<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2894106</hangar_id>
 <dok_id>H1B372</dok_id>
 <rm>2013</rm>
 <beteckning>72</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2013:72</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>72</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2013-10-09 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-03-16 08:35:00</systemdatum>
 <publicerad>2013-10-09 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ut ur skuldfällan</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>titel</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H1B372/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H1B372</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H1B372</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;sou 2013 72 &lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 188px 0px 74px 92px;padding: 0px;border: none;width: 588px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 588px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 382px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:619px;left:351px;z-index:-1;width:132px;height:74px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:74px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 495px 0px 95px 93px;padding: 0px;border: none;width: 587px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 320px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 487px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_24 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 510px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_3 {border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 5px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_3 {border:none;margin: 2px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_3 {border:none;margin: 38px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_28 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}



#page_28 #tx1 {position:absolute;top:341px;left:281px;width:201px;height:51px;}
#page_28 #tx2 {position:absolute;top:392px;left:281px;width:201px;height:54px;}
#page_28 #tx3 {position:absolute;top:444px;left:281px;width:201px;height:85px;}
#page_28 #tx4 {position:absolute;top:531px;left:281px;width:202px;height:153px;}
#page_28 #tx5 {position:absolute;top:687px;left:281px;width:201px;height:36px;}

#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 5px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 422px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 207px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_3 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_4 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_30 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_31 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_33 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_34 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_35 #dimg1 {position:absolute;top:363px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:381px;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:415px;height:381px;}




#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_36 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_3 {border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}

#page_37 #dimg1 {position:absolute;top:399px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:345px;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:415px;height:345px;}




#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_3 {border:none;margin: 22px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}

#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:321px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:423px;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:416px;height:423px;}




#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_3 {border:none;margin: 5px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:562px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:182px;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:415px;height:182px;}




#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:53px;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:416px;height:53px;}




#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:56px;z-index:-1;width:426px;height:638px;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:426px;height:638px;}




#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:674px;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:424px;height:674px;}




#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:600px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:564px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:318px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:376px;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:413px;height:376px;}




#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:254px;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:413px;height:254px;}




#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:301px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:202px;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:413px;height:202px;}




#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:349px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:311px;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:417px;height:311px;}




#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:134px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:480px;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:416px;height:480px;}




#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:433px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:311px;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:416px;height:311px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:302px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:185px;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:413px;height:185px;}




#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:418px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:579px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:145px;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:413px;height:145px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:47px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:249px;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:413px;height:249px;}




#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:591px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:666px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:58px;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:413px;height:58px;}




#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:47px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:673px;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:415px;height:673px;}




#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:202px;left:65px;z-index:-1;width:424px;height:530px;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:424px;height:530px;}




#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:150px;left:0px;z-index:-1;width:435px;height:594px;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:435px;height:594px;}




#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:162px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:474px;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:416px;height:474px;}




#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:301px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:443px;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:416px;height:443px;}




#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:220px;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:413px;height:220px;}




#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 490px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 15px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 73px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 475px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_3 {border:none;margin: 8px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:445px;left:66px;z-index:-1;width:410px;height:252px;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:410px;height:252px;}

#page_188 #inl_img1 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_188 #inl_img2 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_188 #inl_img3 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_188 #inl_img4 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_188 #inl_img5 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_188 #inl_img6 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_188 #inl_img7 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_188 #inl_img8 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_188 #inl_img9 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_188 #inl_img10 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_188 #inl_img11 {position:relative;width:1px;height:6px;}
#page_188 #inl_img12 {position:relative;width:1px;height:6px;}
#page_188 #inl_img13 {position:relative;width:1px;height:6px;}
#page_188 #inl_img14 {position:relative;width:1px;height:6px;}
#page_188 #inl_img15 {position:relative;width:1px;height:6px;}
#page_188 #inl_img16 {position:relative;width:1px;height:6px;}
#page_188 #inl_img17 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_188 #inl_img18 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_188 #inl_img19 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_188 #inl_img20 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_188 #inl_img21 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_188 #inl_img22 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_188 #inl_img23 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_188 #inl_img24 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_188 #inl_img25 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_188 #inl_img26 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_188 #inl_img27 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_188 #inl_img28 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_188 #inl_img29 {position:relative;width:1px;height:6px;}
#page_188 #inl_img30 {position:relative;width:1px;height:6px;}
#page_188 #inl_img31 {position:relative;width:1px;height:6px;}
#page_188 #inl_img32 {position:relative;width:1px;height:6px;}
#page_188 #inl_img33 {position:relative;width:1px;height:6px;}
#page_188 #inl_img34 {position:relative;width:1px;height:6px;}
#page_188 #inl_img35 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_188 #inl_img36 {position:relative;width:0px;height:6px;}



#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:698px;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:416px;height:698px;}




#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:65px;z-index:-1;width:424px;height:373px;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:424px;height:373px;}




#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:561px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:159px;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:416px;height:159px;}




#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:301px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:376px;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:413px;height:376px;}




#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:657px;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:416px;height:657px;}




#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_219 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:385px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:347px;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:415px;height:347px;}




#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:214px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:203px;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:413px;height:203px;}




#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:387px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:203px;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:413px;height:203px;}




#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:231px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:134px;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:413px;height:134px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:595px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:145px;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:413px;height:145px;}




#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:110px;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:413px;height:110px;}




#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_244 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_244 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:419px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:301px;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:415px;height:301px;}




#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_257 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_257 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_258 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_258 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:167px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:493px;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:424px;height:493px;}




#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:65px;z-index:-1;width:424px;height:662px;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:424px;height:662px;}




#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:306px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:426px;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:424px;height:426px;}




#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:65px;z-index:-1;width:424px;height:634px;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:424px;height:634px;}




#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_266 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_266 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_269 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_269 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_271 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:290px;}
#page_271 #dimg1 #img1 {width:413px;height:290px;}




#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:615px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:128px;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:413px;height:128px;}




#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_282 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:698px;}
#page_282 #dimg1 #img1 {width:416px;height:698px;}




#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_283 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_283 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_284 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_284 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_285 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_285 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_288 #dimg1 {position:absolute;top:301px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:226px;}
#page_288 #dimg1 #img1 {width:417px;height:226px;}




#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_289 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:698px;}
#page_289 #dimg1 #img1 {width:416px;height:698px;}




#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_291 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_291 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_292 #dimg1 {position:absolute;top:477px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:255px;}
#page_292 #dimg1 #img1 {width:416px;height:255px;}




#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_297 #dimg1 {position:absolute;top:442px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:307px;}
#page_297 #dimg1 #img1 {width:413px;height:307px;}




#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_302 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:642px;}
#page_302 #dimg1 #img1 {width:416px;height:642px;}




#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_350 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 93px 107px;padding: 0px;border: none;width: 591px;}
#page_357 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {border:none;margin: 89px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 433px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_3 {border:none;margin: 113px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 193px;overflow: hidden;}

#page_357 #dimg1 {position:absolute;top:134px;left:13px;z-index:-1;width:398px;height:404px;}
#page_357 #dimg1 #img1 {width:398px;height:404px;}




#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 103px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_358 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 {border:none;margin: 91px 0px 0px 36px;padding: 0px;border:none;width: 559px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_3 {border:none;margin: 417px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}

#page_358 #dimg1 {position:absolute;top:315px;left:37px;z-index:-1;width:430px;height:132px;}
#page_358 #dimg1 #img1 {width:430px;height:132px;}

#page_358 #inl_img1 {position:relative;width:8px;height:11px;}
#page_358 #inl_img2 {position:relative;width:0px;height:11px;}



#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 113px;padding: 0px;border: none;width: 585px;}
#page_359 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 {border:none;margin: 91px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 578px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_3 {border:none;margin: 87px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}

#page_359 #dimg1 {position:absolute;top:118px;left:8px;z-index:-1;width:425px;height:263px;}
#page_359 #dimg1 #img1 {width:425px;height:263px;}




#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 103px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_360 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 {border:none;margin: 91px 0px 0px 36px;padding: 0px;border:none;width: 559px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_3 {border:none;margin: 235px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}

#page_360 #dimg1 {position:absolute;top:141px;left:46px;z-index:-1;width:96px;height:359px;}
#page_360 #dimg1 #img1 {width:96px;height:359px;}




#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 113px;padding: 0px;border: none;width: 585px;}
#page_361 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_2 {border:none;margin: 92px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 578px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_3 {border:none;margin: 384px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}

#page_361 #dimg1 {position:absolute;top:166px;left:7px;z-index:-1;width:429px;height:263px;}
#page_361 #dimg1 #img1 {width:429px;height:263px;}




#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}
#page_362 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 103px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_2 {border:none;margin: 91px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 698px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_3 {border:none;margin: 72px 0px 0px 169px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}

#page_362 #dimg1 {position:absolute;top:118px;left:140px;z-index:-1;width:431px;height:602px;}
#page_362 #dimg1 #img1 {width:431px;height:602px;}




#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 113px;padding: 0px;border: none;width: 585px;}
#page_363 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_363 #id_2 {border:none;margin: 780px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}

#page_363 #dimg1 {position:absolute;top:57px;left:0px;z-index:-1;width:453px;height:717px;}
#page_363 #dimg1 #img1 {width:453px;height:717px;}




#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 103px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_364 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 {border:none;margin: 780px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}

#page_364 #dimg1 {position:absolute;top:57px;left:28px;z-index:-1;width:454px;height:717px;}
#page_364 #dimg1 #img1 {width:454px;height:717px;}




#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 113px;padding: 0px;border: none;width: 585px;}
#page_365 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_2 {border:none;margin: 780px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}

#page_365 #dimg1 {position:absolute;top:57px;left:0px;z-index:-1;width:453px;height:717px;}
#page_365 #dimg1 #img1 {width:453px;height:717px;}




#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 103px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_366 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_2 {border:none;margin: 780px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}

#page_366 #dimg1 {position:absolute;top:57px;left:28px;z-index:-1;width:454px;height:717px;}
#page_366 #dimg1 #img1 {width:454px;height:717px;}




#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 113px;padding: 0px;border: none;width: 585px;}
#page_367 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {border:none;margin: 780px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}

#page_367 #dimg1 {position:absolute;top:57px;left:0px;z-index:-1;width:453px;height:717px;}
#page_367 #dimg1 #img1 {width:453px;height:717px;}




#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 103px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_368 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {border:none;margin: 780px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}

#page_368 #dimg1 {position:absolute;top:57px;left:28px;z-index:-1;width:454px;height:717px;}
#page_368 #dimg1 #img1 {width:454px;height:717px;}




#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 113px;padding: 0px;border: none;width: 585px;}
#page_369 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {border:none;margin: 780px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}

#page_369 #dimg1 {position:absolute;top:57px;left:0px;z-index:-1;width:453px;height:717px;}
#page_369 #dimg1 #img1 {width:453px;height:717px;}




#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 103px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_370 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {border:none;margin: 780px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}

#page_370 #dimg1 {position:absolute;top:57px;left:28px;z-index:-1;width:454px;height:717px;}
#page_370 #dimg1 #img1 {width:454px;height:717px;}




#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 113px;padding: 0px;border: none;width: 585px;}
#page_371 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 {border:none;margin: 780px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}

#page_371 #dimg1 {position:absolute;top:57px;left:0px;z-index:-1;width:453px;height:717px;}
#page_371 #dimg1 #img1 {width:453px;height:717px;}




#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 103px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_372 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_2 {border:none;margin: 780px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}

#page_372 #dimg1 {position:absolute;top:57px;left:28px;z-index:-1;width:454px;height:717px;}
#page_372 #dimg1 #img1 {width:454px;height:717px;}




#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 113px 0px 105px 140px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_373 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 554px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 237px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 317px;overflow: hidden;}

#page_373 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_373 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}




#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 111px 0px 132px 144px;padding: 0px;border: none;width: 554px;}
#page_374 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 237px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 317px;overflow: hidden;}





#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 113px 0px 113px 138px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_375 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_375 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 559px;overflow: hidden;}
#page_375 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_375 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 323px;overflow: hidden;}

#page_375 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:659px;}
#page_375 #dimg1 #img1 {width:458px;height:659px;}




#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 111px 0px 161px 139px;padding: 0px;border: none;width: 559px;}
#page_376 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 237px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 322px;overflow: hidden;}

#page_376 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:383px;}
#page_376 #dimg1 #img1 {width:458px;height:383px;}




.ft0{font: 40px 'Arial';line-height: 45px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft7{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft8{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft9{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft10{font: 15px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft11{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft12{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft13{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft14{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft15{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft16{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft17{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft18{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft19{font: 14px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft20{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft21{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft22{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft23{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft24{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft25{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft26{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft27{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft28{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft29{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 38px;line-height: 19px;}
.ft30{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft31{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft32{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft33{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft34{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft35{font: italic 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft36{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft37{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft38{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft39{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft40{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft41{font: italic 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft42{font: italic 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft43{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft44{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft45{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft46{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft47{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft48{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft49{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft50{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft51{font: italic 15px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft52{font: 15px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft53{font: italic 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft54{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft55{font: 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft56{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft57{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft58{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft59{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 37px;line-height: 19px;}
.ft60{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft61{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft62{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft63{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft64{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft65{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft66{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft67{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft68{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft69{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft70{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft71{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft72{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft73{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft74{font: 14px 'MS Mincho';line-height: 16px;}
.ft75{font: bold 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft76{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft77{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft78{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft79{font: 11px 'MS Mincho';line-height: 11px;}
.ft80{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft81{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft82{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft83{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft84{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft85{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft86{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft87{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft88{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft89{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft90{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft91{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft92{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft93{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft94{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft95{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft96{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft97{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft98{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft99{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft100{font: 23px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 29px;}
.ft101{font: 23px 'Arial';line-height: 29px;}
.ft102{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft103{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft104{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft105{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft106{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft107{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft108{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft109{font: 16px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft110{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft111{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft112{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft113{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft114{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft115{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft116{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft117{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft118{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft119{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft120{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft121{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft122{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft123{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft124{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft125{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft126{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft127{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft128{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft129{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft130{font: bold 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft131{font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft132{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft133{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft134{font: 11px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 14px;}
.ft135{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft136{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft137{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft138{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft139{font: italic 12px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft140{font: italic 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft141{font: 15px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 17px;}
.ft142{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft143{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft144{font: bold 11px 'Calibri';color: #141414;line-height: 13px;}
.ft145{font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;}
.ft146{font: bold 9px 'Calibri';color: #141414;line-height: 8px;}
.ft147{font: 1px 'Calibri';line-height: 8px;}
.ft148{font: 7px 'Calibri';color: #141414;line-height: 9px;}
.ft149{font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;}
.ft150{font: 1px 'Calibri';line-height: 6px;}
.ft151{font: 7px 'Calibri';color: #141414;line-height: 8px;}
.ft152{font: bold 10px 'Calibri';color: #141414;line-height: 13px;}
.ft153{font: 6px 'Calibri';color: #141414;line-height: 8px;}
.ft154{font: 1px 'Calibri';line-height: 5px;}
.ft155{font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;}
.ft156{font: 7px 'Calibri';color: #141414;line-height: 7px;}
.ft157{font: bold 10px 'Calibri';color: #141414;line-height: 12px;}
.ft158{font: 1px 'Calibri';line-height: 3px;}
.ft159{font: 1px 'Calibri';line-height: 2px;}
.ft160{font: 9px 'Calibri';color: #141414;line-height: 11px;}
.ft161{font: bold 7px 'Calibri';color: #141414;line-height: 9px;}
.ft162{font: 1px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft163{font: bold 9px 'Calibri';color: #141414;line-height: 11px;}
.ft164{font: 10px 'Calibri';color: #141414;line-height: 12px;}
.ft165{font: 10px 'Calibri';color: #141414;line-height: 13px;}
.ft166{font: 9px 'Calibri';color: #141414;line-height: 10px;}
.ft167{font: italic 10px 'Calibri';color: #141414;line-height: 12px;}
.ft168{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft169{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft170{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft171{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft172{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft173{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft174{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 1px;line-height: 14px;}
.ft175{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft176{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft177{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft178{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft179{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft180{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 15px;}

.p0{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 519px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 229px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: justify;padding-right: 492px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 451px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-right: 213px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: left;padding-right: 433px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p18{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: left;padding-left: 100px;padding-right: 134px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 643px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p43{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p44{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p68{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p81{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 530px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p86{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p89{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 141px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p99{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 390px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 314px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p115{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p116{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p118{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p119{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 197px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p122{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p123{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p124{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p125{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p126{text-align: left;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p129{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p130{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p131{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p132{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p133{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p134{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p135{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p136{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p144{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p145{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p146{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p147{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p149{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p150{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 259px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 303px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: right;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p163{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 259px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p170{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p172{text-align: left;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p175{text-align: left;padding-left: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p176{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p178{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p182{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 202px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p188{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p189{text-align: left;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p192{text-align: right;padding-right: 182px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p193{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p194{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p195{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 114px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p209{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p210{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p219{text-align: left;margin-top: 247px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 114px;padding-right: 94px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 267px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 270px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p225{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 180px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p232{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p233{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p236{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 267px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 384px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 48px;padding-right: 374px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 206px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 143px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 270px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p255{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p257{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 680px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 129px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 103px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 109px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p272{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p275{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 680px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 415px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p281{text-align: justify;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p283{text-align: justify;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 387px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 285px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 179px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 346px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 275px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 297px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 412px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p304{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 74px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 333px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p321{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p327{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p336{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 388px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 409px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p352{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p354{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p357{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p359{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 301px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 374px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p367{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 180px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 360px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p381{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p384{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p401{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p404{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p405{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p415{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p416{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p417{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p424{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 365px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 354px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p439{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p447{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 363px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;padding-right: 307px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 194px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 331px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 198px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 284px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 297px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 327px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p499{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p504{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p505{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p506{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p511{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p527{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 123px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p532{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p533{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 292px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 183px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 193px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 215px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 96px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p571{text-align: left;margin-top: 439px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p573{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p590{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:207px;height:15px;}
.p591{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 83px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p597{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p599{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p600{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 341px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p605{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 350px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p610{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p611{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 98px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 218px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: left;margin-top: 547px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p633{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p634{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 442px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p657{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 423px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p660{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p667{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p669{text-align: left;margin-top: 456px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 332px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p676{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 182px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 209px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 220px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 195px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 394px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p703{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p705{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 355px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: left;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 512px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 269px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p723{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p726{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p731{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p733{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 309px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 414px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p739{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p746{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p747{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p750{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p751{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p767{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p773{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p774{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p776{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p784{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p786{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p789{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p790{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 201px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 468px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 328px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p809{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 408px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 340px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 382px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p821{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p822{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 389px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p825{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: left;margin-top: 345px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 337px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p836{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p837{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p838{text-align: left;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p839{text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p840{text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p841{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 234px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p846{text-align: left;padding-left: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p847{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p848{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p849{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: left;padding-right: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-right: 183px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: justify;padding-right: 181px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 139px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 143px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 143px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: right;padding-right: 193px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 314px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 143px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 143px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 139px;padding-right: 209px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 139px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 145px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: justify;padding-left: 145px;padding-right: 200px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p871{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p873{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p877{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 48px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p879{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 102px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p883{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 137px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p884{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 113px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p885{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 102px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p886{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 117px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 108px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p888{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 122px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p889{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 139px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p891{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 116px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 151px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p895{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p896{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p898{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p899{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 50px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p900{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p902{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p904{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 73px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p905{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 65px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p907{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 138px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: left;padding-right: 53px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: left;padding-right: 25px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p912{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: left;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p915{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: left;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p921{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 151px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 114px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p926{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 153px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p927{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 103px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p929{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 125px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 117px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 140px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 107px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p933{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 102px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p934{text-align: left;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p935{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p938{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p944{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 52px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p948{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: justify;padding-right: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p950{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #868686;}
.td158{border-right: #868686 1px solid;border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-right: #868686 1px solid;border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-right: #868686 1px solid;border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-right: #868686 1px solid;border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #868686;}
.td165{border-left: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td171{border-left: #868686 1px solid;border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #7f7f7f;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #a6a6a6;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #595959;}
.td176{border-left: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-left: #868686 1px solid;border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-right: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-right: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-right: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-right: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-top: #7a7a7a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-right: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-right: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-right: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-right: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-right: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-right: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-top: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-right: #141414 1px solid;border-top: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-top: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-top: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-top: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-top: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-top: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-right: #141414 1px solid;border-top: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-left: #141414 1px solid;border-top: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-top: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-right: #141414 1px solid;border-top: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-right: #141414 1px solid;border-top: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-top: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td250{border-right: #141414 1px solid;border-top: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-left: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-right: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-right: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-left: #141414 1px solid;border-right: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-right: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-left: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-right: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-left: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-right: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td265{border-right: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td266{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-right: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-left: #141414 1px solid;border-right: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-right: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-left: #141414 1px solid;border-right: #141414 1px solid;border-top: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-left: #141414 1px solid;border-right: #141414 1px solid;border-top: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td274{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td275{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td276{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td278{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;}
.td279{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-top: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td281{border-top: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td282{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td283{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;}
.td284{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td285{padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;}
.td286{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td287{border-left: #141414 1px solid;border-right: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td288{border-right: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td289{border-right: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td290{border-left: #141414 1px solid;border-right: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td291{border-right: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td292{border-right: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td293{border-left: #141414 1px solid;border-top: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td294{border-top: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td295{border-top: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td296{border-right: #141414 1px solid;border-top: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td297{border-left: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td298{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td299{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td300{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td301{border-right: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td302{border-left: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td303{border-right: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td304{border-left: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td305{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td306{border-left: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td307{border-right: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td308{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td309{border-right: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td310{border-right: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td311{border-right: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td312{border-right: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td313{border-right: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td314{border-right: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td315{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td316{border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td317{border-left: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td318{border-left: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td319{border-right: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td320{border-right: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td321{border-right: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td322{border-right: #141414 1px solid;border-bottom: #141414 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td323{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 37px;}
.tr2{height: 38px;}
.tr3{height: 28px;}
.tr4{height: 31px;}
.tr5{height: 20px;}
.tr6{height: 17px;}
.tr7{height: 18px;}
.tr8{height: 27px;}
.tr9{height: 45px;}
.tr10{height: 46px;}
.tr11{height: 30px;}
.tr12{height: 16px;}
.tr13{height: 51px;}
.tr14{height: 58px;}
.tr15{height: 19px;}
.tr16{height: 60px;}
.tr17{height: 14px;}
.tr18{height: 34px;}
.tr19{height: 56px;}
.tr20{height: 35px;}
.tr21{height: 15px;}
.tr22{height: 36px;}
.tr23{height: 22px;}
.tr24{height: 13px;}
.tr25{height: 12px;}
.tr26{height: 23px;}
.tr27{height: 4px;}
.tr28{height: 8px;}
.tr29{height: 5px;}
.tr30{height: 3px;}
.tr31{height: 2px;}
.tr32{height: 11px;}
.tr33{height: 71px;}
.tr34{height: 70px;}
.tr35{height: 57px;}
.tr36{height: 52px;}
.tr37{height: 9px;}
.tr38{height: 7px;}
.tr39{height: 6px;}
.tr40{height: 10px;}
.tr41{height: 24px;}
.tr42{height: 33px;}
.tr43{height: 25px;}
.tr44{height: 1px;}
.tr45{height: 26px;}

