2855128H1B330201330sousouStatens offentliga utredningar 2013:30Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar3002013-05-03 00:00:002016-03-16 08:35:002013-05-03 00:00:00Det tar tid , - om effekter av skolpolitiska reformertitelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/H1B330/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H1B330https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H1B330
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<!-- saved from url=(0014)about:internet -->
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>sou 2013 30 </TITLE>
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 188px 0px 74px 92px;padding: 0px;border: none;width: 588px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 588px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 382px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:619px;left:351px;z-index:-1;width:132px;height:74px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:74px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 493px 0px 97px 93px;padding: 0px;border: none;width: 587px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 424px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_8 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_8 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_16 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_16 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_19 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_19 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_24 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_25 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_26 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_26 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_29 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_30 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_33 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_34 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_35 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_36 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_37 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_43 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:679px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:607px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:679px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:631px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:679px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:643px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:655px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:667px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:631px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:643px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:547px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:667px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:643px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:535px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 71px;padding: 0px;border: none;width: 723px;}
#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:643px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:679px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:679px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:679px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:655px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:150px;left:75px;z-index:-1;width:420px;height:181px;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:420px;height:181px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:655px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:667px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:679px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:641px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:679px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:667px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:619px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:655px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:595px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:679px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:679px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:679px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:655px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:667px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:667px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:667px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:655px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:631px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:643px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:202px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:477px;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:417px;height:477px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:655px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:523px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:667px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:679px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:715px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:727px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:563px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:180px;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:413px;height:180px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:58px;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:413px;height:58px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:546px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:102px;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:415px;height:102px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:698px;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:416px;height:698px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:57px;left:76px;z-index:-1;width:416px;height:653px;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:416px;height:653px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:237px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:392px;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:416px;height:392px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:459px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:282px;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:413px;height:282px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:38px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:143px;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:413px;height:143px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_231 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 236px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 82px;padding: 0px;border: none;width: 712px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 442px;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 780px 0px 0px 391px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}
#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:273px;left:0px;z-index:-1;width:412px;height:58px;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:412px;height:58px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:576px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:600px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_265 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_265 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_266 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_266 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_267 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_267 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_268 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_268 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_269 #dimg1 {position:absolute;top:492px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_269 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_270 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_270 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_271 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_271 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_272 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_272 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:552px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_274 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_277 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_277 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_279 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_279 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_282 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_282 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_283 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_283 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_284 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_284 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_285 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_285 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_286 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_286 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_287 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_287 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_288 #dimg1 {position:absolute;top:576px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_288 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_289 #dimg1 {position:absolute;top:612px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_289 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_290 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_290 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_291 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_291 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_292 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_293 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_293 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_295 #dimg1 {position:absolute;top:588px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_295 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_296 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_296 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_297 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_297 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 104px 0px 96px 131px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 545px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 237px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 308px;overflow: hidden;}
#page_308 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_308 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 104px 0px 122px 129px;padding: 0px;border: none;width: 551px;}
#page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {border:none;margin: 83px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 550px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}
#page_309 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:624px;}
#page_309 #dimg1 #img1 {width:458px;height:624px;}
.ft0{font: 40px 'Arial';line-height: 45px;}
.ft1{font: italic 21px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft3{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft4{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft5{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft6{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft7{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft8{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft9{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft10{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft11{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft12{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft13{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft14{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft15{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft16{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft17{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft18{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft19{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft20{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft21{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft22{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft23{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft24{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft25{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft26{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft27{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft28{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft29{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft30{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft31{font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft32{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft33{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft34{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft35{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft36{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft37{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft38{font: italic 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft39{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft40{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft41{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft42{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft43{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft44{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft45{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft46{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft47{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft48{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft49{font: italic 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft50{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft51{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft52{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft53{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft54{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft55{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft56{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft57{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft58{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft59{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft60{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft61{font: italic 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft62{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft63{font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft64{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft65{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft66{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft67{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft68{font: italic 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft69{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft70{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft71{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft72{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft73{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft74{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft75{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft76{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 18px;line-height: 18px;}
.ft77{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft78{font: 14px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft79{font: 15px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft80{font: 15px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft81{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 18px;}
.ft82{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 18px;}
.ft83{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft84{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft85{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft86{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft87{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft88{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft89{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft90{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft91{font: 13px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 15px;}
.ft92{font: 13px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 16px;}
.ft93{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft94{font: 10px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft95{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft96{font: 15px 'Symbol';line-height: 18px;}
.ft97{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft98{font: italic 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft99{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft100{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft101{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft102{font: 15px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft103{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft104{font: italic 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft105{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft106{font: 11px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 13px;}
.ft107{font: 13px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft108{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft109{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft110{font: italic bold 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft111{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft112{font: italic bold 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft113{font: italic bold 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft114{font: italic bold 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft115{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft116{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft117{font: 11px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 12px;}
.ft118{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft119{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 28px;}
.ft120{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft121{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft122{font: 15px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 17px;}
.ft123{font: 15px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 17px;}
.ft124{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft125{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft126{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 16px;}
.ft127{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft128{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft129{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft130{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft131{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft132{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft133{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft134{font: 13px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft135{font: italic 13px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft136{font: italic 14px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft137{font: 14px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft138{font: 15px 'Courier New';line-height: 23px;}
.ft139{font: 15px 'Arial';line-height: 23px;}
.ft140{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft141{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 13px;}
.ft142{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft143{font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft144{font: 11px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 12px;}
.ft145{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 18px;}
.ft146{font: 10px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 13px;}
.ft147{font: 10px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 12px;}
.ft148{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft149{font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft150{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft151{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft152{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft153{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft154{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft155{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft156{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft157{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft158{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-right: 286px;margin-top: 464px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 229px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: justify;padding-right: 492px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 451px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-right: 213px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 245px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p24{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p30{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p33{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p36{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p41{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p42{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p46{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p47{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 438px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p61{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p62{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p63{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p64{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p71{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p72{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p73{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p74{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p75{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 498px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p84{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p100{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p105{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p108{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p114{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p125{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p130{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p131{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p143{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: justify;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p151{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: justify;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: left;padding-right: 298px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p194{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 28px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 28px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 28px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p217{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p221{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 392px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 646px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p254{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p261{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 504px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 306px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p281{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: left;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p292{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 113px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 113px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p310{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p320{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p327{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p329{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p330{text-align: justify;padding-right: 298px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p331{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p332{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 106px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p338{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p339{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p343{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-right: 371px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p349{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 298px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p357{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p358{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 408px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: left;padding-right: 298px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p376{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p377{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 206px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 342px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p393{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p396{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p398{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 103px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 663px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 380px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p420{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-right: 298px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: justify;padding-right: 298px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p425{text-align: justify;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p428{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 298px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p432{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p437{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 320px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 384px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p445{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: justify;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 272px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 381px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 324px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p460{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p468{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-right: 298px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 297px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p486{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p496{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 526px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 400px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p502{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p509{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 328px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p513{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: justify;padding-left: 136px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 99px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 100px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 102px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 130px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p540{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p543{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p553{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 344px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 354px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p562{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 315px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p564{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 324px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p571{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p575{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p577{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 312px;margin-top: 431px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: left;padding-right: 365px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p598{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 307px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p603{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 573px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p610{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 321px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p617{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 321px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 321px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 321px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 321px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p622{text-align: justify;padding-left: 321px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 321px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p624{text-align: left;padding-left: 321px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 321px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 302px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p631{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 292px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p646{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 305px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p657{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p662{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p666{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 179px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 179px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p678{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 123px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: left;padding-right: 366px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: right;padding-right: 231px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p705{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 298px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 302px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p715{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 302px;margin-top: 627px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 214px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p723{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p727{text-align: justify;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 82px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p731{text-align: justify;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p734{text-align: justify;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 101px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 93px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p737{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p740{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p746{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;padding-right: 298px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p754{text-align: center;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p767{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 48px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 102px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 93px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p780{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 99px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p782{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 113px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p783{text-align: left;padding-right: 53px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 53px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 116px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 97px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 251px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 314px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td64{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td68{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;background: #bfbfbf;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 14px;}
.tr1{height: 21px;}
.tr2{height: 38px;}
.tr3{height: 28px;}
.tr4{height: 37px;}
.tr5{height: 18px;}
.tr6{height: 17px;}
.tr7{height: 27px;}
.tr8{height: 20px;}
.tr9{height: 19px;}
.tr10{height: 31px;}
.tr11{height: 30px;}
.tr12{height: 49px;}
.tr13{height: 16px;}
.tr14{height: 51px;}
.tr15{height: 86px;}
.tr16{height: 87px;}
.tr17{height: 40px;}
.tr18{height: 41px;}
.tr19{height: 1px;}
.t0{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t1{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t2{width: 416px;margin-top: 148px;font: 15px 'Arial';}
.t3{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t4{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 32px;font: 13px 'Arial';}
.t5{width: 382px;margin-left: 100px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t6{width: 416px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t7{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t8{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 13px;font: 15px 'Arial';}
.t9{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: 15px 'Arial';}
.t10{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t11{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t12{width: 487px;margin-left: 5px;font: bold 9px 'Arial';}
.t13{width: 488px;margin-left: 75px;font: bold 9px 'Arial';}
.t14{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t15{width: 482px;margin-left: 236px;font: bold 11px 'Arial';}
</STYLE>
<script language="JavaScript">
function I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l(l11Il1I1lI1l1l11I1lII1llI)
{
var lI11111l11lII11l1IIlI1l11 = document.getElementById(l11Il1I1lI1l1l11I1lII1llI);
for(var II1lI1lIIlIIl111III11IIlI = 0; II1lI1lIIlIIl111III11IIlI < lI11111l11lII11l1IIlI1l11.childNodes.length; ++II1lI1lIIlIIl111III11IIlI)
{
if(lI11111l11lII11l1IIlI1l11.childNodes[II1lI1lIIlIIl111III11IIlI].tagName == "TBODY")
{
lI11111l11lII11l1IIlI1l11 = lI11111l11lII11l1IIlI1l11.childNodes[II1lI1lIIlIIl111III11IIlI];
break;
}
}
return lI11111l11lII11l1IIlI1l11;
}
function I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(I1111l1l1II11lIII11llI11I)
{
var I11lIllIII1I111l1ll11lII1 = document.createElement("tr");
if(I1111l1l1II11lIII11llI11I >= 0)
I11lIllIII1I111l1ll11lII1.height = I1111l1l1II11lIII11llI11I + "px";
return I11lIllIII1I111l1ll11lII1;
}
function IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(IIl1IIIl1I11I1llIl1l1111I, IIll1lII11I1lII1l11I111ll, I11lll1I1llI1IIl1lIlII1I1, lIIl1l1llIlIl1111IlIlI11I)
{
var llIIlII11II11lII1lI1l11Il = document.createElement("td");
if(IIl1IIIl1I11I1llIl1l1111I != 1)
llIIlII11II11lII1lI1l11Il.rowSpan = IIl1IIIl1I11I1llIl1l1111I;
if(IIll1lII11I1lII1l11I111ll != 1)
llIIlII11II11lII1lI1l11Il.colSpan = IIll1lII11I1lII1l11I111ll;
if(I11lll1I1llI1IIl1lIlII1I1 != "")
llIIlII11II11lII1lI1l11Il.className = I11lll1I1llI1IIl1lIlII1I1;
if(lIIl1l1llIlIl1111IlIlI11I >= 0)
llIIlII11II11lII1lI1l11Il.width = lIIl1l1llIlIl1111IlIlI11I + "px";
return llIIlII11II11lII1lI1l11Il;
}
function I1II1IllI111IlI1I1llll1lI()
{
var lIII1IIllII1lllI1ll111lII = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("II1I1lllllIll1l1I1I1llllI");
var III1Il1lllIll1l1I1llIIlll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("Il1lIIll1l1II1IIIIlIlIll1");
var ll111I1lIIIlIllll1l1lI1lI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("ll1Il1I111lllI1I11IIIlll1");
var I1IIlI1I1l11IIIl1II1l111l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l1I1Illl11I1lII11lIIlIIlI");
var I11IlIIlIIlIll1Il1lI1111I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l111lI1IllIIlllIl1111lIIl");
var l1lIll1Il1IIIll11lIllIlI1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IlI1I11II1IlI1II11lI111l1");
var lI1I1I1lll1I1II1I1l11lllI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lIl11l1I1l1IIIIIIl1IllI11");
var l1lll1l1lIIlI1llI1llll1II = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("II11l1I11l1Il1lI1IIIlIl11");
var llIl1llI1lIl11I11llIIllll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lI111I1l11IllI1lII1l11lIl");
var ll1I1l1Ill11l11lIIll1l11l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lI11lI1l1l1Il1l111Ill1IIl");
var l11111I1lIl1l1II1Il1l11I1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l1Il1l11I1I1l1I1l11I1l1Il");
var lIll1I11111I1lll111l1Il11 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IlllI1llII1111l11Il1lIlII");
var IIII1l1lII1IlIIllII111l1l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("Ill1IIIl1lIllII11l111ll11");
var IlI1l1IlIl1llIllIIlI1Illl = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIllII1I1l1IlIlll1ll1I111");
var IlIllI1Il1ll1II1I1II1IIII = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("ll1l1lIII1I1ll1I111IIlIlI");
var l11lIIII1II111lIIll1l11Il = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lllI1IlIllll1IlII1lIl111l");
var II1l1IlI1I111llIlllI1llII = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lIIIlI1ll1IIIllIl11lI11II");
var lI1I11llI11III111lIIlI11I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("II1llI1lI1lII1llll1lIlIIl");
var lIIlII1111IlIIl1lI1I11IlI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l11II1II111l1IIlI11I1IIIl");
var IllIll1lIllllII11lI111IlI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I1Il1l1lIIIIIl1III1l11llI");
var IIl1I11I11IlIlII111I1Il1l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lII11I1Il1l1IlI1l11llIlI1");
var IllIIIl11llIIlI1IIlI11llI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lI11lIl1IIII1lI111l1Il1Il");
var IIl1Il1II1lI1lll11l1I1111 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I1I1I111I1l1l1l1I1lIlI111");
var lIII1I1IlllllIIlIl1Il1II1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lIIllII1I1l11IllIlIIlII1I");
var l1lIl1ll11llI1lI1lIlIl11l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lII1I11lI1I11I11l1lI1l1Il");
var I1l1lI1Illl11l1lIlII1lI1I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I1I1lI1II1II1I11Il1IlIIIl");
var Il111lI1II1IIlIlIIlllIII1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lIIIl1lllIllIl11I1ll11llI");
var l11l11lI11II11I1IlllIllll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lI1Il11IIIIIII11l1lI1I1II");
var Il111111I1I1IlllIIlI11llI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lIl1Ill11111lIl1lII11II11");
var lI1llllIIlIl1l1IIIllII11I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lI1IIIlIllI1IIIllI11I1l1I");
var IIIllIl1I111lIl1111l1l111 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("Il11llIll1II1llIIIlllll1l");
var l11lll1l1lIll11I1l1111Ill = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IllI1Il11l1llI1IIl1I1llIl");
var Ill1lI1lllllI11lllll1111l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lI1I11l1111lI1I1l11IIll1l");
var II11lIIlI11lI11I1II111Ill = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lIllIlI1lIl1l11IllIlI1III");
var I11llII1l11IIlI1lI1lll11I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIlII1Il1111lllI1lIlllI11");
var IIlIl1l1I1IlII1lll1l1IllI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I1I1llIIl1I1III1llll1l1II");
var ll1llIl1lI1lIl1lllllI1lI1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I11lllIl1IlIIllIllI111ll1");
var IIl1llIlIII11lIll1Ill1III = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IlI1I1IlIIIl1IlI1ll11I11l");
var I11I1IlI1l1lII11lIIIl1Ill = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lII11lIllI1lI1II11IIl1II1");
var l1I1IIII11l111I1Il11Illll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("llIl1llllI1IIIlI11l1I1l1I");
var ll1IlI1I111III1l1111Il1ll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("III111lllIlIIlI1II11lll1I");
var lIl1l1lI11ll1111IIl1IlIlI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIlII111l1l1IIlI1IlIIlI1I");
var lI1I1II1III11IIIIIl11I1lI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("ll1ll1llII1lIl1lllI11IIIl");
var lllllI1llIll11IIlI111l1lI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lll1II1111lIl1IlII1lIIII1");
var Il1lII1ll1lll1lI1I1I1I11I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lI1Il1l1l1I1l11lIl11I11Il");
var ll1lIIlIIll1llI1l1lIl11lI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lIll1ll1I11IllIIIII1I1I11");
var IllIIII1I1lI1I1Ill11l1lI1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l1l1111l1Il1llI1111lI1l1l");
var II1lI11I1lIlll1l1lIlIIllI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("II1IlII1l1I1l11I1lllIl1ll");
var Il1IIIlI11llI1I1lll1lII1I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lIIIl1I11111llI1IlI11IlI1");
var IlI1IllIl1l1I11IIl1lIlIIl = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l1lIlIl111Il1l1lI1I111IlI");
var llII1llIlII1I111IIl11l11I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("ll1IIIllIlll1IlIII1llI11I");
var l1l111IIII1111II11Ill1Ill = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I11lIIlI1l11lI11l1I1Illll");
var Il1II11Il1lI11l1IIIl1l1lI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IlIll1lII1l1Il1l1II1IllIl");
var lI1lllIlIIll1IIII1I1IlIlI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lIIII1Il1lI1l11II1ll1ll11");
var l1llIlII1lll1IIll1IIl11II = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IlIlI1I1IlIII1llIIIlIlI1I");
var llIIIIll1llI1I111llIIlI1I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l1III1111Illl11I111llIl1I");
var llllll1IllllIII1I1lI1lII1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("Ill11lIl1I1IlIIIII11IIl1l");
var Il1ll1IIIIlIl1ll11l1I1II1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I1IllI1lIII11llII1II1l1lI");
var I11I1ll11l1Il1IlIIIIl1I11 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I1IIII11lIlIlIIll11l111l1");
var Il111lIl11lIl1IlI1ll1IlII = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lI1II1ll1llIlIIlIIll1lI1l");
var IIIIlI1IIlll1lIl11lIlllIl = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIIIIl1l11lIll1I1Ill1I1I1");
var ll1IIl1l1Il1Il1ll1l1l1lI1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("llll1l1lIl1I11Ill1I1I1ll1");
var IllII1IlII1Il1ll11111IIll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("ll11l1l1l1IllIllIlI1lll11");
var IllIlIlI111IIlIl11llIlI11 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IlIlI1lllII1llIll11l1lIIl");
var IIIIlI1lI1II1lll11Il11lll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lll1IIIllIII1II1II1I1III1");
var Il11II11IIIllllllIl1l11I1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I1llI1IlIllI1IIlll11111lI");
var I11I1II11I111l1l1ll1IIlIl = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lll1II11IIllllI1II1l1Ill1");
var IlII1lIlll1ll11Il1l1Illl1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("ll111IIIl1llIIlllll111l1l");
var I1IlIlI1I1IlIllI1lll1I11l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l1l1Il111I11llI1llI1III11");
var Il1llI11111IIll1lI1ll1l11 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("ll1111l1llI1IIl1l1ll1lI1I");
var Il1II1I111l1111Il111IIIII = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I11l1ll1llIIIllI1IllIlIlI");
var IIIlI1lII11ll111IIIIlIIll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("ll1I111I1IlIlII1I1l1I1ll1");
var l1I1IlIllIlIl1l111l11lII1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lI1lI1Illl1I1I11II111IIIl");
var ll1lI1lIl1l1llIlIllllIlll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("II1lIlllI111IIIIlllII1111");
var llI111l1l11ll1l111llI1lII = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l1l11I1lIIIIlI1l1lI1lIlI1");
var ll1l1IIII1I1lIIIlII1lIIIl = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I11I1ll1llll1lIll1II111Il");
var Il11I11IIllll11ll1l1l1I1I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("III1II1lIIIIIlII11l1lIIll");
var lIIIl1ll1IIIll1lll1Il1llI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("ll11IIl1lI1lIll1I1lII1III");
var lIIll111lllIIlllII1Il1I11 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l1ll1l1II1IIl1IIl11l1II1l");
var l111IIII111III1lI1lI1llI1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIII1Il1lI1lIlIlI11l1lIll");
var lllI11l1lIl1III1ll1l1I1II = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lIIIlIl11l11Il1Il1III1I1l");
var I111Il1lll11II1IlII1I1llI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lI1lIl1I1Il11l1lllIllIIl1");
var lI1l11IIl11IlllIlIII1IIl1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIl1I1Il1I1Ill1lI11Ill1lI");
var I1l111lIlI1I11l11IlIlIl1I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIlll11llll1IllllIll1IllI");
var l1I1lI1Il1111IlIIlII1llIl = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lI1IIlIl1Illll1I1IIllllIl");
var I1l1l1l11111lIll1111l11ll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l1I11IIlIIl1lI11llIl1lllI");
var lIIlIIl11ll111llIlIll11lI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l1l1ll1111I11lIIIl11l111l");
var I1IIIlIIII1l1lIIl11111II1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I11I111I1IIl11IIl1l1111l1");
var II11lllII1lllIIllII1l1lIl = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("Il1ll11I11l111IlI1IllI1ll");
var l1Il1ll111ll1I1IlllI1lI11 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IlI1IlI11IlI1I1llII1lIIlI");
var I11lll1111ll1IIl1IIIl1lIl = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l1II11lIlIlI1II11lIII111l");
var Ill1111lI1I11I1l11I1IIlll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lI1lI1I1II1lll1llIIlllIII");
var l11ll111IIl1I111I1I11l1lI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIlIl1llIlI1l11IlIlI1lI1l");
var I1IlI11lll1111IlIIll11lll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIllI1lIIII1l1lIl111I1lI1");
var IIIllI1I1lIII1IllIllIll11 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("II1I11IIlIlI1IIIll1IIll11");
var llIIIII1I11lII1lll1I1ll1l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("II111II11IlIIlIIlIIl1lllI");
var Ill1I11lIIll1l1IIllll1I1I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("Ill1lIl11I1IIllllIIIlll1I");
var Ill1llIlI1llI1IlI1IlI11II = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lllII1lIlIll1Illl1IIIllI1");
var lI11lI1llII111I11IlI1lIll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lllI1111I1IIll1l1ll11Ill1");
var lllIlIIIIl1lI11lIllI1I1I1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I111IIlIll111llI1lIllIl1l");
var I1lll11llll1IllllI111IIll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I1IIlIlII1IlIlIlI11I111Il");
var l1llIll1Ill1lI1lll1llllII = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IlIl1IIIIl1111II1Il1l11ll");
var Il11lIlllI11llII11lI1l1Il = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IlllIl11IIll1l1I11lIII1II");
var Il1I11III11I1lIIl1IIl1III = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("II11I1Il1IIIlII1lll1lI11I");
var IlIlII1II1I1Il111lI111IlI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l1l1l11Ill1IllIllI1lIIIl1");
var IllIIl111IlI11l1llIII1111 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lll1lII1Il1l111Il1IlIIlll");
var lllI111IIIlI1I1111ll1lIIl = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("Il11ll11lI1llIlll11l1lIIl");
var lI1l1ll1I1IIll111lIllIIl1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIll1IIl1Il11llI1lllll111");
var Il1lIlIllIlII1lII11I1Il11 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l1IlIIlI1lI1I1I11l1lll1lI");
var lllIl1IIllIlII1111IlIIll1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l11lI1llllIII1IIIllI11l11");
var llllII1lIIIIIlIIII11Il1I1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IlIl1lll1lIl1lIlI1lll1IlI");
var I11l1lI1IIll1llI1I11Ill11 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I1Il1I1II1IllIllI11lIIlll");
var Il1IIlllIl1IlI1IlIl1lll11 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I1Il11III1I1lllI1II1111I1");
var IIIlIIIIIlIlII1111IIll11I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("Il1l11lII11l1l1lIlIlI11II");
var lIl1lllI1I1I1lIl11I1I1lII = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lllI1lllIlIlI1II1l11llIlI");
var lllII1l1IllIlIlIIlIIllII1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIIl1l1IlIl1I11l1II1I1l1l");
var lIIIIl11I1111IlIIl1lI1ll1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("llIl1IllI1llII111111l1I11");
var Il1Il11lIll1IlI1lI1I1l1l1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIlIlI1lIll1llI11I11II111");
var l1IlllIl1II1l1IIII1I1IIIl = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIIll1Il111l1IIlIlI1llIlI");
var I111l11I1llIllIlI1l1I1I11 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lIIlI1lIII1l1IlII111l11I1");
var l1IIlll1IllIlIIlIIlllIIII = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I11I11l11I1I1lIII11lIll1l");
var IllIlIlIll11lIIlIIIl1l11l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lllIl111IIlII1Il1IlI1llII");
var lIIl1IIIIIll1II1IlII1IllI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("ll11Ill1111IIll1IIIIll1l1");
var I1I1l1Il1IlIIlI1III11II1I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l1I11IlIllI1l11lIllll111l");
var llll1111l11I1lIllI1l1I1ll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("Ill1l1lI1IIlIlIlIl1lIlIII");
var lIl1Il1I11lII11l1lIlIl1lI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("llIlIIIIllII1l1IIll11I1ll");
var I1III1IllIlIl1I11IIllIl1l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IlIll1lIlI11lI1l1II111I1l");
var lllll11Il1IlIllII1lIlllII = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lIl1ll1I11lIlll11lI1I11II");
var l11I111IlI1Il1IlIl1I1IIII = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lI111Il11IlIIl11lIII1Ill1");
var IllI1lIIl1IIIlll1I1Il11II = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I1llII1Illlll1IlI1ll1lll1");
var I1lII11llIl1I1111IlIl1I1l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIIllIllI1Il111I1IlIl11I1");
var ll111l1IlI1lI1lIIl1IIII1I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IlIIlllIIll11I1Il1l11l1II");
var l111l1I1Il1lI111llIl11l1l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIl11IIII11111l11I11llllI");
var l111IIlll1IlII1I111I1Il1l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lllIlll1lIIllIlIIIII1lIll");
var lI11111IIIIIlIIl111IlI1Il = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lI11I11IIlIlIIIll1Il111ll");
var llIIIlI11ll1IIIIIlIIl1I11 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I11Il1I1llIll111Il1lllI1I");
var l1I1ll1l1IllI11Il1II1llII = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I1lllIl1ll1lIIIlIII1IlIll");
var l1lllI1I11111ll1IlIIIIlIl = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("llIll1lll1IIl1llllI1111l1");
var l1l1l1I1III1lII111l1ll1lI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("III1lIllII111lI11II1lII1I");
var lIlIIIllIlIl1lIl1IlIIlI1I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lII1II11lIl11I1l1IIlll1lI");
var IIllI1l1lI1II1I1Il1lI1III = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("ll1III11l1IIl1lIlIIIlI11l");
var l11l1111Ill11I1l11lIlllIl = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IlllIIl1Il1l1I11IlI1ll1II");
var IIlIll111IIl11lIl1llIIIlI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I11ll1l11lIlll1lIIll11lII");
var I1l111Il1llI1II1I1Il1ll11 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("III1ll1IlllIllIIIl1I1I11I");
var l11IlIlIlI1lI11IIllIl1lIl = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIIlI111l11III1I1I1lII1II");
var I1l1IlIIl1lI1lIIIlI1l1lIl = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lIlll1IlI1lIlllIII11ll11l");
var lIIlIlI1lIl111l11I1111ll1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lI111I1lll111Il11l1Ill1l1");
var IIllI11ll1lI1l1l1I11IIlll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lllIIIIIl1lIllllI1llIlII1");
var I1I1IIlI1111ll1lIlI1IIIlI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l11ll111l1I11IIIlI11I11Il");
var II111IlIl1ll1l1II1I1l1l11 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("III1IlIlIll1IIIIIllIllI1l");
var lIlIl111I1l1llI1Illl1IIII = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IlI1I1I1llI1I111IlIl1111l");
var lI1ll11IlII1l1IIIllIlllIl = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I1l1lllIl11ll1IllI1IIIIl1");
var lI11IIlI111I1IIIll1lII11l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l1llIl11111llIIlI1Il11III");
var I1ll11IlI11l1IlIIIlIllIll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("llI11ll1II11llIlI11l1lll1");
var IIIIlI11l1IIllIlIl1lI1Il1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I11Il1l111IlI1IIIIIll1lII");
var l1lIII1lll1IllI1lllll1IlI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("III11l1IIIll11lI1Il1IlIIl");
var I11l1Il1llIlI1l11IIIl1lll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIlllIIlII11lIIl11lIIlI11");
var l1111I111l1I111I1lIIIIlIl = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IlIIllIlI1IlII1lIIl111III");
var II1I1lIIIlIlIIII11I1I11II = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("Illl111II1I1lI11Il11I11lI");
var l1III1III11I1Il1I1I1IIl1I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I1llI11lIlIl1I1l1Il11IIl1");
var lII1l1IlII111lIllI1Ill111 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("III111l1l111IlIllII111111");
var Il1l1I111lII1I1Illl11l1I1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lI111IlllIl11IIl1I11IllIl");
var lIIll1lll1III1IllIll11Il1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lIIIIllI1ll11Il1IIll1l1lI");
var lI1I11l1II1lllIll111lllll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IlllIl1IIllIIllII1l1lII1I");
var Il1IIl1l1I1llIIIllIIl111I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lIIl1lIII11llIIll1lI1I1Il");
var IIIl111111l1I1111I1IIIl1I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l111II11l1111l1IlIIllIll1");
var IlIllIll11IIIl11ll1IlllI1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("Il111lII1II11I1III1lIl111");
var ll1l111l1IIIlIl1I11I1IIlI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("llI111lIlI1lIIlll11Ill11I");
var II1IllI1lIl11llI1l1I11l11 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("llIl11IlI1IlIIlIl1II1IlIl");
var llI1I1IIl11lllllIIII1I1II = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIl111lll1l11IlIIIII11l11");
var IlIIl11lll11lIlllIlllIIll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IlIll1I11l1111l111IllII11");
var l11Il1l11llllIlIl1lIlIIII = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("III11111IIlI111llIlll1l11");
var ll1Il1llI1IIl1II1l1I1IllI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("III1lIlll1l1IlIlIIll1I1l1");
var I1Il111l1Il1IIllIl11lIlll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIl1ll1lllII11lI111lIII1l");
var llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("llll11111IIllII11I111lIIl");
var lIIlll1l1l11lllll1IllIIll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l1I1IIIlIIlII1lI11lIl1llI");
var IllIIlI1lIIIIlI1lII111l1l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I11l11I1Il1Il1I1lIllIlI11");
var Illl1l1I1Il11lI1Il1lI1111 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I1Illll11l111Ill1lllIl1l1");
var lIlIIl1lII1l1llIIIIl1llII = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I11II11l11l11111l1I11II11");
var IlIIlIIIllllllIl11111IlI1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("llIll111III111ll1I1l1I1II");
var l1lI1II11l111l1IlIIl1l1l1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l11llII1IllIlIll1llllll11");
var ll1lIlI1II1l11l11I11I1l1l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lIII1l11I111IIl1I1lIIIllI");
var IIlIII1I111II1I1ll1111I1I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("Il1l1ll1lIll11II11I111IIl");
var Ill11I1l1I1I11I1IlllI111l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("Illlll1lIIllIll1I111I11l1");
var llIl111IIl11IlIlIll1llIl1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lIII1IIll1lIl11I1I11lIIII");
var lIl1llIl11I11ll1llll1l1II = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lI111IlllIlIIl1IlI1l1l1II");
var lIlIIIIl111l11lllIlllIl1l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("ll1111I111ll1111Il1lllIIl");
var ll11l1lllII1lI111IllIlII1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lI1l1IlIII11Il1lll1llllI1");
var l1I1IIIlI111I11Il1Il1II1l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l1IIl1I1llIll11IIllII1III");
var I1IIlIIlI11lI1llIIIll1llI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l11l1lIlIIl1IIll11IIl1II1");
var I111I1I11l1lI1IIlII1ll111 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lllIl1IlIllI1I11Illl1IIl1");
var lll1ll1111I1lIlIll1I1II1I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIlll11l1l1l1IlI1IlIIlI1l");
var I1ll111I1IlIIl1111l1lllII = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("Il11Ill1l1I1I1lllllIlIlII");
var I1II1lllI1lII11IIIll1ll1I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lIl1lII1l11I1Il1IIlIlI1ll");
var II1l1I111IIll11llIlI1II1I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l1IlIl1I1I1l1lI11l11l1I1I");
var I111IIl1lIllII111I1I11IIl = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lll11lllI1111l1lIllIl11I1");
var II1lI1IIIl11lll1lIl11IIIl = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("Ill1l1I11IllIIl1llll11I1I");
var llIlI11IlI1l1IIl11l1l1I11 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lI111lI1I1l1l1lIII111l1ll");
var IIl1lll11IIlI11l11IIlI1lI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IlIIl1l1I1II111l1IIII11Il");
var I11111IIl111lIl1lIlIl1l11 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("II111l111IIll1lIl1I1lIIl1");
var lll1llll111IlIlI1llIIllI1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I1l1l1lII1l11ll1lIIlIl1l1");
var lIlllI1I11lIlI11ll1l1I1Il = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("llllIIl11l1IlIl1Il11l1Il1");
var lIIl111lllIlI1lII1lIll1II = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("II11Il1II1IIlIIIlIl1lI1lI");
var II11Il1lll1IIIIIlllll111l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("ll1I11lI11lIIIl1I1lI1Il11");
var II1111ll1ll11lllI11I1II11 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("llIlllIIlII1lllI1Il11IlI1");
var l11l1IlI1lIllI111I1ll1I11 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lIllI11ll111lIlI11I1lIIIl");
var I1l1lIIllIlI1IIll1I1llIIl = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I1l1lIl11II11IlIl1IlII1l1");
var lll1l1ll1Ill1Il1111I111II = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("llll1111lIlllIIIIIIll1lI1");
var II1l1Il11lllll1I1Ill1lIll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I1I111I11l11II1I111II11Il");
var lIIIl11II11lIlll1IIlIl11I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("llIllIIII1ll1II111IIIII1l");
var IlIlI1IllIl1Il1IIIl1II1ll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I11IIllI1IllIIlIlIlIIlII1");
var l1lIl1ll11I1IllI1IIllIlll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("II111I1IIll1I1l1Il11Il1l1");
var I1I1I11llIl1lI1lIlllII11l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIll111111IIIIIIlIl1llIII");
var lllI1II1lI1l1IlIl1llI1lIl = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I1lI111lIIIIllI11l111l1lI");
var IlI1I1lII1IlI1IlIll1IIlII = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lllIllIIIl1Il1llIIlIl1I1I");
var l111l1l1lIIll1llll11I1l1I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IlIll1IlIIlIIIlI1lIIllIll");
var lIlIlllIIIlIII1IlIlIl11I1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l1llI1l1ll1l1III1II1llIII");
var lIIlIlll1I1II11lII11II11l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("ll1I1l1lllI111I1IIIlIlllI");
var l1lI11II1llll1l1IIIIllll1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("Ill1111l1IlIIIIlII1l11II1");
var I1IlIIII11ll1II1Il11ll11l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I1llI1l1lllllllll1II1Il1l");
var Il1IIlI1lllIl1lIll1I11III = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("III1Ill1l1I1I11lIlllllllI");
var l11IIlI1l1III1I1lI1I1llII = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I11I1I11lII1l11lll1ll11ll");
var I111llI11IllIl1ll1lIll1II = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I1I1lIlIlI1IlII1ll1111II1");
var llIlIl1l111ll1ll1l1l1I1l1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I11llllI111II1llIIIll11Il");
var llIIII11I1lI1lII1Il1I1I11 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("Il1l1lll1I1l1Ill1l11lI11l");
var II1lIIl1I11IlIlll1lIlllII = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("llIl1I1II1IlIl1lIIIIIIlII");
var l1lll1I1111lIll1lll11l1lI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("ll1ll1I111Illl1l1lI11lI11");
var II1l1I11lIl1lllIIl11I1l11 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lIlIIlllI11I1l1l1I1lII1lI");
var III1lllIl1IIl1lI11IlIIIll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("II1l11Il1I1ll1l11lll111Il");
var l1II1lllIllll11llll1IlIll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("Il11l1l1l1lI1l1lI1l1II111");
var III1lIlI1l11I1lI11III11I1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lIIll111l1IIlIIlI111lIlI1");
var I1II1Il1l1IlIlIIlIIII1I1I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I1I11lIIlIllllI11IlllI1II");
var l111l1IIlI1llI1llIlIIll1l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIl1IIl11lII1ll1llIllIII1");
var l1II1lIIIll111l11lIIlII1l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("II111I1l11I1I1ll1l1I11Il1");
var lI11lIIIIllIl1lIIllIlll1l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lIII11l11111II1IIl1lI1I1l");
var l1l1lllIl1IllI1ll11IlIlI1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("llIIIll1ll111Il111I11lII1");
var l1IllIIl1I1III1lII1ll1Il1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("ll11IlI1ll1l1llIlIlIl1lII");
var III11lIlII1l1lIIllI1l1111 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIlIIl1IllIll1IllIlI1Il1l");
var l11III111l1llIlll111lll1I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IlI1Il11lI111IIIll111I1II");
var I1I1II11IlIIlI1IllI1ll11l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I1llI1II1l11II1llllIlIlII");
var IIII1lIlIlI1IlIIlII1111Il = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIIIllIIllI1l11IIIIIlll11");
var lI1IIlll11I11IIIllll1I1l1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("ll1l1IIllII11l1lI11IlIII1");
var l1lllIIII1IlIlIlll1IlIIll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l1lIIl1III1IlIl1111lIl11I");
var lIllI1l111111l111I11l1Ill = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("Ill1IlIl1I1Ill1lI1IlIlIll");
var I1II111l11IIl1II1lllI1III = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l1l1I1IlIIIIllllllI1111l1");
var llII1l1IIl1Il1lllI111lll1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lII1lll1Il11lllIl1I1ll1Il");
var II1lIllIlIl11ll1I1lII11II = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IlIll1II1I11ll1111l1llIll");
var IIIl1l1lll1IIl1l1lIlIlllI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I1lIl111I1l1IIIIlIl1l11Il");
var IlIlllll11Il1I11IIIIllI11 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l111lIlIlIlIlllll1llllI1I");
var I1Il1lII1I11lI1l111Ill111 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I1IlII1I11I1l1IIIIlllIl11");
var II1Il1lll111lllI1l1lIIllI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IlIIlIllllIllII1Il111I1Il");
var lIIIIllI1Il11l1II1IIllIlI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lIIIIl1lll11llI1l1llII11I");
var IIl1IIl1IIIIlI111I1Il11I1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IlIl1l11lI1ll1IllI11l11l1");
var I11lI1lIIIIIIII111II1ll1l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIl11Il1111l1IlIIII11IIlI");
var I11Il1IIIl111II1lIllI1III = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("ll111l11I11IlIlIIlll11l11");
var l1lI1I1IIl1I1lIlIlIl1lIII = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIllI1lIlIl1IlIlIIlIII1ll");
var lIIl1II1IIllI111111IlIlI1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("III1IlI1I1lI1lIIlll1ll1ll");
var IIl11I1IlII11l1lIlll1111I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("llIl1II1l1IIlIlI1lI111I1l");
var IIlIl111lllIlIll1l1I111Il = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("ll1Il1llllI1lIIlIlI1IIlI1");
var IlI11IIlIIl1Illl1II1ll11l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIlllIIlIl1lII1I11Il11II1");
var IlIll1l11l1lIlIIl1IIllI1l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("II1I1II1IlI1Il1IIlIlI1I1l");
var Il1IlIIIIIIl1l11II1Ill11l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIIl11l1IlII111l11I1lI1l1");
var lI1111l1l1IlII11ll1l1lll1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lllllI111lIll1lIIl11lIlII");
var l111llI1I1I1IlI11I1I11l11 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l1lI11l1lI111lllI111l1lII");
var II1111l11ll1II11llI1IIlII = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("Il11l11lI11IlIlIIIl1Il1Il");
var l1lIlI1IllIlIIIlI1Il1l1II = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIlIIIl1IIl1I111lll1l11lI");
var l1Ill11ll1IlllIIIlI1II1lI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIlll1111lIlIl11lIII11Ill");
var lIIllIlIIIIl1Il1lIlIl1l1l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lIlIl1lI1II11llI1l1IllllI");
var lIIIIIl1ll1II1lI111I1ll11 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("llIll11llIl1IlIl1l1I1llII");
var lI1l1lIl1l1111l11IlI11l1I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IlI1IllllIlIlllIl1111I1l1");
var lIl1lI111Il1IlIIl11llIlll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l1II1I1llIIlIIIl1I1I1I1Il");
var Ill11111I1ll11111llll1I1l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("ll11II1I1I11I1I11II11IlII");
var lI1lII111ll1l1111I1IlI11l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIl11l11111IIl111l1lI1II1");
var I1llIl11I11IIlIIllIIl1l1l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("Il11lI1l11I111IIllIII1I11");
var l1IlIIl1IlIlllI111I1lIlI1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lI1lIlIIllll1Il111IlIIIlI");
var IlI111I1I1III1I1lIlIlI1II = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lll1IllII11Illl11III1lIlI");
var III11lIlIIIII11l1I1111III = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIIlIlI1lI111ll1IlII1IlI1");
var IIIIIIl1II1III11lll1IllII = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lIIl11l1III1IlI11l11lI1l1");
var IIIl111llI1IIlII11I1II1I1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l1I1IlIllI1l1l1lIll1IIIlI");
var IllI1lIIIl11I1I11l1l1lll1 = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I1I11Il1lI1l1I11lI11lll1I");
var lllll11IlI1II111II1lIl1lI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("II1I11lI111lllIll1II1l1l1");
var IIIIIllIllIIIlIlIll1l1llI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lll1I1llIIl111llllllI1Ill");
var llI1lll1l1ll11l11III11l1l = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("ll1I1Il1Il1llllIlIIIlllII");
var l111l1Il1lll1llII1lIII1lI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lII1l1111lI1l111I1I1IIIII");
var lllll1IlIIll11III1111IIlI = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("Il111II1ll1l11Illl1IIIll1");
var I1l1lI1l1l1I11l1lll111III = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("lI1IIlIIIII1I1l1IlIlIl1II");
var l1IIlIIIII1I1Illll1lll11I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("llI11l1l1IIIIIIlIIII11lIl");
var IIl1Ill1Il11I1IlI11llIlll = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("IIIIlllI1IIIIIlll1l1llI1I");
var IIllIl1III11llIIlll1II11I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("l11III1lI1IllIlIIll1ll1lI");
var Il1II1IIlIIlI1lIlI1Ill11I = I11lIl1ll1I11lIII1lIlIl1l("I1lI11lIIIlIlIII111lIlIIl");
var l11lll1l1ll1II1Il1lIlIIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td5", -1);
var II11IllIIl1I1l11I11I1lllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td63", -1);
var llIlIlIl1II11llI1I1IIl1ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td20", -1);
var l1lI1lIlIlI1I1111lIIIll1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1111l1IlIl1l11Ill1I1I1I1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var II11l1Il1Il111I1IlI1I1IlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr17 td55", -1);
var I11IIllIll1l1lIIIIll11I1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1I1IlI1II111Il1III1l11ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td56", -1);
var l111lIllII1IIIlI111IlIl1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td16", -1);
var lI1l11IlII1IIIIl11IIIIllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td9", -1);
var ll1lI111I11lllll1I1IIIlll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td77", -1);
var IIII1l11llIlIIIl11l1111I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td58", -1);
var lI1lllll11llIIl1llIl1II1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td59", -1);
var lI1lI1IIll1II1lll1I1lII1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llIlIlIlI1II1I1Ill1lI1lII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var I1II11lII1lII11IIlI111l1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td5", -1);
var I1I11IIlIl11I1lIIl1llIl11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr1 td21", -1);
var llI11Il11lI1lIlIllI111l1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var IIII11III1II1l11IlI1IlIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td53", -1);
var llI1IlIlI1l1lII1IlIllIlIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td46", -1);
var IlllI1IlIlIlll111l1IlllI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td77", -1);
var IIII1lIllll11llI11lll1l11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td79", -1);
var IIIllIl1l111llIIll11IlllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td51", -1);
var l1II111Il1I1IllI1lIII1III = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var II11l1III1lIII1lIlIllII1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr17 td52", -1);
var l11l11lllI1l1II1lIlII1lIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td51", -1);
var lIIlll1III111lI1I1l1I1l1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr4 td5", -1);
var lllI11I111I1lIll1llIll11I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I11Il1IlI1ll1Ill1Il1I1I11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td51", -1);
var Illll1I1lllI111I1l11IlII1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var II1lIl1Illll1I111llll11II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td62", -1);
var l1lll1IIllIlIllII1llI1lIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td34", -1);
var I1llI11IIll1lIl1l1I11I1ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var Il111lIl1111l1ll1IIl1l11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td50", -1);
var III1l1II1Il1IIIl111I11I1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td31", -1);
var ll111IllI1111ll1lIIlII111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td29", -1);
var l1III1IlIIIll1lII11lIlI1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td62", -1);
var lll1IIlIIlI1l1lIIl1IIlIl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td9", -1);
var I1lIl11III1lllllIIlIIIl11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td11", -1);
var lI1llI1I11IlIllIII1Ill1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td80", -1);
var II111111111I1l1111I1111l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var ll1lIlIIl11IIlIIll11I1IlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td60", -1);
var I111Il11l1llI1llIl1IlIllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td62", -1);
var lIIllIIIlIlII1I11lI1IllIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td16", -1);
var lIllIllIll1I1IIIIl1ll111I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td32", -1);
var I1ll11I1I1l1llI11IllIl1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td66", -1);
var l1llll1I1I1lI111ll1lIlIlI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIlllIIlIIll1l1l1lIl11lIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr8 td6", -1);
var lIl11I1Ill1l1IlIIIlI1lIl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td52", -1);
var l1I1l1l111I11lI11IlI11l1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td33", -1);
var II1IIlII1lIIIII1IIl11IIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td62", -1);
var Il1II1l1I1l1ll1lll11Il11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td55", -1);
var I1II1IlII1I1l1IIIlI1II1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td80", -1);
var Il11lI11ll11IIl1IIII111ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lIlIIlllI1lIIIIlll1l1I1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td39", -1);
var IllI11llIlI1I1llI11I11llI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td53", -1);
var I11I1II11Il1lIlII11II1111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td5", -1);
var II11I11lllI1111l1l1lII11l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lI11l1IIl1lIl1I11l1llIIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lIlIll11111lIIII1IIlllIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td51", -1);
var I11I11ll1lIIll11ll1Illl1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td58", -1);
var IlII11IlI111lI1lIIlI1lllI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIllIIl1llIIllIIlIIIlIllI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var ll1I1IIII1I111IIllll11I1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td21", -1);
var lIII1I1II11111Il11IlIIll1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlIlIlllI1IlIIIl1IlIIIIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td46", -1);
var IlIIIIlI11llIll11IlIll1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td67", -1);
var II1ll11lI1IlII1l1lllll11I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1IIIIIlIIIlIll1llllIIIl1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lllIIIII111lIlIII1Ill11Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr15 td55", -1);
var lII111IIIll111IIIIl1I1lll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr15 td51", -1);
var IllIIII111I1l1II1IIIIIlI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var llIlI1lll1lll1IlI1l1IlI11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Il1Il11l111IllIl111llI11I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1llIl1I11lI11lII1l1lll1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td25", -1);
var I1I1I1III1llI1IIIlI11l1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr9 td56", -1);
var ll1lll1I11IllIlIIlI11IIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td40", -1);
var lIII11ll1llllI11l1lll1l1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td16", -1);
var lI1IIl11I11lI111ll1IlIIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td40", -1);
var I111II1II1ll111I1lllIl11I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llll1l1llIIIl1IllII11ll11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td51", -1);
var I11I11llIIlI111IIllll1II1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llI1Illl11I1111IllIl1l1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td62", -1);
var lI1l11ll1II1IlI1Il11l1lIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var ll1I11lIIllIllIIll111lIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td67", -1);
var l1I11l1l1Il11Ill11I1ll1ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td45", -1);
var Il111I1I1IIllI1III11I11I1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlI1I11lII11lIlI1lIl1I1II = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1IIIIllllI1lIl1IIIl1I1ll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIlllII11IlllI11I11llIIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td79", -1);
var l1I1I1IllI1lI1lIIl1IlIl1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td63", -1);
var llIIIllI1lIl111lI1IlIlllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr7 td17", -1);
var I111l1Il1l1lIll1IIlIII1II = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIlIII1I11l1lI11ll1lIl11l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIl11lIlIIlI1lllIII1l11II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td29", -1);
var lllll1111IIIlII1lIlIIll1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td16", -1);
var lIIl111lllIII1I1lll11IIl1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Il111ll1I1IIIIlI1l1Ill1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr12 td16", -1);
var I1III1l11l1111II1lI1I1Ill = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llIl1IlIIlll1I1l1lI1III1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td39", -1);
var lI11lIl1I1ll1l11llIl1IllI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lI1IIl1II1I1III1I1l11ll1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlllIIIlllIlII1I1II1l11lI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lI1lIl1Il11l1I1II1lIIlIl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td72", -1);
var l11llIllIIlIIl1ll1IlIIlI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr8 td8", -1);
var ll1Il11IIl11lllI11I1IIll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lIIIII11111Il1lI1I1l11IIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td9", -1);
var IIlI1I11II1l1lIIII11I1111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td79", -1);
var lI11II1lII111IlIlI111IlI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td36", -1);
var lll1lI1I1lIIlIII11l11l1ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr3 td17", -1);
var l1ll11lIIIIlI1I1lll11IIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr4 td5", -1);
var llI111lllI1l1l111ll1lIlII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td65", -1);
var l11I1ll1llI111ll111lllII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td41", -1);
var lIIIIIIl11IIII1111II11lII = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Illllll11I11IIlIl1IlllIl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td45", -1);
var IIllI1lII1II1I11ll1IlI1ll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlIl1Il1Il1l11l11l11lll1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr14 td22", -1);
var lIII1lII1I1llIll1II1l11Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lIl1I11IllII1IlIlII1Il1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td16", -1);
var IllI1I1llII11II111llI11I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr6 td10", -1);
var lI1IIllIII11l11llIl11lI11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIIIlI1II11lI1111lll11lII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td59", -1);
var l111lIl1l11I11l111l1IIlII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var IllIII1IlIlIlll1111Il1lII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td60", -1);
var I11l11lllIlI1ll1IIlll1Ill = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td11", -1);
var lIlII1111I1lIl111IIlIl1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td27", -1);
var l1I1lIlIllll1II1I11IIIIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td53", -1);
var l1l11lI1IlI1l1lllI1IIIl11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lII11lIIIII1llIIlI1IlIlII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr7 td11", -1);
var I11lI1l11Il111lI1lIIll11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td63", -1);
var II11I11lIIll1lIl1ll1lIl11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var III1l1Ill1I1lI1II1Il1lI1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llI1Il1IIlll1IllII11l111l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td56", -1);
var llIl111Ill1l1llIIIlIllII1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIIlIIlIlIl1lIIlI1lll1111 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1ll1llllll1l11II11I1l11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td29", -1);
var lIllI111I11llIl1IlIIl1ll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td30", -1);
var Il1lI1lII1I1llIII111111II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr19 td62", -1);
var l11111I1I1l11IlIll1lIlIl1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var II11lI1llIIlI1I11Il111lII = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1ll1IlIlI11IlI1l1llIl1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td63", -1);
var Il1II11l1lI11lIllll1IIl1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td28", -1);
var II1Il1ll11I1l1lllI1Il11ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var IllllII1I11lIlIIII1Il1Il1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var l1lIIIlIII11l1lIl1l111I1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lII1Ill1l1I11I1Il1IlIIl1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td56", -1);
var l1Illl1IIIIIll111l1Il1I1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lI1l1llIllIl1II1lI1I111I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td57", -1);
var lI111IllI1IIll1I1lI1IlI1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td30", -1);
var lll1l11lIl1111IlI1lII11ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var I1Ill1l1lII1I1111l1IIIl1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var Il1IIIIl11IlII11IIlIll1ll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lI1II1l1l1IllIl11lIl1l11l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1I1IIlllIlIIl111IlIlllIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td51", -1);
var IIllI11l1lIll1I1lIlIIII1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var IlII1lIIllI1l11lI1l111IlI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlIIlIIlIIlI11IlI1Il11Il1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td57", -1);
var lIl111ll1IIIl1111I1Ill111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td79", -1);
var IIl1lIlIIIl1ll1llIlIl11lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lII111II1l11IllllI1l1l1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td11", -1);
var III1I111ll1111IlIl1IIIIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td56", -1);
var I1IllllI111IIlllIlIlI1l11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr2 td22", -1);
var llII111I11lIlll11IlI11Ill = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td39", -1);
var IIll111I1IlI1Il1l1Illllll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td62", -1);
var lIllI111lIIIlIllIl1llIIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td20", -1);
var IIIl1IlIIl1l11lIII1lllIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lI1I1lIllll11Il1llIl1llIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td34", -1);
var Ill11l11I1Il1I11l1I111IlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td56", -1);
var llIIIl11IlIIIIllIl11lllIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr19 td45", -1);
var IIIl1ll1l11ll11lIl1I1I11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td5", -1);
var II1l1IIlI1IlllIllIIIIIllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var Illl1lIllII1lI1lIII11II11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr9 td56", -1);
var lIlIII1I11I1I11lI1Il111II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var l11IllII11I11I1llI1I1l1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td51", -1);
var IllIll1llll1llIlIl1lllllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lII1I1Il1Illl1II1II1I11l1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var II1IllI1llI1IlII1IlIIl1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td59", -1);
var l1111I1IIl1llII1IlI11lIll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l11II1I11I1Il1IIIIll1111l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var llI1lIII1II1llIIIIlI11llI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td39", -1);
var Illll11llIIll1Ill1l1lIllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td73", -1);
var IllIIlIIlIIll1lI1IIIlI1ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var I1lllI1lIII1lllll11IlII1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l111I11lllI1IlllllllI111l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlII1lI1lII1lIIlIIll11III = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var ll1I1I1IlllI1II1Il11l11ll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IllIl11IlIlll11IIl1I1l1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td68", -1);
var l1I1llI1lll11Il1lIlllI1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td77", -1);
var I1Il1ll1l1lI1I1111lIIl1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td16", -1);
var I1IlI111lI1III1IIIlI11III = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td64", -1);
var l1l1lIIll11I1IIIIllI11l11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td40", -1);
var l11lII1lI1ll1IIIl1111I11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var l11IIIIl1II1IIll1l1IlllI1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1lIIl111ll1lll1l1llIlI1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l11IIlI1I11I1lI111II1l111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr6 td6", -1);
var ll1IlIII1lIl11IIl1lIl1111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr4 td6", -1);
var l1I11llI1lIl1lIIIIlll11I1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lll1llIlll11llIIII1l1IIll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lll11II11Illl1I11Il1l1III = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var l1l1lIIIlIIlIlllI1I1ll1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td5", -1);
var Il1I11IIllIll1I1IlI1lI1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td52", -1);
var lI1ll1lI11I111llllI1I1lIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td51", -1);
var ll1l1lIIlI11IlIII1II1llll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td20", -1);
var IIl1ll1IllIl11lll1I1l1llI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr19 td60", -1);
var Ill11lIlI1Il11lll1I1l11Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var I11Il11I111lIllll1lII11lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var ll1I11I1llI1lIll11IllI1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td80", -1);
var llll11I111Il1l11111llIII1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lllll11111ll1l1ll1l1lIlII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr7 td16", -1);
var I11Ill111l1IIII1Il1llI1ll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIl1I1l1I11l1lIl1IIIlIIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td34", -1);
var II111ll1llII1I1I1II1I11ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td61", -1);
var I1I11l11l1lI11IllII1I11l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td26", -1);
var llII1llI1lIII1I1IIIIIIIlI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Ill1lIIllIl1l1IIl1lIIIll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td53", -1);
var l1l1II1IIlIlIl1IIIIll1IlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td29", -1);
var l1ll1I1l1IlIl1IlIlIIl1lIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var II1I1IIIIII1lIl1I1Ill11lI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lll11I1lI111I1lIl1II11l1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var I1l1II1IIlI1I11II111lllll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td54", -1);
var I111lI1lIIII1IlIIIIIII1ll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I11lIlllI1IIl1I1lI1II11II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var ll1IIIIII1I1Il11I1lI1llI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var Illl1I1l11111IlIlIIIl11I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr4 td22", -1);
var IIII1lI1ll11ll1lIll11111l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlIIlIl1l11IIII1lIIlIllI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td45", -1);
var IIlII111ll1lII1I1llI1l1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr17 td52", -1);
var lIl1I1IIl111I11l1IlI11IlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr17 td52", -1);
var l11l111111l1I1II11IIll1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td20", -1);
var Il1ll1lIIlIlI11Il1l11lIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td45", -1);
var llll11llllllll1I11Ill1II1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lIII1111Ill1IllllI111IIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr2 td11", -1);
var II1ll1IlI1IIl11IlI1IlllII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td79", -1);
var Il1l1IIIlIIIIIlllIlllIl1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td59", -1);
var llI1I1lI1II1l1I1llIIl1I11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlI1lIllIIlI11IlIIIl1Illl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td5", -1);
var llllIl111I1I111llll1IIl1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td18", -1);
var lllII111111IIIllI1llII1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td50", -1);
var I1l1l1llI1l11l1l1lIlllIl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td62", -1);
var Il11I1I11Il11l1I111l1llll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td9", -1);
var lIl11I11lllIlIlIIl1II11Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td59", -1);
var lI1II1IIlIl11llI1IlI1lIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr1 td16", -1);
var lIl1Il1I1ll1II1ll1l111I1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIIIlll11llIIIIlIllI1II1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1lIll1lIIl11IllIIIIl11lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lIlI1lIll1l11II1Il1111111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var Il11lIIllII1I1lIll1IllllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var II1l1II1l1IIIl1I11lIIIl1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var l1lII11lllIl1IlIlI1I1IlI1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlIl1I1lIIIIIIlIl111IIIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td79", -1);
var ll1IllIll1111Il1II1ll111I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td27", -1);
var l11lII11llIII1IlIlIIll1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td52", -1);
var lIl11IlII1I1llIl111III11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td7", -1);
var llIlIllII1lI11II11l111II1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1IlIIl11l1IlI1IlIIlI1l1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td30", -1);
var I1Il1I11l1lllIl1lIIlIlIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td63", -1);
var IIl1I1Il1Illl1l1IIIl1llll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlIl11I1lIIll1Ill1I1111ll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1IIlIIlIllIlll1l1l111llI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td44", -1);
var l1111IIl1lII11ll11lII1l1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td53", -1);
var III11l1II1IllllI111llll1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td50", -1);
var IIlI1I1IlI1l1llIIl1111lII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr7 td9", -1);
var IIlIll1IlIl11ll11IIlII1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td29", -1);
var lII1IIllIllI1I1I1I1l1l1Il = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1Ill11l1lIllI1Il11llIlll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I11l1lllII1I1III11l111lll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td52", -1);
var I111l1II1111l1l1I11I11l1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlI11lIII11llIlIl11ll11l1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlIl11llI1l1lIlIlIll11IIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td79", -1);
var Il1II11IIl11Il1IlIIIl1l1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td52", -1);
var lI1111IllIl1111l1Il1IIIIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Ill1lIlI11ll11I11lllIlIl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td9", -1);
var IIl11lllIlIl11I1lI11l1II1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlII1l1l11l1l1I11l1lllllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td35", -1);
var ll1llllI1lll1I1lllIIIIl11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lllI1III1I111lI1Il1I11l11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td56", -1);
var IlI1IlIll1Illl1IIII1l1lIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr12 td20", -1);
var l1111Il1lllII1II1IIIllIll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lI1lI11l1I1IllIII1IIII11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td11", -1);
var II11l1II11I11I1I1l1IIll1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td57", -1);
var l1l11lllIIIIll1I1lIIlIII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var l1l11l1II111Ill11l111IllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td5", -1);
var l111I11IIlIl1llIl1I1lI11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td29", -1);
var ll11I1lIl1I1I1IIl1II1II1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var ll11Il11IlIIIlll1I1I111II = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1111Il11lIl111II1IlIIIIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llIIlII1II1IIlII1II1111I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var IIll11I1l1lI11IIIl1l1111l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var IlII11l11ll1ll11I11I1IlII = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lII1111IlIlI1I1lI1IlIlIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td80", -1);
var lIl1llll111lI111lllIIIl11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IIlIl1llIIII11IlII1llIll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td67", -1);
var IllII11I1llI1l1I1l1IIIII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td59", -1);
var lll1lIlIII1I1llIIIIIIll1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr7 td16", -1);
var l11I1Il1IlIl1llII1lll11lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var I1ll1l1llI1Ill11l1IIllIIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llll1Il1IIIll11Illl1I1IIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIlII111llIIlIIl1llI11lI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td28", -1);
var Il1IIIl1ll1IIlII1IlIlI1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td51", -1);
var IllIlI1IlIIl11111I1IIII11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IllI1l1l1llll1II1IlIll111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td20", -1);
var IIII11l11lllI1I11IllIIlIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIIIl1II11l1l1lI1II11III1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1l1l1111lIIIIlIllII1II1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lII1IIIIIllII1IIIIlllI1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td78", -1);
var IlIllllI1l1I11II111l1II1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr4 td23", -1);
var Ill1I1lIlIlllII1Illll1Il1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlIlI11l1IlIIlII1I1I1l1I1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llIlllII11IllIIIIIl1lIII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var I1IlII1IIl1lIlI1llIIllIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td61", -1);
var l11I11I1lIII111lIII1l11II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td30", -1);
var lI1IIlIlIl1II1l1l11I11I1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td59", -1);
var l11llllI1lIIlI1llI1IIllIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td45", -1);
var IIII1llll1l1I11lI111lII11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td5", -1);
var lIl1IllI1II1IlII111111I1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td11", -1);
var IIll1lIll1II1II1lIl1llllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td44", -1);
var IIllIl1lIII11l11ll11Illl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var l1l1I111l11lII1lIlllII11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td51", -1);
var Ill11lI1IIlIIIII1lllIIlI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var IllII11I1IlI11llIllI11lI1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Illllll1I11Il1IlI111lll1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td50", -1);
var lI1I1I11lllIIIIlIl1Illl11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIllIIl11IlIl1II1Il1I1II1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td80", -1);
var I11l1l1I1Il1IIIII1IlII1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td5", -1);
var lllI11lI1IIl111l1lIll11lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lllI11I1IlI1lIIl1lIIl11II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr5 td10", -1);
var l1111Il1IIll11lIl1IIIll1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIllI11lIlIIII11l1ll1lIl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td64", -1);
var lllIl11l1Illl1lI1lIl1Illl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td78", -1);
var IlIl1llI1lIIll11I1l1I1l1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td64", -1);
var lI1l1lI1IIIIl111I1I1lll1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIlI1IIIl1lIIIIIIll1l1111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td54", -1);
var IIlIlIIlIIIIlIlI11l1Il1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var II1IIlII1lI1Il1IlIII1IIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td51", -1);
var Il1lllIl1lIIlI1ll11I1IIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td21", -1);
var lIl111IlIIlll1lII1lIIllIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td29", -1);
var l11IlllllIIl1I1111IIllll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td8", -1);
var ll1lI1IIlIIllII11lII1Illl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1llll1ll11111IIllIll1IIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr8 td11", -1);
var I1IlIllI1l1I11l1I11lIl1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lllll1lI1IIl1I11Il1I1I11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td11", -1);
var IIlIIl1llI1I111l11lIllIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td78", -1);
var Il1ll1I1I11II1Ill1IIIlIIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1l1lIl1Ill1lIl11IlIl1IIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lll1IlI11lI1l1l111l11IIll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var III1I1llIIlIIllll1I1Il1ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td27", -1);
var II1IlIIlIIIII1l111IIl1I1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var Ill1IlIll1I11IlI1llII11l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td78", -1);
var III1IIll1IIllIlIll1lI1Il1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td53", -1);
var IlI1II1I1l1lIllI1l11IlII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td50", -1);
var l1II11II1l1lI1II1IllI1Il1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td45", -1);
var IlllIllIll1IIIl11llI1I1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var II1lIll11111llI1II111Il1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td23", -1);
var Il1111Il1III1ll1ll1I1ll1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td46", -1);
var I1IIllI1l111I1Il1llIl11lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td16", -1);
var l111I1ll111llI1lI1IlII1ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td51", -1);
var Ill111IllIllI1Il1l1lIIl11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td29", -1);
var III1llllIII1llI11I1111l1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td54", -1);
var llIl1Il1lIllllIlIIIIIIIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td12", -1);
var lIIlI111II11lI11l1lI1lIll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1lI11IIIlllI1I1lIl11I1l1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Il1lIl1I1lIIl1l1l1lll1Il1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td18", -1);
var I1IIl1Il1IlIl1l1I1I1I1Ill = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td30", -1);
var lIIlIllIlIIl1I1III1llll1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td35", -1);
var lIlI11IlIl1ll1II11lIIIlIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr11 td21", -1);
var l11l111I1l1l1I11IIIl1IlIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td18", -1);
var III1I1Il1ll1I1l1IIII111lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr6 td18", -1);
var l1I1Il1lllIIl1Ill11lII111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr4 td16", -1);
var IlI1ll1lII11II11ll1Il1l11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr16 td56", -1);
var II11lIIl1lIIl1IlIl1IIIlII = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l11II111111l1lII1l1I1111I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td51", -1);
var l11l1Ill1l11I1IlI111I1I1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td67", -1);
var l1II1IllIl1II1I11IIIlI1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td64", -1);
var IlI1111llIlIllIllI1IIII1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td62", -1);
var I11llIl111l1ll111lI1l1II1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td29", -1);
var l1I1111lIIIIlIlI1l11lIIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td29", -1);
var Ill1l11I1lI1lllllIl1l11lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td20", -1);
var l1l1lIII1lIllIl1IIl11llI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td46", -1);
var Il1I1l1I11I1lII1I1I1111ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var I1Il1lIIllIlIIlIII1llII1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llIl1IIIlIIllIII1IllI1l1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr6 td17", -1);
var lI1IlII1Illl11l11I1111IIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IlII1llI1I1IlIIIll1lIIl1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td7", -1);
var IlIlIIlllI1IIlI1l1I1l111I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lI1Illl111IIIIIIll1I1lllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td64", -1);
var l1lIlI1lIllIIlIllIllII1ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td61", -1);
var lll1l1I11llI1lIIlI1I11l11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td37", -1);
var l11I1I1lI1lI111IIII1II1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr19 td45", -1);
var lIIIIll1l1lIIl1lI1IlIIllI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Ill11IlIlI1Il1ll11I1111lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr1 td23", -1);
var l1IlIIIlIlIlllIIII1lIllI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td79", -1);
var III1I1l1IIlIlIl1l1lI1Ill1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr7 td22", -1);
var I11ll1IlllIIl1IIl11l111II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td76", -1);
var II11I1Il1III1Ill1lIlIIIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lIIIIl11lIIIIllIlllIIl1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td16", -1);
var lllll1llIl1IlllllIl1I11Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td50", -1);
var l1II1llIl1llIlllIIIIII111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td41", -1);
var lII1I1IIlIIlll11l1llIl1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr5 td18", -1);
var IllIl1111lIlI1I111lIl1lII = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1lIII1IlI1lI1IIlII111Ill = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var II1l1I1lIIlI1IlI1IIIIIlll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lll11111lIlIllll1I1lllI1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td62", -1);
var IlII11llIlIl1IIII1lIlII1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td62", -1);
var IIlIl1l11llIll1l1lI11111I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var ll1I111l11I1111II1Il1IIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td51", -1);
var llIIlI1lIIllllllIlI1l1l11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td11", -1);
var I1lI11llI1I1IlIllllII1IIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lI1lllI1l111ll1l1I1llllI1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llI11II111lIlIIIII111IlI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td5", -1);
var Il111Il1lI1lll11l1I1lI1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td53", -1);
var II1lIIl1Il11I1I1l1IIIlllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td59", -1);
var lll111IlIIllIIl1II11lllll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td79", -1);
var IlI1IIll1III1lIlII1l1lII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td50", -1);
var II1IIIlIII11IIlIllllI1111 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lllIllIlllll11I1l1lIlIll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr4 td5", -1);
var lIlI1Il1l1lIIlllII1I1III1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I11l11l111l11IllII1III1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td51", -1);
var IlIIlIl1l1111IIII1lllIlII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IIl1II1ll11I1l1lllIll1lll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td16", -1);
var IIIll1lI1l1II11lIlIl11I1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td60", -1);
var IIIIllI11llll11II1I1111Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr5 td10", -1);
var lII1II11Il11lIIl1ll11Il1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IlIIIl1llII11IIlI1IllIIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td59", -1);
var II1Il1I1I11I1I11I1I1llllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var Il111l1lIII11lIlIlIIIIlI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td37", -1);
var lIlIIlI11l111I1l1l11l111I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td5", -1);
var lllll1I1Il1Il11II1IlIIllI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I111lIIIIIlIII1III11lIlll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td14", -1);
var lIIlI1IIIIlIIII1lll1I11lI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIllll1II1IlllIl11llI1lII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var Il11II1IlIlIIIIlI11I1l1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IlIl1lI11ll11lI11lll1IllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td42", -1);
var I11ll1lI1llll1l1lIIIllll1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I111l1lllIlIl1I1I1ll1lll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td50", -1);
var llIll1llII1l1I1Il1IlIIIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td29", -1);
var ll111llllIlIllIII1ll1lII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td61", -1);
var l1I1III11llllllIll1IlIIl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr5 td6", -1);
var IIl1l111l111111lIIIIIll1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td46", -1);
var IIII1lIll11Illl1ll1llIIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td29", -1);
var IIIlIl1I11I1IIlll111Il1II = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llIIllIl1llIIlll1lIIl11Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td53", -1);
var lI1lll1lIl1lII1llII1IIl11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l11II1Il1lllIII1II1lIlIII = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I111lIIIl11lII1l1l11l11lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lII11lI1II1lll1lIlllllI11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr1 td20", -1);
var lll11II1IIlII1l1Il11llI1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td23", -1);
var Il1lIIIl1I1I1I1IIlIllll1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td16", -1);
var Il1lI1I1I1llIl11II11IIlII = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIlIl1IIl1IlI1llIIIIIlIl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var I11IlI1lIlII1IIIl1IllIIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td46", -1);
var I1111Il111II11l1IlIII1lIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td53", -1);
var lIll11I1IlIIl111l1IlI1III = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td27", -1);
var l1llIIII1ll11lII11l11II1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td52", -1);
var llII111l111lI11ll11lI11II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td32", -1);
var lI11I1lI11I1lIIIIllIlll1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td9", -1);
var l11l1l1lllI1IlI11I1Il1I1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr5 td10", -1);
var II1I1Ill1lII11111IIll1lll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr8 td5", -1);
var IIlIIl1IIIlllll1llIIlI1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var I1I1l1lIIIl11l1IIIlII11II = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIlllIl111IIIIIlIlI1ll111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td30", -1);
var IlIl1I1I11IIl1I1I1ll1lIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td16", -1);
var IIIIll11l11lII1IIII1l1IlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td32", -1);
var I1I11111I11IlIlII1111Il1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var l1I1IlIl1Ill1lIlIlIlI1l1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td7", -1);
var lIIlII11Il1ll1l1llIIlI1ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td16", -1);
var l1111ll11lIIlIIlI1I11111l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td46", -1);
var I1I1111IlII1Ill111lIlllIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1l1I1lIII1Il1IIIIl1llllI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I11IIIlI1lllI1lIIl111l1ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td56", -1);
var lIIII1l1Il1lll1ll1Il1IllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td78", -1);
var l1ll1II1Il1ll1ll1ll11l1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td5", -1);
var II11lIIl1I11III1I1IlIlIIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I111l1lIlIIllI1111I1lI1lI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l11lllI1ll1I11lII1lII1l11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td80", -1);
var IIlI1ll11l11Il1ll11I1I1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr9 td12", -1);
var lI1lllI1I1III111IIl11lI1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr9 td11", -1);
var IIl1lIlIlIl1IIllI1I1IIIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td45", -1);
var IllIlI11lIl1I1lI1I11I1lI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var llII1lI1IIII1lIIIl111IlI1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIlllII11l1II1I11I1Il1Ill = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIllIIII11I11l1lll1I1lll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td59", -1);
var IlI1llIIl11I1I1l1l1111lI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var I1II1II1I1I1Il11Il1II1I11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Illllll111IlII11lI1l1lI1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td73", -1);
var IllI1lIIllIIII11IIl111ll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td63", -1);
var lIllII1l1ll1l1lIl1l1llI1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlIlIIIIIlllllI1Ill11111l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var l111IllllI1II111II1IlIlIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIIllllIl1l1I11l1lIl111II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var llllIl1IlIIlll1l1l1IlII1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td16", -1);
var l1l1l1llI111lIlI1ll1l1I1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td50", -1);
var lI1l1III111I111IllIIIl1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr5 td10", -1);
var IIl1l1IlI1I11lIIIIlIl1llI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td51", -1);
var l1l1IIlllIIll1ll1IIlIlIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td21", -1);
var l11III1l1Il1I111lIl1I11lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td11", -1);
var IlII1IIl11ll1II1Il111I11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td77", -1);
var l1l1IlIIIl111Il111lIIlI1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIlIl1lIlIIlIIIllIlI11l1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var II1I111II1llll1Il1lI1lllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td51", -1);
var lII11IIIlI11IIlI1llllIIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr19 td56", -1);
var IlI1l111lIIlllllllIIl1lI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td29", -1);
var ll1lII1lI1ll111IIIIIl11I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var I1l1Il1l1lIIllIllI11111ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td42", -1);
var Il1I11IlI1lI1l1l111IlI1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IlII1l1llI11II1I1IIl11lIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr19 td63", -1);
var I1IIIllIII1IllIl1lllIl1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td15", -1);
var llll11IIlII1I1ll1IllllI1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td80", -1);
var l11Il1Il1I1I1l11l111I1llI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td20", -1);
var I1lI1IIIll1lIlIl1I1lII1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td43", -1);
var IlII1IIIl1lllIlII1I1III1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td67", -1);
var lI1llI11111I1III1Il1l1lll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td42", -1);
var Ill11I1l1l1l1Illl1l1lIlll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td59", -1);
var IIlI1III1lIllIllllI1111I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var l1lIIlIIl111ll1IIll1IIl1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var IllIlI11lII1lIlIIll1IIII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IIllII1IllIIIIlIll1ll1IIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td16", -1);
var I1I1IIIIll1lIlIlI1l1ll111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td20", -1);
var lll11lIII1I1lI11l1l1lll1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr7 td9", -1);
var IlllII11Il1111l1llI11lIll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lI1IIl1Ill1l11I1Ill1Illll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td5", -1);
var I11lI11ll1I1II11llI11I11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td29", -1);
var lll1l11lIl1lIIIlIlI1Il1ll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I11llI1IIlI1Il1I111llI11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var I1Il1111llll1IIlIIl111l1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td51", -1);
var lI11IIllll1lIIII1IlI1lI1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td30", -1);
var IIIllIIll11lI1111IIIII111 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1IlIIlI1l1IIl11I1lll1I1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td60", -1);
var I11II1ll1l1l111IlI1l1II1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td51", -1);
var lIIllIll1lll1IllIIIlI1I1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIllIIIlIII1IIIl11IIlII1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr15 td53", -1);
var lI11111I1111llI1II1l1111I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td59", -1);
var IllIIl111l11IlIIllIIlI1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td40", -1);
var Ill1lII1Il1IIlIIlIIlllIII = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Il1lIlI11ll1I11I1Illll1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var ll1llIIIII1IlIIlIII1111ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td46", -1);
var I1III1llI1l1IIl1lllII11I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td20", -1);
var l11l1l1I11II1II1lIl111ll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr6 td10", -1);
var lI1III1111I11ll1IlIIlIl11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td34", -1);
var l1II11lIlII11I1I11II11lII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr17 td51", -1);
var IlllI1ll111llIll11l1I1IIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td31", -1);
var lllI1ll1I1lII11IIIl11II1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td65", -1);
var ll1l1I1IllI11l1I1l111IIll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Il1IlIIIllll11lI11lI11I11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td39", -1);
var I11Il1I11lll1II11IlIl1IIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr17 td50", -1);
var lIlI11lI1II1ll1l1ll1I1lI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td63", -1);
var lIll11II111Il11I11llII1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td21", -1);
var lllI1I1II11lIlII1I1111IlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td16", -1);
var IIIIlI111I1l111IlI11lll1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1l1Il1I1lll1lll111Il1Il1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var II1lIIllll1lII1lI1l1lllI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td59", -1);
var I1l1l11IlI11I11Ill1I11I1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td60", -1);
var I1IIlIIlI1lll1II1l1IlI1lI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIllIlll1lIIIlll1111l1II1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td44", -1);
var lIllIllIll1I11III11111lI1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var II11lI1llllI1lIII1ll1III1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lllllI1l1llIlI1IIII1lII1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td44", -1);
var I1II1lI1I1II1lIIIl11IllIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td58", -1);
var l1lIIII11lIlIl1llllI1llII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td70", -1);
var IIl1Il1IllI11Ill1I1IIIlIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lll11I1lllIIlIIIIlll1l1Il = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1llIIlI1II11llIIlI111111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr11 td20", -1);
var lI1I1IIll11lll11lI11l1l1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td51", -1);
var I1I1llI1lIlIIIIlllIl1lI1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1I1ll1l1lIlI1lll1l1llIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td22", -1);
var I11I1IlllI11l1IlIl1l111l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var Illl111l1l11IIlIlI11I1I1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr17 td57", -1);
var IllI1II11III1III1lIII1l1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var II111l1I1llIllll11IIl1I1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lI1IIIlIll1IIlI1Ill1I1I11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var IlI11I111IIlII11Il1Il1lII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td16", -1);
var lI1IIII11ll11l11I1lII11lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td9", -1);
var llllI1lll1lIl1IIIIIIIIll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr9 td56", -1);
var IlllI1l11l11lII111llI11II = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIIl111Il11ll111lI1III11l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lll1I1l1I1l1II1II1ll11l11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var llI11lIII11ll1ll1I1ll1II1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llllI1III11IIl1IlIlI1I1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr6 td10", -1);
var lll1lI11111111ll1Il11lll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td53", -1);
var Il1l1lIl1II1II111III1lIIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Il1I111lI1I1l1IlI1I1111lI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1l11ll1Il11IIll111IlI11I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lI1lI111IIIIllll11II11lIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td57", -1);
var Il1lI1lIl1lIIl1IllI111l11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IllI111l11l1l1l1ll1l1111l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td61", -1);
var I1l1l1Ill1IlIlIIlIl1lIlIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr14 td23", -1);
var I1IIIII1111IIIIl1I1lIl1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lI1I1l111Il1Il11llllIlI1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td51", -1);
var IIl11l1lI1I1111111lI1llll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1I111IlIII1l11lIII1II1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr4 td17", -1);
var llIll11IIl111l1lII1lll1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr7 td11", -1);
var Il11l11I1llIIl11l11I1l1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td5", -1);
var I11l1Il11Il11l1l1l1I1Ill1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var ll1II1IIIII1Ill1I1lIlI11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td30", -1);
var l1lIll1II11Il1llllllIll1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr7 td11", -1);
var lIllI111IIll11l1IIlIl111I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td62", -1);
var IllIl11IlIlIII1IlII11lI1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td80", -1);
var I1111lIlI11II1I1I1IIllIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var III11ll1l111II11ll1II1l1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td41", -1);
var I11l1l1111lIll1llI1lIIIl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td79", -1);
var lIl1Il1IllI111ll11lIl1Il1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td55", -1);
var l1I1lIllIII1IIl1Il111IIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td58", -1);
var I11IIlIlII11111ll11I1IlII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr3 td17", -1);
var II11l1lIIIII11II1ll1I1lI1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var ll1lIII11l1II11llIl1l1l1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IlllIIlIIlIIIllll1I1Il1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td61", -1);
var lIlIlIl1lI1I1IllI1lIllIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td25", -1);
var I11lIIllII11I1I11lI1I1l1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1llll1ll111ll1I1I1I1ll1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td75", -1);
var I11Il1l1l11l1I111l1IlIIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td58", -1);
var l1II1llllIllI111IllIIlllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td15", -1);
var II11llllllIl11I11lIlllI1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td26", -1);
var IlIlII11I1I1l11I11IIllI11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td52", -1);
var I1lllll11IlIIII1IlllI1lll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lI1IlI1IlIllI11I11llI11lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr2 td17", -1);
var lIlllIIIIIll1lll11lII11l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td59", -1);
var llIl11ll1IIl1l11IlII1llII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var I111IIlIl1llII1IlI1ll11Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var l11Il1I1IlIll1IlIIl1Il1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td5", -1);
var IlI1111ll11lllI1IIIIlIlIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var IIIIl1IllI11lll1lIllllII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td30", -1);
var l1lll1l1l1111l1llI1ll111I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td33", -1);
var lI1IlI11lI1I1I111IlIIl1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td69", -1);
var llll1IIlI111Il11Illlll1l1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIlIIIlll1II1llllIlI1lll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lIIlIlII1lII1l1lIlIIll111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var l11IIlIlIl11Ill1llll1IIl1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1IIlII11Il1Illlll1I11III = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td16", -1);
var I11ll1IIIIlI11IllllIlIIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td24", -1);
var lllII111I1IlllIlll1III1lI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var ll1II1IlllIl11llllIIlI1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var ll11I1lIIII11lI11Il1l1I11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IlII11l1ll1llI1lI11llI1lI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIIIlIIlIlI1Il1III1I1l1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td41", -1);
var lIIlIlIl1Il1ll111IlIII11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td16", -1);
var Il11l1l1IlIIll1IIIII11I1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIIIlll1lIl1l111I111I1l1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1IlI11l1lIllIll1ll1lllIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td80", -1);
var l1IIlIIl1I1llII1l1ll11Ill = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td5", -1);
var I1111lIIll11lIllIIlI1111I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td51", -1);
var ll11lll1lllll11lll1I11III = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td37", -1);
var Ill1l1lIlllI1l1Ill1lI1llI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td45", -1);
var lI1II111l1lIIlIlI1I111lI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td79", -1);
var l1lII1l1llIIIIlII1IlllIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var II1lIl11Ill1I1Ill1I1I1Ill = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var III11II1IlI1I111lllIl1IIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr7 td17", -1);
var ll11IlI11l1l1II1Il1Il1Ill = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1IllIl1lI111Il1l111lI1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td61", -1);
var I11I11IlllIl11IlIlllIllll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var I1ll1lIlIIlll11Ill1111lI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td52", -1);
var l1l11I1IlIlllIlI111Illlll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td59", -1);
var IIll11llIIlIl1IlllI1IIlI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr2 td10", -1);
var llIl1Il1lIIIl11lIl1II1111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td9", -1);
var I1ll1llI1II11Il1l1I111l11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td39", -1);
var lII1II11IIl1llI11lIlllIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td35", -1);
var I1lI11IlIlI1IIIl1Illl11l1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var II1I11111l1lIllllIIlIlI11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lI1II111l1l1l1Il1lI1Ill11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var l1I1I11I1IIl1Ill1Ill111Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td58", -1);
var l11l11llllIl1IlIIl1II1lll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var IIlI1I1lI11lllIlI1I1Ill1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lI11Il1lll1IIllII1l11l1Il = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var ll11l1I1lIl11I1Illlll1III = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1lIll1lIlI1I1lIIlIIlI1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td51", -1);
var I11I111l1l11Ill1l11lIl1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td7", -1);
var I1IIIIl1111l1l1II11I1lIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var Il1I1Illll11111I1l1II1I1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td35", -1);
var Il1IlIl1II1lIllI1IllIllll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var l11IlIlIIIllllIIlIIll1I1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td71", -1);
var ll1lI1llIll11lIIl1Il1Il1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var l111II11llII1l1IIl1Il1III = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var I1l1l1IlIlIl1I1IIllII1lll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td46", -1);
var II1ll11l11l11lIllIll1IIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr9 td9", -1);
var I1111lI11I1l1lIl111Illl1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td24", -1);
var ll1l11II1lI1l1III1IlIIll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td45", -1);
var ll11I1l1ll11I1I1l11IIlI1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td67", -1);
var III11IlI11lll1lIIIIII1lIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td16", -1);
var lll1l1lIl111llI11I1111lI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td56", -1);
var Il11IIIl11lII1111lIIllIl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td44", -1);
var I1111Ill111lI11I1IlIIlll1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIIll11lIIll1l1IlII1llll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td59", -1);
var lI1llIlII11lI111I1IlI1l1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td9", -1);
var ll1IIIIlI1ll1llIII1IllIll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Ill11II1l1lll1lI1IlllllIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr3 td6", -1);
var llI1ll1lll11IIll1I1llIl1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td45", -1);
var I1IIlll1I1IIIl1Il1Il1I111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr6 td17", -1);
var IlI1IIIIlIlI1I1II1lI1I1II = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llIl11lIl11IIl11IIIIIIII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td16", -1);
var I1IlI11lI11IlI1lll1IlIll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr8 td19", -1);
var IIlII1l1lIllll1Il1IllllIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1lII1Il1ll1lIlIl11I1Illl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td57", -1);
var lIIlIlI1Il1l11lIl1II11IlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td52", -1);
var lII1ll1I1lll1lIIIlIlIIIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td15", -1);
var llI1lIl1I1IIlIllII1Ill1ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td20", -1);
var I1111I1l1l11IllIIIllll1lI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var ll11lIIIIlI1II1lII1Il1I1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td59", -1);
var l1lIIII1I1IIll1lIlllIllll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IlI11I11llI1I11IlI1l1Il11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I11l11l1IlII1lIIl11lIIlI1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIl1l1l1l1Il1II1IIllIIIl1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llI1IIll111Il1Il11llI1ll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var l11I11111lI1IIlI1I1IIIlII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td51", -1);
var ll111l1I11IIll1l11lll1I11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr10 td17", -1);
var Illll11Il1I1IIlI1lllIlIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td16", -1);
var IlIll11Il1II1111111ll1lII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr2 td23", -1);
var Il1I1IIlII1IIIl1l111lIl1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1IllI1I1l1I11IlllIIl1lI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td52", -1);
var lIlllllI1lIl11l1111llI1lI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I11I1lIII1lllII1I111lIl1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var II1Il1l1lllIlI1I1lIIIIl1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Ill1lI1111I11I1lII111l1ll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1IIIIlll111l111lll1ll1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td5", -1);
var IIIlI1I1ll1lllI1II1Il1II1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td63", -1);
var lI1111I1I1ll1I1Il1lIllI1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td58", -1);
var llI1lI1llIlI1I1lI1lI11l1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td9", -1);
var l1II1IIIIIII1I1l1Il11l1Il = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1lI11lll1I11I11III1lIIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var l11llIllI1IIIlllI1IllIlIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td39", -1);
var IIIII111Ill1II11llllII1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr1 td18", -1);
var l1l11ll1l1lllll111lI1ll11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr17 td54", -1);
var I111111llIIll111l1lII1lll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td55", -1);
var I1I111IllIlIII11I1lll1Ill = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td39", -1);
var llIIlI1lIIllllII11lI1Il1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1I11ll11llIII1lI1I1Il1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var l1III11l1llIl1llI1lll1lll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td64", -1);
var IlIII1l1l1IIll1l1I11ll11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td52", -1);
var Ill11l1Il1lI1lII1Il1l111I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td11", -1);
var ll1II111lll1IlIlIl11ll1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td11", -1);
var I1l1lIIII11l111IIlIll1II1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var llIl1IIIllllIllII1ll1I111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IllII1I1IIII11II11l1lII1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lIIIIllll1Il111llll1IIIl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td46", -1);
var lIIlIIII1I1lll1I1I1Il1I1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var ll11IlllIIIIl11l1IIl1lll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td46", -1);
var I111IlI1IllIl1111ll1IIl1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lIIll111Il1lIll1IIIIlIl1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td60", -1);
var l1Il1III1II1lIIIlI1II1l11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l11ll111lI11I1III1IllllII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td61", -1);
var Il1l1I111lIlll111I1Ill1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IlIl1IIIlIIlI1l1111l1ll1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td75", -1);
var I11llI1I1lllllI1111l1l1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td9", -1);
var lll1I1I11ll1II1IlIlIll1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td27", -1);
var lIl1111I111IIIIllI1IllII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td16", -1);
var IIlIlIII1ll1lIl111lI111II = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lllllIIIIlIlll1I11lIlI1ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td56", -1);
var IIIlll1lI1II1Il1l1IIll1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IlIlI1lIllI1Ill1IlIlI1Ill = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td41", -1);
var II111l11lIl11I1I1II1I111I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td51", -1);
var lIllI111IlllIIl1111I1IIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td80", -1);
var II1IllI1lI1IIII1IlIllII1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td9", -1);
var lI1IIl11lI1llIIlll1I1lII1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIlI1IIIlI1llIIlIl11lII1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td56", -1);
var Ill1lllIlllIIlIl11IllIIl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IlIlIlIl1111lI1lIIl111l1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var Illl1lI11I1lI1l1IIIlll1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr17 td50", -1);
var IIlI1I1lIl1Il111IIl11I1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td59", -1);
var III1llllll11I11lIllI1l1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td60", -1);
var III1llIl111111llIll1III11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td45", -1);
var lllllII1Il1lI1IlIlI11llI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td16", -1);
var llI11Ill11l111l1IlIll1II1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr7 td18", -1);
var IlIII1lI1l11111llI1ll1I1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var l1llI1lIIllllll1l1III1l1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lI11I1111111IIlIIIl1II1Il = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIllI1I1l11lI1l1Il1I1l1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td80", -1);
var l1I1I1lllIl1I1llIlIllIIll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIlI1I1I11ll1lI1II11Ill1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td29", -1);
var I1111I11111lIIII11IlIl1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td56", -1);
var I11I1ll1llIll1l111III1llI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td11", -1);
var ll1l1IlI1Ill11IIllI1I11ll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIll1lIl11lIlll1IllII1II1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td36", -1);
var lIIIllIII1ll1Il1IIIIIIlI1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1lIll11l11lIll11IIlIIlI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td78", -1);
var llI1I1I1IIIlIl11Illlll1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td2", -1);
var II1llIl1lIll11IlIIl1IlIll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var ll1Il11lllI1lllIIl1ll11I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td79", -1);
var IIllI1II11l1llllIllI1l11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var llII1I1I1I1IIll1l1IllI1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td26", -1);
var llll1IIlI1lIllIII11IlI111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td79", -1);
var Il1IlIl11l11l11lIl11lI1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td64", -1);
var IllI1lIl11l111lIIIIl1II11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr4 td5", -1);
var ll1Il1lI1l11ll1llI11IllIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td27", -1);
var ll11I1111l1lI1Ill1Ill1111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr7 td16", -1);
var l1l1I11l1l1ll1Il1llIIlI1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td51", -1);
var l11IIlIIlI111llI11IIIlllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td9", -1);
var IIlllIIl1l1I1111I1II1lIl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td52", -1);
var I1l11lIIlll1lI1III1IIIIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td5", -1);
var IllIlIll1I1lIIl1II11lllll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td34", -1);
var IIIll1IlIIII111lIlllIllII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td79", -1);
var Il11IIlIl11Il11l1IIl11I1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var I1lI1lll1Ill1IlI1III1II1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td28", -1);
var I111ll1IlII11l1IlI1Illll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td54", -1);
var lIII1l1lIII1lll1I1II1l11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IIII1I1Illl11111lIIIlIl1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1IIl1II1I1llI1I1Il1lI11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td72", -1);
var l11l1I11lI1IIl11lI11l1l1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td7", -1);
var I1Il111II1II1III1llIllII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td78", -1);
var lI1lll1IIl1l1llIlII1lI111 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1llIIllII1l1lI11IlI1ll1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td54", -1);
var IIIIll111111I1lII1I1lIlI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td45", -1);
var l1111lll1lIlll111lIII1lI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var llIl1II1lI1II11IIIIlIII1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td25", -1);
var IIIIl1Ill1lIIlIll1llIII11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td29", -1);
var ll1lI11l11IIll1l1ll1llll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lIlIll1Il11IIlIllI11l1lIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td57", -1);
var lIlI1lllIlI1l111III1ll1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lIl1IllIIl11IIl1I1lI1ll1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td64", -1);
var lIIlll11llll1I111lll1II1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td44", -1);
var I1111111Il1lIIl11l111II11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr1 td5", -1);
var IIIIIl1IlI1l1I111Il111l11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td23", -1);
var llllI1lllI1ll1IIIIllllIll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Il1lIl11Il1ll1l1IlI11I11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td37", -1);
var III1Il1lll1ll11I1llI1I1lI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var II1ll1lll1llIlll11l1111lI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var II1ll1I11lII1lll1llI11IIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td45", -1);
var II11111ll1I1llI1111I1II1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td20", -1);
var llI1ll1lI1l11lIII1ll11IlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td42", -1);
var llIIlIIl111I1l11I11Il1I1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var II1llllIlI1I1I1II1lII1I1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr8 td16", -1);
var IlIll1IlIll11l1l1I1l11lIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1Il11111l1IIIlIlI1lIl1lI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1l1lll1I11IllI1l1llIlllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td50", -1);
var Il11111ll1l11IlI1IIlII1I1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lI1l1111III11ll1llllllll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td58", -1);
var llIl1l1IIIIIIll1lll1I1Il1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr15 td50", -1);
var IlI1lIIlIlIll1IIll1l1IlIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td47", -1);
var Ill1lIllI11lIIlIllIl1IlIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td56", -1);
var l1lI1lIlll11l1II1III11l1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIl1111l1III1llII1lI1111l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td63", -1);
var IIl1lIl1I111IlI1I11llI1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td42", -1);
var IIlI1lllIII1IIl11llIll1I1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Il1lI11IIIIII1l1I1II1lII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td60", -1);
var IIl1lIIIIl111lII11llII1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td11", -1);
var lll11I1llIII11l1I1l1III11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td56", -1);
var I1l11IIl1II1I1llII1l1lIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td65", -1);
var l1lII1II1l111II1lll1I1l1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td60", -1);
var IIl1Il111lII1I1l1I1l1IllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td45", -1);
var lIlII1I1I1I1l1l111l1ll1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td45", -1);
var I1l11IIIlll1IlIIII11ll1ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td26", -1);
var lIIl11Il11llIllI1l11lI11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var l1ll1ll1lIl1II1I1llIlll11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td26", -1);
var IllI11llII1I1lllII1IllI1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lIl1lI1lIl1lllIl1l1llllIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td5", -1);
var ll1lIIIllIlI1ll11II1IIIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td59", -1);
var IIl1llll1lll1l1Il11Il1111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lII1l1l11l1III1III11ll111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td36", -1);
var l1IIlllIl1III11l1111l1II1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var I1I1l1Il11l1lI11llIII111l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td44", -1);
var lIIlI111lllIIIlI11ll11Il1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td16", -1);
var l1I1I1IIl1Ill11lIIlII1II1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td5", -1);
var ll11IlI11l1II1l1I1lI1l1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td39", -1);
var IlI1IlIllII1IIl1II1llllll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr2 td5", -1);
var III1lII1Ill11lI11IIIII1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr4 td5", -1);
var IIIllIIIlIII1III1l11lIIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var IllllllI11l1IIIlI1Il1l1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td39", -1);
var lll1I1lI11I1lIllIll1Ill1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var ll1III11lII1II1l1l1llI1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td30", -1);
var ll1l1llllIll111111l11111I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td58", -1);
var IIlIl1IlI1llIlI1lIlIl1IlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td69", -1);
var IlIl1llI11l11l1lI11II1lIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td11", -1);
var IIIl1lI1IllI1l11I111lI11l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llI1l1llIIIIIl1lIlI111l11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td54", -1);
var lIIlIl1lI1lIIIlll11l1I11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td59", -1);
var Il111IIlIIIIlI1IIll11l11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr4 td16", -1);
var llIII1I11lI1IIllI1lII111I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lIll111l11Ill1IIlIIl1IIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td5", -1);
var Il11I1Ill1I111I1lI1l1111l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlIlllIllll1IlIIII1II1111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td30", -1);
var I1l1Il1IIII111lI11lI1llII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td62", -1);
var llI1Il1l1llI1ll1llllI1Il1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td45", -1);
var Ill1llIII11IlllI1lI1II1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lI1lI1lI1lIllIl1Il1lI1IlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr2 td10", -1);
var lll1I1I1II1IlI1IlIIIl11l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td20", -1);
var I11IllI11II1llI1IIlIIIIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td27", -1);
var II111III1111llI1ll11III1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var IlIlI1lllI1IllI111lllI11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td45", -1);
var l11l1l111I1lIl11l1I1IIII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td80", -1);
var Il1l11II1I1I1l111IIIIII11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llI11llllIlIlI11lIll1ll11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1lIIllIl1111I1l1lll1ll11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td5", -1);
var ll1lll1I1ll1llllI11Ill1II = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIIII11lI1l11I1l11111lIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td80", -1);
var lII1lIl1ll1IlIIlIIl11IlIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr7 td9", -1);
var IlIl1I1II111111lIIlI111I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td54", -1);
var l11l111111IlI1lIlIllIlIll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var II1llI1111ll11I1lI1IIlll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lll1I1IllIl1Ill1I1IIIlII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td44", -1);
var II11II1IllllIllIIlllIII1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var IlIlIIIl1lI111IlII1II1l11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr19 td46", -1);
var I11l1Il111ll11II1ll111IlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td57", -1);
var l111ll1I1l11I11I1I1I11l1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td16", -1);
var I11I111I1Illl1II1llIllIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td11", -1);
var I1llllII1II1lIIl1IIlIl1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td9", -1);
var l1I1I1II1lI1ll1lIIlI1I11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var Il1l111I1l1IlIIll1lIl1lI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr3 td6", -1);
var I1I1Il11II1I1I11IIIlIlIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var IlIII1I1II11II1l1ll1lI1ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td35", -1);
var lIlIllIII1IIlI11111Il11ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td42", -1);
var llIll1lll1lIl1ll1I11llI1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var IlIIlII11l1llllIllIllI1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var IIIllIIll1l11II1I11IlI11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td9", -1);
var ll1Il1Ill1llll1Ill1I11IIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td64", -1);
var ll1I11IllIl1lI1lI1Il1lI1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I11l11lI1llI1I1lI11I111lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td41", -1);
var lIl1111ll111lIll1l1l1Illl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I11I1lllIlII1I1lI11IIlIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td7", -1);
var lIIIIllIIlI1l1Il1lI111Ill = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var ll11I11lIlI1ll111I1IllIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td38", -1);
var lll1IIl1I1I1I1llI1IIl11ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td18", -1);
var lII1IlIlll11l1l1ll11l1111 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var ll1IlIIIll11I1llIl1111l11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td70", -1);
var IIIII11II1llIIIlI111lIll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td7", -1);
var III11IlIlI1IllI11I1IlllIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr7 td6", -1);
var lI1I1llII1ll1Il11Il1l1lII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lll1IIll1I11I1llII1Il1111 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1IllII1lIllll1I1IIlIl11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td20", -1);
var IlllII11lI11111I1lI11l1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr5 td10", -1);
var lI1Il1I1I1lII111l1IlIIIl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td59", -1);
var III11l11l1l111lIlIl1IlIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td7", -1);
var lI11IlI1lI1I1lIIIIl1IlIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td38", -1);
var l1lI11lIl1llIIIll1l1Il11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td40", -1);
var llI1lll11llI11lIlIII11l11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Il1I11lIl11II1llI11I1l1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td57", -1);
var lIl1Il1Il1IIllIl1I11II1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td45", -1);
var lI1lIll1I1llIlI11ll1II1Il = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I11llI1lIl1I1IllIllllI1ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr6 td17", -1);
var ll1ll1111Illl1I11I1l111II = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlI1IllIlIlI11l111l1lIlII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td51", -1);
var IlI111Ill11lll1lIl1lll11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr3 td17", -1);
var llIIll1Il1I111lll1I1111I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr3 td17", -1);
var IIlI11IIllI1I1Il1Il11lI1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIlIll1l11IIIIII111IllI11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var Il1I1Il1lI1I1lIlIllllIlll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lIIIIIl1IlIl1lIIIl1lIIllI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I11lI1IlIl1III1I1I111I1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td16", -1);
var I11I1Il1lll1lIIIl1llIlllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td36", -1);
var l11ll1IIII111llI1I1I1Il1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td40", -1);
var lI11lll1I11lIIl1lII11l1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var llI1I1ll1IlI11IIl11ll1I1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lIll11l11ll1IlIll11IlI1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var II1IlI1Ill111l1111ll1IIIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1llIlII11III11l1l1l1lll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td44", -1);
var lIlll1I1I1Il1I1IIllIIlII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var IlI11Il1IIl1lIIIIIIIIIIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td59", -1);
var Ill111lI1Ill11IIlIII11ll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr3 td10", -1);
var IlI1IIll1I1ll11Il1I1I1IIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l11I1Ill1lI1IIIl111lll11I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var II1llII11IlI11IlIlI111l1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I111l1llIl1l11lI111l11I11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var II1ll11I1I1I11lIll1IlIll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td30", -1);
var I1IlIII1l1l11111Il1lIIIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td21", -1);
var I11IlIl11IlI1II1lIIIlIl1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1ll11IIIIlI1lIlIIIlIl11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td7", -1);
var l1IIll1l11ll1111III1ll111 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l11ll11lI1I1I1Il1l11lIlIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Il1111l1III11IllII11lI11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td9", -1);
var lI1111I1Il1IIl1Il1lIlIl1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td80", -1);
var lllIIIl1l1lIIII11l111l1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td42", -1);
var I1I11l111lI1l1l1IlIIlIl11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var Il1llIlIlII1lIIl111ll1lIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td29", -1);
var Il1lIIIIlI1llIl1Il1IIll11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td39", -1);
var lIIIIllIllI11IIl11I11I1II = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I11l1l1l1IlIl11l1I1llll1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lll1lIll1IIIlIllI1IlIlI11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var Illl1IlI1ll1llIl1l1Illl1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var ll11ll1llI1I1II11IIlll11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr17 td53", -1);
var I1IIlII11IlIII11I11I1II11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lIII1Il1lIIl1lllIIlIllI1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td20", -1);
var I1IIIlIl1lIl1IlI111llI11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td58", -1);
var lIIllIIIIlllIIII1lIIllI11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td60", -1);
var lIllIIl11l1IIllIlIIl11lI1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IllIIIIIlIIIl1Il11Ill111l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td52", -1);
var I1l1I11l1IlI1IIII1l11Il1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlIll1l11l1llIl1IIllIlI11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IllIlIIl1IIIll1111llIlIII = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIlIlI1I111l11I1llI1I1I1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td59", -1);
var ll1llIl1l1l11I11IlIIIlIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var IIlIIIIl1l11llIIlI1llllll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1Il1l1IIl1Il1lI1Il11ll1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td50", -1);
var lIl1lIllI1I111lI1Illl1IlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td52", -1);
var ll11lllIIl1I1I1I11II1Il1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td20", -1);
var III11IllIlI111lII1lIllll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td37", -1);
var II111III1II11lI1lIl1IlllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td53", -1);
var Il1IIlll111lIl11l1Il1Il1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var II1lll111llIllII1111I1111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td5", -1);
var IIlllI1111llIlIIlIlIl1I1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lIIIl1I11llll1lI111IIl111 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlIII1llIIlIIII111IlIII1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var Il1I1I1IlllIIIl1I1III11II = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlII1l11l1lIl11I11Il1lll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td15", -1);
var IlIllll1lIl1III1l111l111I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td16", -1);
var lIII1lIll1I1ll1IllII1lIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td63", -1);
var lllIlIIllll1lI11I11lI1lI1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlIIIllIlllI11IIIIIIIIlll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var II1IIIIllI1I1I1IIl11IlII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr17 td51", -1);
var ll1Il1lllIl1lII1ll1llIlll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr2 td9", -1);
var I1l11l1lll1II11Ill11IIl1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td55", -1);
var IIII1I1II11lIlIIlIll1I1I1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1IlI11lI1ll1l1I1I1llIl1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td7", -1);
var I11l1IIIlIlI1lII1llIl1l1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr8 td7", -1);
var Il1l1ll11l1lIIIIlIllII11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IIIll1lIIllIllIlIIIlll1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td29", -1);
var l1Illl11I1I11I1lllllIl11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var l1lIl1111lIl1III11IlIIllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var l111l11II1l1I1lI1l11Illl1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIII1l1I1Ill1l11I1IIlII1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td44", -1);
var l11l1111IlIIII11lI1l1lI1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td80", -1);
var IIl11IIllIIl11IlIIl1II1II = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlIl11IIIllllIlII1l1l1I11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1IIIlI1l1I1IlI1ll11Illl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var llllIlllII1ll1lII11llI1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr8 td14", -1);
var IlIIIl111I1I11Il1Il1lIl1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1ll1Il1ll11I11lI11Il11l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td59", -1);
var l1IIllIl1I1lIIIllI1lllI11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td61", -1);
var ll111IIIl1ll1l1II11lI1I1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr19 td47", -1);
var II1ll1IIIIllI111I11lll11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td27", -1);
var l11Ill1Il1111lIIIl1Il1Ill = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td31", -1);
var l11lIl11lIll1IllIl1llIIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td47", -1);
var lIIllIll1IllIIllIllI1IIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td53", -1);
var l1I1I1I1llllI1l11I11II1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td40", -1);
var lIIlllII111l11IIlI11ll1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td44", -1);
var I1lI111I1lllIllllllllIl1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td21", -1);
var II1III11II1l1l11Il1llIIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr15 td51", -1);
var lI11I11lIII1lll1I1I1lIl11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td7", -1);
var IlIIIl1l11Il1lIIIllI1Il11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 7, "tr13 td48", -1);
var Ill1l1lIlI11IIIlIIlIl1l1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var ll111lII1llIl1lllI11lI1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td47", -1);
var lII1I1I1l1llIIIll11lIll1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I111Il11l1IlIIIII1IIIIIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td30", -1);
var Il1IlIlII1IllI1l11l1II1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td45", -1);
var IlIIlIll111lIl11I11llllII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td60", -1);
var I11lIl1IIl1lIlll1llIllll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td7", -1);
var l11lI1l1lIIIII1II1I11I1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr15 td53", -1);
var lIIIII1II1llIl11111IlllI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr3 td17", -1);
var Il1I111lIlllIIIlII11ll11l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1l1Il1l11111l1111l11l1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td62", -1);
var l1IIIl1IIlI1I1111IlI1IlIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td56", -1);
var I1IIl1Ill1ll1llIlllllIIII = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1l1Il1ll1llllIl1Il1lIIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td56", -1);
var lI11IIl1lII1IIl1l111I1I11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var III1llI11I11111lI1II1lIl1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlllI11l11I1lIIllIl11l1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td80", -1);
var Il1Il1I1lIIlI11lllIl1IIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td69", -1);
var lIIll1llIIIl11l111ll1IIl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td20", -1);
var lI11IIl1l1lIlIIllI1l11I1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr7 td9", -1);
var lI1lIIl1l111IIlI1lll11IIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var III1I111lIIll11ll1ll1lI1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td60", -1);
var II11ll11Il1l11II1llI1111l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var ll11l1IlI1ll1IIIll11l1I11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var I1I1IlIlIIIll11l1IlII1lI1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1l1llllll111IllII1I1IlIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td79", -1);
var IllIllI1l1lllll111I1ll11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td62", -1);
var lI11llI1l11IlIllIIl1l1III = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var Il111I1lI111I111l1lI1l1lI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1Il11I1I111l1I1III1111lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td60", -1);
var IIllllllll1I1I1llIl1l11lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td61", -1);
var II1III1I1111IIIl1l1I11III = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td5", -1);
var I11Il1IlIIllIl1lllI11I111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td27", -1);
var lllIl1l1I1IlIIl1I11l1IlII = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlI11111l1IIlIIIIl1Il11lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td60", -1);
var IlIIlIllIIlll11II1I11llIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td27", -1);
var l1lIIIIIll1l1lIIIlIIlll11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1II1111llII1l1IllI1Il1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td79", -1);
var Il1l1lIllllIl11111IIl11I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td30", -1);
var lI1lll11lI1IIIIIIIIIl1Ill = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td64", -1);
var I1l1lIllIl1I11l1lIll1II1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td79", -1);
var IlIIllI1llI1l1I1IIl1lIl1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var II1II1IIllI11lllllI111II1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr6 td10", -1);
var lI111IlI11IlI11l1IIll1IlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lll1l111lIIIll1llIlI111lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td41", -1);
var II11IIIlIl1l11II1lIII1II1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var I11IllI1IIl1lI111l1II1I11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td3", -1);
var II1II1l1I1lIIII11IIlIIIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td51", -1);
var Il1llIII111llIII1IIIIIIl1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Illll1ll1l11IIII11I11lIlI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIl1lIl1Il1lI1llIll1lll11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td27", -1);
var ll1lIlI111111l1l111lI1l1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td29", -1);
var I1Il1l1ll1IlIll111l1111l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td59", -1);
var I111IlIlIl11II1lIll1I1ll1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var ll1IllllIllI1lIlII11IIIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td9", -1);
var Il1llllI11I11111lIllll11l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l111IIIIIl1IllIII11lIlI11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td35", -1);
var IlIl1Illl11lIl1Illl11I11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td58", -1);
var llIl1llII111llIllII1lllll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td27", -1);
var Il1lI11l1IIII1IlIlI1IllIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var l1III1l1II1l1lllllIIIll1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var II1ll1lllIl1IlI11l11I1IIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td67", -1);
var l1l11lI1lll1l111l111IllIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llI1l111l1IlIllI111IIIllI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lII1I11ll111Il11l1II11Il1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var I1lIII11l1lIIIlI11l1l11l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td67", -1);
var lI1ll111Il1l11lll1Il1IIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td56", -1);
var lIIIIllll1IIllllIIIII1III = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IlI1ll1IlIl1IIIl1IIIl11Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td54", -1);
var lI1Il1llII1I1l1l1l1Il11ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td30", -1);
var II1l1IlI1l11I111l11l1IIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td11", -1);
var lII11I111IlIIIlIIIIII111l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr19 td44", -1);
var l1l11lIlII1lI1llIII1lI11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td65", -1);
var IllllIIlI11lIIll1IIIIllIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td5", -1);
var I11I1Il1IllIII1111111lI11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1I1lIlIII1Ill11II1l1l11I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Ill11IIllIIlI1II1I1Il1II1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td51", -1);
var Il11llllIllI1IIII1lI1I1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td15", -1);
var IIIII1ll1Ill1l1IIllI1ll1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td56", -1);
var lII1Il1lIl1II11IIlII11II1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td58", -1);
var IIl1I1IIlIllII11IlI11l111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td51", -1);
var IlIlI1lII1lI1l1Ill11IIlll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var IlI1llIIII1111I1l1l11111l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td40", -1);
var I1I11IIl1l1llI11lI1II1I1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td15", -1);
var lIllIll1lIl1l111Ill1llI1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Ill1I111IIl1lIIll1ll1llII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td44", -1);
var I1lIll1lIlIlIllll1IIllIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td28", -1);
var llIIIlllIlIIlIlI1I11ll1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td26", -1);
var Il1l1llI11lIIlllllll1111l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td35", -1);
var lIll1lIlI1lIIIlllII1IllIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td53", -1);
var Il11ll1llIIIl1II11lIl1lII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td52", -1);
var IlI11IIIIIIIl111llI1Il111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lllllIll111lll11lII1IIlI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr15 td52", -1);
var lI1l1111Il1ll11lI1II1Il1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td26", -1);
var ll11ll11111llI1lI11lIlIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr8 td7", -1);
var IlIl11I1IIIIlllIllII1III1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td52", -1);
var I1IlI1l11IlIlI1IIl1lll1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td9", -1);
var l11IlIlII1IIII1l1I1II1I1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lI11lI1lI1l1I11llI11l1I1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lllI1lI1l1lIl1lIllIl1I1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td16", -1);
var lII111l1lll1Ill11II1111I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td63", -1);
var I111II1lll1I1I111IlII1I11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td56", -1);
var l1III1I11IllII11I11Ill1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var I1Ill111IllIlll1I1Il1l1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td23", -1);
var l1I1II1llI1IIll1IIIIlIlI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td24", -1);
var lIIIlIIl1IIll1I1Ill1l11Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IlIl11I11l1I11llIIlll1llI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td62", -1);
var lI1ll1I11lI111II1IIIIIl11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td51", -1);
var llll1I1llIIlI1lIII111lllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td45", -1);
var lI11II1lll11llllI11Il1IlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td57", -1);
var IllII11II11l1I1l1Il11I1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lIlIIIlllIl1lIIllIlI1I1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td55", -1);
var lll1lIII1lII1l1lIlIIIII1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td60", -1);
var l1l111I111IIl111lII11I1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td52", -1);
var ll1ll1ll1ll1IIIl1111l11lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td74", -1);
var lI1I1IIIlIlIIIIIIlIIl111I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lI1III1I1l11I1lll11Il1IlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td30", -1);
var IIIll1l1lI1I1lII1Il1llI11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var ll1IlIIl1lll1llI111IlII1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td68", -1);
var I1ll11ll11I1ll11IlII1111l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr5 td10", -1);
var llI1IlIlIlI1IlIll1III1I1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l11III11lIIIllI1lllII1lI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var II1llI1111Ill1l11IIIlI111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td53", -1);
var l1l1lIl11I11I1llll11II111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td5", -1);
var I1lllI111I11I1lI1IIl1lIIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Il11I1IlIIIlIlIll1IIIIl1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td9", -1);
var l111lll11ll1I11111l1llIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr3 td10", -1);
var lIlIIlIlI11IllII1IlI1lI1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td62", -1);
var IllIIIll1111III1l1IIl11II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr4 td6", -1);
var l1l11111IIl1Il111ll1llIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td68", -1);
var l1IlI1l1I1II11I1lIl11II1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lI11II1I1I11IIll111lIl11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lll1Ill1lIl1I1IlIllII1lIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td16", -1);
var I111lII1IIIIIIIII11lllIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td60", -1);
var lIlIllIIlIlllI1lIIl1I11l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var I11IlllI11I1IlIIl1IlIlll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr3 td6", -1);
var III1I1llIll1Il1IIlII1II1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td16", -1);
var l1IlI1l1II1lI111II1lll1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr3 td10", -1);
var I1111IlIII1I1lll111lllI11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td46", -1);
var lIIIIIl1IIIlllll1lI1Ill1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td7", -1);
var lIIIIlIIlIIllIIlIIIlIIII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr7 td23", -1);
var IlI11IlI1Il11IlllIlIIIlI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td60", -1);
var ll1Il1l1lIIIIIIIl1llIl111 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IllIIIllIlIII1I1l111l1Il1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td68", -1);
var llIIIII1IllI1I1I1lll1llII = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIIlIIll1lII1lIl11II1II1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td47", -1);
var llIlII1IIl1ll11llllI1II11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr5 td10", -1);
var Ill1Il1IlII1Il1lI1l1l1lIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td60", -1);
var I1IIll1I11111lI1Ill11l1lI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIl11l1IIl1IIIl111lIlII1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var III1l1Il1IlI11III1l1l111l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td59", -1);
var llIl111II1lll1lIl1IlI11ll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1lllIIllllIII11IlI1II11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr6 td18", -1);
var Ill111Il11lIl1IIlIl11llll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var III111l1II1l11IlIll11Il1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td55", -1);
var IlIIl11l1lI1lIlIIl1I1IIl1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l111lIIIl1IIIll1lI1l11Ill = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var l1111IlIIIl1IllIl1I1l1II1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td69", -1);
var I1lI111III1I11lI11I1IIlll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td35", -1);
var l11ll1IIIIIIllIlIlII111l1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I11I1ll1l1l1III1III1Il1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td50", -1);
var Il1llIllllllIl1I1II1111I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td39", -1);
var lII1IIIlll1Il1IlIII1Il1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td60", -1);
var I1II11II1IlllI1IIIIII111I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1lIl1lIll11111lI1II1Ill1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1Il1IlIlIIIlI11IllllIlIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var I1III1111I1IIll111IlI11I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var ll1IlII1II1llI1I111IlI1II = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIl11IIlllI1III1l111IIIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td16", -1);
var l1111lII11Il11IlIl1II111I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td22", -1);
