2899273 H10339 2013/14 39 prop prop prop Proposition 2013/14:39 Proposition Proposition M MJU 39 0 2013-12-02 00:00:00 2013-12-02 15:22:52 2013-12-02 00:00:00 På väg mot en giftfri vardag - plattform för kemikaliepolitiken hämtad_2 html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/H10339/text https://data.riksdagen.se/dokument/H10339 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H10339 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_1 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:651px;z-index:-1;width:54px;height:98px;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:54px;height:98px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 904px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 1359px;} #page_3 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 1037px;overflow: hidden;} #page_3 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:131px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_8 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_8 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_8 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_8 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_9 #dimg1z{position:absolute;top:142px;left:147px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_9 #dimg1 #img1 {width:123px;height:1px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_10 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_10 #id_2 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_10 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_10 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_10 #id_3 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_10 #dimg1z{position:absolute;top:339px;left:294px;z-index:-1;width:124px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_10 #dimg1 #img1 {width:124px;height:1px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_14 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_14 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_17 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_17 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_20 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_25 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_27 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_28 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_32 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_35 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_35 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_36 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_36 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_37 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_37 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_38 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_38 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_40 #dimg1z{position:absolute;top:489px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:69px;} #page_40 #dimg1 #img1 {width:394px;height:69px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_41 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_41 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_42 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_42 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_43 #dimg1z{position:absolute;top:54px;left:147px;z-index:-1;width:393px;height:69px;} #page_43 #dimg1 #img1 {width:393px;height:69px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_45 #dimg1z{position:absolute;top:702px;left:147px;z-index:-1;width:393px;height:54px;} #page_45 #dimg1 #img1 {width:393px;height:54px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_47 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:147px;z-index:-1;width:393px;height:116px;} #page_47 #dimg1 #img1 {width:393px;height:116px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_48 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_48 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_49 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_49 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_50 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_50 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_51 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_51 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_52 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_52 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_54 #dimg1z{position:absolute;top:253px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:54px;} #page_54 #dimg1 #img1 {width:394px;height:54px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_55 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_55 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_56 #dimg1z{position:absolute;top:116px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:54px;} #page_56 #dimg1 #img1 {width:394px;height:54px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_58 #dimg1z{position:absolute;top:266px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:161px;} #page_58 #dimg1 #img1 {width:394px;height:161px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_59 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_59 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_60 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_60 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_61 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_61 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_62 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_62 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_63 #dimg1z{position:absolute;top:226px;left:147px;z-index:-1;width:393px;height:54px;} #page_63 #dimg1 #img1 {width:393px;height:54px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_66 #dimg1z{position:absolute;top:330px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:84px;} #page_66 #dimg1 #img1 {width:394px;height:84px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_67 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_67 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_68 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_68 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_70 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_70 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_70 #dimg1z{position:absolute;top:85px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:176px;} #page_70 #dimg1 #img1 {width:394px;height:176px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_71 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_71 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_72 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_72 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_74 #dimg1z{position:absolute;top:119px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:100px;} #page_74 #dimg1 #img1 {width:394px;height:100px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_75 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_75 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_76 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_76 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_77 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_77 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_77 #dimg1z{position:absolute;top:71px;left:0px;z-index:-1;width:393px;height:54px;} #page_77 #dimg1 #img1 {width:393px;height:54px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_78 #dimg1z{position:absolute;top:440px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:54px;} #page_78 #dimg1 #img1 {width:394px;height:54px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_79 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_79 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_83 #dimg1z{position:absolute;top:316px;left:147px;z-index:-1;width:393px;height:70px;} #page_83 #dimg1 #img1 {width:393px;height:70px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_84 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_84 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_85 #dimg1z{position:absolute;top:392px;left:147px;z-index:-1;width:393px;height:268px;} #page_85 #dimg1 #img1 {width:393px;height:268px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_87 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_87 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_88 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_88 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_89 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_89 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_91 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_91 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_92 #dimg1z{position:absolute;top:287px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:54px;} #page_92 #dimg1 #img1 {width:394px;height:54px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_94 #dimg1z{position:absolute;top:143px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:130px;} #page_94 #dimg1 #img1 {width:394px;height:130px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_95 #dimg1z{position:absolute;top:193px;left:147px;z-index:-1;width:393px;height:481px;} #page_95 #dimg1 #img1 {width:393px;height:481px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_96 #dimg1z{position:absolute;top:563px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:69px;} #page_96 #dimg1 #img1 {width:394px;height:69px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_97 #dimg1z{position:absolute;top:211px;left:0px;z-index:-1;width:393px;height:85px;} #page_97 #dimg1 #img1 {width:393px;height:85px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_103 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_103 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_105 #dimg1z{position:absolute;top:64px;left:147px;z-index:-1;width:393px;height:238px;} #page_105 #dimg1 #img1 {width:393px;height:238px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_106 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_106 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_107 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_107 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_108 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_108 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_109 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_109 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_110 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_110 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_111 #dimg1z{position:absolute;top:527px;left:147px;z-index:-1;width:393px;height:54px;} #page_111 #dimg1 #img1 {width:393px;height:54px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_112 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_112 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_113 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_113 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_114 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_114 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_117 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_117 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_121 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_121 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_122 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_122 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_123 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_123 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_124 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_124 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_129 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_129 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_129 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_129 #id_2 {border:none;z:b;margin:40px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_129 #tx1 {position:absolute;top:2px;left:0px;width:261px;height:80px;} #page_129 #tx2 {position:absolute;top:58px;left:0px;width:263px;height:120px;} #page_129 #tx3 {position:absolute;top:143px;left:0px;width:263px;height:60px;} #page_129 #tx4 {position:absolute;top:185px;left:0px;width:263px;height:80px;} #page_129 #tx5 {position:absolute;top:299px;left:0px;width:263px;height:187px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_132 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_132 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_132 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_132 #id_1 #id_1_3 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_132 #id_2 {border:none;z:b;margin:35px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_133 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_133 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_133 #dimg1z{position:absolute;top:249px;left:0px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_133 #dimg1 #img1 {width:123px;height:1px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_135 #dimg1z{position:absolute;top:221px;left:147px;z-index:-1;width:112px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_135 #dimg1 #img1 {width:112px;height:1px;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_136 #dimg1z{position:absolute;top:99px;left:126px;z-index:-1;width:398px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_136 #dimg1 #img1 {width:398px;height:1px;} .dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;} .ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 32px;} .ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft2{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft3{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft5{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft6{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft7{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft8{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft9{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 323px;l-h: 0px;} .ft10{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft11{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft12{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft13{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft14{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 33px;l-h: 15px;} .ft15{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 229px;l-h: 0px;} .ft16{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 285px;l-h: 0px;} .ft17{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft18{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 15px;} .ft19{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft20{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft21{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft22{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 19px;} .ft23{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft24{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft25{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft26{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft27{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 16px;} .ft28{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;} .ft29{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 16px;} .ft30{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft31{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 5px;} .ft32{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft33{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 15px;} .ft34{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 16px;} .ft35{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft36{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 6px;} .ft37{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft38{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 22px;} .ft39{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft40{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 19px;} .ft41{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft42{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft43{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 17px;} .ft44{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft45{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft46{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft47{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 20px;} .ft48{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft49{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;position: relative; bottom: -4px;} .ft50{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft52{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 20px;} .ft53{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft54{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft55{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft56{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft57{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft58{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft59{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 17px;} .ft60{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft61{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 50px;l-h: 25px;} .ft62{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft63{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 22px;} .ft64{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft65{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft66{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft67{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft68{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 22px;} .ft69{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft70{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 40px;l-h: 25px;} .ft71{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 22px;l-h: 20px;} .ft72{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 22px;l-h: 17px;} .ft73{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft74{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 21px;} .ft75{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft76{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft77{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 41px;l-h: 25px;} .ft78{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 19px;} .ft79{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft80{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft81{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft82{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft83{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft84{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft85{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft86{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 16px;} .ft87{font: 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 15px;} .ft88{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft89{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft90{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .p0{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 525px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p3{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p11{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p12{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p13{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px !important;} .p14{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p16{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p18{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p19{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p21{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p22{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p25{text-align: right;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p28{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p29{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p31{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p33{text-align: right;padding-left: 0px;padding-right: 714px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p36{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;padding-left: 520px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 600px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 653px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.113px;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 254px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p64{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p65{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p66{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p70{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p72{text-align: right;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 598px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p80{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: right;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 383px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p91{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p92{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p95{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: left;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p101{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p102{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p103{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p104{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p106{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.113px;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p123{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p124{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p125{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p126{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 752px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p132{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.59px;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p135{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p136{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p138{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p139{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p140{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p147{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 336px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p153{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p155{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p158{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.113px;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p162{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p169{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p171{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p172{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p174{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p178{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p179{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p181{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p183{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p185{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 147px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p194{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 294px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 378px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p199{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p207{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p209{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p211{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p212{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p216{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p217{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 147px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p228{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p229{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p230{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p238{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p240{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p242{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p243{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 441px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p244{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p245{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p247{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 336px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p253{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p254{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p259{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 336px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p261{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.113px;} .p263{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 168px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p264{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p271{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p274{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 105px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p275{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 147px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p276{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p277{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 105px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: right;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 189px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p285{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p286{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p287{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 336px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p288{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 336px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.113px;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p294{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p296{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p297{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p299{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 147px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p305{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p306{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 378px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p308{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p311{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p313{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p314{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p315{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p318{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 147px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p319{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 105px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p320{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 105px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p321{text-align: right;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 21px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 8px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 7px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p330{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p331{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p335{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 336px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p336{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p337{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 336px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.113px;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 226px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 315px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p350{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p352{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 378px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p353{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 336px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p355{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p356{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p357{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 336px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p358{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p360{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p365{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p366{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p367{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p368{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p369{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p370{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p371{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p372{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p373{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.113px;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p376{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p377{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p378{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 378px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p384{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p387{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p389{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p391{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.113px;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p395{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p405{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p406{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.113px;} .p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p409{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p410{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p414{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p415{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p416{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p417{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 378px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p418{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p419{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 319px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p421{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p422{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p423{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p424{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p425{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p426{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p427{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p428{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p429{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p430{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p431{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p432{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p433{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p434{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p435{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p436{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p437{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p438{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p442{text-align: left;margin-top: 252px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;padding-left: 520px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: left;padding-left: 520px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p445{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p446{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p447{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 609px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p449{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p450{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 270px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p451{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p452{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p454{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p455{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p456{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 12px;} .p458{text-align: left;padding-right: 147px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p459{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p460{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p461{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p462{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p463{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p464{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p465{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 737px;margin-bottom: 0px !important;} .p466{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p467{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p470{text-align: left;margin-top: 434px;margin-bottom: 0px !important;} .p471{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p472{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 315px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p474{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p475{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 485px;margin-bottom: 0px !important;} .p476{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p477{text-align: left;margin-top: 512px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;} .td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 453px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 469px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 525px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;} .td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td62{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td63{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;} .td64{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td70{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td71{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td72{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;} .td73{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;} .td76{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 425px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;} .td89{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;} .td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;} .td91{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 31px;} .tr1{heightzzz: 23px;} .tr2{heightzzz: 22px;} .tr3{heightzzz: 21px;} .tr4{heightzzz: 951px;} .tr5{heightzzz: 922px;} .tr6{heightzzz: 0px;} .tr7{heightzzz: 549px;} .tr8{heightzzz: 20px;} .tr9{heightzzz: 1034px;} .tr10{heightzzz: 952px;} .tr11{heightzzz: 921px;} .tr12{heightzzz: 853px;} .tr13{heightzzz: 755px;} .tr14{heightzzz: 724px;} .tr15{heightzzz: 579px;} .tr16{heightzzz: 481px;} .tr17{heightzzz: 428px;} .tr18{heightzzz: 397px;} .tr19{heightzzz: 367px;} .tr20{heightzzz: 321px;} .tr21{heightzzz: 5px;} .tr22{heightzzz: 16px;} .tr23{heightzzz: 15px;} .tr24{heightzzz: 17px;} .tr25{heightzzz: 14px;} .tr26{heightzzz: 18px;} .tr27{heightzzz: 19px;} .tr28{heightzzz: 32px;} .tr29{heightzzz: 29px;} .tr30{heightzzz: 30px;} .tr31{heightzzz: 24px;} .tr32{heightzzz: 37px;} .tr33{heightzzz: 6px;} .tr34{heightzzz: 4px;} .tr35{heightzzz: 28px;} .tr36{heightzzz: 25px;} .tr37{heightzzz: 27px;} .tr38{heightzzz: 9px;} .tr39{heightzzz: 8px;} .tr40{heightzzz: 26px;} .tr41{heightzzz: 33px;} .tr42{heightzzz: 7px;} .tr43{heightzzz: 3px;} .tr44{heightzzz: 2px;} .tr45{heightzzz: 36px;} .tr46{heightzzz: 11px;} .tr47{heightzzz: 10px;} .tr48{heightzzz: 35px;} .tr49{heightzzz: 12px;} .t0{width: 552px;margin-leftZ: 152px;margin-top: 5px;f:20px 'Verdana' !important;} .t1{width: 431px;margin-leftZ: 113px;margin-top: 16px;f:13px 'Verdana' !important;} .t2{width: 834px;margin-leftZ: 113px;f:1px 'Verdana' !important;} .t3{width: 834px;margin-leftZ: 113px;f:italic 1px 'Verdana' !important;} .t4{width: 995px;f:1px 'Verdana' !important;} .t5{width: 583px;margin-leftZ: 76px;f:13px 'Verdana' !important;} .t6{width: 431px;f:1px 'Verdana' !important;} .t7{width: 431px;f:1px 'Verdana' !important;} .t8{width: 583px;margin-leftZ: 76px;f:13px 'Verdana' !important;} .t9{width: 728px;f:13px 'Verdana' !important;} .t10{width: 583px;margin-leftZ: 76px;f:13px 'Verdana' !important;} .t11{width: 431px;f:1px 'Verdana' !important;} .t12{width: 431px;f:1px 'Verdana' !important;} .t13{width: 583px;margin-leftZ: 76px;f:13px 'Verdana' !important;} .t14{width: 583px;margin-leftZ: 76px;f:13px 'Verdana' !important;} .t15{width: 644px;margin-leftZ: 76px;f:1px 'Verdana' !important;} .t16{width: 644px;margin-leftZ: 76px;f:13px 'Verdana' !important;} .t17{width: 556px;f:13px 'Verdana' !important;} .t18{width: 348px;margin-leftZ: 189px;f:13px 'Verdana' !important;} .t19{width: 432px;margin-leftZ: 113px;f:13px 'Verdana' !important;} .t20{width: 347px;margin-leftZ: 189px;f:13px 'Verdana' !important;} .t21{width: 431px;margin-leftZ: 153px;margin-top: 21px;f:13px 'Verdana' !important;} .t22{width: 336px;margin-leftZ: 153px;margin-top: 15px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t23{width: 547px;margin-leftZ: 153px;f:13px 'Verdana' !important;} .t24{width: 336px;margin-leftZ: 113px;margin-top: 13px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t25{width: 555px;margin-top: 27px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t26{width: 557px;margin-leftZ: 6px;f:13px 'Verdana' !important;} .t27{width: 555px;margin-top: 24px;f:13px 'Verdana' !important;} .t28{width: 555px;f:13px 'Verdana' !important;} .t29{width: 382px;margin-leftZ: 6px;f:17px 'Verdana' !important;} .t30{width: 564px;f:13px 'Verdana' !important;} .t31{width: 555px;margin-top: 7px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t32{width: 564px;margin-top: 30px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t33{width: 565px;margin-top: 28px;f:13px 'Verdana' !important;} .t34{width: 564px;margin-top: 22px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t35{width: 555px;margin-top: 25px;f:13px 'Verdana' !important;} .t36{width: 564px;margin-top: 13px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t37{width: 565px;margin-top: 19px;f:13px 'Verdana' !important;} .t38{width: 564px;margin-top: 17px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t39{width: 564px;margin-top: 17px;f:13px 'Verdana' !important;} .t40{width: 564px;margin-top: 19px;f:13px 'Verdana' !important;} .t41{width: 555px;margin-top: 19px;f:13px 'Verdana' !important;} .t42{width: 555px;margin-leftZ: 153px;margin-top: 26px;f:13px 'Verdana' !important;} .t43{width: 555px;margin-top: 17px;f:13px 'Verdana' !important;} .t44{width: 565px;margin-top: 36px;f:13px 'Verdana' !important;} .t45{width: 572px;f:13px 'Verdana' !important;} .t46{width: 555px;margin-top: 30px;f:13px 'Verdana' !important;} .t47{width: 573px;margin-top: 46px;f:13px 'Verdana' !important;} .t48{width: 547px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t49{width: 555px;margin-top: 23px;f:13px 'Verdana' !important;} .t50{width: 573px;margin-top: 44px;f:13px 'Verdana' !important;} .t51{width: 555px;margin-top: 48px;f:13px 'Verdana' !important;} .t52{width: 572px;margin-top: 17px;f:13px 'Verdana' !important;} .t53{width: 335px;margin-leftZ: 247px;margin-top: 15px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t54{width: 429px;margin-leftZ: 247px;f:13px 'Verdana' !important;} .t55{width: 268px;margin-leftZ: 121px;margin-top: 10px;f:7px 'Verdana' !important;} .t56{width: 335px;margin-leftZ: 153px;margin-top: 16px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t57{width: 431px;f:13px 'Verdana' !important;} .t58{width: 437px;margin-leftZ: 124px;margin-top: 37px;f:bold 12px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H103391x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2013/14:39</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">På väg mot en giftfri vardag – plattform för</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p2 ft1">Prop.