.t0{width: 416px;margin-top: 232px;font: 15px 'Arial';}
.t1{width: 382px;margin-left: 34px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t2{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t3{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: 15px 'Arial';}
.t4{width: 416px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t5{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 32px;font: 15px 'Arial';}
.t6{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t7{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t8{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t9{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t10{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t11{width: 321px;margin-top: 18px;font: italic 15px 'Arial';}
.t12{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t13{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t14{width: 415px;margin-left: 76px;font: 15px 'Arial';}
.t15{width: 416px;margin-top: 18px;font: 15px 'Arial';}
.t16{width: 416px;margin-top: 31px;font: italic 15px 'Arial';}
.t17{width: 416px;margin-top: 32px;font: italic 15px 'Arial';}
.t18{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 32px;font: italic 15px 'Arial';}
.t19{width: 417px;margin-left: 66px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t20{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: 15px 'Arial';}
.t21{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 21px;font: 15px 'Arial';}
.t22{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 17px;font: italic 15px 'Arial';}
.t23{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t24{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 8px;font: 13px 'Arial';}
.t25{width: 321px;margin-top: 35px;font: italic 12px 'Arial';}
.t26{width: 417px;margin-left: 66px;margin-top: 6px;font: italic 13px 'Arial';}
.t27{width: 487px;margin-left: 9px;font: bold 8px 'Arial';}
.t28{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t29{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t30{width: 389px;margin-left: 82px;margin-top: 73px;font: 8px 'Arial';}
.t31{width: 489px;font: bold 11px 'Arial';}
.t32{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 8px 'Arial';}
.t33{width: 433px;font: 7px 'Calibri';color: #141414;}
.t34{width: 428px;margin-top: 1px;font: 7px 'Calibri';color: #141414;}
.t35{width: 430px;margin-left: 1px;margin-top: 5px;font: 7px 'Calibri';color: #141414;}
.t36{width: 425px;margin-left: 1px;margin-top: 2px;font: 7px 'Calibri';color: #141414;}
.t37{width: 427px;margin-top: 7px;font: 9px 'Calibri';color: #141414;}
.t38{width: 428px;margin-top: 2px;font: 7px 'Calibri';color: #141414;}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B3721x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Ut ur skuldfällan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Betänkande av 2012 års skuldsaneringsutredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Stockholm 2013&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft2"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p4 ft3"&gt;SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft3"&gt;Orderfax: &lt;NOBR&gt;08-598&lt;/NOBR&gt; 191 91 Ordertel: &lt;NOBR&gt;08-598&lt;/NOBR&gt; 191 90 &lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft3"&gt;– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft3"&gt;Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft3"&gt;Omslag: Alberto Tenti &amp; Elanders Sverige AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft4"&gt;Tryckt av Elanders Sverige AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft3"&gt;Stockholm 2013&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft4"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-24022-9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft3"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p3 ft6"&gt;Till statsrådet och chefen för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft6"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Regeringen beslutade den 12 april 2012 att tillkalla en särskild utre- dare med uppdrag att föreslå åtgärder som förbättrar möjligheterna för dem som har rätt till skuldsanering att också få det. I uppdraget låg att utreda kravet på kvalificerad insolvens och längden på betal- ningsplanen. Lagmannen Ralf G Larsson förordnades samma dag som särskild utredare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Som sakkunnig förordnades från och med den 2 maj 2012 ämnesrådet Amina Lundqvist. Samma dag förordnades som exper- ter bankjuristen Ulrika Hansson, verksjuristen Susan Höglund Westermark, rättsliga experten Camilla Larsson, budget- och skuld- rådgivaren Marie Magnusson, byråchefen Pär Magnusson, advokaten Claes Månsson, regresschefen &lt;NOBR&gt;Sten-Håkan&lt;/NOBR&gt; Sidebo och chefs- juristen Anders Thorstensson. Amina Lundqvist ersattes den 1 juni 2012 av rättssakkunnige Mattias Pleiner. Den 26 mars 2013 för- ordnades professorn Göran Millqvist som expert.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Som sekreterare anställdes från och med den 1 maj 2012 hov- rättsassessorn Malin Bergström.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Utredningen har antagit namnet 2012 års skuldsanerings- utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Utredningen överlämnar nu betänkandet &lt;SPAN class="ft9"&gt;Ut ur skuldfällan &lt;/SPAN&gt;(SOU 2013:72).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft10"&gt;Utredningsuppdraget är med detta slutfört. Stockholm i oktober 2013&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;Ralf G Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft7"&gt;/Malin Bergström&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p3 ft6"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft11"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;Summary ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft11"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;Författningsförslag .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft11"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;Inledning...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft11"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Utredningens uppdrag.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Utredningens arbete ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Betänkandets disposition.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Överskuldsättning och evighetsgäldenärer .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft11"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;En ökad skuldsättning bland privatpersoner..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;När skuldsituationen blir ett problem ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;Effekter av allvarlig skuldsättning...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Evighetsgäldenärerna utgör endast en begränsad del av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;de överskuldsatta i samhället...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p25 ft16"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;Innehåll SOU 2013:72&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;Skuldsaneringsinstitutet i dag ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Inledning ...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Bakgrund till lagstiftningen .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Skuldsaneringsförfarandet .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Villkoren för skuldsanering .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Skulder som omfattas...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;3.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Innebörden av en skuldsanering..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;3.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Omprövning .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;Arbeten på området för överskuldsättning......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;Inledning ...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;Regeringskansliets utredningar ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;Kronofogdemyndighetens projekt..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;4.3.1 Projektet Råd och stöd .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;4.3.2 Projektet Från verkställighet till skuldsanering ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;Andra projekt ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;4.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;Konsumentverket..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;4.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;Socialstyrelsen ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;Utgångspunkter för förslag till åtgärder .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft13"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;Inledning ...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;Synpunkter vid samråd.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft12"&gt;Överväganden...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;6.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;Inledning........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;6.3.2 En ökad kunskap om skuldsanering ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft16"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;SOU 2013:72 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft7"&gt;6.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;Bör Kronofogdemyndigheten uppmärksamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;gäldenärer om skuldsanering?....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;107&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p30 ft7"&gt;6.3.4 Samverkan mellan Kronofogdemyndigheten och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;kommunerna ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft7"&gt;6.3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;Sammanfattande slutsatser .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p30 ft11"&gt;Ansökningsförfarandet ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft11"&gt;121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;Nuvarande ordning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;Synpunkter vid samråd ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;7.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;Statistik m.m. .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft7"&gt;7.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft14"&gt;Budget- och skuldrådgivning .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft7"&gt;7.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;Kronofogdemyndigheten ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;134&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;7.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;Överväganden ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft7"&gt;7.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;Inledning .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p30 ft7"&gt;7.5.2 Behovet av ett minskat utredningsansvar för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;gäldenären ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p30 ft14"&gt;7.5.3 Vilka krav bör ställas på utredningen?.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p30 ft7"&gt;7.5.4 Möjligheten att utforma ansvaret för utredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;på annat sätt ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft7"&gt;7.5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;En ny ansökningsprocess ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;146&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft7"&gt;7.5.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft14"&gt;Översyn av ansökningsblanketten.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft7"&gt;7.5.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;Webbaserad ansökan ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;156&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p30 ft11"&gt;Kvalificerad insolvens ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p21 ft11"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;Nuvarande reglering ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p30 ft14"&gt;Tillämpningen av rekvisitet för kvalificerad insolvens ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;8.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;Synpunkter vid samråd ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;8.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;Statistik ...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft16"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;Innehåll SOU 2013:72&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;8.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;Insolvenskravet i de nordiska länderna .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;8.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Överväganden.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;8.7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;Inledning......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;8.7.2 Hur tillämpas skuldsaneringslagens krav på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;kvalificerad insolvens? ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;8.7.3 Finns det gäldenärer som inte beviljas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;skuldsanering trots att det är motiverat enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p28 ft14"&gt;skuldsaneringslagens grundläggande syften? ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;8.7.4 Behov och utformning av lagstiftningsåtgärder ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;179&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;Betalningsplanens längd ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;183&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Inledning .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;183&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Nuvarande reglering...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Betalningsplanens längd i praxis ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;187&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;9.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Synpunkter vid samråd...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;188&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;9.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Statistik ...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;193&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;9.5.1 Längden på den sammanlagda avbetalningstiden ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;193&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;9.5.2 Effekten av lagändringen om skuldernas ålder..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;9.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p28 ft14"&gt;Skuldsaneringsgäldenärernas betalningsförmåga ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;9.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;Betalningsplanens längd i andra europeiska länder ..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;9.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Överväganden.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;9.7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;Inledning......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;9.7.2 Betalningsplanens längd har stor betydelse ...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;9.7.3 Ingen generell förkortning av betalningsplanen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;men flexiblare planer...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;9.7.4 Betalningarna ska påbörjas redan vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;inledandebeslutet ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;204&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;9.7.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;Två betalningsfria månader.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;Gäldenärens betalningar............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Inledning .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Nuvarande ordning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;216&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;10.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Synpunkter vid samråd...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft16"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;10.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft14"&gt;Gäldenärens betalningar i andra länder.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;10.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft14"&gt;Förutsättningar för en betalningsförmedling.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;10.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft12"&gt;Överväganden ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft14"&gt;10.6.1 Utformningen av betalningsplanerna ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft14"&gt;10.6.2 Betalning ska ske genom en betalningsförmedling ..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;231&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft7"&gt;10.6.3 Kronofogdemyndigheten ska vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p35 ft14"&gt;betalningsförmedlande organ.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft12"&gt;10.6.4 Skyddet för inbetalda medel ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;239&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft14"&gt;10.6.5 Fördelning och utbetalning till borgenärerna ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;240&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft12"&gt;10.6.6 Sammanfattande slutsatser .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;243&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft13"&gt;Möjlighet att beviljas skuldsanering på nytt.................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p36 ft11"&gt;245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft12"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft12"&gt;Nuvarande ordning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;11.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft12"&gt;Statistik och domstolspraxis .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;246&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;11.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft12"&gt;Synpunkter vid samråd ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;248&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;11.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft14"&gt;En andra chans i de övriga nordiska länderna ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;249&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;11.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft12"&gt;Överväganden ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;251&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft13"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas stöd till gäldenären .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p36 ft11"&gt;255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft12"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;12.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft14"&gt;Nuvarande ordning och dess bakgrund................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;256&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;12.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft12"&gt;Synpunkter vid samråd ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;12.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft12"&gt;Statistik ...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;263&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft12"&gt;12.4.1 Inledning .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;263&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft14"&gt;12.4.2 Budget- och skuldrådgivningens verksamhet ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;263&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft12"&gt;12.4.3 Omprövningsärenden.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;12.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft12"&gt;Överväganden ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;268&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft12"&gt;12.5.1 Stödet till gäldenären i dag .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;268&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft12"&gt;12.5.2 Förslag till åtgärder.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;271&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft13"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p36 ft11"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p36 ft16"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;Innehåll SOU 2013:72&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;Konsekvensbeskrivning .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;14.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;Uppdraget ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;14.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p37 ft14"&gt;Utredningens förslag och alternativa lösningar....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;14.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;Vilka berörs av förslagen? ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;14.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p37 ft7"&gt;Samhällsekonomiska konsekvenser och konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td21"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;för de offentliga finanserna....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p37 ft14"&gt;14.2.1 Antalet evighetsgäldenärer förväntas minska............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;288&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p37 ft14"&gt;14.2.2 Konsekvenser för Kronofogdemyndigheten.............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;14.2.3 Konsumentverket........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;14.2.4 Sveriges domstolar ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;296&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;14.2.5 Kommunerna...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;296&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;14.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;Konsekvenser för företagen...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;298&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;14.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;Konsekvenser för enskilda personer .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;14.4.1 Gäldenärer ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;304&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;14.4.2 Borgenärer ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;14.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p37 ft14"&gt;Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen.................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;308&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;Författningskommentar .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;309&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;15.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Förslaget till lag om ändring i skuldsaneringslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;(2006:548)...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;309&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;15.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Förslag till förordning om ändring i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;skuldsaneringsförordningen (1994:347) ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;342&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;15.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Förslag till lag om ändring av lag (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;verksamhet..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;345&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;15.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Förslag till förordning om ändring av förordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;(2001:590) om behandling av uppgifter i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;Kronofogdemyndighetens verksamhet.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;349&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;15.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;Förslag till lag om ändring av kreditupplysningslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;(1973:1173).............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;Särskilda yttranden ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;351&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Kommittédirektiv 2012:30..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;357&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;Ansökan om skuldsanering ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;363&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;Betalningsplan .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;369&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft16"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;P class="p3 ft6"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft21"&gt;Vårt uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft7"&gt;Vårt övergripande uppdrag har varit att överväga åtgärder för att få fler s.k. evighetsgäldenärer att ansöka om skuldsanering i stället för att de år efter år är föremål för löneutmätning eller motsvarande. I uppdraget har ingått att överväga bl.a. följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Föreslå förbättringar för dem som har rätt till skuldsanering att också få det.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Om de krav som i dag ställs på gäldenären, borgenärerna och det allmänna i fråga om skuldsanering är lämpliga eller om kraven bör se ut på annat sätt än i dag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Om det ska bli enklare att ansöka om skuldsanering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Hur skuldsaneringslagens krav på kvalificerad insolvens tillämpas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Betalningsplanens längd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft7"&gt;I uppdraget betonas att vi ska ägna uppmärksamhet åt hur de förändringar vi föreslår tillgodoser grundtankarna med skuld- saneringsinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft21"&gt;Allmänna överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Det grundläggande för ett samhälle med omfattande kreditgivning är att skulderna betalas när de förfaller till betalning. Detta förut- sätter att kreditgivningen sker på ett seriöst sätt med hänsyns- tagande till att det normalt är två parter som ingår kreditavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft20"&gt;Skuldsanering ska komma ifråga först när det hänt något på gäldenärssidan som han eller hon inte haft anledning att räkna med när krediten uppkom. Det är då viktigt att det i samhället i all-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft16"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;mänhet samt i statliga och kommunala myndigheter och institutioner i synnerhet finns tillräckliga kunskaper om skuldsanering. Utred- ningen har kunnat konstatera att kunskapen om skuldsanering i dag är låg i samhället, varför åtgärder på detta område är nödvändigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft24"&gt;Det är vidare angeläget att skuldsaneringsinstitutet inte i sig bidrar till praktiska svårigheter för gäldenären att ansöka och genomföra en skuldsanering. Vår bedömning är att det finns behov av ett antal åtgärder som förenklar det nuvarande skuldsanerings- förfarandet och som kan underlätta för den enskilde att bli skuldfri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft21"&gt;Våra förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Internetportal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Det bör i samhällets regi finnas en internetportal med information om skuldsanering för gäldenärer, borgenärer och andra aktörer som kommer i kontakt med skuldsatta personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Kronofogdemyndighetens upplysningsskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Kronofogdemyndigheten ska lämna upplysningar om skuldsane- ring till gäldenärer som under lång tid varit föremål för utmätning av lön eller andra exekutiva åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;Kronofogdemyndigheten bör informera mer om den generella skuldsituationen i var och en av landets kommuner, för att den kom- munala budget- och skuldrådgivningens betydelse ska uppmärk- sammas i respektive kommun och för att utgöra ett bättre underlag för rådgivningens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Övrig information och utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket bör ansvara för att höja kunskapen om skuldsanering i samhället, genom olika informa- tionsinsatser. De bör också i större utsträckning än i dag erbjuda utbildning om skuldsanering till aktörer som kommer i kontakt med skuldsatta personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft16"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td28"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Kontroll av gäldenärens uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft24"&gt;Kronofogdemyndighetens ansvar för att kontrollera att lämnade uppgifter i en ansökan om skuldsanering är korrekta ska förstärkas. Skuldsaneringshandläggare ska ges större tillgång till myndighetens egna databaser och underlag ska mer regelmässigt inhämtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Ansökan om skuldsanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft7"&gt;Det ska vara möjligt att ansöka om skuldsanering genom ett webb- baserat ansökningsförfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;Kraven på vad en gäldenär ska ange i sin ansökan om skuld- sanering är i dag omfattande. Vi anser att detta sannolikt leder till att personer avstår från att ansöka om skuldsanering. Samtidigt är det inte möjligt att sänka kraven på utredningen i ett skuld- saneringsärende. Vi anser att ansvaret för utredningen bör ha en annan fördelning än enligt nuvarande ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Gäldenären ska inte i detalj behöva ange samtliga skulder i sin ansökan. I stället ska borgenärer, som kan förväntas bevaka en kungörelse om skuldsanering, efter inledandebeslutet själva anmäla sin respektive fordran till Kronofogdemyndigheten. Det innebär å andra sidan att gäldenären alltid i sin ansökan ska lämna uppgift om skulder till borgenärer som är privatpersoner samt företag som inte är inkassobolag eller som företräds av ett sådant. Gäldenären ska alltid uppge en seriöst uppskattad total skuldbörda och bakgrunden till skuldsättningen, så att det finns ett underlag för att bedöma om gäldenären är kvalificerat insolvent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Det är utredningens bedömning att ett avgörande från Högsta domstolen, NJA 2010 s. 496, har bidragit till en under senare år strängare tillämpning av skuldsaneringslagens insolvenskrav, det kvalificerade insolvensrekvisitet. Efter rättsfallet har en &lt;NOBR&gt;15-årig&lt;/NOBR&gt; prognos mer regelmässigt kommit att användas vid bedömningen av gäldenärens betalningsförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft20"&gt;Den nuvarande tillämpningen av insolvensprognosen leder till att vissa gäldenärer inte beviljas skuldsanering, trots att det är motiverat utifrån de grundläggande syftena med institutet. Särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft16"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;unga, arbetslösa och förvärvsarbetande har genom nuvarande praxis visat sig få svårt att komma i fråga för skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft26"&gt;Högsta domstolen har visserligen under våren 2013 på nytt uttalat sig i frågan om kvalificerad insolvens och då betonat vikten av en nyanserad bedömning. Men man har i avgörandet begränsat sig till att peka på att en kortare prognos kan tillämpas för en gammal person och gäldenärer med betydande hälsoproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft24"&gt;Vi anser att det är nödvändigt med lagstiftningsåtgärder för att kunna frångå den nu etablerade &lt;NOBR&gt;15-årsprognosen&lt;/NOBR&gt; och åstadkomma en mer nyanserad rättstillämpning. Vi förslår därför att det kvalificerade insolvensrekvisitet och definitionen av detta begrepp bör föras in i lagtexten. Med kvalificerad insolvens ska avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga med hän- syn till &lt;SPAN class="ft27"&gt;samtliga omständigheter &lt;/SPAN&gt;kan antas bestå under överskådlig tid (jämför med definitionen insolvens i konkurslagen, 1 kap 2 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;Betalningsplanen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft26"&gt;Vid en skuldsanering bestäms att gäldenären ska betala av på sina skulder enligt en betalningsplan som i normalfallet löper under fem år. Under löptiden för en betalningsplan ska gäldenären leva på existensminimum, vilket kan vara betungande. Det finns redan nu en möjlighet att vid särskilda skäl bestämma en kortare betalnings- plan, men detta sker i praktiken mycket sällan. För att det ska vara möjligt att ta större hänsyn till den enskildes situation föreslår vi att betalningsplanens längd ska vara mer flexibel än den är i dag. En kortare plan ska kunna bestämmas om det är skäligt, exempelvis för hårt skuldsatta ålderspensionärer och svårt sjuka gäldenärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Betalningsfria månader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft24"&gt;För att förbättra gäldenärernas förutsättningar att genomföra en skuldsanering föreslår vi två betalningsfria månader varje år. De ska infalla under juni och december månad. En sådan ventil i betal- ningsperioden kan underlätta gäldenärens pressade situation. Det kan även göra skuldsaneringsinstitutet mer attraktivt för exempel- vis gäldenärer som år efter år är föremål för utmätning. En gäldenär som kommit efter med en månadsbetalning ges dessutom en möjlighet att komma ifatt med sin missade betalning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft16"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td28"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Gäldenären ska påbörja betalningarna tidigare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;För att åstadkomma ett effektivare skuldsaneringsförfarande före- slår vi att gäldenären ska påbörja sina betalningar redan från inledande- beslutet, vilket leder till att gäldenären kan bli skuldfri tidigare. En eventuellt lång handläggningstid hos Kronofogdemyndigheten kommer inte heller att fördröja skuldsaneringen. Borgenärerna kommer inte längre att drabbas av det utmätningsförbud som inträder när inledandebeslut fattas. Hur gäldenären sköter betal- ningarna efter inledandebeslutet ska dessutom vägas in och ha betydelse för bedömningen av om det är skäligt att bevilja skuld- sanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Betalningsförmedling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Enligt de flesta betalningsplaner som bestäms i dag ska gäldenären varje månad betala många små belopp till flera olika borgenärer. Planerna är därför ofta svåra att förstå. Vi anser att det är viktigt att dels underlätta för gäldenären att genomföra betalningsplanen dels hålla nere kostnaderna för borgenärerna att ta emot betalningar. Vi föreslår därför att det som gäldenären ska betala till borgenärerna under skuldsaneringen ska hanteras inom ramen för en betalnings- förmedling. Gäldenären ska varje månad – både före och efter det slutliga skuldsaneringsbeslutet – betala in ett bestämt belopp till ett konto hos Kronofogdemyndigheten. Borgenärerna får sedan sin respektive betalning en gång om året i stället för som idag normalt varje månad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft28"&gt;Om gäldenären inte skulle beviljas någon skuldsanering har han eller hon rätt att få tillbaka de pengar som betalts in på det ovan nämnda kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Modifierat utmätningsförbud&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Om gäldenären före inledandebeslutet varit föremål för t.ex. utmät- ning i lön, ska pengarna på kontot inte betalas tillbaka till gäldenären. De ska i stället betalas ut till de utmätningsfordringar som stoppats till följd av inledandebeslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft16"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;En andra chans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;En gäldenär som har beviljats skuldsanering har i dag i princip ingen möjlighet att få skuldsanering ytterligare en gång. Det gäller oavsett om gäldenären fullföljt skuldsaneringen och blivit helt skuldfri eller om han eller hon misslyckats med denna och sitter kvar med de skulder som fanns före beslutet om skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Vi föreslår att en gäldenär som tidigare misslyckats med sin skuld- sanering och fått den upphävd, utan några begränsningar ska kunna beviljas skuldsanering på nytt. För gäldenärer som genomgått en skuldsanering och blivit skuldfri men skuldsatt sig på nytt, bör däremot möjligheten vara fortsatt begränsad till om det bedöms finnas synnerliga skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft16"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;P class="p3 ft6"&gt;Summary&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft21"&gt;Our remit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Our overall task has been to consider measures to encourage ‘per- petual debtors’ to apply for debt reconstruction rather than, year after year, be subject to attachment of salary orders or similar measures. The remit has included considering the following:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Proposing improvements to ensure those entitled to debt recon- struction also receive it.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Whether the requirements currently placed on debtors, cre- ditors and public authorities regarding debt reconstruction are appropriate or whether the requirements should be designed differently than at present.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Whether it should be easier to apply for debt reconstruction.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;How the requirements concerning qualified insolvency in the Debt Restructuring Act are applied.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;The length of the payment plan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft28"&gt;The remit emphasises that we are to focus on how the changes we propose satisfy the fundamental ideas behind the debt recon- struction mechanism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft21"&gt;General considerations&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft7"&gt;The basic assumption in a society in which credit is granted extensively is that debts are paid when they fall due for payment. This presupposes that credit is granted in a serious manner with consideration given to the fact that a credit agreement is normally entered into between two parties.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft16"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Debt reconstruction is to be considered only when something has occurred to the debtor’s circumstances that he or she had no reason to take into account when the credit came into existence. In such cases it is important that society in general, and municipal authorities and institutions in particular, are sufficiently knowl- edgeable about debt reconstruction. The Inquiry has been able to establish that society currently knows little about debt recon- struction and that measures in this area are therefore necessary.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;It is also important that the debt reconstruction mechanism itself does not contribute to practical difficulties for the debtor to apply for and implement debt reconstruction. We consider that there is a need for a number of measures that simplify the current debt reconstruction process and can make it easier for an individual to become &lt;NOBR&gt;debt-free.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft21"&gt;Our proposals&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Internet portal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft28"&gt;There should be a publicly operated internet portal containing information on debt reconstruction for debtors, creditors and other actors who come into contact with people in debt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft9"&gt;The Swedish Enforcement Authority’s obligation to provide information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;The Swedish Enforcement Authority is to provide information on debt reconstruction to debtors who, over a long period of time, have been subject to attachment of salary orders or other executive measures.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;The Swedish Enforcement Authority should provide more information on the general debt situation in each of the country’s municipalities so that the importance of municipal budget and debt counselling is highlighted in each municipality, and to provide better data to the counselling services.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft16"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Other information and education&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;The Swedish Enforcement Authority and the Swedish Consumer Agency should be in charge of raising awareness of debt recon- struction in society through various information campaigns. To a greater degree than at present, they should also offer education on debt reconstruction to actors who come into contact with people in debt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Checking the debtor’s data&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;The Swedish Enforcement Authority should be given greater responsibility for checking that data provided in an application for debt reconstruction is correct. Debt reconstruction officers should be given greater access to the Authority’s own databases and data should be collected more regularly.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Application for debt reconstruction&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;It should be possible to apply for debt reconstruction via a web- based application procedure.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;There are currently &lt;NOBR&gt;far-reaching&lt;/NOBR&gt; requirements as to what a debt- or is to include in a debt reconstruction application. We believe this probably results in people refraining from applying for debt recon- struction. At the same time, it is not possible to lower the investigation requirements in a debt reconstruction matter. We consider that responsibility for the investigation should have a different breakdown than under the current arrangement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;The debtor should not have to provide details of all his or her debts in the application. Instead, creditors who, following the initiating decision, can be expected to monitor an announcement on debt reconstruction are themselves to report each of their claims to the Swedish Enforcement Authority. On the other hand, this means that in their applications, debtors are always to provide information about debts to creditors who are private persons as well as companies that are not debt collecting agencies or rep- resented by such an agency. The debtor is always to provide a serious estimate of the total burden of debt and the background as to why the debt was accrued, so that there is data available to assess whether the debtor is totally insolvent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft16"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;Qualified insolvency&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;In the Inquiry’s opinion, a Supreme Court decision, NJA 2010 p. 496, has in recent years contributed to stricter application of the insolvency requirement in the Debt Restructuring Act, the&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft7"&gt;‘qualified insolvency’ condition. Following that case, it has become more common to use a &lt;NOBR&gt;15-year&lt;/NOBR&gt; forecast when assessing a debtor’s ability to pay.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;The current application of the insolvency forecast results in certain debtors not being granted debt reconstruction even though, considering the fundamental aims of the mechanism, debt recon- struction is warranted. Under current practice, young, unemployed and employed people in particular have found it hard to come under consideration for debt reconstruction.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;To be sure, in spring 2013 the Supreme Court again addressed the issue of qualified insolvency and then emphasised the impor- tance of a balanced assessment. But in that decision, the Court limited itself to pointing out that a shorter forecast can be applied to an older person and debtors suffering from serious health problems.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;We consider that legislative measures are necessary to allow de- viation from the now established &lt;NOBR&gt;15-year&lt;/NOBR&gt; forecast and bring about a more balanced application of the law. We therefore propose that the qualified insolvency condition and the definition of that term be added to the text of the Act. The term ‘qualified insolvency’ should refer to when a debtor cannot pay his or her debts when due and that it can be assumed that this incapacity, with respect to &lt;SPAN class="ft9"&gt;all circumstances, &lt;/SPAN&gt;will continue for the foreseeable future (compare the definition of insolvency in the Bankruptcy Act, Chapter 1, Section 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Payment plan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft24"&gt;In debt reconstruction, it is determined that the debtor is to pay off his or her debts according to a payment plan that normally extends for five years. During the time a payment plan is in effect, the debtor is to live at subsistence level, which can be burdensome. There is already an option to set a shorter payment plan if there are special grounds for doing so, but in practice this rarely happens. To allow giving greater consideration to a person’s individual situation,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft16"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;we propose making the length of the payment plan more flexible than at present. It should be possible to set a shorter plan if reasonable, for example when it comes to heavily indebted &lt;NOBR&gt;old-age&lt;/NOBR&gt; pensioners and debtors who are seriously ill.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;Payment-free&lt;/NOBR&gt; months&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;To improve the prospects for a debtor to carry out debt recon- struction, we propose two &lt;NOBR&gt;payment-free&lt;/NOBR&gt; months each year. These are to occur in June and December. This kind of release valve during the payment period can relieve some of the pressure that a debtor feels. It can also make the debt reconstruction mechanism more attractive, for example to debtors who, year after year, are subject to attachment orders. In addition, a debtor who has fallen behind by a monthly payment will be given the chance to catch up on the missed payment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;The debtor is to begin the payments earlier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;To achieve a more effective debt reconstruction process we pro- pose that debtors begin making their payments in connection with the initiating decision, which can result in the debtor becoming free of debt earlier. Further, a long processing time at the Swedish Enforcement Authority would not delay debt reconstruction. Creditors would no longer be affected by the prohibition against attachment that commences when the initiating decision is taken. The way in which the debtor manages the payments after the initiating decision should also be considered and influence the assessment of whether granting debt reconstruction is reasonable.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Payment service&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft24"&gt;Under most payment plans that are currently set up, the debtor is to pay many small amounts to a number of different creditors each month. The plans are therefore often difficult to understand. We feel that it is important to both make it easier for the debtor to carry out the payment plan and keep down the costs for creditors to receive payments. We therefore propose that the sum the debtor is to pay to the creditors during debt reconstruction be handled by&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft16"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;means of a payment service. Each month, the debtor – both prior to and after the final debt reconstruction decision – would pay a set amount to an account held by the Swedish Enforcement Authority. The creditors would subsequently receive their individual payment once a year as opposed to every month, as is normally the case at present.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;If the debtor is not granted debt reconstruction, he or she would be entitled to be reimbursed for the money paid to the &lt;NOBR&gt;above-mentioned&lt;/NOBR&gt; account.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;Modified attachment prohibition&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;If, prior to the initiating decision, the debtor has been subject to an attachment of salary or some similar measure, the money in the account should not be repaid to the debtor. It should instead be paid to the attachment claims that were stopped as a result of the initiating decision.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;A second chance&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;At present, it is in principle impossible for a debtor who has been granted debt reconstruction to be granted debt reconstruction a second time. This applies regardless of whether the debtor has completed the debt reconstruction process and is completely free of debt or whether he or she has failed in this process and is still encumbered by the debts that were previously in place.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;We propose that a debtor who has previously failed with debt reconstruction and has had the plan cancelled can again be offered debt reconstruction without restriction. However, as regards debtors who have gone through debt reconstruction and become free of debt but again became indebted, this opportunity should remain restricted to when exceptional grounds are considered to exist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft16"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;P class="p3 ft6"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft30"&gt;lag om ändring av skuldsaneringslagen (2006:548)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skuldsaneringslagen (2006:548), &lt;SPAN class="ft9"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 37 § ska upphöra att gälla,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 2, 4, 6, 7, 9, 10, 11, 13, 14, 15, 16, 22, 24, 29 och 36 §§ ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det i lagen ska införas fyra nya paragrafer, 9 a, 14 a, 15 a och 22 a §§, av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p115 ft31"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Kronofogdemyndigheten prövar ärenden om skuldsanering och&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;ärenden om omprövning av ett beslut om skuldsanering.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p117 ft32"&gt;Kronofogdemyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;lämna upplysningar om skuld-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;sanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p118 ft9"&gt;till gäldenärer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;under lång tid har varit föremål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;för utmätning av lön eller andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;exekutiva åtgärder enligt utsök-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;ningsbalken.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p117 ft7"&gt;Kommunen &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;inom ramen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p117 ft7"&gt;Kommunen &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p23 ft31"&gt;inom ramen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;för socialtjänsten eller på annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;för socialtjänsten eller på annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;sätt lämna &lt;/SPAN&gt;råd och anvisningar i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;sätt lämna &lt;/SPAN&gt;budget- och skuldråd-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;budget- och skuldfrågor &lt;SPAN class="ft7"&gt;till skuld-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;givning &lt;/SPAN&gt;till skuldsatta personer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;satta personer. Denna skyldighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;skyldighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p37 ft7"&gt;gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p23 ft14"&gt;även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;gäller även under skuldsanerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;under skuldsaneringsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;förfarandet &lt;/SPAN&gt;och under löptiden för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;och till dess att en beviljad skuld-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;en betalningsplan enligt 9 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;sanering är helt avslutad.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td34"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37224x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;Konsumentverket &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;stöd- ja och ge vägledning för den budget- och skuldrådgivning som kommunerna &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;svara för.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;Konsumentverket &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;stödja och ge vägledning för den bud- get- och skuldrådgivning som kommunerna &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;svara för.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p120 ft7"&gt;4 §&lt;SPAN class="ft34"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Skuldsanering får beviljas en gäldenär med hemvist i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p121 ft14"&gt;som är fysisk person, om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p122 ft7"&gt;1. gäldenären är &lt;SPAN class="ft9"&gt;på obestånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p117 ft7"&gt;1. gäldenären är &lt;SPAN class="ft9"&gt;kvalificerat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p122 ft32"&gt;och så skuldsatt att han eller hon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;insolvent &lt;SPAN class="ft7"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p122 ft9"&gt;inte kan antas ha förmåga att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p122 ft9"&gt;betala sina skulder inom över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft9"&gt;skådlig tid&lt;SPAN class="ft7"&gt;, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft7"&gt;2. det är skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden att skuldsanering beviljas honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft7"&gt;Den som är folkbokförd i Sverige ska vid tillämpningen av första stycket anses ha hemvist i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft35"&gt;Med kvalificerad insolvens avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga med hänsyn till samtliga omständigheter kan antas bestå under överskådlig tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;Vid tillämpningen av första stycket 2 ska särskilt beaktas omständigheterna vid skuldernas tillkomst, de ansträngningar gäldenären har gjort för att fullgöra sina förpliktelser och det sätt på vilket gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;Är gäldenären näringsidkare, får skuldsanering beviljas endast om de ekonomiska förhållandena i näringsverksamheten är enkla att utreda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2011:472.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft16"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p119 ft24"&gt;En gäldenär som är ålagd näringsförbud enligt lagen (1986:436) om näringsförbud får inte beviljas skuldsanering. Detsamma gäller en gäldenär som tidigare &lt;SPAN class="ft27"&gt;beviljats &lt;/SPAN&gt;skuldsane- ring, om det inte finns synner- liga skäl för skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft7"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft24"&gt;En gäldenär som är ålagd näringsförbud enligt lagen (1986:436) om näringsförbud får inte beviljas skuldsanering. Detsamma gäller en gäldenär som tidigare &lt;SPAN class="ft27"&gt;har fullgjort en skuldsane- ring&lt;/SPAN&gt;, om det inte finns synner- liga skäl för skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p129 ft7"&gt;7 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p117 ft7"&gt;En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td53"&gt;&lt;P class="p130 ft7"&gt;skuldsanering omfattar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p117 ft7"&gt;En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;skuldsanering omfattar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;om inte annat föreskrivs i denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;om inte annat föreskrivs i denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;lag, alla fordringar på pengar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;lag, alla fordringar på pengar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;mot gäldenären som har upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;mot gäldenären som har upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;kommit före den dag då beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;kommit före den dag då beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;medddelas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p131 ft7"&gt;14 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p130 ft7"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;meddelas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p132 ft7"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p133 ft14"&gt;14 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;stycket att inleda skuldsanering.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;stycket att inleda skuldsanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Skuldsanering medför att rätten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;(inledandebeslut)&lt;SPAN class="ft14"&gt;. Skuldsanering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;till ränta eller dröjsmålsavgift på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;medför att rätten till ränta eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;en sådan fordran bortfaller för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;dröjsmålsavgift på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p134 ft7"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;tiden efter nämnda dag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;fordran bortfaller för tiden efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;nämnda dag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p117 ft7"&gt;Vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p135 ft14"&gt;skuldsaneringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p130 ft7"&gt;får det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p117 ft7"&gt;Vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p135 ft14"&gt;skuldsaneringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;får det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;bestämmas att en fordran som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;bestämmas att en fordran som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;avses i första stycket och som är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;avses i första stycket och som är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;beroende av villkor, inte är till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;beroende av villkor, inte är till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;beloppet fastställd eller inte är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;beloppet fastställd eller inte är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;förfallen till betalning, inte &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;förfallen till betalning, inte &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;omfattas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p130 ft7"&gt;skuldsaneringen. I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;omfattas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;av skuldsaneringen. I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;fråga om en sådan fordran får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;fråga om en sådan fordran får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;borgenären utan hinder av före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;borgenären utan hinder av före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;skrifter i annan författning be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;skrifter i annan författning be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;vilja anstånd med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td61"&gt;&lt;P class="p130 ft7"&gt;betalningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;vilja anstånd med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;betalningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;under den tid betalningsplanen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;under den tid betalningsplanen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;enligt 9 § löper.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;enligt 9 § löper.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;En skuldsanering omfattar inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft16"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;en fordran på familjerättsliga underhåll,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;en fordran för vilken borgenären har panträtt eller annan förmånsrätt enligt 6 eller 7 § förmånsrättslagen (1970:979) eller retentionsrätt, till den del säkerheten räcker till för betalning av fordran,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p119 ft26"&gt;3. en fordran för vilken borgenären, innan &lt;SPAN class="ft35"&gt;beslut om att inleda skuldsanering &lt;/SPAN&gt;har medde- lats, har fått förmånsrätt enligt 8 § förmånsrättslagen, när det gäller egendom som har tagits i anspråk vid verkställigheten,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;3. en fordran för vilken borgenären, innan &lt;SPAN class="ft9"&gt;inledande- beslut &lt;/SPAN&gt;har meddelats, har fått förmånsrätt enligt 8 § förmåns- rättslagen, när det gäller egen- dom som har tagits i anspråk vid verkställigheten,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;en fordran som inte är förfallen till betalning och som är beroende av att borgenären tillhandahåller en motprestation, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;en fordran som är tvistig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;Bestämmelsen i tredje stycket 1 gäller inte när Försäkringskassan eller ett utländskt offentligt organ inträtt i den underhållsberättigades rätt till underhållsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p37 ft7"&gt;9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td65"&gt;&lt;P class="p117 ft14"&gt;Vid en skuldsanering &lt;SPAN class="ft32"&gt;skall det&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p143 ft7"&gt;Vid en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p122 ft31"&gt;skuldsanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft39"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;bestämmas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p144 ft7"&gt;bestämmas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td65"&gt;&lt;P class="p117 ft7"&gt;1. vilka fordringar som enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;1. vilka fordringar som enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;7 § &lt;SPAN class="ft33"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;omfattas av skuldsane-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;7 § &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;omfattas av skuldsane-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;ringen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p144 ft7"&gt;ringen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p117 ft7"&gt;2. vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;som enligt 8 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p131 ft40"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;2. vad som enligt 8 § &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;gälla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;gälla för dem,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p144 ft7"&gt;för dem,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p117 ft31"&gt;3. vilket belopp som &lt;SPAN class="ft33"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;3. vilket belopp som &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;delas mellan borgenärerna, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td68"&gt;&lt;P class="p144 ft7"&gt;delas mellan borgenärerna,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p117 ft7"&gt;4. en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p145 ft7"&gt;betalningsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p131 ft31"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;4. en betalningsplan som &lt;SPAN class="ft9"&gt;anger&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;visar när och hur kvarstående&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p144 ft9"&gt;avgift enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p23 ft32"&gt;10 § skuldsanerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;belopp av varje borgenärs fordran&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p144 ft32"&gt;förordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p146 ft9"&gt;(1994:347),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft32"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;skall betalas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p23 ft32"&gt;månatliga belopp som gäldenären&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;ska betala, när och hur betalning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p144 ft40"&gt;ska ske samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;5. när och hur borgenärerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p144 ft32"&gt;ska få betalt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td65"&gt;&lt;P class="p117 ft7"&gt;Det belopp som &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;förde-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;Det belopp som &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;fördelas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;las mellan borgenärerna &lt;SPAN class="ft32"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;mellan borgenärerna &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;stämmas så att skuldsaneringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p23 ft31"&gt;stämmas så att skuldsaneringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;tar i anspråk gäldenärens samt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;tar i anspråk gäldenärens samt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p147 ft26"&gt;liga tillgångar och inkomster efter avdrag för vad som &lt;SPAN class="ft35"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;för- behållas gäldenären för dennes och dennes familjs försörjning. Därvid &lt;SPAN class="ft35"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;bestämmelserna i 7 kap. 4 och 5 §§ utsöknings- balken om förbehållsbelopp vara vägledande. Det får bestämmas vid skuldsaneringen att förbehåll även &lt;SPAN class="ft35"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;göras för betalning av en fordran som, enligt 7 § tredje stycket eller beslut som fattas med stöd av 7 § andra stycket, inte omfattas av skuldsaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;Av fördelningen enligt första stycket 3 &lt;SPAN class="ft41"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;det framgå hur stor procentandel av fordringar- nas belopp som &lt;SPAN class="ft41"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;kvarstå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft24"&gt;Den betalningsplan som &lt;SPAN class="ft27"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;bestämmas enligt första stycket 4 s&lt;SPAN class="ft27"&gt;kall &lt;/SPAN&gt;löpa under fem år, om det inte &lt;SPAN class="ft27"&gt;finns särskilda &lt;/SPAN&gt;skäl att bestämma en kortare tid.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p150 ft26"&gt;liga tillgångar och inkomster ef- ter avdrag för vad som &lt;SPAN class="ft35"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;för- behållas gäldenären för dennes och dennes familjs försörjning. Därvid &lt;SPAN class="ft35"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;bestämmelserna i 7 kap. 4 och 5 §§ utsöknings- balken om förbehållsbelopp vara vägledande. Det får bestämmas vid skuldsaneringen att förbehåll även &lt;SPAN class="ft35"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;göras för betalning av en fordran som, enligt 7 § tredje stycket eller beslut som fattas med stöd av 7 § andra stycket, inte omfattas av skuldsaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Av fördelningen enligt första stycket 3 &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;det framgå hur stor procentandel av fordringar- nas belopp som &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;kvarstå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft24"&gt;Den betalningsplan som &lt;SPAN class="ft27"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;bestämmas enligt första stycket 4 &lt;SPAN class="ft27"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;löpa under fem år, om det inte &lt;SPAN class="ft27"&gt;är skäligt &lt;/SPAN&gt;att bestämma en kortare tid. &lt;SPAN class="ft27"&gt;Från betalningsplanens längd ska avräkning göras med det antal månader som förflutit sedan inledandebeslutet meddelades.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;9 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft42"&gt;Gäldenärens betalningar enligt vad som har bestämts i 14 a § och i en betalningsplan ska genomföras utan hinder av att beslutet om betal- ning inte har vunnit laga kraft. Betalning ska ske till Kronofogde- myndigheten, om det inte finns särskilda skäl att betala direkt till borgenären. Gäldenären ska betala en gång i månaden, med undantag för juni och december månader som är betalningsfria.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;Inbetalda medel och ränta ska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37228x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;En ansökan om skuldsane- ring &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;göras skriftligen hos Kronofogdemyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Ansökan &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;vara egenhän- digt undertecknad av gäldenär- en.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att an- sökan får lämnas i form av elek- troniskt dokument.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning som har gjorts med hjälp av automatiserad data- behandling och vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. I så fall får kravet på egenhändigt under- tecknande uppfyllas med elektron- iska medel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx5"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med-&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p155 ft35"&gt;Kronofogdemyndigheten betala ut till borgenärerna en gång om året. Utbetalning ska ske först efter det att beslutet om skuldsanering har vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;Vid beslut om avslag, avvis- ning eller avskrivning ska inbe- talda medel enligt 14 a § återbe- talas till gäldenären när beslutet har vunnit laga kraft. Om pågå- ende utmätning har avbrutits i enlighet med 22 § ska i stället inbetalda medel fördelas på de fordringar för vilka utmätningen pågick.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft7"&gt;10 §&lt;SPAN class="ft44"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft7"&gt;En ansökan om skuldsane- ring &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;göras skriftligen hos Kronofogdemyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft28"&gt;Ansökan &lt;SPAN class="ft43"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara egenhän- digt undertecknad av gäldenär- en.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2006:745.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;SOU 2013:72 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;delar närmare föreskrifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft32"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;elektroniska dokument.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td74"&gt;&lt;P class="p162 ft31"&gt;11 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p117 ft14"&gt;Ansökan &lt;SPAN class="ft32"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;innehålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p117 ft12"&gt;Ansökan &lt;SPAN class="ft40"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;innehålla &lt;SPAN class="ft40"&gt;uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p117 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1. &lt;/SPAN&gt;de uppgifter om &lt;SPAN class="ft7"&gt;gäldenären&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p117 ft31"&gt;1. gäldenären &lt;SPAN class="ft33"&gt;enligt vad &lt;/SPAN&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;som anges i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;33 kap. 1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p130 ft31"&gt;första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;anges i 33 kap. 1 § första och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;och andra styckena rättegångs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;andra styckena rättegångsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;balken samt uppgift som visar att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;samt uppgift som visar att gälde-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;gäldenären har hemvist i Sverige,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;nären har hemvist i Sverige,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr20 td76"&gt;&lt;P class="p117 ft9"&gt;2. en förteckning över&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td10"&gt;&lt;P class="p130 ft32"&gt;gälde-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr20 td43"&gt;&lt;P class="p117 ft32"&gt;2. gäldenärens inkomster, till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;närens tillgångar och skulder med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;gångar och utgifter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;uppgift om varje borgenärs namn,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;person- eller organisationsnum-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;mer, adress och telefon,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p117 ft9"&gt;3. uppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p28 ft33"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p130 ft9"&gt;gäldenärens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p117 ft32"&gt;3. gäldenärens totala skuld,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;inkomster och utgifter,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p117 ft32"&gt;4. gäldenärens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p144 ft9"&gt;skulder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;privatpersoner och till närings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;idkare som inte bedriver inkasso-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;verksamhet enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td75"&gt;&lt;P class="p144 ft9"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td80"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;inkasso-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;lagen (1974:182) och inte heller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;företräds av någon som bedriver&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;sådan verksamhet, med angivan-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;de av skuldens storlek, borgenär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;ens namn, adress och telefon,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p117 ft9"&gt;4. uppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p145 ft9"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p130 ft7"&gt;förhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p117 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;5. &lt;/SPAN&gt;förhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;som avses i 4 § &lt;SPAN class="ft9"&gt;tredje &lt;/SPAN&gt;stycket,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;4 § &lt;SPAN class="ft9"&gt;fjärde &lt;/SPAN&gt;stycket och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p117 ft9"&gt;5. de uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p130 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;om &lt;/SPAN&gt;gäldenär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p117 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;6. &lt;/SPAN&gt;gäldenärens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;dennes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;ens och dennes familjs person-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;familjs personliga och ekonomi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;liga och ekonomiska förhållan-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;ska förhållanden som i övrigt är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;den som i övrigt är av betydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;av betydelse för prövning av frå-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;för prövning av frågan om skuld-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;gan om skuldsanering &lt;SPAN class="ft33"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;inle-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;sanering &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;inledas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;das.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p117 ft7"&gt;Uppgifterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p130 ft31"&gt;första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p117 ft7"&gt;Uppgifterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;stycket &lt;SPAN class="ft33"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;lämnas av gäldenär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;stycket &lt;SPAN class="ft32"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;lämnas av gäldenären&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;en på heder och samvete.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;på heder och samvete.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft16"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37230x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;13 §&lt;SPAN class="ft34"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Om det framgår av ansökan om skuldsanering eller annan till- gänglig utredning att gäldenären inte uppfyller villkoren enligt 4 § eller inte får beviljas skuldsanering på grund av 6 §, ska Krono- fogdemyndigheten avslå ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p119 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Om det&lt;/SPAN&gt;, sedan beslut har med- delats enligt 14 § andra stycket om att inleda skuldsanering, &lt;SPAN class="ft26"&gt;fram- kommer att förutsättningarna för skuldsanering enligt denna lag inte är uppfyllda, ska Kronofogde- myndigheten avslå ansökan. An- sökan får också avslås, om gäl- denären inte inställer sig person- ligen vid ett sammanträde eller om gäldenären i övrigt inte med- verkar vid ärendets handlägg- ning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p119 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Om det &lt;/SPAN&gt;efter inledandebeslutet &lt;SPAN class="ft26"&gt;framkommer att förutsättning- arna för skuldsanering enligt denna lag inte är uppfyllda, ska Kronofogdemyndigheten avslå an- sökan. Ansökan får också avslås, om gäldenären inte inställer sig personligen vid ett sammanträde eller om gäldenären i övrigt inte medverkar vid ärendets hand- läggning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p119 ft26"&gt;Kronofogdemyndigheten &lt;SPAN class="ft35"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;i den utsträckning det behövs inhämta upplysningar om gälde- närens personliga och ekonomiska förhållanden från andra myndig- heter. Kronofogdemyndigheten får också, om det finns särskilda skäl, hålla ett sammanträde enligt 17 § för att avgöra om skuld- sanering &lt;SPAN class="ft35"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;inledas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft24"&gt;Om Kronofogdemyndigheten inte enligt 12 § avvisar eller enligt 13 § första stycket avslår en an- sökan om skuldsanering, &lt;SPAN class="ft27"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;myndigheten snarast &lt;SPAN class="ft27"&gt;besluta att skuldsanering skall inledas&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft7"&gt;14 §&lt;SPAN class="ft34"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft26"&gt;Kronofogdemyndigheten &lt;SPAN class="ft35"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;i den utsträckning det behövs inhämta upplysningar om gälde- närens personliga och ekonomiska förhållanden från andra myndig- heter. Kronofogdemyndigheten får också, om det finns särskilda skäl, hålla ett sammanträde enligt 17 § för att avgöra om skuld- sanering &lt;SPAN class="ft35"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;inledas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft20"&gt;Om Kronofogdemyndigheten inte enligt 12 § avvisar eller enligt 13 § första stycket avslår en an- sökan om skuldsanering, &lt;SPAN class="ft45"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;myn- digheten snarast &lt;SPAN class="ft45"&gt;fatta ett inled- andebeslut&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p147 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Senaste lydelse 2011:472.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Senaste lydelse 2006:745.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft16"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37231x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;SOU 2013:72 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p118 ft33"&gt;14 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p169 ft9"&gt;Vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p33 ft40"&gt;inledandebeslutet ska,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p170 ft32"&gt;tiden till dess att frågan om skuld-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p170 ft32"&gt;sanering slutligt har avgjorts eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p170 ft9"&gt;annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p171 ft9"&gt;beslutats,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;bestämmas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p170 ft32"&gt;månatligt belopp som gäldenären&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p170 ft9"&gt;ska betala samt när och hur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td88"&gt;&lt;P class="p170 ft9"&gt;denna betalning ska ske.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;Beloppet ska bestämmas uti-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td88"&gt;&lt;P class="p170 ft9"&gt;från vad som föreskrivs i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td89"&gt;&lt;P class="p170 ft9"&gt;andra stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td83"&gt;&lt;P class="p171 ft7"&gt;15 §&lt;SPAN class="ft50"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft52"&gt;När ett &lt;SPAN class="ft51"&gt;beslut &lt;/SPAN&gt;har meddelats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr21 td35"&gt;&lt;P class="p170 ft54"&gt;När ett &lt;SPAN class="ft53"&gt;inledandebeslut &lt;/SPAN&gt;har med-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;om att inleda skuldsanering &lt;SPAN class="ft32"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p170 ft7"&gt;delats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;Kronofogdemyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;Kronofogdemyndigheten genast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p170 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;heten genast &lt;/SPAN&gt;kungöra detta i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft32"&gt;genom en kungörelse i Post- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td88"&gt;&lt;P class="p170 ft9"&gt;Post- och Inrikes Tidningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Inrikes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Tidningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;uppmana var&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;I kungörelsen ska var och en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;och en som har en fordran mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p170 ft32"&gt;som har en fordran mot gäldenär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;gäldenären att skriftligen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft32"&gt;anmäla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p170 ft32"&gt;en uppmanas att inom en månad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;den till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft32"&gt;Kronofogdemyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p170 ft32"&gt;från dagen för kungörelsens inför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft32"&gt;senast en månad från dagen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td89"&gt;&lt;P class="p170 ft9"&gt;ande skriftligen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft32"&gt;kungörelsens införande. Om det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;1. anmäla sina fordringar mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft33"&gt;finns särskilda skäl, kan Krono-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p170 ft9"&gt;gäldenären och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;fogdemyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p37 ft9"&gt;införa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;kun-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;2. lämna synpunkter av bety-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p23 ft32"&gt;görelsen även i en eller flera orts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p170 ft32"&gt;delse för ansökan om skuldsane-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p23 ft32"&gt;tidningar. Kronofogdemyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p170 ft9"&gt;ring.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft32"&gt;kan också förlänga fristen till två&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;Om det är skäligt, kan Krono-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft32"&gt;månader, om det finns särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p170 ft32"&gt;fogdemyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;införa kun-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;skäl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p170 ft32"&gt;görelsen även i en eller flera orts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p170 ft32"&gt;tidningar. Kronofogdemyndighet-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p170 ft9"&gt;en kan också förlänga fristen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p170 ft9"&gt;andra stycket till två månader,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p170 ft9"&gt;om det finns särskilda skäl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p172 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2006:745.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37232x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;Författningsförslag SOU 2013:72&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p174 ft33"&gt;15 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p117 ft9"&gt;I anmälan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;enligt 15 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p23 ft40"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;anges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td97"&gt;&lt;P class="p117 ft32"&gt;1. fordringens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p117 ft9"&gt;storlek,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td96"&gt;&lt;P class="p23 ft32"&gt;när&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;fordringen uppkommit, upplupen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;ränta och räntesats,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p117 ft32"&gt;2. uppgift om någon är solida-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;riskt betalningsskyldig eller säker-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;het har ställts för fordran,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p117 ft32"&gt;3. borgenärens namn, person-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;eller organisationsnummer, adress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;och telefon samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p117 ft9"&gt;4. till vilket konto som betal-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;ning ska ske.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr22 td95"&gt;&lt;P class="p175 ft7"&gt;16 §&lt;SPAN class="ft34"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p117 ft55"&gt;Har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p122 ft55"&gt;skuldsanering inletts,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td99"&gt;&lt;P class="p117 ft55"&gt;Har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td78"&gt;&lt;P class="p176 ft55"&gt;skuldsanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft55"&gt;inletts,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;skall Kronofogdemyndigheten se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td102"&gt;&lt;P class="p23 ft32"&gt;Kronofogdemyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;till att ärendet blir så utrett som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td103"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;utreda om förutsättningarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td96"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;dess beskaffenhet kräver.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;skuldsanering är uppfyllda.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr22 td95"&gt;&lt;P class="p175 ft7"&gt;22 §&lt;SPAN class="ft34"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p117 ft55"&gt;Efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td57"&gt;&lt;P class="p122 ft55"&gt;Kronofogdemyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td99"&gt;&lt;P class="p117 ft55"&gt;Efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr12 td102"&gt;&lt;P class="p23 ft55"&gt;Kronofogdemyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;hetens &lt;/SPAN&gt;beslut om att inleda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;hetens &lt;/SPAN&gt;inledandebeslut &lt;SPAN class="ft7"&gt;får ut-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;skuldsanering &lt;/SPAN&gt;får utmätning för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;mätning för fordringar som upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;fordringar som uppkommit dess-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;kommit dessförinnan inte äga rum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;förinnan inte äga rum innan frågan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;innan frågan om skuldsanering är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;om skuldsanering är avgjord, om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;avgjord, om inte, efter över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;inte, efter överklagande, rätten på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;klagande, rätten på begäran av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;begäran av en borgenär bestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;en borgenär bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;annat.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;mer annat. Om utmätning ändå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Om utmätning ändå sker, är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;sker, är åtgärden utan verkan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;åtgärden utan verkan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;Första stycket gäller inte fordringar som enligt 7 § tredje styck- et inte omfattas av skuldsaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft20"&gt;Det som sägs i denna paragraf tillämpas även i fråga om beslut om betalningssäkring och verkställighet av ett sådant beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Senaste lydelse 2006:745.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Senaste lydelse 2006:745.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37233x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p180 ft33"&gt;22 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft41"&gt;Vad gäldenären har betalat in till Kronofogdemyndigheten i enlig- het med 9 § första stycket 4 och 14 a § får inte utmätas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft35"&gt;När skuldsanering har beviljats tillkommer de medel som gälde- nären betalat in till Kronofogde- myndigheten enligt 9 § första stycket 4 och 14 a § de borgenärer vars fordringar omfattas av för- farandet. Kronofogdemyndigheten ska utan dröjsmål avskilja medlen på särskilt räntebärande konto för borgenärernas räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft7"&gt;24 §&lt;SPAN class="ft34"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft7"&gt;På ansökan av en borgenär vars fordran omfattas av ett beslut om skuldsanering kan Kronofogdemyndigheten upphäva beslutet eller, i fall som avses i 4 och 5, ändra det som har bestämts i en fråga som avses i 9 § första stycket &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2&lt;/SPAN&gt;–4,&lt;/NOBR&gt; om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft7"&gt;1. gäldenären&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;har gjort sig skyldig till oredlighet mot borgenärer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;b.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;har gjort sig skyldig till uppsåtligt försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;c.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;i hemlighet har gynnat någon borgenär för att inverka på skuldsaneringsfrågans avgörande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft7"&gt;2. gäldenären i sin ansökan om skuldsanering eller annars under ärendets handläggning medvetet har lämnat oriktiga uppgifter till men för borgenären,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft7"&gt;3. gäldenären har lämnat oriktig uppgift till ledning för myndig- hets beslut i fråga om skatt eller avgift som omfattas av skuld- saneringen eller underlåtit att lämna uppgift trots att gäldenären är uppgiftsskyldig och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett beslut blivit felaktigt eller inte fattats,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2006:745.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37234x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;gäldenären inte följer betalningsplanen, såvida avvikelsen inte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;är ringa, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;gäldenärens ekonomiska förhållanden har väsentligen för- bättrats efter beslutet om skuldsanering och detta beror på omständig- heter som inte kunnat förutses vid beslutet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p130 ft7"&gt;I fall som avses i första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;I fall som avses i första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p130 ft7"&gt;stycket 5 &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;ansökan ges in&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;stycket 5 &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ansökan ges in&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p130 ft7"&gt;inom fem år från dagen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;inom fem år från dagen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p130 ft32"&gt;skuldsaneringen&lt;SPAN class="ft14"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Om löptiden för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;inledandebeslutet eller,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;om en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p130 ft9"&gt;betalningsplanen har förlängts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;betalningsplan avslutas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p23 ft32"&gt;senare,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p130 ft9"&gt;enligt 26 §, gäller i stället den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;senast den dag då planen löper ut&lt;SPAN class="ft14"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p192 ft32"&gt;tiden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Upphävs ett beslut om skuldsanering, blir en borgen eller annan säkerhet som tredje man har ställt för betalning av belopp som avses i 9 § första stycket 3 ogiltig, om inte tredje mannen kände till eller borde känt till de omständigheter som anges i första stycket 1 eller medverkade till att gäldenären åsidosatt sina förpliktelser enligt första stycket 2.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td80"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td106"&gt;&lt;P class="p171 ft7"&gt;29 §&lt;SPAN class="ft34"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p117 ft55"&gt;Kronofogdemyndighetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr12 td109"&gt;&lt;P class="p193 ft55"&gt;Kronofogdemyndighetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;slutliga beslut får överklagas till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p118 ft7"&gt;slutliga beslut får överklagas till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;tingsrätten i den ort där gälde-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p118 ft7"&gt;tingsrätten i den ort där gälde-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td80"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;nären&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;bosatt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;Detsamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td106"&gt;&lt;P class="p118 ft7"&gt;nären är bosatt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td110"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;Detsamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;gäller Kronofogdemyndighetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p118 ft31"&gt;gäller Kronofogdemyndighetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;beslut att inleda skuldsanering&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td106"&gt;&lt;P class="p118 ft33"&gt;inledandebeslut och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p23 ft32"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Om gäldenären inte är bosatt i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p118 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;14 a §&lt;/SPAN&gt;. Om gäldenären inte är bo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Sverige,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p28 ft7"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft31"&gt;beslutet överklagas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p118 ft7"&gt;satt i Sverige, får beslutet över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;till Stockholms tingsrätt. Över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p118 ft7"&gt;klagas till Stockholms tingsrätt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;klagandet &lt;SPAN class="ft33"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;ges in till Krono-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p118 ft7"&gt;Överklagandet &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ges in till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;fogdemyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p194 ft7"&gt;inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;tre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p118 ft7"&gt;Kronofogdemyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;veckor från dagen för beslutet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p118 ft7"&gt;tre veckor från dagen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td111"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;Vid överklagande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p118 ft14"&gt;beslutet. Vid överklagande gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;(1996:242)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p21 ft7"&gt;om domstolsären-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p118 ft31"&gt;lagen (1996:242) om domstols-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;den, om inte annat följer av den-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p118 ft31"&gt;ärenden, om inte annat följer av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;na lag. Kronofogdemyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p118 ft7"&gt;denna lag. Kronofogdemyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;inte vara part i domstolen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p118 ft7"&gt;heten &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;inte vara part i dom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td80"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td105"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td106"&gt;&lt;P class="p118 ft7"&gt;stolen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td107"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2006:745.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37235x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft7"&gt;Ett beslut varigenom en ansökan om skuldsanering förklaras vilande får inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td112"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;36 §&lt;SPAN class="ft34"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td113"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;Socialnämnder och andra myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p27 ft31"&gt;Socialnämnder och andra myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;digheter &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;till Kronofogde-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;digheter &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;till Kronofogde-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;myndigheten eller domstol som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p27 ft31"&gt;myndigheten eller domstol som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;handlägger ett ärende om skuld-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;handlägger ett ärende om skuld-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;sanering enligt denna lag på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;sanering enligt denna lag på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;begäran överlämna sådana upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;begäran överlämna sådana upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;gifter om gäldenärens personliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;gifter om gäldenärens personliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;och ekonomiska förhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;och ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td113"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;förhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;som behövs för prövning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;som behövs för prövning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;ärendet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;ärendet. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Sådana&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td113"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;uppgifter får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p27 ft40"&gt;också lämnas av myndigheter som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;anmäler fordringar enligt 15 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Äldre bestämmelser i 11 och 15 §§ ska gälla en ansökan om skuldsanering som har kommit in före ikraftträdandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;De nya bestämmelserna i 14 a §, 9 § fjärde stycket andra meningen och 24 § ska inte gälla ett ärende där ett inledande- beslut har fattats före ikraftträdandet, men ärendet ännu inte slutligt avgjorts med ett lagakraftvunnet beslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;I övrigt ska de nya bestämmelserna tillämpas även på ärenden om ansökan om skuldsanering som kommit in före ikraftträdan- det, men ännu inte slutligt avgjorts med ett lagakraftvunnet beslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Äldre bestämmelser ska gälla för skuldsaneringsbeslut som har vunnit laga kraft före ikraftträdandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2006:745.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft16"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37236x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Förslag till förordning om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft21"&gt;ändring i skuldsaneringsförordningen (1994:347)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skuldsaneringsförordningen (1994:347)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 2, 4 och 9 §§ ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det i förordningen ska införas en ny paragraf, 10 §, av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td116"&gt;&lt;P class="p208 ft40"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td119"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p171 ft7"&gt;2 §&lt;SPAN class="ft34"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr12 td120"&gt;&lt;P class="p117 ft55"&gt;Ansökan om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr12 td121"&gt;&lt;P class="p209 ft55"&gt;skuldsanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p210 ft55"&gt;Ansökan om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr12 td122"&gt;&lt;P class="p23 ft55"&gt;skuldsanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;göras på blankett som fast-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p208 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;göras på blankett som fast-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;ställs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td125"&gt;&lt;P class="p209 ft7"&gt;Kronofogdemyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p208 ft7"&gt;ställs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;av Kronofogdemyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;heten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td119"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p208 ft7"&gt;heten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p210 ft32"&gt;Kronofogdemyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td119"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td124"&gt;&lt;P class="p208 ft32"&gt;besluta att ansökan får lämnas i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td119"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td124"&gt;&lt;P class="p208 ft9"&gt;form av ett elektroniskt doku-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p208 ft9"&gt;ment.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td119"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p171 ft7"&gt;4 §&lt;SPAN class="ft34"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p117 ft55"&gt;En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr12 td127"&gt;&lt;P class="p176 ft55"&gt;kungörelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td48"&gt;&lt;P class="p171 ft55"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td20"&gt;&lt;P class="p209 ft55"&gt;15 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td83"&gt;&lt;P class="p210 ft55"&gt;En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td128"&gt;&lt;P class="p176 ft55"&gt;kungörelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft55"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p23 ft55"&gt;15 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;skuldsaneringslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td129"&gt;&lt;P class="p209 ft7"&gt;(2006:548)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p208 ft14"&gt;skuldsaneringslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;(2006:548)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;innehålla uppgift om gälde-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td124"&gt;&lt;P class="p208 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;innehålla uppgift om gälde-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;närens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p194 ft7"&gt;namn,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td121"&gt;&lt;P class="p209 ft14"&gt;personnummer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p208 ft7"&gt;närens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p194 ft7"&gt;namn,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p23 ft14"&gt;personnummer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;och adress, ansökningsdag samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td124"&gt;&lt;P class="p208 ft14"&gt;och adress, ansökningsdag samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;adressen till det kontor vid Kro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td124"&gt;&lt;P class="p208 ft7"&gt;adressen till det kontor vid Kro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;nofogdemyndigheten där hand-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p208 ft7"&gt;nofogdemyndigheten där hand-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;lingarna i ärendet finns tillgäng-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td124"&gt;&lt;P class="p208 ft7"&gt;lingarna i ärendet finns tillgäng-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td102"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;liga. Kungörelsen &lt;SPAN class="ft33"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p209 ft12"&gt;dessutom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td124"&gt;&lt;P class="p208 ft14"&gt;liga. Kungörelsen &lt;SPAN class="ft32"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;dessutom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;innehålla uppgift om dagen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p208 ft7"&gt;innehålla uppgift om dagen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft40"&gt;beslutet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p33 ft9"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td125"&gt;&lt;P class="p209 ft32"&gt;inleda skuldsanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td116"&gt;&lt;P class="p208 ft32"&gt;inledandebeslutet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p33 ft7"&gt;och sista&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;och sista dag för anmälan av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td124"&gt;&lt;P class="p208 ft7"&gt;för anmälan av fordringar mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;fordringar mot gäldenären samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p208 ft31"&gt;gäldenären samt en upplysning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;en upplysning om att gäldenär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td124"&gt;&lt;P class="p208 ft7"&gt;om att gäldenärens betalnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td102"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;ens betalningsansvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft7"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p209 ft7"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td124"&gt;&lt;P class="p208 ft7"&gt;ansvar för en fordran som inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;fordran som inte anmäls kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p208 ft7"&gt;anmäls kan komma att falla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td132"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;komma att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td118"&gt;&lt;P class="p33 ft7"&gt;falla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr15 td121"&gt;&lt;P class="p209 ft7"&gt;bort. Kungör-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr15 td124"&gt;&lt;P class="p208 ft7"&gt;bort. Kungörelsen får innehålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Senaste lydelse 2006:774.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Senaste lydelse 2006:1173.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37237x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p147 ft7"&gt;elsen får innehålla även andra upplysningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft20"&gt;Underrättelse om domsto- lens slutliga beslut &lt;SPAN class="ft45"&gt;eller beslut enligt &lt;/SPAN&gt;22 § skuldsaneringslagen (2006:548) &lt;SPAN class="ft45"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;av domstolen lämnas till Kronofogdemyndig- heten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p213 ft7"&gt;även andra upplysningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft7"&gt;9 §&lt;SPAN class="ft34"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft24"&gt;Underrättelse om domsto- lens slutliga beslut&lt;SPAN class="ft27"&gt;, beslut enligt 14 a § eller &lt;/SPAN&gt;22 § skuldsanerings- lagen (2006:548) &lt;SPAN class="ft27"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;av domsto- len lämnas till Kronofogdemyn- digheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft9"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft27"&gt;En gäldenär som har beviljats skuldsanering med en betalnings- plan ska, för fördelningen av in- betalda medel, betala en avgift om 500 kronor varje år som betal- ningsplanen löper.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p147 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Den nya bestämmelsen i 10 § ska tillämpas även för ärenden om skuldsanering där ansökan har inkommit före ikraftträdandet, men ärendet ännu inte slutligt avgjorts med lagakraftvunnet beslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2006:1173.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37238x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft30"&gt;lag om ändring i lag (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2, 8, 17 och 20 §§ lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft40"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft11"&gt;2 kap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft7"&gt;2 §&lt;SPAN class="ft34"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Uppgifter får behandlas i databasen för tillhandahållande av information som behövs i Kronofogdemyndighetens och Skatte- verkets verksamhet för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;verkställighet eller annan åtgärd som särskilt åligger Krono- fogdemyndigheten enligt utsökningsbalken eller annan författning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;indrivning av statliga fordringar m.m.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;ansökan om och tillsyn över näringsförbud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td133"&gt;&lt;P class="p117 ft7"&gt;5. förebyggande av överskuld-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td134"&gt;&lt;P class="p117 ft14"&gt;5. förebyggande av överskuld-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;sättning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;sättning &lt;/SPAN&gt;samt information om och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td133"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td134"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;handläggning av ärenden om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td133"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td134"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;skuldsanering&lt;SPAN class="ft7"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;fullgörande av ett åliggande som följer av ett för Sverige bindande internationellt åtagande, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av verksamheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2011:1543.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37239x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft7"&gt;8 §&lt;SPAN class="ft34"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Uppgifter får behandlas i databasen för tillhandahållande av information som behövs i Kronofogdemyndighetens verksamhet för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;handläggningen av mål om betalningsföreläggande, handräck- ning eller europeiskt betalningsföreläggande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;tillhandahållande av utslag i mål om betalningsföreläggande och handräckning samt verkställighetsförklaring i mål om europeiskt betalningsföreläggande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p117 ft7"&gt;3. förebyggande av överskuld-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p117 ft14"&gt;3. förebyggande av överskuld-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;sättning, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;sättning &lt;/SPAN&gt;samt information om och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft40"&gt;handläggning av ärenden om skuld-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;sanering&lt;SPAN class="ft7"&gt;, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft7"&gt;4. tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft7"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;För de ändamål som anges i 14 § får följande uppgifter behandlas i databasen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;en fysisk persons identitet, bosättning och familjeför- hållanden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;en juridisk persons identitet, säte och företrädare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;en enskilds ekonomiska förhållanden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;yrkanden och grunder i ett ärende,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;beslut samt övriga åtgärder i ett ärende, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p119 ft26"&gt;6. lagöverträdelser som inne- fattar brott eller domar i brott- mål, om uppgifterna utgör grund för en fordran i ett ärende&lt;SPAN class="ft35"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;lagöverträdelser som inne- fattar brott eller domar i brott- mål, om uppgifterna utgör grund för en fordran i ett ärende&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;beslut, betalning, redovis- ning och övriga åtgärder som rör gäldenärens betalningar enligt skuldsaneringslagen (2006:548).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p187 ft7"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med- delar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas i databasen enligt första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2011:532.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37240x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft7"&gt;20 §&lt;SPAN class="ft34"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Uppgifter får behandlas i databasen för tillhandahållande av information som behövs i Kronofogdemyndighetens verksamhet för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;1. handläggningen av konkurstillsynsärenden och mål enligt löne- garantilagen (1992:497),&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p117 ft7"&gt;2. förebyggande av överskuld-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p117 ft14"&gt;2. förebyggande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td113"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;av överskuld-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;sättning, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;sättning &lt;/SPAN&gt;samt information om och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;handläggning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td113"&gt;&lt;P class="p171 ft9"&gt;ärenden om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;skuldsanering&lt;SPAN class="ft31"&gt;, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td113"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft7"&gt;3. tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft7"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2011:532.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37241x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft66"&gt;förordning om ändring av förordningen (2001:590) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § förordningen (2001:590) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft40"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft7"&gt;4 §&lt;SPAN class="ft34"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft20"&gt;Beträffande personer som avses i 2 kap. 16 § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksam- het får i skuldsaneringsdatabasen behandlas uppgifter om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;yrke och anställning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;telefonnummer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p246 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;skulder, dock endast upp- gift om skuldbelopp, uppkomst- dag, ställda säkerheter och vill- kor i övrigt, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;delgivning och frister.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;skulder, dock endast upp- gift om skuldbelopp, uppkomst- dag, ställda säkerheter och vill- kor i övrigt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;delgivning och frister, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p249 ft9"&gt;5. konto och övriga uppgifter för hantering av inbetalda medel och annan redovisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft7"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2006:790.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft16"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37242x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft30"&gt;lag om ändring av kreditupplysningslagen (1973:1173)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § kreditupplysningslagen (1973:1173) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft40"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p253 ft7"&gt;8 §&lt;SPAN class="ft34"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;En uppgift om en fysisk person ska gallras när det inte längre är nödvändigt att bevara uppgiften med hänsyn till ändamålet med behandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;En uppgift om en fysisk person som inte är näringsidkare ska, om uppgiften inte gäller skuldsanering, gallras senast tre år efter den dag då den omständighet inträffade eller det förhållande upp- hörde som uppgiften avser. Rör uppgiften en begäran om eller ett utlämnande av en kreditupplysning, ska den dock gallras senast ett år efter den dag då begäran framställdes.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p122 ft7"&gt;En uppgift om skuldsanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p117 ft31"&gt;En uppgift om skuldsanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p122 ft7"&gt;ska gallras senast fem år efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;ska gallras senast fem år &lt;SPAN class="ft9"&gt;från&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p122 ft32"&gt;den dag då skuldsaneringen be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;dagen för inledandebeslutet &lt;SPAN class="ft14"&gt;eller,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p122 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;viljades &lt;/SPAN&gt;eller, om en betalnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;om en betalningsplan enligt skuld-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p122 ft31"&gt;plan enligt skuldsaneringslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;saneringslagen (2006:548) &lt;SPAN class="ft40"&gt;avslutas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p122 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;(2006:548) &lt;/SPAN&gt;löper under längre tid&lt;SPAN class="ft14"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;senare&lt;/SPAN&gt;, senast den dag då planen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p254 ft12"&gt;senast den dag då planen löper ut.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;löper ut.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;En uppgift som har inhämtats från Kronofogdemyndigheten i dess verksamhet med indrivning och utsökning ska gallras när den inte omfattas av undantaget från sekretess i 34 kap. 1 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). En uppgift som har inhämtats från Kronofogdemyndigheten ska också gallras när den har blockerats av Kronofogdemyndigheten med stöd av 3 kap. 3 a § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndig- hetens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft7"&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2011:471.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p256 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Den nya bestämmelsen ska inte gälla ett ärende där ett beslut om att inleda skuldsanering enligt 14 § skuldsaneringslagen har fattats före ikraftträdandet, men ärendet ännu inte har slutligt avgjorts med ett lagakraftvunnet beslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft16"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;P class="p3 ft6"&gt;1 Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft26"&gt;Skuldsaneringsinstitutet infördes i svensk rätt den 1 juli 1994 genom skuldsaneringslagen (1994:334). Lagen erbjuder svårt skuldsatta privatpersoner en möjlighet till att – helt eller delvis – befrias från ansvar för betalningen av sina skulder. Förutsättningen är att gäldenären dels är på obestånd dels inte kan förväntas klara av att betala sina skulder inom en överskådlig framtid. För att skuldsane- ring ska beviljas krävs dessutom att det bedöms vara skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Lagen ersattes den 1 januari 2007 av skuldsaneringslagen (2006:548). Förutsättningarna att få skuldsanering kom då att för- bättras genom avskaffandet av kravet på att gäldenären i första hand skulle försöka nå en frivillig uppgörelse med sina fordrings- ägare. Skuldsaneringsförfarandet förenklades dessutom i flera avse- enden. Efter en lagändring år 2011 utökades möjligheten att få skuldsanering till att omfatta även aktiva näringsidkare och gälde- närer med färsk skuldsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft26"&gt;Regeringen beslutade den 12 april 2012 om utredningsdirektiv att låta en särskild utredare föreslå åtgärder som förbättrar möjlig- heterna för dem som har rätt till skuldsanering att också få det. I uppdraget ligger att överväga om de krav som ställs på gäldenären, borgenärerna och det allmänna i fråga om skuldsanering är lämpliga eller om kraven bör se ut på annat sätt än i dag. Dessutom ska frå- gorna om kvalificerad insolvens och betalningsplanens längd utre- das. Utredaren ska föreslå de författningsändringar och andra åtgärder som det finns anledning till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft16"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Utredningens arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft26"&gt;Utredningen inledde sitt arbete i april 2012 och har biträtts av dels en sakkunnig från Justitiedepartementet, dels experter från Juridiska institutionen vid Stockholms universitet, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Konsumentverket, Brottsoffermyndigheten, Svensk Inkasso, Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen samt Yrkes- föreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst. Utred- ningen har bedrivits i nära samråd med sakkunnig- och expertkretsen. Den sakkunnige och experterna har fortlöpande beretts tillfälle att lämna synpunkter både muntligen och skriftligen. Under utred- ningstiden har sammanlagt nio sammanträden hållits, varav ett tre- dagarssammanträde i internatform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Inom ramen för utredningsarbetet har utredningen samrått med ett stort antal myndigheter, organisationer och företag som i sin verksamhet kommer i kontakt med frågan om skuldsanering. Syftet med samråden har varit att inhämta synpunkter på skuldsanerings- institutet, om hur det fungerar i dag och vilka önskemål om åtgärder som finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Den särskilde utredaren och sekreteraren har hållit samråds- möten med följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Rikskronofogden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Kronofogdemyndighetens samtliga skuldsaneringsteam, i Sundbyberg, Göteborg, Malmö, Kalmar och Östersund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Kronofogdemyndighetens verkställighetsteam i Göteborg, Helsingborg och Växjö&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Budget- och skuldrådgivare i Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå och Lund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Överförmyndarförvaltningen i Stockholm, Göteborg och Umeå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Kriminalvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Försäkringskassan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Kuratorer inom psykiatrin på S:t Görans sjukhus i Stockholm&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Unionens &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;a-kassa,&lt;/NOBR&gt; Ledarnas &lt;NOBR&gt;a-kassa,&lt;/NOBR&gt; Akademikernas &lt;NOBR&gt;a-kassa,&lt;/NOBR&gt; Hotell- och Restauranganställdas &lt;NOBR&gt;a-kassa,&lt;/NOBR&gt; Byggnads &lt;NOBR&gt;a-kassa,&lt;/NOBR&gt; Småföretagarnas &lt;NOBR&gt;a-kassa,&lt;/NOBR&gt; Handelsanställdas &lt;NOBR&gt;a-kassa&lt;/NOBR&gt; och Sekos &lt;NOBR&gt;a-kassa&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft16"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p269 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;E-delegationen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Lokalföreningen i Umeå för Kriminellas revansch i samhället (KRIS)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Riksförbundet Insolvens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Behandlingshemmet Hatten i Stockholm&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Diakoner i Svenska kyrkan i Stockholm (Hässelby, Hammarby och S:t Görans församlingar)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Inkassobolagen Intrum Justitia, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Kredit-Inkasso,&lt;/NOBR&gt; Alektum Inkasso och Profact&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft7"&gt;Den särskilde utredaren och sekreteraren har även träffat Lisbeth Sandvall, lektor och filosofie doktor vid institutionen för socialt arbete vid Linnéuniversitetet i Växjö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft8"&gt;Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Trafikförsäkringsföreningen och Kammarkollegiet har i vissa frågor lämnat synpunkter till utredningen. Information har även inhämtas från Statistiska Centralbyrån, affärs- och kreditupplysningsföre- taget UC samt intresseorganisationen för den norska inkassobran- schen Norske Inkassobyråers Forening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;Därutöver har Sveriges Kommuner och Landsting, Radiotjänst, Företagarna, Företagarförbundet, Pensionärernas Riksorganisation och Sveriges pensionärsförbund beretts möjlighet att lämna syn- punkter till utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Den särskilde utredaren har deltagit vid det erfarenhetsutbyte som anordnades för Kronofogdemyndighetens skuldsaneringsteam i december 2012. Utredaren och sekreteraren har också deltagit vid myndighetens två borgenärsträffar i Sundbyberg och Göteborg under våren 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;I syfte att få närmare information om tillämpningen av den nor- diska skuldsaneringslagstiftningen har den särskilde utredaren och sekreteraren besökt Finland och Danmark. Vid besöket i Finland skedde samråd med företrädare för Justitieministeriet, advokater som arbetar som utredare i skuldsaneringsärenden samt ekonomi- och skuldrådgivare. I Danmark träffade utredningen representanter för Justitsministeriet och det danska Konkursrådet samt en advokat med erfarenhet av arbete som rättens medhjälpare i skuldsanerings- ärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft16"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft7"&gt;Utredningen har fortlöpande följt och beaktat det arbete som har pågått inom ramen för Utredningen om överskuldsättning (Utö), Ju 2012:06.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;I enlighet med utredningsdirektiven har utredningen samrått med Näringslivets Regelnämnd, som har lämnat synpunkter på ett utkast till betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;I arbetet har utredningen dessutom haft kontakt med och fått värdefulla synpunkter från en rad personer, såväl tjänstemän som privatpersoner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Betänkandets disposition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Utredningens uppdrag kan sägas bestå av tre huvudsakliga delar. Frågan om hur det är möjligt att få fler evighetsgäldenärer att ansöka och klara av en skuldsanering ska utredas. Dessutom ska kravet på kvalificerad insolvens och betalningsplanens längd övervägas särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;Betänkandet inleds med en introduktion till frågorna om över- skuldsättning och evighetsgäldenärer (kapitel 2). Därefter presenteras hur skuldsaneringsinstitutet har utvecklats till hur det ser ut i dag (kapitel 3). Sedan följer en redovisning av pågående arbete för att motverka långvarig överskuldsättning (kapitel 4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft26"&gt;Utredningens överväganden redovisas i kapitel &lt;NOBR&gt;5–14.&lt;/NOBR&gt; Inledningsvis presenteras utredningens allmänna utgångspunkter för sina slutsatser och förslag till åtgärder (kapitel 5). Därefter behandlas frågan om hur skuldsanering kan aktualiseras (kapitel 6). Sedan redovisas utred- ningens slutsatser om skuldsaneringsinstitutets ansökningsförfarande (kapitel 7), rekvisitet för kvalificerad insolvens (kapitel 8), betalnings- planens längd (kapitel 9) och gäldenärens betalningar (kapitel 10). Därefter behandlas frågan om möjligheten att beviljas skuldsanering på nytt (kapitel 11) samt budget- och skuldrådgivarnas stöd till gälde- nären (kapitel 12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft7"&gt;Betänkandets motivdel avslutas med överväganden i fråga om ikraftträdande och övergångsbestämmelser (kapitel 13) samt en kost- nads- och konsekvensanalys (kapitel 14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;I betänkandets sista kapitel finns en författningskommentar (kapitel 15).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft16"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft7"&gt;Till betänkandet har fogats bilagor bestående av, förutom utred- ningsdirektiven &lt;SPAN class="ft9"&gt;(bilaga 1), &lt;/SPAN&gt;även ett förslag till ny ansökningsblan- kett &lt;SPAN class="ft9"&gt;(bilaga 2) &lt;/SPAN&gt;och exempel på hur en del av en betalningsplan kan se ut i dag &lt;SPAN class="ft9"&gt;(bilaga 3)&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft16"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37249x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p280 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Överskuldsättning och evighetsgäldenärer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;En ökad skuldsättning bland privatpersoner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft8"&gt;Skuldsättningen bland privatpersoner ökade kraftigt under den senare delen av &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Det hade blivit förmånligare att ta lån, främst genom skattesystemets utformning och en hög inflation. Samtidigt var det betydligt enklare att skuldsätta sig än tidigare, bl.a. på grund av avregleringen av kreditmarknaden och värdesteg- ringen på fastigheter. På några år kom hushållen därför att fler- dubbla sin nettoupplåning, samtidigt som sparandet minskade.&lt;SPAN class="ft73"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Hushållens skuldbörda i förhållande till deras disponibla inkomst efter skatt, den s.k. skuldkvoten, steg från 100 procent i början av decenniet till att år 1988 uppgå till 130 procent.&lt;SPAN class="ft73"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft20"&gt;I början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; steg arbetslösheten samtidigt som fastig- hetspriserna sjönk, vilket bidrog till en minskad skuldsättning. När fastighetspriserna återigen ökade och räntenivåerna sjönk under slutet av 1990&lt;SPAN class="ft74"&gt;‑&lt;/SPAN&gt;och början av &lt;NOBR&gt;2000&lt;SPAN class="ft74"&gt;-&lt;/SPAN&gt;talet&lt;/NOBR&gt; tilltog dock skuldsättningen på nytt. År 2012 uppgick skuldkvoten till närmare 165 procent. Av diagram- met nedan framgår den svenska skuldkvotens utveckling under perioden &lt;NOBR&gt;1980–2012.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se bl.a. prop. 1993/94:123 s. 33 ff och SOU 2004:81 s. 55 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Enligt uppgift från Statistiska Centralbyrån. Det bör observeras att det i beräkningen av skuldkvotens storlek ingår även helt skuldfria hushåll, vilket innebär att bland de hushåll som har skulder är skuldsättningen i många fall betydligt högre än snittet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft16"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37250x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Överskuldsättning och evighetsgäldenärer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p286 ft75"&gt;3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft26"&gt;De svenska hushållens nuvarande skuldsättning är förhållandevis hög i ett europeiskt perspektiv. Enligt Eurostat&lt;SPAN class="ft76"&gt;4&lt;/SPAN&gt;, som beräknar skuldsättningen som andel av hushållens disponibla inkomst &lt;SPAN class="ft35"&gt;före &lt;/SPAN&gt;skatt, uppgick den svenska skuldkvoten till nästan 149 procent år 2011.&lt;SPAN class="ft76"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;I Europa är det endast Danmark, Norge, Nederländerna och Irland som har en högre skuldkvot. I samtliga europeiska länder har hushållens skuldsättning stigit under det senaste decenniet, förutom i Tyskland där den i stället sjunkit från 107 procent år 2000 till 86 procent år 2011. &lt;SPAN class="ft76"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Av nedanstående diagram framgår skuldkvotens utveckling i ett antal europeiska länder under perioden &lt;NOBR&gt;1999–2011.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Enligt uppgifter från Statistiska Centralbyrån.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;EU:s statistikkontor som sammanställer statistik som är jämförbar på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; och kan användas som underlag för unionens politiska beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Några jämförbara siffror för tiden efter år 2011 var vid tryckning av betänkandet ännu inte tillgängliga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Hushållens skulder på en hög nivå, SCB&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;‑&lt;/SPAN&gt;Indikatorer, mars 2013, s. 12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37251x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft80"&gt;Överskuldsättning och evighetsgäldenärer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft75"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;När skuldsituationen blir ett problem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft26"&gt;En privatperson som har en hög skuldsättningsgrad behöver inte nödvändigtvis betecknas som &lt;SPAN class="ft35"&gt;överskuldsatt&lt;/SPAN&gt;. Gäldenären kan ändå ha förmåga att betala sina skulder allteftersom de förfaller till betalning. Har den enskilde däremot svårigheter att betala sina löpande räkningar och i övrigt klara av sin ekonomi, kan det dock vara fråga om över- skuldsättning. Endast en tillfällig betalningsoförmåga innebär däremot inte i sig att gäldenären är överskuldsatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft26"&gt;Betalningssvårigheterna kan uppstå när den sammanlagda skuld- bördan har nått en viss kritisk nivå. De ekonomiska marginalerna kan också ha minskat till följd av exempelvis en lägre inkomst eller en höjd ränta. Inte sällan beror överskuldsättningen på ett flertal samverkande faktorer. Många gånger kan försämringen av ekono- min ha utlösts av en oförutsedd händelse som t.ex. arbetslöshet, konkurs, skilsmässa, förlust av nära anhörig eller sjukdom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft20"&gt;Det saknas en entydig definition av vad som avses med över- skuldsättning och det finns skilda uppfattningar om vad som ska omfattas av begreppet.&lt;SPAN class="ft81"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Utredningen om överskuldsättning (Ju 2012:06) har behandlat frågan, men har inte ansett att det är möjligt att redovisa någon klar avgränsning. I en rapport har Kronofogdemyndigheten definierat en överskuldsatt gäldenär som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Enligt uppgifter från Eurostat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; behandling av frågan i sin rapport Towards a common operational European definition of &lt;NOBR&gt;over-indebtedness,&lt;/NOBR&gt; 2008, s. 33 ff och 109 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft16"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37252x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Överskuldsättning och evighetsgäldenärer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft8"&gt;en person som ”själv upplever sig ha ständigt återkommande pro- blem med att inte kunna betala alla sina räkningar.”&lt;SPAN class="ft73"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Konsument- verket har i en rapport avgränsat begreppet överskuldsättning till ”en skuldsättning som inte längre kan hanteras då det uppkommit en obalans mellan inkomster och utgifter.”&lt;SPAN class="ft73"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;I en annan rapport hänvisar myndigheten till situationer då gäldenärens skuldbörda blivit så omfattande att denne saknar möjlighet att infria sina åtag- anden allteftersom skulderna förfaller till betalning och att oförmå- gan inte endast är tillfällig.&lt;SPAN class="ft73"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Denna avgränsning överensstämmer med konkurslagens (1987:672) definition av insolvens.&lt;SPAN class="ft73"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft26"&gt;Hur många personer som är att betrakta som överskuldsatta påverkas givetvis av hur begreppet definieras och vilka mätmetoder som används. Den sista december 2012 hade 527 467 personer en eller flera betalningsanmärkningar hos kreditupplysningsföretag i Sverige.&lt;SPAN class="ft76"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Antalet ansökningar om betalningsföreläggande under år 2012 uppgick till 1 147 659. I december 2012 var 427 417 privat- personer registrerade i myndighetens utsöknings- och indrivnings- databas (personer med fastställda skulder).&lt;SPAN class="ft76"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Kronofogdemyndigheten har också gjort ett försök att uppskatta antalet överskuldsatta med den subjektiva avgränsningen ”gäldenärer &lt;SPAN class="ft35"&gt;som upplever sig &lt;/SPAN&gt;ha skuld- problem”. Antalet överskuldsatta antogs enligt denna definition vara mellan 400 000 och 600 000 personer, motsvarande sex– nio procent av befolkningen.&lt;SPAN class="ft76"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;En annan beräkning som myndig- heten genomförde år 2007 visade att 18 procent av den vuxna befolkningen – eller 1,3 miljoner personer – hade haft betalnings- problem under den senaste &lt;NOBR&gt;12-månadersperioden.&lt;SPAN class="ft76"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt; &lt;/SPAN&gt;Det är med andra ord fråga om mycket stora variationer när man talar om över- skuldsättningens omfattning i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se Kronofogdemyndighetens rapport Alla vill göra rätt för sig – Över skuldsättningens orsaker och konsekvenser, s. 52 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se Rapport 2008:16 – Leva med skulder - bli skuldfri, olika faser i skuldsaneringspro- cessen, s. 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se PM 2003:04, Överskuldsättning – omfattning, orsaker och förslag till åtgärder, s. 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Jfr konkurslagen 1 kap. 2 § andra stycket: ”Med obestånd (insolvens) avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Enligt uppgift från affärs- och kreditupplysningsföretaget UC.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Enligt uppgift från Kronofogdemyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se Kronofogdemyndighetens rapport Alla vill göra rätt för sig – Över skuldsättningens orsaker och konsekvenser, s. 52 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se Kronofogden, Grundorsaker till att alla inte betalar sina räkningar, kvantitativ undersökning, TNS Gallup, s. 12 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft16"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37253x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft80"&gt;Överskuldsättning och evighetsgäldenärer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Effekter av allvarlig skuldsättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft7"&gt;En överskuldsättning som innebär att den enskilde inte klarar av att betala sina skulder under en längre tid medför en rad negativa kon- sekvenser för gäldenären, men även för borgenärer och samhället i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;Överskuldsatta individer lever generellt sett under ansträngda förhållanden, med små ekonomiska marginaler. Av den samlade forskningen framgår tydligt att långvarig överskuldsättning har en nedbrytande effekt på gäldenären. Det är vanligt att den enskilde passiviseras av sin skuldproblematik,&lt;SPAN class="ft34"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;och det har visat sig att många arbetsföra överskuldsatta slutar att arbeta.&lt;SPAN class="ft34"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Den ekono- miska situationen gör att gäldenärens möjligheter att delta i aktivi- teter och ett socialt liv begränsas. Upplevelsen av marginalisering och stigmatisering bidrar till att överskuldsatta har mindre kon- takter med andra personer och med samhället i stort.&lt;SPAN class="ft34"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Många ham- nar därför i ett socialt utanförskap, vilket upplevs som mycket stressande.&lt;SPAN class="ft34"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Bland långvarigt överskuldsatta är dessutom fysisk och psykisk ohälsa påtagligt framträdande. Enligt en studie har denna grupp 35 procent lägre hälsovärden än normalbefolk- ningen.&lt;SPAN class="ft34"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Det har också kunnat påvisas ett samband mellan över- skuldsättning och självmordsrelaterat beteende.&lt;SPAN class="ft34"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Även gäldenärens familj drabbas av effekterna av överskuldsättning och inte minst deras barn.&lt;SPAN class="ft34"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft24"&gt;Borgenärskollektivet påverkas också negativt av om gäldenärerna inte klarar av att betala sina skulder till dem. Förutom uteblivna intäkter kan obetalda fordringar leda till onödiga kostnader för fruktlösa indrivningsförsök. En gäldenär med betalningssvårigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se bl.a. Konsumentverkets rapport 2003:04, s. 16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se Ahlström, R., Ohälsa och marginalisering till följd av överskuldsättning, del av Konsumentverkets rapport 2003:04, bilaga 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se Konsumentverkets rapport 2003:04, bilaga 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Se Poppe, C, Into the Debt Quagmire – How Defaulters cope with Severe Debt Problems, Oslo, 2007, s. 47 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;21&lt;/SPAN&gt;Se Ahlström, R., Ohälsa och marginalisering till följd av överskuldsättning, del av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft88"&gt;Konsumentverkets rapport 2003:04, bilaga 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Arehart-Treichel,&lt;/NOBR&gt; J, Suicide risk may increase when debts pile up, Psychiatric News (2005), s. 28; Hatcher, S, Debt and deliberate &lt;NOBR&gt;self-poisoning.&lt;/NOBR&gt; The British Journal of Psychiatry 164 (1994), s. 111 ff och Hintikka, J., Kontula, O., Saarinen, P., Tanskanen, A., Koskela., &amp; Viinamäki, H. (1998), Debt and suicidal behaviour in the Finnish general population. Acta Psychiatrica Scandinavia 98, s. 493 ff. Se även Edström, S., Överskuldsatta människors mentala ohälsa med avseende på depression, ångest och självmord, 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Se Socialstyrelsens rapport Barn till överskuldsatta – Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft16"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37254x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Överskuldsättning och evighetsgäldenärer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;har inte heller samma möjligheter att konsumera som tidigare, vil- ket i förlängningen måste anses drabba borgenärerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft26"&gt;Överskuldsättningen får även betydande samhällsekonomiska konsekvenser. Obetalda fordringar leder till att Kronofogdemyn- dighetens resurser tas i anspråk. Kraftigt skuldsatta personer är dessutom överrepresenterade inom socialtjänsten samt hälso- och sjukvården, med de kostnader som detta innebär för socialbidrag, vård och annat bistånd. Passivisering och ohälsa bland gäldenärerna leder också till att de arbetar i mindre utsträckning. Detta får en negativ påverkan på både den totala produktionen och skatteintäkt- erna. Gäldenärens drivkraft att skaffa sig deklarerade inkomster minskar också med en svår ekonomisk situation, vilket i sin tur kan leda till ytterligare skattebortfall. Kronofogdemyndigheten har grovt uppskattat att samhällets kostnader för 400 000 överskuld- satta uppgår till mellan 30 och 50 miljarder kronor per år. I denna beräkning ingår endast kostnader för sjukvård och produktions- bortfall.&lt;SPAN class="ft76"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Enligt en beräkning som Konsumentverket gjort uppgår samhällets kostnader i form av finansiella kostnader, förlorade produktionsvärden och andra välfärdskostnader till följd av den överskuldsattes situation under en tjugoårsperiod (diskonterad med fyra procents ränta) för varje överskuldsatt i utanförskap till nästan åtta miljoner kronor.&lt;SPAN class="ft76"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Evighetsgäldenärerna utgör endast en begränsad del av de överskuldsatta i samhället&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft26"&gt;Gäldenärens svåra situation och samhällets kostnader för över- skuldsättningen är bakgrunden till det rehabiliterande syftet med skuldsaneringslagen. Avsikten är att överskuldsatta ska få en chans att lösa sina ekonomiska problem och därigenom erbjudas ett dräg- ligare och mer samhällsnyttigt liv. Trots att många gäldenärer kan vara överskuldsatta är det emellertid endast de som kan betecknas som &lt;SPAN class="ft35"&gt;evighetsgäldenärer &lt;/SPAN&gt;som kan bli föremål för skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft20"&gt;Privatpersoner som är så skuldsatta att de inom en överskådlig framtid inte kan betala sina skulder har av regeringen betecknats som evighetsgäldenärer.&lt;SPAN class="ft81"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Definitionen överensstämmer med det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se Kronofogdemyndighetens rapport Alla vill göra rätt för sig – Över skuldsättningens orsaker och konsekvenser, s. 52ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se Konsumentverkets rapport 2011:11, Budgetrådgivning – en kortsiktig kommunal kost- nad eller en lönsam social investering, s. 24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se bl.a. direktiven till 2007 års insolvensutredning, dir. 2007:29 s. 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37255x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft80"&gt;Överskuldsättning och evighetsgäldenärer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p311 ft8"&gt;krav på kvalificerad insolvens som uppställs i skuldsaneringslagen (4 § första stycket 1) för att komma ifråga för skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft24"&gt;Kronofogdemyndigheten har tagit fram ett antal urvalskriterier som är avsedda att användas för att identifiera de gäldenärer i myn- dighetens egna register som kan aktualiseras för skuldsanering (se närmare om detta i kapitel 4 och 6). Enligt dessa kriterier uppskattas antalet presumtiva skuldsaneringsgäldenärer hos myndigheten uppgå till omkring 25 000 personer.&lt;SPAN class="ft95"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;I sammanhanget måste beaktas att samtliga evighetsgäldenärer som återfinns i Kronofogdemyndighetens register inte går att identifiera med denna metod. För vissa av dem, som visserligen har en tillräcklig skuldsättning enligt urvals- kriterierna, kan förhållandena vara sådana att de ändå inte uppfyller skuldsaneringslagens krav i övrigt. Därutöver finns det gäldenärer som överhuvudtaget inte förekommer hos myndigheten, men som ändå kan uppfylla kraven för skuldsanering. Trots detta kan det konstateras att de evighetsgäldenärer som kan komma i fråga för skuldsanering är väsentligt färre än de 400 &lt;NOBR&gt;000–600&lt;/NOBR&gt; 000 överskuld- satta som Kronofogdemyndigheten har uppskattat att det finns i Sverige. Samtidigt är det betydligt fler än de som i dag får skuld- sanering. Det finns därmed goda skäl för åtgärder som bidrar till att fler kommer i fråga för skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Se Kronofogdemyndighetens slutrapport den 31 mars 2013, Från verkställighet till skuld- sanering, s. 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft16"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;P class="p3 ft6"&gt;3 Skuldsaneringsinstitutet i dag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;Skuldsanering innebär att en gäldenär – helt eller delvis – befrias från ansvar för betalning av de skulder som omfattas av skuldsaneringen. Skuldsanering kan beviljas en fysisk person, med hemvist i Sverige, som är så skuldsatt att han eller hon inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid. Det krävs dessutom att en skuldsanering bedöms vara skälig, med hänsyn till gäldenärens per- sonliga och ekonomiska förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;I detta kapitel presenterar vi bakgrunden till nuvarande skuld- saneringslagstiftning (avsnitt 3.2). Sedan redovisas hur skuldsane- ringsförfarandet är uppbyggt (avsnitt 3.3), vilka villkor som måste vara uppfyllda för att få skuldsanering (avsnitt 3.4) och vilka skul- der som omfattas (avsnitt 3.5). Därefter förklaras innebörden av en skuldsanering (avsnitt 3.6), följt av en redogörelse för möjligheten till omprövning (avsnitt 3.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Bakgrund till lagstiftningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft9"&gt;1994 års skuldsaneringslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft20"&gt;Skälet till att skuldsaneringsinstitutet infördes i svensk rätt var de problem som uppmärksammats med anledning av hushållens till- tagande skuldbörda, under den senare delen av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; (se avsnitt 2.1). Många privatpersoner hade då fått så stora skulder att det blev omöjligt att någonsin betala tillbaka dem. Efter ett antal motioner i riksdagen tillsattes Insolvensutredningen år 1988, vilken lämnade sitt delbetänkande år 1990, &lt;SPAN class="ft45"&gt;Skuldsaneringslag &lt;/SPAN&gt;(SOU 1990:74). Förslaget ledde så småningom till lagstiftning och den 1 juli 1994 trädde 1994 års skuldsaneringslag i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft16"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37257x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Skuldsaneringsinstitutet i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft7"&gt;Det huvudsakliga syftet med lagen var att den skulle verka reha- biliterande. Överskuldsatta skulle få en chans att lösa sina ekono- miska problem och på så sätt erbjudas ett drägligare och mer sam- hällsnyttigt liv. Samtidigt bedömdes systemet bidra till att färre blev överskuldsatta, då möjligheten till krediter skulle minska. Skuldsaneringsförfarandet förväntades även komma borgenärerna till del, genom att de överskuldsatta skulle betala åtminstone en del av sina skulder. Samhällets kostnader på olika områden beräknades också minska.&lt;SPAN class="ft34"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft26"&gt;För att uppnå institutets syften bygger skuldsaneringslagen på ett antal grundläggande principer. Skuldsaneringen ska vara generell, dvs. så långt det är möjligt ska den avse alla gäldenärens skulder. Vidare ska de fordringar som omfattas av en skuldsanering behandlas lika. Institutet ska dessutom vara definitivt, vilket innebär att ett skuld- saneringsbeslut inte utan vidare ska kunna rivas upp. I förarbetena har också framhållits att skuldsaneringen inte får skada den allmänna betalningsmoralen, inte får anses vara stötande ur allmän synpunkt samt att förfarandet ska vara snabbt och enkelt.&lt;SPAN class="ft76"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;1994 års lag förutsatte ett aktivt deltagande från gäldenärens sida och var uppdelad i tre olika steg. I första hand skulle den skuld- satte, med visst bistånd från kommunen, försöka få till stånd en fri- villig uppgörelse med borgenärerna (det s.k. egenförsöket). Om detta inte lyckades skulle gäldenären i stället försöka nå en uppgör- else hos Kronofogdemyndigheten. I sista hand fanns en möjlighet till tvingande beslut om skuldsanering, men det skulle ske vid tingsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;2006 års lag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft24"&gt;Utvärderingar av 1994 års lag visade bl.a. på långa handläggnings- tider och en oklar rollfördelning i förfarandet mellan kommuner och kronofogdemyndigheter.&lt;SPAN class="ft95"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;En ny utredning tillsattes år 2002 för att ytterligare utvärdera lagen.&lt;SPAN class="ft95"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Utredningen presenterade sitt betänkande år 2005, &lt;SPAN class="ft27"&gt;Ett steg mot ett enklare och snabbare skuld-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 73.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 76 ff. och s. 153.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Se bl.a. Konsumentverkets Utvärdering av skuldsaneringslagen (1995/96:34), Riksdagens revisorers Tillämpningen av skuldsaneringslagen (1999/2000:11), Riksskatteverkets Rapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft78"&gt;från skuldsaneringsprojektet december 2001 (RSV Rapport 2002:5) och SOU 2000:29 s. 197 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Se dir. 2002:139.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37258x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td136"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Skuldsaneringsinstitutet i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;saneringsförfarande &lt;/SPAN&gt;(SOU 2004:81), vilket ledde till 2006 års skuld- saneringslag.&lt;SPAN class="ft34"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft26"&gt;Den nya lagen gjorde det enklare än tidigare att få skuldsanering. Den mest betydande förändringen var att egenförsökskravet avskaffa- des, vilket ledde till en fördubbling av antalet ansökningar. Dessutom förenklades skuldsaneringsförfarandet, genom att handläggningen både vad gäller ansökningar och omprövningar förlades till Krono- fogdemyndigheten. Myndigheten blev första instans i processen, med möjlighet att fatta tvingande beslut om skuldsanering. I lagen betona- des också att kommunens skyldighet att lämna råd och vägledning till den skuldsatte gäller såväl under hela skuldsaneringsförfarandet som under löptiden för en betalningsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft20"&gt;Nya regler kring hur små fordringar skulle behandlas infördes också genom 2006 års lag. Möjligheten till ändring av tidigare beslut utvidgades medan utrymmet att förlänga betalningsplanen begränsa- des. Reformen innebar dessutom att ett beslut om skuldsanering får verkställas trots att det inte har vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft9"&gt;2011 års reform&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft8"&gt;År 2007 tillsattes ytterligare en utredning, med uppgift att bl.a. lämna förslag om skuldnedsättning för överskuldsatta företagare med per- sonligt betalningsansvar för företagets skulder. Utredningen skulle även lämna förslag som underlättade för evighetsgäldenärer att ta sig ur sin överskuldsättning.&lt;SPAN class="ft73"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Utredningen lämnade i september 2008 sitt delbetänkande &lt;SPAN class="ft41"&gt;Vägen tillbaka för överskuldsatta &lt;/SPAN&gt;(SOU 2008:82). I betänkandet konstaterade utredaren att möjligheterna att bevilja skuldsanering för aktiva näringsidkare inte borde ändras. I stället föreslogs att skuldernas ålder inte längre skulle beaktas särskilt vid bedömningen av om det är skäligt att bevilja skuldsanering. Dess- utom förordades att en gäldenär skulle anses ha uppfyllt lagens krav på kvalificerad insolvens om han eller hon kunde antas sakna för- måga att betala sina skulder inom de närmaste åren. Utredaren föreslog även att betalningsplanen som huvudregel borde vara tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft24"&gt;Beredningsunderlaget kompletterades med en promemoria med utkast till lagrådsremiss, som remissbehandlades.&lt;SPAN class="ft95"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Därefter föreslog&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se prop. 2005/06:124.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se dir. 2007:29.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se Ju2008/7782/L2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37259x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Skuldsaneringsinstitutet i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p322 ft26"&gt;regeringen vissa lagändringar, vilka trädde i kraft den 1 juli 2011. Frågan om skuldernas ålder var den del av utredningens förslag som regeringen valde att gå vidare med. Skuldsanering kan numera beviljas också i de fall då merparten av skulderna är förhållandevis nya, och skuldernas ålder ska inte längre beaktas särskilt vid skälighets- bedömningen. Regeringen föreslog även att möjligheten att bevilja skuldsanering för näringsidkare skulle utvidgas. En näringsidkare som bedriver verksamhet av mer än ringa omfattning ska enligt nuvarande ordning kunna få skuldsanering. Lagändringen innebar även att ytterli- gare resurser tillfördes kommunerna och Konsumentverket, för att öka informationsinsatserna från de kommunala budget- och skuld- rådgivarnas sida.&lt;SPAN class="ft76"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft9"&gt;Efter den senaste lagändringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft8"&gt;Samtidigt som den senaste lagändringen behandlades i riksdagen avgjorde Högsta domstolen ett mål om skuldsanering (NJA 2010 s. 496, i fortsättningen 2010 års rättsfall). Frågan som behandlades var vad som krävs för att en gäldenär ska anses uppfylla lagens krav på överskuldsättning, dvs. kvalificerad insolvens. Domstolen bedömde att den i målet aktuella gäldenären skulle kunna vara skuldfri (bortsett från studieskulder) på åtminstone 15 års sikt. Domstolen ansåg att detta innebar, att gäldenären inte saknade förmåga att betala skul- derna inom överskådlig tid, varför villkoren för skuldsanering inte ansågs vara uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft26"&gt;I ett tillkännagivande uttryckte riksdagen oro för att avgörandet skulle leda till att färre gäldenärer skulle kunna bli föremål för skuld- sanering. Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen att återkomma med lagförslag som innebär att kravet på kvalificerad insolvens ändras i enlighet med förslaget från 2007 års insolvensutredning.&lt;SPAN class="ft76"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft24"&gt;Efter att regeringen tillsatt 2012 års skuldsaneringsutredning kom riksdagen den 7 juni 2012 med ytterligare ett tillkännagivande i fråga om skuldsanering. Riksdagen angav att regeringen måste ta nödvändiga initiativ för att påskynda ett pågående utredningsarbete och att utredningen bör avslutas i så god tid att regeringen kan utarbeta förslag och överlämna en proposition som riksdagen kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Se prop. 2010/11:31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se bet. 2010/11:CU9, rskr. 2010/11:208.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37260x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td136"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Skuldsaneringsinstitutet i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;ta ställning till under innevarande valperiod.&lt;SPAN class="ft34"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Tillkännagivandet har inte föranlett någon ändring av utredningens direktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft26"&gt;I ett förhandsavgörande den 8 november 2012 (mål &lt;NOBR&gt;C-461/11)&lt;/NOBR&gt; fann &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att skuldsaneringslagens krav på att gäldenären måste ha hemvist i Sverige strider mot unionslagstiftningens bestämmelse om fri rörlighet för arbetstagare (artikel 45 i fördraget om europeiska unionens funktionssätt). &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgörande följs för närvarande upp inom Regeringskansliet. Några tilläggs- direktiv har inte meddelats denna utredning och frågan ligger där- för inte inom ramen för utredningens uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;Den 23 maj 2013 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag som ger företagare med personligt ansvar för skulder som uppkommit i näringsverksamhet utvidgade möjlig- heter till skuldsanering. Utredaren ska överväga vilka särskilda förut- sättningar som bör gälla för att företagaren ska få skuldsanering och hur förfarandet bör vara utformat. Syftet med uppdraget är att under- lätta för seriösa företagare som gått i konkurs eller drabbats av över- skuldsättning, att snabbt ta itu med sin skuldbörda och kunna starta på nytt eller fortsätta med förnyad kraft. Utredningen om skuldsane- ring för företagare, Ju 2013:10, ska redovisa sitt uppdrag senast den 17 juni 2014.&lt;SPAN class="ft73"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft7"&gt;Högsta domstolen har under år 2013 meddelat två avgöranden i fråga om skuldsanering. I beslut den 25 mars 2013, NJA 2013 s. 128, utvecklade domstolen sitt resonemang om hur insolvens- rekvisitet ska bedömas. I avgörande den 28 juni 2013 behandlades frågan om synnerliga skäl vad gäller möjligheten att få skuld- sanering en andra gång (målnummer Ö &lt;NOBR&gt;3320-12).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Skuldsaneringsförfarandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft9"&gt;Ansökan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft26"&gt;Kronofogdemyndigheten är första instans i skuldsaneringsförfarandet och handlägger ärenden om skuldsanering och omprövning av skuld- saneringsbeslut. Myndighetens beslut kan i sin tur överklagas till tingsrätten (2 § första stycket och 29 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft24"&gt;En gäldenär som önskar skuldsanering ska alltså ge in sin ansökan om detta till Kronofogdemyndigheten. Det är endast gäldenären själv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se bet. 2011/12:CU19.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se dir. 2013:57.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Skuldsaneringsinstitutet i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;som är behörig att ansöka (10 §). I ansökan ska utförligt redogöras för de egna, men också familjens, personliga och ekonomiska förhållan- den. Bland annat ska gäldenärens skulder anges och vilka som är bor- genärer. Även omständigheterna vid fordringarnas tillkomst och de ansträngningar som gäldenären har gjort för att betala sina skulder ska redovisas (11 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;En första prövning av ansökan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft8"&gt;När en ansökan är komplett ska Kronofogdemyndigheten göra en första prövning av om det finns förutsättningar att bevilja skuld- sanering. Syftet är att på ett tidigt stadium gallra bort de fall där det står klart att någon skuldsanering inte kan komma ifråga. Myndig- heten har i detta skede inte någon mer långtgående utrednings- skyldighet. Beslutsunderlaget är dels ansökan dels den information som myndigheten själv kan ha i egenskap av exekutiv myndighet. Om det behövs ska Kronofogdemyndigheten inhämta upplysningar från andra myndigheter, som i sin tur är skyldiga att lämna de uppgifter som begärs (36 §). Bedöms det finnas särskilda skäl får även ett sammanträde hållas (14 § första stycket). Framgår det vid denna första prövning att det saknas förutsättningar att bevilja skuld- sanering, ska ansökan avslås (13 § första stycket). Om en ansökan inte avvisas eller avslås ska myndigheten snarast besluta om att inleda skuldsanering (14 § andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft9"&gt;Inledande av skuldsanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft26"&gt;Ett beslut om inledande av skuldsanering (i fortsättningen benämnt inledandebeslut) ska kungöras, så att borgenärer som inte nämnts i ansökan och inte på annat sätt är kända för Kronofogdemyndigheten får möjlighet att anmäla sina fordringar (15 §). Okända borgenärer som inte gör gällande sin fordran, kommer att omfattas av ett eventu- ellt beslut om skuldsanering, men förlorar normalt sett sin rätt till utdelning (23 § första stycket 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft24"&gt;När inledandebeslut har fattats är gäldenären skyddad från fort- satta indrivningsåtgärder avseende de fordringar som kan omfattas av en skuldsanering. Verkställighetsförbudet gäller till dess att frågan om skuldsanering är avgjord. Om ett skuldsaneringsbeslut överklagats till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft16"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;SOU 2013:72 Skuldsaneringsinstitutet i dag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft7"&gt;tingsrätten, har emellertid domstolen möjlighet att besluta att indrivning får ske (22 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft26"&gt;Efter inledandebeslutet får Kronofogdemyndigheten ett mer vidsträckt utredningsansvar än tidigare, för att klargöra gäldenärens ekonomiska situation (16 §). Och om det kan antas vara till fördel för utredningen ska ett sammanträde hållas. Till ett sådant kan för- utom gäldenären även kallas borgenärer och andra som kan väntas till- föra ärendet något (17 och 18 §§). Sådana möten sker inte i någon större utsträckning, i synnerhet inte efter att Kronofogdemyndigheten koncentrerat sin verksamhet på skuldsaneringsområdet till fem orter i landet (Sundbyberg, Göteborg, Malmö, Kalmar och Östersund). Andra myndigheter är fortfarande skyldiga att på begäran lämna uppgifter till utredningen (36 §). Det krävs också att gäldenären på ett aktivt sätt själv deltar i utredningsarbetet. Om gäldenären inte inställer sig personligen till ett sammanträde eller i övrigt inte medverkar vid ärendets handläggning, får ansökan avslås (13 § andra stycket 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft9"&gt;Förslag till skuldsanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft24"&gt;När det finns ett tillräckligt underlag ska Kronofogdemyndigheten, tillsammans med den skuldsatte, upprätta ett förslag till skuldsanering (19 §). Detta ska skickas ut till samtliga kända borgenärer vars fordringar omfattas av skuldsaneringen. Borgenärerna ska föreläggas att yttra sig över förslaget inom viss tid (20 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft9"&gt;Beslut om skuldsanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft24"&gt;Efter utgången av yttrandetiden ska Kronofogdemyndigheten fatta beslut om att skuldsanering ska beviljas eller inte. Beslut om att bevilja skuldsanering ska kungöras (21 § och 13 § andra stycket 1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Kommunernas stöd till gäldenären under skuldsaneringsförfarandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft24"&gt;Kommunerna har en viktig roll i hela skuldsaneringsförfarandet genom deras skyldighet att lämna skuldsatta personer råd och anvis- ningar i budget- och skuldfrågor. Rådgivningsskyldigheten omfattar inte enbart hjälp att upprätta en ansökan om skuldsanering, utan även stöd under hela skuldsaneringsförfarandet och löptiden för en eventuell betalningsplan (2 § andra stycket). Konsumentverket är i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft16"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37263x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Skuldsaneringsinstitutet i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;sin tur den centrala myndighet som har det övergripande samord- nande ansvaret att ge kommunerna stöd och vägledning för rådgiv- ningsverksamheten (2 § tredje stycket). För tillsynen över kom- munernas rådgivning ansvarar Inspektionen för vård och omsorg, IVO.&lt;SPAN class="ft34"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Villkoren för skuldsanering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;För att skuldsanering ska kunna beviljas måste gäldenären uppfylla tre huvudsakliga villkor (4 och 6 §§). Först och främst ställs krav på vilken typ av gäldenärer som kan komma i fråga för skuldsane- ring. Dessa gäldenärer måste dessutom vara överskuldsatta i till- räckligt hög grad. En skuldsanering ska också bedömas vara skälig för att kunna beviljas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Gäldenärskretsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Skuldsanering kan endast beviljas en fysisk person, med hemvist i Sverige. Den som är folkbokförd i Sverige anses ha hemvist&lt;SPAN class="ft34"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;här i landet (4 § första styckets ingress och andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;En fysisk person som är näringsidkare kan beviljas skuldsanering, under förutsättning att de ekonomiska förhållandena i närings- verksamheten är enkla att utreda (4 § fjärde stycket). Att en gäldenär tidigare har varit näringsidkare innebär inte i sig något hinder mot skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;En skuldsatt som är ålagd näringsförbud får inte beviljas skuld- sanering. Detsamma gäller en person som tidigare beviljats skuld- sanering, om det inte finns synnerliga skäl (6 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;Kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft26"&gt;En andra förutsättning för beviljande av skuldsanering är att det är fråga om en tillräckligt svår skuldsättning. Gäldenären ska vara dels på obestånd (insolvent) dels så skuldsatt att han eller hon inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid (4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se 13 kap. 1 och 2 §§ socialtjänstlagen (2001:453) samt prop. 2005/06:124 s. 38 ff. Tidigare ansvarade Socialstyrelsen och länsstyrelsen för tillsynen, men den överfördes till IVO den 1 juni 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Som nämnts har &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; uttalat sig om kravet på hemvist (se avsnitt 3.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37264x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td136"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Skuldsaneringsinstitutet i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft7"&gt;första stycket 1). Det är med andra ord fråga om ett krav på s.k. &lt;SPAN class="ft9"&gt;kvalificerad insolvens&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft7"&gt;Obestånd innebär att gäldenären inte rätteligen kan betala sina skulder allteftersom de förfaller till betalning och att denna oförmåga inte endast är tillfällig (jfr 1 kap. 2 § konkurslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft7"&gt;Bedömningen av om gäldenären är kvalificerat insolvent sker genom en prognos över den skuldsattes framtida betalningsförmåga. Hänsyn ska då tas till om gäldenären i det enskilda fallet – trots utnyttjande av hans eller hennes samtliga tänkbara resurser – kommer att vara oförmögen att betala sina skulder när de förfaller till betalning. För att skuldsanering ska kunna beviljas krävs att det utan större svårigheter är möjligt att göra en någorlunda säker prognos.&lt;SPAN class="ft34"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft7"&gt;Det finns inte något krav på att skuldbördan ska vara av viss omfattning för att det ska vara fråga om kvalificerad insolvens. Varje fall ska bedömas individuellt, där skuldens storlek jämförs med gäldenärens betalningsförmåga. Avgörande är hur stor gäldenärens &lt;SPAN class="ft9"&gt;nettoskuldbörda &lt;/SPAN&gt;är. Med det avses den totala skuld som finns kvar sedan gäldenären har realiserat all den egendom som gäldenären och dennes familj inte är i absolut behov av.&lt;SPAN class="ft34"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;För att förstå vad som avses med begreppet &lt;SPAN class="ft9"&gt;överskådlig tid &lt;/SPAN&gt;måste en bedömning göras av samtliga omständigheter i varje enskilt fall. Betalningsoförmågan måste antas vara, om än inte per- manent, så bestående i ett längre tidsperspektiv. I princip ska det inte vara möjligt att se att betalningsoförmågan någonsin upphör.&lt;SPAN class="ft34"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Som nämnts har Högsta domstolen i 2010 års rättsfall uttalat att gäldenärens möjlighet att bli skuldfri inom en &lt;NOBR&gt;15-årsperiod&lt;/NOBR&gt; i det fallet innebar att gäldenären inte saknade förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Allmän skälighetsbedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft20"&gt;För att skuldsanering ska kunna beviljas krävs slutligen också att det anses vara skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden (4 § första stycket 2). Det är fråga om en totalbedömning av samtliga relevanta omständigheter, där gälde- närens behov av ekonomisk rehabilitering är av särskild vikt.&lt;SPAN class="ft81"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 92 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 93.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 197.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 95 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37265x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Skuldsaneringsinstitutet i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p338 ft7"&gt;Vid bedömningen ska särskilt beaktas omständigheterna vid skuldernas tillkomst, de ansträngningar gäldenären har gjort för att fullgöra sina förpliktelser och det sätt på vilket gäldenären har med- verkat under handläggningen av ärendet om skuldsanering (4 § tredje stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft26"&gt;Som omständigheter vid skuldernas tillkomst räknas hur och var- för en skuld har uppkommit. En skuldbörda som härrör från en seriöst bedriven näringsverksamhet eller en förlustbringande försälj- ning av gäldenärens bostad talar normalt för skuldsanering. Vidlyftiga eller spekulativa aktie- eller fastighetsaffärer med högt risktagande samt skulder från lyxkonsumtion är tvärtom något som kan innebära hinder för beviljande av skuldsanering. Även skadestånd med anled- ning av brott talar oftast emot skuldsanering. Undantag kan medges om skulderna är gamla och gäldenären fullgjort en del av förpliktelsen eller om den skadelidande själv är positivt inställd till skuldsanering. Detsamma kan vara fallet om sådana skulder utgör endast en mindre del av gäldenärens skuldbörda. Ett brottsligt förflutet, särskilt om det är fråga om ekonomisk brottslighet, är en sådan omständighet som talar starkt emot beviljande av skuldsanering. En skuldbörda som delvis utgörs av enstaka böter eller felparkeringsavgifter innebär däremot inte nödvändigtvis något hinder. Trots att skuldernas ålder i sig inte ska beaktas särskilt, kan generellt sägas att en något mer välvillig bedömning kan göras av omständigheterna vid skuldernas tillkomst, om skulderna är av äldre datum.&lt;SPAN class="ft76"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft8"&gt;Gäldenärens egna ansträngningar att fullgöra sina förpliktelser är en annan omständighet som särskilt ska beaktas vid skälighets- bedömningen. Mot skuldsanering talar exempelvis sådana förhåll- anden som att gäldenären sökt hålla sig undan krav från borgenärerna, överlåtit tillgångar på närstående eller på något annat sätt försökt att skydda sig mot betalningskrav. Om det står klart att gäldenären inte har gjort vad han eller hon kunnat för att betala av på sina skulder, är även det till nackdel för gäldenären. Exempel på sådant agerande kan vara att inte försöka begränsa orimligt stora boendekostnader, att frivilligt avstå från heltidsarbete och att inte aktivt söka arbete, trots att förutsättningar för detta finns. Om gäldenären i stället öppet redovisar sina tillgångar och inkomster m.m., talar det däre- mot för skuldsanering.&lt;SPAN class="ft73"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft7"&gt;Slutligen ska särskilt beaktas det sätt på vilket gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 99 ff och SOU 2004:81 s. 61 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 98 och SOU 2004:81 s. 62 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37266x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td136"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Skuldsaneringsinstitutet i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft8"&gt;Skuldsaneringsförfarandet bygger på ett aktivt deltagande från gäldenärens sida. Om den skuldsatte under handläggningen inte bidrar till sakens rätta belysning talar det emot en skuldsanering.&lt;SPAN class="ft73"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft24"&gt;Enligt 1994 års lag beaktades särskilt även gäldenärens egna ansträngningar att på egen hand nå en uppgörelse. Som tidigare nämnts avskaffades genom 2006 års lag det s.k. egenförsöket som en omständighet som ska beaktas särskilt. I och med 2011 års reform upphörde också ett tidigare krav på beaktande av skuldernas ålder. Men eftersom det alltjämt är fråga om en totalbedömning av skälig- heten, får hänsyn alltså tas även till vad som kommit fram i Kronofogdemyndighetens utredning i dessa avseenden.&lt;SPAN class="ft95"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Skulder som omfattas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft26"&gt;Huvudregeln är att en skuldsanering omfattar alla fordringar på pengar mot gäldenären som har uppkommit före dagen för inledande- beslutet (7 § första stycket). Lagtexten anger därutöver två grupper av fordringar som utgör undantag från denna huvudregel. Den ena är sådana skulder som &lt;SPAN class="ft35"&gt;får &lt;/SPAN&gt;undantas (7 § andra stycket) och den andra är sådana som &lt;SPAN class="ft35"&gt;aldrig &lt;/SPAN&gt;ska omfattas (7 § tredje stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;Den första kategorin innefattar fordringar som är beroende av villkor, vilket exempelvis kan vara fallet för vissa borgensåtaganden. I gruppen ingår även sådana fordringar som inte är till beloppet fastställda, t.ex. vissa skadeståndsfordringar. Slutligen kan även undantas sådana skulder som ännu inte är förfallna till betalning. Återbetalning av statliga studielån är exempel på sådana fordringar. Skatteskulder är fordringar som vid tidpunkten för inledandebeslu- tet kan vara varken till beloppet fastställda eller förfallna till betal- ning.&lt;SPAN class="ft34"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft24"&gt;Bland sådana skulder som aldrig kan ingå i en skuldsanering är fordringar på familjerättsliga underhåll. Detta undantag inbegriper däremot inte Försäkringskassans krav på återbetalningsskyldighet för underhållsstöd. En fordran för vilken borgenären har panträtt eller liknande rätt, omfattas inte heller till den del säkerheten räcker till för betalning av fordran. En fordran för vilken borgenären beviljats förmånsrätt på grund av utmätning före inledandebeslutet ska inte heller medräknas. Vidare kan inte sådana fordringar omfattas som är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 98 och SOU 2004:81 s. 63.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se prop. 2005/06:124 s. 31 och 74 samt prop. 2010/11:31 s. 16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 116 ff och 136 §§ samt SOU 2004:81 s. 64 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Skuldsaneringsinstitutet i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;beroende av en motprestation från borgenären och som ännu inte förfallit till betalning (vilket kan vara fallet vid exempelvis framtida hyresfordringar). Tvistiga fordringar kan inte heller ingå i en skuld- sanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;En borgenärs rätt till ränta och dröjsmålsavgift för en fordran som omfattas av en skuldsanering bortfaller för tiden efter inled- andebeslutet (7 § första stycket 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Innebörden av en skuldsanering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Verkan av en skuldsanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft26"&gt;Ett beslut om skuldsanering innebär att gäldenären befrias från ansvar för de skulder som omfattas av skuldsaneringen, i den utsträckning som dessa sätts ned. Genom skuldsaneringen befrias gäldenären även från betalningsansvar för fordringar som inte är kända i ärendet, om det inte är fråga om sådana skulder som enligt lagen alltid ska undantas från skuldsanering (23 § första stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Beslutet om skuldsanering rör endast betalningsanspråk mot gäldenären. Den påverkar alltså inte den rätt som en borgenär har mot en borgensman eller annan som förutom gäldenären svarar för fordringen. Andra anspråk mot gäldenären än betalningsskyldighet kvarstår, såsom exempelvis panträtt och annan sakrätt (23 § andra stycket och 7 § första stycket 1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Ett beslut om skuldsanering får verkställas även innan det har vunnit laga kraft (37 §). En borgenär kan också söka verkställighet hos Kronofogdemyndigheten om gäldenären inte betalar enligt skuldsaneringens betalningsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Beslutets innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft26"&gt;Ett beslut om skuldsanering ska ange vilka fordringar som omfattas, vad som ska gälla för dessa, vilket belopp som ska fördelas mellan bor- genärerna och en betalningsplan (9 § första stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Av skuldsaneringsbeslutet ska alltså framgå alla kända fordringar som uppkommit före inledandebeslutet och som dessutom är sådana som omfattas av en skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft28"&gt;Huvudregeln är att alla fordringar som omfattas av skuld- saneringen har lika rätt till betalning och därför ska drabbas pro- portionellt lika av en skuldsanering. Om borgenären samtycker till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft16"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td136"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td60"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Skuldsaneringsinstitutet i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;det, får däremot en fordran ges sämre rätt än andra. En borgenär som endast har en mindre fordran på gäldenären kan också tillåtas få betalt för denna före andra fordringar, om det bedöms vara skäligt (8 § första och andra stycket). Nu nämnda undantag från likabehandlingsprincipen måste alltid framgå av skuldsanerings- beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft26"&gt;Beslutet ska också ange vilket belopp som ska fördelas mellan borgenärerna. För varje fordran ska dessutom framgå hur stor pro- centandel av fordringens belopp som ska stå kvar. Det belopp som ska fördelas mellan borgenärerna är gäldenärens s.k. betalnings- utrymme. Detta är vad som finns kvar av gäldenärens inkomster och tillgångar efter avdrag för vad gäldenären ska få förbehålla sig för sin och sin familjs försörjning. För bedömningen av betalningsutrym- met ska vägledning sökas i vad som gäller för löneutmätning enligt utsökningsbalken (1981:774). Betalningsutrymmet ska dock anpassas efter den särskilda situationen, och förbehåll får göras för att gäl- denären ska kunna klara av att betala skulder som inte omfattas av skuldsaneringen (9 § andra och tredje stycket). Vid bedömningen tillämpas en s.k. buffert för oförutsedda utgifter. Bufferten uppgår normalt till 500 kronor per månad, men kan med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet också vara högre än så.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft26"&gt;Skuldsaneringens betalningsplan ska visa när och hur kvar- stående belopp av varje borgenärs fordran ska betalas. Huvudregeln är en femårig betalningsplan, om det inte finns särskilda skäl att bestämma en kortare tid. Saknas helt betalningsutrymme fattas i stället ett s.k. nollbeslut. Detta innebär att gäldenären omedelbart befrias från betalningsansvar för de skulder som omfattas av skuld- saneringen (9 § fjärde stycket) utan att någon betalningsplan bestäms. Den betalningsanmärkning som gäldenären får med anledning av skuldsaneringen står kvar i fem år från skuldsaneringsbeslutet eller, om en betalningsplan löper under längre tid, senast den dag då planen löper ut (8 § kreditupplysningslagen [1973:1173]). Även för en gäldenär med ett nollbeslut har en borgenär rätt att begära ompröv- ning av skuldsaneringen inom fem år från dagen för skuldsaneringen (24 § första stycket p. 5), om gäldenärens ekonomiska förhållanden väsentligen förbättrats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft16"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Skuldsaneringsinstitutet i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Omprövning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;En gäldenär och en borgenär vars fordran omfattas av ett beslut om skuldsanering kan ansöka om omprövning av beslutet. Kronofogdemyndigheten handlägger som första instans ärenden om omprövning och har samma utredningsansvar som för beslut om skuldsanering (27 och 28 §§). Omprövningsbeslutet får över- klagas till tingsrätt (29 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;På ansökan av en borgenär kan beslutet upphävas eller ändras. Om anledningen till ansökan är att gäldenärens ekonomiska för- hållanden väsentligen förbättrats efter skuldsaneringen ska som nämnts ansökan ges in inom fem år från skuldsaneringsbeslutet (24 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;En gäldenär kan ansöka om ändring av betalningsvillkoren, om det efter beslutet om skuldsanering har inträffat omständigheter som inte hade kunnat förutses i samband med beslutet eller om det finns synnerliga skäl. Detta kan vara fallet om gäldenärens ekonomiska situation avsevärt försämrats och betalningsplanen därför inte längre framstår som hållbar (25 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Vid ändring av ett beslut om skuldsanering får löptiden för betalningsplanen förlängas till som längst sju år (26 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft16"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37270x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p351 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Arbeten på området för överskuldsättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft24"&gt;Frågan om överskuldsättning och hur sådan kan motverkas är före- mål för ett antal studier inom olika områden. I det följande presen- teras några pågående och avslutade arbeten inom Regeringskansliet, Kronofogdemyndigheten och andra myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Regeringskansliets utredningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Samtidigt som utredningen fick sitt uppdrag gav regeringen en sär- skild utredare i uppdrag att föreslå en åtgärdsinriktad strategi för att motverka överskuldsättning. Utredningen har tagit namnet Utredningen om överskuldsättning (Utö), Ju 2012:06.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft26"&gt;Enligt direktiven ska utredaren analysera de problem som olika grader av skuldsättning medför för enskilda personer, närstående och samhället i stort samt kartlägga vanliga orsaker till allvarlig skuld- sättning. Situationen för barn och unga i överskuldsatta familjer ska beaktas särskilt. I uppdraget ingår att resonera kring eventuella behov av förändringar i lagstiftningen. Det ingår dock inte i utredarens uppdrag att lämna författningsförslag.&lt;SPAN class="ft76"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Utredningen har i sitt arbete genomfört en närmare statistisk undersökning av gruppen överskuld- satta och kommer att lämna förslag som berör dem som inte kvalifice- rar sig för skuldsanering, men som är långsiktigt skuldsatta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft7"&gt;Inom utredningen har vi haft en fortlöpande kontakt med Utred- ningen om överskuldsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft24"&gt;Som nämnts (se avsnitt 3.2) har regeringen även tillsatt en utred- ning med uppdrag att lämna förslag som ger företagare med personligt ansvar för skulder som uppkommit i näringsverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se dir. 2012:31.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37271x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Arbeten på området för överskuldsättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;utvidgade möjligheter till skuldsanering. Utredningen om skuld- sanering för företagare, Ju 2013:10, ska redovisa sitt uppdrag senast den 17 juni 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Kronofogdemyndighetens projekt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Kronofogdemyndigheten har inlett ett arbete med syfte att ge bättre råd och ökat stöd till gäldenärerna, och även startat upp ett arbete för att se över möjligheterna att motivera evighetsgäldenärer att ansöka om skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Projektet Råd och stöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft9"&gt;Bakgrund och syfte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft26"&gt;I september 2010 gavs en arbetsgrupp inom Kronofogdemyndigheten i uppdrag att komma med förslag om utökat råd och stöd från myndighetens sida till gäldenärer i fråga om skuldsanering. Syftet var att åstadkomma en snabbare, effektivare och mer kundanpassad skuldsaneringsprocess, med mer hållbara beslut. Arbetsgruppen avslutade sitt uppdrag i december 2010 med en rapport.&lt;SPAN class="ft76"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft26"&gt;Bakgrunden till projektet var att myndigheten till följd av kon- junkturläget och lagändringar förväntade sig ett ökat antal ansök- ningar om skuldsanering. Samtidigt hade kommunerna aviserat att det saknades möjlighet att öka resurserna för sin budget- och skuld- rådgivning. Med hänsyn till detta och rådgivningens långa kötider på vissa håll befarades att kommunerna inte skulle klara av att svara upp mot behovet av tillräckligt råd och stöd i skuldsaneringsprocessen. En tanke var därför att Kronofogdemyndigheten skulle kunna fungera som ett komplement till kommunernas rådgivningsverksamhet. Särskilt betonades att den tänkta rådgivningen inte avsåg att påverka myndighetens opartiskhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft20"&gt;Ett utökat råd och stöd förväntades leda till bättre ansökningar, vilket i sin tur skulle minska behovet av kompletteringar. Hand- läggningstiden bedömdes därför kunna minska, något som skulle innebära lägre kostnader för myndigheten. Ett utökat stöd ansågs också vara ändamålsenligt och en naturlig del av den övriga skuld-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Se Kronofogdemyndighetens rapport från den 8 december 2010, Utökat råd och stöd för skuldsatta samt utökad muntlighet i skuldsaneringsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft16"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Arbeten på området för överskuldsättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;saneringsverksamheten. Gäldenären skulle gynnas både av en snabbare handläggning och av att endast behöva vända sig till en myndighet. En ytterligare fördel som framhölls var att det muntliga inslaget i processen skulle öka. Besluten förväntades dessutom kunna bli mer hållbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Förslag till åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Enligt arbetsgruppen borde ett större ansvar för råd och stöd läggas på myndighetens enhet för kundservice. Med hänsyn till de arbets- uppgifter som i övrigt finns där, ansågs den delen av myndigheten lämpligast för uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Det föreslogs att bland de cirka en miljon personer som årligen kontaktar Kundservice ska de gäldenärer som kan ha behov av skuldsanering identifieras. En stickprovsundersökning hade visat att det skulle kunna röra sig om cirka 5 100 gäldenärer varje år. Arbetsgruppen föreslog därför att Kundservice skulle få i uppdrag att vägleda dessa gäldenärer till att ansöka om skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft26"&gt;Dessutom föreslogs att Kundservice ska ge gäldenärerna vägled- ning om hur de ska göra en ansökan om skuldsanering eller ansök- an om omprövning. Tanken var att Kundservice i alla de fall en gäl- denär ger in en ofullständig ansökan ska uppmärksammas om detta och i sin tur ringa upp gäldenären i syfte att få nödvändiga kom- pletteringar. Arbetsgruppen uppskattade att omkring 80 procent av alla skuldsaneringsärenden behöver kompletteras och att 1,7 hel- tidstjänster ägnas åt arbete med detta. Någon ekonomisk vinst av att Kundservice ska hjälpa till med kompletteringarna förväntades däremot inte. Fördelen ansågs vara att handläggningstiden kan för- kortas så att ansökan är fullständig när skuldsaneringshandläggaren börjar med den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft26"&gt;Enligt förslaget ska Kundservice även ringa upp gäldenärer som ansökt om skuldsanering efter att ärendet slutligt avgjorts. Bland dem som beviljats skuldsanering ska Kundservice ringa upp gälde- närer som har fått en betalningsplan. Kontakten föreslogs ske tre månader efter det att betalningsplanen påbörjats, i syfte att försäkra sig om att gäldenären förstått betalningsplanen och att inte några problem hade uppstått. Samtliga gäldenärer förväntades dock inte ha behov av stöd, varför det föreslogs att kontakt inledningsvis ska ske med var tredje gäldenär som fått en betalningsplan. Det upp- skattades bli fråga om ungefär 1 400 personer per år. Om gäldenär-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft16"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Arbeten på området för överskuldsättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p322 ft26"&gt;en i stället fått ett avslag på sin ansökan föreslogs kontakten ske för att säkerställa att gäldenären hade förstått beslutet. Gäldenären skulle också kunna få information om något skulle kunna åtgärdas inför en ny ansökan och vilka övriga valmöjligheter som finns. Enligt arbetsgruppen borde kontakt ske med var femte gäldenär som fått avslag, vilket förväntades handla om ungefär 700 gäldenärer per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Det föreslogs att ett utökat råd och stöd inom myndigheten först borde genomföras som ett pilotprojekt inom en del av myn- digheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Enligt arbetsgruppen skulle förslagen innebära såväl minskade som ökade kostnader för myndigheten. Förslagen om att Kundservice skulle ringa upp gäldenärer och ett ökat antal ansökningar upp- skattades kosta drygt 31 miljoner kronor per år. Samtidigt för- väntades fler gäldenärer med skuldsanering innebära en mindre belastning för den verkställande verksamheten. Denna besparing beräknades uppgå till drygt 21 miljoner kronor årligen. Sammantaget förväntades förslagen om ett utökat råd och stöd leda till att netto- kostnaderna för myndigheten skulle öka med drygt nio miljoner kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Förslagens genomförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Efter att projektet avslutats har enheten för kundservice fått i upp- drag att genomföra de föreslagna åtgärderna, i de delar det bedöms vara möjligt samt i den utsträckning och takt som verksamheten klarar av det. Någon utvärdering av hur långt detta arbete har kommit finns emellertid inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Projektet Från verkställighet till skuldsanering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft9"&gt;Bakgrund och syfte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft24"&gt;I oktober 2012 påbörjades ett projekt för att identifiera de gälde- närer i Kronofogdemyndighetens register som kan tänkas uppfylla skuldsaneringslagens krav, i syfte att få fler personer att ansöka om skuldsanering. En arbetsgrupp gavs i uppdrag att utarbeta urvals-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft16"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37274x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Arbeten på området för överskuldsättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft20"&gt;kriterier och undersöka hur många gäldenärer som skulle kunna omfattas. I uppdraget låg även att föreslå hur gäldenärer som upp- fyller kriterierna kan hanteras och undersöka varför personer som uppfyller kriterierna inte ansöker om skuldsanering. Projektet slut- redovisade sitt uppdrag i mars 2013.&lt;SPAN class="ft81"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft9"&gt;Kriterier och urval&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Arbetsgruppen föreslog att urvalskriterierna skulle omfatta fysiska personer som förekommit i myndighetens register under minst fem år och som inte tidigare beviljats skuldsanering. Gäldenärerna skulle inte heller vara försatta i konkurs eller ha ett pågående näringsförbud. Som ytterligare krav angavs att gäldenären inte skulle ha några skade- ståndsskulder och att skuldbördan inte enbart består av allmänna mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;Urvalskriterierna delades in i tre olika grupper utifrån storleken på skuldbördan. För gäldenärer som har pågående löneutmätning ska skuldbördans storlek uppgå till minst 300 000 kronor i enskilda mål. För dem som saknar tillgångar och betalningsutrymme är det till- räckligt att skuldbördan uppgår till 100 000 kronor. För personer i den sistnämnda gruppen som är över 65 år räcker det med en skuld- börda om minst 50 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft7"&gt;Utifrån kriterierna har en sökning skett i myndighetens datasy- stem. Eftersom systemet inte sparar uppgifter om gäldenärens betal- ningsförmåga krävde urvalet även en manuell bedömning av om det kvalificerade insolvenskravet var uppfyllt för de gäldenärer som har löneutmätning. I Kronofogdemyndighetens system kunde slutligen 24 370 möjliga skuldsaneringsgäldenärer identifieras enligt dessa kriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Kontakt med identifierade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft24"&gt;Arbetsgruppen föreslog att kontaktuppgifter ska tas fram för de gäldenärer som identifierats. Därefter ska dessa kontaktas skriftligen med en enkel och kortfattad information om de grundläggande kri- terierna för att söka skuldsanering samt en ansökningsblankett. Det föreslogs också att det i informationen ska finnas hänvisning till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Se Kronofogdemyndighetens slutrapport från den 31 mars 2013, Slutrapport – Från verk- ställighet till skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft16"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;Arbeten på området för överskuldsättning SOU 2013:72&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;myndighetens kundservice, budget- och skuldrådgivningen samt Konsumentverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Inom &lt;NOBR&gt;en–två&lt;/NOBR&gt; veckor efter utskicket ska sedan skrivelsen följas upp med ett telefonsamtal, för bekräftelse att gäldenären tagit del av informationen. Ett nytt kontaktförsök ska göras i de fall gälde- nären inte går att nå. Arbetsgruppen angav särskilt att samtalet inte ska ringas med dolt nummer, eftersom erfarenheten är att gälde- närer då sällan svarar. Telefonsamtalen ska också göras vid olika tidpunkter under dagen och utföras av personer som är lämpade för uppgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft26"&gt;Det föreslogs att arbetet ska inledas med en pilotstudie under hösten 2013. Då ska ett skriftligt utskick göras till 2 500 slumpvis utvalda presumtiva skuldsaneringsgäldenärer. Breven ska därefter följas upp med telefonsamtal. För detta ska en utbildning ske av myndighetens personal. Det statistiska utfallet av pilotstudien för- väntas kunna sammanställas vid årsskiftet 2013/2014, i fråga om hur stor andel som har ansökt och fått beslut om att skuldsanering ska inledas. Tre månader senare ska en uppföljning göras bland de gäldenärer som har blivit beviljade skuldsanering. Senast i april 2014 förväntas det vara möjligt att utvärdera hur många gäldenärer i studien som ansökt om skuldsanering och hur stor andel som slut- ligen beviljats detta. Sedan pilotstudien avslutats att man ska kon- takta även övriga gäldenärer som kan bli aktuella för skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft24"&gt;Enligt arbetsgruppen förväntas arbetet med varje tänkbar skuld- saneringsgäldenär ta ungefär 20 minuter i anspråk. Denna tidsåt- gång omfattar identifieringsarbete, att ta fram kontaktuppgifter samt att kontakta gäldenären. Pilotstudien om 2 500 gäldenärer skulle kräva en arbetsinsats om 833 timmar, motsvarande 0,52 årsarbetskrafter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;En uppgift för enheten för kundservice&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft26"&gt;Enligt arbetsgruppen är det lämpligast att någon del av Kronofog- demyndigheten utför den uppsökande verksamheten, dels på grund av att kunskapen redan finns där dels på grund av den sekretess som råder om enskildas uppgifter. Kundservice ansågs vara den del av myndigheten som är mest lämpad för det föreslagna uppdraget. Skälet till detta är att den delen redan i dag är ansvarig för myndig- hetens kundkontakter, varför det skulle bli mest kostnadseffektivt. Även om skuldsaneringsenheten har större kunskap om skuldsane- ringar ansågs det inte lämpligt att de både uppmanar gäldenärer att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft16"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37276x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Arbeten på området för överskuldsättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;ansöka och sedan prövar ärendena om skuldsanering. På grund av begränsade resurser hos Kundservice föreslogs att verkställighets- enheten påbörjar arbetet under år 2013, för att sedan överlämna uppdraget till Kundservice.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Hinder för gäldenärer att ansöka om skuldsanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Arbetsgruppen konstaterade att det finns ett antal orsaker till varför gäldenärer inte ansöker om skuldsanering. Det förhållandet att gäldenärer passiviseras av långvarig skuldsättning, att en del upp- lever skuldsaneringsprocessen som tungrodd och en skiftande till- gänglighet hos budget- och skuldrådgivarna bedömdes vara de omständigheter som främst kan försvåra den föreslagna upp- sökandeverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Andra projekt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Konsumentverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Konsumentverket är den centrala myndighet som bär det över- gripande samordnande ansvaret för att ge kommunerna stöd och vägledning för rådgivningsverksamheten (2 § tredje stycket). Myn- digheten kartlägger fortlöpande kommunernas budget- och skuld- rådgivning, vilken presenteras i årliga rapporter.&lt;SPAN class="ft34"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft26"&gt;År 2010 presenterade Konsumentverket en rapport i fråga om samverkan för en effektivare hjälp till skuldsatta. Rapporten var särskilt inriktad på samverkan mellan kommunernas budget- och skuldrådgivning samt försörjningsstöd. Syftet med arbetet var att det skulle utgöra ett diskussionsunderlag för frågan om hur arbetet kan och bör bedrivas. Det har visat sig finnas goda exempel på kommuner med fungerande samverkan, men att samverkan också saknas i en del kommuner. En möjlig orsak till detta har angetts vara att budget- och skuldrådgivningen har vuxit fram inom konsu- mentrådgivningen men inte inom socialtjänsten, där ett fattigdoms- perspektiv har dominerat i stället för skuld- och utgiftsaspekter. Förutsättningarna för samverkan bedöms vara bättre om rådgiv- ningsverksamheten prioriteras och bemanningen är tillräcklig.&lt;SPAN class="ft76"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se bl.a. Konsumentverkets rapport 2013:10, Kommunernas budget- och skuldrådgivning 2013 – en lägesrapport.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se Konsumentverkets rapport 2010:6, Samverkan för en effektivare hjälp till skuldsatta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37277x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Arbeten på området för överskuldsättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft7"&gt;Konsumentverket har också lagt fram en rapport i fråga om dödsfall för gäldenärer under och efter skuldsanering. Det kunde då bl.a. konstateras en 30 gånger högre dödlighet bland dem som beviljats skuldsanering än bland befolkningen i övrigt.&lt;SPAN class="ft34"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;År 2011 presenterades också en rapport i syfte att beskriva arbetet i kommunal budget- och skuldrådgivning samt vilken roll Konsumentverket har för att stödja detta arbete. Rapporten utgör ett diskussionsunderlag för kommunerna i fråga om utveckling av råd- givningsverksamheten.&lt;SPAN class="ft34"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Socialstyrelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft24"&gt;Socialstyrelsen ansvarade till den 1 juni 2013 för tillsynen över kommunernas budget- och skuldrådgivning.&lt;SPAN class="ft95"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Myndigheten har undersökt situationen för barn till överskuldsatta, vilket redovisats i en rapport som lämnats år 2013. I rapporten finns en redogörelse för kunskapsläget om barn till överskuldsatta föräldrar och vad som är känt om vilka konsekvenser överskuldsättning har för barn.&lt;SPAN class="ft95"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Se Konsumentverkets rapport 2010:18, Dödsfall under och efter skuldsanering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se Konsumentverkets rapport 2011:11, Budgetrådgivning – en kortsiktig kommunal kost- nad eller en lönsam social investering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Tillsynsansvaret har därefter övertagits av IVO, Inspektionen för vård och omsorg (se avsnitt 12.5).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se Socialstyrelsens rapport Barn till överskuldsatta – Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft16"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;P class="p366 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Utgångspunkter för förslag till åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft9"&gt;Utredningens arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Skuldsaneringsinstitutet har varit föremål för ett stort antal utvärderingar och reformer under årens lopp. Sedan lagens till- komst har det i vissa avseenden blivit enklare att komma ifråga för skuldsanering. Egenförsökskravet har avskaffats och numera kan även aktiva näringsidkare och gäldenärer med färsk skuldsättning beviljas skuldsanering. Uppdraget för vår utredning är att föreslå ytterligare åtgärder som förbättrar möjligheterna för dem som har rätt till skuldsanering att också få det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;För att genomföra vårt uppdrag har vi valt att träffa ett stort antal myndigheter, organisationer och företag som i sin verksamhet berör frågor om skuldsanering. Kontakt har skett med företrädare för borgenärsgrupper och sådana aktörer som i olika avseenden kommer i kontakt med överskuldsatta personer. Syftet har varit att utifrån olika perspektiv hämta in synpunkter på hur skuldsane- ringsinstitutet fungerar i praktiken, för att kunna föreslå så ända- målsenliga och verksamma åtgärder som möjligt. Vid samråden har direktivens frågeställningar diskuterats och samrådsparternas syn- punkter har därefter sammanställts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft24"&gt;Vi har även tagit del av den statistik som finns tillgänglig på området och då främst den som finns hos Kronofogdemyndigheten. En jämförelse har även skett med de skuldsaneringsinstitut som finns i andra länder och då främst de nordiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft16"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Utgångspunkter för förslag till åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;Behov av åtgärder på ett antal områden har identifierats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft26"&gt;Skuldsaneringens huvudsakliga syfte är att den ska verka rehabili- terande. Detta är till nytta för den enskilde gäldenären, men ska även vara borgenärsgynnande. En skuldsanering ska ha en preventiv verkan, vara generell och alla fordringar ska behandlas lika. Förfar- andet ska vara snabbt och enkelt. En skuldsanering ska även ha en definitiv verkan och får varken skada den allmänna betalningsmo- ralen eller framstå som stötande (se avsnitt 3.2). Med beaktande av de grundläggande principer som gäller för skuldsaneringsinstitutet har vi identifierat ett antal områden som betydelsefulla för att fler evighetsgäldenärer ska kunna få skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft7"&gt;Vissa personer saknar överhuvudtaget kunskap om att möjlig- heten finns. En del gäldenärer kan också felaktigt förutsätta att de inte uppfyller kraven. En föreställning kan även vara att det är allt- för komplicerat att ansöka och att det är svårt att genomföra en skuldsanering. Vissa gäldenärer saknar en komplett bild över sin skuldsituation. Det är inte heller ovanligt att personer som under lång tid har varit skuldsatta passiviseras och förlorar den initiativ- förmåga som krävs för att försöka lösa sin ekonomiska situation. Det förekommer också att sjukdom och missbruk utgör ett hinder. Av hänsyn till t.ex. borgensmän och andra gäldenärer som är soli- dariskt betalningsansvariga för skulden, förekommer det att gälde- närer undviker att ansöka om skuldsanering. Inte sällan finns det flera orsaker till varför en gäldenär avstår från att ansöka om skuld- sanering. Det måste i sammanhanget även beaktas att skuldsanering inte är den bästa lösningen för alla överskuldsatta och att det kan finnas andra sätt att komma till rätta med den enskildes problema- tik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft7"&gt;Vi anser att den hjälp som det allmänna i dagsläget lämnar till över- skuldsatta inte är tillräcklig och att större hänsyn måste tas till gälde- närens egna förutsättningar. Den kompetens som finns hos Krono- fogdemyndigheten, budget- och skuldrådgivarna samt Konsument- verket måste utnyttjas bättre än den gör i dag. Även betydelsen av andra aktörer som kommer i kontakt med skuldsatta måste upp- märksammas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft24"&gt;En central del av vårt uppdrag är hur frågan om skuldsanering kan aktualiseras och hur gäldenären kan motiveras att ansöka. Vi anser att det finns ett stort behov av att öka medvetenheten och kunskapen om skuldsanering, vilket kan åstadkommas genom informations- och utbildningsinsatser på ett flertal områden. De uppgifter som Krono-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft16"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td137"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td138"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Utgångspunkter för förslag till åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;fogdemyndigheten genom sin verkställande verksamhet har om skuldsatta, bör också användas för att informera gäldenärer om möjligheten till skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft7"&gt;För att motivera gäldenärer att ansöka om skuldsanering krävs även att skuldsaneringsinstitutet som sådant förenklas för gäldenären. Vår bedömning är att såväl ansökningsförfarandet som formerna för gäldenärens betalningar enligt en betalningsplan måste göras lättare för den enskilde. Åtgärder på dessa områden kan dessutom för- bättra förutsättningarna för den enskilde att genomföra en skuld- sanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft7"&gt;Betalningsplanens längd är en fråga som utredningen ska överväga särskilt. Vi har bedömt att åtgärder på detta område kan göra skuld- saneringsförfarandet effektivare, vilket är till nytta för både gäldenär och borgenärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;Frågan om kvalificerad insolvens är ytterligare en frågeställning som utredningen har övervägt särskilt, i ljuset av den praxis som har utvecklats på området. Gäldenärens möjlighet att få skuldsane- ring på nytt samt budget- och skuldrådgivarnas roll är två andra områden där vi bedömt att det finns behov av åtgärder, som kan bidra till att fler ansöker men också klarar av att genomföra en skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;I det följande kommer vi att redogöra för våra slutsatser i dessa frågor och i vilka avseenden vi anser att det finns behov av åtgärder. Inledningsvis behandlas frågan om hur skuldsanering kan aktualiseras (kapitel 6). Därefter följer våra överväganden om ansökningsför- farandet (kapitel 7), kvalificerad insolvens (kapitel 8), betalnings- planens längd (kapitel 9), gäldenärens betalningar under skuld- saneringen (kapitel 10). Slutligen diskuteras frågan om möjligheten att få skuldsanering på nytt (kapitel 11) samt budget- och skuld- rådgivarnas stöd till gäldenären (kapitel 12). Betänkandets motivdel avslutas med överväganden i fråga om ikraftträdande och övergångs- bestämmelser (kapitel 13) samt en kostnads- och konsekvensanalys (kapitel 14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft16"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;P class="p373 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft8"&gt;Skuldsaneringslagen utgår från att gäldenären själv måste ta initiativ att lösa sina ekonomiska problem och aktualisera frågan om skuld- sanering. Men det kräver att gäldenärerna är medvetna om att skuldsaneringsinstitutet finns och även har viss kunskap om vad det innebär. Överskuldsatta som passiviserats till följd av långvariga ekonomiska problem saknar dessutom inte sällan den motivation och initiativförmåga som krävs för att ansöka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;I vårt uppdrag ligger att överväga hur frågan om skuldsanering kan aktualiseras och hur gäldenären kan motiveras att ansöka. Kronofogdemyndighetens roll i detta avseende ska särskilt upp- märksammas. Vi ska analysera de rättsliga och praktiska förutsätt- ningarna för myndigheten att på eget initiativ aktualisera frågan om skuldsanering. Vi ska även överväga om den information som myndigheten får i sitt verkställighetsarbete om gäldenärens ekono- miska förhållanden kan användas i de fall där skuldsanering kan aktualiseras. I uppdraget ligger också att utreda om Kronofogde- myndigheten bör vara skyldig att informera gäldenären om möjlig- heten att ansöka om skuldsanering. Vi ska följa de projekt som myndigheten redan bedriver på området och analysera resultatet av dessa, för att bedöma om de åtgärder som vidtas är tillräckliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft20"&gt;Behovet av ytterligare samverkan mellan Kronofogdemyndig- heten och kommunerna ska också analyseras. En fråga som ska övervägas är om den utredningsrapport som upprättas efter en till- gångsundersökning bör skickas till kommunen och användas vid budget- och skuldrådgivningen där. I uppdraget ligger också att kartlägga vilka samarbetsformer som finns och analysera om myn- digheten och kommunerna samverkar på ett sådant sätt att den erfarenhet och kompetens som finns utnyttjas på bästa sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft16"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft7"&gt;I detta kapitel kommer vi inledningsvis att presentera de syn- punkter som har framkommit vid utredningens samråd vad gäller förutsättningarna att göra frågan om skuldsanering aktuell (avsnitt 6.2). Därefter följer våra överväganden i fråga om hur skuld- sanering kan aktualiseras i större utsträckning än i dag och hur gäldenären kan motiveras att ansöka, utifrån de frågeställningar som anges i utredningsdirektiven (avsnitt 6.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Synpunkter vid samråd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft26"&gt;För att skuldsanering överhuvudtaget ska kunna aktualiseras för en gäldenär, på eget initiativ eller genom bistånd från någon annan, krävs att det finns tillräcklig kunskap om skuldsaneringsinstitutet. Vid våra samråd har diskuterats hur stora kunskaperna om skuld- sanering är. I sammanhanget har samrådsparterna framfört önske- mål om hur kunskapen och kompetensen bland aktörer på området bör förstärkas. Ytterligare en fråga som har behandlats är i vilken utsträckning överskuldsatta i dag informeras om skuldsanerings- institutet och på vilket sätt det är möjligt att bedriva uppsökande verksamhet. Kronofogdemyndighetens förutsättningar i detta avse- ende har diskuterats särskilt. Hur samverkan ser ut mellan myndig- heter och organisationer har också behandlats samt frågan om hur denna samverkan kan utvecklas ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft9"&gt;Kunskaper om skuldsanering bland privatpersoner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Enligt &lt;/SPAN&gt;skuldsaneringsteamen i Göteborg, Malmö, Kalmar och Östersund, verkställighetsteamet i Göteborg och Växjö, Försäkringskassan, budget- och skuldrådgivarna i Göteborg, Malmö, Umeå och Lund, Riks- förbundet Insolvens&lt;SPAN class="ft7"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Kredit-Inkasso,&lt;/NOBR&gt; överförmyndarförvaltningen i Umeå &lt;SPAN class="ft7"&gt;och &lt;/SPAN&gt;diakonerna &lt;SPAN class="ft7"&gt;är allmänhetens kunskap om skuldsanering låg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft27"&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Göteborg och Lund &lt;SPAN class="ft24"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;diakoner- na &lt;SPAN class="ft24"&gt;har beskrivit att överskuldsatta ofta har begränsade kunskaper om vad som krävs för att få skuldsanering och hur en sådan funge- rar. Enligt &lt;/SPAN&gt;diakonerna &lt;SPAN class="ft24"&gt;och &lt;/SPAN&gt;arbetslöshetskassorna &lt;SPAN class="ft24"&gt;är det vanligt att personer med språksvårigheter inte saknar kunskaper om att möjligheten finns. &lt;/SPAN&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Malmö &lt;SPAN class="ft24"&gt;har anfört&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft16"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td140"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft7"&gt;att överskuldsatta som lever ett välordnat liv i övrigt och som därför har en begränsad kontakt med myndigheter kan helt sakna kunskap om skuldsanering. Enligt &lt;SPAN class="ft9"&gt;Kriminalvården &lt;/SPAN&gt;söker deras klienter normalt inte själva efter kunskap om skuldsanering. På anstalterna är det dessutom svårt att få information, eftersom där saknas tillgång till internet. Det är även vanligt att klienterna har läs- och skrivsvårigheter, vilket gör det särskilt svårt för dem att tillgodogöra sig information. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Riksförbundet Insolvens &lt;/SPAN&gt;har upplyst om att överskuldsatta inte sällan saknar dagstidning och därför kan ha svårt att nås av information om skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft35"&gt;Skuldsaneringsteamen i Malmö och Östersund &lt;SPAN class="ft26"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;diakonerna &lt;SPAN class="ft26"&gt;har uppgett att det finns en föreställning om att det är väldigt svårt att beviljas skuldsanering. Enligt &lt;/SPAN&gt;KRIS i Umeå &lt;SPAN class="ft26"&gt;tror vissa gäldenärer att det krävs en skuld av viss storlek. &lt;/SPAN&gt;Diakonerna &lt;SPAN class="ft26"&gt;pekar på att vissa gäldenärer tycks tro att det är nödvändigt att kontakta budget- och skuldrågivare för att få ansöka. En vanlig uppfattning enligt såväl &lt;/SPAN&gt;skuldsaneringsteamet &lt;SPAN class="ft26"&gt;som &lt;/SPAN&gt;verkställighetsteamet i Göteborg &lt;SPAN class="ft26"&gt;är att det inte skulle vara tillåtet att ansöka om skuldsanering vid fler än ett tillfälle och även att det är mycket svårt att genomföra en skuld- sanering. Enligt &lt;/SPAN&gt;verkställighetsteamet i Helsingborg &lt;SPAN class="ft26"&gt;tror många också att det inte är möjligt att få skuldsanering utan en betalningsplan och att gäldenärerna måste prestera mer än de gör i dagsläget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft35"&gt;Skuldsaneringsteamet i Östersund, överförmyndarförvaltningen i Umeå, budget- och skuldrådgivningen i Umeå &lt;SPAN class="ft26"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;KRIS i Umeå &lt;SPAN class="ft26"&gt;har framhållit vikten av att informera så att allmänheten blir med- veten om att skuldsaneringsinstitutet finns och om vad det innebär. &lt;/SPAN&gt;Skuldsaneringsteamet i Kalmar &lt;SPAN class="ft26"&gt;har pekat på att det bör finnas till- gång till både muntlig och skriftlig information om skuldsanering, eftersom gäldenärer sällan tar del av den post som skickas till dem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;I sammanhanget har även påtalats ett behov av information om budget- och skuldrådgivningen. De tillfrågade &lt;SPAN class="ft9"&gt;arbetslöshetskassorna &lt;/SPAN&gt;menar att det är väldigt svårt att finna information om rådgivnings- verksamheten. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Intrum Justitia, Försäkringskassan &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft9"&gt;budget- och skuldrådgivarna i Umeå &lt;/SPAN&gt;har framhållit att rådgivningen bör mark- nadsföras bättre än vad som sker i dag. Enligt &lt;SPAN class="ft9"&gt;budget- och skuldråd- givarna i Lund &lt;/SPAN&gt;kan det vara tveksamt att annonsera i de fall kötid- erna är långa och gäldenären av detta skäl ändå kan behöva vänta länge på hjälp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft16"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;Kunskap och kompetens bland myndigheter och organisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft35"&gt;Skuldsaneringsteamen i Malmö och Kalmar &lt;SPAN class="ft26"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;Intrum Justitia &lt;SPAN class="ft26"&gt;har efterfrågat en kompetenshöjning hos budget- och skuldrådgivarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft35"&gt;Riksförbundet Insolvens &lt;SPAN class="ft26"&gt;och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Kredit-Inkasso&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft26"&gt;har påtalat en skiftande kvalitet bland budget- och skuldrådgivningen i landet. De anser att vissa rådgivare är mycket kunniga, medan andra inte alls är lika bra. Enligt &lt;/SPAN&gt;kuratorerna &lt;SPAN class="ft26"&gt;saknar rådgivare ofta kunskap om den bakom- liggande problematiken för den enskilde. &lt;/SPAN&gt;KRIS i Umeå &lt;SPAN class="ft26"&gt;har efter- frågat en bättre kunskap bland rådgivarna om hur personer med erfarenhet av missbruk och kriminalitet fungerar. &lt;/SPAN&gt;Lisbeth Sandvall &lt;SPAN class="ft26"&gt;menar att en komplicerande faktor är att budget- och skuldråd- givarna har så varierande utbildningsbakgrund och kunskaper.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Budget- och skuldrådgivarna &lt;/SPAN&gt;har uppgett att Konsumentverket erbjuder dem en inledande grundutbildning om skuldsanering, men inte någon vidareutbildning. De har tillgång till Konsumentverkets informationsportal om skuldsanering, där rättsfall och andra nyhe- ter presenteras. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Rådgivarna i Göteborg &lt;/SPAN&gt;upplever att de själva har tillräckliga kunskaper om skuldsanering. De anser att de har en för- del av att många rådgivare arbetar tillsammans, vilket ger dem goda förutsättningar till fortbildning och erfarenhetsutbyte. De uppskattar också att Kronofogdemyndigheten erbjudit dem informationsträffar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft35"&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Umeå &lt;SPAN class="ft26"&gt;anser att bakgrundskunskapen hos rådgivare varierar mycket och att det även skiljer sig åt en hel del hur mycket en rådgivare väljer att fördjupa sig i ämnet skuld- sanering. De har också efterfrågat bättre kunskaper i beteende- frågor, för att förbättra deras kompetens att påverka gäldenärernas livsstil. &lt;/SPAN&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Malmö &lt;SPAN class="ft26"&gt;har efterfrågat en kon- tinuerlig fortbildning, med mer och bättre information om praxis. De anser att Konsumentverkets informationsportal inte är till- räckligt informativ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft35"&gt;Överförmyndarförvaltningen i Stockholm &lt;SPAN class="ft26"&gt;har uppgett att de själva endast har begränsade kunskaper om skuldsanering och ön- skar tillgång till mer information. Ö&lt;/SPAN&gt;verförmyndarförvaltningarna i Stockholm &lt;SPAN class="ft26"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Göteborg, budget- och skuldrådgivarna i Umeå &lt;SPAN class="ft26"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;kuratorerna &lt;SPAN class="ft26"&gt;har vittnat om att gode män och förvaltare ofta saknar kunskap om skuldsanering. Även &lt;/SPAN&gt;Intrum Justitia &lt;SPAN class="ft26"&gt;har efterfrågat en kompetenshöjning bland gode män och förvaltare. &lt;/SPAN&gt;Överförmyndar- förvaltningen i Göteborg &lt;SPAN class="ft26"&gt;har uppgett att de erbjuder information till gode män och förvaltare på sin hemsida samt ställer krav på att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft16"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td140"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft7"&gt;gode män ska genomgå en grundutbildning, där viss information om skuldsanering lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft35"&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Göteborg &lt;SPAN class="ft26"&gt;anser att socialtjänsten bör ha bättre kunskap om skuldsanering än den har i dag och att skuldfrågor bör få en mer självklar roll i socionomutbildningen. Enligt &lt;/SPAN&gt;diakonerna &lt;SPAN class="ft26"&gt;varierar deras egna kunskaper om skuldsanering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Vid samråden har anförts att myndigheter och organisationer som kan komma i kontakt med överskuldsatta bör ha bättre kun- skaper om skuldsanering för att kunna informera den enskilde. Som exempel har nämnts vårdcentraler, öppenvården, psykiatrin och andra vårdinstanser samt behandlingshem och personliga ombud vid landstingen. Andra exempel som har lyfts fram är socialtjänsten, Kriminalvården, överförmyndarförvaltningen, bibliotek, fackliga organisationer, banker och kyrkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;I vilken utsträckning uppmärksammas gäldenärer om skuldsanering?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft35"&gt;Skuldsaneringsteamen i Sundbyberg, Malmö och Kalmar &lt;SPAN class="ft26"&gt;beskriver hur verkställighetsteamens inspektörer ibland brukar informera gäldenärer om skuldsanering och då även dela ut ansökningsblan- ketter. Enligt &lt;/SPAN&gt;skuldsaneringsteamet i Malmö &lt;SPAN class="ft26"&gt;är detta inte alltid upp- skattat av borgenärskollektivet. &lt;/SPAN&gt;Verkställighetsteamet i Göteborg &lt;SPAN class="ft26"&gt;har uppgett att de tidigare skickade ut information om skuldsanering till gäldenärer, men att de har slutat med detta efter kritik från borgenärshåll. Enligt &lt;/SPAN&gt;verkställighetsteamet i Helsingborg &lt;SPAN class="ft26"&gt;är det vanli- gare att man från myndigheten tar upp frågan om skuldsanering med gäldenären än att denne gör det. Ibland skickar man en ansök- ningsblankett till gäldenären. Vissa medarbetare vid &lt;/SPAN&gt;verkställighets- teamet i Växjö &lt;SPAN class="ft26"&gt;har uppgett att en del av dem ofta väcker frågan om skuldsanering med gäldenärer, medan andra aldrig gör det.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft35"&gt;Skuldsaneringsteamet i Östersund &lt;SPAN class="ft26"&gt;uppmärksammar inte gäldenären på frågan om skuldsanering på eget initiativ, utan svarar enbart på hans eller hennes eventuella frågor. &lt;/SPAN&gt;Skuldsaneringsteamet i Malmö &lt;SPAN class="ft26"&gt;har uppgett att myndighetens enhet för kundservice också infor- merar om skuldsanering i viss utsträckning. Enligt &lt;/SPAN&gt;verkställighets- teamen i Helsingborg och Göteborg &lt;SPAN class="ft26"&gt;arbetar myndigheten bland annat med s.k. proaktiv telefondialog, där gäldenären erbjuds ett anpassat stöd i syfte att motverka överskuldsättning. Gäldenärer som blivit restförda första gången kontaktas per telefon och blir&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft16"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;informerade om vikten av att de betalar sin skuld. Skuldsanering diskuteras dock inte särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft35"&gt;Överförmyndarförvaltningen i Göteborg &lt;SPAN class="ft26"&gt;har uppgett att det inte finns någon rutin för att aktualisera frågan om skuldsanering vid deras granskning av gode mäns och förvaltares årsräkningar. Om en huvudmans skulder ökar brukar de däremot diskutera detta med den gode mannen eller förvaltaren. Ibland kan förvaltare ta upp frågan om skuldsanering när de pratar med sin huvudman om ekonomin. Det har också hänt att Kronofogdemyndigheten uppmärk- sammat förvaltare på frågan om skuldsanering i de fall då det varit fråga om en mycket skuldsatt person. &lt;/SPAN&gt;Överförmyndarförvaltningen i Stockholm &lt;SPAN class="ft26"&gt;har uppgett att man där endast undantagsvis tar kontakt med gode män och förvaltare om huvudmännens skulder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft26"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft35"&gt;KRIS i Umeå &lt;/SPAN&gt;är det få i behandlande funktioner som tar upp frågan om skuldsanering. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Kriminalvården &lt;/SPAN&gt;har uppgett att de diskuterar skuldfrågor med sina klienter, men sällan uppmärksam- mar dem på frågan om skuldsanering. På anstalterna utreder de inte skulderna, om klienterna inte själva är insatta i sin skuldproblema- tik. Vid verksamhetsplanering och inför frigivning stöttas klienten att ta itu med sin ekonomi och försöka få en kontaktperson hos Kronofogdemyndigheten, men klienten får sköta allt arbete själv. Hos frivården hjälper klientens kontaktperson till med att ansöka om skuldsanering i de fall frågan kommer upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Förutsättningar för uppsökande verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft41"&gt;Överförmyndarförvaltningen i Umeå &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att det borde bedrivas uppsökande verksamhet där överskuldsatta informeras om skuld- sanering. &lt;/SPAN&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Umeå &lt;SPAN class="ft8"&gt;tror att det kan finnas risk för att gäldenärer som inte är redo för skuldsanering skulle känna sig pressade att ansöka, om rådgivarna själva skulle kontakta dem och väcka frågan om skuldsanering. &lt;/SPAN&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Göteborg och Malmö &lt;SPAN class="ft8"&gt;har uppgett att de själva saknar resurser att bedriva uppsökande verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Enligt &lt;/SPAN&gt;budget- och skuldrådgivarna i Göteborg &lt;SPAN class="ft24"&gt;är Kronofogde- myndigheten bättre lämpad än dem att skicka ut information om skuldsanering till gäldenärer. &lt;/SPAN&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Malmö &lt;SPAN class="ft24"&gt;anser att Kronofogdemyndigheten borde kunna ringa upp gälde- närer för att informera om skuldsanering. &lt;/SPAN&gt;Lisbeth Sandvall &lt;SPAN class="ft24"&gt;anser att myndigheten bör arbeta mer med uppsökande verksamhet mot de&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft16"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td140"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p311 ft26"&gt;gäldenärer som finns i de egna registren. Hon har även poängterat vikten av att inte skynda på gäldenärer att ansöka innan de är redo för det. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Riksförbundet Insolvens &lt;/SPAN&gt;anser att Kronofogdemyndigheten gärna bör upplysa om att skuldsanering finns, men inte gå in på detaljer eller hjälpa gäldenären att fylla i blanketten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft26"&gt;Hos Kronofogdemyndigheten går åsikterna isär om förutsätt- ningarna för myndigheten att själv bedriva uppsökande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft35"&gt;Skuldsaneringsteamet i Sundbyberg &lt;SPAN class="ft26"&gt;anser att Kronofogdemyndigheten borde kunna kontakta överskuldsatta, under förutsättning att opart- iskheten inte påverkas. Såväl &lt;/SPAN&gt;skuldsaneringsteamet &lt;SPAN class="ft26"&gt;som &lt;/SPAN&gt;verkställighets- teamet i Göteborg &lt;SPAN class="ft26"&gt;tror att en uppsökande verksamhet kan äventyra myndighetens förtroende. Enligt &lt;/SPAN&gt;skuldsaneringsteamet i Kalmar &lt;SPAN class="ft26"&gt;borde verkställighetsteamen kunna hjälpa gäldenären att ansöka om skuldsanering, men i första hand hänvisa till budget- och skuld- rådgivare. &lt;/SPAN&gt;Skuldsaneringsteamet i Malmö &lt;SPAN class="ft26"&gt;anser att verkställighets- teamen borde kunna lämna över en ansökningsblankett till gälde- nären, men att de inte bör hjälpa till att fylla i den. &lt;/SPAN&gt;Verkställighets- teamet i Växjö &lt;SPAN class="ft26"&gt;anser att det inte är helt oproblematiskt för dem att vara uppsökande i sin verksamhet. &lt;/SPAN&gt;Verkställighetsteamet i Helsingborg &lt;SPAN class="ft26"&gt;anser att det inte är något problem för myndigheten att ta upp frågan om skuldsanering, men att en förutsättning är att det inte finns några utmätningsbara tillgångar hos gäldenären.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft26"&gt;Från borgenärshåll har framförts viss tveksamhet till att Kronofogdemyndigheten ska bedriva uppsökande verksamhet. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Alektum Inkasso &lt;/SPAN&gt;anser att myndigheten främst bör ta vara på borge- närernas intressen. Man ställer sig ändå inte negativ till att myndig- heten informerar allmänt om skuldsanering, under förutsättning att informationen inte kopplas till något visst ärende. Enligt &lt;SPAN class="ft35"&gt;Kredit- Inkasso &lt;/SPAN&gt;bör Kronofogdemyndigheten inte aktivt söka upp evighets- gäldenärer och hjälpa dem att ansöka. Man anser att det är gäldenär- en själv som måste ta initiativet och ansvaret för att ansöka, men motsätter sig ändå inte att myndigheten informerar om skuldsanering. Särskilt har man understrukit vikten av opartiskhet. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Profact &lt;/SPAN&gt;ställer sig också tveksam till att myndigheten söker upp gäldenärer och uppmanar dem att ansöka om skuldsanering, då man anser att sådan verksamhet inte utgör en del av myndighetens uppdrag. De har också påtalat en risk för rättsosäkerhet om inte alla gäldenärer nås av informationen. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Intrum Justitia &lt;/SPAN&gt;anser inte att det är Kronofogdemyn- dighetens uppgift att informera om skuldsanering, utan att det är något som budget- och skuldrådgivarna i stället bör göra. Däremot är &lt;SPAN class="ft35"&gt;arbets- löshetskassorna &lt;/SPAN&gt;av åsikten att Kronofogdemyndigheten bör söka upp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft16"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft26"&gt;evighetsgäldenärer i större utsträckning än vad som sker i dag, både för att informera och uppmana gäldenärerna att ansöka. De har framhållit att partsförhållandet mellan gäldenär och borgenärer ofta är ojämnt, varför den skuldsatte kan vara i särskilt behov av hjälp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Hur bör en uppsökande verksamhet genomföras?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft41"&gt;Skuldsaneringsteamen i Göteborg och Malmö &lt;SPAN class="ft8"&gt;har framhållit att Kronofogdemyndighetens kundservice är den del av myndigheten som är lämpligast för en uppsökande verksamhet. Enligt &lt;/SPAN&gt;skuld- saneringsteamet i Östersund &lt;SPAN class="ft8"&gt;borde förebyggandeteamet eller kund- service kunna uppsöka gäldenären. &lt;/SPAN&gt;Verkställighetsteamet i Växjö &lt;SPAN class="ft8"&gt;har poängterat vikten av att det är en utpekad grupp inom myndigheten som har ansvar för en informationsinsats, för att försäkra att den verkligen genomförs. Enligt teamet bör den uppsökande verk- samheten vara avgränsad från den verkställande, för att inte opartisk- heten ska ifrågasättas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft27"&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Lund &lt;SPAN class="ft24"&gt;anser att det är nödvändigt att etablera en personlig kontakt med gäldenären och att skriftlig information inte är tillräckligt. Deras egen erfarenhet är att hembesök är effektivt för att motivera den enskilde. Även &lt;/SPAN&gt;skuldsaneringsteamet i Sundbyberg &lt;SPAN class="ft24"&gt;har framhållit betydelsen av hembesök och anfört att det ofta kan bryta gäldenärernas passivitet. &lt;/SPAN&gt;KRIS i Umeå &lt;SPAN class="ft24"&gt;har betonat vikten av ett stort stöd inför ansökan, men också under hela skuld- saneringsperioden, något som även &lt;/SPAN&gt;verkställighetsteamet i Växjö &lt;SPAN class="ft24"&gt;har framhållit behovet av. &lt;/SPAN&gt;Skuldsaneringsteamet i Östersund &lt;SPAN class="ft24"&gt;anser att eventuell skriftlig information bör följas upp av samtal med gälde- nären. &lt;/SPAN&gt;Skuldsaneringsteamen i Malmö och Östersund &lt;SPAN class="ft24"&gt;har poängterat vikten av att alla informerar på samma sätt och att gäldenären inte uppfattar informationen som ett löfte om att bli beviljad skuld- sanering. Även &lt;/SPAN&gt;budget- och skuldrådgivarna i Göteborg &lt;SPAN class="ft24"&gt;anser att det är viktigt att gäldenärerna inte invaggas i en falsk förhoppning om att de kommer att beviljas skuldsanering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft26"&gt;Kronofogdemyndigheten har inlett ett projekt för att identifiera evighetsgäldenärer och informera dem om skuldsanering (se kapitel 4). Detta projekt har vid samråden med Kronofogdemyndigheten nämnts som en möjlighet för myndigheten att kontakta gäldenärer i avsikt att uppmärksamma dem på skuldsanering, men även andra möjligheter har diskuterats. Enligt &lt;SPAN class="ft35"&gt;skuldsaneringsteamet och verk- ställighetsteamet i Göteborg &lt;/SPAN&gt;skulle ett alternativ vara att ta upp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft16"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td140"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p389 ft26"&gt;frågan om skuldsanering med gäldenärer vid den proaktiva telefon- dialog som myndigheten redan genomför. En annan lösning är att kontakta gäldenärer som har varit föremål för verkställighet under viss tid för att informera om skuldsanering. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Skuldsaneringsteamet i Östersund &lt;/SPAN&gt;har föreslagit att information skulle kunna skickas ut till personer med en stabil inkomstnivå samt viss skuldbörda och betal- ningsförmåga. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Verkställighetsteamet i Helsingborg &lt;/SPAN&gt;har uppgett att man skulle kunna fånga upp gäldenärer med löneutmätning när man gör en omräkning av förbehållsbeloppet varje år samt vid förändrade förhållanden. Där anser man att det skulle kunna vara möjligt att titta närmare främst på gäldenärer med ett flertal skulder och där inte mer än räntan och grundavgiften betalas genom verkställigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Kriminalvården &lt;/SPAN&gt;har uppgett att det borde vara möjligt att ålägga en person som är dömd till skyddstillsyn en föreskrift om att ta itu med sin ekonomi. Vidare har anförts att gäldenärer som dömts för brott borde motiveras att ansöka av sina övervakare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Samverkan mellan myndigheter och organisationer i dag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft24"&gt;Vid samråden har diskuterats i vilken utsträckning samverkan i fråga om skuldsättning och skuldsanering sker mellan myndigheter och organisationer. &lt;SPAN class="ft27"&gt;Skuldsaneringsteamet i Sundbyberg &lt;/SPAN&gt;har uppgett att man där har visst samarbete med budget- och skuldrådgivarna, bl.a. genom informationsträffar. De bedriver också utbildnings- kampanjer inom skuldsaneringsverksamheten. Enligt &lt;SPAN class="ft27"&gt;skuldsane- ringsteamen i Malmö och Kalmar &lt;/SPAN&gt;har de av kostnadsskäl inte längre något formellt samarbete med budget- och skuldrådgivarna. &lt;SPAN class="ft27"&gt;Skuld- saneringsteamet i Kalmar &lt;/SPAN&gt;har uppgett att budget- och skuldrådgivare sällan kommer på de informationsträffar som Konsumentverket ordnar, vilket man tror kan vara en resursfråga. Enligt &lt;SPAN class="ft27"&gt;verkställig- hetsteamet i Helsingborg &lt;/SPAN&gt;hade man tidigare ett väl utvecklat sam- arbete med kommunen, men att den kontakten upphörde när egen- försöket avskaffades. Nu informerar de om skuldsanering enbart på begäran. Däremot genomförs i Landskrona kommun en gång i kvartalet välfungerande möten mellan bland annat Kronofogdemyndigheten, polisen och socialtjänsten. &lt;SPAN class="ft27"&gt;Verkställighetsteamet i Växjö &lt;/SPAN&gt;har uppgett att man av kostnadsskäl inte längre informerar på skolor och kri- minalvårdsanstalter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Enligt &lt;/SPAN&gt;budget- och skuldrådgivarna i Lund &lt;SPAN class="ft20"&gt;varierar samarbetet mellan rådgivningen och socialtjänsten mellan olika kommuner. De&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft16"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;upplever att deras eget samarbete med socialtjänsten är gott, men att det kan utvecklas ytterligare. De erbjuder även utbildning på området till kuratorer inom landstinget, diakoner i Svenska kyrkan och skolor. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Malmö &lt;/SPAN&gt;har uppgett att de brukar föreläsa för bl.a. Kriminalvården, diakoner, arbetsförmed- lingen, psykiatrin och i viss mån på skolor. De försöker också sprida information om sin egen verksamhet genom att sätta upp affischer på medborgarkontor och bibliotek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Diakonerna &lt;/SPAN&gt;har upplyst om att de har kontakt med Kronofogde- myndigheten samt budget- och skuldrådgivare. De har ingått i ett projekt tillsammans med Kronofogdemyndigheten, då det bestämdes att diakonerna skulle erbjudas en utbildning för förebyggande av överskuldsättning. Själva ordnar de dessutom kurser för allmän- heten i privatekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Behandlingshemmet Hatten &lt;/SPAN&gt;har beskrivit att man träffar social- tjänsten varje månad och att de då diskuterar bl.a. patienternas skulder. Trots det, var det närmare 15 år sedan de senast fick någon information om skuldsanering. De skulle uppskatta en större kun- skap på området, för att kunna hjälpa och stötta sina patienter i att ansöka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft9"&gt;Kriminalvården &lt;/SPAN&gt;behandlas den enskildes ekonomiska situation inom deras samverkansmodell (Krami), som myndigheten har med arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Klientens privat- ekonomi har också varit föremål för ett projekt mellan ett antal anstalter och Kronofogdemyndigheten, vilket har varit mycket uppskattat. Kriminalvården anser att Kronofogdemyndighetens insatser har stor betydelse för klienternas förutsättningar att ta sig ur en skuldproblematik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Överförmyndarförvaltningen i Göteborg &lt;SPAN class="ft7"&gt;har uppgett att de har årliga informationsträffar där budget- och skuldrådgivningen ibland deltar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft9"&gt;Riksförbundet Insolvens &lt;/SPAN&gt;finns det ett projekt i Gävle med uppsökande verksamhet som fungerar mycket bra. Det är ett sam- arbete mellan förbundet, kyrkan och Kronofogdemyndigheten, där någon av dem söker upp gäldenärer som blivit efter med hyran för att erbjuda dem hjälp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft16"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td140"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Bör samverkan mellan myndigheter och organisationer utvecklas?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Diakonerna &lt;/SPAN&gt;anser att alla myndigheter och organisationer som kommer i kontakt med överskuldsatta borde kunna samarbeta på ett bättre sätt än vad som sker i dag. Enligt dem innebär utebliven samverkan att den enskilde kan bli helt utan hjälp. &lt;SPAN class="ft41"&gt;Förvaltare vid överförmyndarförvaltningen i Umeå &lt;/SPAN&gt;har efterfrågat ett samarbete med budget- och skuldrådgivningen. &lt;SPAN class="ft41"&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Malmö &lt;/SPAN&gt;anser att det skulle vara värdefullt att få information från Kronofogdemyndigheten om vilka i kommunen som kan uppfylla kraven på skuldsanering. &lt;SPAN class="ft41"&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Lund och Malmö &lt;/SPAN&gt;önskar information om hur många skuldsatta som finns i kommunen och vilka stadsdelar som är värst drabbade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft35"&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Malmö och Göteborg, verkställig- hetsteamet i Helsingborg, överförmyndarförvaltningen i Göteborg &lt;SPAN class="ft26"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Riksförbundet Insolvens &lt;/SPAN&gt;anser att det finns ett integritetsproblem med att utan gäldenärens medgivande lämna ut uppgifter till kom- munen för en uppsökande verksamhet, t.ex. genom överlämnande av den utredningsrapport som upprättas vid en tillgångsundersök- ning. Vid samrådet med &lt;SPAN class="ft41"&gt;skuldsaneringsteamet i Sundbyberg &lt;/SPAN&gt;var meningarna delade kring det lämpliga i ett sådant informations- utbyte. &lt;SPAN class="ft41"&gt;Verkställighetsteamen i Växjö och Helsingborg &lt;/SPAN&gt;anser att de skulle kunna överlämna utredningsrapporten till budget- och skuldrådgivarna, under förutsättning att gäldenären själv ber om det. De har dock framhållit att rapporten i sig inte innehåller någon värdefull information för frågan om skuldsanering. Inte heller &lt;SPAN class="ft41"&gt;budget- och skuldrådgivarna i Malmö &lt;/SPAN&gt;anser att en utredningsrapport innehåller några uppgifter av intresse för deras del. &lt;SPAN class="ft41"&gt;Verkställighets- teamet i Helsingborg &lt;/SPAN&gt;tror att det är bättre om de i stället lämnar information till kommunerna om hur många invånare som är skuldsatta och hur stora skulderna är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft24"&gt;Skuldsanering kan aktualiseras genom att den enskilde själv tar initiativ till en ansökan. Det kan också ske genom att myndigheter, organisationer och andra som kommer i kontakt med överskuld- satta uppmärksammar den enskilde om möjligheten till skuldsanering. För att det ska bli aktuellt med skuldsanering är det nödvändigt att det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft16"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37292x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;finns tillräcklig kunskap i samhället om skuldsanering och om vad det innebär. Överskuldsatta ska vara medvetna om att möjligheten finns, men kunskap måste finnas även bland dem som kan utgöra ett stöd och motivera den enskilde att ansöka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft24"&gt;I det följande redogör vi för våra överväganden om hur kunskapen om skuldsanering kan förbättras, bland både allmänheten och de aktörer som kommer i kontakt med överskuldsatta. Därefter redovisar vi våra slutsatser vad gäller möjligheten för Kronofogdemyndigheten att uppmärksamma gäldenären på möjligheten till skuldsanering. Sedan diskuteras hur Kronofogdemyndigheten och kommunerna kan samverka för att uppmärksamma frågan om skuldsanering. Avsnittet avslutas med en sammanfattning av våra slutsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;En ökad kunskap om skuldsanering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Kunskapen om skuldsanering är generellt låg i samhället. Det allmänna bör därför bidra till att höja kunskaps- nivån genom en upplysningsinsats inom flera områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket bör verka för att öka medvetenheten om att möjligheten till skuld- sanering finns. Detta kan ske genom olika informationskanaler och genom att ta fram ett lättillgängligt upplysningsmaterial.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft8"&gt;Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket bör utveckla och driva en internetportal med information om skuldsanering för gäldenärer, fordringsägare och andra aktörer som kommer i kontakt med skuldsatta. Uppdraget bör utföras i samverkan med andra berörda myndigheter och organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft7"&gt;Budget- och skuldrådgivare samt andra aktörer som i sin verksamhet kommer i kontakt med överskuldsatta bör erbjudas utbildning om skuldsanering och tillgång till regelbundet infor- mations- och erfarenhetsutbyte på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft7"&gt;Professionella aktörer bör uppmanas att uppmärksamma frå- gan om skuldsanering i sin kontakt med överskuldsatta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft7"&gt;Information om skuldsanering bör spridas genom Krono- fogdemyndighetens budbärarverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft16"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37293x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td140"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft26"&gt;Av utredningens samråd framgår tydligt att kunskapen om skuld- sanering är begränsad, såväl bland privatpersoner som bland de myndigheter och organisationer som i sin verksamhet kommer i kontakt med överskuldsatta. Tidigare undersökningar har upp- märksammat att gäldenärer med bl.a. låg utbildning och bristande kunskap om den egna ekonomin är överrepresenterade bland dem med överskuldsättningsproblem.&lt;SPAN class="ft76"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Vid en studie bland kommunala budget- och skuldrådgivare angav rådgivarna bristande kunskap som en bidragande orsak till uppkomsten av gäldenärers skuld- problem.&lt;SPAN class="ft76"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Enligt vår uppfattning är det rimligt att anta att personer med liten kunskap om privatekonomi även har begränsad kunskap om skuldsanering. Bristande kunskaper angavs av 2007 års insolvens- utredning som en orsak till att gäldenärer inte ansöker om skuld- sanering.&lt;SPAN class="ft76"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Enligt Konsumentverket kan kunskap bidra till handlings- kraft när ekonomin är på väg att haverera.&lt;SPAN class="ft76"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft26"&gt;I dag finns tillgång till information om skuldsanering genom ett antal kanaler. Den främsta informationen står av naturliga skäl Kronofogdemyndigheten för, som första instans i skuldsanerings- processen. På myndighetens hemsida förklaras skuldsaneringsinsti- tutet kortfattat och det är även möjligt att ladda ned blanketter för såväl ansökan som begäran om omprövning. Viss del av denna information finns översatt till ett fåtal andra språk.&lt;SPAN class="ft76"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Det finns även en upplysningsfilm på teckenspråk. Kronofogdemyndigheten har dessutom tagit fram en broschyr med begränsad information om ansökan och vad som krävs för att få skuldsanering, vilken även den går att ladda ned från myndighetens hemsida.&lt;SPAN class="ft76"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Kronofogdemyndig- heten sprider också information om skuldsanering genom vissa informationsträffar med professionella aktörer och utbildar s.k. budbärare för att förmedla information om myndighetens verksam- het.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft7"&gt;På Konsumentverkets hemsida finns en mycket summarisk beskrivning av vad skuldsanering är och en hänvisning till Krono-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se bl.a. Konsumentverkets rapporter 1995/96:30, 1998:16 och 2003:04 samt RSV rapport 2002:8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se Konsumentverkets rapport 2003:04 s. 16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se SOU 2008:82 s. 160 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se Konsumentverkets rapport 2003:04 s. 16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Nordsamiska, somaliska, engelska, finska, polska, arabiska och persiska.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se www.kronofogden.se&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37294x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p407 ft7"&gt;fogdemyndighetens informationssida.&lt;SPAN class="ft34"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Konsumentverket erbjuder även utbildning om skuldsanering för budget- och skuldrådgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;Kortfattad information om skuldsanering lämnas även på många kommuners hemsida, då med upplysning om den egna budget- och skuldrådgivningen.&lt;SPAN class="ft34"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Även domstolarna erbjuder viss information på sina hemsidor.&lt;SPAN class="ft34"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Det finns också ett antal andra aktörer som med varierande innehåll lämnar presentationer av skuldsanerings- institutet.&lt;SPAN class="ft34"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft24"&gt;Vid en utvärdering av skuldsaneringsinstitutet år 2002 föreslogs att skuldsanering skulle marknadsföras bättre genom dels riktad information till massmedia dels en ny internetportal för att ge skuldsatta stöd för att lösa sin ekonomiska situation. Den bakom- liggande tanken med portalen var att informationen till gäldenär- erna måste vara lätt att ändra, sprida och tillägna sig. Portalen skulle inte enbart innehålla information om skuldsanering utan också till- handahålla användbara verktyg för att förbereda och genomföra en ansökan. Det föreslogs t.ex. att det skulle vara möjligt för en gäl- denär att räkna ut sitt betalningsutrymme, upprätta en skuldför- teckning, göra en prognos över sin betalningsförmåga och kontakta sina borgenärer. Gäldenären skulle även kunna arbeta med och lämna in sin ansökan via portalen, följa sitt skuldsaneringsärende och se sin betalningsplan. Enligt förslaget skulle budget- och skuld- rådgivare, myndigheter och domstolar kunna använda portalen för sitt arbete med den skuldsatte, vilket förväntades förkorta hand- läggningstiderna. Riksskatteverket och Konsumentverket föreslogs ansvara för portalen och kostnaden beräknades uppgå till &lt;NOBR&gt;7–10&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor.&lt;SPAN class="ft95"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Det bedömdes senare som alltför kostsamt, var- för projektet aldrig kom att genomföras. Någon informations- kampanj i övrigt genomfördes inte heller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft24"&gt;Utredningen menar att det informationsunderskott som finns i fråga om skuldsanering är en viktig orsak till att evighetsgäldenärer inte ansöker om skuldsanering. En skuldsatt som saknar kännedom om möjligheten till skuldsanering kommer av naturliga skäl inte heller att ta initiativ till det. Men även gäldenärer som utgår från att det är alltför svårt att bli beviljad skuldsanering eller att genomföra en sådan kan sannolikt också avstå från att ansöka. Förutsättning-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Se www.konsumentverket.se&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Se bl.a. www.uppsala.se, www.linkoping.se och www.umea.se&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se www.dom.se&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se bl.a. www.skuldsanering.info och www.skuldsanering.se&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se Riksskatteverkets och Konsumentverkets Rapport från skuldsaneringsprojektet december 2001, RSV Rapport 2002:5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft16"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td140"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft7"&gt;arna begränsas ytterligare om dessutom myndigheter och andra aktörer, som i sin verksamhet bistår överskuldsatta, saknar tillräck- liga kunskaper för att kunna uppmärksamma en gäldenär om möj- ligheten till skuldsanering. Enligt vår bedömning är den informa- tion som i dagsläget finns tillgänglig inte tillräcklig. Vi anser att det är nödvändigt att genomföra åtgärder som kan bidra till en ökad kunskapsnivå, för att fler evighetsgäldenärer ska bli föremål för skuldsanering. I det följande presenterar vi våra förslag till åtgärder på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Uppmärksamma på att möjligheten till skuldsanering finns&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Det finns fortfarande individer som helt saknar vetskap om skuld- saneringsinstitutet eller som har mycket bristfälliga kunskaper om det. En första och mycket angelägen åtgärd är därför enligt vår uppfattning att öka medvetenheten bland allmänheten om att skuldsanering överhuvudtaget finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft26"&gt;Det bör i detta syfte utvecklas ett kortfattat informations- material av vilket framgår att svårt skuldsatta personer har möj- lighet att bli skuldfria genom skuldsanering och vart de kan vända sig för ytterligare information, råd och stöd. Myndigheter och organisationer som i sin verksamhet kommer i kontakt med över- skuldsatta ska ges tillgång till sådan information genom skriftliga trycksaker. Informationen bör även göras tillgänglig på internet och lämpligen även marknadsföras genom andra mediekanaler. För att underlätta tillgängligheten bör informationen givetvis lämnas även på andra språk än svenska. Kronofogdemyndigheten och Konsument- verket bör kunna samverka kring en sådan informationsinsats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft9"&gt;Inrättande av en skuldsaneringsportal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft24"&gt;Internet är numera en av de främsta informationskanalerna i sam- hället. Det är därför nödvändigt att det på internet också finns mer fullständig information om skuldsanering och vad det innebär. På Kronofogdemyndighetens hemsida presenteras visserligen skuld- saneringsinstitutets relevanta delar på ett förhållandevis lättfattligt och pedagogiskt sätt. Någon större möjlighet till fördjupning läm- nas däremot inte. Det kan heller knappast förutsättas att personer utan eller med begränsad kunskap om skuldsanering väljer att söka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft16"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;information hos just Kronofogdemyndigheten. Som myndighetens hemsida är utformad i dagsläget är det inte helt enkelt att navigera sig fram till informationen i fråga. Den är inte heller översatt till fler än en handfull andra språk, vilket också begränsar tillgänglig- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;Vår uppfattning är att den information som lämnas om skuld- sanering på internet bör utvecklas ytterligare. En skuldsanerings- portal som tidigare föreslagits framstår som en lämplig lösning för detta. En portal bör syfta till att höja kunskapen om skuldsanering bland såväl gäldenärer som borgenärer. Den bör också bidra till att myndigheter, organisationer och andra som kommer i kontakt med skuldsatta kan fördjupa sig i frågan om skuldsanering, lämna rele- vant information och hänvisa den enskilde rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft8"&gt;Med hänsyn till våra övriga förslag om ett förenklat ansöknings- förfarande (se kapitel 7) och underlättandet av gäldenärens betal- ningar (se kapitel 10) behöver portalen inte vara lika omfångsrik som den tidigare föreslagna. Det är exempelvis inte nödvändigt att tillhandahålla instrument för skuldsammanställningar, kontakt med borgenärer eller betalningsplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Den information som lämnas på portalen bör inriktas mot i vart fall fyra huvudsakliga områden. &lt;SPAN class="ft41"&gt;För det första &lt;/SPAN&gt;bör skuldsanerings- institutet som sådant förklaras kortfattat men med möjlighet till fördjupad information. I detta avseende är det angeläget att mot- verka vanliga missuppfattningar om skuldsanering, t.ex. att det är mycket svårt att beviljas och genomföra en skuldsanering, att det inte går att ansöka vid mer än ett tillfälle och att det kräver en skuld- börda av viss storlek. &lt;SPAN class="ft41"&gt;För det andra &lt;/SPAN&gt;bör det finnas en interaktiv del där gäldenären kan ställa frågor och erbjudas ett snabbt svar. &lt;SPAN class="ft41"&gt;För det tredje &lt;/SPAN&gt;bör det vara möjligt att på elektronisk väg ansöka om skuldsanering (jfr avsnitt 7.5.7) och ansöka om omprövning. En sådan tjänst bör senare även kunna vidareutvecklas så att gälde- nären också kan följa sitt skuldsaneringsärende elektroniskt genom handläggningen. &lt;SPAN class="ft41"&gt;För det fjärde &lt;/SPAN&gt;bör portalen även anpassas för professionella aktörer, som ett verktyg i deras arbete med över- skuldsatta. Dessa aktörer bör ges en möjlighet att ställa frågor och utbyta erfarenheter samt ta del av nyheter och aktuell praxis inom skuldsanering. Det bör också vara möjligt att från portalen ladda ned informationsmaterial, t.ex. i form av broschyrer som professionella aktörer kan använda sig av för att själva sprida information om skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft16"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37297x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td140"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft26"&gt;För att en informationsportal ska vara så tillgänglig som möjligt är det lämpligt att den får en mer självständig presentation på inter- net, som är enkel att navigera till. Den bör därför inte utgöra en del av någon enskild myndighets hemsida, även om myndigheter i sin tur kan hänvisa till den i sin egen information. Däremot framstår det som naturligt att Kronofogdemyndigheten även fortsättningsvis tillhandahåller huvuddelen av informationen samt går i god för att den är korrekt och regelbundet uppdateras. Även Konsumentverket bör samarbeta kring ett sådant uppdrag. Genom de olika perspektiv som myndigheterna har på skuldsaneringsområdet garanteras att den information som lämnas blir så heltäckande som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft7"&gt;En skuldsaneringsportal bör givetvis sträva efter ett så lättill- gängligt tilltal och språk som möjligt. Den bör vidare innehålla information på teckenspråk och andra språk än svenska. Det är dess- utom viktigt att portalen innehåller uppgifter om vart den enskilde och andra kan vända sig för en personlig kontakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Förbättrade möjligheter till utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft24"&gt;Budget- och skuldrådgivarna är för många överskuldsatta den första personliga kontakten för information om skuldsanering. För vissa gäldenärer är just stödet från en personlig kontakt nödvändigt för att den enskilde ska kunna motiveras att ansöka om skuldsanering. Rådgivarna har i detta avseende en viktig funktion för skuldsanerings- processen. I den tjänstebeskrivning som finns för budget- och skuld- rådgivarna anges att en rådgivare behöver specialistkompetens inte enbart inom ekonomi och juridik, utan även i att möta människor i kris och att arbeta med motivationsarbete.&lt;SPAN class="ft95"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Vid våra samråd har framkommit att kunskapen och kompetensen bland budget- och skuldrådgivarna varierar. Om gäldenärer får felaktig eller på annat sätt bristfällig information kan det avhålla dem från att ansöka. Det är därför angeläget att tillförsäkra en hög kompetens inom rådgiv- ningsverksamheten. Även andra professionella aktörer som informerar och bistår skuldsatta bör ha god kunskap om skuld- sanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft24"&gt;Enligt förarbetena till nuvarande skuldsaneringslag ska Konsument- verket tillhandahålla budget- och skuldrådgivningen bl.a. utbildning, handböcker, information samt datasystem för informationssök-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Se Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare, Tjänstebeskrivning Budget- och skuldrådgivare 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft16"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B37298x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;ning, handläggning och statistik. Inom ramen för Konsumentver- kets samordnande funktion ingår även att följa upp, stödja och bidra till vidareutveckling av rådgivningsverksamheten.&lt;SPAN class="ft34"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft26"&gt;Konsumentverket anger att man erbjuder budget- och skuldråd- givare verksamhetsstöd i form av kostnadsfri grund- och påbygg- nadsutbildning, enskilda seminarier, informationsmaterial och hand- böcker. Vidare tillhandahåller de ett datasystem för rådgivningsverk- samheten (Boss) och en samlingsplats på internet (Portalen). Genom internetportalen kan rådgivarna ta del av checklistor, rapporter och nyhetsbevakning samt möjlighet att kommunicera med kollegor och ställa frågor. Konsumentverket stödjer även kommunerna genom att utforma nya arbetsmetoder (metodutveckling), samla in och analysera statistik från kommunerna samt kartlägga kom- munernas arbete med budget- och skuldrådgivning.&lt;SPAN class="ft76"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Konsument- verkets stöd till budget- och skuldrådgivningen sker genom sam- arbete med framför allt Kronofogdemyndigheten, men även t.ex. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Finansinspektionen, Datainspektionen och tidigare även Socialstyrelsen (som fram till 1 juni 2013 utövade tillsyn över budget- och skuldrådgivningen).&lt;SPAN class="ft76"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Enligt Konsumentverket visar en årlig webbenkät att 83 procent av användarna är mycket nöjda eller nöjda med den information som publiceras på Portalen, och 94 procent anser sig ha nytta av Portalen i sitt dagliga arbete.&lt;SPAN class="ft76"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft26"&gt;Trots en till synes omfattande tillgång till utbildning och övrigt stöd, har budget- och skuldrådgivare påtalat ett behov av ytterligare information och vidareutbildning. Viss kritik har vid samråden riktats mot Konsumentverkets informationsportal, och ett större utbyte av erfarenheter och nyheter på området har efterfrågats. I sammanhanget måste beaktas att budget- och skuldrådgivarna har olika bakgrund och erfarenhet, varför utbildningsbehovet kan variera. Behovet påverkas också av i vilken utsträckning kommu- nerna prioriterar sin rådgivningsverksamhet. I en mindre kommun kan rådgivningen sakna stöd av en bastjänst och kollegor att utbyta erfarenheter med, vilket försämrar förutsättningarna att hålla sin kunskap uppdaterad samt bevara och utveckla sin kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se prop. 2005/06:124 s. 39.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se Konsumentverkets rapport 2011:7, Budget- och skuldrådgivning – beskrivning av en viktig verksamhet s. 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se Konsumentverkets rapport 2011:7, Budget- och skuldrådgivning – beskrivning av en viktig verksamhet s. 12.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se Konsumentverkets årsredovisning 2012, s. 40.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td140"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft7"&gt;Detta kan även vara fallet i andra kommuner där arbetssituationen är ansträngd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft7"&gt;Genom vårt förslag om en internetportal med samlad och stän- digt uppdaterad information om skuldsanering borde kvaliteten på den information som lämnas till budget- och skuldrådgivare för- bättras. Med hänsyn till såväl utvecklingen på lagstiftningsområdet som den tilltagande praxisbildningen på området, anser vi att det dessutom är angeläget att rådgivarna erbjuds möjlighet till konti- nuerlig vidareutbildning. Konsumentverket bör även fortsättningsvis vara ansvarigt för att så sker och att utbildningen håller den kvalitet som krävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft7"&gt;På vissa håll anordnas informationsträffar där bland andra Konsumentverket och Kronofogdemyndigheten deltar. Sådana träffar bör ske regelbundet och över hela landet, så att samtliga budget- och skuldrådgivare får möjlighet att delta. Även andra aktörer som i sin verksamhet möter skuldsatta personer bör bjudas in till sådana infor- mationsträffar. På så sätt kan både information och erfarenheter från olika områden utbytas, vilket är värdefullt. Vid våra samråd har vi uppmärksammats på att inte alla inbjudna, vilket gäller bl.a. budget- och skuldrådgivare, deltar vid de informationsträffar som anordnas i dag och att ett skäl till detta förefaller vara begränsade resurser. Enligt uppgift från Kronofogdemyndigheten har de inbjudna vid något tillfälle erbjudits att närvara på videolänk från myndighetens lokala kontor i landet. Det är en möjlighet som borde utvecklas ytterligare, för att så många som möjligt ska beredas tillfälle att delta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft9"&gt;Information till professionella aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Vid våra samråd har framkommit att många av de professionella aktörer som i sin verksamhet kommer i kontakt med överskuldsatta personer inte uppmärksammar den enskilde på frågan om skuld- sanering. Önskemål har också framförts om att fler borde kunna informera om skuldsanering. I samråden har som exempel nämnts vården, behandlingshem, personliga ombud vid landstingen, social- tjänsten, Kriminalvården, överförmyndarförvaltningen, bibliotek, fackliga organisationer, banker och kyrkan. Det kan även finnas andra myndigheter och organisationer som borde kunna uppmärk- samma frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft16"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372100x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p423 ft26"&gt;En viktig orsak till att många professionella aktörer inte infor- merar om skuldsanering är givetvis begränsad kunskap på området. Genom vårt förslag om en skuldsaneringsportal med ett utvecklat interaktivt stöd för professionella aktörer, bör förutsättningarna vara bättre för fler att kunna förmedla information om skuldsane- ring. Som nämnts bör även andra än budget- och skuldrådgivare vid behov erbjudas möjlighet till utbildning om skuldsanering. Enligt vår bedömning är det också nödvändigt att myndigheterna och organisationerna uppmärksammas särskilt på att möjligheten finns och ser det som ett reellt alternativ för att rehabilitera svårt skuld- satta personer. Det bör därför genomföras en informationsinsats som riktas mot professionella aktörer, för att uppmuntra dem att upplysa gäldenärer om skuldsaneringsinstitutet. Detta kan exem- pelvis ske genom direktutskick och annonsering i facktidskrifter. Samtidigt bör också hänvisas till var fördjupad information och utbildning om skuldsanering finns att tillgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft7"&gt;Även denna insats bör bedrivas av Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket i samverkan. Det är angeläget att insatsen sker regelbundet, för att åstadkomma en mer bestående medvetenhet bland berörda aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Information genom budbärare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Kronofogdemyndigheten arbetar särskilt med att utbilda s.k. bud- bärare. Syftet är att nå ut med information om sin verksamhet till enskilda genom frivilliga aktörer i samhället. Myndigheten erbjuder dessa en kortfattad utbildning i att handleda personer att själva ta kontroll över sin privatekonomi. Utbildningen är indelad i tre avsnitt och är inriktad mot kunskap om skuldsättning, motkrafter mot överskuldsättning och verktyg för att behålla balans i sin eko- nomi. Under år 2012 utbildades t.ex. budbärare bland lärare, fack- liga företrädare och medlemmar i Unga KRIS&lt;SPAN class="ft73"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;för att sprida infor- mation om privatekonomi.&lt;SPAN class="ft73"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Eftersom skuldsanering utgör en begränsad del av den utbildning och det material som budbärarna kan ta del av, bör frågan få större utrymme i både utbildningspake- tet och informationsmaterialet. På så sätt kan man sprida medvet- enhet och kunskap om skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;En organisation som arbetar för att minimera risken för återfall i brott bland ungdomar som vistats på institutioner som bedrivs av Statens institutionsstyrelse (SiS).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se Årsredovisning 2011, Kronofogdemyndigheten, s. 37.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372101x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td140"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p426 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;6.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Bör Kronofogdemyndigheten uppmärksamma gäldenärer om skuldsanering?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det är nödvändigt att Kronofogdemyndigheten även fortsättningsvis förhåller sig objektiv. Samtidigt bör myn- digheten använda sig av den information om gäldenären som finns att tillgå inom myndigheten, för att kunna ta en mer aktiv roll när det gäller att uppmärksamma skuldsatta personer om möjligheten till skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Kronofogdemyndigheten ska lämna upplysningar om skuldsanering till gäldenärer som under lång tid har varit före- mål för utmätning av lön eller andra exekutiva åtgärder enligt utsökningsbalken. Därför bör lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet ändras så att det är möjligt att genomföra en sådan upplysningsverksam- het.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft9"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft8"&gt;Kronofogdemyndigheten har genom sin verkställande verksamhet kunskap om den ekonomiska situationen hos de gäldenärer som finns i dess register. Där har man således bra förutsättningar att bedöma om vissa gäldenärer kan komma i fråga för skuldsanering. Frågan är om det är möjligt och lämpligt att myndigheten använder sig av denna kunskap för att aktualisera frågan om skuldsanering för gäldenären. I det följande redovisar vi våra överväganden om förutsättningarna för Kronofogdemyndigheten att använda sig av den information som den får i sitt verkställighetsarbete samt om, och i så fall i vilken utsträckning, myndigheten bör vara skyldig att uppmärksamma gäldenärer på frågan om skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Kronofogdemyndighetens roll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft24"&gt;Enligt 4 § förvaltningslagen (1986:223) har Kronofogdemyndigheten en långtgående serviceskyldighet gentemot enskilda. Myndigheten ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen ska lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft16"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372102x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. En särskild fråga är om denna serviceskyldighet även omfattar att uppmärk- samma en gäldenär, som under lång tid har varit föremål för verk- ställighet hos myndigheten, på möjligheten till skuldsanering. En sådan gäldenär befinner sig många gånger i en utsatt position och kan ha ett uppenbart behov av hjälp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Men i det sammanhanget är det nödvändigt att beakta det krav på opartiskhet som åligger myndigheten. I regeringsformen anges att den som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet (1 kap. 9 §). Det är angeläget att Kronofogdemyndigheten upp- fattas som opartisk i sin roll och inte särbehandlar någon. Frågan om opartiskhet uppkommer inte enbart inom ramen för skuldsane- ringsförfarandet i sig, utan även vad gäller myndighetens olika roller som ansvarig både för indrivning av borgenärers fordringar inom verkställighetsverksamheten och för skuldsaneringsförfarandet. Kronofogdemyndighetens dubbla roller har varit föremål för diskus- sion i flera olika lagstiftningsärenden och särskilt vad gäller frågan om skuldsanering.&lt;SPAN class="ft73"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft26"&gt;Vid våra samråd har åsikterna gått isär om i vilken utsträckning Kronofogdemyndigheten själv bör ta initiativ till frågan om skuld- sanering och uppmärksamma gäldenären om detta. Vissa samråds- parter har ställt sig positiva till det och anser att myndigheten i större utsträckning bör använda den information som man har till- gång till i sin verkställande verksamhet, för att medvetandegöra gäldenären om möjligheten till skuldsanering. Från borgenärshåll har å andra sidan vikten av opartiskhet betonats, och det har även framförts tveksamhet till att myndigheten bedriver uppsökande verksamhet. Inom Kronofogdemyndigheten går också åsikterna isär om lämpligheten av att myndigheten självmant ska aktualisera frågan om skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft24"&gt;Som nämnts är det betydelsefullt att förtroendet för Krono- fogdemyndighetens verksamhet bibehålls och att opartiskheten inte kan ifrågasättas. Men det måste beaktas att gäldenärerna ofta befinner sig i en utsatt position och kan ha ett kunskapsunderskott i förhållande till många borgenärer, som inte sällan företräds av pro- fessionella ombud. Vi anser därför att Kronofogdemyndigheten bör informera om skuldsanering utifrån den kunskap man där har om gäldenärerna genom uppgifter i de egna registren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 83, prop. 1997/98:65 s. 63 och prop. 2005/06:124 s. 33 f. Se även SOU 2003:97 s. 265 och SOU 2004:81 s. 216 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft16"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td140"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft26"&gt;Det projekt som myndigheten själv har genomfört för att i de egna databaserna identifiera gäldenärer som kan uppfylla kraven för skuldsanering, är avsett att fortsätta under detta och nästkom- mande år. De gäldenärer som identifieras kommer att kontaktas personligen av myndighetens enhet för kundservice och informeras om möjligheten till skuldsanering (se kapitel 4). Det återstår fort- farande att utvärdera effekterna av detta projekt. Vi bedömer det likväl som en framkomlig väg för att bland gäldenärer uppmärksamma frågan om skuldsanering. Av de olika lösningar som diskuterats i våra samråd framstår detta också som den lämpligaste, då det är fråga om väl avvägda kriterier och arbetsmetoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft26"&gt;En invändning mot metoden är att alla överskuldsatta inte åter- finns i myndighetens register och därför inte kan nås. De kriterier som utarbetats kan inte heller identifiera alla potentiella skuldsane- ringsgäldenärer. Tillsammans med de andra åtgärder som föreslås i detta kapitel anser vi att det trots allt finns goda förutsättningar att nå ut till en betydande del av evighetsgäldenärerna. Vår bedömning är att Kronofogdemyndighetens uppsökande verksamhet för skuld- sanering bör begränsas till den arbetsmetod som utarbetats genom nu nämnda projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft7"&gt;Vi anser att den värdefulla information som Kronofogde- myndigheten har om skuldsatta personer, kommer till god nytta genom en sådan lösning. Det är dessutom möjligt att rikta infor- mation till just dem som behöver det. I förväg uppställda kriterier över vilka som ska kontaktas bidrar vidare till att gäldenärerna behandlas lika, så att det inte är upp till en enskild handläggare att avgöra om information ska lämnas till en gäldenär eller inte. En för- del med en uppsökande verksamhet i enlighet med det projekt som bedrivits är att en personlig kontakt söks med den enskilde. Det kan i flertalet fall vara mer verksamt för att motivera gäldenären än t.ex. skriftlig information, vilket är något som också har framförts vid våra samråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft24"&gt;För att upprätthålla myndighetens opartiskhet är det viktigt att de borgenärer som anlitar Kronofogdemyndigheten för att driva in sin fordran inte uppfattar att myndigheten i sin exekutiva verksamhet samtidigt uppmanar gäldenärerna att ansöka om skuldsanering. Det framstår inte heller som lämpligt att skuldsaneringsenheten – som är beslutsfattare i skuldsaneringsförfarandet – utför en sådan upp- gift. Om i stället myndighetens enhet för kundservice sköter infor- mationen minskar risken för att rollerna sammanblandas med myn- dighetens övriga verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft16"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft7"&gt;Det är i sammanhanget även viktigt att en uppsökande verk- samhet endast får handla om &lt;SPAN class="ft9"&gt;information &lt;/SPAN&gt;om skuldsanering. Myn- digheten ska inte mer aktivt förmå den enskilde att ansöka. Skuld- sanering är alltjämt ett ur gäldenärens perspektiv frivilligt alter- nativ. Med hänsyn till de ingripande effekter det innebär för den enskilde måste det vara enbart gäldenären själv som väljer att ansöka och genomföra en skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft20"&gt;Vi anser att det är angeläget att Kronofogdemyndighetens kun- skap och kompetens på området tas till vara, för att upplysa gälde- närer om skuldsanering. Den uppsökande verksamheten bör vara en viktig del i Kronofogdemyndighetens verksamhet. Myndigheten ska därför åläggas att informera gäldenärer som under lång tid varit föremål för utmätning av lön eller andra exekutiva åtgärder enligt utsökningsbalken. De uppställda kriterierna kan då tjäna som en god utgångspunkt för vad som är att bedöma som lång tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;Kronofogdemyndighetens register&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft26"&gt;Frågan är om nuvarande databaslagstiftning utgör något hinder för en uppsökande verksamhet att inhämta information om gäldenärer i myndighetens register. Rikskronofogden har i ett ställningstag- ande den 12 december 2011 slagit fast att nuvarande lagstiftning medger att en handläggare inom Kronofogdemyndigheten ges behörighet till databaser inom andra verksamhetsområden än det egna. Utgångspunkten för denna bedömning är att myndighetens verksamheter inte anses vara självständiga i tryckfrihetsförord- ningens och offentlighets- och sekretesslagens mening. Med ett sådant synsätt skulle en uppsökande verksamhet ha full behörighet till myndighetens databaser utan att det skulle innebära något behov av lagändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft26"&gt;Vi delar inte den bedömning som redovisas i ställningstagandet. Vår uppfattning är att en uppsökande verksamhet genom enheten för kundservice trots allt måste anses vara självständig i förhållande till övriga verksamheter inom myndigheten. Uppgifter i de andra databaserna får behandlas endast för de ändamål som anges i lag- texten. De nuvarande ändamålen kan enligt vår bedömning inte anses omfatta även information om skuldsanering. Uppgifter får visserligen användas för myndighetens egen verksamhet för t.ex. före- byggande av överskuldsättning. Vi anser emellertid inte att informa- tion om skuldsanering kan inrymmas inom detta ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft16"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372105x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td140"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p434 ft8"&gt;För att Kundservice ska ha full tillgång till övriga register, anser vi att det i lagtexten måste anges att uppgifter i utsöknings- och indrivningsdatabasen samt databasen för betalningsföreläggande och handräckning får behandlas även för information om skuld- sanering. Även databasen för konkurstillsyn anser vi bör omfattas. Någon tillgång till skuldsaneringsdatabasen bedömer vi däremot inte vara nödvändig. Vi föreslår därför att information om skuld- sanering tillförs som ett nytt primärt ändamål för var och en av dessa databaser. Någon förändring av vilka uppgifter som får behandlas i databaserna anser vi inte behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Samverkan mellan Kronofogdemyndigheten och kommunerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Samarbetet mellan Kronofogdemyndigheten och kommunerna är begränsat och kan utvecklas ytterligare. Det är däremot inte lämpligt med något informationsutbyte avseende avskilda individer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Kronofogdemyndigheten bör fortsätta sin pågående informationsinsats om den generella skuldsituationen i respek- tive kommun och särskilt lyfta fram frågan om skuldsanering, för att budget- och skuldrådgivningens betydelse ska uppmärk- sammas och för att utgöra ett bättre underlag för rådgivningens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft9"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft26"&gt;I många fall kan det vara just en personlig kontakt som krävs för att en överskuldsatt person ska motiveras att ansöka om skuldsane- ring. Även om den enskilde är medveten om att möjligheten till skuldsanering finns och har kunskap om vad det innebär, är detta inte alltid tillräckligt. Vid våra samråd har understrukits behovet av ett aktivt stöd för den enskilde. För många gäldenärer är budget- och skuldrådgivarna den personliga kontakt som etableras för att lösa den enskildes ekonomiska situation. I sin roll kan de också erbjuda ett mer aktivt bistånd än Kronofogdemyndigheten har möjlighet till, eftersom de inte har samma krav på opartiskhet. Budget- och skuldrådgivare finns med några få undantag i varje&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft16"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372106x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;kommun, vilket innebär att de också har betydligt bättre förutsätt- ningar att etablera en personlig kontakt med den enskilde än Kronofogdemyndigheten, som enbart finns representerad på ett fåtal orter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft24"&gt;En särskild fråga är om Kronofogdemyndighetens information om skuldsatta kan användas av budget- och skuldrådgivarna, och då främst för uppsökande verksamhet. I sammanhanget måste analyseras vilka samarbetsformer som i dagsläget finns mellan Kronofogde- myndigheten och kommunerna och om samverkan bör utvecklas på något sätt. I det följande redovisar vi våra slutsatser i dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft9"&gt;Samarbetsformer mellan Kronofogdemyndigheten och kommunerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft26"&gt;Av skuldsaneringslagen framgår att Kronofogdemyndigheten prö- var dels ärenden om skuldsanering dels ärenden om omprövning av ett beslut om skuldsanering. Inom ramen för socialtjänsten eller på annat sätt ska kommunerna i sin tur lämna råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor till skuldsatta personer. Kommunernas skyldighet i detta avseende gäller även under skuldsaneringsförfarandet och under löptiden för en betalningsplan (2 § första och andra stycket). Någon samverkansskyldighet mellan Kronofogdemyndigheten och kommunerna är emellertid inte angiven i lagen. Däremot förutsätter deras respektive roller ett ansvar för de båda aktörerna att sam- verka, så att gäldenärerna får den hjälp och behandling av sitt ärende som de har rätt till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft26"&gt;Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket, som bär det över- gripande samordnande ansvaret för rådgivningens verksamhet, har tagit fram en arbetsrutin för samarbetet mellan Kronofogdemyndigheten och budget- och skuldrådgivarna i skuldsaneringsärenden. Syftet med dokumentet är att tydliggöra aktörernas olika roller, för att skapa enhetlig behandling och stöd åt den gäldenär som vill ansöka om skuldsanering. Det ska tillförsäkra gäldenärens rätt att få nödvändig hjälp och även undvika dubbelarbete.&lt;SPAN class="ft76"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft24"&gt;I dokumentet anges aktörernas roller i förhållande till gäldenär- en inför en ansökan och under skuldsaneringsförfarandet samt vilka specifika uppgifter som ligger på respektive aktör. Det fram- går där att budget- och skuldrådgivarna ska upplysa om den skuld- saneringsinformation som finns att tillgå hos Kronofogdemyndig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Se Samverkansdokumentet – Arbetsrutin för samarbete mellan Kronofogden och Budget- och skuldrådgivarna i skuldsaneringsärenden, Version 2 augusti 2011, s. 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft16"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372107x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td140"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p311 ft8"&gt;heten, som i sin tur ska informera gäldenären om det stöd som råd- givningsverksamheten kan erbjuda. Kronofogdemyndigheten ska skicka samtliga skrivelser och beslut i skuldsaneringsärendet till gäldenärens budget- och skuldrådgivare, under förutsättning att den enskilde på ansökningsblanketten godkänt att så kan ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft26"&gt;Av samråden framgår att samverkan mellan Kronofogde- myndigheten och kommunernas rådgivningsverksamhet varierar över landet. På vissa håll sker visst samarbete genom t.ex. informa- tionsträffar. I Kronofogdemyndighetens förebyggande verksamhet pågår sedan år 2010 ett årligt återkommande projekt för att öka kom- munpolitikers kunskaper om överskuldsättningens konsekvenser och för att motivera kommunerna att arbeta förebyggande (den s.k. Kom- munturnén). Inom ramen för det projektet har Kronofogdemyndig- heten tillsammans med Konsumentverket och Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare besökt kommuner och stadsdelar där en hög andel av invånarna är skuldsatta eller där det är kö till budget- och skuldrådgivare. Kommunalpolitiker och tjänstemän informeras om antalet skuldsatta invånare som finns i myndighetens register, hur stora skulderna är och åldern på de skuldsatta. Det redovisas även hur många invånare som beviljats skuldsanering. Projektet har utvärderats årligen och år 2012 kunde konstateras att kunskaperna om överskuldsättning och dess konsekvenser hade ökat hos 89 pro- cent av målgruppen, att 80 procent känner ett ökat engagemang samt ökad förståelse och acceptans i frågor som rör kommunens överskuldsättning. Av målgruppen säger sig 78 procent ha insett för- delarna med förebyggande arbete. Därtill har flera av kommunerna efter träffarna förstärkt sina resurser till budget- och skuldrådgiv- ningen.&lt;SPAN class="ft76"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft7"&gt;Kronofogdemyndigheten presenterar också på sin hemsida en årlig sammanställning av antalet restförda fysiska personer och deras sammanlagda skuldbörda uppdelat på län och kommun. Vid samråden har också framkommit att myndigheten på förfrågan i vissa fall lämnat ut uppgifter om skuldsatta i kommunen till budget- och skuldrådgivningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Se Årsredovisning 2012, Kronofogdemyndigheten, s. 39 och Årsredovisning 2011, Krono- fogdemyndigheten, s. 37.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft16"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;Informationsutbyte kan vara ett sätt att nå ut till enskilda gäldenärer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Om budget- och skuldrådgivningen i respektive kommun skulle ha tillgång till Kronofogdemyndighetens uppgifter om skuldsatta kommuninvånare, kan rådgivarna på eget initiativ uppmärksamma gäldenärer om skuldsanering. Det skulle då finnas bättre förutsätt- ningar än i dag att nå ut till de gäldenärer som kan komma ifråga för skuldsanering. Som nämnts har rådgivarna också helt andra möjligheter att lämna rådgivning och utgöra ett stöd för den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft7"&gt;Ett möjligt informationsutbyte är att Kronofogdemyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft7"&gt;– antingen genom att åläggas detta, efter förfrågan eller på eget initiativ – lämnar ut en lista till varje kommuns budget- och skuld- rådgivning med uppgift om namn och adress på skuldsatta som finns i kommunen och som finns i myndighetens register. En annan lösning är att myndigheten sänder över den utrednings- rapport som upprättas vid tillgångsundersökningar i utsöknings- ärenden. En sådan rapport upprättas endast i de fall där det fram- kommit att gäldenären saknar tillräckliga tillgångar för att betala den skuld för vilken utsökning har sökts (4 kap. 9 a § utsöknings- balken). Utöver uppgift om gäldenären innehåller en utrednings- rapport även bl.a. uppgift om gäldenären bedömts ha utmätnings- bara tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft7"&gt;Redan i dag lämnar Kronofogdemyndigheten över information om enskilda gäldenärer till kommunerna. När en ansökan om avhysning från en bostad har gjorts ska Kronofogdemyndigheten enligt utsökningsförordningen (1981:981) underrätta socialnämn- den i den kommun där bostaden finns (16 kap. 2 §). En liknande underrättelseskyldighet skulle kunna åläggas myndigheten i fråga om överskuldsatta individer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Rättsliga förutsättningar för ett informationsutbyte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft24"&gt;Till skillnad från privatpersoner och juridiska personer har myndig- heter inte någon grundlagsskyddad rätt att ta del av allmänna handlingar. Men av 6 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) framgår att en myndighet på begäran av en annan myn- dighet ska lämna uppgift som den förfogar över, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång. Informationsskyldigheten avser statliga och kommunala myndig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft16"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372109x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td140"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft7"&gt;heter samt sådana med myndigheter jämställda organ. Bestämmel- sen kan sägas vara en precisering av den allmänna samverkansskyl- digheten mellan myndigheter som följer av 6 § förvaltningslagen. Skyldigheten att lämna information till andra myndigheter är mera vidsträckt än den som gäller gentemot allmänheten. Den omfattar varje uppgift som myndigheten förfogar över och inte enbart upp- gifter ur allmänna handlingar.&lt;SPAN class="ft34"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft26"&gt;Om det råder sekretess för en uppgift får den inte överlämnas till annan myndighet (8 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). Undantaget är om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning (10 kap. 28 § första stycket samma lag). Sekretessbelagda uppgifter kan också lämnas till en myndighet i de fall det är uppenbart att intresset av att uppgifterna lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda (10 kap. 27 § samma lag).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;I mål eller ärende om utsökning och indrivning gäller sekretess hos Kronofogdemyndigheten för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men. Sekretessen gäller däremot inte uppgift om förpliktelse i ett pågående mål. Inte heller gäller sekretess för upp- gift om förpliktelse i ett avslutat mål, om verkställighet för någon annan förpliktelse söks inom två år eller om verkställighet tidigare sökts och uppgiften inte är äldre än två år. Dessutom är beslut i mål eller ärende undantagna från sekretess (34 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft26"&gt;Vilka uppgifter som avses med begreppet förpliktelse är inte preciserat i sekretesslagstiftningen. I förarbetena anges att upp- gifter om t.ex. en fordrans storlek eller det belopp som ska drivas in alltid är offentligt.&lt;SPAN class="ft76"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Lagstiftaren har också uttalat att uppgifter i de olika handlingar som ligger till grund för verkställighet, t.ex. domar, i allmänhet är offentliga hos de myndigheter som har meddelat besluten i fråga och bör i princip vara offentliga även hos Kronofogde- myndigheten.&lt;SPAN class="ft76"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Genom att begreppet förpliktelse inte är närmare definierat, är det upp till tillämpande myndigheter och domstolar att avgöra begreppets närmare innehåll. Kronofogdemyndigheten har själv bedömt att det innefattar bl.a. namn och personnummer på parterna i målet, fordringsbelopp samt uppgift om vilken instans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Jfr kommentaren till paragrafen i Lenberg, E., Geijer, U. och Tansjö, A., Offentlighets- och sekretesslagen – En kommentar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se prop. 1979/80:2 Del A s. 288 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se prop. 1979/80:2 Del A s. 287.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft16"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372110x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p443 ft7"&gt;som meddelat exekutionstiteln, datum och ärende- eller mål- nummer.&lt;SPAN class="ft34"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Utredningen delar denna bedömning och anser att det sannolikt inte finns något hinder i sekretesslagstiftningen mot att till budget- och skuldrådgivare lämna ut uppgifter om gäldenärer och deras skulder. Däremot måste för adressuppgifter och andra kontaktuppgifter göras en prövning av om det står klart att upp- giften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men (34 kap. 1 § första stycket offentlighet- och sekretesslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft26"&gt;I ett beslut ingår uppgift om parterna och de omständigheter som ligger till grund för beslutet. Den s.k. utredningsrapporten upprättas när beslut fattas om att avsluta en tillgångsundersökning avseende en gäldenär och innehåller alltså såväl beslutet som skälet för detta. Utredningsrapporten omfattas därför inte av sekretess och bör i sin helhet kunna lämnas ut till budget- och skuldrådgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft26"&gt;Det bör följaktligen inte finnas något generellt rättsligt hinder mot att överlämna uppgifter. Men frågan är om på vilket sätt infor- mationen kan lämnas ut. För Kronofogdemyndighetens verksam- het gäller som nämnts lagen om behandling av uppgifter i Krono- fogdemyndighetens verksamhet. Lagen begränsar endast formen för utlämnande av uppgifter på medium för automatiserad behand- ling till enskilda och när det gäller direktåtkomst&lt;SPAN class="ft76"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;till Krono- fogdemyndighetens databaser för myndigheter och enskilda (2 kap. 25 och 28 §§). I förarbetena till lagen har regeringen uttalat att det inte finns anledning att reglera när uppgifter får lämnas ut på medium för automatiserad behandling i informationsutbytet mellan myndigheter. Om en myndighet får eller ska lämna ut uppgifter till annan myndighet, bör det därför vara upp till myndigheterna att avgöra på vilket sätt det ska ske. Med myndighet avses, förutom statliga myndigheter på såväl central som lokal nivå, också läns- styrelserna, de allmänna försäkringskassorna samt kommunala nämnder av olika slag.&lt;SPAN class="ft76"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Enligt vår bedömning har därför Krono- fogdemyndigheten möjlighet att på begäran lämna ut uppgifter till budget- och skuldrådgivare såväl skriftligen som elektroniskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se Kronofogdemyndighetens handledning avseende sekretess enligt 34 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; §§ offentlighets- och sekretesslagen, dnr. 808 &lt;NOBR&gt;7556-10/112,&lt;/NOBR&gt; s. 11 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Med direktåtkomst avses att den som använder registret på egen hand kan söka i detta och få svar på frågor, dock utan att själv kunna bearbeta eller på annat sätt påverka innehållet. Se prop. 2000/01:33 s. 110. Se dock kritiken mot begreppsbildningen, prop. 2007/08:160 s. 58, jfr. prop. 2010/11:78 s. 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se prop. 2000/01:33 s. 112.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td140"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p434 ft26"&gt;Vi bedömer emellertid inte att lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet i sin nuvarande utformning stöder en mer samordnad hantering för att regelmässigt lämna ut uppgifter till alla kommuner. I lagen anges i vilka syften uppgifter får behandlas i myndighetens utsöknings- och indrivningsdata- basen, databasen för betalningsföreläggande och handräckning samt databasen för konkurstillsyn (2 kap. 2 §, 2 kap. 8 § och 2 kap. 20 § lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet). Något lagstöd synes inte finnas för hantering av uppgifter för ett mer systematiskt överlämnande till kommunerna för att dessa ska kunna informera om skuldsanering. En lagändring skulle i så fall vara nödvändig för ett sådant informationsutbyte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Praktiska förutsättningar för ett informationsutbyte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft26"&gt;Enligt Kronofogdemyndigheten kan det utgöra stora praktiska problem att mer regelmässigt lämna ut uppgifter till kommunerna. En särskild fråga gäller att man kan behöva göra sekretesspröv- ningar av gäldenärernas kontaktuppgifter i de enskilda fallen, om dessa ska lämnas ut. Det är dessutom fråga om mer än 400 000 personer som finns registrerade i myndighetens system. Om upp- gifter beträffande dessa gäldenärer upprepade gånger ska förmedlas till budget- och skuldrådgivare i landets 290 kommuner kan det bli fråga om en tämligen omfattande arbetsinsats för myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft7"&gt;En annan fråga är hur budget- och skuldrådgivarna kan sortera denna information och välja ut vilka gäldenärer som bör kontaktas. En lista över gäldenärer och deras skulder eller en utrednings- rapport ger inte någon närmare information om den enskilde kan uppfylla kraven på skuldsanering. Det kan därför bli mycket arbets- krävande för rådgivningsverksamheten att hantera detta informations- material. Möjligheten att nå ut till överskuldsatta som faktiskt kan få skuldsanering måste dessutom bli mycket begränsad. Enligt vår bedömning finns det inte skäl att i stället föreslå att Kronofogde- myndigheten skulle lämna över information om enbart de gälde- närer som de identifierat med sina uppställda kriterier (se kapitel 4 och avsnitt 6.3.3). Det skulle visserligen underlätta rådgivarnas arbete, men i stället innebära omotiverad belastning för myndig- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft16"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;Är det lämpligt att överlämna uppgifter om enskilda?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Den främsta frågan i sammanhanget är enligt vår bedömning om det överhuvudtaget är lämpligt att Kronofogdemyndigheten lämnar ut uppgifter om gäldenärer ur sina register, i syfte att budget- och skuldrådgivarna ska kontakta och informera dem om skuldsane- ring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft26"&gt;Många av samrådsparterna har pekat på det integritetsproblem det kan innebära, att utan gäldenärens medgivande överlämna sådan information. Utredningen delar denna uppfattning. Det måste beaktas att var och en genom grundlagen ska vara skyddad gente- mot det allmänna från betydande intrång i den personliga inte- griteten, om det sker utan samtycke och innebär kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (2 kap. 6 § regeringsformen). Ett regelbundet överlämnande av information mellan Kronofogde- myndigheten och kommunerna avseende ett stort antal personer som är skuldsatta ligger nära ett sådant integritetsintrång. En gälde- när kan av olika skäl ha ett befogat intresse av att inte vilja dela med sig av sådana uppgifter med tjänstemän i kommunen. Förutom det intrång som överlämnandet i sig innebär, kan även det efterföljande kontaktförsöket innebära ett ytterligare obehag för den enskilde. Detta kan dessutom förväntas begränsa de positiva effekterna av en sådan uppsökande verksamhet. Det är inte heller fråga om en lika akut situation som inför en förestående avhysning, som skulle kunna motivera åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft7"&gt;Även om skuldproblem kan ha en betydande inverkan på den enskilde, måste betonas att skuldsanering trots allt är ett frivilligt alternativ. En uppsökande verksamhet får därför inte drivas alltför långt. Kronofogdemyndigheten bör enligt vår bedömning inte åläggas att informera kommunernas budget- och skuldrådgivning om enskilda gäldenärers ekonomiska situation. Trots att det inte är fråga om sekretessbelagda uppgifter, anser vi att det inte heller utan gäldenärens godkännande är lämpligt att sådan information över- lämnas till kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Generell information till kommunerna om skuldsättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft20"&gt;I dagsläget sker inte något mer formaliserat samarbete mellan Kronofogdemyndigheten och kommunerna i fråga om skuld- sanering. Den informationsinsats som myndigheten påbörjat inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft16"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td140"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft8"&gt;ramen för sin förebyggande verksamhet genom den s.k. kommun- turnén, bedömer vi kan vara till nytta för att uppmärksamma frågan om skuldsanering. Medvetandegörs kommunerna om antalet skuld- satta invånare och de kostnader det medför, förbättras sannolikt förutsättningarna för budget- och skuldrådgivningen att få mer fokus i kommunerna. Dessutom kan sådan information underlätta rådgivarnas planering och utformning av sin verksamhet. Vi anser därför att Kronofogdemyndigheten bör fortsätta med sin pågående informationsinsats riktad till kommunerna och inom ramen för denna även lyfta fram skuldsaneringsinstitutet. Budget- och skuld- rådgivarna bör också få ta del av information om hur skuldsätt- ningen generellt ser ut i kommunen, för att de ska kunna planera sin verksamhet, t.ex. genom att rikta informationsinsatser till vissa geografiska områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Sammanfattande slutsatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft26"&gt;Frågan om skuldsanering kan aktualiseras på ett flertal olika sätt. Gäldenären kan själv ta initiativ till att ansöka eller vända sig till en budget- och skuldrådgivare, där frågan om en ansökan eventuellt sedan väcks. Vid kontakt med Kronofogdemyndigheten kan också skuldsanering uppmärksammas. Många gäldenärer har kontakt med myndigheter av andra orsaker än sina skuldproblem, men skuld- frågan kan ändå aktualiseras av någon anledning. Detta kan ske vid kontakter med exempelvis olika vårdinstanser, socialtjänst eller för- säkringskassa. Vissa av dessa gäldenärer kan vara så svårt skuldsatta att de uppfyller kraven på skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft26"&gt;För att frågan om skuldsanering ska aktualiseras krävs dock att det finns tillräcklig kunskap om vad skuldsanering är och hur man kan komma i fråga för det. Även andra aktörer bör därför ha kun- skap om skuldsaneringsinstitutet, så att också dessa kan väcka frå- gan samt informera och stötta den enskilde. Vi har konstaterat att kunskapen om skuldsanering är låg i samhället och föreslår därför ett antal åtgärder för att förbättra denna. Vi föreslår en infor- mationsinsats i syfte att öka medvetenheten om att skuldsanering finns. Dessutom anser vi att det bör inrättas en skuldsanerings- portal, för att öka kunskapen bland både enskilda och sådana aktö- rer som kan hjälpa och stödja dem. Budget- och skuldrådgivarna bör få mer regelbunden utbildning och även andra aktörer bör ha tillgång till utbildning. Myndigheter som kommer i kontakt med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft16"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Hur kan frågan om skuldsanering aktualiseras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft26"&gt;skuldsatta personer ska också uppmanas att väcka frågan om skuld- sanering. Dessutom bör Kronofogdemyndighetens budbärarpro- jekt utvecklas i syfte att informera mer om skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Kronofogdemyndigheten har genom sin kunskap om skuldsatta personer goda förutsättningar att identifiera gäldenärer som kan komma i fråga för skuldsanering. Vi bedömer att det finns förut- sättningar för myndigheten att på eget initiativ aktualisera frågan om skuldsanering. Det förutsätter emellertid att opartiskheten inte åsidosätts och att det enbart är fråga om upplysningsverksamhet. Det projekt som påbörjats på området bör enligt vår uppfattning fortsätta. Kronofogdemyndigheten ska vara skyldig att lämna upp- lysningar om skuldsanering till gäldenärer som under lång tid varit föremål för utmätning av lön eller andra exekutiva åtgärder enligt utsökningsbalken. Denna skyldighet ska framgå av lag. En lagänd- ring krävs även för att myndighetens databaser ska kunna användas för nu föreslagen verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft24"&gt;Kronofogdemyndigheten och kommunerna samverkar inte med varandra i någon större omfattning och enligt vår bedömning bör ett större informationsutbyte ske. En lämplig form för detta är informa- tionsträffar, där kunskap och erfarenheter kan utbytas. Däremot anser vi inte att det är lämpligt att Kronofogdemyndigheten överlämnar information om enskilda gäldenärer till kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft16"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372115x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p3 ft6"&gt;7 Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft8"&gt;För att avgöra om skuldsanering kan beviljas krävs att det finns tillräcklig information om gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden. En väsentlig del av ansvaret för utredningen i skuld- saneringsärendet ligger på gäldenären själv, som i ansökan ska lämna en utförlig redogörelse för sin situation (11 §)&lt;SPAN class="ft73"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft7"&gt;Enligt direktiven ska vi överväga kraven på gäldenären när det gäller upprättandet av ansökan om skuldsanering. Vi ska bedöma om kraven är för stränga och leder till att personer i onödan avstår från att ansöka. En fråga är om det är möjligt och lämpligt att utforma ansvaret för utredningen av de personliga och ekonomiska för- hållandena på ett annat sätt. I detta ligger att bl.a. ta ställning till om borgenärerna bör vara skyldiga att anmäla fordringar mot gäldenären i ett tidigare skede av skuldsaneringsförfarandet och om budget- och skuldrådgivarna bör ha ett större ansvar för att ta fram de uppgifter som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft7"&gt;I detta kapitel presenterar vi inledningsvis nuvarande reglering av ansökningsförfarandet (avsnitt 7.2). Därefter redogör vi för vilka synpunkter som har framkommit vid våra samrådsmöten (avsnitt 7.3) och den statistik som finns på området (avsnitt 7.4). Slutligen redovisar vi våra slutsatser kring behovet av förändring av ansökningsförfarandet (avsnitt 7.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 145 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft16"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372116x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p451 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Nuvarande ordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Gäldenärens ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;I en ansökan om skuldsanering ska gäldenären redogöra för sina personliga och ekonomiska förhållanden (11 §). För detta finns en detaljerad blankett som har utformats i enlighet med skuldsanerings- lagens krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft8"&gt;I blanketten ska gäldenären ange sina person- och kontakt- uppgifter samt information om eventuella ombud och budget- och skuldrådgivare. Vidare ska gäldenären upplysa om skuldsanering har beviljats tidigare samt redogöra för sina &lt;NOBR&gt;bostads-,&lt;/NOBR&gt; familje- och anställningsförhållanden. Utbildning, arbetslivserfarenhet och med- lemskap i &lt;NOBR&gt;a-kassa&lt;/NOBR&gt; ska också framgå av ansökan. Redovisningen av de ekonomiska förhållandena omfattar gäldenärens inkomster, kost- nader, tillgångar, borgensåtaganden och en detaljerad skuldspeci- fikation. Ansökan ska slutligen innehålla en redogörelse för när och varför betalningsförmågan upphörde samt vad som har gjorts för att lösa den ekonomiska situationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft8"&gt;Skuldredovisningen utgör en omfattande del av ansökan. För varje skuldpost efterfrågas fordringsägarens organisationsnummer och kontaktuppgifter samt information om eventuellt ombud (och dennes kontaktuppgifter). Skulden ska anges med referensnummer tillsammans med uppgift om kapitalskuld, ränteskuld och räntesats. Information ska även lämnas om det år då skulden uppkom och vad pengarna har använts till. Vidare ska anges kontaktuppgifter för eventuell borgensman samt om någon säkerhet har ställts för skulden. Gäldenären ska särskilt redovisa eventuella studieskulder – vilket år dessa togs, total studieskuld och hur mycket av dem som har förfallit till betalning men ännu inte betalats. Eventuella skatte- skulder och ränta på dem samt vilka inkomstår de härrör från ska också anges. Slutligen ska gäldenären redovisa totalt skuldbelopp, dvs. sammanlagt belopp för studieskulder, skatteskulder och övriga skulder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft20"&gt;Uppgifterna i ansökan ska lämnas skriftligen. De undertecknas under straffansvar, på heder och samvete (10 och 11 §§). I för- arbetena anges att det är angeläget att gäldenären ”fullständigt och sanningsenligt” bidrar till att i ansökan ge en riktig bild av sin eko- nomiska situation. Att uppgifterna i ansökan lämnas under straffansvar är avsett att betona detta.&lt;SPAN class="ft81"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Av ansökningsblanketten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 145 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372117x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;framgår att om gäldenären inte lämnar fullständiga och korrekta uppgifter kan ansökan komma att avslås eller skuldsanerings- beslutet upphävas. Det erinras även om att felaktiga eller ute- lämnade uppgifter kan leda till böter eller fängelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Det är gäldenären som i ansökan ska visa att förutsättningarna för skuldsanering är uppfyllda och därför ansvarar för eventuella brister i ansökan.&lt;SPAN class="ft34"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft24"&gt;Utöver de uppgifter som ska redovisas i ansökan har gäldenären en generell skyldighet att på ett aktivt sätt delta i utredningsarbetet. Om gäldenären inte inställer sig personligen till ett sammanträde eller i övrigt inte medverkar vid ärendets handläggning, kan ansökan avslås (13 § andra stycket 2, även 4 § tredje stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Kronofogdemyndighetens ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft8"&gt;Ansökan om skuldsanering ska ges in till Kronofogdemyndigheten, som därefter ska bereda gäldenären möjlighet att komplettera eventuella brister. Myndigheten ska avvisa den ansökan som, trots föreläggande om komplettering, är så bristfällig att ärendet om skuldsanering inte kan avgöras i sak (10 och 12 §§).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft26"&gt;När ansökan är komplett ska Kronofogdemyndigheten göra en första prövning, i syfte att gallra bort de ansökningar för vilka det står klart att skuldsanering inte kan beviljas. Bedömningen ska göras på den information som lämnats i ansökan och annan till- gänglig utredning (13 § första stycket).&lt;SPAN class="ft76"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;I den utsträckning det behövs ska Kronofogdemyndigheten inhämta upplysningar från andra myndigheter, vilka är skyldiga att på begäran lämna uppgifter av betydelse för ärendet. Om det finns särskilda skäl får även ett sammanträde hållas (14 § första stycket och 36 §). I detta skede har Kronofogdemyndigheten visserligen en skyldighet att verka för att direkta oklarheter undanröjs, men behöver inte aktivt sörja för att utredningen kompletteras med nya uppgifter.&lt;SPAN class="ft76"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Ansökan ska avslås om förutsättningar att bevilja skuldsanering saknas. I annat fall ska Kronofogdemyndigheten snarast fatta beslut om att inleda skuld- sanering (13 § första stycket och 14 § andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft20"&gt;Efter inledd skuldsanering får Kronofogdemyndigheten ett mer vidsträckt utredningsansvar än tidigare, med sikte på att ett förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 213.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se även rättsfallen NJA 1996 s. 543, 1997 s. 229 och 1999 s. 718.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se Hellners, T. och Mellqvist, M., Skuldsaneringslagen. En kommentar till 2006 års lag (andra upplagan), s. 193.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft16"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372118x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p453 ft7"&gt;till skuldsanering ska kunna läggas fram.&lt;SPAN class="ft34"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Lagtexten anger att myndig- heten ska se till att ärendet blir ”så utrett som dess beskaffenhet kräver” (16 §). Det ligger i linje med de allmänna förvaltnings- rättsliga kraven på myndighets utredningsansvar (se 7 § förvalt- ningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;I detta skede ska befintlig utredning kompletteras med det material som kan ha kommit in från borgenärerna i anledning av att inledandebeslutet har kungjorts. Myndigheten kan också på annat sätt ha fått tillgång till utredning, exempelvis genom gäldenärens budget- och skuldrådgivare.&lt;SPAN class="ft34"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Om det är till fördel för utredningen ska ett sammanträde hållas (17 §). Myndigheter är alltjämt skyldiga att på begäran lämna uppgifter till Kronofogdemyndigheten om gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden av betydelse för ärendet (36 §). Det utökade utredningsansvaret innebär inte enbart att ärendet tillförs ytterligare underlag, utan också att Kronofogdemyndigheten ska bearbeta och analysera det underlag som redan finns.&lt;SPAN class="ft34"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Borgenärernas ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Ett inledandebeslut ska kungöras, med uppmaning till dem som har fordringar mot gäldenären att anmäla dessa till Kronofogde- myndigheten. Anmälan ska vara skriftlig och som huvudregel ges in senast en månad från kungörelsen (15 §). Okända borgenärer som inte gör gällande sin fordran kommer att omfattas av ett eventuellt beslut om skuldsanering, men förlorar normalt sett sin rätt till utdelning (23 § första stycket 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Till ett eventuellt sammanträde i ärendet kan kallas borgenärer som kan bidra till utredningen (18 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft26"&gt;Skuldsaneringslagen anger att kommunerna har en skyldighet att lämna skuldsatta personer råd och anvisningar i budget- och skuld- frågor. Denna rådgivningsskyldighet omfattar inte enbart hjälp att upprätta en ansökan om skuldsanering, utan även stöd såväl under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 218.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se Hellners, T. och Mellqvist, M., Skuldsaneringslagen. En kommentar till 2006 års lag (andra upplagan), s. 205.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 218.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p455 ft26"&gt;hela skuldsaneringsförfarandet som under löptiden för en eventuell betalningsplan (2 § andra stycket). I kommunerna är det normalt budget- och skuldrådgivarna som ansvarar för denna rådgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Budget- och skuldrådgivarna har visserligen inte ålagts någon lagstadgad skyldighet att ansvara för någon del av utredningen i skuldsaneringsärenden, men genom att erbjuda råd och anvisningar fyller de en viktig funktion i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Synpunkter vid samråd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft9"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;En frågeställning vid våra samråd har varit om det finns några brister i ansökningsförfarandet som leder till att gäldenärer avstår från att ansöka eller inte klarar av att genomföra en ansökan. Vi har i detta sammanhang även efterfrågat förslag på förbättringar av ansökningsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;De tillfrågade har konstaterat att ansökningsförfarandet i sin nuvarande form kan upplevas som ett hinder för den enskilde gäldenären. I det följande kommer vi att redogöra för i vilka avse- enden ansökan innebär svårigheter för gäldenären och om det är möjligt att något begränsa kraven på vad gäldenären ska ange i en ansökan. Vidare redovisar vi vad samrådsparterna har angett om förutsättningarna för att utforma ansvaret för utredningen på ett annat sätt, med utökade krav på Kronofogdemyndighet, borgenärer samt budget- och skuldrådgivare. Dessutom behandlas frågan om ett inledandebeslut kan fattas på ett mer begränsat utrednings- underlag än som i dag sker. Slutligen redovisas övriga krav på förbättringar av ansökningsförfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft9"&gt;Gäldenärens svårigheter med ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft24"&gt;Flera av de tillfrågade har påtalat att ansökningsblanketten upplevs som krånglig att fylla i, vilket särskilt har framhållits av &lt;SPAN class="ft27"&gt;skuld- saneringsteamen i Kalmar och Malmö&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft27"&gt;Kriminalvården, diakonerna, överförmyndarförvaltningarna i Stockholm och Umeå, budget- och skuldrådgivarna i Umeå &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft27"&gt;kuratorerna&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft27"&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Lund &lt;/SPAN&gt;menar att många av gäldenärerna generellt upplever svårig- heter med blanketter. &lt;SPAN class="ft27"&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Umeå &lt;/SPAN&gt;har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft16"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p457 ft8"&gt;pekat på att personer med dyslexi, dyskalkyli, olika neuro- psykiatriska diagnoser och andra psykiska besvär ofta kan ha särskilda problem med att fylla i en ansökan. Enligt dem finns det ett behov av en språklig förenkling av blanketten och att fler kryss- rutor vore att föredra. Även &lt;SPAN class="ft41"&gt;KRIS i Umeå &lt;/SPAN&gt;har framhållit dyslektikers behov av en enkel blankett. Fler kryssrutor har också förordats av &lt;SPAN class="ft41"&gt;skuldsaneringsteamet i Malmö&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft41"&gt;Diakonerna &lt;/SPAN&gt;har betonat att det inte sällan är personer med låg utbildningsnivå som ansöker och att också dessa kan ha särskilda problem med ansökningsblanketten. &lt;SPAN class="ft41"&gt;Lisbeth Sandvall &lt;/SPAN&gt;har pekat på att skuldsaneringsgäldenärer ofta har en rädsla eller oförmåga att hantera papper som rör skuldproblema- tiken och att personer som inte har svenska som modersmål kan ha särskilda svårigheter med ansökan. Hon har framhållit vikten av att språket i blanketten är lättillgängligt, särskilt med tanke på att många gäldenärer inte är bekanta med terminologin. &lt;SPAN class="ft41"&gt;Kuratorerna &lt;/SPAN&gt;har framhållit att alltför långa eller krångliga ansökningsprocesser minskar möjligheten för den enskilde att orka med att klara av att genomföra en ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft26"&gt;Vid samråden har framkommit att redovisningen av gäldenärens skulder är den del av ansökan som upplevs som mest komplicerad. Svårigheterna omfattar redogörelsen för vilka som är borgenärer, vilka skulder som finns och bakgrunden till skuldsättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;Skuldsaneringsteamen i Göteborg och Östersund &lt;SPAN class="ft7"&gt;har pekat på att gäldenärerna sällan vet vilka borgenärer de har. Detta är något som även har uppmärksammats av &lt;/SPAN&gt;KRIS i Umeå&lt;SPAN class="ft7"&gt;, &lt;/SPAN&gt;kuratorerna &lt;SPAN class="ft7"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;budget- och skuldrådgivarna i Umeå. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Man har pekat på att det förhållandet, att många borgenärer överlåter sina fordringar, gör detta ännu svårare för gäldenären.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft24"&gt;Det stora flertalet av de tillfrågade, uppger att kravet på gäl- denären att lämna en fullständig redogörelse för skulderna ofta kan upplevas som besvärligt. &lt;SPAN class="ft27"&gt;Behandlingshemmet Hatten, överförmyndar- förvaltningen i Stockholm &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft27"&gt;budget- och skuldrådgivarna i Malmö &lt;/SPAN&gt;har anfört att det är svårt för gäldenären att få en överblick över skulderna och att det därför vore bra om det gick att hämta in sam- ordnad information. &lt;SPAN class="ft27"&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Göteborg &lt;/SPAN&gt;har uppgett att gäldenärer som varit skuldsatta under lång tid har särskilda svårigheter och att det kan vara svårt för dem att redogöra för när en skuld har uppstått, inte minst när det gäller skatte- skulder. Enligt &lt;SPAN class="ft27"&gt;kuratorerna &lt;/SPAN&gt;är det inte ovanligt att personer med psykiska problem slutar att öppna sin post och att de under ett sjukdomsskov kan samla på sig ett stort antal skulder, som det tar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft16"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;lång tid att sammanställa. De har beskrivit att det kan vara mycket jobbigt för patienter inom psykiatrin att bli varse hur mycket de är skyldiga och att det för personer med ångest kan leda till ett för- värrat sjukdomstillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft35"&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Göteborg och Umeå, Riksförbundet Insolvens, överförmyndarförvaltningen i Umeå &lt;SPAN class="ft26"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;kuratorerna &lt;SPAN class="ft26"&gt;har omvittnat att just skuldredovisningen ibland kan vara besvärlig och tidsödande även för den som ska hjälpa gäldenären med detta. En &lt;/SPAN&gt;för- valtare i Umeå &lt;SPAN class="ft26"&gt;har beskrivit att han därför brukar redovisa enbart namnen på borgenärerna och överlåter åt Kronofogdemyndigheten att ta reda på resten av uppgifterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;Att redovisa bakgrunden och orsaken till skuldsättningen är något som kan upplevas besvärligt för många gäldenärer. Detta har påtalats av &lt;SPAN class="ft9"&gt;budget- och skuldrådgivarna i Malmö och Umeå &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft9"&gt;kuratorerna. &lt;/SPAN&gt;En person vid &lt;SPAN class="ft9"&gt;KRIS i Umeå &lt;/SPAN&gt;har beskrivit att det kan vara tungt att tvingas nysta i sin jobbiga historia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft27"&gt;Skuldsaneringsteamet i Malmö &lt;SPAN class="ft24"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;budget- och skuldrådgivarna i Göteborg &lt;SPAN class="ft24"&gt;har pekat på att redovisningen av uppgifter om gäl- denärens pensionssparande också kan innebära vissa svårigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft9"&gt;Förutsättningar att något lätta på kraven för vad som måste anges i en ansökan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft7"&gt;En frågeställning vid våra samråd har varit om det är möjligt att sänka kraven på ansökans innehåll. De tillfrågade har förklarat sig vara generellt positiva till en mindre detaljerad blankett och att gäldenären bör kunna ange färre uppgifter i ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Intrum Justitia &lt;/SPAN&gt;menar att det inte är nödvändigt med en lika omfattande ansökan som i dag, men att det måste säkerställas att den information som lämnas i den är korrekt. Deras erfarenhet är att gäldenärer ibland lämnar oriktiga uppgifter och att Kronofogde- myndigheten inte i tillräcklig utsträckning kontrollerar dessa mot tillgänglig information. Detta gäller t.ex. hur stort betalnings- utrymme som funnits vid en eventuell tidigare löneutmätning eller om en gäldenär nyligen har haft skuldsanering. Denna synpunkt delas även av &lt;SPAN class="ft41"&gt;Försäkringskassan&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft24"&gt;Vi har bland borgenärsaktörer gjort en särskild förfrågan om vilka uppgifter i ansökan som de anser att Kronofogdemyndigheten regelmässigt bör inhämta underlag för från gäldenären. Förutom &lt;SPAN class="ft27"&gt;inkassobolagen, arbetslöshetskassorna &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft27"&gt;Försäkringskassan &lt;/SPAN&gt;har vi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft16"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;ställt denna fråga till &lt;/SPAN&gt;Skatteverket, Brottsoffermyndigheten, banker anslutna till Svenska Bankföreningen, Trafikförsäkringsföreningen, Kammarkollegiet &lt;SPAN class="ft26"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;företagarorganisationerna Svenskt Näringsliv, Företagarförbundet och Företagarna. &lt;SPAN class="ft26"&gt;Bland dem som svarat anser de flesta att underlag alltid bör inhämtas för gäldenärens uppgifter om inkomst och boendekostnad. Vissa har även framfört önskemål om att gäldenären bör styrka sina uppgifter om utgifter i övrigt, till- gångar, familjeförhållanden och skulder. Någon anser att samtliga väsentliga uppgifter bör styrkas. En borgenärsföreträdare önskar en löpande kontroll av mer betydande förändringar av inkomsterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft26"&gt;Det har från vissa håll invänts att det inte får bli alltför enkelt för gäldenären att ansöka. &lt;SPAN class="ft35"&gt;KRIS i Umeå &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft35"&gt;budget- och skuld- rådgivarna i Stockholm &lt;/SPAN&gt;har betonat att det måste krävas visst arbete med att ansöka för att gäldenären ska vara tillräckligt motiverad och ta ansökan på allvar. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Skuldsaneringsteamet i Kalmar &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft35"&gt;budget- och skuldrådgivarna i Stockholm, Göteborg och Umeå &lt;/SPAN&gt;anser att gäldenären kan få en ökad insikt i sin skuldproblematik och lära sig hantera sin ekonomi, om han eller hon själv får ta fram upp- gifter om sin ekonomi. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Arbetslöshetskassorna &lt;/SPAN&gt;har invänt att det trots allt ofta är budget- och skuldrådgivarna som sköter utredningen, varför det borde vara tillräckligt om gäldenären får kunskap om sina skulder åtminstone vid förslaget om skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft9"&gt;Kronofogdemyndighetens utredningsansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft26"&gt;En fråga vid samråden har varit om Kronofogdemyndigheten bör ha ett större ansvar för att ta fram de uppgifter som behövs för utredningen i ett skuldsaneringsärende. Det är ett önskemål som framförts från &lt;SPAN class="ft35"&gt;överförmyndarförvaltningarna i Göteborg och Umeå&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft35"&gt;budget- och skuldrådgivarna i Umeå &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft35"&gt;kuratorerna&lt;/SPAN&gt;, med hänvis- ning till att myndigheten har tillgång till många av de efterfrågade uppgifterna. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Intrum Justitia &lt;/SPAN&gt;har förklarat att de inte har något emot att Kronofogdemyndigheten, så långt det är möjligt, bistår gäl- denärens ansökan med de uppgifter som finns i deras system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Skuldsaneringsteamen &lt;/SPAN&gt;hjälper gäldenären genom att svara på frågor om hur blanketten ska fyllas i och ger så långt som möjligt utrymme för kompletteringar. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Skuldsaneringsteamet i Malmö &lt;/SPAN&gt;har framhållit att de inte själva fyller i ansökan, men att de tar fram de uppgifter som de har tillgång till i myndighetens egna system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft16"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p461 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Skuldsaneringsteamet i Östersund &lt;/SPAN&gt;anser att det går bra att inhämta kompletteringar från gäldenären per telefon och menar att utred- ningen blir mycket bättre i de fall det etableras en personlig kon- takt med gäldenären. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Även överförmyndarförvaltningen i Göteborg &lt;/SPAN&gt;beskriver att telefonkompletteringar fungerar mycket bra. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Diakon- erna &lt;/SPAN&gt;har dock framhållit, att det finns många gäldenärer som tycker att det är besvärligt att tala i telefon och att de även kan ha begränsad tillgång till telefon. Enligt deras uppfattning vore det önskvärt att minska behovet av telefonkontakt i skuldsaneringsärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Enligt &lt;/SPAN&gt;skuldsaneringsteamen i Kalmar och Östersund &lt;SPAN class="ft8"&gt;finns det en risk för att myndighetens förtroende rubbas om de i alltför stor utsträckning bistår gäldenären med ansökan. De tror att gäldenären kan uppfatta sådan hjälp som att myndigheten redan tagit ställning för skuldsanering. Ett eventuellt avslagsbeslut kan i sådana fall vara svårt att förstå. &lt;/SPAN&gt;Skuldsaneringsteamet i Östersund &lt;SPAN class="ft8"&gt;har även pekat på att det kan bli problematiskt att hantera invändningar från borgenären avseende uppgifter som de själva hjälpt till att ta fram. &lt;/SPAN&gt;Kuratorerna &lt;SPAN class="ft8"&gt;har ifrågasatt om det kan vara så svårt för Kronofogdemyndigheten att både bistå vid ansökan och fatta beslut i skuldsaneringsärendet, och då hänvisat till att det fungerar väl i Försäkringskassans verk- samhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Skuldsaneringsteamet i Östersund &lt;/SPAN&gt;upplever att de inte har tillgång till så många uppgifter som är av nytta för utredningen. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Skuld- saneringsteamet i Malmö &lt;/SPAN&gt;har instämt i detta och förklarat att de har begränsad tillgång till verkställighetsenhetens databaser. De inhämtar regelmässigt uppgifter från Skattemyndigheten, men kan inte få ut uppgifter från t.ex. banker och pensionsinstitut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft9"&gt;Skuldsaneringsteamet i Kalmar &lt;SPAN class="ft7"&gt;har uppgett att man med nuvar- ande resurser har svårt att behandla ansökningarna tillräckligt snabbt och att ett ökat utredningsansvar skulle leda till ännu längre handläggningstider. Detta är något som även befaras av &lt;/SPAN&gt;budget- och skuldrådgivarna i Umeå&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft16"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p463 ft9"&gt;Borgenärernas utredningsansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;En särskild fråga är möjligheten att låta borgenärerna få ett större ansvar för utredningen i ett skuldsaneringsärende, när det gäller de skulder som en gäldenär har. Vid våra samråd har flertalet till- frågade ställt sig positiva till detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Det har diskuterats hur ett utökat ansvar för borgenärerna skulle kunna se ut. Ett alternativ är ett bibehållet ansvar för gäldenären att i sin ansökan redogöra för sina skulder, men med ett större bistånd från borgenärernas sida. En annan variant är att borgenärerna i huvudsak tar över ansvaret för redovisningen av sina respektive fordringar på gäldenären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Om gäldenären även fortsättningsvis ska ange sina skulder i ansökan har frågan varit om det är önskvärt att Svensk Inkasso kan erbjuda gäldenären en skuldsammanställning. En sådan tjänst till- handahåller inkassobranschen i Norge sina gäldenärer (se avsnitt 7.5.5). I princip samtliga tillfrågade har ställt sig positiva till en sådan tjänst, med motiveringen att det skulle underlätta gäldenärens ansökan. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Intrum Justitia &lt;/SPAN&gt;har inte tagit ställning i frågan. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Alektum Inkasso &lt;/SPAN&gt;har pekat på att det är viktigt att beakta att det finns borgenärer med inkassoverksamhet som inte är medlemmar i Svensk Inkasso.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Vid samråden har även diskuterats om gäldenären kan slippa redogöra för sina skulder i ansökan och att borgenärerna i stället ska uppmanas att ange dessa efter att ett inledandebeslut har kun- gjorts. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Samtliga skuldsaneringsteam &lt;/SPAN&gt;har generellt ställt sig positiva till en sådan lösning. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Skuldsaneringsteamet i Östersund &lt;/SPAN&gt;har förklarat att även om gäldenären redovisar sina skulder i ansökan, till- kommer ofta ytterligare några skulder efter att en skuldsanering har inletts. De har samtidigt pekat på att en sådan lösning skulle kunna innebära att borgenärer orsakas ett onödigt merarbete i de fall någon skuldsanering inte beviljas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft27"&gt;Skuldsaneringsteamen i Kalmar och Sundbyberg &lt;SPAN class="ft24"&gt;har angett att ett begränsat beslutsunderlag kan medföra att fler inledandebeslut kommer att fattas. Fler borgenärer kan genom detta påverkas av det utmätningsstopp som inträder i samband med ett inledande- beslut. Deras erfarenhet är att ett avslag kan vara svårt att acceptera för gäldenären, eftersom ett inledandebeslut inte sällan felaktigt upp- fattas som ett beviljande av skuldsanering. Även &lt;/SPAN&gt;skuldsaneringsteamet i Sundbyberg &lt;SPAN class="ft24"&gt;har uppmärksammat inledandesbeslutets konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft16"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p455 ft8"&gt;för borgenärerna. De har dessutom påtalat att fler inledandebeslut kan innebära ökade kungörelsekostnader för staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft9"&gt;Intrum Justitia, &lt;NOBR&gt;Kredit-Inkasso,&lt;/NOBR&gt; Profact &lt;SPAN class="ft7"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Alektum Inkasso&lt;SPAN class="ft7"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Trafikförsäkringsföreningen, Försäkringskassan, Skatteverket, Brotts- offermyndigheten &lt;SPAN class="ft7"&gt;och &lt;/SPAN&gt;arbetslöshetskassorna &lt;SPAN class="ft7"&gt;har uppgett att de kan acceptera att gäldenären inte behöver redovisa sina skulder till dem i ansökningsförfarandet och att de själva i stället kan ansvara för att anmäla dem, efter att ett inledandebeslut har kungjorts. &lt;/SPAN&gt;Kammar- kollegiet &lt;SPAN class="ft7"&gt;har ställt sig negativ till detta. Bland &lt;/SPAN&gt;banker anslutna till Bankföreningen &lt;SPAN class="ft7"&gt;finns både sådana som är positiva och negativa till en sådan lösning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Kredit-Inkasso,&lt;/NOBR&gt; Alektum Inkasso&lt;SPAN class="ft7"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Intrum Justitia &lt;SPAN class="ft7"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Försäkringskassan &lt;/SPAN&gt;tvingas de själva ofta att redogöra för sina fordringar vid två tillfällen i processen. Detta sker dels på förfrågan från budget- och skuldrådgivare inför ansökan dels vid anmälan efter att ett inledandebeslut har kungjorts. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Alektum Inkasso &lt;/SPAN&gt;har uppgett att en begränsad uppgiftsskyldighet för gäldenären skulle vara smidigare och mer kostnadseffektiv för deras del. Enligt &lt;SPAN class="ft35"&gt;Profact &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft35"&gt;Alektum Inkasso &lt;/SPAN&gt;kan det räcka med att gäldenären anger ungefärlig storlek på skulden och bakgrunden till denna. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Alektum Inkasso &lt;/SPAN&gt;har samtidigt framhållit att ett alltför enkelt ansöknings- förfarande minskar det rehabiliterande värdet av en skuldsanering. De anser även att det ur ett borgenärsperspektiv kan framstå som märkligt att gäldenären inte behöver anstränga sig mer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft41"&gt;Intrum Justitia&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Alektum Inkasso&lt;SPAN class="ft8"&gt;, s&lt;/SPAN&gt;kuldsaneringsteamet i Malmö &lt;SPAN class="ft8"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;budget- och skuldrådgivarna i Lund, &lt;SPAN class="ft8"&gt;har betonat att man inte kan förvänta sig att alla borgenärer nås av en kungörelse om skuld- sanering. Enligt deras uppfattning är det därför nödvändigt att gäldenären även fortsättningsvis måste vara skyldig att ange sina skulder till privatpersoner och mindre företag utan ombud.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft26"&gt;Vid samråden har diskuterats hur mycket utredning som behövs för att det ska vara möjligt att fatta ett inledandebeslut. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Samtliga skuld- saneringsteam &lt;/SPAN&gt;anser att det är nödvändigt att gäldenären ändå anger en ungefärlig skuldbörda, så att det är möjligt för Kronofogdemyndig- heten att göra en bedömning av den kvalificerade insolvensen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft27"&gt;Skuldsaneringsteamet i Sundbyberg &lt;SPAN class="ft24"&gt;anser att gäldenärens betalnings- förmåga och det personliga brevet är viktig information. Bak- grunden till skulderna är något som &lt;/SPAN&gt;skuldsaneringsteamet i Malmö &lt;SPAN class="ft24"&gt;har framhållit som värdefullt. &lt;/SPAN&gt;Skuldsaneringsteamet i Östersund &lt;SPAN class="ft24"&gt;anser att information om skuldernas ålder är av betydelse i de fall skulderna härrör från kriminalitet. I övrigt har framkommit att det&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft16"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p467 ft7"&gt;som anses vara nödvändiga uppgifter varierar mellan olika yrkes- kategorier inom Kronofogdemyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;Intrum Justitia &lt;SPAN class="ft7"&gt;och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Kredit-Inkasso&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft7"&gt;har i det sammanhanget pekat på den förlust som ett inledandebeslut innebär för borgenärerna, på grund av att fortsatt utmätning inte längre är tillåten. Man menar att det är särskilt negativt om handläggningen hos Kronofogde- myndigheten drar ut på tiden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas utredningsansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;En särskild fråga vid samråden har varit om budget- och skuld- rådgivarna bör ha ett större ansvar för att ta fram de uppgifter som behövs för utredningen. Det har framkommit att rådgivarna ofta spelar en stor roll vid ansökningsförfarandet och att de inte sällan hjälper gäldenären att fylla i en ansökan. &lt;SPAN class="ft41"&gt;Skuldsaneringsteamet i Kalmar &lt;/SPAN&gt;har exempelvis angett att ansökningarna blir mycket bättre om gäldenären har fått hjälp av en budget- och skuldrådgivare. Även &lt;SPAN class="ft41"&gt;Kriminalvården, KRIS i Umeå &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft41"&gt;Lisbeth Sandvall &lt;/SPAN&gt;har lyft fram att budget- och skuldrådgivarna fyller en viktig roll för ansök- ningsförfarandet. Något utökat utredningsansvar för budget- och skuldrådgivarna har dock inte förordats vid något av samråden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft9"&gt;Övriga krav på förbättringar av ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft26"&gt;De tillfrågade har ansett att det bör finnas ett webbaserat ansök- ningsförfarande. Enligt &lt;SPAN class="ft35"&gt;KRIS i Umeå &lt;/SPAN&gt;skulle det underlätta t.ex. för dem som har svårt att skriva för hand. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Skuldsaneringsteamet i Malmö &lt;/SPAN&gt;tycker att det är önskvärt om både gäldenärer och borgenärer kan lämna uppgifter i utredningen på ett sådant sätt. Samtidigt har &lt;SPAN class="ft35"&gt;verkställighetsteamet i Växjö &lt;/SPAN&gt;betonat att många gäldenärer inte har tillgång till eller använder sig av internet. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Behandlingshemmet Hatten &lt;/SPAN&gt;tror att vissa kan ha svårt att underteckna en sådan ansökan i de fall de saknar tillgång till &lt;NOBR&gt;e-legitimation.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Överförmyndarförvaltningen i Göteborg &lt;SPAN class="ft7"&gt;har efterfrågat en möj- lighet att även kunna skicka in ansökan per &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;e-post.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft16"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372127x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p469 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Statistik m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft7"&gt;En ansökan om skuldsanering har i de flesta fall föregåtts av en kontakt med en budget- och skuldrådgivare. Rådgivningsverk- samheten utgör med andra ord en central del av ansöknings- processen. För att gäldenären ska få tillgång till ett snabbt och effektivt skuldsaneringsförfarande är det nödvändigt att den tid det tar för att komma i kontakt med en rådgivare inte är alltför lång. Även tiden det tar innan en ansökan om skuldsanering kan ges in är av betydelse i sammanhanget. I det följande redovisas statistik på detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Kronofogdemyndighetens handläggningstid är också av intresse för ett effektivt skuldsaneringsförfarande, vilket också presenteras i detta avsnitt. I vilken utsträckning myndigheten kontrollerar en ansökan och i vilka avseenden kompletteringar brukar krävas redo- görs också för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Budget- och skuldrådgivning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;I drygt sju av tio av de skuldsaneringsansökningar som ingavs år 2012 hade gäldenären fått hjälp av en budget- och skuldrådgivare.&lt;SPAN class="ft34"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Enligt uppgift från Kronofogdemyndigheten hade 83 procent av dem som blivit beviljade skuldsanering under år 2012 fått eko- nomisk rådgivning. Bland dem som fått ett negativt beslut på sin ansökan (avslag, avvisning eller avskrivning) hade 66 procent fått rådgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;Hur snabbt en gäldenär kan få hjälp av en budget- och skuld- rådgivare kan ha betydelse för hur många som ansöker om skuld- sanering. Av Konsumentverkets årliga genomgång av rådgivnings- verksamheten framgår att väntetiden för att komma i kontakt med en budget- och skuldrådgivare varierar från ingen kö alls till 56 veckor. I 13 kommuner uppgår väntetiden till mer än ett halvår. I fyra kommuner får invånarna vänta i ett år eller mer. Den genom- snittliga väntetiden är nästan sex veckor.&lt;SPAN class="ft34"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft20"&gt;Det saknas samlad statistik över hur lång handläggningstiden är för de ärenden hos budget- och skuldrådgivarna som leder till ansökan om skuldsanering. Rådgivare i Skåne, Stockholm, Göte-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se Konsumentverkets rapport 2013:10, Kommunernas budget- och skuldrådgivning 2013 – en lägesrapport, s. 32.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se Konsumentverkets rapport 2013:10, Kommunernas budget- och skuldrådgivning 2013 – en lägesrapport, s. 25 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft16"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372128x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p467 ft7"&gt;borg och Umeå har bistått utredningen med uppgift om hand- läggningstiden i 280 ärenden under våren 2013. Det visade sig att den genomsnittliga handläggningstiden från gäldenärens första besök hos dem till dess att ansökan skickades in uppgick till 4,2 månader.&lt;SPAN class="ft34"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;En beräkning visar att varje skuldsaneringsärende tar i genomsnitt 15 timmar.&lt;SPAN class="ft34"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Kronofogdemyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft9"&gt;Handläggningstiden hos Kronofogdemyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft7"&gt;Under år 2012 beviljades 4 637 gäldenärer skuldsanering.&lt;SPAN class="ft34"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Enligt uppgift från Kronofogdemyndigheten beviljades skuldsanering i 59 procent av dessa ärenden inom sex månader från det att ansökan kom in till myndigheten. Detta går att utläsa av tabell nedan (se tabell 7.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Undersökningen avsåg 28 budget- och skuldrådgivares tio senaste ärenden under våren 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Beräknat utifrån uppgift om att kommunernas budget- och skuldrådgivning totalt uppgick till 230 årsarbetskrafter år 2012 samt att 37 procent av arbetstiden används till skuldsane- ringsärenden, i förhållande till antalet ansökningar om skuldsanering år 2012 (9 068 styck- en). Se Konsumentverkets rapport 2013:10, Kommunernas budget- och skuldrådgivning 2013 – en lägesrapport, s. 19 ff och Kronofogdemyndighetens årsredovisning 2012, s. 28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se Kronofogdemyndighetens årsredovisning 2012, s. 28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372129x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p477 ft7"&gt;Av nedanstående tabell (se tabell 7.2) framgår att för de flesta (59 procent) ärenden där gäldenären beviljades skuldsanering under år 2012 tog det minst två månader efter ansökan inkom till dess att ett inledandebeslut fattades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft7"&gt;Efter inledandebeslutet tar det för den stora majoriteten (70 pro- cent) mindre än fem månader till dess att skuldsanering beviljas (se tabell 7.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft9"&gt;Kontroll av egna databaser och uppgifter från andra myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft26"&gt;I ett skuldsaneringsärende hämtar Kronofogdemyndigheten in information från dels sina egna register dels andra myndigheter, för att undersöka om gäldenärens uppgifter i ansökan är riktiga. Inom Kronofogdemyndigheten finns förutom skuldsaneringsdatabasen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft16"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p467 ft7"&gt;även utsöknings- och indrivningsdatabasen, databasen för betal- ningsföreläggande och handräckning samt databasen för konkurs- tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;I utsöknings- och indrivningsdatabasen (REX och Init Webb) kontrolleras uppgifter om skulder, vilka indrivningsåtgärder som har genomförts och vilket löneutmätningsbelopp som eventuellt har tillämpats. Dessutom kontrolleras uppgifter i databasen för betalningsföreläggande och handräckning (SUPRO) om vilka mål och beslut som finns för gäldenären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft26"&gt;Skuldsaneringsenhetens tillgång till Kronofogdemyndighetens övriga databaser varierar något beroende på om uppgifterna bedöms vara skyddade av sekretess. En skuldsaneringshandläggare kan i dag se uppgifter om beslut inom andra verksamhetsområden, men inte alltid beslutsunderlaget och innehållet i besluten. Löneutmätnings- beslut, utredningsrapporter och värderingar av t.ex. fastigheter som kan vara av intresse för utredningen i ett ärende får därför vid behov begäras ut från den verkställande enheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft26"&gt;Utöver kontrollen i de egna registren kontrolleras även Skatteverkets databas för information om senast taxerad inkomst, arbetsgivare, eventuellt underskott på skattekontot eller över- skjutande skatt. Uppgifter om aktier, bankmedel, sambeskattning och fåmansbolagssamband kontrolleras också. Detsamma gäller folk- bokföringsregistret, bilregistret och Försäkringskassans register. Om ansökan ger skäl till det, kan sökningar också göras i Näringslivs- registret och Fastighetsfakta. Vid behov inhämtas dessutom informa- tion från t.ex. Arbetsförmedlingen och socialförvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Komplettering av ansökan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft7"&gt;Det finns inte någon statistik över i vilka avseenden Kronofogde- myndigheten begär att gäldenären ska komplettera sin ansökan med underlag eller närmare information. Enligt uppgift från myndig- heten är det främst information om inkomst, utgifter och skulder som brukar behöva kompletteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft20"&gt;En vanlig kompletteringsfråga är gäldenärens möjligheter och förutsättningar att kunna arbeta mer, i de fall som gäldenären arbetar deltid. Är gäldenären arbetslös ställs ofta frågor kring längden på arbetslösheten, om den skuldsatte är inskriven vid arbetsförmedlingen, möjligheterna att få ett arbete och hur arbets- förmedlingens handlingsplan ser ut. Om gäldenären eller den som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft16"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p483 ft7"&gt;gäldenären bor tillsammans med kommer att gå i pension under skuldsaneringsperioden behövs uppgifter om framtida ålders- pension och tjänstepension.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Vid sjukskrivning är det nödvändigt med läkarintyg och en läkares bedömning av gäldenärens möjlighet att återgå i arbete. Information behövs också om vad som kommer att hända efter sjuk- skrivningen samt tidigare sjukdomshistorik. Ansökan kan även behöva kompletteras när gäldenären har lämnat uppgift om ersättning för obekväm arbetstid, extrainkomster eller utbetald ersättning från pensionsfonder. Ytterligare information kan dessutom behövas om det framkommer att gäldenären har sökt bostadsbidrag eller bostads- tillägg. Komplettering begärs också om inkomsterna i ansökan inte stämmer med vad som framgår av skatteregistret. I förekommande fall kan även inhämtas uppgifter om gäldenärens make eller makas inkomster och tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft7"&gt;Kompletteringar behövs ofta för uppgifter om kostnader för barns fritidsverksamhet, tandvård, glasögon och försörjnings- skyldighet för barn. Då gäldenären har kostnader för egen fastig- het, är en särskild fråga att utreda de ansträngningar han eller hon har gjort för att hitta ett billigare boende eller för att sälja sin fastighet. Andra uppgifter som brukar behöva kompletteras är om det är fråga om första- eller andrahandsboende, storlek och kostnad för boendet och vilka ansträngningar som gjorts för att hitta en billigare bostad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Trots att skuldernas ålder inte längre ska beaktas särskilt, så behöver handläggare många gånger ändå veta mer om åldern på skulderna än vad som ibland framgår av ansökan. Vanliga frågor är även vad skulderna avser, varför de har uppkommit och orsaken till betalningssvårigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft20"&gt;Slutligen kan kompletteringar även krävas avseende dels skulder till följd av kriminalitet dels uppgifter om tidigare näringsverk- samhet. Om gäldenären har missbruksproblem kan det vara av intresse hur rehabiliteringsplanen ser ut och vilket stöd som kom- munen bistår med i fråga om boende och försörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft16"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372132x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p451 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft8"&gt;Utredningsunderlaget i ett skuldsaneringsärende utgörs till största delen av de uppgifter som gäldenären lämnar i sin ansökan. Vid våra samråd har tydligt framkommit att ansökningsförfarandet i sig kan utgöra ett hinder för gäldenärer att ansöka eller fullfölja en ansökan om skuldsanering. Det går inte att fastställa hur stor påverkan är, men vår bedömning är att åtgärder på området är betydelsefulla för att få fler att ansöka om skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;I det följande presenterar vi våra slutsatser kring behovet av att något begränsa gäldenärens ansvar för utredningen i ett skuld- saneringsärende. Därefter redovisar vi vår uppfattning om vilka krav man bör kunna ställa på utredningen och om dessa krav bör förändras. Vidare behandlas frågan om ansvaret för utredningen kan fördelas på ett annat sätt mellan de inblandade aktörerna. Slut- ligen presenterar vi våra slutsatser om behovet av övriga åtgärder på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Behovet av ett minskat utredningsansvar för gäldenären&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Kraven på ansökans innehåll är omfattande och leder sannolikt till att personer avstår från att ansöka om skuld- sanering. Det finns ett behov av att minska gäldenärens utred- ningsansvar, i synnerhet vad gäller redovisningen av de egna skulderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft26"&gt;Skuldsaneringsförfarandet utgår från att en väsentlig del av utred- ningsansvaret vilar på gäldenären själv. När skuldsaneringslagen infördes betonades att det bör ställas höga krav på innehållet i utredningen. Alla uppgifter som är relevanta för att bedöma gäl- denärens tidigare, nuvarande och framtida ekonomiska förhållanden ska framgå av ansökan. Det uttalades särskilt att det allmänna kravet på gäldenärens medverkan i skuldsaneringsprocessen gör att gäldenären också bör vara ansvarig för utredningen.&lt;SPAN class="ft76"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft20"&gt;Ansökningsblanketten i ett skuldsaneringsärende är omfattande och kräver att gäldenären lämnar en utförlig redogörelse för sina&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 147.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372133x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;personliga och ekonomiska förhållanden. Vid våra samråd har framkommit att detta kan vara betungande för den enskilde. I synnerhet är det skulderna som uppfattas som svåra att redogöra för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;Enligt vår uppfattning är det önskvärt om gäldenärens ansvar för utredningen i ett skuldsaneringsärende kan begränsas, inte minst vad gäller redovisningen av skulderna. Vi tror att det skulle ha en positiv inverkan på gäldenärens förutsättningar att ansöka om skuldsanering. Det kan med stor sannolikhet bidra till att fler dels orkar ta steget att ansöka om skuldsanering dels klarar av att full- följa en ansökningsprocess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Vilka krav bör ställas på utredningen?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det bör även fortsättningsvis ställas höga krav på utredningen i ett skuldsaneringsärende. Det är därför inte möjligt att fatta beslut om skuldsanering på ett mer begränsat utredningsunderlag än vad som sker i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Kronofogdemyndighetens ansvar för att kontrollera att lämnade uppgifter i ansökan om skuldsanering är korrekta ska skärpas. Myndighetens utredningsansvar i lagtexten ska därför anges som en skyldighet att utreda om förutsättningarna för skuldsanering är uppfyllda. Skuldsaneringsverksamheten ska också ges ökad tillgång till myndighetens databaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Utredningsunderlaget kan inte begränsas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Frågan är om det är nödvändigt att utredningen i ett skuld- saneringsärende är så pass omfattande som i dag eller om det är möjligt att på ett mer begränsat underlag avgöra om skuldsanering kan beviljas. Lägre krav på utredningen skulle kunna innebära motsvarande lägre krav på gäldenären att ta fram relevanta upp- gifter redan i ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft24"&gt;Det är enligt vår uppfattning angeläget att skuldsanerings- förfarandet även fortsättningsvis har allmänhetens förtroende och att det inte utformas på ett sätt som gör att institutet som sådant kan ifrågasättas. Det är därför viktigt att utredningen är av sådan kvalitet och omfattning, att det står klart för var och en att skuld- sanering beviljas enbart dem som uppfyller de högt uppställda krav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft16"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372134x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p467 ft7"&gt;som anges i skuldsaneringslagen. Om utredningen i ett ärende innehåller mer begränsad information om gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden finns en större risk för felbedöm- ningar. Det är också möjligt att skuldsanering beviljas också för gäldenärer som egentligen inte har rätt till det. Att det ställs höga krav på utredningen har också betydelse för rättssäkerheten, så att lika fall kan behandlas lika. De krav på utredningen som skuld- saneringslagen anger bör därför inte sänkas. Det hindrar ändå inte att ansvaret för utredningen kan fördelas på ett annat sätt och att själva ansökningsblanketten blir mindre detaljerad än den är i dag (se avsnitt 7.5.4 – 7.5.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Kontrollen av uppgifter i ansökan ska förstärkas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Enligt nuvarande ordning har Kronofogdemyndigheten ett ansvar att se till att ett skuldsaneringsärende blir så utrett som dess beskaffenhet kräver (16 §). Utredningsskyldigheten är med andra ord relaterad till behoven i varje enskilt ärende. Det är myndig- heten som i varje ärende har att bedöma hur långt utrednings- ansvaret i olika avseenden sträcker sig.&lt;SPAN class="ft34"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft26"&gt;Vid våra samråd har framkommit att borgenärer ifrågasätter till- förlitligheten i vissa skuldsaneringsutredningar. De har särskilt framhållit behovet av att gäldenärens uppgifter ska styrkas med under- lag och även kontrolleras mot befintlig information i Kronofogde- myndighetens register. Med hänsyn till förtroendet för skuld- saneringsinstitutet anser vi att det är viktigt att fästa avseende vid sådana synpunkter. Vi bedömer därför att det finns behov av att skärpa Kronofogdemyndighetens ansvar för att kontrollera att uppgifter i ansökan om skuldsanering är korrekta. Myndighetens utredningsansvar ska därför ges en annan utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;Vi föreslår att det i lagtexten ska anges att Kronofogde- myndigheten ska utreda om förutsättningarna för skuldsanering är uppfyllda. Detta betonar myndighetens skyldighet att se till att utredningen är tillräcklig. Även fortsättningsvis har myndigheten att avgöra vilka åtgärder som ska vidtas, men i vissa avseenden måste alltid kontroller ske. Detta gäller dels inhämtande av under- lag dels kontroll av uppgifter i de egna registren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Se Hellners, T. och Mellqvist, M., Skuldsaneringslagen. En kommentar till 2006 års lag (andra upplagan), s. 295.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft16"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Vissa uppgifter ska alltid styrkas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft26"&gt;Kronofogdemyndigheten bör alltid inhämta underlag för vissa av gäldenärens uppgifter i ansökan. Hänsyn måste givetvis tas till att handläggningen kan försvåras väsentligt av alltför långtgående krav på att gäldenären ska styrka sina uppgifter. Det är varken nöd- vändigt eller lämpligt att inhämta underlag för samtliga uppgifter i en ansökan. Vid våra samråd med borgenärerna har framkommit att underlag uppfattas som mest angeläget för inkomstuppgifter och boendekostnader, t.ex. i form av lönespecifikation och hyresavi. Vi anser att det kan vara rimligt att gäldenären alltid ska styrka detta. Underlag ska givetvis även fortsättningsvis inhämtas för andra uppgifter om utredningen visar att det finns behov av det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft9"&gt;Ökad kontroll mot uppgifter i myndighetens egna register&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft26"&gt;Gäldenärens uppgifter bör även regelmässigt kontrolleras mot den information som finns i Kronofogdemyndighetens egna register. Enligt myndigheten sker sådan kontroll i viss utsträckning redan i dag. Som nämnts har dock skuldsaneringshandläggarna inte tillgång till all information som finns i myndighetens övriga verksamheter (se avsnitt 7.4.2). Handläggaren kan se vilka beslut och åtgärder som har fattats i t.ex. ett verkställighetsärende, men inte besluts- underlaget eller innehållet i besluten. Om det bedöms finnas behov av ytterligare uppgifter för ett skuldsaneringsärende, kan hand- läggaren begära ut dessa från övriga verksamheter med hjälp av den sekretessbrytande bestämmelsen i skuldsaneringslagen (36 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft26"&gt;Frågan är om skuldsaneringsenheten bör ha obegränsad tillgång till uppgifter som behandlas i myndighetens övriga databaser. Vår uppfattning är att om handläggaren ges full tillgång till de övriga data- baserna, ger det bättre förutsättningar för kontroll av en ansökan. Det kommer i sin tur att bidra till ett bättre utredningsunderlag. Detta är positivt inte minst för borgenärskollektivets förtroende för skuldsaneringsinstitutet. Om relevant och nödvändig information kan tillföras utredningen på ett snabbare och enklare sätt, kommer det också att innebära effektivitetsvinster för handläggningen. Det gynnar både parterna i skuldsaneringsärendet och myndighetens verksamhet. Vår bedömning är att en utökad tillgång till övriga databaser endast marginellt inverkar på den personliga integriteten för den enskilde gäldenären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft16"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372136x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p492 ft26"&gt;En ytterligare fråga är om det är nödvändigt med lagstiftnings- åtgärder för att skuldsaneringsenheten ska få tillgång till de övriga databaserna. Som nämnts har rikskronofogden i ett ställningstag- ande den 12 december 2011&lt;SPAN class="ft76"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;slagit fast att nuvarande lagstiftning medger att en handläggare ges behörighet till databaser inom andra verksamhetsområden än det egna. Utgångspunkten för denna bedömning är att myndighetens verksamheter inte anses vara själv- ständiga i tryckfrihetsförordningens och offentlighets- och sekretess- lagens mening (se avsnitt 6.3.3). Med ett sådant synsätt skulle skuldsaneringsenheten kunna få full behörighet till övriga databaser utan att det skulle innebära något behov av lagändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft8"&gt;Vi delar inte den bedömning som redovisas i ställningstagandet. Vår uppfattning är skuldsaneringsverksamheten trots allt är själv- ständig i förhållande till övriga verksamheter inom myndigheten. Uppgifter i de andra databaserna får behandlas endast för de ända- mål som anges i lagtexten. De nuvarande ändamålen kan inte anses omfatta även handläggning av ärenden om skuldsanering. För att skuldsaneringsenheten ska ges full tillgång till övriga register, anser vi att det i lagtexten måste anges att uppgifter i databaserna får behandlas även för detta ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Vi föreslår därför att handläggning av skuldsaneringsärenden tillförs som ett nytt primärt ändamål för var och en av de tre övriga databaserna. Någon förändring av vilka uppgifter som får behandlas i databaserna anser vi inte vara nödvändig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Hur Kronofogdemyndigheten ska utföra sin kontroll av ansökan mot uppgifter som finns hos myndigheten bör inte anges. Många av de uppgifter som finns registrerade i de övriga data- baserna är sannolikt inte av betydelse för ett skuldsaneringsärende, och en kontroll mot samtliga uppgifter skulle kunna försvåra hand- läggningen väsentligt. Det måste därför även fortsättningsvis vara upp till Kronofogdemyndigheten att fastställa i vilka avseenden kontroller måste genomföras. Som nämnts kan det t.ex. vara fråga om information i löneutmätningsbeslut, utredningsrapporter och värderingar av tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft7"&gt;Med hänsyn till skuldsaneringens definitiva karaktär bör Krono- fogdemyndigheten inte genomföra någon löpande kontroll av gäldenärens uppgifter när skuldsanering väl har beviljats. Eventuella förändringar av den skuldsattes förhållanden bör även fortsätt- ningsvis hanteras inom ramen för omprövningsinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Se Rikskronfogdens ställningstagande den 12 december 2011, nr 1/11, dnr 801 34611- 11/121.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft16"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372137x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Sammanfattande slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Sammanfattningsvis är det vår bedömning att det saknas förut- sättningar att låta utredningen i ett skuldsaneringsärende vara mindre omfattande än de krav som skuldsaneringslagen uppställer i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft26"&gt;Vi anser dessutom att det finns behov av att skärpa Kronofogde- myndighetens ansvar för att kontrollera att uppgifter i ansökan om skuldsanering är korrekta. Myndighetens utredningsansvar ska därför ges en annan utformning. I lagtexten ska anges att myndig- heten ska utreda om förutsättningarna för skuldsanering är upp- fyllda. Detta innebär bland annat att underlag regelmässigt ska inhämtas för gäldenärens uppgifter om inkomst och boendekost- nad. Kronofogdemyndigheten bör också kontrollera gäldenärens uppgifter i ansökan mot relevant information i myndighetens databaser. För att möjliggöra detta ska ändring ske i lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Möjligheten att utforma ansvaret för utredningen på annat sätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det är både lämpligt och möjligt att utforma ansvaret för utredningen i ett skuldsaneringsärende på ett annat sätt än i dag. Borgenärerna bör överta den största delen av ansvaret för redovisningen av gäldenärernas skulder. Något utökat utredningsansvar i den delen bör däremot inte lämnas till budget- och skuldrådgivarna eller Kronofogdemyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft24"&gt;I vårt uppdrag ligger även att utreda om det är möjligt och lämpligt att utforma ansvaret för utredningen i ett skuldsaneringsärende på ett annat sätt än i dag. Vi har i detta sammanhang övervägt om en del av gäldenärens utredningsansvar kan överlämnas till Kronofogde- myndigheten, borgenärerna eller budget- och skuldrådgivare samt i vilka avseenden det i så fall skulle kunna ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft16"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p463 ft9"&gt;Kronofogdemyndighetens ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;Kronofogdemyndigheten har genom sina databaser tillgång till vissa uppgifter om gäldenärens personliga och ekonomiska för- hållanden. De har också möjlighet att inhämta uppgifter från andra myndigheter (36 §). Denna information ska myndigheten använda sig av för att kontrollera och i viss mån komplettera de uppgifter som gäldenären lämnar i sin ansökan (se avsnitt 7.5.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft26"&gt;För att minska gäldenärens ansvar för utredningen är en möjlig lösning att uppgiftsskyldigheten i ansökan begränsas till den informa- tion som Kronofogdemyndigheten inte kan inhämta på egen hand. Myndigheten kan redan i dag söka viss information i de egna registren. Uppgifter kan också begäras in från andra myndigheter. Ett vidare utredningsansvar än så skulle dessutom vara möjligt exempelvis om gäldenären i ansökan kunde ge Kronofogde- myndigheten fullmakt att inhämta uppgifter, t.ex. från borgenärer, banker, pensionsinstitut och arbetsgivare. En sådan ordning skulle sannolikt innebära en betydande lättnad för gäldenärens del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft7"&gt;Det finns dock ett antal invändningar mot en sådan lösning. De uppgifter som finns i myndighetens databaser är trots allt begränsade. Inte alla skulder registreras hos myndigheten, varför det inte är möjligt att få en heltäckande bild av gäldenärens totala skuldbörda. Dessutom ska myndigheten fatta beslut på den utred- ning som inhämtas och bör därför förhålla sig objektiv så långt det är möjligt. Vid samråden har framhållits att ett för stort deltagande från myndighetens sida i ansökningsprocessen kan påverka för- troendet för beslutsfattaren, från både gäldenärernas och borgenär- ernas sida. En ytterligare invändning mot att överlåta ett alltför omfattande utredningskrav på myndigheten är enligt vår bedöm- ning den ökade arbetsbelastning detta skulle innebära för skuld- saneringsteamen. Vid våra samråd har framkommit att det redan i dag kan dröja upp till tre månader från det att ansökan ges in tills handläggningen påbörjas. För att förbättra möjligheterna för gäldenärer att snabbt bli rehabiliterade är det inte lämpligt att belasta myndigheten mer än nödvändigt. Annars är risken stor att handläggningstiden blir alltför lång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft24"&gt;Sammanfattningsvis bedömer vi att det inte är lämpligt att Krono- fogdemyndighetens utredningsansvar utökas. Som redovisats ovan har myndigheten en viktig kontrollfunktion och bör därför främst använda sina befogenheter till att granska att utredningen är full- ständig och att de uppgifter som lämnas är korrekta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft16"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft7"&gt;En av direktivens frågeställningar är om det är lämpligt att lägga ett större ansvar på budget- och skuldrådgivarna att ta fram nöd- vändiga uppgifter för ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Budget- och skuldrådgivarna har som tidigare nämnts en viktig roll för ansökningsprocessen. Gäldenärerna har i rådgivarna ofta värdefullt stöd och hjälp med att genomföra ansökan. Inte sällan inhämtar rådgivaren många av de uppgifter som behövs, vilket naturligtvis underlättar för gäldenärens del. Skuldsaneringsteamen har också vittnat om att ansökningar som biståtts av en budget- och skuldrådgivare inte behöver kompletteras i lika stor utsträck- ning som när gäldenären ansöker på egen hand. Rådgivarna tar alltså redan i dag en viktig del i ansökningsprocessen genom att hjälpa gäldenären med själva ansökan. Vi bedömer att det inte finns några effektivitetsvinster med att utöka deras ansvar i denna del. Inte heller i övrigt anser vi att det finns skäl att föreslå att råd- givarna bör få ett större ansvar för ansökan. Som vi konstaterar i kapitel 12 bör i stället deras uppdrag förtydligas, för att framhålla behovet av bistånd till gäldenären även under skuldsanerings- perioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft9"&gt;Borgenärernas ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft26"&gt;Som vi redovisat ovan har genom samråden framkommit att det är just skuldredovisningen som upplevs som mest belastande för gäldenären i ansökningsförfarandet. Efter långvarig skuldsättning saknar många gäldenärer en samlad bild över sin ekonomi, och det beskrivs exempelvis att överskuldsatta ofta slutar att öppna sin post. Fordringar har många gånger sålts vidare till nya borgenärer, vilket gör att skuldbilden blir ännu svårare att överblicka. Däremot har borgenärerna generellt sett ofta bättre kontroll på sina fordringar. De fordringar som överlämnats till inkassobolag hanteras dessutom mer automatiserat. Det finns alltså redan inledningsvis skäl att överväga om borgenärerna bör ges ett större ansvar för redovis- ningen av en gäldenärs skulder i ett skuldsaneringsärende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft26"&gt;En farhåga som framförts är att ett ökat ansvar för borgenärerna kan leda till en omotiverad belastning för dem. Vid våra samråd har många borgenärer framhållit att en sådan ordning skulle kunna bli arbetsbesparande, eftersom det troligen innebär att de endast vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft16"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372140x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;ett tillfälle behöver redovisa sina fordringar. I dagsläget måste borgenärerna ofta besvara förfrågningar från gäldenärshåll inför en ansökan, samtidigt som de också måste anmäla sina fordringar när inledandebeslut har kungjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;Det kan även ifrågasättas om det är rimligt att betydande offentliga resurser läggs på att reda ut gäldenärens skuldsituation genom budget- och skuldrådgivarnas arbete att bistå gäldenären, när informationen finns betydligt mer lättillgänglig hos det stora flertalet borgenärer. Nuvarande ordning leder dessutom till att även Kronofogde- myndigheten får lägga ned ett omfattande arbete på att matcha bevakade skulder och borgenärer med de skulder som gäldenären har uppgett i sin ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft26"&gt;En invändning har varit att lättnader i ansvaret för utredningen kan leda till att gäldenären inte tar skuldsaneringen på tillräckligt stort allvar. Vår uppfattning är att risken för detta är begränsad. Det kan visserligen ha ett visst pedagogiskt värde för gäldenären att själv reda ut sin skuldbörda och upprätta en förteckning över sina skulder. Ett sådant arbete kan erbjuda gäldenären en ytterligare insikt i omfattningen av sin skuldproblematik. Men vi menar att just detta moment i skuldsaneringsprocessen inte har sådan rehabiliterande verkan, att det i sig motiverar att redovisningsansvaret ligger kvar på gäldenären. I detta sammanhang ska även beaktas att många gäldenärer redan i dag tar stor hjälp av exempelvis budget- och skuldrådgivare för att reda ut sin skuldbild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft7"&gt;Sammanfattningsvis anser vi att det finns goda skäl att föreslå att borgenärerna ges ett större ansvar för att redogöra för sina fordringar i skuldsaneringsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;En ny ansökningsprocess&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Skuldsaneringslagen ändras på så sätt att gäldenärens ansvar för att redovisa sina skulder i ansökan begränsas. Gäl- denären ska i ansökan ange en uppskattad total skuldbörda och bakgrunden till denna. Uppgifter ska även lämnas om skulder till privatpersoner och till näringsidkare som inte bedriver inkassoverksamhet enligt 2 § inkassolagen (1974:182) och inte heller företräds av någon som bedriver sådan verksamhet. I övrigt ska inte gäldenären behöva redogöra för sina skulder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft16"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372141x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p503 ft7"&gt;Kronofogdemyndigheten ska fatta beslut om inledande av skuldsanering på ett mer begränsat utredningsunderlag än tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft7"&gt;En fullständig utredning om gäldenärens skulder inhämtas först i samband med att borgenärerna anmäler sina fordringar mot gäldenären. I lagtexten ska även föreskrivas att borgenär- erna redan vid anmälan av sin skuld ska ange hur de vill ha betalt och beredas tillfälle att lämna synpunkter som kan vara av betyd- else vid prövningen av en ansökan om skuldsanering. Skuld- saneringslagens sekretessbrytande bestämmelse kompletteras, för att myndigheter ska kunna lämna uppgifter redan vid skuld- anmälan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft7"&gt;Kronofogdemyndigheten ska ges större möjlighet att införa kungörelser i ortstidningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft9"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft7"&gt;Hur borgenärernas utökade ansvar för utredningen bör se ut är nästa fråga. Ett alternativ är att fordringsägarna åläggs att i större utsträckning bistå gäldenären, genom att redan vid ansökan redo- visa vilka skulder som finns. En annan lösning är att borgenärerna själva tar över ansvaret för redovisningen av skulderna. I det följande redogör vi för våra slutsatser för dessa alternativ och hur vi anser att en lämplig lösning bör utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Ett skuldregister eller annan sammanställning av skulderna?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft26"&gt;I Norge kan en gäldenär få en sammanställning över sina skulder som finns registrerade hos inkassobolagen. Enligt uppgift från intresseorganisationen för den norska inkassobranschen, Norske Inkassobyråers Forening, erbjuder de en sådan kostnadsfri tjänst (gjeldsforespørsler). En privatperson kan, själv eller via ombud, göra en förfrågan till föreningen varefter en skuldsammanställning skickas till gäldenären, utan att sparas hos inkassobolagen. Tidigare var datahanteringen av tjänsten krypterad, men denna lösning fungerar inte i dagsläget. Varje dag hanteras omkring 15 förfråg- ningar och tjänsten har kostat drygt 500 000 norska kronor att utveckla. Dessutom tillkommer kostnader för den löpande han- teringen. Enligt uppgift från föreningen är erfarenheterna från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft16"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372142x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p467 ft7"&gt;tjänsten mycket goda, men den är resurskrävande varför det planeras för en helautomatisk lösning som förväntas tas i bruk i slutet av år 2013.&lt;SPAN class="ft34"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Det kan även nämnas att den norska regeringen planerar att föreslå ett statligt register över gäldenärernas skulder, som kredit- givare kan använda sig av för att göra bättre bedömningar i sin kreditgivning. Syftet är att förhindra att krediter ges till dem som inte har råd till det. Finansinstituten ska vara skyldiga att rapport- era sina fordringar till registret. Det har inte angetts att lösningen är avsedd att även användas i skuldsaneringsprocessen.&lt;SPAN class="ft73"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft26"&gt;Vår uppfattning är att såväl en tjänst som erbjuder gäldenären en skuldsammanställning som ett nationellt skuldregister skulle utgöra ett välkommet stöd vid en ansökan om skuldsanering. Gäldenären skulle enkelt få en god överblick över sin skuldsituation, vilket kan vara pedagogiskt värdefullt. Svårigheterna att ange skulderna i en ansökan skulle dessutom minska betydligt. Men det finns invänd- ningar mot båda dessa lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Redan i dag är det möjligt att inhämta information om en gäl- denärs skuldsättning, genom olika kreditupplysningstjänster. De innehåller dock inte tillräcklig information om en gäldenärs skuld- situation. Ett nationellt skuldregister skulle däremot kunna ge en nästintill heltäckande bild över gäldenärens skulder. Ett sådant register skulle emellertid hantera uppgifter som omfattas av bank- sekretess och innebära ett betydande intrång i enskilda individers personliga integritet. Vi anser därför att det varken är lämpligt eller möjligt att föreslå ett sådant register.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft8"&gt;Ett mer tilltalande alternativ är en tjänst likt den som Norske Inkassobyråers Forening erbjuder. En sådan lösning utgör inte något register där uppgifter om gäldenären sparas, utan enbart en sammanställning vid en viss tidpunkt som endast gäldenären kan ta del av. Däremot måste en sådan lösning vara frivillig och det kräver att samtliga borgenärer ansluter sig, vilket inte är en självklarhet. Enbart inkassobolagens uppgifter skulle inte heller ge en heltäck- ande bild av alla skulder, vilket innebär att gäldenären ändå är tvungen att leta reda på tänkbara andra skulder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Vår främsta invändning mot en sammanställningstjänst är att borgenärerna ändå kan få redogöra för sina fordringar vid två till- fällen i processen. De måste dels rapportera sina fordringar i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se vidare på www.inkasso.no.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se pressmeddelande från den 26 april 2013, Offentlig gjeldsregister skal forhindre gjelds- problemer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft16"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p508 ft24"&gt;samband med ansökan dels anmäla dem sedan ett inledandebeslut har kungjorts. Vi har gjort en särskild förfrågan bland borgenärs- aktörer om hur stor deras arbetsinsats, och därmed förenade kost- nader, är för båda dessa moment. Vi har tillfrågat &lt;SPAN class="ft27"&gt;inkassobolagen, arbetslöshetskassorna, Försäkringskassan, Skatteverket, Brottsoffer- myndigheten, banker anslutna till Svenska Bankföreningen, Trafik- försäkringsföreningen, Kammarkollegiet &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft27"&gt;företagarorganisation- erna Svenskt Näringsliv, Företagarförbundet och Företagarna. &lt;/SPAN&gt;Inte alla har svarat och de lämnade svaren har dessutom varierat mycket. Trots att hanteringen av förfrågningarna före en ansökan oftast utgör en mindre kostnad än kostnaderna i samband med bevak- ningsförfarandet, är det ändå många gånger fråga om en inte obetydlig kostnad. För vissa borgenärer medför arbetet med förfrågningar till och med en större insats än bevakningsförfarandet. En upplysnings- tjänst skulle alltså innebära att borgenärerna även fortsättningsvis måste redogöra för sina fordringar vid två tillfällen, samtidigt som gäldenären inte slipper ifrån att redovisa alla sina skulder i ansökan. En sådan lösning innebär inte en tillräcklig lättnad för gäldenärens del, varför vi inte heller anser att den är motiverad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft9"&gt;Borgenärer som kan förväntas bevaka kungörelser ges ett större ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft7"&gt;Enligt vår bedömning är en lämpligare lösning att borgenärerna till övervägande del tar ansvar för redovisningen av de fordringar som de har på gäldenären. På så sätt kan ansökningsprocessen under- lättas betydligt för gäldenärens del. Budget- och skuldrådgivningen samt övriga som bistår vid en ansökan behöver inte heller belastas med detta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft26"&gt;Enligt nuvarande ordning uppmanar Kronofogdemyndigheten borgenärerna att anmäla sina fordringar när ett inledandebeslut kungörs (15 §). Borgenärerna anmäler därefter fordringarna för att inte riskera att gå miste om betalning i skuldsaneringen. Vi anser att de allra flesta av gäldenärens borgenärer kan förväntas bevaka kungörelser i skuldsaneringsärenden. Det gäller främst myndig- heter, men även näringsidkare som bedriver inkassoverksamhet eller som företräds av någon som gör det. Sådana borgenärer bör ha etablerade rutiner för sin fordringshantering och även för att bevaka kungörelser. Av detta skäl bör de kunna ta ett större ansvar för att redovisa sina fordringar mot gäldenären, med motsvarande ansvarslättnad för den skuldsatte i ansökningsförfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft16"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p510 ft8"&gt;Vi anser att det bör vara tillräckligt att gäldenärens uppgifts- skyldighet vad gäller skulderna begränsas till att ange ett seriöst upp- skattat totalbelopp och en redogörelse för hur skulderna har uppkom- mit. Denna information är nödvändig för att Kronofogde- myndigheten ska få ett tillräckligt underlag för att bedöma om skuldsanering kan inledas. Vidare måste gäldenären även särskilt redovisa skulder till privatpersoner och mindre näringsidkare; en sådan kan definieras på så sätt att denne inte företräds av ett inkassobolag eller inte själv bedriver inkassoverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;En invändning mot förslaget kan vara att gäldenären ändå kan ha ett intresse av att redan inledningsvis få en överblick över sin skuldsituation genom att själv redogöra för samtliga skulder. Vissa budget- och skuldrådgivare har anfört att detta är angeläget, dels då det anses nödvändigt för att gäldenären ska kunna bli ekonomiskt rehabiliterad, dels för att gäldenären ska få möjlighet att överväga alternativa lösningar till en skuldsanering (se kapitel 12). Om gäldenären ändå behöver ta fram uppgifter om sina skulder kan där- för nyttan av en nu avsedd ordning bli begränsad. Men vår bedöm- ning är att det i de allra flesta fall saknas behov av en fullständig och detaljerad överblick över gäldenärens skuldsituation innan en ansökan kan ges in (jfr avsnitt 12.5.2). När alla skulder är anmälda får gäldenären ta del av dessa uppgifter inför det slutliga beslutet om skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft8"&gt;Ett alternativ skulle kunna vara att gäldenären i ansökan enbart anger namnen på sina borgenärer. Det skulle begränsa uppgifts- skyldigheten i viss mån, och någon avgränsning skulle inte krävas för borgenärer som inte kan förväntas bevaka kungörelser. Sam- tidigt skulle det i många fall vara fråga om en omfattande arbets- insats för gäldenären, vilket vi befarar skulle utgöra ett tillräckligt stort hinder för många att ansöka. I sammanhanget måste beaktas att många skulder överlåts till andra borgenärer än den ursprung- lige, varför utredningsarbetet för den enskilde kan bli betydande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft26"&gt;En ytterligare invändning mot förslaget är att det kan vara svårt för gäldenären att avgöra vilka skulder som fortfarande ska redo- visas. Osäkerhet kan uppstå främst vad gäller avgränsningen till näringsidkare som varken själv bedriver inkassoverksamhet eller företräds av någon som gör det. Det måste i sammanhanget beaktas att avsikten främst är att erbjuda gäldenären en handlingsregel för att räkna upp skulder till sådana borgenärer som inte säkert kan förväntas bevaka kungörelser i skuldsaneringsärenden, i många fall mindre företagare. Budget- och skuldrådgivare samt Kronofogde-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft16"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p511 ft7"&gt;myndigheten kan i förekommande fall hjälpa gäldenären vid för- frågningar om vilka borgenärer som avses. Gäldenären ska alltid ange en skuld i ansökan om det inte står fullständigt klart för honom eller henne att så inte ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Inledandebeslut kommer att fattas på ett mer begränsat underlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft7"&gt;Vi anser att borgenärerna kan lämna uppgifterna om sina fordringar efter att en skuldsanering har inletts. Kungörelsen av inledande- beslutet och uppmaningen om att anmäla sina fordringar är det enklaste sättet att uppmärksamma borgenärerna på skuld- saneringen. Om borgenärerna skulle kontaktas på annat sätt, t.ex. genom brev skulle det krävas att gäldenären även fortsättningsvis måste ange samtliga sina borgenärer i ansökan, vilket normalt är ett betydande arbete i sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;Det kan diskuteras om det är lämpligt att utredningsunderlaget är mer begränsat när Kronofogdemyndigheten fattar sitt inledande- beslut. En risk är att kravet på kvalificerad insolvens inte bedöms vara uppfyllt för gäldenärer vars skuldbörda till största delen utgörs av förfallna räntor. En mer begränsad uppgift om skulderna kräver att Kronofogdemyndigheten i detta skede uppskattar en trolig räntenivå. Det kan även finnas behov av att i detta skede från gäl- denären inhämta kompletterande uppgifter om skuldernas ålder. Den mer summariska värderingen kräver dessutom att myndig- heten är något mer generös i sin bedömning av skuldbördans storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;Ett mer begränsat utredningsunderlag vid inledandebeslutet kan i sin tur medföra att skuldsanering inleds i något fler fall än i dag. Det kan innebära en något ökad arbetsbelastning för Kronofogde- myndighetens del. Nu föreslagen lösning innebär samtidigt att myndigheten slipper en stor del av arbetet med att matcha bevak- ade skulder och borgenärer med de skulder som gäldenären har uppgett i sin ansökan. Det kan förväntas mer än väl uppväga den ökade belastning som något fler inledandebeslut innebär. Men det ska även beaktas att ett något större antal inledandebeslut som måste kungöras medför marginellt ökade kungörelsekostnader för Kronofogdemyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft24"&gt;Det kan även argumenteras för att fler inledandebeslut också innebär att fler borgenärer påverkas av det förbud mot exekutiva åtgärder som då inträder. Vårt förslag om att gäldenären ska påbörja&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft16"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372146x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p467 ft7"&gt;sina betalningar redan vid inledandebeslutet medför emellertid att denna rättsförlust minskar betydligt (se avsnitt 9.7.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Vår bedömning är att skälen för att inledandebesluten ska fattas på ett mer begränsat underlag överväger. Vi anser att ett minskat beslutsunderlag vid tidpunkten för inledandebeslutet inte heller riskerar förtroendet för skuldsaneringsinstitutet som sådant (jfr avsnitt 7.5.3), eftersom en fullständig utredning även i fortsätt- ningen kommer att vara tillgänglig inför det slutliga beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Frågan om preklusion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;För fordringar som av något skäl inte kommer till Kronofogde- myndighetens kännedom bortfaller borgenärens rätt till betalning helt och hållet genom ett skuldsaneringsbeslut, s.k. preklusion (se 26 §). Frågan är om vårt förslag om att merparten av borgenärerna ska ta över redovisningsskyldigheten för gäldenärens skulder, med- för en ökad risk för att borgenärernas fordringar prekluderas och därmed inte får någon utdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Vid 2006 års reform behandlade regeringen frågan med anled- ning av ett tidigare förslag om att samtliga borgenärer skulle vara skyldiga att anmäla sina fordringar för att överhuvudtaget beaktas i skuldsaneringen.&lt;SPAN class="ft34"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Regeringen konstaterade då att det inte är ovanligt att borgenärer, särskilt privatpersoner och mindre företag, missar att anmäla sina fordringar inom angiven tid. För att inte riskera skuldsaneringsinstitutets borgenärsgynnande syfte och tilliten till systemet ansåg regeringen att nuvarande ordning inte skulle ändras.&lt;SPAN class="ft34"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Vårt förslag innebär ett ökat ansvar för skuldredovisningen enbart för de borgenärer som kan förväntas ha etablerade rutiner för sin fordringshantering och att bevaka kungörelser. Risken för att sådana borgenärer missar att anmäla en fordran i tid måste bedömas vara begränsad. I de fall det ändå sker finns det möjlighet att överklaga skuldsaneringsbeslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft24"&gt;Gäldenären, i sin tur, har starka incitament för att noggrant ange sina skulder i ansökan och inte utesluta någon som enligt före- slagen reglering ska anges. För det första utgör gäldenärens med- verkan en särskild bedömningsgrund för om skuldsanering ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Ett förslag från Riksskatteverket och Konsumentverket i en utvärdering av skuldsanerings- lagen, se RSV Rapport 2002:5 s. 25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se prop. 2005/06:124 s. 55 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p511 ft7"&gt;beviljas (4 §). För det andra är det angeläget att skuldbördan är tillräckligt stor vid bedömningen av det kvalificerade insolvens- rekvisitet, och det är därför i gäldenärens intresse att så många skulder som möjligt redovisas. För det tredje finns en överhäng- ande risk för att skuldsaneringen upphävs om det visar sig att gäl- denären medvetet lämnat oriktiga uppgifter till men för borgenären (24 § första stycket 2). För oriktiga uppgifter i ansökan finns även straffrättsliga konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Det kan dock finnas situationer då gäldenären inte medvetet underlåter att ange en skuld trots att så ska ske. I de flesta fall har sannolikt gäldenären god kontroll över sina skulder till privat- personer och borgenärer som inte tagit hjälp av någon som bedriver inkassoverksamhet. Det kan vara fråga om ett rent förbiseende eller att gäldenären inte förstår att skulden ifråga ska redovisas. För att minska risken för att så sker bör Kronofogdemyndigheten utarbeta rutiner för att kontakta gäldenären och fråga om den har några sådana skulder. Vi anser också att myndigheten ska ges en utökad möjlighet att införa kungörelser i även andra tidningar än Post- och Inrikes Tidningar. I dagsläget får så ske endast om det finns sär- skilda skäl. Vi föreslår att kravet ändras till om det bedöms vara skäligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft7"&gt;Vi har övervägt ytterligare en skyddsregel till skydd för borgenärer som inte hunnit anmäla sin fordran i tid. Sådana skulle genom omprövningsinstitutet kunna få möjlighet att anmäla sin fordran även viss tid efter att den ordinarie anmälningstiden löpt ut. Med hänsyn till en skuldsanerings definitiva karaktär och då en sådan regel sannolikt skulle medföra administrativa svårigheter för Kronofogdemyndigheten, anser vi inte att ett sådant förslag är lämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft7"&gt;Om det visar sig finnas ett behov kan det övervägas om det är möjligt att åstadkomma en lösning där fordringsägare ges fort- löpande information från Kronofogdemyndigheten om de inledande- beslut som fattas. Någon bevakning av kungörelser skulle då inte behövas. Redan i dag har inkassobolag och kreditupplysnings- företag möjlighet att hämta vissa uppgifter elektroniskt från utsök- nings- och indrivningsdatabasen, vilket följer av förordningen (2001:590) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft20"&gt;Det ska särskilt understrykas att borgenärer redan i dag måste anmäla sina fordringar i ett skuldsaneringsärende, för att vara helt säkra på att få betalt. Även enligt nuvarande ordning kan gäl-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft16"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;denären missa att ange en skuld i ansökan, som därför kan drabbas av preklusionsverkan om någon anmälan inte sker. Det ligger därför i samtliga borgenärers intressen att utarbeta rutiner för att bevaka kungörelser om skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Vidare bör beaktas att en borgenär kan anmäla en fordran inte endast inom en månad från det att inledandebeslutet kungjordes utan under hela den tid då Kronofogdemyndigheten handlägger ärendet. Vi vet att det normalt tar flera månader. Dessutom kan en missad bevakning tas med även efter det slutliga beslutet om skuld- sanering, vilket även det kungörs, genom att överklaga beslutet till tingsrätten inom tre veckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft20"&gt;Sammantaget bedömer vi att det inte finns skäl att befara att fordringar kommer att prekluderas i större utsträckning genom vårt förslag än vad som sker i dag, i synnerhet med nu föreslagen skyddsregel. Förslaget utgör enligt vår mening inte något hot vare sig mot skuldsaneringsinstitutets borgenärsgynnande syfte eller mot tilliten till systemet som sådant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft9"&gt;En ökad uppgiftsskyldighet vid fordringsanmälan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Eftersom borgenärerna tar över ansvaret för redovisningen av skulderna bör de också ange fullständig information om dessa. Vid sin fordringsanmälan bör de alltså lämna uppgift om skuldens stor- lek och när den uppkommit samt upplupen ränta och räntesats. Vidare ska anges om någon är solidariskt betalningsansvarig för skulden eller om någon säkerhet har ställts för denna. Borgenärerna bör också uppge sina fullständiga kontaktuppgifter samt till vilket konto som de vill ha betalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft26"&gt;Vi anser dessutom att det är angeläget att borgenärerna så tidigt som möjligt under skuldsaneringsprocessen lämnar även övrig information av betydelse för utredningen. På så sätt underlättas Kronofogdemyndighetens arbete och handläggningen påskyndas. Om det exempelvis finns uppenbara hinder för en skuldsanering, är det värdefullt om det framkommer tidigt. I skuldsaneringslagen ska därför anges att samtidigt som borgenärerna uppmanas att anmäla sina fordringar mot gäldenären, ska de lämna synpunkter som kan ha betydelse för om gäldenären ska få skuldsanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft20"&gt;I dagsläget anser sig t.ex. Skatteverket på grund av sekretess förhindrad att lämna synpunkter av betydelse, förrän de beretts till- fälle att yttra sig över ett förslag till skuldsanering. För att myndig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft16"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372149x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p508 ft24"&gt;heter ska kunna lämna uppgifter i ett tidigare skede bör den sekretess- brytande bestämmelsen i 36 § skuldsaneringslagen kompletteras. I dagsläget ska myndigheter på begäran överlämna sådana uppgifter om gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden som behövs för prövning av ett skuldsaneringsärende. Vi föreslår att det i lagrummet anges att sådana uppgifter också får lämnas av myndig- heter som anmäler fordringar enligt 15 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft9"&gt;Sammanfattande slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft7"&gt;Sammanfattningsvis menar vi att gäldenärens uppgiftsskyldighet om sina skuldförhållanden i ansökan ska begränsas till ett seriöst uppskattat totalt skuldbelopp, bakgrunden till skulderna och redo- visning av skulder till privatpersoner och till mindre näringsidkare, som vi valt att lagtekniskt identifiera till sådana som inte bedriver inkassoverksamhet och inte heller företräds av någon som bedriver sådan verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft26"&gt;Kronofogdemyndigheten kommer att fatta sina inledandebeslut på ett något mer begränsat underlag än tidigare. En fullständig redogörelse för gäldenärens skulder inhämtas först i samband med att borgenärerna anmäler sina fordringar mot gäldenären, efter att Kronofogdemyndigheten har kungjort inledandebeslutet. Myndig- heten kommer att ha något utökade möjligheter att kungöra beslut om skuldsanering även i andra tidningar än Post- och Inrikes Tidningar. Borgenärerna får i sin tur en ökad uppgiftsskyldighet att redogöra för sina fordringar på gäldenären. Borgenärerna ges även möjlighet att tidigare i processen lämna synpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Översyn av ansökningsblanketten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En översyn bör ske av ansökningsblanketten så att endast nödvändiga uppgifter efterfrågas samt så att den språk- liga och pedagogiska tillgängligheten ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft24"&gt;Vid våra samråd har framhållits att det är betydelsefullt att ansök- ningsblanketten är språkligt lättillgänglig eftersom många gäl- denärer kan vara obekanta med den terminologi som används. De kan även i övrigt ha svårigheter som försämrar deras förutsätt- ningar att genomföra en ansökan. Vid våra samråd har beskrivits att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft16"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372150x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p467 ft7"&gt;långvarigt skuldsatta inte sällan utvecklar ett obehag inför hantering av papper och blanketter. Även utbildningsnivå och före- komst av dyslexi, dyskalkyli samt bristande språkkunskaper är sådana omständigheter som kan innebära svårigheter för gäldenären att ansöka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Det bör vara en självklarhet att en ansökningsblankett är enkel att förstå för dem som ska använda den. Något klart stöd för att just skuldsaneringsgäldenärer i allmänhet skulle ha problem med att fylla i en blankett finns inte, men sådana svårigheter kan man förmodligen räkna med förekommer mer frekvent i denna grupp i jämförelse med befolkningen i stort. Med hänsyn till detta samt till det förhållandet att långvarigt skuldsatta inte sällan drabbas av passivitet inför sin situation, är det enligt vår uppfattning särskilt angeläget att just skuldsaneringsblanketten inte upplevs som komplicerad. En enklare utformad blankett kan åtminstone i viss mån förväntas bidra till att fler gäldenärer klarar av att ansöka om skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft7"&gt;Vår uppfattning är att det finns behov av en översyn av nuvar- ande ansökningsblankett så att den språkliga och pedagogiska utformningen blir så lättillgänglig som möjligt. Fackord och svår- begripliga uttryck bör undvikas. Vid våra samråd har också efter- frågats ett större antal kryssfrågor i blanketten. Vi har tidigare konstaterat att de krav på utredningen som skuldsaneringslagen uppställer inte bör sänkas (se avsnitt 7.5.3). Samtidigt är det inte nödvändigt att blanketten i sig är så detaljerad som den är i dag. Många av uppgifterna i den är sådana som sällan aktualiseras för de flesta gäldenärer, t.ex. specifikationer av vissa tillgångar. En del upp- gifter kan Kronofogdemyndigheten sannolikt vid behov inhämta enklare på egen hand. I samråd med Kronofogdemyndigheten har vi därför tagit fram ett förslag till ny blankett, där den information som efterfrågas är mer begränsad än den som används i dag (se bilaga 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Webbaserad ansökan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Det ska vara möjligt att ansöka om skuldsanering genom ett webbaserat ansökningsförfarande. Kronofogdemyndigheten ska ges möjlighet att besluta om att en ansökan även får lämnas i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft16"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372151x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p519 ft7"&gt;form av ett elektroniskt dokument och att kravet på egen- händigt undertecknande får uppfyllas med elektroniska medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft24"&gt;Vid våra samråd har framförts önskemål om en webbaserad ansökan. Kronofogdemyndigheten har tidigare också lyft denna fråga. Det anfördes då att det bland både enskilda och näringsidkare efterfrågas en möjlighet att kunna kommunicera elektroniskt med myndigheten, genom att kunna ge in handlingar och följa sina ärenden i elektronisk form. Enligt den bedömning som Krono- fogdemyndigheten gjorde borde en skuldsaneringsansökan kunna hanteras elektroniskt. En sådan ordning förväntades förenkla ansök- ningsförfarandet för gäldenären, eftersom hanteringen skulle bli mindre komplicerad och arbetskrävande. Risken för felaktigheter i ansökan ansågs också kunna minska. En elektronisk hantering förväntades även effektivisera myndighetens eget arbete, genom att vissa uppgifter i ansökan skulle kunna överföras direkt till det egna handläggningssystemet. Enligt myndigheten borde även det manu- ella arbetet med hantering av brevförsändelser och arkiverings- arbete kunna minska.&lt;SPAN class="ft95"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft7"&gt;Vi delar Kronofogdemyndighetens bedömning om fördelarna med en elektronisk ansökan i skuldsaneringsprocessen. Men det kan diskuteras om en sådan åtgärd får många fler överskuldsatta att ansöka om skuldsanering. Av våra samråd framgår att inte alla gäldenärer har tillgång till internet och därför inte kan dra nytta av en sådan lösning. Personer med betalningssvårigheter kan dessutom ha svårt att få tillgång till &lt;NOBR&gt;e-legitimation&lt;/NOBR&gt; och andra elektroniska identifieringsmöjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;Samtidigt har det generellt blivit allt viktigare i samhället att kunna kommunicera elektroniskt. Myndigheter blir i större utsträckning tillgängliga via internet och vissa har redan rutiner för olika &lt;NOBR&gt;e-tjänster.&lt;/NOBR&gt; Att inte kunna ansöka om skuldsanering på elektronisk väg, måste anses som en brist i den service som med- borgarna bör kunna förvänta sig av en modern myndighet. Det har sedan tidigare uttalats, att den statliga förvaltningen bör vara ett föredöme som aktiv användare av informationsteknik och att ansökningar till myndigheter ska kunna ges in och signeras elektroniskt.&lt;SPAN class="ft34"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Genom den ökade användningen av elektroniska tjänster måste en webbaserad ansökan åtminstone i ett längre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se Kronofogdemyndighetens hemställan till Justitiedepartementet den 13 april 2010 samt den 27 september 2010, Ju 2010/3635/L2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se prop. 1999/2000:86 s. 100 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft16"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372152x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p467 ft7"&gt;perspektiv bidra till att fler skuldsatta ansöker om skuldsanering. Vi föreslår därför att det görs möjligt för gäldenärer att ansöka om skuldsanering elektroniskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;Skuldsaneringslagens nuvarande utformning utgör emellertid ett hinder för en ansökan i elektroniskt form, genom det uppställda kravet på skriftlighet (10 § första stycket). Kravet är absolut och enligt förarbetena får inga avsteg förekomma.&lt;SPAN class="ft34"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;För att möjliggöra en webbaserad ansökan bör därför lagen kompletteras med en bestämmelse av vilken framgår att regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, får besluta att ansökan får ges in genom elektroniskt dokument och även meddela närmare föreskrifter om detta. Vad som förstås med ett elektroniskt dokument bör också förklaras.&lt;SPAN class="ft34"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft7"&gt;Genom att ansökan får ges in genom ett elektroniskt dokument, godtas även att gäldenären undertecknar ansökan med en elektronisk signatur, vilket innebär att förfarandet uppfyller kraven på säkerhet. Det är nödvändigt för att förhindra att någon ansöker i annans namn, att obehöriga ger in handlingar eller att uppgifter förvanskas. En elektronisk signatur gör det möjligt att intyga vem sökanden är, men också t.ex. att låsa ansökan för ändringar och bekräfta inskan- nade dokument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;I dag är det Kronofogdemyndigheten som utarbetar den blan- kett på vilken en skuldsaneringsansökan ska göras (2 § skuld- saneringsförordningen [1994:34]). Vi anser att myndigheten även fortsättningsvis bör vara den som beslutar om hur ansökan ska se ut, t.ex. vad gäller det tekniska förfarandet för verifiering av sökandens behörighet och ansökans innehåll. Skuldsaneringsförordningen bör därför kompletteras med en bestämmelse som anger att Krono- fogdemyndigheten får fatta beslut om att ansökan kan ges in elektroniskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Genom lagändring den 1 juli 2013 är det möjligt att straff- rättsligt ingripa mot oriktiga uppgifter som lämnats elektroniskt inom skuldsaneringsförfarandet.&lt;SPAN class="ft34"&gt;25&lt;/SPAN&gt;Vi bedömer därför att det saknas behov av ytterligare straffrättslig reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 146 och 209 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Jämför vad som gällde för ingivande av självdeklarationer och kontrolluppgifter i 4 kap. 3 och 4 §§ i den numera upphävda lagen (2001:1 227) om självdeklaration och kontrollupp- gifter samt 3 kap. 3 § förordningen (2001:1244) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Se även angående ansökan om europeiskt betalningsföreläggande i Ds 2008:2 s. 32 och prop. 2007/08:158 s. 33 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se prop. 2012/13:74.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;P class="p524 ft6"&gt;8 Kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft7"&gt;Ett av de grundläggande kraven för att skuldsanering ska komma i fråga är att gäldenären bedöms vara kvalificerat insolvent. I lag- texten anges att detta krav är uppfyllt när en enskild gäldenär dels är på obestånd dels är så skuldsatt att han eller hon inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid (4 § första stycket 1). Bedömningen av om detta krav är uppfyllt görs genom en långsiktig prognos över gäldenärens förutsättningar att betala sina skulder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;I vårt uppdrag ligger att analysera hur skuldsaneringslagens krav på kvalificerad insolvens tillämpas. Utifrån analysen ska vi överväga om det finns gäldenärer som inte beviljas skuldsanering, trots att det är motiverat utifrån de grundläggande syftena med institutet. Vi ska även uppmärksamma hur utformningen av insolvensprogno- sen påverkar vilka grupper av gäldenärer som skulle få rätt till skuldsanering och föreslå den ändring av prognosen som är motive- rad utifrån syftena med institutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft7"&gt;I detta kapitel redogör vi inledningsvis för nuvarande lagstift- ning (avsnitt 8.2) och hur denna har tillämpats i praxis (avsnitt 8.3). Därefter följer en genomgång av de synpunkter som har lämnats vid våra samråd (avsnitt 8.4) och statistik av betydelse för frågan om kvalificerad insolvens (avsnitt 8.5). Sedan redogörs för hur insolvenskravet ser ut i övriga nordiska länder (avsnitt 8.6). Slut- ligen presenterar vi våra överväganden för frågan om kvalificerad insolvens, om det finns skäl för åtgärder och i så fall hur dessa bör utformas (avsnitt 8.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft16"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372154x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Nuvarande reglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Det kvalificerade insolvensrekvisitet innehåller alltså dels ett krav på obestånd dels ett krav på att detta obestånd ska vara av viss varaktighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Obestånd (insolvens) enligt skuldsaneringslagen är detsamma som gäller enligt konkurslagen (1 kap. 2 § andra stycket). Defini- tionen är att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig. Detta innebär att gälde- nären inte ska kunna betala sina skulder allteftersom de förfaller till betalning.&lt;SPAN class="ft34"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;För att det ska vara fråga om kvalificerad insolvens krävs enligt skuldsaneringslagen dessutom att betalningsoförmågan kan antas bestå under längre tid. Denna tidsrymd benämns i lag- texten som &lt;SPAN class="ft9"&gt;överskådlig tid&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft34"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Begreppet överskådlig tid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Bedömningen av insolvensens varaktighet görs genom en prognos över gäldenärens framtida situation. Med formuleringen överskåd- lig tid betonas att prognosen ska sträcka sig långt fram i tiden. Det ska i princip inte gå att se att betalningsoförmågan någonsin kom- mer att upphöra.&lt;SPAN class="ft73"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Tidsperspektivet för prognosen ska inte förväxlas med det mått på gäldenärens betalningsprestation vid skuldsanering som bestäms vid en betalningsplan.&lt;SPAN class="ft73"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft26"&gt;Det är gäldenären som har bevisbördan för att det kvalificerade insolvensrekvisitet är uppfyllt.&lt;SPAN class="ft76"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Vad gäller insolvensen som sådan, krävs att gäldenären presenterar fullständig utredning. För obestån- dets varaktighet är kravet däremot något lägre, då det enbart behö- ver klargöras att gäldenären är så skuldsatt att han eller hon inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft7"&gt;”kan antas” ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid.&lt;SPAN class="ft34"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft24"&gt;Insolvensutredningen uttalade att betalningsoförmågan skulle antas vara – om än inte permanent – så bestående i ett längre tids-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se Hellners, T. och Mellqvist, M., Skuldsaneringslagen. En kommentar till 2006 års lag (andra upplagan), s. 68.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 92 f. samt s. 197. Jämför SOU 1990:74 s. 274 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 92.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se Hellners, T. och Mellqvist, M., Skuldsaneringslagen. En kommentar till 2006 års lag (andra upplagan), s. 70.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 213 och SOU 1990:74 s. 221.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se Hellners, T. och Mellqvist, M., Skuldsaneringslagen. En kommentar till 2006 års lag (andra upplagan), s. 70 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft16"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372155x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;perspektiv, och detta angavs av utredningen till &lt;NOBR&gt;fem–tio&lt;/NOBR&gt; år.&lt;SPAN class="ft34"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Rege- ringen upprepade detta uttalande i 1994 års proposition, men utan att ange tidsperspektivet i visst antal år. Däremot nämndes att det inte fanns skäl att avvika från den nordiska samsynen om att be- dömningen ska avse ”de närmaste åren”.&lt;SPAN class="ft34"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;Hur många år framåt prognosen ska göras blir ytterst beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Gäldenärens ålder, skuld- börda och förväntade framtida inkomstmöjligheter är exempel på sådana omständigheter som påverkar bedömningen.&lt;SPAN class="ft34"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;I 1994 års proposition fastslogs att om det inte är möjligt, eller förenat med större svårigheter, att göra en någorlunda säker prognos ska skuld- sanering inte beviljas.&lt;SPAN class="ft34"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;I syfte att underlätta för evighetsgäldenärer att ta sig ur sin över- skuldsättning föreslog 2007 års insolvensutredning att det kvalifi- cerade insolvensrekvisitet borde ta sikte på en mer kortsiktig prog- nos. I betänkandet föreslogs att begreppet överskådlig tid skulle ersättas med uttrycket ”närmaste åren”, och att detta i regel borde avse en tidsperiod om uppemot fem år.&lt;SPAN class="ft73"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft26"&gt;Utredningens förslag ledde inte till någon lagändring. I proposi- tionen angav regeringen att det saknades anledning att ifrågasätta utredningens bedömning att bl.a. föreslagen lättnad skulle vara positiv för många överskuldsatta gäldenärer. Men man konstaterade att skuldsanering innebär ett ingrepp i den civilrättsliga avtalsrela- tionen och att möjligheten därför bör reserveras för de fall då någon har avsevärda skuldproblem. Om ändringarna skulle genom- föras, befarades risken öka för att ingångna förpliktelser inte full- följs. Man pekade på att Kronofogdemyndigheten beräknat att förslaget skulle leda till ett flerfaldigande av antalet skuldsanerings- ansökningar och att även de som med gällande ordning inte omfattas av regelverket skulle kunna beviljas skuldsanering. Rege- ringen ansåg också att det med den föreslagna lagändringen kan finnas en risk för att den allmänna betalningsmoralen påverkas negativt. Man resonerade även kring en risk för att kreditgivningen skulle påverkas negativt för företag som redan har svårt att få kre- diter. Regeringen ansåg att det fanns skäl att vidare utvärdera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se SOU 1990:74 s. 275.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 92 och s. 197 samt Hellners, T. och Mellqvist, M., Skuldsanerings- lagen. En kommentar till 2006 års lag (andra upplagan), s. 70.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se Hellners, T. och Mellqvist, M., Skuldsaneringslagen. En kommentar till 2006 års lag (andra upplagan), s. 70 samt Annina H Persson, Kvalificerat insolvent enligt skuldsanerings- lagen? JT &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2010-11,&lt;/NOBR&gt; nr 4, s. 912 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 92.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se SOU 2008:82 s. 129 f. och 263 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft16"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372156x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft20"&gt;2006 års reform och studera konsekvenserna av utredningens förslag ytterligare. Någon ändring av rekvisitet genomfördes inte.&lt;SPAN class="ft81"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft9"&gt;Skuldbördans storlek&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Bedömningen av den förväntade varaktigheten av gäldenärens insolvens måste ske i förhållande till storleken på gäldenärens skul- der. Gäldenären ska alltså vara skuldsatt och inte enbart ha svårig- heter att med tillgängliga medel betala sina löpande utgifter. Den skuld som ska beaktas är den s.k. &lt;SPAN class="ft41"&gt;nettoskuldbördan&lt;/SPAN&gt;, vilket är åter- stående skulder efter realisering av all egendom som gäldenären och dennes familj inte är i absolut behov av.&lt;SPAN class="ft73"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft7"&gt;Regeringen har understrukit att bedömningen inte ska ske uti- från en viss beloppsgräns, utan angett att en individuell prövning måste göras för varje enskilt fall. Det som är en orimligt stor skuld- börda för en viss person behöver inte vara det för en annan.&lt;SPAN class="ft34"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Med en sådan utgångspunkt undviks risken för att vissa gäldenärer skuldsätter sig ytterligare, enbart i syfte att uppnå kraven för skuld- sanering.&lt;SPAN class="ft34"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;I 1994 års proposition betonades att för en person med fast och regelbunden arbetsinkomst torde normalt en nettoskuld- börda om ett par hundra tusen kronor vara för liten för att skuld- sanering ska komma i fråga. Men för personer med mycket låg eller oregelbunden inkomst kan rekvisitet vara uppfyllt även vid en relativt låg nettoskuldsättning.&lt;SPAN class="ft34"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Förväntade framtida inkomstmöjligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Vid prognosen måste även gäldenärens förmåga till framtida inkomster beaktas. Denna kan påverkas av ett antal olika omstän- digheter kring gäldenärens situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft26"&gt;I 1994 års proposition angavs att konjunkturbetingad arbetslös- het är ett typexempel på när skuldsanering inte torde kunna beviljas. Skälet till detta är svårigheterna att prognosticera betalnings- oförmågan.&lt;SPAN class="ft76"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;En individuell bedömning måste alltid göras av den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se prop. 2010/11:31 s. 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 93.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 93.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se SOU 1990:74 s. 220 f. och Hellners, T. och Mellqvist, M., Skuldsaneringslagen. En kommentar till 2006 års lag (andra upplagan), s. 72. Jfr. prop. 1993/94:123 s. 77 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 93.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 92 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372157x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft7"&gt;enskildes förutsättningar att komma tillbaka till arbetslivet. Av betydelse kan då vara den arbetslöses ålder, yrke, utbildning och kön. Strukturell arbetslöshet, som inte påverkas av konjunktur- läget, medför som regel inte samma svårigheter att bedöma insol- vensens varaktighet.&lt;SPAN class="ft34"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;En ung gäldenärs framtida inkomstmöjligheter kan vara svåra att bedöma, då de är beroende av bl.a. den förväntade framtida arbets- förmågan och utbildning. För exempelvis en pensionär torde inkomsterna däremot sällan ändras i någon större utsträckning.&lt;SPAN class="ft34"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Samtidigt kan en mycket hög ålder innebära en osäkerhet över hur länge gäldenären rent faktiskt kommer att kunna betala av på sin skuld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft26"&gt;Insolvensutredningen menade att det fanns ett antal typfall där inslaget av varaktighet i betalningsoförmågan klart framträder. Detta angavs vara fallet när gäldenären blivit förtidspensionerad samt vid långvarig sjukdom eller handikapp. Ett annat exempel som nämndes var en gäldenär som vid hög ålder blivit tvungen att upphöra med en näringsverksamhet på grund av vikande konjunkturer.&lt;SPAN class="ft76"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft7"&gt;Insolvensutredningens uppfattning var att prognosen ska bygga på en inkomst motsvarande heltidsarbete. Endast om medicinska eller tungt vägande sociala skäl ger anledning till det kan bedöm- ningen göras utifrån en lägre inkomst. En liknande situation är när gäldenären har valt ett annat arbete än vad han eller hon är utbildad för och därför har en lägre lön än vad som skulle vara möjligt. I ett sådant fall menade Insolvensutredningen att prognosen borde bygga på den inkomst som en anställning i nivå med utbildningen kan ge, särskilt för det fall studielån för den högre utbildningen ingår i gäldenärens skuldbörda.&lt;SPAN class="ft34"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se Hellners, T. och Mellqvist, M., Skuldsaneringslagen. En kommentar till 2006 års lag (andra upplagan), s. 76 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se bl.a. SOU 1990:74 s. 275 och Hellners, T. och Mellqvist, M., Skuldsaneringslagen. En kommentar till 2006 års lag (andra upplagan), s. 74 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se SOU 1990:74 s. 275.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se SOU 1990:74 s. 275 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft16"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Tillämpningen av rekvisitet för kvalificerad insolvens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft9"&gt;Domstolarnas praxis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft8"&gt;Den prognos som ska avgöra om det kvalificerade insolvensrekvi- sitet är uppfyllt är beroende av en värdering av omständigheterna i det enskilda fallet. Sedan skuldsaneringslagens tillkomst har en om- fattande domstolspraxis bildats på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;I tidiga hovrättsavgöranden fick förarbetsuttalandet om skuld- bördans lägsta nivå ett stort genomslag, vilket medförde att det kvalificerade insolvensrekvisitet inte bedömdes vara uppfyllt när skuldnivåerna understeg ett par hundra tusen kronor (se bl.a. rätts- fallen RH 1996:129, RH 1995:153 och RH 1996:57).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;Högsta domstolen har intagit en mer nyanserad hållning till frågan om skuldbördans storlek. I rättsfallet NJA 1996 s. 548 utta- lades att en nettoskuldbörda om drygt 174 000 kronor inte innebar ett hinder mot skuldsanering. Hänsyn togs till den &lt;NOBR&gt;49-åriga&lt;/NOBR&gt; gälde- närens begränsade inkomst som sjukpensionär, avsaknad av till- gångar samt hennes personliga och ekonomiska förhållanden i övrigt. I rättsfallet NJA 1997 s. 229 ansågs även en skuld om 108 000 kronor vara tillräcklig, trots att den &lt;NOBR&gt;35-åriga&lt;/NOBR&gt; gäldenären saknade särskild försörjningsbörda och hade fast inkomst om 10 000 kronor per månad före skatt. På grund av sjukdom hade gäl- denären varaktigt nedsatt arbetsförmåga, varför hon bedömdes sakna möjligheter att betala sin skuld inom överskådlig tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Det förhållandet att det är svårt att ställa en någorlunda säker prognos när gäldenären är arbetslös har medfört att det kvalifice- rade insolvensrekvisitet ibland inte har ansetts vara uppfyllt. I hov- rättsavgörandet RH 1996:72 fann domstolen att bl.a. svårigheterna att värdera de framtida inkomsterna för en &lt;NOBR&gt;35-årig&lt;/NOBR&gt; arbetslös gälde- när innebar hinder för skuldsanering. En liknande bedömning gjor- de hovrätten i RH 1996:123.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft20"&gt;Även frågan om gäldenärens förutsättningar att få en högre inkomst har fått viss betydelse i praxis. I hovrättsavgörandet RH 1996:129 arbetade gäldenären deltid och domstolen ansåg att det fanns anledning att räkna med att hon skulle kunna skaffa hög- re inkomster än dem hon för tillfället hade. Med hänsyn till bl.a. detta ansågs det kvalificerade insolvensrekvisitet inte vara uppfyllt. I rättsfallet NJA 2003 s. 437 diskuterade Högsta domstolen gälde- närens förutsättningar att få ett arbete med bättre karriärmöjlig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft16"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372159x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft7"&gt;heter och löneutveckling. Gäldenären var en &lt;NOBR&gt;35-årig&lt;/NOBR&gt; jurist med en skuldbörda om drygt två miljoner kronor och månadslön om knappt 17 000 kronor. Hennes förutsättningar att väsentligt kunna förbättra sina inkomstförhållanden bedömdes emellertid som mycket osäkra. Högsta domstolen fann därför att det kvalificerade insolvens- rekvisitet var uppfyllt.&lt;SPAN class="ft34"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;Det förhållandet att omständigheterna skiljer sig mycket åt i varje enskilt fall, har lett till att längden på prognosen av gäldenär- ens betalningsoförmåga har varierat i praxis. I ett hovrättsavgör- ande, RH 2005:33, ansågs kravet på kvalificerad insolvens inte vara uppfyllt för en &lt;NOBR&gt;63-årig&lt;/NOBR&gt; gäldenär som hade skulder med en beräknad återbetalningstid om drygt tolv år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft26"&gt;Första gången Högsta domstolen uttalade sig om en bestämd tidsrymd för bedömningen var i 2010 års rättsfall (jfr avsnitt 3.2). I målet var det fråga om en &lt;NOBR&gt;47-årig&lt;/NOBR&gt; gäldenär som saknade försörj- ningsbörda och som arbetade deltid (85 procent) med en månads- lön om cirka 20 000 kronor. Enligt Kronofogdemyndighetens beslut hade hon varit överskuldsatt i nästan 20 år när hon ansökte om skuldsanering, och det främsta skälet till överskuldsättningen var arbetslöshet. Hennes förfallna skulder uppgick till cirka 350 000 kronor och hon hade dessutom drygt 280 000 kronor i studie- skulder, som ännu inte hade förfallit till betalning. Tre fjärdedelar av det förfallna kapitalbeloppet bestod av räntor och avgifter. Kronofogdemyndigheten och tingsrätten hade beviljat henne skuld- sanering. Fordringarna hade satts ned till närmare 88 procent och betalningsutrymmet bedömdes vara cirka 5 000 kronor per månad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft7"&gt;Hovrätten upphävde beslutet om skuldsanering, med hänvisning till att det kvalificerade insolvensrekvisitet inte var uppfyllt. Inte heller Högsta domstolen ansåg att gäldenären saknade förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid och fastställde därför hov- rättens beslut. Enligt domstolen skulle gäldenären på längre sikt kunna arbeta heltid och skaffa sig en högre inkomst. Dessutom förväntades hon kunna arbeta fram till pensioneringen. Domstolen ansåg att det inte var omöjligt för gäldenären att, bortsett från studielånet, bli skuldfri på åtminstone 15 års sikt. Det konstatera- des dessutom att hon inte skulle ha kvar några studieskulder om 20 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft20"&gt;Högsta domstolen har senare utvecklat sitt resonemang om hur det kvalificerade insolvensrekvisitet ska bedömas, i rättsfallet NJA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Bedömningen är liknande den som görs vid fastställande av underhållsbidrag till barn, jfr bl.a. NJA 1985 s. 768, 1990 s. 495 och 1992 s. 550.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft16"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;2013 s. 128. Målet gällde en &lt;NOBR&gt;79-årig&lt;/NOBR&gt; gäldenär som tillsammans med sin &lt;NOBR&gt;66-åriga&lt;/NOBR&gt; hustru hade ansökt om skuldsanering. Skulderna upp- gick till cirka 296 000 kronor för gäldenären och cirka 292 000 kro- nor för hustrun. Av dessa belopp var makarna solidariskt ansvariga för drygt 216 000 kronor. Gäldenären saknade försörjningsbörda och hade fasta inkomster om cirka 18 000 kronor per månad. Hans månatliga betalningsutrymme uppgick till 3 876 kronor per månad. Båda makarna hade hälsoproblem. Hustruns ansökan om skuld- sanering bifölls efter överklagande. Däremot bedömdes gäldenären inte uppfylla kravet på kvalificerad insolvens och fick avslag på sin ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft26"&gt;Inte heller tingsrätten och hovrätten ansåg att det kvalificerade insolvensrekvisitet var uppfyllt och lämnade gäldenärens överklagande utan bifall. Däremot fann Högsta domstolen att gäldenären, med hänsyn till ålder, hälsotillstånd och ekonomiska förhållanden, upp- fyllde kraven på kvalificerad insolvens och återförvisade målet till Kronofogdemyndigheten för fortsatt handläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft8"&gt;Högsta domstolen underströk att bedömningen av om en gälde- när uppfyller kraven för kvalificerad insolvens måste göras på ett nyanserat sätt med beaktande av alla relevanta omständigheter och att hänsyn tas till förhållandena i det enskilda fallet. Enligt dom- stolen kan vad som gäller för en yrkesverksam person med många år kvar i förvärvslivet inte överföras på ärenden som rör personer i en annan livssituation. Domstolen konstaterade att bedömningen av om skulderna kan betalas inom överskådlig tid kan påverkas av att gäldenären har betydande hälsoproblem. Detsamma anses gälla för en gammal person vars ekonomi inte kan förväntas genomgå någon beaktansvärd förändring. Enligt domstolen är det i sådana fall rimligt att göra bedömningen utifrån ett kortare tidsperspektiv. Domstolen konstaterade även att det vid prognosen av betalnings- förmågan är nödvändigt att reservera ett högre belopp för gälde- närens egen försörjning än vad som gäller under de år som en skuldsanering normalt pågår. Av detta skäl ansåg domstolen att det kunde förväntas ta längre tid än de åtta år som gäldenären beräknat sig kunna bli skuldfri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft16"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372161x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Kronofogdemyndighetens tolkning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft7"&gt;Kronofogdemyndigheten utarbetade år 2008 ett s.k. ställnings- tagande om hur det kvalificerade insolvensrekvisitet skulle tolkas. Myndigheten beslutar om ställningstaganden i principiella frågor när rättsläget är oklart och för att åstadkomma enhetlig rättstill- lämpning inom myndigheten. Ställningstagandena ska efterföljas internt inom myndigheten, men är inte bindande för andra, t.ex. domstolar. Detta ställningstagande byggde på en bedömning av aktuell lagtext, förarbetsuttalanden, praxis och doktrin. Avsikten med ställningstagandet om kvalificerad insolvens var att uppnå en mer enhetlig tillämpning av rekvisitet, eftersom den bedömdes variera i alltför stor utsträckning i landet. &lt;SPAN class="ft34"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft26"&gt;I ställningstagandet konstaterade man att den långsiktiga värde- ringen av gäldenärens betalningsförmåga ska utgå från rådande för- hållanden vid tidpunkten för bedömningen, utifrån realistiska antaganden om inkomstutvecklingen i det enskilda fallet. Hänsyn skulle tas till allt som kunde påverka gäldenärens nuvarande och fram- tida ekonomi, t.ex. ålder, utbildning, hälsotillstånd, tidigare inkomst- utveckling, försörjningsbörda och konjunkturbetingad arbetslöshet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft26"&gt;Det angavs i ställningstagandet att rekvisitet överskådlig tid inte är tidsbestämt till ett visst antal år, utan att det var förhållandena i det enskilda fallet som skulle vara avgörande. En prognos längre än &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; år bedömdes alltid vara så osäker att skuldsanering skulle vara utesluten och att perspektivet därför måste vara betydligt kortare än så. En betalningsoförmåga som består &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; år ansågs vara tillräcklig för att uppfylla lagens kvalificerade insolvenskrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft7"&gt;Några få dagar efter 2010 års rättsfall, den 29 oktober 2010, upphävde Kronofogdemyndigheten sitt ställningstagande utan att ersätta det med något nytt. Med hänsyn till Högsta domstolens uttalande i 2010 års rättsfall om en &lt;NOBR&gt;15-årig&lt;/NOBR&gt; prognos bedömde Kronofogdemyndigheten att det inte var lämpligt att förorda en prognostid om &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Se Processägarens ställningstagande den 6 maj 2008, 14/08/SKUSAN, dnr 801 &lt;NOBR&gt;678-08/121&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft37"&gt;– Bedömning av kvalificerad insolvens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft16"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Synpunkter vid samråd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft26"&gt;Vid våra samråd har en frågeställning varit hur skuldsaneringslagens krav på kvalificerad insolvens tillämpas och om 2010 års rättsfall har inneburit någon förändring i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft9"&gt;Kronofogdemyndighetens samtliga skuldsaneringsteam &lt;SPAN class="ft7"&gt;anser att 2010 års rättsfall har lett till att prognoserna av den kvalificerade insolvensen utgår från ett längre tidsperspektiv än tidigare och att en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;15-årig&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; prognos tillämpas mer regelmässigt. De är visserligen ense om att det fortfarande ska göras en individuell bedömning av förutsättningarna i det enskilda fallet. Men det uppfattas som enk- lare att utgå från en mer matematisk beräkning av betalningsförmå- gan, vilket leder till att en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;15-årsprognos&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; ändå ofta används. Enligt &lt;/SPAN&gt;skuldsaneringsteamet i Malmö &lt;SPAN class="ft7"&gt;bidrar denna omständighet till att en del gäldenärer inte beviljas skuldsanering, trots att de egentligen borde få det.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Skuldsaneringsteamet i Sundbyberg &lt;/SPAN&gt;upplever att det är svårt att göra en rättvisande prognos över en så lång tid som 15 år. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Skuld- saneringsteamet i Kalmar &lt;/SPAN&gt;anser att svårigheterna är som störst för gäldenärer yngre än 50 år. Enligt &lt;SPAN class="ft35"&gt;skuldsaneringsteamet i Malmö &lt;/SPAN&gt;är det möjligt att tillämpa en kortare prognos om gäldenären är äldre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Skuldsaneringsteamet i Göteborg &lt;/SPAN&gt;menar att en prognos över en längre tidrymd kräver en större buffert för oförutsedda händelser. Från &lt;SPAN class="ft35"&gt;skuldsaneringsteamen &lt;/SPAN&gt;har framförts önskemål om att progno- sen bör göras över en &lt;NOBR&gt;fem–tioårsperiod.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft35"&gt;Skuldsaneringsteamet i Kalmar &lt;/SPAN&gt;upplever att bedömningarna av det kvalificerade insolvens- rekvisitet skiljer sig åt mellan olika tingsrätter i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Även &lt;/SPAN&gt;Försäkringskassan, överförmyndarförvaltningen i Umeå&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Lisbeth Sandvall &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Kredit-Inkasso&lt;/NOBR&gt; samt budget- och skuldrådgi- varna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund och Umeå &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att 2010 års rättsfall har inneburit en strängare bedömning av det kvalifice- rade insolvensrekvisitet och att det numera oftast är fråga om en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;15-årig&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; prognos. Även &lt;/SPAN&gt;Alektum Inkasso &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att praxis har ändrats efter avgörandet. &lt;/SPAN&gt;Intrum Justitia &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Riksförbundet Insolvens &lt;SPAN class="ft8"&gt;note- rade att antalet avslagsbeslut ökade markant efter avgörandet. Enligt &lt;/SPAN&gt;Intrum Justitia &lt;SPAN class="ft8"&gt;har denna ökning nu avtagit. &lt;/SPAN&gt;Diakonerna &lt;SPAN class="ft8"&gt;uppfattar att gäldenärer har fått svårare att beviljas skuldsanering efter 2010 års rättsfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft27"&gt;Arbetslöshetskassorna &lt;SPAN class="ft24"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Riksförbundet Insolvens &lt;SPAN class="ft24"&gt;anser att 15 år är alltför lång tid för att betraktas som överskådlig, med hänsyn till allt som kan inträffa under en sådan tidsrymd. Även &lt;/SPAN&gt;Försäkrings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft16"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;kassan &lt;/SPAN&gt;anser att 15 år kan vara en för lång tid. &lt;SPAN class="ft41"&gt;Budget- och skuldråd- givarna i Malmö &lt;/SPAN&gt;har framhållit att det är svårt att göra en bedöm- ning över en så lång tid, medan &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Kredit-Inkasso&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt; &lt;/SPAN&gt;har ifrågasatt att det finns någon sådan svårigheten. &lt;SPAN class="ft41"&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Umeå &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft41"&gt;överförmyndarförvaltningen i Umeå &lt;/SPAN&gt;anser att en prognos om &lt;NOBR&gt;fem–tio&lt;/NOBR&gt; år är lämplig. &lt;SPAN class="ft41"&gt;Rådgivarna i Umeå &lt;/SPAN&gt;har efterfrågat ett i lag- texten uttryckligen angivet tidsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft35"&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Lund och Göteborg &lt;SPAN class="ft26"&gt;har uppgett att borgenärerna numera inte accepterar frivilliga överenskommelser i samma utsträckning som före 2010 års rättsfall. &lt;/SPAN&gt;Rådgivarna i Malmö och Göteborg &lt;SPAN class="ft26"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;skuldsaneringsteamet i Östersund &lt;SPAN class="ft26"&gt;har påtalat att osäkerheten som följer med en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;15-årig&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt; prognos leder till att de gäldenärer som anstränger sig för att göra rätt för sig, genom att skaffa sig en så hög inkomst som möjligt, har svårare att få skuldsanering än mer oansvariga gäldenärer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Intrum Justitia &lt;/SPAN&gt;anser att bedömningen av den kvalificerade insolvensen fortfarande är alltför generös, vilket de anser bidrar till att gäldenärer skaffar sig krediter som de inte har råd med. Enligt &lt;SPAN class="ft9"&gt;Alektum Inkasso &lt;/SPAN&gt;kan det ifrågasättas om 2010 års rättsfall innebar annat än en principiell framgång för deras del, eftersom gäldenärer som inte klarar av att betala sina skulder ändå är en förlustaffär för deras del. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Kredit-Inkasso&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; &lt;/SPAN&gt;har anfört att det tidigare förekom prog- noser som inte var längre än &lt;NOBR&gt;två–tre&lt;/NOBR&gt; år och att man upplever att praxis är tydligare efter avgörandet. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Intrum Justitia &lt;/SPAN&gt;anser däremot att tolkningen av rekvisitet alltjämt är oklar. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Kredit-Inkasso&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; &lt;/SPAN&gt;menar att man uppfattar att Kronofogdemyndigheten ibland höjer buffer- ten enbart i syfte att gäldenären ska uppfylla kravet på kvalificerad insolvens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Statistik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft26"&gt;Av statistik från Kronofogdemyndigheten framgår att andelen ärenden där skuldsanering inte har beviljats (beslut om avslag, avskriv- ning och avvisning), inte har ökat efter 2010 års rättsfall (se tabell 8.1). Dessa ligger fortfarande på strax under 40 procent av samtliga slutliga avgöranden. Men en större andel gäldenärer än tidigare nekas skuldsanering på grund av att de inte bedöms uppfylla kravet på kvalificerad insolvens (se tabell 8.2). År 2009 avslogs 24 procent av de inledda skuldsaneringarna på denna grund, medan mot- svarande siffror för år 2012 var 35 procent. Enligt uppgift från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft16"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372164x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Kronofogdemyndigheten ökade andelen avslag på grund av att det kvalificerade insolvenskravet inte bedömdes vara uppfyllt främst under andra hälften av år 2010. Första halvåret år 2010 var andelen avslag med hänvisning till kvalificerad insolvens 29 procent och under andra halvåret var den 43 procent. Det är alltså fråga om en ökning med 14 procentenheter. Av statistiken framgår inte i vilken utsträckning gäldenärer avstår från att ansöka om skuldsanering före respektive efter 2010 års rättsfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft46"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft7"&gt;Av tabell 8.3. framgår att ju äldre gäldenärerna är, desto fler beviljas skuldsanering. Någon tydlig förändring av åldersfördelningen efter 2010 års rättsfall kan dock inte noteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft24"&gt;Vid genomgång av den huvudsakliga inkomstkällan för skuldsane- ringsgäldenärer under år 2012 kan konstateras att det är sällsynt att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Under år 2012 var andelen avslag 82 procent och andelen beslut om avvisning och avskriv- ning 18 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft16"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372165x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p540 ft24"&gt;skuldsanering beviljas för personer med arbetslöshetsersättning och försörjningsstöd (se tabell 8.4). Betydligt vanligare är att gälde- närer med sjukersättning, inkomst av tjänst och ålderspension får skuldsanering. På grund av ändringar i Kronofogdemyndighetens datasystem saknas dock någon statistik på utvecklingen över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft7"&gt;Av tabell 8.5 framgår att bland majoriteten av de gäldenärer vars ansökan om skuldsanering avslogs var under år 2012 den huvud- sakliga inkomstkällan inkomst av tjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Insolvenskravet i de nordiska länderna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft9"&gt;Danmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft24"&gt;Den danska lagstiftningen innehåller ett krav på kvalificerad insol- vens, där gäldenären har att visa att han eller hon inom de närmaste åren (&lt;SPAN class="ft27"&gt;inden for de nærmeste år&lt;/SPAN&gt;) saknar förmåga att uppfylla sina skuld- förpliktelser.&lt;SPAN class="ft95"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;I förarbetena har uttalats att begreppet inom de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Se § 197 stk. 1 konkursloven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft16"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372166x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p547 ft7"&gt;närmaste åren i allmänhet avser &lt;NOBR&gt;tre–fem&lt;/NOBR&gt; år.&lt;SPAN class="ft34"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Vid vårt samråd med det danska Justitsministeriet har konstaterats att prognosen ändå normalt görs över en &lt;NOBR&gt;fem–tioårsperiod,&lt;/NOBR&gt; ofta med ett kortare tids- spann om &lt;NOBR&gt;tre–sex&lt;/NOBR&gt; år för ålderspensionärer. Kan gäldenären för- väntas klara av att betala av hälften av sina skulder inom fem år anses det vara en indikation på att det kvalificerade insolvensrekvi- sitet inte är uppfyllt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Norge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Enligt norsk rätt ska gäldenären vara varaktigt oförmögen (&lt;SPAN class="ft9"&gt;varig ute av stand&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;) &lt;/SPAN&gt;att uppfylla sina förpliktelser för att kunna komma ifråga för skuldsanering. Enligt lagtexten är detta insolvensrekvisit uppfyllt när det kan antas att gäldenären inte kan infria sina för- pliktelser fullt ut inom en för gäldenären rimlig tidsrymd eller utan orimlig uppoffring. Det är omständigheterna i det enskilda fallet som ska vara avgörande. &lt;SPAN class="ft34"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;I förarbetena betonas att det inte är tillräckligt med enbart till- fälliga problem med att få sin ekonomi att gå ihop. Det ska vara fråga om betalningssvårigheter utan utsikt till förbättring. Enligt regeringen är det svårt att ange det antal år som ska tillämpas för prognosen, men bedömningen måste bygga på tydliga fakta och inte vaga antaganden.&lt;SPAN class="ft34"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;I lagstiftningsarbetet uttalade Finanskom- mittén att det med begreppet bestående avses en överskådlig fram- tid.&lt;SPAN class="ft34"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft7"&gt;Bedömningen av hur lång tid som prognosen bör sträcka sig varierar. I domstolarnas avgöranden har i vissa fall en tidperiod om &lt;NOBR&gt;tre–fem&lt;/NOBR&gt; år ansetts som varaktig, medan i andra fall en tid om &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; år inte bedömts vara tillräcklig.&lt;SPAN class="ft34"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Med hänsyn till att omständig- heterna i det enskilda fallet kan variera, har lagstiftaren tagit avstånd från att precisera något visst tidsspann för vad som ska uppfattas som varaktigt.&lt;SPAN class="ft34"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se Konkursrådets betænkning nr. 1449/2004, s. 58.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se § &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; gjeldsordningsloven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Se den norska propositionen Ot.prp. nr. 81 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(1991–92)&lt;/NOBR&gt; Om lov om frivillig og tvungen gjeldsordning for privatpersoner (gjeldsordningsloven), s. 53 och författningskommentaren till § &lt;NOBR&gt;1–3.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se Innst. O. nr 90 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(1991–92)&lt;/NOBR&gt; Innstilling fra finanskomiteen om lov om frivillig og tvungen gjeldsordning for privatpersoner (gjeldsordningsloven).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se t.ex. mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;93-1769K&lt;/NOBR&gt; (Eidsivating) och mål &lt;NOBR&gt;95-513K&lt;/NOBR&gt; (Frostating).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se den norska propositionen Ot.prp. nr. 99 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2001-2002)&lt;/NOBR&gt; Om lov om endringer i lov 17. juli 1992 nr. 99 om frivillig og tvungen gjeldsordning for privatpersoner mv. (gjeldsordnings- loven) s. 20 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft16"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372167x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Finland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft26"&gt;Insolvenskravet enligt finsk skuldsaneringslagstiftning anges i tre led. För det första krävs att gäldenären är insolvent. För det andra ska någon av två alternativa förutsättningar vara uppfylld. Den ena gäller om den huvudsakliga orsaken till insolvensen är att gäldenär- ens betalningsförmåga har försvagats väsentligt på grund av sjuk- dom, arbetsoförmåga, arbetslöshet eller annan förändring i förhåll- andena, som i huvudsak inte beror på gäldenären själv. Den andra gäller om det i övrigt finns vägande skäl för en skuldsanering. För bedömningen av om det finns vägande skäl i övrigt ska beaktas så- väl skuldbeloppet som de förpliktelser som ansluter sig till skulden i förhållande till gäldenärens betalningsförmåga. Slutligen krävs att gäldenären inte rimligen förmår förbättra sin betalningsförmåga för att klara av de utgifter som skulderna ger upphov till. &lt;SPAN class="ft76"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft26"&gt;År 1997 infördes ett tillägg till insolvenskravet, där det närmare anges att skuldsanering inte kan beviljas om gäldenärens betal- ningsoförmåga är övergående. Detsamma gäller om gäldenären på grund av tillfälligheter inte förmår betala sina vanliga skulder till ett belopp som inte ska anses vara obetydligt. Vid bedömningen av om orsaken är temporär och av storleken på betalningsmånen ska särskilt gäldenärens förvärvsmöjligheter beaktas.&lt;SPAN class="ft76"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Avsikten med tillläggs- bestämmelsen är att skuldsanering ska beviljas först när gäldenärens ekonomiska ställning har stabiliserats. Med stöd av bestämmelsen kan skuldsanering förhindras, t.ex. när gäldenären är kortvarigt arbets- lös till följd av konjunkturnedgångar.&lt;SPAN class="ft76"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;8.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft24"&gt;I det följande redogör vi för våra slutsatser över hur kravet på kvali- ficerad insolvens tillämpas och om det finns gäldenärer som inte beviljas skuldsanering trots att det är motiverat utifrån de grund- läggande syftena med skuldsaneringsinstitutet. Vidare beaktas hur utformningen av insolvensprognosen påverkar olika gäldenärs- gruppers möjlighet till skuldsanering. Vi presenterar därefter vår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se 9 § lagen om skuldsanering för privatpersoner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se 9 a § lagen om skuldsanering för privatpersoner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om skuldsanering för privat- personer, prop. RP 98/2002 s. 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft16"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372168x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p549 ft7"&gt;bedömning av om det finns behov av åtgärder och hur de i så fall bör vara utformade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Hur tillämpas skuldsaneringslagens krav på kvalificerad insolvens?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;2010 års rättsfall har bidragit till en strängare tillämpning av det kvalificerade insolvensrekvisitet än tidigare. Efter det avgörandet har en &lt;NOBR&gt;15-årig&lt;/NOBR&gt; prognos mer regelmässigt kommit att användas vid bedömningen av gäldenärens betal- ningsförmåga. I ett senare rättsfall, NJA 2013 s. 128, har Högsta domstolen betonat vikten av en nyanserad bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft7"&gt;Det kvalificerade insolvenskriteriet är allmänt hållet i både lagtext och förarbeten. Rekvisitets närmare innebörd har i stället överlåtits till domstolarna att klargöra.&lt;SPAN class="ft34"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Prognosen över gäldenärens betal- ningsförmåga måste göras utifrån antaganden om hur dennes inkomster vid en given tidpunkt kan komma att utvecklas, vilket i många fall kan vara en svår uppgift.&lt;SPAN class="ft34"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Hur många år framåt som prognosen kan bli gällande är ytterst beroende av omständighet- erna i det enskilda fallet.&lt;SPAN class="ft34"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft26"&gt;Det finns ett stort antal refererade rättsfall i frågan om kvalifice- rad insolvens, men få uttalanden om vad som är att betrakta som över- skådlig tid. Det först refererade avgörandet som angav en bestämd tidsrymd för bedömningen, RH 2005:33, förefaller inte ha fått något större genomslag i praxis.&lt;SPAN class="ft76"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Kronofogdemyndigheten ansåg år 2008 att tillämpningen av rekvisitet varierade så mycket att det fanns skäl att utarbeta ett särskilt ställningstagande, i syfte att upp- nå en mer enhetlig bedömning inom myndigheten. Det uttrycktes då att &lt;NOBR&gt;fem–tio&lt;/NOBR&gt; år skulle betraktas som överskådlig tid. Ställnings- tagandet kom dock att upphävas några få dagar efter det att Högsta domstolen kom med sitt avgörande i 2010 års rättsfall. Skälet till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se Annina H. Persson, Ett nytt skuldsaneringsförfarande, JT &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2006-07,&lt;/NOBR&gt; nr 1, s. 90.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se Annina H. Persson, Kvalificerat insolvent enligt skuldsaneringslagen?, JT &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2010-11,&lt;/NOBR&gt; nr 4, s. 913 och 915 och Mikael Mellqvist, Rättsfallsöversikt – Praxis i skuldsaneringsärenden &lt;NOBR&gt;1994–2006,&lt;/NOBR&gt; SvJT 2007 s. 982 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se Hellners, T. och Mellqvist, M., Skuldsaneringslagen. En kommentar till 2006 års lag (andra upplagan), s. 70.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Den tolvåriga prognos som tillämpades har också kritiserats i doktrinen som en alltför sträng bedömning av insolvensens varaktighet, se bl.a. Hellners, T. och Mellqvist, M., Skuld- saneringslagen. En kommentar till 2006 års lag (andra upplagan), s. 75 samt Mellqvist, M., Rättsfallsöversikt – Praxis i skuldsaneringsärenden, SvJT 2007, s. 983.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft16"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372169x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft7"&gt;upphävandet var att ställningstagandet inte ansågs överensstämma med Högsta domstolens bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Från vissa håll har man anfört att 2010 års rättsfall har kommit att strama upp tolkningen av insolvenskriteriet och att det generellt ska vara fråga om en &lt;NOBR&gt;15-årsprognos.&lt;SPAN class="ft34"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt; &lt;/SPAN&gt;Med hänsyn till de särpräg- lade omständigheterna i fallet har andra diskuterat domens prejudi- cerande värde.&lt;SPAN class="ft34"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft26"&gt;I rättsfallet var gäldenärens betalningsförmåga anmärkningsvärt god för att vara insolvent. Hon förväntades kunna återbetala så mycket som närmare 88 procent av sin skuldbörda enligt den fem- åriga betalningsplanen som föreslogs av Kronofogdemyndigheten och tingsrätten. Hennes betalningsutrymme uppgick till 5 000 kro- nor per månad. Bland dem som beviljas skuldsanering varje år har omkring 2/3 av gäldenärerna en betalningsförmåga som understiger 20 procent av den ursprungliga skuldbördan. Omkring 36 procent av gäldenärerna saknar dessutom helt betalningsutrymme. Det bör också tilläggas att det vid en strikt matematisk beräkning av gälde- närens betalningsförmåga framgår att gäldenären i 2010 års rättsfall sannolikt hade kunnat bli skuldfri redan efter knappt tio år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft7"&gt;Trots att det var fråga om speciella omständigheter i 2010 års rätts- fall är det tydligt att detta fått en betydande inverkan för bedöm- ningen av det kvalificerade insolvensrekvisitet. Vid våra samråd har anförts dels att Kronofogdemyndighetens bedömning blivit strängare efter avgörandet, dels att utgångspunkten för vad som ska betraktas som överskådlig tid numera regelmässigt utgår från ett &lt;NOBR&gt;15-årsperspektiv.&lt;/NOBR&gt; Av tillgänglig statistik framgår också att andelen avslag där skälet till beslutet varit att kravet på kvalificerad insol- vens inte varit uppfyllt har ökat med omkring tio procentenheter efter 2010 års rättsfall. Högsta domstolens beslut meddelades under senare delen av andra halvåret år 2010, det halvår då andelen avslag med hänvisning till det kvalificerade insolvensrekvisitet ökade kraftigt. I den mån det påverkat skuldsattas uppfattning om att det blivit svårare att få skuldsanering, kan även antas att gälde- närer har avstått från att ansöka i större utsträckning efter avgöran- det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se t.ex. Striktare insolvensbedömning &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;HD-dom&lt;/NOBR&gt; i Svensk Inkassos branschtidning Säkra betal- ningar, nr 3, december 2010, s. 20 f. Jfr. betänkande från riksdagens civilutskott, bet. 2010/11:CU9, rskr. 2010/11:208 s. 8 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se Annina H Persson, Kvalificerat insolvent enligt skuldsaneringslagen? JT &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2010-11,&lt;/NOBR&gt; nr 4, s. 916 f, jfr Hellners, T. och Mellqvist, M., Skuldsaneringslagen. En kommentar till 2006 års lag (andra upplagan), s. 75 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft16"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372170x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p423 ft7"&gt;Högsta domstolen har återigen uttalat sig i frågan om kvalifice- rad insolvens, i rättsfallet NJA 2013 s. 128. Domstolen betonade vikten av en nyanserad bedömning och framhöll att hänsyn måste tas till förhållandena i det enskilda fallet. Domstolen uttalade också att prognosen kan göras utifrån ett kortare tidsperspektiv om gäldenären har betydande hälsoproblem eller är gammal och vars ekonomi inte kan förväntas genomgå någon beaktansvärd föränd- ring. Det är inte möjligt att redan i dag se vilket genomslag som avgörandet har fått i praxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Finns det gäldenärer som inte beviljas skuldsanering trots att det är motiverat enligt skuldsaneringslagens grundläggande syften?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Insolvensprognosen som den tillämpas i dag leder till att vissa gäldenärer inte beviljas skuldsanering, trots att det är motiverat utifrån de grundläggande syftena med institutet. Särskilt unga, arbetslösa och förvärvsarbetande har genom nuvar- ande tillämpning svårt att få skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft26"&gt;Frågan är om den tillämpning som nu råder för bedömningen av det kvalificerade insolvensrekvisitet är lämplig eller om det finns gäldenärer som inte beviljas skuldsanering, trots att det är motive- rat enligt skuldsaneringslagens grundläggande syften. I denna fråga ligger en bedömning av om utformningen av insolvensprognosen i sig har betydelse för vilka grupper som får skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Det huvudsakliga syftet med skuldsaneringsförfarandet är att det ska vara rehabiliterande, så att svårt skuldsatta gäldenärer erbjuds en möjlighet att lösa sina ekonomiska problem och därigenom får en chans till ett drägligare och mer samhällsnyttigt liv. Ett annat syfte är att systemet ska verka preventivt, på så sätt att färre människor hamnar i situationer med övermäktig skuldbelastning; det ska inte vara helt enkelt för en del personer att få krediter. Dessutom ska systemet gynna borgenärskollektivet på så sätt att gäldenären van- ligen betalar mer genom skuldsaneringen än vad denne annars hade betalat.&lt;SPAN class="ft73"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft24"&gt;För att det rehabiliterande syftet ska uppfyllas måste skuld- saneringsinstitutet vara tillgängligt för de gäldenärer som är i behov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 73.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372171x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p559 ft8"&gt;av ekonomisk rehabilitering. Det innebär att de krav som uppställs inte får vara för strängt utformade. Samtidigt kan ett alltför gene- röst system motverka lagens preventiva syfte. Om skuldsanering upplevs vara en enkel väg ut ur en skuldsättningsproblematik kan den allmänna betalningsmoralen påverkas negativt. Följderna av detta kan bli en restriktivare kreditgivning, med kortare återbetal- ningstider och sämre finansieringsmöjligheter för potentiella lånta- gare, såväl privat som i näringslivet. Om skuldsaneringsinstitutet leder till att gäldenärer som klarar av att betala sina skulder får skuld- avskrivning drabbar det givetvis även borgenärskollektivet negativt, eftersom deras intäkter minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft26"&gt;I 2010 års rättsfall hade gäldenären varit överskuldsatt i nästan 20 år innan hon ansökte om skuldsanering. Trots det berörde Hög- sta domstolen i domen inte lagens rehabiliterande syfte. I stället var det enbart det borgenärsgynnande perspektivet som domstolen lyfte fram särskilt. I kommentaren till skuldsaneringslagen har ifrågasatts om Högsta domstolen gav begreppet ”inom överskådlig tid” en vidare innebörd än vad lagstiftaren hade avsett. Författarna menar att en alltför långsiktig prognos kan komma i strid med skuld- saneringens rehabiliterande syfte.&lt;SPAN class="ft76"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft24"&gt;Det kan diskuteras hur lång tid som egentligen är att betrakta som överskådlig. Som nämnts i doktrinen ska prognosen inte handla om något skådande in i en avlägsen framtid. Bedömningen ska ske utifrån realistiska, sannolika och konkreta antaganden om betalningsförmågan.&lt;SPAN class="ft95"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Det är inte enbart en fråga om en &lt;SPAN class="ft27"&gt;matematisk beräkning &lt;/SPAN&gt;av hur lång tid det kan ta för gäldenären att betala till- baka sina skulder utifrån kända uppgifter om inkomster, utgifter och skuldens storlek. Bedömningen ska med hänsyn till samtliga omständigheter även innehålla en &lt;SPAN class="ft27"&gt;prognos &lt;/SPAN&gt;över hur rimligt det framstår för gäldenären att klara av att betala sin totala skuld på den beräknade tiden. Det är uppenbart att en sådan prognos blir allt svårare att göra ju längre tidsperiod det är fråga om. Svårigheterna i detta avseende är också något som framkommit vid våra samråd med Kronofogdemyndighetens skuldsaneringsteam. Där har man vittnat om att detta leder till att bedömningen inte sällan stannar vid den matematiska uträkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se Hellners, T. och Mellqvist, M., Skuldsaneringslagen. En kommentar till 2006 års lag (andra upplagan), s. 75 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se Mikael Mellmqvist, Rättsfallsöversikt – Praxis i skuldsaneringsärenden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1994–2006,&lt;/NOBR&gt; SvJT 2007, s. 982 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft16"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372172x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p423 ft26"&gt;Skuldsanering ska inte beviljas om det inte är möjligt, eller före- nat med större svårigheter, att göra en någorlunda säker prognos.&lt;SPAN class="ft76"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Det finns inte någon entydig statistik som visar om det är någon grupp av gäldenärer som drabbas hårdare av svårigheterna att göra en prognos över gäldenärens betalningsoförmåga. Men vid sam- råden har framkommit att prognosen är lättast att göra för de gäl- denärer som har en låg och statisk inkomst, t.ex. pensionärer eller personer med inget eller litet betalningsutrymme och en avsevärd skuldbörda. Kronofogdemyndighetens statistik visar att en betyd- ande andel är pensionärer bland dem som beviljas skuldsanering (se avsnitt 8.5). För yngre personer och arbetslösa är det avsevärt svå- rare att förutsäga den framtida betalningsförmågan. Nästan hälften av de ärenden som fick avslag under år 2012 utgörs av gäldenärer vars huvudsakliga inkomstkälla är inkomst av tjänst. Unga, arbets- lösa och anställda drabbas sannolikt mest av det ökade osäkerhets- moment som en prognos över en längre tidsperiod innebär. Sam- tidigt kan behovet av rehabilitering vara betydande även för dessa grupper. Vid våra samråd har också framkommit att gäldenärer som försöker göra rätt för sig och skaffa sig så goda förutsättningar som möjligt att betala av på skulder, missgynnas framför gäldenärer som anstränger sig mindre, något som torde få en negativ inverkan på betalningsmoralen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft26"&gt;Även i de övriga nordiska länderna ska alltid en individuell bedöm- ning göras över gäldenärens förväntade betalningsförmåga. I såväl Danmark som i Norge – de länder där insolvenskravet är utformat på liknande sätt som i Sverige – synes praxis vara mer nyanserad och prognosen i normalfallet utgå från en kortare tidsrymd än den som efter 2010 års rättsfall har kommit att tillämpas här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;Vår bedömning är att det kvalificerade insolvensrekvisitet i dess nuvarande tillämpning medför att vissa gäldenärer som har behov av ekonomisk rehabilitering inte får möjlighet till detta. Den främ- sta anledningen är att det är svårt att göra en prognos över så lång tids- rymd som generellt sett tillämpas vid bedömningen. Det går inte att klart fastställa vilka grupper som drabbas mest av detta, men prognosen är svår att göra för yngre, arbetslösa och förvärvsarbet- ande. Inom dessa grupper finns sannolikt personer som det är angeläget att rehabilitera till ett mer samhällsnyttigt liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 92.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372173x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Behov och utformning av lagstiftningsåtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Vid tillämpningen av det kvalificerade insolvens- rekvisitet är det inte tillräckligt att endast göra en matematisk beräkning av gäldenärens betalningsförmåga under ett visst antal år. En prognos måste även göras över den skuldsattes förutsätt- ningar i det enskilda fallet, med beaktande av samtliga omstän- digheter. För att åstadkomma en mer nyanserad rättstillämpning är det nödvändigt med en författningsändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Det kvalificerade insolvensrekvisitet ska föras in och definieras i lagtexten. Med kvalificerad insolvens ska avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga med hänsyn till samtliga omständigheter kan antas bestå under överskådlig tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft7"&gt;Vi bedömer att det kvalificerade insolvensrekvisitet, på det sätt som det har kommit att tillämpas efter 2010 års rättsfall, leder till att vissa gäldenärer inte beviljas skuldsanering, trots att det är moti- verat utifrån de grundläggande syftena med institutet. För att inte stänga ute gäldenärer med ett angeläget behov av ekonomisk reha- bilitering anser vi därför att lagregeln bör få en tydligare utform- ning än den har i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft26"&gt;En ändring av insolvensprognosen och dess räckvidd föreslogs av 2007 års insolvensutredning. Det förslaget innebar att skuld- sanering skulle kunna komma i fråga om gäldenären är på obestånd och så skuldsatt att han eller hon kan antas sakna förmåga att betala sina skulder &lt;SPAN class="ft35"&gt;inom de närmaste åren&lt;/SPAN&gt;. Det skulle med andra ord vara fråga om en betydligt mer kortsiktig prognos än den som görs enligt gällande rätt. I betänkandet angavs att begreppet närmaste åren avsåg en tidsperiod om i regel uppemot fem år. Förslaget väl- komnades av vissa remissinstanser som ansåg att en kortare tid skulle ge yngre personer och gäldenärer med utsikt till goda inkomster bättre förutsättningar till ekonomisk rehabilitering. En enklare och säkrare prognosbedömning anfördes också som en fördel med en kortare prognos. Från andra håll framfördes oro för att en så pass kort tid skulle leda till att även måttligt skuldsatta skulle kunna få skuldsanering. Man befarade att den föreslagna ändringen skulle kunna påverka den allmänna betalningsmoralen negativt och begränsa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft16"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372174x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p566 ft26"&gt;tillgången till krediter. Regeringen delade dessa farhågor och gick därför inte vidare med förslaget i den efterföljande propositionen.&lt;SPAN class="ft76"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Vi har övervägt om den praxis som utvecklats efter 2010 års rättsfall ändå motiverar att prognosen begränsas till ett tidsper- spektiv om uppemot fem år. En sådan ordning skulle sannolikt göra insolvensrekvisitet enklare att både förstå och tillämpa. Men en så pass kort tidsram riskerar att öppna upp skuldsaneringsinsti- tutet även för andra gäldenärer än dem med allvarliga skuldproblem och för gäldenärer med endast en övergående betalningsoförmåga. Vi anser att skuldsanering även fortsättningsvis bör vara förbehållet enbart dem som är så svårt skuldsatta att de i princip aldrig kan för- väntas klara av att betala sina skulder. Av detta skäl anser vi att det inte är lämpligt med en prognos som sträcker sig enbart över fem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft7"&gt;år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Vid våra samråd har framförts önskemål om en återgång till den tillämpning av insolvensrekvisitet som rådde före 2010 års rättsfall. Vissa menar att prognosen då utgick från en &lt;NOBR&gt;fem–tioårsperiod.&lt;/NOBR&gt; Det kan emellertid diskuteras i vilken utsträckning något tidsperspektiv överhuvudtaget var fastslagen i praxis, särskilt med tanke på upp- gifterna om att bedömningarna tidigare varierade mycket. Vår upp- fattning är trots allt, att den tidigare tillämpningen var mer nyan- serad än den har kommit att bli i dag. Oaktat detta anser vi att prognosen bör vara inriktad på att göra en realistisk och hållbar värdering över gäldenärens livssituation. Som jämförelse kan näm- nas Danmark och Norge med liknande insolvenskrav som vårt, där tidsramen generellt sett inte är alltför utsträckt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft26"&gt;Frågan är om det är lämpligt att precisera vilket tidsperspektiv som ska användas för prognosen av gäldenärens betalningsförmåga. Det skulle förenkla bedömningen för beslutsfattarna och det skulle även bli tydligare för gäldenärer och borgenärer hur lång tid som ska beaktas. En sådan ordning riskerar emellertid att minska utrymmet för en prognos som beaktar samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Skuldsaneringsteamen har vittnat om att det numera fasta &lt;NOBR&gt;15-årsperspektivet&lt;/NOBR&gt; ofta leder till en mer matematisk uträkning av gäldenärens betalningsförmåga än den individuella bedömning som är avsedd att göras. Med hänsyn till att förhållandena i det enskilda fallet kan variera så mycket, anser vi därför att det inte är lämpligt att i lagtexten ange den tidsrymd som ska användas vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 2010/11:31 s. 9 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372175x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;prognosen.&lt;SPAN class="ft34"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Ett ytterligare skäl är risken för att en specifik tids- gräns kan påverka gäldenären att öka sin skuldsättning i syfte att uppfylla kraven på kvalificerad insolvens. Detta är givetvis inte önskvärt och skulle kunna leda till en negativ inverkan på betal- ningsmoralen. Sådana farhågor har tidigare framförts i frågan om det är lämpligt att ange en specifik beloppsgräns för skuldbördan (se avsnitt 8.2). Någon fast tidsram för prognosen föreslås därför inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft26"&gt;För att lägga tonvikten på andra omständigheter än den rent matematiska beräkningen bör lagtexten betona vikten av att samt- liga omständigheter ska beaktas. Man kan därmed förvänta sig en mer nyanserad bedömning i varje enskilt fall. Det är visserligen något som alltid varit gällande och något som Högsta domstolen understrukit i sitt senaste avgörande om kvalificerad insolvens. För att åstadkomma en faktisk ändring av det tämligen fasta &lt;NOBR&gt;15-årsper-&lt;/NOBR&gt; spektiv som etablerats vid Kronofogdemyndigheten anser vi att det är nödvändigt att förtydliga detta även i lagtexten. Det kan annars finnas risk för att ett &lt;NOBR&gt;15-årsperspektiv&lt;/NOBR&gt; bibehålls och att en kortare tid tillämpas enbart i fall då gäldenären är gammal eller sjuk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;Begreppet kvalificerad insolvens har använts i närmare 20 år inom hanteringen av skuldsaneringsärenden. Detta begrepp bör föras in som ett eget rekvisit i lagtexten och där definieras, på samma sätt som begreppet insolvens klargörs i konkurslagen (1 kap. 2 §). Det bör inte råda någon som helst tvekan om att det aldrig ska vara fråga om enbart en matematisk beräkning av betalningsförmågan, utan även en prognos över gäldenärens förutsättningar i det enskilda fallet. Bedömningen måste utgå från samtliga omständig- heter. Hänsyn ska tas till om gäldenären är gammal eller har hälso- problem, men även andra förhållanden av betydelse måste beaktas. Vi anser att det är fråga om kvalificerad insolvens när gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga med hänsyn till &lt;SPAN class="ft41"&gt;samtliga omständigheter &lt;/SPAN&gt;kan antas bestå under över- skådlig tid. Hur lång tid det är fråga om kommer, på samma sätt som i dag, att variera från fall till fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft24"&gt;Prognosen kommer att ställas över en tämligen lång tid, vilken å andra sidan inte ska vara längre än att den samtidigt är överskådlig. Den ska inte vara längre än att det i det enskilda fallet är möjligt att göra en realistisk prognos. I många fall kan det vara fråga om en kortare tid än där praxis har landat efter 2010 års rättsfall. Det är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Det kan i sammanhanget konstateras att när frågan övervägdes i Norge kom lagstiftaren till samma slutsats (se avsnitt 8.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft16"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p569 ft8"&gt;erkänt svårt att göra bedömningar långt fram i tiden. Till hjälp vid bedömningen kan det ibland vara lämpligt att använda sig av den danska utgångspunkten och vid bedömningen dela upp problemet i mindre stycken – hur ser prognosen ut för gäldenären om bedöm- ningen skulle göras på halva den tid som initialt bedömts som lämplig tidshorisont i det aktuella fallet? Klarar gäldenären inte av att betala hälften av sina skulder på halva tiden, så kan rekvisitet sannolikt anses uppfyllt. Är det däremot inte möjligt att göra en någorlunda säker prognos ska skuldsanering inte beviljas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft26"&gt;Sammanfattningsvis föreslår vi alltså att lagtexten förtydligas i syfte att uppnå en mer nyanserad bedömning vid tillämpningen av det kvalificerade insolvensrekvisitet. Som ett led i detta förtyd- ligande bör därför begreppet &lt;SPAN class="ft35"&gt;kvalificerad insolvens &lt;/SPAN&gt;föras in som ett eget rekvisit i lagtexten. På samma sätt som insolvens definieras i konkurslagen, bör den med den lagen som förebild vidare förklaras genom en legaldefinition, uttryckt som att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga med hänsyn till samtliga omständigheter kan antas bestå under överskådlig tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft16"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372177x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p3 ft6"&gt;9 Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Vid en skuldsanering upprättas en betalningsplan som visar när och hur gäldenären ska betala sina borgenärer. Denna betalningsplan löper som huvudregel under fem år, om det inte finns särskilda skäl att bestämma en kortare tid (9 §). Beslutet om skuldsanering får under vissa förutsättningar ändras, och då kan betalningsperioden förlängas till som längst sju år (26 §). Vid beslut om skuldsanering börjar betalningsplanen att löpa direkt, utan krav på att beslutet ska ha vunnit laga kraft (37 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft24"&gt;Längden på betalningsplanen har betydelse för borgenärernas intresse av högsta möjliga betalning för sina fordringar. Betalnings- planens längd avgör hur mycket borgenärerna kan få betalt från skuldsaneringsgäldenären. Samtidigt måste beaktas att många gäl- denärer har varit överskuldsatta under flera år innan de ansöker om skuldsanering. För dessa personer kan tiden som de måste leva under knappa ekonomiska förhållanden bli betydligt längre än de fem år som en skuldsanering pågår. Detta innebär en svår situation under lång tid för den enskilde och dennes anhöriga samt medför kostnader för samhället (se kapitel 2). Med hänvisning till skuld- saneringslagens rehabiliterande funktion har nuvarande längd på betalningsplanen kommit att ifrågasättas.&lt;SPAN class="ft95"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Av betydelse för när en gäldenär slutligen blir befriad från de skulder som omfattas av en skuldsanering är inte enbart längden på den betalningsplan som beslutas, utan även när denna plan börjar löpa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft24"&gt;I vårt uppdrag ligger att undersöka och redovisa hur lång tid som skuldsaneringsgäldenärer i allmänhet sammanlagt betalar av på sina skulder. Vi ska särskilt redovisa vilken effekt den nyligen gjorda lagändringen avseende skuldernas ålder har fått när det gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se bl.a. RSV Rapport 2002:5 s. 22, SOU 2008:82 s. 135 ff samt riksdagens motioner 2011/12:C350 och 2011/12:C369.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft16"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372178x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;möjligheten att snabbare få skuldsanering. Utifrån detta ska vi ta ställning till hur lång en betalningsplan enligt skuldsaneringslagen lämpligen bör vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft26"&gt;I detta kapitel kommer vi att inledningsvis presentera nuvarande reglering av betalningsplanens längd och hur frågan har behandlats i tidigare lagstiftningsarbete (avsnitt 9.2). Därefter följer en redogör- else för hur regleringen har tillämpats i praxis (avsnitt 9.3) och vilka synpunkter som har framkommit vid våra samråd (avsnitt 9.4). Vi redovisar även statistik av betydelse (avsnitt 9.5) och redogör för hur betalningsplanens längd är reglerad i övriga Europa (avsnitt 9.6). Slutligen presenterar vi våra överväganden, om det finns skäl för åtgärder och i så fall hur dessa bör utformas (avsnitt 9.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Nuvarande reglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Betalningsplanens längd enligt beslutet om skuldsanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Alltsedan skuldsaneringslagens tillkomst har betalningsplanen som huvudregel bestämts till fem år. Ursprungligen angav lagtexten en möjlighet att vid särskilda skäl bestämma inte enbart en kortare utan också en längre tid än så. I förarbetena till 1994 års lag uttalades dock att någon större avvikelse från huvudregeln aldrig borde förekomma, men att det var tänkbart att ”avrunda” perioden så att den skulle löpa ut vid t.ex. ett halvårs- eller kvartalsskifte.&lt;SPAN class="ft34"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Men en avvikelse med flera år borde bli mycket sällsynt förekom- mande. Man gav som ett exempel på en situation där ett avsteg skulle kunna vara motiverat, att borgenärerna till en mycket stor skuldmassa gick med på en skuldsanering endast om betalningspla- nen avsåg en längre tid, och detta var rimligt med hänsyn till gälde- närens förhållanden.&lt;SPAN class="ft34"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft24"&gt;Möjligheten att initialt bestämma betalningsplanen till längre tid än fem år avskaffades genom 2006 års reform. Regeringen uttalade att skälet till detta var att en alltför lång betalningsperiod kan mot- verka lagens rehabiliterande syften och att gäldenären ofta har levt en lång tid i en svår ekonomisk situation när en skuldsanerings- ansökan aktualiseras. Det konstaterades även att möjligheten att bestämma längre betalningstider än fem år knappast utnyttjats alls i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 208.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 108.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372179x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td143"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p575 ft7"&gt;praktiken.&lt;SPAN class="ft34"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;I lagtexten infördes en möjlighet att i samband med omprövning av ett beslut om skuldsanering förlänga löptiden för betalningsplanen till som längst sju år (se 26 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft26"&gt;Vid den utvärdering av skuldsaneringsprocessen som genomför- des av Riksskatteverket och Konsumentverket år 2002 föreslogs att betalningsplanen normalt borde löpa under tre år. Skälet till försla- get angavs vara att gäldenären ofta haft en svår situation under en lång tid före en skuldsanering och inte sällan varit föremål för löne- utmätning. Dessutom antogs att en kortare tid skulle ge borgenär- erna större incitament att i stället acceptera frivilliga uppgörelser.&lt;SPAN class="ft76"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft26"&gt;En förkortning av betalningsplanens längd diskuterades av Skuldsaneringsutredningen i det lagstiftningsarbete som föregick 2006 års reform. Det framhölls att systemets huvudsakliga syfte är att verka rehabiliterande och att det därför många gånger är bäst att betalningsperioden inte blir alltför lång. Men utredningen ansåg att fem år var en etablerad och accepterad period samt att en förkort- ning innebar en risk för ifrågasättande av skuldsaneringsinstitutet som sådant. Det underströks även att skuldsaneringslagen måste leva upp till kravet på att vara borgenärsgynnande. Utredningen be- dömde därför att det var nödvändigt att huvudregeln även fortsätt- ningsvis skulle vara fem år.&lt;SPAN class="ft76"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Denna slutsats angavs också i den efterföljande propositionen.&lt;SPAN class="ft76"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft8"&gt;I det delbetänkande som lämnades av 2007 års Insolvensutred- ning föreslogs att betalningsplanens längd skulle begränsas till tre år. En kortare tid än så skulle vara möjlig endast vid synnerliga skäl. En förkortad tid bedömdes gynna nyföretagande genom att en nä- ringsidkare som beviljats skuldsanering snabbare skulle kunna starta en ny verksamhet.&lt;SPAN class="ft73"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;I ett till betänkande fogat särskilt yttran- de framfördes en farhåga om att en treårig betalningsplan för aktiva näringsidkare skulle kunna snedvrida konkurrensen, eftersom en sådan period avviker från de femåriga betalningsperioder som nor- malt förekommer i näringslivet för t.ex. rörelsefinansiering, leasing och avbetalning.&lt;SPAN class="ft73"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft24"&gt;I propositionen angav regeringen att det saknades anledning att ifrågasätta utredningens bedömning om att en kortare betalnings- plan skulle kunna vara positiv för många överskuldsatta gäldenärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se prop. 2005/06:124 s. 52.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se RSV Rapport 2002:5 s. 22.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se SOU 2004:81 s. 235 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se prop. 2005/06:124 s. 52.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se SOU 2008:82 s. 135 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se SOU 2008:82 s. 270 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft16"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372180x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Med hänvisning till att skuldsanering innebär ett ingrepp i den civilrättsliga avtalsrelationen konstaterades att möjligheten därför bör reserveras för de fall då någon har avsevärda skuldproblem. Om ändringarna skulle genomföras, befarades risken öka för att ingångna förpliktelser inte fullföljs. Regeringen hänvisade också till att Kronofogdemyndigheten beräknat att förslaget skulle fler- faldiga antalet skuldsaneringsansökningar. Dessutom menade rege- ringen att det med den föreslagna lagändringen fanns risk för att den allmänna betalningsmoralen skulle påverkas negativt. Man ansåg också att det fanns skäl att ytterligare utvärdera 2006 års reform och studera konsekvenserna av utredningens förslag. Vidare resonerade regeringen kring att en kortare betalningsplan skulle kunna påverka kreditgivningen negativt för företag som redan har svårt att få krediter. Regeringen valde att inte följa utredningens förslag om förkortad betalningsplan.&lt;SPAN class="ft34"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft9"&gt;Betalningsplanens början&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;När skuldsaneringslagen infördes började betalningsplanen löpa först efter det att beslutet om skuldsanering hade vunnit laga kraft. Gäldenären skulle därför inte betala enligt planen förrän tidigast tre veckor efter det att beslutet om skuldsanering hade fattats.&lt;SPAN class="ft34"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Enligt nu gällande ordning kan emellertid ett sådant beslut verkställas direkt (37 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Lagändringen genomfördes efter kritik från borgenärshåll mot att exekutiva åtgärder inte är tillåtna efter att skuldsanering har inletts. Borgenärerna menade att tiden mellan inledandebeslutet och det slutliga avgörandet ofta är lång och att i de fall gäldenären fått avslag på sin ansökan, hade borgenärerna under handläggnings- tiden gått miste om medel som annars skulle ha varit tillgängliga för utmätning.&lt;SPAN class="ft34"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft24"&gt;Skuldsaneringsutredningen ansåg att det borde införas en före- skrift om att betalningsplanen börjar löpa redan när skuldsanering- en inleds. Dessutom föreslogs att ett beslut om skuldsanering skulle gälla omedelbart. Utredningen ansåg att fördelarna med för- slagen var att skuldsaneringen skulle komma igång snabbare och att förfarandet kunde effektiviseras. Alla gäldenärer skulle dessutom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se prop. 2010/11:31 s. 14 f och 17 f. Samma resonemang anfördes för förslag om ändringar av det kvalificerade insolvensrekvisitet, jfr avsnitt 8.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 163 och s. 239 f. och jfr SOU 1990:74 s. 243 f. och 326.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se prop. 2005/06:124 s. 56 f samt även RSV Rapport 2002:5 s. 23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372181x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td143"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft8"&gt;behandlas lika, då betalningsplanens längd inte var beroende av handläggningstiden hos Kronofogdemyndigheten. Om beslutet var verkställbart direkt skulle borgenärerna inte heller gå miste om betalning under domstolens handläggning av ett eventuellt över- klagande. En nackdel ansågs vara att gäldenären inte skulle ha samma möjlighet att utnyttja sitt eventuella betalningsutrymme under handläggningstiden från inledandebeslut till slutligt avgör- ande, för exempelvis angelägen tandvård eller inköp av glasögon. Utredningen menade å andra sidan att detta borde kunna beaktas vid beräkningen av gäldenärens förbehållsbelopp.&lt;SPAN class="ft73"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Regeringen gick inte vidare med utredningens förslag om att betalningsplanen skulle börja löpa redan när skuldsaneringen inleds. Däremot ändrades lagen så att ett beslut om skuldsanering får verkställas även om det inte har vunnit laga kraft. Regeringen konstaterade att en sådan ändring i huvudsak tillgodosåg den kritik från borgenärshåll som riktats mot den nuvarande ordningen. Det betonades även att förslaget skulle leda till att skuldsaneringen kan komma i gång tidigare och därför innebär en förkortning av den totala handläggningstiden.&lt;SPAN class="ft34"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Betalningsplanens längd i praxis&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft26"&gt;Vid genomgång av praxis har framkommit att avvikelser från huvudregeln om en femårig betalningsplan sker mycket sällan. Kronofogdemyndighetens skuldsaneringsteam har upplyst om att i de fall gäldenären bedöms ha betalningsförmåga bestämmer myn- digheten i princip alltid att betalningsplanen ska löpa i fem år. Av de 4 637 beslut om skuldsanering som fattades under år 2012 hade en kortare tid bestämts i cirka &lt;NOBR&gt;25–30&lt;/NOBR&gt; fall. Det är med andra ord en försvinnande liten andel av skuldsaneringsärendena där avsteg från huvudregeln sker. Allvarlig sjukdom eller hög ålder (över &lt;NOBR&gt;70–80&lt;/NOBR&gt; år) är sådana omständigheter som ibland bedömts utgöra särskilda skäl för en kortare betalningsplan. Bland gäldenärer yngre än 40 år är betalningstiden i princip undantagslöst fem år. Av skuldsanerings- teamens uppgifter framgår att den klart vanligaste avvikelsen från huvudregeln är en treårsplan, och vid något enstaka tillfälle har en ettårig plan beslutats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se SOU 2004:81 s. 230 f och 242.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se prop. 2005/06:124 s. 50 och s. 56 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft16"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p423 ft26"&gt;Bland domstolarnas praxis finns inte några vägledande avgöran- den om vilka omständigheter som utgör särskilda skäl att bestäm- ma en kortare betalningsplan än fem år. Högsta domstolen konsta- terade i rättsfallet NJA 1998 s. 15 att det inte framkommit några särskilda skäl att bestämma en tvåårig betalningsplan, men uttalade sig inte heller om vad som skulle kunna utgöra särskilda skäl för en kortare tid. I ett beslut från Hovrätten för Övre Norrland (mål ÖÄ &lt;NOBR&gt;270-05),&lt;/NOBR&gt; vilket refereras i Skatteverkets referatsamling (RIC 36/05), diskuterades frågan om betalningsplanens längd. Med hän- visning till gäldenärens personliga förhållanden (82 år och vack- lande hälsa) och ett mycket begränsat betalningsutrymme bestäm- des betalningsperioden till tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Synpunkter vid samråd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Behov av en kortare betalningsplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft26"&gt;Vid våra samråd har bekräftats att avvikelser från huvudregeln om en femårig betalningsplan sker mycket sällan. Vid samråden med &lt;SPAN class="ft35"&gt;skuldsaneringsteamen i Sundbyberg och Kalmar &lt;/SPAN&gt;angavs att ett skäl till detta är att kortare betalningsplaner ofta leder till invändningar från borgenärerna, med risk för en fördröjd handläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft35"&gt;Skuldsaneringsteamen i Sundbyberg och Kalmar, överförmyndar- förvaltningen i Göteborg, budget- och skuldrådgivarna i Stockholm, Riksförbundet Insolvens, behandlingshemmet Hatten, kuratorerna, arbetslöshetskassorna &lt;SPAN class="ft26"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Kriminalvården &lt;SPAN class="ft26"&gt;har uppgett att en femårig betalningsplan ofta kan upplevas som lång för den enskilde. Enligt &lt;/SPAN&gt;KRIS i Umeå &lt;SPAN class="ft26"&gt;gäller det främst för gäldenärer som ännu inte ansökt om skuldsanering. &lt;/SPAN&gt;Kriminalvården &lt;SPAN class="ft26"&gt;har beskrivit att deras klienter inte sällan tänker kortsiktigt och skjuter sina problem på framtiden, varför fem år för dem kan framstå som oöverstigligt. &lt;/SPAN&gt;Skuld- saneringsteamet i Kalmar &lt;SPAN class="ft26"&gt;har uppgett att även äldre gäldenärer eller sådana som stått under löneutmätning under lång tid anser att fem år är en lång tid. Enligt &lt;/SPAN&gt;budget- och skuldrådgivarna i Stockholm &lt;SPAN class="ft26"&gt;lever många gäldenärer med en oro för att något ska hända under betalningsplanen, som gör att skuldsaneringen upphävs. &lt;/SPAN&gt;KRIS i Umeå &lt;SPAN class="ft26"&gt;beskriver att denna oro leder till svårigheter att planera sin tillvaro, t.ex. om gäldenärens partner skulle vilja söka nytt jobb.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft27"&gt;Skuldsaneringsteamen i Kalmar och Östersund, budget- och skuld- rådgivarna i Malmö och Umeå, kuratorerna &lt;SPAN class="ft24"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;överförmyn-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft16"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td143"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;darförvaltningen i Umeå &lt;/SPAN&gt;tror inte att betalningsplanens längd avhåller några gäldenärer från att ansöka om skuldsanering. Men s&lt;SPAN class="ft9"&gt;kuldsaneringsteamet i Malmö &lt;/SPAN&gt;anser att planens längd kan ha en sådan påverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Enligt &lt;/SPAN&gt;skuldsaneringsteamet i Göteborg &lt;SPAN class="ft7"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;budget- och skuld- rådgivarna i Göteborg &lt;SPAN class="ft7"&gt;efterfrågas inte kortare betalningstider av gäldenärerna. &lt;/SPAN&gt;Skuldsaneringsteamet i Kalmar &lt;SPAN class="ft7"&gt;har erfarenhet av att några få efterfrågat treåriga planer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;En generell förkortning av betalningsplanens längd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft35"&gt;Kriminalvården &lt;SPAN class="ft26"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Kronofogdemyndighetens verkställighetsteam i Växjö &lt;SPAN class="ft26"&gt;har förespråkat en generell förkortning av betalningsplanens längd. Enligt &lt;/SPAN&gt;Kriminalvården &lt;SPAN class="ft26"&gt;skulle det öka incitamentet för gälde- nären att ansöka om skuldsanering. Övriga samrådsparter har inte förordat en kortare tid för alla situationer. Enligt &lt;/SPAN&gt;skuldsaneringstea- met i Östersund &lt;SPAN class="ft26"&gt;skulle en sådan lösning kunna påverka skälighets- bedömningen och därmed bidra till att gäldenärer i stället utestängs från möjligheten till skuldsanering, t.ex. om de främst har färsk skuldsättning. &lt;/SPAN&gt;Överförmyndarförvaltningen i Stockholm &lt;SPAN class="ft26"&gt;befarar att en kortare tid ökar risken för att gäldenären ska återfalla i över- skuldsättning. Vid samråden med &lt;/SPAN&gt;överförmyndarförvaltningen i Umeå &lt;SPAN class="ft26"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Alektum Inkasso &lt;SPAN class="ft26"&gt;framhölls också vikten av tillräcklig tid för att lära sig hantera sin ekonomi och bli ekonomiskt rehabiliterad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft9"&gt;En ökad flexibilitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;Vid samråden har av många efterlysts en större möjlighet till flexi- bilitet kring betalningsplanens längd. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Skuldsaneringsteamen i Sund- byberg och Östersund &lt;/SPAN&gt;har efterfrågat tydligare anvisningar om när det är möjligt att avvika från huvudregeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft35"&gt;Samtliga skuldsaneringsteam, verkställighetsteamet i Växjö, bud- get- och skuldrådgivarna i Stockholm, Malmö, Lund och Umeå, Riks- förbundet Insolvens &lt;SPAN class="ft26"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;överförmyndarförvaltningarna i Stockholm och Umeå &lt;SPAN class="ft26"&gt;anser att gäldenärerna borde kunna få en kortare betal- ningsplan om de har betalat av på sina skulder under lång tid ge- nom löneutmätning eller avbetalningsplan. Men &lt;/SPAN&gt;Alektum Inkasso&lt;SPAN class="ft26"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft27"&gt;Intrum Justitia &lt;SPAN class="ft24"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Riksförbundet Insolvens &lt;SPAN class="ft24"&gt;har pekat på svårighet- erna att utreda hur lång tid en gäldenär har betalat av på sina skul-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft16"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft7"&gt;der före skuldsaneringen. Enligt dem kan detta påverka rättssäker- heten, eftersom det riskerar medföra att bedömningarna skiljer sig åt. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Stockholm &lt;/SPAN&gt;har anfört att det kan upplevas som orättvist om en person som haft löneutmätning under lång tid får en kortare betalningsplan än en person som levt på lika små ekonomiska marginaler, men ändå inte blivit föremål för utmätning. Även &lt;SPAN class="ft9"&gt;Lisbeth Sandvall &lt;/SPAN&gt;har framhållit svårigheterna att bedöma hur lång tid en gäldenär har betalat av på sina skulder. Hon har betonat vikten av ett tydligt regelverk där alla gäldenärer behandlas lika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft45"&gt;Försäkringskassan, budget- och skuldrådgivarna i Göteborg, Umeå och Lund &lt;SPAN class="ft20"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;överförmyndarförvaltningarna i Göteborg och Umeå &lt;SPAN class="ft20"&gt;har lyft fram äldre personer som en särskild grupp som bör kunna få kortare betalningsplaner. &lt;/SPAN&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Göteborg och Umeå &lt;SPAN class="ft20"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;överförmyndarförvaltningen i Umeå &lt;SPAN class="ft20"&gt;anser att svårt sjuka också bör få denna möjlighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft9"&gt;Två betalningsfria månader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft26"&gt;Vid samråden har diskuterats om betalningsplanen skulle kunna innehålla två betalningsfria månader per år. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Samtliga budget- och skuldrådgivare, kuratorerna, diakonerna, Riksförbudet Insolvens, KRIS i Umeå, Kriminalvården, Profact, Alektum Inkasso, Försäkringskassan, arbetslöshetskassorna, Skatteverket, Brottsoffermyndigheten &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft35"&gt;över- förmyndarförvaltningen i Umeå &lt;/SPAN&gt;har ställt sig positiva till en sådan lösning. Bland &lt;SPAN class="ft35"&gt;skuldsaneringsteamen &lt;/SPAN&gt;anser &lt;SPAN class="ft35"&gt;de i Göteborg, Malmö och Östersund &lt;/SPAN&gt;att det är en bra idé, medan det råder delade meningar om detta i &lt;SPAN class="ft35"&gt;Sundbyberg &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft35"&gt;Kalmar&lt;/SPAN&gt;. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Kredit-Inkasso&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt; &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft35"&gt;Trafik- försäkringsföreningen &lt;/SPAN&gt;har helt motsatt sig betalningsfria månader och även &lt;SPAN class="ft35"&gt;Intrum Justitia &lt;/SPAN&gt;ställer sig tveksam till en sådan reform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft35"&gt;Banker anslutna till Svenska Bankföreningen &lt;SPAN class="ft26"&gt;har också tillfrågats, av vilka de flesta som uttalat sig om frågan ställt sig negativa. En bank anser att det skulle kunna vara möjligt i vissa fall, t.ex. om gäldenären har barn, men att det borde finnas en gräns för hur mycket pengar gäldenären skulle få behålla under en betalningsfri månad. &lt;/SPAN&gt;Kammarkollegiet &lt;SPAN class="ft26"&gt;har inte någon uppfattning i sak, men befarar att det skulle kunna leda till merarbete för deras handläggare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft27"&gt;Skuldsaneringsteamen i Göteborg och Malmö, budget- och skuld- rådgivarna i Göteborg, Lund och Umeå, överförmyndarförvaltningen i Stockholm och Umeå, behandlingshemmet Hatten, Riksförbudet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft16"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td143"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft41"&gt;Insolvens, kuratorerna, diakonerna &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Alektum Inkasso &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att betalningsfria månader skulle utgöra en välkommen lättnad i till- varon för skuldsaneringsgäldenärerna och att det skulle förbättra förutsättningarna för dem att lyckas genomföra skuldsaneringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft35"&gt;Skuldsaneringsteamen i Sundbyberg, Kalmar och Östersund &lt;SPAN class="ft26"&gt;tror att det skulle kunna leda till mer hållbara beslut. &lt;/SPAN&gt;Budget- och skuldråd- givarna i Stockholm &lt;SPAN class="ft26"&gt;och &lt;/SPAN&gt;överförmyndarförvaltningen i Stockholm &lt;SPAN class="ft26"&gt;an- ser att barnen till gäldenärerna skulle gynnas särskilt, då deras föräldrar skulle kunna få ett ökat utrymme för exempelvis sommar- aktiviteter och julklappar. Barnperspektivet har även framhållits av &lt;/SPAN&gt;skuldsaneringsteamen i Sundbyberg, Göteborg och Östersund. Arbets- löshetskassorna &lt;SPAN class="ft26"&gt;anser också att det kan gynna barnfamiljer särskilt och poängterat att en femårig plan för många innebär en stor del av barndomen. &lt;/SPAN&gt;Försäkringskassan &lt;SPAN class="ft26"&gt;anser att en sådan lösning gör skuld- saneringsinstitutet mer humant. &lt;/SPAN&gt;Diakonerna &lt;SPAN class="ft26"&gt;har nämnt att ett uppehåll i betalningarna eventuellt skulle kunna medföra en viss risk för att gäldenären tappar motivationen att genomföra betal- ningsplanen. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Kredit-Inkasso&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft26"&gt;tror att åtgärden skulle göra det svårare för gäldenären att hålla reda på sina betalningar. Inom &lt;/SPAN&gt;skuld- saneringsteamen i Sundbyberg och Kalmar &lt;SPAN class="ft26"&gt;har framförts farhågor om att det kan medföra praktiska svårigheter för parterna och myndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft35"&gt;Skuldsaneringsteamet i Malmö, överförmyndarförvaltningen i Stockholm, budget- och skuldrådgivarna i Lund, Kriminalvården &lt;SPAN class="ft26"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Riksförbudet Insolvens &lt;/SPAN&gt;anser att betalningsfria månader skulle vara ett incitament för gäldenärer att ansöka om skuldsanering. Vid samrådet med &lt;SPAN class="ft35"&gt;budget- och skuldrådgivarna i Göteborg &lt;/SPAN&gt;anfördes att betalningsfria månader skulle utgöra ett attraktivt alternativ till löneutmätning, medan andra inte trodde att det skulle påverka gäldenärerna att söka skuldsanering. Även &lt;SPAN class="ft35"&gt;kuratorerna &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft35"&gt;KRIS i Umeå &lt;/SPAN&gt;är tveksamma till att en sådan lösning skulle få fler gälde- närer att ansöka. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Lisbeth Sandvall &lt;/SPAN&gt;anser att betalningsfria månader sannolikt skulle kunna utgöra ett incitament att såväl ansöka om skuldsanering som att klara av att genomföra betalningsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Göteborg &lt;SPAN class="ft7"&gt;har ställt sig tveksamma till att gäldenären skulle föredra betalningsfria månader framför en kortare betalningsplan. &lt;/SPAN&gt;Diakonerna &lt;SPAN class="ft7"&gt;har uttryckt en motsatt upp- fattning. I &lt;/SPAN&gt;skuldsaneringsteamet i Sundbyberg &lt;SPAN class="ft7"&gt;finns bland vissa en åsikt om att det kan vara en bättre åtgärd att höja buffertens storlek.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft16"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p423 ft8"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft41"&gt;Alektum Inkasso &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft41"&gt;Profact &lt;/SPAN&gt;är en förutsättning för betal- ningsfria månader att den buffert som används för beräkningen av vad gäldenären ska betala varje månad begränsas eller avskaffas helt. De anser även att en reform med betalningsfria månader kräver att betalningsplanen fortfarande ska vara fem år eller att den förlängs. Enligt &lt;SPAN class="ft41"&gt;Profact &lt;/SPAN&gt;får betalningsfria månader inte leda till att det totala belopp som betalas till borgenärerna blir mindre än i dag. &lt;SPAN class="ft41"&gt;Skuld- saneringsteamen i Göteborg, Malmö och Kalmar &lt;/SPAN&gt;har å sin sida fram- hållit vikten av att betalningsfria månader inte påverkar storleken på bufferten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft26"&gt;Vad gäller frågan om buffertens storlek har s&lt;SPAN class="ft35"&gt;kuldsaneringsteamen &lt;/SPAN&gt;angett att de generellt tillämpar en buffert om 500 kronor per månad, men att det inte är ovanligt med en buffert på &lt;NOBR&gt;600–700&lt;/NOBR&gt; kronor. I vissa fall kan bufferten överstiga 1 000 kronor. &lt;SPAN class="ft35"&gt;KRIS i Umeå, diakonerna, överförmyndarförvaltningen i Göteborg och Umeå &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft35"&gt;budget- och skuldrådgivarna i Malmö och Umeå &lt;/SPAN&gt;anser att bufferten normalt är alltför liten. &lt;SPAN class="ft35"&gt;KRIS i Umeå &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft35"&gt;överförmyndarförvaltningen i Göte- borg &lt;/SPAN&gt;har påpekat att detta är särskilt bekymmersamt när gäldenären har barn. Enligt &lt;SPAN class="ft35"&gt;överförmyndarförvaltningen i Umeå &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft35"&gt;budget- och skuldrådgivarna i Malmö och Umeå &lt;/SPAN&gt;räcker det ofta med endast en eller två dagar av sjukdom eller vård av sjukt barn per månad för att skuldsaneringen ska riskera att haverera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft35"&gt;Skuldsaneringsteamet i Sundbyberg, budget- och skuldrådgivarna i Lund och Umeå, överförmyndarförvaltningen i Umeå &lt;SPAN class="ft26"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Kredit- Inkasso &lt;SPAN class="ft26"&gt;har pekat på att betalningsfria månader enbart skulle gynna skuldsaneringsgäldenärer med betalningsutrymme, men inte dem som fått ett s.k. nollbeslut. &lt;/SPAN&gt;KRIS i Umeå &lt;SPAN class="ft26"&gt;har anfört att resultatet av betalningsfria månader är beroende av hur mycket gäldenären betalar varje månad. Enligt &lt;/SPAN&gt;skuldsaneringsteamet i Östersund &lt;SPAN class="ft26"&gt;blir effekterna mycket marginella för personer med betalningsutrymme under 1 000 kronor per månad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Skuldsaneringsteamen i Sundbyberg och Östersund &lt;SPAN class="ft7"&gt;befarar att lös- ningen kan komplicera omprövningsärendena. De tror att det kan uppstå diskussioner om gäldenären har missat en betalning eller om det är fråga om en betalningsfri månad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft35"&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Malmö &lt;SPAN class="ft26"&gt;anser att gäldenären borde få bestämma när de betalningsfria månaderna ska förläggas, medan &lt;/SPAN&gt;skuldsaneringsteamet i Sundbyberg, Malmö, Alektum Inkasso &lt;SPAN class="ft26"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft24"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Kredit-Inkasso&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt; &lt;/SPAN&gt;befarar att det skulle medföra administrativa svårig- heter och att fastslagna månader är att föredra. &lt;SPAN class="ft27"&gt;Skuldsaneringsteamet i Kalmar &lt;/SPAN&gt;har pekat på att reformen kräver ett fungerande datastöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft16"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td143"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Statistik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft26"&gt;För att kunna ta ställning till frågan om betalningsplanens längd, måste beaktas att skuldsaneringsinstitutet ska vara både rehabilite- rande för gäldenären och gynna borgenärskollektivet. För frågan om skuldsaneringslagens rehabiliterande syfte uppfylls, har vi i uppdrag att ta reda på hur lång tid som skuldsaneringsgäldenärer i allmänhet sammanlagt betalar av på sina skulder. Dessutom ska vi undersöka vilken effekt den nyligen gjorda lagändringen avseende skuldernas ålder har fått när det gäller möjligheten att snabbare få skuldsanering. Eftersom skuldsaneringsinstitutet samtidigt ska vara borgenärsgynnande är det nödvändigt att klargöra de ekonomiska konsekvenserna av ändringar i betalningsplanens längd. I det följ- ande presenterar vi tillgänglig statistik på detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Längden på den sammanlagda avbetalningstiden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft26"&gt;För frågan om hur länge skuldsaneringsgäldenärer i allmänhet sam- manlagt betalar av på sina skulder, måste rimligen vara av intresse den avbetalningstid som följer efter att gäldenären blivit överskuld- satt och inte längre klarar av att betala sina löpande räkningar. Det är först då den ekonomiska situationen blir påtagligt belastande för den enskilde. För tiden dessförinnan har det knappast funnits behov av sådan rehabilitering som skuldsaneringslagen åsyftar. Frågan är om det är möjligt att fastställa en bestämd tidpunkt för när över- skuldsättningen inträffar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft8"&gt;I sin ansökan om skuldsanering ska gäldenären redogöra för när han eller hon inte längre klarade av att betala sina skulder. En genomgång av ett antal ansökningar med fokus på denna informa- tion, skulle kunna ge upplysning om överskuldsättningstidpunkten. Men enligt Kronofogdemyndigheten är de subjektiva uppgifter som gäldenärerna lämnar i detta avseende mycket varierande. Det är därför svårt att dra några generella slutsatser från ett sådant material. Utredningen har bedömt att någon större klarhet i frågan sannolikt inte heller kan nås vid exempelvis en enkätundersökning eller intervjuer med ett antal skuldsaneringsgäldenärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft20"&gt;En uppgift om när en gäldenär för första gången blir restförd i Kronofogdemyndighetens utsöknings- och indrivningsdatabas kan sprida visst ljus över frågan om när den enskildes ekonomiska situation blivit alltför problematisk. I det sammanhanget måste&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft16"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p587 ft26"&gt;beaktas att det finns svårt skuldsatta personer som under lång tid haft ekonomiska svårigheter, utan att detta – av varierande orsaker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft7"&gt;– kommit till Kronofogdemyndighetens kännedom, t.ex. genom att gäldenären har betalat direkt till borgenärerna enligt olika avbetal- ningsplaner. Dessutom kan inte uteslutas att personer som en gång blivit restförda under perioder, en tid därefter återfått kontrollen över sin skuldsituation. Restföringstidpunkten ger för dessa perso- ner inte en rättvisande bild av hur lång tid överskuldsättningen pågått. Vi bedömer dock att för majoriteten av skuldsanerings- gäldenärerna måste uppgiften om första tidpunkt för restföring i Kronofogdemyndighetens register ändå förutsättas ge vägledning om när överskuldsättningen inträffat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft8"&gt;Kronofogdemyndighetens statistik visar att för de 21 504 gälde- närer som beviljades skuldsanering under åren &lt;NOBR&gt;2007–2012&lt;/NOBR&gt; hade majoriteten blivit restförda första gången många år före beslutet om skuldsanering (se diagram 9.1 nedan). Anmärkningsvärt är att 644 personer registrerades första gången minst 30 år innan de beviljades skuldsanering. Knappt hälften av gäldenärerna (42 pro- cent) restfördes &lt;NOBR&gt;2–15&lt;/NOBR&gt; år före beslutet om skuldsanering och drygt hälften (51 procent) registrerades &lt;NOBR&gt;16–37&lt;/NOBR&gt; år före skuldsanerings- beslutet. Resterande 7 procent restfördes i samband med eller kort före (&amp;lt;1 år) beslutet om skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-192px;margin-bottom:0px;" class="p590 ft110"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-192px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:192px;" class="p590 ft110"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-96px;margin-top:96px;margin-right:-96px;margin-bottom:96px;" class="p590 ft110"&gt;&lt;![endif]&gt;Antal personer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft84"&gt;1600&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft84"&gt;1400&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft84"&gt;1200&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft84"&gt;1000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft84"&gt;800&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft84"&gt;600&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft84"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft84"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft111"&gt;0 &lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi2.jpg" id="inl_img1"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi3.jpg" id="inl_img2"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi4.jpg" id="inl_img3"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi5.jpg" id="inl_img4"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi6.jpg" id="inl_img5"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi7.jpg" id="inl_img6"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi8.jpg" id="inl_img7"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi9.jpg" id="inl_img8"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi10.jpg" id="inl_img9"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi11.jpg" id="inl_img10"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi12.jpg" id="inl_img11"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi13.jpg" id="inl_img12"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi14.jpg" id="inl_img13"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi15.jpg" id="inl_img14"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi16.jpg" id="inl_img15"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi17.jpg" id="inl_img16"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi18.jpg" id="inl_img17"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi19.jpg" id="inl_img18"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi20.jpg" id="inl_img19"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi21.jpg" id="inl_img20"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi22.jpg" id="inl_img21"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi23.jpg" id="inl_img22"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi24.jpg" id="inl_img23"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi25.jpg" id="inl_img24"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi26.jpg" id="inl_img25"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi27.jpg" id="inl_img26"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi28.jpg" id="inl_img27"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi29.jpg" id="inl_img28"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi30.jpg" id="inl_img29"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi31.jpg" id="inl_img30"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi32.jpg" id="inl_img31"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi33.jpg" id="inl_img32"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi34.jpg" id="inl_img33"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi35.jpg" id="inl_img34"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi36.jpg" id="inl_img35"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372188xi37.jpg" id="inl_img36"&gt; 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft110"&gt;Antal år&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Kronofogdemyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft16"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372189x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td143"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft26"&gt;Hos Kronofogdemyndigheten saknas statistik om och i vilken ut- sträckning gäldenärerna betalat av på sina skulder efter första rest- föringstidpunkten. Utredningen har bedömt att tillförlitlig infor- mation om detta inte heller går att hämta in på annat sätt. Det före- faller däremot sannolikt att de flesta skuldsaneringsgäldenärer efter första restföringen har haft en besvärlig finansiell situation och där- för levt under knappa ekonomiska förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Effekten av lagändringen om skuldernas ålder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft26"&gt;En särskild fråga, när det gäller skuldsaneringslagens rehabiliteran- de syfte, är vilken effekt den nya lagändringen om skuldernas ålder har fått för möjligheten att snabbare få skuldsanering. För att besvara denna fråga har vi jämfört tidsintervallet mellan gälde- närens första restföringstidpunkt och beslutet om skuldsanering, både före och efter lagändringen år 2011 om skuldernas ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft26"&gt;Eftersom andelen skuldsaneringsgäldenärer som varit restförda kortare tid än tolv månader har fördubblats de senaste två åren, har det skett en tydlig förändring när det gäller antalet ”nya” gäldenärer (se diagram 9.2 nedan). Av samtliga gäldenärer som fick ett skuld- saneringsbeslut år 2012 hade 36 procent restförts för första gången under de senaste fem åren före skuldsaneringsbeslutet. År 2007 hade tre fjärdedelar av dem som beviljades skuldsanering varit rest- förda längre tid än tio år. Enligt Kronofogdemyndigheten hamnade också många av de gäldenärer som varit restförda kortare tid än ett år i myndighetens register först i samband med att beslutet om skuldsanering fattades. Antalet gäldenärer med kortare tid mellan restföring och beslut om skuldsanering har med andra ord ökat under den senaste sexårsperioden. Samtidigt har antalet personer med längre intervaller mellan dessa tidpunkter minskat.&lt;SPAN class="ft76"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft7"&gt;Utredningen menar att Kronofogdemyndighetens statistik ger stöd för att den senaste lagändringen avseende skuldernas ålder har fått ett visst genomslag när det gäller möjligheten att snabbare få skuldsanering. Samtidigt har den stora majoriteten av skuldsane- ringsgäldenärerna fortfarande många år mellan första restförings- datum och beslutet om skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Se Kronofogdemyndighetens rapport &lt;NOBR&gt;2013-02-26,&lt;/NOBR&gt; Verksamhetsanalys – Omprövningar inom skuldsaneringsprocessen, s. 12 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft16"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372190x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr24 td20"&gt;&lt;P class="p135 ft90"&gt;30%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td146"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td148"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td148"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p135 ft90"&gt;25%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td149"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p135 ft90"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td149"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p135 ft90"&gt;15%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td149"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p135 ft90"&gt;10%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td149"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p135 ft90"&gt;5%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td149"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p135 ft90"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td152"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td153"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td154"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td154"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td154"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td154"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td158"&gt;&lt;P class="p598 ft113"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td159"&gt;&lt;P class="p599 ft113"&gt;&lt;NOBR&gt;2-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td159"&gt;&lt;P class="p130 ft90"&gt;&lt;NOBR&gt;6-10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td160"&gt;&lt;P class="p600 ft113"&gt;&lt;NOBR&gt;11-15&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td159"&gt;&lt;P class="p599 ft113"&gt;&lt;NOBR&gt;16-20&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td159"&gt;&lt;P class="p600 ft113"&gt;&lt;NOBR&gt;21-25&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td160"&gt;&lt;P class="p600 ft113"&gt;&lt;NOBR&gt;26-30&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td159"&gt;&lt;P class="p599 ft113"&gt;&lt;NOBR&gt;31-37&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td161"&gt;&lt;P class="p20 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td162"&gt;&lt;P class="p20 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td164"&gt;&lt;P class="p20 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td165"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td119"&gt;&lt;P class="p145 ft113"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td167"&gt;&lt;P class="p598 ft113"&gt;3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td168"&gt;&lt;P class="p599 ft113"&gt;10%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td168"&gt;&lt;P class="p130 ft90"&gt;14%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td169"&gt;&lt;P class="p600 ft113"&gt;24%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td168"&gt;&lt;P class="p599 ft113"&gt;24%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td168"&gt;&lt;P class="p600 ft113"&gt;17%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td169"&gt;&lt;P class="p600 ft113"&gt;8%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td168"&gt;&lt;P class="p599 ft113"&gt;1%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td170"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr30 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td164"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td165"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td119"&gt;&lt;P class="p145 ft113"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td167"&gt;&lt;P class="p598 ft113"&gt;3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td168"&gt;&lt;P class="p599 ft113"&gt;11%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td168"&gt;&lt;P class="p130 ft90"&gt;13%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td169"&gt;&lt;P class="p600 ft113"&gt;18%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td168"&gt;&lt;P class="p599 ft113"&gt;26%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td168"&gt;&lt;P class="p600 ft113"&gt;19%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td169"&gt;&lt;P class="p600 ft113"&gt;10%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td168"&gt;&lt;P class="p599 ft113"&gt;1%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td172"&gt;&lt;P class="p20 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr31 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td164"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td165"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td119"&gt;&lt;P class="p145 ft113"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td167"&gt;&lt;P class="p598 ft113"&gt;4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td168"&gt;&lt;P class="p599 ft113"&gt;13%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td168"&gt;&lt;P class="p130 ft90"&gt;13%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td169"&gt;&lt;P class="p600 ft113"&gt;16%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td168"&gt;&lt;P class="p599 ft113"&gt;25%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td168"&gt;&lt;P class="p600 ft113"&gt;14%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td169"&gt;&lt;P class="p600 ft113"&gt;13%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td168"&gt;&lt;P class="p599 ft113"&gt;2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td173"&gt;&lt;P class="p20 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr30 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td164"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr32 td165"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr32 td119"&gt;&lt;P class="p145 ft113"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr32 td167"&gt;&lt;P class="p598 ft113"&gt;7%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr32 td168"&gt;&lt;P class="p599 ft113"&gt;16%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr32 td168"&gt;&lt;P class="p130 ft118"&gt;13%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr32 td169"&gt;&lt;P class="p600 ft113"&gt;13%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr32 td168"&gt;&lt;P class="p599 ft113"&gt;21%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr32 td168"&gt;&lt;P class="p600 ft113"&gt;12%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr32 td169"&gt;&lt;P class="p600 ft113"&gt;14%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr32 td168"&gt;&lt;P class="p599 ft113"&gt;3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td174"&gt;&lt;P class="p20 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr30 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td164"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td165"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td119"&gt;&lt;P class="p145 ft113"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td167"&gt;&lt;P class="p598 ft113"&gt;9%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td168"&gt;&lt;P class="p599 ft113"&gt;18%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td168"&gt;&lt;P class="p130 ft90"&gt;12%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td169"&gt;&lt;P class="p600 ft113"&gt;11%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td168"&gt;&lt;P class="p599 ft113"&gt;18%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td168"&gt;&lt;P class="p600 ft113"&gt;13%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td169"&gt;&lt;P class="p600 ft113"&gt;13%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td168"&gt;&lt;P class="p599 ft113"&gt;5%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td175"&gt;&lt;P class="p20 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr31 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td164"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr25 td176"&gt;&lt;P class="p132 ft113"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td167"&gt;&lt;P class="p598 ft113"&gt;14%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td168"&gt;&lt;P class="p599 ft113"&gt;22%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td168"&gt;&lt;P class="p130 ft90"&gt;11%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td169"&gt;&lt;P class="p600 ft113"&gt;10%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td168"&gt;&lt;P class="p599 ft113"&gt;14%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td168"&gt;&lt;P class="p600 ft113"&gt;12%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td169"&gt;&lt;P class="p600 ft113"&gt;11%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td168"&gt;&lt;P class="p599 ft113"&gt;6%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td177"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td162"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td164"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td158"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p524 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Kronofogdemyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Skuldsaneringsgäldenärernas betalningsförmåga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft26"&gt;För att tillförsäkra att skuldsaneringslagen även uppfyller kravet på att vara borgenärsgynnande är det nödvändigt att beakta vilken effekt en ändring av betalningsplanens längd får på borgenärernas rätt till betalning. Kronofogdemyndigheten har uppskattat att borgenärerna får omkring 88 miljoner kronor varje år enligt de skuldsaneringar som beviljades för år 2012. Varje år som betalningsplanerna enligt skuldsaneringslagen förkortas skulle det alltså kosta borgenärerna när- mare 88 miljoner kronor. Under ett år löper det normalt planer som beslutats under fem olika kalenderår. Och om vi antar att det varje år flyter in lika mycket som under år 2012 från de betalningsplaner som beslutats under en femårscykel, så kommer det varje år in cirka 440 miljoner kronor. Om två betalningsfria månader införs kan man anta att det årliga tappet uppgår till cirka 73 miljoner kronor (440/12 x 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft28"&gt;Här kan en jämförelse göras med att betalningarna enbart till Svensk Inkassos medlemmar år 2012 uppgick till 24,4 miljarder kronor. &lt;SPAN class="ft120"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Se Svensk Inkassos sammanställning av branschstatistik för år 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372191x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td143"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p604 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Betalningsplanens längd i andra europeiska länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft9"&gt;Danmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft26"&gt;I Danmark är betalningsplanen normalt fem år från skuldsanerings- beslutet. Om det finns särskilda skäl kan en plan vara både längre eller kortare än så.&lt;SPAN class="ft76"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Enligt uppgift från det danska Justitsministe- riet sker avvikelser från huvudregeln främst om gäldenären närmar sig ålderspension, då en treårig betalningsplan kan tillämpas. För näringsidkare som i samband med konkurs ansöker om skuldsane- ring ska betalningsplanen som huvudregel alltid vara tre år.&lt;SPAN class="ft76"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Enligt Justitsministeriet får det stora flertalet av skuldsaneringsgäldenär- erna en betalningsplan. Endast i de fall där gäldenären är en ålders- pensionär kan nollbeslut meddelas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft24"&gt;När beslut fattas om att inleda skuldsanering börjar gäldenären att betala in sitt beräknade betalningsutrymme till ett särskilt bank- konto. Efter det att gäldenären beviljats skuldsanering överförs de sparade pengarna till ett uppsamlingskonto. Pengarna räknas sedan av från den beslutade betalningsperioden. Antalet månader förkor- tas i den utsträckning inbetalda medel täcker det månatliga belopp som det är bestämt att gäldenären ska betala. Om ansökan om skuldsanering avslås betalas inbetalda medel tillbaka till gäldenären.&lt;SPAN class="ft95"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft9"&gt;Finland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft26"&gt;Tidigare var betalningsplanerna i Finland som huvudregel fem år, men förkortades från och med år 2010 till tre år.&lt;SPAN class="ft76"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Har gäldenären beviljats skuldsanering på grund av att det finns särskilda skäl till det ska betalningsplanen som regel vara fem år.&lt;SPAN class="ft76"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Om gäldenären ska behålla äganderätten till sin bostad kan planen förlängas till som mest tio år.&lt;SPAN class="ft76"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Ett överskridande av dessa tidsrymder med upp till två ytterligare år kan dessutom aktualiseras på begäran av borge- närer som är privatpersoner.&lt;SPAN class="ft76"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Betalningsplanen kan dessutom även förlängas med upp till fyra månader för betalning av arvodet för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;2 § första stycket i den danska gældssaneringsbekendtgørelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se reglerna i 29 kap. konkursloven och 2 § första stycket gældssaneringsbekendtgørelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se 2 § andra stycket gældssaneringsbekendtgørelsen och SOU 2004:81 s. 87.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se 30 § andra stycket lagen om skuldsanering för privatpersoner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se 30 § fjärde stycket lagen om skuldsanering för privatpersoner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se 30 § tredje stycket lagen om skuldsanering för privatpersoner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se 31 a § lagen om skuldsanering för privatpersoner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft16"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372192x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;den utredare som förordnats av domstol att bistå i skuldsanerings- ärendet.&lt;SPAN class="ft34"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;Enligt uppgift från det finska Justitieministeriet drevs reformen om en treårig betalningsplan fram av starka krafter bland närings- idkarna. Diskussionen om betalningsplanens längd fortsätter och det har även framställts krav på en huvudregel om två år, men enligt uppgift planeras inte någon ändring av nuvarande ordning i dags- läget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft20"&gt;Enligt Justitieministeriet bedöms gäldenären i omkring 30 pro- cent av skuldsaneringsärendena ha ett alltför litet betalningsutrym- me för att kunna betala något överhuvudtaget, och det blir därför aldrig fråga om någon betalningsplan. I dessa fall ska skuldsane- ringen som huvudregel alltid löpa under fem år. Om gäldenären på grund av sjukdom, ålder eller annan motsvarande orsak saknar betalningsförmåga kan den tiden förkortas.&lt;SPAN class="ft81"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft9"&gt;Norge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;I Norge är betalningsplanens längd som huvudregel fem år för tvingande beslut om skuldsanering. Om det finns tungt vägande skäl kan en annan tid bestämmas, som längst tio år. Betalnings- planer över åtta år kan endast beslutas i mycket speciella fall.&lt;SPAN class="ft34"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft26"&gt;För bedömningen av om en kortare betalningsplan ska tillämpas ska beaktas om en femårig plan skulle innebära särskilda svårigheter för gäldenären eller dennes familj.&lt;SPAN class="ft76"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Bedömningen påverkas även av om en betydande del av gäldenärens skulder utgörs av borgensåtag- anden. Dessutom ska beaktas om gäldenären har betalat av på sina skulder under lång tid enligt en frivillig betalningsplan.&lt;SPAN class="ft76"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft24"&gt;Det förhållandet att gäldenären har studielån av betydande stor- lek kan medföra att betalningsplanen bestäms till en längre tid än fem år. Detsamma gäller om gäldenären ska behålla äganderätten till sin bostad och den är pantsatt till ett väsentligt mindre belopp än bostaden är värderad till. För bedömningen av om en längre tid blir aktuell, ska även beaktas om skuldsaneringen framstår som oskälig i förhållande till personer som är solidariskt betalningsskyl-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se 30 § femte stycket lagen om skuldsanering för privatpersoner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se 30 § fjärde stycket lagen om skuldsanering för privatpersoner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se § &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;5–2,&lt;/NOBR&gt; första stycket gjeldsordningsloven (tvingande beslut), samt § &lt;NOBR&gt;4–2&lt;/NOBR&gt; för frivilliga uppgörelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;I lagtexten anges detta som ”ekstraordinære belastninger eller uvanlig oppofrelse”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se § &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;5-2,&lt;/NOBR&gt; andra stycket gjeldsordningsloven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372193x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td143"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;diga för någon av gäldenärens skulder. Bedömningen påverkas ock- så av om en stor andel av betalningen går till bl.a. skulder på grund av brott.&lt;SPAN class="ft34"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;I Norge uppskattas omkring 80 procent av alla skuldsanerings- gäldenärer sakna betalningsutrymme. För att kunna ta större hänsyn till deras situation har regeringen övervägt att föreslå mer flexibla bestämmelser kring gäldenärens betalningar och betalnings- planens längd. I propositionen har dock konstaterats att nuvarande lagstiftning är tillräcklig i det avseendet och att det inte finns skäl för lagändringar.&lt;SPAN class="ft34"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Betalningsplanens längd i övriga Europa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft24"&gt;Även i övriga Europa är betalningsplanens längd en fråga som är föremål för ständig debatt. Den normala betalningsplanens längd varierar mellan två och åtta år i några av de &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; som erbjuder en skuldsaneringslagstiftning. Det har konstaterats att det i många länder finns utrymme för flexibilitet vid bestämmandet av planens längd, men att denna möjlighet liksom i Sverige mycket sällan tillämpas i praktiken. Vid en jämförelse som presenterades i augusti 2010 noterades en gradvis förkortning av betalningsplanens längd i de europeiska ländernas respektive lagstiftningar. Vid denna tid- punkt var en femårig plan vanligast, medan det kunde konstateras att länder med ny skuldsaneringslagstiftning många gånger valt en kortare tid än så (jfr Tjeckien, Slovenien, Polen, Grekland, Lettland och Slovakien).&lt;SPAN class="ft95"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;§ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;5-2,&lt;/NOBR&gt; tredje stycket gjeldsordningsloven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se den norska propositionen prop. 155 L &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2012–2013&lt;/NOBR&gt; Endringer i gjeldsordningsloven og dekningsloven mv., s. 52 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se Jason J. Kilborn, Expert Recommendations and the Evolution of European Best Practices for the Treatment of Overindebtedness, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1984–2010,&lt;/NOBR&gt; s. 32 ff samt Study on means to protect consumers in financial difficulty: Personal bankruptcy, datio in solutum of mortgages, and restrictions on debt collection abusive practices, Final Report Contract &lt;SPAN class="ft121"&gt;№ &lt;/SPAN&gt;MARKT/2011/023/B2/ST/FC, London Economics, December 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft16"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372194x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td110"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td178"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td179"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td178"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td179"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p607 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;9.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft26"&gt;Betalningsplanens längd har diskuterats sedan skuldsaneringsinsti- tutet infördes i svensk lagstiftning. Hur länge gäldenären ska betala av på sina skulder är även en fråga som fortlöpande övervägs av de andra europeiska länder som erbjuder liknande möjligheter till skuld- avskrivning. För att bestämma vad som utgör en lämplig betalnings- tid måste såväl gäldenärens som borgenärernas intressen iakttas, men givetvis även de övriga samhällsekonomiska effekter som regleringen kan komma att innebära.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;I det följande redogör vi för våra slutsatser om vilken påverkan betalningsplanens längd har samt om och i så fall hur den bör änd- ras. Vi redovisar även våra synpunkter i fråga om när gäldenären ska påbörja sina betalningar och om det är lämpligt att föreslå betalningsfria månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft16"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372195x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td143"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Betalningsplanens längd har stor betydelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft7"&gt;Överskuldsättning har en nedbrytande verkan för den enskilde och dennes familj, i synnerhet då skuldsättningen är långvarig (se redo- visning i avsnitt 2.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft26"&gt;I de fall en gäldenär beviljas skuldsanering kvarstår många nega- tiva effekter också under den tid som betalningsplanen löper. I intervjuundersökningar har gäldenärer beskrivit att de lever med en ständig rädsla för att något ska hända under betalningsperioden, vilket i sin tur kan äventyra skuldsaneringen.&lt;SPAN class="ft76"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Detta kan få till följd att gäldenärerna blir än mer passiviserade och t.ex. inte vågar förändra sin arbetssituation, öka sin inkomst eller byta bostad. Det är känt att personer som lever under överskuldsättning har sämre hälsovärden än den genomsnittlige invånaren. Bland dem som beviljats skuldsanering har dessutom konstaterats en dödlighet som är 30 gånger så hög som bland den övriga befolkningen.&lt;SPAN class="ft76"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Vid våra samråd har också påpekats att betalningsplanens längd har betydel- se för gäldenärens förutsättningar att genomföra en skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft24"&gt;Gäldenärens svåra situation och samhällets kostnader för över- skuldsättningen är bakgrunden till det rehabiliterande syftet med skuldsaneringslagen. Avsikten är att överskuldsatta ska få en chans att lösa sina ekonomiska problem och därigenom erbjudas ett dräg- ligare och mer samhällsnyttigt liv. Den tid som det tar för en gälde- när att ta sig ur sina ekonomiska svårigheter är betydelsefull för att minska såväl påverkan på den enskilde som de samhällsekonomiska effekterna. I den forskning som bedrivs på området har betonats att det därför är viktigt att de betalningsplaner som bestäms i ett skuldsaneringsförfarande inte blir alltför utsträckta. Vikten av att det finns ett betydande mått av flexibilitet vid bestämmandet av planens längd har också poängterats.&lt;SPAN class="ft95"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft24"&gt;Utredningen visar att den senaste ändringen av skuldsanerings- lagen avseende skuldernas ålder har medfört att andelen gäldenärer som varit långvarigt skuldsatta när de beviljas skuldsanering har minskat något. Samtidigt har en påfallande majoritet även fortsätt- ningsvis en lång historia av betalningssvårigheter (se avsnitt 9.5.1–&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se dels Lisbeth Sandvalls doktorsavhandling, Överskuldsättningens ansikten. En studie av vägar in i och ut ur ekonomiska svårigheter, 2011, s. 68 och 74 dels Jane Petterssons mastersuppsats Förklara skulden – Sanera skammen. En analys av överskuldsattas berät- telser, s. 41.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se Konsumentverkets rapport 2010:18, Dödsfall under och efter skuldsanering, s. 8 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se Jason J. Kilborn genomgång i Expert Recommendations and the Evolution of European Best Practices for the Treatment of Overindebtedness, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1984–2010,&lt;/NOBR&gt; s. 2 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft16"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372196x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;9.5.2). För denna grupp framstår behovet av en snar ekonomisk rehabilitering som särskilt angelägen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Även borgenärskollektivet gynnas av att gäldenären så snart som möjligt får en fungerande ekonomi. Samtidigt är det viktigt att skuldsaneringsinstitutet tillgodoser borgenärernas befogade intresse av att faktiskt få betalt för sina fordringar. Som visat kan betal- ningar enligt fastslagna betalningsplaner som beviljats under 2012 uppskattas till närmare 88 miljoner per år (se avsnitt 9.5.3). För varje år som betalningsplanen förkortas påverkas alltså borgenä- rernas möjligheter till intäkter i motsvarande mån. Av detta skäl är det alltså nödvändigt att betalningsplanen inte heller blir alltför kort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft26"&gt;Gäldenärens behov av tillräcklig tid för att lära sig att ta hand om sin ekonomi är ett argument som förts fram för att betalnings- planen inte bör förkortas. Detta kan vara angeläget inte minst för de skuldsaneringsgäldenärer som har en mer färsk skuldsättning, vilket är en grupp som ökar. Betalningsplanens längd torde också ha viss betydelse för den allmänna betalningsmoralen, varför det även ur detta perspektiv är viktigt att betalningstiden inte begränsas i alltför stor utsträckning. Det har ännu inte påvisats några tecken på att betalningsmoralen har påverkats negativt under de snart 20 år som skuldsaneringsinstitutet har funnits.&lt;SPAN class="ft76"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Och vi ser det som angeläget att inte genomföra reformer som gör att skuldsanering som sådan ifrågasätts, utan regleringen måste utformas på ett sådant sätt att den har ett fortsatt högt förtroende bland allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Ingen generell förkortning av betalningsplanen, men flexiblare planer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Det saknas skäl att ändra huvudregeln om betalnings- planens längd. Den ska däremot vara mer flexibel än i dag. Lagens krav på &lt;SPAN class="ft9"&gt;särskilda skäl &lt;/SPAN&gt;ska därför ändras så att en kortare tid kan bestämmas om det &lt;SPAN class="ft9"&gt;är skäligt&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft7"&gt;Vid våra samråd har inte framkommit att det finns någon större efterfrågan på en generell förkortning av betalningsplanens längd. Samtidigt som man alltså ur ett internationellt perspektiv ser en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Intrum Justitias årliga European Payment Index för år 2012 visar t.ex. att det antal dagar som privatpersoner i Sverige är sena med sina betalningar fortfarande är lågt internationellt sett, i genomsnitt sex dagar. Se European Payment Index 2012, s. 43.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft16"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td143"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p389 ft8"&gt;utveckling mot kortare planer än femåriga, förefaller det inte finnas något uttalat inhemskt behov av kortare tider. Mot en kortare tid ska som nämnts vägas betydelsen av att begränsa borgenärernas förlust samt att betalningsmoralen och förtroendet för skuldsane- ringsinstitutet bibehålls. Det måste också beaktas att en alltför kort betalningstid skulle kunna förhindra att vissa gäldenärer beviljas skuldsanering på grund av att det skulle framstå som oskäligt. För en del gäldenärer kan en femårig betalningsplan också vara nödvän- dig för att få tillräcklig tid att komma till rätta med sin ekonomiska situation. Vi anser därför att det inte finns tillräckliga skäl att före- slå att huvudregeln om betalningsplanens längd ska förkortas från de fem år som gäller i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;Samtidigt är det viktigt att det finns utrymme att anpassa betal- ningsplanerna efter omständigheterna i det enskilda fallet. Denna möjlighet erbjuds redan genom den nuvarande lagstiftningen, men praxis visar tydligt på att avvikelser från huvudregeln sker anmärk- ningsvärt sällan. Trots allt krävs för ett undantag inte mer än sär- skilda skäl, och sådana torde förekomma i större omfattning än vad man för närvarande kan utläsa ur praxis. Vi anser att avsteg från huvudregeln bör vara vanligare än de är i dag. För att så ska ske krävs att undantagsregeln får en annan utformning. Lagen bör där- för ändras på så sätt att en kortare tid än fem år är möjlig redan om det är &lt;SPAN class="ft41"&gt;skäligt &lt;/SPAN&gt;att bestämma en kortare tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft7"&gt;I vissa typfall kan det finnas ett särskilt behov av en ökad flexi- bilitet. Vi anser att exempelvis gäldenärer som nått ålderspension mer regelmässigt bör få kortare betalningsplaner. Detta gäller även svårt sjuka personer. I vissa fall kan barnperspektivet också moti- vera en kortare tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft26"&gt;En grupp som lyfts fram i detta sammanhang är personer som har varit överskuldsatta länge. Samtidigt som det är en tilltalande tanke att korta betalningstiderna särskilt för dem, har det visat sig vara svårt att klarlägga hur lång tid en gäldenär har varit överskuld- satt (jfr avsnitt 9.5.1). Hur lång tid en löneutmätning har pågått kan vara en måttstock, men det finns också gäldenärer som länge kämpat med sin ekonomi utan att hamna i Kronofogdemyndighet- ens register. För dem kan det bli svårt att visa hur länge de levt under så svåra ekonomiska förhållanden att de bör komma i fråga för en kortare betalningsplan. Osäkerheten i detta avseende kan påverka rättssäkerheten negativt. Det kan också ifrågasättas om gäldenärer som under en tid valt att inte ta itu med sin ekonomi, skulle få en fördelaktigare situation än en person som ser till att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft16"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372198x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft26"&gt;ansöka om skuldsanering så snart det är möjligt. Lagstiftningen bör inte innehålla incitament till att avstå från att ansöka. Vi anser sammantaget att det inte är lämpligt att särskilt ange att gäldenärer med långvarig skuldsättning bör erbjudas en kortare betalnings- plan. Med det sagt kan det ändå finnas situationer där behovet av ekonomisk rehabilitering motiverar en kortare tid även i dessa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;I vilka situationer ett avsteg från huvudregeln kan förekomma anser vi inte bör uttryckas i lagtexten, då det riskerar att tillämp- ningen begränsas till enbart de exempel som anges där. Även fort- sättningsvis ska en individuell bedömning göras av längden på betalningsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Betalningarna ska påbörjas redan vid inledandebeslutet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Gäldenären ska påbörja sina skuldsaneringsbetalningar redan från inledandebeslutet. Vid ett inledandebeslut ska därför också fattas ett beslut om månatlig betalning. Detta beslut kan ändras fram till dess att ett slutligt beslut i skuldsane- ringsärendet har fattats. Beslutet får överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft7"&gt;Gäldenärens betalningar ska ske utan hinder av att beslutet om betalning inte har vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft7"&gt;Om skuldsanering beviljas ska inbetalda medel fördelas mellan de borgenärer vars fordringar omfattas av skuldsane- ringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft7"&gt;Avslås, avskrivs eller avvisas en ansökan ska inbetalda medel återbetalas till gäldenären, när beslutet har vunnit laga kraft. Om en pågående utmätning har avbrutits vid inledandebeslutet ska i stället medlen fördelas på de fordringar för vilka utmätningen pågick.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft7"&gt;När skuldsanering beviljas ska längden på en betalningsplan förkortas med det antal månader som förflutit sedan inledande- beslutet meddelades, under förutsättning att gäldenären har full- gjort sina förpliktelser enligt beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft7"&gt;Övriga rättsverkningar av en skuldsanering ska räknas från dagen för inledandebeslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft16"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372199x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td143"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Beslut om betalning i samband med inledandebeslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft8"&gt;Enligt nuvarande ordning ska gäldenären inte påbörja sina betal- ningar förrän ett slutligt beslut om skuldsanering har fattats och det alltså finns en betalningsplan. Kronofogdemyndighetens hand- läggningstid påverkar därför möjligheterna för gäldenären till en snar rehabilitering och borgenärernas chans till snabb betalning. Av de skuldsaneringar som beviljas är handläggningstiden från inled- andebeslut till slutligt beslut upp till tre månader i 45 procent av ärendena. Det finns också anledning beakta att 17 procent av ären- dena tar ett halvår eller mer att avgöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft26"&gt;Om gäldenären får möjlighet att påbörja sina betalningar redan vid inledandebeslutet kan skuldsaneringen komma igång snabbare och förfarandet bli mer effektivt. Betalningsplanen kan då avslutas tidigare, vilket också ger gäldenären en chans att rehabiliteras snab- bare. Ett sådant förslag motverkar dessutom ansökningar från de eventuella gäldenärer som kan befaras ansöka enbart i syfte att få ett uppehåll i sin löneutmätning. Hur gäldenären sköter sina betal- ningar före ett slutligt beslut, ger dessutom en god indikation på hur motiverad gäldenären är att genomföra en skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft26"&gt;Vi anser att det finns goda skäl att föreslå att gäldenären ska på- börja sina skuldsaneringsbetalningar redan från inledandebeslutet.&lt;SPAN class="ft76"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Kronofogdemyndigheten bör därför i samband med inledande- beslutet även fatta ett interimistiskt beslut om betalning. Om gäldenären bedöms ha ett betalningsutrymme, ska bestämmas ett belopp som ska erläggas varje månad till den betalningsförmedling som inrättas (se kapitel 10). Om betalningsutrymme saknas ska i stället beslutas att någon betalning inte ska ske. Det månatliga beloppet ska bestämmas enligt samma regler som gäller för betal- ningsutrymmet i övrigt. På grund av att utredningsunderlaget kan vara mer begränsat i detta skede av handläggningen, bör viss försik- tighet iakttas vid bestämmande av beloppets storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft8"&gt;Av beslutet ska framgå när betalningarna ska påbörjas, vilket av effektivitetsskäl bör vara så snart som möjligt. Betalning ska av detta skäl också påbörjas även innan beslutet har vunnit laga kraft. Beslutet kan ändras när som helst under handläggningen, på eget initiativ av Kronofogdemyndigheten eller efter begäran av part. Beslutet gäller till dess skuldsaneringsärendet slutligt avgörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft24"&gt;Beslut under handläggning brukar normalt inte få överklagas annat än i samband med det slutliga avgörandet. Detta följer av all-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;På samma sätt som i Danmark, se avsnitt 9.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft16"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372200x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;männa förvaltningsrättsliga grundsatser. Samma bedömning gjor- des vid tillkomsten av skuldsaneringslagen.&lt;SPAN class="ft34"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Trots att ett interi- mistiskt beslut om betalning fattas under handläggningen av ett skuldsaneringsärende, bedömer vi att det kan få långtgående rätts- verkningar för den enskilde (se nedan). Vi anser att det därför ska vara möjligt att överklaga, på samma sätt som det i dag går att över- klaga ett inledandebeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Hantering av inbetalda medel om skuldsanering beviljas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft26"&gt;Gäldenärens betalningsförmåga kan av olika skäl variera över tid. Det är alltså möjligt att gäldenären inledningsvis bedöms ha ett betalningsutrymme och av detta skäl inledningsvis påbörjar sina skuldsaneringsbetalningar. Vid tidpunkten för skuldsaneringsbeslu- tet kan situationen vara en annan, t.ex. på grund av att gäldenären förlorat sitt jobb och därmed fått en mycket lägre inkomst. I ett sådant fall kan gäldenären bedömas sakna betalningsförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft26"&gt;Betalningar som sker innan skuldsanering beviljas är preliminärt avsedda för de borgenärer vars fordringar omfattas av skuldsane- ringen. I samband med skuldsaneringsbeslutet ska sådana medel avskiljas för dessa borgenärers räkning (se avsnitt 10.6.4). Bestäms en betalningsplan ska i den anges hur inbetalda medel ska fördelas mellan borgenärerna. Det gäller alltså både medel som betalats in före skuldsaneringsbeslutet och medel från framtida betalningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft26"&gt;Om betalningsförmåga skulle saknas vid skuldsaneringsbeslutet ska någon betalningsplan inte bestämmas. Eventuellt inbetalda medel ska i sådana fall ändå fördelas och betalas ut till borgenär- erna, efter samma principer som gäller enligt en betalningsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Hantering av inbetalda medel om skuldsanering inte beviljas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft24"&gt;I de fall skuldsanering inte beviljas, men gäldenären dessförinnan har genomfört betalningar ska pengarna återbetalas till gäldenären. Eftersom ingen skuldsanering har kommit till stånd framstår det inte som skäligt att medlen ska tillkomma skuldsaneringsborgenär- erna. Dessutom ska beaktas att t.ex. ett avslagsbeslut kan fattas när som helst under handläggningstiden (se 13 § andra stycket). Det är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 166.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td143"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p311 ft7"&gt;därför inte säkert att det vid avslagsbeslutet finns tillräcklig utred- ning om samtliga borgenärer för att en fördelning ska kunna ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Utbetalning till gäldenären ska ske först när beslutet om avslag, avskrivning eller avvisning har vunnit laga kraft. Då finns pengarna alltjämt kvar om gäldenären överklagar beslutet och kan användas om skuldsanering senare beviljas i en högre instans. Det är givetvis inget som hindrar en borgenär att begära utmätning i medlen så snart de betalas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft24"&gt;Om en tidigare utmätning har avbrutits på grund av inledande- beslutet (jfr 22 §) ska i stället de inbetalda medlen fördelas på de fordringar för vilka utmätningen pågick. Eventuellt överskott åter- går till gäldenären. Genom en sådan ordning drabbas inte borgenär- erna lika negativt av att gäldenären är fredad från utmätning under handläggningstiden, vilket är en kritik som framförts vid våra sam- råd. Även en sådan utbetalning ska ske först sedan beslutet om avslag, avskrivning eller avvisning har vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft9"&gt;Avräkning från betalningsplanens längd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Den betalningsplan som fastställs när en skuldsanering beviljas ska som nämnts även fortsättningsvis normalt löpa under fem år, räknat från tiden för det slutliga beslutet. Vi anser att det är rimligt att gäldenären från betalningsplanens längd ska få avräkna det antal månader som förflutit sedan ett beslut om betalning meddelats, normalt i anslutning till inledandebeslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;En förutsättning för att avräkning ska kunna ske är att gälde- nären kan anses ha uppfyllt sina förpliktelser och i övrigt har med- verkat i ärendet. För de gäldenärer som förpliktats att betala ett månatligt belopp innebär detta att de måste genomföra betalning- arna på det sätt som anges i beslutet. I annat fall kan inte någon avräkning ske. För enkelhetens skull bör tidsavräkning även vara möjlig även för gäldenärer som saknat betalningsförmåga och där- för inte ålagts att betala något före skuldsaneringsbeslutet. Dessa gäldenärer skulle annars hamna i ett mer ofördelaktigt läge än sådana som har kunnat betala. För gäldenärer utan betalningsför- måga är det tillräckligt att de i övrigt medverkar i ärendet, för att avräkning ska få ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft7"&gt;Om skuldsanering inte beviljas upphör betalningsskyldigheten i samband med beslutet om avslag, avvisning eller avskrivning. Någon avräkning för tid efter denna tidpunkt kan inte ske, efter-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft16"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;som en sådan ordning skulle vara svår att administrera och kon- trollera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Genom möjligheten till avräkning kan skuldsaneringsförfaran- det bli väsentligt effektivare än det är i dag. Handläggningstiden hos Kronofogdemyndigheten efter inledandebeslutet kommer att sakna betydelse för den tid det tar för gäldenären att bli skuldfri. I vissa fall kan det komma att innebära att betalningsplanen kan avslutas långt tidigare än enligt nuvarande ordning – dock utan att kraven på gäldenären sänks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft26"&gt;Någon förlust för skuldsaneringsborgenärerna bedömer vi inte att avräkningsmöjligheten kommer att medföra. I vissa fall kommer gäldenären att betala mer inledningsvis och i andra fall kommer betalningarnas storlek att öka från och med skuldsaneringsbeslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Vi har också övervägt andra utformningar av denna lösning. Avräkning skulle exempelvis kunna ske med det &lt;SPAN class="ft41"&gt;belopp &lt;/SPAN&gt;som hittills betalats in vid tidpunkten för skuldsaneringsbeslutet. Men det skulle bli en långt mer komplicerad ordning och dessutom skulle gäldenärer drabbas onödigt hårt om de inledningsvis saknar betal- ningsutrymme. För många gäldenärer skulle det inte innebära ett effektivare förfarande, vilket vi anser är angeläget. Ett annat alter- nativ hade varit att påbörja betalningsplanen redan från inledande- beslutet. Även det skulle kunna komplicera förfarandet onödigt mycket, bl.a. om de inbetalda medlen skulle fördelas mellan borge- närerna vid ett avslagsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Sammanfattningsvis anser vi att bestämmelsen bör utformas så att gäldenären från betalningsplanens längd ska få avräkna det antal månader som förflutit sedan beslutet om förtida betalning medde- lades. Förutsättningen är givetvis, som nämnts, att gäldenären skött sina åtaganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft20"&gt;Hur gäldenären sköter sina betalningar efter inledandebeslutet kan dessutom ge en fingervisning om hur motiverad gäldenären är att genomföra en skuldsanering. Detta bör också i viss mån påverka skälighetsbedömningen av om skuldsanering ska beslutas. Sam- tidigt måste man alltid beakta orsaken till eventuell misskötsamhet. Gäldenären har kanske inte förstått beslutets innebörd eller så kan ett för högt månatligt belopp ha bestämts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft16"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td143"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Övriga rättsverkningar räknas från inledandebeslutet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;Enligt nuvarande ordning har en borgenär rätt att begära ompröv- ning av skuldsaneringen inom fem år från skuldsaneringsbeslutet (24 § första stycket 5). Gäldenärens betalningsanmärkning med anledning av skuldsaneringen försvinner inte heller förrän fem år efter den dag då skuldsaneringen beviljades eller, om en betalnings- plan löper under längre tid, senast den dag då planen löper ut (8 § kreditupplysningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft24"&gt;En risk för omprövning kan verka hämmande för den skuld- satte. Av rädsla för att skuldsaneringen ska upphävas kan gäldenä- ren undvika att förändra sin arbetssituation, öka sin inkomst eller byta bostad (jfr avsnitt 9.7.2). Med en betalningsanmärkning blir det också betydligt svårare att påbörja ett nytt liv, att få ett hyres- kontrakt eller ett telefonabonnemang. Det är först när skuldsane- ringen och dess rättsverkningar är helt avslutade som gäldenären kan anses vara helt rehabiliterad och ha förutsättningar till ett eko- nomiskt bättre liv. Starka skäl talar därför för att skuldsaneringen bör kunna avslutas så snart som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft7"&gt;Genom vårt förslag om möjlighet till avräkning kan en betal- ningsplan avslutas tidigare än i dag. De nuvarande tidsrymderna för omprövning och betalningsanmärkning korresponderar inte med dessa bestämmelser. Vi bedömer att en effektivare skuldsanerings- process kan åstadkommas om dessa rättsverkningar räknas från inledandebeslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;En sådan lösning innebär att gäldenären alltid behåller sin betal- ningsanmärkning i fem år från inledandebeslutet. Samma tidsfrist gäller för borgenärens möjlighet att begära omprövning på grund av att gäldenärens ekonomiska förhållanden väsentligen förbättrats. Om en betalningsplan avslutas senare än så upphör rättsverk- ningarna senast den dag då planen löper ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft16"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372204x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Två betalningsfria månader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Gäldenären ska ha rätt till två betalningsfria månader varje år, vilka ska infalla i juni och december.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft9"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Ytterligare en åtgärd som vi har övervägt för att förbättra gäldenär- ens förutsättningar att genomföra en skuldsanering, är införandet av betalningsfria månader. Förutom att underlätta gäldenärens pressade situation, kan en sådan ventil i betalningsperioden även bidra till att göra skuldsaneringsinstitutet mer attraktivt för gälde- nären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Tidigare lagstiftningsärenden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;Betalningsfria månader är inte ett främmande inslag i den svenska lagstiftningen. Tidigare genomfördes löneutmätning under högst sex månader per kalenderår, medan övriga månader var betalnings- fria. Efter en översyn av löneexekutionssystemet kom detta att ändras år 1995. Inför lagändringen framfördes farhågor om att ett system utan tidsbegränsningar kunde bli för betungande för gälde- närerna.&lt;SPAN class="ft34"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Det diskuterades om det i stället var möjligt att införa ett system med s.k. fasta frimånader under det att löneutmätning inte fick ske, t.ex. i juli och december. Men ett sådant system bedömdes kunna uppmuntra till manipulationer. Regeringen ansåg att den enda möjligheten till ett effektivt och lättillämpat system var att all löneutmätning skulle fortgå i princip utan tidsbegränsningar. Det betonades att rimliga förbehållsbelopp och möjligheter till anstånd skulle säkerställa att systemet inte blev för betungande för gäldenären.&lt;SPAN class="ft34"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft20"&gt;Mot bakgrund av att den säkerhetsventil som anståndsmöjlig- heten skulle utgöra inte tillämpades på ett korrekt sätt, återupptog Riksskatteverket senare diskussionen om betalningsfria månader i löneutmätningsförfarandet. Verkets slutsats blev ändå att det inte var lämpligt att införa betalningsfria månader. Som främsta skäl till slutsatsen angavs påverkan på indrivningsresultatet. En annan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se prop. 1994/95:49 s. 58 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se RSV Rapport 1992:1 s. 123 ff. och prop. 1994/95:49 s. 58 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372205x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td143"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft26"&gt;anledning var återigen den befarade risken för manipulation. Man ansåg att det inte gick att bortse från att gäldenär och arbetsgivare skulle kunna komma överens om att t.ex. övertidsersättning skulle betalas ut vid just de tillfällen som frimånaderna inföll. I stället utgick Riksskatteverket från att en generösare tillämpning av anstånds- reglerna skulle ge gäldenärer med långvarig löneutmätning tillräck- lig lättnad och förordade alltså inte några fria månader.&lt;SPAN class="ft76"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft24"&gt;Betalningsfria månader har även övervägts av Kronofogdemyn- digheten i förslaget om ett schabloniserat löneutmätningsförfar- ande. Myndigheten kom i detta avseende till samma slutsats som Riksskatteverket tidigare gjort. Det poängterades att farhågan om illojala överenskommelser mellan gäldenärer och arbetsgivare inte borde överdrivas, men att de ändå måste beaktas – i synnerhet när gäldenären är anställd i ett eget eller en nära anhörigs företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft9"&gt;Betalningsfria månader bör införas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft8"&gt;Vår uppfattning är att betalningsfria månader skulle innebära en välkommen ventil under den tid som gäldenären genomför sina skuldsaneringsbetalningar. Detta gäller såväl under de inledande betalningarna som enligt en betalningsplan, efter att skuldsanering har beviljats. Det kan förbättra förutsättningarna för gäldenären att klara av skuldsaneringen och bli rehabiliterad, vilket också är något som har framförts vid ett flertal av våra samråd. En gäldenär som kommit efter med någon enstaka skuldsaneringsbetalning på grund av en tillfällig betalningssvårighet, kan med en sådan lösning också få möjlighet att betala ifatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Med tanke på att närmare 40 procent av skuldsaneringsgäldenär- erna har hemmavarande barn, är det även värdefullt ur ett barnper- spektiv om livssituationen under betalningsperioden kan under- lättas något för gäldenären. Detta är något som framhållits särskilt vid våra samråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft24"&gt;Betalningsfria månader kan sannolikt också bidra till att fler som i dag står under löneutmätning i stället ansöker om skuldsanering. Det är särskilt angeläget med hänsyn till uppgifterna om att vissa evighetsgäldenärer i dag upplever det fördelaktigare att kvarstå under löneutmätning under obegränsad tid, än att ansöka om skuldsanering. Löneutmätningsinstitutet är mer flexibelt än en skuldsanering, med större möjlighet att ändra det belopp som arbetsgivaren ska dra av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Se RSV Rapport 2000:6 s. 89 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft16"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft7"&gt;från lönen vid förändrade förhållanden för gäldenären. En skuld- sanering ska – enligt de grundläggande förutsättningarna för insti- tutet – vara definitiv och kan därför inte ändras på samma sätt. Mot den bakgrunden skulle två betalningsfria månader per år göra skuldsaneringen mer attraktiv än den är i dag, i synnerhet i för- hållande till en under överskådlig tid pågående löneutmätning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;En invändning mot betalningsfria månader är den förlust det kommer att innebära för borgenärerna. Med utgångspunkt i tidi- gare beräkningar (se avsnitt 9.5.3) kan två betalningsfria månader per år förväntas kosta skuldsaneringsborgenärerna totalt 73 miljo- ner kronor per år. Det är mindre än vad en ettårig minskning av betalningsplanens längd skulle innebära.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Vi bedömer att risken för att gäldenären skulle missbruka syste- met som mycket liten. Ett sådant agerande kan dessutom angripas genom möjligheten till omprövning. Inte heller befarar vi att lös- ningen försvårar för gäldenären att klara av sina betalningar, särskilt som månaderna är bestämda på förhand och betalningarna sker till den betalningsförmedling som vi föreslår (se kapitel 10). Om det varje år är fråga om samma månader innebär det inte heller något betydande merarbete för övriga aktörer. Någon ökning av ompröv- ningsärenden på grund av att gäldenären inte klarar av sina betal- ningar behöver då inte heller befaras, eftersom det är tydligt för alla när betalning ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft7"&gt;De farhågor som tidigare framförts när det gäller manipulation i samband med frimånader vid löneutmätning saknar dessutom rele- vans när det kommer till skuldsanering, eftersom det i sådana ären- den redan från början är bestämt vilket belopp som gäldenären ska betala varje månad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Som ovan nämnts har ett skuldsaneringsteam argumenterat emot de två frimånaderna på den grunden att effekterna skulle bli mycket marginella för personer med ett betalningsutrymme under 1 000 kronor. Vi delar inte den uppfattningen av två skäl. Det ena är att våra samråd i övrigt gett stöd för att den person som varje månad lever på det som till vardags kallas existensminimum, mycket väl kan uppskatta att en månad få även ett litet belopp över för att få vardagens ekonomi att gå ihop eller att möjligen kunna ge familjen en aning guldkant i tillvaron. Det andra är att med ett sådant resonemang, skulle det för en person med ett litet månatligt betalningsutrymme sakna betydelse hur många år betalningsplanen löper på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft16"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372207x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td143"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p434 ft7"&gt;Två skuldsaneringsteam har, vilket också framgår ovan, befarat att det kan uppstå problem angående om gäldenären kan ha missat en betalning eller om det är fråga om en betalningsfri månad. Vi menar att det inte borde kunna uppstå några sådana problem, eftersom de betalningsfria månaderna varje år alltid är juni och december för samtliga gäldenärer. Om det mot slutet av ett år av betalningsplanen visar sig att gäldenären betalat det månatliga beloppet under tio månader, så finns de medel som bestämts i beslutet om skuldsanering till fördelning mellan borgenärerna. Det saknar då betydelse om gäldenären erlagt den betalningen i juni i stället för juli eller någon annan månad. Det väsentliga är att de medel som ska fördelas mellan borgenärerna, finns på kontot hos Kronofogdemyndigheten när det är dags att fördela dessa mellan borgenärerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft9"&gt;Bufferten bör inte påverkas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft8"&gt;En synpunkt som framförts är att förslaget skulle kunna genom- föras under förutsättning att gäldenärens buffert samtidigt min- skas, för att borgenärernas förlust inte ska bli alltför stor. Vi menar att det inte är en lämplig lösning. Buffertens funktion är av annat slag än de betalningsfria månaderna. En buffert är nödvändig för att vid beräkningen av gäldenärens betalningsutrymme ta höjd för de oförutsedda kostnader som kan uppstå under en skuldsanering. Vid en analys av omprövningsärendena har konstaterats att det dess- utom sker relativt stora förändringar i gäldenärens liv under en skuldsanering.&lt;SPAN class="ft73"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft7"&gt;De betalningsfria månaderna har ett annat syfte än bufferten, nämligen att bidra till en återkommande lättnad under den pressade livssituation som gäldenären befinner sig i under en skuldsanering. På så sätt förväntas gäldenärens motivation att genomföra skuld- saneringen öka. Enligt vår uppfattning är det viktigt att buffertens nuvarande utformning kvarstår och att de betalningsfria månaderna utgör ett komplement till denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Se Kronofogdemyndighetens rapport &lt;NOBR&gt;2013-02-26&lt;/NOBR&gt; – Verksamhetsanalys, Omprövningar inom skuldsaneringsprocessen, s. 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft16"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft9"&gt;Sammanfattande slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft7"&gt;Sammantaget anser vi att fördelarna med betalningsfria månader överväger. Visserligen innebär det en viss kostnad för borgenär- erna, men i jämförelse med generellt förkortade betalningsplaner om ett eller möjligen två år, innebär vårt förslag en väsentligt mindre påverkan för borgenärerna än varje sådant alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;Vi föreslår därför att det ska införas två betalningsfria månader per år under hela perioden som gäldenären betalar. För enkelhetens skull ska de alltid vara förlagda till juni och december. De ska av samma skäl gälla för betalningar både före och efter skuldsanering har beviljats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft16"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;P class="p3 ft6"&gt;10 Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft26"&gt;Den betalningsplan som upprättas vid en skuldsanering ska ange när och hur gäldenären ska betala sina borgenärer (9 § första stycket 4). Det är gäldenärens ansvar att betala enligt betalnings- planen och det är inte särskilt lagreglerat hur dessa betalningar ska ske. Det finns inte heller någon offentlig kontroll och uppföljning av att betalningsplanen följs. Det är därför upp till gäldenären att sköta inbetalningarna efter bästa förmåga. Om betalningar uteblir får borgenärerna reagera och begära att betalningsplanen ändras eller upphävs (24 § första stycket 4). Alla fordringar ska som huvud- regel behandlas lika och ingen skuld ska därför betalas före någon annan. Men undantag får ske om det är fråga om ett mindre belopp som ska fördelas till borgenären och det är skäligt med hänsyn till omfattningen av skulderna och övriga omständigheter (8 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;I vårt uppdrag ligger att ta ställning till om det finns utrymme för ett större hänsynstagande till gäldenärens egna förutsättningar. Vi ska också analysera om den hjälp som det allmänna lämnar är tillräcklig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft24"&gt;Hur betalning ska ske under en skuldsaneringsperiod, påverkar i hög grad gäldenärens förutsättningar att slutföra skuldsaneringen. Det är därför angeläget att bestämmelserna kring gäldenärens betal- ningar, har sådan utformning att de inte i sig försämrar gäldenärens utsikter. Ett så enkelt betalningsförfarande som möjligt är även betydelsefullt för att fler ska kunna ta steget att ansöka om skuld- sanering. I sammanhanget ska också beaktas behovet av att borge- närernas förlust minimeras. Vi har av detta skäl undersökt nuvaran- de betalningsplaner och regleringen kring gäldenärens betalningar. Vi har övervägt om det finns anledning att i detta sammanhang ta större hänsyn till gäldenärens förutsättningar och om det finns behov av åtgärder på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft16"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372210x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p423 ft8"&gt;I detta kapitel kommer vi att inledningsvis presentera vad som gäller för gäldenärens betalningar under skuldsaneringsperioden och hur frågan har behandlats i tidigare lagstiftningsarbete (avsnitt 10.2). Därefter följer en redogörelse för vilka synpunkter som har framkommit vid våra samråd (avsnitt 10.3). Sedan redovisar vi hur gäldenären betalar enligt skuldsaneringsinstituten i några andra länder (avsnitt 10.4). Vi redogör också för förutsättningarna att låta skuldsaneringsbetalningarna hanteras av en betalningsförmedling i offentlig alternativt privat regi (avsnitt 10.5). Slutligen presenterar vi våra överväganden för frågan om gäldenärens betalningar vid en skuldsanering samt om det finns skäl för åtgärder och i så fall hur dessa bör utformas (avsnitt 10.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Nuvarande ordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft26"&gt;I dag är det inte någon myndighet eller annan institution som administrerar skuldsaneringsbetalningar eller kontrollerar att gälde- nären uppfyller sina skyldigheter enligt betalningsplanen. Det är i första hand gäldenärens och de inblandade borgenärernas sak att bestämma hur betalningarna enligt planen ska ske.&lt;SPAN class="ft76"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft26"&gt;När skuldsaneringsinstitutet infördes uttalade departements- chefen att aktörerna så långt som möjligt borde ha fria händer att besluta kring gäldenärens betalningar enligt betalningsplanen på ett sätt som var anpassat till det enskilda fallet. Omständigheter som ansågs kunna påverka bedömningen var exempelvis antalet borge- närer, hur stora belopp i absoluta tal som skulle betalas och hur gäldenärens inkomster var periodiserade. Det bedömdes inte finnas skäl att närmare reglera när och hur gäldenären skulle betala. Det väsentliga ansågs vara att dessa frågor tydligt framgick av betal- ningsplanen. Departementschefen förklarade att denna ordning också innebar att det inte borde finnas någon offentlig kontroll av att gäldenären betalar i enlighet med betalningsplanen. Det ansågs vara en sak för varje enskild borgenär att bevaka att denne får betalt och agera om gäldenären inte sköter betalningarna.&lt;SPAN class="ft76"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft24"&gt;Den efterföljande Skuldsaneringsutredningen utredde hur betal- ningsplanerna kommit att tillämpas i praktiken och konstaterade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 208 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 108 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372211x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;att de utformades med många småbetalningar, ofta till samtliga borgenärer varje månad under fem år. I de fall man i stället valt att låta gäldenären under olika månader betala endast till vissa borge- närer, hade det många gånger lett till att gäldenären fått svårt att hålla reda på till vem och när betalning skulle ske. Utredningen lyfte även fram borgenärernas betydande kostnader att ta emot månatliga betalningar.&lt;SPAN class="ft34"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft8"&gt;Skuldsaneringsutredningen bedömde det som angeläget att ändra utformningen av betalningsplanen och föreslog ett uppsam- lingskonto i enlighet med det danska skuldsaneringssystemet (se avsnitt 10.4). En sådan lösning bedömdes gynna såväl gäldenären som dennes borgenärer. Gäldenären skulle enligt denna modell öppna ett särskilt bankkonto i samband med inledandebeslutet. Till detta skulle gäldenären sedan betala ett visst belopp varje månad, och pengarna skulle därefter fördelas till borgenärerna en gång per år. Om gäldenären endast hade ett par borgenärer ansåg utred- ningen att betalningarna i stället skulle kunna ske direkt till dem. Detsamma skulle kunna gälla om gäldenären endast hade ett engångsbelopp att betala. Kostnaden för kontot skulle gäldenären få förbehålla sig i skuldsaneringen.&lt;SPAN class="ft73"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft26"&gt;En fråga som särskilt övervägdes av Skuldsaneringsutredningen var vem som skulle fördela de inbetalda medlen mellan borgenärerna. Enligt utredningen vore det önskvärt om detta liksom i Danmark kunde skötas av en bank bland gäldenärens fordringsägare. Bank- föreningen motsatte sig detta, med hänvisning till att det skulle vara alltför kostsamt. Utredningen föreslog därför att gäldenären själv skulle sköta den årliga fördelningen till borgenärerna. Med hänvisning till skuldsaneringens rehabiliterande syfte ansågs gälde- nären kunna ges förtroendet att disponera kontot, men det kon- staterades samtidigt att detta skulle ställa större krav på gäldenären. Kontot skulle inte heller vara fredat från utmätning och vikten av att gäldenären inte skuldsatte sig på nytt poängterades. En nackdel med årsvisa betalningar angavs vara att borgenärerna först efter ett år skulle kunna reagera på en utebliven betalning. Fördelarna med årliga betalningar bedömdes dock överväga. Svårigheten att beviljas skuldsanering mer än en gång i livet ansågs också utgöra ett starkt incitament för gäldenären att sköta sina betalningar. Vidare framhölls&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se SOU 2004:81 s. 231 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se SOU 2004:81 s. 231 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft16"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372212x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p547 ft7"&gt;budget- och skuldrådgivarnas uppgift att stötta gäldenären under betalningsplanen.&lt;SPAN class="ft34"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft24"&gt;Regeringen ansåg att utredningens förslag skulle kunna under- lätta den praktiska hanteringen för gäldenären och minska de admi- nistrativa kostnaderna. Men regeringen såg en fara i att gäldenären skulle ha fri dispositionsrätt till uppsamlingskontot. Det ansågs kunna fresta gäldenären att under året ”låna av sig själv”, utan möj- lighet att återställa behållningen på kontot i tid till den årliga för- delningen. Detta befarades i sin tur leda till ett ökat antal ompröv- ningsärenden och upphävda skuldsaneringar. Regeringen invände även mot att medlen på kontot inte skulle vara skyddade från utmätning, vilket skulle kunna leda till att pengarna utmättes för nya skulder trots att de var avsedda för skuldsaneringsborgenär- erna. Regeringen ansåg att det därför fanns behov av dels regler som begränsade gäldenärens förfoganderätt till medlen på kontot, dels regler om att pengarna inte skulle kunna utmätas. En sådan ordning bedömdes dock kräva en aktör som skulle sköta den årliga fördelningen till borgenärerna.&lt;SPAN class="ft95"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft26"&gt;Regeringen hade undersökt förutsättningarna för Kronofogde- myndigheten att åta sig ett uppdrag som betalningsförmedlande organ. Det bedömdes dock kräva ett omfattande regelverk, med hänsyn till att det skulle vara fråga om en myndighets hantering av enskildas medel. Preliminära beräkningar visade också att det skulle bli kostsamt för det allmänna om Kronofogdemyndigheten skulle hantera betalningarna. Även vid en hantering med avgiftsfinan- siering, skulle en avgift belasta gäldenärens betalningsutrymme och alltså minska utdelningen till borgenärerna. Det förhållandet att gäldenären skulle förlora den direkta kontakten med borgenärerna och ansvaret för betalningarna ansågs också minska det rehabi- literande inslaget i skuldsaneringen. Regeringen ansåg därför att utredningens förslag inte skulle genomföras. Däremot erinrades om att betalningsplanerna borde anpassas efter förhållandena i det enskilda fallet på ett sådant sätt att administrativa kostnader för betalning m.m. kunde hållas nere till nytta för både gäldenären och borgenärerna.&lt;SPAN class="ft76"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Se SOU 2004:81 s. 231 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Se prop. 2005/06:124 s. 49 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se prop. 2005/06:124 s. 51.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372213x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Små fordringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;En grundtanke i skuldsaneringslagen är att alla fordringar som om- fattas av en skuldsanering har lika rätt. När lagen infördes kunde dock en borgenär vars fordran uppgick till ett mindre belopp ges full utdelning till skillnad från övriga borgenärer, vars fordringar skrevs ned. I propositionen påpekades att det skulle vara fråga om verkligt små fordringar och då främst sådana som understeg 1 000 kronor. Bakgrunden till att bestämmelsen infördes var att man i Danmark, där någon sådan regel inte fanns, framhållit att betal- ningshanteringen för sådana småbelopp många gånger blev opro- portionerligt kostsam och tidsödande.&lt;SPAN class="ft73"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft24"&gt;Skuldsaneringsutredningen ansåg att bestämmelsen kunde bidra till en orättvis fördelning mellan borgenärerna. Man konstaterade dessutom att den inte användes i någon större omfattning. I stället brukade borgenärer med relativt liten utdelning få betalt i början av betalningsplanen. Med hänsyn till förslaget om årsvisa utbetal- ningar, ansåg utredningen att de problem som befarades med han- teringen av små belopp inte längre aktualiserades. Utredningen före- slog därför att småbeloppsundantaget skulle utmönstras ur skuld- saneringslagen.&lt;SPAN class="ft95"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft7"&gt;Regeringen, som valde att inte gå vidare med utredningens för- slag om uppsamlingskonto med årsvisa utbetalningar, ansåg att det ändå fanns ett behov av åtgärder för regleringen av små fordringar. Man föreslog därför att förtur i betalningsplanen skulle ges till borgenärer vars fordringar efter nedsättning endast uppgick till mindre belopp.&lt;SPAN class="ft34"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Synpunkter vid samråd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft9"&gt;Betalningsplanernas utformning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft26"&gt;Inte någon av våra samrådsparter har ansett att nuvarande utform- ning av betalningsplanerna är tillfredsställande. Enligt &lt;SPAN class="ft35"&gt;skuldsane- ringsteamen i Sundbyberg, Östersund och Kalmar &lt;/SPAN&gt;begränsar myndig- hetens datastöd förutsättningarna att ta fram betalningsplaner som innehåller tillräcklig information och som är enkla att avläsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Försäkringskassan, KRIS i Umeå, kuratorerna, Intrum Justitia, över-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 141 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se SOU 2004:81 s. 228.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se prop. 2005/06:124 s. 46 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft16"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft41"&gt;förmyndarförvaltningarna i Umeå och Göteborg &lt;SPAN class="ft8"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;budget- och skuldrådgivarna i Malmö och Umeå &lt;SPAN class="ft8"&gt;har beskrivit planerna som rör- iga och svåra att förstå för både gäldenärer och borgenärer. Enligt &lt;/SPAN&gt;Intrum Justitia &lt;SPAN class="ft8"&gt;drabbas många gäldenärer av detta, framförallt de som har svårt att hantera papper. &lt;/SPAN&gt;Överförmyndarförvaltningen i Umeå &lt;SPAN class="ft8"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;budget- och skuldrådgivarna i Umeå &lt;SPAN class="ft8"&gt;har i detta sammanhang även lyft fram gäldenärer med dyslexi. Enligt &lt;/SPAN&gt;Kredit- Inkasso &lt;SPAN class="ft8"&gt;torde främst de gäldenärer som har ett stort antal betal- ningar varje månad ha störst svårigheter. De har sett gäldenärer med uppemot 360 skulder att hantera inom en betalningsplan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft35"&gt;Skuldsaneringsteamen i Kalmar och Malmö &lt;SPAN class="ft26"&gt;har beskrivit att gäldenärens svårigheter att förstå hur de ska betala medför att vissa av dem hamnar i omprövningssituationer. Enligt &lt;/SPAN&gt;kuratorerna &lt;SPAN class="ft26"&gt;och &lt;/SPAN&gt;KRIS i Umeå &lt;SPAN class="ft26"&gt;är gäldenärerna också ofta rädda för att de ska missa betalningar. Gäldenärens oro i detta avseende är något som även &lt;/SPAN&gt;Lisbeth Sandvall &lt;SPAN class="ft26"&gt;har kunnat iaktta vid sina djupintervjuer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Enligt &lt;/SPAN&gt;diakonerna, KRIS i Umeå, överförmyndarförvaltningen i Göteborg &lt;SPAN class="ft8"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;budget- och skuldrådgivarna i Malmö &lt;SPAN class="ft8"&gt;är det i betal- ningsplanerna ofta fråga om mycket små belopp som gäldenärerna ska betala. En person vid &lt;/SPAN&gt;KRIS i Umeå &lt;SPAN class="ft8"&gt;har gett exempel på planer där betalningsutrymmet är 500 kronor per månad och där vissa betalningar ibland inte är större än en krona. Dessa iakttagelser har även gjorts av såväl experter i utredningen som av den särskilde utredaren själv. &lt;/SPAN&gt;Skuldsaneringsteamen i Östersund och Kalmar &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att det vore bra om det gick att undanta de minsta betalningarna från betalningsplanen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft35"&gt;Skuldsaneringsteamet i Malmö, budget- och skuldrådgivarna i Malmö, KRIS i Umeå &lt;SPAN class="ft26"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;överförmyndarförvaltningarna i Göte- borg och Umeå &lt;SPAN class="ft26"&gt;har beskrivit att det är svårt att få besked från bor- genärerna om hur de vill ha betalt och att de inte sällan ändrar bankgiro och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;OCR-nummer&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt; under betalningsplanens gång. Enligt &lt;/SPAN&gt;budget- och skuldrådgivarna i Malmö, KRIS i Umeå &lt;SPAN class="ft26"&gt;och &lt;/SPAN&gt;över- förmyndarförvaltningen i Umeå &lt;SPAN class="ft26"&gt;krävs det ofta ett betydande arbete för att få tag på de nya uppgifterna. &lt;/SPAN&gt;Överförmyndarförvaltningen i Göteborg &lt;SPAN class="ft26"&gt;har poängterat att gäldenärerna inte sällan saknar till- räcklig tillgång till telefon och internet för att ta fram dessa upp- gifter på egen hand. Enligt &lt;/SPAN&gt;skuldsaneringsteamen i Malmö och Sundbyberg &lt;SPAN class="ft26"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;budget- och skuldrådgivarna i Malmö &lt;SPAN class="ft26"&gt;varierar det bland borgenärerna ifall de aviserar betalningarna eller inte, vilket kan bli förvirrande för gäldenären. Enligt &lt;/SPAN&gt;skuldsaneringsteamet i Sundbyberg &lt;SPAN class="ft26"&gt;och &lt;/SPAN&gt;överförmyndarförvaltningen i Göteborg &lt;SPAN class="ft26"&gt;kan det leda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft16"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;till att gäldenären missar betalningar. &lt;SPAN class="ft9"&gt;KRIS i Umeå &lt;/SPAN&gt;anser också att det är besvärligt för gäldenären att borgenärerna ofta vill ha betalt olika dagar i månaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Skuldsaneringsteamet i Kalmar &lt;/SPAN&gt;har beskrivit att många gälde- närer inte har förstått att de måste sköta alla inbetalningar själva, till skillnad från vad som gäller vid löneutmätning. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund samt Riks- förbundet Insolvens &lt;/SPAN&gt;har anfört att de får hjälpa gäldenärer som inte vet hur de ska betala enligt planen. Även &lt;SPAN class="ft35"&gt;överförmyndarförvalt- ningen i Göteborg &lt;/SPAN&gt;har beskrivit gäldenärernas behov av stöd under betalningsperioden. Enligt dem är det sällan möjligt att lägga in automatiska betalningar, eftersom det ofta är fråga om olika refe- rensnummer och olika belopp som ska betalas varje månad. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Riksför- bundet Insolvens &lt;/SPAN&gt;har också pekat på att gäldenären ofta nekas till- gång till internetbank och autogiro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Skuldsaneringsteamet i Kalmar &lt;/SPAN&gt;anser att beslutet om skuld- sanering borde innehålla en särskild skuldförteckning, för att göra det mer överskådligt för alla aktörer. Enligt &lt;SPAN class="ft35"&gt;budget- och skuldråd- givarna i Malmö &lt;/SPAN&gt;borde gäldenären med beslutet också få tillräcklig information om hur de ska betala. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Göteborg och Umeå &lt;/SPAN&gt;anser att det borde krävas att borgenärerna avi- serar och även bekräftar att betalning har skett. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Skuldsanerings- teamet i Sundbyberg &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft35"&gt;budget- och skuldrådgivarna i Umeå &lt;/SPAN&gt;anser att borgenärerna inför skuldsaneringsbeslutet borde ge tillräcklig information om hur de vill få betalt, t.ex. vilket bankgiro och OCR- nummer som ska användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft9"&gt;Betalningsplanens rehabiliterande funktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft35"&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Umeå, KRIS i Umeå &lt;SPAN class="ft26"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Kredit- Inkasso &lt;SPAN class="ft26"&gt;anser att det finns ett pedagogiskt värde i att gäldenären själv får sköta betalningarna till borgenärerna. Enligt &lt;/SPAN&gt;Intrum Justitia &lt;SPAN class="ft26"&gt;är det oftast de gäldenärer som får nollbeslut som misslyckas med sin skuldsanering eller skuldsätter sig på nytt. &lt;/SPAN&gt;Intrum Justitia, Alektum Inkasso &lt;SPAN class="ft26"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;budget- och skuldrådgivarna i Göteborg &lt;SPAN class="ft26"&gt;anser att oavsett betalningsförmåga borde alla gäldenärer betala ett mini- mibelopp för att det rehabiliterande syftet ska uppnås. Däremot har &lt;/SPAN&gt;skuldsaneringsteamet i Malmö, diakonerna, budget- och skuldråd- givarna i Lund &lt;SPAN class="ft26"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;Riksförbundet Insolvens &lt;SPAN class="ft26"&gt;ifrågasatt om betal- ningarna i sig påverkar rehabiliteringen av den enskilde, i synnerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft16"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft8"&gt;när det är fråga om en stor mängd småbelopp varje månad. &lt;SPAN class="ft41"&gt;Skuld- saneringsteamen i Malmö och Kalmar &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft41"&gt;budget- och skuldråd- givarna i Lund &lt;/SPAN&gt;anser att det viktigaste i rehabiliteringen är att gäldenären lär sig leva på existensminimum. Enligt &lt;SPAN class="ft41"&gt;Riksförbundet Insolvens &lt;/SPAN&gt;är det den omständigheten, att gäldenären tar steget att ansöka och därmed söker få ordning på sin ekonomi, som har störst betydelse för rehabiliteringen. &lt;SPAN class="ft41"&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Lund &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft41"&gt;överförmyndarförvaltningen i Umeå &lt;/SPAN&gt;har pekat på att det inte finns något pedagogiskt värde med en betalningsplan om någon annan än gäldenären sköter betalningarna, vilket sker t.ex. när gäldenären har förvaltare eller får hjälp med betalningen av budget- och skuldrådgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Kostnader för att ta emot betalningar enligt en betalningsplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft26"&gt;Vid våra samråd har vi tillfrågat borgenärerna vilka kostnader det innebär för dem att ta emot en betalning enligt en betalningsplan. Bland dem som svarat framgår att kostnaderna varierar mycket – allt från någon krona till 200 kronor per betalning. Kostnadsuppgifterna ligger främst inom två intervaller, dels cirka &lt;NOBR&gt;2–8&lt;/NOBR&gt; kronor dels &lt;NOBR&gt;50–200&lt;/NOBR&gt; kronor. Skillnaderna beror givetvis på vilka kostnader för hanteringen som räknas in i beloppet. De påverkas även av om det är fråga om manuell eller automatisk hantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft8"&gt;För att uppskatta hur mycket hanteringen av skuldsanerings- betalningar kostar borgenärskollektivet varje år har vi antagit att varje gäldenär i genomsnitt genomför tio betalningar per månad. Om hälften av dessa kostar två kronor styck och resterande kostar 50 kronor styck, blir borgenärernas månadskostnad för betal- ningsplanen 260 kronor ([5 x 2 ]+[5 x 50]). Genom vårt förslag om att gäldenären ska ha två betalningsfria månader per år (se avsnitt 9.7.5) blir den årliga kostnaden för hanteringen av betal- ningsplanen 2 600 kronor. Utgår man från något högre styckkost- nader, exempelvis åtta kronor respektive 100 kronor, blir årskost- naden för nämnda betalningsplan i stället 5 400 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft24"&gt;Av de 4 637 skuldsaneringar som beviljades år 2012 fick knappt 3 000 en betalningsplan (64 procent). Under ett år blir det upp- skattningsvis 15 000 pågående betalningsplaner (3 000 x 5). Utgår man från den lägre kostnaden för en betalningsplan innebär det att borgenärskollektivet har kostnader om 39 miljoner kronor årligen för sin hantering av skuldsaneringsbetalningar. Beräknad med den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft16"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;högre kostnaden per betalningsplan blir totalbeloppet 81 miljoner kronor. Dessa kostnader bör ställas i relation till de 88 miljoner kronor som borgenärerna beräknas få in genom betalningsplanerna varje år (se avsnitt 9.5.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Betalningsförmedling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft35"&gt;Överförmyndarförvaltningen i Umeå &lt;SPAN class="ft26"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;budget- och skuldråd- givarna i Umeå &lt;SPAN class="ft26"&gt;anser att betalningarna enligt betalningsplanen borde gå att samordna, så att gäldenären t.ex. enbart betalar till bor- genärernas ombud. Enligt &lt;/SPAN&gt;budget- och skuldrådgivarna i Stockholm &lt;SPAN class="ft26"&gt;och &lt;/SPAN&gt;KRIS i Umeå &lt;SPAN class="ft26"&gt;vore det enklare om gäldenären enbart behövde betala ett enda belopp till ett angivet konto varje månad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft41"&gt;Riksförbundet Insolvens, Kriminalvården &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;överförmyndarförvalt- ningen i Umeå &lt;SPAN class="ft8"&gt;anser att det vore en bra ordning om ett belopp drogs varje månad från gäldenärens konto, för vidarebefordran till borgenärerna. Enligt &lt;/SPAN&gt;överförmyndarförvaltningen i Umeå &lt;SPAN class="ft8"&gt;skulle ett alternativ vara att gäldenären själv betalar en viss summa till ett konto, från vilket medlen därefter fördelas mellan borgenärerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft9"&gt;Intrum Justitia, Försäkringskassan, arbetslöshetskassorna &lt;SPAN class="ft7"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;budget- och skuldrådgivarna i Göteborg &lt;SPAN class="ft7"&gt;anser att det skulle vara bra om det fanns någon form av betalningsförmedling. Enligt &lt;/SPAN&gt;budget- och skuldrådgivarna i Stockholm &lt;SPAN class="ft7"&gt;skulle de våga hjälpa fler gäldenärer att ansöka om skuldsanering, om det fanns en sådan lösning. &lt;/SPAN&gt;Alektum Inkasso, &lt;NOBR&gt;Kredit-Inkasso&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft7"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Intrum Justitia &lt;SPAN class="ft7"&gt;har anfört att det för deras del vore positivt med en betalningsförmedling där de får betalt en gång per år, eftersom det är kostsamt för dem att hantera många små betalningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft35"&gt;Skuldsaneringsteamet i Sundbyberg &lt;SPAN class="ft26"&gt;har menat att man bör beakta att betalning via en betalningsförmedling inte torde blir rehabiliter- ande för gäldenären. &lt;/SPAN&gt;Skuldsaneringsteamet i Malmö &lt;SPAN class="ft26"&gt;har poängterat att gäldenären alltid kommer att vara skyldig att betala löpande utgifter vid sidan av skuldsanering och därför ändå lär sig hantera sin ekonomi. &lt;/SPAN&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Göteborg &lt;SPAN class="ft26"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;Kredit- Inkasso &lt;SPAN class="ft26"&gt;har anfört att en betalningsförmedling kräver tydliga regler för vad som gäller om en gäldenär betalar för litet en månad. &lt;/SPAN&gt;Riks- förbundet Insolvens &lt;SPAN class="ft26"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Alektum Inkasso &lt;SPAN class="ft26"&gt;har betonat vikten av att det sker en snar reaktion på en utebliven betalning, t.ex. genom kvartalsvis avstämning. &lt;/SPAN&gt;Intrum Justitia &lt;SPAN class="ft26"&gt;har anfört att det är viktigt att de medel som gäldenären betalar in inte går att utmäta. &lt;/SPAN&gt;Kredit-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft16"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372218x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Inkasso &lt;/SPAN&gt;har invänt att om gäldenären betalar månatligen till en betalningsförmedling och borgenärerna i sin tur får betalt en gång per år, skulle det vara svårt att avgöra hur betalningarna ska avräk- nas mot en skuld för vilken det finns någon ytterligare gäldenär som är solidariskt betalningsskyldig för samma fordran. En annan frågeställning som de fört fram är vad som händer om en soli- dariskt betalningsskyldig vill lösa skulden under betalningsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft35"&gt;Alektum Inkasso, &lt;NOBR&gt;Kredit-Inkasso,&lt;/NOBR&gt; Intrum Justitia, arbetslöshets- kassorna &lt;SPAN class="ft26"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Riksförbundet Insolvens &lt;SPAN class="ft26"&gt;anser att det vore bättre om en myndighet förmedlade gäldenärens betalningar, i stället för ett privat företag samt att Kronofogdemyndigheten är den myndighet som är lämpligast för ett sådant uppdrag. &lt;/SPAN&gt;Alektum Inkasso &lt;SPAN class="ft26"&gt;anser att om en betalningsförmedling sköts av ett företag är det nödvändigt med ett sakrättsligt skydd för inbetalda medel, t.ex. vid en konkurs för det betalningsförmedlande organet. &lt;/SPAN&gt;Alektum Inkasso &lt;SPAN class="ft26"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Kredit- Inkasso &lt;SPAN class="ft26"&gt;förväntar sig att en myndighet kan agera snabbare vid utebliven betalning än vad en privat aktör skulle göra. &lt;/SPAN&gt;Alektum Inkasso &lt;SPAN class="ft26"&gt;tror även att gäldenären tar en påminnelse från Krono- fogdemyndigheten på större allvar än om den kommer från ett företag. Enligt &lt;/SPAN&gt;Riksförbundet Insolvens &lt;SPAN class="ft26"&gt;torde gäldenären ha större förtroende för Kronofogdemyndigheten än för en enskild aktör. &lt;/SPAN&gt;Intrum Justitia &lt;SPAN class="ft26"&gt;har anfört att det kan vara känsligt ur konkurrens- synpunkt för borgenärerna att lämna ut information till en privat betalningsförmedling. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Kredit-Inkasso&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft26"&gt;anser att det finns risker med att låta ett företag med vinstintresse hantera inbetalda medel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Gäldenärens betalningar i andra länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Danmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft24"&gt;När det i Danmark har bestämts en betalningsplan hänvisas i skuld- saneringsbeslutet om att ett visst månatligt belopp ska sättas in på ett konto i en bank. Gäldenären ska därför öppna ett särskilt bank- konto, från vilket banken fördelar inbetalda medel till borgenärerna en gång per år i enlighet med vad som framgår av betalningsplanen. För att en fordringsägare ska få betalt enligt planen krävs att den sammanlagda utbetalningen enligt betalningsplanen överstiger 500 danska kronor (300 danska kronor om det är en treårig plan).&lt;SPAN class="ft95"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Se § 216 konkursloven samt 2, 3 och 14 §§ gældssaneringsbekendtgørelsen. Se även den danska propositionen, Betænkning om Gældssanering afgivet af det af justitsministeriet den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft16"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372219x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p434 ft7"&gt;Tidigare öppnade gäldenären bankkontot redan i samband med att inledandebeslutet fattades, för att redan i detta skede påbörja betalning enligt en eventuell framtida betalningsplan. Enligt uppgift från Justitsministeriet är det numera vanligare att gäldenären beta- lar direkt till rättens medhjälpare under tiden fram till slutligt beslut. Bankkontot bygger på ett civilrättsligt avtal mellan gälde- nären och banken. Gäldenären, som har fullständig dispositionsrätt över kontot, ansvarar själv för att sköta inbetalningarna. Banken har ingen skyldighet att underrätta borgenärerna om gäldenären inte betalar enligt planen. Fordringsägarna får därför inte veta om gäldenären missköter betalningarna förrän i samband med den årliga fördelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft26"&gt;Kostnaden för kontot tas upp som en post i betalningsplanen. Justitsministeriet har upplyst om att bankerna på senare år blivit alltmer restriktiva med att erbjuda skuldsaneringsgäldenärer ett bankkonto. Vissa gäldenärer har blivit tvungna att hitta andra lös- ningar, och har exempelvis fått sköta betalningarna med hjälp av en släktings konto. Några banker har dessutom börjat begära mer betalt för sina tjänster. En vanlig avgift enbart för tillhandahållandet av ett bankkonto uppgår till 500 danska kronor per år. Därutöver kan varje utbetalning kosta &lt;NOBR&gt;30–50&lt;/NOBR&gt; danska kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;På grund av bankernas ökade motvilja att bistå gäldenären med ett konto har Justitsministeriet bedömt att det är nödvändigt att hitta en alternativ lösning. Med hänsyn till att gäldenärerna är en utsatt grupp anses de generellt sakna förutsättningar att klara av att betala direkt till borgenärerna enligt svensk modell. Justitsmini- steriet har övervägt om staten ska svara för en betalningsförmed- ling, men detta har hittills inte ansetts lämpligt med hänsyn till de kostnader som detta förväntas innebära.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Norge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft20"&gt;Det norska skuldsaneringssystemet är i stort överensstämmande med det svenska, vad beträffar gäldenärens betalningar. Det finns alltså inte något betalningsförmedlande organ likt det i Danmark. Gäldenären sköter betalningarna till respektive borgenär enligt betalningsplanen. Det finns inte heller någon offentlig kontroll av att betalningsplanen sköts, utan det är upp till borgenärerna att ge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft37"&gt;20 januar 1977 nedsatte udvalg s. 160 och 170 samt Konkursrådets betænkning om gældssanering &lt;NOBR&gt;1449–2004&lt;/NOBR&gt; s. 305 f. Jfr SOU 1990:74 s. 126 och SOU 2004:82 s. 87.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft16"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372220x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft20"&gt;akt på om så inte sker. Det har liksom i Sverige konstaterats att gäldenären inte sällan behöver betydande hjälp med att klara av att betala alla skuldbelopp enligt betalningsplanen.&lt;SPAN class="ft81"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Det finns en sär- skild bestämmelse om full betalning för småbelopp (uppemot 1 000 norska kronor), likt det som tidigare gällde i svensk rätt, men inte någon begränsning om minsta belopp för utbetalning.&lt;SPAN class="ft81"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft9"&gt;Finland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;I Finland ska gäldenären själv betala till varje borgenär enligt den tidtabell som anges i betalningsplanen. Men det är möjligt att i beslutet ange att betalning helt eller delvis ska ske till utmätnings- mannen (kronofogden), som i sin tur fördelar medlen till borgenär- erna. Utmätningsmannen kan även besluta om löneutmätning för skuldsaneringsbetalningarna.&lt;SPAN class="ft73"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Om det belopp som borgenären ska ha enligt betalningsplanen är ”obetydligt”, är det möjligt att låta betalningen få förtur. Understiger beloppet dessutom en i förord- ning viss angiven nivå kan det också undantas från utbetalning.&lt;SPAN class="ft73"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Enligt uppgift från Justitieministeriet är betalning genom utmät- ningsman inte någon lösning som regelmässigt tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;I Storbritannien finns det olika typer av betalningsförmedlingar beroende på vilken form av skuldsanering det är fråga om. Det van- ligaste är att gäldenären betalar en summa varje månad till en privat konkursförvaltare som i sin tur distribuerar pengarna regelbundet till borgenärerna. I Storbritannien finns en stor marknad för privata betalningsförmedlare. Ofta är det en revisor som sköter uppdraget och det krävs licens för sådan verksamhet. Är det fråga om en gäl- denär som gått i konkurs och blivit ålagd en betalningsplan under tre år, sker betalningarna i stället till en statlig myndighet som sedan fördelar medlen till borgenärerna.&lt;SPAN class="ft73"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Se propositionen Ot.prp. nr. 99 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2001–2002)&lt;/NOBR&gt; Om lov om endringer i lov 17 juli 1992 nr. 99 om frivillig og tvungen gjeldsordning for privatpersoner mv. (gjeldsordningsloven) s. 123.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Se § &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4–8&lt;/NOBR&gt; (e) gjeldsordningsloven samt Innst. O. nr 90, Innstilling fra finanskomiteen om lov om frivillig og tvungen gjeldsordning for privatpersoner (gjeldsordningsloven) s. 28 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se 41 § första stycket lagen om skuldsanering för privatpersoner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se 31 § fjärde stycket lagen om skuldsanering för privatpersoner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se Insolvency Act 1986 del VIII samt section 310 och 310 A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372221x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p638 ft26"&gt;För tjänsten betalas en avgift som avräknas från de månatliga betalningarna. Borgenärerna kan motsätta sig avgiftens storlek. Enligt uppgift uppgår de genomsnittliga avgifterna för en betal- ningsplan till ungefär £ 2 500. Frågan om avgifternas storlek är kontroversiell och för närvarande pågår en översyn av dessa.&lt;SPAN class="ft76"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Om en myndighet ansvarar för betalningsförmedlingen låter de en advo- katbyrå sköta arbetet, för en avgift om fem procent av inbetalt belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;10.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Förutsättningar för en betalningsförmedling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft9"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;En förmedling av skuldsaneringsbetalningar skulle kunna bedrivas antingen i offentlig eller privat regi. Utredningen har undersökt förutsättningarna för de båda alternativen, genom samråd dels med Kronofogdemyndigheten dels med ett privat företag som verkar inom inkassobranschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Betalningsförmedling i offentlig regi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft26"&gt;Vi bedömer att det inte är ekonomiskt försvarbart att inrätta ett helt nytt organ för en betalningsförmedling i offentlig regi. Ett uppdrag bör gå till en myndighet som genom sin organisation har förutsättningar att administrera en förmedlingsverksamhet. Ett antal olika myndigheter kan övervägas för ett sådant uppdrag. Kammarkollegiet kan redan i dag tillhandahålla bland annat ekono- misk och administrativ service samt fordringsbevakning för statliga myndigheter, varför en betalningsförmedling inte framstår som helt främmande för verksamheten.&lt;SPAN class="ft76"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Konsumentverket är en annan myndighet som med sin erfarenhet av skuldsaneringsfrågor är ett annat tänkbart alternativ. Men enligt utredningens bedömning är Kronofogdemyndigheten den myndighet som ligger närmast till hands att administrera ett sådant uppdrag, främst med hänsyn till att den övriga delen av skuldsaneringsprocessen hanteras där. Där finns även en gedigen erfarenhet av fordringshantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Vid samråd med Kronofogdemyndigheten har framkommit att det finns förutsättningar att hantera en betalningsförmedling inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Se avgörandet Mond and another v MBNA Europe Bank Ltd Chancery Division[2010] EWHC 1710 (Ch) [2011] Bus. L.R. 513 som betraktas som branschpraxis på området,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se 7 § förordning (2007:824) med instruktion för Kammarkollegiet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft16"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft8"&gt;den egna verksamheten. Inom myndigheten finns en oro för att ett sådant uppdrag skulle påverka förtroendet negativt, i synnerhet för den verkställande verksamheten. Nödvändigheten av att uppdraget och dess bakomliggande syfte är tydligt och väl motiverat har där- för framhållits. Enligt myndigheten är det viktigt att veta vad som förväntas, på vems uppdrag betalningarna sköts och hur informa- tionen ska kunna hanteras på opartiskt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft26"&gt;Myndigheten kommer sannolikt inte att kunna använda sig av sina befintliga system för en betalningsförmedling. Ett nytt system för betalningar utvecklas för närvarande inom den verkställande verksamheten, vilket också skulle kunna användas för en förmed- lingsverksamhet. Förhoppningen är att hanteringen av alla enskilda mål ska ske inom ramen för det nya systemet under hösten 2014. Ett annat alternativ vore att administrera betalningarna genom ett helt frikopplat datasystem. I sådant fall skulle synergieffekterna visserligen bli mindre, men det skulle samtidigt bli lättare att utveckla en för ändamålet anpassad lösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft7"&gt;Kronofogdemyndigheten har uppskattat kostnaderna till omkring tio miljoner kronor för att utveckla en betalningsförmedling genom integrering till det betalningssystem som nu utvecklas inom myn- digheten. Den årliga förvaltningskostnaden förväntas uppgå till cirka en miljon kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Ett privat alternativ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft26"&gt;För att undersöka förutsättningarna för en betalningsförmedling i privat regi har utredningen samrått med ett företag som i dag erbjuder tekniska lösningar och andra servicetjänster åt inkassobolag. Före- taget är intresserat av att fungera som en betalningsförmedlare för samtliga skuldsaneringar och har utvecklat ett tekniskt system som förväntas klara av att hantera detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft26"&gt;Den tekniska lösningen gör det möjligt för gäldenären att manuellt eller via autogiro betala ett belopp varje månad till före- tagets klientmedelskonto. Medlen fördelas därefter till separata konton för varje enskild borgenär, varefter utbetalning sker exem- pelvis en gång per år. Om gäldenären skulle missa en betalning ska systemet reagera direkt, varefter det är möjligt att både påminna gäldenären om betalning och uppmärksamma borgenärerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft20"&gt;En privat betalningsförmedling skulle kunna finansieras på olika sätt. Ett alternativ skulle vara att ta ut en fast provision tillsammans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft16"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372223x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p389 ft26"&gt;med en viss procent för varje betalning. Räntan på inbetalda medel skulle också kunna utgöra en del av betalningen. Om en fast avgift per inbetalning och borgenär tillämpas har det tillfrågade företaget beräknat att varje betalning skulle kosta &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; kronor per månad, bero- ende på hur många utbetalningar som ska göras per år. För en skuldsaneringsgäldenär med 15 borgenärer som enligt betalnings- planen ska betala 1 000 kronor per månad, skulle företaget debitera 30 kronor per månad för utbetalning till borgenärerna en gång per år och 45 kronor per månad om det skulle vara fråga om fler utbe- talningar. I detta pris ingår kostnad för &lt;NOBR&gt;it-system&lt;/NOBR&gt; samt administra- tion av inbetalningar, inkommande telefonsamtal, påminnelser vid uteblivna betalningar och felinbetalningar. Förutsättningen för denna prisbild har angetts vara att samtliga borgenärer i skuldsaneringen inkluderas i lösningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;10.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Utformningen av betalningsplanerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Betalningsplanerna i dess nuvarande utformning är svåra att avläsa och tillämpa, vilket försämrar förutsättningarna för gäldenären att genomföra skuldsaneringen. I många fall bidrar detta även till omotiverade kostnader för borgenärerna. Betalningsplanernas utformning medför också samhälls- ekonomiska kostnader i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft26"&gt;Vid de samråd som utredningen genomfört har framkommit att de betalningsplaner som bestäms vid en skuldsanering är opedagogiska och svåra att avläsa, vilket medför att de också blir svåra att tillämpa. Planernas svårtillgänglighet synes främst bero på att gäl- denären ofta har ett stort antal skulder, som dessutom är fördelade på en mängd småbelopp. Vid en undersökning av ett antal skuld- saneringsbeslut hade exempelvis en av gäldenärerna 278 skulder till över 30 borgenärer. De betalningar som denna gäldenär skulle betala under en viss månad löpte över tio sidor i betalningsplanen.&lt;SPAN class="ft76"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Kronofogdemyndighetens datasystem medger inte heller att pla- nerna innehåller all den information som behövs, t.ex. uppdaterade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Se Kronofogdemyndighetens rapport &lt;NOBR&gt;2013-02-26,&lt;/NOBR&gt; Verksamhetsanalys – Omprövningar inom skuldsaneringsprocessen, s. 27.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft16"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372224x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;betalningsuppgifter för samtliga borgenärer. Ett exempel på hur en del av en betalningsplan kan se ut finns i bilaga 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Informationen från borgenärerna om hur gäldenären ska betala är också varierande. Det händer dessutom att borgenärer ändrar post- eller bankgiro och &lt;NOBR&gt;OCR-nummer&lt;/NOBR&gt; under betalningsplanens gång, och enbart vissa av dem skickar ut betalningsavier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft26"&gt;Vid samråden har framkommit att osäkerheten kring betalnings- planerna skapar en oro hos gäldenärerna över att missa en betalning och att vissa betalningar även förbises av detta skäl. En undersök- ning som Kronofogdemyndigheten genomfört år 2012 visar att närmare 27 procent av omprövningsansökningarna på grund av ute- blivna betalningar var på ena eller andra sättet relaterade till svårig- heter med betalningsplanen.&lt;SPAN class="ft76"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Av samråden framgår vidare att gäl- denären kan tvingas lägga ned betydande möda på att ta reda på de uppgifter som krävs för att kunna betala. Detta kan vara särskilt besvärligt för de gäldenärer som har begränsad tillgång till telefon och internet. Det har dessutom visat sig att många gäldenärer nekas tillgång till internetbank och autogiro, vilket gör hanteringen än mer tidskrävande och kostsam för den enskilde. Betalnings- planernas utformning kan dessutom förväntas drabba de gäldenärer som lider av dyslexi eller har svårigheter att hantera papper särskilt hårt. Nu nämnda svårigheter för gäldenären kan sannolikt påverka antalet gäldenärer som ansöker om skuldsanering, men givetvis också det antal som klarar av att genomföra dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft7"&gt;Utredningen har upplysts om att betalningsplanernas utform- ning leder till att gäldenärerna många gånger behöver hjälp med att klara av sina betalningar. Detta belastar inte minst budget- och skuld- rådgivarnas verksamhet, vilket i sig är en kostnad för samhället. Även Kronofogdemyndigheten bistår i viss mån gäldenären med hjälp i detta avseende. Myndigheten drabbas dessutom av ökade kostnader för de omprövningsärenden som beror på betalningsplanernas utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft24"&gt;Även borgenärerna påverkas av att betalningsplanerna inte är utformade på ett tillfredsställande sätt. Svårigheterna att avläsa pla- nerna medför merarbete vid hanteringen av skuldsaneringsford- ringarna. Det förhållandet att betalningarna ofta är uppdelade på många mindre belopp är dessutom mer kostsamt för borgenären än om det hade varit fråga om färre antal betalningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Se Kronofogdemyndighetens rapport &lt;NOBR&gt;2013-02-26,&lt;/NOBR&gt; Verksamhetsanalys – Omprövningar inom skuldsaneringsprocessen, s. 20 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft16"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372225x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p434 ft7"&gt;Sammanfattningsvis anser vi att betalningsplanerna i dess nuvarande utformning försämrar förutsättningarna för gäldenären att genomföra skuldsaneringen. Planerna är både svåra att avläsa och tillämpa. I många fall bidrar detta även till omotiverade kostna- der för borgenärerna. Betalningsplanernas utformning medför ock- så samhällsekonomiska kostnader i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Betalning ska ske genom en betalningsförmedling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det är nödvändigt att gäldenären vid ett skuld- saneringsbeslut erbjuds fullständig och lättillgänglig information om hur betalning ska ske enligt en betalningsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft20"&gt;Den mest verksamma åtgärden för att förenkla gäldenärens betalningar är inrättandet av en betalningsförmedling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;I betalningsplanen ska anges att gäldenären ska betala ett visst månatligt belopp till ett betalningsförmedlande organ, om det inte finns särskilda skäl att betala direkt till borgenären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft7"&gt;Gäldenärens betalningar ska ske utan hinder av att beslutet om betalning inte har vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft9"&gt;Tillräcklig information vid skuldsaneringsbeslutet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Vid samråden har efterfrågats tydligare information i betalnings- planerna, med en skuldförteckning och tillräckliga uppgifter om hur gäldenären ska betala till borgenärerna. I detta krav ligger också ett önskemål om att borgenärerna i ett tidigt skede ska ange hur de vill ha betalt. Det har också föreslagits att borgenärerna alltid borde avisera i enlighet med betalningsplanen. En betalningsförmedling och avskaffandet av mindre betalningar har också nämnts som tänk- bara åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft24"&gt;Det är utredningens uppfattning att ett grundläggande krav bör vara att det till skuldsaneringsbeslutet bifogas uttömmande infor- mation om hur gäldenären ska gå till väga för att betala. Vi anser också att beslutet bör följas upp efter en viss tid och att gäldenären bör erbjudas stöd under skuldsaneringen (se kapitel 12). Med hän- syn till kostnaderna det skulle innebära, bedömer vi däremot att det inte kan ställas något krav på borgenärerna att avisera varje betal- ning. Även om Kronofogdemyndighetens nuvarande system har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft16"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372226x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;begränsningar kan betalningsplanerna sannolikt utformas på ett mer pedagogiskt sätt än i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;En annan fördelning av betalningarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft26"&gt;Ett alternativ som vi övervägt för att underlätta hanteringen av skuldsaneringsbetalningarna är att fördela dem enbart på borgenär- ernas ombud. Vi anser emellertid inte att det är en lämplig åtgärd, främst med hänsyn till att lättnaden sannolikt skulle bli högst begränsad. Vid en undersökning av ett antal skuldsaneringsärenden har det stått klart att i de flesta fall skulle gäldenären trots en sådan åtgärd fortfarande ha ett stort antal betalningar att administrera. Vinsten för borgenärerna skulle sannolikt också vara liten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft7"&gt;Vi förordar inte heller att betalning ska ske till olika borgenärer, olika månader. En sådan lösning har tidigare konstaterats leda till svårigheter för gäldenären att hålla reda på till vem och när betal- ning ska ske.&lt;SPAN class="ft34"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Det kan dessutom medföra problem i omprövnings- ärenden. Om betalningsplanerna är svåra att hantera kan det inne- bära svårigheter i bedömningen av om gäldenären har uppfyllt sina skyldigheter enligt planen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Små betalningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft26"&gt;En annan tänkbar åtgärd för att förenkla betalningsplanerna, är att i likhet med den danska ordningen undanta mindre betalningar från betalningsplanen och fördela detta belopp på övriga borgenärer. Det förekommer inte sällan att en gäldenär har en eller flera borge- närer vars totala utdelning enligt betalningsplanen uppgår till ett mycket begränsat belopp. I skuldsaneringsbeslutet bestäms ofta att dessa borgenärer får hela sin betalning under de första månaderna av betalningsplanen. Detta marginella avsteg från likabehand- lingsprincipen syftar till att undvika en oproportionerligt kostsam och tidsödande betalningshantering. Trots detta är det inte ovanligt att betalningsplanen ändå innehåller ett stort antal småbetalningar. Som framgått vid våra samråd kan dessa vara besvärliga för gälde- nären att hålla reda på, och kostnaden för borgenären att ta emot sådana små betalningar överstiger inte sällan värdet av inbetalt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Se SOU 2004:81 s. 232.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p311 ft7"&gt;belopp. Småbetalningarna komplicerar även för handläggaren hos Kronofogdemyndigheten som ska utarbeta betalningsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft24"&gt;Att undanta små betalningar är inte ett okänt inslag i svensk lag- stiftning. Vid utdelning i konkurs utbetalas inte belopp som under- stiger 100 kronor (11 kap. 13 a § konkurslagen [1987:672]). En sådan ordning skulle emellertid innebära ett avsteg från den grund- läggande princip som gäller för skuldsaneringsprocessen om att alla fordringar ska behandlas lika. Borgenärer som har rätt till ett mindre belopp skulle drabbas till förmån för fordringsägare med större utdelning. Det är principiellt otillfredsställande, särskilt i sådana fall där borgenärens verksamhet är sådan att fordringarna normalt uppgår endast till små belopp. Trots att det kan innebära en vinst för borgenärskollektivet i stort att slippa hantera så små betal- ningar, anser vi att det inte finns tillräckligt vägande skäl att införa ett undantag för små betalningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft9"&gt;Betalningsförmedling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft26"&gt;Den åtgärd som vi bedömer vara mest verksam för att förenkla betal- ningshanteringen till nytta för både gäldenärer och borgenärer, är att inrätta en betalningsförmedling. Vid våra samråd har många ställt sig positiva till ett förslag om att gäldenären ska betala ett belopp varje månad till någon form av förmedlingsverksamhet, varefter medlen årsvis fördelas till respektive borgenär. I exempelvis Danmark och Storbritannien genomförs skuldsaneringsbetalningar på sådant vis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft26"&gt;Förespråkarna för en betalningsförmedling har fört fram att en sådan lösning skulle förbättra förutsättningarna för gäldenären att genomföra skuldsaneringen. Andra menar att om gäldenären förlo- rar den direkta kontakten med sina borgenärer och ansvaret för varje enskild betalning, blir skuldsaneringen mindre rehabiliterande. Det förväntas i sin tur öka risken för återfall i överskuldsättning. Vi kan konstatera att det finns ett visst värde i att gäldenären själv sköter sina månatliga betalningar. Men man bör då inte glömma bort att en gäldenär under en skuldsanering även fortsättningsvis ska ansvara för betalningen av övriga löpande kostnader, t.ex. hyra. Därför är det rehabiliterande inslaget i att dessutom betala ett stort antal småbelopp enligt en betalningsplan sannolikt mycket begränsat. Det kan dessutom ifrågasättas vilken rehabilitering själva betal- ningarna innebär, i de fall gäldenären får hjälp med dessa av exem- pelvis en budget- och skuldrådgivare, förvaltare eller kurator. Vi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft16"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;delar uppfattningen att det rehabiliterande i skuldsaneringen främst ligger i att gäldenären får kontroll över sin ekonomi och lär sig leva på sin inkomst. Gäldenären ska fokusera på att det varje månad finns pengar till månadsbetalningen enligt betalningsplanen och slippa att behöva oroa sig för det rent praktiska kring betalningen varje månad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;En betalningsförmedling kan bidra till att de administrativa kostnaderna minskar för både gäldenärer och borgenärer. För att åtgärden ska bli fullt verksam krävs däremot att utbetalningarna till borgenärerna begränsas till en gång per år. Bland de borgenärer som vi tillfrågat vid våra samråd har det inte funnits något mot- stånd till årsvisa utbetalningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Vi anser att gäldenärens betalningar bör ske med ett visst belopp varje månad, med undantag för juni och december varje år (se avsnitt 9.7.5). Månadsbetalningen ska motsvaras av gäldenärens betalningsutrymme, som räknas ut på samma sätt som tidigare. Av den betalningsplan som bestäms när skuldsanering beviljas ska framgå hur mycket gäldenären ska betala varje månad. På samma sätt som betalningsutrymmet kan vara olika stort under skuld- saneringen, kan även månadsbeloppet variera under olika delar av betalningsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft26"&gt;Av betalningsplanen ska också framgå när den första betalning- en ska ske, vilket bör vara så snart som möjligt. Med hänsyn till förslaget om att gäldenären ska påbörja sina betalningar redan från inledandebeslutet, bör det inte bli något uppehåll i betalningarna genom betalningsplanen. Betalningarna ska av effektivitetsskäl ge- nomföras oberoende av om beslutet om skuldsanering har vunnit laga kraft. Med hänsyn till att gäldenären kommer att betala genom en förmedling, där borgenärerna har rätt att få betalt endast en gång per år, kan borgenären inte längre kunna begära verkställighet av beslutet redan när det fattas. Det bör i stället vara möjligt först när utbetalning av medlen ska ske (se 10.6.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft24"&gt;Hur lång tid gäldenären ska betala ska också anges i betalnings- planen. Som föreslås i kapitel 9 ska den normala betalningsplanen även fortsättningsvis löpa under fem år. Men den tid under vilken gäldenären ska betala efter skuldsaneringsbeslutet kan vara kortare än fem år, som en följd av möjligheten till avräkning för tid efter inledandebeslutet. Däremot ska tydligt framgå av beslutet att skuldsaneringen i sig inte är helt avslutad förrän efter fem år räknat från inledandebeslutet eller, om betalningsplanen löper under längre tid, när den är avslutad. Det är först då betalningsanmärk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft16"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372229x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;ningen för skuldsaneringen försvinner och borgenären inte längre kan begära omprövning för att gäldenärens ekonomiska förhållan- den väsentligen har förbättrats (se avsnitt 9.7.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft26"&gt;Om det finns särskilda skäl till det kan en gäldenär även fort- sättningsvis ha möjlighet att betala direkt till borgenärerna, utan att behöva gå genom betalningsförmedlingen. Ett sådant särskilt skäl kan vara att gäldenären endast har en eller två borgenärer. I så fall ska detta framgå av betalningsplanen. I annat fall ska alla betal- ningar ske via betalningsförmedlingen. Förmedlingen är med andra ord inte avsedd att vara något frivilligt alternativ. Om gäldenären av någon anledning ändå betalar direkt till en borgenär ska sådan betalning inte återgå, utan får anses som ett led i fullgörande av betalningsplanen. Vi bedömer att det inte finns någon risk för att så sker i någon större utsträckning, men det är trots allt nödvändigt att gäldenären får tillräcklig information om hur betalning ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Kronofogdemyndigheten ska vara betalningsförmedlande organ&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Kronofogdemyndigheten ska agera som betalningsför- medlare för skuldsaneringsbetalningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft7"&gt;Regleringen kring Kronofogdemyndighetens register ska ändras, så att det blir möjligt att i skuldsaneringsdatabasen även hantera uppgifter om beslut, betalning, redovisning och övriga åtgärder vad gäller gäldenärens betalningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft7"&gt;Kronofogdemyndigheten bör kvartalsvis kontrollera och infor- mera parterna om hur betalningsplanen efterföljs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft7"&gt;Kronofogdemyndigheten ska för finansieringen av förmedl- ingsverksamheten ta ut en årlig avgift, som belastar gäldenärens betalningsutrymme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft9"&gt;Betalningsförmedling genom privat aktör eller i offentlig regi?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft24"&gt;Frågan är till vem gäldenären lämpligen bör betala – om betalnings- förmedlingen ska ske i offentlig eller privat regi. En fördel med en privat aktör är att det redan nu finns ett företag som är villigt att åta sig detta och som har ett utarbetat system för ändamålet. En sådan lösning skulle enligt uppgift kunna driftsättas omgående. De kostnader som beräknats för ett privat alternativ framstår inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft16"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;heller som omotiverat höga. En privat lösning skulle kunna avlasta Kronofogdemyndigheten, genom att förmedlaren får hantera de frågor som parterna kan komma att ställa under betalningsplanens gång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft26"&gt;Däremot måste möjligheten att lagstifta kring ett privat alter- nativ anses vara begränsad, varför det i så fall främst bör vara fråga om ett frivilligt arrangemang. En sådan lösning finns i Danmark. För att åtgärden ska få avsedd effekt är en förutsättning att samt- liga borgenärer accepterar att betalningarna sköts i privat regi. För detta krävs att företaget i fråga har övriga aktörers förtroende. För- medlingsorganet kan komma att hantera en stor mängd infor- mation om borgenärskollektivet, vilket för vissa företag kan upp- fattas som känsligt ur konkurrenssynpunkt. En ytterligare fråge- ställning är hur inbetalda medel ska kunna skyddas från t.ex. obe- hörig hantering från företaget eller vid en konkurs. Vid våra samråd har de flesta borgenärerna varit tveksamma eller negativa till en betalningsförmedling som hanteras av ett enskilt privat organ, varför mycket talar för att en sådan lösning är svår att genomföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft26"&gt;Kronofogdemyndigheten förefaller ha ett större förtroende från borgenärernas sida att sköta en förmedlingsverksamhet. För myn- digheten finns redan en fullt utvecklad lagstiftning för fördelning av medel till borgenärer. Det är också fråga om den myndighet i sam- hället som redan har stor kunskap om gäldenärerna och skuldsane- ringsinstitutet. I jämförelse med andra myndigheter (t.ex. Kammar- kollegiet eller Konsumentverket) framstår därför Kronofogdemyndig- heten som den mest lämpade aktören för uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;En invändning mot att Kronofogdemyndigheten ska sköta betalningsförmedlingen är de svårigheter som följer av att myndig- heten måste hantera olika roller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;En betalningsförmedling till vilken gäldenären betalar frivilligt kan framstå som verksamhetsfrämmande från den övriga exekutiva hanteringen inom myndigheten, där det främst är fråga om tving- ande åtgärder. Det kan vidare finnas motstående intressen för betal- ningsförmedlingen å ena sidan och verkställighetens verksamhet å andra sidan. Det är därför viktigt att klargöra hur förmedlings- verksamheten förhåller sig till övrig verksamhet. Vi bedömer dock att det är lämpligast att Kronofogdemyndigheten ansvarar för en betalningsförmedling och föreslår därför att det är till myndigheten som gäldenären ska betala varje månad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft16"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Tillgång till information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft26"&gt;Betalningsförmedlingen bör ingå som en del av skuldsanerings- enhetens verksamhet. För hanteringen av uppgifter med hjälp av automatiserad databehandling inom betalningsförmedlingen krävs att lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet kompletteras. Det bör införas en bestämmelse som gör det tillåtet att i skuldsaneringsdatabasen även hantera uppgifter om beslut, betalning, redovisning och övriga åtgärder vad gäller gälde- närens inbetalningar till förmedlingsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft26"&gt;Vi anser vidare att nuvarande reglering i lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet utgör ett hinder för övriga delar av myndigheten – då främst den verkställande verk- samheten – från att regelmässigt ta del av information om gäldenär- ens betalningar. Lagen medger inte att uppgifter i skuldsanerings- databasen får behandlas för sådana ändamål (2 kap. 14 §). För att bibehålla förtroendet för myndigheten är det nödvändigt att någon ändring inte sker i detta avseende. Det skulle kunna tänkas att en handläggare inom den verkställande verksamheten kan vara intresserad av uppgifter om när ett skuldsaneringsbeslut förväntas avgöras. Detta för att veta när de medel som gäldenären betalat in till myndigheten vid exempelvis ett avslagsbeslut kan återbetalas till gäldenären, och därmed vara tillgängliga för utmätning (se avsnitt 9.7.4). En vanlig sekretessprövning måste då ske i det enskilda fallet, i fråga om det är möjligt att lämna ut uppgifterna. Inte ens i en sådan situation kommer den verkställande verksamheten att få något omotiverat försteg till information, med hänsyn till att inbetalda medel inte återbetalas förrän ett avslagsbeslut vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft9"&gt;Serviceskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft7"&gt;En fråga är vilka skyldigheter som Kronofogdemyndigheten bör ha att agera vid sen, utebliven eller delvis betalning. I detta ligger ock- så frågan i vilken utsträckning gäldenären ska påminnas samt om och när borgenären bör uppmärksammas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft24"&gt;Om det inte finns någon bevakning av gäldenärens betalningar uppmärksammas inte borgenären förrän i samband med den årliga utbetalningen. Det kan upplevas som otillfredsställande om det dessförinnan saknas möjlighet att agera, t.ex. genom att begära om- prövning. Även gäldenären drabbas av detta, då risken för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft16"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p322 ft26"&gt;skuldsaneringen upphävs vid en omprövning ökar om gäldenären inte skött sina betalningar under längre tid. Det är därför angeläget att det sker en löpande kontroll över hur betalningarna genomförs. Vi anser också att både gäldenär och borgenärer bör uppmärk- sammas vid misskötsamhet eller andra brister i betalningen. Information som lämnas till gäldenären ska även förmedlas till budget- och skuldrådgivaren om gäldenären i sin ansökan godkänt att så kan ske. För att undvika att belasta Kronofogdemyndighetens verksamhet i alltför stor utsträckning, är det emellertid inte nödvändigt med en kontroll oftare än kvartalsvis. Av praxis framgår också att det nor- malt krävs att gäldenären missat fler än tre månadsbetalningar för att skuldsaneringen ska kunna upphävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft7"&gt;Genom rätten till partsinsyn måste både gäldenär och borge- närer ha möjlighet att på begäran få tillgång till information om betalningar har skett i enlighet med betalningsplanen. Vid utveck- ling av betalningsförmedlingens tekniska lösning bör övervägas en möjlighet för parterna att elektroniskt få direkttillgång till kontot, för att själva kunna kontrollera att betalningsplanen efterföljs. En sådan ordning skulle underlätta myndighetens administration och även erbjuda parterna en god service. Det förutsätter dock att lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksam- het ändras även i detta avseende, så att sådan tillgång kan ges. Trots det anser vi att det inte är nödvändigt att redan vid inrättandet av en betalningsförmedling utveckla en sådan lösning, varför vi inte lämnar något förslag i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft9"&gt;Kostnader och finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Betalningsförmedlingen kommer att innebära en kostnad för Kronofogdemyndigheten, dels för utveckling av system, dels för hantering av verksamheten. Kostnaden för förmedlingen bör i viss mån finansieras av en avgift. Detta kommer att minska betalnings- utrymmet, vilket i slutändan drabbar borgenärskollektivet. Sam- tidigt kommer denna tjänst dem till del, genom att de slipper en stor del av hanteringen av skuldsaneringsbetalningarna, t.ex. för fakturering och kontroll av om betalning har skett. Denna avgift bör uppgå till förslagsvis 500 kronor per år, vilket bör framgå av förordning. Kontot bör även vara räntebärande och den upplupna räntan ska tillfalla borgenärerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft16"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372233x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p638 ft26"&gt;Om gäldenären under något år av betalningsplanen betalar in ett mindre sammanlagt belopp än avgiften uppgår till, eller inte betalar något alls, bör Kronofogdemyndigheten inte avkräva avgiften på annat sätt. En sådan situation leder med största sannolikhet till att skuldsaneringen upphävs och det är inte försvarbart att förvärra gäldenärens skuldsituation med ytterligare en utgiftspost, när någon förmedlingsverksamhet ändå inte har ägt rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Skyddet för inbetalda medel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;I och med att betalning sker förlorar gäldenären rådig- heten över medlen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft7"&gt;Inbetalda medel ska inte kunna utmätas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft7"&gt;När skuldsanering har beviljats tillkommer de inbetalda medlen de borgenärer vars fordringar omfattas av förfarandet. Kronofogdemyndigheten ska utan dröjsmål avskilja medlen på särskilt räntebärande konto för borgenärernas räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft7"&gt;När ett uppsamlingskonto tidigare övervägdes av Skuldsanerings- utredningen föreslogs att gäldenären skulle ha fri dispositionsrätt till medlen på kontot. Detta befarades dock kunna leda till att gäl- denären frestades att använda pengarna själv och därmed riskera skuldsaneringen. Om gäldenären betalar direkt till Kronofogde- myndigheten kommer gäldenären naturligt att beskäras från möj- lighet att disponera över medlen i och med att betalning sker. Detta gäller betalningar som sker såväl före som efter att skuldsanering beviljas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;När gäldenären väl har betalat är det även viktigt att medlen som finns hos Kronofogdemyndigheten är skyddade från utmätning. I annat fall kan borgenärer vars skulder inte omfattas av skuldsane- ringen få tillgång till de pengar som är avsedda för skuldsanerings- borgenärerna. Utmätning skulle kunna ske för helt nytillkomna skulder eller t.ex. skulder för löpande underhåll och studieskulder som förfallit till betalning. Detta kan i sin tur leda till att skuldsane- ringen går om intet. Vi anser därför att det som gäldenären betalar in från och med inledandebeslutet och under hela skuldsanerings- perioden ska vara skyddade mot utmätning från det de betalas in till Kronofogdemyndigheten. Utmätningsförbudet gäller sedan till dess att utbetalning sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft16"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372234x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Betalningar som sker innan skuldsanering beviljas är preliminärt avsedda för de borgenärer vars fordringar omfattas av skuldsane- ringen. Men det är först när ärendet om skuldsanering avgörs, som det står klart vem som i slutändan ska ha inbetalda medel. Dessför- innan förvarar Kronofogdemyndigheten enbart pengarna i avvaktan på slutligt beslut. Om skuldsanering beviljas ska inbetalda medel utan dröjsmål avskiljas på särskilt räntebärande konto, för skuld- saneringsborgenärernas räkning. Dessa pengar blir härigenom skyddade redovisningsmedel (se avsnitt 10.6.5). Räntan kommer att tillfalla skuldsaneringsborgenärerna. Vid beslut om avslag, avvis- ning eller avskrivning ska i stället återbetalning av inbetalt belopp ske till gäldenären. Om utmätning pågick när inledandebeslut med- delades ska medlen i stället tillfalla utmätningsborgenärerna (se avsnitt 9.7.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft26"&gt;En fråga är vad som händer med inbetalda medel om gäldenären går i konkurs. Om konkursen inträffar innan skuldsanering har beviljats framgår av lagtexten att ansökan förfaller (32 §). Då avskrivs ansökan och medlen ska som huvudregel återbetalas till gäldenären. Om tidigare pågående exekutiva åtgärder avbrutits ska i stället pengarna fördelas på de fordringar för vilka åtgärderna pågick. För en konkurs som inträffar efter att en skuldsanering beviljats, normalt på grund av nya skulder som tillkommit efter skuldsaneringen inletts, torde enligt allmänna konkursrättsliga regler normalt gälla att skuldsaneringen upphävs till följd av konkursen. Men medel som vid konkursen betalats in är avskilda för de borgenärer som är beviljade betalning enligt skuldsaneringsbeslutet och ska därmed tillfalla dem. Nu nämnda slutsatser gäller oavsett om konkursen avser gäldenären som privatperson eller enskild näringsidkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Fördelning och utbetalning till borgenärerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;När skuldsanering beviljas ska bestämmas det belopp som ska fördelas mellan borgenärerna, vilket innefattar medel som gäldenären betalar in såväl före som efter skuldsanerings- beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft7"&gt;Inbetalda medel och ränta på dessa ska utbetalas till skuld- saneringsborgenärerna en gång om året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft7"&gt;Den första utbetalningen bör ske först efter skuldsanerings- beslutet har vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft16"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372235x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft7"&gt;I betalningsplanen ska förbehållas medel för betalning av den årliga avgift som Kronofogdemyndigheten ska ta ut för till- handahållande av betalningsförmedlingen. Avgiften ska tas ut innan betalning till borgenärerna kan ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft7"&gt;Först när utbetalning ska ske till borgenärerna har de möjlig- het att begära verkställighet av skuldsaneringsbeslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft9"&gt;Fördelning av inbetalda medel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft26"&gt;Om gäldenären har ett betalningsutrymme när skuldsanering beviljas, ska enligt nuvarande ordning en betalningsplan bestämmas för gäldenärens framtida betalningar. Genom att gäldenären enligt vårt förslag ska betala genom en betalningsförmedling ska i planen anges ett enda månatligt belopp (vars storlek givetvis kan variera under betalningsplanens löptid). Precis som tidigare ska anges när och hur betalning ska se. I planen ska även anges betalningsskyldig- het för avgift för Kronofogdemyndighetens fördelningsverksam- het. Saknas betalningsförmåga vid skuldsaneringsbeslutet kommer någon betalningsplan givetvis inte att bestämmas, eftersom gälde- nären då inte bedöms ha förmåga att framgent betala något.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft24"&gt;På samma sätt som i dag ska i samband med skuldsanerings- beslutet bestämmas vilket sammanlagt belopp som ska fördelas mellan de borgenärer vars fordringar omfattas av skuldsaneringen. Genom vårt förslag om att betalning ska påbörjas redan från inled- andebeslutet omfattar beloppet inte enbart eventuella framtida betalningar enligt en betalningsplan, utan även eventuella medel som betalats in före skuldsaneringsbeslutet. I beloppet ska även inräknas den ränta som vi föreslår ska utgå på inbetalda medel från det att Kronofogdemyndigheten överfört dem till ett räntebärande konto. Har gäldenären saknat betalningsförmåga såväl före som vid tidpunkten för skuldsaneringsbeslutet ska något belopp givetvis inte bestämmas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft24"&gt;När skuldsanering beviljas måste även bestämmas hur fördel- ningen av beloppet ska ske mellan de betalningsberättigade borge- närerna, det vill säga hur mycket var och en av borgenärerna totalt sett får betalt. Fördelningen utgår på samma sätt som nu enligt den procentsats som anger hur mycket av skuldsaneringsfordringarnas belopp som ska kvarstå (se 9 § tredje stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft16"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;Utbetalning av medel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Bestäms ingen betalningsplan ska eventuellt redan inbetalda medel betalas ut till skuldsaneringsborgenärerna vid en engångsutbetal- ning. Det kan ske först när skuldsaneringsbeslutet har vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Om gäldenären får en betalningsplan ska utbetalning till borge- närerna ske en gång varje år, efter vad Kronofogdemyndigheten närmare beslutar. Första utbetalningen bör inledas ett år efter beslutet om skuldsanering, men inte innan beslutet har vunnit laga kraft. Hur mycket varje borgenär ska få betalt vid varje tillfälle och när utbetalning ska ske ska anges i beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Visar det sig att gäldenären har betalat mindre än vad betal- ningsplanen anger, ska utbetalningen till borgenärerna i enlighet med den rådande likabehandlingsprincipen nedsättas med lika stor andel för samtliga betalningsberättigade borgenärer. Utbetalning- arna ska alltså också i dessa fall utgå från den procentsats som bestämts för nedsättningen av fordringarna. Ett sådant fall lär sannolikt leda till en omprövningssituation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Om det inför den årsvisa utbetalningen i stället konstateras att gäldenären av något skäl betalat för mycket, ska återbetalning av överskottet ske till gäldenären. Gäldenären kan alltså inte under ett år förskottsbetala för framtida år, eftersom det skulle kunna vara ett sätt för honom eller henne att undandra sig utmätning för eventuellt nya skulder. När medlen är utbetalda finns givetvis inte längre något hinder mot utmätning av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft26"&gt;I samråden har något inkassobolag invänt att det med en betal- ningsförmedling och årliga utbetalningar kan medföra vissa pro- blem vid avräkning, då någon annan gäldenär är solidariskt betal- ningsskyldig. Eftersom betalning enligt betalningsplanen ska äga rum en gång per år, har vi svårt att se att det kan vara några pro- blem. Det är ju just i samband med att borgenären erhåller sin årliga betalning som en avräkning mot en medgäldenär kan aktuali- seras. Skulle medgäldenären då ha slutbetalt skulden, torde borge- nären vara skyldig att återbetala det överskjutande beloppet. Fråga har även väckts om vad som händer om en solidariskt betalnings- skyldig vill lösa skulden under betalningsplanen. Enligt vår uppfatt- ning skulle följden bli att den solidariskt betalningsskyldige med sin regressfordran träder in i borgenärens ställe.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft16"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372237x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Skuldsaneringsbeslutets verkställbarhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft7"&gt;Enligt nuvarande ordning får ett beslut om skuldsanering verk- ställas utan hinder av att det inte har vunnit laga kraft (37 §). Bestämmelsen är utformad för att effektivisera skuldsaneringsför- farandet.&lt;SPAN class="ft34"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft24"&gt;Vi anser att en sådan ordning inte är lämplig när gäldenären ska betala genom en betalningsförmedling, från vilken borgenärerna får årsvis betalt. Gäldenären ska visserligen även fortsättningsvis ge- nomföra sina betalningar omedelbart, utan att invänta laga kraft. Detta gäller såväl det interimistiska beslutet om betalning från inledandebeslutet och betalningar enligt en betalningsplan. Genom att utbetalning från Kronofogdemyndigheten ska ske årsvis – är borgenärerna däremot inte berättigade till betalning förrän utbetal- ningstidpunkten. Beslutet om betalning måste också ha vunnit laga kraft för att utbetalning ska kunna ske. Dessförinnan bör borgenären inte ha möjlighet att begära verkställighet av skuldsanerings- beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft20"&gt;Om det uppmärksammas att en gäldenär under en betalnings- plan missköter sina inbetalningar, är borgenären hänvisad till att begära omprövning av skuldsaneringsbeslutet. Först när borgenär- en har rätt att få betalt enligt skuldsaneringsbeslutet är det möjligt att söka verkställighet hos gäldenären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Sammanfattande slutsatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft26"&gt;Sammanfattningsvis anser vi att det sätt på vilket gäldenären måste betala enligt ett skuldsaneringsbeslut försämrar förutsättningarna att klara av skuldsaneringen. Betalningsplanerna är ofta svåra att avläsa och tillämpa. Gäldenären behöver därför ibland hjälp med pla- nerna, t.ex. av en budget- och skuldrådgivare, varför planernas utform- ning även orsakar samhällsekonomiska kostnader. Borgenärerna drabbas också kostnader för hanteringen av betalningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Vi anser åtgärder på området är angelägna. Det tror vi kan bidra till att fler tar steget att ansöka om skuldsanering, men också att fler klarar av att genomföra en sådan. Det kan sannolikt även med- föra att gäldenärens pressade situation under skuldsaneringstiden förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 2005/06:124 s. 56 f. och s. 88.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft16"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Gäldenärens betalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft7"&gt;Den mest verksamma åtgärden för att förenkla gäldenärens betalningar anser vi är att inrätta en betalningsförmedling. Vi före- slår därför att det i betalningsplanen ska anges att gäldenären ska betala ett visst månatligt belopp till ett betalningsförmedlande organ, om det inte finns särskilda skäl att betala direkt till borge- nären. Gäldenärens betalningar ska ske utan hinder av att beslutet om betalning inte har vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft26"&gt;Vi bedömer att Kronofogdemyndigheten har bäst förutsätt- ningar att ta hand om denna betalningsförmedling. För hanteringen av betalningar är det nödvändigt med ändringar i regleringen kring behandlingen av uppgifter i Kronofogdemyndighetens databaser. Kronofogdemyndigheten bör kvartalsvis kontrollera och informera parterna om hur gäldenären sköter sina betalningar. För finansie- ringen av förmedlingsverksamheten bör myndigheten ta ut en årlig avgift, som ska belasta gäldenärens betalningsutrymme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;I och med att betalning sker till myndigheten förlorar gäldenär- en rådigheten över medlen. Inbetalda medel ska inte kunna utmätas så länge de finns hos Kronofogdemyndigheten. Först när skuld- sanering har beviljats tillkommer inbetalda medel de borgenärer vars fordringar omfattas av förfarandet. Kronofogdemyndigheten ska då utan dröjsmål avskilja medlen till särskilt räntebärande konto för borgenärernas räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft26"&gt;När skuldsanering beviljas ska bestämmas det belopp som ska fördelas mellan borgenärerna, vilket innefattar medel som gäldenär- en betalar in såväl före som efter skuldsaneringsbeslutet. Bestäms en betalningsplan för gäldenärens framtida betalningar ska inbe- talda medel och ränta på dessa utbetalas till skuldsaneringsborge- närerna en gång om året. Den första utbetalningen ska ske först efter skuldsaneringsbeslutet har vunnit laga kraft. Om någon plan inte bestäms ska eventuellt inbetalda medel fördelas mellan de betalningsberättigade borgenärerna genom ett engångsbelopp, efter att skuldsaneringsbeslutet vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft7"&gt;I en betalningsplan ska förbehållas medel för betalning av den årliga avgift som Kronofogdemyndigheten ska ta ut för tillhanda- hållande av betalningsförmedlingen. Avgiften ska tas ut innan betalning till borgenärerna kan ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft24"&gt;Först när utbetalning ska ske till borgenärerna har de möjlighet att begära verkställighet av skuldsaneringsbeslutet hos gäldenären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft16"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;