var IIIll1IIIl1I1111llllIIII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td5", -1);
var l1IIlIllll11ll1II1I1111l1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l11I11lI11IIl1l111IIl11ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td22", -1);
var lll1IllIl1Illl1IIIIl11lI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var l1II1llIl111llIIlI1l11Ill = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var ll1l11lIIl1I1Illll1lIl1lI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var ll1IIlIllIIlllIl1ll1llllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td52", -1);
var IlIllIlIl11IllI11IllIIIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td29", -1);
var I11llllIll1Illl11lll1l11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td39", -1);
var l1111l11llIIllI1111lI11I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lI1III1I1lIlI1ll1I1l11lll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td22", -1);
var IlI111IlIIl1l1l11lII1lIl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td57", -1);
var II11IllI1I11111IllI1lIlI1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I11Il11lII1l1I1l11llIlIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td80", -1);
var lIIIIll1llll1II1lIlIIIlIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td21", -1);
var II1IlIIII11ll1I1111II1lll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td26", -1);
var ll1ll111I1I11llIIIlIIllIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td80", -1);
var lIllII1I1l1IlllI1lI1l1l11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1l1Il1III11Il11IlII1Il1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td9", -1);
var Ill1lI1lIlI11llII1ll1Illl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td30", -1);
var ll1llllI111lI111Illl1lII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var ll1Il11llll1lIlllIlIl1ll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td5", -1);
var IIlIl1l1Il11l111l111IlIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td31", -1);
var l111IlIIllI1III11II1l1lII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td40", -1);
var Il1IIllIII1lI1I1llll1IIl1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIlI11lIlll1IIIll1Illl111 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lI1IlI1l1I11I1II1ll11Il11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1IlIIl1IlIlIIII1lllll1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var l1l1I1ll1l111lIlI11lIl1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr5 td18", -1);
var IllIIIllI1I1IlI1Il1l1lIIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIl1I1Il1IIll1l1lll1I11Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td16", -1);
var lIlII1I1I1I1I1lI1IlIIl1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td45", -1);
var I1lllll1lIIl11IIl11ll1IIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var l1I1I1l1lIIlI1ll1lIllI1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td34", -1);
var lII1lllIl1llIIlI11IIl1I1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td5", -1);
var II1IllIlI11IIlIlI11IlI11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr17 td51", -1);
var l1II111lI11l11I1IlllllI1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td21", -1);
var II1I1IlllI1IlIlll11l1lI11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IllllII1lIl1lI1l1llIlI1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td2", -1);
var I11lIlIIlIIII1lIl111llI11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td50", -1);
var l1llIlIIII1l111lllIIIllI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td68", -1);
var l1ll1lll1l11IllIIIIIll1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td22", -1);
var lllI111lIlIl1111lIlIlIIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lIIl1Il1IlII1IIIIl11l1111 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlI11II11lI11llI11llllllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td47", -1);
var Ill1IIlII1Il1I1l1IlllIlI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td8", -1);
var IIlllIlI11IlIlllII1IlI1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td27", -1);
var lIl11lII11IllII1111IlII1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td29", -1);
var l1Il1l1I1ll1ll1lI11l1lIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td62", -1);
var lllI111I1lIll111I1IIIlIll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Il11III1lIIlI1l1Il1llllI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td60", -1);
var llIll11llIIII1III1l1l1l1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td11", -1);
var IlIlllI1II1I1ll11I11llllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td44", -1);
var IlI1II1II1IllIll11ll11I1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1lll111I1l111l1lII1IIllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr10 td16", -1);
var lllIIl1I1lllIlI1ll111II11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td9", -1);
var lIl11IIlI1ll1Il1Il11I11I1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llI1II1l11ll11l1I1lllIlI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td78", -1);
var l1lI11111111I11IIIll111ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td36", -1);
var III1llIll1Ill1II1IIllIlII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr1 td20", -1);
var I11llIll1l11llI1I11lll1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td60", -1);
var I11I1IIlIl11I1llIlIl1I1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td37", -1);
var lIl11IIIlI1II1111llIlllIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td50", -1);
var lIlII1l111IlIll1lII11ll11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td51", -1);
var II1III1IllI1ll1ll1I1IIIl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td67", -1);
var l1llll1I1l1llllIll11llIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td55", -1);
var l1IIII1IIIlllI1I1I1IIlI11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I11I1lI1lIIIlII1lI11Il1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td70", -1);
var IlIlIIlII1I11l1I11IllI1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td59", -1);
var lIlII1l11llIlII1Il1I1111l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var l1lIll1I1llIII11Il1I1llll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td79", -1);
var l11II11IIl1l1I1Il11lI1l1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Ill11ll111III11lI111IIl11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr1 td9", -1);
var l1l11II1lllIlI1l11l1lI1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td51", -1);
var l111IIllIIIIIl1111I1llIIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llIllIIl1ll1IIllI1lII1I1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td30", -1);
var ll1llIlI1I1I111l11lIllIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr3 td6", -1);
var I11IlIIl1111IIll11IIllI11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr6 td6", -1);
var IIlIl11l1IlIII11I1II1l1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr5 td17", -1);
var IIll1lIllllIllll1IlIlI1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td20", -1);
var l1lIIIlI1I11Il11IlI11llIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td11", -1);
var l11lII1IlI1ll1llIll11ll1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td5", -1);
var l1Il11lI1III1ll1lI11I1Ill = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td50", -1);
var lllII1l11III1I111Illll1ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr7 td5", -1);
var I1IlI11lIll1l11111I1lII11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td53", -1);
var IIl1lll1l1I1l1Il111lIl1ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td80", -1);
var l11lIIIIlII11I1Ill1Il1llI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1lIlI1Ill1l1I11lI1l11l1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td53", -1);
var lll11IIIl1IllIIlIlIl1II11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1I1IIlIl1IlIl1IlIIllIlII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var Il1IIIl1l1llIIllII1llIIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td22", -1);
var llI1lllll11lIIlIl1llI11Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td20", -1);
var lllI11IIl1lIl1l1llllllIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td36", -1);
var lll1lI1ll11ll1lll1I1l1111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td45", -1);
var lIlIIllIll1lIIlIl1IIllll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var IIII1II1I1ll1IIIIl1lI1l11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Ill11l11I1111lll111l1IlI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td16", -1);
var I1l1lll1llIl1lIIIIl1II11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td33", -1);
var ll1IIll111IIl1I11l1lI11ll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlIIIlI111111llIlIIll1IlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr3 td10", -1);
var IllI1l11IllIIIIlIIlIlIl11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td5", -1);
var III1I11IlllI11l11lI1ll11l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1Ill1llll1lII1lII1IIIlll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td9", -1);
var I1l11I11llIll11I1lllII1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td5", -1);
var II1I11llIII1ll1IIlIIl1II1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td52", -1);
var I1II11I1l111I111l1l1Ill1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td16", -1);
var lIlI1I1llI1IlI1Il1lll1l11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td20", -1);
var l11111Ill11l11IIIIl1III1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td52", -1);
var l1l1lll1I1I11l1Ill1IlllII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td16", -1);
var l1lIIIII1I111l1lI1lI111Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td63", -1);
var IlIIIIlII11I111l1IlIl1III = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var Il1ll11IlIlI11II1lll111I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lIl11l1lI1I1I1l11III1II1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td46", -1);
var ll1II1l1l1lII1l11IIll1l1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr15 td52", -1);
var Il11Ill1Ill1lIII1lI1lII11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td72", -1);
var l111l1Il1IlIIl1I1I1ll1I11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td38", -1);
var lI11l1III111I1IllII1III1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td3", -1);
var lII1I1llIlI1II11I1lll11lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var III11lIllIlIlI111l1IlI11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td62", -1);
var lllIIIIlll1l1IIll1l1I11ll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIllI1IlIIIl1lllIIIlllI1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr3 td6", -1);
var Il111I1ll11l1lI1Ill1I1lI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td30", -1);
var ll11I1llllIIIII111IIlIIlI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lI1Illl1llIlll1ll1I11ll11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr1 td16", -1);
var II1l1l1llI1III111l1l1lIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td33", -1);
var lllIIIlllI11I1IIIlIlIll1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Illl11I1l111111ll1Il1llII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td47", -1);
var lIlIIl1I1IIlIl1l1I11Ill1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td46", -1);
var l11IlIIIl1lllI1lIl111I11l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var ll111lI11I11lIl11lI111I1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lI1lI11IIl11lII11IlIl11ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td59", -1);
var l1l1I1ll11lI1l11IlII1lIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var l11lIIllII1lll1ll1lI1I1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var llIIl11IlIIII1I1lIl1l1l1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td51", -1);
var llI11l11l1I1I1I1llIIlI1ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td5", -1);
var Il1IIIlI11I1II1llIIllI1II = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1IIlIlllII1l1ll11lIlll11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1IlI11IIIlII11llII1IIIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IIl1lIIl11llll1llIIll1llI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td21", -1);
var IlI1llIl1III1IIlIIl111III = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td79", -1);
var llIl1llIllIII1Il1IIIl1I11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr15 td52", -1);
var l1lIIlI11lIIl1III1l1lllll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var ll1I1l11111l1lllI1I111ll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td60", -1);
var IIIlll11lII1IlII111lllII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td70", -1);
var Il1llI11II1Il11llIlllI11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var IlIl11llII11lI1lII1l1llI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td79", -1);
var I11lIIl1l1II1lIIl11lIllII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td66", -1);
var lIl11I1lI1lllIlII11llll11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td8", -1);
var l1I11IIIIll1ll1l11IlI1lII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td46", -1);
var Il1IIlllIlIIIlIIlI1l11lIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var I11Ill11lI11lllIl11ll1l1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td32", -1);
var llllIl1I111l11lIlII1l1I11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr9 td7", -1);
var l1l1ll1l1I1l1I11l1I11IlI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td40", -1);
var lIlIl11I1l1l1lll11IlIllI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr11 td16", -1);
var IIllll1I111lIIl1IIlIIl11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td20", -1);
var IIIlI1111l1IIl1I1I1I1lI11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var Il111I1l1I1lI1ll1ll1ll1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td61", -1);
var l11IlII1lIl1lllll1l1Il11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td21", -1);
var l1I1lI1l1III11lI111Il1lIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td46", -1);
var ll1ll111lI111lI1II1II1I1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1llll1IIIIIII1Il1IllIl1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var l11lIll11ll1lI1lIIll1I111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td73", -1);
var I1lII1I111lIll111Il1I1II1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td57", -1);
var II1lI1l1lII1111II1IlIlll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td26", -1);
var lI1lI11l111II1Il1IIlIlIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td65", -1);
var ll1111IlIIII1l111ll11111l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Illllll11lI1IlIll11I1l1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr8 td12", -1);
var lI11Ill1IIII1Il11I11l11lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td57", -1);
var Il1IlII1Illl1l1I1lll1IIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr19 td45", -1);
var l1IlI1II11I1llII11lll1III = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td9", -1);
var lIll111I111I1lII1I11lIII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td20", -1);
var l1lIIIIl1Il11111Il1l1I1Il = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lllllllIllllIlllll1II1l1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var ll1lI111I1111111llIl1lIIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1lII1Il1111IIIII1I1ll1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td59", -1);
var lI111l1lllI111IlIl11ll1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td31", -1);
var I1lI1Il1I1I11lIIl1Ill11l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td5", -1);
var ll1IIll1IlIll1Il1I1I1lllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr10 td5", -1);
var llI111l1I1Il1lI1l1ll1lIl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr8 td9", -1);
var l1l1IlIllIII11111I1IIIlIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llI111ll1IIll1Ill1l1llll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr2 td5", -1);
var l1I1I111I1I1llllll11lllI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td21", -1);
var IlI1l1lIlIlI111llIII1l1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td20", -1);
var II1I1IIIIIlIl11lI11lIlIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td5", -1);
var IlIlII111I1ll1lI1IlIIIIl1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1I11l1l11I1IlI1l11lI1111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td8", -1);
var ll111IlII1l1I11llIlIIII1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIlII1I1Il1l1lI1IlIIIlI1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td79", -1);
var lIlI1I1I1l1lIlIll1II1lIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr7 td10", -1);
var ll1ll1111IIIl1I1111IIlI1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td27", -1);
var IIl1ll1l11llIlII1ll1IIIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td52", -1);
var I111Ill111l1II111IIIIlIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var III1IIll11llI1IllI1Il1ll1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I11llllI11l1ll11IlIIIl1ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr3 td10", -1);
var l1II1l1IllI11lIll111l111l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td32", -1);
var IlIlll11llIIIlllIl11Il1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var l1IllI11IIllllIlI1lI1Ill1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIl1I1Il11I11Ill11111IlI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td5", -1);
var ll1lll1IIl1lIl1l1lIlI1l11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td38", -1);
var ll1l1l1lIIl11l11I1lll1llI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr18 td56", -1);
var ll11I1I1llII11Ill11llll1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td65", -1);
var IIIIlIIlllIlI11lll1ll1lI1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Ill1I1lIIlII11I1I1I11lIll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlIl1I1lII11II1lIl1IlI11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td56", -1);
var IIl1lll1lll1l1III111IlllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr7 td10", -1);
var Il1IlllIIIl11lI1l1I1I1III = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td56", -1);
var l1Ill11lIIIIIlI1llll1lI1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td51", -1);
var IIlIl1llIIlIlIlIllIlllll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var Ill1lIIllI1lI1lIlII11lIll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var ll1IllII1IIlIll11Ill1Il11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td60", -1);
var I1IlI1I111111I1lll1IllI1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIIll1l1IIll11Il1IlIl11II = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlII1I1l1I1I111l1l11llI11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IIIllIllI1ll11IlIll1IIlII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr7 td5", -1);
var I111111llIII1IlI1lI1l1llI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lI1ll1l1II1llIllIllII1II1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var Il1l1l1Illl1llI1II11l1l11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIl1I1IIII1llI11IIllIIlII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr7 td18", -1);
var I1Il11II1Il1I1lIIIl11llII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td12", -1);
var lIIllI1l1II1l11lIllIIII11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var l1lll111l1lll1111lIlIll11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var IllI11I1l11lllIlIlIl1lll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td44", -1);
var IlI1llIIl1IllI11I1Il1lll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td53", -1);
var IlIlllllIIl1IIl11lllIIlI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lI1II111I1IlIIIllIIl1Il1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1Il1llll11II1IIlIIlI1I1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td36", -1);
var l1lll1Il1Il1111IIl1ll1l11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llllI1IllI1l1lll111I1I111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td56", -1);
var lII1I11ll1I1111IIIl11lllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td33", -1);
var Illl1lIIlI1III11IIlll1l11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td11", -1);
var ll1ll11llIIllIl1l1111IIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td5", -1);
var l1III1IIllI1ll1lIIII1lIIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1III11l1lIlllIIl1l1l1l1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr12 td21", -1);
var IIIll11lllI1I1l1lI1ll1II1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td20", -1);
var lllIlI1l11Illl1111II1llI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td26", -1);
var lIIIll111II11111lIl1IlII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr3 td18", -1);
var l111II1IlIIl1Illlll11111l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td16", -1);
var l11llll1I1IlII1IIII11l1l1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Illl1llII1I11Il1I1Illllll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td72", -1);
var Il1l1I11lIlI1l1Ill1Il1ll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td42", -1);
var l1I1llIl1Il1Il1lIlI1l1ll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td51", -1);
var IllIl111l1ll1IlIIIIllll1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlI1l1III111111I111lIIlI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var llllIII1III1Il1II1II1lII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr15 td49", -1);
var Il1I11Ill11I1IIl1lIl1l1ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr4 td5", -1);
var IIll1lI1IlllIIllII1I1lll1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIIlIll1l1lllllIl1lIlIl11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td61", -1);
var IlIllI1llI11llll1llIl1I1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr5 td13", -1);
var l1lll1l1I1IIlll1I1Il1I1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td18", -1);
var I111lIlllIlll111lIllIl111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td67", -1);
var l1I1III111I1lI1l1llI11IIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIIII1l1I11I11Ill1lIl1Ill = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr9 td5", -1);
var lllI1I1lI111IllllI11I1IlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td53", -1);
var l1IIl1Il1I1I1l1lIIIII1IlI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lllI111l1I1IIIl1llIl1l11I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l111l1IllI1lIIlIIIlIIl11l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lllIIIIlIIll1I1llI1l111lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var ll11I1l1llIIl11III1l1lIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var l111I1IIIIIllIl11lI11IIII = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I11II11lIlI1I1II1I11llII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td62", -1);
var Il11111lIIII11IIIII11l1I1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIIlIIllI11I111IIl11l1III = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var II11llI1lIl1l1l1lllIIl1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td36", -1);
var lIIIIl1lIIlIIIIIll11lIlll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td58", -1);
var ll1I11Il11l1Ill1IlIIlIlI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr1 td16", -1);
var l1IlI1III11lll1lI11llIll1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1IIIIlll1l1Illll1I1II11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var IlIlllllllIIIlIII1IIIllll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td52", -1);
var llII11lI1l11llll1l1IIIllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var Il1I1lIIIIIII1l1I1I1111II = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1lllIIlI111l1IIII1l1lII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td9", -1);
var I1lIlI1IlIl11IIlIlI11Il11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td20", -1);
var l1I1111IlI11II11l1IlllI1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr8 td5", -1);
var I1lI1Ill1II1I1Il1I1l11lI1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llIlI1lI1lII1lI1l1III1Il1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td59", -1);
var lI1l1lIlI1l1lII1l1I11Il11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIIIlI1ll111II1IIllll1IlI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIIIlII11I11IIIlI1llIllll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr2 td9", -1);
var Il11l1IlllIl111ll1lIll1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr3 td10", -1);
var I1l1lllIIlI1l1IlI1llII11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td44", -1);
var II1llI1lIlI1l1l1Ill11llIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td44", -1);
var Il1lIl1Il1lIlll11IlIll1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IllII11IIlI1111IIIlIlIlIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var IIlII1llllI1II1lllIlIlIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td5", -1);
var ll11IlIllI11lIlIIlIllI11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td44", -1);
var I1IIlII1I1lIlll1ll11lll1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var I1II11I1lI11IIIII11IlI1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td54", -1);
var l11Il1IlII1111II1l11Il1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td23", -1);
var IIlI11lI1lI1l11l11l1ll1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td50", -1);
var II11I1I1I1IlI1lIIl1II1lI1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1IIl1llI111lI11111ll11Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td16", -1);
var IIl1IIIlIlIIllllllllIIIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td33", -1);
var IIlII111II1l1IIlII1lI1lI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td47", -1);
var lI11l1lIllllllI11I1lI1lII = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIlllIIII11llII1lIlIllll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td42", -1);
var Ill1lIIIIIl1l11I11I1ll11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var I1111I1l11l1l11l1l1lllI1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td20", -1);
var I111lIllIl1l1IIlIl1IlllII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td65", -1);
var I1l1l1l1l1IlIl1IIlI1lIIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td45", -1);
var l1I1lIl1IIlI111I1Il1I1IIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td16", -1);
var I1l11IIII1I1l1lII1Illll1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIll1Il1lll1ll11I1I111l1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var ll1ll1I11IIlI1lllIl1I11II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td35", -1);
var I1IlIll1l1111I1111IIl11l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td77", -1);
var lI1I1l11lII1Il1I1llIIllll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td54", -1);
var ll1ll1ll1I1l11I11I1ll1ll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td21", -1);
var llII1ll111lIIIlllIIlllI1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td21", -1);
var II1l1111Ill11I1Il1l1II11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td26", -1);
var l111ll1lI111lIII1l1I1l11l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var ll1I1Il1Il11II1llll1lIlI1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lllll1111I11l1II11IIll11I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var II1Il11lll1lI1Il11l1IlI1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var I1llIIII1l1llIlIII1II1lIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1Il1lllI1I1lIlIIlIIl11I1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llI1IlI11ll11I11lII1I1lII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr9 td6", -1);
var l11I1l1l1I1I11llI1lIIl1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td68", -1);
var I11l1I11I11IIIlIl11lIllII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr19 td20", -1);
var IlIIl1lI11II111lllIl1l1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td45", -1);
var Illll1llIl11I1llllIllI1l1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIlIll1IIl1Il1l1l11lII1l1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I111I1l11Ill11IllI1l1lIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td45", -1);
var lll1III1lIl1IlI1Il1l11l11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td41", -1);
var llIIIlIII1I1Il11IlI11l1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td7", -1);
var IIl11IIlllIll111111Il11l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td5", -1);
var IlIlII1l1lI1I11IIIII1IIIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Il1I1ll1lIlII1lIII1II1IIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td54", -1);
var l1III1IlI1II1I11II11I11II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td46", -1);
var lI1I1IlIII1Il11I1IIIll1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IllI1111IIIlIl11II11lIIl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IlI1lII11Il1I11III11lIllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td5", -1);
var l11lIl1III1111IIll1I1IIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr9 td5", -1);
var IlI1Il1IlIlI1Il1llIIlI1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td30", -1);
var lllIl1lllIl1IlI1I1II11I1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlIII1I1lll1l11I1l1111II1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llllllI11Il1llIIlIlIl1lII = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IllI1lIl1III1Ill11l1lIII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td52", -1);
var l1Il1I11l1lllI1l111llIIl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td71", -1);
var llIl1lIlIIIII1lII1ll111ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr7 td10", -1);
var IllI1ll11ll1Il1IllIIl1I1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td51", -1);
var II11llll11IIlllIllI1I11II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td61", -1);
var Il1l1III1l1IIllIII1l11111 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1III1I1Il1IlII1IIIlIIlll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var ll111Il1I1l11II1Il1Illl11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr17 td53", -1);
var l1l11Il11llllIll1l1lIIIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td79", -1);
var Ill1lI11lII1lIIIll11Ill11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td16", -1);
var I1IIl1111lI1IlIll1lIlII1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIlI1l11llI111llIllIlIIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td59", -1);
var lI11I11l11l1llIllI1I11l11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td41", -1);
var I1llIlII11l1lIl1Il11llII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td45", -1);
var III111IlI1l11I1I11lIl1IIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td11", -1);
var ll111I1lIIl1I111111I1IIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td41", -1);
var IlIlI1lII111ll11lI1l1I1II = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var II1I1lIlIIlII11IllI11lI11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td57", -1);
var ll1lIIIllllIII1111lI1lll1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIlllIl111lI1lIIIIl1lIII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var I1I1lIl1l1I11I1111Ill11Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td41", -1);
var IlI11lIlI1l11l111I1l11Il1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td16", -1);
var IIll111lIlIl1lIl1l1III1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td61", -1);
var lll11l1IIIIII1IlIlIlIIl1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var IlllII1lllll11l1lIl11l11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td36", -1);
var llIIIllI1IIlII1IlI1111lIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td21", -1);
var IlIII1Il1II1I1II1Il1Illl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td19", -1);
var l11ll1lI1l11I111I1IlIl11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td52", -1);
var lIl11l11l1IllIIIIl1l1l1I1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I11IlI1lI11lIl1lII11l1l1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lI11IlII1IllIIlllI1III1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td61", -1);
var I1IllIl11llIlI11llI1111ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IlIIl1l1IIl11ll11I1lII11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td56", -1);
var lI1llll1IIIII1l11l1I1II1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td58", -1);
var I1Ill1I11lIl11IlllIlIllI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td50", -1);
var lI1Il1111I11Il1l1IlIllIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr9 td56", -1);
var IIlIIll1lIIII1I1IIl1I1II1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llll1lIlllll1I111IIIllIl1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Il1III111lllIl11l11lIlIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lIlII11lI11l1Il1Illl1Il11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td58", -1);
var IllI1ll1I1ll1IllI11I11lI1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1l11II1l1IlIII1IIIll11lI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lllI1I111IIIll11III1Il1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td44", -1);
var IIIl1lI1lll11II1lIIll1lII = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var III1l1l1l1Il1llI1I1l11l11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var l1II1lll1I11I111l1llI1IlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td46", -1);
var lIllllII1l1lIIIlI1lI1lI1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td60", -1);
var I1III11IIIIlI1I1III11l1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td50", -1);
var lIl1l1lI11IIII1lIIllI1l11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td51", -1);
var Il11I1IIIIl1I11l1II1llI1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lIIl1l1llI1l1l1Illl1Illl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr3 td17", -1);
var IIII11Il1l11IIII1Il111111 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1IIl11IIIlI1l1ll11Il11II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr7 td9", -1);
var lllI11IIIlIlI1Il11I1Il1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td9", -1);
var I1Il11lIl11II1l111111I1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td7", -1);
var lll1Ill1lI11I11Ill1I1l1ll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1lIIIl1IIl1l1111II1II1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td41", -1);
var Il11I11l1IllI11IlIIl11Il1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td63", -1);
var l1Illl1IIIIIII1lI1lIIl1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td80", -1);
var I1lll1IIIIIII111I1llIl11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td51", -1);
var Illl1lll1lllIIIIllllIlIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var I1I1IlIl1lIIl1Ill1lIlll1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var II111l111Illl1I11ll1I1ll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td9", -1);
var l11IIll1lI1111IllIllIllII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr6 td10", -1);
var II1III11Il1Il11l1I1IIl1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td16", -1);
var ll1llIl1IIl1II111lI111II1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIllllI1lIIl111II11ll1lI1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlII1IIlll1llII11llIlllIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td3", -1);
var l1lIIllII11IIIl1IlIllll1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IIllIl1lIIlllllIIIlI1111I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td47", -1);
var Ill111I11Illl1llIlllIll11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td42", -1);
var IIlll11Il1lI11l1IllI1II1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td54", -1);
var IIlI1I111IIlIIllI1I1I11II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td60", -1);
var lllll1I1lI111l1II1lll1Ill = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llllII1I1I1l11ll1llI1III1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var llllIlI1l1IlIIlI1IIlIIlIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td15", -1);
var IIl1Ill11llllI1lIllIllIl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr2 td6", -1);
var l1l1l1I1Illll1I1IIIl1IIl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td52", -1);
var ll1IlIlIIl1lIlI1I11IlI1ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td30", -1);
var IIlI1III1II1l1IIIIlllI1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var II1llllllll11ll1lIIl1111I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1lI11ll1IlIlI1lllI1II11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td35", -1);
var llI11llllIllI111I1I1llIl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td77", -1);
var lllIllIIIllIl1I11I11lIIlI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llllIII111lIlI1l11IlII11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IIIlll1llllIlIlll1l1Il1l1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var ll11111lllI1IIIIl11II1Il1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td62", -1);
var III1I1lIll11ll1llIlIlllll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td46", -1);
var llIlIl1IlI11lIIIl1l1l1I11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td80", -1);
var l1IIllIIII111lII1I11I111I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td29", -1);
var IlllIII1llI1l1lllIlIl1lI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td77", -1);
var I1Ill1lIII11I11IlIllIll11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr8 td5", -1);
var IIlIlIl1II1II1lI11l1lI1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var ll11Il1IIIIlIlI1lI11lIl1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var ll11lI1lIlll11IIIl11lII1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Il1lI111llII11IIll111l111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td35", -1);
var III11Ill1lll1l11lllIlIII1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1l1Ill11I1IIIl1I1lIIl11I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIl11lIllIll1llIIIlIIllll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td51", -1);
var I1l11II1lIl1llI1111llll1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var II1I1Il11llI1IllIIIllI1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var I1Il11I1lll1111llIlIl111l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td64", -1);
var llIIl111111II1l11IIII1I11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var IlIlIIlI1IlI1lII1IllIIl1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var III1IlI1Il1IlIII1Il1I1lII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr9 td56", -1);
var I1111l1I1I1IllI1lIllI1l11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l11llllI1IIII111IllI1I11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td44", -1);
var llIl1l11I11III111ll1ll1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td9", -1);
var ll11lIlIIII1IlII1I1111III = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IIll1l11I11IIl1l1lIIllIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr3 td6", -1);
var I1IIlIIII111l1lllIlIl1III = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td51", -1);
var IIIl11IIl11IlIl1ll11l1ll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td29", -1);
var I111IllII11I1lllIIlIIl11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td16", -1);
var II11I1IlI11IIl1l11II11lll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td59", -1);
var llII1Il11111lIIl11lIl11ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr2 td11", -1);
var Il1I1ll1Illlll1l1l11lIIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td77", -1);
var l11IIlll11ll11lll11IlIl11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td65", -1);
var l11Il1II1llIl1I1IlIII1IlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td60", -1);
var ll1II11II1II1IlI11lI11111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td40", -1);
var IIl1ll1IIllIII1l111111lll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td9", -1);
var ll1lI11IIII1llIII1llllIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lIl1IIlIllIlll11111llI1II = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I111ll1IlIl1lllll11IlII1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var ll1l1I1l111l1l1I1IlllIlIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var l11IIll1ll1II1Il1IlII1Ill = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l111Il1I1llI1lII1I11l1l1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td56", -1);
var lIlIlll1IIIlIllIIIl11I11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td11", -1);
var l1II1I1lIlIlI1111IlIll1ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td26", -1);
var ll1I1l1II1llIIl1l1l11I1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td62", -1);
var llllIllI1I1Il1IlIllIllI1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var llIlI1l1lI11llIl1l1lII11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td51", -1);
var I1IlI1III111lII11llll111I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td45", -1);
var II1lIllIlllll1lIIIIIlllI1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIllI11lIIl111111IlI1lIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lllIIIIIlI1I1llI1llllll11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr19 td58", -1);
var llIlI1lIl1l11I1l11l1l11II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td53", -1);
var llII1IlIIlll1IlI1I1II11I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var ll1I1IIIl11IllIllll1lll1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td20", -1);
var lII11I1II1I1I1I1Ill11111l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lI1I11111Ill1lIIIllIlllll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr7 td5", -1);
var llIIlllIl1lIlIllI11IllllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td57", -1);
var Illl111llIIllll1IIIlIIIII = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1lIllIIllIIll11I1l1lIllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td33", -1);
var l11IlIl1ll1lIlllI1111lIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td60", -1);
var l1IIlIIl1lI1IllII1l11llIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td79", -1);
var IIII111l1lllI111lIll111l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var Ill1ll1I1I1lIlIlIlllII11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr4 td17", -1);
var l11III1I1lll1lIII1IlIIlII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td11", -1);
var llIIII1llIlI1l1IllllIIII1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1lIl111IIII1IIlII1lIlIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td5", -1);
var l111111l1l1lll11111l111II = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var ll1IllI11l11IIllIIl1Ill1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td5", -1);
var lllI1111lIIIl11lllI11I11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr5 td10", -1);
var l1IIll1llIllI1I1I1I1ll11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td9", -1);
var lII11II1I11lI1lllIIlll11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td56", -1);
var llIl1IIIIII1111II11I111ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr7 td16", -1);
var l1llI1l111l11Il1ll1l1IllI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llIIII111lIIlll1I11l1llIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td11", -1);
var l1Il1IIIIIIII1ll1l1IIl111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr5 td17", -1);
var I1l111111Illllllll1IlllI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td64", -1);
var l1Il1I1lIIl1l1l11lIIllIIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I11lIIl11I1Il1IIlI1IlIllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td70", -1);
var I1IIIIIIlIIl1lIlI1IIl111l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td77", -1);
var Ill11II11I11lIIIl1I1lIII1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIII11IIIlIIlI11lllII1l1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td70", -1);
var IIl1Il11Il1Il1IIl1l1l1lll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var l1l1l11l1IlIII1ll111I1I1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIIIIlIl11I1111lI1lII11Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IIIlll1lIl1II11III11lIIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var llll1lI11I111I1lllIlI1Ill = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llI11lIlI111lllllllll11Il = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Il11l1II1111Il1llIIll1Ill = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr1 td21", -1);
var I1Illll1I1l111I11I1I1l1l1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var II1lI111l11IIlll11IlIIllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td52", -1);
var II11IlllllIIIlIl1ll11lIl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td45", -1);
var lII1ll1I1IlIIIlIl1lI1lIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td45", -1);
var l111Illl1IIIll1lIl1I1I1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td5", -1);
var I1l1l11Il1I11IIl1l1Il1III = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td20", -1);
var Il11111IIlI1IlI1I11IlII1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td63", -1);
var lIlIl11111l111lll1lI111ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td34", -1);
var lI1Ill1Ill1lI11I11II1l11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td16", -1);
var Ill1lIIll1Illll1ll1lIl1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td60", -1);
var lII11Il1ll11IlI1IIllI11II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td59", -1);
var Il1I1l1llIlI1IlII1IIll1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td80", -1);
var l111l1l1IllllIlll1lllII1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1lI1ll1111II1lllI111IIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td21", -1);
var IIl1IIIllI1l1lI1lllIlI1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td11", -1);
var Il1Il1lI1lII1l1IlIlIlIIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td52", -1);
var I1lIllI111II1111l1l1llIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr9 td56", -1);
var Il1l1IIIIl1111I1I1111II11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlIIlII1IlIIlIIlIII11lll1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIII1Il1lll1lIII1llI11lll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td11", -1);
var I1lI1Il1lI1lI1Illl11lll11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td46", -1);
var IIl1l1l11l11lIIllII11lIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td67", -1);
var l1ll111lIll1l11IIl1IlIII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td56", -1);
var llll11III1lllllIIl1I1IllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr3 td17", -1);
var l1ll111IIll1II1IIlIlII1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td79", -1);
var IlIIIIIll1111lI1IIll1I1ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td16", -1);
var l1Il1Il1IIll1l1lIII1I1llI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var I1l1I1IIIIlIl1l111IIlllI1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lI1I1l1lII1lIIlI1l11IlI1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td20", -1);
var lIII1l11I1l11lI111IllI1lI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1I1llIl11Ill11IllIIl1lI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td70", -1);
var IlIlIIIlI1ll1Il11I11ll1ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td20", -1);
var lII11lIl1l111I1lIII1I1lII = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var II11l11Il1lI1lI1I1II1Illl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIIIIlIII1IIII1IlIII11l1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var llI1lIlIl1lIlIIIIlIllllIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td38", -1);
var I1l1II1l1l11IllIll1IlIIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td36", -1);
var lIII11Ill11II111I11l11IIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td44", -1);
var lI1Ill1IlIIllI11l1llll1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td45", -1);
var llIIlIl11II1l1I1II11I1lII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td36", -1);
var ll1111ll1II1lllllIIIl11l1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lI1l1l1Il1I1I1llI1I1111I1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var II11IIlII1lI1lI1l11I1I1Il = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Ill11I111I11l111l1III1I1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IIl1ll1IlllI1lI11lII11lll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td28", -1);
var IIl11II1l1llllllI11I1llI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td21", -1);
var ll1II1Il1llIllIllll1I1ll1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1l1Ill1lI1l1111I1lIIIlIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llI1l11lIII1Il1Il11lIllI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var l1II1lI1ll111I1IIII11l1II = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1lIllIl1lI1lIlIII1111II1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lII1llIl1Il11I1I1l1IIIIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td5", -1);
var II1l111111111Il1II1l1IIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td59", -1);
var IIlI1lIl11IIII1l11I1I1l1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IllllllI1llIllllIlll1l1lI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1I111l11IIII111Il1I1l11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr15 td50", -1);
var II11ll111lIIlIlll1lIl1lIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td16", -1);
var l1l1II1lIl1IlI1IlllII1Il1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td60", -1);
var I11llIlI11I1ll1lIll11llII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td56", -1);
var I1lII11IIl1IIllIlIIlll1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 3, "tr1 td4", -1);
var llllI111I1lIllllll11I1lIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Il1l11l1Il11II1lI1l11lI1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llIIll1Il111l111I1lIll1I1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1l1l1lIlI1IlIIIIllII1l11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var IllIll1II1lIIllII1Ill1lII = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlIII1l1IIIll1lIll11III11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lII1I1IIIlIll11lllllIIIl1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIIlI11l1lIl1II1I1I1I1IIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td5", -1);
var Il11llll1I11111ll11llIIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td38", -1);
var II1lI1IIl1I11l1IIlI1l1IIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr7 td5", -1);
var lI1I1I11IIll1II11IIll1lII = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1IlIllIIllIIIlllI1111Ill = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lIlIlIl1IlIlllI1l11Il1Il1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td9", -1);
var I1ll11Illl11IlI11lIIlI11l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIlIIl1Il1IIIlI11llI1IIl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td42", -1);
var II11llII11IIIlllll111I1ll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIlllI1ll11IllllIl1llllll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr15 td51", -1);
var I1IIIll1lI111lIl11Il11llI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr2 td16", -1);
var IIl11lIl11ll1I11Il11IllI1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l11Il1IIl1lIlIIll11l1lIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td63", -1);
var lll1lIII11l1111IlIIll1l1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1lIl1Il11llII1I1IlI1lI1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td55", -1);
var lII1l1Il1l1ll11l1Ill1Ill1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lI11lIIIlIIl1lIllll1lllIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td59", -1);
var lll1IlIlI1IIIl111lIIlIl11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var Il1l1II1ll1lI11ll11lIIIIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Il1ll1Il11Il11ll11II111l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lI1Ill1l111l1l1111ll11Ill = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td19", -1);
var lllIll1I111I1IllIIl1lI11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td80", -1);
var IIlll1II1I1l1lll1lllIlI1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1lIlIIIIIIIl1lI111l11l1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lll1llIl1I1I1lIIII1ll11Il = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var II1lll11l1IIllllIlIlll111 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlIIIll11l1IIlI11l11IlIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var Il1Il1Ill1Illl1lIll111Il1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td5", -1);
var lIIll1I1lIIIII1lIl1I11III = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td69", -1);
var I1Ill1II11lIl11lllIIIIlIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr15 td54", -1);
var I1I1lIIIl11I111I1lll1lI1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var I1l1l1l1ll1lllI1II1l1111I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lIllIIlI1l11111Il1I1II1I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var Il1lIII1lII111lII1I1I11l1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Ill1l1l1111ll1Illl1IllllI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td16", -1);
var Il1llII11lI11ll111Ill1lII = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIlIlI1lIlllI1111I1l1II1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td59", -1);
var II1IIIl11lI1lllIlII11lll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td78", -1);
var Il1I1l1l1IlllIl11IIIIll11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I11lI11II11IllIlI11Il1I11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var I11lIll11IlIll11111IlII11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td26", -1);
var l1IIllI1IlIlII1llI1Il1I11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llIII1Il11lIl11llI1llIIlI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var I1l11llIlIIl111II11Il1lll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var ll1I1I1I1IIll11II11Il111I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr5 td18", -1);
var llllIll111II1lIl1ll1II11I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var II1l1I1llI1lll111IlIlIIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td50", -1);
var I1ll1llI11IlII111II1l1111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td30", -1);
var lll1IlIlllI1IIl11l1lII11I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlllI11I111l1III1Il1l1l1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l11II11Illl1lIlI1llI1IIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr6 td17", -1);
var IIlIll11llI11I11l1l1II1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lIllI1I1II1Ill1I1IIIl11I1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td44", -1);
var llI1l1Ill1llll1l1lII111l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IIllll1Illl1I1I11l11I11II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var I1Ill1llIIII11I1lIlI1lIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var III1IIIIl1l1I1I111lIII11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td20", -1);
var l11II111III1l1II1I1llII1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var llllll1IIlIII11I1II1lII1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lIII11ll1I11I11IIIll1I1ll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l11llllll1I1ll11l11ll1lIl = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var llll1lll111lIl1ll1lII1lll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var Illll1Illl1lI1II1l1lIII11 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1ll1lII1lIlIIIIl1llI11Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var I11lIIII1Illl1Il1lll1l111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td62", -1);
var lIII11II1lll1IlIllI1ll1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td42", -1);
var I1Ill1Il11I1I11lI11IlI111 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Ill11IlIIIIIl11I1I1l1I11I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td40", -1);
var I1II1lII1111l1lIlIIl1I11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td21", -1);
var IIIl1l1llI11IlIIIIl1I1Il1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lI11I11lIl1l11ll11ll1Il1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr1 td22", -1);
var lI1111I1ll1Il11111IlIlIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td50", -1);
var lllIl1Illlll11l11l11lIIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td53", -1);
var lll1IlII111lI11IlIl1I1lll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td47", -1);
var IIIIlllI11llll11l1I1IIIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td63", -1);
var Il1lIIl1l11IIIIIl1lI1IIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td16", -1);
var ll11III1IIlIl1l1lll1IllII = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1llIl11l111I11II1I111l1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lI1lIllll1Il1l1lI1II1l11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr19 td44", -1);
var Il1lIIlIlllIIIl1IIl1IIl1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td50", -1);
var Il11Il1lI1l1l1II11l1IlI1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr19 td46", -1);
var II11IIl1lI1I1l11lIllll111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lIll11lIIll1lI11ll1l1l1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td52", -1);
var l111ll1lI11Ill1II11l1Ill1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lI1lII1ll1I1Il11lI1l11II1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td15", -1);
var ll11lIlI1I1Il1lI1llllllII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td52", -1);
var l11II1l1lII1IlIlIIIll1Il1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td21", -1);
var I111lII1II1Ill111lII1Illl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td51", -1);
var IllI11l11l111IlIl1Il11I1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td30", -1);
var llll1I1llIlI1111lIlII1l1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td12", -1);
var I11ll1I1l1IlIl1l111IIII11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr2 td5", -1);
var lIllll11l111I1llll1lIIlII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td50", -1);
var lIl111lIll1lllIl11lIl1ll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td42", -1);
var ll1IllIllIIl11l1Il1I1llll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td26", -1);
var II111IIllllI1l1lII1l1llII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var lI1I1Il11lIll1l1llll11I1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td45", -1);
var lllll11Il11l111lIl1IllI1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td58", -1);
var lIl1I1lII1ll1Il1Ill1IlI1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td79", -1);
var I1l1ll11lll1lIll1III1lII1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr15 td51", -1);
var llIIlll1llllI1I111111II1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td1", -1);
var IllIIl1IIlll1l1Il1IIlI11I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lIIlIlII11IlII11Il1IIII11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td46", -1);
var I11II1lI11Il11l1l1l1Illl1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var ll1Ill1l1I1lllllIl1l1lIl1 = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var lll1l1lIlIIIlI11lII11I11I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var ll1I11lI111lI1I1ll1I1Illl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td80", -1);
var Illl1lI1IIllIl1lIII11I1ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td40", -1);
var lIlI1IlIIllIIlI1l11lllI1l = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlIlIIIl1lIl11IllI1IlllI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td7", -1);
var I1ll1lI1l1IIl1IlIlIIl1l1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td20", -1);
var III1IlI1lIl1l1l11ll11Il1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1Illl1lllIl1Il1IIIlIll1I = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var l1ll11I1IIlIlI1lllIIlIIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td67", -1);
var Il1lll1IlIl11Il11llI11l1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var lllIIlI1lll1IIll11Il1Il1I = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td2", -1);
var IIll1II1ll1l1l1Illl1111ll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IlI111Ill1Ill1lI1IlIlI1ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td45", -1);
var lI11I1lIlIIlIIlIl111ll111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td58", -1);
var I1lIIIl1lIIII1lII11lIl11l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 2, "tr5 td10", -1);
var l1IlI1IIl1lI1l1Il11l1I1lI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Ill1lI111ll1IIlllIIlIl1lI = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var Ill1lIIl11111lIIlll1Illll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var l11Ill1IIIll1l11l1lIllIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td41", -1);
var llIIlI1IIlIll11I1II1I11ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td45", -1);
var IIllIl1l1lI11Il1lIlll1lII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td5", -1);
var l1lII1llI1lllIIlI11l1IIIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var l11Il1IllI1I1l1llIl1lI1l1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td80", -1);
var I1ll1l1II1111l11IlI1llIll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td51", -1);
var lIlIlI1IIIIlllIl1lIII1III = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr6 td62", -1);
var Il1I1l11l11lIIIIl1lI1l1Il = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr3 td23", -1);
var IIllIlII1I1lII11l111II1ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td70", -1);
var l1II11111l1l1III1llI1IlIl = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td59", -1);
var l1IIlIIll1lIlIIIIII1lI111 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr8 td5", -1);
var l1llI11IlII1lIIll11I11lII = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIllI1Ill1IllI1llII1lIIlI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td60", -1);
var I1Ill1I1I1lIIII111II1I1lI = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr19 td45", -1);
var I1111Il11lll1111ll111l1II = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td46", -1);
var I1Ill1IIIII1I1lI1lIIIl1ll = I111llIl1I1l11Il1I111IlIl(-1);
var IIlIII1ll111I1II1lI1I1lI1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td69", -1);
var IIlI1lII11lIII1l1l1ll1ll1 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr13 td58", -1);
var lII1I1Ill1ll1lll11I11Il1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var III11l1lII1ll1II111I11l1l = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr17 td51", -1);
var I11l1ll1l1llllllllI1IlIII = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td67", -1);
var lIl1111IIIl1IlIII1l1II1ll = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr0 td0", -1);
var I1I1II1lIll1I111Ill1l1l11 = IIlIlIl1I1lllIIlIllIlll1l(1, 1, "tr5 td45", -1);
ll1I11lIIllIllIIll111lIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llI1l1llIIIIIl1lIlI111l11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I11Il1IlI1ll1Ill1Il1I1I11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1111lIIll11lIllIIlI1111I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1III1I11IllII11I11Ill1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lllll11Il11l111lIl1IllI1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1I1111IlI11II11l1IlllI1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II11IIIlIl1l11II1lIII1II1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
II1Il1I1I11I1I11I1I1llllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Bilaga 2</P>";
lIlIIlIlI11IllII1IlI1lI1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II11l1II11I11I1I1l1IIll1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIIll11lllI1I1l1lI1ll1II1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlIIIIlII11I111l1IlIl1III.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
ll1I1IIII1I111IIllll11I1I.innerHTML = "<P class=\"p70 ft26\">11.2.3 Åtgärder kan ha icke önskade bieffekter ...................</P>";
I1I11IIlIl11I1lIIl1llIl11.innerHTML = "<P class=\"p70 ft30\">Sammanfattande analys och bedömning .....................</P>";
l111Il1I1llI1lII1I11l1l1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIl1lIl1Il1lI1llIll1lll11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Utgångspunkter</P>";
lIlIIl1Il1IIIlI11llI1IIl1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
I111lIlllIlll111lIllIl111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Ill11IlIIIIIl11I1I1l1I11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Implementeringen – så här långt</P>";
lI1Illl1llIlll1ll1I11ll11.innerHTML = "<P class=\"p62 ft12\">213</P>";
IIl1l1IlI1I11lIIIIlIl1llI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIl1lIIl11llll1llIIll1llI.innerHTML = "<P class=\"p70 ft27\">Inledning .................................................................................</P>";
I1l11IIIlll1IlIIII11ll1ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lIIII1l1Il1lll1ll1Il1IllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Referenser</P>";
I1lI1lll1Ill1IlI1III1II1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Reviderade styrdokument</P>";
Ill1lIlI11ll11I11lllIlIl1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I11Il1l1l11l1I111l1IlIIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llII1ll111lIIIlllIIlllI1l.innerHTML = "<P class=\"p70 ft26\">Analys av implementeringen av styrningsreformerna..........</P>";
lI11l1III111I1IllII1III1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Sammanfattning</P>";
IIlI1I1lIl1Il111IIl11I1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlIIlIllIIlll11II1I11llIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Utgångspunkter</P>";
Il1IlIlII1IllI1l11l1II1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Illll11llIIll1Ill1l1lIllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lll1l111lIIIll1llIlI111lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lll1lIII1lII1l1lIlIIIII1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlIlll11llIIIlllIl11Il1I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lI11IIl1lII1IIl1l111I1I11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
lI1lIl1Il11l1I1II1lIIlIl1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIlIIlllI1lIIIIlll1l1I1II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
III1I1lIll11ll1llIlIlllll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IllII11I1llI1l1I1l1IIIII1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II1lI1IIl1I11l1IIlI1l1IIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">6.2</P>";
I1ll1lIlIIlll11Ill1111lI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIII111l1lllI111lIll111l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Implementeringen – så här långt</P>";
lII1ll1I1lll1lIIIlIlIIIIl.innerHTML = "<P class=\"p63 ft27\">naturvetenskap och teknik .........................................</P>";
I1I11IIl1l1llI11lI1II1I1l.innerHTML = "<P class=\"p63 ft26\">Rektors ansvar förtydligat..........................................</P>";
llIlI1lI1lII1lI1l1III1Il1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l111I1ll111llI1lI1IlII1ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1Il1Il1IIll1l1lIII1I1llI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I111IlI1IllIl1111ll1IIl1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Referenser</P>";
I11lIIII1Illl1Il1lll1l111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1lIlI1lIllIIlIllIllII1ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lllllIIIIlIlll1I11lIlI1ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Il1Il1I1lIIlI11lllIl1IIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llIl1IIIlIIllIII1IllI1l1l.innerHTML = "<P class=\"p61 ft10\">7.1.2 Satsningar på undervisningen i matematik,</P>";
llIII1I11lI1IIllI1lII111I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IIIlll1lI1II1Il1l1IIll1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I11I1ll1l1l1III1III1Il1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1l1lll1I11IllI1l1llIlllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1II11lIlII11I1I11II11lII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II1IIIl11lI1lllIlII11lll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Referenser</P>";
lI1lll11lI1IIIIIIIIIl1Ill.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll1IllIll1111Il1II1ll111I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Utgångspunkter</P>";
l11Ill1Il1111lIIIl1Il1Ill.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lIIIll111II11111lIl1IlII1.innerHTML = "<P class=\"p66 ft27\">Stärkt rätt till särskilt stöd .....................................................</P>";
II11111ll1I1llI1111I1II1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIlllI1ll11IllllIl1llllll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIlIll1l11IIIIII111IllI11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Sammanfattning</P>";
IlI11I111IIlII11Il1Il1lII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llI11llllIllI111I1I1llIl1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lllIlI1l11Illl1111II1llI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Il1l1I111lIlll111I1Ill1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IIlIl11l1IlIII11I1II1l1II.innerHTML = "<P class=\"p61 ft10\">8.1.1 Inrättandet av Statens skolinspektion och</P>";
II1ll1IIIIllI111I11lll11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Utgångspunkter</P>";
l11Il1II1llIl1I1IlIII1IlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI11I11lIl1l11ll11ll1Il1I.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">Gunnar Åsén ......................................................................</P>";
l1I1I11I1IIl1Ill1Ill111Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1IIlll1I1IIIl1Il1Il1I111.innerHTML = "<P class=\"p61 ft26\">8.1.2 Lagreglering av tillsyn och kvalitetsgranskning........</P>";
l11llllI1IIII111IllI1I11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l11llIllIIlIIl1ll1IlIIlI1.innerHTML = "<P class=\"p63 ft26\">Införandet av mål i årskurs 3........................................</P>";
lIllllII1l1lIIIlI1lI1lI1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll1ll111I1I11llIIIlIIllIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Bilaga 2</P>";
lll11II11Illl1I11Il1l1III.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IIIIl1Ill1lIIlIll1llIII11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
l11I1l1l1I1I11llI1lIIl1II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI11l1IIl1lIl1I11l1llIIIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1I1lIl1IIlI111I1Il1I1IIl.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">180</P>";
l11l1111IlIIII11lI1l1lI1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Bilaga 2</P>";
I1l1II1IIlI1I11II111lllll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II111111111I1l1111I1111l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I1Ill1llIIII11I1lIlI1lIII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Inledning</P>";
llI1lIII1II1llIIIIlI11llI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l11l1l1I11II1II1lIl111ll1.innerHTML = "<P class=\"p66 ft26\">4.3.2 Vad säger forskning och utvärdering? .........................</P>";
llI111ll1IIll1Ill1l1llll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft12\">7</P>";
llllI1III11IIl1IlIlI1I1lI.innerHTML = "<P class=\"p66 ft26\">4.2.2 Vad säger forskning och utvärdering? .........................</P>";
l11III1l1Il1I111lIl1I11lI.innerHTML = "<P class=\"p62 ft12\">89</P>";
llII111l111lI11ll11lI11II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Åtgärder för att stärka det pedagogiska ledarskapet</P>";
III11l11l1l111lIlIl1IlIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lll1lIlIII1I1llIIIIIIll1l.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">154</P>";
lIlII1l111IlIll1lII11ll11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlIlII11I1I1l11I11IIllI11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIlIlll1IIIlIllIIIl11I11l.innerHTML = "<P class=\"p62 ft26\">102</P>";
I1IllII1lIllll1I1IIlIl11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI1IIIlIll1IIlI1Ill1I1I11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Bilaga 2</P>";
I1lIII11l1lIIIlI11l1l11l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1Il111II1II1III1llIllII1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Referenser</P>";
lI1l1111Il1ll11lI1II1Il1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I11Il11lII1l1I1l11llIlIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Bilaga 2</P>";
l1IIIl1IIlI1I1111IlI1IlIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Illllll1I11Il1IlI111lll1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlI11111l1IIlIIIIl1Il11lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll11IlIllI11lIlIIlIllI11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIl1llll111lI111lllIIIl11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lIll11l11ll1IlIll11IlI1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I11l11lllIlI1ll1IIlll1Ill.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">79</P>";
lIlIl11I1l1l1lll11IlIllI1.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">206</P>";
ll1III11lII1II1l1l1llI1I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Stärkt uppföljning av resultat och måluppfyllelse</P>";
I111IllII11I1lllIIlIIl11l.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">199</P>";
ll111IIIl1ll1l1II11lI1I1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIlII11lI11l1Il1Illl1Il11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II1I1IlllI1IlIlll11l1lI11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Il1IlII1Illl1l1I1lll1IIII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1Il11II1Il1I1lIIIl11llII.innerHTML = "<P class=\"p63 ft26\">Beslutade och genomförda åtgärder...........................</P>";
llllIl1IlIIlll1l1l1IlII1I.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">171</P>";
IIl11II1l1llllllI11I1llI1.innerHTML = "<P class=\"p70 ft10\">Ett genomgripande reformpaket i ett delvis nytt</P>";
ll1llIl1l1l11I11IlIIIlIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Implementeringen – så här långt</P>";
lIllIllIll1I1IIIIl1ll111I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Åtgärder för att stärka det pedagogiska ledarskapet</P>";
I11llllIll1Illl11lll1l11l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1I1IlI1II111Il1III1l11ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1III1IlIIIll1lII11lIlI1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIIllIll1IllIIllIllI1IIIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II11IIl1lI1I1l11lIllll111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Implementeringen – så här långt</P>";
III1I1Il1ll1I1l1IIII111lI.innerHTML = "<P class=\"p66 ft26\">9.2.2 Vad säger forskning och utvärdering? .......................</P>";
I111II1lll1I1I111IlII1I11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIIl11Il11llIllI1l11lI11l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1I1I1IllI1lI1lIIl1IlIl1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIl1IIIllI1l1lI1lllIlI1lI.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">84</P>";
I111lII1II1Ill111lII1Illl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llIl1Il1lIllllIlIIIIIIIIl.innerHTML = "<P class=\"p63 ft27\">Bedömningar ...............................................................</P>";
I1Ill1II11lIl11lllIIIIlIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lII11Il1ll11IlI1IIllI11II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II1llI1111ll11I1lI1IIlll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lIllI1IlIIIl1lllIIIlllI1l.innerHTML = "<P class=\"p61 ft27\">Utredningens arbete ................................................................</P>";
Ill1ll1I1I1lIlIlIlllII11l.innerHTML = "<P class=\"p61 ft30\">Åtgärder för att stärka det pedagogiska ledarskapet .....</P>";
IIIll1lIIllIllIlIIIlll1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lllIIIIlIIll1I1llI1l111lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
lIlIII1I11I1I11lI1Il111II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l11II111111l1lII1l1I1111I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l11lII1lI1ll1IIIl1111I11l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Stöd till särskilda satsningar</P>";
I1lII11IIl1IIllIlIIlll1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft12\">Sammanfattning ................................................................</P>";
l1ll11I1IIlIlI1lllIIlIIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1I1I111I1I1llllll11lllI1.innerHTML = "<P class=\"p71 ft27\">prov i årskurs 3 ............................................................</P>";
Il11II1IlIlIIIIlI11I1l1I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IllIll1llll1llIlIl1lllllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
II1IIIIllI1I1I1IIl11IlII1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIIlIlII1lII1l1lIlIIll111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
II1lll111llIllII1111I1111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">6.1</P>";
lll1IlIlI1IIIl111lIIlIl11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I11l11lI1llI1I1lI11I111lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IIlIl1IlI1llIlI1lIlIl1IlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llIl1IlIIlll1I1l1lI1III1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lII11IIIlI11IIlI1llllIIIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIll111lIlIl1lIl1l1III1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Il1I11IIllIll1I1IlI1lI1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llllIl1I111l11lIlII1l1I11.innerHTML = "<P class=\"p66 ft10\">5.3.2</P>";
l1I1II1llI1IIll1IIIIlIlI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l11l1Ill1l11I1IlI111I1I1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIII1lIll1I1ll1IllII1lIIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Il1IlllIIIl11lI1l1I1I1III.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1l1l11Il1I11IIl1l1Il1III.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IllI11llII1I1lllII1IllI1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1l1lIIll11I1IIIIllI11l11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Implementeringen – så här långt</P>";
I11l1Il111ll11II1ll111IlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llIIIlIII1I1Il11IlI11l1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1ll11IIIIlI1lIlIIIlIl11I.innerHTML = "<P class=\"p61 ft10\">6.1.3</P>";
ll1II111lll1IlIlIl11ll1Il.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">75</P>";
l11l1I11lI1IIl11lI11l1l1l.innerHTML = "<P class=\"p61 ft10\">2.3.2</P>";
llIl1l11I11III111ll1ll1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1Il11I1lll1111llIlIl111l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1l1l1I1Illll1I1IIIl1IIl1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI1I1IIll11lll11lI11l1l1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II1I1Ill1lII11111IIll1lll.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">53</P>";
lI11I1lIlIIlIIlIl111ll111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI1I1l111Il1Il11llllIlI1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lll1I1l1I1l1II1II1ll11l11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Ill1IlIll1I11IlI1llII11l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Referenser</P>";
llllIlI1l1IlIIlI1IIlIIlIl.innerHTML = "<P class=\"p63 ft26\">Obligatorisk befattningsutbildning...........................</P>";
I11IllI1IIl1lI111l1II1I11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Sammanfattning</P>";
lIIlII11Il1ll1l1llIIlI1ll.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">186</P>";
lI1II111l1lIIlIlI1I111lI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
II111III1111llI1ll11III1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Bilaga 1</P>";
lll1l1I11llI1lIIlI1I11l11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1I1I1IIl1Ill11lIIlII1II1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI1l1III111I111IllIIIl1Il.innerHTML = "<P class=\"p66 ft26\">5.1.1 Beslutade och genomförda åtgärder.............................</P>";
I111l1llIl1l11lI111l11I11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Utgångspunkter</P>";
l1lIIIlIII11l1lIl1l111I1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IlI1lII11Il1I11III11lIllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lll11II1IIlII1l1Il11llI1I.innerHTML = "<P class=\"p72 ft10\">263</P>";
IIllll1I111lIIl1IIlIIl11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1lIllI111II1111l1l1llIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1l1I111l11lII1lIlllII11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l11ll1lI1l11I111I1IlIl11l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIl1lIl1I111IlI1I11llI1I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
I1111lI11I1l1lIl111Illl1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Il111l1lIII11lIlIlIIIIlI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Il1I1Il1lI1I1lIlIllllIlll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I11lIll11IlIll11111IlII11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1III11l1llIl1llI1lll1lll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI11II1I1I11IIll111lIl11l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Reviderade styrdokument</P>";
Ill1l11I1lI1lllllIl1l11lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1Il1l1ll1IlIll111l1111l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1I1IIlllIlIIl111IlIlllIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I11I111I1Illl1II1llIllIll.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">78</P>";
II1l1111Ill11I1Il1l1II11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l111lIl1l11I11l111l1IIlII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Stärkt uppföljning av resultat och måluppfyllelse</P>";
IIlI11lI1lI1l11l11l1ll1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI1ll1lI11I111llllI1I1lIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1l11IIl1II1I1llII1l1lIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1II11II1l1lI1II1IllI1Il1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lII1I1Ill1ll1lll11I11Il1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Bilaga 2</P>";
IIII1l11llIlIIIl11l1111I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I111l1lllIlIl1I1I1ll1lll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1I1I1l1lIIlI1ll1lIllI1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Stöd till särskilda satsningar</P>";
I1IIl11IIIlI1l1ll11Il11II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">9.3</P>";
l11l111111l1I1II11IIll1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIl1l1lI11IIII1lIIllI1l11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lII1lllIl1llIIlI11IIl1I1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIIIIll1llll1II1lIlIIIlIl.innerHTML = "<P class=\"p70 ft10\">10.2.2 Uppdrag att implementera beslutade och</P>";
lI1111I1Il1IIl1Il1lIlIl1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Bilaga 2</P>";
IlI11II11lI11llI11llllllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II1III1IllI1ll1ll1I1IIIl1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIl11IlII1I1llIl111III11l.innerHTML = "<P class=\"p61 ft10\">6.1.2</P>";
IIlllIIlIIll1l1l1lIl11lIl.innerHTML = "<P class=\"p61 ft26\">2.3.3 Vad betyder detta för utredningen? ............................</P>";
II11llllllIl11I11lIlllI1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IlIll11Il1II1111111ll1lII.innerHTML = "<P class=\"p74 ft12\">243</P>";
l1IlI1l1II1lI111II1lll1I1.innerHTML = "<P class=\"p66 ft27\">Lärarfortbildning ....................................................................</P>";
lI1IlII1Illl11l11I1111IIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l11Ill1IIIll1l11l1lIllIII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1Illl1IIIIIII1lI1lIIl1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Bilaga 2</P>";
I11llI1lIl1I1IllIllllI1ll.innerHTML = "<P class=\"p61 ft10\">7.1.1 Satsningar på att stärka basfärdigheterna läsa,</P>";
Il1IlIIIllll11lI11lI11I11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I11II11lIlI1I1II1I11llII1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlI1llIl1III1IIlIIl111III.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1IllI1I1l1I11IlllIIl1lI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lllIl11l1Illl1lI1lIl1Illl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Referenser</P>";
llIIIllI1lIl111lI1IlIlllI.innerHTML = "<P class=\"p61 ft26\">Vad säger forskning om skolinspektion? .............................</P>";
lIl1I1l1I11l1lIl1IIIlIIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Stöd till särskilda satsningar</P>";
Il1lllIl1lIIlI1ll11I1IIll.innerHTML = "<P class=\"p70 ft26\">Förutsättningarna påverkar åtgärdernas effekter .................</P>";
I1Il1ll1l1lI1I1111lIIl1l1.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">175</P>";
II1llllIlI1I1I1II1lII1I1l.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">182</P>";
l1Il1IIIIIIII1ll1l1IIl111.innerHTML = "<P class=\"p61 ft26\">8.1.4 Central rättning av nationella prov............................</P>";
II1I11llIII1ll1IIlIIl1II1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIIlI1I1ll1lllI1II1Il1II1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI1l11IlII1IIIIl11IIIIllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll11111lllI1IIIIl11II1Il1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIlII1I1I1I1I1lI1IlIIl1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlI11Il1IIl1lIIIIIIIIIIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llIl1Il1lIIIl11lIl1II1111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll1I1l11111l1lllI1I111ll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lllIIlI1lll1IIll11Il1Il1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I1IIIlIl1lIl1IlI111llI11l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Il1II11IIl11Il1IlIIIl1l1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIllIIII11I11l1lll1I1lll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI1lllll11llIIl1llIl1II1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1I1ll1l1lIlI1lll1l1llIII.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">studierna ......................................................................</P>";
IlIIlIIlIIlI11IlI1Il11Il1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IllIIII111I1l1II1IIIIIlI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
llllIII1III1Il1II1II1lII1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1IIlIIlIllIlll1l1l111llI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Ill1lIIllIl1l1IIl1lIIIll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1I1111lIIIIlIlI1l11lIIII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lI1llll1IIIII1l11l1I1II1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIIIIlIIlIIllIIlIIIlIIII1.innerHTML = "<P class=\"p72 ft10\">236</P>";
I1III11IIIIlI1I1III11l1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1IlI11l1lIllIll1ll1lllIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Bilaga 2</P>";
ll1I111l11I1111II1Il1IIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Ill11I1l1l1l1Illl1l1lIlll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIllIl1l1lI11Il1lIlll1lII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Illl1lI1IIllIl1lIII11I1ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Implementeringen – så här långt</P>";
lI11II1lII111IlIlI111IlI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Ökad tillsyn och förstärkta sanktioner</P>";
IlIIl1l1IIl11ll11I1lII11l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lll1Ill1lIl1I1IlIllII1lIl.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">119</P>";
IIlllIlI11IlIlllII1IlI1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Utgångspunkter</P>";
lII1Il1lIl1II11IIlII11II1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1I1I1III1llI1IIIlI11l1I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lllll1111IIIlII1lIlIIll1I.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">147</P>";
IIIlI11l1lIl1II1I1I1I1IIl.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">28</P>";
l11IlIlIIIllllIIlIIll1I1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlIlIIlII1I11l1I11IllI1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIIll111Il1lIll1IIIIlIl1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll11lIlIIII1IlII1I1111III.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1Il1l1I1ll1ll1lI11l1lIII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II1I1IIIIIlIl11lI11lIlIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l11III11lIIIllI1lllII1lI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IIlI1ll11l11Il1ll11I1I1II.innerHTML = "<P class=\"p63 ft27\">Bedömningar ...............................................................</P>";
IIllll1Illl1I1I11l11I11II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IIIII11II1llIIIlI111lIll1.innerHTML = "<P class=\"p66 ft10\">5.2.2</P>";
lll1III1lIl1IlI1Il1l11l11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
ll11I1lIIII11lI11Il1l1I11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lII11lIIIII1llIIlI1IlIlII.innerHTML = "<P class=\"p62 ft26\">102</P>";
III11ll1l111II11ll1II1l1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lI1lI1lI1lIllIl1Il1lI1IlI.innerHTML = "<P class=\"p66 ft12\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares</P>";
lIlIlIl1IlIlllI1l11Il1Il1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">5.1</P>";
llI11II111lIlIIIII111IlI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">1.2</P>";
II1I1Il11llI1IllIIIllI1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Implementeringen – så här långt</P>";
l11ll111lI11I1III1IllllII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1lIllIIllIIll11I1l1lIllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IIlIll1IlIl11ll11IIlII1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
lI1lII1ll1I1Il11lI1l11II1.innerHTML = "<P class=\"p63 ft27\">Bedömningar ...............................................................</P>";
l1lIIlIIl111ll1IIll1IIl1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Bilaga 1</P>";
IllIIl111l11IlIIllIIlI1II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Implementeringen – så här långt</P>";
IIl1II1ll11I1l1lllIll1lll.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">192</P>";
II11I1IlI11IIl1l11II11lll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1lIIllII11IIIl1IlIllll1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1l1IIlllIIll1ll1IIlIlIII.innerHTML = "<P class=\"p70 ft26\">11.2.4 Det tar tid att implementera läroplansreformer........</P>";
l1Ill11lIIIIIlI1llll1lI1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIl1I1Il11I11Ill11111IlI1.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">27</P>";
lIl11lIllIll1llIIIlIIllll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIllll11l111I1llll1lIIlII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II1lIll11111llI1II111Il1l.innerHTML = "<P class=\"p72 ft10\">224</P>";
IllI11I1l11lllIlIlIl1lll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll1IllII1IIlIll11Ill1Il11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lll11lIII1I1lI11l1l1lll1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">5.2</P>";
lI1II111l1l1l1Il1lI1Ill11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
IIllI11lIlIIII11l1ll1lIl1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll1llllI111lI111Illl1lII1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lIl1IllI1II1IlII111111I1I.innerHTML = "<P class=\"p62 ft26\">114</P>";
I1lIll1lIlIlIllll1IIllIII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Reviderade styrdokument</P>";
Illllll11lI1IlIll11I1l1Il.innerHTML = "<P class=\"p63 ft26\">Vad säger forskning och utvärdering? .......................</P>";
III111IlI1l11I1I11lIl1IIl.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">97</P>";
IlIIllI1llI1l1I1IIl1lIl1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Övriga åtgärder för ökad måluppfyllelse</P>";
I1llll1IIIIIII1Il1IllIl1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lI1lI111IIIIllll11II11lIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Il1ll1lIIlIlI11Il1l11lIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlI1IllIlIlI11l111l1lIlII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1Il11lIl11II1l111111I1II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l111II11llII1l1IIl1Il1III.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lllII1l11III1I111Illll1ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">2.3</P>";
ll1I1l1II1llIIl1l1l11I1II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1IlI1l11IlIlI1IIl1lll1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll111Il1I1l11II1Il1Illl11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIll111l11Ill1IIlIIl1IIlI.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">42</P>";
lIl11I11lllIlIlIIl1II11Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1ll1Il1ll11I11lI11Il11l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1lIIII1I1IIll1lIlllIllll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
ll11ll1llI1I1II11IIlll11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll1Il11lllI1lllIIl1ll11I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
III11IlIlI1IllI11I1IlllIl.innerHTML = "<P class=\"p61 ft26\">Om implementering av reformer ............................................</P>";
III1IIIIl1l1I1I111lIII11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft10\">10.1</P>";
I11II1ll1l1l111IlI1l1II1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll1Il11IIl11lllI11I1IIll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IlI11lIlI1l11l111I1l11Il1.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">218</P>";
llI1l1Ill1llll1l1lII111l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1III1l1II1l1lllllIIIll1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Bilaga 2</P>";
lllI1I1II11lIlII1I1111IlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIlIIl1IIIlllll1llIIlI1II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Implementeringen – så här långt</P>";
lIlII1I1I1I1l1l111l1ll1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1I11l1l1Il11Ill11I1ll1ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llI1IlI11ll11I11lII1I1lII.innerHTML = "<P class=\"p61 ft27\">bedömningar.............................................................................</P>";
llIl1II1lI1II11IIIIlIII1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Inledning</P>";
I1I1IIlIl1IlIl1IlIIllIlII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Stärkt uppföljning av resultat och måluppfyllelse</P>";
IIl11lIlIIlI1lllIII1l11II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
lI11II1lll11llllI11Il1IlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I11lI1l11Il111lI1lIIll11l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1lI11ll1IlIlI1lllI1II11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l11Il1Il1I1I1l11l111I1llI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft10\">11.2</P>";
IlIl1lI11ll11lI11lll1IllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
IlIII1Il1II1I1II1Il1Illl1.innerHTML = "<P class=\"p63 ft27\">Bedömningar ...............................................................</P>";
I11ll1IlllIIl1IIl11l111II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIllIl1lIIlllllIIIlI1111I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIIll1llIIIl11l111ll1IIl1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lll1I1IllIl1Ill1I1IIIlII1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1l11lllIIIIll1I1lIIlIII1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
lII1I11ll111Il11l1II11Il1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IIII1l1I1Ill1l11I1IIlII1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lllIIl1I1lllIlI1ll111II11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1lI1ll1111II1lllI111IIlI.innerHTML = "<P class=\"p70 ft10\">10.2.1 Uppdrag att implementera mål och nationella</P>";
llllI1IllI1l1lll111I1I111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II1ll1I11lII1lll1llI11IIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1l1l1llI1l11l1l1lIlllIl1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lll11I1lI111I1lIl1II11l1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
IlIIIIlI11llIll11IlIll1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1IlIIlI1l1IIl11I1lll1I1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1llllII1II1lIIl1IIlIl1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">4.3</P>";
l11lIIllII1lll1ll1lI1I1II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lll1lI1ll11ll1lll1I1l1111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IllI1111IIIlIl11II11lIIl1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Il1IIlllIlIIIlIIlI1l11lIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Åtgärder för att stärka det pedagogiska ledarskapet</P>";
lIlI1lllIlI1l111III1ll1II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
ll1ll11llIIllIl1l1111IIIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1I1III11llllllIll1IlIIl1.innerHTML = "<P class=\"p61 ft26\">2.2.2 Vad betyder detta för utredningen? ............................</P>";
IlIllllI1l1I11II111l1II1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1ll1IlIlI11IlI1l1llIl1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIl1111l1III1llII1lI1111l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1llIIllII1l1lI11IlI1ll1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l11Il1IIl1lIlIIll11l1lIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1lIIIlI1I11Il11IlI11llIl.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">82</P>";
lIlIlIl1lI1I1IllI1lIllIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Inledning</P>";
lIl111lIll1lllIl11lIl1ll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
II1IllI1llI1IlII1IlIIl1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Il1Il1lI1lII1l1IlIlIlIIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lllll11111ll1l1ll1l1lIlII.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">176</P>";
l1IlI1II11I1llII11lll1III.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI1111I1I1ll1I1Il1lIllI1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IllllllI11l1IIIlI1Il1l1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IIIIllI11llll11II1I1111Il.innerHTML = "<P class=\"p66 ft27\">Vad säger forskning och utvärdering? ....................................</P>";
lI1l11ll1II1IlI1Il11l1lIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Utgångspunkter</P>";
llI1lIl1I1IIlIllII1Ill1ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IllIl11IlIlll11IIl1I1l1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II1l1I1lIIlI1IlI1IIIIIlll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lI11IlI1lI1I1lIIIIl1IlIIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Övriga åtgärder för ökad måluppfyllelse</P>";
IIl1Il111lII1I1l1I1l1IllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1l1Il1l1lIIllIllI11111ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
ll111IllI1111ll1lIIlII111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
llIlIl1IlI11lIIIl1l1l1I11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Bilaga 2</P>";
l1l11111IIl1Il111ll1llIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1l11II1lllIlI1l11l1lI1II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llIl1llII111llIllII1lllll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Utgångspunkter</P>";
lI1Ill1l111l1l1111ll11Ill.innerHTML = "<P class=\"p63 ft27\">Bedömningar ...............................................................</P>";
l1lIll11l11lIll11IIlIIlI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Referenser</P>";
I1llll1ll11111IIllIll1IIl.innerHTML = "<P class=\"p62 ft26\">116</P>";
l11I11lI11IIl1l111IIl11ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft10\">Bilaga 2 Forskningsöversikt om skolreformers genomslag</P>";
lII1lIl1ll1IlIIlIIl11IlIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">4.5</P>";
l1II1l1IllI11lIll111l111l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Åtgärder för att stärka det pedagogiska ledarskapet</P>";
lI1lIllll1Il1l1lI1II1l11l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I11l1l1I1Il1IIIII1IlII1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II1l111111111Il1II1l1IIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l11Il1I1IlIll1IlIIl1Il1I1.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">24</P>";
l11lllI1ll1I11lII1lII1l11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Bilaga 2</P>";
lI11lI1lI1l1I11llI11l1I1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Referenser</P>";
I1I1IlIl1lIIl1Ill1lIlll1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1IIlIIl1lI1IllII1l11llIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lIlI1IIIl1lIIIIIIll1l1111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Ill1lIIl11111lIIlll1Illll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Implementeringen – så här långt</P>";
I1llI11IIll1lIl1l1I11I1ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1I11l1l11I1IlI1l11lI1111.innerHTML = "<P class=\"p63 ft27\">Vad är implementering? ...............................................</P>";
Il11lI11ll11IIl1IIII111ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
I11l1I11I11IIIlIl11lIllII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Il1llI11II1Il11llIlllI11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Ökad tillsyn och förstärkta sanktioner</P>";
Ill1l1l1111ll1Illl1IllllI.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">181</P>";
lIl1IllIIl11IIl1I1lI1ll1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1ll1llllll1l11II11I1l11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
ll11I1l1ll11I1I1l11IIlI1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lII111II1l11IllllI1l1l1I1.innerHTML = "<P class=\"p62 ft26\">103</P>";
lI1IIl1Ill1l11I1Ill1Illll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Il1I11Ill11I1IIl1lIl1l1ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft12\">6</P>";
l1l111I111IIl111lII11I1I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlIl1I1lII11II1lIl1IlI11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Il1lIl1I1lIIl1l1l1lll1Il1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lI1III1I1lIlI1ll1I1l11lll.innerHTML = "<P class=\"p73 ft10\">11.3.2 Utvecklingen kan följas i de internationella</P>";
IlI1llIIl11I1I1l1l1111lI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IlIII1I1II11II1l1ll1lI1ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I1Ill1I1I1lIIII111II1I1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Illll11Il1I1IIlI1lllIlIII.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">121</P>";
Il1IIlll111lIl11l1Il1Il1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Utgångspunkter</P>";
I11l1IIIlIlI1lII1llIl1l1l.innerHTML = "<P class=\"p66 ft10\">9.3.2</P>";
l11I11I1lIII111lIII1l11II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Stärkt uppföljning av resultat och måluppfyllelse</P>";
Ill11l1Il1lI1lII1Il1l111I.innerHTML = "<P class=\"p62 ft26\">106</P>";
llll1I1llIlI1111lIlII1l1I.innerHTML = "<P class=\"p63 ft27\">Bedömningar .................................................................</P>";
I1IlI111lI1III1IIIlI11III.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1Ill1llll1lII1lII1IIIlll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI1ll1I11lI111II1IIIIIl11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIl1lIllI1I111lI1Illl1IlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l11IlllllIIl1I1111IIllll1.innerHTML = "<P class=\"p63 ft26\">Att utvärdera effekter...................................................</P>";
l1l11I1IlIlllIlI111Illlll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lII1IIIIIllII1IIIIlllI1II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Referenser</P>";
lll1I1I1II1IlI1IlIIIl11l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft10\">10.2</P>";
l1llIIlI1II11llIIlI111111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft10\">10.4</P>";
l111lll11ll1I11111l1llIII.innerHTML = "<P class=\"p66 ft27\">Skriftliga omdömen från årskurs 1 ..........................................</P>";
I1IIIllIII1IllIl1lllIl1I1.innerHTML = "<P class=\"p63 ft27\">skriva och räkna ..........................................................</P>";
l1IIllIIII111lII1I11I111I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
IlIlIIIIIlllllI1Ill11111l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Bilaga 2</P>";
I1l1lIIII11l111IIlIll1II1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
l1IIllIl1I1lIIIllI1lllI11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1I1IIIIll1lIlIlI1l1ll111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
III1I111lIIll11ll1ll1lI1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll1l1lIIlI11IlIII1II1llll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II1l1IlI1l11I111l11l1IIIl.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">64</P>";
lIlIIl1I1IIlIl1l1I11Ill1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Ill11IIllIIlI1II1I1Il1II1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIllIIl11IlIl1II1Il1I1II1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Bilaga 2</P>";
Il1lI111llII11IIll111l111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IlIl1Il1Il1l11l11l11lll1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">11.3 När kan förbättrade studieresultat förväntas? .....................</P>";
lIlllII11IlllI11I11llIIIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Il1lIIIIlI1llIl1Il1IIll11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
llIll11llIIII1III1l1l1l1I.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">69</P>";
Illl1lIIlI1III11IIlll1l11.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">89</P>";
ll1ll1I11IIlI1lllIl1I11II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lII1I1IIlIIlll11l1llIl1lI.innerHTML = "<P class=\"p66 ft26\">9.1.1 Beslutade och genomförda åtgärder...........................</P>";
l1Il1I11l1lllI1l111llIIl1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIlI1lII11lIII1l1l1ll1ll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI1IlI11lI1I1I111IlIIl1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIl1lI1lIl1lllIl1l1llllIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">7.1</P>";
lIllIlll1lIIIlll1111l1II1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llI111lllI1l1l111ll1lIlII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llIIlII1II1IIlII1II1111I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
lIllI11lIIl111111IlI1lIIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Stöd till särskilda satsningar</P>";
IIIIlII11I11IIIlI1llIllll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft12\">4</P>";
III1l1II1Il1IIIl111I11I1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
II1II1l1I1lIIII11IIlIIIIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll1lll1IIl1lIl1l1lIlI1l11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Övriga åtgärder för ökad måluppfyllelse</P>";
IllllIIlI11lIIll1IIIIllIl.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">26</P>";
II1l1l1llI1III111l1l1lIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IllIl11IlIlIII1IlII11lI1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Bilaga 2</P>";
lIlIl11111l111lll1lI111ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Stöd till särskilda satsningar</P>";
llIlIlIl1II11llI1I1IIl1ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlI11IlI1Il11IlllIlIIIlI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II11II1IllllIllIIlllIII1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Stärkt uppföljning av resultat och måluppfyllelse</P>";
lIIIII11111Il1lI1I1l11IIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">4.1</P>";
IIIIIl1IlI1l1I111Il111l11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I11IlI1lIlII1IIIl1IllIIII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI111IlI11IlI11l1IIll1IlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Il11lIIllII1I1lIll1IllllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Åtgärder för att stärka det pedagogiska ledarskapet</P>";
I111lIllIl1l1IIlIl1IlllII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIIl1l1llI11IlIIIIl1I1Il1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1lIll1I1llIII11Il1I1llll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lIIl1l1llI1l1l1Illl1Illl1.innerHTML = "<P class=\"p61 ft26\">Vad säger forskning och utvärdering? ..................................</P>";
IIlI1l11llI111llIllIlIIII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIlII1l11llIlII1Il1I1111l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l11IIlIIlI111llI11IIIlllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II11I1Il1III1Ill1lIlIIIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
Il1lI1lII1I1llIII111111II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlI1IIll1III1lIlII1l1lII1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II1lI111l11IIlll11IlIIllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l11I11111lI1IIlI1I1IIIlII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1IIIIlll1l1Illll1I1II11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Inledning</P>";
IIl1Il1IllI11Ill1I1IIIlIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
llIIl111111II1l11IIII1I11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Referenser</P>";
I1111Il111II11l1IlIII1lIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1Il11I1I111l1I1III1111lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1Ill1I11lIl11IlllIlIllI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIII1111Ill1IllllI111IIII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI1I11111Ill1lIIIllIlllll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">8.2</P>";
I11lIlllI1IIl1I1lI1II11II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Stärkt uppföljning av resultat och måluppfyllelse</P>";
llI1II1l11ll11l1I1lllIlI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Referenser</P>";
Il1II1l1I1l1ll1lll11Il11l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1lIll1lIIl11IllIIIIl11lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Utgångspunkter</P>";
lI1IlI1IlIllI11I11llI11lI.innerHTML = "<P class=\"p61 ft12\">Stöd till särskilda satsningar......................................</P>";
ll1II1IlllIl11llllIIlI1II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Ökad tillsyn och förstärkta sanktioner</P>";
Il111I1ll11l1lI1Ill1I1lI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I1111I1l11l1l11l1l1lllI1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llll1l1llIIIl1IllII11ll11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I111111llIIll111l1lII1lll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1l1l1lIlI1IlIIIIllII1l11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Referenser</P>";
llIIll1Il1I111lll1I1111I1.innerHTML = "<P class=\"p61 ft27\">Bedömningar ..........................................................................</P>";
Il1l1I11lIlI1l1Ill1Il1ll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
Ill1lllIlllIIlIl11IllIIl1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I1l1Il1l11111l1111l11l1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IllIlI1IlIIl11111I1IIII11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
llllll1IIlIII11I1II1lII1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
Il1llIllllllIl1I1II1111I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I111I1l11Ill11IllI1l1lIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlIlllIllll1IlIIII1II1111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IIIll11lIIll1l1IlII1llll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I11IlllI11I1IlIIl1IlIlll1.innerHTML = "<P class=\"p61 ft27\">Om avsedda effekter................................................................</P>";
II1lIIl1Il11I1I1l1IIIlllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lllllII1Il1lI1IlIlI11llI1.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">216</P>";
IlIlllllllIIIlIII1IIIllll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlI111IlIIl1l1l11lII1lIl1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1IlI11IIIlII11llII1IIIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lIII1lII1I1llIll1II1l11Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1ll1ll1lIl1II1I1llIlll11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lll1IIlIIlI1l1lIIl1IIlIl1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">3.2</P>";
lI111IllI1IIll1I1lI1IlI1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I1lll1IIIIIII111I1llIl11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llI1lI1llIlI1I1lI1lI11l1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II1IIlII1lI1Il1IlIII1IIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IllI11llIlI1I1llI11I11llI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II1l1IIlI1IlllIllIIIIIllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Stärkt uppföljning av resultat och måluppfyllelse</P>";
I1IIl1llI111lI11111ll11Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll1IlIIl1lll1llI111IlII1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1IlIllI1l1I11l1I11lIl1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I11lIlIIlIIII1lIl111llI11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1lIIIl1IIl1l1111II1II1I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IlllIII1llI1l1lllIlIl1lI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
llIIIllI1IIlII1IlI1111lIl.innerHTML = "<P class=\"p70 ft32\">11.2.2 Åtgärder nära undervisningen har störst potential</P>";
ll11I1I1llII11Ill11llll1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1lIlI1IlIl11IIlIlI11Il11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlII11llIlIl1IIII1lIlII1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II111l111Illl1I11ll1I1ll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIIlll11lII1IlII111lllII1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIlIlI1lIlllI1111I1l1II1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1l1II1IIlIlIl1IIIIll1IlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
IIl1lll1lll1l1III111IlllI.innerHTML = "<P class=\"p66 ft26\">Återinförande av en speciallärarutbildning...........................</P>";
llll11IIlII1I1ll1IllllI1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Bilaga 2</P>";
IIllII1IllIIIIlIll1ll1IIl.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">215</P>";
Ill1llIII11IlllI1lI1II1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Ökad tillsyn och förstärkta sanktioner</P>";
ll1I11Il11l1Ill1IlIIlIlI1.innerHTML = "<P class=\"p62 ft12\">171</P>";
IllIII1IlIlIlll1111Il1lII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l11IIlI1I11I1lI111II1l111.innerHTML = "<P class=\"p61 ft26\">2.1.2 Vad betyder detta för utredningen? ............................</P>";
III111l1II1l11IlIll11Il1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIII11II1lll1IlIllI1ll1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
IlIlIlIl1111lI1lIIl111l1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Övriga åtgärder för ökad måluppfyllelse</P>";
lI11IIllll1lIIII1IlI1lI1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Il1IlIl1II1lIllI1IllIllll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1l1lIII1lIllIl1IIl11llI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I111Ill111l1II111IIIIlIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Utgångspunkter</P>";
IlIlllllIIl1IIl11lllIIlI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Bilaga 2</P>";
l11llIllI1IIIlllI1IllIlIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I11I1IlllI11l1IlIl1l111l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Ill111IllIllI1Il1l1lIIl11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
lIlIIlI11l111I1l1l11l111I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II11IllIIl1I1l11I11I1lllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l111ll1I1l11I11I1I1I11l1I.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">139</P>";
lIII1l1lIII1lll1I1II1l11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I1IlIll1l1111I1111IIl11l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
II11IlllllIIIlIl1ll11lIl1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlI1ll1lII11II11ll1Il1l11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlI1lIllIIlI11IlIIIl1Illl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">3.1</P>";
I1ll1l1II1111l11IlI1llIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlII1IIl11ll1II1Il111I11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
ll11lIIIIlI1II1lII1Il1I1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I11llI1I1lllllI1111l1l1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llII111I11lIlll11IlI11Ill.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
ll11I1111l1lI1Ill1Ill1111.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">181</P>";
IlIl1Illl11lIl1Illl11I11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llll1IIlI1lIllIII11IlI111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1II111lI11l11I1IlllllI1l.innerHTML = "<P class=\"p70 ft27\">”landskap” ...............................................................................</P>";
l1l11l1II111Ill11l111IllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lll11l1IIIIII1IlIlIlIIl1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Bilaga 2</P>";
IlllII11lI11111I1lI11l1lI.innerHTML = "<P class=\"p66 ft26\">5.2.1 Beslutade och genomförda åtgärder...........................</P>";
l11lll1l1ll1II1Il1lIlIIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll111llllIlIllIII1ll1lII1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llll11III1lllllIIl1I1IllI.innerHTML = "<P class=\"p61 ft27\">Beslutade och genomförda åtgärder .....................................</P>";
l11lII11llIII1IlIlIIll1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1lllIIlI111l1IIII1l1lII1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">4.4</P>";
Il11IIIl11lII1111lIIllIl1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIlI1I11II1l1lIIII11I1111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IIll1l11I11IIl1l1lIIllIlI.innerHTML = "<P class=\"p61 ft27\">Beslutade och genomförda åtgärder .......................................</P>";
I1IIlII11IlIII11I11I1II11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Bilaga 1</P>";
l1l11lIlII1lI1llIII1lI11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIlIllIII1IIlI11111Il11ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
IllIIIll1111III1l1IIl11II.innerHTML = "<P class=\"p61 ft12\">Utgångspunkter .........................................................</P>";
ll11I1l1llIIl11III1l1lIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Stärkt uppföljning av resultat och måluppfyllelse</P>";
lIllIIlI1l11111Il1I1II1I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IlII1IIlll1llII11llIlllIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Sammanfattning</P>";
ll11lllIIl1I1I1I11II1Il1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI11Ill1IIII1Il11I11l11lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I111lII1IIIIIIIII11lllIII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1lIl11III1lllllIIlIIIl11.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">78</P>";
lllI11I1IlI1lIIl1lIIl11II.innerHTML = "<P class=\"p66 ft26\">4.2.1 Beslutade och genomförda åtgärder.............................</P>";
I1IIlII1I1lIlll1ll11lll1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Il11I1I11Il11l1I111l1llll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlllI1ll111llIll11l1I1IIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Il111IIlIIIIlI1IIll11l11I.innerHTML = "<P class=\"p60 ft12\">147</P>";
Ill11l11I1111lll111l1IlI1.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">122</P>";
IIIl1IlIIl1l11lIII1lllIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Il1Il1Ill1Illl1lIll111Il1.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">31</P>";
lIlIlI1IIIIlllIl1lIII1III.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Il1I11IlI1lI1l1l111IlI1I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IIIII111Ill1II11llllII1I1.innerHTML = "<P class=\"p66 ft30\">Övriga åtgärder för ökad måluppfyllelse.......................</P>";
l1l1ll1l1I1l1I11l1I11IlI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Implementeringen – så här långt</P>";
IlII1l1llI11II1I1IIl11lIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI1III1I1l11I1lll11Il1IlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Stärkt uppföljning av resultat och måluppfyllelse</P>";
Il111I1l1I1lI1ll1ll1ll1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlI111Ill11lll1lIl1lll11l.innerHTML = "<P class=\"p61 ft26\">Effekter av den svenska skolinspektionen............................</P>";
l11II1l1lII1IlIlIIIll1Il1.innerHTML = "<P class=\"p70 ft26\">Skolverkets implementeringsuppdrag...................................</P>";
Il1I1ll1Illlll1l1l11lIIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IlllI11l11I1lIIllIl11l1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Bilaga 1</P>";
llIl1IIIllllIllII1ll1I111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lll1l1lIl111llI11I1111lI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIIllIIll1l11II1I11IlI11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI1llI1I11IlIllIII1Ill1I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Bilaga 2</P>";
IlI1111ll11lllI1IIIIlIlIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Stärkt uppföljning av resultat och måluppfyllelse</P>";
I11IIIlI1lllI1lIIl111l1ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1II1llllIllI111IllIIlllI.innerHTML = "<P class=\"p63 ft27\">Rektorslyftet ...............................................................</P>";
lIl11lII11IllII1111IlII1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
II1IllI1lI1IIII1IlIllII1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lII1IIIlll1Il1IlIII1Il1II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIIlI111lllIIIlI11ll11Il1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I11lI11II11IllIlI11Il1I11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I1IIl1Il1IlIl1l1I1I1I1Ill.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IIlI1I1IlI1l1llIIl1111lII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">9.2</P>";
lll1lIll1IIIlIllI1IlIlI11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Referenser</P>";
ll1llIIIII1IlIIlIII1111ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llllIII111lIlI1l11IlII11l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l111Illl1IIIll1lIl1I1I1I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1IIIIlll111l111lll1ll1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">1.1</P>";
I1lIIllIl1111I1l1lll1ll11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll111lII1llIl1lllI11lI1II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Illl1IlI1ll1llIl1l1Illl1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Ökad tillsyn och förstärkta sanktioner</P>";
lI1II1IIlIl11llI1IlI1lIll.innerHTML = "<P class=\"p62 ft12\">185</P>";
IllIIIIIlIIIl1Il11Ill111l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lllI1ll1I1lII11IIIl11II1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llIl1lIlIIIII1lII1ll111ll.innerHTML = "<P class=\"p66 ft26\">Nationella prov i fler årskurser och i flera ämnen ..................</P>";
llllIllI1I1Il1IlIllIllI1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Bilaga 2</P>";
ll111lI11I11lIl11lI111I1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
III11IlI11lll1lIIIIII1lIl.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">179</P>";
lllIl1Illlll11l11l11lIIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Ill111I11Illl1llIlllIll11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
l1llI1lIIllllll1l1III1l1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I1lI1Il1I1I11lIIl1Ill11l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlIIIl1l11Il1lIIIllI1Il11.innerHTML = "<P class=\"p577 ft19\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
Il11llll1I11111ll11llIIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Övriga åtgärder för ökad måluppfyllelse</P>";
llIlllII11IllIIIIIl1lIII1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lIll1lIlI1lIIIlllII1IllIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llll1I1llIIlI1lIII111lllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlIlI1lIllI1Ill1IlIlI1Ill.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
llIl11ll1IIl1l11IlII1llII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Utgångspunkter</P>";
IlI1lIIlIlIll1IIll1l1IlIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIIllIllI1ll11IlIll1IIlII.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">43</P>";
lI1l1111III11ll1llllllll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I11llIll1l11llI1I11lll1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Ill11I111I11l111l1III1I1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lIl11I1lI1lllIlII11llll11.innerHTML = "<P class=\"p63 ft26\">Tydligare mål och kunskapskrav..................................</P>";
Illllll111IlII11lI1l1lI1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IllI111l11l1l1l1ll1l1111l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lllI1I111IIIll11III1Il1I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1llIlII11l1lIl1Il11llII1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1l1l1l1l1IlIl1IIlI1lIIIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1111IlIIIl1IllIl1I1l1II1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llIIlIl11II1l1I1II11I1lII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Ökad tillsyn och förstärkta sanktioner</P>";
IlIl11llII11lI1lII1l1llI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I1IIlIIII111l1lllIlIl1III.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll11l1IlI1ll1IIIll11l1I11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
ll1I11lI111lI1I1ll1I1Illl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Bilaga 2</P>";
I11IllI11II1llI1IIlIIIIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Utgångspunkter</P>";
lIl1I1Il1IIll1l1lll1I11Il.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">131</P>";
ll1llIlI1I1I111l11lIllIII.innerHTML = "<P class=\"p61 ft27\">Betänkandet..............................................................................</P>";
IIlllIIl1l1I1111I1II1lIl1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1111l11llIIllI1111lI11I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Sammanfattning</P>";
ll1IIll1IlIll1Il1I1I1lllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">8.4</P>";
ll11lIlI1I1Il1lI1llllllII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1l11ll1l1lllll111lI1ll11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlIl1IIIlIIlI1l1111l1ll1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll1lI111I11lllll1I1IIIlll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Il1IIIl1l1llIIllII1llIIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft27\">Bilaga 1 Kommittédirektiv..............................................................</P>";
lllI1111lIIIl11lllI11I11l.innerHTML = "<P class=\"p66 ft26\">4.3.1 Beslutade och genomförda åtgärder.............................</P>";
llIlII1IIl1ll11llllI1II11.innerHTML = "<P class=\"p66 ft26\">4.4.2 Vad säger forskning och utvärdering? .........................</P>";
lIIlll11llll1I111lll1II1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIlI11IlIl1ll1II11lIIIlIl.innerHTML = "<P class=\"p70 ft27\">Bedömningar...........................................................................</P>";
Il1l1IIIlIIIIIlllIlllIl1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l11l11llllIl1IlIIl1II1lll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Stöd till särskilda satsningar</P>";
llIIIl11IlIIIIllIl11lllIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlI1111llIlIllIllI1IIII1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II11llll11IIlllIllI1I11II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIllI111IlllIIl1111I1IIII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Bilaga 2</P>";
II1III1I1111IIIl1l1I11III.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIll111I111I1lII1I11lIII1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft10\">10.3</P>";
l11IlIl1ll1lIlllI1111lIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIII11III1II1l11IlI1IlIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIIllllIl1l1I11l1lIl111II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Bilaga 2</P>";
lII111IIIll111IIIIl1I1lll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlIlllI1II1I1ll11I11llllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI1Il1llII1I1l1l1l1Il11ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Stärkt uppföljning av resultat och måluppfyllelse</P>";
Il1lIl11Il1ll1l1IlI11I11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
II1IllIlI11IIlIlI11IlI11l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlII1IIIl1lllIlII1I1III1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1llll1I1l1llllIll11llIII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIIl1ll1l11ll11lIl1I1I11l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">6.3</P>";
I11IIlIlII11111ll11I1IlII.innerHTML = "<P class=\"p61 ft27\">Beslutade och genomförda åtgärder .....................................</P>";
I1I1lIIIl11I111I1lll1lI1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Stärkt uppföljning av resultat och måluppfyllelse</P>";
l1II1111llII1l1IllI1Il1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IlII1l11l1lIl11I11Il1lll1.innerHTML = "<P class=\"p63 ft10\">förstärkta resurser för tillsyn och</P>";
IlllIIlIIlIIIllll1I1Il1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I11I11IlllIl11IlIlllIllll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
l11l111I1l1l1I11IIIl1IlIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I1IIIII1111IIIIl1I1lIl1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
ll1lI11IIII1llIII1llllIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Il1lIlI11ll1I11I1Illll1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l11lIl11lIll1IllIl1llIIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll1lII1lI1ll111IIIIIl11I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Bilaga 2</P>";
l1IlI11lI1ll1l1I1I1llIl1I.innerHTML = "<P class=\"p61 ft10\">5.4.3</P>";
lIIIIIl1IIIlllll1lI1Ill1I.innerHTML = "<P class=\"p66 ft10\">5.1.3</P>";
l11lII1IlI1ll1llIll11ll1l.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">30</P>";
lI1lI11l111II1Il1IIlIlIIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1Il1llll11II1IIlIIlI1I1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Ökad tillsyn och förstärkta sanktioner</P>";
l1Il11lI1III1ll1lI11I1Ill.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIll11II111Il11I11llII1I1.innerHTML = "<P class=\"p71 ft27\">att påverka ...................................................................</P>";
lllII111111IIIllI1llII1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Ill11II1l1lll1lI1IlllllIl.innerHTML = "<P class=\"p61 ft27\">Om effekter..............................................................................</P>";
II11llI1lIl1l1l1lllIIl1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Ökad tillsyn och förstärkta sanktioner</P>";
llIIII111lIIlll1I11l1llIl.innerHTML = "<P class=\"p62 ft26\">114</P>";
III1I1llIll1Il1IIlII1II1l.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">185</P>";
lllll1lI1IIl1I11Il1I1I11I.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">70</P>";
l1IIIlI1l1I1IlI1ll11Illl1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IIlllIIII11llII1lIlIllll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
I11lIIl1l1II1lIIl11lIllII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlllIllIll1IIIl11llI1I1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lII11I111IlIIIlIIIIII111l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llI11l11l1I1I1I1llIIlI1ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1ll1lII1lIlIIIIl1llI11Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Il1I1Illll11111I1l1II1I1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
ll1ll1111IIIl1I1111IIlI1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Utgångspunkter</P>";
lIlI11lI1II1ll1l1ll1I1lI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llIIllIl1llIIlll1lIIl11Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIIlIlI1Il1l11lIl1II11IlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lII1Ill1l1I11I1Il1IlIIl1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1lI11lll1I11I11III1lIIIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I1llIl1I11lI11lII1l1lll1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Inledning</P>";
l11lIll11ll1lI1lIIll1I111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Il1lI11IIIIII1l1I1II1lII1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II1llI1lIlI1l1l1Ill11llIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI11I1lI11I1lIIIIllIlll1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI11llI1l11IlIllIIl1l1III.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1I1IlIl1Ill1lIlIlIlI1l1I.innerHTML = "<P class=\"p66 ft10\">9.1.3</P>";
IlI1IlIllII1IIl1II1llllll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft12\">1</P>";
l1IlIIl1IlIlIIII1lllll1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Reviderade styrdokument</P>";
lIII11ll1llllI11l1lll1l1I.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">147</P>";
IlI1l1lIlIlI111llIII1l1I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lllI11IIIlIlI1Il11I1Il1I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">5.3</P>";
I111lIIIl11lII1l1l11l11lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lII1111IlIlI1I1lI1IlIlIIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Bilaga 2</P>";
ll1lIII11l1II11llIl1l1l1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lI1lllI1I1III111IIl11lI1I.innerHTML = "<P class=\"p62 ft26\">109</P>";
l1ll1I1l1IlIl1IlIlIIl1lIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
ll11IlllIIIIl11l1IIl1lll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Illl1I1l11111IlIlIIIl11I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft12\">Bilagor</P>";
IllI1l11IllIIIIlIIlIlIl11.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">32</P>";
Ill11IlIlI1Il1ll11I1111lI.innerHTML = "<P class=\"p72 ft10\">269</P>";
llIll11IIl111l1lII1lll1I1.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">73</P>";
lIl1Il1Il1IIllIl1I11II1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1l1lIllIl1I11l1lIll1II1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1IIlllIl1III11l1111l1II1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Referenser</P>";
I1lIIIl1lIIII1lII11lIl11l.innerHTML = "<P class=\"p66 ft26\">4.1.2 Vad säger forskning och utvärdering? .........................</P>";
ll1Il1lllIl1lII1ll1llIlll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft12\">5</P>";
I11Il1IlIIllIl1lllI11I111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Utgångspunkter</P>";
l1I11IIIIll1ll1l11IlI1lII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Il1III111lllIl11l11lIlIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1II1IllIl1II1I11IIIlI1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Il1I1ll1lIlII1lIII1II1IIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llIlI1l1lI11llIl1l1lII11l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll1I1IIIl11IllIllll1lll1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlllI1IlIlIlll111l1IlllI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
ll1lIIIllIlI1ll11II1IIIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I11II1lI11Il11l1l1l1Illl1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Implementeringen – så här långt</P>";
ll1IlIII1lIl11IIl1lIl1111.innerHTML = "<P class=\"p61 ft12\">Reviderade styrdokument ............................................</P>";
I1Ill1l1lII1I1111l1IIIl1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lIIlIlIl1Il1ll111IlIII11l.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">188</P>";
ll1II1l1l1lII1l11IIll1l1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIlIIllIll1lIIlIl1IIllll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
l111l1Il1IlIIl1I1I1ll1I11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Övriga åtgärder för ökad måluppfyllelse</P>";
IIl1lIlIIIl1ll1llIlIl11lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Övriga åtgärder för ökad måluppfyllelse</P>";
II1II1IIllI11lllllI111II1.innerHTML = "<P class=\"p66 ft26\">4.4.1 Beslutade och genomförda åtgärder.............................</P>";
II1I11111l1lIllllIIlIlI11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lI1Il1111I11Il1l1IlIllIIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Il11III1lIIlI1l1Il1llllI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lll111IlIIllIIl1II11lllll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I11I1lI1lIIIlII1lI11Il1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIIll1IIIl1I1111llllIIII1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">8.1</P>";
l1lII1l1llIIIIlII1IlllIIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IIlI1III1II1l1IIIIlllI1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Ökad tillsyn och förstärkta sanktioner</P>";
Il1l1llI11lIIlllllll1111l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
ll111l1I11IIll1l11lll1I11.innerHTML = "<P class=\"p61 ft27\">Bedömningar ..........................................................................</P>";
IllIlI11lII1lIlIIll1IIII1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lI11lll1I11lIIl1lII11l1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lIIllIIIIlllIIII1lIIllI11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1lIl111IIII1IIlII1lIlIll.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">19</P>";
III1I1l1IIlIlIl1l1lI1Ill1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">11.4 Det går att påverka både om och när!...................................</P>";
lIIlIlII11IlII11Il1IIII11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I11I11ll1lIIll11ll1Illl1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
III1IIll1IIllIlIll1lI1Il1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II1l1II1l1IIIl1I11lIIIl1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
ll1l1I1l111l1l1I1IlllIlIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I11IlI1lI11lIl1lII11l1l1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I1l1lll1llIl1lIIIIl1II11l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
II111l1I1llIllll11IIl1I1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Övriga åtgärder för ökad måluppfyllelse</P>";
I1l1l1Ill1IlIlIIlIl1lIlIl.innerHTML = "<P class=\"p72 ft10\">221</P>";
lIlI1I1I1l1lIlIll1II1lIll.innerHTML = "<P class=\"p66 ft27\">Bedömningar.............................................................................</P>";
IIl11IIlllIll111111Il11l1.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">43</P>";
IIlI1IIIlI1llIIlIl11lII1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Il11l1IlllIl111ll1lIll1l1.innerHTML = "<P class=\"p66 ft27\">Ny lärarutbildning....................................................................</P>";
III1llllIII1llI11I1111l1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lllI11IIl1lIl1l1llllllIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Ökad tillsyn och förstärkta sanktioner</P>";
IIll11llIIlIl1IlllI1IIlI1.innerHTML = "<P class=\"p66 ft30\">Stärkt uppföljning av resultat och måluppfyllelse ...........</P>";
III1I1llIIlIIllll1I1Il1ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Utgångspunkter</P>";
l111lIllII1IIIlI111IlIl1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIlIlIIlIIIIlIlI11l1Il1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Utgångspunkter</P>";
lllI11lI1IIl111l1lIll11lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Ökad tillsyn och förstärkta sanktioner</P>";
IIlllIl111lI1lIIIIl1lIII1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l11111Ill11l11IIIIl1III1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIIIl1IllI11lll1lIllllII1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Stärkt uppföljning av resultat och måluppfyllelse</P>";
IIlIl1llIIII11IlII1llIll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l11I1I1lI1lI111IIII1II1II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIIII1l1I11I11Ill1lIl1Ill.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">53</P>";
l11III1I1lll1lIII1IlIIlII.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">89</P>";
I1lllIIllllIII11IlI1II11l.innerHTML = "<P class=\"p66 ft26\">9.1.2 Vad säger forskning och utvärdering? .......................</P>";
lIl111IlIIlll1lII1lIIllIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
Il11IIlIl11Il11l1IIl11I1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
lIIll1I1lIIIII1lIl1I11III.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Illl1llII1I11Il1I1Illllll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1ll11I1I1l1llI11IllIl1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIII11IIIlIIlI11lllII1l1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I11IlIIl1111IIll11IIllI11.innerHTML = "<P class=\"p61 ft26\">2.2.1 Hur kan vi mäta avsedda effekter? ..............................</P>";
I1lI1Il1lI1lI1Illl11lll11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1lll111l1lll1111lIlIll11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Bilaga 2</P>";
I1l11I11llIll11I1lllII1I1.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">46</P>";
ll1IllIllIIl11l1Il1I1llll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
llIl1l1IIIIIIll1lll1I1Il1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I11I111l1l11Ill1l11lIl1II.innerHTML = "<P class=\"p61 ft10\">2.1.1</P>";
Ill1lIllI11lIIlIllIl1IlIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Il1lI11l1IIII1IlIlI1IllIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lI1Il1I1I1lII111l1IlIIIl1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1lIl1111lIl1III11IlIIllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
lIlIIIlllIl1lIIllIlI1I1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II1I1lIlIIlII11IllI11lI11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIllllllll1I1I1llIl1l11lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIII1llll1l1I11lI111lII11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">8.3</P>";
Ill11lIlI1Il11lll1I1l11Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Referenser</P>";
IIllI11l1lIll1I1lIlIIII1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Reviderade styrdokument</P>";
l1111lII11Il11IlIl1II111I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I1I1l1Il11l1lI11llIII111l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIlIl1l1Il11l111l111IlIII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lIl11IIlllI1III1l111IIIll.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">220</P>";
Il11llllIllI1IIII1lI1I1II.innerHTML = "<P class=\"p63 ft27\">kvalitetsgranskning .....................................................</P>";
Ill1lI11lII1lIIIll11Ill11.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">151</P>";
lIIIII1II1llIl11111IlllI1.innerHTML = "<P class=\"p61 ft27\">Bedömningar ..........................................................................</P>";
l1IIl1II1I1llI1I1Il1lI11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II111l11lIl11I1I1II1I111I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lII111l1lll1Ill11II1111I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1ll111IIll1II1IIlIlII1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I1lII1I111lIll111Il1I1II1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1I1llIl1Il1Il1lIlI1l1ll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1I11l11l1lI11IllII1I11l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lIIlllII111l11IIlI11ll1II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I11I1II11Il1lIlII11II1111.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">57</P>";
IIl1lll1l1I1l1Il111lIl1ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Bilaga 2</P>";
lII1I11ll1I1111IIIl11lllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I1I11111I11IlIlII1111Il1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Inledning</P>";
II1IlIIlIIIII1l111IIl1I1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lll1IlII111lI11IlIl1I1lll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I111Il11l1IlIIIII1IIIIIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
llIIlllIl1lIlIllI11IllllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Il1llIlIlII1lIIl111ll1lIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I11llllI11l1ll11IlIIIl1ll.innerHTML = "<P class=\"p66 ft27\">Bedömningar.............................................................................</P>";
III1l1l1l1Il1llI1I1l11l11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1II1lll1I11I111l1llI1IlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IllI1I1llII11II111llI11I1.innerHTML = "<P class=\"p66 ft26\">5.1.2 Vad säger forskning och utvärdering? .........................</P>";
lII1II11Il11lIIl1ll11Il1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lIl1111IIIl1IlIII1l1II1ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Implementeringen – så här långt</P>";
lI111l1lllI111IlIl11ll1II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IlIlI1lllI1IllI111lllI11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Ill1Il1IlII1Il1lI1l1l1lIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llI1ll1lll11IIll1I1llIl1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Ill1IIlII1Il1I1l1IlllIlI1.innerHTML = "<P class=\"p63 ft26\">Implementeringens olika faser.....................................</P>";
IIIllIIIlIII1III1l11lIIIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
IIIllIl1l111llIIll11IlllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlIlI1lII1lI1l1Ill11IIlll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
IlIllIlIl11IllI11IllIIIII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
III11lIllIlIlI111l1IlI11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIIllI1l1II1l11lIllIIII11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Ökad tillsyn och förstärkta sanktioner</P>";
I1l1lllIIlI1l1IlI1llII11l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lII1ll1I1IlIIIlIl1lI1lIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI1ll111Il1l11lll1Il1IIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI1lI11l1I1IllIII1IIII11I.innerHTML = "<P class=\"p62 ft26\">106</P>";
lI1111I1ll1Il11111IlIlIII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1llll1ll111ll1I1I1I1ll1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1IlIIl11l1IlI1IlIIlI1l1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1I1lIllIII1IIl1Il111IIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llI11Il11lI1lIlIllI111l1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Åtgärder för att stärka det pedagogiska ledarskapet</P>";
llIll1lll1lIl1ll1I11llI1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Bilaga 2</P>";
ll1ll1ll1I1l11I11I1ll1ll1.innerHTML = "<P class=\"p70 ft27\">10.3.1 Mottagandet av reformerna ........................................</P>";
l1Il1l1IIl1Il1lI1Il11ll1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI11IIl1l1lIlIIllI1l11I1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">4.2</P>";
I1II11I1lI11IIIII11IlI1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1111I11111lIIII11IlIl1II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1Il1I11l1lllIl1lIIlIlIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1111lll1lIlll111lIII1lI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
II11l1III1lIII1lIlIllII1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIll1lIllllIllll1IlIlI1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI1I1lIllll11Il1llIl1llIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Stöd till särskilda satsningar</P>";
I11Ill11lI11lllIl11ll1l1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Åtgärder för att stärka det pedagogiska ledarskapet</P>";
lII11II1I11lI1lllIIlll11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l111IlIIllI1III11II1l1lII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Implementeringen – så här långt</P>";
II1IlIIII11ll1I1111II1lll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I11Il1I11lll1II11IlIl1IIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IllIlIll1I1lIIl1II11lllll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Stöd till särskilda satsningar</P>";
lIIIIl11lIIIIllIlllIIl1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Il111Il1lI1lll11l1I1lI1II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1IIlIIl1I1llII1l1ll11Ill.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">57</P>";
llII1IlIIlll1IlI1I1II11I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1lIIII11lIlIl1llllI1llII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIlII111llIIlIIl1llI11lI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Reviderade styrdokument</P>";
ll11ll11111llI1lI11lIlIlI.innerHTML = "<P class=\"p61 ft10\">3.1.2</P>";
llIllIIl1ll1IIllI1lII1I1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lIIIIllIIlI1l1Il1lI111Ill.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IIllI1Ill1IllI1llII1lIIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIl1111I111IIIIllI1IllII1.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">117</P>";
I1III1llI1l1IIl1lllII11I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIlllIl111IIIIIlIlI1ll111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Stärkt uppföljning av resultat och måluppfyllelse</P>";
lIl1I1lII1ll1Il1Ill1IlI1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IIllI1II11l1llllIllI1l11l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Ökad tillsyn och förstärkta sanktioner</P>";
Il1II11l1lI11lIllll1IIl1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Reviderade styrdokument</P>";
lI11lIIIlIIl1lIllll1lllIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Ill11lI1IIlIIIII1lllIIlI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Bilaga 2</P>";
Il11I1IIIIl1I11l1II1llI1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1l1lIl11I11I1llll11II111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIllI111lIIIlIllIl1llIIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIIlIIllI11I111IIl11l1III.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l11IIll1lI1111IllIllIllII.innerHTML = "<P class=\"p66 ft26\">4.1.1 Beslutade och genomförda åtgärder.............................</P>";
lI11IlII1IllIIlllI1III1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIl1l111l111111lIIIIIll1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI1lI11IIl11lII11IlIl11ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1l11l1lll1II11Ill11IIl1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l11I1Il1IlIl1llII1lll11lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
III1llIl111111llIll1III11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll1Il1lI1l11ll1llI11IllIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Utgångspunkter</P>";
l1I1llI1lll11Il1lIlllI1I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I11l11l111l11IllII1III1I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIl11IIIlI1II1111llIlllIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1IlII1IIl1lIlI1llIIllIII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll1lll1I11IllIlIIlI11IIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Implementeringen – så här långt</P>";
IIlI1I111IIlIIllI1I1I11II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlIIIIIll1111lI1IIll1I1ll.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">193</P>";
l1Il1IlIlIIIlI11IllllIlIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
ll1IllI11l11IIllIIl1Ill1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIllI111I11llIl1IlIIl1ll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Stärkt uppföljning av resultat och måluppfyllelse</P>";
lllllIll111lll11lII1IIlI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlI1II1I1l1lIllI1l11IlII1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1lll111I1l111l1lII1IIllI.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">167</P>";
l1ll1lll1l11IllIIIIIll1lI.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">11.3.1 Reformerna har genomförts vid olika tidpunkter ....</P>";
I1IlI11lIll1l11111I1lII11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1l1l11IlI11I11Ill1I11I1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1ll1II1Il1ll1ll1ll11l1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">1.3</P>";
l1ll111lIll1l11IIl1IlIII1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI1IIlIlIl1II1l1l11I11I1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1111Il11lll1111ll111l1II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIlI1lIll1l11II1Il1111111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Bilaga 2</P>";
IIIIIlIII1IIII1IlIII11l1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I11llIl111l1ll111lI1l1II1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lIlIIIlll1II1llllIlI1lll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Ökad tillsyn och förstärkta sanktioner</P>";
l1lI11lIl1llIIIll1l1Il11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Implementeringen – så här långt</P>";
I11Il11I111lIllll1lII11lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Referenser</P>";
II1l1I1llI1lll111IlIlIIIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Il11ll1llIIIl1II11lIl1lII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lllIIIII111lIlIII1Ill11Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll111I1lIIl1I111111I1IIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lIIIIllll1IIllllIIIII1III.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
III11l1II1IllllI111llll1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI1llIlII11lI111I1IlI1l1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlIlIlllI1IlIIIl1IlIIIIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1l111111Illllllll1IlllI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llI1I1I1IIIlIl11Illlll1II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lI1I1Il11lIll1l1llll11I1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1II1lII1111l1lIlIIl1I11l.innerHTML = "<P class=\"p70 ft26\">10.3.2 Den initiala implementeringen...................................</P>";
lI1IIII11ll11l11I1lII11lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">9.1</P>";
ll1IllllIllI1lIlII11IIIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1I11ll11llIII1lI1I1Il1II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
llll1lll111lIl1ll1lII1lll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IllllII1I11lIlIIII1Il1Il1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
l1I1lI1l1III11lI111Il1lIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlI1IlIll1Illl1IIII1l1lIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft14\">8</P>";
IIIlI1111l1IIl1I1I1I1lI11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Utgångspunkter</P>";
llI1Il1l1llI1ll1llllI1Il1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lllIllIlllll11I1l1lIlIll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft12\">3</P>";
I1IlIII1l1l11111Il1lIIIlI.innerHTML = "<P class=\"p70 ft10\">11.2.1 Implementering av skolreformer kräver</P>";
IlIIIll11l1IIlI11l11IlIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Implementeringen – så här långt</P>";
I1111111Il1lIIl11l111II11.innerHTML = "<P class=\"p60 ft12\">11</P>";
IIl1Il11Il1Il1IIl1l1l1lll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
IIlII1I1Il1l1lI1IlIIIlI1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1llIlIIII1l111lllIIIllI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlIIlIl1l11IIII1lIIlIllI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1llIl11l111I11II1I111l1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I1III1111I1IIll111IlI11I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I1Ill1lIII11I11IlIllIll11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l11IllII11I11I1llI1I1l1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIll1lIll1II1II1lIl1llllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlIlIIIlI1ll1Il11I11ll1ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIIIIl1lIIlIIIIIll11lIlll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIIllIIIlIlII1I11lI1IllIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIlII1llllI1II1lllIlIlIIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">2.2</P>";
lll1l11lIl1111IlI1lII11ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
lll11I1llIII11l1I1l1III11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1lIll1lIlI1I1lIIlIIlI1I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlllII1lllll11l1lIl11l11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Ökad tillsyn och förstärkta sanktioner</P>";
II111III1II11lI1lIl1IlllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lll1lI1I1lIIlIII11l11l1ll.innerHTML = "<P class=\"p61 ft27\">Beslutade och genomförda åtgärder .....................................</P>";
I111lIIIIIlIII1III11lIlll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft10\">5.4.1</P>";
I1lII1Il1ll1lIlIl11I1Illl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I11I1lllIlII1I1lI11IIlIII.innerHTML = "<P class=\"p61 ft10\">3.1.1</P>";
Il1lIIl1l11IIIIIl1lI1IIIl.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">131</P>";
lI1l1llIllIl1II1lI1I111I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIl1ll1IlllI1lI11lII11lll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Reviderade styrdokument</P>";
Illl11I1l111111ll1Il1llII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIl1I1IIlIllII11IlI11l111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlIIlII11l1llllIllIllI1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Bilaga 2</P>";
Ill111lI1Ill11IIlIII11ll1.innerHTML = "<P class=\"p66 ft27\">Ny betygsskala .........................................................................</P>";
IllII1I1IIII11II11l1lII1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Stärkt uppföljning av resultat och måluppfyllelse</P>";
IIlII111II1l1IIlII1lI1lI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1111IlIII1I1lll111lllI11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Il1ll11IlIlI11II1lll111I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
llIl1IIIIII1111II11I111ll.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">125</P>";
Il1l1ll11l1lIIIIlIllII11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
II1I111II1llll1Il1lI1lllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIl111ll1IIIl1111I1Ill111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I1ll1llI1II11Il1l1I111l11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lIl1Il1IllI111ll11lIl1Il1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIIlIIll1lII1lIl11II1II1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llIl1llIllIII1Il1IIIl1I11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1l1II1l1l11IllIll1IlIIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Ökad tillsyn och förstärkta sanktioner</P>";
I1l1Il1IIII111lI11lI1llII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Il1l1lIllllIl11111IIl11I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
III1I111ll1111IlIl1IIIIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II1III11II1l1l11Il1llIIIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1lI111III1I11lI11I1IIlll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I1IllllI111IIlllIlIlI1l11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft12\">Referenser ......................................................................</P>";
l1I1Il1lllIIl1Ill11lII111.innerHTML = "<P class=\"p60 ft12\">119</P>";
IlIlIIIl1lIl11IllI1IlllI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IllllII1lIl1lI1l1llIlI1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IIl1llll1lll1l1Il11Il1111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Övriga åtgärder för ökad måluppfyllelse</P>";
I1lI11llI1I1IlIllllII1IIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Il111lIl1111l1ll1IIl1l11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
III11l1lII1ll1II111I11l1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1111IIl1lII11ll11lII1l1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1IIIll1lI111lIl11Il11llI.innerHTML = "<P class=\"p60 ft12\">131</P>";
IIl1lIIIIl111lII11llII1I1.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">82</P>";
IIIlIll1l1lllllIl1lIlIl11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1111ll11lIIlIIlI1I11111l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIlIllIIlIlllI1lIIl1I11l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Ökad tillsyn och förstärkta sanktioner</P>";
I1IIllI1l111I1Il1llIl11lI.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">171</P>";
l11l11lllI1l1II1lIlII1lIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II1Il11lll1lI1Il11l1IlI1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l11Il1IllI1I1l1llIl1lI1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Bilaga 2</P>";
I11ll1I1l1IlIl1l111IIII11.innerHTML = "<P class=\"p60 ft12\">19</P>";
ll1IIlIllIIlllIl1ll1llllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IllI1lIl1III1Ill11l1lIII1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l11llllI1lIIlI1llI1IIllIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIIII11lI1l11I1l11111lIIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Bilaga 2</P>";
Il11l11I1llIIl11l11I1l1II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1II1I1lIlIlI1111IlIll1ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
ll1Il11llll1lIlllIlIl1ll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1lIIIII1I111l1lI1lI111Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll1lI11l11IIll1l1ll1llll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Implementeringen – så här långt</P>";
I1I11l111lI1l1l1IlIIlIl11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Stöd till särskilda satsningar</P>";
IIlIlIl1II1II1lI11l1lI1I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Il1lIIIl1I1I1I1IIlIllll1I.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">186</P>";
l11IIlll11ll11lll11IlIl11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlIII1l1l1IIll1l1I11ll11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lII1llIl1Il11I1I1l1IIIIIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">7.2</P>";
I11llIlI11I1ll1lIll11llII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIIlll1lIl1II11III11lIIII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
I111IIlIl1llII1IlI1ll11Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Referenser</P>";
lIlI1I1llI1IlI1Il1lll1l11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI11I11lIII1lll1I1I1lIl11.innerHTML = "<P class=\"p61 ft10\">2.3.1</P>";
lIlII1111I1lIl111IIlIl1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Utgångspunkter</P>";
IllII11II11l1I1l1Il11I1I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Stöd till särskilda satsningar</P>";
l1I1I1I1llllI1l11I11II1II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Implementeringen – så här långt</P>";
lI1ll1l1II1llIllIllII1II1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Il1111Il1III1ll1ll1I1ll1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II11ll11Il1l11II1llI1111l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
llI1Illl11I1111IllIl1l1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llII1I1I1I1IIll1l1IllI1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IlIl1llI1lIIll11I1l1I1l1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI1Ill1IlIIllI11l1llll1II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIlIl1IIl1IlI1llIIIIIlIl1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Utgångspunkter</P>";
lllI1I1lI111IllllI11I1IlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1I1Il11II1I1I11IIIlIlIIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Implementeringen – så här långt</P>";
Ill1I111IIl1lIIll1ll1llII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II11ll111lIIlIlll1lIl1lIl.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">176</P>";
lI1llI11111I1III1Il1l1lll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
I11lIIl11I1Il1IIlI1IlIllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlII1I1l1I1I111l1l11llI11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l111I11IIlIl1llIl1I1lI11l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
IlIII1llIIlIIII111IlIII1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Inledning</P>";
l11Il1IlII1111II1l11Il1I1.innerHTML = "<P class=\"p72 ft10\">222</P>";
l1IlIIIlIlIlllIIII1lIllI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I11l1l1111lIll1llI1lIIIl1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l111ll1lI11Ill1II11l1Ill1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IlIl1llI11l11l1lI11II1lIl.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">62</P>";
IlIl11I11l1I11llIIlll1llI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1I111l11IIII111Il1I1l11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlI111Ill1Ill1lI1IlIlI1ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llI111l1I1Il1lI1l1ll1lIl1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llI1Il1IIlll1IllII11l111l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
III1llIll1Ill1II1IIllIlII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft12\">10</P>";
l11lI1l1lIIIII1II1I11I1II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll1I1I1I1IIll11II11Il111I.innerHTML = "<P class=\"p66 ft26\">9.2.1 Beslutade och genomförda åtgärder...........................</P>";
Il1I1l1I11I1lII1I1I1111ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IlI1l111lIIlllllllIIl1lI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
IllI1lIIllIIII11IIl111ll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIII1lIllll11llI11lll1l11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l11II1I11I1Il1IIIIll1111l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Övriga åtgärder för ökad måluppfyllelse</P>";
IlIl1I1II111111lIIlI111I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1lll1l1I1IIlll1I1Il1I1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IIlIlI1I111l11I1llI1I1I1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1lII1II1l111II1lll1I1l1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1ll11ll11I1ll11IlII1111l.innerHTML = "<P class=\"p66 ft12\">kompetens .................................................................</P>";
lllI1III1I111lI1Il1I11l11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lllIll1I111I1IllIIl1lI11l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Bilaga 2</P>";
llllI1lll1lIl1IIIIIIIIll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIIIIllll1Il111llll1IIIl1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIll11I1l1lI11IIIl1l1111l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Utgångspunkter</P>";
l11ll1IIII111llI1I1I1Il1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Implementeringen – så här långt</P>";
I1lIlI1Ill1l1I11lI1l11l1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II1IIlII1lIIIII1IIl11IIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI1III1111I11ll1IlIIlIl11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Stöd till särskilda satsningar</P>";
I11I1IIlIl11I1llIlIl1I1II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Il1IlIl11l11l11lIl11lI1I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II1ll1lllIl1IlI11l11I1IIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIII1Il1lIIl1lllIIlIllI1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlII1llI1I1IlIIIll1lIIl1l.innerHTML = "<P class=\"p61 ft10\">6.1.1</P>";
IIllI1I1l11lI1l1Il1I1l1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Bilaga 2</P>";
llII1Il11111lIIl11lIl11ll.innerHTML = "<P class=\"p62 ft12\">69</P>";
IIlllI1111llIlIIlIlIl1I1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Stöd till särskilda satsningar</P>";
lll1lI11111111ll1Il11lll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llIIIlllIlIIlIlI1I11ll1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lI1Illl111IIIIIIll1I1lllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I11lIl1IIl1lIlll1llIllll1.innerHTML = "<P class=\"p66 ft10\">9.2.3</P>";
ll1I11I1llI1lIll11IllI1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Bilaga 2</P>";
IlIIlIl1l1111IIII1lllIlII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
llI1l11lIII1Il1Il11lIllI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Illllll11I11IIlIl1IlllIl1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIl1ll1l11llIlII1ll1IIIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1111lIlI11II1I1I1IIllIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lllIIIl1l1lIIII11l111l1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
ll1II11II1II1IlI11lI11111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Implementeringen – så här långt</P>";
lI11111I1111llI1II1l1111I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll1II1IIIII1Ill1I1lIlI11l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Stärkt uppföljning av resultat och måluppfyllelse</P>";
l1lll1IIllIlIllII1llI1lIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Stöd till särskilda satsningar</P>";
lIl1I1IIII1llI11IIllIIlII.innerHTML = "<P class=\"p66 ft26\">Mer lika villkor för kommunala och fristående skolor ........</P>";
IlII1lI1lII1lIIlIIll11III.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Sammanfattning</P>";
l1IIlIIll1lIlIIIIII1lI111.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">61</P>";
I111Il11l1llI1llIl1IlIllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l111lIIIl1IIIll1lI1l11Ill.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lI1Ill1Ill1lI11I11II1l11l.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">154</P>";
l1lIl1Il11llII1I1IlI1lI1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
III1l1Il1IlI11III1l1l111l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l111IIIIIl1IllIII11lIlI11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Il1l111I1l1IlIIll1lIl1lI1.innerHTML = "<P class=\"p61 ft27\">Uppdraget – en utmaning........................................................</P>";
I1Ill111IllIlll1I1Il1l1I1.innerHTML = "<P class=\"p62 ft15\">Innehåll</P>";
I1II1IlII1I1l1IIIlI1II1II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Bilaga 1</P>";
IIIIll11l11lII1IIII1l1IlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Åtgärder för att stärka det pedagogiska ledarskapet</P>";
l11l1l111I1lIl11l1I1IIII1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Bilaga 2</P>";
I1l1l1IlIlIl1I1IIllII1lll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1lI1IIIll1lIlIl1I1lII1l1.innerHTML = "<P class=\"p576 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Il111ll1I1IIIIlI1l1Ill1II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlIIIl1llII11IIlI1IllIIII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Ill11ll111III11lI111IIl11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft12\">9</P>";
Il1lIl1Il1lIlll11IlIll1I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1l1lIl1Ill1lIl11IlIl1IIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Ökad tillsyn och förstärkta sanktioner</P>";
ll1IlIlIIl1lIlI1I11IlI1ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lIlIll11111lIIII1IIlllIII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1I1lIl1l1I11I1111Ill11Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
ll1lIlI111111l1l111lI1l1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
lIl1I11IllII1IlIlII1Il1II.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">217</P>";
I11lI11ll1I1II11llI11I11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I1II1lI1I1II1lIIIl11IllIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Illl111l1l11IIlIlI11I1I1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l11I1ll1llI111ll111lllII1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IlIIlIll111lIl11I11llllII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIIlll1III111lI1I1l1I1l1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft12\">8</P>";
lII1II11IIl1llI11lIlllIIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
