronofogdemyndigheten 1992 eller tidigare, där de utgör två tredjedelar av gruppen.</P>
<P class="p60 ft8">En annan indikation på överrepresentationen av män är hur många allmänna mål som inbegriper män eller kvinnor. I diagram 2.15 visas att män är överrepresenterade i samtliga måltyper förutom studie- medel.</P>
<P class="p488 ft22">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37893x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p489 ft27">80000</P>
<P class="p490 ft27">70000</P>
<P class="p490 ft27">60000</P>
<P class="p490 ft27">50000</P>
<P class="p490 ft27">40000</P>
<P class="p490 ft27">30000</P>
<P class="p491 ft27">20000</P>
<P class="p490 ft27">10000</P>
<P class="p492 ft27">0</P>
<P class="p493 ft116">Källa: SCB, KFMavgift- Tv</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr37 td73"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr26 td102"><P class="p317 ft28">Kvinnor 18 år -</P></TD>
<TD class="tr37 td73"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr26 td111"><P class="p317 ft36">Män 18 år -</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td76"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td112"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td73"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td73"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr53 td107"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:-260px;margin-bottom:1px;" class="p494 ft27"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-260px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:261px;" class="p494 ft27"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-130px;margin-top:129px;margin-right:-130px;margin-bottom:131px;" class="p494 ft27"><![endif]>Skattekontot</P></TD>
<TD class="tr53 td113"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-1px;margin-right:-261px;margin-bottom:1px;" class="p494 ft27"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-259px;margin-top:-1px;margin-right:-1px;margin-bottom:261px;" class="p494 ft27"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-129px;margin-top:129px;margin-right:-131px;margin-bottom:131px;" class="p494 ft27"><![endif]>Studiemedel</P></TD>
<TD class="tr53 td114"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-267px;margin-bottom:0px;" class="p495 ft27"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-265px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:266px;" class="p495 ft27"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-132px;margin-top:133px;margin-right:-134px;margin-bottom:133px;" class="p495 ft27"><![endif]>Fordonsskatt</P></TD>
<TD class="tr53 td115"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-3px;margin-right:-254px;margin-bottom:3px;" class="p496 ft117"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-252px;margin-top:-3px;margin-right:-1px;margin-bottom:256px;" class="p496 ft117"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-126px;margin-top:124px;margin-right:-127px;margin-bottom:129px;" class="p496 ft117"><![endif]>Underhålls- stöd</P></TD>
<TD class="tr53 td113"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:-259px;margin-bottom:1px;" class="p497 ft27"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-259px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:260px;" class="p497 ft27"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-130px;margin-top:129px;margin-right:-129px;margin-bottom:130px;" class="p497 ft27"><![endif]>Felparkering</P></TD>
<TD class="tr53 td116"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-4px;margin-right:-262px;margin-bottom:4px;" class="p498 ft27"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-262px;margin-top:-4px;margin-right:0px;margin-bottom:266px;" class="p498 ft27"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-131px;margin-top:127px;margin-right:-131px;margin-bottom:135px;" class="p498 ft27"><![endif]>Bötesmedel</P></TD>
<TD class="tr53 td22"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-4px;margin-right:-283px;margin-bottom:4px;" class="p499 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-283px;margin-top:-4px;margin-right:0px;margin-bottom:287px;" class="p499 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-142px;margin-top:138px;margin-right:-141px;margin-bottom:145px;" class="p499 ft28"><![endif]>Brottsoffer- fond</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft13">Marginella geografiska skillnader</P>
<P class="p500 ft9">Utredningen valde, i dialog med Statistiska Centralbyrån, att göra en geografisk uppdelning av Sverige i fem kategorier, de tre storstads- regionerna för sig, större städer samt övriga områden. Skillnaderna enligt denna indelning är marginella. Det finns en marginell över- representation i <SPAN class="ft39">övriga områden</SPAN>, 36,1 procent hos Kronofogde- myndigheten jämfört med 33,7 procent av befolkningen och en marginell underrepresentation i <SPAN class="ft39">större städer </SPAN>25,6 procent hos Kronofogdemyndigheten mot 27,8 procent av befolkningen.</P>
<P class="p501 ft8">I de tre storstadsområdena är skillnaderna mycket marginella. I <NOBR>Stor-Malmö</NOBR> är det en marginell överrepresentation och i Stor- Göteborg en marginell underrepresentation. Skillnaderna är dock så små att det är vanskligt att dra några slutsatser.</P>
<P class="p502 ft8">En mer finfördelad indelning där enskilda kommuner eller grupper av kommuner analyseras gemensamt skulle möjligtvis ge en mer differentierad bild.</P>
<P class="p503 ft22">96</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37894x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr13 td105"><P class="p369 ft28">45,0%</P></TD>
<TD class="tr26 td79"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td117"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td118"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td119"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr54 td105"><P class="p369 ft28">40,0%</P></TD>
<TD class="tr39 td121"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td76"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr36 td122"><P class="p317 ft118">Andel av befolkningen 18 år eller äldre</P></TD>
<TD class="tr39 td77"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr36 td123"><P class="p317 ft119">Andel hos KFM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td121"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td73"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td73"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td121"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td124"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr0 td126"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td105"><P class="p369 ft28">35,0%</P></TD>
<TD class="tr2 td121"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td124"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td125"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td126"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td105"><P class="p369 ft28">30,0%</P></TD>
<TD class="tr2 td121"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td124"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td125"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td126"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td105"><P class="p369 ft28">25,0%</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td124"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td105"><P class="p369 ft28">20,0%</P></TD>
<TD class="tr2 td121"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td124"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td125"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td126"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td105"><P class="p369 ft28">15,0%</P></TD>
<TD class="tr2 td121"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td124"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td125"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td126"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td105"><P class="p369 ft28">10,0%</P></TD>
<TD class="tr2 td121"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td124"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td125"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td126"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td105"><P class="p369 ft27">5,0%</P></TD>
<TD class="tr2 td121"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td124"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td125"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td126"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td105"><P class="p369 ft27">0,0%</P></TD>
<TD class="tr29 td127"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td117"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td118"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td119"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td128"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr3 td129"><P class="p504 ft27">De tre storstadsregionerna</P></TD>
<TD class="tr37 td55"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td124"><P class="p505 ft27">Större städer</P></TD>
<TD class="tr37 td73"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td55"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td129"><P class="p506 ft90">Övriga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td105"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr12 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr12 td125"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr12 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p507 ft90">Källa: KFM, SCB, egna beräkningar</P>
<P class="p508 ft13">Kraftig överrepresentation av ensamstående män och ensamstående kvinnor med barn</P>
<P class="p45 ft8">Ensamstående, i synnerhet de som har barn, är överrepresenterade hos Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p184 ft68">Av alla som har skulder hos Kronofogdemyndigheten är 51 pro- cent ensamstående utan barn, medan denna grupp utgör 36 procent av befolkningen i sin helhet. Ensamstående med barn utgör 13,9 procent av dem med skulder hos Kronofogdemyndigheten men endast 5,5 procent av befolkningen.</P>
<P class="p509 ft22">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37895x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p510 ft30">65</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p3 ft27">60,0%</P>
<P class="p258 ft27">50,0%</P>
<P class="p258 ft27">40,0%</P>
<P class="p258 ft27">30,0%</P>
<P class="p258 ft27">20,0%</P>
<P class="p511 ft27">10,0%</P>
<P class="p512 ft27">0,0%</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr48 td130"><P class="p31 ft111"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr13 td131"><P class="p317 ft28">Andel av befolkningen 18 år eller äldre</P></TD>
<TD class="tr48 td132"><P class="p31 ft111"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr13 td133"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=3 class="tr13 td134"><P class="p380 ft31">Andel hos KFM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td135"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td77"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td121"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td73"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr55 td127"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr55 td136"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr55 td80"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr55 td137"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr55 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr55 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr55 td80"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr55 td138"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr55 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr55 td139"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr13 td26"><P class="p513 ft28">Ensamstående utan</P></TD>
<TD class="tr13 td89"><P class="p514 ft32">Ensamstående med</P></TD>
<TD class="tr13 td140"><P class="p515 ft36">Gifta/sammanboende</P></TD>
<TD class="tr13 td141"><P class="p31 ft28">Gifta/sammanboende Hemmaboende "barn"</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td26"><P class="p513 ft28">barn</P></TD>
<TD class="tr13 td89"><P class="p514 ft28">barn</P></TD>
<TD class="tr13 td140"><P class="p516 ft28">utan barn</P></TD>
<TD class="tr13 td141"><P class="p517 ft27">med barn</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p518 ft27">Källa: SCB, KFM</P>
<P class="p519 ft8">Situationen skiljer sig dock åt mellan män och kvinnor.</P>
<P class="p19 ft8">Bland kvinnorna är det ensamstående kvinnor med barn som är mest utsatta. Ensamstående kvinnor utan barn sticker däremot inte ut i statistiken.</P>
<P class="p520 ft8">De ensamstående männen är överrepresenterade oavsett om de har barn (5,0 procent hos KFM jämfört med 2,6 procent av alla män) eller inte (58,6 procent hos KFM jämfört med 36,9 procent av alla män).</P>
<P class="p521 ft16">Vidare är ensamstående särskilt överrepresenterade bland hus- håll som har varit skuldsatta under lång tid. Den enskilt största undergruppen av alla indelningar i civilstånd utgörs av ensam- stående utan barn med skulder hos Kronofogdemyndigheten från 1992 eller tidigare (nästan 55 000 personer). Ensamstående med barn är särskilt överrepresenterade bland skulder från <NOBR>1993–2002.</NOBR></P>
<P class="p522 ft12"><SPAN class="ft11">65 </SPAN>Hemmaboende ”barn" är personer 18 år eller äldre som är folkbokförda hos sina föräldrar.</P>
<P class="p264 ft22">98</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37896x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft13">Överrepresentation av personer i åldern <NOBR>25–59</NOBR></P>
<P class="p126 ft8">Personer i åldern <NOBR>25–59,</NOBR> i synnerhet personer i åldern <NOBR>40–54,</NOBR> är överrepresenterade hos Kronofogdemyndigheten. Personer över 75 år är kraftigt underrepresenterade.</P>
<P class="p15 ft8">Åldersgruppen <NOBR>25–59</NOBR> utgör nästan 57 procent av hela befolk- ningen, men hos personer med skulder hos Kronofogdemyndigheten utgör de 76 procent. Åldersgruppen <NOBR>40–54</NOBR> utgör 25 procent av hela befolkningen, men hos personer med skulder hos Kronofogde- myndigheten utgör de 37 procent.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr38 td11"><P class="p451 ft36">16,0%</P></TD>
<TD class="tr56 td142"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td60"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td143"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td60"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td119"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td60"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td144"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td145"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td80"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td143"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td60"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td143"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td80"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td143"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td60"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td146"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td69"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td147"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td60"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td119"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td60"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td143"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td80"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td143"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td60"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td143"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td80"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td143"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td60"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr54 td11"><P class="p451 ft36">14,0%</P></TD>
<TD class="tr39 td148"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td149"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td150"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD colspan=7 rowspan=2 class="tr25 td151"><P class="p317 ft32">Andel av befolkningen 18 år eller äldre</P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td44"><P class="p31 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr39 td77"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr25 td87"><P class="p317 ft32">Andel hos KFM</P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td149"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td78"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td149"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td149"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td78"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td149"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td148"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td125"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td73"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td148"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td125"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td34"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td44"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td153"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td125"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr54 td11"><P class="p451 ft36">12,0%</P></TD>
<TD class="tr54 td148"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td125"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td34"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td44"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td153"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td125"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td11"><P class="p451 ft36">10,0%</P></TD>
<TD class="tr2 td148"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td125"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td34"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td153"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td125"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td11"><P class="p451 ft28">8,0%</P></TD>
<TD class="tr2 td148"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td125"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td34"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td153"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td125"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr54 td11"><P class="p451 ft28">6,0%</P></TD>
<TD class="tr54 td148"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td125"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td34"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td44"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td153"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td125"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td11"><P class="p451 ft28">4,0%</P></TD>
<TD class="tr2 td148"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td125"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td34"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td153"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td125"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td11"><P class="p451 ft28">2,0%</P></TD>
<TD class="tr2 td148"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td125"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td34"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td153"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td125"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td11"><P class="p451 ft28">0,0%</P></TD>
<TD class="tr23 td154"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td143"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td119"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td144"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td145"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td80"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td143"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td143"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td80"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td143"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td146"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td147"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td119"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td143"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td80"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td143"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td143"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td80"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td143"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td105"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td125"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td34"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td44"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td73"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td153"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td125"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td149"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td155"><P class="p451 ft28"><NOBR>18-19</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td125"><P class="p523 ft28"><NOBR>20-24</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td105"><P class="p451 ft28"><NOBR>25-29</NOBR></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr26 td125"><P class="p523 ft28"><NOBR>30-34</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td105"><P class="p451 ft28"><NOBR>35-39</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td125"><P class="p523 ft28"><NOBR>40-44</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td105"><P class="p451 ft28"><NOBR>45-49</NOBR></P></TD>
<TD colspan=4 class="tr26 td125"><P class="p523 ft28"><NOBR>50-54</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td105"><P class="p451 ft28"><NOBR>55-59</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td125"><P class="p523 ft28"><NOBR>60-64</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td105"><P class="p369 ft28"><NOBR>65-69</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td125"><P class="p523 ft28"><NOBR>70-74</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td105"><P class="p524 ft28">75-</P></TD>
<TD class="tr26 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p525 ft28">Källa: SCB, KFM, UC</P>
<P class="p526 ft8">Unga i åldersspannet 18 till 24, är dock överrepresenterade för skulder hos Kronofogdemyndigheten som understiger 20 000 kronor. Detta beskrivs noggrannare i kapitel 4 <SPAN class="ft13">Situationen för barn och unga.</SPAN></P>
<P class="p60 ft8">Beträffande skuldsanering och löneutmätning ser vi dock ett litet annorlunda mönster. Löneutmätning blir inte överrepre- senterat förrän i åldersgruppen <NOBR>35–39</NOBR> och är överrepresenterat ända till åldersgruppen <NOBR>65–69</NOBR> år.</P>
<P class="p12 ft8">För skuldsanering börjar överrepresentationen i åldersgruppen <NOBR>40–44</NOBR> år och gäller ända till <NOBR>70–74</NOBR> år.</P>
<P class="p527 ft22">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37897x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr38 td11"><P class="p451 ft36">18,0%</P></TD>
<TD class="tr57 td156"><P class="p31 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr57 td69"><P class="p31 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr57 td157"><P class="p31 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr57 td144"><P class="p31 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr57 td158"><P class="p31 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr57 td69"><P class="p31 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr57 td159"><P class="p31 ft121"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td160"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td73"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr56 td161"><P class="p317 ft89">Andel av befolkningen 18 år eller äldre</P></TD>
<TD class="tr37 td152"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr56 td162"><P class="p317 ft89">Löneutmätning</P></TD>
<TD class="tr37 td73"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr56 td163"><P class="p317 ft89">Skuldsanering</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr44 td11"><P class="p451 ft36">16,0%</P></TD>
<TD class="tr48 td160"><P class="p31 ft111"> </P></TD>
<TD class="tr48 td76"><P class="p31 ft111"> </P></TD>
<TD class="tr48 td164"><P class="p31 ft111"> </P></TD>
<TD class="tr48 td165"><P class="p31 ft111"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td160"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td73"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td73"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td160"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td161"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td162"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td163"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td11"><P class="p451 ft36">14,0%</P></TD>
<TD class="tr44 td160"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td161"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td162"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td163"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td11"><P class="p451 ft36">12,0%</P></TD>
<TD class="tr44 td160"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td161"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td162"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td163"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td11"><P class="p451 ft36">10,0%</P></TD>
<TD class="tr23 td160"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td161"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td162"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td163"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td11"><P class="p451 ft28">8,0%</P></TD>
<TD class="tr44 td160"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td161"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td162"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td163"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td11"><P class="p451 ft28">6,0%</P></TD>
<TD class="tr44 td160"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td161"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td162"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td163"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td11"><P class="p451 ft28">4,0%</P></TD>
<TD class="tr23 td160"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td161"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td162"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td163"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td11"><P class="p451 ft28">2,0%</P></TD>
<TD class="tr44 td160"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td161"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td162"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td163"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p528 ft28">0,0%</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr38 td1"><P class="p34 ft36"><NOBR>18-19</NOBR></P></TD>
<TD class="tr38 td105"><P class="p34 ft28"><NOBR>20-24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr38 td125"><P class="p34 ft28"><NOBR>25-29</NOBR></P></TD>
<TD class="tr38 td105"><P class="p34 ft28"><NOBR>30-34</NOBR></P></TD>
<TD class="tr38 td105"><P class="p34 ft28"><NOBR>35-39</NOBR></P></TD>
<TD class="tr38 td105"><P class="p34 ft28"><NOBR>40-44</NOBR></P></TD>
<TD class="tr38 td125"><P class="p34 ft28"><NOBR>45-49</NOBR></P></TD>
<TD class="tr38 td105"><P class="p34 ft28"><NOBR>50-54</NOBR></P></TD>
<TD class="tr38 td105"><P class="p34 ft28"><NOBR>55-59</NOBR></P></TD>
<TD class="tr38 td105"><P class="p34 ft28"><NOBR>60-64</NOBR></P></TD>
<TD class="tr38 td125"><P class="p34 ft28"><NOBR>65-69</NOBR></P></TD>
<TD class="tr38 td105"><P class="p34 ft28"><NOBR>70-74</NOBR></P></TD>
<TD class="tr38 td11"><P class="p34 ft28">75-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p529 ft28">Källa: SCB, KFM</P>
<P class="p530 ft13">Överrepresentation av personer med förgymnasial och gymnasieutbildning</P>
<P class="p50 ft8">Personer utan eftergymnasial utbildning, i synnerhet de med enbart förgymnasial utbildning, är överrepresenterade hos Kronofogde- myndigheten.</P>
<P class="p531 ft8">Av alla som har skulder hos Kronofogdemyndigheten har 34 procent förgymnasial utbildning, medan denna grupp utgör 22 pro- cent av befolkningen i sin helhet. Personer med gymnasieutbild- ning utgör 51 procent av alla med skuld hos Kronofogdemyndigheten, men enbart 44 procent av befolkningen.</P>
<P class="p532 ft22">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37898x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr13 td125"><P class="p369 ft28">60,0%</P></TD>
<TD class="tr26 td61"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td166"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td80"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td167"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td168"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td169"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td170"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td118"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr30 td125"><P class="p369 ft28">50,0%</P></TD>
<TD class="tr39 td171"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td76"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD colspan=5 rowspan=2 class="tr36 td172"><P class="p317 ft118">Andel av befolkningen 18 år eller äldre</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td173"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr39 td77"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td174"><P class="p317 ft118">Andel hos KFM</P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td175"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td171"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td73"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td73"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td55"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td175"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td171"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td6"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td97"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td40"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td173"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td174"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td175"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr58 td125"><P class="p369 ft28">40,0%</P></TD>
<TD class="tr58 td171"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr58 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr58 td6"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr58 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr58 td97"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr58 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr58 td40"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr58 td173"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr58 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr58 td174"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr58 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr58 td175"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td125"><P class="p369 ft28">30,0%</P></TD>
<TD class="tr45 td171"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td6"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td97"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td40"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td173"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td174"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td175"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td125"><P class="p369 ft28">20,0%</P></TD>
<TD class="tr45 td171"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td6"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td97"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td40"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td173"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td174"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr45 td175"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr58 td125"><P class="p369 ft28">10,0%</P></TD>
<TD class="tr58 td171"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr58 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr58 td6"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr58 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr58 td97"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr58 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr58 td40"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr58 td173"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr58 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr58 td174"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr58 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr58 td175"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr45 td125"><P class="p369 ft27">0,0%</P></TD>
<TD class="tr1 td176"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td166"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td80"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td167"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td168"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td169"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td170"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td177"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr59 td26"><P class="p533 ft28">Förgymnasial</P></TD>
<TD class="tr33 td73"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td6"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr59 td178"><P class="p534 ft36">Gymnasie</P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr59 td109"><P class="p31 ft27">Eftergymnasial</P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr59 td124"><P class="p535 ft27">Okänd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td125"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td6"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p525 ft27">Källa: KFM, SCB</P>
<P class="p487 ft8">Sammantaget utgör gruppen med förgymnasial- och gymnasie- utbildning nästan två tredjedelar av befolkningen. Deras andel av alla som har skuld hos Kronofogdemyndigheten uppgår till över 85 procent. Gruppen blir än mer överrepresenterad ju mer långvariga skulderna har varit. Av personer med skulder från 1992 eller tidigare har 90 procent som mest gymnasieutbildning.</P>
<P class="p97 ft13">Kraftig överrepresentation av boende i hyresrätt</P>
<P class="p126 ft8">Personer boende i hyresrätt är kraftigt överrepresenterade hos Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p14 ft26">Av alla som har skulder hos Kronofogdemyndigheten är nästan två tredjedelar boende i hyresrätt, medan denna grupp utgör färre än en tredjedel av befolkningen i sin helhet.</P>
<P class="p536 ft22">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B37899x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr13 td125"><P class="p369 ft28">70,0%</P></TD>
<TD class="tr26 td138"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td179"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td180"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td181"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td80"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td182"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr51 td125"><P class="p369 ft28">60,0%</P></TD>
<TD class="tr39 td183"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td76"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr25 td184"><P class="p317 ft122">Andel av befolkningen 18 år eller äldre</P></TD>
<TD class="tr39 td77"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr25 td185"><P class="p317 ft123">Andel hos KFM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td183"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td73"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td73"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td183"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td186"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td187"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td188"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td189"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td125"><P class="p369 ft28">50,0%</P></TD>
<TD class="tr15 td183"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td186"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td187"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td188"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td189"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr51 td125"><P class="p369 ft28">40,0%</P></TD>
<TD class="tr51 td183"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr51 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr51 td186"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr51 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr51 td187"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr51 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr51 td188"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr51 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr51 td189"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td125"><P class="p369 ft28">30,0%</P></TD>
<TD class="tr15 td183"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td186"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td187"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td188"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td189"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td125"><P class="p369 ft28">20,0%</P></TD>
<TD class="tr15 td183"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td186"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td187"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td188"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td189"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td125"><P class="p369 ft28">10,0%</P></TD>
<TD class="tr15 td183"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td186"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td187"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td188"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td189"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr51 td125"><P class="p369 ft27">0,0%</P></TD>
<TD class="tr43 td190"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr43 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr43 td179"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr43 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr43 td180"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr43 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr43 td181"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr43 td80"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr43 td191"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td98"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td73"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td186"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td187"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td73"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td188"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td192"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr26 td193"><P class="p537 ft31">Ägt småhus</P></TD>
<TD class="tr26 td194"><P class="p31 ft31">Bostadsrätt</P></TD>
<TD class="tr26 td195"><P class="p31 ft36">Hyresrätt m.m.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td193"><P class="p31 ft27">Källa: KFM, SCB, egna beäkningar</P></TD>
<TD class="tr7 td194"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft13">Kraftig överrepresentation av låginkomsttagare</P>
<P class="p538 ft8">Låginkomsttagare är kraftigt överrepresenterade hos Kronofogde- myndigheten.</P>
<P class="p85 ft8">Av alla som har skulder hos Kronofogdemyndigheten kommer 30,8 procent från decil 1; 20,7 procent från decil 2 och 14 procent från decil 3. Varje decil utgör en tiondel av befolkningen.</P>
<P class="p539 ft22">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378100x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p540 ft35">66</P>
<P class="p28 ft27">35,0%</P>
<P class="p541 ft27">30,0%</P>
<P class="p541 ft27">25,0%</P>
<P class="p484 ft27">20,0%</P>
<P class="p541 ft27">15,0%</P>
<P class="p541 ft27">10,0%</P>
<P class="p542 ft27">5,0%</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr13 td196"><P class="p543 ft28">0,0%</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td197"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td30"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td196"><P class="p390 ft27">Decil 1</P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p31 ft27">Decil 2</P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p31 ft27">Decil 3</P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p31 ft27">Decil 4</P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p31 ft27">Decil 5</P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p31 ft27">Decil 6</P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p31 ft27">Decil 7</P></TD>
<TD class="tr14 td27"><P class="p31 ft27">Decil 8</P></TD>
<TD class="tr14 td197"><P class="p31 ft27">Decil 9</P></TD>
<TD class="tr14 td30"><P class="p31 ft32">Decil 10</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p486 ft27">Källa: KFM, SCB, egna beräkningar</P>
<P class="p544 ft8">Decil 1 är särskilt överrepresenterad för skulder hos Kronofogde- myndigheten som är 100 000 eller lägre. För decil 2 och 3 är fördel- ningen av skulder jämnare.</P>
<P class="p545 ft8">De i decil 1 är extra överrepresenterade med skulder från perioden <NOBR>2003–2012.</NOBR> I decil 2 och 3 växer andelen med antalet skuldår.</P>
<P class="p546 ft13">Skulder understigande 100 000 kronor?</P>
<P class="p547 ft8">En tredjedel av alla har skulder hos Kronofogdemyndigheten under- stigande 20 000 kronor och 70 procent har skulder understigande 100 000 kronor. Enbart 17 procent har skulder som överstiger 200 000 kronor.</P>
<P class="p548 ft12"><SPAN class="ft11">66 </SPAN>Konsumtionsenhet och inkomstindelningen av decilgrupperna förklaras i <SPAN class="ft37">Ordförklaringar.</SPAN></P>
<P class="p549 ft22">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378101x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p550 ft27">160000</P>
<P class="p551 ft27">140000</P>
<P class="p552 ft27">120000</P>
<P class="p551 ft27">100000</P>
<P class="p553 ft27">80000</P>
<P class="p553 ft27">60000</P>
<P class="p554 ft27">40000</P>
<P class="p553 ft27">20000</P>
<P class="p555 ft31">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr13 td101"><P class="p31 ft27">< 20 tkr</P></TD>
<TD class="tr13 td198"><P class="p31 ft27"><NOBR>20-100</NOBR> tkr</P></TD>
<TD class="tr13 td199"><P class="p31 ft27"><NOBR>100-200</NOBR> tkr</P></TD>
<TD class="tr13 td149"><P class="p31 ft28">>200 tkr</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft27">Källa: KFM, SCB,</P>
<P class="p378 ft8">Det är dock vanskligt att dra slutsatsen att det faktiska skuld- beloppet för dessa individer är måttligt. I denna statistik återfinns inte information om vilka övriga fordringar som inkassobolag och andra sitter på. De faktiska skulderna per individ kan alltså vara högre.</P>
<P class="p104 ft13">Korta och långa skuldförhållanden</P>
<P class="p556 ft10">En viktig fråga att få besvarad är hur länge hushåll befinner sig i en allvarlig skuldsituation. Är det någonting som går att hantera relativt snabbt eller något som är långvarigt och svårt att ta sig ur?</P>
<P class="p85 ft9">Det bästa vore att ha tillgång till registeruppgifter på individnivå som samlas in i lämpliga intervaller för att kunna följa utvecklingen över tiden. Men även ett enstaka nedslag, som utredningen har fått förlita sig på, kastar ett visst ljus över de aktuella förhållandena.</P>
<P class="p85 ft16">Av de omkring 370 000 personer som var inskrivna med en skuld hos Kronofogdemyndigheten den 14 maj 2013 och som gick att matcha gentemot Statistiska Centralbyråns register hade över 95 000 registrerats för första gången hos Kronofogdemyndigheten 1992 eller tidigare. Nästan 190 000 personer, hade registrerats 2002</P>
<P class="p122 ft22">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378102x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p557 ft8">eller tidigare. Samtidigt var nästan 125 000 personer registrerade 2008 eller senare.<SPAN class="ft7">67</SPAN></P>
<P class="p558 ft27">120000</P>
<P class="p559 ft27">100000</P>
<P class="p560 ft27">80000</P>
<P class="p560 ft27">60000</P>
<P class="p560 ft27">40000</P>
<P class="p560 ft27">20000</P>
<P class="p561 ft31">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr13 td91"><P class="p34 ft28">2013</P></TD>
<TD class="tr13 td98"><P class="p34 ft27">2012 - 2008</P></TD>
<TD class="tr13 td174"><P class="p34 ft27"><NOBR>2007-2003</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td24"><P class="p34 ft27"><NOBR>2002-1998</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td200"><P class="p369 ft27"><NOBR>1997-1993</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td66"><P class="p371 ft28">1992 och tidigare</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p562 ft27">Källa: KFM, SCB</P>
<P class="p563 ft8">Det förefaller alltså finnas en tudelning av gäldenärerna, där en betydande del tar sig ur skuldproblemen inom några år, medan en annan grupp fastnar i skuldproblem under lång tid. Värt att notera är till exempel att antalet personer inskrivna <NOBR>1993–1997</NOBR> enbart är marginellt färre än de som registrerades <NOBR>1998–2002.</NOBR></P>
<P class="p564 ft10">Det finns en del som tyder på att den tudelningen dessutom är än mer markant än vad som framkommer i diagrammet ovan. Som beskrevs i fotnot 68, finns mycket som talar för att grupperna med långvariga skulder egentligen borde omfatta fler personer. Sam- tidigt är det många som betalar av sina skulder till Kronofogde- myndigheten inom <NOBR>1–2</NOBR> år. Av de cirka 85 000 personer som registrerades för sin första skuld hos Kronofogdemyndigheten</P>
<P class="p565 ft34"><SPAN class="ft11">67 </SPAN>OBS! Gäldenärer registreras när de får sin första skuld hos Kronofogdemyndigheten och är kvar i registren så länge några skulder återstår. Om alla skulder betalas avregistreras man (se bilaga 3 <SPAN class="ft33">Bakgrund till utredningens statistik</SPAN>). Det kan till exempel finnas gäldenärer som avregistrerades före 1992, men som sedan fick en ny skuld hos Kronofogdemyndigheten 1998. Då registreras de som perioden <NOBR>1998-2002</NOBR> i vår statistik, och inte för perioden 1992 och tidigare.</P>
<P class="p566 ft22">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378103x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft8">2012 återstod den 24 juni 2013 ungefär 35 500 personer, mot- svarande 42 procent av den ursprungliga gruppen. Av dem som registrerades under 2011 var det endast cirka 39 procent som hade en skuld kvar vid utgången av 2012.</P>
<P class="p52 ft8">Män är särskilt överrepresenterade bland dem med skulder från 1992 eller tidigare. Två tredjedelar, över 63 000 personer, i denna grupp är män.</P>
<P class="p52 ft8">Av dem med skulder från 1992 och tidigare har färre än 10 pro- cent eftergymnasial utbildning (jämfört med att över 30 procent av befolkningen har eftergymnasial utbildning).</P>
<P class="p52 ft8">Det kan också vara intressant att se hur många personer det finns per ackumulerat per skuldperiod (diagram 2.24).</P>
<P class="p567 ft90">400000</P>
<P class="p568 ft90">350000</P>
<P class="p568 ft90">300000</P>
<P class="p568 ft90">250000</P>
<P class="p569 ft90">200000</P>
<P class="p568 ft90">150000</P>
<P class="p568 ft90">100000</P>
<P class="p570 ft90">50000</P>
<P class="p571 ft114">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr14 td22"><P class="p34 ft28">2013-</P></TD>
<TD class="tr14 td66"><P class="p34 ft90">2012-</P></TD>
<TD class="tr14 td201"><P class="p34 ft90">2007-</P></TD>
<TD class="tr14 td66"><P class="p34 ft90">2002-</P></TD>
<TD class="tr14 td201"><P class="p34 ft90">1997-</P></TD>
<TD class="tr14 td66"><P class="p34 ft90">1992-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p572 ft22">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378104x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft13">Överrepresentation av arbetslösa och sjuka</P>
<P class="p126 ft8">Individer med arbetsmarknadsstöd eller någon form av sjukersätt- ning är kraftigt överrepresenterade bland dem som har skulder hos Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p573 ft30">68</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr26 td42"><P class="p574 ft28">18%</P></TD>
<TD class="tr25 td202"><P class="p31 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr25 td69"><P class="p31 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr25 td203"><P class="p31 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr25 td69"><P class="p31 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr25 td204"><P class="p31 ft91"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td205"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td73"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr38 td114"><P class="p317 ft102">Samtliga</P></TD>
<TD class="tr37 td73"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr38 td206"><P class="p317 ft102">Andel hos KFM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr8 td42"><P class="p574 ft28">16%</P></TD>
<TD class="tr48 td205"><P class="p31 ft111"> </P></TD>
<TD class="tr48 td76"><P class="p31 ft111"> </P></TD>
<TD class="tr48 td77"><P class="p31 ft111"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td205"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td73"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td73"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td205"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td114"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td206"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft27">14%</P>
<P class="p483 ft27">12%</P>
<P class="p483 ft27">10%</P>
<P class="p575 ft27">8%</P>
<P class="p575 ft27">6%</P>
<P class="p576 ft27">4%</P>
<P class="p575 ft27">2%</P>
<P class="p575 ft27">0%</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr13 td178"><P class="p31 ft27">Sjukpenning*</P></TD>
<TD class="tr13 td207"><P class="p31 ft27">Arbetsmarknadsstöd</P></TD>
<TD class="tr13 td208"><P class="p31 ft28">Sjuk- och <NOBR>aktivi-tetsersättning</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p486 ft27">Källa: SCB, KFM</P>
<P class="p577 ft26">Av dem som har en skuld hos Kronofogdemyndigheten är drygt 17 procent arbetslösa och nästan 13 procent har sjuk- eller aktivitets- ersättning.</P>
<P class="p13 ft10">Överrepresentationen av personer med sjuk- och aktivitets- ersättning är särskilt stor bland dem som genomgår skuldsanering. Bland dessa har 36 procent sjuk- och aktivitetsersättning, jämfört med sex procent i befolkningen i stort.</P>
<P class="p16 ft9">Diagram 2.26 nedan visar att andelen med sjuk- och aktivitets- ersättning ökar med åldern på skulderna. Bland individer som haft skulder hos Kronofogdemyndigheten sedan 1992 eller tidigare, har 24 procent sjuk- eller aktivitetsersättning. Bland dem som fick sin</P>
<P class="p578 ft12"><SPAN class="ft11">68 </SPAN>Sjukpenning* inkluderar sjukpenning, graviditetsersättning, smittbärarpenning och sjuklöne- garanti.</P>
<P class="p579 ft22">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378105x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p580 ft8">första skuld hos Kronofogdemyndigheten 2013 har sex procent <NOBR>sjuk-eller</NOBR> aktivitetsersättning, vilket är på samma nivå som i befolk- ningen i stort. Detta skulle kunna tyda på att det inte är sjukdomen i sig som orsakar skuldproblemen, utan att skuldproblematiken ökar risken för sjukdom.</P>
<P class="p163 ft68">Andelen med arbetsmarknadsstöd och sjukpenning ökar också med åldern på skulderna. Däremot är andelen arbetslösa högre bland dem som fått sin första skuld hos Kronofogdemyndigheten år 2013, jämfört med befolkningen (tio procent jämfört med sex pro- cent). Det indikerar att arbetslöshet kan vara en bidragande orsak till att skulderna hamnar hos Kronofogdemyndigheten. Sedan ökar andelen arbetslösa med antalet skuldår hos Kronofogdemyndigheten. Bland dem som fick sin första skuld hos Kronofogdemyndigheten innan 2002 är 19 procent arbetslösa.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr14 td34"><P class="p574 ft28">30%</P></TD>
<TD class="tr13 td209"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td210"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td209"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td210"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td211"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td146"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td117"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td211"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td212"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr15 td34"><P class="p574 ft28">25%</P></TD>
<TD class="tr39 td213"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td76"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr36 td174"><P class="p317 ft124">Sjukpenning*</P></TD>
<TD class="tr39 td77"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr36 td98"><P class="p317 ft118">Arbetsmarknadsstöd</P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td44"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr39 td165"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr36 td151"><P class="p317 ft118">Sjuk- och <NOBR>aktivi-tetsersättning</NOBR></P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td214"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td213"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td73"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td73"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td55"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td73"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td55"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td214"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td213"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td41"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td115"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td41"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td201"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td44"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td201"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td214"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p574 ft28">20%</P></TD>
<TD class="tr16 td213"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td41"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td115"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td41"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td201"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td44"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td201"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td214"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td34"><P class="p574 ft28">15%</P></TD>
<TD class="tr15 td213"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td41"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td115"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td41"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td201"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td44"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td201"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td214"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td34"><P class="p574 ft28">10%</P></TD>
<TD class="tr16 td213"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td41"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td115"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td41"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td201"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td44"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td201"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td214"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td34"><P class="p574 ft27">5%</P></TD>
<TD class="tr15 td213"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td41"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td115"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td41"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td201"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td44"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td3"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td201"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td214"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr16 td34"><P class="p574 ft27">0%</P></TD>
<TD class="tr31 td215"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td210"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td209"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td210"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td211"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td146"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td117"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td211"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td216"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td115"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td73"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td41"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td115"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td73"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td41"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td201"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td44"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td73"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td3"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td201"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td21"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td26"><P class="p581 ft27">2013</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr14 td21"><P class="p32 ft27"><NOBR>2012-2008</NOBR></P></TD>
<TD colspan=4 class="tr14 td217"><P class="p94 ft27"><NOBR>2007-2003</NOBR></P></TD>
<TD colspan=4 class="tr14 td21"><P class="p94 ft27"><NOBR>2002-1998</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td66"><P class="p94 ft27"><NOBR>1997-1993</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td31"><P class="p422 ft27">1992</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p582 ft27">Källa: SCB, KFM</P>
<P class="p583 ft13">Överrepresentation av personer med tidigare betalningsförsummelser</P>
<P class="p84 ft8">Beskrivningen ovan redogjorde för vilka grupper utredningen har funnit vara överrepresenterade hos Kronofogdemyndigheten. En viktig information som saknas är hur utvecklingen ser ut över tiden.</P>
<P class="p163 ft16">UC har gjort en sammanställning över vilket samband som finns mellan tidigare och nya betalningsanmärkningar. Enligt deras beräk-</P>
<P class="p56 ft22">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378106x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p584 ft9">ningar får 43 procent av alla med en betalningsanmärkning under 2 500 kronor en ny betalningsanmärkning inom ett år. För personer som saknar betalningsanmärkningar i dagsläget, är det färre än en procent som får en betalningsanmärkning inom 12 månader. <SPAN class="ft66">69</SPAN></P>
<P class="p585 ft125">Avsnitt 3: Vilka studielån och kreditengagemang registrerade hos UC har skuldsatta hos Kronofogdemyndigheten?</P>
<P class="p385 ft8">I detta avsnitt jämförs överskuldsatta (skuldsatta hos Kronofogdemyndigheten) och övriga befolkningen utifrån vilka lån de har. I <NOBR>UC-lånen</NOBR> ingår dock inte snabblån, fordringar som ägs av inkassobolag och fakturafordringar (se bilaga 3 <SPAN class="ft13">Bakgrund till utred- ningens statistik </SPAN>för mer information).</P>
<P class="p586 ft13">Överskuldsatta har mindre lån än resten av befolkningen</P>
<P class="p587 ft8">Personer med skulder hos Kronofogdemyndigheten har i mindre utsträckning studielån eller lån registrerade hos UC jämfört med befolkningen som helhet. Av dem som har lån är personer med skulder hos Kronofogden extra underrepresenterade av dem som har mellanstora eller stora lån hos UC och CSN.</P>
<P class="p588 ft8">Detta illustreras exempelvis i tabell 2.11 nedan.</P>
<P class="p589 ft12"><SPAN class="ft37">Källa</SPAN>: UC, SCB, KFM.</P>
<P class="p590 ft12"><SPAN class="ft11">69 </SPAN>UC (2008).</P>
<P class="p591 ft22">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378107x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft8">Det är liknande samband när man tittar på vilka som har löne- utmätning eller genomgår skuldsanering. Även där råder det en underrepresentation av hushåll med mellanstora eller stora kredit- engagemang.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr38 td11"><P class="p369 ft32">60,0%</P></TD>
<TD class="tr56 td70"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td218"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td219"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td220"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td144"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td221"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td80"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td167"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr1 td11"><P class="p369 ft32">50,0%</P></TD>
<TD class="tr39 td222"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td76"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr25 td223"><P class="p317 ft122">Andel av befolkningen 18 år och äldre</P></TD>
<TD class="tr39 td77"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td155"><P class="p31 ft122">Löneutmätning</P></TD>
<TD class="tr39 td224"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr25 td225"><P class="p317 ft122">Skuldsanering</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td222"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td73"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td73"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td222"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td226"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td155"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr6 td227"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p369 ft32">40,0%</P></TD>
<TD class="tr5 td222"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td226"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td155"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td227"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p369 ft32">30,0%</P></TD>
<TD class="tr5 td222"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td226"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td155"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td227"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td11"><P class="p369 ft32">20,0%</P></TD>
<TD class="tr27 td222"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td29"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td226"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td155"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td33"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr27 td227"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p369 ft32">10,0%</P></TD>
<TD class="tr5 td222"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td226"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td155"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td227"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td11"><P class="p369 ft28">0,0%</P></TD>
<TD class="tr15 td228"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td218"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td219"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td220"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td144"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td221"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td80"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr15 td229"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td74"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td73"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td29"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td226"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td73"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td155"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td33"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td97"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr26 td230"><P class="p592 ft28">Inget UC- eller <NOBR>CSN-lån</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td231"><P class="p31 ft36">Nivå 1 - P25 (1 - 80 000 kr) Nivå 2 P25 - P75 (80 001 - 708</P></TD>
<TD class="tr26 td49"><P class="p345 ft32">Nivå 3 P75 - (708 895 kr eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td230"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td231"><P class="p593 ft89">894 kr)</P></TD>
<TD class="tr56 td49"><P class="p344 ft36">mer)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td230"><P class="p31 ft28">Källa: SCB, KFM, UC</P></TD>
<TD class="tr3 td231"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td49"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p594 ft8">Om man ser specifikt på bostadslån, blir bilden än tydligare. Skuld- satta hos Kronofogden är underrepresenterade i alla tre nivåer av bostadslån och överrepresenterade hos gruppen utan bostadslån; 59 procent av befolkningen saknar bolån, men av dem som har en enskild eller allmän skuld hos KFM är det nästan 90 procent som saknar bolån.</P>
<P class="p151 ft8">Det är först för övriga lån som bilden förändras något. Personer med löneutmätning är marginellt överrepresenterade i gruppen med stora övriga lån. Sammantaget har 11 procent av befolkningen 18 år eller äldre ett övrigt lån överstigande 88 216 kronor. För per- soner med löneutmätning är andelen 14 procent. Men personer med löneutmätning är också fortfarande överrepresenterade i gruppen utan övriga lån hos UC.</P>
<P class="p595 ft22">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378108x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD class="tr38 td30"><P class="p369 ft32">80,0%</P></TD>
<TD class="tr56 td59"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td232"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td80"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td233"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td80"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td234"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td235"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td80"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td118"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td236"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr39 td95"><P class="p31 ft126">Andel av befolkningen 18 år och äldre</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr39 td106"><P class="p31 ft127">Löneutmätning</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr39 td237"><P class="p31 ft127">Skuldsanering</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td236"><P class="p451 ft32">70,0%</P></TD>
<TD class="tr29 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td54"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td18"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td116"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td175"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td236"><P class="p451 ft32">60,0%</P></TD>
<TD class="tr31 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td54"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td18"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td116"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td175"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr54 td236"><P class="p451 ft32">50,0%</P></TD>
<TD class="tr54 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td54"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td18"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td116"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td175"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td236"><P class="p451 ft32">40,0%</P></TD>
<TD class="tr31 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td54"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td18"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td116"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td175"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr54 td236"><P class="p451 ft32">30,0%</P></TD>
<TD class="tr54 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td54"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td18"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td116"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td175"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td236"><P class="p451 ft32">20,0%</P></TD>
<TD class="tr31 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td54"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td18"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td116"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr31 td175"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr54 td236"><P class="p451 ft32">10,0%</P></TD>
<TD class="tr54 td57"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td54"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td18"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td116"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr54 td175"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr54 td236"><P class="p451 ft36">0,0%</P></TD>
<TD class="tr2 td59"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td232"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td233"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td234"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td235"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td177"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td30"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td57"><P class="p471 ft36">Inget övrigt lån</P></TD>
<TD class="tr26 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td54"><P class="p596 ft36">Nivå 1 - P25 (1 - 3 786 kr)</P></TD>
<TD class="tr26 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr26 td238"><P class="p317 ft32">Nivå 2 <NOBR>P25-P75</NOBR> (3 787 - 88 216 kr) Nivå 3 P75- (88 217 kr eller mer)</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p381 ft36">Källa: SCB, KFM, UC</P>
<P class="p597 ft39">Längre tid med skuld hos Kronofogdemyndigheten minskar sannolikheten för att en person har lån hos UC eller CSN</P>
<P class="p598 ft8">Desto längre en person har varit registrerad med en skuld hos Kronofogdemyndigheten, desto större är sannolikheten att per- sonen inte har något kreditengagemang registrerat hos UC eller ett lån hos Centrala studiestödsnämnden. I diagram X nedan framgår också att sannolikheten att en individ ska ha ett stort kredit- engagemang hos UC och Centrala studiestödsnämnden minskar ju längre personen har varit registrerad med skulder hos Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p599 ft22">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378109x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr38 td30"><P class="p369 ft32">60,0%</P></TD>
<TD class="tr56 td211"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td232"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td144"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td203"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td239"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td144"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td240"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td241"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td241"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td211"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr58 td30"><P class="p369 ft32">50,0%</P></TD>
<TD class="tr39 td242"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td1"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td150"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr25 td243"><P class="p317 ft36">Inget UC- eller <NOBR>CSN-lån</NOBR></P></TD>
<TD class="tr39 td164"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD colspan=7 rowspan=2 class="tr25 td244"><P class="p317 ft122">Nivå 3 P75 - (708 895 kr eller mer)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td242"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td1"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td242"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td114"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td111"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td23"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td245"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td30"><P class="p369 ft32">40,0%</P></TD>
<TD class="tr5 td242"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td114"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td22"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr5 td245"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td30"><P class="p369 ft32">30,0%</P></TD>
<TD class="tr1 td242"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td114"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td111"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td245"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td30"><P class="p369 ft32">20,0%</P></TD>
<TD class="tr1 td242"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td114"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td111"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td245"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td30"><P class="p369 ft32">10,0%</P></TD>
<TD class="tr1 td242"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td114"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td111"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td152"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td23"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr1 td245"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr1 td30"><P class="p369 ft28">0,0%</P></TD>
<TD class="tr51 td246"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr51 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr51 td232"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr51 td144"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr51 td203"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr51 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr51 td239"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr51 td144"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr51 td240"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr51 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr51 td241"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr51 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr51 td241"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr51 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr51 td247"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td201"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td1"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td114"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td111"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td152"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td22"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td23"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td23"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td201"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr38 td196"><P class="p31 ft36">Andel av befolkningen</P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p34 ft28">2012 - 2008</P></TD>
<TD class="tr38 td24"><P class="p34 ft28"><NOBR>2007-2003</NOBR></P></TD>
<TD class="tr38 td201"><P class="p34 ft28"><NOBR>2002-1998</NOBR></P></TD>
<TD class="tr38 td201"><P class="p34 ft28"><NOBR>1997-1993</NOBR></P></TD>
<TD class="tr38 td155"><P class="p34 ft28">1992-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p600 ft128">18 år och äldre Källa: SCB, KFM, UC</P>
<P class="p601 ft24"><SPAN class="ft24">2.6</SPAN><SPAN class="ft55">Slutsatser av statistik</SPAN></P>
<P class="p602 ft8">Det går att dra några breda slutsatser av den statistik som har redo- visats i kapitlen ovan</P>
<P class="p603 ft8"><SPAN class="ft18">1.</SPAN><SPAN class="ft72">Behovet av data är stort. En så viktig fråga som hushållens skuld- sättning och överskuldsättning kräver att det finns tillgång på relevant och tillförlitlig statistik för allmänhet, myndigheter och beslutsfattare. Utredningen har kunnat bidra med en del nya uppgifter om fördelningen av hushållens kreditengagemang och vilka grupper som har skulder hos Kronofogdemyndig- heten. Men det kvarstår ett stort behov av ytterligare data och inte minst att få data över längre tidsperioder så att det går att göra longitudinella studier.</SPAN></P>
<P class="p604 ft8"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft72">De hushåll som har de stora lånen är generellt de som kan för- väntas klara av ekonomiska chocker. Det rör sig bland annat om höginkomsttagare och högutbildade.</SPAN></P>
<P class="p605 ft22">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378110x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p606 ft8"><SPAN class="ft18">3.</SPAN><SPAN class="ft72">De som är överskuldsatta, definierat som personer med skuld hos Kronofogdemyndigheten, är i regel, personer med lägre inkomster, ensamstående, arbetslösa, sjuka, </SPAN><NOBR>25–54-åringar,</NOBR> personer utan eftergymnasial utbildning och boende i hyresrätt. En stor grupp har haft skulder registrerade hos Kronofogdemyndigheten under lång tid. Över 95 000 (1,3 pro- cent av den vuxna befolkningen) har varit skuldsatt i över 20 år och nästan 250 000 (3,3 procent av den vuxna befolkningen) har varit skuldsatt i över fem år.</P>
<P class="p158 ft24"><SPAN class="ft24">2.7</SPAN><SPAN class="ft55">Ytterligare risker</SPAN></P>
<P class="p45 ft8">Även om det är relativt få som är allvarligt skuldsatta i dag finns ett antal risker som kan leda till fler överskuldsatta i framtiden. Ovan har vi diskuterat risken på bostadsmarknaden och risken att det skulle vara fel hushåll som är högbelånade. Nedan presenteras och diskuteras ytterligare några risker som vi menar bör uppmärk- sammas.</P>
<P class="p158 ft15"><SPAN class="ft15">2.7.1</SPAN><SPAN class="ft57">Mindre skydd mot sjukdom och arbetslöshet</SPAN></P>
<P class="p127 ft8">Överskuldsatta är oftare arbetslösa eller sjuka än befolkningen i övrigt. De senaste cirka 20 årens urholkning av arbetslöshets- och sjukförsäkringen utgör därmed en risk för att fler blir överskuld- satta i framtiden.</P>
<P class="p97 ft15">Sjukförsäkringen</P>
<P class="p607 ft8">I en jämförelse mellan <NOBR>OECD-länderna<SPAN class="ft7">70</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> </SPAN>konstateras att den svenska ersättningsnivån i sjukförsäkringen på <NOBR>1970-talet</NOBR> låg på 90 procent av inkomsten efter skatt, vilket var bland de högsta ersättningarna inom OECD. Efter <NOBR>1990-talskrisen</NOBR> skedde en nedtrappning i flera steg och ersättningen är numera knappt 80 procent, vilket gör att svensk sjukförsäkring placerar sig ungefär i mitten av OECD- länderna.</P>
<P class="p396 ft16">Skillnader kan uppkomma mellan de formellt lagstiftade nivåerna och faktiskt utfall också av andra skäl. Sverige har traditionellt</P>
<P class="p541 ft12"><SPAN class="ft11">70 </SPAN>SOU 2010:04.</P>
<P class="p608 ft22">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378111x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft9">tillämpat relativt höga inkomsttak för de offentligt beslutade för- säkringarna. Sjukförsäkringens inkomsttak motsvarade på 1970- talet omkring 140 procent av en industriarbetarlön efter skatt, vilket innebar att också flertalet tjänstemän var täckta av sjukför- säkringens formella ersättningsnivå. Genom att taken enbart har räknats upp med prisstegringar och reallönerna ökat relativt kraftigt har emellertid allt fler en allt mindre del av sin inkomst täckt av inkomsttryggheten i den offentliga sjukförsäkringen. Högsta ersätt- ningen motsvarade 2010 ungefär 80 procent av en genomsnittlig industriarbetarlön efter skatt och en växande grupp får därför mindre än så från försäkringen vid sjukdom. Ungefär en tredjedel av alla inkomsttagare och cirka två tredjedelar av alla heltids- arbetande beräknades 2009 ha inkomster över ersättningstaket.<SPAN class="ft66">71</SPAN></P>
<P class="p215 ft15">Arbetslöshetsförsäkringen</P>
<P class="p118 ft9">För arbetslöshetsförsäkringen har utvecklingen varit än mera dramatisk. Från en ersättning som så sent som 2005 var bland OECD:s högsta är den nu nere på under 60 procent av en industri- arbetarlön efter skatt, vilket är under genomsnittet inom OECD. Att den maximala dagersättningen ligger kvar på nominellt oför- ändrade 680 kronor per dag fem dagar i veckan och att jobbskatte- avdraget inte får göras mot inkomster från arbetslöshetsför- säkringen är de viktigaste förklaringarna till att ersättningen efter skatt för en industriarbetare rasat med hela 13 procentenheter på fem år.<SPAN class="ft66">72 </SPAN>Drygt 90 procent av svenskar som heltidsarbetar tjänar i dag över taket i arbetslöshetskassan och har därför inte ett bra skydd mot inkomstbortfall vid arbetslöshet.<SPAN class="ft66">73 </SPAN>Till detta kommer att många har gått ur eller inte gått in i arbetslöshetskassan, vilket framför allt har tillskrivits kraftigt höjda individuella avgifter. Avgifterna har höjts dels för att spegla risken för arbetslöshet inom respektive område, dels för att finansiera en större del av kost- naden. Skillnaden mellan lägsta och högsta avgift per månad har ökat från 39 till 359 kronor. Regeringen har dock i budget- propositionen för 2014 föreslagit att differentieringen ska tas bort. Dessutom har den tidigare skattereduktionen för arbetslöshets- försäkringsavgiften avskaffats.</P>