&lt;P class="p659 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Möjlighet att beviljas skuldsanering på nytt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft26"&gt;Den som tidigare har fått skuldsanering kan som huvudregel inte beviljas det en andra gång, om det inte finns synnerliga skäl (6 § andra meningen). Frågan är dock om denna regel leder till att över- skuldsatta i alltför stor utsträckning avhålls från att ansöka om skuldsanering. På grund av detta och våra förslag i övrigt anser vi att det är nödvändigt att göra en översyn av bestämmelsen om att det alltid krävs synnerliga skäl för att beviljas skuldsanering på nytt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft20"&gt;I det följande kommer vi att redogöra för nuvarande ordning (avsnitt 11.2) och den statistik och domstolspraxis som finns på området (avsnitt 11.3). Därefter presenterar vi de synpunkter som har framkommit vid våra samråd (avsnitt 11.4) och hur lagstift- ningen ser ut i övriga nordiska länder (avsnitt 11.5). Slutligen redo- gör vi för våra överväganden i denna fråga (avsnitt 11.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Nuvarande ordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft26"&gt;Av lagtexten följer att en gäldenär som tidigare har fått skuldsane- ring inte får beviljas det på nytt, om det inte finns synnerliga skäl för det (6 § andra meningen). Den bakomliggande tanken är att skuldsanering ska vara något som en person normalt sett kan få möjlighet till endast en gång i livet. När skuldsaneringslagen inför- des uttalades dock att regeln inte bör vara helt undantagslös och att det kan finnas speciella situationer där det kan vara godtagbart att en gäldenär får en andra chans. Det betonades dock att det skulle röra sig om sällsynta undantagsfall och att tillämpningen bör vara mycket restriktiv. Som exempel på synnerliga skäl angavs en gälde- när som i yngre år fått skuldsanering och långt senare, i en helt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft16"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372240x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Möjlighet att beviljas skuldsanering på nytt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;annan livssituation, återigen hamnar på obestånd, t.ex. på grund av allvarlig sjukdom, förtidspensionering eller långvarig arbetslöshet.&lt;SPAN class="ft34"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Bestämmelsen omfattar såväl gäldenärer som tidigare genomfört en skuldsanering och skuldsatt sig på nytt, som dem som av någon anledning fått sin skuldsanering upphävd.&lt;SPAN class="ft34"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;I förarbetena har under- strukits att det vid bedömningen ska läggas särskild vikt vid om gäldenären uppfyllt sina förpliktelser enligt det tidigare skuld- saneringsbeslutet.&lt;SPAN class="ft34"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Statistik och domstolspraxis&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Enligt uppgift från Kronofogdemyndigheten har uppskattningsvis 15 gäldenärer beviljats skuldsanering en andra gång sedan skuld- saneringslagens tillkomst år 1994. Det kan jämföras med de drygt 47 000 skuldsaneringar som beviljats under samma tid. Bland gälde- närerna återfinns både de som har fått sin tidigare skuldsanering upphävd och de som har skuldsatt sig på nytt efter genomförd skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft24"&gt;Domstolspraxis är mycket sparsam i frågan om vad som kan ut- göra synnerliga skäl för skuldsanering en andra gång. I hovrätts- avgörandet RH 2011:41 var det fråga om en gäldenär som bevilja- des skuldsanering år 1995. Beslutet upphävdes samma år på grund av att han inte hade skött sin betalningsplan. Han ansökte på nytt om skuldsanering år 2001, men ansökan avslogs. I april 2009 ansökte han ytterligare en gång. Kronofogdemyndigheten bedömde då att det inte förelåg synnerliga skäl för att bevilja skuldsanering en andra gång och avslog ansökan. Tingsrätten beslutade dock att inleda skuldsanering och återförvisade ärendet till Kronofogdemyndig- heten. Domstolen framhöll i sitt beslut att gäldenären hade en komplex sjukdomsbild. Det konstaterades att den tidigare skuld- saneringen upphävts bland annat på grund av oväntat höga kost- nader för hemtjänst och problem med betalningsrutinerna, vilket ansågs ha sammanfallit med en rehabiliteringsperiod efter en hjärt- operation. Kronofogdemyndigheten biföll slutligen ansökan om skuldsanering, med hänvisning till att tingsrätten bedömt att kravet på synnerliga skäl var uppfyllt. Tingsrätten avslog ett överklagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 91 och 198.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se Hellners, T. och Mellqvist, M., Skuldsaneringslagen. En kommentar till 2006 års lag (andra upplagan), s. 113.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se prop. 1993/94:123 s. 198.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Möjlighet att beviljas skuldsanering på nytt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p389 ft8"&gt;av beslutet, men hovrätten upphävde i sin tur skuldsaneringen. Hovrätten hänvisade till att möjligheten till en andra chans är begränsad till endast sällsynta fall och att det vid bedömningen ska läggas särskild vikt vid om gäldenären uppfyllt sina förpliktelser enligt det tidigare skuldsaneringsbeslutet. Med hänsyn till att gäldenärens tidigare skuldsanering upphävts på grund av bristande betalning ansåg hovrätten att kravet på synnerliga skäl inte var uppfyllt. Det beto- nades att merparten av de skulder som nu var aktuella även ingick i den första skuldsaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft7"&gt;Högsta domstolen har också behandlat frågan om synnerliga skäl i ett mål som avgjordes den 28 juni 2013 (målnummer Ö 3320- 12). Det var då fråga om en gäldenär som med hjälp av sin gode man ansökt och beviljats skuldsanering i december 2005. Betal- ningsplanen skulle löpa under fem år, fram till och med december 2010. I juli 2007 upphörde förordnandet om god man. Gäldenären hade en omfattande psykiatrisk problematik, vilken försämrades under hösten 2007. Gäldenären kom att missköta sin betalnings- plan från oktober 2007 till mars 2009, då den upphävdes med hän- visning till att gäldenären uteblivit med flera betalningar utan att lämna någon förklaring till detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft7"&gt;Läkarintyg visade att gäldenären var inlagd på psykiatrisk klinik vid nio tillfällen under åren &lt;NOBR&gt;2009–2010.&lt;/NOBR&gt; I september 2010 fick gäldenären en förvaltare. Gäldenären medicinerade och mådde bätt- re än tidigare. Hon hade ett ordnat boende med regelbundet stöd från kommunen. Med hjälp av sin förvaltare ansökte hon på nytt om skuldsanering i juni 2011. I ansökan anförde hon att skälet till att hon misslyckats med sin förra skuldsanering var att hon då befann sig i dåligt psykiskt skick.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft26"&gt;Kronofogdemyndigheten ansåg att det inte fanns synnerliga skäl att bevilja gäldenären skuldsanering, vilket var en bedömning som även delades av tingsrätten. Hovrätten fastställde tingsrättens beslut och framhöll särskilt att tiden var kort mellan beviljandet av den förra skuldsaneringen och den nya ansökan. Det konstaterades även att gäldenären hade misskött den förra skuldsaneringen under lång tid. Hovrätten hänvisade också till att de exempel på synner- liga skäl som anges i förarbetena till skuldsaneringslagen inte rör förhållanden som liknade gäldenärens situation, med ett långvarigt pågående sjukdomstillstånd. Hovrätten tog även fasta på att det i förarbetena betonas att skuldsanering kan beviljas på nytt endast i sällsynta undantagsfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft16"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Möjlighet att beviljas skuldsanering på nytt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p423 ft8"&gt;Högsta domstolen ansåg däremot att det förelåg synnerliga skäl för skuldsanering. Domstolen konstaterade att gäldenären inte gjort något för att fullgöra sina förpliktelser under den period då hon var utan god man eller förvaltare, men att hon ansträngt sig och medverkat alltsedan förvaltare förordnats. Domstolen beaktade att beslutet att godmanskapet skulle upphöra inte var gäldenärens eget och att hon, under tiden som hon misskötte sina betalningar, var allvarligt psykiskt sjuk. Enligt domstolen fanns ett klart tids- mässigt samband mellan det att godmanskapet upphörde och att gäldenärens misskötsamhet med betalningarna började. Domstolen ansåg att misskötsamheten inte kunde läggas gäldenären till last, eftersom det fanns anledning anta att det första skuldsanerings- beslutet inte hade behövt upphävas om gäldenären hade haft kvar sin gode man. Vid en samlad bedömning av gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden bedömde domstolen det som i hög grad skäligt att skuldsanering beviljades på nytt. Högsta domstolen återförvisade ärendet till Kronofogdemyndigheten för fortsatt handläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;11.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Synpunkter vid samråd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft26"&gt;Vid våra samrådsmöten har vi diskuterat förutsättningarna för att beviljas skuldsanering en andra gång. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Skuldsaneringsteamet i Kalmar &lt;/SPAN&gt;har anfört att det bör finnas ett visst utrymme för en andra chans, men att tillämpningen även fortsättningsvis bör vara restriktiv. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Skuld- saneringsteamen i Sundbyberg, Göteborg och Malmö, verkställighets- teamen i Göteborg och Växjö, budget- och skuldrådgivningen i Malmö och Lund, överförmyndarförvaltningen i Umeå, kuratorerna, Kredit- Inkasso, Profact, Försäkringskassan &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft35"&gt;arbetslöshetskassorna &lt;/SPAN&gt;har alla framhållit att det i vissa fall bör bli lättare att få skuldsanering en andra gång. Enligt &lt;SPAN class="ft35"&gt;skuldsaneringsteamen i Sundbyberg och Malmö, verk- ställighetsteamet i Växjö, budget- och skuldrådgivarna i Malmö, Stockholm, Lund och Umeå, överförmyndarförvaltningen i Umeå, Profact, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Kredit-Inkasso,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt; Försäkringskassan &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft35"&gt;arbetslöshetskassorna &lt;/SPAN&gt;borde det bli enklare för de gäldenärer som misslyckats med sin tidigare skuldsanering, jämfört med dem som genomgått skuld- sanering helt men därefter överskuldsatt sig på nytt. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Intrum Justitia &lt;/SPAN&gt;anser att det inte får bli för enkelt att få skuldsanering ytterligare en gång för de gäldenärer som genomfört en skuldsanering. Det är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft16"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372243x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Möjlighet att beviljas skuldsanering på nytt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft7"&gt;något som även har framförts av &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Kredit-Inkasso&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; som befarar att det annars kan påverka betalningsmoralen negativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft27"&gt;Skuldsaneringsteamet i Sundbyberg &lt;SPAN class="ft24"&gt;har efterfrågat exempel på vad som kan vara skäl till att få skuldsanering en andra gång. Enligt &lt;/SPAN&gt;Riksförbundet Insolvens &lt;SPAN class="ft24"&gt;är det nödvändigt att beakta anledningen till att den förra skuldsaneringen misslyckades. &lt;/SPAN&gt;Verkställighetstea- met i Växjö&lt;SPAN class="ft24"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Alektum &lt;SPAN class="ft24"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Profact &lt;SPAN class="ft24"&gt;har i stället framhållit vikten av att klargöra orsaken till varför gäldenären återigen hamnat i ekono- miska svårigheter och i vilken utsträckning det beror på gälde- närens eget agerande. Enligt &lt;/SPAN&gt;skuldsaneringsteamet i Göteborg &lt;SPAN class="ft24"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;verkställighetsteamen i Göteborg och Växjö &lt;SPAN class="ft24"&gt;bör gäldenärer kunna få en mildare bedömning om de tidigare misslyckats, men därefter för- bättrat sin situation, t.ex. genom ett anordnat förvaltarskap. &lt;/SPAN&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Malmö &lt;SPAN class="ft24"&gt;anser att de som misslyckats på grund av att de inte har förstått hur en skuldsanering fungerar borde kunna få en andra chans. &lt;/SPAN&gt;Kuratorerna &lt;SPAN class="ft24"&gt;har fört fram att en psyki- atrisk problematik hos gäldenären bör vara en omständighet som ger större möjlighet till en andra chans.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Skuldsaneringsteamet i Malmö &lt;/SPAN&gt;har betonat vikten av att den som tidigare misslyckats med en skuldsanering är redo att genomgå det på nytt. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Stockholm &lt;/SPAN&gt;har anfört att de ofta är oroliga för att gäldenärerna inte ska vara tillräckligt för- beredda på att klara av en skuldsanering och att deras enda chans till skuldsanering går om intet vid ett misslyckande. Liknande farhågor har framförts av &lt;SPAN class="ft35"&gt;budget- och skuldrådgivarna i Göteborg, Umeå och Lund&lt;/SPAN&gt;. De har förklarat att detta påverkar deras rådgiv- ning, så att de i vissa fall avråder gäldenärer från att ansöka, om de inte uppfattar att de är redo för skuldsanering (jfr. avsnitt 12.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;11.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;En andra chans i de övriga nordiska länderna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft9"&gt;Finland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft20"&gt;Den finska skuldsaneringslagen anger ett antal uttryckliga hinder för att en gäldenär ska kunna få skuldsanering och ett av dessa är om gäldenären tidigare blivit beviljad skuldsanering.&lt;SPAN class="ft81"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Om det finns &lt;SPAN class="ft45"&gt;vägande skäl &lt;/SPAN&gt;är det dock möjligt att göra undantag från denna bestämmelse. Precis som vid övriga uttryckliga hinder för skuld- sanering ska vid bedömningen hänsyn tas till den tid som förflutit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;10 § 10 p. lagen om skuldsanering för privatpersoner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft16"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372244x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Möjlighet att beviljas skuldsanering på nytt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft26"&gt;sedan gäldenären skuldsatte sig, gäldenärens åtgärder för betalning av sina skulder och gäldenärens övriga förhållanden samt skuld- saneringens betydelse för gäldenären och borgenärerna.&lt;SPAN class="ft76"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft26"&gt;I förarbetena till lagrummet har betonats att huvudregeln är att skuldsanering kan beviljas endast en gång. Om gäldenären tidigare misskött en betalningsplan men det funnits en godtagbar orsak till detta, ska det vara möjligt att bevilja skuldsanering även kort efter det att den förra skuldsaneringen upphävts. Har gäldenären däre- mot visat uppenbar likgiltighet att följa sin tidigare betalningsplan kan skuldsanering aktualiseras först efter en längre tid. I det fallet ska gäldenärens ansträngningar att betala sina skulder beaktas sär- skilt. Om gäldenären genomfört en skuldsanering ska hänsyn tas till den tid som förflutit sedan gäldenären skuldsatte sig och gälde- närens förmåga och vilja att sköta sina skulder.&lt;SPAN class="ft76"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Enligt uppgift från det finska Justitieministeriet är det ovanligt att gäldenärer ansöker om skuldsanering en andra gång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft9"&gt;Norge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft26"&gt;Även i den norska lagstiftningen anges ett uttryckligt hinder mot att bevilja en gäldenär skuldsanering mer än vid ett tillfälle. Genom en lagändring år 2003 infördes en möjlighet till undantag vid &lt;SPAN class="ft35"&gt;sär- skilda skäl&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft76"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Lagstiftaren uttalade att skuldsanering endast ska vara möjlig att få en gång, men att det kan förekomma situationer där det vore orimligt att inte ge gäldenären en andra chans. Som exem- pel angavs att gäldenären oförskyllt drabbats av att skuldsaneringen upphävts, på grund av att skulder inte räknats med i beslutet eller att andra medgäldenärer agerat felaktigt. En förutsättning för att inleda skuldsanering på nytt angavs vara att gäldenären inte kan klandras nämnvärt för att den tidigare skuldsaneringen upphävts.&lt;SPAN class="ft76"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;10 a § lagen om skuldsanering för privatpersoner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se den finska propositionen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;98–2002,&lt;/NOBR&gt; med förslag till lagar om ändring av lagen om skuld- sanering för privatpersoner samt 88 § lagen om beskattningsförfarande, s. 53.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Se § &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; tredje stycket stycke 3 gjeldsordningsloven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se den norska propositionen, Ot.prp. nr. 99 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2001–2002)&lt;/NOBR&gt; Om lov om endringer i lov 17 juli 1992 nr. 99 om frivillig og tvungen gjeldsordning for privatpersoner mv. (gjeldsordnings- loven). s. 33.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft16"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372245x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Möjlighet att beviljas skuldsanering på nytt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Danmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;I de danska reglerna om skuldsanering för näringsidkare i konkurs uppställs ett hinder mot att beviljas skuldsanering på nytt om skuldsanering enligt dessa regler tidigare har beviljats de senaste tio åren.&lt;SPAN class="ft34"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;I övrigt anger inte den danska lagstiftningen några begräns- ningar för att få skuldsanering en andra gång eller någon tidsgräns för när det är möjligt att ansöka på nytt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;När skuldsanering infördes i dansk rätt övervägde lagstiftaren en begränsningsregel. Det konstaterades då att skuldsanering i all- mänhet bör ses som en engångsföreteelse, men att det ändå kan finnas situationer som motiverar att gäldenären får en andra chans. Som exempel på ett sådant fall angavs om gäldenären uppfyllt sina skyldigheter enligt den första skuldsaneringen och därefter helt utan egen förskyllan återigen hamnat i överskuldsättning. Det bedömdes därför inte vara lämpligt att införa någon bestämmelse som begränsade gäldenärens möjligheter att beviljas skuldsanering på nytt.&lt;SPAN class="ft34"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;11.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En gäldenär som tidigare har misslyckats med sin skuld- sanering och fått den upphävd, ska utan några begränsningar kunna beviljas skuldsanering igen. För gäldenärer som har genomgått en skuldsanering och skuldsatt sig på nytt bör dock möjligheten vara fortsatt begränsad till om det bedöms finnas synnerliga skäl. Lagtexten ska därför ändras på så sätt att det anges att en gäldenär som &lt;SPAN class="ft41"&gt;tidigare har fullgjort en skuldsanering &lt;/SPAN&gt;kan beviljas skuldsanering på nytt endast om det finns synner- liga skäl för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft24"&gt;Skuldsanering är ett extraordinärt institut med långtgående konse- kvenser för både gäldenär och borgenärer. Grundtanken är därför att en gäldenär normalt sett inte ska ha möjlighet att genomgå en skuldsanering vid mer än ett tillfälle i livet. I lagen anges att skuld- sanering inte kan beviljas en gäldenär som tidigare har fått en sådan, annat än om det finns synnerliga skäl. Detta rekvisit anger att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se 29 kap. § 231 a. stycke 6 konkursloven.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se den danska propositionen, Betænkning om Gældssanering afgivet af det af justits- ministeriet den 20 januar 1977 nedsatte udvalg, s. 128 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft16"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Möjlighet att beviljas skuldsanering på nytt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;utrymmet för avsteg från huvudregeln är mycket begränsat. I förar- betena har också betonats att det inte kan komma ifråga annat än i sällsynta undantagsfall. Därtill framgår av uppgifterna från Krono- fogdemyndigheten att det endast är ett fåtal gäldenärer som har beviljats skuldsanering en andra gång. Den praxis som finns refererad från domstolarna visar också på en restriktiv hållning i frågan, även om Högsta domstolens senaste avgörande markerar en mer nyanserad bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft24"&gt;Vi anser att utrymmet för skuldsanering en andra gång måste vara begränsat. Det är viktigt att skuldsaneringsinstitutet inte upplevs som stötande och att det inte påverkar den allmänna betal- ningsmoralen negativt. Skuldsanering ska därför även fortsättnings- vis vara något som en överskuldsatt gäldenär som huvudregel kan få möjlighet till endast en gång i livet. Samtidigt får lagstiftningen inte leda till inlåsningseffekter, så att lagens utformning i sig bidrar till att överskuldsatta personer avhålls från att försöka lösa sin eko- nomiska problematik genom att avstå ifrån att ansöka om skuld- sanering. Vid våra samråd har tydligt framgått att budget- och skuldrådgivare på grund av lagens utformning avråder gäldenären från att ansöka, om de bedömer att den skuldsatte kommer att klara av en femårig avbetalningsplan. Ett sådant förhållningssätt kan bidra till att gäldenärens skuldsanering fördröjs i onödan, men också att vissa gäldenärer aldrig kommer ifråga för en ansökan om de avråds från detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft26"&gt;I sammanhanget måste också beaktas att andelen upphävda skuld- saneringar kan komma att öka. Den senaste lagändringen om skulder- nas ålder har lett till att skuldsanering beviljats även dem som inte tidigare varit föremål för löneutmätning eller i övrigt levt med begränsade ekonomiska ramar under längre tid. Dessa personer kan tänkas vara mindre förberedda på den pressade ekonomiska situa- tion som en skuldsanering innebär. Därmed finns en ökad risk för att skuldsaneringen kan komma att upphävas. Även vårt förslag om ett förenklat ansökningsförfarande kan bidra till att skuldsanering beviljas för något fler gäldenärer som inte är tillräckligt förberedda. Med hänsyn till detta finns det skäl att överväga ett mildare förhåll- ningssätt i frågan om en andra chans för dem som misslyckats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft8"&gt;Det finns även situationer där gäldenären inte är den främsta anledningen till att en skuldsanering upphävs. Enligt uppgift från Kronofogdemyndigheten beror t.ex. drygt tio procent av deras om- prövningsärenden på felaktigheter som begåtts av myndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft16"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372247x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Möjlighet att beviljas skuldsanering på nytt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;under handläggningen av skuldsaneringsärendet.&lt;SPAN class="ft34"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Även i övrigt kan det finnas orsaker till att en skuldsanering upphävs, som inte främst beror på gäldenärens eget agerande. I sådana fall framstår det som särskilt angeläget att den skuldsatte får möjlighet till en ny chans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;I skuldsaneringslagen görs inte någon åtskillnad mellan de gäldenärer som söker på nytt efter att tidigare ha beviljats skuld- sanering. Det krävs alltså synnerliga skäl för både den som har full- gjort en tidigare skuldsanering och den som fått sin skuldsanering upphävd, t.ex. på grund av att han eller hon inte klarat av att följa betalningsplanen. Med hänsyn till förarbetsuttalandet om att vikt ska läggas vid hur gäldenären skött sin tidigare skuldsanering har likväl den gäldenär som klarat av att genomföra en skuldsanering bättre möjligheter till en andra chans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft8"&gt;Det kan ifrågasättas om det är rimligt att en gäldenär som inte klarat av att genomföra sin skuldsanering ska vara förhindrad att beviljas en sådan på nytt. Den gäldenären befinner sig fortfarande i sin ursprungliga skuldproblematik. De gamla skulderna finns kvar och någon ekonomisk rehabilitering har inte skett. Borgenärerna har i sin tur kvar sina fordringar på gäldenären som om någon skuldsanering aldrig hade ägt rum. En påbörjad skuldsanering kan därför inte sägas ha inneburit någon påtaglig rättsförlust för borge- närernas del. Visserligen har gäldenären i samband med den miss- lyckade skuldsaneringen tagit i anspråk både borgenärernas och samhällets resurser, men det bör enligt vår mening inte få till följd att han eller hon ska förhindras från att ansöka på nytt. Det är tvärtom angeläget att denna grupp gäldenärer uppmuntras till ett nytt försök.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft7"&gt;Högsta domstolen har i sitt senaste avgörande i frågan om synnerliga skäl öppnat upp för en något mer generös bedömning avseende de situationer då gäldenären tidigare har misslyckats med en skuldsanering. Trots det anser vi att det finns anledning att ytter- ligare förändra reglerna, så att fler gäldenärer ska våga ta steget att ansöka. Det är också angeläget att underlätta för budget- och skuld- rådgivarnas arbete, så att de inte känner sig tvungna att inta en lika restriktiv hållning som i dag inför att råda gäldenärer att ansöka om skuldsanering. Våra samråd visar också att det finns stöd för en sådan reform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Se Se Kronofogdemyndighetens rapport &lt;NOBR&gt;2013-02-26,&lt;/NOBR&gt; Verksamhetsanalys – Omprövningar inom skuldsaneringsprocessen, s. 27.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft16"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Möjlighet att beviljas skuldsanering på nytt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p140 ft26"&gt;Vi föreslår därför att en gäldenär som av någon anledning har misslyckats med sin skuldsanering, oftast på grund av att betal- ningsplanen inte följts, och därför har fått den upphävd, bör kunna beviljas skuldsanering på nytt utan att det ska krävas synnerliga skäl för detta. Vid den allmänna skälighetsbedömningen får i stället beaktas de omständigheter som ledde fram till att den tidigare skuldsaneringen upphävdes. Det bör inte finnas någon egentlig begränsning i antalet gånger en gäldenär kan beviljas skuldsanering på nytt. Inte heller bör det finnas något krav på att viss tid ska ha förflutit efter den senaste skuldsaneringen. Omständigheterna i det enskilda fallet måste beaktas vid bedömningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft7"&gt;För gäldenärer som genomgått en skuldsanering och därigenom blivit skuldfria men återigen skuldsatt sig bör däremot möjlighet- erna vara fortsatt begränsade. Lagen bör därför ändras genom att i lagtexten ange, att en gäldenär som tidigare har fullgjort en skuld- sanering kan beviljas skuldsanering på nytt endast om det finns synnerliga skäl för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft16"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;P class="p670 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas stöd till gäldenären&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft26"&gt;För att en gäldenär ska klara av att ansöka men även genomföra en skuldsanering är det nödvändigt att samhället erbjuder ett tillräck- ligt stöd för detta. Det främsta stödet under skuldsaneringspro- cessen erbjuds genom kommunernas budget- och skuldrådgivning. Enligt skuldsaneringslagen är kommunerna skyldiga att inom ramen för socialtjänsten eller på annat sätt lämna råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor till skuldsatta personer. Det anges särskilt att skyldigheten gäller även under skuldsaneringsförfarandet och under löptiden för en betalningsplan (2 § andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft26"&gt;I vårt uppdrag ligger att analysera om den hjälp som det all- männa lämnar är tillräcklig. För att förbättra möjligheterna för de gäldenärer som uppfyller skuldsaneringslagens krav med att ansöka och genomföra en skuldsanering är det nödvändigt att utreda budget- och skuldrådgivarnas roll. Våra förslag om ett nytt ansöknings- förfarande (kapitel 7) och ändrade former för gäldenärens betal- ningar (kapitel &lt;NOBR&gt;9–10)&lt;/NOBR&gt; aktualiserar denna fråga särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;I detta kapitel kommer vi inledningsvis att redogöra för lag- regleringen kring budget- och skuldrådgivarnas verksamhet och hur frågan har behandlats vid tidigare lagstiftningsarbete (avsnitt 12.2). Därefter följer en redovisning av de synpunkter som har framkommit vid våra samråd (avsnitt 12.3) och för den statistik som finns på området (avsnitt 12.4). Slutligen presenterar vi våra överväganden i frågan om budget- och skuldrådgivarnas stöd till gäldenären under skuldsaneringsprocessen, om det finns skäl för åtgärder och i så fall hur dessa bör utformas (avsnitt 12.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft16"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372250x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas stöd till gäldenären&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Nuvarande ordning och dess bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft26"&gt;När skuldsaneringslagen infördes angavs i lagtexten att kommunen inom ramen för socialtjänsten eller på annat sätt var skyldig att lämna råd och anvisningar till skuldsatta personer.&lt;SPAN class="ft76"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Det uttalades att detta var en precisering av kommunernas generella ansvar enligt socialtjänstlagen, att se till att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver.&lt;SPAN class="ft76"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Avsikten med den ekonomiska råd- givningsverksamheten var att förebygga överskuldsättning genom att på ett tidigt stadium hjälpa gäldenärer att hitta en lösning på sina problem. Den skulle dessutom aktivt medverka till att aktuali- sera frågan om skuldsanering och bistå vid en ansökan om detta.&lt;SPAN class="ft76"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Av skuldsaneringslagen framgick däremot inte närmare hur kommunerna skulle organisera sin rådgivningsverksamhet.&lt;SPAN class="ft76"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft8"&gt;Vid genomförandet av 2006 års lag, då det första steget i skuld- saneringsprocessen (egenförsöket) avskaffades, konstaterade rege- ringen att en stor del av rådgivarnas arbete går åt till att motivera, stödja och vägleda gäldenären i dennes försök att få ordning på sin ekonomiska situation. Att gäldenärerna lyckas med detta ansågs vara en viktig förutsättning för att de ska klara av en skuldsanering och bli ekonomiskt rehabiliterade. Rådgivningsverksamheten bedömdes även fylla en mycket viktig funktion för dem som inte kommer ifråga för skuldsanering.&lt;SPAN class="ft73"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft26"&gt;Regeringen menade att avskaffandet av egenförsöket inte skulle minska gäldenärens stödbehov i någon nämnvärd utsträckning, men att det skulle kunna leda till en något ändrad inriktning för de kommunala insatserna. Gäldenärens skyldigheter att fylla i ansökan och i övrigt aktivt medverka under skuldsaneringsförfarandet ansågs även fortsättningsvis kräva stöd från kommunerna.&lt;SPAN class="ft76"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;I propositionen betonades särskilt stödet till gäldenären under en pågående betalningsplan. En professionell vägledning från den första rådgivningskontakten till betalningsplanens slut förväntades öka möjligheterna att skuldsaneringen skulle innebära en verklig rehabilitering för fler gäldenärer. I lagtexten klargjordes därför att kommunens rådgivningsskyldighet skulle gälla under såväl skuld- saneringsförfarandet som löptiden för en betalningsplan. Det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Se 1 § skuldsaneringslagen (1994:334) i dess lydelse mellan 1 juli 1994 och 1 juli 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Se prop. 1993/94:123, s. 193.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se prop. 1993/94:123, s. 81 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se prop. 1993/94:123, s. 193.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se prop. 2005/06:124, s. 36.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se prop. 2005/06:124, s. 36 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372251x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td184"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas stöd till gäldenären&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p673 ft7"&gt;ansågs inte finnas något behov av att särskilt lagreglera hur kom- munerna skulle organisera sin verksamhet.&lt;SPAN class="ft34"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Synpunkter vid samråd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft9"&gt;Behovet av stöd vid ansökan och under skuldsaneringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft26"&gt;Flera samrådsparter framhåller budget- och skuldrådgivarnas bety- delse under skuldsaneringsprocessen. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Skuldsaneringsteamen i Malmö, Kalmar och Östersund &lt;/SPAN&gt;anser att ansökan blir mycket bättre om gäl- denären har biståtts av en rådgivare. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Skuldsaneringsteamet i Öster- sund &lt;/SPAN&gt;konstaterar att gäldenärer som har haft kontakt med en budget- och skuldrådgivare ofta lyckas bryta sin skuldsättning, så att antalet skulder inte ökar. De anser att det är först då som gälde- nären har förutsättningar att genomföra en skuldsanering och leva på existensminimum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft41"&gt;KRIS i Umeå &lt;/SPAN&gt;är det sällan tillräckligt att enbart informera gäldenären utan att det även krävs ett mer aktivt stöd, t.ex. för att fylla i ansökan. Där beskriver man skuldsaneringen som en ofta känslomässig påfrestning för gäldenären och att det därför är vik- tigt med ett personligt stöd under skuldsaneringen, som kan moti- vera när det känns svårt. Även &lt;SPAN class="ft41"&gt;Riksförbundet Insolvens &lt;/SPAN&gt;framhåller gäldenärernas kurativa behov, t.ex. för att prata av sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft26"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft35"&gt;Lisbeth Sandvall &lt;/SPAN&gt;är det viktigt att det finns ett starkt stöd från budget- och skuldrådgivarna, inte enbart i samband med ansök- ningsförfarandet utan också för att den enskilde ska klara av sin betal- ningsplan, och ha kontroll över sin ekonomi. Hon anser att det är viktigt att gäldenären får rådgivning för att undvika att hamna i en liknande skuldsituation. Även &lt;SPAN class="ft35"&gt;skuldsaneringsteamen i Göteborg och Kalmar, verkställighetsteamet i Göteborg, Försäkringskassan, Intrum Justitia, Alektum Inkasso, Riksförbundet Insolvens &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft35"&gt;KRIS i Umeå &lt;/SPAN&gt;betonar behovet av ett starkt stöd under hela skuldsaneringsperio- den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft27"&gt;Intrum Justitia, Alektum Inkasso &lt;SPAN class="ft24"&gt;och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Kredit-Inkasso&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft24"&gt;uttrycker en oro över att skuldsaneringsgäldenärer skuldsätter sig på nytt och att det rehabiliterande syftet med skuldsaneringen därmed inte upp- fylls. De har noterat att vissa skuldsaneringsgäldenärer får nya skulder som de inte klarar av att betala, vilket inte alltid kommer till Kronofogdemyndighetens kännedom. Enligt &lt;/SPAN&gt;Alektum Inkasso&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 2005/06:124, s. 36 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft16"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas stöd till gäldenären&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft26"&gt;gäller detta minst 20 procent av gäldenärerna. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Intrum Justitia &lt;/SPAN&gt;anger att gäldenärer som fått ett s.k. nollbeslut oftare återfaller i skuld- sättning än de som betalar enligt en betalningsplan. De föreslår att gäldenärer med nollbeslut årligen bör träffa en budget- och skuld- rådgivare under hela skuldsaneringsperioden, för samråd om sin ekonomiska situation. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Intrum Justitia &lt;/SPAN&gt;anser därför att det vid ett sådant tillfälle borde göras en kreditprövning för att kontrollera att inte någon ny skuldsättning tillkommit. Enligt &lt;SPAN class="ft35"&gt;Alektum Inkasso &lt;/SPAN&gt;bör rådgivningen vara inriktad mot en mer stödjande roll efter beviljad skuldsanering, i syfte att undvika återskuldsättning. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Kredit-Inkasso&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt; &lt;/SPAN&gt;anser att rådgivarna mot slutet av skuldsaneringsperioden borde hålla uppföljande samtal med gäldenären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft35"&gt;Intrum Justitia, Alektum Inkasso &lt;SPAN class="ft26"&gt;och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Kredit-Inkasso&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft26"&gt;förordar att det i beslutet om skuldsanering hänvisas till en budget- och skuld- rådgivare, som kan fungera som en kontaktperson för fortsatt stöd under skuldsaneringsperioden. &lt;/SPAN&gt;Riksförbundet Insolvens &lt;SPAN class="ft26"&gt;delar denna uppfattning, men betonar att det bör vara frivilligt för gäldenären att ta kontakt. Frivilligheten framhålls också av &lt;/SPAN&gt;budget- och skuld- rådgivarna i Göteborg, &lt;SPAN class="ft26"&gt;som inte heller tycker att det bör hänvisas till en viss person. &lt;/SPAN&gt;Skuldsaneringsteamet i Kalmar &lt;SPAN class="ft26"&gt;tycker däremot att det vore bra om det föreskrivs att gäldenären ska ha kontakt med en budget- och skuldrådgivare under skuldsaneringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Tillgänglighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft35"&gt;Skuldsaneringsteamen i Göteborg, Kalmar och Östersund, verk- ställighetsteamet i Göteborg, överförmyndarförvalningen i Göteborg, budget- och skuldrådgivarna i Umeå, arbetslöshetskassorna, behand- lingshemmet Hatten, diakonerna &lt;SPAN class="ft26"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Intrum Justitia &lt;SPAN class="ft26"&gt;beskriver långa köer till vissa budget- och skuldrådgivare. &lt;/SPAN&gt;Skuldsaneringsteamet i Östersund &lt;SPAN class="ft26"&gt;anser att det är stora skillnader mellan olika kommuner, beroende på hur mycket resurser som läggs på rådgivningsverksam- heten. &lt;/SPAN&gt;Diakonerna &lt;SPAN class="ft26"&gt;pekar på att verksamheten påverkas mycket av vilken del av kommunen som är uppdragsgivare. Enligt &lt;/SPAN&gt;budget- och skuldrådgivarna i Umeå &lt;SPAN class="ft26"&gt;leder långa kötider till att många gäldenärer inte orkar vänta på hjälp och därför inte så sällan tappar motiva- tionen. &lt;/SPAN&gt;Diakonerna &lt;SPAN class="ft26"&gt;ger uttryck för att de långa väntetiderna drabbar särskilt hårt i de områden där det är vanligt med låg utbild- ningsnivå, begränsade kunskaper om att sköta sin ekonomi och ett dåligt socialt skyddsnät.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft16"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372253x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td184"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas stöd till gäldenären&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft26"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft35"&gt;Intrum Justitia &lt;/SPAN&gt;har rådgivningens lokaler ibland en olycklig geografisk placering, som begränsar tillgängligheten för gäldenärerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft9"&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Göteborg &lt;SPAN class="ft7"&gt;och &lt;/SPAN&gt;kuratorerna &lt;SPAN class="ft7"&gt;pekar på att personer med psykiska handikapp kan ha svårt att ta sig till en budget- och skuldrådgivare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Diakonerna &lt;/SPAN&gt;anser att det är bra om rådgivningen kan erbjuda öppen mottagning, eftersom det gör det möjligt för dem att följa med den enskilde och på så sätt hjälpa till att sätta igång skuldsane- ringsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft26"&gt;De &lt;SPAN class="ft35"&gt;budget- och skuldrådgivare &lt;/SPAN&gt;som vi har träffat har organiserat sin verksamhet på olika sätt. I &lt;SPAN class="ft35"&gt;Malmö &lt;/SPAN&gt;hålls en öppen mottagning varje vecka, vid vilken alla gäldenärer som kommer erbjuds ett första rådgivande samtal. Därefter bokas gäldenären in på en andra träff inom &lt;NOBR&gt;två–tre&lt;/NOBR&gt; veckor. Där finns inte någon kötid.&lt;SPAN class="ft76"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Gäldenärer som kontaktar &lt;SPAN class="ft35"&gt;budget- och skuldrådgivarna i Lund &lt;/SPAN&gt;brukar bokas till ett första möte inom &lt;NOBR&gt;två–tre&lt;/NOBR&gt; veckor. Kötiden är en vecka.&lt;SPAN class="ft76"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;I &lt;SPAN class="ft35"&gt;Stockholm &lt;/SPAN&gt;skiljer sig verksamheten åt mellan de olika stadsdelarna, men på senare år har en större samsyn eftersträvats. Det finns t.ex. ett krav på att alla rådgivare ska erbjuda öppen mottagning men det varierar hur den är utformad. I en stadsdel krävs t.ex. att gäldenären bokar tid till den öppna mottagningen! I vissa fall kan det också dröja innan gäldenären därefter erbjuds ett andra möte. Kötiden i hela Stockholms kommun är sex veckor.&lt;SPAN class="ft76"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Budget- och skuldrådgiv- ningen i Göteborg &lt;/SPAN&gt;erbjuder öppen mottagning en dag i veckan och telefonrådgivning fyra halvdagar i veckan. Där har man i dagsläget inte någon kötid.&lt;SPAN class="ft76"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Man bistår även bl.a. Öckerö kommuns invå- nare med rådgivning, som emellertid kräver att socialtjänsten först meddelat ett biståndsbeslut för att en gäldenär ska få tillgång till budget- och skuldrådgivare. I &lt;SPAN class="ft35"&gt;Umeå &lt;/SPAN&gt;finns ingen öppen mottagning eller fasta telefontider för rådgivning. Där erbjuds ett informations- besök inom tre veckor efter första kontakt, varefter gäldenären ställs i kö för ytterligare möte. För närvarande är kötiden åtta veckor.&lt;SPAN class="ft76"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;På grund av direktiv från kommunen att ta extra hänsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se Konsumentverkets rapport 2013:10, Kommunernas budget- och skuldrådgivning 2013 – en lägesrapport, bilaga 3, s. 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se Konsumentverkets rapport 2013:10, Kommunernas budget- och skuldrådgivning 2013 – en lägesrapport, bilaga 3, s. 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se Konsumentverkets rapport 2013:10, Kommunernas budget- och skuldrådgivning 2013 – en lägesrapport, bilaga 3, s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se Konsumentverkets rapport 2013:10, Kommunernas budget- och skuldrådgivning 2013 – en lägesrapport, bilaga 3, s. 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se Konsumentverkets rapport 2013:10, Kommunernas budget- och skuldrådgivning 2013 – en lägesrapport, bilaga 3, s. 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft16"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas stöd till gäldenären&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;till barn erbjuds barnfamiljer i Umeå förtur framför evighetsgälde- närer som vill ansöka om skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;Bemötande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft26"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft35"&gt;Lisbeth Sandvall &lt;/SPAN&gt;visar hennes forskning att det sätt på vilket gäl- denären blir bemött av bl.a. budget- och skuldrådgivarna får betydelse för motivationen att ta sig ur sin skuldproblematik. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Riksförbundet Insolvens &lt;/SPAN&gt;menar att bemötandet varierar mellan olika rådgivare, men att majoriteten av dem har ett gott bemötande. Även &lt;SPAN class="ft35"&gt;KRIS i Umeå &lt;/SPAN&gt;har goda erfarenheter i det avseendet. Samtidigt uppger &lt;SPAN class="ft35"&gt;skuldsaneringsteamet och verkställighetsteamet i Göteborg &lt;/SPAN&gt;att gälde- närer berättat om att budget- och skuldrådgivare inte sällan är mäst- rande och uppfostrande i sitt tilltal till gäldenären. Detta är något som även &lt;SPAN class="ft35"&gt;kuratorerna &lt;/SPAN&gt;har omvittnat. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Skuldsaneringsteamet i Kalmar &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft35"&gt;behandlingshemmet Hatten &lt;/SPAN&gt;har lämnat uppgifter om gäldenärer som upplevt sig ha blivit dåligt behandlade vid rådgivningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft9"&gt;Budget- och skuldrådgivningens roll inför en ansökan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft35"&gt;Skuldsaneringsteamen i Göteborg, Kalmar, Malmö, Östersund, verk- ställighetsteamen i Göteborg och Helsingborg, överförmyndarförvalt- ningen i Göteborg &lt;SPAN class="ft26"&gt;och &lt;/SPAN&gt;vissa av diakonerna &lt;SPAN class="ft26"&gt;uppger att budget- och skuldrådgivarna gör egna bedömningar av gäldenärens förutsätt- ningar att få skuldsanering. Det har framkommit att de ibland avrå- der gäldenärer från att ansöka och att andra har fått besked om att de kommer att beviljas skuldsanering. Enligt &lt;/SPAN&gt;skuldsaneringsteamet i Malmö &lt;SPAN class="ft26"&gt;har vissa rådgivare även försökt hindra gäldenären från att ansöka eller vägrat att hjälpa till med en ansökan. &lt;/SPAN&gt;Verkställighetstea- met i Växjö &lt;SPAN class="ft26"&gt;och &lt;/SPAN&gt;skuldsaneringsteamet i Malmö &lt;SPAN class="ft26"&gt;har också uppmärk- sammat att vissa rådgivare har lämnat felaktiga råd. &lt;/SPAN&gt;Skuldsanerings- teamen i Göteborg, Malmö, Östersund och Kalmar &lt;SPAN class="ft26"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;verkställig- hetsteamen i Göteborg och Helsingborg &lt;SPAN class="ft26"&gt;anser att rådgivarna inte ska göra egna bedömningar. Enligt &lt;/SPAN&gt;skuldsaneringsteamet i Östersund &lt;SPAN class="ft26"&gt;kan en uppmaning till en gäldenär att avvakta med att ansöka bidra till att den enskilde inte ansöker alls. Men man har betonat att det samtidigt är viktigt att gäldenären får en realistisk bild av förutsätt- ningarna att få skuldsanering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft16"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td184"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas stöd till gäldenären&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p678 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Intrum Justitia &lt;/SPAN&gt;har invänt mot att vissa budget- och skuld- rådgivare ser skuldsanering som enda lösningen och inte i tillräcklig omfattning undersöker andra alternativ, som t.ex. privata överens- kommelser eller ackord.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft35"&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Stockholm &lt;SPAN class="ft26"&gt;uppger att de brukar utreda om kraven enligt skuldsaneringslagen är uppfyllda och om så inte är fallet förespråkar de inte heller någon skuldsanering. Vissa rådgivare hjälper inte heller till med att ansöka i de fall gäl- denären inte är tillräckligt överskuldsatt. Rådgivarna anser att det även är nödvändigt att gäldenären är redo att genomgå en skuld- sanering. Vissa kan därför bromsa en gäldenär i syfte att denne ska få insikt i vad som gått snett och vad som måste åtgärdas. Man upp- muntrar inte heller till en ansökan förrän hushållsekonomin bedöms vara i ordning. De anser också att det är viktigt att göra en prognos över betalningsförmågan, för att gäldenären ska förstå sin eko- nomiska situation och inte skuldsätta sig på nytt. De skulle våga hjälpa fler att ansöka om det fanns en betalningsförmedling som underlättade för gäldenären att klara av en betalningsplan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft41"&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Göteborg &lt;SPAN class="ft8"&gt;menar att det inte är deras uppgift att bedöma om gäldenären har förutsättningar att få skuldsanering och att de därför alltid hjälper till om en gäldenär vill ansöka. Men de har som rutin att informera om vilka alternativa lösningar som finns. De samtalar även om vilka svårigheterna är att bli beviljad skuldsanering, vilka löpande utgifter som finns och betydelsen av en fungerande vardagsekonomi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Enligt &lt;/SPAN&gt;budget- och skuldrådgivarna i Umeå &lt;SPAN class="ft7"&gt;brukar de betona att de själva inte fattar några beslut. Däremot brukar de uppmana gäl- denären att avvakta med sin ansökan om det finns kända faktorer som kan påverka prognosen, t.ex. om en fråga om sjukersättning inte är avgjord, om gäldenären inte har en fast adress eller nyligen har avslutat en behandling för missbruk. De framhåller vikten av att gäldenären är redo att genomföra en skuldsanering. De hindrar inte någon att ansöka, men brukar vara tydliga med att peka på riskerna med en ansökan om gäldenärens situation inte är stabil. De brukar också informera om svårigheterna och möjligheterna att få en ansö- kan beviljad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft27"&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Lund &lt;SPAN class="ft24"&gt;brukar göra en beräkning av om det är möjligt för gäldenären att få skuldsanering. De anser att deras uppgift är att hitta en lösning för gäldenären och att denna nödvändigtvis inte är skuldsanering. De presenterar därför de val- möjligheter som finns. Enligt dem har gäldenärerna ofta med sig en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft16"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas stöd till gäldenären&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p679 ft7"&gt;ansökningsblankett till sitt första möte, men den brukar de lägga åt sidan om gäldenärens ekonomi inte är i balans. I stället brukar de göra en budget över gäldenärens ekonomi och låta förfarandet få ta tid, vilket de menar gör en eventuell framtida ansökan mindre besvärlig. De betonar att de aldrig hindrar gäldenärer från att ansöka, men att det för vissa av gäldenärerna får ta längre tid. För dem är det viktigt att det finns lösningar även för de gäldenärer som inte beviljas skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Enligt &lt;/SPAN&gt;budget- och skuldrådgivarna i Malmö &lt;SPAN class="ft7"&gt;uppmuntrar de i prin- cip alltid gäldenären att ansöka om skuldsanering. Undantaget är om gäldenären är aktiv missbrukare, då hjälper de till med en ansökan först sedan gäldenären genomgått en behandling. De stöttar även gäldenärer med begränsade utsikter att få bifall till sin ansökan. De förespråkar alltid skuldsanering om gäldenären därigenom kan bli skuldfri på kortare tid än genom en frivillig uppgörelse. De upp- fattar att deras uppdrag förändrats väsentligt sedan egenförsöket avskaffades. Av dem de hjälper att ansöka beviljas skuldsanering i cirka 70 procent av fallen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Stöd efter att skuldsanering har beviljats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Skuldsaneringsteamet i Malmö &lt;/SPAN&gt;uppger att de brukar hänvisa gäldenär- erna till budget- och skuldrådgivarna för hjälp under betalnings- planen, men att många gäldenärer ändå vill klara sig på egen hand. Enligt &lt;SPAN class="ft35"&gt;budget- och skuldrådgivarna i Umeå &lt;/SPAN&gt;brukar gäldenären erbju- das att träffa dem när de får beslut om skuldsanering. På grund av begränsade resurser kontaktar de inte själva gäldenären under skuld- saneringsperioden. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Budget- och skuldrådgivarna i Göteborg &lt;/SPAN&gt;uppger att de brukar erbjuda gäldenärerna stöd under skuldsaneringen, men att det är ovanligt att någon utnyttjar detta. Det stöd som efterfrågas är hjälp med de första betalningarna. Även i &lt;SPAN class="ft35"&gt;Stockholm&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft35"&gt;Malmö &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft35"&gt;Lund &lt;/SPAN&gt;brukar rådgivarna ibland hjälpa gäldenärerna under betal- ningsplanen. Enligt &lt;SPAN class="ft35"&gt;budget- och skuldrådgivarna i Stockholm &lt;/SPAN&gt;saknar de resurser att bistå alla gäldenärer under skuldsaneringstiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft16"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372257x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td184"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas stöd till gäldenären&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;12.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Statistik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;För bedömningen av hur stödet till gäldenären bör vara utformat har vi undersökt den statistisk som finns om hur budget- och skuld- rådgivningen bedrivs i dag och hur gäldenärernas tillgång till verk- samheten ser ut. Dessutom har vi undersökt den statistik som finns om omprövningsärenden, för att se efter i vilken utsträckning skuldsaneringsgäldenärer klarar av att genomföra en skuldsanering och hur stort behovet av stödet är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Budget- och skuldrådgivningens verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft7"&gt;Konsumentverkets årliga utvärdering visar att uppskattningsvis 44 000 personer kontaktade kommunernas budget- och skuldråd- givning under år 2012. Budget- och skuldrådgivarna är delaktiga i drygt sju av tio ansökningar om skuldsanering.&lt;SPAN class="ft34"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Under år 2012 erbjöd 287 av landets 290 kommuner budget- och skuldrådgivning till sina invånare. Trots att rådgivningsskyldig- heten är lagstadgad saknades alltså rådgivning i tre kommuner: Laholm, Vadstena och Vindeln. Av landets kommuner bedriver 22 procent inte någon rådgivning i egen regi, utan köper in den från andra kommuner eller konsulter.&lt;SPAN class="ft73"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft7"&gt;I vissa kommuner är rådgivningsverksamheten mycket begränsad; i tolv kommuner erbjuds inte mer än &lt;NOBR&gt;0,5–1,5&lt;/NOBR&gt; timmar per vecka. Detta är företrädesvis kommuner med färre än 13 000 invånare. I 21 pro- cent av kommunerna är det fråga om högst åtta timmar per vecka. Samtidigt lägger fler kommuner mer tid per vecka på sin rådgiv- ningsverksamhet än tidigare. Alla kommuner med minst 80 000 invånare har åtminstone en heltidstjänst med budget- och skuld- rådgivning. I 13 kommuner är det fråga om fler än tre heltidstjäns- ter. Den genomsnittliga tid som erbjuds de invånare som har till- gång till budget- och skuldrådgivning är 3,4 minuter per invånare och år.&lt;SPAN class="ft34"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se Konsumentverkets rapport 2013:10, Kommunernas budget- och skuldrådgivning 2013 – en lägesrapport, s. 25 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se Konsumentverkets rapport 2013:10, Kommunernas budget- och skuldrådgivning 2013 – en lägesrapport, s. 5 och 13 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se Konsumentverkets rapport 2013:10, Kommunernas budget- och skuldrådgivning 2013 – en lägesrapport, s. 14 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft16"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372258x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas stöd till gäldenären&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p682 ft8"&gt;Sammanlagt arbetar 350 personer som budget- och skuldråd- givare i landet, vilket innebär att det går en rådgivare på drygt 40 000 invånare. Budget- och skuldrådgivarnas sammanlagda arbetstid motsvarar 230 årsarbetskrafter. I genomsnitt är 37 procent av arbets- tiden inriktad på de allra mest skuldsatta, i form av hjälp med skuldsanering. I 59 procent av kommunerna har rådgivaren även andra arbetsuppgifter, t.ex. ansvar för konsumentvägledning, eko- nomiskt bistånd, överförmyndarförvaltning och bibliotek. Det varierar vilken del av kommunen som rådgivningen är inordnad under. Det vanligaste är att socialnämnden ansvarar för verksam- heten, men även t.ex. kommunstyrelsen och andra nämnder kan vara uppdragsgivare.&lt;SPAN class="ft73"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft26"&gt;Väntetiden för att komma i kontakt med budget- och skuldråd- givning varierar från ingen kö alls till som mest 56 veckor. I 13 kommuner uppgår väntetiden till mer än ett halvår och i fyra kom- muner får invånarna vänta i ett år eller mer. Den genomsnittliga väntetiden är nästan sex veckor. Konsumentverket rekommenderar att kommunen ska kunna ta emot en hjälpsökande inom en månad, vilket drygt 76 procent av kommunerna också lyckas med. Det för- hållandet att vissa kommuner köper in budget- och skuldrådgiv- ning verkar inte nämnvärt påverka kötiderna.&lt;SPAN class="ft76"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft7"&gt;En undersökning visar att den genomsnittliga handläggningstiden från gäldenärens första besök hos budget- och skuldrådgivare till dess att ansökan skickas in uppgår till 4,2 månader. En beräkning visar att varje skuldsaneringsärende tar i genomsnitt 15 timmar (jfr avsnitt 7.4.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft24"&gt;Knappt 19 procent av kommunerna erbjuder någon form av öppen mottagning, dvs. besökstid som inte kräver förhandsbokning.&lt;SPAN class="ft95"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Omprövningsärenden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft9"&gt;Omprövningarna ökar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft24"&gt;Vid en undersökning av skuldsaneringsprocessens omprövnings- ärenden framgår att &lt;SPAN class="ft27"&gt;antalet &lt;/SPAN&gt;gäldenärer som blir föremål för ansökan om omprövning har ökat under åren &lt;NOBR&gt;2007–2012&lt;/NOBR&gt; (se tabell 12.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se Konsumentverkets rapport 2013:10, Kommunernas budget- och skuldrådgivning 2013 – en lägesrapport, s. 19 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se Konsumentverkets rapport 2013:10, Kommunernas budget- och skuldrådgivning 2013 – en lägesrapport, s. 25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se Konsumentverkets rapport 2013:10, Kommunernas budget- och skuldrådgivning 2013 – en lägesrapport, s. 28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft16"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372259x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td184"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas stöd till gäldenären&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p686 ft20"&gt;Under år 2012 aktualiserades omprövning för 2 126 gäldenärer, vilket kan jämföras med 686 gäldenärer år 2007.&lt;SPAN class="ft81"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;I sammanhanget måste beaktas att antalet pågående skuldsaneringsärenden mer än för- dubblades under samma tid. Sex procent av gäldenärerna aktuali- serades för omprövning år 2007, medan motsvarande siffra hade ökat till nio procent år 2012.&lt;SPAN class="ft81"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft9"&gt;Orsak till ansökan om omprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft7"&gt;Skälen till en ansökan om omprövning varierar beroende på om det är gäldenären eller borgenärerna som ansöker, vilket framgår av tabell 12.2. Den främsta orsaken till en gäldenärs ansökan om omprövning är försämrad ekonomi, medan borgenärerna oftast anger att betalningsplanen inte har följts.&lt;SPAN class="ft34"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se Kronofogdemyndighetens rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-02-26,&lt;/NOBR&gt; Verksamhetsanalys – Omprövningar inom skuldsaneringsprocessen, s. 15 f. Siffran kan jämföras med det totala antalet &lt;SPAN class="ft131"&gt;ansök- ningar &lt;/SPAN&gt;om omprövningar, som under samma tidsperiod var 2 842 stycken, se Kronofogde- myndighetens årsredovisning 2012, s. 28.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se Kronofogdemyndighetens rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-02-26,&lt;/NOBR&gt; Verksamhetsanalys – Omprövningar inom skuldsaneringsprocessen, s. 10 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se Kronofogdemyndighetens rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-02-26,&lt;/NOBR&gt; Verksamhetsanalys – Omprövningar inom skuldsaneringsprocessen, s. 17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft16"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372260x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas stöd till gäldenären&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td110"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td185"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td179"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td185"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td179"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td185"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td179"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td185"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td179"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td62"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td185"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td179"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p463 ft9"&gt;Tidpunkt för omprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft24"&gt;En dryg tredjedel av ansökningarna om omprövning kommer in till Kronofogdemyndigheten redan under det första året efter skuld- saneringsbeslutet (se tabell 12.3). Det är tydligt att den första delen av skuldsaneringsperioden är den mest kritiska. Har gäldenären väl klarat sig igenom den första halvan av den (normalt) femåriga skuld- saneringsperioden förefaller risken för omprövning tydligt minska.&lt;SPAN class="ft95"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft9"&gt;Omprövningar som leder till ändring eller upphävande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft7"&gt;Cirka 16 procent av gäldenärerna som beviljades skuldsanering år 2007 fick sitt beslut ändrat någon gång under skuldsanerings- perioden, medan 70 procent aldrig blev föremål för omprövning över- huvudtaget. En viss begränsad ökning av andelen ändrade skuld- saneringar kan noteras år 2012 (49 procent) jämfört med år 2007 (46 procent).&lt;SPAN class="ft34"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Se Kronofogdemyndighetens rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-02-26,&lt;/NOBR&gt; Verksamhetsanalys – Omprövningar inom skuldsaneringsprocessen, s. 17 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se Kronofogdemyndighetens rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-02-26,&lt;/NOBR&gt; Verksamhetsanalys – Omprövningar inom skuldsaneringsprocessen, s. 15 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft16"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372261x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td184"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas stöd till gäldenären&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p694 ft26"&gt;Kronofogdemyndigheten har upphävt sammanlagt 708 skuld- saneringsärenden under perioden &lt;NOBR&gt;2007–2012,&lt;/NOBR&gt; vilket framgår av tabell 12.4. Det motsvarar knappt tio procent av de gäldenärer som blivit föremål för omprövning. Men andelen gäldenärer som har fått sin skuldsanering upphävd är inte högre än tre procent av de ärenden som kunnat följas under hela skuldsaneringsperioden. Med andra ord klarade 97 procent av samtliga skuldsaneringsgäldenärer att genomföra skuldsaneringen, inräknat även dem som inte haft någon betalningsplan. Som en jämförelse kan nämnas att andelen skuldsaneringsbeslut som upphävts två år efter beslutsåret uppgick till tre procent år 2012 (för beslut fattade under år 2010). Mot- svarande siffra för år 2011 var 2,2 procent (för beslut fattade under år 2009). Andelen upphävda skuldsaneringar har ökat med två pro- centenheter från år 2007 till år 2012.&lt;SPAN class="ft76"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft9"&gt;Betalningsförmågans samband med andelen omprövningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft26"&gt;Vid en analys som Kronofogdemyndigheten genomfört under- söktes 150 omprövningsärenden särskilt (se tabell 12.5). Det kunde då noteras ett samband mellan gäldenärens betalningsförmåga och sannolikheten för omprövning. I samtliga undersökta ompröv- ningsärenden där gäldenären inte hade någon betalningsplan (noll- beslut), avslogs ansökan om omprövning. De flesta gäldenärer som blir föremål för omprövning har en sammanlagd betalningsförmåga som överstiger 100 000 kronor. Risken för att gäldenären ska bli föremål för omprövning synes alltså öka ju högre belopp som ska betalas under skuldsaneringen. Under perioden år &lt;NOBR&gt;2010–2012&lt;/NOBR&gt; fattades nollbeslut för 37 procent av de gäldenärer som beviljades skuld-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Se Kronofogdemyndighetens rapport &lt;NOBR&gt;2013-02-26,&lt;/NOBR&gt; Verksamhetsanalys – Omprövningar inom skuldsaneringsprocessen, s. 15 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft16"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372262x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas stöd till gäldenären&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p549 ft7"&gt;sanering. Av naturliga skäl har de inte varit särskilt exponerade för omprövningar.&lt;SPAN class="ft34"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;12.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Budget- och skuldrådgivningens verksamhet ska vara inriktad på att hjälpa så många gäldenärer som möjligt att ansöka om skuldsanering och erbjuda ett aktivt stöd under skuldsane- ringen. I skuldsaneringslagen ska anges att kommunen ska lämna budget- och skuldrådgivning till skuldsatta personer. Det ska förtydligas att denna skyldighet gäller under skuldsanerings- förfarandet till dess att skuldsaneringen är helt avslutad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft7"&gt;Tillsynsansvaret över kommunernas budget- och skuldråd- givning bör förtydligas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Stödet till gäldenären i dag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft9"&gt;Skuldsaneringsgäldenärerna har ett stort behov av stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft26"&gt;En överskuldsatt person befinner sig i en utsatt situation och det är ofta en mycket krävande process att försöka ta itu med sina ekono- miska problem. För att ansöka om och genomföra en skuldsanering kan behovet av information, stöd och hjälp vara stort. Våra sam- rådsparter vittnar också om att de uppfattar att gäldenärerna har ett omfattande stödbehov. Det ska också beaktas att det efter den senaste lagändringen har blivit vanligare att skuldsaneringsgälde- närer har färskare skulder än tidigare (se avsnitt 9.5.2). En gäldenär som inte har en lång historia av överskuldsättning och t.ex. aldrig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Se Kronofogdemyndighetens rapport &lt;NOBR&gt;2013-02-26,&lt;/NOBR&gt; Verksamhetsanalys – Omprövningar inom skuldsaneringsprocessen, s. 19 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft16"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372263x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td184"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas stöd till gäldenären&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft7"&gt;varit föremål för löneutmätning, kan i vissa fall vara ovan vid de knappa ekonomiska ramar som det innebär att leva med en skuld- sanering. Sådana personer kan därför ha ett särskilt behov av stöd under skuldsaneringsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft26"&gt;Vi förväntar oss att stödbehovet kommer att förändras något genom våra förslag om ändringar i skuldsaneringsprocessen. Ansök- ningsförfarandet kommer att bli enklare att hantera för den enskilde (se kapitel 7) och något fler gäldenärer kan sannolikt klara av att ansöka på egen hand. Det kommer även att bli enklare för dem som hjälper gäldenären med ansökan. Samtidigt kan det förväntas att en stor andel gäldenärer även fortsättningsvis har ett behov av infor- mation och annat stöd innan en ansökan kan ges in. Genom vårt förslag om att betalningar ska påbörjas redan vid inledandebeslutet (se kapitel 9) blir hjälpbehovet under själva skuldsaneringstiden än mer angeläget. Den föreslagna betalningsförmedlingen (se kapitel 10) kommer å andra sidan att minska behovet av hjälp för gäldenär- en att genomföra sina betalningar varje månad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft9"&gt;Budget- och skuldrådgivningen – det främsta stödet till gäldenären&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft8"&gt;Kommunernas budget- och skuldrådgivning har sedan skuldsane- ringslagen infördes haft det främsta ansvaret för stöd och råd- givning till gäldenärerna, såväl före ansökan som under själva skuld- saneringen. Detta ansvar anges i skuldsaneringslagen genom en uttrycklig skyldighet för kommunerna att lämna råd och anvis- ningar i budget- och skuldfrågor till skuldsatta personer. Den gäller också under skuldsaneringsförfarandet och under löptiden för en betalningsplan. Av förarbetena framgår att grundidén är att de kommunala rådgivarna genom olika former av ekonomisk råd- givning ska dels bidra till att förebygga överskuldsättning dels hjälpa skuldsatta personer att finna en lösning på sina problem. Där anges vidare att rådgivarna även ska ge råd till och verka för olika former av frivilliga uppgörelser för gäldenärer som av en eller annan anledning inte kan eller vill komma i fråga för en skuldsanering enligt lagen.&lt;SPAN class="ft73"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft24"&gt;Genom den serviceskyldighet som anges i förvaltningslagen har även Kronofogdemyndigheten ett ansvar mot gäldenären att svara på frågor och reda ut oklarheter. Därutöver finns det frivilligorganisa- tioner, kuratorer och diakoner med flera som bistår gäldenärer på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 2005/06:124 s. 73.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft16"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372264x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas stöd till gäldenären&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;olika sätt. Men budget- och skuldrådgivarna utgör trots allt – generellt sett – det mest centrala stödet för den enskilde under skuld- saneringsprocessen. Våra samråd har också visat hur betydelsefulla de är i denna roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Rådgivningen sker i dag till största del före ansökan om skuldsanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;När kravet på ett egenförsök avskaffades genom 2006 års reform förändrades budget- och skuldrådgivarnas roll. Vikten av att stödja gäldenären med budgetrådgivning under en pågående betalnings- plan betonades. En professionell vägledning från gäldenärens första kontakt med en rådgivare till dess att skuldsaneringen är helt avslutad ansågs öka möjligheterna för fler gäldenärer att bli ekonomiskt rehabiliterade.&lt;SPAN class="ft34"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;Trots att 2006 års reform underströk vikten av stöd under hela skuldsaneringsperioden, visar våra samråd att budget- och skuld- rådgivarnas bistånd främst är hänförligt till tiden före ansökan. Kontakten med gäldenärerna efter beviljad skuldsanering är där- emot mycket begränsad. En orsak till detta kan givetvis vara att gäldenären inte önskar något ytterligare stöd. Å andra sidan har våra samråd gett oss information om att budget- och skuldråd- givarna inte heller själva är särskilt aktiva för att initiera någon regelbunden uppföljning och budgetrådgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft7"&gt;En stor del av budget- och skuldrådgivarnas arbete är inriktat mot att reda ut gäldenärens ekonomiska situation och enbart 37 procent av arbetstiden avser skuldsanering. Vid våra samråd har framkommit att många budget- och skuldrådgivare anser att det är nödvändigt att gäldenären först får insikt i sin ekonomiska situation och lär sig hantera denna innan skuldsanering ska aktualiseras. De har framhållit vikten av att gäldenären har förutsättningar att klara av betalningsplanen och menar att det annars är stor risk för att gäl- denären misslyckas med sin skuldsanering. Det har dessutom nämnts för oss att budget- och skuldrådgivare gör en bedömning av om gäldenären uppfyller kraven enligt skuldsaneringslagen. Om gäldenären inte anses vara redo eller inte bedöms uppfylla lagens krav finns det vissa rådgivare som avråder gäldenären från att ansöka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft24"&gt;Vikten av att överväga och pröva alternativa lösningar har också betonats av budget- och skuldrådgivarna. En del av arbetet utgörs av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 2005/06:124 s. 36.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td184"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas stöd till gäldenären&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;försök att få till stånd frivilliga överenskommelser med borgenärerna. En synpunkt som framförts från rådgivarna är att förutsättningarna för sådana uppgörelser omöjliggörs om gäldenären dessförinnan fått ett avslag på en ansökan om skuldsanering. De anser därför att möjliga alternativ bör undersökas innan frågan om skuldsanering aktualiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Förslag till åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft9"&gt;Rådgivningsverksamheten bör inte fördröja ansökan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;För närvarande är väntetiden till budget- och skuldrådgivningen i landet i genomsnitt sex veckor. Därefter följer en genomsnittlig handläggningstid på drygt fyra månader. För de flesta gäldenärer dröjer det därför närmare ett halvår innan en ansökan om skuld- sanering kan lämnas in, i vissa fall kan det bli fråga om mycket längre tid än så. Handläggningstidens längd är ibland beroende av omständigheter utanför rådgivarens kontroll, t.ex. att gäldenären inte kommer in med de uppgifter som krävs eller att nödvändiga beslut från myndigheter dröjer. Vår bedömning är att rådgivnings- verksamheten i viss mån bör kunna bedrivas på ett annat sätt än som sker i dag, för att förkorta det arbete som föregår en ansökan. På så sätt riskerar inte skuldsaneringsprocessen att fördröjas, och gäldenärerna kan snabbare komma ur sin ekonomiskt besvärliga situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft26"&gt;Vårt förslag om att ansökningsförfarandet ska förenklas innebär att ansökan inte längre behöver innehålla en utförlig redogörelse för gäldenärens skulder (se avsnitt 7.5.5). Eftersom det är viktigt att ange de skulder som gäldenären fortfarande är skyldig att ta med i sin ansökan kan det finnas anledning att ta kontakt med en budget- och skuldrådgivare för att få hjälp i den delen. Genom att de uppgifter som rådgivarna behöver hjälpa gäldenärerna med ändå blir begränsade, kan det bidra till att handläggningstiden förkortas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft24"&gt;En synpunkt som förts fram av budget- och skuldrådgivare är att de ändå måste utreda skuldförhållandena för att bedöma om gäl- denären uppfyller kraven enligt skuldsaneringslagen. Mot bakgrund av de synpunkter som lämnats måste betonas att budget- och skuld- rådgivarna aldrig ska göra någon egen bedömning. Det är uteslutande Kronofogdemyndigheten som i första instans har att avgöra om förutsättningarna enligt skuldsaneringslagen är uppfyllda. Råd- givarna bör givetvis informera om de generella förutsättningarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft16"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372266x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas stöd till gäldenären&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;för ett beviljande och vilka svårigheter som kan finnas. Men de måste avhålla sig från konkreta värderingar i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft7"&gt;Många budget- och skuldrådgivare har framhållit vikten av att gäldenären har en tillräcklig insikt om sin ekonomi innan en ansö- kan görs. I den tjänstebeskrivning som utarbetats för deras verk- samhet anges att budgetrådgivning framförallt behöver vara inrik- tad mot att ge gäldenären en översikt över sin skuldsituation och kontroll över sin vardagsekonomi. Det anges vidare att skuldråd- givningsarbetet är en process som kan ta allt från några veckor till åtskilliga månader eller till och med år i anspråk.&lt;SPAN class="ft34"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Utredningen anser att det givetvis är en värdefull del i rehabiliteringen att gälde- nären får en överblick över sin skuldsituation. Det är emellertid inte nödvändigt att gäldenären har en fullständig information om alla sina skulder och borgenärer innan en ansökan kan ges in. Gäl- denären kan ta del av dessa uppgifter när alla skulder är anmälda, inför det slutliga beslutet om skuldsanering. Det är därför inte heller i det avseendet nödvändigt att budget- och skuldrådgivarna lägger alltför mycket kraft på just kartläggningen av gäldenärens eko- nomiska situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft26"&gt;Budget- och skuldrådgivarna använder en del av sitt arbete till att undersöka andra alternativ till skuldsanering, vilket i vissa fall kan vara motiverat. Samtidigt innebär det ett merarbete som kan leda till att en skuldsaneringsansökan fördröjs i onödan. Enligt vår uppfattning är risken för att borgenärerna motsätter sig en framtida avbetalningsplan inte ett tillräckligt skäl för att avvakta med en ansökan till förmån för utredningsarbetet med alternativa lös- ningar. Endast i de fall en frivillig överenskommelse skulle vara att föredra för gäldenären bör budget- och skuldrådgivaren prioritera detta. I annat fall bör arbetet redan inledningsvis inriktas mot en ansökan om skuldsanering, om inte den enskilde önskar annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft26"&gt;Vikten av att gäldenären är tillräckligt förberedd inför en ansö- kan om skuldsanering är något som anförts vid våra samråd. Om någon sådan beredskap inte bedömts finnas hos gäldenären, har vissa budget- och skuldrådgivare avrått denne från att ansöka. Det är naturligtvis alltid en subjektiv bedömning att ta ställning till om gäldenären i varje enskilt fall är redo, något som enligt vår mening inte kan anses vara budget- och skuldrådgivarnas uppgift. Även om vissa gäldenärer har ett stort stödbehov är det dessutom viktigt att de får ta ett eget ansvar för sin situation. Behovet att av detta skäl&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Se Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare, Tjänstebeskrivning Budget- och skuldrådgivare 2013, s. 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft16"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td184"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas stöd till gäldenären&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;avråda gäldenärer från att ansöka minskar också betydligt genom våra förslag om en betalningsförmedling (avsnitt 10) och en utökad möjlighet att ansöka på nytt (se avsnitt 11).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft26"&gt;Sammanfattningsvis anser vi att budget- och skuldrådgivare inte bör avråda eller förhindra någon att ansöka om skuldsanering och således inte heller underlåta att hjälpa till med en sådan ansökan. Kartläggningen av gäldenärens ekonomiska situation kan också vara mer begränsad än den är i dag. En ansökan ska i stället ges in så snart som möjligt efter gäldenärens första kontakt med en råd- givare. Den för gäldenärens rehabilitering så viktiga budgetrådgiv- ningen kan rimligen ske parallellt med att ansökan ges in och där- efter under tiden som en skuldsanering pågår. På så sätt kan gäldenär- en snabbare få hjälp med att komma ur sin skuldsituation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Ökat stöd efter inledandebeslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft26"&gt;För att undvika onödig fördröjning av skuldsaneringsprocessen anser vi att budgetrådgivningen i huvudsak bör förläggas till tiden efter det att en ansökan har lämnats in. Genom vårt förslag att gäl- denären ska påbörja betalningar redan från inledandebeslutet blir behovet av rådgivning särskilt angeläget från denna tidpunkt. Kronofogdemyndighetens statistik visar också att risken för ompröv- ning är störst den första tiden efter att skuldsaneringen har beviljats, varför gäldenären rimligen måste vara som mest sårbar under den första betalningstiden. Vi anser att det därför är nödvändigt att alla gäldenärer som får ett inledandebeslut samtidigt också ges tillgång till en budget- och skuldrådgivare, som kan bistå med professionell hjälp fram till dess att en senare beviljad skuldsanering blir slutförd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft7"&gt;För att betona vikten av ett kontinuerligt stöd och tillgång till budgetrådgivning anser vi att det kan vara lämpligt att inledande- beslutet innehåller en hänvisning till kommunens budget- och skuld- rådgivning. Någon särskild rådgivare behöver inte anges men väl tydliga uppgifter om vart gäldenären kan vända sig. Vi menar där- emot inte att gäldenären ska åläggas någon skyldighet att genomgå rådgivning, utan kontakten ska vara helt frivillig. En lyckosam rehabilitering skapas knappast genom tvång, och det är viktigt att lagstiftningen inte i några avseenden agerar så att den enskilde fråntas sitt eget ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft24"&gt;Från borgenärshåll har framförts att det finns oroväckande många skuldsaneringsgäldenärer som återigen hamnar hos inkasso-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft16"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas stöd till gäldenären&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p679 ft7"&gt;bolag med anledning av nya skulder som inte betalats i tid. Man anser att skuldsaneringen i dessa fall inte har den rehabiliterande verkan som krävs. Vi anser att nya obetalda skulder i vissa fall kan tyda på att gäldenären inte klarar av att hantera sin ekonomiska situation. Det är därför lämpligt att gäldenärerna erbjuds en kon- tinuerlig uppföljning och budgetrådgivning under skuldsanerings- tiden, just för att motverka att återskuldsättningen leder till allvarliga konsekvenser för den enskilde. Men med hänsyn till den över- väldigande majoritet som klarar av att genomföra sin skuldsanering måste rehabiliteringsnivån generellt sett ändå anses vara mycket god.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft26"&gt;Vissa borgenärer har framhållit att det främst är gäldenärer med nollbeslut som återfaller i skuldsättning och att de därför är mest utsatta. Kronofogdemyndighetens analys ger emellertid inte stöd för någon sådan slutsats. Samtidigt anser vi att det är angeläget att även denna grupp bör få tillgång till det stöd som budget- och skuldrådgivarna erbjuder. Dessa gäldenärer bör också ges möjlighet till regelbunden budgetrådgivning och uppföljning av sin ekono- miska situation så länge som skuldsaneringen löper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft26"&gt;Sammanfattningsvis anser vi att budget- och skuldrådgivningen bör vara mer aktiv i sin kontakt med gäldenären under hela skuld- saneringen. Regelbunden uppföljning och kontakt bör erbjudas. Rådgivningen ska vara inriktad mot att ge gäldenären en fördjupad insikt i sin ekonomi, en fråga som enligt nuvarande ordning ofta avhandlas före en ansökan. Utrymmet för detta kommer dessutom att bli större, eftersom gäldenärerna enligt vårt förslag om betalnings- förmedling (se kapitel 10) inte längre behöver hantera betalningar enligt svårtydda betalningsplaner. Något behov av att detaljreglera budget- och skuldrådgivarnas verksamhet anser vi däremot inte är vare sig nödvändigt eller önskvärt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft9"&gt;Kommunerna måste prioritera budget- och skuldrådgivningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft24"&gt;En förutsättning för att överskuldsatta ska ansöka om skuldsane- ring och även klara av att genomföra en sådan är att det finns en professionell rådgivning som kan lämna information och stöd till den enskilde. Kommunerna har också en skyldighet att tillhanda- hålla budget- och skuldrådgivning till sina invånare, men trots detta uppfyller inte alla kommuner detta krav. Som vi redogjort för ovan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft16"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372269x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td184"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas stöd till gäldenären&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft7"&gt;är det dessutom många kommuner som endast erbjuder en mycket begränsad verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft26"&gt;De förslag vi lämnar innebär ett förtydligat krav på kommuner- na att erbjuda sina invånare budget- och skuldrådgivning. Samtliga kommuner måste se till att det finns en professionell rådgivnings- verksamhet. Genom vårt förslag om att gäldenären ska påbörja sina betalningar så snart ett inledandebeslut fattats finns ett angeläget behov av rådgivning senast vid denna tidpunkt. Den kommunala rådgivningen måste därför vara dimensionerad för att svara upp mot detta behov. Samtliga gäldenärer ska erbjudas en aktiv och kontinuerlig budgetrådgivning under hela skuldsaneringsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;Rådgivarna har olika bakgrund och utbildning och samtidigt som många uppfattar dem som kvalificerade och duktiga, efter- frågas en högre kompetens hos en del av dem. Det varierar även hur stort utbyte de har med varandra och vilket utrymme de har att fördjupa sig i ämnet. Vi har därför föreslagit att rådgivarnas kompetens bör förstärkas (se avsnitt 6.3.2). För att kunna erbjuda en verksamhet med kvalitet måste det även finnas en bastjänst i varje kommun eller tillsammans med annan kommun, av sådan omfatt- ning att rådgivarna ges möjlighet att hålla sig uppdaterade inom området samt till att bevara och utveckla sin kompetens.&lt;SPAN class="ft73"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Tillsyn över budget- och skuldrådgivningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft7"&gt;Tillsynen över budget- och skuldrådgivarnas verksamhet utövas sedan den 1 juni 2013 av Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Tidigare var Socialstyrelsen och länsstyrelsen ansvarig för denna tillsyn. Ansvaret var inte uttryckligen angivet i lag utan framgick av förarbetena till 2006 års skuldsaneringslag. Där angavs att upp- giften att lämna budget- och skuldrådgivning utgör ”socialtjänst i vid mening” och att Socialstyrelsen och länsstyrelsen enligt dåvar- ande socialtjänstlag (13 kap. 1 och 2 §§) ansvarade för tillsynen över socialtjänsten.&lt;SPAN class="ft34"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft24"&gt;Enligt uppgift från IVO har Socialstyrelsen aldrig bedrivit någon tillsyn av budget- och skuldrådgivarnas verksamhet. Skälet till detta har angetts vara bristande resurser, på grund av organisatoriska för- ändringar och ett kraftigt utökat tillsynsansvar. Någon kompetens att granska och bedöma budget- och skuldrådgivningens kvalitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Jfr. Konsumentverkets rapport 2013:10, Kommunernas budget- och skuldrådgivning 2013&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft48"&gt;– en lägesrapport, s. 36.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se prop. 2005/06:124 s. 38 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft16"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas stöd till gäldenären&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft8"&gt;har inte heller bedömts finnas. Socialstyrelsen ansåg därför att det saknats förutsättningar att prioritera tillsynen av rådgivningsverk- samheten. Enligt uppgift har inte heller länsstyrelserna bedrivit någon tillsyn. IVO kommer att ta upp frågan om tillsynen av kom- munernas budget- och skuldrådgivning inför planeringen av verk- samheten för år 2014. Myndigheten har i detta sammanhang efter- frågat ett tydligare angivet tillsynsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft26"&gt;Utredningen anser att det är anmärkningsvärt att det hittills inte utövats någon tillsyn över budget- och skuldrådgivningen. Denna brist kan sannolikt påverka kvaliteten på den rådgivning som erbjuds. Det kan även förväntas utgöra en bidragande orsak till att vissa kommuner i sin tur inte prioriterar sin rådgivningsverksam- het. Inför 2006 års lag uttalade regeringen att tillsynsverksamheten framgick av befintliga föreskrifter och att något behov av ytter- ligare lagreglering därför inte fanns. Mot bakgrund av uppgifterna om att någon tillsyn överhuvudtaget inte bedrivits anser utred- ningen att det dock kan vara lämpligt att tillsynsansvaret förtyd- ligas i det regleringsbrev som lämnas för IVO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft9"&gt;Sammanfattande slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Sammanfattningsvis anser vi att budget- och skuldrådgivningens verksamhet bör vara inriktad på att hjälpa så många gäldenärer som möjligt med att ansöka om skuldsanering. Rådgivarna bör följakt- ligen normalt avhålla sig från att själva göra bedömningar om gälde- närens förutsättningar att få skuldsanering. Frågan om skuldsane- ring ska aktualiseras tidigt i rådgivningsverksamheten, och övrig rådgivning ska inte utgöra något hinder för att ansöka. Senast vid Kronofogdemyndighetens inledandebeslut måste alla gäldenärer ha tillgång till en budget- och skuldrådgivare som ska ges möjlighet att aktivt bistå under hela skuldsaneringsperioden. I skuldsanerings- lagen ska därför anges att kommunen, inom ramen för socialtjäns- ten eller på annat sätt, ska lämna budget- och skuldrådgivning till skuldsatta personer. Det ska vidare anges att denna skyldighet även gäller under skuldsaneringsförfarandet och till dess att skuld- saneringen är helt avslutad. Tillsynsansvaret över kommunernas budget- och skuldrådgivning bör också förtydligas, för att betona vikten av en väl fungerande rådgivningsverksamhet i varje kommun. Detta kan t.ex. särskilt anges i regeringens regleringsbrev för IVO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft16"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372271x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p702 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Ändringarna i lag och förordningar ska träda i kraft den 1 januari 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft7"&gt;Äldre bestämmelser i 11och 15 §§ skuldsaneringslagen ska gälla en ansökan om skuldsanering som kommit in före ikraft- trädandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft7"&gt;De nya bestämmelserna i 14 a §, 9 § fjärde stycket andra meningen och 24 § skuldsaneringslagen samt 8 § kreditupplys- ningslagen ska inte gälla ett ärende där ett inledandebeslut har fattats före ikraftträdandet, men ärendet ännu inte slutligt avgjorts med ett lagakraftvunnet beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft7"&gt;I övrigt ska de nya bestämmelserna tillämpas även på ärenden om ansökan om skuldsanering som kommit in före ikraftträdan- det, men ännu inte slutligt avgjorts med ett lagakraftvunnet beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft7"&gt;Äldre bestämmelser ska gälla för skuldsaneringsbeslut som har vunnit laga kraft före ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft7"&gt;För att fler gäldenärer ska komma i fråga för skuldsanering är det angeläget att förslagen träder i kraft så snart som möjligt. Hänsyn måste i sammanhanget tas till att förslagen medför att Kronofogde- myndigheten måste anpassa sin verksamhet i vissa avseenden. Det är nödvändigt att utveckla myndighetens datastöd, och särskilt arbete krävs för inrättandet av en betalningsförmedling. Bestäm- melserna kan av detta skäl inte träda i kraft tidigare än den 1 januari 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft24"&gt;Utgångspunkten bör vara att den nya ordningen ska gälla för samtliga skuldsaneringsärenden som ännu inte slutligt avgjorts med ett lagakraftvunnet beslut. Detta bör gälla för bestämmelser av både materiell och processuell innebörd. Med en sådan ordning säker-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft16"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;ställs både att regleringen blir klar och enkel. Hanteringen blir mer rättssäker om alla ärenden behandlas lika. De nya bestämmelserna får också ett snabbare genomslag såväl i materiellt som processuellt hänseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft26"&gt;För vissa situationer kan det ändå finnas ett vägande behov av en särskild övergångsreglering. I de fall en gäldenär har ansökt före ikraftträdandet ska de ursprungliga kraven på ansökan gälla. Gälde- nären har i dessa situationer alltjämt ett ansvar att uttömmande redogöra för sina skulder. För dessa ärenden får borgenärerna följ- aktligen inte heller något utökat redovisningsansvar för sina ford- ringar. Vi bedömer att handläggningen skulle försvåras och att det även finns en viss risk för osäkerhet kring vilka krav som kan ställas på parterna i ett skuldsaneringsärende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft26"&gt;Vi anser vidare att övergångsregler krävs för de nya bestäm- melserna om att gäldenären ska påbörja betalningar före det slutliga skuldsaneringsbeslutet, möjligheten till avräkning på betalnings- planen samt för de nya reglerna om hur tidsfristen för omprövning och betalningsanmärkning ska beräknas. I annat fall befarar vi att handläggningen kan försvåras väsentligt, eftersom det skulle inne- bära att Kronofogdemyndigheten måste gå igenom samtliga ärenden för att fatta särskilda beslut om betalning. Frågan om hur avräkning ska få ske i sådana situationer skulle sannolikt medföra betydande bedömningssvårigheter. Vi anser därför att de nya bestämmelserna om betalning före skuldsaneringsbeslutet och om avräkning inte ska gälla för de skuldsaneringsärenden där inledandebeslut redan fattats, men ärendet ännu inte slutligt avgjorts med ett lagakraft- vunnet beslut. För att åstadkomma en rättvis tillämpning krävs även att detsamma gäller för de nya bestämmelserna om hur tids- fristen för omprövning och betalningsanmärkning ska beräknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft8"&gt;I övrigt ska de nya bestämmelserna tillämpas även på ärenden om ansökan om skuldsanering som kommit in före ikraftträdandet, men ännu inte slutligt avgjorts med ett lagakraftvunnet beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Äldre bestämmelser ska gälla för skuldsaneringsbeslut som har vunnit laga kraft före ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft16"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;