ll1Il1Ill1llll1Ill1I11IIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1I1llIl11Ill11IllIIl1lI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll11lll1lllll11lll1I11III.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lII1I1llIlI1II11I1lll11lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Reviderade styrdokument</P>";
l1l1lll1I1I11l1Ill1IlllII.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">128</P>";
I1lI111I1lllIllllllllIl1I.innerHTML = "<P class=\"p71 ft27\">uthållighet....................................................................</P>";
l1IIll1llIllI1I1I1I1ll11I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">3.3</P>";
ll1lI1llIll11lIIl1Il1Il1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
II1lI1l1lII1111II1IlIlll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
II111ll1llII1I1I1II1I11ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lll1IIl1I1I1I1llI1IIl11ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Illl1lIllII1lI1lIII11II11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlIl1I1lIIIIIIlIl111IIIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
ll1IIIIII1I1Il11I1lI1llI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Bilaga 2</P>";
llI1lIlIl1lIlIIIIlIllllIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Övriga åtgärder för ökad måluppfyllelse</P>";
IlIl1I1I11IIl1I1I1ll1lIll.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">143</P>";
l1II1llIl1llIlllIIIIII111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1lll1l1l1111l1llI1ll111I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I1IllIl1lI111Il1l111lI1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll1ll1ll1ll1IIIl1111l11lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIllIlII1I1lII11l111II1ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1l1Il1ll1llllIl1Il1lIIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlI1Il1IlIlI1Il1llIIlI1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I1III11l1lIlllIIl1l1l1l1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIl1l1l11l11lIIllII11lIIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1l1l1llI111lIlI1ll1l1I1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lll1IllIl1Illl1IIIIl11lI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Utgångspunkter</P>";
ll1lIlIIl11IIlIIll11I1IlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
III11IllIlI111lII1lIllll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
III1IlI1Il1IlIII1Il1I1lII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIlll11Il1lI11l1IllI1II1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1IlI11lI11IlI1lll1IlIll1.innerHTML = "<P class=\"p63 ft27\">Bedömningar ...............................................................</P>";
lIll11I1IlIIl111l1IlI1III.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Utgångspunkter</P>";
l1lII1llI1lllIIlI11l1IIIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
l11II11Illl1lIlI1llI1IIII.innerHTML = "<P class=\"p61 ft26\">8.1.3 Utökade möjligheter för ansvarsutkrävande.............</P>";
IIlIl1llIIlIlIlIllIlllll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IllIlI11lIl1I1lI1I11I1lI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
ll11I11lIlI1ll111I1IllIII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Övriga åtgärder för ökad måluppfyllelse</P>";
llllIlllII1ll1lII11llI1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft10\">5.4.2</P>";
lI1I1llII1ll1Il11Il1l1lII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Utgångspunkter</P>";
I1l1llllll111IllII1I1IlIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
llI1lllll11lIIlIl1llI11Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1IllIl11llIlI11llI1111ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l11l1l1lllI1IlI11I1Il1I1I.innerHTML = "<P class=\"p66 ft26\">5.3.1 Beslutade och genomförda åtgärder...........................</P>";
Ill1l1lIlllI1l1Ill1lI1llI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l11IlII1lIl1lllll1l1Il11l.innerHTML = "<P class=\"p71 ft27\">planerade reformer m.m. ............................................</P>";
ll1l1l1lIIl11l11I1lll1llI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lllll1llIl1IlllllIl1I11Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIl1ll1IllIl11lll1I1l1llI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II1Il1ll11I1l1lllI1Il11ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
IIlIll11llI11I11l1l1II1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IlIIl1lI11II111lllIl1l1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1l1ll11lll1lIll1III1lII1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l11II111III1l1II1I1llII1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lIll1lIl11lIlll1IllII1II1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Ökad tillsyn och förstärkta sanktioner</P>";
IIllIl1lIII11l11ll11Illl1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
IlI1ll1IlIl1IIIl1IIIl11Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1lI11111111I11IIIll111ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Ökad tillsyn och förstärkta sanktioner</P>";
I111ll1IlII11l1IlI1Illll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II1lIl1Illll1I111llll11II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIIIlIIlIlI1Il1III1I1l1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Il11Ill1Ill1lIII1lI1lII11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lII1l1l11l1III1III11ll111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Ökad tillsyn och förstärkta sanktioner</P>";
l1ll11lIIIIlI1I1lll11IIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft12\">2</P>";
I1IIIIIIlIIl1lIlI1IIl111l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Il1lIIlIlllIIIl1IIl1IIl1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1l1I1ll11lI1l11IlII1lIII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Bilaga 2</P>";
lIl11l1lI1I1I1l11III1II1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlIllll1lIl1III1l111l111I.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">213</P>";
IllIllI1l1lllll111I1ll11l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIIl11IIl11IlIl1ll11l1ll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
llIIlI1IIlIll11I1II1I11ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Ill11l11I1Il1I11l1I111IlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Illl1lll1lllIIIIllllIlIII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I11I1ll1llIll1l111III1llI.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">69</P>";
III11II1IlI1I111lllIl1IIl.innerHTML = "<P class=\"p61 ft26\">Vad säger forskning och utvärdering? ..................................</P>";
llI1ll1lI1l11lIII1ll11IlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Sammanfattande analys och bedömning</P>";
l1I1I1II1lI1ll1lIIlI1I11l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Bilaga 2</P>";
I1lllll1lIIl11IIl11ll1IIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Implementeringen – så här långt</P>";
III1lII1Ill11lI11IIIII1l1.innerHTML = "<P class=\"p60 ft12\">57</P>";
II11l1Il1Il111I1IlI1I1IlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1II11lII1lII11IIlI111l1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IllI1lIl11l111lIIIIl1II11.innerHTML = "<P class=\"p60 ft12\">27</P>";
IllII11IIlI1111IIIlIlIlIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Utgångspunkter</P>";
IIlIIl1llI1I111l11lIllIII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Referenser</P>";
Il1I1l11l11lIIIIl1lI1l1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI1I1IlIII1Il11I1IIIll1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I11l1lllII1I1III11l111lll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1IIIIl1111l1l1II11I1lIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Utgångspunkter</P>";
Illl1lI11I1lI1l1IIIlll1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Ill1lI1lIlI11llII1ll1Illl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Stärkt uppföljning av resultat och måluppfyllelse</P>";
l11lIl1III1111IIll1I1IIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II1lIIllll1lII1lI1l1lllI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llI1IlIlI1l1lII1IlIllIlIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIIIlIIl1IIll1I1Ill1l11Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lIIlIllIlIIl1I1III1llll1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I1Il1111llll1IIlIIl111l1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1I111IllIlIII11I1lll1Ill.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lI1I1l11lII1Il1I1llIIllll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIll111I1IlI1Il1l1Illllll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lllI1lI1l1lIl1lIllIl1I1l1.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">119</P>";
ll1l1llllIll111111l11111I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlI11IIIIIIIl111llI1Il111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Bilaga 2</P>";
I1IIlII11Il1Illlll1I11III.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">163</P>";
llI1I1ll1IlI11IIl11ll1I1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lllI111lIlIl1111lIlIlIIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Stärkt uppföljning av resultat och måluppfyllelse</P>";
l1l1lIIIlIIlIlllI1I1ll1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">2.1</P>";
l1l1Il1III11Il11IlII1Il1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIIII1ll1Ill1l1IIllI1ll1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIIlIl1lI1lIIIlll11l1I11l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Il11l1II1111Il1llIIll1Ill.innerHTML = "<P class=\"p70 ft30\">Implementeringen – så här långt ................................</P>";
lllIIIIIlI1I1llI1llllll11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Il1I11lIl11II1llI11I1l1I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llI11Ill11l111l1IlIll1II1.innerHTML = "<P class=\"p66 ft27\">Åtgärder för ökad studiero ....................................................</P>";
l1lIIlI11lIIl1III1l1lllll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Il1111l1III11IllII11lI11l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lll11111lIlIllll1I1lllI1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIlI1III1lIllIllllI1111I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Stöd till särskilda satsningar</P>";
I1I1II1lIll1I111Ill1l1l11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II111IIllllI1l1lII1l1llII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1I1lIlIllll1II1I11IIIIII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Il1IIIl1ll1IIlII1IlIlI1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1lIll1II11Il1llllllIll1l.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">85</P>";
ll11IlI11l1II1l1I1lI1l1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IlI1llIIl1IllI11I1Il1lll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIIll1lI1l1II11lIlIl11I1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlIlIIIl1lI111IlII1II1l11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l111II1IlIIl1Illlll11111l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIlIl1l11llIll1l1lI11111I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IIl1ll1IIllIII1l111111lll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIllI1I1II1Ill1I1IIIl11I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIIIlllI11llll11l1I1IIIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1lII1Il1111IIIII1I1ll1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIII1Il1lll1lIII1llI11lll.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">73</P>";
ll1llllI1lll1I1lllIIIIl11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Stöd till särskilda satsningar</P>";
IIII1lIll11Illl1ll1llIIIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
IIl1IIIlIlIIllllllllIIIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Il11I11l1IllI11IlIIl11Il1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1IlI1III111lII11llll111I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Ill1lIIIIIl1l11I11I1ll11l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
II1ll11l11l11lIllIll1IIlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llIIlI1lIIllllllIlI1l1l11.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">91</P>";
lII11lI1II1lll1lIlllllI11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft12\">11</P>";
IlIllI1llI11llll1llIl1I1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft27\">lärarlegitimation .....................................................................</P>";
l1Illl11I1I11I1lllllIl11l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
llIl11lIl11IIl11IIIIIIII1.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">135</P>";
IllI1ll11ll1Il1IllIIl1I1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llIlI1lIl1l11I1l11l1l11II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlIl11I1IIIIlllIllII1III1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IllIIIllIlIII1I1l111l1Il1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIllI111IIll11l1IIlIl111I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1l11Il11llllIll1l1lIIIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lIII11Ill11II111I11l11IIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I11ll1IIIIlI11IllllIlIIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lIll11lIIll1lI11ll1l1l1Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llI1IIll111Il1Il11llI1ll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I11l1ll1l1llllllllI1IlIII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI1I1IIIlIlIIIIIIlIIl111I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
IIIIIlIl11I1111lI1lII11Il.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1III1IlI1II1I11II11I11II.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1ll1llI11IlII111II1l1111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
llllII1I1I1l11ll1llI1III1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
II1III11Il1Il11l1I1IIl1II.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">149</P>";
I11I1Il1lll1lIIIl1llIlllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Ökad tillsyn och förstärkta sanktioner</P>";
IlIII1lI1l11111llI1ll1I1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
l1l1I11l1l1ll1Il1llIIlI1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llIlIlIlI1II1I1Ill1lI1lII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
lll1I1I11ll1II1IlIlIll1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Utgångspunkter</P>";
IlII1l1l11l1l1I11l1lllllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
llllIl111I1I111llll1IIl1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lIIIlI1II11lI1111lll11lII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llIll1llII1l1I1Il1IlIIIIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
I1llIlII11III11l1l1l1lll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1II11I1l111I111l1l1Ill1l.innerHTML = "<P class=\"p62 ft10\">173</P>";
IllI11l11l111IlIl1Il11I1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
llll11llllllll1I11Ill1II1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Bilaga 2</P>";
lIlIll1Il11IIlIllI11l1lIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I11lI1IlIl1III1I1I111I1I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
llII11lI1l11llll1l1IIIllI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IlIIIlI111111llIlIIll1IlI.innerHTML = "<P class=\"p66 ft27\">Betyg från årskurs 6 .................................................................</P>";
Ill1lIIll1Illll1ll1lIl1I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll1IlIIIll11I1llIl1111l11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1I1l1l111I11lI11IlI11l1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I1I111IlIII1l11lIII1II1Il.innerHTML = "<P class=\"p61 ft30\">Ökad tillsyn och förstärkta sanktioner .........................</P>";
Il1lll1IlIl11Il11llI11l1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Åtgärder för att stärka det pedagogiska ledarskapet</P>";
l1l1I1ll1l111lIlI11lIl1II.innerHTML = "<P class=\"p66 ft26\">9.3.1 Beslutade och genomförda åtgärder...........................</P>";
lIlllIIIIIll1lll11lII11l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIlIII1ll111I1II1lI1I1lI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIllIIIlIII1IIIl11IIlII1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Il11I1IlIIIlIlIll1IIIIl1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IllI1l1l1llll1II1IlIll111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
l1llIIII1ll11lII11l11II1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I11llI1IIlI1Il1I111llI11l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Implementeringen – så här långt</P>";
IIIll1IlIIII111lIlllIllII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IllI1II11III1III1lIII1l1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Il1I1l1llIlI1IlII1IIll1l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Bilaga 2</P>";
I1ll1lI1l1IIl1IlIlIIl1l1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIl1Ill11llllI1lIllIllIl1.innerHTML = "<P class=\"p61 ft12\">Inledning...................................................................</P>";
III1llllll11I11lIllI1l1I1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II1llI1111Ill1l11IIIlI111.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIl11I1Ill1l1IlIIIlI1lIl1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
Il11Il1lI1l1l1II11l1IlI1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lIllll1II1IlllIl11llI1lII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Bilaga 2</P>";
IlIl11llI1l1lIlIlIll11IIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lI1IIl11I11lI111ll1IlIIII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Implementeringen – så här långt</P>";
lI11I11l11l1llIllI1I11l11.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1II11111l1l1III1llI1IlIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lllllI1l1llIlI1IIII1lII1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IlI1llIIII1111I1l1l11111l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft19\">Implementeringen – så här långt</P>";
II1ll1IlI1IIl11IlI1IlllII.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
Il11111IIlI1IlI1I11IlII1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
lI1I1l1lII1lIIlI1l11IlI1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft10\">11.1</P>";
llIIl11IlIIII1I1lIl1l1l1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIl1lIlIlIl1IIllI1I1IIIIl.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIIIll111111I1lII1I1lIlI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
ll1l11II1lI1l1III1IlIIll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1IlIllIIllIIIlllI1111Ill.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Bilaga 2</P>";
llIIlll1llllI1I111111II1l.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
IIlII111ll1lII1I1llI1l1lI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
IIlI1I1I11ll1lI1II11Ill1I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
I1l11lIIlll1lI1III1IIIIll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft26\">7.3</P>";
IllIIlIIlIIll1lI1IIIlI1ll.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
l1l1II1lIl1IlI1IlllII1Il1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
II1ll11I1I1I11lIll1IlIll1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
lIlll1I1I1Il1I1IIllIIlII1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Bilaga 2</P>";
IlI1l1III111111I111lIIlI1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Reviderade styrdokument</P>";
lIl1I1IIl111I11l1IlI11IlI.innerHTML = "<P class=\"p25 ft28\"> </P>";
I1l1l1l1ll1lllI1II1l1111I.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</P>";
Il1ll1Il11Il11ll11II111l1.innerHTML = "<P class=\"p25 ft15\">SOU 2013:30</P>";
II1lIl11Ill1I1Ill1I1I1Ill.appendChild(IlII1lI1lII1lIIlIIll11III);
II1lIl11Ill1I1Ill1I1I1Ill.appendChild(l1lIIllII11IIIl1IlIllll1l);
Il1llI11111IIll1lI1ll1l11.appendChild(II1lIl11Ill1I1Ill1I1I1Ill);
lIIIIllIllI11IIl11I11I1II.appendChild(llI1I1I1IIIlIl11Illlll1II);
lIIIIllIllI11IIl11I11I1II.appendChild(I11IllI1IIl1lI111l1II1I11);
Il1ll1IIIIlIl1ll11l1I1II1.appendChild(lIIIIllIllI11IIl11I11I1II);
l111IIllIIIIIl1111I1llIIl.appendChild(l1111l11llIIllI1111lI11I1);
l111IIllIIIIIl1111I1llIIl.appendChild(llI1IIll111Il1Il11llI1ll1);
ll1IIl1l1Il1Il1ll1l1l1lI1.appendChild(l111IIllIIIIIl1111I1llIIl);
llIIII1llIlI1l1IllllIIII1.appendChild(lllIIlI1lll1IIll11Il1Il1I);
llIIII1llIlI1l1IllllIIII1.appendChild(IlII1IIlll1llII11llIlllIl);
Illl1l1I1Il11lI1Il1lI1111.appendChild(llIIII1llIlI1l1IllllIIII1);
IIIlll1llllIlIlll1l1Il1l1.appendChild(IIlIll1l11IIIIII111IllI11);
IIIlll1llllIlIlll1l1Il1l1.appendChild(llIIlll1llllI1I111111II1l);
IIl1llIlIII11lIll1Ill1III.appendChild(IIIlll1llllIlIlll1l1Il1l1);
I1I1l1lIIIl11l1IIIlII11II.appendChild(IllllII1lIl1lI1l1llIlI1l1);
I1I1l1lIIIl11l1IIIlII11II.appendChild(lI11l1III111I1IllII1III1l);
Il1lII1ll1lll1lI1I1I1I11I.appendChild(I1I1l1lIIIl11l1IIIlII11II);
Il111I1lI111I111l1lI1l1lI.appendChild(I1lII11IIl1IIllIlIIlll1lI);
Il111I1lI111I111l1lI1l1lI.appendChild(I1111111Il1lIIl11l111II11);
l11l1111Ill11I1l11lIlllIl.appendChild(Il111I1lI111I111l1lI1l1lI);
lllIlIIllll1lI11I11lI1lI1.appendChild(IlI1IlIllII1IIl1II1llllll);
lllIlIIllll1lI11I11lI1lI1.appendChild(IIl1Ill11llllI1lIllIllIl1);
lllIlIIllll1lI11I11lI1lI1.appendChild(I11ll1I1l1IlIl1l111IIII11);
l11l1111Ill11I1l11lIlllIl.appendChild(lllIlIIllll1lI11I11lI1lI1);
IIllllI1lIIl111II11ll1lI1.appendChild(I1IIIIlll111l111lll1ll1lI);
IIllllI1lIIl111II11ll1lI1.appendChild(Il1l111I1l1IlIIll1lIl1lI1);
IIllllI1lIIl111II11ll1lI1.appendChild(l1lIl111IIII1IIlII1lIlIll);
l11l1111Ill11I1l11lIlllIl.appendChild(IIllllI1lIIl111II11ll1lI1);
l1I1III111I1lI1l1llI11IIl.appendChild(llI11II111lIlIIIII111IlI1);
l1I1III111I1lI1l1llI11IIl.appendChild(lIllI1IlIIIl1lllIIIlllI1l);
l1I1III111I1lI1l1llI11IIl.appendChild(l11Il1I1IlIll1IlIIl1Il1I1);
l11l1111Ill11I1l11lIlllIl.appendChild(l1I1III111I1lI1l1llI11IIl);
ll11Il1IIIIlIlI1lI11lIl1I.appendChild(l1ll1II1Il1ll1ll1ll11l1l1);
ll11Il1IIIIlIlI1lI11lIl1I.appendChild(ll1llIlI1I1I111l11lIllIII);
ll11Il1IIIIlIlI1lI11lIl1I.appendChild(IllllIIlI11lIIll1IIIIllIl);
l11l1111Ill11I1l11lIlllIl.appendChild(ll11Il1IIIIlIlI1lI11lIl1I);
lllll1111I11l1II11IIll11I.appendChild(l1ll11lIIIIlI1I1lll11IIll);
lllll1111I11l1II11IIll11I.appendChild(IllIIIll1111III1l1IIl11II);
lllll1111I11l1II11IIll11I.appendChild(IllI1lIl11l111lIIIIl1II11);
l11l1111Ill11I1l11lIlllIl.appendChild(lllll1111I11l1II11IIll11I);
lIllIIl1llIIllIIlIIIlIllI.appendChild(l1l1lIIIlIIlIlllI1I1ll1l1);
lIllIIl1llIIllIIlIIIlIllI.appendChild(Ill11II1l1lll1lI1IlllllIl);
lIllIIl1llIIllIIlIIIlIllI.appendChild(lIl1I1Il11I11Ill11111IlI1);
l11l1111Ill11I1l11lIlllIl.appendChild(lIllIIl1llIIllIIlIIIlIllI);
IlIII1I1lll1l11I1l1111II1.appendChild(II1III1I1111IIIl1l1I11III);
IlIII1I1lll1l11I1l1111II1.appendChild(I11I111l1l11Ill1l11lIl1II);
IlIII1I1lll1l11I1l1111II1.appendChild(l11IlllllIIl1I1111IIllll1);
IlIII1I1lll1l11I1l1111II1.appendChild(IIIlI11l1lIl1II1I1I1I1IIl);
l11l1111Ill11I1l11lIlllIl.appendChild(IlIII1I1lll1l11I1l1111II1);
l1l1IlIllIII11111I1IIIlIl.appendChild(II1I1IIIIIlIl11lI11lIlIlI);
l1l1IlIllIII11111I1IIIlIl.appendChild(l11IIlI1I11I1lI111II1l111);
l1l1IlIllIII11111I1IIIlIl.appendChild(l11lII1IlI1ll1llIll11ll1l);
l11l1111Ill11I1l11lIlllIl.appendChild(l1l1IlIllIII11111I1IIIlIl);
I11Ill111l1IIII1Il1llI1ll.appendChild(IIlII1llllI1II1lllIlIlIIl);
I11Ill111l1IIII1Il1llI1ll.appendChild(I11IlllI11I1IlIIl1IlIlll1);
I11Ill111l1IIII1Il1llI1ll.appendChild(Il1Il1Ill1Illl1lIll111Il1);
l11l1111Ill11I1l11lIlllIl.appendChild(I11Ill111l1IIII1Il1llI1ll);
lIIllIll1lll1IllIIIlI1I1I.appendChild(l1I1I1IIl1Ill11lIIlII1II1);
lIIllIll1lll1IllIIIlI1I1I.appendChild(I11IlIIl1111IIll11IIllI11);
lIIllIll1lll1IllIIIlI1I1I.appendChild(IllI1l11IllIIIIlIIlIlIl11);
l11l1111Ill11I1l11lIlllIl.appendChild(lIIllIll1lll1IllIIIlI1I1I);
II11lIIl1lIIl1IlIl1IIIlII.appendChild(lIlIIlI11l111I1l1l11l111I);
II11lIIl1lIIl1IlIl1IIIlII.appendChild(l1I1III11llllllIll1IlIIl1);
II11lIIl1lIIl1IlIl1IIIlII.appendChild(lIll111l11Ill1IIlIIl1IIlI);
l11l1111Ill11I1l11lIlllIl.appendChild(II11lIIl1lIIl1IlIl1IIIlII);
I1Ill1Il11I1I11lI11IlI111.appendChild(lllII1l11III1I111Illll1ll);
I1Ill1Il11I1I11lI11IlI111.appendChild(III11IlIlI1IllI11I1IlllIl);
I1Ill1Il11I1I11lI11IlI111.appendChild(IIIllIllI1ll11IlIll1IIlII);
l11l1111Ill11I1l11lIlllIl.appendChild(I1Ill1Il11I1I11lI11IlI111);
I1Il11111l1IIIlIlI1lIl1lI.appendChild(ll1IllI11l11IIllIIl1Ill1I);
I1Il11111l1IIIlIlI1lIl1lI.appendChild(lI11I11lIII1lll1I1I1lIl11);
I1Il11111l1IIIlIlI1lIl1lI.appendChild(l1I11l1l11I1IlI1l11lI1111);
I1Il11111l1IIIlIlI1lIl1lI.appendChild(IIl11IIlllIll111111Il11l1);
l11l1111Ill11I1l11lIlllIl.appendChild(I1Il11111l1IIIlIlI1lIl1lI);
lllIl1l1I1IlIIl1I11l1IlII.appendChild(IlI1lII11Il1I11III11lIllI);
lllIl1l1I1IlIIl1I11l1IlII.appendChild(l11l1I11lI1IIl11lI11l1l1l);
lllIl1l1I1IlIIl1I11l1IlII.appendChild(Ill1IIlII1Il1I1l1IlllIlI1);
lllIl1l1I1IlIIl1I11l1IlII.appendChild(I1l11I11llIll11I1lllII1I1);
l11l1111Ill11I1l11lIlllIl.appendChild(lllIl1l1I1IlIIl1I11l1IlII);
lll1IlIlllI1IIl11l1lII11I.appendChild(I1Ill1lIII11I11IlIllIll11);
lll1IlIlllI1IIl11l1lII11I.appendChild(IIlllIIlIIll1l1l1lIl11lIl);
lll1IlIlllI1IIl11l1lII11I.appendChild(II1I1Ill1lII11111IIll1lll);
l11l1111Ill11I1l11lIlllIl.appendChild(lll1IlIlllI1IIl11l1lII11I);
ll1I1Il1Il11II1llll1lIlI1.appendChild(l11lIl1III1111IIll1I1IIll);
ll1I1Il1Il11II1llll1lIlI1.appendChild(llI1IlI11ll11I11lII1I1lII);
ll1I1Il1Il11II1llll1lIlI1.appendChild(lIIII1l1I11I11Ill1lIl1Ill);
IllIIlI1lIIIIlI1lII111l1l.appendChild(ll1I1Il1Il11II1llll1lIlI1);
l1IlI1IIl1lI1l1Il11l1I1lI.appendChild(lllIllIlllll11I1l1lIlIll1);
l1IlI1IIl1lI1l1Il11l1I1lI.appendChild(ll1IlIII1lIl11IIl1lIl1111);
l1IlI1IIl1lI1l1Il11l1I1lI.appendChild(III1lII1Ill11lI11IIIII1l1);
IllIIlI1lIIIIlI1lII111l1l.appendChild(l1IlI1IIl1lI1l1Il11l1I1lI);
lIl1IIlIllIlll11111llI1II.appendChild(IlI1lIllIIlI11IlIIIl1Illl);
lIl1IIlIllIlll11111llI1II.appendChild(IIll1l11I11IIl1l1lIIllIlI);
lIl1IIlIllIlll11111llI1II.appendChild(I11I1II11Il1lIlII11II1111);
IllIIlI1lIIIIlI1lII111l1l.appendChild(lIl1IIlIllIlll11111llI1II);
lIlllllI1lIl11l1111llI1lI.appendChild(llI11l11l1I1I1I1llIIlI1ll);
lIlllllI1lIl11l1111llI1lI.appendChild(I11I1lllIlII1I1lI11IIlIII);
lIlllllI1lIl11l1111llI1lI.appendChild(lIl11I1lI1lllIlII11llll11);
lIlllllI1lIl11l1111llI1lI.appendChild(l1IIlIIl1I1llII1l1ll11Ill);
IllIIlI1lIIIIlI1lII111l1l.appendChild(lIlllllI1lIl11l1111llI1lI);
l1IIllI1IlIlII1llI1Il1I11.appendChild(l1I1111IlI11II11l1IlllI1l);
l1IIllI1IlIlII1llI1Il1I11.appendChild(ll11ll11111llI1lI11lIlIlI);
l1IIllI1IlIlII1llI1Il1I11.appendChild(l11llIllIIlIIl1ll1IlIIlI1);
l1IIllI1IlIlII1llI1Il1I11.appendChild(l1IIlIIll1lIlIIIIII1lI111);
IllIIlI1lIIIIlI1lII111l1l.appendChild(l1IIllI1IlIlII1llI1Il1I11);
llII1llI1lIII1I1IIIIIIIlI.appendChild(lll1IIlIIlI1l1lIIl1IIlIl1);
llII1llI1lIII1I1IIIIIIIlI.appendChild(IIIIllI11llll11II1I1111Il);
llII1llI1lIII1I1IIIIIIIlI.appendChild(IlIl1llI11l11l1lI11II1lIl);
llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1.appendChild(llII1llI1lIII1I1IIIIIIIlI);
IIll1Il1lll1ll11I1I111l1l.appendChild(l1IIll1llIllI1I1I1I1ll11I);
IIll1Il1lll1ll11I1I111l1l.appendChild(I11llllI11l1ll11IlIIIl1ll);
IIll1Il1lll1ll11I1I111l1l.appendChild(II1l1IlI1l11I111l11l1IIIl);
llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1.appendChild(IIll1Il1lll1ll11I1I111l1l);
l1Il1I1lIIl1l1l11lIIllIIl.appendChild(IIIIlII11I11IIIlI1llIllll);
l1Il1I1lIIl1l1l11lIIllIIl.appendChild(IIll11llIIlIl1IlllI1IIlI1);
l1Il1I1lIIl1l1l11lIIllIIl.appendChild(llII1Il11111lIIl11lIl11ll);
llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1.appendChild(l1Il1I1lIIl1l1l11lIIllIIl);
IlIIIllIlllI11IIIIIIIIlll.appendChild(lIIIII11111Il1lI1I1l11IIl);
IlIIIllIlllI11IIIIIIIIlll.appendChild(l111lll11ll1I11111l1llIII);
IlIIIllIlllI11IIIIIIIIlll.appendChild(llIll11llIIII1III1l1l1l1I);
llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1.appendChild(IlIIIllIlllI11IIIIIIIIlll);
ll1Il1l1lIIIIIIIl1llIl111.appendChild(l11IIlIIlI111llI11IIIlllI);
ll1Il1l1lIIIIIIIl1llIl111.appendChild(l11IIll1lI1111IllIllIllII);
ll1Il1l1lIIIIIIIl1llIl111.appendChild(I11I1ll1llIll1l111III1llI);
llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1.appendChild(ll1Il1l1lIIIIIIIl1llIl111);
llll1IIlI111Il11Illlll1l1.appendChild(Il11I1I11Il11l1I111l1llll);
llll1IIlI111Il11Illlll1l1.appendChild(I1lIIIl1lIIII1lII11lIl11l);
llll1IIlI111Il11Illlll1l1.appendChild(lllll1lI1IIl1I11Il1I1I11I);
llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1.appendChild(llll1IIlI111Il11Illlll1l1);
llI1IlIlIlI1IlIll1III1I1l.appendChild(lI11IIl1l1lIlIIllI1l11I1l);
llI1IlIlIlI1IlIll1III1I1l.appendChild(llIl1lIlIIIII1lII1ll111ll);
llI1IlIlIlI1IlIll1III1I1l.appendChild(llIll11IIl111l1lII1lll1I1);
llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1.appendChild(llI1IlIlIlI1IlIll1III1I1l);
III1l1Ill1I1lI1II1Il1lI1l.appendChild(lI11I1lI11I1lIIIIllIlll1l);
III1l1Ill1I1lI1II1Il1lI1l.appendChild(lllI11I1IlI1lIIl1lIIl11II);
III1l1Ill1I1lI1II1Il1lI1l.appendChild(lIII1Il1lll1lIII1llI11lll);
llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1.appendChild(III1l1Ill1I1lI1II1Il1lI1l);
l11111I1I1l11IlIll1lIlIl1.appendChild(lI1l11IlII1IIIIl11IIIIllI);
l11111I1I1l11IlIll1lIlIl1.appendChild(llllI1III11IIl1IlIlI1I1lI);
l11111I1I1l11IlIll1lIlIl1.appendChild(ll1II111lll1IlIlIl11ll1Il);
llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1.appendChild(l11111I1I1l11IlIll1lIlIl1);
IIl11lIl11ll1I11Il11IllI1.appendChild(I1llllII1II1lIIl1IIlIl1l1);
IIl11lIl11ll1I11Il11IllI1.appendChild(IlIIIlI111111llIlIIll1IlI);
IIl11lIl11ll1I11Il11IllI1.appendChild(I1lIl11III1lllllIIlIIIl11);
llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1.appendChild(IIl11lIl11ll1I11Il11IllI1);
l111l1l1IllllIlll1lllII1I.appendChild(lI1llIlII11lI111I1IlI1l1I);
l111l1l1IllllIlll1lllII1I.appendChild(lllI1111lIIIl11lllI11I11l);
l111l1l1IllllIlll1lllII1I.appendChild(I11I111I1Illl1II1llIllIll);
llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1.appendChild(l111l1l1IllllIlll1lllII1I);
l1l1IlIIIl111Il111lIIlI1l.appendChild(I1Ill1llll1lII1lII1IIIlll);
l1l1IlIIIl111Il111lIIlI1l.appendChild(l11l1l1I11II1II1lIl111ll1);
l1l1IlIIIl111Il111lIIlI1l.appendChild(I11l11lllIlI1ll1IIlll1Ill);
llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1.appendChild(l1l1IlIIIl111Il111lIIlI1l);
lII1I1IIIlIll11lllllIIIl1.appendChild(I1lllIIlI111l1IIII1l1lII1);
lII1I1IIIlIll11lllllIIIl1.appendChild(Ill111lI1Ill11IIlIII11ll1);
lII1I1IIIlIll11lllllIIIl1.appendChild(l1lIIIlI1I11Il11IlI11llIl);
llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1.appendChild(lII1I1IIIlIll11lllllIIIl1);
I1IIIIIlIIIlIll1llllIIIl1.appendChild(IIl1ll1IIllIII1l111111lll);
I1IIIIIlIIIlIll1llllIIIl1.appendChild(II1II1IIllI11lllllI111II1);
I1IIIIIlIIIlIll1llllIIIl1.appendChild(IIl1lIIIIl111lII11llII1I1);
llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1.appendChild(I1IIIIIlIIIlIll1llllIIIl1);
Il1lI1I1I1llIl11II11IIlII.appendChild(lllIIl1I1lllIlI1ll111II11);
Il1lI1I1I1llIl11II11IIlII.appendChild(llIlII1IIl1ll11llllI1II11);
Il1lI1I1I1llIl11II11IIlII.appendChild(IIl1IIIllI1l1lI1lllIlI1lI);
llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1.appendChild(Il1lI1I1I1llIl11II11IIlII);
IIllI1lII1II1I11ll1IlI1ll.appendChild(lII1lIl1ll1IlIIlIIl11IlIl);
IIllI1lII1II1I11ll1IlI1ll.appendChild(lIlI1I1I1l1lIlIll1II1lIll);
IIllI1lII1II1I11ll1IlI1ll.appendChild(l1lIll1II11Il1llllllIll1l);
llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1.appendChild(IIllI1lII1II1I11ll1IlI1ll);
III1Il1lll1ll11I1llI1I1lI.appendChild(ll1Il1lllIl1lII1ll1llIlll);
III1Il1lll1ll11I1llI1I1lI.appendChild(lI1lI1lI1lIllIl1Il1lI1IlI);
III1Il1lll1ll11I1llI1I1lI.appendChild(lIII1111Ill1IllllI111IIII);
llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1.appendChild(III1Il1lll1ll11I1llI1I1lI);
IIII1lI1ll11ll1lIll11111l.appendChild(llI1lI1llIlI1I1lI1lI11l1I);
IIII1lI1ll11ll1lIll11111l.appendChild(I1ll11ll11I1ll11IlII1111l);
IIII1lI1ll11ll1lIll11111l.appendChild(l11III1l1Il1I111lIl1I11lI);
llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1.appendChild(IIII1lI1ll11ll1lIll11111l);
lIllIIl11l1IIllIlIIl11lI1.appendChild(lIlIlIl1IlIlllI1l11Il1Il1);
lIllIIl11l1IIllIlIIl11lI1.appendChild(Il11l1IlllIl111ll1lIll1l1);
lIllIIl11l1IIllIlIIl11lI1.appendChild(Illl1lIIlI1III11IIlll1l11);
llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1.appendChild(lIllIIl11l1IIllIlIIl11lI1);
llI11lIII11ll1ll1I1ll1II1.appendChild(Il1111l1III11IllII11lI11l);
llI11lIII11ll1ll1I1ll1II1.appendChild(lI1l1III111I111IllIIIl1Il);
llI11lIII11ll1ll1I1ll1II1.appendChild(l11III1I1lll1lIII1IlIIlII);
llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1.appendChild(llI11lIII11ll1ll1I1ll1II1);
ll1ll1111Illl1I11I1l111II.appendChild(l1IlI1II11I1llII11lll1III);
ll1ll1111Illl1I11I1l111II.appendChild(IllI1I1llII11II111llI11I1);
ll1ll1111Illl1I11I1l111II.appendChild(llIIlI1lIIllllllIlI1l1l11);
llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1.appendChild(ll1ll1111Illl1I11I1l111II);
I111l1II1111l1l1I11I11l1I.appendChild(Ill1lIlI11ll11I11lllIlIl1);
I111l1II1111l1l1I11I11l1I.appendChild(lIIIIIl1IIIlllll1lI1Ill1I);
I111l1II1111l1l1I11I11l1I.appendChild(llll1I1llIlI1111lIlII1l1I);
I111l1II1111l1l1I11I11l1I.appendChild(III111IlI1l11I1I11lIl1IIl);
llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1.appendChild(I111l1II1111l1l1I11I11l1I);
llI11lIlI111lllllllll11Il.appendChild(lll11lIII1I1lI11l1l1lll1l);
llI11lIlI111lllllllll11Il.appendChild(IIl1lll1lll1l1III111IlllI);
llI11lIlI111lllllllll11Il.appendChild(lII11lIIIII1llIIlI1IlIlII);
llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1.appendChild(llI11lIlI111lllllllll11Il);
Il1l1III1l1IIllIII1l11111.appendChild(l1l1Il1III11Il11IlII1Il1I);
Il1l1III1l1IIllIII1l11111.appendChild(IlllII11lI11111I1lI11l1lI);
Il1l1III1l1IIllIII1l11111.appendChild(lIlIlll1IIIlIllIIIl11I11l);
llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1.appendChild(Il1l1III1l1IIllIII1l11111);
llIII1Il11lIl11llI1llIIlI.appendChild(ll1IllllIllI1lIlII11IIIlI);
llIII1Il11lIl11llI1llIIlI.appendChild(IIIII11II1llIIIlI111lIll1);
llIII1Il11lIl11llI1llIIlI.appendChild(llIl1Il1lIllllIlIIIIIIIIl);
llIII1Il11lIl11llI1llIIlI.appendChild(lII111II1l11IllllI1l1l1I1);
llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1.appendChild(llIII1Il11lIl11llI1llIIlI);
llIIlI1lIIllllII11lI1Il1I.appendChild(lllI11IIIlIlI1Il11I1Il1I1);
llIIlI1lIIllllII11lI1Il1I.appendChild(l1IlI1l1II1lI111II1lll1I1);
llIIlI1lIIllllII11lI1Il1I.appendChild(lI1lI11l1I1IllIII1IIII11I);
llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1.appendChild(llIIlI1lIIllllII11lI1Il1I);
IIlI1lllIII1IIl11llIll1I1.appendChild(I1IlI1l11IlIlI1IIl1lll1Il);
IIlI1lllIII1IIl11llIll1I1.appendChild(l11l1l1lllI1IlI11I1Il1I1I);
IIlI1lllIII1IIl11llIll1I1.appendChild(Ill11l1Il1lI1lII1Il1l111I);
llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1.appendChild(IIlI1lllIII1IIl11llIll1I1);
lIIIIIIl11IIII1111II11lII.appendChild(II1ll11l11l11lIllIll1IIlI);
lIIIIIIl11IIII1111II11lII.appendChild(llllIl1I111l11lIlII1l1I11);
lIIIIIIl11IIII1111II11lII.appendChild(IIlI1ll11l11Il1ll11I1I1II);
lIIIIIIl11IIII1111II11lII.appendChild(lI1lllI1I1III111IIl11lI1I);
llllI11Il1l1lI11I11lIl1l1.appendChild(lIIIIIIl11IIII1111II11lII);
llll1Il1IIIll11Illl1I1IIl.appendChild(IlIllI1llI11llll1llIl1I1I);
llll1Il1IIIll11Illl1I1IIl.appendChild(llIIII111lIIlll1I11l1llIl);
l1lll1I1111lIll1lll11l1lI.appendChild(llll1Il1IIIll11Illl1I1IIl);
l1111Il1IIll11lIl1IIIll1I.appendChild(I111lIIIIIlIII1III11lIlll);
l1111Il1IIll11lIl1IIIll1I.appendChild(I1Il11II1Il1I1lIIIl11llII);
l1111Il1IIll11lIl1IIIll1I.appendChild(lIl1IllI1II1IlII111111I1I);
l1lll1I1111lIll1lll11l1lI.appendChild(l1111Il1IIll11lIl1IIIll1I);
I11lIIllII11I1I11lI1I1l1l.appendChild(llllIlllII1ll1lII11llI1l1);
I11lIIllII11I1I11lI1I1l1l.appendChild(Illllll11lI1IlIll11I1l1Il);
I11lIIllII11I1I11lI1I1l1l.appendChild(I1llll1ll11111IIllIll1IIl);
l1lll1I1111lIll1lll11l1lI.appendChild(I11lIIllII11I1I11lI1I1l1l);
l1lIIIIIll1l1lIIIlIIlll11.appendChild(I1lI1Il1I1I11lIIl1Ill11l1);
l1lIIIIIll1l1lIIIlIIlll11.appendChild(l1IlI11lI1ll1l1I1I1llIl1I);
l1lIIIIIll1l1lIIIlIIlll11.appendChild(lI1lII1ll1I1Il11lI1l11II1);
l1lIIIIIll1l1lIIIlIIlll11.appendChild(lIl1111I111IIIIllI1IllII1);
lllIl1IIllIlII1111IlIIll1.appendChild(l1lIIIIIll1l1lIIIlIIlll11);
lllI111I1lIll111I1IIIlIll.appendChild(Il1I11Ill11I1IIl1lIl1l1ll);
lllI111I1lIll111I1IIIlIll.appendChild(Ill1ll1I1I1lIlIlIlllII11l);
lllI111I1lIll111I1IIIlIll.appendChild(l1I1Il1lllIIl1Ill11lII111);
lllIl1IIllIlII1111IlIIll1.appendChild(lllI111I1lIll111I1IIIlIll);
l111111l1l1lll11111l111II.appendChild(II1lll111llIllII1111I1111);
l111111l1l1lll11111l111II.appendChild(llll11III1lllllIIl1I1IllI);
l111111l1l1lll11111l111II.appendChild(lll1Ill1lIl1I1IlIllII1lIl);
lllIl1IIllIlII1111IlIIll1.appendChild(l111111l1l1lll11111l111II);
Ill1I1lIlIlllII1Illll1Il1.appendChild(I1lIIllIl1111I1l1lll1ll11);
Ill1I1lIlIlllII1Illll1Il1.appendChild(IlII1llI1I1IlIIIll1lIIl1l);
Ill1I1lIlIlllII1Illll1Il1.appendChild(I1I11IIl1l1llI11lI1II1I1l);
Ill1I1lIlIlllII1Illll1Il1.appendChild(lllI1lI1l1lIl1lIllIl1I1l1);
lllIl1IIllIlII1111IlIIll1.appendChild(Ill1I1lIlIlllII1Illll1Il1);
l1l11lI1IlI1l1lllI1IIIl11.appendChild(l11lll1l1ll1II1Il1lIlIIll);
l1l11lI1IlI1l1lllI1IIIl11.appendChild(lIl11IlII1I1llIl111III11l);
l1l11lI1IlI1l1lllI1IIIl11.appendChild(llllIlI1l1IlIIlI1IIlIIlIl);
l1l11lI1IlI1l1lllI1IIIl11.appendChild(Illll11Il1I1IIlI1lllIlIII);
lllIl1IIllIlII1111IlIIll1.appendChild(l1l11lI1IlI1l1lllI1IIIl11);
Ill1lII1Il1IIlIIlIIlllIII.appendChild(ll1ll11llIIllIl1l1111IIIl);
Ill1lII1Il1IIlIIlIIlllIII.appendChild(l1ll11IIIIlI1lIlIIIlIl11I);
Ill1lII1Il1IIlIIlIIlllIII.appendChild(l1II1llllIllI111IllIIlllI);
Ill1lII1Il1IIlIIlIIlllIII.appendChild(Ill11l11I1111lll111l1IlI1);
lllIl1IIllIlII1111IlIIll1.appendChild(Ill1lII1Il1IIlIIlIIlllIII);
l1IIII1IIIlllI1I1I1IIlI11.appendChild(II1lI1IIl1I11l1IIlI1l1IIl);
l1IIII1IIIlllI1I1I1IIlI11.appendChild(III11II1IlI1I111lllIl1IIl);
l1IIII1IIIlllI1I1I1IIlI11.appendChild(llIl1IIIIII1111II11I111ll);
lllIl1IIllIlII1111IlIIll1.appendChild(l1IIII1IIIlllI1I1I1IIlI11);
l1lII11lllIl1IlIlI1I1IlI1.appendChild(IIIl1ll1l11ll11lIl1I1I11l);
l1lII11lllIl1IlIlI1I1IlI1.appendChild(llIIll1Il1I111lll1I1111I1);
l1lII11lllIl1IlIlI1I1IlI1.appendChild(l1l1lll1I1I11l1Ill1IlllII);
lllIl1IIllIlII1111IlIIll1.appendChild(l1lII11lllIl1IlIlI1I1IlI1);
I1lllI1lIII1lllll11IlII1l.appendChild(llI111ll1IIll1Ill1l1llll1);
I1lllI1lIII1lllll11IlII1l.appendChild(lI1IlI1IlIllI11I11llI11lI);
I1lllI1lIII1lllll11IlII1l.appendChild(I1IIIll1lI111lIl11Il11llI);
lllIl1IIllIlII1111IlIIll1.appendChild(I1lllI1lIII1lllll11IlII1l);
I1lI11IlIlI1IIIl1Illl11l1.appendChild(lIl1lI1lIl1lllIl1l1llllIl);
I1lI11IlIlI1IIIl1Illl11l1.appendChild(I11IIlIlII11111ll11I1IlII);
I1lI11IlIlI1IIIl1Illl11l1.appendChild(Il1lIIl1l11IIIIIl1lI1IIIl);
lllIl1IIllIlII1111IlIIll1.appendChild(I1lI11IlIlI1IIIl1Illl11l1);
llIlI1lll1lll1IlI1l1IlI11.appendChild(I11l1l1I1Il1IIIII1IlII1Il);
llIlI1lll1lll1IlI1l1IlI11.appendChild(I11llI1lIl1I1IllIllllI1ll);
llIlI1lll1lll1IlI1l1IlI11.appendChild(I11lI1IlIl1III1I1I111I1I1);
lllIl1IIllIlII1111IlIIll1.appendChild(llIlI1lll1lll1IlI1l1IlI11);
IlI1I11lII11lIlI1lIl1I1II.appendChild(I1II11lII1lII11IIlI111l1l);
IlI1I11lII11lIlI1lIl1I1II.appendChild(llIIIlIII1I1Il11IlI11l1lI);
IlI1I11lII11lIlI1lIl1I1II.appendChild(I1IIIllIII1IllIl1lllIl1I1);
IlI1I11lII11lIlI1lIl1I1II.appendChild(lIl1I1Il1IIll1l1lll1I11Il);
lllIl1IIllIlII1111IlIIll1.appendChild(IlI1I11lII11lIlI1lIl1I1II);
I1I1IlIlIIIll11l1IlII1lI1.appendChild(IIllIl1l1lI11Il1lIlll1lII);
I1I1IlIlIIIll11l1IlII1lI1.appendChild(llIl1IIIlIIllIII1IllI1l1l);
I1I1IlIlIIIll11l1IlII1lI1.appendChild(lIIIIl11lIIIIllIlllIIl1lI);
lllIl1IIllIlII1111IlIIll1.appendChild(I1I1IlIlIIIll11l1IlII1lI1);
ll11lI1lIlll11IIIl11lII1I.appendChild(lII1lllIl1llIIlI11IIl1I1I);
ll11lI1lIlll11IIIl11lII1I.appendChild(III11l11l1l111lIlIl1IlIll);
ll11lI1lIlll11IIIl11lII1I.appendChild(lII1ll1I1lll1lIIIlIlIIIIl);
ll11lI1lIlll11IIIl11lII1I.appendChild(llIl11lIl11IIl11IIIIIIII1);
lllIl1IIllIlII1111IlIIll1.appendChild(ll11lI1lIlll11IIIl11lII1I);
lI1111IllIl1111l1Il1IIIIl.appendChild(lII1llIl1Il11I1I1l1IIIIIl);
lI1111IllIl1111l1Il1IIIIl.appendChild(lIIl1l1llI1l1l1Illl1Illl1);
lI1111IllIl1111l1Il1IIIIl.appendChild(l111ll1I1l11I11I1I1I11l1I);
lllIl1IIllIlII1111IlIIll1.appendChild(lI1111IllIl1111l1Il1IIIIl);
lIIIl1I11llll1lI111IIl111.appendChild(I1l11lIIlll1lI1III1IIIIll);
lIIIl1I11llll1lI111IIl111.appendChild(lIIIII1II1llIl11111IlllI1);
lIIIl1I11llll1lI111IIl111.appendChild(IlIl1I1I11IIl1I1I1ll1lIll);
lllIl1IIllIlII1111IlIIll1.appendChild(lIIIl1I11llll1lI111IIl111);
lI1lll1lIl1lII1llII1IIl11.appendChild(lIIlll1III111lI1I1l1I1l1l);
lI1lll1lIl1lII1llII1IIl11.appendChild(I1I111IlIII1l11lIII1II1Il);
lI1lll1lIl1lII1llII1IIl11.appendChild(Il111IIlIIIIlI1IIll11l11I);
lllIl1IIllIlII1111IlIIll1.appendChild(lI1lll1lIl1lII1llII1IIl11);
Illll1I1lllI111I1l11IlII1.appendChild(IIIll1IIIl1I1111llllIIII1);
Illll1I1lllI111I1l11IlII1.appendChild(lll1lI1I1lIIlIII11l11l1ll);
Illll1I1lllI111I1l11IlII1.appendChild(lIII11ll1llllI11l1lll1l1I);
lllIl1IIllIlII1111IlIIll1.appendChild(Illll1I1lllI111I1l11IlII1);
lIl11l11l1IllIIIIl1l1l1I1.appendChild(Il11l11I1llIIl11l11I1l1II);
lIl11l11l1IllIIIIl1l1l1I1.appendChild(IIlIl11l1IlIII11I1II1l1II);
lIl11l11l1IllIIIIl1l1l1I1.appendChild(IlI11I111IIlII11Il1Il1lII);
lllIl1IIllIlII1111IlIIll1.appendChild(lIl11l11l1IllIIIIl1l1l1I1);
ll1Ill1l1I1lllllIl1l1lIl1.appendChild(l111Illl1IIIll1lIl1I1I1I1);
ll1Ill1l1I1lllllIl1l1lIl1.appendChild(I1Il11lIl11II1l111111I1II);
ll1Ill1l1I1lllllIl1l1lIl1.appendChild(IlII1l11l1lIl11I11Il1lll1);
ll1Ill1l1I1lllllIl1l1lIl1.appendChild(lIIlI111lllIIIlI11ll11Il1);
lllIl1IIllIlII1111IlIIll1.appendChild(ll1Ill1l1I1lllllIl1l1lIl1);
IlllII11Il1111l1llI11lIll.appendChild(lI1IIl1Ill1l11I1Ill1Illll);
IlllII11Il1111l1llI11lIll.appendChild(IlIlIIIl1lIl11IllI1IlllI1);
IlllII11Il1111l1llI11lIll.appendChild(Il11llllIllI1IIII1lI1I1II);
IlllII11Il1111l1llI11lIll.appendChild(lllll1111IIIlII1lIlIIll1I);
lllIl1IIllIlII1111IlIIll1.appendChild(IlllII11Il1111l1llI11lIll);
II1IIIlIII11IIlIllllI1111.appendChild(l1l1lIl11I11I1llll11II111);
II1IIIlIII11IIlIllllI1111.appendChild(I1IIlll1I1IIIl1Il1Il1I111);
II1IIIlIII11IIlIllllI1111.appendChild(II1III11Il1Il11l1I1IIl1II);
lllIl1IIllIlII1111IlIIll1.appendChild(II1IIIlIII11IIlIllllI1111);
ll11I1lIl1I1I1IIl1II1II1I.appendChild(l1l11l1II111Ill11l111IllI);
ll11I1lIl1I1I1IIl1II1II1I.appendChild(l11II11Illl1lIlI1llI1IIII);
ll11I1lIl1I1I1IIl1II1II1I.appendChild(Ill1lI11lII1lIIIll11Ill11);
lllIl1IIllIlII1111IlIIll1.appendChild(ll11I1lIl1I1I1IIl1II1II1I);
l111ll1lI111lIII1l1I1l11l.appendChild(ll1Il11llll1lIlllIlIl1ll1);
l111ll1lI111lIII1l1I1l11l.appendChild(l1Il1IIIIIIII1ll1l1IIl111);
l111ll1lI111lIII1l1I1l11l.appendChild(lI1Ill1Ill1lI11I11II1l11l);
lllIl1IIllIlII1111IlIIll1.appendChild(l111ll1lI111lIII1l1I1l11l);
III11Ill1lll1l11lllIlIII1.appendChild(lI1I11111Ill1lIIIllIlllll);
III11Ill1lll1l11lllIlIII1.appendChild(llIIIllI1lIl111lI1IlIlllI);
III11Ill1lll1l11lllIlIII1.appendChild(lll1lIlIII1I1llIIIIIIll1l);
lllIl1IIllIlII1111IlIIll1.appendChild(III11Ill1lll1l11lllIlIII1);
ll1lI111I1111111llIl1lIIl.appendChild(IIII1llll1l1I11lI111lII11);
ll1lI111I1111111llIl1lIIl.appendChild(IlI111Ill11lll1lIl1lll11l);
ll1lI111I1111111llIl1lIIl.appendChild(I1IIlII11Il1Illlll1I11III);
lllIl1IIllIlII1111IlIIll1.appendChild(ll1lI111I1111111llIl1lIIl);
I11l11l1IlII1lIIl11lIIlI1.appendChild(ll1IIll1IlIll1Il1I1I1lllI);
I11l11l1IlII1lIIl11lIIlI1.appendChild(ll111l1I11IIll1l11lll1I11);
I11l11l1IlII1lIIl11lIIlI1.appendChild(I1lll111I1l111l1lII1IIllI);
lllIl1IIllIlII1111IlIIll1.appendChild(I11l11l1IlII1lIIl11lIIlI1);
lII1l1Il1l1ll11l1Ill1Ill1.appendChild(Ill11ll111III11lI111IIl11);
lII1l1Il1l1ll11l1Ill1Ill1.appendChild(IIIII111Ill1II11llllII1I1);
lII1l1Il1l1ll11l1Ill1Ill1.appendChild(ll1I11Il11l1Ill1IlIIlIlI1);
II1lIIl1I11IlIlll1lIlllII.appendChild(lII1l1Il1l1ll11l1Ill1Ill1);
IIlIII1I11l1lI11ll1lIl11l.appendChild(lI1IIII11ll11l11I1lII11lI);
IIlIII1I11l1lI11ll1lIl11l.appendChild(lIIIll111II11111lIl1IlII1);
IIlIII1I11l1lI11ll1lIl11l.appendChild(llllIl1IlIIlll1l1l1IlII1I);
II1lIIl1I11IlIlll1lIlllII.appendChild(IIlIII1I11l1lI11ll1lIl11l);
I111l1lIlIIllI1111I1lI1lI.appendChild(IIIllIIll1l11II1I11IlI11I);
I111l1lIlIIllI1111I1lI1lI.appendChild(lII1I1IIlIIlll11l1llIl1lI);
I111l1lIlIIllI1111I1lI1lI.appendChild(I1IIllI1l111I1Il1llIl11lI);
II1lIIl1I11IlIlll1lIlllII.appendChild(I111l1lIlIIllI1111I1lI1lI);
l1IIIIllllI1lIl1IIIl1I1ll.appendChild(Il11I1IlIIIlIlIll1IIIIl1I);
l1IIIIllllI1lIl1IIIl1I1ll.appendChild(I1lllIIllllIII11IlI1II11l);
l1IIIIllllI1lIl1IIIl1I1ll.appendChild(I1II11I1l111I111l1l1Ill1l);
II1lIIl1I11IlIlll1lIlllII.appendChild(l1IIIIllllI1lIl1IIIl1I1ll);
IlI11I11llI1I11IlI1l1Il11.appendChild(II1IllI1lI1IIII1IlIllII1l);
IlI11I11llI1I11IlI1l1Il11.appendChild(l1I1IlIl1Ill1lIlIlIlI1l1I);
IlI11I11llI1I11IlI1l1Il11.appendChild(IlIII1Il1II1I1II1Il1Illl1);
IlI11I11llI1I11IlI1l1Il11.appendChild(I1Il1ll1l1lI1I1111lIIl1l1);
II1lIIl1I11IlIlll1lIlllII.appendChild(IlI11I11llI1I11IlI1l1Il11);
I1l11llIlIIl111II11Il1lll.appendChild(IIlI1I1IlI1l1llIIl1111lII);
I1l11llIlIIl111II11Il1lll.appendChild(llI11Ill11l111l1IlIll1II1);
I1l11llIlIIl111II11Il1lll.appendChild(lllll11111ll1l1ll1l1lIlII);
II1lIIl1I11IlIlll1lIlllII.appendChild(I1l11llIlIIl111II11Il1lll);
l1lIlIIIIIIIl1lI111l11l1l.appendChild(I11llI1I1lllllI1111l1l1lI);
l1lIlIIIIIIIl1lI111l11l1l.appendChild(ll1I1I1I1IIll11II11Il111I);
l1lIlIIIIIIIl1lI111l11l1l.appendChild(II11ll111lIIlIlll1lIl1lIl);
II1lIIl1I11IlIlll1lIlllII.appendChild(l1lIlIIIIIIIl1lI111l11l1l);
I111lI1lIIII1IlIIIIIII1ll.appendChild(llIl1Il1lIIIl11lIl1II1111);
I111lI1lIIII1IlIIIIIII1ll.appendChild(III1I1Il1ll1I1l1IIII111lI);
I111lI1lIIII1IlIIIIIII1ll.appendChild(III11IlI11lll1lIIIIII1lIl);
II1lIIl1I11IlIlll1lIlllII.appendChild(I111lI1lIIII1IlIIIIIII1ll);
lIIlI1IIIIlIIII1lll1I11lI.appendChild(II111l111Illl1I11ll1I1ll1);
lIIlI1IIIIlIIII1lll1I11lI.appendChild(I11lIl1IIl1lIlll1llIllll1);
lIIlI1IIIIlIIII1lll1I11lI.appendChild(lI1Ill1l111l1l1111ll11Ill);
lIIlI1IIIIlIIII1lll1I11lI.appendChild(l1I1lIl1IIlI111I1Il1I1IIl);
II1lIIl1I11IlIlll1lIlllII.appendChild(lIIlI1IIIIlIIII1lll1I11lI);
ll1I11IllIl1lI1lI1Il1lI1I.appendChild(I1IIl11IIIlI1l1ll11Il11II);
ll1I11IllIl1lI1lI1Il1lI1I.appendChild(lIl1I1IIII1llI11IIllIIlII);
ll1I11IllIl1lI1lI1Il1lI1I.appendChild(ll11I1111l1lI1Ill1Ill1111);
II1lIIl1I11IlIlll1lIlllII.appendChild(ll1I11IllIl1lI1lI1Il1lI1I);
lllIllIIIllIl1I11I11lIIlI.appendChild(llIl1l11I11III111ll1ll1Il);
lllIllIIIllIl1I11I11lIIlI.appendChild(l1l1I1ll1l111lIlI11lIl1II);
lllIllIIIllIl1I11I11lIIlI.appendChild(Ill1l1l1111ll1Illl1IllllI);
II1lIIl1I11IlIlll1lIlllII.appendChild(lllIllIIIllIl1I11I11lIIlI);
l111I1IIIIIllIl11lI11IIII.appendChild(llI111l1I1Il1lI1l1ll1lIl1);
l111I1IIIIIllIl11lI11IIII.appendChild(I11l1IIIlIlI1lII1llIl1l1l);
l111I1IIIIIllIl11lI11IIII.appendChild(I1IlI11lI11IlI1lll1IlIll1);
l111I1IIIIIllIl11lI11IIII.appendChild(II1llllIlI1I1I1II1lII1I1l);
II1lIIl1I11IlIlll1lIlllII.appendChild(l111I1IIIIIllIl11lI11IIII);
Il1IIIIl11IlII11IIlIll1ll.appendChild(III1llIll1Ill1II1IIllIlII);
Il1IIIIl11IlII11IIlIll1ll.appendChild(Il11l1II1111Il1llIIll1Ill);
Il1IIIIl11IlII11IIlIll1ll.appendChild(lI1II1IIlIl11llI1IlI1lIll);
lIlIl111I1l1llI1Illl1IIII.appendChild(Il1IIIIl11IlII11IIlIll1ll);
IlIII1l1IIIll1lIll11III11.appendChild(III1IIIIl1l1I1I111lIII11I);
IlIII1l1IIIll1lIll11III11.appendChild(IIl1lIIl11llll1llIIll1llI);
IlIII1l1IIIll1lIll11III11.appendChild(III1I1llIll1Il1IIlII1II1l);
lIlIl111I1l1llI1Illl1IIII.appendChild(IlIII1l1IIIll1lIll11III11);
Ill1lI1111I11I1lII111l1ll.appendChild(lll1I1I1II1IlI1IlIIIl11l1);
Ill1lI1111I11I1lII111l1ll.appendChild(l11II1l1lII1IlIlIIIll1Il1);
Ill1lI1111I11I1lII111l1ll.appendChild(lIIlII11Il1ll1l1llIIlI1ll);
lIlIl111I1l1llI1Illl1IIII.appendChild(Ill1lI1111I11I1lII111l1ll);
lIII1l11I1l11lI111IllI1lI.appendChild(llI1lIl1I1IIlIllII1Ill1ll);
lIII1l11I1l11lI111IllI1lI.appendChild(I1lI1ll1111II1lllI111IIlI);
lIII1l11I1l11lI111IllI1lI.appendChild(l111II1IlIIl1Illlll11111l);
lIlIl111I1l1llI1Illl1IIII.appendChild(lIII1l11I1l11lI111IllI1lI);
IIlI1lIl11IIII1l11I1I1l1l.appendChild(II11111ll1I1llI1111I1II1l);
IIlI1lIl11IIII1l11I1I1l1l.appendChild(l1I1I111I1I1llllll11lllI1);
IIlI1lIl11IIII1l11I1I1l1l.appendChild(Il1lIIIl1I1I1I1IIlIllll1I);
lIlIl111I1l1llI1Illl1IIII.appendChild(IIlI1lIl11IIII1l11I1I1l1l);
lII11lIl1l111I1lIII1I1lII.appendChild(lIII1Il1lIIl1lllIIlIllI1l);
lII11lIl1l111I1lIII1I1lII.appendChild(lIIIIll1llll1II1lIlIIIlIl);
lII11lIl1l111I1lIII1I1lII.appendChild(lIIllIIIlIlII1I11lI1IllIl);
lIlIl111I1l1llI1Illl1IIII.appendChild(lII11lIl1l111I1lIII1I1lII);
lI1lIIl1l111IIlI1lll11IIl.appendChild(Ill1l11I1lI1lllllIl1l11lI);
lI1lIIl1l111IIlI1lll11IIl.appendChild(l11IlII1lIl1lllll1l1Il11l);
lI1lIIl1l111IIlI1lll11IIl.appendChild(lIIlIlIl1Il1ll111IlIII11l);
lIlIl111I1l1llI1Illl1IIII.appendChild(lI1lIIl1l111IIlI1lll11IIl);
ll1IlII1II1llI1I111IlI1II.appendChild(lIll111I111I1lII1I11lIII1);
ll1IlII1II1llI1I111IlI1II.appendChild(llII1ll111lIIIlllIIlllI1l);
ll1IlII1II1llI1I111IlI1II.appendChild(IIl1II1ll11I1l1lllIll1lll);
lIlIl111I1l1llI1Illl1IIII.appendChild(ll1IlII1II1llI1I111IlI1II);
IllIIl1IIlll1l1Il1IIlI11I.appendChild(ll1l1lIIlI11IlIII1II1llll);
IllIIl1IIlll1l1Il1IIlI11I.appendChild(ll1ll1ll1I1l11I11I1ll1ll1);
IllIIl1IIlll1l1Il1IIlI11I.appendChild(IlIIIIIll1111lI1IIll1I1ll);
lIlIl111I1l1llI1Illl1IIII.appendChild(IllIIl1IIlll1l1Il1IIlI11I);
lI1IIl1II1I1III1I1l11ll1I.appendChild(I1lIlI1IlIl11IIlIlI11Il11);
lI1IIl1II1I1III1I1l11ll1I.appendChild(I1II1lII1111l1lIlIIl1I11l);
lI1IIl1II1I1III1I1l11ll1I.appendChild(I111IllII11I1lllIIlIIl11l);
lIlIl111I1l1llI1Illl1IIII.appendChild(lI1IIl1II1I1III1I1l11ll1I);
lIl11l1IIl1IIIl111lIlII1I.appendChild(l1llIIlI1II11llIIlI111111);
lIl11l1IIl1IIIl111lIlII1I.appendChild(lIlI11IlIl1ll1II11lIIIlIl);
lIl11l1IIl1IIIl111lIlII1I.appendChild(lIlIl11I1l1l1lll11IlIllI1);
lIlIl111I1l1llI1Illl1IIII.appendChild(lIl11l1IIl1IIIl111lIlII1I);
lII1I1I1l1llIIIll11lIll1l.appendChild(lII11lI1II1lll1lIlllllI11);
lII1I1I1l1llIIIll11lIll1l.appendChild(I1I11IIlIl11I1lIIl1llIl11);
lII1I1I1l1llIIIll11lIll1l.appendChild(lI1Illl1llIlll1ll1I11ll11);
l1lIlI1IllIlIIIlI1Il1l1II.appendChild(lII1I1I1l1llIIIll11lIll1l);
lI11l1lIllllllI11I1lI1lII.appendChild(lI1I1l1lII1lIIlI1l11IlI1I);
lI11l1lIllllllI11I1lI1lII.appendChild(IIl11II1l1llllllI11I1llI1);
lI11l1lIllllllI11I1lI1lII.appendChild(l111lIllII1IIIlI111IlIl1l);
l1lIlI1IllIlIIIlI1Il1l1II.appendChild(lI11l1lIllllllI11I1lI1lII);
llI1lll11llI11lIlIII11l11.appendChild(I1l1l11Il1I11IIl1l1Il1III);
llI1lll11llI11lIlIII11l11.appendChild(l1II111lI11l11I1IlllllI1l);
llI1lll11llI11lIlIII11l11.appendChild(IlIllll1lIl1III1l111l111I);
l1lIlI1IllIlIIIlI1Il1l1II.appendChild(llI1lll11llI11lIlIII11l11);
llllI1lllI1ll1IIIIllllIll.appendChild(l11Il1Il1I1I1l11l111I1llI);
llllI1lllI1ll1IIIIllllIll.appendChild(Il1lllIl1lIIlI1ll11I1IIll);
llllI1lllI1ll1IIIIllllIll.appendChild(IIllII1IllIIIIlIll1ll1IIl);
l1lIlI1IllIlIIIlI1Il1l1II.appendChild(llllI1lllI1ll1IIIIllllIll);
l111l11II1l1I1lI1l11Illl1.appendChild(I1III1llI1l1IIl1lllII11I1);
l111l11II1l1I1lI1l11Illl1.appendChild(I1IlIII1l1l11111Il1lIIIlI);
l111l11II1l1I1lI1l11Illl1.appendChild(I1IIl1llI111lI11111ll11Il);
l1lIlI1IllIlIIIlI1Il1l1II.appendChild(l111l11II1l1I1lI1l11Illl1);
IIlIIll1lIIII1I1IIl1I1II1.appendChild(I1IllII1lIllll1I1IIlIl11I);
IIlIIll1lIIII1I1IIl1I1II1.appendChild(I1lI111I1lllIllllllllIl1I);
IIlIIll1lIIII1I1IIl1I1II1.appendChild(lllllII1Il1lI1IlIlI11llI1);
l1lIlI1IllIlIIIlI1Il1l1II.appendChild(IIlIIll1lIIII1I1IIl1I1II1);
II1llllllll11ll1lIIl1111I.appendChild(ll1I1IIIl11IllIllll1lll1l);
II1llllllll11ll1lIIl1111I.appendChild(llIIIllI1IIlII1IlI1111lIl);
II1llllllll11ll1lIIl1111I.appendChild(lllI1I1II11lIlII1I1111IlI);
l1lIlI1IllIlIIIlI1Il1l1II.appendChild(II1llllllll11ll1lIIl1111I);
l1111Il1lllII1II1IIIllIll.appendChild(IlIlIIIlI1ll1Il11I11ll1ll);
l1111Il1lllII1II1IIIllIll.appendChild(lIll11II111Il11I11llII1I1);
l1111Il1lllII1II1IIIllIll.appendChild(lIl1I11IllII1IlIlII1Il1II);
l1lIlI1IllIlIIIlI1Il1l1II.appendChild(l1111Il1lllII1II1IIIllIll);
I1II1II1I1I1Il11Il1II1I11.appendChild(lIlI1I1llI1IlI1Il1lll1l11);
I1II1II1I1I1Il11Il1II1I11.appendChild(ll1I1IIII1I111IIllll11I1I);
I1II1II1I1I1Il11Il1II1I11.appendChild(IlI11lIlI1l11l111I1l11Il1);
l1lIlI1IllIlIIIlI1Il1l1II.appendChild(I1II1II1I1I1Il11Il1II1I11);
IlI11lIII11llIlIl11ll11l1.appendChild(l11l111111l1I1II11IIll1Il);
IlI11lIII11llIlIl11ll11l1.appendChild(l1l1IIlllIIll1ll1IIlIlIII);
IlI11lIII11llIlIl11ll11l1.appendChild(lIl11IIlllI1III1l111IIIll);
l1lIlI1IllIlIIIlI1Il1l1II.appendChild(IlI11lIII11llIlIl11ll11l1);
I1I1lIlIII1Ill11II1l1l11I.appendChild(IlI1IlIll1Illl1IIII1l1lIl);
I1I1lIlIII1Ill11II1l1l11I.appendChild(I1III11l1lIlllIIl1l1l1l1l);
I1I1lIlIII1Ill11II1l1l11I.appendChild(Il111ll1I1IIIIlI1l1Ill1II);
l1lIlI1IllIlIIIlI1Il1l1II.appendChild(I1I1lIlIII1Ill11II1l1l11I);
lIl1Il1I1ll1II1ll1l111I1I.appendChild(l1111lII11Il11IlIl1II111I);
lIl1Il1I1ll1II1ll1l111I1I.appendChild(I1Ill111IllIlll1I1Il1l1I1);
l1II1lIIIll111l11lIIlII1l.appendChild(lIl1Il1I1ll1II1ll1l111I1I);
ll111IlII1l1I11llIlIIII1l.appendChild(IlIl1Il1Il1l11l11l11lll1l);
ll111IlII1l1I11llIlIIII1l.appendChild(I1l1l1Ill1IlIlIIlIl1lIlIl);
l1II1lIIIll111l11lIIlII1l.appendChild(ll111IlII1l1I11llIlIIII1l);
IIlI11lIlll1IIIll1Illl111.appendChild(l1ll1lll1l11IllIIIIIll1lI);
IIlI11lIlll1IIIll1Illl111.appendChild(l11Il1IlII1111II1l11Il1I1);
l1II1lIIIll111l11lIIlII1l.appendChild(IIlI11lIlll1IIIll1Illl111);
lll1Ill1lI11I11Ill1I1l1ll.appendChild(lI1III1I1lIlI1ll1I1l11lll);
lll1Ill1lI11I11Ill1I1l1ll.appendChild(IIIIIl1IlI1l1I111Il111l11);
l1II1lIIIll111l11lIIlII1l.appendChild(lll1Ill1lI11I11Ill1I1l1ll);
II1IlI1Ill111l1111ll1IIIl.appendChild(I1I1ll1l1lIlI1lll1l1llIII);
II1IlI1Ill111l1111ll1IIIl.appendChild(II1lIll11111llI1II111Il1l);
l1II1lIIIll111l11lIIlII1l.appendChild(II1IlI1Ill111l1111ll1IIIl);
l1III1IIllI1ll1lIIII1lIIl.appendChild(III1I1l1IIlIlIl1l1lI1Ill1);
l1III1IIllI1ll1lIIII1lIIl.appendChild(lIIIIlIIlIIllIIlIIIlIIII1);
l1II1lIIIll111l11lIIlII1l.appendChild(l1III1IIllI1ll1lIIII1lIIl);
IIIIlI111I1l111IlI11lll1l.appendChild(I1IllllI111IIlllIlIlI1l11);
IIIIlI111I1l111IlI11lll1l.appendChild(IlIll11Il1II1111111ll1lII);
l1II1lIIIll111l11lIIlII1l.appendChild(IIIIlI111I1l111IlI11lll1l);
I1lIIl111ll1lll1l1llIlI1l.appendChild(Illl1I1l11111IlIlIIIl11I1);
I1lIIl111ll1lll1l1llIlI1l.appendChild(IlIllllI1l1I11II111l1II1l);
l1II1lIIIll111l11lIIlII1l.appendChild(I1lIIl111ll1lll1l1llIlI1l);
ll1l1I1IllI11l1I1l111IIll.appendChild(Il1IIIl1l1llIIllII1llIIlI);
ll1l1I1IllI11l1I1l111IIll.appendChild(lll11II1IIlII1l1Il11llI1I);
l1II1lIIIll111l11lIIlII1l.appendChild(ll1l1I1IllI11l1I1l111IIll);
I11I1lIII1lllII1I111lIl1I.appendChild(l11I11lI11IIl1l111IIl11ll);
I11I1lIII1lllII1I111lIl1I.appendChild(Il1I1l11l11lIIIIl1lI1l1Il);
l1II1lIIIll111l11lIIlII1l.appendChild(I11I1lIII1lllII1I111lIl1I);
IlII11l11ll1ll11I11I1IlII.appendChild(lI11I11lIl1l11ll11ll1Il1I);
IlII11l11ll1ll11I11I1IlII.appendChild(Ill11IlIlI1Il1ll11I1111lI);
l1II1lIIIll111l11lIIlII1l.appendChild(IlII11l11ll1ll11I11I1IlII);
IIIl1lI1IllI1l11I111lI11l.appendChild(I1Ill1llIIII11I1lIlI1lIII);
IIIl1lI1IllI1l11I111lI11l.appendChild(lIl1llll111lI111lllIIIl11);
l1IIlll1IllIlIIlIIlllIIII.appendChild(IIIl1lI1IllI1l11I111lI11l);
lll1lIII11l1111IlIIll1l1I.appendChild(I1111lI11I1l1lIl111Illl1l);
lll1lIII11l1111IlIIll1l1I.appendChild(I1llIl1I11lI11lII1l1lll1I);
II1l1Il11lllll1I1Ill1lIll.appendChild(lll1lIII11l1111IlIIll1l1I);
ll1111ll1II1lllllIIIl11l1.appendChild(I1IIIIlll1l1Illll1I1II11I);
ll1111ll1II1lllllIIIl11l1.appendChild(IllI11llII1I1lllII1IllI1I);
IlIll1l11l1lIlIIl1IIllI1l.appendChild(ll1111ll1II1lllllIIIl11l1);
ll1l11lIIl1I1Illll1lIl1lI.appendChild(l1I1II1llI1IIll1IIIIlIlI1);
ll1l11lIIl1I1Illll1lIl1lI.appendChild(llIl1II1lI1II11IIIIlIII1I);
IlI11IIlIIl1Illl1II1ll11l.appendChild(ll1l11lIIl1I1Illll1lIl1lI);
II11I11lIIll1lIl1ll1lIl11.appendChild(I1I11111I11IlIlII1111Il1I);
II11I11lIIll1lIl1ll1lIl11.appendChild(llIII1I11lI1IIllI1lII111I);
llIl111IIl11IlIlIll1llIl1.appendChild(II11I11lIIll1lIl1ll1lIl11);
I111IlIlIl11II1lIll1I1ll1.appendChild(I11ll1IIIIlI11IllllIlIIll);
I111IlIlIl11II1lIll1I1ll1.appendChild(lIlIlIl1lI1I1IllI1lIllIlI);
I1I1II11IlIIlI1IllI1ll11l.appendChild(I111IlIlIl11II1lIll1I1ll1);
lll1l1lIlIIIlI11lII11I11I.appendChild(IlIII1llIIlIIII111IlIII1I);
lll1l1lIlIIIlI11lII11I11I.appendChild(Il1lIlI11ll1I11I1Illll1Il);
Il111lI1II1IIlIlIIlllIII1.appendChild(lll1l1lIlIIIlI11lII11I11I);
IlI1II1II1IllIll11ll11I1l.appendChild(llIl11ll1IIl1l11IlII1llII);
IlI1II1II1IllIll11ll11I1l.appendChild(lIllIIlI1l11111Il1I1II1I1);
Il1IlIIIIIIl1l11II1Ill11l.appendChild(IlI1II1II1IllIll11ll11I1l);
IllIIIllI1I1IlI1Il1l1lIIl.appendChild(lI1l1111Il1ll11lI1II1Il1l);
IllIIIllI1I1IlI1Il1l1lIIl.appendChild(lIll11I1IlIIl111l1IlI1III);
III1lIlI1l11I1lI11III11I1.appendChild(IllIIIllI1I1IlI1Il1l1lIIl);
IIlIll1IIl1Il1l1l11lII1l1.appendChild(lI1I1llII1ll1Il11Il1l1lII);
IIlIll1IIl1Il1l1l11lII1l1.appendChild(IllI1111IIIlIl11II11lIIl1);
IlI1IllIl1l1I11IIl1lIlIIl.appendChild(IIlIll1IIl1Il1l1l11lII1l1);
llll1lIlllll1I111IIIllIl1.appendChild(ll1IllIllIIl11l1Il1I1llll);
llll1lIlllll1I111IIIllIl1.appendChild(I11IllI11II1llI1IIlIIIIll);
I11IlIIlIIlIll1Il1lI1111I.appendChild(llll1lIlllll1I111IIIllIl1);
Il1lIII1lII111lII1I1I11l1.appendChild(IIll11I1l1lI11IIIl1l1111l);
Il1lIII1lII111lII1I1I11l1.appendChild(l1Il1IlIlIIIlI11IllllIlIl);
Il1II11Il1lI11l1IIIl1l1lI.appendChild(Il1lIII1lII111lII1I1I11l1);
IlIIlII1IlIIlIIlIII11lll1.appendChild(lllIlI1l11Illl1111II1llI1);
IlIIlII1IlIIlIIlIII11lll1.appendChild(lIlII1111I1lIl111IIlIl1Il);
lIIll1lll1III1IllIll11Il1.appendChild(IlIIlII1IlIIlIIlIII11lll1);
ll1I1I1IlllI1II1Il11l11ll.appendChild(IIlIlIIlIIIIlIlI11l1Il1l1);
ll1I1I1IlllI1II1Il11l11ll.appendChild(llI1l1Ill1llll1l1lII111l1);
lIIIIl11I1111IlIIl1lI1ll1.appendChild(ll1I1I1IlllI1II1Il11l11ll);
lIIlI111II11lI11l1lI1lIll.appendChild(II1IlIIII11ll1I1111II1lll);
lIIlI111II11lI11l1lI1lIll.appendChild(ll1ll1111IIIl1I1111IIlI1I);
Il11II11IIIllllllIl1l11I1.appendChild(lIIlI111II11lI11l1lI1lIll);
II11I11lllI1111l1l1lII11l.appendChild(IIIlI1111l1IIl1I1I1I1lI11);
II11I11lllI1111l1l1lII11l.appendChild(l11II111III1l1II1I1llII1l);
lIll1I11111I1lll111l1Il11.appendChild(II11I11lllI1111l1l1lII11l);
l11I1Ill1lI1IIIl111lll11I.appendChild(llIIIlllIlIIlIlI1I11ll1l1);
l11I1Ill1lI1IIIl111lll11I.appendChild(I11Il1IlIIllIl1lllI11I111);
I1IIlIIlI11lI1llIIIll1llI.appendChild(l11I1Ill1lI1IIIl111lll11I);
lII1IIllIllI1I1I1I1l1l1Il.appendChild(lll1IllIl1Illl1IIIIl11lI1);
lII1IIllIllI1I1I1I1l1l1Il.appendChild(IIIlll1lI1II1Il1l1IIll1Il);
II1111l11ll1II11llI1IIlII.appendChild(lII1IIllIllI1I1I1I1l1l1Il);
ll1llIl1IIl1II111lI111II1.appendChild(II1l1111Ill11I1Il1l1II11I);
ll1llIl1IIl1II111lI111II1.appendChild(ll1IllIll1111Il1II1ll111I);
Il111lIl11lIl1IlI1ll1IlII.appendChild(ll1llIl1IIl1II111lI111II1);
l11IlIIIl1lllI1lIl111I11l.appendChild(I1IIIIl1111l1l1II11I1lIll);
l11IlIIIl1lllI1lIl111I11l.appendChild(lIIIlIIl1IIll1I1Ill1l11Il);
IllIIIl11llIIlI1IIlI11llI.appendChild(l11IlIIIl1lllI1lIl111I11l);
llIIlIIl111I1l11I11Il1I1l.appendChild(II1lI1l1lII1111II1IlIlll1);
llIIlIIl111I1l11I11Il1I1l.appendChild(IIlllIlI11IlIlllII1IlI1Il);
IIl1IIl1IIIIlI111I1Il11I1.appendChild(llIIlIIl111I1l11I11Il1I1l);
IIl1I1Il1Illl1l1IIIl1llll.appendChild(Il1IIlll111lIl11l1Il1Il1I);
IIl1I1Il1Illl1l1IIIl1llll.appendChild(lI11lll1I11lIIl1lII11l1Il);
l1lI1II11l111l1IlIIl1l1l1.appendChild(IIl1I1Il1Illl1l1IIIl1llll);
IlIlIIlllI1IIlI1l1I1l111I.appendChild(I1I11l11l1lI11IllII1I11l1);
IlIlIIlllI1IIlI1l1I1l111I.appendChild(ll1Il1lI1l11ll1llI11IllIl);
I1l1lI1l1l1I11l1lll111III.appendChild(IlIlIIlllI1IIlI1l1I1l111I);
ll11l1I1lIl11I1Illlll1III.appendChild(I1lIll1lIIl11IllIIIIl11lI);
ll11l1I1lIl11I1Illlll1III.appendChild(IlIIIIlII11I111l1IlIl1III);
II1lI11I1lIlll1l1lIlIIllI.appendChild(ll11l1I1lIl11I1Illlll1III);
lIlI1IlIIllIIlI1l11lllI1l.appendChild(I1l11IIIlll1IlIIII11ll1ll);
lIlI1IlIIllIIlI1l11lllI1l.appendChild(lIl1lIl1Il1lI1llIll1lll11);
l11ll111IIl1I111I1I11l1lI.appendChild(lIlI1IlIIllIIlI1l11lllI1l);
lIIIIIl1IlIl1lIIIl1lIIllI.appendChild(lIlIl1IIl1IlI1llIIIIIlIl1);
lIIIIIl1IlIl1lIIIl1lIIllI.appendChild(ll111lI11I11lIl11lI111I1I);
l1111I111l1I111I1lIIIIlIl.appendChild(lIIIIIl1IlIl1lIIIl1lIIllI);
I111II1II1ll111I1lllIl11I.appendChild(l1II1I1lIlIlI1111IlIll1ll);
I111II1II1ll111I1lllIl11I.appendChild(lll1I1I11ll1II1IlIlIll1lI);
I1IlIlI1I1IlIllI1lll1I11l.appendChild(I111II1II1ll111I1lllIl11I);
lIIlIIII1I1lll1I1I1Il1I1I.appendChild(I111l1llIl1l11lI111l11I11);
lIIlIIII1I1lll1I1I1Il1I1I.appendChild(ll1Il11IIl11lllI11I1IIll1);
l1IllIIl1I1III1lII1ll1Il1.appendChild(lIIlIIII1I1lll1I1I1Il1I1I);
ll1IIIIlI1ll1llIII1IllIll.appendChild(l1ll1ll1lIl1II1I1llIlll11);
ll1IIIIlI1ll1llIII1IllIll.appendChild(IlIIlIllIIlll11II1I11llIl);
IIIIIIl1II1III11lll1IllII.appendChild(ll1IIIIlI1ll1llIII1IllIll);
IllI1ll1I1ll1IllI11I11lI1.appendChild(I111Ill111l1II111IIIIlIll);
IllI1ll1I1ll1IllI11I11lI1.appendChild(IIlIl1l11llIll1l1lI11111I);
lI1l1ll1I1IIll111lIllIIl1.appendChild(IllI1ll1I1ll1IllI11I11lI1);
IIII1I1II11lIlIIlIll1I1I1.appendChild(II11llllllIl11I11lIlllI1I);
IIII1I1II11lIlIIlIll1I1I1.appendChild(II1ll1IIIIllI111I11lll11I);
I1lII11llIl1I1111IlIl1I1l.appendChild(IIII1I1II11lIlIIlIll1I1I1);
llll1lI11I111I1lllIlI1Ill.appendChild(IllII11IIlI1111IIIlIlIlIl);
llll1lI11I111I1lllIlI1Ill.appendChild(lI1IlII1Illl11l11I1111IIl);
l111IIlll1IlII1I111I1Il1l.appendChild(llll1lI11I111I1lllIlI1Ill);
l111l1IllI1lIIlIIIlIIl11l.appendChild(I11lIll11IlIll11111IlII11);
l111l1IllI1lIIlIIIlIIl11l.appendChild(III1I1llIIlIIllll1I1Il1ll);
lI1I11l1II1lllIll111lllll.appendChild(l111l1IllI1lIIlIIIlIIl11l);
lI11Il1lll1IIllII1l11l1Il.appendChild(lI1l11ll1II1IlI1Il11l1lIl);
lI11Il1lll1IIllII1l11l1Il.appendChild(l111ll1lI11Ill1II11l1Ill1);
IllI1lIIl1IIIlll1I1Il11II.appendChild(lI11Il1lll1IIllII1l11l1Il);
IIlI1I1lI11lllIlI1I1Ill1l.appendChild(llII1I1I1I1IIll1l1IllI1l1);
IIlI1I1lI11lllIlI1I1Ill1l.appendChild(llIl1llII111llIllII1lllll);
IIIlI1lII11ll111IIIIlIIll.appendChild(IIlI1I1lI11lllIlI1I1Ill1l);
lIII11ll1I11I11IIIll1I1ll.appendChild(IlI1l1III111111I111lIIlI1);
lIII11ll1I11I11IIIll1I1ll.appendChild(I1lI11lll1I11I11III1lIIIl);
IIllI11ll1lI1l1l1I11IIlll.appendChild(lIII11ll1I11I11IIIll1I1ll);
I1lllll11IlIIII1IlllI1lll.appendChild(Il1lIl1I1lIIl1l1l1lll1Il1);
I1lllll11IlIIII1IlllI1lll.appendChild(I1lIll1lIlIlIllll1IIllIII);
lI11111IIIIIlIIl111IlI1Il.appendChild(I1lllll11IlIIII1IlllI1lll);
IlII1lIIllI1l11lI1l111IlI.appendChild(l1IlIIl1IlIlIIII1lllll1l1);
IlII1lIIllI1l11lI1l111IlI.appendChild(l1Illl11I1I11I1lllllIl11l);
lllll11IlI1II111II1lIl1lI.appendChild(IlII1lIIllI1l11lI1l111IlI);
IIlIIIIl1l11llIIlI1llllll.appendChild(lll1IIl1I1I1I1llI1IIl11ll);
IIlIIIIl1l11llIIlI1llllll.appendChild(IIlII111llIIlIIl1llI11lI1);
lI11lI1llII111I11IlI1lIll.appendChild(IIlIIIIl1l11llIIlI1llllll);
I1l1Ill11I1IIIl1I1lIIl11I.appendChild(IIllI11l1lIll1I1lIlIIII1I);
I1l1Ill11I1IIIl1I1lIIl11I.appendChild(II11ll11Il1l11II1llI1111l);
IlIIlIIIllllllIl11111IlI1.appendChild(I1l1Ill11I1IIIl1I1lIIl11I);
Il1IIllIII1lI1I1llll1IIl1.appendChild(l1lll1l1I1IIlll1I1Il1I1lI);
Il1IIllIII1lI1I1llll1IIl1.appendChild(IIl1ll1IlllI1lI11lII11lll);
Ill1lI1lllllI11lllll1111l.appendChild(Il1IIllIII1lI1I1llll1IIl1);
llIl111Ill1l1llIIIlIllII1.appendChild(lII1I1llIlI1II11I1lll11lI);
llIl111Ill1l1llIIIlIllII1.appendChild(l1111lll1lIlll111lIII1lI1);
l11l1IlI1lIllI111I1ll1I11.appendChild(llIl111Ill1l1llIIIlIllII1);
I111l1Il1l1lIll1IIlIII1II.appendChild(l11l111I1l1l1I11IIIl1IlIl);
I111l1Il1l1lIll1IIlIII1II.appendChild(I1lI1lll1Ill1IlI1III1II1I);
lIl1Il1I11lII11l1lIlIl1lI.appendChild(I111l1Il1l1lIll1IIlIII1II);
IllIlIIl1IIIll1111llIlIII.appendChild(llllIl111I1I111llll1IIl1I);
IllIlIIl1IIIll1111llIlIII.appendChild(Il1II11l1lI11lIllll1IIl1l);
llIIII11I1lI1lII1Il1I1I11.appendChild(IllIlIIl1IIIll1111llIlIII);
I1lIllIl1lI1lIlIII1111II1.appendChild(lI11II1I1I11IIll111lIl11l);
I1lIllIl1lI1lIlIII1111II1.appendChild(l1Il1Il1IIll1l1lIII1I1llI);
IlI111I1I1III1I1lIlIlI1II.appendChild(I1lIllIl1lI1lIlIII1111II1);
IIl1l1l1l1Il1II1IIllIIIl1.appendChild(I1I1lIIIl11I111I1lll1lI1I);
IIl1l1l1l1Il1II1IIllIIIl1.appendChild(Ill11I111I11l111l1III1I1l);
lIllI1l111111l111I11l1Ill.appendChild(IIl1l1l1l1Il1II1IIllIIIl1);
I11IlIl11IlI1II1lIIIlIl1I.appendChild(I11llIl111l1ll111lI1l1II1);
I11IlIl11IlI1II1lIIIlIl1I.appendChild(Ill1lI1lIlI11llII1ll1Illl);
IIIl111llI1IIlII11I1II1I1.appendChild(I11IlIl11IlI1II1lIIIlIl1I);
I1ll11Illl11IlI11lIIlI11l.appendChild(IlI1111ll11lllI1IIIIlIlIl);
I1ll11Illl11IlI11lIIlI11l.appendChild(Il1ll11IlIlI11II1lll111I1);
II1lIllIlIl11ll1I1lII11II.appendChild(I1ll11Illl11IlI11lIIlI11l);
l1lIII1IlI1lI1IIlII111Ill.appendChild(I1ll1llllll1l11II11I1l11I);
l1lIII1IlI1lI1IIlII111Ill.appendChild(IIIIl1IllI11lll1lIllllII1);
IIIIlI11l1IIllIlIl1lI1Il1.appendChild(l1lIII1IlI1lI1IIlII111Ill);
l1II1lI1ll111I1IIII11l1II.appendChild(I11lIlllI1IIl1I1lI1II11II);
l1II1lI1ll111I1IIII11l1II.appendChild(I111lIIIl11lII1l1l11l11lI);
IIIIlI1IIlll1lIl11lIlllIl.appendChild(l1II1lI1ll111I1IIII11l1II);
IIIIlll11llIIIIlIllI1II1l.appendChild(IIIll1lIIllIllIlIIIlll1lI);
IIIIlll11llIIIIlIllI1II1l.appendChild(lI1III1I1l11I1lll11Il1IlI);
Il1l1I111lII1I1Illl11l1I1.appendChild(IIIIlll11llIIIIlIllI1II1l);
l11IIIIl1II1IIll1l1IlllI1.appendChild(I1I1IIlIl1IlIl1IlIIllIlII);
l11IIIIl1II1IIll1l1IlllI1.appendChild(IllIlI1IlIIl11111I1IIII11);
l111l1I1Il1lI111llIl11l1l.appendChild(l11IIIIl1II1IIll1l1IlllI1);
Il1Il11l111IllIl111llI11I.appendChild(l1I1111lIIIIlIlI1l11lIIII);
Il1Il11l111IllIl111llI11I.appendChild(lI1Il1llII1I1l1l1l1Il11ll);
I1I1I11llIl1lI1lIlllII11l.appendChild(Il1Il11l111IllIl111llI11I);
IIll1lI1IlllIIllII1I1lll1.appendChild(II11II1IllllIllIIlllIII1l);
IIll1lI1IlllIIllII1I1lll1.appendChild(II1IlIIlIIIII1l111IIl1I1l);
I1IIlI1I1l11IIIl1II1l111l.appendChild(IIll1lI1IlllIIllII1I1lll1);
ll1ll111lI111lI1II1II1I1I.appendChild(ll111IllI1111ll1lIIlII111);
ll1ll111lI111lI1II1II1I1I.appendChild(lIllI111I11llIl1IlIIl1ll1);
IIIllI1I1lIII1IllIllIll11.appendChild(ll1ll111lI111lI1II1II1I1I);
Il1llIII111llIII1IIIIIIl1.appendChild(ll11I1l1llIIl11III1l1lIlI);
Il1llIII111llIII1IIIIIIl1.appendChild(Illl1lll1lllIIIIllllIlIII);
I1II1Il1l1IlIlIIlIIII1I1I.appendChild(Il1llIII111llIII1IIIIIIl1);
lI1l1lI1IIIIl111I1I1lll1l.appendChild(IIlI1I1I11ll1lI1II11Ill1I);
lI1l1lI1IIIIl111I1I1lll1l.appendChild(ll1II1IIIII1Ill1I1lIlI11l);
IIlIl111lllIlIll1l1I111Il.appendChild(lI1l1lI1IIIIl111I1I1lll1l);
lll1IlI11lI1l1l111l11IIll.appendChild(IllII1I1IIII11II11l1lII1l);
lll1IlI11lI1l1l111l11IIll.appendChild(l1llI1lIIllllll1l1III1l1I);
I1l1IlIIl1lI1lIIIlI1l1lIl.appendChild(lll1IlI11lI1l1l111l11IIll);
l11l111111IlI1lIlIllIlIll.appendChild(IIIl11IIl11IlIl1ll11l1ll1);
l11l111111IlI1lIlIllIlIll.appendChild(l11I11I1lIII111lIII1l11II);
l111l1Il1lll1llII1lIII1lI.appendChild(l11l111111IlI1lIlIllIlIll);
lII1I1Il1Illl1II1II1I11l1.appendChild(l111lIl1l11I11l111l1IIlII);
lII1I1Il1Illl1II1II1I11l1.appendChild(ll1lIII11l1II11llIl1l1l1I);
Il111111I1I1IlllIIlI11llI.appendChild(lII1I1Il1Illl1II1II1I11l1);
lIllIllIll1I11III11111lI1.appendChild(I11lI11ll1I1II11llI11I11I);
lIllIllIll1I11III11111lI1.appendChild(lIlllIl111IIIIIlIlI1ll111);
I111llI11IllIl1ll1lIll1II.appendChild(lIllIllIll1I11III11111lI1);
l11ll11lI1I1I1Il1l11lIlIl.appendChild(lllI111lIlIl1111lIlIlIIlI);
l11ll11lI1I1I1Il1l11lIlIl.appendChild(llII11lI1l11llll1l1IIIllI);
IllIIII1I1lI1I1Ill11l1lI1.appendChild(l11ll11lI1I1I1Il1l11lIlIl);
lIllII1l1ll1l1lIl1l1llI1l.appendChild(Il1llIlIlII1lIIl111ll1lIl);
lIllII1l1ll1l1lIl1l1llI1l.appendChild(ll1III11lII1II1l1l1llI1I1);
I1llIl11I11IIlIIllIIl1l1l.appendChild(lIllII1l1ll1l1lIl1l1llI1l);
I1l1l1111lIIIIlIllII1II1l.appendChild(II1l1IIlI1IlllIllIIIIIllI);
I1l1l1111lIIIIlIllII1II1l.appendChild(l1ll1lII1lIlIIIIl1llI11Il);
IIllIl1III11llIIlll1II11I.appendChild(I1l1l1111lIIIIlIllII1II1l);
I1II11II1IlllI1IIIIII111I.appendChild(I1l1l1l1ll1lllI1II1l1111I);
I1II11II1IlllI1IIIIII111I.appendChild(lII1I11ll111Il11l1II11Il1);
lIl1lllI1I1I1lIl11I1I1lII.appendChild(I1II11II1IlllI1IIIIII111I);
IIlIl1lIlIIlIIIllIlI11l1I.appendChild(IlI1Il1IlIlI1Il1llIIlI1lI);
IIlIl1lIlIIlIIIllIlI11l1I.appendChild(IIl11lIlIIlI1lllIII1l11II);
IlIlllll11Il1I11IIIIllI11.appendChild(IIlIl1lIlIIlIIIllIlI11l1I);
I1I1llI1lIlIIIIlllIl1lI1l.appendChild(llIlIlIlI1II1I1Ill1lI1lII);
I1I1llI1lIlIIIIlllIl1lI1l.appendChild(l1ll1I1l1IlIl1IlIlIIl1lIl);
Ill1I11lIIll1l1IIllll1I1I.appendChild(I1I1llI1lIlIIIIlllIl1lI1l);
l111I11lllI1IlllllllI111l.appendChild(II1ll11I1I1I11lIll1IlIll1);
l111I11lllI1IlllllllI111l.appendChild(IIlIll1IlIl11ll11IIlII1Il);
Il1Il11lIll1IlI1lI1I1l1l1.appendChild(l111I11lllI1IlllllllI111l);
l1Ill11l1lIllI1Il11llIlll.appendChild(I1l1lIIII11l111IIlIll1II1);
l1Ill11l1lIllI1Il11llIlll.appendChild(II1I1IlllI1IlIlll11l1lI11);
III1lllIl1IIl1lI11IlIIIll.appendChild(l1Ill11l1lIllI1Il11llIlll);
IlIl11IIIllllIlII1l1l1I11.appendChild(I1IIl1Il1IlIl1l1I1I1I1Ill);
IlIl11IIIllllIlII1l1l1I11.appendChild(llIll1llII1l1I1Il1IlIIIIl);
I1IlI11lll1111IlIIll11lll.appendChild(IlIl11IIIllllIlII1l1l1I11);
ll11III1IIlIl1l1lll1IllII.appendChild(lll1l11lIl1111IlI1lII11ll);
ll11III1IIlIl1l1lll1IllII.appendChild(lIIl11Il11llIllI1l11lI11l);
I1II111l11IIl1II1lllI1III.appendChild(ll11III1IIlIl1l1lll1IllII);
l1lI1lIlIlI1I1111lIIIll1l.appendChild(Il111I1ll11l1lI1Ill1I1lI1);
l1lI1lIlIlI1I1111lIIIll1l.appendChild(IlIllIlIl11IllI11IllIIIII);
lIIlll1l1l11lllll1IllIIll.appendChild(l1lI1lIlIlI1I1111lIIIll1l);
I1lI1Ill1II1I1Il1I1l11lI1.appendChild(IIIllIIIlIII1III1l11lIIIl);
I1lI1Ill1II1I1Il1I1l11lI1.appendChild(Il1IlIl1II1lIllI1IllIllll);
lllIlIIIIl1lI11lIllI1I1I1.appendChild(I1lI1Ill1II1I1Il1I1l11lI1);
ll1II1Il1llIllIllll1I1ll1.appendChild(llIllIIl1ll1IIllI1lII1I1I);
ll1II1Il1llIllIllll1I1ll1.appendChild(ll1lIlI111111l1l111lI1l1l);
ll11l1lllII1lI111IllIlII1.appendChild(ll1II1Il1llIllIllll1I1ll1);
l1Illl1IIIIIll111l1Il1I1I.appendChild(IlIII1lI1l11111llI1ll1I1I);
l1Illl1IIIIIll111l1Il1I1I.appendChild(ll11l1IlI1ll1IIIll11l1I11);
lllI11l1lIl1III1ll1l1I1II.appendChild(l1Illl1IIIIIll111l1Il1I1I);
l11llll1I1IlII1IIII11l1l1.appendChild(I111Il11l1IlIIIII1IIIIIll);
l11llll1I1IlII1IIII11l1l1.appendChild(lIl11lII11IllII1111IlII1l);
l1l111IIII1111II11Ill1Ill.appendChild(l11llll1I1IlII1IIII11l1l1);
lIllIll1lIl1l111Ill1llI1I.appendChild(IIl1Il11Il1Il1IIl1l1l1lll);
lIllIll1lIl1l111Ill1llI1I.appendChild(IIIl1l1llI11IlIIIIl1I1Il1);
l11111I1lIl1l1II1Il1l11I1.appendChild(lIllIll1lIl1l111Ill1llI1I);
lI1IlI1l1I11I1II1ll11Il11.appendChild(I1ll1llI11IlII111II1l1111);
lI1IlI1l1I11I1II1ll11Il11.appendChild(IIIIl1Ill1lIIlIll1llIII11);
llI1lll1l1ll11l11III11l1l.appendChild(lI1IlI1l1I11I1II1ll11Il11);
I1llIIII1l1llIlIII1II1lIl.appendChild(lll11I1lI111I1lIl1II11l1I);
I1llIIII1l1llIlIII1II1lIl.appendChild(ll11lIlIIII1IlII1I1111III);
IlIllI1Il1ll1II1I1II1IIII.appendChild(I1llIIII1l1llIlIII1II1lIl);
II11l11Il1lI1lI1I1II1Illl.appendChild(lI11IIllll1lIIII1IlI1lI1l);
II11l11Il1lI1lI1I1II1Illl.appendChild(lIl111IlIIlll1lII1lIIllIl);
ll1lI1lIl1l1llIlIllllIlll.appendChild(II11l11Il1lI1lI1I1II1Illl);
IIII11Il1l11IIII1Il111111.appendChild(lI1II111l1l1l1Il1lI1Ill11);
IIII11Il1l11IIII1Il111111.appendChild(lI11llI1l11IlIllIIl1l1III);
lll1ll1111I1lIlIll1I1II1I.appendChild(IIII11Il1l11IIII1Il111111);
l1lll1Il1Il1111IIl1ll1l11.appendChild(IllI11l11l111IlIl1Il11I1I);
l1lll1Il1Il1111IIl1ll1l11.appendChild(l1l1II1IIlIlIl1IIIIll1IlI);
lIIlIIl11ll111llIlIll11lI.appendChild(l1lll1Il1Il1111IIl1ll1l11);
l1I1I1lllIl1I1llIlIllIIll.appendChild(lI11IIl1lII1IIl1l111I1I11);
l1I1I1lllIl1I1llIlIllIIll.appendChild(lIII1lII1I1llIll1II1l11Il);
III11lIlIIIII11l1I1111III.appendChild(l1I1I1lllIl1I1llIlIllIIll);
l1I11llI1lIl1lIIIIlll11I1.appendChild(ll1IlIlIIl1lIlI1I11IlI1ll);
l1I11llI1lIl1lIIIIlll11I1.appendChild(IlI1l111lIIlllllllIIl1lI1);
Il1IIlI1lllIl1lIll1I11III.appendChild(l1I11llI1lIl1lIIIIlll11I1);
IlIIl11l1lI1lIlIIl1I1IIl1.appendChild(ll1lI1llIll11lIIl1Il1Il1I);
IlIIl11l1lI1lIlIIl1I1IIl1.appendChild(IlllIllIll1IIIl11llI1I1Il);
lIl1l1lI11ll1111IIl1IlIlI.appendChild(IlIIl11l1lI1lIlIIl1I1IIl1);
I1ll1l1llI1Ill11l1IIllIIl.appendChild(Il1l1lIllllIl11111IIl11I1);
I1ll1l1llI1Ill11l1IIllIIl.appendChild(l111I11IIlIl1llIl1I1lI11l);
III1Il1lllIll1l1I1llIIlll.appendChild(I1ll1l1llI1Ill11l1IIllIIl);
l1lIIIIl1Il11111Il1l1I1Il.appendChild(IllllII1I11lIlIIII1Il1Il1);
l1lIIIIl1Il11111Il1l1I1Il.appendChild(IllIIII111I1l1II1IIIIIlI1);
l1lIII1lll1IllI1lllll1IlI.appendChild(l1lIIIIl1Il11111Il1l1I1Il);
l1lI11IIIlllI1I1lIl11I1l1.appendChild(lI111IllI1IIll1I1lI1IlI1I);
l1lI11IIIlllI1I1lIl11I1l1.appendChild(Ill111IllIllI1Il1l1lIIl11);
IlIlII1II1I1Il111lI111IlI.appendChild(l1lI11IIIlllI1I1lIl11I1l1);
II1llII11IlI11IlIlI111l1I.appendChild(llIIlII1II1IIlII1II1111I1);
II1llII11IlI11IlIlI111l1I.appendChild(IlIIlIl1l1111IIII1lllIlII);
I11I1IlI1l1lII11lIIIl1Ill.appendChild(II1llII11IlI11IlIlI111l1I);
l1IIl1Il1I1I1l1lIIIII1IlI.appendChild(I1IlIIl11l1IlI1IlIIlI1l1I);
l1IIl1Il1I1I1l1lIIIII1IlI.appendChild(IIII1lIll11Illl1ll1llIIIl);
lllllI1llIll11IIlI111l1lI.appendChild(l1IIl1Il1I1I1l1lIIIII1IlI);
lll1l11lIl1lIIIlIlI1Il1ll.appendChild(IllIlI11lIl1I1lI1I11I1lI1);
lll1l11lIl1lIIIlIlI1Il1ll.appendChild(lI11l1IIl1lIl1I11l1llIIIl);
IIl1I11I11IlIlII111I1Il1l.appendChild(lll1l11lIl1lIIIlIlI1Il1ll);
I1IIl1111lI1IlIll1lIlII1I.appendChild(IlIlllIllll1IlIIII1II1111);
I1IIl1111lI1IlIll1lIlII1I.appendChild(l1IIllIIII111lII1I11I111I);
Il1IIl1l1I1llIIIllIIl111I.appendChild(I1IIl1111lI1IlIll1lIlII1I);
lI1I1I11lllIIIIlIl1Illl11.appendChild(lI1I1IIIlIlIIIIIIlIIl111I);
lI1I1I11lllIIIIlIl1Illl11.appendChild(lll11II11Illl1I11Il1l1III);
l1I1IIII11l111I1Il11Illll.appendChild(lI1I1I11lllIIIIlIl1Illl11);
l1II111Il1I1IllI1lIII1III.appendChild(l11Ill1Il1111lIIIl1Il1Ill);
l1II111Il1I1IllI1lIII1III.appendChild(IIIIll11l11lII1IIII1l1IlI);
lIIl1IIIIIll1II1IlII1IllI.appendChild(l1II111Il1I1IllI1lIII1III);
IlIlI11l1IlIIlII1I1I1l1I1.appendChild(Il1lll1IlIl11Il11llI11l1l);
IlIlI11l1IlIIlII1I1I1l1I1.appendChild(IllI1II11III1III1lIII1l1I);
l111IIII111III1lI1lI1llI1.appendChild(IlIlI11l1IlIIlII1I1I1l1I1);
II11llII11IIIlllll111I1ll.appendChild(IIlIl1l1Il11l111l111IlIII);
II11llII11IIIlllll111I1ll.appendChild(lIllIllIll1I1IIIIl1ll111I);
I1lll11llll1IllllI111IIll.appendChild(II11llII11IIIlllll111I1ll);
I1l11ll1Il11IIll111IlI11I.appendChild(Il11lIIllII1I1lIll1IllllI);
I1l11ll1Il11IIll111IlI11I.appendChild(II1l1II1l1IIIl1I11lIIIl1l);
I11llII1l11IIlI1lI1lll11I.appendChild(I1l11ll1Il11IIll111IlI11I);
lIIIllIII1ll1Il1IIIIIIlI1.appendChild(IlllI1ll111llIll11l1I1IIl);
lIIIllIII1ll1Il1IIIIIIlI1.appendChild(llII111l111lI11ll11lI11II);
lIIIIllI1Il11l1II1IIllIlI.appendChild(lIIIllIII1ll1Il1IIIIIIlI1);
lI1IIl11lI1llIIlll1I1lII1.appendChild(Il1IIlllIlIIIlIIlI1l11lIl);
lI1IIl11lI1llIIlll1I1lII1.appendChild(l1lIIlI11lIIl1III1l1lllll);
II11lllII1lllIIllII1l1lIl.appendChild(lI1IIl11lI1llIIlll1I1lII1);
Illll1llIl11I1llllIllI1l1.appendChild(III1l1II1Il1IIIl111I11I1I);
Illll1llIl11I1llllIllI1l1.appendChild(I11Ill11lI11lllIl11ll1l1l);
IIl1lll11IIlI11l11IIlI1lI.appendChild(Illll1llIl11I1llllIllI1l1);
l11IIll1ll1II1Il1IlII1Ill.appendChild(llI11Il11lI1lIlIllI111l1l);
l11IIll1ll1II1Il1IlII1Ill.appendChild(lI111IlI11IlI11l1IIll1IlI);
l1III1III11I1Il1I1I1IIl1I.appendChild(l11IIll1ll1II1Il1IlII1Ill);
ll11IlI11l1l1II1Il1Il1Ill.appendChild(lI111l1lllI111IlIl11ll1II);
ll11IlI11l1l1II1Il1Il1Ill.appendChild(l1II1l1IllI11lIll111l111l);
II1Il1lll111lllI1l1lIIllI.appendChild(ll11IlI11l1l1II1Il1Il1Ill);
IlIlII111I1ll1lI1IlIIIIl1.appendChild(l11l11llllIl1IlIIl1II1lll);
IlIlII111I1ll1lI1IlIIIIl1.appendChild(lll1IlIlI1IIIl111lIIlIl11);
I1ll11IlI11l1IlIIIlIllIll.appendChild(IlIlII111I1ll1lI1IlIIIIl1);
Il1I1IIlII1IIIl1l111lIl1l.appendChild(I1l1lll1llIl1lIIIIl1II11l);
Il1I1IIlII1IIIl1l111lIl1l.appendChild(lIl1I1l1I11l1lIl1IIIlIIlI);
lIIlIlI1lIl111l11I1111ll1.appendChild(Il1I1IIlII1IIIl1l111lIl1l);
Illll1ll1l11IIII11I11lIlI.appendChild(IIlllI1111llIlIIlIlIl1I1I);
Illll1ll1l11IIII11I11lIlI.appendChild(llIl1IIIllllIllII1ll1I111);
Ill1llIlI1llI1IlI1IlI11II.appendChild(Illll1ll1l11IIII11I11lIlI);
lIllII1I1l1IlllI1lI1l1l11.appendChild(II1l1l1llI1III111l1l1lIll);
lIllII1I1l1IlllI1lI1l1l11.appendChild(lI1I1lIllll11Il1llIl1llIl);
I1l1lI1Illl11l1lIlII1lI1I.appendChild(lIllII1I1l1IlllI1lI1l1l11);
Ill1lI111ll1IIlllIIlIl1lI.appendChild(lIllI11lIIl111111IlI1lIIl);
Ill1lI111ll1IIlllIIlIl1lI.appendChild(IIIIIlIl11I1111lI1lII11Il);
lIlllI1I11lIlI11ll1l1I1Il.appendChild(Ill1lI111ll1IIlllIIlIl1lI);
llIIll1Il111l111I1lIll1I1.appendChild(lII1I11ll1I1111IIIl11lllI);
llIIll1Il111l111I1lIll1I1.appendChild(lIlIl11111l111lll1lI111ll);
l1lIl1ll11I1IllI1IIllIlll.appendChild(llIIll1Il111l111I1lIll1I1);
IlIlI1lII111ll11lI1l1I1II.appendChild(ll1llllI1lll1I1lllIIIIl11);
IlIlI1lII111ll11lI1l1I1II.appendChild(I11IlI1lI11lIl1lII11l1l1I);
lI1I11llI11III111lIIlI11I.appendChild(IlIlI1lII111ll11lI1l1I1II);
lI1lIll1I1llIlI11ll1II1Il.appendChild(IIl1IIIlIlIIllllllllIIIlI);
lI1lIll1I1llIlI11ll1II1Il.appendChild(l1lll1IIllIlIllII1llI1lIl);
l11Il1l11llllIlIl1lIlIIII.appendChild(lI1lIll1I1llIlI11ll1II1Il);
IllllllI1llIllllIlll1l1lI.appendChild(IllII11II11l1I1l1Il11I1I1);
IllllllI1llIllllIlll1l1lI.appendChild(IlII1I1l1I1I111l1l11llI11);
lIIllIlIIIIl1Il1lIlIl1l1l.appendChild(IllllllI1llIllllIlll1l1lI);
I1111I1l1l11IllIIIllll1lI.appendChild(l1lll1l1l1111l1llI1ll111I);
I1111I1l1l11IllIIIllll1lI.appendChild(IllIlIll1I1lIIl1II11lllll);
IllII1IlII1Il1ll11111IIll.appendChild(I1111I1l1l11IllIIIllll1lI);
l11llllll1I1ll11l11ll1lIl.appendChild(I1I11l111lI1l1l1IlIIlIl11);
l11llllll1I1ll11l11ll1lIl.appendChild(III1l1l1l1Il1llI1I1l11l11);
IIIIIllIllIIIlIlIll1l1llI.appendChild(l11llllll1I1ll11l11ll1lIl);
II1ll11lI1IlII1l1lllll11I.appendChild(l1I1l1l111I11lI11IlI11l1l);
II1ll11lI1IlII1l1lllll11I.appendChild(l1I1I1l1lIIlI1ll1lIllI1Il);
Ill11111I1ll11111llll1I1l.appendChild(II1ll11lI1IlII1l1lllll11I);
IlIlII1l1lI1I11IIIII1IIIl.appendChild(IIlI1III1lIllIllllI1111I1);
IlIlII1l1lI1I11IIIII1IIIl.appendChild(II1l1I1lIIlI1IlI1IIIIIlll);
IIIlIIIIIlIlII1111IIll11I.appendChild(IlIlII1l1lI1I11IIIII1IIIl);
l11ll1IIIIIIllIlIlII111l1.appendChild(I1lIllIIllIIll11I1l1lIllI);
l11ll1IIIIIIllIlIlII111l1.appendChild(lI1III1111I11ll1IlIIlIl11);
l1Ill11ll1IlllIIIlI1II1lI.appendChild(l11ll1IIIIIIllIlIlII111l1);
I1l11IIII1I1l1lII1Illll1l.appendChild(l11lII1lI1ll1IIIl1111I11l);
I1l11IIII1I1l1lII1Illll1l.appendChild(l1IlI11IIIlII11llII1IIIll);
l11lIIII1II111lIIll1l11Il.appendChild(I1l11IIII1I1l1lII1Illll1l);
I11ll1lI1llll1l1lIIIllll1.appendChild(l1l1lIl1Ill1lIl11IlIl1IIl);
I11ll1lI1llll1l1lIIIllll1.appendChild(lll1I1l1I1l1II1II1ll11l11);
l1lI11II1llll1l1IIIIllll1.appendChild(I11ll1lI1llll1l1lIIIllll1);
lI1lll1IIl1l1llIlII1lI111.appendChild(IlII1l1l11l1l1I11l1lllllI);
lI1lll1IIl1l1llIlII1lI111.appendChild(I1l1II1l1l11IllIll1IlIIll);
lIl1lI111Il1IlIIl11llIlll.appendChild(lI1lll1IIl1l1llIlII1lI111);
lllIIIlllI11I1IIIlIlIll1I.appendChild(Illl1IlI1ll1llIl1l1Illl1I);
lllIIIlllI11I1IIIlIlIll1I.appendChild(l11lIIllII1lll1ll1lI1I1II);
IlIlI1IllIl1Il1IIIl1II1ll.appendChild(lllIIIlllI11I1IIIlIlIll1I);
lllII111I1IlllIlll1III1lI.appendChild(lIIlIllIlIIl1I1III1llll1l);
lllII111I1IlllIlll1III1lI.appendChild(IlllII1lllll11l1lIl11l11I);
IIl11I1IlII11l1lIlll1111I.appendChild(lllII111I1IlllIlll1III1lI);
llI1I1lI1II1l1I1llIIl1I11.appendChild(lIlIIIlll1II1llllIlI1lll1);
llI1I1lI1II1l1I1llIIl1I11.appendChild(IIIl1IlIIl1l11lIII1lllIll);
l1I1ll1l1IllI11Il1II1llII.appendChild(llI1I1lI1II1l1I1llIIl1I11);
IIIll1l1IIll11Il1IlIl11II.appendChild(IlIII1I1II11II1l1ll1lI1ll);
IIIll1l1IIll11Il1IlIl11II.appendChild(llIIlIl11II1l1I1II11I1lII);
l1l1lllIl1IllI1ll11IlIlI1.appendChild(IIIll1l1IIll11Il1IlIl11II);
IlIll1l11l1llIl1IIllIlI11.appendChild(ll1II1IlllIl11llllIIlI1II);
IlIll1l11l1llIl1IIllIlI11.appendChild(II1llI1111ll11I1lI1IIlll1);
IlIllIll11IIIl11ll1IlllI1.appendChild(IlIll1l11l1llIl1IIllIlI11);
lllllllIllllIlllll1II1l1I.appendChild(lII1II11IIl1llI11lIlllIIl);
lllllllIllllIlllll1II1l1I.appendChild(l1lI11111111I11IIIll111ll);
l1IlIIl1IlIlllI111I1lIlI1.appendChild(lllllllIllllIlllll1II1l1I);
lI1l1lIlI1l1lII1l1I11Il11.appendChild(lllI11lI1IIl111l1lIll11lI);
lI1l1lIlI1l1lII1l1I11Il11.appendChild(l1lIIII1I1IIll1lIlllIllll);
llIIIlI11ll1IIIIIlIIl1I11.appendChild(lI1l1lIlI1l1lII1l1I11Il11);
llllIll111II1lIl1ll1II11I.appendChild(Il1lI111llII11IIll111l111);
llllIll111II1lIl1ll1II11I.appendChild(l1Il1llll11II1IIlIIlI1I1I);
IlII1lIlll1ll11Il1l1Illl1.appendChild(llllIll111II1lIl1ll1II11I);
ll11I1llllIIIII111IIlIIlI.appendChild(Ill1llIII11IlllI1lI1II1l1);
ll11I1llllIIIII111IIlIIlI.appendChild(l1III1I11IllII11I11Ill1l1);
l111llI1I1I1IlI11I1I11l11.appendChild(ll11I1llllIIIII111IIlIIlI);
Il1ll1I1I11II1Ill1IIIlIIl.appendChild(l111IIIIIl1IllIII11lIlI11);
Il1ll1I1I11II1Ill1IIIlIIl.appendChild(lII1l1l11l1III1III11ll111);
lIIIl1ll1IIIll1lll1Il1llI.appendChild(Il1ll1I1I11II1Ill1IIIlIIl);
l1IIll1l11ll1111III1ll111.appendChild(IIlI1III1II1l1IIIIlllI1Il);
l1IIll1l11ll1111III1ll111.appendChild(II1I11111l1lIllllIIlIlI11);
l111l1IIlI1llI1llIlIIll1l.appendChild(l1IIll1l11ll1111III1ll111);
lIIIIll1l1lIIl1lI1IlIIllI.appendChild(Il1I1Illll11111I1l1II1I1l);
lIIIIll1l1lIIl1lI1IlIIllI.appendChild(II11llI1lIl1l1l1lllIIl1l1);
II1111ll1ll11lllI11I1II11.appendChild(lIIIIll1l1lIIl1lI1IlIIllI);
I1l11II1lIl1llI1111llll1l.appendChild(Il1llI11II1Il11llIlllI11I);
I1l11II1lIl1llI1111llll1l.appendChild(lI1I1IlIII1Il11I1IIIll1l1);
I111l11I1llIllIlI1l1I1I11.appendChild(I1l11II1lIl1llI1111llll1l);
l1l1Ill1lI1l1111I1lIIIlIl.appendChild(I1lI11ll1IlIlI1lllI1II11I);
l1l1Ill1lI1l1111I1lIIIlIl.appendChild(lI11II1lII111IlIlI111IlI1);
lIlIIIllIlIl1lIl1IlIIlI1I.appendChild(l1l1Ill1lI1l1111I1lIIIlIl);
I1111Ill111lI11I1IlIIlll1.appendChild(lIIllI1l1II1l11lIllIIII11);
I1111Ill111lI11I1IlIIlll1.appendChild(l111II11llII1l1IIl1Il1III);
lIIIl11II11lIlll1IIlIl11I.appendChild(I1111Ill111lI11I1IlIIlll1);
lIlI1Il1l1lIIlllII1I1III1.appendChild(I1lI111III1I11lI11I1IIlll);
lIlI1Il1l1lIIlllII1I1III1.appendChild(lIll1lIl11lIlll1IllII1II1);
lllll11Il1IlIllII1lIlllII.appendChild(lIlI1Il1l1lIIlllII1I1III1);
llI11llllIlIlI11lIll1ll11.appendChild(IIllI1II11l1llllIllI1l11l);
llI11llllIlIlI11lIll1ll11.appendChild(IlI1llIIl11I1I1l1l1111lI1);
IlI1I1lII1IlI1IlIll1IIlII.appendChild(llI11llllIlIlI11lIll1ll11);
II1I1IIIIII1lIl1I1Ill11lI.appendChild(ll1ll1I11IIlI1lllIl1I11II);
II1I1IIIIII1lIl1I1Ill11lI.appendChild(I11I1Il1lll1lIIIl1llIlllI);
Il11lIlllI11llII11lI1l1Il.appendChild(II1I1IIIIII1lIl1I1Ill11lI);
IlllI11I111l1III1Il1l1l1I.appendChild(lIlIllIIlIlllI1lIIl1I11l1);
IlllI11I111l1III1Il1l1l1I.appendChild(Ill1lllIlllIIlIl11IllIIl1);
llIIIII1I11lII1lll1I1ll1l.appendChild(IlllI11I111l1III1Il1l1l1I);
lI11I1111111IIlIIIl1II1Il.appendChild(Il1l1llI11lIIlllllll1111l);
lI11I1111111IIlIIIl1II1Il.appendChild(lllI11IIl1lIl1l1llllllIll);
llIIIIll1llI1I111llIIlI1I.appendChild(lI11I1111111IIlIIIl1II1Il);
IIIIlIIlllIlI11lll1ll1lI1.appendChild(IIl1lIlIIIl1ll1llIlIl11lI);
IIIIlIIlllIlI11lll1ll1lI1.appendChild(ll11I1lIIII11lI11Il1l1I11);
llllll1IllllIII1I1lI1lII1.appendChild(IIIIlIIlllIlI11lll1ll1lI1);
Illl111llIIllll1IIIlIIIII.appendChild(Il111l1lIII11lIlIlIIIIlI1);
Illl111llIIllll1IIIlIIIII.appendChild(lI11IlI1lI1I1lIIIIl1IlIIl);
Il1II1I111l1111Il111IIIII.appendChild(Illl111llIIllll1IIIlIIIII);
II11I1I1I1IlI1lIIl1II1lI1.appendChild(IlIlIlIl1111lI1lIIl111l1I);
II11I1I1I1IlI1lIIl1II1lI1.appendChild(I1Ill1l1lII1I1111l1IIIl1l);
I11Il1IIIl111II1lIllI1III.appendChild(II11I1I1I1IlI1lIIl1II1lI1);
I1Ill1IIIII1I1lI1lIIIl1ll.appendChild(ll11lll1lllll11lll1I11III);
I1Ill1IIIII1I1lI1lIIIl1ll.appendChild(ll11I11lIlI1ll111I1IllIII);
l1I1IlIllIlIl1l111l11lII1.appendChild(I1Ill1IIIII1I1lI1lIIIl1ll);
Il11I1Ill1I111I1lI1l1111l.appendChild(II111l1I1llIllll11IIl1I1I);
Il11I1Ill1I111I1lI1l1111l.appendChild(IIIlIIllI11I111IIl11l1III);
l1lllIIII1IlIlIlll1IlIIll.appendChild(Il11I1Ill1I111I1lI1l1111l);
lllI111l1I1IIIl1llIl1l11I.appendChild(Il1lIl11Il1ll1l1IlI11I11I);
lllI111l1I1IIIl1llIl1l11I.appendChild(ll1lll1IIl1lIl1l1lIlI1l11);
llII1l1IIl1Il1lllI111lll1.appendChild(lllI111l1I1IIIl1llIl1l11I);
ll1lll1I1ll1llllI11Ill1II.appendChild(IlIIllI1llI1l1I1IIl1lIl1l);
ll1lll1I1ll1llllI11Ill1II.appendChild(II111IIllllI1l1lII1l1llII);
lIIl111lllIlI1lII1lIll1II.appendChild(ll1lll1I1ll1llllI11Ill1II);
l1lI1lIlll11l1II1III11l1l.appendChild(III11IllIlI111lII1lIllll1);
l1lI1lIlll11l1II1III11l1l.appendChild(llI1lIlIl1lIlIIIIlIllllIl);
II1IllI1lIl11llI1l1I11l11.appendChild(l1lI1lIlll11l1II1III11l1l);
IIIIlll1lIl1l111I111I1l1l.appendChild(l11II1I11I1Il1IIIIll1111l);
IIIIlll1lIl1l111I111I1l1l.appendChild(I11lI11II11IllIlI11Il1I11);
I111I1I11l1lI1IIlII1ll111.appendChild(IIIIlll1lIl1l111I111I1l1l);
I1IIlIlllII1l1ll11lIlll11.appendChild(lll1l1I11llI1lIIlI1I11l11);
I1IIlIlllII1l1ll11lIlll11.appendChild(Il11llll1I11111ll11llIIlI);
l1llIll1Ill1lI1lll1llllII.appendChild(I1IIlIlllII1l1ll11lIlll11);
Il1llllI11I11111lIllll11l.appendChild(IIl1llll1lll1l1Il11Il1111);
Il1llllI11I11111lIllll11l.appendChild(I1IIlII1I1lIlll1ll11lll1I);
l1I1lI1Il1111IlIIlII1llIl.appendChild(Il1llllI11I11111lIllll11l);
IlII11IlI111lI1lIIlI1lllI.appendChild(I11I1IIlIl11I1llIlIl1I1II);
IlII11IlI111lI1lIIlI1lllI.appendChild(l111l1Il1IlIIl1I1I1ll1I11);
l11IlIlIlI1lI11IIllIl1lIl.appendChild(IlII11IlI111lI1lIIlI1lllI);
III1I11IlllI11l11lI1ll11l.appendChild(ll1llIl1l1l11I11IlIIIlIll);
III1I11IlllI11l11lI1ll11l.appendChild(Il1I11IlI1lI1l1l111IlI1I1);
I11lI1lIIIIIIII111II1ll1l.appendChild(III1I11IlllI11l11lI1ll11l);
IlllI1l11l11lII111llI11II.appendChild(I11llllIll1Illl11lll1l11l);
IlllI1l11l11lII111llI11II.appendChild(IllIIl111l11IlIIllIIlI1II);
ll1Il1llI1IIl1II1l1I1IllI.appendChild(IlllI1l11l11lII111llI11II);
l1Il1III1II1lIIIlI1II1l11.appendChild(II11IIl1lI1I1l11lIllll111);
l1Il1III1II1lIIIlI1II1l11.appendChild(lIIIIllIIlI1l1Il1lI111Ill);
Il1lIlIllIlII1lII11I1Il11.appendChild(l1Il1III1II1lIIIlI1II1l11);
I111111llIII1IlI1lI1l1llI.appendChild(llII111I11lIlll11IlI11Ill);
I111111llIII1IlI1lI1l1llI.appendChild(l1lI11lIl1llIIIll1l1Il11I);
I111Il1lll11II1IlII1I1llI.appendChild(I111111llIII1IlI1lI1l1llI);
lIII1I1II11111Il11IlIIll1.appendChild(ll1lI11l11IIll1l1ll1llll1);
lIII1I1II11111Il11IlIIll1.appendChild(IlIlll11llIIIlllIl11Il1I1);
II1I1lIIIlIlIIII11I1I11II.appendChild(lIII1I1II11111Il11IlIIll1);
I11l1l1l1IlIl11l1I1llll1l.appendChild(l11llIllI1IIIlllI1IllIlIl);
I11l1l1l1IlIl11l1I1llll1l.appendChild(Ill11IlIIIIIl11I1I1l1I11I);
lIl1llIl11I11ll1llll1l1II.appendChild(I11l1l1l1IlIl11l1I1llll1l);
l11IIlIlIl11Ill1llll1IIl1.appendChild(IIII111l1lllI111lIll111l1);
l11IIlIlIl11Ill1llll1IIl1.appendChild(I1I1IlIl1lIIl1Ill1lIlll1l);
lllII1l1IllIlIlIIlIIllII1.appendChild(l11IIlIlIl11Ill1llll1IIl1);
Il1I1I1IlllIIIl1I1III11II.appendChild(Il1llIllllllIl1I1II1111I1);
Il1I1I1IlllIIIl1I1III11II.appendChild(l1I1I1I1llllI1l11I11II1II);
l1lllI1I11111ll1IlIIIIlIl.appendChild(Il1I1I1IlllIIIl1I1III11II);
l11IlIlII1IIII1l1I1II1I1I.appendChild(I11II1lI11Il11l1l1l1Illl1);
l11IlIlII1IIII1l1I1II1I1I.appendChild(I1IIIII1111IIIIl1I1lIl1l1);
lIIlII1111IlIIl1lI1I11IlI.appendChild(l11IlIlII1IIII1l1I1II1I1I);
lllIIIIlll1l1IIll1l1I11ll.appendChild(llI1lIII1II1llIIIIlI11llI);
lllIIIIlll1l1IIll1l1I11ll.appendChild(IlI1llIIII1111I1l1l11111l);
llI111l1l11ll1l111llI1lII.appendChild(lllIIIIlll1l1IIll1l1I11ll);
Il1l1lIl1II1II111III1lIIl.appendChild(IIlIIl1IIIlllll1llIIlI1II);
Il1l1lIl1II1II111III1lIIl.appendChild(ll1llllI111lI111Illl1lII1);
I1l111Il1llI1II1I1Il1ll11.appendChild(Il1l1lIl1II1II111III1lIIl);
IlllIIIlllIlII1I1II1l11lI.appendChild(Il1IlIIIllll11lI11lI11I11);
IlllIIIlllIlII1I1II1l11lI.appendChild(Illl1lI1IIllIl1lIII11I1ll);
lI1111l1l1IlII11ll1l1lll1.appendChild(IlllIIIlllIlII1I1II1l11lI);
IIlll1II1I1l1lll1lllIlI1I.appendChild(II1I1Il11llI1IllIIIllI1l1);
IIlll1II1I1l1lll1lllIlI1I.appendChild(Ill1lIIIIIl1l11I11I1ll11l);
lIII1IIllII1lllI1ll111lII.appendChild(IIlll1II1I1l1lll1lllIlI1I);
II1Il1l1lllIlI1I1lIIIIl1l.appendChild(lIlIIlllI1lIIIIlll1l1I1II);
II1Il1l1lllIlI1I1lIIIIl1l.appendChild(ll1II11II1II1IlI11lI11111);
I11I1ll11l1Il1IlIIIIl1I11.appendChild(II1Il1l1lllIlI1I1lIIIIl1l);
lll1I1lI11I1lIllIll1Ill1l.appendChild(Ill1lIIl11111lIIlll1Illll);
lll1I1lI11I1lIllIll1Ill1l.appendChild(lIll11l11ll1IlIll11IlI1l1);
II1l1IlI1I111llIlllI1llII.appendChild(lll1I1lI11I1lIllIll1Ill1l);
I1l1I11l1IlI1IIII1l11Il1l.appendChild(Il1lIIIIlI1llIl1Il1IIll11);
I1l1I11l1IlI1IIII1l11Il1l.appendChild(l1l1ll1l1I1l1I11l1I11IlI1);
I11lll1111ll1IIl1IIIl1lIl.appendChild(I1l1I11l1IlI1IIII1l11Il1l);
IlI1IIIIlIlI1I1II1lI1I1II.appendChild(I1lllll1lIIl11IIl11ll1IIl);
IlI1IIIIlIlI1I1II1lI1I1II.appendChild(l111lIIIl1IIIll1lI1l11Ill);
I11111IIl111lIl1lIlIl1l11.appendChild(IlI1IIIIlIlI1I1II1lI1I1II);
IIII1I1Illl11111lIIIlIl1I.appendChild(llIl1IlIIlll1I1l1lI1III1I);
IIII1I1Illl11111lIIIlIl1I.appendChild(l1l1lIIll11I1IIIIllI11l11);
IIIl111111l1I1111I1IIIl1I.appendChild(IIII1I1Illl11111lIIIlIl1I);
II1lIllIlllll1lIIIIIlllI1.appendChild(IlIIIll11l1IIlI11l11IlIlI);
II1lIllIlllll1lIIIIIlllI1.appendChild(llllIII111lIlI1l11IlII11l);
lIlIIIIl111l11lllIlllIl1l.appendChild(II1lIllIlllll1lIIIIIlllI1);
I1IIl1Ill1ll1llIlllllIIII.appendChild(IllllllI11l1IIIlI1Il1l1Il);
I1IIl1Ill1ll1llIlllllIIII.appendChild(l111IlIIllI1III11II1l1lII);
llllII1lIIIIIlIIII11Il1I1.appendChild(I1IIl1Ill1ll1llIlllllIIII);
IIl11IIllIIl11IlIIl1II1II.appendChild(lIl1111IIIl1IlIII1l1II1ll);
IIl11IIllIIl11IlIIl1II1II.appendChild(lIlII1l11llIlII1Il1I1111l);
l11l11lI11II11I1IlllIllll.appendChild(IIl11IIllIIl11IlIIl1II1II);
l11lIIIIlII11I1Ill1Il1llI.appendChild(I1ll1llI1II11Il1l1I111l11);
l11lIIIIlII11I1Ill1Il1llI.appendChild(l11ll1IIII111llI1I1I1Il1l);
lI1lllIlIIll1IIII1I1IlIlI.appendChild(l11lIIIIlII11I1Ill1Il1llI);
IIII1II1I1ll1IIIIl1lI1l11.appendChild(I11llI1IIlI1Il1I111llI11l);
IIII1II1I1ll1IIIIl1lI1l11.appendChild(l1I11ll11llIII1lI1I1Il1II);
lI11lIIIIllIl1lIIllIlll1l.appendChild(IIII1II1I1ll1IIIIl1lI1l11);
II11l1lIIIII11II1ll1I1lI1.appendChild(I1I111IllIlIII11I1lll1Ill);
II11l1lIIIII11II1ll1I1lI1.appendChild(lI1IIl11I11lI111ll1IlIIII);
II1l1I111IIll11llIlI1II1I.appendChild(II11l1lIIIII11II1ll1I1lI1);
Il111I1I1IIllI1III11I11I1.appendChild(I1I1Il11II1I1I11IIIlIlIIl);
Il111I1I1IIllI1III11I11I1.appendChild(IllIll1llll1llIlIl1lllllI);
l1lI1I1IIl1I1lIlIlIl1lIII.appendChild(Il111I1I1IIllI1III11I11I1);
l111IllllI1II111II1IlIlIl.appendChild(ll11IlI11l1II1l1I1lI1l1lI);
l111IllllI1II111II1IlIlIl.appendChild(ll1lll1I11IllIlIIlI11IIll);
ll1lIIlIIll1llI1l1lIl11lI.appendChild(l111IllllI1II111II1IlIlIl);
l1IIlIllll11ll1II1I1111l1.appendChild(II11I1Il1III1Ill1lIlIIIlI);
l1IIlIllll11ll1II1I1111l1.appendChild(IIlIll11llI11I11l1l1II1lI);
l111l1l1lIIll1llll11I1l1I.appendChild(l1IIlIllll11ll1II1I1111l1);
I1l1I1IIIIlIl1l111IIlllI1.appendChild(I1I1lIl1l1I11I1111Ill11Il);
I1l1I1IIIIlIl1l111IIlllI1.appendChild(lIlIllIII1IIlI11111Il11ll);
llII1llIlII1I111IIl11l11I.appendChild(I1l1I1IIIIlIl1l111IIlllI1);
I1l11II1l1IlIII1IIIll11lI.appendChild(IIl1Il1IllI11Ill1I1IIIlIl);
I1l11II1l1IlIII1IIIll11lI.appendChild(Il1lIl1Il1lIlll11IlIll1I1);
III11lIlII1l1lIIllI1l1111.appendChild(I1l11II1l1IlIII1IIIll11lI);
llI1l111l1IlIllI111IIIllI.appendChild(I11l11lI1llI1I1lI11I111lI);
llI1l111l1IlIllI111IIIllI.appendChild(IIlllIIII11llII1lIlIllll1);
lIIll111lllIIlllII1Il1I11.appendChild(llI1l111l1IlIllI111IIIllI);
Il1l1IIIIl1111I1I1111II11.appendChild(l1l11lllIIIIll1I1lIIlIII1);
Il1l1IIIIl1111I1I1111II11.appendChild(lIIlIlII1lII1l1lIlIIll111);
Il1I11III11I1lIIl1IIl1III.appendChild(Il1l1IIIIl1111I1I1111II11);
l1II1IIIIIII1I1l1Il11l1Il.appendChild(lll1l111lIIIll1llIlI111lI);
l1II1IIIIIII1I1l1Il11l1Il.appendChild(IlIl1lI11ll11lI11lll1IllI);
ll1I1l1Ill11l11lIIll1l11l.appendChild(l1II1IIIIIII1I1l1Il11l1Il);
Il11l1l1IlIIll1IIIII11I1I.appendChild(I11I11IlllIl11IlIlllIllll);
Il11l1l1IlIIll1IIIII11I1I.appendChild(I1IllIl11llIlI11llI1111ll);
l1IlllIl1II1l1IIII1I1IIIl.appendChild(Il11l1l1IlIIll1IIIII11I1I);
II1llIl1lIll11IlIIl1IlIll.appendChild(III11ll1l111II11ll1II1l1l);
II1llIl1lIll11IlIIl1IlIll.appendChild(I1l1Il1l1lIIllIllI11111ll);
IIII1lIlIlI1IlIIlII1111Il.appendChild(II1llIl1lIll11IlIIl1IlIll);
IllIl1111lIlI1I111lIl1lII.appendChild(l1lIl1111lIl1III11IlIIllI);
IllIl1111lIlI1I111lIl1lII.appendChild(l1lIIIlIII11l1lIl1l111I1I);
lIlIlllIIIlIII1IlIlIl11I1.appendChild(IllIl1111lIlI1I111lIl1lII);
II11lI1llIIlI1I11Il111lII.appendChild(I1lI1IIIll1lIlIl1I1lII1l1);
II11lI1llIIlI1I11Il111lII.appendChild(lll1I1IllIl1Ill1I1IIIlII1);
II11lI1llIIlI1I11Il111lII.appendChild(lIlII1I1I1I1I1lI1IlIIl1lI);
II11lI1llIIlI1I11Il111lII.appendChild(I1lI1Il1lI1lI1Illl11lll11);
II11lI1llIIlI1I11Il111lII.appendChild(I1IlI1III111lII11llll111I);
II11lI1llIIlI1I11Il111lII.appendChild(IIll1lIllllIllll1IlIlI1Il);
II11lI1llIIlI1I11Il111lII.appendChild(ll111lII1llIl1lllI11lI1II);
II11lI1llIIlI1I11Il111lII.appendChild(I111I1l11Ill11IllI1l1lIll);
II11lI1llIIlI1I11Il111lII.appendChild(IlIIIl1l11Il1lIIIllI1Il11);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(II11lI1llIIlI1I11Il111lII);
Il1l11l1Il11II1lI1l11lI1l.appendChild(llllIII1III1Il1II1II1lII1);
Il1l11l1Il11II1lI1l11lI1l.appendChild(l1I111l11IIII111Il1I1l11I);
Il1l11l1Il11II1lI1l11lI1l.appendChild(I1l1ll11lll1lIll1III1lII1);
Il1l11l1Il11II1lI1l11lI1l.appendChild(ll1II1l1l1lII1l11IIll1l1I);
Il1l11l1Il11II1lI1l11lI1l.appendChild(IIlllI1ll11IllllIl1llllll);
Il1l11l1Il11II1lI1l11lI1l.appendChild(lIllIIIlIII1IIIl11IIlII1I);
Il1l11l1Il11II1lI1l11lI1l.appendChild(I1Ill1II11lIl11lllIIIIlIl);
Il1l11l1Il11II1lI1l11lI1l.appendChild(lII111IIIll111IIIIl1I1lll);
Il1l11l1Il11II1lI1l11lI1l.appendChild(lllllIll111lll11lII1IIlI1);
Il1l11l1Il11II1lI1l11lI1l.appendChild(II1III11II1l1l11Il1llIIIl);
Il1l11l1Il11II1lI1l11lI1l.appendChild(llIl1l1IIIIIIll1lll1I1Il1);
Il1l11l1Il11II1lI1l11lI1l.appendChild(llIl1llIllIII1Il1IIIl1I11);
Il1l11l1Il11II1lI1l11lI1l.appendChild(l11lI1l1lIIIII1II1I11I1II);
Il1l11l1Il11II1lI1l11lI1l.appendChild(lllIIIII111lIlIII1Ill11Il);
Il1l11l1Il11II1lI1l11lI1l.appendChild(IlI1ll1lII11II11ll1Il1l11);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(Il1l11l1Il11II1lI1l11lI1l);
Il1IIIlI11I1II1llIIllI1II.appendChild(Illl111l1l11IIlIlI11I1I1I);
Il1IIIlI11I1II1llIIllI1II.appendChild(I11Il1I11lll1II11IlIl1IIl);
Il1IIIlI11I1II1llIIllI1II.appendChild(II1IIIIllI1I1I1IIl11IlII1);
Il1IIIlI11I1II1llIIllI1II.appendChild(II11l1III1lIII1lIlIllII1l);
Il1IIIlI11I1II1llIIllI1II.appendChild(l1II11lIlII11I1I11II11lII);
Il1IIIlI11I1II1llIIllI1II.appendChild(ll11ll1llI1I1II11IIlll11I);
Il1IIIlI11I1II1llIIllI1II.appendChild(l1l11ll1l1lllll111lI1ll11);
Il1IIIlI11I1II1llIIllI1II.appendChild(III11l1lII1ll1II111I11l1l);
Il1IIIlI11I1II1llIIllI1II.appendChild(IIlII111ll1lII1I1llI1l1lI);
Il1IIIlI11I1II1llIIllI1II.appendChild(II1IllIlI11IIlIlI11IlI11l);
Il1IIIlI11I1II1llIIllI1II.appendChild(Illl1lI11I1lI1l1IIIlll1l1);
Il1IIIlI11I1II1llIIllI1II.appendChild(lIl1I1IIl111I11l1IlI11IlI);
Il1IIIlI11I1II1llIIllI1II.appendChild(ll111Il1I1l11II1Il1Illl11);
Il1IIIlI11I1II1llIIllI1II.appendChild(II11l1Il1Il111I1IlI1I1IlI);
Il1IIIlI11I1II1llIIllI1II.appendChild(ll1l1l1lIIl11l11I1lll1llI);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(Il1IIIlI11I1II1llIIllI1II);
lIIl111lllIII1I1lll11IIl1.appendChild(lI11Ill1IIII1Il11I11l11lI);
lIIl111lllIII1I1lll11IIl1.appendChild(l1Il11lI1III1ll1lI11I1Ill);
lIIl111lllIII1I1lll11IIl1.appendChild(IllI1ll11ll1Il1IllIIl1I1I);
lIIl111lllIII1I1lll11IIl1.appendChild(lIll11lIIll1lI11ll1l1l1Il);
lIIl111lllIII1I1lll11IIl1.appendChild(Ill11IIllIIlI1II1I1Il1II1);
lIIl111lllIII1I1lll11IIl1.appendChild(II111III1II11lI1lIl1IlllI);
lIIl111lllIII1I1lll11IIl1.appendChild(I1II11I1lI11IIIII11IlI1lI);
lIIl111lllIII1I1lll11IIl1.appendChild(lI1ll1lI11I111llllI1I1lIl);
lIIl111lllIII1I1lll11IIl1.appendChild(l11lII11llIII1IlIlIIll1l1);
lIIl111lllIII1I1lll11IIl1.appendChild(l111I1ll111llI1lI1IlII1ll);
lIIl111lllIII1I1lll11IIl1.appendChild(l1l1lll1I11IllI1l1llIlllI);
lIIl111lllIII1I1lll11IIl1.appendChild(Il1II11IIl11Il1IlIIIl1l1l);
lIIl111lllIII1I1lll11IIl1.appendChild(IIII11III1II1l11IlI1IlIll);
lIIl111lllIII1I1lll11IIl1.appendChild(lIlIIIlllIl1lIIllIlI1I1lI);
lIIl111lllIII1I1lll11IIl1.appendChild(I1lIllI111II1111l1l1llIll);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(lIIl111lllIII1I1lll11IIl1);
Illll1Illl1lI1II1l1lIII11.appendChild(IIlI1lII11lIII1l1l1ll1ll1);
Illll1Illl1lI1II1l1lIII11.appendChild(Ill1I111IIl1lIIll1ll1llII);
Illll1Illl1lI1II1l1lIII11.appendChild(Il1ll1lIIlIlI11Il1l11lIll);
Illll1Illl1lI1II1l1lIII11.appendChild(lIIIIllll1Il111llll1IIIl1);
Illll1Illl1lI1II1l1lIII11.appendChild(IlIIl1lI11II111lllIl1l1l1);
Illll1Illl1lI1II1l1lIII11.appendChild(IlI1l1lIlIlI111llIII1l1I1);
Illll1Illl1lI1II1l1lIII11.appendChild(l11lIl11lIll1IllIl1llIIll);
Illll1Illl1lI1II1l1lIII11.appendChild(Il1l1IIIlIIIIIlllIlllIl1I);
Illll1Illl1lI1II1l1lIII11.appendChild(I1l1l11IlI11I11Ill1I11I1l);
Illll1Illl1lI1II1l1lIII11.appendChild(II1lIIl1Il11I1I1l1IIIlllI);
Illll1Illl1lI1II1l1lIII11.appendChild(l1IIllIl1I1lIIIllI1lllI11);
Illll1Illl1lI1II1l1lIII11.appendChild(l1l1II1lIl1IlI1IlllII1Il1);
Illll1Illl1lI1II1l1lIII11.appendChild(lIllI111IIll11l1IIlIl111I);
Illll1Illl1lI1II1l1lIII11.appendChild(l11Il1IIl1lIlIIll11l1lIlI);
Illll1Illl1lI1II1l1lIII11.appendChild(lll11I1llIII11l1I1l1III11);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(Illll1Illl1lI1II1l1lIII11);
IllIl111l1ll1IlIIIIllll1l.appendChild(I11l1Il111ll11II1ll111IlI);
IllIl111l1ll1IlIIIIllll1l.appendChild(lIllll11l111I1llll1lIIlII);
IllIl111l1ll1IlIIIIllll1l.appendChild(II1II1l1I1lIIII11IIlIIIIl);
IllIl111l1ll1IlIIIIllll1l.appendChild(II1I11llIII1ll1IIlIIl1II1);
IllIl111l1ll1IlIIIIllll1l.appendChild(lI1Illl111IIIIIIll1I1lllI);
IllIl111l1ll1IlIIIIllll1l.appendChild(llI111lllI1l1l111ll1lIlII);
IllIl111l1ll1IlIIIIllll1l.appendChild(I11lIIl1l1II1lIIl11lIllII);
IllIl111l1ll1IlIIIIllll1l.appendChild(IlIl1llI1lIIll11I1l1I1l1l);
IllIl111l1ll1IlIIIIllll1l.appendChild(IlIIIIlI11llIll11IlIll1l1);
IllIl111l1ll1IlIIIIllll1l.appendChild(lI1lll11lI1IIIIIIIIIl1Ill);
IllIl111l1ll1IlIIIIllll1l.appendChild(ll1IlIIl1lll1llI111IlII1l);
IllIl111l1ll1IlIIIIllll1l.appendChild(I11l1ll1l1llllllllI1IlIII);
IllIl111l1ll1IlIIIIllll1l.appendChild(l1l11lIlII1lI1llIII1lI11I);
IllIl111l1ll1IlIIIIllll1l.appendChild(lIIll1I1lIIIII1lIl1I11III);
IllIl111l1ll1IlIIIIllll1l.appendChild(I1I1I1III1llI1IIIlI11l1I1);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(IllIl111l1ll1IlIIIIllll1l);
IlI1IIll1I1ll11Il1I1I1IIl.appendChild(I1lII1Il1ll1lIlIl11I1Illl);
IlI1IIll1I1ll11Il1I1I1IIl.appendChild(lllll1llIl1IlllllIl1I11Il);
IlI1IIll1I1ll11Il1I1I1IIl.appendChild(l1l11II1lllIlI1l11l1lI1II);
IlI1IIll1I1ll11Il1I1I1IIl.appendChild(Il11ll1llIIIl1II11lIl1lII);
IlI1IIll1I1ll11Il1I1I1IIl.appendChild(lI1I1l111Il1Il11llllIlI1l);
IlI1IIll1I1ll11Il1I1I1IIl.appendChild(l1I1lIlIllll1II1I11IIIIII);
IlI1IIll1I1ll11Il1I1I1IIl.appendChild(I111ll1IlII11l1IlI1Illll1);
IlI1IIll1I1ll11Il1I1I1IIl.appendChild(I11l11l111l11IllII1III1I1);
IlI1IIll1I1ll11Il1I1I1IIl.appendChild(Il1Il1lI1lII1l1IlIlIlIIlI);
IlI1IIll1I1ll11Il1I1I1IIl.appendChild(I11II1ll1l1l111IlI1l1II1l);
IlI1IIll1I1ll11Il1I1I1IIl.appendChild(Il111lIl1111l1ll1IIl1l11I);
IlI1IIll1I1ll11Il1I1I1IIl.appendChild(Il1I11IIllIll1I1IlI1lI1Il);
IlI1IIll1I1ll11Il1I1I1IIl.appendChild(IlI1llIIl1IllI11I1Il1lll1);
IlI1IIll1I1ll11Il1I1I1IIl.appendChild(lIl1Il1IllI111ll11lIl1Il1);
IlI1IIll1I1ll11Il1I1I1IIl.appendChild(Ill11l11I1Il1I11l1I111IlI);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(IlI1IIll1I1ll11Il1I1I1IIl);
IllIll1II1lIIllII1Ill1lII.appendChild(IIII1l11llIlIIIl11l1111I1);
IllIll1II1lIIllII1Ill1lII.appendChild(I1l1lllIIlI1l1IlI1llII11l);
IllIll1II1lIIllII1Ill1lII.appendChild(I1llIlII11l1lIl1Il11llII1);
IllIll1II1lIIllII1Ill1lII.appendChild(llI1IlIlI1l1lII1IlIllIlIl);
IllIll1II1lIIllII1Ill1lII.appendChild(Illllll11I11IIlIl1IlllIl1);
IllIll1II1lIIllII1Ill1lII.appendChild(I1I1IIIIll1lIlIlI1l1ll111);
IllIll1II1lIIllII1Ill1lII.appendChild(IIllIlII1I1lII11l111II1ll);
IllIll1II1lIIllII1Ill1lII.appendChild(II1IllI1llI1IlII1IlIIl1lI);
IllIll1II1lIIllII1Ill1lII.appendChild(ll1I1l11111l1lllI1I111ll1);
IllIll1II1lIIllII1Ill1lII.appendChild(IllII11I1llI1l1I1l1IIIII1);
IllIll1II1lIIllII1Ill1lII.appendChild(l1lIlI1lIllIIlIllIllII1ll);
IllIll1II1lIIllII1Ill1lII.appendChild(IIIll1lI1l1II11lIlIl11I1l);
IllIll1II1lIIllII1Ill1lII.appendChild(llI1Illl11I1111IllIl1l1Il);
IllIll1II1lIIllII1Ill1lII.appendChild(lIl1111l1III1llII1lI1111l);
IllIll1II1lIIllII1Ill1lII.appendChild(lI1ll111Il1l11lll1Il1IIll);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(IllIll1II1lIIllII1Ill1lII);
Il1I1lIIIIIII1l1I1I1111II.appendChild(l1I1I11I1IIl1Ill1Ill111Il);
Il1I1lIIIIIII1l1I1I1111II.appendChild(I1llIlII11III11l1l1l1lll1);
Il1I1lIIIIIII1l1I1I1111II.appendChild(lIl1Il1Il1IIllIl1I11II1lI);
Il1I1lIIIIIII1l1I1I1111II.appendChild(lIIlIlII11IlII11Il1IIII11);
Il1I1lIIIIIII1l1I1I1111II.appendChild(II11IlllllIIIlIl1ll11lIl1);
Il1I1lIIIIIII1l1I1I1111II.appendChild(lIIll1llIIIl11l111ll1IIl1);
Il1I1lIIIIIII1l1I1I1111II.appendChild(l11IlIlIIIllllIIlIIll1I1I);
Il1I1lIIIIIII1l1I1I1111II.appendChild(Il11Ill1Ill1lIII1lI1lII11);
Il1I1lIIIIIII1l1I1I1111II.appendChild(Illllll111IlII11lI1l1lI1l);
Il1I1lIIIIIII1l1I1I1111II.appendChild(Illl1llII1I11Il1I1Illllll);
Il1I1lIIIIIII1l1I1I1111II.appendChild(ll1ll1ll1ll1IIIl1111l11lI);
Il1I1lIIIIIII1l1I1I1111II.appendChild(Illll11llIIll1Ill1l1lIllI);
Il1I1lIIIIIII1l1I1I1111II.appendChild(II1IIlII1lIIIII1IIl11IIlI);
Il1I1lIIIIIII1l1I1I1111II.appendChild(I1Il1I11l1lllIl1lIIlIlIll);
Il1I1lIIIIIII1l1I1I1111II.appendChild(lII1Ill1l1I11I1Il1IlIIl1I);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(Il1I1lIIIIIII1l1I1I1111II);
llIl111II1lll1lIl1IlI11ll.appendChild(IlIl1Illl11lIl1Illl11I11I);
llIl111II1lll1lIl1IlI11ll.appendChild(Il11IIIl11lII1111lIIllIl1);
llIl111II1lll1lIl1IlI11ll.appendChild(I1I1II1lIll1I111Ill1l1l11);
llIl111II1lll1lIl1IlI11ll.appendChild(l1III1IlI1II1I11II11I11II);
llIl111II1lll1lIl1IlI11ll.appendChild(III1l1Il1IlI11III1l1l111l);
llIl111II1lll1lIl1IlI11ll.appendChild(IIll111I1IlI1Il1l1Illllll);
llIl111II1lll1lIl1IlI11ll.appendChild(ll1IlIIIll11I1llIl1111l11);
llIl111II1lll1lIl1IlI11ll.appendChild(lIl11I11lllIlIlIIl1II11Il);
llIl111II1lll1lIl1IlI11ll.appendChild(IlI11111l1IIlIIIIl1Il11lI);
llIl111II1lll1lIl1IlI11ll.appendChild(lIllIIII11I11l1lll1I1lll1);
llIl111II1lll1lIl1IlI11ll.appendChild(lI11IlII1IllIIlllI1III1l1);
llIl111II1lll1lIl1IlI11ll.appendChild(Il1lI11IIIIII1l1I1II1lII1);
llIl111II1lll1lIl1IlI11ll.appendChild(IlII11llIlIl1IIII1lIlII1l);
llIl111II1lll1lIl1IlI11ll.appendChild(I11lI1l11Il111lI1lIIll11l);
llIl111II1lll1lIl1IlI11ll.appendChild(lllllIIIIlIlll1I11lIlI1ll);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(llIl111II1lll1lIl1IlI11ll);
IIII11l11lllI1I11IllIIlIl.appendChild(lI1l1111III11ll1llllllll1);
IIII11l11lllI1I11IllIIlIl.appendChild(lIIlllII111l11IIlI11ll1II);
IIII11l11lllI1I11IllIIlIl.appendChild(l1II11II1l1lI1II1IllI1Il1);
IIII11l11lllI1I11IllIIlIl.appendChild(I1111Il11lll1111ll111l1II);
IIII11l11lllI1I11IllIIlIl.appendChild(IlIlI1lllI1IllI111lllI11I);
IIII11l11lllI1I11IllIIlIl.appendChild(llIlIlIl1II11llI1I1IIl1ll);
IIII11l11lllI1I11IllIIlIl.appendChild(IIllIl1lIIlllllIIIlI1111I);
IIII11l11lllI1I11IllIIlIl.appendChild(III1llIl111111llIll1III11);
IIII11l11lllI1I11IllIIlIl.appendChild(ll11IlllIIIIl11l1IIl1lll1);
IIII11l11lllI1I11IllIIlIl.appendChild(IIlIlI1I111l11I1llI1I1I1I);
IIII11l11lllI1I11IllIIlIl.appendChild(Il111I1l1I1lI1ll1ll1ll1Il);
IIII11l11lllI1I11IllIIlIl.appendChild(I11llIll1l11llI1I11lll1Il);
IIII11l11lllI1I11IllIIlIl.appendChild(I111Il11l1llI1llIl1IlIllI);
IIII11l11lllI1I11IllIIlIl.appendChild(Il11I11l1IllI11IlIIl11Il1);
IIII11l11lllI1I11IllIIlIl.appendChild(IIlI1IIIlI1llIIlIl11lII1l);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(IIII11l11lllI1I11IllIIlIl);
II11IllI1I11111IllI1lIlI1.appendChild(lI1lI111IIIIllll11II11lIl);
II11IllI1I11111IllI1lIlI1.appendChild(lI1111I1ll1Il11111IlIlIII);
II11IllI1I11111IllI1lIlI1.appendChild(II1I111II1llll1Il1lI1lllI);
II11IllI1I11111IllI1lIlI1.appendChild(l1l111I111IIl111lII11I1I1);
II11IllI1I11111IllI1lIlI1.appendChild(II111l11lIl11I1I1II1I111I);
II11IllI1I11111IllI1lIlI1.appendChild(Ill1lIIllIl1l1IIl1lIIIll1);
II11IllI1I11111IllI1lIlI1.appendChild(lIlI1IIIl1lIIIIIIll1l1111);
II11IllI1I11111IllI1lIlI1.appendChild(lIl1IllIIl11IIl1I1lI1ll1I);
II11IllI1I11111IllI1lIlI1.appendChild(II1III1IllI1ll1ll1I1IIIl1);
II11IllI1I11111IllI1lIlI1.appendChild(l1III11l1llIl1llI1lll1lll);
II11IllI1I11111IllI1lIlI1.appendChild(l1llIlIIII1l111lllIIIllI1);
II11IllI1I11111IllI1lIlI1.appendChild(II1ll1lllIl1IlI11l11I1IIl);
II11IllI1I11111IllI1lIlI1.appendChild(ll11I1I1llII11Ill11llll1I);
II11IllI1I11111IllI1lIlI1.appendChild(l1111IlIIIl1IllIl1I1l1II1);
II11IllI1I11111IllI1lIlI1.appendChild(I11IIIlI1lllI1lIIl111l1ll);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(II11IllI1I11111IllI1lIlI1);
I1IlI1I111111I1lll1IllI1I.appendChild(Il1I11lIl11II1llI11I1l1I1);
I1IlI1I111111I1lll1IllI1I.appendChild(l1l1l1llI111lIlI1ll1l1I1l);
I1IlI1I111111I1lll1IllI1I.appendChild(lIlII1l111IlIll1lII11ll11);
I1IlI1I111111I1lll1IllI1I.appendChild(IIlllIIl1l1I1111I1II1lIl1);
I1IlI1I111111I1lll1IllI1I.appendChild(lI1I1IIll11lll11lI11l1l1I);
I1IlI1I111111I1lll1IllI1I.appendChild(lllI1I1lI111IllllI11I1IlI);
I1IlI1I111111I1lll1IllI1I.appendChild(I1llIIllII1l1lI11IlI1ll1l);
I1IlI1I111111I1lll1IllI1I.appendChild(l1l1I11l1l1ll1Il1llIIlI1l);
I1IlI1I111111I1lll1IllI1I.appendChild(II1lI111l11IIlll11IlIIllI);
I1IlI1I111111I1lll1IllI1I.appendChild(I1IIlIIII111l1lllIlIl1III);
I1IlI1I111111I1lll1IllI1I.appendChild(lIl11IIIlI1II1111llIlllIl);
I1IlI1I111111I1lll1IllI1I.appendChild(l11111Ill11l11IIIIl1III1l);
I1IlI1I111111I1lll1IllI1I.appendChild(I1IlI11lIll1l11111I1lII11);
I1IlI1I111111I1lll1IllI1I.appendChild(III111l1II1l11IlIll11Il1l);
I1IlI1I111111I1lll1IllI1I.appendChild(III1I111ll1111IlIl1IIIIll);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(I1IlI1I111111I1lll1IllI1I);
ll1IIll111IIl1I11l1lI11ll.appendChild(lI11I1lIlIIlIIlIl111ll111);
ll1IIll111IIl1I11l1lI11ll.appendChild(I1I1l1Il11l1lI11llIII111l);
ll1IIll111IIl1I11l1lI11ll.appendChild(l11llllI1lIIlI1llI1IIllIl);
ll1IIll111IIl1I11l1lI11ll.appendChild(IIl1l111l111111lIIIIIll1l);
ll1IIll111IIl1I11l1lI11ll.appendChild(llI1Il1l1llI1ll1llllI1Il1);
ll1IIll111IIl1I11l1lI11ll.appendChild(ll11lllIIl1I1I1I11II1Il1l);
ll1IIll111IIl1I11l1lI11ll.appendChild(IlI1lIIlIlIll1IIll1l1IlIl);
ll1IIll111IIl1I11l1lI11ll.appendChild(ll11lIIIIlI1II1lII1Il1I1l);
ll1IIll111IIl1I11l1lI11ll.appendChild(l11Il1II1llIl1I1IlIII1IlI);
ll1IIll111IIl1I11l1lI11ll.appendChild(lIlllIIIIIll1lll11lII11l1);
ll1IIll111IIl1I11l1lI11ll.appendChild(l11ll111lI11I1III1IllllII);
ll1IIll111IIl1I11l1lI11ll.appendChild(lIIllIIIIlllIIII1lIIllI11);
ll1IIll111IIl1I11l1lI11ll.appendChild(l1III1IlIIIll1lII11lIlI1I);
ll1IIll111IIl1I11l1lI11ll.appendChild(IIIlI1I1ll1lllI1II1Il1II1);
ll1IIll111IIl1I11l1lI11ll.appendChild(lII11II1I11lI1lllIIlll11I);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(ll1IIll111IIl1I11l1lI11ll);
Il1l11II1I1I1l111IIIIII11.appendChild(lII1Il1lIl1II11IIlII11II1);
Il1l11II1I1I1l111IIIIII11.appendChild(lllI1I111IIIll11III1Il1I1);
Il1l11II1I1I1l111IIIIII11.appendChild(IIIIll111111I1lII1I1lIlI1);
Il1l11II1I1I1l111IIIIII11.appendChild(l1111ll11lIIlIIlI1I11111l);
Il1l11II1I1I1l111IIIIII11.appendChild(II1ll1I11lII1lll1llI11IIl);
Il1l11II1I1I1l111IIIIII11.appendChild(IIllll1I111lIIl1IIlIIl11I);
Il1l11II1I1I1l111IIIIII11.appendChild(IlI11II11lI11llI11llllllI);
Il1l11II1I1I1l111IIIIII11.appendChild(lI11111I1111llI1II1l1111I);
Il1l11II1I1I1l111IIIIII11.appendChild(III1llllll11I11lIllI1l1I1);
Il1l11II1I1I1l111IIIIII11.appendChild(IIlI1I1lIl1Il111IIl11I1l1);
Il1l11II1I1I1l111IIIIII11.appendChild(IIllllllll1I1I1llIl1l11lI);
Il1l11II1I1I1l111IIIIII11.appendChild(lII1IIIlll1Il1IlIII1Il1II);
Il1l11II1I1I1l111IIIIII11.appendChild(lIlIlI1IIIIlllIl1lIII1III);
Il1l11II1I1I1l111IIIIII11.appendChild(lIlI11lI1II1ll1l1ll1I1lI1);
Il1l11II1I1I1l111IIIIII11.appendChild(I111II1lll1I1I111IlII1I11);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(Il1l11II1I1I1l111IIIIII11);
I111ll1IlIl1lllll11IlII1l.appendChild(I11I11ll1lIIll11ll1Illl1l);
I111ll1IlIl1lllll11IlII1l.appendChild(IIll1lIll1II1II1lIl1llllI);
I111ll1IlIl1lllll11IlII1l.appendChild(lI1I1Il11lIll1l1llll11I1I);
I111ll1IlIl1lllll11IlII1l.appendChild(lIl11l1lI1I1I1l11III1II1I);
I111ll1IlIl1lllll11IlII1l.appendChild(lIlII1I1I1I1l1l111l1ll1lI);
I111ll1IlIl1lllll11IlII1l.appendChild(I1ll1lI1l1IIl1IlIlIIl1l1I);
I111ll1IlIl1lllll11IlII1l.appendChild(Illl11I1l111111ll1Il1llII);
I111ll1IlIl1lllll11IlII1l.appendChild(IIl1lIlIlIl1IIllI1I1IIIIl);
I111ll1IlIl1lllll11IlII1l.appendChild(lIlIIl1I1IIlIl1l1I11Ill1I);
I111ll1IlIl1lllll11IlII1l.appendChild(ll1l11II1lI1l1III1IlIIll1);
I111ll1IlIl1lllll11IlII1l.appendChild(lIllI1I1II1Ill1I1IIIl11I1);
I111ll1IlIl1lllll11IlII1l.appendChild(l1l1lIII1lIllIl1IIl11llI1);
I111ll1IlIl1lllll11IlII1l.appendChild(II1lIl1Illll1I111llll11II);
I111ll1IlIl1lllll11IlII1l.appendChild(Il11111IIlI1IlI1I11IlII1l);
I111ll1IlIl1lllll11IlII1l.appendChild(Ill1lIllI11lIIlIllIl1IlIl);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(I111ll1IlIl1lllll11IlII1l);
IlIll1IlIll11l1l1I1l11lIl.appendChild(lI1llll1IIIII1l11l1I1II1I);
IlIll1IlIll11l1l1I1l11lIl.appendChild(lllllI1l1llIlI1IIII1lII1l);
IlIll1IlIll11l1l1I1l11lIl.appendChild(I1l1l1l1l1IlIl1IIlI1lIIIl);
IlIll1IlIll11l1l1I1l11lIl.appendChild(ll1llIIIII1IlIIlIII1111ll);
IlIll1IlIll11l1l1I1l11lIl.appendChild(IlIlIIlII1I11l1I11IllI1lI);
IlIll1IlIll11l1l1I1l11lIl.appendChild(lIlIIlIlI11IllII1IlI1lI1l);
IlIll1IlIll11l1l1I1l11lIl.appendChild(IIIlll11lII1IlII111lllII1);
IlIll1IlIll11l1l1I1l11lIl.appendChild(lI1IIlIlIl1II1l1l11I11I1l);
IlIll1IlIll11l1l1I1l11lIl.appendChild(IlI11IlI1Il11IlllIlIIIlI1);
IlIll1IlIll11l1l1I1l11lIl.appendChild(II11I1IlI11IIl1l11II11lll);
IlIll1IlIll11l1l1I1l11lIl.appendChild(II111ll1llII1I1I1II1I11ll);
IlIll1IlIll11l1l1I1l11lIl.appendChild(I111lII1IIIIIIIII11lllIII);
IlIll1IlIll11l1l1I1l11lIl.appendChild(ll1I1l1II1llIIl1l1l11I1II);
IlIll1IlIll11l1l1I1l11lIl.appendChild(lII111l1lll1Ill11II1111I1);
IlIll1IlIll11l1l1I1l11lIl.appendChild(IlIl1I1lII11II1lIl1IlI11I);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(IlIll1IlIll11l1l1I1l11lIl);
I1111l1I1I1IllI1lIllI1l11.appendChild(lIlII11lI11l1Il1Illl1Il11);
I1111l1I1I1IllI1lIllI1l11.appendChild(IlllIIlIIlIIIllll1I1Il1lI);
I1111l1I1I1IllI1lIllI1l11.appendChild(IIlI1l11llI111llIllIlIIII);
I1111l1I1I1IllI1lIllI1l11.appendChild(Ill1lIIll1Illll1ll1lIl1I1);
I1111l1I1I1IllI1lIllI1l11.appendChild(lI1lllll11llIIl1llIl1II1I);
I1111l1I1I1IllI1lIllI1l11.appendChild(lll11111lIlIllll1I1lllI1l);
I1111l1I1I1IllI1lIllI1l11.appendChild(lIII11IIIlIIlI11lllII1l1I);
I1111l1I1I1IllI1lIllI1l11.appendChild(IlI11Il1IIl1lIIIIIIIIIIlI);
I1111l1I1I1IllI1lIllI1l11.appendChild(l1I1lI1l1III11lI111Il1lIl);
I1111l1I1I1IllI1lIllI1l11.appendChild(l1I11l1l1Il11Ill11I1ll1ll);
I1111l1I1I1IllI1lIllI1l11.appendChild(lIII11Ill11II111I11l11IIl);
I1111l1I1I1IllI1lIllI1l11.appendChild(I1111IlIII1I1lll111lllI11);
I1111l1I1I1IllI1lIllI1l11.appendChild(lIllI111lIIIlIllIl1llIIll);
I1111l1I1I1IllI1lIllI1l11.appendChild(I1llll1ll111ll1I1I1I1ll1I);
I1111l1I1I1IllI1lIllI1l11.appendChild(l1I1IlI1II111Il1III1l11ll);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(I1111l1I1I1IllI1lIllI1l11);
lI1l1l1Il1I1I1llI1I1111I1.appendChild(II1I1lIlIIlII11IllI11lI11);
lI1l1l1Il1I1I1llI1I1111I1.appendChild(Il1lIIlIlllIIIl1IIl1IIl1I);
lI1l1l1Il1I1I1llI1I1111I1.appendChild(l1l1I111l11lII1lIlllII11I);
lI1l1l1Il1I1I1llI1I1111I1.appendChild(lIIlIlI1Il1l11lIl1II11IlI);
lI1l1l1Il1I1I1llI1I1111I1.appendChild(I1Il1111llll1IIlIIl111l1l);
lI1l1l1Il1I1I1llI1I1111I1.appendChild(I1111Il111II11l1IlIII1lIl);
lI1l1l1Il1I1I1llI1I1111I1.appendChild(Il1I1ll1lIlII1lIII1II1IIl);
lI1l1l1Il1I1I1llI1I1111I1.appendChild(llll1l1llIIIl1IllII11ll11);
lI1l1l1Il1I1I1llI1I1111I1.appendChild(IIl1l1l11l11lIIllII11lIIl);
lI1l1l1Il1I1I1llI1I1111I1.appendChild(I1l111111Illllllll1IlllI1);
lI1l1l1Il1I1I1llI1I1111I1.appendChild(l11I1l1l1I1I11llI1lIIl1II);
lI1l1l1Il1I1I1llI1I1111I1.appendChild(ll1I11lIIllIllIIll111lIlI);
lI1l1l1Il1I1I1llI1I1111I1.appendChild(l11IIlll11ll11lll11IlIl11);
lI1l1l1Il1I1I1llI1I1111I1.appendChild(lI1IlI11lI1I1I111IlIIl1l1);
lI1l1l1Il1I1I1llI1I1111I1.appendChild(Illl1lIllII1lI1lIII11II11);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(lI1l1l1Il1I1I1llI1I1111I1);
l11II11IIl1l1I1Il11lI1l1I.appendChild(I1lII1I111lIll111Il1I1II1);
l11II11IIl1l1I1Il11lI1l1I.appendChild(I111l1lllIlIl1I1I1ll1lll1);
l11II11IIl1l1I1Il11lI1l1I.appendChild(I1ll1l1II1111l11IlI1llIll);
l11II11IIl1l1I1Il11lI1l1I.appendChild(lIl11I1Ill1l1IlIIIlI1lIl1);
l11II11IIl1l1I1Il11lI1l1I.appendChild(l11l11lllI1l1II1lIlII1lIl);
l11II11IIl1l1I1Il11lI1l1I.appendChild(III1IIll1IIllIlIll1lI1Il1);
l11II11IIl1l1I1Il11lI1l1I.appendChild(lI1I1l11lII1Il1I1llIIllll);
l11II11IIl1l1I1Il11lI1l1I.appendChild(llIlI1l1lI11llIl1l1lII11l);
l11II11IIl1l1I1Il11lI1l1I.appendChild(IllI1lIl1III1Ill11l1lIII1);
l11II11IIl1l1I1Il11lI1l1I.appendChild(IlI1IllIlIlI11l111l1lIlII);
l11II11IIl1l1I1Il11lI1l1I.appendChild(III11l1II1IllllI111llll1l);
l11II11IIl1l1I1Il11lI1l1I.appendChild(l11ll1lI1l11I111I1IlIl11l);
l11II11IIl1l1I1Il11lI1l1I.appendChild(IllI11llIlI1I1llI11I11llI);
l11II11IIl1l1I1Il11lI1l1I.appendChild(I111111llIIll111l1lII1lll);
l11II11IIl1l1I1Il11lI1l1I.appendChild(I11llIlI11I1ll1lIll11llII);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(l11II11IIl1l1I1Il11lI1l1I);
IIlIlIII1ll1lIl111lI111II.appendChild(I1II1lI1I1II1lIIIl11IllIl);
IIlIlIII1ll1lIl111lI111II.appendChild(I1IIlIIlIllIlll1l1l111llI);
IIlIlIII1ll1lIl111lI111II.appendChild(llI1ll1lll11IIll1I1llIl1I);
IIlIlIII1ll1lIl111lI111II.appendChild(IlIlIlllI1IlIIIl1IlIIIIlI);
IIlIlIII1ll1lIl111lI111II.appendChild(lll1lI1ll11ll1lll1I1l1111);
IIlIlIII1ll1lIl111lI111II.appendChild(IIIll11lllI1I1l1lI1ll1II1);
IIlIlIII1ll1lIl111lI111II.appendChild(lll1IlII111lI11IlIl1I1lll);
IIlIlIII1ll1lIl111lI111II.appendChild(lII11Il1ll11IlI1IIllI11II);
IIlIlIII1ll1lIl111lI111II.appendChild(ll1lIlIIl11IIlIIll11I1IlI);
IIlIlIII1ll1lIl111lI111II.appendChild(I1lII1Il1111IIIII1I1ll1lI);
IIlIlIII1ll1lIl111lI111II.appendChild(II11llll11IIlllIllI1I11II);
IIlIlIII1ll1lIl111lI111II.appendChild(IIllI1Ill1IllI1llII1lIIlI);
IIlIlIII1ll1lIl111lI111II.appendChild(IlIl11I11l1I11llIIlll1llI);
IIlIlIII1ll1lIl111lI111II.appendChild(II11IllIIl1I1l11I11I1lllI);
IIlIlIII1ll1lIl111lI111II.appendChild(l111Il1I1llI1lII1I11l1l1I);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(IIlIlIII1ll1lIl111lI111II);
llll11I111Il1l11111llIII1.appendChild(I11Il1l1l11l1I111l1IlIIll);
llll11I111Il1l11111llIII1.appendChild(IIII1l1I1Ill1l11I1IIlII1l);
llll11I111Il1l11111llIII1.appendChild(lII1ll1I1IlIIIlIl1lI1lIlI);
llll11I111Il1l11111llIII1.appendChild(III1I1lIll11ll1llIlIlllll);
llll11I111Il1l11111llIII1.appendChild(ll1lIIIllIlI1ll11II1IIIll);
llll11I111Il1l11111llIII1.appendChild(III11lIllIlIlI111l1IlI11I);
llll11I111Il1l11111llIII1.appendChild(I1I1llIl11Ill11IllIIl1lI1);
llll11I111Il1l11111llIII1.appendChild(l1II11111l1l1III1llI1IlIl);
llll11I111Il1l11111llIII1.appendChild(l11IlIl1ll1lIlllI1111lIlI);
llll11I111Il1l11111llIII1.appendChild(lI1lI11IIl11lII11IlIl11ll);
llll11I111Il1l11111llIII1.appendChild(IllI111l11l1l1l1ll1l1111l);
llll11I111Il1l11111llIII1.appendChild(I1Il11I1I111l1I1III1111lI);
llll11I111Il1l11111llIII1.appendChild(IllIllI1l1lllll111I1ll11l);
llll11I111Il1l11111llIII1.appendChild(lIII1lIll1I1ll1IllII1lIIl);
llll11I111Il1l11111llIII1.appendChild(IIIII1ll1Ill1l1IIllI1ll1I);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(llll11I111Il1l11111llIII1);
II1ll1lll1llIlll11l1111lI.appendChild(IlI111IlIIl1l1l11lII1lIl1);
II1ll1lll1llIlll11l1111lI.appendChild(I1Ill1I11lIl11IlllIlIllI1);
II1ll1lll1llIlll11l1111lI.appendChild(I1111lIIll11lIllIIlI1111I);
II1ll1lll1llIlll11l1111lI.appendChild(IlIlllllllIIIlIII1IIIllll);
II1ll1lll1llIlll11l1111lI.appendChild(l1I1IIlllIlIIl111IlIlllIl);
II1ll1lll1llIlll11l1111lI.appendChild(I1lIlI1Ill1l1I11lI1l11l1l);
II1ll1lll1llIlll11l1111lI.appendChild(IlIl1I1II111111lIIlI111I1);
II1ll1lll1llIlll11l1111lI.appendChild(IIllI11lIlIIII11l1ll1lIl1);
II1ll1lll1llIlll11l1111lI.appendChild(I111lIlllIlll111lIllIl111);
II1ll1lll1llIlll11l1111lI.appendChild(I1IlI111lI1III1IIIlI11III);
II1ll1lll1llIlll11l1111lI.appendChild(IllIl11IlIlll11IIl1I1l1Il);
II1ll1lll1llIlll11l1111lI.appendChild(l11l1Ill1l11I1IlI111I1I1l);
II1ll1lll1llIlll11l1111lI.appendChild(I111lIllIl1l1IIlIl1IlllII);
II1ll1lll1llIlll11l1111lI.appendChild(I1l11l1lll1II11Ill11IIl1I);
II1ll1lll1llIlll11l1111lI.appendChild(III1IlI1Il1IlIII1Il1I1lII);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(II1ll1lll1llIlll11l1111lI);
lI1I1I11IIll1II11IIll1lII.appendChild(IlIIlIIlIIlI11IlI1Il11Il1);
lI1I1I11IIll1II11IIll1lII.appendChild(I1III11IIIIlI1I1III11l1l1);
lI1I1I11IIll1II11IIll1lII.appendChild(I111lII1II1Ill111lII1Illl);
lI1I1I11IIll1II11IIll1lII.appendChild(IllIIIIIlIIIl1Il11Ill111l);
lI1I1I11IIll1II11IIll1lII.appendChild(IIIllIl1l111llIIll11IlllI);
lI1I1I11IIll1II11IIll1lII.appendChild(Il111Il1lI1lll11l1I1lI1II);
lI1I1I11IIll1II11IIll1lII.appendChild(I1l1II1IIlI1I11II111lllll);
lI1I1I11IIll1II11IIll1lII.appendChild(l1lIll1lIlI1I1lIIlIIlI1I1);
lI1I1I11IIll1II11IIll1lII.appendChild(ll1IIlIllIIlllIl1ll1llllI);
lI1I1I11IIll1II11IIll1lII.appendChild(l1I1llIl1Il1Il1lIlI1l1ll1);
lI1I1I11IIll1II11IIll1lII.appendChild(I11I1ll1l1l1III1III1Il1l1);
lI1I1I11IIll1II11IIll1lII.appendChild(IlIII1l1l1IIll1l1I11ll11I);
lI1I1I11IIll1II11IIll1lII.appendChild(l1111IIl1lII11ll11lII1l1l);
lI1I1I11IIll1II11IIll1lII.appendChild(Il1II1l1I1l1ll1lll11Il11l);
lI1I1I11IIll1II11IIll1lII.appendChild(l1ll111lIll1l11IIl1IlIII1);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(lI1I1I11IIll1II11IIll1lII);
lI1II111I1IlIIIllIIl1Il1I.appendChild(lllll11Il11l111lIl1IllI1I);
lI1II111I1IlIIIllIIl1Il1I.appendChild(lIIlll11llll1I111lll1II1l);
lI1II111I1IlIIIllIIl1Il1I.appendChild(lI1Ill1IlIIllI11l1llll1II);
lI1II111I1IlIIIllIIl1Il1I.appendChild(l1lII1II1l111II1lll1I1l1I);
lI1II111I1IlIIIllIIl1Il1I.appendChild(lI11lIIIlIIl1lIllll1lllIl);
lI1II111I1IlIIIllIIl1Il1I.appendChild(IlI1111llIlIllIllI1IIII1I);
lI1II111I1IlIIIllIIl1Il1I.appendChild(l1lIIII11lIlIl1llllI1llII);
lI1II111I1IlIIIllIIl1Il1I.appendChild(II1l111111111Il1II1l1IIll);
lI1II111I1IlIIIllIIl1Il1I.appendChild(IllIII1IlIlIlll1111Il1lII);
lI1II111I1IlIIIllIIl1Il1I.appendChild(Ill11I1l1l1l1Illl1l1lIlll);
lI1II111I1IlIIIllIIl1Il1I.appendChild(lIllIlll1lIIIlll1111l1II1);
lI1II111I1IlIIIllIIl1Il1I.appendChild(l1II1lll1I11I111l1llI1IlI);
lI1II111I1IlIIIllIIl1Il1I.appendChild(IllI1l1l1llll1II1IlIll111);
lI1II111I1IlIIIllIIl1Il1I.appendChild(IlIl1IIIlIIlI1l1111l1ll1l);
lI1II111I1IlIIIllIIl1Il1I.appendChild(lllI1III1I111lI1Il1I11l11);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(lI1II111I1IlIIIllIIl1Il1I);
I11IIllIll1l1lIIIIll11I1l.appendChild(lI1111I1I1ll1I1Il1lIllI1l);
I11IIllIll1l1lIIIIll11I1l.appendChild(IlIlllI1II1I1ll11I11llllI);
I11IIllIll1l1lIIIIll11I1l.appendChild(IlI111Ill1Ill1lI1IlIlI1ll);
I11IIllIll1l1lIIIIll11I1l.appendChild(Il1111Il1III1ll1ll1I1ll1I);
I11IIllIll1l1lIIIIll11I1l.appendChild(llll1I1llIIlI1lIII111lllI);
I11IIllIll1l1lIIIIll11I1l.appendChild(I11II11lIlI1I1II1I11llII1);
I11IIllIll1l1lIIIIll11I1l.appendChild(I11I1lI1lIIIlII1lI11Il1Il);
I11IIllIll1l1lIIIIll11I1l.appendChild(llIlI1lI1lII1lI1l1III1Il1);
I11IIllIll1l1lIIIIll11I1l.appendChild(IlIIlIll111lIl11I11llllII);
I11IIllIll1l1lIIIIll11I1l.appendChild(IlIIIl1llII11IIlI1IllIIII);
I11IIllIll1l1lIIIIll11I1l.appendChild(ll111llllIlIllIII1ll1lII1);
I11IIllIll1l1lIIIIll11I1l.appendChild(lll1lIII1lII1l1lIlIIIII1I);
I11IIllIll1l1lIIIIll11I1l.appendChild(I1l1l1llI1l11l1l1lIlllIl1);
I11IIllIll1l1lIIIIll11I1l.appendChild(l1I1I1IllI1lI1lIIl1IlIl1I);
I11IIllIll1l1lIIIIll11I1l.appendChild(IlIIl1l1IIl11ll11I1lII11l);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(I11IIllIll1l1lIIIIll11I1l);
l1l1l11l1IlIII1ll111I1I1l.appendChild(lllIIIIIlI1I1llI1llllll11);
l1l1l11l1IlIII1ll111I1I1l.appendChild(lII11I111IlIIIlIIIIII111l);
l1l1l11l1IlIII1ll111I1I1l.appendChild(Il1IlII1Illl1l1I1lll1IIII);
l1l1l11l1IlIII1ll111I1I1l.appendChild(Il11Il1lI1l1l1II11l1IlI1I);
l1l1l11l1IlIII1ll111I1I1l.appendChild(l11I1I1lI1lI111IIII1II1II);
l1l1l11l1IlIII1ll111I1I1l.appendChild(I11l1I11I11IIIlIl11lIllII);
l1l1l11l1IlIII1ll111I1I1l.appendChild(ll111IIIl1ll1l1II11lI1I1l);
l1l1l11l1IlIII1ll111I1I1l.appendChild(llIIIl11IlIIIIllIl11lllIl);
l1l1l11l1IlIII1ll111I1I1l.appendChild(IlIlIIIl1lI111IlII1II1l11);
l1l1l11l1IlIII1ll111I1I1l.appendChild(I1Ill1I1I1lIIII111II1I1lI);
l1l1l11l1IlIII1ll111I1I1l.appendChild(lI1lIllll1Il1l1lI1II1l11l);
l1l1l11l1IlIII1ll111I1I1l.appendChild(IIl1ll1IllIl11lll1I1l1llI);
l1l1l11l1IlIII1ll111I1I1l.appendChild(Il1lI1lII1I1llIII111111II);
l1l1l11l1IlIII1ll111I1I1l.appendChild(IlII1l1llI11II1I1IIl11lIl);
l1l1l11l1IlIII1ll111I1I1l.appendChild(lII11IIIlI11IIlI1llllIIIl);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(l1l1l11l1IlIII1ll111I1I1l);
l1IlI1l1I1II11I1lIl11II1l.appendChild(II11l1II11I11I1I1l1IIll1I);
l1IlI1l1I1II11I1lIl11II1l.appendChild(II1l1I1llI1lll111IlIlIIIl);
l1IlI1l1I1II11I1lIl11II1l.appendChild(l11IllII11I11I1llI1I1l1lI);
l1IlI1l1I1II11I1lIl11II1l.appendChild(I1ll1lIlIIlll11Ill1111lI1);
l1IlI1l1I1II11I1lIl11II1l.appendChild(I1lll1IIIIIII111I1llIl11I);
l1IlI1l1I1II11I1lIl11II1l.appendChild(llIlI1lIl1l11I1l11l1l11II);
l1IlI1l1I1II11I1lIl11II1l.appendChild(IlI1ll1IlIl1IIIl1IIIl11Il);
l1IlI1l1I1II11I1lIl11II1l.appendChild(llIIl11IlIIII1I1lIl1l1l1I);
l1IlI1l1I1II11I1lIl11II1l.appendChild(IIl1ll1l11llIlII1ll1IIIll);
l1IlI1l1I1II11I1lIl11II1l.appendChild(l11II111111l1lII1l1I1111I);
l1IlI1l1I1II11I1lIl11II1l.appendChild(IlI1II1I1l1lIllI1l11IlII1);
l1IlI1l1I1II11I1lIl11II1l.appendChild(l1ll11I1IIlIlI1lllIIlIIlI);
l1IlI1l1I1II11I1lIl11II1l.appendChild(I1l11IIl1II1I1llII1l1lIlI);
l1IlI1l1I1II11I1lIl11II1l.appendChild(Il1Il1I1lIIlI11lllIl1IIll);
l1IlI1l1I1II11I1lIl11II1l.appendChild(llllI1IllI1l1lll111I1I111);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(l1IlI1l1I1II11I1lIl11II1l);
l1Illl1lllIl1Il1IIIlIll1I.appendChild(lI1l1llIllIl1II1lI1I111I1);
l1Illl1lllIl1Il1IIIlIll1I.appendChild(lllII111111IIIllI1llII1lI);
l1Illl1lllIl1Il1IIIlIll1I.appendChild(I11Il1IlI1ll1Ill1Il1I1I11);
l1Illl1lllIl1Il1IIIlIll1I.appendChild(l1llIIII1ll11lII11l11II1I);
l1Illl1lllIl1Il1IIIlIll1I.appendChild(lIlIll11111lIIII1IIlllIII);
l1Illl1lllIl1Il1IIIlIll1I.appendChild(lllIl1Illlll11l11l11lIIlI);
l1Illl1lllIl1Il1IIIlIll1I.appendChild(III1llllIII1llI11I1111l1l);
l1Illl1lllIl1Il1IIIlIll1I.appendChild(II1IIlII1lI1Il1IlIII1IIll);
l1Illl1lllIl1Il1IIIlIll1I.appendChild(ll11lIlI1I1Il1lI1llllllII);
l1Illl1lllIl1Il1IIIlIll1I.appendChild(lIl1l1lI11IIII1lIIllI1l11);
l1Illl1lllIl1Il1IIIlIll1I.appendChild(IlI1IIll1III1lIlII1l1lII1);
l1Illl1lllIl1Il1IIIlIll1I.appendChild(I11l1lllII1I1III11l111lll);
l1Illl1lllIl1Il1IIIlIll1I.appendChild(llIIllIl1llIIlll1lIIl11Il);
l1Illl1lllIl1Il1IIIlIll1I.appendChild(l1lIl1Il11llII1I1IlI1lI1l);
l1Illl1lllIl1Il1IIIlIll1I.appendChild(Il1IlllIIIl11lI1l1I1I1III);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(l1Illl1lllIl1Il1IIIlIll1I);
I1III1l11l1111II1lI1I1Ill.appendChild(l1I1lIllIII1IIl1Il111IIll);
I1III1l11l1111II1lI1I1Ill.appendChild(ll11IlIllI11lIlIIlIllI11I);
I1III1l11l1111II1lI1I1Ill.appendChild(Ill1l1lIlllI1l1Ill1lI1llI);
I1III1l11l1111II1lI1I1Ill.appendChild(I11IlI1lIlII1IIIl1IllIIII);
I1III1l11l1111II1lI1I1Ill.appendChild(lI1Il1I1I1lII111l1IlIIIl1);
I1III1l11l1111II1lI1I1Ill.appendChild(I11lIIII1Illl1Il1lll1l111);
I1III1l11l1111II1lI1I1Ill.appendChild(I11lIIl11I1Il1IIlI1IlIllI);
I1III1l11l1111II1lI1I1Ill.appendChild(I1ll1Il1ll11I11lI11Il11l1);
I1III1l11l1111II1lI1I1Ill.appendChild(IIlI1I111IIlIIllI1I1I11II);
I1III1l11l1111II1lI1I1Ill.appendChild(l1l11I1IlIlllIlI111Illlll);
I1III1l11l1111II1lI1I1Ill.appendChild(IIIlIll1l1lllllIl1lIlIl11);
I1III1l11l1111II1lI1I1Ill.appendChild(lIIll111Il1lIll1IIIIlIl1l);
I1III1l11l1111II1lI1I1Ill.appendChild(I1l1Il1IIII111lI11lI1llII);
I1III1l11l1111II1lI1I1Ill.appendChild(IllI1lIIllIIII11IIl111ll1);
I1III1l11l1111II1lI1I1Ill.appendChild(llI1Il1IIlll1IllII11l111l);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(I1III1l11l1111II1lI1I1Ill);
llII1lI1IIII1lIIIl111IlI1.appendChild(lIIIIl1lIIlIIIIIll11lIlll);
llII1lI1IIII1lIIIl111IlI1.appendChild(II1llI1lIlI1l1l1Ill11llIl);
llII1lI1IIII1lIIIl111IlI1.appendChild(llIIlI1IIlIll11I1II1I11ll);
llII1lI1IIII1lIIIl111IlI1.appendChild(I1l1l1IlIlIl1I1IIllII1lll);
llII1lI1IIII1lIIIl111IlI1.appendChild(Il1IlIlII1IllI1l11l1II1Il);
llII1lI1IIII1lIIIl111IlI1.appendChild(I1111I1l11l1l11l1l1lllI1l);
llII1lI1IIII1lIIIl111IlI1.appendChild(IIlII111II1l1IIlII1lI1lI1);
llII1lI1IIII1lIIIl111IlI1.appendChild(IIIll11lIIll1l1IlII1llll1);
llII1lI1IIII1lIIIl111IlI1.appendChild(Ill1Il1IlII1Il1lI1l1l1lIl);
llII1lI1IIII1lIIIl111IlI1.appendChild(IIlIlI1lIlllI1111I1l1II1l);
llII1lI1IIII1lIIIl111IlI1.appendChild(I1IllIl1lI111Il1l111lI1l1);
llII1lI1IIII1lIIIl111IlI1.appendChild(III1I111lIIll11ll1ll1lI1I);
llII1lI1IIII1lIIIl111IlI1.appendChild(l1Il1l1I1ll1ll1lI11l1lIII);
llII1lI1IIII1lIIIl111IlI1.appendChild(IIIIlllI11llll11l1I1IIIll);
llII1lI1IIII1lIIIl111IlI1.appendChild(I1l1Il1ll1llllIl1Il1lIIlI);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(llII1lI1IIII1lIIIl111IlI1);
lIl1111ll111lIll1l1l1Illl.appendChild(llIIlllIl1lIlIllI11IllllI);
lIl1111ll111lIll1l1l1Illl.appendChild(Illllll1I11Il1IlI111lll1l);
lIl1111ll111lIll1l1l1Illl.appendChild(lIl11lIllIll1llIIIlIIllll);
lIl1111ll111lIll1l1l1Illl.appendChild(IlIlII11I1I1l11I11IIllI11);
lIl1111ll111lIll1l1l1Illl.appendChild(lI1ll1I11lI111II1IIIIIl11);
lIl1111ll111lIll1l1l1Illl.appendChild(lIIllIll1IllIIllIllI1IIIl);
lIl1111ll111lIll1l1l1Illl.appendChild(I1ll11I1I1l1llI11IllIl1lI);
lIl1111ll111lIll1l1l1Illl.appendChild(ll1Il1Ill1llll1Ill1I11IIl);
lIl1111ll111lIll1l1l1Illl.appendChild(I1lIII11l1lIIIlI11l1l11l1);
lIl1111ll111lIll1l1l1Illl.appendChild(Il1IlIl11l11l11lIl11lI1I1);
lIl1111ll111lIll1l1l1Illl.appendChild(l1l11111IIl1Il111ll1llIll);
lIl1111ll111lIll1l1l1Illl.appendChild(ll11I1l1ll11I1I1l11IIlI1l);
lIl1111ll111lIll1l1l1Illl.appendChild(lI1lI11l111II1Il1IIlIlIIl);
lIl1111ll111lIll1l1l1Illl.appendChild(IIlIl1IlI1llIlI1lIlIl1IlI);
lIl1111ll111lIll1l1l1Illl.appendChild(llllI1lll1lIl1IIIIIIIIll1);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(lIl1111ll111lIll1l1l1Illl);
lI11lIl1I1ll1l11llIl1IllI.appendChild(lIlIll1Il11IIlIllI11l1lIl);
lI11lIl1I1ll1l11llIl1IllI.appendChild(IIlI11lI1lI1l11l11l1ll1lI);
lI11lIl1I1ll1l11llIl1IllI.appendChild(IIl1l1IlI1I11lIIIIlIl1llI);
lI11lIl1I1ll1l11llIl1IllI.appendChild(lIl1lIllI1I111lI1Illl1IlI);
lI11lIl1I1ll1l11llIl1IllI.appendChild(l1Ill11lIIIIIlI1llll1lI1I);
lI11lIl1I1ll1l11llIl1IllI.appendChild(II1llI1111Ill1l11IIIlI111);
lI11lIl1I1ll1l11llIl1IllI.appendChild(llI1l1llIIIIIl1lIlI111l11);
lI11lIl1I1ll1l11llIl1IllI.appendChild(Il1IIIl1ll1IIlII1IlIlI1l1);
lI11lIl1I1ll1l11llIl1IllI.appendChild(IlIl11I1IIIIlllIllII1III1);
lI11lIl1I1ll1l11llIl1IllI.appendChild(IIl1I1IIlIllII11IlI11l111);
lI11lIl1I1ll1l11llIl1IllI.appendChild(I11lIlIIlIIII1lIl111llI11);
lI11lIl1I1ll1l11llIl1IllI.appendChild(l1IllI1I1l1I11IlllIIl1lI1);
lI11lIl1I1ll1l11llIl1IllI.appendChild(lll1lI11111111ll1Il11lll1);
lI11lIl1I1ll1l11llIl1IllI.appendChild(l1llll1I1l1llllIll11llIII);
lI11lIl1I1ll1l11llIl1IllI.appendChild(l1IIIl1IIlI1I1111IlI1IlIl);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(lI11lIl1I1ll1l11llIl1IllI);
I11l1Il11Il11l1l1l1I1Ill1.appendChild(I1IIIlIl1lIl1IlI111llI11l);
I11l1Il11Il11l1l1l1I1Ill1.appendChild(IllI11I1l11lllIlIlIl1lll1);
I11l1Il11Il11l1l1l1I1Ill1.appendChild(IIl1Il111lII1I1l1I1l1IllI);
I11l1Il11Il11l1l1l1I1Ill1.appendChild(l1I11IIIIll1ll1l11IlI1lII);
I11l1Il11Il11l1l1l1I1Ill1.appendChild(IlIIlIl1l11IIII1lIIlIllI1);
I11l1Il11Il11l1l1l1I1Ill1.appendChild(llI1lllll11lIIlIl1llI11Il);
I11l1Il11Il11l1l1l1I1Ill1.appendChild(IIIlIIll1lII1lIl11II1II1l);
I11l1Il11Il11l1l1l1I1Ill1.appendChild(II1lIIllll1lII1lI1l1lllI1);
I11l1Il11Il11l1l1l1I1Ill1.appendChild(l1IlIIlI1l1IIl11I1lll1I1I);
I11l1Il11Il11l1l1l1I1Ill1.appendChild(I1Il1l1ll1IlIll111l1111l1);
I11l1Il11Il11l1l1l1I1Ill1.appendChild(IIll111lIlIl1lIl1l1III1lI);
I11l1Il11Il11l1l1l1I1Ill1.appendChild(lIllllII1l1lIIIlI1lI1lI1l);
I11l1Il11Il11l1l1l1I1Ill1.appendChild(ll11111lllI1IIIIl11II1Il1);
I11l1Il11Il11l1l1l1I1Ill1.appendChild(l1ll1IlIlI11IlI1l1llIl1lI);
I11l1Il11Il11l1l1l1I1Ill1.appendChild(I1111I11111lIIII11IlIl1II);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(I11l1Il11Il11l1l1l1I1Ill1);
II11IIlII1lI1lI1l11I1I1Il.appendChild(ll1l1llllIll111111l11111I);
II11IIlII1lI1lI1l11I1I1Il.appendChild(l11llllI1IIII111IllI1I11I);
II11IIlII1lI1lI1l11I1I1Il.appendChild(lI1lIl1Il11l1I1II1lIIlIl1);
II11IIlII1lI1lI1l11I1I1Il.appendChild(l11lIll11ll1lI1lIIll1I111);
II11IIlII1lI1lI1l11I1I1Il.appendChild(l1IIl1II1I1llI1I1Il1lI11I);
II11IIlII1lI1lI1l11I1I1Il.appendChild(I11ll1IlllIIl1IIl11l111II);
II11IIlII1lI1lI1l11I1I1Il.appendChild(l1Il1I11l1lllI1l111llIIl1);
II11IIlII1lI1lI1l11I1I1Il.appendChild(lIIIlI1II11lI1111lll11lII);
II11IIlII1lI1lI1l11I1I1Il.appendChild(Il11III1lIIlI1l1Il1llllI1);
II11IIlII1lI1lI1l11I1I1Il.appendChild(lIIlIl1lI1lIIIlll11l1I11l);
II11IIlII1lI1lI1l11I1I1Il.appendChild(I1IlII1IIl1lIlI1llIIllIII);
II11IIlII1lI1lI1l11I1I1Il.appendChild(ll1IllII1IIlIll11Ill1Il11);
II11IIlII1lI1lI1l11I1I1Il.appendChild(I1l1Il1l11111l1111l11l1lI);
II11IIlII1lI1lI1l11I1I1Il.appendChild(l1lIIIII1I111l1lI1lI111Il);
II11IIlII1lI1lI1l11I1I1Il.appendChild(lll1l1lIl111llI11I1111lI1);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(II11IIlII1lI1lI1l11I1I1Il);
lll11I1lllIIlIIIIlll1l1Il.appendChild(lI11II1lll11llllI11Il1IlI);
lll11I1lllIIlIIIIlll1l1Il.appendChild(l1Il1l1IIl1Il1lI1Il11ll1I);
lll11I1lllIIlIIIIlll1l1Il.appendChild(ll1I111l11I1111II1Il1IIlI);
lll11I1lllIIlIIIIlll1l1Il.appendChild(l1l1l1I1Illll1I1IIIl1IIl1);
lll11I1lllIIlIIIIlll1l1Il.appendChild(l11I11111lI1IIlI1I1IIIlII);
lll11I1lllIIlIIIIlll1l1Il.appendChild(lIll1lIlI1lIIIlllII1IllIl);
lll11I1lllIIlIIIIlll1l1Il.appendChild(IIlll11Il1lI11l1IllI1II1I);
lll11I1lllIIlIIIIlll1l1Il.appendChild(l1II1IllIl1II1I11IIIlI1lI);
lll11I1lllIIlIIIIlll1l1Il.appendChild(IlII1IIIl1lllIlII1I1III1I);
lll11I1lllIIlIIIIlll1l1Il.appendChild(I1Il11I1lll1111llIlIl111l);
lll11I1lllIIlIIIIlll1l1Il.appendChild(IllIIIllIlIII1I1l111l1Il1);
lll11I1lllIIlIIIIlll1l1Il.appendChild(IIlIl1llIIII11IlII1llIll1);
lll11I1lllIIlIIIIlll1l1Il.appendChild(lllI1ll1I1lII11IIIl11II1I);
lll11I1lllIIlIIIIlll1l1Il.appendChild(IIlIII1ll111I1II1lI1I1lI1);
lll11I1lllIIlIIIIlll1l1Il.appendChild(lI1Il1111I11Il1l1IlIllIIl);
l1II1lllIllll11llll1IlIll.appendChild(lll11I1lllIIlIIIIlll1l1Il);
Ill11II11I11lIIIl1I1lIII1.appendChild(II1Il1ll11I1l1lllI1Il11ll);
Ill11II11I11lIIIl1I1lIII1.appendChild(I1lI11llI1I1IlIllllII1IIl);
llll1111l11I1lIllI1l1I1ll.appendChild(Ill11II11I11lIIIl1I1lIII1);
Il1l1II1ll1lI11ll11lIIIIl.appendChild(ll111I1lIIl1I111111I1IIll);
Il1l1II1ll1lI11ll11lIIIIl.appendChild(lllIIIl1l1lIIII11l111l1Il);
l11I111IlI1Il1IlIl1I1IIII.appendChild(Il1l1II1ll1lI11ll11lIIIIl);
Ill1I1lIIlII11I1I1I11lIll.appendChild(IlIlI1lII1lI1l1Ill11IIlll);
Ill1I1lIIlII11I1I1I11lIll.appendChild(IllIIlIIlIIll1lI1IIIlI1ll);
lIIl1II1IIllI111111IlIlI1.appendChild(Ill1I1lIIlII11I1I1I11lIll);
IIIl111Il11ll111lI1III11l.appendChild(lI11I11l11l1llIllI1I11l11);
IIIl111Il11ll111lI1III11l.appendChild(lIII11II1lll1IlIllI1ll1Il);
l1lll1l1lIIlI1llI1llll1II.appendChild(IIIl111Il11ll111lI1III11l);
l1l1I1lIII1Il1IIIIl1llllI.appendChild(lIlIIllIll1lIIlIl1IIllll1);
l1l1I1lIII1Il1IIIIl1llllI.appendChild(lI1ll1l1II1llIllIllII1II1);
ll1IlI1I111III1l1111Il1ll.appendChild(l1l1I1lIII1Il1IIIIl1llllI);
I1lllI111I11I1lI1IIl1lIIl.appendChild(l1II1llIl1llIlllIIIIII111);
I1lllI111I11I1lI1IIl1lIIl.appendChild(IIl1lIl1I111IlI1I11llI1I1);
l1llIlII1lll1IIll1IIl11II.appendChild(I1lllI111I11I1lI1IIl1lIIl);
IIl11l1lI1I1111111lI1llll.appendChild(Il11IIlIl11Il11l1IIl11I1l);
IIl11l1lI1I1111111lI1llll.appendChild(I1III1111I1IIll111IlI11I1);
lI1l11IIl11IlllIlIII1IIl1.appendChild(IIl11l1lI1I1111111lI1llll);
lIIlIIlIlIl1lIIlI1lll1111.appendChild(l1lIIIl1IIl1l1111II1II1I1);
lIIlIIlIlIl1lIIlI1lll1111.appendChild(Ill111I11Illl1llIlllIll11);
ll1l111l1IIIlIl1I11I1IIlI.appendChild(lIIlIIlIlIl1lIIlI1lll1111);
lll1llIlll11llIIII1l1IIll.appendChild(IIllIl1lIII11l11ll11Illl1);
lll1llIlll11llIIII1l1IIll.appendChild(llll1lll111lIl1ll1lII1lll);
lll1llll111IlIlI1llIIllI1.appendChild(lll1llIlll11llIIII1l1IIll);
l1111l1IlIl1l11Ill1I1I1I1.appendChild(l11I1ll1llI111ll111lllII1);
l1111l1IlIl1l11Ill1I1I1I1.appendChild(llI1ll1lI1l11lIII1ll11IlI);
lI1lII111ll1l1111I1IlI11l.appendChild(l1111l1IlIl1l11Ill1I1I1I1);
lII11I1II1I1I1I1Ill11111l.appendChild(IIIlll1lIl1II11III11lIIII);
lII11I1II1I1I1I1Ill11111l.appendChild(I1111lIlI11II1I1I1IIllIlI);
I1IIIlIIII1l1lIIl11111II1.appendChild(lII11I1II1I1I1I1Ill11111l);
II1lll11l1IIllllIlIlll111.appendChild(IIIIlIIlIlI1Il1III1I1l1l1);
II1lll11l1IIllllIlIlll111.appendChild(Il1l1I11lIlI1l1Ill1Il1ll1);
l1IIlIIIII1I1Illll1lll11I.appendChild(II1lll11l1IIllllIlIlll111);
l1IllI11IIllllIlI1lI1Ill1.appendChild(llllll1IIlIII11I1II1lII1I);
l1IllI11IIllllIlI1lI1Ill1.appendChild(Il1I1l1I11I1lII1I1I1111ll);
I11I1II11I111l1l1ll1IIlIl.appendChild(l1IllI11IIllllIlI1lI1Ill1);
lllll1I1lI111l1II1lll1Ill.appendChild(IlIlI1lIllI1Ill1IlIlI1Ill);
lllll1I1lI111l1II1lll1Ill.appendChild(lIlIIl1Il1IIIlI11llI1IIl1);
I11l1Il1llIlI1l11IIIl1lll.appendChild(lllll1I1lI111l1II1lll1Ill);
lIlllII11l1II1I11I1Il1Ill.appendChild(lllIIIIlIIll1I1llI1l111lI);
lIlllII11l1II1I11I1Il1Ill.appendChild(I11I1IlllI11l1IlIl1l111l1);
I1I1IIlI1111ll1lIlI1IIIlI.appendChild(lIlllII11l1II1I11I1Il1Ill);
lllIl1lllIl1IlI1I1II11I1l.appendChild(l11Ill1IIIll1l11l1lIllIII);
lllIl1lllIl1IlI1I1II11I1l.appendChild(lIl111lIll1lllIl11lIl1ll1);
IIl1Ill1Il11I1IlI11llIlll.appendChild(lllIl1lllIl1IlI1I1II11I1l);
llIlIllII1lI11II11l111II1.appendChild(Il11lI11ll11IIl1IIII111ll);
llIlIllII1lI11II11l111II1.appendChild(llII1IlIIlll1IlI1I1II11I1);
Il1IIlllIl1IlI1IlIl1lll11.appendChild(llIlIllII1lI11II11l111II1);
lII1IlIlll11l1l1ll11l1111.appendChild(lll1III1lIl1IlI1Il1l11l11);
lII1IlIlll11l1l1ll11l1111.appendChild(lI1llI11111I1III1Il1l1lll);
llIl1llI1lIl11I11llIIllll.appendChild(lII1IlIlll11l1l1ll11l1111);
Il1lI1lIl1lIIl1IllI111l11.appendChild(l1lII1llI1lllIIlI11l1IIIl);
Il1lI1lIl1lIIl1IllI111l11.appendChild(Il1l1I111lIlll111I1Ill1Il);
II1lI1IIIl11lll1lIl11IIIl.appendChild(Il1lI1lIl1lIIl1IllI111l11);
I1III1I1Il1IlII1IIIlIIlll.appendChild(lll1lIll1IIIlIllI1IlIlI11);
I1III1I1Il1IlII1IIIlIIlll.appendChild(IllIlI11lII1lIlIIll1IIII1);
llI1I1IIl11lllllIIII1I1II.appendChild(I1III1I1Il1IlII1IIIlIIlll);
ll1111IlIIII1l111ll11111l.appendChild(IlII1IIl11ll1II1Il111I11I);
ll1111IlIIII1l111ll11111l.appendChild(I1Il111II1II1III1llIllII1);
I1IlIIII11ll1II1Il11ll11l.appendChild(ll1111IlIIII1l111ll11111l);
I11I11llIIlI111IIllll1II1.appendChild(I11Il11I111lIllll1lII11lI);
I11I11llIIlI111IIllll1II1.appendChild(IIlIl1llIIlIlIlIllIlllll1);
l1lIl1ll11llI1lI1lIlIl11l.appendChild(I11I11llIIlI111IIllll1II1);
IllII11I1IlI11llIllI11lI1.appendChild(llI11llllIllI111I1I1llIl1);
IllII11I1IlI11llIllI11lI1.appendChild(lII1IIIIIllII1IIIIlllI1II);
l1lIll1Il1IIIll11lIllIlI1.appendChild(IllII11I1IlI11llIllI11lI1);
ll1lIIIllllIII1111lI1lll1.appendChild(l1l1l1lIlI1IlIIIIllII1l11);
ll1lIIIllllIII1111lI1lll1.appendChild(Il11II1IlIlIIIIlI11I1l1I1);
lII1l1IlII111lIllI1Ill111.appendChild(ll1lIIIllllIII1111lI1lll1);
II11lIIl1I11III1I1IlIlIIl.appendChild(ll1lI111I11lllll1I1IIIlll);
II11lIIl1I11III1I1IlIlIIl.appendChild(IIlIIl1llI1I111l11lIllIII);
IlI1l1IlIl1llIllIIlI1Illl.appendChild(II11lIIl1I11III1I1IlIlIIl);
l1II1llIl111llIIlI1l11Ill.appendChild(l1IIlllIl1III11l1111l1II1);
l1II1llIl111llIIlI1l11Ill.appendChild(lII1II11Il11lIIl1ll11Il1I);
lI1I1II1III11IIIIIl11I1lI.appendChild(l1II1llIl111llIIlI1l11Ill);
lll1llIl1I1I1lIIII1ll11Il.appendChild(IlllIII1llI1l1lllIlIl1lI1);
lll1llIl1I1I1lIIII1ll11Il.appendChild(II1IIIl11lI1lllIlII11lll1);
Ill1111lI1I11I1l11I1IIlll.appendChild(lll1llIl1I1I1lIIII1ll11Il);
IIl11lllIlIl11I1lI11l1II1.appendChild(lI11lI1lI1l1I11llI11l1I1l);
IIl11lllIlIl11I1lI11l1II1.appendChild(l11III11lIIIllI1lllII1lI1);
I1l111lIlI1I11l11IlIlIl1I.appendChild(IIl11lllIlIl11I1lI11l1II1);
l1Il1lllI1I1lIlIIlIIl11I1.appendChild(I1IIIIIIlIIl1lIlI1IIl111l);
l1Il1lllI1I1lIlIIlIIl11I1.appendChild(lIIII1l1Il1lll1ll1Il1IllI);
llIlIl1l111ll1ll1l1l1I1l1.appendChild(l1Il1lllI1I1lIlIIlIIl11I1);
lIl11IIlI1ll1Il1Il11I11I1.appendChild(Ill11lIlI1Il11lll1I1l11Il);
lIl11IIlI1ll1Il1Il11I11I1.appendChild(Il1ll1Il11Il11ll11II111l1);
IIllI1l1lI1II1I1Il1lI1III.appendChild(lIl11IIlI1ll1Il1Il11I11I1);
lIIIl1II11l1l1lI1II11III1.appendChild(l1I1llI1lll11Il1lIlllI1I1);
lIIIl1II11l1l1lI1II11III1.appendChild(lllIl11l1Illl1lI1lIl1Illl);
lI11IIlI111I1IIIll1lII11l.appendChild(lIIIl1II11l1l1lI1II11III1);
Il1llII11lI11ll111Ill1lII.appendChild(I111IIlIl1llII1IlI1ll11Il);
Il1llII11lI11ll111Ill1lII.appendChild(II11IIIlIl1l11II1lIII1II1);
I1Il1lII1I11lI1l111Ill111.appendChild(Il1llII11lI11ll111Ill1lII);
Il1I111lI1I1l1IlI1I1111lI.appendChild(Il1I1ll1Illlll1l1l11lIIll);
Il1I111lI1I1l1IlI1I1111lI.appendChild(llI1II1l11ll11l1I1lllIlI1);
lIII1I1IlllllIIlIl1Il1II1.appendChild(Il1I111lI1I1l1IlI1I1111lI);
IIll1II1ll1l1l1Illl1111ll.appendChild(llIIl111111II1l11IIII1I11);
IIll1II1ll1l1l1Illl1111ll.appendChild(lIlIII1I11I1I11lI1Il111II);
I11l1lI1IIll1llI1I11Ill11.appendChild(IIll1II1ll1l1l1Illl1111ll);
III1llI11I11111lI1II1lIl1.appendChild(IlllI1IlIlIlll111l1IlllI1);
III1llI11I11111lI1II1lIl1.appendChild(l1lIll11l11lIll11IIlIIlI1);
lIlIIl1lII1l1llIIIIl1llII.appendChild(III1llI11I11111lI1II1lIl1);
IlII11l1ll1llI1lI11llI1lI.appendChild(I111IlI1IllIl1111ll1IIl1I);
IlII11l1ll1llI1lI11llI1lI.appendChild(llI1I1ll1IlI11IIl11ll1I1l);
lI1IIlll11I11IIIllll1I1l1.appendChild(IlII11l1ll1llI1lI11llI1lI);
I1IIll1I11111lI1Ill11l1lI.appendChild(I1IlIll1l1111I1111IIl11l1);
I1IIll1I11111lI1Ill11l1lI.appendChild(Ill1IlIll1I11IlI1llII11l1);
IllIlIlIll11lIIlIIIl1l11l.appendChild(I1IIll1I11111lI1Ill11l1lI);
IlIlIIlI1IlI1lII1IllIIl1I.appendChild(l1lIIlIIl111ll1IIll1IIl1I);
IlIlIIlI1IlI1lII1IllIIl1I.appendChild(IIlllIl111lI1lIIIIl1lIII1);
IIlIII1I111II1I1ll1111I1I.appendChild(IlIlIIlI1IlI1lII1IllIIl1I);
lllI11I111I1lIll1llIll11I.appendChild(IIII1lIllll11llI11lll1l11);
lllI11I111I1lIll1llIll11I.appendChild(IlllI11l11I1lIIllIl11l1lI);
lllI111IIIlI1I1111ll1lIIl.appendChild(lllI11I111I1lIll1llIll11I);
lll1IIll1I11I1llII1Il1111.appendChild(II111III1111llI1ll11III1I);
lll1IIll1I11I1llII1Il1111.appendChild(l1llIl11l111I11II1I111l1I);
I1l1l1l11111lIll1111l11ll.appendChild(lll1IIll1I11I1llII1Il1111);
lIIl1Il1IlII1IIIIl11l1111.appendChild(lIlllII11IlllI11I11llIIIl);
lIIl1Il1IlII1IIIIl11l1111.appendChild(I1II1IlII1I1l1IIIlI1II1II);
IllIlIlI111IIlIl11llIlI11.appendChild(lIIl1Il1IlII1IIIIl11l1111);
Il1I1l1l1IlllIl11IIIIll11.appendChild(I1IIlII11IlIII11I11I1II11);
Il1I1l1l1IlllIl11IIIIll11.appendChild(llI1l11lIII1Il1Il11lIllI1);
I1III1IllIlIl1I11IIllIl1l.appendChild(Il1I1l1l1IlllIl11IIIIll11);
Il11111ll1l11IlI1IIlII1I1.appendChild(IlIl1I1lIIIIIIlIl111IIIll);
Il11111ll1l11IlI1IIlII1I1.appendChild(ll1I11I1llI1lIll11IllI1Il);
lll1l1ll1Ill1Il1111I111II.appendChild(Il11111ll1l11IlI1IIlII1I1);
lI1II1l1l1IllIl11lIl1l11l.appendChild(ll1lII1lI1ll111IIIIIl11I1);
lI1II1l1l1IllIl11lIl1l11l.appendChild(lIIIIllll1IIllllIIIII1III);
l11IIlI1l1III1I1lI1I1llII.appendChild(lI1II1l1l1IllIl11lIl1l11l);
I1IIlIIlI1lll1II1l1IlI1lI.appendChild(IIlI1I11II1l1lIIII11I1111);
I1IIlIIlI1lll1II1l1IlI1lI.appendChild(lllIll1I111I1IllIIl1lI11l);
lI1I1I1lll1I1II1I1l11lllI.appendChild(I1IIlIIlI1lll1II1l1IlI1lI);
IlIl11I1lIIll1Ill1I1111ll.appendChild(lIIllllIl1l1I11l1lIl111II);
IlIl11I1lIIll1Ill1I1111ll.appendChild(Il11I1IIIIl1I11l1II1llI1l);
ll1l1IIII1I1lIIIlII1lIIIl.appendChild(IlIl11I1lIIll1Ill1I1111ll);
I11I1Il1IllIII1111111lI11.appendChild(l1ll111IIll1II1IIlIlII1Il);
I11I1Il1IllIII1111111lI11.appendChild(IIllI1I1l11lI1l1Il1I1l1l1);
lI1ll11IlII1l1IIIllIlllIl.appendChild(I11I1Il1IllIII1111111lI11);
IIlII1l1lIllll1Il1IllllIl.appendChild(l1l1I1ll11lI1l11IlII1lIII);
IIlII1l1lIllll1Il1IllllIl.appendChild(IIIIIlIII1IIII1IlIII11l1l);
II11Il1lll1IIIIIlllll111l.appendChild(IIlII1l1lIllll1Il1IllllIl);
IIIllIIll11lI1111IIIII111.appendChild(IlIl11llII11lI1lII1l1llI1);
IIIllIIll11lI1111IIIII111.appendChild(lIllI111IlllIIl1111I1IIII);
IllI1lIIIl11I1I11l1l1lll1.appendChild(IIIllIIll11lI1111IIIII111);
l1l1Il1I1lll1lll111Il1Il1.appendChild(IlIlllllIIl1IIl11lllIIlI1);
l1l1Il1I1lll1lll111Il1Il1.appendChild(llllII1I1I1l11ll1llI1III1);
IIlIl1l1I1IlII1lll1l1IllI.appendChild(l1l1Il1I1lll1lll111Il1Il1);
l1l11lI1lll1l111l111IllIl.appendChild(l1IIlIIl1lI1IllII1l11llIl);
l1l11lI1lll1l111l111IllIl.appendChild(Il1I1l1llIlI1IlII1IIll1l1);
I1Il111l1Il1IIllIl11lIlll.appendChild(l1l11lI1lll1l111l111IllIl);
lllll1I1Il1Il11II1IlIIllI.appendChild(l1III1l1II1l1lllllIIIll1I);
lllll1I1Il1Il11II1IlIIllI.appendChild(Il1l1ll11l1lIIIIlIllII11I);
l11lll1l1lIll11I1l1111Ill.appendChild(lllll1I1Il1Il11II1IlIIllI);
llllI111I1lIllllll11I1lIl.appendChild(lIl111ll1IIIl1111I1Ill111);
llllI111I1lIllllll11I1lIl.appendChild(IIl1lll1l1I1l1Il111lIl1ll);
II11lIIlI11lI11I1II111Ill.appendChild(llllI111I1lIllllll11I1lIl);
ll1l1IlI1Ill11IIllI1I11ll.appendChild(lI1IIIlIll1IIlI1Ill1I1I11);
ll1l1IlI1Ill11IIllI1I11ll.appendChild(Il1lI11l1IIII1IlIlI1IllIl);
Il1II1IIlIIlI1lIlI1Ill11I.appendChild(ll1l1IlI1Ill11IIllI1I11ll);
I1111Il11lIl111II1IlIIIIl.appendChild(lIl1I1lII1ll1Il1Ill1IlI1l);
I1111Il11lIl111II1IlIIIIl.appendChild(IllIl11IlIlIII1IlII11lI1I);
lllll1IlIIll11III1111IIlI.appendChild(I1111Il11lIl111II1IlIIIIl);
Ill111Il11lIl1IIlIl11llll.appendChild(llllIllI1I1Il1IlIllIllI1l);
Ill111Il11lIl1IIlIl11llll.appendChild(II1Il11lll1lI1Il11l1IlI1l);
I1II1lllI1lII11IIIll1ll1I.appendChild(Ill111Il11lIl1IIlIl11llll);
IIIll1l1lI1I1lII1Il1llI11.appendChild(l1lIll1I1llIII11Il1I1llll);
IIIll1l1lI1I1lII1Il1llI11.appendChild(l1Illl1IIIIIII1lI1lIIl1Il);
I111IIl1lIllII111I1I11IIl.appendChild(IIIll1l1lI1I1lII1Il1llI11);
IIIIlI1ll111II1IIllll1IlI.appendChild(l1I1I1II1lI1ll1lIIlI1I11l);
IIIIlI1ll111II1IIllll1IlI.appendChild(IIllll1Illl1I1I11l11I11II);
IllIIl111IlI11l1llIII1111.appendChild(IIIIlI1ll111II1IIllll1IlI);
lI1lllI1l111ll1l1I1llllI1.appendChild(II1ll1IlI1IIl11IlI1IlllII);
lI1lllI1l111ll1l1I1llllI1.appendChild(l11l1l111I1lIl11l1I1IIII1);
ll111l1IlI1lI1lIIl1IIII1I.appendChild(lI1lllI1l111ll1l1I1llllI1);
l11II1Il1lllIII1II1lIlIII.appendChild(I1IlIllIIllIIIlllI1111Ill);
l11II1Il1lllIII1II1lIlIII.appendChild(ll1lI11IIII1llIII1llllIll);
l1l1l1I1III1lII111l1ll1lI.appendChild(l11II1Il1lllIII1II1lIlIII);
l1llll1I1I1lI111ll1lIlIlI.appendChild(IIlII1I1Il1l1lI1IlIIIlI1l);
l1llll1I1I1lI111ll1lIlIlI.appendChild(lII1111IlIlI1I1lI1IlIlIIl);
llIlI11IlI1l1IIl11l1l1I11.appendChild(l1llll1I1I1lI111ll1lIlIlI);
II11lI1llllI1lIII1ll1III1.appendChild(IlIIlII11l1llllIllIllI1lI);
II11lI1llllI1lIII1ll1III1.appendChild(ll1l1I1l111l1l1I1IlllIlIl);
I1ll111I1IlIIl1111l1lllII.appendChild(II11lI1llllI1lIII1ll1III1);
I1Illll1I1l111I11I1I1l1l1.appendChild(llll1IIlI1lIllIII11IlI111);
I1Illll1I1l111I11I1I1l1l1.appendChild(lI1llI1I11IlIllIII1Ill1I1);
I1l1lIIllIlI1IIll1I1llIIl.appendChild(I1Illll1I1l111I11I1I1l1l1);
l1111I1IIl1llII1IlI11lIll.appendChild(lIllll1II1IlllIl11llI1lII);
l1111I1IIl1llII1IlI11lIll.appendChild(l1IIIlI1l1I1IlI1ll11Illl1);
l1I1IIIlI111I11Il1Il1II1l.appendChild(l1111I1IIl1llII1IlI11lIll);
lI1lI1IIll1II1lll1I1lII1I.appendChild(I1l1lIllIl1I11l1lIll1II1I);
lI1lI1IIll1II1lll1I1lII1I.appendChild(llll11IIlII1I1ll1IllllI1l);
II111IlIl1ll1l1II1I1l1l11.appendChild(lI1lI1IIll1II1lll1I1lII1I);
IIIlIl1I11I1IIlll111Il1II.appendChild(lIlI1lIll1l11II1Il1111111);
IIIlIl1I11I1IIlll111Il1II.appendChild(llIlllII11IllIIIIIl1lIII1);
IIl1Il1II1lI1lll11l1I1111.appendChild(IIIlIl1I11I1IIlll111Il1II);
llIIIII1IllI1I1I1lll1llII.appendChild(IlIl11llI1l1lIlIlIll11IIl);
llIIIII1IllI1I1I1lll1llII.appendChild(IIIII11lI1l11I1l11111lIIl);
IIlIll111IIl11lIl1llIIIlI.appendChild(llIIIII1IllI1I1I1lll1llII);
IIlI11IIllI1I1Il1Il11lI1l.appendChild(l1lll111l1lll1111lIlIll11);
IIlI11IIllI1I1Il1Il11lI1l.appendChild(I1llll1IIIIIII1Il1IllIl1I);
ll1llIl1lI1lIl1lllllI1lI1.appendChild(IIlI11IIllI1I1Il1Il11lI1l);
lI1IIllIII11l11llIl11lI11.appendChild(lll111IlIIllIIl1II11lllll);
lI1IIllIII11l11llIl11lI11.appendChild(llIlIl1IlI11lIIIl1l1l1I11);
lI1l1lIl1l1111l11IlI11l1I.appendChild(lI1IIllIII11l11llIl11lI11);
IlIIIl111I1I11Il1Il1lIl1l.appendChild(II1Il1I1I11I1I11I1I1llllI);
IlIIIl111I1I11Il1Il1lIl1l.appendChild(lIlI1lllIlI1l111III1ll1II);
Ill11I1l1I1I11I1IlllI111l.appendChild(IlIIIl111I1I11Il1Il1lIl1l);
Ill1lIIllI1lI1lIlII11lIll.appendChild(IIIll1IlIIII111lIlllIllII);
Ill1lIIllI1lI1lIlII11lIll.appendChild(lI1111I1Il1IIl1Il1lIlIl1I);
l1Il1ll111ll1I1IlllI1lI11.appendChild(Ill1lIIllI1lI1lIlII11lIll);
l1llI1l111l11Il1ll1l1IllI.appendChild(lll11l1IIIIII1IlIlIlIIl1I);
l1llI1l111l11Il1ll1l1IllI.appendChild(IIlIlIl1II1II1lI11l1lI1I1);
IIIIlI1lI1II1lll11Il11lll.appendChild(l1llI1l111l11Il1ll1l1IllI);
l1IlI1III11lll1lI11llIll1.appendChild(lI1II111l1lIIlIlI1I111lI1);
l1IlI1III11lll1lI11llIll1.appendChild(l11Il1IllI1I1l1llIl1lI1l1);
lllI1II1lI1l1IlIl1llI1lIl.appendChild(l1IlI1III11lll1lI11llIll1);
Il1l1l1Illl1llI1II11l1l11.appendChild(ll1IIIIII1I1Il11I1lI1llI1);
Il1l1l1Illl1llI1II11l1l11.appendChild(l1lII1l1llIIIIlII1IlllIIl);
IIII1l1lII1IlIIllII111l1l.appendChild(Il1l1l1Illl1llI1II11l1l11);
Il1I111lIlllIIIlII11ll11l.appendChild(I11l1l1111lIll1llI1lIIIl1);
Il1I111lIlllIIIlII11ll11l.appendChild(ll1ll111I1I11llIIIlIIllIl);
IIIl1l1lll1IIl1l1lIlIlllI.appendChild(Il1I111lIlllIIIlII11ll11l);
III1IlI1lIl1l1l11ll11Il1I.appendChild(lIlll1I1I1Il1I1IIllIIlII1);
III1IlI1lIl1l1l11ll11Il1I.appendChild(Il1I1Il1lI1I1lIlIllllIlll);
II1l1I11lIl1lllIIl11I1l11.appendChild(III1IlI1lIl1l1l11ll11Il1I);
llllllI11Il1llIIlIlIl1lII.appendChild(ll1Il11lllI1lllIIl1ll11I1);
llllllI11Il1llIIlIlIl1lII.appendChild(lIllIIl11IlIl1II1Il1I1II1);
ll111I1lIIIlIllll1l1lI1lI.appendChild(llllllI11Il1llIIlIlIl1lII);
I1Il1lIIllIlIIlIII1llII1l.appendChild(IlIlIIIIIlllllI1Ill11111l);
I1Il1lIIllIlIIlIII1llII1l.appendChild(I1IlIllI1l1I11l1I11lIl1Il);
IllIll1lIllllII11lI111IlI.appendChild(I1Il1lIIllIlIIlIII1llII1l);
ll11Il11IlIIIlll1I1I111II.appendChild(IlI1llIl1III1IIlIIl111III);
ll11Il11IlIIIlll1I1I111II.appendChild(ll1I11lI111lI1I1ll1I1Illl);
lIIlIlll1I1II11lII11II11l.appendChild(ll11Il11IlIIIlll1I1I111II);
Ill1l1lIlI11IIIlIIlIl1l1l.appendChild(lII1I1Ill1ll1lll11I11Il1l);
Ill1l1lIlI11IIIlIIlIl1l1l.appendChild(I1llI11IIll1lIl1l1I11I1ll);
IlIIl11lll11lIlllIlllIIll.appendChild(Ill1l1lIlI11IIIlIIlIl1l1l);
III1IIll11llI1IllI1Il1ll1.appendChild(l1IlIIIlIlIlllIIII1lIllI1);
III1IIll11llI1IllI1Il1ll1.appendChild(I1IlI11l1lIllIll1ll1lllIl);
ll1lIlI1II1l11l11I11I1l1l.appendChild(III1IIll11llI1IllI1Il1ll1);
I1I1111IlII1Ill111lIlllIl.appendChild(IlI11IIIIIIIl111llI1Il111);
I1I1111IlII1Ill111lIlllIl.appendChild(Il1III111lllIl11l11lIlIlI);
l11III111l1llIlll111lll1I.appendChild(I1I1111IlII1Ill111lIlllIl);
IIIl1lI1lll11II1lIIll1lII.appendChild(I1l1llllll111IllII1I1IlIl);
IIIl1lI1lll11II1lIIll1lII.appendChild(l11l1111IlIIII11lI1l1lI1I);
I1I1l1Il1IlIIlI1III11II1I.appendChild(IIIl1lI1lll11II1lIIll1lII);
Il11111lIIII11IIIII11l1I1.appendChild(llll11llllllll1I11Ill1II1);
Il11111lIIII11IIIII11l1I1.appendChild(l11I1Il1IlIl1llII1lll11lI);
lI1llllIIlIl1l1IIIllII11I.appendChild(Il11111lIIII11IIIII11l1I1);
l1llI11IlII1lIIll11I11lII.appendChild(l1II1111llII1l1IllI1Il1lI);
l1llI11IlII1lIIll11I11lII.appendChild(l11lllI1ll1I11lII1lII1l11);
Il11I11IIllll11ll1l1l1I1I.appendChild(l1llI11IlII1lIIll11I11lII);
lll11IIIl1IllIIlIlIl1II11.appendChild(llIll1lll1lIl1ll1I11llI1I);
lll11IIIl1IllIIlIlIl1II11.appendChild(lIII1l1lIII1lll1I1II1l11I);
lIIIIIl1ll1II1lI111I1ll11.appendChild(lll11IIIl1IllIIlIlIl1II11);
I1lIl1lIll11111lI1II1Ill1.appendChild(l1l11Il11llllIll1l1lIIIll);
I1lIl1lIll11111lI1II1Ill1.appendChild(I11Il11lII1l1I1l11llIlIlI);
IIIllIl1I111lIl1111l1l111.appendChild(I1lIl1lIll11111lI1II1Ill1);
ll1lI1IIlIIllII11lII1Illl.appendChild(Ill11lI1IIlIIIII1lllIIlI1);
ll1lI1IIlIIllII11lII1Illl.appendChild(II111111111I1l1111I1111l1);
Il1IIIlI11llI1I1lll1lII1I.appendChild(ll1lI1IIlIIllII11lII1Illl);
}
</script>
</HEAD>
<BODY onload="I1II1IllI111IlI1I1llll1lI()">
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3301x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Det tar tid</P>
<P class="p1 ft1">– om effekter av skolpolitiska reformer</P>
<P class="p2 ft2">Delbetänkande av Utredningen om förbättrade resultat i grundskolan</P>
<P class="p3 ft3">Stockholm 2013</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft4">SOU 2013:30</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p5 ft5">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p6 ft6">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P>
<P class="p7 ft5">Orderfax: <NOBR>08-598</NOBR> 191 91 Ordertel: <NOBR>08-598</NOBR> 191 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p8 ft7">Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad <NOBR>2009-05-02)</NOBR></P>
<P class="p9 ft5">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P>
<P class="p10 ft5">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.</P>
<P class="p10 ft5">Omslag: Elanders Sverige AB.</P>
<P class="p10 ft6">Tryckt av Elanders Sverige AB.</P>
<P class="p11 ft5">Stockholm 2013</P>
<P class="p10 ft6">ISBN <NOBR>978-91-38-23932-2</NOBR></P>
<P class="p11 ft5">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p4 ft8">Till statsrådet och chefen för</P>
<P class="p12 ft8">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p13 ft9">Regeringen beslutade den 24 maj 2012 att ge en särskild utredare i uppdrag att bland annat bedöma när de åtgärder som har vidtagits från 2007 och framåt för att höja kunskapsnivån och öka målupp- fyllelsen i grundskolan kan förväntas få avsedd effekt.</P>
<P class="p14 ft10">Per Thullberg anställdes fr.o.m. den 1 juni 2012 som särskild ut- redare.</P>
<P class="p15 ft10">Ämnesrådet Maria Caryll och departementsrådet Kjell Nyman, Utbildningsdepartementet, förordnades att fr.o.m. den 25 septem- ber 2012 ingå i utredningen som experter. Maria Caryll entlediga- des fr.o.m. den 18 mars 2013. Samma dag förordnades ämnesrådet Kerstin Hultgren, Utbildningsdepartementet, som expert i utred- ningen.</P>
<P class="p14 ft10">Som sekreterare i utredningen anställdes fr.o.m. den 1 juni 2012 Eva Wallberg och fr.o.m. den 11 juni 2012 Mats Miljand.</P>
<P class="p15 ft10">Utredningen överlämnar härmed sitt delbetänkande <SPAN class="ft11">Det tar tid – om effekter av skolpolitiska reformer </SPAN>(SOU 2013:30).</P>
<P class="p16 ft10">Stockholm i april 2013</P>
<P class="p17 ft10">Per Thullberg</P>
<P class="p18 ft10">/ Eva Wallberg</P>
<P class="p19 ft10">Mats Miljand</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p4 ft8">Sammanfattning</P>
<P class="p20 ft10">Den 24 maj 2012 beslutade regeringen att tillkalla en särskild ut- redare med uppdrag (bilaga 1) att i ett första steg bedöma när de åtgärder som har vidtagits från 2007 och framåt, för att höja kun- skapsnivån och öka måluppfyllelsen i grundskolan, kan förväntas få avsedd effekt. Denna del av uppdraget redovisas i detta delbetän- kande. Utredningen ska dessutom i ett senare betänkande belysa hur reformer på skolområdet bör genomföras för att underlätta ut- värdering samt vilka relevanta data som behövs för sådan utvär- dering. Denna andra del av uppdraget ska redovisas senast den 29 november 2013.</P>
<P class="p21 ft12">Uppdraget – en utmaning</P>
<P class="p22 ft13">Utredningens tolkning är att avsedda effekter i första hand avser förbättrade studieresultat. De allra flesta av reformerna eller insat- serna motiveras i förarbetena med behovet av att förbättra studie- resultaten i den svenska grundskolan och motsvarande skolformer. I vissa fall har de dock ett vidare eller kompletterande syfte utöver detta, till exempel att bättre svara upp mot de övergripande läro- plansmålen, att öka likvärdigheten mellan skolor eller mellan grup- per av elever, eller att öka rättssäkerhet för enskilda elever.</P>
<P class="p23 ft10">Att analysera effekterna av en så stor mängd olika åtgärder, med så vitt skilda karaktärer, som dessutom genomförts vid olika tid- punkter och med skilda förutsättningar, har inneburit en utmaning. Det är knappast möjligt att nu eller i framtiden leda i bevis vilken av alla dessa åtgärder, eller vilka av åtgärderna i samverkan, som har bidragit till en specifik effekt. Att effekter av en åtgärd inte kan fastställas kan bero på att det faktiskt inte har uppstått några effek- ter, men det kan också bero på att effekterna inte varit möjliga att mäta.</P>
<P class="p24 ft14">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<TABLE id="ll1111l1llI1IIl1l1ll1lI1I" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p26 ft10">Av naturliga skäl har det inte heller varit möjligt att utgå från effektutvärderingar av de åtgärder som genomförts från 2007 och framåt. Vi har således inte kunnat utgå från empiriskt underlag. Vi har i stället tagit vår utgångspunkt i logiska resonemang, erfaren- heter av tidigare genomförda förändringar, erfarenheter från andra länder och från tillgängliga prognoser om den framtida utveckling- en. Studier av forsknings- och annan litteratur har haft en central betydelse för arbetet liksom samtal och seminarier med forskare och andra nyckelpersoner.</P>
<P class="p27 ft12">Beslutade och genomförda åtgärder</P>
<P class="p28 ft10">Utredningen har indelat de olika åtgärderna i sju huvudgrupper som redovisas utförligare i kapitlen <NOBR>3–9.</NOBR> Där redovisas även resultat från forskning och andra källor område för område. De genom- förda åtgärderna har avsett att</P>
<P class="p29 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">skapa </SPAN><SPAN class="ft11">tydligare styrdokument</SPAN>, genom införandet av nya läropla- ner med kursplaner som kompletteras med kunskapskrav samt genom införandet av först mål och sedan kunskapskrav för godtagbara kunskaper för årskurs 3,</P>
<P class="p29 ft11"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft18">stärka uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling och skolans måluppfyllelse, </SPAN><SPAN class="ft10">genom nationella prov i fler ämnen och fler års- kurser, ny betygsskala, betyg från årskurs 6 och skriftliga om- dömen från årskurs 1,</SPAN></P>
<P class="p30 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft18">stärka lärares kompetens, </SPAN>genom inrättandet av en ny lärarut- bildning, införandet av lärarlegitimation och skärpning av be- hörighetsreglerna samt genom fortbildningsinsatser för lärare (Lärarlyftet I och Lärarlyftet II),</P>
<P class="p29 ft11"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft18">stärka det pedagogiska ledarskapet </SPAN><SPAN class="ft10">genom en ny rektorsutbildning och genom fortbildningsinsatser för redan verksamma rektorer (Rektorslyftet),</SPAN></P>
<P class="p30 ft11"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">genom </SPAN>stöd till särskilda satsningar <SPAN class="ft10">stärka basfärdigheterna läsa, skriva, räkna samt utveckla undervisningen i matematik, natur- vetenskap och teknik,</SPAN></P>
<P class="p30 ft11"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft18">öka tillsynen och förstärkta sanktionerna </SPAN><SPAN class="ft10">samt genom att inrätta Statens skolinspektion, samt</SPAN></P>
<P class="p31 ft14">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE id="I1IllI1lIII11llII1II1l1lI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p32 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">genomföra vissa övriga åtgärder i den nya skollag (2010:800) som tillämpas från 1 juli 2011, t.ex. </SPAN><SPAN class="ft11">stärka rätten till särskilt stöd</SPAN>, förtydliga befogenheterna för lärare och rektorer att skapa <SPAN class="ft11">stu- diero </SPAN>och skapa <SPAN class="ft11">mer lika villkor för kommunala och fristående skolor</SPAN>.</P>
<P class="p33 ft12">Reformerna genomförs i ett delvis nytt ”landskap”</P>
<P class="p34 ft10">Den ansvarsfördelning mellan stat och skolhuvudmän, och de principer för mål- och resultatstyrning, som slogs fast i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> gäller fortfarande och utgör den grund på vilken de förändringar som belyses i detta betänkande genomförts och ge- nomförs.</P>
<P class="p35 ft10">Reformerna genomförs dock i ett väsentligt förändrat ”land- skap” jämfört med det som fanns på <NOBR>1990-talet.</NOBR> Den statliga styr- ningen och kontrollen av skolan har ökat samtidigt som valfrihets- reformer har lett till att skolutbildning erbjuds på en marknad med skolor i både offentlig och enskild regi. Det saknas än så länge forskning som belyser konsekvenserna av detta. Det gäller särskilt vad det betyder för den statliga styrningen och för genomförandet av reformer att vi nu har ett stort antal många gånger mycket små fristående skolhuvudmän, i vissa fall med alternativ pedagogisk in- riktning, parallellt med stora skolkoncerner som har en stark egen styrning av sina skolor.</P>
<P class="p21 ft12">Störst effekt för åtgärder nära undervisningen</P>
<P class="p36 ft10">Med stöd i forskningen bedömer utredningen att sådana åtgärder som påverkar det som sker i undervisningen, dvs. i mötet mellan elev och lärare, har störst förutsättningar att leda till förbättrade studieresultat. Ju närmare lärarnas undervisning en åtgärd verkar, och ju färre stegen är från åtgärd till mötet mellan elev och lärare, desto större är förutsättningarna för att en åtgärd ska resultera i förbättrade studieresultat.</P>
<P class="p37 ft21">Vi bedömer därför att de åtgärder som teoretiskt bör ha störst förutsättningar att påverka studieresultaten är införandet av Lgr11 med nya kursplaner kompletterade med kunskapskrav. Andra åt- gärder med goda förutsättningar att påverka studieresultaten är de som syftar till att stärka lärares ämneskunskaper och ämnesdidak-</P>
<P class="p38 ft14">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE id="llll1l1lIl1I11Ill1I1I1ll1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p39 ft13">tiska kompetens. Det gäller den nya lärarutbildningen, de skärpta behörighetsreglerna för lärare, de båda lärarlyften samt satsningar- na på kompetensutveckling och lokal skolutveckling inom natio- nellt prioriterade områden. Satsningarna på rektorers kompetens bör också kunna få en indirekt betydelse för kunskapsresultaten, i de fall de bidrar till att stärka rektorernas förmåga att skapa förut- sättningar för lärarna att genomföra sitt uppdrag. Hur kraftfulla effekterna av de olika åtgärderna kan bli liksom hur snabbt de tidi- gast kan få effekter varierar naturligtvis. Satsningar på kompetens- utveckling kan till exempel få genomslag väsentligt snabbare än den nya lärarutbildningen eller den nya speciallärarutbildningen.</P>
<P class="p40 ft10">Även åtgärderna för förbättrad uppföljning av elevernas kun- skapsutveckling och skolans resultat genom nationella prov i fler ämnen och fler årskurser, ny betygsskala, betyg från årskurs 6 och skriftliga omdömen från årskurs 1, kan enligt vår bedömning kom- ma att påverka undervisningen och därmed elevernas studieresultat. Det gäller dock främst under förutsättning att prov, betyg och bedömningar ges en formativ funktion, där lärare och skola syste- matiskt analyserar resultaten och använder dem för att utveckla undervisningen och där det egna lärandet synliggörs för eleven. Det kan också gälla om de nationella proven bidrar till en ökad förstå- else för kursplanerna och kunskapskraven.</P>
<P class="p40 ft13">Införandet av mål – från och med Lgr11 kunskapskrav – för årskurs 3 hör, tillsammans med införandet av nationella prov i års- kurs 3, till de mest påtagliga förändringarna som genomförts sedan 2007. Vi bedömer att dessa båda förändringar kommer att ha stor betydelse för åtgärdspaketets samlade effekt på studieresultaten.</P>
<P class="p41 ft9">För andra åtgärder, där effektkedjan är längre i förhållande till vad som sker i klassrummet, är det svårare att påvisa ett samband mellan den enskilda åtgärden och studieresultat. Det gäller till exempel tillsyn och sanktioner, möjlighet att överklaga beslut om särskilt stöd, åtgärder för ökad studiero och mer lika villkor för fristående och kommunala skolor. Det innebär inte att dessa åtgär- der helt saknar betydelse för studieresultaten. De bidrar dock i första hand till en annan form av ökad måluppfyllelse, i form av ökad likvärdighet eller ökad rättssäkerhet för den enskilde eleven.</P>
<P class="p42 ft22">Åtgärder kan dessutom visa sig ha icke önskade bieffekter eller kontraproduktiva effekter. Allt för mycket kontroll kan till exem- pel enligt forskningen leda till att lärares professionella självtillit undergrävs, vilket i sig kan leda till att de inte kan bidra till den ut- veckling som krävs för att skolans kunskapsresultat ska förbättras.</P>
<P class="p43 ft14">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B3308x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="I1Illll11l111Ill1lllIl1l1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p44 ft12">Det tar tid att implementera reformer på skolområdet</P>
<P class="p34 ft10">Det är inte alltid enkelt att implementera förändringar på skol- området. Exempelvis uppfattas de nya kursplanerna och kunskaps- kraven tydligare än de tidigare. Trots det är de begreppsmässigt och strukturellt komplexa. Att implementera dem tillsammans med den nya betygsskalan är därför en komplicerad process, vilket talar för att det kommer att ta tid innan effekterna av de nya styrdoku- menten kan bli avläsbara – särskilt i form av förbättrade studie- resultat på nationell nivå.</P>
<P class="p45 ft10">För att belysa när effekter av de olika åtgärderna kan förväntas uppstå har utredningen valt att utgå från när effekter kan förväntas bli synliga i de internationella studierna PIRLS, PISA och TIMSS<SPAN class="ft23">1</SPAN>. Detta val har gjorts av två anledningar. För det första bedömer vi att det är genom de internationella studierna som det i praktiken kommer att vara möjligt att följa utvecklingen. Dessa studier är de enda kunskapsmätningar vi har i dag som är utformade för att mäta trender. För det andra är det för vår del omöjligt att vara mer pre- cisa än vad de internationella studierna ger stöd för. Vi är samtidigt väl medvetna om att dessa inte fångar upp samtliga effekter av de förändringar som skett och att de endast mäter effekter inom vissa ämnen.</P>
<P class="p45 ft9">Flertalet av förändringarna genomfördes först från och med läs- året 2011/12. Det innebär att reformerna är unga. Resultaten för elever som kommer att ha gått hela sin grundskoletid i det nya sys- temet kommer därför att kunna följas upp i internationella studier först från och med 2020. Eventuella effekter på studieresultaten bör dock i vissa fall kunna visa sig tidigare än så. Dels genomfördes vissa åtgärder redan innan 2011/12, dels uppstår effekterna av de olika åtgärderna successivt.</P>
<P class="p46 ft22">Sammanfattningsvis kan vi konstatera att effekterna av de olika åtgärderna är osäkra. Helt klart är att det tar tid innan de kan för- väntas få genomslag i de internationella studierna, att det tar olika långt tid för olika åtgärder och att det handlar om en successiv process. Vissa åtgärder kommer dessutom knappast att bidra till förbättrade resultat i dessa studier. Det är enligt vår bedömning inte rimligt att förvänta sig några påtagliga effekter i de interna- tionella studierna som genomförts under 2011 och 2012. Vid de</P>
<P class="p47 ft25"><SPAN class="ft24">1 </SPAN>PIRLS undersöker läsförmågan för elever i årskurs 4. PISA mäter kunskaper och färdig- heter hos <NOBR>15-åriga</NOBR> elever i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. TIMSS undersöker elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i årskurs 4 och årskurs 8.</P>
<P class="p48 ft14">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE id="IlI1I1IlIIIl1IlI1ll11I11l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p49 ft10">studier som kommer att genomföras i mitten av <NOBR>2010-talet</NOBR> kan ett visst genomslag förväntas, som sedan gradvis bör kunna förstärkas fram till slutet av <NOBR>2020-talet,</NOBR> allt annat oförändrat.</P>
<P class="p50 ft12">Det går att påverka om och när effekterna uppstår</P>
<P class="p51 ft13">Implementeringen av styrningsreformerna uppfyller så här långt flera av de faktorer som anses vara avgörande för om en implemen- tering ska lyckas. Det finns i huvudsak en bred uppslutning kring reformernas intentioner, väsentliga delar av reformerna var efter- frågade och de innebär snarare en utveckling inom ramen för det befintliga systemet än ett fullständigt nytänkande. Till exempel bygger Lgr11 på den kunskapssyn som även gällde i Lpo 94. Dess- utom har insatserna för att stödja implementeringen varit omfat- tande och i allt väsentligt uppskattade av såväl lärare och rektorer som av lokala politiker och förvaltningschefer. Trots detta kommer det att ta tid innan reformerna är att betrakta som institutionali- serade i verksamheten, dvs. innan de har internaliserats i lärarnas praktik och bidrar till avsedda effekter. Det framgår av både forsk- ning och tidigare erfarenhet.</P>
<P class="p52 ft10">Takten och kvaliteten i implementeringen går dock att påverka och därmed även förutsättningarna för att reformerna ska kunna få avsedda effekter, och när detta ska kunna ske. Det handlar här om att genomföra ett stort antal reformer – ofta av strategisk karaktär. Enligt vår uppfattning bör följande faktorer beaktas i den fortsatta processen:</P>
<P class="p53 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">Det är genom lärarna som förändringarna förverkligas. För att reformarbetet ska hållas vid liv behöver de tid, lokalt förankrat utvecklingsstöd och lokalt förankrad kompetensutveckling. De behöver också uppfatta att det finns ett förtroende från stat och skolhuvudman för den egna professionen. En central del av lärarprofessionen är enligt vår uppfattning att utveckla under- visningen genom planering, genomförande och formativ utvär- dering. Fortsatta implementeringsinsatser bör därför inriktas mot denna centrala del av lärarens uppdrag.</SPAN></P>
<P class="p54 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">För att implementeringen ska bli lyckosam måste insatserna vara uthålliga. Arbetet är än så länge i ett tidigt skede. Processen be- står av många olika steg.</SPAN></P>
<P class="p55 ft14">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE id="lI1Il1l1l1I1l11lIl11I11Il" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p56 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">Det behövs en långsiktig nationell strategi för den fortsatta imp- lementeringen av reformerna, som är kraftfullare än den Skol- verket har möjlighet att arbeta med inom sitt nuvarande upp- drag. Genom formativ nationell utvärdering av reformerna be- höver staten lära om hur de utvecklas lokalt, för att sedan kunna forma strategier för att fortsatt stödja eller eventuellt justera reformerna. Detta inte minst för att värna likvärdigheten, då kommuner och enskilda skolhuvudmän har vitt skilda förutsätt- ningar att genomföra reformarbetet.</SPAN></P>
<P class="p57 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">Även skolhuvudmännen behöver utveckla strategier för hur re- formerna fortsatt ska implementeras. Medan det pedagogiska ansvaret åvilar rektorer och lärare är det skolhuvudmannens uppgift att skapa förutsättningar för implementeringen.</SPAN></P>
<P class="p58 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">Implementeringen kan främjas av en utökad dialog om förut- sättningarna för och genomförandet av förändringarna. Det gäller såväl mellan stat och kommun/skolhuvudman som mellan skolhuvudman och skola.</SPAN></P>
<P class="p59 ft14">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<P class="p4 ft8">Innehåll</P>
<TABLE id="IlllIIl1Il1l1I11IlI1ll1II" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"></TABLE>
<P class="p64 ft10"><SPAN class="ft26">2.4</SPAN><SPAN class="ft29">Sammanfattande utgångspunkter för utredningens</SPAN></P>
<TABLE id="I11l11I1Il1Il1I1lIllIlI11" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"></TABLE>
<P class="p65 ft14">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<P class="p4 ft15">Innehåll SOU 2013:30</P>
<TABLE id="llll11111IIllII11I111lIIl" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"></TABLE>
<P class="p67 ft10"><SPAN class="ft26">5.4</SPAN><SPAN class="ft31">Skärpta behörighetsreglerna och införande av</SPAN></P>
<TABLE id="ll1ll1I111Illl1l1lI11lI11" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"></TABLE>
<P class="p68 ft14">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<P class="p4 ft15">SOU 2013:30 Innehåll</P>
<TABLE id="l11lI1llllIII1IIIllI11l11" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"></TABLE>
<P class="p69 ft14">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<P class="p4 ft15">Innehåll SOU 2013:30</P>
<TABLE id="llIl1I1II1IlIl1lIIIIIIlII" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"></TABLE>
<TABLE id="IlI1I1I1llI1I111IlIl1111l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"></TABLE>
<TABLE id="IIlIIIl1IIl1I111lll1l11lI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"></TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE id="II111I1l11I1I1ll1l1I11Il1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"></TABLE>
<P class="p75 ft14">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33016x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft8">1 Inledning</P>
<P class="p76 ft10">Den 24 maj 2012 beslutade regeringen att tillkalla en särskild ut- redare<SPAN class="ft23">1 </SPAN>(bilaga 1) med uppdrag att i ett första steg bedöma när de åtgärder som har vidtagits från 2007 och framåt, för att höja kun- skapsnivån och öka måluppfyllelsen i grundskolan, kan förväntas få avsedd effekt. Denna del av uppdraget redovisas i föreliggande del- betänkande.</P>
<P class="p15 ft10">Utredningen ska dessutom dels utreda vilka relevanta data som behövs för att i ökad utsträckning kunna utvärdera de reformer som genomförs på skolområdet, och vid behov lämna författnings- eller andra förslag för att öka tillgången till sådana data, dels belysa hur reformer på skolområdet bör genomföras för att underlätta ut- värdering av desamma. Denna andra del av uppdraget ska redovisas senast den 29 november 2013.</P>
<P class="p77 ft33"><SPAN class="ft33">1.1</SPAN><SPAN class="ft34">Uppdraget – en utmaning</SPAN></P>
<P class="p78 ft10">Utredningen konstaterar att den del av uppdraget som redovisas i detta betänkande av olika skäl innebär en utmaning.</P>
<P class="p33 ft11">En mängd åtgärder av vitt skilda karaktärer</P>
<P class="p79 ft21">Utmaningen har bland annat att göra med att det är en stor mängd åtgärder av vitt skilda karaktärer som ska analyseras, som dessutom är genomförda vid olika tidpunkter och med skilda förutsättningar. Utredningen har sorterat de olika åtgärderna i ett antal huvudgrup- per. De genomförda åtgärderna har handlat om att</P>
<P class="p80 ft36"><SPAN class="ft35">1 </SPAN>Dir. 2012:53</P>
<P class="p81 ft14">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE id="I11I11l11I1I1lIII11lIll1l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p82 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">skapa </SPAN><SPAN class="ft11">tydligare styrdokument</SPAN>, genom införandet av nya läropla- ner med kursplaner som kompletteras med kunskapskrav samt genom införandet av först mål och sedan kunskapskrav för godtagbara kunskaper för årskurs 3,</P>
<P class="p30 ft11"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft18">stärka uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling och skolans måluppfyllelse, </SPAN><SPAN class="ft10">genom nationella prov i fler ämnen och fler års- kurser, ny betygsskala, betyg från årskurs 6 och skriftliga om- dömen från årskurs 1,</SPAN></P>
<P class="p29 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft18">stärka lärares kompetens, </SPAN>genom inrättandet av en ny lärarut- bildning, införandet av lärarlegitimation och skärpning av be- hörighetsreglerna samt genom fortbildningsinsatser för lärare (Lärarlyftet I och Lärarlyftet II),</P>
<P class="p30 ft11"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft18">stärka det pedagogiska ledarskapet </SPAN><SPAN class="ft10">genom en ny rektorsutbildning och genom fortbildningsinsatser för redan verksamma rektorer (Rektorslyftet),</SPAN></P>
<P class="p30 ft11"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">genom </SPAN>stöd till särskilda satsningar <SPAN class="ft10">stärka basfärdigheterna läsa, skriva, räkna samt utveckla undervisningen i matematik, natur- vetenskap och teknik,</SPAN></P>
<P class="p30 ft11"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft18">öka tillsynen och förstärkta sanktionerna </SPAN><SPAN class="ft10">samt genom att inrätta Statens skolinspektion, samt</SPAN></P>
<P class="p83 ft13"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft37">genomföra vissa övriga åtgärder i den nya skollag (2010:800) som tillämpas från 1 juli 2011, t.ex. </SPAN><SPAN class="ft38">stärka rätten till särskilt stöd</SPAN>, förtydliga befogenheterna för lärare och rektorer att skapa <SPAN class="ft38">stu- diero </SPAN>och skapa <SPAN class="ft38">mer lika villkor för kommunala och fristående skolor</SPAN>.</P>
<P class="p84 ft10">De åtgärder som har vidtagits motiveras i stort sett i samtliga fall med att studieresultaten i den svenska skolan har försämrats, som de redovisas i både nationella och internationella studier (se vidare avsnitt 2.2). För att komma till rätta med bland annat detta har regering och riksdag vidtagit ett stort antal åtgärder med olika utgångspunkter. För att inte helt förlora oss i för många detaljer har vi lagt större kraft på analysen av de reformer och andra åtgär- der som vi uppfattat som kärnan i reformarbetet och på de som kan förväntas ha störst effekter på studieresultat och måluppfyllelse. Det innebär dock inte att vi uteslutit någon av de åtgärder som direktiven tar upp.</P>