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p1 ft1">kemikaliepolitiken</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p2 ft1">2013/14:39</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p3 ft2">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P> <P class="p4 ft2">Stockholm den 28 november 2013</P> <P class="p5 ft3">Fredrik Reinfeldt</P> <P class="p6 ft3">Lena Ek</P> <P class="p7 ft2">(Miljödepartementet)</P> <P class="p8 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P> <P class="p9 ft2">I denna proposition redovisar regeringen sin strategi för att nå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö </SPAN>och generationsmålet. Strategin består av de etappmål om farliga ämnen som regeringen har beslutat om samt insatser som bidrar till att nå etappmålen. Därutöver innehåller strategin vissa insatser som i övrigt behövs för att nå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö </SPAN>och generationsmålet.</P> <P class="p10 ft2">Strategin är målövergripande genom att de insatser som följer av etappmålen för farliga ämnen också förbättrar möjligheten att nå andra miljökvalitetsmål, däribland <SPAN class="ft3">God bebyggd miljö</SPAN>, <SPAN class="ft3">Ett rikt odlingslandskap</SPAN>, <SPAN class="ft3">Ett rikt växt- och djurliv, Frisk luft</SPAN>, <SPAN class="ft3">Grundvatten av god kvalitet </SPAN>och <SPAN class="ft3">Hav i balans samt levande kust och skärgård</SPAN>.</P> <P class="p11 ft4">I propositionen föreslås ändringar i miljöbalkens straffregler med anledning av att en ny <NOBR>EU-förordning</NOBR> om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter har börjat gälla. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2014.</P> <P class="p12 ft4">I propositionen föreslås också en ändring i lagen om handel med utsläppsrätter. Ändringen görs för att tydliggöra att alla tillståndspliktiga utsläpp av växthusgaser ska täckas av utsläppsrätter.</P> <P class="p13 ft2">1</P> </DIV> <DIV id="page_2"> <P class="p14 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p15 ft1">Innehållsförteckning</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p16 ft2">1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td5"><SPAN class="p17 ft2">Förslag till riksdagsbeslut .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p16 ft2">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p16 ft2">2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p17 ft2">Lagtext</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p16 ft5">..............................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p16 ft2">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p16 ft7">2.1 ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p19 ft8">Förslag till lag om ändring i miljöbalken</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p16 ft7">7</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p20 ft10"><SPAN class="ft8">2.2</SPAN><SPAN class="ft9">Förslag till lag om ändring i lagen (2004:1199) om</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td9"><SPAN class="p16 ft8">handel med utsläppsrätter.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p16 ft8">10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td5"><SPAN class="p16 ft8">3 Ärendet och dess beredning ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p16 ft8">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td5"><SPAN class="p16 ft8">4 Utgångspunkter för kemikaliepolitiken...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p16 ft8">12</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p16 ft8">4.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td9"><SPAN class="p16 ft8">Mål för kemikaliepolitiken...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p16 ft8">12</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p21 ft8">4.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p16 ft8">Generationsmålet och dess strecksatser...........</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p16 ft8">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p21 ft8">4.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p18 ft10">Miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft11">Giftfri miljö </SPAN>och dess</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p16 ft8">preciseringar ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p16 ft8">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p21 ft8">4.1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p18 ft10">Etappmål för att minska riskerna med</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p16 ft8">farliga ämnen...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p22 ft8">14</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p21 ft8">4.1.4</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p16 ft8">Globala mål för kemikalieområdet ..................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p22 ft8">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p16 ft8">4.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td9"><SPAN class="p16 ft8">Grundläggande principer i kemikaliekontrollen...............</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p16 ft8">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p16 ft8">4.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td9"><SPAN class="p16 ft8">Svensk lagstiftning på kemikalieområdet.........................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p16 ft8">16</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p16 ft8">4.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td9"><SPAN class="p16 ft8"><NOBR>EU-regler</NOBR> om kemikalier..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p16 ft8">18</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p21 ft8">4.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p18 ft10">Förordningen om klassificering,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p16 ft8">förpackning och märkning...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p16 ft8">18</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p21 ft8">4.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p16 ft8">Reachförordningen ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p22 ft8">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p21 ft8">4.4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p18 ft10">Specialreglerade kemikalier och regler om</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p16 ft8">farliga ämnen i varor .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p22 ft8">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p21 ft8">4.4.4</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p18 ft10">Rättslig grund för <NOBR>EU-rättsakter</NOBR> om</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p16 ft8">kemikalier........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p16 ft8">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p16 ft8">4.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td9"><SPAN class="p16 ft8">Centrala ord och uttryck ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p16 ft8">22</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td5"><SPAN class="p16 ft8">5 Inriktningen av politiken – strategi för en giftfri miljö ...................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p22 ft8">24</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p20 ft10"><SPAN class="ft8">5.1</SPAN><SPAN class="ft9">Regeringens strategi för att nå miljökvalitetsmålet</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td9"><SPAN class="p16 ft12">Giftfri miljö<SPAN class="ft8">.......................................................................</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p22 ft8">24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p16 ft8">5.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td9"><SPAN class="p16 ft8">Insatser för att nå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft12">Giftfri miljö </SPAN>..........</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p22 ft8">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p21 ft8">5.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p18 ft10">Sammanfattning av insatser för att nå de</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p16 ft8">åtta etappmålen................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p16 ft8">26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p21 ft8">5.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p18 ft10">Fortsatt satsning på handlingsplanen för</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p16 ft8">en giftfri vardag ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p22 ft8">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p21 ft8">5.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p18 ft10">Utredning om ekonomiska styrmedel för</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p16 ft8">kemikalier........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p16 ft8">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p21 ft8">5.2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p18 ft10">Insatser för en giftfri miljö inom</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p18 ft10">näringslivet, kommuner och landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p16 ft8">samt civilsamhället ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p16 ft8">31</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p21 ft8">5.2.5</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p16 ft8">Kemikaliekrav vid offentlig upphandling........</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p22 ft8">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p16 ft8">5.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td9"><SPAN class="p16 ft8">Utmaningar för kemikaliepolitiken ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p16 ft8">34</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td5"><SPAN class="p16 ft8">6 Särskilt farliga ämnen .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p16 ft8">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p16 ft8">6.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td9"><SPAN class="p16 ft8">Etappmålet om särskilt farliga ämnen ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p16 ft8">40</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p23 ft13">2</P> </DIV> <DIV id="page_3"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p24 ft2"><SPAN class="ft2">6.2</SPAN><SPAN class="ft14">Insatser för att nå etappmålet om särskilt farliga</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr8 td0"><SPAN class="p25 ft2">ämnen</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p26 ft5">..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p16 ft2">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td0"><SPAN class="p16 ft2">6.2.1 ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p18 ft10">Hormonstörande ämnen</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p16 ft2">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td0"><SPAN class="p16 ft8">6.2.2 ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p18 ft10">Beslut om utfasning</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p16 ft8">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td0"><SPAN class="p16 ft8">6.2.3 ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p18 ft10">Kadmium</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p16 ft8">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td15"><SPAN class="p22 ft8">7 Kunskap om ämnens .........................hälso- och miljöegenskaper</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p16 ft8">47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft10"><SPAN class="ft8">7.1</SPAN><SPAN class="ft15">Etappmålet om kunskap om ämnens hälso- och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p18 ft10">miljöegenskaper...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p16 ft8">47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft10"><SPAN class="ft8">7.2</SPAN><SPAN class="ft15">Insatser för att nå etappmålet om kunskap om</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr11 td17"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p26 ft8">ämnens hälso- och miljöegenskaper ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p16 ft8">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td15"><SPAN class="p26 ft8">8 Information om farliga ämnen i varor............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p16 ft8">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p28 ft8">8.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td18"><SPAN class="p22 ft8">Etappmålet om information om farliga ämnen i varor ....</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p16 ft8">53</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft10"><SPAN class="ft8">8.2</SPAN><SPAN class="ft15">Insatser för att nå etappmålet om information om</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td15"><SPAN class="p26 ft8">farliga ämnen i varor .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p16 ft8">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p21 ft8">8.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p29 ft8">Information om farliga ämnen i varor ska</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p26 ft8">ges i fler fall....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p16 ft8">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p21 ft8">8.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p26 ft8">Loggbok för farliga ämnen i byggnader .........</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p16 ft8">56</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td15"><SPAN class="p26 ft8">9 Utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler ....................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p16 ft8">57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft10"><SPAN class="ft8">9.1</SPAN><SPAN class="ft15">Etappmålet om utveckling och tillämpning av EU:s</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p18 ft10">kemikalieregler................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td14"><SPAN class="p16 ft8">57</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft10"><SPAN class="ft8">9.2</SPAN><SPAN class="ft15">Insatser för att nå etappmålet om utveckling och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td15"><SPAN class="p18 ft10">tillämpning av EU:s kemikalieregler...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td14"><SPAN class="p16 ft8">58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p18 ft10">9.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p18 ft10">Utveckling och tillämpning av</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p18 ft10">Reachförordningen .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p16 ft8">58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p18 ft10">9.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p18 ft10">Kunskapscentrum för ökad substitution av</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p18 ft10">farliga ämnen i varor ......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p16 ft8">63</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p18 ft10">9.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p18 ft10">En handlingsplan för gruppen poly- och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p18 ft10">perfluorerade ämnen.......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p16 ft8">64</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft10">10 Effektivare kemikalietillsyn inom EU............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p16 ft8">66</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft10"><SPAN class="ft8">10.1</SPAN><SPAN class="ft15">Etappmålet om en effektivare kemikalietillsyn inom</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr15 td16"><SPAN class="p18 ft10">EU ...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td14"><SPAN class="p16 ft8">66</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft10"><SPAN class="ft8">10.2</SPAN><SPAN class="ft15">Insatser för att nå etappmålet om en effektivare</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p26 ft8">kemikalietillsyn inom EU................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p16 ft8">66</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td15"><SPAN class="p26 ft8">11 Giftfria och resurseffektiva kretslopp ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p16 ft8">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p30 ft8">11.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p26 ft8">Etappmålet om giftfria och resurseffektiva kretslopp......</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p16 ft8">69</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft10"><SPAN class="ft8">11.2</SPAN><SPAN class="ft15">Insatser för att nå etappmålet om giftfria och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p26 ft8">resurseffektiva kretslopp .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td14"><SPAN class="p16 ft8">70</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p26 ft8">12 Minska barns exponering för farliga kemikalier ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p16 ft8">73</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft10"><SPAN class="ft8">12.1</SPAN><SPAN class="ft15">Etappmålet om att minska barns exponering för</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p18 ft10">farliga kemikalier ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td14"><SPAN class="p16 ft8">73</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft10"><SPAN class="ft8">12.2</SPAN><SPAN class="ft15">Insatser för att nå etappmålet om att minska barns</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr18 td16"><SPAN class="p18 ft10">exponering för farliga kemikalier ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td14"><SPAN class="p16 ft8">74</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft10"><SPAN class="ft8">12.2.1</SPAN><SPAN class="ft16">Kemikaliekraven för byggprodukter och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr19 td23"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td24"><SPAN class="p18 ft10">inredningar kan behöva stärkas ......................</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td14"><SPAN class="p16 ft8">77</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p31 ft8">12.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p18 ft10">Begränsning av farliga ämnen i textilier.........</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p16 ft8">78</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft10"><SPAN class="ft8">12.2.3</SPAN><SPAN class="ft16">Utökade kemikaliekrav för leksaker och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr20 td23"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td24"><SPAN class="p18 ft10">andra varor särskilt avsedda för barn..............</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td14"><SPAN class="p16 ft8">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td23"><SPAN class="p31 ft13">12.2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td24"><SPAN class="p32 ft13">Elektriska och elektroniska produkter ............</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td14"><SPAN class="p16 ft13">83</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft10">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p33 ft8">3</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_4"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr3 td25"><SPAN class="p18 ft2">Prop. 2013/14:39</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td5"><SPAN class="p18 ft2">13 Ökad miljöhänsyn i regler om läkemedel .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td10"><SPAN class="p16 ft2">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td26"><SPAN class="p16 ft2">13.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td27"><SPAN class="p34 ft2">Etappmålet om ökad miljöhänsyn i EU:s</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td26"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td27"><SPAN class="p34 ft2">läkemedelslagstiftning och internationellt........................</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td10"><SPAN class="p16 ft2">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td26"><SPAN class="p16 ft2">13.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td27"><SPAN class="p34 ft2">Insatser för att nå etappmålet om ökad miljöhänsyn i</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td10"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td26"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td27"><SPAN class="p34 ft2">EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt...............</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p16 ft2">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td26"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td28"><SPAN class="p34 ft2">13.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td29"><SPAN class="p35 ft2">Ökad miljöhänsyn i EU:s</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td10"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td26"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td28"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td29"><SPAN class="p35 ft2">läkemedelslagstiftning och internationellt.......</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td10"><SPAN class="p16 ft2">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td26"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td28"><SPAN class="p34 ft2">13.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td29"><SPAN class="p35 ft2">Särskild rening av avloppsvatten.....................</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p16 ft2">92</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td26"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td28"><SPAN class="p34 ft2">13.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td29"><SPAN class="p35 ft2">Producentansvar för läkemedel .......................</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td10"><SPAN class="p16 ft2">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr8 td5"><SPAN class="p18 ft2">14 Farliga ämnen i livsmedel och dricksvatten....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p22 ft2">94</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td26"><SPAN class="p16 ft2">14.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td27"><SPAN class="p34 ft2">Farliga ämnen i dricksvatten ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td10"><SPAN class="p22 ft2">94</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td26"><SPAN class="p16 ft2">14.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td27"><SPAN class="p34 ft2">Material avsedda att komma i kontakt med livsmedel .....</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p16 ft2">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td26"><SPAN class="p16 ft2">14.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td27"><SPAN class="p34 ft2">Farliga ämnen i livsmedel ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td10"><SPAN class="p22 ft2">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td26"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td28"><SPAN class="p34 ft2">14.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td29"><SPAN class="p35 ft2">Riskvärdering och riskhantering av</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td10"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td26"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td28"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td29"><SPAN class="p35 ft2">främmande ämnen i livsmedel.........................</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p22 ft2">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td26"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td28"><SPAN class="p34 ft2">14.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td29"><SPAN class="p35 ft2">Metaller i barnmat ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td10"><SPAN class="p16 ft2">96</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td25"><SPAN class="p18 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td26"><SPAN class="p18 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td28"><SPAN class="p34 ft7">14.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td29"><SPAN class="p35 ft7">Nanomaterial och kombinationseffekter</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td10"><SPAN class="p18 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p36 ft2">av ämnen som kan förekomma i livsmedel .....97</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr24 td23"><SPAN class="p31 ft2">14.3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td29"><SPAN class="p35 ft2">Vissa livsmedelsaspekter behöver</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td10"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td23"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td29"><SPAN class="p35 ft2">utvecklas vid tillämpningen av EU:s</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td10"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td23"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td29"><SPAN class="p35 ft2">biocidförordning..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td10"><SPAN class="p16 ft2">97</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p16 ft2">15</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td30"><SPAN class="p37 ft2">Specialreglerade kemiska produkter ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p16 ft2">98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td10"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td32"><SPAN class="p37 ft2">15.1</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p37 ft2">Kosmetiska produkter ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td31"><SPAN class="p16 ft2">98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td10"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td32"><SPAN class="p37 ft2">15.2</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p37 ft2">Växtskyddsmedel .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td31"><SPAN class="p22 ft2">99</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td10"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td32"><SPAN class="p37 ft2">15.3</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td33"><SPAN class="p37 ft2">Biocidprodukter..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td31"><SPAN class="p16 ft2">101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td10"><SPAN class="p16 ft2">16</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr27 td30"><SPAN class="p37 ft2">Globalt arbete för ökad kemikaliesäkerhet ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td31"><SPAN class="p16 ft2">102</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft2"><SPAN class="ft2">16.1</SPAN><SPAN class="ft18">Det globala arbetet är en förutsättning för att nå</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr22 td10"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td32"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td33"><SPAN class="p37 ft2">miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö</SPAN>.....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td31"><SPAN class="p22 ft2">102</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td10"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td32"><SPAN class="p37 ft2">16.2</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td33"><SPAN class="p37 ft2">Åtta fokusområden för globala insatser..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td31"><SPAN class="p16 ft2">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p16 ft2">17</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td30"><SPAN class="p37 ft2">Forskning, kunskapsuppbyggnad och innovation inom</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td10"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td30"><SPAN class="p37 ft2">kemikalieområdet..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td31"><SPAN class="p22 ft2">111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td10"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td32"><SPAN class="p37 ft2">17.1</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td33"><SPAN class="p37 ft2">Analys av forskning om giftfri miljö..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td31"><SPAN class="p16 ft2">111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td10"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td32"><SPAN class="p37 ft2">17.2</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td33"><SPAN class="p37 ft2">Ökad hälsorelaterad miljöövervakning och screening....</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td31"><SPAN class="p16 ft2">115</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td10"><SPAN class="p16 ft2">18</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td30"><SPAN class="p37 ft2">Straffbestämmelser till följd av EU:s biocidförordning................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td31"><SPAN class="p22 ft2">116</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td10"><SPAN class="p16 ft2">19</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td30"><SPAN class="p37 ft2">Komplettering i lagen om handel med utsläppsrätter....................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td31"><SPAN class="p22 ft2">118</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td10"><SPAN class="p16 ft2">20</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td30"><SPAN class="p37 ft2">Ikraftträdande................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td31"><SPAN class="p16 ft2">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p16 ft2">21</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td30"><SPAN class="p37 ft2">Konsekvenser................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p16 ft2">120</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft2"><SPAN class="ft2">21.1</SPAN><SPAN class="ft18">Konsekvenser av de föreslagna insatserna och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr22 td21"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td33"><SPAN class="p16 ft2">åtgärderna för att nå etappmålen ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td31"><SPAN class="p16 ft2">120</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td21"><SPAN class="p30 ft2">21.2</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td33"><SPAN class="p16 ft2">Konsekvenser av de föreslagna lagändringarna .............</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td31"><SPAN class="p16 ft2">125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td34"><SPAN class="p16 ft2">22 Författningskommentar.................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td31"><SPAN class="p16 ft2">126</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td21"><SPAN class="p30 ft7">22.1</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td33"><SPAN class="p16 ft7">Förslaget till lag om ändring i miljöbalken ....................</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td31"><SPAN class="p22 ft7">126</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft2"><SPAN class="ft2">22.2</SPAN><SPAN class="ft18">Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:1199) om</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr26 td35"><SPAN class="p18 ft2">handel med utsläppsrätter...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td36"><SPAN class="p16 ft2">127</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft2">4</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <P class="p40 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr3 td37"><SPAN class="p18 ft2">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td38"><SPAN class="p22 ft2">Promemorians lagförslag...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p16 ft2">128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td37"><SPAN class="p18 ft2">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td38"><SPAN class="p22 ft2">Förteckning över remissinstanser för promemorian ......</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p16 ft2">130</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td37"><SPAN class="p18 ft2">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td38"><SPAN class="p22 ft2">Lagrådsremissens lagförslag .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p16 ft2">131</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td37"><SPAN class="p18 ft2">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td38"><SPAN class="p22 ft2">Lagrådets yttrande .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p16 ft2">134</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p18 ft19">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 november 2013 ...</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p16 ft2">135</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td37"><SPAN class="p18 ft19">Rättsdatablad</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td38"><SPAN class="p22 ft2">........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p16 ft2">136</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p41 ft2">5</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <P class="p14 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p42 ft1">1 Förslag till riksdagsbeslut</P> <P class="p42 ft2">Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</P> <P class="p43 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft20">lag om ändring i miljöbalken,</SPAN></P> <P class="p44 ft2"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft20">lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter.</SPAN></P> <P class="p45 ft2">6</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <P class="p40 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p46 ft1">2 Lagtext</P> <P class="p47 ft2">Regeringen har följande förslag till lagtext.</P> <P class="p48 ft21"><SPAN class="ft21">2.1</SPAN><SPAN class="ft22">Förslag till lag om ändring i miljöbalken</SPAN></P> <P class="p49 ft2">Härigenom föreskrivs att 29 kap. 4 § miljöbalken ska ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr26 td41"><SPAN class="p18 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td42"><SPAN class="p18 ft23">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p50 ft24">29 kap.</P> <P class="p51 ft2">4 §<SPAN class="ft25">1</SPAN></P> <P class="p52 ft4">För <SPAN class="ft26">otillåten miljöverksamhet </SPAN>döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet</P> <P class="p12 ft2">1. påbörjar eller bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd utan tillstånd eller godkännande eller utan att ha gjort en anmälan, eller efter att ha gjort en anmälan påbörjar en verksamhet eller åtgärd utan att följa en föreskriven tidsfrist, allt enligt vad som krävs i</P> <P class="p10 ft4"><SPAN class="ft2">a)</SPAN><SPAN class="ft27">bestämmelsen i 7 kap. 28 a § om skydd för särskilda naturområden, om verksamheten eller åtgärden inte omfattas av ett tillstånd eller en dispens enligt bestämmelserna i 9 eller </SPAN><NOBR>11–15</NOBR> kap.,</P> <P class="p12 ft2"><SPAN class="ft2">b)</SPAN><SPAN class="ft28">föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 9 kap. 6 § om miljöfarliga verksamheter,</SPAN></P> <P class="p12 ft2"><SPAN class="ft2">c)</SPAN><SPAN class="ft20">bestämmelsen i 9 kap. 6 c § om anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter,</SPAN></P> <P class="p12 ft4"><SPAN class="ft2">d)</SPAN><SPAN class="ft29">bestämmelserna i 11 kap. eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 11 kap. om vattenverksamheter,</SPAN></P> <P class="p12 ft2"><SPAN class="ft2">e)</SPAN><SPAN class="ft20">bestämmelsen i 11 kap. 9 b § tredje stycket om anmälningspliktiga vattenverksamheter,</SPAN></P> <P class="p12 ft2"><SPAN class="ft2">f)</SPAN><SPAN class="ft28">bestämmelsen i 11 kap. 22 § om att ta en anläggning för bortledande av grundvatten ur bruk,</SPAN></P> <P class="p12 ft2"><SPAN class="ft2">g)</SPAN><SPAN class="ft28">bestämmelsen i 12 kap. 6 § eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 12 kap. 6 § om att en verksamhet eller åtgärd ska anmälas för samråd,</SPAN></P> <P class="p12 ft4"><SPAN class="ft2">h)</SPAN><SPAN class="ft29">bestämmelsen i 13 kap. 12 § om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer och om att släppa ut produkter som innehåller eller består av sådana organismer på marknaden,</SPAN></P> <P class="p12 ft2"><SPAN class="ft2">i)</SPAN><SPAN class="ft28">föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 13 kap. 16 § om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer,</SPAN></P> <P class="p53 ft3"><SPAN class="ft3">j)</SPAN><SPAN class="ft30">bestämmelserna i artikel 56 i</SPAN></P> <P class="p54 ft3">förordning (EG) nr 1907/2006 om</P> <P class="p55 ft32"><SPAN class="ft31">1 </SPAN>Senaste lydelse 2013:758.</P> <P class="p56 ft2">7</P> </DIV> <DIV id="page_8"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p57 ft26"><SPAN class="ft4">Prop. 2013/14:39 </SPAN>förutsättningar för att få använda ett ämne som anges i bilaga XIV till den förordningen eller släppa ut ett sådant ämne på marknaden,</P> <P class="p58 ft2"><SPAN class="ft23">k)</SPAN><SPAN class="ft20">bestämmelsen i 14 kap. 4 § om införsel från ett land utanför Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, utsläppande på marknaden och användning av kemiska och biologiska bekämpningsmedel,</SPAN></P> <P class="p59 ft4"><SPAN class="ft23">l)</SPAN><SPAN class="ft27">föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 14 kap. 8 § om hantering, införsel, utförsel, tillstånd, godkännande eller anmälan av kemiska produkter, biotekniska organismer eller varor,</SPAN></P> <P class="p60 ft4"><SPAN class="ft3">m)</SPAN><SPAN class="ft27">bestämmelserna i 17 kap. om regeringens tillåtlighetsprövning, eller,</SPAN></P> <P class="p61 ft3"><SPAN class="ft23">n)</SPAN><SPAN class="ft30">bestämmelserna i artikel 28.1</SPAN></P> <P class="p62 ft3"><SPAN class="ft3">i</SPAN><SPAN class="ft33">förordning (EG) nr 1107/2009 om krav på produktgodkännande av växtskyddsmedel, eller</SPAN></P> <P class="p63 ft2">2. i egenskap av innehavare av det tillstånd eller det beslut om tillåtlighet, godkännande eller dispens som gäller för verksamheten eller åtgärden och som har meddelats med stöd av balken, förordning (EG) nr 1907/2006 <SPAN class="ft3">eller </SPAN>för-</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p64 ft2"><SPAN class="ft3">j)</SPAN><SPAN class="ft20">bestämmelsen i 14 kap. 4 § om införsel från ett land utanför Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, utsläppande på marknaden och användning av kemiska och biologiska bekämpningsmedel,</SPAN></P> <P class="p65 ft2"><SPAN class="ft23">k)</SPAN><SPAN class="ft20">föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 14 kap. 8 § om hantering, införsel, utförsel, tillstånd, godkännande eller anmälan av kemiska produkter, biotekniska organismer eller varor,</SPAN></P> <P class="p66 ft3"><SPAN class="ft23">l)</SPAN><SPAN class="ft30">bestämmelserna i artikel 56 i förordning (EG) nr 1907/2006 om förutsättningar för att få använda ett ämne som anges i bilaga XIV till den förordningen eller släppa ut ett sådant ämne på marknaden,</SPAN></P> <P class="p67 ft3"><SPAN class="ft3">m)</SPAN><SPAN class="ft30">bestämmelserna i artikel 28.1</SPAN></P> <P class="p68 ft26"><SPAN class="ft3">i</SPAN><SPAN class="ft34">förordning (EG) nr 1107/2009 om krav på produktgodkännande av växtskyddsmedel,</SPAN></P> <P class="p69 ft23"><SPAN class="ft23">n)</SPAN><SPAN class="ft35">bestämmelserna om krav på godkännande av biocidprodukter i artikel 17.