&lt;P class="p3 ft6"&gt;14 Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft26"&gt;Vårt uppdrag är att föreslå åtgärder som förbättrar möjligheterna för dem som har rätt till skuldsanering att också få det. I uppdraget ligger att överväga om skuldsaneringsinstitutets krav på gäldenären, borgenärerna och det allmänna i fråga om skuldsanering är lämpliga eller om kraven bör se ut på annat sätt än i dag. Dessutom ska fråg- orna om kvalificerad insolvens och betalningsplanens längd utredas. Vi ska föreslå de författningsändringar och andra åtgärder som det finns anledning till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Utredningens förslag och alternativa lösningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft9"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;I vårt utredningsarbete har vi identifierat ett antal områden som vi bedömt har betydelse för att få skuldsatta personer som har rätt till skuldsanering att också få det. Det gäller hur medvetenheten och kunskapen om skuldsanering kan förbättras, ansökningsförfaran- dets utformning och det kvalificerade insolvensrekvisitet. Betal- ningsplanens längd och hur gäldenären ska betala är andra två vik- tiga områden. Vi anser också att det är betydelsefullt att en gälde- när som tidigare har misslyckats med en skuldsanering, har en fak- tisk möjlighet till en andra chans. Budget- och skuldrådgivarnas stöd till gäldenären och hur detta är utformat bedömer vi också vara en viktig fråga. På nu nämnda områden har utredningen läm- nat ett antal förslag på åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft24"&gt;De åtgärder som föreslås utgår från de bakomliggande syften och principer som gäller för skuldsaneringsinstitutet. En skuld- sanering ska alltså vara rehabiliterande för gäldenären, men också borgenärsgynnande. Den ska ha en preventiv verkan. Skuldsane-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft16"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p322 ft26"&gt;ringen ska dessutom vara generell, så att den omfattar gäldenärens samtliga skulder. Alla fordringar ska också behandlas lika. Förfar- andet ska vara snabbt och enkelt. Skuldsaneringen är vidare tänkt att ha en definitiv verkan på så sätt att ett skuldsaneringsbeslut inte utan vidare ska kunna rivas upp. Institutet får inte heller framstå som stötande eller skada den allmänna betalningsmoralen (jfr avsnitt 3.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft20"&gt;Vi bedömer att förslagen överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till den Europeiska unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft9"&gt;Information, uppsökande verksamhet och samverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft7"&gt;Utredningen har kunnat konstatera att kunskapen om skuldsane- ring är låg i samhället. Många skuldsatta vet dessutom inte om att de har möjlighet att få skuldsanering, och behöver inte sällan ett aktivt stöd för att ansöka. Vi ser även ett behov av att öka kunskapen om skuldsanering bland aktörer som i sin verksamhet kommer i kontakt med skuldsatta, för att kunna aktualisera frågan och informera om skuldsanering. Vi lämnar därför ett antal förslag som syftar till att öka kunskapen om skuldsanering, både bland allmänheten och professionella aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft7"&gt;Ett av våra förslag är att en skuldsaneringsportal ska inrättas. Genom portalen ska det vara möjligt att ta del av aktuell kunskap på området, men också att ansöka elektroniskt. Vi anser att Krono- fogdemyndigheten och Konsumentverket bör ansvara för informa- tionsåtgärderna (se avsnitt 6.3.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Vi föreslår vidare att Kronofogdemyndigheten och Konsument- verket även ska utarbeta informationsmaterial och genomföra upp- lysningsinsatser mot allmänheten, kommuner och olika aktörer som kan komma i kontakt med överskuldsatta. De bör också erbjuda professionella aktörer utbildning på området (se avsnitt 6.3.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft26"&gt;Vidare föreslår vi att Kronofogdemyndigheten ska ha en lag- stadgad skyldighet att lämna information om skuldsanering till gäl- denärer som finns registrerade hos myndigheten. Uppställda krite- rier för vilka gäldenärer som ska kontaktas ska garantera att de skuldsatta behandlas lika. Verksamheten ska även vara avskild från myndighetens övriga verksamheter, för att inte påverka objektivi- teten och förtroendet för myndigheten. Av detta skäl ska kontak- ten med gäldenärerna även begränsas till enbart information. Någon mer aktiv påverkan för att förmå den enskilde att ansöka eller hjälpa till med ansökan ska inte ske. För att möjliggöra att myn-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft16"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td186"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft80"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p706 ft7"&gt;dighetens databaser kan användas för en uppsökande verksamhet föreslås också en lagändring (se avsnitt 6.3.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft26"&gt;Vi har övervägt om det är lämpligt att Kronofogdemyndigheten överlämnar information om enskildas skuldsituation till kommuner- na, bl.a. i form av den utredningsrapport som upprättas i den verk- ställande verksamheten. Informationen skulle budget- och skuld- rådgivare i sin tur kunna använda för att söka upp gäldenärer och uppmuntra dem att ansöka om skuldsanering. Vi har dock bedömt att sådant informationsutbyte inte är lämpligt, på grund av det integri- tetsintrång som det skulle innebära för gäldenärerna (se avsnitt 6.3.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft24"&gt;Sammanfattningsvis anser vi att en grundläggande förutsättning för att få evighetsgäldenärer att ansöka om skuldsanering är att de vet om att möjligheten finns. Utan nu föreslagna åtgärder om information och uppsökande verksamhet befarar vi att det kommer att finnas många skuldsatta som aldrig ansöker. Om någon utbild- ning av professionella aktörer inte kommer till stånd, är dessutom risken stor att gäldenärerna inte får det stöd de behöver för att orka ansöka och genomföra en skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft9"&gt;Ett nytt ansökningsförfarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft26"&gt;Utredningen har bedömt att det är angeläget att vidta åtgärder som underlättar ansökningsförfarandet för gäldenären. Ansökan upp- fattas som betungande och då särskilt redogörelsen för gäldenärens skulder. Om kraven inte sänks i detta avseende bedömer vi att många gäldenärer inte kommer att ansöka, oavsett vad vi i övrigt föreslår. Nuvarande ordning är dessutom kostsam för det allmänna, eftersom budget- och skuldrådgivarna måste lägga ned mycket arbete på att reda ut gäldenärens skuldsituation (se avsnitt 7.5.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft26"&gt;Vi har övervägt att sänka kraven på utredningen i ett skuld- saneringsärende, men har bedömt att det inte är en möjlig åtgärd. Vi föreslår att skuldsaneringslagens krav på Kronofogdemyndigheten att kontrollera uppgifterna i ansökan i stället ska skärpas. Vi anser att det är nödvändigt för att bibehålla borgenärernas förtroende, eftersom det visat sig att de ibland ifrågasätter utredningen i skuldsanerings- ärendena. Det skärpta kravet innebär att Kronofogdemyndigheten regelmässigt ska inhämta underlag för vissa uppgifter i ansökan, samt kontrollera dem mot tillgänglig information hos myndigheten. I detta syfte föreslår vi även att uppgifter i Kronofogdemyndighetens data- baser ska kunna användas för kontroll av ansökan. Vi har även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft16"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;övervägt om myndigheten bör bedriva någon löpande kontroll under pågående skuldsanering, men kommit fram till att inte före- slå någon sådan ordning (se avsnitt 7.5.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;För att underlätta ansökningsprocessen för gäldenären föreslår vi att ansvaret för utredningen bör fördelas på annat sätt än i dag. Vi har övervägt att utöka Kronofogdemyndighetens eller budget- och skuldrådgivarnas ansvar för att inhämta uppgifter till utred- ningen, men inte ansett att det är lämpligt. I stället föreslås att bor- genärerna ges ett större ansvar att redogöra för sina fordringar mot gäldenären (se avsnitt 7.5.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Redovisningen av fordringar skulle t.ex. kunna ske genom ett nationellt skuldregister eller en upplysningstjänst om gäldenärens skulder hos inkassobolagen. Dessa lösningar har dock av flera skäl inte bedömts som lämpliga. Vi föreslår i stället att flertalet borgenärer ska överta gäldenärens ansvar för att redogöra för skulderna. Det är sådana borgenärer som kan förväntas bevaka kungörelser om skuldsanering (se avsnitt 7.5.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Enligt vårt förslag ska gäldenärens skuldredovisning i sin tur begränsas till dels en uppgift om uppskattad total skuldbörda och bakgrunden till denna dels uppgift om skulder till privatpersoner och till mindre näringsidkare, varvid vi avser företag som inte före- träds av ett inkassobolag eller inte själv bedriver inkassoverksamhet (se avsnitt 7.5.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft26"&gt;De borgenärer som gäldenären fortfarande måste ange befaras kunna drabbas alltför hårt om de skulle behöva överta ansvaret för skuldredovisningen. En borgenär förlorar normalt sett sin rätt till betalning om fordran inte anges i ansökan, anmäls av borgenären eller i övrigt kommer till Kronofogdemyndighetens kännedom. För att minska risken för att dessa borgenärer inte får information om en skuldsanering föreslås även att myndigheten ska få en utökad möjlighet att införa kungörelser även i ortstidningar (se avsnitt 7.5.5.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft26"&gt;Vi föreslår vidare att en fullständig utredning om gäldenärens skulder ska inhämtas först i samband med att borgenärerna anmäler sina fordringar mot gäldenären, efter att ett inledandebeslut har kungjorts. Vi föreslår även att borgenärerna redan vid anmälan av sin fordran ska ange hur de vill ha betalt och beredas tillfälle att lämna synpunkter på skuldsaneringen (se avsnitt 7.5.5.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;En översyn av ansökningsblanketten föreslås även. Den bör för- enklas och renodlas så att endast nödvändiga uppgifter efterfrågas. Det bör dessutom vara möjligt att ansöka elektroniskt (se avsnitt 7.5.6 och 7.5.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft16"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td186"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft80"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Kravet på kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft26"&gt;Högsta domstolen avgjorde för tre år sedan en fråga om skuld- saneringslagens insolvenskrav, det kvalificerade insolvensrekvisitet (rättsfallet NJA 2010 s. 496). Därefter har praxis utvecklats så att en &lt;NOBR&gt;15-årig&lt;/NOBR&gt; prognos regelmässigt kommit att användas vid bedöm- ningen av gäldenärens betalningsförmåga. Högsta domstolen har under våren 2013 återigen uttalat sig i frågan om kvalificerad insolvens. I det avgörandet (NJA 2013 s. 128) betonades vikten av en nyanserad bedömning och att en kortare prognos kan tillämpas för äldre och personer med betydande hälsoproblem (se avsnitt 8.7.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft26"&gt;Utredningen anser att tillämpningen av insolvensprognosen efter 2010 års rättsfall lett till att vissa gäldenärer inte beviljas skuldsanering, trots att det är motiverat utifrån de grundläggande syftena med institutet. Särskilt unga, arbetslösa och förvärvsarbetande har genom nuvarande praxis svårt att få skuldsanering, trots att de många gånger har ett stort rehabiliteringsbehov (se avsnitt 8.7.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft26"&gt;Effekterna av Högsta domstolens senaste avgörande har inte kunnat utvärderas. För att helt kunna frångå den så etablerade 15- årsprognosen och åstadkomma en mer nyanserad rättstillämpning i alla skuldsaneringsärenden anser vi att det är nödvändigt med lag- stiftningsåtgärder. Endast på så sätt bedömer vi att de gäldenärer som nu utestängs från möjligheten till skuldsanering kan få en chans till ekonomisk rehabilitering (se avsnitt 8.7.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;Vi har övervägt om prognosen generellt bör utgå från en väsent- ligt kortare tid än i dag. Vi befarar att skuldsanering då skulle kunna komma i fråga även för andra gäldenärer än dem med allvar- liga skuldproblem och för gäldenärer med endast en tillfällig betal- ningsoförmåga. Vi har även övervägt om en tidsram för prognosen bör preciseras, men inte heller funnit att det är lämpligt. En sådan ordning kan minska utrymmet för att beakta samtliga omständig- heter i det enskilda fallet (se avsnitt 8.7.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft24"&gt;Vid prognosen måste hänsyn tas till samtliga omständigheter och inte enbart utgå från en matematisk beräkning av gäldenärens betalningsförmåga. För att betona detta föreslår vi att begreppet kvalificerad insolvens förs in i lagtexten och där definieras, på samma sätt som insolvens definieras i konkurslagen. Med kvali- ficerad insolvens ska avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga med hänsyn till samtliga omstän- digheter kan antas bestå under överskådlig tid (se avsnitt 8.7.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft16"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft26"&gt;Vid en skuldsanering bestäms att gäldenären ska betala av på sina skulder enligt en betalningsplan, som i normalfallet löper under fem år. Under betalningsplanen ska gäldenären leva på existens- minimum, vilket kan vara betungande. Vi har övervägt, men bedömt att det inte finns skäl att föreslå en generellt kortare betal- ningsplan. Någon egentlig efterfrågan har inte kunnat konstateras och det skulle innebära en förlust för borgenärskollektivet. En kor- tare tid kan också påverka förtroendet för skuldsaneringsinstitutet. Det kan dessutom medföra att en skuldsanering bedöms vara oskä- lig, vilket kan utestänga gäldenärer från möjligheten till skuldsane- ring. För vissa gäldenärer kan en femårig betalningsplan också anses vara nödvändig för att få ordning på deras ekonomi (se avsnitt 9.7.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft8"&gt;Vi bedömer dock att det finns ett behov av större flexibilitet vid bestämmandet av betalningsplanens längd, för att på så sätt ta hän- syn till gäldenärens specifika situation. Vi förväntar oss att en ökad flexibilitet kan påverka både hur många som ansöker och antalet gäldenärer som klarar av att genomföra en skuldsanering. Vi före- slår därför att skuldsaneringslagens krav på &lt;SPAN class="ft41"&gt;särskilda skäl &lt;/SPAN&gt;för en kortare plan än fem år ska ändras till ett krav på att det ska vara &lt;SPAN class="ft41"&gt;skäligt &lt;/SPAN&gt;att medge ett undantag. Vi anser inte att det är lämpligt att i lagtexten precisera för vilka fall som undantag får ske, utan att det bör överlämnas till rättstillämpningen att bedöma. Inte heller för- ordar vi att långvarigt överskuldsatta generellt bör få möjlighet till en kortare plan (se avsnitt 9.7.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft26"&gt;För att åstadkomma ett effektivare skuldsaneringsförfarande före- slår vi att det vid varje inledandebeslut ska undersökas om gäldenären har betalningsförmåga. Om det finns en sådan förmåga ska gäldenären redan då påbörja sina skuldsaneringsbetalningar. När skuldsanering beviljas ska längden på en betalningsplan förkortas med det antal månader som har förflutit sedan inledandebeslutet meddelades. För att ordningen ska bli enkel och rättvis att hantera ska avräkning kunna ske oberoende av om gäldenären inledningsvis bedömts ha något betalningsutrymme eller ej. Förutsättningen är att gäldenären har medverkat under handläggningen. Vi har också övervägt andra möjliga avräkningsmodeller, men inte bedömt att de är lika lämpliga som det förslag som nu lämnas (se avsnitt 9.7.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft7"&gt;Om skuldsanering inte beviljas ska inbetalda medel betalas till- baka till gäldenären när beslutet har vunnit laga kraft. Har gäl- denären däremot varit föremål för utmätning och denna har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft16"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td186"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft80"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft26"&gt;avbrutits genom inledandebeslutet, ska i stället inbetalda medel för- delas på de fordringar för vilket åtgärderna pågick. Bestämmelsen gynnar både gäldenär och borgenärer (se avsnitt 9.7.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft8"&gt;Som ett alternativ till att förkorta betalningsplanens längd före- slår vi att gäldenären ska ha rätt till två betalningsfria månader varje år. Vi bedömer att åtgärden är angelägen för att fler gäldenärer ska se skuldsanering som ett alternativ till att fortsätta med löneutmät- ning. Det ger gäldenären dessutom bättre förutsättningar att klara av att genomföra en betalningsplan. Vi har övervägt men inte ansett det vara lämpligt att de betalningsfria månaderna ska påverka stor- leken på den buffert som används för att bestämma gäldenärens betalningsutrymme. För att systemet ska vara enkelt att överblicka ska de betalningsfria månaderna alltid infalla i juni och december (se avsnitt 9.7.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;Gäldenärens skuldsaneringsbetalningar ska underlättas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft26"&gt;Betalningsplanen upplevs av många som svår att förstå och hantera, främst för att den inte sällan innehåller ett stort antal betalningar till olika borgenärer varje månad. Vi föreslår att gäldenärens månat- liga skuldsaneringsbetalningar i stället ska hanteras inom ramen för en betalningsförmedling, med årliga utbetalningar till borgenärerna. Åtgärden bedömer vi vara betydelsefull för att få fler gäldenärer att ansöka, men också för att öka antalet som klarar av att genomföra en betalningsplan (se avsnitt &lt;NOBR&gt;10.6.1–10.6.2).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft26"&gt;Ett alternativ till en betalningsförmedling hade varit att undanta betalningar under ett visst belopp från rätten till utdelning. En annan lösning skulle kunna vara att gäldenären i stället betalar till borgenärernas ombud. Inte något av dessa alternativ har emellertid bedömts bidra till tillräckliga effektivitetsvinster (se avsnitt 10.6.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft26"&gt;Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten ska agera som betal- ningsförmedlande organ. I detta sammanhang har vi övervägt både ett privat och ett offentligt alternativ. Främst med hänsyn till för- troendet för institutet har vi bedömt att ett offentligt alternativ är att föredra. I jämförelse med andra myndigheter har Kronofogde- myndigheten framstått som den mest lämpade för uppdraget. Regleringen kring myndighetens databaser ska ändras, så att det blir möjligt att i skuldsaneringsdatabasen även hantera uppgifter om gäldenärens skuldsaneringsbetalningar (se avsnitt 10.6.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft16"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft7"&gt;I betalningsplanen ska anges att gäldenären ska betala ett visst månatligt belopp till ett konto hos Kronofogdemyndigheten. När gäldenären har betalat förlorar denne rådigheten över medlen. Inbetalda medel ska inte kunna utmätas och de ska utbetalas till borgenärerna en gång om året, tillsammans med ränta. Den första utbetalningen enligt betalningsplanen ska ske först sedan skuld- saneringsbeslutet har vunnit laga kraft. Utan nu nämnda bestäm- melser som begränsar hur inbetalda medel får hanteras, skulle pengarna t.ex. kunna utmätas för andra skulder än de som omfattas av skuldsaneringen. Det skulle motverka skuldsaneringens syfte och riskera att skuldsaneringen inte kan genomföras (se avsnitt &lt;NOBR&gt;10.6.4–10.6.5).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft7"&gt;I betalningsplanen ska förbehållas medel för betalning av den årliga avgift som Kronofogdemyndigheten ska ta ut för förmed- lingsverksamheten. Avgiften, som är nödvändig för att finansiera verksamheten, ska tas ut innan betalning till borgenärerna kan ske (se avsnitt 10.6.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Möjligheten att få skuldsanering en andra gång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft24"&gt;Vi föreslår att det inte längre ska vara något hinder för att få skuld- sanering om man tidigare blivit beviljad skuldsanering, men miss- lyckats och beslutet upphävts. Vi bedömer att utan en sådan åtgärd kommer vissa gäldenärer att avhålla sig ifrån att ansöka, av rädsla för att de ska misslyckas. Däremot anser vi att gäldenärer som tidigare genomfört en skuldsanering och blivit helt skuldfria, inte ska ges samma möjligheter till en andra chans. För dessa gäldenärer bör förutsättningarna fortsatt vara begränsade till om det bedöms finnas synnerliga skäl för en andra chans (se avsnitt 11.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas stöd till gäldenären&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft24"&gt;Budget- och skuldrådgivningen utgör en central del av skuld- saneringsförfarandet. Det är viktigt att rådgivningen är inriktad på att hjälpa så många gäldenärer som möjligt att ansöka om skuldsane- ring och att den även kan erbjuda ett aktivt stöd under skuldsane- ringen. Vi föreslår att kommunernas ansvar för budget- och skuld- rådgivningen förtydligas. Det ska betonas att skyldigheten även gäller under skuldsaneringsförfarandet till dess att skuldsaneringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft16"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372281x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td186"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft80"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft7"&gt;är helt avslutad. På så sätt framgår att fokus på rådgivningen inte ska ligga enbart före ansökan, vilket vi förväntar oss bidrar till att gäldenärer snabbare kan komma i fråga för skuldsanering. Ändringen är också nödvändig för att alla gäldenärer ska få tillräckligt stöd under hela skuldsaneringen, oavsett om någon betalningsplan har bestämts eller ej (se avsnitt 12.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Vilka berörs av förslagen?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft7"&gt;Utredningens förslag påverkar i första hand gäldenärer och borgenärer som på olika sätt kommer i kontakt med skuldsaneringsinstitutet. Även gäldenärernas familjer och inte minst deras barn kan i vissa delar beröras av lagändringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;Borgenärerna utgörs av privatpersoner, företag och organisa- tioner. Även det allmänna som stat, kommun och landsting samt övriga offentliga organ kan vara borgenärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Förslagen kan också få betydelse för andra aktörer som i sin verksamhet kommer i kontakt med skuldsatta, t.ex. olika vård- givare, kuratorer, diakoner och förvaltare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;När det gäller de offentliga finanserna kan förslagen förväntas påverka främst Kronofogdemyndigheten och i viss mån också Kon- sumentverket. Kommunernas budget- och skuldrådgivning berörs av förslagen, men även andra offentliga aktörer som på olika sätt kommer i kontakt med skuldsatta. Stat, kommun, landsting och andra offentliga organ påverkas också när de befinner sig i borge- närsrollen. Sveriges domstolar kan också i viss mån beröras av den nya reglering som föreslås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft133"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Samhällsekonomiska konsekvenser och konsekvenser för de offentliga finanserna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förslagen kommer totalt sett att få en positiv sam- hällsekonomisk effekt genom att de kan förväntas minska anta- let evighetsgäldenärer. De kostnader som överskuldsättningen medför kommer i sin tur att minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft28"&gt;Förslagen medför både engångsvisa kostnader och årliga kost- nadsökningar för Kronofogdemyndigheten och Konsument- verket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft16"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372282x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p712 ft7"&gt;Sveriges Domstolar kan komma att påverkas endast margi- nellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft28"&gt;Kommunernas kostnader beräknas inte öka till följd av utredningens förslag och någon ekonomisk påverkan förväntas inte heller för andra offentliga aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;14.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Antalet evighetsgäldenärer förväntas minska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft26"&gt;Utredningens huvudsakliga uppdrag är att föreslå åtgärder som förbättrar möjligheterna för dem som har rätt till skuldsanering att också få det. Vi har bedömt att det är nödvändigt att vidta ett antal olika åtgärder för att fler gäldenärer ska komma ifråga för skuld- saneringsinstitutet. De förslag vi lämnar förväntar vi oss samman- taget ska innebära en positiv inverkan på antalet evighetsgäldenärer som ansöker och klarar av att genomföra en skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft8"&gt;Under år 2012 ansökte 9 068 personer om skuldsanering. Under samma tid avslutades 7 520 skuldsaneringsärenden, och i 4 637 av dessa beviljades skuldsanering.&lt;SPAN class="ft73"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;I det projekt som Kronofogdemyn- digheten genomfört för att i de egna databaserna identifiera gälde- närer som kan komma i fråga för skuldsanering kunde konstateras att cirka 25 000 skuldsatta uppfyllde de kriterier som uppställdes (se avsnitt 4.3.2). Metoden kan emellertid inte identifiera alla evig- hetsgäldenärer som finns i myndighetens register. Det finns dess- utom gäldenärer som överhuvudtaget inte är registrerade hos Kronofogdemyndigheten, men ändå är så skuldsatta att de upp- fyller skuldsaneringslagens krav. Hur många det kan röra sig om går inte att fastställa, men det är inte orimligt att anta att det finns lika många evighetsgäldenärer som inte kan nås med Kronofogde- myndighetens identifieringsmetod. Det skulle därför vara fråga om ungefär 50 000 stycken utöver de gäldenärer som i dag beviljas skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft24"&gt;Samtidigt som våra förslag underlättar för gäldenärer att ansöka och genomföra en skuldsanering, finns det alltid skuldsatta som av olika skäl ändå inte kommer att ansöka. Vissa vill undvika det av lojalitetsskäl mot t.ex. borgensmän. Andra kan ha skaffat sig obeskat- tade inkomster och önskar sig därför inte någon närmare granskning av sin ekonomi. Missbruk och sjukdom kan för några utgöra oöver- stigliga hinder för att ansöka. Ett inte orimligt antagande är att det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se Kronofogdemyndighetens årsredovisning 2012, s. 28.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372283x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td186"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft80"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;ändå bör vara möjligt att åtminstone hälften av evighetsgälde- närerna kan förmås att ansöka till följd av nu föreslagna åtgärder, dvs. 25 000 stycken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Statistiken visar att många av de överskuldsatta har haft eko- nomiska problem under många år. De skuldsatta vi hoppas nå med nu föreslagna åtgärder utgörs av en grupp som ackumulerats under en tid. Utgår man från att dessa kan ansöka och beviljas skuld- sanering inom en femårsperiod, blir det under dessa år en ökning med 5 000 skuldsaneringar årligen. Därefter kan förväntas ett visst tillskott varje år, men sannolikt inte mer än 1 500 fler än vad som i dag beviljas skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;Enligt Konsumentverkets beräkning kan en överskuldsatt per- son förväntas kosta samhället omkring 650 000 kronor per år i form av finansiella kostnader, förlorade produktionsvärden och andra välfärdskostnader.&lt;SPAN class="ft73"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Om 5 000 fler gäldenärer än i dag blir ekonomiskt rehabiliterade skulle det, utifrån dessa siffror, innebära en besparing för det allmänna med 3,25 miljarder kronor årligen under en femårsperiod. Totalt blir besparingen 16,25 miljarder kronor under denna tid. Om antalet skuldsaneringar därefter blir 1 500 fler per år än nuvarande antal, skulle besparingen sedan uppgå till cirka 975 miljoner kronor årligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft7"&gt;En annan utgångspunkt kan vara Kronofogdemyndighetens beräk- ning att överskuldsättningen bland 400 000 gäldenärer orsakar sam- hället kostnader för sjukvård och produktionsbortfall med &lt;NOBR&gt;30–50&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor per år. Det motsvarar en kostnad per gäldenär med minst 75 000 kronor årligen. En minskning av 5 000 evighets- gäldenärer per år, skulle utifrån dessa siffror ge en besparing om 375 miljoner kronor årligen under en femårsperiod, totalt omkring 1,88 miljarder kronor. Om nivån sedan ligger på 1 500 fler skuld- saneringar per år, skulle det medföra en årlig besparing om cirka 112,5 miljoner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft20"&gt;Det måste betonas att de bedömningar som gjorts av vad över- skuldsättningen kostar samhället inte är annat än uppskattningar och att de inrymmer ett stort mått av osäkerhet. Dessutom kan inte förväntas att samtliga kostnader upphör för alla de gäldenärer som blivit ekonomiskt rehabiliterade. Den enskilde kan t.ex. fort- farande vara sjukskriven eller arbetslös en kortare eller längre tid efter skuldbefrielsen. Ett stort mått av försiktighet är därför nöd- vändigt vid värderingen av åtgärdernas genomslag. Men en sam-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Se Konsumentverkets rapport 2011:11, Budgetrådgivning – en kortsiktig kommunal kost- nad eller en lönsam social investering, s. 23.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft16"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372284x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;hällsekonomisk besparing om en miljard kronor under en femårs- period och därefter 80 miljoner kronor årligen framstår inte som helt osannolik till följd av nu föreslagna åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;14.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Konsekvenser för Kronofogdemyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft9"&gt;Ökat antal ärenden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Kronofogdemyndigheten är den myndighet som främst kommer att beröras av utredningens förslag och det kommer att bli fråga om ökade kostnader i vissa avseenden. Den förväntade ökningen av antalet skuldsaneringsärenden kommer att utgöra den största påverkan för kostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;År 2012 inkom 9 068 ansökningar om skuldsanering till myn- digheten. Om 25 000 extra skuldsaneringar förväntas bli beviljade under en femårsperiod, kan samtidigt förväntas ett årligt tillskott om åtminstone 5 000 ansökningar per år. Om det efter denna fem- årsperiod kommer att vara fråga om 1 500 fler skuldsaneringar per år, kan också antas att ansökningarna kommer att vara minst lika många.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Ett ökat antal skuldsaneringar skulle i sin tur kunna bidra till fler ansökningar om omprövning, vilka för år 2012 uppgick till 2 842 stycken.&lt;SPAN class="ft34"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Det är alltså knappt 25 procent av totalt inkomna ärenden till skuldsaneringsenheten. Här bör man emellertid beakta att många omprövningar är orsakade av att gäldenären inte följt betal- ningsplanen. Det beror inte så sällan på att han eller hon inte har haft klart för sig till vem betalning ska ske och det hänger i flertalet fall ihop med oklarheter kopplade till just den snåriga betalningen av olika månatliga belopp till många borgenärer. Med hänsyn till vårt förslag om en betalningsförmedling bedömer vi därför att antalet omprövningar ändå inte kommer att öka, trots ett större antal skuldsaneringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft20"&gt;År 2012 uppgick myndighetens kostnader för skuldsanerings- verksamheten till drygt 109 miljoner kronor.&lt;SPAN class="ft81"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Utslaget på totalt antal ansökningar om skuldsanering och omprövning innebär det en styckkostnad på cirka 9 150 kronor per ansökan. En årlig ökning med 5 000 ansökningar de första fem åren innebär en årlig kost- nadsökning med cirka 46 miljoner kronor – totalt knappt 229&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Se Kronofogdemyndighetens årsredovisning 2012, s. 28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se Kronofogdemyndighetens årsredovisning 2012, s. 52.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372285x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td186"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft80"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;miljoner kronor under en femårsperiod. Om antalet ansökningar därefter ligger på 1 500 fler per år än nuvarande nivå, leder det till en merkostnad om knappt 14 miljoner kronor varje år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft9"&gt;Kungörelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft26"&gt;Kronofogdemyndigheten är enligt skuldsaneringslagen skyldig att kungöra sina beslut om att inleda skuldsanering och bevilja skuld- sanering (se 15 § och 21 § andra stycket). Myndighetens kostnad för sådana kungörelser år 2012 uppgick enligt uppgift till cirka 400 000 kronor. Ett ökat antal skuldsaneringar kommer att bidra till ett behov av fler kungörelser. Dessutom kan andelen inledande- beslut förväntas att öka något, vilket innebär ännu fler kungörelser. Ökningen beror på att inledandebeslut kommer att fattas på ett något mer begränsat underlag än tidigare, till följd av att merparten av skuldredovisningen med vårt förslag kommer in först efter inledandebeslutet. I vilken utsträckning andelen inledandebeslut kommer att öka går inte att förutsäga. Ett antagande kan vara att det rör sig om ytterligare 200 inledandebeslut per år, där skuldsane- ring inte kommer att beviljas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft7"&gt;Den ökade andelen inledandebeslut tillsammans med 5 000 fler skuldsaneringar per år leder till omkring 10 200 fler kungörelser under de första fem åren efter föreslagna åtgärder har genomförts. Utifrån antagandet antalet skuldsaneringar därefter kommer att ligga på en nivå om 1 500 fler än i dag, kommer kungörelserna efter femårsperioden vara 3 200 fler. Detta leder till en uppskattad mer- kostnad om cirka 400 000 kronor årligen de första fem åren eller totalt två miljoner kronor för femårsperioden. Därefter är ökningen knappt 130 000 kronor årligen.&lt;SPAN class="ft34"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Därtill kan vi räkna med något fler kungörelser i ortstidningar i de fall det finns anledning anta att gäldenären i sin ansökan missat att ta med någon borgenär som är privatperson eller mindre företagare, vilka inte kan förväntas bevaka kungjorda inledandebeslut i Post- och Inrikes tidningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Utifrån ett antagande om att varje kungörelse kostar cirka 40 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft16"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;Betalningsförmedling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Kronofogdemyndigheten har gjort en uppskattning av kostnaden för att utveckla en tjänst för en betalningsförmedling. Bedöm- ningen utgår från att myndighetens nuvarande lösning för medels- hantering används och att datastödet (Fenix) levererar en elek- tronisk betalningsplan. Kostnaden för att utveckla förmedlings- tjänsten, inklusive kravställningsarbete, förväntas till omkring tio miljoner kronor. Den årliga driften av tjänsten beräknas sedan uppgå till en miljon kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft26"&gt;Enligt förslaget ska Kronofogdemyndigheten få ta ut en avgift för förmedlingsverksamheten med 500 kronor. Föreslagna åtgärder kan förväntas innebära dels att ytterligare 25 000 gäldenärer beviljas skuldsanering under en femårsperiod, dels att antalet skuldsaneringar därefter kommer att ligga på en nivå som är 1 500 fler än i dag. Cirka 65 procent av alla gäldenärer som beviljas skuldsanering får en betalningsplan, och det är endast dessa som ska betala en avgift för betalningsförmedlingen. Det kommer över tid att innebära i gen- omsnitt ungefär 20 000 pågående skuldsaneringar där gäldenären har en betalningsplan (jfr uträkning i avsnitt 10.3). Som framgår av kapitel 13 kommer betalningsförmedlingen att användas endast på skuldsaneringar som beviljas den 1 januari 2015 och därefter. Beräknat på dessa förutsättningar kommer en avgift om 500 kronor på sikt att innebära en ungefärlig intäkt för Kronofogdemyndighet- en om tio miljoner kronor årligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft9"&gt;Utbildning och information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft26"&gt;Förslaget om att Kronofogdemyndigheten, tillsammans med Kon- sumentverket, ska genomföra informationsinsatser riktade till både allmänheten och professionella aktörer kommer också att innebära kostnader. Ett informationsmaterial ska utarbetas och information ska spridas genom olika kanaler, t.ex. genom media och direkt- utskick till professionella aktörer. Det bör vara fråga om en återkom- mande information som lämnas. Omfattningen av informations- insatsen påverkar givetvis kostnaden för densamma. Vår bedömning är att kostnaden för att ta fram ett informationsmaterial kan uppskattas till 200 000 kronor. En utökad informationsinsats kan därutöver inne- bära en kostnad om en miljon kronor årligen. Båda kostnaderna bör Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket dela på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft16"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td186"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft80"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p414 ft8"&gt;När en informationsportal tidigare föreslogs (se avsnitt 6.3.2) beräknades kostnaden uppgå till &lt;NOBR&gt;7–10&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor. Det var då fråga om en mer omfångsrik lösning än vad som nu föreslås, med bl.a. möjlighet för gäldenären att hantera sin skuldförteckning. Försäkringskassan har en interaktiv webbplats av ett liknande slag som nu beskrivs. Utifrån egna erfarenheter har Försäkringskassan uppskattat att en ren informationsportal utan interaktiva tjänster skulle kosta minst tio miljoner kronor att utveckla, med ett tillägg om fem miljoner för varje interaktiv &lt;NOBR&gt;e-tjänst.&lt;/NOBR&gt; Utifrån dessa beräk- ningar bedömer vi att den portal som föreslås skulle medföra en engångskostnad om 20 miljoner kronor, vilket innefattar även en möjlighet till elektronisk ansökningsblankett. Den årliga driftskost- naden kan förväntas uppgå till en miljon kronor. Samtliga kostnader bör Kronofogdemyndigheten dela lika med Konsumentverket. I sammanhanget ska beaktas att portalen kan bidra till minskade kost- nader för Kronofogdemyndigheten till följd av färre förfrågningar och bättre underbyggda ansökningar. En elektronisk ansökan kan i sin tur leda till en effektivare och mer flexibel användning av upp- gifter inom myndigheten, vilket i sin tur medför ekonomiska besparingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft8"&gt;Utredningen föreslår även förstärkt utbildning av professionella aktörer. En ökad årlig kostnad om två miljoner kronor kan förväntas, om professionella aktörer ska kunna erbjudas tillräcklig utbildning och regelbunden fortbildning på området. Även denna kostnad bör delas lika mellan Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket, som gemensamt ansvariga för utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft7"&gt;Kronofogdemyndigheten ska enligt förslagen även vara skyldig att informera sina gäldenärer om möjligheten till skuldsanering. Det bör genomföras på det sätt som föreslås i myndighetens projekt för att identifiera skuldsaneringsgäldenärer (se avsnitt 4.3.2). För att nå ut till dessa gäldenärer uppstår kostnader för porto, arbete för att leta kontaktuppgifter till gäldenärer, hantera utskick och samtal med gäldenärer. Kostnaden för detta kan uppskattas till 200 000 kronor årligen. Samtidigt måste beaktas att belastningen för verkställighetens verksamhet kommer att minska till följd av att antalet gäldenärer som finns i systemen kommer att minska. Någon uppskattning av vilka besparingar detta kan komma att medföra har inte varit möjlig att göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft16"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372288x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;Ändrade regler för hantering av skuldsaneringsärenden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Förslaget om att Kronofogdemyndigheten ska förstärka sin kon- troll av gäldenärens uppgifter i ansökan kan komma att bidra till viss ökad arbetsbelastning för myndighetens handläggare. Sam- tidigt kommer arbetet med att kontrollera gäldenärens skuldredo- visning att minska, eftersom majoriteten av skulderna kommer att redovisas av borgenärerna när de anmäler sina fordringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Kronofogdemyndigheten har uppskattat kostnaden för att bygga om datastödet Fenix till följd av utredningens förslag till cirka en miljon kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;De bestämmelser som föreslås kommer även att innebära visst behov av internutbildning. Detta kan förväntas innebära en engångs- kostnad för myndigheten om 500 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft16"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372289x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td186"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft80"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td187"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td187"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p719 ft7"&gt;Sammanfattningsvis kan utredningens förslag för Kronofogde- myndighetens del leda till en engångskostnad om drygt 252 miljo- ner kronor och därefter en årlig merkostnad om drygt sju miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;14.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Konsumentverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft7"&gt;Konsumentverkets kostnader för insatser i syfte att öka kunskapen hos konsumentvägledare, budget- och skuldrådgivare samt hos företrädare för relevanta frivilligorganisationer uppgick år 2012 till drygt 17,4 miljoner kronor.&lt;SPAN class="ft34"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft24"&gt;Utredningens förslag om att Konsumentverket tillsammans med Kronofogdemyndigheten bör arbeta för att öka kunskapen om skuld- sanering i samhället kommer att innebära en kostnad för myndig- heten. Som redovisats under avsnitt 14.4.2 förväntas engångskost- naderna för utveckling av informationsmaterial uppgå till sam- manlagt 200 000 kronor och årlig informationsinsats (till allmän- heten och professionella aktörer) förväntas kosta en miljon kronor. Merkostnaden för utbildning av professionella aktörer har bedömts till två miljoner kronor. Kostnaden för att utveckla en informations-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Se Konsumentverkets årsredovisning 2012, s. 39.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft16"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;portal har uppskattats till 20 miljoner kronor och den årliga driften av densamma till en miljon kronor. Kostnaderna för samtliga insat- ser bör delas lika mellan myndigheterna. Detta innebär för Kon- sumentverket en engångskostnad om 10,1 miljoner kronor och en årlig merkostnad om två miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;14.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Sveriges domstolar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft26"&gt;De nya reglerna kommer, liksom övrig lagstiftning, att behöva beaktas när skuldsaneringsärenden överklagas till domstol. Beslutet om gäldenärens betalningar från inledandebeslutet kommer enligt för- slaget att kunna överklagas, vilket i sig kan innebära viss ärende- tillströmning. Hanteringen av sådana interimistiska beslut för- väntas dock främst hanteras genom förnyad prövning hos Krono- fogdemyndigheten, varför effekten för domstolsväsendet bör bli högst begränsad. Ett ökat antal skuldsaneringsärenden kan också medföra något fler överklaganden i övrigt. Sammantaget förväntar vi oss emellertid inte att förslagen kommer att leda till mer än marginella kostnadsökningar för Sveriges domstolar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;14.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Kommunerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft8"&gt;Vårt förslag angående kommunernas budget- och skuldrådgivning syftar till att ytterligare förtydliga behovet av stöd under hela skuldsaneringen, vilket är något som betonades redan vid 2006 års reform. Det kan ändå för många kommuner innebära en annan inriktning på rådgivningsverksamheten än den har i dag. Vi anser att fler gäldenärer bör få hjälp att ansöka om skuldsanering och att rådgivningsverksamheten till största delen bör förläggas till tiden &lt;SPAN class="ft41"&gt;efter &lt;/SPAN&gt;en ansökan. Gäldenärerna ska erbjudas ett regelbundet stöd under skuldsaneringsförfarandet och till dess en beviljad skuld- sanering är helt avslutad, även för gäldenärer utan betalningsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft24"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas arbete kan genom vårt förslag bli mer omfattande i vissa avseenden. Om fler gäldenärer ansöker om skuldsanering, blir det också fler som har behov av hjälp under för- farandet. Det totala behovet av stöd under skuldsaneringen lär rimligen också öka om fler gäldenärer beviljas skuldsanering. Med beaktande av vårt förslag om att skulderna inte längre behöver redovisas lika utförligt i ansökan, kan samtidigt förväntas att behovet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft16"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372291x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td186"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft80"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p559 ft8"&gt;av hjälp med att reda ut gäldenärens skuldsituation kommer att minska betydligt. Många gäldenärer kommer genom det förenklade ansökningsförfarandet att kunna ansöka själva. Behovet av hjälp med betalningar enligt en betalningsplan kommer också att minska, till följd av vårt förslag om en betalningsförmedling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft24"&gt;Budget- och skuldrådgivarnas sammanlagda arbetstid har bedömts motsvara 230 årsarbetskrafter. Med en medianlön på 28 000 kronor i månaden medför detta en total årskostnad för kommunerna om drygt 135 miljoner.&lt;SPAN class="ft95"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Det innebär i sin tur en timkostnad om 367 kronor.&lt;SPAN class="ft95"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Varje rådgivningsärende tar i snitt 15 timmar (se avsnitt 12.3), vilket enligt denna uträkning innebär en kostnad om cirka 5 500 kronor per ansökan. I dagsläget är budget- och skuldråd- givarna delaktiga i drygt sju av tio ansökningar om skuldsanering. Om vi antar att så även fortsättningsvis är fallet skulle en ökning av antalet skuldsaneringar inledningsvis med 5 000 innebära att råd- givarna skulle få arbeta med ytterligare 3 500 gäldenärer per år under en femårsperiod. Ökningen över tid skulle därefter bli 1 050 gäldenärer. Det skulle inledningsvis innebära en merkostnad för kommunerna med omkring 19 miljoner kronor årligen under en femårsperiod och därefter knappt sex miljoner kronor årligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft8"&gt;De kommuner som i dag inte erbjuder någon rådgivning och kommuner med långa väntetider kommer naturligt att orsakas högre kostnader för att uppfylla skuldsaneringslagens krav. En sådan kost- nadsökning kan dock inte tillskrivas nu lämnade förslag, då kravet på rådgivning inte är nytt. Alltsedan 2006 års lag genomfördes har betonats att kravet gäller under hela skuldsaneringsförfarandet och under löptiden för en betalningsplan. Det förhållandet att även gäldenärer utan betalningsplan ska ha rätt till rådgivning under skuldsaneringen bör i sammanhanget inte innebära någon egentlig kostnadsökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft8"&gt;Om budget- och skuldrådgivningen ska vara effektiv krävs att den är personalmässigt dimensionerad för att svara upp mot detta behov. Det krävs också att rådgivarna ges utrymme till fortbildning och erfarenhetsutbyte. Detta kan medföra att vissa kommuner behöver förstärka resurserna för sin rådgivningsverksamhet. Inte heller i detta avseende kommer emellertid skuldsaneringslagens krav att förändras genom våra förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Räknat på en månadslön med overheadkostnad om 25 procent och lönekostnadspåslag om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;procent under 12 månader.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Med utgångspunkt i att en årsarbetskraft är 1 600 timmar och det totala antalet arbetstimmar på ett år således uppgår till 368 000.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft16"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372292x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p423 ft8"&gt;Med utgångspunkt i Konsumentverkets beräkning kostar varje överskuldsatt person kommunerna 88 000 kronor per år.&lt;SPAN class="ft73"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Därför kan 25 000 överskuldsatta individer uppskattas kosta kommunerna 2,2 miljarder kronor per år. I detta perspektiv är kostnaden för rådgivning försumbar. Det borde dessutom framstå som mer attraktivt för kommunerna att satsa på sådan verksamhet, då det uppenbart skulle kunna bidra till att förbättra kommunernas eko- nomi att fler av dess invånare blir ekonomiskt rehabiliterade. De beräknade merkostnaderna till följd av fler skuldsaneringar kan sammantaget inte innebära någon kostnadsökning för kommuner- na totalt sett. Färre överskuldsatta kommer sannolikt i stället bidra till betydande kostnadsminskningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft7"&gt;Det nuvarande skuldsaneringsförfarandet bygger på att det all- männa på olika sätt bistår skuldsatta personer med att komma till rätta med sina ekonomiska problem samt att verka för frivilliga upp- görelser där skuldsaneringslagen inte är tillämplig. Utredningens förslag innebär inga förändringar i denna del. Kommunerna ska även i framtiden vara det offentliga organ som ska lämna budget- och skuldrådgivning till dessa personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Sammanfattningsvis bedömer vi att kommunernas kostnader inte kommer att öka till följd av utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Konsekvenser för företagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förslagen kommer att innebära ett antal positiva effekter för företag i borgenärskollektivet. De administrativa kostnaderna kan förväntas minska till följd av förslagen om en skuldsaneringsportal, inrättandet av en betalningsförmedling och ett förenklat ansökningsförfarande. Intäkterna kan komma att öka genom förslagen om att gäldenären ska betala redan från inledandebeslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft7"&gt;Förslaget om betalningsfria månader och ökad flexibilitet vid bestämmandet av betalningsplanens längd kan å andra sidan medföra en minskad intäkt för borgenärerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Se Konsumentverkets rapport 2011:11, Budgetrådgivning – en kortsiktig kommunal kost- nad eller en lönsam social investering, s. 23.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft16"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td186"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft80"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft20"&gt;Enligt SCB:s företagsregister fanns det år 2013 drygt 1,1 miljoner företag i Sverige. De förslag som utredningen lämnar får betydelse för samtliga företag, i den mån de som borgenärer kommer i kon- takt med skuldsaneringsinstitutet. Detta gäller oavsett bransch eller storlek på företaget. Förslagen som får betydelse är främst de som rör ansökningsförfarandet, betalningsplanens längd och inrättandet av en betalningsförmedling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft9"&gt;Företagens administrativa kostnader förväntas minska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft7"&gt;De förslag som utredningen lämnar syftar bland annat till att åstad- komma ett effektivare skuldsaneringsinstitut, vilket kommer även företagen till del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;Åtgärder i syfte att förbättra kunskaperna om skuldsanering är betydelsefullt för företagen. För att tillvarata sin rätt som borgenär i skuldsaneringsförfarandet är det värdefullt att ha tillräckliga kun- skaper. Den skuldsaneringsportal som föreslås kan utgöra ett värdefullt verktyg även för företagen, för att leta reda på nödvändig information. På detta sätt kan t.ex. behovet av konsultstöd minska något.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft26"&gt;Förslaget om ett minskat ansvar för gäldenären att redogöra för sina skulder i ansökan förväntas få en positiv påverkan även för borgenärskollektivet. Nuvarande ordning leder till att gäldenären – eller den som hjälper gäldenären med ansökan – måste lägga ned ett stort arbete med att reda ut sin skuldsituation. Det leder i sin tur till att många företag får upprepade förfrågningar om de har ford- ringar på gäldenärer som ansöker om skuldsanering. För vissa före- tag kan hanteringen av dessa förfrågningar innebära ett betydande merarbete. Genom att gäldenärerna slipper ange dessa skulder för- väntas belastningen minska för företagen, vilket medför att deras administrativa kostnader kan minska i motsvarande mån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft24"&gt;Vissa av borgenärerna kommer enligt förslaget att överta ansvaret för att redogöra för gäldenärens skulder till dem. Någon ökad belast- ning bedömer vi emellertid inte att det ska innebära för dessa företag. De företag som berörs är sådana som rimligen kan förväntas ha etablerade rutiner för sin fordringshantering och som redan i dag bevakar kungörelser om skuldsanering. Endast de före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft16"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;tag som av något skäl inte har sådana rutiner kan behöva anpassa sin verksamhet till de nya bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft7"&gt;En betydande påverkan för företagens situation är förslaget om att samtliga skuldsaneringsbetalningar ska hanteras inom ramen för en betalningsförmedling. Kronofogdemyndigheten ska svara för denna förmedling och utbetalning till borgenärerna ska ske en gång per år. Detta innebär att företag i borgenärsrollen inte behöver han- tera besvärliga betalningsplaner. Inte heller behöver de ta emot uppemot tolv betalningar årligen under en femårsperiod, utan får betalt en gång per år. Det blir inte längre nödvändigt att fakturera och någon bevakning av om betalning har skett behöver inte göras på samma sätt som i dag. Detta kommer att få stor betydelse för de administrativa kostnaderna i företag som hanterar skuldsanerings- fordringar. Vi har uppskattat att borgenärskollektivets admini- strativa kostnader för betalningshanteringen kan ligga mellan 40 och 80 miljoner kronor per år (se avsnitt 10.3). Om borgenärerna slipper avisera dessa betalningar, kontrollera att betalning kommit in och dessutom inte längre behöver hantera en mängd småbetalningar varje år kommer dessa kostnader att minska betyd- ligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft7"&gt;Vi bedömer att skuldsaneringsförfarandets administrativa kost- nader kommer att minska betydligt för företag i borgenärsrollen. En skuldsaneringsportal kan bidra till att behovet av konsult- tjänster minskar. Förslaget om ett förenklat ansökningsförfarande kommer att leda till färre förfrågningar hos borgenärerna om vilka skulder en gäldenär har. Hur stor besparing det innebär går dock inte att uppskatta. Störst påverkan bedöms inrättandet av en betal- ningsförmedling få.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Särskilt om förslagens påverkan för små företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Förslagen om åtgärder för att öka kunskapen om skuldsanering är särskilt betydelsefulla för små företag, eftersom begränsade kun- skaper kan leda till en sämre konkurrenskraft. Små företag kan sakna resurser att inhämta information och hålla sig uppdaterad om aktuell lagstiftning. En skuldsaneringsportal kan därför vara av sär- skild vikt för små företag och bidra till att deras administrativa kostnader kan minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft24"&gt;Utredningen har vid utformningen av regleringen tagit särskild hänsyn till bl.a. små företags situation i ett avseende. Det gäller för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft16"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td186"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft80"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft7"&gt;slaget om gäldenärens minskade ansvar för att redogöra för sina skulder i ansökan. Gäldenären är enligt förslaget fortfarande skyl- dig att redogöra för skulder till privatpersoner och mindre närings- idkare, varvid avses företag som inte företräds av ett inkassobolag eller inte själv bedriver inkassoverksamhet. Genom detta undantag begränsas risken för att små företag ska förlora sin rätt till betal- ning i en skuldsanering, eftersom det inte kan förväntas att de bevakar kungörelser i Post- och Inrikes Tidningar. Vi har av samma skäl infört en utökad möjlighet för Kronofogdemyndigheten att kungöra i lokaltidningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Vi anser att förslaget om en betalningsförmedling kan få särskild betydelse för små företag i borgenärsrollen. Gäldenärens betalningar enligt nuvarande betalningsplaner innebär inte sällan en omotiverad arbetsbelastning för borgenärerna. Små företag har till skillnad från många större företag inte alltid samma rutiner och stöd för sin fordringshantering. För dessa kommer en betalningsförmedling att innebära en särskild lättnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;I övrigt bedömer vi att förslagen inte kommer att påverka de mindre företagens villkor i något avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Företagens intäkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Utredningens förslag bedöms påverka företagens intäkter i vissa avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft8"&gt;Det kan argumenteras att en förväntad ökning av antalet skuld- saneringar kan innebära en minskad intäkt för borgenärskollektivet i de fall den skuldsatte bedöms ha viss betalningsförmåga. Sam- tidigt leder en lyckosam ekonomisk rehabilitering inte enbart till att det allmännas utgifter för gäldenären minskar, men också att den enskilde kan leva ett mer samhällsnyttigt liv. Det innebär inte sällan en möjlighet till en högre inkomst, ett större betalnings- utrymme och bättre köpkraft. Detta kommer givetvis även företagen till del. Vi bedömer därför inte att ett ökat antal skuld- saneringar leder till minskade intäkter för företagen, utan i stället förbättrade intäktsmöjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft7"&gt;Förslaget om en större flexibilitet vid bestämmandet av betal- ningsplanens längd kan sannolikt leda till avsteg från huvudregeln om fem år i något större omfattning än i dag. Det är uppenbart att företag som i egenskap av borgenärer har rätt till betalning enligt en skuldsanering får mindre betalt om planen blir kortare än fem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft16"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p679 ft7"&gt;år. Det går inte att göra någon bedömning av hur ofta kortare planer kommer att bestämmas, varför det är svårt att beräkna de ekonomiska effekterna. Det ska i sammanhanget också beaktas att en kortare plan bidrar till att gäldenären blir ekonomiskt rehabilite- rad tidigare, vilket alltså kommer företagen till del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft26"&gt;Utredningens förslag om att gäldenärerna inte ska behöva genom- föra några skuldsaneringsbetalningar under två månader per år beräk- nas medföra en minskad intäkt för borgenärskollektivet med 73 miljoner kronor per år beräknat utifrån dagens antal skuldsane- ringar (se avsnitt 9.7.5). Detta ska jämföras med kostnaden för en ett år kortare betalningsplan, som skulle kosta 88 miljoner kronor. Betalningsfria månader förväntas leda till en hållbarare betalnings- plan, vilket är till nytta även för borgenärerna. Av detta skäl före- slår vi inte en samtidig minskning av gäldenärens buffert.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft7"&gt;Förslaget om att gäldenären ska påbörja sina betalningar redan från inledandebeslutet leder till att många gäldenärer blir skuldfria tidigare, i de fall som skuldsanering beviljas. Företagen påverkas också positivt av att gäldenärerna blir ekonomiskt rehabiliterade på kortare tid och därmed får en ökad köpkraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Borgenärerna kan också få del av inbetalda medel även i de fall skuldsanering inte beviljas. Enligt nuvarande ordning avbryts löne- utmätning och andra exekutiva åtgärder i och med att Kronofogde- myndigheten meddelar ett inledandebeslut. Detta innebär att borgenären inte får några pengar och gäldenären i stället får till- godogöra sig ett eventuellt betalningsutrymme fram tills skuldsane- ringsärendet avgörs. Vi föreslår nu att de medel som gäldenären betalar från och med inledandebeslutet ska betalas till de borgenärer vars verkställighetsåtgärder avbrutits, om skuldsanering inte bevilj- as. De negativa ekonomiska effekterna av ett inledandebeslut und- viks därför, vilket kommer företag i borgenärsrollen till del. Detta gäller särskilt i de fall Kronofogdemyndighetens handläggningstid drar ut på tiden och då gäldenärens betalningsutrymme är stort. Hur stor påverkan detta sammantaget får är dock inte möjligt att uppskatta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft7"&gt;Genom betalningsförmedlingen kommer borgenärerna att få betalt endast en gång per år. Så snart skuldsanering beviljas ska de medel som gäldenären betalar sättas in på ett räntebärande konto och räntan ska tillfalla borgenärerna. Det innebär att företag i borgenärsrollen inte orsakas någon förlust av att de inte genast får direkt tillgång till inbetalda medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft16"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372297x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td186"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft80"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p732 ft7"&gt;För Kronofogdemyndighetens förmedlingsverksamhet föreslås att det för varje betalningsplan ska tas ut en årlig avgift om 500 kronor. Sammanlagt kan uppskattas att avgifterna tillsammans kommer att uppgå till tio miljoner årligen (se avsnitt 14.4.2). Det belastar borgenärskollektivet eftersom de medel som ska fördelas minskar i motsvarande mån. Detta måste dock jämföras med de betydande kostnader som borgenärskollektivet i dagsläget har för hanteringen av skuldsaneringsbetalningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Sammanfattningsvis bedömer vi att intäkterna för företagen kommer att minska något till följd av förslagen om flexiblare betal- ningsplaner och betalningsfria månader. Förslagen om att gäldenär- en ska påbörja sina betalningar tidigare, ett förenklat ansöknings- förfarande och inrättandet av en betalningsförmedling kommer dock sammantaget att innebära positiva ekonomiska effekter för företagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Förslagen förväntas inte få några effekter av betydelse för före- tags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Någon särskild hänsyn till tidpunkten för ikraftträdande behöver inte tas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;14.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Konsekvenser för enskilda personer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förslagen underlättar för gäldenärer att ansöka om skuldsanering. De skuldsatta ges också bättre förutsättningar att klara av en skuldsanering och kan bli rehabiliterade snabbare än vad som i dag sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft7"&gt;Möjligheten till snabbare rehabilitering kommer att vara betydelsefullt för barn till skuldsatta, som ofta drabbas hårt av för- äldrarnas skuldsituation. Förslaget om betalningsfria månader kommer att innebära en lättnad för de barn vars föräldrar beviljats skuldsanering med betalningsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft8"&gt;För borgenärer som är privatpersoner kan intäkterna komma att öka genom förslagen om att gäldenären ska betala redan från inledandebeslutet och inrättandet av en betalningsförmedling. Förslaget om betalningsfria månader och ökad flexibilitet vid bestämmandet av betalningsplanens längd kan å andra sidan medföra en minskad intäkt för borgenärerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft7"&gt;Förslagen förväntas inte leda till några ökade kostnader för enskilda personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft16"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;14.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Gäldenärer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft9"&gt;Förutsättningar att ansöka och klara av en skuldsanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;De åtgärder som föreslås kommer att få positiva effekter för gälde- närerna i flera avseenden. Ökade kunskaper och bättre tillgång till information kan förväntas bidra till att fler gäldenärer ansöker om skuldsanering. Informations- och utbildningsinsatser mot pro- fessionella aktörer kan dessutom erbjuda gäldenärerna ett bättre stöd under ansökningsförfarandet, skuldsaneringsförfarandet och under hela skuldsaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft7"&gt;I dag är den genomsnittliga kötiden till budget- och skuld- rådgivare sex veckor. Det har uppskattats att det därefter tar i genonsnitt 4,2 månader innan en skuldsaneringsansökan ges in (se avsnitt 12.4). Förhoppningen är att ett förenklat ansökningsförfar- ande och ett annat arbetssätt hos budget- och skuldrådgivare bidrar till att det går snabbare att ansöka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Vi tror att en mer nyanserad bedömning av det kvalificerade insolvensrekvisitet kommer att leda till att vissa svårt skuldsatta kan få skuldsanering, från att tidigare ha varit utestängda från den möjligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft26"&gt;Gäldenären kommer i många fall att kunna bli ekonomiskt rehabi- literad snabbare än vad som sker enligt nuvarande ordning. För det första ska gäldenären i normalfallet påbörja sina betalningar redan vid inledandebeslutet och har möjlighet att göra avräkning på löp- tiden för en betalningsplan. För det andra kan tidsfristen för övriga rättsverkningar till följd av en skuldsanering – betalningsanmärk- ning och möjlighet att begära omprövning – påbörjas vid inled- andebeslutet och inte först vid skuldsaneringsbeslutet. På så sätt saknar det i detta sammanhang betydelse om Kronofogdemyndig- hetens handläggning drar ut på tiden. För det tredje blir utrymmet större för att i vissa fall bestämma en kortare betalningsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft24"&gt;Utrymme för flexiblare betalningsplaner och betalningsfria månader kommer att motivera fler att ansöka men också att under- lätta förutsättningarna för en gäldenär att klara av en betalnings- plan. Den föreslagna betalningsförmedlingen kan förväntas leda dels till att fler vågar ansöka dels till att fler klarar av att genomföra skuldsaneringen. En utökad möjlighet att få skuldsanering även om man tidigare misslyckats förväntas också leda till att fler ansöker. Ett stöd från budget- och skuldrådgivare under hela skuldsaneringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft16"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td186"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft80"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft7"&gt;bidrar till att fler lyckas genomföra den, men också bli ekonomiskt rehabiliterade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft20"&gt;Utredningen har inte bedömt att särskilda hänsyn behöver tas till tidpunkten för ikraftträdande vad gäller gäldenärernas situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft9"&gt;Påverkan på gäldenärens kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Ett inledandebeslut innebär att pågående utmätning och andra verkställighetsåtgärder upphör. Det eventuella betalningsutrymme som då uppstår får gäldenären enligt nuvarande ordning tillgodo- göra sig för egen del. Genom förslaget att skuldsaneringsbetalning- arna ska påbörjas redan vid inledandebeslutet är detta inte längre möjligt. Men eftersom avräkning samtidigt kan förkorta en fram- tida betalningsplan innebär förslaget inte någon kostnad för gälde- närens del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;De betalningsfria månaderna minskar kostnaderna för de gäl- denärer som har beviljats skuldsanering med betalningsplan. Under två månader per år behöver gäldenären inte göra några skuld- saneringsbetalningar, vilket innebär en förbättrad ekonomisk situation under dessa månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;I övrigt påverkas inte gäldenärens kostnader och intäkter i något avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Barnperspektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Enligt direktiven ska vi särskilt redovisa vilka konsekvenser de för- slag som lämnas får för barn. De barn som kan beröras av utred- ningens förslag är främst barn till evighetsgäldenärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft26"&gt;Vi bedömer att under en femårsperiod kommer 25 000 fler gäldenärer att kunna få skuldsanering. Av dessa kan förväntas att 10 000 har hemmavarande barn (jfr. avsnitt 9.7.5). Om det i varje familj finns två barn skulle det innebära att 20 000 barn inledningsvis berörs. Efter femårsperioden förväntar vi oss 1 500 fler skuldsane- ringar årligen än i dag. Utifrån samma antaganden skulle det på sikt innebära att 1 200 fler barn årligen påverkas av förslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft24"&gt;De gäldenärer som får skuldsanering och blir ekonomiskt rehabiliterade får möjlighet till en helt annan ekonomisk situation, vilket givetvis påverkar även deras barn. Det ekonomiska utrymmet blir större, och det bidrar till bättre förutsättningar att uppfylla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft16"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;familjens materiella behov. Även de negativa effekter som över- skuldsättningen bidrar till kan minska, t.ex. socialt utanförskap och ohälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft26"&gt;För barn kan dessutom möjligheten för gäldenären till en snabbare rehabilitering vara särskilt betydelsefull, eftersom barn lever under helt andra tidsmässiga perspektiv. Familjens ekonomiska svårig- heter kan pågå under en betydande del av barnets uppväxt. Ur ett barnperspektiv är det därför särskilt angeläget att skuldsaneringen inte blir alltför utsträckt. Det kan därför i vissa fall vara motiverat med en kortare betalningsplan, för att ta hänsyn till barnens behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Den kanske viktigaste åtgärden för att underlätta för barn till skuldsaneringsgäldenärer är förslaget om betalningsfria månader. Under löptiden för en betalningsplan lever gäldenären och dennes familj under mycket begränsade ekonomiska ramar. Förslaget om betalningsfria månader syftar till att utgöra en ventil i en annars pressad tillvaro, vilket kan vara till stor nytta för familjer som har barn. Månaderna är förlagda till juni och december, av hänsyn till att de ekonomiska kraven kan vara som störst inför sommar- och julledigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Sammanfattningsvis anser vi att de förslag som lämnas leder till att skuldsanering, som yttersta utväg för ekonomiskt pressade gäldenärer, uppfattas som mer human och bättre anpassad till barn- familjernas och i synnerhet barnens situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;14.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Borgenärer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Enskilda personer som är borgenärer och av något skäl kommer i kontakt med skuldsaneringsinstitutet påverkas av utredningens för- slag på liknande sätt som företag i borgenärsrollen (jfr avsnitt 14.5). Personer som är berättigade till skadestånd, som har sålt något på kredit utan att få betalt eller som har lånat ut pengar är exempel på sådana enskilda personer som kan befinna sig i borgenärs- rollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;I likhet med mindre företag kan många privatpersoner ha begränsade kunskaper om skuldsanering och därför vara i behov av tillgång till information. Av detta skäl är den föreslagna skuld- saneringsportalen betydelsefull även för privatpersoner, eftersom den är avsedd att tillhandahålla information på ett lättillgängligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft16"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td186"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft80"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p638 ft7"&gt;Särskild hänsyn har tagits till privatpersoner i borgenärsrollen vid utformningen av bestämmelsen om vilka borgenärer som ges ett utökat ansvar för att redogöra för sina fordringar. På samma sätt som mindre företag som inte företräds av inkassobolag kan privatpersoner inte förväntas bevaka kungörelser om skuldsanering. Gäldenären är därför även fortsättningsvis skyldig att redogöra för sina fordringar till privatpersoner, för att undvika att dessa förlorar sin rätt till betalning genom skuldsaneringsbeslutet. Kronofogde- myndigheten har därför också fått en utökad möjlighet till kungörel- ser i lokaltidningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;Förslaget om en betalningsförmedling förväntas underlätta för privatpersoner som har fordringar på skuldsaneringsgäldenärer. Genom förmedlingsverksamheten minskar hanteringen av skuld- saneringsbetalningarna betydligt. Borgenärerna lider ingen förlust av att utbetalning kommer att ske endast en gång per år, eftersom inbetalda medel kommer att utbetalas med ränta. Förslaget om en avgift för förmedlingsverksamheten innebär dock att betalnings- utrymmet som ska fördelas mellan borgenärerna minskar något.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;En förväntad ökning av antalet skuldsaneringar medför att fler privatpersoner med fordringar omfattas av skuldsaneringsbeslut, och därmed kan få sin fordran nedsatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft8"&gt;Utredningens förslag om större flexibilitet vid bestämmandet av betalningsplanens längd och betalningsfria månader kommer att minska utdelningen även till borgenärer som är privatpersoner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft8"&gt;Privatpersoner i borgenärsrollen kommer också att gynnas av förslaget om att de medel som gäldenären betalar in före en skuld- sanering kan komma borgenärerna till del om skuldsanering inte beviljas, i de fall pågående utmätning har avbrutits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft7"&gt;Sammanfattningsvis bedömer vi att intäkterna för privatper- soner som är borgenärer kan minska något till följd av förslagen om flexiblare betalningsplaner och betalningsfria månader. Försla- gen om informationsinsatser, att gäldenären ska påbörja sina betal- ningar tidigare och betalningsförmedlingen kommer dock att innebära positiva effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft16"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372302x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;14.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Utredningens förslag påverkar inte den kom- munala självstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft26"&gt;Av 2 kap. 1 § socialtjänstlagen framgår att varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Regeringen har tidigare konstaterat att uppgiften att lämna budget- och skuld- rådgivning hör till socialtjänstens område.&lt;SPAN class="ft76"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Utredningens förslag om budget- och skuldrådgivning innebär inte att kommunerna ges någon utvidgad skyldighet än vad som idag följer av socialtjänst- lagen, utan enbart en precisering av kommunens generella ansvar.&lt;SPAN class="ft76"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Precis som tidigare ställer inte lagstiftningen några krav på hur kommunen internt ska organisera verksamheten.&lt;SPAN class="ft76"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Utredningen föreslår att regeringen bör förtydliga tillsynsmyndighetens ansvar för tillsyn över budget- och skuldrådgivningen. Det förhållandet att tillsyn ska bedrivas över rådgivningsverksamheten kan dock inte anses utgöra någon förändring jämfört med vad som gällt alltsedan skuld- saneringslagens tillkomst. Sammanfattningsvis påverkar utredningens förslag inte den kommunala självstyrelsen i något avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Se prop. 2005/06:124 s. 38 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Jfr. prop. 1993/94:123 s. 81 f och SOU 2004:81 s. 261.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Se prop. 2005/06:124 s. 38 och SOU 2004:81 s. 261.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;