<P class="p40 ft21">Åtgärdernas skilda karaktärer innebär att de kan förväntas få genomslag i verksamheterna på olika sätt, med olika kraft och efter</P>
<P class="p85 ft14">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE id="I1I111I11l11II1I111II11Il" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p86 ft13">olika lång tid. Att med precision göra en sammanvägd analys av detta måste anses i stort sett omöjligt. Utredningen har ändå sökt ge en sammanfattande bild av vilka åtgärder som kan förväntas ha störst respektive minst påverkan, om åtgärderna kan förväntas sam- verka eller motverka varandra, vad som påverkar åtgärdernas ge- nomslag och hur lång tid det kan ta innan några effekter av de vidtagna åtgärderna kan förväntas bli möjliga att observera.</P>
<P class="p14 ft10">Vi har i vår analys skilt på reformer och stödinsatser. Flertalet av åtgärderna ovan betraktar vi som reformer, vilka kan vara mer eller mindre genomgripande. Åtgärder som till exempel handlar om att staten tidsbegränsat bidrar med finansiering betraktar vi som insat- ser av stödjande karaktär – stödinsatser. Det senare gäller Lärar- lyftet I, Lärarlyftet II, Rektorslyftet och de särskilda stimulansbi- dragen. Även åtgärder som stöttar systemet benämns i det fortsatta stödinsatser. Det gäller till exempel kontrollrättningen av natio- nella prov.</P>
<P class="p21 ft11">Vad innebär avsedda effekter</P>
<P class="p22 ft13">Utredningen ska bedöma när åtgärderna får <SPAN class="ft38">avsedda effekter</SPAN>, dvs. att kunskapsnivån höjs och måluppfyllelsen ökar i grundskolan. Som avsedda effekter uppfattar utredningen i första hand effekter som innebär förbättrade studieresultat. Det är dock inte okomp- licerat att bedöma hur lång tid det kan ta innan det uppstår mätbara effekter av en viss åtgärd. De internationella mätningarna, som är de bästa instrumenten vi har tillgång till för att mäta förändringar över tid, omfattar till exempel endast vissa ämnen och enbart vissa kunskaper och kompetenser inom dessa ämnen. Det finns därför behov av att vidga perspektivet till även andra ämnen och kompe- tenser och till de övergripande mål för skolans verksamhet som uttrycks i läroplanen. Vi återkommer till frågan om svårigheterna att mäta effekter av de vidtagna åtgärderna i bland annat avsnitt 2.2.</P>
<P class="p87 ft22">Ökad måluppfyllelse kan tolkas begränsat eller brett. Utred- ningen har i sin analys sökt utgå från de syften regeringen formu- lerat för de olika vidtagna åtgärderna. I vissa fall har dessa ett vidare eller kompletterande syfte utöver förbättrade studieresultat. Det kan till exempel handla om att bättre svara upp mot de över- gripande läroplansmålen, om ökad likvärdighet mellan skolor, eller grupper av elever, eller om ökad rättssäkerhet för enskilda elever. En elev som är trygg kan i vissa fall förväntas nå bättre studie-</P>
<P class="p88 ft14">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33019x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="II1I1II1IlI1Il1IIlIlI1I1l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p49 ft10">resultat än en elev som är otrygg. Det måste emellertid anses inne- bära en ökad måluppfyllelse i förhållande till skolans mål att eleven är trygg, oavsett om detta påverkar elevens kunskapsresultat eller inte.</P>
<P class="p89 ft11">Forskningen ger få svar om effekter</P>
<P class="p90 ft13">Av naturliga skäl har det inte annat än undantagsvis varit möjligt att i utredningens analys utgå från effektutvärderingar av de åtgärder som genomförts från 2007 och framåt. Det har helt enkelt gått för kort tid sedan reformerna beslutats och börjat tillämpas för att sådana effekter ska ha uppstått och för att sådana utvärderingar ska ha hunnit genomföras. Även om en utvärdering av effekterna av en reform bör initieras tidigt eller redan innan förändringen genom- förs kan den inte slutföras förrän efter att en reform eller åtgärd är genomförd och har tillämpats under viss tid (se vidare avsnitt 2.1).</P>
<P class="p91 ft10">Eftersom det i dagsläget i huvudsak inte finns dokumenterade effekter av de olika åtgärderna har utredningen som stöd för sin analys sökt kunskap om effekter av liknande åtgärder i forskning och utvärdering. Även det har dock visat sig svårt. Det finns visser- ligen mycket forskning om skolan. Denna har dock vanligtvis inte ett nationellt eller reforminriktat perspektiv, den är inte vad man brukar kalla policyrelevant. Den ger således inte svar på de frågor vi ställt oss, dvs. frågor om effekter av åtgärder som beslutats på den nationella nivån.</P>
<P class="p92 ft10">Exempelvis går det att hitta forskning och utvärdering som belyser om elever i den svenska skolan upplever att de har studiero eller inte. Däremot saknas underlag om vilka effekter de nu be- slutade ändringarna i lagstiftningen, som ger lärare större befogen- heter att ingripa mot störande beteende, kan ha för elevernas stu- diero. Ett annat exempel gäller elever i behov av särskilt stöd. I fokus för forskningen inom detta område står de olika organisa- tions- och arbetsformer som skolan använder i undervisningen och inte vilka effekter som en ny reglering av elevens rätt till särskilt stöd får.</P>
<P class="p40 ft21">Det är vanligt att forskningsresultat kommer fram till att effek- ter av en åtgärd inte kan påvisas. Att effekter inte kan påvisas inne- bär dock inte att de inte kan finnas. Styrutredningen<SPAN class="ft39">2 </SPAN>menar att det mycket väl kan finnas effekter, trots att de inte kan påvisas, men att</P>
<P class="p93 ft40"><SPAN class="ft35">2 </SPAN><SPAN class="ft36">SOU 2007:75 </SPAN>Att styra staten – regeringens styrning av sin förvaltning.</P>
<P class="p94 ft14">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE id="IIlllIIlIl1lII1I11Il11II1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p95 ft10">dessa inte framträder på grund av brister i det empiriska underlaget eller i de analysverktyg som kommit till användning.</P>
<P class="p15 ft10">När det gäller merparten av de åtgärder som utredningen har haft att analysera påverkas möjligheten att leda effekter i bevis av ett antal försvårande omständigheter; åtgärderna ska många gånger verka genom flera nivåer i systemet, det handlar om många åtgärder som sinsemellan påverkar varandra och förändringarna sker i en skola som även påverkas av andra förändringar i samhället än de som direkt avser skolan. Reformerna möter dessutom på den operativa nivån en mångfacetterad verksamhet med skilda förut- sättningar, olika skolkulturer och även olika typer av skolhuvud- män.</P>
<P class="p21 ft11">Om implementering av reformer vet vi något mer</P>
<P class="p79 ft13">Implementeringsforskningen är central för en utredning som har att belysa och analysera när olika åtgärder kan förväntas få avsedd effekt. Inte heller här finns forskning som fullt ut ger oss stöd för analysen av varje enskild åtgärd inom reformpaketet. Däremot finns generell forskning om implementering av reformer som har gett stöd för vår analys av hur lång tid det kan förväntas ta till dess att implementeringen kommit så långt att reformernas effekter kan börja bli synliga och mätbara. Implementeringsforskningen kan också bidra till att identifiera faktorer som är av betydelse för möj- ligheterna att förstå och utvärdera reformer, något som utredning- en återkommer till i slutbetänkandet.</P>
<P class="p96 ft10">Det finns dessutom en hel del forskning om implementering av förändringar i skolan. Denna har dock ofta ett lokalt perspektiv och knyter inte ihop nationella initiativ med vad som händer i klassrummet. Att den internationella forskningen inte fokuserar effekter av nationella läroplansreformer av det slag som genomförts i Sverige beror delvis på att det i andra länder är förhållandevis ovanligt med denna typ av nationella reformer. Forskningen kan trots detta ge betydelsefulla bidrag till förståelsen av vad som är viktigt för att förändringar ska få genomslag i klassrummet. Frågan om implementering belyses vidare i avsnitt 2.3, kapitel 10 och 11 samt i bilaga 2.</P>
<P class="p97 ft14">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE id="lIII1IIll1lIl11I1I11lIIII" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p98 ft11">Bedömning – inte utvärdering</P>
<P class="p90 ft9">Det finns således ett flera svårigheter som är förknippade med upp- draget. Dessutom har utredningen inte haft förutsättningar att ge- nomföra egna undersökningar. Att mäta effekter som ännu inte kunnat uppstå låter sig helt enkelt inte göras. Att studera på vilket sätt lärarnas praktik förändras till följd av åtgärderna är en forsk- ningsuppgift som behöver löpa över längre tid.</P>
<P class="p41 ft13">Vi konstaterade tidigt under arbetets gång att det inte går att fastställa ett fixt datum från vilket de olika åtgärderna i samverkan kommer att få avsedda effekter. Vi har dock sökt att, med stöd av forskning, beprövad erfarenhet och kloka bedömningar, skaffa oss en uppfattning om vad som trots allt kan vara en någorlunda ini- tierad bedömning av när åtgärderna kan förväntas få genomslag – om inte på elevernas studieresultat, så på faktorer som forskningen visar har betydelse för studieresultaten. Ett exempel på detta är om lärare ändrar sina undervisningsstrategier eller inte. Med detta som utgångspunkt har vi sedan sökt bedöma när det i sin tur tidigast kan tänkas uppstå avläsbara effekter i de internationella studierna.</P>
<P class="p99 ft10">Den tid det tar för att få genomslag för de olika reformerna och åtgärderna beror på vad olika aktörer i systemet gör. Vi belyser där- för även hur implementeringen kan påverka reformernas genom- slag.</P>
<P class="p100 ft33"><SPAN class="ft33">1.2</SPAN><SPAN class="ft34">Utredningens arbete</SPAN></P>
<P class="p101 ft10">Utredningen har arbetat brett och öppet. Vi har exempelvis samta- lat med ett stort antal personer med för oss viktig kunskap och överblick. Det handlar om medarbetare på berörda myndigheter, som Statens skolverk, Statens skolinspektion och Institutet för ar- betsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Det handlar vidare om verksamma i kommuner, forskare inom olika discipliner (pedagogik, företagsekonomi, nationalekonomi, statsve- tenskap, etc.) och företrädare för olika organisationer inom utbild- ningsområdet.</P>
<P class="p42 ft9">Utöver möten med enskilda medarbetare vid myndigheterna har utredningen dessutom vid flera tillfällen sammanträffat med en re- ferensgrupp med medarbetare vid Statens skolverk och Statens skolinspektion. Gruppen har bidragit med sin djupa och breda kun-</P>
<P class="p102 ft14">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE id="I1llI1II1l11II1llllIlIlII" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p95 ft10">skap och erfarenhet om skolan och styrningen av skolan. Vi har dessutom samrått med berörda myndigheter.</P>
<P class="p103 ft9">Utredningen har genomfört ett seminarium med forskare från Sverige och Norge. Vid detta diskuterades bland annat karaktären på de olika åtgärderna, hur mer eller mindre genomgripande dessa är, hypoteser man kan ha beträffande deras möjliga effekter, hur de olika insatserna kan förväntas samverka eller motverka varandra, förutsättningarna att följa utvecklingen och slutligen när eventuella effekter kan tänkas uppstå.</P>
<P class="p23 ft10">Både referensgruppen med medarbetare från myndigheterna och de forskare från Sverige som deltog i seminariet har dessutom getts möjlighet att läsa och lämna synpunkter på utkast till detta be- tänkande, vilket har fört arbetet vidare på ett positivt sätt och varit uppskattat från vår sida. Vi vill samtidigt understryka att det är utredningen som ansvarar för såväl redovisning, analys som slutsat- ser.</P>
<P class="p14 ft10">Utredningen har haft ett möte med företrädare för Sveriges kommuner och landsting (SKL) för att diskutera uppdraget.</P>
<P class="p104 ft9">Utredningen har dessutom haft många och olikartade kontakter med skolchefer. Tillsammans med Föreningen Sveriges skolchefer har utredningen anordnat ett seminarium med deltagare från olika delar av landet. Inför seminariet besvarade ett mindre antal skol- chefer en enkät från utredningen. Vi har också deltagit vid en sam- mankomst med skolchefer anordnad av Kommunförbundet Stock- holms län (KSL). Sammantaget har utredningen genom dessa olika aktiviteter samlat intryck om implementeringen av de olika refor- merna och andra åtgärderna från ett trettiotal skolchefer. Allt från Stockholms kommun till små kommuner i glesbygd har represen- terats.</P>
<P class="p105 ft9">Utredningen har också besökt Karlstad kommun och där sam- manträffat med skolchef, rektorer, forskare verksamma i skolan m.fl. samt med skolchefen för Hammarö kommun. Vidare har vi besökt Haninge kommun och sammanträffat med skolchef, grund- skolechef m.fl. Slutligen har vi haft ett särskilt möte med skol- chefen i Stockholms kommun. Vid kommunbesöken har bland det lokala arbetet med, och förutsättningarna för, implementeringen av reformerna diskuterats.</P>
<P class="p23 ft10">Utredningen har träffat en grupp med företrädare för Lärar- förbundet, Lärarnas riksförbund och Skolledarförbundet för att bland annat diskutera hur de verksamma i skolan ser på reformerna och förutsättningarna för implementeringen.</P>
<P class="p106 ft14">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE id="lIIIl1lllIllIl11I1ll11llI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p26 ft10">Vidare har utredningen sammanträffat med Friskolornas riks- förbund och Waldorffederationen för att diskutera reformerna och implementeringen ur ett friskoleperspektiv.</P>
<P class="p107 ft10">Utredningen har därutöver besökt Nationellt centrum för mate- matik (NCM) i Göteborg och Centrum för de samhällsvetenskap- liga ämnenas didaktik (CSD)i Karlstad.</P>
<P class="p108 ft10">Utredningen har också mött en företrädare för Svenska läro- medel, Läromedelsförlagens branschorganisation. På förfrågan har organisationen tillskrivit utredningen med underlag om hur den nya läroplanen med kursplaner (Lgr11) har påverkat läromedels- utgivningen och läromedelsförsäljningen.</P>
<P class="p41 ft9">Utredningen har träffat företrädare för Kunskapsdepartementet och Utdanningsdirektoratet i Norge för att ta del av deras erfaren- heter av implementeringen och utvärderingen av reformen Kun- skapslyftet från 2006. Vidare har vi deltagit i den slutkonferens som genomfördes med anledning av Kunskapslyftet. Erfarenheterna från våra besök i Norge har relevans för detta delbetänkande lik- som för det kommande slutbetänkandet.</P>
<P class="p91 ft10">Utredningens expertgrupp har haft tre möten under arbetet med delbetänkandet. Gruppen har bestått av representanter för Utbild- ningsdepartementet.</P>
<P class="p109 ft33"><SPAN class="ft33">1.3</SPAN><SPAN class="ft34">Betänkandet</SPAN></P>
<P class="p101 ft10">I <SPAN class="ft11">kapitel 2 Utgångspunkter </SPAN>utvecklas bakgrunden till de åtgärder som vidtagits sedan 2007 och diskuteras på vilket sätt studieresultat och måluppfyllelse kan mätas på ett relevant sätt. Vidare fördjupas frågorna om att mäta effekter, om implementering och om utred- ningens ”metod”.</P>
<P class="p107 ft10">I <SPAN class="ft11">kapitlen </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">3–9</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> </SPAN>redogörs för och analyseras områdesvis de olika åtgärder som vidtagits. Det finns samband mellan åtgärder som re- dovisas inom skilda kapitel. Den sammantagna analysen av dessa samband görs inte här utan i kapitel <NOBR>10–11.</NOBR></P>
<P class="p92 ft10">I <SPAN class="ft11">kapitel 10 </SPAN>redovisas och analyseras de insatser som genomförts för att stödja implementeringen av reformerna.</P>
<P class="p110 ft10"><SPAN class="ft11">I kapitel 11 </SPAN>görs slutligen en sammantagen analys och bedömning.</P>
<P class="p111 ft14">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33024x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft8">2 Utgångspunkter</P>
<P class="p20 ft10">Utredningen ska bedöma <SPAN class="ft11">när </SPAN>de i direktiven utpekade reformerna får <SPAN class="ft11">avsedda effekter</SPAN>. I detta kapitel diskuteras därför inledningsvis hur vi tolkar effektbegreppet samt hur sådana effekter om möjligt kan mätas. Som ett ytterligare analysstöd för utredningens arbete redogörs också för kunskapsläget vad gäller implementering av reformer.</P>
<P class="p112 ft33"><SPAN class="ft33">2.1</SPAN><SPAN class="ft34">Om effekter</SPAN></P>
<P class="p78 ft10">Effektbegreppet är centralt i utredningsdirektiven. Ekonomistyr- ningsverket (ESV) har tagit fram en handledning för effektutvärde- ring inom statlig verksamhet<SPAN class="ft23">1</SPAN>. ESV definierar en effekt som ”<SPAN class="ft11">en för- ändring som inträffat som en följd av en vidtagen åtgärd och som annars inte skulle ha inträffat</SPAN>.”</P>
<P class="p113 ft10">Vedung<SPAN class="ft23">2 </SPAN>diskuterar olika slags effekter och hur de förhåller sig till varandra. Han skiljer på</P>
<P class="p58 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft41">huvudeffekter </SPAN>som beslutsfattaren primärt och medvetet önskar uppnå,</P>
<P class="p58 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft41">nolleffekter </SPAN>som innebär att en insats inte får några konsekven- ser, dvs. att ingenting alls inträffat eller att den förändring som skett skulle ha skett även utan insatsen,</P>
<P class="p58 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft41">perversa effekter </SPAN>som innebär att reformen får rakt motsatta kon- sekvenser än de som avsågs; perversa effekter kan vara både positiva och negativa <SPAN class="ft32">och uppstår </SPAN>ofta långt fram i styrkedjan och många gånger efter lång tid, samt</P>
<P class="p58 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft41">bieffekter </SPAN>som antingen kan vara förutsedda (avsedda) eller oförutsedda (oavsedda) samt positiva eller negativa.</P>
<P class="p114 ft44"><SPAN class="ft42">1</SPAN><SPAN class="ft43">Ekonomistyrningsverket (2006:8) </SPAN>Effektutvärdering. Att välja upplägg.</P>
<P class="p115 ft36"><SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft45">Vedung, Evert (2009) </SPAN><SPAN class="ft40">Utvärdering i politik och förvaltning</SPAN>. Tredje upplagan. Studentlitteratur.</P>
<P class="p81 ft14">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33025x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IIIl11l1IlII111l11I1lI1l1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p116 ft22">Effekter kan uppstå såväl inom det område som satts upp som mål för en intervention eller en reform, som utanför denna. Effekter kan ingå i en <SPAN class="ft46">effektkedja</SPAN>, dvs. uppstå i flera led där en insats leder till en effekt som i sin tur leder till en ny effekt och så vidare. Vid utvärdering är det vanligt att en analys av en effektkedja tar sin utgångspunkt i en <SPAN class="ft46">verksamhetslogik</SPAN>, eller programteori, dvs. i en beskrivning av förväntade relationer mellan exempelvis resursin- sats, aktiviteter, prestationer och effekter.</P>
<P class="p117 ft12"><SPAN class="ft12">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft47">Att utvärdera effekter</SPAN></P>
<P class="p118 ft10">Att göra en effektutvärdering innebär att göra en noggrann efter- handsbedömning, dvs. en bedömning som görs efter det att en åt- gärd har vidtagits. Utvärderingen förväntas spela en roll i framtida praktiska beslutssituationer. I en effektutvärdering försöker utvär- deraren fastställa ett orsakssamband mellan en insats och en för- ändring av ett tillstånd som organisationen i fråga försökt påverka.<SPAN class="ft23">3 </SPAN>En förutsättning för effektutvärdering är således att det tillstånd utvärderaren är intresserad av är möjligt att mäta. I en redovisning till regeringen skriver Statskontoret<SPAN class="ft48">4</SPAN>:</P>
<P class="p119 ft50">Att utvärdera effekter innebär att försöka fastställa ett orsakssamband mellan en insats och en förändring av ett tillstånd som insatsen varit tänkt att påverka. Det räcker alltså inte att kunna konstatera att en förändring skett, utvärderaren måste också kunna argumentera för att förändringen <SPAN class="ft49">beror på </SPAN>insatsen i fråga.</P>
<P class="p120 ft13">Det är dock enligt Statskontoret inte alltid möjligt att direkt fånga det tillstånd man är intresserad av. Utvärderaren måste då försöka identifiera olika mätbara aspekter av, eller referensalternativ till, det tillstånd man avser att utvärdera. För att kunna jämföra resultatet av en insats med utfallet om en insats inte vidtagits måste utvär- deraren dessutom både känna till utfallet i utgångsläget och vad som skett efter insatsen. En nödvändig förutsättning vid effekt- utvärdering är därför oftast att det finns data över tid.</P>
<P class="p42 ft21">Det finns enligt ESV ett flertal olika metoder att mäta effekter. En effektutvärdering kan till exempel göras med eller utan kon- trollgrupp. Man kan även skilja mellan effektstudier som har ett <SPAN class="ft51">empiriskt upplägg </SPAN>och sådana som har ett <SPAN class="ft51">teoretiskt upplägg</SPAN>. Studier</P>
<P class="p121 ft54"><SPAN class="ft52">3</SPAN><SPAN class="ft53">Ekonomistyrningsverket (2006:8) och Vedung a.a.</SPAN></P>
<P class="p122 ft40"><SPAN class="ft52">4</SPAN><SPAN class="ft55">Statskontoret (dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft36">2008/23-5)</SPAN></NOBR><SPAN class="ft36"> </SPAN>Att utvärdera fortbildningens effekter – förutsättningar och möjligheter.</P>
<P class="p123 ft14">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33026x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lIIll111l1IIlIIlI111lIlI1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p86 ft9">med ett teoretiskt upplägg utgår inte från empiri utan framför allt från logiska resonemang byggda på till exempel verksamhetslogik, statistiska modeller och litteraturstudier. En effektstudie kan också kombinera både en empirisk och en teoretisk ansats.</P>
<P class="p104 ft13">Att mäta effekterna av en statlig insats kan enligt ESV vara svårt. Effekterna kan många gånger uppstå först på längre sikt, in- satserna kan vara heterogena och bestå av många olika delinsatser, insatserna kan påverkas av andra reformer eller samhällsföränd- ringar, etc. Beslutet om att en utvärdering ska göras kommer dess- utom ofta för sent, dvs. först sedan reformen sjösatts. Samman- taget innebär detta att en empiriskt inriktad effektutvärdering ofta inte låter sig göras. Resultaten av en teoretisk utvärdering har van- ligen inte samma tyngd som en väl utförd empiriskt baserad ut- värdering, konstaterar ESV, och bör därför presenteras försiktigt.</P>
<P class="p124 ft10">Även styrutredningen<SPAN class="ft23">5 </SPAN>pekar på några av de grundläggande problem som sammanhänger med utvärdering av offentlig verk- samhet. För det första handlar det om svårigheten att definiera och mäta de förändringsvariabler man är intresserad av. Det krävs ofta en operationalisering av variablerna för att de ska kunna hanteras i en utvärdering, vilket skapar en viss osäkerhet om vad det egent- ligen är man mäter (reliabilitets- och validitetsproblematiken). För det andra är det ofta svårt att ringa in och definiera den insats som ska leda till en viss förändring. Avgränsningar kan göras på olika sätt.</P>
<P class="p35 ft10">Även om de två första svårigheterna kan hanteras så kvarstår ett tredje, mer svårlöst problem, nämligen det s.k. kausalitetsproble- met. Att fastställa ett samband är en sak, att fastställa orsaker till sambandet är en annan. Orsakssamband är enklast att fastställa om antalet variabler som har betydelse är begränsat. När antalet variab- ler som kan påverka ett visst förlopp eller utfall ökar blir de möjliga sambanden alltför komplexa för att kunna hanteras av de analys- verktyg som är tillgängliga.</P>
<P class="p45 ft21">För att kunna identifiera effekter måste man enligt Styrutred- ningen kunna utröna hur mycket av förändringarna i målvariablerna som är en direkt följd av de gjorda insatserna. Problemet fördjupas ju längre tid det gått från det att initiativet togs till dess att effekterna studeras. Likaså försvåras effektutvärderingen ju flera led som finns i effektkedjan. Särskilt problematiskt blir det om kopplingen är svag mellan de förväntade samhällseffekterna och</P>
<P class="p125 ft40"><SPAN class="ft35">5 </SPAN><SPAN class="ft36">SOU 2007:75 </SPAN>Att styra staten – regeringens styrning av sin förvaltning.</P>
<P class="p81 ft14">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE id="l1lIlIl111Il1l1lI1I111IlI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p126 ft10">vad en eller flera myndigheter har kontroll över, och befogenhet, att vidta åtgärder om.</P>
<P class="p107 ft10">Som nämnts i inledningen stannar forskning många gånger vid att effekter inte kan påvisas, vilket enligt Styrutredningen inte be- höver betyda att effekter saknas. Effekter kan mycket väl finnas, men inte framträda på grund av brister i det empiriska underlaget eller i de analysverktyg som kommit till användning.</P>
<P class="p92 ft10">Det är vidare viktigt att skilja mellan effekten av själva åtgärden och effekten av genomförandet av samma åtgärd. Man måste till exempel skilja på å ena sidan effekten av nya kursplaner på elever- nas studieresultat och å andra sidan effekterna av Skolverkets imp- lementeringsinsatser.</P>
<P class="p92 ft10">Effekter bedöms ofta utifrån mål som staten (eller huvud- mannen) satt upp. Om målen inte är tillräckligt tydliga behöver, enligt ESV, <SPAN class="ft11">indikatorer </SPAN>på måluppfyllelsen tas fram. En indikator kan baseras på både kvantitativa och kvalitativa data. Syftet med en indikator kan vara att förutsäga förändringar i utvecklingen, att etablera en ”baslinje” mot vilken förändringar kan mätas eller att visa på behov av och identifiera möjligheter till åtgärder.</P>
<P class="p127 ft12"><SPAN class="ft12">2.1.2</SPAN><SPAN class="ft47">Vad betyder detta för utredningen?</SPAN></P>
<P class="p118 ft10">För utredningen är effektutvärdering av betydelse, inte för att vi har i uppgift att utvärdera effekterna av de åtgärder regering och riksdag har vidtagit, utan därför att vi knappast kan uttala oss om tidpunkten för när effekter uppstår utan att ha en uppfattning om vilka effekter som kan förväntas uppstå, och under vilka omstän- digheter dessa kan antas bli infriade.</P>
<P class="p92 ft10">Sammantaget ger utredningens uppdrag exempel på flertalet av de försvårande faktorer vid effektbedömning som redovisats ovan. För merparten av åtgärderna kan exempelvis effekter ännu inte ha uppstått, vilket gör att det saknas kvantitativa data. Det gör det i sin tur svårt att påvisa samband mellan orsak och verkan (kausali- tet). Dessutom är åtgärderna många och av olika karaktär, vilket gör det svårt att bedöma vilka relationerna mellan åtgärderna är, hur de samverkar och eventuellt motverkar varandra. Vidare påver- kas skolans praktik även av andra samhällsförändringar och effekt- kedjan mellan åtgärd och avsett utfall är för en del av åtgärderna lång. Det är således en mycket komplex verklighet som utred- ningen har att hantera.</P>
<P class="p128 ft14">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE id="l111lI1IllIIlllIl1111lIIl" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p129 ft13">Utredningen kan mot denna bakgrund i de flesta fall knappast uttala sig på empiriska grunder om när de åtgärder som har vidta- gits sedan 2007 för att höja kunskapsnivån och öka måluppfyllelsen i grundskolan kan förväntas få avsedd effekt. Vi har i stora delar fått anta ett <SPAN class="ft38">teoretiskt perspektiv</SPAN>. I stället för att utvärdera effekter av vad som har hänt har vi fått arbeta med hypoteser om vilka effekter som kan tänkas uppstå med anledning av de vidtagna åtgär- derna, och försöka bedöma när lämpliga mättidpunkter infaller. Vi har då huvudsakligen sökt ta utgångspunkt i logiska resonemang, erfarenheter av tidigare genomförda förändringar, erfarenheter från andra länder – bland annat Norge har nyligen genomfört och utvärderat en stor reform, Kunskapslyftet – och från prognoser om den framtida utvecklingen, till exempel det framtida lärarbehovet. I detta arbete har studier av forsknings- och annan litteratur varit centrala inslag liksom samtal och seminarier med forskare och andra nyckelpersoner.</P>
<P class="p130 ft10">Det är följaktligen knappast möjligt att leda i bevis att just en viss åtgärd leder till förbättrade studieresultat, vilket är det yttersta målet för de flesta av reformerna och de övriga insatserna. Inte heller är det möjligt att fastställa hur mycket en viss åtgärd, till- sammans med andra åtgärder, bidrar med till en total effekt. Vi har därför fått vända på perspektivet och fråga oss vad som utifrån forskning och beprövad vetenskap är de viktigaste faktorerna för att påverka elevernas studieresultat, dvs. vilka framgångsfaktorerna är för goda studieresultat. Utifrån det har vi sedan härlett vilka åtgärder som måste betraktas ha störst respektive minst potential att påverka studieresultaten. En praxisförändring i klassrummet kan till exempel indikera att det på sikt ska uppstå förbättrade stu- dieresultat.</P>
<P class="p131 ft33"><SPAN class="ft33">2.2</SPAN><SPAN class="ft34">Om avsedda effekter</SPAN></P>
<P class="p132 ft21">Med avsedda effekter förstår utredningen förbättrade kunskaps- resultat och ökad måluppfyllelse. Vi tolkar måluppfyllelse som ett vidare begrepp än kunskapsresultat. Kunskapsresultaten är snarast en delmängd av måluppfyllelsen som dessutom även kan omfatta läroplanens mål, om till exempel normer och värden samt ansvar och inflytande. Ökad måluppfyllelse kan också avse förändringar i systemet som är betydelsefulla av andra anledningar än att de bidrar till bättre kunskapsresultat. Det kan handla om ökad likvärdighet</P>
<P class="p133 ft14">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33029x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IlIll1lII1l1Il1l1II1IllIl" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p49 ft10">eller ökad rättssäkerhet för elever, till exempel i samband med bedömning och betygssättning eller för elever i behov av särskilt stöd.</P>
<P class="p134 ft10">Merparten av de åtgärder som vidtagits sedan 2007 och framåt har av regeringen motiverats med de försämrade resultaten i den svenska grundskolan, som de mäts i internationella och nationella undersökningar. Det gör att vi har uppfattat att förbättrade studie- resultat är den avsedda effekten för de allra flesta av åtgärderna. Det innebär också att det ytterst är i internationella och nationella kunskapsmätningar som effekterna av de olika åtgärderna förväntas visa sig. Vi har dock diskuterat även andra mått på måluppfyllelse där så är motiverat.</P>
<P class="p127 ft12"><SPAN class="ft12">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft47">Hur kan vi mäta avsedda effekter?</SPAN></P>
<P class="p28 ft10">Skolverket har under en följd av år påtalat att resultaten i den svenska grundskolan har försämrats sedan <NOBR>1990-talet.</NOBR> Slutsatsen har grundat sig på utvecklingen av resultaten i de internationella studierna PIRLS<SPAN class="ft23">6</SPAN>, TIMSS<SPAN class="ft23">7 </SPAN>och PISA<SPAN class="ft23">8 </SPAN>och i nationella utvärde- ringar, till exempel den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU 03).</P>
<P class="p41 ft13">De internationella undersökningarna och de nationella utvärde- ringarna av grundskolan är i stort sett de enda undersökningar utredningen kan relatera till som är utformade för att beskriva trender. Varken de nationella proven eller betygssystemet är ut- formade med ett sådant syfte. De internationella undersökningarna får således tillsammans med de nationella utvärderingarna av grund- skolan en central roll om man ska försöka följa upp effekterna av reformerna. En nackdel med de internationella studierna är att de endast gör det möjligt att följa trender för ett begränsat antal ämnen.</P>
<P class="p135 ft57"><SPAN class="ft52">6</SPAN><SPAN class="ft56">PIRLS (Progress in Reading Literacy Study) är en internationell studie som undersöker elevers läsförmåga i årskurs 4. Studien organiseras av The International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA) och genomförs vart femte år.</SPAN></P>
<P class="p136 ft57"><SPAN class="ft52">7</SPAN><SPAN class="ft56">TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) undersöker kunskaper i matematik och NO hos elever i årskurs 4 och årskurs 8. Studien organiseras av The Inter- national Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA) och genomförs vart fjärde år.</SPAN></P>
<P class="p137 ft25"><SPAN class="ft42">8</SPAN><SPAN class="ft58">PISA (Programme for International Student Assessment) är ett </SPAN><NOBR>OECD-projekt</NOBR> som syftar till att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att femtonåriga elever, som snart kommer att ha avslutat den obligatoriska skolan, är rustade att möta framtiden. Studien genomförs vart tredje år för kunskapsområdena matematik, naturveten- skap och läsförståelse, med olika huvudområden vid de olika undersökningstillfällena.</P>
<P class="p138 ft14">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33030x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lIIIIllI1ll11Il1IIll1l1lI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p139 ft10">Det hävdas ofta att skolans framgång bäst utvärderas längre fram i systemet, dvs. genom mått som belyser till exempel hur stor andel som går över till den högre utbildningen, genomströmningen i denna, landets ekonomiska tillväxt och innovativa förmåga etc. Vi har valt att hålla oss till mått som ligger närmare själva verksam- heten.</P>
<P class="p14 ft10">Utredningen återkommer i sitt slutbetänkande till behovet av information för att det ska vara möjligt att bättre följa upp och utvärdera genomförande och resultat av reformer.</P>
<P class="p33 ft12">Budgetpropositionens indikatorer för måluppfyllelse</P>
<P class="p140 ft10">I budgetpropositionen för 2012<SPAN class="ft23">9 </SPAN>aviserade regeringen att målupp- fyllelsen inom utbildningsområdet framgent ska följas med hjälp av ett antal indikatorer. Indikatorerna redovisas för första gången i budgetpropositionen för 2013<SPAN class="ft23">10</SPAN>. Regeringen understryker att indi- katorerna inte ger en heltäckande bild av respektive verksamhet, men menar att de belyser delar av måluppfyllelse och resultat som regeringen bedömer är centrala. För grundskolan används följande indikatorer:</P>
<P class="p141 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">Resultat på nationella prov</SPAN></P>
<P class="p142 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">Andel elever som uppnått målen i samtliga grundskolans ämnen i årskurs 9</SPAN></P>
<P class="p143 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9</SPAN></P>
<P class="p142 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">Andel elever i årskurs 9 som uppnår behörighet till gymnasie- skolans nationella program</SPAN></P>
<P class="p143 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">Lärarbehörighet</SPAN></P>
<P class="p142 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">Resultat på internationella studier i de fall någon ny studie pre- senterats sedan föregående års budgetproposition</SPAN></P>
<P class="p144 ft10">För specialskolan och sameskolan presenteras motsvarande indika- torer. För grundsärskolan presenteras uppgifter om lärare samt uppgifter om utvecklingen av andelen elever.</P>
<P class="p14 ft10">Utredningen bedömer att det kommer att ta tid innan de nya bedömningssystemen satt sig. Det gäller bland annat den nya</P>
<P class="p145 ft44"><SPAN class="ft42">9</SPAN><SPAN class="ft43">Prop. 2011/12:1 </SPAN>Budgetproposition för 2012<SPAN class="ft54">.</SPAN></P>
<P class="p115 ft40"><SPAN class="ft42">10</SPAN><SPAN class="ft45">Prop. 2012/13:1 </SPAN>Budgetproposition för 2013<SPAN class="ft36">.</SPAN></P>
<P class="p81 ft14">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE id="llIl1IllI1llII111111l1I11" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p126 ft10">betygsskalan och införandet av betyg från årskurs 6. Flertalet av budgetpropositionens indikatorer bör därför tolkas med stor försiktighet under de närmaste åren. Det gäller särskilt för att mäta effekterna av om de reformer och åtgärder som vidtagits sedan 2007. Detta eftersom flertalet av dessa indikatorer påverkas av de genomförda reformerna. Det gäller frånsett resultaten från de internationella undersökningarna, och möjligen lärarbehörigheten. Att indikatorerna påverkas av reformerna innebär att det uppstår brott i tidsserier som tar utgångspunkt i läget innan åtgärderna vidtagits. Framför allt innebär det att indikatorernas kvalitet påver- kas.</P>
<P class="p91 ft10">Både resultaten på nationella prov och betygssättningen påver- kas till exempel av att såväl kursplaner och kunskapskrav som be- tygsskalan är nya. Erfarenheten visar att det tar tid innan nya bedömningssystem sätter sig. I samband med att 1994 års betygs- system introducerades visade det sig att lärare inledningsvis inte använde hela betygsskalan. Mycket tyder på att samma fenomen kommer att upprepa sig nu, både vad gäller bedömningen av resul- taten på nationella prov och vid betygssättningen (se vidare kapitel 4).</P>
<P class="p99 ft10">Detta förhållande kan enligt vår uppfattning påverka kvaliteten på de första fyra indikatorerna ovan under kanske ända upp till fem år. Om samma fenomen uppstår som när det nya betygssystemet introducerades på <NOBR>1990-talet,</NOBR> kan flera av måtten komma att indi- kera förbättrade resultat under ett antal år utan att detta behöver svara mot en verklig förbättring av kunskaperna. Detta som en konsekvens av att lärarna brukar vara försiktiga med at använda de högre betygen i början och först successivt ta hela skalan i besitt- ning. Andelen elever som uppnår behörighet till nationella program i gymnasieskolan påverkas av att även detta mått utgår från betygs- resultat.</P>
<P class="p146 ft12">Resultat på de internationella undersökningarna</P>
<P class="p51 ft22">Trots att Sverige deltagit i internationella undersökningar under många år är det inte meningsfullt att jämföra resultat från dagens studier med resultat från studier som genomförts före <NOBR>1990-talet.</NOBR> De framgår av den sammanfattning av utvecklingen av kunskaps-</P>
<P class="p147 ft14">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33032x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="I1llI1IlIllI1IIlll11111lI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p148 ft21">resultaten i grundskolan som Skolverket redovisade 2009<SPAN class="ft39">11</SPAN>. Studier som TIMSS, PIRLS och PISA etablerades först i mitten på 1990- talet. Även PISA är enligt Skolverket behäftat med vissa problem när det gäller trendbedömning, beroende på upplägget med olika huvudområden vid de olika undersökningarna. Ett problem med de internationella undersökningarna är också att det tar lång tid från det att de genomförs till dess resultaten presenteras.</P>
<P class="p149 ft11">Läsförståelse</P>
<P class="p22 ft21">PIRLS 2011 visar att svenska elever i årskurs 4 har en god läs- förståelse jämfört med elever i många andra länder. Sveriges ge- nomsnittliga läsprovsresultat var 2011 signifikant högre än genom- snittet för <NOBR>EU/OECD-länderna.</NOBR> En statistisk signifikant tillbaka- gång kan dock identifieras mellan åren 2001 och 2011, varav huvud- delen skedde mellan 2001 och 2006. I ett avseende, förståelsen vid läsning av skönlitterära texter, skedde ingen signifikant försämring alls av resultaten mellan 2011 och 2006. Även Sveriges relativa posi- tion i läsförståelse för elever i årskurs 4 har försämrats över tid. I PIRLS 2001 hade Sverige inget land före sig. 2011 hade fem länder signifikant bättre positioner, varav tre<SPAN class="ft39">12 </SPAN>inte tillhör EU/OECD. Positivt är att Sverige fortfarande 2011 hade en relativt liten sprid- ning mellan elever. Andelen med resultat på avancerad och hög nivå hade dock minskat sedan 2001, samtidigt som andelen med resultat på medelgod nivå hade ökat. Andelen på elementär nivå var oför- ändrat mycket låg.<SPAN class="ft39">13 </SPAN>Tillbakagången i läsförmåga i årskurs 4 från 2001 ingår i en negativ trend över längre tid, som bland annat kunde identifieras för <NOBR>9-åringar</NOBR> redan mellan 1991 och 2001 inom ramen för IEA LR<SPAN class="ft39">14</SPAN>.</P>
<P class="p150 ft22">Av PISA 2009 framgår att de svenska <NOBR>15-åringarnas</NOBR> resultat i läsförståelse inte signifikant skilde sig från <NOBR>OECD-medelvärdet.</NOBR> Jämfört med 2000 då läsförståelse senast var huvudämne i PISA hade dock de svenska resultaten försämrats signifikant. Ytterligare</P>
<P class="p151 ft61"><SPAN class="ft42">11</SPAN><SPAN class="ft59">Skolverket (dnr. 2008:3010) </SPAN>Skolverkets bild av utvecklingen av kunskapsresultaten i grund- skolan och av elevers studiemiljö – redovisning av uppdrag att utarbeta ett sammanfattande underlag avseende utvecklingen av kunskapsresultaten i grundskolan<SPAN class="ft60">.</SPAN></P>
<P class="p115 ft54"><SPAN class="ft42">12</SPAN><SPAN class="ft43">Hongkong, Ryssland och Singapore.</SPAN></P>
<P class="p152 ft63"><SPAN class="ft42">13</SPAN><SPAN class="ft62">Skolverket (2012) </SPAN>PIRLS 2011 Läsförmågan hos elever i årkurs 4 i ett internationellt pers- pektiv<SPAN class="ft57">. Rapport 381.</SPAN></P>
<P class="p153 ft36"><SPAN class="ft42">14</SPAN><SPAN class="ft45">IEA Reading Literacy (LR) genomfördes för </SPAN><NOBR>9-åringar</NOBR> 1991 och upprepades för <NOBR>9-åringar</NOBR> 2001 parallellt med PIRLS 2001 och Skolverket (2007) <SPAN class="ft40">PIRLS 2006 Läsförmågan hos elever i årskurs 4 – i Sverige och i världen. R</SPAN>apport 305.</P>
<P class="p154 ft14">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33033x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IlllI1llII1111l11Il1lIlII" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p49 ft10">tre <NOBR>OECD-länder</NOBR> uppvisade signifikanta försämringar medan åtta länder hade förbättrat sig sedan 2000. Bland de svenska eleverna hade andelen svaga läsare ökat och andelen elever som bedöms som avancerade läsare minskat. Bakom den genomsnittliga nedgången för de svenska eleverna dolde sig en mycket omfattande nedgång för de elever som redan är svaga läsare medan nedgången för de mer avancerade läsarna var mer modest och inte ens statistiskt signifikant.<SPAN class="ft23">15</SPAN></P>
<P class="p27 ft11">Matematik</P>
<P class="p28 ft10">Utvärderingar har visat att svenska elevers matematikkunskaper förbättrades stadigt från <NOBR>1960-talet</NOBR> fram till början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Utvecklingen var under denna period positiv även i internationell jämförelse. Sedan dess har utvecklingen vänt och de svenska ele- vernas kunskaper i matematik har successivt blivit sämre – absolut och relativt – både enligt nationella och internationella utvärde- ringar.</P>
<P class="p91 ft10">Resultaten i matematik för elever i årskurs 4 i TIMSS 2011 var signifikant sämre än för <NOBR>EU/OECD-genomsnittet.</NOBR> Jämfört med 2007 var dock resultaten oförändrade. Sveriges relativa position hade försämrats, vilket kan förklaras av att det tillkommit flera län- der i undersökningen med goda resultat. Spridningen i de svenska resultaten var förhållandevis låg i ett internationellt perspektiv. Andelen högpresterande elever var i Sverige betydligt mindre än för <NOBR>EU/OECD-genomsnittet,</NOBR> medan andelen mest lågpresterande inte skilde sig nämnvärt från genomsnittet.<SPAN class="ft23">16</SPAN></P>
<P class="p42 ft13">Resultaten i matematik för elever i årskurs 8 i TIMSS 2011 låg signifikant under <NOBR>EU/OECD-genomsnittet.</NOBR> En tidigare negativ utveckling från 1995 hade fortsatt till 2011. Sett över hela tidspe- rioden svarar Sverige för den största nedgången av samtliga del- tagande <NOBR>EU/OECD-länder.</NOBR> Störst var nedgången mellan 1995 och 2003. Försämringen bromsades således upp till 2011, dock utan att plana ut eller vända. Sveriges relativa position i matematik i årskurs 8 hade också försämrats. Mellan 1995 och 2003 minskade andelen elever med resultat på avancerad och hög nivå kraftigt, medan ande- len ökade på elementär nivå eller lägre nivå. Därefter har utveck-</P>
<P class="p101 ft63"><SPAN class="ft42">15</SPAN><SPAN class="ft56">Skolverket (2010) </SPAN>Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om <NOBR>15-åringars</NOBR> läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. <SPAN class="ft57">Rapport 352.</SPAN></P>
<P class="p155 ft40"><SPAN class="ft42">16</SPAN><SPAN class="ft55">Skolverket (2012) </SPAN>TIMSS 2011 Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och natur- vetenskap i ett internationellt perspektiv<SPAN class="ft36">. Rapport 380.</SPAN></P>
<P class="p123 ft14">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33034x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="l11l1lIlIIl1IIll11IIl1II1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p148 ft9">lingen fortsatt, men i långsammare tempo. 2011 presterade endast en procent av de svenska eleverna resultat på avancerad nivå, en minskning från 12 procent 1995. På motsvarande sätt ökade ande- len som inte ens når upp till elementär nivå från 4 till 12 procent under samma period.<SPAN class="ft64">17 </SPAN>Enligt Skolverket var försämringen i resultat mellan TIMSS 1995 och TIMSS 2003 så kraftig att eleverna redan på denna korta tid förlorade motsvarande ett läsår i matematik. Eleverna i årskurs 7 var år 1995 bättre i matematik än eleverna i års- kurs 8 var år 2003. Resultaten visar också att de svenska elevernas kunskaper i matematik utvecklades mindre mellan årskurs 4 och årskurs 8 än i andra länder.</P>
<P class="p105 ft9">Enligt PISA låg, i motsats till resultaten i TIMSS, svenska 15- åringars matematikkunskaper strax över <NOBR>OECD-genomsnittet</NOBR> vid mätningarna 2000 och 2003. Till skillnad från många andra OECD- länder hade dock ingen förbättring skett mellan mättillfällena. Vid den senaste mätningen 2009 hade Sverige gått från att 2003 ha signifikant bättre resultat till att ha ett resultat som inte signifikant skilde sig från <NOBR>OECD-genomsnittet.</NOBR> Nedgången var signifikant. Andelen svenska elever med svaga resultat hade ökat samtidigt som andelen som presterade på de högsta nivåerna hade minskat. Ned- gången var relativt jämnt fördelad mellan de lågpresterande och högpresterande eleverna.<SPAN class="ft64">18</SPAN></P>
<P class="p156 ft11">Naturvetenskap</P>
<P class="p22 ft13">Svenska elever i årskurs 4 har goda kunskaper i naturvetenskap. De svenska resultaten i TIMSS 2011 låg signifikant över genomsnittet för <NOBR>EU/OECD-länderna.</NOBR> Positivt är också att resultaten har för- bättrats signifikant jämfört med 2007. Även Sveriges relativa posi- tion förbättrades mellan 2007 och 2011. Andelen elever som nådde upp till avancerad eller hög nivå ökade också mellan 2007 och 2011 samtidigt som andelen på elementär eller medelgod nivå minskade. Andelen svenska elever som presterade på avancerad nivå var dock signifikant lägre än <NOBR>EU/OECD-genomsnittet.</NOBR> Spridningen var jämförbar med <NOBR>EU/OECD-genomsnittet.<SPAN class="ft65">19</SPAN></NOBR></P>
<P class="p105 ft21">I årskurs 8 presterade eleverna signifikant sämre resultat i natur- vetenskap än <NOBR>EU/OECD-genomsnittet</NOBR> i TIMSS 2011. Nedgången</P>
<P class="p157 ft54"><SPAN class="ft42">17</SPAN><SPAN class="ft43">Skolverket (2012) Rapport 380.</SPAN></P>
<P class="p158 ft54"><SPAN class="ft42">18</SPAN><SPAN class="ft43">Skolverket (2010). Rapport 352.</SPAN></P>
<P class="p158 ft36"><SPAN class="ft42">19</SPAN><SPAN class="ft45">Skolverket (2012) Rapport 380.</SPAN></P>
<P class="p81 ft14">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33035x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="Il11l11lI11IlIlIIIl1Il1Il" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p116 ft13">i de svenska elevernas resultat mellan 1995 till 2011 var signifikant och var den största nedgången bland samtliga deltagande länder. Nedgången mellan 2007 och 2011 var dock inte signifikant. För- ändringen av Sveriges relativa position mellan 2007 och 2011 är inte särskilt stor. Mellan 1995 och 2007 ökade andelen elever som inte nådde upp till den mest elementära kunskapsnivån i naturvetenskap samtidigt som andelen som presterade på den mest avancerade nivån minskade. Mellan 2007 och 2011 var fördelningen mellan de olika kunskapsnivåerna oförändrad. Spridningen var på samma nivå som för <NOBR>EU/OECD-genomsnittet.</NOBR> Resultaten visar också att de svenska elevernas kunskaper i naturvetenskap utvecklas mindre mellan årskurs 4 och årskurs 8 än i andra länder.<SPAN class="ft65">20</SPAN></P>
<P class="p40 ft9">I PISA 2009 låg de svenska elevernas kunskaper i naturveten- skap<SPAN class="ft64">21 </SPAN>signifikant under <NOBR>OECD-genomsnittet</NOBR> för <NOBR>15-åringar.</NOBR> Mel- lan 2006 och 2009 försämrades de svenska resultaten, dock inte signifikant. Gruppen elever med svaga resultat ökade emellertid signifikant. Samtidigt försämrades resultaten för de lågpresterande eleverna signifikant, medan de relativt högpresterande eleverna presterade på samma nivå som i PISA 2006.<SPAN class="ft64">22</SPAN></P>
<P class="p27 ft11">Vad säger PISA om likvärdigheten?</P>
<P class="p90 ft9">I Skolverkets rapport om PISA 2009 görs en analys av hur likvär- digheten har utvecklats i Sverige över tid, med utgångspunkt i resultaten för läsförståelse. Skolverket konstaterar inledningsvis att Sverige och övriga nordiska länder historiskt har uppvisat en relativt hög grad av likvärdighet<SPAN class="ft64">23 </SPAN>jämfört med de flesta övriga <NOBR>OECD-länder.</NOBR> Verkets samlade intryck är att Sverige under 2000- talet tappat sin position som ett av de länder som har mest likvär- diga skolsystem till att i detta avseende ha blivit ett genomsnitts- land. Nedgången beror inte så mycket på att övriga länder kommit i kapp Sverige. Den främsta orsaken är i stället att likvärdigheten i Sverige har försämrats över tid. Skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever har ökat, skillnaderna mellan hög- och</P>
<P class="p159 ft54"><SPAN class="ft42">20</SPAN><SPAN class="ft43">Skolverket (2012) Rapport 380.</SPAN></P>
<P class="p136 ft57"><SPAN class="ft42">21</SPAN><SPAN class="ft56">Frågorna anknyter till skolämnena biologi, fysik och kemi, men även till geografi och geologi (det senare är inte ett skolämne), som i många länder räknas som naturvetenskapliga ämnen.</SPAN></P>
<P class="p160 ft54"><SPAN class="ft42">22</SPAN><SPAN class="ft43">Skolverket (2010) Rapport 352.</SPAN></P>
<P class="p161 ft67"><SPAN class="ft42">23</SPAN><SPAN class="ft66">Likvärdigheten bedöms utifrån fem indikatorer: total variation, mellanskolevariation, över- gripande effekt av individens socioekonomiska bakgrund, effekten av skolors socioekono- miska sammansättning samt spridning i socioekonomisk sammansättning mellan skolor.</SPAN></P>
<P class="p162 ft14">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33036x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lI1II1ll1llIlIIlIIll1lI1l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p163 ft10">lågpresterande skolor har ökat och dessutom har betydelsen av en elevs socioekonomiska bakgrund förstärkts. Den enda indikator som inte försämrats är enligt <NOBR>PISA-resultaten</NOBR> den socioekonomis- ka segregationen mellan skolor. <SPAN class="ft23">24</SPAN></P>
<P class="p164 ft11">Medborgar- och samhällsfrågor</P>
<P class="p22 ft13">För att nyansera bilden av den svenska skolan finns anledning att till ovan nämnda internationella undersökningar också lägga resul- taten från de undersökningar som belyser medborgar- och sam- hällsfrågor i skolan. ICCS (International Civic and Citizenship Education Study) 2009 är en internationell studie om medborgar- och samhällsfrågor i årskurs 8 och årskurs 9 i grundskolan. Liknan- de studier har tidigare genomförts vid två tillfällen. 1971 ägde den så kallade sexämnesstudien rum och CIVED (Civic Education Stu- dy) genomfördes 1999/2000 bland 14- och <NOBR>15-åringar</NOBR> och gym- nasieelever. ICCS 2009 byggde till stor del på CIVED.</P>
<P class="p45 ft13">De svenska eleverna placerade sig en bra bit över genomsnittet för de deltagande 38 länderna på ICCS 2009:s kunskapsprov. En grupp om fyra länder – däribland Danmark och Finland – fick dock signifikant bättre resultat än Sverige. De svenska ungdomarnas kunskaper var ändå goda i en internationell jämförelse. Här finns ett starkt stöd för demokratins grundvärden och lika rättigheter för olika grupper i samhället. Många elever ville och kunde påverka sin skolvardag och försökte dessutom göra det. Många kunde också tänka sig att delta i politiskt arbete och samhällsliv som vuxna.</P>
<P class="p105 ft9">Bland de svenska <NOBR>14-åringarna</NOBR> fanns dock relativt många som säger sig vara ointresserade av politik och samhällsfrågor. Det visa- de sig också i en internationellt sett låg aktivitet i föreningar och organisationer, diskussioner om politik och samhällsfrågor i familj och kamratkrets liksom i hur många som genom massmedia följde med i vad som händer i samhället. Om de svenska ungdomarna visade ett jämförelsevis lågt engagemang i politiska frågor, var de ändå engagerade i demokratins värden och olika gruppers rättig- heter i samhället och hos ganska många fanns en handlingsbered- skap inför framtiden.</P>
<P class="p105 ft10">De svenska kunskapsresultaten är stabila mellan CIVED 1999 och ICCS 2009. Jämförelsen ska tolkas försiktigt eftersom den baseras på förhållandevis få uppgifter och täcker en mindre kun-</P>
<P class="p165 ft36"><SPAN class="ft35">24 </SPAN>Skolverket (2010) Rapport 352.</P>
<P class="p81 ft14">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33037x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lI11lIl1IIII1lI111l1Il1Il" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p49 ft10">skapsdomän, men den visar att det åtminstone inte verkar ha skett någon försämring. Inte heller vad gäller värderingar kan man iaktta några stora förändringar mellan mättillfällena, i de avseenden som är möjliga att jämföra.</P>
<P class="p89 ft12">Nationella utvärderingar av grundskolan</P>
<P class="p118 ft10">År 1992 genomfördes en större nationell utvärdering av grund- skolan. Den gav en bild av skolans verksamhet och av elevernas kunskaper. Våren 2003 genomfördes en ny nationell utvärdering av grundskolan (NU 03)<SPAN class="ft23">25</SPAN>. Att kursplanerna hade förändrats mellan 1992 och 2003 försvårade naturligtvis jämförelser. I vissa ämnen – svenska, matematik, engelska, natur- och samhällsorienterande äm- nen – genomfördes dock repliker på de mätningar som genom- fördes 1992.</P>
<P class="p42 ft9">Resultaten i engelska i NU 03 var goda och måluppfyllelsen var hög. De var också jämförbara med dem från 1992. I matematik kunde en försämring noteras, tydligast i årskurs 5. När det gäller naturorienterande ämnen måste resultaten enligt Skolverket be- traktas som otillfredsställande. Elevernas begreppsförståelse oför- ändrad i biologi, var något försvagad i fysik och var tydligt försäm- rad i kemi. När det gäller de samhällsorienterande ämnena visade NU 03 att eleverna hade ojämna och sporadiska kunskaper. Det framgår dock inte några påtagliga skillnader i förhållande till 1992. I svenska studerades i NU 03 främst elevernas läsfärdighet, vilken hade försämrats både för elever i årskurs 5 och årskurs 9. Vad gäller förmågan att uttrycka sig skriftligt och muntligt fanns inga indika- tioner på någon försämring.</P>
<P class="p99 ft10">Slutligen visade NU 03 på en förbättring vad gäller elevernas problemlösande färdigheter, dvs. förmågan att söka och kritiskt granska information, att dra slutsatser och generalisera samt att förklara och argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser. Det gäller både för elever i årskurs 9 jämfört med 1992 och elever i års- kurs 5 jämfört med 1998.</P>
<P class="p166 ft21">Det finns i dagsläget inga planer på att genomföra någon samlad nationell utvärdering av grundskolan motsvarande den som genom- fördes 2003. Regeringen uppdrog i december 2004 åt Skolverket att utreda förutsättningarna för att införa ett rullande stickprovsbase-</P>
<P class="p93 ft40"><SPAN class="ft35">25 </SPAN><SPAN class="ft36">Skolverket (2004), </SPAN>Nationella utvärderingen av grundskolan 2003, <SPAN class="ft36">Rapport 250.</SPAN></P>
<P class="p94 ft14">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33038x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IlIl1l11lI1ll1IllI11l11l1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p163 ft10">rat system för kunskapsutvärdering för samtliga ämnen i grund- skolan. Skolverket redovisade 2006<SPAN class="ft23">26 </SPAN>sin avsikt att – under förut- sättning att verkets ekonomiska ramar så medgav – genomföra en strategi för nationella kunskapsutvärderingar som bygger på en kombination av internationella och nationella undersökningar. Re- geringen har inte återkommit till myndigheten i frågan.</P>
<P class="p35 ft13">Under 2013 genomför Skolverket en nationell ämnesutvärdering av bild, musik och slöjd i årskurserna 6 och 9 i grundskolan. Syftet är att ge en nationell bild av undervisningen och måluppfyllelsen i dessa ämnen och att följa upp ämnena utifrån resultaten i NU 03. Skolverket planerar också att lyfta fram vilka utmaningar och ut- vecklingsbehov som finns i dessa ämnen. Skolverket planerar att presentera resultaten från utvärderingen under hösten 2014.</P>
<P class="p167 ft12">Sammanfattningsvis</P>
<P class="p168 ft9">Såväl de internationella undersökningarna som de nationella utvär- deringarna (NU 03 och kommande ämnesutvärderingar) ska tolkas med försiktighet. Det finns till exempel alltid metodologiska prob- lem i anslutning till denna typ av studier. Trots det går det inte att dra någon annan slutsats än att de svenska elevernas resultat har försämrats påtagligt sedan mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> och att det än så länge saknas säkra tecken på att den nedåtgående trenden har vänt. I vissa avseenden pekar dock de internationella undersökningarna på en uppbromsning. Det visar sig främst i TIMSS undersökningar av kunskaperna i matematik respektive naturvetenskap. TIMSS undersökning av kunskaperna i naturvetenskap för elever i årskurs 4 visar till och med på goda resultat. För elever i år 4 finns endast resultat från studierna 2007 och 2011. Det behövs mer än två ob- servationer för att belysa en trend. Det behövs således fler resultat med en positiv tendens för att det i verklig mening ska vara möjligt att tala om en vändning.</P>
<P class="p150 ft21">Skolverket har i sina lägesbedömningar återkommande påtalat allvaret i utvecklingen. I lägesbedömningen för 2009 pekade man på att försämringen av resultaten i matematik och naturvetenskap handlar om elevers faktiska kunskaper, men också om att Sverige tappar mark i jämförelse med OECD- och <NOBR>EU-länder.</NOBR> Mot bak- grund av att Sverige ofta tillhört de absolut bäst presterande länder-</P>
<P class="p169 ft40"><SPAN class="ft35">26 </SPAN><SPAN class="ft36">Skolverket (2006) </SPAN>Rullande stickprovsbaserat system för kunskapsutvärdering av grundsko- lans ämnen<SPAN class="ft36">. Rapport 286.</SPAN></P>
<P class="p170 ft14">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33039x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="l11llII1IllIlIll1llllll11" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p126 ft10">na i läsförståelse ansåg Skolverket att även försvagningen på detta område bör tas på allvar.</P>
<P class="p107 ft10">Det är vidare viktigt att framhålla att den svenska skolan i en internationell jämförelse lyckas väl med de delar av kunskaps- uppdraget som avser medborgar- och samhällsfrågor samt med de övergripande läroplansmålen.</P>
<P class="p100 ft12"><SPAN class="ft12">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft47">Vad betyder detta för utredningen?</SPAN></P>
<P class="p28 ft10">Som redan nämnts är det ytterst i förbättrade resultat på de inter- nationella och nationella undersökningarna av elevers kunskaper i olika ämnen som många av de åtgärder som genomförts sedan 2007 förväntas få genomslag.</P>
<P class="p134 ft13">Utredningen har konstaterat att det knappast är möjligt att leda i bevis att just en viss åtgärd leder till förbättrade studieresultat eller hur stor effekten av en viss åtgärd är i förhållande till effek- terna av andra åtgärder. Ännu svårare är det att leda i bevis att just en viss specifik åtgärd kommer att påverka resultaten på någon av de internationella eller nationella undersökningarna. Detta hindrar inte att någon av åtgärderna, eller flera av dessa tillsammans, kan komma att bidra till att nedgången i dessa planar ut eller att utveck- lingen vänder i positiv riktning. När, och om, detta sker kommer det dessutom att vara synnerligen svårt att härleda utvecklingen till den ena eller den andra av de vidtagna åtgärderna. I den mån det överhuvudtaget är möjligt är det en fråga för forskningen.</P>
<P class="p99 ft10">Svårigheterna att koppla resultatutvecklingen till genomförda reformer eller andra åtgärder bekräftas av utvecklingen i Norge. Liksom i Sverige försämrades resultaten på de internationella un- dersökningarna från mitten av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Efter 2003 sker en bety- dande uppgång, som påbörjas redan innan Kunskapslyftet med nya kursplaner genomfördes 2006. Det finns enligt forskarna ingen enkel förklaring till varken nedgången före 2003 eller uppgången därefter.<SPAN class="ft23">27</SPAN></P>
<P class="p42 ft13">För utredningen innebär svårigheterna att koppla vidtagna åt- gärder till förändringar i resultaten att vi hänvisas till att ta utgångs- punkt i mer teoretiska resonemang som bygger på logistiken kring de genomförda reformerna och till vad vi vet om vad som fram-</P>
<P class="p171 ft40"><SPAN class="ft35">27 </SPAN><SPAN class="ft36">Olsen, Rolf V. m.fl. (2012) </SPAN>Elevenes læringssituation etter innføringen av en ny reform<SPAN class="ft36">. En syntesrapport från utvärderingen av Kunskpaslyftet. Institutt for Lærerutdanning og Skole- forskning. Universitetet i Oslo.</SPAN></P>
<P class="p172 ft14">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33040x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lI1IIlIIIII1I1l1IlIlIl1II" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p86 ft9">gångsrikt kan påverka elevers studieresultat. Utifrån detta söker vi identifiera vilka åtgärder vi bedömer har störst potential att påverka utvecklingen och bedöma när effekter tidigast kan komma att visa sig i förbättrade studieresultat och ökad måluppfyllelse.</P>
<P class="p112 ft33"><SPAN class="ft33">2.3</SPAN><SPAN class="ft34">Om implementering av reformer</SPAN></P>
<P class="p36 ft10">Forskning och utvärdering om implementering är relevant för utredningen av flera anledningar. Den kan bidra med kunskap dels om hur lång tid det faktiskt tar att genomföra förändringar, dels om vilka faktorer som kan påverka förloppet och utfallet av föränd- ringsprocessen.</P>
<P class="p35 ft22">Med implementering avser utredningen hela processen från det att reformen utformas på politisk nivå till och med att den insti- tutionaliserats. Den bör påpekas att det också finns forskare som gör en åtskillnad mellan å ena sidan implementering och å andra sidan institutionalisering. I likhet med flertalet forskare menar vi dock att den av oss valda modellen ger bättre möjlighet att beskriva och analysera reformer i ett helhetsperspektiv.</P>
<P class="p173 ft12"><SPAN class="ft12">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft47">Vad är implementering?</SPAN></P>
<P class="p79 ft10">Implementering kan definieras som förverkligande eller genomfö- rande av politiskt beslutade reformer. Det är en specifik uppsätt- ning aktiviteter utformade för att överföra politiskt beslutade re- former till en praktik som ger avsedda resultat.<SPAN class="ft23">28 </SPAN>Särskilt proble- matiskt att implementera är politiska reformsträvanden som syftar till att staten aktivt ska förändra andra aktörers interaktion.</P>
<P class="p174 ft50">Det kan allmänt sägas att ju mer en policy är beroende av att de byråkratiska procedurerna penetreras på djupet, desto mindre är sannolikheten för att den genomförs på något enkelt sätt. Det är lätt att ändra på en socialbidragsanvisning, det är bara dataformeln som måste ändras. Det är däremot svårt att förändra attityder och sätt hos lärare, socialarbetare eller vårdare.<SPAN class="ft48">29</SPAN></P>
<P class="p175 ft63"><SPAN class="ft42">28</SPAN><SPAN class="ft62">Fixen, Dean L., m.fl. (2005) </SPAN>Implementation Research: A Syntheis of the Litterature. <SPAN class="ft57">Univer- sity of South California. Tampa, Florida.</SPAN></P>
<P class="p176 ft36"><SPAN class="ft42">29</SPAN><SPAN class="ft45">Zald m.fl. Här citerad efter Rothstein, Bo (2010) </SPAN><SPAN class="ft40">Den socialdemokratiska staten. Reformer och förvaltning inom svensk arbetsmarknads- och skolpolitik. </SPAN>Arkiv förlag. Andra upplagan. Århus.</P>
<P class="p154 ft14">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33041x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="II1IlII1l1I1l11I1lllIl1ll" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p177 ft10">Rothstein<SPAN class="ft23">30 </SPAN>lyfter fram två kritiska aspekter vid implementering av reformer. Den första utgörs av den verkställande personalens för- ståelse för, kunskap om och vilja att förverkliga reformernas in- tentioner. Reformer som syftar till att aktivt förändra beteendet hos den målgrupp som politiken riktar sig till har små chanser till framgång om inte dessa är starkt engagerade. Resultatet av en kurs- planereform exempelvis den undervisning som de enskilda lärarna faktiskt genomför.</P>
<P class="p42 ft9">Den andra kritiska aspekten rör möjligheterna att nå en bred politisk legitimitet för reformpolitiken i samband med implemen- teringen. En reforms legitimitet kan inte enbart förstås utifrån hur väl den lyckats, dvs. grad av mätbar måluppfyllelse. Själva utform- ningen av implementeringen är central för vilken legitimitet som reformen kommer att få, särskilt när politiken riktas mot avgrän- sade grupper vilkas medverkan är kritisk för genomförandet.</P>
<P class="p41 ft9">I den äldre forskningen om implementering stod ett <NOBR>top-down-</NOBR> perspektiv mot ett <NOBR>bottom-up-perspektiv.</NOBR> <NOBR><SPAN class="ft68">Top-down-perspektivet</SPAN><SPAN class="ft64">31</SPAN></NOBR><SPAN class="ft64"> </SPAN>handlar i första hand om beslutsfattarnas roll i implementerings- processen. Forskningen avsåg att kunna bidra med bättre kun- skapsunderlag för beslutsfattarna så att dessa skulle undvika klas- siska implementeringsmisstag. Utgångspunkten var att resultaten av en reform eller en åtgärd skulle överensstämma med de ur- sprungliga intentionerna<SPAN class="ft64">32</SPAN>. Perspektivet utgick från en åtskillnad mellan beslutsfattare och tjänstemän där politikerna fattar besluten och tjänstemännen i förvaltningen lojalt genomför dessa i enlighet med de politiska intentionerna<SPAN class="ft64">33</SPAN>. Kritikerna av perspektivet menar att detta framställer implementeringsprocessen som enkelriktad, teknisk och mekanisk och att den inte till fullo fångar in hur förändring inom till exempel utbildningsområdet faktiskt går till<SPAN class="ft64">34</SPAN>.</P>
<P class="p178 ft22">Den forskning som bedrivits inom ramen för <NOBR><SPAN class="ft46">bottom-up-pers-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft46"> pektivet </SPAN>kan sägas försöka förklara varför en beslutad reform med stor sannolikhet inte kommer att vara den reform som realiseras. Forskningen intresserar sig här för variationer i hur individer och</P>
<P class="p179 ft54"><SPAN class="ft42">30</SPAN><SPAN class="ft43">Rothstein, Bo (2010) a.a.</SPAN></P>
<P class="p160 ft54"><SPAN class="ft42">31</SPAN><SPAN class="ft43">Med företrädare som Pressman, Wildavsky, Mazmanian, Sabatier m.fl.</SPAN></P>
<P class="p136 ft63"><SPAN class="ft42">32</SPAN><SPAN class="ft56">Glemdahl, Michael (2008) </SPAN>Gubben på kullen. Om den smärtsamma skillnaden mellan politiska intentioner och praktiska resultat<SPAN class="ft57">. JIBS Dissertion Series No. 050. Jönköpings Universitet.</SPAN></P>
<P class="p136 ft63"><SPAN class="ft42">33</SPAN><SPAN class="ft56">Vedung, Evert </SPAN>Utvärdering som megatrend, gigatrend och fyra böljor. <SPAN class="ft57">Essä med anledning av Torben Beck Jørgensens </SPAN><NOBR><SPAN class="ft57">60-årsdag.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft57"> Publiceringsår okänt.</SPAN></P>
<P class="p136 ft40"><SPAN class="ft42">34</SPAN><SPAN class="ft55">Datnow, Amanda m.fl. (1998) </SPAN>Educational Reform Implementation: A <NOBR>Co-constructed</NOBR> Process<SPAN class="ft36">. Research Report No. 5 Centre for Research on Education, Diversity & Excellence. UC Berkeley.</SPAN></P>
<P class="p172 ft14">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33042x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IIlIl1llIlI1l11IlIlI1lI1l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p86 ft13">institutioner reagerar på en reform och på frågan om vad som krävs för att en reform ska genomföras med framgång. Perspektivet kan sägas ha utvecklats som en reaktion på <NOBR>top-down-perspektivet</NOBR> och dess inneboende antagande om rationalitet.</P>
<P class="p103 ft10">I detta perspektiv ses arbetssituationen för de personer som dagligen arbetar i verksamheten som en mer relevant utgångspunkt för den som vill förstå förändringsprocesser än förenklade före- ställningar om hur man bättre hierarkiskt kan styra denna grupp av personer. Inom vissa områden, till exempel sjukvård, socialvård och utbildning, består de som verkställer uppgiften av mer eller mindre starka professionella grupper med en omfattande yrkeskompetens. Arbetsuppgifterna har en sådan komplexitet att de inte låter sig detaljregleras. Detta medför att de verksamma har en ”relativ auto- nomi och ett tolkningsutrymme vad avser implementeringsarbetets innehåll och form”.<SPAN class="ft23">35</SPAN></P>
<P class="p45 ft9">Inom den internationella skolforskningen har forskare menat att varken <NOBR>uppifrån-och-ner-perspektivet</NOBR> eller <NOBR>nerifrån-och-upp-pers-</NOBR> pektivet fungerar som utgångspunkt för reformer inom skolans område.<SPAN class="ft64">36 </SPAN>Båda perspektiven behövs för att analysera och förstå genomförande av reformer och deras effekter.</P>
<P class="p37 ft10">Det finns forskare som försökt att sammanföra de båda pers- pektiven i en och samma modell. Matland<SPAN class="ft23">37 </SPAN>menar dock att teori- bildningen kring implementering inte lyckats identifiera under vilka förhållanden som olika policyrekommendationer är effektiva. Han har därför utvecklat den så kallade <NOBR>mångtydighets-konflikt-</NOBR> modellen som försöker förklara när de två perspektiven är som mest träffande och lämpliga att beakta. En reform som präglas av låg grad av politisk konflikt och låg grad av mångtydighet (avseen- de målen och metoderna att uppnå målen) lämpar sig till exempel för en implementeringsstrategi som ligger närmare <NOBR>top-down-mo-</NOBR> dellen, medan en reform som präglas av låg grad av politisk konflikt men hög grad av mångtydighet lämpar sig för en annan strategi som i högre grad beaktar de insikter som vunnits inom <NOBR>bottom-up-</NOBR> forskningen.</P>
<P class="p180 ft54"><SPAN class="ft42">35</SPAN><SPAN class="ft43">Berg, Gunnar m.fl. (1999) </SPAN><SPAN class="ft44">Skolan i ett institutionsperspektiv</SPAN>. Studentlitteratur. Lund.</P>
<P class="p181 ft61"><SPAN class="ft42">36</SPAN><SPAN class="ft59">Se t.ex. Fullan, Michael (1994) </SPAN>Coordination <NOBR>Top-Down</NOBR> and <NOBR>Bottom-Up</NOBR> Strategies for Edu- cational reform. <SPAN class="ft60">http://www2.ed.gov/pubs/EdReformStudies/SysReforms/fullan1.html</SPAN></P>
<P class="p153 ft40"><SPAN class="ft42">37</SPAN><SPAN class="ft45">Matland, Richard E. (1995) </SPAN>Synthesizing the Implementation Literature: The Ambiguity- Conflict Model of Policy Implementation. <SPAN class="ft36">Journal of Public Administration Research and Theory: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft36">J-PART,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft36"> Vol. 5, No. 2</SPAN></P>
<P class="p154 ft14">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33043x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IlIIllIlI1IlII1lIIl111III" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p182 ft12"><SPAN class="ft12">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft47">Implementeringens olika faser</SPAN></P>
<P class="p51 ft10">Förutom att analysera vad som sker under implementeringsproces- sen, och vad som påverkar denna, har implementeringsforskningen strävat efter att kunna ge vägledning ifråga om hur en reform lämp- ligen bör implementeras för att få avsett resultat och om vilka fall- gropar som bör undvikas.</P>
<P class="p41 ft13">Även om implementeringsforskningen i dag inte kan peka ut exakt hur implementeringen av en politisk reform ska genomföras för att få avsedd effekt, menar utredningen att den kan bidra till att ge perspektiv på, och begrepp för, att analysera och förstå vad som händer när reformer ska genomföras samt om vad som försvårar respektive underlättar genomförande av politiska reformer.</P>
<P class="p134 ft9">I det följande redogörs dels för en indelning av implemen- teringens olika faser, dels för iakttagelser som forskningen gjort om vad som är viktigt att beakta under implementeringen av re- former. Indelningen har konstruerats genom en sammanjämkning av olika indelningsgrunder som redovisas i litteraturen. <SPAN class="ft64">38 </SPAN>Ansatsen är alltså operationell och pragmatisk och gör inte anspråk på att vara i strikt mening vetenskaplig. Indelningen bygger på de tre övergripande faserna A. Politikformulering, B. Processimplemen- tering och C. Institutionalisering. Inom varje fas behöver ett antal olika steg tas. Kunskapen om implementeringens olika faser har i vårt sammanhang, och i valda delar, relevans inte endast för rela- tionen mellan statsmakterna och vad som händer i kommun och skola, utan även för relationen mellan kommunen och skolan samt för processerna inom skolan.</P>
<P class="p183 ft10">I anslutning till de olika faserna har fogats vissa slutsatser och rekommendationer som implementeringsforskningen formulerat med anledning av olika fallstudier. En reform som implementerats i enlighet med rekommendationerna kan antas vara mer effektivt implementerad än en reform som inte är det. Reformen kan därmed antas få starkare genomslag.</P>
<P class="p184 ft36"><SPAN class="ft35">38 </SPAN>Framställningen bygger på följande framställningar: Löfgren, Karl (2012), Rothstein, Bo (2010c), Fixsen, Dean et al. (2005), Sahlberg, Pasi (2005), Aasen, Petter et al. (2012) och Glemdal, Michael (2008).</P>
<P class="p172 ft14">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE id="l1l1Il111I11llI1llI1III11" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p44 ft12">A. Politikformulering (den avsedda reformen)</P>
<P class="p185 ft22">De mått och steg som vidtas i denna fas sker på central nivå, dvs. statlig nivå. I denna fas är det politiska inflytandet som störst.</P>
<P class="p186 ft70"><SPAN class="ft30">1.</SPAN><SPAN class="ft69">Utforskning eller problemformulering</SPAN></P>
<P class="p187 ft10">Vilket behov ska tillgodoses eller vilket problem ska lösas? Finns det målkonflikter eller matchningsproblem mellan olika samhällsbehov? Finns någon evidensbaserad praktik att falla tillbaka på inom området eller inte?</P>
<P class="p188 ft12"><SPAN class="ft30">2.</SPAN><SPAN class="ft71">Ingångsättningsfasen</SPAN></P>
<P class="p189 ft22">Hur kan reformen utformas? Finns tillräckliga samhällsresur- ser (mottagarkapacitet i form av kompetens, pengar etc.)? Har reformen legitimitet: Är den förankrad hos de berörda? Hur ser opinionsläget ur? Råder konflikt eller konsensus i frågan i samhällsdebatten eller i förhållande till de yrkesverksamma? Finns det behov av förhandling och kompromiss?</P>
<P class="p190 ft70"><SPAN class="ft30">3.</SPAN><SPAN class="ft69">Policydesign</SPAN></P>
<P class="p187 ft10">Vilken policyteori ligger till grund för reformen, dvs. vilka antaganden har gjorts om att åtgärden (eller åtgärderna) kom- mer att få avsedda effekter visavi målet eller det problem som ska lösas (reformens rational)? Hur ska reformen implemen- teras och utvärderas?</P>
<P class="p191 ft12"><SPAN class="ft30">4.</SPAN><SPAN class="ft71">Offentliggörande</SPAN></P>
<P class="p192 ft10">Enligt forskningen bör vissa förutsättningar uppfyllas respektive undvikas under <SPAN class="ft11">A. Politikformulering</SPAN>:</P>
<P class="p193 ft9"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft72">Tydliga mål: </SPAN>En reform med ett klart formulerat, specificerat och entydigt mål har bättre förutsättningar att lyckas än refor- mer som har ett oklart mål, flera olika mål eller mål som är mot- sägelsefulla. Reformer som är vaga med avseende på målsätt- ningar och valet av politiska instrument riskerar att inte imple- menteras, då utförarna inte vet vad som förväntas av dem.</P>
<P class="p194 ft13"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft73">Adekvat policyteori: </SPAN>Framgångsrik implementering förutsätter solida beslut som vilar på en stark eller rimligt korrekt policy- teori, dvs. en teori som identifierar de centrala faktorerna och orsakssambanden och relationerna mellan åtgärder och effekter/ mål. Den underlättas om relationen mellan mål och medel är</P>
<P class="p195 ft14">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<TABLE id="ll11IlI1ll1l1llIlIlIl1lII" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p196 ft10">direkta och utan mellanled och om utförarna tror på åtgärderna. Problem uppstår om det som förefaller vara möjligt att påverka också är påverkat av djupare liggande strukturella förhållanden (ideologiska, sociala, geografiska, organisatoriska eller ekono- miska) som sätter gränser för vad som är möjligt att förändra inom rimliga tidsramar och med rimliga resurser. Ju större osäkerhet som måste hanteras i genomförandeledet desto svå- rare blir implementeringen och desto flexiblare måste imple- menteringsstrategin vara.</P>
<P class="p197 ft9"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft74">Konflikt eller konsensus: </SPAN>Fattas beslut i en konfliktfylld situation ökar risken för att yrkesverksamma ogillar reformen och upp- fattar att reformen kan komma att upphävas, och att det därför inte finns skäl att genomföra den. Finns det stor konsensus om reformen ökar chansen för att reformen kommer att genom- föras, dvs. att utförarnas beteenden kommer att ändras.</P>
<P class="p198 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft18">Beslutets innehåll: </SPAN>Förutsättningarna för att lyckas beror i hög grad på förändringens karaktär. Den mest komplicerade typen av program är de som kräver att utförarna eller målgrupperna ändrar sitt beteende. Enligt teorin om <SPAN class="ft11">gräsrots</SPAN>- eller <SPAN class="ft11">frontlinje- byråkraterna </SPAN>(street level bureaucrats) är det summan av den operativa fältpersonalens handlingar som blir det offentliga åt- gärdsprogrammet. Denna typ av reformer ställer mycket stora krav på den offentliga förvaltningens organisering och förvalt- ningsåtgärdernas legitimitet.</P>
<P class="p199 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft18">Beslutets form: </SPAN>En juridiskt strukturerad reform, dvs. en reform som har sin grund i en lag eller förordning och som ger verk- ställaren tillräckliga legala medel att genomföra reformen ökar förutsättningarna för att reformen blir implementerad på avsett sätt. ”Mjuka” reformer, dvs. sådana som saknar lagstöd, löper större risk att inte implementeras på avsett sätt.</P>
<P class="p200 ft9"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft74">Förankring: </SPAN>Möjligheten att åstadkomma en lyckad implemen- tering ökar om reformen har stöd av politiker och tjänstemän på central (nationell nivå) och deras motsvarigheter på lokal nivå. De s.k. närbyråkraternas eller gräsrotsbyråkraternas förmåga och vilja att understödja processen är avgörande för implemen- teringen. Om reformen främjar, eller åtminstone inte utmanar, de yrkesverksammas professionalitet eller handlingsutrymme kommer implementeringen att underlättas. Om motsatsen är fallet måste beslutsfattaren räkna med motstånd och möta detta</P>
<P class="p201 ft14">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE id="lIIl11l1III1IlI11l11lI1l1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p202 ft9">med starkare insatser vad gäller organisering och legitimering. Den allmänna <NOBR>”socio-ekonomiska”</NOBR> situationen eller opinions- stämningar spelar en betydelsefull roll för genomförandet av ett politiskt beslut och de faktiska effekterna av detsamma.</P>
<P class="p17 ft12">B. Processimplementering</P>
<P class="p203 ft75">I denna fas genomförs operativa insatser som dels mer direkt syftar till att införa reformen på utförarnivån, dels mer långsiktigt syftar till att säkra ett reellt utfall av reformen.</P>
<P class="p186 ft12"><SPAN class="ft30">5.</SPAN><SPAN class="ft71">Initial implementering</SPAN></P>
<P class="p189 ft9">Detta steg har stor betydelse för vilka effekter en reform kommer att få. Roll- och ansvarsfördelningen samt formerna för samverkan mellan de olika nivåer och aktörer (vertikalt och horisontellt) prövas liksom policydesign och implementerings- strategi. Motstånd och konflikt på den operativa nivån kan förekomma. För att möta skillnader i kunskaper och färdig- heter, organisatorisk kapacitet, organisationskultur etc. behövs tid, utbildningsinsatser m.m. Insatser kan vara av olika slag och genomförs på olika nivåer i styrsystemet:</P>
<P class="p204 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">Informationsinsatser (myndighets- och huvudmannanivå)</SPAN></P>
<P class="p205 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">Kompetensutveckling (myndighets- och huvudmannanivå)</SPAN></P>
<P class="p206 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">Nätverksbyggande (myndighets- och huvudmannanivå)</SPAN></P>
<P class="p205 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">Konferenser (myndighetsnivå)</SPAN></P>
<P class="p206 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">Organisationsförändringar (huvudmannanivå)</SPAN></P>
<P class="p207 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">Förändringar i arbetssätt, rutiner, procedurer etc. (huvud- mannanivå)</SPAN></P>
<P class="p206 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">Seminarier (huvudmannanivå)</SPAN></P>
<P class="p205 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">Handledning (huvudmannanivå)</SPAN></P>
<P class="p186 ft70"><SPAN class="ft30">6.</SPAN><SPAN class="ft69">Formativ utvärdering</SPAN></P>
<P class="p208 ft22">Formativ utvärdering på myndighets- och huvudmannanivå syftar till att få information om hur implementeringen går. Redan under den pågående initiala implementeringen får man på detta sätt underlag för att kunna vidta åtgärder – för att förbättra utfallet eller för att justera reformen. Den formativa</P>
<P class="p209 ft14">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33047x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IIll1IIl1Il11llI1lllll111" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p210 ft10">utvärderingen bör vara en del i implementeringsstrategin och planeras tidigt.</P>
<P class="p211 ft12"><SPAN class="ft30">7.</SPAN><SPAN class="ft76">Fullständig implementering</SPAN></P>
<P class="p212 ft10">När en reform är fullt integrerad i utförarnas, organisationens eller samhällets praktik, policy och procedurer är reformen fullständigt implementerad. Hur lång tid det tar att nå detta stadium beror dels på reformens karaktär, dels på vilka insatser som gjorts nationellt och lokalt för att nå hit.</P>
<P class="p213 ft10">Enligt forskningen bör vissa förutsättningar uppfyllas respektive undvikas under <SPAN class="ft11">B. Processimplementering</SPAN>:</P>
<P class="p29 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft18">Styrsystemets karaktär</SPAN>: Maktdelning som innebär att politiskt ansvar och politisk makt glider isär bör undvikas. Annars får den centrala nivån fortsätta att ta politiskt ansvar för ett program den i stor utsträckning överlåtit makten att genomföra till lokala politiska organ.</P>
<P class="p200 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft18">Antalet aktörer och nivåer: </SPAN>Ju mer hierarkiskt systemet som reformen skall genomföras i är, desto svårare är det att imple- mentera den. Ju fler organisationer och aktörer som på olika nivåer är involverade i genomförandet av ett politiskt beslut, desto fler möjligheter finns det att ”omtolka” eller ”omförhand- la” det politiska beslutet i en viss riktning. De aktörer som ska samverka vid en reform är såväl systemaktörer, dvs. politiker och administratörer på den centrala riksnivån och på den kom- munala skolförvaltningsnivån, samt skolaktörer, dvs. skolledare, lärare och elever men även föräldrar<SPAN class="ft23">39</SPAN>.</P>
<P class="p197 ft13"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft77">Utförarnas kapacitet: </SPAN>Tempot och kvaliteten i implementeringen påverkas av om de som leder de verksamhetsnära processerna har kunskap om vad som förväntas av dem, om den egna orga- nisationens kapacitet samt om vilka resurser i form av organisa- tion, pengar, tid och kompetens som behöver sättas in för att säkra genomförandet. Om den lokala förändringskapaciteten (planer, strategier, tidsramar, nätverk, medverkan m.m.) inte finns, behöver den byggas upp systematiskt och understödjas från den centrala nivån. Implementeringen gynnas av att utfö- raren inte hindras av andra interna eller externa omständigheter</P>
<P class="p214 ft40"><SPAN class="ft35">39 </SPAN><SPAN class="ft36">Sundberg, Daniel (2005), </SPAN>Timplanereformen i ett implementeringsperspektiv<SPAN class="ft36">, bidrag i anto- login </SPAN>Utan Timplan – forskning och utvärdering <SPAN class="ft36">(SOU 2005:102).</SPAN></P>
<P class="p123 ft14">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE id="IIIllIllI1Il111I1IlIl11I1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p215 ft10">samt inte är beroende av andra aktörer. Om reformen består av ett paket med olika delreformer ställs mottagarnas kapacitet på prov, vilket kan medföra att implementeringen tar längre tid, sker med olika kvalitet och i ojämn takt.</P>
<P class="p193 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft41">Samverkan: </SPAN>En framgångsrik implementering stöds av om det finns en strategi för implementeringen på olika nivåer, som bl.a. tydliggör uppgifter, roller och ansvar samt hur samverkan kan utvecklas vertikalt och horisontellt. Deluppgifterna i genomfö- randet bör framgå i korrekt ordning.</P>
<P class="p216 ft11"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft41">Kommunikation och delaktighet: </SPAN><SPAN class="ft10">Ju mindre </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">uppifrån-och-ner-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> perspektiv, desto lättare kommer implementeringen att gå. God dialog, ömsesidigt lärande och nätverkande gynnar ett genomfö- rande med kvalitet.</SPAN></P>
<P class="p194 ft13"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft73">Resurser: </SPAN>Reformen måste ha tillräckliga finansiella och tidsmäs- siga resurser. De senare behöver ofta sträcka sig flera år framåt tills verksamheten nått den s.k. institutionaliseringsfasen.</P>
<P class="p217 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft41">Den operativa nivån: </SPAN>De yrkesverksammas förhållningssätt är avgörande för hur väl reformen genomförs. Lärarna bör t.ex.</P>
<P class="p218 ft10"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">ha kunskap om vad förändringen syftar till,</SPAN></P>
<P class="p218 ft10"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">engageras och involveras i att förändra undervisningen,</SPAN></P>
<P class="p218 ft10"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">kunna ändra sin pedagogiska grundsyn, och</SPAN></P>
<P class="p219 ft10"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">vilja ha och få stöd för att utveckla ett nytt sätt att undervisa.</SPAN></P>
<P class="p218 ft10"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">Skolans ledning bör</SPAN></P>
<P class="p218 ft10"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">göra det begripligt varför en reform/förändring är nödvändig,</SPAN></P>
<P class="p219 ft10"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">göra förändringsprocessen förståelig,</SPAN></P>
<P class="p220 ft10"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">utveckla en lärande kultur, t.ex. genom kollegialt erfarenhets- utbyte och lärande,</SPAN></P>
<P class="p221 ft10"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">utveckla en utvärderingskultur (inbäddad i den lärande kultu- ren),</SPAN></P>
<P class="p218 ft10"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">utveckla ett ledarskap för förändring,</SPAN></P>
<P class="p221 ft10"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">skapa en miljö som ger alla möjlighet att vara framgångsrika, och</SPAN></P>
<P class="p222 ft14">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE id="lllIlll1lIIllIlIIIII1lIll" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p223 ft10"><SPAN class="ft80">-</SPAN><SPAN class="ft79">ta tillvara de goda idéer som redan finns i den egna verksam- heten.</SPAN></P>
<P class="p211 ft12"><SPAN class="ft12">C.</SPAN><SPAN class="ft81">Institutionalisering</SPAN></P>
<P class="p224 ft10">När full implementering uppnåtts måste den reella förändringen säkerställas (stabilisering). Det kan till exempel innebära att den organisation som byggts upp för att hantera reformen behålls un- der flera år för att säkerställa att den lever vidare i enlighet med avsikterna.</P>
<P class="p225 ft12"><SPAN class="ft30">8.</SPAN><SPAN class="ft76">Uthållighet</SPAN></P>
<P class="p212 ft22">Uppföljning, utvärdering, inspektion och andra återkommande insatser från myndigheter och huvudmän stärker genomföran- det och minskar risken för att reformens intentioner successivt förvanskas eller att dess principer anpassas till en lokal praktik på ett sätt som inte stämmer med avsikterna.</P>
<P class="p226 ft12"><SPAN class="ft30">9.</SPAN><SPAN class="ft76">Resultat</SPAN></P>
<P class="p212 ft9">Summativ utvärdering från nationell nivå genomförs i syfte att bedöma dels om reformen genomförts på avsett sätt, dels om reformen fått avsedd effekt, dvs. om åtgärden varit relevant för det som ursprungligen uppfattades problemet (eller målet).</P>
<P class="p211 ft12"><SPAN class="ft30">10.</SPAN><SPAN class="ft82">Förnyelse</SPAN></P>
<P class="p227 ft10">Det måste finnas utrymme för att förfina och utveckla en implementerad reform. En distinktion måste här göras mellan en förnyelse som är grundad på skickligt utförande och lojalt genomförande (önskvärd utveckling) och en avdrift som inne- bär ett fjärmande från reformens intentioner (icke önskvärd utveckling).</P>
<P class="p228 ft10">Enligt forskningen bör vissa förutsättningar uppfyllas respektive undvikas under <SPAN class="ft11">C. Institutionalisering</SPAN>:</P>
<P class="p54 ft11"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft18">Uppföljning och utvärdering: </SPAN><SPAN class="ft10">Beslutsfattaren bör ha en genom- tänkt strategi för en systematisk och återkommande uppföljning och utvärdering av de beslutade reformerna. Feedbackmeka- nismer kan möjliggöra att tidiga problem eller misstag i imple- menteringen korrigeras.</SPAN></P>
<P class="p229 ft14">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<TABLE id="IlllIl1IIllIIllII1l1lII1I" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p230 ft12"><SPAN class="ft12">2.3.3</SPAN><SPAN class="ft47">Vad betyder detta för utredningen?</SPAN></P>
<P class="p34 ft10">De reformer som utredningen har i uppdrag att analysera har redan beslutats och trätt i kraft. Det innebär att den fas som beskrivits ovan under <SPAN class="ft11">A. Politikformulering </SPAN>utgör en för utredningen på för- hand given utgångspunkt. Den är dock så sammankopplad med res- ten av processen att den har en avgörande betydelse för denna. Om förutsättningarna inte är optimala under denna fas, vilket de i många fall inte är när det gäller skolreformer, påverkar det förut- sättningarna i nästa fas.</P>
<P class="p35 ft10">De åtgärder som hittills initierats av regeringen, och Skolverket har och har haft ansvaret för, hör hemma under punkt 5 under <SPAN class="ft11">B. Processimplementering</SPAN>. Utredningen återkommer senare i detta be- tänkande och i slutbetänkandet till behovet av åtgärder även inom andra delar av implementeringsprocessen.</P>
<P class="p103 ft9">Utredningens genomgång av implementeringslitteraturen har vi- dare lett oss till slutsatsen att svaret på frågan om när reformerna får avsedda effekter är att ”det beror på”. Vilka effekterna blir, och snabbt de visar sig, beror i stor utsträckning på vad som sker under tiden från det att en reform beslutas till dess att den är fullt ut integrerad i den dagliga verksamheten och vad som görs för att vidmakthålla reformernas intentioner. Det går därför inte att i ana- lysen bortse från vad som kan göras för att så långt möjligt säker- ställa att de avsedda effekterna ska uppstå och bli bestående.</P>
<P class="p105 ft10">Genomgången har dessutom visat att förutsättningarna för im- plementeringen av just skolreformer i många fall är långt ifrån optimala. Målen är ofta otydliga, orsakssambanden är osäkra, det föreligger långt ifrån alltid konsensus kring fattade beslut, föränd- ringarna ska påverka de verksammas beteende, etc.</P>
<P class="p231 ft84"><SPAN class="ft33">2.4</SPAN><SPAN class="ft83">Sammanfattande utgångspunkter för utredningens bedömningar</SPAN></P>
<P class="p79 ft9">Det har under vårt arbete blivit tydligt att åtgärder som påverkar undervisningen i klassrummet är de som har störst förutsättningar att få effekt på elevers studieresultat. Åtgärdernas påverkan på undervisningen är därför en viktig faktor för utredningens analys.</P>
<P class="p103 ft21">Varje reform eller åtgärd analyseras därför utifrån dels vilken påverkan åtgärden förväntas få på undervisningen, dvs. åtgärdens förväntade effekter på undervisningen givet en framgångsrik im-</P>
<P class="p232 ft14">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE id="I1llII1Illlll1IlI1ll1lll1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p49 ft10">plementering, dels hur förutsättningarna för en framgångsrik im- plementering ser ut. En åtgärd som förväntas påverka undervis- ningen på ett önskvärt sätt och som är (förhållandevis) okomp- licerad att implementera kan enligt denna tankemodell förväntas få ett snabbare genomslag på elevernas studieresultat än en åtgärd som förväntas påverka undervisningen i mindre grad och som är komplicerad att implementera.</P>
<P class="p92 ft10">Det är samtidigt nödvändigt att för varje åtgärd fastställa en tid- punkt som utgångspunkt för utredningens analys. Att en reform eller åtgärd har beslutats innebär inte att den omedelbart börjar implementeras i verksamheten. Det finns därför flera olika tid- punkter vid vilka reformer inom skolområdet kan mätas:</P>
<P class="p53 ft10"><SPAN class="ft26">1.</SPAN><SPAN class="ft85">Det juridiska ikraftträdandet. </SPAN><SPAN class="ft11">Exempel: </SPAN>För den nya skollagen skedde detta den 1 augusti 2010.</P>
<P class="p29 ft10"><SPAN class="ft26">2.</SPAN><SPAN class="ft85">Från när bestämmelserna formellt ska tillämpas. </SPAN><SPAN class="ft11">Exempel: </SPAN>För den nya skollagen skedde detta den 1 juli 2011.</P>
<P class="p54 ft10"><SPAN class="ft26">3.</SPAN><SPAN class="ft85">Första gången de nya bestämmelserna tillämpas i praktiken. </SPAN><SPAN class="ft11">Exempel: </SPAN>Betyg i årskurs 6 används första gången vid utgången av höstterminen 2012.</P>
<P class="p199 ft10"><SPAN class="ft26">4.</SPAN><SPAN class="ft85">När de nya bestämmelserna/åtgärderna fått till följd att skolans verksamhet (arbetssätt/rutiner/praktik) har förändrats.</SPAN></P>
<P class="p54 ft10"><SPAN class="ft26">5.</SPAN><SPAN class="ft85">När de nya bestämmelserna/åtgärderna har fått effekter på kunskaper och måluppfyllelse.</SPAN></P>
<P class="p233 ft10">Vid vilken tidpunkt effekterna av en åtgärd mäts har betydelse för vilka resultat som kan förväntas och vilken form av utvärdering som kan genomföras. För utredningen innebär detta att vi med stor säkerhet kan fastställa när en åtgärd ska tillämpas första gången en- ligt bestämmelserna (punkt 2) och med ganska stor säkerhet fast- ställa från när de nya bestämmelserna tillämpas i praktiken (punkt 3).</P>
<P class="p92 ft10">När åtgärderna får ett genomslag som innebär att skolans verk- samhet har förändrats (punkt 4) är väsentligt svårare att bedöma. Vi har sökt att göra dessa bedömningar med stöd av forskning och utvärdering samt utifrån de erfarenheter myndigheter och skol- huvudmän förmedlat.</P>
<P class="p41 ft22">Att fastställa när en förändrad praktik i skolan på grund av de olika åtgärderna får effekt på elevernas studieresultat (punkt 5) är knappast möjligt. För det är sambanden för otydliga. I vissa fall går</P>
<P class="p98 ft14">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE id="ll1I111I1IlIlII1I1l1I1ll1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"></TABLE>
<P class="p234 ft10">det dock att formulera hypoteser utifrån vilka faktorer som tidigare visat sig ha effekter på elevers studieresultat. Om sådana faktorer visar sig i skolans praktik kan en hypotes om framtida effekter på studieresultaten formuleras. Svaret kommer dock att kunna ges först i efterhand och då knappast kunna härledas till en enskild åtgärd.</P>
<P class="p235 ft14">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33053x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft8">3 Reviderade styrdokument</P>
<P class="p236 ft22">Regeringens åtgärder för tydligare styrning av grundskolan och motsvarande skolformer utgör centrala reformer inom ramen för det samlade åtgärdspaket som genomförts sedan 2007. Här redo- görs för och analyseras de förändringar som gjorts avseende läro- planer och kursplaner samt införandet av kunskapskrav.</P>
<P class="p237 ft33"><SPAN class="ft33">3.1</SPAN><SPAN class="ft34">Beslutade och genomförda åtgärder</SPAN></P>
<P class="p238 ft12"><SPAN class="ft12">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft47">Tydligare mål och kunskapskrav</SPAN></P>
<P class="p34 ft10">I oktober 2010 fattade regeringen beslut om en ny läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11). Läro- planen (Lgr11) som trädde i kraft den 1 juli 2011<SPAN class="ft23">1 </SPAN>innehåller även nya kursplaner, kompletterade med kunskapskrav<SPAN class="ft23">2</SPAN>. Under hösten 2010 beslutade regeringen även om nya läroplaner för grundsär- skolan<SPAN class="ft23">3</SPAN>, specialskolan<SPAN class="ft23">4 </SPAN>och sameskolan<SPAN class="ft23">5</SPAN>. Kursplaner för dessa skol- former beslutades av Skolverket.</P>
<P class="p45 ft22">Förändringarna innebär att det för var och en av skolformerna grundskolan, obligatoriska särskolan, specialskolan och sameskolan nu finns en läroplan som innehåller dels övergripande mål och riktlinjer för utbildningen, dels kursplaner. Det avsnitt som be- handlar övergripande mål och riktlinjer i Lgr11 innebär inga stora förändringar i förhållande till den föregående läroplanen.</P>
<P class="p112 ft63"><SPAN class="ft42">1</SPAN><SPAN class="ft62">SKOLFS 2010:37 </SPAN>Förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p158 ft63"><SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft62">SKOLFS 2011:19 </SPAN>Skolverkets föreskrifter om kunskapskrav för grundskolans ämnen<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p158 ft63"><SPAN class="ft42">3</SPAN><SPAN class="ft62">SKOLFS 2010:255 </SPAN>Förordning med läroplan för grundsärskolan<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p152 ft63"><SPAN class="ft42">4</SPAN><SPAN class="ft62">SKOLFS 2010:250 </SPAN>Förordning om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall.</P>
<P class="p239 ft40"><SPAN class="ft42">5</SPAN><SPAN class="ft45">SKOLFS 2010:251 </SPAN>Förordning om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall<SPAN class="ft36">.</SPAN></P>
<P class="p240 ft14">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33054x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lllIIIIIl1lIllllI1llIlII1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p241 ft10">I Lgr11 redovisas <SPAN class="ft11">övergripande mål </SPAN>för all undervisning som an- ger de normer och värden samt de generella kompetenser som alla elever bör ha utvecklat efter slutförd utbildning. Den tidigare kon- struktionen med mål att sträva mot och mål att uppnå har tagits bort.</P>
<P class="p41 ft9">Kursplanerna för grundskolan innehåller <SPAN class="ft68">ämnets syfte </SPAN>och <SPAN class="ft68">cent- ralt innehåll </SPAN>för årskurserna <NOBR>1–3,</NOBR> <NOBR>4–6</NOBR> respektive <NOBR>7–9.</NOBR> Centralt inne- håll är en nyhet i kursplanerna som anger vilka kunskaper i och om ämnet som undervisningen ska behandla. Kursplanerna komplette- ras också med föreskrifter om <SPAN class="ft68">nationella kunskapskrav </SPAN>för årskur- serna 3, 6 och 9. Kunskapskraven, som ersatt de tidigare betygs- kriterierna, meddelas av Skolverket och publiceras tillsammans med läroplan och kursplaner. Även för kursplanerna innebär föränd- ringarna att konstruktionen med mål att sträva mot och mål att uppnå har tagits bort.</P>
<P class="p242 ft12">Bakgrund till förändringarna</P>
<P class="p243 ft10">År 1994 infördes en ny läroplan (Lpo 94)<SPAN class="ft23">6 </SPAN>för det obligatoriska skolväsendet. Med tiden kom den även att gälla för förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo 94 var gemensam för grundskolan, same- skolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan. Den innebar bland annat att indelningen av grundskolan i tre stadier upphörde. Målen i läroplanen skulle vara av två slag – mål att sträva mot och mål att uppnå. Kursplanerna skulle ange ämnets syfte, mål som undervisningen i ämnet skulle sträva mot, ämnets uppbyggnad och karaktär samt mål som skulle ha uppnåtts efter det femte och det nionde skolåret.</P>
<P class="p41 ft22">Ganska snart kom målsystemet i Lpo 94 och i kursplanerna att bli föremål för diskussioner. Skolverket pekade redan 1996 på att tolkningen av mål att sträva mot och mål att uppnå utgjorde ett problem<SPAN class="ft86">7</SPAN>. I regeringens utvecklingsplan 1997<SPAN class="ft86">8 </SPAN>konstaterades att målen att uppnå tycktes ha blivit både planerings- och bedöm- ningsmål, där mål att uppnå uppfattades som en sorts grundkurs och mål att sträva mot som en överkurs. Hösten 2001 föreslog en</P>
<P class="p244 ft57"><SPAN class="ft52">6</SPAN><SPAN class="ft56">Prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1, rskr. 1993/94:82).</SPAN></P>
<P class="p136 ft63"><SPAN class="ft52">7</SPAN><SPAN class="ft56">Skolverket (1996) </SPAN>Grundskola för bildning – Kommentarer till läroplan, kursplaner och betygskriterier.</P>
<P class="p245 ft40"><SPAN class="ft52">8</SPAN><SPAN class="ft55">Regeringens skrivelse skr. 1996/97:112 </SPAN>Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbild- ning – kvalitet och likvärdighet.</P>
<P class="p246 ft14">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33055x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lI11I11IIlIlIIIll1Il111ll" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p95 ft10">arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet att målstrukturen skulle ses över och ersättas med en målnivå<SPAN class="ft23">9</SPAN>. 2003 pekade Skol- verket på en målträngsel och att lösningen möjligen fanns i hur styrdokumentens uppdrag, i form av mål att sträva mot och mål att uppnå, uppfattades<SPAN class="ft23">10</SPAN>.</P>
<P class="p37 ft13">I lägesbedömningen 2005<SPAN class="ft65">11 </SPAN>menade Skolverket att tydligare kursplaner med ökad konkretisering av målen och mer lättillgäng- ligt språk skulle underlätta för lärare att kommunicera målen med elever och föräldrar. Verket menade vidare att tydligare kursplaner skulle främja en likvärdig bedömning och rättvis betygssättning samt ge ökat stöd för skolors uppföljning och bedömning av grund- läggande kunskaper och färdigheter hos elever. Samma år förordade Timplanedelegationen<SPAN class="ft65">12 </SPAN>en översyn av målsystemet. Av delega- tionens underlag och forskarrapporter framgick att tydligare mål och ett tydligare målsystem efterfrågades av lärare och rektorer. Särskilt problematiskt ansågs systemet vara med mål att sträva mot och mål att uppnå. Av Skolverkets attitydundersökning 2006<SPAN class="ft65">13 </SPAN>framgick slutligen att närmare hälften av de tillfrågade eleverna inte ansåg att de fått veta vad de skulle lära sig enligt kursplanerna.</P>
<P class="p247 ft12">Utredning och proposition</P>
<P class="p22 ft9">Mot denna bakgrund tillkallade regeringen i början av 2006 en sär- skild utredare med uppdrag<SPAN class="ft64">14 </SPAN>att se över hur mål- och uppfölj- ningssystemet för grundskolan och motsvarande skolformer skulle kunna stärkas och utvecklas för att förbättra kvaliteten i utbild- ningen. Utredaren ansåg<SPAN class="ft64">15 </SPAN>att statens otydlighet i sitt budskap till skolorna bidragit till en bristande förståelse av mål- och resultat- styrningens principer, vilket bidragit till en stor mängd olika lokala tolkningar. Stora skillnader i kraven på kunskaper gjorde att likvär- digheten i grundskolan kunde ifrågasättas.</P>
<P class="p191 ft63"><SPAN class="ft42">9</SPAN><SPAN class="ft62">Ds 2001:48 </SPAN>Samverkande styrning – Om läroplanerna som styrinstrument.</P>
<P class="p152 ft63"><SPAN class="ft42">10</SPAN><SPAN class="ft62">Skolverket (2004) </SPAN>Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Sammanfattande huvud- rapport. <SPAN class="ft57">Rapport nr 250.</SPAN></P>
<P class="p152 ft63"><SPAN class="ft42">11</SPAN><SPAN class="ft62">Skolverket (2005) </SPAN>Lägesbedömning 2005 av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning<SPAN class="ft57">. Rapport nr 264.</SPAN></P>
<P class="p158 ft63"><SPAN class="ft42">12</SPAN><SPAN class="ft62">SOU 2005:101 </SPAN>Utan timplan – för målinriktat lärande.</P>
<P class="p152 ft63"><SPAN class="ft42">13</SPAN><SPAN class="ft62">Skolverket (2007) </SPAN>Attityder till skolan 2006. Elevernas och lärarnas attityder till skolan<SPAN class="ft57">. Rapport nr 299.</SPAN></P>
<P class="p158 ft57"><SPAN class="ft42">14</SPAN><SPAN class="ft62">Dir. 2006:19.</SPAN></P>
<P class="p239 ft40"><SPAN class="ft42">15</SPAN><SPAN class="ft45">SOU 2007:28 </SPAN>Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan. Förslag till nytt mål- och uppföljningssystem.</P>
<P class="p240 ft14">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33056x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="II1I11lI111lllIll1II1l1l1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p248 ft68"><SPAN class="ft9">I propositionen </SPAN>Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan <SPAN class="ft9">(prop. 2008/09:87) aviserade regeringen att man avsåg att införa tydligare och mer lättillgängliga styrdokument för grund- skolan och motsvarande skolformer i form av samlade läroplaner med nya kursplaner. Regeringen bedömde att många fler elever skulle kunna nå skolans kunskapsmål med en tydligare målstruktur. Lpo 94 och tillhörande kursplaner gav enligt regeringen inte skolan de tydliga styrdokument som behövs för att kunna göra uppfölj- ningar på individnivå och sätta in det stöd som behövs. I allt väsentligt överensstämde regeringens förslag med de förslag som lämnats av utredaren. Riksdagen ställde sig i sitt beslut</SPAN><SPAN class="ft64">16 </SPAN><SPAN class="ft9">bakom regeringens förslag i mars 2009.</SPAN></P>
<P class="p242 ft12">Skolverkets uppdrag om läro- och kursplaner</P>
<P class="p249 ft10">På uppdrag<SPAN class="ft23">17 </SPAN>av regeringen lämnade Skolverket<SPAN class="ft23">18 </SPAN>i mars 2010 för- slag till nya kursplaner och kunskapskrav för grundskolan och motsvarande skolformer enligt den nya styrmodellen. I uppdraget ingick även att bland annat anpassa läroplanens avsnitt <SPAN class="ft11">Mål och riktlinjer </SPAN>till en ny målstruktur samt att föreslå ändringar för att undvika upprepningar och dubbelregleringar i frågor som regleras i andra författningar.</P>
<P class="p107 ft10">Den del av uppdraget som avsåg översyn och anpassningar av Lpo 94 var enligt regeringens uppdrag en i första hand teknisk och juridisk fråga. Detta då förändringarna endast var av strukturell karaktär och inte av materiell art. Utöver förslag till rensning av upprepningar och dubbelregleringar samt vissa justeringar i förhållande till den nya skollagen (2010:800) innebar därför Skol- verkets förslag till förändringar att mål att uppnå och mål att sträva mot i Lpo 94 ersattes med övergripande mål. Målen är formulerade som handlingskompetenser<SPAN class="ft23">19 </SPAN>och är uttryckta som förmågor. Mål som inte kunde anses som övergripande hanterades inom kurs- planerna.</P>
<P class="p40 ft22">I enlighet med riksdagens beslut innebar Skolverkets förslag att avsnitten <SPAN class="ft46">syfte </SPAN>och <SPAN class="ft46">mål för undervisningen </SPAN>i kursplanerna i anslut- ning till Lpo 94 sammanfördes under <SPAN class="ft46">syfte </SPAN>och att ett <SPAN class="ft46">centralt inne-</SPAN></P>
<P class="p250 ft57"><SPAN class="ft42">16</SPAN><SPAN class="ft62">Bet. 2008/09:UbU9, skr. 2008/09:189.</SPAN></P>
<P class="p160 ft57"><SPAN class="ft42">17</SPAN><SPAN class="ft62">U2009/312/S.</SPAN></P>
<P class="p160 ft57"><SPAN class="ft42">18</SPAN><SPAN class="ft62">Skolverket dnr. 2008:741.</SPAN></P>
<P class="p251 ft36"><SPAN class="ft42">19</SPAN><SPAN class="ft45">Handlingskompetenser innebär att förmågan ska kunna uttryckas i handling.</SPAN></P>
<P class="p252 ft14">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33057x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lllI1111I1IIll1l1ll11Ill1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p163 ft10"><SPAN class="ft11">håll </SPAN>angavs. I förslaget till kursplaner utgick det centrala innehållet från syftestexten och angav vilka kunskaper i och om ämnet som undervisningen ska behandla och som eleverna har rätt att möta. Det centrala innehållet var enligt Skolverket att se som en hand- lingsregel. Det centrala innehållet skulle inte ange undervisnings- metoder eller, med några undantag, beskriva aktiviteter. Efter vissa justeringar av Skolverkets förslag beslutade regeringen om läro- planer för alla obligatoriska skolformer och kursplaner för grund- skolan. Skolverket fattade beslut om kursplaner för <NOBR>grundsär-,</NOBR> same,- och specialskolan.</P>
<P class="p253 ft9">I anslutning till förslagen till kursplaner presenterade Skol- verket även arbetsversioner av kunskapskrav. Föreskrifter för kun- skapskrav fastställdes senare av myndigheten, efter det att regering- en beslutat om kursplanerna. Kunskapskrav konstruerades utifrån ämnenas långsiktiga mål och beskriver en kunskapsprogression för de förmågor som anges i målen, genom årskurserna, och för de olika betygen A, C och E. Kunskapskraven konstruerades så att det tydligt framgår att alla ämnesspecifika förmågor och kunskaps- former ska återfinnas för varje betygssteg. De tidigare betygskrite- rierna tolkades, utan att detta varit avsikten, som att det för god- känt betyg krävdes grundläggande faktakunskaper, medan det för högre betyg krävdes kunskaper att analysera och tolka. I kunskaps- kraven har nu gjorts tydligt att till exempel analys ingår på alla betygsnivåer, men att analysen kan vara mer eller mindre välutvecklad.</P>
<P class="p254 ft12"><SPAN class="ft12">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft47">Införandet av mål i årskurs 3</SPAN></P>
<P class="p34 ft10">Införandet av Lgr11 föregicks av vissa genomgripande förändringar i styrningen av de tidiga åren i grundskolan. Redan den 15 juli 2008 kompletterades efter beslut av regeringen kursplanerna i svenska, svenska som andraspråk och matematik med mål för årskurs 3<SPAN class="ft23">20</SPAN>. Tidigare fanns mål endast för årskurserna 5 och 9 i grundskolans kursplaner.</P>
<P class="p35 ft21">Förslag till mål för årskurs 3 utarbetades av Skolverket<SPAN class="ft39">21 </SPAN>på upp- drag<SPAN class="ft39">22 </SPAN>av regeringen. Regeringens motiv var att man ville införa</P>
<P class="p255 ft63"><SPAN class="ft42">20</SPAN><SPAN class="ft62">SKOLFS 2008:68 </SPAN>Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 200:135) om kursplaner för grundskolan<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p256 ft57"><SPAN class="ft42">21</SPAN><SPAN class="ft62">Skolverket dnr. </SPAN><NOBR>73-2006:3393</NOBR> och dnr. <NOBR>73-2007:3594.</NOBR></P>
<P class="p256 ft36"><SPAN class="ft42">22</SPAN><SPAN class="ft45">U2006/9851/S och U2007/7471/S.</SPAN></P>
<P class="p257 ft14">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33058x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="llIll111III111ll1I1l1I1II" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p49 ft10">regelbundna obligatoriska kontrollstationer för att stödja elevernas utveckling mot målen och sätta en lägsta garanterad nivå för lärar- nas kontinuerliga utvärdering och uppföljning av eleverna. I årskurs 3 borde enligt regeringen fokus ligga på läsförståelse, skrivkun- nighet och matematik. Regeringen la stor vikt vid att målen skulle vara tydliga och distinkt utformade. Utifrån målen skulle det också vara möjligt att utforma nationella prov för att utvärdera hur den enskilda eleven uppnått målen(om nationella prov se vidare avsnitt 4.2).</P>
<P class="p42 ft22">Nationella mål för årskurs 3 tillämpades från och med läsåret 2008/09. Från och med 1 juli 2011 har de inom Lgr11 ersatts med kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 i äm- nena svenska/svenska som andraspråk och matematik samt för de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena.</P>
<P class="p258 ft33"><SPAN class="ft33">3.2</SPAN><SPAN class="ft34">Vad säger forskning och utvärdering?</SPAN></P>
<P class="p259 ft13">Enligt en forskningsöversikt<SPAN class="ft65">23</SPAN>, som tagits fram på utredningens uppdrag, finns det inte någon internationell forskning om skolre- formers genomslag som kan belysa när och hur olika typer av re- former får genomslag på elevernas resultat. Den forskning om skol- reformer som finns har ett mer allmänt implementerings- och skol- utvecklingsperspektiv. Detta bör förstås bland annat mot bakgrund av att den tradition av omfattande nationella läroplansreformer som finns i Sverige saknas i många jämförbara länder.</P>
<P class="p260 ft22">Vad gäller de tidiga skolåren konstaterar utredningen att det varken finns forskningsresultat eller utvärderingar som mot bak- grund av läroplansreformer diskuterar betydelsen hur mål konstru- eras, till exempel betydelsen av antalet målnivåer för elevernas kunskapsutveckling<SPAN class="ft86">24</SPAN>. På denna punkt kommer därför utredningens bedömningar i huvudsak att vila på förnuftsmässiga resonemang.</P>
<P class="p261 ft57"><SPAN class="ft42">23</SPAN><SPAN class="ft62">Åsén, Gunnar. Se bilaga 2.</SPAN></P>
<P class="p136 ft54"><SPAN class="ft42">24</SPAN><SPAN class="ft53">Under tiden med Lgr80 fanns indelningen i </SPAN><NOBR>låg-,</NOBR> mellan- och högstadium bevarad. I timplanen föreskrevs antal stadieveckotimmar i de olika ämnena och i kursplanerna i de olika ämnena angavs de huvudmoment som skulle ingå i studierna under de olika stadierna. Under åren med Lpo94 fanns endast två målnivåer, år fem och år nio.</P>
<P class="p252 ft14">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33059x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lI1I11l1111lI1I1l11IIll1l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p163 ft10">Den allmänna bedömningen från forskarhåll vad gäller effekter av läroplansreformer tycks dock vara pessimistisk. Följande beskriv- ning kan tjäna som en sammanfattning av forskningens uppfattning så som utredningen uppfattat den:</P>
<P class="p262 ft26">Läroplansreformer är en sak, skolutveckling en annan. Det har genom alla år visat sig att arbetssättet i skolan tenderar att förbli sig likt, oavsett vad läroplanerna föreskrivit. Skolarbetet förefaller snarare följa de olika lokala eller professionella traditionerna än vad den gällande läroplanen föreskriver.<SPAN class="ft48">25</SPAN></P>
<P class="p168 ft21">Enligt Åsén<SPAN class="ft39">26 </SPAN>visar resultat från utvärderingen av den norska läro- plansreform som genomfördes 1997<SPAN class="ft39">27 </SPAN>att den nya läroplanen i liten grad bidrog till att förändra lärares planering och genomförande av undervisningen. Det finns även äldre svenska exempel på att nya läroplaners intentioner inte genomförts i önskvärd utsträckning. Resultatet av den läroplansreform som genomfördes på <NOBR>1980-talet</NOBR> (Lgr80) beskrivs i en departementsskrivelse på följande sätt:</P>
<P class="p263 ft26">Varken <NOBR>SIA-reformens</NOBR> eller den därtill hörande nya läroplanens inten- tioner, mål och riktlinjer tycks för övrigt ha trängt ned till ”verkställar- nivån” i sådan omfattning att arbetet i skolan har förändrats i önskad riktning.<SPAN class="ft48">28</SPAN></P>
<P class="p264 ft10">Ekholm, Fransson och Lander<SPAN class="ft23">29 </SPAN>sammanfattade 1987 ett stort antal studier och utvärderingar om förändringar av skolors inre arbete under <NOBR>1980-talets</NOBR> första hälft. Forskarna konstaterade att mycket litet hade hänt vad gäller de intentioner som hade fastställts i läro- planerna för grundskolan – mer på låg- och mellanstadiet, mindre på högstadiet.</P>
<P class="p265 ft13">De svårigheter som uppstår när läroplaner ska genomföras handlar främst om det s.k. lokala läroplansarbetet, dvs. om arbetet med att ”översätta” läroplanens mål till en fungerande undervisning och skolkultur. Det innebär till exempel att läraren ska kunna analysera</P>
<P class="p266 ft63"><SPAN class="ft42">25</SPAN><SPAN class="ft62">Hartman, Sven (2012) </SPAN>Det pedagogiska kulturarvet. Traditioner och idéer i svensk undervis- ningshistoria. <SPAN class="ft57">Andra utgåvan. Natur och kultur.</SPAN></P>
<P class="p256 ft57"><SPAN class="ft42">26</SPAN><SPAN class="ft62">Åsén, Gunnar. Se bilaga 2.</SPAN></P>
<P class="p152 ft57"><SPAN class="ft42">27</SPAN><SPAN class="ft62">Den norska Reform 97 innebar obligatorisk skolstart för sexåringar, en förlängning av grundskolan från nio till tio år samt att en ny läroplan infördes.</SPAN></P>
<P class="p152 ft63"><SPAN class="ft42">28</SPAN><SPAN class="ft62">DsU 1987:1 </SPAN>Ansvarsfördelning och styrning på skolområdet. Ett beredningsunderlag utarbetat inom Utbildningsdepartementet<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p239 ft40"><SPAN class="ft42">29</SPAN><SPAN class="ft45">Ekholm, Mats m.fl. (1987) </SPAN>Skolreformer och lokalt gensvar: sammanfattning av lägesbedöm- ningar i grundskolan <NOBR>1980–1985<SPAN class="ft36">.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p240 ft14">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33060x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lIllI11ll111lIlI11I1lIIIl" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p49 ft10">kopplingarna mellan målen i läroplanen i förhållande till målen i kursplanerna och omsätta detta till fungerande undervisning. Det är ett arbete som kräver både insatser av den enskilde läraren och olika former av gemensamma läraraktiviteter under lång tid. Läro- medelsförfattarna genomför även de ett motsvarande tolknings- arbete, vars resultat kan utgöra ett stöd för lärarna.</P>
<P class="p41 ft13">Personer med lång erfarenhet och stor inblick i skolan har i kontakt med utredningen hävdat att Lpo 94 i vissa avseenden börjat förstås först på senare år, dvs. nästan 20 år efter att den introduce- rats. Svårigheterna har bland annat gällt förståelsen av det sätt läro- planen var tänkt att användas för att styra skolans verksamhet och dess konsekvenser för utformningen av denna verksamhet.</P>
<P class="p92 ft10">Som ett exempel på de svårigheter som kan uppstå vid genom- förandet av läroplansreformer kan följande påpekande från Skolver- ket ges. Verket ansåg 1998 att det fanns skäl att ”återigen peka på problem som har funnits allt sedan de nya läroplanerna har börjat gälla: De två slagen av mål är svåra att hantera i praktiken. Kravet att alla elever ska bli godkända leder till en fokusering på uppnå- endemålen.”<SPAN class="ft23">30 </SPAN>Dessa problem bestod under hela den tid som dessa kursplaner gällde (fr.o.m. läsåret 1994/95 t.o.m. läsåret 2010/11) och utgjorde i själva verket ett av huvudskälen till den reform som nu genomförts.</P>
<P class="p267 ft33"><SPAN class="ft33">3.3</SPAN><SPAN class="ft34">Bedömningar</SPAN></P>
<P class="p259 ft9">Den nya samlade läroplanen Lgr11<SPAN class="ft64">31 </SPAN>utgör, tillsammans med kuns- kapskraven, på många sätt kärnan i det samlade åtgärdspaketet. Eftersom läroplanen är en del av åtgärdspaketet som ligger nära klassrummet bör den också ha förutsättningar att påverka under- visningen. Läroplanen, med kursplanerna, är ett av statens vikti- gaste styrmedel. Andra styrmedel som staten förfogar över, och som omfattas av åtgärdspaketet, påverkar inte lika omedelbart undervisningssituationen. Det gäller till exempel den nya lärarut- bildningen, tillsyn samt bestämmelser om möjlighet att överklaga beslut. I praktiken påverkas verksamheten i skolan dessutom i hög grad av andra faktorer, till exempel skolans organisation, lärar-</P>
<P class="p268 ft63"><SPAN class="ft42">30</SPAN><SPAN class="ft62">Skolverket (1999) </SPAN>Årsredovisning för 1998<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p245 ft36"><SPAN class="ft42">31</SPAN><SPAN class="ft55">Till skillnad från Lpo 94 innehåller Lgr11 även kursplanerna som är kompletteras med kunskapskraven.</SPAN></P>
<P class="p246 ft14">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<TABLE id="llIlIIIIllII1l1IIll11I1ll" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p95 ft10">bemanning, läromedel och utrustning, dvs. faktorer som huvud- mannen förfogar över.</P>
<P class="p103 ft13">Att det saknas forskning som belägger sambandet mellan exem- pelvis kursplanerna och studieresultaten innebär inte att det inte finns ett sådant samband. Forskningen fokuserar i huvudsak imple- menteringen av läroplaner, och arbetet inom ramen för befintliga styrdokument, snarare än effekterna av läroplansreformer. Samti- digt pekar den samlade erfarenheten från tidigare läroplansreformer på att denna typ reformer är svåra att implementera. Flera av de bedömare som utredningen träffat har till exempel påtalat den tid det tog för den läroplan som infördes 1994 att slå igenom i skolans tänkande och i skolans vardag. Man menar att det är först nu, när- mare 20 år efter det att läroplanen började gälla, som dess grund- läggande principer börjat förstås på ett sådant sätt att den påverkar skolans planering och organisation.</P>
<P class="p87 ft13">Mot bakgrund av att Lpo 94 innebar en betydligt mer genom- gripande reform än Lgr11 borde dock implementeringen av de nya styrdokumenten kunna ske snabbare denna gång. Vilken påverkan som Lgr11 med kursplaner, som kompletteras med kunskapskrav, kommer att få handlar mycket om huruvida den kunskapssyn som redan Lpo 94 byggde på slutligen får genomslag i skolan.</P>
<P class="p269 ft10">De delar av Lgr11 som rör skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer bör gå snabbt att implemen- tera. Här är förändringarna inte stora och implementeringen hakar i den för Lpo 94. Den del av den nya läroplanen som berör kurs- planerna kommer däremot, enligt utredningens uppfattning, att ta längre tid att implementera. Det bör dock inte behöva ta lika lång tid som det tog för de kursplaner som beslutades i samband med att Lpo 94 infördes. Skälet till denna bedömning är att grundprinci- perna för en mål- och resultatstyrd kursplan redan är kända samt att själva den grundläggande idén bakom förändringarna i kurspla- nernas uppbyggnad och innehåll, till exempel med centralt innehåll, syftar till att skapa en enklare och tydligare styrning av undervis- ningen och underlätta lärarnas arbete med att översätta kursplanen till faktisk undervisning.</P>
<P class="p87 ft22">Ett problem som uppmärksammats i samband med tidigare läro- plansreformer gäller kopplingen mellan <SPAN class="ft46">å ena sidan </SPAN>läroplanens värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer och <SPAN class="ft46">å andra sidan </SPAN>kursplanerna i de olika ämnena. Det finns enligt vår uppfattning litet som talar för att Lgr11 ger bättre förutsättningar att göra denna koppling än tidigare styrdokument. Implemen-</P>
<P class="p270 ft14">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33062x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft15">Reviderade styrdokument SOU 2013:30</P>
<P class="p126 ft10">teringen av Lgr11 innebär dock ett tillfälle att uppmärksamma detta.</P>
<P class="p134 ft13">En annan svårighet i samband med införandet av Lgr11, som enligt vår uppfattning kommer att påverka den tid det tar att imple- mentera reformen, är relationen mellan kunskapskravens sätt att beskriva förmågor och det centrala innehållet i kursplanerna. Enligt vad vi erfarit står detta för närvarande i centrum för diskussionerna på skolorna om de nya styrdokumenten. Vi återkommer till detta bland annat i kapitel 10 om implementeringen.</P>
<P class="p42 ft9">Problemen med implementeringen av kunskapssynen i Lpo 94 har omnämnts tidigare. Enligt utredningen kan insatserna med an- ledning av Lgr11 göra det möjligt att göra ett ”omtag” med imple- menteringen av den kunskapssyn som gällt sedan 1994.</P>
<P class="p271 ft9">Att nå fram till att den nya läroplanen<SPAN class="ft64">32 </SPAN>har institutionaliserats, dvs. att den utgör en naturlig och självklar del i styrning, planering och genomförande av skolans dagliga verksamhet, är ett arbete som kommer att ta tid. Att en läroplansreform efter ett antal år har institutionaliserats i skolans vardag innebär inte heller med nöd- vändighet att den har fått avsedda effekter på elevernas kuns- kapsresultat. I vissa fall tar det ytterligare tid innan effekterna på elevernas kunskaper kan förväntas uppstå och mätas – i den mån det överhuvudtaget går att mäta och påvisa sådana effekter. Om policyteorin bakom genomförda förändringar inte är korrekt kan åtgärderna till och med leda till försämrade resultat.</P>
<P class="p40 ft10">Utredningen har i olika sammanhang blivit klar över att tillgång- en till tid för reflektion och utveckling är begränsad i skolans var- dag. Samtidigt är just tillgången på tid för reformorienterat utveck- lingsarbete en av de faktorer som mest påverkar genomslaget för en reform och därmed hur lång tid det tar innan effekterna av en läroplansreform kan avläsas på kunskapsresultaten.</P>
<P class="p41 ft22">Det är enligt utredningen rimligt att anta att även Lgr11 kom- mer att behöva tid innan den kan betraktas som implementerad fullt ut. Samtidigt innebär denna process att viktiga aspekter av skolans uppdrag lyfts i skolans interna planeringsarbete, vilket en- ligt vår uppfattning bör bidra positivt till den pedagogiska diskus- sionen. I detta sammanhang bör styrdokumentens ökade tydlighet vara en fördel. Det är dock generellt sett för tidigt för att det ska</P>
<P class="p118 ft36"><SPAN class="ft35">32 </SPAN>Med begreppet läroplan avses här och i fortsättningen såväl övergripande mål och riktlinjer som kursplaner.</P>
<P class="p246 ft14">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33063x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="Il1l1lll1I1l1Ill1l11lI11l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p163 ft10">kunna föreligga utvärderingsresultat som belyser effekter på studie- resultat och måluppfyllelse av den nu genomförda läroplansrefor- men.</P>
<P class="p272 ft10">Utredningen konstaterar vidare att införandet av först mål och i och med Lgr11 kunskapskrav för årskurs 3, tillsammans med in- förandet av nationella prov i årskurs 3, tillhör de mest påtagliga förändringarna som genomförts sedan 2007. Vi bedömer därför att dessa båda förändringar kommer att ha stor betydelse för åtgärds- paketets samlade effekt.</P>
<P class="p14 ft10">Undervisningen i de tidigare åren utgick tidigare från målen för årskurs 5. Införandet av mål och sedermera kunskapskrav i årskurs 3 borde därför inte vara så omvälvande. Förändringen innebär emellertid att lärarna fått mer näraliggande mål för utbildningen att arbeta mot. För alla de lärare som undervisar elever från <NOBR>F–3,</NOBR> bör detta bidra till en ökad tydlighet om uppdraget. Parat med införan- det av nationella prov i årskurs 3 ger detta en bättre grund för lära- rens pedagogiska utvärdering. (Se vidare om nationella prov i kapi- tel 4.)</P>
<P class="p273 ft10">Grosin<SPAN class="ft23">33 </SPAN>har poängterat betydelsen för eleverna av övergången mellan det tredje och fjärde skolåret:</P>
<P class="p274 ft27">I synnerhet övergången från årskurs 3 till årskurs 4 då basfärdigheterna (läsa, skriva, räkna) från att ha varit mål för elevernas kunskapsutveck- ling, blir ett medel för densamma är troligen kritisk. Med all sannolik- het är elevernas beredskap för att ta detta kvalitativa steg fundamen- talt, inte bara för deras fortsatta kunskapsutveckling utan också för deras sociala anpassning i och utanför skolan.</P>
<P class="p275 ft10">Utredningen bedömer att förekomsten av ett tillfälle i slutet av årskurs 3 för vilket det finns definierade kunskapskrav skapar förutsättningar för att det ska uppstå effekter på lärandet under de tidiga åren, genom det sätt det påverkar lärarnas arbete.</P>
<P class="p103 ft21">Det har dessutom betydelse för vilken typ av utvärderingar som görs och vilka resultat som rapporteras, dvs. vad som kan mätas är det som synliggörs. Vid en genomgång av Skolverkets lägesbedöm- ningar under <NOBR>2000-talet</NOBR> har vi funnit att de resultat som i huvudsak redovisats avser årskurserna 7, 8 och 9, dvs. de årskurser för vilka det fanns såväl mål att utvärdera mot, nationella prov som instru-</P>
<P class="p276 ft88"><SPAN class="ft87">33 </SPAN><SPAN class="ft67">Grosin, Lennart (2004) </SPAN>Skolklimat, prestation och anpassning i 21 mellan- och 20 högstadie- skolor. <SPAN class="ft67">Forskningsrapport 71, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.</SPAN></P>
<P class="p277 ft14">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<TABLE id="lll1IllII11Illl11III1lIlI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p49 ft10">ment för nationell utvärdering som betygsresultat (åk 8 och 9.) Vilka läranderesultat som uppnås i de tidigare skolåren berörs däremot inte i lägesbedömningarna. Inte heller ges någon beskriv- ning av på vilket sätt de tidigare skolåren bidrar till resultaten i grundskolans senare år. De nu genomförda förändringarna bör sätta ett ökat fokus på vilka läranderesultat som uppnås under även de tidiga skolåren. Om skolhuvudmän och skolor använder sig av informationen för resursfördelning, planering och genomförande av undervisning bör detta kunna ge effekt på elevernas kunskaps- resultat.</P>
<P class="p278 ft21">Hur lång tid det kan ta innan styrningsreformerna får avsedda effekter påverkas i hög grad av hur implementeringen av refor- merna går och hur de samverkar med andra reformer och åtgärder.</P>
<P class="p279 ft14">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33065x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p280 ft90"><SPAN class="ft8">4</SPAN><SPAN class="ft89">Stärkt uppföljning av resultat och måluppfyllelse</SPAN></P>
<P class="p281 ft10">Regeringens åtgärder för att stärka uppföljningen av elevernas resultat och skolans måluppfyllelse handlar bland annat om att nationella ämnesprov har införts i fler årskurser och i fler ämnen i grundskolan, specialskolan och sameskolan samt att skriftliga om- dömen från årskurs 1 och betyg från årskurs 6 har införts.</P>
<P class="p112 ft33"><SPAN class="ft33">4.1</SPAN><SPAN class="ft34">Skriftliga omdömen från årskurs 1</SPAN></P>
<P class="p238 ft12"><SPAN class="ft12">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft47">Beslutade och genomförda åtgärder</SPAN></P>
<P class="p282 ft10">I budgetpropositionen för 2008<SPAN class="ft23">1 </SPAN>fastslog regeringen att infor- mationen till föräldrar och elever om skolresultaten måste för- bättras. Den individuella utvecklingsplanen skulle utvecklas, så att skolor kunde ge omdömen till eleverna redan från första klass. Omdömena skulle kunna vara betygsliknande. Regeringen ändrade de dåvarande förordningsbestämmelserna om individuella utveck- lingsplaner (IUP) så att dessa från och med höstterminen 2008 skulle innehålla skriftliga omdömen om elevernas kunskapsutveck- ling.</P>
<P class="p14 ft10">Nu återfinns bestämmelserna om skriftliga individuella utveck- lingsplaner i skollagen (2010:800) som tillämpas från och med hösten 2011. Enligt lagen ska läraren i grundskolan vid utvecklings- samtalet i en skriftlig individuell utvecklingsplan</P>
<P class="p283 ft40"><SPAN class="ft35">1 </SPAN><SPAN class="ft36">Prop. 2007/08:1 </SPAN>Budgetproposition för 2008<SPAN class="ft36">.</SPAN></P>
<P class="p257 ft14">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33066x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="Ill1IlIl1I1Ill1lI1IlIlIll" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p284 ft50"><SPAN class="ft27">1.</SPAN><SPAN class="ft91">ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kun- skapskraven i de ämnen eleven får undervisning i, och</SPAN></P>
<P class="p285 ft26"><SPAN class="ft27">2.</SPAN><SPAN class="ft92">sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kun- skapskraven och i övrigt utvecklas så långt möjligt inom ramen för läroplanen.</SPAN></P>
<P class="p286 ft93">Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven, och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i ut- vecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.</P>
<P class="p287 ft26">Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.<SPAN class="ft48">2</SPAN></P>
<P class="p288 ft10">Enligt Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen<SPAN class="ft23">3 </SPAN>som nyligen reviderats har omdömena en formativ funktion, dvs. de ska stödja elevens fort- satta lärande och lyfta fram elevens utvecklingsmöjligheter.</P>
<P class="p100 ft12"><SPAN class="ft12">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft47">Vad säger forskning och utvärdering?</SPAN></P>
<P class="p118 ft10">Inom forskningen råder en bred enighet om betydelsen av bedöm- ning och återkoppling för ett gott resultat av en lärandeprocess. Skolverket publicerade 2011 en kunskapsöversikt om bedömning.<SPAN class="ft23">4 </SPAN>Enligt denna ingår i lärarens uppdrag att bedöma enskilda elever utifrån syftena att</P>
<P class="p54 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">klarlägga elevernas kunskaper och lärandeprocesser för att stöd- ja deras fortsatta kunskapsutveckling, och</SPAN></P>
<P class="p30 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">sammanfatta varje elevs kunskaper i förhållande till mål och eventuella betygskriterier antingen i ett formellt betyg eller i form av muntligt eller skriftligt omdöme som del av den indi- viduella utvecklingsplanen och utvecklingssamtalet.</SPAN></P>
<P class="p289 ft22">Den första formen benämns ofta som formativ bedömning, varmed alltså menas en framåtsyftande eller diagnostiserande bedömning som avser att synliggöra och stödja elevers lärande. Den andra</P>
<P class="p290 ft67"><SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft66">10 kap. 13 § skollagen (2010:800). Motsvarande bestämmelser för grundsärskolan, special- skolan och sameskolan finns i 11 kap. 16 §, 12 kap. 13 § och 13 kap. 13 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p161 ft61"><SPAN class="ft42">3</SPAN><SPAN class="ft94">Skolverkets allmänna råd (12:1279) </SPAN>Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella ut- vecklingsplanen – för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan<SPAN class="ft60">.</SPAN></P>
<P class="p160 ft40"><SPAN class="ft52">4</SPAN><SPAN class="ft55">Korp, Helena (2011) </SPAN>Kunskapsbedömning – Vad, hur och varför? <SPAN class="ft36">Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p252 ft14">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33067x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="l1I1IlIllI1l1l1lIll1IIIlI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p95 ft10">formen kallas ofta för summativ bedömning och avser då en sam- manfattande slutlig bedömning.</P>
<P class="p291 ft10">I slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> växte en ny syn på kunskapsbedömning fram som fokuserade på både inlärningsprocesser och resultat. Be- dömning sågs som en process integrerad i undervisningen, den skulle användas formativt och användas både för att utvärdera undervisningen och elevers lärande.<SPAN class="ft23">5 </SPAN>Under de två senaste decenni- erna har bedömningskulturen i skolan påverkats av dels decentra- liseringen och statens därmed sammanhängande ökade intresse av uppföljning och kontroll, dels den ökade konkurrensutsättningen mellan landets skolor.</P>
<P class="p292 ft10">Återkoppling är en av de faktorer som, enligt Hatties analyser<SPAN class="ft23">6</SPAN>, mest kraftfullt påverkar elevernas prestationer:</P>
<P class="p293 ft26">A major argument throughout this book is the power of feedback to teachers on what is happening in their classroom so that they can ascertain ”How am I going” in achieving the learning intentions they have set for their students, such that they can then decide ”Where to next?” <SPAN class="ft48">7</SPAN></P>
<P class="p294 ft10">Den form av återkoppling som Hattie menar har stora effekter är främst formativ bedömning. Men återkopplingen har en dubbel be- tydelse, den ger information såväl till eleven som till läraren. Be- tydelsen av det senare är inte minst viktig.</P>
<P class="p14 ft10">Håkansson och Sundberg menar dock att ett viktigt resultat från den aktuella forskningen om formativ bedömning är att sådan i sig inte kan garantera något framgångsrikt lärande:</P>
<P class="p295 ft26">Bedömningen måste, för att ge önskade effekter, integreras i under- visningspraktiken, i dess planering, genomförande och uppföljning.<SPAN class="ft48">8</SPAN></P>
<P class="p144 ft10">De båda brittiska forskarna Black och Wiliam har under flera de- cennier fördjupat sig i frågor om formativ bedömning. De menar att det otvetydigt finns belägg för att formativ bedömning förbätt- rar skolans resultat<SPAN class="ft23">9</SPAN>. Ett urval av över fyrtio kvantitativ inriktade studier (med barn från fem års ålder till universitetsstuderande)</P>
<P class="p191 ft57"><SPAN class="ft42">5</SPAN><SPAN class="ft62">Korp, Helena (2011) a.a.</SPAN></P>
<P class="p152 ft63"><SPAN class="ft42">6</SPAN><SPAN class="ft62">Hattie, John (2009) </SPAN>Visible learning. A synthesis of over 800 <NOBR>meta-analyses</NOBR> relating to achivement. <SPAN class="ft57">Routledge.</SPAN></P>
<P class="p158 ft57"><SPAN class="ft42">7</SPAN><SPAN class="ft62">Hattie (2009) a.a.</SPAN></P>
<P class="p152 ft57"><SPAN class="ft42">8</SPAN><SPAN class="ft95">Håkansson, Jan och Daniel Sundberg (2012) </SPAN><SPAN class="ft63">Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning</SPAN>. Natur och Kultur.</P>
<P class="p239 ft40"><SPAN class="ft42">9</SPAN><SPAN class="ft45">Black, Paul and Dylan Wiliam (1998) </SPAN>Inside the Black Box: Raising Standards Through Classroom Assessment<SPAN class="ft36">. Phi Delta Kappa.</SPAN></P>
<P class="p240 ft14">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33068x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IlIll1II1I11ll1111l1llIll" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p49 ft10">visar att en förbättrad praxis i fråga om formativ bedömning skapar verkliga och betydande förbättringar av lärandet. Effekterna är större än för de flesta andra som redovisas i samband med utbild- ningsinterventioner. Ett krav för att bedömning ska fungera forma- tivt är, menar forskarna, att resultaten måste användas för att an- passa undervisningen.</P>
<P class="p41 ft13">I en annan artikel<SPAN class="ft65">10 </SPAN>noterar Black m.fl. att många forskare anser att formativ och summativ bedömning är så olika till sina syften att de båda formerna måste hållas isär. De konstaterar att kraften i sådana argument onekligen stärks när man beaktar de negativa in- fluenser som begränsade summativa prov av <NOBR>high-stakes-typ<SPAN class="ft65">11</SPAN></NOBR><SPAN class="ft65"> </SPAN>kan ha på undervisning. Det är emellertid, menar de, orealistiskt att tro att lärare och elever kommer att kunna hålla isär de båda formerna av prov. Så länge det finns summativa prov blir därför i stället utmaningen att försöka åstadkomma en mer positiv relation mellan de två bedömningsformerna. Enligt forskarna kan klassrumsprakti- ken förbättras genom att de summativa proven så långt möjligt används för formativa syften. Eleverna kan till exempel</P>
<P class="p296 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">engageras i reflekterande granskning av det arbete de har gjort så att de kan planera för framtida förändringar,</SPAN></P>
<P class="p30 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">uppmuntras att ställa och besvara frågor som ökar deras för- ståelse för bedömningsprocessen och lär sig att förfina sina framtida ansträngningar, och</SPAN></P>
<P class="p30 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">genom kamratvärdering och självvärdering uppmuntras att an- vända olika slags kriterier för att förstå hur deras arbete kan förbättras, t.ex. genom att eleverna får omarbeta provsvar i klassen.</SPAN></P>
<P class="p289 ft10">Utredningen konstaterar att det finns stöd i forskningen för att olika former av formativ bedömning under vissa förutsättningar kan stödja elevers lärande på ett positivt sätt. Om skriftliga om- dömen fungerar som en form av formativ bedömning finns därför</P>
<P class="p297 ft63"><SPAN class="ft42">10</SPAN><SPAN class="ft56">Black, Paul, m.fl. (2004) </SPAN>Working Inside the Black Box. Assessment för Learning in the Classroom<SPAN class="ft57">. Phi Delta Kappan. Vol. 86, Nr. 1.</SPAN></P>
<P class="p298 ft67"><SPAN class="ft42">11</SPAN><SPAN class="ft66">Prov av </SPAN><NOBR>high-stakes-typ</NOBR> är prov där resultaten är av stor betydelse för elevens fortsatta ut- bildnings- och arbetmarknadsmöjligheter. I USA kan provresultat även vara viktiga för lära- rens anställning och lönesättning. Resultaten på de svenska nationella proven har betydelse för betygssättningen av svenska elever. De har därmed egenskaper som är gemensamma med prov som är <NOBR>high-stakes,</NOBR> dvs. prov där mycket står på spel för den enskilde eleven.</P>
<P class="p299 ft14">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<TABLE id="I11Il1l111IlI1IIIIIll1lII" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"></TABLE>
<P class="p300 ft10">förutsättningar för att de ska kunna ge effekter på elevernas kuns- kapsresultat.</P>
<P class="p301 ft33"><SPAN class="ft33">4.2</SPAN><SPAN class="ft34">Nationella prov i fler årskurser och i flera ämnen</SPAN></P>
<P class="p302 ft12"><SPAN class="ft12">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft47">Beslutade och genomförda åtgärder</SPAN></P>
<P class="p303 ft10">Så sent som 2008 omfattade det nationella provsystemet för grund- skolan icke obligatoriska nationella ämnesprov i årskurs 5 (årskurs 6 för specialskolan) i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik samt obligatoriska nationella ämnesprov i samma ämnen för årskurs 9 (årskurs 10 för specialskolan). Från och med innevarande läsår omfattas följande nationella ämnesprov, samtliga obligatoriska:</P>
<P class="p304 ft12"><SPAN class="ft96"></SPAN><SPAN class="ft97">Årskurs 3</SPAN></P>
<P class="p305 ft10"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">Svenska/svenska som andraspråk</SPAN></P>
<P class="p306 ft10"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">Matematik</SPAN></P>
<P class="p307 ft12"><SPAN class="ft96"></SPAN><SPAN class="ft97">Årskurs 6 (årskurs 7 i specialskolan)</SPAN></P>
<P class="p305 ft10"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">Svenska/svenska som andraspråk</SPAN></P>
<P class="p306 ft10"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">Engelska</SPAN></P>
<P class="p306 ft10"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">Matematik</SPAN></P>
<P class="p305 ft10"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">Biologi, fysik och kemi (utprövningsomgång)</SPAN></P>
<P class="p308 ft10"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap (utprövningsomgång)</SPAN></P>
<P class="p307 ft12"><SPAN class="ft96"></SPAN><SPAN class="ft97">Årskurs 9 (årskurs 10 i specialskolan)</SPAN></P>
<P class="p306 ft10"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">Svenska/svenska som andraspråk</SPAN></P>
<P class="p306 ft10"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">Engelska</SPAN></P>
<P class="p305 ft10"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">Matematik</SPAN></P>
<P class="p305 ft10"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">Biologi, fysik och kemi</SPAN></P>
<P class="p309 ft10"><SPAN class="ft78">-</SPAN><SPAN class="ft79">Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap (utprövningsomgång)</SPAN></P>
<P class="p310 ft21">Förändringen är en följd av flera beslut av regeringen. Som nämnts i kapitel 3 beslutade regeringen i oktober 2008 att införa mål och samtidigt nationella ämnesprov i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 i grundskolan. Skolverket gavs därutöver i uppdrag att utforma nationella prov i de berörda ämnena till vår- terminen 2009. Nationella prov i matematik, svenska och svenska</P>
<P class="p311 ft14">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33070x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IIIIIl1l11lIll1I1Ill1I1I1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p312 ft21">som andraspråk i årskurs 3 genomfördes i en utprövningsomgång<SPAN class="ft39">12 </SPAN>under våren 2009 och permanentades från och med 2010.</P>
<P class="p108 ft10">Samtidigt beslutades att det skulle införas nationella prov i bio- logi, kemi och fysik i årskurs 9 och att de dåvarande proven i års- kurs 5 skulle bli obligatoriska. Även de nationella proven i i biologi, kemi och fysik i årskurs 9 utprovades under våren 2009 för att per- manentas från och med 2010.</P>
<P class="p92 ft10">Från och med läsåret 2011/12 ersattes de tidigare ämnesproven i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska i årskurs 5 med motsvarande prov i årskurs 6<SPAN class="ft23">13</SPAN>.</P>
<P class="p134 ft13">Regeringen menade i propositionen att provsystemet framför allt bör syfta till att stödja en likvärdig bedömning och en rättvis betygssättning samt ge underlag för analys av i vilken utsträckning kunskapskraven nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på natio- nell nivå. Regeringen underströk att de nationella proven i årskurs 9 ska användas för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som ett stöd för betygssättning. Från och med våren 2013 ska lärare använda proven som stöd vid betygssättning även i årskurs 6.</P>
<P class="p313 ft10">I regleringsbrevet för 2011<SPAN class="ft23">14 </SPAN>fick Skolverket i uppdrag att utar- beta samt förbereda införandet av nationella ämnesprov i årskurs 6 i grundskolan och sameskolan samt i årskurs 7 i specialskolan i sven- ska, matematik och engelska för att användas från och med vårter- minen 2012.</P>
<P class="p134 ft13">Skolverket fick också i uppdrag att utarbeta och förbereda in- förandet av nationella ämnesprov i årskurs 6 i grundskolan och sameskolan samt i årskurs 7 i specialskolan i biologi, fysik och kemi (NO) samt i geografi, historia, religion och samhällskunskap (SO). I uppdraget ingick vidare att utarbeta och förbereda införandet av nationella ämnesprov i årskurs 9 i grundskolan och i årskurs 10 i specialskolan i geografi, historia, religion och samhällskunskap. En obligatorisk utprövningsomgång genomförs under 2013 för samt- liga prov som ingick i uppdraget. Proven ska börja användas från och med vårterminen 2014. En elev ska endast göra ett prov i SO respektive ett prov i NO per årskurs och år.</P>
<P class="p314 ft63"><SPAN class="ft42">12</SPAN><SPAN class="ft62">SKOLFS 2009:3 </SPAN>Skolverkets föreskrifter om utprövning av ämnesprov i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 i grundskolan läsåret 2008/2009<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p251 ft63"><SPAN class="ft42">13</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 2008/09:87 </SPAN>Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan.</P>
<P class="p251 ft40"><SPAN class="ft42">14</SPAN><SPAN class="ft45">U2011/7200/S </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Statens skolverk<SPAN class="ft36">.</SPAN></P>
<P class="p252 ft14">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33071x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lI111IlllIl11IIl1I11IllIl" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p230 ft12"><SPAN class="ft12">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft47">Vad säger forskning och utvärdering?</SPAN></P>
<P class="p168 ft10">Studier från USA och flera andra länder pekar, enligt Håkansson och Sundberg<SPAN class="ft23">15</SPAN>, på olika typer av såväl direkta som indirekta åter- verkningar på elever, lärare och undervisning av de formella och externa prov- och bedömningssystemen i dessa länder. Sådana prov- och bedömningssystem kan huvudsakligen beskrivas som summativa till sin karaktär och används exempelvis för jämförelser mellan skolor, kommuner och länder.</P>
<P class="p14 ft10">Enligt Håkansson och Sundberg visar forskningen bland annat att elevers fokus på att klara proven ersätter ett egentligt lärande, att undervisningens innehåll begränsas till att omfatta endast det som testas och att både lärare och elever känner sig pressade i för- hållande till proven. De pekar också på att en del forskare funnit positiva effekter av olika slags bedömningssystem. Prov sätter exempelvis fokus på viktiga kvaliteter och kriterier som elever ska förstå och lära sig. Det blir också möjligt att se att prestationerna förbättras över tid.</P>
<P class="p292 ft10">Koretz m.fl.<SPAN class="ft23">16 </SPAN>konstaterar att vissa forskare inte betraktar det som en oönskad eller negativ konsekvens att lärare förbereder sina elever för prov (teaching to the test) ”så länge som proven leder lärarna att fokusera på breda kunskapsområden och proven mäter förmågor snararare än innehåll som är anpassat till de slags frågor som återkommer i provet”. Enligt forskarna visar emellertid deras resultat tydligt att lärare som de studerat ”fokuserade på det inne- håll som var specifikt för det test som användes i delstaten i fråga, snarare än att försöka förbättra prestationerna i den bredare me- ning som vi skulle önska oss.”</P>
<P class="p45 ft22">Koretz<SPAN class="ft86">17 </SPAN>konstaterar vidare i en senare artikel att förbättrade resultat på tester som används i syfte att utkräva ansvar av skolor och lärare inte ger tillräckliga belägg för att undervisningen verk- ligen har förbättrats och att införa sådana tester inte är tillräckligt för att stimulera förbättringar. Incitament att förbättra provresultat är inte alltid det samma som att förbättra prestationer, och att en-</P>
<P class="p112 ft57"><SPAN class="ft42">15</SPAN><SPAN class="ft62">Håkansson, Jan och Daniel Sundberg (2012) a.a.</SPAN></P>
<P class="p152 ft63"><SPAN class="ft42">16</SPAN><SPAN class="ft62">Koretz, Daniel M., m.fl. (1991) </SPAN>The Effects of <NOBR>High-Stakes</NOBR> Testing On Achivement: Preliminary Finidings About Generalization Across Tests <SPAN class="ft57">in R. L. Linn (chair) </SPAN>Effects of High- Stakes Educational Testing on Instruction and Achivment<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p158 ft63"><SPAN class="ft42">17</SPAN><SPAN class="ft62">Koretz, Daniel (2000) </SPAN>Limitations in the Use of Achivement Tests as Measures of Educators’</P>
<P class="p256 ft36"><SPAN class="ft40">Productivity</SPAN>. The Journal of Human Resoruces.</P>
<P class="p257 ft14">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33072x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IIl11IIII11111l11I11llllI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p126 ft10">dast fokusera på sådana tester medför att alltför många såväl goda som dåliga praktiker förblir ouppmärksammade.</P>
<P class="p315 ft21">I en kunskapsöversikt om prov redovisas 18 studier från olika länder och i olika ämnen<SPAN class="ft39">18</SPAN>. Sju av dessa innehöll resultat som visade på positiva (dvs. avsedda) förändringar av arbetet i klassrummet som en följd av att man infört nya nationella prov eller storskaliga bedömningsprogram – några av dessa visar dock samtidigt på en del icke avsedda och icke önskvärda effekter. Elva studier visade hu- vudsakligen på negativa effekter. Dessa var ofta kopplade till att provresultaten användes för beslut om eleverna (betyg) eller skolan (skolinspektion, ranking). De anpassningar som lärare gjorde moti- verades då primärt av en strävan att höja elevernas provresultat och innebar inte att man i grunden ändrade praktik för att öka kvali- teten i elevernas lärande.</P>
<P class="p316 ft9">Enligt Korp<SPAN class="ft64">19 </SPAN>visar amerikanska studier att vid summativ be- dömning, till exempel inför betygssättning, tenderar lärare att över- gå till förmedlingspedagogik, undervisningstiden prioriteras till de ämnen som proven ges i och till kunskapsformer som testas. Det gör att mål relaterade till kreativitet och elevernas personliga och sociala utveckling kommer i skymundan. Mycket tid ägnas åt att förbereda eleverna för proven, särskilt åt att ”drilla” elever på lägre prestationsnivåer i baskunskaper. Korp menar sammanfattningsvis att ”detta visar att relationen mellan bedömning och undervisning är komplex och beror på många olika faktorer.”</P>
<P class="p317 ft10">Utredningen konstaterar att de flesta forskare tycks mena att prov som ges nationellt kan ge viktig kunskap om vad det egna skolsystemet faktiskt presterar. Deras kritiska invändningar hand- lar främst om hur olika typer av prov och provsituationer påverkar elevernas lärande, såväl innehåll som omfattning, dvs. provens ef- fekter ur ett bredare läroplansperspektiv.</P>
<P class="p41 ft22">Även om proven görs så breda som möjligt kan de endast mäta en begränsad del av det stoff som eleverna ska lära sig enligt läro-</P>
<P class="p28 ft57"><SPAN class="ft42">18</SPAN><SPAN class="ft56">Korp, Helena (2011) a.a. Den studie Korp refererar till är Nordenbo, S.E., Allerup, P., Andersen, H.L., Dolin, J., Korp, H., Søgaard Larsen, M., Olsen, R.V., Svendsen, M.M., Tiftikçi, N.,Wendt, R.E., & Østergaard, S. (2009). </SPAN><SPAN class="ft63">Pædagogisk brug af test – Et systematisk review </SPAN>Köpenhamn: Dansk Clearinghouse for Uddannelsesforskning, DPU, Aarhus Uni- versitet.</P>
<P class="p245 ft54"><SPAN class="ft42">19</SPAN><SPAN class="ft53">Korp hänvisar till Harlen, W. och R. Deakin Crick </SPAN><SPAN class="ft44">A systematic review of the impact of summative assessment and tests on students motivation for learning. </SPAN>I <SPAN class="ft44">Research Evidence in Education Library</SPAN>. London <NOBR>EPPI-Centre,</NOBR> Social Science Research Unit, Institute of Educa- tion, University of London. (2002).</P>
<P class="p318 ft14">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33073x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IIll111111IIIIIIlIl1llIII" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p148 ft13">plan och kursplaner. Koretz<SPAN class="ft65">20 </SPAN>menar till exempel att proven även styr bort från mer komplexa förmågor (higher order thinking) av det slag som återfinns i den svenska läroplanens inledande avsnitt med mål och riktlinjer. Ju högre insatser som står på spel för skolan och eleverna, desto starkare negativa effekter kan de få på undervis- ningen. Koretz menar därför att nationellt utformade prov – som han i och för sig anser nödvändiga – endast bör användas för att utvärdera skolsystemet som helhet och inte på skolnivå samt endast som komplement till skolans och lärarnas egna prov och andra former av bedömnings och utvärderingsinsatser.</P>
<P class="p105 ft9">Utredningen konstaterar att det inte har gjorts någon studie av vilka effekter de svenska nationella proven har på elevernas lärande. Mot bakgrund av forskningsläget inom området konstaterar vi vidare att relationen mellan externa kunskapsprov och läroplansmål måste betraktas som komplex och problematisk.</P>
<P class="p319 ft9">I ett pågående forskningsprojekt vid Institutionen för pedago- gik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, <SPAN class="ft68">Grades: Com- parability, prognostic validity and effects on learning </SPAN>(COMP) stude- ras emellertid frågor om betyg och betygens effekter för lärande. Denna forskning har stor relevans för att bedöma troliga effekter av de reformer som diskuteras i detta avsnitt. Utredningen åter- kommer till resultat från <NOBR>COMP-projektet</NOBR> i avsnitt 4.3.</P>
<P class="p265 ft13">Skolinspektionen har, på regeringens uppdrag, sedan 2010 rättat om ett statistiskt urval av redan rättade nationella prov. Vad resul- tatet av omrättningen visar är att det finns omfattande och stora avvikelser mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspek- tionens bedömning av vissa prov. Det gäller framför allt de delprov där svar ges i form av en längre text, till exempel uppsatsskrivning. Här skilde sig ursprungsrättarens och Skolinspektionens bedöm- ning i upp till 45 procent av fallen. Avvikelsen ämnesprov för äm- nesprov spänner annars mellan 10 och 45 procent i den senaste omrättningen 2012. Skolinspektionen har oftast bedömt att elevens prestation motsvarar ett lägre betyg än vad ursprungsrättaren be- dömt, även om det omvända förekommer. Det finns skillnader i bedömningar mellan ursprungsrättaren och Skolinspektionen över hela betygsskalan, men vanligast när det gäller höga provbetyg.</P>
<P class="p320 ft36"><SPAN class="ft35">20 </SPAN>Koretz, Daniel M. Uttalande i videofilm ( http://www.bigthink.com/users/danielkoretz).</P>
<P class="p257 ft14">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33074x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="l1I1Illl11I1lII11lIIlIIlI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p321 ft21">Skillnaderna mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspek- tionens bedömning varierar kraftigt mellan olika skolor.<SPAN class="ft39">21</SPAN></P>
<P class="p322 ft33"><SPAN class="ft33">4.3</SPAN><SPAN class="ft34">Betyg från årskurs 6</SPAN></P>
<P class="p244 ft12"><SPAN class="ft12">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft47">Beslutade och genomförda åtgärder</SPAN></P>
<P class="p323 ft10">I budgetpropositionen för 2007<SPAN class="ft23">22 </SPAN>aviserade regeringen att man avsåg att utreda frågan om målrelaterade och obligatoriska betyg från årskurs 6. I november 2009 tillsattes sedan den arbetsgrupp i Utbildningsdepartementet som lämnade sina förslag i maj 2010<SPAN class="ft23">23</SPAN>. Regeringens förslag beslutades av riksdagen i slutet av 2010<SPAN class="ft23">24</SPAN>. Än- dringarna i skollagen (2010:800) trädde i kraft den 1 juli 2011 och tillämpades för första gången på utbildning från och med höst- terminen 2012.</P>
<P class="p134 ft13">Förändringen innebär att betyg ska sättas vid varje terminsslut, i alla ämnen utom språkval, från och med höstterminen i årskurs 6 i grundskolan, grundsärskolan (när betyg sätts) och sameskolan samt från och med höstterminen i årskurs 7 i specialskolan. I ämnet språkval ska betyg sättas från och med höstterminen i årskurs 7 i grundskolan och från och med årskurs 8 i specialskolan. Rektorn får bestämma om det ska sättas sammanfattande betyg i de sam- hällsorienterande (SO) respektive naturorienterande (NO) ämnena i årskurs 6 i grundskolan och sameskolan samt i årskurs 7 i special- skolan. I övrigt ska betyg sättas i varje ämne.<SPAN class="ft65">25</SPAN></P>
<P class="p40 ft21">I propositionen beskriver regeringen åtgärden att införa tidigare betyg som en av flera åtgärder för att påverka de försämrade studie- resultaten. Andra åtgärder som nämns är exempelvis satsningen på basfärdigheterna <NOBR>läsa-skriva-räkna,</NOBR> vilket vi återkommer till i kapi- tel 7, samt införandet av skriftliga omdömen och fler nationella prov. Betyg från årskurs 6 föreslogs för att ytterligare förbättra uppföljningen och utvärderingen av skolans arbete, och därmed möjligheten att tidigt sätta in stöd till de elever som verkligen har</P>
<P class="p28 ft63"><SPAN class="ft42">21</SPAN><SPAN class="ft56">Skolinspektionen (2012) </SPAN>Lika för alla? Omrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan under tre år<SPAN class="ft57">. (Dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft57">01-2010:2643)</SPAN></NOBR></P>
<P class="p251 ft63"><SPAN class="ft42">22</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 2006/07:1 </SPAN>Budgetproposition för 2007<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p160 ft63"><SPAN class="ft42">23</SPAN><SPAN class="ft62">Ds 2010:15 </SPAN>Betyg från årskurs 6<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p160 ft57"><SPAN class="ft42">24</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 2009/10:219 </SPAN><SPAN class="ft63">Betyg från årskurs 6 i grundskolan</SPAN>, bet. 2010/11:UbU3, rskr. 2010/11:137.</P>
<P class="p122 ft54"><SPAN class="ft42">25</SPAN><SPAN class="ft53">10 kap. </SPAN><NOBR>15–16</NOBR> §§ skollagen (2010:800) för grundskolan. Motsvarande bestämmelser för grundsärskolan, specialskolan och sameskolan finns i 11 kap. 19 §, 12 kap. <NOBR>15–16</NOBR> §§ och 13 kap. <NOBR>16–17</NOBR> §§ skollagen (2010:800).</P>
<P class="p252 ft14">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33075x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="II1I11IIlIlI1IIIll1IIll11" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p324 ft9">behov av detta. Enligt regeringen bidrar betygen till att elever som har svårigheter att uppnå kunskapsmålen uppmärksammas av rek- tor och lärare. För att en elev ska nå utbildningens mål och utveck- las till sin fulla potential behövs uppmuntran, stöd och hjälp såväl i skolan och i hemmet. Med tidigare betyg förbättras, enligt rege- ringen, även informationen till föräldrarna om hur det går för deras barn i skolan. I propositionen <SPAN class="ft68">Betyg från årskurs 6 i grundskolan</SPAN><SPAN class="ft64">26 </SPAN>anger regeringen som ett av skälen till att elever bör betygsättas tidigare under grundskoletiden att eleverna därigenom får en tydlig information om sin kunskapsnivå och då har bättre förutsättningar att kunna höja kommande terminsbetyg.</P>
<P class="p325 ft12"><SPAN class="ft12">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft47">Vad säger forskning och utvärdering?</SPAN></P>
<P class="p168 ft21">Förändringarna av det svenska betygssystemet har genom åren varit många, vilket visar att betygssystemets utformning varit en återkommande skolpolitisk fråga. Utredningen har inte funnit att tidigare förändringar av betygssystemet har tagit utgångspunkt i resultat från forskningen. I propositionen om betyg i årskurs 6 konstaterar regeringen att forskningen i Sverige om betygens bety- delse för elevernas resultat är så pass begränsad att det inte går att uttala sig om några tydliga effekter. Inte heller de nu genomförda förändringarna vilar således på någon tung forskningsbakgrund. Förändringar har främst tagit sin utgångspunkt i ideologiska över- väganden och i erfarenheter om vilka problem som varit förknippa- de med det dittills gällande systemet.</P>
<P class="p326 ft10">I en ofta citerad studie av Ruth Butler<SPAN class="ft23">27 </SPAN>redovisas dock forsk- ningresultat om sambandet mellan betyg och prestationer. Dessa pekar på att elever som bara får information om sin kunskapsut- veckling genom betyg reagerar olika beroende på prestationsnivå. De högpresterande elevernas motivation stärktes i studien. Trots detta var deras prestationer oförändrade. De lågpresterande elever- nas motivation sänktes däremot, liksom deras prestation på efter- följande prov.</P>
<P class="p35 ft21">Även andra forskare konstaterar att summativ bedömning, dvs. betyg och olika slags prov som kan påverka elevens framtida utbild-</P>
<P class="p190 ft57"><SPAN class="ft42">26</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 2009/10:219</SPAN></P>
<P class="p153 ft44"><SPAN class="ft42">27</SPAN><SPAN class="ft43">Butler, Ruth (1988) </SPAN>Enhancing and Undermining Intrinsic Motivation: Effects of Task- involving adn <NOBR>Ego-involving</NOBR> Evaluation on Interest and Performance. <SPAN class="ft54">British Journal of Edu- ctional Psychology.</SPAN></P>
<P class="p257 ft14">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33076x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="I1I11lIIlIllllI11IlllI1II" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p49 ft10">nings- och yrkeskarriär, har en negativ betydelse för dels elevers motivation och prestationer, dels undervisning och lärande. En stor del av denna forskning indikerar att summativ bedömning har en negativ inverkan på motivationen att lära särskilt för svagpreste- rande elever<SPAN class="ft23">28</SPAN>. Cameron<SPAN class="ft23">29 </SPAN>menar dock att belöningar under vissa förutsättningar kan ha en positiv inverkan på elevers inre motiva- tion. Cameron diskuterar emellertid andra former av belöningar än just betyg.</P>
<P class="p327 ft10">Det finns också värdefull svensk forskning som berör frågor om bedömning och betyg<SPAN class="ft23">30</SPAN>. Det är sällan som effekter av olika betygs- system eller delar av ett betygssystem på elevers lärande uppmärk- sammas. Några intressanta, och delvis motstridiga, resultat finns dock även inom detta område.</P>
<P class="p328 ft13">Sjögrens studie<SPAN class="ft98">31 </SPAN>visar att betygens avskaffade på grundskolans låg- och mellanstadium under <NOBR>1970-talet</NOBR> fick långsiktiga konse- kvenser för många barn, framför allt för barn från hem utan studie- traditioner. Rapporten visar ett samband mellan tidiga betyg och sannolikheten att genomgå (delar av eller fullständig) gymnasieut- bildning. Det gällde både för söner och döttrar till lågutbildade för- äldrar. Söner till högutbildade föräldrar gynnades däremot av att inte få betyg. Effekterna var dock inte särskilt starka. Rapporten konstaterar avslutningsvis att ”det är svårt att på basis av denna stu- die av en flera decennier gammal reform uttala sig om vilka konse- kvenserna nu blir när betygen återinförs i årskurs sex.”</P>
<P class="p329 ft21">Även Fredriksson och Vlachos<SPAN class="ft39">32 </SPAN>konstaterar att den empiriska forskningen kring konsekvenserna av att bli betygssatt är ytterst begränsad och sällan relaterad till själva betygssättandet. Forskarna</P>
<P class="p84 ft57"><SPAN class="ft42">28</SPAN><SPAN class="ft56">Se t.ex. W. Harlen and R. Deakin Crick (2002 </SPAN><SPAN class="ft63">A systematic review of the impact of sum- mative assessment and tests on students motivation for learning</SPAN>. I Research Evidence in Educa- tion Library. London <NOBR>EPPI-Centre,</NOBR> Social Science Research Unit, Institute of Education, University of London) samt W. Harlen and R. Deakin Crick (2003) <SPAN class="ft63">Testing and Motivation for Learning. </SPAN>Assessment in Education, Vol. 10, No. 2.</P>
<P class="p136 ft63"><SPAN class="ft42">29</SPAN><SPAN class="ft62">Cameron, Judy (2001) </SPAN>Negative Effects of Reward on Intrinsic Motivation – A Limited Phe- nomenon: Comment on Deci, Koestner and Ryan<SPAN class="ft57">. Review of Educational Research , Vol. 71, No 1.</SPAN></P>
<P class="p161 ft57"><SPAN class="ft42">30</SPAN><SPAN class="ft56">Den som ville veta mer om forskningsläget inom området rekommenderas dels </SPAN><SPAN class="ft63">Svensk forskning om bedömning – en kartläggning </SPAN>(Vetskapsrådets rapportserie 2:2010), dels Viveca Lindbergs artikel <SPAN class="ft63">Svensk forskning om bedömning och betyg </SPAN><NOBR><SPAN class="ft63">1990–2005</SPAN></NOBR><SPAN class="ft63"> </SPAN>(Studies in Educational Policy and Educational Philosophy. <NOBR>E-tidskrift</NOBR> 2005:1).</P>
<P class="p122 ft63"><SPAN class="ft42">31</SPAN><SPAN class="ft56">Sjögren, Anna (2010) </SPAN>Betygssatta barn – spelar det någon roll i längden? <SPAN class="ft57">IFAU Rapport 2010:8.</SPAN></P>
<P class="p298 ft25"><SPAN class="ft42">32</SPAN><SPAN class="ft58">Fredriksson, Peter och Jonas Vlachos (2011) </SPAN><SPAN class="ft99">Reformer och resultat: kommer regeringens utbildningsreformer att ha någon betydelse? </SPAN>Rapport till Finanspolitiska rådet 2011/3.</P>
<P class="p252 ft14">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33077x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="ll1Il1llllI1lIIlIlI1IIlI1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p163 ft10">konstaterar, bl.a. mot bakgrund av Sjögrens studie, att införandet av betyg i årskurs 6 ”knappast kommer att ha några dramatiska effekter men att man möjligen kan förvänta sig en viss social utjäm- ning av de tidiga betygens återinförande.”</P>
<P class="p330 ft10">I en ännu opublicerad forskningsrapport<SPAN class="ft23">33 </SPAN>från den s.k. COMP- projektet i Göteborg presenteras preliminära resultat från en svensk kvantitativ studie om effekterna av betygssättning av elever i årskurs 6 på elevernas senare prestationer. Studien är en s.k. kvasi- experimentell studie som bygger på en longitudinell uppföljning av över 8 000 elever födda 1967. Eleverna har delats in i två grupper beroende på om de fått betyg i årskurs 6 eller inte. Båda grupperna har fått betyg i årskurs 7.</P>
<P class="p35 ft13">Resultaten visar att betyg differentierar utifrån elevernas kogni- tiva förmåga och kön, dvs. elever påverkas olika av att få betyg be- roende på sina olika förutsättningar och beroende på kön. Elever som på ett kognitivt test presterar resultat på låg till medelnivå på- verkas negativt av betyg medan elever som presterar höga resultat påverkas positivt. En liten grupp högpresterande flickor verkar få den gynnsammaste betygsutvecklingen om de fått betyg redan i årskurs 6 medan låg- till medelpresterande pojkar och flickor får en negativ betygsutveckling om de fått det. Studien visar således i stort sett inga positiva effekter på betygen ett år senare för pojkar av att få betyg i årskurs 6 medan en liten grupp högpresterande flickor får högre betyg ett år senare om de fått betyg i årskurs 6.</P>
<P class="p331 ft10">Eleverna i studien betygssattes enligt den relativa betygsskalan <NOBR>(1-5)</NOBR> vilket enligt forskarna innebär att det finns en risk att resul- taten är i ”underkant” jämfört med om dagens betyg hade använts. Skälet till denna effekt är att grundskolan från och med hösten 2011 har en gräns för godkänt resultat (E) som enligt forskarna riskerar att påverka lågpresterande elever mer kraftfullt negativt jämfört med den relativa betygsskalan. Med den senare kom i stort sett alla elever vidare till nästa nivå inom skolsystemet, trots låga betyg.</P>