<P class="p609 ft34"><SPAN class="ft62">71</SPAN><SPAN class="ft63">Hedborg (2012).</SPAN></P>
<P class="p155 ft34"><SPAN class="ft62">72</SPAN><SPAN class="ft63">SOU 2010:04.</SPAN></P>
<P class="p155 ft12"><SPAN class="ft62">73</SPAN><SPAN class="ft64">TCO, pressmeddelande </SPAN><NOBR>2012-10-28.</NOBR></P>
<P class="p55 ft22">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378112x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p610 ft10">Efter 2007 lämnade nära en halv miljon medlemmar arbets- löshetskassorna. Äldre, <NOBR>60–64</NOBR> år och yngre, <NOBR>16–24</NOBR> år, medlemmar var överrepresenterade bland dem som lämnade. Också inflödet minskade, främst bland unga, som stod för 80 procent av det minskade inflödet mellan 2006 och 2007. I dag står 30 procent av arbetskraften utanför arbetslöshetskassorna. Över hälften, 53 pro- cent, av dem som lämnade arbetslöshetsförsäkringen 2007 hade en månadsinkomst under 20 000 kronor jämfört med att 17 procent av dem som lämnade hade en inkomst över 30 000 i månaden. Innan 2007 utgjorde den lågavlönade gruppen nästan 50 procent av med- lemsantalet, men efter avgiftshöjningarna utgör de lågavlönade bara en tredjedel av medlemmarna.<SPAN class="ft56">74 </SPAN>Eftersom arbetslöshetsrisken är störst för unga och lågavlönade har risken att stå utan försörjning vid arbetslöshet ökat kraftigt, samtidigt som arbetslösheten har ökat.</P>
<P class="p611 ft9">Förutom att ersättningsnivåerna vid arbetslöshet och för- säkringens täckningsgrad är låg saknas vid arbetslöshet i allmänhet de avtalstillägg som är vanliga vid sjukdom. En del fackförbund har tecknat medlemsförsäkringar, men det gäller i allmänhet dem som inom sina avtalsområden löper liten risk att bli arbetslösa. Den som har lånekostnader av någon omfattning i sin budget och blir arbets- lös löper således en avsevärd risk att få betalningsproblem.</P>
<P class="p158 ft15"><SPAN class="ft15">2.7.2</SPAN><SPAN class="ft57">Osäkra anställningar</SPAN></P>
<P class="p211 ft8">Osäkra anställningar i kombination med ett sämre försäkrings- skydd kan öka risken för att drabbas av överskuldsättning, efter- som de som har korta, osäkra anställningar med största sannolikhet har mer varierande inkomster än andra.</P>
<P class="p60 ft8">Antalet fast anställda minskade kraftigt under krisen i början på <NOBR>1990-talet</NOBR> och har sedan dess inte återhämtat sig till den tidigare nivån. Samtidigt har antalet tidsbegränsade anställningar ökat från 11,6 procent 1987 till 15,2 procent 2004.<SPAN class="ft7">75 </SPAN>Ökningen har fortsätt sedan 2005 med en kraftig uppgång och antalet tidsbegränsade anställ- ningar är i dag över 600 000. Totalt har antalet tidsbegränsade anställningar ökat med 200 000 sedan början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Tids- begränsade anställningar är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män.</P>
<P class="p612 ft34"><SPAN class="ft62">74</SPAN><SPAN class="ft63">Kjellberg (2010b).</SPAN></P>
<P class="p161 ft12"><SPAN class="ft62">75</SPAN><SPAN class="ft64">Konjunkturinstitutet: Svensk arbetsmarknad.</SPAN></P>
<P class="p608 ft22">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378113x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p613 ft8">En möjlig förklaring till att de tidsbegränsade anställningarna har ökat, är det faktum att efterfrågan på arbetskraft varit relativt ogynnsam under större delen av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Att det på grund av arbetsrättsliga regler är svårt att avskeda personal kan ha lett till att företagen blivit försiktigare med att erbjuda tillsvidaretjänster. Eftersom arbetslösheten varit stor under i princip hela perioden har det med stor sannolikhet varit lätt att hitta folk även till kortare anställningar. I och med att statsbidraget till permitteringslöne- ersättning (lön under en period då den anställde inte arbetar, men fortfarande är anställd av sin arbetsgivare) togs bort år 1995, har det blivit dyrare att göra sig av med personal på grund av arbets- brist. Detta kan ytterligare ha bidragit till att arbetsgivare väljer anställningsformer som är mer flexibla.</P>
<P class="p614 ft10">År 2007 ändrades också regelverket vilket gjorde det lättare att behålla individer i olika tidsbegränsade anställningar. I lagändringen tillkom en ny tidsbegränsad anställningsform, <SPAN class="ft40">allmän visstidsanställ- ning</SPAN>, vilket gör det möjligt för en arbetsgivare att anställa någon under kortare period utan att motivera varför. Den nya anställ- ningsformen gör det möjligt att behålla en person i sammanlagt fyra år utan en tillsvidareanställning (två år på vikariat, två år på all- män visstidsanställning).<SPAN class="ft56">76</SPAN></P>
<P class="p199 ft68">För arbetsgivare kan tidsbegränsade anställningar vara ett effektivt sätt att anpassa produktionen efter efterfrågan. För arbetstagaren innebär anställningsformen ofta en större osäkerhet än en tills- vidareanställning. Lönen är ofta lägre och forskning har visat att det ofta ökar risken för att en individ ska fastna i återkommande tidsbegränsade anställningar.<SPAN class="ft73">77 </SPAN>En tidsbegränsad anställning innebär en större osäkerhet för individen. Det gör det svårare att planera sin ekonomi och sin framtid.</P>
<P class="p260 ft15"><SPAN class="ft15">2.7.3</SPAN><SPAN class="ft57">Egen företagsamhet</SPAN></P>
<P class="p186 ft8">Antalet nystartade företag per år har nästan fördubblats under de senaste tio åren. Majoriteten av de nystartade företagen verkar inom tjänstesektorn och startades som enskilda firmor.</P>
<P class="p235 ft68">Arbetsförmedlingen ger stöd till start av näringsverksamhet till personer som varit arbetslösa under en längre tid. Enligt arbets- förmedlingen ges stödet enbart till den som bedöms ha goda förut-</P>
<P class="p166 ft34"><SPAN class="ft62">76</SPAN><SPAN class="ft63">Lag (1982:80) om anställningsskydd.</SPAN></P>
<P class="p196 ft12"><SPAN class="ft62">77</SPAN><SPAN class="ft64">Håkansson (2001).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378114x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8">sättningar att driva företag och om verksamheten bedöms bidra med tillfredställande lönsamhet. Stödet som ges i form av ett aktivitetsstöd motsvarar arbetslöshetsersättningen och betalas ut av Försäkringskassan. Arbetsförmedlingen erbjuder också utbild- ningar och material om eget företagande.<SPAN class="ft7">78</SPAN></P>
<P class="p12 ft8">Under de senaste åren har antalet personer som fått stöd för start av näringsverksamhet nästan fördubblats.</P>
<P class="p201 ft8">Riksrevisionen gjorde 2008 en utredning av stödets effekter och kom fram till att det samlade resultatet var positivt.<SPAN class="ft7">79 </SPAN>Samtidigt finns vissa problem. Ofta kräver en nystartad verksamhet stora investeringar. I enskilda firmor är individen personligt ansvarig för firmans skulder och tillgångar, och den privata ekonomin är sammankopplad med firmans ekonomi. Om firman går i konkurs blir privatpersonen ofta svårt skuldsatt.</P>
<P class="p61 ft16">För att kunna driva en egen firma krävs att näringsidkaren har stor förståelse och kunskap om de administrativa processerna kring verksamheten. Bland annat ska personen själv betala in preliminär- skatt och moms varje månad. Preliminärskatten baseras på individens egen uppfattning av verksamhetens framtida inkomster. Den administrativa processen och svårigheterna i att uppskatta verksam- hetens inkomst kan leda till att näringsidkare får skatteskulder.</P>
<P class="p615 ft15"><SPAN class="ft15">2.7.4</SPAN><SPAN class="ft57">Brist på hyresrätter</SPAN></P>
<P class="p126 ft8">På kort sikt bidrar bristen på hyresrätter i attraktiva regioner till att hålla uppe priset på bostadsrätter och villor och därmed till att minska risken för överskuldsättning. På sikt kan dock bristen på hyresrätter utgöra ett problem.</P>
<P class="p201 ft8">I dag bor ungefär en tredjedel av landets befolkning i hyresrätt. Majoriteten är unga eller äldre.<SPAN class="ft7">80 </SPAN>Av dem med lägre inkomster bor också en större andel i hyresrätt, jämfört med övriga inkomst- grupper.<SPAN class="ft7">81</SPAN></P>
<P class="p12 ft8">Sedan 1998 har antalet hyresrätter i Sverige minskat, samtidigt som antalet bostadsrätter har ökat.<SPAN class="ft7">82</SPAN></P>
<P class="p616 ft34"><SPAN class="ft62">78</SPAN><SPAN class="ft63">Arbetsförmedlingen.</SPAN></P>
<P class="p179 ft34"><SPAN class="ft62">79</SPAN><SPAN class="ft63">Riksrevisionen (2008).</SPAN></P>
<P class="p193 ft60"><SPAN class="ft62">80</SPAN><SPAN class="ft67">I åldersgruppen </SPAN><NOBR>20–29</NOBR> år bor cirka 50 procent i hyresrätt. I åldersgruppen över 75 år bor cirka 40 procent i hyresrätt.</P>
<P class="p179 ft60"><SPAN class="ft62">81</SPAN><SPAN class="ft67">SOU 2012:88.</SPAN></P>
<P class="p179 ft12"><SPAN class="ft62">82</SPAN><SPAN class="ft64">SCB.</SPAN></P>
<P class="p608 ft22">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378115x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p271 ft10">I Stockholms innerstad har förändringen varit särskilt markant. Mellan år 1980 och 2010 minskade antalet hyresrätter i allmän- nyttan med 60 procent och antalet hyresrätter hos privata värdar med 40 procent, medan antalet bostadsrätter ökade med 150 pro- cent. En betydande förklaring är att antalet omvandlingar av hyres- rätter till bostadsrätter har ökat i hela landet, men särskilt i Stockholmsområdet. Mellan 2010 och 2012 omvandlades nästan 116 000 lägenheter i Stockholm. Om omvandlingen fortsätter i samma takt som under tidigare år kommer hyresrätten att för- svinna inom 20 år.<SPAN class="ft56">83 </SPAN>Samtidigt ökar inflyttningen till Stockholm. På drygt 30 år har folkmängden ökat från ungefär 650 000 personer till 880 000. Minskningen av hyresrätter och den ökade folkmängden innebär att allt fler personer konkurrerar om allt färre hyresrätter. Situationen är särskilt kritisk bland studenter. I dag finns det runt 80 000 studenter i Stockholmsregionen, men enbart 12 500 student- lägenheter, varav 7 600 i Stockholms stad. Den genomsnittliga kötiden för en studentlägenhet i Stockholm är fem till sex år. Bristen på hyresrätter syns också i medlemsstatistiken hos Stockholms stads bostadsförmedling, som förmedlar allmännyttans och privata värdars hyresrätter i Stockholmsområdet. Sedan 2000 har det till- kommit 370 000 medlemmar i bostadskön, och antalet nya med- lemmar har stigit varje år. I slutet av 2012 stod ungefär 393 000 personer i bostadskön, varav nästan en femtedel är aktivt sökande (nästan 75 000 personer). Samma år förmedlades totalt 9 974 lägenheter.</P>
<P class="p164 ft9">Om hushåll inte har möjlighet att hyra kan de istället behöva ta lån för att köpa en bostad. Det finns forskare som menar att en situation där många tvingas in i bostadsägande och till stora lån, kan vara riskfylld för samhällsekonomin.<SPAN class="ft66">84 </SPAN>Även om både tillgång- arna och skulderna ökar vid ett bostadsköp kan det bli problematiskt om inkomsterna förändras. En misslyckad bostads- affär kan numera innebära en förlust av flera årslöner.<SPAN class="ft66">85 </SPAN>En studie från Storbritannien, där bostadsägandet ökat kraftigt, visar att många låginkomsttagarhushåll var oroliga över hur deras bostads- ägande skulle påverka privatekonomin och vad den ökade risken skulle innebära, särskilt eftersom många av dessa hushåll har osäkra och lågbetalda anställningar.<SPAN class="ft66">86 </SPAN>Flera studier från bland annat USA,</P>
<P class="p617 ft34"><SPAN class="ft62">83</SPAN><SPAN class="ft63">SOU 2012:88.</SPAN></P>
<P class="p155 ft34"><SPAN class="ft62">84</SPAN><SPAN class="ft63">SOU 2012:88.</SPAN></P>
<P class="p155 ft60"><SPAN class="ft62">85</SPAN><SPAN class="ft67">Almenberg (2011).</SPAN></P>
<P class="p156 ft12"><SPAN class="ft62">86</SPAN><SPAN class="ft61">McKee (2010): Promoting homeownership at the margins: the experience of </SPAN><NOBR>low-cost</NOBR> homeownership purchasers in regeneration areas.</P>
<P class="p410 ft22">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378116x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td37"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td38"><P class="p31 ft29">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p167 ft8">England, Tyskland och Nederländerna understryker vikten av en välfungerande hyresmarknad. Särskilt i Tyskland och Nederländerna betonas att hyresmarknaden kan fungera stabiliserande då den kan minska risken för att individer med osäker ekonomi tar stora bostadslån.<SPAN class="ft7">87</SPAN></P>
<P class="p210 ft15"><SPAN class="ft15">2.7.5</SPAN><SPAN class="ft57">Den fortsatta utvecklingen på kreditmarknaden</SPAN></P>
<P class="p73 ft8">Kreditsamhället är under utveckling. Redogörelsen i kapitel 1</P>
<P class="p618 ft25">Konsumtion och krediter. En introduktion <SPAN class="ft16">vittnar om vilka stora förändringar som har skett på kreditmarknaden de senaste decen- nierna. Hur utvecklingen kommer att se ut de kommande decennierna är det svårt att sia om. Men det finns ett antal förändringar i omvärlden som kan ha påverkan på kreditmarknaden.</SPAN></P>
<P class="p619 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft80">Teknologisk utveckling: </SPAN>Den teknologiska utveckling som har inträffat de senaste decennierna har redan påverkat kredit- marknaden, bland annat genom möjligheten att låna pengar via internet eller mobiltelefon. En fortsatt snabb teknologisk utveckling kan innebära det blir än lättare att låna pengar när och hur man vill jämfört med idag.</P>
<P class="p406 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft80">Finansiella innovationer: </SPAN>Innovationsförmågan har varit hög på de finansiella marknaderna de senaste decennierna. Det kan inte uteslutas att det lanseras ytterligare nya kreditprodukter till hus- hållen de kommande decennierna.</P>
<P class="p620 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft80">Oro för skuldsättning: </SPAN>De senaste åren har det uttrycks en stor oro för hushållens allmänna skuldsättning. Oron har bland annat inneburit att riksbanken har hållit en högre räntenivå än vad man annars skulle ha gjort och att Finansinspektionen har beslutat om ett allmänt råd om bolånetak för nya lån omfattande 85 pro- cent av bostadens marknadsvärde. Vidare har andra förslag, som amorteringskrav, diskuterats. Den fortsatta oron för hushållens skuldsättning kan leda till ytterligare regleringar av lånemark- naden.</P>
<P class="p621 ft12"><SPAN class="ft11">87 </SPAN>SOU 2012:88.</P>
<P class="p608 ft22">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Överskuldsättning i Sverige</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft68">Dessa, och andra förändringar, kan innebära såväl fördelar som nackdelar för hushållen. Krediter kan öka möjligheterna för hus- hållen att planera sin ekonomi, men riskerar också att bidra till överskuldsättning. Samtidigt kan nya regleringar stävja överskuld- sättning men också riskera att vara felaktigt utformad och exempel- vis försvåra för konsumenterna att planera sin ekonomi.</P>
<P class="p622 ft22">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<P class="p3 ft6">3 Kreditsamhällets infrastruktur</P>
<P class="p11 ft8">I detta kapitel görs en översiktlig beskrivning av centrala lagar, regler, produkter och aktörer som tillsammans bildar kreditmark- nadens infrastruktur ur ett skuld- och överskuldsättnings- perspektiv.</P>
<P class="p210 ft24"><SPAN class="ft24">3.1</SPAN><SPAN class="ft55">Privat- och offentligrättsliga skulder</SPAN></P>
<P class="p192 ft15"><SPAN class="ft15">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft57">Privaträttsliga skulder</SPAN></P>
<P class="p160 ft9">Skulder till privatpersoner eller näringsidkare står för en stor del av den totala skuldsumman hos Kronofogdemyndigheten. De privat- rättsliga skulderna kan vara allt från obetalda hyror till obetalt under- hållsbidrag. När skulderna lämnats över till Kronofogdemyndigheten går det dock inte att urskilja varifrån skulden härrör, vilket gör det svårt att dra några slutsatser om de vanligaste kreditfällorna.</P>
<P class="p14 ft8">Utbudet på kreditmarknaden har förändrats över tid och det är ofta svårt att överblicka utbudet av olika produkter. Krediter kan i huvudsak delas in i två grupper: lån med säkerhet och lån utan säkerhet.</P>
<P class="p12 ft8">Lån med säkerhet innebär en lägre risk för långivaren och är därför billigare.</P>
<P class="p14 ft8">Lån utan säkerhet, som av kreditinstituten ofta kallas blancolån för att understryka att de används till privat konsumtion, innebär en större risk och har högre ränta.</P>
<P class="p184 ft68">Både lån med säkerhet och blancolån omfattas av konsument- kreditlagen. Under <NOBR>2000-talets</NOBR> början ökade användningen av konsumtionskrediter och ett stort antal nya aktörer tillkom på kreditmarknaden, samtidigt som de existerande bankerna vuxit och blivit allt mer centraliserade. I en del företag inom handeln kommer huvuddelen av vinsterna från kreditgivningen och inte från försälj-</P>
<P class="p623 ft22">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378119x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p624 ft8">ningen av produkterna.<SPAN class="ft7">1 </SPAN>Under de senaste åren har antalet finansie- ringsmöjligheter ökat. Sedan snabblåneföretagens inträde på den svenska marknaden 2006 kan i princip vem som helst få ett lån under 10 000 kronor. Samtidigt har också delbetalningar och fak- turakrediter ökat.<SPAN class="ft7">2</SPAN></P>
<P class="p104 ft15">Lån med säkerhet</P>
<P class="p51 ft8">Bostadslån, seniorlån och lån för att finansiera en bil eller båt är vanliga lån med säkerhet.</P>
<P class="p85 ft9">Bostadslån är den vanligaste typen av lån med säkerhet och står för ungefär fyra femtedelar av den totala utlåningen till hushållen. Lånet tas med bostaden som säkerhet, vilket innebär att kredit- givaren har bostaden som en försäkran om att få tillbaka pengarna. För att hantera risken av en värdeminskning på bostaden lånar kreditinstituten inte ut hela köpesumman, utan köparen får själv gå in med en insats. Sedan införandet av bolånetaket 2010 finansierar kreditinstituten i regel högst 85 procent av inköpspriset genom bostadslån. De resterande 15 procenten måste husköparen betala med egna medel eller genom att ta ett blancolån. Bostadslånen har generellt varit säkra, eftersom det inte skett några stora prisfall på den svenska bostadsmarknaden.</P>
<P class="p287 ft8">På marknaden finns också så kallade seniorlån, som erbjuder amorteringsfria lån till pensionärer som äger en bostad som är lågt belånad. Seniorlånen är en relativt ny företeelse. Först 2002 god- kände Finansinspektionen utlåning till äldre personer, med villko- ret att de måste ha en säkerhet i form av en obelånad bostad. Lånet innebär en möjlighet att frigöra en del av bostadens obelånade värde. Räntebetalningarna kan läggas på den totala skuldsumman som sedan betalas tillbaka vid låneperiodens slut. Lånen har ofta en bestämd löptid som kan vara allt från 10 år till livet ut. Under 2013 löper de första <NOBR>10-årslånen</NOBR> ut vilket innebär att man först i år kommer att kunna se vilka effekter lånen har på pensionärers eko- nomi. I de fall låntagaren inte kan betala tillbaka skuldsumman och det inte finns möjlighet att belåna bostaden ytterligare, finns det risk att huset måste säljas.</P>
<P class="p625 ft34"><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft58">Kronofodemyndigheten (2008a).</SPAN></P>
<P class="p196 ft12"><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft61">Kronofogdemyndigheten (2008a).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft15">Lån utan säkerhet (blancolån)</P>
<P class="p107 ft8">Ett blancolån är ett lån utan en materiell säkerhet. I stället måste långivaren förlita sig på låntagarens återbetalningsförmåga och betalningsvilja. Blancolån innebär en högre risk än lån där det finns en bakomliggande säkerhet och har därför högre ränta. De mest vanligt förekommande blancolånen är banklån och olika former av kredit- och betalkort. Konsumentkrediter, krediter vid köp av produkter i butik, är också allt vanligare. Under senare tid har två andra former blivit allt mer vanliga på marknaden: snabblån och fakturakrediter.</P>
<P class="p626 ft13">Banklån</P>
<P class="p114 ft8">De flesta kreditmarknadsinstitut i Sverige lämnar ut blancolån där summan i regel är mellan 10 000 och 350 000 kronor. Amorte- ringskraven för blancolån är hårdare än för bostadslån. Återbetal- ningstiden är oftast upp till tio – tolv år och lånet betalas av varje månad inklusive ränta. Räntan är ofta rörlig och sätts individuellt. Hos de flesta kreditmarknadsinstitut ligger den i dagsläget mellan fem och elva procent. De flesta banker tar också ut en upplägg- ningsavgift på mellan 500 och 700 kronor.</P>
<P class="p627 ft13">Kontokort</P>
<P class="p628 ft8">Det finns ett flertal möjligheter för konsumenter att köpa varor och tjänster baserat på ett löfte om att betala senare. Ett vanligt sätt är att använda ett kreditkort. Kreditgivaren ger konsumenten (kortägaren) en kreditgräns, baserad på dennes betalningsutrymme. Konsumenten får sedan låna pengar upp till kreditgränsen. Krediten kan överföras till nästkommande månad, vilket innebär att den i princip aldrig behöver betalas till fullo. Många kreditgivare kräver dock att ett minimibelopp betalas varje månad. På det lånade beloppet tillkommer räntekostnader.</P>
<P class="p629 ft8">Ett annat vanligt kort är betalkort. Det ger konsumenten möj- lighet att köpa varor och tjänster och samla det totala beloppet på en faktura som betalas i slutet av månaden. Om det totala beloppet betalas tillkommer ingen ränta.</P>
<P class="p115 ft8">I dag är de flesta kort en blandning av betal- och kreditkort på så vis att de först har en räntefri period. Betalar man därefter allt</P>
<P class="p630 ft22">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft8">mot faktura slipper man ränta, som med betalkorten. Väljer man att inte betala direkt blir kortet ett kreditkort, där krediten förs över till nästkommande månad med ett räntetillägg.</P>
<P class="p53 ft10">Många detaljhandelsföretag erbjuder egna krediter vid köp av deras produkter. Till exempel erbjuder många elektronikföretag krediter i samarbete med kreditinstitut. Krediterna erbjuds direkt i butik och ansökningsprocessen går snabbt. I flera fall är den minsta avbetalningssumman per månad låg i relation till totalsumman. Istället måste konsumenten betala av under lång tid. I räkne- exemplet nedan beskrivs kostnaderna för delbetalning på 300 kronor i månaden av en vara värd 10 000 kronor i månaden.</P>
<P class="p103 ft8">Vid ett delbetalningsköp kan det tillkomma en uppläggningsav- gift på 295 kronor. Dessutom är det inte ovanligt att det ska betalas en administrativ avgift på till exempel 29 kronor i månaden. Varan betalas av i drygt tre år. Den totala kostnaden för varan vid ett delbetalningsköp blir då 13 172 kronor, i stället för 10 000 kronor vid direktköp. Produkten blir nästan 32 procent dyrare nominellt, vilket vid en årlig inflation om två procent motsvarar nästan 23 pro- cent realt.</P>
<P class="p151 ft8">Bankerna erbjuder också kort utan kreditmöjlighet, ett så kallat debetkort. Debetkortet är knutet till ett tillgodohavande på kort- ägarens konto och personen kan sedan enbart handla för de pengar som finns på kontot. Det enklaste debetkortet är ett <NOBR>online-kort.</NOBR> Handlar man med ett sådant kort måste kortterminalen vara direkt- uppkopplad mot banken. Innan köpet görs en saldoförfrågan. Detta innebär att det i princip inte går att övertrassera kortet. Dessa kort ges vanligtvis till barn (för nuvarande är den lägsta grän- sen elva år) samt till vuxna som har dålig kontroll på sin konto- ställning.</P>
<P class="p142 ft13">Snabblån</P>
<P class="p118 ft9">Snabblån är en allt vanligare form av blancolån som fått mycket uppmärksamhet i media, bland annat på grund av lånens höga räntor. Snabblånen, som ibland också kallas mikrolån eller <NOBR>sms-lån,</NOBR> är mindre än de blancolån som lämnas av banken. Kraven för att kunna ta ett snabblån är oftast lägre än för andra typer av blanco- lån. Ofta godkänns personer med betalningsanmärkningar.</P>
<P class="p120 ft16">År 2006 etablerades de första snabblåneföretagen i Sverige. De marknadsförde sig till en början som en snabb och bekväm lösning</P>
<P class="p631 ft22">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378122x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p632 ft10">på ekonomiska problem och eftersom de traditionella bankerna inte lånar ut summor under 10 000, blev snabblånen snabbt popu- lära. I dag finns ungefär 55 snabblåneföretag på den svenska mark- naden. Inträdesbarriärerna är relativt låga, vilket innebär att det sedan starten tillkommit ett stort antal snabblåneföretag.</P>
<P class="p12 ft8">Lånebeloppen är ofta mellan 500 och 3 000 kronor och tiden för återbetalning mellan en och tre månader. Kostnaden är ofta stor i jämförelse med lånets storlek och tiden för utlåning, vilket gör att den effektiva räntan blir extremt hög. Till exempel blir den effektiva räntan på ett månadslångt lån på 1 000, med en ränta på 250 kronor och en uppläggningsavgift på 80 kronor, 3 113 pro- cent.<SPAN class="ft7">3</SPAN></P>
<P class="p177 ft8">Enligt konsumentkreditlagen måste långivaren informera om den effektiva räntan i marknadsföringen. Om andra sifferuppgifter än den effektiva räntan lämnas, måste långivaren dessutom lämna information om det sammanlagda belopp som ska betalas av kon- sumenten och storleken på eventuella avbetalningar. <SPAN class="ft7">4 </SPAN>Detta innebär i praktiken att de flesta snabblåneföretag skriver ut totalbeloppet som ska betalas i sina annonser.</P>
<P class="p14 ft8">Ansökningsprocessen för att ta ett snabblån är oftast enkel och låntagaren kan få ett besked mer eller mindre direkt. Låneansök- ningarna görs på distans, oftast via mobiltelefonen eller via Internet och lånet utbetalas snabbt.</P>
<P class="p12 ft8">Under de första åren undantogs dessa lån från flera krav i Konsumentkreditlagen, vilket till exempel innebar att bolagen inte behövde göra kreditupplysningar.<SPAN class="ft7">5 </SPAN>Många företag erbjöd lån till individer som hade betalningsanmärkningar och svag ekonomi, vilket ledde till att många hade svårt att betala tillbaka sina lån. Antalet obetalda snabblån steg till nästan 50 000 tre år efter lanse- ringen 2006 (se diagram 3.1). Efter att beslut tagits om en ny kon- sumentkreditlag år 2010, som även skulle omfatta snabblåneföreta- gen, minskade antalet obetalda lån.</P>
<P class="p633 ft60"><SPAN class="ft62">3</SPAN><SPAN class="ft67">Beräkningen av effektiv ränta ska ske enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal.</SPAN></P>
<P class="p634 ft34"><SPAN class="ft62">4</SPAN><SPAN class="ft63">7 § Konsumentkreditlagen (2010:1846).</SPAN></P>
<P class="p161 ft12"><SPAN class="ft62">5</SPAN><SPAN class="ft64">Proposition 2009/10:242.</SPAN></P>
<P class="p608 ft22">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378123x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr14 td249"><P class="p635 ft28">60 000</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td250"><P class="p636 ft112">Antal obetalda SMS <NOBR>-lån</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr57 td249"><P class="p31 ft121"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p637 ft27">50 000</P>
<P class="p638 ft27">40 000</P>
<P class="p638 ft27">30 000</P>
<P class="p639 ft27">20 000</P>
<P class="p638 ft27">10 000</P>
<P class="p640 ft27">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr13 td6"><P class="p34 ft28">2006</P></TD>
<TD class="tr13 td251"><P class="p34 ft27">2007</P></TD>
<TD class="tr13 td251"><P class="p34 ft27">2008</P></TD>
<TD class="tr13 td251"><P class="p34 ft27">2009</P></TD>
<TD class="tr13 td252"><P class="p34 ft27">2010</P></TD>
<TD class="tr13 td251"><P class="p34 ft27">2011</P></TD>
<TD class="tr13 td251"><P class="p34 ft27">2012</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p641 ft129">.</P>
<P class="p642 ft12"><SPAN class="ft37">Källa</SPAN>: Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p100 ft8">Bara kort efter att den nya lagen trädde i kraft ökade emellertid antalet obetalda snabblån igen. År 2012 var antalet högre än innan den nya lagstiftningen. En förklaring till detta kan vara att aktö- rerna hittat vägar att gå runt lagstiftningen, men också att fler utnyttjar snabblåneföretagen.</P>
<P class="p83 ft13">Fakturakredit</P>
<P class="p84 ft8">Fakturakrediter erbjuds till företag som säljer mycket mot faktura och till konsumenter som vill köpa en vara mot faktura och inte betala direkt.</P>
<P class="p531 ft16">För företag som säljer produkter mot faktura innebär faktura- hanteringen ofta risker, dels för att det dröjer innan de får in peng- arna, men också för att risken ökar för att produkten inte betalas. Samtidigt upplevs fakturahandel som fördelaktigt, särskilt vid e- handel. Konsumenten uppskattar att kunna få hem varan innan han eller hon betalar varan. Många konsumenter känner sig fortfarande osäkra på att använda kontokort vid internetköp och fakturaköp är</P>
<P class="p49 ft22">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378124x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8">en lösning på detta. Det gör att <NOBR>e-handeln</NOBR> blir mera lik butiksköp, där man testar produkten innan man betalar.</P>
<P class="p184 ft8">I och med att <NOBR>e-handel</NOBR> blivit allt vanligare har allt fler finans- institut börjat erbjuda företag som säljer produkter mot faktura att ta över deras fakturahantering. Det är ett sätt för <NOBR>e-handelsföreta-</NOBR> gen att öka sin likviditet och minska risken för kundförluster. Kostnaden för att låta någon annan överta fakturan och kredit- risken varierar. Ofta görs en uppskattning av kreditrisken och kostnaden bestäms efter denna. Ett annat argument för fakturaför- säljning är att företaget som säljer produkter kan överlämna fakturahanteringen till ett annat företag och på så sätt fokusera på sin kärnverksamhet – försäljning av produkter.</P>
<P class="p191 ft8">Instituten som köper fakturor har i allt större utsträckning utvidgat sina erbjudanden till konsumenterna. Till en början var det främst en tjänst till det säljande företaget, men många företag har dessutom börjat rikta sig direkt till konsumenten med olika typer av betalningsmöjligheter.</P>
<P class="p396 ft9">Konsumenten som köper en produkt via en <NOBR>e-handelsbutik</NOBR> väljer i köpögonblicket om han eller hon vill betala direkt med kontokort eller via någon av de andra tillgängliga betalningslösningarna. Om konsumenten väljer att inte betala direkt, görs en snabb kontroll av individens uppgifter. Eftersom fakturaköp vanligtvis undantas från kreditprövningskravet i konsumentkreditlagen behövs ingen kredit- prövning.<SPAN class="ft66">6 </SPAN>Istället körs de lämnade uppgifterna mot databasen och en bedömning av individens betalningsbenägenhet görs. Konsumenten erbjuds sedan olika betalningsalternativ.</P>
<P class="p643 ft8">Även om konsumenten valt att betala via faktura, kommer sedan ofta en möjlighet att delbetala. På den första fakturan erbjuds en möjlighet att betala mindre än den totala summan, vilket automa- tiskt gör om fakturan till en delbetalning med ränta och aviavgift på vad som nu blivit ett avbetalningsköp.</P>
<P class="p12 ft8">Även om beloppet på en enskild faktura kan vara lågt, kan en konsument bygga upp stora skulder genom att kontinuerligt välja avbetalningsköp som måste betalas av under lång tid. För kon- sumenter med små marginaler kan sådana åtaganden riskera att leda till överskuldsättning.</P>
<P class="p644 ft12"><SPAN class="ft11">6 </SPAN>Fakturakrediter undantas lagen om krediten är räntefri, ska betalas inom tre månader och enbart en obetydlig avgift tillkommer, som till exempel en aviavgift.</P>
<P class="p579 ft22">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378125x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p295 ft15"><SPAN class="ft15">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft57">Offentligrättsliga skulder</SPAN></P>
<P class="p186 ft8">Hushållens skulder och betalningsproblem uppstår inte bara i relation till näringsidkare och kreditgivare utan också i relation till den offentliga sektorn. Vanliga skuldposter hos Kronofogdemyn- digheten är <NOBR>TV-licensavgifter,</NOBR> felparkeringsavgifter, fordonsskatter, studiemedel, skatteskulder och underhållsskulder. Majoriteten av skulderna till det offentliga registreras som allmänna mål hos Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p120 ft10">Det totala skuldbeloppet hos Kronofogdemyndigheten är större för enskilda mål <NOBR>(e-mål)</NOBR> än för allmänna mål <NOBR>(a-mål).</NOBR> Men antalet allmänna mål är betydligt fler än antalet enskilda mål. Det kan till stor del förklaras av att skulder till det offentliga ofta är löpande och att varje förfallen betalning registreras som ett mål. När Försäkringskassan till exempel restför obetalt underhållsstöd för fem månader, registreras det som fem olika mål hos Kronofogde- myndigheten. Men Kronofogdemyndighetens statistik visar också att det finns nästan dubbelt så många gäldenärer med enbart all- männa skulder som gäldenärer med enbart enskilda skulder. Att ge en bild av skulderna till det offentliga är därför viktigt.</P>
<P class="p645 ft30">7</P>
<P class="p646 ft12"><SPAN class="ft37">Källa</SPAN>: Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p180 ft15">Uppkomst av allmänna skulder</P>
<P class="p118 ft68">Det finns ett stort antal olika typer av skulder som individer kan ha till staten. En del av skulderna uppkommer på grund av brott mot lagar och regler och uteblivna betalningar av böter och avgifter. Skulder kan också uppkomma i det offentligrättsliga systemet. Exempel på sådana är studieskulder och bostadsbidragsskulder. Systemen är ofta inkomstrelaterade och inte tillräckligt flexibla för att kunna hantera situationer där en individ har skiftande inkomster. Två exempel där det ofta blir fel är bostadsbidrag och</P>
<P class="p189 ft12"><SPAN class="ft11">7 </SPAN>Siffrorna gäller per <NOBR>2011-12-31.</NOBR></P>
<P class="p55 ft22">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378126x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p647 ft8">underhållsstöd. När det gäller bostadsbidragen baseras bidrags- nivån på framtida inkomster. När den verkliga inkomsten sedan kontrolleras kan även små förändringar från den uppskattade inkomsten ge upphov till återkrav och eftersom denna grupp ofta har små marginaler kan kraven bli svåra att hantera.</P>
<P class="p290 ft8">Vid fastställelse av återbetalning av underhållsstöd baseras nivån däremot på senast taxerade inkomst. För många kan en nästan två år gammal inkomst vara mycket missvisande för den aktuella inkomstnivån.</P>
<P class="p383 ft8">I detta avsnitt kommer vi att beskriva de vanligaste allmänna skulderna och hur de uppkommer.</P>
<P class="p293 ft8">Tabell 3.2 nedan visar ett antal vanligt förekommande allmänna skulder hos Kronofogdemyndigheten. De enskilda skulderna finns inte uppdelade efter typ i Kronofogdemyndighetens register och det går inte att få ut siffror på olika skuldtyper. Två typer av vanligt förekommande enskilda mål härstammar emellertid från offentliga system och kommer också att diskuteras i texten, nämligen skulder som gäller återbetalning av bostadsbidrag och återkrav av studie- medel.</P>
<P class="p648 ft12"><SPAN class="ft37">Källa</SPAN>: Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p381 ft12">* Gäldenärer som endast hade angiven skuld hos Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p649 ft8">Skulder för obetald radio- och <NOBR>tv-avgift</NOBR> är vanligt förekommande i alla åldersgrupper, men annars finns skillnader mellan de olika grupperna. För ungdomar mellan 18 och 25 år är skulder för fel- parkering vanligast. För gruppen <NOBR>26–64</NOBR> år gäller den vanligaste skulden underhållsstöd. För dem över 65 är, efter obetalda radio- och <NOBR>tv-avgifter,</NOBR> skatteskulder vanligast.</P>
<P class="p650 ft22">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378127x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p613 ft8">Värt att notera är att antalet unika gäldenärer för <NOBR>TV-avgifter,</NOBR> skatter, studiemedelsavgift och fordonsskatt uppgick till 77 350 personer den 13 juni 2013. Dessa utgör ungefär en sjättedel av alla skuldsatta i tabellen.</P>
<P class="p52 ft8">I flera fall går det att hantera skulderna innan de hamnar hos Kronofogdemyndigheten genom överenskommelser med den berörda myndigheten. Flera myndigheter har möjlighet att lägga upp en betalningsplan om gäldenären saknar betalningsförmåga. Detta kräver dock att gäldenären själv är aktiv och kontaktar de olika fordringsägarna (myndigheterna).</P>
<P class="p476 ft8">I detta avsnitt beskriver vi kort några vanliga stöd och skulder.</P>
<P class="p101 ft15">Radio- och <NOBR>tv-avgift</NOBR></P>
<P class="p399 ft13">Grundläggande statistik<SPAN class="ft130">8</SPAN></P>
<P class="p651 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">3 469 000 betalade </SPAN><NOBR>Radio-och</NOBR> tvavgift 2011</P>
<P class="p652 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">104 085 personer fanns hos Kronofogdemyndigheten med obetalda tvavgifter</SPAN></P>
<P class="p653 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">Summan av obetalda skulder uppgick till 1 117 miljoner kronor, inklusive Kronofogdemyndighetens avgifter</SPAN></P>
<P class="p654 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">Antal mål var 817 523</SPAN></P>
<P class="p655 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">Den genomsnittliga skulden per gäldenär var 10 732 kronor</SPAN></P>
<P class="p653 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">Genomsnittlig skuld per mål var 1 366 kronor, inklusive Kronofogdemyndighetens avgift</SPAN></P>
<P class="p656 ft134"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft133">15 168 gäldenärer hade enbart en skuld för </SPAN><NOBR>TV-avgift</NOBR> och ingen annan skuld hos Kronofogdemyndigheten (10 juni 2013)</P>
<P class="p657 ft45">Radiotjänst i Kiruna AB har enligt avtal med staten ett uppdrag att hantera inkasseringen av avgiften samt bedriva avgiftskontroll. Verksamheten regleras i lag (1989:41) om finansiering av radio- och TV i allmänhetens tjänst. Avgiften ska betalas av alla företag och hushåll som har <NOBR>tv-mottagare.</NOBR> Som <NOBR>tv-mottagare</NOBR> räknas tv, digital- box, dator eller surfplatta med internetuppkoppling, video med kanalväljare och inspelningsbar <NOBR>dvd-spelare.</NOBR> Radiotjänst genomför</P>
<P class="p658 ft129"><SPAN class="ft135">8 </SPAN>Källa: Kronofogdemyndigheten (31 dec 2012 om inget annat anges).</P>
<P class="p55 ft22">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378128x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p557 ft8">avgiftskontroller genom telefonsamtal, brevutskick eller personliga besök. Avgiften går till Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio och är sedan 2009, 2 076 kronor per år och kan delas upp i mindre betalningar. Radiotjänst skickar två påminnelser till den som inte betalat avgiften. Den första påminnel- sen kostar 75 kronor. Om beloppet inte betalas kostar den andra påminnelsen 40 procent av beloppet på den första räkningen. Om man inte betalat efter två påminnelser skickas räkningen till Kronofogdemyndigheten och då påförs en grundavgift om 600 kronor.</P>
<P class="p626 ft13">Huvudsakliga problem</P>
<P class="p114 ft8">Att ett stort antal gäldenärer har skulder rörande radio- och tv- avgiften beror enligt Radiotjänst till stor del på det stora antalet kunder (nästan 3,5 miljoner). Ungefär tre procent av dessa har i dag skulder hos Kronofogdemyndigheten (104 085). Dock är det troligt att många hushåll som har små marginaler upplever att avgiften är lätt att prioritera bort. Hushållen kan fortsätta se på tv, även om avgiften inte har betalats.<SPAN class="ft7">9</SPAN></P>
<P class="p627 ft15">Skattekontot</P>
<P class="p659 ft13">Grundläggande statistik<SPAN class="ft130">10</SPAN></P>
<P class="p660 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">94 370 personer fanns hos Kronofogdemyndigheten med obetalda skatteskulder</SPAN></P>
<P class="p661 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">Summan av obetalda skulder uppgick till 18 209 miljoner kronor</SPAN></P>
<P class="p662 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">Antal mål var 307 917</SPAN></P>
<P class="p663 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">Den genomsnittliga skulden per gäldenär var 192 953 kronor</SPAN></P>
<P class="p663 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">Genomsnittlig skuld per mål var 59 136 kronor</SPAN></P>
<P class="p661 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">36 899 gäldenärer hade enbart en skuld på skattekontot och ingen annan skuld hos Kronofogdemyndigheten (10 juni 2013)</SPAN></P>
<P class="p664 ft137"><SPAN class="ft32">9</SPAN><SPAN class="ft136">Radiotjänst samt Konsumentverket PM 2003:04.</SPAN></P>
<P class="p240 ft129"><SPAN class="ft32">10</SPAN><SPAN class="ft138">Källa: Kronofogdemyndigheten (31 dec 2012 om inget annat anges).</SPAN></P>
<P class="p241 ft22">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378129x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft8">Om skatter och avgifter inte betalas i tid uppkommer ett under- skott, en skuld, på skattekontot. På underskottet tillkommer en kostnadsränta. Om en individ har ett underskott på minst 100 kronor skickar Skatteverket en betalningsuppmaning. Om underskottet är 2 000 kronor eller högre skickas ett betalningskrav. Om skulden (över 2 000 kronor) är kvar efter nästa avstämning, normalt vid kommande månadsskifte, skickas skulden till Kronofogdemyndig- heten för indrivning. En skatteskuld preskriberas normalt efter fem år.<SPAN class="ft7">11</SPAN></P>
<P class="p83 ft13">Huvudsakliga problem</P>
<P class="p50 ft8">Konsumentverket menar att okunskap är en viktig förklaring till att skatteskulder uppkommer. Detta är särskilt vanligt när det gäller enskilda företagare, där den personliga ekonomin sammanblandas med verksamhetens ekonomi. Många saknar kunskap om regelver- ken och skillnaden mellan att vara anställd och att vara egen företa- gare och därmed själv behöva betala in skatter och avgifter, kan upplevas som stor och oförståelig.<SPAN class="ft7">12</SPAN></P>
<P class="p83 ft15">Studiemedelsavgift</P>
<P class="p399 ft13">Grundläggande statistik<SPAN class="ft130">13</SPAN></P>
<P class="p651 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">467 156 personer fick studiemedel 2012</SPAN></P>
<P class="p655 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">År 2012 utbetalades totalt 24 091,6 miljoner i studiemedel</SPAN></P>
<P class="p653 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">I slutet av 2012 fanns 1 241 893 återbetalningsskyldiga lånta- gare registrerade i Centrala studiestödsnämndens register med en total studieskuld på 194 miljarder kronor</SPAN></P>
<P class="p653 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">Av de återbetalningsskyldiga låntagarna fanns 89 984 perso- ner hos Kronofogdemyndigheten. Detta motsvarar 7,2 pro- cent av antalet återbetalningsskyldiga låntagare</SPAN></P>
<P class="p653 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">Summan av obetalda återkrav uppgick till 1 077 miljoner kronor</SPAN></P>
<P class="p282 ft137"><SPAN class="ft32">11</SPAN><SPAN class="ft136">Skatteverket.</SPAN></P>
<P class="p155 ft137"><SPAN class="ft32">12</SPAN><SPAN class="ft136">Konsumentverket (2003).</SPAN></P>
<P class="p155 ft129"><SPAN class="ft32">13</SPAN><SPAN class="ft138">Källa: Kronofogdemyndigheten (31 dec 2012 om inget annat anges).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378130x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p665 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">Antal mål var 167 451</SPAN></P>
<P class="p666 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">Den genomsnittliga skulden hos Kronofogdemyndigheten per gäldenär var 11 969 kronor</SPAN></P>
<P class="p667 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">Genomsnittlig skuld per mål var 6 432 kronor</SPAN></P>
<P class="p666 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">13 638 gäldenärer hade enbart en skuld för studiemedelsav- gift och ingen annan skuld hos Kronofogdemyndigheten (10 juni 2013)</SPAN></P>
<P class="p668 ft42">En studerande på eftergymnasial nivå kan få studiemedel under högst 240 veckor, motsvarande sex års heltidsstudier. För studier på grundskolenivå varierar tidsgränsen för rätt till studiemedel mellan 40 och 100 veckor och på gymnasial nivå kan studiemedel beviljas under högst 80 eller 120 veckor beroende på den stu- derandes utbildningsbakgrund.</P>
<P class="p177 ft50">Ansökan om studiemedel görs till Centrala studiestödsnämnden (CSN). Efter avslutade studier ska studielånet återbetalas.</P>
<P class="p13 ft50">Det belopp som ska betalas tillbaka beror på skuldens storlek, räntan och återstående återbetalningstid. Årsbeloppet beräknas så att återbetalningen ökar med två procent varje år fram tills skulden är avbetalad. Årsbeloppet får sättas ned om låntagaren har låg inkomst eller om det finns synnerliga skäl.<SPAN class="ft139">14 </SPAN>Dessutom kan års- beloppet sättas ned om låntagaren på nytt börjar studera med studiemedel eller får utbildningsbidrag för doktorander.</P>
<P class="p177 ft42">Årsbelopp och avgifter som inte betalas tillbaka i tid får tas ut genom utmätning utan föregående dom eller utslag. Dessa registre- ras som allmänna mål hos Kronofogdemyndigheten. Studielån kan också sägas upp till omedelbar betalning om låntagaren har fått påminnelser och krav och trots detta inte betalat förfallna årsbe- lopp och avgifter.<SPAN class="ft140">15 </SPAN>Obetalda studieskulder registreras som all- männa mål hos Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p61 ft45">Om en studerande fått mer studiestöd än vad han eller hon har rätt till, kommer Centrala studiestödsnämnden att kräva tillbaka pengarna. Återkrav kan man få om man avbrutit sina studier, tagit färre poäng än vad man skrivit i sin ansökan eller om man tjänat över gränsen för fribeloppet. Siffror från Centrala studiestödsnämnden</P>
<P class="p669 ft142"><SPAN class="ft32">14</SPAN><SPAN class="ft141">Synnerliga skäl är exempelvis beroende av försörjningsstöd, aktivitetsersättning eller sjuk- ersättning.</SPAN></P>
<P class="p670 ft129"><SPAN class="ft32">15</SPAN><SPAN class="ft138">27 a § Lag (1999:1395).</SPAN></P>
<P class="p608 ft22">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378131x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p580 ft8">visar att 19 procent av samtliga återkrav var överförda till Krono- fogdemyndigheten år 2012.</P>
<P class="p85 ft16">Om man inte betalar tillbaka ett återkrav i tid, skickar Centrala studiestödsnämnden en påminnelse. Betalas inte påminnelsen skickas ett kravbrev. CSN tar inte ut några avgifter för påminnelsen eller kravet, till skillnad från påminnelser och krav på de ordinarie lånen. Om kravet inte betalas ansöker CSN om ett betalnings- föreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Kronofogdemyndig- heten skickar sedan ett föreläggande till gäldenären. Betalas inte skulden fastställs den i ett utslag för att sedan drivas in. För indrivning tillkommer ytterligare en avgift på 600 kronor.<SPAN class="ft65">16</SPAN></P>
<P class="p410 ft13">Huvudsakliga problem</P>
<P class="p51 ft8">Under 2012 inledde Centrala Studiestödsnämnden och Kronofog- demyndigheten ett förebyggande arbete för att minska antalet obetalda studieskulder och återkrav. I april 2013 publicerade de båda myndigheterna en gemensam slutrapport kring sitt gemen- samma projekt.<SPAN class="ft7">17 </SPAN>Bland annat har de identifierat att antalet lånta- gare som använt möjligheten att nedsätta årsbeloppet på grund av låga inkomster, har minskat. CSN menar att det antagligen finns ett flertal personer som inte söker nedsättning, trots att de skulle ha rätt till det.</P>
<P class="p153 ft9">Ett annat problem återfinns i vuxenutbildningen på grundskole- nivå.<SPAN class="ft66">18 </SPAN>De flesta som studerar på grundläggande nivå fortsätter sina studier på gymnasial nivå. För många, framför allt på den grundläg- gande nivån, utgjorde olika former av bidrag en väsentlig del av för- sörjningen då mer än hälften saknade inkomst från arbete under året. Studerande på grundläggande nivå lever dessutom ofta i familjer med svag ekonomi, vilket gör det svårare att få ekonomiskt stöd från familjen under studietiden. Hälften av dem som studerar på grund- läggande nivå inom Komvux har studiemedel från Centrala studie- stödsnämnden och drygt en tredjedel av dem med studiemedel tar studielån. Även om andelen som lånar är begränsad får många problem med att betala tillbaka sina lån. Återbetalningsproblemen är störst för dem som inte fortsätter studierna efter den grund-</P>
<P class="p671 ft34"><SPAN class="ft62">16</SPAN><SPAN class="ft63">Centrala studiestödsnämnden</SPAN></P>
<P class="p156 ft60"><SPAN class="ft62">17</SPAN><SPAN class="ft59">Centrala studiestödsnämnden och Kronofogdemyndigheten (2013): </SPAN><SPAN class="ft86">Slutrapport Sam- verkansprojektet CSN/KFM.</SPAN></P>
<P class="p409 ft37"><SPAN class="ft62">18</SPAN><SPAN class="ft61">Vilket redogörs för i SOU 2013:20 </SPAN>Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, – en översyn för ökad individanpassning och effektivitet.</P>
<P class="p410 ft22">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378132x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft8">läggande nivån. Bland dem som enbart studerar på grundläggande nivå är det mer än hälften som någon gång får ett krav på betalning överlämnat till Kronofogdemyndigheten. Betalningsproblemen är ofta långvariga, trots att studieskulderna är relativt små. Den främsta förklaringen är mycket låga inkomster efter avslutad utbildning. Många låntagare ansöker inte heller om nedsättning av det belopp som ska betalas, trots att sådan nedsättning kan medges för den som har låg inkomst.</P>
<P class="p672 ft8">I rapporten från Delegationens mot felaktiga utbetalningar:</P>
<P class="p673 ft39">Varför blir det fel? Orsaker till felaktiga utbetalningar från trygghets- systemen – resultat från expertseminarier <SPAN class="ft9">(2007) framhölls bland annat att ett vanligt fel var att Centrala studiestödsnämnden fick felaktiga inkomstuppgifter från studenter, bland annat för att den inkomst som ska lämnas i samband med en ansökan om studieme- del är beräknad inkomst, vilket gör det lätt att göra en felaktig upp- skattning och sedan glömma att anmäla sin faktiska inkomst.</SPAN></P>
<P class="p62 ft9">Studiehjälp, ersättning under gymnasiestudier för <NOBR>16–19-åringar,</NOBR> á 1 050 kronor per månad (10 månader per år) utbetalas utan före- gående ansökan men det krävs närvaro i gymnasieskolan. Under 2012 fattade Centrala studiestödsnämnden 20 800 beslut om åter- krav efter uppgifter om ändrade förhållanden, till exempel ogiltig frånvaro. Det är en uppgång med 1 200 beslut jämfört med 2011. Ungefär en femtedel av dessa hamnar hos Kronofogdemyndigheten eftersom de studerande eller deras föräldrar/vårdnadshavare inte kan betala tillbaka. <SPAN class="ft66">19</SPAN></P>
<P class="p674 ft15">Underhållsstöd</P>
<P class="p73 ft13">Grundläggande statistik<SPAN class="ft130">20</SPAN></P>
<P class="p675 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">Ungefär 500 000 barn hade särlevande föräldrar 2011. Av dessa fick nästan hälften någon form av underhållsstöd från Försäkringskassan.</SPAN><SPAN class="ft140">21</SPAN></P>
<P class="p676 ft42"><SPAN class="ft143"></SPAN><SPAN class="ft132">137 329 föräldrar var bidragsskyldiga till Försäkringskassan</SPAN></P>
<P class="p677 ft42">2012.</P>
<P class="p678 ft142"><SPAN class="ft32">19</SPAN><SPAN class="ft141">Centrala studiestödsnämnden och Kronofogdemyndigheten (2013): </SPAN><SPAN class="ft144">Slutrapport Sam- verkansprojektet CSN/KFM.</SPAN></P>
<P class="p634 ft137"><SPAN class="ft32">20</SPAN><SPAN class="ft136">Källa: Kronofogdemyndigheten (31 dec 2012 om inget annat anges).</SPAN></P>
<P class="p161 ft129"><SPAN class="ft32">21</SPAN><SPAN class="ft138">Delic (2012).</SPAN></P>
<P class="p608 ft22">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378133x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p679 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">42 952 personer fanns hos Kronofogdemyndigheten med obetalda underhållsstöd.</SPAN></P>
<P class="p653 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">Summan av obetalda skulder uppgick till 1 326 miljoner kronor.</SPAN></P>
<P class="p655 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">Antal mål var 1 421 347.</SPAN></P>
<P class="p654 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">Den genomsnittliga skulden per gäldenär var 30 872 kronor.</SPAN></P>
<P class="p655 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">Genomsnittlig skuld per mål var 933 kronor.</SPAN></P>
<P class="p680 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">4 290 gäldenärer hade enbart en skuld för underhållsstöd och ingen annan skuld hos Kronofogdemyndigheten (10 juni 2013).</SPAN></P>
<P class="p681 ft42">I föräldrabalken finns uttryckliga bestämmelser om föräldrars underhållsskyldighet. Där står att föräldrar ska svara för underhåll åt barnen efter vad som är skäligt, både ur barnets och ur förälderns synpunkt. Underhållsskyldigheten gäller oavsett om föräldrarna lever tillsammans eller inte. Särlevande föräldrar avgör själva om de vill reglera underhållsskyldigheten på egen hand, i enlighet med de civilrättsliga reglerna om underhåll i föräldrabalken, eller om de vill reglera underhållet genom Försäkringskassan, i enlighet med de offentligrättsliga reglerna om underhållstöd i socialförsäkrings- balken. I praktiken har inget av de två regelverken företräde, men den bakomliggande tanken är att föräldrarna i första hand ska avgöra underhållsfrågan på egen hand, i enlighet med de civilrätts- liga reglerna.<SPAN class="ft140">22</SPAN></P>
<P class="p682 ft42">Underhållet ska betalas till den förälder där barnet är varaktigt boende, det vill säga där barnet är folkbokfört.</P>
<P class="p52 ft42">Regleras underhållet mellan föräldrarna kallas det för under- hållsbidrag. Föräldrarna kan komma överens om ett valfritt belopp eller beräkna beloppet enligt de regler som finns i föräldrabalken. Beloppet ska bero på både föräldrarnas aktuella inkomst och bar- nets behov. I de fall avtal inte kan ingås frivilligt, fastställs beloppet i domstol. Om den bidragsskyldige inte betalar bidraget, bli denne skuldsatt till barnet.<SPAN class="ft140">23</SPAN></P>
<P class="p120 ft45">Regleras underhållet genom Försäkringskassan kallas det under- hållsstöd. Stödet finns i dag i tre former: helt underhållsstöd, utfyllnadsbidrag och underhållsstöd vid växelvis boende.</P>
<P class="p166 ft137"><SPAN class="ft32">22</SPAN><SPAN class="ft136">Delic (2012).</SPAN></P>
<P class="p196 ft129"><SPAN class="ft32">23</SPAN><SPAN class="ft138">Försäkringskassan.</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378134x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p683 ft9">I de fall den betalningsskyldige föräldern, den som inte är var- aktigt boende med barnet, inte betalar något underhållsbidrag, kan boföräldern, den förälder där barnet är skrivet, ansöka om helt underhållsstöd från Försäkringskassan. Detta uppgår för närvarande till 1 273 kronor per månad. När stödet infördes beräknades det mot- svara hälften av kostnaderna för barnet som kvarstår efter att barnbidraget räknats in. Förutom en höjning på 100 kronor 2006 har nivån på underhållsstödet varit konstant sedan det infördes.<SPAN class="ft66">24</SPAN></P>
<P class="p75 ft8">Om den betalningsskyldige föräldern betalar ett underhålls- bidrag som är lägre än 1 273 kronor kan boföräldern ansöka om ett utfyllnadsbidrag. Försäkringskassan betalar då ut mellanskillnaden mellan underhållsbidraget och de 1 273 kronor som är underhålls- stödet. Utfyllnadsbidraget leder inte till någon återbetalnings- skyldighet, om den betalningsskyldige föräldern betalar sin del av summan, utan lämnas som ett rent stöd.</P>
<P class="p12 ft8">Om barnet bor växelvis hos båda föräldrarna kan båda ansöka om underhållsstöd vid växelvis boende. Stödet uppgår då till maxi- malt 636 kronor per barn och månad. Stödet leder inte till någon återbetalningsskyldighet, eftersom ingen av föräldrarna är bidrags- skyldig.</P>
<P class="p184 ft10">Även om den ursprungliga tanken var att föräldrarna skulle avgöra underhållet på egen hand väljer ändå ett stort antal föräldrar att gå genom Försäkringskassan (se statistikrutan ovan).</P>
<P class="p12 ft8">År 2012 var 137 329 föräldrar bidragsskyldiga för underhålls- stöd. Försäkringskassan har dock arbetat för att flera föräldrar ska komma överens om bidragsbeloppet på egen hand och antalet bidragsskyldiga har därför minskat stadigt sedan 1999, då antalet bidragsskyldiga var 237 026.<SPAN class="ft7">25</SPAN></P>
<P class="p12 ft8">Målet med underhållsstödet är att understryka att båda föräld- rarna har det ekonomiska ansvaret för barnet. Det innebär att den betalningsskyldige föräldern blir, efter förmåga, återbetalnings- skyldig till Försäkringskassan. Återbetalningsskyldighet uppkom- mer enbart i de fall Försäkringskassan betalat ut helt underhålls- stöd.</P>
<P class="p60 ft8">Den betalningsskyldiga föräldern ska återbetala en viss procent- sats av sin årsinkomst till Försäkringskassan, dock max 1 273 kronor per månad och barn. Som årsinkomst räknas den senast taxerade inkomsten, vilket i praktiken kan innebära inkomsten två år tidigare.</P>
<P class="p684 ft34"><SPAN class="ft62">24</SPAN><SPAN class="ft63">Interpellation 2011/12:391. Riksdagen.</SPAN></P>
<P class="p161 ft12"><SPAN class="ft62">25</SPAN><SPAN class="ft64">Försäkringskassan.</SPAN></P>
<P class="p608 ft22">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378135x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p613 ft8">Föräldern gör först ett grundavdrag på 100 000 kronor, vilket innebär att de som tjänar under grundavdraget inte behöver betala något alls. Om föräldern under en period inte kan betala det belopp som beräknats kan han eller hon ansöka om anstånd. Detta sker till exempel om föräldern blir sjuk. Anståndet betyder enbart att betal- ningarna skjuts upp.</P>
<P class="p54 ft8">Om föräldern inte betalar återbetalningsbeloppet hamnar han eller hon i skuld till staten. Senast fem månader efter att beloppet skulle ha betalats lämnas skulden till Kronofogdemyndigheten. När skulden hamnat hos Kronofogdemyndigheten tillkommer också kostnader i samband med indrivningen. Varje obetalt månads- belopp registreras som en enskild skuld, vilket kan förklara att antalet mål är väldigt högt.</P>
<P class="p54 ft8">Skulder hos försäkringskassan preskriberas vanligen efter fem år. Tiden förlängs dock om gäldenären beviljats anstånd.</P>
<P class="p101 ft13">Huvudsakliga problem</P>
<P class="p685 ft8">Underhållsstödet är en vanligt förekommande skuld hos Kronofogde- myndigheten, och enligt siffror från Kronofogdemyndigheten har antalet återkommande gäldenärer ökat sedan 2007. En stor del av gäldenärerna är dessutom återkommande. Tabell 3.3 nedan visar antalet gäldenärer med skulder till följd av obetalda återbetalnings- belopp.</P>
<P class="p686 ft8">Antalet gäldenärer hos Kronofogdemyndigheten tyder på att åter- betalningssystemet inte fungerar tillfredsställande. År 2012 fanns nästan 43 000 gäldenärer med obetalda underhållsstödsskulder registrerade hos Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p54 ft8">Ett av de största problemen är att inkomstuppgifterna som ligger till grund för återbetalningsförmågan ofta är felaktiga. Den</P>
<P class="p142 ft22">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378136x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft16">bidragsskyldiges betalningsförmåga ska tas i anspråk vid beräkning av underhållsbeloppet. Förmågan beräknas på den senast taxerade inkomsten, vilken kan avse förhållanden så långt som två år tillbaka i tiden, vilket innebär att individer med inkomster som har fallit sedan taxeringstillfället kan få svårt med betalningarna (underhålls- bidraget, å andra sidan, baseras på den aktuella inkomsten).<SPAN class="ft65">26</SPAN></P>
<P class="p46 ft15">Bostadsbidrag</P>
<P class="p159 ft13">Grundläggande statistik<SPAN class="ft130">27</SPAN></P>
<P class="p687 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">2010 fick 235 304 svenskar bostadsbidrag</SPAN></P>
<P class="p667 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">Totalt utbetalades 3 425 miljoner i bostadsbidrag</SPAN></P>
<P class="p666 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">Den genomsnittliga inkomsten för samtliga som mottog bostadsbidrag år 2010 var 99 398 per år</SPAN></P>
<P class="p667 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">Det genomsnittliga bidraget var på 1 652 kronor i månaden</SPAN></P>
<P class="p666 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">91 704 personer som fått bostadsbidrag 2010 blev återbetal- ningsskyldiga</SPAN></P>
<P class="p667 ft42"><SPAN class="ft131"></SPAN><SPAN class="ft132">Det totala återbetalningsbeloppet var 443 miljoner kronor</SPAN></P>
<P class="p688 ft51">År 2012 fick 178 066 hushåll bostadsbidrag. Den genomsnittliga bidraget för ett hushåll med barn var 2 425 per månad. För hushåll utan barn var det genomsnittliga bidraget på 883 kronor per månad.</P>
<P class="p184 ft51">Bostadsbidraget söks i förskott och beräknas på den förväntade årsinkomsten. Det slutgiltiga bidraget bestäms i efterhand när taxe- ringen är klar för det år då bidraget betalades ut. Om inkomsterna var lägre än väntat kan bidragsmottagaren få bidrag i efterskott. Om inkomsterna däremot var högre än väntat blir mottagaren åter- betalningsskyldig. Bostadsbidraget beräknas per kalenderår och inkomsten anses vara lika fördelad över årets alla månader. Den som har fått för mycket preliminärt bidrag utbetalt ska betala till- baka detta senast den 30 september året efter det året då bidraget utbetalades. I de fall en individ har låga inkomster och inte kan betala av hela beloppet, kan Försäkringskassan upprätta en betal- ningsplan. I dessa fall krävs att mottagaren av bostadsbidraget tar</P>
<P class="p268 ft137"><SPAN class="ft32">26</SPAN><SPAN class="ft136">SOU 2011:51.</SPAN></P>
<P class="p161 ft129"><SPAN class="ft32">27</SPAN><SPAN class="ft138">Källa: Kronofogdemyndigheten (31 dec 2012 om inget annat anges).</SPAN></P>
<P class="p608 ft22">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378137x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft10">kontakt med Försäkringskassan. Om ingen kontakt tagits och om skulden inte betalats, kan Försäkringskassan välja att göra avdrag på framtida utbetalningar. Om inga avdrag är möjliga kan Försäk- ringskassan ansöka om utmätning hos Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p104 ft13">Huvudsakliga problem</P>
<P class="p118 ft9">Skulder som uppkommit på grund av erhållet bostadsbidrag tillhör inte de allmänna målen. Försäkringskassan ansöker om betalnings- föreläggande hos Kronofogdemyndigheten i varje enskilt fall, och skulden handläggs som ett enskilt mål avseende verkställighet.<SPAN class="ft66">28 </SPAN>I de flesta fall löser Försäkringskassan dessa skulder genom kvitt- ning, det vill säga mot framtida betalningar, vilket i sig kan leda till betalningssvårigheter. Bostadsbidragen kan alltså ändå vara en bidragande faktor för de hushåll som råkat illa ut. Dessa skulder uppkommer också i det offentligrättsliga systemet, varför vi bedö- mer att det är intressant att nämna dem i detta avsnitt.</P>
<P class="p682 ft8">De hushåll som har rätt till bostadsbidrag har små inkomster och ofta små marginaler. Många av dem har också osäkra anställ- ningar, vilket gör att det kan vara svårt att förutse framtida inkomster. Om den faktiska inkomsten var högre än den angivna inkomsten leder det till återkrav. Om inkomsten minskat sedan återkravsåret kan det vara väldigt svårt att betala återkravet med påföljd att det slutligen går till Kronofogdemyndigheten för indriv- ning.<SPAN class="ft7">29</SPAN></P>
<P class="p689 ft24"><SPAN class="ft24">3.2</SPAN><SPAN class="ft55">Villkor på kreditmarknaden</SPAN></P>
<P class="p50 ft8">Nedan redogörs för delar av det juridiska regelverk och den institutionella struktur som finns i Sverige för att kreditmarknaden ska fungera tillfredsställande och för att hantera fenomen som överskuldsättning.</P>
<P class="p85 ft16">Först beskrivs avtalsfriheten och den lagstiftning som begränsar avtalsfriheten. Denna lagstiftning har tillkommit för att skydda konsumenten som i många fall är avtalets svagare part. Ansvaret för</P>
<P class="p86 ft60"><SPAN class="ft62">28</SPAN><SPAN class="ft59">Att bostadsbidragen handläggs som enskilda mål beror på att det saknas särskild föreskrift om att beslut om återbetalning får verkställas direkt.</SPAN></P>
<P class="p262 ft12"><SPAN class="ft62">29</SPAN><SPAN class="ft64">Konsumentverket (2003).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378138x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p690 ft8">tillsyn av att reglerna efterföljs ligger på ett antal olika myndig- heter.</P>
<P class="p198 ft15"><SPAN class="ft15">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft57">Avtalsfrihet och konsumentskydd</SPAN></P>
<P class="p127 ft8">Avtalsrätten är en central del i civilrätten och fokuserar bland annat på hur avtal kommer till stånd. I Avtalslagens<SPAN class="ft7">30 </SPAN>första paragraf står det som är lagens huvudmening: att ingångna avtal är bindande, både för den som erbjudit avtalet och den som svarat på det. Det finns dock undantagsfall, där avtal ogiltigförklaras. Det gäller till exempel om avtal ingåtts under tvång, eller om någon utnyttjat en annans oförstånd eller beroende ställning för att få till stånd ett avtal.</P>
<P class="p16 ft9">Utöver Avtalsrätten finns den fastslagna privaträttsliga princi- pen om avtalsfrihet. Avtalsfrihet består av rätten att avstå från att ingå avtal, rätt att välja avtalspart och rätt att bestämma avtalets innehåll. Det innebär att alla har rätt att välja vilka avtal de vill ingå och med vem. Parterna bestämmer också fritt vad som ska avtalas. När avtalet har ingåtts måste båda parter se till att avtalet fullföljs och om någon av parterna inte fullföljer har ett avtalsbrott begåtts.</P>
<P class="p191 ft8">Avtalsfriheten är dock inte absolut och flera avtalsformer styrs av tvingande regler. Det gäller till exempel avtal som innebär risk för personskador eller miljöförstöring eller avtal som strider mot allmänna intressen. Ett flertal lagar som inskränker avtalsfriheten har tillkommit för att skydda konsumenter.</P>
<P class="p12 ft8">Bland andra följande lagar reglerar avtalsfriheten på området som rör hushållens skuldsättning:</P>
<P class="p406 ft13"><SPAN class="ft71"></SPAN><NOBR><SPAN class="ft80">EU-direktiv</SPAN></NOBR> om konsumentkrediter<SPAN class="ft8">. Ett fullharmoniseringsdirek- tiv, vilket innebär att alla medlemsländer har samma regler. Län- derna kan inte heller tillämpa strängare regler än de som gäller enligt direktivet.</SPAN></P>
<P class="p407 ft40"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft145">Konsumentkreditlagen (2010:1846). </SPAN><SPAN class="ft10">Reglerar bland annat inne- håll i marknadsföring och information till konsumenter. Lagen ställer också krav på kreditprövning och att kredit enbart får lämnas till en konsument som har återbetalningsförmåga.</SPAN></P>
<P class="p691 ft13"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft80">Lagen om bank och finansieringsrörelse (2004:297). </SPAN><SPAN class="ft8">Reglerar kre- ditinstitutens tillstånd.</SPAN></P>
<P class="p511 ft12"><SPAN class="ft11">30 </SPAN>Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrätten.</P>
<P class="p608 ft22">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378139x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p222 ft13"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft81">Marknadsföringslagen (2008:486). O</SPAN><SPAN class="ft8">m de särskilda reglerna kring marknadsföring av krediter i konsumentkreditlagen inte följs, tillämpas marknadsföringslagens bestämmelser om förbud och åläggande.</SPAN></P>
<P class="p389 ft15"><SPAN class="ft15">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft57">Lagstiftning rörande konsumentkrediter</SPAN></P>
<P class="p399 ft15"><NOBR>EU-direktiv</NOBR></P>
<P class="p51 ft8">För att ta steg mot en gemensam finansiell marknad inom EU, beslutade <NOBR>EU-parlamentet</NOBR> om ett nytt konsumentkreditdirektiv i januari 2008. Direktivet är ett så kallat fullharmoniseringsdirektiv, vilket innebär att alla medlemsländer ska se till att implementera direktivet så att syftet och samma resultat uppnås. Detta för att skapa rättvisa konkurrensvillkor mellan länder och minska admi- nistrativa kostnader för företag som är verksamma i flera länder. <NOBR>EU-direktivet</NOBR> gäller inte lån under 200 euro, över 75 000 euro, bolån och fakturakrediter. Fakturakrediter omfattas dock av svensk lag, inom ramen för de undantag som angetts tidigare.<SPAN class="ft7">31 </SPAN>Direktivet ställer till exempel krav på vilken typ av information som kreditgi- vare ska lämna till konsumenter. Direktivet innebär också att ett enskilt land inte kan införa strängare regler än de som gäller enligt direktivet.</P>
<P class="p692 ft8">I och med <NOBR>EU-direktivet</NOBR> skapades en ny konsumentkreditlag i Sverige (se nedan). I Sverige valde man att låta den svenska lagstift- ningen ha ett bredare tillämpningsområde än direktivet. Därför omfattar den svenska lagen även lån under 200 euro och över 75 000 euro.</P>
<P class="p54 ft8">I Sverige skulle det vara möjligt att införa andra regler när det gäller lån under 200 euro eller över 75 000 euro, utan att det skulle strida mot direktivet.</P>
<P class="p101 ft15">Konsumentkreditlagen</P>
<P class="p130 ft9">Konsumentkreditlagen (2010:1846) gäller kredit som en näringsidkare lämnar eller erbjuder en konsument. Den gäller exempelvis blanco- lån och bolån, men också vid köp av varor och tjänster på kredit och avbetalning. Lagen är tvingande till konsumentens förmån.</P>
<P class="p693 ft12"><SPAN class="ft11">31 </SPAN>Fakturakrediter som betalas inom tre månader och där beloppen är små.</P>
<P class="p55 ft22">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8">Kreditgivaren får alltså inte erbjuda konsumenten sämre villkor än vad som anges i lagen.</P>
<P class="p14 ft8">Lagen fastställer att näringsidkare ska iaktta god kreditgivnings- sed och ta tillvara konsumentens intressen.</P>
<P class="p184 ft8">Näringsidkaren ska lämna information om den effektiva räntan i marknadsföringen. Om näringsidkaren, utöver information om den effektiva räntan, lämnar annan sifferinformation ska följande information dessutom lämnas i marknadsföringen, enligt 7 §:</P>
<P class="p286 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Krediträntan, med angivande av om den är bunden eller rörlig,</SPAN></P>
<P class="p332 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Avgifter och andra kostnader som utgör en del av kreditkostna- den,</SPAN></P>
<P class="p218 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Kreditbeloppet,</SPAN></P>
<P class="p331 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Kreditavtalets löptid,</SPAN></P>
<P class="p332 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Det sammanlagda beloppet som ska betalas av konsumenten och storleken på avbetalningarna</SPAN></P>
<P class="p218 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Kontantpriset och kontantinsats som krävs vid kreditköp</SPAN></P>
<P class="p257 ft8">Innan avtal ingås ska näringsidkaren se till att konsumenten får det, enligt <NOBR>EU-direktivet,</NOBR> standardiserade informationsbladet (Standar- diserad konsumentkreditinformation). Om ovanstående informat- ion inte lämnas till konsumenten tillämpas marknadsföringslagen (se nedan).</P>
<P class="p12 ft8">Enligt konsumentkreditlagens 12 § ska näringsidkaren pröva om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra vad han eller hon åtar sig enligt kreditavtalet. Kreditprövningen ska grundas på tillräckliga uppgifter om konsumentens ekonomiska förhållan- den. Krediten får enbart beviljas de konsumenter som har ekono- miska förutsättningar att fullgöra avtalet.</P>
<P class="p14 ft8">Kreditavtalet ska nedtecknas i en varaktig form som är tillgäng- lig för konsumenten. I avtalet ska bland annat anges samtliga upp- gifter nämnda ovan (7 §) och uppgifter om till exempel hur man säger upp kreditavtalet, förekomst av ångerrätt, påföljder av dröjs- mål samt tillsynsmyndighet.</P>
<P class="p14 ft8">Konsumenten har enligt lagen 14 dagars ångerrätt från den dag då avtalet ingås, dock tidigast den dag då all dokumentation rörande kreditavtalet kommit konsumenten tillhanda.</P>
<P class="p16 ft68">Våren 2013, samtidigt som utredningen om överskuldsättning pågick, kom också en departementsskrivelse (Ds 2013:17) med ett</P>
<P class="p694 ft22">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378141x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft8">förslag om ändring av konsumentkreditlagen. Den 4 november 2013 kom regeringens proposition (2013/14:34 Sanktionsavgift vid bristande kreditprövningar). I propositionen föreslås att Konsument- verket, som är tillsynsmyndighet över vissa finansiella institut, ska kunna ta ut en straffavgift av näringsidkare som inte gör tillräckliga kreditprövningar. Straffavgiften kompletterar de existerande sank- tionsmöjligheterna, varning och föreläggande om att upphöra att lämna krediter.<SPAN class="ft7">32</SPAN></P>
<P class="p83 ft13">God kreditgivningssed</P>
<P class="p84 ft8">I konsumentkreditlagen står det följande i 6 § rörande god kredit- givningssed:</P>
<P class="p695 ft18">Näringsidkaren ska i sitt förhållande till konsumenten iaktta god kre- ditgivningssed. Näringsidkaren ska därvid ta tillvara konsumentens intressen med tillbörlig omsorg och ge de förklaringar som konsu- menten behöver.</P>
<P class="p130 ft10">I Konsumentverkets allmänna råd om konsumentkrediter (KOVFS 2011:1) diskuteras begreppet mer ingående. Här står bland annat att näringsidkaren ska ta hänsyn till att ett kreditavtal kan ha stor påverkan för den enskildes ekonomiska förhållanden. Näringsidka- ren ska därför se till att konsumenten har all nödvändig informa- tion och förståelse om låneavtalets villkor för att kunna avgöra om kreditavtalet passar hans eller hennes ekonomiska situation. Denna förklaringsskyldighet innebär inte att näringsidkaren har rådgiv- ningsskyldighet gentemot konsumenten. Det är i huvudsak kon- sumenten som, genom att ställa frågor, förväntas styra informa- tionsinnehållet. Näringsidkaren bör dock avråda konsumenten från att ingå kreditavtal om det finns omständigheter som tyder på att avtalet skulle vara ofördelaktigt för konsumenten. Näringsidkaren ska informera konsumenten om det finns risk för stora skuldsätt- ningsproblem och försäkra sig om att konsumenten har förstått avtalet och vad det innebär.<SPAN class="ft56">33 </SPAN>Det är dock svårt att säga något om i vilken utsträckning detta sker i praktiken.</P>
<P class="p696 ft34"><SPAN class="ft62">32</SPAN><SPAN class="ft63">Se kapitel 5 </SPAN><SPAN class="ft33">Strategi mot överskuldsättning </SPAN>för en beskrivning av propositionen.</P>
<P class="p409 ft12"><SPAN class="ft62">33</SPAN><SPAN class="ft61">Se Anderson och Korling (2012), Finansmarknadskommitténs rapport nr 10, för analys och diskussion om konsumentinformation på området för finansiella tjänster.</SPAN></P>
<P class="p410 ft22">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378142x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft15">Lagen om Bank och finansieringsrörelse</P>
<P class="p127 ft8">Lagen om bank och finansieringsrörelse (2004:297) innehåller olika bestämmelser om bank- och finansieringsrörelser, bland annat en definition av vad de båda rörelserna innebär.</P>
<P class="p201 ft8">Av lagen framgår vilka krav som banker och kreditmarknadsfö- retag har att uppfylla, bland annat gäller det övergripande krav på soliditet, likviditet och att respektive rörelse ska drivas på ett sätt som är sunt.</P>
<P class="p16 ft10">I lagen finns bestämmelser om vilka rörelser som är tillstånds- pliktiga. I regel gäller att all bank- och finansieringsrörelse måste ansöka om tillstånd hos Finansinspektionen. Vissa typer av verk- samhet undantas dock från tillståndsplikten. Bland annat krävs inte tillstånd för utgivning av elektroniska pengar<SPAN class="ft56">34 </SPAN>eller tillhanda- hållande av betaltjänster. Dessa två verksamheter regleras istället enligt särskild lagstiftning.<SPAN class="ft56">35 </SPAN>Företag som tillhandahåller finansie- ring i samband med försäljning av varor eller tjänster och som inte har som huvudsakligt ändamål att driva finansiell verksamhet undantas också från tillståndsplikten.</P>
<P class="p168 ft16">Enligt lagen om bank och finansieringsrörelse är konsument- krediter alltså inte tillståndspliktiga. I april 2013 kom dock en departe- mentsskrivelse där även vissa typer av konsumentkrediter föreslås bli tillståndspliktiga. Till dessa hör snabblånen. Om lagen införs kommer även snabblåneföretagen att stå under Finansinspektionens tillsyn, vilket enligt promemorian kommer att öka konsumentskyddet.</P>
<P class="p46 ft15">Marknadsföringslagen</P>
<P class="p127 ft8">Marknadsföringslagen (2008:486) ska skydda konsumenten mot vilseledande, aggressiv och annan typ av otillbörlig marknadsföring. I lagen finns bestämmelser om vad som anses utgöra otillbörlig marknadsföring. Bland annat finns förbud mot vilseledande mark- nadsföring.</P>
<P class="p62 ft16">I Konsumentkreditlagen finns särskilda bestämmelser om mark- nadsföring vid kreditgivning. Om dessa inte följs tillämpas marknads- föringslagens bestämmelser om förbud och åläggande (med undan- tag för § <NOBR>29–36).</NOBR> Enligt marknadsföringslagen kan näringsidkaren</P>
<P class="p185 ft34"><SPAN class="ft62">34</SPAN><SPAN class="ft63">Till exempel kreditkort.</SPAN></P>
<P class="p697 ft12"><SPAN class="ft62">35</SPAN><SPAN class="ft64">Se Finansinspektionens författningssamling FFFS 2010:3 samt lag (2011:755) om elektro- niska pengar.</SPAN></P>
<P class="p579 ft22">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378143x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft8">bland annat åläggas förbud mot viss marknadsföring eller åläggas att lämna information.</P>
<P class="p101 ft15">Prisinformationslagen</P>
<P class="p186 ft8">Ytterligare en lag som styr information till konsumenter är prisin- formationslagen (2004:347). Lagen har till ändamål att främja god prisinformation till konsumenter. Lagen säger bland annat att pris- information ska lämnas genom uppgift om varans pris och jämför- pris. Jämförpris behöver inte alltid uppges för andra produkter än varor.</P>
<P class="p151 ft8">Prisinformation ska vara korrekt och tydlig. Om extra avgifter eller kostnader kan tillkomma, ska detta anges.</P>
<P class="p104 ft15">Lagen om oskäliga avtalsvillkor</P>
<P class="p51 ft8">Lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden gäller avtal mellan en näringsidkare och en konsument. Lagen säger att en näringsidkare som använder sig av oskäliga villkor (med hänsyn till pris och övriga omständigheter) kan dömas till förbud av Mark- nadsdomstolen.</P>
<P class="p104 ft15">Bestämmelser om ocker</P>
<P class="p84 ft8">I svensk rätt finns två bestämmelser om ocker, dels en civilrättslig i 31 § avtalslagen<SPAN class="ft7">36</SPAN>, dels en straffrättslig i 9:5 brottsbalken (BrB). Kopplingen mellan den civilrättsliga och den straffrättsliga bestäm- melsen är stark.</P>
<P class="p119 ft8">I avtalslagen stadgas att om någon har begagnat sig av annans trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroendeställning för förmåner, som står i uppenbart missförhållande till vederlaget, så gäller inte avtalet gentemot den förfördelade<SPAN class="ft146">.</SPAN><SPAN class="ft7">37</SPAN></P>
<P class="p235 ft26">Syftet med paragrafen i avtalslagen är att förhindra att någon tillskansar sig uppenbart orimliga ekonomiska förmåner av någon annan genom att utnyttja ett underläge i form av trångmål, oför-</P>
<P class="p698 ft34"><SPAN class="ft62">36</SPAN><SPAN class="ft63">Se lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.</SPAN></P>
<P class="p409 ft12"><SPAN class="ft62">37</SPAN><SPAN class="ft87">Det följande är hämtat från Grönfors, K. & Dotevall, R., Avtalslagen, 4 uppl., 2010, s. 210 ff, Adlercreutz, A & Gorton, L., Avtalsrätt I, 13 uppl., 2011, s. 256 ff, Ingvarsson, T., Ogiltighet och rättsföljd, 2012, s. 140 ff.</SPAN></P>
<P class="p693 ft22">146</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378144x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft10">stånd, lättsinne eller beroendeställning hos honom eller henne. Med trångmål förstås bland annat ekonomiskt trångmål. Termen oförstånd avser bristande omdömesförmåga – enfald, oerfarenhet berusning. Lättsinne nämns särskilt i lagtexten som en önskan från lagstiftarens sida att skydda särskilt ”unga personer, som i för- hoppningen om blivande arv eller understöd från förmögna släk- tingar kasta sig i händerna på ockrare”. Lättsinne kan också vara om lånade pengar används för till exempel dyra semesterresor eller hasardspel. Med beroendeställning åsyftas att ett personligt bero- endeförhållande missbrukas.</P>