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/ 2012 av den 22 maj 2012 om tillhan-</SPAN></P> <P class="p70 ft37">dahållande på marknaden och användning av biocidprodukter<SPAN class="ft36">2</SPAN>, eller</P> <P class="p64 ft4"><SPAN class="ft23">o)</SPAN><SPAN class="ft27">bestämmelserna i 17 kap. om regeringens tillåtlighetsprövning, eller</SPAN></P> <P class="p71 ft4">2<SPAN class="ft26">. </SPAN>i egenskap av innehavare av det tillstånd eller det beslut om tillåtlighet, godkännande eller dispens som gäller för verksamheten eller åtgärden och som har meddelats med stöd av balken, förordning (EG) nr 1907/2006, förord-</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p72 ft32"><SPAN class="ft31">2 </SPAN>EUT L 167, 27.6.2012, s. 1 (Celex 32012R0528).</P> <P class="p73 ft2">8</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_9"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H103399x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr8 td41"><SPAN class="p18 ft2">ordning (EG) nr 1107/2009 bryter</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p18 ft2">ning (EG) nr 1107/2009 <SPAN class="ft3">eller för- </SPAN>Prop. 2013/14:39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td41"><SPAN class="p18 ft2">mot ett villkor eller en bestämmel-</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td43"><SPAN class="p18 ft3">ordning (EU) nr 528/2012 <SPAN class="ft2">bryter</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td41"><SPAN class="p18 ft2">se i tillståndet eller i beslutet.</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td43"><SPAN class="p18 ft2">mot ett villkor eller en bestämmel-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td41"><SPAN class="p18 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td43"><SPAN class="p18 ft7">se i tillståndet eller i beslutet.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p12 ft4">Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 § eller om gärningen omfattas av en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 30 kap. 1 § om skyldighet att betala miljösanktionsavgift.</P> <P class="p74 ft2">Denna lag träder i kraft den 1 maj 2014.</P> <P class="p75 ft2">9</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H1033910x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p14 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p76 ft39"><SPAN class="ft21">2.2</SPAN><SPAN class="ft38">Förslag till lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter</SPAN></P> <P class="p77 ft4">Härigenom föreskrivs att 2 kap. 16 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter ska ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr26 td41"><SPAN class="p18 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td42"><SPAN class="p18 ft23">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p78 ft24">2 kap.</P> <P class="p79 ft2">16 §<SPAN class="ft25">1</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p80 ft2">En verksamhetsutövare ska se till att utsläpp av <SPAN class="ft3">koldioxid </SPAN>som görs med stöd av tillstånd enligt denna lag <SPAN class="ft3">eller </SPAN>från flygverksamhet täcks av utsläppsrätter senast vid den redovisningstidpunkt som avses i 6 kap. 1 §.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p80 ft2">En verksamhetsutövare ska se till att utsläpp av <SPAN class="ft3">växthusgaser </SPAN>som görs med stöd av tillstånd enligt denna lag <SPAN class="ft3">och utsläpp av koldioxid </SPAN>från flygverksamhet täcks av utsläppsrätter senast vid den redovisningstidpunkt som avses i 6 kap. 1 §.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p81 ft2">Denna lag träder i kraft den 25 mars 2014.</P> <P class="p82 ft32"><SPAN class="ft31">1 </SPAN>Senaste lydelse 2009:685.</P> <P class="p83 ft2">10</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_11"> <P class="p84 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr28 td44"><SPAN class="p18 ft1">3</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td45"><SPAN class="p85 ft1">Ärendet och dess beredning</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr29 td47"><SPAN class="p18 ft3">Kemikaliepolitiken</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td47"><SPAN class="p18 ft2">Riksdagen beslutade våren 2010 om en ny målstruktur för miljöarbetet</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">med ett generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål. Bakgrunden be-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">skrivs i propositionen Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td47"><SPAN class="p18 ft2">(prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377).</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td44"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td45"><SPAN class="p18 ft2">Generationsmålet anger inriktningen på den samhällsomställning som</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">behöver ske för att miljökvalitetsmålen ska nås och syftar till att vara</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td47"><SPAN class="p18 ft2">vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmå-</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">len med preciseringar anger det tillstånd i den svenska miljön som miljö-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">arbetet ska leda till. För att underlätta möjligheterna att nå generations-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td47"><SPAN class="p18 ft2">målet och miljökvalitetsmålen kan etappmål fastställas av regeringen</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">inom prioriterade områden. Regeringen har tillsatt en parlamentarisk</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">kommitté, Miljömålsberedningen (dir. 2010:74), vars övergripande upp-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td47"><SPAN class="p18 ft2">drag är att utveckla förslag till strategier med etappmål, styrmedel och</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">åtgärder inom områden som regeringen prioriterar.</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td44"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td45"><SPAN class="p18 ft2">Miljömålsberedningen redovisade i betänkandet Etappmål i miljömåls-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td47"><SPAN class="p18 ft2">systemet (SOU 2011:34) en plan för att ta fram etappmål och föreslog en</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">första uppsättning etappmål inom områdena luftföroreningar, farliga äm-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">nen, avfall och biologisk mångfald. Regeringen beslutade i april 2012 om</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td47"><SPAN class="p18 ft2">preciseringar och etappmål i miljömålssystemet (dnr M2012/1171/Ma</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">och Ds 2012:23 Svenska miljömål – preciseringar av miljökvalitetsmålen</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">och en första uppsättning etappmål). Tre av etappmålen rör farliga</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td47"><SPAN class="p18 ft2">ämnen.</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td44"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td45"><SPAN class="p18 ft2">Enligt tilläggsdirektiv i juni 2011 (dir. 2011:50) har Miljömålsbered-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">ningen fått i uppdrag att ta fram ett förslag till en strategi för Sveriges</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td47"><SPAN class="p18 ft2">arbete inom EU och internationellt för en giftfri miljö. Miljömålsbered-</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">ningen har i betänkandet Minska riskerna med farliga ämnen! Strategi för</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">Sveriges arbete för en giftfri miljö (SOU 2012:38) föreslagit ytterligare</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td47"><SPAN class="p18 ft2">etappmål. Miljömålsberedningens förslag har remissbehandlats. Re-</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">missvaren finns tillgängliga i Miljödepartementet (dnr M2012/1646/Ke).</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td44"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td45"><SPAN class="p18 ft2">Regeringen beslutade i juni 2013 om ytterligare fyra etappmål för far-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td47"><SPAN class="p18 ft2">liga ämnen (dnr M2013/1740/Ke) och i oktober 2013 om ytterligare ett</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">etappmål (dnr M2013/2682/Ke).</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td44"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td45"><SPAN class="p18 ft2">Kemikalieinspektionen har i ett regeringsuppdrag fått i uppgift att till-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td47"><SPAN class="p18 ft2">sammans med åtta andra centrala myndigheter göra en genomgång av</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">EU:s lagstiftning och andra styrmedel på <NOBR>EU-nivå</NOBR> med betydelse för ke-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">mikaliehantering. Kemikalieinspektionen har i rapporten Bättre <NOBR>EU-reg-</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td47"><SPAN class="p18 ft2">ler för en giftfri miljö (rapport nr 1/12) gjort en analys av brister och ut-</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">vecklingsbehov i <NOBR>EU-reglerna</NOBR> och lämnat förslag på vilka ändringar som</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">kan vara aktuella i <NOBR>EU-reglerna</NOBR> och som Sverige bör driva. Kemikalie-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td47"><SPAN class="p18 ft2">inspektionen har vidare inom ramen för handlingsplanen för en giftfri</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">vardag lämnat förslag på åtgärder i relation till målsättningarna i hand-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">lingsplanen (PM <NOBR>342-H10-01497).</NOBR> Kemikalieinspektionens rapport och</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td47"><SPAN class="p18 ft2">förslag har remissbehandlats. Remissvaren finns tillgängliga i Miljöde-</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td47"><SPAN class="p18 ft2">partementet (dnr M2012/1646/Ke).</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td46"><SPAN class="p16 ft2">11</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr2 td25"><SPAN class="p18 ft2">Prop. 2013/14:39</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p18 ft3">Straffbestämmelser</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td48"><SPAN class="p18 ft2">Med anledning av nya <NOBR>EU-regler</NOBR> om bekämpningsmedel har Miljöde-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">partementet tagit fram en promemoria med förslag till ändringar i miljö-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">balken. I promemorian föreslogs bl.a. att nya straffbestämmelser införs</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">för överträdelser av bestämmelserna om godkännande av biocidprodukter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">i EU:s biocidförordning, dvs. Europaparlamentets och rådets förordning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">(EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på markna-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">den och användning av biocidprodukter (EUT L 167, 27.6.2012, s. 1,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">Celex 32012R0528). I denna proposition behandlas endast de lagförslag i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">promemorian som rör straff för överträdelser av bestämmelserna om pro-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">duktgodkännande i EU:s biocidförordning. Promemorians förslag i övrigt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">behandlas i andra lagstiftningsärenden. Promemorians förslag i den nu</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">aktuella delen återges i <SPAN class="ft3">bilaga 1</SPAN>. Promemorians förslag har remissbe-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">handlats. En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft3">bilaga 2. </SPAN>Re-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">missvaren och en sammanställning av svaren finns tillgängliga i Miljö-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td48"><SPAN class="p18 ft2">departementet (dnr M2013/53/R).</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td48"><SPAN class="p18 ft3">Handel med utsläppsrätter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td48"><SPAN class="p18 ft2">I enlighet med regeringens förslag beslutade riksdagen om ändringar i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter (prop. 2009/10:28, bet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">2009/10:MJU 11, rskr. 2009/10:90). Ändringarna avsåg bl.a. att uttrycket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">”utsläpp av koldioxid” skulle ersättas med uttrycket ”utsläpp av växthus-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">gaser” i de bestämmelser som avser verksamheter som omfattas av krav</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">på tillstånd enligt lagen. Av förbiseende gjordes inte en sådan ändring i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">en av de bestämmelser som avser tillståndspliktiga verksamheter. I detta</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">lagstiftningsärende föreslås en ändring som innebär att de ändringar som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td48"><SPAN class="p18 ft2">prop. 2009/10:28 syftade till blir kompletta.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td48"><SPAN class="p18 ft3">Lagrådet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td48"><SPAN class="p18 ft2">Regeringen beslutade den 6 september 2013 att inhämta Lagrådets ytt-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">rande över det lagförslag som återges i <SPAN class="ft3">bilaga 3. </SPAN>Lagrådet lämnade</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande finns i <SPAN class="ft3">bilaga 4.</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p35 ft2">Förslaget till lag om ändring i lagen om handel med utsläppsrätter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">syftar som framgått till att korrigera ett rent förbiseende i ett tidigare lag-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">stiftningsärende. Den nu föreslagna korrigeringen är av rättelsekaraktär</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">och har en sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td48"><SPAN class="p18 ft2">betydelse.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p86 ft1">4 Utgångspunkter för kemikaliepolitiken</P> <P class="p87 ft21"><SPAN class="ft21">4.1</SPAN><SPAN class="ft40">Mål för kemikaliepolitiken</SPAN></P> <P class="p88 ft4">Grundläggande för kemikaliepolitikens inriktning är de mål som regeringen och riksdagen har antagit och som ingår i det nationella miljömålssystemet. Miljömålssystemet består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och etappmål för olika områden.</P> <P class="p89 ft2">12</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <P class="p90 ft4">Miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft26">Giftfri miljö </SPAN>är och har varit en viktig utgångspunkt Prop. 2013/14:39 för den svenska kemikaliepolitiken och de ställningstaganden Sverige</P> <P class="p14 ft2">gjort inom EU och internationellt.</P> <P class="p91 ft41">Nedan beskrivs kortfattat de delar av miljömålssystemet som har särskild relevans för kemikaliepolitiken.</P> <P class="p92 ft44"><SPAN class="ft42">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft43">Generationsmålet och dess strecksatser</SPAN></P> <P class="p93 ft2">I den målstruktur för miljöarbetet som fastställdes av riksdagen efter regeringens förslag i propositionen Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377) ingår ett generationsmål som tillsammans med sina sju strecksatser har följande lydelse:</P> <P class="p94 ft2">”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang. Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljöpolitiken ska inriktas mot att</P> <P class="p94 ft4"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft27">ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad,</SPAN></P> <P class="p95 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft20">den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart,</SPAN></P> <P class="p95 ft4"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft27">människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas,</SPAN></P> <P class="p95 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft20">kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen,</SPAN></P> <P class="p96 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft20">en god hushållning sker med naturresurserna,</SPAN></P> <P class="p95 ft4"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft27">andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön,</SPAN></P> <P class="p95 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft20">konsumtionsmönstren för varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt”.</SPAN></P> <P class="p95 ft2">Generationsmålet verkar som ett inriktningsmål för miljöpolitiken och ger vägledning om de värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att den önskade miljökvaliteten ska kunna nås. Den tidpunkt som måluppnåelsen ska bedömas mot är år 2020. Generationsmålets strecksatser är övergripande för alla miljökvalitetsmål och är avsedda att säkerställa att tvärsektoriella frågor integreras i miljömålssystemet. Strecksatserna ska därför utgöra en grund i arbetet med att utveckla etappmål och strategier inom miljömålssystemet.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr31 td49"><SPAN class="p18 ft44">4.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td50"><SPAN class="p97 ft44">Miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft45">Giftfri miljö </SPAN>och dess</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td49"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td50"><SPAN class="p97 ft44">preciseringar</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td47"><SPAN class="p18 ft2">Miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö </SPAN>är det miljökvalitetsmål som i första</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td47"><SPAN class="p18 ft2">hand behandlar kemikaliepolitiska mål. Även andra miljökvalitetsmål är</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">dock i varierande utsträckning relevanta för kemikaliepolitiken. Sådana</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">miljökvalitetsmål kan innehålla mål som har betydelse för att nå miljö-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr26 td47"><SPAN class="p18 ft2">kvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö </SPAN>samtidigt som insatser för att nå miljökvali-</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td46"><SPAN class="p16 ft2">13</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p98 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p99 ft2">14</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p68 ft4">tetsmålet <SPAN class="ft26">Giftfri miljö </SPAN>kan bidra till att andra miljökvalitetsmål nås. Så är fallet med miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft26">God bebyggd miljö</SPAN>, <SPAN class="ft26">Ett rikt odlingslandskap</SPAN>, <SPAN class="ft26">Frisk luft</SPAN>, <SPAN class="ft26">Grundvatten av god kvalitet </SPAN>och <SPAN class="ft26">Hav i balans samt levande kust och skärgård</SPAN>.</P> <P class="p100 ft2">Riksdagen har beslutat om följande lydelse av miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö </SPAN>(prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377):</P> <P class="p101 ft2">”Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.”</P> <P class="p102 ft4">Regeringen har beslutat om följande precisering av miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft26">Giftfri miljö </SPAN>(Ds 2012:23 Svenska miljömål – preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål):</P> <P class="p101 ft2">”– Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar är inte skadlig för människor eller den biologiska mångfalden.</P> <P class="p103 ft2"><SPAN class="ft19">–</SPAN><SPAN class="ft20">Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört.</SPAN></P> <P class="p64 ft2"><SPAN class="ft19">–</SPAN><SPAN class="ft20">Spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga.</SPAN></P> <P class="p104 ft4"><SPAN class="ft19">–</SPAN><SPAN class="ft27">Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa.</SPAN></P> <P class="p64 ft2"><SPAN class="ft19">–</SPAN><SPAN class="ft20">Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöfarliga egenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning av hälsa eller miljö.</SPAN></P> <P class="p104 ft41"><SPAN class="ft19">–</SPAN><SPAN class="ft46">Information om hälso- och miljöfarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig.”</SPAN></P> <P class="p105 ft48"><SPAN class="ft42">4.1.3</SPAN><SPAN class="ft47">Etappmål för att minska riskerna med farliga ämnen</SPAN></P> <P class="p106 ft3">Beslutade etappmål om farliga ämnen</P> <P class="p107 ft2">Regeringen har med utgångspunkt i Miljömålsberedningens delbetänkande Minska riskerna med farliga ämnen! Strategi för Sveriges arbete för en giftfri miljö (SOU 2012:38) samt Kemikalieinspektionens rapport Bättre <NOBR>EU-regler</NOBR> för en giftfri miljö (Rapport nr 1/12) fastställt sammanlagt åtta etappmål för att minska riskerna med farliga ämnen (Ds 2012:23 Svenska miljömål – preciseringar av miljökvalitetsmål och en första uppsättning etappmål, regeringens beslut M2013/1740/Ke samt regeringens beslut M2013/2682/Ke).</P> <P class="p108 ft2">Etappmålen är steg på vägen för att inom en generation skapa förutsättningar för att nå främst miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö </SPAN>men även andra miljökvalitetsmål såsom <SPAN class="ft3">God bebyggd miljö</SPAN>, <SPAN class="ft3">Ett rikt odlingslandskap</SPAN>, <SPAN class="ft3">Frisk luft</SPAN>, <SPAN class="ft3">Grundvatten av god kvalitet </SPAN>och <SPAN class="ft3">Hav i balans samt levande kust och skärgård</SPAN>. Etappmålen är således i viss mån målövergripande och är inriktade på den samhällsomställning som behövs i ett generationsperspektiv.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_15"> <P class="p90 ft4">De etappmål som regeringen har beslutat för att minska riskerna med Prop. 2013/14:39 farliga ämnen är</P> <P class="p96 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft20">etappmål om särskilt farliga ämnen,</SPAN></P> <P class="p96 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft20">etappmål om kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper,</SPAN></P> <P class="p96 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft20">etappmål om information om farliga ämnen i varor,</SPAN></P> <P class="p96 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft20">etappmål om utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler,</SPAN></P> <P class="p96 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft20">etappmål om en effektivare kemikalietillsyn inom EU,</SPAN></P> <P class="p96 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft20">etappmål om giftfria och resurseffektiva kretslopp,</SPAN></P> <P class="p109 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft20">etappmål om att minska barns exponering för farliga kemikalier, och</SPAN></P> <P class="p95 ft4"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft27">etappmål om ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstftning och internationellt.</SPAN></P> <P class="p109 ft2">Etappmålen återges i sin helhet och kommenteras i avsnitt <NOBR>6–13.</NOBR></P> <P class="p110 ft44"><SPAN class="ft42">4.1.4</SPAN><SPAN class="ft43">Globala mål för kemikalieområdet</SPAN></P> <P class="p111 ft2">Det globala målet för kemikalier antogs ursprungligen vid FN:s konferens om hållbar utveckling i Johannesburg 2002. Målet anger att senast 2020 ska kemikalier produceras och användas på ett sådant sätt att de skadliga effekterna på miljö och hälsa minimeras. Målet har därefter bekräftats genom FN:s globala kemikaliestrategi, SAICM, som undertecknades i Dubai i februari 2006. SAICM är ett ramverk med åtgärder för att nå det internationella målet och riktlinjer för vad som krävs för att nå målet ska ha beslutats 2015.</P> <P class="p112 ft21"><SPAN class="ft21">4.2</SPAN><SPAN class="ft22">Grundläggande principer i kemikaliekontrollen</SPAN></P> <P class="p113 ft2">Ett övergripande syfte med kemikaliepolitiken och kemikalielagstiftningen är att förebygga skador på människors hälsa och miljön. En grundläggande princip i kemikalielagstiftningen är att det är företagen som sätter ut produkter på marknaden som har det huvudsakliga ansvaret för att se till att människors hälsa och miljön inte skadas.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr8 td47"><SPAN class="p32 ft2">I 2 kap. miljöbalken finns allmänna hänsynsregler och regler om för-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">siktighetsmått som ska följas av verksamhetsutövare för att undvika ska-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">dor på människors hälsa eller i miljön, däribland att verksamhetsutövaren</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td47"><SPAN class="p18 ft2">ska ha den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa eller</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">miljön mot skada och olägenhet. Även försiktighetsprincipen, substitu-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">tionsprincipen och principen att förorenaren betalar kommer till uttryck i</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td47"><SPAN class="p18 ft2">miljöbalkens hänsynsregler.</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td47"><SPAN class="p18 ft3">Försiktighetsprincipen</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td47"><SPAN class="p18 ft2">Försiktighetsprincipen är en sedan länge etablerad princip inom miljö-</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td47"><SPAN class="p18 ft2">och kemikaliepolitiken. Den innebär att om det finns ett hot om allvarlig</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">eller oåterkallelig skada på miljön, får inte avsaknaden av vetenskaplig</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">bevisning användas som ursäkt för att skjuta upp kostnadseffektiva</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td47"><SPAN class="p18 ft2">åtgärder för att förhindra miljöförstöring. Försiktighetsprincipen finns in-</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">förd i hänsynsregler i miljöbalken (2 kap. 3 §), i fördraget om Europeiska</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">unionens funktionssätt (artikel 191.2) och på global nivå genom Riode-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td47"><SPAN class="p18 ft2">klarationen om miljö och utveckling från FN:s konferens om miljö och</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td47"><SPAN class="p18 ft2">utveckling i Rio de Janeiro 1992 (princip 15). I miljöbalken liksom i EU-</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td46"><SPAN class="p16 ft2">15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_16"> <P class="p114 ft41">Prop. 2013/14:39 rätten inkluderas även skyddet av människors hälsa i försiktighetsprincipen (meddelande från kommissionen om försiktighetsprincipen (KOM(2001) 1 slutlig).</P> <P class="p115 ft3">Substitutionsprincipen</P> <P class="p116 ft2">Substitutionsprincipen är central i kemikaliepolitiken. Principen finns i 2 kap. 4 § miljöbalken och kallas i det sammanhanget produktvalsprincipen. Principen, som den uttrycks i miljöbalken, innebär en skyldighet att undvika att använda eller sälja kemiska produkter som kan skada människors hälsa eller miljön om produkterna kan ersättas med mindre farliga produkter och det är rimligt att använda eller sälja dessa i stället.</P> <P class="p117 ft4">Substitutionsprincipen kommer till uttryck på global nivå genom Riodeklarationen om miljö och utveckling och i flera <NOBR>EU-rättsakter</NOBR> som har antagits på senare år. I <NOBR>EU-rätten</NOBR> har substitutionsprincipen en vidare innebörd eftersom den där även avser utbyte av farliga kemiska produkter mot alternativa tekniker. I denna proposition används ordet substitutionsprincipen i den vidare betydelsen.</P> <P class="p115 ft3">Principen om att förorenaren betalar</P> <P class="p118 ft2">Principen om att förorenaren betalar innebär att den som orsakar skador i miljön ska betala de samhällsekonomiska kostnader som uppstår. Den finns inskriven i hänsynsreglerna i 2 kap. 3 och 8 §§ miljöbalken och uttrycks på global nivå i Riodeklaration om miljö och utveckling. Principen är också grundläggande för EU:s miljöpolitik och finns inskriven i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (artikel 191.2) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador (EUT L 143, 30.4.2004, s. 56, Celex 32004L0035). I kemikaliesammanhang aktualiseras principen t.ex. genom att företagen ska bära kostnaden för att ta fram kunskap och information om de kemiska produkter och varor som de sätter på marknaden.</P> <P class="p119 ft21"><SPAN class="ft21">4.3</SPAN><SPAN class="ft40">Svensk lagstiftning på kemikalieområdet</SPAN></P> <P class="p120 ft2">I miljöbalken anges mål och ramar för skyddet av människors hälsa och miljön. Bestämmelserna konkretiseras i förordningar och myndighetsföreskrifter. Det övergripande syftet med bestämmelserna i balken är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Reglerna tillämpas för all verksamhet och alla åtgärder som påverkar miljön – från stora industriprojekt till små enstaka åtgärder av privatpersoner.</P> <P class="p117 ft2">De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken gäller för all verksamhet och alla åtgärder som inte har försumbar betydelse i det enskilda fallet. De innebär krav i fråga om allmänna försiktighetsmått, kunskap, bästa möjliga teknik, produktval, hushållning med resurser, platsval och ansvar för att avhjälpa skada. Vid tillämpningen gäller en omvänd bevisbörda, dvs. det är den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som ska kunna visa att de allmänna hänsynsreglerna följs. Reglerna riktar</P> <P class="p121 ft2">16</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p80 ft4">sig mot alla, såväl näringsidkare som privatpersoner. De ligger till grund för krav vid bl.a. prövning och tillsyn.</P> <P class="p122 ft2">Särskilda bestämmelser om kemiska produkter, biotekniska organismer och varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt finns i 14 kap. miljöbalken. Med kemiska produkter avses kemiska ämnen och beredningar av kemiska ämnen. Med vara avses ett föremål som under produktionen får en särskild form, yta eller design, vilken i större utsträckning än dess kemiska sammansättning bestämmer föremålets funktion.</P> <P class="p123 ft2">Bestämmelserna i 14 kap. miljöbalken kompletterar i hög grad <NOBR>EU-för-</NOBR> ordningar på kemikalieområdet och genomför <NOBR>EU-direktiv.</NOBR> Det finns dock regler i kapitlet som inte har sin grund i <NOBR>EU-rätten.</NOBR> Det gäller bland annat reglerna om registrering av kemiska produkter i det produktregister som förs av Kemikalieinspektionen.</P> <P class="p124 ft2">Reglerna i 14 kap. miljöbalken innehåller många normgivningsbemyndiganden. Med stöd av dem har regeringen meddelat bl.a. förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer och förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter. Dessa förordningar innehåller regler som har bedömts nödvändiga för att genomföra miljöbalkens krav och där det saknas en gemensam kemikaliereglering inom EU eller där unionsregleringen har bedömts otillräcklig men gett medlemsstaterna utrymme att behålla eller införa nationella regler. Förordningarna innehåller också bestämmelser som behövs för genomförandet av <NOBR>EU-regler</NOBR> om kemikalier. I förordningarna finns det i sin tur bemyndiganden för framför allt Kemikalieinspektionen att meddela föreskrifter.</P> <P class="p125 ft2">Inom ramen för de olika prövningsförfaranden som regleras i eller med stöd av miljöbalken (t.ex. i tillstånds- och anmälningsärenden för verksamheter enligt 9 kap.) sker prövningen utifrån miljöbalkens mål och med tillämpning av de allmänna hänsynsreglerna. Den hantering av kemiska produkter som förekommer i en verksamhet ingår i prövningen och kan komma att regleras med villkor eller andra bestämmelser som gäller för den specifika verksamheten utöver det som följer av lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter. Eftersom miljöbalkens mål och allmänna hänsynsregler gäller för all verksamhet och alla åtgärder som inte har försumbar betydelse – även om en verksamhet inte omfattas av ett tillstånd eller är anmälningspliktig – kan det hända att tillsynsmyndigheten med stöd av 26 kap. 9 § miljöbalken meddelar ett föreläggande eller ett förbud som i det enskilda fallet behövs för att följa miljöbalkens krav.</P> <P class="p126 ft2">Det finns särskild lagstiftning utöver miljöbalken som reglerar vissa typer av kemiska produkter, t.ex. läkemedel och livsmedel, eller vissa aspekter på kemiska produkter som brandfarlighet och explosivitet. Detsamma gäller kosmetiska produkter. Sådana produkter är kemiska produkter och omfattas av miljöbalken men utsläppande på marknaden av sådana produkter regleras huvudsakligen i EU:s förordning om kosmetiska produkter, dvs. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter (EUT L 342, 22.12.2009, s. 59, Celex 32009R1223).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p127 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p128 ft2">17</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_18"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr32 td51"><SPAN class="p18 ft2">Prop. 2013/14:39 <SPAN class="ft49">4.4</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr32 td51"><SPAN class="p18 ft21"><NOBR>EU-regler</NOBR> om kemikalier</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p129 ft2">Under den senaste tioårsperioden har EU:s regelverk om kemikalier utvecklats och förnyats kraftigt. Under denna tid har två centrala <NOBR>EU-rätts-</NOBR> akter med allmän räckvidd antagits.</P> <P class="p130 ft2">Den ena är förordningen om klassificering, förpackning och märkning eller <NOBR>CLP-förordningen,</NOBR> dvs. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen och blandningar (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1, Celex 32008R1272).</P> <P class="p131 ft2">Den andra är förordningen om kemikalieregistrering eller Reachförordningen, dvs. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 99/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/105/EG och 2001/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1 Celex 32006R1907).</P> <P class="p132 ft48">4.4.1 Förordningen om klassificering, förpackning och märkning</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr8 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td53"><SPAN class="p133 ft2"><NOBR>CLP-förordningen</NOBR> innehåller regler om hur kemikalier ska klassificeras</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">med avseende på farliga egenskaper och hur de ska förpackas och mär-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">kas. <NOBR>CLP-förordningen</NOBR> har ersatt rådets direktiv 67/548/EEG av den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassi-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">ficering, förpackning och märkning av farliga ämnen (EGT 196,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">16.8.1967, s. 1, Celex 31967L0548) och har börjat gälla för ämnen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p134 ft2"><NOBR>CLP-förordningen</NOBR> kommer att börja gälla för blandningar i juni 2015</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">då den ersätter Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">den 31 maj 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga pre-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">parat (EGT L 200, 30.7.1999, s. 1, Celex 31999L0045).</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p134 ft2">Ett grundläggande krav i <NOBR>CLP-förordningen</NOBR> (och direktiv 1999/45/EG)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">är att tillverkare och importörer som släpper ut ett ämne eller en bland-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">ning på marknaden ska klassificera ämnet eller blandningen utifrån dess</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">farliga egenskaper. Klassificeringen förutsätter att tillverkaren eller im-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">portören utvärderar all tillgänglig information om ämnet eller bland-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">ningen utifrån de klassificeringskriterier som anges i förordningen och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">direktivet. Kriterierna i <NOBR>CLP-förordningen</NOBR> baseras på det globala harmo-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">niserade systemet för klassificering och märkning som antogs av FN</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">2002 (GHS).</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p134 ft2">Klassificeringen avser fysikaliska faror (t.ex. brandfarlighet och explo-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">sivitet), hälsofaror (t.ex. giftig, allergiframkallande, cancerframkallande)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">och miljöfaror. Det finns detaljerade regler för hur klassificeringen av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">ämnen ska gå till och hur blandningar som innehåller farliga ämnen ska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">klassificeras.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p134 ft2">Det är tillverkarna och importörerna av ämnena och blandningarna som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr1 td52"><SPAN class="p135 ft2">18</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td53"><SPAN class="p133 ft2">själva ska se till att klassificering sker (s.k. självklassificering). För vissa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td53"><SPAN class="p18 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_19"> <P class="p136 ft4">farliga ämnen kan emellertid beslut om klassificering fattas på <NOBR>EU-nivå,</NOBR> Prop. 2013/14:39 s.k. harmoniserad klassificering. Leverantörerna av ett ämne måste följa</P> <P class="p14 ft2">den harmoniserade klassificeringen.