<P class="p332 ft67"><SPAN class="ft87">33 </SPAN>Klapp, Alli, Christina Cliffordson and <NOBR>Jan-Eric</NOBR> Gustafsson <SPAN class="ft88">The Effect of Being Graded on Later Achivement – Evidence from </SPAN><NOBR><SPAN class="ft88">13-Year</SPAN></NOBR><SPAN class="ft88"> Olds in Swedish Compulsory School</SPAN>. (Submitted)</P>
<P class="p277 ft14">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33078x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lIlll1IlI1lIlllIII11ll11l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p182 ft33"><SPAN class="ft33">4.4</SPAN><SPAN class="ft34">Ny betygsskala</SPAN></P>
<P class="p226 ft12"><SPAN class="ft12">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft47">Beslutade och genomförda åtgärder</SPAN></P>
<P class="p243 ft10">Höstterminen 2011 infördes efter beslut av regering och riksdag<SPAN class="ft23">34 </SPAN>en ny betygsskala med sex steg i grundskolan och motsvarande skolformer, där A representerar högsta och E lägsta godkända re- sultat medan betyg för icke godkänt resultat betecknas med F. I grundsärskolan ska betyg inte sättas på icke godkända resultat. Förslagen<SPAN class="ft23">35 </SPAN>till revidering av betygsstegen hade lämnats av en ar- betsgrupp inom Utbildningsdepartementet som fick sitt uppdrag av regeringen i mars 2007.</P>
<P class="p92 ft10">För årskurs 9 fastställdes kunskapskrav för betygsstegen A, C och E. Kunskapskraven för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Kunskapskraven för betyget B innebär att kraven för C och till övervägande del A är uppfyllda. Betygsskalan gäller från och med höstterminen 2012 även för be- tygen i årskurs 6.</P>
<P class="p41 ft13">I prop. 2008/09:66 <SPAN class="ft38">En ny betygsskala </SPAN>framhöll regeringen vikten av att det finns en väl fungerande uppföljning av elevernas lärande och att hem och skola har en levande dialog om elevens kunskaps- utveckling. Betygen är, enligt regeringen ett instrument för att möjliggöra detta, tillsammans med utvecklingssamtal, skriftliga omdömen och nationella prov. Fler betygssteg innebär enligt rege- ringen en ökad tydlighet i informationen till elever och vårdnads- havare bland annat genom att den nya betygsskalan ger lärarna möjlighet till ökad precisering i bedömningen av elevernas kun- skaper och graden av måluppfyllelse. Att minska avstånden mellan betygsstegen bör också enligt regeringen öka elevernas motivation för att anstränga sig mer för att nå ett bättre resultat.</P>
<P class="p40 ft21">Ett av syftena med den nya skalan är enligt propositionen att minska avstånden mellan betygsstegen för att öka elevernas moti- vation och vilja att anstränga sig mer för att nå bättre resultat. ”Ge- nom att det finns fler betygssteg mellan högsta och lägsta betyg för godkända resultat bedömer regeringen också att den nya betygs- skalan kommer att uppmuntra elever att anstränga sig extra efter- som fler elever har möjlighet att nå närmast högre betygssteg.” Regeringen menar vidare att kravet på att kriterierna för det högsta</P>
<P class="p211 ft57"><SPAN class="ft42">34</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 2008/09:66 </SPAN><SPAN class="ft63">En ny betygsskala</SPAN>, bet. 2008/09:UbU5, rskr. 2008/09:169.</P>
<P class="p251 ft40"><SPAN class="ft42">35</SPAN><SPAN class="ft45">Ds 2008:13 </SPAN>En ny betygsskala.</P>
<P class="p252 ft14">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33079x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lII1l1111lI1l111I1I1IIIII" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p86 ft21">betyget A, liksom för C respektive E, ska vara uppfyllda i sin helhet innebär en viss skärpning. ”Elever som i dag får Mycket väl god- känt kommer därmed att få något av betygen A eller B. Enligt rege- ringens mening uppmuntrar därför förslagets utformning elever att anstränga sig mer och motivationen ökar för att nå bättre resultat.”</P>
<P class="p78 ft10">Den nya betygsskalan innebär inte ett nytt betygssystem utan utgör en partiell reform inom ramen för det målrelaterade betygs- system som infördes i grundskolan 1994, samtidigt som Lpo 94 och de målrelaterade kursplanerna. Det handlar således inte om ett sys- tem byggt på helt nya principer.</P>
<P class="p35 ft13">De kunskapskrav som från hösten 2011 gäller som utgångs- punkt för bedömning och betygssättning skiljer sig emellertid på ett påtagligt sätt från de betygskriterier som gällt tidigare. Med den tidigare betygsskalan fanns det betygskriterier för betygsstegen Väl godkänt och Mycket väl godkänt. För betyget Godkänt fungerade de s.k. uppnåendemålen även som betygskriterier. För varje ämne fanns även Bedömningens inriktning som gav stöd för vilka kun- skapskvaliteter som bedömningen i ämnet skulle inriktas mot.</P>
<P class="p45 ft13">Med nuvarande konstruktion av kunskapskraven har de s.k. <SPAN class="ft38">vär- deorden </SPAN>en central funktion. Dessa beskriver kunskapsnivåer för olika betygssteg. För att kunskapskraven ska bli enhetliga och tydliga har varje betygssteg ett begränsat antal värdeord som an- vänds enbart för det betygssteget<SPAN class="ft65">36</SPAN>. En grundläggande princip är att de olika kunskapsformerna i läroplanens utvidgade kunskapsbeg- repp (fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet) inte utgör en taxonomi, utan att alla kunskapsformer finns med i varje betygs- steg. Det är kvaliteten i kunskaperna som ska bedömas med hjälp av värdeorden. Kunskapskraven är formulerade så att det är kun- skaper som eleverna uttrycker i en <SPAN class="ft38">handling </SPAN>av något slag som ska bedömas. Ett av kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 i Kemi lyder till exempel (värdeorden i exemplet är fetstilta):</P>
<P class="p333 ft26">Eleven har <SPAN class="ft30">grundläggande </SPAN>kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att <SPAN class="ft30">ge exempel på och beskriva </SPAN>dessa med <SPAN class="ft30">viss </SPAN>användning av kemins be- grepp.</P>
<P class="p334 ft54"><SPAN class="ft35">36 </SPAN>Exempel på sådana värdeord är <SPAN class="ft44">i huvudsak fungerande </SPAN>(för betyget E), <SPAN class="ft44">ändamålsenliga </SPAN>(för betyget C) och <SPAN class="ft44">ändamålsenliga och effektiva </SPAN>(för betyget A). Ett annat exempel är <SPAN class="ft44">grund- läggande </SPAN>(E), <SPAN class="ft44">goda </SPAN>(C) och <SPAN class="ft44">mycket goda </SPAN>(A).</P>
<P class="p257 ft14">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33080x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lIl1Ill11111lIl1lII11II11" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p39 ft22">I samband med behandlingen av regeringens proposition<SPAN class="ft86">37 </SPAN>om be- tyg i årskurs 6 tillkännagav riksdagen<SPAN class="ft86">38 </SPAN>att regeringen bör utvärdera utformningen av kunskapskraven två år efter att den nya betygs- skalan trätt i kraft samt att regeringen ska återkomma till riksdagen med en redovisning av denna utvärdering som grund för ett even- tuellt framtida ställningstagande från riksdagen.</P>
<P class="p258 ft12"><SPAN class="ft12">4.4.2</SPAN><SPAN class="ft47">Vad säger forskning och utvärdering?</SPAN></P>
<P class="p249 ft10">Den forskning om betyg som utredningen tagit del av<SPAN class="ft23">39 </SPAN>har främst fokuserat olika effekter av betygssättningen på elevernas motiva- tion och resultat. Frågan om vad antalet betygssteg kan innebära i sammanhanget har inte särskilt studerats. Huruvida fler betygssteg kan bidra till att stärka elevernas motivation och vilja att öka sin arbetsinsats och höja sina betyg kan alltså varken verifieras eller falsifieras med stöd av befintlig forskning. Det finns dock litet forskning om effekter av höjda prestationskrav, som kan ha viss relevans.</P>
<P class="p41 ft13">Betts och Grogger<SPAN class="ft65">40 </SPAN>har i en effektstudie försökt fånga effekter av höjda prestationskrav, vilket man i någon mening kan hävda att den nya betygsskalan innebär. Det ställs till exempel högre krav för att få betyget A än det tidigare gjorde för betyget MVG. Enligt Betts och Grogger tyder studiens resultat på att elever reagerar positivt på de incitament som höjda kravnivåer innebär. De finner att provresultat förbättras i skolor med höga krav, men de finner också att de förbättras mer för elever vars prestationer ligger i toppen än för elever som ligger nära botten. De finner däremot inga belägg för att högre kravnivåer leder till en ökning av andelen elever som når examen från high school eller som påbörjar en colle- geutbildning. I själva verket finns det belägg för att examinations- graden minskar för elever som tillhör minoritetsgrupper. Det, enligt forskarna, något förvirrande resultatet av studien är att högre krav kan leda till sjunkande examinationsgrad trots att de har posi- tiva effekter på provresultat. De drar slutsatsen att resultaten är</P>
<P class="p335 ft57"><SPAN class="ft42">37</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 2009/10:219</SPAN></P>
<P class="p160 ft57"><SPAN class="ft42">38</SPAN><SPAN class="ft62">2010/11:UbU3 och rksr. 2010/11:137.</SPAN></P>
<P class="p160 ft57"><SPAN class="ft42">39</SPAN><SPAN class="ft62">Se t.ex. Korp, Helena (2011) a.a. och Sjögren, Anna (2010) a.a.</SPAN></P>
<P class="p122 ft54"><SPAN class="ft42">40</SPAN><SPAN class="ft53">Betts, Julian R. and Jeff Grogger (2000) </SPAN><SPAN class="ft44">The impact of grading standards on student achive- ment, educational attainment, and </SPAN><NOBR><SPAN class="ft44">entry-level</SPAN></NOBR><SPAN class="ft44"> earnings</SPAN>. National Bureau of Economic Re- search. Working Paper 7875.</P>
<P class="p252 ft14">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33081x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="I1I1lIlIlI1IlII1ll1111II1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p95 ft10">komplexa, men ligger i linje med tidigare teoridrivna ansatser, dvs. att högre krav kan resultera i både vinnare och förlorare.</P>
<P class="p103 ft13">Figlio och Lucas<SPAN class="ft65">41 </SPAN>finner i sin forskning att höga kunskapskrav tycks ha stora, positiva effekter på elevers provresultat i matematik och läsning. Liksom Betts och Grogger finner de också att höga kunskapskrav påverkar elever på olika sätt. De elever som från bör- jan visat goda resultat drar mest nytta av höga krav. De finner emellertid även att genomsnittliga skillnader mellan högpresterande och lågpresterande elever döljer viktiga fördelningseffekter. Särskilt finner de att från början svagpresterande elever drar mest nytta av höga krav när deras klasskamrater är högpresterande, medan från början högpresterande elever drar mest nytta av höga krav när deras klasskamrater är lågpresterande. Forskarna konstaterar slutligen att de inte kan bortse från de fördelningseffekter som Betts och Grogger funnit i sin studie. De är därför inte beredda att utifrån sin studie dra slutsatsen att höga kravnivåer är otvetydigt önskvärda.</P>
<P class="p145 ft33"><SPAN class="ft33">4.5</SPAN><SPAN class="ft34">Bedömningar</SPAN></P>
<P class="p79 ft9">Utredningen kan konstatera att forskningen pekar på att uppfölj- ning som används formativt, dvs. framåtsyftande och diagnostise- rande, har förutsättningar att påverka resultat och måluppfyllelse positivt. Bedömning kan under vissa villkor, bland annat när den är integrerad i undervisningen, bidra till elevers lärande. Bedömning kan med andra ord sägas vara en förutsättning för att elever ska kunna gå vidare i sin kunskapsutveckling.</P>
<P class="p14 ft10">Forskningen ger däremot en mer motsägelsefull bild av effek- terna av summativ uppföljning, om man med det avser nationellt fastställda prov och betyg. Exempelvis kan nationellt fastställda prov å ena sidan sätta fokus på viktiga kvaliteter och kriterier, å andra sidan begränsa undervisningens innehåll och leda till att lä- rarna övergår till en traditionell förmedlingspedagogik.</P>
<P class="p23 ft10">De två svenska longitudinella studier som gjorts kommer till olika resultat vad gäller effekterna av tidig betygssättning. Den samlade evidensen är dock stark vad gäller de negativa effekterna på motivationen hos lågpresterande elever, medan evidensen vad gäller de långsiktiga sociala utjämningseffekterna och arbetsmarknads- effekterna är mer osäker.</P>
<P class="p272 ft36"><SPAN class="ft35">41 </SPAN>Figlio, David N. and Maurice E. Lucas (2000) <SPAN class="ft40">Do Grading Standards Affect Student Perfor- mance? </SPAN>National Bureau of Economic Research. Working Paper 7985.</P>
<P class="p240 ft14">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<TABLE id="l1l1111l1Il1llI1111lI1l1l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p336 ft11">En positiv resultatutveckling förutsätter en formativ bedömnings- kultur</P>
<P class="p118 ft10">Mot bakgrund av ovanstående forskningsresultat menar utredning- en att det finns skäl att vara försiktig vid bedömningen av vilka effekter som de åtgärder som vidtagits för att stärka bedömnings- kulturen i den svenska grundskolan och motsvarande skolformer sammantaget kan få på elevernas studieresultat och på skolans mål- uppfyllelse.</P>
<P class="p92 ft10">Även om betyg och nationella prov kan påverka den enskilda elevens beteende, är det inte i första hand ett förändrat beteende hos eleven som kommer att leda till förbättrade resultat på natio- nell nivå. De effekter på elevers beteende som forskningen visar på tenderar att variera för olika elevgrupper och riskerar därför att ta ut varandra. En positiv resultatutveckling förutsätter i stället att det utvecklas en formativ bedömningskultur som i lika hög grad hand- lar om att följa och utvärdera lärarens och skolans framgång som elevens. Den formativa utvärderingen bör för att vara verkningsfull ha fokus såväl på elevens som på lärarens och skolans framgång. Läraren och skolan bör analysera sitt pedagogiska arbete och anpas- sa undervisningen till eleverna.</P>
<P class="p178 ft13">I svensk skola förknippas summativ bedömning i första hand med betygssättning och med nationella prov. Vi menar emellertid att även dessa former av bedömning kan utformas och användas på ett sätt som minskar de negativa bieffekter som riskerar att uppstå. Om till exempel de nationella proven fortsatt får vara i huvudsak <SPAN class="ft38">stödjande </SPAN>för lärares bedömning och betygssättning kommer de inte att uppfattas ha en summativ karaktär i samma utsträckning som om de görs <SPAN class="ft38">normerande </SPAN>för lärarens betygssättning av den enskilde eleven. Om de nationella proven även fortsatt utformas så att de kan bidra till lärarnas tolkning av kursplanerna och kun- skapskraven har även detta en formativ funktion.</P>
<P class="p337 ft10">Det senare kräver dock att proven efter att ha genomförts görs offentliga, så att lärare tillsammans kan analysera frågorna i relation till styrdokumenten. Ett offentliggörande av proven förhindrar dock att provresultaten kan användas för trendanalys på nationell nivå. Detta aktualiserar frågan om provsystemets olika syften och hur man bäst samlar underlag för att analysera trender, något vi återkommer till i vårt slutbetänkande.</P>
<P class="p42 ft21">En slutsats från forskningen är, menar Håkansson och Sund- berg, att lärare, i syfte att undvika negativa bieffekter, bör tolka och</P>
<P class="p85 ft14">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33083x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="Il11lI1l11I111IIllIII1I11" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p163 ft10">använda resultaten av prov- och bedömningssystem för pedago- giska syften i det interna bedömningssystemet, där såväl formativa och summativa bedömningssituationer ingår.<SPAN class="ft23">42</SPAN></P>
<P class="p33 ft11">Det tar tid att implementera nya bedömningssystem</P>
<P class="p132 ft13">Betygsreformer skiljer sig enligt Åsén<SPAN class="ft65">43 </SPAN>från läroplansreformer ge- nom att de i en viss mening slår igenom omedelbart. Lärarna ska sätta betyg från den tidpunkt och med den betygsskala som be- stämmelserna fastställer. Åsén hänvisar samtidigt till flera forskare som visar på svårigheterna att implementera det betygssystem som infördes i mitten på <NOBR>1990-talet.</NOBR> Att det tog tid bekräftas även av tjänstemän i Skolverket och andra som arbetade med att införa systemet. Ett fenomen som uppstod då var att lärarna inte från bör- jan använde hela betygsskalan. En initierad bedömning är att det tog minst fem år innan det 1994 års betygssystem satte sig någor- lunda i detta avseende. Enligt de uppgifter vi fått från kommun- nivån har fenomenet uppstått även nu – lärarna använder inte hela betygsskalan. Det är rimligt att tänka sig att det även denna gång kommer att ta flera år innan lärarna blir förtrogna med den nya betygsskalan. För lärare med elever i årskurs 6 gäller det att över- huvudtaget bli bekväm med att sätta betyg.</P>
<P class="p338 ft13">Liknande fenomen visar sig även när det gäller de nationella pro- ven. När nationella prov ska ges i nya ämnen och i förhållande till nya kursplaner och kunskapskrav utformas prov i förhållande till de nya styrdokumenten som möter elever som undervisats enligt tidi- gare styrdokument. Dessutom ska provbetyg sättas i en betygsskala som lärarna ännu inte känner sig bekväma med, i vissa fall av lärare som tidigare inte använt nationella prov. Det innebär att det även i detta sammanhang tar tid innan systemet sätter sig och kursplaner- na, inklusive kunskapskraven, och de nationella proven kan sägas ligga i fas. Utredningen har mött exempel där konsekvensen av detta lett till att i stort sett samtliga elever fått betygen D och E på de nationella proven. Som nämnts tidigare har dessa ”inkörnings- problem” betydelse för möjligheten att använda de tidiga resultaten som stöd för uppföljning av undervisningen.</P>
<P class="p339 ft57"><SPAN class="ft42">42</SPAN><SPAN class="ft62">Håkansson, Jan och Daniel Sundberg (2012) a.a.</SPAN></P>
<P class="p256 ft36"><SPAN class="ft42">43</SPAN><SPAN class="ft45">Åsén, Gunnar. Se bilaga 2.</SPAN></P>
<P class="p257 ft14">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<TABLE id="l11III1lI1IllIlIIll1ll1lI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p98 ft11">Lärarna behöver kollegial samverkan</P>
<P class="p28 ft10">För att de nya bedömningssystemen ska sätta sig krävs dock enligt utredningen att lärarna ges möjlighet att reflektera över bedöm- ningssystemen tillsammans med sina kollegor och de har möjlighet att låta resultatet av detta arbete påverka sin praktik. För en lik- värdig betygssättning krävs nu till exempel en hög kompetens för att arbeta med kunskapskraven i förhållande till de <SPAN class="ft11">förmågor </SPAN>och till det <SPAN class="ft11">centrala innehåll </SPAN>som anges kursplanerna. Denna kompetens kan endast utvecklas genom att lärare får samverka dels ämnesvis, dels mellan olika lärare i olika ämnen och på olika skolor. Erfar- enheterna från tidigare förändringar av betygssystemet visar att även en sådan kombinerad tolknings- och spridningsprocess kräver sin tid.</P>
<P class="p40 ft21">Vår bedömning är därför att man inte på kort sikt kan vänta sig särskilt stora effekter på studieresultaten av införandet av till exem- pel nationella prov i nya årskurser och nya ämnen eller tidigare betyg, om det överhuvudtaget uppstår sådana effekter. Först om och när de skriftliga omdömena, de nationella proven och betygen har bidragit till att läraren analyserar sina resultat och låter dessa påverka undervisningen kan sådana effekter förväntas.</P>
<P class="p340 ft11">Likvärdig bedömning och rättvis betygssättning är också ett syfte</P>
<P class="p28 ft10">Det bör samtidigt uppmärksammas att ett centralt syfte med de nationella proven är att de ska stödja en likvärdig bedömning och rättvis betygssättning. Detta syfte kan tyckas vara enklare att upp- fylla än att de ska bidra till förbättrade studieresultat. Även detta syfte är dock inte helt enkelt att uppfylla.</P>
<P class="p92 ft10">Om avsikten med de nationella proven är att de ska bidra till en likvärdig bedömning och rättvis betygssättning är en förutsättning för detta att också proven rättas på ett likvärdigt sätt. Skolinspek- tionens resultat från omrättningen av nationella prov visar att det finns likvärdighetsproblem redan med befintliga nationella prov. Ingenting tyder på att dessa problem kommer att vara mindre för tillkommande prov.</P>
<P class="p341 ft14">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33085x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p342 ft101"><SPAN class="ft8">5</SPAN><SPAN class="ft100">Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens</SPAN></P>
<P class="p343 ft10">Välutbildade och erfarna lärare med ämnesdidaktisk kompetens är en nyckelfaktor för en framgångsrik skola. En central del av reformpaketet handlar därför om att utveckla och stärka lärarnas kompetens. Om lärarutbildningen och lärarfortbildningen tar ut- gångspunkt i de nya styrdokumenten kan den även stödja imple- menteringen av dessa.</P>
<P class="p14 ft10">Detta kapitel behandlar utbildning och fortbildning av lärare. Kapitel 7 om särskilda stödinsatser tar även det upp insatser för att stödja utvecklingen av lärares kompetens, fast då i form av stöd till lokal skolutveckling och kompetensutveckling.</P>
<P class="p112 ft33"><SPAN class="ft33">5.1</SPAN><SPAN class="ft34">Ny lärarutbildning</SPAN></P>
<P class="p112 ft12"><SPAN class="ft12">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft47">Beslutade och genomförda åtgärder</SPAN></P>
<P class="p294 ft10">I juni 2007 beslutade regeringen att tillsätta en utredare med upp- drag att utifrån förskolans, fritidshemmets och skolans mål och behov av lärarkompetens lämna förslag till en ny lärarutbildning. Utredaren överlämnade i december samma år sitt betänkande <SPAN class="ft11">En hållbar lärarutbildning </SPAN>(SOU 2008:109). Efter remissbehandling beslutade<SPAN class="ft23">1 </SPAN>regering och riksdag om den nya lärarutbildning som startade höstterminen 2011.</P>
<P class="p45 ft21">Bakgrunden till regeringens initiativ att se över lärarutbildning- en redovisades bland annat i budgetpropositionen för 2009<SPAN class="ft39">2</SPAN>. Enligt</P>
<P class="p344 ft63"><SPAN class="ft42">1</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 2009/10:89 </SPAN>Bäst i klassen – en ny lärarutbildning<SPAN class="ft57">, bet. 2009/10:UbU16, rskr. 2009/10:248.</SPAN></P>
<P class="p345 ft40"><SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft45">Prop. 2008/09:1 </SPAN>Budgetproposition för 2009<SPAN class="ft36">.</SPAN></P>
<P class="p257 ft14">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33086x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lllI1lllIlIlI1II1l11llIlI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p116 ft13">regeringen saknade alltför många lärare utbildning i undervisnings- ämnet eller saknade pedagogisk utbildning. Regeringen hänvisade också till att Högskoleverket påvisat allvarliga kvalitetsbrister i lärarutbildningen i flera rapporter<SPAN class="ft65">3</SPAN>. Högskoleverket hade bland annat pekat på bristande integration mellan den teoretiska och den verksamhetsförlagda utbildningen, brister i den verksamhetsför- lagda delen av utbildningen samt bristande vetenskaplig förankring.</P>
<P class="p41 ft22">En utgångspunkt för utredarens uppdrag var att ämnesdjupet skulle ges en större tyngd i den nya lärarutbildningen. Utredaren skulle också överväga om det skulle införas examina för olika inriktningar. Som en konsekvens av detta den samlade lärarexamen som tidigare fanns ersattes av fyra nya yrkesexamina i den nya lärarutbildning som startade höstterminen 2011:</P>
<P class="p346 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft102">Förskollärarexamen om 210 högskolepoäng</SPAN></P>
<P class="p347 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft102">Grundlärarexamen om 240 högskolepoäng (180 högskolepoäng för arbete i fritidshem)</SPAN></P>
<P class="p348 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft102">Ämneslärarexamen 270 högskolepoäng för arbete i grund- skolans årskurs </SPAN><NOBR>7–9</NOBR> (med möjlighet att undervisa i sina ämnen i årskurs <NOBR>4–6)</NOBR> och 300 eller 330 högskolepoäng för arbete i gym- nasieskolan</P>
<P class="p67 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft102">Yrkeslärarexamen om 90 högskolepoäng</SPAN></P>
<P class="p349 ft9">Den tidigare ordningen med en samlad examen hade bland annat kritiserats för att den var allmänt hållen, att den erbjöd studenterna alltför stor valfrihet och att utbildningsstrukturen var för svåröver- skådlig. I regeringen proposition <SPAN class="ft68">Bäst i klassen </SPAN>(prop. 2009/10:89) pekas också på att strukturen lett till att lärosätena ofta organise- rade utbildningen mot mer än ett verksamhetsområde, vilket ledde till breda intervall räknat i ålder eller skolår. Det var vanligt med intervall omfattande åldrarna <NOBR>1–12</NOBR> år och <NOBR>12–19</NOBR> år.</P>
<P class="p91 ft10">I propositionen la regeringen särskild vikt vid att tyngdpunkten inom utbildningen för blivande ämneslärare bör ligga på ämnes- studier i två eller tre ämnen. Ämnesstudierna bör ha en tydlig ämnesdidaktisk prägel för att på bästa sätt förbereda studenterna för det kommande yrket som lärare.</P>
<P class="p350 ft40"><SPAN class="ft35">3 </SPAN><SPAN class="ft36">Högskoleverket 2005:17 R </SPAN>Utvärdering av den nya lärarutbildningen vid svenska universitet och högskolor <SPAN class="ft36">och 2008:8 R </SPAN>Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen<SPAN class="ft36">.</SPAN></P>
<P class="p246 ft14">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33087x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="l111lIlIlIlIlllll1llllI1I" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p139 ft10">För att säkra kvaliteten har Högskoleverket haft regeringens uppdrag att genomföra prövningar av tillstånd att utfärda de nya lärarexamina som infördes höstterminen 2011. Enligt regeringens budgetproposition för 2012<SPAN class="ft23">4 </SPAN>ställde verket höga krav på bland annat forskningsanknytning i utbildningen, tillräckliga lärarresurser och en strukturerad plan för utbildningen.</P>
<P class="p14 ft10">Utbildningens kvalitet följs upp och utvärderas av Univer- sitetskanslersämbetet (UK), tidigare Högskoleverket, som också utfärdar examenstillstånd. Någon utvärdering har ännu inte ge- nomförts av den nya lärarutbildningen.</P>
<P class="p112 ft12"><SPAN class="ft12">5.1.2</SPAN><SPAN class="ft47">Vad säger forskning och utvärdering?</SPAN></P>
<P class="p34 ft10">För att det ska vara möjligt att bedöma de olika åtgärder som har vidtagits för att stärka och garantera lärarnas kompetens behövs kunskap om vad det är som faktiskt gör en lärare framgångsrik som lärare. Betydelsen av lärares utbildning är en fråga som diskuterats intensivt och länge och där den omfattande forskningen ger långt ifrån entydiga svar.</P>
<P class="p167 ft12">Forskningsresultat</P>
<P class="p22 ft13">Hattie<SPAN class="ft65">5 </SPAN>redovisar i sin stora syntetiserande studie effekterna av ett antal faktorer som kan antas ha betydelse för lärares framgång i undervisningen. Faktorerna Lärarutbildning och Lärares ämnes- kunskaper har enligt hans resultat liten betydelse, mycket lägre än för andra faktorer<SPAN class="ft65">6</SPAN>, vilket kan uppfattas som att lärarutbildning respektive lärares ämneskunskaper saknar betydelse för elevernas resultat. Hatties syntes bör dock tolkas med försiktighet. Det finns metodologiska invändningar mot den typ av metastudier som Hattie genomfört. Liksom annan internationell forskning bygger</P>
<P class="p351 ft63"><SPAN class="ft42">4</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 2011/12:1 </SPAN>Budgetproposition för 2012<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p152 ft63"><SPAN class="ft42">5</SPAN><SPAN class="ft62">Hattie, John (2009) </SPAN>Visible learning. A synthesis of over 800 <NOBR>meta-analyses</NOBR> relating to achie- vement. <SPAN class="ft57">Routledge. New York.</SPAN></P>
<P class="p152 ft54"><SPAN class="ft42">6</SPAN><SPAN class="ft43">Lärarutbildning: d=0.11 och Lärares ämneskunskap: d=0.09. Effektstorlekar på </SPAN><SPAN class="ft44">d</SPAN>=0.20 är små, <SPAN class="ft44">d</SPAN>=0.40 är medel och <SPAN class="ft44">d</SPAN>=0.60 stora. För en redovisning av hur Hattie beräknar effektstorlek (<SPAN class="ft44">d</SPAN>) hänvisas till Hatties bok. En förenklad beskrivning finns även i Jan Håkanssons <SPAN class="ft44">Synligt lärande. Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studie- resultat</SPAN>. Sveriges kommuner och landsting 2011.</P>
<P class="p352 ft14">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33088x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="Ill1lIl11I1IIllllIIIlll1I" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p126 ft10">dessutom hans underlag nästan uteslutande på studier där för- hållandena skiljer sig från de svenska.</P>
<P class="p108 ft10">Vad gäller betydelsen av lärarutbildning konstaterar till exempel Håkansson<SPAN class="ft23">7 </SPAN>att det i Hatties studie inte handlar om en jämförelse mellan lärare med lärarutbildning och lärare utan sådan utbildning. Måttet, som gäller förhållanden i länder som USA, jämför i stället lärare med traditionell collegeutbildning och lärare med alternativ lärarutbildning.</P>
<P class="p42 ft13">Vad gäller <SPAN class="ft38">lärarutbildningens betydelse </SPAN>konstaterar Darling- Hammond<SPAN class="ft65">8 </SPAN>att forskningsöversikter under de senaste 30 åren har kommit till slutsatsen att, trots brister i lärarutbildningen, har lä- rarutbildade och examinerade (certified)<SPAN class="ft65">9 </SPAN>lärare större framgångar i sin undervisning än andra lärare. Enligt <NOBR>Darling-Hammond</NOBR> visar studier att elever når högre kunskapsnivåer och är mindre benägna att hoppa av utbildningen om de undervisas av lärare som är exa- minerade än om de undervisas av icke examinerade lärare.<SPAN class="ft65">10</SPAN></P>
<P class="p91 ft10">I en egen studie av sambandet mellan lärares kvalifikationer och elevers studieprestationer med data från 50 delstater i USA har <NOBR>Darling-Hammond</NOBR> visat att sådana kvalitetskaraktäristika som legi- timering och examina i de ämnen som undervisningen avser är starkt signifikant och positivt korrelerade med elevernas resultat.<SPAN class="ft23">11 </SPAN>Studien visar även att den starkaste negativa indikatorn för elever- nas prestationer var den andel av nya lärare som var utan lärarexa- men (certification).</P>
<P class="p42 ft51"><SPAN class="ft21">När det kommer till </SPAN>betydelsen av lärares ämneskunskaper <SPAN class="ft21">refe- reras i en svensk kunskapsöversikt sammanställd av Gustafsson och</SPAN></P>
<P class="p353 ft63"><SPAN class="ft52">7</SPAN><SPAN class="ft56">Håkansson, Jan (2011) </SPAN>Synligt lärande. Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat<SPAN class="ft57">. Sveriges kommuner och landsting.</SPAN></P>
<P class="p136 ft57"><SPAN class="ft52">8</SPAN><NOBR><SPAN class="ft95">Darling-Hammond,</SPAN></NOBR> Linda (2000) <SPAN class="ft63">How teachers education matters. </SPAN>Journal of Teacher Education, Vol. 51, No. 3,</P>
<P class="p136 ft57"><SPAN class="ft52">9</SPAN><SPAN class="ft56">Certifiering är i USA den process varigenom det beslutas att en individ når upp till de god- tagbara kompetenskraven för ett yrke. Licensiering är den legala process som ger en individ rätten att praktisera ett yrke sedan certifieringen genomförts. Varje delstat ansvarar för vilka krav och regler för certifiering och licensiering som ska gälla i delstaten. Licensiering genomförs av varje delstat på grundval av delstatens krav. När en student avslutar en av delstaten auktoriserad lärarutbildning blir läraren certifierad och som en följd av det licensierad att undervisa i den delstaten. (Roth, David och Swail, Watson S. </SPAN><SPAN class="ft63">Certification and Teacher Preparation in the United States</SPAN>. Educational Policy Institute, Washington, DC 2000.)</P>
<P class="p136 ft63"><SPAN class="ft42">10</SPAN><NOBR><SPAN class="ft56">Darling-Hammond,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft57"> L.inda(1999) </SPAN>Teacher Quality and Student Achivement: A Review of State Policy Evidence<SPAN class="ft57">. Center for the Study of Teaching and Policy. Unmiversity of Washington.</SPAN></P>
<P class="p354 ft36"><SPAN class="ft42">11</SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">Darling-Hammond,</SPAN></NOBR> Linda (1999) a.a.</P>
<P class="p252 ft14">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33089x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IIlIlI1lIll1llI11I11II111" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"></TABLE>
<P class="p355 ft10">Myrberg<SPAN class="ft23">12 </SPAN>en studie byggd på ett trettiotal olika undersökningar. Sjutton av dess studier visade på ett positivt samband mellan lärares ämneskunskaper och elevresultat, medan fjorton inte visade något sådant samband. Enligt författarna är en tänkbar förklaring att va- riationen i ämneskunskaper mellan lärarna, till exempel mätt i antal kurser, var liten. En annan tänkbar förklaring kan vara att lärares ämneskunskaper är betydelsefulla upp till en viss nivå, men att de inte betyder så mycket över denna.</P>
<P class="p356 ft13">Denna slutsats stöds av Hatties antagande att den låga effekten av lärares ämneskunskaper som redovisats ovan förklaras av att lärare generellt har tillräckliga ämneskunskaper och att variansen därför är liten när den kopplas till elevers prestationer.</P>
<P class="p357 ft9">Hypotesen om att det finns en ”brytpunkt” för betydelsen av ämneskunskaper får också stöd i en studie av Monk<SPAN class="ft64">13</SPAN>. Där framgår att en lärares kunskaper i de ämnen denna undervisar i har en posi- tiv betydelse för elevernas lärande, men att effekterna av ämnes- kunskaperna avtar ju längre tid läraren läst ämnet i fråga och varierar för olika typer av studerande. Ämneskunskapernas bety- delse ökar för elever i senare årskurser. Gustafsson och Myrberg beskriver sambandet som ”krökt, med avtagande betydelse ovanför en viss nivå av utbildning.”<SPAN class="ft64">14</SPAN></P>
<P class="p358 ft38"><SPAN class="ft13">Vad gäller </SPAN>betydelsen av pedagogisk/didaktisk kompetens <SPAN class="ft13">fann Monk att lärare som genomgått kurser i pedagogik hade en positiv påverkan på elevernas lärande och att denna effekt ibland var mer betydelsefull än ytterligare kurser i ämnet (i detta fall matematik).</SPAN><SPAN class="ft65">15 </SPAN><NOBR><SPAN class="ft13">Darling-Hammond</SPAN><SPAN class="ft65">16</SPAN></NOBR><SPAN class="ft65"> </SPAN><SPAN class="ft13">redovisar flera undersökningar som iden- tifierar ett positivt samband mellan pedagogisk/didaktisk utbild- ning och elevresultat, bland annat en forskningsöversikt över sam- bandet mellan en komplett lärarutbildning och studieresultat. I 11 studier av 13 rankades välutbildade lärare högre än lärare utan full- ständig lärarutbildning, dvs. lärare som saknade lärarutbildning</SPAN></P>
<P class="p359 ft10">eller som påbörjat men inte slutfört sådan utbildning.</P>
<P class="p360 ft10">I en genomgång av äldre forskning om betydelsen av ämnes- kunskap jämfört med pedagogisk utbildning har Ferguson och</P>
<P class="p361 ft57"><SPAN class="ft42">12</SPAN><SPAN class="ft62">Gustafsson, </SPAN><NOBR>Jan-Eric</NOBR> och Eva Myrberg (2002) <SPAN class="ft63">Ekonomiska resursers betydelse för pedago- giska resultat – en kunskapsöversikt. </SPAN>Skolverket.</P>
<P class="p362 ft63"><SPAN class="ft42">13</SPAN><SPAN class="ft62">Monk, D. H. (1994) </SPAN>Subject matter preparation of secondary mathematics and science teach- ers and student achievement<SPAN class="ft57">. Economics of Education Review, 13(2).</SPAN></P>
<P class="p363 ft63"><SPAN class="ft42">14</SPAN><SPAN class="ft62">Gustafsson, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft57">J-E</SPAN></NOBR><SPAN class="ft57"> och Eva Myrberg i </SPAN>Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat</P>
<P class="p364 ft57">(Skolverket 2002) med hänvisning till D. H. Monk (1994) a.a.</P>
<P class="p364 ft57"><SPAN class="ft42">15</SPAN><SPAN class="ft62">Monk (1994) a.a.</SPAN></P>
<P class="p363 ft36"><SPAN class="ft42">16</SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">Darling-Hammond,</SPAN></NOBR> Linda (2000) a.a.</P>
<P class="p365 ft14">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33090x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="II1l11Il1I1ll1l11lll111Il" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p366 ft10">Womack<SPAN class="ft23">17 </SPAN>funnit att beläggen är svaga för att fördjupade ämnes- kunskaper har positiv påverkan på elevernas prestationer (utöver de krav som ställs i USA för examen, vilka varierar mellan de olika delstaterna). Studier från <NOBR>1980-talet</NOBR> ger, enligt Ferguson och Womack, i stället stöd för att ämneskunskaper som sker på bekost- nad av yrkesinriktad pedagogisk utbildning är mindre effektiva vad gäller att förbereda nybörjare för undervisning.</P>
<P class="p367 ft26">In summary, the evidence indicates that while subject matter know- ledge is an important prerequisite for effective teaching, it is not suffi- cient in and of itself and that knowledge beyond that typically requi- red for certification does not result in increasing the quality of teach- ing performance.<SPAN class="ft48">18</SPAN></P>
<P class="p368 ft10">Ferguson och Womack har undersökt betydelsen för undervis- ningsskicklighet av å ena sidan ämneskunskaper, mätta med prov och betyg, och å andra sidan omfattningen av pedagogisk utbild- ningen. De fann att antalet kurser som lärare slutfört i yrkesin- riktad pedagogisk utbildning förklarade variansen i lärarens presta- tioner fyra gånger mer (16,5 procent) än vad ämneskunskap gjorde, som förklarade mindre än 4 procent.<SPAN class="ft23">19</SPAN></P>
<P class="p41 ft38"><NOBR><SPAN class="ft13">Darling-Hammond</SPAN><SPAN class="ft65">20</SPAN></NOBR><SPAN class="ft65"> </SPAN><SPAN class="ft13">menar att </SPAN>forskning om lärares personliga förmågor och beteenden <SPAN class="ft13">har producerat få överensstämmande resul- tat, förutom en återkommande positiv relation mellan elevers läran- de och lärares ”flexibilitet”, ”kreativitet” och ”anpassningsförmå- ga”. Det bör dock noteras att hennes bedömning gäller forskning som bedrivits till och med 1998. Framgångsrika lärare verkar dock, enligt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft13">Darling-Hammond,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft13"> vara sådana lärare som har förmåga att använda en räcka olika undervisningsstrategier och använda flera olika sätta att interagera, snarare än hålla fast vid ett enda förhåll- ningssätt. Lärarutbildning bidrar, enligt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft13">Darling-Hammond,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft13"> till att blivande lärare utvecklar sådana varierande undervisningspraktiker.</SPAN></P>
<P class="p40 ft21">Av Hatties syntes framgår att även andra förmågor och färdig- heter än lärarutbildning och lärares ämneskunskap har betydelse för elevernas studieresultat. Dessa är huvudsakligen av den karak- tären att de främst bör rymmas inom den del av den svenska lärar- utbildningen som kallas det allmänna utbildningsområdet (AUO).</P>
<P class="p369 ft57"><SPAN class="ft42">17</SPAN><SPAN class="ft56">Ferguson, Patrick and Sid T. Womack (1993) </SPAN><SPAN class="ft63">The Impact of Subject Matter and on Teaching Performance</SPAN>. Journal of Teacher Education. 44/1.</P>
<P class="p251 ft57"><SPAN class="ft42">18</SPAN><SPAN class="ft62">Ferguson & Womack (1993) a.a.</SPAN></P>
<P class="p160 ft57"><SPAN class="ft42">19</SPAN><SPAN class="ft62">Ferguson & Womack (1993) a.a.</SPAN></P>
<P class="p251 ft36"><SPAN class="ft42">20</SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">Darling-Hammond,</SPAN></NOBR> L. (1999) a.a.</P>
<P class="p252 ft14">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33091x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IIllI1lIIII1l1lIl111I1lI1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p163 ft10">Vilket faktiskt utrymme dessa olika inslag har varierar dock sanno- likt beroende på vilken yrkesexamen utbildningen förbereder för och på vilket lärosäte utbildningen ges.</P>
<P class="p272 ft10">Skolverket har närmat sig frågan om betydelsen av läraren och lärarens kompetens för utbildningens resultat i flera studier under de senaste tio åren. I en kunskapsöversikt<SPAN class="ft23">21 </SPAN>från 2002, som behand- lar forskning om samband mellan ekonomiska resurser och pedago- giska resultat, utgör lärarens kompetens ett av de resursslag som studeras. Översikten fokuserar i detta sammanhang på pedagogisk och ämnesmässig utbildning, yrkeserfarenhet och kompetens- utveckling. En huvudslutsats är att lärarens kompetens är det resursslag som har störst betydelse för elevernas resultat. Utred- ningens redovisning i det föregående sammanfaller delvis med kunskapsöversikten.</P>
<P class="p292 ft10">I en rapport<SPAN class="ft23">22 </SPAN>från 2005 söker Skolverket studera hur och om uppgifter från det nationella uppföljningssystemet kan användas för att skapa indikationer på hur väl skolorna presterar samt under- söka vilka faktorer som samvarierar med dessa mått.</P>
<P class="p370 ft50">Resultaten från regressionsanalysen sammanfaller i allt väsentligt med vad tidigare studier visat. Analysen visar att lärarkompetens, mätt som lärarnas tid i yrket, samvarierar positivt med de relativa effektivitets- måtten samt att skolor som har en mer homogen lärarkår med avse- ende på tid i yrket har en högre relativ effektivitet. Däremot återfinns inget samband mellan andelen lärare med pedagogisk högskoleutbild- ning och relativ effektivitet vilket kan förefalla förvånande. Att vi inte hittar något samband kan bero på att begreppet pedagogisk högskole- utbildning är ett grovt begrepp som inte tar hänsyn till om läraren har utbildning i det ämne som denne undervisar i. Lärarkompetensens stora betydelse för elevernas utbildningsresultat är emellertid väl be- lagd i forskningen. Frånvaron av samband mellan variablerna i denna analys kullkastar inte dessa forskningsresultat men bör bli föremål för fortsatt analys.<SPAN class="ft48">23</SPAN></P>
<P class="p371 ft21">Hur betydelsen av lärares ämneskunskaper, undervisningsförmåga, kognitiva förmåga och personliga egenskaper ska bedömas kompli-</P>
<P class="p372 ft57"><SPAN class="ft42">21</SPAN><SPAN class="ft62">Gustafsson, </SPAN><NOBR>Jan-Eric</NOBR> och Eva Myrberg (2002) <SPAN class="ft63">Ekonomiska resursers betydelse för pedago- giska resultat – en kunskapsöversikt. </SPAN>Skolverket.</P>
<P class="p152 ft63"><SPAN class="ft42">22</SPAN><SPAN class="ft62">Skolverket (2005) </SPAN>Att mäta skolors relativa effektivitet. En modellanalys baserad på resurser och resultat.</P>
<P class="p345 ft36"><SPAN class="ft42">23</SPAN><SPAN class="ft45">Skolverket (2005) a.a.</SPAN></P>
<P class="p257 ft14">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33092x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="l1l1I1IlIIIIllllllI1111l1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p126 ft10">ceras av att olika sidor i lärares kompetens har olika betydelse för olika elevgrupper.</P>
<P class="p134 ft21">Grönqvist och Vlachos konstaterar i en studie<SPAN class="ft39">24 </SPAN>att alla elever inte påverkas på samma sätt av lärarnas olika förmågor. Lärare med goda ledaregenskaper visar sig vara särskilt viktiga för svaga elever och elever med utländsk bakgrund. Lärares ledaregenskaper verkar däremot vara betydelselösa för högpresterande elever. Det omvän- da mönstret gäller lärarnas kognitiva förmåga. Högpresterande elever presterar bättre när de har en lärare med hög kognitiv förmåga medan svagare elevers prestationer faktiskt försämras av sådana lärare. Sammantaget visar resultaten enligt forskarna att ”en typ av lärare inte passar alla elever utan att matchningen mellan lärare och elev är väldigt viktig.” En annan möjlig slutsats är att lärare med en bred repertoar har bättre förutsättningar att klara sitt uppdrag än en lärare med en snäv repertoar.</P>
<P class="p373 ft12">Skolverkets analys av NU03</P>
<P class="p90 ft9">I ytterligare en rapport<SPAN class="ft64">25 </SPAN>från 2006 redovisar Skolverket en för- djupad utvärdering av betydelsen av grundskolelärares kompetens för elevernas lärandemiljö och resultat. Studien, som baseras på data från den nationella utvärderingen av grundskolans årskurs 9 (NU03), utgår bland annat från mått på elevers uppfattning av vad som karaktäriserar en bra lärare, lärares bedömning av sin egen metodiska och didaktiska kompetens samt lärares upplevelse av om det är roligt att undervisa i ämnet. Utifrån detta görs olika analyser av hur dessa faktorer samvarierar.</P>
<P class="p91 ft10">Utvärderingen identifierar tre förhållanden eller faktorer hos lärarna som har betydelse för elevernas uppfattning om kvaliteteten i den undervisning de får, för deras lärandemiljö och i vissa avse- enden för deras prestationer – lärarnas utbildning, lärarnas självtillit och trygghet i sin yrkesroll samt den demografiska sammansätt- ningen av lärarkåren.</P>
<P class="p374 ft57"><SPAN class="ft42">24</SPAN><SPAN class="ft56">Grönqvist, Eric och Jonas Vlachos (2008) </SPAN><SPAN class="ft63">Hur lärares förmågor påverkar elevers studie- resultat. </SPAN>IFAU 2008:25.</P>
<P class="p155 ft40"><SPAN class="ft42">25</SPAN><SPAN class="ft55">Skolverket (2006) </SPAN>Lusten och möjligheten. Om lärares betydelse, arbetssituation och förut- sättningar. <SPAN class="ft36">Rapport 282.</SPAN></P>
<P class="p246 ft14">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33093x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="l1I1IIIlIIlII1lI11lIl1llI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p375 ft10">Lärarutbildningen i kombination med utbildning i undervis- ningsämnet<SPAN class="ft23">26 </SPAN>samvarierar enligt resultaten med elevernas beskriv- ning av bra lärare. Denna samvariation gäller dock inte för de lägst presterande eleverna. Lärarnas utbildning är således inte den enda faktor som har betydelse för att läraren ska nå alla elever. Både elever med goda studieresultat och elever med svaga resultat bedö- mer att lärare med hög tillit till sin didaktiska och metodiska kom- petens och lärare som upplever det som roligt att undervisa är bra lärare.</P>
<P class="p35 ft13">Vad gäller resultat<SPAN class="ft65">27 </SPAN>visar studien att lärarutbildning <SPAN class="ft38">och </SPAN>utbild- ning i undervisningsämnet, inställningen att det är roligt att un- dervisa i ämnet samt uppmärksamhet på styrdokumentens mål att uppnå<SPAN class="ft65">28</SPAN>, samvarierar positivt med såväl elevernas ämnesbetyg som kunskapsresultat. Sambanden ser dock olika ut för svenska, engelska och matematik. Eleverna når exempelvis bättre resultat för de lärare som har lärarutbildning <SPAN class="ft38">och </SPAN>utbildning i undervisnings- ämnet i svenska och engelska. Någon sådan samvariation finns dock inte för matematik, vilket enligt författarna kan ha olika för- klaringar. Matematik är det ämne där eleverna byter lärare oftast och där det förekommer få lärarledda genomgångar och diskussio- ner. Det är också det ämne där eleverna är minst motiverade och undervisningen ofta är traditionell.</P>
<P class="p376 ft10">Att lärarutbildning tillsammans med utbildning i undervisnings- ämnet är en viktig, men inte tillräcklig, förutsättning för en god lärandemiljö och goda resultat för alla elever ger enligt författarna kunskap om möjliga förbättringsinsatser. Studien pekar slutligen på vikten av att sträva efter en ålders- och könsblandad sammansätt- ning av lärare på en skola.</P>
<P class="p77 ft12"><SPAN class="ft12">5.1.3</SPAN><SPAN class="ft47">Bedömningar</SPAN></P>
<P class="p22 ft22">Steget från att ändra en lärarutbildning till att det ska gå att avläsa effekter i skolans praktik eller på elevernas studieresultat och sko- lans måluppfyllelse är långt. Om man med stöd av ovanstående forskning och utvärdering antar att flertalet av de vidtagna åtgär-</P>
<P class="p377 ft57"><SPAN class="ft42">26</SPAN><SPAN class="ft62">Det går inte att särskilja effekter av lärarutbildningens effekter och utbildningen i under- visningsämnet från varandra i denna studie.</SPAN></P>
<P class="p152 ft57"><SPAN class="ft42">27</SPAN><SPAN class="ft62">Studien mäter endast resultat i svenska, engelska och matematik. Resultat från nationella prov och slutbetyg har använts som prestationsmått.</SPAN></P>
<P class="p345 ft36"><SPAN class="ft42">28</SPAN><SPAN class="ft45">Studien genomfördes i förhållande till Lpo94 och de reviderade kursplanerna från 2002.</SPAN></P>
<P class="p257 ft14">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33094x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="I111IIlIll111llI1lIllIl1l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p126 ft10">derna på sikt kan få en positiv effekt på elevers lärande och studie- resultat blir det intressant att bedöma i vilket takt förändringarna når tillräckligt stora delar av lärarkåren. I vilken utsträckning åtgär- derna faktiskt har förutsättningar att bidra till sådana positiva effekter måste naturligtvis också vägas in.</P>
<P class="p92 ft10">Det ligger i sakens natur att det tar lång tid innan effekter av en ny lärarutbildning är möjliga att avläsa i skolans vardag. Forskning visar dessutom att nyutexaminerade lärare har svårt att påverka undervisningen på en skola<SPAN class="ft23">29</SPAN>. Nya idéer möts gärna med ”så där gör vi inte här”. En ny lärarutbildning kan till följd av detta inte ensamt förväntas få snabbt genomslag i skolan. Under en ganska lång period framöver är det därför den tidigare lärarutbildningen som kommer att ha starkast genomslag.</P>
<P class="p242 ft11">Vad säger statistiken?</P>
<P class="p90 ft13">Av de lärare som började den nya lärarutbildningen hösten 2011 kommer de första att examineras med grundlärarexamen sommaren 2015 och de första med ämneslärarexamen vid årsskiftet 2015/16<SPAN class="ft65">30</SPAN>. Från denna tidpunkt kommer sedan lärare med den nya utbild- ningen successivt att anställas i skolan. Även om långt ifrån alla lä- rare arbetar i skolan i 40 år, är andelen av de lärare som byts ut varje år liten. Med nuvarande nybörjartal och examensfrekvens vid lärar- utbildningen bör uppskattningsvis drygt 3 procent av lärarkåren varje år ersättas med nyutexaminerade lärare från den nya lärar- utbildningen under kommande år<SPAN class="ft65">31</SPAN>. Det bör således ta cirka tio år från läsåret 2015/16 innan 30 procent av de verksamma lärarna har genomgått den nya lärarutbildningen. Det måste anses vara en tillräckligt stor andel för att förändringar i lärarutbildningen ska kunna få genomslag i skolans verksamhet.</P>
<P class="p378 ft10">Samtidigt visar Högskoleverkets prognoser från hösten 2012 att den totala efterfrågan på lärare för förskoleklassen och grund- skolans tidigare år beräknas överstiga den samlade tillgången på lärare med inriktning mot dessa åldrar fram till 2025. Även för</P>
<P class="p368 ft63"><SPAN class="ft42">29</SPAN><SPAN class="ft56">Aspfors, Jessica (2012) </SPAN>Induction Practices. Experiences of Newly Qualified Teachers. <SPAN class="ft57">Åbo Akademi University.</SPAN></P>
<P class="p136 ft57"><SPAN class="ft42">30</SPAN><SPAN class="ft56">Detta gäller lärare som fått hela sin utbildning i den nya lärarutbildningen. Det kommer finnas lärare som börjat på den gamla utbildningen och sneddat över och därför fått ut examen enligt den nya modellen tidigare.</SPAN></P>
<P class="p155 ft36"><SPAN class="ft42">31</SPAN><SPAN class="ft55">Beräknat utifrån Högskoleverkets statistik över förväntat antal nyutexaminerade lärare i förhållande till behovet av lärare.</SPAN></P>
<P class="p246 ft14">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33095x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lI1l1IlIII11Il1lll1llllI1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p163 ft10">ämneslärare kommer efterfrågan att överstiga tillgången på lärare. Bakom denna bild döljer sig ett varierande överskott och under- skott beroende på ämnesinriktning. Det är till exempel brist på arbetssökande med ämneskompetens i matematik och naturveten- skap, medan tillgången är god på lärare med inriktning mot historia och samhällskunskap.</P>
<P class="p164 ft11">Förändringarna i examensbeskrivningarna måste få genomslag</P>
<P class="p79 ft13">En förutsättning för att det ska ha någon betydelse att en till- räckligt stor andel av lärarna har genomgått den nya lärarutbild- ningen är att förändringarna av examensbeskrivningarna får genom- slag i lärarutbildningen och att de får de effekter som förväntats. Vissa förändringar bör få snabbare genomslag än andra. Det gäller till exempel att en ämneslärare ska ha en viss ökad mängd ämnes- studier i sin examen. En sådan förändring kan antas bli genomförd för den första kullen lärarstudenter på den nya utbildningen. Det styrs effektivt genom examensbeskrivningen. Att ämnesstudierna ska ha en tydlig ämnesdidaktisk prägel är mer subtilt och inte lika enkelt att styra. Det blir därför väsentligt svårare att söka förutse eller ens spekulera om när effekterna av en sådan intention ska kunna avläsas i skolans verksamhet och ytterst på elevernas studie- resultat.</P>
<P class="p338 ft13">För att förändringarna i den nya lärarutbildningen verkligen ska få genomslag i undervisningen, inte minst vad gäller ambitionen om fördjupad ämnesdidaktik, är det av betydelse att lärarutbildningen utvecklas även i vissa andra avseenden. Högskoleverkets utvärde- ring av lärarutbildningen från 2008<SPAN class="ft65">32 </SPAN>lyfte exempelvis fram bristen på integration mellan lärarutbildningens olika delar som ett av den dåvarande lärarutbildningens främsta problem. Enligt vad utred- ningen har erfarit finns en del som pekar på att detta inte påtagligt har förändrats med den nya lärarutbildningen. Det fanns då, och finns i dag, en stark förväntan från såväl statsmaktens som från de studerandes sida om att utbildningens olika delar, dvs. det allmänna utbildningsområdet (AUO), ämnesstudierna och den verksamhets- förlagda delen (VFU), ska integreras så långt som möjligt så att ut- bildningen uppfattas som en helhet.</P>
<P class="p21 ft40"><SPAN class="ft35">32 </SPAN><SPAN class="ft36">Högskoleverket (2008) </SPAN>Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen. <SPAN class="ft36">Rapport 2008:8 R.</SPAN></P>
<P class="p257 ft14">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33096x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lIIIlIl11l11Il1Il1III1I1l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p248 ft9">Regeringens initiativ med en försöksverksamhet med särskilda s.k. handledningsskolor för den verksamhetsförlagda utbildnings- delen inom lärarutbildningen<SPAN class="ft64">33 </SPAN>syftar till att säkerställa kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen, bland annat genom att utveckla kontakterna mellan lärosätet och handledningsskolan. En sådan skola bör enligt regeringen vara en skola med en hög andel lärarstudenter och handledare i förhållande till antalet elever och lärare på skolan, för att höja kvaliteten på denna del av lärarutbild- ningen. Försöksverksamheten ska påbörjas under 2013 och pågå i fem år för att därefter utvärderas. För denna har 40 miljoner kronor anslagits för 2013. Utredningen konstaterar att försöks- verksamheten med s.k. handledningsskolor är intressant. Det tar dock tid innan den som regeringen förväntar kan få effekter på VFU:n och stärka kopplingen mellan lärosäte och handlednings- skola inom hela lärarutbildningen. Det vore därför önskvärt att försöket följdes upp och utvärderades redan från början, så att erfarenheter successivt kan tillgodogöras även i andra lärarutbild- ningar.</P>
<P class="p178 ft9">Ett ytterligare problem som Högskoleverket uppmärksammade i sin utvärdering var lärarutbildningens bristande vetenskapliga för- ankring. Antalet disputerade som var knutna till lärarutbildningen var till exempel påfallande lågt när Högskoleverket genomförde sin utvärdering och de fanns huvudsakligen inom utbildningens inrikt- ningar och specialiseringar. Högskoleverkets rapport utmynnade i bedömningen att en kraftfull satsning på att öka den vetenskapliga kompetensen inom lärarutbildningen är nödvändig.</P>
<P class="p41 ft10">Frågan om den vetenskapliga förankringen var ett av de områ- den som Högskoleverket granskade noga inför besluten om nya examenstillstånd i samband med att de nya lärarutbildningarna in- fördes. Det var bland annat därför vissa lärosäten inte fick exa- menstillstånd i första omgångens prövningar. De allra flesta har nu stärkt tillgången på kvalificerad personal. Trots detta menar bland annat forskare med förankring i lärarutbildningen, som utredning- en haft kontakt med, att den vetenskapliga förankringen fortfa- rande är svag och kan utvecklas.</P>
<P class="p40 ft21">Sedan 2008 har dessutom flera satsningar gjorts på forskarskolor för att yrkesverksamma lärare och förskollärare ska ges möjlighet att gå utbildning på forskarnivå med bibehållen lön. Åtgärden ska</P>
<P class="p379 ft40"><SPAN class="ft35">33 </SPAN><SPAN class="ft36">Prop. 2012/13:1 </SPAN>Budgetpropositionen för 2013<SPAN class="ft36">.</SPAN></P>
<P class="p252 ft14">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<TABLE id="I11lIIlI1l11lI11l1I1Illll" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p86 ft13">ses som en satsning både på nya karriärvägar inom lärar- och förskolläraryrket och för ökad kvalitet i skolan och förskolan. Som en följd av att anställda på skolor eller förskolor gavs möjlighet att uppnå licentiatexamen förväntades antalet forskarutbildade lärare och förskollärare öka liksom möjligheterna att anställa lektorer i skolan. Regeringen avser att från och med 2013 avsätta 15 miljoner kronor årligen för forskarskolor för lärare och förskollärare.</P>
<P class="p167 ft11">Sammantaget</P>
<P class="p380 ft13">Även om forskningen och utvärderingen inte är helt entydig ger den sammantaget stöd för att det är viktigt att lärare har lärarut- bildning och relevanta ämneskunskaper för den undervisning de bedriver samt att de har goda pedagogiska och didaktiska kunska- per. Reformens inriktning på att stärka lärares kompetens har således med sitt fokus på ämneskunskaper och ämnesdidaktik stöd i forskning och utvärdering. Det bör dock uppmärksammas att forskningen visar att det finns vad man kan kalla för en ”bryt- punkt” vid vilken mer ämneskunskaper hos en lärare inte leder till ett förbättrat lärande hos eleverna. Ansvariga på kommunal nivå har också understrukit betydelsen av att lärare utvecklas i sin generella lärarkompetens, snarare än att de får ännu mer ämneskompetens.</P>
<P class="p45 ft9">Det kommer att ta avsevärd tid innan den nya lärarutbildningen kan få genomslag i skolans dagliga verksamhet, dvs. påverka kvali- teten på undervisningen i klassrummet. Utredningen konstaterar att det är först i mitten på <NOBR>2020-talet</NOBR> som en så stor andel av lärarna i grundskolan kommer att ha fått sin utbildning i den nya lärar- utbildningen att det kan vara rimligt att förvänta sig att det ska kunna ge effekt på studieresultaten. Effekterna kommer dock försvagas av att det kommer att råda brist på lärare under hela den överblickbara perioden. Frågan om dimensioneringen av lärar- utbildningen är således central för reformens genomslag.</P>
<P class="p381 ft22">Att en tillräcklig andel av lärarna som undervisar i grundskolan och motsvarande skolformer har gått den nya lärarutbildningen är emellertid ingen garanti för att elevernas studieresultat förbättras. Det förutsätter därutöver att de förändringar som genomförs fak- tiskt påverkar lärares kompetens på ett sätt som bidrar till utveck- ling av skolans resultat och måluppfyllelse och att förändringarna genomförs på ett sätt som får genomslag skolans verksamhet. Här kan vi konstatera att uppfattningarna går isär. Till exempel finns</P>
<P class="p382 ft14">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33098x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="l1Il1l11I1I1l1I1l11I1l1Il" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p49 ft10">uppfattningen att förutsättningarna för att utveckla de ämnesdidak- tiska inslagen i lärarutbildningen motverkas av det sätt som univer- sitet och högskolor organiserar utbildningarna.</P>
<P class="p383 ft21">Utredningen konstaterar också att det, utöver de strukturella för- ändringar som genomförts i lärarutbildningen, finns kvalitativa aspekter av utbildningen där det, trots åtgärder från regeringens si- da, finns ytterligare behov av utveckling. Det gäller bland annat lärarutbildningens vetenskapliga förankring och kopplingen mellan den teoretiska och den verksamhetsförlagda utbildningen samt, enligt vad vi har erfarit, att lärarutbildningen har en svag förankring i skolans styrdokument. Detta är faktorer som bör kunna ingå i de uppföljningar och utvärderingar av utbildningens kvalitet som nu- mera ska genomföras av Universitetskanslersämbetet (UK), den myndighet som också har i uppdrag att utfärda examenstillstånd. Någon sådan utvärdering har av naturliga skäl ännu inte genom- förts för den nya lärarutbildningen.</P>
<P class="p384 ft10">Ytterligare en kvalitativ faktor som enligt vår bedömning kan motverka eller fördröja genomslaget för den nya lärarutbildningen har att göra med om utbildningen förmår att attrahera studenter som har de bästa förutsättningarna för uppgiften. Det bör i sam- manhanget nämnas att Skolverket sedan 2010 har regeringens uppdrag<SPAN class="ft23">34 </SPAN>att i samarbete med Universitets- och högskolerådet, fram till 1 januari 2013 Högskoleverket, genomföra en informa- tionskampanj om de nya lärar- och förskollärarutbildningarna. Även om det finns vissa problem kopplat till rekryteringen av lärarstudenter är det positivt att merparten av de studerande tas emot på sitt förstahandsval.</P>
<P class="p385 ft33"><SPAN class="ft33">5.2</SPAN><SPAN class="ft34">Återinförande av en speciallärarutbildning</SPAN></P>
<P class="p244 ft12"><SPAN class="ft12">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft47">Beslutade och genomförda åtgärder</SPAN></P>
<P class="p51 ft22">Redan i budgetpropositionen för 2007<SPAN class="ft86">35 </SPAN>konstaterade regeringen att kunskaper om barns språkutveckling, om effektiva metoder för att stimulera barns <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivförmåga tidigt och om olika former av stöd till barn med <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivsvårigheter måste</P>
<P class="p179 ft57"><SPAN class="ft42">34</SPAN><SPAN class="ft62">U2010/7661/S och U2012/6128/S.</SPAN></P>
<P class="p251 ft40"><SPAN class="ft42">35</SPAN><SPAN class="ft45">Prop. 2006/07:1 </SPAN>Budgetproposition för 2007<SPAN class="ft36">.</SPAN></P>
<P class="p252 ft14">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B33099x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="ll1I1Il1Il1llllIlIIIlllII" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p86 ft10">prioriteras i skolan. Regeringen menade att skolorna har behov av speciallärare som har möjlighet att även arbeta enskilt med elever i behov av särskilt stöd. Tidig upptäckt och tidiga åtgärder ökar enligt regeringen möjligheterna att förebygga svårigheter i andra ämnen. Regeringen aviserade därför sin ambition att ge förutsätt- ningar för speciallärar- och specialpedagogutbildningen att bättre tillgodose behoven i skolan.</P>
<P class="p35 ft13">Mot denna bakgrund beslutade regeringen i juni 2007 att ge nio universitet och högskolor i uppdrag att under 2008 starta en spe- ciallärarutbildning på avancerad nivå. Enligt examensbeskrivning- en<SPAN class="ft65">36 </SPAN>kom examen att bland annat omfatta fördjupade kunskaper om elevers lärande, språk- och matematikutveckling. Enligt propositio- nen <SPAN class="ft38">Bäst i klassen – en ny lärarutbildning </SPAN>(prop. 2009/10:89) behövs utbildningen för att lärare med utgångspunkt i vetenskap och be- prövad erfarenhet ska kunna stödja elever som behöver utveckla och förbättra sina grundläggande kunskaper.</P>
<P class="p45 ft9">I samma proposition konstaterar regeringen att speciallärar- utbildningens inriktningar inte var tillräckliga för att kunna möta alla elever i skolväsendet. Regeringen konstaterade att det saknades specialiseringar mot särskolans respektive specialskolans behov, vilket innebar att det var osäkert om lärare fick de kunskaper som behövs om elevernas olika funktionsnedsättningar. Regeringen be- dömde därför att speciallärarexamen borde utökas med specialise- ringar mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning samt utvecklingsstörning. I dag ingår även dessa inriktningar i ovan nämnda examensbeskrivning. Speciallärare med inriktning mot specifika funktionsnedsättningar kan arbeta i alla typer av skolor där elever med funktionsnedsättning finns.</P>
<P class="p131 ft12"><SPAN class="ft12">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft47">Bedömningar</SPAN></P>
<P class="p34 ft10">Regeringens syfte med att införa en speciallärarutbildning parallellt med den befintliga specialpedagogutbildningen är, vad utredningen förstår, att återetablera en yrkesgrupp i skolan som mer konkret arbetar med elever med funktionsnedsättning och elever i behov av särskilt stöd av annan anledning.</P>
<P class="p35 ft21">Högskoleverket har samtidigt haft regeringens uppdrag att ut- reda behovet av en särskild specialpedagogexamen och behovet av</P>
<P class="p10 ft36"><SPAN class="ft35">36 </SPAN>Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2.</P>
<P class="p386 ft14">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330100x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="ll1l1lIII1I1ll1I111IIlIlI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p312 ft9">specialpedagoger. I sin rapport<SPAN class="ft64">37 </SPAN>till regeringen menade Högskole- verket att specialpedagogexamen bör avskaffas och att ytterligare en inriktning mot pedagogiskt arbete bör erbjudas inom special- lärarexamen. Verket menade att kraven i examensbeskrivningen för specialpedagogexamen är alltför snarlika kraven för speciallärar- examen, som i dag har sex olika inriktningar. För att det ska vara möjligt att avveckla specialpedagogexamen föreslogs en ny inrikt- ning vid speciallärarutbildningen, bland annat för att ge verktyg för att arbeta med förskolebarn och elever med koncentrations- svårigheter. Regeringen planerar i dagsläget inga förändringar med anledning av rapportens förslag.</P>
<P class="p178 ft9">Det finns skillnader mellan dagens specialpedagogutbildning och speciallärarutbildning. En sådan är att studenten inom special- lärarutbildningen väljer en specialisering samt att för specialisering mot språk,- skriv,- och läsutveckling ställs krav på examen med äm- nesstudier i svenska eller inom området språk,- skriv,- och läsut- veckling och att det för specialisering mot matematikutveckling ställs krav på examen med ämnesstudier i matematik eller inom kunskapsområdet matematikutveckling. För övriga inriktningar respektive för specialpedagogutbildningen krävs endast avlagd lärarexamen (inkl. förskollärarexamen).</P>
<P class="p40 ft13">Både speciallärarutbildningen och specialpedagogutbildningen omfattar 90 högskolepoäng på avancerad nivå. Det innebär att det handlar om ett och ett halvt års studier på heltid eller tre års studier på halvtid. Av tabell 5.1 framgår att antalet programnybörjare på utbildningarna till speciallärare och specialpedagog sammantaget har ökat sedan 2006/07, efter en dipp under 2007/08. Dippen kan ha att göra med att vissa har avvaktat den nya utbildningen.</P>
<P class="p41 ft13">Det syns än så länge ingen effekt av det ökade antalet program- nybörjare på antalet examinerade speciallärare och specialpedago- ger. Tvärtom var antalet examinerade speciallärare och specialpeda- goger lägre 2010/11 än 2006/07. Antalet bör dock stiga när det högre antalet programnybörjare slår igenom.</P>
<P class="p41 ft21">Enligt Högskoleverket finns i dag cirka 13 100 förvärvsarbetan- de personer med speciallärar- eller specialpedagogutbildning. Efter- som över 80 procent av dessa är 50 år eller äldre – en konsekvens av att medianåldern för nyutexaminerade speciallärare/specialpeda- goger är 40 år – kommer många av dessa att gå i pension under de</P>
<P class="p28 ft40"><SPAN class="ft35">37 </SPAN><SPAN class="ft36">Högskoleverket (2012) </SPAN>Behovet av en särskild specialpedagogexamen och specialpedagogisk kompetens i den svenska skolan. <SPAN class="ft36">2012:11 R.</SPAN></P>
<P class="p246 ft14">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="II1lIlllI111IIIIlllII1111" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"></TABLE>
<P class="p387 ft10">närmaste åren. Med nuvarande rekrytering till utbildningen och examination beräknas den rådande obalansen mellan rekryterings- behov och antal examinerade inte att jämnas ut förrän i början av <NOBR>2020-talet.</NOBR> Bristen på speciallärare och specialpedagoger beräknas kvarstå fram till 2030.</P>
<P class="p388 ft103"></P>
<P class="p389 ft105"><SPAN class="ft104">Källa: </SPAN>Högskoleverkets årsrapport 2012 (Rapport 2012:10 R) och Sveriges officiella statistiska meddelanden UF 20 SM 1202.</P>
<P class="p390 ft36">1) Endast program enligt 2007 års examensordning.</P>
<P class="p391 ft9">Det är uppenbart att ett stort hinder för att återinförandet av speciallärarutbildning ska leda till förbättrade studieresultat och ökad måluppfyllelse är den samlade bristen på specialpedagogisk kompetens. På kort sikt är det därför viktigt att skolan överhuvud- taget får tillgång till lärare med specialpedagogisk kompetens, oberoende av om dessa är speciallärare eller specialpedagoger.</P>
<P class="p392 ft9">Införandet av en speciallärarutbildning bör samtidigt leda till att allt fler lärare med specialpedagogisk examen utöver specialpeda- gogisk kompetens också kommer att ha rätt grundutbildning för den undervisning de ska bedriva. Det bör kunna bidra till förbätt- rade studieresultat. Effekterna av detta är självklart mycket viktig för den enskilda eleven. Om det kan leda till förbättrade studie- resultat som de mäts på nationell nivå är svårt att säga. Det handlar i så fall om en effekt på mycket lång sikt.</P>
<P class="p392 ft21">En förutsättning för att en sådan effekt ska uppstå är också att återinförandet av speciallärarutbildningen inte leder till en återgång till traditionella sätt att undervisa elever med funktionsnedsättning eller i behov av särskilt stöd, med i onödan särskiljande lösningar. Forskningen är mycket tydlig på att elever med sådana särlösningar ofta inte får de utmaningar de behöver, och därför inte ges möjlig- het att nå så långt som de faktiskt har förutsättningar att göra.</P>
<P class="p393 ft14">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IIlll11l1l1l1IlI1IlIIlI1l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p182 ft33"><SPAN class="ft33">5.3</SPAN><SPAN class="ft34">Lärarfortbildning</SPAN></P>
<P class="p226 ft12"><SPAN class="ft12">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft47">Beslutade och genomförda åtgärder</SPAN></P>
<P class="p90 ft10">Fortbildning av lärare är i första hand ett ansvar för skolhuvud- männen. När det ansetts särskilt motiverat med nationella initiativ har dock regeringen över tid tagit initiativ till olika satsningar när det ansetts särskilt motiverat. Sedan 2007 och framåt utgör Lärar- lyftet I och Lärarlyftet II kraftfulla sådana nationella initiativ.</P>
<P class="p313 ft10">I budgetpropositionen för 2007<SPAN class="ft23">38 </SPAN>aviserade regeringen en omfat- tande satsning på lärares kompetens. Satsningen, som senare kom- mit att kallas <SPAN class="ft11">Lärarlyftet I</SPAN>, pågick under åren 2007 till och med 2011. Under perioden avsattes drygt 5 miljarder kronor för att ge verksamma lärare möjlighet att förstärka sin ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens.</P>
<P class="p315 ft9">Målgruppen för Lärarlyftet I var lärare som hade en lärarexamen och som med skolhuvudmännens godkännande fick studera på uni- versitet eller högskola med en ersättning motsvarande 80 procent av sin lön. Genom ett särskilt statsbidrag ersatte staten genom Skolverket skolhuvudmannen för den större delen av lärarens löne- kostnad under tiden då läraren studerade. I Skolverkets uppdrag<SPAN class="ft64">39 </SPAN>har även ingått att upphandla särskilda fortbildningskurser av uni- versitet och högskolor.</P>
<P class="p42 ft9">Som en fortsättning på Lärarlyftet I har regeringen initierat <SPAN class="ft68">Lärarlyftet II</SPAN>, som syftar till att alla elever ska få sin undervisning av behöriga lärare, dvs. av lärare som har såväl tillräckliga ämnes- kunskaper som god ämnesdidaktisk kompetens för den nivå och det ämne läraren undervisar i. Satsningen riktar sig enbart till lärare med lärarexamen som är anställda hos en huvudman, men som un- dervisar i ett ämne utan att ännu ha rätt utbildning för detta. Sats- ningen riktar sig även till fritidspedagoger för att ge dem behörig- het i ett eller två praktiska eller estetiska ämnen i årskurserna <NOBR>1–6</NOBR> i grundskolan eller sameskolan. Lärarlyftet II planeras pågå 2012– 2015. För 2012 beräknade regeringen 132 miljoner kronor för sats- ningen.<SPAN class="ft64">40</SPAN></P>
<P class="p394 ft63"><SPAN class="ft42">38</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 2006/07:1 </SPAN>Budgetproposition för 2007<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p160 ft57"><SPAN class="ft42">39</SPAN><SPAN class="ft62">U2007/3168/S</SPAN></P>
<P class="p245 ft36"><SPAN class="ft42">40</SPAN><SPAN class="ft55">Prop. 2011/12:1 </SPAN><SPAN class="ft40">Budgetproposition för 2012 </SPAN>samt Förordning (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare.</P>
<P class="p246 ft14">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="l1l1ll1111I11lIIIl11l111l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p395 ft22">Regeringen gav i oktober 2011 Skolverket i uppdrag<SPAN class="ft86">41 </SPAN>att svara för genomförandet av Lärarlyftet II. I februari 2012 gav regeringen Skolverket ett tilläggsuppdrag<SPAN class="ft86">42 </SPAN>inom ramen för Lärarlyftet II, att skapa möjligheter för lärare och förskollärare att genom utbildning få en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstör- ning. Syftet med utbildningen är att andelen lärare med legitima- tion och behörighet ska öka inom grundsärskolan, gymnasiesär- skolan respektive inom särskild utbildning för vuxna.</P>
<P class="p396 ft12">Utvärderingar av satsningarna på fortbildning</P>
<P class="p22 ft13">Utvärderingar av Lärarlyftet I visar sammantaget att lärare som del- tagit i satsningen har värderat den högt. Enligt lärarna fyller denna typ av satsning ett tomrum. Lärarlyftet I uppges ha lett till, eller förväntas leda till, förnyade arbetssätt. Fortbildningen har bidragit till att lärarna känner sig säkrare i sin roll, tryggare i sitt uppdrag och tydligare vetenskapligt förankrade. Lärarna upplever också att de har fått en ämnesfördjupning. De sätter vidare stort värde på ut- bytet med andra lärare. Lärarlyftet I har också enligt Skolverket inneburit att nya disciplinöverskridande och mer praktiknära kur- ser tagit form på högskolor och universitet samt att det uppstått nya kontaktytor mellan skolhuvudmän och lärosäten.<SPAN class="ft65">43</SPAN></P>
<P class="p397 ft13">Av Skolverkets undersökning<SPAN class="ft65">44 </SPAN>av myndighetens upphandlade kurser höstterminen 2008 och vårterminen 2009 framgår bland annat att 75 procent av de lärarna ansåg att den kurs de gått i hög eller mycket hög grad<SPAN class="ft65">45 </SPAN>gett dem ökade ämneskunskaper samt att 66 procent av lärarna ansåg att den kurs de gått i hög eller i mycket hög utsträckning gett dem ökade ämnesdidaktisk kompetens. En- ligt Skolverket var kursernas styrkor bland annat att de förändrade och påverkade lärarnas framtida undervisning och val av arbetssätt samt fördjupade både ämneskunskaper och ämnesdidaktiska kuns- kaper. Som svagheter lyfte Skolverket fram de generella kompeten- ser som inte fått den plats i kursinnehållet på det sätt som var avsikten (särskilt gällde det bedömning och betygssättning) samt</P>
<P class="p398 ft63"><SPAN class="ft42">41</SPAN><SPAN class="ft62">U2011/5531/S </SPAN>Uppdrag till Statens skolverk att svara för Lärarlyftet II<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p158 ft63"><SPAN class="ft42">42</SPAN><SPAN class="ft62">U2012/1181/S </SPAN>Tilläggsuppdrag om speciallärarutbildning inom Lärarlyftet II.</P>
<P class="p152 ft63"><SPAN class="ft42">43</SPAN><SPAN class="ft62">Skolverket (2011) </SPAN>Lägesbedömning 2011 Del 2 – Bedömningar och slutsatser. <SPAN class="ft57">Rapport nr 364</SPAN>.</P>
<P class="p152 ft63"><SPAN class="ft42">44</SPAN><SPAN class="ft62">Skolverkets promemoria </SPAN><NOBR><SPAN class="ft57">2010-09-29</SPAN></NOBR><SPAN class="ft57"> </SPAN>Utvärdering av Skolverkets köpta kurser inom lärarfortbildningen, ht 2008 och vt 2009<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p256 ft36"><SPAN class="ft42">45</SPAN><SPAN class="ft45">På en femgradig skala.</SPAN></P>
<P class="p386 ft14">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IIIlIlI1lI111ll1IlII1IlI1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p126 ft10">att många lärares möjligheter att delta begränsades av att det var svårt att praktiskt lösa deras arbetssituation. Den bild som Skolver- kets uppföljning ger sammanfaller i stort med den som framkom- mer när Skolverket sammanställt lärosätenas egna kursutvärde- ringar<SPAN class="ft23">46</SPAN>.</P>
<P class="p41 ft13">Även Westlund<SPAN class="ft65">47 </SPAN>redovisar hösten 2012 att lärarna är mycket positiva till kurserna, som bidragit till att de känner sig engagerade, gladare och tryggare när de undervisar. De tycker sig enligt studien vara mer elevcentrerade och flexibla utifrån varje elevs behov samt uppger att de är mer målmedvetna, evidensbaserade och tydliga när det gäller att arbeta mot målen för undervisningen. Lärarna har enligt utvärderingen varit mycket drivande när det gäller sitt deltagande i Lärarlyftet I. Deltagandet har styrts mer av individu- ella behov än av organisationens behov av kompetens. Det senare har enligt utvärderingen inneburit att det i vissa fall varit svårt att sprida nyvunna kunskaper och erfarenheter till kollegor.</P>
<P class="p399 ft10">Ingen av de uppföljningar och utvärderingar som genomförts hittills visar vilka kortsiktiga och långsiktiga effekter satsningen har haft på elevernas studieresultat och måluppfyllelse. Det är för tidigt att redan nu göra denna slags bedömningar. Att särskilja effekterna av Lärarlyftet I från andra åtgärder inom det samlade reform- programmet låter sig dessutom knappast göra.</P>
<P class="p41 ft13">Statskontoret<SPAN class="ft65">48 </SPAN>menade dock i en utvärdering från maj 2010 att det riktade statsbidraget fyllt sitt syfte genom att lärarna i utvärde- ringen ansåg att fortbildningen gett dem nya kunskaper och ändrat deras undervisning på ett sätt som hjälpte eleverna att nå bättre resultat och att de deltagande lärarnas rektorer bedömde att lärarna blivit bättre på att undervisa, att de deltog mer aktivt i utvecklings- arbetet på skolan och att de visade större självförtroende och arbetsglädje efter avslutad fortbildning. Satsningen hade således enligt Statskontoret lett till både mer och en annan typ av fort- bildning än vad som annars hade kommit till stånd. Det gick dock inte gick att säga något om satsningens slutliga effekt på elevernas måluppfyllelse. Såväl deltagagande lärare som rektorer och skol- huvudmän bedömde i utvärderingen att satsningens inriktning på</P>
<P class="p400 ft63"><SPAN class="ft42">46</SPAN><SPAN class="ft62">Skolverket promemoria </SPAN><NOBR><SPAN class="ft57">2020-05-18</SPAN></NOBR><SPAN class="ft57"> </SPAN>Rapport om lärosätenas utvärderingar<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p136 ft63"><SPAN class="ft42">47</SPAN><SPAN class="ft56">Westlund, Ingrid (2012) </SPAN>Lärarlyftet. En utvärdering av upplevda effekter och processer i samband med lärares deltagande i Lärarfortbildningssatsningen inom Lärarlyftet. <SPAN class="ft57">Linköpings universitet.</SPAN></P>
<P class="p245 ft40"><SPAN class="ft42">48</SPAN><SPAN class="ft55">Statskontoret dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft36">2008/23-5</SPAN></NOBR><SPAN class="ft36"> </SPAN>Ett lyft för den som vill. Utvärdering av den statliga satsningen på fortbildning av lärare.</P>
<P class="p246 ft14">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<TABLE id="III1Ill1l1I1I11lIlllllllI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p324 ft13">ämnesteori och ämnesdidaktik och de erbjudna kurserna i hög grad varit relevanta i förhållande till behoven. Lärarna bedömde också att fortbildningen hållit en hög kvalitet. En majoritet av de deltagande lärarna hade studerat svenska, matematik eller specialpedagogik.</P>
<P class="p104 ft10">Statskontoret konstaterar dock att det inte var elevernas mål- uppfyllelse som var utgångspunkten för huvudmännens priorite- ringar av vilka lärare som skulle delta. I stället har det varit de en- skilda lärarnas intresse avgörande för vilka lärare som deltog i sats- ningen. Enligt Westlund är högre måluppfyllelse något som huvud- män och lärare nämner i begränsad utsträckning i samband med Lärarlyftet I. Det finns därför enligt Westlund anledning att vid kommande satsningar explicit poängtera att syftet med utbild- ningarna inte endast är tänkt att vara individuellt buren utan också vara en förmån för hela organisationen.</P>
<P class="p105 ft10">Westlund menar också att fortbildningen i högre grad blivit en fråga för hela skolorganisationen i de fall politikerna tydligt mar- kerat vikten av att lärare deltar samt budgeterat medel för utbild- ningen. Offensiva rektorer har enligt utvärderingen varit en förut- sättning för att hela fortbildningsutrymmet, och därmed tilldelade resurser, kunnat utnyttjas. Huvudmannens aktivitet har även visat sig ha betydelse för att ny kompetens hos lärarna tillvaratas.</P>
<P class="p401 ft10">Det saknas än så länge utvärderingar av Lärarlyftet II.</P>
<P class="p402 ft12"><SPAN class="ft12">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft47">Bedömningar</SPAN></P>
<P class="p34 ft10">Med tanke på den tid det tar för den nya lärarutbildningen och den nya speciallärarutbildningen att få genomslag i den dagliga verk- samheten i skolan, dvs. att påverka skolans praktik, är fortbildning- en av befintliga lärare betydelsefull.</P>
<P class="p125 ft11">Vad säger statistiken om behovet?</P>
<P class="p36 ft10">Av Skolverkets statistik framgår att 85 procent av de lärare som tjänstgjorde i grundskolan läsåret 2011/12 hade en pedagogisk hög- skoleexamen. Andelen varierar mellan olika ämnen.</P>
<P class="p103 ft22">Statistiken säger dock inget om i vilken utsträckning lärarna är utbildade för den skolform, den årskurs eller de ämnen de faktiskt undervisar i. För att få en bild av detta genomförde Statskontoret</P>
<P class="p403 ft14">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330106x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IIlII111l1l1IIlI1IlIIlI1I" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p39 ft9">på regeringens uppdrag<SPAN class="ft64">49 </SPAN>en kartläggning och analys av förekoms- ten av och orsakerna till att personer utan föreskriven lärarutbild- ning anställs i det offentliga skolväsendet och i fristående skolor. Av Statskontorets studie<SPAN class="ft64">50 </SPAN>kan man utläsa att hösten 2006 hade 65 procent av lärarna i grundskolan lärarexamen för den skolform och årskurs de undervisade i. Av övriga saknade hälften lärarexamen helt, medan hälften hade examen för en annan skolform/ årskurs.</P>
<P class="p42 ft13">Tar man hänsyn till vilka ämnen lärarna undervisade i ser bilden sämre ut. För årskurserna <NOBR>1–5</NOBR> bedrevs 60 procent av utbildningen av lärare med lärarexamen för skolformen/årskursen och utbildning i undervisningsämnet. Högst var andelen i svenska och lägst i de s.k. <NOBR>praktiskt-estetiska</NOBR> ämnena, moderna språk samt idrott och häl- sa. För årskurserna <NOBR>6–9</NOBR> bedrevs 42 procent av undervisningen av lärare med lärarexamen för skolformen/årskursen och utbildning i undervisningsämnet. Högst var andelen i samhällsorienterande och naturorienterande ämnen och lägst i moderna språk.</P>
<P class="p41 ft9">Lärare utan relevant utbildning var vanligare i fristående skolor än i kommunala skolor. Variationen mellan olika delar av landet var inte påtaglig. Generellt var resultaten något bättre för tillsvidare- anställda lärare än för samtliga lärare. Av studien framgår också att av de tillsvidareanställda lärare som saknade lärarexamen hade 80 procent deltagit i lärarutbildning. En majoritet av dessa hade inte mer än tio högskolepoäng kvar till en lärarexamen.</P>
<P class="p41 ft13">Sammantaget bedrevs enligt Statskontorets studie hälften av undervisningen i grundskolan av lärare som hade lärarexamen för skolformen och årskursen de undervisade i och tillräcklig utbild- ning i utbildningsämnet. Det skulle innebära att drygt 46 000 lärare i grundskolan vid denna tidpunkt antingen saknade lärarexamen eller inte hade en relevant lärarexamen för den undervisning de bedrev.</P>
<P class="p42 ft21">Läsåret 2011/12 hade det totala antalet lärare minskat med när- mare tio procent jämfört med när Statskontoret gjorde sin mätning samtidigt som andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen ökat något. Vi uppskattar mot denna bakgrund att cirka 40 000 lärare i grundskolan läsåret 2011/12 saknade lärarexamen eller inte hade en relevant lärarexamen för den undervisning de bedrev. Med utgångs- punkt i uppgifter från Statskontorets studie<SPAN class="ft39">51 </SPAN>uppskattar vi vidare</P>
<P class="p67 ft57"><SPAN class="ft42">49</SPAN><SPAN class="ft62">U2006/5719/S och U2007/326/S.</SPAN></P>
<P class="p136 ft63"><SPAN class="ft42">50</SPAN><SPAN class="ft56">Statskontoret (2007) </SPAN>Lärares utbildning och undervisning i skolan. Kartläggning och analys<SPAN class="ft57">. Rapport 2007:8.</SPAN></P>
<P class="p404 ft67"><SPAN class="ft42">51</SPAN><SPAN class="ft66">Av de 46 000 lärarna i grundskolan som enligt Statskontorets studie hösten 2006 antingen saknade lärarutbildning eller inte hade en relevant lärarexamen hade 30 procent lärarutbild-</SPAN></P>
<P class="p299 ft14">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330107x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="Il1lIIll1l1II1IIIIlIlIll1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p163 ft10">att drygt 20 000 undervisade i ämnen de saknade utbildning för. Det bör observeras att det bland dessa 20 000 lärare kan finnas lära- re som undervisade i flera ämnen de saknar relevant utbildning för. Det bör också understrykas att det här handlar om räkneexempel som anger storleksordningen på problemet, inte faktiska uppgifter om detta.</P>
<P class="p405 ft11">Deltagandet i Lärarlyftet I</P>
<P class="p380 ft13">Totalt deltog cirka 18 800 lärare i Lärarlyftet I under perioden <NOBR>2007–2011.</NOBR> Regeringens ursprungliga ambition var att 30 000 lärare skulle nås av satsningen under denna period. Ungefär hälften av deltagarna läste de kurser Skolverket upphandlat, och ungefär hälf- ten tog del av det reguljära utbudet. Av det totala antalet deltagan- de lärare undervisade cirka 12 200 i grundskolan. I snitt läste varje lärare 25 högskolepoäng. Specialpedagogik var det mest efter- frågade ämnesområdet, följt av matematik och svenska.</P>
<P class="p23 ft10">Cirka 15 procent av de kommunalt anställda lärarna med peda- gogisk högskoleexamen deltog under perioden <NOBR>2007–2011</NOBR> i kurser som Skolverket upphandlat. Detta gäller för endast knappt 7 pro- cent av lärare anställda av enskilda huvudmän. Skolverket konsta- terar att det är en utmaning att nå ut till små huvudmän och huvud- män för fristående skolor.<SPAN class="ft23">52</SPAN></P>
<P class="p113 ft10">Även Statskontoret<SPAN class="ft23">53 </SPAN>pekar i sin utvärdering av Lärarlyftet I på stora skillnader i deltagandet mellan olika huvudmän. Närmare 95 procent av kommunerna hade 2010 skickat lärare på fortbildning inom satsningen. Detta gällde dock endast för en fjärdedel av huvudmännen för fristående skolor. För majoriteten av skolhuvud- männen innebar satsningen, enligt Statskontoret, en ökning av resurserna för kompetensutveckling. Resultaten tydde dock på att den statliga satsningen i viss mån ersatt skolhuvudmännens egna satsningar.</P>
<P class="p406 ft57">ning för skolformen/årskursen, men saknade utbildning i undervisningsämnet. Cirka 35 procent hade lärarexamen för annan skolform/årskurs, varav en fjärdedel saknade utbildning i undervisningsämnet. Cirka 35 procent saknade lärarexamen, varav knappt en tredjedel även saknade utbildning i utbildningsämnet.</P>
<P class="p407 ft63"><SPAN class="ft42">52</SPAN><SPAN class="ft62">Skolverket (2011) </SPAN>Skolverkets lägesbedömning 2011. Del 2 – Bedömningar och slutsatser.</P>
<P class="p158 ft57">Rapport nr 364.</P>
<P class="p239 ft40"><SPAN class="ft42">53</SPAN><SPAN class="ft45">Statskontoret (dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft36">2008/23-5)</SPAN></NOBR><SPAN class="ft36"> </SPAN>Ett lyft för den som vill. Utvärdering av den statliga sats- ningen på fortbildning av lärare.</P>
<P class="p408 ft14">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<TABLE id="III11l1IIIll11lI1Il1IlIIl" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p98 ft11">Deltagandet i Lärarlyftet II</P>
<P class="p118 ft10">Skolverket har inom Lärarlyftet II under 2012 upphandlat ämnes- kurser för lärare, ämneskurser i praktiska och estetiska ämnen för fritidspedagoger eller motsvarande samt speciallärarutbildning för lärare och förskollärare som är anställda inom särskolan. Totalt har för lärare köpts 273 ämneskurser vid 22 lärosäten. Speciallärarut- bildning med inriktning mot utvecklingsstörning har köpts vid sju lärosäten.</P>
<P class="p92 ft10">Våren 2012 deltog 536 lärare och hösten 2012 deltog 2 221 lärare i Lärarlyftet II. Av samtliga dessa hade 88 procent offentliga huvudmän. Antalet huvudmän med lärare i satsningen ökade från 181 (127 offentliga och 54 enskilda) våren 2012 till 324 (207 of- fentliga och 117 enskilda) hösten 2012. Av det totala antalet lärare undervisade 70 procent i grundskolan.</P>
<P class="p91 ft10">Sammanlagt beräknas 222 personer ha påbörjat speciallärarut- bildningen inom Lärarlyftet II hösten 2012.</P>
<P class="p89 ft11">Matchar satsningarna behoven?</P>
<P class="p90 ft9">Genom inriktningen på ämneskompetens och ämnesdidaktik kom- pletterar satsningarna på fortbildning av lärare målsättningen med den nya lärarutbildningen och införandet av speciallärarutbildning.</P>
<P class="p134 ft13">Det är dock svårt att härleda hur stor effekten av Lärarlyftet I har varit. Nästan alla kommuner har haft lärare som deltagit i sats- ningen, medan andelen har varit väsentligt lägre bland fristående skolor. Sammantaget har uppskattningsvis knappt var sjätte lärare i grundskolan nåtts av insatsen. Om detta är mycket eller litet beror på vilket genomslag utbildningarna fått på skolorna. Utvärdering- arna visar att Lärarlyftet I visserligen har haft stor betydelse för de lärare som deltagit, men att spridningseffekten till andra lärare och effekten på skolan som organisation har varit begränsad. Positivt har varit i de fall lärare kompletterat sina kunskaper inom brist- områden, vilket varit fallet med exempelvis specialpedagogik.</P>
<P class="p40 ft10">Lärarlyftet II knyter starkare an till skolans behov, genom att också bidra till att fler lärare ska bli behöriga för den undervisning de faktiskt bedriver. Hittills har endast en begränsad andel av de lärare som saknar behörighet i något ämne börjat utbildning inom Lärarlyftet II. Satsningen behöver fullföljas under ett flertal år för</P>
<P class="p409 ft14">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<TABLE id="l1l1l11Ill1IllIllI1lIIIl1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p95 ft10">att nå en tillräcklig andel av de lärare som saknar behörighet i ett eller flera ämnen som de undervisar i.</P>
<P class="p103 ft10">Utredningen konstaterar att fortbildningsinsatser av det slag som de båda lärarlyften representerar kan bidra till att öka lärares kunskap och kompetens, men att de i första hand får genomslag på de enskilda lärarnas kunskap och kompetens. Forskning och utvär- dering visar också att det är svårt att få spridningseffekter av att låta lärare ”gå på kurs”. Detta kan dock vara gott nog, under förut- sättning att fortbildningen är inriktad på bristområden, dvs. områ- den där större grupper lärare behöver utveckla sin kunskap och kompetens, och är tillräckligt kraftfulla.</P>
<P class="p410 ft13">Satsningarna på ämneskunskaper och ämnesdidaktik inom fortbild- ningen bör leda till en kompetenshöjning av lärarna i den svenska grundskolan och på sikt bidra till förbättrade studieresultat och ökad måluppfyllelse. Detta gäller under förutsättning att tillräckligt många lärare förbättrar sina ämneskunskaper i och ämnesdidaktiska kunskaper för de ämnen de undervisar i. Utredning bedömer att de båda lärarlyften är kraftfulla. Vi menar samtidigt att Lärarlyftet II har den långsiktigt största potentialen att påverka studieresultaten, helt enkelt därför att den är inriktad på lärare som faktiskt saknar utbildning i de ämnen de ges möjlighet att studera. Samtidigt sak- nas än så länge utvärderingsunderlag avseende Lärarlyftet II.</P>
<P class="p331 ft10">När det gäller Lärarlyftet I är det långt ifrån säkert att de som haft störst behov av utbildningen är de som har deltagit. Om de lärare som redan har goda kunskaper är de som deltagit är risken stor att det lyft som utbildningen avsett att åstadkomma inte upp- står med den kraft som förväntats. Den brytpunkt som beskrivits ovan innebär att ytterligare ämneskunskaper för en lärare över en viss nivå inte kan förväntas få stora effekter på elevernas studie- resultat.</P>
<P class="p23 ft10">I den mån avsikten är att utveckla arbetssättet på en skola är sannolikt stöd till arbetsplatsförlagd kompetensutveckling inom nationellt prioriterade områden, som formas utifrån en analys av det lokala utvecklingsbehovet, att föredra. Sådana satsningar har större förutsättningar att få genomslag i hela skolans organisation, inte endast på individnivå. Se vidare kapitel 7 om stöd till särskilda satsningar.</P>
<P class="p410 ft10">Slutligen har flera personer har i kontakt med utredningen argu- menterat för att nyutbildade lärare regelmässigt ska genomgå en</P>
<P class="p382 ft14">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lII11lIllI1lI1II11IIl1II1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p116 ft9">fortbildning något år efter sin grundutbildning. Bakgrunden till deras förslag är bland annat att man anser att lärare med egna erfarenheter bättre kan tillgodogöra sig till exempel de didaktiska inslagen i utbildningen än lärarstuderande med begränsad under- visningspraktik kan göra. Med en sådan konstruktion skulle nyexa- minerade lärare kunna få sin legitimation efter till exempel ett år som verksam lärare och genomförd fortbildning. Utredningen finner att detta är en intressant tanke som vi inte kan underlåta att föra vidare, utan att för den skull ta ställning i sakfrågan.</P>
<P class="p411 ft84"><SPAN class="ft33">5.4</SPAN><SPAN class="ft83">Skärpta behörighetsreglerna och införande av lärarlegitimation</SPAN></P>
<P class="p226 ft12"><SPAN class="ft12">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft47">Beslutade och genomförda åtgärder</SPAN></P>
<P class="p51 ft38"><SPAN class="ft13">I december 2006 gav regeringen </SPAN>Lärarutredningen – om behörighet och auktorisation <SPAN class="ft13">(U 2006:07) nya direktiv. Uppdraget var bland annat att se över regleringen av lärares kompetens i syfte att stärka verksamhetens kvalitet och förbättra elevernas måluppfyllelse, att utforma behörighetsregler för lärare samt att lämna förlag till utformningen av ett statligt auktorisationssystem. Utredaren överlämnade sitt betänkande </SPAN>Legitimation och skärpta behörighets- regler <SPAN class="ft13">(SOU 2008:52) i maj 2008. I regeringens proposition</SPAN></P>
<P class="p412 ft11">Legitimation för lärare och förskollärare <SPAN class="ft10">(prop. 2010/11:20) lämnades förslag till det legitimationssystem som efter riksdagens beslut</SPAN><SPAN class="ft23">54</SPAN><SPAN class="ft10">, med några smärre förändringar, infördes för lärare och för- skollärare den 1 juli 2011. Lagändringarna skulle tillämpas fullt ut från och med 1 juli 2012. Genom senare beslut</SPAN><SPAN class="ft23">55 </SPAN><SPAN class="ft10">av regering och riksdag ska bestämmelserna tillämpas fullt ut från och med den 1 december 2013.</SPAN></P>
<P class="p42 ft21">Förändringarna innebär att det nu som huvudregel krävs legiti- mation som lärare respektive förskollärare för att få anställas i skol- väsendet utan tidsbegränsning, bedriva och ansvara för undervis- ning. Av legitimationen ska framgå vilka skolformer, årskurser och ämnen behörigheten avser och om behörigheten avser arbete i fri- tidshem. Denna precisering ska ses i samband med den bestäm-</P>
<P class="p159 ft57"><SPAN class="ft42">54</SPAN><SPAN class="ft62">Bet. 2010/11:UbU5, rskr. 2010/11:171.</SPAN></P>
<P class="p404 ft88"><SPAN class="ft42">55</SPAN><SPAN class="ft66">Prop. 2011/12:144 </SPAN>Senare tillämpning av vissa bestämmelser om legitimation för lärare och förskollärare och om särskild utbildning för vuxna<SPAN class="ft67">, bet. 2011/12:UbU20, rskr. 2011/12:277.</SPAN></P>
<P class="p299 ft14">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330111x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lll1II1111lIl1IlII1lIIII1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p413 ft9">melse<SPAN class="ft64">56 </SPAN>i skollagen (2010:800) som tillämpas från och med 1 juli 2011 av vilken framgår att endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig får bedriva undervisning. En legitimation ska kunna kompletteras med ytterligare behörighet om läraren vidareutbildat sig genom kompletterande kurser.</P>
<P class="p35 ft9">En förutsättning för att få legitimation är att läraren ska ha en lärarexamen och förskollärare en förskollärarexamen, eller motsva- rande äldre examen. Examen kan ha uppnåtts på olika vägar. Lära- ren respektive förskolläraren kan ha en annan utbildning som lett till tillräckliga ämneskunskaper, eller tillägnat sig yrkeskunskaper som sedan validerats, och därefter fullföljt en kompletterande peda- gogisk utbildning som lett till en examen. Ett utländskt behörig- hetsbevis, till exempel en utländsk lärarexamen eller legitimation, kan också ligga till grund för svensk legitimation.</P>
<P class="p105 ft13">För att bli legitimerad ska läraren eller förskolläraren också ha tjänstgjort minst ett läsår eller motsvarande på heltid med stöd av en mentor (introduktionsperiod). Introduktionsperioden ska i hu- vudsak omfatta undervisning, och uppgifter som tillhör undervis- ningen, som svarar mot lärarens eller förskollärarens examen. Kra- vet på genomförd introduktionsperiod gäller inte lärare eller för- skollärare som före den 1 juli 2011 har avlagt behörighetsgivande examen eller har fått ett behörighetsbevis av Högskoleverket och har arbetat sammanlagt minst ett läsår eller motsvarande i en eller flera anställningar som lärare eller förskollärare.</P>
<P class="p331 ft10">Endast legitimerade lärare ska, med ett par undantag, självstän- digt få besluta om betyg. En lärare som inte är legitimerad ska sätta betyg tillsammans med en legitimerad lärare. Den som anställts som lärare före den 1 juli 2011 ska dock, även om denne inte har en lärarexamen och legitimation, självständigt få besluta om betyg t.o.m. juni 2015.</P>
<P class="p14 ft10">Lärarnas ansvarsnämnd ska pröva ärenden om varningar, återkallande av legitimationer och nya legitimationer till lärare och förskollärare som tidigare fått legitimationen återkallad. Statens skolinspektion är den instans som kan göra anmälningar till nämn- den. Även den legitimerade själv kan ansöka om att få legitima- tionen återkallad.</P>
<P class="p414 ft36"><SPAN class="ft35">56 </SPAN>2 kap. 13 § skollagen (2020:800).</P>
<P class="p386 ft14">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330112x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lII11I1Il1l1IlI1l11llIlI1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p415 ft10">Inför 2011 fick Statens skolverk i uppdrag<SPAN class="ft23">57 </SPAN>att efter ansökan beslu- ta om och meddela legitimationer för lärare och förskollärare samt att inledningsvis förbereda detta arbete. Skolverket ska också upp- rätta ett register med uppgifter om legitimerade, eller tidigare legitimerade, lärare och förskollärare. Skolverket har vidare i sin instruktion<SPAN class="ft23">58 </SPAN>fått ansvar för det nya beslutsorganet Lärarnas an- svarsnämnd. Skolverket ska slutligen efter ansökan besluta om att en legitimerad lärare eller en legitimerad förskollärare ska utnämnas till lektor.</P>
<P class="p42 ft21">Skolverkets arbete med att meddela legitimationer har försenats till följd av att många ansökningar enligt Skolverket är komp- licerade att handlägga samt till följd av <NOBR>it-problem.</NOBR> Efter hemställan från Skolverket<SPAN class="ft39">59 </SPAN>har, som redovisats ovan, regering och riksdag beslutat om en senareläggning av tillämpningen till 1 dec 2013<SPAN class="ft39">60</SPAN>.</P>
<P class="p258 ft12"><SPAN class="ft12">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft47">Vad säger forskning och utvärdering?</SPAN></P>
<P class="p51 ft13">Det är svårt att hitta forskning som har direkt relevans för den reform som genomförts i Sverige med skärpta behörighetsregler och införandet av lärarlegitimation. Närmast kommer den forsk- ning av <NOBR>Darling-Hammond<SPAN class="ft65">61</SPAN></NOBR><SPAN class="ft65"> </SPAN>och som redovisats i avsnitt 5.1.2 och som visar att utbildade och examinerade (certifierade) lärare har större framgångar i sin undervisning än andra lärare. Av Darling- Hammonds forskning kan man dra slutsatser om betydelsen av ut- bildade lärare och av att lärare är utbildade i de ämnen de undervisar i. Den ger däremot inte stöd för att dra några slutsatser om till exempel den typ av legitimation som införts i Sverige. För detta är de svenska och amerikanska systemen för olika. <NOBR>Darling-Ham-</NOBR> monds forskning skiljer inte mellan om en lärare är examinerad eller legitimerad. Översatt till svenska förhållanden innebär hennes resultat att det centrala är att lärarna har examinerats.</P>
<P class="p416 ft57"><SPAN class="ft42">57</SPAN><SPAN class="ft62">U 2010/6930/S.</SPAN></P>
<P class="p160 ft57"><SPAN class="ft42">58</SPAN><SPAN class="ft62">Förordning (2011:555) med instruktion för Statens skolverk.</SPAN></P>
<P class="p160 ft57"><SPAN class="ft42">59</SPAN><SPAN class="ft62">U2012/804/S, U2012/2236/S.</SPAN></P>
<P class="p160 ft57"><SPAN class="ft42">60</SPAN><SPAN class="ft62">2011:189 punkt 3.</SPAN></P>
<P class="p251 ft36"><SPAN class="ft42">61</SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">Darling-Hammond,</SPAN></NOBR> L. (1999) a.a. och <NOBR>Darling-Hammond,</NOBR> L. (2000) a.a.</P>
<P class="p252 ft14">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lIIl1lIII11llIIll1lI1I1Il" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p230 ft12"><SPAN class="ft12">5.4.3</SPAN><SPAN class="ft47">Bedömningar</SPAN></P>
<P class="p22 ft13">De skärpta behörighetsreglerna kan bland annat motiveras av att en stor andel av lärarna i dag saknar behörighet för den årskurs och det ämne de undervisar i, något som framgår av Statskontorets un- dersökning ovan (se avsnitt 5.1.3). Att efterfrågan på lärare för- väntas överstiga tillgången på lärare för grundskolan innebär sam- tidigt att skolhuvudmännen även fortsatt kommer att vara tvungna att tidsbegränsat anställa personal som inte har formell kompetens för den undervisning de ska bedriva. Detta förhållande undergräver således den kompetenshöjning som kravet på legitimation och skärpta behörighetskrav syftar till att åstadkomma. Tillgången på lärare matchar helt enkelt inte behovet.</P>
<P class="p376 ft10">Att tillgången på rätt kompetens är ett problem bekräftas av både Skolverkets uppföljningar av implementeringen av de nya styrdokumenten och av andra källor, bland annat de skolchefer utredningen haft kontakt med. Även om de inte invänder mot prin- cipen om att lärare ska ha kompetens i de ämnen de undervisar i menar en del att de skärpta behörighetskraven har ett storstads- perspektiv. Man frågar sig hur en liten kommun eller en liten skola ska kunna svara upp emot kraven ämne för ämne. Det understryks också att det finns duktiga lärare som skaffat sig kunskaper för den undervisning de bedriver, utan att dessa är formellt belagda. Man menar att systemet inte i tillräcklig utsträckning möjliggör vali- dering av sådana kunskaper.</P>
<P class="p45 ft9">Även i storstadsområden innebär kravet på legitimation och skärpta krav på behörighet en utmaning. Risken för att ett ökat antal obehöriga lärare i till exempel Stockholms län uppges vara stor. Enligt länsstyrelsen i Stockholms län<SPAN class="ft64">62 </SPAN>kommer det 2020 att finnas en brist på cirka 3 000 grundskollärare för de tidigare åren i Stockholms län. För de senare åren och gymnasieskolan prognos- tiseras bristen till 3 700 och för speciallärare/specialpedagoger till 1 630. Det senare innebär en brist på över hälften av behovet. Utvecklingen hänger samman med befolkningsökningen och svå- righeterna att rekrytera lärare på grund av att det inte utexamineras tillräckligt många nya lärare.</P>
<P class="p331 ft10">Trots detta bedömer utredningen att de skärpta behörighets- reglerna på sikt kan bidra till förbättrade studieresultat och ökad</P>
<P class="p417 ft40"><SPAN class="ft35">62 </SPAN><SPAN class="ft36">Länsstyrelsen Stockholms län (2011) </SPAN>STOCKHOLM 2020 – En utbildnings- och arbets- marknadsprognos<SPAN class="ft36">. Rapport 2011:37.</SPAN></P>
<P class="p408 ft14">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<TABLE id="llIl1llllI1IIIlI11l1I1l1I" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p116 ft10">måluppfyllelse. Bedömningen gäller under förutsättning att skärp- ningen leder till att lärare i ökad utsträckning kompletterar sin kompetens, till exempel inom ramen för Kunskapslyftet II. Effek- ter av det formella kravet på legitimation för lärare är däremot svårare att härleda ur vår sammanfattning av kunskapsläget.</P>
<P class="p418 ft14">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<P class="p419 ft101"><SPAN class="ft8">6</SPAN><SPAN class="ft100">Åtgärder för att stärka det pedagogiska ledarskapet</SPAN></P>
<P class="p420 ft22">Initiativ har också tagits till att utveckla rektors roll och ansvar. Vidare har en ny rektorsutbildning etablerats och genomförts en satsning på fortbildning för redan verksamma rektorer. Liksom insatserna för att stärka lärarnas kompetens motiveras insatserna för att generellt stärka ledarskapet i skolan med bland annat ambitionen att förbättra studieresultaten och öka måluppfyllelsen. Beroende på hur insatserna utformas kan de också i högre eller lägre grad stödja implementeringen av de nya styrdokumenten.</P>
<P class="p421 ft33"><SPAN class="ft33">6.1</SPAN><SPAN class="ft34">Beslutade och genomförda åtgärder</SPAN></P>
<P class="p238 ft12"><SPAN class="ft12">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft47">Rektors ansvar förtydligat</SPAN></P>
<P class="p22 ft10">Som ledare för den pedagogiska verksamheten i skolan och som chef för lärarna och övrig personal har rektor det övergripande ansvaret för verksamheten. Det är rektor som tillsammans med lärarna ska ge skolarbetet struktur och innehåll. Rektorn är ansvarig för skolans resultat och för att uppföljning och utvär- dering sker i förhållande till de nationella målen. Enligt skollagen (2010:800) ska rektor hålla sig väl förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och särskilt verka för att utbildningen utvecklas.</P>
<P class="p253 ft21">Sedan 2007 har en rad olika åtgärder vidtagits som berör rektors arbete och ansvar. Rollen har förtydligats i skollagen (2010:800) och i övriga författningar som tillämpas från och med 1 juli 2011. Liksom tidigare framgår av skollagen att det pedagogiska arbetet i en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor som särskilt ska verka för att utbildningen utvecklas samt att som rektor bara får</P>
<P class="p422 ft14">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft15">Åtgärder för att stärka det pedagogiska ledarskapet SOU 2013:30</P>
<P class="p126 ft10">anställas den som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt<SPAN class="ft23">1</SPAN>.</P>
<P class="p107 ft10">Nytt är att det av skollagen framgår att rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och i övrigt fattar de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i skollagen eller andra författningar samt att rektorn får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i dessa frågor, om inte annat anges<SPAN class="ft23">2</SPAN>.</P>
<P class="p42 ft13">Enligt regeringen innebär detta att beslut i pedagogiska frågor som undervisning, bedömning, betygssättning och val av stödåtgär- der ska vara skilda från beslut som fattas av nämnd eller styrelse. Det ska vara tydligt att det är rektorn som fattar beslut som rör enskilda elever. Bestämmelsen om att rektorn beslutar om enhetens inre organisation ska läsas mot bakgrund av att rektorn ska fungera som ledare och samordna det pedagogiska arbetet och därmed fatta de beslut som ett sådant ansvar kräver. I rektorns ansvar innefattas enligt regeringen ansvar för organisation av det pedagogiska arbe- tet, arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd, formerna för samarbete mellan skolan och hemmen, skolans kontakter med föräldrar, arbetslivet och det omgivande samhället, kompetensut- veckling av personalen, etc. <SPAN class="ft65">3</SPAN></P>
<P class="p329 ft13">Enligt en uppföljning<SPAN class="ft65">4 </SPAN>av Skolverkets informationsinsatser vid implementeringen av skollagen (2010:800) finns en medvetenhet kring rektorns förtydligade ansvar bland rektorer, skolchefer och lokala politiker. Om konsekvenserna av detta råder det dock delade meningar. Vissa menar att det förtydligade ansvaret inte kommer att märkas alls eftersom rektorn i praktiken haft en stark ställning redan tidigare. Andra menar att nämnden kommer att hitta vägar att behålla sitt inflytande. Till exempel menar en nämndordförande i studien att rektorernas stärkta ställning kommer att leda till att nämnden i ökad utsträckning kommer att styra med ekonomiska incitament. Det är emellertid få nämndledamöter som bedömer att deras inflytande kommer att minska. Många är positiva till rektorns förtydligade roll, både bland rektorer och bland huvudmän, även</P>
<P class="p400 ft57"><SPAN class="ft52">1</SPAN><SPAN class="ft56">2 kap. 9 och 11 §§ skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p160 ft57"><SPAN class="ft52">2</SPAN><SPAN class="ft56">2 kap. 9 och 11 §§ skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p160 ft63"><SPAN class="ft52">3</SPAN><SPAN class="ft56">Prop. 2009/10:165 </SPAN>Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p122 ft44"><SPAN class="ft52">4</SPAN><SPAN class="ft106">Holmgren, Michael m.fl. (2012) </SPAN>”Att bygga om en rondell i rusningstrafik” Uppföljning av Skolverkets informationsinsatser vid implementeringen av skollagen<SPAN class="ft54">. Centrum för skolledar- utbildning, Umeå universitet.</SPAN></P>
<P class="p252 ft14">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="ll11Ill1111IIll1IIIIll1l1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p86 ft22">om vissa ställer fråga om huruvida rektorn är mogen för detta och om förutsättningarna finns. Tankar finns om behovet av nya admi- nistrativa respektive juridiska funktioner. Av uppföljningen fram- går även att det finns motstånd hos vissa rektorer mot att delegera arbetsuppgifter, samtidigt som det förespråkas av huvudmännen.</P>
<P class="p237 ft12"><SPAN class="ft12">6.1.2</SPAN><SPAN class="ft47">Obligatorisk befattningsutbildning</SPAN></P>
<P class="p423 ft10">Regeringen aviserade redan i budgetpropositionen för 2007<SPAN class="ft23">5 </SPAN>sin ambition att inrätta en obligatorisk befattningsutbildning för rek- torer. Påföljande år underströk regeringen i budgetpropositionen<SPAN class="ft23">6 </SPAN>att rektorns huvuduppdrag är att leda skolans verksamhet så att målen i läroplaner och kursplaner nås. Som ett led i regeringens arbete med att förbättra resultaten i skolan aviserades därför en kraftig satsning på det pedagogiska ledarskapet, bland annat genom en förstärkning av den statliga rektorsutbildningen som skulle ges ett tydligare fokus på rektorns ansvar för att följa upp såväl elevers som verksamhetens resultat. Rektors kunskap om de mål och regler som gäller för skolan behövde också, enligt regeringen, ges ett större utrymme i utbildningen.</P>
<P class="p331 ft10">Hösten 2008 startade en ny statlig befattningsutbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem. Myndigheten för skolutveckling, och sedermera Skolverket, fick regeringens uppdrag<SPAN class="ft23">7 </SPAN>att upphandla utbildningen som reglerades i en särskild förordning<SPAN class="ft23">8</SPAN>. Utbild- ningen var vid denna tidpunkt frivillig. Medlen för utbildningen fördubblades jämfört med året innan<SPAN class="ft23">9</SPAN>.</P>
<P class="p424 ft10">Parallellt med detta tillsattes i april 2007 en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet<SPAN class="ft23">10 </SPAN>med uppdrag att ta fram förslag till en särskilt reglerad rektorsutbildning. Med utgångspunkt i arbets-</P>
<P class="p425 ft63"><SPAN class="ft42">5</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 2006/07:1 </SPAN>Budgetproposition för 2007<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p158 ft63"><SPAN class="ft42">6</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 2007/08:1 </SPAN>Budgetproposition för 2008<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p158 ft57"><SPAN class="ft42">7</SPAN><SPAN class="ft62">U2008/2648/S.</SPAN></P>
<P class="p152 ft57"><SPAN class="ft42">8</SPAN><SPAN class="ft62">En ny förordning (2008:643) om befattningsutbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion trädde i kraft hösten 2008. Förordningen upphävdes 1 april 2011 och ersattes samma dag med Förordning (2011:183) om befattningsutbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem samt fortbildning av rektorer.</SPAN></P>
<P class="p158 ft63"><SPAN class="ft42">9</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 2008/09:1 </SPAN>Budgetproposition för 2009<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p256 ft36"><SPAN class="ft42">10</SPAN><SPAN class="ft45">U 2007:B.</SPAN></P>
<P class="p386 ft14">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330118x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IIII1Il1lI1lIlIlI11l1lIll" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p177 ft10">gruppens förslag<SPAN class="ft23">11 </SPAN>fattade regering och riksdag beslut<SPAN class="ft23">12 </SPAN>om en obligatorisk statlig befattningsutbildning för nyanställda rektorer.</P>
<P class="p315 ft9">Sedan 2010 är det följaktligen obligatoriskt för nyanställda rek- torer att genomgå denna befattningsutbildning, det så kallade <SPAN class="ft68">rek- torsprogrammet</SPAN>, om 30 högskolepoäng. Enligt skollagen<SPAN class="ft64">13 </SPAN>ska varje huvudman se till att rektorerna går den särskilda befattningsutbild- ningen eller en utbildning som kan jämställas med denna. Utbild- ningen ska påbörjas snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning och vara genomförd inom fyra år efter tillträdes- dagen. Undantag från kravet gäller för rektorer som redan gått be- fattningsutbildningen eller äldre rektorsutbildning, som genom an- nan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat kunskaper som jämställs med sådan utbildning eller som var verksamma som rek- torer 15 mars 2010.</P>
<P class="p183 ft75">Rektorsprogrammet har hittills inte utvärderats. Skolverket avser att redovisa erfarenheterna av de första tre åren med rektors- programmet hösten 2013.</P>
<P class="p322 ft12"><SPAN class="ft12">6.1.3</SPAN><SPAN class="ft47">Rektorslyftet</SPAN></P>
<P class="p426 ft10">I budgetpropositionen för 2011<SPAN class="ft23">14 </SPAN>aviserade regeringen att man utöver den statliga rektorsutbildningen också ville ge rektorerna möjlighet att fortbilda sig i styrnings- och ledarskapsfrågor. Skol- verket fick regeringens uppdrag<SPAN class="ft23">15 </SPAN>att anordna en sådan fortbildning, benämnd <SPAN class="ft11">Rektorslyftet</SPAN>. Satsningen startade hösten 2011 och pågår till och med 2014. Rektorslyftet är till för rektorer som genomgått den statliga befattningsutbildningen eller en äldre rektorsutbild- ning. Fokus ligger på pedagogiskt ledarskap inom kunskaps- området styrning och ledning. Staten står för utbildningskostna- derna och huvudmannen står för lön under utbildningstiden. Ut- bildningen som omfattar 7,5 högskolepoäng bedrivs på avancerad akademisk nivå.</P>
<P class="p427 ft10">Enligt de mål för Rektorslyftet som utarbetats av Skolverket<SPAN class="ft23">16 </SPAN>ska en rektor efter genomgången fortbildning ha goda kunskaper</P>
<P class="p121 ft63"><SPAN class="ft42">11</SPAN><SPAN class="ft62">Ds 2007:34 </SPAN>Tydligare ledarskap i skolan och förskolan – förslag till ny rektorsutbildning<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p136 ft63"><SPAN class="ft42">12</SPAN><SPAN class="ft56">Prop. 2009/10:27 </SPAN>Obligatoriska befattningsutbildning för nyanställda rektorer<SPAN class="ft57">, bet. 2009/10:UbU6, skr. 2009/10:128.</SPAN></P>
<P class="p160 ft57"><SPAN class="ft42">13</SPAN><SPAN class="ft62">2 kap. 12 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p160 ft63"><SPAN class="ft42">14</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 2010/11:1 </SPAN>Budgetproposition för 2011<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p160 ft57"><SPAN class="ft42">15</SPAN><SPAN class="ft62">U2011/1195/S.</SPAN></P>
<P class="p251 ft36"><SPAN class="ft42">16</SPAN><SPAN class="ft45">Skolverket (dnr. </SPAN><NOBR>68-2011:466)</NOBR> <SPAN class="ft40">Mål för rektorslyftet</SPAN>.</P>
<P class="p252 ft14">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="I1IIlIlII1IlIlIlI11I111Il" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p428 ft10">och ha vidareutvecklat kompetenser för att utöva ett pedagogiskt ledarskap mot högre måluppfyllelse. Rektor ska</P>
<P class="p429 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft102">ha god kunskap om styrdokumentens krav på rektor som pedagogisk ledare samt om vad som kännetecknar ett peda- gogiskt ledarskap och god skolutveckling enligt forskning och beprövad erfarenhet,</SPAN></P>
<P class="p430 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft102">ha vidareutvecklat sin förmåga att med ett kritiskt förhåll- ningssätt granska sin egen praktik och genom ett systematiskt kvalitetsarbete, långsiktigt och hållbart utveckla elevernas resultat med utgångspunkt i styrdokumentens mål,</SPAN></P>
<P class="p431 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft102">ha vidareutvecklat förmågan att styra och leda utifrån sin för- trogenhet med verksamhetens lärandemiljöer, lärarkompetens och elevernas kunskapsutveckling, samt</SPAN></P>
<P class="p430 ft13"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft107">ha vidareutvecklat sin förmåga att utveckla samverkansformer och kunskapsutbyte mellan lärarna samt att aktivt bedöma och stödja lärarens förmåga att leda, motivera, undervisa och skapa relationer för att bidra till elevernas utveckling och lärande.</SPAN></P>
<P class="p275 ft10">Utredningen fokuserar här på mer genomgripande åtgärder som genomförts sedan 2007. Utöver dessa finns andra fortbildningsin- satser som vänder sig till rektorerna, och som i någon mån kan konkurrera om deras tid.</P>
<P class="p164 ft12">Utvärdering av Rektorslyftet</P>
<P class="p36 ft10">I uppdraget till Skolverket ingår även att följa upp och utvärdera satsningen, senast den 1 oktober 2012 i en särskild rapport och där- efter årligen i Skolverkets årsredovisning.</P>
<P class="p330 ft10">Skolverket konstaterar i sin första redovisning<SPAN class="ft23">17 </SPAN>att det innebär svårigheter att studera effekter eftersom det är problematiskt att isolera insatsen från andra förändringar. Myndigheten har därför initierat en utvärdering som har en bred ansats där rektorer och lärare har tillfrågats både före och efter Rektorslyftet. Skolverket understryker också att man inte har studerat effekter i form av ökad måluppfyllelse och likvärdighet utifrån ett elevperspektiv.</P>
<P class="p266 ft40"><SPAN class="ft35">17 </SPAN><SPAN class="ft36">Skolverket (dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft36">68-2011:266)</SPAN></NOBR><SPAN class="ft36"> </SPAN>Redovisning av uppdraget att svara för fortbildning för rek- torer – Rektorslyftet<SPAN class="ft36">.</SPAN></P>
<P class="p408 ft14">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IIlII1Il1111lllI1lIlllI11" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p248 ft9">Enligt Skolverkets rapport tog drygt 80 procent av de dryga 500 rektorer som antogs till utbildningen inför hösten 2011 sin plats vid något av de sex lärosätena i besittning. Av de som avstod sin plats hade ett femtiotal bytt arbetsuppgifter; övriga angav verksam- hetsskäl. En majoritet av deltagarna (67 procent) var kvinnor, tre fjärdedelar (76 procent) kom från grundskolan och merparten (85 procent) hade offentlig huvudman. Ingen av dessa nivåer är på något sätt anmärkningsvärd. De speglar väl fördelningen av rekto- rer på kön, skolform respektive huvudmän. Antalet platser vid utbildningarna har inte fyllts. För 2011/12 har Skolverket ersatt lärosätena med 12,5 miljoner kronor. De egna administrativa kost- naderna har för samma period varit 1,8 miljoner kronor.</P>
<P class="p40 ft9">Av de rektorer som slutfört utbildningen har 90 procent gjort det med tillfredsställande resultat, dvs. med godkända betyg. Läro- sätena kommer att stödja de rektorer som ännu inte är godkända.</P>
<P class="p315 ft13">Enligt Skolverket kan Rektorslyftet beskrivas som en lyckad satsning utifrån rektorernas perspektiv. Deltagarna ger utbildning- en mycket positiva omdömen och hela 97 procent har på en fyra- gradig skala<SPAN class="ft65">18 </SPAN>svarat att utbildningen är mycket bra (68 procent) eller ganska bra (29 procent). En majoritet (85 procent) uppger att utbildningens svårighetsgrad har stämt mycket väl för dem<SPAN class="ft65">19</SPAN>. Enligt rektorerna har den tid de lägger ned på pedagogiskt ledarskap ökat. En slutsats som Skolverket drar är att Rektorslyftet har gett starka och entydigt positiva effekter på individnivå – deltagarna är nöjda med fortbildningen, känner sig stärkta i sin yrkesroll och anser att de förbättrat sitt pedagogiska ledarskap i relation till Rektorslyftets mål.</P>
<P class="p91 ft10">Det stora flertalet rektorer uttrycker också enligt Skolverket att Rektorslyftet har lyckats att knyta ihop praktik och teori genom starkt verksamhetsfokus, utan att ge avkall på utbildningens akade- miska nivå. Det finns dock några kritiska röster som anser att fort- bildningen är för litet förankrad i rektorernas verklighet och att det akademiska skrivandet övervärderas.</P>
<P class="p42 ft21">Rektorernas positiva bild av att det pedagogiska ledarskapet har fått större utrymme bekräftas inte av lärarna i Skolverkets studie. Utifrån deras perspektiv har ingenting hänt. Till följd av rektorer- nas mer positiva bedömning har skillnaden i hur rektorer och lärare bedömer olika aspekter av det pedagogiska ledarskapet ökat efter</P>
<P class="p211 ft57"><SPAN class="ft42">18</SPAN><SPAN class="ft62">Fyragradig skala: Mycket bra, Ganska bra, Ganska dålig, Mycket dålig.</SPAN></P>
<P class="p245 ft36"><SPAN class="ft42">19</SPAN><SPAN class="ft55">På en femgradig skala: Mycket för lätt för mig, Något för lätt för mig, Stämmer mycket väl för mig, Något för svår för mig och Mycket för svårt för mig.</SPAN></P>
<P class="p246 ft14">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lIIIIl1lll11llI1l1llII11I" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p163 ft10">Rektorslyftet. Resultaten tyder enligt Skolverket på att i ett kort tidsperspektiv så är effekter på verksamhetsnivå osynliga och svåra att identifiera.</P>
<P class="p15 ft10">Skolverket föreslår i rapporten att fler ska få möjlighet att ta del av Rektorslyftet, som förskolechefer och biträdande rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion, som genom- gått rektorsutbildning. Även ytterligare vidgning av målgruppen kan enligt verket vara av intresse att utreda vidare.</P>
<P class="p145 ft33"><SPAN class="ft33">6.2</SPAN><SPAN class="ft34">Vad säger forskning och utvärdering?</SPAN></P>
<P class="p132 ft9">Skolledningens betydelse för skolans utveckling och resultat har under de senaste decennierna uppmärksammats världen över. I en <NOBR>OECD-rapport</NOBR> <SPAN class="ft64">20 </SPAN>menar man att intresset hör samman med hur olika länder försöker länka sina utbildningssystem till de krav som ställs av den pågående samhällsutvecklingen. I de strategier som används återkommer till exempel decentralisering och en ökad självständighet för skolor att besluta i pedagogiska frågor som kopplas till ett ökat ansvarsutkrävande för skolornas resultat.</P>
<P class="p35 ft9">Forskning om effektiva skolor och om skolförbättring visar enligt <NOBR>OECD-rapporten</NOBR> att skolledare kan göra skillnad i fråga om skolors och elevers prestationer<SPAN class="ft64">21</SPAN>. Dessa forskningsresultat bygger på fallstudier från olika länder och skilda skolsammanhang och tar sin utgångpunkt i skolor som betecknats som framgångsrika vad gäller deras resultat. Det är enligt <NOBR>OECD-rapporten</NOBR> svårt att gene- ralisera från sådana studier.</P>
<P class="p45 ft22">De empiriska belägg som kommer från storskaliga kvantitativa studier som syftar till att mäta rektorers påverkan på elevernas läranderesultat, tycks dock mer mångtydiga och inkonsistenta. Effektstorlekarna varierar mellan obefintliga och mycket betydelse- fulla.<SPAN class="ft86">22 </SPAN>Skillnaderna kan enligt <NOBR>OECD-rapporten</NOBR> förklaras av skill-</P>
<P class="p432 ft63"><SPAN class="ft42">20</SPAN><SPAN class="ft62">Pont, Beatriz m.fl.(2008) </SPAN>Improving School Leadership. Volume 1. Policy and Practice<SPAN class="ft57">. OECD.</SPAN></P>
<P class="p256 ft57"><SPAN class="ft42">21</SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">OECD-rapporten</SPAN></NOBR> hänvisar bl.a. till följande forskare: Teddlie, C. and D. Reynolds (2000)</P>
<P class="p152 ft63">International Handbook of School Effectiveness Research <SPAN class="ft57">(Falmer Press, London) och Letihwood, K., C. Day, P. Sammons, A. Harris and D. Hopkins (2006) </SPAN>Successful School Leadership. What It Is and How It Influences Pupil Learning<SPAN class="ft57">. (Report No. 800. NCSL/ Department for Education and Skills, Nottingham)</SPAN></P>
<P class="p158 ft57"><SPAN class="ft42">22</SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">OECD-rapporten</SPAN></NOBR> hänvisar bl.a. till följande forskare: Hallinger, P and R. Heck (1998)</P>
<P class="p433 ft88">Exploring the Principal’s Contribution to School Effectiveness: <NOBR>1980–1995<SPAN class="ft67">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft67"> School Effeciveness and School Improvement, Vol, 9, No. 2 och Witziers, B., R. Bosker and M. Krüger (2003)</SPAN></P>
<P class="p152 ft40">Educational Leadership and Student Achiovement: The Elusive Search for an Association<SPAN class="ft36">. Educational Administration Quartely, Vol. 39, No. 3.</SPAN></P>
<P class="p408 ft14">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="Il1ll11I11l111IlI1IllI1ll" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p126 ft10">nader i tolkningen av begrepp och i metodologiska skillnader i forskningsdesignen.</P>
<P class="p134 ft22">Den övergripande slutsats som dock dras av de omkring fyrtio studier som ingår i de forskningsöversikter som <NOBR>OECD-rapporten</NOBR> hänvisar till är att skolledare har en mätbar, men huvudsakligen in- direkt påverkan på läranderesultaten. Därmed menas att deras på- verkan i allmänhet medieras av andra personer, händelser och fak- torer i organisationen som till exempel lärare, klassrumspraktiker och skolklimat. Enligt <NOBR>OECD-rapporten</NOBR> understryker detta den viktiga roll som skolledare har för att skapa förutsättningar för effektiv undervisning och effektivt lärande.</P>
<P class="p90 ft9">I Sverige har Böhlmark, Grönqvist och Vlachos<SPAN class="ft64">23 </SPAN>i en effektstudie försökt fånga rektors betydelse för elevers studieprestationer. Forskarna har följt rektorer som bytt skola och varit verksamma på olika skolor mellan åren 1996 och 2008 och mätt den systematiska påverkan varje ”bytesrektor” har haft på de skolor han eller hon varit verksam på mot olika bakgrundsfaktorer. Forskarnas resultat tyder på att en rektor som är bland de 30 procent ”bästa” med avseende på positivt inflytande på elevernas studieprestationer<SPAN class="ft64">24 </SPAN>förbättrar elevernas provresultat med 3,5 procent och betygen med 1,5 procent jämfört med en rektor bland de 30 procent ”sämsta”. Detta är, menar forskarna, resultat i samma storleksordning som de som internationella forskare funnit.</P>
<P class="p40 ft13">Vidare har Vetenskapsrådet har tagit fram en forskningsöversikt om rektor<SPAN class="ft65">25 </SPAN>i vilken presenteras avhandlingar och forskningsartiklar från perioden <NOBR>2000–2010.</NOBR> I översikten konstateras att femton av cirka 600 doktorsavhandlingar som sedan 2006 publicerats om utbildningsområdet behandlar rektor, dvs. 2,5 procent. Avhand- lingarna tar upp ämnen som rektors roll och vad rektor gör, olika typer av kommunikation, genusfrågor samt om styrning, mål, mål- uppfyllelse och skolutveckling. Samtidigt konstateras det att det saknas avhandlingar och forskning om bland annat</P>
<P class="p434 ft63"><SPAN class="ft42">23</SPAN><SPAN class="ft62">Böhlmark, Anders m.fl. (2012) </SPAN>Rektors betydelse för skola, elever och lärare<SPAN class="ft57">. IFAU rapport 2012:15.</SPAN></P>
<P class="p251 ft57"><SPAN class="ft42">24</SPAN><SPAN class="ft62">Mätt både som resultat på nationella prov och som slutbetyg.</SPAN></P>
<P class="p245 ft36"><SPAN class="ft42">25</SPAN><SPAN class="ft55">Vetenskapsrådet (2011) </SPAN><SPAN class="ft40">Rektor – en forskningsöversikt. </SPAN>Vetenskapsrådets rapportserie 4:2011.</P>
<P class="p246 ft14">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IlIIl1l1I1II111l1IIII11Il" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p237 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft102">vem som blir skolledare och varför,</SPAN></P>
<P class="p435 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft102">effekterna av rektorsutbildning på lärares undervisning och framför allt på elevernas måluppfyllelse,</SPAN></P>
<P class="p436 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft102">hur effekterna av förändringsprocesser inom skolan på lokal nivå förhåller sig till lokala styrningsstrukturer,</SPAN></P>
<P class="p143 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft102">rektorernas beslutsfattande i förhållande till styrning i skolan,</SPAN></P>
<P class="p435 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft102">rektors strategiska beslutsfattande i förhållande till förbättrin- gar inom skolan,</SPAN></P>
<P class="p431 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft102">hur förbättrade elevprestationer förhåller sig till rektorers rela- tion till lärarna, samt</SPAN></P>
<P class="p435 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft102">organisationsinriktad analys av hur skolledarnas agerande på- verkar skolresultaten.</SPAN></P>
<P class="p437 ft10">Mot bakgrund av ovanstående konstaterar utredningen att det i stor utsträckning saknas forskning om det mesta som skulle kunnat bidra till att belysa effekterna av den obligatoriska rektorsutbild- ningen respektive Rektorslyftet på studieresultaten och skolans måluppfyllelse.</P>
<P class="p265 ft9">Vid implementeringen av det norska Kunskapslyftet ingick som en del i den statliga implementeringsstrategin att stödja insatser som syftade till att bygga upp lokal kapacitet och kompetens. Enligt den utvärdering<SPAN class="ft64">26 </SPAN>som gjorts fick huvudmännen själva bestämma om hur stödmedel för kompetensutveckling får användas. Det visade sig att huvudmännen i hög grad prioriterade just skolledarnivån. Detta kan enligt den norska utvärderingen ha bidragit till att stärka rektorsrollen som arbetsgivare, men inte nödvändigtvis bidragit till att stärka lärarna som professionella yrkesutövare.</P>
<P class="p23 ft10">Utredningen konstaterar att de svenska satsningarna på Rek- torsutbildningen och Rektorslyftet utgör satsningar som inte är omedelbart kopplade till eller begränsade till det nu aktuella re- formpaketet. De norska och de svenska exemplen är således inte fullt jämförbara. Huruvida de norska slutsatserna är giltiga för svenska förhållanden är därför svårt att bedöma.</P>
<P class="p438 ft44"><SPAN class="ft35">26 </SPAN><SPAN class="ft54">Aasen, Petter m.fl. (2012) </SPAN>Kunnskapsløftet som styringsreform – et løft eller et løfte? Forvalt- ningsnivåenes og institusjonenes rolle i implementeringen av reformen<SPAN class="ft54">. NIFU och UiO. Rapport 20/2012.</SPAN></P>
<P class="p386 ft14">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<TABLE id="I1llI11lIlIl1I1l1Il11IIl1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p182 ft33"><SPAN class="ft33">6.3</SPAN><SPAN class="ft34">Bedömningar</SPAN></P>
<P class="p90 ft13">Rektor har en central roll i genomförandet av det nationella utbild- ningsuppdraget och därmed även i samband med implementeringen av nya styrdokument. Enligt de kontakter utredningen har haft med skolchefer har regleringen av rektorsrollen i nya skollagen inte i något väsentligt ändrat den lokala samverkans- och ansvarsfördel- ningen. Man menar dock att det är bra att rektorns ansvar lyfts fram tydligt. Det klargör var gränsen går mellan den lokala politi- ken och den professionella domänen.</P>
<P class="p42 ft13">Utredningen konstaterar vidare att merparten av landets rekto- rer har deltagit eller deltar i antingen den nya obligatoriska rektors- utbildningen eller Rektorslyftet. Förutsättningarna att nå rekto- rerna är således god. I denna mening är genomförandet av den obligatoriska befattningsutbildningen och Rektorslyftet okompli- cerade. Genom administrativa beslut har regering och riksdag skapat garantier för att i princip samtliga inom målgruppen på kort tid nås av åtgärderna. I samband med implementeringen av den de nya styrdokumenten har Skolverket dessutom anordnat konferen- ser för rektorer både före och under genomförandet av reformerna.</P>
<P class="p40 ft10">Vi konstaterar samtidigt att det än så länge saknas en utvär- dering av den obligatoriska befattningsutbildningen samt att den utvärdering som hittills genomförts av Rektorslyftet inte analyserar vilka effekter utbildningen får för studieresultaten och skolans måluppfyllelse. Det framgår att rektorerna själva är nöjda med ut- bildningen. Det kan vara en indikation på att utbildningen kommer att ge önskade effekter, men behöver inte vara det. Det bör noteras att lärarna uppger att de inte ännu märkt av någon förändring i rektorernas sätt att arbeta. Mot denna bakgrund är det svårt att uttala sig om när åtgärderna i verklig mening kan tänkas få effekt på elevernas studieresultat eller på skolans måluppfyllelse i övrigt. Att rektorn i en mer generell mening kan ha betydelse för studieresul- taten framgår dock av forskningen.</P>
<P class="p40 ft21">Bedömningen av när åtgärderna kan visa sig i form av effekter på studieresultaten försvåras av att det är flera steg i effektkedjan mel- lan rektorns åtgärder och det som händer i undervisningen, dvs. i mötet mellan elev och lärare. Vi menar dock att det sätt på vilket rektors pedagogiska ledarskap utövas, i syfte att ge optimalt stöd för lärarnas professionella utveckling, är avgörande för vilka effek- ter som de samlade reformerna kommer att ha på elevernas kun- skapsresultat och skolans måluppfyllelse. Hur detta kommer att</P>
<P class="p50 ft14">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IlIIlIllllIllII1Il111I1Il" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p148 ft9">belysas i utbildningen och fortbildningen av rektorer – och påverka rektorernas ledarskap – har därför stor betydelse för framtiden.</P>
<P class="p104 ft9">I utredningens kontakter med ansvariga i kommuner har rek- torns stora betydelse betonats för den initiala implementeringen av de nya kursplanerna, kunskapskraven samt grunderna för bedöm- ning och betygssättning. Man har även betonat rektorns betydelse för att hålla ett fast grepp om det fortsatta arbetet, så att en insti- tutionalisering av nya förhållnings- och arbetssätt kan komma till stånd. I sammanhanget har pekats på det stora värde som Rektors- lyftet anses ha haft. Samtidigt har vissa menat att Rektorslyftet inte varit tillräckligt handlingsinriktat och att de rektorer som genom- gått lyftet inte fått en teoretisk bas som varit tillräckligt stark för att ändra sin praktik och pedagogiska ledarskap. Man menar också att den typ av satsning som staten genomfört för att stödja rekto- rerna med implementeringen av de nya styrdokumenten har varit för kortsiktig och behöver upprepas för att säkra att reformernas intentioner får fullt genomslag.</P>
<P class="p439 ft9">Utöver de olika initiativ staten har tagit är rektorerna också be- roende av det stöd och de förutsättningar de får av sin skolhuvud- man. I det ligger bland annat att komplettera den statliga utbild- ningen och fortbildningen så att rektorerna ges förutsättningar att klara hela sitt uppdrag. Detta då rektorns uppdrag är sammansatt och omfattar mer än det som brukar avses med pedagogiskt ledar- skap. Berg<SPAN class="ft64">27 </SPAN>har till exempel pekat på att just kombinationen av resultatansvar och verksamhetsansvar öppnar för en långtgående komplexitet i skolledarens uppdrag. Den statliga rektorsutbild- ningen och Rektorslyftet fokuserar centrala delar i det som är specifikt kopplat till själva rektorsuppdraget. Därutöver har rektorer som andra chefer behov av kompetensutveckling av mer generell art, till exempel avseende ekonomi, personal och organisation.</P>
<P class="p417 ft10">Sammantaget bedömer vi att utbildningen och fortbildningen av rektorer, tillsammans med andra åtgärder, bör kunna bidra positivt till studieresultat och skolans måluppfyllelse. Skolhuvudmännens betydelse för rektorernas möjlighet att genomföra sitt uppdrag får dock inte underskattas.</P>
<P class="p414 ft36"><SPAN class="ft35">27 </SPAN>Berg, Gunnar (2011), <SPAN class="ft40">Skolledarskap och skolans frirum</SPAN>, Studentlitteratur.</P>
<P class="p386 ft14">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<P class="p4 ft8">7 Stöd till särskilda satsningar</P>
<P class="p20 ft10">Ett särskilt inslag i åtgärdspaketet utgörs av stöd till särskilda satsningar för att förbättra skolans resultat och måluppfyllelse. Till denna kategori hör de särskilda stimulansbidragen för att stärka basfärdigheterna läsa, skriva och räkna samt bidragen till stärkt undervisning i matematik, naturvetenskap och teknik. Det har funnits likartade insatser kontinuerligt även före 2007. Omfatt- ningen av de nuvarande insatserna är dock betydande. Beroende på hur insatserna utformas kan de i mer eller mindre hög grad stödja implementeringen av de nya styrdokumenten.</P>
<P class="p77 ft33"><SPAN class="ft33">7.1</SPAN><SPAN class="ft34">Beslutade och genomförda åtgärder</SPAN></P>
<P class="p132 ft10">De satsningar som är aktuella här bygger på att staten bidrar med finansiering av viss lokal skolutveckling. Vad bidragen får användas till varierar. Det kan dock handla om kompetensutveckling, hand- ledning av personal, personalförstärkning liksom materiella inves- teringar i läromedel och teknik. Utöver de omfattande satsningar som redovisas här görs även mer begränsade sattsningar inom andra områden.</P>
<P class="p440 ft12"><SPAN class="ft12">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft47">Satsningar på att stärka basfärdigheterna läsa, skriva och räkna</SPAN></P>
<P class="p22 ft21">Regeringen genomförde en <NOBR>läsa-skriva-räknasatsning</NOBR> om 1,3 mil- jarder kronor under åren <NOBR>2008–2011.</NOBR> Satsningen förlängdes sedan och pågick till och med 2012. För 2012 avsattes 250 miljoner kronor. Statsbidraget kunde bland annat användas till personalför- stärkningar, kompetenshöjande insatser, införskaffande av lärome- del och stöd till arbetet med individuella utvecklingsplaner.</P>
<P class="p441 ft14">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="llI11ll1II11llIlI11l1lll1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p26 ft10">Underlag från Skolverket visar att satsningen har nått i stort sett samtliga kommuner under åren <NOBR>2009–2012.</NOBR> Under samma period har i snitt 68 procent av de fristående skolorna varje år fått del av satsningen. Av en extern utvärdering<SPAN class="ft23">1 </SPAN>framgår att en absolut mer- part av satsningen har riktats till årskurserna <NOBR>1–3.</NOBR></P>
<P class="p442 ft10">Skolverket har haft regeringens uppdrag<SPAN class="ft23">2 </SPAN>att genomföra satsningen. I uppdraget ingick även att anlita en extern aktör för utvärdering. Myndigheten har uppdragit åt två olika aktörer att utföra utvär- deringen. En första delrapport lämnades 2011 och en slutlig rapport lämnades i mars 2012.</P>
<P class="p134 ft9">Av Skolverkets redovisning till regeringen<SPAN class="ft64">3 </SPAN>från våren 2011 framgår att externa utvärderarens slutsats att satsningens styrning och konstruktion lett till att statsbidrag kunde beviljas för i stort sett alla åtgärder huvudmännen ansökte om stöd för. Utvärderaren ifrågasatte om de insatser som genomförts var de mest effektiva för att öka måluppfyllelsen. Utvärderaren menade att staten borde ta ställning till om syftet var att att stärka redan pågående arbete eller om bidraget borde riktas mot vissa specifika stödinsatser. Med en starkare styrning kan enligt utvärderaren staten säkerställa att de insatser som huvudmännen beviljas bidrag för är effektiva. Utvär- deraren menade att det är önskvärt att staten riktar sin satsning så att till exempel små kommuner får ökat stöd att utnyttja medlen effektivt.</P>
<P class="p183 ft10">Skolverket bedömde i sin rapportering till regeringen att myn- digheten inte haft utrymme att begränsa användningen till annat än vad som angetts i förordningen.</P>
<P class="p108 ft10">Skolverket har i mars 2013 slutredovisat regeringsuppdraget att utvärdera satsningen. Av redovisningen framgår att verket fördelat 98 procent av tilldelade bidragsramar. Kommunala huvudmän har beviljats nästan 100 procent av vad de haft möjlighet att söka, en- skilda huvudmän 85 procent.</P>
<P class="p41 ft22">Störst andel av medlen har använts till personalförstärkningar (47 procent), läromedel (23 procent) och kompetenshöjande insat- ser (18 procent). En mindre del har gått till kompetenshöjande in- satser om den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdö-</P>
<P class="p224 ft57"><SPAN class="ft52">1</SPAN><SPAN class="ft56">Pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet </SPAN><NOBR>(2011-02-14)</NOBR> <NOBR><SPAN class="ft63">Läsa-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft63"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft63">skriva-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft63"> räknasats- ningen. En utvärdering.</SPAN></P>
<P class="p251 ft57"><SPAN class="ft52">2</SPAN><SPAN class="ft56">U2008/5625/S.</SPAN></P>
<P class="p245 ft40"><SPAN class="ft52">3</SPAN><SPAN class="ft55">Skolverket (dnr. 2009:571) </SPAN>Redovisning av uppdrag att utvärdera statsbidraget för basfärdig- heterna läsa, skriva och räkna.</P>
<P class="p246 ft14">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lI111I1lll111Il11l1Ill1l1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p86 ft10">men (7 procent) och övriga insatser (5 procent). Vanliga personal- förstärkningar är <NOBR>läs-,</NOBR> skriv- och matematikutvecklare, speciallärare och allmänna extra lärarresurser. Vanligt i läromedelskategorin är material för laborativ matematik och olika tekniska hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter men även teknisk utrustning som interaktiva skrivtavlor och surfplattor.</P>
<P class="p103 ft13">Av en utsänd enkät framgår att tre av fyra huvudmän bedömer att elever i årskurs <NOBR>1–3</NOBR> i stor utsträckning nått ökad måluppfyllelse i svenska. Hälften av huvudmännen bedömer att måluppfyllelsen ökat i matematik. För äldre elever, där åtgärderna i huvudsak inrik- tats mot elever i behov av särskilt stöd, är det färre som uppger ökad måluppfyllelse. Statsbidraget har även lett till förstärkning av redan pågående arbete. Sju av tio huvudmän uppger att statsbidra- get i stor utsträckning lett till förändringar i arbetet.</P>
<P class="p23 ft10">Mer än hälften av huvudmännen uppger att personalförstärk- ningar, kompetenshöjande insatser och läromedelsinköp som be- kostats av statbidraget kommer att minska eller upphöra helt i och med att satsningen avslutas. Var tredje uppger dock att kompetens- höjande insatser och läromedelsinköp kommer att fortsätta i sam- ma omfattning.</P>
<P class="p167 ft12">Nationellt centrum för <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivutveckling</P>
<P class="p22 ft9">I augusti 2008 fick Myndigheten för skolutveckling (MSU) i upp- drag<SPAN class="ft64">4 </SPAN>att sammanföra uppdraget<SPAN class="ft64">5 </SPAN>från 2005 att inom myndigheten bygga upp ett nationellt centrum för <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivutveck- ling med uppdraget<SPAN class="ft64">6 </SPAN>att genomföra en kompetensutvecklingssats- ning för lärare inom området <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivutveckling till ett samlat uppdrag. Kompetensutvecklingen genomfördes av MSU i form av en seminarieserie. I oktober 2008 överfördes det samlade uppdraget till Skolverket.</P>
<P class="p45 ft21">MSU publicerade hösten 2008 en utvärdering<SPAN class="ft39">7</SPAN>av den verksamhet som Nationellt centrum för <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivutveckling hade bedrivit. Utvärderingen var genomförd av Ramböll på myndighe- tens uppdrag. Rambölls samlade bedömning var att de långsiktiga</P>
<P class="p398 ft57"><SPAN class="ft42">4</SPAN><SPAN class="ft62">U2008/5235/S.</SPAN></P>
<P class="p158 ft57"><SPAN class="ft42">5</SPAN><SPAN class="ft62">U2005/9475/S.</SPAN></P>
<P class="p158 ft57"><SPAN class="ft42">6</SPAN><SPAN class="ft62">U2005/9476/S.</SPAN></P>
<P class="p239 ft40"><SPAN class="ft42">7</SPAN><SPAN class="ft45">Myndigheten för skolutveckling (2008) </SPAN>När kunskper ger resultat…. Utvärdering av Natio- nellt centrum för <NOBR>språk-,</NOBR> läs,- och skrivutveckling. <SPAN class="ft36">Ramböll Management AB.</SPAN></P>
<P class="p408 ft14">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lllII1lIlIll1Illl1IIIllI1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p126 ft10">resultatmålen hade uppnåtts endast i viss utsträckning. Målsätt- ningen att skolorna ska bedriva ett systematiskt utvecklingsarbete hade uppnåtts i lägre utsträckning än målsättningen om att under- visningen i högre grad än tidigare ska utgå från elevernas indivi- duella behov.</P>
<P class="p107 ft10">Enligt Ramböll gick det vid denna tidpunkt inte att mäta om verksamheten vid Nationellt centrum för <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skriv- utveckling bidrog till effektmålet om förbättrad <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivutveckling och ökad måluppfyllelse i skolan eller inte. Man menade att centrumet hade skapat en bra grogrund för att uppnå de långsiktiga resultaten men att viktiga bitar saknades. Den största bristen i verksamheten var enligt Ramböll att skolledare och kom- munala politiker och tjänstemän inte hade varit involverade i arbe- tet i tillräckligt hög grad.</P>
<P class="p99 ft10">Ramböll bedömde att Nationellt centrum för <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivutveckling i relativt hög utsträckning uppnått resultat i form av ökat intresse och kunskap, åtminstone bland målgruppen lärare. Centrumet hade haft ett tydligt värde som katalysator och drivmo- tor för arbete med <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivutveckling i kommuner som sedan tidigare formulerat ett intresse för dessa frågor. Cen- trumets betydelse hade varit lägre i kommuner utan initial prio- ritering av frågan.</P>
<P class="p42 ft9">Av Skolverkets redovisning till regeringen från 2010<SPAN class="ft64">8 </SPAN>framgår att Nationellt centrum för <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivutveckling vid denna tipunkt hade främjat kontaker mellan forskning och skolan genom att handledare från universitet och högskolor deltagit i seminerie- serierna samt via hemsida och nyhetsbrev. Skolverket bedömde att seminarieserien hade varit ett uppskattat arbetssätt och gett många positiva resultat. Dels tillgodosåg den deltagares önskan om kun- skap inom området, dels möjliggjorde den för deltagarna att ge- nomföra projektarbete utifrån den egna kommunens prioriete- ringar. Skolverket hade också givits möjlighet att nå många kom- muner med information.</P>
<P class="p443 ft40"><SPAN class="ft35">8 </SPAN><SPAN class="ft36">Skolverket (dnr. 2009:154) </SPAN>Redovisning av uppdrag om Nationellt centrum för <NOBR>språk-,</NOBR> <NOBR>läs-,</NOBR> och skrivutveckling (NCSM och NCSS)<SPAN class="ft36">.</SPAN></P>
<P class="p246 ft14">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="I1I1lI1II1II1I11Il1IlIIIl" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p444 ft12"><SPAN class="ft12">7.1.2</SPAN><SPAN class="ft47">Satsningar på undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik</SPAN></P>
<P class="p445 ft10">I budgetpropositionen för 2007<SPAN class="ft23">9 </SPAN>fastslog regeringen att goda kun- skaper i matematik och naturvetenskap anses särskilt viktiga för den ekonomiska tillväxten. Mot bakgrund av att de försämrade re- sultaten från internationella undersökningarna PISA 2003 och TIMSS 2003 i matematik och naturvetenskap (se vidare kapitel 2) aviserade regeringen att fortbildning i matematik och naturveten- skap skulle vara en prioriterad del av kommande satsningar på lärarfortbildningen, dvs. den fortbildning med inriktning på ämnes- kunskaper som senare skedde inom ramen för Lärarlyftet I och som redovisas i kapitel 5.</P>
<P class="p45 ft9">Utöver satsningar på lärarfortbildning har både tidigare och nu- varande regeringar satsat på att stödja olika typer av utvecklings- insatser avseende matematik, naturvetenskap och teknik. Den då- varande Myndigheten för skolutveckling (MSU) gavs exempelvis 2006 i uppdrag<SPAN class="ft64">10 </SPAN>att i samverkan med Centrum för Matematik- utbildning (NCM) bland annat utbilda matematikutvecklare som skulle fungera som lokala stödpersoner i utvecklingsarbetet. MSU fick redan 2005 i uppdrag<SPAN class="ft64">11 </SPAN>att initiera och genomföra utvecklings- insatser inom det naturvetenskapliga området. I dag samarbetar NCM och Skolverket kring detta.</P>
<P class="p424 ft10">I budgetpropositionen för 2009<SPAN class="ft23">12 </SPAN>presenterade regeringen en särskild <NOBR>MNT-satsning</NOBR> (matematik, natur och teknik) för perioden <NOBR>2009–2011.</NOBR> Totalt omfattade <NOBR>MNT-satsningen</NOBR> 525 miljoner kronor under åren <NOBR>2009–2011.</NOBR> I satsningen ingick flera delar. En stor del fördelades som stimulansbidrag till kommunala och fristående sko- lor för att utveckla undervisningen i matematik<SPAN class="ft23">13</SPAN>. Skolverket hade också i uppdrag<SPAN class="ft23">14 </SPAN>att bland annat analysera hur undervisningen i naturvetenskap och teknik i grundskolans tidiga år kan bli bättre. NMC medverkade genom olika stödinsatser. <NOBR>MNT-satsningen</NOBR> har sedan förlängts i omgångar, senast med 200 miljoner kronor per år fram till 2015<SPAN class="ft23">15</SPAN>.</P>
<P class="p237 ft63"><SPAN class="ft42">9</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 2006/07:1 </SPAN>Budgetproposition för 2007<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p158 ft57"><SPAN class="ft42">10</SPAN><SPAN class="ft62">U2006/564/G.</SPAN></P>
<P class="p158 ft57"><SPAN class="ft42">11</SPAN><SPAN class="ft62">U2005/8130/S.</SPAN></P>
<P class="p158 ft63"><SPAN class="ft42">12</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 2008/09:1 </SPAN>Budgetproposition för 2009<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p158 ft57"><SPAN class="ft42">13</SPAN><SPAN class="ft62">Förordningen (2009:313) om statsbidrag för utveckling av matematikundervisningen.</SPAN></P>
<P class="p158 ft57"><SPAN class="ft42">14</SPAN><SPAN class="ft62">U2009/914/G.</SPAN></P>
<P class="p256 ft40"><SPAN class="ft42">15</SPAN><SPAN class="ft45">Prop. 2011/12:1 </SPAN>Budgetproposition för 2012<SPAN class="ft36">.</SPAN></P>
<P class="p386 ft14">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="llllIIl11l1IlIl1Il11l1Il1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p446 ft10">Regeringen har också under 2012 gett Skolverket i uppdrag<SPAN class="ft23">16 </SPAN>att genomföra det så kallade Matematiklyftet, dvs. att från höstter- minen 2012 till halvårsskiftet 2016 svara för fortbildning av mate- matiklärare i matematikdidaktik och för att ge dem professionellt stöd genom matematikhandledare. Skolverket ska också utbilda matematikhandledare och rektorer samt utveckla en särskild webb- plattform för fortbildningen. På denna ska finnas relevant stödma- terial i form av bland annat olika matematikdidaktiska fortbild- ningsmoduler. Innehållet i stödmaterialet ska utgå från läroplaner- na samt kurs- och ämnesplanerna i matematik för de berörda skol- formerna och beakta aktuell och relevant forskning samt analyser av de svenska resultaten i de senaste internationella undersöknin- garna. Skolverket ska vid fullgörandet av uppdraget samverka med NCM.</P>
<P class="p178 ft9">På motsvarande sätt har regeringen under 2012 uppdragit<SPAN class="ft64">17 </SPAN>åt Skolverket att under åren <NOBR>2012–2016</NOBR> planera och genomföra sys- tematiska utvecklingsinsatser inom ämnesområdena naturveten- skap och teknik (NT) i skolväsendet. Uppdraget omfattar både grundskolan och gymnasieskolan. Utvecklingsområdena kan avse kompetensutveckling och ämnesdidaktisk fortbildning som även innehåller kollegialt lärande för lärare, att stödja uppbyggnaden av nätverk för lokala ämnesutvecklare, utveckling av webbaserat undervisningsstöd, liksom initiativ, projekt, konferenser etc. som genomförs av andra aktörer. Skolverket ska vidare sammankalla en referensgrupp för NT i skolväsendet med representanter för bland annat universitet och högskolor, myndigheter, intresseorganisati- oner och näringsliv.</P>
<P class="p183 ft10">Från och med höstterminen 2013 avser regeringen dessutom att utöka undervisningstiden i matematik i grundskolan med 120 tim- mar, en satsning som beräknas kosta 500 miljoner kronor per år (250 miljoner kronor för 2013).</P>
<P class="p271 ft21">Satsningarna på <SPAN class="ft51">matematik </SPAN>består av flera olika typer av insaster med olika målgrupper och av olika karaktär, som dessutom ändrats över tid. Detta gör dem svåröverblickbara. Inom ramen för Mate- matiksastningen som pågick under perioden <NOBR>2009–2011</NOBR> kom cirka 4 000 ansökningar in till Skolverket från 287 av landets 290 kom- muner och från 302 av landets cirka 600 fristående huvudmän i</P>
<P class="p250 ft57"><SPAN class="ft42">16</SPAN><SPAN class="ft62">U2011/4343/S, U2011/7370/GV (delvis) och U2012/2103/GV.</SPAN></P>
<P class="p251 ft36"><SPAN class="ft42">17</SPAN><SPAN class="ft45">U2012/4111/GV och U2011/7370/S.</SPAN></P>
<P class="p252 ft14">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="II111I1IIll1I1l1Il11Il1l1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p163 ft10">grundskolan. Medel beviljades till 886 lokala utvecklingsprojekt i 244 kommuner och till 88 fristående huvudmän. Totalt deltog cirka 12 000 lärare och över 200 000 elever berördes av satsningen. Dess- utom deltog 2010 cirka 3 500 och 2012 cirka 2 000 matematiklärare i matematikbienaler. Under 2012 var satsningen på 411 matematik- utvecklare central.<SPAN class="ft23">18</SPAN></P>
<P class="p35 ft11"><SPAN class="ft10">För satsningen på </SPAN>naturvetenskap och teknik <SPAN class="ft10">saknas uppgifter för perioden </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">2009–2010.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> Enligt Skolverket genomfördes 2011 en kon- ferens i samband med implementeringen av Lgr11 med cirka 2 500 deltagande lärare. Under 2012 har 410 </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">F-3-lärare</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> från 214 skolor deltagit i lärarfortbildning på 7,5 högskolepoäng samt 210 </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">F–3-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> lärare från 161 skolor deltagit i lärarfortbildning (fortsättnings- kurs) på 7,5 högskolepoäng. Fem procent av dessa kom från fri- stående skolor.</SPAN></P>
<P class="p167 ft12">Utvärderingar av <NOBR>NMT-satsningarna</NOBR></P>
<P class="p22 ft9">I november 2011 lämnade Skolverket en redovisning av uppdraget från 2009 att genomföra utvecklingsinsatser i naturvetenskap och teknik. Verket konstaterar att man samarbetat med bland annat de nationella resurscentrumen i biologi, fysik, kemi och teknik (NRC) och Naturvetenskap och teknik för alla (NTA)samt att långsiktighet är av vikt för att kunna bygga upp stödstrukturer som har effekt. Man hänvisar till att forskning visar att fortbildning som består av enskilda insatser i det närmaste är verkningslösa vad gäller elevers måluppfyllelse men att större effekt kan uppnås genom långsiktiga satsningar som genomförs i den lokala i verksamheten. Myndigheten pekar också på vikten av att uppdragen är tillräckligt öppna för att kunna anpassas efter de behov och möjligheter som föreligger när uppdraget genomförs. Olika former av kollegialt lärande lyfts fram, som exempelvis learning studies.</P>
<P class="p87 ft21">I december 2011 redovisade Skolverket den del av uppdraget från 2009 som avsåg matematik, dvs. det arbete som gått under namnet Matematiksatsningen <NOBR>2009–2011.</NOBR> Dessutom hade myndig- heten haft i uppdrag att, i samverkan med Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM), stödja skolors utvecklingsarbete ge- nom att bland annat ta fram och tillhandahålla stöd- och intresse-</P>
<P class="p169 ft40"><SPAN class="ft35">18 </SPAN><SPAN class="ft36">Skolverket (2011) </SPAN>Redovisning av uppdrag om att genomföra utvecklingsinsaster i matematik, naturvetenskap och teknik. D<SPAN class="ft36">nr. 2009:259.</SPAN></P>
<P class="p408 ft14">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<TABLE id="II1llI1lI1lII1llll1lIlIIl" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p126 ft10">skapande material för lärares undervisning samt sprida information och erfarenheter från tidigare projekt.</P>
<P class="p315 ft21">Skolverket har låtit fyra externa aktörer utvärdera Matematik- satsningen. Generellt anses satsningen ha haft positiva effekter på undervisningens kvalitet i de kommuner och på de skolor som fått del av bidraget. I en av utvärderingarna görs bedömningen att det inte tydligt framgår av regeringsuppdraget om Matematiksatsnin- gen ska fokusera på att höja kvaliteten i matematikundervisningen på de skolor som får del av bidraget eller om den ska utveckla nya metoder som i sin tur kan spridas och höja kvaliteten i undervisnin- gen generellt. I många fall är det huvudmän eller skolor med hög måluppfyllelse som har skrivit ansökningar av god kvalitet och därigenom beviljats bidrag. Satsningen har därför inte gynnat lik- värdigheten enligt en av utvärderingarna.</P>
<P class="p447 ft10">I utvärderingarna framkommer enligt Skolverket följande fakto- rer som särskilt angelägna att betona när det gäller möjligheten att höja kvaliteten i matematikundervisningen: att tid ges för lärare att diskutera innehållsliga undervisningsfrågor, att tydliga syften och mål med undervisningen formuleras, att fokus på det matematiska innehållet inte förloras i samband med en specifik undervisnings- metod samt att stödet som ges från statligt, regionalt och lokalt håll håller hög kvalitet.</P>
<P class="p42 ft13">Ur skolutvecklingssynpunkt lyfts enligt Skolverket följande åt- gärder och förutsättningar fram tydligast: delaktighet och föran- kring av insatserna i hela verksamheten, tydligt stöd från både huvudman och rektor, forskning och beprövad erfarenhet som utgångspunkt för insatserna samt en väl genomarbetad nulägesbe- skrivning. Insatserna måste planeras utifrån långsiktighet och håll- barhet, de får inte vara alltför beroende av tillfälligt ekonomiskt stöd och de måste dessutom följas upp regelbundet för att under- lätta en formativ styrning av utvecklingsprocesserna.</P>
<P class="p41 ft13">Mot bakgrund av det genomförda arbetet och resultaten av utvärderingarna föreslår Skolverket i rapporten att framtida utveck- lingsinsatser på matematikområdet ska fokusera på att höja lärarnas kompetens, såväl ämnesteoretiskt som didaktiskt. Att lärare ges förutsättningar att bedriva undervisning av hög kvalitet är av störs- ta vikt och Skolverket föreslår därför att även rektorer erbjuds stöd för att förstärka sitt pedagogiska ledarskap kring ämnesutveckling.</P>
<P class="p91 ft10">Matematiklyftet är än så länge för nytt för att ha hunnit utvär- deras.</P>
<P class="p448 ft14">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="III11111IIlI111llIlll1l11" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p230 ft33"><SPAN class="ft33">7.2</SPAN><SPAN class="ft34">Vad säger forskning och utvärdering?</SPAN></P>
<P class="p78 ft10">Utredningen har inte funnit några forskningsstudier som direkt belyser effekter av insatser som motsvarar nationella stödåtgärder av det slag som <NOBR>läsa-skriva-räkna-satsningen</NOBR> respektive satsning- arna på matematik, naturvetenskap och teknik utgör. Det innebär inte att sådana stödinsatser saknar betydelse. Tvärtom har olika implementeringsstudier visat att bland annat personalens kompe- tens är en viktig förutsättning för med vilken kvalitet som reformer genomförs.<SPAN class="ft23">19</SPAN></P>
<P class="p167 ft12">Insatsernas påverkan på undervisningen</P>
<P class="p34 ft10">Forskare har till utredningen understrukit att man måste gå mycket nära kärnan i lärarnas professionella verksamhet, dvs. under- visningen, för att få till stånd en förändrad praktik. Den kompe- tensutveckling som erbjuds måste ges i former som gör att de yrkesverksamma upplever att de har förstärkts i sin professionali- tet. Forskarna menar att kompetensutveckling traditionellt har inneburit att man klivit ur vardagen. De menar dock att insatserna måste ske i vardagen för att få betydelse i klassrummet. En forskare uttryckte det till och med som att ”kompetensutveckling måste upplevas”.</P>
<P class="p105 ft9">Dessa uppfattningar stöds av de resultat som Joyce och Showers<SPAN class="ft64">20 </SPAN>fick när de på <NOBR>1980-talet</NOBR> studerade vad som krävs för att kompetensutveckling av lärare ska få genomslag i lärarnas klass- rumspraktik. De fann att endast fem procent av lärarna överförde en ny kompetens som de fått som ett resultat av teoretiska studier till sin undervisning. När den teoretiska genomgången kombine- rades med en demonstration av det teoretiska innehållet ökade gra- den av överföring. Med en kombination av teori, demonstration samt övning och återkoppling under utbildningen ökade överfö- ringsgraden till 25 procent. Först när allt detta följdes upp med coaching som genomfördes på den egna arbetsplatsen steg överfö- ringsgraden till 90 procent.</P>
<P class="p449 ft57"><SPAN class="ft42">19</SPAN><SPAN class="ft62">Se t.ex. Gunnar Åsén, bilaga 2.</SPAN></P>
<P class="p239 ft40"><SPAN class="ft42">20</SPAN><SPAN class="ft45">Joyce, B., and B. Showers (2002). </SPAN>Student achievement through staff development <SPAN class="ft36">(3rd ed.). Alexandria, VA: Association for Supervision and Curriculum Development.</SPAN></P>
<P class="p408 ft14">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lIlIl1lI1II11llI1l1IllllI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p241 ft10">Forskare inom matematikområdet påpekar att strategin att öka lärarnas kompetens och att koppla undervisningen bättre till målen har försökts över hela världen i trettio år. Det säger, menar de, något om hur komplext det är. Forskarna menar att det är högst osäkert vilka effekter som de tidigare matematiksatsningarna får. De har varit alltför löst kopplade till de faktiska problemen i under- visningen och till målen i kursplanerna. Den senaste satsningen Matematiklyftet bedöms ha en bättre potential. Den är närmare kopplad till de nya kursplanerna, bygger på ett kollegialt lärande, och tycks vara bättre anpassad till rektorernas egna utvecklings- strategier.</P>
<P class="p40 ft10">Riktad kompetensutveckling, dvs. sådan kompetensutveckling som har fokus på problem som lärarna ställs inför i undervisnings- situationen, har enligt flera forskare större potential att ge effekt än mer generellt utformad fortbildning.</P>
<P class="p172 ft12">Några internationella erfarenheter</P>
<P class="p51 ft9">En av utgångspunkterna för den framgångsrika implementerings- strategi som använts i den kanadensiska delstaten Ontario mellan åren 2003 och 2010 var övertygelsen att lärares inställning till reformer inte handlade om motstånd mot förändringar utan om bristande kunskaper om hur det som man förväntades göra skulle göras. I Ontario vidtogs olika åtgärder för kapacitetsbyggande, dvs. för att försäkra sig om att lärarna hade den kompetens som krävdes för att kunna nå reformernas målsättningar. <SPAN class="ft64">21</SPAN></P>
<P class="p42 ft9">Även erfarenheter från Norges implementering av Kunskaps- lyftet<SPAN class="ft64">22 </SPAN>visar att det inte handlar om kompetensutveckling i allmän- het utan om sådan kompetensutveckling som har en stark och nära koppling till reformerna som ger effekt på undervisningen och lärandet. I den norska implementeringsstrategin gavs huvudmän- nen stort inflytande över hur resurserna för kompetensutveckling användes. En stor del kom att användas till kompetensutveckling av skolledare. Av de medel som användes till utveckling av lärares kompetens riktades endast en del mot insatser som var direkt kopplade till reformerna. De kompetensutvecklingsinsatser som</P>
<P class="p317 ft63"><SPAN class="ft42">21</SPAN><SPAN class="ft56">OECD (2011) </SPAN>Strong Performers and Successful Reformers in Education. Lessons from Pisa for the United States. <SPAN class="ft57">Programme for International Student Assessment.</SPAN></P>
<P class="p346 ft44"><SPAN class="ft42">22</SPAN><SPAN class="ft43">Aasen, Petter m.fl. (2012) </SPAN>Kunskapsløftet som styringsreform – et løft eller et løfte? <SPAN class="ft54">Rapport</SPAN></P>
<P class="p450 ft36">20/2012. NIFU och Uio: Institutt for laererutdanning og skoleforskning.</P>
<P class="p318 ft14">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="ll11l1l1l1IllIllIlI1lll11" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p163 ft10">man i Norge menar fungerat bäst är de insatser som lärarna själva har satt igång genom gemensamma skolringar, ämnesgrupper och nätverksgrupper på tvärs mellan skolorna och, i något fall, över kommungränserna. Detta har ofta skett i samband med läro- plansarbete.</P>
<P class="p451 ft12">Statsbidrag som statligt styrmedel</P>
<P class="p34 ft10">Skolverket har en stor erfarenhet av arbete med statsbidrag som statligt styrmedel. I en internt publicerad skrift<SPAN class="ft23">23 </SPAN>diskuterar verket dessa erfarenheter på ett mer övergripande sätt. Verket konstaterar, bland annat i anslutning till Styrutredningen,<SPAN class="ft23">24 </SPAN>att statsbidragets konstruktion, dvs. själva regelverkets utformning, i hög utsträck- ning påverkar möjligheterna att styra med statsbidrag. Kortare effektkedjor är att föredra om man vill ha en tydlig styrning. Men också komplexiteten i, och träffytan för, en satsning har betydelse för styrningsmöjligheterna. Ju mer komplex och ju större träffyta en satsning har, desto svårare blir det att följa och se några effekter av styrningen.</P>
<P class="p105 ft9">Skolverket konstaterar vidare att de kommunala huvudmännen oftast anser att riktade statsbidrag är problematiska eftersom de innebär ett intrång i det kommunala självstyret och försvårar för en kommun att själv planera och dimensionera sina verksamheter. På verksamhetsnivå är man däremot ofta nöjd över att man får ”öron- märkta” bidrag som andra verksamheter inte kan komma åt och som ger en viktig signal om vad staten anser bör prioriteras lokalt.</P>
<P class="p103 ft13">Skolverket anser enligt rapporten att riktade statsbidrag i flera avseenden kan vara ett effektivt politiskt styrmedel. Detta innebär dock inte nödvändigtvis samma sak som att insatserna utifrån ett myndighetsperspektiv är lätta att hantera eller beskriva effekter av.</P>
<P class="p14 ft10">Motivet för att statsbidrag i stället ska ges i generell form har enligt Statskontoret<SPAN class="ft23">25 </SPAN>varit att kommuner och landsting måste få större frihet att själva utforma, organisera och prioritera sin verk- samhet. Statskontoret hänvisar till den kommunalekonomiska kommittén<SPAN class="ft23">26 </SPAN>som menade att en sådan frihet var en förutsättning</P>
<P class="p188 ft63"><SPAN class="ft42">23</SPAN><SPAN class="ft62">Skolverket (2008) </SPAN>Skolverket och statsbidragen<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p158 ft63"><SPAN class="ft42">24</SPAN><SPAN class="ft62">SOU 2007:75 </SPAN>Att styra staten – regeringens styrning av sin förvaltning.</P>
<P class="p152 ft63"><SPAN class="ft42">25</SPAN><SPAN class="ft62">Statskontoret (2007) </SPAN>Verksamhetsanknutna statsbidrag till kommuner och landsting. En studie av hur bidragen följs upp och utvärderas. <SPAN class="ft57">Rapport 2007:17.</SPAN></P>
<P class="p239 ft40"><SPAN class="ft42">26</SPAN><SPAN class="ft45">SOU 1991:98 </SPAN>Kommunal ekonomi i samhällsekonomisk balans – statsbidrag för ökat hand- lingsutrymme och nya arbetsformer.</P>
<P class="p408 ft14">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lll1I1llIIl111llllllI1Ill" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p126 ft10">för att den kommunala verksamheten ska kunna förnyas och effek- tiviseras inom de i framtiden begränsade resurserna</P>
<P class="p134 ft10">Statskontoret menar att de största och allvarligaste problemen är kopplade till statsbidrag som utgår till verksamhet och områden som kommunerna (och landstingen) genom lagstiftning givits an- svaret för. Statsbidrag kan i sådana fall leda till att varken staten eller kommunen känner ansvar för den verksamhet som faktiskt bedrivs och kommuninvånarna förlorar möjligheten att avgöra om ”det är i riksdags- eller kommunvalet som de ska visa sitt gillande eller ogillande med kommunens verksamhet”.</P>