<P class="p16 ft9">Förmånerna enligt avtalet ska stå i uppenbart missförhållande till värdet av motprestationen. Det krävs alltså en betydande skill- nad i värde mellan prestationerna på ömse sidor för att bestämmel- sen ska bli tillämplig. Rättsföljden av ocker är att avtalet är ogiltigt mellan parterna, det vill säga att vardera part är förpliktad att åter- föra vad han erhållit på grund av avtalet. Den som utsatts för ocker har också enligt allmänna regler rätt till skadestånd.<SPAN class="ft66">38</SPAN></P>
<P class="p75 ft8">I brottsbalken stadgas att den som vid avtal eller någon annan rättshandling begagnar sig av någons trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning till att bereda sig en förmån, som står i uppen- bart missförhållande till vederlaget eller för vilken vederlag inte ska utgå, döms för ocker till böter eller fängelse i högst två år.<SPAN class="ft7">39 </SPAN>Är brottet grovt döms till fängelse, lägst i sex månader, och högst fyra år.</P>
<P class="p191 ft8">I lagkommentaren till brottsbalken anförs att för att en ocker- situation ska anses föreligga krävs att gärningsmannen har utnyttjat någons svaghet eller underläge. Gärningsmannens förmån ska stå i uppenbart missförhållande till vederlaget. För ockeransvar krävs uppsåt. Även kravet på uppenbart missförhållande ska vara täckt av uppsåt. Vidare sägs i kommentaren att missförhållandena mellan prestation och vederlag för straff enligt brottsbalken ska vara något större än vad som krävs för att avtalet ska vara ogiltigt enligt avtals- lagen.</P>
<P class="p699 ft34"><SPAN class="ft62">38</SPAN><SPAN class="ft63">Se Grönfors & Dotevall, Avtalslagen s. 214.</SPAN></P>
<P class="p700 ft12"><SPAN class="ft62">39</SPAN><SPAN class="ft64">Det följande är hämtat från Berggren, </SPAN><NOBR>N-O</NOBR> med flera författare, Brottsbalken. En kom- mentar, (Zeteo 1 maj 2012.) Kommentar till 9:5 BrB.</P>
<P class="p579 ft22">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378145x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p295 ft15"><SPAN class="ft15">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft57">Bedömning av betalningsförmågan</SPAN></P>
<P class="p102 ft10">Enligt både lagen om bank- och finansieringsrörelse (2004:297) och konsumentkreditlagen (2010:1846) måste en låntagares betal- ningsförmåga vara avgörande för om en kredit ska beviljas. Lagen specificerar dock inte vad som ska ingå i en prövning av betal- ningsförmågan. Enligt Konsumentverkets allmänna råd om kon- sumentkrediter (KOVFS 2011:1) och Finansinspektionens all- männa råd (FFFS 2011:47) ska kreditprövningen syfta till att upp- skatta konsumentens nuvarande och framtida återbetalningsför- måga. Detta innebär vanligtvis att kreditgivaren måste ta hänsyn till låntagarens inkomster, tillgångar, utgifter och övriga skulder, samt eventuella borgensåtaganden. Både Konsumentverket och Finans- inspektionen klargör att kreditgivare bör bygga bedömningen på ett skriftligt underlag, till exempel en kreditupplysning inhämtad från ett kreditupplysningsföretag. Även om det är lag på kredit- prövning har kreditgivaren möjlighet att själv välja hur informa- tionen ska användas. Om en näringsidkare inte följer bestämmel- serna om kreditprövning kan Konsumentverket dock förelägga näringsidkare som är under deras tillsyn att upphöra med kredit- givningen.</P>
<P class="p701 ft8">En del kreditgivare har som affärsidé att rikta in sig på personer med osäker återbetalningsförmåga. Många av dessa har betalnings- anmärkningar och får inte lån hos de större kreditinstituten och tvingas därför vända sig till mindre och nischade aktörer. För att få sin verksamhet med ett högre risktagande att gå runt tar dessa aktörer ut högre avgifter och räntor än de mer etablerade insti- tuten.</P>
<P class="p120 ft10">Kreditgivare har utvecklat statistiska metoder för att försöka uppskatta individers återbetalningbenägenhet. Även om individen uppskattas ha betalningsförmåga finns det alltid en risk att han eller hon kommer välja att inte betala. Med avancerade algoritmer försö- ker man räkna fram sannolikheten för betalningsinställelse. I modellerna ingår ofta uppgifter om köparens inkomst och skulder, tidigare betalningshistorik samt vissa uppgifter om köparens bete- ende. Beteendeuppgifterna kan bland annat innehålla information om vilka produkter som köps. Forskning<SPAN class="ft56">40 </SPAN>och erfarenheter<SPAN class="ft56">41 </SPAN>från branschen visar att beteendeuppgifter<SPAN class="ft56">42 </SPAN>ofta kan vara viktiga för att</P>
<P class="p702 ft34"><SPAN class="ft62">40</SPAN><NOBR><SPAN class="ft63">Vissing-Jorgensen</SPAN></NOBR> (2012).</P>
<P class="p155 ft34"><SPAN class="ft62">41</SPAN><SPAN class="ft63">Milne (2013), Artikel, Financial Times, </SPAN><NOBR>2013-03-05.</NOBR></P>
<P class="p155 ft12"><SPAN class="ft62">42</SPAN><SPAN class="ft64">Se Jacobsson och Siemiatkowski (2007).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">148</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378146x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft8">förutspå en kredittagares återbetalningsbenägenhet. Bland de beskrivna beteendevariablerna finns bland annat köparens <NOBR>e-mail</NOBR> adress (adresser från domänerna Hotmail, Yahoo och MSN är korrelerade med sämre återbetalningsförmåga) och tidpunkt på dygnet vid köptillfället (köp som sker under natten ger ökad sannolikhet för betalningsinställelse).</P>
<P class="p97 ft15">Kreditupplysning i Sverige</P>
<P class="p74 ft8">Som nämndes ovan bör en kreditprövning baseras på en kredit- upplysning. I kreditupplysningen finns framför allt information om individens ekonomiska förhållanden. Det kan också finnas infor- mation om civilstånd och folkbokföringsadress. Det är dock inte säkert att individens samtliga kreditengagemang finns tillgängliga hos kreditupplysningsbolaget. Bland annat har kreditupplysnings- företag i Sverige inte snabblåneföretagens utlåning och individers skulder till inkassobolagen i sina register, trots att dessa typer av skulder är intimt förknippade med skuldproblem.</P>
<P class="p191 ft8">För att bedriva kreditupplysningsverksamhet behövs tillstånd från Datainspektion. I Sverige finns för nuvarande tio kreditupp- lysningsföretag med rikstäckande personnummer<SPAN class="ft7">43</SPAN>, vilket innebär att de har information om samtliga svenskar över 15 år.</P>
<P class="p210 ft15"><SPAN class="ft15">3.2.4</SPAN><SPAN class="ft57">Myndigheters ansvarsområden</SPAN></P>
<P class="p127 ft8">I detta avsnitt beskrivs berörda myndigheters ansvarsområden och tillsyn. De myndigheter som nämns nedan har samtliga, indirekt eller direkt, uppdrag att arbeta mot överskuldsättning.</P>
<P class="p97 ft15">Konsumentverket och Konsumentombudsmannen</P>
<P class="p98 ft68">Konsumentverket är förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor och ska särskilt svara för att de konsumentskyddande regler som ligger inom myndighetens tillsynsansvar följs och att konsumenter har tillgång till information i den mån ingen annan myndighet har den uppgiften. Myndigheten ska även stödja och vara pådrivande i integreringen av konsumentaspekter i annan statlig verksamhet<SPAN class="ft109">.</SPAN></P>
<P class="p541 ft12"><SPAN class="ft11">43 </SPAN>Rikstäckande personnummer innebär att de har uppgifter om individer i hela Sverige.</P>
<P class="p608 ft22">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378147x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p150 ft8">Generaldirektören för Konsumentverket är också Konsument- ombudsman (KO).</P>
<P class="p52 ft8">Konsumentverket ska bland annat arbeta för god marknadsfö- ringssed, skäliga avtalsvillkor och en god kreditgivningssed. Konsumentverket tar emot anmälningar men kan också ta upp fall på eget initiativ.</P>
<P class="p163 ft10">Konsumentverket har tillsyn över kreditgivare och näringsidkare för att se till att konsumentkreditlagen efterföljs, dock inte verk- samheter som står under Finansinspektionens eller Kronofogde- myndighetens tillsyn. Till de verksamheter som står under Konsumentverkets tillsyn räknas snabblåneföretagen. Verket har rätt att ta del av samtliga handlingar som behövs för tillsynen. Om näringsidkaren inte lämnar de efterfrågade handlingarna får Konsumentverket förelägga näringsidkaren att lämna ut handling- arna. Föreläggande får också förenas med vite.</P>
<P class="p120 ft10">Konsumentverket övervakar bland annat att näringsidkaren till- handahåller föreskriven information till konsumenterna. Krediten får enligt marknadsföringslagen och konsumentkreditlagen inte framställas på ett sätt som kan missleda konsumenten om de eko- nomiska följderna. Att en kredit går att få snabbt får inte heller anges som ett avgörande argument i förhållande till de övriga kre- ditvillkoren och får inte ges en framträdande plats i marknadsfö- ringen. Verket har i några fall väckt talan i Marknadsdomstolen. I ett av fallen förbjöds ett företag att i radio marknadsföra lånen som en snabb och bekväm lösning på ekonomiska problem.<SPAN class="ft56">44</SPAN></P>
<P class="p120 ft10">Enligt konsumentkreditlagen måste näringsidkaren göra en kre- ditprövning innan en kredit kan beviljas. Kredit får enbart ges till individer som förväntas kunna följa avtalet och betala tillbaka kre- diten. Innan 2011 undantogs snabblåneföretagen, på grund av snabblånens utformning, från flera punkter i lagstiftningen. Bland undantagen fanns bland annat kravet på kreditprövning. I och med det nya <NOBR>EU-direktivet</NOBR> trädde en ny konsumentkreditlag i kraft den 1 januari 2011. Den nya lagen innebar att samma regler som gällde för konsumentkrediter i allmänhet också började gälla för snabblå- neföretag. Även de måste nu lämna information om den effektiva räntan i marknadsföringen och i kreditavtalet. Snabblåneföretagen måste också göra en tillräcklig kreditprövning.<SPAN class="ft56">45 </SPAN>Enligt konsument- kreditlagen kan Konsumentverket förelägga näringsidkare att upp- höra med att lämna krediter. År 2012 varnade Konsumentverket tio</P>
<P class="p703 ft34"><SPAN class="ft62">44</SPAN><SPAN class="ft63">Prop 2009/10:242, samt rättsfallet MD 2007:17.</SPAN></P>
<P class="p196 ft12"><SPAN class="ft62">45</SPAN><SPAN class="ft64">Prop 2009/10:242.</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">150</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378148x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p632 ft10">snabblåneföretag på grund av bristande kreditprövning. Ännu har Konsumentverket inte förelagt någon kreditgivare att upphöra med kreditgivning. I november 2013 lämnade regeringen en proposition om att Konsumentverkets varningar till näringsidkare som inte gör tillräckliga kreditprövningar ska få förenas med en straffavgift.<SPAN class="ft56">46</SPAN></P>
<P class="p60 ft8">Konsumentverket har sedan 2007 ett formaliserat och lagstadgat uppdrag för att stödja landets kommuner i deras arbete med bud- get- och skuldrådgivning. I uppdraget ingår bland annat att bidra med utbildning och stöd till rådgivare. Konsumentverket erbjuder kommunerna kostnadsfri grund- och påbyggnadsutbildning. Grund- utbildningen innefattar allt från arbetsmetoder till lagstiftning, samtalsmetodik och avtalsrätt.</P>
<P class="p191 ft8">Konsumentverket erbjuder också arbetsmaterial och en yrkes- portal där rådgivarna bland annat kan ta del av dokument och rap- porter samt kommunicera med kollegor.</P>
<P class="p184 ft8">I regleringsbrevet för 2013 står att Konsumentverket har fått särskilda medel för en förstärkt tillsyn av finansmarknaden. Myn- digheten ska också arbeta aktivt med överskuldsättningsfrågor.<SPAN class="ft7">47 </SPAN>Myndigheten har sedan tidigare haft en roll mot budget- och skuld- rådgivarna, men formuleringen i regleringsbrevet är ny.</P>
<P class="p97 ft15">Finansinspektionen</P>
<P class="p98 ft10">Finansinspektionens uppgift innefattar bland annat att utfärda till- stånd, utforma regler och utöva tillsyn. Finansinspektionen ger tillstånd till företag som erbjuder finansiella tjänster inom områ- dena <NOBR>bank-,</NOBR> kreditmarknad, försäkring, värdepapper, fonder och betaltjänster. För att vara tillståndspliktig på kreditmarknadsområ- det ska en verksamhet erbjuda både in- och utlåning till allmän- heten. Innan tillstånd ges kontrolleras företagets tillgång på kapital, företagets verksamhetsplan samt ägare och ledning. För banker och kreditmarknadsbolag krävs tillstånd för att bedriva verksamhet, vilket även innebär att de står under Finansinspektionens tillsyn. För finansiella institut som enbart erbjuder utlåning krävs enbart registrering. Registreringen innebär att Finansinspektionen grans- kar ledningen och ägare. Till de finansiella instituten räknas bland annat snabblåneföretagen.</P>
<P class="p616 ft34"><SPAN class="ft62">46</SPAN><SPAN class="ft63">Prop 2013/14:34.</SPAN></P>
<P class="p161 ft12"><SPAN class="ft62">47</SPAN><SPAN class="ft64">Regleringsbrev Konsumentverket.</SPAN></P>
<P class="p608 ft22">151</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378149x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p704 ft9">Finansinspektionens tillsyn är ett kontrollsystem som ska säker- ställa att samtliga företag som fått erforderliga tillstånd tillämpar det finansiella regelverket på rätt sätt och har förmåga att infria sina åtaganden på marknaderna. Tillsynen berör därmed ett brett spekt- rum av företag och verksamhetsområden och Finansinspektionen arbetar efter olika modeller för urval och prioriteringar utifrån den rådande riskbilden. Tillsynens fokus, de finansiella företagens uppförande och regelefterlevnad, berör ytterst konsumenternas ställning och trygghet på marknaderna. Men Finansinspektionen agerar inte som tillsynsmyndighet i enskilda konsumentärenden som till exempel klagomålsärenden eller tvister.</P>
<P class="p120 ft9">Konsumentskyddet på det finansiella området är nära kopplat till det regelverk för kapital och risker som ska skydda kundernas tillgångar i företag som banker, försäkringbolag och värdepappers- bolag. Andra viktiga områden är regler om information och doku- mentation före och efter köp av finansiella produkter, övervakning av rådgivning, förmedling och handel med finansiella instrument.</P>
<P class="p70 ft8">Finansinspektionen ingriper med sanktioner mot företag som missköter sig och bryter mot gällande regler. Tillstånd för verk- samheter kan även återkallas. För de finansiella verksamheter som inte kräver tillstånd, det vill säga de som enbart är registrerade, har Finansinspektionen begränsade möjligheter att ingripa. Finans- inspektionen kan övervaka att de registrerade verksamheterna inte bedriver penningtvätt eller finansierar terrorism. Utöver denna över- vakning står de registrerade företagen under Konsumentverkets tillsyn.</P>
<P class="p153 ft68">I skrivande stund pågår en diskussion om att göra även finansiella institut, till exempel snabblåneföretag, tillståndspliktiga.<SPAN class="ft73">48</SPAN></P>
<P class="p583 ft15">Kronofogdemyndigheten</P>
<P class="p51 ft8">Kronofogdemyndighetens huvudsakliga uppgifter är att driva in obetalda fordringar, fastställa skulder (betalningsföreläggande), besluta om skuldsanering och att utöva tillsyn över förvaltningen av enskilda konkurser. Kronofogdemyndigheten har också i upp- drag att upprätthålla en god betalningsvilja i samhället och mot- verka företeelser som kan leda till överskuldsättning.</P>
<P class="p235 ft8">1992 överfördes den juridiska processen rörande betalnings- föreläggande och handräckning från tingsrätterna till Kronofogde-</P>
<P class="p528 ft12"><SPAN class="ft11">48 </SPAN>Se Ds 2013:26.</P>
<P class="p55 ft22">152</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378150x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p705 ft10">myndigheten (då myndigheterna). Den summariska processen är en snabb och enkel process som tillämpas för att fastställa otvistiga fordringar och innebär att myndigheten inte kan utreda de enskilda fallen. Om svaranden bestrider kravet kan sökanden begära att målet överlämnas till domstol för avgörande. Om svaranden inte bestrider ansökningen antas att yrkandet stämmer och att skulden fortfarande är gällande. Kronofogdemyndigheten får inte och ska inte utreda om yrkandet är riktigt utan ansvaret ligger på den enskild svaranden. Svaranden ansvar själv för att ta tillvara sin rätt. Det betyder till exempel att han eller hon måste hålla reda på om fordringen är preskriberad och i förekommande fall bestrida ansök- ningen på den grunden. Enligt Förvaltningslagen (1986:223) har varje myndighet en serviceskyldighet, vilket innebär att de ska lämna upplysningar, vägledning och råd i enskilda frågor som rör myndig- hetens verksamhetsområde. Kronofogdemyndigheten kan alltså informera gäldenären om vikten att ta reda på information om sin skuld och huruvida den fortfarande är giltig för att förhindra indriv- ningen av preskriberade fordringar. Dock måste serviceskyldigheten vägas mot Kronofogdemyndighetens objektiva och opartiska upp- drag.<SPAN class="ft56">49</SPAN></P>
<P class="p706 ft8">Det kan misstänkas att många gäldenärer inte tar till vara sina rättigheter i de här fallen. Gäldenärerna är inte lika organiserade som borgenärerna, deras kunskaper är i många fall otillräckliga, de kan ofta befinna sig i en så svår ekonomisk situation att de inte har kraft nog att försvara sina rättigheter.</P>
<P class="p17 ft15">Inspektionen för vård och omsorg</P>
<P class="p127 ft8">Inspektionen för vård och omsorg, tidigare Socialstyrelsen, har tillsyn över kommunernas verksamhet rörande budget- och skuld- rådgivning. Enligt utredningens samtal med Socialstyrelsen (sam- talet ägde rum före den 1 juni 2013 då inspektionen för vård och omsorg bildades) har det inte bedrivits någon tillsyn av verksam- heten.</P>
<P class="p16 ft16">Myndighetens tillsyn föreskrivs i proposition (2005/06:124) <SPAN class="ft25">Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande</SPAN>. Enligt Skuldsanering- slagen (2006:548) ska kommunen, inom ramen för socialtjänst eller</P>
<P class="p707 ft12"><SPAN class="ft11">49 </SPAN>Regeringsformen 1 kap. 9 §: ”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet”.</P>
<P class="p708 ft22">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378151x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft8">på annat sätt, erbjuda budget- och skuldrådgivning. Inspektionen för vård och omsorg (härefter IVO), har tillsyn över socialtjänsten och därför också över budget- och skuldrådgivningen. Dock är enbart 64 procent av rådgivarna anställda av socialnämnden.</P>
<P class="p52 ft8">Föreskriften är vag och innehåller inte någon information om vad tillsynen ska innehålla.</P>
<P class="p52 ft8">IVO:s generella tillsynsansvar regleras i Socialtjänstlagen (2001:453). Enligt lagen ska tillsynen granska att ”verksamheten uppfyller krav och mål, enligt lagar och föreskrifter, samt beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter”.</P>
<P class="p52 ft8">Enligt IVO saknas krav och mål för budget- och skuldrådgiv- ningen, vilket gör att tillsyn över verksamheten i princip är omöj- ligt. I nuläget skulle det enbart vara möjligt att tillse huruvida kom- munerna erbjuder budget- och skuldrådgivning, utan att säga något om rådgivningens kvalitet.<SPAN class="ft7">50</SPAN></P>
<P class="p54 ft8">För att tillsyn av kvalitén ska kunna utföras krävs att det sätts tydliga mål och krav för kommunernas <NOBR>budget-och</NOBR> skuldrådgiv- ning.</P>
<P class="p101 ft15">Datainspektionen</P>
<P class="p130 ft9">Datainspektionen är tillstånds- och tillsynsmyndighet för den inkasso- verksamhet som inte står under Finansinspektionens tillsyn (till exempel banker) och verksamhet som inte drivs av advokater. En av uppgifterna är att se till att inkassoverksamheterna iakttar god inkassosed. I lagtexten står att en gäldenär inte ska vållas onödig skada eller utsättas för olämplig påtryckning. I lagtexten (1974:182) finns konkreta exempel på vad som är god inkassosed. Till exempel måste kraven mot en gäldenär framställas skriftligt. Om det föreligger sannolika skäl att fordran är ogiltig, bör inkas- sobolagen inte skicka ut något inkassokrav. Inkassoverksamheten har också tystnadsplikt, vilket innebär att de anställda inte får avslöja någon information om enskilda individers förhållanden och inkassoärenden. Enligt branschorganisationen Svensk Inkasso handlar inkassoåtgärder som anses strida mot god kreditgivnings- sed oftast om att en fordran inkasserats utan att den kontrollerats eller trots att fordringen bestritts på saklig grund.</P>
<P class="p709 ft12"><SPAN class="ft11">50 </SPAN>Inspektionen för vård och omsorg.</P>
<P class="p55 ft22">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378152x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p710 ft8">En mer ingående förklaring och tolkning av begreppet god inkassosed finns i Datainspektionens allmänna råd om tillämpning av inkassolagen.<SPAN class="ft7">51</SPAN></P>
<P class="p115 ft8">Datainspektionens tillsyn sker både genom löpande kontakter och genom inspektioner hos inkassoföretagen.<SPAN class="ft7">52</SPAN></P>
<P class="p711 ft15">Kommunernas ansvarsområden</P>
<P class="p712 ft8">Skuldsaneringslagen och socialtjänstlagen reglerar till viss del kom- munernas arbete rörande ekonomiska svårigheter och skuld- problem. Men kommunerna har möjligheter att själva utforma organisation och bemanning. Enligt socialtjänstlagen ska kommu- nerna främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlik- het i levnadsvillkor och det aktiva deltagandet i samhället.<SPAN class="ft7">53 </SPAN>I social- styrelsens allmänna råd rörande ekonomiskt bistånd står det också specifikt om socialnämndens ansvar för stöd till individer med skuldproblem.</P>
<P class="p629 ft8">Få kommuner i dag beviljar ekonomiskt bistånd för betalning av skulder. Flera har tydlig information i sina biståndsbroschyrer om att ”ekonomiskt bistånd ej beviljas till lån eller andra skulder”. Alla kommuner har dock ansvar för budget- och skuldrådgivning. Kom- munernas ansvar rörande rådgivning och stöd är till viss del reglerad i skuldsaneringslagen:</P>
<P class="p629 ft8">Rådgivningsverksamheten varierar i praktiken mellan kommu- nerna. Det kommunala självbestämmandet godkänner variationer i hur kommunerna prioriterar de verksamheter som inte är myndig- hetsutövning.<SPAN class="ft7">54 </SPAN>Nedan följer en beskrivning av hur rådgivningen ser ut i kommunerna.</P>
<P class="p627 ft13">Kommunernas budget- och skuldrådgivning</P>
<P class="p713 ft16">Budget- och skuldrådgivningen är en kommunal service som är lag- stadgad i skuldsaneringslagen. Rådgivaren kan till exempel ge praktiska råd om hantering och prioritering av skulder, samt kan bistå med beräkning vid ansökan om skuldsanering. Rådgivaren kan</P>
<P class="p714 ft34"><SPAN class="ft62">51</SPAN><SPAN class="ft63">Tillämpning av inkassolagen - datainspektionens allmänna råd (2011).</SPAN></P>
<P class="p715 ft34"><SPAN class="ft62">52</SPAN><SPAN class="ft63">Datainspektionens hemsida:</SPAN></P>
<P class="p716 ft60"><NOBR>http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/inkassolagen/</NOBR></P>
<P class="p715 ft60"><SPAN class="ft62">53</SPAN><SPAN class="ft67">SFS 2001:453.</SPAN></P>
<P class="p715 ft12"><SPAN class="ft62">54</SPAN><SPAN class="ft64">Sandvall (2011).</SPAN></P>
<P class="p241 ft22">155</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378153x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft8">i de fall skuldsanering inte är aktuellt räkna fram realistiska betal- ningsförslag och hjälpa till att förhandla fram betalningsvillkor hos fordringsägarna. Rådgivaren ska också arbeta förebyggande för att förhindra överskuldsättning.</P>
<P class="p717 ft8">Rådgivarens roll specificeras närmare i proposition 2005/06:124:</P>
<P class="p695 ft18">Grundidén är att de kommunala rådgivarna genom olika former av ekonomisk rådgivning dels skall bidra till att förebygga överskuldsätt- ning, dels skall hjälpa skuldsatta personer att finna en lösning på sina problem …</P>
<P class="p186 ft8">Konsumentverket har sedan fem år tillbaka utfört en årlig under- sökning av skuld- och budgetrådgivningen i Sveriges kommuner. I granskningen från 2013 visar det sig att av 290 kommuner saknar tre kommuner helt rådgivning, trots att det är en lagstadgad verk- samhet.<SPAN class="ft7">55 </SPAN>Det är en försämring sedan 2012 då endast två kommuner saknade rådgivning, men en förbättring mot 2011 då sex kommu- ner saknade rådgivning.</P>
<P class="p718 ft8">Sammanfattning av rapportens resultat:<SPAN class="ft7">56</SPAN></P>
<P class="p248 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Ungefär 44 000 personer var i kontakt med en rådgivare under 2012 (och ungefär 46 000 personer 2011).</SPAN></P>
<P class="p225 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Drygt 350 personer arbetar med budget- och skuldrådgivning. Deras arbetstid motsvarar 230 årsarbetskrafter.</SPAN></P>
<P class="p719 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">60 procent av lägger mindre än en arbetsdag i veckan? på budget- och skuldrådgivning.</SPAN></P>
<P class="p225 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Alla kommuner med minst 80 000 invånare har åtminstone en heltidstjänst för budget- och skuldrådgivning.</SPAN></P>
<P class="p225 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">26 procent av kommunerna (75 stycken) har en heltidsanställd rådgivare. Många kommuner har enbart en rådgivare en dag per vecka.</SPAN></P>
<P class="p225 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">63 procent av rådgivarna är anställda av socialnämnden, 19 är anställda av kommunstyrelsen. Andra uppdragsgivare är kultur- och fritidsnämnden, arbetsmarknadsnämnden och konsument- nämnden.</SPAN></P>
<P class="p720 ft60"><SPAN class="ft62">55</SPAN><SPAN class="ft59">De tre kommunerna är Laholm, Vadstena och Vindeln. Totalt innebär detta att 36 179 invånare saknar tillgång till stöd i sin kommun.</SPAN></P>
<P class="p262 ft12"><SPAN class="ft62">56</SPAN><SPAN class="ft64">Konsumentverket (2013).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">156</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378154x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p721 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Ungefär 19 procent av alla kommuner (54 kommuner) har någon form av öppen mottagning. Resten tar enbart emot besök efter bokning.</SPAN></P>
<P class="p722 ft8">Kommunerna fördelar rådgivarens arbetstid mellan rådgivning, skuld- sanering, förebyggande arbete och internt arbete. Största delen av tiden läggs på rådgivning och skuldsanering.</P>
<P class="p14 ft8">Omkring 40 procent av alla kommuner (110 stycken) arbetar inte alls med förebyggande arbete, trots att det anges som en arbetsuppgift i beskrivningen av rådgivarens roll<SPAN class="ft7">57 </SPAN>och förespråkas som en av de viktigaste delarna i att förebygga överskuldsättning i en rapport av <NOBR>EU-kommission.<SPAN class="ft92">58</SPAN></NOBR><SPAN class="ft92"> </SPAN>Diagram 3.2 visar den genom- snittliga arbetstidens fördelning i procent.</P>
<P class="p723 ft117">Internt arbete 17,0%</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD class="tr14 td253"></TD>
<TD class="tr14 td254"><P class="p724 ft36">Rådgivning</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td141"><P class="p725 ft32">Förebyggande arbete</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td253"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td254"><P class="p726 ft31">40,5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr57 td253"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td141"><P class="p727 ft27">8,0%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr57 td253"></TD>
<TD class="tr57 td254"><P class="p31 ft121"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p728 ft31">Skuldsanering</P>
<P class="p729 ft27">34,5%</P>
<P class="p321 ft12"><SPAN class="ft37">Källa</SPAN>: Konsumentverket: 2012:5.</P>
<P class="p57 ft8">Väntetiden är lång i flera kommuner. Enligt Konsumentverkets riktlinjer bör väntetiden vara maximalt en månad. 74 procent av kommunerna kan erbjuda detta. 16 kommuner har fyra månaders väntetid eller mer. Medelväntetiden är lite drygt fem veckor. Den längsta väntetiden är i dag 50 veckor.<SPAN class="ft7">59</SPAN></P>
<P class="p203 ft34"><SPAN class="ft62">57</SPAN><SPAN class="ft63">Proposition 2005/06:124.</SPAN></P>
<P class="p179 ft34"><SPAN class="ft62">58</SPAN><SPAN class="ft63">Niemi och Henrikson (2005).</SPAN></P>
<P class="p179 ft12"><SPAN class="ft62">59</SPAN><SPAN class="ft64">Konsumentverket (2012:5)</SPAN></P>
<P class="p608 ft22">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378155x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p613 ft8">Även SOU 2013:72 vittnar om långa väntetider till vissa budget- och skuldrådgivare vilket kan leda till att gäldenären inte orkar vänta på hjälp och istället tappar motivationen.</P>
<P class="p119 ft8">Någon genomgripande utvärdering av den faktiska verksam- heten har utredningen inte haft att tillgå.</P>
<P class="p85 ft10">Inspektionen för vård och omsorg har ansvaret för tillsyn av budget- och skuldrådgivningen, men någon sådan har aldrig skett.</P>
<P class="p531 ft16">I SOU 2013:72 redogörs för att kunskapen och kompetensen bland budget- och skuldrådgivare varierar, att de själva vill ha mer information och utbildning och att vissa budget- och skuldrådgivare har gett felaktiga råd till gäldenärer inför ansökan om skuldsanering.</P>
<P class="p295 ft15"><SPAN class="ft15">3.2.5</SPAN><SPAN class="ft57">Är konsumenten tillräckligt skyddad?</SPAN></P>
<P class="p51 ft8">Lagstiftning, regelverk och myndigheternas arbete bidrar i viss utsträckning till att skydda och stödja konsumenten i deras vardag. Men det är inget fullständigt skydd. Under arbetets gång har utredningen stött på flera företeelser som är problematiska ur ett överskuldsättningsperspektiv.<SPAN class="ft7">60</SPAN></P>
<P class="p730 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft81">Otydliga priser på krediter. </SPAN>I dag förekommer konstruktioner på kreditmarknaden där det är svårt att förstå hur mycket en kredit kostar i jämförelse med att betala kontant. Det kan innebära att konsumenter väljer att ta krediter i tron att kostnaden för krediten är låg. Det framgår oftast inte heller tydligt vilka konsekvenserna är vid utebliven kreditbetalning, till exempel i form av dröjs- målsräntor och påföljdsavgifter.</P>
<P class="p731 ft13"><SPAN class="ft71"> </SPAN>Krediter som huvudalternativ vid betalning. <SPAN class="ft8">Det förekommer i dag betalningsupplägg där det förvalda betalningssättet är att betala per kredit och inte kontant, ofta med dåliga villkor för konsumenten.</SPAN></P>
<P class="p228 ft40"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft106">Vidlyftig marknadsföring av krediter. </SPAN><SPAN class="ft10">En del bolag marknadsför sina kreditlösningar på ett påträngande vis och ger sken av att krediter är lösningar på konsumentens ekonomiska problem.</SPAN><SPAN class="ft56">61</SPAN></P>
<P class="p401 ft18"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft107">Oklar effekt av kreditprövning. </SPAN>Kreditgivare har ett särskilt ansvar att undersöka den enskildes förutsättningar att återbetala</P>
<P class="p187 ft34"><SPAN class="ft62">60</SPAN><SPAN class="ft63">Några av punkterna nedan illustreras av bild 1 och 2 (se nästkommande sidor).</SPAN></P>
<P class="p196 ft12"><SPAN class="ft62">61</SPAN><SPAN class="ft64">Hellekant (2013).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">158</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378156x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p732 ft8">den kredit som han eller hon har ansökt om.<SPAN class="ft7">62 </SPAN>De omfattande volymerna av ansökningar till Kronofogdemyndigheten från exempelvis snabblåneföretagen vittnar dock om att bestämmel- sen inte har haft avsedd effekt.</P>
<P class="p407 ft13"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft80">Extrema räntesatser och påföjldsavgifter. </SPAN><SPAN class="ft8">Det förekommer kredit- lösningar, i synnerhet snabblån, med extrema räntor. I en sam- manställning Konsumentverket har översänt till utredningen uppgick den effektiva räntan för ett lån på 3 000 kronor i 30 dagar hos 19 olika snabblåneföretag till mellan 431 och 1 410 procent.</SPAN><SPAN class="ft7">63 </SPAN><SPAN class="ft8">Det förekommer också konstruktioner med extrema påföljdsavgifter vid utebliven betalning.</SPAN></P>
<P class="p231 ft8">Utredningens experter från Konsumentverket och Finansinspek- tionen har uttryckt att det finns behov att komplettera nuvarande konsumenträttsliga regler i framförallt konsumentkreditlagen och kontrollera efterlevnaden av dem.</P>
<P class="p16 ft16">Konsumentverket har till exempel anfört att de allmänna råd som Konsumentverket ger ut inte är bindande för näringsidkare såsom en författning och måste prövas i domstol för att få status av tvingande rätt (praxis). Om en tillräckligt stor grupp näringsidkare väljer att följa de allmänna råden, utvecklas de till god sed på mark- naden. Det finns dock en risk att råd som uppfattas som stränga inte efterlevs och därmed inte blir sed på marknaden, varpå kravet på domstolsprövning ökar för att fastställa dem.</P>
<P class="p733 ft34"><SPAN class="ft62">62</SPAN><SPAN class="ft63">Se bestämmelserna i konsumentkreditlagens 12 §.</SPAN></P>
<P class="p161 ft12"><SPAN class="ft62">63</SPAN><SPAN class="ft64">Lånen gällde den 13 maj 2013.</SPAN></P>
<P class="p608 ft22">159</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378157x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft147">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft147">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p734 ft147">Bild 1</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft113">160</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378158x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft147">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft110">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft147">Bild 2</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft113">161</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p295 ft24"><SPAN class="ft24">3.3</SPAN><SPAN class="ft55">Det samhälleliga indrivningssystemet</SPAN></P>
<P class="p50 ft8">Den svenska lagstiftning som reglerar ekonomiska överenskom- melser har utvecklats med bland annat syftet att upprätthålla betal- ningsvilja, se till att avtalsförbindelser efterföljs samt att skydda konsumenter och borgenärer.</P>
<P class="p735 ft15"><SPAN class="ft15">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft57">Vägen från en obetald räkning till betalning via Kronofogdemyndigheten</SPAN></P>
<P class="p736 ft16">Vägen från den första obetalda räkningen till en betalningsanmärk- ning är ofta snårig och svår att överblicka. För gäldenären gäller det att vara uppmärksam och själv ha kontroll över när räkningar ska betalas. Mellan en räkning och sista betalningsdag kan det vara kort tid, vilket ibland leder till problem. Eftersom det inte är obligato- riskt för fordringsägaren att skicka betalningspåminnelser kan fordran skickas vidare direkt till inkasso vilket leder till extra kost- nader för gäldenären. I detta avsnitt beskrivs kort vad som händer i varje steg på den obetalda räkningens väg från förfallodagen till dess att skulden fastställs och betalas genom Kronofogdemyndighetens åtgärder. I texten finns också en beskrivning av vad som händer vid löneutmätning och skuldsanering. Denna text beskriver i huvudsak förloppet för skulder till privata borgenärer.</P>
<P class="p737 ft8">När en konsument är skyldig pengar, efter att till exempel ha köpt en produkt och inte betalat kontant, skickar fordringsägaren en faktura (räkning) med information om summan som ska betalas och skuldens förfallodag. Om betalningen inte görs i tid har ford- ringsägaren rätt att ta ut en dröjsmålsränta. Om inget annat angivits i avtalet sätts dröjsmålsräntan till Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter. Bestämmelsen om dröjsmålsränta är dispositiv. Den går att avtala bort eller om. Fordringsägaren är inte skyldig att skicka en påminnelse om summan inte betalas i tid och det är där- för upp till konsumenten att se till att betalningen görs innan sista betalningsdagen.</P>
<P class="p153 ft68">Om gäldenären anser att fakturan är felaktig, ska han eller hon kontakta företaget och meddela detta. Det händer att blufföretag skickar ut falska fakturor, vilket oftast drabbar företag, men också att seriösa företag gör fel. Om fakturan inte bestridits eller betalats till utsatt förfallodag kan fordringsägaren skicka fakturan direkt till Kronofogdemyndigheten. Det vanligaste är dock att fordringsäga-</P>
<P class="p631 ft22">162</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378160x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p632 ft8">ren väljer att skicka ett inkassokrav, antingen på egen hand eller via ett inkassoföretag. På inkassokravet framgår skuldbelopp, ränta och ersättning för inkassokostnaden. Datainspektionen övervakar att inkassoföretagen följer inkassolagen och att gäldenären inte utsätts för onödiga kostnader eller trakasserier.<SPAN class="ft7">64</SPAN></P>
<P class="p12 ft8">Om gäldenären anser att betalningskravet är korrekt ska hela summan betalas i tid. Om gäldenären inte har möjlighet att betala hela summan direkt ska han eller hon vända sig till den som skickat inkassokravet och försöka komma överens om en lösning. I vissa fall är det möjligt att lägga upp en betalningsplan, men det är inte obligatoriskt för inkassobolaget eller fordringsägaren att gå med på en sådan lösning.</P>
<P class="p62 ft9">Om gäldenären å andra sidan anser att kravet är felaktigt ska han eller hon bestrida kravet innan sista betalningsdagen. Invändningen behöver endast bestå av en kort förklaring om varför kravet är fel- aktigt och kan antingen göras skriftligt eller på telefon. När inkas- sobolaget eller fordringsägaren mottagit invändningen bör de inte, enligt god inkassosed, skicka kravet vidare till Kronofogdemyndig- heten. Om de inte kan komma överens med gäldenären ska de istället vända sig till tingsrätten och driva målet som ett tvistemål.<SPAN class="ft66">65</SPAN></P>
<P class="p177 ft16">Om inkassokravet varken betalas eller bestrids kan inkassobola- get eller fordringsägaren (sökanden) vända sig till Kronofogde- myndigheten och ansöka om att skulden fastställs i ett utslag. Kro- nofogdemyndigheten skickar då ett föreläggande, till den som kra- vet riktas mot (svaranden) med information om den totala skuld- summan, inklusive ränta och avgifter samt ett delgivningskvitto. Svaranden måste skriva under kvittot och skicka tillbaka det till myndigheten, oberoende av om han eller hon tycker att kravet är riktigt eller ej. Om svaranden inte skriver under delgivningskvittot kan en delgivningsman (oftast från Kronofogdemyndigheten, men även Polisen har delgivningsbehörighet och delger en mindre andel av de sökta) söka upp svaranden personligen för att få före- läggandet underskrivet.<SPAN class="ft65">66 </SPAN>Efter delgivningen har svaranden en viss tid, en så kallad förklaringstid, på sig att betala eller bestrida kravet. Förklaringstiden är normalt tio dagar. Om svaranden betalar den totala summan innan utslag har meddelats ska sökanden återkalla sin ansökan. Skulden betalas direkt till fordringsägaren. Enligt Svensk Inkasso, återkallas 40 procent av alla ärenden innan utslag</P>
<P class="p738 ft34"><SPAN class="ft62">64</SPAN><SPAN class="ft63">Inkassolag (1974:182).</SPAN></P>
<P class="p179 ft34"><SPAN class="ft62">65</SPAN><SPAN class="ft63">Datainspektionens hemsida.</SPAN></P>
<P class="p179 ft12"><SPAN class="ft62">66</SPAN><SPAN class="ft64">Kronofogdemyndighetens hemsida.</SPAN></P>
<P class="p608 ft22">163</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378161x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft8">då gäldenären valt att betala eller träffa uppgörelse med inkasso- ombudet eller borgenären.<SPAN class="ft7">67 </SPAN>Om svaranden istället bestrider kravet, kan sökanden begära prövning i tingsrätten.</P>
<P class="p52 ft8">Om svaranden inte besvarar stämningen eller inte infinner sig till förhandling leder detta till att domstolen fastställer kravet även om svaranden inte är närvarande (tredskodom) och sedan till en betalningsanmärkning hos kreditupplysningsföretagen.</P>
<P class="p85 ft16">Om svaranden varken betalat eller bestridit sökandens krav, fastställer Kronofogdemyndigheten skuldsumman och skickar ett utslag till både sökande och svarande. Sökande kan då välja att låta Kronofogdemyndigheten driva in skulden. Enligt Svensk Inkasso betalas ungefär 50 procent av skulderna innan Kronofogdemyndig- heten vidtagit några tvångsåtgärder (verkställighet).</P>
<P class="p601 ft15"><SPAN class="ft15">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft57">Allmänna och enskilda mål</SPAN></P>
<P class="p118 ft8">Kronofogdemyndigheten handlägger inkomna mål som allmänna eller enskilda mål. Allmänna mål är skulder till stat och kommun. Till de allmänna målen hör böter, vite, skatt, tull, avgifter med mera som staten har rätt till och som enligt särskild föreskrift får utsökas utan föregående dom. Alla andra mål handläggs som enskilda mål. I regel rör enskilda mål skulder till privata borgenärer, men även stat och kommun kan vara borgenärer i enskilda mål. Det gäller främst de verk som är affärsdrivande, men även vissa avgifter till stat och kommun. Till dessa räknas till exempel återkrav för studiemedel (CSN) och bostadsbidrag (Försäkringskassan). Reglerna om verk- ställighet av allmänna mål skiljer sig i vissa fall från reglerna för enskilda mål.</P>
<P class="p187 ft15"><SPAN class="ft15">3.3.3</SPAN><SPAN class="ft57">Verkställighet</SPAN></P>
<P class="p118 ft8">Verkställighet innebär att en myndighet genomför innehållet i en dom. Verkställighet sker till exempel när Kronofogdemyndigheten utmäter en gäldenärs tillgångar i enlighet med ett utslag i mål om betalningsföreläggande. I detta fall är utslaget domen som ligger till grund för verkställighet. Det finns ett flertal domar, utslag och beslut som kan ligga till grund för verkställighet, dessa kallas exekutionstitlar. Verkställigheten sker i flera steg.</P>
<P class="p461 ft12"><SPAN class="ft11">67 </SPAN>Svensk Inkasso, Nyhetsbrev <NOBR>2013-05-27.</NOBR></P>
<P class="p55 ft22">164</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378162x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft15">Ansökan</P>
<P class="p160 ft10">För att Kronofogdemyndigheten ska kunna verkställa, krävs att en sökande ansökt om verkställighet. För att ansökan ska godkännas krävs att det finns en bakomliggande exekutionstitel i form av till exempel en dom eller ett utslag. Exekutionstiteln ska vanligtvis lämnas in till Kronofogdemyndigheten tillsammans med ansökan. Om exekutionstiteln finns tillgänglig för Kronofogdemyndigheten på andra sätt behöver den inte lämnas in av sökanden. Detta kan gälla utslag om betalningsföreläggande, där utslaget finns hos Kronofogdemyndigheten. Domstolar och Rikspolisstyrelsen skickar även in domar och strafföreläggande som innehåller skadestånd i brottsmål till Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p643 ft8">Kronofogdemyndigheten kan enbart verkställa exekutionstitlar som innehåller ett så kallat fullgörelsebeslut, det vill säga en för- pliktelse att betala eller vidta en åtgärd gällande egendom. Några exempel på exekutionstitlar som får verkställas är:</P>
<P class="p36 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">domstols dom, utslag eller beslut,</SPAN></P>
<P class="p217 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">godkänt strafföreläggande, godkänt föreläggande av ordnings- bot eller godkänt avgiftsföreläggande,</SPAN></P>
<P class="p331 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">förbindelse angående underhållsbidrag,</SPAN></P>
<P class="p217 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">förvaltningsmyndighets beslut som enligt särskild föreskrift får verkställas,</SPAN></P>
<P class="p217 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Kronofogdemyndighetens utslag om betalningsföreläggande eller beslut om handräckning.</SPAN><SPAN class="ft7">68</SPAN></P>
<P class="p175 ft15">Underrättelse</P>
<P class="p126 ft8">Innan enskilda och allmänna mål kommer in till Kronofogdemyn- digheten har gäldenären i regel fått ett antal uppmaningar att betala sin skuld. Som beskrevs i ovanstående avsnitt framställs kraven till privata borgenärer (enskilda mål) ofta i form av inkassokrav. När det gäller skulder till staten gäller skattebetalningslagen och indriv- ningsförordningen som säger att sökanden, om det kan ske utan väsentlig olägenhet och inte särskilda skäl talar emot det, ska upp- mana gäldenären att betala fordringen innan ansökan om indrivning görs.</P>
<P class="p30 ft12"><SPAN class="ft11">68 </SPAN>Utsökningsbalken (1981:774), 3 kap. 1 §.</P>
<P class="p608 ft22">165</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378163x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p281 ft10">Kronofogdemyndigheten ska i de flesta fall underrätta gäldenä- ren om inkomna mål innan de börjar driva in skulden. Underrättel- sen ger gäldenären möjlighet att göra invändningar om till exempel preskription, eller göra upp med borgenären på annat sätt. Krono- fogdemyndigheten behöver inte underrätta en gäldenär i de fall det finns en risk att gäldenären gömmer eller förstör egendom om han eller hon får reda på att verkställighet sökts.</P>
<P class="p83 ft15">Utredning och utmätning</P>
<P class="p51 ft8">Kronofogdemyndigheten gör sedan en undersökning av gäldenä- rens tillgångar, en så kallad tillgångsundersökning, för att se om det finns utmätningsbar egendom. För att en egendom ska kunna utmätas ska den tillhöra gäldenären, den ska kunna överlåtas och den ska ha ett förmögenhetsvärde. Kronofogdemyndigheten beslutar i vilken ordning egendomen ska utmätas. Vanligtvis gäller följande utmätningsordning:</P>
<P class="p739 ft8"><SPAN class="ft18">1.</SPAN><SPAN class="ft148">Kontanta medel</SPAN></P>
<P class="p730 ft8"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft148">Banktillgodohavanden och andra likvida tillgångar som kan lyf- tas omedelbart</SPAN></P>
<P class="p477 ft8"><SPAN class="ft18">3.</SPAN><SPAN class="ft148">Löneutmätning</SPAN></P>
<P class="p740 ft8"><SPAN class="ft18">4.</SPAN><SPAN class="ft148">Fondandelar och aktier</SPAN></P>
<P class="p477 ft8"><SPAN class="ft18">5.</SPAN><SPAN class="ft148">Övrig lös egendom</SPAN></P>
<P class="p477 ft8"><SPAN class="ft18">6.</SPAN><SPAN class="ft148">Fast egendom</SPAN></P>
<P class="p740 ft8"><SPAN class="ft18">7.</SPAN><SPAN class="ft148">Skepp, luftfartyg, tvistiga fordringar m.m.</SPAN></P>
<P class="p261 ft8">Om skulden antas kunna betalas genom löneutmätning inom tre månader ska verkställighet normalt stanna vid löneutmätning och inte gå vidare till övrig egendom. Kronofogdemyndigheten ska i första hand utmäta sådan egendom som normalt orsakar minst besvär och minst kostnad för gäldenären. Det innebär också att det finns viss egendom som inte kan utmätas, det gäller särskilt egen- dom som är nödvändig för att gäldenären ska ha möjlighet att för- sörja sig och sin familj.<SPAN class="ft7">69</SPAN></P>
<P class="p151 ft8">Löneutmätning är Kronofogdemyndighetens mest använda verkställighetsåtgärd. Det innebär att Kronofogdemyndigheten</P>
<P class="p741 ft12"><SPAN class="ft11">69 </SPAN>Utmätningsbalken.</P>
<P class="p55 ft22">166</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378164x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p382 ft8">beslutar att arbetsgivaren betalar en del av gäldenärens lön direkt till Kronofogdemyndigheten, och inte till gäldenären. Löneutmät- ning kan ske i de flesta typer av inkomster, som lön och pension.</P>
<P class="p276 ft10">Vid löneutmätning ska Kronofogdemyndigheten bestämma hur mycket som får utmätas (utmätningsbelopp) och hur mycket av lönen som inte får tas i anspråk för betalning av skulderna (förbe- hållsbelopp). Förbehållsbeloppet räknas fram utifrån ett normal- belopp för hushållet som är olika beroende på om gäldenären är ensamstående, sammanboende och om barn bor i hushållet. Beloppen omräknas varje år och justeras för <NOBR>KPI-förändringar.<SPAN class="ft56">70</SPAN></NOBR><SPAN class="ft56"> </SPAN>Normal- beloppet ska garantera gäldenären och familjen en lägsta skälig levnadsstandard. Till normalbeloppet läggs kostnader för boende, arbetsresor, barntillsyn och sjuk- och tandvård.</P>
<P class="p742 ft13">Turordning vid avräkning</P>
<P class="p587 ft8">Avräkning av medel som tillkommer borgenärer ska först göras mot räntor och avgifter och därefter på det ursprungliga kapital- beloppet om inte borgenären har yrkat på en annan fördelning.</P>
<P class="p384 ft15">Leverans</P>
<P class="p292 ft8">När medel inkommer till Kronofogdemyndigheten ska de fördelas mellan borgenärerna. Myndigheten tar hänsyn till vilka som gör anspråk på medlen och i vilken ordning de har företräde. Vid löne- utmätning har följande fordringar företräde, enligt Utsökningsbal- ken 7 kapitlet 14 §:</P>
<P class="p743 ft8"><SPAN class="ft18">1.</SPAN><SPAN class="ft74">Fordran som avser underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken och föräldrabalken</SPAN></P>
<P class="p744 ft8"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft74">Konkursbos fordran på gäldenärens lön</SPAN></P>
<P class="p745 ft12"><SPAN class="ft11">70 </SPAN>Kronofogdemyndighetens hemsida.</P>
<P class="p591 ft22">167</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p746 ft8"><SPAN class="ft18">3.</SPAN><SPAN class="ft72">Fordran som avses i 2 § i lag (1993:891) om indrivning av stat- liga fordringar.</SPAN></P>
<P class="p747 ft16">2 § i lag 1993:891 som refereras till i punkt 3 föreskriver företrädes- rätt för följande statliga fordringar, utan inbördes ordning.</P>
<P class="p224 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Överlastavgifter</SPAN></P>
<P class="p223 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Felparkeringsavgifter</SPAN></P>
<P class="p224 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Vägtrafikskatt</SPAN></P>
<P class="p224 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Fordonsskatt</SPAN></P>
<P class="p223 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Brottsofferfonden</SPAN></P>
<P class="p224 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Skatter</SPAN></P>
<P class="p224 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Vägavgift</SPAN></P>
<P class="p223 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Underhållsstöd till försäkringskassan</SPAN></P>
<P class="p224 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Trängselskatt</SPAN></P>
<P class="p226 ft8">Vid övrig form av utmätning eller konkurs har borgenärer inbördes rätt till betalning enligt lagen förmånsrättslagen (1970:979). Före- skrift om lika rätt till betalning innebär att varje borgenär får betalt i förhållande till sin fordran. För särskilda bestämmelser hänvisas till lagtexten.</P>
<P class="p104 ft15">Kostnader för verkställighet</P>
<P class="p538 ft8">Staten tar ut avgifter för att täcka sina kostnader för Kronofogde- myndighetens verksamhet. Avgifterna består av en grundavgift, för- beredelseavgift, försäljningsavgift och en särskild avgift. Avgiften betalas inte av båda parter, utan huvudregeln är att gäldenären står för kostnaden. Om gäldenären inte kan betala ansvarar sökanden oftast för kostnaden (i allmänna mål stannar avgiften på staten om den inte kan tas ut av gäldenären).</P>
<P class="p748 ft22">168</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft13">Grundavgift</P>
<P class="p74 ft68">Myndigheten tar ut en grundavgift per exekutionstitel, det vill säga, för varje dom eller liknande som sökanden åberopar som grund till verkställighet. Grundavgiften är 600 kronor per mål. I allmänna mål tas grundavgift ut en gång, det finns dock undantag för vissa mål. Avseende underhållsstöd tas till exempel en grundavgift ut per barn och år. I enskilda mål tas grundavgift ut varje år målet handläggs. Om avgiften inte betalas skrivs målet av.</P>
<P class="p46 ft13">Förberedelseavgift</P>
<P class="p126 ft8">Föreberedelseavgift tas ut av Kronofogdemyndigheten vid försälj- ning av viss typ av egendom. Det gäller försäljning av:</P>
<P class="p36 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Fastigheter</SPAN></P>
<P class="p218 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Tomträtter</SPAN></P>
<P class="p331 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Luftfartyg</SPAN></P>
<P class="p331 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Intecknade reservdelar till luftfartyg</SPAN></P>
<P class="p218 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Skeppsbygge</SPAN></P>
<P class="p331 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Registrerat skepp</SPAN></P>
<P class="p749 ft8">För fastigheter och tomträtter är förberedelseavgiften 1 procent av föregående års taxeringsvärde. För fastigheter och tomträtter utan fastställt taxeringsvärde, samt övrig nämnd egendom, ersätts taxe- ringsvärdet med 75 procent av egendomens uppskattade värde. Avgiften blir således 1 procent av detta värde.</P>
<P class="p97 ft13">Försäljningsavgift</P>
<P class="p147 ft9">För egendom som säljs exekutivt tar Kronofogdemyndigheten ut en försäljningsavgift. För fast egendom är försäljningsavgiften 2 procent av samma värde som användes för att ta fram förberedelseavgiften (taxeringsvärdet eller 75 procent av egendomens värde). För både förberedelse- och försäljningsavgiften vid försäljning av fast egen- dom gäller att avgiften får vara lägst 20 procent och högst 150 pro- cent av prisbasbeloppet.</P>
<P class="p750 ft22">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378167x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p613 ft8">För övrig egendom är försäljningsavgiften 4 procent av köpe- skillingen.</P>
<P class="p101 ft13">Särskild avgift</P>
<P class="p84 ft26">Den särskilda avgiften motsvarar de faktiska kostnader som Kronofogdemyndigheten har i målet. Det kan vara kostnader avse- ende till exempel mäklare, vårdhållning eller transporter.</P>
<P class="p617 ft15"><SPAN class="ft15">3.3.4</SPAN><SPAN class="ft57">Preskription</SPAN></P>
<P class="p51 ft8">Om inte krav på betalning ställs inom en viss tid kan fordringsäga- ren förlora rätten att kräva tillbaka skulden. I tabell 3.4 nedan visas preskriptionstider för olika fordringar.<SPAN class="ft7">71 </SPAN>En skuld preskriberas dock inte så länge fordringsägaren fortsätter att skicka krav till gäldenären. Preskriptionstiden avbryts genom att:</P>
<P class="p740 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">gäldenären betalar eller på annat sätt erkänner skulden,</SPAN></P>
<P class="p225 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">gäldenären får ett skriftligt krav eller erinran om fordringen från borgenären,</SPAN></P>
<P class="p224 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">borgenären väcker talan mot gäldenären.</SPAN><SPAN class="ft7">72</SPAN></P>
<P class="p751 ft8">När preskriptionen avbryts löper en ny preskriptionstid enligt tiderna i tabellen nedan.</P>
<P class="p752 ft34"><SPAN class="ft62">71</SPAN><SPAN class="ft63">Preskriptionslagen (1981:130).</SPAN></P>
<P class="p196 ft12"><SPAN class="ft62">72</SPAN><SPAN class="ft64">5 § Preskriptionslagen (1981:130).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">170</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378168x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p753 ft35">73</P>
<P class="p754 ft10">När det gäller allmänna mål är preskriptionsreglerna annorlunda. För preskription av skulder till privata fordringsägare gäller pre- skriptionslagen. Preskription av allmänna skulder regleras i stället i lag (1982:188) om preskription av skattefordringar med mera. När det gäller skatteskulder föreskrivs en fast preskriptionstid på fem år. Som beskrivs i tabellen ovan kan preskriptionen i regel inte avbrytas. Det samma gäller bötesskulder.</P>
<P class="p755 ft13">Verkställighet av preskriberade fordringar m.m?</P>
<P class="p756 ft8">Enligt 8 § inkassolagen ska inkassoåtgärd inte vidtas om den inte är lagligen grundad eller om fordringen framstår som obefogad.</P>
<P class="p757 ft18"><SPAN class="ft17">8 § </SPAN>Föreligger sannolika skäl för att fordran ej är lagligen grundad eller framstår fordringen annars som obefogad, bör inkassoåtgärd ej vid- tagas.</P>
<P class="p758 ft9">I Datainspektionens allmänna råd exemplifieras detta bland annat med att bestämmelsen har betydelse för preskriberade fordringar.<SPAN class="ft66">74 </SPAN>Vid ansökan hos Kronofogdemyndigheten är den sökande dock inte skyldig att meddela att en fordran har preskriberats, varför det</P>
<P class="p759 ft8">kan förekomma att preskriberade fordringar verkställs.</P>
<P class="p760 ft60"><SPAN class="ft62">73</SPAN><SPAN class="ft67">Kan förlängas om skyldiga anses dölja egendom eller hållit sig undan. Se lag (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. Lagen gäller även andra fordringar som det allmänna har rätt till och som drivs in enligt bestämmelserna i lag (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Lagen tillämpas dock inte på fordringar enligt studiestödslagen, rätts- hjälpslagen och bötesverkställighetslagen m.fl.</SPAN></P>
<P class="p761 ft12"><SPAN class="ft62">74</SPAN><SPAN class="ft64">Datainspektionen (2011).</SPAN></P>
<P class="p762 ft22">171</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378169x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p613 ft8">Motsvarande problem kan gälla skuldsättning av barn och ung- domar. Huvudregeln enligt dagens lagstiftning är att personer under 18 år inte ska kunna skuldsätta sig utan överförmyndarens tillstånd. Men inte heller i dessa fall finns det någon skyldighet för sökanden att ange att hur gammal den svarande var när skulden uppstod.</P>
<P class="p194 ft15"><SPAN class="ft15">3.3.5</SPAN><SPAN class="ft57">Betalningsanmärkningar</SPAN></P>
<P class="p84 ft8">En betalningsanmärkning är kreditupplysningsföretagens benäm- ning för att en person, eller företag, inte har betalat sina skulder i tid.</P>
<P class="p531 ft9">Kreditupplysningsföretagen hämtar information från bland annat kreditmarknadsföretag, Kronofogdemyndigheten och Skatteverket. Personer som till exempel har skulder hos Kronofogdemyndigheten eller Skatteverket eller som har missbrukat sitt bankkonto får en betalningsanmärkning i kreditupplysningsföretagens register. Som skuld hos Kronofogdemyndigheten räknas bland annat alla skulder som blivit fastställda, det vill säga, när gäldenären inte betalat skulden efter att ha delgivits en ansökan om betalnings- föreläggande, förklaringstiden har löpt ut och utslag har meddelats.</P>
<P class="p120 ft10">När det gäller ansökningar om betalningsföreläggande får juri- diska personer en betalningsanmärkning redan i samband med att ansökningen registreras hos Kronofogdemyndigheten. Vad gäller ansökningar om verkställighet för fysiska personer finns regler om sekretess för den första skulden som överlämnas för verkställighet. Om gäldenären betalar innan verkställighetsåtgärder vidtagits sek- retessbeläggs skulden och uppgiften lämnas inte ut till kreditupp- lysningsföretagen. Om gäldenären får ytterligare en ansökning om verkställighet inom två år faller emellertid sekretessen och båda skulderna blir offentliga och informationen lämnas till kreditupp- lysningsföretagen. Även andra registreringar genererar betalnings- anmärkningar, till exempel tillgångsutredningar och beslut om skuld- sanering.</P>
<P class="p682 ft8">Betalningsanmärkningar utgör ofta hinder vid banklån, kredit- köp eller kontraktsskrivning för hyresrätter.</P>
<P class="p52 ft8">Många är också rädda att få betalningsanmärkningar, vilket kan leda till att man träffar ofördelaktiga uppgörelser med sina borgenärer eller till och med betalar fiktiva skulder.<SPAN class="ft7">75</SPAN></P>
<P class="p528 ft12"><SPAN class="ft11">75 </SPAN>Kronofogdemyndigheten (2008a).</P>
<P class="p55 ft22">172</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378170x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p763 ft8">De vanligaste anmärkningarna är:</P>
<P class="p764 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Utslag av Kronofogdemyndigheten i mål om betalningsföreläg- gande</SPAN></P>
<P class="p218 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Tredskodom</SPAN><SPAN class="ft7">76</SPAN></P>
<P class="p331 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Konkurser</SPAN></P>
<P class="p218 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Beslut om skuldsanering</SPAN></P>
<P class="p331 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Restförda skatter och avgifter</SPAN></P>
<P class="p331 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Utmätningsförsök</SPAN></P>
<P class="p765 ft8">För företag registreras även ansökningar om betalningsföreläg- gande.<SPAN class="ft7">77 </SPAN>En betalningsanmärkning ligger kvar i minst tre år efter registreringsdagen. För företag ligger anmärkningen kvar i minst fem år. Via kreditupplysning kan långivare och andra som har ett giltigt skäl få reda på individers och företags betalningsanmärk- ningar.<SPAN class="ft7">78</SPAN></P>
<P class="p210 ft15"><SPAN class="ft15">3.3.6</SPAN><SPAN class="ft57">Skuldsanering</SPAN><SPAN class="ft92">79</SPAN></P>
<P class="p211 ft8">Sedan 1994 finns det genom skuldsaneringslagen en möjlighet för gäldenärer att bli befriad från betalningsskyldigheten för sina skulder, utan att betala hela beloppet.</P>
<P class="p184 ft10">En ansökan om skuldsanering görs till Kronofogdemyndigheten som både utreder och beslutar om skuldsanering. Ansökan ska innehålla en förteckning över gäldenärens skulder och tillgångar, med kontaktuppgifter till samtliga borgenärer, uppgift om gäldenä- rens inkomster och utgifter, uppgifter om gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden.<SPAN class="ft56">80</SPAN></P>
<P class="p191 ft26">De allmänna villkoren för skuldsanering, enligt 4 Skuldsane- ringslagen, säger att skuldsanering får beviljas en gäldenär med hemvist i Sverige som är fysisk person om:</P>
<P class="p766 ft60"><SPAN class="ft62">76</SPAN><SPAN class="ft67">Tredskodom är benämningen på en dom mot en part som inte infunnit sig i rättegångs- förhandling.</SPAN></P>
<P class="p634 ft34"><SPAN class="ft62">77</SPAN><SPAN class="ft63">Datainspektionen.</SPAN></P>
<P class="p193 ft60"><SPAN class="ft62">78</SPAN><SPAN class="ft67">Den 1 januari 2011 skärptes kreditupplysningslagen så att enbart beställare med legitimt behov av informationen kan hämta en kreditupplysning. När en kreditupplysnings beställts måste även en kopia skickas till den berörda personen.</SPAN></P>
<P class="p767 ft60"><SPAN class="ft62">79</SPAN><SPAN class="ft67">Parallellt med denna utredning har 2012 års skuldsaneringsutredning utrett skuldsanerings- institutet. Detta beskrivs närmare i deras utredning, SOU 2013:72.</SPAN></P>
<P class="p161 ft12"><SPAN class="ft62">80</SPAN><SPAN class="ft64">SFS 2006:548.</SPAN></P>
<P class="p608 ft22">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378171x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p768 ft8"><SPAN class="ft18">1.</SPAN><SPAN class="ft148">Gäldenären är på obestånd och så skuldsatt att han eller hon inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid, och</SPAN></P>
<P class="p730 ft8"><SPAN class="ft18">2.</SPAN><SPAN class="ft148">Det är skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och eko- nomiska förhållanden.</SPAN></P>
<P class="p528 ft8">Vill tillämpning av det andra stycket ska särskilt beaktas:</P>
<P class="p477 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">omständigheterna vid skuldernas tillkomst,</SPAN></P>
<P class="p719 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">de ansträngningar gäldenären gjort för att fullgöra sina för- pliktelser, och</SPAN></P>
<P class="p225 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">det sätt på vilket gäldenären har medverkat under handlägg- ningen av ärendet om skuldsanering.</SPAN></P>
<P class="p769 ft9">Om gäldenären beviljas skuldsanering läggs en betalningsplan upp av Kronofogdemyndigheten. Betalningsplanen innebär att alla inkomster som gäldenären erhåller utöver ett förbehållsbelopp, kommer att gå direkt till avbetalning av skulderna. Förbehållsbe- loppet kompletteras med en buffert för oförutsedda utgifter för att säkra att förbehållsbeloppet ska gå att leva på under hela den femå- riga skuldsaneringsperioden. Buffertens storlek bestäms utifrån gäldenärens specifika förhållanden. Om gäldenärens inkomst är under förbehållsbeloppet saknas betalningsutrymme och han eller hon får ingen betalplan. Betalningsskyldigheten för skulderna upp- hör efter fem år, även om inga avbetalningar gjorts. Under skuld- saneringen finns det en markering hos kreditupplysningsföretagen om att gäldenären beviljats skuldsanering. Betalningsanmärkningen ligger också kvar under hela skuldsaneringsperioden. Efter fem år, om inte betalningsplanen förlängts eller avbrutits, försvinner både noteringen och anmärkningen. Under tiden som skuldsaneringen pågår har gäldenären det fulla ansvaret för att sköta betalningarna. Kronofogdemyndigheten har ingen kontrollfunktion under den här perioden.<SPAN class="ft66">81 </SPAN>Om gäldenären inte betalar skulderna enligt plan, kan fordringsägarna ansöka om att skuldsaneringen upphävs. Om skuldsaneringen upphävs har gäldenären återigen fullt betalnings- ansvar för de skulder som omfattas av skuldsaneringen, men med avdrag för det som redan betalats av enligt plan.<SPAN class="ft66">82</SPAN></P>
<P class="p770 ft34"><SPAN class="ft62">81</SPAN><SPAN class="ft63">Sandvall (2011).</SPAN></P>
<P class="p196 ft12"><SPAN class="ft62">82</SPAN><SPAN class="ft64">Kronofogdemyndigheten.</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">174</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378172x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft8">Om gäldenärens ekonomiska förutsättningar ändras under tiden för skuldsanering har såväl gäldenären som fordringsägarna möjlig- het att ansöka om omprövning för att få villkoren för saneringen omprövade.</P>
<P class="p14 ft8">Sedan 2008 har antalet inkomna ärenden till Kronofogdemyn- digheten ökat. Antalet beviljade ansökningar ökade mellan 2008– 2011, men minskade med 13 procent mellan 2011 och 2012. Dia- gram 3.3 visar antal inkomna och beviljade skuldsaneringsärenden mellan 2007 och 2012.<SPAN class="ft7">83</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr14 td188"><P class="p369 ft28">10000</P></TD>
<TD class="tr13 td255"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td256"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td257"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td256"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td158"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td80"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td158"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td156"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td170"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr29 td188"><P class="p369 ft27">9000</P></TD>
<TD class="tr3 td258"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr29 td174"><P class="p317 ft28">Inkomna ärenden</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td162"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td162"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td160"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td259"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td258"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td76"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td99"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td162"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td78"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td162"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td160"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td259"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td258"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td73"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td99"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td162"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td162"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td160"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td259"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr23 td188"><P class="p369 ft27">8000</P></TD>
<TD class="tr14 td258"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=3 class="tr24 td260"><P class="p317 ft27">Beslut om skuldsanering</P></TD>
<TD class="tr14 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td162"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td162"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td160"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td259"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td258"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td77"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td162"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td78"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td162"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td160"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td259"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td258"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td73"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td162"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td162"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td160"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td259"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td258"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td73"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td99"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td91"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td99"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td162"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td78"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td162"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td160"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td259"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td188"><P class="p369 ft27">7000</P></TD>
<TD class="tr29 td258"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td91"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td162"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td162"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td160"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td259"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td188"><P class="p369 ft27">6000</P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td99"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td91"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td99"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td162"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td162"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td160"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td259"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td188"><P class="p369 ft27">5000</P></TD>
<TD class="tr29 td258"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td91"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td162"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td162"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td160"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td259"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td188"><P class="p369 ft27">4000</P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td99"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td91"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td99"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td162"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td162"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td160"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td259"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td188"><P class="p369 ft27">3000</P></TD>
<TD class="tr29 td258"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td91"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td162"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td162"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td160"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td259"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td188"><P class="p369 ft27">2000</P></TD>
<TD class="tr23 td258"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td99"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td91"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td99"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td162"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td162"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td160"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr23 td259"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td188"><P class="p369 ft27">1000</P></TD>
<TD class="tr29 td258"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td91"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td99"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td162"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td162"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td160"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr29 td259"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr23 td188"><P class="p369 ft27">0</P></TD>
<TD class="tr32 td261"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td256"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td257"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td256"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td158"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td80"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td158"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td156"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td60"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr32 td262"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr59 td174"><P class="p771 ft27">2007</P></TD>
<TD class="tr33 td55"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td91"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr59 td99"><P class="p771 ft27">2008</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr59 td160"><P class="p772 ft27">2009</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr59 td174"><P class="p771 ft27">2010</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr59 td174"><P class="p771 ft27">2011</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr59 td24"><P class="p727 ft27">2012</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td188"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td55"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td91"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft60"><SPAN class="ft86">Källa</SPAN>: Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p773 ft8">Sedan lagens tillkomst har ändringar gjorts för att göra det lättare för fler att komma ifråga för skuldsanering. Efter den senaste ändringen 2011 blev det enklare för näringsidkare att få skuldsane- ring. Samtidigt bestämdes också att skuldernas ålder inte ska vara avgörande för skuldsaneringsbeslutet.</P>
<P class="p62 ft16">I SOU 2013:72 <SPAN class="ft25">Ut ur skuldfällan</SPAN>, som presenterades den 9 oktober 2013, föreslås ytterligare förändringar för att fler ska genomgå skuld- sanering. Kunskapen om skuldsanering hos allmänhet och profes- sionella aktörer ska öka bland annat genom att en skuldsanerings- portal inrättas och genom att Kronofogdemyndigheten ska bli skyldig att lämna information om skuldsanering till gäldenärer som</P>
<P class="p9 ft12"><SPAN class="ft11">83 </SPAN>Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p608 ft22">175</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft10">finns registrerade hos myndigheten. Ansökningsförfarandet ska bli enklare för gäldenärerna, exempelvis genom att borgenärerna ges ett större ansvar att redogöra för sina fordringar mot gäldenären. Lagstiftningen ska förtydligas genom att begreppet kvalificerad insolvens ska föras in i lagtexten. Skuldsaneringsperioden ska bli mindre betungande genom att gäldenärerna ska få två betalningsfria månader per år under betalningsplanen, och det ska bli lättare att få en kortare betalningsplan än fem år. Gäldenärens betalningar ska underlättas genom att en betalningsförmedling inrättas med årliga utbetalningar till borgenärerna. Det ska bli lättare att få en skuld- sanering en andra gång, för de gäldenärer som misslyckats under det första försöket.</P>
<P class="p682 ft8">2012 års skuldsaneringsutredning bedömer att dessa åtgärder bör leda till omkring 25 000 fler beviljade skuldsaneringar inom en femårsperiod. Därefter gör de bedömningen att nivån på antalet skuldsaneringar kan öka med 1 500 per år jämfört med nuvarande volymer.</P>
<P class="p194 ft15"><SPAN class="ft15">3.3.7</SPAN><SPAN class="ft57">Inkassobolagen</SPAN></P>
<P class="p102 ft8">Som nämndes tidigare kan en borgenär som inte får betalt inom utsatt tid vidta inkassoåtgärder. Borgenären kan själv driva in sina pengar eller anlita ett ombud, till exempel ett inkassoföretag.</P>
<P class="p54 ft8">Svensk Inkasso, som är branschorganisationen på den svenska inkassomarknaden, har i dag 53 medlemmar.</P>
<P class="p52 ft8">Den som driver in fordringar för någon annans räkning måste normalt ha Datainspektionens tillstånd. Undantag gäller advokater och anställda på advokatbyrå samt företag som står under Finans- inspektionens tillsyn (främst banker, kreditmarknadsbolag och försäkringsbolag) som får bedriva inkassoverksamhet utan tillstånd från Datainspektionen.</P>
<P class="p52 ft8">Inkassoverksamheten ska bedrivas enligt god inkassosed. Det innebär bland annat att den som åtgärderna riktas mot inte får utsättas för onödiga kostnader eller trakasserier. Vad som räknas som god inkassosed beskrivs i inkassolagen, <NOBR>5–11</NOBR> §§.</P>
<P class="p54 ft8">Inkassobranschen hanterar mellan 7 och 8 miljoner förfallna fordringar varje år. I de fall gäldenären inte betalar trots påtryck- ningar kan borgenären ansöka om betalningsföreläggande hos Kro- nofogdemyndigheten. År 2012 gjordes en miljon ansökningar om betalningsföreläggande.</P>
<P class="p774 ft22">176</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378174x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p775 ft30">84</P>
<P class="p776 ft8">De lagstiftade avgifterna för inkassoverksamhet och myndighetsav- gifterna för Kronofogdemyndigheten ska i första hand betalas av gäldenären, men tas ut av borgenären om gäldenären saknar medel för betalning.</P>
<P class="p777 ft12"><SPAN class="ft11">84 </SPAN>Svensk Inkasso, Branschstatistik.</P>
<P class="p241 ft22">177</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378175x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft15">Handel med förfallna fordringar</P>
<P class="p51 ft8">Handel med förfallna fordringar innebär att ägare av fordringar som har förfallit säljer de till andra aktörer som anses vara bättre på att driva in fordringarna.</P>
<P class="p53 ft10">Handeln kan ha fördelar eftersom den ger möjlighet till risk- spridning för både kreditgivare och leverantörer av varor och tjänster. Försäljning av en fordran innebär bland annat att den ursprungliga borgenären får ett snabbare och säkrare kassaflöde.</P>
<P class="p235 ft10">Eftersom räntan fortsätter att stiga även på förfallna fordringar, kan värdet på en total fordringsstock, inklusive upplupna räntor, växa till stora summor.<SPAN class="ft56">85 </SPAN>Fordringsägaren kan hålla fordringarna vid liv med preskriptionsavbrott och hoppas att gäldenärerna en dag kommer att kunna betala. Och handeln med förfallna fordringar kan leda till tuffare indrivningsmetoder om uppköparen räknar med låga marginaler och behöver driva in så stor andel som möjligt.</P>
<P class="p151 ft8">Både Datainspektionen och Finansinspektionen vittnar om att antalet klagomål rörande inkassobolag har ökat allt eftersom handeln med förfallna fordringar växer.<SPAN class="ft7">86</SPAN></P>
<P class="p389 ft24"><SPAN class="ft24">3.4</SPAN><SPAN class="ft55">Jämförelser med andra länder</SPAN></P>
<P class="p296 ft15"><SPAN class="ft15">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft57">Synen på skulder i olika länder</SPAN></P>
<P class="p130 ft9">Olika syn på betalningsmoral har sannolikt färgat olika länders lag- stiftning. Skillnader i synen mellan USA och Europa på den över- skuldsatte är tydliga. I det amerikanska systemet ser man avskriv- ning av betalningsskyldighet som ett effektivt sätt att fördela risker. Tanken är att risken ska ligga på den starkaste parten, i detta fall långivaren. Även om låntagaren har bättre information om sin betalningsförmåga har långivaren större möjlighet att sprida och hantera de risker som kreditgivning innebär. Överskuldsättning ses som ett marknadsmisslyckande, där marknaden inte lyckats bedöma riskerna på ett tillfredställande sätt. Skuldsanering, som i USA kallas för personlig konkurs, och som blev tillgängligt för privat- personer i och med <SPAN class="ft39">The Bankruptcy Reform Act of 1978</SPAN>, ses som ett sätt att effektivt hantera problemen med överskuldsättning så att</P>
<P class="p431 ft60"><SPAN class="ft62">85</SPAN><SPAN class="ft67">Se bild 2 för ett exempel på hur snabbt en skuld kan växa med höga dröjsmålsräntor och avgifter.</SPAN></P>
<P class="p262 ft12"><SPAN class="ft62">86</SPAN><SPAN class="ft64">Finansinspektionen (2006a).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">178</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378176x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8">individen snabbt kan återkomma till marknaden som konsument och låntagare.<SPAN class="ft7">87</SPAN></P>