</P> <P class="p95 ft2">Ett förslag till harmoniserad klassificering kan lämnas av medlemsstater, tillverkare och importörer. Efter ett offentligt samråd om förslaget lämnar en särskild kommitté under Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) ett yttrande till kommissionen, som därefter beslutar om klassificeringen. Ungefär 4 200 ämnen har i dag en harmoniserad klassificering.</P> <P class="p137 ft2">Klassificeringen är viktig av flera skäl. Den utgör grunden för den information om risker som lämnas via förpackningsmärkning och säkerhetsdatablad. Vidare har klassificeringen betydelse för de krav som ställs på användare i andra rättsakter, t.ex. i EU:s regler om klassificering av avfall, regler om åtgärder mot olyckor inom kemikalieindustrin (Seveso) och kraven på registrering m.m. i Reachförordningen. Klassificeringen ligger vidare till grund för tillämpningen av en rad regler på arbetsmiljöområdet.</P> <P class="p138 ft2">På senare år har beslut om harmoniserad klassificering kommit att få större betydelse för tillämpningen av förbud i vissa <NOBR>EU-förordningar.</NOBR> Förbud att använda ämnen som är klassificerade som cancerframkallande, reproduktionsstörande (fosterskadande) eller mutagena (kan skada arvsmassan) finns exempelvis i kosmetikaförordningen och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (EUT L 167, 27.6.2012, s. 1, Celex 32012R0528).</P> <P class="p139 ft4">En mycket viktig princip är att klassificeringen baseras på inneboende egenskaper och inte på riskbedömning. Skyldigheten att informera om de farliga egenskaperna gäller därför oavsett hur ämnet eller blandningen är tänkt att användas och oavsett de risker som finns förknippade med en viss användning. Just det att klassificering bygger på inneboende egenskaper gör också att den kan ligga till grund för så många åtgärder i följdlagstiftningen.</P> <P class="p140 ft44"><SPAN class="ft42">4.4.2</SPAN><SPAN class="ft43">Reachförordningen</SPAN></P> <P class="p141 ft4">Reachförordningen är en <NOBR>EU-förordning</NOBR> som samlar flera tidigare EU- regler om allmänkemikalier i en rättsakt men som också innehåller nyheter i förhållande till tidigare regler, bl.a. inrättandet av en kemikaliemyndighet på <NOBR>EU-nivå</NOBR> (Echa). Huvudelementen i förordningen kan sammanfattas enligt följande.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td47"><SPAN class="p18 ft3">Registrering</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td47"><SPAN class="p18 ft2">Tillverkare och importörer ska registrera ämnen som hanteras i mängder</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td47"><SPAN class="p18 ft2">om minst ett ton per år. Registreringen ska göras hos Europeiska kemi-</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">kaliemyndigheten (Echa). Data (testresultat) ska redovisas vid regist-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">reringen. Om hanteringen överstiger tio ton per år, ska dessutom en sär-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td47"><SPAN class="p18 ft2">skild riskbedömning (en s.k. kemikaliesäkerhetsrapport) göras för varje</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">användning som registranten rekommenderar. Riskbedömningen ska ges</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">in vid registreringen. Kemikaliesäkerhetsrapporten ska beskriva hur äm-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td47"><SPAN class="p18 ft2">net kan användas på ett säkert sätt för människor och miljön.</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr3 td46"><SPAN class="p16 ft2">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td47"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p98 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p99 ft2">20</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft3">Information om kemikalierna</P> <P class="p142 ft4">Leverantörer av ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna för att klassificeras som farliga enligt <NOBR>CLP-förordningen</NOBR> (eller direktiv 1999/45/EG) ska lämna säkerhetsdatablad till professionella användare av kemikalierna. Säkerhetsdatabladen ska innehålla information om klassificering och om hur ämnena och blandningarna ska användas på ett säkert sätt. Det finns också en begränsad skyldighet att informera om särskilt farliga ämnen i varor.</P> <P class="p143 ft3">Utvärdering</P> <P class="p144 ft2">De registreringar som görs hos Echa ska utvärderas. Echa utvärderar en mindre del av registreringsunderlagen för att kontrollera att de innehåller korrekt information medan kemikaliemyndigheterna i medlemsstaterna utvärderar ämnen som har förts upp på en särskild prioriteringslista (fördjupad utvärdering). Målet med den fördjupade utvärderingen är att klargöra om tillverkningen eller användningen av ett ämne utgör en hälso- eller miljörisk och om riskerna är så stora att tillverkningen eller användningen behöver begränsas inom EU.</P> <P class="p145 ft3">Tillstånd</P> <P class="p107 ft2">Tillståndskrav kan bli aktuellt för ämnen som anses som särskilt farliga. Det är fråga om ämnen som är svårnedbrytbara i miljön och ansamlas i levande organismer, ämnen som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska samt ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande (se avsnitt 4.5).</P> <P class="p146 ft2">Sådana ämnen sätts upp på en särskild lista (den s.k. kandidatförteckningen) och förs sedan successivt över till en bilaga till förordningen (bilaga XVII) då en tidtabell för tillståndsprövningen bestäms. Ämnen som har en vitt spridd användning, används i stora volymer eller har särskilt allvarliga miljöfarliga egenskaper är prioriterade vid beslut om att föra över ämnena till bilagan. I bilagan anges när en tillståndsansökan senast ska ha inkommit till Echa och senaste datum för användning om tillstånd inte ges.</P> <P class="p145 ft3">Begränsningar</P> <P class="p144 ft2">Begränsningar är villkor för eller förbud mot tillverkning, utsläppande på marknaden eller användning av ämnen eller blandningar. Bilaga XVII till förordningen innehåller begränsningar för ungefär 60 ämnen och en lång lista med särskilt hälsofarliga kemikalier (cancerframkallande och fosterskadande ämnen och ämnen som är skadliga för arvsmassan) som bara får säljas till professionella mottagare (dvs. för yrkesmässigt bruk). Ett fåtal av begränsningarna i bilagan innebär ett totalförbud för utsläppande på marknaden och användning av ämnet, det gäller t.ex. för vissa polyklorerade bifenyler. I övrigt är det fråga om begränsningar för vissa användningar av ämnen.</P> <P class="p147 ft3">Information om varor</P> <P class="p142 ft41">För ämnen som har förts upp på kandidatförteckningen gäller särskilda krav på information i de fall ämnet används i varor. Kraven i förordning-</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_21"> <P class="p148 ft4">en innebär att leverantörer av varor som innehåller minst 0,1 viktprocent Prop. 2013/14:39 av ett ämne som finns på kandidatförteckningen ska lämna information</P> <P class="p149 ft4">till yrkesmässiga mottagare av varan. Informationen ska omfatta ämnets namn samt information som krävs för att ämnet ska användas på ett säkert sätt. Konsumenter ska få sådan information på begäran och inom 45 dagar från det att de har begärt informationen. Reachförordningen anger inte hur informationen ska lämnas.</P> <P class="p150 ft3">Processerna i Reach har påbörjats</P> <P class="p151 ft4">Processer för att begränsa ämnen fanns redan innan Reachförordningen började gälla. Registreringen av ämnen enligt Reachförordningen har påbörjats och sker i tre steg under åren 2010, 2013 och 2018 beroende på bl.a. i vilka mängder ämnena hanteras. Ämnesutvärderingar och tillståndsprövningar har påbörjats men är ännu på ett tidigt stadium och deras funktion är därför svår att utvärdera.</P> <P class="p152 ft48"><SPAN class="ft42">4.4.3</SPAN><SPAN class="ft52">Specialreglerade kemikalier och regler om farliga ämnen i varor</SPAN></P> <P class="p153 ft2">Det finns också <NOBR>EU-regler</NOBR> som avser användning av kemikalier för särskilda definierade användningsområden. Sådana regler finns bl.a. för växtskyddsmedel, biocider, kosmetika, läkemedel samt livsmedel och livsmedelstillsatser. Ämnen som används för dessa ändamål kan omfattas av särskilda krav på tillståndsprövning.</P> <P class="p154 ft4">Vidare finns flera <NOBR>EU-regler</NOBR> som behandlar användningen av kemikalier i specifika varugrupper. Dessa så kallade produktregler har ofta ett väl avgränsat tillämpningsområde. Produktregler som omfattar kemikalieaspekter finns för bl.a. elektriska och elektroniska produkter, leksaker och fordon. För många varugrupper saknas dock en särskild reglering. Eventuella förbud för användning av farliga ämnen i sådana varor kan då hanteras genom begränsningsförfarandet i Reachförordningen.</P> <P class="p155 ft44"><SPAN class="ft42">4.4.4</SPAN><SPAN class="ft43">Rättslig grund för </SPAN><NOBR>EU-rättsakter</NOBR> om kemikalier</P> <P class="p156 ft2">Reglerna för såväl kemiska produkter som varor har i allmänhet artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som rättslig grund. Detta innebär att kraven är harmoniserade och att enskilda medlemsstater i princip varken får tillämpa strängare eller lindrigare krav. Sverige behöver därför huvudsakligen verka inom EU för att ytterligare utveckla lagstiftningen inom området. Det finns dock ett visst utrymme för nationella regler.</P> <P class="p157 ft4">Det finns även en rad internationella överenskommelser inom området. Sverige agerar oftast som en del av EU vid förhandlingar om dessa internationella överenskommelser. Överenskommelserna innebär åtaganden för EU och Sverige och har även betydelse för att driva på utvecklingen i länder utanför unionen. Detta är av betydelse inte minst eftersom handeln med varor och produkter är global och en stor del av vår konsumtion utgörs av varor som är tillverkade utanför EU. Sverige bör därför primärt</P> <P class="p158 ft2">21</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <P class="p159 ft41">Prop. 2013/14:39 fortsätta att verka inom unionen och internationellt för att förebygga eller minska riskerna med farliga ämnen.</P> <P class="p130 ft2">I undantagsfall kan Sverige ha anledning att överväga nationell lagstiftning inom det <NOBR>icke-harmoniserade</NOBR> området för att skydda människors hälsa eller miljön. Det finns flera exempel där Sverige har infört nationella förbud eller andra regleringar för ämnen och användningsområden och som senare har följts av en <NOBR>EU-reglering</NOBR> eller en reglering på global nivå (se avsnitt 5.2.1). Bedömningen av i vilka fall Sverige kan tänkas gå före med nationella förbud bör bygga på en strategisk analys som bl.a. innefattar en avvägning av de nationella insatsernas negativa effekter för svenska företags konkurrenskraft och den inre marknadens funktion och nyttan av insatserna för människors hälsa eller miljön.</P> <P class="p160 ft2">I EU:s miljölagstiftning ingår ett stort antal rättsakter som oftast är inriktade på tillståndet i den yttre miljön eller på verksamheter som kan orsaka miljöskador. Sådana rättsakter har artikel 192 i fördraget som rättslig grund och är så kallade minimiregler. Detta innebär att medlemsstaterna har möjlighet att tillämpa strängare regler. Bland de minimiregler som innehåller regler om kemikalier eller farliga ämnen och därmed har betydelse för miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö </SPAN>finns bl.a. EU:s regelverk för avfall och för vatten. Även EU:s arbetsmiljölagstiftning (rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet, EGT L 183, 29.6.1989, s. 1, Celex 31989L0391) innehåller minimiregler om kemikalier. Denna lagstiftning har sin rättsliga grund i artikel 153 i fördraget.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr35 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td55"><SPAN class="p161 ft21">4.5</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td56"><SPAN class="p18 ft21">Centrala ord och uttryck</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr36 td57"><SPAN class="p161 ft3">Kemikalier och kemiska produkter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr27 td57"><SPAN class="p161 ft2">Kemikaliepolitiken och kemikalielagstiftningen avser i huvudsak kemis-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td57"><SPAN class="p161 ft2">ka ämnen som har framställts eller utvunnits av samhället för kommers-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td57"><SPAN class="p161 ft2">iella ändamål och blandningar av kemiska ämnen. Det som benämns</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td57"><SPAN class="p161 ft2">kemikalier i regelsammanhang avser i allmänhet det som i 14 kap. 2 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td57"><SPAN class="p161 ft2">miljöbalken kallas kemiska produkter, dvs. ämnen och blandningar av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td57"><SPAN class="p161 ft2">ämnen. Föroreningar som släpps ut i miljön från en industriell process är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td57"><SPAN class="p161 ft2">också kemiska ämnen, men dessa regleras normalt inte i kemikalielag-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td57"><SPAN class="p161 ft2">stiftningen utan i annan miljölagstiftning. I enlighet med preciseringarna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td57"><SPAN class="p161 ft2">till miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö </SPAN>betraktas dock oavsiktligt bildade</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr24 td57"><SPAN class="p161 ft2">ämnen vid kemiska processer som kemiska produkter.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td55"><SPAN class="p161 ft3">Ämnen</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td56"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr27 td57"><SPAN class="p161 ft2">Ett ämne definieras som ett kemiskt grundämne eller föreningar av detta</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td57"><SPAN class="p161 ft2">ämne i naturlig eller tillverkad form. En blandning eller beredning är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td57"><SPAN class="p161 ft2">blandning som består av två eller flera ämnen. Uttrycket ”kemisk pro-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr24 td57"><SPAN class="p161 ft2">dukt” omfattar ämnen och blandningar.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td55"><SPAN class="p161 ft3">Varor</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td56"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td57"><SPAN class="p161 ft2">Enligt Reachförordningen och miljöbalken är en vara ”ett föremål som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td57"><SPAN class="p161 ft2">under produktionen får en form, yta eller design, vilken i större utsträck-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td54"><SPAN class="p16 ft2">22</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr24 td57"><SPAN class="p161 ft2">ning än dess kemiska sammansättning bestämmer dess funktion”. I annan</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_23"> <P class="p148 ft4">lagstiftning används ofta ordet ”produkt” som liktydigt med vara i denna Prop. 2013/14:39 mening. I denna proposition används ”vara” när gränsdragningen mellan</P> <P class="p54 ft2">kemiska produkter och varor är viktig i sammanhanget.</P> <P class="p162 ft3">Farliga ämnen</P> <P class="p163 ft2">Till kategorin farliga ämnen räknas sådana som är klassificerade som farliga enligt kriterierna i <NOBR>CLP-förordningen</NOBR> och sådana som uppfyller regelverkets kriterier för farliga ämnen, men som ännu inte har klassificerats. Det är fråga om ämnen som är giftiga, allergiframkallande eller på annat sätt hälsoskadliga samt ämnen som är miljöfarliga. Uttrycket ”farliga ämnen” omfattar dessutom sådana som är förknippade med fysikaliska faror, som exempelvis brandfarliga och explosiva ämnen. Dessa är dock som regel inte av intresse i samband med etappmålen.</P> <P class="p164 ft3">Särskilt farliga ämnen</P> <P class="p165 ft2">”Särskilt farliga ämnen” är ett uttryck som används i olika sammanhang, ofta för att särskilja ämnen som har så farliga egenskaper att deras användning bör undvikas och fasas ut eftersom de kan medföra stora risker för människor och miljön. Erfarenheten har visat på stora osäkerheter vid bedömning av riskerna med spridning av och exponering för särskilt farliga ämnen, särskilt i ett långsiktigt perspektiv. Oförutsedda effekter på människor och i miljön kan vara allvarliga och kostsamma samt ta mycket lång tid att återställa.</P> <P class="p154 ft2">Med särskilt farliga ämnen avses de ämnen som har de mest problematiska egenskaperna från hälso- och miljösynpunkt. Det är fråga om ämnen som är långlivade (svårnedbrytbara i miljön) och bioackumulerande (ansamlas i levande organismer), ämnen som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska (s.k. <NOBR>CMR-ämnen),</NOBR> ämnen som är kraftigt allergiframkallande samt ämnen med andra allvarliga egenskaper som inger motsvarande grad av betänklighet.</P> <P class="p11 ft4">Med mutagena ämnen avses ämnen som skadar arvsmassan, dvs. skadar DNA. Reproduktionsstörande ämnen är ämnen som skadar fortplantningen genom t.ex. nedsatt fertilitet eller som är fosterdödande eller fosterskadande</P> <P class="p12 ft2">Yttrycket ”motsvarande grad av betänklighet” beskriver ämnen som inte uppfyller de specifika kriterierna för någon annan kategori särskilt farliga ämnen men som har miljö- och hälsofarliga egenskaper av motsvarande allvarlighetsgrad. Det kan vara fråga om ämnen som har egenskaper som inte fångas upp av klassificeringssystemet, t.ex. hormonstörande ämnen, eller ämnen som har en särskilt allvarlig egenskap men som endast förekommer hos ett litet antal ämnen och där det sannolikt inte kommer att utvecklas kriterier.</P> <P class="p11 ft41">Även metallerna kvicksilver, kadmium och bly räknas till de särskilt farliga ämnena.</P> <P class="p166 ft2">23</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <P class="p98 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr30 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td59"><SPAN class="p167 ft53">5</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td60"><SPAN class="p168 ft1">Inriktningen av politiken – strategi för en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td59"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td60"><SPAN class="p168 ft1">giftfri miljö</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td59"><SPAN class="p169 ft54">5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td60"><SPAN class="p168 ft21">Regeringens strategi för att nå</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td59"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td60"><SPAN class="p168 ft21">miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft55">Giftfri miljö</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td58"><SPAN class="p18 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr39 td61"><SPAN class="p18 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td62"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr24 td63"><SPAN class="p170 ft2"><SPAN class="ft24">Regeringens bedömning: </SPAN>De etappmål för farliga ämnen som reger-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td62"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td63"><SPAN class="p170 ft2">ingen har fastställt utgör tillsammans med de insatser som beskrivs i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td62"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td63"><SPAN class="p170 ft2">denna proposition regeringens samlade strategi för att nå miljökvali-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td62"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td64"><SPAN class="p170 ft2">tetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö </SPAN>och generationsmålet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td48"><SPAN class="p32 ft24">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Processen för att nå miljökvali-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">tetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö </SPAN>är långsiktig och komplex och omfattar åtgärder på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">såväl nationell nivå som inom EU och på global nivå. Kemikalieinspek-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">tionen har i den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålet 2012 bedömt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">att det inte är möjligt att nå detta till 2020 med beslutade eller planerade</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">styrmedel (Naturvårdsverkets rapport 6500). Regeringen delar Kemika-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">lieinspektionens bedömning. Regeringen bedömer dock att det på sikt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">bör vara möjligt att åstadkomma de förutsättningar som krävs för att nå</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö</SPAN>. Detta grundas på den positiva utveck-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ling som kemikaliepolitiken genomgått under de senaste tio åren inom</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">EU och globalt. Den ökande produktionen och konsumtionen av kemika-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">lier och varor innebär visserligen tillsammans med den allt mer globali-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">serade handeln en stor utmaning. Samtidigt har i stort sett hela EU-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">regelverket för kemikalier bytts ut helt eller moderniserats under denna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">period. På motsvarande sätt har en rad viktiga beslut om konventioner</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">och strategier fattats på global nivå. Sammantaget innebär detta betydan-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">de framsteg för skyddet av människors hälsa och miljön och en god</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">grund för det fortsatta arbetet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p32 ft2">För att förbättra förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2"><SPAN class="ft3">miljö </SPAN>och delar av generationsmålet presenterar regeringen i denna pro-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">position en samlad strategi för en giftfri miljö. Regeringens samlade</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">strategi utgörs av de åtta etappmålen för farliga ämnen samt de insatser</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">som beskrivs i denna proposition. De åtta etappmålen är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p32 ft2">– etappmål om särskilt farliga ämnen,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p32 ft2">– etappmål om kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p32 ft2">– etappmål om information om farliga ämnen i varor,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p32 ft2">– etappmål om utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p32 ft2">– etappmål om en effektivare kemikalietillsyn inom EU,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p32 ft2">– etappmål om giftfria och resurseffektiva kretslopp,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p32 ft2">– etappmål om att minska barns exponering för farliga kemikalier, och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p32 ft2">– etappmål om ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">internationellt.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p32 ft2">Etappmålen redovisas i sin helhet i avsnitt <NOBR>6–13.</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p32 ft2">De insatser som följer av etappmålen förbättrar också möjligheten att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr40 td58"><SPAN class="p171 ft2">24</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr26 td48"><SPAN class="p18 ft2">nå andra miljökvalitetsmål, däribland <SPAN class="ft3">God bebyggd miljö</SPAN>, <SPAN class="ft3">Ett rikt od-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td59"><SPAN class="p18 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td60"><SPAN class="p18 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p80 ft26">lingslandskap<SPAN class="ft4">, </SPAN>Ett rikt växt- och djurliv, Frisk luft<SPAN class="ft4">, </SPAN>Grundvatten av god kvalitet <SPAN class="ft4">och </SPAN>Hav i balans samt levande kust och skärgård<SPAN class="ft4">.</SPAN></P> <P class="p122 ft2">Etappmålen och de insatser som beskrivs i denna proposition överensstämmer med den inriktning av miljöpolitiken som generationsmålet och dess strecksatser ger uttryck för. Insatserna bidrar till att ekosystemen återhämtar sig, att människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan, att kretsloppen är resurseffektiva med lågt innehåll av farliga ämnen samt att konsumtionsmönstren för varor och tjänster orsakar så små miljöproblem som möjligt.</P> <P class="p123 ft2">Regeringens strategi för att nå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö </SPAN>utgår från principerna om att förebygga risker, att åtgärda problem vid källan och att förorenaren betalar samt från försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen. Skyddet av barn och andra särskilt känsliga grupper är prioriterat.</P> <P class="p124 ft2">Eftersom regler om utsläppande på marknaden och användning av kemikalier generellt är harmoniserade inom EU är utveckling och tillämpning av styrmedel på <NOBR>EU-nivå</NOBR> ett fokusområde. I strategin ingår även insatser på global nivå och nationellt vilka är viktiga och nödvändiga komplement till arbetet inom EU. Nationella insatser kan i förlängningen leda till åtgärder på <NOBR>EU-nivå.</NOBR></P> <P class="p124 ft2">Tyngdpunkten i arbetet med strategin ligger på att tillämpa och stärka befintliga <NOBR>EU-regelverk</NOBR> om kemikalier så att ny kunskap tas fram och omsätts i åtgärder och skyddet för människors hälsa och miljön förbättras. Nya <NOBR>EU-regler</NOBR> bör utvecklas där så behövs. När det är motiverat av hälso- och miljöskäl och med hänsyn till eventuella negativa effekter för de svenska företagens konkurrenskraft och den inre marknadens funktion, kan Sverige överväga att gå före med proportionerliga nationella åtgärder inom det <NOBR>icke-harmoniserade</NOBR> området. Insatser på global nivå för att minska kemikalierisker är högt prioriterade.</P> <P class="p172 ft2">Takten i utfasningen av särskilt farliga ämnen bör öka och risker med exponeringen för övriga farliga ämnen minska. Grupper av ämnen med liknande egenskaper, struktur eller användningsområde bör bedömas och prövas samlat. Informationen om farliga ämnen i varor bör förbättras för att möjliggöra säker hantering och köparnas informerade val. Styrmedel bör utvecklas som komplement till regelstyrning, t.ex. kan ekonomiska styrmedel i form av en kemikalieskatt övervägas. En stark tillsyn nationellt och inom EU bidrar till att regelverket ger avsedd skyddseffekt samt till jämlika konkurrensvillkor.</P> <P class="p172 ft2">Särskilt prioriterade varugrupper vid tillämpning och utveckling av styrmedel bör vara sådana produkter som människor kommer i kontakt med i vardagen, dvs. byggprodukter och inredningar, elektriska och elektroniska produkter, kläder och skor samt leksaker och andra produkter avsedda för barn. Insatser mot exponering för farliga ämnen via livsmedel och dricksvatten samt kosmetiska produkter bör särskilt uppmärksammas. Riskerna med läkemedelssubstanser i miljön bör minska.</P> <P class="p125 ft4">Forskning och kunskapsuppbyggnad inom toxikologi och miljötoxikologi utgör en bas för kemikaliepolitiken. Näringslivets arbete med innovation, substitution och produktutveckling av betydelse för kemikalieområdet, inklusive grön kemi, bör stimuleras. Staten, kommunerna och landstingen bör i ökad utsträckning ställa kemikaliekrav vid upphandling när det bedöms vara kostnadseffektivt. Ideella organisationer har en vik-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p127 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p128 ft2">25</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_26"> <P class="p159 ft58">Prop. 2013/14:39 tig roll för att nå medborgare och få dem att agera för att göra sin vardag mer giftfri.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"> <TR> <TD class="tr37 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td55"><SPAN class="p161 ft21">5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td56"><SPAN class="p18 ft21">Insatser för att nå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft55">Giftfri</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td55"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td56"><SPAN class="p18 ft55">miljö</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td55"><SPAN class="p161 ft44">5.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td56"><SPAN class="p18 ft44">Sammanfattning av insatser för att nå de åtta</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td55"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td56"><SPAN class="p18 ft44">etappmålen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td57"><SPAN class="p161 ft3">Bättre kunskap och information för att förebygga risker</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr27 td57"><SPAN class="p161 ft2">Bättre kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td57"><SPAN class="p161 ft2">grundläggande förutsättning för att kunna arbeta med att förebygga och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td57"><SPAN class="p161 ft2">minimera riskerna med farliga ämnen. Kunskapsbristen fortsätter att vara</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td57"><SPAN class="p161 ft2">ett stort problem och den är särskilt uttalad inom områden som rör risker</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td57"><SPAN class="p161 ft2">för barns hälsa, hormonstörande ämnen, nanomaterial och kombinations-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td57"><SPAN class="p161 ft2">effekter (se avsnitt 7).</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td57"><SPAN class="p173 ft2">Tillgången till information om farliga ämnen i varor behöver förbättras</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td57"><SPAN class="p161 ft2">för alla berörda och under varans hela livscykel. Därigenom möjliggörs</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td57"><SPAN class="p161 ft2">en säker hantering i alla led samtidigt som yrkesmässiga upphandlare och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td57"><SPAN class="p161 ft2">konsumenter får en större möjlighet att göra informerade val (se avsnitt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td55"><SPAN class="p161 ft2">8.)</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td56"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td57"><SPAN class="p173 ft2">De hälsorisker som barn utsätts för genom att de exponeras för kemi-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td57"><SPAN class="p161 ft2">kalier behöver minska kraftigt. Detta kan bl.a. åstadkommas genom att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td57"><SPAN class="p161 ft2">vissa farliga ämnen fasas ut samt att regelverk och metodik för riskbe-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td57"><SPAN class="p161 ft2">dömning anpassas så att större hänsyn tas till barns särskilda känslighet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td57"><SPAN class="p161 ft2">Regeringen har avsatt särskilda resurser genom handlingsprogrammet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td57"><SPAN class="p161 ft2">giftfri vardag fram till 2014 samt föreslagit att ytterligare medel avsätts</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr24 td57"><SPAN class="p161 ft2">fram till 2020 (se avsnitt 12).</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr29 td57"><SPAN class="p161 ft3">Utfasning och substitution av särskilt farliga ämnen bör snabbas på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td57"><SPAN class="p161 ft2">Sverige bör verka för att användningen av särskilt farliga ämnen så långt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td57"><SPAN class="p161 ft2">som möjligt fasas ut inom alla användningsområden. Även hormonstör-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td57"><SPAN class="p161 ft2">ande och kraftigt allergiframkallande ämnen bör räknas till gruppen sär-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td57"><SPAN class="p161 ft2">skilt farliga ämnen i alla relevanta regelverk (se avsnitt 6).</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td57"><SPAN class="p173 ft2">EU:s kemikalieregler bör tillämpas och utvecklas på så sätt att substi-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td57"><SPAN class="p161 ft2">tutionsprincipen stärks. Det innebär att särskilt farliga och farliga ämnen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td57"><SPAN class="p161 ft2">i större utsträckning än vad som är fallet i dag bör begränsas eller förbju-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td57"><SPAN class="p161 ft2">das och bytas ut mot säkrare alternativ. Det är vidare viktigt att Sverige</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td57"><SPAN class="p161 ft2">bevakar att regelverket på kemikalieområdet tillämpas enligt intention-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td57"><SPAN class="p161 ft2">erna med reglerna, dvs. så att skyddet för människors hälsa och miljön</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td55"><SPAN class="p161 ft2">stärks.</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td56"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td57"><SPAN class="p173 ft2">För att underlätta prövning och begränsning av särskilt farliga ämnen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td57"><SPAN class="p161 ft2">bör det vara möjligt att behandla ämnen gruppvis utifrån kemisk struktur,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td57"><SPAN class="p161 ft2">egenskaper eller användningsområde. En sådan utveckling skulle inne-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td57"><SPAN class="p161 ft2">bära en kraftig effektivisering av kemikaliekontrollen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td57"><SPAN class="p173 ft2">Tempot för att fasa ut och ersätta fler särskilt farliga ämnen behöver</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td57"><SPAN class="p161 ft2">öka. Sverige kan, för att skydda människors hälsa och miljön och med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td54"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td57"><SPAN class="p161 ft2">hänsyn till effekter för företagens konkurrenskraft och den inre markna-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p16 ft2">26</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td57"><SPAN class="p161 ft2">dens funktion, i enskilda fall behöva överväga proportionerlig nationell</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p174 ft4">lagstiftning inom det <NOBR>icke-harmoniserade</NOBR> området. Det kan bidra till att initiera åtgärder på <NOBR>EU-nivå</NOBR> eller skynda på utvecklingen av <NOBR>EU-gemen-</NOBR> samma åtgärder (se avsnitt 9).</P> <P class="p175 ft3">Insatser avseende läkemedel, materialkretslopp och tillsyn</P> <P class="p176 ft2">Vissa läkemedelssubstanser har egenskaper som gör att de kan orsaka skador när de släpps ut i miljön, oftast via avlopp. I förlängningen kan även människors hälsa påverkas, främst genom exponering via dricksvatten. Det finns vidare misstankar om att utsläpp av antibiotika i miljön kan bidra till ökningen av antibiotikaresistenta bakterier. EU:s regelverk för human- och veterinärmedicinska läkemedel bör därför utvecklas så de tar större hänsyn till miljöaspekter. För att minska utsläppen av såväl läkemedelsrester som andra kemikalier i miljön är det även angeläget att utveckla och pröva ny teknik för avloppsrening (se avsnitt 13).</P> <P class="p177 ft2">Användningen av återvunnet material bör vara säker från hälso- och miljösynpunkt. Därför måste kretsloppen avgiftas, vilket bl.a. kräver att farliga ämnen inte återcirkuleras i kretsloppen vid återvinning. För att åstadkomma giftfria och resurseffektiva kretslopp behövs en strategi på <NOBR>EU-nivå.</NOBR> Ett led i <NOBR>EU-strategin</NOBR> bör vara att regelverken för kemikalier och avfall ses över och samordnas på ett bättre sätt (se avsnitt 11).</P> <P class="p178 ft4">För att regelverket på kemikalieområdet ska få avsedd effekt krävs en stark och effektiv tillsyn. Tillsynen inom EU kan bl.a. utvecklas och stärkas genom ökad samverkan mellan unionens medlemsländer. Inom ramen för tillsynssamverkan kan metoder och verktyg utvecklas och gemensamma prioriteringar beslutas (se avsnitt 10).</P> <P class="p179 ft3">Riskerna med farliga ämnen i varor behöver minska</P> <P class="p176 ft2">Riskerna med farliga ämnen i varor är bristfälligt reglerade jämfört med vad som gäller för kemiska produkter. Bristerna gäller såväl tillgången till information som villkoren för att få använda farliga ämnen i varor. Det är viktigt att fortlöpande arbeta för att minska människors exponering för farliga ämnen i varor. För att samhällets insatser ska användas effektivt bör arbetet fokusera på vissa varugrupper. Prioriteringen bör ligga på sådana varugrupper som många människor kommer i kontakt med, i synnerhet särskilt känsliga grupper som barn, samt varugrupper som används i stora volymer och som genererar mycket avfall.</P> <P class="p180 ft2">Fyra varugrupper bör prioriteras särskilt, nämligen byggprodukter och inredningar, elektriska och elektroniska produkter, kläder och skor samt leksaker och andra produkter avsedda för barn. Arbetet med dessa varugrupper bör omfatta utveckling av regler och styrmedel såväl som insatser för att stödja och stimulera företagens frivilliga insatser avseende bl.a. substitution. Kemikalieinspektionen och andra berörda myndigheter har på regeringens uppdrag inlett dialoger med företag och branschföreträdare inom områdena textil, kosmetika och leksaker. Syftet med dialogerna är att stimulera företagen att gå före och byta ut farliga ämnen. Regeringen har även påbörjat ett påverkansarbete som syftar till att särskilda kemikalieregler gällande textilier ska införas på <NOBR>EU-nivå</NOBR> (se avsnitt 12).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p128 ft2">27</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p98 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p99 ft2">28</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft3">Minskad exponering via livsmedel och kosmetiska produkter</P> <P class="p181 ft2">Livsmedel och dricksvatten tillhör de viktigaste exponeringsvägarna för ämnen som kan skada människors hälsa. Därför behövs särskilda insatser när det gäller material i kontakt med dricksvatten, livsmedelsförpackningar samt vissa ämnen som förekommer som föroreningar i livsmedel. Insatserna innefattar att analysera behov av nya regleringar och gränsvärden alternativt att se över befintliga sådana. Det gäller exempelvis gränsvärden för vissa metaller i barnmat. En del av dessa insatser har redan påbörjats inom ramen för handlingsplanen för giftfri vardag.</P> <P class="p182 ft4">Poly- och perfluorerade ämnen samt kadmium är ämnen där exponeringen till stor del sker via livsmedel. Insatser gällande dessa ämnen bör prioriteras särskilt såväl nationellt som inom EU (se avsnitt 14).