<P class="p42 ft13">Ett ytterligare problem är, menar Statskontoret, att de olika statliga stimulansbidragen oftast endast utgör små resurstillskott sett till verksamhetsområdets totala kostnader. Det betyder att den absoluta huvuddelen av de prestationer som åstadkoms och de effekter som dessa leder till endast i mycket begränsad utsträckning kan bedömas ha ett samband med det statliga bidraget. Att ta fram utvärderingsmodeller som kan isolera effekterna av det statliga stimulansbidraget från de effekter som betingas av den normala och långsiktiga verksamheten och finansieringen är enligt Statskon- torets bedömning i många fall inte möjligt. Mot denna bakgrund ifrågasätter Statskontoret det meningsfulla i att regelmässigt ge olika statliga myndigheter i uppgift att utvärdera effekterna av olika stimulansbidrag. Vi ska enligt direktiven återkomma till frågan om utvärdering av olika reformer i vårt slutbetänkande.</P>
<P class="p378 ft13">Frågan om staten ska lämna specialdestinerade statsbidrag till kommunerna och de fristående huvudmännen är inte ny. Den dis- kuterades till exempel livligt under <NOBR>1980-talet,</NOBR> inför omläggningen av statsbidragssystemet inom skolområdet.<SPAN class="ft65">27 </SPAN>Man menade då att specialdestinerade statsbidrag måste ha till syfte att påverka kom- munens prioriteringar för att vara verksamma. Annars kunde stödet lika väl lämnas genom det generella statsbidraget till kommunerna. Samtidigt menade man att de specialdestinerade statsbidragen bi- drar till att försvåra den kommunala politiska styrningen och det lokala politiska ansvarsutkrävandet för den faktiskt förda skolpoli- tiken i kommunen. Ett avskaffande av de specialdestinerade bidra- gen skulle bidra till att öka kommunernas politiska ansvarstagande och förmåga att anpassa skolverksamheten efter lokala behov.</P>
<P class="p452 ft40"><SPAN class="ft35">27 </SPAN><SPAN class="ft36">Se t.ex. Ds U 1987:1 </SPAN>Ansvarsfördelning och styrning på skolområdet. Ett beredningsunderlag utarbetat inom Utbildningsdepartementet.</P>
<P class="p246 ft14">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<TABLE id="ll11II1I1I11I1I11II11IlII" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p230 ft33"><SPAN class="ft33">7.3</SPAN><SPAN class="ft34">Bedömningar</SPAN></P>
<P class="p132 ft9">I ett avseende är denna typ av insatser av mer administrativ karak- tär – det handlar om att utifrån vissa fastställda kriterier betala ut bidrag för utvecklingsinsaster till skolhuvudmän som ansökt om detta eller att genomföra konferenser för lärare eller andra verk- samma i skolan. Det bör således gå att följa i vilken grad olika skol- huvudmän, skolor och lärare har nåtts av insatserna.</P>
<P class="p14 ft10">Att kommuner och fristående skolhuvudmän har ansökt om och fått del av medel för lokal skolutveckling och kompetensut- veckling inom de nationellt prioriterade områdena, eller deltagit i andra aktiviteter, säger emellertid inget om vilka effekter insasterna har på studieresultat och på skolans måluppfyllelse. Om och när insatserna kan få genomslag beror i hög grad på hur de är utfor- made. Mycket pekar också på att ju närmare undervisningens kärna stödinsatsernas fokus ligger, ju närmare klassrummet insatserna genomförs och ju mer insatserna utgår från identifierade behov, desto större är chansen att de blir framgångsrika och att elevernas lärande kommer att påverkas.</P>
<P class="p21 ft11">Satsningarnas genomslag</P>
<P class="p79 ft9">De utvärderingar som finns pekar på att de kommuner och skolor som tagit del av satsningarna har varit nöjda med satsningarna. De skolchefer utredningen har haft kontakt med bekräftar att sats- ningarna har haft betydelse för kommunernas prioriteringar och planering och att de inneburit att initiativ har tagits som annars inte skulle ha kommit till stånd. Matematiksatsningen anses enligt Skol- verket ha haft positiva effekter på undervisningens kvalitet i de kommuner och på de skolor som omfattas av insatserna.</P>
<P class="p23 ft10">För att satsningar på skolutveckling och kompetensutveckling ska kunna bidra till att det uppstår avsedda effekter, avläsbara på nationell nivå, bör de ha en tillräcklig omfattning. För det första måste de omfatta en tillräcklig andel av lärarna på de skolor som berörs. En forskare menar att en trejdedel av lärarna behöver om- fattas för att skapa en ”kritisk massa”. För det andra behöver en tillräckligt stor andel av kommunerna och de fristående huvudmän- nen omfattas. En kritisk fråga är således om satsningarna har till- räcklig omfattning.</P>
<P class="p453 ft14">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="Il1l11lII11l1l1lIlIlI11II" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p26 ft10">De nu aktuella satsningarna är kraftfulla. Det handlar om bety- dande belopp, särskilt gäller detta satsningarna på <NOBR>läsa-skriva-räkna</NOBR> och på matematik. Satsningen på naturvetenskap och teknik framstår däremot som mer blygsam.</P>
<P class="p134 ft13">Det går inte att av statistiken dra slutsatser om vilket genomslag de olika insatserna har fått på de skolor som berörts. Däremot går det att konstatera att i stort sett samtliga kommuner har nåtts av satsningen på <NOBR>läsa-skriva-räkna</NOBR> och att cirka 85 procent av kommu- nerna har nåtts av Matematiksatsningen. Andelen kommuner som har nåtts av satsningen på naturvetenskap framgår inte, men är lägre.</P>
<P class="p454 ft13">Det saknas vidare säkra uppgifter om hur stor andel av de kom- munala grundskolorna som fått del av satsningarna. Av de fristående grundskolorna har i snitt knappt 70 procent varje år fått del av satsningen på <NOBR>läsa-skriva-räkna</NOBR> och uppskattningsvis cirka 10 procent har fått del av Matematiksatsningen. Andelen fristående skolor som fått del av satsningen på naturvetenskap och teknik är låg.</P>
<P class="p41 ft13">Det saknas uppgifter om antalet lärare som fått del av satsning- en på <NOBR>läsa-skriva-räkna,</NOBR> sannolikt på grund av att satsningen har omfattat flera olika åtgärder, som personalförstärkningar, inköp av material och kompetenshöjande insaster. Framför allt har satsning- en haft en mycket decentraliserad karaktär där prioriteringarna för medlens användning gjorts av huvudmannen. Knappt 12 000 lärare har deltagit i Matematiksatsningen. Utgår man från att satsningen träffar den lärargrupp som bör ingå i målgruppen, dvs. lärare som undervisar i matematik<SPAN class="ft65">28</SPAN>, är andelen knappt hälften. Det måste i så fall anses vara en hög andel. Omfattas även andra lärare blir andelen lägre. Andelen lärare som omfattats av forbildningsinsatserna vad gäller naturvetenskap och teknik är begränsad.</P>
<P class="p99 ft10">Sammantaget är flera av satsningarna kraftfulla och når ut till flertalet kommuner, vilket är en förutsättning för att de ska kunna leda till effekter på nationell nivå. Det finns dock kommuner som inte har kunnat utnyttja vissa erbjudanden. Framför allt finns för flera av satsningarna ett ganska stort antal fristående skolor som inte nåtts av insatserna. Om de huvudmän och skolor som inte nås av satsningarna också är de som har störst behov av dem framstår som en nyckelfråga. Än så länge saknas dock underlag för en sådan bedömning.</P>
<P class="p455 ft36"><SPAN class="ft35">28 </SPAN>Vilken bör vara lågstadielärare, mellanstadielärare, lärare i <NOBR>matematik/NO-ämnen</NOBR> i års- kurserna <NOBR>1–7</NOBR> samt lärare i <NOBR>matematik/NO-ämnen</NOBR> i årskurserna <NOBR>4–9.</NOBR></P>
<P class="p246 ft14">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<TABLE id="IIlll1111lIlIl11lIII11Ill" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p139 ft10">En annan fråga är vilka långsiktiga effekter som satsningarna ger, då många huvudmän uppger att de aktiviteter som helt eller delvis finansierats med statsbidragen kommer att minska eller upp- höra helt när statsbidragen upphör.</P>
<P class="p164 ft11">Vissa undanträngningseffekter och behovet av en helhetssyn</P>
<P class="p22 ft13">En faktor som kan påverka vilket genomslag satsningarna får på kunskapsresultat och måluppfyllelse är i vilken utsträckning de svarar mot faktiska behov. Vissa skolchefer menar att de statliga satsningarna tränger ut kompetensutveckling och skolutveckling som skulle genomförts med utgångspunkt i lokala prioriteringar, om inte statens satsning genomförts. Det innebär att statens analys av hur behoven av utveckling ser ut från ett nationellt perspektiv ställs mot en lokal behovsanalys. I det enskilda fallet kan resultatet bli kontraproduktivt. Trots detta bör nationella satsningar, som utgår från en nationell behovsanalys, kunna bidra till avsedda effekter på nationell nivå. Någon principiellt grundad kritik mot att satsningarna intervenerar i det kommunala ansvaret har inte förts fram av de kommunala företrädare utredningen haft kontakt med.</P>
<P class="p87 ft9">Det finns emellertid även en risk att staten konkurrerar med sig själv, genom att initiera många och samtidiga utvecklings- och kompetensutvecklingsinsaster. Satsningarna på <NOBR>läsa-skriva-räkna</NOBR> respektive matematik, naturvetenskap och teknik genomförs till exempel med utgångspunkt från att det från nationell nivå har iden- tifierats behov av att utveckla lärarnas kunskaper om, och under- visning i, just dessa aktuella ämnen. Till detta kommer övriga mer begränsade statliga initiativ som inte beskrivits här. Sedan 1 juli 2011 sammanfaller satsningarna dessutom med att de nya styr- dokumenten introducerats i grundskolan och motsvarande skolfor- mer, en åtgärd som i sig kräver tid för lokalt utvecklingsarbete. Det innebär att det nu finns en – om än indirekt – koppling mellan å ena sidan de särskilda satsningarna och å andra sidan implemente- ringen av de nya styrdokumenten.</P>
<P class="p87 ft21">Erfarenheterna från Norge pekar på att i ett reformskede har en stark och nära koppling mellan kompetensutveckling och genom- förande av reformerna större förutsättningar att leda till avsedda effekter än kompetensutveckling i allmänhet. Någon sådan kopp- ling görs inte explicit i regeringens olika uppdrag till Skolverket att genomföra satsningarna på till exempel matematik, naturvetenskap</P>
<P class="p456 ft14">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<TABLE id="lllI1IlIllll1IlII1lIl111l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p49 ft10">och teknik. Endast i uppdraget om Matematiklyftet gör en explicit koppling till styrdokumenten. I genomförandet av uppdragen har dock Skolverket så långt möjligt sökt skapa ett samband mellan de särskilda satsningarna och arbetet med att implementera de nya styrdokumenten. Det gäller inte minst för Matematiklyftet.</P>
<P class="p89 ft11">Sammantaget</P>
<P class="p90 ft9">Sammantaget menar vi att de nu pågående stora satsningarna på <NOBR>läsa-skriva-räkna</NOBR> och matematik, naturvetenskap och teknik har förutsättningar att påverka lärarnas praktik och därmed också kan påverka elevernas studieresultat. Särskilt satsningen på <NOBR>läsa-skriva-</NOBR> räkna har fått ett brett genomslag och utformats lokalt. Både den och satsningen på naturvetenskap och teknik har en tydlig inrikt- ning på årskurserna <NOBR>1–3.</NOBR> Matematiklyftet har också en utformning som av många bedöms kunna få genomslag.</P>
<P class="p42 ft10">Vi har dock inte funnit stöd i forskning eller annan litteratur för att bedöma hur lång tid det tar för att just denna typ av satsningar ska få avsedd effekt. Insatserna genomförs dessutom parallellt med flera av de övriga åtgärderna i reformpaketet, vilket gör det svårt att identifiera effekter av enskilda insatser. Om skolhuvudmännen lyckas utforma implementeringsstrategier där de olika delarna av åtgärdspaktetet samverkar kan den samlade effekten i bästa fall för- stärkas. I annat fall finns risken att skolorna blir överbelastade med olika krav på utvecklingsinsatser och att det uppstår en motsatt effekt samt att insasterna blir tillfälliga och upphör när den statliga finansieringen upphör.</P>
<P class="p457 ft14">146</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p458 ft90"><SPAN class="ft8">8</SPAN><SPAN class="ft89">Ökad tillsyn och förstärkta sanktioner</SPAN></P>
<P class="p281 ft10">En tydligt avgränsbar del av åtgärdspaketet handlar om ökad kont- roll genom förstärkt tillsyn och kvalitetsgranskning och utökade möjligheter till sanktioner. Till detta hör inrättandet av Skolinspek- tionen, inklusive kraftigt förstärkta resurser för tillsyn och kvali- tetsgranskning. Åtgärderna måste anses utgöra egna kärnreformer, men kan också bidra till implementeringen av de nya styrdoku- menten och den nya skollagen.</P>
<P class="p77 ft33"><SPAN class="ft33">8.1</SPAN><SPAN class="ft34">Beslutade och genomförda åtgärder</SPAN></P>
<P class="p459 ft30"><SPAN class="ft12">8.1.1</SPAN><SPAN class="ft108">Inrättandet av Statens skolinspektion och förstärkta resurser för tillsyn och kvalitetsgranskning</SPAN></P>
<P class="p132 ft9">Innan Statens skolinspektion inrättades hade Skolverket sedan 2003 regeringens uppdrag att genomföra en utbildningsinspektion som skulle omfatta varje kommun och alla skolor minst vart sjätte år. Samtliga kommunala och fristående huvudmän skulle inspek- teras. När uppdraget gavs 2003 fördubblades samtidigt resurserna för Skolverkets tidigare tillsynsverksamhet.</P>
<P class="p35 ft21">I budgetpropositionen för 2007<SPAN class="ft39">1 </SPAN>ansåg regeringen att det behöv- des än tätare och skarpare kvalitetsgranskningar av skolans kuns- kapsresultat samt betonade att det är av yttersta vikt att brister i en skola uppmärksammas och påpekas tidigt. Regeringen aviserade därför initiativ i syfte att uppnå en tätare och förbättrad granskning av skolors kvalitet. Ambitionen var att Skolverket från och med 2008 skulle genomföra utbildningsinspektioner av varje skolas kva- litet minst vart tredje år, med fokus på kunskapsuppdraget. Resul-</P>
<P class="p460 ft40"><SPAN class="ft35">1 </SPAN><SPAN class="ft36">Prop. 2006/07:1 </SPAN>Budgetproposition för 2007<SPAN class="ft36">.</SPAN></P>
<P class="p386 ft14">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="Ill1111l1IlIIIIlII1l11II1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p126 ft10">tatet från granskningarna skulle vara jämförbara och offentliga. För detta ändamål beräknade regeringen en ökning av anslaget med 150 miljoner kronor från och med 2008.</P>
<P class="p134 ft9">Redan i mars 2007 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag<SPAN class="ft64">2 </SPAN>att se över och lägga fram förslag om myndighetsstrukturen inom skolväsendet m.m. I uppdraget ingick att överväga om inspek- tionen skulle bli en egen myndighet för tillsyn och kvalitetsgransk- ning. Utredaren föreslog<SPAN class="ft64">3 </SPAN>i november 2007 en ny myndighets- struktur där en ny självständig myndighet för nationell inspektion, Skolinspektionen, skulle inrättas.</P>
<P class="p42 ft13">Efter remissbehandling fattade regeringen beslut om att tillkalla en särskild utredare<SPAN class="ft65">4 </SPAN>för att förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet, Statens skolinspektion, med ansvar för tillsyn över och kvalitetsgranskning av skolväsendet m.m. Den nya myn- digheten skulle även svara för tillståndsprövning, dvs. godkännande respektive rätt till bidrag för fristående skolor samt återkallande av sådant godkännande och sådan rätt till bidrag. Barn- och elevom- budet för likabehandling skulle inordnas i myndigheten, och myn- digheten skulle även tillhandahålla kansliresurser för Skolväsendets överklagandenämnd. Uppdraget gällde med förbehåll för riksda- gens beslut med anledning av regeringens förslag<SPAN class="ft65">5 </SPAN>om ny myndig- hetsorganisation på skolområdet. I april 2007 beslutade riksdagen<SPAN class="ft65">6 </SPAN>i enlighet med regeringens förslag. Statens skolinspektion inrättades den 1 oktober 2008. I stora drag fördubblades samtidigt anslaget till kärnverksamheten ytterligare en gång.</P>
<P class="p427 ft10">I dag är Skolinspektionens uppdrag<SPAN class="ft23">7 </SPAN>att genom granskning av huvudmän och verksamheter verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Myndigheten ska bidra till goda förutsättningar för barnens utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för eleverna och de vuxenstuderande. Myndigheten har även vissa andra uppgifter.</P>
<P class="p92 ft75">Skolinspektionen arbetar i dag utifrån en plan där regelbunden tillsyn av huvudmän och verksamheter genomförs minst vart femte år.</P>
<P class="p211 ft57"><SPAN class="ft52">2</SPAN><SPAN class="ft56">Dir. 2007:28.</SPAN></P>
<P class="p160 ft63"><SPAN class="ft52">3</SPAN><SPAN class="ft56">SOU 2007:79 </SPAN>Tre nya skolmyndigheter<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p160 ft57"><SPAN class="ft52">4</SPAN><SPAN class="ft56">Dir. 2008:3.</SPAN></P>
<P class="p160 ft63"><SPAN class="ft52">5</SPAN><SPAN class="ft56">Prop. 2007/08:50 </SPAN>Nya skolmyndigheter<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p160 ft57"><SPAN class="ft52">6</SPAN><SPAN class="ft56">Bet. 2007/08:UbU13, rskr. 2007/08:161.</SPAN></P>
<P class="p251 ft36"><SPAN class="ft52">7</SPAN><SPAN class="ft55">Förordning (2011:556) med instruktion för Statens skolinspektion.</SPAN></P>
<P class="p252 ft14">148</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="l1II1I1llIIlIIIl1I1I1I1Il" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p461 ft10">Utöver regelbunden tillsyn och kvalitetsgranskning genomför myndigheten även andra typer av tillsyner och granskningar. Den riktade tillsynen fokuserar till exempel på regelefterlevnaden inom ett avgränsat område som undersöks på ett urval av skolor eller andra verksamheter. En flygande inspektion är en samlad insats där ett stort antal inspektörer besöker många skolor för att granska en avgränsad del av verksamheten under en begränsad tid. Ibland kommer inspektörerna oanmälda. Resultatet från en flygande in- spektion kan bilda underlag för andra granskningar, till exempel kvalitetsgranskningar.</P>
<P class="p325 ft12"><SPAN class="ft12">8.1.2</SPAN><SPAN class="ft47">Lagreglering av tillsyn och kvalitetsgranskning</SPAN></P>
<P class="p168 ft9"><SPAN class="ft13">Vid behandlingen av </SPAN>motionsyrkandena från den allmänna motions- tiden 2005 tillkännagav riksdagen i maj 2006 att Skolverkets till- synsansvar skulle lagregleras, inte endast för fristående huvudmän utan även för offentliga huvudmän <SPAN class="ft64">8</SPAN>. Lagreglering av Skolverkets tillsynsansvar hade föreslagits av Skollagskommittén redan 2002<SPAN class="ft64">9</SPAN>. Bakgrunden var att tillsynen över offentligt driven skolverksamhet i huvudsak reglerades endast i instruktionen för ansvarig myndig- het, inte som för andra samhällsområden i lag. Frågan hade sedan dess beretts inom Regeringskansliet. <SPAN class="ft13">En arbetsgrupp inom Utbild- ningsdepartementet, Skollagsberedningen</SPAN><SPAN class="ft109">10</SPAN><SPAN class="ft13">, lämnade ett förslag till en ny skollag i juni 2009. Efter remiss och lagrådsremiss lämnade rege- ringen sitt förslag</SPAN><SPAN class="ft109">11 </SPAN><SPAN class="ft13">till ny skollag i mars 2010 och riksdagen fattade beslut</SPAN><SPAN class="ft109">12 </SPAN><SPAN class="ft13">i juni 2010.</SPAN></P>
<P class="p87 ft21">I den skollag (2010:800) som trädde i kraft den 1 augusti 2010 och, med några undantag, tillämpas från och med den 1 juli 2011 definieras begreppen tillsyn och statlig kvalitetsgranskning samt regleras vissa andra villkor för tillsynen och kvalitetsgranskning- en<SPAN class="ft39">13</SPAN>. Av bestämmelserna framgår att i skollagen avses med <SPAN class="ft51">tillsyn </SPAN>en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta beslut om åtgärder som kan</P>
<P class="p191 ft57"><SPAN class="ft42">8</SPAN><SPAN class="ft62">Bet. 2005/06:UbU14, rskr. 2005/06:241.</SPAN></P>
<P class="p158 ft63"><SPAN class="ft42">9</SPAN><SPAN class="ft62">SOU 2002:121 </SPAN>Skollag för kvalitet och likvärdighet<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p158 ft57"><SPAN class="ft42">10</SPAN><SPAN class="ft62">U2006:E. U2006/7887/SAM.</SPAN></P>
<P class="p158 ft63"><SPAN class="ft42">11</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 2009/10:165 </SPAN>Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p158 ft57"><SPAN class="ft42">12</SPAN><SPAN class="ft62">Bet. 2009/10:UbU21, rskr. 2009/10:370.</SPAN></P>
<P class="p256 ft36"><SPAN class="ft42">13</SPAN><SPAN class="ft45">26 kap. </SPAN><NOBR>2–9</NOBR> och <NOBR>19–23</NOBR> §§ skollagen (2010:800).</P>
<P class="p386 ft14">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="I11IIllI1IllIIlIlIlIIlII1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p39 ft9">behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen. Definitionen av tillsyn över- ensstämmer med det enhetliga tillsynsbegrepp som samma år hade redovisats i regeringens skrivelse<SPAN class="ft64">14 </SPAN>med bedömningar om hur en reglering av tillsyn generellt bör vara utformad.</P>
<P class="p92 ft10">Uppdraget statlig <SPAN class="ft11">kvalitetsgranskning </SPAN>innebär enligt skollagen att Skolinspektionen ska granska kvaliteten i sådan utbildning och annan verksamhet som står under dess tillsyn eller under tillsyn av en kommun (avser förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg med enskild huvudman). Granskningen ska avse den granskade utbildningens eller verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer.</P>
<P class="p462 ft10">Av författningskommentarerna till regeringens lagförslag<SPAN class="ft23">15 </SPAN>framgår att de mål och riktlinjer som kvalitetsgranskningen ska granska framför allt framgår av den läroplan och de kursplaner eller motsvarande styrdokument som gäller för utbildningen. Där konstateras också att det inte går att dra någon tydlig gräns mellan tillsyn och kvalitetsgranskning. Av motivtexten<SPAN class="ft23">16 </SPAN>framgår dock att det är viktigt att skilja på tillsyn och kvalitetsgranskning när beslut ska fattas. Enligt regeringen kan myndigheten fatta ett tillsyns- beslut om situationer uppstår inom ramen för kvalitetsgransk- ningen där Skolinspektionen bedömer att kvalitetsbristerna är så omfattande att verksamheten på avgörande punkter inte kan sägas leva upp till författningarnas krav. På så sätt kan myndighetens kvalitetsgranskning leda till ett tillsynsbeslut som innebär sank- tioner. Sådana kan dock endast komma i fråga inom ramen för myndighetens tillsyn.</P>
<P class="p40 ft13">Över tid har begreppet kvalitetsgranskning haft delvis olika innebörd. Skolverket fick redan 1998 regeringens uppdrag att regel- bundet genomföra tematiska kvalitetsgranskningar inom skol- väsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Gransk- ningarna genomfördes av statliga utbildningsinspektörer som ett komplement till Skolverkets tillsyn, uppföljning och utvärdering. Resultatet rapporterades både till regeringen och till de enskilda verksamheter som granskats för att bidra till lokal skolutveckling. För regeringen bidrog granskningarna till att fördjupa bilden av verksamheterna. Granskningarna genomfördes på regeringens upp-</P>
<P class="p400 ft63"><SPAN class="ft42">14</SPAN><SPAN class="ft62">Skr. 2009/10:79 </SPAN>En tydlig, effektiv och rättssäker tillsyn<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p160 ft63"><SPAN class="ft42">15</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 2009/10:165 </SPAN>Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet<SPAN class="ft57">. Del 2, sid. 904.</SPAN></P>
<P class="p251 ft40"><SPAN class="ft42">16</SPAN><SPAN class="ft45">Prop. 2009/10:165 </SPAN>Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet<SPAN class="ft36">. Del 1, sid. 557.</SPAN></P>
<P class="p252 ft14">150</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330146x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="llIl1II1l1IIlIlI1lI111I1l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p86 ft9">drag. Under perioden <NOBR>2000–2003</NOBR> samordnades kvalitetsgranskning- arna av en särskild Kvalitetsgranskningsnämnd vid Skolverket. Denna upphörde vid myndighetsombildningen 2003, då Skolver- kets tillsyn och kvalitetsgranskning förstärktes och ansvaret för skolutveckling fördes till den nyinrättade myndigheten för skol- utveckling (MSU).</P>
<P class="p35 ft22">Under perioden från 2003 till 2008, då Skolinspektionen in- rättades och MSU avvecklades, var kvalitetsgranskningarna mer integrerade i Skolverkets utbildningsinspektion. I några fall genom- fördes de på uppdrag av regeringen, i andra på eget initiativ. Tyngd- punkten i verksamheten låg dock på regelbunden tillsyn.</P>
<P class="p237 ft12"><SPAN class="ft12">8.1.3</SPAN><SPAN class="ft47">Utökade möjligheter för ansvarsutkrävande</SPAN></P>
<P class="p294 ft10"><SPAN class="ft32">Vid behandlingen av </SPAN>motionsyrkandena från den allmänna motions- tiden 2005 tillkännagav riksdagen i maj 2006 även att Skolverket skulle ges rätt att förelägga en huvudman att åtgärda fel och brister samt förena föreläggande med vite<SPAN class="ft23">17</SPAN>. Också detta hade föreslagits av Skollagskommittén redan 2002<SPAN class="ft23">18 </SPAN>och sedan beretts inom Rege- ringskansliet.</P>
<P class="p37 ft10">I den skollag (2010:800) som tillämpas från och med den 1 juli 2011 finns bestämmelser om olika former av ingripanden vid till- syn<SPAN class="ft23">19</SPAN>. Under beredningen av Skollagskommitténs förslag kom frå- gan om sanktioner att utvecklas vidare. Skollagsberedningen före- slog 2009 sanktioner i flera steg. Regeringen tog fasta på detta och föreslog i skollagspropositionen en trappliknande konstruktion, där utgångspunkten är att mildare åtgärder ska prövas i första hand, men mer ingripande sanktioner ska kunna tillgripas vid grövre överträdelser.</P>
<P class="p463 ft10">Av skollagen (2010:800)<SPAN class="ft23">20 </SPAN>framgår nu att tillsynsmyndigheten</P>
<P class="p11 ft10">får</P>
<P class="p193 ft13"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft110">förelägga </SPAN>en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman, de villkor som gäller för godkännandet</P>
<P class="p464 ft57"><SPAN class="ft42">17</SPAN><SPAN class="ft62">Bet. 2005/06:UbU14, rskr. 2005/06:241.</SPAN></P>
<P class="p158 ft63"><SPAN class="ft42">18</SPAN><SPAN class="ft62">SOU 2002:121 </SPAN>Skollag för kvalitet och likvärdighet<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p158 ft57"><SPAN class="ft42">19</SPAN><SPAN class="ft62">26 kap. </SPAN><NOBR>2–23</NOBR> och 27 §§ skollagen (2010:800).</P>
<P class="p256 ft36"><SPAN class="ft42">20</SPAN><SPAN class="ft45">26 kap. </SPAN><NOBR>10–18</NOBR> och 27 §§ skollagen (2010:800).</P>
<P class="p386 ft14">151</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<TABLE id="I1lllIl1ll1lIIIlIII1IlIll" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p465 ft10">eller beslutet om rätt till bidrag; föreläggandet gäller omedelbart och ska ange de åtgärder som är nödvändiga för att avhjälpa bristerna; ett föreläggande får förenas med <SPAN class="ft111">vite</SPAN>,</P>
<P class="p29 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">vid mindre allvarliga överträdelser tilldela en huvudman som står under dess tillsyn en </SPAN><SPAN class="ft111">anmärkning</SPAN><SPAN class="ft12">,</SPAN></P>
<P class="p466 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft112">avstå från ingripande </SPAN>om överträdelsen är ringa, den vars verk- samhet granskas vidtar nödvändig rättelse, eller det i övrigt med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl mot ett ingri- pande,</P>
<P class="p30 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft112">återkalla </SPAN>ett godkännande eller ett beslut om rätt till bidrag om ett föreläggande inte följts och missförhållandet är allvarligt (av- ser enskilda huvudmän); tillsynsmyndigheten får besluta att ett beslut om återkallelse ska gälla trots att det inte vunnit laga kraft,</P>
<P class="p29 ft111"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft112">besluta att staten ska vidta de åtgärder som behövs</SPAN><SPAN class="ft12">, </SPAN><SPAN class="ft10">på kom- munens eller landstingets bekostnad, för att åstadkomma rättel- se om kommunen eller landstinget inte har följt ett föreläggan- de, och grovt eller under längre tid åsidosatt sina skyldigheter enligt skollagen eller föreskrifter med stöd av skollagen (just i detta fall preciseras att beslutsbefogenheten gäller Skolinspek- tionen),</SPAN></P>
<P class="p467 ft9"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft113">förbjuda </SPAN>huvudmannen att tills vidare, helt eller delvis, driva verk- samheten vidare om beslut om återkallelse eller beslut om statliga åtgärder kommer att fattas, och beslutet inte kan avvak- tas med hänsyn till allvarlig risk för barnens eller elevernas hälsa eller säkerhet eller av någon annan särskild anledning; beslutet gäller omedelbart, om inte annat beslutas och får gälla i högst sex månader (<SPAN class="ft114">tillfälligt verksamhetsförbud</SPAN>).</P>
<P class="p289 ft13">Med tidigare bestämmelser kunde Skolinspektionen rikta kritik mot en huvudman. Liksom med nuvarande bestämmelser fanns för fristående skolor dessutom särskilda regler som gjorde det möjligt att återkalla ett godkännande eller en förklaring om rätt till bidrag. Däremot saknades sanktioner för inspektionsmyndigheten att till- gripa om det förekom missförhållanden på en kommunal skola. Regeringen förfogade dock enligt 1985 års skollag över möjligheten att meddela de förskrifter för kommunen, eller på kommunens bekostnad vidta de åtgärder som behövdes för att avhjälpa bris- terna. Denna bestämmelse kunde endast tillgripas vid grovt eller</P>
<P class="p27 ft14">152</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<TABLE id="llIIIll1ll111Il111I11lII1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p86 ft9">långvarigt åsidosättande av de kommunala skyldigheterna. Möjlig- heten kom aldrig till användning. I dag gäller motsvarande bestäm- melse för Skolinspektionen i stället för, som tidigare, regeringen.</P>
<P class="p103 ft10">Sammantaget innebär förändringarna att det införts bestämmel- ser om föreläggande och vite, att det finns olika typer av sanktioner som är olika ingripande samt att sanktionerna kan riktas mot både kommunala och fristående skolor.</P>
<P class="p468 ft9">Sedan de nya bestämmelserna börjat tillämpas den 1 juli 2011 har Skolinspektionen använt de nya sanktionsinstrumenten i ett flertal fall. Det sanktionsinstrument som oftast används är förelägganden mot huvudmannen att fullgöra sina skyldigheter. I de anmälnings- ärenden som prövats i sak, och där man funnit brister, har Skol- inspektionen i 64 procent av ärendena förelagt huvudmannen att avhjälpa bristerna. I 16 procent har huvudmannen fått en anmärk- ning och i 20 procent av ärenden har Skolinspektionen avstått från att ingripa. I den regelbundna tillsynen har för grundskolor före- lägganden utfärdats i 87 procent av fallen där brister påvisats. I 11 procent har huvudmannen tilldelats en anmärkning och i endast 1 procent av fallen har inspektionen avstått från att ingripa.</P>
<P class="p105 ft21">Tre av Skolinspektionens förelägganden mot huvudman att full- göra sina skyldigheter har sedan 1 juli 2011 förenats med vite. Det första gällde Älvdalens kommun och avsåg att allvarliga brister kvarstod hos kommunen vid återbesök, bland annat avseende krän- kande behandling mellan eleverna och rätten till särskilt stöd. Det andra avser Lundsbergs skola och har sin grund i signaler från en anmälan rörande kränkande behandling. Skolinspektionen fattade beslut att skolan skulle åtgärda brister avseende trygghet och stu- diero, men fann vid fortsatt tillsyn och uppföljningsbesök att ele- verna på skolan fortfarande utsattes för kränkande behandling. Det tredje gäller Stiftelsen Maria Elementarskola i Stockholm som inte rättat till de allvarliga brister i skolverksamheten som Skolinspek- tionen pekat ut i ett tillsynsbeslut. Det gäller bland annat brister i skolans arbetssätt i undervisningen, som inte är anpassad efter ele- vernas behov, samt kränkande behandling av eleverna.</P>
<P class="p469 ft10">Efter vitesföreläggandet genomförde Älvdalens kommun de åtgärder som krävdes i beslutet om föreläggande och Skolinspek- tionen avslutade därför tillsynen, som senare ska följas upp. Det- samma gäller för Lundsbergs skola. För Maria Elementarskola av- vaktar än slå länge slutligt ställningstagande till resultatet från upp- följningen av skolornas åtgärder.</P>
<P class="p470 ft14">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330149x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="Il111lII1II11I1III1lIl111" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p248 ft22">Beslut om återkallade av godkännanden fattats i några fall. Hu- vudmännen för Fredens skola i Göteborg, Kunskapsboningen i Malmö och Central Skola <NOBR>Al-Huda</NOBR> i Stockholm har fått sina beslut om godkännande återkallade till följd av allvarliga missförhållanden som kommit till Skolinspektionens kännedom genom signaler och vid tillsynsbesök. För Fredens skola beslutades det först om ett tillfälligt verksamhetsförbud. Besluten om återkallande av godkän- nande har i samtliga fall gällt omedelbart.</P>
<P class="p117 ft12"><SPAN class="ft12">8.1.4</SPAN><SPAN class="ft47">Central rättning av nationella prov</SPAN></P>
<P class="p471 ft10">Sedan 2009 har Skolinspektionen regeringens uppdrag<SPAN class="ft23">21 </SPAN>att genom- föra viss central rättning av nationella prov inom grundskolan och gymnasieskolan. Syftet med den centrala rättningen är, enligt rege- ringen, främst att stödja en likvärdig bedömning och betygssätt- ning av proven över landet. Skolinspektionen ska också vidta lämp- liga åtgärder inom ramen för sin tillsynsverksamhet om det finns indikationer på betydande avvikelser när det gäller rättningen av de nationella proven.</P>
<P class="p41 ft21">Under de tre första åren med uppdraget har sammanlagt cirka 94 000 prov på delprovsnivå samlats in från 1 800 skolor. Resultatet från analysen på skolnivå visar att avvikelserna mellan ursprungs- rättarens bedömning och Skolinspektionens bedömning varierar kraftigt mellan olika skolor. Den skola som har högst avvikelse avviker mer än tre gånger så ofta som den skola som har minst avvikelser. <SPAN class="ft39">22</SPAN></P>
<P class="p258 ft33"><SPAN class="ft33">8.2</SPAN><SPAN class="ft34">Vad säger forskning om skolinspektion?</SPAN></P>
<P class="p101 ft10">En första iakttagelse är att forskningen inom området ännu är i sin linda. Den kan ännu inte anses ha klarlagt om inspektion leder till förbättrade resultat. Även den forskning som bedrivs i Sverige är fortfarande begränsad.</P>
<P class="p261 ft57"><SPAN class="ft42">21</SPAN><SPAN class="ft62">U2009/4877/G samt U2011/6544/GV </SPAN><SPAN class="ft63">Uppdrag om nationella prov.</SPAN></P>
<P class="p245 ft40"><SPAN class="ft42">22</SPAN><SPAN class="ft55">Skolinspektionen (2010) </SPAN>Lika för alla? Omrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan under tre år. <SPAN class="ft36">Dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft36">01-2010:2643</SPAN></NOBR></P>
<P class="p246 ft14">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lI1lIlIIllll1Il111IlIIIlI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p472 ft26">Den internationella forskningen på området är svårtolkad: Det finns resultat som antyder ett samband och andra resultat som pekar i mot- satt riktning.<SPAN class="ft48">23</SPAN></P>
<P class="p78 ft10">I det följande lämnas en översiktlig redogörelse för olika iakttagel- ser som forskningen ändå har gjort och vilka slutsatser man trots allt har dragit. Den forskning som refereras är huvudsakligen brit- tisk och nederländsk. Skälet är att det i dessa länder har funnits en skolinspektion under längre tid, som dessutom i någon mån har beforskats.</P>
<P class="p473 ft12">Skolinspektions betydelse för skolförbättring – vilka resultat kan man förvänta sig?</P>
<P class="p474 ft10">Whitby konstaterar i sin översikt<SPAN class="ft23">24 </SPAN>över forskning om skolinspek- tion att det finns förvånansvärt lite bevis för att det finns en rela- tion mellan inspektion och skolförbättring. Det finns också, menar hon, anledning att uppmärksamma skillnaden mellan en inspektion som har rollen att <SPAN class="ft11">främja </SPAN>skolförbättring och en inspektion som <SPAN class="ft11">deltar </SPAN>i skolförbättring. Hon pekar här på att syftet med skolins- pektion kan skilja sig åt väsentligt genom att bland annat ansvaret för råd och stöd varierar stort mellan olika länder.</P>
<P class="p37 ft13">Whitby hänvisar bland annat till en nyligen genomförd oberoen- de utvärdering<SPAN class="ft65">25 </SPAN>av skolinspektion i England som funnit att skolle- dare upplevde att inspektionsprocessen bidrog till skolförbättring och fungerade som en impuls till fortsatt utveckling. Inspektionen upplevdes vidare haft en positiv påverkan på skolans egen utvärde- ring och, i viss mån, undervisningens kvalitet. Samma utvärdering visade på en statistiskt signifikant relation mellan konstruktiv muntlig återkoppling i samband med inspektion och den övergri- pande tillfredsställelsen med inspektionsprocessen. Utvärderingen fann även att ”särskilda rekommendationer” var till stor hjälp efter- som de erbjöd ett fokus, och gjorde det lättare att finna lämpliga åtgärder för att åtgärda de problem som identifierats.</P>
<P class="p475 ft57"><SPAN class="ft42">23</SPAN><SPAN class="ft62">Rönnberg, Linda och Christina Segerholm (2011) </SPAN><SPAN class="ft63">Skolinspektionen </SPAN>i Hult, Agneta och Olofsson, Anders (red.) <SPAN class="ft63">Utvärdering och bedömning i skolan. För vem och varför? </SPAN>Natur & kultur. 2011.</P>
<P class="p153 ft63"><SPAN class="ft42">24</SPAN><SPAN class="ft62">Whitby, Karen (2010) </SPAN>School Inspeciton: recent experiences in high performning education systems. Litterature review. <SPAN class="ft57">CfBT Education Trust.</SPAN></P>
<P class="p176 ft40"><SPAN class="ft42">25</SPAN><SPAN class="ft45">McCrone, Tami m.fl. (2009) </SPAN>Evaluation of the Impact of the Section 5 Inspection – Strand 3: Final Report for Ofsted<SPAN class="ft36">.</SPAN></P>
<P class="p408 ft14">155</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="I11Il1I1llIll111Il1lllI1I" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p26 ft10">Whitby hänvisar dock till att flera kritiker anser att den ”name and <NOBR>shame-inställning”</NOBR> som Ofsted<SPAN class="ft23">26 </SPAN>omfattat, där kritik publice- ras, har haft en extremt negativ påverkan på lärare och på lärarpro- fessionen. Två av kritikerna<SPAN class="ft23">27 </SPAN>menar att även om det finns vissa belägg för att inspektion kan vara nyttig, är den mer uppskattad av politiker än den är gillad och verkligen använd av skolor. En an- nan<SPAN class="ft23">28 </SPAN>menar att inspektionens fokus vanligen ligger på om, och hur väl, centrala regeringsinitiativ har genomförts, inte på hur lämpliga åtgärderna egentligen är eller på vilket sätt staten stöder effektiv implementering.</P>
<P class="p42 ft13">Plowright<SPAN class="ft65">29 </SPAN>ställer frågan om en sådan skolförbättringsprocess som innebär en ihållande och systematisk strävan att förbättra ele- vernas lärande kan åstadkommas genom extern inspektion. Han hänvisar till forskare som konstaterar att lärare och chefer på mel- lannivå rapporterar att inspektion endast har haft marginell effekt på deras praktik och att lärarna har haft stora svårigheter att identi- fiera något i den egna yrkesutövningen som förändrats som resultat av inspektion. Han hänvisar även till forskare som menar att varje förbättring som är en följd av extern inspektion riskerar att vara av kosmetisk natur och att inspektion underordnar de professionella, politiserar arbetet samt uppmuntrar en bestraffande attityd till sko- lan. Han konstaterar dessutom att att det finns statistiska belägg som indikerar att Ofsteds inspektion inte har någon positiv effekt på examensprestationer i offentliga grundskolor samt att vissa fors- kare till och med rapporterar något försämrade resultat.</P>
<P class="p52 ft10">Plowright konstaterar dock att det även finns forskare som fin- ner att de verksamma i skolorna anser att inspektion har ett värde genom att de pekar ut starka och svaga sidor i skolans arbete och identifierar förbättringsområden. Men även dessa forskare fram- håller att det är alltför förenklat att hävda att det finns ett orsaks- samband mellan inspektion och förbättringar.</P>
<P class="p476 ft57"><SPAN class="ft42">26</SPAN><SPAN class="ft62">Office for Standards in Education, Children’s Services and Skills.</SPAN></P>
<P class="p136 ft57"><SPAN class="ft42">27</SPAN><SPAN class="ft56">Meuret, D. och S. Morlaix i artikeln </SPAN><SPAN class="ft63">Conditions of Success of a SDchool´s </SPAN><NOBR><SPAN class="ft63">Self-Evaluation:</SPAN></NOBR><SPAN class="ft63"> Some lessons of an European Experience. School Effectiveness and School Improvemen</SPAN>t. Vol. 14, No. 1, 2003.</P>
<P class="p136 ft63"><SPAN class="ft42">28</SPAN><SPAN class="ft56">Martin, S. i artikeln </SPAN>Evaluation, inspection and the improvement agenda: contrasting fortunes in an era of <NOBR>evidence-based</NOBR> <NOBR>policy-making<SPAN class="ft57">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft57"> Evalutaion. Vol. 11, No. 4, 2005.</SPAN></P>
<P class="p122 ft44"><SPAN class="ft42">29</SPAN><SPAN class="ft53">Plowright, David (2007) </SPAN><NOBR>Self-evaluation</NOBR> and Ofsted Inspection. Developing an Integrative Model of School Improvement<SPAN class="ft54">. Educational Management Administration & leadership. Vol. 35(3).</SPAN></P>
<P class="p252 ft14">156</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="ll111IIIl1llIIlllll111l1l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p395 ft9">Ehren och Honingh,<SPAN class="ft64">30 </SPAN>analyserar förhållandet mellan avsedda effekter och orsaksmässiga mekanismer. Bakgrunden till studien är det förändrade uppdrag som den nederländska skolinspektionen nyligen har fått. Tidigare skulle den i första hand säkerställa kvali- teten i skolan, i termer av utbildningens överensstämmelse med gällande regelverk. Från 2011, ska den i stället i första hand säker- ställa att utbildningen möter ställda krav och erbjuder en lägsta kvalitetsnivå, en nöjaktig utbildningsnivå. Inspektion förväntas leda till god utbildning, vilken definieras som att ”alla elever har en möjlighet att uppnå sin fulla teoretiska kapacitet” (academic poten- tial). Ett av skälen till förändringen var att skolinspektörerna tidi- gare ofta hamnade i rollen av rådgivare samtidigt som de hade upp- giften att granska skolorna. Därmed kunde de tvingas utvärdera resultaten av sina egna råd. Denna dubbla roll ansågs oförenlig med en oberoende granskning.</P>
<P class="p150 ft9">Gaertner och Pant<SPAN class="ft64">31 </SPAN>ställer frågan om hur rimliga inspektions- processerna och hur giltiga inspektionernas resultat egentligen är. De konstaterar att forskning som försökt visa effekter av skolin- spektion på elevprestationer för närvarande antingen påvisat nega- tiva effekter eller inga effekter alls. De redovisar också en studie av Ehren och Visscher<SPAN class="ft64">32 </SPAN>i vilken man följt skolor som inspekterats av den nederländska skolinspektionen under flera år efter genomförd inspektion och jämfört dessa med skolor som inte inspekterats. Ehren och Visscher menar mot denna bakgrund att antagandet att endast inspektion av skolor automatiskt kommer att leda till skol- förbättring är naiv. Tillfälligheter spelar en stor roll, till exempel vilket slags skola som inspekteras, hur inspektören hanterar den specifika skolan, hur tvingande den återkoppling är som skolan får och hur specifika överenskommelserna om förbättring är mellan skolan och inspektören. De menar också att skolförbättring vanli- gen är en svår aktivitet för den genomsnittliga skolan. De förbätt- ringar som man förmår genomföra tenderar att vara de som är för- hållandevis okomplicerade. Mer komplexa förändringar kräver mer av skolor och inspektörer.</P>
<P class="p144 ft57"><SPAN class="ft42">30</SPAN><SPAN class="ft62">Ehren, M. C. M. and M. E. Honingh (2012) </SPAN><NOBR><SPAN class="ft63">Risk-based</SPAN></NOBR><SPAN class="ft63"> school inspection in the Netherlands: A critical reflection on intended effects and causal mechanisms. </SPAN>Studies in Educational Evalua- tion. Elsevier Ltd.</P>
<P class="p477 ft88"><SPAN class="ft42">31</SPAN><SPAN class="ft115">Gaertner, Holger and Hans A. Pant (2011) </SPAN>How valid are school inspections? Problems and strategies for validating processes and results? <SPAN class="ft67">Studies in Educational Evaluation, 37.</SPAN></P>
<P class="p181 ft88"><SPAN class="ft42">32</SPAN><SPAN class="ft115">Ehren, M. C. M. and A. J. Visscher (2008) The </SPAN>Relationships between School Inspections, School Characteristics and School Improvement<SPAN class="ft67">. British journal of educational Studies, vol. 56.</SPAN></P>
<P class="p478 ft14">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B330/H1B330153x1.jpg" style="width:434px;height:497px" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="l1lI11l1lI111lllI111l1lII" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p479 ft10">Även Luginbuhl, Webbink och de Wolf<SPAN class="ft23">33 </SPAN>har genomfört en studie av effekter av skolinspektion i Nederländerna. Forskarna an- vände sig av olika metoder för att försöka uppskatta effekterna, men fann inga signifikanta skattningar.</P>
<P class="p134 ft22">I ytterligare en nederländsk studie<SPAN class="ft86">34 </SPAN>presenterar de Wolf och Janssens en analysram för att diskutera sidoeffekter av inspektion, som visar att förekomsten av inspektion kan tänkas påverka sko- lornas beteende i en mängd olika avseenden (se tabell 8.1).</P>
<P class="p480 ft36"><SPAN class="ft40">Källa</SPAN><SPAN class="ft15">: </SPAN>Bearbetad efter de Wolf och Janssens, 2007.</P>
<P class="p481 ft13">Med utgångspunkt i denna analysram diskuterar de Wolf och Janssens olika studier av effekter av skolinspektion. Deras huvud- sakliga slutsats är att studierna inte ger något klart svar på frågan om skolbesök respektive offentligt publicerade resultatmått har några kausala effekter. De kan bara konstatera att skolbesök <SPAN class="ft38">kanske </SPAN>är effektiva, en slutsats de drar mot bakgrund av att i nästan alla studier som de granskat så är en stor majoritet (i genomsnitt nästan 80 procent) av de direkt berörda (lärare och skolledare) nöjda med</P>
<P class="p482 ft63"><SPAN class="ft42">33</SPAN><SPAN class="ft62">Luginbuhl, Rob m.fl. (2009) </SPAN>Do Inspections Improve Primary School Performance?</P>
<P class="p160 ft57">Educational Evaluation and Policy Analysis. vol. 31, No. 3.</P>
<P class="p122 ft44"><SPAN class="ft42">34</SPAN><SPAN class="ft53">de Wolf, Inge and J. G. Janssens (2007) </SPAN>Effects and side effects of inspecitrons and accoun- tability in education: an overview of empirical studies<SPAN class="ft54">. Oxford Review of Education. Vol. 33, No. 3.</SPAN></P>
<P class="p252 ft14">158</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330154x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="ll11IIl1lI1lIll1I1lII1III" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p86 ft13">skolbesöken och anser att besöken är värdefulla. Denna bedömning tycks dock inte ha någon stark effekt på vad som faktiskt sker i skolorna. Förändringar som syftar till skolförbättring genomförs visserligen i mellan 50 till 70 procent av de inspekterade skolorna. De förändringar som genomförs tycks emellertid inte leda till några förbättringar av skolornas prestationer – i alla fall inte på kort sikt i de engelska högstadieskolor som studierna granskat.</P>
<P class="p35 ft10">Studierna om offentliga resultatmått visar att elever och föräld- rar tar lite hänsyn till sådana mått vid valet av skola. Vad detta be- ror på kan inte fastställas med den kunskap vi har i dag.</P>
<P class="p103 ft21">Slutligen, konstaterar de Wolf och Janssens att många förvänta- de effekter och sidoeffekter återstår att studera och att de behövs ytterligare forskningsinsatser innan något mer bestämt kan sägas om olika typer av system för extern inspektion och kontroll.</P>
<P class="p44 ft12">Ansvarsutkrävande</P>
<P class="p22 ft9">Michael Barber<SPAN class="ft64">35 </SPAN>har en mer positiv bild av inspektionsverksamhet än många av sina kollegor. Han menar att ansvarsutkrävande (accountability) som skolförbättringsstrategi har blivit synonymt med testning, men att ansvarsutkrävande handlar om mer än så.</P>
<P class="p35 ft9">Barber<SPAN class="ft64">36 </SPAN>konstaterar att den gemensamma moraliska utgångs- punkten för nästan alla som verkar i utbildningssystemet är en vilja att åstadkomma bättre resultat för alla studerande och att samtidigt främja rättvisa. Han citerar en annan celebritet i den internationella utbildningsvärlden, Michael Fullan, som uttryckt det som att vi alla vill ha ett utbildningssystem som höjer ribban och minskar gapet (underförstått: mellan olika grupper i samhället).</P>
<P class="p35 ft21">Det Barber avser med ansvarsutkrävande är ett utbildnings- system som kännetecknas av att det finns nationella standarder (en nationell läroplan), att det görs tester som visar i vilken mån elever når upp till de nationella målen och att man belönar framgång och tar tag i misslyckanden. Genom inspektion och uppföljning samlas data om systemets prestationer. Dessa data används för att skapa</P>
<P class="p176 ft57"><SPAN class="ft42">35</SPAN><SPAN class="ft62">Michael Barber har bl.a. varit rådgivare till den brittiske premiärministern Tony Blair. Som sådan har han varit en av arkitekterna bakom det inspektionssystem som i dag finns i Stor- britannien. Han har också varit ansvarig för de två rapporter om vad som gör skolsystem framgångsrika som utarbetats av konsultföretaget McKinsey. Han är i dag chefsrådgivare vid Pearson, ett av världens största utbildningsföretag.</SPAN></P>
<P class="p483 ft99"><SPAN class="ft42">36</SPAN><SPAN class="ft116">Barber, Michael (2004) </SPAN>The Virtue of Accountability: System Redisgn, Inspection and Incen- tives in the Era of Informed Professionalism. <SPAN class="ft25">Journal of Education, Vol. 185, No. 1.</SPAN></P>
<P class="p386 ft14">159</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<TABLE id="IIl1IIl11lII1ll1llIllIII1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p126 ft10">kunskap om bästa praxis och för att informera föräldrarna om vilka resultat som den skola deras barn går i uppnår. (Det bör noteras att Barber här rör sig med ett inspektionsbegrepp som är vidare än det vi normalt använder i Sverige genom att också omfatta uppföljning och utvärdering.)</P>
<P class="p92 ft10">Det är dock, menar Barber, viktigt att diskutera vilket slags sys- tem för ansvarsutkrävande man vill bygga upp. Det är detaljerna i designen som är avgörande. Vilka tester ska finnas? Vilka data ska vara offentliga? Vilka interventioner är tänkbara när skolor miss- lyckas? Osv.</P>
<P class="p107 ft10">En invändning mot ansvarsutkrävande system som han menar är värd att ta på allvar är att skolan har vidare mål än bara läs- och skrivkunnighet, matematik och teoretiska resultat. Alla dessa vidare mål är viktiga, men allt kan inte testas. Det är här som en rätt utfor- mad skolinspektion blir ytterst värdefull, enligt Barber. Denna kan ställa skolan till svars för mer övergripande mål som är svårare att mäta.</P>
<P class="p91 ft10">Ett inspektionssystem ger också effektiva möjligheter att utvär- dera hur väl olika politiska åtgärder och insatser implementerats, genom att ge snabbare återkoppling än utvärdering med tester. Den kan ge en viktig indikation på de framtida testresultaten. Detta är politiskt betydelsefullt eftersom även en väl utformad och poten- tiellt framgångsrik förändringsåtgärd ofta redan efter några måna- der utsätts för en virvelvind av kritik – innan den hunnit visa sitt värde.</P>
<P class="p42 ft9">Inspektion kan enligt Barber även fungera pådrivande och bidra till att förklara vilka idéer och överväganden som ligger bakom oli- ka systemförändringar. Nyckeln till förbättrade prestationer i skolan är kvaliteten i undervisningen i klassrummet. Ansvarssystem som endast litar till test kommer att överlämna undervisningens kvalitet till lärare och skolledare att hantera på egen hand. I motsats till detta kan, enligt Barber, inspektionssystem utformas så att de fokuserar undervisningens kvalitet.</P>
<P class="p42 ft10">Inspektion möjliggör även kraftfullare metoder för att hantera skolor som misslyckas. Så har till exempel interventioner i skolor som är allvarligt underpresterande varit oerhört välgörande, enligt Barber. Sådana interventioner, som kan handla om stängning av</P>
<P class="p484 ft14">160</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330156x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="llIlllIIlII1lllI1Il11IlI1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p95 ft10">skolan eller om byte av skolledning, genomförs ofta som konsek- vens av inspektionsbesök på skolan.<SPAN class="ft23">37</SPAN></P>
<P class="p485 ft10">Sist men inte minst ska, enligt Barber, även regeringen kunna ”känna av det ansvarsutkrävande systemets starka sken”. En själv- ständig inspektion kan utvärdera regeringens olika åtgärder och inspektionens årsrapport innehålla obekväm läsning även för ministrar och departementstjänstemän.</P>
<P class="p167 ft12">Egenkontroll/självvärdering</P>
<P class="p423 ft10">Enligt Plowright<SPAN class="ft23">38 </SPAN>har på senare år en ökad vikt lagts vid egenkont- roll (eller självvärdering) i det engelska inspektionssystemet<SPAN class="ft23">39</SPAN>. I flera rapporter om hur den engelska skolinspektionen bör utvecklas betonas självvärderingens roll ytterligare som utgångspunkt för effektiv skolförbättring. Rektorerna förväntas till exempel ta fram en skriftlig redogörelse för skolans egen utvärderingsprocess som ett led i den rapport som skolan ska lämna till Ofsted inför inspek- tionsbesök. Den nuvarande inspektionshandboken tar det för givet att skolans självvärderingsrapport ska spela en roll i inspektions- processen.</P>
<P class="p45 ft22">Den form av självvärdering som Ofsted introducerat stämmer emellertid enligt Plowright inte överens med olika forskares upp- fattning. Dessa menar att självvärdering i första hand bör initieras av skolorna själva, i syfte att samla in systematisk information om skolans funktionssätt. Detta bör ske i syfte att analysera och bedö-</P>
<P class="p486 ft67"><SPAN class="ft42">37</SPAN><SPAN class="ft115">Även i USA har stängning av skolor ingått som en möjlighet inom ramen för det natio- nella program för skolförbättring som kallas No Child Left Behind (NCLB). Diane Ravitch, utbildningshistoriker och tidigare hög tjänsteman i det amerikanska utbildningsdepartemen- tet under Bushadministrationen, har starkt kritiserat bland annat strategin att stänga skolor, som hon menar har bidragit till en nedbrytning av det amerikanska skolväsendet. Källa: Ravitch, Diane (2010) </SPAN><SPAN class="ft88">Death and Life of the Great American School System. How Testing and Choice are Undermining Education</SPAN>. Basic Books.</P>
<P class="p152 ft63"><SPAN class="ft42">38</SPAN><SPAN class="ft62">Plowright, David (2007) </SPAN><NOBR>Self-evaluation</NOBR> and Ofsted Inspection. Developing an Integrative Model of School Improvement<SPAN class="ft57">. Educational Management Administration & leadership. Vol. 35(3).</SPAN></P>
<P class="p152 ft57"><SPAN class="ft42">39</SPAN><SPAN class="ft62">Även i Sverige har självvärderingens roll för inspektionsverksamheten diskuterats, bland annat av Utbildningsinspektionsutredningen (SOU 2007:101). Någon självvärdering i egent- lig mening används inte av den svenska Skolinspektionen. Att bedömningsunderlagen för den regelbundna tillsynen är offentliga innebär liksom Ofsteds självvärderingar en styrning innan tillsynen genomförs. Dessutom utgör Skolenkäten en del av Skolinspektionens regel- bundna tillsyn. Den går ut en gång per termin till de skolor där tillsyn planeras och besvaras av elever, vårdnadshavare och pedagogisk personal och innebär att dessa gör bedömningar av verksamheten.</SPAN></P>
<P class="p487 ft14">161</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<TABLE id="lIIlI1lIII1l1IlII111l11I1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p126 ft10">ma denna information om kvaliteten i skolans undervisning och för att ta fram rekommendationer.</P>
<P class="p107 ft10">Andra forskare konstaterar dock enligt Plowright att betoning- en på självvärdering har medfört en förskjutning av tidpunkten för när inspektionen förväntas påverka skolan och utbildningen från efter besöket till före besöket och att själva förberedelserna för besöket betraktas som en av drivkrafterna för skolutveckling.</P>
<P class="p41 ft10">Bakom denna förskjutning ligger enligt Plowright en övertygel- se om att vad som krävs är en möjlighet för skolan att, genom en självvärderingsprocess, kritiskt och konstruktivt reflektera över verksamhetens prestationer och utveckling. Han menar att skolför- bättring bland annat förutsätter att det utvecklas en skolkultur som stödjer lärares individuella lärande, gemensamt lärande i team och övergripande organisatoriskt lärande. Han pekar på en konflikt mellan å ena sidan inspektionsprocessen och å andra sidan skolans självvärdering i syfte att förbättra resultaten. Han menar trots detta att extern inspektion kan gå att förena med självvärdering. För att det ska fungera, i så motto att det ger impulser till en skolförbätt- ring som också leder till förbättring av elevernas kunskapsresultat, krävs dock att skolans självvärdering blir det bärande elementet i förbättringsprocessen.</P>
<P class="p178 ft13">Relationen mellan den nationella inspektionen och den lokala utvärderingen är kritisk, enligt Plowright. Statliga åtgärder som förändrar balansen mellan de båda, och som till exempel flyttar fokus från skolans ansvar för att bygga upp och upprätthålla en lärande organisation till externt ansvarsutkrävande, kan innebära att skolans förmåga att utveckla den lärande organisationen och där- igenom kunna förbättra elevernas kunskapsresultat undergrävs.</P>
<P class="p41 ft13">Barber menar i motsats till Plowright att det finns en risk för att systemet ska bli alltför beroende av egenkontroll. Självvärdering är en viktig och värdefull process, men dess tillkortakommanden är också kända. Till exempel finns en tendens att acceptera det tvivel- aktiga eller det som tycks vara gott nog eftersom man helt enkelt inte är medveten om att det finns en bättre praxis utvecklad någon annanstans. Samtidigt har enligt Barber det brittiska systemet för ansvarsutkrävande nu nått en viss grad av mognad, vilket gör att prestationsförbättringar inte längre behöver drivas med stor kraft uppifrån och ner. Detta lägger enligt Barber grunden för en ny slags professionalism som han kallar <SPAN class="ft38">informerad professionalism</SPAN>.</P>
<P class="p488 ft14">162</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lII1II11lIl11I1l1IIlll1lI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p230 ft33"><SPAN class="ft33">8.3</SPAN><SPAN class="ft34">Effekter av den svenska skolinspektionen</SPAN></P>
<P class="p140 ft10">Skolinspektionen ska enligt sitt regleringsbrev<SPAN class="ft23">40 </SPAN>redovisa insatser för att bedöma effekter av myndighetens arbete med tillsyn och kvalitetsgranskning samt resultaten av dessa insatser. Uppdraget är årligt återkommande.</P>
<P class="p269 ft9">I årsredovisningen för 2011<SPAN class="ft64">41 </SPAN>framhåller myndigheten att det är mycket svårt att urskilja och säkerställa vilken effekt en enskild till- syn eller kvalitetsgranskning har. Skolor och andra verksamheter som är föremål för tillsyn och granskning är komplexa organisa- tioner med många aktörer som på olika sätt bidrar till att utveckla verksamheten. Orsakssambanden blir därför inte alltid tydliga. Skolinspektionen har dock inlett ett arbete med att utveckla en modell för effektutvärdering. En pilotstudie ska enligt inspektionen genomföras under första halvåret 2013 och redovisas i juni 2013.</P>
<P class="p45 ft13">Skolinspektionen genomför regelbundet olika former av mät- ningar av hur inspektionen uppfattas. Bland annat genomförs för- troendemätningar bland myndighetens målgrupper, dvs. bland vårdnadshavare samt personal inom skola och förvaltning. Under- sökningen består av tre delar – kännedom om Skolinspektionen, kontakt med Skolinspektionen och förtroende för Skolinspektionen.</P>
<P class="p35 ft13">Enligt förtroendemätningen från 2012<SPAN class="ft65">42 </SPAN>har Skolinspektionens målgrupper en positiv uppfattning om myndigheten. Mest positiv uppfattning har personal inom skola och förvaltning. Samtliga mål- grupper har dock en betydligt mer positiv uppfattning om Skol- inspektionen än allmänheten. Förtroendet för att Skolinspektionen sköter sitt arbete och för att myndighetens bedömningar och bes- lut är korrekta är fortsatt högt bland myndighetens målgrupper. Personal inom förvaltning har i störst utsträckning stort förtroende medan vårdnadshavarna har lägst – förtroendet har dock ökat bland vårdnadshavarna jämfört med 2011 års mätning. Bland de tillfråga- de har vårdnadshavare och skolpersonal med god kännedom om Skolinspektionens uppgift/uppdrag en större andel med stort för- troende. Bland vårdnadshavare med erfarenhet från nyligen genom- förd inspektion har en större andel stort förtroende medan bland skolpersonal med erfarenhet från nyligen genomförd inspektion</P>
<P class="p489 ft57"><SPAN class="ft42">40</SPAN><SPAN class="ft62">U2011/7203/GV, U2011/7258/SAM (delvis), U2011/3315/GV m.fl., Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens skolinspektion.</SPAN></P>
<P class="p256 ft57"><SPAN class="ft42">41</SPAN><SPAN class="ft62">Skolinspektionen (dnr. </SPAN><NOBR>10-2011:6465)</NOBR> <SPAN class="ft63">Årsredovisning 2011</SPAN>.</P>
<P class="p256 ft40"><SPAN class="ft42">42</SPAN><SPAN class="ft45">Skolinspektionen (dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft36">00-2012:3181)</SPAN></NOBR><SPAN class="ft36"> </SPAN>Förtroendemätning för Skolinspektionen 2012<SPAN class="ft36">.</SPAN></P>
<P class="p386 ft14">163</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="llIllIIII1ll1II111IIIII1l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p126 ft10">har en lägre andel stort förtroende. Tilltron till att Skolinspektio- nens arbete leder till en förändring av skolan, så att alla elever ges en bättre utbildning i en tryggare miljö, är mycket stor bland samt- liga målgrupper. I detta avseende finns inga större skillnader mellan grupperna.</P>
<P class="p92 ft10">Skolinspektionen genomför också enkäter riktade till rektorer vid skolor som haft tillsyn och fått beslut. Fyra av fem av de rek- torer som under året hade fått beslut i oktober 2012 delade den kritik som förts fram av Skolinspektionen. Inspektionen konsta- terar att det ändå är en femtedel som har en annan bild och att detta kan försvåra möjligheterna för genomslag för inspektionens kritik. Av enkäten framgår också att nästan samtliga rektorer tyck- er att tillsynens granskningsområden är viktiga för skolans verk- samhet och anser att tillsynen kommer att bidra till förbättrings- arbetet på skolan.<SPAN class="ft23">43</SPAN></P>
<P class="p99 ft10">Skolinspektionen menar vidare att omrättningen av nationella prov bidrar till likvärdigheten. De skolor som följts upp av inspek- tionen på grund av omfattande avvikelser vid första omgången av omrättning har något färre avvikelser vid senare omrättning.<SPAN class="ft23">44</SPAN></P>
<P class="p271 ft9">De förändringar avseende tillsyn, kvalitetsgranskning och sank- tioner samt inrättandet av Skolinspektionen som redovisats ovan har ännu inte utvärderas på något mer genomgripande sätt. Riks- revisionen har dock inlett en granskning av statens tillsyn och kvalitetsgranskning av skolan. Granskningen ska svara på om den statliga tillsynen och kvalitetsgranskningen av grund- och gym- nasieskolan är effektiv. Bakgrunden till granskningen är skolans försämrade kunskapsresultat bland svenska elever och att den svenska skolan blivit allt mindre likvärdig samt att statlig tillsyn och kvalitetsgranskning är ett av de styrmedel staten förfogar över.<SPAN class="ft64">45</SPAN></P>
<P class="p40 ft22">I en studie<SPAN class="ft86">46 </SPAN>av den tidigare utbildningsinspektionen inom Skol- verket, konstateras att det som inspektionen påpekat i inspektions- rapporterna inte var några nyheter för de inspekterade skolorna. Påpekandena tydliggjorde emellertid förbättringsbehoven och sko- lorna tog som följd av inspektionen tag i bristerna. Studien landar i</P>
<P class="p490 ft63"><SPAN class="ft42">43</SPAN><SPAN class="ft62">Skolinspektionen (2012) </SPAN>Aggregerad rapport 12 oktober 2012. Postinspektionsenkät.</P>
<P class="p136 ft63"><SPAN class="ft42">44</SPAN><SPAN class="ft56">Skolinspektionen (2010) </SPAN>Lika för alla? Omrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan under tre år. <SPAN class="ft57">Dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft57">01-2010:2643.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p160 ft57"><SPAN class="ft42">45</SPAN><SPAN class="ft62">Riksrevisionens webbplats.</SPAN></P>
<P class="p404 ft88"><SPAN class="ft42">46</SPAN><SPAN class="ft66">Sandahl, Rolf och Sara Bringle (2006) </SPAN>Skolverkets utbildningsinspektion – ger den några effekter? Effektutvärdering genomförd på uppdrag av Skolverket. <SPAN class="ft67">Ekonomistyrningsverket.</SPAN></P>
<P class="p299 ft14">164</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lIl1ll1I11lIlll11lI1I11II" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p86 ft21">slutsatsen att en tidigareläggning av åtgärder var den största effek- ten av utbildningsinspektionen. Någon motsvarande belysning av den nuvarande Skolinspektionen har inte genomförts.</P>
<P class="p491 ft9">Den förhållandevis positiva bild av förtroendet för Skolinspektio- nen som framgår av myndighetens egna enkätundersökningar be- kräftas av uppgifter i en uppföljning av Skolverkets informations- insatser vid implementeringen av skollagen<SPAN class="ft64">47</SPAN>. Skolinspektionen till- skrivs där en stödjande roll och åtnjuter överlag stort förtroende från en majoritet av nämndledamöterna. Bilden sammanfaller även med Wolf och Janssens resultat av hur lärare och skolledare ser på skolbesök (se vidare avsnitt 8.2).</P>
<P class="p45 ft10">Flertalet av de skolchefer vi har haft kontakt med och flera fors- kare som nu är verksamma i skolan menar emellertid att den regel- bundna tillsynen, tillsammans med andra förändringar i styrningen av skolan, för närvarande bidrar till vad man kallar en juridifiering av skolans verksamhet. Mycket fokus ligger på planer, dokument och dokumentation. Man anser att det givetvis är viktigt att följa regelverket, men menar att det inte är självklart att det finns en koppling mellan just denna typ av regelefterlevnad och kvaliteten i skolans undervisning. Man menar till och med att inspektionen ris- kerar att få en kontraproduktiva effekter, genom att rektorer och lärare blir ängsliga och fokuserar på fel saker. Skolcheferna är även kritiska mot den så kallade avvikelserapporteringen, dvs. att Skol- inspektionen endast redovisar det som utgör brister. De menar att detta ger en ensidigt negativ bild av svensk skola som inte är rätt- visande.</P>
<P class="p87 ft22">Att Skolinspektionens tillsyn har en stark juridisk prägel bekräf- tas av Eks avhandling<SPAN class="ft86">48 </SPAN>som publicerades hösten 2012. I avhand- lingen konstaterar Ek att rapporterna på skolområdet har en tyd- ligare juridisk prägel än till exempel rapporterna från tillsynen av socialtjänsten, vilket förstärks av det faktum att de ensidigt foku- serar på brister. Hon konstaterar samtidigt att ”Skolinspektionens terminologi och ansats är i linje med rådande program som bland annat förespråkar en mer renodlad och kontrollerande tillsyn”.</P>
<P class="p492 ft63"><SPAN class="ft42">47</SPAN><SPAN class="ft117">Holmgren, Michael m.fl. (2012) </SPAN>”Att bygga om en rondell i rusningstrafik?” Uppföljning av</P>
<P class="p152 ft63">Skolverkets informationsinsatser vid implementeringen av skollagen. <SPAN class="ft57">Centrum för skolledar- utveckling, Umeå universitet.</SPAN></P>
<P class="p239 ft40"><SPAN class="ft42">48</SPAN><SPAN class="ft45">Ek, Emma (2012) </SPAN>De granskade. Om hur offentliga verksamheter görs granskningsbara<SPAN class="ft36">. Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.</SPAN></P>
<P class="p408 ft14">165</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330161x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lllIllIIIl1Il1llIIlIl1I1I" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p248 ft13">Ek menar vidare att kraven på skarpare tillsyn inom olika sam- hällsområden, inte bara skolan, inneburit ökande krav på vederhäf- tighet och beviskraft i myndigheternas tillsyn. Det innebär att det som inte anses tillräckligt bevisat och det som inte kan beskrivas på ett övertygande sätt i tillsynsrapporterna faller utanför den for- mella tillsynen. På skolområdet har tillsynsrapporterna en tydligare juridisk prägel än inom exempelvis äldreomsorgen: ”Kraven på bevis är större och möjligen också kraven på stringens i bedöm- ningen. Det är inte alls förvånande med tanke på att Skolinspek- tionen uttalar kritik på ett mer distinkt sätt än Länsstyrelsen<SPAN class="ft65">49 </SPAN>gör i sina rapporter.” Enligt Ek har detta lett till en mer långtgående renodling av granskningsobjektet som i sin tur innebär – tvärtemot vad programmen som föreskriver mer tillsyn – att färre saker grans- kas i dag jämfört med tidigare. Frågan är, menar Ek, ”om priset man får betala för att kunna uttala sig om brister med större kraft och säkerhet är att det blir färre saker man kan uttala sig om”, dvs. att tillsynen blir smalare och mer begränsad.</P>
<P class="p493 ft13">Företrädare för Skolinspektionen har i kontakt med utredningen konstaterat att det inte hittills har varit möjligt att visa att inspek- tionen påverkar kunskapsutvecklingen i den svenska skolan. Sam- tidigt framhåller man att inte heller motsatsen har kunnat visas. Man är övertygade om att inspektionen har betydelse och gör skill- nad, bland annat mot bakgrund av att inspektionen sedan ett antal år är starkt inriktad på kunskapsresultaten. Man pekar också på att inspektionen vid tillsyn, och i de flesta fall vid kvalitetsgranskning, utgår från elevernas kunskapsresultat på den enskilda skolan.</P>
<P class="p91 ft10">Skolinspektionens medarbetare framhåller vidare att den regel- bundna tillsynen i dag kompletteras med ett större antal kvalitets- granskningar och vissa fördjupade tillsyner. Inom den regelbundna tillsynen genomförs fler så kallade basinspektioner i skolor som har goda resultat (dokumentstudier och kort samtal med rektor). På detta sätt kan resurserna i tillsynen riktas till skolor med sämre re- sultat. Inspektionen ska, menar man, inte släppa taget förrän skolan är uppe på spelplanen igen.</P>
<P class="p494 ft36"><SPAN class="ft35">49 </SPAN>Avhandlingen belyser situationen innan tillsynsansvaret för socialtjänsten överfördes från länsstyrelserna till Socialstyrelsen.</P>
<P class="p246 ft14">166</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330162x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IlllIl11IIll1l1I11lIII1II" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p230 ft33"><SPAN class="ft33">8.4</SPAN><SPAN class="ft34">Bedömningar</SPAN></P>
<P class="p132 ft9">Olika former av statlig inspektion av skolan har funnits i Sverige under lång tid. Inspektionsverksamheten har haft olika utformning, inriktning och organisation. I samband med den decentralisering som den statliga styrningen av skolan genomgick i början av 1990- talet försvann länsskolnämnderna och skolchefstjänsterna, som fram till mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> tillsattes och reglerades av staten, av- reglerades.<SPAN class="ft64">50 </SPAN>Detta innebar dock inte att all statlig tillsyn av skolan upphörde. I Skolverkets instruktion fanns från starten uppdraget att ha tillsyn över det offentliga skolväsendet och barnomsorgen samt över utbildning vid skolor med enskild huvudman (fristående skolor). Även om den statliga tillsynen av skolan således inte upp- hörde under <NOBR>1990-talet</NOBR> kan det konstateras att den var begränsad i omfattning och att den statliga granskningen tilltagit väsentligt under <NOBR>2000-talets</NOBR> första decennium och nu är mer omfattande än någonsin tidigare.</P>
<P class="p105 ft13">Den statliga skolinspektionen i Sverige har flera syften. Skol- inspektionen ska verka för att barn och elever får goda förutsätt- ningar för sin utveckling och sitt lärande samt för förbättrade kun- skapsresultat för elever och vuxenstuderande. Inom tillsyn och kvalitetsgranskning ska Skolinspektionen bland annat bidra till ökad måluppfyllelse, kvalitet och likvärdighet, kommunicera resul- tat samt skyndsamt handlägga signaler om missförhållanden. Skol- inspektionen svarar också för tillståndsprövning av fristående sko- lor. Barn- och elevombudet, som är en del av Skolinspektionen, ska bland annat motverka kränkande behandling av barn och elever samt tillvarata barns och elevers enskilda rätt och sprida kunskap om de lagar och regler som rör kränkande behandling av barn och elever. Skolinspektionen ger också råd och vägledning, som en del av arbetet med att inspektera skolor och genom vägledningsmaterial.</P>
<P class="p495 ft10">Skolinspektionens verksamhet omfattar således både tillsyn över att huvudmännen följer gällande regelverk och granskning av mer kvalitativa aspekter av skolans verksamhet, som att eleverna ska ges förutsättningar för utveckling och lärande, ytterst i syfte att påver- ka elevernas studieresultat.</P>
<P class="p35 ft22">Den del av Skolinspektionens uppdrag som avser regelefterlev- naden handlar ofta om likvärdighet och rättssäkerhet för den en- skilde eleven och är därför ett viktigt uppdrag för en inspektions-</P>
<P class="p496 ft36"><SPAN class="ft35">50 </SPAN>Nihlfors, Elisabeth (2003) S<SPAN class="ft40">kolchefen i skolans styrning och ledning. </SPAN>Uppsala universitet.</P>
<P class="p386 ft14">167</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<TABLE id="II111II11IlIIlIIlIIl1lllI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p49 ft10">myndighet. Varje elev ska till exempel få tillgång till det som skol- lagen tillförsäkrar den enskilde. Det kan handla om en elevs rätt till särskilt stöd eller till en trygg och mobbningsfri vistelse i skolan. Det kan också handla om att skolans betygssättning ska vara korrekt, vilket i sig kan innebära sämre genomsnittliga betyg för den enskilda skolan eller den enskilda kommunen. Ytterligare ett exempel gäller att elever inte ska skrivas in i särskolan om de inte tillhör målgruppen för skolformen. Mycket tyder på att Skolin- spektionens verksamhet har betydelse för denna typ av regelefter- levnad. Det framgår av Skolinspektionens uppföljningar. Även an- svariga på kommunnivå bedömer att tillsynen påverkar skolhuvud- männens och skolornas agerande.</P>
<P class="p40 ft13">Det som står i centrum för utredningens intresse är emellertid främst den del av inspektionens verksamhet som syftar till att på- verka undervisningen och därigenom elevernas kunskapsresultat. Här är effektkedjan lång mellan åtgärd och det som verkligen hän- der i klassrummet, något som både kan försvaga effekten av tillsy- nen eller granskningen och försvårar bedömningen av dess effekter. Kvalitetsgranskningarna bör, enligt vår bedömning, ha större möj- lighet att påverka undervisningen än den regelbundna tillsynen. De gäller särskilt ämnesgranskningarna och de granskningar som foku- serar arbetet med skolans måldokument. Inspektionen har exem- pelvis uppmärksammat undervisningen i svenska, engelska, mate- matik, fysik samt idrott och hälsa i ämnesgranskningar.</P>
<P class="p42 ft13">Inslag i den regelbundna tillsynen som teoretiskt kan bidra till förbättrade studieresultat är till exempel tillsynen över att rektor och lärare informerar om och systematiskt arbetar mot målen för utbildningen. Det gäller även att tillsynen uppmärksammar att sko- lorna och kommunerna har ett väl fungerande systematiskt kva- litetsarbete samt att elever i behov av särskilt stöd får en anpassad utbildning. I det sammanhanget kan noteras att flera tongivande in- spektionsmyndigheter i Europa, när det gäller ambitionen att på- verka utbildningens kvalitet, nu lägger allt större vikt vid strategier som syftar till att stödja skolornas eget förbättringsarbete. An- vändningen av självvärdering utgör ett inslag i denna strategi.</P>
<P class="p40 ft22">De nya sanktionsinstrumenten kan användas för att påskynda önskad utveckling i en skola och ytterst till att stänga en verksam- het som inte uppfyller kraven. Enligt utredningens uppfattning är det viktigt att inspektionsmyndigheten har denna möjlighet, exem- pelvis i de fall elever utsätts för kränkningar eller en verksamhet helt enkelt inte erbjuder en utbildning som svarar mot målen i styr-</P>
<P class="p43 ft14">168</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<TABLE id="l1III1111Illl11I111llIl1I" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p86 ft21">dokumenten. Vi bedömer dock inte att detta kommer att påverka studieresultaten på nationell nivå, vilket knappast heller är avsikten.</P>
<P class="p497 ft13">Sammantaget saknas tydliga belägg för att tillsyn och granskning har en sådan påverkan på undervisningen att det kan påverka stu- dieresultat som de mäts på nationell nivå. Tillsammans med de ganska nedslående resultaten från den internationella forskningen på området innebär detta att vi anser att man måste vara försiktig vid bedömningen av tillsynens och kvalitetsgranskningens förut- sättningar att påverka studieresultaten, mätt på nationell nivå. Man bör inte heller förvänta sig att eventuella sådana effekter ska uppstå på kort sikt. Utredningen menar samtidigt att tillsynen och gransk- ningen har en viktig uppgift i att värna likvärdigheten och rätts- säkerheten för enskilda elever.</P>
<P class="p498 ft14">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330165x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p499 ft90"><SPAN class="ft8">9</SPAN><SPAN class="ft89">Övriga åtgärder för ökad måluppfyllelse</SPAN></P>
<P class="p281 ft10">Detta kapitel handlar om så vitt skilda åtgärder som stärkt rätt till särskilt stöd, åtgärder för ökad studiero och mer lika villkor för kommunala och fristående skolor. Det de har gemensamt är att de- ras huvudsakliga effekter primärt handlar om andra former av ökad måluppfyllelse än förbättrade studieresultat, till exempel om ökad rättssäkerhet för den enskilde eleven eller om ökad likvärdighet mellan olika skolhuvudmän.</P>
<P class="p77 ft33"><SPAN class="ft33">9.1</SPAN><SPAN class="ft34">Stärkt rätt till särskilt stöd</SPAN></P>
<P class="p238 ft12"><SPAN class="ft12">9.1.1</SPAN><SPAN class="ft47">Beslutade och genomförda åtgärder</SPAN></P>
<P class="p22 ft13">I den skollag som tillämpas från den 1 juli 2011 regleras att alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt möjligt enligt utbildningens mål. Av bestämmelsen framgår även att elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. <SPAN class="ft65">1</SPAN></P>
<P class="p424 ft10">Av skollagen framgår att <SPAN class="ft11">särskilt stöd</SPAN><SPAN class="ft118">2 </SPAN>ska ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komp- lement till denna samt att särskilt stöd i första hand ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör. Bestämmelsen motsvarar tidigare bestämmelse i grundskoleförordningen (1994:1194) och i skol- formsförordningarna för motsvarande skolformer.</P>
<P class="p103 ft22">Om det – inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skol-</P>
<P class="p188 ft54"><SPAN class="ft42">1</SPAN><SPAN class="ft43">3 kap. 3 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p115 ft36"><SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft45">Särskilt stöd regleras i 3 kap. </SPAN><NOBR>6–12</NOBR> §§ skollagen (2010:800).</P>
<P class="p500 ft14">171</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330166x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="Ill11lIl1I1IlIIIII11IIl1l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p116 ft9">personal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt – framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska enligt skollagen detta an- mälas till rektorn. Denne ska se till att elevens behov av särskilt stöd <SPAN class="ft68">skyndsamt utreds</SPAN>. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i skolsituationen. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Bestämmelserna om utredning motsvarar delvis tidigare bestämmelser i skolformsförordningarna. Nytt i förhållande till tidigare regler är bland annat att utredningen ska genomföras skyndsamt.</P>
<P class="p40 ft9">Vidare framgår att det ska utarbetas ett <SPAN class="ft68">åtgärdsprogram </SPAN>för en elev som är i behov av särskilt stöd. Av detta ska framgå vilka elevens behov är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Beslutet fattas av rektorn som under vissa omständigheter kan delegera beslutet. Bestämmelserna om åtgärdsprogram motsvarar tidigare bestämmelser i skolformsförordningarna. Nytt är dock att ett for- mellt beslut måste fattas, även om utredningen leder fram till att en elev <SPAN class="ft68">inte </SPAN>är i behov av särskilt stöd. Anledningen till detta är att skollagen numera gör det möjligt att överklaga beslut om rätt till särskilt stöd till Skolväsendets överklagandenämnd (se nedan).</P>
<P class="p99 ft10">Bestämmelserna om att det särskilda stödet ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, om särskild under- visningsgrupp eller enskild undervisning samt om anpassad studie- gång motsvarar bestämmelser som tidigare fanns i skolformsför- ordningarna.</P>
<P class="p41 ft13">I huvudsak har således bestämmelserna om särskilt stöd samma innehåll som tidigare. Det som är nytt är det sätt på vilket de sam- lats i ett eget avsnitt skollagen samt förtydligandet om att ett even- tuellt behov ska utredas skyndsamt. Den stora förändringen jäm- fört med tidigare är i första hand inte det substantiella innehållet i bestämmelserna utan att det i flera avseenden nu går att överklaga till Skolväsendets överklagandenämnd. Det gäller rektorns beslut om åtgärdsprogram, särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller enskilt, eller om anpassad studiegång<SPAN class="ft65">3</SPAN>.</P>
<P class="p340 ft36"><SPAN class="ft35">3 </SPAN>28 kap. 16 § skollagen (2010:800).</P>
<P class="p94 ft14">172</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330167x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="I11l1ll1llIIIllI1IllIlIlI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p139 ft10">Från den 1 juli 2011 till och med februari 2013 har nämnden fattat beslut i knappt 110 ärenden som avsett åtgärdsprogram, knappt 30 ärenden som avsett placering i särskild undervisnings- grupp och knappt 10 ärenden som avsett annan anpassad studie- gång i grundskolan. Styrelsens beslut att en elev skulle undervisas i en särskild undervisningsgrupp gick tidigare att överklaga med stöd av grundskoleförordningen<SPAN class="ft23">4</SPAN>.</P>
<P class="p77 ft12"><SPAN class="ft12">9.1.2</SPAN><SPAN class="ft47">Vad säger forskning och utvärdering?</SPAN></P>
<P class="p34 ft10">Vad vi vet saknas forskning och utvärdering som belyser effekterna av att förtydliga ett befintligt regelverk om elevers rätt till särskilt stöd, samt om effekter av att göra det möjligt att överklaga sådana beslut. Däremot finns olika underlag som belyser betydelsen av specialpedagogiskt stöd och viss kunskap om vad som leder till skolframgång.</P>
<P class="p35 ft9">Gustafsson och Myrberg<SPAN class="ft64">5 </SPAN>konstaterar till exempel att det är utomordentligt svårt att fastställa effekter av specialpedagogiskt stöd. Skälen har framför allt att göra med de grundläggande metod- problem som är knutna till effektstudier av denna typ. Det är också av etiska skäl svårare att genomföra kontrollerade studier inom detta fält än inom andra fält. Det specialpedagogiska fältet känne- tecknas enligt författarna av ”en hög grad av normativitet och av spänningar mellan olika ideologiska ståndpunkter och förklarings- modeller”. De menar att det finns en tydlig skillnad mellan forskare som fokuserar individuella förklaringsmodeller och forskare som fokuserar strukturella förklaringsmodeller samt att tillgången på systematiska studier genomförda i Sverige är mycket begränsad. Internationellt har dock effektstudier genomförts i viss utsträck- ning.</P>
<P class="p501 ft21">Statens skolverk<SPAN class="ft39">6 </SPAN>sammanställde 2008 de senare årens forskning och utvärdering inom området. Det är i huvudsak två olika typer av svårigheter som föranleder särskilt stöd, nämligen lärande- och be- teendesvårigheter. Läs- och skrivsvårigheter utgör de enskilt vanli- gaste problemen, särskilt gäller det för de lägre åldrarna. I de senare</P>
<P class="p502 ft54"><SPAN class="ft42">4</SPAN><SPAN class="ft43">8 kap. 1 § grundskoleförordningen (1994:1194), upphävd </SPAN><NOBR>2011-04-15.</NOBR></P>
<P class="p152 ft57"><SPAN class="ft42">5</SPAN><SPAN class="ft117">Gustafsson, </SPAN><NOBR>J-E</NOBR> och Eva Myrberg (2009) <SPAN class="ft63">Resursers betydelse för elevers resultat </SPAN>i <SPAN class="ft63">Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? En kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer</SPAN>. Skolverket.</P>
<P class="p153 ft40"><SPAN class="ft42">6</SPAN><SPAN class="ft45">Skolverket (2008) </SPAN>Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års forskning och utvärdering<SPAN class="ft36">.</SPAN></P>
<P class="p503 ft14">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330168x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="ll111l11I11IlIlIIlll11l11" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p116 ft13">åren i grundskolan utgår stödinsatserna i högre grad från beteende- problem och koncentrationssvårigheter. Det specialpedagogiska stödet sätts in tidigt för flertalet elever, vanligen i årskurs 3 eller 4.</P>
<P class="p315 ft13">Fyrtio procent av eleverna födda 1982 och 1987 fick, enligt Skolverkets sammanställning, specialpedagogiskt stöd någon gång under sin skoltid. Andelen elever som fick specialpedagogiskt stöd ökade mellan läsåren 1992/93 och 1997/98. Samtidigt förekommer det att elever som har rätt till stöd inte får detta.</P>
<P class="p107 ft10">Det finns enligt Skolverket ett negativt samband mellan special- pedagogiskt stöd och elevers studieresultat. Kognitiva test visar föga förvånande att de elever som fått specialpedagogiskt stöd i regel har sämre studieförutsättningar än andra elever. De har såle- des troligen varit i behov av särskilt stöd, ett stöd som dock inte räckt till för att kompensera för deras sämre förutsättningar. Skol- verkets slutsats är att det är fullt möjligt att det specialpedagogiska stödet har haft en positiv effekt, men att effekten inte varit till- räcklig.</P>
<P class="p427 ft10">Hattie<SPAN class="ft23">7 </SPAN>menar att barn har med sig mycket till skolan redan den första skoldagen – genom familjen, förskolan och olika mer eller mindre genetisk betingade förutsättningar. Det gäller exempelvis förmågan att genomföra logiska tankeoperationer. Det finns enligt Hattie ett starkt generellt samband mellan de studieförutsättningar detta lägger grunden för och skolframgång. Forskare brukar tala om en s.k. <NOBR>”Matteus-effekt”</NOBR> som innebär att elever som har bättre studieförutsättningar också lär sig mer framöver, medan elever med sämre förutsättningar tillgodogör sig mindre. Prestationsgapet ten- derar alltså att öka över tid.</P>
<P class="p91 ft10">Hattie menar vidare att tidigare prestationer är en stark indi- kator på kommande prestationer under hela skoltiden. Samtidigt konstaterar han att tidigare prestationer endast förklarar mindre än hälften av elevers studieframgång. Mer än hälften förklaras således av andra faktorer. Det innebär enligt Hattie att det inte bara finns ett stort utrymme för skolan att påverka elevernas lärande utan att det också finns åtgärder som skolan kan vidta som har en starkare påverkan på elevens kommande lärande än vad effekten av de tidi- gare prestationerna har.</P>
<P class="p494 ft40"><SPAN class="ft35">7 </SPAN><SPAN class="ft36">Hattie, John (2009) </SPAN>Visible Learning. A synthesis of over 800 <NOBR>meta-analyses</NOBR> realting to achivement<SPAN class="ft36">. Routledge.</SPAN></P>
<P class="p123 ft14">174</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<TABLE id="lI1lI1Illl1I1I11II111IIIl" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p230 ft12"><SPAN class="ft12">9.1.3</SPAN><SPAN class="ft47">Bedömningar</SPAN></P>
<P class="p34 ft10">Forskningen visar att vad skolan gör har betydelse för elevers utveckling och skolframgång. Det gäller generellt och för elever i behov av särskilt stöd. Det har därför enligt vår uppfattning bety- delse att bestämmelserna om särskilt stöd har förtydligats, även om huvudmännens åtagande varken förstärkts eller utvidgats. De för- ändringar som genomförts i regelverket är av administrativ karaktär och gäller från och med när den nya skollagen (2010:800) tillämpas, dvs. från och med 1 juli 2011.</P>
<P class="p45 ft21">Den mest betydelsefulla förändringen är att det har införts en möjlighet att överklaga vissa beslut om särskilt stöd. Antalet sådana ärenden är dock begränsade i förhållande till antalet elever i den svenska skolan. Vissa beslut av Skolväsendets överklagandenämnd kan dock få vägledande betydelse och därigenom indirekt påverka skolhuvudmännens agerande mer generellt.</P>
<P class="p132 ft9">Utredningen bedömer att förändringarna knappast kommer att få avläsbara effekter på studieresultaten i nationella eller internatio- nella mätningar. Rätten till särskilt stöd för elever i behov av stöd har funnits redan tidigare. Tillsammans med andra förändringar som till exempel den återinförda speciallärarutbildningen kan änd- ringarna möjligen ha en marginell betydelse. Det bör samtidigt un- derstrykas att rätten till särskilt stöd och förekomsten av special- pedagogiska insatser inte innebär någon garanti för att det uppstår förbättrade resultat. För att stödet ska få avsedda effekter är det dessutom viktigt att det ges i former som utmanar eleverna i deras kunskapsutveckling. Mycket tyder på att särskiljande och traditio- nella strategier riskerar att få motsatt effekt.</P>
<P class="p331 ft10">För de enskilda elever som är berörda kan emellertid möjlighe- ten att överklaga beslut vara mycket betydelsefull. Vinsten med åtgärderna blir i så fall ökad rättssäkerhet för den enskilda eleven och därmed ökad likvärdighet. Ytterst bör fler elever få en utbild- ning anpassad efter sina förutsättningar.</P>
<P class="p35 ft10">Enligt forskare med nära kontakt med skolan och ansvariga i kommuner skapar dock bestämmelserna om möjlighet att över- klaga beslut om särskilt stöd osäkerhet bland lärare som bland annat upplever att det ställer högre krav än tidigare på doku- mentation av varje kontakt med till exempel föräldrar. Vår bedöm- ning är att detta i mycket kan handla om en initial osäkerhet som gör att det som kan dokumenteras i en enkel tjänsteanteckning</P>
<P class="p504 ft14">175</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330170x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="l1lIIl1III1IlIl1111lIl11I" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p49 ft10">görs till något mer omfattande. Vi utgår från att detta är en fråga som kommer att beröras av den arbetsgrupp inom Utbildnings- departementet<SPAN class="ft23">8 </SPAN>som för närvarande ser över lärarnas administrativa arbetsbörda.</P>
<P class="p505 ft33"><SPAN class="ft33">9.2</SPAN><SPAN class="ft34">Åtgärder för ökad studiero</SPAN></P>
<P class="p244 ft12"><SPAN class="ft12">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft47">Beslutade och genomförda åtgärder</SPAN></P>
<P class="p90 ft13">Regeringen har stärkt lärares och rektorers disciplinära befogen- heter. I den nya skollagen (2010:800) har regleringen av frågor som rör trygghet och studiero fått ett eget kapitel<SPAN class="ft65">9</SPAN>. Nytt är bland annat bestämmelserna om att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero samt att rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna sådan trygg- het och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ord- ningsstörande uppträdande. Beslut får under vissa förutsättningar fattas om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning respektive omhän- dertagande av föremål. Det framgår också att det ska finnas <SPAN class="ft38">ord- ningsregler </SPAN>vid varje skolenhet som rektor beslutar om.</P>
<P class="p329 ft13">För grundskolan och motsvarande skolformer får enligt bestäm- melserna en lärare <SPAN class="ft38">visa ut en elev </SPAN>från undervisningslokalen för högst återstoden av ett undervisningspass om eleven stör under- visningen eller på annat sätt uppträder olämpligt och eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren. En liknande bestämmelse fanns tidigare i grundskoleförordningen (1994:1194).</P>
<P class="p134 ft9">Under samma förutsättningar får en lärare eller rektor besluta om <SPAN class="ft68">kvarsittning </SPAN>vilket innebär att en elev ska stanna kvar i skolan under uppsikt högst en timme efter det att undervisningen har av- slutats eller infinna sig i skolan högst en timme innan undervis- ningen börjar. Bestämmelser om kvarsittning för den obligatoriska skolan fanns tidigare i grundskoleförordningen (1994:1194). Nytt är att en elev kan få ”kvarsittning” på morgonen.</P>
<P class="p42 ft22">Om en elev vid upprepade tillfällen stört ordningen, uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarlig förseelse, ska rektorn enligt skollagen se till att saken <SPAN class="ft46">utreds</SPAN>. Samråd ska då ske med elevens vårdnadshavare. Med utgångspunkt i vad som</P>
<P class="p121 ft54"><SPAN class="ft52">8</SPAN><SPAN class="ft53">U2012/5725/SAM Uppdrag om lärares administrativa arbete (U 2012:E).</SPAN></P>
<P class="p506 ft36"><SPAN class="ft52">9</SPAN><SPAN class="ft55">Kap. 5 skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p94 ft14">176</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<TABLE id="lII1lll1Il11lllIl1I1ll1Il" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p86 ft9">framkommer av utredningen ska rektorn se till att åtgärder genom- förs för att eleven ska ändra sitt beteende. Liknande bestämmelser har tidigare funnits för den gymnasiala utbildningen, dock inte för grundskolan och motsvarande skolformer.</P>
<P class="p15 ft10">Efter en utredning får rektorn besluta att tilldela eleven en <SPAN class="ft11">skriftlig varning</SPAN>. Denna ska innehålla information om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende. För de obligatoriska skolformerna är bestämmelserna om skriftlig var- ning helt nya.</P>
<P class="p35 ft13">Om åtgärderna som vidtagits inte varit tillräckliga eller om det annars är nödvändigt för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero får rektorn enligt skollagen besluta om <SPAN class="ft38">tillfällig ompla- cering</SPAN>. Det innebär att en elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven annars hör till, eller undervisas på annan plats inom skolenheten. Elevens vårdnadshavare ska i så fall informeras om rektorns beslut. Endast om det finns synnerliga skäl får omplaceringen gälla under mer än två veckor och åtgärden får aldrig gälla för en längre tid än fyra veckor. Bestämmelsen är ny.</P>
<P class="p45 ft9">Om en tillfällig omplacering inom skolenheten inte är tillräck- ligt ingripande eller på grund av andra omständigheter inte är möj- liga att genomföra får rektorn besluta om <SPAN class="ft68">tillfällig placering vid en annan skolenhet</SPAN>, dvs. att en elev tillfälligt ska följa undervisningen vid en annan skolenhet. Beslutet ska fattas gemensamt med rektorn vid den andra skolenheten och elevens vårdnadshavare ska infor- meras om beslutet innan placeringen genomförs. Endast om det finns synnerliga skäl får omplaceringen gälla under mer än två veck- or och åtgärden får aldrig gälla för en längre tid än fyra veckor. Be- stämmelsen är ny.</P>
<P class="p45 ft13">Rektorn får vidare besluta om <SPAN class="ft38">avstängning</SPAN>, dvs. att stänga av en elev helt eller delvis. Sådant beslut får fattas om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero och syftet med åtgärderna enligt ovan inte har uppnåtts eller det finns andra sär- skilda skäl med hänsyn till elevens beteende. Eleven ska erbjudas kompensation för den undervisning som han eller hon går miste om på grund av avstängningen. Denna får endast gälla under den tid som behövs för en skyndsam utredning av vilka andra åtgärder som kan behövas. Den får inte vara längre än en vecka och inte förekomma vid fler tillfällen än två gånger per kalenderhalvår. Innan rektorn beslutar om avstängning ska eleven och elevens vård- nadshavare beredas tillfälle att yttra sig. Rektorn ska även infor- mera huvudmannen när ett sådant beslut är fattat och, om eleven är</P>
<P class="p507 ft14">177</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330172x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="II11Il1II1IIlIIIlIl1lI1lI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p126 ft10">under 18 år, även socialnämnden. Möjligheter till avstängning har inte funnits tidigare för de obligatoriska skolformerna. Andra sär- skilda skäl kan enligt regeringen vara exempelvis att eleven vid ett enstaka tillfälle betett sig så kvalificerat olämpligt att en avstäng- ning är nödvändig.</P>
<P class="p41 ft13">Vidare får rektorn eller en lärare <SPAN class="ft38">omhänderta föremål </SPAN>från en elev som används på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna. Föremålet ska återlämnas senast vid den tidpunkt då skoldagen är slut för eleven. Om eleven vid upprepade tillfällen tagit med sig föremål som använts störande eller bedömdes utgöra en fara för säkerheten, eller som till sin beskaffenhet är sådant att det finns särskild anledning att inte åter- lämna det, behöver föremålet inte lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har underrättats om omhändertagandet. Ett om- händertagande får i dessa fall inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter verkställandet av omhändertagandet. Om det omhän- dertagna föremålet kan antas bli förverkat enligt bestämmelser i andra lagar ska rektorn skyndsamt anmäla omhändertagandet till polismyndigheten. Omhändertagandet får i denna situation bestå till dess att frågan om föremålet som tagits i beslag har prövats. Omhändertagandet ska dokumenteras skriftligt, såvida inte före- målet återlämnats senast vid lektionens slut. Bestämmelserna om omhändertagande av föremål i 2010 års skollag överensstämmer i huvudsak med dem som 2007 infördes i 1985 års skollag.</P>
<P class="p508 ft13">Av skollagens kapitel om trygghet och studiero framgår slut- ligen att åtgärder som vidtagits enligt bestämmelserna i kapitlet ska <SPAN class="ft38">dokumenteras skriftligt </SPAN>av den som genomför åtgärden. Om åtgär- den avser omhändertagande av föremål gäller denna skyldighet en- dast om föremålet inte återlämnas efter lektionens slut.</P>
<P class="p41 ft13">För de obligatoriska skolformerna finns utöver bestämmelserna ovan även bestämmelser som möjliggör en <SPAN class="ft38">permanent omplacering </SPAN>på grund av att det är nödvändigt med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero. Bestämmelserna infördes 2007 i 1985 års skollag<SPAN class="ft65">10 </SPAN>och den återfinns även i nuvarande skollag med mot- svarande innebörd<SPAN class="ft65">11</SPAN>, dock i annat kapitel än det om trygghet och studiero. Enligt bestämmelserna får kommunen mot vårdnadsha- varens önskemål placera en elev i grundskolan i en annan skola än den han eller hon annars skulle placeras i, eller är placerad i, om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.</P>
<P class="p225 ft54"><SPAN class="ft42">10</SPAN><SPAN class="ft43">4 kap. 6 och 12 §§ skollagen (1985:1100).</SPAN></P>
<P class="p506 ft36"><SPAN class="ft42">11</SPAN><SPAN class="ft45">10 kap. 30 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p94 ft14">178</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330173x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="llIl11IlI1IlIIlIl1II1IlIl" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p44 ft11"><SPAN class="ft10">I propositionen </SPAN>Förbättrad ordning, trygghet och studiero i skolan</P>
<P class="p181 ft10">(prop. 2006/07:69) fastslår regeringen att avgörande för att bestäm- melsen ska kunna tillämpas är att alla andra möjligheter att åstad- komma en lösning på problemet är uttömda. Beslutet kan över- klagas hos Skolväsendets överklagandenämnd och det ska gälla omedelbart, såvida inte nämnden genom inhibition beslutar annat i samband med ett överklagande dit.</P>
<P class="p509 ft12"><SPAN class="ft12">9.2.2</SPAN><SPAN class="ft47">Vad säger forskning och utvärdering?</SPAN></P>
<P class="p79 ft13">Den forskning som gjorts inom detta område handlar i första hand om klassrumsklimat och inte om studiero, vilket inte är riktigt samma sak. I en modern skola bör dock de båda begreppen i hu- vudsak avse samma förhållande, nämligen elevens psykosociala ar- betsmiljö och hur denna ger förutsättningar för eller lägger hinder i vägen för elevens lärande. Forskning om klassrumsklimatet får därför ändå bedömas vara relevant i sammanhanget.</P>
<P class="p37 ft9">Den faktor som enligt Hattie<SPAN class="ft64">12 </SPAN>har störst positiv påverkan på klassrumsklimatet är sammanhållning, dvs. känslan av att alla (lära- re och elever) arbetar tillsammans mot lärandemålen. Sammanhåll- ningen beror i sin tur på faktorer som målorientering och positiva relationer mellan elever och mellan lärare och elever. Hattie kons- taterar att förmågan att hantera störande beteende är en kärnkom- petens för varje framgångsrik lärare. Hans utgångspunkt är att störande elever inte ska avlägsnas från klassrummet. I stället är det lärarna som behöver ha den kompetens som krävs för att skapa en situation där ingen elev tillåts störa sitt eget eller andra elevers lärande i klassrummet. Hattie konstaterar att det gjorts många metaanalyser av effekter av olika program som syftar till att minska störande beteenden. Flera av dessa metastudier rapporterar goda effekter av olika program som är inriktade på individuell beteende- förändring.</P>
<P class="p87 ft21">I Skolverkets lägesbedömning 2007 anges ordning och reda samt bestämda men måttfulla sanktioner som faktorer som identifierats i framgångsrika skolor. Skolverket grundar sin bedömning på en forskningsöversikt<SPAN class="ft39">13 </SPAN>som utarbetats på verkets uppdrag. Enligt</P>
<P class="p449 ft54"><SPAN class="ft42">12</SPAN><SPAN class="ft43">Hattie, John (2009) a.a.</SPAN></P>
<P class="p153 ft36"><SPAN class="ft42">13</SPAN><SPAN class="ft45">Grosin, Lennart och Trevor Dolan (2007) </SPAN><SPAN class="ft40">Forskning om framgångsfaktorer i den svenska grundskolan. </SPAN>Underlag till Skolverkets lägesbedömning 2007. Dnr 2007:1033.</P>
<P class="p503 ft14">179</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330174x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lllIl1IlIllI1I11Illl1IIl1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p415 ft10">Grosin<SPAN class="ft23">14 </SPAN>kan en av förklaringarna till social oro i en skola vara att man har många elever som inte når målen. En möjlig förklaring till detta kan vara att elever med svaga prestationer väljer andra arenor för att göra sig gällande.</P>
<P class="p271 ft10">Skolverket genomför vart tredje år en attitydundersökning bland elever i årskurserna <NOBR>4–9</NOBR> och i gymnasieskolan. I rapporten <SPAN class="ft11">Attityder till skolan 2009 </SPAN>redovisar Skolverket bland annat att arbetssitua- tionen i skolan för drygt hälften av eleverna i årskurs <NOBR>4–6</NOBR> känne- tecknas av att det bara i bland är lugnt i klassrummet under lek- tionerna och att de bara i bland har arbetsro. Av eleverna anser sig 13 procent alltid eller nästan alltid vara störda av andra elever, 52 procent uppger sig vara störda ibland.</P>
<P class="p42 ft21">Den grupp som i störst utsträckning har problem med arbetsron är flickor i grundskolans årskurs <NOBR>7–9.</NOBR> Var femte flicka anser sig inte ha arbetsro vid nästan inga eller bara några få lektioner. Samtidigt anser 69 procent av grundskoleeleverna i årskurs <NOBR>7–9</NOBR> att de är stör- da endast på några få eller på nästa inga lektioner. Andelen elever som trivs mycket bra med andra elever i skolan har sedan tidigare mätning ökat från hälften av eleverna till sju av tio. Även andelen elever som trivs mycket bra med sin skola har ökat markant.</P>
<P class="p159 ft12"><SPAN class="ft12">9.2.3</SPAN><SPAN class="ft47">Bedömningar</SPAN></P>
<P class="p51 ft13">Det är en grundläggande förutsättning för studier och lärande att varje elev kan känna sig trygga i klassrummet och få vistas i en mil- jö som ger studiero. Att det finns tydliga bestämmelser för vad läraren och skolan får göra bidrar till att tydliggöra umgänges- reglerna i skolan och ger förutsättningar för varje skola att utveckla ett positivt socialt klimat. Studiero är en förutsättning för alla olika former av undervisningssituationer, inte minst för situationer när elever samarbetar och gemensamt ägnar sig åt problemlösning.</P>
<P class="p42 ft22">De förändringar som genomförts i regelverket är av administ- rativ karaktär och gäller från och med när den nya skollagen (2010:800) tillämpas, dvs. från och med 1 juli 2011. Att regelverket ger tydliga signaler dels om vilket klimat och vilken värdegrund som alla som är verksamma i skolan ska verka för, dels om vad som sker om någon bryter mot god ordning och hänsyn till andra, innebär dock inte nödvändigtvis att det kommer att kunna utläsas</P>
<P class="p510 ft99"><SPAN class="ft24">14 </SPAN><SPAN class="ft25">Grosin, Lennart (2004) </SPAN>Skolklimat, prestationer och anpassning i 21 mellan- och 20 hög- stadieskolor<SPAN class="ft25">. Forskningsrapport 71, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.</SPAN></P>
<P class="p94 ft14">180</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330175x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IlIl1IIIIl1111II1Il1l11ll" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p511 ft10">specifika effekter av detta på elevernas kunskapsresultat. Enligt ut- redningen är det inte troligt att effekterna på studieresultaten av ”åtgärdstrappan” kommer att bli stora mätt på nationell nivå. Skälet till denna bedömning är bland annat att flertalet av de åtgärder som vidtagits – och som nu finns inskrivna i 2010 års skollag – har förekommit tidigare.</P>
<P class="p35 ft9">För det andra är det – dessbättre – i förhållandevis få situationer som de kraftfullare åtgärderna behöver komma till användning. Det innebär i sin tur att antalet elever som blir föremål för någon av dessa åtgärder är få och att antalet elever som kan få sin studie- situation förbättrad genom en sådan åtgärd också är få. Flertalet störningsmoment i klassrummet löses av lärarna momentant. Ut- redningen har därför svårt att tro att förändringarna av regelverket kommer att leda till en minskning av den oro och stökighet, som förvisso kan prägla skolans arbetsmiljö, i sådan utsträckning att det ensamt skulle kunna avläsas i form av förbättrade studieresultat på nationell nivå.</P>
<P class="p512 ft84"><SPAN class="ft33">9.3</SPAN><SPAN class="ft83">Mer lika villkor för kommunala och fristående skolor</SPAN></P>
<P class="p513 ft12"><SPAN class="ft12">9.3.1</SPAN><SPAN class="ft47">Beslutade och genomförda åtgärder</SPAN></P>
<P class="p514 ft13">Skolor med enskild huvudman (fristående skolor) fick i stora drag sin nuvarande form i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> i och med genomförandet av friskolereformen<SPAN class="ft65">15</SPAN>. Ökningen av antalet fristående skolor har se- dan varit kraftig. I dag går cirka tio procent av eleverna i den svenska grundskolan i fristående skolor. Friskolorna utgör därför enligt regeringen<SPAN class="ft65">16 </SPAN>en självklar och betydelsefull del av det svenska skolväsendet. Den skollag (2010:800) som tillämpas från den 1 juli 2011 bygger på den grundläggande principen om lika villkor för fristående och kommunala skolor. I den tidigare skollagen (1985:1100) reglerades fristående skolor i ett särskilt kapitel och innebar särskilda villkor.</P>
<P class="p376 ft13">I propositionen om en ny skollag<SPAN class="ft65">17 </SPAN>konstaterade regeringen att regleringen av de fristående skolorna redan innan den nya skollagen successivt har samordnats med den för de offentliga skolorna. Det gäller till exempel bestämmelserna som gäller lärare, skolledning,</P>
<P class="p188 ft54"><SPAN class="ft42">15</SPAN><SPAN class="ft43">Prop. 1991/92:95 </SPAN><SPAN class="ft44">Valfrihet och fristående skolor</SPAN>, bet. 1991/92:UbU22, rskr. 1001/92:346.</P>
<P class="p158 ft44"><SPAN class="ft42">16</SPAN><SPAN class="ft43">Prop. 2009/10:165 </SPAN>Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet<SPAN class="ft54">.</SPAN></P>
<P class="p158 ft40"><SPAN class="ft42">17</SPAN><SPAN class="ft45">Prop. 2009/10:165 </SPAN>Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet<SPAN class="ft36">.</SPAN></P>
<P class="p500 ft14">181</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330176x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lI1IIlIl1Illll1I1IIllllIl" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p116 ft10">kvalitetsarbete, åtgärdsprogram och avgiftsfrihet. I propositionen slås fast att all offentligt finansierad verksamhet inom skolväsendet för barn och ungdomar och vuxna i princip bör vara gemensam, oavsett huvudmannaskap. Lika villkor bör gälla.</P>
<P class="p108 ft10">Regeringen konstaterade vidare att fristående skolor får avsevärt stärkta förutsättningar att existera på lika villkor genom de förslag som riksdagen vid denna tidpunkt redan hade antagit om finansie- ringen av de fristående skolorna<SPAN class="ft23">18 </SPAN>och genom den nya skollagen. Utbildningen i fristående skolor ska nu inte bara <SPAN class="ft11">väsentligen svara mot </SPAN>den utbildning som ges i det offentliga skolväsendet, utan <SPAN class="ft11">vara likvärdig </SPAN>med densamma.</P>
<P class="p92 ft10">Bestämmelser som nu gäller lika för kommunala och fristående skolor är exempelvis dem om övergripande mål, läroplan, rektor, lärare och kvalitetsarbete. Vidare finns bestämmelser i varje skol- formskapitel som även de gäller oavsett huvudman, till exempel om undervisningens totala omfattning, kursplaner samt avgiftsfri ut- bildning.</P>
<P class="p42 ft22">Det finns dock fortfarande vissa bestämmelser som är specifika för kommunala respektive fristående skolor. Det regleras till exem- pel särskilt att fristående skolor ska vara öppna för alla. Dessutom finns bestämmelser för fristående skolor om villkoren för godkän- nande och om kommunala bidrag etc. Omvänt finns bestämmelser om kommunens ansvar för att samtliga barn och ungdomar i kom- munen ska erbjudas utbildning.</P>
<P class="p515 ft12"><SPAN class="ft12">9.3.2</SPAN><SPAN class="ft47">Bedömningar</SPAN></P>
<P class="p118 ft10">Förändringarna i skollagen avseende lika villkor mellan kommunala och fristående skolor är av genomgripande karaktär och måste ses som en grundläggande principiell reform i syfte att skapa ökad kvalitet och likvärdighet i skolsystemet. Genom att likvärdigheten på detta sätt betonas mellan den utbildning som ska ges av huvud- mannen oavsett om denne är offentlig eller enskild kan de nya styrdokumenten rent hypotetiskt förväntas få ett ökat genomslag i fristående skolor.</P>
<P class="p42 ft10">Enligt företrädare för de fristående skolorna som utredningen träffat har dock flertalet fristående skolor redan i stor utsträckning frivilligt tillämpat det regelverk och de styrdokument som gällt för skolor med offentlig huvudman, till exempel kursplaner och be-</P>
<P class="p379 ft36"><SPAN class="ft35">18 </SPAN>Prop. 2008/09:171 <SPAN class="ft40">Offentliga bidrag på lika villkor</SPAN>, bet. 2008/09:UbU13, rskr. 2008/09:280.</P>
<P class="p94 ft14">182</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330177x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IIIlI111l11III1I1I1lII1II" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p95 ft10">tygskriterier. Utredningen menar därför att den specifika effekt som kunnat bli följden av att man i de fristående skolorna framle- des använder samma styrdokument som de offentliga skolorna kan antas vara ”uttagen i förskott”. Det innebär att införandet av lika villkor för kommunala och fristående skolor i skollagen, hur ange- lägen förändringen än kan anses vara mot bakgrund av olika princi- piella överväganden, inte kan förväntas påverka kunskapsresultaten i skolan.</P>
<P class="p45 ft9">En bieffekt av att offentliga och enskilda skolor drivs efter sam- ma regelverk är att jämförbarheten ökar. Därmed förbättras förut- sättningarna för att följa upp och utvärdera de olika driftsformer- nas prestationer. Antagandet att förbättrad information och stärkt genomsynlighet bidrar till att elever och föräldrar kan välja skola på ett mer rationellt sätt brukar räknas som en grundsten inom den så kallade <NOBR>accountability-strategin</NOBR> för skolförbättring.</P>
<P class="p37 ft13">Det finns dock forskare<SPAN class="ft65">19 </SPAN>som anser att det saknas goda mått på vad som är kvalitet i skolan och konstaterar att elever och föräldrar väljer skola på andra grunder än de kunskapsresultat som eleverna i dessa skolor presterar. Det bör noteras att regeringen 2012 har gett Skolverket i uppdrag<SPAN class="ft65">20 </SPAN>att presentera statistik så att olika skolors faktiska resultat och kvalitet kan jämföras med varandra. Det ska enligt regeringen vara enkelt att få tillgång till information som under- lättar möjligheten för bland annat föräldrar och elever att välja skola.</P>
<P class="p45 ft22">Om antagandet att ökad jämförbarhet leder till mer rationella skolval stämmer kan principen om lika villkor i skollagen tänkas bidra till förbättringar av skolprestationerna. Hur stor denna effekt kan komma att bli och hur lång tid det kan ta innan den eventuella effekten kan uppskattas är omöjligt att uttala sig om. Om i stället de invändningar som rests mot antagandet om det rationella skol- valet är riktiga kommer denna effekt att minska eller utebli helt.</P>
<P class="p78 ft10">Sammanfattningsvis bedömer vi att förändringen i skollagen om hur fristående skolor regleras har en stor principiell betydelse, men att den troligen inte kommer att ha någon nationellt påvisbar effekt på skolans studieresultat. Däremot kommer förändringen att kunna bidra till en ökad likvärdighet mellan kommunala och fristående skolor.</P>
<P class="p516 ft67"><SPAN class="ft42">19</SPAN><SPAN class="ft115">Se t.ex. Jonas Vlachos (2012) </SPAN><SPAN class="ft88">Friskolor i förändring </SPAN>i Hartman, Laura (red.) <SPAN class="ft88">Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd? </SPAN>SNS Förlag (2011). och Vlachos, Jonas <SPAN class="ft88">Är vinst och konkurrens en bra modell för skolan? </SPAN>Ekonomisk debatt, Nr. 4, 2012.</P>
<P class="p115 ft36"><SPAN class="ft42">20</SPAN><SPAN class="ft45">U2012/4307/S Uppdrag om skol- och resultatinformation.</SPAN></P>
<P class="p500 ft14">183</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<P class="p517 ft8"><SPAN class="ft8">10</SPAN><SPAN class="ft119">Implementeringen</SPAN></P>
<P class="p518 ft8">– så här långt</P>
<P class="p519 ft10">Utredningens uppdrag i detta delbetänkande är att bedöma när olika reformer och åtgärder kommer att få avsedda effekter på stu- dieresultat och måluppfyllelse. Hur de olika åtgärderna imple- menteras och hur åtgärderna påverkar varandra i en sådan process har betydelse för huvudfrågan om när åtgärderna kan få avsedda effekter.</P>
<P class="p520 ft33"><SPAN class="ft33">10.1</SPAN><SPAN class="ft120">Inledning</SPAN></P>
<P class="p521 ft10">I kapitel 2 redogörs för hur implementeringen kan delas in i föl- jande olika faser:</P>
<P class="p522 ft12"><SPAN class="ft12">A.</SPAN><SPAN class="ft121">Politikformulering (den avsedda reformen)</SPAN></P>
<P class="p523 ft10"><SPAN class="ft26">1.</SPAN><SPAN class="ft122">Utforskning eller problemformulering</SPAN></P>
<P class="p523 ft10"><SPAN class="ft26">2.</SPAN><SPAN class="ft122">Igångsättningsfasen</SPAN></P>
<P class="p523 ft10"><SPAN class="ft26">3.</SPAN><SPAN class="ft122">Policydesign</SPAN></P>
<P class="p524 ft10"><SPAN class="ft26">4.</SPAN><SPAN class="ft122">Offentliggörande</SPAN></P>
<P class="p307 ft12"><SPAN class="ft30">B.</SPAN><SPAN class="ft82">Processimplementering</SPAN></P>
<P class="p523 ft10"><SPAN class="ft26">5.</SPAN><SPAN class="ft122">Initial implementering</SPAN></P>
<P class="p524 ft10"><SPAN class="ft26">6.</SPAN><SPAN class="ft122">Formativ utvärdering</SPAN></P>
<P class="p523 ft10"><SPAN class="ft26">7.</SPAN><SPAN class="ft122">Fullständig implementering</SPAN></P>
<P class="p522 ft12"><SPAN class="ft12">C.</SPAN><SPAN class="ft121">Institutionalisering</SPAN></P>
<P class="p523 ft10"><SPAN class="ft26">8.</SPAN><SPAN class="ft122">Uthållighet</SPAN></P>
<P class="p523 ft10"><SPAN class="ft26">9.</SPAN><SPAN class="ft122">Resultat</SPAN></P>
<P class="p523 ft10"><SPAN class="ft26">10.</SPAN><SPAN class="ft123">Förnyelse</SPAN></P>
<P class="p525 ft10">Med detta sätt att beskriva det startar implementeringen av refor- mer redan när problem identifieras och politiken utformas, fortgår</P>
<P class="p526 ft14">185</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330179x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IIl11Il1111l1IlIIII11IIlI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p126 ft10">genom processimplementeringen och fullföljs när reformerna insti- tutionaliseras. Sammantaget handlar detta om en lång process. Vad vi i denna utredning har möjlighet att uppehålla oss vid är i första hand punkten 5. <SPAN class="ft11">Initial implementering </SPAN>och de förutsättningar som har getts för denna.</P>
<P class="p107 ft10">De utvärderingar som finns så här långt, och som vi kunnat använda för vår analys, avser de insatser som Skolverket genomfört för att stödja implementeringen av de nya styrdokumenten, och som ligger inom ramen för den <SPAN class="ft11">initiala implementeringen</SPAN>. Någon utvärdering av implementeringens alla faser finns av naturliga skäl inte.</P>
<P class="p42 ft13">Dessutom har Skolverkets uppdrag att stödja implementeringen avsett endast vissa, visserligen centrala, delar av det åtgärdspaket som utredningen har att belysa. Uppdragen har avsett insatser kopplade till implementeringen av dels mål och nationella prov i årskurs 3, dels ikraftträdandet av den nya skollagen (2010:800), de reformerade kursplanerna och kunskapskraven inom grundskolan och motsvarande skolformer samt den nya betygsskalan. Flertalet av dessa förändringar är komplicerade att implementera.</P>
<P class="p91 ft10">För andra reformer eller insatser i åtgärdspaketet har inte denna typ av särskilda implementeringsinsatser genomförts, antingen för att det inte varit befogat med hänsyn till åtgärdernas art eller på grund av tradition.</P>
<P class="p100 ft33"><SPAN class="ft33">10.2</SPAN><SPAN class="ft120">Skolverkets implementeringsuppdrag</SPAN></P>
<P class="p259 ft22">Skolverket har haft flera regeringsuppdrag som avser implemente- ringen av reformerna. Dessa kan hänföras till punkt 5 <SPAN class="ft46">Initial imple- mentering </SPAN>i den ovan redovisade modellen för implementering som omfattar tio punkter. Det innebär att insatserna utgör en begrän- sad, men viktig, del av en fullständig implementeringsstrategi.</P>
<P class="p527 ft12"><SPAN class="ft12">10.2.1</SPAN><SPAN class="ft124">Uppdrag att implementera mål och nationella prov i årskurs 3</SPAN></P>
<P class="p51 ft21">Under 2008 arbetade Skolverket på uppdrag av regeringen<SPAN class="ft39">1 </SPAN>för att under <NOBR>2008–2010</NOBR> informera huvudmän, skolor och lärare om de nya målen och de nationella proven i årskurs 3. Skolverkets insatser</P>
<P class="p528 ft36"><SPAN class="ft35">1 </SPAN>U2008/3937/S.</P>
<P class="p94 ft14">186</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330180x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="III1lIlll1l1IlIlIIll1I1l1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p529 ft10">planerades<SPAN class="ft23">2 </SPAN>och genomfördes i tre steg – information, implemen- tering och kompetensutveckling.</P>
<P class="p103 ft9">Det första steget omfattade bland annat informationskonfe- renser riktade till huvudmän och representanter från varje skola med årskurs 3, i första hand rektorer eller motsvarande. Det andra steget innebar två på varandra följande konferensdagar riktade till i första hand implementeringsansvariga<SPAN class="ft64">3</SPAN>, kompletterat med en webb- plats med information, diskussionsforum, material och filmer. Skolhuvudmännen hade ansvar för steg 3 som avsåg lokala och in- dividuella behov av kompetensutveckling. Skolverket bidrog dock med tre kompetensutvecklingspaket på myndighetens webbplats, utarbetade i samarbete med några lärosäten.</P>
<P class="p105 ft21">Ytterligare ett stödmaterial om bedömning i ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk togs fram inför proven 2010.</P>
<P class="p530 ft12">Uppföljning och utvärdering av implementeringsinsatserna</P>
<P class="p22 ft13">Enligt en extern utvärdering<SPAN class="ft65">4 </SPAN>var de berörda positiva till den infor- mation Skolverket gav överlag och till modellen för implemente- ring. En tydligare styrning och formalisering av rollen som imple- menteringsansvarig efterfrågades dock. Den roll som de implemen- teringsansvariga hade getts var dock en konsekvens av ett medvetet val av Skolverket att inte styra den lokala implementeringen. De implementeringsansvariga uppskattade särskilt att Skolverket bi- drog till att de fick en gemensam tolkningsram att arbeta utifrån.</P>
<P class="p35 ft13">Nästan alla implementeringsansvariga kände att de hade tillräck- lig kompetens för uppgiften. Utvecklingsledare var särskilt trygga i rollen. På fristående skolor saknas normalt rollen som utvecklings- ledare, vilket gör att den ansvarige oftast var en rektor eller lärare.</P>
<P class="p14 ft10">Brist på tid var slutligen en faktor som angavs som hinder för den lokala implementeringen.</P>
<P class="p531 ft63"><SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft62">Skolverket dnr. 2007:02486 </SPAN>Redovisning av uppdrag (U2007/4558/S) angående mål och nationella prov i årskurs 3.</P>
<P class="p152 ft57"><SPAN class="ft42">3</SPAN><SPAN class="ft62">Implementeringsansvariga utsågs på Skolverkets uppmaning av kommuner och fristående huvudmän för att stödja lärare vid införandet.</SPAN></P>
<P class="p176 ft40"><SPAN class="ft42">4</SPAN><SPAN class="ft45">Nordesjö, Kettil (2009), </SPAN>Skolverket som resurs. Utvärdering av steg 2 i implementeringen av mål och nationella prov i årskurs 3<SPAN class="ft36">. Enheten för kompetensutveckling och utvärdering. Malmö högskola.</SPAN></P>
<P class="p532 ft14">187</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330181x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="l1IlIIlI1lI1I1I11l1lll1lI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p533 ft12"><SPAN class="ft12">10.2.2</SPAN><SPAN class="ft124">Uppdrag att implementera beslutade och planerade reformer m.m.</SPAN></P>
<P class="p534 ft13">I januari 2010 fick Skolverket regeringens uppdrag<SPAN class="ft65">5 </SPAN>att under åren <NOBR>2010–2012</NOBR> implementera beslutade och planerade reformer m.m. i alla skolformer. Uppdraget avsåg bland annat implementeringen av den nya skollagen samt av reformerade kursplaner, kunskapskrav inom grundskolan och motsvarande skolformer samt av den nya betygsskalan. Skolverket har senare fått i uppdrag att även under 2013 fortsätta att implementera beslutade reformer i skolväsendet<SPAN class="ft65">6</SPAN>.</P>
<P class="p42 ft13">Skolverkets insatser målgruppsanpassades utifrån <SPAN class="ft38">vem </SPAN>som be- hövde <SPAN class="ft38">vilken </SPAN>information <SPAN class="ft38">när </SPAN>för att en förändring i kommunen och skolan skulle kunna genomföras<SPAN class="ft65">7</SPAN>. Enligt Skolverkets årsredo- visningar för 2010, 2011 och 2012 har insatserna avsett framtagande av nya styrdokument, genomförande av konferensserier samt pro- duktion av en mängd skriftligt material, filmer och andra stöd- material utformade med syfte att användas interaktivt.</P>
<P class="p134 ft13">Under hela den aktuella perioden har Skolverket arbetat med att ta fram nya styrdokument som bidragit till implementeringen av reformerna. Arbetet med att revidera allmänna råd i förhållande till den nya skollagen och de nya styrdokumenten har varit omfattande och pågår fortfarande. Verket har också publicerat juridiska väg- ledningar inom områden där författningarna visat sig vara svåra att tolka eller där det funnits önskemål om ytterligare information.</P>
<P class="p91 ft10">För de obligatoriska skolformerna har Skolverket dessutom ut- arbetat ett nytt allmänt råd om planering och genomförande av undervisningen<SPAN class="ft23">8</SPAN>. Rådet med kommentarer handlar om hur de olika regleringar som trädde i kraft den 1 juli 2011 bör hanteras i den pedagogiska praktiken. Materialet behandlar de fem centrala områ- dena för en strukturerad undervisning – planering, genomförande, kunskapsbedömning och betygssättning, uppföljning samt doku- mentation.</P>
<P class="p278 ft22">Under 2010 och 2011 genomfördes ett stort antal konferenser som inledningsvis riktades till företrädare för de kommunala, enskilda och statliga huvudmännen. Vid dessa gavs en samlad bild av hela</P>
<P class="p535 ft44"><SPAN class="ft52">5</SPAN><SPAN class="ft53">U2010/259/S </SPAN>Uppdrag till Statens skolverk om implementering av skolreformer<SPAN class="ft54">.</SPAN></P>
<P class="p136 ft57"><SPAN class="ft52">6</SPAN><SPAN class="ft56">U2012/7265/S, U2012/6996/SAM (delvis) </SPAN><SPAN class="ft63">Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende sta- tens skolverk</SPAN>.</P>
<P class="p136 ft63"><SPAN class="ft52">7</SPAN><SPAN class="ft56">Skolverket dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft57">61-2010:83,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft57"> </SPAN>Redovisning av uppdrag till Statens skolverk avseende imple- mentering av skolreformer m.m.</P>
<P class="p122 ft40"><SPAN class="ft52">8</SPAN><SPAN class="ft55">Skolverkets Allmänna råd (2011), </SPAN>Planering och genomförande av undervisningen – för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.</P>
<P class="p123 ft14">188</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<TABLE id="lI1lIl1I1Il11l1lllIllIIl1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p148 ft9">reformpaketet. Tyngdpunkten låg på den nya skollagen (2010:800). Därpå riktades konferenser till rektorer och vissa lärare. Kursplane- konferenser riktades till nyckelpersoner utsedda av huvudmännen för grundskolan för att fungera som resurser i den lokala imple- menteringen. För sameskolan respektive specialskolan genomför- des särskilda insatser. Totalt deltog cirka 14 300 personer i konfe- renserna för grundskolan. Ungefär 5 100 personer deltog i motsva- rande konferenser för grundsärskolan, där lärare fick möjlighet att delta vid konferenserna. Konferenserna kompletterades med bro- schyrer och även filmat material som lades ut på Skolverkets webb- plats.</P>
<P class="p331 ft10">Skolverket har därutöver finansierat kompetensutvecklings- insatser för en ökad förståelse för reformerna som genomförts ge- nom vissa regionala utvecklingscentra (RUC). I programmet för lärare deltog cirka 1 500 och i programmet för rektorer cirka 900 personer under 2011.</P>
<P class="p35 ft13">I syfte att ge spridning åt de nya läroplanerna, kursplanerna och kunskapskraven distribuerade Skolverket under 2011 tryckta sam- lade läroplaner till samtliga lärare inom grundskolan, grundsärsko- lan, sameskolan och specialskolan. Kommentarmaterial i varje ämne och diskussionsunderlag distribuerades och lades ut på Skolverkets webbplats. Filmer med kommentarer till varje ämne av experter och lärare kompletterar styrdokumenten. Grundsärskolan fick ett kom- binerat kommentar- och diskussionsunderlag.</P>
<P class="p45 ft9">Skolverket har vidare genomfört informations- och kompetens- utvecklingsinsatser med anledning av införandet av betyg från års- kurs 6 höstterminen 2012, riktade till rektorn och en person som rektorn utsett. Syftet var att stödja rektorn i det lokala arbetet med att förbereda sig för den nya arbetsuppgiften. Skolverket har även i detta sammanhang använt sig av andra stödmaterial, till exempel skrifter, filmer och nyhetsblad. Dessutom har verket tagit fram ett ramprogram för en kurs i bedömning och betygssättning som genomförts av knappt tjugotal lärosäten (RUC).</P>
<P class="p46 ft22">Under 2012 har Skolverket i samverkan med Sveriges Kommu- ner och Landsting (SKL) genomfört träffar med tolv regioner. Seminarier har hållits med förvaltningschefer och i vissa fall politi- ker för att implementera och diskutera bland annat den nya skolla- gen. Diskussionerna har främst gällt systematiskt kvalitetsarbete, betygssättning i årskurs 6, lärarlegitimation och kompetensutveck- ling samt gymnasiereformen. På motsvarande sätt har två konfe- renser hållits i samarbete med Friskolornas Riksförbund.</P>
<P class="p536 ft14">189</P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330183x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="Illl111II1I1lI11Il11I11lI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p248 ft21">Av regleringsbrevet för 2013 framgår att Skolverket bland annat ska genomföra fortbildningsinsatser med anledning av införandet av betyg i årskurs 6, utarbeta olika former av stödmaterial för att underlätta lärarnas betygssättning enligt den nya betygsskalan samt fortsätta att implementera beslutade reformer inom skolväsendet. Det senare uppdraget avser bland annat reformerade kursplaner och kunskapskrav i grundskolan och motsvarande skolformer, den nya betygsskalan samt den nya skollagen.</P>
<P class="p123 ft12">Uppföljning och utvärdering av implementeringsinsatserna</P>
<P class="p534 ft10">Av en uppföljning av Skolverkets informationsinsatser i samband med implementeringen av skollagen<SPAN class="ft23">9 </SPAN>framgår att de allra flesta av konferensdeltagarna var mycket nöjda med föreläsningarna och med informationen på Skolverkets hemsida. Majoriteten menade att Skolverket lyckats väl med förankringen av den nya skollagen och intentionerna bakom denna. Webbplatsen har använts flitigt.</P>
<P class="p42 ft13">Politiker var dock något mindre nöjda med föreläsningarna och med Skolverkets information. Samtidigt hade de i mindre utsträck- ning än andra grupper använt webbplatsen för att informera sig. En tredjedel uppgav att de inte använt den alls. Nämndledamöter från mindre kommuner tenderade dock att bedöma Skolverkets insatser som ett stort stöd. Intressant är att ledamöter från kommuner med meritvärden under 205 var mindre benägna att bedöma insatserna som ett stort stöd än de med meritpoäng över 205. Enligt upp- följningen finns också anledning att misstänka att det finns en <NOBR>politisk-ideologisk</NOBR> dimension inte bara i mottagandet <SPAN class="ft38">av </SPAN>skollagen, utan även i mottagandet av Skolverkets information <SPAN class="ft38">om </SPAN>skollagen.</P>
<P class="p40 ft13">Det absoluta flertalet av deltagarna, oavsett funktion, ansåg en- ligt uppföljningen att ytterligare insatser behöver göras framöver. Det var dock vanligt att man ansåg att det är en annan målgrupp än den egna som behöver informeras mer. Åtskilliga lyfte även fram vikten av att utvärdera om det faktiskt händer något i kommu- nerna, både från statligt och kommunalt håll. Man efterfrågade även en ambitionsnivåhöjning när det gäller Skolverkets behandling av kvalitetsarbete och dokumentation. En minoritet riktade kritik mot Skolverkets insatser, bland annat om att informationen inte</P>
<P class="p537 ft40"><SPAN class="ft35">9 </SPAN><SPAN class="ft36">Holmgren, Michael m.fl. (2012) </SPAN>”Att bygga om en rondell i rusningstrafik?” Uppföljning av Skolverkets informationsinsatser vid implementeringen av skollagen. <SPAN class="ft36">Centrum för skolledar- utveckling. Umeå universitet.</SPAN></P>
<P class="p172 ft14">190</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330184x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lI111IlllIlIIl1IlI1l1l1II" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p163 ft10">gick att läsa, att den kom för sent, att det var mycket på kort tid och att informationsinsatserna borde vara mer lokalt förankrade. Skolinspektionen tillskrevs en stödjande roll och åtnjöt överlag stort förtroende från en majoritet av nämndledamöterna.</P>
<P class="p468 ft21">Enligt en utvärdering av Skolverkets stöd i samband med imple- menteringen av den nya läroplanen (Lgr11)<SPAN class="ft39">10 </SPAN>från 2011 var majori- teten av huvudmännen nöjda eller mycket nöjda med Skolverkets stöd. Utvärderarnas helhetsintryck var att Skolverkets stöd till huvudmännen hade fungerat väl. Skolverket hade exempelvis lyck- ats väl med att informera om ansvarsfördelningen mellan Skolver- <NOBR>ket–huvudman–skola.</NOBR> Konstruktionen med nyckelpersoner hade accepterats av de flesta huvudmän. Skolverket hade också produ- cerat stödmaterial som var tillgängligt i olika former. Enstaka kri- tiska kommentarer gällde bland annat att stödmaterial inte kommit i tid eller gått att redigera för lokalt bruk samt inte tillräckligt be- handlat visst innehåll, som exempelvis betyg och information till föräldrar. Det pekades också på att särskilda målgrupper som per- sonal inom elevhälsa, fritidshem och Waldorfskolor och andra fri- stående skolor behöver anpassat stödmaterial.</P>
<P class="p469 ft10">Enligt Skolverket visar de enkätsvar som deltagarna lämnat i samband med kursplanekonferenserna att deltagarna till övervä- gande del varit positiva till konferenserna och då särskilt innehållet om kursplaner och kunskapskrav.</P>
<P class="p14 ft10">Fortsatt utvärdering av implementeringen av Lgr11 ska rappor- teras av Skolverket i årsredovisningen 2013.</P>
<P class="p33 ft12">Utredningens erfarenheter</P>
<P class="p22 ft21">Den bild utredningen fått av de implementeringsinsatser som Skol- verket genomfört så här långt överensstämmer i stort med den bild som getts i de ovan refererade utvärderingarna. I stort sett samtliga skolchefer vi varit i kontakt med<SPAN class="ft39">11 </SPAN>menar exempelvis att Skol- verkets insatser för att stödja implementeringen av den nya skol- lagen (2010:800) och Lgr11, inklusive kursplaner, har varit upp- skattade av de verksamma i skolan. Vissa hade dock gärna sett tidi- gare insatser. Det har emellertid även funnits viss kritik vad gäller</P>
<P class="p538 ft57"><SPAN class="ft42">10</SPAN><SPAN class="ft62">Niklasson, Laila och Carina Carlhed (2011) </SPAN><SPAN class="ft63">Implementering av Lgr11 – Utvärdering av Skolverkets stöd. </SPAN>Delutvärdering. Mälardalens högskola.</P>
<P class="p176 ft36"><SPAN class="ft42">11</SPAN><SPAN class="ft45">Utredningen har inhämtat synpunkter från ett </SPAN><NOBR>30-tal</NOBR> skolchefer via seminarier/möten i grupp, enskilda möten eller skriftligt.</P>
<P class="p503 ft14">191</P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330185x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IIIl1l1IlIl1I11l1II1I1l1l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p39 ft9">de insatser som Skolverket genomfört under 2012, med anledning av införandet av betyg från årskurs 6. Kritiken handlar om att insat- serna kommit sent och att stödet inte varit tillräckligt tydligt, vilket sannolikt har att göra med att kunskapskraven i sig anses svåra att arbeta med. Det största hindret för en lyckad initial implemen- tering har dock enligt utredningens källor inte att göra med Skol- verkets insatser. Det handlar i stället om den upplevda bristen på tid för att lokalt omsätta reformerna i daglig praktik.</P>
<P class="p42 ft10">Flera skolchefer, dock inte alla, betonar i kontakten med utred- ningen betydelsen av att statens insatser för att stödja implemen- teringen inte upphör för tidigt. Andra menar att det kommer att behövas nya insatser först om något/några år och ytterligare några att det är dags att nu låta skolhuvudmännen ta sitt ansvar.</P>
<P class="p539 ft84"><SPAN class="ft33">10.3</SPAN><SPAN class="ft125">Analys av implementeringen av styrnings- reformerna</SPAN></P>
<P class="p51 ft9">För att kunna analysera förutsättningarna för att de genomförda styrningsreformerna<SPAN class="ft64">12 </SPAN>ska få genomslag i skolverksamheten och hur snabbt detta kan komma att ske tar utredningen bland annat utgångspunkt i både den generella kunskapen om implementering av reformer (se avsnitt 2.3) och den forskning som mer specifikt avser implementering av reformer inom skolområdet. När det gäller det senare perspektivet redovisas i bilaga 2 en forsknings- översikt<SPAN class="ft64">13 </SPAN>som utarbetats på uppdrag av utredningen.</P>
<P class="p42 ft22">I den senare konstateras sammanfattningsvis att den bild som forskningen ger om skolreformers genomslag är mycket komplex, men att läraren är den enskilt viktigaste faktorn vid implemente- ringen av nya reformer. Frågan om genomslag handlar både om huruvida en reform överhuvudtaget får genomslag och, om den får det, hur lång tid det tar för den att få det. Enligt forskarna får mindre reformer och lokala försök ett snabbare genomslag, medan större nationella reformer tar längre tid och får fler bieffekter.</P>
<P class="p540 ft57"><SPAN class="ft42">12</SPAN><SPAN class="ft56">Med styrningsreformer avser utredningen här den nya skollagen, Lgr11 med nya kurs- planer, kunskapskrav, mål och nationella prov i årskurs 3, skriftliga omdömen från årskurs 1 och ny betygsskala och betyg från årskurs 6.</SPAN></P>
<P class="p541 ft40"><SPAN class="ft42">13</SPAN><SPAN class="ft45">Åsén, Gunnar </SPAN>Forskningsöversikt om skolreformers genomslag<SPAN class="ft36">. Se bilaga 2.</SPAN></P>
<P class="p94 ft14">192</P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330186x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="llIll1lll1IIl1llllI1111l1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p163 ft10">Forskningsöversikten identifierar flera faktorer som underlättar genomslaget för reformer. Utredningen har här hänfört dessa till två huvudområden:</P>
<P class="p141 ft11"><SPAN class="ft26">1.</SPAN><SPAN class="ft85">Ett positivt </SPAN>mottagande av reformen.</P>
<P class="p542 ft10"><SPAN class="ft26">2.</SPAN><SPAN class="ft85">En väl genomförd </SPAN><SPAN class="ft11">initial implementering</SPAN><SPAN class="ft118">14 </SPAN>där lärare, skolledare och huvudmän involveras.</P>
<P class="p176 ft10">Punkten 1 om mottagandet av reformen avser faktorer som är giv- na när ett politiskt beslut är fattat och ska introduceras i verksam- heten, dvs. under politikformuleringsfasen, före den initiala imple- menteringen. Punkten 2, om den initiala implementeringen, utgör enligt samma modell en del av ett första steg mot en mer fullstän- dig implementering.</P>
<P class="p269 ft9">Hinder som kan försvåra reformers genomslag är enligt forsk- ningsöversikten om styrningen sker <NOBR>top-down,</NOBR> om det finns bris- tande stöd för reformerna bland lärarna, om implementeringsinsat- serna brister, om det finns inre motsättningar och oklarheter inom reformen, om många reformer genomförs samtidigt eller nära varandra i tid, om det finns starka traditioner som motverkar för- ändring, om det finns en bristande samsyn bland lärarna, om det finns brist på tid att sätta sig in i reformerna, om reformerna innebär en ökad arbetsbörda för lärarna samt om det finns bristande förutsättningar ekonomiskt, tidsmässigt och kompetens- mässigt.</P>
<P class="p331 ft10">Implementeringen analyseras här inte endast med utgångspunkt i de insatser som Skolverket genomfört och som redovisats ovan, utan i ett vidare perspektiv där även andra aktörer har en påverkan på utfallet.</P>
<P class="p112 ft12"><SPAN class="ft12">10.3.1</SPAN><SPAN class="ft124">Mottagandet av reformerna</SPAN></P>
<P class="p36 ft10">Ett positivt mottagande är enligt forskningsöversikten en viktig förutsättning för att reformer ska få genomslag. Ett sådant motta- gande karaktäriseras av att</P>
<P class="p64 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">det finns en bred uppslutning kring reformernas intentioner,</SPAN></P>
<P class="p143 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">reformerna är efterfrågade, och</SPAN></P>
<P class="p543 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">de ligger i linje med en utveckling som redan är på gång.</SPAN></P>
<P class="p405 ft36"><SPAN class="ft35">14 </SPAN>För definition av initial implementering, se avsnitt 2.3.</P>
<P class="p500 ft14">193</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="l11II1II111l1IIlI11I1IIIl" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p98 ft12">Bred uppslutning kring reformerna</P>
<P class="p51 ft9">Utredningen har genom sina kontakter med verksamma i och kring skolan, i myndigheter och inom forskningen samt med företrädare för lärare och rektorer, uppfattat att Lgr11, inklusive nya kurs- planer, har mottagits väl i skolan och att detta gäller även infö- randet av först mål och senare kunskapskrav för årskurs 3. Det finns också en stor samstämmighet om att lärare har efterfrågat tydligare styrdokument. Det positiva mottagandet kan också ha påverkats av att Skolverkets arbete med kursplanerna har skett i stor öppenhet och dialog<SPAN class="ft64">15</SPAN>. Dock finns de som menar att de nya kursplanerna har en alltför hög ambition. Synen på andra delar av reformpaketet är inte lika entydigt positiv. Det gäller till exempel kunskapskravens utformning, betyg och nationella prov, liksom vad man ser som en ökad administrativ börda. När det gäller betyg och nationella prov speglas sannolikt de verksammas uppfattning av hur de generellt ser på betyg och nationella prov.</P>
<P class="p40 ft9">Lgr11 med kursplanerna upplevs enligt våra källor som tydligare än de tidigare styrdokumenten och uppfattas som ett stöd för både skolledning och lärare, utan att lärarnas friutrymme för den skull verkar ha inskränkts jämfört med tidigare. Skolchefer och forskare ger exempel på att Lgr11, inklusive kursplaner och kunskapskrav, sätter större fokus på förmågor och formativ bedömning samt att implementeringen har bidragit till bra pedagogiska diskussioner på skolorna. Utredningen har dock fått intrycket att lärarnas fokus vad gäller formativ bedömning hittills är inriktat främst på elevens prestationer, vilket i sig har ett stort värde. Vad gäller den forma- tiva bedömningen av lärarens egna och lärargruppens gemensamma arbete med att utveckla undervisningen återstår fortfarande en hel del utvecklingsarbete.</P>
<P class="p178 ft22">De tveksamheter som redovisats gäller bland annat kunskaps- kraven som upplevs som svåra att använda i praktiken. Det gäller bland annat hur de generella värdeorden ska tolkas samt hur de olika kunskapskraven ska vägas samman till ett betyg. Relationen mellan det centrala innehållet och kunskapskraven upplevs också</P>
<P class="p368 ft57"><SPAN class="ft35">15 </SPAN>Skolverket har i arbetet samrått med ett stort antal organisationer och myndigheter som också fått lämna remissynpunkter på förslagen samt genomfört konferenser med huvudmän och rektorer. Arbetsgrupper och referensgrupper som har arbetat med de olika ämnena har i enlighet med Skolverkets uppdrag bestått av både experter och aktiva lärare. För varje ämne har vid tre tillfällen lärare vid ett tjugotal statistiskt utvalda skolor lämnat synpunkter på utkasten till kursplaner. Dessutom har ett par hundra skolor valt att frivilligt lämna synpunkter. Skolverket har under hela processen presenterat sitt arbete på Skolverkets webbplats.</P>
<P class="p242 ft14">194</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<TABLE id="l1l11I1lIIIIlI1l1lI1lIlI1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p95 ft10">som problematisk. Det centrala innehållet uppfattas som mycket omfattande och riskerar därför enligt vissa att bli ett ”smörgås- bord” utifrån vilket läraren väljer ett innehåll som hon eller han uppfattar svarar mot kunskapskraven. Risken är således att det är kunskapskraven som blir styrande för lärarens planering, snarare än det centrala innehållet. Positivt är annars det sätt på vilket kun- skapskraven bidrar till diskussioner om bedömning och betygs- sättning.</P>
<P class="p45 ft9">Det framgår av utredningens olika källor att den nya betygs- skalan ännu inte satt sig, vilket måste anses vara väntat. Det fram- går också att lärare som under läsåret 2012/13 sätter betyg för första gången är särskilt osäkra i sin roll som betygsättare. Med anledning av detta har regeringen gett Skolverket medel för en omfattande kompetensutveckling riktad till just dessa lärare. Sam- tidig som många lärare är osäkra vid användningen av den nya betygsskalan och kunskapskraven uppfattar lärarna och rektorerna höga krav på precision i betygssättningen från elever och föräldrar samt från Skolinspektionen.</P>
<P class="p105 ft13">I fråga om betyg liksom i fråga om nationella prov speglar utredningens underlag att det finns skilda uppfattningar om värdet eller nyttan av instrumenten. Vad gäller nationella prov är det annars främst mängden prov som verkar oroa de verksamma i sko- lan och det sätt på vilket det stora antalet prov anses påverka förut- sättningarna för att planera och genomföra det pedagogiska arbetet.</P>
<P class="p35 ft10">Slutligen uppges lärarna uppleva att arbetet med att dokumen- tera den pedagogiska planeringen och elevernas prestationer tar allt mer tid. Dessa arbetsuppgifter har något oegentligt kommit att benämnas som administrativa uppgifter. Både skolchefer och fors- kare beskriver hur exempelvis arbetet med individuella utvecklings- planer (IUP), inklusive skriftliga omdömen, uppfattas som en be- lastning av många lärare. Problemet har varit särskilt uttalat för de lärare som undervisar elever i årskurser där även betyg ska sättas. Då har det skriftliga omdömet i den individuella utvecklingsplanen upplevts som ett dubbelarbete. Vad gäller denna fråga har rege- ringen redan aviserat sin avsikt att skollagens krav på skriftlig in- formation ska förändras. Kravet på IUP ska avskaffas helt i års- kurserna <NOBR>6–9.</NOBR> I årskurserna <NOBR>1–5</NOBR> blir IUP kvar, men ska lämnas minst en gång per läsår i stället för minst en gång per termin. Re- geringens avsikt är att ändringarna ska kunna träda i kraft under läsåret 2013/14.</P>
<P class="p544 ft14">195</P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330189x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="III1ll1IlllIllIIIl1I1I11I" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p26 ft10">Till detta har lagts utökade krav på dokumentation som har att göra med elever i behov av särskilt stöd och åtgärder som vidtas med stöd av bestämmelserna om trygghet och studiero (se vidare avsnitt 9.2). Framför allt nya möjligheter att överklaga beslut till Skolväsendets överklagandenämnd har gjort lärare osäkra på vad kravet på dokumentation innebär.</P>
<P class="p41 ft13">Utredningen har även kunnat notera att det lokalt, på skol- eller huvudmannanivå, tagits olika initiativ som styr lärarnas dokumen- tation av den pedagogiska planeringen, många gånger med stöd av olika konsulter. Formerna för detta sträcker sig i sin detaljering vissa fall långt utöver vad de allmänna råden om IUP från 2008<SPAN class="ft65">16 </SPAN>uttryckte om pedagogisk planering eller vad de nuvarande allmänna råden om planering och genomförande av undervisningen<SPAN class="ft65">17 </SPAN>ger an- ledning till. Utredningen kan konstatera att planeringarna i många fall snarast kommit att handla om ganska statiska statistiska system med stöd av <NOBR>excel-ark,</NOBR> snarare än den kvalitativa planering och ut- värdering som de allmänna råden om planering och genomförande av undervisningen indikerar.</P>
<P class="p545 ft9">Även utvärderingarna av Skolverkets insatser för att stödja imple- menteringen av reformerna innehåller uppgifter som pekar på att reformerna generellt tagits emot väl. En utvärdering av Skolverkets stöd för implementering av mål och nationella prov i årskurs 3<SPAN class="ft64">18 </SPAN>visar till exempel att det finns ett stort stöd för de genomförda för- ändringarna. Ingen av de lokalt implementeringsansvariga i fallstu- dierna var negativt inställd till implementeringen, varken ideo- logiskt eller praktiskt. Endast ett fåtal av de implementeringsan- svariga upplevde dessutom ett motstånd bland lärarna, vilket är en indikation på att reformen med mål och nationella prov i årskurs 3 som genomfördes 2008 togs emot väl. Fristående skolor var dock mindre positiva än kommunala.</P>
<P class="p40 ft21">I en uppföljning<SPAN class="ft39">19 </SPAN>av Skolverkets insatser för att stödja imple- menteringen av skollagen konstateras att många rektorer och skol-</P>
<P class="p369 ft57"><SPAN class="ft42">16</SPAN><SPAN class="ft56">Skolverkets allmänna råd (2008) Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdö- men. (Dessa allmänna råd har utgått och ersatts av allmänna råd från 2012.)</SPAN></P>
<P class="p136 ft63"><SPAN class="ft42">17</SPAN><SPAN class="ft117">Skolverkets allmänna råd (2011) </SPAN>Planering och genomförande av undervisningen – för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan<SPAN class="ft57">.</SPAN></P>
<P class="p136 ft63"><SPAN class="ft42">18</SPAN><SPAN class="ft56">Nordesjö, Kettil (2009) </SPAN>Skolverket som resurs. Utvärdering av steg 2 i implementeringen av mål och nationella prov i årskurs 3<SPAN class="ft57">. Enheten för kompetensutveckling och utvärdering. Malmö högskola.</SPAN></P>
<P class="p155 ft40"><SPAN class="ft42">19</SPAN><SPAN class="ft55">Holmgren, Michael m.fl. (2012) </SPAN>”Att bygga om en rondell i rusningstrafik?” Uppföljning av Skolverkets informationsinsatser vid implementeringen av skollagen. <SPAN class="ft36">Centrum för skolledar- utveckling. Umeå universitet.</SPAN></P>
<P class="p172 ft14">196</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330190x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lllllI111lIll1lIIl11lIlII" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p95 ft10">chefer och i viss mån även nämndordföranden i grunden är positiva till den nya skollagen (2010:800), som man anser är tydligare än tidigare. Jämförelser görs med Lpo 94, vilket tyder på att man inte endast uttalar sig om skollagen, utan även om Lgr11. Det finns vissa kritiska röster som bland annat pekar på en juridifiering av skolan. Större delen av den kritik som lyfts fram gäller dock den övergripande relationen mellan stat, kommun och skola, något vi återkommer till.</P>
<P class="p45 ft22">Av en utvärdering av Skolverkets insatser för att stödja imple- menteringen av Lgr11<SPAN class="ft86">20 </SPAN>framgår att det finns ett stort intresse och engagemang hos lärare och rektorer inför Lgr11. Uppfattningen är att det har behövts tydligare styrdokument. Med reformerna finns enligt utvärderingen en utvecklingsmöjlighet som kan leda till kva- litetsförbättring. Personalen kan få en ny syn på sitt uppdrag, med nya perspektiv på lärande och en ökad medvetenhet i alla led.</P>
<P class="p78 ft10"><SPAN class="ft11">Sammantaget </SPAN>konstaterar utredningen att den nya skollagen, Lgr11 med nya kursplaner, kunskapskrav, mål och sedermera kunskaps- krav för årskurs 3, nationella prov i årskurs 3, skriftliga omdömen som får vara betygsliknande från årskurs 1 samt ny betygsskala och betyg från årskurs 6 är förändringar som i huvudsak mottagits väl och som i väsentliga delar varit efterfrågade, vilket talar för att implementeringen underlättas.</P>
<P class="p167 ft12">Omfattande reformer – men inget paradigmskifte</P>
<P class="p22 ft13">Det finns bland utredningens källor, bland annat forskare och skol- chefer, skilda bedömningar av hur genomgripande de genomförda reformerna är. Enigheten är dock stor om att Lgr11 och de nya kursplanerna inte innebär några dramatiska förändringar i förhål- lande till Lpo 94 och kursplanerna från 1994 och 2002. Lpo 94 innebar ett helt nytt sätt att tänka om kunskap. Enligt flera bedömare diskuterades detta inte tillräckligt när Lpo 94 infördes varför den nya kunskapssynen börjat få ett djupare genomslag först under senare år. Lgr11 tar utgångspunkt i samma kunskapssyn, men har en tydligare struktur. I en uppföljning av implemente-</P>
<P class="p546 ft25"><SPAN class="ft24">20 </SPAN>Niklasson, Laila och Carina Carlhed (2013) <SPAN class="ft99">Ny läroplan för grundskolan, Lgr 11. Utvärde- ring av Skolverkets stöd vi implementering. </SPAN>Slutrapport. Mälardalens högskola.</P>
<P class="p500 ft14">197</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330191x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="II1I1lllllIll1l1I1I1llllI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p177 ft10">ringen av skollagen<SPAN class="ft23">21 </SPAN>beskriver de svarande införandet av Lpo 94 som ett paradigmskifte, medan nu aktuella reformer beskrivs som en uppstyrning av tidigare reformer.</P>
<P class="p134 ft9">Även Skolverket konstaterade i sin rapport<SPAN class="ft64">22 </SPAN>till regeringen med förslag till nya kursplaner och kunskapskrav för grundskolan att den kunskapssyn som var utgångspunkt för Lpo 94 har fortsatt giltighet i Lgr11. Kunskap har en utvecklad betydelse i läroplanen och inbegriper de fyra kunskapsformerna – fakta, förståelse, färdig- het och förtrogenhet. De olika kunskapsformerna samspelar med varandra och utgör varandras förutsättningar. Läroplanens kun- skapsperspektiv inkluderar också, enligt Skolverket, den erfaren- hetsbaserade kunskapen, ofta kallad för tyst kunskap, som alltid ut- vecklas i förhållande till en praktik av något slag. Verket pekade också på att denna kunskapssyn ligger nära det kompetensbegrepp som är förhärskande inom EU:s och OECD:s arbete kring nyckel- kompetenser.</P>
<P class="p178 ft13">Uppdraget att utarbeta nya kursplaner och kunskapskrav inne- bar dock enligt Skolverket så stora strukturella förändringar att det ur ett kursplaneperspektiv var att betrakta som en genomgripande reform. Införandet av ett obligatoriskt centralt undervisningsinne- håll krävde enligt verket en fullständig genomlysning av de olika ämnena. Samtidigt menade verket att de nya kursplanerna knappast innehöll någon reell förändring av det faktiska kunskapsinnehållet i de olika ämnena. Förändringen ligger i hur detta kunskapsinnehåll presenteras. Ständigt närvarande i Skolverkets arbete med kurspla- nerna var också att det i regeringens uppdrag anges att det centrala innehållet ska vara rimligt i förhållande till den i skollagen reglerade undervisningstiden för de olika ämnena. Detta till trots kan utred- ningen konstatera att verksamma i skolan och även forskare upp- fattar kursplanernas centrala innehåll som mycket omfattande.</P>
<P class="p547 ft22"><SPAN class="ft46">Sammanfattningsvis </SPAN>konstaterar utredningen att Lgr11 knyter an till Lpo 94 på ett sätt som talar för att implementeringen underlät- tas. Samtidigt bör inte reformernas sammantagna komplexitet un- derskattas. Särskilt gäller det relationen mellan kursplanernas cent- rala innehåll, kunskapskraven och den nya betygsskalan.</P>
<P class="p297 ft63"><SPAN class="ft42">21</SPAN><SPAN class="ft56">Holmgren, Michael m.fl. (2012) </SPAN>”Att bygga om en rondell i rusningstrafik?” Uppföljning av Skolverkets informationsinsatser vid implementeringen av skollagen. <SPAN class="ft57">Centrum för skolledarut- veckling. Umeå universitet.</SPAN></P>
<P class="p541 ft36"><SPAN class="ft42">22</SPAN><SPAN class="ft45">Skolverket dnr. 2008:00741.</SPAN></P>
<P class="p94 ft14">198</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330192x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="I1IIII11lIlIlIIll11l111l1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p230 ft12"><SPAN class="ft12">10.3.2</SPAN><SPAN class="ft124">Den initiala implementeringen</SPAN></P>
<P class="p264 ft10">Enligt den forskningsöversikt<SPAN class="ft23">23 </SPAN>som refereras ovan är en väl genomförd implementeringsinsats, där lärare, skolledare och hu- vudmän involveras, nödvändig för att reformer ska få genomslag. En sådan förutsätter bland annat</P>
<P class="p64 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">satsning på kompetensutveckling av lärare,</SPAN></P>
<P class="p142 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">tid för gemensam reflektion och gemensamt arbete bland lärare i syfte att utveckla det egna arbetet,</SPAN></P>
<P class="p194 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">gemensamma referensramar bland lärare där man sprider väl fungerande lärande- och undervisningsmönster till varandra,</SPAN></P>
<P class="p543 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">att lärare ska kunna utveckla ett nytt sätt att undervisa,</SPAN></P>
<P class="p194 ft32"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft126">rektors engagemang och förmåga att understödja arbetet med gemensam reflektion och gemensamt arbete bland lärare,</SPAN></P>
<P class="p143 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">dialog mellan olika nivåer i systemet och lokalt ansvar,</SPAN></P>
<P class="p143 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">att hänsyn tas till lokala förutsättningar, samt</SPAN></P>
<P class="p543 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">att nya läromedel utvecklas.</SPAN></P>
<P class="p548 ft12">Oklart om kompetensutvecklingen av lärare</P>
<P class="p294 ft10">Kompetensutveckling av lärare utgör enligt forskningsöversikten en betydelsefull faktor för en framgångsrik implementering av skolreformer och bör ingå i en strategi för att implementera en ny läroplan.</P>
<P class="p35 ft13">Det är emellertid svårt att få en tydlig bild av hur omfattande och relevanta de kompetensutvecklingsinsatser som gjorts i anslut- ning till den initiala implementeringen av styrningsreformerna har varit. Skolverkets konferenser bygger på att särskilt utsedda lärare och deras rektorer som deltagit i konferenserna ska bidra till lärande och utveckling på den egna skolan samt att skolhuvud- männen ska ta ett lokalt ansvar. Filmer, webbmaterial med flera material ingår också i merparten av de insatser staten vidtagit för att förbättra lärarnas kompetens. Om dessa insatser räcker till är ännu svårt att uttala sig om. Den handlar om vilka spridnings-</P>
<P class="p549 ft36"><SPAN class="ft35">23 </SPAN>Åsén, Gunnar. Se bilaga 2.</P>
<P class="p500 ft14">199</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330193x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lIIIlI1ll1IIIllIl11lI11II" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p126 ft10">effekter som faktiskt uppstått till följd av satsningen på nyckelper- sonerna på skolorna.</P>
<P class="p315 ft21">I en övergripande strategi för att utveckla undervisningen och för att förbättra elevernas studieresultat och skolans måluppfyllelse har omfattande kompetensutvecklings- och utvecklingsinsatser ge- nomförts med inriktning mot <NOBR>läsa-skriva-räkna</NOBR> respektive matema- tik, naturvetenskap och teknik. Satsningarna påbörjades dock innan de nya styrdokumenten började tillämpas 1 juli 2011 och är inte primärt utformade för att stödja implementeringen av de nya styr- dokumenten. För exempelvis det s.k. Matematiklyftetgörs dock en tydlig koppling till läroplan och kursplaner i regeringens uppdrag. För övriga insatser är relationen mer indirekt och bygger i hög grad på att skolhuvudmännen och skolorna förmår att själva skapa ett ”reformsammanhang” av delarna, trots att de inte alltid förutsätt- ningarna för detta är givna. Hur framgångsrikt detta är varierar tro- ligen lika mycket som hur framgångsrik implementeringen över- huvudtaget är på lokal nivå.</P>
<P class="p550 ft21">Skolverket har sökt att så långt som möjligt skapa sammanhang mellan olika insatser och åtgärder. Även myndigheten har dock haft svårt att hantera den mängd av olika insatser och uppdrag som regeringen tagit initiativ till på ett sådant sätt att det inte upplevts som omfattande och splittrat för huvudmännen och skolorna.</P>
<P class="p98 ft12">Brist på tid och mycket på en gång</P>
<P class="p51 ft10">En lyckosam implementering kräver som nämnts ovan att lärarna får möjlighet att delta i kompetensutveckling, möjlighet till gemen- sam reflektion samt förutsättningar för att skapa gemensamma referensramar och för att utveckla undervisningen i linje med de nya intentionerna. Tid är en nödvändig, dock inte tillräcklig, för- utsättning för att detta ska bli framgångsrikt. I en rapport från Skolverket anges bristen på tid som det största hindret för skol- reformers genomslag och för skolutveckling<SPAN class="ft23">24</SPAN>.</P>
<P class="p551 ft88"><SPAN class="ft87">24 </SPAN><SPAN class="ft67">Carlgren, Ingrid & Berit Hörnqvist (1999) </SPAN>När inget facit finns... om skolutveckling i en decentraliserad skola (<SPAN class="ft67">Skolverket). Frågan om tidsanvändningen i skolan har även undersökts bl.a. av Daniel Sundberg i </SPAN>Skolreformernas dilemman. En läroplansteoretisk studie av kampen om tid i den svenska obligatoriska skolan <SPAN class="ft67">(Acta Wexionensia, Nr. 61/2005. Växjö University Press), av Ingrid Westlund i </SPAN>Gränslöst arbete – inom vissa gränser. Lärares och rektorers uppfattning om arbete utan timplan i grundskolan<SPAN class="ft67">. Institutionen för beteendevetenskap. (Linköpings universitet, 2003) och av Madeleine Almqvist i </SPAN>Lärares arbete. En bild av arbets- situation och tidsanvändning <SPAN class="ft67">(Haninge kommun, 2013).</SPAN></P>
<P class="p162 ft14">200</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330194x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="l1II11lIlIlI1II11lIII111l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p129 ft10">Att tiden upplevs som en bristvara i samband med implemen- teringen av styrningsreformerna har lyfts av i stort sett samtliga skolchefer utredningen varit i kontakt med, liksom av företrädare för lärarna. Det framgår även av de citerade uppföljnings- och utvärderingsrapporterna. Det är emellertid inte förvånande att det finns en stor enighet bland de verksamma och deras chefer om att bristande tid är ett påtagligt hinder för att reformerna ska få önskat genomslag. Bristen på tid är ett generellt problem vid implemen- tering av detta slag. Förändringar ska förstås och förankras sam- tidigt som verksamheten går vidare och ställer krav på daglig när- varo och åtgärder av både rutinmässig och mer komplicerad karak- tär. Samtidigt visar forskningen att det är lärarnas strategier för att förverkliga läroplaner och kursplaner som kan påverka elevers stu- dieresultat<SPAN class="ft23">25</SPAN>. Utan att lärarna ges möjlighet att utveckla dessa stra- tegier är risken stor att en ny läroplan med nya kursplaner inte får särskilt stora effekter.</P>
<P class="p87 ft10">I Riksrevisionens rapport om statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan<SPAN class="ft23">26 </SPAN>framhålls att både de rektorer och de lärare som besvarat Riksrevisionens enkäter pekar på otillräck- liga förutsättningar på lokal nivå som en förklaring till att betygs- sättningen inte blir likvärdig. Av de svar som lärarna gett anges bristen på tid som den främsta orsaken till att Skolverkets material inte når fram eller används. Riksrevisionens granskning genom- fördes innan den nya betygsskalan infördes. Slutsatserna har dock sannolikt generell giltighet.</P>
<P class="p45 ft13">En förklaring till att just bristen på tid lyfts fram så kraftfullt i samband med just den pågående implementeringen kan dessutom ha att göra med mängden av samtidigt genomförda reformer och andra åtgärder. Även det är en fråga som har aktualiserats återkom- mande under utredningens arbete. Ofta beskrivs en ”overload”, där man blir tvungen att prioritera det absolut viktigaste. Enligt vissa skolchefer resulterar detta i att skolhuvudmannen främst inriktar sig på förändringar i skollagen som har strikt juridisk karaktär och där huvudmannen riskerar att ställas till svars om kraven inte är uppfyllda. Det gäller till exempel införandet av nya bestämmelser om klagomålshantering. Konsekvensen blir brister i stödet till rek- torer och skolor i läroplans- och kursplanearbetet samt i arbetet</P>
<P class="p266 ft63"><SPAN class="ft42">25</SPAN><SPAN class="ft62">Hattie, John (2009) </SPAN>Visible learning: a synthesis of over 800 <NOBR>meta-analyses</NOBR> relating to achie- vement. <SPAN class="ft57">London: Rothlegde.</SPAN></P>
<P class="p176 ft40"><SPAN class="ft42">26</SPAN><SPAN class="ft45">Riksrevisionen (2011) </SPAN>Lika betyg, lika kunskap? En uppföljning av statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan. <SPAN class="ft36">RiR 2011:23.</SPAN></P>
<P class="p503 ft14">201</P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330195x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="II111l111IIll1lIl1I1lIIl1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p39 ft9">med att utveckla skolans kompetens vad avser bedömning och for- mativ utvärdering. Ansvaret riskerar att läggas helt på skolnivån.</P>
<P class="p134 ft22">Till de olika reformer som staten har initierat kommer enligt skolcheferna även lokala politiska initiativ och prioriteringar samt utvecklingsprojekt av olika slag. Fungerar det väl lyckas förvalt- ningen och skolan integrera nationellt initierade förändringar med lokala initiativ. Fungerar det sämre uppstår här en konflikt mellan olika initiativ och en ännu större belastning på de som ska genom- föra förändringarna. De verksamma i skolan upplever således i vissa fall inte bara en brist på tid för att genomföra reformerna utan även konflikter mellan olika spår i utvecklingsarbetet.</P>
<P class="p123 ft12">Rektor har en nyckelroll</P>
<P class="p51 ft9">Rektors förmåga att understödja gemensam reflektion och gemen- samt arbete bland lärarna är enligt forskningen en viktig faktor för att reformintentioner ska få genomslag<SPAN class="ft64">27</SPAN>. Rektors betydelse för reformarbetet framgår bland annat också av den externa utvärde- ringen<SPAN class="ft64">28 </SPAN>av Skolverkets stöd till implementeringen av mål och na- tionella prov i årskurs 3. Där framstår rektor som en nyckelaktör i sin roll som just rektor. Om rektorn saknade intresse och förmåga att skapa delaktighet kring det lokala förändringsarbetet var det svårt att komma ned på skolnivå och den initiala implementeringen äventyrades. Utvärderingen av Skolverkets insatser för att stödja implementeringen av Lgr11<SPAN class="ft64">29 </SPAN>visar på ett stort intresse och enga- gemang hos rektorer inför Lgr11.</P>
<P class="p146 ft12">Skolhuvudmännens förutsättningar varierar</P>
<P class="p51 ft10">Skolhuvudmännens insatser varierar i sin tur. Utredningen har i sina kontakter med kommunsektorn kunnat konstatera att kom- munernas strategier varierar stort. Vissa har tagit tydliga och sam- ordnande initiativ för att stödja skolorna vid implementeringen, andra har mer litat till att detta är ett ansvar för Skolverket och de verksamma i skolan, dvs. rektorer och lärare.</P>
<P class="p244 ft54"><SPAN class="ft42">27</SPAN><SPAN class="ft43">Åsén, Gunnar. Se bilaga 2.</SPAN></P>
<P class="p136 ft63"><SPAN class="ft42">28</SPAN><SPAN class="ft56">Nordesjö, Kettil (2009), </SPAN>Skolverket som resurs. Utvärdering av steg 2 i implementeringen av mål och nationella prov i årskurs 3<SPAN class="ft57">. Enheten för kompetensutveckling och utvärdering. Malmö högskola</SPAN></P>
<P class="p122 ft36"><SPAN class="ft42">29</SPAN><SPAN class="ft55">Niklasson, Laila och Carina Carlhed (2011), </SPAN><SPAN class="ft40">Implementering av Lgr11 – Utvärdering av Skolverkets stöd. </SPAN>Delutvärdering. Mälardalens högskola.</P>
<P class="p123 ft14">202</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330196x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="l111II11l1111l1IlIIllIll1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p395 ft21">Bilden bekräftas av den externa utvärderingen<SPAN class="ft39">30 </SPAN>av införandet av mål och nationella prov i årskurs 3, av vilken framgår att tillväga- gångssätten vid implementeringen skilde sig väsentligt mellan olika huvudmän och kommuntyper, från den fristående skolans infor- mella kommunikation till storstadens masskommunikation via ut- bildningsförvaltning och rektorer. En tredjedel av de implemen- teringsansvariga på fristående skolor efterfrågade samarbete med kommunen, vilket av olika anledningar inte kommit till stånd. Att ambitionsnivån och tillvägagångssättet när det gäller exempelvis informationsspridning varierar, bekräftas även av andra utvärde- ringar<SPAN class="ft39">31</SPAN>. Mellan vissa kommuner förekommer också samarbete kring lokala implementeringsinsatser.</P>
<P class="p552 ft10">Även verksamma vid Skolverket och Skolinspektionen och for- skare har betonat att skolhuvudmännen har olika förutsättningar för att klara uppgiften att stödja skolorna med implementeringen av skolreformerna. Små kommuner med små centrala resurser har av naturliga skäl ofta svårare att mobilisera kring omfattande för- ändringsarbete. Det handlar emellertid inte endast om kommunens storlek. Skolinspektionens erfarenhet är att kommuner som i andra sammanhang är starka, med hög mottagarkapacitet, är det även i detta sammanhang, och vice versa, och att detta kan ha andra or- saker än kommunstorlek.</P>
<P class="p46 ft13">Även när det gäller fristående skolor är skillnaderna stora. Många fristående skolor är små och har begränsade resurser för implementeringsinsatser. Andra ingår i koncerner, som ofta har en sammanhållen idé för verksamheten, och där förutsättningarna bör vara väsentligt bättre. De nationellt formulerade reformtankarna kan här möta verksamheter som bygger på pedagogiska idéer som är mer eller mindre kompatibla med reformerna. Vad som sker i detta möte, och vad som överhuvudtaget sker med fristående sko- lor i samband med reformering av skolan är i stort ett outforskat område, vilket kan te sig otillfredsställande med tanke på att ande- len elever som i dag går i fristående skolor är betydande.</P>
<P class="p553 ft63"><SPAN class="ft42">30</SPAN><SPAN class="ft62">Nordesjö, Kettil (2009), </SPAN>Skolverket som resurs. Utvärdering av steg 2 i implementeringen av mål och nationella prov i årskurs 3<SPAN class="ft57">. Enheten för kompetensutveckling och utvärdering. Malmö högskola.</SPAN></P>
<P class="p432 ft40"><SPAN class="ft42">31</SPAN><SPAN class="ft45">Holmgren, Michael m.fl. (2012) </SPAN>”Att bygga om en rondellhund i rusningstrafik?” Uppfölj- ning av Skolverkets informationsinsatser vid implementeringen av skollagen. <SPAN class="ft36">Centrum för skol- ledarutveckling. Umeå universitet.</SPAN></P>
<P class="p532 ft14">203</P>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<TABLE id="ll1111I111ll1111Il1lllIIl" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p98 ft12">Otydlig ansvarsfördelning och svag dialog mellan nivåerna</P>