<P class="p184 ft10">I Europa ses inte överskuldsättning som ett marknadsmisslyck- ande på samma sätt, utan som ett socialt eller moraliskt problem.<SPAN class="ft56">88 </SPAN>Till skillnad från det amerikanska systemet förväntas gäldenären bära en större del av risken. Skuldsanering, som började införas först under 1980- och <NOBR>1990-talen</NOBR> och då under viss motvilja mot att gå emot århundranden av ett strikt vidmakthållande av avtalsrätten, ska inte uppfattas som en ”lätt väg ut” och är inte tillgänglig för alla. Enligt till exempel den svenska lagstiftningen ska bedöm- ningen ta hänsyn till gäldenärens tidigare ansträngningar och med- verkan i handläggningen av ärendet.</P>
<P class="p778 ft8">I de europeiska länderna finns inte heller någon möjlighet till direkt avskrivning av betalningsskyldigheten. Gäldenären måste först gå igenom en betalningsplan under i genomsnitt tre till fem år, periodens längd skiljer sig åt mellan länderna. Betalningsplanens omfattning beror på gäldenärens inkomster och storleken på skulden. Endast de gäldenärer som fullföljer betalningsplanen kan få sin betalningsskyldighet avskriven.</P>
<P class="p184 ft9">En tredje skillnad är att de europeiska länderna ofta strävar efter att lösa de skuldsattas situation genom budget- och skuldrådgiv- ning. Tanken är att individen ska lära sig av sina misstag och för- bättra sin förmåga att hantera sin ekonomi i framtiden.<SPAN class="ft66">89</SPAN></P>
<P class="p16 ft9">Under senare år kan man dock se att det amerikanska och det europeiska systemet närmat sig varandra. Sedan 2005 har USA för- ändrat sin konkurslagstiftning med ett tillägg om behovsprövning. Detta för att försäkra sig om att bara individer som tjänar under en viss nivå blir föremål för personlig konkurs. Samtidigt infördes också ett krav på skuldrådgivning för gäldenärer som ansökte om personlig konkurs. I Europa diskuteras på flera håll möjligheten att göra skuldsanering tillgänglig för fler.</P>
<P class="p779 ft10">Det finns också betydande skillnader mellan europeiska länder. I jämförelse med andra länder ser man att den svenska betal-</P>
<P class="p673 ft9">ningsmoralen är god. I Intrum Justitias årliga undersökning av sena betalningar i Europa är Sverige, Finland och Norge de tre länder som har minst antal förseningsdagar för betalningar. I Sverige är betalningen i snitt fem dagar sen, vilket kan jämföras med ungefär</P>
<P class="p158 ft34"><SPAN class="ft62">87</SPAN><NOBR><SPAN class="ft63">Niemi-Kiesiläinen</SPAN></NOBR> (1999).</P>
<P class="p179 ft34"><SPAN class="ft62">88</SPAN><NOBR><SPAN class="ft63">Niemi-Kiesiläinen</SPAN></NOBR> (1999).</P>
<P class="p179 ft12"><SPAN class="ft62">89</SPAN><NOBR><SPAN class="ft64">Niemi-Kiesiläinen</SPAN></NOBR> (1999).</P>
<P class="p608 ft22">179</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378177x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft9">30 dagar i Italien, ett av länderna med högst antal förseningsdagar.<SPAN class="ft66">90 </SPAN>Det sociala straffet för ett finansiellt misslyckande är också högt i Sverige. I en studie från 2004 svarar nästan 70 procent av enskilda företagare att de inte skulle vilja köpa varor från ett företag som tidigare misslyckats finansiellt. Siffran sticker ut i jämförelse med andra europeiska länder, där snittet ligger på <NOBR>40–50</NOBR> procent.<SPAN class="ft66">91</SPAN></P>
<P class="p235 ft9">Kanske har den strikta synen på betalningar präglats av protest- antismen, där skuldsättning länge var stigmatiserat, och gäldenä- rerna ansåg ha sig själva att skylla för sin situation, medan katoli- cismens syn var att utlåning var omoralisk och att den skuldsatte var ett offer som blivit utnyttjade av giriga långivare<SPAN class="ft66">92</SPAN></P>
<P class="p54 ft8">Det var dock de skandinaviska länderna som var först i Europa med att införa skuldsanering. År 1994 införde Sverige, som det sista skandinaviska landet, en skuldsaneringslag. I Danmark kom lagstiftningen 1984 och i Finland och Norge 1993. I dessa länders lagstiftningar syns dock tydligast konflikten mellan att upprätthålla betalningsmoralen och att hjälpa överskuldsatta gäldenärer. Det märks särskilt i bedömningen av om gäldenären ådragit sig skul- derna i god tro och visat på en ansträngning att betala av skulderna på egen hand.<SPAN class="ft7">93</SPAN></P>
<P class="p689 ft15"><SPAN class="ft15">3.4.2</SPAN><SPAN class="ft57">Arbete mot överskuldsättning i andra länder</SPAN></P>
<P class="p172 ft8">De flesta västeuropeiska länder har sedan <NOBR>1990-talets</NOBR> början tagit fram lagstadgade metoder för att hantera överskuldsättning, där skuldsanering och kreditprövning är några exempel. Lagstiftning- arna kom till efter att överskuldsättningen ökat i samband med krisen i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> I de västeuropeiska länderna finns ofta tillgång till statligt finansierad skuldrådgivning och lagstadgade möj- ligheter att skriva av betalningsskyldigheten när överskuldsättningen blivit alltför betungande. I Östeuropa saknas ofta möjlighet till fri- villiga överenskommelser mellan borgenär och gäldenär, som till exempel betalningsplan eller ackord. Statlig skuldsanering är då det enda alternativet.</P>
<P class="p614 ft16">Systemet rörande kreditupplysning skiljer sig åt mellan länderna. Samtliga medlemsländer i EU har godkänt registrering av obetalda skulder, så kallade negativa uppgifter. Några länder har också god-</P>
<P class="p739 ft34"><SPAN class="ft62">90</SPAN><SPAN class="ft63">European Payment Index 2012, Intrum Justitia.</SPAN></P>
<P class="p155 ft34"><SPAN class="ft62">91</SPAN><SPAN class="ft63">Kronofogdemyndigheten (2008a).</SPAN></P>
<P class="p155 ft60"><SPAN class="ft62">92</SPAN><SPAN class="ft67">Ahlström i Konsumentverket (2003).</SPAN></P>
<P class="p155 ft12"><SPAN class="ft62">93</SPAN><SPAN class="ft64">Kilborn (2009).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">180</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378178x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8">känt positiva kreditregister, som utöver betalningsanmärkningar även innehåller uppgifter om individens samtliga lån. I Sverige är registrering av positiva uppgifter möjligt. Det innebär att svenska kreditregister bland annat innehåller information om individers samtliga lån.</P>
<P class="p16 ft10">Bland länder som undersökts inom ramen för utredningen har samtliga privata kreditupplysningsföretag. Belgien sticker dock ut bland de europeiska länderna med en kreditupplysningsfunktion som sköts av den belgiska centralbanken (NBB). Enligt lag är samtliga belgiska kreditgivare skyldiga att lämna uppgifter om kon- sumenternas kreditförhållanden till NBBs kreditregister. Kredit- upplysningens syfte är sedan att förhindra överskuldsättning. Indi- viduppgifter lämnas i princip inte ut för forskningsändamål. Vid beställningar från regeringen kan Centralbankens analysavdelning dock analysera och bearbeta materialet.<SPAN class="ft56">94</SPAN></P>
<P class="p643 ft8">I flera europeiska länder har det förekommit diskussioner om att införa positiva kreditregister. Den finska regeringen meddelade under våren 2013 att den tänker skjuta upp ett beslut om ett posi- tivt register då <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> för nuvarande bereder en ny personuppgiftsförordning, ett direktiv om bostadskrediter och ett dataskyddsdirektiv.<SPAN class="ft7">95</SPAN></P>
<P class="p396 ft9">Beräkningen och bedömningen av en individs kreditvärdighet varierar mellan olika länder. I bland annat USA och Storbritannien görs en så kallad kreditvärdering (credit scoring) där man med hjälp av statistiska modeller försöker bedöma individers eller före- tags kreditvärdighet. Kreditvärdigheten mäts på en skala i stället för som i Sverige där bedömningen traditionellt enbart har två värden: betalningsanmärkning eller inte. På senare tid har dock även svenska kreditvärderingsinstitut börjat använda sig av credit scoring.</P>
<P class="p177 ft8">I Danmark, Finland och Norge fungerar kreditvärderingen som i Sverige. Dessa länder har också ett system med betalningsan- märkningar. I Danmark och Norge är dock skillnaden att betal- ningsanmärkningen tas bort så fort skulden är betald.<SPAN class="ft7">96</SPAN></P>
<P class="p16 ft16">I detta kapitel beskrivs systemen i Norden, Storbritannien och Nederländerna, där lagstiftningen rörande överskuldsättning är relativt utvecklad. Den dokumenterade information som finns till- gänglig berör i princip enbart de formella åtgärderna för att hantera överskuldsättning. Skuldsaneringsförfarandet i de olika länderna</P>
<P class="p684 ft34"><SPAN class="ft62">94</SPAN><SPAN class="ft63">Nationale Bank van Belgie.</SPAN></P>
<P class="p179 ft34"><SPAN class="ft62">95</SPAN><SPAN class="ft63">Finska justitieministeriets publikation 22/2013, OM 18/014/2012.</SPAN></P>
<P class="p179 ft12"><SPAN class="ft62">96</SPAN><SPAN class="ft64">Debitor Registret, </SPAN><NOBR>Gjeldsoffer-Alliansen.</NOBR></P>
<P class="p608 ft22">181</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378179x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft8">finns väldokumenterat i olika rapporter. Det finns däremot mindre skrivet om orsakerna till överskuldsättning i de olika länderna. I texten kommer vi översiktligt att beskriva formella åtgärder i respektive land. Uppgifterna i texten är bland annat baserade på information från berörda organisationer samt en <NOBR>EU-rapport</NOBR> pro- ducerad av det brittiska konsultföretaget London Economics.<SPAN class="ft7">97</SPAN></P>
<P class="p54 ft8">De nordiska länderna var först i Europa att anta lagstiftning som frångick avtalsrätten och tillät att betalningsskyldigheten skrevs av för att minska problemen med överskuldsättning.</P>
<P class="p52 ft8">Systemen i de ovan nämnda länderna är snarlika. I princip finns tre möjliga åtgärder.</P>
<P class="p780 ft9"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft83">Omorganisering av skulder</SPAN>. Detta är oftast gäldenärens första alternativ. Omorganisering kan innebära att gäldenären ersätter dyra lån med ett skuldsaneringslån som är billigare och lättare att hantera. Gäldenären och fordringsägaren kan också komma överens om en betalningsplan. En annan åtgärd är att sälja indi- videns tillgångar som kan användas för avbetalning av skulderna.</P>
<P class="p225 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft81">Skuldlättnad</SPAN>. Om betalningsmöjligheterna är små kan gäldenä- ren och fordringsägaren kan komma överens om att minska gäl- denärens framtida betalningar. Det kan ske antingen genom att man fryser framtida räntebetalningar eller genom att skriva av delar av lånet.</P>
<P class="p225 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft81">Skuldsanering</SPAN>. Sker genom en lagstadgad överenskommelse. Gäldenären gör upp en betalningsplan och betalar sedan månat- ligen till fordringsägarna. Vid slutet av betalningsplanen skrivs resterande skulder av. Skuldsaneringsperioden är ofta mellan ett och tre år.</P>
<P class="p389 ft15"><SPAN class="ft15">3.4.3</SPAN><SPAN class="ft57">Danmark</SPAN></P>
<P class="p188 ft15">Budget- och skuldrådgivning</P>
<P class="p118 ft68">I Danmark erbjuds rådgivning till individer med låga inkomster och dålig kontroll över sin ekonomi (gældsrådgivning). Rådgivaren kan bland annat hjälpa till att få till stånd frivilliga överenskommelser mellan gäldenär och fordringsägare. Det danska registret är ett så kallat positivt register, med uppgifter utöver betalningsinställelser.</P>
<P class="p366 ft12"><SPAN class="ft11">97 </SPAN>London Economics (2012).</P>
<P class="p55 ft22">182</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft15">Omorganisering</P>
<P class="p98 ft16">I Danmark finns konkurs som en åtgärd för överskuldsatta indivi- der. Det innebär dock inte att gäldenären blir av med betalnings- skyldigheten, utan enbart att hans eller hennes tillgångar likvideras och fördelas mellan borgenärerna. När tillgångarna fördelats är gäldenären fortsatt betalningsskyldig för de resterande skulderna.</P>
<P class="p264 ft15">Skuldsanering</P>
<P class="p126 ft8">Sedan 1984 har Danmark en skuldsaneringslag. Lagen kom till efter diskussioner om att samhällets kostnader för indrivning av skulder var för höga, särskilt eftersom så liten andel av skulderna faktiskt blev betalda.</P>
<P class="p396 ft9">Skuldsanering i Danmark fungerar i princip som det svenska systemet och består också av en femårig betalningsplan. Gäldenä- ren tar tillsammans med en handläggare fram ett förslag till betal- ningsplanen. Den stora skillnaden mellan det danska systemet och systemen i resten av de nordiska länderna är betalningsplanens upp- byggnad. I Danmark ska betalningsplanen uppge andelen skulder som gäldenären förväntas betala under skuldsaneringsperioden. Betal- ningarna beräknas utifrån gäldenärens månatliga inkomster. Om planen blir godkänd betalar gäldenären sedan ett fast belopp varje månad. Skillnaden mellan det danska systemet och det svenska systemet är att om gäldenären får en ökad inkomst får han eller hon behålla det resterande beloppet. Detta är ovanligt förlopp och följer av att resterande skuldbörda skrivs av redan innan betalningsplanen påbörjats. I de flesta västerländska länder skrivs betalningsskyldig- heten av först efter att betalningsplanen slutförts och gäldenären för- väntas betala högsta möjliga belopp varje månad under sanerings- perioden.</P>
<P class="p781 ft8">Om betalningsplanen inte sköts har fordringsägaren möjlighet att förlänga planen i upp till 20 år. Vid grov misskötsel finns en möjlighet för fordringsägaren att ansöka till konkursdomstolen <SPAN class="ft13">(skifteretten) </SPAN>om att återväcka betalningsansvaret för de avskrivna skulderna.</P>
<P class="p782 ft22">183</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378181x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p295 ft15"><SPAN class="ft15">3.4.4</SPAN><SPAN class="ft57">Finland</SPAN></P>
<P class="p783 ft8">Finland drabbades ännu hårdare än Sverige av den finansiella krisen på <NOBR>1990-talet.</NOBR> Arbetslösheten ökade betydligt och en stor del av befolkningen hamnade i allvarliga skuldsättningsproblem. En under- sökning från 1997 pekade på att tio procent av befolkningen upplevde sig vara överskuldsatt.<SPAN class="ft7">98</SPAN></P>
<P class="p54 ft8">Finland har genomfört flera radikala förslag för att minska över- skuldsättningen. Bland de senaste finns flera förändringar, bland annat absolut preskription, räntetak och sociala krediter.</P>
<P class="p101 ft15">Budget- och skuldrådgivning</P>
<P class="p84 ft8">Den finska skuldrådgivningen är, likt den svenska, en lagstadgad kommunal service. Rådgivningen är kostnadsfri. I rådgivningens tjänster ingår<SPAN class="ft7">99</SPAN>:</P>
<P class="p477 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Hjälp vid ansökan om saneringslån från </SPAN><NOBR>Garanti-Stiftelsen</NOBR></P>
<P class="p224 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Hjälp till frivilliga avtal med fordringsägare</SPAN></P>
<P class="p223 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Hjälp vid ansökan om social kredit</SPAN></P>
<P class="p224 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Ekonomisk rådgivning</SPAN></P>
<P class="p224 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Hjälp vid ansökan om skuldsanering</SPAN></P>
<P class="p223 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Hjälp vid överklagan av rättsliga beslut</SPAN></P>
<P class="p226 ft8">Viss rådgivning bedrivs också i kyrkans regi. Kyrkans Diakonifond har sedan lång tid tillbaka lämnat stöd för bland annat boendekost- nader. Sedan 2001 har den också ett projekt som syftar till att lösa individers överskuldsättningsproblem genom frivilliga överens- kommelser mellan gäldenärer, fordringsägare och Kyrkans Diako- nifond.</P>
<P class="p784 ft34"><SPAN class="ft62">98</SPAN><SPAN class="ft63">Kronofogdemyndigheten (2008a).</SPAN></P>
<P class="p196 ft12"><SPAN class="ft62">99</SPAN><SPAN class="ft64">Finska Social- och hälsovårdsverket.</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">184</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378182x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft15">Sociala lån</P>
<P class="p149 ft9">Sedan 2003 har Finska kommuner kunnat erbjuda sociala krediter. I dag finns det som en möjlighet i 20 av Finlands 320 kommuner. Att bevilja invånarna sociala krediter finns inskrivet i kommunens allmänna skyldigheter i den finska Socialvårdslagen, 3 kap § 13.</P>
<P class="p12 ft8">Syftet med de sociala krediterna är att förebygga ekonomisk utslagning och överskuldsättning. Sociala krediter kan erbjudas för, till exempel, sanering av den personliga ekonomin, tryggat boende eller vid en social kris. De sociala lånen erbjuds individer som har låga inkomster och eventuella betalningsanmärkningar och som inte kan få en bankkredit med rimliga villkor. Tanken är att de ska vara ett alternativ till de dyra snabblån som riktas till de här perso- nerna.</P>
<P class="p177 ft10">Innan en social kredit beviljas ska utredas om personen har rätt till försörjningsstöd. Personer som är berättigade till försörjnings- stöd får detta bidrag i stället för den sociala krediten.</P>
<P class="p14 ft8">Räntan för en social kredit är den referensränta som avses i rän- telagen.</P>
<P class="p785 ft15">Räntetak</P>
<P class="p126 ft8">I mars 2013 antog Finland ett lagförslag om räntetak. Enligt lagen begränsas den effektiva räntan till högst 50 procent plus referens- räntan. Den nya lagstiftningen är tänkt att minska de skuldproblem som snabblån orsakar. Genom att begränsa den effektiva räntan bör kreditgivare bli mer måna om att säkerställa att de utställda lånen faktiskt betalas. De tillåts inte längre ta ut höga avgifter för att täcka upp för den höga risken som lånen innebär. Kreditgivaren måste därför klarlägga konsumentens kreditvärdighet noggrannare än tidigare.<SPAN class="ft7">100</SPAN></P>
<P class="p177 ft10">Prisregleringen gäller enbart lån under 2 000 euro, eftersom överskridande summor omfattas av <NOBR>EU-direktivet</NOBR> om konsument- krediter. Prisregleringen gäller inte heller krediter som ges i sam- band med avbetalningsköp. Lagen gäller från juni 2013.<SPAN class="ft56">101</SPAN></P>
<P class="p786 ft34"><SPAN class="ft62">100</SPAN><SPAN class="ft58">Finska Statsrådet, pressmeddelande </SPAN><NOBR>2013-03-14.</NOBR></P>
<P class="p161 ft12"><SPAN class="ft62">101</SPAN><SPAN class="ft61">Konsumentskyddslag, 17 kap. 17 a §.</SPAN></P>
<P class="p608 ft22">185</P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378183x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft15">Absolut preskription</P>
<P class="p118 ft10">År 2003 gjordes en förändring av den finska utsökningslagen (679/2003) vilken innebar att man införde tidsfrist för verkställelse. När en fysisk person förelagts betalningsskyldighet till en juridisk person är preskriptionstiden 15 år. När en fysisk person har en skuld till en fysisk person, eller om skulden grundar sig på ett brott för vilken gäldenären dömts till fängelse eller samhällstjänst, är preskriptionstiden 20 år.<SPAN class="ft56">102 </SPAN>Sedan 2008 innebär lagen även att skul- derna preskriberas när tidsfristen gått ut, vilket innebär en absolut preskription av skulden. Utmätningsmannen ska enligt lag kon- trollera att fordran inte preskriberats.<SPAN class="ft56">103</SPAN></P>
<P class="p142 ft15">Omorganisering</P>
<P class="p783 ft8">Saneringslån administreras av <NOBR>Garanti-Stiftelsen.</NOBR> Stiftelsen finansie- ras med medel från Penningsautomatföreningen, Finlands offent- ligt ägda spelbolag. Stiftelsen lämnar borgen till överskuldsatta privat- personer för att de ska kunna ta ett saneringslån och samordna sina skulder.</P>
<P class="p54 ft8">De kan också lämna borgen till andra typer av krediter som lån- tagaren kan använda till vissa större utgifter, som till exempel köp av hushållsutrustning, som tvätt- eller diskmaskin. Detta för att undvika dyra konsumtionskrediter som kan leda till överskuldsätt- ning.</P>
<P class="p54 ft8">Målgruppen för den här typen av lån är inte de med riktigt stora skuldproblem. De sammanlagda skulderna får högst uppgå till 300 000 kronor. Övriga gäldenärer hänvisas till skuldsanerings- förfarandet.</P>
<P class="p52 ft8">År 2002 slöts ett avtal mellan ett flertal departement, Bankföre- ningen och <NOBR>Garanti-Stiftelsen,</NOBR> där bankerna förband sig att försöka komma överens om förlikning med gäldenärer med skulder som härrör från krisen i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Uppgörelsen omfattade omkring 60 <NOBR>000–70</NOBR> 000 personer.<SPAN class="ft7">104</SPAN></P>
<P class="p787 ft34"><SPAN class="ft62">102</SPAN><SPAN class="ft63">2 kap 24 § Utsökningsbalk.</SPAN></P>
<P class="p155 ft34"><SPAN class="ft62">103</SPAN><SPAN class="ft63">SOU 2008:82.</SPAN></P>
<P class="p155 ft12"><SPAN class="ft62">104</SPAN><SPAN class="ft64">Konsumentverket (2003).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">186</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378184x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft15">Skuldsanering</P>
<P class="p127 ft8">Den finska skuldsaneringslagen påminner om den svenska. Gälde- nären måste vara så skuldsatt att han eller hon är oförmögen att betala sina skulder, och denna oförmåga ska inte vara av tillfällig art. Beslut om skuldsanering tas i domstol. Förfarandet är likt det svenska, dock med en betalningsplan som fortlöper under tre års tid.</P>
<P class="p12 ft8">Finland arbetar för att öka antalet frivilliga skuldsaneringar. Fri- villig skuldsanering upprättas enligt principerna i skuldsaneringsla- gen men beslut tas utanför domstol. Överenskommelser kan göras mellan gäldenär och borgenär även om borgenären är staten eller kommunen.<SPAN class="ft7">105</SPAN></P>
<P class="p210 ft15"><SPAN class="ft15">3.4.5</SPAN><SPAN class="ft57">Norge</SPAN></P>
<P class="p127 ft8">Liksom i de andra nordiska länderna drabbades de norska hushållen hårt av den ekonomiska krisen i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Mellan 1985 och 1992 ökade andelen av befolkningen som hade svårt att klara av sina betalningar med åtta procentenheter, från fem procent till 13 procent.<SPAN class="ft7">106</SPAN></P>
<P class="p788 ft13"><SPAN class="ft8">Statens </SPAN>institutt for forbrukningsforskning <SPAN class="ft8">(SIFO)</SPAN><SPAN class="ft7">107 </SPAN><SPAN class="ft8">har sedan flera år tillbaka bedrivit forskning om den norska överskuldsätt- ningen och dess orsaker. Institutet har producerat ett flertal rap- porter om ämnet och ligger i framkant när det kommer till forsk- ning om överskuldsättning. I de andra nordiska länderna saknas en motsvarighet till SIFO.</SPAN></P>
<P class="p97 ft15">Budget- och skuldrådgivning</P>
<P class="p160 ft16">Den norska budget- och skuldrådgivningen<SPAN class="ft65">108 </SPAN>administreras av det norska <NOBR>arbets-och</NOBR> välfärdsverket (NAV). Rådgivningen är en lag- stadgad kommunal service. Individer som har svårt att få ekonomin att gå ihop har möjlighet att få träffa en rådgivare. Rådgivningen är avgiftsfri men individen måste ansöka om att få tillgång till tjänsten. I ansökan bör individen bifoga en kopia av hyresfaktura, balansräkning,</P>
<P class="p789 ft34"><SPAN class="ft62">105</SPAN><SPAN class="ft58">Finska Statsrådet.</SPAN></P>
<P class="p179 ft34"><SPAN class="ft62">106</SPAN><SPAN class="ft58">Poppe (2004).</SPAN></P>
<P class="p179 ft60"><SPAN class="ft62">107</SPAN><SPAN class="ft59">På engelska: National Institute for Consumer Research.</SPAN></P>
<P class="p179 ft12"><SPAN class="ft62">108</SPAN><SPAN class="ft61">Økonomisk rådgivning og gjeldsrådgivning.</SPAN></P>
<P class="p608 ft22">187</P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378185x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft8">information om eventuella lån, kostnader för försäkring, skola och omsorg. Rådgivningen kan hjälpa till med budgetplanering och med att ansöka om anstånd eller skuldsanering.</P>
<P class="p101 ft15">Skuldsanering</P>
<P class="p790 ft8">År 1992 antogs lagen om skuldsanering (gjeldsorningsloven<SPAN class="ft7">109</SPAN>). Lagen gäller både frivillig och tvingande skuldsanering för privat- personer.</P>
<P class="p119 ft8">Det tvingande skuldsaneringsförfarandet har många likheter med det svenska. Dock kräver den norska lagstiftningen att gälde- nären försökt nå en frivillig uppgörelse med fordringsägarna innan en skuldsanering kan inledas. Detta krav togs bort från den svenska lagstiftningen år 2007.<SPAN class="ft7">110</SPAN></P>
<P class="p194 ft15"><SPAN class="ft15">3.4.6</SPAN><SPAN class="ft57">Nederländerna</SPAN></P>
<P class="p51 ft26">Nederländerna utmärker sig i jämförelse med andra europeiska länder genom att ha ett flertal frivilliga och juridiska alternativ för hantering av överskuldsättning.</P>
<P class="p180 ft15">Budget- och skuldrådgivning</P>
<P class="p102 ft10">Kommunerna har i uppdrag att tillhandahålla rådgivning. Bransch- organisationen NVVK<SPAN class="ft56">111 </SPAN>har över 90 medlemsorganisationer som erbjuder skuldrådgivning och socialkreditgivning.</P>
<P class="p476 ft8">Organisationerna erbjuder bland annat:</P>
<P class="p780 ft9"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft149">Frivilliga uppgörelser med fordringsägarna. Gäldenären och råd- givaren gör upp en betalningsplan som föreslås fordringsägaren. Betalningsplanen baseras på gäldenärens inkomster. Gäldenären får behålla en del av inkomsten som ska täcka fasta kostnader och vissa andra utgifter. Fordringsägaren avgör sedan om han eller hon vill acceptera planen. Enbart om förslaget nekas kan gäldenären gå vidare och ansöka om en lagstadgad skuldsa- nering. Det finns dock drivkrafter för fordringsägaren att inte</SPAN></P>
<P class="p702 ft33"><SPAN class="ft62">109</SPAN><SPAN class="ft150">Lov om frivillig og tvungen gjelsordning for privatpersoner </SPAN><NOBR>(<SPAN class="ft34">LOV-1992-07-17-99).</SPAN></NOBR></P>
<P class="p155 ft34"><SPAN class="ft62">110</SPAN><SPAN class="ft63">SFS 2006: 548.</SPAN></P>
<P class="p155 ft12"><SPAN class="ft62">111</SPAN><SPAN class="ft64">www.nvvk.eu</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">188</P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378186x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p791 ft8">acceptera en frivillig uppgörelse. Bland annat innebär den frivil- liga uppgörelsen att mycket ansvar ligger på fordringsägaren som själv måste kontrollera att betalningarna kommer in. Ford- ringsägarna har också tillgång till mycket mer information om låntagaren vid en lagstadgad skuldsanering. Bland annat går all gäldenärens post via en administratör vilket gör det svårt att undanhålla tillgångar. Den frivilliga skuldsaneringen pågår van- ligtvis i tre år och följs sedan av en avskrivning av fortsatt betal- ningsskyldighet.</P>
<P class="p792 ft10"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft75">Förvaltare</SPAN><SPAN class="ft56">112</SPAN>. Förvaltaren utses av en domstol till individer som av olika anledningar inte kan ta hand om sin egen ekonomi. Förvaltaren kan vara en tjänsteman eller en familjemedlem.</P>
<P class="p255 ft10"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft75">Budgetförvaltning. Många organisationer erbjuder en möjlighet att förvalta en individs eller ett hushålls budget. Detta är till för individer eller familjer som har svårt att hantera sina inkomster. Inkomsterna går därför direkt till budgetförvaltaren som sedan betalar de fasta utgifterna och reserverar en summa för oförut- sedda utgifter och återbetalning av eventuella skulder. Reste- rande summa får individen eller hushållet använda för övriga utgifter. Budgetförvaltningen ska förhindra att hushåll och indi- vider hamnar i överskuldsättning.</SPAN></P>
<P class="p36 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Bistånd med hjälp om en konsument vill bestrida en fordran.</SPAN></P>
<P class="p265 ft15">Social kreditgivning</P>
<P class="p98 ft9">År 2005 inrättades SBN, Sociale Banken Nederland, en paraply- organisation som arbetar med ansvarsfull utlåning. SBN är ett sam- arbete mellan ett antal kommunala kreditgivare. För närvarande är 25 lokala kreditinstitut anslutna. Syftet med SBN är att underlätta för individer som har låga inkomster och som har svårt att få lån via vanliga kreditinstitut. SBN uppmuntrar individer att spara till en buffert för oförutsedda utgifter och större inköp. På sin hemsida skriver banken att krediter ska ses som en nödlösning.</P>
<P class="p177 ft9">SBN lånar själv inte ut pengar, men kontrollerar och reglerar medlemsbankerna. Verksamheten är ideell och sker utan kommer- siellt intresse. Lånen är enbart avsedda för personer som tjänar upp till 130 procent av minimilönen. I januari 2013 var den lagstadgade</P>
<P class="p58 ft12"><SPAN class="ft11">112 </SPAN>Beschermingsbewind.</P>
<P class="p608 ft22">189</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378187x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft9">minimilönen för personer över 23 år 1 469 euro i månaden (ungefär 12 600 kronor). Personer som tjänar under 1910 euro (16 421 kro- nor) i månaden har alltså möjlighet att få ett socialt lån. Medellö- nen var under samma period 3 073 euro (26 420 kronor) i månaden.</P>
<P class="p52 ft8">SBN rekommenderar först och främst att konsumenten sparar till sina inköp. Den erbjuder också rådgivning och diskuterar kon- sumentens betalningsförmåga för att kunna erbjuda en kredit som är möjlig att betala tillbaka.<SPAN class="ft7">113</SPAN></P>
<P class="p104 ft15">Omorganisering</P>
<P class="p186 ft8">I Holland finns konkurs som åtgärd, där gäldenärens tillgångar utmäts. Medlen fördelas mellan fordringsägarna. Gäldenären är fortfarande betalningsskyldig för resterande skulder.</P>
<P class="p235 ft16">Saneringslån från privata institut är också ett möjligt alternativ. Gäldenären erbjuds ett nytt lån, vars storlek beror på gäldenärens betalningsförmåga. Lånet används för att återbetala de existerande skulderna, antingen i sin helhet eller delvis, beroende på det nya lånets storlek. Lånet avbetalas sedan med en fast summa varje månad.</P>
<P class="p117 ft15">Skuldsanering</P>
<P class="p118 ft9">Den lagstadgade skuldsaneringen finns enbart tillgänglig för fysiska personer.<SPAN class="ft66">114 </SPAN>För att bli aktuell för skuldsanering krävs liksom i den svenska lagstiftningen, att skuldbördan är stor och att det inte finns några utsikter för återbetalning. Skuldernas ålder har stor bety- delse, samt att de uppkommit i god tro. Gäldenären måste visa att han eller hon har möjlighet att klara skuldsaneringsprocessen, var- för det inte bör finnas nyligen tillkomna skulder. Rättsliga kostna- der som uppkommer i samband med skuldsanering dras från gälde- närens tillgångar, vilket minskar fordringsägarens framtida utbetal- ningar. Detta för att öka drivkrafterna att ingå frivilliga skuldsane- ringsöverenskommelser.</P>
<P class="p793 ft8">När den lagstadgade skuldsaneringen ingås, förlorar fordrings- ägarna sina lagliga rättigheter att driva in pengarna. Inga ytterligare räntekostnader får läggas på kapitalet.</P>
<P class="p794 ft34"><SPAN class="ft62">113</SPAN><SPAN class="ft63">SBN.</SPAN></P>
<P class="p196 ft37"><SPAN class="ft62">114</SPAN><SPAN class="ft151">Wet schuldsanering natuurlijke personen </SPAN><SPAN class="ft12">(Wsnp).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">190</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378188x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p610 ft9">Skuldsaneringen pågår under tre år. Gäldenären ska under denna period se till att han eller hon kan betala så mycket som möjligt till fordringsägarna. Gäldenären har inte tillgång till sina inkomster utan får en fast summa pengar varje månad att leva på. Resterande inkomster går direkt till avbetalningen av skulderna. Om gäldenä- ren behåller sitt arbete och sköter avbetalningsplanen skrivs betal- ningsskyldigheten för resterande skulder av efter tre år. Om gälde- nären inte följer betalningsplanen, till exempel genom att dra på sig nya skulder, avbryts skuldsaneringen och gäldenären försätts i kon- kurs. Gäldenärens tillgångar kommer att säljas ut och fördelas mellan fordringsägarna. Resterande skulder kvarstår och kan återi- gen drivas in av fordringsägarna. En gäldenär som avbrutit skuldsa- nering måste vänta tio år innan han eller hon kan bli aktuell för skuldsanering igen.</P>
<P class="p795 ft15"><SPAN class="ft15">3.4.7</SPAN><SPAN class="ft57">Storbritannien</SPAN></P>
<P class="p127 ft8">Det brittiska systemet syftar, likt det amerikanska, till att effektivi- sera kreditmarknaden och se till att den överskuldsatta konsumen- ten snabbt är tillbaka på marknaden. Till exempel tar skuldsane- ringsprocessen enbart ett år.<SPAN class="ft7">115</SPAN></P>
<P class="p97 ft15">Budget- och skuldrådgivning</P>
<P class="p126 ft8">I Storbritannien finns privata aktörer som kan användas som inter- mediär mellan gäldenär och fordringsägare, så kallade <SPAN class="ft13">Debt Managent Companies</SPAN>. Vissa aktörer arbetar på frivillig basis och erbjuder avgiftsfri rådgivning. De aktörer som tar betalt för sina tjänster kan dessutom hantera betalningarna från gäldenär till ford- ringsägare, mot en andel av betalningarnas storlek. Ofta kan detta vara lönsamt för gäldenären då dessa aktörer kan förhandla fram bättre villkor med borgenären än vad gäldenären skulle kunna göra på egen hand.</P>
<P class="p61 ft10">En av de stora frivilligorganisationerna är <SPAN class="ft40">Citizens Advice Bureau. </SPAN>Den erbjuder rådgivning i allt från konsumentfrågor till hushålls- budget och överskuldsättning. Den arbetar nära politiker och media för att sprida information och påverka beslutsfattare.</P>
<P class="p137 ft12"><SPAN class="ft11">115 </SPAN>Tribunals, Courts and Enforcement Act 2007, Chapter 4.</P>
<P class="p608 ft22">191</P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378189x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft15">Omorganisering</P>
<P class="p51 ft8">Saneringslån är ett vanligt sätt att omorganisera dåliga lån. Lånen lämnas ut av vanliga kreditinstitut. Tillgänglighet till den här typen av lån beror dock på gäldenärens kreditvärdighet. De gäldenärer som har störst problem har ofta inte möjlighet att få den här typen av lån.</P>
<P class="p104 ft15">Skuldsanering</P>
<P class="p51 ft8">I Storbritannien finns flera olika möjligheter för gäldenären att få sin betalningsskyldighet avskriven.</P>
<P class="p85 ft10">I Country Court Act (1984) finns en möjlighet till skuldlättnad för gäldenärer med mindre skulder, kallat Country Court Admi- nistration Order. För att bli godkänd för den processen får den totala skuldsumman inte överstiga 5 000 pund (drygt 50 000 svenska kronor). Gäldenären ansöker själv om skuldsanering och ärendet behandlas i domstol. Domstolen lägger upp en betalnings- plan som gäldenär och fordringsägare sedan får ta del av. Om ingen av dem bestrider planen antas den och gäldenären betalar den avta- lade summan varje månad. Om gäldenären följer planen blir reste- rande skulder avskrivna efter planens slut.</P>
<P class="p682 ft8">I den brittiska insolvenslagstiftningen (Insolvency Act 1986) finns ytterligare tre alternativ för skuldsanering.</P>
<P class="p796 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft81">Frivillig skuldsanering </SPAN>(Individual Voluntary Agreements). Gälde- nären går via legitimerade insolvensrådgivare (se avsnitt ovan). Ansökan om frivilligt ackordet görs till domstol. Vanligtvis för- söker man på frivillig väg få till ett 75 <NOBR>procents-ackord</NOBR> med borgenären.</P>
<P class="p780 ft10"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft106">Konkurs. </SPAN>Om borgenären inte vill gå med på det frivilliga ackor- det som beskrivits ovan kan gäldenären ansöka om konkurs (<SPAN class="ft40">bankruptcy</SPAN>).<SPAN class="ft56">116 </SPAN>Den brittiska konkursen skiljer sig från tidigare nämnda konkursförfaranden på så sätt att resterande skulder avskrivs efter att existerande tillgångar utmätts.<SPAN class="ft56">117 </SPAN>Konkursen är ett formellt förfarande vid domstol. Även en borgenär kan ansöka om konkurs. Gäldenärens tillgångar likvideras för att</P>
<P class="p703 ft34"><SPAN class="ft62">116</SPAN><SPAN class="ft63">Insolvency Act Part IX.</SPAN></P>
<P class="p409 ft12"><SPAN class="ft62">117</SPAN><SPAN class="ft64">Det konkursförfarande som beskrivits för till exempel Holland och Danmark innebar enbart en utmätning av tillgångarna, med fortsatt betalningsskyldighet för resterande skuld- belopp.</SPAN></P>
<P class="p693 ft22">192</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378190x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td248"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td172"><P class="p31 ft29">Kreditsamhällets infrastruktur</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p797 ft8">betala av skulderna. Dessutom läggs en betalningsplan upp där gäldenären regelbundet betalar en fast summa. Efter ett år skrivs skulderna som inte täcks av betalningsplanen av. Studieskulder, bötesskulder och underhållsbidrag (och andra legala skulder inom familjen) kan dock inte skrivas av.</P>
<P class="p798 ft8"><SPAN class="ft152"></SPAN><SPAN class="ft81">Debt relief order </SPAN>(DRO). År 2009 tillkom ett tredje alternativ i insolvenslagstiftningen. DRO är en ettårig skuldsaneringspro-</P>
<P class="p799 ft8">cess för gäldenärer med skulder under 15 000 pund (drygt 152 000 svenska kronor). För att bli aktuell för skuldsanering får gäldenären inte ha tillgångar över 300 pund (drygt 3 000 kronor) eller betalningsutrymme<SPAN class="ft7">118 </SPAN>över 50 pund (drygt 500 kronor) i månaden. Det innebär att husägare ofta inte kan bli föremål för den här typen av sanering. Under ett år betalar gäl- denären i enlighet med sitt betalningsutrymme. Om betalning- arna skett enligt plan skrivs resterande betalningsskyldighet av. Studieskulder, bötesskulder eller underhållsstöd kan dock inte skrivas av. Om gäldenären misskött betalningarna kan långiva- ren ansöka om att försätta gäldenären i konkurs.</P>
<P class="p800 ft12"><SPAN class="ft11">118 </SPAN>Som betalningsutrymme räknas del av inkomst som kan betalas till långivarna, efter nödvändiga utgifter tagits med i beräkningen.</P>
<P class="p579 ft22">193</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378191x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p716 ft6">4 Situationen för barn och unga</P>
<P class="p801 ft8">Barn och ungdomar har blivit en viktigare målgrupp för marknads- föring. Konsumtionsmönster grundläggs ofta tidigt i livet. I ett samhälle med tilltagande konsumtionskrav är ungdomar, med små ekonomiska marginaler, en sårbar grupp. Då ungdomsarbetslös- heten varit hög i flera år finns risk att gruppen unga vuxna hamnar i stora skuldsättningsproblem.</P>
<P class="p802 ft8">Under de senaste åren har flera lagändringar tillkommit för att motverka skuldsättning av barn under 18 år. Statistiken visar att lagändringarna verkar ha haft en effekt. Samtidigt är gruppen unga vuxna, <NOBR>18–25</NOBR> år, fortfarande en utsatt grupp.</P>
<P class="p803 ft85"><SPAN class="ft24">4.1</SPAN><SPAN class="ft84">Färre barn under 18 år med skulder hos Kronofogdemyndigheten</SPAN></P>
<P class="p713 ft9">Torgny Håstad har på regeringens uppdrag utrett konsumenternas rättsliga ställning när varor och tjänster betalas via telefonräkning med mera.<SPAN class="ft66">1 </SPAN>I samband med detta har han också beskrivit under vilka villkor som barn och ungdomar får ingå rättsliga avtal och skuldsätta sig: Enligt svensk rätt har alla rättsförmåga eller rätts- kapacitet och kan därmed äga tillgångar och ha skulder. För att en person själv ska få förfoga över sin egendom eller ingå avtal krävs dock att personen har rättslig handlingsförmåga. Full rättslig hand- lingsförmåga inträder först vid 18 års ålder. Den som är underårig får enligt 9 kap. 1 § föräldrabalken inte själv ingå avtal. Syftet med denna bestämmelse är att skydda underåriga mot att ingå ekono- miskt ofördelaktiga rättshandlingar. En del undantag finns, till exempel vad gäller rätten att förfoga över egna arbetsinkomster eller rätten att råda över det som förvärvats genom gåva eller tes- tamente. När en underårig saknar rättslig handlingsförmåga före-</P>
<P class="p804 ft12"><SPAN class="ft11">1 </SPAN>DS 2012:31.</P>
<P class="p241 ft22">195</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Situationen för barn och unga</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft10">träds han eller hon av förmyndaren. Denne är den omyndigas ställföreträdare. Om den underåriga handlar själv krävs förmynda- rens samtycke. Ett avtal som den underåriga ingår med förmynda- rens samtycke blir direkt gällande. Undantag gäller dock för skuld- sättning. Barn får inte skuldsätta sig ens med förmyndarens sam- tycke. För att ett sådant avtal ska bli gällande krävs överförmynda- rens samtycke. Regeln innebär bland annat att barn inte ens med förmyndares samtycke kan ingå avtal om abonnemang eller digitala tjänster där användningen av tjänsten betalas i efterhand.</P>
<P class="p235 ft9">Under de senare åren har ett flertal lagändringar tillkommit för att ytterligare minska möjligheterna att skuldsätta barn. Det före- kom tidigare att barn hamnade hos Kronofogdemyndigheten med skulder för obetalda parkeringsböter, då föräldrarna registrerat bilen i barnets namn. I november 2003 fanns drygt 4 100 barn regi- strerade på nästan 5 000 bilar. 1 juli 2007 ändrades lagen så att bru- karen, inte ägaren, blev ansvarig för alla fordonsrelaterade skulder. 2009 gjordes en ändring i föräldrabalken som hindrar föräldrar att skuldsätta barn till olika företag (SFS 2008:910). 1 juni 2010 gjor- des även ändringar i bland annat i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), tandvårdslagen (1985:125), lagen om läkarvårdsersätt- ning (1993:1651) och lagen om ersättning för sjukgymnastik (1993:1652), som innebar att avgifter inom dessa områden tas ut av förmyndaren. Tidigare var det möjligt att avgifter för uteblivna besök debiterades barnen när de blev myndiga, något som ledde till att flera ungdomar hamnade hos Kronofogdemyndigheten. Möjlig- heten att skuldsätta barn är alltså mycket begränsad.</P>
<P class="p805 ft8">Antalet barn under 18 år med skulder hos Kronofogdemyndig- heten har också minskat under de senaste åren, vilket med stor sannolikhet är en följd av lagändringarna. Under 2012 hade 1 180 barn sammanlagt drygt 14 miljoner kronor i skulder hos Kronofog- demyndigheten. Motsvarande siffror 2011 var 1 460 stycken barn med nästan 18,5 miljoner kronor i skuld.</P>
<P class="p806 ft22">196</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378193x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr12 td263"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td264"><P class="p31 ft29">Situationen för barn och unga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p807 ft30">2</P>
<P class="p808 ft35">3</P>
<P class="p809 ft8">I slutet av 2012 hade totalt 884 personer under 18 år ett eller flera obetalda allmänna mål. Som tabellen visar härrör majoriteten av skulderna från obetalda avgifter tills brottsofferfonden samt bötes- medel.</P>
<P class="p810 ft15"><SPAN class="ft15">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft57">Solidariskt skadeståndsansvar</SPAN></P>
<P class="p114 ft8">Barnombudsmannen och Kronofogdemyndigheten har arbetat för att avskaffa det solidariska skadeståndsansvaret för omyndiga,<SPAN class="ft7">4 </SPAN>och Barnombudsmannen har bland annat föreslagit ändringar i 6 kapitlet 4§ skadeståndslagen (1972:207).<SPAN class="ft7">5</SPAN></P>
<P class="p811 ft9">År 2010 avsåg 75 procent av omyndigas samlade skulder obe- talda skadestånd, och 25 procent av de skyldiga personerna bar ett solidariskt skadeståndsansvar.<SPAN class="ft66">6 </SPAN>Det solidariska skadeståndsansvaret innebär att samtliga dömda gärningsmän blir gemensamt återbetal- ningsskyldiga. Betalningskravet kan riktas mot en av de dömda, som sedan får kräva de övriga på deras del av skulden. Motivet bakom det solidariska ansvaret är att den skadelidande ska få sina pengar så snart som möjligt, oavsett vem som betalar. Problemet är dock att det ofta är svårt för den som ensam betalat att få tillbaka pengarna från de övriga skadeståndsskyldiga. Detta kan vara sär- skilt svårt när det gäller omyndiga gärningsmän, varför enskilda ungdomar riskerar att hamna i långvariga skuldproblem.</P>
<P class="p812 ft34"><SPAN class="ft62">2</SPAN><SPAN class="ft63">Kronofogdemyndigheten.</SPAN></P>
<P class="p813 ft60"><SPAN class="ft62">3</SPAN><SPAN class="ft67">Skadestånd, är en stor skuldpost för personer under 18 år, men definieras som enskilda mål och återfinns därför inte i denna tabell.</SPAN></P>
<P class="p715 ft34"><SPAN class="ft62">4</SPAN>Se lag (1936:81) om skuldebrev § 2 för beskrivning av det solidariska skadeståndsansvaret.</P>
<P class="p715 ft60"><SPAN class="ft62">5</SPAN><NOBR><SPAN class="ft153">http://www.barnombudsmannen.se/vart-arbete/skrivelser/2011/3/forslag-till-andring-i-6-</SPAN></NOBR></P>
<P class="p814 ft60"><NOBR>kap-4--skadestandslagen-1972207/</NOBR> (lägg till i referenslista, eventuellt också göra bättre hän- visning här).</P>
<P class="p716 ft12"><SPAN class="ft11">6 </SPAN>Barnombudsmannen.</P>
<P class="p241 ft22">197</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Situationen för barn och unga</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p295 ft15"><SPAN class="ft15">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft57">Systematik i skuldsättning av barn under 18 år</SPAN></P>
<P class="p186 ft8">Trots lagändringar förekommer det att borgenärer kräver in pengar för fordringar som uppkommit före gäldenärens <NOBR>18-års</NOBR> dag. Krono- fogdemyndigheten har själv, genom manuell kontroll av olika mål, undersökt antalet svaranden med en skuld som uppkom innan de fyllde 18 år, oaktat när fordringarna skickades in. Antalet ansök- ningar som riktades direkt mot personer under 18 år minskade med nästan 130 personer mellan 2011 och 2012. Mellan samma år ökade dock antalet ansökningar riktade mot <NOBR>18–25</NOBR> åringar (där skulden uppstod innan de fyllde 18 år) under samma period med drygt 110 personer.</P>
<P class="p153 ft68">Det förefaller alltså finnas en systematik i att borgenärer väljer att skicka in fordringar först när gäldenärerna fyllt 18 år, trots att skulden uppkommit när gäldenären var omyndig och således, enligt lag, inte kan ingå ett avtal. En möjlig orsak skulle kunna vara att Kronofogdemyndigheten i den summariska processen inte får kontrollera om skulderna har uppstått innan gäldenären har fyllt 18 år. Lagen om betalningsföreläggande och handräckning reglerar nämligen att beslut om betalningsfastställelse ska meddelas om svaranden inte bestrider yrkandena.</P>
<P class="p260 ft24"><SPAN class="ft24">4.2</SPAN><SPAN class="ft55">Unga </SPAN><NOBR>18–25</NOBR> år är fortfarande en utsatt grupp</P>
<P class="p448 ft9">I gruppen unga vuxna <NOBR>(18–25</NOBR> år) har skuldsättningen ökat. Antalet utslag om betalningsföreläggande gällande ungdomar mellan 18 och 25 år ökade från 69 252 utslag till 79 260 utslag år 2010. Antalet utslag minskade dock mellan 2010 och 2011. Det totala antalet ungdomar med en aktuell skuld hos Kronofogdemyndigheten mins- kade marginellt mellan 2011 och 2012, från 40 550 till 40 338 per- soner. Däremot ökade deras sammanlagda skuld från drygt 1,15 miljarder kronor 2011, till drygt 1,23 miljarder kronor 2012.</P>
<P class="p151 ft8">Män har tidigare varit tydligt överrepresenterade i den här grup- pen, men de senaste åren har andelen kvinnor ökat. År 2011 var andelen kvinnor 46 procent.</P>
<P class="p52 ft8">I tabellen nedan presenteras de tio vanligaste <NOBR>A-målen</NOBR> för grup- pen <NOBR>18–25</NOBR> år.</P>
<P class="p815 ft22">198</P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378195x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr12 td263"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td264"><P class="p31 ft29">Situationen för barn och unga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p816 ft30">7</P>
<P class="p817 ft8">Tabellen visar att ungdomar ofta hamnar hos Kronofogdemyndig- heten på grund av obetalda böter eller avgifter till brottsoffer- fonden. Tabellen visar dock enbart personer som har skulder till stat och kommun. Skulden till privata borgenärer är ännu större. År 2011 var ungdomars totala skuld till kommun och stat 463 miljoner kronor medan 742 miljoner var till privata borgenärer.<SPAN class="ft7">8 </SPAN>Några av de vanligaste skulderna till privata fordringsägare beskrivs i nästa avsnitt.</P>
<P class="p818 ft15">Underrepresentation av unga hos Kronofogdemyndigheten?</P>
<P class="p292 ft8">I statistikavsnittet beskrevs att unga, i synnerhet <NOBR>18–19-åringar,</NOBR> är underrepresenterade hos Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p383 ft8">Det gäller som genomsnitt för samtliga skulder hos Krono- fogdemyndigheten, men för skulder understigande 20 000 kronor är unga överrepresenterade. Gruppen <NOBR>18–19-åringar</NOBR> utgör 3,4 pro- cent av befolkningen över 18 år men 4,3 procent av alla gäldenärer med skulder understigande 20 000 kronor, för <NOBR>20–24-åringar</NOBR> är förhållandet 8,6 respektive 15,4 procent.</P>
<P class="p290 ft8">En förklaring kan vara att unga har en ökad risk att hamna i betalningsproblem jämfört med vuxna, men att de ännu inte har hunnit ta mer omfattande lån, som bostadslån och billån, och att</P>
<P class="p819 ft60"><SPAN class="ft62">7</SPAN><SPAN class="ft67">Skadestånd, är en stor skuldpost för personer under 18 år, men definieras som enskilda mål och återfinns därför inte i denna tabell.</SPAN></P>
<P class="p820 ft12"><SPAN class="ft62">8</SPAN><SPAN class="ft64">Barnombudsmannen (2012).</SPAN></P>
<P class="p591 ft22">199</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378196x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Situationen för barn och unga</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft8">deras skuldbelopp hos Kronofogdemyndigheten därför är mindre omfattande.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr26 td149"><P class="p369 ft28">18,0%</P></TD>
<TD class="tr38 td265"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr38 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr38 td85"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr38 td80"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr38 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr38 td266"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr8 td149"><P class="p369 ft28">16,0%</P></TD>
<TD class="tr48 td267"><P class="p31 ft111"> </P></TD>
<TD class="tr48 td76"><P class="p31 ft111"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td243"><P class="p317 ft122">Andel av befolkningen</P></TD>
<TD class="tr48 td78"><P class="p31 ft111"> </P></TD>
<TD class="tr48 td77"><P class="p31 ft111"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td268"><P class="p317 ft123">Andel hos KFM</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td267"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td73"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td78"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td73"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td267"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td243"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td268"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td149"><P class="p369 ft28">14,0%</P></TD>
<TD class="tr44 td267"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td243"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td268"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td149"><P class="p369 ft28">12,0%</P></TD>
<TD class="tr8 td267"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td243"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td268"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td149"><P class="p369 ft28">10,0%</P></TD>
<TD class="tr44 td267"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td243"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td268"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td149"><P class="p369 ft27">8,0%</P></TD>
<TD class="tr8 td267"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td243"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td268"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td149"><P class="p369 ft27">6,0%</P></TD>
<TD class="tr44 td267"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td243"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td268"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td149"><P class="p369 ft27">4,0%</P></TD>
<TD class="tr44 td267"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td243"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td268"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td149"><P class="p369 ft27">2,0%</P></TD>
<TD class="tr8 td267"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td243"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr8 td268"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr44 td149"><P class="p369 ft27">0,0%</P></TD>
<TD class="tr28 td269"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td85"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td80"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td69"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr28 td270"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr59 td271"><P class="p537 ft27"><NOBR>18-29-åringar</NOBR></P></TD>
<TD class="tr33 td78"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td73"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr59 td272"><P class="p636 ft27"><NOBR>20-24-åringar</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td149"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr14 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft12"><SPAN class="ft37">Källa: </SPAN>KFM, SCB.</P>
<P class="p180 ft15">Skulderna till privata fordringsägare</P>
<P class="p51 ft8">År 2012 granskade Kronofogdemyndigheten ett slumpmässigt urval inkomna ansökningar om betalningsföreläggande gällande ungdomar i åldersgruppen <NOBR>18–25</NOBR> år. Bland de ungdomar som fått sin första ansökan om betalningsföreläggande var skulder rörande telefoni, köp av vara eller tjänst mot faktura och internetköp mot faktura dominerande som inkörsportar till Kronofogdemyndig- heten.<SPAN class="ft7">9</SPAN></P>
<P class="p821 ft12"><SPAN class="ft11">9 </SPAN>Kronofogdemyndigheten (2012).</P>
<P class="p55 ft22">200</P>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378197x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr12 td263"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td264"><P class="p31 ft29">Situationen för barn och unga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p822 ft30">10</P>
<P class="p823 ft8">Ungdomar är också överrepresenterade bland dem med snabb- låneskulder hos Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p711 ft13">Snabblån</P>
<P class="p824 ft9">När snabblåneföretagen etablerade sig i Sverige år 2006, stod ung- domar mellan 18 och 25 för 40 procent av antalet ansökningar om betalningsföreläggande med snabblån som grund. I takt med att snabblånen blev allt mer populära, minskade ungdomarnas andel av ansökningarna. År 2012 står ungdomar för 21 procent av ansök- ningarna om betalningsföreläggande på grund av snabblån. Antalet personer bakom procentsiffran är dock 11 279, medan det år 2006 rörde sig om 563 personer. Diagrammet nedan visar antalet ansök- ningar mellan år 2006 och 2012.</P>
<P class="p825 ft12"><SPAN class="ft11">10 </SPAN>Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p241 ft22">201</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378198x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Situationen för barn och unga</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p826 ft27">12000</P>
<P class="p827 ft27">10000</P>
<P class="p828 ft27">8000</P>
<P class="p828 ft27">6000</P>
<P class="p828 ft27">4000</P>
<P class="p829 ft27">2000</P>
<P class="p830 ft31">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64">
<TR>
<TD class="tr13 td91"><P class="p34 ft28">2006</P></TD>
<TD class="tr13 td251"><P class="p34 ft27">2007</P></TD>
<TD class="tr13 td251"><P class="p34 ft27">2008</P></TD>
<TD class="tr13 td251"><P class="p34 ft27">2009</P></TD>
<TD class="tr13 td18"><P class="p34 ft27">2010</P></TD>
<TD class="tr13 td251"><P class="p34 ft27">2011</P></TD>
<TD class="tr13 td251"><P class="p34 ft27">2012</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft12"><SPAN class="ft37">Källa</SPAN>: Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p831 ft16">Antalet ungdomar som inte betalat tillbaka snabblån ökade drama- tiskt mellan år 2006 och år 2009. År 2010 sjönk antalet ansök- ningar, vilket också hänger ihop med att den totala mängden ansökningar minskade. <SPAN class="ft45">Sedan år 2010 har dock antalet ungdomar med obetalda snabblån ökat kraftigt och är i dag större än någonsin.</SPAN></P>
<P class="p264 ft43">Kommunikationsskulder</P>
<P class="p832 ft51">Under första halvåret 2012 kom det in knappt 57 000 ansökningar om betalningsföreläggande från de fyra största mobiloperatörerna Telia, Telenor, Tele2 och 3. Nästan en fjärdedel, 23 procent, av dessa rörde ungdomar <NOBR>18–25</NOBR> år. Samma grupp står för 13 procent av det totala antalet mobilabonnemang hos operatörerna. Gruppens andel av samtliga ansökningar har dock minskat från 28 procent år 2009 till 23 procent 2012. Tabell 4.4 nedan visar andelen ansök- ningar om betalningsföreläggande för olika åldersgrupper i jämfö- relse samma åldersgrupp andel av det totala antalet fakturor.</P>
<P class="p833 ft22">202</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378199x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr12 td263"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td264"><P class="p31 ft29">Situationen för barn och unga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p834 ft30">11</P>
<P class="p835 ft8">Tabellen visar att gruppen yngre är överrepresenterad bland dem med betalningsproblem, medan de som är 46 år eller äldre är under- representerade.</P>
<P class="p115 ft8">Att telefoniskulder är vanliga bland ungdomar kan bero på att ungdomar är snabba att införskaffa ny teknik. Genom att teckna ett abonnemang kan man snabbt och billigt få den senaste mobil- telefonen. Man förbinder sig dock att betala en relativt hög kostnad varje månad, ofta i minst två år. För ungdomar, som ofta har låga inkomster och osäkra anställningar, kan abonnemang med lång bindningstid innebära en risk.</P>
<P class="p627 ft13">Fakturaköp</P>
<P class="p713 ft9">Enligt Kronofogdemyndighetens undersökning härrör ungefär 25 procent av ungdomars första registrerade skulder hos Kronofogde- myndigheten från köp av vara eller tjänst mot faktura. Postorder och internethandel står för ungefär 14 procent av ungdomars första skulder. Då en stor del av köpen via postorder och internet är mot faktura, kan fakturaköp antas vara en dominerande inkörsport till överskuldsättning för ungdomar. Kvinnor är tydligt överrepresen- terade bland dem som hamnar hos Kronofogdemyndigheten på grund av internetköp. Drygt 20 procent av kvinnorna har den här typen av skulder, medan det bland männen är 9,7 procent. Faktura- köpen är också vanligare bland kvinnor.</P>
<P class="p836 ft12"><SPAN class="ft11">11 </SPAN>Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p241 ft22">203</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378200x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Situationen för barn och unga</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft15">Arbete och inkomster</P>
<P class="p51 ft8">Förutsättningarna för ungdomar är på många sätt sämre än vad den var för några år sedan. Ungdomsarbetslösheten är i dag runt 24 procent. Diagram 4.3 nedan visar hur ungdomsarbetslösheten för- ändrats sedan 2001.<SPAN class="ft7">12</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr13 td252"><P class="p837 ft27">30,00</P></TD>
<TD class="tr13 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr60 td252"><P class="p837 ft27">25,00</P></TD>
<TD class="tr60 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr60 td252"><P class="p837 ft27">20,00</P></TD>
<TD class="tr60 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr58 td252"><P class="p837 ft27">15,00</P></TD>
<TD class="tr58 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr58 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr58 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr58 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr58 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr58 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr58 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr60 td252"><P class="p837 ft27">10,00</P></TD>
<TD class="tr60 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr60 td252"><P class="p837 ft27">5,00</P></TD>
<TD class="tr60 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr60 td252"><P class="p837 ft27">0,00</P></TD>
<TD class="tr60 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr60 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td252"><P class="p34 ft31"><NOBR>2001-01-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td107"><P class="p34 ft31"><NOBR>2002-08-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td87"><P class="p34 ft28"><NOBR>2004-03-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td107"><P class="p34 ft31"><NOBR>2005-10-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td87"><P class="p34 ft28"><NOBR>2007-05-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td107"><P class="p34 ft31"><NOBR>2008-12-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td107"><P class="p34 ft31"><NOBR>2010-07-01</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td87"><P class="p34 ft28"><NOBR>2012-02-01</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td252"><P class="p574 ft155"><SPAN class="ft154">Källa</SPAN>: SCB.</P></TD>
<TD class="tr44 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td107"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr44 td87"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p838 ft8">För dem som faktiskt arbetar har löneutvecklingen dessutom varit sämre än för befolkningen i stort.</P>
<P class="p119 ft8">Allt fler ungdomar studerar vidare efter gymnasiet, vilket inne- bär att inträdet på arbetsmarknaden förskjutits. Studiestödsnivå- erna har dock enbart höjts obetydligt sedan mitten av <NOBR>1990-talet,</NOBR> samtidigt som återbetalningskraven skärpts. Studiestödssystemet tar inte hänsyn till ungdomars möjligheter till arbete efter studi- erna, vilket lett till att ungdomar kan få svårt att betala tillbaka sina skulder.<SPAN class="ft7">13</SPAN></P>
<P class="p839 ft34"><SPAN class="ft62">12</SPAN><SPAN class="ft63">Ungdomsarbetslöshet.</SPAN></P>
<P class="p196 ft12"><SPAN class="ft62">13</SPAN><SPAN class="ft64">Kronofogdemyndigheten (2008b).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">204</P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378201x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td263"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td264"><P class="p31 ft29">Situationen för barn och unga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p840 ft85"><SPAN class="ft24">4.3</SPAN><SPAN class="ft84">Hur påverkas barn och unga i överskuldsatta familjer?</SPAN></P>
<P class="p74 ft9">Som nämndes i tidigare avsnitt saknas studier som undersöker hur skuldsättning påverkar anhöriga. Det gäller även effekterna på barn och unga. I maj 2013 publicerades Socialstyrelsens underlagsrap- port <SPAN class="ft39">Barn till överskuldsatta</SPAN>. I rapporten konstateras att det saknas information om hur många barn som lever i överskuldsatta familjer. Vidare konstateras att det saknas studier som visar vilka effekter överskuldsättning har på barn och ungdomar.<SPAN class="ft66">14 </SPAN>Det finns däremot studier som undersökt hur barn påverkas av utanförskap och fat- tigdom, men i Sverige finns ingen studie som särskilt undersöker överskuldsättningens effekter.</P>
<P class="p841 ft8">Överskuldsättning är ofta sammankopplat med låga inkomster. Att hamna hos Kronofogdemyndigheten och få skulden utmätt, innebär många gånger att man måste leva på existensminimum i flera års tid. Utredningen har tagit fram siffror från Statistiska Centralbyrån och Kronofogdemyndigheten som visar hur många barn som lever i familjer med skulder hos Kronofogdemyndig- heten.</P>
<P class="p177 ft8">I tabellen nedan presenteras antalet barn som lever i familjer med skulder hos Kronofogdemyndigheten. Det är dock viktigt att påpeka att statistiken <SPAN class="ft15">inte visar alla </SPAN>barn som lever med familjer med skuldproblem eftersom en familj kan ha skuldproblem också utan att ha en skuld hos Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p842 ft38">-</P>
<P class="p843 ft38">-</P>
<P class="p844 ft12"><SPAN class="ft37">Källa</SPAN>: Kronofogdemyndigheten, SCB.</P>
<P class="p845 ft8">Siffrorna i diagrammet ovan är baserade på barnens folkbokförings- adress. I diagrammet nedan visas antal barn till biologiska föräldrar med skuld hos Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p21 ft12"><SPAN class="ft11">14 </SPAN>Ahrén (2013).</P>
<P class="p608 ft22">205</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378202x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td20"><P class="p31 ft23">Situationen för barn och unga</P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr61 td201"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr62 td273"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr62 td212"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr63 td201"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td273"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr10 td212"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td201"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr50 td273"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr50 td212"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft12"><SPAN class="ft37">Källa: </SPAN>Kronofogdemyndigheten, SCB.</P>
<P class="p846 ft8">Utifrån tabell 4.6 kan man räkna fram att antalet barn där antingen den enda eller båda föräldrarna har en skuld hos Kronofogdemyn- digheten uppgår till 208 481 stycken.</P>
<P class="p520 ft8">Tabell 4.7 nedan visar också att par som har skulder registrerade hos Kronofogdemyndigheten i större utsträckning har tre eller fler barn, i jämförelse med par som inte har skulder hos Kronofogde- myndigheten.</P>
<P class="p847 ft12"><SPAN class="ft37">Källa: </SPAN>Kronofogdemyndigheten, SCB</P>
<P class="p846 ft8">Sambandet återfinns även hos ensamstående med skulder hos Kro- nofogdemyndigheten, som i större utsträckning har tre eller fler barn, i jämförelse med ensamstående utan skulder hos Kronofog- demyndigheten.</P>
<P class="p848 ft12"><SPAN class="ft37">Källa: </SPAN>Kronofogdemyndigheten, SCB.</P>
<P class="p849 ft22">206</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378203x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td263"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td264"><P class="p31 ft29">Situationen för barn och unga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft8">Att drygt 38 000 barn lever i familjer med löneutmätning kan jäm- föras med att ungefär 139 000 barn lever i familjer med försörj- ningsstöd.<SPAN class="ft7">15</SPAN></P>
<P class="p184 ft10">Ett barn som lever ensam med en förälder med löneutmätning kan antas leva med små eller obefintliga marginaler. Även i en familj med två föräldrar kan den sammanlagda inkomsten vara låg. Situationen för dessa barn bör alltså kunna jämställas med situa- tionen för barn som lever i familjer med mycket små inkomster eller med försörjningsstöd. Trots detta har det inte talats mycket om dessa barn. Barnen syns ibland inte i den existerande fattig- domsstatistiken då deras föräldrar kan ha bruttoinkomster som överstiger fattigdomsstrecket.<SPAN class="ft56">16</SPAN></P>
<P class="p177 ft9">En företeelse som har uppmärksammats av Barnombudsmannen och budget- och skuldrådgivare är att föräldrar med löneutmätning har mindre att leva på än föräldrar med försörjningsstöd. I flera kommuner har Socialnämnden beslutat att bevilja extra bistånd för internetuppkoppling och fritidsaktiviteter för barn i familjer med försörjningsstöd. Sådana möjligheter finns inte för barn i familjer med löneutmätning. Anstånd vid löneutmätning är i princip omöj- ligt att få, vilket innebär att barn till dessa föräldrar har det sämre än barn som lever i familjer med försörjningsstöd.</P>
<P class="p158 ft15"><SPAN class="ft15">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft57">Fattigdom och utanförskap</SPAN></P>
<P class="p126 ft8">En studie av barn som lever i familjer med låga inkomster visar att barn i stor utsträckning påverkas av familjens situation. Barnen upplever ofta att de väldigt tidigt måste sätta sig in familjens eko- nomiska situation, vilket kan göra att skola och fritid blir lidande.<SPAN class="ft7">17 </SPAN>En del barn berättar att de känner sig utanför i skolan eftersom de inte kan följa med på olika aktiviteter.<SPAN class="ft7">18</SPAN></P>
<P class="p16 ft16">Utanförskap kan ha långtgående effekter på barn. Forskning har visat att barn som vuxit upp i social utsatthet står inför en större risk att själv hamna i utanförskap, jämfört med andra barn.<SPAN class="ft65">19 </SPAN>Regis- terbaserad forskning i Storbritannien har visat att barn som lever i ekonomisk utsatthet riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden</P>
<P class="p789 ft34"><SPAN class="ft62">15</SPAN><SPAN class="ft63">Rädda barnen (2012a).</SPAN></P>
<P class="p193 ft60"><SPAN class="ft62">16</SPAN><SPAN class="ft67">Statistiken utgår från taxerad inkomst. Det syns inte om en del av inkomsten går direkt för betalning av skulder hos Kronofogdemyndigheten.</SPAN></P>
<P class="p179 ft34"><SPAN class="ft62">17</SPAN><SPAN class="ft63">Unicef (2012).</SPAN></P>
<P class="p179 ft60"><SPAN class="ft62">18</SPAN><SPAN class="ft67">Rädda barnen (2012b).</SPAN></P>
<P class="p179 ft12"><SPAN class="ft62">19</SPAN><SPAN class="ft64">Bäckman och Nilsson (2011).</SPAN></P>
<P class="p608 ft22">207</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378204x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Situationen för barn och unga</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p850 ft8">och att få fysiska och psykiska sjukdomar. Studien visar också att det kan finnas en ökad risk för kriminalitet.<SPAN class="ft7">20</SPAN></P>
<P class="p851 ft8">Barn tar ofta efter sina föräldrar och barn med överskuldsatta föräldrar får själva ofta betalningsproblem.<SPAN class="ft7">21</SPAN></P>
<P class="p194 ft15"><SPAN class="ft15">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft57">Överskuldsättning</SPAN></P>
<P class="p51 ft8">Utöver de ovan nämnda effekterna som fattigdom har på barn och unga, kan man anta att överskuldsättning innebär ytterligare ett orosmoment i barnens liv. Överskuldsättning med negativa effek- ter på föräldrarnas hälsa har också stor påverkan på barnen. Bland annat har forskning visat att barn till föräldrar med psykisk ohälsa har en ökad risk att själva få psykiska problem.<SPAN class="ft7">22</SPAN></P>
<P class="p235 ft10">Avsaknaden av vissa materiella nödvändigheter har också stor påverkan på barnens liv. Barn som lever i överskuldsatta familjer drabbas av att föräldrarna ofta är hindrade från att teckna hyres- kontrakt och mobil- och bredbandsabonnemang. Att inte ha en dator eller internet hemma kan göra det svårt att hänga med i skol- arbetet. Utöver de materiella begränsningarna innebär skuldsätt- ning ofta stor osäkerhet för familjen. Vissa föräldrar uppger att de inte vill berätta om situationen för sina barn, medan andra är mer öppna om sina ekonomiska svårigheter.</P>
<P class="p120 ft16">I överskuldsatta familjer beskriver föräldrar att de lider mycket av att deras situation påverkar barnen. De beskriver till exempel hur svårt det är att inte kunna köpa nya kläder till barnen, eller att inte kunna åka på semester. En del uppger att de skuldsätter sig ännu mer för att kunna upprätthålla samma nivå som andra familjer.<SPAN class="ft65">23</SPAN></P>
<P class="p601 ft15"><SPAN class="ft15">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft57">Avhysning av barn och unga</SPAN></P>
<P class="p130 ft68">Att tvingas flytta från sin lägenhet på grund av obetalda hyror är något som ofta drabbar överskuldsatta. Betalningsanmärkningar kan sedan göra det svårt att få ett nytt hyreskontrakt, något som ytterligare försvårar situationen. Ibland drabbas barn i hushåll med överskuldsättning av vräkning. År 2012 vräktes 569 barn från sina hem. Året innan vräktes 663. Diagram 4.4 visar antalet vräkta barn</P>
<P class="p296 ft34"><SPAN class="ft62">20</SPAN><SPAN class="ft63">Bynner (1998).</SPAN></P>
<P class="p155 ft34"><SPAN class="ft62">21</SPAN><SPAN class="ft63">Kronofogdemyndigheten (2008a).</SPAN></P>
<P class="p155 ft60"><SPAN class="ft62">22</SPAN><SPAN class="ft67">Siegenthaler, Munder och Egger (2012).</SPAN></P>
<P class="p155 ft12"><SPAN class="ft62">23</SPAN><SPAN class="ft64">Sandvall (2011).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">208</P>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378205x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td263"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td264"><P class="p31 ft29">Situationen för barn och unga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft8">ökade både mellan 2009 och 2010 och mellan 2010 och 2011. År 2012 minskade antalet vräkta barn.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr13 td42"><P class="p369 ft28">3000</P></TD>
<TD class="tr36 td274"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td69"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td275"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td69"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td276"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td86"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr37 td73"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr38 td277"><P class="p317 ft28">Antal barn i registrerade ansökningar</P></TD>
<TD class="tr37 td73"><P class="p31 ft101"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr38 td278"><P class="p317 ft102">Antal barn i verkställda avhysningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr58 td42"><P class="p369 ft28">2500</P></TD>
<TD class="tr39 td86"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td76"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr39 td77"><P class="p31 ft103"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td86"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td73"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr33 td73"><P class="p31 ft96"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td277"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td73"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr16 td278"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p852 ft27">2000</P>
<P class="p853 ft27">1500</P>
<P class="p853 ft27">1000</P>
<P class="p854 ft27">500</P>
<P class="p855 ft27">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67">
<TR>
<TD class="tr13 td6"><P class="p34 ft28">2008</P></TD>
<TD class="tr13 td26"><P class="p34 ft27">2009</P></TD>
<TD class="tr13 td140"><P class="p34 ft27">2010</P></TD>
<TD class="tr13 td26"><P class="p34 ft27">2011</P></TD>
<TD class="tr13 td26"><P class="p34 ft27">2012</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p7 ft12"><SPAN class="ft37">Källa</SPAN>: Kronofogden.</P>
<P class="p856 ft8">År 2011 inledde Barnombudsmannen ett samarbete med Krono- fogdemyndigheten och ett antal kommuner i Sverige för att minska antalet avhysta barn. Barnombudsmannen menar att barn behöver en trygg boendemiljö och att ständiga uppbrott kan försvåra skol- gång och möjligheten till ett socialt liv. Samarbetet ledde bland annat fram till förslagen:<SPAN class="ft7">24</SPAN></P>
<P class="p216 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">En vräkningsbestämmelse bör införas i socialtjänstlagen som ställer krav på förebyggande åtgärder. Socialtjänsten ska vara skyldig att arbeta uppsökande och förebyggande när en familj med barn riskerar att vräkas.</SPAN></P>
<P class="p217 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">För att förebygga vräkningar som berör barn måste socialtjäns- ten ha möjlighet att säkerställa att hyran betalas direkt till hyresvärden när en familj får ekonomiskt bistånd. Detta bör tydliggöras i socialtjänstlagen</SPAN></P>
<P class="p857 ft12"><SPAN class="ft11">24 </SPAN>Barnombudsmannen och Kronofogdemyndigheten (2011).</P>
<P class="p608 ft22">209</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378206x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Situationen för barn och unga</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p295 ft24"><SPAN class="ft24">4.4</SPAN><SPAN class="ft55">Ungdomars kunskaper</SPAN></P>
<P class="p556 ft10">Eftersom ungdomars resultat var låga i de svenska studierna från Finansinspektionen<SPAN class="ft56">25 </SPAN>är det intressant att titta närmare på studier som särskilt berör ungdomars privatekonomiska kunskaper.</P>
<P class="p531 ft9">År 2008 genomförde Konsumentverket och Kronofogdemyn- digheten en undersökning om ungdomars privatekonomiska kun- skaper. Testet bestod av en kort enkät till ungdomar mellan 17 och 24 år som är bosatta i olika delar av landet. Endast 71 personer svarade på enkäten. Det låga antalet svarande gör att man inte kan dra några slutsatser gällande hela befolkningen, men det kan ge en indikation om situationen på kunskapsområdet. Omkring nio av tio ungdomar visste vad en budget är. Lika många förstod begreppet förfallodag. Men endast 25 procent förstod skillnaden mellan ränta och amor- tering, och endast 40 procent kunde beräkna räntekostnaden för ett lån med given ränta. Hälften av de svarande förstod vad ett borgens- åtagande är och lika många visste vad en betalningsanmärkning var.</P>
<P class="p153 ft10">Det område som var mest problematiskt för ungdomarna var att uppskatta kostnader för ett eget boende. Många av de svarande missade viktiga utgiftsposter som ett eget boende innebär. Ofta utelämnades kostnader för försäkring, möbler, läkarvård, hygien- artiklar och hemutrustning. Samtidigt var det få som klarar av att uppskatta kostnaden för de olika angivna posterna.<SPAN class="ft56">26</SPAN></P>
<P class="p163 ft9">Även utländska studier bekräftar bristen på privatekonomiska kunskaper hos ungdomar. En amerikansk studie visar att ungdomar har liten förståelse för begrepp som ränta, inflation och riskspridning. Enbart 27 procent av deltagarna förstod och kunde förklara samtliga begrepp. I studien fann man starka samband mellan kognitiv förmåga och finansiell förmåga. De såg också att ungdomar med högre utbildning i större utsträckning förstod de privatekonomiska begreppen. Familjebakgrund hade också ett stort förklaringsvärde, där särskilt föräldrarnas utbildning hade en stor betydelse för ungdomarnas finansiella förmåga. I studien fann man också en skillnad mellan kvinnors och mäns kunskaper, där kvinnor i större utsträck- ning hade sämre finansiell förmåga än männen.<SPAN class="ft66">27 </SPAN>Resultatet stämmer överens med resultaten från Finansinspektionens studie som undersökte kunskaperna hos konsumenter i olika åldrar.<SPAN class="ft66">28</SPAN></P>
<P class="p601 ft34"><SPAN class="ft62">25</SPAN><SPAN class="ft63">Finansinspektionen (2007) och (2009).</SPAN></P>
<P class="p155 ft34"><SPAN class="ft62">26</SPAN><SPAN class="ft63">Kronofogdemyndigheten (2008b).</SPAN></P>
<P class="p155 ft60"><SPAN class="ft62">27</SPAN><SPAN class="ft67">Lusardi, Mitchell och Curto (2009).</SPAN></P>
<P class="p155 ft12"><SPAN class="ft62">28</SPAN><SPAN class="ft64">Almenberg och Finocchiaro (2011).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">210</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<P class="p3 ft6">5 Strategi mot överskuldsättning</P>
<P class="p858 ft8">Krediter är viktiga. En individs inkomster varierar ofta kraftigt under livet. Krediter gör det möjligt att anpassa konsumtionen utifrån behov och inte behöva spara till alla utgifter. För de allra flesta skulle det exempelvis inte gå att finansiera köp av en bostad på annat sätt än genom att ta lån.</P>
<P class="p12 ft26">Men krediter innebär också att hushåll kan bli överskuldsatta. Så länge människor lånar för att finansiera konsumtion finns risken att en del inte kommer att kunna återbetala sina lån.</P>
<P class="p175 ft13">Tre populära idéer om överskuldsättning</P>
<P class="p127 ft8">Utredningen har under sitt arbete mött tre starka föreställningar om risker för och orsaker till överskuldsättning: höga bostadslån, snabblån samt ”lyxfällanproblematik”.</P>
<P class="p62 ft9">För det första diskuteras bostadslånemarknadens snabba utveck- ling mot allt högre priser och större lånevolymer. Det är rimligt med tanke på att bostadslånen utgör fyra femtedelar av hushållens samlade lån och för att bostadspriserna på många håll har ökat mycket snabbt. Ändå är det svårt att tydligt se bostadslånen som den mest akuta risken för ohanterlig överskuldsättning. Vi har i vår statistiska undersökning visat att de stora lånen i mycket hög grad finns hos dem med högst inkomster. Tre fjärdedelar av alla bolån understiger 900 000 kronor. Runt 97,5 procent av samtliga vuxna har lån under 1,8 miljoner kronor enligt uppgifterna i utredningens egen undersökning. Nästan hälften av dem med högst lån tillhör den tiondel av befolkningen som har högst disponibla inkomster. Enligt Finansinspektionens stresstester är det också ytterst få hus- håll som inte förväntas få sin ekonomi att gå ihop vid kraftig yttre påverkan som kraftigt höjd arbetslöshet eller stora ränteupp-</P>