&lt;P class="p3 ft6"&gt;15 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft94"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;15.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Förslaget till lag om ändring i skuldsaneringslagen (2006:548)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft9"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Kronofogdemyndigheten prövar ärenden om skuldsanering och ärenden om omprövning av ett beslut om skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft35"&gt;Kronofogdemyndigheten ska lämna upplysningar om skuldsanering till gäldenärer som under lång tid har varit föremål för utmätning av lön eller andra exekutiva åtgärder enligt utsökningsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Kommunen &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;inom ramen för socialtjänsten eller på annat sätt lämna &lt;SPAN class="ft9"&gt;budget- och skuldrådgivning &lt;/SPAN&gt;till skuldsatta personer. Denna skyldighet gäller även under skuldsaneringsförfarandet &lt;SPAN class="ft9"&gt;och till dess att en beviljad skuldsanering är helt avslutad&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Konsumentverket &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;stödja och ge vägledning för den budget- och skuldrådgivning som kommunerna &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;svara för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft7"&gt;Av paragrafen framgår vilka myndigheter som är närmast inblandade i skuldsaneringsförfarandet och vilka deras huvudsakliga uppgifter inom förfarandet är. Övervägandena för våra förslag till ändringar finns i avsnitt 6.3 och 12.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft26"&gt;I &lt;SPAN class="ft35"&gt;första stycket&lt;/SPAN&gt;, som är oförändrat, anges Kronofogdemyndighetens uppgift som beslutsfattare i skuldsaneringsförfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft26"&gt;Lagrummet har fått ett nytt &lt;SPAN class="ft35"&gt;andra stycke &lt;/SPAN&gt;av vilket framgår att Kronofogdemyndigheten även har en skyldighet att gå ut med riktad upplysning om skuldsanering till enskilda gäldenärer. Avsik- ten är att myndigheten ska använda sig av den kunskap som finns om skuldsatta i de egna databaserna, för att nå ut till dem som inte ansöker om skuldsanering trots att de är svårt skuldsatta. Genom förslag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet (2 kap. 2, 8 och 20 §§) är det möjligt för myndigheten att för detta ändamål använda uppgifter i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft16"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;utsökning- och indrivningsdatabasen, betalningsföreläggande- och handräckningsdatabasen samt konkurstillsynsdatabasen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft8"&gt;Någon närmare anvisning om vilken del av Kronofogdemyndig- heten som ska stå för denna uppgift anges inte i lagtexten, utan myn- digheten kan själv välja hur den ska vara organiserad. I samman- hanget ska beaktas vikten av att förtroendet för myndighetens verksamhet i övrigt inte påverkas negativt. Av detta skäl bör upp- lysningsinsatsen vara fristående från myndighetens verksamhet för verkställighet och skuldsanering. På så sätt undviks en samman- blandning med myndighetens övriga roller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft8"&gt;För att myndighetens opartiskhet inte ska ifrågasättas är det även viktigt att gäldenärerna endast lämnas &lt;SPAN class="ft41"&gt;upplysningar &lt;/SPAN&gt;om skuldsanering, vilket innefattar information om att skuldsanering finns och vad en sådan innebär. Däremot ska något försök att påverka gäldenären att ansöka om skuldsanering inte förekomma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;I vilken form informationen ska lämnas anges inte heller i lag- texten. Det kan vara fråga om både skriftlig och muntlig informa- tion. Muntliga upplysningar kan lämnas både per telefon och vid t.ex. hembesök. En personlig kontakt kan sannolikt förväntas bidra till att åtgärden blir mer verksam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft26"&gt;I paragrafen anges att informationen ska lämnas till gäldenärer, vilket avser skuldsatta fysiska personer. Kretsen är dessutom avgrän- sad till dem som finns i myndighetens egna register med anledning av att de varit föremål för verkställighet. Det gäller främst löneutmät- ning, men även dem som t.ex. varit föremål för upprepade verk- ställighetsförsök. Det krävs dessutom att åtgärderna ska ha pågått under lång tid. Vilken tidsrymd som avses anges inte närmare i lag- texten, men syftet ska vara att nå ut till dem som faktiskt skulle kunna beviljas skuldsanering. Myndigheten får själv utarbeta kriterier för vilka gäldenärer som ska kontaktas, men det är viktigt att säker- ställa att alla skuldsatta i samma situation nås av enhetlig information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Tredje stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar paragrafens nuvarande andra stycke. Kommunerna har redan nu en skyldighet att genom olika former av ekonomisk rådgivning dels bidra till att förebygga överskuldsättning dels hjälpa skuldsatta att hitta en lösning på sina problem. I nuvarande lagtext anges att kommunen inom ramen för socialtjänsten eller på annat sätt ska lämna råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft24"&gt;Rådgivningsskyldigheten formuleras nu om och anges mer kort- fattat som ett krav på kommunen att lämna budget- och skuldråd- givning till skuldsatta personer. Det ska understrykas att det inte står kommunerna fritt att välja om sådan rådgivning ska erbjudas invå-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft16"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p740 ft26"&gt;narna, utan det är fråga om en lagstadgad skyldighet för samtliga kommuner att uppfylla detta krav. Med rekvisitet budget- och skuld- rådgivning avses tillgång till kvalificerad rådgivningsverksamhet, där rådgivarna har tillräckligt hög kunskap och kompetens för att kunna bistå skuldsatta. Kommunerna måste därför förvissa sig om att rådgivarna har den utbildning och erfarenhet som krävs för upp- draget samt att de ges möjlighet till regelbunden fortbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft26"&gt;Kommunerna måste även se till att rådgivningsverksamheten har sådan kapacitet att en hjälpsökande kan få bistånd utan oskäligt dröjs- mål. En gäldenär måste snabbt få hjälp att ansöka om skuldsanering eller på annat sätt erbjudas stöd för att lösa sina ekonomiska problem. Från och med att ett inledandebeslut har meddelats, är det dessutom angeläget att den enskilde erbjuds regelbundet stöd för att inte riskera att misslyckas med sin skuldsanering. I samband med inledandebeslu- tet kan gäldenären nämligen åläggas en skyldighet att påbörja betal- ningar enligt skuldsaneringen (se 14 a §). Hur gäldenären klarar av att sköta dessa betalningar har bl.a. betydelse för möjligheten att sedan beviljas skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft8"&gt;Kommunernas skyldighet gäller, på samma sätt som nu, under hela skuldsaneringsförfarandet och under löptiden för en betal- ningsplan. Det förtydligas dessutom att rådgivning ska lämnas till dess att en beviljad skuldsanering är helt avslutad. På så sätt beto- nas att även de gäldenärer som beviljats skuldsanering utan betal- ningsplan, s.k. nollbeslut, har rätt till rådgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft26"&gt;Skuldsanering behöver inte vara en lämplig lösning för alla över- skuldsatta personers ekonomiska svårigheter. Trots detta bör frågan om skuldsanering alltid väckas tidigt under rådgivningen, för att en ansökan snabbt ska kunna ges in. En budget- och skuldråd- givare ska inte göra någon egen bedömning av förutsättningarna för gäldenären att beviljas skuldsanering. Inte heller behöver gäldenär- ens skuldsituation vara utredd när en ansökan ges in. Genom försla- get att borgenärerna ska överta det huvudsakliga ansvaret för redovis- ningen av skulderna i en skuldsanering (se 11, 15 och 15 a §§) utgör inte detta heller någon huvudsaklig uppgift för rådgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft24"&gt;Andra åtgärder för att komma till rätta med gäldenärens ekonomi och regelbunden budgetrådgivning bör främst förläggas till tiden efter att en ansökan om skuldsanering har getts in. Om inledandebeslut inte meddelas eller skuldsanering inte beviljas kan rådgivningen inriktas mot andra tänkbara lösningar på gäldenärens situation. Under ett skuldsaneringsförfarande och till dess att en skuldsanering är avslutad ska budget- och skuldrådgivarna vara aktiva&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft16"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;i sin kontakt med gäldenären. Rådgivningen ska vara inriktad mot att ge gäldenären en fördjupad insikt i sin ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;För att lyfta fram budget- och skuldrådgivningens betydelse bör Kronofogdemyndigheten hänvisa till kommunens rådgivare i samt- liga beslut om skuldsanering som myndigheten fattar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Fjärde stycket &lt;/SPAN&gt;motsvarar paragrafens nuvarande tredje stycke och är till sitt innehåll oförändrat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Skuldsanering får beviljas en gäldenär med hemvist i Sverige som är fysisk person, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;gäldenären är &lt;/SPAN&gt;kvalificerat insolvent &lt;SPAN class="ft7"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;det är skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden att skuldsanering beviljas honom eller henne.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft7"&gt;Den som är folkbokförd i Sverige ska vid tillämpningen av första stycket anses ha hemvist i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft41"&gt;Med kvalificerad insolvens avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga med hänsyn till samtliga omständigheter kan antas bestå under överskådlig tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft7"&gt;Vid tillämpningen av första stycket 2 ska särskilt beaktas omständigheterna vid skuldernas tillkomst, de ansträngningar gälde- nären har gjort för att fullgöra sina förpliktelser och det sätt på vilket gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft28"&gt;Är gäldenären näringsidkare, får skuldsanering beviljas endast om de ekonomiska förhållandena i näringsverksamheten är enkla att utreda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft26"&gt;Paragrafen anger de grundläggande förutsättningarna för att skuldsanering ska kunna beviljas. Övervägandena finns i avsnitt 8.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;I &lt;SPAN class="ft9"&gt;första stycket 1 &lt;/SPAN&gt;förs begreppet kvalificerad insolvens in som ett rekvisit i lagtexten. Det kompletteras med en legaldefinition i para- grafens &lt;SPAN class="ft9"&gt;tredje stycke, &lt;/SPAN&gt;av vilken framgår att med kvalificerad insol- vens avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga med hänsyn till samtliga omständigheter kan antas bestå under överskådlig tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft16"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft26"&gt;I nuvarande lagtext uttrycks det kvalificerade insolvenskravet som att gäldenären är på obestånd och så skuldsatt att han eller hon inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid. Legaldefinitionen för obestånd, eller insolvens, anges i 1 kap. 2 § konkurslagen (1987:672) som de fall då gäldenären inte kan rätteli- gen betala sina skulder och denna oförmåga inte är endast tillfällig. Insolvensdefinitionen får enligt förslaget utgöra en del av det kvalificerade insolvensrekvisitet i skuldsaneringslagen. Samma tids- perspektiv anges – överskådlig tid – men det förtydligas att bedöm- ningen ska göras med hänsyn till samtliga omständigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft26"&gt;Med ändringen betonas kravet på en nyanserad bedömning. Kravet har funnits sedan skuldsaneringslagens tillkomst och även framhållits av Högsta domstolen (se NJA 2013 s. 128). Med den nya formule- ringen poängteras särskilt att det inte ska vara fråga om enbart en matematisk beräkning av hur lång tid det tar för en gäldenär med en viss inkomstnivå att betala sina skulder. Beräkningen måste också följas av en realistisk prognos över gäldenärens förutsättningar, där samtliga kända omständigheter ska beaktas. Sjukdom, handikapp och hög ålder är sådant som kan påverka prognosen, men det kan även finnas andra förhållanden av betydelse. Vid bedömningen är det vik- tigt att också ta hänsyn till lagens rehabiliterande syfte. Även exem- pelvis yngre, förvärvsarbetande ska kunna komma i fråga för skuld- sanering. Vad som utgör överskådlig tid kan variera betydligt mellan olika gäldenärer, och det är angeläget att någon statisk tids- gräns inte tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft24"&gt;Det nuvarande tredje och fjärde stycket får en ny placering som lagrummets &lt;SPAN class="ft27"&gt;fjärde och femte stycke. &lt;/SPAN&gt;I övrigt är lagrummet oförändrat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft7"&gt;En gäldenär som är ålagd näringsförbud enligt lagen (1986:436) om näringsförbud får inte beviljas skuldsanering. Detsamma gäller en gäldenär som tidigare &lt;SPAN class="ft9"&gt;har fullgjort en &lt;/SPAN&gt;skuldsanering, om det inte finns synnerliga skäl för skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft7"&gt;Paragrafen innehåller dels ett förbud mot skuldsanering för den som är ålagd näringsförbud (första meningen), dels en regel som kraftigt inskränker möjligheten att erhålla skuldsanering för den som redan tidigare har beviljats skuldsanering (andra meningen). Övervägandena finns i avsnitt 11.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft7"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft9"&gt;första meningen &lt;/SPAN&gt;är oförändrad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft16"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p749 ft26"&gt;Begränsningen av möjligheten till skuldsanering en andra gång i &lt;SPAN class="ft35"&gt;andra meningen &lt;/SPAN&gt;gäller enligt nuvarande ordning samtliga personer som har beviljats skuldsanering. Men genom föreslagen lagändring kan en gäldenär som tidigare misslyckats med sin skuldsanering och fått den upphävd beviljas skuldsanering på nytt utan att det ska krävas synnerliga skäl. En sådan gäldenär har fortfarande kvar sina gamla skulder och är inte ekonomiskt rehabiliterad. Borgenärerna har i sin tur kvar sina fordringar på gäldenären som om någon skuldsanering aldrig hade ägt rum. Det är angeläget att en sådan gäldenär får möjlighet till snar rehabilitering, och det uppställs därför inte några egentliga begränsningar för att beviljas skuldsanering på nytt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft26"&gt;För att en gäldenär vars tidigare skuldsanering blivit upphävd måste det ändå finnas utsikter för den skuldsatte att klara av en ny skuldsanering. Det finns inte något bestämt antal tillfällen som en gäl- denär kan beviljas skuldsanering på nytt, men den enskildes förutsätt- ningar att genomföra en skuldsanering kan sannolikt bedömas vara högst begränsad efter ett flertal upphävanden. Vid den allmänna skälighetsbedömningen ska hänsyn tas till de omständigheter som ledde fram till att den tidigare skuldsaneringen kom att upphävas. Det måste beaktas i vilken utsträckning gäldenären själv kan hållas ansvarig för detta och inte minst i vilken mån förutsättningarna har förbättrats för gäldenären att fullfölja en skuldsanering (jfr Högsta domstolens avgörande den 28 juni 2013 i mål Ö &lt;NOBR&gt;3320-12).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft8"&gt;För gäldenärer som har fullgjort en skuldsanering och skuldsatt sig på nytt finns alltjämt ett krav på synnerliga skäl för att kunna beviljas skuldsanering på nytt. För dessa personer ska det fort- farande röra sig om sällsynta undantagsfall för att få möjlighet till en andra chans (se prop. 1993/94:123 s. 91). I tidigare förarbeten har som exempel på ett sådant fall angetts vara om en person i yngre år har beviljats skuldsanering och sedan efter lång tid på nytt hamnar i en långvarig obeståndssituation, t.ex. på grund av allvarlig sjukdom, förtidspensionering eller långvarig arbetslöshet (se prop. 1993/94:123 s. 198).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;En skuldsanering omfattar, om inte annat föreskrivs i denna lag, alla fordringar på pengar mot gäldenären som har uppkommit före den dag då beslut meddelas enligt 14 § andra stycket att inleda skuldsanering &lt;SPAN class="ft41"&gt;(inledandebeslut)&lt;/SPAN&gt;. Skuldsanering medför att rätten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft16"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft7"&gt;till ränta eller dröjsmålsavgift på en sådan fordran bortfaller för tiden efter nämnda dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft26"&gt;Vid skuldsaneringen får det bestämmas att en fordran som avses i första stycket och som är beroende av villkor, inte är till beloppet fastställd eller inte är förfallen till betalning, inte ska omfattas av skuldsaneringen. I fråga om en sådan fordran får borgenären utan hinder av föreskrifter i annan författning bevilja anstånd med betal- ningen under den tid betalningsplanen enligt 9 § löper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft7"&gt;En skuldsanering omfattar inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;en fordran på familjerättsliga underhåll,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;en fordran för vilken borgenären har panträtt eller annan för- månsrätt enligt 6 eller 7 § förmånsrättslagen (1970:979) eller retentionsrätt, till den del säkerheten räcker till för betalning av fordran,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;en fordran för vilken borgenären, innan &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;inledandebeslut &lt;/SPAN&gt;har meddelats, har fått förmånsrätt enligt 8 § förmånsrättslagen, när det gäller egendom som har tagits i anspråk vid verkställigheten,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;en fordran som inte är förfallen till betalning och som är bero- ende av att borgenären tillhandahåller en motprestation, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;en fordran som är tvistig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft28"&gt;Bestämmelsen i tredje stycket 1 gäller inte när Försäkringskassan eller ett utländskt offentligt organ inträtt i den underhållsberättigades rätt till underhållsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft7"&gt;I paragrafen har endast genomförts redaktionella förändringar, då formuleringen beslut enligt 14 § att inleda skuldsanering har definierats som det nu vedertagna begreppet &lt;SPAN class="ft9"&gt;inledandebeslut&lt;/SPAN&gt;. Någon betydelsemässig ändring är inte avsedd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft7"&gt;Vid en skuldsanering &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;bestämmas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;vilka fordringar som enligt 7 § &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;omfattas av skuldsaneringen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;vad som enligt 8 § &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;gälla för dem,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;vilket belopp som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;fördelas mellan borgenärerna&lt;SPAN class="ft9"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft16"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p752 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;en betalningsplan som &lt;/SPAN&gt;anger avgift enligt 10 § skuldsanerings- förordningen (1994:347), det månatliga belopp som gäldenären ska betala, när och hur betalning ska ske samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;när och hur borgenärerna ska få betalt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft8"&gt;Det belopp som &lt;SPAN class="ft41"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;fördelas mellan borgenärerna &lt;SPAN class="ft41"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;bestämmas så att skuldsaneringen tar i anspråk gäldenärens samtliga tillgångar och inkomster efter avdrag för vad som &lt;SPAN class="ft41"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;förbehållas gäldenären för dennes och dennes familjs försörjning. Därvid &lt;SPAN class="ft41"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;bestämmel- serna i 7 kap. 4 och 5 §§ utsökningsbalken om förbehållsbelopp vara vägledande. Det får bestämmas vid skuldsaneringen att för- behåll även &lt;SPAN class="ft41"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;göras för betalning av en fordran som, enligt 7 § tredje stycket eller beslut som fattas med stöd av 7 § andra stycket, inte omfattas av skuldsaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Av fördelningen enligt första stycket 3 &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;det framgå hur stor procentandel av fordringarnas belopp som &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;kvarstå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft26"&gt;Den betalningsplan som &lt;SPAN class="ft35"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;bestämmas enligt första stycket 4 &lt;SPAN class="ft35"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;löpa under fem år, om det inte &lt;SPAN class="ft35"&gt;är skäligt &lt;/SPAN&gt;att bestämma en kortare tid. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Från betalningsplanens längd ska avräkning göras med det antal månader som förflutit sedan inledandebeslutet meddelades.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft7"&gt;Paragrafen innehåller regler om vad som ska bestämmas vid en skuldsanering i fråga om de fordringar som omfattas av denna. Övervägandena finns i 9.7 och 10.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;innehåller några redaktionella förändringar i &lt;SPAN class="ft9"&gt;första, andra och tredje punkten&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft8"&gt;Den &lt;SPAN class="ft41"&gt;fjärde punkten &lt;/SPAN&gt;i samma stycke har ändrats som en följd av för- slaget att gäldenären ska betala till Kronofogdemyndigheten som betalningsförmedlande organ (se 9 a §), i stället för som enligt nuva- rande ordning direkt till varje borgenär. Den betalningsplan som bestäms ska endast innehålla information om gäldenärens framtida inbetalningar. Bedömer Kronofogdemyndigheten att gäldenären kommer att ha ett betalningsutrymme ska därför enligt denna punkt bestämmas en betalningsplan. I annat fall beviljas skuldsanering utan betalningsplan (s.k. nollbeslut).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;I planen ska anges den avgift som gäldenären är skyldig att betala för förmedlingsverksamheten. Beloppets storlek framgår av 10 § skuldsaneringsförordningen, vilken föreslås uppgå till 500 kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft16"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft26"&gt;Av planen ska vidare framgå vilket belopp som gäldenären ska betala varje månad. Beloppet utgörs av gäldenärens betalningsutrym- me, vilket är vad som kvarstår av gäldenärens framtida inkomst varje månad. Hur betalningsutrymmet beräknas framgår av paragrafens andra stycke. På samma sätt som betalningsutrymmet kan vara olika stort under skuldsaneringen kan även månadsbeloppet variera under olika delar av betalningsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft26"&gt;I betalningsplanen ska dessutom anges när och hur gäldenären ska utföra sina betalningar. Det ska alltså framgå när gäldenären ska börja betala enligt planen och vid vilket datum under resterande månader som betalning ska ske. Juni och december är genom förslaget i 9 a § betalningsfria. Betalningarna ska inledas så snart som möjligt efter att beslutet om skuldsanering har fattats. I de fall gäldenären redan har påbörjat sina betalningar (se 14 a §), bör planen utformas så att något uppehåll inte uppstår i de månatliga betalningarna. Vid bestämmandet av betalningsplanen är det dessutom nödvändigt att ta hänsyn till eventuell avräkning enligt fjärde stycket andra meningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Det konto till vilket gäldenären ska betala måste anges i planen. I planen bör lämpligen hänvisas till kommunens budget- och skuld- rådgivare (se kommentaren till 2 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;En ny &lt;SPAN class="ft41"&gt;femte punkt &lt;/SPAN&gt;har införts i första stycket. Av bestämmelsen framgår att det vid skuldsaneringsbeslutet även ska bestämmas när och hur borgenärerna ska få betalt. Enligt nuvarande ordning är detta sådan information som ska framgå av betalningsplanen. På grund av förslaget om att betalning ska ske genom en betalnings- förmedling utgör utbetalningen till borgenärerna inte längre en del av planen, utan ska bestämmas särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft26"&gt;För beslut om betalning till borgenärerna måste Kronofogde- myndigheten först ha fastställt vilket totalbelopp som ska fördelas mellan borgenärerna, vilket liksom tidigare framgår av tredje punk- ten. Det belopp som ska fördelas utgörs av dels de medel som gälde- nären redan kan ha betalat in till myndigheten före skuldsanerings- beslutet enligt 14 a § dels vad gäldenären förväntas kunna betala enligt en betalningsplan. Med hänsyn till att inbetalda medel ska sättas in på ett räntebärande konto vid skuldsaneringsbeslutet (se 22 a §) ska vid bestämmande av totalbeloppet även hänsyn tas till sådan upplupen ränta. Med hänsyn till bestämmelsen i 7 § första stycket andra meningen, ska däremot någon ränta i övrigt inte räknas med. I övrigt torde gäldenären inte ha några andra tillgångar att fördela, eftersom de redan bör vara realiserade när gäldenären ansöker om skuldsanering (se prop. 1993/94:123 s. 206). Innan fördelning mellan borgenärerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft16"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;sker ska avdrag göras för den avgift som gäldenären är skyldig att beta- la för förmedlingsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Det totalbelopp som bestäms enligt punkten 3 ska fördelas mellan borgenärerna enligt den likabehandlingsprincip som råder för skuldsaneringsförfarandet. Av fördelningen ska det framgå hur stor procentandel av fordringarnas belopp som ska kvarstå, vilket följer av tredje stycket. Det ska med andra ord bestämmas hur mycket som gäldenären totalt ska betala av varje fordran som om- fattas av skuldsaneringen (se prop. 1993/94:123 s. 207 f).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;Utifrån den procentsats som fastställs för fördelningen av total- beloppet ska sedan bestämmas hur stor årlig utbetalning som varje borgenär ska få och när detta ska ske. Genom att en betalningsplan normalt löper under fem år kommer det för de flesta borgenärer bli fråga om fem årliga utbetalningar. Om ett nollbeslut fattas i sam- band med skuldsaneringsbeslutet, men gäldenären dessförinnan genomfört betalningar enligt 14 a §, blir det i stället fråga om en engångsutbetalning, vilken bör kunna äga rum så snart beslutet om skuldsanering har vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft7"&gt;Enligt nuvarande ordning får ett beslut om skuldsanering verk- ställas utan hinder av att det inte har vunnit laga kraft (37 §). Denna bestämmelse föreslår vi ska utmönstrats ur lagen, med hän- syn till att borgenären inte längre ska ha rätt att få betalt i samband med att gäldenären ska betala, utan först en gång per år. Någon verk- ställighet kan därför inte begäras förrän tidigast vid det bestämda utbetalningstillfället. Det krävs dessutom att beslutet om betalning ska ha vunnit laga kraft (se 9 a § andra stycket). Gäldenären är emellertid fortfarande skyldig att påbörja sina betalningar dessförinnan. En borgenär som uppmärksammar att gäldenären missköter sina betal- ningar är före utbetalningstillfället hänvisad till att begära ompröv- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Andra och tredje stycket &lt;/SPAN&gt;innehåller endast redaktionella ändringar. Av &lt;SPAN class="ft35"&gt;fjärde stycket första meningen &lt;/SPAN&gt;framgår att den betalningsplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft7"&gt;som bestäms, som huvudregel ska löpa under fem år. Avvikelse från huvudregeln är möjlig om det bedöms vara skäligt att bes- tämma en kortare tid. Genom ändringen från det nuvarande kravet på särskilda skäl är avsikten att utrymmet för undantag ska öka. Trots att huvudregeln fortfarande ska vara en femårig betalnings- plan bör planens längd anpassas efter omständigheterna i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft24"&gt;För en ålderspensionär kan en femårig plan framstå som täm- ligen lång. Detsamma gäller personer som lider av livshotande sjuk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft16"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p756 ft8"&gt;domar. Det kan också finnas situationer där det finns behov av att ta större hänsyn till barnperspektivet och av detta skäl bestämma en kortare tid, t.ex. om gäldenären har många barn och det finns sjukdom i familjen. I något fall kan ett särskilt angeläget behov av snar ekonomisk rehabilitering utgöra en anledning till en större flexi- bilitet, t.ex. för en företagare att komma igång med sin verksamhet. Däremot bör undantag från huvudregeln ske mycket sparsamt när det gäller gäldenärer med färsk skuldsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft26"&gt;Fjärde stycket har kompletterats med en bestämmelse i dess &lt;SPAN class="ft35"&gt;andra mening &lt;/SPAN&gt;som anger att avräkning från betalningsplanens längd ska göras med det antal månader som förflutit sedan inledandebeslutet med- delades. Bestämmelsen föranleds av förslaget om att gäldenären ska påbörja betalningar redan när skuldsanering inleds. Vid ett inled- andebeslut ska Kronofogdemyndigheten alltid bedöma om gälde- nären har något betalningsutrymme. Om så är fallet ska samtidigt fattas ett beslut om att gäldenären då ska påbörja betalning. Saknas betalningsförmåga ska i stället beslutas att någon betalning inte ska ske (se 14 a §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;Sköter gäldenären sina förpliktelser och i övrigt medverkar under skuldsaneringen kan avräkning ske med det antal månader som förflutit sedan inledandebeslutet. Har vid inledandebeslutet bestämts att gäldenären ska börja betala, har gäldenären att efter- följa detta beslut för att någon avräkning ska ske. Om något beslut om betalning inte har fattats ska avräkning också medges på samma sätt, under förutsättning att gäldenären i övrigt kan anses ha medver- kat under tiden fram till skuldsaneringsbeslutet. Sköter gäldenären sig endast delvis, t.ex. genom att betala endast några av de ålagda betalningarna, får avräkning förstås endast ske för de antal månader som gäldenären bedöms ha skött sina åtaganden. En underlåtenhet att betala kan dock medföra att gäldenären inte uppfyller det all- männa skälighetsrekvisitet för att skuldsanering ska beviljas (se kommentaren till 14 a §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft7"&gt;Betalningsskyldigheten enligt 14 a § upphör om skuldsanering inte beviljas. Skulle ärendet överklagas och skuldsanering beviljas i högre instans, kan någon avräkning inte ske för tiden efter avslags- beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft24"&gt;Genom att betalningsplanen kan slutföras tidigare ska den femåriga tidsfristen för omprövning och betalningsanmärkning beräknas från inledandebeslutet i stället för från beslutet om skuldsanering (jfr 24 § första stycket 5 p skuldsaneringslagen och 8 § tredje stycket kreditupplysningslagen [1973:1173]). Om en betalningsplan avslutas senare än så, upphör rättsverkningarna i båda fallen senast&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft16"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;den dag då planen löper ut. Skuldsaneringen avslutas alltså aldrig tidigare än fem år från inledandebeslutet. Detta måste tydligt anges i skuldsaneringsbeslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft7"&gt;Följande exempel kan illustrera vad som avses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft7"&gt;Exempel 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft26"&gt;Kronofogdemyndigheten beslutar att skuldsanering ska inledas den 1 januari 2014. I samband med detta fattas ett beslut om att gälde- nären ska betala ett månatligt belopp. När skuldsanering beviljas sex månader senare, den 1 juli 2014, bestäms en femårig betalnings- plan. Om gäldenären efterföljt beslutet om betalning och i övrigt kan anses ha medverkat, får avräkning ske med de sex månader som förflutit från inledandebeslutet. Betalningsplanen kan därför avslutas redan den 1 januari 2019, vilket är ett halvår tidigare än enligt nuvarande ordning. Gäldenären kommer att betala under lika lång tid som enligt nuvarande ordning, dvs. fem år (sex månader före beslutet och fyra år och sex månader efter beslutet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft7"&gt;Övriga tidsfrister räknas fem år från inledandebeslutet. Tiden för omprövning och betalningsanmärkningen löper också ut den 1 januari 2019, vilket också i detta avseende är ett halvår tidigare än enligt nuvarande ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft7"&gt;Exempel 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft26"&gt;Kronofogdemyndigheten beslutar att skuldsanering ska inledas den 1 januari 2014. Gäldenären bedöms inte ha något betalningsutrymme, varför det beslutas att någon betalning inte ska ske. När skuldsanering beviljas sex månader senare, den 1 juli 2014, har gäldenärens ekonomi förbättrats något och en betalningsplan bestäms. Under förutsätt- ning att gäldenären har medverkat under handläggningstiden är det möjligt att avräkna sex månader även från denna betalningsplan. Planen upphör då ett halvår tidigare än vad som hade varit möjligt enligt nuvarande ordning, dvs. den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft7"&gt;Gäldenären kommer i detta fall att betala endast under fyra år och sex månader, vilket innebär att borgenärerna får betalt under färre månader än i dag. De övriga rättsverkningarna upphör också ett halvår tidigare, dvs. den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft7"&gt;Exempel 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft24"&gt;Kronofogdemyndigheten beslutar att skuldsanering ska inledas den 1 januari 2014. I samband med detta fattas ett beslut om att gälde- nären ska betala ett månatligt belopp, vilket också sker till dess att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft16"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft7"&gt;skuldsanering beviljas den 1 juli 2014. Gäldenären har vid skuld- saneringsbeslutet förlorat sitt arbete och bedöms därför inte ha något betalningsutrymme. Någon betalningsplan bestäms därför inte. Inbetalda medel fördelas ändå mellan skuldsaneringsborgenär- erna enligt 9 a §, dock utan avdrag för avgift till Kronofogde- myndigheten. I detta fall får borgenärerna betalt under fler måna- der än de skulle få i dag, eftersom de får betalt trots att någon betalningsplan inte bestäms.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft7"&gt;Övriga tidsfrister (för omprövning och betalningsanmärkning) räknas alltjämt fem år från inledandebeslutet. Tiden för dessa löper därför ut den 1 januari 2019, vilket också i detta avseende är ett halvår tidigare än enligt nuvarande ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft7"&gt;Exempel 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft26"&gt;Kronofogdemyndigheten beslutar att skuldsanering ska inledas den 1 januari 2014. I samband med detta fattas ett beslut om att gälde- nären ska betala ett månatligt belopp. När skuldsaneringsärendet sex månader senare, den 1 juli 2014, ska avgöras visar det sig att gäldenären endast betalat under tre av de sex månader som förflutit från inledandebeslutet. Då underlåtelsen visar sig vara ursäktlig, bedöms den inte utgöra något hinder för att bevilja skuldsanering. Beslut om skuldsanering fattas och en femårig betalningsplan bestäms. Avräkning medges med de tre månader som gäldenären har betalat. Betalningsplanen kan därför avslutas med sista betal- ning den 1 mars 2019, vilket alltså är tre månader tidigare än enligt nuvarande ordning. Gäldenären kommer att betala under lika lång tid som enligt nuvarande ordning, dvs. fem år (tre månader före beslutet och fyra år och nio månader efter beslutet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft24"&gt;Övriga tidsfrister avslutas i samband med betalningsplanen. I detta fall avslutas alltså planen senare än fem år från inledandebeslutet. Betalningsplanen – och skuldsaneringens rättsverkningar – upphör dock tre månader tidigare än enligt gällande ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft7"&gt;Exempel 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft24"&gt;Kronofogdemyndigheten beslutar att skuldsanering ska inledas den 1 januari 2014. Gäldenären bedöms inte ha något betalningsutrymme, varför det beslutas att någon betalning inte ska ske. När skuldsanering beviljas sex månader senare, den 1 juli 2014, är de ekonomiska för- hållandena oförändrade, varför någon betalningsplan inte bestäms. Vid utgången av tidsfristerna för de övriga rättsverkningarna blir skuldsaneringen helt avslutad den 1 januari 2019, vilket alltså är ett halvår tidigare än enligt nuvarande ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft16"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p744 ft7"&gt;Exempel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft26"&gt;Kronofogdemyndigheten beslutar att skuldsanering ska inledas den 1 januari 2014. Gäldenären bedöms inte ha något betalningsutrymme, varför det beslutas att någon betalning inte ska ske. Under hand- läggningen visar det sig att det trots allt finns möjlighet för gälde- nären att betala. Ett nytt beslut om betalning fattas därmed den 1 april 2014. Gäldenären åläggs då att betala ett visst belopp varje månad, vilket också sker. När skuldsanering beviljas den 1 juli 2014 bestäms en betalningsplan. Det är då möjligt att avräkna sex månader från planen, eftersom gäldenären måste anses ha skött sina åtaganden under hela tiden dessförinnan. Betalningsplanen upphör sex månader tidigare än vad som hade varit möjligt enligt nuvarande ordning, dvs. den 1 januari 2019. Gäldenären kommer i detta fall att betala under fyra år och nio månader, vilket är kortare tid än i dag. De övriga rättsverkningarna upphör samtidigt som betalningsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft9"&gt;9 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft35"&gt;Gäldenärens betalningar enligt vad som har bestämts i 14 a § och i en betalningsplan ska genomföras utan hinder av att beslutet om betal- ning inte har vunnit laga kraft. Betalning ska ske till Kronofogdemyn- digheten, om det inte finns särskilda skäl att betala direkt till borge- nären. Gäldenären ska betala en gång i månaden, med undantag för juni och december månader som är betalningsfria.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft9"&gt;Inbetalda medel och ränta ska Kronofogdemyndigheten betala ut till borgenärerna en gång om året. Utbetalning ska ske först efter det att beslutet om skuldsanering har vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;Vid beslut om avslag, avvisning eller avskrivning ska inbetalda medel enligt 14 a § återbetalas till gäldenären när beslutet har vunnit laga kraft. Om pågående utmätning har avbrutits i enlighet med 22 § ska i stället inbetalda medel fördelas på de fordringar för vilka utmät- ningen pågick.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft7"&gt;Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om hur gäldenären ska betala och hur inbetalda medel får betalas ut. Övervägandena finns i avsnitt 9.7 och 10.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft24"&gt;Av &lt;SPAN class="ft27"&gt;första styckets första mening &lt;/SPAN&gt;framgår att gäldenären ska påbörja sina betalningar utan hinder av att beslutet om betalning har vunnit laga kraft. Detta gäller både beslut enligt 14 a § om betalning under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft16"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p740 ft26"&gt;handläggningstiden och beslut om betalning enligt en betalningsplan när skuldsanering har beviljats. Så är fallet även enligt nuvarande ordning, då det i 37 § föreskrivs att ett beslut om skuldsanering får verkställas utan hinder av att det vunnit laga kraft. Bestämmelsen förs nu i stället in som en del av detta lagrum. Bakgrunden är att borgenär- en inte längre ska ha rätt att få betalt i samband med att gäldenären ska betala, utan först en gång per år. Någon verkställighet kan där- för inte begäras förrän tidigast vid det bestämda utbetalningstill- fället. Dessutom krävs enligt andra stycket att beslutet om betal- ning ska ha vunnit laga kraft. Gäldenären är dock alltså fortfarande skyldig att påbörja sina betalningar omedelbart och har inte möj- lighet att invänta att beslutet har vunnit laga kraft. Om gäldenären inte gör det kan borgenären begära omprövning och – så snart utbetalning ska ske – även begära verkställighet av skuldsanerings- beslutet (jfr kommentaren till 9 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft26"&gt;I &lt;SPAN class="ft35"&gt;första styckets andra mening &lt;/SPAN&gt;anges att gäldenärens betalningar enligt skuldsaneringsförfarandet ska ske till Kronofogdemyndigheten i stället för till borgenärerna, som nu är fallet. Myndigheten fungerar som en betalningsförmedling, i syfte att förenkla hanteringen kring skuldsaneringsbetalningarna. Det gäller såväl betalningar under hand- läggningen (14 a §) som enligt en betalningsplan. Avsikten är inte att betalningsförmedlingen ska vara ett frivilligt alternativ, och endast om det bedöms finnas särskilda skäl kan gäldenären få möjlighet att betala direkt till borgenärerna i stället. En sådan situation kan typiskt sett vara om gäldenären endast har ett fåtal borgenärer. Det krävs dock att det fattas ett särskilt beslut om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Det kan finnas situationer då gäldenären av misstag eller av annat skäl betalar direkt till en borgenär, trots att något beslut inte har fattats om att tillåta detta. En sådan betalning ska trots det inte återgå, utan får anses som ett led i fullgörande av betalningsskyldig- heten. En borgenär som får betalning på detta sätt måste underrätta Kronofogdemyndigheten om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Av &lt;/SPAN&gt;första stycket tredje meningen &lt;SPAN class="ft7"&gt;framgår att gäldenären varje månad ska betala ett visst belopp. Undantaget är juni och december, som är betalningsfria månader. Även detta gäller både för betalningar under handläggningen (14 a §) och enligt en betalningsplan. Har inledningsvis beslutats att gäldenären ska betala ett visst belopp, men ansökan om skuldsanering senare avslås upphör givetvis betalnings- skyldigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft20"&gt;Beloppets storlek – som motsvaras av gäldenärens betalnings- utrymme – anges först i det interimistiska beslutet om betalning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft16"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;som fattas när skuldsanering inleds (14 a §) och därefter i betal- ningsplanen (9 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft7"&gt;I samma stund som beloppet betalas in till Kronofogdemyndigheten förlorar också gäldenären rådigheten över medlen. Detta följer av de bestämmelser som uttömmande reglerar hur inbetalda medel kan hanteras och utbetalas. Det saknas alltså möjlighet att ångra en redan gjord betalning. Enligt vad som framgår av 22 a § får medlen inte heller utmätas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft26"&gt;Kronofogdemyndigheten måste löpande kontrollera att gälde- nären genomför sina betalningar enligt vad som anges i betalnings- planen. Sådan kontroll bör lämpligtvis ske åtminstone en gång i kvartalet. Om gäldenären inte betalar eller betalar för litet måste det uppmärksammas. Påminnelse bör gå ut till gäldenären, och bor- genärerna bör i sin tur informeras om att gäldenären brustit i sin betal- ning. Om gäldenären godkänt att dennes budget- och skuldrådgivare ska få ta del av information i ärendet, ska även rådgivaren uppmärk- sammas på misskötsamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft7"&gt;Genom rätten till partsinsyn har både gäldenär och borgenärer möjlighet att på egen begäran få tillgång till information om betal- ningar har skett i enlighet med betalningsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft26"&gt;Av &lt;SPAN class="ft35"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att Kronofogdemyndigheten i sin tur ska betala ut inbetalda medel till borgenärerna en gång per år. Det gäller medel som betalats in både under handläggningen och enligt en betalningsplan. Genom att inbetalda medel efter skuldsanerings- beslutet ska förvaras på ett räntebärande konto ska även betalas ut eventuellt upplupen ränta. Hur och när betalningarna ska ske bestäms i samband med skuldsaneringsbeslutet (se 9 § första stycket 5). Om en betalningsplan har bestämts ska utbetalning ske först efter avdrag för avgift enligt 10 § skuldsaneringsförordningen. Denna avgift anges i betalningsplanen (se 9 § första stycket 4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft26"&gt;Första utbetalningen till borgenärerna bör äga rum ett år efter beslutet om skuldsanering, men inte innan detta har vunnit laga kraft. För att kunna få betalt måste borgenären vid sin skuldanmälan (se 15 a §) ha angett till vilket konto som utbetalning ska ske. Borgenären är också skyldig att till Kronofogdemyndigheten anmäla föränd- ringar i detta avseende. Det ankommer alltså inte på myndigheten att ta reda på dessa uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft20"&gt;Har ingen betalningsplan bestämts vid skuldsaneringsbeslutet, utan gäldenären i stället fått ett s.k. nollbeslut, ska medel som eventuellt betalats in dessförinnan betalas ut till borgenärerna som en engångs- betalning. Någon avgift ska i sådant fall inte tas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft16"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p765 ft7"&gt;Om gäldenären har betalat in mindre än vad betalningsplanen anger ska utbetalningen till borgenärerna nedsättas med lika stor andel för samtliga betalningsberättigade borgenärer, vilket är i överensstäm- melse med den rådande likabehandlingsprincipen. Däremot ska kost- naden enligt 10 § skuldsaneringsförordningen först täckas helt av inbetalda medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Tredje stycket &lt;/SPAN&gt;anger vad som gäller för inbetalda medel vid beslut om avslag, avvisning eller avskrivning. I &lt;SPAN class="ft35"&gt;första meningen &lt;/SPAN&gt;anges huvud- regeln om att dessa ska återbetalas till gäldenären så snart beslutet har vunnit laga kraft. Om gäldenären överklagar finns pengarna kvar för eventuell avräkning om skuldsanering senare beviljas i en högre instans. Av &lt;SPAN class="ft35"&gt;andra meningen &lt;/SPAN&gt;framgår att undantag från denna bestämmelse ska ske för det fall inledandebeslutet lett till att pågå- ende utmätning avbrutits i enlighet med 22 §. I så fall ska medlen i stället fördelas på de fordringar för vilka utmätningen pågick. Detta ska ske vid samma tidpunkt, dvs. när beslutet har vunnit laga kraft. Bestämmelserna om fördelningen av medel i tredje stycket gäller även för det fall att gäldenären går i konkurs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft9"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;En ansökan om skuldsanering &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;göras skriftligen hos Kronofogde- myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft7"&gt;Ansökan &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara egenhändigt undertecknad av gäldenären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft9"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om att ansökan får lämnas i form av elektroniskt doku- ment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft42"&gt;Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning som har gjorts med hjälp av automatiserad databehandling och vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. I så fall får kravet på egenhändigt undertecknande uppfyllas med elektroniska medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med- delar närmare föreskrifter om elektroniska dokument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft7"&gt;Paragrafen innehåller regler om ansökans form och var den ska lämnas. Övervägandena finns i avsnitt 7.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Lagrummets &lt;SPAN class="ft9"&gt;första och andra stycke &lt;/SPAN&gt;har endast ändrats redaktio- nellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft24"&gt;Paragrafen kompletteras med tre nya stycken som behandlar frågan om ett elektroniskt ansökningsförfarande. Huvudregeln är att ansökan ska göras i skriftlig form. Genom det &lt;SPAN class="ft27"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;ges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft16"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft8"&gt;dock en möjlighet för regeringen, eller den myndighet som reger- ingen bestämmer, att även meddela förskrifter om att ansökan får lämnas genom ett elektroniskt dokument. Syftet är att möjliggöra även en webbaserad ansökan. Jämför med vad som gällde för ingivande av självdeklarationer och kontrolluppgifter i 4 kap. 3 och 4 §§ i den numera upphävda lagen (2001:1 227) om självdeklaration och kontrolluppgifter samt 3 kap. 3 § förordningen (2001:1244) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Se även angående ansökan om europeiskt betalningsföreläggande i Ds 2008:2 s. 32 och prop. 2007/08:158 s. 33 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft8"&gt;I &lt;SPAN class="ft41"&gt;fjärde stycket &lt;/SPAN&gt;beskrivs närmare vad ett elektroniskt dokument är. Där anges även att ett egenhändigt undertecknande får göras i elektronisk form, dvs. med en elektronisk signatur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Av &lt;SPAN class="ft9"&gt;femte stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska lämna närmare föreskrifter om vad som ska gälla för en elektronisk ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;Ansökan &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;innehålla &lt;SPAN class="ft9"&gt;uppgifter om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;gäldenären &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;enligt vad &lt;/SPAN&gt;som anges i 33 kap. 1 § första och andra styckena rättegångsbalken samt uppgift som visar att gäldenären har hemvist i Sverige,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;gäldenärens inkomster, tillgångar och utgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;gäldenärens totala skuld,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft140"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;gäldenärens skulder till privatpersoner och till näringsidkare som inte bedriver inkassoverksamhet enligt 2 § inkassolagen (1974:182) och inte heller företräds av någon som bedriver sådan verksamhet, med angivande av skuldens storlek, borgenärens namn, adress och telefon,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;förhållanden som avses i 4 § &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;fjärde &lt;/SPAN&gt;stycket och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;gäldenärens och dennes familjs personliga och ekonomiska för- hållanden som i övrigt är av betydelse för prövning av frågan om skuldsanering &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;inledas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft7"&gt;Uppgifterna enligt första stycket &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;lämnas av gäldenären på heder och samvete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft16"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p770 ft26"&gt;I paragrafen finns de grundläggande reglerna om vad en ansökan om skuldsanering ska innehålla. Övervägandena finns i avsnitt 7.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft26"&gt;I &lt;SPAN class="ft35"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;räknas upp vad en ansökan måste innehålla enligt sex punkter. &lt;SPAN class="ft35"&gt;Första punkten &lt;/SPAN&gt;har ändrats endast redaktionellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Av &lt;SPAN class="ft41"&gt;andra punkten &lt;/SPAN&gt;framgår att gäldenären måste ange sina inkomster, tillgångar och utgifter. Gäldenären har redan i dag en sådan skyldighet, men rekvisiten har fått en annan placering i lagrummet. Någon innehållsmässig ändring av ansvaret avses inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft26"&gt;De uppgifter som lämnas ska vara sanningsenliga och fullständiga. Dessa uppgifter kommer att ligga till grund för Kronofogdemyndig- hetens senare bedömning av om skuldsanering kan beviljas. Det är samtidigt viktigt att ansökningsblanketten inte efterfrågar alltför detaljerade uppgifter i detta avseende, utan endast sådan information som är nödvändig för utredningen. I de fall det bedöms finnas skäl till det kan Kronofogdemyndigheten inhämta mer specificerad informa- tion från gäldenären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;Kronofogdemyndigheten ska kontrollera att uppgifterna är korrekta, genom att begära in underlag och inhämta information på annat sätt, t.ex. uppgifter i myndighetens egna databaser (se kom- mentaren till 16 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft26"&gt;I &lt;SPAN class="ft35"&gt;tredje och fjärde punkten &lt;/SPAN&gt;anges att gäldenären i ansökan även ska uppge dels sin totala skuld dels redovisa sina skulder till privat- personer och till näringsidkare som inte bedriver inkassoverk- samhet enligt 2 § inkassolagen och inte heller företräds av någon som bedriver sådan verksamhet. Ändringen innebär att gäldenärens nuvarande skyldighet att lämna en omfattande redogörelse för sina skuldförhållanden har begränsats väsentligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Det finns inte något krav på att den totala skuld som ska anges ska vara exakt, utan det är tillräckligt att gäldenären uppskattar ett ungefärligt belopp. Det ligger däremot i den skuldsattes intresse att beloppet ligger så nära verkligheten som möjligt. Risken för att gäldenären inte bedöms uppfylla kravet på kvalificerad insolvens ökar om beloppet är lågt. Om det å andra sidan skulle uppenbaras att gäldenären medvetet uppgett ett alldeles för högt belopp kan det möjligen ge en antydan om att gäldenären inte i tillräcklig mån medverkat till utredningen (4 § fjärde stycket). Oriktiga uppgifter kan också leda till att skuldsaneringen ändras eller upphävs. Det finns även straffrättsliga konsekvenser för oriktiga uppgifter i ansö- kan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft24"&gt;Skuldbeloppet ska omfatta samtliga skulder som gäldenären har. Det inbegriper även de skulder som ska redovisas särskilt enligt fjärde punkten. Den mer specificerade skuldredovisningen gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft16"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p771 ft26"&gt;skulder till borgenärer som &lt;SPAN class="ft35"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;kan förväntas bevaka kungörelser om skuldsanering i Post- och Inrikes Tidningar. Det är här fråga om såväl privatpersoner som mindre näringsidkare; en sådan kan definieras på så sätt att denne inte företräds av ett inkassobolag eller inte själv bedriver inkassoverksamhet. För sådana borgenärer ska i ansökan anges borgenärens namn, skuldens storlek inklusive ränta och kon- taktuppgifter. Om sådana borgenärer inte uppmärksammar en kun- görelse om skuldsanering kan de gå miste om rätt till eventuell betalning i en senare beviljad skuldsanering. Eftersom gäldenären även fortsättningsvis ska lämna utförliga uppgifter om skulder till dessa borgenärer minskar risken för att deras fordringar prekluderas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft24"&gt;Det lär inte vålla några bekymmer för gäldenären att avgöra vilka borgenärer som är privatpersoner. Det kan däremot vara svårare att bedöma vilka näringsidkare som inte bedriver inkassoverksamhet enligt 2 § inkassolagen och inte heller företräds av någon som bedriver sådan verksamhet. Avgränsningen innebär att gäldenären inte ska ange skulder till sedvanliga inkassobolag. Om en skuld har överlåtits till ett sådant bolag ska den inte redovisas. Detsamma gäller om ett inkassobolag företräder borgenären som ombud. En skuld till en näringsidkare, där det saknas uppgift om ombud, bör däremot redovisas. I samtliga fall där osäkerhet råder ligger det i gäldenärens intresse att ändå ange skulden ifråga, av samma skäl som det är viktigt att uppgift om totalskuld är så riktig som möjlig. Syftet med denna bestämmelse är främst att skapa en handlingsregel för gäldenären att redovisa fordringar till sådana borgenärer som inte kan förväntas bevaka kungörelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft7"&gt;Om gäldenären i ansökan inte har angett någon gäldenär över- huvudtaget, kan det finnas anledning för Kronofogdemyndigheten att kontakta gäldenären i syfte att ta reda på hur det förhåller sig med eventuella privata borgenärer som typiskt sett inte bevakar Post- och Inrikes tidningar. Det kan i sådana fall bedömas vara skäligt att överväga att föra in kungörelsen även i en ortstidning enligt 15 § andra stycket 1 p.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft7"&gt;Skulle gäldenären av något skäl inte ange en skuld som ska redovisas finns som sagt en risk för att skulden prekluderas. Så blir fallet om den inte heller anmäls eller i övrigt kommer till Kronofogdemyndighetens kännedom. Det ska understrykas att det är något som kan inträffa redan enligt nuvarande ordning. Det ligger därför även i borge- närernas intressen att utarbeta rutiner för att bevaka kungörelser om skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft16"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p773 ft7"&gt;Genom att merparten av skulderna kommer att redovisas först efter att de anmälts, kommer ett inledandebeslut att fattas på ett mer begränsat underlag. Kronofogdemyndigheten måste därför t.ex. göra en uppskattning av upplupen ränta. Myndigheten kan också få vägledning om skulderna genom den redogörelse som gäldenären fortfarande ska lämna för omständigheterna vid skuldernas tillkomst (se femte punkten). Fullständig utredning om gäldenärens skuldsituation kommer att vara tillgänglig först i samband med att borgenärerna anmäler sina fordringar mot gäldenären, efter att Kronofogdemyndig- heten enligt 15 § har kungjort beslut om inledande av skuldsane- ring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft35"&gt;Första stycket femte och sjätte punkten &lt;SPAN class="ft26"&gt;har fått en annan placering i lagrummet. Någon betydelsemässig ändring är inte avsedd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats endast redaktionellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft9"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Om det framgår av ansökan om skuldsanering eller annan tillgänglig utredning att gäldenären inte uppfyller villkoren enligt 4 § eller inte får beviljas skuldsanering på grund av 6 §, ska Kronofogdemyndigheten avslå ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;Om det &lt;SPAN class="ft9"&gt;efter inledandebeslutet &lt;/SPAN&gt;framkommer att förutsättning- arna för skuldsanering enligt denna lag inte är uppfyllda, ska Kronofogdemyndigheten avslå ansökan. Ansökan får också avslås, om gäldenären inte inställer sig personligen vid ett sammanträde eller om gäldenären i övrigt inte medverkar vid ärendets handlägg- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft20"&gt;I paragrafen har endast genomförts en redaktionell förändring, då formuleringen beslut enligt 14 § andra stycket om att inleda skuld- sanering har ändrats till det nu vedertagna begreppet &lt;SPAN class="ft45"&gt;inledande- beslut&lt;/SPAN&gt;. Någon betydelsemässig ändring är inte avsedd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft20"&gt;Kronofogdemyndigheten &lt;SPAN class="ft45"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;i den utsträckning det behövs inhämta upplysningar om gäldenärens personliga och ekonomiska för- hållanden från andra myndigheter. Kronofogdemyndigheten får också, om det finns särskilda skäl, hålla ett sammanträde enligt 17 § för att avgöra om skuldsanering &lt;SPAN class="ft45"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;inledas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft16"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;Författningskommentar SOU 2013:72&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft7"&gt;Om Kronofogdemyndigheten inte enligt 12 § avvisar eller enligt 13 § första stycket avslår en ansökan om skuldsanering, &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;myn- digheten snarast &lt;SPAN class="ft9"&gt;fatta ett inledandebeslut&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft7"&gt;I paragrafen har endast genomförts en redaktionell förändring, då formuleringen om att beslut om skuldsanering skall inledas har ändrats till det nu vedertagna begreppet &lt;SPAN class="ft9"&gt;inledandebeslut&lt;/SPAN&gt;. Någon betydelsemässig ändring är inte avsedd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;14 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft42"&gt;Vid inledandebeslutet ska, för tiden till dess att frågan om skuldsanering slutligt har avgjorts eller annat beslutats, bestämmas ett månatligt belopp som gäldenären ska betala samt när och hur denna betalning ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Beloppet ska bestämmas utifrån vad som föreskrivs i 9 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft7"&gt;Paragrafen är ny. Övervägandena finns i avsnitt 9.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Enligt nuvarande ordning ska gäldenären påbörja sina skuld- saneringsbetalningar först när beslut om skuldsanering fattas. Genom detta lagrum föreslås att gäldenären ska påbörja sina betal- ningar redan från inledandebeslutet och alltså pågå även under handläggningen, fram till dess ärendet avgörs. Vid ett inledande- beslut ska därför Kronofogdemyndigheten alltid bedöma om gälde- nären har något betalningsutrymme. Om så är fallet ska samtidigt fattas ett interimistiskt beslut om att gäldenären ska påbörja månat- liga betalningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft26"&gt;I beslutet ska beloppets storlek anges och när betalning ska ske. I normalfallet bör anges att första betalning ska ske vid näst- kommande månadsskifte. Gäldenären har ingen möjlighet att vänta till dess beslutet har vunnit laga kraft, utan är skyldig att påbörja sina betalningar direkt. Betalning ska ske till Kronofogdemyndig- heten, som ska agera betalningsförmedling. I överensstämmelse med vad som gäller för en betalningsplan ska juni och december månader vara betalningsfria (se 9 a § första stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Om gäldenären vid inledandebeslutet i stället bedöms sakna betalningsutrymme, ska Kronofogdemyndigheten i stället besluta att gäldenären inte ska påbörja några betalningar. Visar det sig senare under handläggningen att det trots allt finns betalningsför- måga kan ytterligare beslut om betalning fattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft16"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p776 ft26"&gt;Beloppets storlek ska bestämmas enligt samma regler som gäller för betalningsutrymmet i övrigt (se 9 § andra stycket). På grund av att utredningsunderlaget kan vara mer begränsat i detta skede av handläggningen bör viss försiktighet iakttas vid bedömningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Sköter gäldenären sina förpliktelser enligt beslutet om betalning och i övrigt medverkar under skuldsaneringen kan avräkning ske med det antal månader som förflutit från inledandebeslutet (se kommentaren till 9 § fjärde stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft26"&gt;Hur gäldenären sköter sina betalningar kan även påverka den allmänna skälighetsbedömningen av om skuldsanering ska beviljas enligt 4 § fjärde stycket, eftersom det där föreskrivs att det särskilt ska beaktas de ansträngningar gäldenären har gjort för att fullgöra sina förpliktelser och det sätt på vilket gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om skuldsanering. Att gäldenären sköter sina betalningar enligt 14 a § innebär att man fullgör sina förpliktelser och medverkar under handläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft26"&gt;Vid bedömningen måste hänsyn tas till gäldenärens förutsättningar att påbörja sina betalningar. Kronofogdemyndigheten ska vid inled- andebeslutet informera om vilka skyldigheter gäldenären har. Gäl- denären ska också ha tillgång till en budget- och skuldrådgivare för råd och stöd under denna period. Brister i information och stöd måste naturligtvis beaktas vid bedömningen. Hänsyn måste också tas till att det vid beslutet kan ha funnits ett begränsat utrednings- underlag och att det belopp som bestämts kan ha blivit för stort för gäldenären att betala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft26"&gt;Beslutet om betalning gäller till dess att frågan om skuldsanering slutligt har avgjorts eller annat beslutats. Det innebär att beslutet om betalning kan ändras under handläggningstidens gång, på begäran av någon av parterna eller ex officio av myndigheten själv. Betalnings- skyldigheten upphör alltid i samband med ett beslut om avslag, avvisning eller avskrivning. Skulle ärendet överklagas och skuld- sanering beviljas i högre instans, kan därför någon avräkning inte ske för tiden efter avslagsbeslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft26"&gt;I samma stund som gäldenären betalar till Kronofogdemyndig- heten förlorar han eller hon rådigheten över medlen. Detta följer av de bestämmelser i 9 a § andra och tredje stycket som uttömmande reglerar hur inbetalda medel kan hanteras och utbetalas. Det saknas alltså möjlighet för gäldenären att ångra en redan gjord betalning. Av 22 a § följer att medlen även är skyddade mot utmätning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;Det interimistiska beslutet om betalning går enligt 29 § att över- klaga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft16"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft26"&gt;När ett &lt;SPAN class="ft35"&gt;inledandebeslut &lt;/SPAN&gt;har meddelats &lt;SPAN class="ft35"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;Kronofogdemyndigheten genast &lt;SPAN class="ft35"&gt;kungöra detta i Post- och Inrikes Tidningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;I kungörelsen ska var och en som har en fordran mot gäldenären uppmanas att inom en månad från dagen för kungörelsens införande skriftligen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;anmäla sina fordringar mot gäldenären och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;lämna synpunkter av betydelse för ansökan om skuldsanering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft9"&gt;Om det är skäligt, kan Kronofogdemyndigheten införa kungörelsen även i en eller flera ortstidningar. Kronofogdemyndigheten kan också förlänga fristen i andra stycket till två månader, om det finns särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft7"&gt;Paragrafen innehåller regler om kungörande av Kronofogde- myndighetens beslut om att inleda skuldsanering. Övervägandena finns i avsnitt 7.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Den nuvarande lagtexten i paragrafen har delats upp i tre olika stycken och kompletterats med en uppgift om att kungörelse även ska innehålla en uppmaning till borgenärerna om att lämna syn- punkter. Möjligheten att införa kungörelsen i ortstidningar har också utökats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;är endast redaktionellt förändrat. Av stycket fram- går att Kronofogdemyndigheten genast ska kungöra ett inledande- beslut i Post- och Inrikes Tidningar. Den nuvarande formuleringen &lt;SPAN class="ft9"&gt;beslut om att inleda skuldsanering &lt;/SPAN&gt;har ändrats till det nu vedertagna begreppet &lt;SPAN class="ft9"&gt;inledandebeslut&lt;/SPAN&gt;. Någon betydelsemässig ändring är inte avsedd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft26"&gt;I &lt;SPAN class="ft35"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;redogörs för vad kungörelsen ska innehålla. Borgenärerna ska uppmanas att dels anmäla sina fordringar mot gäldenären dels lämna synpunkter. Fordringsanmälan har fått en ökad betydelse genom gäldenärens numera något begränsade skyl- dighet enligt 11 § att redogöra för sina skulder. Gäldenären ska själv endast ange de skulder som han eller hon har till privatper- soner och till mindre näringsidkare. Det är därför viktigt att borgenär- erna lämnar en mer fullständig redogörelse för sina fordringar på gäldenären. Kraven på denna redogörelse anges i 15 a §. Okända borgenärer som inte gör gällande sin fordran kommer att omfattas av ett eventuellt beslut om skuldsanering men förlorar normalt sett sin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft16"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p747 ft7"&gt;rätt till utdelning (se 23 § andra stycket). Kungörelsen ska även innehålla de uppgifter som framgår av 4 § skuldsaneringsförord- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft26"&gt;För att effektivisera handläggningen är det viktigt att borgenär- erna så tidigt som möjligt under skuldsaneringsprocessen lämnar även övriga upplysningar som kan vara till nytta för utredningen. I kungörelsen ska därför borgenärerna också uppmanas att lämna synpunkter av betydelse för ansökan, så att Kronofogdemyndig- heten så tidigt som möjligt kan beakta dessa. Skuldsaneringslagens sekretessbrytande bestämmelse i 36 § kompletteras, för att myndig- heter redan i detta skede ska kunna yttra sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft7"&gt;Tidsfristen är liksom nu normalt en månad från dagen för kungörelsens införande. Det yttrande som lämnas ska även fortsätt- ningsvis vara skriftligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Tredje stycket &lt;/SPAN&gt;anger att Kronofogdemyndigheten har en möjlig- het att införa kungörelsen även i ortstidningar. Det nuvarande kravet på att det ska finnas särskilda skäl för detta har ändrats till att det endast behöver vara skäligt. Avsikten är att öka möjligheten att nå ut med information om att skuldsanering har inletts till bor- genärer som typiskt sett inte bevakar Post- och Inrikes Tidningar. Det kan då vara skäligt att införa kungörelsen i andra tidningar, t.ex. om gäldenären inte angett någon skuld alls i sin ansökan och inte heller på förfrågan lämnat någon sådan uppgift. I övrigt har inte några innehållsmässiga ändringar genomförts av bestämmelsen i tredje stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft9"&gt;15 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft9"&gt;I anmälan enligt 15 § ska anges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;fordringens storlek, när fordringen uppkommit, upplupen ränta och räntesats,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;uppgift om någon är solidariskt betalningsskyldig eller säkerhet har ställts för fordran,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;borgenärens namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefon samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;till vilket konto som betalning ska ske.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft7"&gt;Paragrafen är ny. Övervägandena återfinns i avsnitt 7.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft16"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p749 ft8"&gt;Enligt nuvarande ordning har gäldenären en långtgående skyldighet att i ansökan redogöra för sina skulder. Genom den föreslagna utformningen av 11 § har redovisningsskyldigheten begränsats till att endast omfatta skulder till borgenärer som inte kan förväntas bevaka kungörelser i Post- och Inrikes tidningar. Borgenärerna har därmed tagit över ett stort ansvar för att anmäla sina fordringar. Om de inte bevakar sin fordran kan de riskera att förlora sin rätt till utdelning i skuldsaneringen (23 § andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;Av lagrummet framgår vad borgenären måste ange i sin ford- ringsanmälan. Uppgift ska lämnas om fordringens storlek, när den uppkom, upplupen ränta och räntesats. Vidare måste anges om någon är solidariskt betalningsskyldig eller om säkerhet har ställts för fordran. Dessutom ska närmare information om borgenären lämnas. För att underlätta hanteringen för utbetalning enligt en eventuell betalningsplan måste borgenären även ange till vilket konto som betalning ska ske. Borgenären är även ansvarig för att anmäla senare inträffade förändringar i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft20"&gt;Kraven på anmälan måste framgå av Kronofogdemyndighetens kungörelse av ett beslut om att inleda skuldsanering, tillsammans med övrig information enligt 4 § skuldsaneringsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft9"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Har skuldsanering inletts &lt;/SPAN&gt;ska Kronofogdemyndigheten utreda om förutsättningarna för skuldsanering är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft26"&gt;Paragrafen innehåller en allmän regel om Kronofogdemyndighetens utredningsansvar. Övervägandena finns i avsnitt 7.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft26"&gt;Gäldenären har ansvar för största delen av utredningen i ett skuld- saneringsärende och lämnar sina uppgifter i ansökan under straff- ansvar. Även en stor del av borgenärerna lämnas en långtgående skyl- dighet att bidra till utredningen i ärendet (se 11, 15 och 15 a §). Kronofogdemyndigheten har i sin tur till uppgift att se till att utred- ningsunderlaget är tillräckligt för att det ska vara möjligt att ta ställ- ning till förutsättningarna att upprätta ett förslag om skuldsanering (jfr 19 §). Myndigheten måste granska ansökan i syfte att identi- fiera oklarheter och ofullständiga uppgifter. Genom allmänna förvaltningsrättsliga regler (se 4 § förvaltningslagen) har myndigheten en skyldighet att vägleda gäldenären och uppmärksamma denne på behov av kompletteringar. Myndigheten måste även själv kontrollera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft16"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;SOU 2013:72 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft7"&gt;de uppgifter som lämnats, t.ex. genom kontakt med berörda myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Kronofogdemyndighetens utredningsansvar efter ett inledande- beslut uttrycks nu som en skyldighet att se till att ärendet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver. Genom förslaget ska formul- eringen ändras till att myndigheten ska utreda om förutsättningarna för skuldsanering är uppfyllda. Ändringen avser att betona myndig- hetens ansvar att fullt ut ta ansvar för att utredningen i ärendet är till- räcklig. Syftet är att tillförsäkra ett utredningsunderlag som har par- ternas förtroende och som inte bidrar till ett ifrågasättande av skuldsaneringsinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft26"&gt;För vissa av gäldenärens uppgifter bör underlag regelmässigt inhämtas från den enskilde. Det är varken nödvändigt eller lämpligt att styrka samtliga uppgifter som lämnas i ansökan. För generellt betydelsefull information bör dock Kronofogdemyndigheten begära in underlag, t.ex. vad gäller uppgifter om inkomst och boendekost- nader. Detta kan styrkas med exempelvis lönespecifikation och hyres- avi. Myndigheten bör också begära att gäldenären styrker alla upp- gifter vars tillförlitlighet kan ifrågasättas i något avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft26"&gt;Kronofogdemyndigheten måste även ha rutiner för att regel- mässigt kontrollera gäldenärens uppgifter i ansökan mot övrig till- gänglig information. Det gäller bland annat de uppgifter som finns att tillgå i myndighetens egna register. Kronofogdemyndigheten måste därför även i detta avseende ha rutiner för en sådan kontrollfunktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft20"&gt;För att skuldsaneringshandläggarna ska ha full tillgång till myn- dighetens övriga databaser föreslås också ändringar i lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;22 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Efter Kronofogdemyndighetens &lt;SPAN class="ft9"&gt;inledandebeslut &lt;/SPAN&gt;får utmätning för fordringar som uppkommit dessförinnan inte äga rum innan frågan om skuldsanering är avgjord, om inte, efter överklagande, rätten på begäran av en borgenär bestämmer annat. Om utmätning ändå sker, är åtgärden utan verkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;Första stycket gäller inte fordringar som enligt 7 § tredje stycket inte omfattas av skuldsaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft20"&gt;Det som sägs i denna paragraf tillämpas även i fråga om beslut om betalningssäkring och verkställighet av ett sådant beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft16"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;I paragrafen har endast genomförts en redaktionell förändring, då formuleringen beslut om att inleda skuldsanering ändrats till det nu vedertagna begreppet &lt;SPAN class="ft9"&gt;inledandebeslut&lt;/SPAN&gt;. Någon betydelsemässig ändring är inte avsedd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;22 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;Vad gäldenären har betalat in till Kronofogdemyndigheten i enlighet med 9 § första stycket 4 och 14 a § får inte utmätas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft45"&gt;När skuldsanering har beviljats tillkommer de medel som gälde- nären betalat in till Kronofogdemyndigheten enligt 9 § första stycket 4 och 14 a § de borgenärer vars fordringar omfattas av förfarandet. Kronofogdemyndigheten ska utan dröjsmål avskilja medlen på särskilt räntebärande konto för borgenärernas räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft7"&gt;Paragrafen är ny och reglerar skyddet av de medel som en skuld- saneringsgäldenär betalar in till Kronofogdemyndigheten enligt 9 a § och 14 a §. Övervägandena finns i avsnitt 10.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft26"&gt;Om gäldenären bedöms ha ett betalningsutrymme ska Krono- fogdemyndigheten i samband med inledandebeslutet även bestäm- ma ett belopp som den enskilde ska betala varje månad fram dess ett slutligt avgörande fattas i ärendet (14 a §). Vid ett slutligt skuld- saneringsbeslut ska myndigheten också klargöra vilket månatligt belopp som gäldenären ska betala enligt den betalningsplan som fastställs (9 §). I samtliga fall ska gäldenären betala direkt till Kronofogdemyndigheten, och denne förlorar i samband med betalningen rådighet över medlen. Någon möjlighet för gäldenären att efter inbetalning förfoga över vad som betalats in finns därmed inte (se kommentaren till 9 a §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft8"&gt;I lagrummets &lt;SPAN class="ft41"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;anges att de medel som gäldenären betalat in till kontot hos Kronofogdemyndigheten inte får utmätas. Detta gäller för betalningar som skett både före och efter ett skuld- saneringsbeslut. Syftet är att skydda medlen från borgenärer vars skulder inte omfattas av skuldsaneringen, dvs. nytillkomna skulder och skulder enligt 7 § andra och tredje stycket. Borgenärer med skulder som inte omfattas skulle annars få tillgång till medel som är avsedda för skuldsaneringsborgenärerna. Detta skulle i sin tur kunna leda till att skuldsaneringen går om intet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Utmätningsförbudet gäller endast så länge medlen finns hos Kronofogdemyndigheten. Så snart de betalas ut enligt bestämmel- serna i 9 a § är de åter tillgängliga för utmätning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft16"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p783 ft26"&gt;Av &lt;SPAN class="ft35"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att när skuldsanering har beviljats knyts inbetalda medel till de borgenärer vars fordringar omfattas av förfaran- det. Kronofogdemyndigheten är då skyldig att omedelbart avskilja pengarna som därefter är skyddade redovisningsmedel (jfr lagen [1944:181] om redovisningsmedel). Före ett skuldsaneringsbeslut har gäldenären visserligen förlorat rådigheten över medlen, men Kronofogdemyndigheten hanterar dem endast i avvaktan på att handläggningen ska avslutas. Medlen kan fortfarande återbetalas till gäldenären vid ett beslut om avslag, avvisning eller avskrivning. Om gäldenären före inledandebeslutet varit föremål för utmätning och sådan avbrutits enligt 22 § ska de i stället fördelas på de fordringar för vilka utmätningen pågick (9 a § tredje stycket). Först när skuld- sanering beviljas tillkommer alltså medlen de borgenärer vars fordringar omfattas av skuldsaneringsförfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft7"&gt;Vid avskiljandet ska Kronofogdemyndigheten föra över medlen till ett räntebärande konto för borgenärernas räkning. För den tid som löper fram till dess utbetalning sker har borgenärerna alltså rätt till ränta. Upplupen ränta ingår i det belopp som ska fördelas mellan borgenärerna enligt 9 § första stycket 3. Avsikten är att någon förlust inte ska orsakas borgenärskollektivet på grund av att utbetalning kan se först vid lagakraftvunnet beslut och endast en gång per år (se 9 a § andra stycket). Borgenärerna har i övrigt inte någon rätt till ränta efter inledandebeslutet, vilket följer av 7 § första stycket andra meningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;24 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft7"&gt;På ansökan av en borgenär vars fordran omfattas av ett beslut om skuldsanering kan Kronofogdemyndigheten upphäva beslutet eller, i fall som avses i 4 och 5, ändra det som har bestämts i en fråga som avses i 9 § första stycket &lt;NOBR&gt;2–4,&lt;/NOBR&gt; om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;gäldenären&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;har gjort sig skyldig till oredlighet mot borgenärer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;b.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;har gjort sig skyldig till uppsåtligt försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;c.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;i hemlighet har gynnat någon borgenär för att inverka på skuldsaneringsfrågans avgörande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft16"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p788 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;gäldenären i sin ansökan om skuldsanering eller annars under ärendets handläggning medvetet har lämnat oriktiga uppgifter till men för borgenären,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;gäldenären har lämnat oriktig uppgift till ledning för myndighets beslut i fråga om skatt eller avgift som omfattas av skuldsaneringen eller underlåtit att lämna uppgift trots att gäldenären är upp- giftsskyldig och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett beslut blivit felaktigt eller inte fattats,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;gäldenären inte följer betalningsplanen, såvida avvikelsen inte är ringa, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;gäldenärens ekonomiska förhållanden har väsentligen förbättrats efter beslutet om skuldsanering och detta beror på omständigheter som inte kunnat förutses vid beslutet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft8"&gt;I fall som avses i första stycket 5 &lt;SPAN class="ft41"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ansökan ges in inom fem år från dagen för &lt;SPAN class="ft41"&gt;inledandebeslutet eller, om en betalningsplan avslutas senare, senast den dag då planen löper ut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Upphävs ett beslut om skuldsanering, blir en borgen eller annan säkerhet som tredje man har ställt för betalning av belopp som avses i 9 § första stycket 3 ogiltig, om inte tredje mannen kände till eller borde känt till de omständigheter som anges i första stycket 1 eller medverkade till att gäldenären åsidosatt sina förpliktelser enligt första stycket 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft7"&gt;Paragrafen behandlar möjligheten till ändring och upphävande av ett skuldsaneringsbeslut. Övervägandena finns i avsnitt 9.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft9"&gt;Första stycket &lt;SPAN class="ft7"&gt;är oförändrat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft26"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft35"&gt;andra stycke &lt;/SPAN&gt;har en innehållsmässig ändring genom- förts. Borgenärens rätt att begära omprövning av skuldsaneringen på grund av förbättrade ekonomiska förhållanden för gäldenären ska numera ske inom fem år från dagen för inledandebeslutet, eller om en betalningsplan avslutas senare, senast den dag då planen löper ut. Samma tidsfrist gäller för gäldenärens betalningsanmärkning med anledning av skuldsaneringen (8 § kreditupplysningslagen). Tids- perioden ska alltså inte som nu påbörjas först vid beslutet om att bevilja skuldsanering utan i stället redan från inledandebeslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft20"&gt;Ändringen föranleds av införandet av 14 a §, om att gäldenären ska påbörja sina skuldsaneringsbetalningar redan vid inledande- beslutet. Avsikten är att bestämmelsen bättre ska korrespondera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft16"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft7"&gt;med betalningsplanens längd. För exempel på hur bestämmelsen är avsedd att tillämpas, se kommentaren till 9 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft9"&gt;Tredje stycket &lt;SPAN class="ft7"&gt;är oförändrat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft9"&gt;29 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft26"&gt;Kronofogdemyndighetens slutliga beslut får överklagas till tings- rätten i den ort där gäldenären är bosatt. Detsamma gäller Krono- fogdemyndighetens &lt;SPAN class="ft35"&gt;inledandebeslut och beslut enligt 14 a §. &lt;/SPAN&gt;Om gäldenären inte är bosatt i Sverige, får beslutet överklagas till Stockholms tingsrätt. Överklagandet &lt;SPAN class="ft35"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ges in till Kronofogdemyn- digheten inom tre veckor från dagen för beslutet. Vid överklagande gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden, om inte annat följer av denna lag. Kronofogdemyndigheten &lt;SPAN class="ft35"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;inte vara part i domstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Ett beslut varigenom en ansökan om skuldsanering förklaras vilande får inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft7"&gt;Paragrafen innehåller regler om överklagande av Kronofogde- myndighetens avgöranden. Övervägandena finns i avsnitt 9.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;Första stycket första meningen &lt;SPAN class="ft7"&gt;är oförändrad. Bestämmelsen anger att Kronofogdemyndighetens slutliga beslut får överklagas. Detta innefattar beslut om att bevilja skuldsanering (21 §), men också beslut om avslag (13 §), avvisning (12 §) och avskrivning (33 §). I ompröv- ningsärenden är beslut om att både avslå en ansökan och att bifalla den samt beslut att ändra eller upphäva skuldsaneringen, samtliga slutliga och kan alltså överklagas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;I &lt;SPAN class="ft41"&gt;första styckets andra mening &lt;/SPAN&gt;har en redaktionell förändring ge- nomförts, då formuleringen beslut att inleda skuldsanering har ändrats till det nu vedertagna begreppet inledandebeslut. Någon betydelse- mässig ändring är inte avsedd med detta. Dessutom har införts en möjlighet att överklaga ett sådant interimistiskt beslut om gälde- nären ska påbörja betalning under handläggningen innan skuldsane- ring är beviljad (14 a §). Ett sådant beslut innebär antingen att gäl- denären ska betala eller att någon betalning inte ska ske, beroende på om gäldenären bedöms ha något betalningsutrymme eller inte. Möjligheten att överklaga avser såväl beslutet om betalning som beloppets storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft7"&gt;Rätten att överklaga införs med hänsyn till de rättsverkningar som är knutna till ett sådant beslut. Hur gäldenären sköter sina betalningar har betydelse för möjligheten att förkorta betalnings- planens längd (se kommentaren till 9 §). Det kan även påverka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft16"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft26"&gt;skälighetsbedömningen för om skuldsanering ska beviljas (se kom- mentaren till 14 a §). Eftersom beslutet när som helst kan ändras under handläggningens gång är det sannolikt många gånger enklare att begära att Kronofogdemyndigheten fattar ett nytt beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft7"&gt;Lagrummet har i övrigt genomgått endast redaktionella ändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft9"&gt;36 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft24"&gt;Socialnämnder och andra myndigheter &lt;SPAN class="ft27"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;till Kronofogdemyndigheten eller domstol som handlägger ett ärende om skuldsanering enligt denna lag på begäran överlämna sådana uppgifter om gäldenärens per- sonliga och ekonomiska förhållanden som behövs för prövning av ärendet. &lt;SPAN class="ft27"&gt;Sådana uppgifter får också lämnas av myndigheter som anmäler fordringar enligt 15 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft7"&gt;Lagrummet föreskriver att myndigheter i allmänhet är skyldiga att lämna över behövliga uppgifter om en gäldenärs personliga och ekonomiska förhållanden till Kronofogdemyndigheten eller rätten. Övervägandena finns i avsnitt 7.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft9"&gt;Första meningen &lt;SPAN class="ft7"&gt;är oförändrad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Paragrafen har fått en &lt;SPAN class="ft9"&gt;andra mening, &lt;/SPAN&gt;där det anges att uppgifter om gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden som behövs för prövning av ärendet får lämnas av myndigheter som anmäler fordringar enligt 15 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;Enligt nuvarande ordning kan myndigheter på grund av sekretess vara förhindrade att lämna synpunkter av betydelse, fram till dess de beretts tillfälle att yttra sig över ett förslag till skuldsanering. Av effektivitetsskäl är det angeläget att synpunkter av betydelse lämnas så tidigt som möjligt i processen. Nu infört tillägg möjliggör för myn- digheter att lämna uppgifter redan då de anmäler sina fordringar sedan ett inledandebeslut har kungjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft16"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p761 ft11"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Äldre bestämmelser i 11 och 15 §§ ska gälla en ansökan om skuldsanering som har kommit in före ikraftträdandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;De nya bestämmelserna i 14 a §, 9 § fjärde stycket andra meningen och 24 § ska inte gälla ett ärende där ett inledande- beslut har fattats före ikraftträdandet, men ärendet ännu inte slutligt avgjorts med ett lagakraftvunnet beslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;I övrigt ska de nya bestämmelserna tillämpas även på ärenden om ansökan om skuldsanering som kommit in före ikraftträdandet, men ännu inte slutligt avgjorts med ett lagakraftvunnet beslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Äldre bestämmelser ska gälla för skuldsaneringsbeslut som har vunnit laga kraft före ikraftträdandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft7"&gt;Ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2015. I huvudsak ska den nya ordningen gälla för samtliga skuldsaneringsärenden som ännu inte slutligt har avgjorts med ett lagakraftvunnet beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;I de fall gäldenären har ansökt före ikraftträdandet ska de ursprungliga kraven på ansökan gälla. Gäldenären har i dessa situa- tioner fortfarande ett ansvar att uttömmande redogöra för sina skulder. Borgenärerna har i sin tur inte något utökat redovisnings- ansvar för sina fordringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft8"&gt;De nya bestämmelserna om betalning under handläggningen och avräkning ska inte gälla för de skuldsaneringsärenden där inled- andebeslut fattats, men ärendet ännu inte slutligt avgjorts med ett lagakraftvunnet beslut. Detsamma gäller även för den nya bestämmelsen om hur tidsfristen för omprövning ska beräknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft8"&gt;I övrigt ska de nya bestämmelserna tillämpas även på ärenden om ansökan om skuldsanering som kommit in före ikraftträdandet, men som ännu inte slutligt avgjorts med ett lagakraftvunnet beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;Äldre bestämmelser ska gälla för skuldsaneringsbeslut som har vunnit laga kraft före ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft16"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;15.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Förslag till förordning om ändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft21"&gt;i skuldsaneringsförordningen (1994:347)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Ansökan om skuldsanering &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;göras på blankett som fastställs av Kronofogdemyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;Kronofogdemyndigheten får besluta att ansökan får lämnas i form av ett elektroniskt dokument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft7"&gt;Paragrafen reglerar formen för en ansökan om skuldsanering. Övervägandena finns i avsnitt 7.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats endast redaktionellt. Lagrummet anger att ansökan om skuldsanering ska göras på en blankett, som Kronofogdemyndigheten har att bestämma den närmare utform- ningen av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;I syfte att möjliggöra ett webbaserat ansökningsförfarande har lagrummet kompletterats med ett nytt &lt;SPAN class="ft9"&gt;andra stycke&lt;/SPAN&gt;. Av bestäm- melsen framgår att Kronofogdemyndigheten får besluta om att en ansökan, vid sidan av det skriftliga förfarandet, får lämnas i form av ett elektroniskt dokument. Detta föranleds av att det i 10 § skuldsan- eringslagen införts en möjlighet för regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, att besluta om att ansökan får ges in genom elektroniskt dokument och även meddela närmare föreskrifter om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Tanken är att Kronofogdemyndigheten enligt nu införd bestäm- melse ska kunna meddela närmare föreskrifter om elektroniska dokument, där föreskrifterna främst kommer att avse det tekniska förfarandet för verifiering av uppgifter i ansökan. Föreskrifter ska även kunna meddelas om hur en elektronisk ansökan närmare ska utformas, t.ex. vilka blanketter som ska användas och hur dessa ska se ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft24"&gt;En kungörelse enligt 15 § skuldsaneringslagen (2006:548) &lt;SPAN class="ft27"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;inne- hålla uppgift om gäldenärens namn, personnummer och adress, ansök- ningsdag samt adressen till det kontor vid Kronofogdemyndigheten där handlingarna i ärendet finns tillgängliga. Kungörelsen &lt;SPAN class="ft27"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;dessutom innehålla uppgift om dagen för &lt;SPAN class="ft27"&gt;inledandebeslutet &lt;/SPAN&gt;och sista dag för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft16"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p747 ft7"&gt;anmälan av fordringar mot gäldenären samt en upplysning om att gäldenärens betalningsansvar för en fordran som inte anmäls kan komma att falla bort. Kungörelsen får innehålla även andra upp- lysningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft7"&gt;Paragrafen anger vad en kungörelse om skuldsanering enligt 15 § skuldsaneringslagen måste innehålla. Kronofogdemyndigheten kungör alltid ett beslut om att inleda skuldsanering. Syftet är att uppmärksamma borgenärer på beslutet samt för att uppmana dem att anmäla sina fordringar mot gäldenären och lämna synpunkter på ansökan. Vad en anmälan närmare ska innehålla framgår av den nya 15 a § skuldsaneringslagen, vilket givetvis även ska anges i kun- görelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;I lagrummet har endast genomförts redaktionella förändringar. Formuleringen beslutet att inleda skuldsanering har ändrats till det nu vedertagna begreppet inledandebeslutet. Någon betydelsemässig ändring är inte avsedd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft28"&gt;Underrättelse om domstolens slutliga beslut, &lt;SPAN class="ft43"&gt;beslut enligt 14 a § eller &lt;/SPAN&gt;22 § skuldsaneringslagen (2006:548) &lt;SPAN class="ft43"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;av domstolen lämnas till Kronofogdemyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft26"&gt;Paragrafen anger vilka domstolsbeslut som Kronofogdemyndigheten ska underrättas om. Redan nu omfattar underrättelseskyldigheten slutliga beslut och domstolsbeslut enligt 22 §. Ett interimistiskt beslut enligt 14 a § skuldsaneringslagen om att gäldenären ska påbörja betalningar innan skuldsanering är beviljad går också att överklaga till domstol. När en sådan fråga har avgjorts av domstolen är det nödvändigt att Kronofogdemyndigheten omgående upplyses om detta, vilket anges genom ett tillägg i paragrafen. Lagrummet är i övrigt oförändrat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft9"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft9"&gt;En gäldenär som har beviljats skuldsanering med en betalningsplan ska, för fördelningen av inbetalda medel, betala en avgift om 500 kronor varje år som betalningsplanen löper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft16"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;Lagrummet är nytt. Övervägandena finns i avsnitt 10.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft26"&gt;För finansieringen av Kronofogdemyndighetens betalningsför- medling av skuldsaneringsbetalningar (se 9 a § skuldsaneringslagen) ska den gäldenär som ska följa en betalningsplan även utge en avgift om 500 kronor för varje år som betalningsplanen löper. I betalnings- planen ska därför denna årliga avgift anges (9 § första stycket 4 skuldsaneringslagen). Gäldenärens betalningsutrymme tas alltså i anspråk för detta, vilket i slutändan i viss mån påverkar borgenärs- kollektivet. Samtidigt kommer denna tjänst dem till del, genom att de slipper en stor del av hanteringen av skuldsaneringsbetalning- arna, t.ex. för fakturering och kontroll av om betalning har skett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft20"&gt;Avgiften tas ut före någon utbetalning kan ske till borgenärerna, men endast i den mån inbetalda medel räcker till detta. Om gälde- nären upphör med sina betalningar så att mindre än 500 kronor har betalats in vid årets slut, ska någon verkställighetsåtgärd inte genomföras i syfte att driva in avgiften i dess helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft16"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p803 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;15.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Förslag till lag om ändring av lag (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft11"&gt;2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft9"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft28"&gt;Uppgifter får behandlas i databasen för tillhandahållande av information som behövs i Kronofogdemyndighetens och Skatteverkets verksamhet för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;verkställighet eller annan åtgärd som särskilt åligger Kronofogdemyndigheten enligt utsökningsbalken eller annan författning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;indrivning av statliga fordringar m.m.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;ansökan om och tillsyn över näringsförbud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;förebyggande av överskuldsättning &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;samt information om och handläggning av ärenden om skuldsanering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;fullgörande av ett åliggande som följer av ett för Sverige bindande internationellt åtagande, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av verksamheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft7"&gt;Paragrafen anger vilka uppgifter som får behandlas i Krono- fogdemyndighetens utsöknings- och indrivningsdatabas. Övervägan- dena finns i avsnitt 6.3. och 7.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;I lagrummets &lt;SPAN class="ft9"&gt;femte punkt &lt;/SPAN&gt;har ett tillägg gjorts för dels informa- tion om skuldsanering dels handläggning av ärenden om skuld- sanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft7"&gt;Den ökade möjligheten att behandla uppgifter i informations- syfte föranleds av den skyldighet för Kronofogdemyndigheten som införts i 2 § andra stycket skuldsaneringslagen om att ge riktad information om skuldsanering. Myndigheten ska lämna upplys- ningar om skuldsanering till gäldenärer som under lång tid varit föremål för utmätning av lön eller andra exekutiva åtgärder enligt utsökningsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft24"&gt;För att identifiera de gäldenärer som under lång tid varit föremål för exekutiva åtgärder krävs tillgång till den information som finns i utsöknings- och indrivningsdatabasen. Bland dessa gäldenärer ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft16"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;sedan ett urval göras, så information lämnas endast till dem som rimligen kan förväntas komma i fråga för skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft24"&gt;Möjligheten att behandla uppgifterna för handläggningen av skuldsaneringsärenden har tillkommit på grund av det förstärkta ansvaret för Kronofogdemyndigheten att kontrollera gäldenärens uppgifter i ansökan. Av 16 § skuldsaneringslagen följer att om skuld- sanering har inletts ska myndigheten utreda om förutsättningarna för skuldsanering är uppfyllda. Detta innefattar även kontroll av informa- tion i de egna databaserna, däribland utsöknings- och indrivnings- databasen. Lagrummet är i övrigt oförändrat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft11"&gt;2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft9"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Uppgifter får behandlas i databasen för tillhandahållande av infor- mation som behövs i Kronofogdemyndighetens verksamhet för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;handläggningen av mål om betalningsföreläggande, handräck- ning eller europeiskt betalningsföreläggande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;tillhandahållande av utslag i mål om betalningsföreläggande och handräckning samt verkställighetsförklaring i mål om europeiskt betalningsföreläggande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;förebyggande av överskuldsättning &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;samt information om och handläggning av ärenden om skuldsanering, &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av verksamheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft8"&gt;Paragrafen anger vilka uppgifter som får behandlas i Kronofogde- myndighetens betalningsföreläggande- och handräckningsdatabas. Övervägandena finns i avsnitt 6.3 och 7.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;I lagrummets &lt;SPAN class="ft9"&gt;tredje punkt &lt;/SPAN&gt;har ett tillägg gjorts för dels infor- mation om skuldsanering, dels handläggning av ärenden om skuld- sanering. Bakgrunden till detta återfinns i kommentaren till 2 kap. 2 §. Lagrummet är i övrigt oförändrat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft16"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p761 ft11"&gt;2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft9"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft7"&gt;För de ändamål som anges i 14 § får följande uppgifter behandlas i databasen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;en fysisk persons identitet, bosättning och familjeförhållanden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;en juridisk persons identitet, säte och företrädare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;en enskilds ekonomiska förhållanden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;yrkanden och grunder i ett ärende,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;beslut samt övriga åtgärder i ett ärende, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;lagöverträdelser som innefattar brott eller domar i brottmål, om uppgifterna utgör grund för en fordran i ett ärende, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;beslut, betalning, redovisning och övriga åtgärder som rör gälde- närens betalningar enligt skuldsaneringslagen (2006:548).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft7"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med- delar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas i databasen enligt första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft7"&gt;Paragrafen anger vilka uppgifter som får behandlas i Kronofogde- myndighetens skuldsaneringsdatabas. Övervägandena finns i avsnitt 10.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft26"&gt;Ett tillägg har gjorts till paragrafen, som har fått en &lt;SPAN class="ft35"&gt;sjunde punkt. &lt;/SPAN&gt;Där anges att i databasen även får behandlas uppgifter om beslut, betalning, redovisning och övriga åtgärder som rör gäldenärens betalningar enligt skuldsaneringslagen. Bestämmelsen föranleds av att det inom Kronofogdemyndigheten enligt vårt förslag ska finnas ett betalningsförmedlande organ i samband med skuldsanering. Gäldenären ska alltså erlägga sina betalningar direkt till myndighet- en i stället för, som nu, till varje enskild borgenär. Detta innebär att Kronofogdemyndigheten måste hantera information om betalning- arna i sin databas för skuldsanering. I 4 § förordningen (2001:590) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verk- samhet preciseras närmare vilka personuppgifter som får behandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft7"&gt;Lagrummet är i övrigt oförändrat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft16"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft11"&gt;2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft9"&gt;20 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft7"&gt;Uppgifter får behandlas i databasen för tillhandahållande av infor- mation som behövs i Kronofogdemyndighetens verksamhet för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;handläggningen av konkurstillsynsärenden och mål enligt löne- garantilagen (1992:497),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;förebyggande av överskuldsättning &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;samt information om och handläggning av ärenden om skuldsanering&lt;/SPAN&gt;, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av verksamheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft7"&gt;Paragrafen anger vilka uppgifter som får behandlas i Kronofogde- myndighetens konkurstillsynsdatabas. Övervägandena finns i avsnitt 6.3 och 7.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;I lagrummets &lt;SPAN class="ft9"&gt;andra punkt &lt;/SPAN&gt;har ett tillägg gjorts för dels infor- mation om skuldsanering dels handläggning av ärenden om skuld- sanering. Bakgrunden till detta återfinns i kommentaren till 2 kap. 2 §. Lagrummet är i övrigt oförändrat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft16"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p814 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;15.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Förslag till förordning om ändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft30"&gt;av förordningen (2001:590) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft9"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft20"&gt;Beträffande personer som avses i 2 kap. 16 § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet får i skuldsaneringsdatabasen behandlas uppgifter om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;yrke och anställning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;telefonnummer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;skulder, dock endast uppgift om skuldbelopp, uppkomstdag, ställda säkerheter och villkor i övrigt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;delgivning och frister, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;konto och övriga uppgifter för hantering av inbetalda medel och annan redovisning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft7"&gt;Paragrafen anger vilka personuppgifter som får behandlas i Kronofogdemyndighetens skuldsaneringsdatabas. Övervägandena finns i avsnitt 10.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft26"&gt;Ett tillägg har gjorts till paragrafen, som har fått en &lt;SPAN class="ft35"&gt;femte punkt. &lt;/SPAN&gt;Där anges att i databasen även får behandlas kontouppgifter och övriga uppgifter för hantering av inbetalda medel och annan redovisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Kronofogdemyndigheten kommer enligt förslaget att inrymma ett betalningsförmedlande organ i samband med skuldsanering. Gäldenären ska alltså erlägga sina betalningar direkt till myndig- heten i stället för, som nu, till varje enskild borgenär. Detta innebär att Kronofogdemyndigheten måste hantera information om betal- ningarna i sin databas för skuldsanering. I denna paragraf anges uttömmande vilka uppgifter som får hanteras om personer. För en betalningsförmedlings verksamhet krävs information om t.ex. borgenärers konto, om betalning har skett och till vilket belopp. Sådan information får genom nu införd ändring hanteras i data- basen. Paragrafen är i övrigt oförändrad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft16"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;15.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Förslag till lag om ändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft21"&gt;av kreditupplysningslagen (1973:1173)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;En uppgift om en fysisk person ska gallras när det inte längre är nödvändigt att bevara uppgiften med hänsyn till ändamålet med behandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;En uppgift om en fysisk person som inte är näringsidkare ska, om uppgiften inte gäller skuldsanering, gallras senast tre år efter den dag då den omständighet inträffade eller det förhållande upp- hörde som uppgiften avser. Rör uppgiften en begäran om eller ett utlämnande av en kreditupplysning, ska den dock gallras senast ett år efter den dag då begäran framställdes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;En uppgift om skuldsanering ska gallras senast fem år efter &lt;SPAN class="ft9"&gt;från dagen för inledandebeslutet &lt;/SPAN&gt;eller, om en betalningsplan enligt skuld- saneringslagen (2006:548) &lt;SPAN class="ft9"&gt;avslutas senare&lt;/SPAN&gt;, senast den dag då planen löper ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;En uppgift som har inhämtats från Kronofogdemyndigheten i dess verksamhet med indrivning och utsökning ska gallras när den inte omfattas av undantaget från sekretess i 34 kap. 1 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). En uppgift som har inhämtats från Kronofogdemyndigheten ska också gallras när den har blockerats av Kronofogdemyndigheten med stöd av 3 kap. 3 a § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogde- myndighetens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft7"&gt;Paragrafen behandlar frågan om när en uppgift om en privatperson ska gallras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft9"&gt;Första och andra stycket &lt;SPAN class="ft7"&gt;är oförändrade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;I &lt;SPAN class="ft9"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;har tidsfristen ändrats för när en betalnings- anmärkning med anledning av skuldsanering ska gallras. Över- vägandena finns i avsnitt 9.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft24"&gt;Tidsperioden ska genom lagändringen påbörjas från tidpunkten för inledandebeslutet eller om en betalningsplan avslutas senare, senast den dag då planen löper ut. Samma tidsfrist gäller för borge- närens rätt att begära omprövning av skuldsaneringen på grund av förbättrade ekonomiska förhållanden för gäldenären (24 § skuld- saneringslagen). Tidsperioden inleds alltså inte, som enligt nuva- rande ordning, vid beslutet att bevilja skuldsanering utan från inledandebeslutet (jfr kommentar för 24 § skuldsaneringslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft16"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;