<P class="p51 ft9">Enligt Åséns forskningsöversikt är dialog mellan olika nivåer i sys- temet, lokalt ansvar liksom att hänsyn tas till lokala förutsättningar viktiga utgångspunkter för en framgångsrik initial implementering.</P>
<P class="p134 ft9">Vad utredningen har erfarit upplevs ansvarsfördelningen mellan stat, huvudman och skola i samband med implementeringen som otydlig av vissa berörda. En konsekvens av detta är att ansvaret för den initiala implementeringen riskerar att överlämnas till nästa nivå i systemet. Skolverkets implementeringsinsatser har varit omfattan- de under perioden <NOBR>2008–2012.</NOBR> Som redan nämnts har verket nu fått i uppdrag att fortsätta att implementera beslutade reformer i skol- väsendet även under 2013 samt för detta fått vissa begränsade re- surser. Grundinställningen från regering och riksdag är annars, helt i enlighet med ansvarsfördelningen mellan stat och kommun, att implementeringen i skolorna nu i huvudsak ska vara ett ansvar för skolhuvudmännen.</P>
<P class="p40 ft10">Utredningen har i sina kontakter med kommunsektorn även uppfattat att det finns en otydlighet kring skolhuvudmännens roll och ansvar både i samband med den initiala implementeringen av reformerna och generellt för skolan. Vissa skolchefer uppfattar att staten ”rundar” huvudmannen, vilket i sig kan påverka kommunens agerande. Flera kommunföreträdare efterfrågar en tydligare utpe- kad roll för skolhuvudmannen, i vissa fall till och med för en ut- pekad tjänsteman (förvaltningschefen/skolchefen). Man frågar sig varför staten inte ställer tydligare krav på skolhuvudmannen i samband med implementeringen.</P>
<P class="p242 ft12">Nya läromedel utvecklas – men efterfrågan är svag</P>
<P class="p51 ft9">Enligt forskningsöversikten har det slutligen betydelse för imple- menteringen av reformer att det utvecklas nya läromedel, anpassade till de nya styrdokumenten. Detta har betonats även av forskare ut- redningen har haft kontakt med. Man menar att man inte kan utgå från att det är enkelt att revidera läromedel till följd av föränd- ringarna. I vissa fall krävs mer genomgripande omarbetningar. De nödvändiga revideringarna ger sannolikt också möjlighet att gene- rellt uppdatera och modernisera läromedlen.</P>
<P class="p42 ft10">Av forskning från 1980- och <NOBR>1990-talet</NOBR> framgår att lärare har en tendens att i hög grad stödja sig på läromedel (läroböcker och</P>
<P class="p318 ft14">204</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330198x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IlIl1lll1lIl1lIlI1lll1IlI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p86 ft13">lärarhandledningar) och förlita sig på att läroboksförfattaren har följt läroplanen<SPAN class="ft65">32</SPAN>. Även om läromedelsanvändningen och läro- medlens roll troligen har förändrats en del sedan dess pekar även senare studier på att lärobokens sätt att återspegla mål och innehåll i läroplanen har betydelse för hur läroplanen realiseras i skolan. Forskning visar också att läroboken dominerar som läromedel.</P>
<P class="p14 ft10">På vilket sätt läroboken och andra läromedel är anpassade till den nya läroplanen är således centralt. Nya läroböcker och andra läromedel behöver utvecklas samtidigt som befintliga läromedel måste analyseras och anpassas.</P>
<P class="p554 ft10">Enligt en skrivelse från Föreningen Svenska Läromedel<SPAN class="ft23">33 </SPAN>följde läromedelsförlagen Skolverkets arbete med att ta fram de nya styr- dokumenten noga, med ambitionen att anpassa alla läromedel till höstterminen 2011. Resultatet blev att de läromedel man betrak- tade som viktigast var anpassade 2011. De flesta torde enligt skri- velsen vara det till höstterminen 2013.</P>
<P class="p103 ft9">Enligt skrivelsen har antingen helt nya läromedel utvecklats eller så har läromedel reviderats för att anpassas till Lgr11. I det senare fallet handlar det inte om obetydliga ändringar, hur stora skiftar mellan de olika ämnena beroende på hur stora ändringarna är i kurs för ämnet. För vissa äldre läromedel med låg efterfrågan kan affärs- mässiga förutsättningar göra att revideringar inte görs.</P>
<P class="p23 ft10">Enligt skrivelsen har läroplanens föreskrifter om centralt inne- håll i allmänhet lett till ett större faktainnehåll. Ibland har fakta- innehåll placerats i läromedel för lägre årskurser än tidigare, vilket kan uppfattas som en nivåhöjning. Å andra sidan pekar man på att kursplanernas syftestexter betonar tydlighet och helhet, vilket i vissa fall lett till förenklade framställningar. I de samhällsoriente- rande och de naturorienterande ämnena har kritiskt tänkande blivit viktigare.</P>
<P class="p45 ft10">Digitala läromedel finns enligt skrivelsen för alla grundskolans ämnen och årskurser. För vissa förlag är den tryckta boken huvud- läromedlet som kompletteras med digitala komponenter. Andra förlag har både en tryckt och en digital bok. De har samma kun- skapsinnehåll men den digitala har utökad funktionalitet, exempel- vis anteckningsfunktion och uppläsning av text.</P>
<P class="p325 ft54"><SPAN class="ft42">32</SPAN><SPAN class="ft43">Med läroplan avses här läroplan, inkl. kursplaner.</SPAN></P>
<P class="p153 ft40"><SPAN class="ft42">33</SPAN><SPAN class="ft45">Föreningens Svenska Läromedel (2013) </SPAN>Yttrande till utredningen Förbättrade resultat i grundskolan Dir. 2012:53<SPAN class="ft36">.</SPAN></P>
<P class="p503 ft14">205</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330199x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lI1Il11IIIIIII11l1lI1I1II" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p26 ft10">Läromedelsförlagen har enligt skrivelsen dessutom utvecklat många reformstödjande material, exempelvis bedömningsmatriser som hänvisar direkt till kunskapskraven, diagnostiska prov och pla- ner som visar hur det centrala innehållet ska disponeras över flera årskurser. Vissa läromedel har webbsidor för lärare, med extra material.</P>
<P class="p92 ft10">Enligt Svenska Läromedels statistik, som redovisas i skrivelsen, minskade läromedelsförsäljningen för 2011, med 5 procent för <NOBR>F–3</NOBR> och 7 procent för årskurserna <NOBR>7–9.</NOBR> För årskurserna <NOBR>4–6</NOBR> ökade den med 1 procent. Enligt preliminära uppgifter för 2012<SPAN class="ft23">34 </SPAN>var försälj- ningen för <NOBR>F–3</NOBR> oförändrad medan den ökade med 16 procent för årskurserna <NOBR>4–6</NOBR> och 4,5 procent för årskurserna <NOBR>7–9.</NOBR> Försäljning per elev 2011 var 470 kr, en minskning med 4,5 procent jämfört med 2010<SPAN class="ft23">35</SPAN>.</P>
<P class="p555 ft10">Enligt de uppgifter vi fått har således skett en anpassning av läro- medel till de nya styrdokumenten. Än så länge har det inte lett till någon dramatisk ökning av försäljningen av läromedel. En viss ökning har dock skett för årskurserna <NOBR>4–6.</NOBR></P>
<P class="p100 ft33"><SPAN class="ft33">10.4</SPAN><SPAN class="ft120">Bedömningar</SPAN></P>
<P class="p93 ft12">Implementeringen av skollagen och de nya styrdokumenten</P>
<P class="p51 ft13">Utredningen bedömer att det finns inslag vad gäller både motta- gandet av reformerna och genomförandet av den initiala implemen- teringen som är gynnsamma för att implementeringen ska bli fram- gångsrik. Det måste samtidigt understrykas att implementering av skolpolitiska reformer innebär komplexa processer där många av de försvårande omständigheter som redovisas i avsnitt 2.3 och i bilaga 2 förekommer. Det handlar här bland annat om att styrningen sker <NOBR>top-down,</NOBR> att målen ibland är otydliga, att många förändringar sker samtidigt, att det råder brist på tid för de lokala processerna etc.</P>
<P class="p278 ft75">Utredningen bedömer ändå att <SPAN class="ft127">mottagandet av reformerna </SPAN>i hu- vudsak svarar väl mot de faktorer som enligt ovan utgör förutsätt- ningar som bör vara uppfyllda för en lyckad implementering. Det</P>
<P class="p556 ft57"><SPAN class="ft42">34</SPAN><SPAN class="ft56">De preliminära uppgifternas avvikelse mot den slutliga statistiken kan enligt skrivelsen vara någon procentenhet.</SPAN></P>
<P class="p354 ft36"><SPAN class="ft42">35</SPAN><SPAN class="ft45">Ej inflationsjusterat.</SPAN></P>
<P class="p94 ft14">206</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330200x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lIIII1Il1lI1l11II1ll1ll11" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p86 ft9">finns en bred uppslutning kring reformernas intentioner, väsentliga delar av reformpaketet var efterfrågade och reformerna innebär inte några dramatiska förändringar utan snarare en utveckling av tidi- gare styrning. Detta ger en god grund för att läroplansreformen ska kunna få genomslag i undervisningen och ytterst kunna påverka elevernas studieresultat och skolans måluppfyllelse. Forskningen visar dock att steget är långt från att anse något, dvs. att vara posi- tivt inställd till en reform, till att genomföra reformens intentioner i sin egen praktik.</P>
<P class="p35 ft13">Bland annat de svårigheter lärarna har med att arbeta med kun- skapskraven riskerar att få läroplansreformen att tappa kraft. Det är därför av betydelse att Skolverket fortsatt stödjer implementering- en bland annat genom att kontinuerligt ge ut bedömningsstöd med exempel och olika kommentarer till värdeorden i kunskapskraven.</P>
<P class="p35 ft10">Även frågan om lärarnas administrativa börda bör enligt vår uppfattning tas på allvar. I den mån det finns onödiga krav på do- kumentation bör dessa undanröjas, annars riskeras viktiga mål för reformerna. Utredningen vill samtidigt understryka att mycket av det som av vissa kan uppfattas som en administrativ börda berör viktiga delar av lärarprofessionen. Det gäller till exempel att läraren ska planera den egna undervisningen, analysera om den varit fram- gångsrik och identifiera vad som behöver utvecklas.</P>
<P class="p45 ft21">När det gäller det administrativa arbetet har emellertid rege- ringen redan tillsatt en arbetsgrupp inom Utbildningsdeparte- mentet<SPAN class="ft39">36 </SPAN>för att se över hur detta arbete kan minskas och förenklas, samtidigt som uppföljningen av varje elevs kunskapsutveckling och behov av stöd säkerställs. Arbetsgruppen ska kartlägga lärares sam- lade administrativa börda samt se över vilket administrativt stöd lärare har tillgång till och ge goda exempel på skolhuvudmän som jobbar effektivt med de administrativa delarna av läraryrket. Re- geringen har dessutom aviserat att kravet på IUP ska begränsas jämfört med i dag (se ovan).</P>
<P class="p557 ft10">De insatser för att stödja den <SPAN class="ft11">initiala implementeringen </SPAN>som Skol- verket har genomfört har varit omfattande och i allt väsentligt upp- skattade av de professionella som uppger att de känner sig bättre rustade än de skulle varit utan insatserna.</P>
<P class="p103 ft22">Forskningen om implementering pekar dock på att man måste ge reformer tid att sätta sig och att man därför inte får släppa taget</P>
<P class="p558 ft36"><SPAN class="ft35">36 </SPAN>U2012/5725/SAM Uppdrag om lärarnas administrativa arbete (U 2012:E).</P>
<P class="p500 ft14">207</P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<TABLE id="lIII11l11111II1IIl1lI1I1l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p116 ft10">om åtgärderna för att stödja implementeringen för tidigt. Väsent- liga delar av reformerna introducerades i skolan först från läsåret 2011/12, i något fall till och med så sent som läsåret 2012/13. Ur ett implementeringsperspektiv innebär detta att reformerna är mycket unga och behöver vårdas. Risken är annars stor att de får begränsade effekter, inte några effekter alls, eller att de får icke önskade bieffekter. Under 2013 planerar Skolverket ett ”reform- vårdsprojekt” där ett antal referensskolor ska få ge underlag för utvecklingen av ytterligare stödinsatser när det gäller läroplanerna. Utredningen bedömer att detta är ett gott initiativ, liksom att Skol- verket i regleringsbrevet för 2013 har fått ett uppdrag att fortsätta arbetet med att implementera reformerna. Resurserna för att ge- nomföra uppdraget är dock begränsade.</P>
<P class="p40 ft13">Att Skolverket har ett fortsatt uppdrag undantar inte de kom- munala och enskilda huvudmännen från ansvaret för den operativa implementeringen av reformerna – tvärtom. Huvudmännens insat- ser för att i sin tur skapa förutsättningar för och stödja skolornas arbete är centrala för att säkra ett fullständigt och uthålligt genom- förande. Det handlar inte minst om att stödja rektorerna.</P>
<P class="p41 ft9">Det slags reformer det här handlar om, som kräver att männi- skor förändrar sitt sätt att tänka kring sin praktik och sitt beteende, är den typ av reformer som är svårast att genomföra. Utvärdering- en av Kunskapslyftet, det stora reformpaket som infördes stegvis i Norge från 2006, visar att insatser på nationell nivå behövts under många år för att säkerställa implementeringen. Vid den senaste ut- värderingstidpunkten <NOBR>2010–2011,</NOBR> dvs. fem år efter att reformen genomfördes, konstaterade utvärderarna att skolorna var ”på väg”, men att variationerna mellan skolorna fortfarande var stora.</P>
<P class="p42 ft10">Bland annat mot denna bakgrund bedömer utredningen att det även i Sverige kommer att behövas fortsatta insatser från statens sida under flera år framöver. Sådana statliga insatser för att stödja den initiala implementeringen av styrningsreformerna bör utgå från de lokala behoven, som de tar sig uttryck för lärare och rektorer. Det finns ett behov av att följa skolornas arbete med implemente- ringen nära, i syfte att identifiera de lokala behoven av stödjande insatser. Utredningen återkommer till detta i kapitel 11 med sam- manfattande analys och bedömningar.</P>
<P class="p111 ft14">208</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<TABLE id="l1IlIl1I1I1l1lI11l11l1I1I" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p44 ft12">Övriga reformer och åtgärder</P>
<P class="p168 ft10">Som nämnts inledningsvis i detta kapitel består det åtgärdspaket som utredningen har i uppgift att bedöma även av andra reformer och insatser än sådana för vilka det har kopplats särskilda imple- menteringsuppdrag av det slag som redovisats ovan.</P>
<P class="p14 ft10">Vissa av åtgärderna har karaktären av tillfälliga stödinsatser, det gäller till exempel lärarlyften, rektorslyften och de särskilda sats- ningarna på <NOBR>läsa-skriva-räkna</NOBR> respektive matematik, naturvetenskap och teknik. Denna typ av åtgärder kan snarast, beroende på hur de utformas, utgöra stöd för implementeringen av nya styrdokument i skolan. Någon särskild implementeringsinsats kan dock inte för- väntas då själva insatsen i någon mening utgör en implementering i sig.</P>
<P class="p265 ft9">Reformeringen av lärarutbildningen är däremot en reform som är intressant både på det sätt den implementeras, och på det sätt den kan bidra till implementeringen av de nya styrdokumenten i skolan. Utredningen konstaterar samtidigt att förutsättningarna för imple- mentering av en ny lärarutbildning skiljer sig väsentligt från dem som gäller för de nya styrdokumenten på skolans område.</P>
<P class="p46 ft13">Styrningen av lärarutbildningen knyter an till hur styrningen generellt är utformad för högskolor och universitet. Statens for- mella styrning begränsas här till upprättande av regelverk i form av högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). Styrningen av lärarutbildningen sker i första hand genom hur kra- ven formuleras i examensbeskrivningarna. Hur den nya utbild- ningen utformas mer i detalj och hur den implementeras är sedan en sak för respektive utbildningsanordnare, som avgör hur lärar- utbildningen organiseras på den egna högskolan eller det egna universitetet. Jämför man med skolan där införandet av nya eller förändrade styrdokument kompletteras med omfattande infor- mations- och andra implementeringsinsatser kan de åtgärder för att implementera den nya lärarutbildningen uppfattas som begränsade.</P>
<P class="p105 ft13">Att examensbeskrivningarna har denna roll i styrningen av lärar- utbildningen gör dem centrala. Enligt vad utredningen erfarit anser man från aktiva i, eller i anslutning till, skolan att förankringen av skolans styrdokument i lärarutbildningen är svag. Det kan i så fall utgöra ett hinder för de nya styrdokumentens genomslag.</P>
<P class="p14 ft10">Frågan om på vilket sätt skolans styrdokument återspeglas i lärarutbildningen är långt ifrån ny. När riksdagen hösten 1996 till-</P>
<P class="p559 ft14">209</P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330203x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IIllI1lIlIl1IlIlIIlIII1ll" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p116 ft10">kännagav att en parlamentarisk utredning om lärarutbildningen borde tillsättas<SPAN class="ft23">37 </SPAN>var detta ett av motiven. Enligt direktiven<SPAN class="ft23">38 </SPAN>till den utredning som senare tillsattes skulle utredningen bland annat beakta att lärarutbildningen är en del av skolans styrsystem. Härvid skulle också uppmärksammas hur lärarstudenterna tillägnade sig kunskap om styrinstrumenten för skolan, liksom om uppföljning och utvärdering som arbetsmetod. I direktiven<SPAN class="ft23">39 </SPAN>till 2007 års utred- ning om lärarutbildningen framgår bland annat att lärarutbild- ningen bör innehålla inslag som syftar till att bland annat ge den blivande läraren förmåga att tolka styrdokument samt att det är viktigt att läraren utvecklar nödvändig kompetens när det gäller resultatbedömning.</P>
<P class="p40 ft9">Både 1997 års lärarutbildningskommitté och 2007 års lärarut- bildningsutredning diskuterade hur effektiv examensordningen kan anses vara som styrinstrument och framför allt hur detaljerade den eller de bör vara. Båda utredningarna kom till slutsatsen att ”ju mer omfattande raden av mål är, desto mer närmar den sig en för- teckning av innehåll som dessutom ger sken av att vara fullständig”. Detta kunde leda till missuppfattningen att det som inte nämns inte ska behandlas samt att det som uppräknas blir föråldrat. Det är lätt att hålla med om.</P>
<P class="p91 ft10">2007 års lärarutbildningsutredning, som ligger till grund för den nya lärarutbildningen, diskuterar inte explicit vilken roll skolans styrdokument ska ha i lärarutbildningen och därmed i styrningen av lärarutbildningen. Man menar att läroplansteorin är av stor bety- delse för lärare som ska verka i ett decentraliserat och målstyrt skolväsende, bland annat för att ge svar på vad beslutsfattarna velat uppnå med läroplaner och kursplaner, hur kunskap väljs ut och organiseras för lärande, etc. Man diskuterar däremot inte vilken roll läroplaner och kursplaner mer konkret kan ges i lärarutbildning- en.<SPAN class="ft23">40</SPAN></P>
<P class="p42 ft22">Utredningen har stor respekt för lärarutbildningens uppdrag att förbereda de blivande lärarna för sin uppgift samt för att utbild- ningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi har också stor respekt för att lärarutbildningen ska bibringa de bli- vande lärarna en kunskap och kompetens som inte är snävt tids- bunden eller strakt kopplad till specifika metoder. Lärare ska ge-</P>
<P class="p159 ft54"><SPAN class="ft42">37</SPAN><SPAN class="ft43">Bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100.</SPAN></P>
<P class="p160 ft54"><SPAN class="ft42">38</SPAN><SPAN class="ft43">Dir. 1997:54.</SPAN></P>
<P class="p160 ft57"><SPAN class="ft42">39</SPAN><SPAN class="ft62">Dir. 2007:103.</SPAN></P>
<P class="p160 ft40"><SPAN class="ft42">40</SPAN><SPAN class="ft45">SOU 2008:109 </SPAN>En hållbar lärarutbildning<SPAN class="ft36">.</SPAN></P>
<P class="p94 ft14">210</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<TABLE id="lIll1ll1I11IllIIIII1I1I11" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p95 ft10">nom sin utbildning ha beredskap att möta nya eller revidera styr- dokument och ha förmåga att se helheten i läraruppdraget.</P>
<P class="p104 ft9">Vi menar samtidigt att skolans styrdokument är så avgörande för den verksamhet lärarna ska arbeta inom att det är rimligt att ge dem en tydligare roll i examensbeskrivningarna. Som det är i dag nämns till exempel inte kursplanerna annat än för att definiera vad ett ämne är – ”ett ämne för vilken det finns en kursplan”. I övrigt framgår till exempel för grundlärarexamen att studenten bland mycket annat ska visa kunskap om <SPAN class="ft68">relevanta styrdokument</SPAN>, läro- plansteori och olika <NOBR>pedagogisk-didaktiska</NOBR> perspektiv. Vidare ska studenten bland mycket annat visa förmåga att observera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till <SPAN class="ft68">verk- samhetens mål</SPAN>. Både relevanta styrdokument och verksamhetens mål är i sammanhanget otydliga begrepp.</P>
<P class="p87 ft21">Vi menar att läroplaner, inklusive kursplaner, liksom kunskaps- krav är så centrala dokument i styrningen av skolan att det kan finnas anledning att också låta dem vara det i styrningen av lärar- utbildningen. En läroplan med tillhörande kursplaner kan knappast anses vara tidsbunden i den meningen att den är tillfällig – den se- naste gällde i 17 år. Ett sådant tydligare uppdrag till lärarutbildning- en att ta utgångspunkt i läroplaner och kursplaner samt i kunskaps- kraven skulle sannolikt, enligt vår bedömning, även kunna stödja implementeringen av nya eller reviderade styrdokument.</P>
<P class="p560 ft14">211</P>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<P class="p561 ft90"><SPAN class="ft8">11</SPAN><SPAN class="ft128">Sammanfattande analys och bedömning</SPAN></P>
<P class="p562 ft10">I detta kapitel görs en sammanfattande analys och bedömning av när avsedda effekter till följd av de olika åtgärder som vidtagits sedan 2007 kan förväntas. Vidare diskuteras förutsättningarna för att så långt möjligt säkerställa de avsedda effekterna.</P>
<P class="p35 ft10">Trots en omfattande genomgång av befintlig forskning har det visat sig svårt att entydigt fastställa om de olika åtgärderna kommer att få avsedda effekter, dvs. om de kommer att påverka elevernas studieresultat och skolans måluppfyllelse, och i så fall hur stor den- na påverkan kommer att bli. I många fall är inte forskningen inrik- tad på exakt det vi velat få svar på. Utredningen måste därför basera sina bedömningar på även egna iakttagelser och på de andra källor som redovisats inledningsvis.</P>
<P class="p45 ft22">Utredningen har i kapitel <NOBR>3–9</NOBR> sökt bedöma de olika åtgärdernas förutsättningar att få effekter <SPAN class="ft46">var för sig</SPAN>. Redan det är svårt. Att göra en sammanvägd bedömning av <SPAN class="ft46">när </SPAN>samtliga åtgärder kan få effekter är inte enklare. Bedömningen försvåras av att åtgärderna interagerar med varandra – i vissa fall med önskade, i andra med mindre önskade resultat – och av att utvecklingen i skolan påverkas av även andra samhällsförändringar.</P>
<P class="p563 ft84"><SPAN class="ft33">11.1</SPAN><SPAN class="ft125">Ett genomgripande reformpaket i ett delvis nytt ”landskap”</SPAN></P>
<P class="p564 ft10">De reformer utredningen har haft att bedöma handlar om att</P>
<P class="p565 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">skapa </SPAN><SPAN class="ft11">tydligare styrdokument</SPAN>, genom införandet av nya läropla- ner med kursplaner som kompletteras med kunskapskrav samt genom införandet av först mål och sedan kunskapskrav för godtagbara kunskaper för årskurs 3,</P>
<P class="p559 ft14">213</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330206x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IlIll1IlIIlIIIlI1lIIllIll" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p82 ft11"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft18">stärka uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling och skolans måluppfyllelse, </SPAN><SPAN class="ft10">genom nationella prov i fler ämnen och fler års- kurser, ny betygsskala, betyg från årskurs 6 och skriftliga om- dömen från årskurs 1,</SPAN></P>
<P class="p30 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft18">stärka lärares kompetens, </SPAN>genom inrättandet av en ny lärarut- bildning, införandet av lärarlegitimation och skärpning av be- hörighetsreglerna samt genom fortbildningsinsatser för lärare (Lärarlyftet I och Lärarlyftet II),</P>
<P class="p29 ft11"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft18">stärka det pedagogiska ledarskapet </SPAN><SPAN class="ft10">genom en ny rektorsutbildning och genom fortbildningsinsatser för redan verksamma rektorer (Rektorslyftet),</SPAN></P>
<P class="p30 ft11"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">genom </SPAN>stöd till särskilda satsningar <SPAN class="ft10">stärka basfärdigheterna läsa, skriva, räkna samt utveckla undervisningen i matematik, natur- vetenskap och teknik,</SPAN></P>
<P class="p30 ft11"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft18">öka tillsynen och förstärkta sanktionerna </SPAN><SPAN class="ft10">samt genom att inrätta Statens skolinspektion, samt</SPAN></P>
<P class="p466 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">genomföra vissa övriga åtgärder i den nya skollag (2010:800) som tillämpas från 1 juli 2011, t.ex. </SPAN><SPAN class="ft11">stärka rätten till särskilt stöd</SPAN>, förtydliga befogenheterna för lärare och rektorer att skapa <SPAN class="ft11">stu- diero </SPAN>och skapa <SPAN class="ft11">mer lika villkor för kommunala och fristående skolor</SPAN>.</P>
<P class="p383 ft10">Den ansvarsfördelning och de styrningsprinciper som slogs fast i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> gäller fortfarande och utgör den grund på vilken de förändringar som belyses i detta betänkande genomförts och genomförs. De innebär att riksdag och regering svarar för den övergripande styrningen av skolan, och lägger fast de generella må- len för verksamheten, medan kommunerna har ansvaret för skolans organisation och drift samt, i egenskap av huvudmän, har arbets- givaransvaret för de anställda i skolan. Vidare gäller mål- och resul- tatstyrningens principer.<SPAN class="ft23">1</SPAN></P>
<P class="p42 ft22">Dagens reformer genomförs emellertid i ett väsentligt förändrat ”landskap” jämfört med det som fanns på <NOBR>1990-talet.</NOBR> Den statliga styrningen och kontrollen av skolan har ökat samtidigt som valfri- hetsreformer har lett till att skolutbildning erbjuds på en marknad, med skolor i både offentlig och enskild regi. I praktiken innebär</P>
<P class="p101 ft36"><SPAN class="ft35">1 </SPAN>Prop. 1988/89:4 om skolans utveckling och styrning, prop. 1989/90:41 om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer samt prop. 1990/91:18 om ansvaret för skolan.</P>
<P class="p172 ft14">214</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330207x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="ll1IIIllIlll1IlIII1llI11I" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p95 ft10">detta att reformerna, trots att styrningsprinciperna ligger fast, har landat i en delvis förändrad miljö. Det saknas än så länge forskning som belyser konsekvenserna av detta. Det gäller särskilt vad det betyder för den statliga styrningen, och för genomförandet av reformer, att vi nu har ett stort antal många gånger mycket små fristående skolhuvudmän, i vissa fall med alternativ pedagogisk inriktning, parallellt med stora skolkoncerner som har en egen styrning av sina skolor.</P>
<P class="p35 ft13">Dessutom är reformerna genomgripande i sig, framför allt om de betraktas sammantaget. Forskare och andra företrädare för sko- lan menar till exempel att förändringarna i Lgr11 är så omfattande att det handlar om en läroplansreform. Detta trots att ansvarsför- delningen mellan stat och kommun, principen om mål- och resul- tatstyrning samt kunskapssynen från Lpo 94 består i Lgr11.</P>
<P class="p23 ft10">De förändringar som genomförts har dessutom fått till följd att fokus ökat väsentligt på resultat och ansvarutkrävande. I styrning- en av undervisningen är fler nationella prov och tidigare betyg exempel på detta. Man kan säga att skolan gått från att vara mål- styrd till att vara mål- och resultatstyrd. Det gäller även på nationell nivå, med bland annat stärkt tillsyn och kvalitetsgranskning samt utökade sanktioner. Här kan man säga att staten har flyttat fram positionerna och stärkt sitt inflytande.</P>
<P class="p23 ft10">Även de förändringar som genomförts av lärarutbildningen innebär påtagliga förändringar, främst genom att den enhetliga utbildningen ersatts med en återgång till skilda utbildningar för till exempel klasslärare och ämneslärare.</P>
<P class="p112 ft33"><SPAN class="ft33">11.2</SPAN><SPAN class="ft120">Förutsättningarna påverkar åtgärdernas effekter</SPAN></P>
<P class="p566 ft13"><SPAN class="ft129">Utredningens bedömning: </SPAN>Reformer och andra åtgärder på skolans område är ofta komplexa vilket försvårar implemente- ringen av dem. Dessutom försvåras den av att sambandet mellan åtgärd och avsedd effekt ofta är otydligt; till exempel är effekt- kedjan många gånger lång. Nationella skolreformer av det slag det är fråga om här har definitionsmässigt ett <NOBR>”top-down”-pers-</NOBR> pektiv. Det är därför en utmaning att utforma nationella strate- gier som gör att reformerna når ända ut i klassrummet. För att få effekt på studieresultaten behöver emellertid åtgärderna på- verka just det som sker i undervisningen, dvs. i mötet mellan</P>
<P class="p567 ft14">215</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330208x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IIlIIl1IllIll1IllIlI1Il1l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p568 ft22">elev och lärare. Om skolreformer ska lyckas beror ytterst på om det finns förutsättningar för lokal bearbetning av reformerna samt om staten är konsekvent och uthållig i sin implementering.</P>
<P class="p317 ft10">Utredningen ska i detta delbetänkande bedöma när åtgärderna får avsedda effekter, dvs. förbättrade studieresultat och ökad målupp- fyllelse. Enligt förarbetena syftar det stora flertalet av de åtgärder som vidtagits sedan 2007 till att förbättra studieresultaten. I några fall är det primära syftet att öka likvärdigheten eller rättssäkerheten för den enskilde eleven.</P>
<P class="p127 ft12"><SPAN class="ft12">11.2.1</SPAN><SPAN class="ft124">Implementering av skolreformer kräver uthållighet</SPAN></P>
<P class="p368 ft10">I avsnitten 2.3 och 10.3 om implementering av reformer diskuteras vilka förutsättningar som bör vara uppfyllda respektive vad som bör undvikas för att en implementering ska ha goda förutsättningar att lyckas. Det är lätt att konstatera att förutsättningarna för att implementera reformer på skolområdet nästan aldrig är optimala. Det framgår också av utredningens genomgång av de olika åtgärder som nu är aktuella.</P>
<P class="p42 ft9">En försvårande faktor är att det på skolans område ofta är svårt att påvisa tydliga orsakssamband mellan en beslutad åtgärd och de avsedda effekterna av åtgärden. Dessutom finns ofta politiska mot- sättningar om inriktningen av skolpolitiken, vilket kan påverka genomslaget i verksamheten. Reformerna har dessutom ofta en komplicerad karaktär och förutsätter många gånger att lärarna ska ändra sin praxis, något som erfarenhetsmässigt är svårt att åstad- komma för yrkesgrupper som har en hög grad av professionell autonomi i sin yrkesutövning. Vidare ska reformerna genomföras i ett styrsystem i flera nivåer, med en sammansatt och ganska oklar ansvarsfördelning.</P>
<P class="p40 ft9">Den typ av nationella styrningsreformer som tas upp här har definitionsmässigt ett <NOBR>”top-down”perspektiv.</NOBR> Det ligger alltså i sakens natur, men försvårar även det implementeringen, som ju i praktiken måste genomföras lokalt. Den riktigt kritiska frågan blir därför hur nationella strategier för genomförandet av reformer som genomförs <NOBR>”top-down”</NOBR> kan utformas för att reformerna verkligen ska nå verksamheten och omforma den. Samtidigt utgör en lyckad implementering en förutsättning för att reformerna ska få genomslag. Inte minst gäller detta läroplansreformer (se vidare</P>
<P class="p68 ft14">216</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330209x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="l1ll1l1II1IIl1IIl11l1II1l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p86 ft9">nedan). Om reformerna ska lyckas beror således ytterst på om det finns utrymme för att arbeta med dem lokalt. För det behövs att statens implementeringsinsatser är konsekventa och uthålliga.</P>
<P class="p103 ft21">Skolreformernas effekter påverkas således av hur komplicerad implementeringen är och av hur starkt sambandet är mellan åtgär- den och de avsedda effekterna. Här har antalet steg i effektkedjan mellan åtgärd och avsedd effekt betydelse. Det är vidare rimligt att anta att åtgärder som har en kraftfull påverkan oftast ger upphov till snabbt avläsbara effekter, och vice versa. Emellertid kan åtgär- der som på sikt visar sig få de kraftigaste effekterna behöva längre tid på sig. Det gäller till exempel reformer av mer sammansatt slag.</P>
<P class="p569 ft12"><SPAN class="ft12">11.2.2</SPAN><SPAN class="ft124">Åtgärder nära undervisningen har störst potential att påverka</SPAN></P>
<P class="p294 ft10">Som framgår redan i de inledande kapitlen bedömer utredningen att de åtgärder som teoretiskt har störst förutsättningar att förbättra studieresultaten är de som har potential att påverka det som sker i undervisningen, dvs. i mötet mellan elev och lärare. Ju närmare lärarnas undervisning en åtgärd verkar, och ju färre stegen är i effektkedjan från åtgärd till mötet mellan elev och lärare, desto större är förutsättningarna för att en åtgärd ska resultera i förbätt- rade studieresultat.</P>
<P class="p45 ft10">Mot denna bakgrund bedömer vi att de åtgärder som teoretiskt bör ha störst förutsättningar att påverka studieresultaten är infö- randet av Lgr11 med nya kursplaner som kompletteras med kun- skapskrav samt inte minst införandet av mål/kunskapskrav för årskurs 3<SPAN class="ft23">2</SPAN>. Andra åtgärder med goda förutsättningar att bidra till förbättrade studieresultat är de som syftar till att stärka lärares ämneskunskaper och ämnesdidaktiska kompetens. Det gäller, i olika hög grad, den nya lärarutbildningen, de skärpta behörighets- reglerna för lärare, de båda lärarlyften samt satsningarna på kompe- tensutveckling och lokal skolutveckling inom nationellt priorite- rade områden. Satsningarna på rektorers kompetens bör också kunna få en indirekt betydelse för kunskapsresultaten, i de fall de stärker rektorernas förmåga att skapa förutsättningar för lärarna att genomföra sitt uppdrag.</P>
<P class="p169 ft54"><SPAN class="ft35">2 </SPAN>Detta är vad forskaren Micheal Fullan kallat The <NOBR>learning–instruction–assessment</NOBR> nexus och som enligt Fullan ligger ”in the heart of the matter”. Se Michael Fullan (2011) <SPAN class="ft44">Choosing the wrong drivers for whole system reform. </SPAN>Centre for Strategic Education Seminar Series Paper, No. 204.</P>
<P class="p500 ft14">217</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<TABLE id="II11I1Il1IIIlII1lll1lI11I" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p570 ft9">Även åtgärderna för förbättrad uppföljning av elevernas kun- skapsutveckling och av skolans resultat genom nationella prov i fler ämnen och fler årskurser, ny betygsskala, betyg från årskurs 6 och skriftliga omdömen från årskurs 1, kan enligt vår bedömning kom- ma att påverka undervisningen och därmed elevernas studieresultat. Det gäller dock främst under förutsättning att prov, betyg och bedömningar ges en formativ funktion, där lärare och skola syste- matiskt analyserar resultaten och använder dem för att utveckla undervisningen och där det egna lärandet synliggörs för eleven. Det kan också gälla om de nationella proven bidrar till en ökad förstå- else för kursplanerna och kunskapskraven.</P>
<P class="p42 ft9">För andra åtgärder, där effektkedjan är längre i förhållande till vad som sker i klassrummet, är det svårare att påvisa ett samband mellan den enskilda åtgärden och studieresultatens utveckling. Det gäller till exempel tillsyn och sanktioner, möjlighet att överklaga beslut om särskilt stöd, åtgärder för ökad studiero och mer lika villkor för fristående och kommunala skolor. Det innebär inte att dessa åtgärder helt saknar betydelse för studieresultaten. För den enskilda klassen, eller den enskilda eleven, kan exempelvis möjlig- heten för läraren eller rektorn att vidta disciplinära åtgärder bidra till ökat lugn i klassrummet. Dessa olika åtgärder bidrar dock i första hand till en annan form av ökad måluppfyllelse, i form av ökad likvärdighet och ökad rättssäkerhet för den enskilde eleven.</P>
<P class="p183 ft10">Denna beskrivning av förutsättningarna för att de olika refor- merna och de övriga åtgärderna ska få genomslag på elevernas studieresultat och på skolans måluppfyllelse grumlas naturligtvis av att det inte alltid är så enkelt att implementera förändringar. Exem- pelvis är de nya kursplanerna och kunskapskraven tydligare än de tidigare. Trots det är de begreppsmässigt och strukturellt komp- lexa. Att implementera dem tillsammans med den nya betygsskalan är därför en komplicerad process, vilket talar för att det kommer att ta tid innan effekterna av de nya styrdokumenten kan bli avläsbara – särskilt i form av förbättrade studieresultat på nationell nivå.</P>
<P class="p385 ft12"><SPAN class="ft12">11.2.3</SPAN><SPAN class="ft124">Åtgärder kan ha icke önskade bieffekter</SPAN></P>
<P class="p51 ft22">Genomslaget för förändringarna i undervisningen påverkas också av att det nästan alltid finns faktorer som verkar i motsatt riktning mot de förväntade. Forskning visar att det är närmast ofrånkomligt</P>
<P class="p201 ft14">218</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330211x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lI11lI1l1l1Il1l111Ill1IIl" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p86 ft9">att det uppstår olika slags bieffekter i samband med omfattande reformpaket. Som utredningen redovisat i kapitel 2 kan dessa vara såväl avsedda/förutsedda som oavsedda/oförutsedda. Sådana bi- effekter kan bero på målkonflikter, dvs. svårigheter med att olika mål konkurrerar med varandra, svårigheter att nå flera olika mål samtidigt eller på svårigheter att lokalt göra avvägningar mellan olika mål. Målkonflikter kan inte minst uppstå mellan olika delar av ett åtgärdspaket av det slag vi har att göra med här. Det hör till saken att det oftast är svårt att förutse vilka målkonflikter som kommer att uppstå och vilka effekter de kommer att ge upphov till.</P>
<P class="p35 ft13">Utredningen kan inte luta sig mot empiriska resultat för att uttala sig om olika typer av effekter i samband med de reformer som implementerats sedan 2007 (med en stark koncentration så sent som hösten 2011). Det är helt enkelt för tidigt för att det ska finnas sådana resultat. Mot bakgrund av nationell och internationell forskning finns det dock några områden där utredningen bedömer att det finns risk för att kontraproduktiva effekter kan uppstå.</P>
<P class="p46 ft9">Ett sådant område gäller de nationella proven. Även om forsk- ningen inte är entydig finns det resultat som pekar på att alltför många prov riskerar att snedvrida inriktningen av undervisningen, ta tid från undervisning och lärande samt minska den tid lärare har till förfogande för att planera och följa upp sin undervisning<SPAN class="ft64">3</SPAN>. Ut- redningen har ingen grund för att uttala sig om dessa forsknings- resultat är relevanta för nu genomförda förändringar – eller vid vilket antal prov som detta slags bieffekter i så fall uppstår. Vi ser det dock som ett exempel på att en insats som syftar till att sti- mulera lärande kan få motsatt effekt. Om detta skulle inträffa blir följden naturligtvis att den avsedda effekten av reformen minskar.</P>
<P class="p331 ft10">Ett annat område gäller inspektion. Här finns forskare som menar att alltför omfattande extern inspektion, som påverkar lärar- nas pedagogiska friutrymme, riskerar att skapa osäkerhet och leda till att lärares tilltro till sin egen förmåga urholkas. Vidare vittnar både forskare och andra iakttagare om att lärares professionella självtillit är en viktig förutsättning för att lärarna ska kunna bidra till den utveckling som krävs för att skolans kunskapsresultat ska förbättras. Även här kan den samlade effekten av åtgärden bli en annan än den avsedda.</P>
<P class="p571 ft67"><SPAN class="ft87">3 </SPAN>Om lärares användning av arbetstiden se t.ex. Skolverket (2013) <SPAN class="ft88">Lärarnas yrkesvardag. En nationell kartläggning av grundskollärares tidsanvändning </SPAN>(Rapport 385) och Madeleine Alm- qvist (2013) <SPAN class="ft88">Lärares arbete. En bild av arbetssituation och tidsanvändning. </SPAN>Haninge kommun.</P>
<P class="p572 ft14">219</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330212x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IIIll1Il111l1IIlIlI1llIlI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p241 ft10">Liknande problem kan uppstå i det fall lärarna uppfattar att alltför mycket förändras samtidigt. De uppfattar att det försvårar möjligheterna att arbeta aktivt med genomförandet på ett kvalita- tivt sätt, att se hur de olika förändringarna hänger ihop och därmed att se nyttan med förändringarna. Tveksamheten kan handla om sådant som lärare och rektorer uppfattar styr bort fokus från un- dervisningen till det som de uppfattar som onödig administration eller formalia.</P>
<P class="p92 ft10">Åtgärder för vilka det riskerar att uppstå denna typ av kontra- produktiva effekter i förhållande till resultatutvecklingen kan dock ha andra viktiga syften. En åtgärd kan till exempel syfta till att öka likvärdigheten i betygssättningen eller till att öka rättssäkerheten för elever i behov av särskilt stöd. Här måste således värdet av åtgärden, i form av ökad likvärdighet eller ökad rättssäkerhet, vägas mot dess effekter på undervisningen och ytterst möjligheten till förbättrade studieresultat. Detta understryker ytterligare hur komplicerad styrningen av skolan är.</P>
<P class="p99 ft75">Enligt vår uppfattning finns det anledning att följa utvecklingen för att minimera de effektförluster som kan uppstå till följd av att vissa åtgärder får icke önskade bieffekter.</P>
<P class="p322 ft12"><SPAN class="ft12">11.2.4</SPAN><SPAN class="ft124">Det tar tid att implementera läroplansreformer</SPAN></P>
<P class="p534 ft21">Det finns olika uppgifter om hur lång tid det tar att implementera läroplansreformer, så att dessa är att betrakta som institutiona- liserade i verksamheten, dvs. har internaliserats i lärarnas praktik. Enligt den forskningsöversikt som utarbetats på utredningens upp- drag<SPAN class="ft39">4 </SPAN>kan det ta från mindre än fem år till mer än femton år för större läroplansreformer att slå igenom bland lärare – i deras pla- nering och i deras undervisning. Det bör observeras att detta inte innebär att implementeringen, enligt den modell som redovisas i avsnitt 2.3, på något sätt är avslutad eller att det med säkerhet har uppstått effekter på elevernas studieresultat. Enligt forsknings- översikten menar dessutom flera forskare att nya läroplaner endast i liten grad eller inte alls förändrar lärarnas sätt att undervisa.</P>
<P class="p316 ft21">Reformer med genomslag på undervisningen efter så kort tid som fem år gäller enligt översikten reformer som varit starkt efter- frågade och där lärare varit involverade i implementeringen. Exem- pel på sådana är grundskolereformen i Skottland och den förskole-</P>
<P class="p93 ft36"><SPAN class="ft35">4 </SPAN>Åsén, Gunnar. Se bilaga 2.</P>
<P class="p94 ft14">220</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330213x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IIIIllIIllI1l11IIIIIlll11" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p163 ft10">reform som genomfördes i Sverige på <NOBR>1990-talet.</NOBR> Översikten pekar också på att Kunskapslyftet, den senaste stora skolreformen i Norge, ser ut att ha fått ett relativt starkt genomslag i skolan redan efter cirka fem år. Det bör dock enligt utredningen beaktas att den forskningsbaserade utvärderingen av Kunskapslyftet i Norge inte kan härleda utvecklingen direkt till reformerna. Den positiva ut- vecklingen i de internationella undersökningarna startade i själva verket innan reformen genomfördes. En förklaring till detta kan dock vara att redan förberedelserna inför Kunskapslyftet gav vissa effekter.</P>
<P class="p23 ft10">Även andra källor bekräftar att det tar tid. Några forskare menar till exempel att institutionaliseringen av en genomsnittligt komplex innovation (skolreform; <SPAN class="ft11">vår kommentar</SPAN>) tar mellan tre till fem år och att det tar mellan fem och tio år om det är fråga om en kom- plex innovation<SPAN class="ft23">5</SPAN>. McKinsey menar att det finns exempel på skol- system som gjort ihållande och avläsbara framsteg på så kort tid som sex år från det att beslutade förändringar implementerats ini- tialt<SPAN class="ft23">6</SPAN>. Att implementeringen av en komplex reform tar lång tid beror enligt ytterligare andra forskare på att lärare och skolledare endast kan använda en liten del av sin tid till systematisk skol- förbättring<SPAN class="ft23">7</SPAN>.</P>
<P class="p331 ft10">Enligt ännu en forskare är en innovation institutionaliserad när åtminstone en tredjedel av skolans medarbetare har genomfört in- novationen och när det är lättare att hålla förändringen gående än att stoppa den<SPAN class="ft23">8</SPAN>.</P>
<P class="p112 ft33"><SPAN class="ft33">11.3</SPAN><SPAN class="ft120">När kan förbättrade studieresultat förväntas?</SPAN></P>
<P class="p566 ft21"><SPAN class="ft130">Utredningens bedömning: </SPAN>Det går inte att fastställa ett exakt datum från vilket de olika åtgärderna sammantaget kan komma att leda till förbättrade studieresultat. De internationella studier- na är de enda kunskapsmätningar som i dag är utformade för att mäta trender, varför vi fokuserar på dem. Det kommer dock att</P>
<P class="p203 ft57"><SPAN class="ft42">5</SPAN><SPAN class="ft62">van den Berg, Rudolf and Roland Vandenberghe (1981) </SPAN><SPAN class="ft63">Onderwijsinnovatie in een verschuivend perspectief. </SPAN>Tilburg, Uitgeverij Zwijsenbv.</P>
<P class="p152 ft63"><SPAN class="ft42">6</SPAN><SPAN class="ft131">Mourshed, Mona, m.fl (2010) </SPAN>How the World´s most improved school systems keep getting better<SPAN class="ft57">. McKinsey & Company.</SPAN></P>
<P class="p256 ft44"><SPAN class="ft42">7</SPAN><SPAN class="ft43">Visscher, A. J. and R. Coe (2002) red. </SPAN>School Improvement through Performance Feedback.</P>
<P class="p152 ft57">Lisse, Swets and Zeitlinger. För en svensk bild av de lokala förutsättningarna, se Madeleine Almqvist a.a.</P>
<P class="p153 ft40"><SPAN class="ft42">8</SPAN><SPAN class="ft45">Stringfield, S. (2002) </SPAN>Big change question: is large scale educatioonal reform possible? <SPAN class="ft36">Journal of Educational Change, 3.</SPAN></P>
<P class="p503 ft14">221</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330214x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="l1llI1l1ll1l1III1II1llIII" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p573 ft10">ta tid innan åtgärderna kan förväntas påverka resultaten som de mäts i dessa studier. Implementeringen är en successiv process som dessutom kommer att ta olika lång tid för olika åtgärder. I vissa fall kan man inte heller förvänta sig några särskilda effekter på just kunskapsresultaten.</P>
<P class="p574 ft10">Många åtgärder har genomförts först från den 1 juli 2011, andra tidigare. Ett visst genomslag i form av förbättrade studie- resultat kan förväntas tidigast vid de internationella studier som kommer att genomföras i mitten av <NOBR>2010-talet.</NOBR> Effekten bör sedan kunna förstärkas gradvis fram till slutet av <NOBR>2020-talet,</NOBR> allt annat oförändrat.</P>
<P class="p575 ft9">Utredningen har redan konstaterat att det inte går att fastställa ett bestämt datum från vilket de olika åtgärderna samverkar i förbätt- rade studieresultat. Att reformer efter ett antal år kan anses vara institutionaliserade, och ingå i en förändrad undervisningspraxis, innebär inte med nödvändighet att de har fått effekter på elevernas studieresultat. I vissa fall kan ta ytterligare tid innan förändringar i det sätt lärarna arbetar i sin tur leder till att det uppstår effekter på elevernas kunskaper som blir möjliga att mäta. I andra fall är det svårt att överhuvudtaget påvisa att det kommer att uppstå sådana effekter. Dessutom har det gått för kort tid för att det ska finnas utvärderingsresultat som belyser om det finns effekter på studie- resultaten av de nu aktuella reformerna.</P>
<P class="p99 ft10">Utredningens uppdrag att bedöma när reformerna får avsedd effekt påverkas i denna sammantagna analys av dels att de olika åt- gärderna genomförts vid olika tidpunkter, dels att de har olika för- väntade genomslag på undervisningen och dels att det tar olika lång tid för dem att få genomslag.</P>
<P class="p100 ft12"><SPAN class="ft12">11.3.1</SPAN><SPAN class="ft124">Reformerna har genomförts vid olika tidpunkter</SPAN></P>
<P class="p118 ft10">När reformerna tidigast kan få avsedda effekter beror bland annat på från och med när de först genomförts/tillämpas. Av tabell 11.1 framgår att ett flertal viktiga reformer har genomförts<SPAN class="ft23">9 </SPAN>från och med 1 juli 2011 eller senare.</P>
<P class="p31 ft36"><SPAN class="ft35">9 </SPAN>Med genomförts avses här att bestämmelser tillämpas eller att åtgärder vidtagits.</P>
<P class="p94 ft14">222</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H1B330/H1B330215x1.jpg" style="width:433px;height:680px" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="Il11l1l1l1lI1l1lI1l1II111" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"></TABLE>
<P class="p578 ft132">1) Inkl. kursplaner och kunskapskrav. 2) Nationella prov i bi, ke och fy i åk 9 permanent fr.o.m. 2010 (utprovning 2009). Fr.o.m. lå 2011/12 ersattes proven i sv, sv2, ma och eng i åk 5 med motsvarande prov i åk 6. Bi, fy och ke (NO) i åk 6 samt i geo, hi, rel och sam i åk 6 och åk 9 fr.o.m. vt 2014 (utprovning 2013). 3) Tillämpas fr.o.m. 1 dec 2013. 4) Inkl. förstärkta resurser och tätare tillsyn. 5) Bestämmelserna har skärpts stegvis.</P>
<P class="p579 ft14">223</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330216x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="Ill1l1lI1IIlIlIlIl1lIlIII" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p116 ft9">Reformer och andra åtgärder som genomförts/tillämpats från 1 juli 2011 eller senare gäller Lgr11 med nya kursplaner, kunskapskrav, betyg från årskurs 6, ny betygsskala, ny lärarutbildning, nya be- hörighetsregler och införandet av lärarlegitimation samt stärkta sanktioner i samband med tillsyn, stärkt rätt till särskilt stöd och mer lika villkor för fristående och kommunala skolor. Förändring- arna har således i skrivande stund haft mindre än två år på sig att sätta avtryck i verksamheten. Det gäller även mer tillfälliga insatser som Lärarlyftet II och Rektorslyftet.</P>
<P class="p91 ft10">Andra åtgärder har haft längre tid på sig att verka. Det gäller till exempel införandet av mål och sedermera kunskapskrav i årskurs 3, nationella prov i årskurs 3, nationella prov i fler ämnen i årskurs 6 och 9 (nationella prov i fler ämnen har genomförts stegvis) samt införandet av skriftliga omdömen i den individuella utvecklings- planen (IUP). Vad gäller IUP har regeringen redan aviserat vissa förändringar från och med läsåret 2013/14<SPAN class="ft23">10</SPAN>. Andra åtgärder som haft längre tid på sig avser att påverka kompetensen hos lärare och rektorer, till exempel införandet av speciallärarutbildning, Lärar- lyftet I och satsningar på bland annat kompetensutveckling. Det gäller också vissa åtgärder för ökad studiero samt förstärkningen av tillsyn och kvalitetsgranskning, inklusive inrättandet av Skolinspek- tionen.</P>
<P class="p385 ft12"><SPAN class="ft12">11.3.2</SPAN><SPAN class="ft124">Utvecklingen kan följas i de internationella studierna</SPAN></P>
<P class="p51 ft13">För att belysa när effekter av de olika åtgärderna kan förväntas uppstå har utredningen valt att utgå från när effekter kan förväntas bli synliga i de internationella studierna. Detta val har gjorts av två anledningar. För det första bedömer vi att det är genom de inter- nationella studierna som det i praktiken kommer att vara möjligt att följa utvecklingen. Dessa är de enda kunskapsmätningar vi har i dag som är utformade för att beskriva trender. Utredningen har i avsnitt 2.2.1 konstaterat att till exempel betyg och nationella prov i nuläget utgör mindre lämpliga mått att följa kunskapsutvecklingen med, bland annat på grund av att både betygsskalan och provsys- temet ingår i åtgärdspaketet och därför är föremål för förändringar som gör dessa mått instabila. För det andra är det för vår del omöj- ligt att vara mer precisa än vad de internationella studierna ger stöd</P>
<P class="p580 ft25"><SPAN class="ft24">10 </SPAN>Regeringen har aviserat att kravet på IUP ska avskaffas helt för årskurserna <NOBR>6–9</NOBR> samt att IUP ska lämnas minst en gång per läsår i stället för en gång per termin i i årskurserna <NOBR>1–5.</NOBR></P>
<P class="p94 ft14">224</P>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330217x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lI111Il11IlIIl11lIII1Ill1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"></TABLE>
<P class="p581 ft10">för. Vi är samtidigt väl medvetna om att dessa inte fångar upp samtliga effekter av de förändringar som skett och att de endast mäter effekter inom vissa ämnen.</P>
<P class="p582 ft22">Av tabell 11.2 framgår de senast genomförda studierna samt nu aktuell planering för perioden fram till och med 2030. Redovis- ningen utgår från dagens periodicitet, vilken naturligtvis kan kom- ma att ändras om länderna kommer överens om det. Likaså utgår den från att Sverige kommer att delta i studierna på samma sätt som i dag. Även detta kan naturligtvis komma att ändras.</P>
<P class="p583 ft67">1) Redovisningen utgår från den periodicitet med vilken studierna genomförs för närvarande. Detta kan naturligtvis komma att ändras om länderna kommer överens om det. Dessutom kan beslut fattas som påverkar Sveriges delta- gande.</P>
<P class="p584 ft14">225</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330218x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="III1IlI1I1lI1lIIlll1ll1ll" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p39 ft9">PIRLS<SPAN class="ft64">11 </SPAN>undersöker läsförmågan för elever i årskurs 4. PISA<SPAN class="ft64">12 </SPAN>avser att mäta kunskaper och färdigheter hos <NOBR>15-åriga</NOBR> elever i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Vid varje tillfälle är ett kunskaps- område i särskilt fokus men alla kunskapsområden undersöks varje gång, vilket möjliggör jämförelser över tid. Fokusområdena fram- går av tabellen. TIMSS<SPAN class="ft64">13 </SPAN>undersöker elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i årskurs 4 och årskurs 8. Det bör observeras att varken PIRLS, PISA eller TIMSS mäter resultaten i de samhälls- orienterande ämnena. Ytterligare en internationell studie av intres- se – ICCS<SPAN class="ft64">14 </SPAN>– avser medborgar- och samhällsfrågor i skolan. Den genomfördes senast 2009. Tyvärr saknas uppgifter om den framtida planeringen för ICCS.</P>
<P class="p146 ft12">Ett förväntat successivt genomslag</P>
<P class="p51 ft9">Kapitlen <NOBR>3–9</NOBR> ger visst stöd för att dra slutsatser av om, och när, de olika reformerna och insatserna tidigast kan komma att påverka resultaten i de internationella studierna. Det måste understrykas att vi här endast fokuserar på åtgärdernas möjliga bidrag till utveckling av kunskapsresultaten som de mäts i dessa studier. Alla mål för utbildningen i den svenska skolan, eller ens i de enskilda ämnena, mäts inte i de internationella studierna. Det kommer dessutom knappast att i framtiden gå att härleda utvecklingen i de interna- tionella studierna till specifika åtgärder eller ens till det samlade åt- gärdspaketet. Det handlar här om hypoteser, inte prognoser, om vad som faktiskt kan komma att hända.</P>
<P class="p40 ft21">Flertalet av förändringarna genomfördes först från och med läs- året 2011/12. Det innebär att resultatet för elever som kommer att ha gått hela sin grundskoletid i det nya systemet kommer att kunna följas upp i internationella studier först från och med 2020. Even- tuella effekter på studieresultaten bör dock i vissa fall kunna visa sig tidigare än så. Dels genomfördes vissa åtgärder redan innan 2011/12, dels uppstår effekterna av de olika åtgärderna successivt.</P>
<P class="p585 ft57"><SPAN class="ft42">11</SPAN><SPAN class="ft56">Progress in International Reading Literacy Study. Studien organiseras av The International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA).</SPAN></P>
<P class="p251 ft54"><SPAN class="ft42">12</SPAN><SPAN class="ft43">Programme for International Student Assessment. Studien är ett </SPAN><NOBR>OECD-projekt.</NOBR></P>
<P class="p160 ft54"><SPAN class="ft42">13</SPAN><SPAN class="ft43">Trends in International Mathematics and Science Study. Studien organiseras av IEA.</SPAN></P>
<P class="p160 ft36"><SPAN class="ft42">14</SPAN><SPAN class="ft45">International Civic and Citizenship Education Study. Studien organiseras av IEA.</SPAN></P>
<P class="p94 ft14">226</P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<TABLE id="II11l1I11l1Il1lI1IIIlIl11" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p44 ft11">Nya kursplaner och kunskapskrav</P>
<P class="p22 ft9">Lgr11 med nya kursplaner som kompletteras med kunskapskrav utgör ett centralt inslag i åtgärdspaketet. Förändringen ligger, som redan nämnts, nära undervisningen och bör därför kunna bidra till kunskapsförbättringar som blir möjliga att avläsa i de internatio- nella undersökningarna. Samtidigt är inte svenska och internatio- nella erfarenheter av tidigare reformer särskilt uppmuntrande. För att de avsedda effekterna överhuvudtaget ska kunna uppstå är det enligt vår bedömning nödvändigt att implementeringen av de nya styrdokumenten är uthållig. Det är i själva processen på den en- skilda skolan som drivkraften till förbättringar ligger.</P>
<P class="p331 ft10">De nya styrdokumenten började tillämpas först hösten 2011. Det är inte rimligt att förvänta sig några effekter av detta redan i PISA 2012. För det är implementeringen av styrdokumenten allde- les för komplicerad och tidskrävande. Dessutom har de <NOBR>15-åringar</NOBR> som genomförde PISA 2012 fått merparten av sin utbildning uti- från de tidigare styrdokumenten. Om man tar utgångspunkt i att fem år är en ganska optimistisk prognos för hur lång tid det tar för en reform att institutionaliseras (se avsnitt 11.2.3) är även de inter- nationella studier som genomförs 2015 och 2016 tidigt ute. Med en framgångsrik implementering skulle dock de nya kursplanerna och kunskapskraven, med en optimistisk bedömning, kunna bidra po- sitivt till utvecklingen av resultaten i PISA 2015, TIMSS 2015 och PIRLS 2016. Mer troligt är att det kan ta tills PISA 2018, TIMSS 2019 och PIRLS 2021.</P>
<P class="p247 ft11">Mål/kunskapskrav samt nationella prov i årskurs 3</P>
<P class="p79 ft9">Reformen med mål och nationella prov i årskurs 3 har införts stegvis. Mål för årskurs 3 infördes initialt från hösten 2008 och nationella prov i svenska och matematik permanentades från och med 2010. Från och med att Lgr11 infördes den 1 juli 2011 har målen för årskurs 3 ersatts med kunskapskrav för godtagbara kun- skaper. Utredningen bedömer att de förändringar som avser års- kurs 3 tillhör dem som har störst förutsättningar att långsiktigt påverka resultaten i den svenska skolan.</P>
<P class="p45 ft22">Om man antar att införandet av mål och nationella prov i årskurs 3 mer eller mindre omedelbart förändrade lärarnas sätt att planera sitt arbete, bland annat med formativ utvärdering, skulle</P>
<P class="p408 ft14">227</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330220x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="III111lllIlIIlI1II11lll1I" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p49 ft10">med en mycket optimistisk bedömning vissa effekter kunnat uppstå redan i de undersökningar som genomfördes för årskurs 4 under 2011. PIRLS 2011 och TIMSS 2011 pekar också på att försämringarna i vissa avseenden har bromsats upp. Utvecklingen kan dock härledas varken till den här aktuella reformen eller till några andra specifika insatser. Det är mer rimligt att förvänta sig att reformen, om den är framgångsrik, tidigast kan påverka resultaten för läsförståelse i PIRLS 2016 och för matematik och natur- vetenskap i TIMSS 2015.</P>
<P class="p91 ft10">Effekterna av införandet av mål och sedermera kunskapskrav samt nationella prov för årskurs 3 bör dock ytterst avläsas först när de elever, som gått de första tre åren i grundskolan efter att re- formen introducerats, har nått slutet av grundskolan och kanske till och med går i gymnasieskolan. Det viktiga är ju att förändringen lägger en grund som, tillsammans med andra förändringar, bidrar till förbättrade resultat för eleverna när de lämnar grundskolan. Denna typ av effekter skulle allra tidigast kunna visa sig i samband med PISA 2018 och TIMSS 2019.</P>
<P class="p27 ft11">Betygsliknande skriftliga omdömen i IUP:n från årskurs 1</P>
<P class="p90 ft13">Reformen tillämpas från hösten 2011. Teoretiskt innebär detta att eventuella effekter kan börja uppstå successivt från denna tidpunkt. I praktiken sker sannolikt implementeringen av reformen i ett sam- manhang, tillsammans med bland annat läroplansreformen. För att reformen ska kunna få effekt på elevernas kunskaper bör den enligt vår uppfattning först påverka lärarnas arbete i klassrummet. Det är inte i första hand det förhållandet att eleven får ett skriftligt omdö- me som har förutsättningar att påverka elevens lärande. Det hand- lar i stället främst om det lärande som reflektionerna i samband med bedömningen innebär för läraren och hur dessa i sin tur påverkar undervisningen.</P>
<P class="p329 ft22">Eftersom reformen med skriftliga omdömen från årskurs 1 på- verkar förhållandena för elever i årskurserna <NOBR>1–5<SPAN class="ft86">15</SPAN></NOBR><SPAN class="ft86"> </SPAN>bör den kunna avläsas redan i de internationella studier som avser årskurs 4. Det innebär att reformen skulle kunna påverka de samlade resultaten för de yngre eleverna tidigast i samband med TIMSS 2015 och PIRLS 2016, för att sedan förstärkas till påföljande studier. Resul-</P>
<P class="p586 ft36"><SPAN class="ft35">15 </SPAN>Från början gällde reformen alla elever i samtliga årskurser. Regeringen har dock aviserat att reformen framgent ska gälla endast för elever i årskurserna <NOBR>1–5.</NOBR></P>
<P class="p123 ft14">228</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<TABLE id="IlIlI1I1IlIII1llIIIlIlI1I" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p86 ft21">taten för de äldre eleverna skulle, om effekten på elevernas lärande kvarstår under den återstående tiden i grundskolan, tidigast kunna visa sig först i samband med PISA 2018 och TIMSS 2019.</P>
<P class="p44 ft11">Nationella prov i fler ämnen i årskurserna 6 och 9</P>
<P class="p132 ft10">Nationella prov i fler ämnen har införts stegvis sedan 2010. Vissa av proven utprovas först vårterminen 2013 och permanentas vårtermi- nen 2014. Liksom för skriftliga omdömen från årskurs 1 bedömer vi att det i första hand är genom att påverka lärarnas undervisning som proven har förutsättningar att i sin tur påverka studieresul- taten. Om detta sker skulle förändringen tillsammans med andra åtgärder kunna bidra till förbättrade resultat tidigast i samband med PISA 2015 och TIMSS 2015, för att sedan successivt förstärkas från PISA 2018 och TIMSS 2019.</P>
<P class="p167 ft11">Betyg i årskurs 6</P>
<P class="p79 ft13">Reformen tillämpades första gången vid terminsslutet hösten 2012. I en mening är detta en reform som slår igenom omedelbart efter- som åtgärden är tvingande. Av kapitel 4 framgår att det inte finns någon entydig bild av tidigare betygs påverkan på studieresultaten. Effekterna varierar också för olika elevgrupper. Resultaten pekar sammantaget på att högpresterande elever gynnas eller åtminstone inte missgynnas av tidigare betyg medan lågpresterande elever missgynnas. Detta gör att effekterna på nationell nivå är osäkra.</P>
<P class="p23 ft10">Återigen är det främst genom den inverkan reformen kan ha på lärarnas undervisning som effekter eventuellt skulle kunna uppstå på studieresultaten. Om man således antar att betygen inte bara får en summativ roll utan också bidrar till analys och utveckling av undervisningen skulle detta tillsammans med andra åtgärder kunna bidra till förbättrade resultat tidigast i samband med PISA 2015 och TIMSS 2015, för att sedan successivt förstärkas från PISA 2018 och TIMSS 2019.</P>
<P class="p587 ft14">229</P>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330222x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IIl1I1Il1I1Ill1lI11Ill1lI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p98 ft11">Ny lärarutbildning</P>
<P class="p90 ft13">Den nya lärarutbildningen startade höstterminen 2011. Utred- ningen betraktar lärarkompetensen som en av de viktigaste fakto- rerna för att förbättra studieresultaten i den svenska skolan. För att den nya lärarutbildningen ska få effekter på elevernas studieresultat måste flera faktorer vara uppfyllda. De förändringar som genom- förts i lärarutbildningen måste vara rätt tänkta och få ett faktiskt genomslag i utbildningen. Dessutom måste tillräckligt många lärare med den nya utbildningen examineras och bli verksamma i skolan. Vi anser att satsningen på ämneskunskap och ämnesdidaktik kan påverka kunskapsutvecklingen positivt. Det tar dock tid innan en ny lärarutbildning kan förväntas få genomslag på undervisningen och i ett nästa steg på studieresultaten. Det tar helt enkelt tid innan en tillräckligt stor andel av lärarna har gått den nya utbildningen. En rimlig bedömning är att effekter, om de uppstår, gör det från mitten av <NOBR>2020-talet,</NOBR> vilket skulle innebära att de skulle kunna på- verka resultaten i samband med TIMSS 2023, PISA 2024 och PIRLS 2026. Samtidigt finns risken att lärarbristen, som förväntas bestå fram till mitten av <NOBR>2020-talet,</NOBR> kommer att motverka den önskade utvecklingen. Att lärarutbildningarna inte attraherar de studenter som har de bästa förutsättningarna utgör även det ett bekymmer. Det gäller även de stora avhoppen från läraryrket<SPAN class="ft65">16</SPAN>.</P>
<P class="p588 ft11">Återinförandet av speciallärarutbildningen</P>
<P class="p90 ft13">Speciallärarutbildningen återinfördes under 2008 och de första spe- ciallärarna examinerades från utbildningen under 2009/10. Infö- randet av speciallärarutbildningen bör leda till att fler lärare med specialpedagogisk examen i framtiden kommer att ha ”rätt lärar- utbildning” i sin grundläggande examen för den undervisning de bedriver. Detta bör kunna bidra till förbättrade studieresultat för de elever som är berörda. En förutsättning är dock att den under- visning speciallärarna bedriver utmanar elevernas kunskapsutveck- ling. Det möjliga genomslaget i internationella mätningar bör dock inte överdrivas. Detta med tanke på dels att antalet berörda elever är litet, dels att bristen på speciallärare och specialpedagoger för- väntas kvarstå fram till 2030. Effekten är därför för osäker för att</P>
<P class="p369 ft36"><SPAN class="ft35">16 </SPAN>Under en femårsperiod, mellan läsåren 2006/07 – 2011/12 var det mer än var tredje lärare som lämnade yrket. Av dem gick 12 procent i pension och 24 procent lämnade yrket av annan orsak. Källa: Skolverket (2013) <SPAN class="ft40">Beskrivande data</SPAN>. Rapport 383.</P>
<P class="p172 ft14">230</P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<TABLE id="llI111lIlI1lIIlll11Ill11I" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p163 ft10">det ska vara möjligt att ange en tidpunkt för när återinförandet av speciallärarutbildningen kan komma att få effekter.</P>
<P class="p33 ft11">Kunskapslyften för lärare</P>
<P class="p79 ft9">Både Lärarlyftet I och Lärarlyftet II har varit inriktade mot att stärka lärares ämneskunskaper och ämnesdidaktiska kompetens.</P>
<P class="p103 ft9">Lärarlyftet I pågick mellan 2007 och 2011 innebar att lärare med en lärarexamen gavs möjlighet att studera på universitet eller hög- skola med en ersättning på 80 procent av lönen från staten. Sats- ningen som uppskattningsvis nått var sjätte lärare i grundskolan har varit uppskattad. Spridningseffekten till andra lärare har dock varit begränsad. Det saknas utvärderingar av vilken påverkan Lärarlyftet I haft på elevernas kunskapsresultat. Om Lärarlyftet I ensamt kun- nat påverka de resultat som mäts i de internationella studierna är enligt vår bedömning mer tveksamt. I så fall borde detta kunnat avläsas redan i studierna från början av <NOBR>2010-talet.</NOBR> Även om PIRLS 2011 och TIMSS 2011 pekar på att försämringarna i vissa avseenden har bromsats upp kan dock detta inte härledas varken till Lärarlyftet I eller till andra specifika insatser. Resultaten på PISA 2012 redovisas först hösten 2013.</P>
<P class="p589 ft10">Lärarlyftet II som planeras att pågå <NOBR>2012–2015</NOBR> riktar sig enbart till lärare med lärarexamen som är anställd hos en huvudman, men som undervisar i ett ämne utan att ännu ha rätt utbildning för det- ta. Utredningens bedömning är att denna satsning har större förut- sättningar att påverka studieresultaten än den föregående, på grund av att den är mer riktad. Eventuella bidrag till utvecklingen av re- sultaten på de internationella studierna skulle allra tidigast kunna uppstå från mitten av <NOBR>2010-talet,</NOBR> dvs. tidigast i samband med PISA 2015, TIMSS 2015 och PIRLS 2016, för att sedan successivt för- stärkas.</P>
<P class="p21 ft11">Skärpta behörighetsregler och införande av lärarlegitimation</P>
<P class="p79 ft21">Förändringarna innebär i korthet att det som huvudregel krävs legitimation som lärare respektive förskollärare för att få anställas i skolväsendet utan tidsbegränsning samt för att få bedriva och an- svara för undervisning. Av legitimationen ska framgå vilka skolfor- mer, årskurser och ämnen behörigheten avser och om behörigheten</P>
<P class="p504 ft14">231</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330224x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="I1l1l1lII1l11ll1lIIlIl1l1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p39 ft13">avser arbete i fritidshem. Bestämmelserna ska tillämpas fullt ut från och med 1 december 2013. Endast legitimerade lärare ska, med ett par undantag, självständigt få besluta om betyg<SPAN class="ft65">17</SPAN>. Från och med 1 juli 2011 gäller samtidigt att endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig får bedriva undervisning.</P>
<P class="p41 ft9">Utredningen bedömer att de skärpta behörighetsreglerna kan bidra till förbättrade studieresultat på sikt, särskilt om befintliga lärare kompletterar sin utbildning, till exempel inom ramen för Lä- rarlyftet II. Lärarbristen riskerar dock att under lång tid undergräva effekterna av reformen, varför vi bedömer att avläsbara effekter på studieresultaten, som de mäts i de internationella undersökning- arna, knappast bör kunna uppstå förrän mot slutet av <NOBR>2010-talet,</NOBR> dvs. i PISA 2018, TIMSS 2019, för att sedan förstärkas successivt.</P>
<P class="p91 ft10">Några särskilda effekter på studieresultaten av det formella kra- vet på lärarlegitimation har vi däremot svårare att se att det finns ett sakligt stöd för.</P>
<P class="p89 ft11">Befattningsutbildningen för rektorer och rektorslyftet</P>
<P class="p118 ft10">Befattningsutbildningen för rektorer har införts i två omgångar, först från hösten 2008 och senare som obligatorium från 2010. Nå- gon utvärdering av den obligatoriska befattningsutbildningen och dess effekter har ännu inte presenterats.</P>
<P class="p92 ft10">Rektorslyftet startade hösten 2011 och ska pågå till och med 2014. Satsningen är till för rektorer som genomgått den statliga befattningsutbildningen eller en äldre rektorsutbildning och fokus ligger på pedagogiskt ledarskap inom kunskapsområdet styrning och ledning. Rektorerna själva är positiva till utbildningen. Lärarna uppger däremot att de inte uppfattat att rektorerna har påverkats av utbildningen.</P>
<P class="p42 ft22">Utredningen konstaterar att välutbildade rektorer är centrala för skolans utveckling. Utbildningen och fortbildningen av rektorer bör därför bidra positivt till studieresultat och skolans målupp- fyllelse. Trots att merparten av landets rektorer redan har deltagit eller deltar i någon av utbildningarna bedömer vi att det tar tid innan effekter kan förväntas på elevernas studieresultat. Vi menar att en sådan effekt bland annat bör kunna uppstå genom det sätt som rektorerna bidrar till implementeringen av de centrala delarna</P>
<P class="p590 ft36"><SPAN class="ft35">17 </SPAN>Den som anställts som lärare före den 1 juli 2011 ska dock, även om denne inte har en lärarexamen och legitimation, självständigt få besluta om betyg t.o.m. juni 2015.</P>
<P class="p123 ft14">232</P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<TABLE id="IIl11l11111IIl111l1lI1II1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p86 ft22">av åtgärdspaketet, till exempel Lgr11 med kursplaner som komp- letteras med kunskapskrav. Det innebär att utbildningarna kan komma att bidra till den samlade utvecklingen av resultaten på de internationella studierna från mitten av <NOBR>2010-talet</NOBR> och framåt, dvs. tidigast i samband med PISA 2015, TIMSS 2015 och PIRLS 2016.</P>
<P class="p591 ft11">Stöd till särskilda satsningar på <NOBR>läsa-skriva-räkna</NOBR> respektive matematik, naturvetenskap och teknik</P>
<P class="p78 ft10">Olika satsningar av detta slag har genomförts mer eller mindre kontinuerligt under de senaste årtiondena. Det som skiljer ut de satsningar som har genomförts från 2008 och framåt på <NOBR>läsa-skriva-</NOBR> räkna respektive på matematik, naturvetenskap och teknik är om- fattningen. Sammantaget menar vi därför att de båda satsningarna bör kunna påverka lärarnas praktik och därmed också kunna på- verka elevernas studieresultat.</P>
<P class="p15 ft10">Satsningen på <NOBR>läsa-skriva-räkna</NOBR> pågick under <NOBR>2008–2012.</NOBR> Den fick ett brett genomslag och utformades lokalt. Satsningen på ma- tematik, naturvetenskap och teknik har pågått sedan 2009, men ändrat inriktning över tid. Det nu pågående Matematiklyftet kom- mer att beröra en stor andel lärare som undervisar i matematik och bedöms ha bättre förutsättningar än tidigare satsningar att påverka undervisningen.</P>
<P class="p45 ft9">Både satsningen på <NOBR>läsa-skriva-räkna</NOBR> och satsningen på natur- vetenskap och teknik har haft en tydlig inriktning på årskurserna <NOBR>1–3.</NOBR> Teoretiskt skulle vissa effekter kunnat avläsas redan i PIRLS 2011 och TIMSS 2011. Det är dock mer rimligt att förvänta sig att satsningarna tidigast kan påverka resultaten för elever i årskurs 4 i läsförståelse i PIRLS 2016 och i naturvetenskap i TIMSS 2015. Om satsningarna bidrar till att eleverna klarar sig bättre genom hela grundskolan borde det visa sig för de äldre eleverna tidigast i sam- band med PISA 2018 och TIMSS 2019. Satsningarna på matematik har inte samma fokus på de tidiga årskurserna. De bör kunna bidra till utvecklingen av resultatet på tidigast PISA 2015 och TIMSS 2015, för att sedan successivt förstärkas över tid.</P>
<P class="p592 ft14">233</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<TABLE id="I11I111I1IIl11IIl1l1111l1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p98 ft11">Stärkt tillsyn och förstärkta sanktioner</P>
<P class="p51 ft10">Tillsynen av den svenska skolan har stärkts i flera avseenden sedan 2007. Den 1 oktober 2008 inrättades Statens skolinspektion. Sam- tidigt fördubblades resurserna för tillsyn och kvalitetsgranskning. I och med den nya skollagen (2010:800) regleras numera tillsynen över både kommunal och fristående skolverksamhet i skollagen. En så kallad sanktionstrappa har också införts, med fler sanktions- instrument än tidigare.</P>
<P class="p42 ft13">Mycket tyder på att tillsynen och möjligheten till sanktioner har betydelse för regelefterlevnaden. Denna del av Skolinspektionens uppdrag, som avser likvärdighet och rättssäkerhet för den enskilde eleven, är viktig. Tydliga belägg saknas däremot för att tillsynen har en påverkan på studieresultaten mätt på nationell nivå. Vi bedömer dock att Skolinspektionens kvalitetsgranskningar kan bidra till för- bättrade resultat, åtminstone på de granskade skolorna. Det gäller bland annat ämnesgranskningarna och andra granskningar som fokuserar arbetet med skolans måldokument. Sammantaget anser vi emellertid att man måste vara försiktig vid bedömningen av tillsynens och kvalitetsgranskningens förutsättningar att få genom- slag på studieresultaten, mätt på nationell nivå. Man bör inte heller förvänta sig att eventuella sådana effekter ska uppstå på kort sikt.</P>
<P class="p146 ft11">Övriga åtgärder för ökad måluppfyllelse</P>
<P class="p259 ft10">I den nya skollagen (2010:800), som tillämpas från och med 1 juli 2011, har regleringen om elever i behov av särskilt stöd samlats i ett eget avsnitt. I huvudsak har bestämmelserna samma innehåll som tidigare. Det har dock förtydligats att ett eventuellt behov av sär- skilt stöd ska utredas skyndsamt. Den stora förändringen är annars inte det substantiella innehållet i bestämmelserna utan att det i flera avseenden nu går att överklaga beslut till Skolväsendets överkla- gandenämnd. Det gäller rektorns beslut om åtgärdsprogram, om särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller enskilt, och om anpassad studiegång. Vi bedömer att förändringarna är så pass be- gränsade att de knappast kommer att få avläsbara effekter på studieresultaten mätt på nationell nivå. Möjligheten att överklaga ökar dock likvärdigheten och ökar rättssäkerheten för enskilda elever.</P>
<P class="p593 ft14">234</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<TABLE id="llI11l1l1IIIIIIlIIII11lIl" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p129 ft13">Redan 2007 infördes bestämmelser i skollagen om omhänder- tagande av föremål och bestämmelser som möjliggör en permanent omplacering på grund av att det är nödvändigt med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero. Lärares och rektorers discipli- nära befogenheter stärktes sedan ytterligare i den nya skollagen (2010:800). Vi menar att det är en grundläggande förutsättning för studier och lärande att varje elev kan känna trygghet i klassrummet och få vistas i en miljö som ger studiero. Att tydliggöra umgänges- reglerna i skolan och ge förutsättningar för varje skola att utveckla ett positivt socialt klimat är därför viktigt. Vi bedömer dock inte att de förändringar som genomförts i regelverket kommer att få några avläsbara effekter på studieresultaten mätt på nationell nivå. De kommer däremot att få betydelse i enskilda fall.</P>
<P class="p105 ft9">Den nya skollagen (2010:800) bygger på den grundläggande principen om lika villkor för fristående och kommunala skolor. I den tidigare skollagen (1985:1100) reglerades fristående skolor i ett särskilt kapitel som innebar särskilda villkor. Utredningen bedömer att förändringen av hur fristående skolor regleras har en stor princi- piell betydelse, men att den troligen inte kommer att ha någon na- tionellt påvisbar effekt på skolans studieresultat. Däremot kommer förändringen att i vissa avseenden kunna bidra till en ökad likvär- dighet mellan kommunala och fristående skolor.</P>
<P class="p21 ft12">Sammantaget – det tar tid</P>
<P class="p22 ft10">Det är inte lätt att ha en uppfattning om hur alla dessa i hög grad hypotetiska effekter kan komma att samverka i en samlad effekt. Om det faktiskt uppstår förbättrade resultat i kommande interna- tionella undersökningar kommer det dessutom knappast att vara möjligt att härleda dem till den ena eller andra åtgärden. Antalet samverkande åtgärder är alldeles för många och för olikartade för en sådan analys. Dessutom påverkas resultaten av olika externa faktorer (se vidare avsnitt 2.1 om effekter). Att effekter av en åtgärd inte kan fastställas kan bero på att det faktiskt inte har uppstått några effekter, men det kan också bero på att effekterna inte varit möjliga att mäta. Vidare kan man inte förvänta sig att allt annat kommer att vara oförändrat över så lång tid som det är fråga om här. De reformer och åtgärder som vi har haft att bedöma kan komma att förändras över tid genom nya beslut.</P>
<P class="p594 ft14">235</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330228x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lll1II11IIllllI1II1l1Ill1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p26 ft10">För att komplicera bilden ytterligare kan, som nämnts ovan, vissa åtgärder ha en kontraproduktiv inverkan. Det gäller till exem- pel om de leder till en onödig administration för lärarna eller skapar osäkerhet inför det pedagogiska uppdraget. Å andra sidan kan vissa åtgärder stärka genomslaget för andra åtgärder. Det senare gäller exempelvis kompetensutveckling som kan stödja implementeringen av de nya styrdokumenten. Det går emellertid inte att här göra en analys som tar hänsyn till alla sådana möjliga effekter. För det är underlaget för bräckligt.</P>
<P class="p42 ft10">Helt klart är att det tar tid innan de olika åtgärderna kan för- väntas få genomslag i de internationella undersökningarna, att det tar olika lång tid för olika åtgärder och att det handlar om en suc- cessiv process. Vissa åtgärder kommer dessutom knappast att bidra till förbättrade resultat i de internationella undersökningarna. Det är enligt vår bedömning inte rimligt att förvänta sig några påtagliga avläsbara effekter i de internationella studierna som genomförts under 2011 och 2012. Vid de studier som kommer att genomföras i mitten av <NOBR>2010-talet</NOBR> kan ett visst genomslag förväntas, som sedan bör kunna förstärkas successivt fram till slutet av <NOBR>2020-talet,</NOBR> allt annat oförändrat.</P>
<P class="p267 ft33"><SPAN class="ft33">11.4</SPAN><SPAN class="ft120">Det går att påverka både om och när!</SPAN></P>
<P class="p595 ft21"><SPAN class="ft130">Utredningens bedömning: </SPAN>Trots att förutsättningarna för imp- lementeringen i flera avseenden är gynnsamma finns även för- svårande omständigheter. Sammantaget leder detta till att det kommer att ta tid innan reformerna och de övriga åtgärderna kan komma att bidra till de avsedda effekterna. Dessa effekter är dessutom osäkra. Implementeringen går dock att påverka och därmed även förutsättningarna för att det så långt möjligt ska uppstå avsedda effekter. Därför bör beaktas att</P>
<P class="p596 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">det är genom lärarna som förändringarna förverkligas; för att reformarbetet ska hållas vid liv behöver de tid, lokalt förank- rat utvecklingsstöd och lokalt förankrad kompetensutveck- ling samt förtroendet från stat och skolhuvudman för den egna professionen,</SPAN></P>
<P class="p597 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">implementeringen måste vara uthållig; arbetet har bara bör- jat,</SPAN></P>
<P class="p598 ft14">236</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330229x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IIlllIIlII11lIIl11lIIlI11" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p599 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">det behövs strategier för den fortsatta implementeringen på alla nivåer i systemet, dvs. hos staten, skolhuvudmannen och skolan, samt</SPAN></P>
<P class="p600 ft9"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft133">implementeringen kan främjas av en utökad dialog om förut- sättningarna för och genomförandet av förändringarna såväl mellan stat och kommun/skolhuvudman som mellan skol- huvudman och skola.</SPAN></P>
<P class="p417 ft10">Av kapitel 10 framgår att implementeringen av reformerna så här långt svarar mot flera av de faktorer som anses vara avgörande för om en implementering ska lyckas. Det finns i huvudsak en bred uppslutning kring reformernas intentioner, väsentliga delar av reformerna var efterfrågade och de innebär snarare en utveckling inom ramen för det befintliga systemet än ett fullständigt nytän- kande. Till exempel bygger Lgr11 på den kunskapssyn som även gällde i Lpo 94. Dessutom har Skolverkets insatser för att stödja implementeringen varit omfattande och i allt väsentligt uppskattade av såväl lärare och rektorer som lokala politiker och förvaltnings- chefer.</P>
<P class="p105 ft9">Trots detta kommer det, som vi konstaterat ovan, att ta tid att implementera reformerna så att de kan bidra till avsedda effekter. Det framgår av både forskning och tidigare erfarenhet. Enligt forskningen är dessutom de effekter man kan förvänta sig osäkra. Som nämnts inledningsvis i detta kapitel karaktäriseras reformer på skolområdet av att de är komplexa och tidskrävande att imple- mentera. För att komplicera det hela ytterligare finns även inslag i åtgärdspaketet som kan visa sig ha kontraproduktiva inslag.</P>
<P class="p23 ft10">Implementeringen går dock att påverka och därmed även förut- sättningarna för att reformerna ska kunna få avsedda effekter och när detta ska kunna ske. Utredningen vill i detta sammanhang framhålla vikten av uthållighet i implementeringen, då det är ett stort antal reformer – ofta av strategisk karaktär – som ska genom- föras.</P>
<P class="p164 ft12">Lärarna behöver tid, stöd och förtroende</P>
<P class="p79 ft10">Det är i allt väsentligt genom lärarnas arbetsinsatser som de förändringar ska förverkligas som kan leda till förbättrade resultat och ökad måluppfyllelse. Lärare med goda ämneskunskaper och</P>
<P class="p601 ft14">237</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330230x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="l11ll111l1I11IIIlI11I11Il" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p49 ft10">ämnesdidaktisk kompetens ska genom sitt dagliga arbete bidra till att eleverna får möjlighet att tillgodogöra sig de kunskaper och kompetenser som styrdokumenten föreskriver.</P>
<P class="p315 ft9">Lärarna har i sitt arbete påverkats av de senaste årens intensiva reformarbete. För att kraften i reformarbetet ska hållas vid liv be- höver de tid för arbetet med bland annat de nya styrdokumenten och med bedömning och betygssättning. Forskning och erfarenhet visar att brist på tid hos dem som ska genomföra reformerna i praktiken är ett av de största hindren för en lyckad implemen- tering. Tid behövs för bland annat lokalt förankrat utvecklings- arbete och för lokalt förankrad kompetensutveckling. Forskning och erfarenhet visar även att lokalt förankrade insatser, riktade till arbetsenheter, har större effekt än att enskilda lärare ”skickas på kurs” <SPAN class="ft64">18</SPAN>. Det gäller särskilt om målsättningen är att lärarna ska ges möjlighet att tillsammans utveckla undervisningen, vilket i sin tur bör vara avgörande för att eleverna ska ges bättre förutsättningar för lärande.</P>
<P class="p178 ft21">Utredningen anser vidare att frågan om läraryrket som professi- on<SPAN class="ft39">19 </SPAN>inte kan negligeras. Omfattningen av reformerna förutsätter stor uppslutning och målmedvetna insatser från lärarnas sida för att resultatutvecklingen i svensk skola ska förbättras. Det förutsätter i sin tur en lärarkår som upplever att deras professionalism respek- teras och att de reformer som införs stärker den, eller åtminstone inte förminskar den. Stenlås<SPAN class="ft39">20 </SPAN>drar utifrån sin forskning slutsatsen att reformer på en rad olika områden har minskat utrymmet för en professionell yrkesroll över tid. Andra bedömare<SPAN class="ft39">21 </SPAN>har gjort likarta- de analyser och uppfattningen förekommer även hos lärarna själva. Varje insats som bidrar till att i stället stärka lärarnas profession kommer därför att ha betydelse för det fortsatta genomförandet av reformerna, båda avseende i vilken takt genomförandet sker och med vilken kvalitet. Utmaningen ligger här i att ge lärarna stödet och verktygen, utan att för den skull begränsa deras professionella utrymme.</P>
<P class="p602 ft10">Implementeringen av de nya styrdokumenten, inklusive kun- skapskraven och den nya betygsskalan, fokuserar mycket av det</P>
<P class="p121 ft54"><SPAN class="ft42">18</SPAN><SPAN class="ft43">Se avsnitt 7.2.</SPAN></P>
<P class="p136 ft57"><SPAN class="ft42">19</SPAN><SPAN class="ft56">Professioner förekommer oftast inom områden där det krävs både hög kompetens för att utöva ett yrke och hög grad av självständighet i yrkesutövningen. Vilka yrken som räknas som professioner är inte statiskt, men läraryrket brukar räknas dit.</SPAN></P>
<P class="p161 ft88"><SPAN class="ft42">20</SPAN><SPAN class="ft66">Stenlås, Niklas </SPAN>En kår i kläm – Läraryrket mellan professionella ideal och statliga reformideo- logier<SPAN class="ft67">. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) 2009:6.</SPAN></P>
<P class="p122 ft36"><SPAN class="ft42">21</SPAN><SPAN class="ft55">Se t.ex. Eva Forsberg och Erik Wallin (2006) </SPAN><SPAN class="ft40">Skolans kontrollregim: ett kontraproduktivt system för styrning? </SPAN>Stockholms universitets förlag.</P>
<P class="p123 ft14">238</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330231x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IIIIlllI1IIIIIlll1l1llI1I" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p86 ft9">som är centralt i lärarprofessionen. Den fortsatta implemente- ringen bör därför enligt vår uppfattning inriktas på vad vi ser som viktiga delar i lärarens uppdrag, dvs. på planering, genomförande och formativ utvärdering av undervisningen. Genom att utvärdera elevens lärande kan elev och lärare tillsammans öka sin förståelse för elevens lärprocess. Dessutom kan läraren eller arbetslaget iden- tifiera vad som lyckas och vad som brister i den egna undervis- ningen. Dessa båda perspektiv hör ihop framhåller till exempel Hattie, som menar att det ”är viljan att söka efter orsakerna till varför en elev inte gör framsteg som leder till förbättrad undervis- ning”<SPAN class="ft64">22</SPAN>. Ambitionen att avlasta lärarna onödiga administrativa uppgifter kan vara motiverad. Det måste dock understrykas att den form av planering och utvärdering av undervisningen som avses här inte handlar om onödig administration, utan om en central del av lärarprofessionen.</P>
<P class="p156 ft12">Reformintensiteten – en utmaning även för skolhuvudmännen</P>
<P class="p79 ft13">Skolhuvudmannens roll är central i samband med implemente- ringen av skolreformerna. Samtidigt påverkas även skolhuvudmän- nen av den intensitet med vilken reformerna och de övriga åtgär- derna har genomförts och genomförs. Huvudmännens strategiska planering och resursfördelning påverkas exempelvis av förändrade behörighetskrav för att anställas som lärare, införande av lärar- legitimation, nationella prov i fler ämnen och i fler årskurser samt tidigare betyg. Genomgripande och komplexa förändringar som till exempel de nya kursplanerna, kunskapskraven och betygsskalan ställer krav på lokala strategier för skolutveckling och kompetens- utveckling. Statlig reformverksamhet får med andra ord betydande effekter på huvudmannanivån, där implementeringen av de statliga reformerna ska länkas till andra lokalt pågående processer.</P>
<P class="p331 ft10">För en kommun innebär detta naturligtvis en utmaning. Hur stor denna är och på vilket sätt den hanteras beror på vilka resurser som finns för att genomföra reformerna samt vilken kapacitet och vilken förmåga kommunen har för att leda och samordna insatser- na, och för att stödja rektorerna på de olika skolenheterna. Mot- svarande utmaning ställs självfallet även på styrelserna för friståen- de skolor.</P>
<P class="p603 ft40"><SPAN class="ft35">22 </SPAN><SPAN class="ft36">Hattie, John (2009) </SPAN>Visible learning. A synthesis of over 800 <NOBR>meta-analyses</NOBR> relating to achie- vement. <SPAN class="ft36">Routledge. New York.</SPAN></P>
<P class="p503 ft14">239</P>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<TABLE id="I1Il11III1I1lllI1II1111I1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p248 ft13">Kommuner och skolor är dessutom olika i en mängd avseenden, vilket påverkar implementeringen. Huvudmännens, och för den de- len skolornas, planering påverkas av skillnader avseende bland an- nat elevernas <NOBR>socio-ekonomiska</NOBR> bakgrund, ekonomiska resurser, arbetsorganisation, skolkultur och förändringsberedskap. Det inne- bär att en och samma reform behöver fasas in i olika verkligheter, något den statliga implementeringsstrategin behöver ta hänsyn till.</P>
<P class="p27 ft12">Implementeringsstrategier behövs på alla nivåer</P>
<P class="p51 ft13">Att genomföra nationella reformer i ett decentraliserat styrsystem ställer således särskilda krav på de nationella implementeringsstra- tegierna. Det gäller särskilt när staten inte förfogar över, och inte ska förfoga över, beslut och val av insatser på den operativa nivån. För att reformer ska slå igenom i den operativa verksamheten krävs att de har legitimitet och får stöd från alla nivåer i systemet. Att samordna och säkerställa kvaliteten i genomförandet av så omfat- tande reformer som de som nu är aktuella, ställer därför stora krav på styrning och ledning på både statlig och lokal nivå.</P>
<P class="p41 ft9">Utredningen har redan i föregående kapitel konstaterat att flera av de centrala reformerna inom det nu aktuella åtgärdspaketet än så länge är unga. Det innebär att det återstår mycket arbete innan de kan anses fullständigt implementerade eller institutionaliserade. De åtgärder som hittills genomförts såväl av staten som av skolhuvud- männen får ses som tidiga insatser inom ramen för den initiala implementeringen, insatser som nu behöver fullföljas.</P>
<P class="p42 ft13">Det uppdrag Skolverket har fått av regeringen i samband med den nuvarande implementeringen har gjort att verkets initiala insat- ser har varit mer omfattande nu än när till exempel Lpo 94 imple- menterades. De har också varit uppskattade av de verksamma. Staten behöver dock enligt vår uppfattning finnas med och stödja implementeringen under lång tid. Annars finns en risk att de refor- mer som genomförts sedan 2007 inte ges förutsättningar att bidra till avsedda effekter på det sätt som det är tänkt.</P>
<P class="p42 ft22">De åtgärder som behövs handlar bland annat om att genom nationell utvärdering av reformerna lära om hur de utvecklas lokalt. Utifrån denna kunskap bör sedan strategier utvecklas för att fortsatt stödja reformerna, men också för att identifiera eventuella behov av justeringar av dem. Skolverket arbetar redan med denna typ av strategier, inom sina givna ramar. Enligt vår bedömning</P>
<P class="p146 ft14">240</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<TABLE id="lI111I1l11IllI1lII1l11lIl" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p95 ft10">krävs dock kraftfullare fortsatta nationella insatser. Det behövs därför en långsiktig strategi för implementering från regeringens sida. Det gäller inte minst för att värna likvärdigheten, då kom- muner och enskilda skolhuvudmän har vitt skilda förutsättningar att genomföra reformarbetet.</P>
<P class="p35 ft21">Skolhuvudmännen behöver liksom staten utveckla strategier för hur reformerna fortsatt ska implementeras. Medan det pedagogiska ansvaret åvilar rektorer och lärare är det skolhuvudmannens uppgift att skapa förutsättningar för implementeringen av reformerna. Framför allt behöver rektorerna ges goda förutsättningar för att, tillsammans med lärarna på sin skolenhet, forma strategier för att genomföra förändringarna på skolan. Rektorerna kan också ha behov av ett kollegialt utbyte med andra rektorer för att utbyta erfarenheter av arbetet med att implementera reformerna.</P>
<P class="p604 ft12">En framgångsrik implementering främjas av dialog</P>
<P class="p22 ft9">Skolverkets informationsinsatser har tagits emot positivt. Företrä- dare för kommunsektorn har dock trots detta efterfrågat en mer utvecklad dialog om förväntningarna på, och förutsättningarna för, det lokala arbetet med reformerna. Att Skolverket denna gång, till skillnad från 1994, även inbegripit skolchefer och ledamöter i de politiska nämnderna i sitt informationsarbete har uppskattats. Det är emellertid inte endast mer information som efterlyses. Det man önskar sig är en tydligare roll för huvudmännen i de processer som blir en följd av att regeringen initierar skolpolitiska reformer. Framför allt efterfrågas en dialog när nationella strategier för implementering av reformer utformas, bland annat om kommu- nernas förutsättningar, behov och tidsplaner. Man önskar också få en uppfattning om vilket stöd huvudmännen kan räkna med från statens sida, även på litet längre sikt.</P>
<P class="p87 ft9">En av anledningarna till att skolchefer påtalat detta behov är att de själva i vissa fall uppfattar sig som klämda mellan den statliga agendan och lokala politiska initiativ. De politiska företrädarna på lokal nivå uppfattar inte att de kan påverka det statligt initierade reformarbetet och väljer därför att i vissa fall fokusera på annat. Det gör i sin tur att skolchefen inte alltid ges de förutsättningar som krävs för implementeringen av de nationellt initierade refor- merna. Vissa skolchefer har mot denna bakgrund till och med efterfrågat ett tydliggörande av skolchefens ansvar i styrsystemet.</P>
<P class="p408 ft14">241</P>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<TABLE id="Ill1l1I11IllIIl1llll11I1I" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p248 ft9">Att en fungerande dialog mellan nivåerna är en förutsättning för ett lyckat genomförande av reformer styrks av forskningen om implementering. Även i utvärderingen av det norska Kunskaps- lyftet framhålls att detta är en viktig framgångsfaktor. Det är enligt utvärderingen inom de områden där dialogen mellan de olika nivå- erna i styrningskedjan fungerat bäst – och där ett ömsesidigt läran- de ägt rum – som skolorna gjort störst framsteg.</P>
<P class="p41 ft22">En förutsättning för en framgångsrik implementering är således en fungerande dialog mellan stat och kommun/skolhuvudman samt mellan skolhuvudmannen och skolan.</P>
<P class="p605 ft14">242</P>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<P class="p4 ft8">Referenser</P>
<P class="p606 ft13">Aasen, Petter, Jorunn Møller, Ellen Rye, Eli Ottesen, Tine S. Prøitz og Frøydis Hertzberg (2012) <SPAN class="ft38">Kunskapsløftet som styrningsreform</SPAN></P>
<P class="p607 ft11">– et løft eller et løfte? Förvaltningsnivåenes og institusjonenes rolle i implementeringen av reformen. <SPAN class="ft10">Nordisk institutt for studier av innovasjon, foskning og utdanning (NIFU) och Institutt for lærerutdanning og skoleforskning (ILS) vid Universitetet i Oslo (UiO). Rapport nr. 20.</SPAN></P>
<P class="p608 ft46"><SPAN class="ft22">Almqvist, Madeleine (2013) </SPAN>Lärares arbete. En bild av lärares arbets- situation och tidsanvändning sett utifrån ett antal lärares vardag inom den kommunala grundskolan. <SPAN class="ft22">Haninge kommun.</SPAN></P>
<P class="p609 ft11"><SPAN class="ft10">Andersson, Christian (2007) L</SPAN>ärartäthet, lärarkvalitet och arbets- marknaden för lärare. <SPAN class="ft10">IFAU Rapport 2007:5.</SPAN></P>
<P class="p610 ft9">Andersson, Christian och Nina Waldenström (2007) <SPAN class="ft68">Teacher cer- tification and student achivment in Swedish compulsory schools.</SPAN></P>
<P class="p611 ft10">IFAU, Working Paper 2007:6.</P>
<P class="p612 ft46"><SPAN class="ft22">Aspfors, Jessica (2012) </SPAN>Induction Practices. Experiences of Newly Qualified Teachers<SPAN class="ft22">. Avhandling. Åbo Akademi University.</SPAN></P>
<P class="p609 ft11"><SPAN class="ft10">Bakken, Ellen (2009) </SPAN>Reformimplementering i grunnskolen<SPAN class="ft10">. Mas- tersuppsats. Norges </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">teknisk-naturvitenskapelige</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> universitet, Fakultet for samfunnsvitenskap og teknologiledelse, Institutt for samfunnsøkonomi. Trondheim.</SPAN></P>
<P class="p613 ft11"><SPAN class="ft10">Barber, Michael (2004) </SPAN>The Virtue of Accountability: System Rede- sign, Inspection and Incentives in the Era of Informed Professiona- lism<SPAN class="ft10">. Journal of Education. Vol. 185, No. 1.</SPAN></P>
<P class="p614 ft10">Barber, Michael and Mona Mourshed (2009) <SPAN class="ft11">Shaping the Future: How Good Educations Systems Can Become Great in the Decade Ahead. </SPAN>Report on the International Education Roundtable: 7 July 2009, Singapore.</P>
<P class="p615 ft14">243</P>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<TABLE id="IIl111lll1l11IlIIIII11l11" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"></TABLE>
<P class="p616 ft11"><SPAN class="ft10">Berg, Gunnar (2011), </SPAN>Skolledarskap och skolans frirum <SPAN class="ft10">Student- litteratur.</SPAN></P>
<P class="p617 ft10">Berg, Gunnar, Erik Groth, Ulf Nytell och Hans Söderberg (1999)</P>
<P class="p618 ft11">Skolan i ett institutionsperspektiv<SPAN class="ft10">. Studentlitteratur. Lund.</SPAN></P>
<P class="p619 ft10">Van den Berg, Rudolf och Roland Vandenberghe (1981) <SPAN class="ft11">Ondervijs- innovatie in een verschuivend perspectief. </SPAN>Tilburg. Uitgeverij Zwijsenbv.</P>
<P class="p620 ft10">Betts, Julian R. and Jeff Grogger (2000) <SPAN class="ft11">The Impact of Grading Standards on Student Achivement, Educational Attainment, and </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">Entry-level</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> earnings</SPAN>. Working Paper 7875. National Bureau of Economic Research. Cambridge Massachusetts</P>
<P class="p620 ft10">Björklund, Anders, Peter Fredriksson, <NOBR>Jan-Erik</NOBR> Gustafsson och Björn Öckert (2010) <SPAN class="ft11">Den svenska utbildningspolitikens arbets- marknadseffekter: vad säger forskningen? </SPAN>Institutet för arbets- marknadspolitisk utvärdering. Rapport nr. 13.</P>
<P class="p621 ft22">Black, Paul and Dylan Wiliam (1998) <SPAN class="ft46">Inside the Black box: Raising Standards Through Classroom Assessment</SPAN>. Phi Delta Kappan.</P>
<P class="p622 ft22">Black, Paul, Christine Harrison, Clarke Lee, Bethan Marshall and Dylan Wiliam (2004) <SPAN class="ft46">Working Inside the Black Box. Assessment for Learning in the Classroom</SPAN>. Phi Delta Kappan, Vol. 86, Nr. 1.</P>
<P class="p623 ft13">Black, Paul, Christine Harrison, Jeremy Hodgen, Bethan Marshall and Natasha Serret (2011) <SPAN class="ft38">Can teacher´s summative assessments produce dependable results and also enhance classroom learning?</SPAN></P>
<P class="p624 ft10">Assessment in Education: Principles, Policy & Practise. Vol. 18, No. 4.</P>
<P class="p620 ft11"><SPAN class="ft10">Butler, Ruth (1988) </SPAN>Enhancing and Undermining Intrinsic Motiva- tion: The Effects of <NOBR>Task-inolving</NOBR> and <NOBR>Ego-involvning</NOBR> Evaluation on Interest and Performance<SPAN class="ft10">. British journal of Educational Psy- chology, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">58:1-14.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p620 ft75">Böhlmark, Anders och Helena Holmlund (2012) <SPAN class="ft127">Lika möjligheter? Familjebakgrund och skolprestationer </SPAN><NOBR><SPAN class="ft127">1998-2010</SPAN>.</NOBR> IFAU. Rapport 2012:14.</P>
<P class="p622 ft21">Böhlmark, Anders, Erik Grönqvist och Jonas Vlachos (2012) <SPAN class="ft51">Rek- tors betydelse för skola, elever och lärare</SPAN>. IFAU. Rapport 2012:15.</P>
<P class="p625 ft51"><SPAN class="ft21">Cameron, Judy (2001) </SPAN>Negative Effects of Reward on Intrinsic Moti- vation – A Limited Phenomenon: Comment on Deci, Koestner and Ryan<SPAN class="ft21">. Review of Educational Research. Spring, Vol. 71, No. 1.</SPAN></P>
<P class="p626 ft14">244</P>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<TABLE id="I1llI1l1lllllllll1II1Il1l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p627 ft10">Carlgren, Ingrid och Berit Hörnqvist (1999) <SPAN class="ft11">När inget facit finns… om skolutveckling i en decentraliserad skola</SPAN>. Skolverket.</P>
<P class="p628 ft10">Carlgren, Ingrid (2012) <SPAN class="ft11">Kunskap för bildning? </SPAN>I Englund, Thomas, Eva Forsberg och Daniel Sundberg, (red.) <SPAN class="ft11">Vad räknas som kun- skap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola</SPAN>. Liber.</P>
<P class="p629 ft22">Collins, Sue, Michael Reiss and Gordon Stobart (2010) <SPAN class="ft46">What hap- pens when </SPAN><NOBR><SPAN class="ft46">high-stakes</SPAN></NOBR><SPAN class="ft46"> testing stops? Teachers’ perception of the im- pact of compulsory national testing in science of </SPAN><NOBR><SPAN class="ft46">11-year-olds</SPAN></NOBR><SPAN class="ft46"> in England and its abolition in Wales</SPAN>. Assessment in Education: Principles, Policy & Practise. Vol. 17, No. 3.</P>
<P class="p630 ft127"><SPAN class="ft75">Crisp, Victoria (2008) </SPAN>Exploring the nature of examiner thinking during the process of examination marking<SPAN class="ft75">. Cambridge Journal of Education. Vol. 38, No 2.</SPAN></P>
<P class="p609 ft127"><NOBR><SPAN class="ft75">Dahler-Larsen,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft75"> Peter (2012) </SPAN>Constitutive effects as a social accomp- lishment: A gualitative study of the political of testing<SPAN class="ft75">. Education Inquiry. Vol. 3, No. 2.</SPAN></P>
<P class="p609 ft10">Dale, Erling Lars og Kamil Øzerk (2009) <SPAN class="ft11">Undervejsanalyser av Kunnskapsløftets intensjoner og forutsetninger</SPAN>. Rapport nr. 2. Pedagogisk forskningsinstitutt. Forskningsgruppen Læreplans- studier. Universitetet i Oslo.</P>
<P class="p631 ft10">Dale, Erling Lars, Britt Ulstrup Engelsen, og Berit Karseth (2011)</P>
<P class="p632 ft51">Kunskapsløftets intensjoner, forutsetninger og operasjonaliseringer: En analyse av en læreplansreform. Slutrapport. <SPAN class="ft21">Pedagogisk forsk- ningsinstitutt. Universitetet i Oslo.</SPAN></P>
<P class="p609 ft10"><NOBR>Darling-Hammond,</NOBR> Linda (1999) <SPAN class="ft11">Tecaher Quality and Student Achivement: A review of State Policy Evidence</SPAN>. Center for the Study of teaching and Policy. University of Washington.</P>
<P class="p633 ft10"><NOBR>Darling-Hammond,</NOBR> Linda (2000) <SPAN class="ft11">How Teacher Education Matters</SPAN>. Journal of Teacher Education, Vol. 51, No. 3.</P>
<P class="p614 ft10">Datnow, Amanda, Lea Hubbard and Hugh Mehan (1998) <SPAN class="ft11">Educa- tional Reform Implementation: A </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">Co-constructed</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> Process</SPAN>. Research Report No. 5 Centre for Research on Education, Diversity & Excellence. UC Berkeley.</P>
<P class="p633 ft11"><SPAN class="ft10">Ds 1987:1 </SPAN>Ansvarsfördelning och styrning på skolområdet<SPAN class="ft10">. (Lars Du Rietz, Ulf P. Lundgren och Olof Wennås) Utbildningsdeparte- mentet.</SPAN></P>
<P class="p634 ft14">245</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<TABLE id="lII1I11lI1I11I11l1lI1l1Il" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p635 ft51"><SPAN class="ft21">Ds 1990:32 </SPAN>Nytt statsbidragssystem för grundskola, gymnasieskola och kommunal utbildning för vuxna<SPAN class="ft21">. Utbildningsdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p636 ft11"><SPAN class="ft10">Ds 2001:48 </SPAN>Samverkande styrning – Om läroplanerna som styrin- strument<SPAN class="ft10">.</SPAN></P>
<P class="p637 ft11"><SPAN class="ft10">Ds 2007:34 </SPAN>Tydligare ledarskap i skolan och förskolan – förslag till ny rektorsutbildning.</P>
<P class="p638 ft135"><SPAN class="ft134">Ds 2008:13 </SPAN>En ny betygsskala<SPAN class="ft134">. Ds 2010:15 </SPAN>Betyg från årskurs 6<SPAN class="ft134">.</SPAN></P>
<P class="p639 ft75">Ehren, M. C. M. and A. J. Visscher (2006) <SPAN class="ft127">Towards a Theory on the Impact of School Inspections</SPAN>. British Journal of Educational Studies. Vol. 54, No 1.</P>
<P class="p636 ft10">Ehren, M. C. M. and A. J. Visscher (2008) <SPAN class="ft11">The Relationships be- tween School Inspections, School Characteristics and School Improvement. </SPAN>British Journal of Educational Studies. Vol. 56, No. 2.</P>
<P class="p640 ft10">Ehren, M. C. M. and M. E. Honingh (2012) <NOBR><SPAN class="ft11">Risk-based</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> school in- spections in the Netherlands: A critical reflection on intended effects and causal mechanisms</SPAN>. Studies in Educational Evaluation. Vol. 37.</P>
<P class="p637 ft11"><SPAN class="ft10">Ek, Emma (2012) </SPAN>De granskade. Om hur offentliga verksamheter görs granskningsbara<SPAN class="ft10">. Förvaltningshögskolan. Göteborgs Uni- versitet.</SPAN></P>
<P class="p637 ft10">Ekholm, Mats, Anders Fransson och Rolf Lander (1987) <SPAN class="ft11">Skolrefor- mer och lokalt gensvar: sammanfattning av lägesbedömningar i grundskolan </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">1980-1985</SPAN>.</NOBR></P>
<P class="p637 ft10">Ekholm, Mats och Kerstin Lindvall (2008) <SPAN class="ft11">Skolinspektioner – i tid och otid</SPAN>. Pedagogisk forskning i Sverige. Årg. 13, Nr. 1.</P>
<P class="p641 ft10">Ekonomistyrningsverket (2001) <SPAN class="ft11">Verksamhetslogik</SPAN>. ESV 2001:16.</P>
<P class="p642 ft11"><SPAN class="ft10">Ekonomistyrningsverket (2006) </SPAN>Effektutvärdering. Att välja upp- lägg. <SPAN class="ft10">ESV 2006:8</SPAN></P>
<P class="p637 ft11"><SPAN class="ft10">Elmore, Richard F. (2000) </SPAN>Building a New Structure For School Leadership<SPAN class="ft10">. The Albert Shanker Institute.</SPAN></P>
<P class="p642 ft75">Emanuelsson, Ingemar, Bengt Persson och Jerry Rosenqvist <SPAN class="ft127">Forsk- ning inom det specialpedagogiska området – En kunskapsöversikt</SPAN>. Skolverket. 2001.</P>
<P class="p643 ft14">246</P>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<TABLE id="IlI1I11II1IlI1II11lI111l1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p644 ft10">Ferguson, Patrick and Sid T. Womack (1993) <SPAN class="ft11">The Impact of Subject Matter and Education Coursework on Teaching Performance</SPAN>. Journal of Teacher Education, Vol. 44, No. 1.</P>
<P class="p633 ft10">Forsberg Eva och Erik Wallin (2006) <SPAN class="ft11">Skolans kontrollregim: ett kontraproduktivt system för styrning? </SPAN>Stockholms universitets förlag.</P>
<P class="p645 ft21">Figlio, David N. and Maurice E. Lucas (2000) <SPAN class="ft51">Do high grading standards affect student performance? </SPAN>Working Paper 7985. National Bureau of Economic Research. Cambridge Massachusetts<SPAN class="ft51">.</SPAN></P>
<P class="p609 ft10">Fixen, Dean L., Sandra F. Naom, Karen A. Blase, Robert M. Fried- man and Frances Wallace (2005) <SPAN class="ft11">Implementation Research: A Synthesis of the Litterature</SPAN>. University of South California. Tampa, Florida.</P>
<P class="p612 ft13">Fredriksson, Peter och Jonas Vlachos (2011) <SPAN class="ft38">Reformer och resultat: Kommer regeringens utbildningsreformer att ha någon betydelse?</SPAN></P>
<P class="p611 ft10">Rapport till Finanspolitiska rådet.</P>
<P class="p646 ft10">Fredriksson, Peter, Hessel Oosterbeek och Björn Öckert (2012)</P>
<P class="p611 ft11">Långsiktiga effekter av mindre klasser<SPAN class="ft10">. IFAU. Rapport 2012:5.</SPAN></P>
<P class="p633 ft11"><SPAN class="ft10">Fullan, Michael (1994) </SPAN>Coordination <NOBR>Top-Down</NOBR> and <NOBR>Bottom-Up</NOBR> Strategies for Educational reform</P>
<P class="p647 ft22">http://www2.ed.gov/pubs/EdReformStudies/SysReforms/fullan1. html</P>
<P class="p648 ft11"><SPAN class="ft10">Fullan, Michael (2009) </SPAN><NOBR>Large-scale</NOBR> reform comes of age. <SPAN class="ft10">Journal of Educational Change </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">10:101-113.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p633 ft11"><SPAN class="ft10">Fullan, Michael (2011) </SPAN>Chosing the wrong drivers for whole system reform. <SPAN class="ft10">Centre for Strategic Education Seminar Series Paper, No. 204.</SPAN></P>
<P class="p612 ft21">Gaertner, Holger and Hans Anand Pant (2011) <SPAN class="ft51">How valid are school inspections? Problems and strategies for validating processes and results</SPAN>. Studies in Educational Ecaluation. Vol. 37.</P>
<P class="p609 ft11"><SPAN class="ft10">Giota, Joanna (2006) </SPAN>Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan<SPAN class="ft10">. Pedagogisk forskning i Sverige. Årg. 11, nr. 2.</SPAN></P>
<P class="p612 ft51"><SPAN class="ft21">Glemdahl, Michael (2008) </SPAN>Gubben på kullen. Om den smärtsamma skillnaden mellan politiska intentioner och praktiska resultat<SPAN class="ft21">. JIBS Dissertion Series No. 050. Jönköpings Universitet.</SPAN></P>
<P class="p422 ft14">247</P>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<TABLE id="III111l1l111IlIllII111111" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p649 ft11"><SPAN class="ft10">Grosin, Lennart (2004) </SPAN>Skolklimat, prestation och anpassning i 21 mellan- och 20 högstadieskolor. <SPAN class="ft10">Forskningsrapport 71, Pedago- giska institutionen, Stockholms universitet.</SPAN></P>
<P class="p637 ft10">Grosin, Lennart och Trevor Dolan (2007) <SPAN class="ft11">Forskning om fram- gångsfaktorer i den svenska grundskolan. </SPAN>Underlag till Skolver- kets lägesbedömning 2007. Dnr 2007:1033.</P>
<P class="p637 ft10">Grönqvist, Erik och Jonas Vlachos (2008) <SPAN class="ft11">Hur lärares förmågor påverkar elevernas studieresultat. </SPAN>IFAU. Rapport 2008:25.</P>
<P class="p642 ft10">Gustafsson, <NOBR>Jan-Eric</NOBR> (2006) <SPAN class="ft11">Ramverk för ett system för uppföljning av kunskapsutvecklingen i grundskolan. </SPAN>Appendix till Skolverkets rapport ”Ett rullande stickprovsbaserat system för kunskapsut- värdering av grundskolans ämnen”.</P>
<P class="p640 ft10">Gustafsson, <NOBR>Jan-Eric</NOBR> och Eva Myrberg (2002) <SPAN class="ft11">Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat – En kunskapsöversikt. </SPAN>Skol- verket.</P>
<P class="p650 ft21">Gustafsson, <NOBR>Jan-Eric</NOBR> och Eva Myrberg (2010) <SPAN class="ft51">Resursers betydelse för elevers resultat </SPAN>i <SPAN class="ft51">Vad påverkar resultaten i svensk grundskola. Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer</SPAN>. Skolverket.</P>
<P class="p651 ft10">Harlen, Wynne and Ruth Deakin Crick (2002) <SPAN class="ft11">A systematic review of the impact of summative assessment and tests on students’ moti- vation for learning</SPAN>. Evidence for Policy and Practice Informa- tion and Coordinating Centre <NOBR>(EPPI-Centre).</NOBR></P>
<P class="p650 ft22">Harlen, Wynne and Ruth Deakin Crick (2003) <SPAN class="ft46">Testing and Motiva- tion for </SPAN>Learning. Assessment in Education, Vol. 10, No. 2.</P>
<P class="p652 ft10">Haertel, Edward and Joan Herman (2005) <SPAN class="ft11">A historical Perspective on Validity. Arguments for Accountability Testing</SPAN>. National Center for Research on Evaluation, Staandards and Student Testing (CRSST). Univeristy of Californa.</P>
<P class="p653 ft10">Hartman, Laura (red.)(2011) <SPAN class="ft11">Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd? </SPAN>SNS Förlag.</P>
<P class="p637 ft11"><SPAN class="ft10">Hartman, Sven (2012) </SPAN>Det pedagogiska kulturarvet. Traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria. <SPAN class="ft10">Andra utgåvan. Natur och kultur.</SPAN></P>
<P class="p637 ft11"><SPAN class="ft10">Hattie, John (2009) </SPAN>Visible learning. A synthesis of over 800 meta- analyses relating to achivement<SPAN class="ft10">. Routhledge. Third reprint. Wilt- shire.</SPAN></P>
<P class="p641 ft10">Hattie, John (2012) <SPAN class="ft11">Synligt lärande för lärare</SPAN>. Natur och kultur.</P>
<P class="p588 ft14">248</P>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<TABLE id="IIllII1I1l1IlIlll1ll1I111" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p644 ft11"><SPAN class="ft10">Haug, Peder (2004) </SPAN>Resultat frå evaluaeringa av Reform 97<SPAN class="ft10">. Noregs Forskingsråd.</SPAN></P>
<P class="p654 ft11"><SPAN class="ft10">Hertling, Elisabeth (1999) </SPAN>Implementing <NOBR>Whole-School</NOBR> Reform. ERIC No. 128. College of Education<SPAN class="ft10">. University of Oregon.</SPAN></P>
<P class="p612 ft21">Holmgren, Mikael, Olof Johansson, Elisabeth Nihlfors och Elin Stark (2012) <SPAN class="ft51">Att bygga om en rondell i rusningstrafik. Uppföljning av Skolverkets informationsinsatser vid implementeringen av skollagen</SPAN>. Centrum för skolledarutveckling. Umeå Universitet.</P>
<P class="p655 ft10">Hopkins, David, Alma Harris, Louise Stoll and Tony Mackkay (2011) <SPAN class="ft11">School and System Improvement: State of the Art Review</SPAN>. Keynote presentation prepared for the 24th International Congress of School Effectiveness and School Improvement, Cyprus.</P>
<P class="p656 ft11"><SPAN class="ft10">Hopmann, Stefan T. (2003) </SPAN>On the evaluation of curriculum re- forms<SPAN class="ft10">. Journal of Curriculum Studies. Vol. 35. No. 4.</SPAN></P>
<P class="p657 ft10">Hopmann, Stefan T., Gertrude Brinek and Martin Retzl (2007)</P>
<P class="p658 ft11">PISA zufolge PISA – PISA According to PISA<SPAN class="ft10">. LIT Verlag Gmbh & Co. KG Wien.</SPAN></P>
<P class="p612 ft22">Hoppers, Odora C., Ulf P. Lundgren, J. Motala Papaliis, and E. Nihlfors (ed.) (2007) <SPAN class="ft46">Dilemmas of Implementing Education Re- forms: Explorations from South Africa and Sweden</SPAN>. Uppsala Universitet. Studies in Educational Policy and Educcational Philosophy. Research Reports 11. Västra Frölunda.</P>
<P class="p630 ft10">Hult, Agneta och Anders Olofsson (red). (2011) <SPAN class="ft11">Utvärdering och bedömning i skolan. För vem och varför? </SPAN>Natur och kultur.</P>
<P class="p633 ft11"><SPAN class="ft10">Håkansson, Jan (2011) </SPAN>Synligt lärande. Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat<SPAN class="ft10">. Sveriges kommuner och landsting.</SPAN></P>
<P class="p633 ft10">Håkansson, Jan och Daniel Sundberg (2012) <SPAN class="ft11">Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning</SPAN>. Natur och Kultur.</P>
<P class="p633 ft11"><SPAN class="ft10">Högskoleverket (2008) </SPAN>Uppföljande utvärdering av lärarutbild- ningen<SPAN class="ft10">. Rapport 2008:8 R.</SPAN></P>
<P class="p633 ft10">Högskoleverket (2012) <SPAN class="ft11">Behovet av särskild specialpedagogexamen och specialpedagogisk kompetens i den svenska skolan</SPAN>. Rapport 2012:11.</P>
<P class="p659 ft14">249</P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<TABLE id="ll1ll1llII1lIl1lllI11IIIl" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p649 ft10">Höög, Jonas och Olof Johansson (red.) ( 2012) <SPAN class="ft11">Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor</SPAN>. Student- litteratur.</P>
<P class="p637 ft11"><SPAN class="ft10">Johansson, Ida (2012) </SPAN>Skolinspektörers uppfattningar om sitt arbete – en enkätstudie om inspektion som styrning<SPAN class="ft10">. Utbildningsveten- skapliga studier 2012:2. Mittuniversitetet.</SPAN></P>
<P class="p637 ft10">Joyce, B., and B. Showers (2002)<SPAN class="ft11">Student Achivement Through Staff development </SPAN>(3rd ed.) Alexandria, VA: Association for Super- vision and Curriculum Development.</P>
<P class="p637 ft11"><SPAN class="ft10">Klapp Lekholm, Alli (2008) </SPAN>Grades and grade assignment: effects of student and school charasteristics<SPAN class="ft10">. Göteborg studies in educa- tional sciences 269.</SPAN></P>
<P class="p637 ft10">Klapp Lekholm, Alli, Christina Cliffordson and <NOBR>Jan-Eric</NOBR> Gustafs- son (2013) <SPAN class="ft11">The Effect of Being Graded on Later Achivement – Evidence from </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">13-Year</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> Olds in Swedish Compulsory School. (</SPAN>Submitted<SPAN class="ft11">)</SPAN></P>
<P class="p637 ft11"><SPAN class="ft10">Kolodziej, Theresa (2011) </SPAN>The benefits and Detriments of the No Child Left behind Act<SPAN class="ft10">. ESSAI: Vol. 9, Article 21.</SPAN></P>
<P class="p637 ft11"><SPAN class="ft10">Koretz, Daniel M. (1988) </SPAN>Arriving in Lake Wobegon. Are Standar- dized Tests Exaggerating Achivement and Distorting Instruction<SPAN class="ft10">. American Educator.</SPAN></P>
<P class="p637 ft10">Koretz, Daniel M., Robert L. Linn, Stephen B. Dunbar and Lorrie A. Shepard (1991) <SPAN class="ft11">The Effects of </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">High-Stakes</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> Testing On Achive- ment: Preliminary Findings About Generalization Across Tests</SPAN>. Först presenterad vid ett symposium med The American Educational research Association and the National Council on Measurement in Education, Chicago.</P>
<P class="p640 ft11"><SPAN class="ft10">Koretz, Daniel M. (2000) </SPAN>Limitations in the Use of Achievement Tests as Measures of Educators’ Productivity<SPAN class="ft10">. The Journal of Human Resources.</SPAN></P>
<P class="p637 ft11"><SPAN class="ft10">Koretz, Daniel M. (2008) </SPAN>Measuring Up: What Educational Testing Really Tells Us<SPAN class="ft10">. American Educator.</SPAN></P>
<P class="p660 ft11"><SPAN class="ft10">Korp, Helena (2011) </SPAN>Kunskapsbedömning – vad, hur och varför?</P>
<P class="p110 ft10">Skolverket.</P>
<P class="p661 ft21">Kusek, Jody Z. and Ray C. Rist (2004)<SPAN class="ft51">Ten Steps to a </SPAN><NOBR><SPAN class="ft51">Results-Based</SPAN></NOBR><SPAN class="ft51"> Monitoring and Evaluation System. </SPAN>The World Bank. Washington.</P>
<P class="p662 ft14">250</P>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<TABLE id="lI1lI1I1II1lll1llIIlllIII" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p44 ft10">Leithwood, Kenneth, Michael Fullan and Nancy Watson (2003)</P>
<P class="p663 ft11">The Schools We Need. Recent Education Policy in Ontario & Recommendations for Moving Forward<SPAN class="ft10">.</SPAN></P>
<P class="p664 ft22">Levin, Ben, Avis Glaze and Michael Fullan (2008) <SPAN class="ft46">Results Without Rancor or Ranking. Ontario´s success story</SPAN>. Phi Delta Kappan.</P>
<P class="p665 ft21">Lindensjö, Bo och Lundgren, Ulf P. (2002) <SPAN class="ft51">Utbildningsreformer och politisk styrning</SPAN>. HLS Förlag. Andra tryckningen. Stockholm.</P>
<P class="p12 ft10">Loeb, Hilary, Michael S. Knapp, and Ana M. Elfers, (2008) <SPAN class="ft11">Teachers’</SPAN></P>
<P class="p607 ft127">Response to <NOBR>Standards-Based</NOBR> Reform: Probing Reform Assump- tions in Washington State<SPAN class="ft75">. Education Policy Analysis Archives. Vol. 16, No. 8. University of Washington.</SPAN></P>
<P class="p609 ft11"><SPAN class="ft10">Looney, Janet (2009) </SPAN>Assessment and Innovation in Education<SPAN class="ft10">. OECD Education Working Paper, No 24.</SPAN></P>
<P class="p633 ft10">Luginbuhl, Rob, Dinand Webbink and Inge de Wolf (2009) <SPAN class="ft11">Do Inspections Improve Primary School Performance? </SPAN>Educational Evaluation and Policy Analysis. Vol. 31, No 3.</P>
<P class="p633 ft11"><SPAN class="ft10">Lundahl, Christian (2006) </SPAN>Viljan att veta vad andra vet. Kunskaps- bedömning i tidigmodern, modern och senmodern skola<SPAN class="ft10">. Arbets- livsinstitutet. Uppsala Universitet.</SPAN></P>
<P class="p645 ft21">Lundahl, Christian och Maria <NOBR>Folke-Fichtelius</NOBR> (red.) (2010) <SPAN class="ft51">Bedöm- ning i och av skolan – praktik, principer, politik</SPAN>. Studentlitteratur.</P>
<P class="p648 ft10">Länsstyrelsen Stockholms län (2011) <SPAN class="ft11">Stockholm 2020 – En utbild- nings- och arbetsmarknadsprognos. </SPAN>Rapport 2011:37.</P>
<P class="p628 ft127"><SPAN class="ft75">Löfgren, Karl (2012) </SPAN>Implementeringsforskning – En kunskapsöver- sikt. Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett soci- alt hållbart Malmö<SPAN class="ft75">. Malmö stad.</SPAN></P>
<P class="p609 ft127"><SPAN class="ft75">Martin, S. (2005) </SPAN>Evaluation, inspection and the improvement agen- da: contrasting fortunes in an era of <NOBR>evidence-based</NOBR> <NOBR>policy-making<SPAN class="ft75">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft75"> Evaluation, Vol. 11, No. 4.</SPAN></P>
<P class="p609 ft11"><SPAN class="ft10">Matland, Richard E. (1995) </SPAN>Synthesizing the Implementation Litera- ture: The <NOBR>Ambiguity-Conflict</NOBR> Model of Policy Implementation<SPAN class="ft10">. Journal of Public Administration Research and Theory: J- PART, Vol. 5, No. 2.</SPAN></P>
<P class="p656 ft10">Matthews, Peter and Pam Sammons (2004) <SPAN class="ft11">Improvement through inspection. An evaluation of the impact of Ofsted’s work. </SPAN>Institute of Education. University of London.</P>
<P class="p666 ft14">251</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<TABLE id="IIlll11llll1IllllIll1IllI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p649 ft10">McCrone, Tami, Misia Coghlan, Pauline Wade and Peter Rudd (2009) <SPAN class="ft11">Evaluation of the Impact of Section 5 Inspections – Strand 3. Final report for Ofsted.</SPAN></P>
<P class="p653 ft10">McDonnell, Lorraine M. and Richard Elmore (1987) <SPAN class="ft11">Getting the Job Done: Alternative Policy Instruments</SPAN>. Educational Evaluation and Policy Analysis. vol. 9, no. 2.</P>
<P class="p667 ft51"><SPAN class="ft21">Meuret, D. and S. Morlaix (2003) </SPAN>Conditions of Success of a School´s <NOBR>Self-Evaluation:</NOBR> Some Lessons of an European Experience<SPAN class="ft21">. School Effectiveness and School Improvement. Vol. 14, No. 1.</SPAN></P>
<P class="p636 ft11"><SPAN class="ft10">Monk, David H. (1994) </SPAN>Subject Area Preparation of Secondary Mathematics and Science Teachers and Student Achivement<SPAN class="ft10">. Economics of Education Review, Vol. 13, No. 2.</SPAN></P>
<P class="p637 ft10">Mourshed, Mona and Michael Barber (2007) <SPAN class="ft11">How the World´s best- performing school systems come out on top. </SPAN>McKinsey & Company.</P>
<P class="p641 ft10">Mourshed, Mona, Chinezi Chijioke and Michael Barber (2010)</P>
<P class="p668 ft11">How the World´s most improved school systems keep getting better<SPAN class="ft10">. McKinsey & Company.</SPAN></P>
<P class="p650 ft10">Meyers, Duncan C., Joseph A. Durlak, and Abraham Wandersman (2012) <SPAN class="ft11">The Quality Implementation Framework: A Sythesis of Critical Steps in the Implementation Process</SPAN>. Society for Community Research and Action.</P>
<P class="p637 ft11"><SPAN class="ft10">Morris, Allison (2011) </SPAN>Student standardised testing: Current Practi- ces In OECD Countries and a Literature Review<SPAN class="ft10">. OECD Education working Paper No. 65.</SPAN></P>
<P class="p637 ft10">Myndigheten för skolutveckling (2008) <SPAN class="ft11">När kunskaper ger resul- tat… Utvärdering av Nationellt centrum för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">språk-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> läs och skriv- utveckling</SPAN>.Ramböll.</P>
<P class="p650 ft46"><SPAN class="ft22">Nihlfors, Elisabeth (2003) </SPAN>Skolchefen i skolans styrning och ledning<SPAN class="ft22">. Uppsala studies in education 102. Uppsala Universitet.</SPAN></P>
<P class="p669 ft10">Niklasson, Laila och Carina Carlhed (2011) <SPAN class="ft11">Implementering av Lgr11. Utvärdering av Skolverkets stöd. </SPAN>Mälardalens utvärde- ringsakademi (MEA) och Akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Mälardalens högskola.</P>
<P class="p637 ft10">Niklasson, Laila och Carina Carlhed (2012) <SPAN class="ft11">Resultat av enkät till nyckelpersoner. Uppfattning och erfarenhet av Skolverkets stöd för implementering av reformer</SPAN>. Mälardalens högskola.</P>
<P class="p102 ft14">252</P>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<TABLE id="I11llllI111II1llIIIll11Il" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p644 ft10">Niklasson, Laila och Carina Carlhed (2013) <SPAN class="ft11">Ny läroplan för grund- skolan, Lgr11. Utvärdering av Skolverkets stöd vid implemente- ring</SPAN>. Mälardalens högskola.</P>
<P class="p612 ft21">Nordenbo, Sven Erik, Michael Sørgaard Larsen, Neriman Tiftikçi, Rikke Eline Wendt och Susan Østergaard (2008) <SPAN class="ft51">Teacher com- petences and pupil achivment in </SPAN><NOBR><SPAN class="ft51">pre-school</SPAN></NOBR><SPAN class="ft51"> and school. A systema- tic review carried out for The Ministry of Education and Research, Oslo</SPAN>. Danish Clearinghouse for Educational Research. Dan- marks Pædagogiske Universitetsskole. Universitetet i Aarhus.</P>
<P class="p670 ft11"><SPAN class="ft10">Nordenbo, Sven Erik (2012) </SPAN>Kunnskapsløftet som reformproces. In- stitutt for uddannelse og pædagogik<SPAN class="ft10">. Aarhus Universitet.</SPAN></P>
<P class="p610 ft51"><SPAN class="ft21">Nordesjö, Kettil (2012) </SPAN>Skolverket som resurs. Utvärdering av steg 2 i implementeringen av mål och nationella prov i årskurs 3. <SPAN class="ft21">Enhe- ten för kompetensutveckling och utvärdering. Malmö högskola.</SPAN></P>
<P class="p609 ft11"><SPAN class="ft10">OECD (2005) </SPAN>Teachers Matter. Attracting, Developing and Retai- ning Effective Teachers<SPAN class="ft10">. Overview.</SPAN></P>
<P class="p633 ft11"><SPAN class="ft10">OECD (2011) </SPAN>Strong Performers and Successful Reformers in Edu- cation. Lessons from PISA for the United States.</P>
<P class="p633 ft10">Olsen, Rolf V., Therese N. Hopfenbeck, Sölvi Lillefjord, och Astrid Roe (2012) <SPAN class="ft11">Elevenes læringssituation etter innføringen av en ny reform. Syntesrapport fra evalueringen av Kunnskapsløftet. Institutt for lærerutdanning og skoleforskning</SPAN>. Universitetet i Oslo.</P>
<P class="p633 ft11"><SPAN class="ft10">Pedagogiska institutionen. </SPAN><NOBR>Läsa-,</NOBR> <NOBR>skriva-,</NOBR> räknasatsningen. En ut- värdering<SPAN class="ft10">. Uppsala universitet. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">2011-02-14.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p633 ft11"><SPAN class="ft10">Plowright, David (2007) </SPAN><NOBR>Self-evaluation</NOBR> and Ofsted Inspection. De- veloping an Integrative Model of School Improvement<SPAN class="ft10">. Educa- tional Management & Leadership. Vol. 35, No. 3.</SPAN></P>
<P class="p612 ft10">Pont, Beatriz, Deborah Nusche and Moorman Hunter ( 2008) <SPAN class="ft11">Im- proving School Leadership. Volume 1. Policy and Practice.</SPAN></P>
<P class="p611 ft10">OECD.</P>
<P class="p628 ft10">Premfors, Rune, Peter Ehn, Eva Haldén och Göran Sundström (2009<SPAN class="ft11">) Demokrati och byråkrati</SPAN>. Andra upplagan. Student- litteratur.</P>
<P class="p657 ft11"><SPAN class="ft10">Proposition 1991/92:95 </SPAN>Valfrihet och fristående skolor.</P>
<P class="p628 ft127"><SPAN class="ft75">Proposition 1992/93:220 </SPAN>En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan<SPAN class="ft75">.</SPAN></P>
<P class="p470 ft14">253</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<TABLE id="ll1III11l1IIl1lIlIIIlI11l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p98 ft11"><SPAN class="ft10">Proposition 1998/89:4 </SPAN>Om skolans utveckling och styrning<SPAN class="ft10">.</SPAN></P>
<P class="p671 ft46"><SPAN class="ft22">Proposition 1989/90:41 </SPAN>Om kommunalt huvudmannaskap för lära- re, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer<SPAN class="ft22">.</SPAN></P>
<P class="p672 ft10">Proposition 1990/91:18 <SPAN class="ft11">Om ansvaret för skolan.</SPAN></P>
<P class="p673 ft135"><SPAN class="ft134">Proposition 2006/07:1 </SPAN>Budgetproposition för 2007<SPAN class="ft134">. Proposition 2007/08:1 </SPAN>Budgetproposition för 2008<SPAN class="ft134">. Proposition 2007/08:50 </SPAN>Nya skolmyndigheter<SPAN class="ft134">.</SPAN></P>
<P class="p674 ft137">Proposition 2008/09:1 <SPAN class="ft136">Budgetproposition för 2009</SPAN>. Proposition 2008/09:66 <SPAN class="ft136">En ny betygsskala</SPAN>.</P>
<P class="p675 ft11"><SPAN class="ft10">Proposition 2008/09:87 </SPAN>Tydligare mål och kunskapskrav – nya läro- planer för skolan<SPAN class="ft10">.</SPAN></P>
<P class="p676 ft135"><SPAN class="ft134">Proposition 2008/09:171 </SPAN>Offentliga bidrag på lika villkor<SPAN class="ft134">. Proposition 2009/10:89 </SPAN>Bäst i klassen – en ny lärarutbildning<SPAN class="ft134">.</SPAN></P>
<P class="p675 ft11"><SPAN class="ft10">Proposition 2009/10:27 </SPAN>Obligatorisk befattningsutbildning för nyan- ställda rektorer.</P>
<P class="p677 ft11"><SPAN class="ft10">Proposition 2009/10:165 </SPAN>Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.</P>
<P class="p678 ft137">Proposition 2009/10:219 <SPAN class="ft136">Betyg från årskurs 6 i grundskolan. </SPAN>Proposition 2010/11:1 <SPAN class="ft136">Budgetproposition för 2011</SPAN>. Proposition 2011/12:1 <SPAN class="ft136">Budgetproposition för 2012</SPAN>.</P>
<P class="p679 ft127"><SPAN class="ft75">Proposition 2011/12:144 </SPAN>Senare tillämpning av vissa bestämmelser om legitimation för lärare och förskollärare och om särskild utbild- ning för vuxna<SPAN class="ft75">.</SPAN></P>
<P class="p680 ft11"><SPAN class="ft10">Proposition 2012/13:1 </SPAN>Budgetproposition för 2013<SPAN class="ft10">.</SPAN></P>
<P class="p641 ft11"><SPAN class="ft10">Ramstedt, Kristian (2010) </SPAN>Reformimplementering och utvärdering.</P>
<P class="p681 ft10">Opublicerad promemoria. Utvärderingsavdelningen. Skolverket.</P>
<P class="p642 ft127"><SPAN class="ft75">Ramstedt, Kristian (2012) </SPAN>Att mäta resultat och effektivitet – möjlig- het eller hot? <SPAN class="ft75">Opublicerad promemoria. Skolverket, Utvärde- ringsavdelningen </SPAN><NOBR><SPAN class="ft75">2012-05-29.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p651 ft38"><SPAN class="ft13">Ravitch, Diane (2010) </SPAN>Death and Life of the Great American School System. How Testing and Choice are Undermining Education.</P>
<P class="p110 ft10">Basic Books.</P>
<P class="p642 ft127"><SPAN class="ft75">Riksrevisionen (2011) </SPAN>Lika betyg, lika kunskap? En uppföljning av statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan<SPAN class="ft75">. RiR 2011:23.</SPAN></P>
<P class="p680 ft10">Riksrevisionen (2012) <SPAN class="ft11">Att styra självständiga lärosäten</SPAN>. RIR 2012:4.</P>
<P class="p27 ft14">254</P>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<TABLE id="l1llIl11111llIIlI1Il11III" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p44 ft10">Rivkin, Steven G., Eric A. Hanushek, and John F. Kain (2005)</P>
<P class="p658 ft11">Teachers Schools and Academic Achivement<SPAN class="ft10">. Econometrica, Vol. 73, No. 2.</SPAN></P>
<P class="p633 ft11"><SPAN class="ft10">Rockoff, Jonah E. (2004) </SPAN>The Impact of Individual Teachers on Stu- dent Achivment: Evidence from Panel Data<SPAN class="ft10">. The American Eco- nomic Review, Vol. 94, No. 2.</SPAN></P>
<P class="p633 ft10">Rosenkvist, Morten Anstorp (2010) <SPAN class="ft11">Using Student Test Results for Accountability and Improvement: A Literature Review</SPAN>. OECD Working Paper, No. 54.</P>
<P class="p633 ft10">Roth, David and Watson S. Swail (2000) <SPAN class="ft11">Certification and teacher Preparation in the United States</SPAN>. Pacific Resources for Education and Learning.</P>
<P class="p633 ft11"><SPAN class="ft10">Rothstein, Bo (2010) </SPAN>Den socialdemokratiska staten. Reformer och förvaltning inom svensk arbetsmarknads- och skolpolitik<SPAN class="ft10">. Arkiv förlag. Andra upplagan. Århus.</SPAN></P>
<P class="p633 ft10">Rothstein, Bo (2010) (red.) <SPAN class="ft11">Politik som organisation. Förvaltnings- politikens grundproblem. </SPAN>SNS Förlag. Fjärde upplagan. Stock- holm.</P>
<P class="p612 ft51"><SPAN class="ft21">Rothstein, Bo (2010) </SPAN>Vad bör staten göra? Om välfärdsstatens mora- liska och politiska logik<SPAN class="ft21">. SNS Förlag. Tredje upplagan. Falun.</SPAN></P>
<P class="p609 ft127"><SPAN class="ft75">Rönnberg, Linda (2011) </SPAN>Exploring the Intersection of Marketisation and Centre State Control through Swedish National School Inspection<SPAN class="ft75">. Education Inquiry. Vol. 2, No. 4.</SPAN></P>
<P class="p609 ft127"><SPAN class="ft75">Rönnberg, Linda (2011) </SPAN>Reinstating national school inspections in Sweden. The return of the state<SPAN class="ft75">. Nordic Studies in Education. Vol. 32.</SPAN></P>
<P class="p682 ft38"><SPAN class="ft13">Rönnberg, Linda (2012) </SPAN>Justifying the Need for Control. Motives for Swedish National School Inspection during Two Governments.</P>
<P class="p683 ft10">Scandinavian Journal of Educational Research. DOI: 10. 1080/00313831.2012.732605.</P>
<P class="p633 ft10">Sahlberg, Pasi (Ed.) (2005) <SPAN class="ft11">Curriculum reform and implementation in the 21st century: policies, perspectives and implementation</SPAN>. Istanbul.</P>
<P class="p633 ft11"><SPAN class="ft10">Sahlberg, Pasi (2007) </SPAN>Education policies for raising student learning: the Finnish approach<SPAN class="ft10">. Journal of Education Policy. Vol. 22 No. 2.</SPAN></P>
<P class="p659 ft14">255</P>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<TABLE id="I1IlII1I11I1l1IIIIlllIl11" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p649 ft10">Sahlin, Kerstin, Maria Blomgren och Caroline Waks (2009) <SPAN class="ft11">Stärkt statlig kontroll eller professionen som styrande logik? </SPAN>I <SPAN class="ft11">Resultat- dialog</SPAN>. Vetenskapsrådets rapportserie 2:2009.</P>
<P class="p650 ft21">Sandahl, Rolf och Sara Bingle (2006) <SPAN class="ft51">Skolverkets utbildningsinspek- tion – ger den några effekter? </SPAN>Effektutvärdering genomförd på uppdrag av Skolverket. Ekonomistyrningsverket</P>
<P class="p636 ft11"><SPAN class="ft10">Sanne, Marika (2011) </SPAN>Utvärdering av grundskolereformernas lokala förankring. <SPAN class="ft10">Opublicerad promemoria. Resultatutvärderingsen- heten. Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p637 ft11"><SPAN class="ft10">Segerholm, Christina (2001) </SPAN>National Evaluations as Governing Instruments: How Do They Govern? Evaluation<SPAN class="ft10">. Vol. 7, No. 4.</SPAN></P>
<P class="p642 ft127"><SPAN class="ft75">Segerholm, Christina (2011) </SPAN>Values in Evaluation: the what and how values in Swedish school inspection. <SPAN class="ft75">Paper presented at the American Evaluation Association Conference, Anaheim.</SPAN></P>
<P class="p684 ft38"><SPAN class="ft13">Sivesind, Kirsten (2012) </SPAN>Kunskapsløftet: Implementering av nye lære- planer i reformen. Syntesrapport fra evalueringen av Kunnskapsløftet.</P>
<P class="p685 ft10">Institutt for lærerutdanning og skoleforskning. Universitetet i Oslo.</P>
<P class="p677 ft11"><SPAN class="ft10">Sjögran, Anna (2010) </SPAN>Betygssatta barn – spelar det någon roll i läng- den? <SPAN class="ft10">IFAU. Rapport 2010:8.</SPAN></P>
<P class="p686 ft11"><SPAN class="ft10">Skolinspektionen (2012) </SPAN>Aggregerad rapport 12 oktober 2012. Post- inspektionsenkät.</P>
<P class="p677 ft11"><SPAN class="ft10">Skolinspektionen (2012) </SPAN>Lika för alla? Omrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan under tre år<SPAN class="ft10">.</SPAN></P>
<P class="p641 ft10">Skolinspektionen (2012) <SPAN class="ft11">Årsredovisning för 2011</SPAN>.</P>
<P class="p686 ft10">Skolinspektionen (2012) <SPAN class="ft11">Förtroendemätning för Skolinspektionen</SPAN>. Dnr. <NOBR>00-2012:3181.</NOBR></P>
<P class="p677 ft11"><SPAN class="ft10">Skolinspektionen (2012) </SPAN>Aggregerad rapport 12 oktober 2012. Post- inspektionsenkät.</P>
<P class="p660 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (1998) </SPAN>Årsredovisning för 1998<SPAN class="ft10">.</SPAN></P>
<P class="p677 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2002) </SPAN>Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedöm- ning och betygssättning<SPAN class="ft10">.</SPAN></P>
<P class="p686 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2003) </SPAN>Grundskola för bildning – Kommentarer till läro- plan, kursplaner och betygskriterier<SPAN class="ft10">.</SPAN></P>
<P class="p677 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2004</SPAN>) Nationella utvärderingen av grundskolan 2003<SPAN class="ft10">. </SPAN>Sammanfattande huvudrapport<SPAN class="ft10">. Rapport 250.</SPAN></P>
<P class="p687 ft14">256</P>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<TABLE id="lIIllII1I1l11IllIlIIlII1I" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p688 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2005) </SPAN>Skolverkets lägesbedömning för 2005 av försko- leverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning<SPAN class="ft10">. Rap- port 264.</SPAN></P>
<P class="p633 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2005) </SPAN>Att mäta skolors relativa effektivitet. En modell- analys baserad på resurser och resultat<SPAN class="ft10">.</SPAN></P>
<P class="p628 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2006</SPAN>) Lusten och möjligheten. Om lärarens betydelse, arbetssituation och förutsättningar<SPAN class="ft10">. Rapport 282.</SPAN></P>
<P class="p612 ft51"><SPAN class="ft21">Skolverket (2006) </SPAN>Rullande stickprovsbaserat system för kunskaps- utvärdering av grundskolans ämnen<SPAN class="ft21">. Rapport 286. Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p648 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2007) </SPAN>Attityder till skolan 2006. Elevernas och lärarnas attityder till skolan. <SPAN class="ft10">Rapport 299.</SPAN></P>
<P class="p628 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2007) </SPAN>PIRLS 2006. Läsförmågan hos elever i årskurs 4 – i Sverige och i världen<SPAN class="ft10">. Rapport 305.</SPAN></P>
<P class="p657 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2008) </SPAN>Skolverket och statsbidragen.</P>
<P class="p628 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2008) </SPAN>Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års forskning och utvärdering.</P>
<P class="p645 ft51"><SPAN class="ft21">Skolverket (2009) </SPAN>Skolverkets bild av utvecklingen av kunskapsre- sultaten i grundskolan och av elevers studiemiljö<SPAN class="ft21">. </SPAN>Redovisning av uppdrag att utarbeta ett sammanfattande underlag avseende utvecklingen av kunskapsresultaten i grundskolan<SPAN class="ft21">. Dnr. 2008:3010.</SPAN></P>
<P class="p689 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2009) </SPAN>Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer.</P>
<P class="p612 ft51"><SPAN class="ft21">Skolverket (2009) </SPAN>Kompetensutveckling och andra utvecklingsinsat- ser inom naturvetenskap och teknik<SPAN class="ft21">. Slutrapport </SPAN><NOBR><SPAN class="ft21">2009-06-26.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p690 ft51"><SPAN class="ft21">Skolverket (2009) </SPAN>Redovisning av uppdrag att utvärdera statsbidraget för basfärdigheterna läsa, skriva och räkna<SPAN class="ft21">. Dnr. 2009:571.</SPAN></P>
<P class="p609 ft127"><SPAN class="ft75">Skolverket (2010) </SPAN>Redovisning av uppdrag att utarbeta nya kurs- planer och kunskapskrav för grundskolan och motsvarande skol- former m.m. <SPAN class="ft75">Dnr. 2008:741.</SPAN></P>
<P class="p682 ft46"><SPAN class="ft22">Skolverket (2010) </SPAN>Redovisning av uppdrag till Statens skolverk av- seende implementering av skolreformer m.m. <SPAN class="ft22">Dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft22">61-2010:83.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p648 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2010) </SPAN>Attityder till skolan 2009. Elevernas och lärarnas attityder till skolan<SPAN class="ft10">. Rapport 344.</SPAN></P>
<P class="p633 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2010) </SPAN>Skolverkets lägesbedömning 2010. Del 2 Bedöm- ningar och slutsatser. <SPAN class="ft10">Rapport 350.</SPAN></P>
<P class="p691 ft14">257</P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<TABLE id="I1Il1I1II1IllIllI11lIIlll" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p649 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2010) </SPAN>Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15- åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och natur- vetenskap<SPAN class="ft10">. Rapport 352.</SPAN></P>
<P class="p650 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2010) </SPAN>Utvärdering av Skolverkets köpta kurser inom lärarfortbildning hösten 2008 och våren 2009<SPAN class="ft10">. PM </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">2010-09-29.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p642 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2010) </SPAN>Rapport om lärosätenas utvärderingar<SPAN class="ft10">. PM 2010- </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">05-18.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p637 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2011) </SPAN>Planering och genomförande av undervisningen – för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och samskolan. <SPAN class="ft10">All- männa råd.</SPAN></P>
<P class="p650 ft51"><SPAN class="ft21">Skolverket (2011) </SPAN>Redovisning av uppdrag om att genomföra utveck- lingsinsatser i matematik, naturvetenskap och teknik. <SPAN class="ft21">Dnr. 2009:259.</SPAN></P>
<P class="p669 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2011) </SPAN>Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter.</P>
<P class="p642 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2011) </SPAN>Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.</P>
<P class="p637 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2011) </SPAN>Utvärdering av grundskolereformernas lokala förankring. Projektplan 2011<SPAN class="ft10">. PM </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">2011-03-07.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p637 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2011) </SPAN>Kommunalt huvudmannaskap i praktiken. En kvalitativ studie<SPAN class="ft10">. Rapport 362.</SPAN></P>
<P class="p642 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2011) </SPAN>Skolverkets lägesbedömning 2011. Del 2 Bedöm- ningar och slutsatser. <SPAN class="ft10">Rapport 364.</SPAN></P>
<P class="p641 ft10">Skolverket (2011) <SPAN class="ft11">Mål för rektorslyftet</SPAN>. Dnr. <NOBR>68-2011:466.</NOBR></P>
<P class="p642 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2011) </SPAN>Redovisning av uppdraget att svara för fortbild- ning för rektorer – Rektorslyftet<SPAN class="ft10">. Dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">68-2011:266.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p637 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2012) </SPAN>Betygsinflation – betygen och den faktiska kun- skapsutvecklingen. <SPAN class="ft10">PM </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">2012-03-29.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> D.nr. 2012:387.</SPAN></P>
<P class="p650 ft51"><SPAN class="ft21">Skolverket. (2012) </SPAN>Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuel- la utvecklingsplanen – för grundskolan, grundsärskolan, special- skolan och sameskolan<SPAN class="ft21">. Allmänt råd (12:1279).</SPAN></P>
<P class="p636 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2012) </SPAN>Nationella prov – Skolverkets synpunkter i anled- ning av Skolinspektionens omrättning<SPAN class="ft10">. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">2012-10-29.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> Dnr. 73- 2012:1512.</SPAN></P>
<P class="p653 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2012) </SPAN>Högpresterande elever, höga prestationer och under- visningen. <SPAN class="ft10">Rapport 379.</SPAN></P>
<P class="p692 ft14">258</P>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<TABLE id="I11II11l11l11111l1I11II11" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p644 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2012) </SPAN>TIMSS 2011. Svenska grundskoleelevers kun- skaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt pers- pektiv<SPAN class="ft10">. Rapport 380.</SPAN></P>
<P class="p633 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2012) </SPAN>PIRLS 2011. Läsförmågan hos <SPAN class="ft10">s</SPAN>venska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv<SPAN class="ft10">. Rapport 381.</SPAN></P>
<P class="p610 ft46"><SPAN class="ft22">Skolverket (2012) </SPAN>Med fokus på läsande. Analys av samstämmigheten mellan svenska styrdokument, ämnesprov i svenska och PIRLS 2011<SPAN class="ft22">. Skolverkets aktuella analyser.</SPAN></P>
<P class="p609 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2013) </SPAN>Forskning om skolreformer och dess genomslag<SPAN class="ft10">. Skolverkets aktuella analyser 2013.</SPAN></P>
<P class="p612 ft46"><SPAN class="ft22">Skolverket (2013) </SPAN>Lärarnas yrkesvardag. En nationell kartläggning av grundskollärares tidsanvändning<SPAN class="ft22">. Rapport 385.</SPAN></P>
<P class="p648 ft10">Smith, David L. and Terrence J. Lovat (1996) <SPAN class="ft11">Läroplaner, didaktik, undervisning – mot ett genomtänkt pedagogiskt handlande. </SPAN>För- lagshuset Gothia.</P>
<P class="p612 ft46"><SPAN class="ft22">SOU 1991:98 </SPAN>Kommunal ekonomi i samhällsekonomisk balans – statsbidrag för ökat handlingsutrymme och nya arbetsformer<SPAN class="ft22">.</SPAN></P>
<P class="p693 ft135"><SPAN class="ft134">SOU 2002:121 </SPAN>Skollag för kvalitet och likvärdighet<SPAN class="ft134">. SOU 2005:101 </SPAN>Utan timplan – för målinriktat lärande<SPAN class="ft134">. SOU 2005:102 </SPAN>Utan timplan – forskning och utvärdering<SPAN class="ft134">.</SPAN></P>
<P class="p655 ft11"><SPAN class="ft10">SOU 2007:28 </SPAN>Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan. Förslag till nytt måluppföljningssystem.</P>
<P class="p657 ft11"><SPAN class="ft10">SOU 2007:79 </SPAN>Tre nya skolmyndigheter<SPAN class="ft10">.</SPAN></P>
<P class="p628 ft11"><SPAN class="ft10">SOU 2007:75 </SPAN>Att styra staten – regeringens styrning av sin förvalt- ning<SPAN class="ft10">.</SPAN></P>
<P class="p612 ft11"><SPAN class="ft10">Spillane; James P. (1998) </SPAN>Improving Teacher Practice: Can policy and Peer Mentoring Help Teachers Do Better? <SPAN class="ft10">I Bogdenschnei- der, Karen and Olson, Jontahan </SPAN>Enhancing Educational Perfor- mance: Three Policy Alternatives<SPAN class="ft10">. Center for Excellence in Family Studies University of Wisconsin.</SPAN></P>
<P class="p656 ft10">Spillane, James P. (2005) <SPAN class="ft11">Distributed Leadership</SPAN>. The Educational Forum. Volume 69.</P>
<P class="p694 ft10">Skr. 2009/10:79 En tydlig, effektiv och rättssäker tillsyn.</P>
<P class="p633 ft11"><SPAN class="ft10">Statskontoret (2007) </SPAN>Lärares utbildning och undervisning i skolan. Kartläggning och analys<SPAN class="ft10">. Rapport 2007:8.</SPAN></P>
<P class="p695 ft14">259</P>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<TABLE id="ll1l1IIllII11l1lI11IlIII1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p649 ft11"><SPAN class="ft10">Statskontoret (2007) </SPAN>Verksamhetsanknutna statsbidrag till kommu- ner och landsting. En studie av hur bidragen följs upp och utvär- deras. <SPAN class="ft10">Rapport 2007:17.</SPAN></P>
<P class="p637 ft11"><SPAN class="ft10">Statskontoret (2009) </SPAN>Att utvärdera fortbildningssatsningens effekter – förutsättningar och möjligheter. <SPAN class="ft10">Rapport 2009:100.</SPAN></P>
<P class="p642 ft11"><SPAN class="ft10">Statskontoret (2010) </SPAN>Ett lyft för den som vill. Utvärdering av den statliga satsningen på fortbildning av lärare. <SPAN class="ft10">Rapport 2010:12.</SPAN></P>
<P class="p637 ft11"><SPAN class="ft10">Stenlås, Niklas (2009) </SPAN>En kår i kläm – Läraryrket mellan professio- nella ideal och statliga reformideologier<SPAN class="ft10">. Finansdepartementet. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2009:6.</SPAN></P>
<P class="p650 ft46"><SPAN class="ft22">Stringfield, S. (2002) </SPAN>Big change question: is large scale education re- form possible? <SPAN class="ft22">Journal of Educational Change, 3.</SPAN></P>
<P class="p652 ft51"><SPAN class="ft21">Sundberg, Daniel (2005) </SPAN>Skolreformernas dilemman. En läroplans- teoretisk studie av kampen om tid i den svenska obligatoriska skolan<SPAN class="ft21">. Acta Wexionensia nr. 61. Växjö University Press.</SPAN></P>
<P class="p636 ft10">Suurtamm, Christine, Martha Koch and Ann Arden (2010) <SPAN class="ft11">Teach- ers’ assessment practices in mathematics: classrooms in context of reform</SPAN>. Assessment in Education: principles, Policy & Practice, Vol. 14, No. 4.</P>
<P class="p637 ft10">Thompson, James (1994) <SPAN class="ft11">Systemic Education Reform. </SPAN>ERIC No. 90. University of Oregon.</P>
<P class="p637 ft10">Thornberg, Robert och Katina Thelin (red.) (2011) <SPAN class="ft11">Med ansiktet vänt mot Europa. Perspektiv på skolutveckling</SPAN>. Lärarförbundet, Sveriges skolledarförbund, Myndigheten för skolutveck- ling/Skolverket.</P>
<P class="p650 ft46"><SPAN class="ft22">Ulstrup Engelsen, Britt (2008) </SPAN>Sentrale styrningssignaler og lokale strategidokumenter. <SPAN class="ft22">Rapport nr. 1. Pedagogisk forskningsinsti- tutt. Forskningsgruppen Læreplansstudier. Universitetet i Oslo.</SPAN></P>
<P class="p680 ft10">Utbildningsdepartementet (2008) <SPAN class="ft11">En ny betygsskala. </SPAN>Ds 2008:13.</P>
<P class="p637 ft11"><SPAN class="ft10">Utbildningsdepartementet </SPAN>Uppdrag till Statens skolverk om imple- mentering av skolreformer<SPAN class="ft10">. U2010/259/S.</SPAN></P>
<P class="p642 ft11"><SPAN class="ft10">Utbildningsdepartementet </SPAN>Uppdrag till Statens skolverk att svara för fortbildning för rektore<SPAN class="ft10">r. U2011/1195/S.</SPAN></P>
<P class="p637 ft11"><SPAN class="ft10">Utbildningsdepartementet </SPAN>Uppdrag till Statens skolverk att svara för Lärarlyftet II<SPAN class="ft10">. U2011/5531/S.</SPAN></P>
<P class="p637 ft10">Utbildningsdepartementet <SPAN class="ft11">Uppdrag om nationella prov</SPAN>. U2011/ 6543/S.</P>
<P class="p43 ft14">260</P>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<TABLE id="lllIl111IIlII1Il1IlI1llII" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p644 ft10">Utbildningsdepartementet <SPAN class="ft11">Uppdrag om utbildning. </SPAN>U2011/4343/S, U2011/7370/GV, U2012/2103/GV</P>
<P class="p694 ft11"><SPAN class="ft10">Vedung, Evert </SPAN>Utvärdering som megatrend, gigatrend och fyra böljor.</P>
<P class="p683 ft10">Essä med anledning av Torben Beck Jørgensens <NOBR>60-årsdag.</NOBR> Pub- liceringsår okänt.</P>
<P class="p628 ft11"><SPAN class="ft10">Vedung, Evert (2009) </SPAN>Utvärdering i politik och förvaltning<SPAN class="ft10">. Student- litteratur. Tredje upplagan.</SPAN></P>
<P class="p645 ft51"><SPAN class="ft21">Westlund, Ingrid (2003) </SPAN>Gränslöst arbete – inom vissa gränser. Lärares och rektorers uppfattning om arbete utan timplan i grundskolan<SPAN class="ft21">. Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet.</SPAN></P>
<P class="p696 ft51"><SPAN class="ft21">Westlund, Ingrid (2012) </SPAN>Lärarlyftet. En utvärdering av upplevda effekter och processer i samband med lärares deltagande i Lärarfort- bildningssatsiningen inom Lärarlyftet<SPAN class="ft21">. Linköpings universitet.</SPAN></P>
<P class="p609 ft11"><SPAN class="ft10">Vetenskapsrådet (2011) </SPAN>Rektor – en forskningsöversikt<SPAN class="ft10">. Vetenskaps- rådets rapportserie 4:2011.</SPAN></P>
<P class="p633 ft11"><SPAN class="ft10">Whitby, Karen (2010) </SPAN>School Inspection: recent experiences in high performing education systems<SPAN class="ft10">. CfBT Education Trust. National Foundation for Educational Research.</SPAN></P>
<P class="p633 ft10">Visscher, A. J. and Coe, R. (2002) red. <SPAN class="ft11">School Improvement through Performance Feedback. </SPAN>Lisse, Swets and Zeitlinger.</P>
<P class="p628 ft127"><SPAN class="ft75">Vlachos, Jonas (2010) </SPAN>Betygens värde. En analys av hur konkurrens påverkar betygssättningen vid svenska skolor<SPAN class="ft75">. Konkurrensverket. Uppdragsforskningsrapport 2010:6.</SPAN></P>
<P class="p609 ft11"><SPAN class="ft10">Vlachos, Jonas (2012) </SPAN>Är vinst och konkurrens en bra modell för sko- lan? <SPAN class="ft10">Ekonomisk debatt, Nr. 4.</SPAN></P>
<P class="p694 ft10"><NOBR>Wolf-Watz,</NOBR> Olof, Elin Törner, Malin Forsell och Paula Roth (2011)</P>
<P class="p611 ft11">Skolverket Utvärdering av matematiksatsningen<SPAN class="ft10">. Ramböll.</SPAN></P>
<P class="p612 ft21">De Wolf, Inge F. and Frans J. G. Janssens (2007) <SPAN class="ft51">Effects and side effects of inspections and accountability in education: an overview of empirical studies</SPAN>. Oxford Review of Education. Vol. 33, No. 3</P>
<P class="p609 ft11"><SPAN class="ft10">Åman, Johannes (2011) </SPAN>Att lära av de bästa – en <NOBR>ESO-rapport</NOBR> om svensk skola i ett internationellt forskningsperspektiv<SPAN class="ft10">. Finans- departementet. Rapport till Expertgruppen för studier i offent- lig ekonomi 2011:8.</SPAN></P>
<P class="p633 ft11"><SPAN class="ft10">Österlind, Karolina </SPAN>Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års forskning och utvärdering<SPAN class="ft10">. Skolverket 2008. Revi- derad version 2011.</SPAN></P>
<P class="p697 ft14">261</P>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<P class="p698 ft15">Bilaga 1</P>
<P class="p699 ft8">Kommittédirektiv 2012:53</P>
<P class="p700 ft33">Förbättrade resultat i grundskolan</P>
<P class="p701 ft10">Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012</P>
<P class="p702 ft12">Sammanfattning</P>
<P class="p703 ft10">En särskild utredare ska bedöma när de åtgärder som har vidtagits från 2007 och framåt för att höja kunskapsnivån och öka målupp- fyllelsen i grundskolan kan förväntas få avsedd effekt. Utredaren ska vidare utreda vilka relevanta data som behövs för att i ökad utsträckning kunna utvärdera de reformer som genomförs på skol- området och vid behov lämna författnings- eller andra förslag för att öka tillgången till sådana data. Dessutom ska utredaren belysa hur reformer på skolområdet bör genomföras för att underlätta utvärdering av reformerna.</P>
<P class="p704 ft10">Utredaren ska senast den 30 april 2013 redovisa den del av upp- draget som avser att bedöma när åtgärderna för att höja kunskaps- nivån och öka måluppfyllelsen i grundskolan kan förväntas få avsedd effekt. Uppdraget ska slutredovisas senast den 29 november 2013.</P>
<P class="p705 ft12">Åtgärder som vidtagits för ökad måluppfyllelse</P>
<P class="p706 ft9">För att Sverige ska vara en framstående kunskapsnation krävs utbildning och forskning i världsklass och ett utbildningssystem som har kapacitet att se potentialen hos varje elev och student. Regeringen har därför under de senaste åren påbörjat arbetet med att lägga om svensk skolpolitik. De reformer och insatser som regeringen har aviserat och tagit initiativ till syftar till att höja kva- liteten i utbildningen och öka elevernas kunskaper. Genom ett</P>
<P class="p707 ft14">263</P>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<TABLE id="Il1l1ll1lIll11II11I111IIl" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p126 ft10">omfattande reformarbete på skolområdet har därmed förutsätt- ningarna för skolan att genomföra sitt huvuduppdrag stärkts.</P>
<P class="p134 ft10">Barns lärande börjar tidigt. Det är viktigt att alla barn får stöd och stimuleras i sin utveckling redan under förskoleåren, oavsett om barnet är i hemmet, i den pedagogiska omsorgen eller i för- skolan. Regeringen har, efter beslut av riksdagen, genomfört ett reformarbete för att stärka förskolans pedagogiska uppdrag, bl.a. genom att förtydliga läroplanens mål om språkutveckling, mate- matik, naturvetenskap och teknik. När det gäller grundskolan och motsvarande skolformer kan som exempel på stora och viktiga reformer nämnas införandet av nya läroplaner med tydligare och mer konkreta kursplaner och en ny betygsskala med fler steg.</P>
<P class="p91 ft10">Från och med höstterminen 2011 tillämpas en helt ny skollag. Den innebär bl.a. att elevens rätt till särskilt stöd har stärkts, lärares och rektorers befogenhet för att skapa studiero har förtydligats och så långt som möjligt har lika rättigheter och skyldigheter för kom- munala och fristående skolor införts.</P>
<P class="p41 ft13">Elevernas kunskaper måste kontinuerligt följas upp och utvärde- ras för att skolan tidigt ska kunna stödja eleverna så att fler kan nå skolans kunskapsmål. Det är särskilt viktigt för elever som av någon anledning upplever svårigheter i skolarbetet, t.ex. på grund av funktionsnedsättningar. För detta arbete måste skolan ha för- bättrade redskap för uppföljning och utvärdering, både av elevens kunskapsutveckling och den egna verksamheten. För att stärka uppföljningen och utvärderingen har regeringen därför infört nationella prov i fler årskurser och ämnen i grundskolan. Som ytterligare stöd i detta arbete har regeringen också infört skriftliga omdömen från årskurs 1 i grundskolan. Vidare har riksdagen beslutat att införa betyg från årskurs 6 i grundskolan och motsva- rande skolformer från och med höstterminen 2012.</P>
<P class="p99 ft10">Även gymnasieskolan har reformerats i syfte att höja kvaliteten i utbildningen.</P>
<P class="p134 ft21">Lärarens kompetens och undervisningens utformning är avgö- rande för elevernas studieresultat och möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen. En ny lärarutbildning har därför införts från och med hösten 2011. Vidare har regeringen genomfört särskilda satsningar på lärares kompetens. Genom lärarlyftet gavs lärare möjlighet till fortbildning för att förstärka sin ämnesteoretiska och ämnesdidak- tiska kompetens. Genom lärarlyftet II ges nu anställda lärare med lärarexamen möjlighet att komplettera sin behörighet i ämnen som de undervisar i men där de saknar behörighet. Ytterligare insatser</P>
<P class="p98 ft14">264</P>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<TABLE id="Il11ll11lI1llIlll11l1lIIl" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p163 ft10">inom området är bl.a. en skärpning av behörighetsreglerna, att spe- ciallärarutbildningen har återinförts samt införandet av lärarlegiti- mation. Det kan dock nämnas att vissa krav på legitimation föreslås börja tillämpas först den 1 december 2013.</P>
<P class="p103 ft13">I ett så decentraliserat skolväsende som det svenska blir tillsyn och kvalitetsgranskning viktiga inslag för att säkerställa en likvärdig utbildning med hög kvalitet. Regeringen inrättade därför 2008 Sta- tens skolinspektion och riksdagen förstärkte resurserna för tillsyn och kvalitetsgranskning. I och med den nya skollagen har Skolin- spektionen försetts med förstärkta sanktionsmöjligheter.</P>
<P class="p14 ft10">Regeringen har också tagit initiativ till ett antal stödåtgärder för att stimulera utvecklingen i skolan. Exempel på det är det särskilda stimulansbidraget för att stärka basfärdigheterna läsa, skriva och räkna och bidrag till stärkt undervisning i matematik, naturveten- skap och teknik.</P>
<P class="p14 ft10">Regeringens bedömning är att de reformer som har genomförts eller planeras att genomföras kommer att ge eleverna bättre förut- sättningar att nå kunskapsmålen i skolan.</P>
<P class="p33 ft12">Uppdraget att bedöma när åtgärderna får effekt</P>
<P class="p34 ft10">Utbildningsområdet är centralt för att upprätthålla och stärka svensk tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Dessutom är utbildning ofta avgörande för individen. Enligt skollagen (2010:800) ska alla, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skol- väsendet. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de uti- från sina förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.</P>
<P class="p45 ft13">Under de senaste årtiondena har kunskapsresultaten sjunkit i den svenska skolan. Detta framgår bl.a. av den årliga betygsstatisti- ken, av Statens skolverks nationella utvärderingar av grundskolan 1992 och 2003 samt av resultat från de internationella studierna Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS), Programme for International Student Assessment (PISA) och Pro- gress in Reading Literacy Study (PIRLS). Som en följd av detta har också andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans natio- nella program sjunkit. Därför har regeringen sedan 2007 tagit ini- tiativ till flera åtgärder för att höja kunskapsnivån och öka</P>
<P class="p708 ft14">265</P>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<TABLE id="l1I11IIlIIl1lI11llIl1lllI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p126 ft10">måluppfyllelsen såväl i grundskolan som i övriga utbildningsformer inom skolväsendet.</P>
<P class="p315 ft9">Att förändra skolväsendet är en långsiktig process som innefat- tar många olika delmoment. Det kan därför ta tid dels innan verk- samheten i landets skolor har förändrats i den riktning som rege- ring och riksdag har avsett, dels innan resultaten av reformerna och insatserna kan utläsas t.ex. i form av andelen elever som får god- kända betyg från grundskolan. För att säkerställa att de åtgärder som har vidtagits från 2007 och framåt för att höja kunskapsnivån och öka måluppfyllelsen ger avsedd effekt behövs en bedömning av när man kan förvänta sig denna effekt.</P>
<P class="p99 ft10">Uppdraget omfattar enbart grundskolan och motsvarande skolformer, dvs. grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Studier visar att personer som misslyckas redan i grundskolan löper större risk för problem som arbetslöshet, psykosociala problem och kriminalitet senare i livet. Att tidigt stimulera elever och vid behov ge stöd är därför ofta avgörande för hur deras fortsatta utbildning gestaltar sig.</P>
<P class="p709 ft10">Utredaren ska</P>
<P class="p710 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">bedöma när de åtgärder som har vidtagits från 2007 och framåt för att höja kunskapsnivån och öka måluppfyllelsen i grundskolan och motsvarande skolformer kan förväntas få avsedd effekt.</SPAN></P>
<P class="p50 ft12">Uppdraget att analysera förutsättningarna för utvärdering</P>
<P class="p118 ft10">Både i den nationella och internationella debatten om offentlig förvaltning utgör utvärdering av reformer ett aktuellt tema. Styrut- redningen konstaterade 2007 i betänkandet Att styra staten – rege- ringens styrning av sin förvaltning (SOU 2007:75) att regeringen, utöver den löpande information som myndigheterna tar fram, behöver information för mer eller mindre omfattande ompröv- ningar av politiken. Inom EU, OECD och flera enskilda länder pågår också en diskussion om hur användningen av utvärderingar kan öka och hur utformningen av offentlig verksamhet i högre grad ska kunna baseras på kunskap.</P>
<P class="p40 ft10">Det omfattande reformarbetet när det gäller framför allt den svenska barn- och ungdomsutbildningen innebär att behovet av utvärderingar inom utbildningsområdet har förstärkts. Utbildning har stor betydelse för enskilda individer och för deras ställning på</P>
<P class="p89 ft14">266</P>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<TABLE id="IlIlI1lllII1llIll11l1lIIl" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p163 ft10">arbetsmarknaden. I ett vidare perspektiv är utbildningsväsendet också viktigt för tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Områdets politiska och ekonomiska vikt medför att behovet av beslutsunderlag av hög kvalitet ökar.</P>
<P class="p15 ft10">Inom utbildningsområdet har emellertid utvärderingen av reformer och politiska beslut under lång tid spelat en relativt undanskymd roll. Regeringen har därför från och med 2012 gett det tidigare Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) ett utvidgat uppdrag att även utvärdera effekter av olika reformer och åtgärder inom utbildningsväsendet. Myndigheten har därmed också bytt namn till Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).</P>
<P class="p45 ft9">Ett antal faktorer kan påverka möjligheten att utvärdera refor- mer, t.ex. sättet att genomföra reformerna. Utvärderingen av de reformer som genomförs underlättas dessutom om det finns lätt tillgängliga och tillförlitliga data. Skolverket är statistikansvarig myndighet för skolväsendet och samlar in en mängd information om barn och elever, lärare, resultat på nationella prov och betyg liksom kostnadsstatistik. I databasen SIRIS, där information kan fås uppdelat på skolnivå, finns utöver statistisk information, också kvalitetsredovisningar, information om statsbidrag samt resultat av Skolinspektionens kvalitetsgranskning och tillsyn och anmälningar.</P>
<P class="p711 ft10">Utredaren ska</P>
<P class="p220 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">utreda vilka relevanta data som behövs för att i ökad utsträckning kunna utvärdera reformer inom de obligatoriska skolformerna, dvs. grundskolan, grundsärskolan, special- skolan och sameskolan,</SPAN></P>
<P class="p712 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">om det behövs, lämna författnings- eller andra förslag för att öka tillgången till sådana data, och</SPAN></P>
<P class="p713 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">belysa hur reformer inom de obligatoriska skolformerna bör genomföras för att underlätta utvärdering av reformerna.</SPAN></P>
<P class="p548 ft12">Samråd och redovisning av uppdraget</P>
<P class="p22 ft10">Utredaren ska samråda med Statens skolverk, IFAU och övriga berörda myndigheter inom skolområdet. Utredaren ska också sam- råda med andra relevanta myndigheter och organisationer.</P>
<P class="p615 ft14">267</P>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV id="id_1">
<TABLE id="IlIll1lIlI11lI1l1II111I1l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p714 ft10">Utredaren ska senast den 30 april 2013 redovisa den del som avser att bedöma när åtgärderna för att höja kunskapsnivån och öka måluppfyllelsen i grundskolan kan förväntas få avsedd effekt. Upp- draget ska slutredovisas senast den 29 november 2013.</P>
<P class="p715 ft10">(Utbildningsdepartementet)</P>
<P class="p716 ft14">268</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330260x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft15">Bilaga 2</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft14">269</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330261x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft15">Bilaga 2 SOU 2013:30</P>
<P class="p98 ft33">Forskningsöversikt om skolreformers genomslag</P>
<P class="p259 ft10">Utredningens främsta uppgift är att bedöma när de reformer som vidtagits från 2007 och framåt för att höja kunskapsnivån och måluppfyllelsen i grundskolan kan förväntas få avsedd effekt. Dessa åtgärder handlar bl.a. om en tydligare statlig styrning genom infö- randet av nya läroplaner och kursplaner som kompletterats med kunskapskrav och en ny betygsskala. Denna forskningsöversikt om skolreformers genomslag har fokus på:</P>
<P class="p368 ft10">1. Tidsperspektivet – Hur lång tid tar det för reformer att slå ige- nom i skolan?</P>
<P class="p450 ft10">Här kan man urskilja två steg:</P>
<P class="p717 ft10"><SPAN class="ft80">- </SPAN>Hur lång tid tar det innan reformer påverkar lärarens planering och slår igenom i undervisningen?</P>
<P class="p718 ft10"><SPAN class="ft80">- </SPAN>Hur lång tid tar det innan reformer påverkar elevernas resultat?</P>
<P class="p224 ft10">2. Vilka förutsättningar krävs på den lokala nivån för att reformer ska slå igenom?</P>
<P class="p719 ft139"><SPAN class="ft138">- </SPAN>Vilka faktorer underlättar ett genomslag? <SPAN class="ft138">- </SPAN>Vilka faktorer försvårar ett genomslag?</P>