<P class="p859 ft22">211</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378208x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p860 ft8">gångar.<SPAN class="ft7">1 </SPAN>Detta innebär inte att det går att blåsa faran helt över. Vi vet lika lite som andra om en bostadsprisbubbla kommer att brisera. En del bedömare menar att prisuppgången under senare år kan förklaras med reella förändringar, som en stor inflyttning till Stockholmsregionen samtidigt som nybyggandet är lågt, räntorna låga och förmögenhets- och fastighetsskatt avskaffade varför risken för ett bostadsprisfall enligt dem är liten. Samtidigt finns andra som är mer bekymrade, bland annat på grund av de snabba prisstegring- arna och hushållens ökade skuldsättning i förhållande till den disponibla inkomsten. Vi kan dock konstatera i vår egen undersök- ning att av dem som i dag är överskuldsatta såtillvida att de finns hos Kronofogdemyndigheten är bostadslånetagare underrepre- senterade. Stora lån, ofta bostadslån, synes alltså inte vara det stora problemet.</P>
<P class="p692 ft8">För det andra upplever många att de så kallade snabblånen inne- bär en stor risk, särskilt för unga, att hamna i skuldfällan. Risken ska inte underskattas. Snabblånen är lättillgängliga, med ofta mycket hög effektiv ränta och snabb skuldtillväxt om lånet inte betalas i tid, och de har först på senare tid börjat omfattas av regel- verk och tillsyn på ett mera systematiskt sätt. Hos Kronofogde- myndigheten fanns 2012 drygt 50 000 obetalda <NOBR>SMS-lån.</NOBR> Ändå måste det konstateras att snabblånen än så länge utgör en begrän- sad del av hushållens samlade lån. Att koncentrera alla insatser till att stävja snabblånen är därför en för smal väg att gå för att lösa problemet med överskuldsättning.</P>
<P class="p153 ft10">För det tredje tycks många uppfatta problematiken som speglas i till exempel <NOBR>TV-programmet</NOBR> ”Lyxfällan”, det vill säga att personer med relativt hyggliga inkomster överkonsumerar onödigheter så att de tappar kontrollen över sin ekonomi, som en typisk överskuld- risk. Företeelsen existerar naturligtvis, men den framstår inte som typisk för de verkligt överskuldsatta i den statistik vi har presenterat. Snarare är det så att de personer som är inskrivna hos Kronofogdemyndigheten är personer som har låga inkomster, till exempel på grund av arbetslöshet eller sjukdom, eller personer med stor försörjningsbörda, som ensamstående.</P>
<P class="p861 ft12"><SPAN class="ft11">1 </SPAN>Se Finansinspektionen (2012c) och Finansinspektionen (2013).</P>
<P class="p55 ft22">212</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378209x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td254"><P class="p31 ft29">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft13">Orsaker till och utbredning av överskuldsättning</P>
<P class="p98 ft9">Sammantaget är utredningens bild att överskuldsättning snarare är en komplex företeelse med många olika möjliga orsaker och vägar dit. Det kan handla om plötsliga inkomstbortfall i ett hushåll eller kraftiga räntestegringar som innebär att en tidigare hållbar skuld- nivå plötsligt blir ohållbar. Det kan handla om företagsengagemang som slår fel. Det kan handla om bristande kunskaper, och psykiska och kognitiva svårigheter, som innebär att individer fattar lånebe- slut som inte är gynnsamma för dem själva och om kreditmark- nadsaktörer som lockar personer att ta ogynnsamma lån. Ofta sam- varierar flera orsaker i uppkomsten av överskuldsättning.</P>
<P class="p168 ft9">En grundläggande fråga är att uppskatta hur många som är över- skuldsatta. I tidigare utredningar och analyser återges vitt skilda bedömningar, allt från att det finns cirka 25 000 presumtiva skuld- saneringsgäldenärer<SPAN class="ft66">2 </SPAN>till att uppemot 600 000 personer upplever sig vara överskuldsatta.<SPAN class="ft66">3 </SPAN>Vi har i kapitel 2 <SPAN class="ft39">Överskuldsättning i Sverige </SPAN>förklarat de problem som finns i att tydligt definiera vilka som är överskuldsatta. Det finns naturligtvis rena mätproblem av olika slag, men också ett problem med synsättet att kategoriskt dela in befolkningen i två grupper: överskuldsatta och inte överskuldsatta. Sådana avgränsningar riskerar att bli antingen för snäva eller mycket vida, vilket spannet ovan vittnar om. Vi menar istället att överskuld- sättning bör ses som ett gradproblem, där personer med skuld- problem som de inte kan hantera kan ses som mer eller mindre överskuldsatta. Graden av allvar beror till exempel på skuldernas storlek, individens inkomster, hur länge man har varit över- skuldsatt och vilka utsikter det finns att bli solvent igen. En strategi mot överskuldsättning måste rikta in sig mot såväl dem som redan är allvarligt överskuldsatta som mot dem som är det i mindre utsträck- ning, men också mot dem som har en ordnad ekonomi i dag, men riskerar att bli överskuldsatta i framtiden.</P>
<P class="p862 ft68">I utredningens egen undersökning har uppgifter från Krono- fogdemyndigheten använts för att avgränsa gruppen överskuld- satta. Det är ingen perfekt avgränsning men den fångar trots allt in många personer med allvarliga skuldproblem.<SPAN class="ft73">4 </SPAN>De som lever med betalningsanmärkningar och/eller verkställighet, i synnerhet de som har gjort det i flera år, har ekonomiska problem. Utredningens</P>
<P class="p36 ft34"><SPAN class="ft62">2</SPAN><SPAN class="ft63">Kronofogdemyndigheten(2013).</SPAN></P>
<P class="p179 ft34"><SPAN class="ft62">3</SPAN><SPAN class="ft63">Kronofogdemyndigheten (2008a).</SPAN></P>
<P class="p193 ft12"><SPAN class="ft62">4</SPAN><SPAN class="ft64">Se bilaga 3 </SPAN><SPAN class="ft37">Bakgrund till utredningen statistik </SPAN>för ett resonemang om för- respektive nack- delarna med att studera de inskrivna hos Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p579 ft22">213</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft8">statistik över alla som hade en skuld hos Kronofogdemyndigheten den 14 maj 2013 visar att de i allmänhet är en utsatt grupp med lägre inkomster, högre förekomst av arbetslöshet och sjukskriv- ning, och i högre utsträckning är ensamstående jämfört med befolkningen i sin helhet.</P>
<P class="p104 ft13">Kreditsamhällets framtid</P>
<P class="p84 ft8">Även om överskuldsättning är ett problem klarar de flesta av att hantera sina lån.</P>
<P class="p119 ft8">En viktig förklaring är att merparten av kreditverksamheten fungerar tillfredsställande ur ett överskuldsättningsperspektiv. De stora kreditmarknadsaktörerna har ofta lång erfarenhet av kredit- givning och tillgång till kreditupplysningsverktyg som gör det möjligt för dem att fatta beslut om kreditgivning på goda grunder. Därtill utgörs den stora kreditvolymen av bostadslån, där det finns en säkerhet i botten för lånet.</P>
<P class="p54 ft8">Men ingen vet hur kreditsamhällets framtid kommer att utveck- las. Lån har funnits mellan människor i tusentals år. Men de knappa trettio år som ligger bakom oss och som i hög grad har präglats av ökade lånetransaktioner, fria kapitalrörelser och avreglering av kreditmarknader är en kort och speciell period. Den omfattning och betydelse som kreditmarknaderna i dag har för stater, företag och hushåll är så hastigt växande och stor att det är rimligt att sätta etiketten det oprövade kreditsamhället på våra nuvarande eko- nomier.</P>
<P class="p153 ft10">Nästan ofattbart stora belopp omsätts mellan stater, storbanker, finansbolag och företag. Överskuldsatta stater, nyskapade gigan- tiska finansiella förmögenheter och nya finansiella risker skapar omfattande intresse för systemfrågorna, som sysselsätter ekono- mer, finansministrar och ekonomisk journalistik. Bristande erfa- renheter och kunskaper på grund av kredit- och finanssamhällets korta historia i kombination med risken för att ett sammanbrott någonstans leder till kedjereaktioner och finanskriser gör denna inriktning på systemrisker naturlig. Behov finns av internationella överenskommelser och vissa nya regleringar för att de nya inter- nationella finansmarknaderna ska fungera rimligt säkert.</P>
<P class="p153 ft16">De som drabbas av effekterna av finanskriser är i sista hand hus- hållen, vilket gör att nya systemrisker också är en fråga för alla. Det faktum att privatlån till bostäder och konsumtion blivit en vanli-</P>
<P class="p863 ft22">214</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td254"><P class="p31 ft29">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft9">gare och större del av enskilda hushålls verklighet skapar också nya risker för hushållen. Överskuldsättning på grund av för stora lån i förhållande till framtida betalningsförmåga har förvisso alltid varit ett problem. Men när lån på ett helt annat sätt än förr ses som det naturliga sättet att skaffa bostad eller finansiera inte bara kapital- varuköp, utan också löpande konsumtion, blir hushållens skuld- sättning också en samhällsfråga även i tider utan större finanskriser och sammanbrott. Riskerna ökar för att enskilda individer och hus- håll inte klarar sina förpliktelser, särskilt om de drabbas av ojämna och osäkra inkomster på grund av arbetslöshet, sjukdom eller andra oförutsedda händelser. I kombination med kraftigt stigande räntor och/eller systemkriser av ett eller annat slag har hushållens sår- barhet ökat. Många kan komma att drabbas hårt.</P>
<P class="p191 ft8">Liberaliseringen har medfört fler större och mindre aktörer, ökat utbud av krediter och ständigt nya låneprodukter. Att låna kan innebära att man kan välja att skaffa det man behöver utan att invänta att pengarna sparats ihop. Men att låna betyder också att binda upp sig för framtiden. Ju lättare det är att låna, desto vikti- gare är det att man faktiskt förstår den fulla innebörden av att den framtida privatekonomin intecknas.</P>
<P class="p177 ft9">Lånet är dock ett tvåpartsförhållande. Låntagaren måste bedöma sin framtida betalningsförmåga, men också långivaren har skyldig- het att göra en seriös kreditprövning och inte enbart förlita sig på de maktmedel som samhället tillhandahåller för att driva in skulden.</P>
<P class="p12 ft8">När tillträdet till kreditmarknaden underlättas för kreditgivarna och lånemöjligheterna utsträcks till allt större delar av befolkningen ökar också behovet av samhälleligt ansvarstagande för att regelverk och information finns som underbygger en väl fungerande mark- nad, inte bara för de ekonomiskt starka och välinformerade. Den fråga som bör ställas är om balansen mellan långivare och låntagare är rimlig.</P>
<P class="p16 ft68">Att låna och att låna ut har alltid betraktats ur såväl ekonomisk som moralisk synvinkel. Ur långivarens synvinkel är det avgörande att låntagaren vill, kan och tar ansvar för att återbetala lånet och låntagaren är beroende av att långivaren inte utnyttjar sitt resurs- övertag för att förmå låntagaren att acceptera orimliga villkor.</P>
<P class="p864 ft22">215</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378212x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft13">Vikten av en god betalningsmoral</P>
<P class="p51 ft8">Svenska hushålls betalningsmoral är hög. I Intrum Justitias årliga undersökning av sena betalningar i Europa tillhör Sverige, tillsam- mans med Finland och Norge, de länder som har minst antal förse- ningsdagar för betalningar.</P>
<P class="p52 ft8">Den svenska synen på betalningar har troligtvis såväl kulturella som institutionella orsaker, i den mån de går att separera från varandra.</P>
<P class="p85 ft16">I Europa är synen på överskuldsatta hårdare än i USA. Som beskrevs i avsnitt 3.4 <SPAN class="ft25">Jämförelser med andra länder </SPAN>ser man i det amerikanska systemet avskrivning av betalningsskyldighet som ett effektivt sätt att fördela risker. Risken ska ligga på den starkaste parten, i detta fall långivaren med större möjlighet att sprida och hantera de risker som kreditgivning innebär. Överskuldsättning ses som ett marknadsmisslyckande där marknaden inte lyckats bedöma riskerna på ett tillfredsställande sätt. Skuldsanering, eller personlig konkurs, ses i USA som ett effektivt sätt att hantera problemen med överskuldsättning så att individen snabbt ska kunna komma tillbaka till marknaden som företagare, konsument och låntagare. I Europa ser man inte överskuldsättning som ett marknadsmisslyck- ande på samma sätt utan mera som ett socialt problem med inslag av moraliska förhållningssätt.<SPAN class="ft65">5 </SPAN>Jämfört med det amerikanska syste- met förväntas gäldenären bära en större del av risken. Skuldsane- ring ska inte uppfattas som en lätt väg ut. Men även inom Europa råder det skillnader i synen på skuldsättning. Den har varit extra hård i protestantiska länder, där gäldenärerna historiskt ansetts ha sig själva att skylla för sin situation, och något mindre hård i katolska länder, som länge hade en mer kritisk hållning mot räntor och mot dem som lånar ut pengar.<SPAN class="ft65">6</SPAN></P>
<P class="p121 ft68">I det svenska systemet är Kronofogdemyndigheten ett kraftfullt instrument för att i ordnade former bidra till att driva in fordringar. Den rädsla som finns för att få en så kallad betalningsanmärkning skildras kanske bäst av en utomstående betraktare:</P>
<P class="p865 ft18">Det enda vi kunde göra i fortsättningen var att vara extremt noga med allt vi företog oss. För en svensk ligger det i blodet, den svensk finns inte som inte betalar sina räkningar i tid, för om man inte gör det får man en anmärkning och har man en anmärkning spelar det ingen roll hur liten summa det rör sig om, då får man inte lån i banken, då får</P>
<P class="p703 ft34"><SPAN class="ft156">5</SPAN><NOBR><SPAN class="ft63">Niemi-Kiesiläinen</SPAN></NOBR> (1999).</P>
<P class="p155 ft12"><SPAN class="ft156">6</SPAN><SPAN class="ft64">Ahlström i Konsumentverket (2003).</SPAN></P>
<P class="p117 ft22">216</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378213x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td254"><P class="p31 ft29">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p866 ft18">man inte teckna mobilabonnemang eller hyrbil. För mig som inte alltid var så noga med detaljerna och som var van vid ett par inkassoärenden i halvåret, fungerade förstås inte det.<SPAN class="ft157">7</SPAN></P>
<P class="p45 ft8">Synen på Kronofogdemyndigheten och myndighetens verktyg, i kombination med den genomlysning av individers privatekonomi som svenska kreditupplysningsföretag kan bistå med till följd av offentlighetsprincip, innehållsrika befolkningsregister, ett fåtal dominerande storbankers samverkan och en anpassad lagstiftning ger goda förutsättningar att upprätthålla den höga betalnings- moralen.</P>
<P class="p12 ft8">Det bör dock konstateras att gäldenären kan sägas befinna sig i ett institutionellt underläge genom att verktygen är inriktade på att förmå skuldsatta att återbetala sina skulder, men inte ger samma möjlighet för gäldenärer att hantera sin situation.</P>
<P class="p867 ft85"><SPAN class="ft24">5.1</SPAN><SPAN class="ft84">Utgångspunkter för en strategi mot överskuldsättning</SPAN></P>
<P class="p74 ft9">En bevarad <SPAN class="ft158">hög betalningsmoral </SPAN>bör ses som en avgörande utgångspunkt för en strategi mot överskuldsättning. Att människor litar på att överenskommelser hålls och räkningar betalas underlät- tar affärsrelationer och handel och är en viktig del av det som gör att samhällen fungerar effektivt och med hög grad av social tillit.</P>
<P class="p60 ft8">Tillit förutsätter dock ömsesidighet. När finansmarknaderna växer i styrka och omfattning måste enskilda låntagares och kon- sumenters förutsättningar likaså förstärkas, särskilt som även mindre resursstarka grupper i ökad utsträckning deltar på kreditmarknaden. Tillräckligt starkt konsumentskydd genom lagstiftning och tillsyn är viktigt för att betalningsmoralen ska vara starkare folkligt för- ankrad än enbart genom avskräckande insatser. Tillräckligt kraftfull tillsyn och konsumentpolitik bör alltså ses som integrerade och omistliga delar av en strategi som bygger på en hög betalnings- moral.</P>
<P class="p191 ft8"><SPAN class="ft15">Kunskap och stöd </SPAN>är det som bör betraktas som den andra utgångspunkten för en strategi mot överskuldsättning.</P>
<P class="p201 ft8">Som kunskap räknas då för det första att den enskilda konsu- menten kan få råd och stöd i tillräcklig omfattning för att förstå vilka förpliktelser han eller hon ikläder sig och få individuell hjälp</P>
<P class="p22 ft12"><SPAN class="ft159">7 </SPAN>Knausgård (2009<SPAN class="ft160">).</SPAN></P>
<P class="p868 ft22">217</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft10">att se vilka lösningar som kan finnas när den egna ekonomin håller på att gå överstyr. Därtill finns också stort behov av att samhället kontinuerligt och systematiskt följer och beforskar vad som sker på kreditmarknaden. Därmed kan eventuellt nödvändiga åtgärder för att upprätthålla balansen mellan gäldenärer och borgenärer fotas på fakta och genomföras löpande. Stora, starka, systemavgörande banker och finansinstitut har resurser och starkt intresse av att hålla sig väl underrättade om utvecklingen på området. Konsu- menterna är oftast ensamma i sina möten med nya företeelser och behöver en upplyst stat som sin företrädare. Det saknas i dag såväl tillräckligt god löpande statistik om skuldsättning, som resurser för utredning och forskning på området.</P>
<P class="p682 ft8">Faktum är ändå att de allra flesta svenska kredittagare tycks klara sig ganska bra. Belåningen är visserligen hög och har vuxit kraftigt. Det tycks emellertid framför allt vara de som har höga inkomster och bäst förutsättningar som lånar mest.</P>
<P class="p53 ft8">I kontrast till den stora mängden låntagare med kontroll över sin skuldsituation finns emellertid den måttligt stora, men ändå ingalunda negligerbara, grupp som funnits i många år hos Krono- fogdemyndigheten utan stort hopp om att någonsin ta sig ur en skuldsituation som präglar hela deras liv och deras eventuella familjers förutsättningar. Lånen är ofta inte särskilt stora, åtmin- stone inte från början. Fallerande bostadslån är relativt sällsynta. Risken finns att gruppen med varaktiga problem växer i takt med en alltmer spridd kreditgivning för finansiering av löpande kon- sumtion. För den som har fastnat i skuldfällan är skuldsanering ofta den mest verkningsfulla åtgärden, eftersom den innebär att den skuldsatte blir av med samtliga skulder och kan starta om med rent bord. 2012 års skuldsaneringsutredning presenterade i SOU 2013:72 <SPAN class="ft13">Ut ur skuldfällan </SPAN>förslag som om de genomförs kan innebär att fler får ta del av skuldsanering. Men kraven för skuldsa- nering är fortsatt hårda och ytterligare åtgärder kan därför behöva övervägas. Den tredje utgångspunkten för en strategi bör därmed vara den relativt lilla men mycket hårt drabbade gruppen <SPAN class="ft15">svårt skuldsatta sedan lång tid.</SPAN></P>
<P class="p869 ft8">Vidare är det viktigt att ta ett särskilt grepp om <SPAN class="ft15">barn och ung- domars </SPAN>skuldsättning och villkor för barn och ungdomar i skuld- satta familjer.</P>
<P class="p870 ft22">218</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td254"><P class="p31 ft29">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p329 ft15"><SPAN class="ft15">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft57">Utredningens uppdrag</SPAN></P>
<P class="p149 ft42">Utredningens uppdrag är enligt direktiven att föreslå en åtgärdsin- riktad strategi för att motverka överskuldsättning. I uppdraget ingår att resonera kring eventuella behov av förändringar i lagstift- ningen, dock inte att lämna författningsförslag.</P>
<P class="p12 ft42"><SPAN class="ft44">I sammanfattningen, i början av betänkandet, listas och beskrivs de huvudsakliga förslagen kortfattat. </SPAN>I den fortsatta texten nedan presenteras mer utförligt de ställningstaganden (med tillhörande förslag) som utredningen har landat i och som vi menar skulle kunna utgöra viktiga inslag i en framtida strategi för att mot- verka överskuldsättning.</P>
<P class="p198 ft161"><SPAN class="ft161">5.2</SPAN><SPAN class="ft162">Hög betalningsmoral</SPAN></P>
<P class="p45 ft42">På kreditmarknaden finns två parter, kredittagare och kreditgivare. Båda har ett ansvar för att marknaden ska fungera och för att upp- rätthålla en hög betalningsmoral. Kredittagaren ska återbetala sitt lån och ge kreditgivaren de uppgifter som krävs för att denne ska kunna fatta ett välgrundat beslut huruvida en kredit ska beviljas eller inte. Kreditgivaren ska i sin tur upplysa kredittagaren om lånets villkor, inte locka in låntagaren i ofördelaktiga kreditarrangemang och inte ge krediter om låntagaren inte förväntas kunna betala tillbaka lånet.</P>
<P class="p177 ft47">Vid sidan av parterna finns olika institutioner som tillsammans bildar en social och organisatorisk infrastruktur för att se till att kreditmarknaden fungerar på ett tillfredsställande sätt. Det handlar bland annat om de lagar och regler som styr kreditgivning och de myndigheter som övervakar kreditmarknaden. Dessa beskrivs när- mare i kapitel 3 <SPAN class="ft48">Kreditsamhällets infrastruktur</SPAN>.</P>
<P class="p264 ft44">Är det institutionella ramverket adekvat utformat?</P>
<P class="p98 ft45">Kreditmarknaden och det omgivande regelverket har förändrats över tid, inte minst de senaste decennierna. Kreditmarknaden avre- glerades i hög utsträckning under <NOBR>1980-talet.</NOBR> Den teknologiska utvecklingen och den finansiella uppfinningsrikedomen har lett till ett ökat utbud av kreditprodukter. Efter finanskraschen 2008 genomfördes regelskärpningar i syfte att motverka olika systemris- ker och hindra uppkomsten av en ny stor finanskrasch.</P>
<P class="p579 ft22">219</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378216x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p613 ft8">En central fråga för utredningen är huruvida det ramverk som omgärdar kreditmarknaden i dag är adekvat utformat för att möta dagens och morgondagens utmaningar ur ett överskuldsättnings- perspektiv.</P>
<P class="p53 ft16">Morgondagens situation debatteras flitigt i offentligheten. Nivån på hushållens skuldsättning anses av en del vara för hög och det finns en oro för att priset på bostäder ska falla vilket skulle minska hushållens förmögenheter och kunna ha stor påverkan på de hushåll som av olika anledningar är tvungna att sälja sina bostä- der. Det är i ljuset av den diskussionen man ska läsa Finans- inspektionens råd om ett bolånetak och den offentliga debatten om amorteringskrav eller främjandet av en amorteringskultur bland bolånetagare. I kapitel 2 <SPAN class="ft25">Överskuldsättning i Sverige </SPAN>har vi skrivit om den statistik och de resonemang som har förts i den frågan och bidrar också med egna siffror om hushållens skulder. Vidare har vi i samma kapitel diskuterat nya eller framtida risker för svenska hushåll som det finns behov av att följa och analysera närmare.</P>
<P class="p871 ft9">Dagens situation diskuteras inte i samma omfattning som morgon- dagens. Det beror sannolikt på att den grupp som i dag inte kan klara av sina skuld- och betalningsåtaganden är liten i förhållande till befolkningen i sin helhet. Förhållandena för denna grupp är dock av intresse också för resten av befolkningen. Omkring en kvarts miljon individer<SPAN class="ft66">8 </SPAN>har varit registrerade hos Kronofogdemynigheten i sex år eller längre och har under dessa år troligtvis levt under svåra ekonomiska villkor. Det drabbar dem själva, deras anhöriga och ekonomin i dess helhet. Dessutom, om farhågorna att fler hushåll riskerar få allvarliga betalningsproblem besannas, kommer fler att påverkas av dagens institutionella ramverk.</P>
<P class="p872 ft8">Utredningens samlade bedömning är att kredittagarna i dagslä- get befinner sig i ett institutionellt och kunskapsmässigt underläge gentemot kreditgivarna. Det är inte lagstiftarnas intention att det ska vara så. Stöd finns exempelvis för kredittagarna i olika former, till exempel lagstiftning med vissa skyddsinslag, informationsinsat- ser för att upplysa konsumenterna om deras rättigheter, möjlig- heter att bestrida oriktiga fordringar, kommunala budget- och skuld- rådgivare och möjligheten att erhålla skuldsanering. Utredningen menar dock att detta stöd inte är tillräckligt omfattande för att kredittagarna ska kunna uppfattas som rimligt jämbördiga med kreditgivarna.</P>
<P class="p55 ft12"><SPAN class="ft11">8 </SPAN>Av de som kunde matchas mot Statistiska centralbyråns register.</P>
<P class="p55 ft22">220</P>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td254"><P class="p31 ft29">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p873 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Kredittagarna är av naturliga skäl mindre insatta i den lagstift- ning och det övriga regelverk som omgärdar kreditmarknaden än vad kreditgivarna är. Särskilt svår är situationen för svaga grupper, exempelvis ungdomar med begränsad erfarenhet av kreditmarknaden, personer med psykisk ohälsa som till exempel kan ha begränsad impulskontroll, låginkomsttagare som har snäva ekonomiska marginaler. Kunskapshöjande insatser från offentliga och frivilliga organisationer kan bidra till att minska, men inte helt undanröja underläget i kunskaper.</SPAN></P>
<P class="p874 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Det stöd som finns från det offentliga är ofta resurssvagt och otillräckligt: Budget- och skuldrådgivningen har ofta långa vänte- tider, och är sparsamt uppbyggd i vissa delar av landet. Skuld- sanering, som är tänkt att hjälpa allvarligt skuldsatta personer, beviljas endast till varannan person som ansöker.</SPAN></P>
<P class="p406 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">De gäldenärer som har skulder hos Kronofogdemyndigheten, i synnerhet de som har varit skuldsatta under lång tid, är en utsatt grupp med bland annat lägre inkomster, lägre utbildningsgrad, högre förekomst av arbetslöshet och sjukdom och färre fasta tillgångar än det genomsnittliga hushållet i Sverige. Man kan med fog misstänka att de också har svårare att göra sina rättig- heter gällande gentemot kreditgivare än det genomsnittliga hus- hållet.</SPAN></P>
<P class="p407 ft10"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft163">Den summariska processen är en snabb och enkel process som tillämpas för att fastställa otvistiga fordringar och innebär att Kronofogdemyndigheten inte får utreda enskilda fall. Istället åligger det den enskilda gäldenären att bestrida fordringens gil- tighet om den är oriktig eller invända mot betalningsskyldighet om den är preskriberad. Det kan med fog misstänkas att många gäldenärer inte tar till vara sina rättigheter i de här fallen.</SPAN></P>
<P class="p406 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Kronofogdemyndigheten utgör ett kraftfullt verktyg för borgenären att få tillbaka sin fordran; ett verktyg som därtill är billigt att använda. De avgifter som borgenärer betalar in för betalningsföreläggande eller för att täcka andra kostnader hos Kronofogdemyndigheten, exempelvis kostnader för avhysning, ska betalas av gäldenären. Detsamma gäller avgifterna för inkas- soverksamhet.</SPAN></P>
<P class="p875 ft22">221</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p222 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Enligt preskriptionslagen (1981:130) preskriberas en fordran tio år efter tillkomsten. För konsumentfordringar är tidsrymden tre år. Preskription innebär att borgenären förlorar rätten att kräva ut sin fordran. Det är dock lätt att avbryta preskriptionen, vilket gör att fordringen kan hållas vid liv så länge gäldenären lever och dödsboet existerar. Med höga räntor och avgifter kan det inne- bära att en gäldenär får betala skuldens ursprungliga värde flera gånger om.</SPAN></P>
<P class="p876 ft8">För att nå en bättre balans mellan kreditgivare och kredittagare krävs alltså åtgärder på ett flertal områden. Kunskapsinsatser spelar en viktig roll, och vi föreslår därför i <SPAN class="ft13">Kunskap och stöd </SPAN>ett antal åtgärder för att öka kunskaperna hos hushåll och beslutsfattare. Det är dock vanskligt att tro att det kommer att räcka för att minska överskuldsättningen i samhället. Kreditmarknaden är kom- plex och under ständig utveckling. Skillnaderna är stora mellan olika konsumenters finansiella förmåga, räknefärdighet och eko- nomiska beteende. Inte ens välinformerade och intresserade perso- ner kan förväntas ha fullständig förståelse för alla produkter och villkor. En välfungerande kreditmarknad är därför också i behov av ett tydligt regelverk som upprätthåller balansen på kredit- marknaden och där myndigheterna har erforderliga resurser och verktyg till sitt förfogande för att kunna utöva ett bra tillsynsar- bete.</P>
<P class="p877 ft15"><SPAN class="ft15">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft57">En bättre fungerande kreditmarknad ur ett konsumentperspektiv</SPAN></P>
<P class="p878 ft15">Ökade resurser till Konsumentverket för övervakning, samt eventuellt förstärkt lagstiftning</P>
<P class="p879 ft10">Regleringen på kreditmarknaden har skärpts under senare år. I första hand ur ett systemperspektiv. Förändringar har också skett utifrån ett konsumentperspektiv, men inte i samma utsträckning.</P>
<P class="p235 ft68">I dag ska Konsumentverket svara för att de konsumentskyd- dande regler som ligger inom myndighetens tillsynsansvar följs. Myndigheten har ett brett tillsynsansvar för bland annat marknads- föringslagen, konsumentkreditlagen och avtalsvillkorslagen. För bolag som har tillstånd hos Finansinspektionen, exempelvis banker och kreditmarknadsbolag, har Konsumentverket enbart tillsyn över</P>
<P class="p880 ft22">222</P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td254"><P class="p31 ft29">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8">de bestämmelser i konsumentkreditlagen som rör marknadsföring, information och avtalsvillkor.</P>
<P class="p396 ft9">Finansinspektionens tillsyn på kreditmarknadsområdet gäller för alla verksamheter som kombinerar in- och utlåning från allmän- heten. Den typen av finansieringsrörelse kräver Finansinspektionens tillstånd enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, men regleras därutöver bland annat av konsumentkreditlagen.</P>
<P class="p14 ft8">Finansinspektionens tillsyn har särskilt fokus på företagens hantering av kreditrisker, däribland på institutens interna processer för styrning, kontroll och dokumentation. Däremot agerar Finans- inspektionen inte som tillsynsmyndighet i enskilda konsument- ärenden som till exempel klagomålsärenden eller tvister. Och Konsumentverket gör det endast i särskilda fall i form av KO- biträde.</P>
<P class="p75 ft8">Företrädare för Finansinspektionen och Konsumentverket har till utredningen uttryckt att det finns behov att komplettera nuvarande konsumenträttsliga regler i framförallt konsumentkreditlagen och kontrollera efterlevnaden av dem.</P>
<P class="p184 ft9">Konsumentverket har till exempel anfört att de allmänna råd som Konsumentverket ger ut inte är bindande för näringsidkare såsom en författning och måste prövas i domstol för att få status av tvingande rätt (praxis). Om en tillräckligt stor grupp näringsidkare väljer att följa de allmänna råden, utvecklas de till god sed på mark- naden. Det finns dock en risk att råd som uppfattas som stränga inte efterlevs och därmed inte blir sed på marknaden, varpå kravet på domstolsprövning ökar för att fastställa dem.</P>
<P class="p177 ft16">Utredningen delar bedömningen att det finns behov av en bättre övervakning av kreditmarknaden ur ett konsumentperspektiv. Under utredningens arbete har vi stött på flera fenomen som skulle behöva granskas mer ingående än vad som är fallet i dag.</P>
<P class="p881 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft80">Otydliga priser på krediter. </SPAN>I dag förekommer konstruktioner på kreditmarknaden där det är svårt att förstå hur mycket en kredit kostar i jämförelse med att betala kontant. Det kan innebära att konsumenter väljer att ta krediter i tron att kostnaden för krediten är låg. Det framgår oftast inte heller tydligt vilka konsekvenserna är vid utebliven kreditbetalning, till exempel i form av dröjs- målsräntor och påföljdsavgifter.</P>
<P class="p882 ft22">223</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378220x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p222 ft13"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft81">Krediter som ett huvudalternativ vid betalning. </SPAN><SPAN class="ft8">Det förekommer i dag betalningsupplägg där det förvalda betalningssättet är att betala per kredit och inte kontant, ofta med dåliga villkor för konsumenten.</SPAN></P>
<P class="p228 ft40"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft106">Vidlyftig marknadsföring av krediter. </SPAN><SPAN class="ft10">En del bolag marknadsför sina kreditlösningar på ett påträngande vis och ger sken av att krediter är lösningar på konsumentens ekonomiska problem.</SPAN></P>
<P class="p401 ft40"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft106">Oklar effekt av kreditprövning. </SPAN><SPAN class="ft10">Kreditgivare har ett särskilt ansvar att undersöka den enskildes förutsättningar att återbetala den kredit som han eller hon har ansökt om.</SPAN><SPAN class="ft56">9 </SPAN><SPAN class="ft10">De omfattande volymerna av ansökningar till Kronofogdemyndigheten från exempelvis snabblåneföretagen vittnar dock om att bestämmel- sen inte har haft avsedd effekt.</SPAN></P>
<P class="p261 ft8">Dagens regelverk och granskning från myndigheternas sida är inte tillräckligt för att bemästra dessa problem.</P>
<P class="p52 ft8">Utredningen menar att de ansvariga myndigheterna bör få bättre möjligheter att granska kreditmarknaden för att kunna hantera dessa och andra typer av problem. En i vissa avseenden tydligare reglering och skärpt tillsyn bör närmare övervägas inom följande områden:</P>
<P class="p730 ft13"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft81">Ökade resurser för Konsumentverket att bedriva en aktiv gransk- ning av missförhållanden på kreditmarknaden, </SPAN><SPAN class="ft8">som marknads- föring, kreditprövning, efterlevnad av god kreditgivningssed med mera. Utökningen av resurser bör inbegripa såväl juridisk som ekonomisk kompetens.</SPAN></P>
<P class="p224 ft13"><SPAN class="ft164"></SPAN><SPAN class="ft81">Utred behov om skärpt regelverk för tillsyn av kreditmarknaden.</SPAN></P>
<P class="p883 ft10">Regeringen har nyligen presenterat en proposition med förslag om en ny sanktionsavgift vid bristande kreditprövningar i syfte att stärka tillsynen av viss kreditgivning till konsumenter. Utred- ningen ser behov av ett samlat grepp om de krav som ställs på olika kreditgivare i samband med kreditgivning och gör bedöm- ningen att det kan behövas ytterligare anpassningar i gällande regelverk. En väg att gå är att ge Konsumentverket vidgade befogenheter i sin del av tillsynen utifrån konsumentkredit- lagen, bland annat för att närmare tolka och följa upp inne- börden av god kreditgivningssed och de krav som ställs på god kreditprövning. Effektivare sanktionsmöjligheter utgör en viktig</P>
<P class="p568 ft12"><SPAN class="ft11">9 </SPAN>Se kapitel 3 och bestämmelserna i konsumentkreditlagens 12 §.</P>
<P class="p55 ft22">224</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378221x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td254"><P class="p31 ft29">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p884 ft9">del för att säkra regelefterlevnaden på marknaden. En utredning bör genomföras om utökade befogenheter för Konsument- verket i tillsynen utifrån konsumentkreditlagen, eventuellt också bemyndiganden att utfärda föreskrifter. Därmed skulle också en naturlig samordning kunna ske med den reglering och tillsyn som utgår från lagen om bank- och finansieringsrörelse, som Finansinspektionen ansvarar för. Finansinspektionen har där särskilda bemyndiganden till exempel avseende åtgärder för kreditinstitutens sundhet och för att påverka den information som kreditinstituten lämnar till sina kunder.</P>
<P class="p885 ft125">Fungerande ockerbestämmelse och övervakning av kreditmarknaden ur ett konsumentperspektiv</P>
<P class="p211 ft8">Ett av de fenomen på kreditmarknaden som ofta lyfts fram när överskuldsättning diskuteras är de så kallade snabblånen (eller sms- lånen). Det är lån där ansökningarna görs på distans, oftast via mobiltelefonen eller via Internet, och lånet utbetalas snabbt. Låne- beloppen är ofta mellan 500 och 3 000 kronor och tiden för åter- betalning mellan en och tre månader. Kostnaden för lånet är ofta stor i jämförelse med lånets storlek, vilket gör att den effektiva räntan blir mycket hög. I en sammanställning Konsumentverket har översänt till utredningen uppgick den effektiva räntan för ett lån på 3 000 kronor i 30 dagar hos 19 olika snabblåneföretag till mellan 431 och 1 410 procent.<SPAN class="ft7">10</SPAN></P>
<P class="p643 ft8">Snabblåneföretagen är en relativt ny företeelse i Sverige som har vuxit snabbt. År 2006 etablerade sig det första företaget på den svenska marknaden. I dag finns ungefär 55 stycken.</P>
<P class="p14 ft8">Till en början var snabblånen undantagna från flera krav i kon- sumentkreditlagen, vilket till exempel innebar att bolagen inte behövde göra kreditupplysningar.<SPAN class="ft7">11 </SPAN>I samband med att den nya konsumentkreditlagen trädde i kraft den 1 januari 2011 skärptes dock kraven på snabblånen med avseende på informationsgivning och kreditprövning.<SPAN class="ft7">12</SPAN></P>
<P class="p12 ft8">Antalet ansökningar om betalningsföreläggande till Kronofog- demyndigheten för snabblån ökade kraftigt efter deras lansering</P>
<P class="p886 ft34"><SPAN class="ft62">10</SPAN><SPAN class="ft63">Lånen gällde den 13 maj 2013.</SPAN></P>
<P class="p179 ft34"><SPAN class="ft62">11</SPAN><SPAN class="ft63">Proposition 2009/10:242.</SPAN></P>
<P class="p179 ft12"><SPAN class="ft62">12</SPAN><SPAN class="ft64">Kronofogdemyndigheten (2008a).</SPAN></P>
<P class="p608 ft22">225</P>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378222x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p580 ft8">2006. Under 2010 och 2011 minskade de igen, för att återigen nå höga nivåer under 2012 (se diagram 3.1 i kapitel 3).</P>
<P class="p119 ft8">Snabblåneföretagen kom till Finland innan de kom till Sverige, och företeelsen har diskuterats ingående i Finland där man har valt att från juni 2013 införa ett räntetak för lån som understiger 2 000 euro. <SPAN class="ft7">13 </SPAN>För dessa lån får den effektiva räntan inte uppgå till mer än 50 procent utöver den aktuella referensräntan, vilket i dagsläget innebär en effektiv räntesats om 51 procent.</P>
<P class="p151 ft8">Utredningen har också övervägt om Sverige borde införa en liknande bestämmelse. Ett räntetak skulle förmodligen leda till kraftigt minskad förekomst av snabblåneföretag. I Finland har antalet snabblåneföretag minskat från 81 till 16 sedan lagen trädde i kraft i juni.</P>
<P class="p235 ft68">Utredningen menar dock att ett räntetak inte bör införas i dags- läget. Det finns ett antal problem med en sådan konstruktion.</P>
<P class="p719 ft13"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft81">Det är svårt att veta vilken nivå på taket som är rimlig. </SPAN><SPAN class="ft8">Redan ett lån på 500 kronor som löper i en månad med en avgift på 20 kronor skulle ge en effektiv räntesats på 61 procent, det vill säga över Finlands nuvarande räntetak. Det är emellertid svårt att se det oanständiga i att ta ut 20 kronor i avgift för ett lån som löper i en månad.</SPAN></P>
<P class="p780 ft39"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft83">Är det bara fördelar med ett mindre utbud av snabblån</SPAN><SPAN class="ft158">? </SPAN><SPAN class="ft9">Att införa ett räntetak skulle troligen innebära ett mindre utbud av snabblån. Även om det kan förefalla vara en god idé, eftersom privatpersoner därmed inte kommer att betala höga kostnader för att ta ett lån, innebär det också att samma personer inte har möjlighet att ta snabblån i situationer där de anser sig behöva det. I sin tur kan det leda till andra problem som vi i dagsläget inte överblickar. Det kan finnas personer som behöver ta snabb- lån för att snabbt täcka andra, för hushållet, viktiga utgifter.</SPAN></P>
<P class="p248 ft13"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft81">Räntetak kan leda till större snabblån. </SPAN><SPAN class="ft8">En effekt av ett räntetak kan vara att snabblånen blir större, eftersom den administrativa kostnaden för att hantera lånet då kan slås ut på ett större låne- belopp. Detta kommer i så fall också att leda till större återbetal- ningsbelopp för de lån som tas, vilket kan leda till att en del får svårare att betala tillbaka dem.</SPAN></P>
<P class="p887 ft12"><SPAN class="ft11">13 </SPAN>Taket gäller inte avbetalningsköp.</P>
<P class="p55 ft22">226</P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378223x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td254"><P class="p31 ft29">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft8">Dessa problem ska dock inte tas till intäkt för att utredningen helt avvisar den finska modellen med ett räntetak för lån under 2 000 euro. Vi finner dock att det finns anledning att följa och analysera utvecklingen av snabblånen och deras effekter efter de ingrepp i lagstiftning och tillsynsfrågan som redan gjorts och kan tänkas till- komma. Dessutom blir det intressant att följa den finska utveck- lingen. Den kraftiga minskning av antalet snabblåneföretag som skett i Finland tycks visa att ett räntetak kan användas som ett sätt att drastiskt minska förekomsten av sms- och snabblån om utveck- lingen skulle göra detta önskvärt.</P>
<P class="p888 ft13">Överväg ändring av den civilrättsliga regeln om ocker i 31 § avtalslagen<SPAN class="ft130">14</SPAN></P>
<P class="p98 ft8">Det förekommer många kreditavtal med extrema räntesatser. Trots detta används inte ockerparagrafen aktivt för att pröva om dessa är giltiga. Lagstiftningen om ocker är gammal och innehåller kompli- cerade samband mellan civilrätt och brottsbalk. För att skapa rea- listiska förutsättningar att pröva och ogiltigförklara avtalsvillkor som innebär orimligt höga räntesatser kan det finnas skäl att över- väga vissa lagändringar som då också ger möjligheter för regering och riksdag att göra uttalanden i förarbetena som kan komma att påverka rättstillämpningen.</P>
<P class="p61 ft39"><SPAN class="ft9">I avsnitt 3.2.2. </SPAN>Lagstiftning rörande konsumentkrediter <SPAN class="ft9">finns en redogörelse av de två bestämmelser om ocker som i finns i avtals- lagen respektive brottsbalken. Där framgår att kopplingen mellan den civilrättsliga och den straffrättsliga bestämmelsen är stark, sam- tidigt som skillnader finns, som bidrar till svårigheten att i praktiken tillämpa bestämmelserna och pröva vad som ska anses vara ocker.</SPAN></P>
<P class="p177 ft125">Enligt utredningens mening bör det övervägas om kopp- lingen mellan den civilrättsliga och den straffrättsliga bestäm- melsen bör förändras. <SPAN class="ft16">För ockeransvar enligt den straffrättsliga bestämmelsen krävs som uppsåt. Även kravet på uppenbart miss- förhållande mellan gäldenärens förmån i förhållande till vederlaget ska vara täckt av uppsåt, vilket gör det svårt att binda gärnings- mannen. Genom att låta den civilrättsliga bestämmelsen vara fri- kopplad från den straffrättsliga skulle man kunna komma tillrätta med oskäliga räntor, utan att för den skull behöva gå in på en</SPAN></P>
<P class="p889 ft12"><SPAN class="ft11">14 </SPAN>Detta förslag är utformat efter förslag av experten i utredningen professor Annina Persson, Örebro Universitet.</P>
<P class="p579 ft22">227</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378224x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft9">bedömning om uppsåt föreligger. Även regeln i avtalslagen är utformad så att det krävs mycket stor obalans mellan prestation- erna på ömse sidor för att den ska vara tillämplig och om så är fallet blir hela avtalet ogiltigt. Den förändring vi tycker borde övervägas är att kravet på obalans mellan prestationerna sänks. Rättsföljden skulle som ett alternativ till ogiltighet kunna vara jämkning. Vidare borde en förändring av den civilrättsliga bestämmelsen om ocker sammankopplas närmare med konsumentkreditlagens krav på god kreditgivningssed. <SPAN class="ft158">Utredningens förslag är att ett avtal skulle kunna förklaras ogiltigt eller jämkas med stöd av avtalslagen om brister föreligger avseende kravet på god kreditgivningssed.</SPAN><SPAN class="ft165">15</SPAN></P>
<P class="p153 ft8">God kreditgivningssed innebär bland annat att näringsidkaren ska ge konsumenten de förklaringar, upplysningar, som han eller hon behöver för att kunna avgöra om det aktuella kreditavtalet passar hans eller hennes behov och ekonomiska situation. Det kan knappast vara i enlighet med god kreditgivningssed att erbjuda en person som befinner sig i ekonomiskt trångmål en kredit med en ränta på flera tusen procent. Om rekvisiten i avtalslagen kunde samordnas med konsumentkreditlagens krav på god kreditgiv- ningssed skulle ett sådant avtal kunna förklaras civilrättsligt ogiltigt eller jämkas på grund av ocker.</P>
<P class="p682 ft8">Om hela avtalet skulle förklaras ogiltigt skulle det emellertid innebära att kredittagaren omedelbart måste lämna tillbaka hela den lånade summan. En kredittagare som har förbrukat sina pengar skulle inte kunna påtala ockerräntan därför att hon eller han inte har pengar att betala tillbaka krediten med.<SPAN class="ft7">16 </SPAN>Därför skulle man kunna betrakta kreditavtalet som uppdelat i två delar, där den ena delen avser själva penninglånet med villkoren för återbetalning och löptid, och en annan del som avser ränta och avgifter. Ogiltigheten skulle då kunna inriktas mot det som framstår som oskäligt, nämli- gen avgifter och ränta.</P>
<P class="p890 ft167"><SPAN class="ft62">15</SPAN><SPAN class="ft166">Detta är redan teoretiskt möjligt i 36 § i avtalslagen, men paragrafen som är en general- klausul ska tillämpas restriktivt. Och eftersom 36 § avtalslagen inte har preciserade rekvisit är det svårt att på förhand avgöra vilka konkreta fall som medför att avtal och villkor blir ogiltiga eller kan jämkas. Sannolikheten att konsumenter ska våga processa när utgången är så pass oviss är naturligtvis liten. Istället för att förändra 36 § föreslår utredningen alltså att förändringar bör ske i 31 §. Bryter kreditgivaren mot god kreditgivningssed, det vill säga tar man inte till vara konsumentens intressen med tillbörlig omsorg, är detta att ett oskäligt för- farande, nämligen ocker och därmed är avtalsvillkoret ogiltigt.</SPAN></P>
<P class="p224 ft12"><SPAN class="ft62">16</SPAN><SPAN class="ft64">Se Ingvarsson, T., Ogiltighet och rättsföljd, s. 142.</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">228</P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378225x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td254"><P class="p31 ft29">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft13">Regeringsförslag om sanktionsavgift vid bristande kreditprövningar</P>
<P class="p139 ft8">Regeringen har snabblåneföretagen som utgångspunkt i sin pro- position <SPAN class="ft13">Sanktionsavgift vid bristande kreditprövningar </SPAN>från den fjärde november 2013.</P>
<P class="p396 ft8">Konsumentverkets tillsyn enligt konsumentkreditlagen omfat- tar i dagsläget krediter som andra näringsidkare än kreditinstitut lämnar eller förmedlar. Konsumentverket har två sanktionsverktyg till sitt förfogande. Antingen kan de varna näringsidkaren eller före- lägga denne att upphöra med att lämna krediter. Enligt regeringens bedömning är sanktionsapparaten alltför trubbig, och det behövs ett mellanting mellan en varning och föreläggande om att upphöra med kreditverksamhet.</P>
<P class="p62 ft8">Förslaget är att det <SPAN class="ft15">ska </SPAN>påföras en sanktionsavgift i samband med att Konsumentverket utfärdar en varning till en näringsidkare om inte överträdelsen är ringa. Avgiften ska vara mellan fem tusen och tio miljoner kronor, dock ej över tio procent av näringsidkarens omsättning närmast föregående räkenskapsår.</P>
<P class="p184 ft10">Eftersom Finansinspektionen redan i dag enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse har en liknande sanktionsmöjlighet kom- mer det att bli en ökad regelneutralitet över kreditgivningstillsynen i Sverige om förslaget i lagrådsremissen genomförs.</P>
<P class="p12 ft8">Förslaget bör kunna leda till en mer ansvarstagande kreditgiv- ning från snabblåneföretagens sida.</P>
<P class="p891 ft15">Utred om kreditupplysningsföretag ska få tillgång till uppgifter om inkassobolagens fordringar, snabblåneföretagens utlåning m.m.</P>
<P class="p263 ft9">För att kreditgivare ska kunna fatta korrekta beslut är det viktigt att de har goda kunskaper om kredittagarens möjlighet att återbe- tala lånet. För att bedöma en persons återbetalningsförmåga samlar kreditupplysningsföretag i dag in uppgifter om personens inkoms- ter, fastighetsinnehav, skulder registrerade hos Kronofogdemyn- digheten med mera. Alla kreditupplysningsföretag har inte samma typ av uppgifter. UC, som har de stora bankerna som inrapportörer, samlar till exempel också in uppgifter om hushållens kreditengage- mang, misskötsel av kontokrediter med mera.<SPAN class="ft66">17</SPAN></P>
<P class="p892 ft12"><SPAN class="ft11">17 </SPAN>Se bilaga 4.</P>
<P class="p608 ft22">229</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378226x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p281 ft10">Utredningens statistiska undersökning visar dock att en stor del av de kreditengagemang som är direkt eller indirekt förknippade med överskuldsättning inte återfinns hos UC (som har den mest omfattande uppgiftsinsamlingen av kreditupplysningsföretagen). Till exempel snabblånebolagens utlåning, skulder som ägs av inkasso- bolag och fakturakrediter finns inte redovisade.</P>
<P class="p54 ft8">Denna avsaknad av uppgifter är förmodligen en bidragande orsak till den paradoxala siffran att 41 procent av dem som har en skuld hos Kronofogdemyndigheten inte har något lån registrerat hos UC eller något <NOBR>CSN-lån,</NOBR> trots att många av dem rimligen har blivit restförda hos Kronofogdemyndigheten en gång i tiden på grund av lån de inte har kunnat betala tillbaka.<SPAN class="ft7">18</SPAN></P>
<P class="p54 ft8">Avsaknaden av dessa uppgifter i kreditupplysningsföretagens register riskerar att leda till felaktiga kreditbeslut från kreditgivare, och att fler personer hamnar i betalningsproblem och kanske i för- längningen blir överskuldsatta.</P>
<P class="p53 ft10">En lösning på detta är att kreditupplysningsföretagen får till- gång till ovan nämnda uppgifter. Detta väcker å andra sidan frågor om det är rimligt ur integritetssynpunkt samt vilka kostnader det skulle leda till för de inrapporteringsskylda organisationerna.</P>
<P class="p85 ft158">Vi är därför av uppfattningen att staten i särskild ordning bör utreda om kreditupplysningsverksamheten skulle bli bättre om den fick tillgång till snabblånebolagens utlåning, skulder som ägs av inkassobolag och fakturakrediter samt vad detta skulle kräva av lagstiftning och insatser av uppgiftslämnarna. Ytterligare upp- gifter som bör ingå i en översyn är privatpersoners <NOBR>CSN-lån.</NOBR></P>
<P class="p893 ft8">Dessa lån samlas i dag inte heller in trots att de ofta kan vara de största lån en person tar under sitt liv vid sidan av bostadslånen. Vidare bör en utredning undersöka om det finns andra uppgifter som kan vara relevanta att samla in.</P>
<P class="p54 ft8">Utredningen skulle delvis kunna ta formen av en försöksverk- samhet där värdet av olika nivåer av inrapportering utvärderas ur perspektivet att med rimliga rapporteringsinsatser åstadkomma en mera korrekt kreditbedömning än dagens.</P>
<P class="p894 ft95"><SPAN class="ft94">18 </SPAN>Det kan naturligtvis finnas personer med skulder hos Kronofogdemyndigheten som endast har orsakats av offentligrättsliga fordringar. Men även i gruppen med skulder hos Kronofogde- myndigheten över 200 000 kronor utgör en så stor andel som 37 procent personer som saknar lån registrerade hos UC. När skulderna hos Kronofogdemyndigheten är 200 000 kronor eller mer är det sannolikt att det finns ett ursprungligt lån i botten.</P>
<P class="p366 ft22">230</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td254"><P class="p31 ft29">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft15">I utredningen bör det också vara av intresse att ta upp frågan vilka kreditgivare som ska ha möjlighet att få tillgång till denna typ av uppgifter samt vilka uppgifter som ska krävas vid olika former av kreditgivning.</P>
<P class="p329 ft15"><SPAN class="ft15">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft57">Bättre hantering av offentligrättsliga fordringar</SPAN></P>
<P class="p127 ft13"><SPAN class="ft8">Som framgått i avsnitt 3.1 </SPAN>Privat- och offentligrättsliga skulder <SPAN class="ft8">bidrar också utformningen av de offentligrättsliga systemen till betal- ningsproblem för ett stort antal hushåll.</SPAN></P>
<P class="p201 ft8">Det totala skuldbeloppet för allmänna mål hos Kronofogde- myndigheten var vid utgången av 2012 52 miljarder kronor. Vid utgången av 2011 fanns 189 000 gäldenärer med enbart allmänna mål.</P>
<P class="p60 ft8">De offentligrättsliga systemen är viktiga i den svenska väl- färdsmodellen. Det är viktigt att de fungerar väl, att de går till avsedda ändamål och att det inte förekommer fusk. Men systemen måste också utformas så att de inte onödigt bidrar till att männi- skor hamnar i skuld- och betalningsproblem. Ovan nämnda siffror, och beskrivningarna i kapitel 3, visar att det kan behövas åtgärder för att minska de offentligrättsliga systemens påverkan på över- skuldsättning.</P>
<P class="p895 ft15">Utred praktiska lösningar för att kunna införa förslag om månadsinkomstuppgifter</P>
<P class="p263 ft9">Ett gemensamt problem ur överskuldsättningssynpunkt för flera olika offentligrättsliga system är att stöden bygger på den bidrags- berättigades inkomster, som kan variera över tiden, samtidigt som kontrolluppgifterna den utbetalande myndigheten tar del av kan vara upp till två år gamla. Det gäller till exempel studiemedel, underhålls- stöd och bostadsbidrag. Mycket hinner hända med den bidrags- berättigades inkomst mellan bidragstillfälle och avstämning.</P>
<P class="p177 ft16">Konsekvenserna drabbar staten, som riskerar att betala ut fel- aktiga belopp och få ägna tid och resurser åt att hantera problemen som uppstår, men framför allt drabbas de personer som dras in i en skuldsituation som innebär att de riskerar att bli återbetalnings- skyldiga och restförda hos Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p896 ft22">231</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378228x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p281 ft39"><SPAN class="ft9">I SOU 2011:40 </SPAN>Månadsuppgifter – snabbt och enkelt <SPAN class="ft9">föreslås att arbetsgivare, Försäkringskassan, arbetslöshetskassorna, försäkrings- företag och andra som betalar ut ersättningar som utgör inkomst av tjänst ska lämna uppgift om utbetald ersättning till Skatteverket varje månad istället för varje år som är regel i dag. Uppgifterna ska lämnas elektroniskt. Dispens ska kunna ges av Skatteverket om särskilda skäl föreligger. En sådan förändring skulle minska fel- aktiga utbetalningar från välfärdssystemen och underlätta för många medborgare och flera myndigheter. I utredningen lyfts till exempel fördelarna för Försäkringskassans utbetalningar av bostadsbidrag, hanteringen av underhållsstödet, Centrala studiestödsnämndens studiemedel och Kronofogdemyndighetens löneutmätning fram.</SPAN></P>
<P class="p153 ft8">Försäkringskassan behöver vid prövning om ansökan om bostadsbidrag uppgifter om den försäkrades inkomst. Att få en aktuell och tillförlitlig inkomstuppgift inför beslut om ersättning kan leda till färre återkrav på grund av felaktigt utbetald ersättning.</P>
<P class="p52 ft8">Vid löneutmätning ska Kronofogdemyndigheten bland annat utreda gäldenärens anställnings- och inkomstförhållanden och behöver då uppgifter om arbetsgivare och utbetald ersättning. Genom att få tillgång till månadsuppgifter skulle Kronofogdemyndighetens undersökningar kunna bli mer tillförlitliga och handläggningen bli mer effektiv. De förfrågningar som Kronofogdemyndigheten skickar ut till arbetsgivare skulle kunna minska, och möjligheten att få till stånd en löneutmätning öka, vilket skulle vara till fördel för borgenärskollektivet.</P>
<P class="p151 ft8">Men även andra system som bygger på inkomstuppgifter kan tjäna på månatlig rapportering. Det gäller exempelvis utbetalning av underhållsstöd, studiemedel och försörjningsstöd.</P>
<P class="p52 ft8">Sverige skulle inte vara först med månadsinkomstuppgifter. Liknande system har redan införts i flera andra länder som Danmark, Nederländerna, Tyskland, Ungern och Estland.<SPAN class="ft7">19</SPAN></P>
<P class="p85 ft16">Förslaget har mött positiv respons på olika håll. Majoriteten av remissinstanser var positiv till förslaget. Även i andra utredningars betänkande har fördelarna med månadsuppgifter uppmärksammats, däribland <SPAN class="ft25">SOU 2008:74 Rätt och riktigt – åtgärder mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen </SPAN>och <SPAN class="ft25">SOU 2012:47 Harmoniserat inkomstbegrepp. Möjligheter att använda månadsuppgifter i social- och arbetslöshetsförsäkringarna</SPAN>.</P>
<P class="p122 ft37"><SPAN class="ft11">19 </SPAN><SPAN class="ft12">SOU 2011:40: </SPAN>Månadsuppgifter – snabbt och enkelt.</P>
<P class="p55 ft22">232</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td254"><P class="p31 ft29">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft8">Omfattande kritik har dock riktats från olika näringslivsorgani- sationer. Den kritik som framförts har huvudsakligen handlat om att arbetsgivarnas uppgiftslämnarbörda kommer att öka om försla- get genomförs.</P>
<P class="p14 ft8">Regeringen har också valt att inte gå vidare med förslaget med motiveringen att den administrativa bördan för företagen skulle öka allt för mycket.</P>
<P class="p184 ft9">Utredningen vill dock framhålla de fördelar förslaget skulle innebära för att motverka överskuldsättning, och menar att <SPAN class="ft158">det bör undersökas vilka praktiska förändringar som behövs och som skulle kunna genomföras, exempelvis i form av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft158">IT-stöd</SPAN></NOBR><SPAN class="ft158"> från Skattemyndigheten eller stöd för att utveckla nya moduler i existerande personaladministrativa datasystem, för att minska den administrativa bördan för företagen och därmed förverkliga förslaget om månadsinkomstuppgifter.</SPAN></P>
<P class="p177 ft8">Även om arbetsgivarna inte avkrävs månadsredovisning av inkomstuppgifter kan det finnas <SPAN class="ft15">skäl att överväga en månatlig kommunikation från de myndigheter vilkas förmåner är relate- rade till förmånstagarens eller hushållets inkomster. Myndighe- terna skulle då vid varje utbetalningstillfälle redovisa vilken månadsinkomst som är förenlig med det utbetalade stödet. </SPAN>På så sätt får individer information om det stöd de erhåller är långsiktigt hållbart eller om det finns risker för att en skuldbörda håller på att byggas upp.</P>
<P class="p897 ft15">Samverkan mellan Kronofogdemyndigheten och övriga myndigheter</P>
<P class="p59 ft8">Ett sätt att hantera de offentligrättsliga fordringarna är genom sam- arbete mellan Kronofogdemyndigheten och de myndigheter som överlämnar flest offentligrättsliga fordringar till Kronofogdemyndig- heten.</P>
<P class="p16 ft68">Kronofogdemyndigheten har i dag ett utvecklat samarbete med Centrala Studiestödsnämnden. Kronofogdemyndigheten har också samarbetat med andra myndigheter tidigare. Under 2008 pågick exempelvis ett arbete med Radiotjänst där personer med obetald skuld som för första gången riskerade att överlämnas till Krono- fogdemyndigheten för verkställighet kontaktades av Radiotjänst. Fyra av tio undvek med denna metod att hamna hos Kronofogde-</P>
<P class="p898 ft22">233</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p580 ft8">myndigheten. Arbetet bedrivs nu som normalrutin. Liknande åtgärder borde kunna genomföras av andra myndigheter.</P>
<P class="p119 ft8">De som registreras första gången hos Kronofogdemyndigheten får i allmänhet ett samtal från myndigheten i syfte att motverka fortsatt skuldsättning.</P>
<P class="p235 ft158">Utredningen menar att ett mer systematiskt och kontinuer- ligt samarbete mellan Kronofogdemyndigheten och övriga myndigheter bör ske i likhet med det som i dag sker mellan Kronofogdemyndigheten och Centrala studiestödsnämnden.</P>
<P class="p235 ft10">De myndigheter som överlämnar flest fordringar till Kronofogde- myndigheten för verkställighet bör också få ett särskilt ansvar att undersöka möjligheterna att minska uppkomsten av skulder. Arbetet för att uppnå detta kan ske enligt följande modell:</P>
<P class="p899 ft125"><SPAN class="ft17">1.</SPAN><SPAN class="ft168">I myndigheternas regleringsbrev ges uppdrag till myndig- heterna att återrapportera till regeringen om de fordringar som uppkommer till följd av deras verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p900 ft15"><SPAN class="ft17">2.</SPAN><SPAN class="ft169">Myndigheterna ges också i uppdrag att utifrån sin egen kart- läggning föreslå åtgärder för att reducera uppkomsten av skulder inom sitt område.</SPAN></P>
<P class="p901 ft125"><SPAN class="ft17">3.</SPAN><SPAN class="ft168">Regeringen kan på basis av de förslag som inkommer över- väga vilka av dessa som bör genomföras och i vilken utsträck- ning en mer generell ordning för indrivning av skulder, exempelvis i form av en mer samordnad statlig inkasso- funktion, skulle kunna skapas.</SPAN></P>
<P class="p601 ft24"><SPAN class="ft24">5.3</SPAN><SPAN class="ft55">Kunskap och stöd</SPAN></P>
<P class="p50 ft8">Riksdagens mål för konsumentpolitiken är att ge konsumenter makt och möjlighet att göra aktiva val. Det innebär att konsumen- ter måste ha god information om produkter, produktvillkor och priser samt att de ska ha förmåga att förstå den information de möter.</P>
<P class="p54 ft8">De undersökningar om konsumenternas räknefärdighet och finansiella kunskaper som redovisats i betänkandet vittnar om att stora grupper av konsumenter har begränsade förmågor.</P>
<P class="p902 ft22">234</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378231x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td254"><P class="p31 ft29">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft8">Goda räknefärdigheter och finansiell förmåga har visat sig ha ett positivt samband med beteenden som långsiktigt sparande, delta- gande på aktiemarknaden och ägande av bostad.<SPAN class="ft7">20</SPAN></P>
<P class="p13 ft10">Kreditmarknaden är dessutom en komplex marknad, i ständig utveckling, med priser och avtalsvillkor som ofta är svårtolkade för den enskilde konsumenten. Det krävs således åtgärder för att öka konsumenternas generella kunskapsnivå samt åtgärder som ger konsumenterna rätt och relevant information på ett enkelt sätt.</P>
<P class="p12 ft8">Överskuldsatta eller personer på väg in i överskuldsättning är än mer utsatta än det genomsnittliga hushållet. De som inte har kun- skap om hur man bäst ska hantera situationen blir ofta passiva och uppgivna.<SPAN class="ft7">21 </SPAN>De kan behöva mer direkt stöd för att hantera och ta sig ur sin situation.</P>
<P class="p158 ft15"><SPAN class="ft15">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft57">En mer kraftfull budget- och skuldrådgivning</SPAN></P>
<P class="p127 ft8">Den kommunala budget- och skuldrådgivningen fyller en viktig funktion. Under 2012 sökte 44 000 personer hjälp hos budget- och skuldrådgivningen<SPAN class="ft7">22</SPAN>.</P>
<P class="p14 ft8">Många svårt skuldsatta är i en så allvarlig situation att de behö- ver personlig hjälp för att kunna reda ut sin situation, och kommu- nerna ska enligt skuldsaneringslagen (2 § andra stycket) lämna skuldsatta personer råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor. Av skuldsaneringslagen framgår dock inte närmare hur kommu- nerna ska organisera sin verksamhet.</P>
<P class="p16 ft8">Konsumentverkets undersökningar har visat att verksamheten ser olika ut i landet och att den är eftersatt på flera håll.<SPAN class="ft7">23</SPAN></P>
<P class="p406 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Tre av 290 kommuner saknar helt rådgivning, trots att det är en lagstadgad verksamhet.</SPAN><SPAN class="ft7">24 </SPAN>Det är en försämring sedan 2012 då endast två kommuner saknade rådgivning, men en förbättring mot 2011 då sex kommuner saknade rådgivning.</P>
<P class="p406 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Alla kommuner med minst 80 000 invånare har åtminstone en heltidstjänst med budget- och skuldrådgivning.</SPAN></P>
<P class="p270 ft34"><SPAN class="ft62">20</SPAN><SPAN class="ft63">Almenberg (2011).</SPAN></P>
<P class="p179 ft34"><SPAN class="ft62">21</SPAN><SPAN class="ft63">Se Sandvall (2011) och Kronofogdemyndigheten (2008a).</SPAN></P>
<P class="p179 ft60"><SPAN class="ft62">22</SPAN><SPAN class="ft67">Konsumentverket (2013).</SPAN></P>
<P class="p179 ft60"><SPAN class="ft62">23</SPAN><SPAN class="ft67">Konsumentverket (2013).</SPAN></P>
<P class="p767 ft12"><SPAN class="ft62">24</SPAN><SPAN class="ft64">De tre kommunerna är Laholm, Vadstena och Vindeln. Totalt innebär detta att 36 179 invånare saknar tillgång till stöd i sin kommun.</SPAN></P>
<P class="p579 ft22">235</P>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378232x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p222 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">26 procent av kommunerna (75 stycken) har en heltidsanställd rådgivare. Många kommuner har enbart en rådgivare en dag per vecka.</SPAN></P>
<P class="p903 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Omkring 40 procent av alla kommuner (110 stycken)</SPAN><SPAN class="ft7">25 </SPAN>arbetar inte alls med förebyggande arbete, trots att det anges som en arbetsuppgift i beskrivningen av rådgivarens roll<SPAN class="ft7">26 </SPAN>och förespråkas som en av de viktigaste delarna i att förebygga överskuldsättning i en rapport av <NOBR>EU-kommission.<SPAN class="ft7">27</SPAN></NOBR></P>
<P class="p904 ft8">Även SOU 2013:72 vittnar om långa väntetider till vissa budget- och skuldrådgivare vilket kan leda till att gäldenären inte orkar vänta på hjälp och istället tappar motivationen.</P>
<P class="p54 ft8">Någon genomgripande utvärdering av den faktiska verksam- heten har utredningen inte haft att tillgå. Inspektionen för vård och omsorg har ansvaret för tillsyn av budget- och skuldrådgivningen, men någon sådan har aldrig skett.</P>
<P class="p85 ft10">Utredningens egna erfarenheter av att till exempel försöka få fram statistik från budget- och skuldrådgivningen och Konsument- verket visar dock att det finns brister i verksamheten. Även andra iakttagelser vittnar om problem. I SOU 2013:72 redogörs för att kunskapen och kompetensen bland budget- och skuldrådgivare varierar, att de själva vill ha mer information och utbildning, att vissa budget- och skuldrådgivare har gett felaktiga råd till gäldenä- rer inför ansökan om skuldsanering, och att det finns olika förhåll- ningssätt i olika delar av landet om budget- och skuldrådgivare ska hjälpa gäldenärer att ansöka om skuldsanering om man tror att en ansökan inte kommer att gå igenom.</P>
<P class="p682 ft8">Även om en del problem har åtgärdats under senare år har utvecklingen gått långsamt. Därmed uppfyller inte budget- och skuldrådgivningen de krav som får anses rimliga för en fungerande verksamhet.</P>
<P class="p85 ft8">Det krävs genomgripande åtgärder för att dagens budget- och skuldrådgivning ska fungera tillfredsställande över hela landet.</P>
<P class="p52 ft8">Förändringar som måste komma på plats är en större likvärdig- het över landet vad gäller tillgänglighet och kvalitet, att rådgiv- ningen från budget- och skuldrådgivarna är tillgänglig när den behövs och håller god kvalitet och att budget- och skuldrådgivarna arbetar mer förebyggande.</P>
<P class="p229 ft34"><SPAN class="ft62">25</SPAN><SPAN class="ft63">Konsumentverket (2012).</SPAN></P>
<P class="p155 ft34"><SPAN class="ft62">26</SPAN><SPAN class="ft63">Proposition 2005/06:124.</SPAN></P>
<P class="p155 ft12"><SPAN class="ft62">27</SPAN><SPAN class="ft64">Niemi och Henrikson (2005).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">236</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378233x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td254"><P class="p31 ft29">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p905 ft8">Förändringar av denna art kan inte överlåtas på enskilda rådgi- vare eller enskilda kommuner. För att de ska bli verklighet överallt måste staten ta ett större ansvar. I dag har Konsumentverket ett lagstadgat uppdrag att stödja kommunernas arbete med budget- och skuldrådgivning. <SPAN class="ft170">Utredningen föreslår att verksamheten fort- farande ska ske i kommunernas regi, men att Konsumentverket ska överta basfinansieringen av verksamheten, samt ansvaret för verksamhetens kvalitetsutveckling och grunddimensionering över landet.</SPAN></P>
<P class="p209 ft8">En förändring av detta slag kan också bidra till att det blir lättare att förverkliga 2012 års skuldsaneringsutrednings förslag om för- ändrat stöd till gäldenärerna i skuldsaneringsprocessen.</P>
<P class="p14 ft8"><SPAN class="ft15">Detta bör finansieras genom en skatteväxling där de generella statsbidragen växlas ner i motsvarande grad som den genom- snittliga kommunala kostnaden för budget- och skuldrådgiv- ningen. </SPAN>Innebörden blir att de kommuner som satsar mindre skattekraft än genomsnittligt på sin rådgivning kommer att få ökade kostnader, men de får också ökade resurser. Kommuner med en högre ambitionsnivå får sin grundfinansiering från staten, men får behålla de extra resurser de avsatt för verksamheten till den högre kvalitet de satsat på. <SPAN class="ft15">Därtill bör tillkommande resurser skjutas till från staten.</SPAN></P>
<P class="p175 ft15">Saneringslån</P>
<P class="p160 ft10">En åtgärd som återkommit i diskussioner om överskuldsättning, och som tidigare föreslagits av Konsumentverket<SPAN class="ft56">28</SPAN>, är möjligheten för samhället att erbjuda saneringslån till överskuldsatta individer. Utredningen anser att saneringslån skulle vara en möjlighet att hjälpa skuldsatta, som ännu inte har kvalificerat sig för skuldsanering, och förhindra att deras situation förvärras.</P>
<P class="p16 ft16">Överskuldsatta hushåll har ofta ett stort antal mindre skulder hos olika borgenärer. För den enskilda gäldenären kan det vara svårt att överblicka situationen, som snabbt upplevs som oöver- komlig med höga räntor och avgifter. Hushåll med betalningsan- märkningar kan ofta inte reda ut sin skuldsituation på ett effektivt sätt. Utan borgensman eller säkerhet kan det vara omöjligt att ersätta de små och dyra lånen med ett enda, mer hanterbart, sane-</P>
<P class="p906 ft12"><SPAN class="ft11">28 </SPAN>Konsumenverket (2003).</P>
<P class="p608 ft22">237</P>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378234x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p580 ft8">ringslån. Saneringslånen skulle även kunna underlätta frivilliga betalningsuppgörelser och upplägg av en betalningsplan.</P>
<P class="p53 ft9">I Finland har ett system med saneringslån vuxit fram. År 1990 grundades den riksomfattande organisationen <NOBR>Garanti-Stiftelsen</NOBR> för att hjälpa hushåll i ekonomisk kris att lösa skuld- och betalnings- svårigheter. En av stiftelsens huvudverksamheter är att gå i borgen för saneringslån. Syftet med saneringen är att den överskuldsatta kan byta ut ett stort antal små och dyra skulder till ett enda banklån med förmånligare villkor. Kredittagaren betalar ränta på lånet men Garantistiftelsen tar inte ut avgifter för att förmedla garantin för lånet eller för de administrativa kringkostnaderna.<SPAN class="ft66">29</SPAN></P>
<P class="p151 ft8">Stiftelsen gjorde det möjligt för överskuldsatta individer att sanera sina lån, en möjlighet som har använts av ett stort antal per- soner. Bara mellan <NOBR>1991–2001</NOBR> lämnade stiftelsen närmare 5 000 kredit- garantier. Finland har även infört ett system med social kreditgivning med möjlighet för individer att låna en mindre summa pengar för att klara av tillfälliga ekonomiska problem.<SPAN class="ft7">30</SPAN></P>
<P class="p120 ft8">Vi menar att saneringslån skulle kunna vara en verkningsfull insats i syfte att sanera en överskuldsatt persons ekonomi och stoppa skuldspiralen. Att ersätta många dyra lån med ett enda lån, bör både minska gäldenärens kostnader och öka möjligheten att på sikt bli av med skuldbördan. I dag finns marknadslösningar att tillgå. För många gäldenärer är dessa lån dock inte ett alternativ, på grund av höga räntor och krav på garantier. I SOU 2008:82 avslogs förslaget om saneringslån i förhoppningen att marknaden skulle tillgodose efterfrågan. Så verkar dock inte ha skett. En orsak skulle kunna vara att räntorna uppfattas vara för höga för att gäldenären ska ha nytta av saneringslånet. Utredningen anser därför att det behövs insatser för att underlätta saneringslån för överskuldsatta individer.</P>
<P class="p121 ft16">Staten bör stå för en lånegaranti, men för att saneringslånen ska fungera effektivt anser utredningen att lånen bör administreras av kommunerna. Kommunerna bör ta ansvar för behovsprövningen, som ska avgöra huruvida individens skuldsituation skulle under- lättas av ett saneringslån och om individen har kapacitet att betala av och sköta ett saneringslån. Med en statlig lånegaranti i botten bör det vara möjligt för staten att upphandla själva kreditgivnings- tjänsten av externa aktörer. Privata kreditgivare har en utvecklad</P>
<P class="p51 ft60"><SPAN class="ft62">29</SPAN><NOBR><SPAN class="ft59">Garanti-stiftelsen</SPAN></NOBR> finansieras i huvudsak av Penningautomatförenigen, Finlands motsvarig- het till Svenska spel.</P>
<P class="p262 ft12"><SPAN class="ft62">30</SPAN><SPAN class="ft64">SOU 2008:82.</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">238</P>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td254"><P class="p31 ft29">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p907 ft10">infrastruktur för kreditgivning, vilket medför att kostnaden för administration av själva lånet bör vara lägre hos dessa aktörer än i kommunen. Upphandlingsprocessen ska säkerställa att kostnaden för lånet är på en nivå som underlättar situationen för gäldenären.</P>
<P class="p908 ft8">Som ett led i förstärkningen av budget- och skuldrådgivningen skulle ett försök med saneringslån kunna genomföras i ett fåtal kommuner. Handläggningen bör ske av lokala budget- och skuld- rådgivare, särskilt utbildade av Konsumentverket.</P>
<P class="p909 ft9">Även om staten står för lånegarantin måste kommunerna ha ekonomiska drivkrafter att göra riktiga bedömningar, förslagsvis genom att kommunen står för en del av risken. Finansieringskost- naden för en fullskalig verksamhet bör i princip bäras av låntagarna genom att de får betala räntan plus ett risktillägg som beräknas på den genomsnittliga skuldavskrivningskostnaden hos kommunerna. Den kommun som överanvänder möjligheten så att orimligt höga förluster uppstår bör själv få betala en del av sina förluster.</P>
<P class="p910 ft16">Ett förslag som ofta diskuteras i samband med saneringslån är sociala lån. Utredningen förordar dock inte den typen av lån i offentlig regi för att lösa akuta ekonomiska problem. Gränsdrag- ningen mellan sociala lån och försörjningsstöd kan bli ett problem både om kommunen tenderar att hellre låna ut än att medge social- bidrag och om en individ som egentligen inte har råd frestas av goda kreditvillkor. Krediter som innebär nya betalningsåtaganden bör överlåtas åt kreditmarknaden och dess kreditprövning.</P>
<P class="p911 ft15"><SPAN class="ft15">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft57">Utvidga den nya upplysningstjänsten för konsumenter med en Ekonomiakut</SPAN></P>
<P class="p912 ft8">I SOU 2012:43 omnämndes behovet av en rikstäckande vägled- ningstjänst, en <SPAN class="ft13">Ekonomiakut</SPAN>, för att motverka överskuldsättning hos privatpersoner. Bland andra Kronofogdemyndigheten föror- dade en sådan tjänst. De långa väntetiderna hos budget- och skuld- rådgivningen samt det faktum att en del frågor inte behöver lösas via ett fysiskt möte, utan minst lika bra kan hanteras per telefon eller genom en samlad elektronisk informationsportal talar för att inrätta en Ekonomiakut. I Norge finns sedan 2009 en motsvarande inrättning, 800GJELD. Enligt undersökningar som har gjorts i Norge har en stor del av frågorna till 800GJELD rört kreditkorts- skulder och inkasso.</P>
<P class="p913 ft22">239</P>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p281 ft10">Ett stöd av denna typ skulle fungera som ett komplement och en förpost till Budget- och skuldrådgivningen, bland annat genom att möta behovet hos grupper som drar sig för att kontakta en bud- get- och skuldrådgivare i ett tidigt skede av sin skuldsättning, per- soner som inte har fått ekonomiska problem i den omfattning att de har känt sig nödtvungna att uppsöka budget- och skuldrådgiv- ningen och grupper som är svåra att identifiera.</P>
<P class="p531 ft10">Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2014 att en central upplysningstjänst ska inrättas för konsumenter. Regeringen menar att behovet av en central konsumentvägledning är stort eftersom många kommuner saknar konsumentstöd, det kommunala kon- sumentstödet varierar kraftigt mellan kommunerna, de konsument- byråer med uppdraget att ge opartiskt stöd som finns inom områden som <NOBR>bank-,</NOBR> <NOBR>försäkrings-,</NOBR> telekom- och energimarknaden ofta är okända för allmänheten och Konsumentverket kontaktas av ungefär 80 000 konsumenter årligen men saknar uppdraget att hantera enskilda fall.</P>
<P class="p120 ft10">Tjänsten ska byggas upp enligt samma modell som sjukvårds- upplysningen och bestå av ett telefonnummer konsumenterna kan vända sig till och en webbaserad informationstjänst.</P>
<P class="p52 ft170">En Ekonomiakut bör kunna knytas till denna väglednings- tjänst.</P>
<P class="p235 ft10">Fördelarna är flera: Någon ny organisation behöver inte byggas upp. Konsumentverket arbetar redan i dag med överskuldsätt- ningsfrågor och har en vägledande funktion för budget- och skuld- rådgivningen, ett ansvar som bör utvidgas (se ovan). Samtidigt måste Kronofogdemyndighetens kunskaper och erfarenheter tas till vara, varför de också bör ges ett utpekat ansvar att bistå Eko- nomiakuten. Eventuellt kan andra myndigheter, exempelvis Data- inspektionen, som är tillsynsmyndighet för inkassoverksamheten i Sverige, också behöva bistå Ekonomiakuten i dess arbete.</P>
<P class="p103 ft8">2012 års skuldsaneringsutredning har också föreslagit att en skuld- saneringsportal bör inrättas för att på ett bättre sätt ge information om skuldsanering och vad det innebär. Den typen av information bör med fördel kunna ingå hos en Ekonomiakut.</P>
<P class="p914 ft22">240</P>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td254"><P class="p31 ft29">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p329 ft15"><SPAN class="ft15">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft57">Finansiell folkbildning</SPAN></P>
<P class="p149 ft10">Regeringen har sedan flera år anvisat särskilda medel för att Finansinspektionen ska driva <SPAN class="ft40">finansiell folkbildning </SPAN>som ett led i myndighetens arbete med att stärka konsumenternas ställning på marknaderna. I samverkan med andra myndigheter, företag och organisationer har det privatekonomiska nätverket <SPAN class="ft40">Gilla din eko- nomi </SPAN>bildats. Det utgör en nationell plattform för utbildningsinsat- ser riktade till olika målgrupper och åldersgrupper i samhället.</P>
<P class="p75 ft8">Utredningen ser fortsatt samverkan mellan myndigheter, kom- muner, det civila samhället och privata aktörer som ett viktigt inslag för att hushållens privatekonomiska kunskaper ska kunna förbättras. Av särskild vikt är att försöka nå barn och unga vuxna med målgruppsanpassad information och utbildningsinsatser. Det upp- sökande arbete som sker i kommunerna via skolan, arbetsförmed- lingen och budget- och skuldrådgivningen för dessa åldersgrupper behöver utökas.</P>
<P class="p177 ft10">Av vikt är att Konsumentverket, genom nuvarande ansvar för kompetensutveckling och stöd till budget- och skuldrådgivningens uppsökande verksamheter, kan bidra till ytterligare utbildningsin- satser inom området. Utredningens förslag om ett utökat ansvar för Konsumentverket för stöd och rådgivning i budget- och kredit- frågor öppnar nya möjligheter. Även Kronofogdemyndigheten har i dag resurser som avdelas särskilt för förebyggande insatser mot överskuldsättning, bland annat för barn och unga vuxna.</P>
<P class="p62 ft158">Mot den bakgrunden förslår utredningen att Konsumentver- ket och Kronofogdemyndigheten i respektive regleringsbrev av regeringen tilldelas mål och uppdrag i linje med Finans- inspektionens nuvarande folkbildningsuppdrag. Förutom mål och uppdragsbeskrivningar bör särskilda medel öronmärkas och tillföras i respektive myndighets budget, för att till exempel göra det möjligt att initiera och driva väsentligt mer uppsökande verksamhet gentemot viktiga målgrupper.</P>
<P class="p177 ft16">Viktigt är att även samla erfarenheter på metodområdet om arbetssätt och verktyg som olika yrkesverksamma i myndigheter och kommuner kan använda. Särskilt viktiga är insatser för att hjälpa barn, unga vuxna och personer med psykiska och kognitiva funktionshinder att hantera sin ekonomi. <SPAN class="ft125">Efter en period av något eller några år bör nyttan av den uppsökande verksamheten och av de utbildningsinsatser som genomförts utvärderas.</SPAN></P>
<P class="p898 ft22">241</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p915 ft15"><SPAN class="ft15">5.3.4</SPAN><SPAN class="ft57">Finansiella kunskaper i skola, gymnasieskola, vuxenutbildning och SFI</SPAN></P>