&lt;P class="p3 ft6"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft21"&gt;Särskilt yttrande av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft21"&gt;Claes Månsson, Ulrika Hansson och Anders Thorstensson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft9"&gt;Kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft7"&gt;Utredningen föreslår att begreppet ”kvalificerad insolvens” förs in i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft7"&gt;4 § skuldsaneringslagen och ges en definition enligt vilken det klargörs att alla omständigheter i det enskilda fallet ska beaktas. En lagändring kan inte anses motiverad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Till stöd för ändringsförslaget anförs att tillämpningen av insolvensrekvisitet ändrats efter 2010 års rättsfall i HD, i vilket domstolen uttalat att gäldenären kunde beräknas betala sina skulder på i vart fall femton år. Det anges att praxis har blivit strängare efter 2010 års rättsfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft7"&gt;Utredningens egen slutsats är att gällande rätt redan innefattar att begreppet kvalificerat insolvent ska bedömas i ljuset av alla omständigheter i det enskilda fallet. Detta har gällt sedan lagens ikraftträdande och framgår i lagens förarbeten och i praktiskt taget samtliga rättsfall på området, liksom i doktrinen. Praxis från Högsta domstolen är också entydig på den punkten. Varför bör detta fastställas i lagtext?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft24"&gt;År 2008 beslutade den myndighet som handlägger ärenden om skuldsanering, Kronofogdemyndigheten, KFM, att utfärda ett så kallat ”rättsligt ställningstagande” om myndighetens syn på hur begreppet kvalificerad insolvens ska tillämpas. Ett sådant uttalande ska följas internt men saknar rättslig betydelse utom myndigheten. Ställningstagandet fick naturligtvis genomslagskraft i praktiken emedan de flesta ärenden aldrig prövas i annan instans. KFM ansåg enligt ställningstagandet att gäldenärens betalningsoförmåga, alltså&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft16"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;den oförmåga som ska kvalificera insolvensen, ska bestå i &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; år när prognosen görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft26"&gt;I 2010 års rättsfall nämner HD att ”det [inte] torde vara omöjligt för henne att, bortsett från studielånet, var skuldfri på åtminstone 15&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft7"&gt;års sikt”. Härefter har Högsta domstolen avgjort ytterligare ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft7"&gt;ärende, (2013 års rättsfall), där HD särskilt framhåller att tids- perioden för insolvensprognosen kan variera och att omständig- heterna i det enskilda fallet är avgörande, (här diskuterades en period längre än åtta år).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Situationen är alltså den att såväl lagstiftningen som rättsutveck- lingen i domstolarna är entydig – omständigheterna i det enskilda fallet är avgörande för insolvensprognosen. Mellan KFM:s ställ- ningstagande 2008 och HD:s avgörande 2010 uppkom en olycklig situation där bestämda tidsgränser tillämpades av KFM vid prövning av kvalificerad insolvens. Därefter har HD i de två avgörandena tydliggjort rättsläget – insolvensprognosen ska avgöras från fall till fall. Den tillämpning av begreppet kvalificerad insolvens som fått spridning under åren &lt;NOBR&gt;2008–2010&lt;/NOBR&gt; var felaktig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Om en förändrad tillämpning kan anses ha uppkommit efter 2010 års rättsfall beror det på att rättsfallet övertolkas vad avser tidsperioden och att allt för stor vikt läggs vid de femton år som nämns i en bisats i domen. Lika lite som det är korrekt att pröv- ningen ska göras på &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; år, lika fel är det att tro att prövningen alltid ska göras på femton år. Detta framgår också tydligt av 2013 års rättsfall. Om insolvensrekvisitets utformning och tillämpning trots detta ställer till problem är det en utbildnings- snarare än en lagstiftningsfråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Betalningsplanens längd – betalningsfria månader?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Betalningsplanens längd diskuteras i enlighet med utrednings- direktiven ingående i betänkandetexten. De uppfattningar som framkommit i samrådsprocessen pekar i olika riktningar. Det går inte att utläsa någon samstämmighet om att betalningsplanen borde vara kortare än fem år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft24"&gt;Frågan om införande av betalningsfria månader berörs inte i utredningsdirektiven. Samrådsprocessen ger inte stöd för införande av flexibla avbetalningsplaner med två betalningsfria månader. Betal- ningsfria månader tycks inte tillämpas någonstans i Europa. Två betalningsfria månader enligt utredningens förslag, utan justering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft16"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td190"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft7"&gt;av gäldenärens beräknade buffertutrymme, skulle kosta borgenär- erna beräknade 73 miljoner kronor årligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft7"&gt;Invändningarna i samrådsprocessen mot betalningsfria månader är många, av varierande slag. Praktiska och administrativa skäl talar emot, tveksamheter framhålls om en ändring verkligen är av sådant slag att fler gäldenärer kommer att ansöka om skuldsanering. För ett stort antal gäldenärer, t.ex. sådana med &lt;NOBR&gt;noll-beslut&lt;/NOBR&gt; och för gäldenärer med mycket litet betalningsutrymme (sammanlagt mer än hälften av alla beviljade skuldsaneringar) kommer en ändring inte att ha någon betydelse alls. Därtill bör noteras att när regering och riksdag senast tog ställning till förekomsten av betalningsfria månader – då gällande löneutmätningsinstitutet – framhölls att samma för gäldenären mildrande effekt kan åstadkommas med rimliga förbehållsbelopp. Utredningens nu framlagda förslag avvisar utan vägande skäl att gäldenärens buffertbelopp vid skuldsaneringsbeslut borde påverkas, trots att detta innebär dubbla lättnadsbestäm- melser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft20"&gt;Den föreslagna ändringen kan inte motiveras med tillräcklig styrka; motiven är vagt tecknade och samrådsinstanserna spretar i frågan. Kostnaderna ökar för borgenärerna utan att nyttan, på det sätt som avses i direktiven, för gäldenärerna kan motivera detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft16"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft21"&gt;Särskilt yttrande av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft21"&gt;Ulrika Hansson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft8"&gt;2012 års skuldsaneringsutredning har gjort en viktig kartläggning av skuldsaneringsinstitutets funktionssätt och utvärdering av tillämpningen av reglerna i skuldsaneringslagen i praktiken, mot bakgrund av praxis hos myndigheter och domstolar. Jag stöder hel- hjärtat utredningens förslag att stärka och effektivisera kommunernas roll som budget- och skuldsaneringsrådgivare och att förbättra infor- mationen kring skuldsanering samt att underlätta ansöknings- och betalförfarandet. Det är viktigt att få personer som under långa tider ligger på löneutmätning att i stället inleda ett skuldsanerings- förfarande för att kunna råda bot på sin situation och börja om på nytt. Jag anser dock att huvudinriktningen på åtgärder mot över- skuldsättning ska vara av förebyggande slag och att skuldsanering ska vara en slutlig åtgärd som ska stå till buds i särskilda situationer och på restriktiva villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft9"&gt;Förenklat ansökningsförfarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft26"&gt;Enligt utredningens bedömning bör borgenärerna överta den största delen av ansvaret för redovisningen av gäldenärernas skulder. Utredningens förslag innebär således att ett större utrednings- ansvar för gäldenärens skulder läggs på borgenärskollektivet för att underlätta för gäldenären och kommunernas budget- och skuld- rådgivare. Utredningen föreslår att ansökningsförfarandet för- enklas i syfte att avlasta budget- och skuldsanerarnas initiala insatser och för att snabbt komma vidare i processen. Utredningen föreslår därför att Skuldsaneringslagen ändras på så sätt att gäl- denärens ansvar för att redovisa sina skulder i ansökan begränsas. Gäldenären ska ange en [ungefärlig] total skuldbörda och bak- grunden till denna. Uppgifter ska lämnas om gäldenärens samtliga skulder till de borgenärer som är privatpersoner samt till dem som är näringsidkare och inte bedriver tillståndspliktig inkasso- verksamhet enligt inkassolagen (1974:182) eller företräds av sådant tillståndspliktigt företag, med angivande av skuldens storlek, borgenärens namn, adress och telefon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft16"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td190"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p820 ft8"&gt;Utredningens samråd visar att många upplever att ansöknings- förfarandet är komplicerat och man efterlyser en förenklad ansökningsblankett. Flera samråd invänder dock också att det inte får bli alltför enkelt för gäldenären att ansöka (se närmare redo- görelsen i kapitel 7). Jag välkomnar att blanketten förenklas men invänder mot att innehållet ändras på det sätt som föreslås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft26"&gt;Jag anser att det bör vara ett krav i lagen att samtliga borgenärer ska anges i ansökan på sätt som krävs i dag. Det är en viktig del av skuldsaneringens rehabiliterande syfte att gäldenären själv bidrar till att kartlägga sin skuldsituation och genom denna kartläggning får en tydligare bild av sin ekonomi. Jag ifrågasätter också om den reglering som föreslås verkligen underlättar för gäldenären. Idag gäller att samtliga skulder med uppgift om borgenärens namn etc. ska anges i ansökan. Med de skrivningar som föreslås skapas enligt min bedömning nya gränssnitt för gäldenären som nu måste ta ställning till om borgenären i juridisk mening är en tillståndspliktig inkassoverksamhet eller ett företag som står under Finansinspek- tionens tillsyn. Vidare ökar risken att fler borgenärer kommer att missas på grund av att samtliga borgenärer inte behöver anges i ansökan. KFM:s utredningar baseras idag i hög grad på gäldenärens ansökan. En förenkling kan eventuellt uppnås genom att lätta på kraven att ange exakta skuldbelopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft16"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft21"&gt;Särskilt yttrande av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft21"&gt;Anders Thorstensson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft9"&gt;Kronofogdemyndighetens informationsskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft7"&gt;Allmänt sett är det förstås lämpligt att gäldenärer erhåller kunskap om sina rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft20"&gt;Det bör dock inte i lag bestämmas en skyldighet för Kronofogdemyndigheten att upplysa gäldenärer om skuldsanering. Myndigheten har redan i dagsläget att företräda olika intressen i samband med skuldsanering och det framstår därför som olämpligt att tillägga ytterligare en uppgift vilken skulle kunna komma att påverka förtroendet för myndighetens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft9"&gt;Ansökningsförfarandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft7"&gt;Utredningen har inte visat att det finns tillräckliga skäl för att ge avkall på att gäldenären i princip skall reda ut sin skuldbörda och upprätta en förteckning över sina skulder. Ett sådant ansvar för utredningen i den inledande delen av skuldsaneringsprocessen kan ha både ett pedagogiskt värde och en rehabiliterande betydelse. Även rättsföljden för borgenärerna av ett beslut om skuldsanering talar för att behålla nuvarande ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft16"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;