<P class="p90 ft21">Många av de reformer som genomförts på skolområdet motsvarar det som kallas inkrementalistiska reformer, dvs. att man genomför gradvisa förändringar inom existerande ramar och förordningar.<SPAN class="ft39">1 </SPAN>Detta är emellertid inte fallet när det gäller införandet av det nya styrsystemet i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Denna reform handlade i stället om att utveckla och förändra grundläggande förhållanden i skolan. De studier som undersökt effekter av <NOBR>1990-talets</NOBR> skolreformer har brottats med svårigheter att belägga konsekvenserna av dessa reformer. En anledning till detta, vilket även andra reformstudier visat, är att det är problematiskt att avgränsa effekter av en specifik reform när flera reformer genomförs under ungefär samma tids- period. Det är också svårt att separera effekter av reformer från effekter av andra samhälleliga förändringar. Vad man ändå kan kon- statera är att likvärdigheten minskat och resultatskillnaderna ökat under den aktuella perioden och att dessa förändringar tidsmässigt</P>
<P class="p720 ft40"><SPAN class="ft35">1 </SPAN><SPAN class="ft36">Cuban, L. (1993) </SPAN>How Teachers Taught. Constancy and Change in American Classrooms <NOBR>1880–1990<SPAN class="ft36">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft36"> New York: Teacher College Press.</SPAN></P>
<P class="p123 ft14">270</P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330262x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="llll1111lIlllIIIIIIll1lI1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p148 ft9">sammanfaller med de genomgripande förändringar av det svenska skolsystemet som genomförts sedan början av <NOBR>1990-talet.<SPAN class="ft64">2</SPAN></NOBR></P>
<P class="p291 ft10">En lång rad reformer har på senare år genomförts på grund- skolans område som sammantaget kan komma att innebära relativt omfattande förändringar. De planerade reformerna syftar bl.a. till att förbättra måluppfyllelsen i skolan och förstärka den statliga styrningen av skolan genom tydligare styrdokument och ett nytt betygssystem.</P>
<P class="p23 ft10">Innan jag går in på och redovisar forskning kring de ovan nämnda frågeställningarna kring skolreformers genomslag, vill jag redovisa forskning kring läroplaner och kursplaner som styrdoku- ment. En anledning till detta är att de nya styrdokumenten har en mycket central plats i reformeringen av grundskolan genom 2011 års läroplansreform.</P>
<P class="p167 ft33">1 Läroplaner och kursplaner som styrinstrument</P>
<P class="p132 ft13">Internationell forskning visar att större läroplansreformer kräver lång tid för att få genomslag. En anledning till detta är att läropla- ner och kursplaner representerar en specifik typ av texter med egna karaktäristiska kännetecken: de är ett resultat av kompromisser på en formuleringsarena, de innehåller konsensusformuleringar och de avser att styra en pedagogisk praktik.<SPAN class="ft65">3 </SPAN>Genom att dokumenten kommer till genom kompromisser, där många olika instanser och intressenter försöker få inflytande på de formuleringar som görs, blir <SPAN class="ft38">styrningen ofta svag</SPAN>. Eftersom dokumenten <SPAN class="ft38">kan tolkas på olika sätt </SPAN>kan de styra i olika riktningar: Detta gäller både för läroplaner och kursplaner.<SPAN class="ft65">4 </SPAN>Englund påpekar att inte bara läroplaner utan även kursplaner ger utrymme för olika tolkningar, vilket medför att det existerar olika sätt att förstå skolämnen. Att det finns olika sätt att förstå ämnesinnehåll har en avgörande betydelse för vad som erbjuds eleverna i undervisningen, menar han.<SPAN class="ft65">5 </SPAN>Att kursplaner ger utrymme för olika tolkningar visar också andra studier, bl.a. en studie av lärarutbildares sätt att tolka centrala begrepp i religions-</P>
<P class="p169 ft63"><SPAN class="ft42">2</SPAN><SPAN class="ft62">Skolverket (2009a) </SPAN>Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer<SPAN class="ft57">. Stockholm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p152 ft57"><SPAN class="ft42">3</SPAN><SPAN class="ft62">Lindensjö & Lundgren (2000) Politisk styrning och utbildningsreformer. Stockholm: HLS Förlag; Engelsen, B.U. (2003) </SPAN><SPAN class="ft63">Idéer som formet vår skole? Laereplanen som idebaerer – et historisk perspektiv</SPAN>. Oslo: Gyldendal Akademisk.</P>
<P class="p256 ft54"><SPAN class="ft42">4</SPAN><SPAN class="ft43">Jfr Ross, A. (2000) </SPAN><SPAN class="ft44">Curriculum. Construction and Critique</SPAN>. London: Falmer Press.</P>
<P class="p153 ft36"><SPAN class="ft42">5</SPAN><SPAN class="ft140">Englund, T. (1997) Undervisning som meningserbjudande. I Uljens, M. (red) </SPAN><SPAN class="ft40">Didaktik – teori, reflektion och praktik</SPAN>. Stockholm: Studentlitteratur.</P>
<P class="p503 ft14">271</P>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330263x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="I11I1I11lII1l11lll1ll11ll" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p177 ft10">vetenskap<SPAN class="ft23">6 </SPAN>och en studie av grundskollärares uppfattningar om kursplanerna i svenska, samhällskunskap och kemi.<SPAN class="ft23">7</SPAN></P>
<P class="p134 ft13">Läroplaner och kursplaner säger ingenting om att det finns olika kunskapstraditioner och synsätt på de fält som skolämnena omfat- tar.<SPAN class="ft65">8 </SPAN>De ger i stället intryck av en ämnesmässig harmoni som inte existerar i verkligheten. Debatt och diskussion om olika sätt att se på ämnena berörs inte. I stället väljer man formuleringar som döljer att det kan finnas olika synsätt. Önskemål om mer diskuterande planer har visserligen förekommit, men har inte tillmötesgåtts.<SPAN class="ft65">9</SPAN></P>
<P class="p42 ft10">Det finns också forskning som visar att ett ämnes <SPAN class="ft11">traditioner </SPAN>är viktiga att beakta när man studerar nya läroplaner och dess genom- slag. Sett över tid kan man se att ett ”äldre” sätt att betrakta ett ämne inte försvinner utan lever kvar som historiska avlagringar eller traditioner, vilka förkroppsligas och bärs upp av olika lärar- grupper i skolan. Detta gör att ämnet, trots nya läroplaner och kursplaner, hela tiden breddas, vilket i sin tur kan leda till stoff- trängsel och urvalsproblem och därmed också till en ”kamp” mellan ämnesföreträdare med rötter och utbildning i olika ämnestradi- tioner.<SPAN class="ft23">10 </SPAN>Detta kan relateras till <NOBR>Sven-Erik</NOBR> Liedman, som menar att det är omöjligt att nollställa en institution och starta om som om aktörerna i den inte har någon historia. De olika planer, föreställ- ningar och tankemönster som varit förhärskande vid olika tid- punkter ligger i stället kvar som lager på lager i verksamheten och påverkar den. Gamla och nya idéer existerar sida vid sida och nya saker som tillkommer praktiseras i förhållande till det som fanns där sedan tidigare. Detta gör att nytt innehåll eller nya inslag som tillförs genom läroplaner och kursplaner har ganska svårt att få genomslag i skolan.<SPAN class="ft23">11</SPAN></P>
<P class="p721 ft88"><SPAN class="ft42">6</SPAN><SPAN class="ft66">Falkevall, B. (2010) </SPAN>Livsfrågor och religionskunskap. En belysning av ett centralt begrepp i svensk religionsdidaktik<SPAN class="ft67">. Doktorsavhandling i didaktik. Stockholm: Stockholms universitet.</SPAN></P>
<P class="p136 ft63"><SPAN class="ft52">7</SPAN><SPAN class="ft56">Skolverket (2008) </SPAN>Kursplanen – ett rättesnöre.? Lärare om kursplanerna i svenska, samhällskunskap och kemi<SPAN class="ft57">. Rapport 310. Stockholm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p136 ft57"><SPAN class="ft52">8</SPAN><SPAN class="ft56">Andersson, L.G., Persson, M. & Thavenius, J. (1997) </SPAN><SPAN class="ft63">Skolan och de kulturella förändr- ingarna</SPAN>. Stockholm: Studentlitteratur.</P>
<P class="p160 ft54"><SPAN class="ft52">9</SPAN><SPAN class="ft53">Engelsen, B.U. (1993) </SPAN><SPAN class="ft44">När fagplan möter laerer</SPAN>. Oslo: Ad Notam Gyldendal.</P>
<P class="p136 ft57"><SPAN class="ft42">10</SPAN><SPAN class="ft56">Åsén, G. (1992) Från linearritning till bild. I Lind, U., Hasselberg, K. & Kühlhorn, B.M (red) </SPAN><SPAN class="ft63">Tidsbilder. Perspektiv på skola och bildskapande under 150 år</SPAN>. Stockholm: Skolverket/Utbildningsradion; Åsén, G. (2006) Varför bild i skolan? En historisk tillbakablick på argument för ett marginaliserat skolämne. I Lundgren, U.P. (red) <SPAN class="ft63">Uttryck, intryck, avtryck – lärande estetiska uttrycksformer och forskning</SPAN>. Vetenskapsrådets rapportserie 4:2006. Stockholm: Vetenskapsrådet.</P>
<P class="p136 ft40"><SPAN class="ft42">11</SPAN><SPAN class="ft55">Liedman (1997) </SPAN>I skuggan av framtiden. Modernitetens idéhistoria<SPAN class="ft36">. Stockholm: Bonnier Alba.</SPAN></P>
<P class="p123 ft14">272</P>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330264x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lIl11l1I1l1IIIIIIl1IllI11" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p395 ft9">I utvärderingen av Reform 97<SPAN class="ft64">12 </SPAN>i Norge konstateras att intentionerna med den nya läroplanen haft svårt att få genomslag i skolan. En anledning till detta som framhålls är att <SPAN class="ft68">den etablerade skoltraditionen </SPAN>har en enorm kraft och dominerar det som sker. Detta ser ut att gälla oavsett vilka slags reformintentioner det handlar om och vilken slags politik som förs, konstateras det i en sammanfattande analys.<SPAN class="ft64">13 </SPAN>I samband med utvärderingen av det norska Kunskapslyftet<SPAN class="ft64">14 </SPAN>konstateras att läroplanen har en stabilise- rande kraft när det gäller skolans innehåll. Även om de politiska styrsignalerna bär bud om en ny typ av läroplan visar analyserna av reformen att ämnes- och timfördelningen är stabil och läroplanen på flera sätt vidareför traditionen.<SPAN class="ft64">15 </SPAN>Detta kan även relateras till Goodson som i sina sina studier av läroplansutvecklingen i England visar att läroplaners ämneskonstruktion står fast trots olika läro- plansreformer.<SPAN class="ft64">16</SPAN></P>
<P class="p722 ft10">Hopmann pekar på att det redan i lärarutbildningen sker en förmedling av läroplansstoff och ett sätt att förstå läroplanen som senare kan få indirekt betydelse för hur man som lärare förstår och använder nya läroplaner. Eftersom man som lärare i regel upplever flera läroplansreformer under sin yrkesaktiva tid kommer andra faktorer och insatser, bl.a. de ovan nämnda, att ha större betydelse än själva läroplanen.<SPAN class="ft23">17</SPAN></P>
<P class="p35 ft9">Lundgren menar att läroplaner har ett ”janusansikte”. Å ena sidan ska läroplanen vara ett styrdokument som ger konkreta råd och riktlinjer för arbetet i skola och klassrum. Å andra sidan kan läroplaner betraktas som politiska manifest som ger uttryck för den bild av skola och undervisning som de ansvariga politikerna vill lyfta fram.<SPAN class="ft64">18 </SPAN>Det är också viktigt att beakta att läroplaner, kurspla- ner och andra utbildningspolitiska dokument kommit till på en formuleringsarena.<SPAN class="ft64">19 </SPAN>De beskriver en idealiserad verklighet. De lyfter fram en undervisning som man gärna skulle se genomförd i</P>
<P class="p475 ft57"><SPAN class="ft42">12</SPAN><SPAN class="ft131">Reform 97 var en grundskolereform i Norge som genomfördes 1997 och som bl.a. innebar införandet av en ny läroplan.</SPAN></P>
<P class="p152 ft63"><SPAN class="ft42">13</SPAN><SPAN class="ft62">Haug, P. (2003b) </SPAN>Evalueringa av Reform 97. Rapport fra styret for Program for evaluering av Reform 97 i Noregs forskingsråd<SPAN class="ft57">. Oslo: Noregs forskingsråd.</SPAN></P>
<P class="p256 ft54"><SPAN class="ft42">14</SPAN><SPAN class="ft43">Kunskapslyftet är den senaste norska grundskolereformen som infördes 2006.</SPAN></P>
<P class="p152 ft57"><SPAN class="ft42">15</SPAN><SPAN class="ft62">Engelsen, B.U. & Karseth, B. (2010) </SPAN><SPAN class="ft63">Kunskapslöftet och lokale aktörer: Laereplanens styringskraft</SPAN>. Oslo: Oslo Universitet.</P>
<P class="p158 ft44"><SPAN class="ft42">16</SPAN><SPAN class="ft43">Goodson, I. (1997) The </SPAN>changing curriculum – studies in social construction<SPAN class="ft54">. Oslo: P Lang.</SPAN></P>
<P class="p152 ft57"><SPAN class="ft42">17</SPAN><SPAN class="ft62">Hopmann, S. (1999): The Curriculum as a Standard of Public Education. </SPAN><SPAN class="ft63">Studies in Philosophy and Education</SPAN>, 18, <NOBR>89-105.</NOBR></P>
<P class="p152 ft63"><SPAN class="ft42">18</SPAN><SPAN class="ft62">Lundgren, U.P. (1979) </SPAN>Att organisera omvärlden. En introduktion till läroplansteori<SPAN class="ft57">. Stockholm: Publica.</SPAN></P>
<P class="p158 ft36"><SPAN class="ft42">19</SPAN><SPAN class="ft45">Lindensjö & Lundgren (2000).</SPAN></P>
<P class="p500 ft14">273</P>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330265x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="I11I1ll1llll1lIll1II111Il" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p49 ft10">praktiken, men en rad ramfaktorer bidrar till att det blir ett glapp mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan. Därför bör man i analyser att sådana dokument beakta att de inte beskriver en verk- lighet, utan bara något som man vill uppnå.</P>
<P class="p315 ft9">Skolverkets utvärdering av de förra kursplanerna för grundsko- lan, vilka kom till 1994 och reviderades 2000, visar på det dilemma som finns inbyggt i mål- och resultatstyrningen som styrform. Resultaten visar att många lärare vill ha en tydligare styrning av betygsättningen samtidigt som många – ofta samma lärare – vill behålla sitt stora friutrymme när det gäller planerandet och genomförandet av undervisningen. Dessutom visar utvärderingen att friutrymmet generellt är underutnyttjat om man ser till lokal anpassning och elevinflytande. När det gäller det lokala kursplane- arbetet uppskattar många lärare själva processen när kursplanerna bearbetas lokalt genom att det ges tid och möjlighet till pedago- giska samtal med kollegor. Samtidigt har det visat sig svårt att for- mulera lokala dokument som alla är nöjda med. Många gånger blir de lokala formuleringarna lika allmänna som de nationella och de lokala uttolkningarna av kursplanerna verkar sällan leda till för- ändringar av verksamheten.<SPAN class="ft64">20</SPAN></P>
<P class="p508 ft13">Enligt Nils Brunsson kan det finnas fyra relationer mellan en läroplan och en praktik. Det första är att planen styr praktiken. En läroplanstext kan direkt ligga till grund för den verksamhet som bedrivs i skolan. Den andra relationen är att praktiken styr och bestämmer planen, dvs. att verksamheten i skolan bestämmer det som står i läroplanen, läroplanen sätter ord på det arbete som redan bedrivs. Den tredje relationen är att det inte finns något samband mellan plan och praktik överhuvudtaget. Formuleringarna och rea- liseringarna lever sina egna liv. Det fjärde är att formuleringarna i planen döljer eller överskuggar det som sker i praktiken och ger ett intryck av att det som formuleras är det som händer.<SPAN class="ft65">21 </SPAN>Resultaten från utvärderingen av Reform 97, liksom av den första nationella utvärderingen av förskolan i Sverige, visar att alla fyra alternativen kan vara verksamma samtidigt.<SPAN class="ft65">22</SPAN></P>
<P class="p52 ft10">Streeck & Thelen menar att det är ovanligt att förändringar på skolområdet kommer plötsligt och är genomgripande – skol- institutionerna ändrar sig gradvis hela tiden. Sett från skolornas</P>
<P class="p118 ft63"><SPAN class="ft42">20</SPAN><SPAN class="ft56">Skolverket (2008a) </SPAN>Kursplanen – ett rättesnöre? Lärare om kursplanerna i svenska, samhällskunskap och kemi<SPAN class="ft57">. Rapport 310. Stockholm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p251 ft54"><SPAN class="ft42">21</SPAN><SPAN class="ft43">Brunsson, N. (1989) </SPAN><SPAN class="ft44">The Organisation of Hypocrisy</SPAN>. Chichester: John Wiley & Sons.</P>
<P class="p122 ft40"><SPAN class="ft42">22</SPAN><SPAN class="ft55">Haug (2003b); Skolverket (2004) </SPAN>Förskola i brytningstid. Nationell utvärdering av förskolan<SPAN class="ft36">. Rapport 239. Stockholm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p123 ft14">274</P>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330266x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="I1l1lllIl11ll1IllI1IIIIl1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p163 ft10">sida kan en reform både innebära en formalisering av praktiker som redan finns och vara en påverkan utifrån som styr förändringarna i en bestämd riktning.<SPAN class="ft23">23</SPAN></P>
<P class="p103 ft13">Lundgren har, mot bakgrund av svenska förhållanden, skisserat tre olika läroplansnivåer. På den första nivån riktar han uppmärk- samheten mot de principer som ligger till grund för en utbildning och som kommer till uttryck genom en läroplan. Den andra nivån handlar om de besluts- och kontrollprocesser som äger rum i sam- band med utvecklingen av ett läroplansdokument. Med andra ord riktar han uppmärksamheten mot den <NOBR>politisk-administrativa</NOBR> nivå där själva dokumentet utformas. Den tredje nivån avser hur läro- <NOBR>plans-dokumentet</NOBR> styr själva undervisningen och därmed också elevens lärande och socialisation.<SPAN class="ft65">24</SPAN></P>
<P class="p723 ft13">Förhållandet mellan den avsedda och den realiserade undervis- ningen kan ytterligare preciseras med hjälp av Goodlads fem läoplansnivåer. <SPAN class="ft38">Idéernas läroplan </SPAN>avser de idéer som förs fram bl.a. i debatten om skola, utbildning och undervsining. Vissa av dessa idéer får betydelse för innehållet i läroplanen, andra inte. Denna nivå hos Goodlad motsvarar närmast Lundgrens första nivå. <SPAN class="ft38">Den formella läroplanen </SPAN>är själva läroplansdokumentet, dvs. Lundgrens andra nivå. De nästa tre nivåerna kan ses som en precisering av Lundgren tredje nivå; <SPAN class="ft38">Den uppfattade läroplanen </SPAN>är den enskildes (lärares eller andras) tolkning av den formella läroplanen. <SPAN class="ft38">Den operationaliserade läroplanen </SPAN>handlar om vad som faktiskt föregår i den konkreta undervisningen. <SPAN class="ft38">Den upplevda läroplanen </SPAN>represente- rar de olika aktörernas upplevelse av undervisningen.<SPAN class="ft65">25</SPAN></P>
<P class="p156 ft33">2 Skolreformers genomslag – tidsperspektivet</P>
<P class="p132 ft21">En central frågeställning i denna översikt handlar om hur lång tid det tar för reformer att slå igenom i skolan. Som tidigare nämnts kan man urskilja flera steg i detta sammanhang: Hur lång tid det innan reformen påverkar lärares planering respektive slår igenom i undervisningen och hur lång tid det tar innan reformen påverkar elevernas resultat. Innan jag går in på dessa frågeställningar speci-</P>
<P class="p36 ft57"><SPAN class="ft42">23</SPAN><SPAN class="ft95">Streeck, W & Thelen, K. (2005) Introduction: Institutional change in advanced political economies. I Streeck, W & Thelen, K. (red) </SPAN><SPAN class="ft63">Institutional change in advanced political economies </SPAN>(s. <NOBR>3-39).</NOBR> Oxford: Oxford University Press.</P>
<P class="p345 ft54"><SPAN class="ft42">24</SPAN><SPAN class="ft43">Lundgren (1979).</SPAN></P>
<P class="p153 ft40"><SPAN class="ft42">25</SPAN><SPAN class="ft140">Goodlad, J.I. m.fl. (1979) </SPAN>Curriculum Inquiry. The study of curriculum practice<SPAN class="ft36">. New York: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft36">McGraw-Hill</SPAN></NOBR><SPAN class="ft36"> Book Company.</SPAN></P>
<P class="p503 ft14">275</P>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330267x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="ll1I11lI11lIIIl1I1lI1Il11" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p724 ft10">fikt, vill jag redovisa lite allmänna erfarenheter från forskning kring skolreformers genomslag.</P>
<P class="p109 ft12"><SPAN class="ft12">2.1</SPAN><SPAN class="ft47">Allmänna erfarenheter</SPAN></P>
<P class="p534 ft13">Erfarenheter visar att det är viktigt att anlägga ett längre tidsper- spektiv när man studerar en reform. Skolans verksamhet kan då förstås som det samlade resultatet av en långsiktig utveckling där även tidigare reformer haft betydelse.<SPAN class="ft65">26 </SPAN>Flera forskare påtalar vikten av att se reformer i ett vidare samhälleligt och historiskt perspektiv. Eftersom reformer vanligen tar tid och involverar många, kräver studier av reformer ofta en omfattande empiri. Ofta är goda kun- skaper om en institutions historia och traditioner nödvändiga om man ska kunna förstå även den senaste reformen.<SPAN class="ft65">27</SPAN></P>
<P class="p99 ft10">Det är ett känt mönster från utvärderingar inom utbildningsom- rådet att mer omfattande läroplansreformer behöver tid för att komma igång, för att få uppslutning och, inte minst, för att få genomslag i praktiken. På grundval av många reformer som gjorts i Norge verkar det som om stora reformer kan ta både tio och fem- ton år innan man ser resultat.<SPAN class="ft23">28 </SPAN>I en studie av 13 grundskolor i USA visade det sig att efter 6 år bara var fyra av skolorna som hade institutionaliserat reformen.<SPAN class="ft23">29</SPAN></P>
<P class="p42 ft9">Under <NOBR>1980-talets</NOBR> första hälft genomfördes ett utvärderings- projekt som gällde verksamheten vid 35 rektorsområden och som syftade till att beskriva hur och i vilken utsträckning skolorna organiserade sin verksamhet på ett sätt som överensstämde med den då nya målbaserade ansvarsstyrningen. När det initiala pro- jektet avslutades 1985 kunde man konstatera att den nya styr- ningen hittills endast fungerade partiellt. Visserligen hade man på praktiskt taget alla skolor ställt amman de lokala arbetsplaner som det då blivit krav på, men det var på få skolor som arbetsplanerna hade någon reell betydelse för planeringen och undervisningen.<SPAN class="ft64">30</SPAN></P>
<P class="p725 ft63"><SPAN class="ft42">26</SPAN><SPAN class="ft56">Liedman, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft57">S-E.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft57"> (1997) </SPAN>I skuggan av framtiden. Modernitetens idéhistoria<SPAN class="ft57">. Stockholm: Bonnier Alba.</SPAN></P>
<P class="p251 ft54"><SPAN class="ft42">27</SPAN><SPAN class="ft43">Brunsson, N. & Olsen, J.P. (1990) </SPAN><SPAN class="ft44">Makten att reformera</SPAN>. Stockholm: Carlsson Förlag.</P>
<P class="p136 ft63"><SPAN class="ft42">28</SPAN><SPAN class="ft62">Haug, P. (2003a) </SPAN>Om kvalitet i förskolan. Forskning om och utvärdering av förskolan 1998- 2001<SPAN class="ft57">. Forskning i fokus nr 8. Stockholm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p136 ft63"><SPAN class="ft42">29</SPAN><SPAN class="ft56">Datnow, A. (2002) </SPAN>Can we transplant educational reform, and does it last? Journal of Educational Change<SPAN class="ft57">, s </SPAN><NOBR><SPAN class="ft57">215-239.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p122 ft36"><SPAN class="ft42">30</SPAN><SPAN class="ft55">Ekholm, M., Fransson, A. & Lander, R. (1987) </SPAN><SPAN class="ft40">Skolreformer och lokalt gensvar. Utvärdering av 35 grundskolor genom upprepade lägesbedömningar </SPAN><NOBR><SPAN class="ft40">1980-85</SPAN>.</NOBR> Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.</P>
<P class="p172 ft14">276</P>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330268x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="I1I11Il1lI1l1I11lI11lll1I" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p95 ft10">Blossing gjorde senare en uppföljning av denna empiriska studie genom att studera skolornas arbete med att arbeta efter de nya kursplanerna som kom 2000. Han konstaterade då att en skolas förbättringsarbete sker i ett antal faser och måste få ta tid. Det tar ungefär fem år innan man kan se resultatet av ett förbättringsar- bete. När man arbetar med skolutveckling gäller det därför att ha långsiktig planering, tålamod och se skolutveckling som en relativt långsam process.<SPAN class="ft23">31</SPAN></P>
<P class="p23 ft10">Det är heller inte ovanligt att centralt beslutade reformer får en annan utveckling och leder till andra resultat än de som var avsedda. En internationell genomgång av pågående reformer kring skola och undervisning visar att de oavsedda konsekvenserna av reformerna är mycket påtagliga.<SPAN class="ft23">32</SPAN></P>
<P class="p15 ft10">Erfarenheter från införandet av en ny läroplan i Skottland visar emellertid att en läroplansreform i vissa fall kan få ett relativt snabbt genomslag. Den strategi som användes var ett stegvis genomförande kompletterat med stöd till lärare via peer support och coacher. Det stegvisa genomförandet innebar att där lärarna fick tid att ta till sig det nya samtidigt som de fick vara delaktiga i genomförandet.<SPAN class="ft23">33</SPAN></P>
<P class="p726 ft10">Utvärderingen av den senaste reformen i Norge, visar att Kun- skapslyftet som styrreform fått ett positivt mottagande bland huvudmän, rektorer och lärare, även om det finns tecken som tyder på att Kunskapslyftet främst varit rektorernas reform. Utvärde- ringen visar att redan efter fem år håller reformens ambitioner på att infrias på många områden. Den nya läroplanen har bidragit till att stimulera det lokala läroplansarbetet och bidragit till samarbete och erfarenhetsutbyte mellan skolor och lärare. Speciellt gäller detta arbetet med betyg och bedömning. För små kommuner och skolor har emellertid reformen i många avseenden varit en tung börda att bära.<SPAN class="ft23">34</SPAN></P>
<P class="p727 ft54"><SPAN class="ft42">31</SPAN><SPAN class="ft43">Blossing, U. (2004) Skolors förbättringskulturer. Karlstad: Karlstads universitet.</SPAN></P>
<P class="p152 ft57"><SPAN class="ft42">32</SPAN><SPAN class="ft95">Calderhead, J. (2001) International experiences of teaching reform. In: Richardson, V. (ed) </SPAN><SPAN class="ft63">Handbook of research on teaching (4th ed.) </SPAN>Washington: American Educational Research Association.</P>
<P class="p152 ft63"><SPAN class="ft42">33</SPAN><SPAN class="ft62">Livingstone, K. (2012) </SPAN>Teachers Engaging in <NOBR>Peer-monotoring</NOBR> to Improve Pupil Learning<SPAN class="ft57">. CIDREE årsbok 2012.</SPAN></P>
<P class="p158 ft54"><SPAN class="ft42">34</SPAN><SPAN class="ft43">Aasen, P., Möller, J., Rye, E., Ottesen, E., Pröitz, T.S. &Hertzberg, F. (2012)</SPAN></P>
<P class="p152 ft40">Kunskapslyftet som styrreform – ett löft eller ett löfte? Forvaltningsnivåenes og institusjonenes rolle i implementeringen av reformen. <SPAN class="ft36">Oslo: NIFU, Universitetet i Oslo.</SPAN></P>
<P class="p503 ft14">277</P>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330269x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="I1I1llIIl1I1III1llll1l1II" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p570 ft13">En viktig distinktion i studier av reformer och reformgenomfö- rande är implementering kontra institutionalisering.<SPAN class="ft65">35 </SPAN>Med den förstnämnda avses den mer synliga processen av förändring som en konsekvens av reformarbetet, medan institutionalisering står för en förändring i institutionens mer grundläggande strukturer och kultur, dvs. en mer djupgående aspekt av förändring.<SPAN class="ft65">36 </SPAN>Läro- plansteoretikerna Smith & Lovat urskiljer tre faser igenomförandet av reformprocesser: initiering, implementering och institutio- nalisering.<SPAN class="ft65">37 </SPAN>I skolans värld brukar man tala om de pedagogiska idéernas långa inkubationstid – i betydelsen att skolans institutio- nella strukturer många gånger tycks överleva läroplansreformerna.<SPAN class="ft65">38</SPAN></P>
<P class="p40 ft9">I forskningen om skolreformer är det numera ett välbelagt fenomen att reformer anpassar sig till institutionerna snarare än tvärtom.<SPAN class="ft64">39 </SPAN>Reformer är inte ”direktiv från ovan” som enkelt kan implementeras i skolans organisation och verksamhet, utan de tolkas och omtolkas i en specifik skolkultur, ofta under olika former av kamp.<SPAN class="ft64">40 </SPAN>Det har visat sig i en rad nationella och interna- tionella studier att skolans kultur spelar en avgörande roll för hur reformer införlivas och institutionaliseras.<SPAN class="ft64">41 </SPAN>Den ”riktiga” frågan vid studier av reformimplementering bör därför inte vara ”Hur förändrar reformer skolan?, menar vissa forskare, utan ”Hur för- ändrar skolan reformerna?”<SPAN class="ft64">42 </SPAN>Ulf P. Lundgren är en av de forskare som mest systematiskt brukat ett institutionsperspektiv på skolans reformer och förändring. Han menar att ur ett läroplansteoretiskt perspektiv måste varje form av styrning av skolan förstås i förhål-</P>
<P class="p586 ft57"><SPAN class="ft42">35</SPAN><SPAN class="ft56">Lingard, B. & Garrick, B. (1997) Producing and practising social justice policy in Education: a policy trajectory study from Queensland, Australia. In Marshall, J. & Peters, M. (eds) </SPAN><SPAN class="ft63">Education Policy. </SPAN>Cheltenham: Edward Elgar.</P>
<P class="p136 ft57"><SPAN class="ft42">36</SPAN><SPAN class="ft62">I denna utredning används en vidare definition av implementering där begreppet omfattar såväl de särskilda insatser som görs för att införa en reform som det sätt på vilken reformen genomförs och integreras i verksamheten.</SPAN></P>
<P class="p245 ft63"><SPAN class="ft42">37</SPAN><SPAN class="ft56">Smith, D.L. & Lovat, T.J. (1996) </SPAN>Läroplaner, didaktik, undervisning: mot ett genomtänkt pedagogiskt handlande<SPAN class="ft57">. Göteborg: Gothia.</SPAN></P>
<P class="p136 ft63"><SPAN class="ft42">38</SPAN><SPAN class="ft62">Sundberg, D. (2005) </SPAN>Skolreformernas dilemman. En läroplansteoretisk studie av kampen om tid i den svenska skolan<SPAN class="ft57">. Växjö: Växjö University Press.</SPAN></P>
<P class="p251 ft54"><SPAN class="ft42">39</SPAN><SPAN class="ft43">Tyack, D. & Cuban, L. (1995)</SPAN></P>
<P class="p136 ft57"><SPAN class="ft42">40</SPAN><SPAN class="ft62">Popkewitz, T.S., Tabachnik,B.R. & Wehlage, G. (1982) </SPAN><SPAN class="ft63">The Myth of Educational Reform. A Study of School Responses to a Program of Change</SPAN>. Madison, Wisconsin: The University of Wisconsin Press; Ball, S.J. (1994) <SPAN class="ft63">Educational reform – a critical and </SPAN><NOBR><SPAN class="ft63">post-structural</SPAN></NOBR><SPAN class="ft63"> approach</SPAN>. Buckingham: Open University Press.</P>
<P class="p161 ft60"><SPAN class="ft42">41</SPAN><SPAN class="ft59">Se t.ex. Berg, G. (1999) </SPAN><SPAN class="ft61">Skolan i ett institutionsperspektiv</SPAN>. Lund: Studentlitteratur; Nias, J. (1989) <SPAN class="ft61">Primary teachers talking: a study of teaching as work. London: Routledge</SPAN>.</P>
<P class="p161 ft88"><SPAN class="ft42">42</SPAN><SPAN class="ft115">Sarason, S. (1990): </SPAN>The Predictable Failure of Educational Reform: Can we Change Course before it is too late? <SPAN class="ft67">San Fransisco, Calif: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft67">Jossey-Bass;</SPAN></NOBR><SPAN class="ft67"> Tyack, D. & Tobin, W. (1994) The</SPAN></P>
<P class="p728 ft67">“grammar of Schooling. Why Has it Been so Hard to Change? <SPAN class="ft88">American Educational Research Journal</SPAN>, vol. 31, nr 3, pp <NOBR>453-479;</NOBR> Cuban, L. (1998) How schools change reforms: Redefining success and failure. Teachers College Record, 1988, vol 99, pp <NOBR>453-477.</NOBR></P>
<P class="p162 ft14">278</P>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330270x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IIl1ll1lllII11lI111lIII1l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p95 ft10">lande till skolan som institution, där skolan har sin egen historia och tradition.<SPAN class="ft23">43</SPAN></P>
<P class="p104 ft9">En vanlig kritik har gällt vissa rationella föreställningar som omgärdar politiska reformer, föreställningar om att en statlig modell för förändring utan motstånd kan implementeras i en verk- samhet. Flera forskare har pekat på att detta aldrig kan vara fallet och menar att reformering ofta fyllt en retorisk och symbolisk funktion. I stället bör, enligt forskarna, reformprocesser förstås som mycket komplexa förlopp som involverar ett stort antal aktö- rer, ofta med olika synsätt, utgångspunkter och intressen. Inten- tionerna med en reform är således inte det samma som reformens resultat. Detta innebär emellertid inte att politiska reformers genomslag alltid är svagt eller sker långsamt, men resultatet kan ofta bli ett annat än det avsedda.<SPAN class="ft64">44</SPAN></P>
<P class="p87 ft10">Sammantaget är det således vanligt att det rationella och tek- niska reformperspektiv som är tämligen utbrett inte fungerar som det varit tänkt. Ett förhållandevis vanligt resultat från utvärderingar är att ”unga” reformer ofta verkar vara mer misslyckade än refor- mer som fått tid att ”sätta sig”. Peder Haug kallar detta resultat för ”rituellt”.<SPAN class="ft23">45 </SPAN>Att man i utvärderingar kommer fram till att reformer som nyss påbörjats inte genomförts som förväntat, är en regel sna- rare än ett undantag. Men detta får inte tolkas som att en tidig utvärdering inte skulle vara intressant. Det kan den mycket väl vara, men då utifrån perspektivet att reformen är ny, vilket innebär att utvärderingen i grunden får en formativ funktion och där man tidigt i en sådan process kan identifiera förutsättningar eller ele- ment som bör förändras, implementeringsinsatser som behöver förstärkas etc.</P>
<P class="p343 ft63"><SPAN class="ft42">43</SPAN><SPAN class="ft62">Lindensjö, B. & Lundgren, U.P. (2000) </SPAN>Utbildningsreformer och politisk styrning<SPAN class="ft57">. Stockholm: HLS Förlag.</SPAN></P>
<P class="p433 ft61"><SPAN class="ft42">44</SPAN><SPAN class="ft59">Rothstein, B. (1986) </SPAN>Den socialdemokratiska staten: reformer och förvaltning inom svensk arbetsmarknads- och skolpolitik<SPAN class="ft60">. Lund: Lunds Universitet; Sundberg, D. (2005)</SPAN></P>
<P class="p152 ft63">Skolreformernas dilemman. En läroplansteoretisk studie av kampen om tid i den svenska skolan<SPAN class="ft57">. Växjö: Växjö University Press; Skolverket (2009a).</SPAN></P>
<P class="p256 ft36"><SPAN class="ft42">45</SPAN><SPAN class="ft45">Haug (2003a).</SPAN></P>
<P class="p500 ft14">279</P>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330271x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IllI1Il11l1llI1IIl1I1llIl" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p729 ft12"><SPAN class="ft12">2.2</SPAN><SPAN class="ft47">Hur påverkar nya läroplansreformer lärares planering och undervisning?</SPAN></P>
<P class="p534 ft9">Forskningen kring hur nya läroplansreformer påverkar lärares pla- nering är mycket omfattande. En stor del av den forskning som gjorts internationellt kring lärares planering genomfördes på 1970- talet som en del av ett starkare forskningsfokus på lärares tänkande (”teacher thinking”). Ett par av förgrundsgestalterna inom denna forskning är Clark & Peterson som i en genomgång av forskningen inom området visade att lärares sätt att tänka kring planering varie- rade från en planering för att möta ett mer omedelbart behov av överblick och kontroll till en planering i syfte att förbättra under- visningen eller för att möta administrativa krav. De visade också att lärare oftast inte planerar särskilt detaljerat eller i skriftlig form annat än när de första gången planerar ett nytt tema eller ett nytt undervisningsstoff. Generellt var lärarnas planer mer en form av mentala bilder av lektioner och hur de skulle tackla situationer som uppstår under lektionerna. Detta innebär att en stor del av plane- ringen inte finns tillgänglig eller synlig för andra. Den forskning som Clark & Peterson gick igenom och beskrev hade en tendens att fokusera på en typ av lärare, nämligen en erfaren lärare som ägnade tid åt planering.<SPAN class="ft64">46</SPAN></P>
<P class="p730 ft13">Calderhead har försökt lyfta fram komplexiteten i lärares prak- tik och menar att planering för lärare inte kan ses som en linjär process, så som rationella modeller för planering ofta beskrivs, utan består av en mängd överväganden. Lärares planering kan vara krea- tiv, interaktiv, problemsökande och problemlösande. Den kan starta med t.ex. en idé, en elevs svårigheter, en text eller ett avsnitt i läroplanen. Sedan integreras kunskap om barn, undervisningsstra- tegier, hur olika aktiviteter ska organiseras, hur lång tid det tar för barn att göra vissa saker, undervisningsmaterial, accepterade sätt att göra inom skolan osv., för att slutligen utmynna i en uppfattning om en klassrumsaktivitet eller en serie sådana. Lärares planering är inte bara komplex, mångfacetterad och <NOBR>icke-lineär,</NOBR> den är också i hög grad kontextberoende.<SPAN class="ft65">47</SPAN></P>
<P class="p40 ft22">Forskning från <NOBR>1980-talet</NOBR> visar också att lärare har en tendens att i hög grad stödja sig på läromedel (läroböcker och lärarvägled- ningar) och det i så hög grad att Goodlad kunnat hävda att lärobo-</P>
<P class="p250 ft54"><SPAN class="ft42">46</SPAN><SPAN class="ft141">Clark, C.M. & Petersen, P. (1986) Teachers’ thought processes. I Wittrock, M.C. (red)</SPAN></P>
<P class="p160 ft44">Handbook of Research on Teaching. 3rd Edition<SPAN class="ft54">. New York: Macmillan.</SPAN></P>
<P class="p136 ft36"><SPAN class="ft42">47</SPAN><SPAN class="ft142">Calderhead, J. (1993) Dilemmas in developing reflective teaching. </SPAN><SPAN class="ft40">Teacher Education Quarterly </SPAN>20(1): <NOBR>93-100.</NOBR></P>
<P class="p123 ft14">280</P>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330272x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lIllIlI1lIl1l11IllIlI1III" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p148 ft21">ken är den dominerande formen av läroplan.<SPAN class="ft39">48 </SPAN>Merparten av ovan nämnda forskning kommer från Nordamerika, men även senare nordisk forskning, bl.a. Hodgson m.fl., bekräftar i en studie Goodlads tes att läroboken är den mest dominerande formen av läroplan.<SPAN class="ft39">49 </SPAN>Wennberg konstaterar i sin avhandling att ytterst få av de 33 lärare som ingår i hans studie använder kursplanen som grund för sin planering. I stället förlitar man sig på läroboken eftersom de förutsätter att läroboksförfattarna följt kursplanen.<SPAN class="ft39">50 </SPAN>Även Bach- mann, som gjorde en undersökning bland lärare i grundskolan i samband med utvärderingen av Reform 97 i Norge, hävdar att läro- böcker och lärarvägledningar har centrala funktioner i planerings- arbetet. Huruvida läroboken återspeglar mål och innehåll i läropla- nen kommer därför att spela en viktig roll för hur läroplanen reali- seras i skolan. I en genomgång av tidigare forskning visar Bach- mann att läroböckerna styr mest i de ämnen som har mest struktur, medan mindre strukturerade ämnen, t.ex. samhällskunskap, i mindre grad styrs av läroböcker.<SPAN class="ft39">51 </SPAN>Liknande resultat visade också en studie genomförd av Skolverket där undervisningen i engelska, ett ämne med relativt fast ämnesstruktur, i hög grad styrdes av läro- böcker till skillnad mot i ämnen som samhällskunskap och bild där andra typer av läromedel dominerade.<SPAN class="ft39">52 </SPAN>I en annan genomgång av tidigare forskning framkommer också att läroboken dominerar som läromedel i skolan. Där framkommer också att det finns rela- tivt små skillnader mellan olika ämnen, men mycket tyder på att läroboken har en mest central roll i ämnen som matematik och engelska. Lärare på högre stadier använder läroböckerna mest tra- ditionellt, medan lärare på lägre stadier oftare använder andra läro- medel. Mycket tyder på att stora delar av undervisningstiden används till att eleverna arbetar individuellt med uppgifter i läro-</P>
<P class="p731 ft54"><SPAN class="ft42">48</SPAN><SPAN class="ft43">Goodlad, J.L. (1984) </SPAN><SPAN class="ft44">A place Called School</SPAN>. New York: <NOBR>McGraw-Hill.</NOBR></P>
<P class="p181 ft67"><SPAN class="ft42">49</SPAN><SPAN class="ft143">Hodgson, J., Rönning, W., Skogvold, A.S. & Tomlinson, P. (2009) </SPAN><SPAN class="ft88">På vei fra laereplan till klasserom. Om laereres fortolkning, planlegging og syn på LK06</SPAN>. Bodö: Nordlandsforskning.</P>
<P class="p152 ft63"><SPAN class="ft42">50</SPAN><SPAN class="ft144">Wennberg, G. (1990) </SPAN>Geografi och skolgeografi – ett ämnes förändringar<SPAN class="ft57">. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.</SPAN></P>
<P class="p152 ft57"><SPAN class="ft42">51</SPAN><SPAN class="ft95">Bachmann, K.E. (2004) Laereboken i reformtider – et verktoy for endring? I Imsen, G. (red) </SPAN><SPAN class="ft63">Det ustyrlige klasserommet. Om styring, samarbeid og laeringsmiljö i grunnskolen</SPAN>. Oslo: Universitetsforlaget.</P>
<P class="p153 ft40"><SPAN class="ft42">52</SPAN><SPAN class="ft140">Skolverket (2006) </SPAN>Läromedlens roll i undervisningen. Grundskollärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap<SPAN class="ft36">. Rapport nr 284. Stockholm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p532 ft14">281</P>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330273x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="I1lI11lIIIlIlIII111lIlIIl" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p126 ft10">böckerna, mest med reproducerande kunskapsuppgifter och upp- gifter som de kan hitta svaret på direkt i lärobokstexten.<SPAN class="ft23">53</SPAN></P>
<P class="p134 ft10">Forskning visar att lärare ofta har läroplanen ”i bakhuvudet”. Även om de inte läser den regelbundet så känner de till dess inne- håll så pass mycket att de kan ha den i tankarna i samband med planeringen av undervisningen.<SPAN class="ft23">54 </SPAN>En ny läroplan kan dock realiseras först genom lärarens tolkningar och konkretiseringar. Flera fors- kare menar att nya läroplaner endast i liten grad eller inte alls för- ändrar lärarnas sätt att undervisa. Ändå menar lärarna att undervis- ningen ligger i linje med föreskrifterna.<SPAN class="ft23">55</SPAN></P>
<P class="p42 ft13">I en studie av vad som styr lärares planering i ämnet historia framgår att en rad olika faktorer, utöver styrdokumenten, har betydelse för planeringen. Som exempel kan nämnas läroböcker, tradition, lärares kompetens, tiden och andra ramfaktorer, elever- nas och lärarnas intresse samt ledningen på den enskilda skolan.<SPAN class="ft65">56 </SPAN>En annan studie pekar också på vilket komplext arbete som sker i lärares planering . Läraren har att ta hänsyn och förhålla sig till kontexten, eleverna (både som grupp och var för sig), skolans tradition och organisation, samhällets allmänna opinion och prak- tiska begränsningar. Till detta kommer styrdokumenten och lära- ren egna begränsningar och förmågor.<SPAN class="ft65">57 </SPAN>I en avhandling om lärares planering under och efter lärarutbildningen lyfts planering fram som ett sätt att föregripa de aktiviteter som kan bli aktuella i prak- tiken, t.ex. frågor och svar, relationer och handlingar. Under plane- ringen är läraren begränsad av sin oförmåga att kontrollera och förutse framtiden. Erfarna lärares planering framstår dock som mer långsiktig och dynamisk än de mindre erfarnas.<SPAN class="ft65">58 </SPAN>Liknande resultat framkommer också i tidigare studier av lärares arbete, vilka visar</P>
<P class="p732 ft57"><SPAN class="ft42">53</SPAN><SPAN class="ft56">Rönning, W., Fiva, T., Henriksen, E., Nilsen, N.O., Skogvold, A.S. & Solstad, A.G. (2008)Laereplan, laereverk og tillrettelegging for laering. Analyse av laereplan og et utvalg laereverk i naturfag, norsk og samfunnsfag. Bodö: Nordlandsforskning.</SPAN></P>
<P class="p136 ft63"><SPAN class="ft42">54</SPAN><SPAN class="ft62">Stenmo, L.M. (1999): </SPAN>Med læreplanen i bakhodet – En undersøkelse om lærernes bruk avL97 i undervisningen<SPAN class="ft57">. Hovedoppgave. Trondheim: Pedagogisk institutt, Norges teknisk- naturvitenskapelige universitet.</SPAN></P>
<P class="p136 ft57"><SPAN class="ft42">55</SPAN><SPAN class="ft56">Bachmann, K.E. (2002): Læreplanens betydning for lærernes arbeid. I Nesje, K. & Hopmann; S. (red.): </SPAN><SPAN class="ft63">En lærende skole. L97 i skolepraksis</SPAN>. Oslo: Cappelen Akademisk Forlag; Hauge, M. (1999) <SPAN class="ft63">Ei “inspirasjonskjelde” eller ei “tvangstrøye” – Ei undersøking av læraren sin bruk av L97</SPAN>. Hovedoppgave. Trondheim: Pedagogisk institutt, Norges teknisk- naturvitenskapelige universitet.</P>
<P class="p136 ft57"><SPAN class="ft42">56</SPAN><SPAN class="ft56">Casservik, M. (2005) Vad styr? Om lärares planering av historieundervisningen. I Ericsson, </SPAN><NOBR>H-O.,</NOBR> Johansson, P.G. & Larsson, H.A. (red) <SPAN class="ft63">Historiedidaktiska perspektiv</SPAN>. Jönköping: Jönköping University Press.</P>
<P class="p354 ft44"><SPAN class="ft42">57</SPAN><SPAN class="ft43">Imsen, G. (1999) </SPAN>Lärares värld. Introduktion till allmän didaktik<SPAN class="ft54">. Lund: Studentlitteratur.</SPAN></P>
<P class="p122 ft40"><SPAN class="ft42">58</SPAN><SPAN class="ft55">Stukát, S. (1998) </SPAN>Lärares planering under och efter utbildning<SPAN class="ft36">. Göteborg: Göteborgs universitet.</SPAN></P>
<P class="p123 ft14">282</P>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330274x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="Il111II1ll1l11Illl1IIIll1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p86 ft9">hur erfarenhet och utbildning kan ge en ökad förmåga till överblick och struktur samt en bredare repertoar av olika tänkbara metoder och innehåll som kan manifesteras i undervisningen.<SPAN class="ft64">59</SPAN></P>
<P class="p104 ft9">Det finns också forskning kring lärares planering som har andra infallsvinklar. Mc Cuthcheon & Milner visade i en engelsk studie att lärare kunde ägna sig åt ”backwards building”, dvs. de skapar sig en bild av hur de önskar att utfallet ska bli bland eleverna, och startar planeringen utifrån detta.<SPAN class="ft64">60 </SPAN>I en studie från Canada<SPAN class="ft64">61 </SPAN>följdes 29 lärare under fem år, främst med fokus på hur lärarna tolkade och implementerade en ny målorienterad läroplan. Forskarna kom fram till att arbetet med att översätta förhållandevis abstrakta mål till konkreta undervisnings- och elevaktiviteter är en väldigt komplex uppgift för de flesta lärare. Målen upplevdes som för vaga, och i vissa fall för många och för omfattande, men inte minst upplevde man det som svårt att utifrån målen värdera elevernas måluppfyl- lelse. Lärarna efterlyste i stället mer vägledning eller riktlinjer för hur arbetet med ett visst mål skulle kunna utformas, hjälp att välja läromedel och en klarare struktur som de kunde stödja sig på i pla- neringen. De flesta lärare i denna studie var nyutbildade, men även mer erfarna lärare deltog och hade också problem med att förstå, tolka och omsätta, vad man uppfattade som abstrakta och tvetydiga läroplansmål i praktiken. Vissa lärare i studien menade också att det var onaturligt och begränsande att följa en linjär planeringsmodell som startade med målen, utan att ta hänsyn till den kontext de arbetade i. I praktiken valde de istället ofta att arbeta <NOBR>”inside-out”,</NOBR> där planeringen utgick från deras förståelse av eleverna, såväl känslomässigt som kognitivt. De planerade således utifrån en intuitiv värdering av vad som skulle kunna komma att fungera i deras egna klassrum.</P>
<P class="p733 ft21">När det gäller planeringsprocesserna visar en norsk studie<SPAN class="ft39">62 </SPAN>att det finns klara skillnader mellan grundskola och gymnasium. I gymnasiet är lärares planering i huvudsak individuell, medan lärare i grundskolan oftast planerar tillsammans med andra. Mycket av det</P>
<P class="p410 ft67"><SPAN class="ft42">59</SPAN><SPAN class="ft143">Linde, G. (1986) </SPAN><SPAN class="ft88">Yrket som livsform</SPAN>. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning; Naeslund, L. (1991) <SPAN class="ft88">Lärarintentioner och skolverklighet: explorativa studier av uppgiftsutformning och arbetsförhållanden på grundskolans högstadium</SPAN>. Stockholm: HLS Förlag..</P>
<P class="p181 ft60"><SPAN class="ft42">60</SPAN><SPAN class="ft94">Mc Cuthcheon, G. & Milner, H.R. (2002) A contemporary studie of teacher planning in a high school English class. </SPAN><SPAN class="ft61">Teachers and Teaching: Theory and Practice</SPAN>, 8, 1, s <NOBR>81-94.</NOBR></P>
<P class="p152 ft57"><SPAN class="ft42">61</SPAN><SPAN class="ft95">Hargreaves, A., Earl, L., Moore, S. & Manning, S. (2001) </SPAN><SPAN class="ft63">Learning to Change. Teaching Beyond Subjects and Standards</SPAN>. San Francisco: <NOBR>Jossey-Bass.</NOBR></P>
<P class="p153 ft36"><SPAN class="ft42">62</SPAN><SPAN class="ft45">Vibe, N., Aamodt, P.O. & Carlsten, T.C. (2009) </SPAN><SPAN class="ft40">Å vaere ungdomsskollaerer i Norge. Resultater fra OECDs internasjonale studie av undervisning og laering (TALIS)</SPAN>. Rapport 23/2009. Oslo: NIFU Step.</P>
<P class="p532 ft14">283</P>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330275x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lIl1lII1l11I1Il1IIlIlI1ll" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p116 ft9">lokala läroplansarbetet i grundskolan görs av lärarteam, men följs sällan upp av skolledningen i syfte att säkra en gemensam utveck- ling på den enskilda skolan. Det finns också exempel på hur lärare planerar för varandra, vilket i vissa fall leder till att lärare undervisar efter planer som de bara i begränsad utsträckning känner till grun- den för. Detta, menar forskarna, är ett förhållande som skolledare bör vara uppmärksam på och som lärare bör problematisera eftersom lärarsamarbete är ett centralt element i arbetet med att implementera en ny läroplan på ett bra sätt.<SPAN class="ft64">63</SPAN></P>
<P class="p41 ft9">Forskningen om när nya läroplansreformer slår igenom i under- visningen är inte lika omfattande som forskningen om reformers betydelse för lärares planering. Cuban urskiljer fyra faser i imple- menteringen av en utbildningsreform: ett behov av att reformera utbildningen uppstår, behovet blir formulerat i politiska termer och utbildningspolitiska dokument, reformdokumentet blir accepterat på olika nivåer inom utbildningssystemet och, slutligen, reformen operationaliseras bland de enskilda lärarna och i det enskilda klass- rummet.<SPAN class="ft64">64 </SPAN>Dessa fyra faser visar att det är en lång väg från att ett reformbehov uppstår till att reformen får genomslag i skola och klassrum.</P>
<P class="p40 ft13">En central fråga är i vad mån läroplanerreformer påverkar undervisningspraktiken. Svaren på denna fråga varierar. En upp- fattning är att läroplanen, om än i varierande grad, kan omsättas i klassrummet. Andra menar att andra källor förmedlar innehållet i läroplanen och att de är viktigare för att framkalla förändringar i skolan, framför allt handlar det om läroböcker och annat undervis- ningsmaterial, utvecklingsarbete och kompetensutveckling. Dessa har i samband med en studie av Reform 97 i Norge betecknats som ”sekundära läroplansbindningar”.<SPAN class="ft65">65 </SPAN>Sådana faktorer och redskap är relaterade till läroplanen och kan, direkt eller indirekt, fungera som stöd för lärarna i deras arbete. I Hatties (2009) metastudie av hur olika faktorer påverkar elevers studieresultat framkommer bl.a. att läroplaner och kursplaner i sig har mindre betydelse än det sätt på vilket lärarna omsätter dem i själva undervisningen.<SPAN class="ft65">66</SPAN></P>
<P class="p335 ft54"><SPAN class="ft42">63</SPAN><SPAN class="ft43">Jfr Hargreaves m.fl. (2001).</SPAN></P>
<P class="p160 ft54"><SPAN class="ft42">64</SPAN><SPAN class="ft43">Cuban (1993).</SPAN></P>
<P class="p161 ft67"><SPAN class="ft42">65</SPAN><SPAN class="ft115">Bachmann, K., Sivesind, K., Afsar, A. & Hopmann, S. (2003) </SPAN><SPAN class="ft88">En komparativ evaluering av laereplansbaserte virkemedler, dets utforming, konsistens og betydning for laereres praksis</SPAN>. Oslo og Trondheim: Pedagogisk forskningsinstitutt, UiO og Pedagogisk institutt, NTNU.</P>
<P class="p136 ft40"><SPAN class="ft42">66</SPAN><SPAN class="ft55">Hattie, J. (2009) </SPAN>Visible learning: a synthesis of over 800 <NOBR>meta-analyses</NOBR> relating to achievement<SPAN class="ft36">. London: Routledge.</SPAN></P>
<P class="p123 ft14">284</P>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330276x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lll11lllI1111l1lIllIl11I1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p129 ft13">I en summering av resultaten från utvärderingen av Reform 97 i Norge framkom att lärarna var mycket positiva till den nya läropla- nen, men de flesta menade att planen i liten grad bidragit till att förändra deras planering och genomförande av undervisningen. De skolor som kommit längst, både när det gäller kvalitet och genomförande av reformen, tycks ha varit engagerade i ett mer omfattande och långsiktigt utvecklingsarbete där hela skolan invol- verats. Kompetensutvecklingen i samband med reformen var mest till hjälp för det övergripande planeringsarbetet, medan läroplanen och läroböckerna var viktigast för planeringar av innehåll, pro- gression och arbetssätt. Den mest centrala kritiken mot läroplanen gällde den höga ambitionsnivån och det alltför omfattande innehåll som ämnena har fått. När planen blir för omfattande måste något väljas bort. En konsekvens blir att lärarna måste bestämma själva vad som ska tas upp eller inte tas upp i undervisningen och därmed tappar läroplanen den styrande funktion som den skulle ha haft.<SPAN class="ft65">67</SPAN></P>
<P class="p87 ft9">Det finns även annan forskning som visar att skolpraktiken och lärarnas undervisning präglas av en hög grad av stabilitet trots nationella reformsträvanden.<SPAN class="ft64">68 </SPAN>Ett exempel på att reformer tar mycket längre tid att genomföra än vad som politiskt sett beslutats kan hämtas från Larry Cubans studier av läroplansförändringar i amerikansk skola. Han finner i dessa studier två ytterlighetsgrup- per bland lärarna: de som genomför läroplansförändringar och de som inte gör det. Den sistnämnda gruppen är den största. Det finns också en mellangrupp som han kallar ”hybrider”, dvs. de som gör lite av varje och tar till sig något av det nya och kombinerar med det gamla och etablerade.<SPAN class="ft64">69</SPAN></P>
<P class="p331 ft10">Labaree har skrivit om misslyckade skolreformer i USA där han menar att en förklaring till att reformer inte får genomslag är lärarkårens konserverande kraft. Trots nya reformer fortsätter de att undervisa som tidigare.<SPAN class="ft23">70</SPAN></P>
<P class="p734 ft54"><SPAN class="ft42">67</SPAN><SPAN class="ft43">Haug, P. (2004) </SPAN><SPAN class="ft44">Resultat fra evalueringa av Reform 97</SPAN>. Oslo: Noregs forskningsråd.</P>
<P class="p158 ft54"><SPAN class="ft42">68</SPAN><SPAN class="ft141">Cuban, L. (1993); Tyack & Cuban (1995); Datnow, A. (2002); Klette, K. (red) (2003)</SPAN></P>
<P class="p152 ft63">Klassrommets praksisformer etter Reform 97<SPAN class="ft57">. Oslo: Universitet i Oslo, Pedagogisk forskningsinstitutt.</SPAN></P>
<P class="p158 ft57"><SPAN class="ft42">69</SPAN><SPAN class="ft62">Cuban, L. (1993).</SPAN></P>
<P class="p152 ft36"><SPAN class="ft42">70</SPAN><SPAN class="ft45">Labaree, D.F. (2010) Someone has to fail: The </SPAN><NOBR>Zero-Sum</NOBR> Game of Public Schooling. Cambridge: Harvard University Press.</P>
<P class="p503 ft14">285</P>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330277x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lll1lII1Il1l111Il1IlIIlll" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p735 ft12"><SPAN class="ft12">2.3</SPAN><SPAN class="ft47">Hur lång tid tar det innan reformer påverkar elevernas resultat?</SPAN></P>
<P class="p368 ft10">Det finns ingen internationell forskning om skolreformers genom- slag som entydigt kan belysa när och hur olika typer av reformer får genomslag på elevernas resultat.<SPAN class="ft23">71 </SPAN>Däremot finns det erfaren- heter från flera länder, bl.a. Finland, Singapore och vissa provinser i Kanada, som visar att avsaknaden av reformer och avsaknaden av nationella prov har en positiv inverkan på elevernas resultat eftersom man inte förändrar förutsättningarna för lärares arbete och yrkesmässiga självständighet.<SPAN class="ft23">72</SPAN></P>
<P class="p91 ft10">Utvärderingen av den senaste läroplansreformen i Norge, Kun- skapslyftet, visar emellertid att större läroplansreformer, med en framgångsrik implementering, kan leda till förbättrade elevresultat redan efter cirka 5 år. Kunskapslyftet tycks bl.a. ha bidragit till en minskad spridning i resultat bland eleverna och har gett ett kun- skapslyft för de svaga eleverna.<SPAN class="ft23">73 </SPAN>När det gäller elever med invandrarbakgrund har många närmat sig den nivå som elever utan sådan bakgrund i genomsnitt uppnår. Om hänsyn tas till socioeko- nomisk bakgrund presterar elever med invandrarbakgrund lika bra eller bättre än andra elever.<SPAN class="ft23">74</SPAN></P>
<P class="p242 ft33">3 Hinder och möjligheter för reformers genomslag</P>
<P class="p736 ft12"><SPAN class="ft12">3.1</SPAN><SPAN class="ft47">Möjligheter för skolreformers genomslag – faktorer som underlättar</SPAN></P>
<P class="p51 ft9">Läraren är en nyckelfaktor vid implementering av reformer, menar Cuban. Hans uppfattning är att fyra krav måste uppfyllas för en lyckad implementering: <SPAN class="ft68">lärare ska engageras och involveras </SPAN>i att för- ändra undervisningen, <SPAN class="ft68">de ska ha kunskap om vad förändringarna handlar om, de ska kunna ändra sin pedagogiska grundsyn och de ska kunna utveckla ett nytt sätt att undervisa</SPAN>.</P>
<P class="p41 ft22">Även andra forskare har visat att en förutsättning för en fram- gångsrik implementering av skolreformer är att lärarna involveras i</P>
<P class="p590 ft63"><SPAN class="ft42">71</SPAN><SPAN class="ft62">Hargreaves, A. & Shirley, D. (2009) </SPAN>The Fourth Way: The Inspiring Future for Edcational Change. Thousand Oaks<SPAN class="ft57">, California: Corwin.</SPAN></P>
<P class="p136 ft63"><SPAN class="ft42">72</SPAN><SPAN class="ft56">Sahlberg, P. (2011) </SPAN>Finnish lessons – what can the world learn from educational change in Finland? <SPAN class="ft57">New York: Teachers College Press.</SPAN></P>
<P class="p251 ft54"><SPAN class="ft42">73</SPAN><SPAN class="ft43">Aasen m.fl. (2012)</SPAN></P>
<P class="p122 ft40"><SPAN class="ft42">74</SPAN><SPAN class="ft55">Bakken, A. & Elstad, J.I. (2012) </SPAN>For store forventninger? Kunskapslyftet og ulikhetene i grunnskolekarakterer<SPAN class="ft36">. OSLO: NOVA.</SPAN></P>
<P class="p123 ft14">286</P>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330278x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IlIIlllIIll11I1Il1l11l1II" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p163 ft11"><SPAN class="ft10">själva reformarbetet och </SPAN>att hänsyn tas till skolans lokala förutsätt- ningar <SPAN class="ft10">och lärarnas förståelse för sitt uppdrag.</SPAN><SPAN class="ft23">75 </SPAN><SPAN class="ft10">Enligt Scherp är det skolledarens främsta uppgift att skapa en gemensam förståelse av uppdraget bland lärarna.</SPAN><SPAN class="ft23">76</SPAN></P>
<P class="p103 ft13">Erfarenheter från införandet av en ny läroplan i Skottland visar att en läroplansreform i vissa fall kan få ett relativt snabbt genom- slag. Den strategi som användes var ett stegvis genomförande kompletterat med stöd till lärare via peer support och coacher. Lärarna uppmanades att hela tiden vara aktiva och engagera sig i läroplansutvecklingen genom dialog och gemensam reflektion. Processen sträckte sig över en femårsperiod där lärares engagemang och synpunkter sattes i centrum. Det som kan konstateras är att ett stegvis genomförande där lärare bereds tid för att ta till sig något nytt kommer att påverka deras planering och undervisning. <SPAN class="ft38">Aktiv medverkan och delaktighet</SPAN>, där lärare inte behandlas som en homo- gen grupp, tycks således underlätta en reformering.<SPAN class="ft65">77</SPAN></P>
<P class="p331 ft10">Hargreaves & Fullan lyfter fram hur viktigt <SPAN class="ft11">lärarnas professio- nella kapital är </SPAN>för att nå bra resultat i skolorna. Lärarnas profes- sionella kapital består av (a) mänskligt kapital, som handlar om lärarnas förmåga att undervisa, (b) socialt kapital, som handlar om hur bra lärarna är på relationer med varandra och eleverna, samt (c) beslutskapital som har med förmågan att fatta bra beslut i komplexa situationer att göra. Lärare som har mycket mänskligt och socialt kapital lyckas bäst. En slutsats som de båda forskarna drar är att det är väldigt viktigt att kombinera det mänskliga och sociala kapitalet. Beslutskapitalet är något som lärare skaffar sig genom långvarig erfarenhet och genom att tillsammans med andra reflektera över sitt arbete.<SPAN class="ft23">78</SPAN></P>
<P class="p105 ft22">Hopkins har undersökt engelska skolreformers genomslag på den lokala nivån och drar slutsatsen att reformarbetet behöver fokusera lärande, undervisningsmönster och förbättringskapacitet. Han har i detalj analyserat verkningsfulla krafter som om de underhålls i ett reformarbete tycks leda till förbättrade elevpre- stationer. De är (a) <SPAN class="ft46">personligt lärande för eleven </SPAN>där man skapar flexibla utbildningsvägar, (b) <SPAN class="ft46">att professionell undervisning bedrivs</SPAN>,</P>
<P class="p737 ft57"><SPAN class="ft35">75 </SPAN>Hargreaves, A. (1998) <SPAN class="ft63">Läraren i det postmoderna samhället</SPAN>. Lund: Studentlitteratur; Goodson, I. (2003) <SPAN class="ft63">Vad är professionell kunskap? </SPAN>Lund: Studentlitteratur.</P>
<P class="p152 ft63"><SPAN class="ft42">76</SPAN><SPAN class="ft62">Scherp, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft57">H-Å.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft57"> (2005) </SPAN>Kvalitetsarbete utifrån ett lärandeperspektiv<SPAN class="ft57">. Karlstad: Karlstads universitet.</SPAN></P>
<P class="p152 ft63"><SPAN class="ft42">77</SPAN><SPAN class="ft62">Livingstone, K. (2012) </SPAN>Teachers Engaging in <NOBR>Peer-monotoring</NOBR> to Improve Pupil Learning<SPAN class="ft57">. CIDREE årsbok 2012.</SPAN></P>
<P class="p176 ft40"><SPAN class="ft42">78</SPAN><SPAN class="ft140">Hargreaves, A. & Fullan, M. (2012) </SPAN>Professional Capital: Tranforming Teaching in Every School<SPAN class="ft36">. New York: Teachers College Press.</SPAN></P>
<P class="p503 ft14">287</P>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330279x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="III1lIllII111lI11II1lII1I" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p98 ft10">vilken är den enskilt mest betydelsefulla faktorn för elevers lärande,</P>
<P class="p161 ft38"><SPAN class="ft13">(c) </SPAN>nätverk och samarbete mellan skolor <SPAN class="ft13">som kan stödja arbetet med att ta fram praxisnära lösningar på problem, fokusera lärande- och undervisningsmönster samt utarbeta och genomföra en vision om skolans roll i närsamhället samt (d) </SPAN>intelligent ansvarighet <SPAN class="ft13">som handlar om att få till stånd en balans mellan det nationella behovet av uppföljning och kontroll och det professionella behovet av for- mativ bedömning och självvärdering. Hopkins menar att dessa fyra drivkrafter hålls samman av det han vill kalla </SPAN>ett systematiskt ledar- skap<SPAN class="ft13">, som inte endast har ett intresse för den egna skolan utan som omfattar ett engagemang för hela utbildningssystemet.</SPAN><SPAN class="ft65">79</SPAN></P>
<P class="p41 ft9">Sammantaget visar Hopkins i sina empiriskt grundade analyser att det är på de skolor där man skapar <SPAN class="ft68">gemensamma referensramar </SPAN>som man förmår att möta reformer och det är också där som man når bäst resultat. De gemensamma referensramarna handlar då om att sprida väl fungerande lärande- och undervisningsmönster på den egna skolan, men också till andra skolor via nätverk. Det handlar också om ett ledarskap som sätter in den egna skolan i ett vidare samhälleligt sammanhang med en stark vision om dess betydelse för elevens uppväxt och bildning.<SPAN class="ft64">80</SPAN></P>
<P class="p99 ft10">Bachmann hävdar, bl.a. mot bakgrund av tidigare forskning, att man inte kan förvänta sig några omedelbara eller stora förändringar i skolpraktiken som följd av en läroplansreform. Däremot kan en sådan reform leda till att olika typer av åtgärder och insatser sätts igång, t.ex. <SPAN class="ft11">kompetensutveckling </SPAN>och utgivning av <SPAN class="ft11">nya läromedel</SPAN>. Sådana förändringar kan vara väl så viktiga som själva reformen, menar hon.<SPAN class="ft23">81</SPAN></P>
<P class="p42 ft21">Fullan menar att <SPAN class="ft51">kompetensutveckling </SPAN>och skolutveckling inte kan ske oberoende av varandra. Den kompetensutveckling man deltar i måste hålla en viss kvalitet och det är också viktigt att för- och efterarbetet är genomtänkt och engagerande annars kan följden bli att det önskvärda resultatet uteblir.<SPAN class="ft39">82 </SPAN>En nyckelfaktor för refor- mers genomslag som Fullan tar upp är det upplevda <SPAN class="ft51">behovet av en förändring </SPAN>som ligger i linje med reformens intentioner. Motiva- tionen till förändring av t.ex. undervisningen kan framträda i den</P>
<P class="p412 ft57"><SPAN class="ft42">79</SPAN><SPAN class="ft56">Hopkins, D. (2012) </SPAN><SPAN class="ft63">Exploding the Myths of School Reforms</SPAN>. Camberwell: Australian Council Educational Research (ACER).</P>
<P class="p251 ft54"><SPAN class="ft42">80</SPAN><SPAN class="ft43">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p136 ft63"><SPAN class="ft42">81</SPAN><SPAN class="ft131">Bachmann, K.E. (2005) </SPAN>Laereplanens differens. Formidling av laereplanen til skolepraksis<SPAN class="ft57">. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft57">Dr.polit.-avhandling.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft57"> Trondheim: Pedagogisk institutt, Norges </SPAN><NOBR><SPAN class="ft57">Teknisk-naturvitenskapelige</SPAN></NOBR><SPAN class="ft57"> universitet, NTNU.</SPAN></P>
<P class="p122 ft40"><SPAN class="ft42">82</SPAN><SPAN class="ft45">Fullan, M. (1995) </SPAN>School Development – the new Meaning of Educational Change<SPAN class="ft36">. London: Cassel Educational Limited.</SPAN></P>
<P class="p123 ft14">288</P>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330280x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lI111lI1I1l1l1lIII111l1ll" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p86 ft13">stund lärare ser att den aktuella förändringen är meningsfull, kan ge större arbetstillfredsställelse eller förbättrar elevernas prestationer. Fullan hänvisar också till en rad studier där <SPAN class="ft38">rektors ledarskap </SPAN>i sam- band med skolreformer sätts i fokus. Han menar att ett framgångs- rikt ledarskap på sikt kan inverka indirekt på undervisningen genom förändringar i skolkulturen. Rektors förmåga att stödja <SPAN class="ft38">lärares gemensamma arbete </SPAN>med att utveckla det egna arbetet anges som en väsentlig faktor för att förändringar i riktning mot refor- mintentioner ska komma till stånd.<SPAN class="ft65">83</SPAN></P>
<P class="p723 ft13">Cambridge Primary Review visar att en faktor som underlättar ett genomförande av reformer är om de som ska genomföra dem får vara med och påverka redan initialt. <SPAN class="ft38">Dialog och lokalt ansvar </SPAN>ger förutsättningar för reformering. Det gör också en bra problem- analys av läget inför en reform och att det finns konsensus kring denna. Självvärderingar förfaller också vara ett positivt inslag då de ge förståelse för förändringsbehov och hur utveckling kan ske.<SPAN class="ft65">84</SPAN></P>
<P class="p103 ft10">Reformimplementering och annan skolutveckling är ett arbete som tar tid och kompetensutveckling är alltid en del av detta arbete, menar Carlgren & Hörnqvist. Att lärare ges möjlighet att reflektera över sin egen praktik och diskutera den både med lärare på den egna skolan och lärare på andra skolor och på så sätt ta del av andras praktik är ett led i skolans utveckling.<SPAN class="ft23">85 </SPAN>Nordström är inne på en liknande linje när hon lyfter fram <SPAN class="ft11">pedagogisk handledning och lärande samtal </SPAN>kring synen på lärande, pedagogrollen och upp- draget som ett sätt att förankra reformer och arbeta med skolut- veckling bland lärare. Genom lärande samtal och gemensam reflektion kan man synliggöra hur lika respektive olika lärare tänker och genomför sitt uppdrag och åstadkomma ett fördjupat samtal kring dessa frågor.<SPAN class="ft23">86</SPAN></P>
<P class="p589 ft10">Sahlberg menar att en förklaring till den finska skolans stora framgångar i internationella studier är att man avstått från att reformera den. I stället har man haft stor tilltro till lärarkårens professionalitet och lärarna har fått ägna sig åt pedagogisk</P>
<P class="p157 ft54"><SPAN class="ft42">83</SPAN><SPAN class="ft43">Fullan, M. (2001) </SPAN><SPAN class="ft44">The new Meaning of Educational Change</SPAN>. London: Routledge.</P>
<P class="p152 ft63"><SPAN class="ft42">84</SPAN><SPAN class="ft144">Alexander, R. (ed) (2010) </SPAN>Children, their World, their Education. Final report and recommendations of the Cambridge Primary Review<SPAN class="ft57">. London: Routledge Taylor & Francis Group.</SPAN></P>
<P class="p152 ft63"><SPAN class="ft42">85</SPAN><SPAN class="ft62">Carlgren, I. & Hörnqvist, B. (1999) </SPAN>När ingen facit finns…om skolutveckling i en decentraliserad skola<SPAN class="ft57">. Stockholm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p152 ft44"><SPAN class="ft42">86</SPAN><SPAN class="ft43">Nordström, E. (1999) </SPAN>Lärande samtal som redskap i handledning – några tankar och erfarenheter i anslutning till ITiS<SPAN class="ft54">. Stockholm: Utbildningsdepartementet; Nordström, E. (2002) </SPAN>Pedagogisk handledning. En studie av lärande samtal kring lärares uppdrag<SPAN class="ft54">. Licentiatuppsats. Stockholm: Lärarhögskolan.</SPAN></P>
<P class="p738 ft14">289</P>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330281x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="Il11Ill1l1I1I1lllllIlIlII" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p116 ft9">utveckling och mindre åt administration, dokumentation och annat arbete som ligger vid sidan av själva undervisningen. En annan för- klaring är att man ser det som föräldrarnas uppgift att lära barnen saker som <NOBR>icke-våld,</NOBR> jämlikhet, kostvanor m m. Om staten skulle lägga över delar av detta föräldraansvar på skolan skulle tid tas från undervisningen, vilket skulle bidra till sämre resultat.<SPAN class="ft64">87</SPAN></P>
<P class="p41 ft13">Skolverkets nationella utvärderingar av förskolan visar emeller- tid att det inte alltid behöver ta så lång tid för större läroplansre- former att slå igenom. I den första nationella utvärderingen 2004 visade det sig att läroplanen redan knappt fem år efter reformen fått ett relativt starkt genomslag. Detta kan jämföras med de ovan beskrivna erfarenheterna från skolområdet där större läroplansre- former ofta tar <NOBR>10–15</NOBR> år innan de får genomslag. En orsak till det snabba genomslaget i detta fall kan vara att <SPAN class="ft38">läroplanen var efter- längtad </SPAN>och hade hög legitimitet på alla nivåer: bland ledningsansva- riga, rektorer och pedagogiskt verksam personal. En annan bidra- gande orsak till det snabba och starka genomslaget kan vara att <SPAN class="ft38">läroplanen fångade upp vissa utvecklingstendenser </SPAN>som redan var på gång i förskolan under <NOBR>1990-talets</NOBR> senare del och skrev fram dessa som en norm för alla förskolor. Detta innebar att läroplanen av många uppfattades som ett dokument som beskrev och satte ord på det arbete som redan bedrevs i förskolan. Resultaten visade också att läroplanen hade bidragit till att höja förskolans status och fun- gerat som ett bra stöd för personalen i det pedagogiska arbetet<SPAN class="ft65">88</SPAN>. Det bristande stöd för reformer som Sarason respektive Tyack & Cuban lyfte fram som ett hinder för reformers genomslag förelåg således inte i detta fall.</P>
<P class="p739 ft13">Den senaste nationella utvärderingen 2008 visade att läroplanen, tio år efter att den infördes, fått en allt större betydelse för verk- samheten. Läroplanens implementering och genomslag uppfattades av många som den största förändringen i förskolan på senare tid. Läroplanen har haft stor betydelse som drivkraft för att utveckla verksamheten och många av de förändringar som ägt rum i försko- lan under de tio åren efter läroplansreformen kan till stor del kopplas till reformen och läroplanens införande. På många försko- lor fungerar läroplanen som ”ett levande dokument” som genomsy- rar den verksamhet som bedrivs. På kommunal och lokal nivå</P>
<P class="p740 ft63"><SPAN class="ft42">87</SPAN><SPAN class="ft62">Sahlberg, P. (2011) </SPAN>Finnish lessons – what can the world learn from educational change in Finland? <SPAN class="ft57">New York: Teachers College Press.</SPAN></P>
<P class="p155 ft40"><SPAN class="ft42">88</SPAN><SPAN class="ft45">Skolverket (2004) </SPAN>Förskola i brytningstid. Nationell utvärdering av förskolan<SPAN class="ft36">. Rapport 239. Stockholm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p123 ft14">290</P>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330282x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="I1l1lIl11II11IlIl1IlII1l1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p163 ft10">används läroplanen som en grund för att formulera egna mål, för kompetensutveckling och kvalitetsarbete samt för utvärdering av verksamheten.<SPAN class="ft23">89</SPAN></P>
<P class="p103 ft22">I fallstudierna uttryckte personalen en medvetenhet om försko- lans uppdrag som bygger på en lång tradition och som innebär att omsorg, fostran och lärande bildar en helhet och förutsätter varandra. Samtidigt framgår det att tyngdpunkten förskjutits mot en ökad betoning på barns lärande efter förskolereformen, något som framkom redan i den första utvärderingen och som i den senare framgick ännu tydligare. Det förekom också en starkare betoning på förskolans roll som en förberedelse för skolan.<SPAN class="ft86">90</SPAN></P>
<P class="p421 ft12"><SPAN class="ft12">3.2</SPAN><SPAN class="ft145">Hinder för reformers genomslag – faktorer som försvårar</SPAN></P>
<P class="p168 ft10">Internationell forskning visar att orsaker till att reformer får dåligt genomslag eller ger oönskade effekter kan vara att reformerna har <SPAN class="ft11">bristande stöd, att de innehåller oklarheter och inre motsättningar</SPAN>, att det finns <SPAN class="ft11">bristande förutsättningar </SPAN>när det gäller genomförandet eller att reformerna inte är tillräckligt starka i förhållande till <SPAN class="ft11">exi- sterande traditioner </SPAN>och etablerade system.<SPAN class="ft23">91</SPAN></P>
<P class="p45 ft13">Hopkins har i sin genomgång av engelska skolreformers genom- slag konstaterat, till skillnad från flertalet andra forskare, att refor- mer i vissa fall har fått ett bra genomslag och till en början lett till förbättrade elevresultat. Detta inträffande bl.a. efter införandet av en omfattande testverksamhet och en utbyggd skolinspektion. Efter ett par år hade emellertid ytterligare förbättringar uteblivit och elevresultaten gick t o m tillbaka. Hopkins förklarar detta med att det inte funnits en uppbyggd förbättringskapacitet på skolorna som kunnat förvalta de vunna erfarenheterna och se till att de hål- lits vid liv.<SPAN class="ft65">92 </SPAN>De Wolf & Janssens översikt över sidoeffekter av infö- randet av skolinspektion och tester i Holland visar att inga positiva effekter på skolornas kvalitet och elevresultaten kunde konstateras. En negativ sidoeffekt var att reformen ledde till ”fönsterskyltning” där skolorna ansträngde sig att visa upp sig från sin bästa sida för att få goda omdömen av inspektörerna (”teaching to inspection”).</P>
<P class="p144 ft63"><SPAN class="ft42">89</SPAN><SPAN class="ft62">Skolverket (2008b) </SPAN>Tio år efter förskolereformen. Nationell utvärdering av förskolan<SPAN class="ft57">. Stockholm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p256 ft54"><SPAN class="ft42">90</SPAN><SPAN class="ft43">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p152 ft63"><SPAN class="ft42">91</SPAN><SPAN class="ft131">Sarason, S.B. (1990) </SPAN>The Predictable Failure of Educational Reform<SPAN class="ft57">. San Francisco: Jossey- Bass Publishers. Tyack, D. & Cuban, L. (1995) </SPAN>Tinkering toward Utopia. A century of public school reform<SPAN class="ft57">. London: Harvard University Press.</SPAN></P>
<P class="p115 ft36"><SPAN class="ft42">92</SPAN><SPAN class="ft45">Hopkins, D. (2012).</SPAN></P>
<P class="p500 ft14">291</P>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330283x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="l1IIl1I1llIll11IIllII1III" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p741 ft13">En annan negativ effekt var att undervisningens innehåll inriktades mot det som skulle komma att fokuseras på i testerna (”teaching to the test”). En tredje effekt var ökad stress bland lärare och elever.<SPAN class="ft65">93 </SPAN>De förändringar i styrningen av engelsk skola som genomförts sedan 1988 har inneburit stora förändringar från en lärarstyrd och lokalt styrd skola till en skola mer aktivt styrd och intervenerad av staten. Nya läroplaner där baskunskaper i framför allt läsa och räkna, rekommendationer om hur undervisningen bör bedrivas och en ökad mängd prov och inspektioner är andra inslag i reforme- ringen av den engelska skolan. Den omfattande utvärderingen av primary school, Cambridge Primary Review, pekar mot att refor- merna fått dåligt genomslag då de inte var förankrade hos och vann legitimitet hos lärarkåren. De har inte fått något större genomslag i undervisningen och lett till andra effekter än de förväntade. De nationella strategierna har haft en mindre effekt än förväntat på standarden i läsning och det finns tecken på att intresset för läsning minskat liksom att stressen bland elever ökat. En annan effekt ver-</P>
<P class="p742 ft10">kar vara att lärarna avprofessionaliserats.<SPAN class="ft23">94</SPAN></P>
<P class="p108 ft10">Cambridge Primary Rewiev visar också att om reformtrycket kommer ovanifrån och bygger på för lärare oklara utgångspunkter tar lärare inte till sig intentioner och de ger få spår i planering och undervisning. I sådana fall tar det sannolikt lång tid innan en reform blir verklighet och då den kommer till stånd blir den omstöpt och anpassa till lärares sätt att tänka. Det gäller också om reformer kommer tätt inpå varandra tidsmässigt och omfattar många delar av skolan.</P>
<P class="p42 ft22">Centrala försök att genom föreskrifter förändra pedagogiken, har, som man gjort i England, mycket svårt att få genomslag. Det leder till att lärare tappar lusten och känner sig kontrollerade, men det förändrar inte lärares arbete i något väsentligt avseende. Möjli- gen påverkas den läroplan som faktiskt genomförs indirekt via nya läromedel och kompetensutveckling. Ett annat hinder som CPR framhåller är om analyser av förändringsbehov inte överensstäm- mer med vad som lärare uppfattar som rådande verklighet. Myter, som till exempel att engelska skolor präglas av progressivism före</P>
<P class="p740 ft57"><SPAN class="ft42">93</SPAN><SPAN class="ft56">De Wolf, I.F. & Janssens, F.J.G. (2007) Effects and side effects of inspections and accountability in education: an owerview of empirical studies. </SPAN><SPAN class="ft63">Oxford Review of Education</SPAN>, Vol 33, No 3, July 2007, pp. <NOBR>379-396.</NOBR></P>
<P class="p288 ft40"><SPAN class="ft42">94</SPAN><SPAN class="ft55">Alexander, R. (ed) (2010) </SPAN>Children, their World, their Education. Final report and recommendations of the Cambridge Primary Review<SPAN class="ft36">. London: Routledge Taylor & Francis Group.</SPAN></P>
<P class="p172 ft14">292</P>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330284x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="III1IlIlIll1IIIIIllIllI1l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p95 ft10"><NOBR>1990-talet,</NOBR> gör lärare tveksamma och hindrar genomförandet av nya reformer.<SPAN class="ft23">95</SPAN></P>
<P class="p103 ft13">Olsson & Kornhall uppmärksammar svenska förhållanden och vilka faktorer som har betydelse för resultaten i grundskolan. De baserar sin översikt på forskning kring reformeringen av den svenska skolan sedan <NOBR>1990-talet</NOBR> och redovisar en rad icke förvän- tade eller icke önskvärda förändringar, vilka de menar måste förstås i sin komplexitet. Den linje som präglat reformeringarna är ökad kontroll och större krav liksom åtskiljande av elever med olika för- utsättningar och bakgrund (ökad valfrihet). Reformer inom skol- området påverkas inte bara av intentioner utan också av en rad samhälleliga och personliga faktorer. Översikten diskuterar detta utifrån fyra breda analytiska teman: segregation, decentralisering, streaming och individualisering. Författarna kan konstatera att i samtliga avseenden har förändringarna varit negativa och tillsam- mans kan de belysa de försämrade elevresultaten.</P>
<P class="p338 ft10">Det mest grundläggande problemet vad gäller skolreformer och skolutveckling är enligt Fullan att alla i verksamheten inte har en tydlig bild av vad förändringar i verksamheten är bra för, vad för- ändring egentligen är och hur utveckling sker. Utifrån detta hävdar Fullan att utveckling måste ske genom ”shared meaning”, dvs. att de grundläggande förutsättningarna är tydliga för alla.<SPAN class="ft23">96</SPAN></P>
<P class="p35 ft9">Fullan menar också att en orsak till varför skolreformer och andra <SPAN class="ft68">initiativ tagna uppifrån </SPAN>misslyckas är att beslutsfattare inte är fullt medvetna om hur verkligheten ser ut för de som arbetar i skolan. För att en implementering ska bli lyckad krävs det att man förstår värderingar, idéer och erfarenheter i själva verksamheten, men också att förändringarna förankras så att personalen i skolan inte enbart känner sig ålagda att genomföra förändringar. Om de inte känner sig delaktiga leder det i regel till låg motivation, miss- tänksamhet och kanske till och med motstånd till förändring.<SPAN class="ft64">97</SPAN></P>
<P class="p45 ft21">Hinder för utveckling kan också ses utifrån ett mikroperspektiv, dvs. utifrån varje enskild individ. När ett reformarbete inleds fun- derar lärare ofta mer över hur reformen kommer att påverka deras eget arbete än vad som är målet med förändringen. Fullan påpekar att många lärare förhåller sig avvaktande i inledningsskedet och mer vill fokusera på nutid än framtid. Man tycker sig inte ha tid för</P>
<P class="p464 ft54"><SPAN class="ft42">95</SPAN><SPAN class="ft43">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p152 ft63"><SPAN class="ft42">96</SPAN><SPAN class="ft131">Fullan, M. (1995) </SPAN>School Development – the new Meaning of Educational Change<SPAN class="ft57">. London: Cassel Educational Limited.</SPAN></P>
<P class="p115 ft36"><SPAN class="ft42">97</SPAN><SPAN class="ft45">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p500 ft14">293</P>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330285x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="I1I1I111I1l1l1l1I1lIlI111" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p49 ft10">förändringar även om man är öppen för en sådan utveckling på sikt. Kommer förslagen till förändringar dessutom utifrån blir de svårare att genomföra. Sammanfattningsvis menar Fullan att man kan se hinder både på organisations- och individnivå och att det är viktigt att tänka på att en förändring är en process, eller som Fullan utrycker det: ”Change is a process, not an event.<SPAN class="ft23">98</SPAN></P>
<P class="p41 ft9">Skolkulturer är stabila och svåra att förändra. Detta får till följd att den policy som utformats på central nivå eller på formulerings- arenan kan få mycket svårt att genomsyra skolverksamheten eller realiseringsarenan på ett sätt som överensstämmer med intentio- nerna på policynivå.<SPAN class="ft64">99 </SPAN>Carlgren & Hörnqvist<SPAN class="ft64">100 </SPAN>menar att <SPAN class="ft68">bristen på tid </SPAN>är det största hindret för skolreformers genomslag och skolut- veckling. I samband med införandet av Lpo 94 skrev de att den nya läroplanen, den förändrade lärarrollen och det utökade ansvaret kräver tid: tid för samtal, eftertanke och reflektion, tid för att följa och utvärdera, tid för att sätta sig in i nya saker och tid för att utveckla lärarnas kompetens. Författarna menar att många inte känner sig ha den tid som krävs för utveckling, utan att det är något som man får arbeta med på övertid.</P>
<P class="p40 ft9">I en studie av satsningen på IT i skolan konstaterade Myndig- heten för skolutveckling att förändringstakten var långsam och att detta hade sin orsak i traditionella idéer som finns inbyggda i sko- lan. Med detta menas att skolan har rigida strukturer för till exem- pel hur scheman planeras, hur skollokaler ser ut och vilka lärome- del som används och dessa strukturer är svåra att förändra.<SPAN class="ft64">101</SPAN></P>
<P class="p41 ft13">Skolverkets nationella utvärderingar visade att en del inre oklar- heter i förskolereformen kan ses som en orsak till att vissa bieffek- ter kunde påvisas i utvärderingarna. Förskolans övergång till utbildningssystemet innebar en övergång till ett mål- och resultat- styrt system, där man i skolan av tradition utvecklat ett annat sätt att bedöma resultat och måluppfyllelse än man har i förskolan. För- skolans läroplan innehåller emellertid, till skillnad från den då gäl- lande läroplanen för grundskolan, inga uppnåendemål utan endast strävansmål. En konsekvens av detta är att enskilda barns resultat inte ska bedömas eller utvärderas i förskolan. Skillnaden mellan</P>
<P class="p267 ft54"><SPAN class="ft42">98</SPAN><SPAN class="ft43">Ibid., s 94.</SPAN></P>
<P class="p160 ft54"><SPAN class="ft42">99</SPAN><SPAN class="ft43">Lindensjö & Lundgren (1986) </SPAN><SPAN class="ft44">Utbildningsreformer och politisk styrning</SPAN>. Stockholm: Liber.</P>
<P class="p136 ft63"><SPAN class="ft42">100</SPAN><SPAN class="ft62">Carlgren, I. & Hörnqvist, B. (1999) </SPAN>När ingen facit finns…om skolutveckling i en decentraliserad skola<SPAN class="ft57">. Stockholm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p136 ft40"><SPAN class="ft42">101</SPAN><SPAN class="ft45">Myndigheten för skolutveckling (2003) </SPAN>En sten i rullning – erfarenheter av förändr- ingsarbete i skolan genom ITiS<SPAN class="ft36">. Stockholm: Svensk information.</SPAN></P>
<P class="p123 ft14">294</P>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330286x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="I11ll1l11lIlll1lIIll11lII" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p95 ft10">uppnåendemål och strävansmål problematiserades dock inte innan eller i samband med reformens genomförande.<SPAN class="ft23">102</SPAN></P>
<P class="p15 ft10">Den första utvärderingen visade också att vissa kommuner och förskolor formulerat egna uppnåendemål för vad barnen ska kunna i en viss ålder. Detta kan ses som en bieffekt av reformen, som del- vis kan ha att göra med inre oklarheter i reformen och läroplanens målstruktur, men också med själva övergången till ett mål- och resultatstyrt utbildningssystem där skolans sätt att bedöma måluppfyllelse, via kommunernas styrning, påverkat verksamheten i förskolan.<SPAN class="ft23">103</SPAN></P>
<P class="p45 ft10">Den senaste utvärderingen visade också att användningen av individuella utvecklingsplaner (IUP) ökat kraftigt i förskolan, trots att varken läroplanen eller någon annan förordning anger några krav på IUP i förskolan. I nästan hälften av alla kommuner fanns centrala beslut om att införa IUP i alla skolformer. Men det är inte okomplicerat att använda IUP i förskolan. Aktuell forskning visar att bedömningarna i utvecklingsplanerna i vissa fall tenderar att bli betygsliknande i strid mot nationella direktiv om att enskilda barns prestationer inte ska utvärderas eller bedömas i förskolan. Utvecklingsplanerna innehåller ibland också värderingar av barns personliga egenskaper i strid med Skolverkets allmänna råd.<SPAN class="ft23">104</SPAN></P>
<P class="p105 ft9">Ett annat tydligt resultat i den senaste utvärderingen var att användningen av diagnos- och bedömningsmaterial som fokuserar enskilda barns utveckling har ökat i förskolan. Merparten av dessa material är kopplade till kommunernas satsningar på språk och språkutveckling, ett område som prioriteras både i skolplanerna och i kommunernas satsningar på kompetensutveckling, men även diagnosmaterial kring t.ex. matematisk utveckling och läsutveck- ling förekommer i relativt många kommuner. Den senaste utvärde- ringen visar således på en ökad kartläggning och bedömning av enskilda barns utveckling inom olika områden. Dessa kartlägg- ningar sker ibland utifrån vissa kravnivåer eller uppfattningar om vad barn normalt ska kunna prestera vid en viss ålder. Denna utveckling kan förmodligen delvis kopplas till införandet av läro- planen och den ökade betoningen på barns lärande, men den ökade användningen av bedömningsmaterial är även en del av en större internationell trend.<SPAN class="ft64">105</SPAN></P>
<P class="p188 ft54"><SPAN class="ft42">102</SPAN><SPAN class="ft53">Skolverket (2004, 2008b).</SPAN></P>
<P class="p158 ft54"><SPAN class="ft42">103</SPAN><SPAN class="ft53">Skolverket (2004).</SPAN></P>
<P class="p181 ft60"><SPAN class="ft42">104</SPAN><NOBR><SPAN class="ft94">Vallberg-Roth,</SPAN></NOBR> <NOBR>A-C.</NOBR> & Månsson, A. (2008) Individuella utvecklingsplaner som uttryck för reglerad barndom – likriktning med variation. <SPAN class="ft61">Pedagogisk forskning i Sverige</SPAN>, nr 2/2008.</P>
<P class="p158 ft36"><SPAN class="ft42">105</SPAN><SPAN class="ft55">Skolverket (2008b).</SPAN></P>
<P class="p500 ft14">295</P>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330287x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="I11lllIl1IlIIllIllI111ll1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p26 ft10">Sarason har analyserat bristerna med <NOBR>”<SPAN class="ft11">top-down</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> styrda</SPAN>” <SPAN class="ft11">läro- plansreformer</SPAN>, där det i regel ges för lite tid för genomförandet, fästs för lite uppmärksamhet vid de underliggande problemen med arbetet i klassrummet samt att lärarna får för lite stöd i implemen- <NOBR>terings-arbetet.<SPAN class="ft23">106</SPAN></NOBR><SPAN class="ft23"> </SPAN>Vanderberghe fann emellertid klara problem även med <NOBR>”bottom-up”</NOBR> reformer, något som medförde att han föreslog en blandform, där input från nationell nivå kombineras med reflektion och feedback från lokal nivå (skolor och lärare).<SPAN class="ft23">107 </SPAN>Hodgson m.fl. menar att Kunskapslyftet i Norge kan ses som ett exempel på en sådan blandform.<SPAN class="ft23">108</SPAN></P>
<P class="p42 ft13">I den pågående forskningen kring implementeringen av Kun- skapslyftet i Norge visar Engelsen att läroplanen LK 06 ger lite eller ingen hjälp hur man ska ”översätta” läroplanens formuleringar till konkret undervisning. En av hennes viktigaste invändningar är att man på lokal nivå inte får någon hjälp genom vägledningar eller annat material från den nationella nivån.<SPAN class="ft65">109 </SPAN>Sandberg & Aasen har, i likhet med Engelsen, funnit brister i implementeringen av LK 06 så tillvida att huvudmännen inte uppfyller sin roll i samband med implementeringen på ett tillfredsställande sätt.<SPAN class="ft65">110 </SPAN>Möller, Pröitz & Aasen menar att reformen fått ett positivt mottagande i kommu- nerna och att stora kommuner har större förväntningar på refor- men än mindre kommuner. Resultaten visar också på brister när det gäller implementeringen av reformen och att det främst är större kommuner som har kompetens och resurser att genomföra refor- men. I ett par av de delstudier som redovisas i rapporten framgår det att lärare och lärarnas fackliga organisationer dels påtalar brister i implementeringen, dels menar att reformen bidragit till att öka lärares arbetsbörda , bl.a. genom lokalt läroplansarbete, ökad byrå- krati och krav på dokumentation. Många lärare problematiserar det tidskrävande lokala arbetet med utveckling av betygskriterier och efterlyser en starkare styrning från statlig och kommunal nivå samt att den nationella nivån borde ha tagit fram sådana kriterier i sam- band med den nya läroplanen. Sammantaget visar de olika delstudi- erna att Kunskapslyftet som styrningsreform till en början var</P>
<P class="p743 ft54"><SPAN class="ft42">106</SPAN><SPAN class="ft43">Sarason, S. (1990).</SPAN></P>
<P class="p136 ft57"><SPAN class="ft42">107</SPAN><SPAN class="ft95">Vanderberghe, R. (1988) School Improvement: A European Perspective. I Parquet, F. (red) </SPAN><SPAN class="ft63">Improving Schools for the 21st century: implications for research and development</SPAN>. Gainesville: University of Florida.</P>
<P class="p160 ft54"><SPAN class="ft42">108</SPAN><SPAN class="ft43">Hodgson, J., Rönning, W., Skogvold, A.S. & Tomlinson, P. (2009)</SPAN></P>
<P class="p136 ft63"><SPAN class="ft42">109</SPAN><SPAN class="ft62">Engelsen, B.U. (2008) </SPAN>Kunnskapslöftet. Sentrale styringssignaler og locale strategi- dokumenter<SPAN class="ft57">. Oslo: Universitetet I Oslo, Pedagogisk Forskningsinstitutt.</SPAN></P>
<P class="p136 ft40"><SPAN class="ft42">110</SPAN><SPAN class="ft45">Sandberg, N. & Aasen, Petter (2008) </SPAN>Det nasjonale styringsnivået. Intensjoner, forvent- ninger og vurderinger<SPAN class="ft36">. Rapport 42/2008. Oslo: NIFU Step.</SPAN></P>
<P class="p123 ft14">296</P>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330288x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IlI1IllllIlIlllIl1111I1l1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p163 ft10">relativt svagt förankrad på alla nivåer samt att implementeringen har skett med ett ”uppifrån och <NOBR>ned-”</NOBR> perspektiv.<SPAN class="ft23">111</SPAN></P>
<P class="p33 ft33">4 Skolreformers betydelse för lärarna</P>
<P class="p36 ft10">Forskning visar att läraren är en nyckelfaktor vid implementering av reformer.<SPAN class="ft23">112 </SPAN>En metaanalys av mer än 52 000 studier visar att läraren på det hela taget har en nyckelroll för verksamheten i skolan och för vilka resultat som uppnås. <SPAN class="ft23">113</SPAN></P>
<P class="p35 ft9">Inom dagens utbildningsforskning finns en stor enighet om att skolan och lärarna befinner sig i en kontext av globala förändringar och skolreformer, som både har gemensamma drag och som skiljer sig mellan olika nationer.<SPAN class="ft64">114 </SPAN>I en jämförande internationell studie konstateras att de senaste decennierna varit ”outstanding” beträf- fande volymen på skolreformer i hela världen. Bakom reformerna ligger ett tryck från globaliseringen, informationsrevolutionen, internationell ranking av nationernas utbildningssystem och nya krav från regeringar, föräldrar och allmänhet. I studien redovisas en stor enighet bland lärarna om att reformerna påverkat deras arbets- vardag i form av <SPAN class="ft68">tidsbrist, ökad arbetsbörda </SPAN>och <SPAN class="ft68">mer stress</SPAN>.<SPAN class="ft64">115 </SPAN>Andra forskare visar också på ett samband mellan de krav på effektivitet och kvalitet som följer med globaliseringen och krav på skolför- ändring och ökad stress bland lärarna.<SPAN class="ft64">116 </SPAN>Andra forskare poängterar att det inte är förändring i sig som skapar stress utan snabba för- ändringar som lärarna inte ser som önskvärda eller möjliga att ha inflytande över.<SPAN class="ft64">117</SPAN></P>
<P class="p150 ft21">En annan internationell trend sedan slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> är att lärarnas professionella utveckling betraktas som en väsentlig ingre- diens i lyckad skolreformering och skolutveckling.<SPAN class="ft39">118 </SPAN>Detta kan</P>
<P class="p186 ft54"><SPAN class="ft42">111</SPAN><SPAN class="ft53">Möller, J., Pröitz, T.S. & Aasen, P. (2009)</SPAN></P>
<P class="p158 ft54"><SPAN class="ft42">112</SPAN><SPAN class="ft53">Cuban (1993).</SPAN></P>
<P class="p158 ft57"><SPAN class="ft42">113</SPAN><SPAN class="ft56">Hattie (2009).</SPAN></P>
<P class="p152 ft57"><SPAN class="ft42">114</SPAN><SPAN class="ft62">Lindblad, S. & Popkewitz, T.S. (Eds) (2000) </SPAN><SPAN class="ft63">Public discources on education governance and social integration and exclusion: Analyses of policy texts in European context</SPAN>. Uppsala: Uppsala University, Department of Education.</P>
<P class="p152 ft57"><SPAN class="ft42">115</SPAN><SPAN class="ft131">Poppleton, P. & Williamson, J. (Eds) (2004) </SPAN><SPAN class="ft63">New Realities of Secondary Tachers’ Work</SPAN>. Oxford: Symposium Books.</P>
<P class="p152 ft63"><SPAN class="ft42">116</SPAN><SPAN class="ft62">Goodson, I. & Numan, U. (2003) </SPAN>Livshistoria och professionsutveckling. Berättelser om lärares liv och arbete<SPAN class="ft57">. Lund: Studentlitteratur.</SPAN></P>
<P class="p152 ft57"><SPAN class="ft42">117</SPAN><SPAN class="ft62">Blenkin, G.M., Edwards, G. & Kelly, A.V. (1997) Perspectives on Educational Change. In Harris, A., Bennet, N. & Preedy, M. (Eds) </SPAN><SPAN class="ft63">Organizational Effectiveness and Improvement in Education</SPAN>. Philadelphia: Open University Press.</P>
<P class="p181 ft25"><SPAN class="ft42">118</SPAN><SPAN class="ft146">Walsh, F. & Gamage, D. (2003) The Significance of Professional Development and Practice towards a better public education system. </SPAN><SPAN class="ft99">Teacher Development</SPAN>, 7 (3), <NOBR>363-383.-</NOBR></P>
<P class="p500 ft14">297</P>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330289x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="Illlll1lIIllIll1I111I11l1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p39 ft13">relateras till det stora ansvar som krävs av lärarna för genomföran- det av reformer.<SPAN class="ft65">119 </SPAN>Kopplingen mellan professionell utveckling och implementeringen av nationella utbildningsreformer har blivit van- lig både i policy och forskning<SPAN class="ft65">120 </SPAN>och har blivit ”det dominerande” paradigmet för förändringar av skolsystem i <NOBR>OECD-länderna.<SPAN class="ft65">121</SPAN></NOBR><SPAN class="ft65"> </SPAN>I detta sammanhang knyts också stora förhoppningar till rektorers och skolledares förmåga att bidra till implementeringen av reformer och leda förändringsarbetet på skolorna.<SPAN class="ft65">122 </SPAN>Tidigare studier av rek- torsfunktionen visar emellertid att rektors möjligheter att påverka undervisningens kärna, oavsett vilka reformprogram man försöker genomföra, inte är särskilt stora.<SPAN class="ft65">123</SPAN></P>
<P class="p329 ft10"><NOBR>OECD-rapporten</NOBR> ”Teachers Matters” innehåller en analys av trender och utvecklingslinjer rörande läraryrket i 25 länder, förde- lade över hela världen. I rapporten betonas det faktum att <SPAN class="ft11">läraryrket blivit allt mer komplext </SPAN>i takt med att världen blir allt mer globali- serad och att detta innebär att läraruppdraget i sig förändrats på avgörande punkter, inte minst genom att bli mer omfattande. Några exempel på detta är ökat fokus på individuellt lärande, utvärderings- och kvalitetsarbete, rådgivning till föräldrar, samar- bete med kollegor, deltagande i utvecklingsprojekt och kontakter med det omgivande samhället.<SPAN class="ft23">124</SPAN></P>
<P class="p40 ft13">I en annan <NOBR>OECD-rapport</NOBR> redovisas resultat från TALIS, en omfattade enkätundersökning bland 70 000 lärare och rektorer i 23 länder. Rapporten fokuserar bl.a. på lärares upplevelser av sitt yrke. Resultaten visar att den stora majoriteten av lärarna är nöjda med sitt arbete och är positiva till att delta i olika utbildningssatsningar. Tre fjärdedelar av lärarna menar emellertid att de inte får något erkännande i de fall där de deltagit i utvecklingsprojekt eller utvecklat sin undervisning. Rapporten visar också att det är svårt att förändra lärares undervisningspraktik då en majoritet av lärarna svarar att de fortfarande använder förmedlingspedagogiska strate-</P>
<P class="p126 ft57"><SPAN class="ft42">119</SPAN><SPAN class="ft131">Gunter, H. et al (2005) Teachers, time and work.: findings from the Evaluation of the Transforming School Workforce Pathfinder Project. </SPAN><SPAN class="ft63">School Leadership and Management</SPAN>, 25 (5), <NOBR>441-454..</NOBR></P>
<P class="p354 ft54"><SPAN class="ft42">120</SPAN><SPAN class="ft43">Fullan, M. (2003) </SPAN><SPAN class="ft44">Change Forces with a Vengeance</SPAN>. London: RoutledgeFalmer.</P>
<P class="p136 ft57"><SPAN class="ft42">121</SPAN><SPAN class="ft62">Bolam, R. & McMahon, A. (2004) Literature, definitions and models: towards a conceptual map. I Day, C. & Sachs, J. (Eds) </SPAN><SPAN class="ft63">International Handbook on the Continuing Professional Development of Teachers</SPAN>. Maidenhead: Open University Press.</P>
<P class="p160 ft54"><SPAN class="ft42">122</SPAN><SPAN class="ft43">Fullan, M. (2001) </SPAN><SPAN class="ft44">The new Meaning of Educational Change</SPAN>. London: Routledge.</P>
<P class="p161 ft61"><SPAN class="ft42">123</SPAN><SPAN class="ft147">Scherp, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft60">H-Å.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft60"> (1998) </SPAN>Utmanande eller utmanat ledarskap? Rektor, organisationen och förändrat undervisningsmönster i gymansieskolan<SPAN class="ft60">. Göteborg: Göteborgs universitet.</SPAN></P>
<P class="p136 ft40"><SPAN class="ft42">124</SPAN><SPAN class="ft45">OECD (2005) </SPAN>Teachers Matter. Attrecting, Developing och Retaining Effective Teachers<SPAN class="ft36">. Overview. Paris: OECD.</SPAN></P>
<P class="p123 ft14">298</P>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330290x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="IlI1IlI11IlI1I1llII1lIIlI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p95 ft10">gier i strukturerade undervisningssituationer i större utsträckning än mer elevorienterade strategier.<SPAN class="ft23">125</SPAN></P>
<P class="p103 ft13">I en undersökning om effekterna av införandet av marknadstän- kande och management (new public management) i brittiska skolor fann forskarna att lärarnas arbetsbörda ökade och att de alltmer tvingades arbeta på ett sätt som minskade deras autonomi och inflytande över arbetets innehåll samt att allt mer tid kom att ägnas åt uppgifter som de inte uppfattade som viktiga för undervisningen. Arbetet kom att inriktas mot det som ledningen kunde bedöma i stället för det som undervisningen krävde. Lärarna fann att deras arbete kom att definieras och bestämmas av <SPAN class="ft38">nya arbetsuppgifter </SPAN>såsom nationella prov, nationella utvärderingar, olika måldoku- ment, skolutvecklingsplaner och olika utvärderingskriterier.<SPAN class="ft65">126 </SPAN>I ett professionsperspektiv innebär detta att arbetet allt mindre kom att definieras av professionen och dess normer och allt mer av nya utvärderings- och uppföljningssystem.</P>
<P class="p96 ft10">Ball menar att samtida utbildningsreformer inte bara syftar till att förändra strukturen på världens utbildningssystem, utan också att förändra synen på vad en lärare är och vad det innebär att undervisa. Ett marknadsanpassat skolsystem behöver en ny typ av lärare, vilka är experter på att maximera sina prestationer i förhål- lande till de mål som skall uppnås.<SPAN class="ft23">127 </SPAN>Hargreaves ger en liknande bild av läraryrkets utveckling och väljer att kalla processen för deprofessionalisering.<SPAN class="ft23">128 </SPAN>I England har det utökade inslaget av kontroller, inspektioner och standardiserade obligatoriska prov inneburit att läraryrket blivit allt mer tekniskt till sin karaktär. Paradoxalt nog har talet om lärarna som ”professionella” ökat under samma period som marknadsanpassningen av skolsystemet genomförts.<SPAN class="ft23">129</SPAN></P>
<P class="p87 ft21">Det svenska utbildningssystemet har sedan början av <NOBR>1990-talet</NOBR> genomgått genomgripande förändringar, som i mycket påminner om den utveckling som ägt rum i England, även om det fortfarande finns betydande skillnader mellan de båda länderna. Under de</P>
<P class="p169 ft63"><SPAN class="ft42">125</SPAN><SPAN class="ft62">OECD (2009) </SPAN>Creating Effective Teaching and Learning Environments: First Results from TALIS<SPAN class="ft57">. Paris: OECD.</SPAN></P>
<P class="p152 ft57"><SPAN class="ft42">126</SPAN><SPAN class="ft62">Menter, I. & Muschamp,Y. (2002) Markets and management. The case of primary schools. In Exworthy & Halford (eds) </SPAN><SPAN class="ft63">Professionals and the New Managerialism in the Public Sector</SPAN>. London: Open University Press.</P>
<P class="p152 ft57"><SPAN class="ft42">127</SPAN><SPAN class="ft62">Ball, S.J. (2003) The Teacher’s soul and the terrors of performativity. </SPAN><SPAN class="ft63">Journal of Education Policy</SPAN>, vol. 18(2), s. <NOBR>117-133.</NOBR></P>
<P class="p152 ft57"><SPAN class="ft42">128</SPAN><SPAN class="ft62">Hargreaves, A. (2000) Four Ages of Professionalism and Professional Learning. Teachers and </SPAN><SPAN class="ft63">Teaching: History and Practice</SPAN>, vol 6(2), s. <NOBR>151-182.</NOBR></P>
<P class="p345 ft36"><SPAN class="ft42">129</SPAN><SPAN class="ft55">Helsby, G. (1999) </SPAN><SPAN class="ft40">Changing Teachers’ Work</SPAN>. Buckingham: Open University Press.</P>
<P class="p500 ft14">299</P>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330291x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lll1IIIllIII1II1II1I1III1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p39 ft13">senaste tjugo åren har en omstruktureringsprocess ägt rum som innebär att utbildningssystemet transformerats från att ha varit ett av de mest centraliserade i västvärlden till att bli starkt decentrali- serat.<SPAN class="ft65">130 </SPAN>Svenska skolor har i dag större frihet rörande t.ex. timpla- ner, undervisningsmetoder och innehåll än de flesta andra länder. Utöver detta har det statliga utbildningsmonopolet avskaffats och ett system med skolpeng och skattefinansierade friskolor inrättats i syfte att öka föräldrars och elevers valfrihet och därmed skapa konkurrens i syfte att nå ökad effektivitet i utbildningssystemet.<SPAN class="ft65">131 </SPAN>Lundahl menar att professionalism är ett nyckelord i styrningen av den decentraliserade svenska skolan, men att denna professionalism inte vare sig är initierad eller drivs på av lärarna själva utan är en ovanifrån skapad konstruktion. Tvärt emot vad ökad professiona- lisering borde medföra i form av större autonomi upplever lärare emellertid sin arbetstid som alltmer kontrollerad, främst på grund av att man anser sig fått fler och nya arbetsuppgifter vilka inte till- hör vad man uppfattar som egentligt lärararbete.<SPAN class="ft65">132</SPAN></P>
<P class="p508 ft13">I en <NOBR>ESO-rapport<SPAN class="ft65">133</SPAN></NOBR><SPAN class="ft65"> </SPAN>om läraryrket och dess förändring behand- las <NOBR>1990-talets</NOBR> svenska skolreformer och dess konsekvenser för lärares arbete. Kommunaliseringen av skolan har, tillsammans med andra reformer, bidragit till en mer kontrollerad och kringskuren lärarprofession än tidigare. Införandet av mål- och resultatstyrning, kopplad till ökad decentralisering av ansvar och befogenheter till lärare och skolledare, nådde knappast det uttalade syftet. I stället fördes en ny maktfaktor, kommunen, in i bilden och upptog mycket av det maktutrymme som staten lämnade ifrån sig. De nationella kursplanernas otydlighet gav också utrymme för kon- sulter och andra externa aktörer som marknadsförde planerings- och bedömningsmaterial. Decentraliseringen och det nya styr- systemet ledde till en <SPAN class="ft38">ökad reglering av lärarnas arbetsförhållanden</SPAN>, bl.a. i form av arbetstidsreglering, individuell lönesättning och kol- lektiva arbetsformer (arbetslag). Dessa förändringar innebar nya arbetsuppgifter och att fokus förflyttades till arbetsuppgifter som</P>
<P class="p744 ft54"><SPAN class="ft42">130</SPAN><SPAN class="ft141">Lundahl, L. (2005) A Matter of </SPAN><NOBR>Self-Governance</NOBR> and Control. <SPAN class="ft44">European Education</SPAN>, vol.</P>
<P class="p160 ft54"><SPAN class="ft67">37</SPAN><SPAN class="ft43">(1), s. </SPAN><NOBR>10-25.</NOBR></P>
<P class="p136 ft57"><SPAN class="ft42">131</SPAN><SPAN class="ft62">Carlgren, I. & Klette, K. (2008) Reconstruction of Nordic Teachers: Reform policies and teachers’ work during the 1990s. </SPAN><SPAN class="ft63">Scandinavian Journal of Educational Research</SPAN>, vol. 52 (2), s <NOBR>117-133.</NOBR></P>
<P class="p161 ft67"><SPAN class="ft42">132</SPAN><SPAN class="ft115">Lundahl, L. (2005); Lindblad, S., Lundahl, L., Lindgren, J. & Zackari, G. (2002) Educating for the New Sweden. </SPAN><SPAN class="ft88">Scandinavian Journal of Educational Research</SPAN>, vol. 46 (3), s <NOBR>283-303.</NOBR></P>
<P class="p136 ft40"><SPAN class="ft42">133</SPAN><SPAN class="ft148">Stenlås, N. (2009) En kår i kläm – Läraryrket mellan professionella ideal och statliga reformideologier</SPAN><SPAN class="ft36">. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. Stockholm: Finansdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p172 ft14">300</P>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330292x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="I1lI111lIIIIllI11l111l1lI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p86 ft13">inte har med kunskapsförmedling och undervisning att göra, menar man i rapporten. Införandet av den nya lärarutbildningen 2001 innebar också en löneutjämning mellan olika lärarkategorier och en betoning av allmänna pedagogiska färdigheter snarare än ”tradi- tionella” ämneskunskaper. Utjämningen appellerade i hög grad till arbetsgivarna som framför sig såg en kommunal lärararbetsmark- nad där lärare var utbytbara. Valfrihetsreformen och den växande andelen friskolor har också bidragit till att skolor utsätts för kon- kurrens, i vissa fall på ett sätt som hotar lärarprofessionens auto- nomi. Detta visar sig bl.a. i det faktum att friskolorna, i betydligt mindre utsträckning än de kommunala skolorna, anställer behöriga lärare. I en enkät bland rektorer på fristående skolor som Stats- kontoret utfört meddelade merparten av rektorerna att de kräver att lärarna ska ställa upp på det arbetssätt och den pedagogik som gäller på just deras skola.<SPAN class="ft65">134 </SPAN>En slutsats, utifrån denna studie, som dras i <NOBR>ESO-rapporten</NOBR> är att det professionella friutrymmet är mindre vid de fristående skolorna än vid de kommunala. Samman- fattningsvis konstateras det i rapporten att läraryrket trängts allt- mer av reformer på en rad olika områden, vilka tillsammans bidragit till att utrymmet för en professionell lärarroll minskat. Där är därför viktigt att lärarnas arbetsvillkor får en central roll vid fram- tida skolreformer, menar man.</P>
<P class="p745 ft9">Anders Persson har i en studie av drygt 500 lärare funnit att de är nöjda som lärare, men missnöjda som anställda. Orsakerna till missnöjet bör, enligt författaren, sökas i lärararbetets förändring under <NOBR>1990-talet</NOBR> och första delen av <NOBR>2000-talet,</NOBR> vilken karaktärise- ras av minskat inflytande, minskad yrkesautonomi och ökad styr- barhet. Även Persson lyfter fram styrformen New public manage- ment, vilken påstås ge såväl politiska beslutsfattare som ”kunder” större insyn i skolans prestationer och kvalitet, men som framför allt utgör en ekonomisk styrning som inneburit att lärarna förlorat en del av inflytandet över sina arbeten. Han lyfter också fram att implementeringen av mål- och resultatstyrningen i skolan sam- manföll med en djup statsfinansiell kris i början av <NOBR>1990-talet,</NOBR> vilket medförde att skolans resurser för undervisning minskade med en femtedel samtidigt som lärartätheten minskade. Det nya styrsystemet kom i realiteten att bli så ekonomistiskt att för- ändringen kan betraktas som en övergång från byråkratisk regel- styrning till ekonomisk normstyrning, vilken mer syftade till bud-</P>
<P class="p475 ft40"><SPAN class="ft35">134 </SPAN><SPAN class="ft36">Statskontoret (2007) </SPAN>Lärares utbildning och undervisning i skolan. Kartläggning och analys<SPAN class="ft36">. Stockholm: Statskontoret.</SPAN></P>
<P class="p503 ft14">301</P>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330293x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="Ill1IIIl1lIllII11l111ll11" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p126 ft10">getbalans än till hög kvalitet i verksamheten, konstateras det i rap- porten.<SPAN class="ft23">135</SPAN></P>
<P class="p134 ft10">I en undersökning utförd på uppdrag av Lärarnas Riksförbund framkom att införandet av skriftliga omdömen och nya nationella prov medfört att <SPAN class="ft11">lärares arbetsbörda ökat </SPAN>avsevärt. Tidsåtgången för att genomföra de nya reformerna har skett utan att andra arbets- uppgifter tagits bort Bland de nya arbetsuppgifter som varit mest tidskrävande nämns förberedelser för och rättning av nationella prov samt utarbetande av individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen.<SPAN class="ft23">136</SPAN></P>
<P class="p91 ft10">I samband med utvärderingen av Kunskapslyftet i Norge stude- rades bl.a. lärares professionsförståelse i relation till reformen. Ett uttalat mål med reformen var att skapa en balans mellan den poli- tiska styrningen och de professionellas utrymme . Resultaten visar emellertid att lärarna känner sig alltför styrda i sitt arbete och upp- lever en hierarkisk styrning. Reformen tycks ha bidragit till att öka lärarnas arbetsbörda, bl.a. genom lokalt läroplansarbete, ökad byrå- krati och krav på ökad dokumentation. Många problematiserar också det tidskrävande lokala arbetet med att utveckla bedöm- ningskriterier och efterlyser i stället centralt utarbetade kriterier. Lärarna är också mer negativa till nationella prov än vad rektorerna är, men båda grupperna är mycket kritiska till att provresultaten publiceras.<SPAN class="ft23">137</SPAN></P>
<P class="p146 ft33">5 Betygsreformers genomslag</P>
<P class="p259 ft10">En skillnad mellan läroplansreformer och betygsreformer är att de sistnämnda i en mening slår igenom omedelbart eftersom lärarna måste använda de nya betygen direkt efter att de införts. Forsk- ningen visar att det däremot tar tid innan lärarna lärt sig att förstå och tillämpa det nya betygssystemet som det var tänkt.</P>
<P class="p92 ft10">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> infördes ett nytt betygssystem. Christian Lundahl har bl.a. pekat på de svårigheter som lärare hade att til-</P>
<P class="p383 ft57"><SPAN class="ft42">135</SPAN><SPAN class="ft62">Persson, A. (2006) Nöjda som lärare, missnöjda som anställda – skolexistens mellan mening och missnöje. I Petersson, H., Leppänen, V., Jönsson, S. & Tranquist, J. (red)</SPAN></P>
<P class="p136 ft63">Villkor i arbete med människor – en antologi om human servicearbete<SPAN class="ft57">. Malmö: Arbetslivs- institutet.</SPAN></P>
<P class="p136 ft57"><SPAN class="ft42">136</SPAN><SPAN class="ft62">Lärarnas Riksförbund (2010) </SPAN><SPAN class="ft63">Låt inte lärarna betala reformerna! </SPAN>Stockholm: Lärarnas Riksförbund.</P>
<P class="p155 ft36"><SPAN class="ft42">137</SPAN><SPAN class="ft45">Möller, J., Pröitz, T.S. & Aasen, P. (2009) </SPAN><SPAN class="ft40">Kunskapslöftet – tung bör å baere? Underveisanalyse av styrningsreformen i skjaeringspunktet mellom politikk, adminisrasjon og profesjon</SPAN>. Oslo: Oslo Universitet.</P>
<P class="p172 ft14">302</P>
</DIV>
<DIV id="page_294">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330294x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="I1lIl111I1l1IIIIlIl1l11Il" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p95 ft10">lämpa det nya betygssystemet när det infördes. Enligt Lundahl har staten, både initialt och i sina reformjusteringar, i alltför liten utsträckning beaktat de praktiska konsekvenserna av det nya bedömningssystemet. Han pekar också på att kunskapen om bedömningens funktion i undervisningen och dess påverkan på lärares arbete är relativt outvecklad. Förståelsen för relationen mellan läroplaner/kursplaner och skolornas olika sätt att bedöma måste också fördjupas, menar han.<SPAN class="ft23">138</SPAN></P>
<P class="p14 ft10">Även Tholin belyser de svårigheter som grundskolans lärare haft att tolka de nationella betygskriterierna. Han finner bristande kun- skaper om betygssystemet och dess funktionalitet både centralt och lokalt. I praktiken använder lärarna det nuvarande målrelate- rade betygsystemet på samma sätt som det tidigare norm- relaterade.<SPAN class="ft23">139</SPAN></P>
<P class="p45 ft9">Selghed har i en studie av 30 ämneslärare i grundskolan funnit att merparten av lärarna haft svårt att lära sig förstå och tillämpa det nya betygssystem som infördes på <NOBR>1990-talet.</NOBR> De har inte för- stått principerna bakom systemet, den deltagande målstyrningen och de öppet utformade nationella målen och kriterierna. Lärarna ser också det lokala konkretiseringsarbetet som tidskrävande. Den fria betygsfördelningen verkar, enligt Selghed, snarare utgå från lärares egen uppfattning om en rimlig fördelning än från elevernas faktiska prestationer. Lärarna anger att kunskaper och färdigheter är det som väger tyngst vid betygsättningen, men relativt många väger även in beteendeaspekter. Vissa lärare undviker att sätta höga betyg innan slutbetyget ges och många godkänner elever som de egentligen anser inte har uppnått målen. Detta av hänsyn till eleven.<SPAN class="ft64">140</SPAN></P>
<P class="p87 ft22">Korp, som undersökt de nationella provens betydelse för betyg- sättningen i gymnasieskolan, kommer till liknande slutsatser som Tholin och Selghed. Många kärnämneslärare väljer, av yrkesetiska skäl, att godkänna elever som ligger strax under gränsen för god- kändnivån.<SPAN class="ft86">141 </SPAN>Ett par experimentella studier visar på bristande likvärdighet i betygsättningen. Den ena studien visar på stor betygsmässig spridning, oftast till flickornas fördel, vilket bl.a. kan</P>
<P class="p176 ft63"><SPAN class="ft42">138</SPAN><SPAN class="ft62">Lundahl, C. (2006) </SPAN>Viljan att veta vad andra vet: kunskapsbedömning i tidigmodern, modern och senmodern skola<SPAN class="ft57">. Uppsala: Uppsala universitet.</SPAN></P>
<P class="p746 ft88"><SPAN class="ft42">139</SPAN><SPAN class="ft149">Tholin, J. (2006) </SPAN>Att klara sig i ökänd natur: en studie av betyg och betygskriterier – historiska betingelser och implementering av ett nytt system<SPAN class="ft67">. Göteborg: Göteborgs universitet.</SPAN></P>
<P class="p152 ft63"><SPAN class="ft42">140</SPAN><SPAN class="ft62">Selghed, B. (2004) </SPAN>Ännu icke godkänt: lärares sätt att erfara betygssystemet och dess tillämpning<SPAN class="ft57">. Lund: Lunds universitet.</SPAN></P>
<P class="p153 ft40"><SPAN class="ft42">141</SPAN><SPAN class="ft45">Korp, H. (2006) </SPAN>Lika chanser i gymnasiet?: en studie om betyg, nationella prov och social reproduktion<SPAN class="ft36">. Lund: Lunds universitet.</SPAN></P>
<P class="p503 ft14">303</P>
</DIV>
<DIV id="page_295">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330295x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="lIlIIlllI11I1l1l1I1lII1lI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p116 ft9">ledas tillbaka till att det finns ett relativt stort tolkningsutrymme och oklarheter kring betygskriterierna.<SPAN class="ft64">142 </SPAN>Den andra studien visar att lärares vetskap om elevernas tidigare prestationsnivå påverkar betygsättningen. Resultaten tyder på att lärare som får veta vilket betyg eleven tidigare uppnått till stor grad låter det spela in när betygen sätts.<SPAN class="ft64">143 </SPAN>I en studie av Lindberg konstateras att flertalet lärare i studien ansåg att de saknar stöd för sitt bedömningsarbete och att det skulle vara önskvärt med fortbildning och mer avlagd till för diskussion och reflektion tillsammans med kollegor.<SPAN class="ft64">144 </SPAN>Enligt Linde är det inte främst mätteoretiska problem som är för- knippade med det förra betygsystemet, utan problemet består i hur lärarna tolkar kriterierna.<SPAN class="ft64">145</SPAN></P>
<P class="p42 ft9">Samtliga de ovan redovisade studierna pekar på svårigheterna att med det tidigare betygssystemet upprätthålla en likvärdig bedöm- ning. Det betygssystem som infördes under <NOBR>1990-talet,</NOBR> men också betygssystemet som fanns dessförinnan, ger dock ett osäkert underlag för att utvärdera elevernas kunskapsförändringar över tid. Att elevernas betygsgenomsnitt, framför allt i gymnasieskolan, ökat över tid behöver således inte vara tecken på ökade kunskaper, utan kan i stället tyda på en viss betygsinflation, framför allt åren efter att det nuvarande betygssystemet infördes. På nationell nivå har emellertid den genomsnittliga betygsnivån i gymnasiet legat fast under de senaste tio åren.<SPAN class="ft64">146</SPAN></P>
<P class="p40 ft21">Wedin har i en studie av lärares arbete funnit att arbete relaterat till betygsättning är ett huvudinslag, utöver själva undervisningen, i lärares arbete. I likhet med Selghed konstaterar hon att betygssät- tande i princip är tyst närvarande i den dagliga verksamheten. Allt som eleverna gör bedöms av lärarna enligt de betygskriterier som finns för ett visst arbetsområde och som oftast tagits fram av lärarna själva. Arbetet med att ta fram sådana kriterier är mycket</P>
<P class="p586 ft63"><SPAN class="ft42">142</SPAN><SPAN class="ft62">Fjellman, A.M. (2008) </SPAN>Duktiga flickor och tuffa pojker – en experimentell studie om könsskillnader i betygsättningen<SPAN class="ft57">. Examensarbete i samhällskunskap. Göteborg: Göteborgs universitet.</SPAN></P>
<P class="p136 ft63"><SPAN class="ft42">143</SPAN><SPAN class="ft62">Ström, M. (2009) </SPAN>Påverkas gymnasielärare av tidigare resultat i betygsprocessen? En experimentell studie om huruvida lärares vetskap om elevers tidigare prestationer påverkar betygsättningen<SPAN class="ft57">. Kandidatuppsats i statsvetenskap. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.</SPAN></P>
<P class="p136 ft57"><SPAN class="ft42">144</SPAN><SPAN class="ft62">Lindberg, V. (2002) Införandet av godkändgränsen – konsekvenser för lärare och elever. I Skolverket (2002) </SPAN><SPAN class="ft63">Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygsättning</SPAN>. Stockholm: Skolverket.</P>
<P class="p354 ft54"><SPAN class="ft42">145</SPAN><SPAN class="ft43">Linde, G. (2003) </SPAN><SPAN class="ft44">Kunskap och betyg</SPAN>. Lund: Studentlitteratur.</P>
<P class="p728 ft99"><SPAN class="ft42">146</SPAN><SPAN class="ft116">Skolverket (2009b) </SPAN>Beskrivande data 2009. Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning<SPAN class="ft25">. Rapport 335. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011) </SPAN>Skolverkets lägesbedömning 2011. Del 1 – Beskrivande data<SPAN class="ft25">. Stockholm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p340 ft14">304</P>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330296x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="ll1Il1I111lllI1I11IIIlll1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p86 ft10">omfattande och tenderar att vara ett arbete utan slut då lokala kursplaner ständigt revideras och kriterierna ständigt ska skrivas om utifrån förändrad kurslitteratur eller byte av fokus i kursen. Sedan betygssystemet med en gräns för godkänd infördes brottas lärarna också med kravet att hjälpa alla elever till ett godkänt betyg och här har de utvecklat strategier för att klara det, alltifrån ledsag- ning och ständiga förmaningar till en grundlig träning inför natio- nella prov. För att kunna sätta rättvisa betyg utvecklar de rutiner som att föra noggranna anteckningar över inlämnade uppgifter och sina egna bedömningar.<SPAN class="ft23">147</SPAN></P>
<P class="p23 ft10">Studier från Skolverket om sambandet mellan nationella prov och betyg i grundskolan och gymnasieskolan visar på betydande brister när det gäller likvärdigheten mellan lärares och skolors betygsättning. Vilket betyg en elev kommer att få i förhållande till sitt provresultat beror mer på vilken lärare eleven får än vilken skola eleven går på, men skolskillnaderna är också väsentliga. Trots att en rad åtgärder vidtagits både på statlig nivå och av olika huvudmän för att öka samstämmigheten i betygsättningen, har skillnaderna mellan skolors betygsättning i förhållande till proven inte förändrats över tid. I rapporterna förs en diskussion om de mest troliga förklaringarna till dessa resultat: att lärare gör olika tolkningar av mål och betygskriterier, att lärare ger elever ett betyg de inte förtjänat, att betygen sätts på andra grunder än kursplanens mål och kriterier samt att särskilda insatser görs för elever som inte klarat proven.<SPAN class="ft23">148</SPAN></P>
<P class="p589 ft10">Även Klapp Lekholm har i sin avhandling studerat relationen mellan resultat på nationella prov och betyg. Hon finner, i likhet med Skolverket, stora skillnader i betygsättning mellan skolor. Resultaten visar bl.a. att faktorer som inte har med ämneskun- skaper att göra spelar större roll i skolor med en stor andel lågut- bildade föräldrar. Hon finner också att flickornas betyg, i högre utsträckning än pojkarnas, influeras av annat än kognitiva faktorer, t.ex. visad motivation och intresse.<SPAN class="ft23">149</SPAN></P>
<P class="p747 ft63"><SPAN class="ft42">147</SPAN><SPAN class="ft62">Wedin, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft57">A-S.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft57"> (2007) </SPAN>Lärares arbete och kunskapsbildning. Utmaningar och inviter i den vardagliga praktiken<SPAN class="ft57">. Linköping Studies in Pedagogic Practices 2. Linköping: Linköpings universitet.</SPAN></P>
<P class="p239 ft63"><SPAN class="ft42">148</SPAN><SPAN class="ft62">Skolverket (2009c) </SPAN>Likvärdig betygsättning i gymnasieskolan? En analys av sambandet mellan nationella prov och betyg<SPAN class="ft57">. Rapport 338. Stockholm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p737 ft99"><SPAN class="ft42">149</SPAN><SPAN class="ft116">Lekholm, A. (2008) </SPAN>Grades and grade assignment: effects of student and school characteristics<SPAN class="ft25">. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik.</SPAN></P>
<P class="p500 ft14">305</P>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330297x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE id="I1Il1l1lIIIIIl1III1l11llI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p98 ft33">Sammanfattning</P>
<P class="p101 ft10">Den bild som forskningen ger om skolreformers genomslag är mycket komplex – egentligen framträder två olika bilder beroende vilken nivå man tittar på. När det gäller mindre reformer och lokala försök visar forskningen på ett snabbare genomslag än om man tittar på större nationella reformer då genomslaget är långsamt och olika bieffekter ofta framträder. Man måste således skilja mellan mer omfattande nationella reformer och olika lokala försök när man ska bedöma hur lång tid det tar innan olika reformer och för- ändringar inom skolområdet slår igenom. Vidare är det viktigt att beakta att forskning kring amerikanska förhållanden knappast är lika giltiga som forskning kring svenska eller skandinaviska förhål- landen.</P>
<P class="p40 ft9">Forskningen visar att det kan variera från mindre än 5 år<SPAN class="ft64">150 </SPAN>till mer än 15 år<SPAN class="ft64">151 </SPAN>innan större läroplansreformer slår igenom bland lärare, i deras planering och undervisning. Flera forskare menar att nya läroplaner endast i liten grad eller inte alls förändrar lärarnas sätt att undervisa. Vid implementeringen av nya reformer är läraren den enskilt viktigaste faktorn visar forskningen.</P>
<P class="p92 ft10">Sammantaget visar forskningen på en rad faktorer som under- lättar reformers genomslag. Här redovisas tio av de faktorer som oftast lyfts fram av forskare:</P>
<P class="p29 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">en väl genomförd implementering där lärare, skolledare och huvudmän involveras</SPAN></P>
<P class="p30 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">en bred uppslutning kring reformens intentioner, att reformen är efterlängtad och att reformen ligger i linje med en utveckling som redan är på gång</SPAN></P>
<P class="p748 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">satsning på kompetensutveckling av lärare</SPAN></P>
<P class="p466 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">tid för gemensam reflektion och gemensamt arbete bland lärare i syfte att utveckla det egna arbetet</SPAN></P>
<P class="p198 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft17">gemensamma referensramar bland lärare där man sprider väl fungerande lärande- och undervisningsmönster till varandra</SPAN></P>
<P class="p590 ft57"><SPAN class="ft42">150</SPAN><SPAN class="ft131">Se t.ex. grundskolereformen i Skottland och förskolereformen i Sverige som hade starkt stöd bland lärare och där implementeringen var lyckad och involverade lärarna. Även den senaste skolreformen i Norge, Kunskapslyftet, fick också ett relativt starkt genomslag i skolan efter cirka 5 år.</SPAN></P>
<P class="p288 ft36"><SPAN class="ft42">151</SPAN><SPAN class="ft142">Se större läroplansreformer i Sverige, England, USA och tidigare läroplansreformer i Norge där implementeringsarbetet inte varit så omfattande och där lärarna inte involverats tillräckligt.</SPAN></P>
<P class="p172 ft14">306</P>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<TABLE id="ll1I1l1lllI111I1IIIlIlllI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p237 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">att lärare ska kunna utveckla ett nytt sätt att undervisa</SPAN></P>
<P class="p217 ft32"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft126">rektors engagemang och förmåga att understödja arbetet med gemensam reflektion och gemensamt arbete bland lärare</SPAN></P>
<P class="p216 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">dialog mellan olika nivåer (stat – huvudmän – skolor)och lokalt ansvar</SPAN></P>
<P class="p143 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">att hänsyn tas till lokala förutsättningar</SPAN></P>
<P class="p543 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">att nya läromedel utvecklas</SPAN></P>
<P class="p749 ft21">På motsvarande sätt visar forskningen på en rad olika faktorer som försvårar reformers genomslag. Här redovisas tio sådana faktorer:</P>
<P class="p543 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><NOBR><SPAN class="ft20">top-down</SPAN></NOBR> styrning vid införandet av reformer</P>
<P class="p543 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">bristande stöd för reformen bland lärare</SPAN></P>
<P class="p143 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">brister i implementeringen</SPAN></P>
<P class="p543 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">inre oklarheter och motsättningar i reformen</SPAN></P>
<P class="p543 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">många reformer samtidigt eller nära varandra tidsmässigt</SPAN></P>
<P class="p143 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">starka traditioner som motverkar förändring</SPAN></P>
<P class="p142 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">bristande förutsättningar (ekonomiskt, tidsmässigt och kompe- tensmässigt)</SPAN></P>
<P class="p143 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">brist på samsyn bland lärare</SPAN></P>
<P class="p543 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">brist på tid att sätta sig in i reformen</SPAN></P>
<P class="p143 ft10"><SPAN class="ft16"></SPAN><SPAN class="ft20">att reformen innebär en ökad arbetsbörda för lärare</SPAN></P>
<P class="p750 ft9">Betygsreformer för ett betydligt snabbare genomslag, sett ur styr- synpunkt, eftersom lärare måste börja använda de nya betygen direkt efter att de införts. Däremot tar det tid innan lärarna lärt sig att förstå och tillämpa nya betygssystem som det var tänkt.</P>
<P class="p35 ft10">När det gäller hur lång tid det tar innan en reform påverkar ele- vernas resultat finns det ingen forskning som entydigt kan besvara denna fråga. Utvärderingen av den senaste läroplansreformen i Norge, Kunskapslyftet, visar emellertid att större läroplansrefor- mer, med en framgångsrik implementering, kan leda till förbättrade elevresultat redan efter cirka 5 år.</P>
<P class="p35 ft22">Det generella svaret på frågorna om tidpunkt för skolreformers genomslag blir således ”det beror på”. I vissa fall slår reformer ige-</P>
<P class="p386 ft14">307</P>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<TABLE id="IlIll1I11l1111l111IllII11" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p49 ft10">nom snabbt därför att de förändrar förutsättningarna för skolarbe- tet. Införande av obligatoriska test/prov, nytt betygssystem eller organisatoriska förändringar kan vara exempel på detta. I andra fall som till exempel införandet av nya läroplaner är bilden mer kom- plex.</P>
<P class="p89 ft33">Referenser</P>
<P class="p751 ft13">Aasen, P., Möller, J., Rye, E., Ottesen, E., Pröitz, T.S. & Hertz- berg, F. (2012) <SPAN class="ft38">Kunskapslöftet som styrreform – ett löft eller ett löfte? Forvaltningsnivåenes og institusjonenes rolle i implemente- ringen av reformen</SPAN>. Oslo: NIFU, Universitetet i Oslo.</P>
<P class="p679 ft11"><SPAN class="ft10">Alexander, R. (ed) (2010) </SPAN>Children, their World, their Education. Final report and recommendations of the Cambridge Primary Review<SPAN class="ft10">. London: Routledge Taylor & Francis Group.</SPAN></P>
<P class="p636 ft10">Andersson, L.G., Persson, M. & Thavenius, J. (1997) <SPAN class="ft11">Skolan och de kulturella förändringarna</SPAN>. Stockholm: Studentlitteratur.</P>
<P class="p679 ft10">Bachmann, K.E. (2002): Læreplanens betydning for lærernes arbeid. I Nesje, K. & Hopmann; S. (red.): <SPAN class="ft11">En lærende skole. L97 i skolepraksis</SPAN>. Oslo: Cappelen Akademisk Forlag.</P>
<P class="p679 ft10">Bachmann, K., Sivesind, K., Afsar, A. & Hopmann, S. (2003) <SPAN class="ft11">En komparativ evaluering av laereplansbaserte virkemedler, dets utforming, konsistens og betydning for laereres praksis</SPAN>. Oslo og Trondheim: Pedagogisk forskningsinstitutt, UiO og Pedagogisk institutt, NTNU.</P>
<P class="p636 ft10">Bachmann, K.E. (2004) Laereboken i reformtider – et verktoy for endring? I Imsen, G. (red) <SPAN class="ft11">Det ustyrlige klasserommet. Om styring, samarbeid og laeringsmiljö i grunnskolen</SPAN>. Oslo: Univer- sitetsforlaget.</P>
<P class="p639 ft11"><SPAN class="ft10">Bachmann, K.E. (2005) </SPAN>Laereplanens differens. Formidling av lae- replanen til skolepraksis<SPAN class="ft10">. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">Dr.polit.-avhandling.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> Trondheim: Peda- gogisk institutt, Norges </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">Teknisk-naturvitenskapelige</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> universi- tet, NTNU.</SPAN></P>
<P class="p651 ft38"><SPAN class="ft13">Bakken, A. & Elstad, J.I. (2012) </SPAN>For store forventninger? Kunskaps- lyftet og ulikhetene i grunnskolekarakterer<SPAN class="ft13">. OSLO: NOVA.</SPAN></P>
<P class="p752 ft68"><SPAN class="ft9">Ball, S.J. (1994) </SPAN>Educational reform – a critical and <NOBR>post-structural</NOBR> approach<SPAN class="ft9">. Buckingham: Open University Press.</SPAN></P>
<P class="p752 ft22">Ball, S.J. (2003) The Teacher’s soul and the terrors of performati- vity. <SPAN class="ft46">Journal of Education Policy</SPAN>, vol. 18(2), s. <NOBR>117–133.</NOBR></P>
<P class="p448 ft14">308</P>
</DIV>
<DIV id="page_300">
<TABLE id="lIII1l11I111IIl1I1lIIIllI" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p753 ft11"><SPAN class="ft10">Berg, G. (1999) </SPAN>Skolan i ett institutionsperspektiv<SPAN class="ft10">. Lund: Student- litteratur</SPAN></P>
<P class="p655 ft10">Blenkin, G.M., Edwards, G. & Kelly, A.V. (1997) Perspectives on Educational Change. In Harris, A., Bennet, N. & Preedy, M. (Eds) <SPAN class="ft11">Organizational Effectiveness and Improvement in Education</SPAN>. Philadelphia: Open University Press.</P>
<P class="p655 ft10">Blossing, U. (2004) Skolors förbättringskulturer. Karlstad: Karl- stads universitet.</P>
<P class="p689 ft9">Bolam, R. & McMahon, A. (2004) Literature, definitions and models: towards a conceptual map. I Day, C. & Sachs, J. (Eds)</P>
<P class="p683 ft11">International Handbook on the Continuing Professional Deve- lopment of Teachers<SPAN class="ft10">. Maidenhead: Open University Press.</SPAN></P>
<P class="p630 ft11"><SPAN class="ft10">Brunsson, N. (1989) </SPAN>The Organisation of Hypocrisy<SPAN class="ft10">. Chichester: John Wiley & Sons.</SPAN></P>
<P class="p655 ft10">Brunsson, N. & Olsen, J.P. (1990) <SPAN class="ft11">Makten att reformera</SPAN>. Stock- holm: Carlsson Förlag.</P>
<P class="p4 ft10">Calderhead, J. (1993) Dilemmas in developing reflective teaching.</P>
<P class="p611 ft11">Teacher Education Quarterly <SPAN class="ft10">20(1): </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">93–100.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p689 ft13">Calderhead, J. (2001) International experiences of teaching reform. In: Richardson, V. (ed) <SPAN class="ft38">Handbook of research on teaching (4th ed.) </SPAN>Washington: American Educational Research Association.</P>
<P class="p670 ft9">Carlgren, I. & Hörnqvist, B. (1999) <SPAN class="ft68">När ingen facit finns…om skol- utveckling i en decentraliserad skola</SPAN>. Stockholm: Skolverket.</P>
<P class="p11 ft10">Carlgren, I. & Klette, K. (2008) Reconstruction of Nordic</P>
<P class="p611 ft10">Teachers: Reform policies and teachers’ work during the 1990s.</P>
<P class="p658 ft11">Scandinavian Journal of Educational Research<SPAN class="ft10">, vol. 52 (2), s 117– 133.</SPAN></P>
<P class="p655 ft10">Casservik, M. (2005) Vad styr? Om lärares planering av historie- undervisningen. I Ericsson, <NOBR>H-O.,</NOBR> Johansson, P.G. & Larsson, H.A. (red) <SPAN class="ft11">Historiedidaktiska perspektiv</SPAN>. Jönköping: Jönköping University Press.</P>
<P class="p4 ft10">Clark, C.M. & Petersen, P. (1986) Teachers’ thought processes. I</P>
<P class="p683 ft11"><SPAN class="ft10">Wittrock, M.C. (red) </SPAN>Handbook of Research on Teaching<SPAN class="ft10">. </SPAN>3rd Edition<SPAN class="ft10">. New York: Macmillan.</SPAN></P>
<P class="p655 ft10">Cuban, L. (1993) How Teachers Taught. Constancy and Change in American Classrooms <NOBR>1880–1990.</NOBR> New York: Teacher College Press.</P>
<P class="p754 ft13">Cuban, L. (1998) How schools change reforms: Redefining success and failure<SPAN class="ft38">. Teachers College Record</SPAN>, 1988, vol 99, pp <NOBR>453–477</NOBR> Datnow, A. (2002) Can we transplant educational reform, and does</P>
<P class="p611 ft11"><SPAN class="ft10">it last? </SPAN>Journal of Educational Change<SPAN class="ft10">, s </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">215–239.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p382 ft14">309</P>
</DIV>
<DIV id="page_301">
<TABLE id="IlI1Il11lI111IIIll111I1II" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p649 ft10">De Wolf, I.F. & Janssens, F.J.G. (2007) Effects and side effects of inspections and accountability in education: an overview of empirical studies. <SPAN class="ft11">Oxford Review of Education</SPAN>, Vol 33, No 3, July 2007, pp. <NOBR>379–396.</NOBR></P>
<P class="p639 ft10">Ekholm, M., Fransson, A. & Lander, R. (1987) <SPAN class="ft11">Skolreformer och lokalt gensvar</SPAN>. <SPAN class="ft11">Utvärdering av 35 grundskolor genom upprepade lägesbedömningar </SPAN><NOBR>1980–85.</NOBR> Göteborg: Institutionen för pedago- gik, Göteborgs universitet.</P>
<P class="p636 ft10">Engelsen, B.U. (1993) <SPAN class="ft11">När fagplan möter laerer</SPAN>. Oslo: Ad Notam Gyldendal.</P>
<P class="p752 ft38"><SPAN class="ft13">Engelsen, B.U. (2003) </SPAN>Idéer som formet vår skole? Laereplanen som idebaerer – et historisk perspektiv<SPAN class="ft13">. Oslo: Gyldendal Akademisk.</SPAN></P>
<P class="p679 ft11"><SPAN class="ft10">Engelsen, B.U. (2008) </SPAN>Kunnskapslöftet. Sentrale styringssignaler og locale strategidokumenter<SPAN class="ft10">. Oslo: Universitetet i Oslo, Pedago- gisk Forskningsinstitutt.</SPAN></P>
<P class="p639 ft10">Engelsen, B. U. & Karseth, B. (2010) <SPAN class="ft11">Kunskapslöftet och lokale aktörer: Laereplanens styringskraft</SPAN>. Oslo: Oslo Universitet.</P>
<P class="p639 ft10">Englund, T. (1997) Undervisning som meningserbjudande. I Uljens, M. (red) <SPAN class="ft11">Didaktik – teori, reflektion och praktik</SPAN>. Stock- holm: Studentlitteratur.</P>
<P class="p752 ft38"><SPAN class="ft13">Falkevall, B. (2010) </SPAN>Livsfrågor och religionskunskap. En belysning av ett centralt begrepp i svensk religionsdidaktik<SPAN class="ft13">. Doktorsavhandling i didaktik. Stockholm: Stockholms universitet.</SPAN></P>
<P class="p752 ft68"><SPAN class="ft9">Fjellman, A.M. (2008) </SPAN>Duktiga flickor och tuffa pojkar – en experi- mentell studie om könsskillnader i betygsättningen<SPAN class="ft9">. Examensar- bete i samhällskunskap. Göteborg: Göteborgs universitet.</SPAN></P>
<P class="p636 ft11"><SPAN class="ft10">Fullan, M. (1995) </SPAN>School Development – the new Meaning of Educational Change<SPAN class="ft10">. London: Cassel Educational Limited.</SPAN></P>
<P class="p679 ft11"><SPAN class="ft10">Fullan, M. (2001) </SPAN>The new Meaning of Educational Change<SPAN class="ft10">. London: Routledge.</SPAN></P>
<P class="p639 ft11"><SPAN class="ft10">Fullan, M. (2003) </SPAN>Change Forces with a Vengeance<SPAN class="ft10">. London: Rout- ledgeFalmer.</SPAN></P>
<P class="p679 ft11"><SPAN class="ft10">Goodlad, J.I. m.fl. (1979) </SPAN>Curriculum Inquiry. The study of cur- riculum practice<SPAN class="ft10">. New York: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">McGraw-Hill</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> Book Company</SPAN></P>
<P class="p679 ft10">Goodlad, J.I. (1984) <SPAN class="ft11">A place Called School</SPAN>. New York: McGraw- Hill Book Company</P>
<P class="p639 ft11"><SPAN class="ft10">Goodson, I. (1997) </SPAN>The changing curriculum – studies in social con- struction<SPAN class="ft10">. Oslo: P Lang.</SPAN></P>
<P class="p679 ft11"><SPAN class="ft10">Goodson, I. (2003) </SPAN>Vad är professionell kunskap? <SPAN class="ft10">Lund: Studentlit- teratur.</SPAN></P>
<P class="p448 ft14">310</P>
</DIV>
<DIV id="page_302">
<TABLE id="l1I11IlIllI1l11lIllll111l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p644 ft11"><SPAN class="ft10">Goodson, I. & Numan, U. (2003) </SPAN>Livshistoria och professionsut- veckling. Berättelser om lärares liv och arbete<SPAN class="ft10">. Lund: Studentlitte- ratur.</SPAN></P>
<P class="p689 ft13">Gunter, H., Rayner, S., Thomas, H., Fielding, A., Butt, G. & Lance, A. (2005) Teachers, time and work.: findings from the Evaluation of the Transforming School Workforce Pathfinder Project. <SPAN class="ft38">School Leadership and Management</SPAN>, 25 (5), <NOBR>441–454..</NOBR></P>
<P class="p655 ft11"><SPAN class="ft10">Hargreaves, A. (1998) </SPAN>Läraren I det postmoderna samhället<SPAN class="ft10">. Lund: Studentlitteratur.</SPAN></P>
<P class="p655 ft10">Hargreaves, A. (2000) Four Ages of Professionalism and Profess- ional Learning. <SPAN class="ft11">Teachers and Teaching: History and Practice</SPAN>, vol 6(2), s. <NOBR>151–182.</NOBR></P>
<P class="p755 ft10">Hargreaves, A., Earl, L., Moore, S. & Manning, S. (2001) <SPAN class="ft11">Learning to Change. Teaching Beyond Subjects and Standards</SPAN>. San Franci- sco: <NOBR>Jossey–Bass.</NOBR></P>
<P class="p655 ft10">Hargreaves, A. & Fullan, M. (2012) <SPAN class="ft11">Professional Capital: Tranfor- ming Teaching in Every School</SPAN>. New York: Teachers College Press.</P>
<P class="p655 ft10">Hargreaves, A. & Shirley, D. (2009) <SPAN class="ft11">The Fourth Way: The Inspiring Future for Edcational Change</SPAN>. Thousand Oaks, California: Corwin.</P>
<P class="p630 ft11"><SPAN class="ft10">Hattie, J. (2009) </SPAN>Visible learning: a synthesis of over 800 meta- analyses relating to achievement<SPAN class="ft10">. London: Routledge.</SPAN></P>
<P class="p630 ft11"><SPAN class="ft10">Haug, P. (2003a) </SPAN>Om kvalitet i förskolan. Forskning om och utvär- dering av förskolan <NOBR>1998–2001<SPAN class="ft10">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> Forskning i fokus nr 8. Stock- holm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p655 ft11"><SPAN class="ft10">Haug, P. (2003b) </SPAN>Evalueringa av Reform 97. Rapport fra styret for Program for evaluering av Reform 97 i Noregs forskingsråd<SPAN class="ft10">. Oslo: Noregs forskingsråd.</SPAN></P>
<P class="p609 ft11"><SPAN class="ft10">Haug, P. (2004) </SPAN>Resultat fra evalueringa av Reform 97<SPAN class="ft10">. Oslo: Noregs forskningsråd.</SPAN></P>
<P class="p630 ft11"><SPAN class="ft10">Hauge, M. (1999) Ei </SPAN>“inspirasjonskjelde” eller ei “tvangstrøye” – Ei undersøking av læraren sin bruk av L97<SPAN class="ft10">. Hovedoppgave. Trond- heim: Pedagogisk institutt, Norges </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">teknisk-naturvitenskapelige</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> universitet.</SPAN></P>
<P class="p609 ft10">Helsby, G. (1999) <SPAN class="ft11">Changing Teachers’ Work</SPAN>. Buckingham: Open University Press.</P>
<P class="p4 ft10">Hodgson, J., Rönning, W., Skogvold, A.S. & Tomlinson, P. (2009)</P>
<P class="p683 ft11">På vei fra laereplan till klasserom. Om laereres fortolkning, planlegging og syn på LK06<SPAN class="ft10">. Bodö: Nordlandsforskning.</SPAN></P>
<P class="p697 ft14">311</P>
</DIV>
<DIV id="page_303">
<TABLE id="lI1IIIlIllI1IIIllI11I1l1I" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p756 ft68"><SPAN class="ft9">Hopkins, D. (2012) </SPAN>Exploding the Myths of School Reforms<SPAN class="ft9">. Cam- berwell: Australian Council Educational Research (ACER).</SPAN></P>
<P class="p679 ft10">Hopmann, S. (1999): The Curriculum as a Standard of Public Education. <SPAN class="ft11">Studies in Philosophy and Education</SPAN>, 18, <NOBR>89–105.</NOBR></P>
<P class="p679 ft11"><SPAN class="ft10">Imsen, G. (1999) </SPAN>Lärares värld. Introduktion till allmän didaktik<SPAN class="ft10">. Lund: Studentlitteratur.</SPAN></P>
<P class="p679 ft11"><SPAN class="ft10">Lekholm, A. (2008) </SPAN>Grades and grade assignment: effects of student and school characteristics<SPAN class="ft10">. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik.</SPAN></P>
<P class="p757 ft68"><SPAN class="ft9">Klette, K. (red) (2003) </SPAN>Klassrommets praksisformer etter Reform 97<SPAN class="ft9">. Oslo: Universitet i Oslo, Pedagogisk forskningsinstitutt.</SPAN></P>
<P class="p752 ft38"><SPAN class="ft13">Korp, H. (2006) </SPAN>Lika chanser i gymnasiet?: en studie om betyg, nationella prov och social reproduktion<SPAN class="ft13">. Lund: Lunds universitet.</SPAN></P>
<P class="p679 ft10">Labaree, D.F. (2010) Someone has to fail: The <NOBR>Zero-Sum</NOBR> Game of Public Schooling. Cambridge: Harvard University Press.</P>
<P class="p639 ft11"><SPAN class="ft10">Liedman, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">S-E.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> (1997) </SPAN>I skuggan av framtiden. Modernitetens idéhistoria<SPAN class="ft10">. Stockholm: Bonnier Alba.</SPAN></P>
<P class="p679 ft10">Lindberg, V. (2002) Införandet av godkändgränsen – konsekvenser för lärare och elever. I Skolverket (2002) <SPAN class="ft11">Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygsättning</SPAN>. Stockholm: Skol- verket.</P>
<P class="p636 ft10">Lindblad, S. & Popkewitz, T.S. (Eds) (2000) <SPAN class="ft11">Public discources on education governance and social integration and exclusion</SPAN>: Analy- ses of policy texts in European context. Uppsala: Uppsala Uni- versity, Department of Education.</P>
<P class="p679 ft10">Lindblad, S., Lundahl, L., Lindgren, J. & Zackari, G. (2002) Educa- ting for the New Sweden. <SPAN class="ft11">Scandinavian Journal of Educational Research</SPAN>, vol. 46 (3), s <NOBR>283–303.</NOBR></P>
<P class="p679 ft10">Linde, G. (1986) <SPAN class="ft11">Yrket som livsform</SPAN>. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning.</P>
<P class="p161 ft9">Linde, G. (2003) <SPAN class="ft68">Kunskap och betyg</SPAN>. Lund: Studentlitteratur. Lindensjö & Lundgren (1986) <SPAN class="ft68">Utbildningsreformer och politisk styr-</SPAN></P>
<P class="p110 ft10"><SPAN class="ft11">ning</SPAN>. Stockholm: Liber.</P>
<P class="p639 ft10">Lindensjö, B. & Lundgren, U.P. (2000) <SPAN class="ft11">Politisk styrning och utbild- ningsreformer</SPAN>. Stockholm: HLS Förlag.</P>
<P class="p679 ft10">Lingard, B. & Garrick, B. (1997) Producing and practising social justice policy in Education: a policy trajectory study from Que- ensland, Australia. In Marshall, J. & Peters, M. (eds) <SPAN class="ft11">Education Policy</SPAN>. Cheltenham: Edward Elgar.</P>
<P class="p636 ft11"><SPAN class="ft10">Livingstone, K. (2012) </SPAN>Teachers Engaging in <NOBR>Peer-monotoring</NOBR> to Improve Pupil Learning<SPAN class="ft10">. CIDREE årsbok 2012.</SPAN></P>
<P class="p242 ft14">312</P>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<TABLE id="III1II1lIIIIIlII11l1lIIll" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p644 ft11"><SPAN class="ft10">Lundahl, C. (2006) </SPAN>Viljan att veta vad andra vet: kunskapsbedöm- ning i tidigmodern, modern och senmodern skola<SPAN class="ft10">. Uppsala: Upp- sala universitet.</SPAN></P>
<P class="p630 ft10">Lundahl, L. (2005) A Matter of <NOBR>Self-Governance</NOBR> and Control. <SPAN class="ft11">European Education</SPAN>, vol. 37 (1), s. <NOBR>10–25.</NOBR></P>
<P class="p655 ft11"><SPAN class="ft10">Lundgren, U.P. (1979) </SPAN>Att organisera omvärlden. En introduktion till läroplansteori<SPAN class="ft10">. Stockholm: Publica.</SPAN></P>
<P class="p655 ft11"><SPAN class="ft10">Lärarnas Riksförbund (2010) </SPAN>Låt inte lärarna betala reformerna<SPAN class="ft10">! Stockholm: Lärarnas Riksförbund.</SPAN></P>
<P class="p655 ft10">Mc Cuthcheon, G. & Milner, H.R. (2002) A contemporary studie of teacher planning in a high school English class. <SPAN class="ft11">Teachers and Teaching: Theory and Practice</SPAN>, 8, 1, s <NOBR>81–94.</NOBR></P>
<P class="p655 ft10">Menter, I. & Muschamp,Y. (2002) Markets and management. The case of primary schools. In Exworthy & Halford (eds) <SPAN class="ft11">Profess- ionals and the New Managerialism in the Public Sector</SPAN>. London: Open University Press.</P>
<P class="p655 ft10">Myndigheten för skolutveckling (2003) <SPAN class="ft11">En sten i rullning – erfaren- heter av förändringsarbete i skolan genom ITiS</SPAN>. Stockholm: Svensk information.</P>
<P class="p630 ft10">Möller, J., Pröitz, T.S. & Aasen, P. (2009) <SPAN class="ft11">Kunskapslöftet – tung bör å baere? Underveisanalyse av styrningsreformen i skjaeringspunk- tet mellom politikk, adminisrasjon og profesjon</SPAN>. Oslo: Oslo Uni- versitet.</P>
<P class="p689 ft38"><SPAN class="ft13">Naeslund, L. (1991) </SPAN>Lärarintentioner och skolverklighet: explorativa studier av uppgiftsutformning och arbetsförhållanden på grund- skolans högstadium<SPAN class="ft13">. Stockholm: HLS Förlag..</SPAN></P>
<P class="p609 ft11"><SPAN class="ft10">Nias, J. (1989) </SPAN>Primary teachers talking: a study of teaching as work<SPAN class="ft10">. London: Routledge.</SPAN></P>
<P class="p655 ft11"><SPAN class="ft10">Nordström, E. (1999) </SPAN>Lärande samtal som redskap i handledning – några tankar och erfarenheter i anslutning till ITiS<SPAN class="ft10">. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p655 ft11"><SPAN class="ft10">Nordström, E. (2002) </SPAN>Pedagogisk handledning. En studie av lärande samtal kring lärares uppdrag<SPAN class="ft10">. Licentiatuppsats. Stockholm: Lärarhögskolan.</SPAN></P>
<P class="p755 ft11"><SPAN class="ft10">OECD (2005) </SPAN>Teachers Matter. Attrecting<SPAN class="ft10">, </SPAN>Developing och Retaining Effective Teachers. Overview<SPAN class="ft10">. Paris: OECD.</SPAN></P>
<P class="p630 ft11"><SPAN class="ft10">OECD (2009) </SPAN>Creating Effective Teaching and Learning Environ- ments<SPAN class="ft10">: First Results from TALIS. Paris: OECD.</SPAN></P>
<P class="p689 ft75">Persson, A. (2006) Nöjda som lärare, missnöjda som anställda – skolexistens mellan mening och missnöje. I Petersson, H., Leppänen, V., Jönsson, S. & Tranquist, J. (red) <SPAN class="ft127">Villkor i arbete</SPAN></P>
<P class="p758 ft14">313</P>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<TABLE id="llIll11llIl1IlIl1l1I1llII" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p759 ft11">med människor – en antologi om human servicearbete<SPAN class="ft10">. Malmö: Arbetslivsinstitutet.</SPAN></P>
<P class="p679 ft10">Popkewitz, T.S., Tabachnik,B.R. & Wehlage, G. (1982) <SPAN class="ft11">The Myth of Educational Reform. A Study of School Responses to a Program of Change</SPAN>. Madison, Wisconsin: The University of Wisconsin Press.</P>
<P class="p679 ft10">Poppleton, P. & Williamson, J. (Eds) (2004) <SPAN class="ft11">New Realities of Secondary Tachers’ Work</SPAN>. Oxford: Symposium Books.</P>
<P class="p679 ft11"><SPAN class="ft10">Ross, A. (2000) </SPAN>Curriculum. Construction and Critique<SPAN class="ft10">. London: Falmer Press.</SPAN></P>
<P class="p679 ft11"><SPAN class="ft10">Rothstein, B. (1986) </SPAN>Den socialdemokratiska staten: reformer och förvaltning inom svensk arbetsmarknads- och skolpolitik<SPAN class="ft10">. Lund: Lunds Universitet.</SPAN></P>
<P class="p757 ft10">Rönning, W., Fiva, T., Henriksen, E., Nilsen, N.O., Skogvold, A.S. & Solstad, A.G. (2008)<SPAN class="ft11">Laereplan, laereverk og tillrettelegging for laering. Analyse av laereplan og et utvalg laereverk i naturfag, norsk og samfunnsfag</SPAN>. Bodö: Nordlandsforskning.</P>
<P class="p679 ft11"><SPAN class="ft10">Sahlberg, P. (2011) </SPAN>Finnish lessons – what can the world learn from educational change in Finland? <SPAN class="ft10">New York: Teachers College Press.</SPAN></P>
<P class="p636 ft11"><SPAN class="ft10">Sarason, S. (1990) </SPAN>The Predictable Failure of Educational Reform<SPAN class="ft10">. San Francisco: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">Jossey-Bass.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p760 ft10">Sandberg, N. & Aasen, Petter (2008) <SPAN class="ft11">Det nasjonale styringsnivået</SPAN>.</P>
<P class="p685 ft11">Intensjoner, forventninger og vurderinger<SPAN class="ft10">. Rapport 42/2008. Oslo: NIFU Step.</SPAN></P>
<P class="p679 ft11"><SPAN class="ft10">Scherp, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">H-Å.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> (1998) </SPAN>Utmanande eller utmanat ledarskap? Rektor, organisationen och förändrat undervisningsmönster i gymansie- skolan<SPAN class="ft10">. Göteborg: Göteborgs universitet.</SPAN></P>
<P class="p679 ft11"><SPAN class="ft10">Scherp, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">H-Å.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> (2005) </SPAN>Kvalitetsarbete utifrån ett lärandeperspektiv<SPAN class="ft10">. Karlstad: Karlstads universitet.</SPAN></P>
<P class="p757 ft68"><SPAN class="ft9">Selghed, B. (2004) </SPAN>Ännu icke godkänt: lärares sätt att erfara betygs- systemet och dess tillämpning<SPAN class="ft9">. Lund: Lunds universitet.</SPAN></P>
<P class="p679 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2004) </SPAN>Förskola i brytningstid. Nationell utvärdering av förskolan<SPAN class="ft10">. Rapport 239. Stockholm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p752 ft38"><SPAN class="ft13">Skolverket (2006) </SPAN>Läromedlens roll i undervisningen. Grundskol- lärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, eng- elska och samhällskunskap<SPAN class="ft13">. Rapport 284. Stockholm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p679 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2007) </SPAN>Provbetyg – Slutbetyg- Likvärdig bedömning? En statistisk analys av sambandet mellan nationella prov och slutbetyg i grundskolans årskurs 9, <NOBR>1998-2006<SPAN class="ft10">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> Rapport 300. Stockholm: Skolverket</SPAN></P>
<P class="p146 ft14">314</P>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<TABLE id="Il11llIll1II1llIIIlllll1l" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"></TABLE>
<P class="p644 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2008a) </SPAN>Kursplanen – ett rättesnöre.? Lärare om kurspla- nerna i svenska, samhällskunskap och kemi<SPAN class="ft10">. Rapport 310. Stock- holm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p630 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2008b) </SPAN>Tio år efter förskolereformen<SPAN class="ft10">. </SPAN>Nationell utvärde- ring av förskolan<SPAN class="ft10">. Stockholm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p630 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2009b) </SPAN>Beskrivande data 2009. Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning<SPAN class="ft10">. Rapport 335. Stock- holm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p655 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2009c) </SPAN>Likvärdig betygsättning i gymnasieskolan? En analys av sambandet mellan nationella prov och betyg<SPAN class="ft10">. Rapport 338. Stockholm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p609 ft11"><SPAN class="ft10">Skolverket (2011) </SPAN>Skolverkets lägesbedömning 2011. Del 1 – Beskri- vande data<SPAN class="ft10">. Stockholm: Skolverket</SPAN></P>
<P class="p655 ft10">Smith, D.L. & Lovat, T.J. (1996) <SPAN class="ft11">Läroplaner, didaktik, undervis- ning: mot ett genomtänkt pedagogiskt handlande</SPAN>. Göteborg: Gothia.</P>
<P class="p655 ft11"><SPAN class="ft10">Statskontoret (2007) </SPAN>Lärares utbildning och undervisning i skolan. Kartläggning och analys<SPAN class="ft10">. Stockholm: Statskontoret.</SPAN></P>
<P class="p689 ft38"><SPAN class="ft13">Stenlås, N. (2009) </SPAN>En kår i kläm – Läraryrket mellan professionella ideal och statliga reformideologier<SPAN class="ft13">. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. Stockholm: Finansdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p655 ft11"><SPAN class="ft10">Stenmo, L.M. (1999): </SPAN>Med læreplanen i bakhodet – En undersøkelse om lærernes bruk av L97 i undervisningen<SPAN class="ft10">. Hovedoppgave. Trondheim: Pedagogisk institutt, Norges </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">teknisk-naturvi-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> tenskapelige universitet.</SPAN></P>
<P class="p630 ft10">Streeck, W & Thelen, K. (2005) Introduction: Institutional change in advanced political economies. I Streeck, W & Thelen, K. (red) <SPAN class="ft11">Institutional change in advanced political economies (s. 3– 39)</SPAN>. Oxford: Oxford University Press.</P>
<P class="p696 ft11"><SPAN class="ft10">Ström, M. (2009) </SPAN>Påverkas gymnasielärare av tidigare resultat i betygsprocessen? En experimentell studie om huruvida lärares vet- skap om elevers tidigare prestationer påverkar betygsättningen<SPAN class="ft10">. Kandidatuppsats i statsvetenskap. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.</SPAN></P>
<P class="p609 ft11"><SPAN class="ft10">Stukát, S. (1998) </SPAN>Lärares planering under och efter utbildning<SPAN class="ft10">. Göte- borg: Göteborgs universitet.</SPAN></P>
<P class="p655 ft11"><SPAN class="ft10">Sundberg, D. (2005) </SPAN>Skolreformernas dilemman. En läroplansteore- tisk studie av kampen om tid i den svenska skolan<SPAN class="ft10">. Växjö: Växjö University Press.</SPAN></P>
<P class="p403 ft14">315</P>
</DIV>
<DIV id="page_307">
<TABLE id="lIIIl1I11111llI1IlI11IlI1" cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"></TABLE>
<P class="p635 ft68"><SPAN class="ft9">Tholin, J. (2006</SPAN>) Att klara sig i ökänd natur: en studie av betyg och betygskriterier – historiska betingelser och implementering av ett nytt system<SPAN class="ft9">. Göteborg: Göteborgs universitet.</SPAN></P>
<P class="p757 ft11"><SPAN class="ft10">Tyack, D. & Cuban, L. (1995) </SPAN>Tinkering toward Utopia. A century of public school reform<SPAN class="ft10">. London: Harvard University Press.</SPAN></P>
<P class="p450 ft10">Tyack, D. & Tobin, W. (1994) The “grammar of Schooling. Why</P>
<P class="p668 ft10">Has it Been so Hard to Change? <SPAN class="ft11">American Educational Research Journal</SPAN>, vol. 31, nr 3, pp <NOBR>453–479</NOBR></P>
<P class="p639 ft10"><NOBR>Vallberg-Roth,</NOBR> <NOBR>A-C.</NOBR> & Månsson, A. (2008) Individuella utveck- lingsplaner som uttryck för reglerad barndom – likriktning med variation. <SPAN class="ft11">Pedagogisk forskning i Sverige</SPAN>, nr 2/2008.</P>
<P class="p636 ft10">Vanderberghe, R. (1988) School Improvement: A European Per- spective. I Parquet, F. (red) <SPAN class="ft11">Improving Schools for the 21st cen- tury: implications for research and development</SPAN>. Gainesville: Uni- versity of Florida.</P>
<P class="p636 ft10">Vibe, N., Aamodt, P.O. & Carlsten, T.C. (2009) <SPAN class="ft11">Å vaere ung- domsskollaerer i Norge. Resultater fra OECDs internasjonale stu- die av undervisning og laering (TALIS)</SPAN>. Rapport 23/2009. Oslo: NIFU Step.</P>
<P class="p752 ft10">Walsh, F. & Gamage, D. (2003) The Significance of Professional Development and Practice towards a better public education system. <SPAN class="ft11">Teacher Development </SPAN>7 (3), <NOBR>363–383</NOBR></P>
<P class="p752 ft68"><SPAN class="ft9">Wedin, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">A-S.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> (2007) </SPAN>Lärares arbete och kunskapsbildning. Utma- ningar och inviter i den vardagliga praktiken<SPAN class="ft9">. Linköping Studies in Pedagogic Practices 2. Linköping: Linköpings universitet.</SPAN></P>
<P class="p679 ft11"><SPAN class="ft10">Wennberg, G. (1990) </SPAN>Geografi och skolgeografi – ett ämnes för- ändringar<SPAN class="ft10">. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.</SPAN></P>
<P class="p679 ft10">Åsén, G. (1992) Från linearritning till bild. I Lind, U., Hasselberg, K. & Kühlhorn, B.M (red) <SPAN class="ft11">Tidsbilder. Perspektiv på skola och bildskapande under 150 år</SPAN>. Stockholm: Skolverket/ Utbildnings- radion.</P>
<P class="p679 ft10">Åsén, G. (2006) Varför bild i skolan? En historisk tillbakablick på argument för ett marginaliserat skolämne. I Lundgren, U.P. (red) <SPAN class="ft11">Uttryck, intryck, avtryck – lärande estetiska uttrycksformer och forskning</SPAN>. Vetenskapsrådets rapportserie 4:2006. Stockholm: Vetenskapsrådet.</P>
<P class="p761 ft14">316</P>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330308x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft150">Statens offentliga utredningar 2013</P>
<P class="p460 ft151">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p762 ft152"><SPAN class="ft152">1.</SPAN><SPAN class="ft153">Förändrad hantering av importmoms. Fi.</SPAN></P>
<P class="p763 ft152"><SPAN class="ft152">2.</SPAN><SPAN class="ft153">Patientlag. S.</SPAN></P>
<P class="p764 ft152"><SPAN class="ft152">3.</SPAN><SPAN class="ft153">Trängselskatt – delegation, sanktioner och utländska fordon. Fi.</SPAN></P>
<P class="p763 ft152"><SPAN class="ft152">4.</SPAN><SPAN class="ft153">Tillstånd och medling. Ju.</SPAN></P>
<P class="p763 ft152"><SPAN class="ft152">5.</SPAN><SPAN class="ft153">Djurhållning och miljön</SPAN></P>
<P class="p765 ft152">– hantering av risker och möjligheter med stallgödsel. L.</P>
<P class="p766 ft152"><SPAN class="ft152">6.</SPAN><SPAN class="ft153">Att förebygga och hantera finansiella kriser. Fi.</SPAN></P>
<P class="p763 ft152"><SPAN class="ft152">7.</SPAN><SPAN class="ft153">Skärpningar i vapenlagstiftningen. Ju.</SPAN></P>
<P class="p763 ft152"><SPAN class="ft152">8.</SPAN><SPAN class="ft153">Den svenska veteranpolitiken</SPAN></P>
<P class="p767 ft152">Statligt bidrag till frivilliga organisationer som stödjer veteransoldater och anhöriga. Fö.</P>
<P class="p763 ft152"><SPAN class="ft152">9.</SPAN><SPAN class="ft153">Riksbankens</SPAN></P>
<P class="p768 ft152">finansiella oberoende och balansräkning. Fi.</P>
<P class="p115 ft152"><SPAN class="ft152">10.</SPAN><SPAN class="ft154">Rätta byggfelen snabbt!</SPAN></P>
<P class="p769 ft152"><SPAN class="ft152">–</SPAN><SPAN class="ft154">med effektivare förelägganden och försäkringar. S.</SPAN></P>
<P class="p770 ft152"><SPAN class="ft152">11.</SPAN><SPAN class="ft154">Kunskapsläget på Kärnavfallsområdet 2013. Slutförvarsansökan under prövning: kompletteringskrav</SPAN></P>
<P class="p771 ft152">och framtidsalternativ. M.</P>
<P class="p772 ft152"><SPAN class="ft152">12.</SPAN><SPAN class="ft154">Goda affärer – en strategi för hållbar, offentlig upphandling. Fi.</SPAN></P>
<P class="p256 ft152"><SPAN class="ft152">13.</SPAN><SPAN class="ft154">Ungdomar utanför gymnasieskolan</SPAN></P>
<P class="p773 ft152"><SPAN class="ft152">–</SPAN><SPAN class="ft154">ett förtydligat ansvar för stat och kommun. U.</SPAN></P>
<P class="p256 ft152"><SPAN class="ft152">14.</SPAN><SPAN class="ft154">En översyn inom Sevesoområdet</SPAN></P>
<P class="p774 ft152"><SPAN class="ft152">–</SPAN><SPAN class="ft154">förslag till en förstärkt organisation för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Fö.</SPAN></P>
<P class="p775 ft152"><SPAN class="ft152">15.</SPAN><SPAN class="ft154">För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning. U.</SPAN></P>
<P class="p256 ft152"><SPAN class="ft152">16.</SPAN><SPAN class="ft154">Effektivare konkurrenstillsyn. N.</SPAN></P>
<P class="p115 ft152"><SPAN class="ft152">17.</SPAN><SPAN class="ft154">Brottmålsprocessen. Del 1 och 2. Ju.</SPAN></P>
<P class="p256 ft152"><SPAN class="ft152">18.</SPAN><SPAN class="ft154">Regeringsbeslut av ett statsråd – SRÄ. Fö.</SPAN></P>
<P class="p256 ft152"><SPAN class="ft152">19.</SPAN><SPAN class="ft154">Mera glädje för pengarna. Ku.</SPAN></P>
<P class="p776 ft152"><SPAN class="ft152">20.</SPAN><SPAN class="ft154">Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå – en översyn för ökad individanpassning och effektivitet. U.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p158 ft152"><SPAN class="ft155">21.</SPAN><SPAN class="ft156">Internationell straffverkställighet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p777 ft152"><SPAN class="ft155">22.</SPAN><SPAN class="ft156">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt</SPAN></P>
<P class="p771 ft152"><SPAN class="ft152">–</SPAN><SPAN class="ft154">samordning och digital samverkan. N.</SPAN></P>
<P class="p778 ft152"><SPAN class="ft155">23.</SPAN><SPAN class="ft156">Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna. S.</SPAN></P>
<P class="p256 ft152"><SPAN class="ft155">24.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft156">E-röstning</SPAN></NOBR> och andra valfrågor. Ju.</P>
<P class="p779 ft152"><SPAN class="ft155">25.</SPAN><SPAN class="ft156">Åtgärder för ett längre arbetsliv. +Lättläst + Daisy. S.</SPAN></P>
<P class="p256 ft152"><SPAN class="ft155">26.</SPAN><SPAN class="ft156">Fri att leka och lära</SPAN></P>
<P class="p780 ft152"><SPAN class="ft152">–</SPAN><SPAN class="ft154">ett målinriktat arbete för barns ökade säkerhet i förskolan. U.</SPAN></P>
<P class="p781 ft152"><SPAN class="ft155">27.</SPAN><SPAN class="ft156">Vissa frågor om gode män och förvaltare. Ju.</SPAN></P>
<P class="p782 ft152"><SPAN class="ft155">28.</SPAN><SPAN class="ft156">Försäkring på transportområdet i krig och kris. Fi.</SPAN></P>
<P class="p256 ft152"><SPAN class="ft155">29.</SPAN><SPAN class="ft156">Det svenska medborgarskapet. A.</SPAN></P>
<P class="p256 ft152"><SPAN class="ft155">30.</SPAN><SPAN class="ft156">Det tar tid</SPAN></P>
<P class="p771 ft152"><SPAN class="ft152">–</SPAN><SPAN class="ft154">om effekter av skolpolitiska reformer. U.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1B330309x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft150">Statens offentliga utredningar 2013</P>
<P class="p460 ft151">Systematisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p4 ft157">Justitiedepartementet</P>
<P class="p783 ft158">Tillstånd och medling. [4] Skärpningar i vapenlagstiftningen. [7] Brottmålsprocessen. Del 1 och 2. [17] Internationell straffverkställighet. [21] <NOBR>E-röstning</NOBR> och andra valfrågor. [24]</P>
<P class="p4 ft152">Vissa frågor om gode män och förvaltare. [27]</P>
<P class="p10 ft157">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p12 ft152">Den svenska veteranpolitiken</P>
<P class="p784 ft152">Statligt bidrag till frivilliga organisationer som stödjer veteransoldater och anhöriga. [8]</P>
<P class="p11 ft152">En översyn inom Sevesoområdet</P>
<P class="p785 ft152">– förslag till en förstärkt organisation för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. [14]</P>
<P class="p12 ft152">Regeringsbeslut av ett statsråd – SRÄ. [18]</P>
<P class="p786 ft157">Socialdepartementet</P>
<P class="p11 ft152">Patientlag. [2]</P>
<P class="p12 ft152">Rätta byggfelen snabbt!</P>
<P class="p787 ft152">– med effektivare förelägganden och försäkringar. [10]</P>
<P class="p788 ft152">Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna. [23]</P>
<P class="p789 ft152">Åtgärder för ett längre arbetsliv. + Lättläst + Daisy. [25]</P>
<P class="p10 ft157">Finansdepartementet</P>
<P class="p12 ft152">Förändrad hantering av importmoms. [1]</P>
<P class="p790 ft152">Trängselskatt – delegation, sanktioner och utländska fordon. [3]</P>
<P class="p791 ft152">Att förebygga och hantera finansiella kriser. [6]</P>
<P class="p792 ft152">Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning. [9]</P>
<P class="p793 ft152">Goda affärer – en strategi för hållbar, offentlig upphandling. [12]</P>
<P class="p794 ft152">Försäkring på transportområdet i krig och kris. [28]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p4 ft157">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p11 ft152">Ungdomar utanför gymnasieskolan</P>
<P class="p795 ft152">– ett förtydligat ansvar för stat och kommun. [13]</P>
<P class="p796 ft152">För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning. [15]</P>
<P class="p796 ft152">Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå – en översyn för ökad individanpassning och effektivitet. [20]</P>
<P class="p12 ft152">Fri att leka och lära</P>
<P class="p797 ft152">– ett målinriktat arbete för barns ökade säkerhet i förskolan. [26]</P>
<P class="p12 ft152">Det tar tid</P>
<P class="p798 ft152">– om effekter av skolpolitiska reformer. [30]</P>
<P class="p10 ft157">Landsbygdsdepartementet</P>
<P class="p12 ft152">Djurhållning och miljön</P>
<P class="p799 ft152">– hantering av risker och möjligheter med stallgödsel. [5]</P>
<P class="p10 ft157">Miljödepartementet</P>
<P class="p800 ft152">Kunskapsläget på Kärnavfallsområdet 2013. Slutförvarsansökan under prövning: kompletteringskrav och framtidsalternativ. [11]</P>
<P class="p10 ft157">Näringsdepartementet</P>
<P class="p11 ft152">Effektivare konkurrenstillsyn. [16]</P>
<P class="p12 ft152">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt</P>
<P class="p801 ft152">– samordning och digital samverkan. [22]</P>
<P class="p786 ft157">Kulturdepartementet</P>
<P class="p11 ft152">Mera glädje för pengarna. [19]</P>
<P class="p786 ft157">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P class="p11 ft152">Det svenska medborgarskapet. [29]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
H1B330SOU_2013__30.pdf2934025pdfDet tar tid , - om effekter av skolpolitiska reformerhttps://data.riksdagen.se/fil/16F7156B-D74E-42CE-AAAF-811FB0AD1986