</P> <P class="p101 ft2">Riskerna med allergiframkallande, antibakteriella och andra farliga ämnen i kosmetiska produkter bör minska ytterligare. Det är därför mycket välkommet att några tillverkande företag på eget initiativ har valt bort sådana ämnen. Berörda myndigheter bör fortsatt främja liknande initiativ från företagen. Sverige bör vidare verka för att bestämmelser om enskilda ämnen i EU:s kosmetikaförordning ses över regelbundet för att kunna anpassas till ny kunskap om risker (se avsnitt 15).</P> <P class="p145 ft3">Insatser inom EU och på global nivå</P> <P class="p107 ft2">Insatser inom EU är centrala i regeringens strategi för en giftfri miljö. Under hösten har förhandlingarna om ett nytt miljöhandlingsprogram för EU avslutats. Sverige har bl.a. bidragit aktivt till handlingsprogrammets målsättning om att en strategi för giftfri miljö som även omfattar giftfria materialkretslopp ska tas fram till 2018. Syftet med strategin överensstämmer med de ambitioner som uttrycks i de svenska etappmålen om farliga ämnen, dvs. att samordna de åtgärder som vidtas för att stärka kemikaliekontrollen, förbättra avfallshanteringen samt att öka återvinningen och resurseffektiviteten.</P> <P class="p108 ft2">Vid sidan av insatser för att förbättra EU:s regelverk och dess tillämpning behöver styrmedel och strategier utvecklas på global nivå. Beslut i internationella och globala forum blir allt viktigare i en värld där produktionen och konsumtionen av kemikalier och varor i allt större utsträckning är gränsöverskridande och komplext sammankopplad. Initiativet ”8 år – 8 steg på vägen – På väg mot en hållbar hantering av kemikalier” bör vägleda Sveriges insatser i det globala arbetet. Initiativet, som tillkom på förslag av Sverige, anger de åtta mest prioriterade områdena för att nå FN:s mål för kemikaliepolitiken till 2020. Särskilt fokus bör läggas på tre av initiativets områden, nämligen tillgången till information om farliga ämnen i varor, kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländer samt stärkt miljöförvaltning inom området kemikalier och avfall. Sverige bör vidare driva på för att fler ämnen regleras genom existerande konventioner (se avsnitt 16).</P> <P class="p183 ft3">Forskning och kunskapsuppbyggnad</P> <P class="p144 ft4">Forskning och kunskapsuppbyggnad är grundläggande för att kunna fortsätta att utveckla kemikaliekontrollen. En samlad strategi för forskning som stöder arbetet med miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft26">Giftfri miljö </SPAN>bör därför utformas. Exempel på angelägna forskningsområden är barns särskilda käns-</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_29"> <P class="p148 ft4">lighet för påverkan från kemikalier, risker med hormonstörande ämnen Prop. 2013/14:39 och nanomaterial samt kombinationseffekter. Forskning behövs också för</P> <P class="p149 ft4">att öka kunskapen om exponeringen för kemikalier samt förekomst och flöden av kemikalier i samhället liksom om styrmedel. Forskning inom området ”grön kemi” kan bidra till utvecklingen av ämnen med dokumenterat goda hälso- och miljöegenskaper, vilket kan underlätta utfasning och substitution av problematiska ämnen (se avsnitt 17).</P> <P class="p150 ft3">Nationella regler</P> <P class="p52 ft2">Kemikaliereglerna är i hög grad harmoniserade inom EU, vilket innebär att utrymmet för nationella särregler är begränsat. Detta betyder att huvudfokus för Sveriges insatser är att utveckla regelverket inom EU. Åt- gärder i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang samverkar på ett dynamiskt sätt inom området.</P> <P class="p10 ft2">Det finns ett visst utrymme för nationella regler. I undantagsfall, och med hänsyn till effekter för företagens konkurrenskraft och den inre marknadens funktion, kan Sverige ha anledning att överväga proportionerlig nationell lagstiftning på det <NOBR>icke-harmoniserade</NOBR> området om en sådan reglering behövs för att skydda människors hälsa och miljön (se avsnitt 4.4.4).</P> <P class="p11 ft2">Sverige är det land som har varit mest pådrivande för att introducera substitutionsprincipen i EU:s miljölagstiftning. Detta har baserats på erfarenheter av tillämpning av substitiutionsprincipen i nationell lagstiftning. I dag finns substitutionsprincipen införd i <NOBR>EU-förordningarna</NOBR> om växtskyddsmedel och biocider samt i Reachförordningen och RoHS- direktivet, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning (EUT L 174, 1.7.2011, s. 88, Celex 32011L0065).</P> <P class="p154 ft2">Det finns flera exempel där Sverige har infört egna förbud eller andra regleringar för ämnen och användningsområden och som senare har följts av en <NOBR>EU-reglering</NOBR> eller en reglering på global nivå. Sverige har t.ex. infört ett omfattande förbud mot användning av kvicksilver som bl.a. innebär att varor som innehåller kvicksilver inte får släppas ut på den svenska marknaden. EU har till viss del följt Sveriges exempel och beslutat om förbud mot användning av kvicksilver i mätinstrument samt mot export av kvicksilver. Vidare har den globala Minamatakonventionen om användning av kvicksilver nyligen undertecknats.</P> <P class="p184 ft2">Ytterligare ett exempel är det svenska förbudet mot användning av fosfater i tvättmedel och maskindiskmedel som infördes 2011. Av regleringen på unionsnivå framgick att medlemsstaterna i avvaktan på en harmonisering fick behålla eller införa nationella bestämmelser för användning av fosfater i tvätt- och rengöringsmedel. Ett motsvarande <NOBR>EU-förbud</NOBR> började gälla för tvättmedel i juni 2013 och kommer att börja gälla för maskindiskmedel 2017. Sverige införde vidare under 2012 ett förbud mot användning av cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande ämnen i tatueringsfärger. Danmark har nyligen tagit fram ett liknande nationellt förbud.</P> <P class="p185 ft2">29</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <P class="p98 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p186 ft48"><SPAN class="ft42">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft47">Fortsatt satsning på handlingsplanen för en giftfri vardag</SPAN></P> <P class="p187 ft2">För att stärka arbetet för att nå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö </SPAN>och i synnerhet för att öka skyddet för barns hälsa har Kemikalieinspektionen fått regeringens uppdrag att ta fram och genomföra en handlingsplan för en giftfri vardag. Kemikalieinspektionen har fått resursförstärkningar motsvarande 100 miljoner kronor fördelat på 25 miljoner kronor per år under perioden <NOBR>2011–2014.</NOBR></P> <P class="p188 ft2">Regeringen har också i budgetpropositionen för 2014 föreslagit att Kemikalieinspektionen ges ytterligare resursförstärkningar för perioden <NOBR>2014–2020.</NOBR> För 2014 förstärks Kemikalieinspektionens anslag med 17 miljoner kronor, vilket är en extra satsning på handlingsplanen utöver tidigare beslutade 25 miljoner kronor. Under 2014 får även Konsumentverket fyra miljoner kronor och Naturvårdsverket två miljoner kronor för att utveckla konsumentinformationen på kemikalieområdet. Vidare får Livsmedelsverket en förstärkning med två miljoner kronor för arbetet med kemikalier och livsmedel. Under <NOBR>2015–2020</NOBR> tillförs ytterligare 30 miljoner kronor per år till dessa myndigheter för deras arbete med handlingsplanen.</P> <P class="p189 ft4">Handlingsplanen för en giftfri vardag innebär en stärkt satsning nationellt, inom EU och internationellt och tar bland annat sikte på</P> <P class="p190 ft2"><SPAN class="ft19">–</SPAN><SPAN class="ft20">att agera för förbättrad kunskap, t.ex. med avseende på hormonstörande ämnen, kombinationseffekter och nanomaterial,</SPAN></P> <P class="p190 ft2"><SPAN class="ft19">–</SPAN><SPAN class="ft20">att effektivisera arbetet inom framför allt Reachförordningens tillämpning för att snabba på identifiering, begränsning och utfasning av farliga kemikalier,</SPAN></P> <P class="p190 ft4"><SPAN class="ft19">–</SPAN><SPAN class="ft27">att intensifiera arbetet med att ta bort hälsoskadliga kemikalier i livsmedel, t.ex. kadmium och rester från bekämpningsmedel,</SPAN></P> <P class="p191 ft2"><SPAN class="ft19">–</SPAN><SPAN class="ft28">bättre information om kemikalier i varor till konsumenterna,</SPAN></P> <P class="p191 ft2"><SPAN class="ft19">–</SPAN><SPAN class="ft28">ökad varutillsyn och bättre kontroll av farliga ämnen i varor, och</SPAN></P> <P class="p190 ft2"><SPAN class="ft19">–</SPAN><SPAN class="ft20">att initiera och stödja frivilliga initiativ för att begränsa, fasa ut och ersätta farliga kemiska ämnen och då prioritera dialog med branscher, bl.a. för att öka kunskapen och för att branscherna ska sätta upp uppföljningsbara utfasningsmål.</SPAN></P> <P class="p192 ft4">Kemikalieinspektionen ska löpande under uppdragets längd analysera och föreslå förändringar i relevant lagstiftning och konventioner i syfte att stärka regleringen av kemikalier.</P> <P class="p193 ft4">De fortsatta insatserna inom ramen för handlingsplanen för en giftfri vardag utgör en viktig del av den samlade strategin för att nå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft26">Giftfri miljö</SPAN>.</P> <P class="p194 ft48"><SPAN class="ft42">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft47">Utredning om ekonomiska styrmedel för kemikalier</SPAN></P> <P class="p195 ft4">Kemikalieområdet styrs traditionellt genom regelstyrning. Reglerna är oftast harmoniserade inom EU och lämnar begränsat utrymme för natio-</P> <P class="p196 ft7">nella åtgärder. Det är därför intressant att närmare analysera om ekono-</P> <P class="p14 ft2">30</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <P class="p148 ft4">miska styrmedel kan fungera som komplement till regelstyrningen. Som Prop. 2013/14:39 ett första steg i denna analys har Kemikalieinspektionen inom ramen för</P> <P class="p197 ft2">handlingsplanen om en giftfri vardag presenterat rapporten ”När kan ekonomiska styrmedel komplettera regleringar inom kemikalieområdet?” (rapport nr 1/2013).</P> <P class="p12 ft2">Rätt utformade skatter och andra ekonomiska styrmedel har en stor potential att på ett kostnadseffektivt sätt bidra till att nå målen på miljöområdet. De kan gynna miljöanpassade alternativ vilket leder till att dessa snabbare kommer in på marknaden eller ökar sina marknadsandelar. De är därmed även substitutions- och innovationsdrivande och har en potential att verka tillväxt- och sysselsättningsfrämjande. Ett område där det finns ett särskilt behov av att närmare analysera förutsättningarna för att använda ekonomiska styrmedel är direkt exponering och diffus spridning av hälsofarliga ämnen från olika varugrupper.</P> <P class="p184 ft4">Regeringen har aviserat att en särskild utredare ska tillsättas för att analysera den roll som ekonomiska styrmedel kan spela för att minska förekomsten av, eller risken för, exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen i t.ex. kläder och hemelektronik.</P> <P class="p198 ft48"><SPAN class="ft42">5.2.4</SPAN><SPAN class="ft52">Insatser för en giftfri miljö inom näringslivet, kommuner och landsting samt civilsamhället</SPAN></P> <P class="p149 ft2">Kemikaliers betydelse i samhället illustreras av att kemiindustrin är den femte största industrisektorn i Sverige och står för ungefär 12 procent av den samlade ekonomiska omsättningen i industrin. Kemikalier och kemikalierelaterade frågor berör dock långt fler företag än dem som tillverkar kemikalier. Omkring 13 000 företag i den svenska tillverkningsindustrin, förutom kemiindustrin, är berörda av kemikalieregelverket. Likaså berörs nära 19 000 företag inom parti- och detaljhandel, vilka importerar kemiska produkter och varor från länder utanför EU eller för in varor till Sverige från andra <NOBR>EU-länder.</NOBR></P> <P class="p184 ft4">Näringslivets engagemang och konkreta insatser har stor betydelse för möjligheten att nå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft26">Giftfri miljö</SPAN>. Företagen kan exempelvis bidra genom att ta fram ytterligare kunskap om ämnens miljö- och hälsoegenskaper samt genom att gå längre än lagstiftningens krav och byta ut farliga ämnen.</P> <P class="p150 ft3">Innovation inom kemikalieområdet</P> <P class="p52 ft2">Företag som använder kemikalier bidrar till att nå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö </SPAN>genom att efterfråga kemikalier som är säkra från miljö- och hälsosynpunkt från sina leverantörer. Företagen kan också bidra genom att aktivt utveckla sådana kemikalier. Här har företag med ett väl utvecklat kemikaliearbete en särskilt viktig roll att gå före och driva utvecklingen framåt.</P> <P class="p157 ft2">Högt ställda och rätt utformade hälso- och miljökrav i regelverket kan stimulera innovation inom berörda branscher. <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> första uppföljning avseende genomförandet av Reachförordningen tyder på att regelverket redan nu har haft en positiv effekt på innovation inom kemikalieområdet. Reachförordningens kandidatförteckning över särskilt</P> <P class="p199 ft2">31</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p98 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p99 ft2">32</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p68 ft4">farliga ämnen (se avsnitt 4.4.2) bedöms t.ex. ha betydelse för att stimulera substitution och därmed innovation.</P> <P class="p101 ft2">Ett uttalat syfte med Reachförordningen är att stimulera innovation. EU:s kemikalieregler kan dock utvecklas för att bli mer innovationsdrivande. De åtgärder för att stärka substitutionsprincipens tillämpning i Reachförordningen och för ökade möjligheter att pröva grupper av ämnen som förs fram i denna proposition är exempel på detta.</P> <P class="p101 ft2">En stark forskning inom områdena toxikologi och miljötoxikologi bedöms vara en grundläggande faktor för att utveckla arbetet med kemikaliesäkerhet inom såväl myndigheter som företag. Det framväxande forskningsområdet ”grön kemi” syftar bl.a. till att utveckla kemikalier med egenskaper som är goda från miljö- och hälsosynpunkt samt miljöanpassade tillverkningsprocesser. ”Grön kemi” bedöms kunna få betydelse för att stärka innovationen inom kemikalieområdet och därmed bidra till att öka tillgången till alternativa ämnen som underlättar substitution (se avsnitt 17).</P> <P class="p182 ft2">Satsningar på forskning, innovation och miljöteknik inom kemikalieområdet är viktigt för att långsiktigt stärka konkurrenskraften och skapa nya affärs- och exportmöjligheter samt arbetstillfällen hos svenska företag som ligger långt framme och profilerar sig inom dessa områden. Regler och andra styrmedel som stimulerar substitution och efterfrågan på kemikalier med goda hälso- och miljöegenskaper i kombination med en stark forskning inom områden som miljötoxikologi och ”grön kemi” är grundläggande för att få till stånd en sådan utveckling.</P> <P class="p108 ft2">Det är positivt att intresset för miljö och kemikaliefrågor under senare tid har breddats till aktörer som inte direkt är bundna av regelverket inom området. Ett exempel är det växande engagemanget hos investerare som banker och fond- och försäkringsbolag för finansiella aspekter som är kopplade till kemikalierisker. Viktiga förutsättningar för detta engagemang bedöms vara ökade krav på företagen samt den förbättrade tillgången till kemikalierelaterad information som följer av Reachförordningen och andra regelverk. Ytterligare en förutsättning är förekomsten av så kallade hållbarhetsindex som inkluderar företagens arbete med kemikalier vid produktionen och i varor som de säljer. Ett ökat intresse för frågorna från finanssektorn och en höjd kravnivå gentemot industrin bedöms vara en viktig faktor för att stimulera fler företag till att arbeta med innovation och substitution av farliga kemikalier i hela produktions- och leveranskedjan.</P> <P class="p183 ft3">Kunskapscentrum för ökad substitution</P> <P class="p107 ft2">Stora företag har ofta tillgång till expertis på kemikalieområdet. Små och medelstora företag skulle dock i många fall ha nytta av kunskapsstöd för att hantera kemikalieregelverket, få fram information om kemikalieinnehållet i varor och för att utveckla sitt eget arbete med substitution.</P> <P class="p182 ft4">Ett förslag om att inrätta ett kunskapscentrum för ökad substitution har bl.a. förts fram i Miljömålsberedningens betänkande och av berörda myndigheter och branschorgan. Syftet med ett sådant centrum skulle vara att bidra till ökad substitution av farliga ämnen och att utveckla verktyg för att främja arbetet med kemikaliesäkerhet hos företagen. Små och medelstora företag som importerar, säljer eller tillverkar varor skulle vara</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_33"> <P class="p136 ft41">en prioriterad målgrupp. Regeringen avser att tillsammans med myndig- Prop. 2013/14:39 heter och branschföreträdare överväga en sådan funktion (se avsnitt 9).</P> <P class="p200 ft3">Kommuner och landsting</P> <P class="p201 ft2">Kommunerna och landstingen är stora upphandlare av varor och tjänster. De har därigenom en viktig roll genom att ställa kemikaliekrav vid offentlig upphandling och att delta i kunskapsuppbyggnad och utveckling kopplade till detta område. Flera kommuner och landsting arbetar med kemikaliekrav i samband med upphandling generellt. Hos landstingen finns det dessutom kunskap och erfarenhet särskilt kopplad till läkemedel och medicintekniska produkter.</P> <P class="p138 ft2">Kommunerna har en viktig roll som tillsynsmyndighet för kemiska produkter och varor i detaljistledet. Det finns också flera exempel på kommuner som drivit särskilda projekt för att stödja och stimulera företagens kemikaliearbete liksom för att sprida information såväl inom olika delar av den egna verksamheten som till allmänheten.</P> <P class="p94 ft4">Ett fortsatt starkt engagemang från kommunerna och landstingen i egenskap av exempelvis upphandlare, tillsynsmyndigheter och förmedlare av information är en viktig del i arbetet för att nå miljökvalitetsmålet</P> <P class="p14 ft3">Giftfri miljö.</P> <P class="p202 ft3">Civilsamhället</P> <P class="p203 ft2">Insatser från ideella organisationer och medborgare är viktiga för att nå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö</SPAN>. Ett exempel är den så kallade <NOBR>SIN-listan</NOBR> (Substitute It Now), som identifierar särskilt farliga ämnen utifrån kriterier i Reachförordningen men som utvidgas snabbare än kandidatförteckningen. Den syftar bland annat till att stimulera och stödja företagens arbete med substitution. <NOBR>SIN-listan</NOBR> tas fram av den ideella organisationen Internationella kemikaliesekretariatet (ChemSec).</P> <P class="p139 ft2">Ytterligare exempel på ett viktigt kemikalierelaterat arbete som drivs av en ideell organisation är Svenska Naturskyddsföreningens projekt Handla miljövänligt och miljömärkningen Bra miljöval samt AB Svenska Miljöstyrningsrådets Operation giftfri förskola, som bedrivs i samarbete med handeln och föreningens lokala kretsar. Ett annat exempel är <NOBR>KRAV-märkningen</NOBR> av ekologiska livsmedel som görs enligt den ekonomiska föreningen KRAVs regler för ekologisk produktion. Dessa och andra liknande initiativ kommer även i framtiden att ha stor betydelse i arbetet för att nå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö</SPAN>.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"> <TR> <TD class="tr36 td49"><SPAN class="p18 ft44">5.2.5</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td50"><SPAN class="p97 ft44">Kemikaliekrav vid offentlig upphandling</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td47"><SPAN class="p18 ft2">Miljökrav vid offentlig upphandling är ett marknadsbaserat styrmedel</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">vars potential att bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">kan utvecklas. Miljökrav vid offentlig upphandling kan vara ett viktigt</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td47"><SPAN class="p18 ft2">verktyg för att driva på såväl substitution som innovationer inom kemi-</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">kalieområdet.</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p32 ft2">AB Svenska Miljöstyrningsrådet och Kemikalieinspektionen samarbe-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td47"><SPAN class="p18 ft2">tar för att offentliga aktörer ska ställa krav på giftfria produkter och tjäns-</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">ter. Kemikalieinspektionen har gett Miljöstyrningsrådet i uppdrag att</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td47"><SPAN class="p18 ft2">hjälpa kommuner att upphandla giftfria produkter till förskolan. Hand-</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td46"><SPAN class="p16 ft2">33</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_34"> <P class="p114 ft2">Prop. 2013/14:39 lingsplanen för en giftfri vardag fokuserar på barnen och en plats där de vistas stora delar av dygnet är just förskolan. Leksaker och andra produkter som barn kommer i kontakt med dagligen kan innehålla skadliga kemikalier. Miljöstyrningsrådets projekt Giftfri förskola ska skapa en guide till inköp och upphandling av giftfria produkter för förskolor. De nya miljökraven förväntas bli klara under 2014. Regeringen avser att utifrån resultatet av detta initiativ på lämpligt sätt stärka den fortsatta utvecklingen och tillämpningen av kemikaliekrav vid offentlig upphandling.</P> <P class="p204 ft21">5.3 Utmaningar för kemikaliepolitiken</P> <P class="p205 ft2">Tillverkningen och användningen av kemikalier är viktiga delar av samhällsekonomin och användningen av kemikalier påverkar alla människors vardag. Alla produkter vi omger oss med är i sig själva kemikalier eller är behandlade med sådana. Det gäller allt från kemiska produkter som rengöringsmedel, kosmetika och läkemedel till varor som byggmaterial, kläder, leksaker och elektronik. Samtidigt som kemikalieanvändningen bidrar till vår materiella välfärd och bekvämlighet kan många kemikalier också orsaka skador på hälsa och miljö. Alla kemikalier är inte skadliga för människors hälsa och miljön men en del har farliga egenskaper.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"> <TR> <TD class="tr2 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td53"><SPAN class="p133 ft3">Ökad produktion ger ökad exponering</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td53"><SPAN class="p133 ft2">Världsproduktionen av kemikalier ökade under <NOBR>1900-talets</NOBR> andra hälft</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">från ungefär sju miljoner ton per år till cirka 400 miljoner ton per år och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">ökningen fortsätter. Den globala kemikalieproduktionen förväntas växa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">med 85 procent mellan åren 1995 och 2020. Den internationella handeln</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">med varor har också ökat kraftigt under senare årtionden. Den årliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">importen av varor till Europeiska unionen har mer än tredubblats mellan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">åren 1999 och 2008, från 536 miljoner ton till 1798 miljoner ton.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p134 ft2">Införseln till Sverige av elektriska och elektroniska produkter fördubb-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">lades mellan åren 1995 och 2008. Hushållens konsumtion av möbler och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">hushållsartiklar ökade med 76 procent mellan åren 1999 och 2009. Den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">samlade tillförseln av leksaker till det svenska samhället uppgick 2005</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">till ungefär 40 000 ton, vilket motsvarar 30 kilogram leksaker per barn</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">och år.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p134 ft2">Den ökande produktionen och konsumtionen av kemiska produkter och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">varor innebär att varor omsätts i en allt snabbare takt och att flödet av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">kemikalier i samhället ökar. Detta medför att människor kommer i kon-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">takt med allt fler, och allt större mängder, farliga ämnen. Kemikalier fri-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">görs och sprids från varor och kemiska produkter vid produktion och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">under användning eller avfallshantering. Därifrån kan de spridas via luft</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">och vatten till den yttre miljön. Människor exponeras genom hudkontakt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">med kemikalier, genom inandning av luft och dammpartiklar samt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">genom förorenade livsmedel och dricksvatten.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p134 ft2">Antalet kemiska ämnen som tillverkas eller utvinns och används i sam-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">hället är mycket stort. Globalt uppskattas antalet ämnen som förekommer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">eller kan förekomma på marknaden till åtminstone 100 000. Antalet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr40 td52"><SPAN class="p135 ft2">34</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td53"><SPAN class="p133 ft2">ämnen som finns i kvantiteter över ett ton per tillverkare och år på EU-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td53"><SPAN class="p18 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p174 ft2">marknaden uppskattas till mellan 30 000 och 40 000. Hittills har cirka 6 600 ämnen som tillverkas och importeras i kvantiteter om 100 ton eller mer per år registrerats enligt kraven i Reachförordningen. Antalet kemiska produkter (dvs. ämnen eller blandningar av ämnen) är ännu fler. På den svenska marknaden finns exempelvis omkring 84 000 kemiska produkter.</P> <P class="p206 ft2">Farliga ämnen är sådana som motsvarar kriterierna för att klassificeras som farliga enligt gällande lagstiftning om klassificering och märkning (se avsnitt 4.4.4). Sådana ämnen används i dag i stor utsträckning och kommer att användas även i framtiden. Mer än hälften av det totala antalet kemiska produkter på den svenska marknaden är t.ex. klassificerade som hälsofarliga och dessa produkter utgör 80 procent av den totala mängden kemiska produkter som förs in till eller tillverkas i Sverige. Av de kemiska produkter som är tillgängliga för konsumenter är ungefär en tredjedel klassificerade som hälsofarliga.</P> <P class="p177 ft2">Farliga ämnen finns i en betydande andel av varorna på marknaden. Kunskapen om de enskilda varornas kemikalieinnehåll är dock ofta bristfällig. En allt större andel av de varor som konsumeras i Sverige tillverkas utanför EU och inte sällan i länder med svag kemikaliekontroll. Möjligheten att kontrollera eller veta vilka ämnen som ingår i dessa varor är med dagens regelverk och styrmedel begränsad.</P> <P class="p178 ft4">Människors och miljöns exponering för farliga ämnen är betydande. För att generellt minska denna exponering krävs utveckling av regelverk och andra styrmedel, kunskapsuppbyggnad och bättre tillgång till information om förekomst av farliga ämnen i främst varor.</P> <P class="p179 ft3">Särskilt farliga ämnen fortsätter att tillverkas och användas</P> <P class="p207 ft2">Uttrycket ”särskilt farliga ämnen” avser i miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö </SPAN>och i olika regelverk ämnen som har så allvarliga hälso- och miljöfarliga egenskaper att de så långt som möjligt bör fasas ut. Exempel på särskilt farliga ämnen är sådana som är långlivade i miljön och ansamlas i levande organismer, är cancerframkallande, skadar arvsmassan eller reproduktionsförmågan, är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande. Ämnen med kända sådana egenskaper används fortfarande i stor omfattning i såväl varor som i kemiska produkter. De förbud och begränsningar för användning som finns i dagens lagstiftning är ännu relativt få. Reachförordningen begränsar användningen av ett <NOBR>60-tal</NOBR> ämnen, varav ett fåtal är helt förbjudna. Det finns även en lista på drygt 1 000 särskilt hälsofarliga ämnen som inte får användas i kemiska produkter avsedda för konsumenter.</P> <P class="p208 ft4">Med nuvarande regelverk och regeltillämpning riskerar många särskilt farliga ämnen att fortsätta att tillverkas och användas under en lång tid framöver. Ett problem är att ämnen som begränsas på grund av sina farliga egenskaper inte sällan ersätts av andra ämnen med liknande eller andra farliga egenskaper.</P> <P class="p200 ft3">Spridning från förorenade områden och med långväga transporter</P> <P class="p209 ft4">Stora mängder farliga ämnen finns i dag spridda i miljön genom att de ingår i redan producerade varor, byggnader och fasta konstruktioner. Så- dana ämnen finns också på ett stort antal gamla industritomter och indus-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p128 ft2">35</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p98 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p99 ft2">36</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p68 ft2">trifastigheter eller platser där farligt avfall dumpats. Från dessa så kallade förorenade områden samt från varor och byggnader sprids ämnen som kan hota människors hälsa och miljön. Spridningen kan ske genom läckage vid användning, avfallshantering och återvinning. Detta medför att vissa farliga ämnen kommer att fortsätta spridas i miljön under lång tid framöver, även om nytillförseln upphör genom begränsningar och förbud.</P> <P class="p108 ft2">Vissa ämnen transporteras långa sträckor via luft och vatten. Det gäller exempelvis kvicksilver, bromerade flamskyddsmedel och perfluorerade ämnen. De sistnämnda ämnena används bl.a. i elektronik, möbler och kläder. Miljösituationen i Sverige påverkas alltså av kemikalieanvändningen i övriga världen, såväl via handel som via långväga transporter av farliga ämnen i miljön. Samarbetet såväl inom EU som i internationella sammanhang är därför nödvändigt för att åtgärda kemikalierelaterade problem.</P> <P class="p147 ft3">Spridning av oavsiktligt bildade ämnen</P> <P class="p142 ft4">Vid vissa förbrännings- och tillverkningsprocesser bildas ämnen som i vissa fall kan ha farliga eller särskilt farliga egenskaper. Ett exempel är dioxiner som kan bildas vid förbränningsprocesser, t.ex. sopförbränning, och vid tillverkning av kemikalier som innehåller klor. Sådana oavsiktligt bildade ämnen kan skapa problem, särskilt om de är svårnedbrytbara i miljön och anrikas i levande organismer. De kan bl.a. skada den biologiska mångfalden och förorena livsmedel.</P> <P class="p143 ft3">Bristfällig kunskap om kemikaliers egenskaper</P> <P class="p107 ft2">För en stor del av de kemikalier som används i samhället är kunskapen om miljö- och hälsoegenskaper bristfällig. Kunskapsbristen gäller även hur ämnen används i kemiska produkter och varor samt hur de sprids och omsätts i miljön. EU:s centrala kemikaliregelverk, Reachförordningen och <NOBR>CLP-förordningen,</NOBR> syftar bl.a. till att på sikt åtgärda denna kunskapsbrist. Denna process har påbörjats genom att tillverkare och importörer av ämnen har börjat lämna uppgifter om ämnens egenskaper och deras användning till EU:s kemikaliemyndighet Echa. Denna process kommer att pågå fram till 2018.</P> <P class="p108 ft2">Gällande regler innebär att kunskapen under överskådlig tid kommer att förbli bristfällig för en betydande del av de kemiska ämnen som används. Det gäller i synnerhet kemikalier som tillverkas och importeras i mindre kvantiteter, där informationskraven i Reachförordningen är lågt ställda. Det är angeläget att fortsätta utveckla styrmedel och metodik som kan bidra till att fylla kunskapsluckorna om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper.</P> <P class="p145 ft3">Dålig tillgång till information om farliga ämnen i varor</P> <P class="p144 ft4">När det gäller kemiska produkter, som diskmedel, färg och lim, kan det konstateras att kraven på information om kemikalieinnehåll som ska lämnas i leverantörskedjan och till konsumenter generellt sett är tillfredsställande. Situationen är en annan när det gäller varor. Kraven på, och tillgången till information om, farliga ämnen i varor såsom kläder, elektronik, byggprodukter och leksaker, är mycket bristfälliga.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p210 ft4">Det är ofta svårt för företag som importerar och säljer varor i Sverige att få information från sina leverantörer om vilka ämnen varorna innehåller. Detta beror på att huvuddelen av alla varor som finns på den svenska marknaden är tillverkade utanför EU och att leverantörskedjan är lång. Att förbättra tillgången till information om farliga ämnen i varor är viktigt för att förbättra kemikaliesäkerheten.</P> <P class="p200 ft3">Nya problemområden</P> <P class="p176 ft2">Den vetenskapliga utvecklingen medför att nya problem förknippade med kemikalieanvändning hela tiden uppmärksammas. Det gäller exempelvis farliga egenskaper hos vissa nanomaterial, kombinationseffekter av exponering för flera olika ämnen samtidigt samt effekter av hormonstörande ämnen. Ytterligare ett område som kräver särskild uppmärksamhet är att barn kan vara extra känsliga för exponering för kemikalier.</P> <P class="p211 ft2">De senaste åren har problemen med så kallade mikroplastpartiklar uppmärksammats. Mikroplaster kan bl.a. finnas i skönhetsprodukter och i fibrer i kläder av polyester, akryler och polymider. Via reningsverk hamnar mikroplasterna i sjöar, hav och vattendrag där de kan skada djur. Frågan om användning av mikroplatser i skönhetsprodukter har tagits upp bland EU:s miljöministrar och regeringen har då lämnat sitt stöd till ett förslag om att kommissionen bör överväga förbud eller restriktioner för användning av mikroplaster.</P> <P class="p180 ft2">Den kontinuerliga utvecklingen av vetenskapligt baserad kunskap medför att regler och styrmedel liksom metoder för att testa och riskbedöma kemikalier ständigt ligger efter och behöver utvecklas för att omfatta nya vetenskapliga rön. Det är viktigt att kemikaliekontrollen bygger på ett försiktighetstänkande och att den syftar till att förebygga risker, bl.a. när nya kemikalier utvecklas. Det är särskilt viktigt att utveckla metoder för att riskbedöma nanomaterial och kombinationseffekter av kemikalier. Det är också viktigt att regelverket tar hänsyn till barns särskilda känslighet.</P> <P class="p212 ft3">Svårt att påvisa orsakssamband</P> <P class="p176 ft2">Det är ofta svårt att med statistiska (epidemiologiska) metoder påvisa samband mellan exponering för eller förekomst av enskilda ämnen i miljön och vissa typer av miljöskador eller sjukdomstillstånd i befolkningen. Detta beror på att exponeringssituationen i miljön är mycket komplex. En lång rad ämnen samspelar och påverkan kan också komma från andra miljöfaktorer. Effekterna kan vara förskjutna i tid och rum och känsligheten kan variera mellan individer, befolkningsgrupper och ekosystem.</P> <P class="p180 ft2">För några ämnen som har använts under en lång tid är sambanden mellan exponering och skador på människors hälsa och miljön väl kända. Det gäller t.ex. kvicksilver, kadmium, bly, asbest, PCB (polyklorerade bifenyler) och DDT (diklordifenyltrikloretan). Erfarenheten från arbetet med att begränsa användningen av dessa ämnen visar att när påverkan på hälsa och ekosystem börjar uppmärksammas har skadorna ofta hunnit bli mycket omfattande. Höga halter av ämnena har i många fall redan hunnit ackumuleras i miljön och finns i varor, byggnader eller infrastruktur med lång livslängd. Det kan således ta lång tid från det att problemet uppmärksammas till dess att beslut fattas om att begränsa användningen och</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p128 ft2">37</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p98 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p99 ft2">38</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p80 ft2">att ämnet börjar fasas ut. Under tiden kan samhällets kostnader för skador och sanering bli mycket stora. Enbart kostnaderna för sanering och återställande till följd av <NOBR>PCB-användningen</NOBR> i Sverige beräknas till mellan 3,5 och 4,5 miljarder kronor under perioden 1971 till 2018 (Cost of late action – the case of PCB; von Bahr, Jansson, Tema Nord 2004:556). Ett annat exempel gäller kadmiumexponering via maten. Kadmium påverkar skelettet och bidrar till en ökad frekvens av benbrott i den svenska befolkningen. Den samhällsekonomiska kostnaden för frakturer orsakade av kadmiumintag via maten har beräknats till omkring 4,2 miljarder kronor per år (Kemikalieinspektionen PM 12/12).</P> <P class="p125 ft2">Det finns flera exempel på skador på biologisk mångfald och naturresurser som har medfört betydande kostnader för samhället. Ett exempel är skador på rovfågelspopulationer från miljögifter. Ett annat är de höga halterna av tungmetaller i fisk från Östersjön och svenska insjöar som gör fisken olämplig som föda för delar av befolkningen.</P> <P class="p125 ft2">För att undvika stora negativa effekter och kostnader bör samhället agera tidigt. Kemikalirelaterade skador bör vidare så långt som möjligt förebyggas genom åtgärder vid källan. Det innebär exempelvis att ämnen med vissa särskilt farliga egenskaper överhuvudtaget inte bör användas. Det innebär också att ämnen som ger skadliga effekter vid mycket låga koncentrationer och ämnen för vilka det inte går att fastställa vid vilken exponeringsnivå den skadliga effekten inträffar inte bör användas.</P> <P class="p213 ft26">Ökad efterfrågan på resurser ställer ökade krav på att avgifta materialkretsloppen</P> <P class="p214 ft2">Under senare år har behovet av att tillvarata och hushålla med resurser ökat och återvinningsmålen har höjts såväl nationellt som inom EU. I dag pratar man ofta om så kallad ”urban mining”, vilket innebär att det som redan är utvunnet och producerat och har använts i samhället ska användas på nytt när det blir avfall. Samhällets produkter, byggnader och anläggningar liknas därmed vid en gruva där ämnen och material kan återvinnas för att minska behovet av att tillverka eller utvinna nya jungfruliga material. Dessa frågor har fått ytterligare uppmärksamhet i samband med industrialiseringen av tidigare utvecklingsländer, t.ex. Kina, och det ökade resursbehov som följer av detta. Den ökande konkurrensen om vissa naturresurser, däribland sällsynta jordartsmetaller, har också lett till diskussioner om handelsembargon och liknande åtgärder i syfte att säkra tillgången till vissa kritiska resurser. <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> arbete med en färdplan för ett resurseffektivt Europa är ett exempel på hur EU försöker hantera den nya situationen.