<P class="p736 ft8">Som framgår i kapitel 1 har många unga svaga privatekonomiska kunskaper och färdigheter. En åsikt som har framförts till utred- ningen är att det behövs ett nytt skolämne i privatekonomi eller vardagsekonomi för att möta denna utmaning. Utredningen delar inte den uppfattningen. Utbildningsväsendet har redan i dag pro- blem med att lära ut grundläggande kunskaper, vilket flera under- sökningar pekar på. Det är viktigare att utbildningsväsendet genomgår en generell förbättring än att nya skolämnen införs. Kunskaper i exempelvis matematik, svenska och engelska är i sig värdefullt för att kunna hantera den information konsumenten möter i en modern marknadsekonomi.</P>
<P class="p614 ft9">Däremot menar vi att kunskaper i privatekonomi, konsument- rätt och överskuldsättning i högre utsträckning än i dag ska läras ut inom ramen för existerande skolämnen. Främst berörs ämnena hem- kunskap, samhällskunskap och matematik. Undervisningen kan behöva stärkas i dessa delar. Det är viktigt att förstärkningen sker i hela landet, och inte bara förverkligas av ett fåtal ambitiösa lärare.</P>
<P class="p163 ft10">Det är också en fördel om undervisningen kompletteras av andra utbildningsinsatser och av stöd från myndigheter, frivilliga organisationer och samarbetande privata aktörer på finansmark- naderna. Sparbankens klassiska serie <SPAN class="ft40">Spara och Slösa </SPAN>i tidningen <SPAN class="ft40">Lyckoslanten </SPAN>är en allmänt spridd och påkostad satsning, som fun- nits sedan <NOBR>1920-talet</NOBR> (och fortfarande existerar). Många minns också sin första sparbanksbok som under många år delades ut i små- skolan tillsammans med en sparbössa. Motsvarande satsning från bankvärlden i dag skulle kunna ta modernare former, som väl utformade dataspel och ett särskilt ungdomsbetalkort.</P>
<P class="p916 ft22">242</P>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378239x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td254"><P class="p31 ft29">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p917 ft15"><SPAN class="ft15">5.3.5</SPAN><SPAN class="ft57">Ökat stöd för gäldenärer att kontrollera fordringars giltighet</SPAN></P>
<P class="p73 ft15">Den summariska processen</P>
<P class="p98 ft9">Den summariska processen<SPAN class="ft66">31 </SPAN>är en snabb och enkel process som är till för att fastställa otvistiga fordringar. Borgenären inkommer med ansökningshandlingar till Kronofogdemyndigheten. Bortsett från en viss formell granskning av ansökningshandlingarna ska Kronofogdemyndigheten i de allra flesta målen endast konstatera om gäldenen bestritt ansökningen eller inte. Om inga invändningar görs från gäldenären ska utslag utfärdas om betalningsföreläggande. Om ansökningen bestrids ska målet, på borgenärens begäran, över- lämnas till tingsrätt där tvistlösning ska äga rum.</P>
<P class="p643 ft8">Den nuvarande ordningen med Kronofogdemyndigheten som ansvarig för den summariska processen gäller från den 1 januari 1992 när kronofogdemyndigheterna fick till uppgift att handlägga mål enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och hand- räckning. Fram till dess hade tingsrätterna handlagt mål i den sum- mariska processen.</P>
<P class="p16 ft10">Ett grundläggande syfte med den summariska processen är att borgenärerna snabbt, enkelt och billigt ska få otvistiga fordringar fastställda så att de vid behov kan verkställas och drivas in. Krono- fogdemyndigheten får inte utreda enskilda fall, inte ens i situat- ioner där det råder starka misstankar att en gäldenär skulle få rätt om denne bestred en fordran. Istället åligger det den enskilda gäl- denären att bestrida oriktiga fordringars giltighet eller invända mot betalningsskyldigheten om gäldenären anser att fordringen är orik- tig till exempel genom att den är preskriberad.</P>
<P class="p12 ft8">Det kan med fog misstänkas att många gäldenärer inte tar till vara sina rättigheter i de här fallen. Gäldenärerna är inte lika organi- serade som borgenärerna, deras kunskaper är i många fall otillräck- liga, de kan ofta befinna sig i en så svår ekonomisk situation att de inte har kraft nog att försvara sina rättigheter.</P>
<P class="p16 ft8">Utredningen menar att gäldenärerna måste få ett ökat stöd för att kunna bestrida fordringar som är oriktiga. I första hand bör en förändring av regelverket ta sikte på fordringar där oriktigheten är relativt lätt att identifiera, som för preskriberade fordringar eller fordringar som har uppstått innan gäldenären fyllde 18 år.</P>
<P class="p918 ft12"><SPAN class="ft11">31 </SPAN>I den summariska processen används termerna sökanden (om borgenärer) och svaranden (om gäldenärer). För att underlätta för läsaren har utredningen valt att använda begreppen borgenär och gäldenär i denna framställning.</P>
<P class="p708 ft22">243</P>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378240x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p919 ft15">Borgenären ska ange om och när preskriptionstiden för en fordran har avbrutits</P>
<P class="p186 ft8">Om inte krav på betalning ställs inom en viss tid kan fordrings- ägaren förlora rätten att kräva tillbaka fordringen och den preskri- beras. I tabell 3.4 i kapitel 3 redogjordes för preskriptionstider för vissa typer av fordringar. Preskriptionstiden inleds när fordringen uppkommer och kan avbrytas inom de angivna tiderna. I så fall löper en ny preskriptionstid enligt tiderna i tabellen. Preskriptions- tiden kan avbrytas hur många gånger som helst. Det kan ske genom att<SPAN class="ft7">32</SPAN>:</P>
<P class="p739 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">gäldenären betalar eller på annat sätt erkänner skulden</SPAN></P>
<P class="p225 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">gäldenären får ett skriftligt krav eller påminnelse om fordringen från borgenären,</SPAN></P>
<P class="p224 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">borgenären väcker talan mot gäldenären,</SPAN></P>
<P class="p225 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">borgenären åberopar fordringen i ett konkursförfarande, i en förhandling om offentligt ackord eller för verkställighet hos Kronofogdemyndigheten</SPAN></P>
<P class="p226 ft8">Eftersom sätten att avbryta en preskription är många och pre- skriptionstiderna långa har många gäldenärer som har många skulder svårt att på egen hand hålla reda på om preskriptions- avbrott verkligen skett.</P>
<P class="p54 ft8">Utredningen menar att borgenärerna vid en ansökan om betal- ningsföreläggande för en fordran därför också ska ange när och på vilket sätt ett preskriptionsavbrott har skett, om fordran är äldre än de i tabell 3.4 angivna preskriptionstiderna.</P>
<P class="p52 ft8">Om flera preskriptionsavbrott har skett ska borgenären ange minst ett preskriptionsavbrott inom varje preskriptionsperiod, så att hela kedjan av preskriptionsavbrott kan följas. (Detta ska gälla för fordringar som uppstår efter att en ny regel har trätt i kraft. Se nedan vad som ska gälla för äldre fordringar).</P>
<P class="p54 ft8">Eftersom Kronofogdemyndigheten inom den summariska pro- cessen inte kan utreda och göra bedömningen av om giltigt pre- skriptionsavbrott skett måste gäldenären fortfarande göra detta på egen hand. Vad Kronofogdemyndigheten däremot kan göra är att förmedla borgenärernas uppgifter om preskribering.</P>
<P class="p142 ft12"><SPAN class="ft11">32 </SPAN>5§ Preskriptionslagen (1981:130).</P>
<P class="p55 ft22">244</P>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378241x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td254"><P class="p31 ft29">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p610 ft158">Vårt förslag är alltså att när Kronofogdemyndigheten skickar ett föreläggande till gäldenären ska borgenärens information om preskriptionsavbrott och allmän information om gäldenärens rätt att bestrida preskriberade fordringar framgå.</P>
<P class="p14 ft8">En följdfråga är om en sådan förändring ska gälla endast för nya fordringar, efter det att regeln införs, eller om den också ska gälla retroaktivt.</P>
<P class="p184 ft16">Enligt 8 § inkassolagen ska inkassoåtgärd inte vidtas om den inte är lagligen grundad eller om fordringen framstår som obefogad.</P>
<P class="p920 ft18"><SPAN class="ft17">8 § </SPAN>Föreligger sannolika skäl för att fordran ej är lagligen grundad eller framstår fordringen annars som obefogad, bör inkassoåtgärd ej vid- tagas.</P>
<P class="p435 ft9">I Datainspektionens allmänna råd exemplifieras detta bland annat med att bestämmelsen har betydelse för preskriberade fordringar.<SPAN class="ft66">33 </SPAN>Det innebär att borgenären redan i dag ska ha kunskap om en ford- ran är preskriberad eller inte, varför en bestämmelse också skulle kunna gälla för fordringar som har uppstått före de ovan nämnda förslagen på regeländringar. Samtidigt skulle en retroaktiv bestäm- melse kunna skapa stora administrativa merkostnader för borge- närskollektivet. Utredningen menar därför att för fordringar som uppstått innan en ny regel träder i kraft ska endast det senaste pre- skriptionsavbrottet anges.</P>
<P class="p674 ft15">Fordringar som har uppstått innan gäldenären fyllde 18 år</P>
<P class="p330 ft8">Huvudregeln enligt dagens lagstiftning är att personer under 18 år inte ska kunna skuldsätta sig utan överförmyndarens tillstånd. Trots det förekommer att fordringar skickas in till Kronofogdemyndigheten för fastställande för personer som var under 18 år vid tillfället för skuldens uppkomst. Även i dessa fall krävs förändringar i regel- verket för att Kronofogdemyndigheten ska kunna agera (se utred- ningens förslag under rubriken <SPAN class="ft13">Försvåra möjligheten att skuldsätta barn och ungdomar).</SPAN></P>
<P class="p921 ft12"><SPAN class="ft11">33 </SPAN>Datainspektionen (2011).</P>
<P class="p608 ft22">245</P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p922 ft15"><SPAN class="ft15">5.3.6</SPAN><SPAN class="ft57">Bättre statistik och forskning som underlag för att möta nya risker</SPAN></P>
<P class="p879 ft9">Diskussionen om hushållens skuldsättning har ökat kraftigt i omfatt- ning de senaste åren. På många håll finns en oro för att svenska hushåll är alltför skuldsatta. Oron gäller särskilt bostadslånen.</P>
<P class="p85 ft10">Sedan 2007, då förmögenhetsskatten hade avskaffats, har inte Skatteverket haft anledning att samla in individuella uppgifter om skulder och tillgångar. Kunskapen om hushållens faktiska förhål- landen är därmed eftersatt. De uppgifter som finns att tillgå och som i huvudsak används i den offentliga debatten handlar om hus- hållens samlade skulder och förmögenheter. Dessa säger dock inte mycket om eventuella risker, eftersom olika hushålls finansiella ställning och andra villkor som till exempel utbildningsnivå, arbets- marknadssituation, civilstånd och inkomstnivå, är olika.</P>
<P class="p151 ft8">Vi har i detta betänkande kunnat presentera en undersökning som bygger på registerdata från Kronofogdemyndigheten, UC och Statistiska Centralbyrån. Statistiska Centralbyrån har haft uppdra- get att under sin absoluta statistiksekretess bearbeta individdata. Vi har i utredningen enbart haft tillgång till statistiska resultat utan möjlighet att identifiera individer.</P>
<P class="p151 ft8">På så sätt har bilden av Sveriges befolknings faktiska skuldsätt- ning blivit tydligare, även om hushållens tillgångar inte finns redo- visade på individnivå. Den helt övervägande andelen lån gäller bostäder, som värderats i samband med att lånet beviljats. Så länge som bostadspriserna inte gått ned finns därmed värden som minst fullt ut motsvarar skulderna. Därmed kan man utgå ifrån att även stora bostadsskulder är möjliga att ta sig ur genom att sälja till- gången.</P>
<P class="p235 ft8">Ingen vet emellertid hur stor risken för överskuldsättning skulle bli om priserna plötsligt börjar sjunka eller räntorna kraftigt öka och allt fler därmed samtidigt skulle behöva sälja. Det är då som en eventuell bubbla riskerar att brista och nedgången att accelerera med stor överskuldsättning som följd. För att bättre förstå vilka marginaler för prissänkningar som med tiden utvecklas på bostads- marknaden genom prisstegringar efter husköp måste longitudinella studier kunna göras. Om individerna kan följas över tid finns helt andra möjligheter att analysera risken för att ett prisfall ska trigga ytterligare och ökande prisfall.</P>
<P class="p153 ft68">Ett enstaka nedslag räcker alltså inte för att besvara frågan om överskuldsättning på ett tillfredsställande vis. Det krävs kontinuer-</P>
<P class="p631 ft22">246</P>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378243x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td254"><P class="p31 ft29">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft8">lig bevakning och forskning för att bättre förstå vad som orsakar överskuldsättning, hur omfattande riskerna är och hur riskerna förändras, liksom för att kunna ge tillfredsställande svar på frågor som har lyfts i betänkandet som försäkringssystemens utformning, blivande pensionärers balansräkning, ungdomars attityd och för- hållande till att spara och låna med mera.</P>
<P class="p12 ft8">Att kunskapen om hushållens tillgångar och skulder blivit sämre under just den period när skulderna ökar är olyckligt och kan ris- kera att leda till såväl för mycket som för lite ingripanden mot olika företeelser på kreditmarknaden.</P>
<P class="p923 ft9">För att säkerställa att beslutsfattare har tillräcklig kunskap på området framstår det som angeläget att statistiken på området utvecklas. <SPAN class="ft158">Vi anser att Statistiska centralbyrån bör få ansvar för att inom ramen för den officiella statistiken producera statistik om hushållens allmänna skuldsättning och skuldförhållanden hos Kronofogdemyndigheten. För att göra det krävs författningsstöd som ger myndigheten rätt att samla in skulddata från banker och finansinstitut, för enkelhets skull genom samarbetsorganet UC</SPAN>. Därigenom fångas en mycket stor andel av de samlade lån som hus- hållen har, kanske omkring 90 procent.<SPAN class="ft66">34</SPAN></P>
<P class="p778 ft8">Den lilla andel hushållslån som saknas innehåller dock ur över- skuldsättningssynvinkel viktiga lån, nämligen de fordringar som ligger vilande hos inkassobolagen. För att slippa betala indrivningsavgifter till Kronofogdemyndigheten för fordringar som gäldenären inte kan betala avstår många inkassobolag från att aktivera fordringar gentemot gäldenärer som Kronofogdemyndigheten funnit saknar tillgångar.</P>
<P class="p61 ft9">Det bör noteras att ett statistikuppdrag till Statistiska centralbyrån inte skapar tillgång till data för tillsyn eller administrativa ändamål. Uppgifterna kommer hos Statistiska centralbyrån att skyddas av statistiksekretess, vilket är väsentligt för allmänhetens förtroende. Forskningsändamål utgör ett undantag från den absoluta statistik- sekretessen som Statistiska Centralbyrån har att tillämpa. I en sådan situation kommer uppgifterna att omfattas av samma starka sekretess hos forskaren. På så sätt har lagstiftaren samtidigt säker- ställt möjligheten att ta fram kunskap om verkligheten och garantera skyddet för uppgifterna.</P>
<P class="p191 ft8">Det framstår också som mycket viktigt att forskningen utveck- las inom området.</P>
<P class="p906 ft12"><SPAN class="ft11">34 </SPAN>Se bilagor 3 och 4 för mer information vilka uppgifter UC har.</P>
<P class="p608 ft22">247</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378244x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p924 ft170">För det första bör den typ av registerbaserade uppgifter som utredningen fick möjlighet att analysera, det vill säga hushållens kreditengagemang och uppgifter om hushållens skuldförhållan- den hos Kronofogdemyndigheten, också kunna inhämtas av forskare i framtiden.</P>
<P class="p121 ft9"><SPAN class="ft158">För det andra </SPAN>krävs en samlad ansats för att följa frågorna om (över)skuldsättning över tid. I dag bedrivs en del forskning om överskuldsättning på enskilda akademiska institutioner. Därtill har exempelvis Kronofogdemyndigheten anslagit medel för att stötta forskning på området. Men utredningen menar ändå att kunskaps- läget om överskuldsättning är för eftersatt i förhållande till den betydelse det borde tillmätas. En större kraftsamling krävs från samhället sida, för att säkerställa att kunskaperna utvecklas på rätt sätt. <SPAN class="ft158">Ett samlat institut för forskning och utvärdering skulle kunna innebära en successiv kunskapstillväxt av stor betydelse för att hantera såväl samhälleliga som individuella risker i kre- ditsamhället. </SPAN>Institutet för Arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU och (delar av) det norska SIFO (Statens Institutt for For- bruksforskning) kan fungera som inspiration.</P>
<P class="p925 ft24"><SPAN class="ft24">5.4</SPAN><SPAN class="ft55">Svårt skuldsatta sedan lång tid</SPAN></P>
<P class="p926 ft15"><SPAN class="ft15">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft57">Slutlig preskription efter många år hos Kronofogdemyndigheten</SPAN></P>
<P class="p186 ft8">Många hushåll har allvarliga skuldproblem som de inte lyckas ta sig ur. Det finns i dagsläget nästan 250 000 personer (3,3 procent av den vuxna befolkningen) som har haft en skuld hos Kronofogde- myndigheten från 2007 varav över 95 000 (1,3 procent av den vuxna befolkningen) från 1992 eller tidigare.<SPAN class="ft7">35</SPAN></P>
<P class="p235 ft9">Utredningen har tidigare i betänkandet beskrivit under vilka omständigheter dessa hushåll lever. Förutom sin pressade ekonomi har de jämfört med andra oftare sämre hälsa, är oftare arbetslösa eller sjuka har i genomsnitt kortare utbildning. Inte så få har barn, och deras tillstånd påverkar också såväl partner som barn.</P>
<P class="p235 ft68">Exakt hur många långvarigt skuldsatta som tar sig ur sin situa- tion vet vi inte, eftersom vi saknar longitudinella data. Men som framgår av diagram 5.1 som baseras på när nuvarande skuldsatta</P>
<P class="p927 ft12"><SPAN class="ft11">35 </SPAN>Av de gäldenärer som också har kunnat matchas mot Statistiska Centralbyråns register. Se bilaga 3 för en närmare redogörelse av vilka som kan matchas och inte.</P>
<P class="p410 ft22">248</P>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378245x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td254"><P class="p31 ft29">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft8">registrerades för sin första skuld hos Kronofogdemyndigheten, förefaller det som om en relativt stor grupp lyckas hantera sina skulder de första fem till tio åren, men att det därefter är avsevärt färre som blir skuldfria.</P>
<P class="p928 ft27">120000</P>
<P class="p853 ft27">100000</P>
<P class="p929 ft27">80000</P>
<P class="p929 ft27">60000</P>
<P class="p854 ft27">40000</P>
<P class="p929 ft27">20000</P>
<P class="p930 ft27">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68">
<TR>
<TD class="tr13 td91"><P class="p34 ft28">2013</P></TD>
<TD class="tr13 td109"><P class="p34 ft27">2012 - 2008</P></TD>
<TD class="tr13 td160"><P class="p34 ft27"><NOBR>2007-2003</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td24"><P class="p34 ft27"><NOBR>2002-1998</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td196"><P class="p369 ft27"><NOBR>1997-1993</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td201"><P class="p371 ft36">1992 och tidigare</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p7 ft12"><SPAN class="ft37">Källa</SPAN>: KFM, SCB.</P>
<P class="p135 ft10">Orsakerna till att det förefaller vara svårt att ta sig ur en skuldsi- tuation varierar. Det kan handla om att de skuldsatta har så låga inkomster och små eller inga tillgångar att de omöjligen kan betala tillbaka sina skulder även om villkoren i sig inte behöver vara ohemula. Men det kan också handla om att den ursprungliga skul- den eller räntevillkoren är så ofördelaktiga att skulden inte kan betalas tillbaka inom överskådlig tid, om ens någonsin (se exempel- vis bild 2 i kapitel 3 <SPAN class="ft40">Kreditsamhällets infrastruktur</SPAN>).</P>
<P class="p177 ft16">Skulder ska betalas tillbaka. Därför är det viktigt med välfunge- rande regelverk och aktörer, som inkassobolag och Kronofogde- myndigheten, som bidrar till att upprätthålla betalningsviljan i sam- hället. Att under lång tid inte kunna sköta sina betalningsåtaganden och i en del fall vara föremål för Kronofogdemyndighetens åtgärder innebär emellertid stora påfrestningar för dem som drabbas. Under denna period måste de leva under knappa ekonomiska villkor samtidigt som det inte är ovanligt att deras skuldsituation snarare</P>
<P class="p608 ft22">249</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p18 ft8">förvärras än förbättras. Det är inte rimligt att människor som har tvingats leva på existensminimum under lång tid inte ska ha en chans att ta sig ur sin skuldsituation. Många vittnesmål finns om att deras situation ofta leder till utanförskap och resignation. Psykiska problem och sjukdomar förvärras. Hopplöshet blir deras förhärsk- ande livskänsla, något som också bidrar till att de inte klarar av att genomgå en skuldsanering.</P>
<P class="p520 ft8">Den grupp på över 95 000 personer som befunnit sig under verkställighet i över tjugo år innehåller förvisso alla sorters öden och verkligheter. Det kan inte ens uteslutas att en hel del lever utanför eller i utkanten av rättssamhället. Att deras tillvaro är hård kan ändå inte förnekas och dessutom är det knappast en vinst för någon att låta allvarligt skuldsatta förbli utan hopp om att någonsin kunna leva ett normalt ekonomiskt liv. Den som har en chans att bli av med sina skulder har också lättare att återvända till ett regul- järt liv och arbetsliv med inkomster och skatteinbetalningar till stat och kommun.</P>
<P class="p931 ft8">De institut som i dag finns för att hantera allvarlig skuldsättning är antingen frivilliga överenskommelser mellan borgenärer och gäldenärer eller skuldsanering.</P>
<P class="p502 ft8">En nackdel som har uppmärksammats senare år är att många gäldenärer som borde vara berättigade att genomgå skuldsanering inte ansöker, och att endast hälften av dem som ansöker också beviljas skuldsanering. Det innebär att alltför många personer dras med betydande skulder år efter år utan att det finns tillräckligt effektiva åtgärder för dem att bli skuldfria med en privatekonomi i balans. En förstahandslösning är därför att regelverket för skuldsa- nering utvecklas så att fler personer blir berättigade att få hjälp och att fler anser att det är meningsfullt att ansöka om och genomgå skuldsanering.</P>
<P class="p932 ft9">I SOU 2013:72 <SPAN class="ft39">Ut ur skuldfällan</SPAN>, som presenterades den nionde oktober 2013, föreslås också flera förändringar som syftar till att fler ska genomgå skuldsanering. Kunskapen om skuldsanering bland allmänhet och professionella aktörer ska öka bland annat genom att en skuldsaneringsportal inrättas och genom att Krono- fogdemyndigheten ska bli skyldig att lämna information om skuld- sanering till gäldenärer som finns registrerade hos myndigheten. Ansökningsförfarandet ska bli enklare för gäldenärerna, exempelvis genom att borgenärerna ges ett större ansvar att redogöra för sina fordringar mot gäldenären. Lagstiftningen ska förtydligas genom att begreppet kvalificerad insolvens ska föras in i lagtexten. Skuld-</P>
<P class="p892 ft22">250</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td254"><P class="p31 ft29">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p182 ft10">saneringsperioden ska bli mindre betungande genom att gäldenär- erna ska få två betalningsfria månader per år under betalnings- planen, och det ska bli lättare att få en kortare betalningsplan än fem år. Gäldenärens betalningar ska underlättas genom att en betal- ningsförmedling inrättas med årliga utbetalningar till borgenärerna. Det ska bli lättare att få en skuldsanering en andra gång, för de gäldenärer som misslyckats under det första försöket.</P>
<P class="p62 ft9">Att gå igenom en skuldsanering är en bättre lösning för gäldenä- rerna än att enbart vänta på att skulderna ska preskriberas. Skuldsa- nering innebär nämligen att gäldenärer kan hantera alla sina skulder i ett sammanhang. Möjligheten att få skuldsanering omfattar dock endast en begränsad grupp. 2012 års skuldsaneringsutredning bedömer att de åtgärder som presenterades ovan bör leda till omkring 25 000 fler beviljade skuldsaneringar inom en femårsperiod. Där- efter gör de bedömningen att antalet skuldsaneringar kan öka med 1 500 per år, i nivå, jämfört med nuvarande volymer. Det är långt färre än de som är skuldsatta och finns hos Kronofogde- myndigheten sedan lång tid.</P>
<P class="p933 ft8">Den viktigaste orsaken till att fler inte förväntas bli skuldfria är att skuldsaneringsinstitutet i sig bygger på stränga kriterier för att alls komma ifråga och därmed är tänkt att endast gälla en snäv krets personer. Därför omfattas inte fler långvarigt skuldsatta av de före- slagna reglerna.</P>
<P class="p12 ft8">Ytterligare åtgärder krävs därför för att komma tillrätta med fler mycket långvarigt skuldsatta hushålls skuldsituation.</P>
<P class="p13 ft16">För de personer som varit skuldsatta i tiotals år handlar det med största sannolikhet inte om någon bristande vilja, utan om att de saknar möjlighet att betala. Deras levnadssituation med obetalda skulder och de svårigheter det för med sig kan framstå som nog så stränga villkor som straffen för de allvarligaste brott. En relativt liten utsatt grupp bär en tung börda för att andra ska fullgöra sina betalningsförpliktelser. Frågan uppstår om det är socialt anständigt att dessa personer ska bli kvar i en skuldsituation de aldrig kan ta sig ur, och där inte så få dessutom redan återbetalat belopp översti- gande den ursprungliga kapitalskulden.</P>
<P class="p934 ft8">Med hänsyn till vad statistiken och andra redogörelser visar om de långvarigt skuldsatta hos Kronofogdemyndigheten och deras levnadsomständigheter finner vi att frågan om slutlig preskription bör aktualiseras.</P>
<P class="p16 ft68">De grundläggande invändningar som brukar resas mot absolut eller slutlig preskription är dels av moralisk natur; att en skuld inte</P>
<P class="p935 ft22">251</P>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378248x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft10">ska kunna upphöra utan att den skyldige gör rätt för sig, och dels av ekonomisk natur; att det skulle kunna leda till negativa effekter i kreditgivningen, exempelvis att kreditgivare blir mer återhållsamma och att det också kan komma att drabba även andra kredittagare i form av sämre kreditvillkor samt att det skulle kunna påverka han- deln negativt.<SPAN class="ft56">36 </SPAN>Dessutom finns föreställningen att den allmänna betalningsmoralen skulle skadas och att vissa gäldenärer skulle spe- kulera i att kunna bli av med sina skulder utan att betala.</P>
<P class="p151 ft8">I den mån en slutlig preskription gör att kreditgivare blir mer selektiva och ger krediter enbart till personer som har möjlighet och intention att återbetala dem är det en positiv effekt och talar för en tvingande preskriptionsregel.</P>
<P class="p235 ft10">Det är dock inte otänkbart att en allmänt utformad slutlig pre- skription skulle kunna leda till viss påverkan på övrig kreditgivning. Genom att begränsa den slutliga preskriptionen till den grupp som varit föremål för insatser hos Kronofogdemyndigheten under ett flertal år menar vi emellertid att de ekonomiska och betalnings- moraliska skadeverkningarna minimeras.</P>
<P class="p54 ft8">Slutlig preskription innebär att gäldenären inte längre är betal- ningsskyldig för fordringen och att borgenären inte längre kan kräva betalning eller ansöka om verkställighet för fordringar som är äldre än ett visst antal år räknat från tidpunkten då fordran fast- ställts i ett utslag eller en dom. På så sätt uppstår en möjlighet för svårt skuldsatta att successivt uppleva lättnader i skuldbördan och därmed återfå praktiska möjligheter att klara av att ta sig ur sin skuldsituation. Andra fördelar är att det är en avsevärt enklare rättslig process än skuldsanering, eftersom skulderna preskriberas automatiskt.</P>
<P class="p142 ft13">Tidigare utredningsförslag</P>
<P class="p130 ft68">I en tidigare utredning om överskuldsättning, SOU 2008:82, ledd av Jan Ertsborn, ingick i direktiven att överväga absolut preskrip- tion<SPAN class="ft73">37 </SPAN>för civilrättsliga fordringar. Utredaren fann att ett sådant förslag torde vara den fråga som har störst potential att åstad- komma förändringar för de överskuldsatta. Han kom emellertid till slutsatsen att resultatet av de då aktuella ändringarna i skuldsane-</P>
<P class="p295 ft34"><SPAN class="ft156">36</SPAN><SPAN class="ft63">Se exempelvis Finansinspektionen (2006a).</SPAN></P>
<P class="p196 ft12"><SPAN class="ft62">37</SPAN><SPAN class="ft64">I SOU2008:82 används begreppet </SPAN><SPAN class="ft37">absolut preskription.</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">252</P>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td254"><P class="p31 ft29">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8">ringslagen borde avvaktas och att någon regeländring inte ”för när- varande” borde komma i fråga.</P>
<P class="p14 ft8">I utredningen ingick ändå en omfattande genomgång av argu- ment och möjliga lösningar.</P>
<P class="p201 ft8">Till argumenten för en absolut preskription anförde utredaren att den nya <NOBR>ADB-tekniken</NOBR> kraftigt underlättar bevakningen och gör att en fordran utan svårighet kan hållas vid liv under en obe- gränsad framtid. Med höga dröjsmålsräntor kan en skuld lätt fler- faldigas, vilket gör det lätt att inse att en gäldenär som haft problem att betala den ursprungliga skulden efter hand ställs inför ett läge då betalning framstår som helt omöjlig. Denna situation var enligt utredaren högst reell för många evighetsgäldenärer. En preskription efter ett visst antal år skulle sätta stopp för en accelererande och alltmer omöjlig situation.</P>
<P class="p285 ft10">Även den växande handeln med förfallna fordringar talade enligt utredaren för en regel om absolut preskription. I stora stockar av förfallna fordringar som sålts vidare har de nya ägarna ingen direkt relation till gäldenären och det kan då vara svårt att vid en rättslig prövning få fram relevanta omständigheter om de ursprungliga parternas relation, såsom till exempel om fordran faktiskt varit preskriberad. Enligt uppgifter från Kronofogdemyndigheten var det till exempel vanligt förekommande att betalningsförelägganden omedelbart återkallas av sökande inkassobolag om gäldenären häv- dat att preskription inträtt, kanske ofta för att det saknas uppgifter om ett preskriptionsavbrott skett eller ej. Inte heller torde det vara ovanligt att gäldenären inte gör invändning om att preskription skett trots att så kan vara fallet. Ett absolut slutdatum skulle vara lätt kontrollerbart för alla parter.</P>
<P class="p611 ft10">Ytterligare en fördel med absolut preskription skulle vara att en sådan skulle kunna bidra till att fler underhandsöverenskommelser kan träffas mellan gäldenärer och borgenärer.</P>
<P class="p184 ft10">En eventuell lagstiftning borde enligt utredaren i första hand gälla konsumtionskrediter och ha en tillräckligt lång tidsfrist. Där- med har den gäldenär som haft förutsättningar att betala hunnit erlägga räntor som rent av motsvarar det ursprungliga skuldbelop- pet eller mera. Den absoluta preskriptionsfristen borde börja löpa i och med att borgenären erhållit sin exekutionstitel och omfatta åtminstone 15 år. Preskriptionstiden föreslogs genom domstolsbe- slut kunna förlängas om gäldenären genom aktiva åtgärder har hindrat borgenären från att få betalning.</P>
<P class="p936 ft22">253</P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p613 ft8">Till möjliga nackdelar med regler om absolut preskription räk- nade utredaren eventuell belastning hos domstolarna om många borgenärer vill pröva förlängning av tidsfristen, en mera selektiv kreditgivning (kan vara en fördel, men kan också leda till att de som har svårt att få kredit vänder sig till mindre nogräknade och dyrare kreditgivare), eventuell allmän prisökning på krediter och eventuellt tuffare metoder från borgenärer och inkassobolag vid bevakning och indrivning av fordringar, i vart fall om den absoluta preskriptionstiden uppfattas som orimligt kort.</P>
<P class="p83 ft15">Utredningens förslag</P>
<P class="p130 ft9">Tiden är nu mogen för att föreslå ett regelverk som ger hopp om förbättrade livsvillkor för den grupp skuldsatta som under många år varit föremål för samhälleliga tvångsåtgärder på grund av skulder, men som inte får eller förmår klara att genomgå skuldsanering.</P>
<P class="p717 ft8">Utredningen föreslår följande modell:</P>
<P class="p101 ft13">Preskriptionstidens startpunkt och längd</P>
<P class="p538 ft8">Starttidpunkt för den slutliga preskriptionstiden bör vara i sam- band med beslut om fastställelse av fordran som sker, antingen genom dom i domstol eller utslag av Kronofogdemyndigheten. Eftersom en stor andel gäldenärer betalar sina skulder inför hotet att fordran skickas till Kronofogdemyndigheten eller strax efter att beslut om betalningsfastställelse fattats föreslår vi <SPAN class="ft15">att preskriptions- tiden börjar löpa tre månader efter att betalningsfastställelse beslutas.</SPAN></P>
<P class="p119 ft8">En preskriptionstid måste ta hänsyn såväl till de överskuldsatta som till övriga kredittagare och kreditgivare. En kortare preskrip- tionstid innebär att det går fortare för privatpersoner att bli skuld- fria, men kan leda till att kreditgivare garderar sig genom att skärpa kreditvillkoren för alla som lånar med negativa effekter för ekono- min i sin helhet.</P>
<P class="p235 ft125">I Finland har man två preskriptionstider för slutlig preskription, 15 eller 20 år. När en fysisk person förelagts betal- ningsskyldighet till en juridisk person är preskriptionstiden 15 år. När en fysisk person har en skuld till en fysisk person, eller om skulden grundar sig på ett brott för vilken gäldenären dömts</P>
<P class="p774 ft22">254</P>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378251x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td254"><P class="p31 ft29">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p632 ft158">till fängelse eller samhällstjänst, är preskriptionstiden 20 år. Utredningen menar att motsvarande regler borde gälla i Sverige.</P>
<P class="p184 ft158">En ny preskriptionsregel för slutlig preskription bör inte enbart gälla nya, utan också existerande, fordringar. <SPAN class="ft9">Här är det viktigt att hitta en balans som både tar hänsyn till att en stor grupp varit skuldsatt under mycket lång tid och bör få möjlighet att relativt omgående få bukt med sina skuldproblem och att det finns en grupp av borgenärer som är ägare av fordringar som de inte längre kan kräva betalning eller verkställighet för när skulderna slutligt har preskriberats. </SPAN>Som en lösning föreslår vi att grund- principen ska vara att fordringar som fastställts för tolv år eller längre sedan tillbaka, ska vara indrivnings- och verkställbara i ytterligare tre år från att en regel om slutlig preskription införs.<SPAN class="ft165">38 </SPAN><SPAN class="ft9">På så sätt har borgenärerna fortfarande tid på sig att få betalt, samtidigt som gäldenärerna vet att om tre år kommer de skulder som har passerat tidsgränsen att slutgiltigt preskriberas.</SPAN></P>
<P class="p519 ft13">Alla civilrättsliga skulder bör omfattas</P>
<P class="p74 ft158">Utredningen menar att alla civilrättsliga skulder bör omfattas av slutlig preskription enligt tidsangivelserna ovan.</P>
<P class="p184 ft9">En invändning skulle kunna resas mot att regeln om slutlig pre- skription ska gälla bostadsskulder, då dessa är långsiktiga till sin karaktär. Å andra sidan omfattas de av säkerheter som kan tas i anspråk för att lösa en skuldsituation. I de fall en person har kvar- varande skulder med ursprung i bostadslån efter 15 års indrivning och i de flesta fall verkställighet torde det röra sig om att säker- heten inte har räckt för att täcka gäldenärens skulder. Även dessa skulder bör preskriberas. <SPAN class="ft158">Vid fordringar med kvarvarande pant ska panten dock realiseras innan fordringen preskriberas.</SPAN></P>
<P class="p191 ft15">Det bör dock finnas undantag för slutlig preskription i de fall en gäldenär undanhållit tillgångar eller försvårat verkställig- heten (samma regler som gäller för preskription av skatteford- ringar).</P>
<P class="p937 ft12"><SPAN class="ft11">38 </SPAN>Grundprincipen gäller för den typ av skulder som ska preskriberas efter 15 år i huvud- förslaget. För fordringar som ska preskriberas efter 20 år blir motsvarande tidsgränser 17 + 3 år.</P>
<P class="p708 ft22">255</P>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378252x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft13">Avräkning på kapital före ränta och kostnader i målet</P>
<P class="p130 ft10">Slutlig preskription innebär att betalningsskyldigheten, och därmed möjligheten att kräva betalning via ett inkassobolag eller ansöka om verkställighet via Kronofogdemyndigheten, för en fordran upphör efter det att en tidsrymd förflutit sedan skulden fastställts i utslag eller i en dom. Kreditgivare som vill maximera sin avkastning vid en betalningsinställelse kan i ljuset av en sådan förändring av pre- skriptionsreglerna komma att införa orimligt höga dröjsmålsräntor i sina kreditavtal, med följden att beloppet som gäldenären ska betala, såvitt det finns medel att hämta, blir mycket högt. I den mån ingen preskription förekommer kan det dessutom bli så högt att det blir svårt för gäldenärerna att bli skuldfria.</P>
<P class="p103 ft8">Redan i dag förekommer många kreditavtal med höga dröjsmåls- räntesatser, vilket innebär att skulden växer kraftigt om gäldenären inte klarar av att betala enligt avtalet. Om dröjsmålsräntan och avgifter överstiger vad gäldenären kan betala under verkställighets- tiden stiger hela tiden skulden.</P>
<P class="p163 ft8">Ett förslag som har dryftats förut för att underlätta för gäldenä- rer att kunna betala av sina skulder är att den nuvarande ordningen om avräkning av kapital och ränta skulle kunna ändras. I dag är reglerna att avräkning av medel som tillkommer borgenärer först ska göras mot räntor och avgifter och först därefter på det ursprung- liga kapitalbeloppet om inte borgenären har yrkat på en annan fördelning. Om ordningen skulle ändras, så att gäldenärerna först fick betala av kapitalbeloppet och först när det har betalats av påbörja betalning av ränta och kostnaderna i målet, skulle skulden kunna betalas av fortare.</P>
<P class="p153 ft9">Tankar av dessa slag har bland annat diskuterats av Skatteverket<SPAN class="ft66">39 </SPAN>och i SOU 2008:82. I den senare utredningen gjordes bedömningen att avräkningsreglerna borde prövas i samband med den då avi- serade översynen av utsökningsbalken. I utredningen diskuterades också tanken att en avräkningsregel ska börja gälla först en viss tid efter att ärendet nått Kronofogdemyndigheten. På så sätt skulle man normalt kunna räkna med att gäldenären under tiden betalat betydande belopp till borgenären varför borgenärens anspråk på betalning skulle ha blivit relativt väl tillgodosedda.</P>
<P class="p120 ft15">Vi menar att förslaget om avräkning på kapital före räntor och andra avgifter bör prövas på nytt, då det skulle ge gäldenärer en större möjlighet att återbetala sina skulder.</P>
<P class="p741 ft12"><SPAN class="ft11">39 </SPAN>Skatteverkets (2004).</P>
<P class="p55 ft22">256</P>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td254"><P class="p31 ft29">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p610 ft9">I debatten har hävdats att en förändring av turordningen av vilken del av skulden som betalas först skulle kunna sägas innebära ett brott mot det civilrättsliga avtalet mellan borgenär och gäldenär.</P>
<P class="p184 ft10">Vi finner emellertid att det faktum att betalning verkställs med hjälp av statliga tvångsmedel gör det rimligt att ursprungsskulden är den del som betalas först. Därmed säkerställs att den samlade skulden så småningom minskas, vilket framstår som en rimlig för- delning av ansvaret för ett kreditbeslut som byggt på en felvärde- ring av risken även från kreditgivaren, Att skulden minskar fram- står som en önskvärd effekt av ett statligt tvångsingripande.</P>
<P class="p62 ft10">Om man ytterligare vill påskynda nedtrappningen av skulden är införande av ett räntetak vid verkställighet hos Kronofogdemyndig- heten en möjlighet. Räntetaket skulle exempelvis kunna vara den dröjsmålsränta som gäller enligt räntelagen om inte annat har avtalats, nämligen referensräntan plus åtta procentenheter.</P>
<P class="p16 ft68">En enhetlig ränta vid verkställighet kan även innebära vissa för- delar för borgenärer som inte har avtalat om höga räntesatser, eftersom ingen borgenär då kan tillskansa sig en större del av de utmätta tillgångarna enbart av det skälet att hans skuld- eller dröjs- målsränta under verkställigheten varit extremt hög.</P>
<P class="p264 ft13">Kallelse på okända borgenärer</P>
<P class="p176 ft9">Ett regelverk om slutlig preskription innebär att betalningsskyldig- heten för gamla skulder upphör 15 eller 20 år efter att de har fast- ställts. Skuldbördan för långvarigt skuldsatta blir därigenom suc- cessivt lättare. I dag är det borgenären som begär fastställelse av en fordran hos Kronofogdemyndigheten eller i domstol. Om borgenä- ren väljer att inte ansöka om betalningsfastställelse finns en risk att betalningsskyldigheten för fordringen aldrig upphör eftersom den slutliga preskriptionstiden för indrivning via inkassobolag och verk- ställighet via Kronofogdemyndigheten inte påbörjas. Åtminstone två skäl talar för att så kan bli fallet. Dels kan borgenärerna redan i dag av ekonomiska skäl ha valt att inte ansöka om betalningsfast- ställelse. Om gäldenären saknar medel måste nämligen borgenären stå för de lagstadgade inkasso- och myndighetsavgifterna (se avsnitt om inkassobolagen i kapitel 3). Dels kan borgenären vilja undvika att slutlig preskriptionstid börjar löpa<SPAN class="ft39">. </SPAN>Om borgenären tror att det inte finns medel att hämta hos gäldenären i närtid kan han istället avvakta med att begära att fordringen fastställs.</P>
<P class="p938 ft22">257</P>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p281 ft158">Utredningen menar därför att gäldenären också ska få rätt att via Kronofogdemyndigheten aktualisera sina samlade skulder i syfte att slutlig preskriptionstid ska börja löpa.</P>
<P class="p85 ft9">Många gäldenärer har emellertid dåliga kunskaper om vilka skulder de har och vem som är ägare till fordringen (det sistnämnda inte minst på grund av handeln med förfallna fordringar).</P>
<P class="p52 ft8">För att göra det möjligt för gäldenären att aktualisera skulder i syfte att tiden för slutlig preskription ska börja löpa föreslår utred- ningen därför att <SPAN class="ft15">gäldenären ska kunna ansöka om att</SPAN></P>
<P class="p939 ft158">Kronofogdemyndigheten utfärdar en kallelse på okända borgenärer<SPAN class="ft9">, i likhet med vad som i dag gäller vid exempelvis avveckling av ett bolag eller i samband med äktenskapsskillnad. En kallelse på okända borgenärer är en uppmaning till dessa att skrift- ligen anmäla sina fordringar till Kronofogdemyndigheten. Myndig- heten kallar gäldenärens okända borgenärer genom en kungörelse i Post- och inrikes tidningar där borgenärerna föreläggs att skrift- ligen anmäla sina fordringar till Kronofogdemyndigheten. När fordringarna anmälts till myndigheten bör gäldenären få möjlighet att invända mot deras giltighet. Om gäldenären invänder mot en fordran bör Kronofogdemyndigheten underrätta borgenären om invändningen och borgenären kan då välja att, i likhet med för- farandet i den summariska processen, begära att fordringen hänskjuts till domstol för avgörande. Om borgenären väljer att inte hänskjuta sin fordran till domstol bör ändå möjligheten att fortsätta kräva betalning via inkassoföretag gå förlorad. Det kan inte vara i enlig- het med god inkassosed att kräva betalning för en fordran efter det att gäldenären har framfört invändning mot dess giltighet. I dessa fall behöver borgenären skaffa sig en exekutionstitel för att fort- sätta att driva sitt krav. För de otvistiga fordringar som anmäls i bevakningsförfarandet och fastställs av Kronofogdemyndigheten kan bevakningsbeslutet användas som exekutionstitel. I anslutning till att myndigheten fattat ett beslut om vilka otvistiga fordringar som har bevakats under förfarandet startar den slutliga preskriptions- tiden. I syfte att åstadkomma så lika regler som möjligt anser utred- ningen att det är lämpligt att ge samma tidsfrist för preskriptions- tidens inledande som utredningen har föreslagit avseende fastställande av fordringar, det vill säga tre månader efter beslutet.</SPAN></P>
<P class="p940 ft8">För fordringar som inte har bevakats i förfarandet finns ingen exekutionstitel men den slutliga preskriptionstiden löper även för dessa fordringar. En borgenär kan alltså inte hindra att slutlig preskriptionstid börjar löpa genom att inte bevaka sin fordran.</P>
<P class="p215 ft22">258</P>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378255x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td254"><P class="p31 ft29">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p941 ft8">Önskar borgenären att en obevakad fordran ska verkställas via Kronofogdemyndigheten behöver borgenären skaffa sig en exe- kutionstitel via myndigheten eller domstol.</P>
<P class="p785 ft13">Frivilliga överenskommelser och separat ackord</P>
<P class="p435 ft10">Gäldenärer och borgenärer kan, istället för att lösa en skuldsitua- tion genom skuldsanering, försöka komma tillrätta med situationen genom frivilliga överenskommelser. Kommunernas budget- och skuldrådgivare hjälper gäldenärer att söka sådana uppgörelser.</P>
<P class="p13 ft10">Utredningen har tidigare presenterat åtgärder för att få till stånd en mer effektiv budget- och skuldsaneringsrådgivning. Dessa för- ändringar bör kunna användas för att stärka kompetensen att nå uppgörelser mellan gäldenärer och borgenärer.</P>
<P class="p14 ft8">Förutom att förlita sig till helt frivilliga överenskommelser finns skäl att överväga om möjligheten att tvinga fram en överenskom- melse mellan borgenärer och gäldenärer bör öka.</P>
<P class="p942 ft8">I 2007 års Insolvensutredning<SPAN class="ft7">40 </SPAN>påpekades att möjligheten för en gäldenär att få till stånd ett offentligt ackord med sina borgenärer i dag endast finns inom ramen för en konkurs eller en företagsre- konstruktion, vid sidan av möjlighet till skuldsanering för fysiska personer. Kraven på en fysisk gäldenär för att få en skuldsanering är dock strängare än vad som gäller för ett ackord i en konkurs eller en företagsrekonstruktion.</P>
<P class="p16 ft68">För juridiska personer gäller till exempel att om ett förslag till ackord inte accepteras av en eller flera fordringsägare kan ackord fastställas av domstol efter sammanträde och omröstning. I så fall gäller regler om kvalificerad majoritet vid borgenärssammanträdet. I 4 § lag om företagsrekonstruktion står det:</P>
<P class="p943 ft20">Ett ackordsförslag som ger minst femtio procent av fordringsbeloppen skall anses antaget av borgenärerna, om tre femtedelar av de röstande har godtagit förslaget och deras fordringar uppgår till tre femtedelar av de röstberättigande fordringarnas sammanlagda belopp. Är ackords- procenten lägre, skall ackordsförslaget anses antaget om tre fjärdedelar av de röstande har enats om förslaget och deras fordringar uppgår till tre fjärdedelar av de röstberättigande fordringarnas sammanlagda belopp.</P>
<P class="p944 ft12"><SPAN class="ft11">40 </SPAN>SOU 2010:2.</P>
<P class="p608 ft22">259</P>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft8">För fysiska personer som inte driver företag finns inte samma möj- ligheter. Istället kan en enskild borgenär avvisa en frivillig överens- kommelse med konsekvensen att förslaget faller.</P>
<P class="p52 ft8">2007 års Insolvensutredning föreslog att en lösning på detta problem vore att införa ett nytt regelverk kring ackord i svensk lagstiftning, i utredningen benämnt som <SPAN class="ft13">separat ackord</SPAN>. Detta för- slag inbegrep att det även för fysiska gäldenärer skulle vara möjligt att pröva ett ackordsförslag inför tingsrätten, där det skulle räcka med kvalificerad majoritet från borgenärskollektivet för att fatta beslut om förslaget.</P>
<P class="p235 ft158">Insolvensutredningens bedömning var att ett sådant förslag skulle leda till fler överenskommelser om skuldnedskrivning. Vi menar att detta förslag bör övervägas på nytt.</P>
<P class="p85 ft68">Förutom dessa förändringar menar utredningen att förslaget att införa slutlig preskription bör gynna förekomsten av frivilliga upp- görelser. Att en fordran försvinner 15 år efter en betalningsfast- ställelse ökar trycket på borgenärerna att försöka nå överenskom- melser med gäldenärerna. Utredningen menar att denna förändring kan vara minst lika viktig som förstärkningar av budget- och skuld- rådgivningen och förslaget om separat ackord.</P>
<P class="p49 ft15">Avslutande kommentarer om slutlig preskription</P>
<P class="p51 ft8">Att fordringar preskriberas är inte nytt. Preskriptionslagstiftningen har en lång historia.</P>
<P class="p531 ft10">Regler om slutlig preskription innebär inga större ingrepp i de civilrättsliga reglerna om den fria avtalsrätten. Den slutliga pre- skriptionen föreslås endast omfatta fordringar för vilka borgenären har skaffat sig en dom eller ett utslag som ska ligga till grund för verkställighet när avtalet inte följs. Hamnar borgenären i en situa- tion att fordringen behöver drivas in med tvång (i enlighet med Utsökningsbalken) via Kronofogdemyndigheten, innebär utred- ningens förslag att det ändå kan ske under 15 respektive 20 år. Under denna tid förverkligas alltså avtalsvillkoren så långt det är möjligt. Har fordringen inte betalats inom denna tidsrymd från fast- ställelsen är det osannolikt att den någonsin kommer att betalas.</P>
<P class="p682 ft8">När skuldsaneringsinstitutet infördes i mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> fanns det kritiska röster som menade att skuldsanering skulle ha en negativ inverkan på betalningsmoralen i samhället. Liknande invändningar har också uppkommit om skärpningar av preskrip-</P>
<P class="p945 ft22">260</P>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td254"><P class="p31 ft29">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft8">tionsreglerna. Utredningen finner det dock svårt att tro att det skulle bli en utbredd ordning att gäldenärer skulle välja att leva på existensminimum i minst 15 år i syfte att undkomma skulder de har dragit på sig.</P>
<P class="p210 ft24"><SPAN class="ft24">5.5</SPAN><SPAN class="ft55">Barn och ungdomar</SPAN></P>
<P class="p435 ft9">I kapitel 4 beskrevs situationen för skuldsatta barn och unga som själva är skuldsatta, eller som lever i skuldsatta familjer. Bland annat beskrivs de lagändringar som tillkommit för att försvåra skuldsätt- ning av omyndiga. Det går till exempel inte längre att kräva att barn som står som ägare av ett fordon ska betala fordonsrelaterade skulder, utan det är fordonets användare som registreras för skul- den. Förändringar har också skett i föräldrabalken för att förhindra föräldrar att skuldsätta sina barn till olika företag. Också hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen har ändrats så att avgifter inom dessa områden tas ut av förmyndaren och inte av barnet.</P>
<P class="p191 ft8">Trots lagändringar förekommer fortfarande skuldsättning av omyndiga. Utredningen kommer i detta avsnitt presentera förslag för hur detta kan försvåras ytterligare.</P>
<P class="p396 ft9">Utredningen har även tagit fram siffror som visar hur många barn som lever i familjer med skulder hos Kronofogdemyndigheten. Det är dock viktigt att påpeka att statistiken inte visar antalet barn som lever i familjer med skuldproblem. Någon kunskap om hur många som till exempel klarar av sina löpande betalningsåtaganden med hjälp av lån från anhöriga, kreditkortslån och snabblån finns inte.</P>
<P class="p16 ft9">I kapitel 4 beskrivs att barn i familjer med löneutmätning och skuldsanering lever under mycket svåra förhållanden. Barnombuds- mannen och budget- och skuldrådgivare har uppmärksammat att föräldrar med löneutmätning har mindre att leva på än föräldrar med försörjningsstöd. Utredningen har därför tagit fram ett förslag för att förbättra situationen för barn i skuldsatta familjer.</P>
<P class="p12 ft8">I detta avsnitt följer ett antal förslag som rör barn- och ung- domar. Utredningen har särskilt fokuserat på att motverka skuld- sättning av barn- och ungdomar, att förbättra situationen för barn och unga som lever i skuldsatta familjer samt att öka barn- och ungdomars privatekonomiska kunskap och förståelse.</P>
<P class="p946 ft22">261</P>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378258x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p295 ft15"><SPAN class="ft15">5.5.1</SPAN><SPAN class="ft57">Försvåra möjligheten att skuldsätta barn och ungdomar</SPAN></P>
<P class="p118 ft10">Torgny Håstad har på regeringens uppdrag utrett konsumenternas rättsliga ställning när varor och tjänster betalas via telefonräkning med mera.<SPAN class="ft56">41 </SPAN>I samband med detta har han också beskrivit under vilka villkor som barn och ungdomar får ingå rättsliga avtal och skuldsätta sig: Enligt svensk rätt har alla rättsförmåga eller rätts- kapacitet och kan därmed äga tillgångar och ha skulder. För att en person själv ska få förfoga över sin egendom eller ingå avtal krävs dock att personen har rättslig handlingsförmåga. Full rättslig hand- lingsförmåga inträder först vid 18 års ålder. Den som är underårig får enligt 9 kap. 1 § föräldrabalken inte själv ingå avtal. Syftet med denna bestämmelse är att skydda underåriga mot att ingå ekono- miskt ofördelaktiga rättshandlingar. En del undantag finns, till exempel vad gäller rätten att förfoga över egna arbetsinkomster eller rätten att råda över det som förvärvats genom gåva eller tes- tamente. När en underårig saknar rättslig handlingsförmåga före- träds han eller hon av förmyndaren. Denne är den omyndigas ställföreträdare. Om den underåriga handlar själv krävs förmynda- rens samtycke. Ett avtal som den underåriga ingår med förmynda- rens samtycke blir direkt gällande. Undantag gäller dock för skuld- sättning. Barn får inte skuldsätta sig ens med förmyndarens sam- tycke. För att ett sådant avtal ska bli gällande krävs överförmynda- rens samtycke. Regeln innebär bland annat att barn inte ens med förmyndares samtycke kan ingå avtal om abonnemang eller digitala tjänster där användningen av tjänsten betalas i efterhand.</P>
<P class="p164 ft9">Torgny Håstads tolkning styrks också av Svea hovrätts dom den 8 oktober 2012 i mål T <NOBR>2755-12.</NOBR> Målet, ursprungligen från Stockholms tingsrätt, rörde en tvist angående avtal om kreditköp som en förälder ingått <NOBR>1997–2002</NOBR> för sitt omyndiga barns räkning. Avtalen avsåg köp av skolfoton som levererades mot faktura. Fakturorna betalades varken av föräldern eller av barnet. Inkassoföretaget, som övertagit fakturorna, menade att det nu myndiga barnet skulle betala fakturorna samt den ränta som uppkommit. Tingsrätten menade att den nuvarande lagstiftningen tydligt reglerade frågan så att det inte ska gå att skuldsätta barn utan överförmyndares sam- tycke. Den äldre lagstiftningen ansågs inte lika tydlig men efter tolkning av förarbetena gjordes tolkningen att även den gamla lag- stiftningen innebar ett krav på överförmyndares samtycke för att en förälder skulle kunna ingå avtal om kreditköp för sitt barns räk-</P>
<P class="p173 ft12"><SPAN class="ft11">41 </SPAN>DS 2012:31.</P>
<P class="p55 ft22">262</P>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378259x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td254"><P class="p31 ft29">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8">ning. Det nu myndiga barnet behövde därför varken betala faktu- rorna eller den uppkomna räntan. Tingsrättens dom överklagades till Hovrätten som fastslog domslutet. Hovrättens dom överklaga- des i sin tur till Högsta domstolen som beslutade att inte meddela prövningstillstånd den 17 juni 2013.</P>
<P class="p12 ft8">Möjligheten att skuldsätta barn är alltså mycket begränsad. Som har beskrivits ovan har också antalet barn under 18 år med skulder hos Kronofogdemyndighetens minskat de senaste åren, bland annat till följd av regelförändringar inom olika offentliga system. Samti- digt finns indikationer på att en del borgenärer väljer att ansöka om betalningsföreläggande för sina fordringar till Kronofogdemyndig- heten först efter att gäldenären har fyllt 18 år även om skulden uppkom innan dess.</P>
<P class="p12 ft8">Utredningen menar att den rådande lagstiftningen om betal- ningsföreläggande och handräckning är i strid med lagstiftningen att barn inte ska kunna skuldsättas utan överförmyndarens till- stånd.</P>
<P class="p184 ft9">För att komma till rätta med problemet att barn skuldsätts och att borgenärerna ansöker om betalningsföreläggande först när sva- randen fyllt 18 år finner utredningen därför att det vore önskvärt att <SPAN class="ft158">borgenären blir tvungen att ange datumet för fordrans upp- komst i sin ansökan till Kronofogdemyndigheten, åtminstone om gäldenären är under 25 år gammal och att borgenären också ska kunna styrka datumet (exempelvis genom att ha en kopia på det ursprungliga avtalet) vid en förfrågan från gäldenären eller Kronofogdemyndigheten.</SPAN></P>
<P class="p177 ft10">Problemet i sammanhanget är att Kronofogdemyndigheten i den summariska processen är förhindrad att utreda eller bedöma en ansökan. Det vore i och för sig möjligt för Kronofogdemyndig- heten att med modern teknik bara vidarebefordra information till gäldenären. Med tanke på att det här handlar om att stävja ett förbjudet handlande gentemot barn, som även efter <NOBR>18-årsdagen</NOBR> kan förutsättas vara måttligt insatta i sina rättigheter, kan det ändå framstå som önskvärt att Kronofogdemyndigheten får möjligheter att undersöka åtminstone tveksamma fall.</P>
<P class="p285 ft125">Regeringen bör låta utreda om det är lämpligt att vidta rätts- liga förändringar för att få till stånd en sådan förändring.<SPAN class="ft171">42</SPAN></P>
<P class="p947 ft12"><SPAN class="ft11">42 </SPAN>Kronofogdemyndighetens roll i den summariska processen diskuteras på ett mer generellt plan i avsnitt <SPAN class="ft37">Ökat stöd för gäldenärer att kontrollera fordringars giltighet.</SPAN></P>
<P class="p579 ft22">263</P>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378260x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p295 ft15"><SPAN class="ft15">5.5.2</SPAN><SPAN class="ft57">Ändrade förbehållsbelopp vid löneutmätning</SPAN></P>
<P class="p118 ft9">En oro som bland annat framförts av Barnombudsmannen och budget- och skuldrådgivare är att föräldrar med löneutmätning inte sällan har mindre att leva på än föräldrar med försörjningsstöd. I flera kommuner har Socialnämnden beslutat att bevilja extra bistånd för internetuppkoppling och fritidsaktiviteter för barn i familjer med försörjningsstöd, vilket kan vara svårare för barn i familjer med löneutmätning. Reglerna för anstånd vid löneutmätning är strikta, vilket innebär att barn till dessa föräldrar kan ha det sämre än barn som lever i familjer med försörjningsstöd.</P>
<P class="p948 ft10">Löneutmätningsförfarandet fick sin nuvarande utformning genom en reform av utsökningsbalken 1996. När förbehållsbelop- pet lades fast var en utgångspunkt att det skulle ligga på en högre nivå än normen för socialbidrag.<SPAN class="ft56">43 </SPAN>Under våren 2008 gjorde Krono- fogdemyndigheten en jämförelse mellan normalbeloppet vid löne- utmätning och riksnormen för socialbidrag. Jämförelsen visar att skillnaderna är små, men att normalbeloppet ibland är någon pro- cent lägre istället för högre. Detta är särskilt anmärkningsvärt efter- som riksnormen är avpassad för ett kortvarigt biståndsbehov medan löneutmätning ofta pågår under relativt lång tid. Kronofog- demyndighetens egna slutsatser av jämförelsen var att systemet borde reformeras för att gäldenärerna skulle få en mindre betung- ande situation. Ett förlag till reform presenterades också.<SPAN class="ft56">44</SPAN></P>
<P class="p692 ft8">Utredningen delar Kronofogdemyndighetens bedömning att villkoren vid löneutmätning inte bör vara sämre än vid försörj- ningsstöd, snarare något bättre. Detta gäller i synnerhet för barn- familjer. <SPAN class="ft15">Förslaget att förbättra villkoren för löneutmätning för barnfamiljer bör övervägas på nytt.</SPAN></P>
<P class="p949 ft15"><SPAN class="ft15">5.5.3</SPAN><SPAN class="ft57">Avskaffa det solidariska skadeståndsansvaret</SPAN><SPAN class="ft92">45 </SPAN>för barn och ungdomar</P>
<P class="p102 ft16">I slutet av 2012 hade totalt 884 personer under 18 år ett eller flera obetalda allmänna mål. Beloppsmässigt utgör skadestånd den största skuldposten för omyndiga. År 2010 avsåg 75 procent av omyndigas</P>
<P class="p698 ft34"><SPAN class="ft62">43</SPAN><SPAN class="ft63">Kronofogdemyndigheten (2009).</SPAN></P>
<P class="p155 ft34"><SPAN class="ft62">44</SPAN><SPAN class="ft63">Kronofogdemyndigheten (2009).</SPAN></P>
<P class="p237 ft70"><SPAN class="ft62">45</SPAN><SPAN class="ft76">Solidariskt betalningsansvar är en förpliktelse för envar av flera att tillsammans med annan gemensamt ansvara för betalningen av en skuld. Vid krav från en borgenär är envar skyldig att betala hela skulden. Den eller de som betalar får regressrätt mot övriga medgäldenärer.</SPAN></P>
<P class="p180 ft22">264</P>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378261x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td254"><P class="p31 ft29">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft9">samlade skulder obetalda skadestånd. 25 procent av de skyldiga personerna bar ett solidariskt skadeståndsansvar.<SPAN class="ft66">46 </SPAN>Det solidariska skadeståndsansvaret innebär att samtliga dömda gärningsmän blir gemensamt återbetalningsskyldiga. Betalningskravet kan riktas mot en av de dömda, som sedan får kräva de övriga på deras del av skulden. Motivet bakom det solidariska ansvaret är att den skade- lidande ska få sina pengar så snart som möjligt, oavsett vem som betalar. Problemet är dock att det ofta är svårt för den som ensam betalat att få tillbaka pengarna från de övriga skadeståndsskyldiga. Detta kan vara särskilt svårt när det gäller omyndiga gärningsmän, varför enskilda ungdomar riskerar att hamna i långvariga skuld- problem om de anstränger sig för att bli skuldfria.</P>
<P class="p643 ft8">Den nuvarande rättsordningen motiveras ofta med rättvisear- gument. Den skadelidande har en utsatt position och bör ha möj- lighet att vända sig till vem som helst av dem som åsamkat honom eller henne skada.<SPAN class="ft7">47</SPAN></P>
<P class="p14 ft8">Men det är rimligen också svårt för unga som vill bli fria från sina skulder och sona sitt brott att förstå rättslogiken i att de också måste betala sina medbrottslingars skulder. Detta kan motverka ambitionen att hindra unga lagöverträdare att återfalla i brott. Och det slår orättvist mot de unga gärningsmän som faktiskt vill göra rätt för sig.</P>
<P class="p16 ft125">Utredningen menar sammantaget att det finns skäl att avskaffa det solidariska skadeståndsansvaret för barn under 18 år.</P>
<P class="p950 ft15"><SPAN class="ft15">5.5.4</SPAN><SPAN class="ft57">Debetkort för barn</SPAN></P>
<P class="p127 ft8"><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har lagt fram ett förslag till Europaparlamentet och Rådet om ett nytt betalkontodirektiv.<SPAN class="ft172">48</SPAN></P>
<P class="p184 ft16">I svensk rätt har en konsument rätt till ett konto som omfattas av den statliga insättningsgarantin om inte särskilda skäl talar emot det. Däremot finns för närvarande ingen lagstiftning som medger konsumenter en absolut rätt till så kallade tilläggstjänster som till exempel debetkort eller tillgång till onlinebetalning med giro, även om tilläggstjänster som gör det möjligt att konsumenten ska kunna</P>
<P class="p269 ft34"><SPAN class="ft62">46</SPAN><SPAN class="ft63">Barnombudsmannen.</SPAN></P>
<P class="p213 ft70"><SPAN class="ft62">47</SPAN><SPAN class="ft69">Barnombudsmannen och Kronofogdemyndigheten (2010). OBS! Barnombudsmannen och Kronofogdemyndigheten skriver att detta är ett vanligt argument. Myndigheternas egen åsikt är dock att det solidariska skadeståndsansvaret är problematiskt och bör ses över.</SPAN></P>
<P class="p161 ft12"><SPAN class="ft62">48</SPAN><SPAN class="ft64">Europeiska kommissionen (2013).</SPAN></P>
<P class="p608 ft22">265</P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378262x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p580 ft8">sköta uttag, överföringar och betalningar bör erbjudas konsumen- ten, enligt ett Allmänt råd från Finansinspektionen.</P>
<P class="p52 ft8">Men direktivet innebär bland annat att medlemsstaterna ska utse minst en betaltjänstleverantör som ska erbjuda ett så kallat betal- konto med grundläggande funktioner till alla <NOBR>EU-medborgare.</NOBR> Förutom att det innefattar själva kontot så finns det i direktivet även krav på vilka tilläggstjänster som ska tillhandahållas med detta konto, till exempel betalkort och tillgång till <NOBR>online-betalningar.</NOBR> Direktivförslaget innehåller även ett förbud mot att koppla kontot till en kontokredit.<SPAN class="ft172">49 </SPAN>Kontokortet som ska erbjudas <NOBR>EU-medbor-</NOBR> garna i samband med det grundläggande betalkontot är enligt direktivförslaget alltså ett debetkort.</P>
<P class="p614 ft9">I regeringskansliet har konstaterats att det finns individer som nekas tillgång till motsvarigheten till vad man i direktivet kallar ett grundläggande betalkonto till följd av att de har två eller flera betal- ningsanmärkningar. De får dyrare levnadsomkostnader eftersom de bland annat måste betala räkningar över disk. Utvecklingen mot ett alltmer kontantlöst samhälle gör det också viktigt att människor har rätt till betalkonto med grundläggande funktioner.<SPAN class="ft173">50</SPAN></P>
<P class="p235 ft9">Om förslaget blir verklighet innebär det alltså att alla EU- medborgare ska ha rätt till ett sådant konto. Det är positivt för många grupper, till exempel personer med betalningsanmärkningar eller personer med neuropsykiatriska sjukdomar som har svårt att hantera kreditkortens möjlighet till skuldsättning.</P>
<P class="p235 ft9">Det finns dock inga skarpa förslag om att barn under 18 år ska få tillgång till denna typ av konto. I en alltmer kontantlös ekonomi är det viktigt att även barn får möjlighet att handla utan att skuld- sätta sig. <SPAN class="ft158">Utredningen menar därför att även barn bör få rätten att skaffa ett betalkonto enligt direktivets bestämmelser med till- hörande debetkort. Särskilt stor effekt som fostrande insats och stöd till föräldrar skulle en överenskommelse mellan banker, finansinstitut och handel ha om en gemensam standard för kort till barn under 18 år kunde etableras. Förbudet att skuldsätta barn bör ta sig uttryck i att den enda betalning som i normal- fallet godtas från den som är under 18 är kontanta medel eller ett debetkort där det krävs att medel finns på kontot. </SPAN>Svenska banker med sin tradition av samarbete i tekniska frågor borde ha förutsättningar att komma överens om att i sina banksystem lägga till en obligatorisk uppgift som går att använda som ålderskontroll</P>
<P class="p703 ft34"><SPAN class="ft62">49</SPAN><SPAN class="ft63">Regeringskansliet (2013).</SPAN></P>
<P class="p196 ft12"><SPAN class="ft62">50</SPAN><SPAN class="ft64">Regeringskansliet (2013).</SPAN></P>
<P class="p55 ft22">266</P>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378263x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td279"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td254"><P class="p31 ft29">Strategi mot överskuldsättning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft8">och som förhindrar faktura- och kreditbetalning. Detta skulle inte bara omöjliggöra kreditköp, utan också vara ett avgörande bidrag till att lära barn det grundläggande om pengar och pengars värde i kreditsamhällets tid.</P>
<P class="p210 ft15"><SPAN class="ft15">5.5.5</SPAN><SPAN class="ft57">Stärk ungdomars kunskaper</SPAN></P>
<P class="p951 ft8">Flera studier visar att allt för många ungdomar har svaga kunskaper i privatekonomi och räknefärdighet.</P>
<P class="p952 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">I en mindre studie av Konsumentverket och Kronofogdemyndig- heten var det endast en fjärdedel som förstod skillnaden mellan ränta och amortering och endast fyra av tio kunde beräkna räntekostnaden för ett lån med given ränta. Hälften visste vad en betalningsanmärkning var. </SPAN><SPAN class="ft7">51</SPAN></P>
<P class="p952 ft10"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft163">Även utländska studier bekräftar bristen på privatekonomiska kunskaper hos ungdomar. En amerikansk studie visar att ung- domar har liten förståelse för begrepp som ränta, inflation och riskspridning. Endast drygt en fjärdedel av deltagarna förstod och kunde förklara samtliga begrepp. De såg också att ungdomar med högre utbildning i större utsträckning förstod de privateko- nomiska begreppen. Familjebakgrund hade också ett stort för- klaringsvärde, där särskilt föräldrarnas utbildning hade en stor betydelse för ungdomarnas finansiella förmåga.</SPAN></P>
<P class="p406 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Resultatet i ovan nämnde studie stämmer överens med resulta- ten från Finansinspektionens studie som undersökte kunskap- erna hos konsumenter i olika åldrar.</SPAN><SPAN class="ft7">52</SPAN></P>
<P class="p257 ft8">I avsnittet om <SPAN class="ft13">Kunskap och stöd </SPAN>ovan presenterade utredningen ett antal förslag för att förbättra kunskapsnivån hos allmänheten, ge- nom olika insatser för finansiell folkbildning och stärkt undervis- ning i skolan. Dessa insatser, i synnerhet insatserna i skolan, kom- mer att komma ungdomar till del.</P>
<P class="p953 ft34"><SPAN class="ft62">51</SPAN><SPAN class="ft63">Kronofogdemyndigheten (2008b)</SPAN></P>
<P class="p161 ft12"><SPAN class="ft62">52</SPAN><SPAN class="ft64">Almenberg och Finocchiaro (2011).</SPAN></P>
<P class="p608 ft22">267</P>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<P class="p954 ft175"><SPAN class="ft6">6</SPAN><SPAN class="ft174">Finansiering och konsekvensanalys</SPAN></P>
<P class="p955 ft8">I föregående kapitel redovisade vi inom fyra områden de förslag vi menar bör ingå i en strategi mot överskuldsättning. De fyra områ- dena var <SPAN class="ft13">Konsumentstöd genom lagstiftning och tillsyn</SPAN>, <SPAN class="ft13">Kunskap och stöd</SPAN>, <SPAN class="ft13">Svårt skuldsatta under lång tid </SPAN>och <SPAN class="ft13">Barn och ungdomar</SPAN>. I detta kapitel sorterar vi istället förslagen efter de förberedelser som ytterligare krävs för att förslagen ska kunna bli verklighet. Därefter analyserar vi vilka enskilda förslag som enligt vår uppfattning kan göra störst skillnad inför framtiden. Därtill överväger vi vilka finan- siella och andra konsekvenser som kan följa av förslagen utöver dem vi redan nämnt.</P>
<P class="p643 ft8">Eftersom vårt uppdrag inte varit att formulera färdiga förslag, utan underlag till en strategi, blir vårt konsekvens- och finansie- ringsavsnitt mindre preciserat än vad som är brukligt. Mycket arbete återstår innan det blir meningsfullt med t.ex. preciserade kostnadsberäkningar.</P>
<P class="p158 ft24"><SPAN class="ft24">6.1</SPAN><SPAN class="ft55">Förslagen indelade efter krav på förberedelser</SPAN></P>
<P class="p192 ft15"><SPAN class="ft15">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft57">Förslag som kräver författningsstöd</SPAN></P>
<P class="p98 ft16">Många av våra förslag är av den karaktären att de kräver författ- ningsändringar som först måste beredas i vanlig ordning. Själva beredningen kräver givetvis resurser, liksom eventuella kostnader som beredningen leder fram till och som måste utredas närmare när varje förslag vidareutreds för sig. I många fall kommer förslagen dessutom att också leda till betydande vinster för såväl individer som samhället i stort. Förslag som kräver författningsstöd gäller:</P>
<P class="p956 ft22">269</P>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Finansiering och konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p222 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Föreskriftsrätt för Konsumentverket och Finansinspektionen utifrån konsumentkreditlagen för att till exempel ge god kredit- givningssed ett tydligare och mera obligatoriskt innehåll</SPAN></P>
<P class="p225 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Utvärdering av det önskvärda och möjliga i att kreditupplys- ningsföretag får ökade uppgifter om fakturaskulder, fordringar hos inkassoföretag, snabblån och studielån, något som skulle kunna förbättra kreditupplysningen. Det är i dag ingen skillnad i kreditupplysningen mellan en person som haft en obetald räk- ning hos Kronofogdemyndigheten för verkställighet under en period, men som nyligen är betald, och en person som har ett flertal inkassoärenden sedan länge. Båda har så kallade betal- ningsanmärkningar, men deras ekonomiska förutsättningar skiljer sig kraftigt åt.</SPAN></P>
<P class="p957 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Förändring och modernisering av ockerlagstiftningen i syfte att skapa realistiska möjligheter att tillämpa lagarna i praktiken och därmed påverka orimliga ränte- och betalningsvillkor.</SPAN></P>
<P class="p228 ft9"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft149">Stöd för gäldenärer att kontrollera fordringars giltighet. Svårt skuldsatta gäldenärer som blir föremål för många ansökningar om fastställelse har ofta tappat överblicken över sin skuld- situation. Den omfattande handeln med förfallna fordringar kan också verka förvirrande och göra det svårt att minnas genom att gäldenären inte har kvar någon personlig och egenupplevd relation till borgenären. I den summariska processen är det gäldenären som själv måste invända mot giltigheten hos en fordran om han eller hon menar till exempel att en fordran är preskriberad därför att något preskriptionsavbrott inte gjorts inom föreskriven tid. Det skulle för många vara till stor hjälp om det var rutin att borgenärer när de ansöker om betalnings- föreläggande ska ange när och hur preskriptionsavbrott skett för fordringar som är äldre än preskriptionstiden för respektive fordringsslag. Det har hävdats att den administrativa bördan för inkassobolagen skulle bli orimligt stor. Inkassobolagen måste emellertid redan i dag för att få driva in en fordran enligt god inkassosed veta att preskriptionsavbrott gjorts i tid. Den omfattande handeln med förfallna fordringar och bevakningen av dem bygger rimligen redan i hög grad på automatiserad data- behandling, liksom mottagande hos Kronofogdemyndigheten och vidarebefordran av uppgifterna till gäldenären skulle ske automatiskt. Av administrativa skäl förordar vi också att vid</SPAN></P>
<P class="p958 ft22">270</P>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378266x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr12 td280"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td281"><P class="p31 ft176">Finansiering och konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft8">ikraftträdande bara senaste preskriptionsavbrott ska behöva rapporteras för fordringar som är äldre än preskriptionstiden för respektive fordringsslag.</P>
<P class="p407 ft9"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft77">Slutlig preskription av fordringar som inte betalats av fullt ut 15 år</SPAN><SPAN class="ft66">1 </SPAN>efter betalningsfastställelse och verkställighet. Insatsen syftar till lättnader för de evighetsgäldenärer som inte kommer ifråga för eller inte klarar av skuldsanering. Slutlig preskription har konsekvensen att borgenärerna förlorar rätten att driva in fordran, vilket också bör innebära att fordringarna måste skrivas av i borgenärens räkenskaper när de blir slutligt preskriberade. Detta kommer framför allt att påverka inkassobolag och eventu- ellt andra som handlar med osäkra fordringar. Efter 15 års indrivning eller verkställighet utan att full betalning har erlagts torde fordringarna dock i allmänhet vara mycket osäkra och det är därför tveksamt hur stort värde de egentligen representerar. För de överskuldsatta utan hopp om att någonsin komma ur en skuldspiral, som innebär att varje extra intjänad krona ska mätas ut skulle insatsen innebära desto mera för möjligheten till reha- bilitering och omstart. För en svårt överskuldsatt person är skuldsanering en mera verkningsfull, men också mera svåråt- komlig och svårgenomförbar process. Slutlig preskription är alltså inte ett fullgott alternativ, utan en komplettering som syftar till att säkerställa att den som under många år levt med statliga tvångsåtgärder mot sig åtminstone ska garanteras att situationen så småningom inte hela tiden förvärras, utan faktiskt kan gå åt rätt håll, även för den som saknar egna resurser och förmåga att reda ut sin situation. De båda insatserna står inte heller i vägen för varandra. Preskriptionstider löper som en effekt av att borgenär utnyttjar den statliga tvångsåtgärden verk- ställighet. Skulle en skuldsaneringssituation uppstå gäller dess regler och om en fordran skulle slutligt preskriberas innan skuldsaneringstiden gått ut ökar utrymmet för betalning av andra fordringar.<SPAN class="ft66">2</SPAN></P>
<P class="p959 ft60"><SPAN class="ft62">1</SPAN><SPAN class="ft67">Huvudregeln 15 år men 20 år vid fordringar mellan privatpersoner och om brottslighet ligger bakom fordran.</SPAN></P>
<P class="p960 ft34"><SPAN class="ft62">2</SPAN><SPAN class="ft63">Det kan noteras att livstidsstraff i princip är en mycket sparsamt förekommande företeelse i Sverige. Enligt Kriminalvården fanns den 10 oktober 2013 147 livstidsdömda fångar i svenska fängelser, varav några så småningom sannolikt kommer att benådas http://www.Kriminalvarden.se/Fangelse/Livstidsstraff. Samtidigt fanns över 95 000 personer i Kronofogdemyndighetens register sedan mer än tjugo år. Själva begreppet ”evighets- gäldenär” tycks implicera att detta kan ses som naturligt.</SPAN></P>
<P class="p608 ft22">271</P>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378267x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Finansiering och konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p961 ft9"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft149">Möjlighet för gäldenär att själv ta initiativ till kallelse på okända borgenärer och separat ackord. Slutlig preskription kan skapa ett intresse hos en hårt skuldsatt person att själv initiera betal- ningsfastställelse för att preskriptionstiden ska börja löpa. Van- ligt torde det också vara att en svårt skuldsatt person har tappat den totala översikten och kunskapen om sin skuldsituation. Bland annat innebär den allt vanligare handeln med fordringar att borgenärerna ofta är okända för gäldenären. En gäldenär som vill få grepp om sin situation kan behöva stödet att hitta samt- liga sina borgenärer och borgenärerna kan, inför utsikten av pre- skription få ett ökat intresse av frivilliga uppgörelser och/eller ackord. Förslaget om separat ackord</SPAN><SPAN class="ft66">3 </SPAN>gör att enskilda individer i likhet med företag inför domstol kan erhålla ackord med viss majoritet bland borgenärerna, det vill säga att en enskild borge- när inte längre kan stoppa ackordsuppgörelsen.</P>
<P class="p962 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Kontroll av tidpunkt för fordrans uppkomst när ansökan om betalningsföreläggande gäller ungdomar. Om man vill säker- ställa att borgenärer inte avvaktar </SPAN><NOBR>18-årsdagen</NOBR> för att ansöka om betalningsföreläggande för skuld som uppstått före <NOBR>18-årsdagen</NOBR> måste Kronofogdemyndigheten kunna undersöka om så skett. Eftersom sådan undersökande aktivitet i princip inte är tillåten i den summariska processen måste de lagliga förutsättningarna utredas.</P>
<P class="p963 ft9"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft149">Ändrade förbehållsbelopp vid löneutmätning, så att den ursprung- liga något generösare bedömningen jämfört med familjer som har försörjningsstöd återställs, något som är motiverat eftersom löneutmätning ofta pågår under längre tid än och saknar den flexibilitet som finns för kommunernas försörjningsstöd</SPAN></P>
<P class="p225 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Avskaffat solidariskt skadeståndsansvar för barn. För att barn ska ha en mera realistisk möjlighet att göra rätt för sig bör deras skadeståndsansvar vara personligt. En konsekvens skulle kunna vara att den skadelidande får vänta längre, alternativt får ut mindre i skadestånd. Motsatsen är emellertid minst lika sanno- lik. De nuvarande reglerna medför svårigheter för en av flera att klara betalningen och det är osannolikt att alla har möjligheter att betala samtidigt.</SPAN></P>
<P class="p887 ft12"><SPAN class="ft11">3 </SPAN>SOU 2010:2.</P>
<P class="p55 ft22">272</P>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr12 td280"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td281"><P class="p31 ft176">Finansiering och konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p329 ft15"><SPAN class="ft15">6.1.2.</SPAN><SPAN class="ft177">Insatser som kan beredas av regeringen</SPAN></P>
<P class="p98 ft68">Andra insatser kan regeringen välja att genomföra mera direkt genom regleringsbrev eller särskilda beslut med eller utan medföl- jande medel i proposition till riksdagen. Det gäller till exempel:</P>
<P class="p964 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Uppdrag till berörda myndigheter att samverka med Kronofog- demyndigheten för att minimera skulderna till det allmänna.</SPAN></P>
<P class="p217 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Uppdrag till berörda myndigheter att redogöra för skulder som uppkommer i deras verksamhet och föreslå eventuella åtgärder för att undvika onödig skuldsättning.</SPAN></P>
<P class="p217 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Överväga om en mera enhetlig och sammanhållen statlig inkas- soverksamhet skulle vara effektiv.</SPAN></P>
<P class="p217 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Överväga vilka insatser som kan genomföras för att förenkla för företagen att lämna månadsinkomstuppgifter.</SPAN></P>