&lt;P class="p524 ft6"&gt;Kommittédirektiv 2012:30&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft21"&gt;Skuldsanering för evighetsgäldenärer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft7"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft11"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft26"&gt;En särskild utredare ska föreslå åtgärder som förbättrar möjlighet- erna för dem som har rätt till skuldsanering att också få det. I det sammanhanget ska kravet på kvalificerad insolvens och längden på betalningsplanen utredas. Utredaren ska föreslå de författningsänd- ringar och andra åtgärder som det finns anledning till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft7"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft11"&gt;Behovet av en utredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft26"&gt;En enskild som är på obestånd och så skuldsatt att han eller hon inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom en överskåd- lig framtid (s.k. kvalificerad insolvens) kan helt eller delvis befrias från ansvar för betalningen. För att någon ska beviljas skuldsane- ring krävs att det med hänsyn till de personliga och ekonomiska förhållandena är skäligt att skuldsanering beviljas. Vid skuldsane- ringen ska det bestämmas en betalningsplan. Den ska löpa under fem år, om det inte finns särskilda skäl att bestämma en kortare tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft26"&gt;Ett syfte med möjligheten till skuldsanering är att de svårast skuldsatta gäldenärerna ska rehabiliteras ekonomiskt och åter- komma till ett mera normalt samhällsliv. En annan grundtanke är att skuldsaneringen ska omfatta sådana skulder som bedöms ändå inte kunna bli betalda (jfr prop. 1993/94:123 s. 73, 92 f. och 197).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft24"&gt;Skuldsaneringslagen (2006:548) trädde i kraft den 1 januari 2007 och ersatte då 1994 års skuldsaneringslag. Genom den nya lagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft16"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;förbättrades förutsättningarna för att få skuldsanering. Kravet på gäldenären att först på egen hand försöka nå en uppgörelse med sina borgenärer, det s.k. egenförsökskravet, togs bort. Det ledde på kort tid till en fördubbling av antalet ansökningar om skuldsane- ring. Vidare koncentrerades handläggningen till Kronofogde- myndigheten, vilket ytterligare förenklade och effektiviserade skuldsaneringsförfarandet. Det klargjordes att kommunens skyl- dighet att lämna råd och vägledning i budget- och skuldfrågor gäller även under ett skuldsaneringsförfarande och under löptiden för betalningsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft26"&gt;År 2007 tillkallade regeringen en särskild utredare som fick i uppdrag att undersöka varför det fortfarande, mer än tio år efter tillkomsten av skuldsaneringsinstitutet, förekom s.k. evighetsgäl- denärer, dvs. privatpersoner som är så skuldsatta att de uppfyller kravet på kvalificerad insolvens. Utredaren skulle, beroende på vad undersökningen visade, föreslå åtgärder som underlättade för evig- hetsgäldenärerna att ta sig ur överskuldsättningen (dir. 2007:29).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft26"&gt;2007 års insolvensutredning föreslog i delbetänkandet Vägen tillbaka för överskuldsatta (SOU 2008:82) huvudsakligen tre ytter- ligare ändringar av lagstiftningen: skuldernas ålder skulle inte längre beaktas särskilt vid bedömningen av om det är skäligt att bevilja skuldsanering, gäldenären skulle anses kvalificerat insolvent om han eller hon inte kunde betala sina skulder de närmaste åren och betalningsplanen skulle som huvudregel vara tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;I propositionen Bättre möjlighet till skuldsanering (prop. 2010/11:31) lämnade regeringen förslag till ändring avseende skul- dernas ålder i enlighet med utredningens förslag. Skuldsanering kan nu beviljas också i de fall då merparten av skulderna är relativt nya. Vidare konstaterade regeringen att man i större utsträckning borde försöka nå ut till de överskuldsatta genom bättre informations- insatser och rådgivning. Kommunerna och Konsumentverket för- stärktes därför med ytterligare resurser, som skulle användas för att öka insatserna från de kommunala budget- och skuldrådgivarnas sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft7"&gt;Medan propositionen behandlades i riksdagen avgjorde Högsta domstolen ett mål om skuldsanering som gällde frågan om det förelåg kvalificerad insolvens (rättsfallet NJA 2010 s. 496).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft24"&gt;Riksdagen biföll regeringens förslag till lagändringar, vilka trädde i kraft den 1 juli 2011 (bet. 2010/11:CU9, rskr. 2010/11:208). Samtidigt uttalade riksdagen i ett tillkännagivande att regeringen bör åter- komma med lagförslag som innebär att kravet på kvalificerad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft16"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td191"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft8"&gt;insolvens ändras i enlighet med förslaget från 2007 års insolvens- utredning. Riksdagen uttalade att det genom Högsta domstolens avgörande har klarlagts hur rekvisitet om kvalificerad insolvens i skuldsaneringslagen ska tolkas. Enligt riksdagen är risken stor att endast gäldenärer med mycket stora skulder utan betalnings- förmåga kommer att beviljas skuldsanering. Riksdagen framhöll att det är angeläget att fler – inte färre – svårt skuldsatta gäldenärer kan komma i fråga för skuldsanering. Riksdagen avslog motioner om en kortare betalningsplan med hänvisning till att regeringen uttalat att den avsåg att följa utvecklingen på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft7"&gt;Hösten 2011 väcktes flera motioner som gäller ändringar i skuld- saneringslagen i riksdagen (se t.ex. 2011/12:C275, 2011/12:C350 och 2011/12:C369).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Den kanske viktigaste förklaringen till att det fortfarande finns många överskuldsatta är att ett stort antal gäldenärer inte ansöker om skuldsanering. Enligt Kronofogdemyndigheten finns det tusentals gäldenärer som skulle kunna komma i fråga för skuldsa- nering om de bara ansökte om det men som alltså inte gör det. Det handlar om gäldenärer som har varit föremål för upprepade verk- ställighetsåtgärder och saknar utmätningsbara tillgångar eller som har gått igenom löneutmätning i många år och kanske passiviserats. Grundproblemet i de fallen är alltså att skuldsaneringslagen inte kommer till användning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft7"&gt;Kronofogdemyndigheten har inlett ett arbete med att se över möjligheterna att motivera evighetsgäldenärer att ansöka om skuldsanering. Myndigheten har också påbörjat ett arbete med att i övrigt ge bättre råd och ökat stöd till gäldenärerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;Mot denna bakgrund bör det utses en särskild utredare, som ges följande uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft11"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft9"&gt;Från verkställighet till skuldsanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft24"&gt;Skuldsaneringslagen utgår i dag från att gäldenären själv måste vara aktiv; det är gäldenären som förutsätts ta initiativ till att lösa sina ekonomiska problem (se prop. 1993/94:123 s. 73 f. och 98 och prop. 2005/06:124 s. 29). Det är tveksamt om denna utgångspunkt håller fullt ut i praktiken. Gäldenärer som i och för sig uppfyller kraven för skuldsanering har inte alltid den motivation, kunskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft16"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;eller initiativförmåga som krävs. Många har passiviserats efter lång tid med höga skulder och ekonomiska problem. Egenförsökskravet avskaffades just för att det visade sig att det ofta var en kommunal tjänsteman som fick utreda gäldenärens ekonomiska förhållanden och kontakta borgenärerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Utredaren ska överväga om de avvägningar som gjordes i sam- band med skuldsaneringslagens tillkomst mellan, å ena sidan, kra- ven på eget agerande och, å andra sidan, bistånd från det allmänna och medverkan från borgenärerna fortfarande är lämpliga. Utreda- ren ska därvid ta ställning till om det finns utrymme för ett större hänsynstagande till gäldenärens egna förutsättningar. I detta ligger att analysera i vilka avseenden det är motiverat och ändamålsenligt att ställa de krav på agerande från gäldenären som görs i dag. Det ska också analyseras om den hjälp som det allmänna lämnar är till- räcklig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft7"&gt;En central del vid dessa överväganden är hur frågan om skuldsa- nering kan aktualiseras och hur gäldenären kan motiveras att lämna in en ansökan om skuldsanering. En del personer känner kanske inte till att det finns möjlighet till skuldsanering eller att de kan få hjälp av kommunen att ansöka om detta. Det kan också före- komma att gäldenärer väljer att betala av på sina skulder via verk- ställighetsförfarandet i stället för att ansöka om skuldsanering, trots att verkställigheten i praktiken skulle tidsbegränsas om de fick skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft26"&gt;Utredaren ska särskilt uppmärksamma Kronofogdemyndighet- ens roll i sammanhanget. Utredaren ska analysera de rättsliga och praktiska förutsättningarna för myndigheten att på eget initiativ aktualisera frågan om skuldsanering. Kronofogdemyndigheten får i sitt verkställighetsarbete ofta tillgång till uppgifter som indikerar om en gäldenär är överskuldsatt eller inte. Utredaren ska överväga om denna information om gäldenärens ekonomiska förhållanden kan användas i de fall där skuldsanering bör aktualiseras. En annan fråga är om myndigheten bör vara skyldig att informera gäldenären om möjligheten att ansöka om skuldsanering. Utredaren ska följa de projekt som Kronofogdemyndigheten redan bedriver på områ- det och analysera resultatet av dessa. Utredaren ska bedöma om de åtgärder som myndigheten vidtar är tillräckliga eller om det är lämpligt med ytterligare åtgärder från myndighetens sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft24"&gt;Även kraven på gäldenären när det gäller upprättandet av ansö- kan om skuldsanering ska övervägas. Kraven på ansökans innehåll innebär att en väsentlig del av utredningsansvaret vilar på gäldenä-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft16"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td191"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft8"&gt;ren själv (prop. 1993/94:123 s. 145 f.). Utredaren ska bedöma om kraven är för stränga och leder till att personer i onödan avstår från att ansöka. Utredaren ska överväga om det är möjligt och lämpligt att utforma ansvaret för utredningen av de personliga och ekono- miska förhållandena på ett annat sätt. I detta ligger att bl.a. ta ställ- ning till om borgenärerna bör vara skyldiga att anmäla fordringar mot gäldenären i ett tidigare skede av skuldsaneringsförfarandet och om budget- och skuldrådgivarna bör ha ett större ansvar för att ta fram de uppgifter som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;Behovet av ytterligare samverkan mellan Kronofogdemyndig- heten och kommunerna ska analyseras. En fråga som ska övervägas är om den utredningsrapport som upprättas efter en tillgångsun- dersökning bör skickas till kommunen och kunna användas vid budget- och skuldrådgivningen där. Utredaren ska kartlägga vilka samarbetsformer som finns och analysera om myndigheten och kommunerna samverkar på ett sådant sätt att den erfarenhet och kompetens som finns utnyttjas på bästa sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Kravet på kvalificerad insolvens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft26"&gt;Utredaren ska analysera hur skuldsaneringslagens krav på kvalificerad insolvens tillämpas. Utifrån analysen ska utredaren överväga om det är så att det finns gäldenärer som inte beviljas skuldsanering, trots att det är motiverat utifrån de grundläggande syftena med institutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Utredaren ska uppmärksamma hur utformningen av insolvens- prognosen påverkar vilka grupper av gäldenärer som skulle få rätt till skuldsanering och föreslå den ändring av insolvensprognosen som är motiverad utifrån syftena med institutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Betalningsplanens längd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft7"&gt;I de fall då gäldenären har förmåga att betala av på sina skulder bestäms betalningsplanen vid skuldsanering till fem år. Undantag från denna huvudregel görs i princip bara om gäldenären lider av en livshotande sjukdom eller är relativt gammal. Betalningsplanen bestäms då till en kortare tid, i regel tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft24"&gt;Kritiken mot den femåriga betalningsplanen handlar främst om att vissa gäldenärer, när de väl ansöker om skuldsanering, redan har varit överskuldsatta under flera år och under den tiden levt under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft16"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;knappa ekonomiska förhållanden; de hade kunnat bli befriade från skulderna långt tidigare om de då bara ansökt om skuldsanering. Den totala avbetalningsperioden blir till följd av detta alltså längre än fem år, ibland betydligt längre. Utredaren ska undersöka och redovisa hur lång tid som skuldsaneringsgäldenärer i allmänhet sammanlagt betalar av på sina skulder. Utredaren ska särskilt redo- visa vilken effekt den nyligen gjorda lagändringen avseende skul- dernas ålder har fått när det gäller möjligheten att snabbare få skuldsanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Utredaren ska utifrån redovisningen ta ställning till hur lång betalningsplanen enligt skuldsaneringslagen lämpligen bör vara. Därvid ska utredaren beakta de förväntade konsekvenserna av de ändringar som i övrigt föreslås. Även här ska de förslag som utre- daren lägger fram tillgodose de redovisade grundtankarna med skuldsaneringsinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft11"&gt;Arbetets bedrivande och redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Utredaren ska lägga fram de förslag till författningsändringar och andra åtgärder som det finns anledning till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Utredaren ska i den utsträckning som det är nödvändigt inhämta synpunkter från berörda myndigheter och organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Utredaren ska följa och beakta det arbete som pågår inom ramen för den utredning som har i uppdrag att föreslå en strategi för att motverka överskuldsättning (dir. 2012:31).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;De ekonomiska konsekvenserna för borgenärer, gäldenärer och det allmänna av de förslag som lämnas ska redovisas. Om förslagen leder till kostnadsökningar för det allmänna, ska utredaren föreslå hur dessa ska finansieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;Utredaren ska redovisa vilka konsekvenser de förslag som läm- nas får för barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft26"&gt;Om något av förslagen i betänkandet påverkar det kommunala självstyret, ska dess konsekvenser och de särskilda avvägningar som föranlett förslagen särskilt redovisas (14 kap. 3 § regeringsformen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Vid den konsekvensanalys av små företags villkor som ska göras enligt 15 § kommittéförordningen (1998:1474) ska utredaren ha kontakt med Näringslivets Regelnämnd (NNR).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft7"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft7"&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft16"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372357x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td193"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td194"&gt;&lt;P class="p20 ft144"&gt;ANSÖKAN OM SKULDSANERING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td127"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td196"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td201"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td202"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td203"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td204"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td206"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td207"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr28 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft146"&gt;PERSONUPPGIFTER (bifoga personbevis)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td127"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr37 td80"&gt;&lt;P class="p176 ft148"&gt;Namn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td211"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td46"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td127"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft148"&gt;Personnummer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td213"&gt;&lt;P class="p20 ft150"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td213"&gt;&lt;P class="p20 ft150"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft150"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft150"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td201"&gt;&lt;P class="p20 ft150"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td202"&gt;&lt;P class="p20 ft150"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td203"&gt;&lt;P class="p20 ft150"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td204"&gt;&lt;P class="p20 ft150"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td215"&gt;&lt;P class="p20 ft150"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td206"&gt;&lt;P class="p20 ft150"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft150"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;Adress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td211"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td46"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td127"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;Telefonnummer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td211"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td46"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td127"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td206"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td213"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td213"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td201"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td202"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td203"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td204"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td215"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td206"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;&lt;NOBR&gt;E-postadress&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td211"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td46"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td127"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td196"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td201"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td217"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td206"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr28 td93"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;Har du tidigare beviljats skuldsanering ?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td218"&gt;&lt;P class="p20 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr28 td219"&gt;&lt;P class="p171 ft151"&gt;Om ja, ange hos vilken kronofogdemyndighet eller domstol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p171 ft151"&gt;Datum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td101"&gt;&lt;P class="p144 ft148"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td101"&gt;&lt;P class="p176 ft148"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td211"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td46"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td127"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td213"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td213"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td201"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td202"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td203"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td204"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td215"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td206"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td220"&gt;&lt;P class="p20 ft152"&gt;OMBUD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td213"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td201"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td202"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td203"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td204"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td206"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td207"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td221"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;Namn och adress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td211"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td46"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td127"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p171 ft151"&gt;Telefonnummer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td221"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr42 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td201"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td202"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td203"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td204"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td215"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td206"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr26 td223"&gt;&lt;P class="p20 ft152"&gt;BUDGET- OCH SKULDRÅDGIVARE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td203"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td204"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td206"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td207"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td221"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;Har du fått råd och stöd hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr28 td132"&gt;&lt;P class="p145 ft151"&gt;Namn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td127"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p145 ft151"&gt;Telefonnummer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td221"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr37 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft148"&gt;budget- och skuldrådgivare?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td46"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td127"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td221"&gt;&lt;P class="p20 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft150"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td201"&gt;&lt;P class="p20 ft150"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td202"&gt;&lt;P class="p20 ft150"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td203"&gt;&lt;P class="p20 ft150"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td204"&gt;&lt;P class="p20 ft150"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td215"&gt;&lt;P class="p20 ft150"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td221"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft148"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft148"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr40 td132"&gt;&lt;P class="p145 ft148"&gt;Kommun&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td127"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td221"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td226"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td201"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td217"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td215"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td206"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td221"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td227"&gt;&lt;P class="p20 ft153"&gt;Vill du att skrivelser och beslut i ärendet som du får också ska skickas till din budget- och skuldrådgivare?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td196"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p835 ft148"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td210"&gt;&lt;P class="p836 ft148"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td221"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td201"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td202"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td203"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td204"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td206"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr41 td223"&gt;&lt;P class="p20 ft152"&gt;BOSTADSFÖRHÅLLANDEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td203"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td204"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td206"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td207"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td221"&gt;&lt;P class="p20 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td211"&gt;&lt;P class="p20 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td46"&gt;&lt;P class="p20 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td127"&gt;&lt;P class="p20 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft149"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td228"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;Antal rum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td210"&gt;&lt;P class="p208 ft156"&gt;Bostadsyta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td221"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td229"&gt;&lt;P class="p170 ft148"&gt;Hyr bostad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td230"&gt;&lt;P class="p20 ft148"&gt;Bor i egen fastighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td203"&gt;&lt;P class="p176 ft148"&gt;Bor i egen bostadsrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td204"&gt;&lt;P class="p208 ft148"&gt;Annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td215"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td231"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr26 td232"&gt;&lt;P class="p20 ft152"&gt;FAMILJEFÖRHÅLLANDEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td127"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td196"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td99"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr43 td234"&gt;&lt;P class="p837 ft148"&gt;Ensamstående&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td235"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr43 td236"&gt;&lt;P class="p176 ft148"&gt;Sammanbor med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td237"&gt;&lt;P class="p20 ft148"&gt;make/maka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft148"&gt;sambo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td239"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td240"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td241"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;Sammanboendes namn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td211"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td212"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td46"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td127"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p171 ft151"&gt;Personnummer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td242"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td201"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td202"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td203"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td204"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td215"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td206"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr28 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;Namn på barn som bor hos dig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td127"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p171 ft151"&gt;Personnummer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td242"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td201"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td204"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td215"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td206"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td242"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td201"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td204"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td215"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td206"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td242"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td201"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td204"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td215"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td206"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr28 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;Namn på barn som inte bor hos dig men som du betalar underhåll för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p171 ft151"&gt;Personnummer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td242"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td201"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td202"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td203"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td204"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td215"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td206"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr28 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;Namn på andra som ingår i hushållet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td127"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p171 ft151"&gt;Personnummer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td210"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td233"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td213"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td213"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td204"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td215"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td206"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td216"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372358x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft157"&gt;ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td245"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td247"&gt;&lt;P class="p838 ft148"&gt;fr.o.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td248"&gt;&lt;P class="p145 ft148"&gt;Omfattning %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr37 td249"&gt;&lt;P class="p145 ft148"&gt;Yrke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td250"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr12 td252"&gt;&lt;P class="p145 ft148"&gt;Anställd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td253"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td196"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td228"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td253"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td196"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td228"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td256"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td257"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td258"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td259"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td231"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr37 td260"&gt;&lt;P class="p176 ft148"&gt;Arbetsgivarens namn, adress och telefonnummer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td196"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td228"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td256"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td261"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td262"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td258"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td259"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td231"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td211"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td263"&gt;&lt;P class="p838 ft151"&gt;fr.o.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td253"&gt;&lt;P class="p145 ft151"&gt;Omfattning %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr28 td264"&gt;&lt;P class="p145 ft151"&gt;Arbetsförmedling (handledarens namn)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td228"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr7 td252"&gt;&lt;P class="p145 ft148"&gt;Arbetslös&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td253"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td196"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td228"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td253"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td196"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td228"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td256"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td257"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td258"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td259"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td231"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr28 td260"&gt;&lt;P class="p176 ft151"&gt;Arbetsförmedlingens adress och telefonnummer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td196"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td228"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td256"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td259"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td258"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td259"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td231"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td211"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td36"&gt;&lt;P class="p839 ft151"&gt;t.ex. sjukskriven eller sjukpension&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td196"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td265"&gt;&lt;P class="p840 ft151"&gt;fr.o.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td228"&gt;&lt;P class="p145 ft151"&gt;Omfattning %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr7 td261"&gt;&lt;P class="p145 ft148"&gt;Annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td266"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td196"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td265"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td228"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td266"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td196"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td265"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td228"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td256"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td262"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td258"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td267"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td231"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td251"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr8 td261"&gt;&lt;P class="p145 ft148"&gt;Driver enskild firma. Bifoga årsbokslut!&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td266"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr8 td259"&gt;&lt;P class="p20 ft148"&gt;Har tidigare drivit ett företag. Se broschyren!&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td228"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td254"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td266"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td258"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td268"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td228"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td256"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td262"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td231"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p841 ft152"&gt;UTBILDNING OCH ARBETSLIVSERFARENHET (behöver ej anges om du har ålderspension)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft148"&gt;Ange din högsta utbildning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td269"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td235"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td220"&gt;&lt;P class="p171 ft148"&gt;Grundskola&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td270"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td271"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td272"&gt;&lt;P class="p171 ft148"&gt;Gymnasium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td273"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td274"&gt;&lt;P class="p20 ft148"&gt;Högskola/universitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td275"&gt;&lt;P class="p20 ft159"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td214"&gt;&lt;P class="p20 ft159"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft159"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft159"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td277"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td211"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr37 td278"&gt;&lt;P class="p20 ft148"&gt;ange utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p843 ft148"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372358xi2.jpg" id="inl_img1"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372358xi3.jpg" id="inl_img2"&gt; Annat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft148"&gt;Arbetslivserfarenhet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372359x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td191"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft157"&gt;INKOMSTER&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td280"&gt;&lt;P class="p845 ft148"&gt;Egna kr/månad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td281"&gt;&lt;P class="p20 ft148"&gt;Makes eller sambos kr/månad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td25"&gt;&lt;P class="p37 ft160"&gt;Inkomst av anställning eller enskild firma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td122"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr37 td282"&gt;&lt;P class="p37 ft161"&gt;Ska styrkas, bifoga därför lönebesked eller liknande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td282"&gt;&lt;P class="p37 ft160"&gt;Arbetslöshetsersättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td282"&gt;&lt;P class="p37 ft160"&gt;Pension, sjuk- och aktivitetsersättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td282"&gt;&lt;P class="p37 ft160"&gt;Bostadsbidrag, bostadstillägg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td282"&gt;&lt;P class="p37 ft160"&gt;Underhållsbidrag, underhållsstöd, barnpension&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td282"&gt;&lt;P class="p37 ft160"&gt;Barnbidrag, studiebidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td282"&gt;&lt;P class="p37 ft160"&gt;Naturaförmåner, t.ex. bilförmån, fri kost och fritt boende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td25"&gt;&lt;P class="p37 ft151"&gt;Övriga inkomster (ange vilka)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td122"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td284"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td283"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td284"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td285"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td286"&gt;&lt;P class="p145 ft151"&gt;Kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td122"&gt;&lt;P class="p145 ft151"&gt;Kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr45 td282"&gt;&lt;P class="p846 ft163"&gt;Summa inkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td282"&gt;&lt;P class="p20 ft152"&gt;KOSTNADER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td288"&gt;&lt;P class="p145 ft151"&gt;Egna kr/månad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td289"&gt;&lt;P class="p145 ft151"&gt;Makes eller sambos kr/månad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td287"&gt;&lt;P class="p37 ft160"&gt;Preliminär skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td289"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td290"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td291"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td292"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td287"&gt;&lt;P class="p37 ft160"&gt;Hyra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td289"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td290"&gt;&lt;P class="p37 ft161"&gt;Ska styrkas, bifoga därför hyresavi eller liknande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td291"&gt;&lt;P class="p20 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td292"&gt;&lt;P class="p20 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td287"&gt;&lt;P class="p37 ft160"&gt;Boende i egen fastighet eller bostadsrätt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td289"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td290"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td291"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td292"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td290"&gt;&lt;P class="p37 ft160"&gt;Resekostnad med kollektivtrafik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td291"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td292"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td290"&gt;&lt;P class="p37 ft160"&gt;Bilresor till och från arbetet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td291"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td292"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td290"&gt;&lt;P class="p37 ft160"&gt;Kostnad för barnomsorg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td291"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td292"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td290"&gt;&lt;P class="p37 ft160"&gt;Underhållsbidrag och underhållsstöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td291"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td292"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td287"&gt;&lt;P class="p37 ft160"&gt;Avgift till Centrala Studiestödsnämnden (CSN)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td289"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td290"&gt;&lt;P class="p37 ft148"&gt;(omräknat per månad)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td291"&gt;&lt;P class="p20 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td292"&gt;&lt;P class="p20 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td290"&gt;&lt;P class="p37 ft160"&gt;Kostnader på grund av sjukdom upp till högkostnadsskyddet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td291"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td292"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td290"&gt;&lt;P class="p37 ft160"&gt;Kostnader på grund av sjukdom utöver högkostnadsskyddet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td291"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td292"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td287"&gt;&lt;P class="p37 ft151"&gt;Övriga kostnader (ange vilka)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td289"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td290"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td291"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td292"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td288"&gt;&lt;P class="p145 ft151"&gt;Kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td289"&gt;&lt;P class="p145 ft151"&gt;Kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td290"&gt;&lt;P class="p846 ft163"&gt;Summa kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td291"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td292"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372360x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft157"&gt;TILLGÅNGAR&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft164"&gt;Samtliga tillgångar ska styrkas med kontobesked, värdebevis eller liknande&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td293"&gt;&lt;P class="p847 ft152"&gt;Jag/make/sambo saknar tillgångar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td294"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td295"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td296"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td297"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td298"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td299"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td300"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td301"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p847 ft165"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Jag/make/sambo har tillgångar &lt;/SPAN&gt;(ange nedan vilka tillgångar du/ni har)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td119"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td303"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td304"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td298"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td299"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td300"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td301"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td306"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td307"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td308"&gt;&lt;P class="p145 ft151"&gt;Egna, kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td309"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td303"&gt;&lt;P class="p145 ft151"&gt;Makes eller sambos, kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td290"&gt;&lt;P class="p37 ft160"&gt;Pengar i kontanter och på bankkonto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td299"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td310"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td301"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td306"&gt;&lt;P class="p37 ft166"&gt;Fordon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td311"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td307"&gt;&lt;P class="p145 ft148"&gt;Årsmodell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td308"&gt;&lt;P class="p145 ft148"&gt;Värde, kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td309"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td303"&gt;&lt;P class="p145 ft148"&gt;Värde, kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td306"&gt;&lt;P class="p37 ft148"&gt;Fabrikat, typ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td311"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td307"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td308"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td309"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td303"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td304"&gt;&lt;P class="p20 ft150"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td312"&gt;&lt;P class="p20 ft150"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td313"&gt;&lt;P class="p20 ft150"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td299"&gt;&lt;P class="p20 ft150"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td310"&gt;&lt;P class="p20 ft150"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td301"&gt;&lt;P class="p20 ft150"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td306"&gt;&lt;P class="p37 ft166"&gt;Fastighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td307"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td308"&gt;&lt;P class="p145 ft148"&gt;Marknadsvärde, kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td309"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td303"&gt;&lt;P class="p145 ft148"&gt;Marknadsvärde, kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td306"&gt;&lt;P class="p37 ft148"&gt;Fastighetsbeteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td307"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td308"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td309"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td303"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td304"&gt;&lt;P class="p20 ft159"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft159"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td313"&gt;&lt;P class="p20 ft159"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td299"&gt;&lt;P class="p20 ft159"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td310"&gt;&lt;P class="p20 ft159"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td301"&gt;&lt;P class="p20 ft159"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td306"&gt;&lt;P class="p37 ft166"&gt;Bostadsrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td307"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td308"&gt;&lt;P class="p145 ft148"&gt;Marknadsvärde, kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td309"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td303"&gt;&lt;P class="p145 ft148"&gt;Marknadsvärde, kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td306"&gt;&lt;P class="p37 ft148"&gt;Föreningens namn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td307"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td308"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td309"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td303"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td304"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td313"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td299"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td310"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td301"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td306"&gt;&lt;P class="p37 ft166"&gt;Egen pensionsförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td307"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td308"&gt;&lt;P class="p145 ft148"&gt;Kursvärde, kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td309"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td303"&gt;&lt;P class="p145 ft148"&gt;Kursvärde, kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td306"&gt;&lt;P class="p37 ft148"&gt;Bolagets namn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td307"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td308"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td309"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td303"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr29 td290"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td299"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td310"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td301"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr28 td287"&gt;&lt;P class="p37 ft151"&gt;Fordringar (andra personer eller företag som har skulder till dig/er)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td308"&gt;&lt;P class="p145 ft151"&gt;Kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td309"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td303"&gt;&lt;P class="p145 ft151"&gt;Kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td304"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td313"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td299"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td301"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td306"&gt;&lt;P class="p37 ft151"&gt;Övriga tillgångar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td307"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td308"&gt;&lt;P class="p145 ft151"&gt;Kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td309"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td303"&gt;&lt;P class="p145 ft151"&gt;Kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr28 td287"&gt;&lt;P class="p37 ft151"&gt;Tex. båt, fonder, aktier, obligationer, pengar på bankkonto eller tillgångar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td308"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td309"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td303"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td304"&gt;&lt;P class="p37 ft148"&gt;utomlands.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td313"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td299"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td310"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td301"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td306"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td307"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td308"&gt;&lt;P class="p145 ft151"&gt;Kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td309"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td303"&gt;&lt;P class="p145 ft151"&gt;Kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td304"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td313"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td299"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td310"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td301"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td306"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td307"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td308"&gt;&lt;P class="p145 ft151"&gt;Kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td309"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td303"&gt;&lt;P class="p145 ft151"&gt;Kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td304"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td313"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td299"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td310"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td301"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td306"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td307"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td308"&gt;&lt;P class="p145 ft151"&gt;Kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td309"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td303"&gt;&lt;P class="p145 ft151"&gt;Kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td304"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr45 td314"&gt;&lt;P class="p848 ft163"&gt;Summa tillgångar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td299"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td310"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td301"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td315"&gt;&lt;P class="p20 ft152"&gt;BORGENSÅTAGANDE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td298"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td299"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td300"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td316"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr28 td317"&gt;&lt;P class="p176 ft151"&gt;Har du gått i borgen för någon annans skuld?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td308"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td119"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td303"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td306"&gt;&lt;P class="p836 ft160"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td111"&gt;&lt;P class="p20 ft160"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td308"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td119"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td303"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr31 td318"&gt;&lt;P class="p20 ft159"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td299"&gt;&lt;P class="p20 ft159"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td319"&gt;&lt;P class="p20 ft159"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr28 td317"&gt;&lt;P class="p176 ft151"&gt;Namn på den person som du har gått i borgen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td320"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td321"&gt;&lt;P class="p145 ft151"&gt;Datum då borgen tecknades&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td304"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td298"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td322"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td319"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td306"&gt;&lt;P class="p176 ft151"&gt;Långivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td323"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td320"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td321"&gt;&lt;P class="p145 ft151"&gt;Belopp, kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td304"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td298"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td322"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td300"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td301"&gt;&lt;P class="p20 ft145"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372361x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td191"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft152"&gt;SKULDER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft157"&gt;Total skuldbörda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft164"&gt;Du ska uppskatta hur stor din totala skuld är, vid en sammanräkning av alla dina skulder &lt;SPAN class="ft167"&gt;inklusive &lt;/SPAN&gt;skulder till dem som specificeras särskilt nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft160"&gt;Hur stor är din totala skuld (uppskattat belopp, kr, inklusive räntor)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft157"&gt;Fordringsägare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft165"&gt;Om fordringsägarna (dem du är skyldig pengar) är privatpersoner eller företag som inte företräds av inkassobolag måste du ange vilka de är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft165"&gt;Du behöver inte ange de fordringsägare som är det allmänna (stat, kommun eller landsting) eller till företag som är ett inkassobolag eller som har överlåtit din skuld till ett inkassobolag. Dessa uppgifter kommer Kronofogdemyndigheten ta reda på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft148"&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;N&lt;/SPAN&gt;amn, adress och telefonnummer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft148"&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;N&lt;/SPAN&gt;amn, adress och telefonnummer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft148"&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;N&lt;/SPAN&gt;amn, adress och telefonnummer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft148"&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;N&lt;/SPAN&gt;amn, adress och telefonnummer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372362x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p856 ft157"&gt;UPPGIFTER TILL GRUND FÖR BEDÖMNINGEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft148"&gt;Redogör närmare för &lt;SPAN class="ft161"&gt;hur/varför &lt;/SPAN&gt;dina skulder har uppkommit, dvs. vad du har använt pengarna till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft148"&gt;Redogör för &lt;SPAN class="ft161"&gt;när &lt;/SPAN&gt;du inte längre kunde betala dina skulder och varför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft148"&gt;Vad var den/de främsta orsakerna till att du inte längre kunde betala dina skulder? (kryssa i ett eller flera alternativ)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft148"&gt;Annat, vad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft151"&gt;Skadestånd på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft148"&gt;Arbetslöshet Sjukdom Separation grund av brott Missbruk Konkurs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft148"&gt;Redogör för vad du har gjort för att försöka lösa din ekonomiska situation och betala skulderna (t.ex. sålt bilen, bytt bostad)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft148"&gt;Redogör för annat som du anser har betydelse för prövningen av din ansökan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft165"&gt;Jag försäkrar på heder och samvete att de uppgifter jag har lämnat är sanningsenliga och fullständiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft152"&gt;Underskrift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft160"&gt;Datum Namnteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft152"&gt;Obs! Det är mycket viktigt att du lämnar fullständiga och korrekta uppgifter. I annat fall riskerar du att din ansökan avslås eller att ditt skuldsaneringsbeslut upphävs. En person som lämnar felaktiga uppgifter eller förtiger något kan dömas till böter eller fängelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372363x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td191"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372364x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372365x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td191"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372366x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372367x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td191"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372368x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372369x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td191"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372370x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;376&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372371x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td191"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td75"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372372x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;SOU 2013:72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372373x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft6"&gt;Statens offentliga utredningar 2013&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft168"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p868 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Förändrad hantering av importmoms. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Patientlag. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Trängselskatt – delegation, sanktioner och utländska fordon. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Tillstånd och medling. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Djurhållning och miljön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft169"&gt;– hantering av risker och möjligheter med stallgödsel. L.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Att förebygga och hantera finansiella kriser. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Skärpningar i vapenlagstiftningen. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Den svenska veteranpolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft169"&gt;Statligt bidrag till frivilliga organisationer som stödjer veteransoldater och anhöriga. Fö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Riksbankens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft169"&gt;finansiella oberoende och balansräkning. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Rätta byggfelen snabbt!&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;med effektivare förelägganden och försäkringar. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Kunskapsläget på Kärnavfallsområdet 2013. Slutförvarsansökan under prövning: kompletteringskrav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft169"&gt;och framtidsalternativ. M.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Goda affärer – en strategi för hållbar, offentlig upphandling. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Ungdomar utanför gymnasieskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;ett förtydligat ansvar för stat och kommun. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;En översyn inom Sevesoområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;förslag till en förstärkt organisation för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Effektivare konkurrenstillsyn. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Brottmålsprocessen. Del 1 och 2. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Regeringsbeslut av ett statsråd – SRÄ. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Mera glädje för pengarna. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå – en översyn för ökad individanpassning och effektivitet. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p147 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Internationell straffverkställighet. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Så enkelt som möjligt för så många som möjligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;samordning och digital samverkan. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;E-röstning&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; och andra valfrågor. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Åtgärder för ett längre arbetsliv. +Lättläst + Daisy. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Fri att leka och lära&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;ett målinriktat arbete för barns ökade säkerhet i förskolan. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Vissa frågor om gode män och förvaltare. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Försäkring på transportområdet i krig och kris. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Det svenska medborgarskapet. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Det tar tid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;om effekter av skolpolitiska reformer. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;En digital agenda i människans tjänst&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Budgetramverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;uppfyller det EU:s direktiv? Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;En myndighet för alarmering. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;En effektivare plan- och bygglovsprocess. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;En ny lag om personnamn. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Disciplinansvar i ett reformerat försvar. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Begripliga beslut på migrationsområdet. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;38.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Vad bör straffas? Del 1 och 2. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;39.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Europarådets konvention om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;it-relaterad&lt;/NOBR&gt; brottslighet. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;40.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Att tänka nytt för att göra nytta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;om perspektivskiften i offentlig verksamhet. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;41.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Förskolegaranti. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;42.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Tillsyn över polisen. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;43.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Långsiktigt hållbar markanvändning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;del 1. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;44.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Ansvarsfull hälso- och sjukvård. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p147 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;45.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Rätt information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Kvalitet och patientsäkerhet för vuxna med nedsatt beslutsförmåga. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;46.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Beskattning av mikroproducerad el m.m. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;47.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Effektivare bredbandsstöd. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;48.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Patentlagen och det enhetliga europeiska patentsystemet. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;49.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Nämndemannauppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;breddad rekrytering och kvalificerad medverkan. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;50.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;En väg till ökad tillsyn: marknadsföring av och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; med alkohol och tobak. S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;51.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Skydd för geografisk information. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;52.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Moderniserad studiehjälp. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;53.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Privata utförare – kontroll och insyn. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;54.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Tillgång till läkemedel och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;55.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Statens kulturfastigheter – urval och förvaltning för framtiden. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;56.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Friskolorna i samhället. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;57.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;58.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Lättläst. + Lättläst version + Daisy. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;59.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Ersättning vid rådighetsinskränkningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;vilka fall omfattas av 2 kap. 15 § tredje stycket regeringsformen och när ska ersättning lämnas? M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;60.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Åtgärder för samexistens mellan människa och varg. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;61.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Försvarsfastigheter i framtiden. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;62.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Förbudet mot dubbla förfaranden och andra rättssäkerhetsfrågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft169"&gt;i skatteförfarandet. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft176"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;63.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Verkställighet av utländska domar och beslut – en ny Bryssel &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;I-förordning&lt;/NOBR&gt; m.m. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;64.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;65.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Förstärkta kapitaltäckningsregler. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;66.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Översyn av det statliga stödet till dagspressen. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;67.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Flygbuller och bostadsbyggande. S&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;68.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Synliggöra värdet av ekosystemtjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Åtgärder för välfärd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft169"&gt;genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster. M.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;69.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga regler. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p147 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;70.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Säker utveckling!&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Nationell handlingsplan för säker användning och hantering av nanomaterial. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;71.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Viltmyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;jakt och viltförvaltning i en ny tid. L.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;72.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Ut ur skuldfällan. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372375x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft6"&gt;Statens offentliga utredningar 2013&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft168"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft177"&gt;Tillstånd och medling. [4] Skärpningar i vapenlagstiftningen. [7] Brottmålsprocessen. Del 1 och 2. [17] Internationell straffverkställighet. [21] &lt;NOBR&gt;E-röstning&lt;/NOBR&gt; och andra valfrågor. [24]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft169"&gt;Vissa frågor om gode män och förvaltare. [27] En ny lag om personnamn. [35]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft178"&gt;Begripliga beslut på migrationsområdet. [37] Vad bör straffas? Del 1 och 2. [38]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft169"&gt;Europarådets konvention om &lt;NOBR&gt;it-relaterad&lt;/NOBR&gt; brottslighet. [39]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft169"&gt;Tillsyn över polisen. [42]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft169"&gt;Patentlagen och det enhetliga europeiska patentsystemet. [48]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft169"&gt;Nämndemannauppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft169"&gt;– breddad rekrytering och kvalificerad medverkan. [49]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft169"&gt;Verkställighet av utländska domar och beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft169"&gt;– en ny Bryssel &lt;NOBR&gt;I-förordning&lt;/NOBR&gt; m.m. [63] Ut ur skuldfällan. [72]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft17"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft169"&gt;Den svenska veteranpolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft169"&gt;Statligt bidrag till frivilliga organisationer som stödjer veteransoldater och anhöriga. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft169"&gt;En översyn inom Sevesoområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft169"&gt;– förslag till en förstärkt organisation för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. [14]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft177"&gt;Regeringsbeslut av ett statsråd – SRÄ. [18] En myndighet för alarmering. [33] Disciplinansvar i ett reformerat försvar. [36] Skydd för geografisk information. [51]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft17"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft169"&gt;Patientlag. [2]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft169"&gt;Rätta byggfelen snabbt!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft169"&gt;– med effektivare förelägganden och försäkringar. [10]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p920 ft169"&gt;Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna. [23]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft169"&gt;Åtgärder för ett längre arbetsliv. + Lättläst + Daisy. [25]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft169"&gt;En effektivare plan- och bygglovsprocess. [34]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft169"&gt;Att tänka nytt för att göra nytta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft169"&gt;– om perspektivskiften i offentlig verksamhet. [40]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft169"&gt;Ansvarsfull hälso- och sjukvård. [44]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft169"&gt;Rätt information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft169"&gt;– Kvalitet och patientsäkerhet för vuxna med nedsatt beslutsförmåga. [45]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft169"&gt;En väg till ökad tillsyn: marknadsföring av och &lt;NOBR&gt;e-handel&lt;/NOBR&gt; med alkohol och tobak. [50]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft169"&gt;Tillgång till läkemedel och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser. [54]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft169"&gt;Statens kulturfastigheter – urval och förvaltning för framtiden. [55]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft169"&gt;Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet. [57]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft169"&gt;Försvarsfastigheter i framtiden. [61]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft169"&gt;Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen. [64]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft169"&gt;Flygbuller och bostadsbyggande. [67]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft17"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft169"&gt;Förändrad hantering av importmoms. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft169"&gt;Trängselskatt – delegation, sanktioner och utländska fordon. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft169"&gt;Att förebygga och hantera finansiella kriser. [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft169"&gt;Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning. [9]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft169"&gt;Goda affärer – en strategi för hållbar, offentlig upphandling. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft169"&gt;Försäkring på transportområdet i krig och kris. [28]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft169"&gt;Budgetramverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft177"&gt;– uppfyller det EU:s direktiv? [32] Beskattning av mikroproducerad el m.m. [46] Privata utförare – kontroll och insyn. [53]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B372/H1B372376x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p935 ft179"&gt;Förbudet mot dubbla förfaranden och andra rättssäkerhetsfrågor i skatteförfarandet. [62]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft169"&gt;Förstärkta kapitaltäckningsregler. [65]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft17"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft169"&gt;Ungdomar utanför gymnasieskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft169"&gt;– ett förtydligat ansvar för stat och kommun. [13]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft169"&gt;För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft169"&gt;Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå – en översyn för ökad individanpassning och effektivitet. [20]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft169"&gt;Fri att leka och lära&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft169"&gt;– ett målinriktat arbete för barns ökade säkerhet i förskolan. [26]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft169"&gt;Det tar tid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft169"&gt;– om effekter av skolpolitiska reformer. [30]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft178"&gt;Förskolegaranti. [41] Moderniserad studiehjälp. [52] Friskolorna i samhället. [56]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft17"&gt;Landsbygdsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft169"&gt;Djurhållning och miljön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft169"&gt;– hantering av risker och möjligheter med stallgödsel. [5]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft169"&gt;Viltmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft169"&gt;– jakt och viltförvaltning i en ny tid. [71]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft17"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft169"&gt;Kunskapsläget på Kärnavfallsområdet 2013. Slutförvarsansökan under prövning: kompletteringskrav och framtidsalternativ. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft169"&gt;Långsiktigt hållbar markanvändning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft169"&gt;– del 1. [43]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft169"&gt;Ersättning vid rådighetsinskränkningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft169"&gt;– vilka fall omfattas av 2 kap. 15 § tredje stycket regeringsformen och när ska ersättning lämnas? [59]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft169"&gt;Åtgärder för samexistens mellan människa och varg. [60]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft169"&gt;Synliggöra värdet av ekosystemtjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft169"&gt;– Åtgärder för välfärd genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft169"&gt;biologisk mångfald och ekosystemtjänster. [68]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft169"&gt;Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga regler. [69]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft169"&gt;Säker utveckling!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft169"&gt;– Nationell handlingsplan för säker användning och hantering av nanomaterial. [70]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft17"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft169"&gt;Effektivare konkurrenstillsyn. [16]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft169"&gt;Så enkelt som möjligt för så många som möjligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft178"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;samordning och digital samverkan. [22] En digital agenda i människans tjänst&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter. [31]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft169"&gt;Effektivare bredbandsstöd. [47]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft17"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft169"&gt;Mera glädje för pengarna. [19]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft169"&gt;Lättläst. + Lättläst version + Daisy. [58]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft169"&gt;Översyn av det statliga stödet till dagspressen. [66]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft17"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft169"&gt;Det svenska medborgarskapet. [29]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H1B372</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2013__72.pdf</filnamn>
<filstorlek>4116010</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ut ur skuldfällan</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A237B785-C16A-4E50-B6E1-C8CE2AD22442</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>