</P> <P class="p215 ft2">Ett ökat fokus på avfallsåtervinning har i vissa fall lett till att kretsloppsprincipen har fått företräde framför försiktighetsprincipen. I praktiken har detta medfört att avfall som innehåller farliga ämnen har återvunnits och därmed spridits i nya material. Att sträva efter resurseffektiva kretslopp som också är fria från farliga ämnen är en fråga som Sverige drivit nationellt, bl.a. genom en särskild strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp och genom generationsmålet i miljömålssystemet. I EU:s nyligen beslutade sjunde miljöhandlingsprogram har Sverige vidare aktivt bidragit till att en <NOBR>EU-strategi</NOBR> för giftfri miljö som även omfattar giftfria materialkretslopp ska tas fram till 2018. Det finns anledning att ytter-</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_39"> <P class="p148 ft4">ligare stärka detta arbete och i det sammanhanget lyfta frågan om att Prop. 2013/14:39 undvika att återcirkulera och sprida farliga ämnen genom materialåter-</P> <P class="p149 ft4">vinning. Att verka för både giftfria och resurseffektiva kretslopp har avgörande betydelse för möjligheten att nå miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft26">Giftfri miljö </SPAN>och <SPAN class="ft26">God bebyggd miljö</SPAN>.</P> <P class="p49 ft3">Trender i utvecklingen av miljösituationen</P> <P class="p52 ft2">Miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö </SPAN>följs bl.a. upp genom olika indikatorer och mätvärden. Det går i dag inte att utifrån indikatorerna utläsa någon tydlig trend i utvecklingen av miljötillståndet när det gäller förekomsten och spridningen av farliga kemikalier i miljön. Allmänt kan det dock sägas att den ökande produktionen och konsumtionen av kemikalier och varor globalt medför att den diffusa spridningen av farliga ämnen och den samlade exponeringen för sådana ökar.</P> <P class="p11 ft2">Halterna av vissa välkända miljögifter har följts genom mätningar under lång tid som visar långsamt minskande halter i modersmjölk. Det gäller ämnen som PCB, dioxiner, DDE (diklorodifenyldikoroetylen som är en nedbrytningsprodukt av DDT) samt PBDE (polybromerade difenyletrar som är en grupp bromerade flamskyddsmedel). Dessa ämnen är mycket svårnedbrytbara i miljön, ansamlas i människokroppen och andra levande organismer samt är cancerframkallande, skadliga för arvsmassan eller fortplantningsförmågan eller hormonstörande. Trots att flera av ämnena har varit helt eller delvis förbjudna sedan <NOBR>1970-talet</NOBR> förekommer de fortfarande i bl.a. modersmjölk. Halterna i modersmjölk minskade dock generellt med mellan 5 och 8 procent per år under åren 1996 till 2010.</P> <P class="p157 ft2">Halterna av vissa svårnedbrytbara bromerade flamskyddsmedel och perfluorerade ämnen fortsätter dock att öka i modersmjölk och i blodprover. <NOBR>PCB-halterna</NOBR> i fet fisk, t.ex. strömming från Östersjön, är fortsatt förhöjda. Generellt kan sägas att när svårnedbrytbara ämnen förbjuds eller begränsas kan en minskning av halterna observeras relativt snart i både människokroppen och miljön, men halterna sänks ofta mycket långsamt.</P> <P class="p216 ft4">När det gäller kadmium är halterna hos den svenska befolkningen på eller över sådana nivåer som kan kopplas till påverkan på njurar och skelett. Riskgrupper är exempelvis gravida kvinnor, nyfödda barn, småbarn, personer med järnbrist samt rökare.</P> <P class="p12 ft2">Under tiden från början av <NOBR>1990-talet</NOBR> fram till i dag har antalet konsumenttillgängliga kemiska produkter som är klassificerade som hälsofarliga varit relativt konstant. En viss ökning kan dock noteras under senare år. Den kvantitativa ökningen medför dock att den samlade exponeringen för farliga ämnen har ökat något. Från mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> till i dag har vidare andelen konsumenttillgängliga produkter som innehåller allergiframkallande ämnen ökat. Utvecklingen går alltså åt fel håll.</P> <P class="p11 ft4">Förekomsten av cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande ämnen i svensktillverkade varor har minskat från slutet av 1990- talet fram till i dag. En allt större andel av de varor som används i Sverige importeras dock och bilden av utvecklingen hade varit mindre positiv om varuimporten hade ingått i statistiken.</P> <P class="p217 ft2">39</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H1033940x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p98 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p218 ft1">6 Särskilt farliga ämnen</P> <P class="p219 ft21"><SPAN class="ft21">6.1</SPAN><SPAN class="ft40">Etappmålet om särskilt farliga ämnen</SPAN></P> <P class="p220 ft4">Regeringen har beslutat ett etappmål om särskilt farliga ämnen. Etappmålet innebär att beslut som fattas inom EU och internationellt om sådana ämnen ska innehålla åtgärder som innebär att</P> <P class="p190 ft2"><SPAN class="ft19">–</SPAN><SPAN class="ft20">hormonstörande ämnen och kraftigt allergiframkallande ämnen betraktas som särskilt farliga ämnen i relevanta regelverk senast 2015,</SPAN></P> <P class="p190 ft2"><SPAN class="ft19">–</SPAN><SPAN class="ft20">särskilt farliga ämnen blir föremål för prövning eller beslut om utfasning under gällande regelverk inom alla användningsområden senast 2018,</SPAN></P> <P class="p190 ft4"><SPAN class="ft19">–</SPAN><SPAN class="ft27">särskilt farliga ämnen i produktionsprocesser används endast under strikt reglerade omständigheter senast 2018, och</SPAN></P> <P class="p190 ft2"><SPAN class="ft19">–</SPAN><SPAN class="ft20">uttrycket ”särskilt farliga ämnen” i relevanta regelverk även inkluderar sådana ämnen som har andra allvarliga egenskaper än de som omfattas av nuvarande specifika kriterier och som inger motsvarande grad av betänklighet.</SPAN></P> <P class="p192 ft4">Skälen för regeringens etappmål utvecklas i promemorian Svenska miljömål – preciseringar av miljökvalitetsmålet och en första uppsättning etappmål (Ds 2012:23).</P> <P class="p221 ft39"><SPAN class="ft21">6.2</SPAN><SPAN class="ft38">Insatser för att nå etappmålet om särskilt farliga ämnen</SPAN></P> <P class="p222 ft44"><SPAN class="ft42">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft59">Hormonstörande ämnen</SPAN></P> <P class="p223 ft4"><SPAN class="ft60">Regeringens bedömning: </SPAN><NOBR>EU-kommissionens</NOBR> strategi om hormonstörande ämnen bör uppdateras med en tidsplan för när regler om hormonstörande ämnen ska tas in i rättsakter som i dag saknar sådana regler.</P> <P class="p224 ft24">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p225 ft3">Strategi om hormonstörande ämnen</P> <P class="p118 ft2">Under senare år har farorna med hormonstörande ämnen uppmärksammats allt mer. Hormonstörande ämnen misstänks ha ett samband med uppkomsten av vissa cancerformer, tidigarelagd pubertet, ökad frekvens av missbildade könsorgan, försämrad spermieproduktion och spermiekvalitet samt övervikt, diabetes och beteendestörningar. Vissa hormonstörande ämnen misstänks ge skadliga effekter vid mycket små doser och de skadliga effekterna av ämnena kan uppträda långt efter tidpunkten för exponering. Människan är särskilt känslig för exponering för hormonstörande ämnen vid vissa tidpunkter. Det kan handla om exponering under</P> <P class="p226 ft2">40</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p80 ft4">fostertiden eller under puberteten då hormonsignalerna är särskilt viktiga för utvecklingen.</P> <P class="p122 ft2">På miljöområdet diskuteras om hormonstörande ämnen i recipienter för avloppsvatten kan ligga bakom missbildningar hos fisk och andra djur.</P> <P class="p122 ft2"><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> antog i december 1999 ett meddelande om en strategi för hormonstörande ämnen (gemenskapens strategi för endokrinstörande ämnen, KOM 1999(706) slutlig). Strategin behandlar behovet av forskning på området, internationellt samarbete om hormonstörande ämnen, information som bör ges till allmänheten samt lämpliga åtgärder på policynivå. I sin fjärde rapport om genomförandet av strategin aviserade kommissionen i augusti 2011 sin avsikt att se över och möjligen revidera strategin (4th report on the implementation of the ”Community strategy for Endocrine Disruptors” a range of substances suspected of interfering with the hormon systems of humans and wildlife, SEC 2011(1001) final). Kommissionen motiverade översynen med att frågan om hormonstörande ämnen har ökat i betydelse, att kunskapen på området ständigt ökar, att det pågår ett stort antal forskningsprojekt om hormonstörande ämnen samt att det förekommer olika initiativ till reglering. Kommissionen har ännu inte reviderat strategin om hormonstörande ämnen.</P> <P class="p125 ft2">Regeringen anser att det brådskar att revidera strategin om hormonstörande ämnen eftersom den inte är i takt med dagens kunskap. Strategin bör innehålla en inventering av och en tidtabell för en översyn av de rättsakter som i dag saknar regler som begränsar användningen av hormonstörande ämnen. Exempel på en sådan rättsakt är Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet (EUT L 170, 30.6.2009, s. 1, Celex 32009L0048).</P> <P class="p172 ft2">Strategin bör också dra upp riktlinjer för hur EU avser att främja forskning och utveckling av testmetoder i fråga om hormonstörande ämnen. En annan viktig fråga som bör behandlas i strategin är om hormonstörande ämnen ska bli en egen faroklass inom klassificeringssystemet. CLP- förordningen, liksom det globala systemet för klassificering av ämnen och blandningar (GHS), saknar i dag kriterier för klassificering av ämnen som hormonstörande. Strategin bör vidare innehålla förslag som syftar till en förbättrad statistik över störningar på den endokrina hälsan och en fördjupad analys av de samhällsekonomiska konsekvenserna av hormonrelaterade effekter och folksjukdomar.</P> <P class="p172 ft2">Inom EU pågår ett arbete med att ta fram vetenskapliga kriterier för att identifiera hormonstörande ämnen. I <NOBR>EU-förordningen</NOBR> om biocidprodukter anges att kommissionen ska ha antagit sådana kriterier senast i december 2013. Även i Reachförordningen och EU:s växtskyddsmedelsförordning, dvs. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1, Celex 32009R1107) finns skrivningar om att vetenskapliga kriterier för identifiering av hormonstörande ämnen ska tas fram.</P> <P class="p227 ft4">Flera förordningar på kemikalieområdet innehåller begränsningar för användning av ämnen som har identifierats som hormonstörande i enlighet med de kriterier som kommissionen ska ta fram. Förordningarna innehåller också möjlighet till undantag från dessa begränsningar. Vid tillämpning av reglerna finns möjlighet att ta hänsyn till de samhällsekonomiska konsekvenserna av att ett ämne identifieras som hormonstör-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p127 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p128 ft2">41</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p98 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p99 ft2">42</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p68 ft4">ande och i vissa fall medge undantag eller lättnader från de begränsningar som annars skulle gälla.</P> <P class="p101 ft2">Det är viktigt att bestämmelser om hormonstörande ämnen i kemikalieregelverket tillämpas så som lagstiftaren har avsett. Detta förutsätter att kriterierna för identifiering av ämnen bygger på vetenskapliga principer. Hänsyn till samhällsekonomiska konsekvenser ska inte tas vid utformningen av kriterierna som sådana utan vid tillämpning av de förordningar som innehåller begränsningar av användning av hormonstörande ämnen. Sverige bör därför bevaka att de kriterier för identifiering av hormonstörande ämnen som tas fram inom EU bygger på vetenskapliga principer. Det är vidare viktigt att sådana kriterier snarast finns på plats.</P> <P class="p146 ft4">Det är i dag svårt att bedöma möjligheterna att åstadkomma lämpliga förändringar i all relevant lagstiftning. Till 2018 bör dock resultat ha kunnat åstadkommas, förutsatt att aktivt arbete bedrivs inom alla relevanta <NOBR>EU-processer</NOBR> och på global nivå.</P> <P class="p179 ft3">Åtgärder för att fasa ut bisfenol A och hormonstörande ftalater</P> <P class="p181 ft2">Bisfenol A är ett ämne som har hormonstörande egenskaper. Även många ftalater misstänks vara hormonstörande. Ftalater och bisfenol A används i stora volymer i samhället och förekommer i många konsumenttillgängliga varor. Det pågår därför arbete både i Sverige och EU med att se över användningen av dessa ämnen. Vissa användningar har redan förbjudits.</P> <P class="p228 ft4">På <NOBR>EU-nivå</NOBR> finns sedan 2011 ett förbud mot användning av bisfenol A i nappflaskor av polykarbonatplast. Användning av ämnet i lack och ytskikt i förpackningar för livsmedel som är särskilt avsedda för barn upp till tre år är förbjudet i Sverige sedan juli 2013.</P> <P class="p101 ft2">Kemikalieinspektionen har på regeringens uppdrag kartlagt användning av bisfenol A i termopapper, främst kvitton och biljetter, samt i leksaker och barnartiklar. Regeringen har vidare gett Kemikalieinspektionen, Boverket och Livsmedelsverket i uppdrag att utreda om plast som har lagts in på insidan av dricksvattenrör (s.k. relining) läcker bisfenol A. Uppdraget ska slutredovisas i december 2013.</P> <P class="p101 ft2">Frankrike har meddelat sin avsikt att ta fram ett förslag till förbud på <NOBR>EU-nivå</NOBR> mot användning av bisfenol A i termopapper. I och med det bör Sverige inte i nuläget gå fram med ett nationellt förbud mot användning av bisfenol A i kvitton. Sverige stöttar Frankrike och avvaktar resultatet av Frankrikes förslag. Frankrike har vidare föreslagit att ämnet ska klassificeras som reproduktionstoxiskt i kategori 1 A.</P> <P class="p229 ft4">Regeringen har i budgetproposition för 2014 aviserat en utredning som ska fortsätta kartlägga användningen av bisfenol A och uppskatta den totala exponeringen i samhället av ämnet.</P> <P class="p101 ft2">Regeringen har också uppdragit åt Kemikalieinspektionen att verka för en utfasning av misstänkt fortplantningsstörande eller hormonstörande ftalater i Sverige. Kemikalieinspektionen ska göra en kartläggning av användningen av dessa ftalater och förekomsten av alternativa ämnen och material. På grundval av kartläggningen ska Kemikalieinspektionen verka för att företag frivilligt ersätter sådana ftalater med mindre farliga ämnen eller material.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H1033943x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p40 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p230 ft44"><SPAN class="ft42">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft43">Beslut om utfasning</SPAN></P> <P class="p231 ft4"><SPAN class="ft60">Regeringens bedömning: </SPAN>Sverige bör fortsätta att hålla en hög takt i arbetet med att ta fram begränsningsförslag, förslag till harmoniserade klassificeringar av ämnen samt underlag för att ta upp ämnen på kandidatförteckningen i Reachförordningen.</P> <P class="p232 ft24">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p233 ft3">Begränsningar för användning av farliga ämnen</P> <P class="p52 ft2">Begränsningar för användning av vissa ämnen finns i bilaga XVII till Reachförordningen. Ett beslut om begränsning kan innebära att vissa användningar av ett ämne förbjuds eller att ämnet totalförbjuds. Förfarandet för att ta fram nya begränsningar av ämnen beskrivs utförligt i Reachförordningen. Det är medlemsstaterna, den europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) och <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> som kan ta fram förslag till begränsningar för att använda farliga ämnen. En ny begränsning av ett ämne kan beslutas om tillverkningen, användningen eller utsläppandet på marknaden av ämnet är förenat med en oacceptabel hälso- eller miljörisk som måste hanteras på gemenskapsnivå.</P> <P class="p154 ft2">I bilaga XVII till Reachförordningen listas de ämnen som är begränsade tillsammans med de villkor som gäller för användningen av ämnena. Bilagan omfattar för närvarande omkring 60 ämnen och huvuddelen av de förbud och begränsningar som gäller för dessa härrör från det tidigare gällande begränsningsdirektivet (dvs. rådets direktiv 76/769/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat).</P> <P class="p154 ft2">Sedan Reachförordningen började gälla 2007 har endast ett fåtal nya begränsningar tillkommit. Skälet för detta är att arbetet med att ta fram nya begränsningar tar stora resurser i anspråk. Det gäller såväl hos de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna som utvärderar ämnena och tar fram förslag till begränsningar som hos Echa som granskar förslagen. Endast ett fåtal medlemsstater avsätter resurser för att ta fram förslag till begränsningar. Trots att begränsningsförfarandet tar stora resurser i anspråk är det dock ett viktigt och effektivt instrument för att fasa ut farliga ämnen.</P> <P class="p184 ft2">I Sverige är Kemikalieinspektionen behörig myndighet att ge in begränsningsförslag. Under 2012 lämnade Kemikalieinspektionen in två förslag till begränsningar som nu hanteras av Echa. Sverige är därmed ett av de mest aktiva länderna inom EU på detta område. Detta har möjliggjorts genom regeringens satsning på handlingsplanen för en giftfri vardag och de extra resurser som Kemikalieinspektionen har fått under perioden <NOBR>2011–2014.</NOBR> Sverige bör även i fortsättningen hålla en hög takt i arbetet med att föreslå begränsningar för användning av farliga ämnen. Särskild prioritet bör ges arbetet med att ta fram ett begränsningsförslag för kvicksilver i dentalt amalgam.</P> <P class="p234 ft2">43</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <P class="p98 ft3"><SPAN class="ft2">Prop. 2013/14:39 </SPAN>Kandidatförteckningen är ett viktigt verktyg för att stimulera utfasning</P> <P class="p116 ft2">Ämnen som tas upp i kandidatförteckningen är ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande (i kategori 1 A eller 1 B), ämnen som är bioackumulerande, långlivade och toxiska eller mycket långlivade eller mycket bioackumulerande samt ämnen som inger motsvarande grad av betänklighet. Med det sistnämnda avses till exempel hormonstörande ämnen.</P> <P class="p235 ft2">När ett ämne har tagits upp i kandidatförteckningen omfattas det av reglerna i artikel 33 i Reachförordningen som gäller information om särskilt farliga ämnen i varor (se avsnitt 8.2.1). Från kandidatförteckningen väljs vidare ämnen successivt ut för tillståndsprövning enligt Reachförordningen.</P> <P class="p188 ft4">I juni 2013 fanns 144 ämnen i kandidatförteckningen. <NOBR>EU-kommissio-</NOBR> nen har som mål att förteckningen ska omfatta alla relevanta ämnen 2020.</P> <P class="p236 ft2">Det förhållandet att ett ämne förs upp i kandidatförteckningen har visat sig ha en starkt substitutionsdrivande effekt. Att tas upp i förteckningen innebär inga begränsningar i sig men ger en signal om att ämnet i framtiden kan komma att bli föremål för en mer eller mindre omfattande utfasning inom EU. Många företag påbörjar därför frivilligt ett arbete med att ersätta ämnen som har listats i kandidatförteckningen med andra ämnen i sina produktionsprocesser. Företagen agerar på så sätt i enlighet med ett av Reachförordningens mål – att successivt ersätta ämnen som inger stora betänkligheter med mindre farliga ämnen och tekniker om det finns ekonomiskt och tekniskt genomförbara alternativ.</P> <P class="p235 ft2">Enligt Reachförordningen ska beslut om upptagande i kandidatförteckningen baseras enbart på ämnets farlighet. Trots detta har det inom EU på senare tid framförts krav på att ett beslut om att ta upp ett ämne i kandidatförteckningen ska föregås av en samhällsekonomisk analys. Bakgrunden till detta är den substitutionsdrivande effekt som regleringen har fått i praktiken genom företagens frivilliga arbete med utfasning av ämnen.</P> <P class="p188 ft2">Det är viktigt att införande av ämnen i kandidatförteckningen sker enligt det förfarande som Reachförordningen anvisar, dvs. att beslut om införande baseras enbart på ämnets farlighet och de kriterier som finns i förordningen. Ett införande i kandidatförteckningen har inte några andra rättsverkningar än skyldigheten att lämna information om ämnet i varor. För att användare och konsumenter ska kunna hantera varor på ett säkert sätt och göra informerade val är det angeläget att ämnen som uppfyller kriterierna i Reachförordningen förs upp i kandidatförteckningen. Det är först om, och när, ett ämne blir tillståndspliktigt som användningen inom EU begränsas. Det är i det skedet som samhällsekonomiska konsekvensanalyser ska göras.</P> <P class="p237 ft2">Under 2012 gav Kemikalieinspektionen in fyra förslag till upptagande av ämnen i kandidatförteckningen. Sverige bör fortsätta att verka för att en hög takt upprätthålls i utvidgningen av kandidatförteckningen. Genom en fortsatt hög takt i utvidgningen kan företagen ha en god framförhållning i sitt arbete med substitution och insatser kan påbörjas för fler särskilt farliga ämnen. Det innebär också att användarna av varor får tillgång till viktig information om förekomsten av sådana ämnen, vilket</P> <P class="p238 ft2">44</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H1033945x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p148 ft41">möjliggör såväl säker hantering som informerade val och krav på leve- Prop. 2013/14:39 rantörer.</P> <P class="p150 ft3">Harmoniserad klassificering</P> <P class="p52 ft2">Klassificeringen av ett ämne eller en blandning återspeglar typen av faror med ett ämne eller en blandning och farornas allvarsgrad, dvs. ämnets eller blandningens potential att skada människor eller miljö. Tillverkare och importörer av ämnen och blandningar är själva skyldiga att klassificera de ämnen och blandningar som de släpper ut på marknaden. Detta kallas självklassificering. I vissa fall fattas dock beslutet om klassificering av ett ämne på <NOBR>EU-nivå,</NOBR> s.k. ”harmoniserad klassificering”. En harmoniserad klassificering måste tillämpas av ämnets leverantörer. Beslut om en harmoniserad klassificering fattas av <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> efter förslag från en behörig myndighet i en medlemsstat, en tillverkare eller en användare. Förslaget ges in till den europeiska kemikaliemyndigheten Echa och hanteras i enlighet med det förfarande som beskrivs i <NOBR>CLP-förordningen.</NOBR></P> <P class="p157 ft2">Ett beslut om en harmoniserad klassificering av ett ämne som cancerframkallande, fosterskadande eller skadligt för arvsmassan, s.k. CMR- ämne, i kategori 1 A eller 1 B (de allvarligaste kategorierna) kan innebära begränsningar i rätten att använda ämnet i växtskyddsmedel, biocidprodukter, kosmetika och leksaker. Till exempel gäller enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 om kosmetiska produkter (EUT L 342, 22.12.2009, s. 59, Celex 32009R1223) ett direkt förbud för användning i kosmetiska produkter av ämnen som är klassificerade som CMR i kategori 1 A eller 1 B. Användning kan accepteras i undantagsfall och kräver ett särskilt beslut av <NOBR>EU-kommissionen.</NOBR> Av Reachförordningen följer vidare att ämnen som har en harmoniserad klassificering som CMR i kategori 1 A eller 1 B inte får ingå i kemiska produkter som säljs till allmänheten. Ett beslut om en harmoniserad klassificering av ett ämne som CMR i kategori 1 A eller 1 B förenklar även processen för att ta upp ämnet i kandidatförteckningen enligt Reachförordningen.</P> <P class="p239 ft4">Sammantaget innebär ett beslut om en harmoniserad klassificering av ett ämne som CMR i kategori 1 A eller 1 B att en viss utfasning av ämnet påbörjas inom EU.</P> <P class="p12 ft4">I Sverige är Kemikalieinspektionen behörig myndighet att ge in begränsningsförslag och förslag om harmoniserad klassificering av ämnen till den europeiska kemikaliemyndigheten Echa. Under 2012 gav Kemikalieinspektionen in fyra förslag till harmoniserad klassificering av ämnen. Sverige bör fortsätta att ta en aktiv del i framtagandet av nya harmoniserade klassificeringar inom EU.</P> <P class="p155 ft44"><SPAN class="ft42">6.2.3</SPAN><SPAN class="ft43">Kadmium</SPAN></P> <P class="p231 ft4"><SPAN class="ft60">Regeringens bedömning: </SPAN>En samlad kadmiumstrategi bör tas fram inom EU med syfte att långsiktigt och systematiskt minska människors exponering för kadmium.</P> <P class="p240 ft2">45</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p241 ft2">Prop. 2013/14:39</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p16 ft24">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Kadmium bedöms i dag påverka</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft2">så många människors hälsa att det kan betraktas som ett folkhälsopro-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">blem. Ett stort intag av kadmium kan bidra till benskörhet och orsaka</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">njurskador. Samhällets kostnader för frakturer orsakade av kadmium i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft2">maten uppskattas till ungefär fyra miljarder kronor per år enligt bedöm-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">ningar som Kemikalieinspektionen har gjort (Samhällsekonomisk kost-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">nad för frakturer orsakade av kadmiumintag via maten, Kemikalieinspek-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft2">tionens PM 12/12). I denna siffra ingår vårdkostnader samt kostnader för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">försämrad livskvalitet och förkortad livslängd. Kadmiumrelaterade kost-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">nader för samhället kan jämföras med samhällets totala kostnader för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">frakturer som uppskattas till ungefär 37 miljarder kronor per år.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">Människor utsätts främst för kadmium via kost och rökning. Den stör-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">sta delen av kadmiumintaget via kosten kommer från spannmål och rot-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft2">frukter. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">(European Food Safety Authority) har konstaterat att både barn och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">vuxna i Europa ligger nära eller över det intag av kadmium som är accep-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft2">tabelt (Cadmium dietary exposure in the European population, EFSA</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">Journal 2012:10(1):2551).</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">Historiskt har kadmium främst tillförts svensk åkerjord via mineral-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft2">gödsel men i dag utgör depositionen från luft den största källan. Depo-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">sitionen härrör främst från utländska källor, men även svenska utsläpp</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">från <NOBR>metall-,</NOBR> pappers- och träfiberindustrin och från energisektorn bidrar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft2">till den samlade belastningen. Gödselmedel är i dag den näst största käl-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">lan till kadmium i åkermark. Det gäller såväl stall- och mineralgödsel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">som biogödsel och reningsverksslam. När det gäller kadmiumintaget via</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft2">födan bedöms det vara relativt oförändrat över tiden. Kadmiumhalterna i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">exempelvis vetemjöl har enligt Livsmedelsverket inte förändrats nämn-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">värt under de senaste 30 åren.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft2">Riskerna med kadmium kan inte enbart hanteras nationellt och därför</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">är det viktigt att åtgärder även vidtas på <NOBR>EU-nivå.</NOBR> De nuvarande EU-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">reglerna är dock inte tillräckliga för att begränsa människors exponering</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft2">för kadmium. <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har föreslagit reviderade gränsvärden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">för kadmium i ett stort antal livsmedelsgrupper. Detta är ett steg i rätt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">riktning men det är ännu viktigare med förebyggande åtgärder som kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft2">minska exponeringen på lång sikt. Exempel på möjliga sådana åtgärder</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">är minskad tillförsel av kadmium från handelsgödsel, t.ex. genom ett EU-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">gemensamt gränsvärde, och skärpta regler om utsläpp från miljöfarliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft2">verksamheter, däribland förbränning av fossila bränslen. Ytterligare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">skärpningar av regler om kadmiumhalter i varor och kemiska produkter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">är dock sannolikt nödvändiga för att minska belastningen. Skärpta krav</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">bör exempelvis övervägas för batterier och konstnärsfärger.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">Eftersom kadmium behandlas i flera olika rättsakter på <NOBR>EU-nivå</NOBR> krävs</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">en samlad strategi för att långsiktigt och systematiskt minska exponer-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft2">ingen av ämnet. Sverige bör verka för att en sådan strategi tas fram i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">samband med lämpliga processer och i lämpliga forum inom EU. Den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">ökade medvetenheten om riskerna med kadmium bedöms förbättra</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">förutsättningarna för att få till stånd sådana åtgärder inom EU.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">Naturvårdsverket har i sin rapport Hållbar återföring av fosfor – Natur-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">vårdsverkets redovisning av ett uppdrag från regeringen (rapport 6580,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr41 td65"><SPAN class="p242 ft2">46</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft2">september 2013) föreslagit regler som begränsar tillförseln av oönskade</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td48"><SPAN class="p16 ft2">ämnen, däribland kadmium, till åkermark och annan mark. Regeringen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H1033947x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p148 ft4">har gett Naturvårdsverket i uppdrag att, i samråd med Kemikalieinspek- Prop. 2013/14:39 tionen, Statens jordbruksverk och Livsmedelsverket, ta fram ett etappmål</P> <P class="p149 ft4">för att minska människors exponering för kadmium via livsmedel samt förslag till åtgärder och styrmedel för att nå etappmålet. Erfarenheterna från dessa uppdrag kan utgöra en del av underlaget för en strategi på EU- nivå för att långsiktigt och systematiskt minska exponeringen för kadmium.</P> <P class="p243 ft62"><SPAN class="ft1">7</SPAN><SPAN class="ft61">Kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper</SPAN></P> <P class="p244 ft39"><SPAN class="ft21">7.1</SPAN><SPAN class="ft63">Etappmålet om kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper</SPAN></P> <P class="p163 ft2">Regeringen har beslutat ett etappmål om kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper. Etappmålet innebär att beslut som fattas inom EU och internationellt ställer krav på att uppgifter om miljö- och hälsofarliga egenskaper hos kemiska ämnen ska vara tillgängliga och tillräckliga för att möjliggöra riskbedömning för alla användningsområden. Besluten ska innehålla åtgärder som innebär att</P> <P class="p11 ft4"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft27">relevanta regelverk ställer krav på kunskap samt uppgifter om förekomst gällande nanopartiklar och nanomaterial som är tillräckliga för att bedöma och minimera hälso- och miljöeffekter av sådana senast 2015,</SPAN></P> <P class="p12 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft20">förutsättningar finns för att relevanta regelverk kan ta hänsyn till kombinationseffekter vid exponering för kemikalier senast 2015,</SPAN></P> <P class="p12 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft20">regelverken tar hänsyn till att barn är särskilt känsliga för påverkan från kemikalier senast 2015, och</SPAN></P> <P class="p12 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft20">informationskraven i samband med registrering i Reachförordningen för ämnen som tillverkas eller importeras i små kvantiteter (mindre än 10 ton per tillverkare eller importör och år) stärks senast 2018.</SPAN></P> <P class="p12 ft4">Skälen för regeringens etappmål om kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper utvecklas i promemorian Svenska miljömål – preciser-</P> <P class="p245 ft41">ingar av miljökvalitetsmålet och en första uppsättning etappmål (Ds 2012:23).</P> <P class="p246 ft39"><SPAN class="ft21">7.2</SPAN><SPAN class="ft63">Insatser för att nå etappmålet om kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper</SPAN></P> <P class="p247 ft2"><SPAN class="ft24">Regeringens bedömning: </SPAN>Informationskraven för s.k. lågvolymämnen i Reachförordningen bör skärpas. Vidare bör testmetoder och grunder för att bedöma nanomaterial, hormonstörande ämnen och kombinationseffekter av kemikalier utvecklas. Testmetoder och bedömningskriterier måste även utvecklas så att de tar bättre hänsyn till barns särskilda känslighet. Det behövs ytterligare kunskap om vilka</P> <P class="p248 ft2">nanomaterial som finns på marknaden.</P> <P class="p249 ft2">47</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p98 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p99 ft2">48</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft24">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p250 ft3">Skärpta informationskrav för lågvolymämnen</P> <P class="p181 ft2">Reachförordningen ställer krav på att tillverkare och importörer av ämnen ska ta fram information om ämnenas miljö- och hälsoegenskaper och ge in informationen till den europeiska kemikaliemyndigheten Echa i samband med ämnesregistreringen. Kraven på den information som ska lämnas vid registrering är högst för ämnen som tillverkas eller importeras i kvantiteter över 1 000 ton per tillverkare eller importör och år. Successivt lägre krav gäller för ämnen i spannen <NOBR>100–1</NOBR> 000 ton och <NOBR>10–100</NOBR> ton. Lägst datakrav ställs på s.k. lågvolymämnen, dvs. ämnen som tillverkas eller importeras i mängder om <NOBR>1–10</NOBR> ton per tillverkare eller importör och år. Om den årliga tillverkningen eller importen inte når upp till ett ton, krävs ingen registrering alls.</P> <P class="p146 ft2">Informationskravet för lågvolymämnen innefattar huvudsakligen information om ämnets fysikaliska och kemiska egenskaper, t.ex. information om kokpunkt och löslighet i vatten. Den informationen är inte tillräcklig för att göra en adekvat riskbedömning av ämnet och därmed finns inte heller underlag för att bedöma om hanteringen av ämnet är säker. Detta innebär att grundläggande information om lågvolymämnenas miljö- och hälsofarliga egenskaper samt riskbedömningar av ämnena tills vidare kommer att saknas. Antalet lågvolymämnen uppskattas till ungefär 20 000. Eventuella farliga egenskaper hos dessa ämnen riskerar att förbli okända och därmed kommer inte heller några åtgärder för riskhantering till stånd. Denna situation riskerar att bli bestående under överskådlig tid om informationskraven för ämnen i intervallet <NOBR>1–10</NOBR> ton inte skärps innan 2018, då dessa ämnen ska registreras.</P> <P class="p108 ft2">Nivån på informationskraven för lågvolymämnen var en av de stora förhandlingsfrågorna under behandlingen av Reachförordningen i EU:s institutioner. Sverige förordade mer omfattande krav. Frågan skulle enligt förordningen ingå i kommissionens första översyn av Reachförordningen under 2012. Slutsatsen av denna översyn blev dock att inga ändringar av huvudinnehållet i lagstiftningen skulle genomföras vid den aktuella tidpunkten. Frågan kommer, enligt <NOBR>EU-kommissionen,</NOBR> att övervägas vidare.</P> <P class="p146 ft2">Regeringen anser inte att det är realistiskt att utvidga de kunskapskrav som gäller för ämnen i intervallet <NOBR>10–100</NOBR> ton till att gälla även för lågvolymämnen, främst beroende på kostnaderna för industrin och de omfattande tester på bl.a. djur som det skulle medföra. En tänkbar strategi är att i stället utveckla en urvalsprocess baserad på screening för att identifiera ämnen som kräver mer omfattande testning. Det kommer att kräva betydande insatser i form av forskning och utveckling av test- och screeningmetoder och metodik för riskbedömning (se avsnitt 17).</P> <P class="p147 ft3">Kunskap om nanomaterial</P> <P class="p142 ft4">Nanomaterial är ytterst små material som brukar definieras som att minst en dimension av partiklarna i materialet är av storleksordningen <NOBR>1–100</NOBR> nanometer (se bl.a. kommissionens rekommendation av den 18 oktober 2011 om definitionen av nanomaterial, EUT L 275, 20/10/2011 s. 38). En nanometer är en miljondels millimeter. Nanomaterial kan t.ex. vara strukturerade metaller, metalloxider, kompositer eller olika strukturer av</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p251 ft4">kolatomer som fullerener, kolnanorör och organiska nanopartiklar. Material i nanometerstorlek kan uppvisa mycket speciella mekaniska, optiska, elektriska och magnetiska egenskaper som eftertraktas i olika applikationer och tekniker.</P> <P class="p252 ft2">Nanoteknik innebär en medveten framställning av strukturer som tar vara på de <NOBR>fysikalisk-kemiska</NOBR> egenskaper som uppstår på nanometernivå. Nanotekniken har under det senaste decenniet pekats ut som ett område som kommer att skapa stor nytta för samhället, såsom nya jobbtillfällen, ökad konkurrenskraft för industrin, förbättrad sjukvård och ett mer hållbart användande av världens resurser. Samtidigt finns det osäkerheter när det gäller nanomaterials miljö- och hälsoeffekter. Miljö- och hälsoriskerna med nanomaterial är delvis okända och det saknas kunskap om hur nanomaterial används i produkter på marknaden. Dagens kemikalielagstiftning är inte heller anpassad till nanomaterials särskilda egenskaper.</P> <P class="p253 ft2">Europaparlamentet antog i april 2009 en resolution om behovet av lagstiftning om nanomaterial (2008/2208(INI)). I resolutionen underströk parlamentet behovet av åtgärder på <NOBR>EU-nivå</NOBR> för att öka kunskapen om nanomaterial på marknaden. I brist på sådana åtgärder har flera medlemsstater agerat nationellt för att hantera risker med nanomaterial, t.ex. har Frankrike infört ett nationellt rapporteringssystem om nanomaterial. Behovet av att anpassa lagstiftningen på <NOBR>EU-nivå</NOBR> är emellertid stort och i juli 2012 uppmanade Sverige, tillsammans med tio andra medlemsstater, kommissionen att lägga fram förslag om sådana anpassningar och att vidta åtgärder för att få kunskap om vilka nanomaterial som används i EU.</P> <P class="p254 ft2"><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> publicerade hösten 2012 ett meddelade om den andra översynen av lagstiftningen om nanomaterial (KOM(2012) 572 slutlig). Av meddelandet framgår att kommissionen anser att Reachförordningen utgör den bästa ramen för riskhantering av nanomaterial när de förekommer som ämnen eller blandningar samt att det är nödvändigt att införa mer specifika krav för nanomaterial i lagstiftningen. I meddelandet uttalar kommissionen vidare att det kan bli aktuellt med ändringar av vissa bilagor till Reachförordningen och att den europeiska kemikaliemyndigheten Echa bör vidareutveckla vägledningsdokumentet om information som ska lämnas vid registrering. Det arbetet har nu påbörjats. Echa har gjort vissa ändringar i vägledningen om information som ska lämnas vid registrering, bl.a. i fråga om information som ska lämnas om <NOBR>fysikalisk-kemiska</NOBR> egenskaper hos nanomaterial. Kommissionen har vidare meddelat att den avser att lämna förslag till ändringar av bilagorna till Reachförordningen före utgången av 2013.