<P class="p257 ft8">Hittills redovisade insatser syftar i allmänhet till att skapa större balans i styrkeförhållandena mellan borgenärer och gäldenärer, antingen genom lagstiftning om förebyggande ramar för kredit- verksamheten, eller genom insatser för att den som hamnat i svåra skuldförhållanden ska få en större möjlighet att ta sig ur en till synes evig problemsituation.</P>
<P class="p965 ft15"><SPAN class="ft15">6.1.3.</SPAN><SPAN class="ft177">Förslag som gäller kunskap och stöd och som kräver finansiering</SPAN></P>
<P class="p211 ft8">Återstår de förslag som syftar till de ökade kunskaper och det stöd som framstår som så väsentligt för de individer som ska navigera i ett samhälle med allt mera omfattande kreditgivning i allt flera former, liksom för de samhällsföreträdare som löpande måste förstå vilka institutionella förhållanden som krävs för en väl funge- rande kreditverksamhet. På detta område innebär verkningsfulla insatser också behov av finansiering.</P>
<P class="p792 ft9"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft149">En förstärkt och över landet mera likformig budget- och skuld- rådgivning. Verksamheten behöver på många håll förstärkas per- sonellt och kunskapsmässigt. En metod vi föreslår för att tvinga fram en högre minimistandard är att staten tar över grundfinan- sieringen av verksamheten genom att skatteväxla genomsnitts- kostnaden för dagens verksamhet. Det kommer att kosta de</SPAN></P>
<P class="p966 ft22">273</P>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Finansiering och konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p967 ft9">kommuner som satsat mindre än andra skattekraft motsvarande skillnaden mellan genomsnittet och deras utdebitering för verk- samheten. Samtidigt får dessa kommuner tillbaka sina pengar i form av bidrag till den egna verksamheten. Staten bör därtill satsa ytterligare medel för i första hand kompetensutveckling och systemstöd. Att vara överskuldsatt innebär ofta ångest över att inte fullt ut förstå vad som kan förväntas hända och skam över att inte klara sig. För att reda ut situationen behövs per- sonligt professionellt bemötande och budget- och skuldrådgiv- ningen är den enda resurs som finns (där den finns). Det är svårt att tänka sig att även en rejäl ökning av resurserna, däri inbegri- pet en genomtänkt satsning på kompetensinsatser för att för- djupa budget- och skuldrådgivarnas kunskaper om kreditmark- nadens utveckling, regelverk och bemötandefrågor, inte skulle vara en lönsam affär för samhället. Framför allt skulle varje för- hindrad framtida svår skuldsättning innebära ett framtida mins- kat utanförskap, sannolikt också från arbetsmarknaden.</P>
<P class="p968 ft10"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft75">En ekonomiakut knuten till den av regeringen aviserade centrala upplysningstjänsten för konsumenter. Ett välkänt telefonnum- mer och en webtjänst som är lättillgängligt kan, enligt norska erfarenheter, ha stor betydelse för att hjälpa konsumenter att förstå vad som gäller i olika situationer. Det kan också såväl avlasta budget- och skuldrådgivningen enklare ärenden och frågor av mera allmän karaktär, som innebära en sluss till den personliga rådgivningen när detta är önskvärt.</SPAN></P>
<P class="p780 ft10"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft75">Statistik och forskning om skuld- och överskuldsättning är full- ständigt otillräcklig, med risk för att de förslag och insatser som görs mera vilar på föreställningar och myter än på faktiska kun- skaper. För att få den totala bilden av hushållens finansiella situ- ation behövs egentligen både skuld- och tillgångsdata på indi- vidnivå. Att tillgångsdata är svåråtkomliga är emellertid inget argument för att inte ta fram den offentliga statistik om skulder som är betydligt enklare att åstadkomma genom att Statistiska Centralbyrån får uppdraget, författningsstödet och resurserna för att publicera offentlig statistik på området. Därmed kan vik- tiga data också tillhandahållas forskningen, som i sin tur behö- ver fastare former och mera kontinuitet inom ramen för ett sär- skilt institut eller program.</SPAN></P>
<P class="p969 ft22">274</P>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr12 td280"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td281"><P class="p31 ft176">Finansiering och konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p970 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Kunskap måste inte bara finnas, utan också förmedlas även till medborgare och låntagare. Motsvarande finansiella folkbildnings- uppdrag som givits Finansinspektionen utifrån deras insikter om olika företeelser på kreditmarknaden bör därför ges också till Konsumentverket och Kronofogdemyndigheten. Genom sam- verkan mellan varandra och budget- och skuldrådgivningen och med skolor, folkrörelser och civilsamhället i övrigt kan kunska- per som fås genom myndigheternas verksamhet spridas brett i samhället.</SPAN></P>
<P class="p210 ft24"><SPAN class="ft24">6.2</SPAN><SPAN class="ft55">Finansiering</SPAN></P>
<P class="p74 ft9">Överskuldsättning är ett komplext fenomen som kan uppstå på många olika sätt och beroende på agerandet från många olika aktö- rer. Utlösande faktorer kan vara felaktig kreditgivning, komplice- rade offentliga bidragsregler, dålig kunskap och/eller otillräcklig kontroll över den personliga ekonomin, otur, oförutsedda händel- ser på internationell, nationell eller individuell nivå.</P>
<P class="p177 ft10">De åtgärder vi föreslår påverkar kreditmarknadens aktörer, sta- ten och hushållen. Det framstår också som rimligt att alla parter får delta i finansieringen av de kostnader som uppstår för att följa, förstå och hantera kreditmarknadens utveckling och effekter.</P>
<P class="p16 ft10">Det framstår som naturligt att samhället i sin helhet, via staten, står för en del av finansieringen. Ett särskilt ansvar faller dock på kreditmarknadens aktörer, inte för att de är ensamma om ansvaret för överskuldsättning, men för att själva fenomenet överskuldsätt- ning, liksom nya risker, faktiskt uppstår i hanteringen och på grund av den snabba utveckling av verksamheten som följer i liberali- seringens spår. Att kunskapen i samhället utvecklas i takt med verksamheten är också ett egenintresse för verksamheten själv, liksom att de individer som behöver stöd för att agera klokt på marknaden också får det. Att den finansiella sektorn också gör stora vinster, som ytterst betalas av kredittagarna, är också ett rim- ligt skäl för att den står för en större del av finansieringen.</P>
<P class="p285 ft16">Vårt förslag är att den avgiftsbas som används för att finansiera Finansinspektionens tillsynsverksamhet används som bas också för en avgift eller skatt för att delfinansiera i första hand offentlig sta- tistik, forskning, Ekonomiakut, ökade resurser till Konsumentver- kets tillsynsverksamhet och budget- och skuldrådgivning. Finans- inspektionens avgiftsbas är framräknad för att representera olika</P>
<P class="p935 ft22">275</P>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378271x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Finansiering och konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft8">företagskategoriers omslutning och tillsynsbehovet hos Finans- inspektionen. Därigenom representerar den rätt väl olika kredit- företags betydelse och tyngd. Genom årlig utdebitering tas för närvarande cirka 330 miljoner kronor ut per år.</P>
<P class="p52 ft8">En årlig ökning med till exempel en procentenhet av avgiften skulle motsvara cirka 3,3 miljoner kronor i höjning per år eller cirka 17 miljoner kronor efter fem år. Om staten lägger till lika mycket skulle de ökade resurserna till åtgärder för att motverka överskuld- sättning uppgå till ungefär 35 miljoner kronor i nivåhöjning efter denna tid. För utveckling av kunskap och stöd är det inte obetyd- liga belopp och inte ens det dubbla skulle representera en särskilt stor kostnad för branschen.</P>
<P class="p120 ft9">Det borde också kunna övervägas om motsvarande konstruk- tion skulle kunna införas för att förstärka Datainspektionens till- synsverksamhet över inkassobranschen och därtill också deltagande från inkassoverksamheten i finansieringen av framför allt kunskap och stöd. Inkassoverksamheten lever i praktiken i hög grad på hotet om och utnyttjande av statens tvångsmedel genom insatser av Kronofogdemyndigheten. Branschens vinster är inte obetydliga. Göteborgsposten hävdar till exempel att var tredje krona av de tio största inkassobolagens inkomster är vinst och att den samlade vinsten för dessa bolag 2012 uppgick till cirka en miljard kronor.<SPAN class="ft66">4</SPAN></P>
<P class="p689 ft24"><SPAN class="ft24">6.3</SPAN><SPAN class="ft55">Prioriterade insatser</SPAN></P>
<P class="p84 ft8">Slutligen vill vi också ge uttryck för vilka av våra förlag som vi efter vårt utredningsarbete finner är mest strategiska för att uppnå målen om att förhindra överskuldsättning och bevara en folkligt förank- rad hög betalningsmoral byggd på en rimlig balans mellan kredit- marknadens parter.</P>
<P class="p54 ft8">Det som inte syns finns inte. Att statistiken om hushållens skulder blivit sämre och mindre tillgänglig för allmän diskussion och bevakning, liksom för fördjupande forskning finner vi därför djupt bekymmersamt. Samhällsinsatser av olika slag kommer att krävas i anslutning till kreditmarknadens utveckling och det är en god svensk tradition att samhällsingripanden om möjligt ska bygga på kunskap och bred insiktsfull debatt. Att bygga kunskap tar också tid. Satsningar på statistik och forskning framstår alltså som högprioriterat både i sak och tidsmässigt.</P>
<P class="p528 ft12"><SPAN class="ft11">4 </SPAN>Göteborgsposten 7 nov 2013.</P>
<P class="p55 ft22">276</P>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr12 td280"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td281"><P class="p31 ft176">Finansiering och konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p610 ft8">Socialt mest motiverat är utan tvekan förslaget om slutlig pre- skription. Skulder ska betalas och det finns goda skäl att staten bistår med det kraftfulla och effektiva hjälpmedel att driva in skul- der som betalningsfastställelse och verkställighet i statlig regi inne- bär i ett välordnat land som Sverige. Det är också rimligt att detta hjälpmedel får brukas under åtskilliga år. Men det är inte rimligt att individer som under åtskilliga år fått uppge den egna friheten att besluta om sin ekonomi efter 15 år med statliga tvångsåtgärder sannolikt befinner sig i ett sämre läge och kan se fram emot en sämre och inte en bättre situation i framtiden. En hög betalnings- moral har också en baksida som heter skam för den som inte kan leva upp till samhällets krav. Det framstår helt enkelt inte som socialt anständigt att den faktiska skuldspiral många av de riktigt långvarigt överskuldsatta som saknar kraft att klara en skuldsane- ring befinner sig i, inte har något slut.</P>
<P class="p285 ft9">I nästa prioriteringsled vill vi placera en mera likvärdig och för- stärkt Budget- och skuldrådgivning över hela landet, förändring av lagarna mot ocker och resursförstärkning av Konsumentverket för förstärkt tillsyn och rätt för dem utfärda föreskrifter. Det som för- enar dessa insatser är att de förenar ett förebyggande moment med möjligheter att reagera relativt omedelbart när något nytt orimligt inträffar på kreditmarknaden. I dag torde t.ex. ingen avstå från att ta ut höga räntor på grund av rädsla att bli åtalad för ocker. Om lagstiftningen förändras så att den blir tillämpbar borde det dels ha en allmänt återhållande effekt, dels kunna vara en hjälp direkt för den som faktiskt utsatts för orimliga villkor som kan prövas rättsligt.</P>
<P class="p191 ft8">Ett mera samlat grepp om den skuldsättning som staten själv ger upphov till framstår också som välmotiverat. Mycket av arbetet med att utreda vad som kan göras för att minimera onödig skuld- sättning kan med fördel ske inom respektive myndighet som känner sin verksamhet väl. Men det kan också vara värt att mera centralt överväga om en mera samlad statlig inkassoverksamhet inte skulle kunna innebära både en rationellare och för medborgarna mera begriplig hantering och mera individualiserade betalningspla- ner för de överskuldsatta.</P>
<P class="p643 ft8">Övriga förslag är viktiga för dem de berör, men har kanske inte lika stor strategisk betydelse.</P>
<P class="p971 ft22">277</P>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<P class="p3 ft6">Särskilda yttranden</P>
<P class="p44 ft15">Särskilt yttrande av experten Jan Bertoft</P>
<P class="p127 ft8">Utredningen har gjort ett gediget arbete med att klarlägga en mycket komplex problematik och jag stödjer de strategier och för- slag som läggs fram i kapitel 5. Dock anser jag att förslagen är otill- räckliga vad gäller de så kallade snabblånen. Jag förordar ett ränte- tak av den modell som införts i Finland, dock måste nivån för taket analyseras ytterligare.</P>
<P class="p12 ft8">Snabblånen kom till Sverige omkring 2006. I dag utgör de en liten del av den totala utlåningen men det handlar om många människor och är inte sällan inkörsporten till överskuldsättning. Enligt Kronofogdens statistik ligger antalet obetalda snabblån kvar på en hög nivå, 23 817 ärenden första halvåret 2013. 22 procent av dessa är unga i åldrarna <NOBR>18–25</NOBR> år. Trots politiska åtgärder i olika steg de senaste åren händer relativt lite. Utsatta konsumenter fort- sätter att hamna i skuldfällan i oacceptabelt stora tal. Att storleks- ordningen 50 000 nya ärenden inkommer till Kronofogden per år visar enligt min mening att samhället måste agera kraftfullt och snabbt och på allvar måste ifrågasätta om inte snabblånen ställer till betydligt mer skada än nytta.</P>
<P class="p672 ft8">Problemen med snabblånen är flera:</P>
<P class="p201 ft8"><SPAN class="ft15">Marknadsföringen </SPAN>inriktas ofta mycket aktivt mot grupper med svag ekonomi och bidrar generellt till ett kortsiktigt ekono- miskt tänkande i samhället.</P>
<P class="p14 ft8"><SPAN class="ft15">Snabbheten </SPAN>att få pengarna kan leda till ogenomtänkt kon- sumtion, till exempel spelande och krogbesök kvälls- eller nattetid. Nästan hälften av de tillfrågade att de inte skulle ha tagit ett sms- lån om de fått vänta ett dygn eller längre i Kronofogdens och Kon- sumentverkets rapport <NOBR>”SMS-lån</NOBR> – en kartläggning av unga vuxnas erfarenheter” (2007:17).</P>
<P class="p972 ft22">279</P>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p281 ft10"><SPAN class="ft178">Kostnaderna </SPAN>är skyhöga, jämfört med andra krediter. Effektiva räntan kan vara <NOBR>1000-tals</NOBR> procent. Ockerbestämmelserna som finns i dagens lagstiftning har ingen verkan.</P>
<P class="p85 ft9">Enligt en utredning om räntereglering som <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> låtit utföra (Study on interest rate restrictions in the EU, Final Report, September 2010) finns det i 14 <NOBR>EU-länder</NOBR> åtminstone vissa bestämmelser om maximibeloppet för räntan under avtalsperioden. I tre länder (Irland, Grekland, Malta) finns bestämmelser om ett absolut tak, dvs. en fast årlig ränta, medan det i elva länder (Belgien, Spanien, Nederländerna, Italien, Portugal, Polen, Frankrike, Tyskland, Slovakien, Slovenien och Estland) används, antingen med stöd av lagstiftning eller fast rättspraxis, ett relativt räntetak, det vill säga ett tak bundet t.ex. till den genomsnittliga mark- nadsräntan eller grundräntan. Såvitt känt har inget av dessa länder avskaffat sina begränsningar, tvärtom har ytterligare ett land tillkommit, Finland, sedan i juni. I den finska propositionen konstateras att ”Överskuldsättningen av de konsumenter som är mest oerfarna, och som därmed är i en speciellt sårbar ställning, och de negativa konsekvenserna av denna överskuldsättning talar för strängare lagstiftningsåtgärder än tidigare.” I proportionstexten finns intressanta fakta och överväganden som är värda att studera.</P>
<P class="p973 ft8">De viktigaste argumenten för ett införa ett räntetak även i Sverige:</P>
<P class="p248 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Samhället har markerat genom ockerbestämmelserna att oskäligt höga räntor inte är acceptabla. Det är ovärdigt ett modernt, civi- liserat samhälle att år efter år acceptera effektiva räntor på 1000- tals procent.</SPAN></P>
<P class="p225 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Någon form av räntetak finns i dag i mer än hälften av EU:s medlemsländer och har bevisat, snabb effekt.</SPAN></P>
<P class="p228 ft10"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft75">Snabblånen kom till Sverige 2006. Åtgärder för att stoppa dess negativa följder har haft alldeles för liten effekt och Krono- fogdens statistik (ovan) visar fortsatt alarmerande siffror. Med tanke på de förödande följderna av överskuldsättning, inte minst tidigt i livet, är det nu hög tid för effektiva krafftag.</SPAN></P>
<P class="p225 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Argumenten mot ett räntetak skulle driva räntorna uppåt saknar grund genom studier över längre tid. I en fungerande konkur- rens hålls räntorna nere. Saknas konkurrens behövs andra typer av åtgärder.</SPAN></P>
<P class="p974 ft22">280</P>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td282"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td226"><P class="p31 ft29">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p873 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Den modell som föreslås av utredningen om ändring av den civilrättsliga regeln om ocker i 31§ avtalslagen är en intressant väg att utreda. Men osäkerheten kring om det kommer att inne- bära en faktisk skillnad på ränteläget är för stora. Dessutom kommer en avgörande praxisbildning att ta lång tid.</SPAN></P>
<P class="p918 ft8">Jag konstaterar att utredningen inte tar avstånd från räntetak, men beskriver den som att det är en mer principiell fråga och att det är viktigt att följa utvecklingen i framför allt Finland. De invänd- ningar som utredningen ändå anför mot räntetak är mer frågeställ- ningar och i sig inga oöverstigliga hinder. Att det är svårt att veta vilken nivå taket ska ligga på får inte bli något argument i sig, här har andra länder lyckats och här finns säkerligen mycket att lära. Frågan om det bara är fördelar med ett mindre utbud av snabblån framstår som märklig mot bakgrund av de skador snabblånen bevisligen orsakar.</P>
<P class="p643 ft8">Att följa den finska utvecklingen är i och för sig viktig, men många år har gått förlorade. Det är dags för handling snarast. Det är dags för handling snarast. Det är min övertygelse att ett räntetak för snabblån, tillsammans med de utmärkta och genomtänkta åtgärder som utredningen föreslår, kommer att ha en reell effekt på överskuldsättningen och bidra till att minska antalet konsumenter som hamnar i skuldfällan.</P>
<P class="p22 ft8">Stockholm dag som ovan</P>
<P class="p785 ft8">Jan Bertoft</P>
<P class="p10 ft8">Generalsekretetare Sveriges Konsumenter</P>
<P class="p975 ft22">281</P>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft170">Särskilt yttrande av Claes Månsson, Tomas Tetzell och</P>
<P class="p976 ft15"><NOBR>Anna-Karin</NOBR> Smedberg</P>
<P class="p977 ft15">Ändrade regler om preskription, processregler i den summariska processen, avräkningsregler i utsökningsbalken och kallelse på okänd borgenär</P>
<P class="p355 ft8">Utredaren föreslår</P>
<P class="p477 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">nya regler om slutlig preskription av privaträttsliga fordringar</SPAN></P>
<P class="p719 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">att frågor om preskription, m.m. ska hanteras enligt nya processuella regler i den summariska processen vid Kfm</SPAN></P>
<P class="p223 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">nya avräkningsregler vid betalningar som inflyter till Kfm</SPAN></P>
<P class="p224 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">nya regler om kallelse av okända borgenärer</SPAN></P>
<P class="p226 ft8">Utredarens förslag om lagändringar i dessa delar grundas till över- vägande del på förslag som framlagts tidigare, främst av Skatte- verket och av Konsumentverket. I samtliga fall har förslagen inte i tillräcklig grad beaktat den nu gällande rättsordningen och det rättsliga systemets uppbyggnad.</P>
<P class="p235 ft8">Utredaren har till utgångspunkt att de föreslagna regeländring- arna ska förbättra situationen för överskuldsatta samt tecknar en bild av att ändringarna endast avser att hjälpa långvarigt skuldsatta med aktuella mål vid Kronofogdemyndigheten, Kfm. Emellertid har förslagen inte den inriktningen och det är inte endast gälde- närer med långvarig skuldsättning vid Kfm som träffas av förslagen. Förslagen har räckvidd mot hela befolkningen Utredaren har inte analyserat hur de föreslagna reglerna kan påverka samhället och förändra beteenden. Mot denna bakgrund avstyrker vi utredarens förslag i dessa delar.</P>
<P class="p142 ft13">Bakgrund</P>
<P class="p130 ft16">Civil- eller privaträttsliga förhållanden regleras inom civilrätten, som i sin tur är starkt sammanbunden med processrätten, som klargör spelreglerna om det uppkommer tvist om vad de civilrätts- liga reglerna egentligen bör ge för utfall när två parter har olika uppfattning. De exekutionsrättsliga reglerna innehåller både mate- riella och processuella regler. Här anges t ex både om utsökning får ske för vissa fordringar och hur utsökning ska ske om två parter är</P>
<P class="p104 ft22">282</P>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td282"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td226"><P class="p31 ft29">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8">oense, dvs både hur den exekutiva processen ska tillgå och vilka regler som ska gälla i sak. Det finns ytterligare insolvensrättsliga regler – konkurs, företagsrekonstruktion och skuldsanering – som klarlägger hur skulder ska avvecklas för både företag och privatper- soner.</P>
<P class="p12 ft8">Reglerna gäller för alla i samhället. Regelsystemen är mycket gamla och flera regler har ytterst sin grund i den romerska rätten. Utgångspunkten är att sådana regler kan och bör ändras endast om de inte längre fungerar tillfredsställande för sina ändamål eller nya behov uppkommit. Ett exempel lämnas i utredningen på en civil- rättslig ändring som kan vara lämplig att överväga, nämligen gäl- lande civilrättsligt ocker. Lagstiftarens utgångspunkt är att ocker- avtal ska vara ogiltiga. Bestämmelsen tillämpas knappast i praktiken och det kan finnas skäl att överväga om kriterierna för ocker är för stränga.</P>
<P class="p285 ft8">Vidare finns näringsrättsliga regler i vilka lagstiftaren fastlagt hur vissa näringar ska regleras i samhället, vilka krav som ska ställas på den som får utöva näring och hur näringsidkarna ska sköta den verksamhet de anförtrotts laglig rätt att utföra. Exempelvis finns regler om vem som får lämna kredit och hur kreditgivning ska gå till. De marknadsrättsliga reglerna klargör hur en näringsidkare får bete sig när t ex en kredit marknadsförs.</P>
<P class="p184 ft10">Med det beskrivna regelsystemet som bakgrund finns anledning att överväga hur en strategi mot överskuldsättning bäst ska utfor- mas. Av utredningen framgår att överskuldsättning är ett bety- dande problem för såväl de individer som drabbas som för sam- hället. Det finns goda skäl att motverka överskuldsättning. Det framkommer vidare att trots att problemen är stora, så drabbas en mycket liten del av befolkningen. Det går inte enkelt att klarlägga exakt hur stor gruppen är, men den allmänna meningen tycks vara att det rör sig om mellan 25000 och 90 000 personer som drabbats av överskuldsättning.</P>
<P class="p177 ft8">Det kan vara frestande att föreslå ändringar som faktiskt medför att fordringar inte alls ska vara gällande efter viss tid, att de ska kunna avfärdas på visst sätt, att betalningar ska avräknas på för gäl- denären fördelaktigt sätt och att fordringar på gäldenärens begäran ska övergå till att bli tidsbestämda. Sådana förändringar skulle ge vissa lättnader för överskuldssatta.</P>
<P class="p177 ft16">Den hittillsvarande linjen har varit att åtgärda överskuldsättning främst inom insolvensrätten, men också inom näringsrätten och marknadsrätten. Det betyder att skulder ska avvecklas hos den som</P>
<P class="p935 ft22">283</P>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft9">drabbas av överskuldsättning och att regler som gäller alla ford- ringar i samhället inte ska ändras. Vidare innebär denna linje att näringsidkare som missköter sig och t ex inte följer bestämmelser om hur kreditgivning ska gå till – och därmed driver överskuldsätt- ning – ska tillrättaföras och ytterst mista sina rättigheter att driva näring. Den som genom felaktig marknadsföring framkallar överskuldsättning ska förbjudas använda otillåtna metoder och ytterst också mista sin rätt att driva näring. Om samhället ställt för låga krav på näringsidkare vad gäller näringens utförande eller marknadsföring av produkter och tjänster – vare sig genom svag lagstiftning eller <NOBR>-tillämpning</NOBR> – och dessa förhållanden lett till att medborgare blivit överskuldsatta så ska de närings- och marknads- rättsliga reglerna ändras. Tillstånd ska återkallas, verksamheter och marknadsföringsmetoder ska förbjudas. Brister på dessa håll kan inte motivera ändringar i <NOBR>civil-,</NOBR> process- eller exekutionsrätt.</P>
<P class="p978 ft8">Inget har framkommit i utredningen som ändrar den utgångs- punkten. Ändå föreslår utredaren flera ändringar på det civilrätts- liga, processuella och exekutionsrättsliga fälten utan att överväga eller beskriva följderna av sådana ändringar. Om utredarens ändringsförslag skulle införas innebär det att väl fungerande regel- verk ändras för folkflertalet och inte endast för de som drabbats av överskuldsättning, (eller de företag som missköter sig). I samman- hanget måste således beaktas att de föreslagna regeländringarna får inverkan för de drygt nio miljoner människor som inte har över- skuldsättningsproblem och de företagare som utan problem leve- rerar varor och tjänster. För denna del av samhället (som utgör nästan alla medborgare) har gällande rätt mycket stor betydelse för hur de väljer att leva sina liv och hur de presenterar och fullgör sina åtaganden. Ytterst avgörs deras handlingsmönster av utformningen av gällande bestämmelser på <NOBR>civil-,</NOBR> process- och exekutionsrättens områden.</P>
<P class="p122 ft13">Slutig preskription</P>
<P class="p130 ft16">Med andra ord gäller att om nya regler införs inom civilrätten, i detta fall en helt ny rättsfigur om slutlig preskription när en ford- ring uppnår en viss ålder, så uppstår skäl till ändrat beteende hos alla medborgare inte bara för överskuldsatta – en fordrings giltighet får en yttersta tidsgräns, därefter blir den ogiltig. Nu gällande pre- skriptionsregler har motiverats och utformats på så sätt att endast</P>
<P class="p215 ft22">284</P>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td282"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td226"><P class="p31 ft29">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft9">fordring som fallit i glömska preskriberas efter viss tid och det är helt egalt hur gammal den är, – det har heller ingen betydelse under vilka förutsättningar den tillkommit eller om den är av viss kvalitet</P>
<P class="p10 ft8">– detta slags frågor prövas i annan ordning.</P>
<P class="p13 ft10">Utredarens motiv till ändringförslaget är att ”det endast är överskuldsattas fordringar som fastställts i det rättsliga systemet och som inte betalts under lång tid som faktiskt finns kvar och att övriga inte påverkas”. En sådan utgångspunkt kan inte accepteras. Ett grundläggande skäl till att det är en begränsad krets på mellan 25 000 och 90 000 som är överskuldsatta är att just dessa personer med stor sannolikhet saknar resurser att betala sina skulder. Alla övriga medborgare väljer att betala eftersom de dels kan betala dels vet att det inte finns någon annan utgång; betalning är den enda vägen ut för den som inte är överskuldsatt. Den som är överskuld- satt har ytterligare en utväg, nämligen att efter prövning i varje enskilt fall erhålla beslut om skuldsanering med befrielse från skulderna enligt vissa villkor.</P>
<P class="p177 ft10">Om regler om slutlig preskription införs ändras förutsättningar för betalningsviljan; det finns ytterligare en utväg ur skuldförhål- landen. Det saknar betydelse om denna utväg – att vänta in slutlig preskription – är enkel eller svårtillgänglig. Självfallet är riskerna stora för beteendeändringar på gäldenärssidan. Kreditgivarna och handeln, som inte känner till kraften av de kommande beteendeför- ändringarna, men som vet att nya regler föreskriver att deras ford- ringar blir ogiltiga efter viss tid, måste också ändra beteende, såväl avseende riskbedömning som prissättning för sina tjänster och produkter. Hela samhället står inför förändringar till följd av en regeländring som endast motiverades av att 25 <NOBR>000–90</NOBR> 000 gälde- närer är i behov av skuldavskrivning.</P>
<P class="p285 ft8">Därtill kommer att en hel del fordringar i samhället inte blir prövade för fastställelse i det rättsliga systemet och här skulle såle- des de nu gällande preskriptionsbestämmelserna vara fortsatt gil- tiga. En rättsordning med två regelverk för preskription, med två helt skilda rättspolitiska grunder – med så smalt underlag för för- ändring – är inte önskvärd eller ens rimlig.</P>
<P class="p177 ft16">Svensk rätt innehåller sedan snart 20 år särskild lagreglering för samlad skuldavveckling genom skuldsaneringsinstitutet. Skuldsane- ring leder till att den skuldsatte kommer ur sin överskuldsättning helt och hållet under ordnade former och efter prövning i varje enskilt fall. En statlig utredning har precis framlagt förslag till ändringar i avsikt att förbättra institutet, se SOU 2013:72. Den av</P>
<P class="p979 ft22">285</P>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft10">utredaren nu föreslagna modellen med slutig preskription av fast- ställda fordringar kommer med nödvändighet att konkurrera med skuldsaneringsinstitutet. Det saknas analys av de effekter som kan uppkomma. Vilka och hur många gäldenärer kommer att avstå från skuldsanering för att i stället vänta in en kommande skuldpre- skription? Är detta en rimlig lösning på samhällsproblemet överskuldsättning? I sammanhanget måste beaktas att preskription av enstaka fordringar vartefter de når en viss ålder inte kommer att leda till problemets lösning vare sig för den enskilde eller för sam- hället. Överskuldsatta personer kommer att befinna sig i sin orim- liga position under mycket lång tid. Det finns sannolikt inte många, om ens något, fall där en överskuldsatt gäldenär endast har en eller ett par skulder. Detta ligger i själva begreppet överskuld- sättning. Att en enstaka fordring av många preskriberas långt fram i tiden utgör ingen lösning på överskuldsättning och leder inte till någon beaktansvärd lättnad för den enskilde ens när fordringen blir ogiltig, – alla övriga skulder fortsätter att tynga.</P>
<P class="p121 ft9">Därtill finns det en rad fordringar som inte rimligen till följd av sin karaktär kan bli föremål för tidsbestämd preskription (i vart fall inte utan specialreglering). Dit hör inledningsvis alla fordringar med pantsäkerhet och/eller borgen, – under alla förhållanden innan panten eller borgensåtagandet tagits i anspråk. Utredningsbetän- kandet berör frågan helt kort, men innehåller ingen analys.</P>
<P class="p163 ft9">Utredarens förslag ska ha retroaktiv verkan och samtliga befint- liga rättsförhållanden ska träffas av de föreslagna bestämmelserna. Ett sådant förslag strider inte endast mot en grundläggande princip i svensk lagstiftning, nämligen att lagar inte ska ha retroaktiv verkan, utan leder dessutom till ingrepp i enskildas egendomsför- hållanden vilket i sig kräver överväganden av grundlagsbestämmelser. Något som inte gjorts av utredningen. Under alla förhållanden torde det röra sig om avskrivningar i enskildas balansräkningar på åtskilliga tiotals miljarder kr, vilket inte berörs i utredningsbetänkandet.</P>
<P class="p120 ft10">Sammanfattningsvis är det vår uppfattning att förslaget om slut- lig preskription inte har analyserats tillräckligt och att hänsyn inte tagits till konsekvenserna för gäldenärs- och borgenärskollektivet.</P>
<P class="p476 ft8">Nya processuella regler i den summariska processen</P>
<P class="p85 ft10">En borgenär ska enligt utredarens förslag vid ansökan om fast- ställelse (betalningsföreläggande) av en fordring, till Kfm anmäla när preskriptionsavbrott gjorts om fordringen är av en viss ålder.</P>
<P class="p85 ft16">Frågan är sedan lång tid aktuell i den rättspolitiska debatten och är avvisad av lagrådet, regeringen och riksdagen. Reglerna om pre-</P>
<P class="p104 ft22">286</P>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td282"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td226"><P class="p31 ft29">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft8">skription i rättegång beaktas endast om svaranden gör preskrip- tionsinvändning. Svaranden/gäldenären har alltså den processuella åberopsbördan för att preskriptionsfrågan ska kunna beaktas. Om preskriptionsinvändning görs har käranden/borgenären bevisbör- dan för att preskriptionsavbrott har gjorts om fordringen är av sådan ålder att den eljest vore preskriberad. Det har allmänt ansetts och anses alltjämt att det är olämpligt med olika processuella regler i domstol och vid Kfm avseende samma rättsförhållande. Utreda- rens nu framlagda förslag bör inte införas då inget nytt framkom- mit.</P>
<P class="p191 ft8">Därtill gäller att den av utredaren framlagda ordningen kommer att försvåra och belasta den summariska processen med uppgifts- lämnande av ett ganska omfattande slag, särskilt om preskriptions- avbrotten är många. Huvuddelen av alla mål i den summariska pro- cessen anhängiggörs via särskilda <NOBR>IT-lösningar</NOBR> på maskinell väg med begränsade tekniska möjligheter att bifoga tillkommande information. Effektivitets- och kostnadsaspekterna berörs inte i betänkandetexten.</P>
<P class="p177 ft10">Utredaren föreslår även processuella regler i den summariska processen avseende fordringar som eventuellt uppkommit när gäl- denären inte uppnått 18 års ålder. Förslaget är att borgenären i ansökan ska ange datum för fordringens uppkomst och även åläg- gas att inkomma med bevisning gällande detta förhållande, samt även gällande eventuellt samtycke från överförmyndaren. Förslaget går inte att införa. Det saknas utrymmer för bevisprövning i den summariska processen och det får bedömas som helt osannolikt att sådan skulle införas då hela processordningen mister sin legitimitet och kan sättas ifråga.</P>
<P class="p980 ft13">Nya avräkningsregler i utsökningsbalken</P>
<P class="p127 ft8">Utredaren föreslår att avräkningsreglerna i utsökningsbalken ska ändras på så sätt att medel som inflyter i exekutionsmål först ska avräknas mot kapitalbeloppet och först därefter mot kostnader och räntor.</P>
<P class="p16 ft68">Om ett sådant förslag ska presenteras, krävs åtminstone någon utredning om vad ett förslag kan innebära. Reglerna i utsöknings- balken om avräkning av influtna belopp är en direkt följd av sedan lång tid gällande civilrättsliga regler, nu främst kvar i skriftlig form i lagtext i handelsbalken 9 kap 5 § där det stadgas att ”ej må något</P>
<P class="p981 ft22">287</P>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft8">av huvudstolen avräknas förr än räntan är gulden”. Den civilrätts- liga principen är således att den som underlåter att betala en över- enskommen fordring ska erlägga ränta till den berättigade som ersättning främst för de kapitalkostnader denne åsamkas till följd av den bristande betalningen. Sådan ränta utgår efter avtal eller (vanligast) enligt bestämmelser i räntelagen.</P>
<P class="p52 ft8">De rättspolitiska grunderna för avräkningsordningen i exeku- tionsmål är desamma; den som orsakat betalningsdröjsmålet ska svara för dels kostnader för förfarandet, dels de kapitalkostnader som hela tiden löper för den berättigade under tid som en i sig kor- rekt fordring är utestående.</P>
<P class="p235 ft9">Om nu ändring av dessa regler ska införas så bör de rimligen motiveras och följderna beskrivas. Det framstår som orimligt att ändra regler som sedan lång tid är etablerade och fungerar för folk- flertalet. Detta gäller även för huvuddelen av de gäldenärer som har mål vid Kfm. Även om utredarens beräkningar av antalet över- skuldsatta som har exekutionsmål öppna vid Kfm(cirka 90 000) används som utgångspunkt innebär också detta att flertalet (minst 75 procent) av gäldenärerna vid Kfm (som uppgår till över 400 000) inte är överskuldsatta eller enligt statistiska analyser tenderar att bli det. På vilken grund ska avräkningsordningen ändras för dem? Vad skulle en förändring innebära för beteendeförändringar för dessa gäldenärer, som enligt nuvarande regler både har möjlighet och faktiskt erlägger kostnader och räntor? För de borgenärer som ingår förbindelser under förutsättning att de kan få betalt inte bara för huvudstolen utan också för dröjsmål och kostnader? För de avtalsparter i samhället som över huvud taget ännu inte är aktuella i exekutionsmål, men som med förslaget erhåller helt nya spelregler för reglering av skulder? – den exekutiva avräkningsordningen blir annorlunda än den civilrättsliga och mer fördelaktig för gälde- närssidan och räntelagstiftningen riskerar att sättas ur spel.</P>
<P class="p171 ft13">Kallelse på okända borgenärer</P>
<P class="p84 ft8">Utredaren föreslår kort att ”gäldenären också ska få rätt att via Kfm aktualisera sina samlade skulder i syfte att slutlig preskrip- tionstid ska börja löpa”.</P>
<P class="p85 ft16">Utredaren gör en jämförelse med nu gällande lagstiftning om kallelse på okända borgenärer. De nuvarande rättspolitiska grun- derna för lagen om kallelse på okända borgenärer är att öppna möj-</P>
<P class="p863 ft22">288</P>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td282"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td226"><P class="p31 ft29">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p632 ft8">lighet att klargöra rättsläget i speciella situationer inom familjerät- ten och associationsrätten. Avsikten är att slutligt kunna stänga oklara rättsförhållanden i samband med upplösning av äktenskap eller bolagsförhållanden och vid dödsfall. En kallelse på okända borgenärer har tydliga rättsföljder, nämligen att vad som anmäls efter kallelse kan prövas rättsligt. Om anmälan försummas inträder proklamaeffekt och eventuella fordringar blir ogiltiga under vissa förhållanden.</P>
<P class="p177 ft9">Det presenterade förslaget ska innebära att en ”anmälan” ska tvinga in en borgenär i den summariska processen och att en ”anmälan” ska leda till fastställelse av anmälda fordringar, alterna- tivt till konstaterande av att en anmäld fordring är tvistig. Försla- get, som är mycket kortfattat, avser införandet av en helt ny rätts- figur i svensk rätt, med en helt ny rättspolitisk grund. Rättsfölj- derna för berörda parter och för samhället är långtgående. En ford- ring som inte ”anmäls” blir föremål för de nya preskriptionsbe- stämmelser som föreslås och fordringen mister således sitt värde efter 15 år. Anmälda fordringar antingen fastställs eller förklaras tvistiga, i båda fallen med slutligt fastställd preskriptionstid som rättsföljd. Hanteringen av anmälningar och samverkan med den summariska processen är vagt tecknade, liksom de tämligen omfattande arbetsuppgifter som tillkommer för Kfm.</P>
<P class="p982 ft15">Kreditupplysningsföretagens utökade tillgång till uppgifter om enskilda</P>
<P class="p125 ft8">Utredaren föreslår att det bör utredas om kreditupplysningsföretag ska få rätt att få tillgång till uppgifter om kreditengagemang i högre utsträckning.</P>
<P class="p12 ft8">I dag är det är endast en begränsad krets av kreditgivare som lämnar uppgifter till UC (som är det enda kreditupplysningsföre- taget som för ett kreditengagemangsregister) och som också har rätt att få del av sådana uppgifter. Endast kreditgivare som lämnar information till UC om kreditengagemang har avtalsenlig rätt att få ta del av uppgifter om engagemang. De kreditgivare som medverkar är alla underkastade banksekretess. All kreditgivning som sker utanför denna krets (noga taget all kreditgivning utanför banksfä- ren) får aldrig tillgång till detta slags uppgifter i samband med att krediter lämnas.</P>
<P class="p983 ft22">289</P>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p613 ft8">Det finns ingen skyldighet för någon att till kreditupplysnings- företag lämna ut detta slags uppgifter. Allt uppgiftslämnande sker på frivillig väg enligt ingångna avtal.</P>
<P class="p53 ft8">De kreditgivare som inte har tillgång till engagemangsuppgifter grundar sina kreditbeslut på sedvanliga kreditupplysningar som innehåller uppgifter om inkomster, bristande betalningar m.m. Det finns ingen utredning som ger stöd för att detta slags kreditupplys- ningar skulle ge otillräckligt underlag för kreditbeslut.</P>
<P class="p235 ft9">Det förhållandet att det i UCs engagemangsregister (tillgängliga för endast vissa kreditgivare) saknas information om fakturakredi- ter eller fordringar som i företagens/bankernas reskontror bokförts som förfallna/default och därefter överlåtits på annan – ofta inkas- soföretag eller kreditgivare utanför banksektorn – betyder knap- past att gäldenärer i dessa fordringsförhållanden har lätt att erhålla nya krediter. Praktiskt taget undantagslöst har dessa fordringar innan överlåtelse varit föremål för inkasso och fastställelse (annars finns knappast skäl att hantera dem som avskrivna i bokföringen) och gäldenärerna har regelmässigt betalningsanmärkning i kredit- upplysningsföretagens sedvanliga register.</P>
<P class="p984 ft8">***</P>
<P class="p985 ft22">290</P>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td282"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td226"><P class="p31 ft29">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft15">Särskilt yttrande av Per Arne Ström</P>
<P class="p149 ft10">Utredningen har att redovisa ekonomiska konsekvenser av de förslag som läggs fram, bland annat de kostnader som belastar statskassan. När det gäller finansieringen förespråkar utredningen att en ny modell införs, antingen en skatt eller en särskild avgift.</P>
<P class="p62 ft9">I första hand föreslås att den ”avgiftsbas” som finansierar mer- parten av Finansinspektionens verksamhet ska användas. De kre- ditgivande företagen i den finansiella sektorn ska enligt förslaget betala för mer offentlig statistik, forskning och för ökade insatser via budget- och skuldrådgivning. Då de befintliga tillsynsavgifterna till Finansinspektionen uteslutande avser myndighetens egna verk- samheter och ansvarsområden, innebär utredningens förslag en principiellt viktig omläggning och utökning av dagens avgiftssystem.</P>
<P class="p16 ft10">Som expert i utredningen ställer jag mig inte bakom detta förslag. Motiven hänvisar i allmänna ordalag bland annat till finans- sektorns stora vinster och de kreditgivande företagens ”egen- intresse” av att bidra till finanseringen av insatser mot överskuld- sättning. Vidare framhålls att de företag och organisationer som kan sägas orsaka hushållen problem med höga skulder själva bör få bära större delar av de ekonomiska konsekvenserna. Detta räcker enligt min bedömning inte som underlag och motiv i samman- hanget. Det krävs tydliga och korrekta underlag för de lagar och förordningar som ett beslut om ett nytt avgiftsuttag ska utgå från. Såväl grunderna för en ny reglering som övriga förutsättningar behöver diskuteras ingående, inklusive vilka motprestationer som berörda, avgiftsbetalande företag kan förvänta. Annars riskerar man tappa i trovärdighet och acceptans, också för de avgifter som i dag tas ut för att finansiera regelgivning och tillsyn på finans- marknaderna.</P>
<P class="p986 ft26">För de kostnadsökningar som utredningen redovisar framstår en finansiering genom statliga anslag och skatt som ett mer näralig- gande och lämpligt alternativ.</P>
<P class="p987 ft22">291</P>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<P class="p716 ft6">Ordförklaringar</P>
<P class="p801 ft8">För begrepp som huvudsakligen används i statistikavsnittet anges (statistik) efter begreppet.</P>
<P class="p988 ft8"><SPAN class="ft15">Ackord. </SPAN>En uppgörelse om betalning mellan den person som ska betala och de han ska betala till. Uppgörelsen innebär oftast att skulden sätts ned (minskas).</P>
<P class="p989 ft8"><SPAN class="ft15">Allmänt mål </SPAN><NOBR><SPAN class="ft15">(a-mål)</SPAN>.</NOBR> Mål om verkställighet avseende en fordran av offentligrättslig karaktär, till exempel uttagande av böter och skatt.</P>
<P class="p989 ft8"><SPAN class="ft15">Anstånd. </SPAN>Ett beslut från Kronofogden som innebär att man får ytterligare tid på sig för att betala.</P>
<P class="p989 ft8"><SPAN class="ft15">Bestrida. </SPAN>Att protestera mot ett betalningskrav som svaranden anser vara oriktigt genom att skriva ner sina invändningar och skicka dem till Kronofogdemyndigheten eller domstolen.</P>
<P class="p990 ft10"><SPAN class="ft178">Betalningsanmärkning</SPAN>. Kreditupplysningsföretagens benämning för att en person, eller företag, inte har betalat sina skulder i tid. I bilaga 4 finns en sammanställning över vad som betraktas som en betalningsanmärkning i UC:s kreditupplysningsregister.</P>
<P class="p991 ft8"><SPAN class="ft15">Blancolån</SPAN>. Lån utan säkerhet eller borgen.</P>
<P class="p992 ft8"><SPAN class="ft15">Borgenär</SPAN>. Den som har en fordran på någon annan.</P>
<P class="p989 ft8"><SPAN class="ft15">Buffert vid skuldsanering</SPAN>. Det belopp som gäldenären vid en skuldsanering får förbehålla sig för oförutsedda utgifter.</P>
<P class="p993 ft22">293</P>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Ordförklaringar</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p994 ft8"><SPAN class="ft15">Decilgrupp (statistik). </SPAN>Befolkningen har delats in i tio jämnstora grupper utifrån deras inkomstnivåer. För att göra jämförelser av disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll används ett viktsystem där konsumtionen är relaterad till hushållets samman- sättning, se konsumtionsenhet i ordförklaringar.</P>
<P class="p995 ft8"><SPAN class="ft15">Delgivning. </SPAN>En bekräftelse på att svaranden tagit emot ett före- läggande eller ett beslut. Det sker vanligen genom att svaranden undertecknar ett kvitto på att han eller hon tagit emot handlingen.</P>
<P class="p996 ft8"><SPAN class="ft15">Exekutionstitel. </SPAN>En domstols dom, utslag, beslut eller handling som får läggas till grund för verkställighet. Exekutionstiteln berättigar borgenären att begära verkställighet hos Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p995 ft8"><SPAN class="ft15">Enskilt mål </SPAN><NOBR><SPAN class="ft15">(e-mål).</SPAN></NOBR><SPAN class="ft15"> </SPAN>Mål om verkställighet avseende en fordran av privaträttslig karaktär.</P>
<P class="p876 ft68"><SPAN class="ft179">Förbehållsbelopp. </SPAN>För att klara sin försörjning vid löneutmätning är gäldenären alltid garanterad att behålla ett visst belopp – förbehållsbeloppet. Förbehållsbeloppet består av ett normalbelopp som ska täcka allmänna kostnader och bostadskostnad.</P>
<P class="p226 ft8"><SPAN class="ft15">Föreläggande (i den summariska processen). </SPAN>En information att någon har begärt att en fordran ska fastställas i ett utslag.</P>
<P class="p997 ft8"><SPAN class="ft15">Gäldenär</SPAN>. Den som har en skuld till någon.</P>
<P class="p998 ft68"><SPAN class="ft179">Handräckning</SPAN>. En form av verkställighet som inte gäller betalning. Det kan exempelvis handla om <SPAN class="ft109">avhysning</SPAN>/<SPAN class="ft109">vräkning </SPAN>eller att flytta en bil som någon har ställt upp på annans mark. För att få handräckning måste man först ha ett <SPAN class="ft109">utslag </SPAN>eller en dom.</P>
<P class="p226 ft8"><SPAN class="ft15">Hemmaboende barn (statistik). </SPAN>Personer 18 år eller äldre som är folkbokförda hos sina föräldrar.</P>
<P class="p996 ft8"><SPAN class="ft15">Indrivning. </SPAN>Åtgärder för att en skuld ska bli betald, till exempel utmätning.</P>
<P class="p709 ft22">294</P>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr12 td283"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td7"><P class="p31 ft176">Ordförklaringar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p999 ft158">Konsumtionsenhet, ke (statistik). <SPAN class="ft9">För att göra jämförelser av till exempel disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll används ett viktsystem där konsumtionen är relaterad till hushållets samman- sättning. Den disponibla inkomsten divideras med den konsumtions- vikt som gäller för hushållet. Skalan fastställs av SCB och bygger bland annat på budgetberäkningar utförda av Konsumentverket.</SPAN></P>
<P class="p12 ft8">För ensamboende är enheten 1,00, för sammanboende par 1,51, för ytterligare vuxna i hushållet 0,60, för första barnet <NOBR>0–19</NOBR> år 0,52 och för påföljande barn <NOBR>0–19</NOBR> år 0,42.</P>
<P class="p184 ft16">Exempel: Ett sammanboende par med två barn har en disponibel inkomst på 490 000 kronor. Hushållet har en total konsumtions- vikt på 1,51 + 0,52 + 0,42 = 2,45. Hushållets disponibla inkomst per konsumtionsenhet blir då 490 000 kronor/2,03 konsumtions- enheter = 200 000 kronor per konsumtionsenhet. Det innebär att hushållet har samma ekonomiska standard som en ensamboende person med en disponibel inkomst på 200 000 kronor.</P>
<P class="p45 ft8"><SPAN class="ft15">Kreditocker. </SPAN>Att vid utlåning av pengar till någon begagna sig av dennes underläge till att få orimligt hög ränta.</P>
<P class="p231 ft8"><SPAN class="ft15">Kreditmarknadsinstitut</SPAN>. Banker och andra institutioner vars primära uppgift är att låna ut pengar.</P>
<P class="p231 ft8"><SPAN class="ft15">Kreditupplysning. </SPAN>Information om en persons eller ett företags ekonomiska ställning och utveckling. Tjänar ofta som underlag vid bedömning av kreditvärdighet. För att driva kreditupplysnings- verksamhet i Sverige krävs tillstånd av Datainspektionen, som också är tillsynsmyndighet.</P>
<P class="p1000 ft178">”Kvar att leva på” – kalkyl<SPAN class="ft10">. Den beräkning som banken vanligtvis gör i samband med att en kund ansöker om lån. Kalkylen mäter hur mycket hushållet får kvar av sin disponibla inkomst när boende- kostnader och levnadsomkostnader är betalda.</SPAN></P>
<P class="p1001 ft8"><SPAN class="ft15">Preskription. </SPAN>När rätten att kräva in en fordran upphör (konsument- fordran 3 år, skatter 5 år, andra fordringar 10 år).</P>
<P class="p1002 ft22">295</P>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Ordförklaringar</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p318 ft179">Sammanräknad förvärvsinkomst (statistik). <SPAN class="ft68">Består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. I inkomst av tjänst ingår förutom löneinkomst även inkomst från pension, sjukpenning och andra skattepliktiga ersättningar från försäkringskassan.</SPAN></P>
<P class="p1003 ft8"><SPAN class="ft15">Solidariskt betalningsansvar</SPAN>. En förpliktelse för envar av flera att tillsammans med annan gemensamt ansvara för betalningen av en skuld. Vid krav från borgenär är envar skyldig att betala hela skulden. Den eller de som betalar får regressrätt mot övriga med- gäldenärer.</P>
<P class="p1004 ft8"><SPAN class="ft15">Svaranden. </SPAN>Den part som en ansökan om betalningsföreläggande eller verkställighet riktar sig mot.</P>
<P class="p1005 ft8"><SPAN class="ft15">Utmätning. </SPAN>Kronofogdemyndighetens beslut om att någonting du äger ska användas till att betala din skuld. Det vanligaste beslutet är utmätning av lön, det vill säga att pengar dras direkt från din inkomst.</P>
<P class="p1006 ft22">296</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<P class="p1007 ft6">Litteratur- och referenslista</P>
<P class="p1008 ft8">Adlercreutz, Axel och Gorton, Lars (2011). <SPAN class="ft13">Avtalsrätt 1. </SPAN>Lund: Studentlitteratur.</P>
<P class="p1009 ft8">Agarwal, Sumit, Chomsisengphet, Souphala, Chunlin, Liu och Souleles, Nicholas S. (2007)<SPAN class="ft15">. </SPAN><SPAN class="ft13">Do Consumers Choose the Right Credit Contracts? </SPAN>Working Paper, Federal Reserve Bank of Chicago.</P>
<P class="p1010 ft8">Agarwal, Sumit, Driscoll, John C., Gabaix, Xavier och Laibson, David (2009). <SPAN class="ft13">The Age of Reason: Financial Decisions over the Life cycle and Implications for Regulation</SPAN>. Brookings Papers on Economic Activity 40(2): <NOBR>51-117.</NOBR></P>
<P class="p1010 ft13"><SPAN class="ft8">Ahlström, Richard (1998). </SPAN>Overindebtedness affects health – what are the costs to society? <SPAN class="ft8">Money Matters 3: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">18-22.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1010 ft8">Ahlström, Richard och Savemark, Mattias (2010). <SPAN class="ft13">Dödsfall under och efter skuldsanering. </SPAN>Rapport/Konsumentverket: 2010:18. Karlstad: Konsumentverket.</P>
<P class="p1010 ft8">Ahrén, Jennie C. (2013). <SPAN class="ft13">Barn till överskuldsatta. </SPAN>Stockholm: Socialstyrelsen.</P>
<P class="p1011 ft13"><SPAN class="ft8">Almenberg, Johan (2011). </SPAN>Räknefärdighet och finansiell förmåga.</P>
<P class="p1012 ft8">Ekonomisk Debatt Nr 5. Stockholm: Nationalekonomiska föreningen.</P>
<P class="p1013 ft26">Almenberg, Johan och Finocchiaro, Daria (2011). <SPAN class="ft180">Räknefärdighet, finansi- ell förmåga och hushållens ekonomi. </SPAN>Ekonomiska kommentarer 3. Rapport. Stockholm: Sveriges riksbank.</P>
<P class="p1014 ft16">Almenberg, Johan och Widmark, Olof (2011). <SPAN class="ft25">Räknefärdighet och finansiell förmåga. Preliminära resultat från Finansinspektionens konsumentundersökning. </SPAN>Rapport. Stockholm: Finansinspektionen.</P>
<P class="p1015 ft26">Anderson, Anders och Korling, Fredric (2012). <SPAN class="ft180">Bättre reglering av konsumentinformation på området för finansiella tjänster. </SPAN>Finans- marknadskommitténs rapport 10.</P>
<P class="p1016 ft22">297</P>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Litteratur- och referenslista</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1017 ft68">Barnombudsmannen och Kronofogdemyndigheten (2010). <SPAN class="ft109">Solidariskt skadeståndsansvar – en skuldfälla för unga? </SPAN>Skrivelse. Stockholm: Kronofogdemyndigheten och Barnombudsmannen.</P>
<P class="p1018 ft8">Barnombudsmannen och Kronofogdemyndigheten (2011). <SPAN class="ft13">Hur kommuner kan vända utvecklingen med att allt fler barn berörs av vräkning. </SPAN>Skrivelse. Stockholm: Kronofogdemyndigheten och Barnombudsmannen.</P>
<P class="p1019 ft8">Barnombudsmannen (2012). <SPAN class="ft13">Ung Idag 2012</SPAN>. Stockholm: Barnombudsmannen.</P>
<P class="p1019 ft13"><SPAN class="ft8">Bauman, Zygmunt (2005). </SPAN>Work, Consumerism and the New Poor<SPAN class="ft8">(2nd edn). Open University Press.</SPAN></P>
<P class="p1020 ft13"><SPAN class="ft8">Bauman, Zygmunt. (2007). </SPAN>Konsumtionsliv [Consuming Life].</P>
<P class="p976 ft8">Göteborg: Daidalos.</P>
<P class="p1021 ft8">Berggren, <NOBR>Nils-Olof,</NOBR> Holmqvist, Lena, Berg, Ulf, Bäcklund, Agneta, Leijonhufvud, Madeleine, Munck, Johan, Träskman, Per Ole, Wennberg, Suzanne, Wersäll, Fredrik, Victor, Dag (2012). <SPAN class="ft13">Brottsbalken: en kommentar. </SPAN>Stockholm: Nordstedts Juridik.</P>
<P class="p1019 ft26">Bertrand, Mariann och Morse, Adair (2011). <SPAN class="ft180">Information Disclosure, Cognitive Biases and Payday Borrowing. </SPAN>The Journal of Finance 66(6): <NOBR>1865-1893.</NOBR></P>
<P class="p1018 ft8">Bostadskreditnämnden (2010). <SPAN class="ft13">En bostadsbubbla kostar. </SPAN>Stockholm: Bostadskreditnämnden.</P>
<P class="p1019 ft8">Brewer, John and Trentmann, Frank (red.). (2006). <SPAN class="ft13">Consuming Cultures, Global Perspectives: Historical Trajectories, Transnational Exchanges. </SPAN>New York: Berg Publishing.</P>
<P class="p1019 ft8">Bridges, Sara och Disney, Richard (2010). <SPAN class="ft13">Debt and depression. </SPAN>University of Nottingham, Centre for finance and credit markets working paper 06/02.</P>
<P class="p1022 ft8">Burenstam Linder, Staffan (1969). <SPAN class="ft13">Den rastlösa välfärdsmänniskan. Tids- brist i överflöd – en ekonomisk studie (2:a upplagan). </SPAN>Stockholm: Ratio Förlag.</P>
<P class="p1019 ft13"><SPAN class="ft8">Bynner, John (1998). </SPAN>Origins of social exklusion: risk factors affecting young children. <SPAN class="ft8">London: City University.</SPAN></P>
<P class="p1019 ft13"><SPAN class="ft8">Bynner, John (2002). </SPAN>Risks and outcomes of social exklusion: insights of longitudinal data. <SPAN class="ft8">London: Institute of Education.</SPAN></P>
<P class="p1023 ft68">Bäckman, Olof och Nilsson, Anders (2011<SPAN class="ft109">). Social exkludering i ett livsförloppsperspektiv i utanförskap, </SPAN>Alm, Susanne, Bäckman, Olof, Gavanas, Anna och Nilsson, Anders (red.). Stockholm: Dialogos.</P>
<P class="p104 ft22">298</P>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70">
<TR>
<TD class="tr12 td284"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td223"><P class="p31 ft29">Litteratur- och referenslista</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1024 ft8">Chao, Angela och Schor, Juliet B. (1998). <SPAN class="ft13">Empirical tests of status consumption: Evidence from women's cosmetics. </SPAN>Journal of Economic Psychology 19 (1): 107 – 131.</P>
<P class="p1025 ft8">Centrala studiestödsnämnden och Kronofogdemyndigheten (2013):</P>
<P class="p1007 ft13">Slutrapport Samverkansprojektet CSN/KFM.</P>
<P class="p1026 ft13"><SPAN class="ft8">Citizen Advice Bureau (2012). </SPAN>3 in 4 of those in debt say money worries are harming their health. <SPAN class="ft8">17 december. </SPAN><A href="http://www.citizensadvice.org.uk/press_20121217"><SPAN class="ft8">http://www.citizensadvice.org.uk/press_20121217 </SPAN></A><SPAN class="ft8">(hämtad 2013- </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">05-07).</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1027 ft8">Clark, Andrew E., Frijters, Paul och Shields, Michael A. (2008).</P>
<P class="p1028 ft13">Relative Income, Happiness and Utility: An Explanation for the Easterlin Paradox and Other Puzzles. <SPAN class="ft8">Journal of Economic Literature 46(1): </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">96-144.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1011 ft13"><SPAN class="ft8">Datainspektionen (2011</SPAN>). Tillämpning av inkassolagen.</P>
<P class="p1029 ft8">Datainspektionens allmänna råd. Stockholm: Datainspektionen.</P>
<P class="p1010 ft8">Davydoff, Didier, Naacke, Grégoire, Dessart, Elodie, Jentzsch, Nicola, Figuera, Filipa, Rothemund, Marc, Mueller, Wolf, Kempson, Elaine, Atkinkson, Adele och Finney, Andrea (2008).</P>
<P class="p1012 ft13">Towards a common operational European definition of over- indebtedness. <SPAN class="ft8">Bryssel: European Commission.</SPAN></P>
<P class="p1009 ft26">Delegationen mot felaktiga utbetalningar (2007). <SPAN class="ft180">Varför blir det fel? Orsaker till felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen – resultat från expertseminarier. </SPAN>Rapport nr 5 Stockholm: Fritzes.</P>
<P class="p1015 ft13"><SPAN class="ft8">Delic, Edina (2012). </SPAN>Underhållsstöd – eftergift av återbetalnings- skyldigheten<SPAN class="ft146">. </SPAN><SPAN class="ft8">Magisteruppsats, Uppsala Universitet.</SPAN></P>
<P class="p1010 ft13"><SPAN class="ft8">Dew, Jeffrey (2007). </SPAN>Two sides of the same coin? The differing roles of assets and consumer debt in marriage<SPAN class="ft8">. Journal of Family and Economic Issues 26: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">89-104.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1010 ft13"><SPAN class="ft8">Dew, Jeffrey (2008). </SPAN>Debt change and marital satisfaction change in recently married couples<SPAN class="ft8">. Family Relations 57 (1): </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">60-71.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1010 ft13"><SPAN class="ft8">Dew, Jeffrey (2011). </SPAN>The association between consumer debt and the likelihood of divorce. <SPAN class="ft8">Journal of Family and Economic Issues 32 (4): </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">554-565.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1010 ft8">Drentea, Patricia och Lavrakas, Paul (2000). <SPAN class="ft13">Over the limit: the association among health, race and debt. </SPAN>Social Science & Medicine 50: <NOBR>517-529.</NOBR></P>
<P class="p1010 ft8">Drentea, Patricia (2000). <SPAN class="ft13">Age, debt and anxiety. </SPAN>Journal of Health and Social Behavior 41: <NOBR>437-450.</NOBR></P>
<P class="p1030 ft22">299</P>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Litteratur- och referenslista</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1031 ft13"><SPAN class="ft8">DS 2012:31: </SPAN>App to date. Konsumenternas rättsliga ställning när varor eller tjänster betalas via telefonräkningen, m.m. <SPAN class="ft8">Stockholm: Justitie- departementet.</SPAN></P>
<P class="p1019 ft13"><SPAN class="ft8">Duesenberry, James (1949). </SPAN>Income, Saving and the Theory of Consumer Behavior. <SPAN class="ft8">Camebridge: Harvard University Press.</SPAN></P>
<P class="p1021 ft26">Ekonomisk Debatt (1979). <SPAN class="ft180">Förhandlingar </SPAN><NOBR><SPAN class="ft180">78-12-04.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft180"> Nationalekonomiska föreningen: Behövs regleringarna på kreditmarknaden? </SPAN>Stockholm: Nationalekonomiska föreningen.</P>
<P class="p1018 ft26">Ekström, Karin M. och Hjort, Torbjörn (2010). <SPAN class="ft180">”Det blir många nej” – konsumtionens meningar och villkor för barnfamiljer med knapp ekonomi. </SPAN>Karlstad: Konsumentverket.</P>
<P class="p1032 ft8">Engström, Jenni, Josefsson, Malin och Ahlström, Richard (2004).</P>
<P class="p409 ft13">Krisbetingade känsloreaktioner hos överskuldsatta, <SPAN class="ft8">i </SPAN>Hushållens överskuldsättning i Norden. Rapport från ett samnordiskat forsk- ningsseminarium om orsakerna till och konsekvenserna av nordiska konsumenters överskuldsättning. <SPAN class="ft8">TemaNord 2004:513. Copenhagen: Nordic Council of Ministers.</SPAN></P>
<P class="p1019 ft8">Europeiska kommissionen (2013). <SPAN class="ft13">Förslag till Europarlamentets och Rådets direktiv om jämförbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner.</SPAN></P>
<P class="p1033 ft13"><SPAN class="ft8">Finansinspektionen (2006a). </SPAN>Handel med förfallna fordringar och inkasso. <SPAN class="ft8">Rapport. Stockholm: Finansinspektionen.</SPAN></P>
<P class="p1021 ft8">Finansinspektionen (2007). <SPAN class="ft13">Hushållens ekonomiska förmåga</SPAN>. Rapport. Stockholm: Finansinspektionen.</P>
<P class="p1019 ft13"><SPAN class="ft8">Finansinspektionen (2009). </SPAN>Hushållens finansiella förmåga. <SPAN class="ft8">Rapport. Stockholm: Finansinspektionen.</SPAN></P>
<P class="p1019 ft8">Finansinspektionen (2012c). <SPAN class="ft13">Den svenska bolånemarknaden</SPAN>. Rapport. Stockholm: Finansinspektionen.</P>
<P class="p1021 ft13"><SPAN class="ft8">Finansinspektionen (2013). </SPAN>Den svenska bolånemarknaden. <SPAN class="ft8">Rapport. Stockholm: Finansinspektionen.</SPAN></P>
<P class="p1034 ft8">Fisher, Irving (1930). <SPAN class="ft13">The Theory of Interest. </SPAN>New York: Macmillan.</P>
<P class="p1021 ft26">Fitch, Chris, Chaplin, Robert, Trend, Colin och Collard, Sharon (2007). <SPAN class="ft180">Debt and mental health – the role of psychiatrists. </SPAN>Advances in Psychiatric Treatment 13: <NOBR>194-202.</NOBR></P>
<P class="p1035 ft8">Fondeville, Nicole, Özdemir, Erhan och Ward, Terry (2010). <SPAN class="ft13">Over- indebtedness – new evidence from the </SPAN><NOBR><SPAN class="ft13">EU-SILC</SPAN></NOBR><SPAN class="ft13"> special module.</SPAN></P>
<P class="p976 ft8">Research note 4/2010. Bryssel: European Commission.</P>
<P class="p142 ft22">300</P>
</DIV>
<DIV id="page_294">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr12 td284"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td223"><P class="p31 ft29">Litteratur- och referenslista</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1036 ft13"><SPAN class="ft8">Frisell och Yazdi (2010). </SPAN>Prisutvecklingen på den svenska bostads- marknaden – en fundamental analys. <SPAN class="ft8">Penning- och Valutapolitik 3/2010. Riksbanken.</SPAN></P>
<P class="p1037 ft8">Graber, David (2012). <SPAN class="ft13">Debt: The first 5, 000 years. </SPAN>New York: Melville House Publishing.</P>
<P class="p1038 ft8">Gross, David och Souleles, Nicholas (2000<SPAN class="ft13">). Consumer Response to Changes in Credit Supply: Evidence from Credit Card Data. </SPAN>The Wharton Financial Institutions Center. Working paper. University of Pennsylvania.</P>
<P class="p1039 ft8">Grönfors, Kurt och Dotevall, Rolf (2011). <SPAN class="ft13">Avtalslagen. </SPAN>Stockholm: Nordstedts Juridik.</P>
<P class="p1040 ft13"><SPAN class="ft8">Hedborg, Anna (2012). </SPAN>Under höga tak ryms alla. <SPAN class="ft8">Rapport/Kommunal. Stockholm: Kommunal.</SPAN></P>
<P class="p1037 ft8">Hedenborg, Susanna och Morell, Mats (red.) (2006). <SPAN class="ft13">Sverige – En Social och Ekonomisk Historia. </SPAN>Lund: Studentlitteratur.</P>
<P class="p1041 ft13"><SPAN class="ft8">Hellekant, Johan (2013). </SPAN>Bilköpare lockas med olagliga lån. <SPAN class="ft8">7 oktober. </SPAN><NOBR><A href="http://www.svd.se/naringsliv/branscher/industri-och-fordon/bilkopare-lockas-med-olagliga-lan_8586772.svd"><SPAN class="ft8">http://www.svd.se/naringsliv/branscher/industri-och-</SPAN></A></NOBR><A href="http://www.svd.se/naringsliv/branscher/industri-och-fordon/bilkopare-lockas-med-olagliga-lan_8586772.svd"><SPAN class="ft8"> </SPAN></A><NOBR><A href="http://www.svd.se/naringsliv/branscher/industri-och-fordon/bilkopare-lockas-med-olagliga-lan_8586772.svd"><SPAN class="ft8">fordon/bilkopare-lockas-med-olagliga-lan_8586772.svd.</SPAN></A></NOBR><A href="http://www.svd.se/naringsliv/branscher/industri-och-fordon/bilkopare-lockas-med-olagliga-lan_8586772.svd"><SPAN class="ft8"> </SPAN></A><SPAN class="ft8">Svenska Dagbladet. (Hämtad </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">2013-11-12).</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1037 ft8">Hilgert, Marianne A. och Hogarth, Jeanne M. (2003). <SPAN class="ft13">Household Financial Management: The Connection between Knowledge and Behaviour</SPAN>. Federal Reserve Bulletin.</P>
<P class="p1042 ft8">Hintikka, Jukka, Viinamäki, Heimo, Kontula, Osmo, Saarinen, P., Tanskanen, A., Koskela, K. och (1998). <SPAN class="ft13">Debt and suicidal behaviour in the Finnish general population</SPAN>. Acta Psychiatrica Scandinavia 98 (6): <NOBR>493-496.</NOBR></P>
<P class="p1042 ft13"><SPAN class="ft8">Håkansson, Kristina (2001). </SPAN>Språngbräda eller segmentering? En longitudinell studie av tidsbegränsat anställda<SPAN class="ft8">. Forsknings- rapport/IFAU: 2001:1. Uppsala: Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.</SPAN></P>
<P class="p1043 ft8">Hägg, Birgitta (2004). Syvässä velkakriisissä olevien ihmisten selviytymiskeinot ja uumpus. I <SPAN class="ft13">Norden. Rapport från ett samnordiskat forskningsseminarium om orsakerna till och konsekvenserna av nordiska konsumenterns överskuldsättning. </SPAN>TemaNord 2004:513. Copenhagen: Nordic Council of Ministers.</P>
<P class="p1037 ft26">Ingvarsson, Torbjörn (2012). <SPAN class="ft180">Ogiltighet och rättsföljd. </SPAN>Serie: Institutet för Rättsvetenskaplig Forskning (del 201). Stockholm: Nordstedts Juridik AB.</P>
<P class="p1044 ft22">301</P>
</DIV>
<DIV id="page_295">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Litteratur- och referenslista</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1045 ft8">Intrum Justitia (2012). <SPAN class="ft13">European Payment Index.</SPAN></P>
<P class="p1021 ft8">Jacobsson, Victor och Siemiatkowski, Sebastian (2007). <SPAN class="ft13">Consumption Credit Default Predictions. </SPAN>Master thesis. Stockholm School of Economics.</P>
<P class="p1046 ft8">Kahneman, Daniel och Tversky, Amos (1979). Prospect Theory: An Analysis of Decision under Risk. <SPAN class="ft13">Econometrica </SPAN>47(2): <NOBR>263-292.</NOBR></P>
<P class="p1019 ft13"><SPAN class="ft8">Keynes, John Maynard (1936). </SPAN>General Theory of Employment, Interest and Money. <SPAN class="ft8">London: Macmillan.</SPAN></P>
<P class="p1021 ft26">Kilborn, Jason (2009). Two decades, three questions. I <SPAN class="ft180">Consumer Credit, Debt & Bankruptcy, </SPAN>Johanna Niemi, Ian Ramsay och William C Whitford (red.), <NOBR>307-329.</NOBR> Portland: Hart Publishing.</P>
<P class="p1018 ft13"><SPAN class="ft8">Kjellberg, Anders (2010a). </SPAN>Växande avgiftsskillnader i <NOBR>a-kassan</NOBR> – ökad social polarisering. <SPAN class="ft8">Forskningsrapport/Sociologiska institutionen, Lunds Universitet. Lund: Sociologiska institutionen, Lunds Universitet.</SPAN></P>
<P class="p1033 ft13"><SPAN class="ft8">Kjellberg, Anders (2010b). </SPAN>Vilka hoppade av <NOBR>a-kassan</NOBR> eller avstod från att gå med? <SPAN class="ft8">Forskningsrapport/Sociologiska institutionen, Lunds Universitetet. Lund: Sociologiska institutionen.</SPAN></P>
<P class="p1034 ft8">Knausgård, Karl Ove (2011). <SPAN class="ft13">Min kamp 2. </SPAN>Stockholm: Nordstedts.</P>
<P class="p1021 ft8">Konjunkturinstitutet (2013). <SPAN class="ft13">Konjunkturläget - juni 2013. </SPAN>Rapport. Stockholm: Konjunkturinstitutet.</P>
<P class="p1022 ft13"><SPAN class="ft8">Konsumentverket (2003). </SPAN>Överskuldsättning – omfattning, orsaker och förslag till åtgärder. <SPAN class="ft8">Promemoria 2003:4. Stockholm: Konsumentverket.</SPAN></P>
<P class="p1019 ft13"><SPAN class="ft8">Konsumentverket (2010a). </SPAN>Samverkan för en effektivare hjälp till skuld- satta. <SPAN class="ft8">Rapport. Karlstad: Konsumentverket.</SPAN></P>
<P class="p1021 ft13"><SPAN class="ft8">Konsumentverket (2010b). </SPAN>Dödsfall under och efter skuldsanering<SPAN class="ft8">. Rapport. Karlstad: Konsumentverket.</SPAN></P>
<P class="p1046 ft25"><SPAN class="ft16">Konsumentverket (2011a). </SPAN>Budget – och skuldrådgivning – beskrivning av en viktig verksamhet<SPAN class="ft16">. Rapport. Karlstad: Konsumentverket.</SPAN></P>
<P class="p1047 ft13"><SPAN class="ft8">Konsumentverket (2011b). </SPAN>Budgetrådgivning – en kortsiktig kommunal kostnad eller en lönsam social investering. <SPAN class="ft8">Rapport. Karlstad: Konsumentverket.</SPAN></P>
<P class="p1019 ft13"><SPAN class="ft8">Konsumentverket (2011c). </SPAN>Konsumentverkets allmänna råd om konsumentkrediter. <SPAN class="ft8">KOVFS 2011:1. Karlstad: Konsumentverket.</SPAN></P>
<P class="p1048 ft22">302</P>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70">
<TR>
<TD class="tr12 td284"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td223"><P class="p31 ft29">Litteratur- och referenslista</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1049 ft8">Konsumentverket (2012 eller 2012:5). <SPAN class="ft13">Kommunernas budget- och skuldrådgivning 2012 - en lägesrapport. </SPAN>Rapport 2012:5. Karlstad: Konsumentverket.</P>
<P class="p1050 ft25"><SPAN class="ft16">Konsumentverket (2013). </SPAN>Kommunernas budget- och skuldrådgivning 2013. En lägesrapport. <SPAN class="ft16">Rapport 2013:10. Karlstad: Konsumentverket.</SPAN></P>
<P class="p1051 ft26">Kronofogdemyndigheten (2008a). <SPAN class="ft180">Alla vill göra rätt för sig. Överskuld- sättningens orsaker och konsekvenser</SPAN>. Rapport. Stockholm: Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p1015 ft26">Kronofogdemyndigheten (2008b). <SPAN class="ft180">Överskuldsättning och ekonomiska problem bland ungdomar – En kartläggning av risker. </SPAN>Rapport. Stockholm: Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p1015 ft8">Kronofogdemyndigheten (2009). <SPAN class="ft13">Förenklad löneutmätning. </SPAN>Rapport. Stockholm: Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p1052 ft39"><SPAN class="ft9">Kronofogdemyndigheten (2011). </SPAN>Remissyttrande avseende SOU 2011:51 Fortsatt förälder – om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull.</P>
<P class="p1029 ft8">Stockholm: Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p1053 ft8">Kronofogdemyndigheten (2012). <SPAN class="ft13">Rapport avseende fördjupad gransk- ning av ungdomar med </SPAN><NOBR><SPAN class="ft13">BF-ansökan</SPAN></NOBR><SPAN class="ft13"> registrerad under maj månad 2010. </SPAN>Rapport. Stockholm: Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p1010 ft13"><SPAN class="ft8">Kronofogdemyndigheten (2013). </SPAN>Slutrapport – Från verkställighet till skuldsanering. <SPAN class="ft8">Rapport. Jönköping: Kronofogdemyndigheten</SPAN></P>
<P class="p1025 ft13"><SPAN class="ft8">Kuznets, Simon (1942). </SPAN>Uses of National Income in Peace and War.</P>
<P class="p1007 ft8">New York: National Bureau of Economic Research.</P>
<P class="p1009 ft26">Kydland, Finn E och Prescott, Edward C. (1977). <SPAN class="ft180">Rules Rather Than Discretion: The Inconsistency of Optimal Plans</SPAN>. Journal of Political Economy 85(3): <NOBR>473-491.</NOBR></P>
<P class="p1015 ft13"><SPAN class="ft8">Laibson, David (1997). </SPAN>Golden eggs and hyperbolic discounting.<SPAN class="ft8">The quarterly journal of economics.</SPAN></P>
<P class="p1052 ft25"><SPAN class="ft16">Larsson, Mats (1993). </SPAN>Aktörer, marknader och regleringar – Sveriges finansiella system under <NOBR>1900-talet<SPAN class="ft16">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft16"> Report no 1, Uppsala universitet.</SPAN></P>
<P class="p1054 ft68">Laureti, Carolina och Szafarz, Ariane (2012). <SPAN class="ft109">The </SPAN><NOBR><SPAN class="ft109">Time-Inconsistency</SPAN></NOBR><SPAN class="ft109"> Factor: How Banks Adapt tp their Mix of Savers. </SPAN>Working papers CEB <NOBR>11-053.</NOBR> Universite Libre de Bruxelles.</P>
<P class="p1015 ft13"><SPAN class="ft8">Lewis, Mervyn K. (2007). </SPAN>Comparing Islamic and Christian attitudes to usury. Handbook of Islamic Banking. Edited by M. Kadir Hassan och Mervyn K. Lewis<SPAN class="ft8">. Cheltenham: Edward Elgar Publishing Limited.</SPAN></P>
<P class="p1055 ft22">303</P>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Litteratur- och referenslista</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1031 ft13"><SPAN class="ft8">London Economics (2012). </SPAN>Study on means to protect consumers in financial difficulty. <SPAN class="ft8">London: London Economics.</SPAN></P>
<P class="p1021 ft180"><SPAN class="ft26">Lundgren, Nils (1983). </SPAN>Kreditpolitiska utredningens betänkande och expertrapporter. SOU <NOBR>1982:52-53.</NOBR> <SPAN class="ft26">Bokanmälningar. Ekonomisk Debatt 1: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft26">57-61.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1032 ft8">Lusardi, Annamaria, Mitchell Olivia S. och Curto, Vilsa (2009).</P>
<P class="p409 ft13">Financial literacy among the young: evidence and implications for consumer policy. <SPAN class="ft8">NBER working paper 15352. Cambridge: National bureau of economic research.</SPAN></P>
<P class="p1046 ft8">Lusardi, Annamaria och Tufano, Peter (2009). <SPAN class="ft13">Debt literacy, financial experiences and overindebtedness. </SPAN>NBER working paper 14808. Cambridge: National bureau of economic research.</P>
<P class="p1056 ft109"><SPAN class="ft68">Milne, Richard (2013). </SPAN>A Swedish take on ’buy now, pay later’. Financial Times<SPAN class="ft68">. 5 mars. http://www.ft.com/ (Hämtad </SPAN><NOBR><SPAN class="ft68">2013-05-29).</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1018 ft26">Modigliani, Franco och Brumberg, Richard (1954). <SPAN class="ft180">Utility analysis and the consumption function: An interpretation of </SPAN><NOBR><SPAN class="ft180">cross-section</SPAN></NOBR><SPAN class="ft180"> data. </SPAN>I: Kurihara, K. K (ed.). <NOBR><SPAN class="ft180">Post-Keynesian</SPAN></NOBR><SPAN class="ft180"> Economics.</SPAN></P>
<P class="p1057 ft26"><NOBR>Niemi-Kiesiläinen,</NOBR> Johanna (1999). Consumer bankruptcy in comparison: do we cure a market failure or a social problem? <SPAN class="ft180">Osgood Hall Law Journal </SPAN>1&2: <NOBR>473-503.</NOBR></P>
<P class="p1018 ft26"><NOBR>Niemi-Kiesiläinen,</NOBR> Johanna, Ramsay, Iain och Whitford, William (2003). <SPAN class="ft180">Consumer bankruptcy in global perspective. </SPAN>Oxford: Hart Publishing.</P>
<P class="p1018 ft26"><NOBR>Niemi-Kiesiläinen,</NOBR> Johanna och Henrikson, <NOBR>Ann-Sofie</NOBR> (2005). <SPAN class="ft180">Legal Solutions to Debt Problems in Credit Societies – a report to the Council of Europe.</SPAN>Umeå: Umeå Universitet<SPAN class="ft180">.</SPAN></P>
<P class="p1032 ft8">Niemi, Johanna, Ramsay, Iain och Whitford, William (2009).</P>
<P class="p1058 ft182">Consumer credit, debt and bankruptcy. <SPAN class="ft181">Oxford: Hart Publishing. OECD (2005). </SPAN>Improving Financial Literacy. <SPAN class="ft181">Rapport. Paris: OECD.</SPAN></P>
<P class="p1059 ft180"><SPAN class="ft26">Persson, Annina H. (1998). </SPAN>Förbehållsklausuler – En studie om en säker- hetsrätts nuvarande och framtida ställning. <SPAN class="ft26">Diss., Stockholms Universitet.</SPAN></P>
<P class="p1032 ft13"><SPAN class="ft8">Pollak, Robert (1970). </SPAN>Habit formation and dynamic demand functions.</P>
<P class="p976 ft8">Journal of Political Economy 78: <NOBR>745–63.</NOBR></P>
<P class="p1060 ft22">304</P>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr12 td284"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td223"><P class="p31 ft29">Litteratur- och referenslista</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1036 ft8">Poppe, Christian (2004). The relative debt burden and the likelihood of running into <NOBR>debt-and</NOBR> payment problems, i <SPAN class="ft13">Hushållens överskuldsättning I Norden. Rapport från ett samnordiskat forsk- ningsseminarium om orsakerna till och konsekvenserna av nordiska konsumenters överskuldsättning. </SPAN>TemaNord 2004:513. Copenhagen: Nordic Council of Ministers.</P>
<P class="p1061 ft13"><SPAN class="ft8">Poppe, Christian (2008). </SPAN>Into the debt quagmire – how defaulters cope with severe debt problems<SPAN class="ft8">. Diss., Universitetet i Oslo.</SPAN></P>
<P class="p1038 ft8">Proposition (1991/92:83). <SPAN class="ft13">Ny konsumentkreditlag</SPAN>. Stockholm: Justitiedepartementet.</P>
<P class="p1037 ft8">Proposition 2009/10:242. <SPAN class="ft13">Ny konsumentkreditlag</SPAN>. Stockholm: Justitiedepartementet.</P>
<P class="p1037 ft8">Pålsson, <NOBR>Anne-Marie</NOBR> (1989). Lennart Berg (red): Sparande, skatter och kreditpolitik. <SPAN class="ft13">Bokanmälningar. Ekonomisk debatt 2.</SPAN></P>
<P class="p1038 ft13"><SPAN class="ft8">Riksbanken (2011b). </SPAN>Riksbankens utredning om risker på den svenska bostadsmarknaden. <SPAN class="ft8">Stockholm: Sveriges Riksbank.</SPAN></P>
<P class="p1037 ft8">Riksbanken (2012a). <SPAN class="ft13">Finansiell stabilitet. </SPAN>Rapport 2012:1. Stockholm: Sveriges Riksbank.</P>
<P class="p1037 ft8">Riksbanken (2012b). <SPAN class="ft13">Finansiell stabilitet. </SPAN>Rapport 2012:2. Stockholm: Sveriges Riksbank.</P>
<P class="p1038 ft13"><SPAN class="ft8">Riksbanken (2013a). </SPAN>Penningpolitisk rapport oktober 2013<SPAN class="ft8">. Stockholm: Sveriges Riksbank.</SPAN></P>
<P class="p1037 ft13"><SPAN class="ft8">Riksrevisionen (2008). </SPAN>Stöd till start av näringsverksamhet. Rapport<SPAN class="ft8">. Stockholm: Riksrevisionen.</SPAN></P>
<P class="p1037 ft8">Rädda barnen (2012a). <SPAN class="ft13">Barns ekonomiska utsatthet. </SPAN>Rapport 2012:2. Stockholm: Rädda barnen.</P>
<P class="p1038 ft8">Rädda barnen (2012b). <SPAN class="ft13">På marginalen. </SPAN>Rapport. Stockholm: Rädda barnen.</P>
<P class="p1062 ft109"><SPAN class="ft68">Sandvall, Lisbeth (2011). </SPAN>Överskuldsättningens ansiken. En studie av vägar in och ut ur ekonomiska svårigheter. <SPAN class="ft68">Diss., Linnéuniversitet.</SPAN></P>
<P class="p1063 ft13"><SPAN class="ft8">Schoenfeld, Alan H. (2011). </SPAN>How we think: A theory of <NOBR>goal-oriented</NOBR> decision making and its educational applications. <SPAN class="ft8">New York, NY: Routledge.</SPAN></P>
<P class="p1037 ft13"><SPAN class="ft8">Schor, Juliet B. (1999). </SPAN>The Overspent American: Upscaling, Down- shifting and the New Consumer<SPAN class="ft15">. </SPAN><SPAN class="ft8">New York: Basic Books.</SPAN></P>
<P class="p1064 ft22">305</P>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Litteratur- och referenslista</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1031 ft13"><SPAN class="ft8">Scitovsky, Tibor (1992). </SPAN>The Joyless Economy: The Psychology of Human Satisfaction. <SPAN class="ft8">Revised Edition. Oxford: Oxford University Press.</SPAN></P>
<P class="p1034 ft8">Siegenthaler, Eliane, Munder Thomas och Egger, Matthias (2012).</P>
<P class="p156 ft13">Effect of preventive interventions in mentally ill parents on the mental health of the offspring: Systematic reviews and <NOBR>meta-analysis.</NOBR> <SPAN class="ft8">Journal of the American Academy of Child Adolescent Psychiatry 51</SPAN>: <SPAN class="ft8">8- 12</SPAN>.</P>
<P class="p1019 ft180"><SPAN class="ft26">Simon, Herbert (1957). </SPAN>A behavioral model of rational choice, <SPAN class="ft26">I Models of Man, Social and Rational: Mathematical Essays on Rational Human Behavior in a Social Setting. New York: Wiley.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72">
<TR>
<TD class="tr4 td285"><P class="p31 ft8">Skatteverket (2004). <SPAN class="ft13">Evighetsgäldenärer.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p31 ft8">Skrivelse.</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p31 ft18">Stockholm:</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td285"><P class="p517 ft8">Skatteverket.</P></TD>
<TD class="tr24 td26"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr24 td31"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1065 ft8">SOU 1998:160. Banklagskommittén. <SPAN class="ft13">Reglering och tillsyn av banker och kreditmarknadsföretag</SPAN>. Stockholm: Fritzes.</P>