</P> <P class="p215 ft2">Regeringen gav i september 2012 en särskild utredare i uppdrag att föreslå en nationell handlingsplan för hur användningen och hanteringen av nanomaterial ska ske på ett säkert sätt (dir. 2012:89). Utredningen har nyligen lämnat betänkandet ”Säker utveckling! – Nationell handlingsplan för säker användning och hantering av nanomaterial” (SOU 2013:70). Utredningens förslag omfattar bl.a. inrättande av ett Nanoråd med underliggande sekretariat (Nanocentrum) i syfte att utgöra en plattform för samordning mellan olika aktörer och att vidareutveckla strategier och prioriteringar av åtgärder för en säker hantering av nanomaterial. Utredningen har bl.a. pekat på att många aktörer efterfrågar ökad kunskap om</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p255 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p128 ft2">49</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p98 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p99 ft2">50</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p68 ft2">var på marknaden nanomaterial förekommer och att det saknas statistik och databaser som kan fylla olika aktörers kunskapsbehov. Utredningen har också konstaterat att samhällets möjligheter att spåra och oskadliggöra material som visar sig vara farliga kan vara en avgörande faktor för allmänhetens tillit till nanotekniken. Betänkandet kommer att remitteras.</P> <P class="p229 ft2">Det finns ett stort behov av att få veta vilka nanomaterial som finns på marknaden, vad de används till och vilka risker användningen medför. Kunskapen både om förekomst av nanomaterial och om deras eventuella hälso- och miljöskadliga effekter behöver förbättras. Det behövs också kunskap om hur och i vilken omfattning dessa material används för att kunna ta ställning till hur människa och miljö kan skyddas från eventuella risker.</P> <P class="p229 ft2">Inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) pågår ett arbete med att utvärdera om befintliga testmetoder kan användas för att testa nanomaterial och om dessa metoder är tillräckliga. En vägledning för hur prov av nanomaterial ska hanteras finns redan. Ett arbete med att utvärdera testmetoder sker också inom NANoREG som är ett projekt inom EU:s program för forskning och utveckling. Projektet avser bland annat att ge bidrag till arbetet med att utveckla testmetoder i OECD. Ett annat viktigt syfte med projektet är att ge underlag för arbetet med att utveckla kemikalielagstiftningen med avseende på nanomaterial, i första hand Reachförordningen.</P> <P class="p108 ft4">Det är angeläget att Sverige fortsatt deltar aktivt i arbetet inom EU och internationellt för en säker användning av nanomaterial och bidrar till att relevant kemikalielagstiftning ändras så att den tar bättre hänsyn till nanomaterials särskilda egenskaper. Sverige bör vidare aktivt bidra till att nanomaterials särskilda egenskaper hanteras inom ramen för FN:s system för klassificering och märkning av kemikalier (GHS).</P> <P class="p200 ft3">Hänsyn till kombinationseffekter vid riskbedömning av ämnen</P> <P class="p107 ft2">Under senare år har intresset ökat för de effekter på människors hälsa och miljön som en exponering för flera olika kemikalier samtidigt kan medföra. Dessa effekter kallas omväxlande kombinationseffekter, samverkanseffekter och cocktaileffekter.</P> <P class="p102 ft2">Vid riskbedömningar enligt Reachförordningen tas varken hänsyn till kombinationseffekter av exponering för flera olika ämnen samtidigt eller till den samlade exponeringen av samma ämne från olika källor eller exponeringsvägar, s.k. kumulativ exponering. Detsamma gäller vid riskbedömning på andra områden. Vid prövning av bekämpningsmedel sker t.ex. inte någon riskvärdering av kombinationseffekter vid exponering för flera aktiva substanser.</P> <P class="p229 ft2">I december 2009 antog Europeiska rådet ett antal slutsatser om kombinationseffekter av kemikalier (rådets slutsatser om kombinationseffekter av kemikalier, 2988:e mötet i rådet, Bryssel den 22 december 2009). Även Europaparlamentet har vid upprepade tillfällen påpekat att EU:s kemikalielagstiftning måste ta hänsyn till kombinationseffekter av olika kemikalier på människors hälsa och på miljön.</P> <P class="p146 ft4">Som ett svar på miljöministrarnas rådsslutsatser från december 2009 presenterade <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> under våren 2012 ett meddelande om kombinationseffekter (meddelande från kommissionen till rådet, kombi-</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p80 ft4">nationseffekter av kemikalier KOM(2012) 252 slutlig). Meddelandet innehåller åtaganden som syftar till att stärka vägledning och koordinering mellan olika rättsakter men inga åtaganden om att se över relevanta rättsakter.</P> <P class="p122 ft4">Meddelandet är en otillräcklig respons på de utmaningar som kombinationseffekterna innebär. Regeringen anser att det behövs en generell kunskapsuppbyggnad när det gäller kemikaliers kombinationseffekter. Vidare måste metoder för att ta hänsyn till kombinationseffekter och kumulativ exponering vid riskbedömningar utvecklas och ändringar måste göras i relevanta regelverk.</P> <P class="p256 ft26">Testmetoder behöver utvecklas för identifiering av hormonstörande ämnen</P> <P class="p214 ft2">Hormonstörande ämnen påverkar hormonsystemet hos människor och djur och sammankopplas allt oftare till hälsoproblem som t ex cancer, diabetes, beteende- och uppmärksamhetsstörningar, reproduktionsstörningar och försämrad fertilitet. Hormonsystemen hos ryggradsdjur är mycket lika och effekter som påvisas i miljön eller i djurförsök kan därför också antas gälla för människor.</P> <P class="p124 ft2">Skadliga effekter kan ske vid exponering för mycket låga doser hormonstörande ämnen. Dessutom är tidpunkten för exponering oftast viktigare än dosen för om en skadlig effekt ska uppkomma. Detta skiljer hormonstörande ämnen från vad som i allmänhet gäller för de flesta andra ämnen. Särskild känslighet för exponering för hormonstörande ämnen finns vid sådana tidpunkter då hormonernas signaler är extra viktiga för utvecklingen, såsom i fosterstadiet och i puberteten men även senare i livet som under klimakteriet. Exponering för hormonstörande ämnen vid andra tidpunkter kanske inte alls har samma skadliga effekt. Av särskild vikt är också att effekter vid tidiga utvecklingsstadier ofta är bestående samtidigt som de inte visar sig förrän senare i livet eller först hos efterkommande generationer. Vidare kan exponering för en låg dos i vissa fall ge en helt annan och/eller skadligare effekt än exponering för en hög dos. Det behövs testmetoder med särskilda effektmått som tar hänsyn till dessa svårigheter för att kunna identifiera ämnen som ger skadliga effekter på hormonsystemet.</P> <P class="p227 ft2">I dag finns ett antal internationellt harmoniserade testmetoder på plats som ger möjlighet att identifiera eller screena för effekter på delar av hormonsystemet (det gäller påverkan på östrogen- och androgenproduktionen och effekter på sköldkörteln eller steroidogenes). Några av dessa testmetoder är redan införda i EU:s testmetodförordning (kommissionens förordning (EG) nr 440/2008 av den 30 maj 2008 om testmetoder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), EUT L 142, 31.5.2008, s. 1, Celex 32008R0440). Arbete för att införa övriga utvecklade metoder pågår. Dessa metoder avspeglas dock ännu inte i de informationskrav som gäller enligt Reachförordningen. Arbetet med att utveckla testmetoder för att identifiera hormonstörande ämnen sker framför allt inom OECD.</P> <P class="p126 ft41">Det är angeläget att Sverige bidrar till utvecklingen av standardiserade testmetoder för att identifiera hormonstörande ämnen och verkar för att</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p127 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p128 ft2">51</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p98 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p99 ft2">52</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p80 ft4">dessa metoder förs in i relevanta regelverk inom EU. Det är också av stor vikt att utveckla alternativa testmetoder för att screena för hormonstörande effekter, vilka kan ge möjlighet att testa fler kemikalier och minska användningen av djurförsök. Utveckling av testmetoder är ofta en tidsödande process och för att Sverige ska kunna bidra till att snabba på denna process krävs utökade möjligheter för svenska forskare att delta i arbete med validering av testmetoder.</P> <P class="p257 ft26">Riskbedömningsmetodik behöver utvecklas för att ta hänsyn till barns särskilda känslighet</P> <P class="p214 ft2">Barn, liksom vuxna, exponeras för kemikalier genom luften, vattnet och maten samt genom ytor och material som de kommer i kontakt med. Ett spädbarn exponeras också för kemikalier genom bröstmjölken och foster får i sig kemikalier via moderkakan.</P> <P class="p123 ft2">På grund av barnens fysiologi och beteendemönster kan deras exponering för kemikalier vara högre än vad som gäller för vuxna i samma miljö. Barn äter, dricker och andas mer än vuxna i förhållande till sin storlek. Mindre barn biter och suger på saker, utforskar sin omvärld och vistas nära golvnivå och i andra marknära miljöer. Barn är vidare generellt sätt känsliga för exponering av kemikalier under vissa perioder av utveckling och tillväxt. Allvarliga skador kan ses vid exponering under fosterperioden, under den första levnadstiden och vidare upp i puberteten. Detta gäller särskilt skador på nervsystemet, reproduktionssystemet, hormonsystemet och immunsystemet. Det finns även misstankar i dag om att kemikalieexponering under fosterstadiet kan leda till en ökad cancerrisk senare i livet.</P> <P class="p125 ft2">Barns särskilda känslighet för kemikalier uppmärksammas i flera EU- regler. I Reachförordningen och <NOBR>CLP-förordningen</NOBR> samt i <NOBR>EU-förord-</NOBR> ningarna om bekämpningsmedel sägs t.ex. att särskild hänsyn behöver tas till riskerna för barn vid riskbedömning. Även om det i dag finns vissa riktlinjer och principer för hur barns känslighet för kemikalier ska beaktas vid riskbedömning saknas dock en enhetlig metodik för att bedöma detta.</P> <P class="p258 ft2">Det pågår ett arbete inom OECD med att se över de principer och riktlinjer som finns i dag för att bedöma barns känslighet för kemikalier. I en nyligen genomförd studie (Assessing the risk of chemicals to children’s health: An <NOBR>OECD-wide</NOBR> survey ENV/JM/MONO[2013]20) har OECD konstaterat att det finns ett stort behov av att ta fram en enhetlig metod för att bedöma barns exponering för kemikalier.</P> <P class="p125 ft2">Metodiken för riskbedömning och metoderna för att testa kemikalier med avseende på effekterna på barn behöver utvecklas. Det kan t.ex. finnas ett behov av att införa bestämmelser om testmetoder som är anpassade till unga individer, speciellt metoder som studerar organ under utveckling, i kommissionens förordning (EG) nr 440/2008 av den 30 maj 2008 om testmetoder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (EUT L 142, 31.5.2008, s. 1, Celex 32008R0440). Det kan också bli aktuellt att ändra i relevanta delar i de bilagor till Reachförordningen som avser standardinformationskrav vid registrering och som ligger till grund för riskbedömningen i kemikaliesäkerhetsrap-</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_53"> <P class="p148 ft41">porter (se avsnitt 4.4.2). Vidare behöver principerna för riskbedömningar Prop. 2013/14:39 utvecklas.</P> <P class="p150 ft3">Information i Echas databaser bör utnyttjas bättre</P> <P class="p52 ft2">De databaser som byggs upp hos den europeiska kemikaliemyndigheten Echa vid tillämpningen av Reachförordningen och <NOBR>CLP-förordningen</NOBR> innehåller en stor mängd information. Det gäller bl.a. registret över registrerade ämnen (Registered Substances Database) och ”klassificerings- och märkningsregistret” som innehåller underlag som lämnas av industrin i samband med registrering av ämnen samt uppgifter om ämnens klassificering och märkning. Echa publicerar vidare på sin hemsida underlag som ligger till grund för tillståndsprövning av ämnen och beslut om att begränsa användningen av vissa ämnen. Echa har en skyldighet att göra sådan information tillgänglig på begäran alternativt publicera den på internet. Arbetet med att publicera och tillgängliggöra dessa data pågår fortlöpande hos Echa.</P> <P class="p157 ft2">Den information som kommer in till Echa och som myndigheten gör tillgänglig är ofta tekniskt komplicerad till sitt innehåll och mycket omfattande. För att informationen så långt som möjligt ska komma till nytta behöver den bearbetas och anpassas för olika målgruppers behov, däribland kemikalieanvändande företag och allmänhet. Exempel på sådana insatser är branschspecifik bearbetning av informationen och utveckling av <NOBR>it-baserade</NOBR> verktyg.</P> <P class="p11 ft2">I förlängningen skulle den information som genereras genom Reachförordningen och <NOBR>CLP-förordningen</NOBR> kunna ligga till grund för kunskapsuppbyggnad inom såväl företag som myndigheter och kunna utgöra ett viktigt underlag för frivilligt substitutionsarbete och kemikaliekrav vid upphandling. Ett kunskapscentrum för ökad substitution (se avsnitt 9.2.2) skulle ha stor nytta av denna typ av information och skulle också kunna bidra till att anpassa den för olika intressenters behov. Informationen skulle också kunna få betydelse för utvecklingen av kemikaliekontrollen i utvecklingsländer och länder med snabb ekonomisk utveckling.</P> <P class="p184 ft4">Sverige bör bevaka hur arbetet med att tillgängliggöra och bearbeta informationen i Echas databaser utvecklas och vid behov föreslå kompletterande insatser.</P> <P class="p259 ft1">8 Information om farliga ämnen i varor</P> <P class="p260 ft39"><SPAN class="ft21">8.1</SPAN><SPAN class="ft63">Etappmålet om information om farliga ämnen i varor</SPAN></P> <P class="p163 ft4">Regeringen har beslutat ett etappmål om information om farliga ämnen i varor. Etappmålet innebär att</P> <P class="p10 ft4">– regelverk eller överenskommelser inom EU eller internationellt ska tillämpas så att information om miljö- och hälsofarliga ämnen i varor är tillgänglig för alla berörda senast 2020,</P> <P class="p261 ft2">53</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H1033954x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p262 ft41">Prop. 2013/14:39 – reglerna ska införas stegvis för olika varugrupper och särskild hänsyn tas till barns hälsa i informationen, och</P> <P class="p193 ft2">– information om hälso- och miljöfarliga ämnen som ingår i material och varor görs tillgängliga under varans hela livscykel genom harmoniserade system som omfattar prioriterade varugrupper.</P> <P class="p192 ft4">Skälen för regeringens etappmål utvecklas i promemorian Svenska miljömål – preciseringar av miljökvalitetsmålet och en första uppsättning etappmål (Ds 2012:23).</P> <P class="p263 ft39"><SPAN class="ft21">8.2</SPAN><SPAN class="ft38">Insatser för att nå etappmålet om information om farliga ämnen i varor</SPAN></P> <P class="p264 ft48"><SPAN class="ft42">8.2.1</SPAN><SPAN class="ft47">Information om farliga ämnen i varor ska ges i fler fall</SPAN></P> <P class="p265 ft4"><SPAN class="ft60">Regeringens bedömning: </SPAN>Kravet i Reachförordningen att lämna information om vissa farliga ämnen i varor bör tolkas så att det avser alla föremål som uppfyller förordningens definition av vara.</P> <P class="p266 ft24">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p267 ft2">Tillgången till information om farliga ämnen i varor är i dag bristfällig. För kemiska produkter finns krav på säkerhetsdatablad som informerar yrkesmässiga användare om bl.a. vilka farliga ämnen som ingår i produkten, risker vid användning och om lämpliga skyddsåtgärder. Förpackningar för kemiska produkter är vidare märkta med farosymboler som ger information om giftighet och miljöfarlighet m.m. När det gäller varor saknas motsvarande krav på information. Vissa krav på information om innehåll av farliga ämnen i varor finns dock i Reachförordningen (behandlas i detta avsnitt) och i reglerna om utsläppande på marknaden och användning av biocidprodukter (behandlas i avsnitt 15.3).</P> <P class="p268 ft2">Information om varors innehåll av farliga ämnen är viktig i alla led av en varas livscykel. Tillgång till information är en förutsättning för att den som använder varan ska kunna hantera eventuella risker med farliga ämnen i varan alternativt för att kunna välja bort varan som en säkerhetsåtgärd. Information behövs också för att göra det möjligt för distributörer att följa gällande regler.</P> <P class="p188 ft2">Det är viktigt att information om varors innehåll av farliga ämnen finns tillgänglig under varans hela livscykel, från tillverkare och importörer till distributörer, inköpare, konsumenter och avfallshanterare. Bättre tillgång till information kan bidra till att minska kostnader för arbetarskydd, avfallshantering och återvinning. Dessutom ger informationen myndigheterna underlag för att planera och dimensionera riskbegränsande insatser</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr3 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td53"><SPAN class="p133 ft2">och tillsynsaktiviteter.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td53"><SPAN class="p133 ft3">Regler om särskilt farliga ämnen i Reach</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td53"><SPAN class="p133 ft2">Reachförordningen definierar en vara som ett föremål som under produk-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">tionen får en särskild form, yta eller design, vilken i större utsträckning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr3 td52"><SPAN class="p135 ft2">54</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td53"><SPAN class="p133 ft2">än dess kemiska sammansättning bestämmer dess funktion. Varor kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td53"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p80 ft4">vara enkla och bestå av endast ett material, exempelvis ett glas eller en gaffel, men kan också vara sammansatta av flera olika föremål som i sig är varor. Exempel på sådana varor är soffor, cyklar och bilar.</P> <P class="p122 ft2">Genom artikel 33 i Reachförordningen införs vissa begränsade informationskrav gällande varor. Artikeln innebär att information om en varas innehåll av sådana särskilt farliga ämnen som finns upptagna i kandidatförteckningen ska lämnas till yrkesmässiga användare av varan om halten av det särskilt farliga ämnet i varan överstiger 0,1 viktprocent (se avsnitt 4.4.2). Motsvarande information ska lämnas till en konsument som efterfrågar det inom 45 dagar från det att konsumenten begärde informationen.</P> <P class="p123 ft2">Det råder i dag oenighet inom EU om hur haltgränsen 0,1 viktprocent ska beräknas. Sverige och några andra medlemsländer anser att haltgränsen 0,1 viktprocent ska tillämpas på en vara oavsett om den säljs separat eller ingår som en del i en sammansatt vara. Med den tolkningen får användare rätt till information om innehållet av farliga ämnen i sådana varor som de faktiskt kommer i kontakt med, t.ex. ett handtag på ett verktyg, ett cykelstyre, klädseln på en bilbarnstol eller ratten i en bil.</P> <P class="p124 ft2">I den europeiska kemikaliemyndighetens (Echa) vägledningsdokument för ämnen i varor anges dock att informationskravet avser den sammansatta varan och att halten särskilt farliga ämnen ska beräknas utifrån hela den sammansatta varans vikt. Tolkningen i vägledningsdokumentet innebär därmed att användarna inte får information om innehållet av farliga ämnen i den del av den sammansatta varan som de kommer i kontakt med, såsom ett cykelhandtag, utan de får endast information om innehållet av farliga ämnen i hela den sammansatta varan, dvs. cykeln. Tolkningen innebär vidare att stora mängder särskilt farliga ämnen kan finnas i varor som ingår i en sammansatt vara utan att informationsplikten aktualiseras. Detta beror på att den sammansatta varans vikt avgör om informationen ska lämnas eller inte. En tung sammansatt vara medger högre halter särskilt farliga ämnen i de ingående enkla varorna än en lätt sammansatt vara. Exempelvis kan handtagen på en barncykel, på grund av cykelns totala vikt, innehålla förhållandevis höga halter av ett särskilt farligt ämne utan att konsumenten får information om detta.</P> <P class="p227 ft2">Echas vägledningsdokument har inte fått fullt stöd från Sverige på grund av tolkningen av hur haltgränsen i artikel 33 ska tillämpas. Belgien, Danmark, Frankrike, Norge, Tyskland och Österrike har inte heller gett vägledningsdokumentet fullt stöd. På grund av att Sverige vid tillämpningen av artikel 33 avviker från vägledningsdokumentet har EU- kommissionen inlett ett överträdelseärende mot Sverige. Överträdelseärenden har inletts också mot de övriga medlemsstater som delar Sveriges uppfattning. Det är därför sannolikt att frågan om tolkningen av artikel 33 kommer att avgöras av <NOBR>EU-domstolen.</NOBR></P> <P class="p227 ft2">Tillgång till information om varors innehåll av farliga ämnen är en förutsättning för att såväl företag som offentliga upphandlare och konsumenter ska kunna hantera varan på ett säkert sätt och göra informerade val. Sådan information bidrar därmed i förlängningen till att skapa drivkrafter för att substituera farliga ämnen i varor som från miljö- och hälsosynpunkt är säkrare alternativ. För att åstadkomma en säker användning och stimulera sådan substitution bör Sverige verka för att artikel 33 i Reachförordningen om information om särskilt farliga ämnen i varor får</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p127 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p128 ft2">55</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H1033956x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p114 ft4">Prop. 2013/14:39 en tolkning som så långt som möjligt bidrar till att yrkeskunder och konsumenter får tillgång till relevant information om varors innehåll av farliga ämnen. Detta kan göras genom att ordet vara i artikel 33 tolkas i enlighet med definitionen i förordningen.</P> <P class="p269 ft44"><SPAN class="ft42">8.2.2</SPAN><SPAN class="ft59">Loggbok för farliga ämnen i byggnader</SPAN></P> <P class="p223 ft4"><SPAN class="ft60">Regeringens bedömning: </SPAN>Det bör undersökas om det finns förutsättningar för att införa ett nationellt system för dokumentation av farliga ämnen i byggnader (loggbok för byggnader).</P> <P class="p270 ft24">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Byggsektorn står för omkring 40 procent av den totala material- och energianvändningen i Sverige och i branschen används ungefär 50 000 olika byggprodukter. Dessa produkter och material byggs in för lång tid. Ny kunskap om ämnens farliga egenskaper tillkommer kontinuerligt, vilket gör att det finns ett särskilt behov av att dokumentera hur byggnader och anläggningar är konstruerade så att framtida insatser för att begränsa riskerna kan anpassas till dessa förhållanden.</SPAN></P> <P class="p235 ft2">Vid rivningsarbeten och renoveringar uppkommer ofta svårigheter att ta reda på vilka farliga ämnen som fanns i de byggprodukter som användes när huset byggdes. Detta problem ska ses i ljuset av de stora avfallsmängder som genereras vid byggnation och renoveringar. Enligt Boverket står byggindustrin för ungefär 25 procent av Sveriges totala avfallsmängd och nästan 40 procent av landets farliga avfall.</P> <P class="p188 ft2">Bygg- och rivningsavfallet består till stor del av material som betong, tegel, asfalt, gips och s.k. massor, vilka främst återvinns som ballast och fyllnadsmaterial. Återvinning av material som är förorenat med farliga ämnen kan medföra stora kostnader. Kemiska föroreningar kan också innebära en hälso- och miljörisk när det återvunna materialet ingår i en ny produkt.</P> <P class="p188 ft2">Naturvårdsverket har uppskattat att ungefär hälften av allt byggavfall återvinns i dag. I EU:s ramdirektiv om avfall, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3, Celex 32008L0098) uppställs som mål att 70 procent av det <NOBR>icke-farliga</NOBR> bygg- och rivningsavfallet ska återvinnas senast 2020. Regeringen beslutade i april 2012 om ett etappmål gällande ökad resurshushållning i byggsektorn (Svenska miljömål – preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål, Ds 2012:23). Etappmålet är att insatser ska vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av <NOBR>icke-farligt</NOBR> byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent senast 2020. Minskad användning av farliga ämnen i byggprodukter och en bättre dokumentation av förekomsten av sådana ämnen i produkterna kan öka möjligheterna att nå etappmålet.</P> <P class="p235 ft4">Ett system för dokumentation av farliga ämnen i individuella byggnader, byggmaterial och byggnadskomponenter (loggbok) skulle innebära att bygg- och rivningsavfall kan sorteras och återvinnas på ett hållbart sätt. Eventuella framtida saneringar av oönskade ämnen kan också under-</P> <P class="p196 ft64">lättas om kännedom finns om var i byggnaden de finns. Hade informa-</P> <P class="p14 ft2">56</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <P class="p271 ft4">tion om ingående byggprodukter varit tillgänglig vid identifiering och Prop. 2013/14:39 sanering av t.ex. PCB skulle arbetet troligen ha förenklats och samhällets</P> <P class="p272 ft2">kostnader varit betydligt lägre. För broar finns information samlad om de material som har använts vid konstruktionen, vilket har varit till stor hjälp vid <NOBR>PCB-inventeringen.</NOBR> Information om farliga ämnen i byggnader skulle också kunna användas för att spåra eventuella problem i inomhusmiljön som kan kopplas till kemiska ämnen i byggprodukter eller andra byggnadsrelaterade miljö- eller hälsoproblem och minska kostnaden vid åtgärder.</P> <P class="p273 ft2">På många håll inom byggsektorn i Sverige sker ett ambitiöst miljöarbete. I dag finns en rad frivilliga system för att miljöklassa eller miljömärka byggnader både i Sverige och internationellt. De omfattar en rad olika miljöaspekter, ofta med fokus på energianvändning. I en del av dem ingår även kemikalieaspekter. Exempel på svenska system som fokuserar på kemikalier i bygg- och anläggningsprodukter är BASTA, som ägs gemensamt av Svenska miljöinstitutet (IVL) och Sveriges Byggindustrier, samt Byggvarubedömningen som har tagits fram av Sveriges största fastighetsägare och byggherrar. Vidare har Kretsloppsrådet utvecklat byggvarudeklarationen med målen att fasa ut farliga ämnen och säkerställa en god inomhusmiljö. En stor del av den information som bör föras in i en loggbok finns därför redan i dag tillgänglig under byggprocessen. Eftersom den inte samlas och dokumenteras är det dock som regel inte möjligt att gå tillbaka till denna information under byggnadens livslängd eller vid rivning. De frivilliga systemen är alltså ett viktigt komplement till loggboken, men inte en ersättning.</P> <P class="p274 ft2">Det finns skäl att undersöka om det finns förutsättningar att införa ett nationellt system för dokumentation av farliga ämnen i byggnader (loggbok för byggnader). Ett sådant system skulle möjliggöra att kunskap om förekomsten av farliga ämnen i byggmaterial och byggnadskomponenter finns tillgänglig under materialets och komponenternas hela livscykel, inklusive avfallsledet. Undersökningen bör utföras med hänsyn till gällande <NOBR>EU-regler,</NOBR> främst Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserande villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av direktiv 89/016/EG (EUT L 88, 4.4.2011, s. 5, Celex 32011R0305) och bör ske i nära samarbete med berörda myndigheter, främst Kemikalieinspektionen, Boverket och Naturvårdsverket, samt med näringsliv och forskare.</P> <P class="p275 ft62"><SPAN class="ft1">9</SPAN><SPAN class="ft61">Utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler</SPAN></P> <P class="p276 ft39"><SPAN class="ft21">9.1</SPAN><SPAN class="ft63">Etappmålet om utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler</SPAN></P> <P class="p277 ft41">Regeringen har beslutat ett etappmål om utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler. Etappmålet är att Reachförordningen och andra re-</P> <P class="p278 ft2">57</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H1033958x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p262 ft41">Prop. 2013/14:39 levanta <NOBR>EU-regelverk</NOBR> senast 2020 tillämpas, eller om så behövs, revideras, så att</P> <P class="p190 ft2"><SPAN class="ft19">–</SPAN><SPAN class="ft20">det i ökad utsträckning blir möjligt att bedöma och pröva grupper av ämnen med liknande inneboende egenskaper, kemisk struktur eller användningsområde, och</SPAN></P> <P class="p190 ft2"><SPAN class="ft19">–</SPAN><SPAN class="ft20">substitutionsprincipen och dess tillämpning stärks i samband med begränsningar, tillståndsprövning och andra relevanta moment i regelverket.</SPAN></P> <P class="p188 ft41">Skälen för regeringens etappmål utvecklas i regeringens beslut den 27 juni 2013 om etappmål för farliga ämnen (dnr M2013/1740/Ke).</P> <P class="p279 ft39"><SPAN class="ft21">9.2</SPAN><SPAN class="ft38">Insatser för att nå etappmålet om utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler</SPAN></P> <P class="p222 ft44"><SPAN class="ft42">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft59">Utveckling och tillämpning av Reachförordningen</SPAN></P> <P class="p223 ft2"><SPAN class="ft24">Regeringens bedömning: </SPAN>Reachförordningen bör på sikt ses över i syfte att bättre anpassa den till en utvärdering och reglering av kemikaliegrupper. Tillståndsreglerna i Reachförordningen bör förbättras och det bör tydligare framgå att substitution är det slutliga målet för samtliga ämnen som är tillståndspliktiga. Kravet på en substitutionsplan vid ansökan om tillstånd enligt Reachförordningen bör utvidgas till att omfatta behov av utveckling och forskning för att få fram alternativa ämnen i de fall sådana saknas. Möjligheterna att bedöma och pröva grupper av ämnen i andra rättsakter på kemikalieområdet samt att stärka substitutionsprincipen i sådana rättsakter bör undersökas.</P> <P class="p280 ft24">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p225 ft3">Allmänt om utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler</P> <P class="p281 ft2">EU:s kemikalielagstiftning har utvecklats och förändrats mycket under den senaste tioårsperioden. De centrala <NOBR>EU-förordningarna</NOBR> på kemikalieområdet har alla antagits under den perioden. Även många s.k. produktdirektiv som innehåller regler om kemikalier har tillkommit eller reviderats relativt nyligen, t.ex. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet (EUT L 170, 30.6.2009, s. 1, Celex 32009L0048).</P> <P class="p188 ft2">Det är viktigt att redan nu analysera brister och utvecklingsbehov i EU- reglerna samt att påbörja utformningen av konkreta förslag till förbättringar. Genom att påbörja ett sådant arbete i god tid ökar Sveriges möjligheter att aktivt bidra till och få gehör för sina synpunkter i samband med såväl regelutveckling inom kommittéer under <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> som vid ordinarie revideringstillfällen för varje regelverk.</P> <P class="p268 ft4">Analysarbetet har påbörjats genom att Kemikalieinspektionen på regeringens uppdrag har tagit fram rapporten ”Bättre <NOBR>EU-regler</NOBR> för en giftfri miljö” (rapport nr 1/12). Kemikalieinspektionen ska vidare på uppdrag av regeringen fram till 2014 ta fram ett förslag till handlingsplan för Sveriges arbete med att utveckla Reachförordningen.</P> <P class="p89 ft2">58</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p210 ft2">Flertalet insatser gällande utveckling och tillämpning av de kemikalieregler som beskrivs i denna proposition avser Reachförordningen. Vid sidan av Reachförordningen är det dock viktigt att även arbeta med CLP- förordningen och andra regelverk om kemiska produkter. Det är också viktigt att utveckla befintliga eller nya produktregler om t.ex. leksaker, elektronik och textilier (se avsnitt 12). För att förbättra skyddet för människors hälsa och miljön bör möjligheten att hantera grupper av ämnen liksom tillämpningen av substitutionsprincipen i enlighet med etappmålet utvecklas och stärkas även i dessa regelverk. Möjligheterna och mekanismerna för att åstadkomma sådana förbättringar varierar mellan olika produktregelverk och måste anpassas utifrån de aktuella förutsättningarna. Exempel på hur substitutionsprincipen kan komma till uttryck i produktregler finns i <NOBR>RoHS-direktivet,</NOBR> dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning (EUT L 174, 1.7.2011, s. 88, Celex 32011L0065).</P> <P class="p282 ft3">Öka möjligheten att hantera grupper av ämnen</P> <P class="p207 ft2">Såväl Reachförordningen som kemikalielagstiftningen i stort är i hög grad inriktad på att bedöma enskilda ämnen var för sig. I praktiken exponeras dock människor och miljön kontinuerligt för blandningar av flera olika kemikalier. I vissa fall kan dessa ämnen samverka och tillsammans ge en starkare påverkan på människors hälsa och miljön än de enskilda ämnena var för sig. Sådana samverkanseffekter kan i många fall vara kopplade till grupper av ämnen där det kan finnas en mängd varianter med likartad struktur och effekt.</P> <P class="p211 ft2">Polyaromatiska kolväten, dioxiner och olika former av asbest är äldre exempel på grupper av ämnen som har skadliga egenskaper. Nya grupper av ämnen med skadliga egenskaper uppmärksammas kontinuerligt. Ofta finns goda kunskaper om de ämnen som har nått en stor användning, medan de nytillkomna ämnena är sämre utredda. Under senare år har grupperna perfluorerade ämnen, ftalater och bromerade flamskyddsmedel uppmärksammats. Gemensamt för dessa grupper av ämnen är att de har eller misstänks ha skadliga egenskaper och att de har en bred användning i konsumentprodukter. Ftalater används som mjukgörare i plast och perfluorerade ämnen används bl.a. för att ge varor vatten- och fettavstötande egenskaper.</P> <P class="p208 ft2">Ett vanligt förlopp är att den framväxande kunskapen om skadliga effekter hos ett ämne medför att användningen begränsas eller förbjuds. Detta medför ofta i sin tur att användningen av det förbjudna ämnet ersätts av strukturellt närbesläktade ämnen. I en del fall visar det sig senare att ersättningsämnet har likartade oönskade egenskaper som det ursprungliga. Substitutionen resulterar i sådana fall inte i den eftersträvade riskminskningen och kemikaliekontrollen blir därmed ineffektiv. En sådan utveckling har kunnat iakttas när det gäller såväl ftalater som perfluorerade ämnen och bromerade flamskyddsmedel. Detta problem skulle kunna motverkas genom en ökad möjlighet att inom olika regelverk samlat hantera grupper av ämnen baserade på deras inneboende egenskaper, kemiska struktur eller användningsområde.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p128 ft2">59</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p98 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p99 ft2">60</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p122 ft2">I vissa <NOBR>EU-regelverk</NOBR> för specialreglerade kemikalier finns exempel på en samlad hantering av grupper av ämnen. Det gäller den samlade hanteringen av olika kategorier av biocider, godkännandet av växtskyddsmedelsprodukter för olika geografiska zoner samt allergiframkallande ämnen i kosmetiska och hygieniska produkter. När det gäller allmänkemikalier har behovet av gruppering dock hittills hanterats ad <NOBR>hoc-mässigt</NOBR> genom olika initiativ från <NOBR>EU-kommissionen.</NOBR> Exempel är strategierna för tungmetaller som kadmium och kvicksilver samt hormonstörande ämnen och nanomaterial.</P> <P class="p172 ft2">Instrumenten för riskhantering i Reachförordningen (tillstånd och begränsningar) innebär inte några hinder i och för sig att reglera flera närbesläktade ämnen i en grupp. Detta har också gjorts i en del fall, t.ex. i fråga om asbest, ftalater i barnartiklar och tennorganiska föreningar. In- strumenten är dock inte anpassade för att bedöma grupper av ämnen.</P> <P class="p124 ft2">För att få till stånd riskbegränsande åtgärder krävs omfattande information om ämnets farliga egenskaper samt en riskbedömning. Den information som har lämnats vid registreringen av ämnet utgör en utgångspunkt för riskbedömningen. Eftersom registreringen utgår från enskilda ämnen saknas i dag ofta information för en del av de ämnen som skulle kunna hanteras som en grupp. Ytterligare ett problem i sammanhanget är de låga informationskrav som i dag gäller för s.k. lågvolymämnen (se avsnitt 7.2). Den information som ska lämnas vid registrering av sådana ämnen omfattar huvudsakligen information om ämnets fysikaliska och kemiska egenskaper. Den informationen är inte tillräcklig för att göra en adekvat riskbedömning av ämnet.</P> <P class="p172 ft2">När det gäller ämnesutvärdering är det en svårighet att utvärdering bara kan göras av redan registrerade ämnen (om ämnesutvärdering, se avsnitt 4.4.2). Det är också problematiskt att ämnen som ska utvärderas hanteras individuellt och att de myndigheter i medlemsstaterna som ska göra arbetet har ett stort inflytande över vilka ämnen som ska prioriteras. Detta gör det svårt att tillämpa en enhetlig övergripande strategi.</P> <P class="p124 ft2">Det finns ett tydligt behov av en lagstiftning som möjliggör utvärdering och reglering av grupper av kemikalier. Reachförordningen är den naturliga lagstiftningen för detta. Reachförordningen bör därför på sikt ses över i syfte att bättra anpassa den till en utvärdering och reglering av kemikaliegrupper. Detta bör innebära ändringar både i kraven på information som ska lämnas vid registrering och i reglerna om ämnesutvärdering. En utgångspunkt för att utveckla en gruppvis hantering av ämnen kan vara reglerna i Reachförordningen om att vid registreringen utnyttja testdata från andra strukturellt likartade ämnen inom en grupp. Detta kräver dock en fortsatt analys. Vidare behövs en bättre samordning av vilket urval av ämnen som ska hanteras av medlemsstaternas myndigheter samt en bättre överblick över ämnenas förekomst i kemiska produkter och varor på <NOBR>EU-marknaden.</NOBR></P> <P class="p215 ft4">Sverige bör verka för att Reachförordningen ändras så att en riskbedömning och utvärdering av grupper av ämnen, liksom reglering av sådana grupper, möjliggörs i större utsträckning än i dag. Sådana ändringar skulle bidra till en betydande effektivisering av kemikaliekontrollen.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p14 ft3">Stärkt substitution</P> <P class="p283 ft2">Genom att utveckla kemikaliereglerna och deras tillämpning så att de blir mer substitutionsdrivande kan takten i utfasningen av särskilt farliga ämnen öka samtidigt som användningen av andra farliga ämnen minskar. Förutom förbättrat skydd för människors hälsa och miljön kan en sådan utveckling stimulera innovation och efterfrågan på såväl alternativa kemiska ämnen som nya tekniska lösningar.