<P class="p1019 ft8">SOU 2004:81. Skuldsaneringsutredningen. <SPAN class="ft13">Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande. </SPAN>Stockholm: Fritzes.</P>
<P class="p1021 ft13"><SPAN class="ft8">SOU 2008:74 </SPAN>Rätt och riktigt – åtgärder mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. <SPAN class="ft8">Stockholm: Fritzes.</SPAN></P>
<P class="p1019 ft8">SOU 2008:82. 2007 års insolvensutredning. <SPAN class="ft13">Vägen tillbaka för över- skuldsatta. </SPAN>Stockholm: Fritzes.</P>
<P class="p1019 ft8">SOU 2010:2 2007 års insolvensutredning. <SPAN class="ft13">Ett nytt samlat insolvens- förfarande – förslag till ny lag. </SPAN>Stockholm: Fritzes</P>
<P class="p1023 ft16">SOU 2010:04. Parlamentariska socialförsäkringsutredningen. <SPAN class="ft25">Sveriges socialförsäkringar i jämförande perspektiv. En institutionell analys av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">sjuk-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> arbetsskade- och arbetslöshetsförsäkringarna i 18 </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">OECD-länder</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> 1930 till 2010</SPAN>: underlagsrapport 10. Stockholm: Elanders.</P>
<P class="p1032 ft13"><SPAN class="ft8">SOU 2011:40. </SPAN>Månadsuppgifter – snabbt och enkelt. <SPAN class="ft8">Stockholm: Fritzes.</SPAN></P>
<P class="p1021 ft13"><SPAN class="ft8">SOU 2011:51. </SPAN>Fortsatt föräldrar - om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull. <SPAN class="ft8">Stockholm: Fritzes.</SPAN></P>
<P class="p1034 ft8">SOU 2012:43. Utredningen om framtidens stöd till konsumenter.</P>
<P class="p1066 ft13">Konsumenten i centrum – ett framtida konsumentstöd. <SPAN class="ft8">Stockholm: Fritzes.</SPAN></P>
<P class="p1019 ft13"><SPAN class="ft8">SOU 2012:47 </SPAN>Harmoniserat inkomstbegrepp. Möjligheter att använda månadsuppgifter i social- och arbetslöshetsförsäkringarna<SPAN class="ft8">. Stockholm: Fritzes.</SPAN></P>
<P class="p1019 ft8">SOU 2012:88 Att hyra – från en rätt för allt färre till en möjlighet för allt fler. Stockholm: Fritzes.</P>
<P class="p583 ft22">306</P>
</DIV>
<DIV id="page_300">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70">
<TR>
<TD class="tr12 td284"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td223"><P class="p31 ft29">Litteratur- och referenslista</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1049 ft13"><SPAN class="ft8">SOU 2013:20 </SPAN>Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, - en översyn för ökad individanpassning och effektivitet. <SPAN class="ft8">Stockholm: Fritzes.</SPAN></P>
<P class="p1010 ft8">SOU 2013:72. 2012 års skuldsaneringsutredning. <SPAN class="ft13">Ut ur skuldfällan</SPAN>. Stockholm: Fritzes</P>
<P class="p1009 ft8">Stango, Victor och Zinman, Jonathan (2009). <SPAN class="ft13">What Do Consumers Really Pay on Their Checking and Credit Card Accounts? Explicit, Implicit and Avoidable Costs</SPAN>. American Economic Review: Proceedings 99 (2), <NOBR>424-429.</NOBR></P>
<P class="p1027 ft13"><SPAN class="ft8">Svensson, Lars E.O. (2013a). </SPAN>Skulder, bostadspriser och penningpolitik.</P>
<P class="p1007 ft8">Presentation april 2013. Stockholm: Sveriges Riksbank.</P>
<P class="p1054 ft40"><SPAN class="ft10">Tema Nord (2004). </SPAN>Hushållens överskuldsättning i Norden. Rapport från ett samnordiskat forskningsseminarium om orsakerna till och konsekvenserna av nordiska konsumenterns överskuldsättning.</P>
<P class="p20 ft8">TemaNord 2004:513. Copenhagen: Nordic Council of Ministers.</P>
<P class="p1010 ft8">Thaler, Richard H. och Shefrin H M. (1981). <SPAN class="ft13">An Economic Theory of </SPAN><NOBR><SPAN class="ft13">Self-Control.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft13"> </SPAN>Journal of Political Economy 8 (2): <NOBR>392-406.</NOBR></P>
<P class="p1009 ft26">Thaler, Richard H., Wakker, Peter P. och Tversky, Amos (1997). <SPAN class="ft180">Probabilistic Insurance</SPAN>. Journal of Risk and Uncertainty 15 (1): 7- 28.</P>
<P class="p1014 ft39"><SPAN class="ft9">Tufte, Per Arne (2004). </SPAN>Managing strained circumstances. Strategies of financing consumption in households with low income and households with debt problems, <SPAN class="ft9">i </SPAN>Hushållens överskuldsättning i Norden. Rapport från ett samnordiskt forskningsseminarium om orsakerna till och konsekvenserna av nordiska konsumenterns överskuldsättning.</P>
<P class="p20 ft8">TemaNord 2004:513. Copenhagen: Nordic Council of Ministers.</P>
<P class="p1067 ft39"><SPAN class="ft9">UC (2008). </SPAN>Remissvar avseende Departementspromemorian: Ett starkare skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning (Ds 2008:34).</P>
<P class="p1029 ft8">Remiss: Ju2008/4277/L2</P>
<P class="p1009 ft13"><SPAN class="ft8">UNICEF (2012). </SPAN>Unga röster om socialt utanförskap. <SPAN class="ft8">Rapport. Stockholm: Unicef.</SPAN></P>
<P class="p1010 ft13"><SPAN class="ft8">Veblen, Thorstein (1899). </SPAN>The Theory of the Leisure Class. <SPAN class="ft8">New York: Macmillan.</SPAN></P>
<P class="p1010 ft8"><NOBR>Vissing-Jorgensen,</NOBR> Annette (2012). <SPAN class="ft13">Consumer Credit: Learning Your Customer's Default Risk from What (S)He Buys</SPAN>. Working paper. Tillgänglig via SSRN: http://ssrn.com/abstract=2023238</P>
<P class="p1068 ft22">307</P>
</DIV>
<DIV id="page_301">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Litteratur- och referenslista</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft8">Yip, Paul, Yang, Kris, Ip, Brian, Law och Watson, Ray (2007).</P>
<P class="p1069 ft13">Financial debt and suicide in Hong Kong SAR<SPAN class="ft8">. Journal of Applied Social Psychology 37(12): </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">2788-2799.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p1070 ft13"><SPAN class="ft8">Zgur, Andrej (2007). </SPAN>The economy of the Roman Empire in the first two centuries – an examination of market capitalism in the Roman economy. <SPAN class="ft8">Magisteruppsats, Aarhus School of Business.</SPAN></P>
<P class="p1071 ft22">308</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_302">
<P class="p1072 ft23">Bilaga 1</P>
<P class="p992 ft6">Kommittédirektiv 2012:31</P>
<P class="p1073 ft24">Strategi för att motverka överskuldsättning</P>
<P class="p1074 ft8">Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2012</P>
<P class="p711 ft15">Sammanfattning</P>
<P class="p107 ft8">En särskild utredare ska föreslå en åtgärdsinriktad strategi för att motverka överskuldsättning.</P>
<P class="p1075 ft8">I uppdraget ingår att analysera de problem som olika grader av skuldsättning medför för enskilda personer, närstående och sam- hället i stort samt kartlägga vanliga orsaker till allvarlig skuld- sättning. Situationen för barn och unga i överskuldsatta familjer ska beaktas särskilt.</P>
<P class="p1076 ft8">Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2013.</P>
<P class="p711 ft15">Utredningsuppdraget</P>
<P class="p1077 ft13">Skuldsättningsproblemens omfattning, orsaker och konsekvenser</P>
<P class="p1078 ft8">Tillgången till krediter ökar den enskildes möjligheter att planera och ordna sin ekonomi. Samtidigt kan skuldsättning leda till problem. Många personer lever under så ansträngda ekonomiska förhållanden att de har återkommande svårigheter att betala sina räkningar. Detta leder i en hel del fall till en allvarlig skuldsättning som är besvärlig för den enskilde att ta sig ur och som kan medföra även andra negativa konsekvenser i form av sociala och hälso- relaterade problem och utanförskap. Inte sällan drabbas även anhöriga, bl.a. barn och unga.</P>
<P class="p1079 ft16">Att enskilda har problem med att betala sina skulder kan bero på allt från oförutsedda händelser i livet, såsom arbetslöshet, separation,</P>
<P class="p1080 ft22">309</P>
</DIV>
<DIV id="page_303">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p580 ft8">konkurs, sjukdom eller dödsfall i familjen, till svagt socialt skyddsnät och bristande kunskaper om ekonomiska frågor.</P>
<P class="p53 ft10">Problemen med skuldsättning kan se olika ut. Personer som plötsligt får ett omfattande inkomstbortfall möter exempelvis andra problem än de som successivt byggt upp en svårhanterlig skuld. Ibland kan vissa konsumtionsmönster, som för den enskilde kan framstå som oproblematiska, leda till omfattande ekonomiska problem. Utvecklingen mot allt lättillgängligare krediter och nya inköpsmönster, bl.a. handel över internet, riskerar att förstärka problemen. Sannolikt är det ofta flera omständigheter i samverkan som ligger bakom en allvarlig skuldsättning.</P>
<P class="p153 ft8">Under de senaste åren har antalet personer i Kronofogdemyndighetens register legat relativt konstant runt 430 000 personer. Det motsvarar ca 4,5 procent av landets befolk- ning. Antalet ansökningar om betalningsföreläggande för obetalda skulder har ökat under senare år och sedan 2009 legat på ca 1,2 miljoner årligen. Ansökningarna om skuldsanering fortsätter att öka, 2011 avsåg dessa 8 452 personer. Särskilt allvarligt är det att antalet unga som har svårt att betala sina skulder har ökat.</P>
<P class="p103 ft8">Den vanligaste skuldtypen hos Kronofogdemyndigheten är under- hållsstödsskulder. Situationen för skuldtyngda bidragsskyldiga föräldrar uppmärksammades också t.ex. i betänkandet Fortsatt föräldrar – om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull (SOU 2011:51).</P>
<P class="p163 ft9">Frågan om överskuldsättning har diskuterats under lång tid. Flera försök har gjorts att kartlägga orsakerna bakom allvarlig skuld- sättning och konsekvenserna av att enskilda hamnar i en sådan situation. Det saknas dock en samlad och aktuell bild av läget.</P>
<P class="p53 ft8">I samband med riksdagsbehandlingen av propositionen Bättre möjlighet till skuldsanering (prop. 2010/11:31, bet. 2010/11:CU9, rskr. 2010/11:208) lämnade riksdagen ett tillkännagivande om behovet av en strategi mot överskuldsättning.</P>
<P class="p54 ft26">Utredaren ska mot denna bakgrund och med beaktande av tidigare arbete på området, bl.a. betänkandet Vägen tillbaka för överskuldsatta (SOU 2008:82),</P>
<P class="p719 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">närmare kartlägga och beskriva de problem som skuldsättning medför samt ge en bild av antalet personer som är drabbade av olika grader av skuldsättning,</SPAN></P>
<P class="p225 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">analysera problemens omfattning i form av konsekvenser för den enskilde, anhöriga och samhället i stort och då särskilt</SPAN></P>
<P class="p142 ft22">310</P>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td286"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p31 ft29">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p405 ft8">analysera konsekvenserna för barn och unga i svårt skuldsatta familjer,</P>
<P class="p406 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">analysera vanliga orsaker till att enskilda hamnar i en skuld- sättning som innebär problem, vilket ska inkludera risk- och sårbarhetsanalyser och identifiering av olika typer av varnings- signaler.</SPAN></P>
<P class="p265 ft13">Föreslå en strategi för att motverka överskuldsättning</P>
<P class="p147 ft8">Ett flertal insatser har vidtagits för att motverka att enskilda blir svårt skuldsatta, både på nationell och på kommunal nivå liksom av olika organisationer. Undervisning i privatekonomi lyfts fram mer tydligt i de nya kurs- och ämnesplanerna i skolan. Kronofogdemyndigheten, Konsumentverket m.fl. myndigheter arbetar med att ta fram skol- material för att nå framför allt unga med råd och information. För att ge även vuxna mer kunskap om privatekonomi har regeringen satsat mer resurser på utbildning och information om privat- ekonomi i Finansinspektionens regi.</P>
<P class="p16 ft8">Kommunernas budget- och skuldrådgivare hjälper enskilda att söka frivilliga uppgörelser med näringsidkare och ger stöd i sam- band med en skuldsaneringsprocess. Tillgängligheten till dessa tjänster skiftar dock mellan kommunerna. Väntetiderna kan variera mellan ingen och flera månaders kötid. En mindre del av budget- och skuldrådgivarnas arbete läggs på förebyggande insatser. Konsumentverket bistår budget- och skuldrådgivarna med utbild- ning och information samt med metodstöd och uppföljning. Även Kronofogdemyndigheten medverkar i det arbete som utförs av kommunerna. Socialstyrelsen har tillsynsansvar över verksamheten på området.</P>
<P class="p643 ft8">Flera förändringar har genomförts i lagstiftningen för att mot- verka att konsumenter överskuldsätts, bl.a. har skärpta regler för kreditprövning införts för krediter som avser mindre belopp (s.k. snabblån).</P>
<P class="p12 ft8">Utredaren ska, med utgångspunkt i den probleminventering som ska göras enligt ovan,</P>
<P class="p407 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">analysera hur dagens insatser fungerar, en analys som också ska inkludera ansvarsfördelningen mellan berörda aktörer,</SPAN></P>
<P class="p217 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">föreslå en åtgärdsinriktad strategi för att minska omfattningen av skuldsättning som leder till problem för den enskilde och</SPAN></P>
<P class="p1081 ft22">311</P>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1082 ft8">dess anhöriga och för att motverka att situationen för dessa förvärras, och då bl.a.</P>
<P class="p1083 ft16"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft183">överväga och lämna förslag till olika former av förebyggande åtgärder för att motverka överskuldsättning, inklusive åtgärder som underlättar för den enskilde att ta ansvar för sin ekonomi,</SPAN></P>
<P class="p1084 ft8"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft21">överväga om och i så fall hur tidiga frivilliga överens- kommelser med borgenärerna kan främjas ytterligare,</SPAN></P>
<P class="p1085 ft8"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft21">överväga om och i så fall hur budget- och skuldrådgivarnas roll bör utvecklas och vid behov föreslå närmare kriterier för detta (t.ex. när det gäller omfattning, tillgänglighet och kvalitet),</SPAN></P>
<P class="p1085 ft8"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft21">överväga om det finns behov av en tydligare eller ändrad ansvarsfördelning mellan relevanta myndigheter och övriga berörda aktörer för att klargöra vilka insatser som bör vidtas av vem och i vilket skede.</SPAN></P>
<P class="p104 ft15">Genomförande och redovisning av uppdraget</P>
<P class="p84 ft8">I uppdraget ingår att resonera kring eventuella behov av för- ändringar i lagstiftningen. Det ingår dock inte i utredarens uppdrag att lämna författningsförslag.</P>
<P class="p52 ft8">Utredaren ska beakta erfarenheter från arbete med över- skuldsättning i andra relevanta länder, i första hand övriga länder i Norden, men om det anses motiverat även t.ex. Nederländerna och Storbritannien.</P>
<P class="p234 ft8">Arbetet med strategin ska samordnas med utredningen om skuld- sanering för evighetsgäldenärer (dir. 2012:30) och utredningen om framtidens stöd till konsumenter (dir. 2011:38).</P>
<P class="p52 ft8">Utredaren ska inhämta information och synpunkter från de myndigheter och organisationer som påverkas av utredarens för- slag.</P>
<P class="p52 ft8">Utredaren ska bedöma de ekonomiska konsekvenserna av sina förslag för konsumenter, näringsliv och det allmänna. Om för- slagen kan förväntas leda till kostnadsökningar för det allmänna ska utredaren föreslå hur dessa ska finansieras.</P>
<P class="p1086 ft22">312</P>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td286"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p31 ft29">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1087 ft8">Utredaren ska redovisa vilka konsekvenser de förslag som lämnas får för kvinnor respektive män.</P>
<P class="p1029 ft8">Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2013.</P>
<P class="p1088 ft8">(Justitiedepartementet)</P>
<P class="p1089 ft22">313</P>
</DIV>
<DIV id="page_307">
<P class="p1090 ft23">Bilaga 2</P>
<P class="p992 ft6">Kommittédirektiv 2013:84</P>
<P class="p1073 ft24">Tilläggsdirektiv till</P>
<P class="p1091 ft24">Utredningen om överskuldsättning (Ju 2012:06)</P>
<P class="p1074 ft8">Beslut vid regeringssammanträde den 12 september 2013</P>
<P class="p711 ft15">Förlängd tid för uppdraget</P>
<P class="p1092 ft8">Regeringen beslutade den 12 april 2012 kommittédirektiv om en strategi för att motverka överskuldsättning (dir. 2012:31). Utred- ningen har antagit namnet Utredningen om överskuldsättning.</P>
<P class="p115 ft8">Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget redovisas senast den 1 oktober 2013. Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 29 november 2013.</P>
<P class="p1093 ft8">(Justitiedepartementet)</P>
<P class="p1094 ft22">315</P>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378308x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p1095 ft23">Bilaga 3</P>
<P class="p992 ft6">Bakgrund till utredningens statistik</P>
<P class="p1096 ft8">Överskuldsättning är ett relativt outforskat ämne i Sverige. De statistiska undersökningar som har gjorts är i regel baserade på små urval. Utredningen har ansett att det krävs mer statistiska fakta om överskuldsättning för att kunna utforma en fungerande strategi. Utredningen har därför, med bistånd av Statistiska Centralbyrån, UC och Kronofogdemyndigheten, genomfört en registerbaserad under- sökning för att undersöka olika samband mellan exempelvis arbets- löshet, inkomstnivåer och lånevolymer samt förekomsten av skulder hos Kronofogdemyndigheten. En del av resultaten av undersökningen redovisades i kapitel 2 <SPAN class="ft13">Överskuldsättning i Sverige</SPAN>. De tabeller utredningen inte kunde redovisa i betänkandet kommer att tillgänglig- göras elektroniskt på regeringens hemsida (se nedan för mer infor- mation).</P>
<P class="p1097 ft24">A. Vilka uppgifter ingår i de olika registren?</P>
<P class="p1098 ft8">Utredningen har inhämtat uppgifter från tre källor: UC, Kronofogde- myndigheten och Statistiska Centralbyrån. Därefter har uppgifterna matchats mot varandra.</P>
<P class="p711 ft15">UC</P>
<P class="p1099 ft8">UC är det ledande kreditupplysningsföretaget i Sverige. De har omkring 90 procent av volymen av de svenska hushållens kredit- engagemang i sina register.<SPAN class="ft7">1 </SPAN>Det rör sig om fastighetskrediter,</P>
<P class="p1100 ft34"><SPAN class="ft11">1 </SPAN>Antagandet om 90 procent bygger på en jämförelse av Finansmarknadsstatistikens upp- gifter om utlåning till hushållen i juni 2013 (2817 miljarder) med uppgifter om hur stora kreditengagemangsvolymer hos hushållen som fanns registrerade hos UC vid samma tidpunkt (2 533 miljarder).</P>
<P class="p1101 ft22">317</P>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378309x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p3 ft23">Bilaga 3 SOU 2013:78</P>
<P class="p580 ft8">bostadsrättskrediter, kontokrediter, avbetalningskrediter och <NOBR>blanco-/borgenskrediter.</NOBR> <SPAN class="ft7">2</SPAN></P>
<P class="p52 ft8">Uppgifterna från UC som skickades till Statistiska Centralbyrån innehöll 4 531 856 personer som den 31 december 2011 hade ett kreditengagemang registrerat hos UC. Uppgifterna per individ är indelade i två kategorier:</P>
<P class="p740 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Totala lån (summan av alla kreditengagemang hos UC)</SPAN></P>
<P class="p224 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Bostadslån (bostadsrättskrediter och fastighetskrediter)</SPAN></P>
<P class="p226 ft8">Därigenom har vi också fått en restpost (Totala lån minus Bostads- lån) som har döpts till:</P>
<P class="p658 ft8"><SPAN class="ft71"> </SPAN>Konsumtionslån (övriga lån)</P>
<P class="p226 ft8">Vid sidan av dessa kreditengagemang har utredningen också, via Statistiska Centralbyrån fått tillgång till individernas <NOBR>CSN-lån.</NOBR> När totala lån redovisas nedan inbegrips också <NOBR>CSN-lånen</NOBR> i den kate- gorin.</P>
<P class="p54 ft8">Kreditengagemangsuppgifter som inte återfinns hos UC är fakturakrediter, lån av värdepapper (exempelvis vid blankning av aktier), lån som hushåll gör direkt till varandra, fordringar som inkassobolag äger samt lån från snabblåneföretag.</P>
<P class="p52 ft8">De uppgifter som saknas utgör i volym endast en liten del av hushållens samlade kreditengagemang. Men snabblån eller skulder till inkassobolag är en form av kreditengagemang som överskuld- satta hushåll har i högre utsträckning än andra hushåll. Det är således en förlust för undersökningen att dessa uppgifter inte finns med.</P>
<P class="p83 ft15">Kronofogdemyndigheten</P>
<P class="p118 ft16">Om en person blir restförd hos Kronofogdemyndigheten registreras också han eller hon hos myndigheten. Gallring ska enligt regelverket ske senast efter fem år, men kan ske tidigare om gäldenären inte längre har några skulder registrerade hos myndigheten. I de flesta fall är en person kvar i minst tre år i registren. Ett mål som avslutats gallras nämligen efter tre år räknat från det år som målet registrerades i Kronofogdemyndighetens databas. En gäldenär som</P>
<P class="p84 ft12"><SPAN class="ft11">2 </SPAN>I bilaga 4 återfinns en förteckning över vilka kreditengagemangsuppgifter (och övriga uppgifter) som UC har över privatpersoner.</P>
<P class="p410 ft22">318</P>
</DIV>
<DIV id="page_310">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td286"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p31 ft29">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft8">i samband med gallringen saknar mål kommer att avföras från data- basen. En gäldenär som har flera skulder kommer att gallras ur registret tre år efter det att den sista skulden är betald eller åter- kallad.</P>
<P class="p14 ft8">Uppgifterna från Kronofogdemyndigheten som skickades till Statistiska Centralbyrån innehöll de 434 249 individer som den 14 maj 2013 hade en eller flera skulder hos Kronofogde- myndighetens. De uppgifter som kunde användas i den statistiska undersökningen var:</P>
<P class="p216 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Tidpunkten för gäldenärens första registrering hos Kronofogde- myndigheten (under förutsättning att hon inte har avregistrerats sedan dess).</SPAN></P>
<P class="p218 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Om gäldenären är föremål för löneutmätning</SPAN></P>
<P class="p331 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Om gäldenären genomgår en skuldsanering</SPAN></P>
<P class="p218 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Skuldvolymen hos Kronofogdemyndigheten (se mer nedan).</SPAN></P>
<P class="p332 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Om en skuld tillhör ett enskilt eller allmänt mål, samt en upp- delning på de vanligaste </SPAN><NOBR>a-målskategorierna</NOBR> (se mer nedan).</P>
<P class="p749 ft9">Skuldvolymen anger hur stora skulder en gäldenär har enligt Kronofogdemyndighetens register. Men det behöver inte ingripa en persons samlade förfallna skulder, eftersom borgenärer kan äga fordringar som inte är registrerade hos Kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p14 ft8">Kronofogdemyndigheten gör en uppdelning av allmänna mål i sina register. Det går till exempel att se om en person har en skuld för obetald <NOBR>TV-avgift</NOBR> eller trängselskatt. Det ger god vägledning om vilka offentligrättsliga skulder som hushåll drabbas av. Det görs dock ingen motsvarande uppdelning av enskilda mål, varför mot- svarande information inte finns om privaträttsliga skulder. Inte heller de uppgifter som utredningen har från UC är uppdelade på enskilda skuldtyper.</P>
<P class="p191 ft26">Det hade varit till fördel för undersökningen om också de enskilda målen var uppdelade på olika typer och om gäldenärens samlade förfallna skulder fanns registrerade.</P>
<P class="p1102 ft22">319</P>
</DIV>
<DIV id="page_311">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft15">Statistiska Centralbyrån</P>
<P class="p118 ft16">Statistiska Centralbyrån har hanterat matchningen av alla uppgifter och tagit fram tabeller åt utredningen, och också bidragit med egna uppgifter i sammanställningen. Sammantaget fanns 9 545 887 per- soner i Statistiska Centralbyråns register den 31 december 2011. Uppgifterna från Statistiska Centralbyrån omfattar individernas:</P>
<P class="p262 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Ålder</SPAN></P>
<P class="p224 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Kön</SPAN></P>
<P class="p223 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Utbildningsnivå</SPAN></P>
<P class="p224 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Civilstånd</SPAN></P>
<P class="p224 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Inkomstnivå och typ av inkomst</SPAN></P>
<P class="p223 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Boendeform (hyresrätt, bostadsrätt eller småhus)</SPAN></P>
<P class="p224 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">Region där individen är bosatt</SPAN></P>
<P class="p1103 ft16">Närmare beskrivningar av de olika kategorier från Statistiska Centralbyrån (exempel definitioner av den geografiska indelningen) som används nedan återfinns på Statistiska Centralbyråns hemsida.</P>
<P class="p180 ft15">Matchning av uppgifter</P>
<P class="p118 ft10">Statistiska centralbyråns register omfattar sammanlagt cirka 9,5 miljoner personer. Utredningen har i ett flertal sammanhang valt att exkludera individer under 18 år i jämförelserna. Sammantaget är det cirka 20 procent av befolkningen som är under 18 år, men enbart 0,7 procent av som har skuld Kronofogdemyndigheten. Det kan ge en skev bild av olika samband om de ingår i de ordinarie analyserna. Istället presenterar utredningen en särskilt analys av ungas skulder och villkor i kapitel 4 <SPAN class="ft40">Situationen för barn och unga</SPAN>.</P>
<P class="p151 ft8">För att kunna analysera uppgifterna från olika register måste dessa kunna matchas mot varandra. Av de 434 249 personer i Kronofogdemyndighetens register kunde 63 032 inte matchas mot Statistiska Centralbyråns register av olika anledningar:</P>
<P class="p1104 ft18"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft184">41 066 hade ett samordningsnummer hos Kronofogde- myndigheten, men inte ett svenskt personnummer</SPAN></P>
<P class="p223 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft74">17 382 hade utvandrat före 2011 års utgång</SPAN></P>
<P class="p880 ft22">320</P>
</DIV>
<DIV id="page_312">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378312x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td286"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p31 ft29">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p269 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">3 026 hade invandrat efter 2011</SPAN></P>
<P class="p332 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Därutöver fanns det 1 558 personer som inte kunde matchas av andra skäl</SPAN></P>
<P class="p1105 ft9">Ett nedslag i statistiken visade att de 63 032 personerna som inte kunde matchas mot Statistiska Centralbyråns register i genomsnitt hade registrerats senare och hade lägre skuldbelopp hos Kronofogde- myndigheten jämfört med de återstående 371 217 individerna.<SPAN class="ft66">3 </SPAN>Det rör sig därmed förmodligen i mindre utsträckning om personer som kan betecknas som överskuldsatta, och därmed är det inte ett särskilt allvarligt problem att de inte kan analyseras vidare.</P>
<P class="p12 ft8">Av de 4 531 856 personer som återfanns i UC register var det 39 250 som inte kunde matchas mot Statistiska Centralbyråns register.</P>
<P class="p36 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">22 467 hade utvandrat</SPAN></P>
<P class="p218 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">16 312 hade avlidit</SPAN></P>
<P class="p332 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Därutöver fanns det 471 personer som inte kunde matchas av andra skäl</SPAN></P>
<P class="p257 ft26">Denna grupp utgör mindre än en procent av populationen och bör därför inte utgöra något problem när uppgifter mellan Statistiska Centralbyrån och UC jämförs med varandra.</P>
<P class="p175 ft15">Ett nedslag i tiden</P>
<P class="p211 ft8">Kronofogdemyndighetens uppgifter är från den 14 maj 2013, Statistiska Centralbyråns från den 31 december 2011 och UC:s från den 31 december 2011.</P>
<P class="p12 ft8">Det hade varit önskvärt att ha fler nedslag i tiden för att se utvecklingstendenser över tid, men det har inte varit möjligt.</P>
<P class="p1106 ft70"><SPAN class="ft185">3 </SPAN>I den <NOBR>icke-matchningsbara</NOBR> gruppen hade 74,3 procent registrerats 2008 eller senare. Mot- svarande siffra för den matchningsbara gruppen är 33,5 procent. I den matchningsbara gruppen hade 81,2 procent en skuld till Kronofogdemyndigheten som understeg 20 000 kronor. För den matchningsbara gruppen var motsvarande siffra 33,3 procent.</P>
<P class="p1107 ft22">321</P>
</DIV>
<DIV id="page_313">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft15">Inga tillgångsuppgifter</P>
<P class="p118 ft16">Statistiken över hushållens kreditengagemang inbegriper endast hushållens lån, inte deras tillgångar. Det hade varit önskvärt att också ha tillgångsuppgifter för att på så sätt bättre kunna redogöra för vilka hushåll som löper störst risk att bli överskuldsatta.</P>
<P class="p117 ft15">Analyseras rätt grupp?</P>
<P class="p118 ft10">Som beskrevs i avsnitt 2.1 <SPAN class="ft40">Vad är överskuldsättning? </SPAN>finns ingen strikt definition av överskuldsättning. De omkring 370 000 per- soner som återfinns med skulder i Kronofogdemyndighetens register och som har kunnat matchas mot Statistiska Centralbyrån utgör <SPAN class="ft40">en </SPAN>form av definition. En betydande fördel är att de ingår i registren och därmed kan analyseras. Det är dock rimligt att tro att det i denna grupp finns personer vilkas skuldproblematik är ringa och som relativt snart betalar av sin skuld för att inte återkomma till Kronofogdemyndigheten igen, samtidigt som det finns personer med omfattande skuldproblem som inte återfinns i sammanställ- ningen. Det kan röra sig om personer som klarar av att hantera sina utgifter i vardagen exempelvis genom att låna via släktingar, ta snabblån och dylikt eller personer eller personer som har varit eller är på väg in i Kronofogdemyndighetens register, men som inte var registrerade vid den tidpunkt då utredningen kunde ta del av materialet.</P>
<P class="p1108 ft10">Utredningens sammantagna bedömning är dock att det finns många lärdomar att dra om överskuldsättning utifrån en analys av Kronofogdemyndighetens register. Urvalet är omfattande och det är den bästa tillgängliga sammanställning som finns av överskuld- sättningsproblematik i Sverige. De som varit registrerade med skulder hos Kronofogdemyndigheten under längre tid kan med säker- het sägas ha stora skuldproblem. Genom att förstå denna grupp bättre ökar möjligheterna att formulera en strategi som har bäring på verkliga överskuldsättningsförhållanden i samhället.</P>
<P class="p1109 ft22">322</P>
</DIV>
<DIV id="page_314">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr12 td286"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p31 ft29">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1110 ft85"><SPAN class="ft186">B.</SPAN><SPAN class="ft187">Hur är indelningen av svenska hushålls kreditengagemang gjord?</SPAN></P>
<P class="p1111 ft10">Utredningen har presenterat statistik över såväl överskuldsättning i Sverige som över hushållens kreditengagemang i allmänhet.</P>
<P class="p115 ft8">Den senare statistiken har delats in i tre lånetyper: Totala lån, bostadslån och konsumtionslån (övriga lån).</P>
<P class="p115 ft8">Därefter har hushållen delas in i fyra kategorier beroende på lånets omfattning. Indelningen i de fyra kategorierna har skett i samråd med Statistiska Centralbyrån och ser ut så här:</P>
<P class="p1112 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Inga lån</SPAN></P>
<P class="p654 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Små lån: Percentil </SPAN><NOBR>0–25</NOBR></P>
<P class="p655 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Mellanstora lån: Percentil </SPAN><NOBR>25–75</NOBR></P>
<P class="p655 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft72">Stora lån: Percentil </SPAN><NOBR>75–100</NOBR></P>
<P class="p1113 ft26">Vilka belopp som ingår i de olika kategorierna, samt hur många personer de omfattar, varierar beroende på typen av lån. Indel- ningarna redovisas under varje underrubrik, se nedan.</P>
<P class="p1114 ft15">Hur stora totala lån har olika grupper?</P>
<P class="p107 ft8">Totala lån omfattar samtliga kreditengagemang registrerade hos UC samt lån hos Centrala studiestödsnämnden.</P>
<P class="p1115 ft8">Hushållen har delats in i följande kategorier:</P>
<P class="p1112 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft80">Inga lån: </SPAN>0 kronor i lån (omfattar 2 551 235 personer)</P>
<P class="p1116 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft80">Små lån: </SPAN>Percentil <NOBR>0–25.</NOBR> <NOBR>1–80</NOBR> 000 kronor i lån (1 253 840 personer)</P>
<P class="p1117 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft80">Mellanstora lån: </SPAN>Percentil <NOBR>25–75.</NOBR> 80 <NOBR>001–708</NOBR> 894 kronor (2 505 467 personer)</P>
<P class="p1118 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft80">Stora lån: </SPAN>Percentil <NOBR>75–100.</NOBR> 708 895 kronor eller mer (1 253 107 personer)</P>
<P class="p1119 ft22">323</P>
</DIV>
<DIV id="page_315">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft23">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft15">Hur stora bostadslån har olika grupper?</P>
<P class="p1120 ft8">Bostadslån omfattar bostadsrättskrediter och fastighetskrediter registrerade hos UC. Hushållen har delats in i följande kategorier:</P>
<P class="p477 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft81">Inga lån: </SPAN>0 kronor i lån (omfattar 4 429 116 personer)</P>
<P class="p719 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft81">Små lån: </SPAN>Percentil <NOBR>0–25.</NOBR> <NOBR>1–242</NOBR> 060 kronor i lån (783 630 personer)</P>
<P class="p1121 ft8"><SPAN class="ft71"> </SPAN><SPAN class="ft13">Mellanstora lån: </SPAN>Percentil <NOBR>25–75.</NOBR> 242 <NOBR>061–900</NOBR> 000 kronor (1 569 970 personer)</P>
<P class="p225 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft81">Stora lån: </SPAN>Percentil <NOBR>75–100.</NOBR> 900 001 kronor eller mer (780 933 personer)</P>
<P class="p1122 ft15">Hur stora konsumtionslån (övriga lån) har olika grupper? Ett urval</P>
<P class="p102 ft16">Konsumtionslån (övriga lån) omfattar lån registrerade hos UC som inte är bostadslån. Inte heller lån hos Centrala studiestödsnämnden ingår. Hushållen har delats in i följande kategorier:</P>
<P class="p224 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft81">Inga lån: </SPAN>0 kronor i lån (omfattar 4 306 319 personer)</P>
<P class="p224 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft81">Små lån: </SPAN>Percentil <NOBR>0–25.</NOBR> <NOBR>1–3</NOBR> 786 kronor i lån (814 362 personer)</P>
<P class="p719 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft81">Mellanstora lån: </SPAN>Percentil <NOBR>25–75.</NOBR> 3 <NOBR>786–88</NOBR> 216 kronor (omfattar 1 628 639 personer)</P>
<P class="p225 ft8"><SPAN class="ft71"></SPAN><SPAN class="ft81">Stora lån: </SPAN>Percentil <NOBR>75–100.</NOBR> 88 217 kronor eller mer (814 329 personer)</P>
<P class="p583 ft24">C. Sekretess</P>
<P class="p685 ft8">Uppgifterna från Kronofogdemyndigheten och UC har skickats direkt till Statistiska Centralbyrån. Utredningen har inte tagit del av några individuppgifter, utan enbart de statistiska tabeller som Statistiska Centralbyrån har sammanställt. I samband med att utred- ningen är klar gallras uppgifterna från Statistiska Centralbyrån, det vill säga de rensas bort och går inte längre att återskapa. Allt detta sker för att säkerställa att ingen enskild individ ska gå att identi- fiera.</P>
<P class="p171 ft22">324</P>
</DIV>
<DIV id="page_316">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr12 td286"><P class="p31 ft23">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p31 ft29">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft24">D. Ytterligare tabeller</P>
<P class="p114 ft8">Den statistik som utredningen redovisat i betänkandet utgör en del, men inte all, statistik som utredningen har låtit samla in. För att den intresserade ska kunna få en djupare bild av skuld- sättningens utbredning i Sverige kommer även övriga grundtabeller bli tillgängliga i en särskild elektronisk bilaga.</P>
<P class="p802 ft8">Tabellbilagan ska gå att nå på samma hemsida som den elektroniska utgåvan av huvudbetänkandet.</P>
<P class="p115 ft8">När detta skrivs sker publiceringen på regeringskansliets hem- sida: www.regeringen.se samt på www.sou.gov</P>
<P class="p711 ft15">Fortsatt kunskapsinhämtning</P>
<P class="p114 ft8">Tabellerna utgör ett viktigt komplement till beskrivningen nedan men är långtifrån uttömmande. I kapitel 5 <SPAN class="ft13">Strategi mot över- skuldsättning </SPAN>har utredningen presenterat förslag för att öka kunskaperna om överskuldsättning i Sverige.</P>
<P class="p1123 ft22">325</P>
</DIV>
<DIV id="page_317">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378317x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD class="tr12 td286"><P class="p31 ft147">SOU 2013:78</P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p31 ft110">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1124 ft188">UC kreditupplysningar – översikt person</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73">
<TR>
<TD class="tr59 td287"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr59 td288"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr59 td289"><P class="p1125 ft189">Person</P></TD>
<TD class="tr59 td290"><P class="p372 ft190">Mikro Person</P></TD>
<TD class="tr59 td291"><P class="p323 ft190">Adress Person</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td292"><P class="p523 ft112">1</P></TD>
<TD class="tr11 td293"><P class="p323 ft112">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr11 td295"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr11 td296"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td298"><P class="p323 ft118">Namn, adress</P></TD>
<TD class="tr36 td299"><P class="p471 ft191">a</P></TD>
<TD class="tr36 td300"><P class="p1126 ft191">a</P></TD>
<TD class="tr36 td301"><P class="p533 ft191">a</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td298"><P class="p323 ft118">Personnummer</P></TD>
<TD class="tr36 td299"><P class="p471 ft191">a</P></TD>
<TD class="tr36 td300"><P class="p1126 ft191">a</P></TD>
<TD class="tr36 td301"><P class="p533 ft191">a</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Personuppgift skyddad (begränsad tillgång till vissa uppgifter)</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p1126 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p533 ft192">a</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Betalningsanmärkningar, Konkursansökan, Skuldsaldo</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p1126 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Inkomstuppgifter</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Fastighetsuppgifter</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td298"><P class="p323 ft118">Engagemangsuppgifter, utnyttjad/beviljad kredit<SPAN class="ft193">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr36 td299"><P class="p471 ft191">a</P></TD>
<TD class="tr36 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89"><NOBR>OBS-texter</NOBR> som understryker viktig information</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr57 td297"><P class="p31 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr57 td298"><P class="p323 ft116">1) Endast för bank/kreditmarknadsbolag som själva rapporterar</P></TD>
<TD class="tr57 td299"><P class="p31 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr57 td300"><P class="p31 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr57 td301"><P class="p31 ft121"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td292"><P class="p523 ft112">2</P></TD>
<TD class="tr11 td293"><P class="p323 ft112">Senaste registrerade händelser</P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr11 td295"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr11 td296"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td298"><P class="p323 ft118">Händelser de senaste 12 månaderna</P></TD>
<TD class="tr36 td299"><P class="p471 ft191">a</P></TD>
<TD class="tr36 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td292"><P class="p523 ft112">3</P></TD>
<TD class="tr13 td293"><P class="p323 ft112">Allmänna uppgifter</P></TD>
<TD class="tr13 td294"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td295"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td296"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td298"><P class="p323 ft118">Civilstånd, ogift, gift, skild, änka/änkling</P></TD>
<TD class="tr36 td299"><P class="p471 ft191">a</P></TD>
<TD class="tr36 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td298"><P class="p323 ft118">Datum för civilståndsändring</P></TD>
<TD class="tr36 td299"><P class="p471 ft191">a</P></TD>
<TD class="tr36 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Namn och personnummer på make/maka</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Vårdnadshavare, namn och personnummer</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Äktenskapsförord med datum</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Folkbokföringsadress, län, kommun, församling</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td298"><P class="p323 ft118">Ny återregistrerad hos UC de senaste 36 månaderna</P></TD>
<TD class="tr36 td299"><P class="p471 ft191">a</P></TD>
<TD class="tr36 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Utvandrad</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p1126 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Förvaltare utsedd</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p1126 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Förlorad <NOBR>id-handling,</NOBR> <NOBR>pass/körkort/id-kort</NOBR></P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p1126 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Driver rörelse</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p533 ft192">a</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89"><NOBR>OBS-texter</NOBR> som berör avsnittet</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td302"><P class="p31 ft112">4 Inkomstuppgifter för 2 år</P></TD>
<TD class="tr13 td294"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td295"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td296"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td298"><P class="p323 ft118">Överskott av tjänst</P></TD>
<TD class="tr36 td299"><P class="p471 ft191">a</P></TD>
<TD class="tr36 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Överskott av aktiv näringsverksamhet</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td298"><P class="p323 ft118">Överskott av passiv näringsverksamhet</P></TD>
<TD class="tr36 td299"><P class="p471 ft191">a</P></TD>
<TD class="tr36 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Allmänna avdrag</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Taxerad förvärvsinkomst</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Underskott av kapital</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Överskott av kapital</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td298"><P class="p323 ft118">Sammanräknad inkomst</P></TD>
<TD class="tr36 td299"><P class="p471 ft191">a</P></TD>
<TD class="tr36 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Moms</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Expansionsfondskatt</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Slutgiltig skatt</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89"><NOBR>Obs-texter</NOBR> som berör avsnittet</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td292"><P class="p523 ft112">5</P></TD>
<TD class="tr13 td293"><P class="p323 ft112">Kreditengagemang <SPAN class="ft194">1)</SPAN></P></TD>
<TD class="tr13 td294"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td295"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td296"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td298"><P class="p323 ft118">Blanco/borgenskrediter</P></TD>
<TD class="tr36 td299"><P class="p471 ft191">a</P></TD>
<TD class="tr36 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Avbetalning</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Kontokrediter</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td298"><P class="p323 ft118">Fastighetskrediter</P></TD>
<TD class="tr36 td299"><P class="p471 ft191">a</P></TD>
<TD class="tr36 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Bostadsrättskrediter</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Totalt utnyttjat</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Totalt beviljat</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Antal krediter</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td298"><P class="p323 ft118">Antal kreditgivare</P></TD>
<TD class="tr36 td299"><P class="p471 ft191">a</P></TD>
<TD class="tr36 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89"><NOBR>OBS-texter</NOBR> som berör avsnittet</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr57 td297"><P class="p31 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr57 td298"><P class="p323 ft116">1) Endast för bank/kreditmarknadsbolag som själva rapporterar</P></TD>
<TD class="tr57 td299"><P class="p31 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr57 td300"><P class="p31 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr57 td301"><P class="p31 ft121"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr59 td292"><P class="p523 ft112">6</P></TD>
<TD class="tr59 td293"><P class="p323 ft112">Fastighetsinnehav</P></TD>
<TD class="tr59 td294"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr59 td295"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr59 td296"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td298"><P class="p323 ft118">Fastighetsbeteckning</P></TD>
<TD class="tr36 td299"><P class="p471 ft191">a</P></TD>
<TD class="tr36 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Kommun</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Fastighetstyp</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Areal</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td298"><P class="p323 ft89">Ägarandel</P></TD>
<TD class="tr56 td299"><P class="p471 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr56 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td298"><P class="p323 ft118">Förvärvsdatum</P></TD>
<TD class="tr36 td299"><P class="p471 ft191">a</P></TD>
<TD class="tr36 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td297"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td298"><P class="p323 ft28">Taxeringsvärde</P></TD>
<TD class="tr13 td299"><P class="p471 ft113">a</P></TD>
<TD class="tr13 td300"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td301"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft113">327</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_318">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378318x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p31 ft147">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr12 td21"><P class="p31 ft147">SOU 2013:78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74">
<TR>
<TD class="tr59 td153"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr59 td303"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr59 td186"><P class="p31 ft189">Person</P></TD>
<TD class="tr59 td304"><P class="p31 ft190">Mikro Person Adress Person</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td153"><P class="p31 ft112">7</P></TD>
<TD class="tr2 td303"><P class="p392 ft112">Konkursansökan <SPAN class="ft28">(med datum)</SPAN></P></TD>
<TD class="tr2 td186"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr2 td304"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td153"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr38 td303"><P class="p392 ft28">Konkursansökan</P></TD>
<TD class="tr38 td186"><P class="p372 ft195">a</P></TD>
<TD class="tr38 td304"><P class="p370 ft195">a</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td153"><P class="p31 ft112">8</P></TD>
<TD class="tr13 td303"><P class="p392 ft112">Betalningsanmärkning <SPAN class="ft28">(med datum)</SPAN></P></TD>
<TD class="tr13 td186"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td304"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td153"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td303"><P class="p392 ft118">Konkurs</P></TD>
<TD class="tr36 td186"><P class="p372 ft191">a</P></TD>
<TD class="tr36 td304"><P class="p370 ft191">a</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td153"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td303"><P class="p392 ft89">Tredskodom</P></TD>
<TD class="tr56 td186"><P class="p372 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td304"><P class="p370 ft192">a</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td153"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td303"><P class="p392 ft89">Återtagning; gods påträffat / ej påträffat</P></TD>
<TD class="tr56 td186"><P class="p372 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td304"><P class="p370 ft192">a</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td153"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td303"><P class="p392 ft89">Utmätning</P></TD>
<TD class="tr56 td186"><P class="p372 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td304"><P class="p370 ft192">a</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td153"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td303"><P class="p392 ft89">Betalningsföreläggande utslag</P></TD>
<TD class="tr56 td186"><P class="p372 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td304"><P class="p370 ft192">a</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td153"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td303"><P class="p392 ft118">Näringsförbud</P></TD>
<TD class="tr36 td186"><P class="p372 ft191">a</P></TD>
<TD class="tr36 td304"><P class="p370 ft191">a</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td153"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td303"><P class="p392 ft89">Företagsrekonstruktion, inledd/avslutad</P></TD>
<TD class="tr56 td186"><P class="p372 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td304"><P class="p370 ft192">a</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td153"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td303"><P class="p392 ft89">Restförda skatter och avgifter</P></TD>
<TD class="tr56 td186"><P class="p372 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td304"><P class="p370 ft192">a</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td153"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td303"><P class="p392 ft89">Skuldsanering, utreds</P></TD>
<TD class="tr56 td186"><P class="p372 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td304"><P class="p370 ft192">a</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td153"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td303"><P class="p392 ft89">Skuldsanering, ej aktuell</P></TD>
<TD class="tr56 td186"><P class="p372 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td304"><P class="p370 ft192">a</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td153"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td303"><P class="p392 ft118">Skuldsanering, beviljad</P></TD>
<TD class="tr36 td186"><P class="p372 ft191">a</P></TD>
<TD class="tr36 td304"><P class="p370 ft191">a</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td153"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr38 td303"><P class="p392 ft28">Skuldsanering, upphävd</P></TD>
<TD class="tr38 td186"><P class="p372 ft195">a</P></TD>
<TD class="tr38 td304"><P class="p370 ft195">a</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td153"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr3 td303"><P class="p392 ft28">Missbrukat bankkonto <SPAN class="ft193">1)</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td186"><P class="p372 ft113">a</P></TD>
<TD class="tr3 td304"><P class="p370 ft113">a</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td153"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td303"><P class="p392 ft89">Misskött kredit <SPAN class="ft193">1)</SPAN></P></TD>
<TD class="tr56 td186"><P class="p372 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td304"><P class="p370 ft192">a</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td153"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td303"><P class="p392 ft118">Missbrukad kontokredit <SPAN class="ft193">1)</SPAN></P></TD>
<TD class="tr36 td186"><P class="p372 ft191">a</P></TD>
<TD class="tr36 td304"><P class="p370 ft191">a</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td153"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td303"><P class="p392 ft89"><NOBR>OBS-texter</NOBR> som berör avsnittet</P></TD>
<TD class="tr56 td186"><P class="p372 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td304"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr57 td153"><P class="p31 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr57 td303"><P class="p392 ft116">1) Endast för bank/kreditmarknadsbolag som själva rapporterar</P></TD>
<TD class="tr57 td186"><P class="p31 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr57 td304"><P class="p31 ft121"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td153"><P class="p31 ft112">9</P></TD>
<TD class="tr11 td303"><P class="p392 ft112">Aktuellt skuldsaldo hos kronofogden</P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr11 td304"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td153"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td303"><P class="p392 ft118">Belopp och antal månader</P></TD>
<TD class="tr36 td186"><P class="p372 ft191">a</P></TD>
<TD class="tr36 td304"><P class="p370 ft191">a</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td153"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td303"><P class="p392 ft89">Datum</P></TD>
<TD class="tr56 td186"><P class="p372 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td304"><P class="p370 ft192">a</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td153"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td303"><P class="p392 ft89"><NOBR>A-mål,</NOBR> belopp</P></TD>
<TD class="tr56 td186"><P class="p372 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td304"><P class="p370 ft192">a</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td153"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td303"><P class="p392 ft89"><NOBR>E-mål,</NOBR> belopp</P></TD>
<TD class="tr56 td186"><P class="p372 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td304"><P class="p370 ft192">a</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td153"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td303"><P class="p392 ft89">Totalt antal</P></TD>
<TD class="tr56 td186"><P class="p372 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td304"><P class="p370 ft192">a</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td153"><P class="p31 ft112">10</P></TD>
<TD class="tr13 td303"><P class="p392 ft112">Historiskt skuldsaldo hos kronofogden 2 år bakåt</P></TD>
<TD class="tr13 td186"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td304"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td153"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td303"><P class="p392 ft89">Belopp och antal månader</P></TD>
<TD class="tr56 td186"><P class="p372 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td304"><P class="p370 ft192">a</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td153"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td303"><P class="p392 ft89">Datum</P></TD>
<TD class="tr56 td186"><P class="p372 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td304"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td153"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr36 td303"><P class="p392 ft118"><NOBR>A-mål,</NOBR> belopp</P></TD>
<TD class="tr36 td186"><P class="p372 ft191">a</P></TD>
<TD class="tr36 td304"><P class="p31 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td153"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td303"><P class="p392 ft89"><NOBR>E-mål,</NOBR> belopp</P></TD>
<TD class="tr56 td186"><P class="p372 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td304"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td153"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td303"><P class="p392 ft89">Totalt antal</P></TD>
<TD class="tr56 td186"><P class="p372 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td304"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td153"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr38 td303"><P class="p392 ft28"><NOBR>OBS-texter</NOBR> som berör avsnittet</P></TD>
<TD class="tr38 td186"><P class="p372 ft195">a</P></TD>
<TD class="tr38 td304"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td153"><P class="p31 ft112">11</P></TD>
<TD class="tr26 td303"><P class="p392 ft112">Senaste frågor för 12 månader</P></TD>
<TD class="tr26 td186"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr26 td304"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td153"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td303"><P class="p392 ft89">Datum för förfrågan</P></TD>
<TD class="tr56 td186"><P class="p372 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td304"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td153"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
<TD class="tr56 td303"><P class="p392 ft89">Belopp på sökt kredit (om angivet)</P></TD>
<TD class="tr56 td186"><P class="p372 ft192">a</P></TD>
<TD class="tr56 td304"><P class="p31 ft120"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td153"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr13 td303"><P class="p392 ft28">Namn på frågeställare (om angivet)</P></TD>
<TD class="tr13 td186"><P class="p372 ft113">a</P></TD>
<TD class="tr13 td304"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t75">
<TR>
<TD class="tr32 td305"><P class="p1127 ft196">UC AB</P></TD>
<TD class="tr32 td306"><P class="p31 ft196">Tel Växel: <NOBR>08-670</NOBR> 90 00</P></TD>
<TD class="tr32 td307"><P class="p31 ft196"><NOBR>E-post:</NOBR> sales@uc.se</P></TD>
<TD class="tr32 td308"><P class="p31 ft196">Distriktskontor: Göteborg, Malmö</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td305"><P class="p1127 ft196">117 88 Stockholm</P></TD>
<TD class="tr56 td306"><P class="p31 ft196">Fax: <NOBR>08-670</NOBR> 90 20</P></TD>
<TD class="tr56 td307"><P class="p31 ft196">Web: uc.se</P></TD>
<TD class="tr56 td308"><P class="p31 ft196">Firma: UC AB, org.nr. <NOBR>556137-5113</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td305"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td306"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td307"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
<TD class="tr36 td308"><P class="p31 ft19"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-209px;margin-bottom:0px;" class="p1128 ft197"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-209px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:209px;" class="p1128 ft197"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-105px;margin-top:105px;margin-right:-104px;margin-bottom:104px;" class="p1128 ft197"><![endif]>V. 2012.05.11</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p3 ft113">328</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_319">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378319x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft198">Statens offentliga utredningar 2013</P>
<P class="p24 ft199">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p1129 ft200"><SPAN class="ft200">1.</SPAN><SPAN class="ft201">Förändrad hantering av importmoms. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1130 ft200"><SPAN class="ft200">2.</SPAN><SPAN class="ft201">Patientlag. S.</SPAN></P>
<P class="p1131 ft200"><SPAN class="ft200">3.</SPAN><SPAN class="ft201">Trängselskatt – delegation, sanktioner och utländska fordon. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1130 ft200"><SPAN class="ft200">4.</SPAN><SPAN class="ft201">Tillstånd och medling. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1130 ft200"><SPAN class="ft200">5.</SPAN><SPAN class="ft201">Djurhållning och miljön</SPAN></P>
<P class="p1132 ft200">– hantering av risker och möjligheter med stallgödsel. L.</P>
<P class="p1133 ft200"><SPAN class="ft200">6.</SPAN><SPAN class="ft201">Att förebygga och hantera finansiella kriser. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1130 ft200"><SPAN class="ft200">7.</SPAN><SPAN class="ft201">Skärpningar i vapenlagstiftningen. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1130 ft200"><SPAN class="ft200">8.</SPAN><SPAN class="ft201">Den svenska veteranpolitiken</SPAN></P>
<P class="p1134 ft200">Statligt bidrag till frivilliga organisationer som stödjer veteransoldater och anhöriga. Fö.</P>
<P class="p1130 ft200"><SPAN class="ft200">9.</SPAN><SPAN class="ft201">Riksbankens</SPAN></P>
<P class="p1135 ft200">finansiella oberoende och balansräkning. Fi.</P>
<P class="p161 ft200"><SPAN class="ft200">10.</SPAN><SPAN class="ft202">Rätta byggfelen snabbt!</SPAN></P>
<P class="p1136 ft200"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft202">med effektivare förelägganden och försäkringar. S.</SPAN></P>
<P class="p1137 ft200"><SPAN class="ft200">11.</SPAN><SPAN class="ft202">Kunskapsläget på Kärnavfallsområdet 2013. Slutförvarsansökan under prövning: kompletteringskrav</SPAN></P>
<P class="p1138 ft200">och framtidsalternativ. M.</P>
<P class="p1139 ft200"><SPAN class="ft200">12.</SPAN><SPAN class="ft202">Goda affärer – en strategi för hållbar, offentlig upphandling. Fi.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft200">13.</SPAN><SPAN class="ft202">Ungdomar utanför gymnasieskolan</SPAN></P>
<P class="p1140 ft200"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft202">ett förtydligat ansvar för stat och kommun. U.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft200">14.</SPAN><SPAN class="ft202">En översyn inom Sevesoområdet</SPAN></P>
<P class="p1141 ft200"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft202">förslag till en förstärkt organisation för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1142 ft200"><SPAN class="ft200">15.</SPAN><SPAN class="ft202">För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning. U.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft200">16.</SPAN><SPAN class="ft202">Effektivare konkurrenstillsyn. N.</SPAN></P>
<P class="p161 ft200"><SPAN class="ft200">17.</SPAN><SPAN class="ft202">Brottmålsprocessen. Del 1 och 2. Ju.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft200">18.</SPAN><SPAN class="ft202">Regeringsbeslut av ett statsråd – SRÄ. Fö.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft200">19.</SPAN><SPAN class="ft202">Mera glädje för pengarna. Ku.</SPAN></P>
<P class="p1143 ft200"><SPAN class="ft200">20.</SPAN><SPAN class="ft202">Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå – en översyn för ökad individanpassning och effektivitet. U.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p179 ft200"><SPAN class="ft203">21.</SPAN><SPAN class="ft204">Internationell straffverkställighet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1144 ft200"><SPAN class="ft203">22.</SPAN><SPAN class="ft204">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt</SPAN></P>
<P class="p1138 ft200"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft202">samordning och digital samverkan. N.</SPAN></P>
<P class="p1145 ft200"><SPAN class="ft203">23.</SPAN><SPAN class="ft204">Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna. S.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft203">24.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft204">E-röstning</SPAN></NOBR> och andra valfrågor. Ju.</P>
<P class="p1146 ft200"><SPAN class="ft203">25.</SPAN><SPAN class="ft204">Åtgärder för ett längre arbetsliv. +Lättläst + Daisy. S.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft203">26.</SPAN><SPAN class="ft204">Fri att leka och lära</SPAN></P>
<P class="p1147 ft200"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft202">ett målinriktat arbete för barns ökade säkerhet i förskolan. U.</SPAN></P>
<P class="p1148 ft200"><SPAN class="ft203">27.</SPAN><SPAN class="ft204">Vissa frågor om gode män och förvaltare. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1149 ft200"><SPAN class="ft203">28.</SPAN><SPAN class="ft204">Försäkring på transportområdet i krig och kris. Fi.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft203">29.</SPAN><SPAN class="ft204">Det svenska medborgarskapet. A.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft203">30.</SPAN><SPAN class="ft204">Det tar tid</SPAN></P>
<P class="p1138 ft200"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft202">om effekter av skolpolitiska reformer. U.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft203">31.</SPAN><SPAN class="ft204">En digital agenda i människans tjänst</SPAN></P>
<P class="p1150 ft200"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft202">Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter. N.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft203">32.</SPAN><SPAN class="ft204">Budgetramverket</SPAN></P>
<P class="p1138 ft200"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft202">uppfyller det EU:s direktiv? Fi.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft203">33.</SPAN><SPAN class="ft204">En myndighet för alarmering. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1151 ft200"><SPAN class="ft203">34.</SPAN><SPAN class="ft204">En effektivare plan- och bygglovsprocess. S.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft203">35.</SPAN><SPAN class="ft204">En ny lag om personnamn. Ju.</SPAN></P>
<P class="p161 ft200"><SPAN class="ft203">36.</SPAN><SPAN class="ft204">Disciplinansvar i ett reformerat försvar. Fö.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft203">37.</SPAN><SPAN class="ft204">Begripliga beslut på migrationsområdet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft203">38.</SPAN><SPAN class="ft204">Vad bör straffas? Del 1 och 2. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1152 ft200"><SPAN class="ft203">39.</SPAN><SPAN class="ft204">Europarådets konvention om </SPAN><NOBR>it-relaterad</NOBR> brottslighet. Ju.</P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft203">40.</SPAN><SPAN class="ft204">Att tänka nytt för att göra nytta</SPAN></P>
<P class="p1153 ft200"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft205">om perspektivskiften i offentlig verksamhet. S.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft203">41.</SPAN><SPAN class="ft204">Förskolegaranti. U.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft203">42.</SPAN><SPAN class="ft204">Tillsyn över polisen. Ju.</SPAN></P>
<P class="p161 ft200"><SPAN class="ft203">43.</SPAN><SPAN class="ft204">Långsiktigt hållbar markanvändning</SPAN></P>
<P class="p1138 ft200"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft202">del 1. M.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft203">44.</SPAN><SPAN class="ft204">Ansvarsfull hälso- och sjukvård. S.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_320">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p179 ft200"><SPAN class="ft200">45.</SPAN><SPAN class="ft202">Rätt information</SPAN></P>
<P class="p1154 ft200"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft202">Kvalitet och patientsäkerhet för vuxna med nedsatt beslutsförmåga. S.</SPAN></P>
<P class="p1155 ft200"><SPAN class="ft200">46.</SPAN><SPAN class="ft202">Beskattning av mikroproducerad el m.m. Fi.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft200">47.</SPAN><SPAN class="ft202">Effektivare bredbandsstöd. N.</SPAN></P>
<P class="p1156 ft200"><SPAN class="ft200">48.</SPAN><SPAN class="ft202">Patentlagen och det enhetliga europeiska patentsystemet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft200">49.</SPAN><SPAN class="ft202">Nämndemannauppdraget</SPAN></P>
<P class="p1157 ft200"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft202">breddad rekrytering och kvalificerad medverkan. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1158 ft200"><SPAN class="ft200">50.</SPAN><SPAN class="ft202">En väg till ökad tillsyn: marknadsföring av och </SPAN><NOBR>e-handel</NOBR> med alkohol och tobak. S.</P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft200">51.</SPAN><SPAN class="ft202">Skydd för geografisk information. Fö.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft200">52.</SPAN><SPAN class="ft202">Moderniserad studiehjälp. U.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft200">53.</SPAN><SPAN class="ft202">Privata utförare – kontroll och insyn. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1159 ft200"><SPAN class="ft200">54.</SPAN><SPAN class="ft202">Tillgång till läkemedel och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser. S.</SPAN></P>
<P class="p1160 ft200"><SPAN class="ft200">55.</SPAN><SPAN class="ft202">Statens kulturfastigheter – urval och förvaltning för framtiden. S.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft200">56.</SPAN><SPAN class="ft202">Friskolorna i samhället. U.</SPAN></P>
<P class="p1158 ft200"><SPAN class="ft200">57.</SPAN><SPAN class="ft202">Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet. S.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft200">58.</SPAN><SPAN class="ft202">Lättläst. + Lättläst version + Daisy. Ku.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft200">59.</SPAN><SPAN class="ft202">Ersättning vid rådighetsinskränkningar</SPAN></P>
<P class="p1161 ft200"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft202">vilka fall omfattas av 2 kap. 15 § tredje stycket regeringsformen och när ska ersättning lämnas? M.</SPAN></P>
<P class="p1162 ft200"><SPAN class="ft200">60.</SPAN><SPAN class="ft202">Åtgärder för samexistens mellan människa och varg. M.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft200">61.</SPAN><SPAN class="ft202">Försvarsfastigheter i framtiden. S.</SPAN></P>
<P class="p1163 ft200"><SPAN class="ft200">62.</SPAN><SPAN class="ft202">Förbudet mot dubbla förfaranden och andra rättssäkerhetsfrågor</SPAN></P>
<P class="p1138 ft200">i skatteförfarandet. Fi.</P>
<P class="p1164 ft207"><SPAN class="ft200">63.</SPAN><SPAN class="ft206">Verkställighet av utländska domar och beslut – en ny Bryssel </SPAN><NOBR>I-förordning</NOBR> m.m. Ju.</P>
<P class="p1164 ft200"><SPAN class="ft200">64.</SPAN><SPAN class="ft202">Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen. S.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft200">65.</SPAN><SPAN class="ft202">Förstärkta kapitaltäckningsregler. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1165 ft200"><SPAN class="ft203">66.</SPAN><SPAN class="ft204">Översyn av det statliga stödet till dagspressen. Ku.</SPAN></P>
<P class="p161 ft200"><SPAN class="ft203">67.</SPAN><SPAN class="ft201">Flygbuller och bostadsbyggande. S</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft203">68.</SPAN><SPAN class="ft204">Synliggöra värdet av ekosystemtjänster</SPAN></P>
<P class="p1138 ft200"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft202">Åtgärder för välfärd</SPAN></P>
<P class="p1166 ft200">genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster. M.</P>
<P class="p1167 ft200"><SPAN class="ft200">69.</SPAN><SPAN class="ft202">Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga regler. M.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p179 ft200"><SPAN class="ft203">70.</SPAN><SPAN class="ft204">Säker utveckling!</SPAN></P>
<P class="p1168 ft200"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft205">Nationell handlingsplan för säker användning och hantering av nanomaterial. M.</SPAN></P>
<P class="p161 ft200"><SPAN class="ft203">71.</SPAN><SPAN class="ft204">Viltmyndigheten</SPAN></P>
<P class="p1138 ft200"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft202">jakt och viltförvaltning i en ny tid. L.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft203">72.</SPAN><SPAN class="ft204">Ut ur skuldfällan. Ju.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft203">73.</SPAN><SPAN class="ft204">En utvecklad budgetprocess</SPAN></P>
<P class="p1138 ft200"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft202">ökad tydlighet och struktur. Fi.</SPAN></P>
<P class="p634 ft200"><SPAN class="ft203">74.</SPAN><SPAN class="ft204">Unga som varken arbetar eller studerar</SPAN></P>
<P class="p1138 ft200"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft202">statistik, stöd och samverkan. U.</SPAN></P>
<P class="p1151 ft200"><SPAN class="ft203">75.</SPAN><SPAN class="ft204">Organisering av framtidens </SPAN><NOBR>e-förvaltning.</NOBR> N.</P>
<P class="p1169 ft200"><SPAN class="ft203">76.</SPAN><SPAN class="ft204">Svenska för invandrare – valfrihet, flexibilitet och individanpassning. U.</SPAN></P>
<P class="p1170 ft200"><SPAN class="ft203">77.</SPAN><SPAN class="ft204">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – </SPAN><NOBR>IT-standardisering</NOBR> inom socialtjänsten. N.</P>
<P class="p161 ft200"><SPAN class="ft203">78.</SPAN><SPAN class="ft204">Överskuldsättning i kreditsamhället? Ju.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_321">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378321x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft198">Statens offentliga utredningar 2013</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p3 ft199">Systematisk förteckning</P>
<P class="p1171 ft147">Justitiedepartementet</P>
<P class="p1172 ft208">Tillstånd och medling. [4] Skärpningar i vapenlagstiftningen. [7] Brottmålsprocessen. Del 1 och 2. [17] Internationell straffverkställighet. [21] <NOBR>E-röstning</NOBR> och andra valfrågor. [24]</P>
<P class="p1173 ft200">Vissa frågor om gode män och förvaltare. [27] En ny lag om personnamn. [35]</P>
<P class="p1174 ft209">Begripliga beslut på migrationsområdet. [37] Vad bör straffas? Del 1 och 2. [38]</P>
<P class="p1175 ft200">Europarådets konvention om <NOBR>it-relaterad</NOBR> brottslighet. [39]</P>
<P class="p1176 ft200">Tillsyn över polisen. [42]</P>
<P class="p1177 ft200">Patentlagen och det enhetliga europeiska patentsystemet. [48]</P>
<P class="p1176 ft200">Nämndemannauppdraget</P>
<P class="p1178 ft200">– breddad rekrytering och kvalificerad medverkan. [49]</P>
<P class="p1176 ft200">Verkställighet av utländska domar och beslut</P>
<P class="p1179 ft209">– en ny Bryssel <NOBR>I-förordning</NOBR> m.m. [63] Ut ur skuldfällan. [72] Överskuldsättning i kreditsamhället? [78]</P>
<P class="p1180 ft147">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p1181 ft200">Den svenska veteranpolitiken</P>
<P class="p1182 ft200">Statligt bidrag till frivilliga organisationer som stödjer veteransoldater och anhöriga. [8]</P>
<P class="p1176 ft200">En översyn inom Sevesoområdet</P>
<P class="p1183 ft200">– förslag till en förstärkt organisation för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. [14]</P>
<P class="p1184 ft209">Regeringsbeslut av ett statsråd – SRÄ. [18] En myndighet för alarmering. [33] Disciplinansvar i ett reformerat försvar. [36] Skydd för geografisk information. [51]</P>
<P class="p1185 ft147">Socialdepartementet</P>
<P class="p1181 ft200">Patientlag. [2]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p3 ft200">Rätta byggfelen snabbt!</P>
<P class="p1186 ft200">– med effektivare förelägganden och försäkringar. [10]</P>
<P class="p1187 ft200">Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna. [23]</P>
<P class="p1188 ft200">Åtgärder för ett längre arbetsliv. + Lättläst + Daisy. [25]</P>
<P class="p843 ft200">En effektivare plan- och bygglovsprocess. [34]</P>
<P class="p843 ft200">Att tänka nytt för att göra nytta</P>
<P class="p1189 ft200">– om perspektivskiften i offentlig verksamhet. [40]</P>
<P class="p843 ft200">Ansvarsfull hälso- och sjukvård. [44]</P>
<P class="p843 ft200">Rätt information</P>
<P class="p1190 ft200">– Kvalitet och patientsäkerhet för vuxna med nedsatt beslutsförmåga. [45]</P>
<P class="p1191 ft200">En väg till ökad tillsyn: marknadsföring av och <NOBR>e-handel</NOBR> med alkohol och tobak. [50]</P>
<P class="p1192 ft200">Tillgång till läkemedel och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser. [54]</P>
<P class="p1193 ft200">Statens kulturfastigheter – urval och förvaltning för framtiden. [55]</P>
<P class="p1194 ft200">Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet. [57]</P>
<P class="p843 ft200">Försvarsfastigheter i framtiden. [61]</P>
<P class="p1195 ft200">Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen. [64]</P>
<P class="p843 ft200">Flygbuller och bostadsbyggande. [67]</P>
<P class="p9 ft147">Finansdepartementet</P>
<P class="p843 ft200">Förändrad hantering av importmoms. [1]</P>
<P class="p1194 ft200">Trängselskatt – delegation, sanktioner och utländska fordon. [3]</P>
<P class="p1196 ft200">Att förebygga och hantera finansiella kriser. [6]</P>
<P class="p1197 ft200">Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning. [9]</P>
<P class="p1198 ft200">Goda affärer – en strategi för hållbar, offentlig upphandling. [12]</P>
<P class="p1199 ft200">Försäkring på transportområdet i krig och kris. [28]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_322">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B378/H1B378322x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft200">Budgetramverket</P>
<P class="p1200 ft209">– uppfyller det EU:s direktiv? [32] Beskattning av mikroproducerad el m.m. [46] Privata utförare – kontroll och insyn. [53]</P>
<P class="p1201 ft210">Förbudet mot dubbla förfaranden och andra rättssäkerhetsfrågor i skatteförfarandet. [62]</P>
<P class="p3 ft200">Förstärkta kapitaltäckningsregler. [65]</P>
<P class="p843 ft200">En utvecklad budgetprocess</P>
<P class="p1202 ft200">– ökad tydlighet och struktur. [73]</P>
<P class="p9 ft147">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p843 ft200">Ungdomar utanför gymnasieskolan</P>
<P class="p1203 ft200">– ett förtydligat ansvar för stat och kommun. [13]</P>
<P class="p1204 ft200">För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning. [15]</P>
<P class="p1204 ft200">Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå – en översyn för ökad individanpassning och effektivitet. [20]</P>
<P class="p10 ft200">Fri att leka och lära</P>
<P class="p1205 ft200">– ett målinriktat arbete för barns ökade säkerhet i förskolan. [26]</P>
<P class="p843 ft200">Det tar tid</P>
<P class="p1206 ft200">– om effekter av skolpolitiska reformer. [30]</P>
<P class="p1207 ft208">Förskolegaranti. [41] Moderniserad studiehjälp. [52] Friskolorna i samhället. [56]</P>
<P class="p3 ft200">Unga som varken arbetar eller studerar</P>
<P class="p1202 ft200">– statistik, stöd och samverkan. [74]</P>
<P class="p1208 ft200">Svenska för invandrare – valfrihet, flexibilitet och individanpassning. [76]</P>
<P class="p9 ft147">Landsbygdsdepartementet</P>
<P class="p10 ft200">Djurhållning och miljön</P>
<P class="p1209 ft200">– hantering av risker och möjligheter med stallgödsel. [5]</P>
<P class="p843 ft200">Viltmyndigheten</P>
<P class="p1202 ft200">– jakt och viltförvaltning i en ny tid. [71]</P>
<P class="p483 ft147">Miljödepartementet</P>
<P class="p1210 ft200">Kunskapsläget på Kärnavfallsområdet 2013. Slutförvarsansökan under prövning: kompletteringskrav och framtidsalternativ. [11]</P>
<P class="p843 ft200">Långsiktigt hållbar markanvändning</P>
<P class="p1202 ft200">– del 1. [43]</P>
<P class="p843 ft200">Ersättning vid rådighetsinskränkningar</P>
<P class="p1211 ft200">– vilka fall omfattas av 2 kap. 15 § tredje stycket regeringsformen och när ska ersättning lämnas? [59]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1212 ft200">Åtgärder för samexistens mellan människa och varg. [60]</P>
<P class="p10 ft200">Synliggöra värdet av ekosystemtjänster</P>
<P class="p1202 ft200">– Åtgärder för välfärd genom</P>
<P class="p1213 ft200">biologisk mångfald och ekosystemtjänster. [68]</P>
<P class="p1214 ft200">Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga regler. [69]</P>
<P class="p843 ft200">Säker utveckling!</P>
<P class="p1215 ft200">– Nationell handlingsplan för säker användning och hantering av nanomaterial. [70]</P>
<P class="p483 ft147">Näringsdepartementet</P>
<P class="p10 ft200">Effektivare konkurrenstillsyn. [16]</P>
<P class="p843 ft200">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt</P>
<P class="p1216 ft209"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft211">samordning och digital samverkan. [22] En digital agenda i människans tjänst</SPAN></P>
<P class="p1217 ft200"><SPAN class="ft200">–</SPAN><SPAN class="ft202">Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter. [31]</SPAN></P>
<P class="p1218 ft200">Effektivare bredbandsstöd. [47] Organisering av framtidens <NOBR>e-förvaltning.</NOBR> [75]</P>
<P class="p1219 ft200">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt</P>
<P class="p1220 ft200">– <NOBR>IT-standardisering</NOBR> inom socialtjänsten. [77]</P>
<P class="p483 ft147">Kulturdepartementet</P>
<P class="p10 ft200">Mera glädje för pengarna. [19]</P>
<P class="p843 ft200">Lättläst. + Lättläst version + Daisy. [58]</P>
<P class="p1221 ft200">Översyn av det statliga stödet till dagspressen. [66]</P>
<P class="p483 ft147">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P class="p10 ft200">Det svenska medborgarskapet. [29]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
H1B378SOU_2013__78.pdf4328109pdfÖverskuldsättning i kreditsamhällethttps://data.riksdagen.se/fil/CD915E72-8501-4434-89F7-D49D389E8DB7