</P> <P class="p177 ft2">Ett brett spektrum av insatser kan bidra till att öka substitutionen. Det gäller insatser direkt relaterade till lagstiftningens utformning och tillämpning, t.ex. ändringar av Reachförordningen för att förtydliga att regelverket syftar till att gradvis ersätta alla ämnen som inger mycket stora betänkligheter. Även aktiviteter som stöder och stimulerar substitution i vidare bemärkelse kan bli aktuella, exempelvis kunskapsuppbyggnad om kemiska och <NOBR>icke-kemiska</NOBR> alternativ. Det behövs en fortsatt analys av vilka insatser som bör prioriteras i det fortsatta arbetet för att nå etappmålet om utveckling och tillämpning av EU:s kemikalielagstiftning.</P> <P class="p284 ft2">Ett problem när det gäller substitution är bristen på kunskap om alternativ i form av kemiska ämnen eller annan teknik. Detta problem gäller vid tillämpningen av olika kemikalieregler såväl som i företagens frivilliga arbete. Ett arbete inriktat på att aktivt ta fram, sammanställa och tillgängliggöra sådan kunskap är därför angeläget.</P> <P class="p285 ft2">Erfarenhet av denna typ av verksamhet finns i form av det tyska och österrikiska projektet SUBSPORT (Substitution Support Portal), som pågick <NOBR>2010–2013</NOBR> med stöd av <NOBR>EU-programmet</NOBR> LIFE+, Tysklands statliga institut för arbetarskydd och hälsa samt Österrikes ministerium för jord- och skogsbruk, miljö- och vattenförvaltning. Ytterligare ett exempel är The Lowell Center for Sustainable Production, University of Massachusetts Lowell i Boston.</P> <P class="p177 ft2">En verksamhet på <NOBR>EU-nivå</NOBR> som tar fram och tillgängliggör kunskap om alternativ skulle vara till nytta för både företag och myndigheter inom EU. En sådan stödfunktion skulle t.ex. kunna tillhandahålla kunskap och information vid utformning av tillståndsansökningar och begränsningsdossierer samt vid prövningen av sådana.</P> <P class="p177 ft4">En funktion för stöd till substitution på <NOBR>EU-nivå</NOBR> skulle utgöra ett komplement till ett nationellt kunskapscentrum för ökad substitution (se avsnitt 9.2.3).</P> <P class="p175 ft3">Substitution och tillståndsprövning i Reachförordningen</P> <P class="p207 ft2">Substitutionsprincipen betonas starkt i Reachförordningens tillståndsregler. Sverige bör bevaka och så långt som möjligt säkerställa att principen får genomslag också vid tillämpningen av dessa regler. Tillstånd bör därför ges för så korta perioder som möjligt och kraven för att ge tillstånd vid förnyad tillståndsansökan bör successivt skärpas.</P> <P class="p177 ft4">Det bör vidare tydliggöras i förordningen att substitution är det slutliga målet för alla ämnen som är tillståndspliktiga. Ett av huvudsyftena med tillståndsprövningen är att särskilt farliga ämnen ska ersättas med lämpliga alternativa ämnen eller tekniker, när det är ekonomiskt och tekniskt genomförbart. Av förordningen följer därför att alla som söker tillstånd</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p128 ft2">61</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p98 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p99 ft2">62</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p68 ft4">ska analysera tillgången till alternativa ämnen. Om det finns lämpliga alternativ ska sökanden ge in en substitutionsplan.</P> <P class="p101 ft2">Prövningen av tillstånd kan ske enligt två olika vägar. I fråga om sådana hälsofarliga ämnen som det är möjligt att bestämma ett tröskelvärde för när skadliga effekter inte uppkommer, ska tillstånd ges om en adekvat kontroll av exponeringen kan visas. Detta gäller även om det finns bättre alternativ och en substitutionsplan har getts in.</P> <P class="p101 ft2">Om adekvat kontroll inte kan visas, om ett tröskelvärde inte kan bestämmas eller om ämnet tillhör någon av kategorierna för särskilt miljöfarliga ämnen, ska man genomföra en noggrannare prövning innan tillstånd ges. Vid den prövningen ska hänsyn tas till om det finns alternativ. För dessa ämnen får tillstånd bara ges om alternativ saknas och de samhällsekonomiska fördelarna med fortsatt användning är större än riskerna. Eftersom sökanden i sådana fall måste kunna visa att alternativ saknas blir det aldrig aktuellt att ge in en substitutionsplan. Det finns inte heller några krav på att redovisa insatser för att utveckla och pröva alternativ.</P> <P class="p286 ft2">Sverige bör arbeta för att det tydliggörs att substitution är det slutliga målet i båda prövningsvägarna. Det bör vidare tydliggöras i vägledningen för tillståndsansökan att den substitutionsplan som ska ges in vid ansökan ska omfatta forsknings- och utvecklingsbehov för att få fram alternativ i de fall sådana saknas. Sverige bör också stödja den av <NOBR>EU-kom-</NOBR> missionen uttalade ambitionen att hålla en hög takt i utvidgningen av kandidatförteckningen (se avsnitt 4.4.2) och bevaka att ämnen som finns på förteckningen också blir föremål för tillståndsprövning inom rimlig tid. Det är vidare angeläget att ämnen som motsvarar kriterierna för särskilt farliga ämnen i Reachförordningen (”ämnen som inger allvarliga betänkligheter”) förs upp i kandidatförteckningen på det sätt som föreskrivs i regelverket.</P> <P class="p147 ft3">Substitution och begränsningar i Reachförordningen</P> <P class="p107 ft2">Begränsningsförfarandet i Reachförordningen har stor betydelse för att åstadkomma ökad substitution av farliga ämnen. Det åligger medlemsstaterna och den europeiska kemikaliemyndigheten Echa att ta fram underlag till förbud och begränsningar för användning av farliga ämnen. Ett beslut om begränsning kan innebära att vissa användningar av ett ämne förbjuds eller att ämnet totalförbjuds. Genom begränsningsförfarandet kan användningen av farliga ämnen i varor förbjudas.</P> <P class="p229 ft2">Ett problem vid tillämpningen av begränsningsförfarandet i Reachförordningen i dag är att allt för få förslag till begränsningar (s.k. begränsningsdossierer) tas fram. Skälet är att arbetet är resurskrävande och att få medlemsstater medverkar. Antalet dossierer har betydelse för hur många ämnen som begränsas och därmed för hur stor effekt begränsningsförfarandet får för utfasningen av särskilt farliga ämnen. Bättre samordning, arbetsfördelning och planering mellan medlemsstaterna, kommissionen och Echa skulle kunna förbättra situationen.</P> <P class="p108 ft4">Det bör övervägas att sätta upp mål på <NOBR>EU-nivå</NOBR> avseende begränsningsförslag som ska ges in till Echa varje år, på motsvarande sätt som kommissionen satt upp mål för utvidgningen av kandidatförteckningen. Målet bör bidra till att ett högt tempo upprätthålls när det gäller begräns-</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H1033963x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p148 ft4">ningsbeslut avseende särskilt farliga ämnen och ämnen som på andra Prop. 2013/14:39 grunder innebär en betydande risk.</P> <P class="p10 ft2">Vid bedömning av begränsningsförslag bör vidare större hänsyn tas till den samlade exponeringen av samma ämne från olika källor liksom till exponeringen för flera strukturellt likartade ämnen. Det är också viktigt att det inte ställs ett orimligt högt krav på att visa att risk föreligger, åtminstone när det gäller ämnen som är särskilt farliga och där alternativ finns tillgängliga. Sverige bör följa utvecklingen och fortlöpande verka för en tillämpning – och vid behov utveckling – av begränsningsförfarandet i Reachförordningen som bidrar till ökad substitution.</P> <P class="p287 ft48"><SPAN class="ft42">9.2.2</SPAN><SPAN class="ft52">Kunskapscentrum för ökad substitution av farliga ämnen i varor</SPAN></P> <P class="p288 ft41"><SPAN class="ft65">Regeringens bedömning: </SPAN>Förutsättningar för att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för ökad substitution av farliga ämnen bör undersökas.</P> <P class="p289 ft24">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p52 ft2">Antalet företag på den svenska marknaden som berörs av kemikaliereglerna beräknas till ungefär 32 000, varav 13 000 är tillverkande företag och 19 000 företag i parti- och detaljhandeln. Utvecklingen av regelverket på kemikalieområdet, särskilt Reachförordningen, ställer ökade krav på fler företag än de tillverkande företagen. Genom Reachförordningen har även företag som importerar och säljer varor fått fler skyldigheter i kemikaliekontrollen. Antalet ämnen som tas upp på kandidatförteckningen ökar i rask takt, vilket ställer ökade krav på varuleverantörer. I och med att ett ämne tas upp i kandidatförteckningen omfattas en vara som innehåller mer än 0,1 viktprocent av ämnet av informationskrav. Ämnen i kandidatförteckningen kan även bli föremål för tillståndsprövning.</P> <P class="p290 ft2">Det finns exempel på små företag som arbetar aktivt med att ersätta farliga ämnen i sina varor, t.ex. i fritidskläder och hobbyartiklar. Regelverkets krav är dock en utmaning för i synnerhet små företag med begränsad tillgång till egna experter i hälso- och miljöfrågor. Små företag har ofta svårt att ställa om tillverkningsprocesser och få genomslag för krav på information från leverantörer, detta gäller särskilt vilka ämnen som ingår i en vara. För att kunna uppfylla kraven i Reachförordningen behöver dock företagen ha en god kontroll över förekomsten av särskilt farliga ämnen i sitt varusortiment och arbeta proaktivt genom att i största mån påbörja utfasning innan sådana ämnen tas upp på kandidatförteckningen.</P> <P class="p164 ft3">Behov av branschspecifikt stöd för ökad kunskap</P> <P class="p52 ft2">Många företag har efterlyst en plattform för kunskapsutbyte och informationsspridning inriktad på utbyte av farliga ämnen som skulle underlätta uppfyllandet av kraven i Reachförordningen. Genom att företag i större utsträckning ställer krav på information om innehållet av kemiska ämnen</P> <P class="p249 ft2">63</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <P class="p291 ft4">Prop. 2013/14:39 i varor från andra företag i leverantörskedjan skapas drivkrafter att byta ut farliga ämnen. Detta driver i sin tur på produktutveckling och innovation. Det kan också bidra till att minska affärsrisker och kostnader för avfallshantering och återvinning.</P> <P class="p292 ft2">Ett kunskapscentrum för substitution skulle kunna visa vilka alternativ som finns och stödja företagen i deras arbete med att ställa krav på leverantörer och byta ut farliga ämnen. Detta kan underlätta för företagen att arbeta proaktivt och påbörja en utfasning innan ämnen förbjuds inom EU. Ett sådant centrum skulle ha till syfte att öka kunskapen om farliga ämnen i varor, främja ökat utbyte av farliga ämnen och därmed verka för utveckling av hållbara produkter och varor. Centrumet skulle också underlätta för företagen att följa kraven i Reachförordningen och övrig kemikalielagstiftning. Ett kunskapscentrum skulle vidare kunna ha en roll i att bearbeta och göra den mycket omfattande kemikalierelaterade information som tas fram vid tillämpningen av Reachförordningen tillgänglig och anpassa informationen efter olika branschers behov. Centrumet skulle därmed kunna bli ett viktigt komplement till myndigheterna, vars roll främst är att tillämpa och kontrollera att kemikalielagstiftningen följs.</P> <P class="p293 ft4">Regeringen avser att undersöka förutsättningarna för att inrätta ett kunskapscentrum för substitution. Regeringen avser också att se över frågan om hur ett sådant kunskapscentrum ska finansieras och om det kan knytas till befintliga organisationer och institut.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr31 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td23"><SPAN class="p294 ft42">9.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td66"><SPAN class="p295 ft44">En handlingsplan för gruppen poly- och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p295 ft44">perfluorerade ämnen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td58"><SPAN class="p18 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr33 td61"><SPAN class="p18 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td62"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr24 td63"><SPAN class="p296 ft2"><SPAN class="ft24">Regeringens bedömning: </SPAN>En handlingsplan för gruppen poly- och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td62"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td63"><SPAN class="p296 ft2">perfluorerade ämnen bör tas fram inom EU. Handlingsplanen bör om-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td62"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td63"><SPAN class="p296 ft2">fatta behovet av forskning om ämnesgruppen, utveckling av metodik</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td62"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td63"><SPAN class="p296 ft2">för att kunna riskbedöma ämnena i grupp, behovet av miljöövervak-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td62"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td63"><SPAN class="p296 ft2">ning samt förslag på hur dagens kemikalie- och varuregler kan ändras</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td62"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr26 td63"><SPAN class="p170 ft2">för att nå önskad riskminskning för hela gruppen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr43 td62"><SPAN class="p18 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr44 td64"><SPAN class="p18 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td48"><SPAN class="p32 ft24">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Gruppen poly- och perfluorerade</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ämnen omfattar hundratals kemiska föreningar med ett kolskelett, där</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">väteatomerna helt (per’) eller delvis (poly’) har ersatts av fluorfören-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ingar. Ämnenas vatten- och fettavstötande egenskaper, och deras värme-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">tålighet, är skälet till att de har fått många användningsområden. An-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">vändningen av poly- och perfluorerade ämnen är utbredd och de finns i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">en mängd produkter, t.ex. fritidskläder och skor, köksutrustning, impreg-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">neringsmedel och brandsläckningsmedel.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p32 ft2">I miljön kan polyfluorerade ämnen brytas ned till perfluorerade ämnen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">som är långlivade och i vissa fall giftigare än ursprungsämnet. De per-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">fluorerade ämnena kan även transporteras långa sträckor, vilket är orsa-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ken till att de förekommer i höga halter hos djur i Arktis. Det är vidare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">känt att vissa av ämnena i gruppen poly- och perfluorerade ämnen är bio-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ackumulerande och toxiska och att de kan skada fortplantningen hos</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">människor och djur. Några ämnen har i enstaka försök visat skadliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">effekter på immunsystemet och på bröstkörtelutvecklingen vid mycket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr31 td58"><SPAN class="p171 ft2">64</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr24 td48"><SPAN class="p18 ft2">låga exponeringsnivåer. Dessa resultat är dock svårtolkade och behöver</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td23"><SPAN class="p18 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td66"><SPAN class="p18 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_65"> <P class="p148 ft4">följas upp med ytterligare undersökningar. För de flesta av ämnena i Prop. 2013/14:39 gruppen saknas emellertid grundläggande kunskap om deras miljö- och</P> <P class="p297 ft2">hälsofarliga egenskaper.</P> <P class="p12 ft2">Människor i allmänhet utsätts för perfluorerade ämnen främst via mat, dricksvatten och damm. Ett av skälen för detta är att ämnen från denna grupp används i vissa livsmedelsförpackningar eftersom de skyddar förpackningarna både från fett och från vatten. I vissa fall kan de perfluorerade ämnena vandra över från förpackningen till livsmedlet. Det finns också flera kända fall där perfluorerade ämnen har förorenat mark och vattentäkter. Ett exempel på detta är upptäckten av perfluorerade ämnen i dricksvattnet från Tullinge vattenverk 2011, vilket medförde att verket stängdes. Ytterligare analyser visade att även grundvattenbrunnar i området hade förorenats av perfluorerade ämnen. Ämnena hade spritts genom brandövningar och släckningsarbeten på ett flygfält i området.</P> <P class="p154 ft2">Det finns studier som visar att halten av vissa perfluorerade ämnen ökar i människans blod och hos arktiska däggdjur. Ämnena visar också en oroande ökning i flera svenska djurarter, t.ex. i uttrar och sillgrissleägg. Mycket höga halter har vidare konstaterats i fisk från sjöar och vattendrag som har påverkats av föroreningar runt bl.a. flygplatser.</P> <P class="p10 ft2">Mycket tyder på att de skadliga egenskaperna hos perfluorerade ämnen är mer eller mindre gemensamma för hela gruppen. Förutom att vara ineffektivt, skulle det därför sannolikt även vara missvisande från risksynpunkt, att bedöma dessa ämnen var för sig. Det är därför angeläget att göra en samlad bedömning av riskerna med hela gruppen poly- och perfluorerade ämnen. Ytterligare skäl till detta är att ämnena används i olika kombinationer och att ett ämne i en vara ofta byts ut mot ett annat snarlikt.</P> <P class="p154 ft4">I USA, Kanada och Australien har ansatser gjorts för att med handlingsplaner ta samlade grepp på problemet med perfluorerade ämnen, men även dessa är till stor del inriktade på ett mindre antal enskilda ämnen.</P> <P class="p298 ft2">Det finns starka skäl för att inom EU ta fram en handlingsplan med en samlad bedömning av vilka åtgärder som behövs för hela gruppen poly- och perfluorerade ämnen. Handlingsplanen kan täcka allt från behovet av forskning, utveckling av metodik för riskbedömning och miljöövervakning till vilka möjligheter och begränsningar som dagens kemikalie- och varuregler innebär när det gäller att genomföra riskminskande åtgärder.</P> <P class="p11 ft4">Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket och andra berörda myndigheter bör samarbeta när det gäller att identifiera källor till de poly- och perfluorerade ämnen som ökar i t.ex. blod och bröstmjölk från människa, i dricksvatten eller i olika djurarter.</P> <P class="p12 ft4">Kemikalieinspektionen och andra berörda myndigheter bör vidare sprida information om de poly- och perfluorerade ämnenas egenskaper och förekomst i syfte att stimulera företag att byta ut dessa mot mindre farliga ämnen.</P> <P class="p299 ft2">65</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H1033966x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p98 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p218 ft1">10 Effektivare kemikalietillsyn inom EU</P> <P class="p300 ft39"><SPAN class="ft21">10.1</SPAN><SPAN class="ft68">Etappmålet om en effektivare kemikalietillsyn inom EU</SPAN></P> <P class="p301 ft2">Regeringen har beslutat ett etappmål om en effektivare kemikalietillsyn inom EU. Etappmålet är att senast 2018 har beslut fattats inom EU som förstärker och effektiviserar tillsynen i medlemsländerna samt utvecklar tillsynssamverkan inom unionen när det gäller regler för kemikalier, inklusive farliga ämnen i varor, och avfall.</P> <P class="p235 ft41">Skälen för regeringens etappmål utvecklas i regeringens beslut den 27 juni 2013 (dnr M2013/1740/Ke).</P> <P class="p302 ft39"><SPAN class="ft21">10.2</SPAN><SPAN class="ft68">Insatser för att nå etappmålet om en effektivare kemikalietillsyn inom EU</SPAN></P> <P class="p303 ft4"><SPAN class="ft60">Regeringens bedömning: </SPAN>Formella krav på erfarenhetsutbyte, metodutveckling och samverkan gällande tillsyn bör föras in i rättsakter på kemikalieområdet. Det bör även övervägas om minimikriterier för kemikalietillsynen inom EU bör tas fram liksom mål och indikatorer för tillsynen.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr2 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td53"><SPAN class="p133 ft24">Skälen för regeringens bedömning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td53"><SPAN class="p133 ft3">Tillsynssamverkan inom EU behöver öka</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td53"><SPAN class="p133 ft2">Utmaningarna för varutillsynen ligger bl.a. i mångfalden av varor och det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">stora antalet företag som tillverkar, importerar och saluför dessa. Exem-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">pelvis uppskattas över 30 000 företag på den svenska marknaden vara</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">potentiellt berörda av regler gällande farliga ämnen i varor. Varje företag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">har i sin tur många varor i sitt sortiment.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p134 ft2">Företagen har ofta bristfällig kunskap om kemikalieinnehållet i de</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">varor som de hanterar, vilket till viss del beror på att leverantörskedjorna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">är långa. Stickprov som görs av tillsynsmyndigheter visar inte sällan att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">tillåtna halter av farliga ämnen överskrids i varor. Eftersom få analyser</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">genomförs i förhållande till mängden varor på marknaden är det emeller-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">tid svårt att få en bild av hur vanligt detta är.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p134 ft2">Tillsyn över kemikalieregler liksom andra miljöregler är grundlägg-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">ande för att reglerna ska följas av olika verksamhetsutövare och för att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">dessa ska motiveras att ta reda på vilka krav de omfattas av. En tillsyn av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">likartad kvalitet och omfattning inom hela EU är angelägen för att åstad-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">komma lika konkurrensvillkor för företagen. En välutvecklad tillsyn</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">stödjer dessutom företagen i deras arbete med att följa kemikaliereglerna.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p134 ft2">Kemikaliereglerna är i stor utsträckning harmoniserade på <NOBR>EU-nivå</NOBR> och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">kemiska produkter och varor rör sig fritt på den inre marknaden. Tillsy-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td52"><SPAN class="p135 ft2">66</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td53"><SPAN class="p133 ft2">nen är däremot till största delen nationell och kan endast rikta sig mot</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p251 ft2">företag i den egna medlemsstaten. Nationella tillsynsmyndigheter har inte möjlighet att agera direkt mot ett företag i ett annat land inom EU, exempelvis i det fall en vara inte uppfyller kraven i kemikalielagstiftningen. Lösningen på sådana problem bygger på informella kontakter mellan myndigheterna i medlemsländerna.</P> <P class="p253 ft2">När det gäller Reachförordningen, <NOBR>CLP-förordningen,</NOBR> Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (EUT L 167, 27.6.2012, s. 1, Celex 32012R0528) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 689/2008 av den 17 juni 2008 om export och import av farliga kemikalier (EUT L 204, 31.7.2008, s. 1, Celex 32008R0689) finns det ett nätverk för tillsynssamverkan mellan EU:s medlemsstater. Denna samverkan sker inom ramen för Forum för informationsutbyte om verkställighet (Forum). Detta är ett obligatoriskt nätverk som den europeiska kemikaliemyndigheten, Echa, ansvarar för. Forums uppgifter är bl.a. att diskutera tolkningar av förordningarna, utveckla tillsynsstrategier samt planera och följa upp samordnade tillsynsprojekt som genomförs av tillsynsmyndigheterna i medlemsländerna. I arbetet ingår också att sprida god praxis, uppmärksamma problem i tillsynen på gemenskapsnivå, samordna utbytestjänstgöring för inspektörer, utveckla arbetsmetoder och verktyg för inspektionsarbete samt utveckla ett <NOBR>IT-baserat</NOBR> informationsutbyte. Arbetet i Forum innebär att kontakterna mellan tillsynsmyndigheter i olika medlemsländer ökar, vilket bl.a. medför att tillsynsmyndigheterna lättare kan vidta åtgärder vid gränsöverskridande tillsynsärenden.</P> <P class="p304 ft4">Forum har regelbundna kontakter med andra tillsynsnätverk och med näringslivet. Forum har även tagit fram vägledande tillsynsstrategier och minimikriterier för tillsynen över Reachförordningen och <NOBR>CLP-förord-</NOBR> ningen.</P> <P class="p252 ft2">Sverige bör verka för en ökad formalisering av tillsynssamverkan inom EU när det gäller kemikalietillsynen. Forum och dess arbete bör kunna tjäna som modell för en förstärkt och mer formaliserad tillsynssamverkan i fler rättsakter på kemikalieområdet. Krav på erfarenhetsutbyte och metodutveckling i tillsynen bör införas i relevanta regelverk i samband med utveckling eller revidering av dessa.</P> <P class="p252 ft2">Det är också viktigt att det finns formella krav på återföring av tillsynserfarenheter eftersom dessa utgör en viktig grund för utveckling av regelverket. Sådana erfarenheter kan även bli utgångspunkter för forsknings- och utvecklingsinsatser.</P> <P class="p305 ft2">Tillsynen skulle även kunna effektiviseras genom en bättre samordning av tillsynsinsatser på <NOBR>EU-nivå</NOBR> inom angränsande regelverk. Exempel på en situation där bättre samordning kan underlätta för såväl företag som myndigheter är då en kemisk produkt eller vara omfattas av kraven i flera regelverk.</P> <P class="p125 ft2">Reglerna om marknadskontroll skulle kunna utgöra en utgångspunkt för att utveckla tillsynssamverkan på varuområdet. Regler för s.k. marknadskontroll finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30, Celex 32008R0765). Förordningen avser kontroll av att harmoniserade produktregler följs och</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p255 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p128 ft2">67</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p98 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p99 ft2">68</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p68 ft2">innehåller bl.a. generella krav på ansvariga myndigheters planering och genomförande av marknadskontrollen. Det finns i dag också olika frivilliga nätverk mellan de myndigheter som har ansvaret för olika delar av marknadskontrollen i medlemsländerna, vilka kan bidra med erfarenheter och tjäna som förebild för en utvecklad tillsynssamverkan på området. Exempel på sådana är Europeiskt forum för produktsäkerhetstillsyn (the Product Safety Enforcement Forum of Europe, ProSafe) samt ett tillsynsnätverk avseende Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning (EUT L 174, 1.7.2011, s. 88, Celex 32011L0065). Det finns även procedurer på det <NOBR>icke-harmoniserade</NOBR> området som bl.a. syftar till att främja ett samarbete mellan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna.</P> <P class="p183 ft3">Miniminivå för medlemsländernas tillsyn</P> <P class="p107 ft2">I dag finns det inom EU en rekommendation om införande av minimikriterier för miljötillsyn i medlemsstaterna (Europaparlamentets och rådets rekommendation 2001/331/EG av den 4 april 2001 om införande av minimikriterier för miljötillsyn i medlemsstaterna, EGT L 118, 27.4.2001, s. 41, Celex 32001H0331). I svensk lagstiftning innebär miljöbalken ett genomförande av rekommendationen. I förslaget till EU:s sjunde miljöhandlingsprogram finns skrivningar om att utöka tillämpningsområdet för rekommendationen till att omfatta fler regler på miljöområdet, däribland kemikaliereglerna, samt att prioritera ett bättre genomförande av miljötillsynen. I förslaget till miljöhandlingsprogrammet anges vidare att till 2020 ska det finnas bindande kriterier för medlemsstaternas kontroller och övervakning av unionens miljölagstiftning, inklusive kemikalielagstiftningen.</P> <P class="p146 ft2">Kriterier för medlemsstaternas tillsyn finns t.ex. på livsmedelsområdet. För närvarande pågår förhandlingar i rådet om ett förslag till en ny förordning om offentlig kontroll för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och välbefinnande, växters sundhet, växtförökningsmaterial och växtskyddsmedel (KOM 2013 265). Förslaget är avsett att ersätta Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (EUT L 165, 30.4.2004, s. 1, Celex 32004R0882). I förslaget till den nya förordningen om offentlig kontroll finns detaljerade regler för hur den offentliga kontrollen i medlemsstaterna ska organiseras och genomföras.</P> <P class="p146 ft2">Förslaget till ny förordning utökar tillämpningsområdet till att även omfatta tillsynen över växtskyddsmedel enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1, Celex 32009R1107).</P> <P class="p146 ft4">Möjligheterna att ange någon form av miniminivåer för medlemsländernas kemikalierelaterade tillsyn, i linje med det som gäller på livsmedels- och djurskyddsområdet, bör utredas närmare. När det gäller Reach-</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_69"> <P class="p148 ft4">förordningen och <NOBR>CLP-förordningen</NOBR> skulle sådana miniminivåer kunna Prop. 2013/14:39 baseras på de strategier för tillsyn över företagens leverantörsansvar som</P> <P class="p297 ft2">tillsynsnätverket Forum har tagit fram.</P> <P class="p12 ft2">Det bör vidare utredas om det skulle vara lämpligt att på <NOBR>EU-nivå</NOBR> fastställa mål och indikatorer för kemikalietillsynen och i så fall ta fram förslag gällande utformning av sådana. Detsamma gäller utökade satsningar på <NOBR>EU-nivå</NOBR> i syfte att säkerställa en viss miniminivå för tillsynen i alla unionens medlemsstater.</P> <P class="p10 ft2">EU:s nätverk för genomförande och upprätthållande av miljölagstiftning (Implementation and Enforcement of Environmental Law, IMPEL) är ett informellt samarbete mellan miljömyndigheter i EU:s medlemsländer, kandidatländerna och <NOBR>EES-länderna</NOBR> som verkar för effektiv tillämpning av EU:s miljölagstiftning. IMPEL har på frivillig basis granskat tillsynsinsatser i länder som ingår i nätverket. Dessa erfarenheter kan vara en utgångspunkt när utökade satsningar på <NOBR>EU-nivå</NOBR> övervägs för att säkerställa en viss miniminivå för medlemsländernas tillsyn.</P> <P class="p157 ft4">Det finns ett behov av att undersöka hur kemikalietillsynen inom EU kan utvecklas och effektiviseras. Ett arbete bör ske i nära samarbete med berörda myndigheter, främst Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket. Detta bör utmynna i en plan för hur Sveriges prioriteringar ska drivas inom EU.</P> <P class="p306 ft1">11 Giftfria och resurseffektiva kretslopp</P> <P class="p307 ft39"><SPAN class="ft54">11.1</SPAN><SPAN class="ft68">Etappmålet om giftfria och resurseffektiva kretslopp</SPAN></P> <P class="p163 ft2">Regeringen har beslutat ett etappmål om giftfria och resurseffektiva kretslopp. Etappmålet är att användningen av återvunna material ska vara säker från hälso- och miljösynpunkt genom att återcirkulation av farliga ämnen så långt som möjligt undviks samtidigt som resurseffektiva kretslopp eftersträvas. Detta uppnås genom en samlad åtgärdsstrategi inom EU, vilken senast 2018 har resulterat i bl.a. följande insatser:</P> <P class="p11 ft2"><SPAN class="ft69">−</SPAN><SPAN class="ft20">EU:s regelverk för avfall, kemikalier och varor är i huvudsak kompletterade och samordnade så att de styr mot giftfria och resurseffektiva kretslopp, och</SPAN></P> <P class="p12 ft2"><SPAN class="ft69">−</SPAN><SPAN class="ft20">principen om höga och likvärdiga krav på innehållet av farliga ämnen i nyproducerade och återvunna material är fastslagen genom beslut där så är lämpligt.</SPAN></P> <P class="p11 ft4">Skälen för regeringens etappmål utvecklas i regeringens beslut den 27 juni 2013 (dnr M2013/1740/Ke).</P> <P class="p308 ft2">69</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H1033970x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p98 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p99 ft2">70</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p309 ft39"><SPAN class="ft21">11.2</SPAN><SPAN class="ft68">Insatser för att nå etappmålet om giftfria och resurseffektiva kretslopp</SPAN></P> <P class="p310 ft2"><SPAN class="ft24">Regeringens bedömning: </SPAN>En samlad strategi för giftfria och resurseffektiva kretslopp bör tas fram och beslutas inom EU. Strategin bör slå fast att särskilt farliga ämnen inte bör användas i nya varor och att användningen av övriga farliga ämnen så långt som möjligt bör minska, att åtgärder och styrmedel för ökad återvinning ska fokusera på de material som är mest värdefulla från resurseffektivitetssynpunkt och som samtidigt har ett lågt innehåll av farliga ämnen, att höga och likvärdiga krav ställs på återvunna och nyproducerade material när det gäller innehåll av farliga ämnen samt att information om hälso- och miljöfarliga ämnen som ingår i varor ska vara tillgänglig för alla berörda under hela livscykeln, inklusive avfallsledet.</P> <P class="p311 ft24">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p107 ft2">Resurseffektivitet har under senare år varit högt prioriterat inom EU, bl.a. genom kommissionens arbete med en strategi för resurseffektivitet, vilket beskrivs i kommissionens meddelande Ett resurseffektivt Europa – flaggskeppsinitiativ i Europa 2020, (KOM(2011) 21). Det arbetet sker i sin tur inom ramen för EU:s strategi för tillväxt och jobb. Övergripande motiv för insatserna i strategin är minskad klimatpåverkan och tryggad försörjning med råmaterial. Sverige har i dessa sammanhang lyft frågan om farliga ämnen. Inom ramen för arbetet har kommissionen tagit fram en färdplan för ett resurseffektivt Europa, som presenterades 2011 (meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén, Färdplan för ett resurseffektivt Europa KOM(2011) 571 slutlig). Av meddelandet framgår bl.a. att kommissionen under 2014 ska presentera reviderade mål för återvinning av avfall från hushåll, byggsektor och förpackningsmaterial samt mål för att undvika deponering av biologiskt nedbrytbart avfall.</P> <P class="p312 ft2">Hållbar materialhantering står högt på dagordningen även utanför EU. Inom ramen för FN:s globala kemikaliestrategi SAICM pågår arbetet med ett globalt program för information om farliga ämnen i varor, bl.a. i syfte att förebygga problem i avfallsledet och underlätta återvinning. Japan är drivande i <NOBR>G8-ländernas</NOBR> intiativ 3R (Reduce, Reuse, Recycle) och har tillsammans med Sverige lyft frågan om informationssystem för kemikalier i varor inom den globala kemikaliestrategin SAICM.</P> <P class="p182 ft2">I juni 2013 enades rådet och Europaparlamentet om ett sjunde miljöhandlingsprogram för unionen, vilket ska gälla fram till år 2020. I programmet finns målsättningar om kemikalier, avfall, återvinning och resurseffektivitet, vilka har tillkommit bl.a. på svenskt initiativ.</P> <P class="p182 ft4">Miljöhandlingsprogrammet innehåller skrivningar om att en strategi för giftfri miljö som omfattar giftfria materialkretslopp ska tas fram till 2018. Att en sådan strategi tas fram och beslutas inom EU är viktigt för att etappmålet om giftfria och resurseffektiva kretslopp ska kunna nås. Stra-</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p174 ft4">tegin bör ha som övergripande mål att säkerställa en hälso- och miljömässigt säker användning av återvunnet material. EU:s regelverk om avfall, varor och kemikalier är komplext och omfattar flera förordningar och direktiv. Strategin bör syfta till att säkerställa att utveckling och tillämpning av regelverken samordnas bättre och styr i riktning mot kretslopp som är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen.</P> <P class="p143 ft3">Innehållet i strategin för giftfria och resurseffektiva kretslopp</P> <P class="p207 ft2">De mål för kemikalier, avfall, återvinning och resurseffektivitet som beskrivs i det sjunde miljöhandlingsprogrammet kan tjäna som utgångspunkt vid utformningen av strategin för giftfria och resurseffektiva kretslopp.</P> <P class="p285 ft2">En viktig utgångspunkt för strategin för giftfria och resurseffektiva kretslopp bör vara att särskilt farliga ämnen inte bör användas i nya varor och att användningen av övriga farliga ämnen så långt som möjligt bör minska. Vad som avses med särskilt farliga ämnen beskrivs i avsnitt 3.5. Takten i utfasningen av sådana ämnen behöver öka för att möjliggöra en hög grad av återvinning. Redan vid utformningen av nya produkter bör tillverkaren kunna beskriva hur produkterna ska tas om hand på ett resurseffektivt sätt när de är förbrukade. Det gäller både design och materialval och användning av farliga ämnen som tillsatser i material eller varor. Även en minskad användning av farliga ämnen i övrigt bör eftersträvas. Dessa ämnen bör användas på ett sådant sätt att människor och miljön exponeras för dem så lite som möjligt under livscykeln samtidigt som återvinning inte försvåras på annat sätt.</P> <P class="p178 ft2">Utfasning av särskilt farliga ämnen bör inriktas mot de material och varugrupper där det finns särskilda återvinningsmål (t.ex. bilar, elektronik, byggvaror, förpackningar). Det finns många exempel på hur återvinning försvåras eller hindras av att särskilt farliga ämnen använts i vissa material eller varuslag. Sådana problem kan ofta bestå under lång tid efter att användningen har upphört. Ett exempel är bromerade flamskyddsmedel i bilar och elektronik, kadmium i förpackningar och bly i glas.</P> <P class="p313 ft2">Strategin för giftfria och resurseffektiva kretslopp bör vidare utgå från att åtgärder och styrmedel för ökad återvinning ska fokusera på de material som är mest värdefulla från resurseffektivitetssynpunkt och som samtidigt har lågt innehåll av farliga ämnen. Det kan vara stora skillnader mellan olika material när det gäller såväl miljövinsten med återvinning som vilka möjligheter det finns att öka återvinningen. När styrmedel och åtgärder utformas bör det göras med både resurseffektivitet och giftfrihet i åtanke. Det kan t.ex. innebära att material som har ett lågt innehåll av farliga ämnen prioriteras eller att material som innehåller ämnen som enkelt kan avlägsnas genom rening eller separering prioriteras. En analys av nämnda aspekter bör göras i god tid, innan mål för återvinning formuleras och tekniska aspekter kring insamling och materialåtervinning börjar utformas.</P> <P class="p208 ft4">Ambitionen att öka återvinningen bör normalt inte medföra att kraven på innehåll av farliga ämnen är lägre för återvunnet material än för nyproducerat. Samma höga krav avseende innehållet av farliga ämnen bör</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p128 ft2">71</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p98 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p99 ft2">72</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p68 ft2">som huvudregel ställas på återvunna och nyproducerade material. Även detta bör vara en utgångspunkt för strategin om giftfria och resurseffektiva kretslopp. Därigenom kan en hög skyddsnivå uppnås och återcirkulation av farliga ämnen i kretsloppen så långt som möjligt förhindras. Att kraven på innehåll av farliga ämnen i återvunnet material är höga och likvärdiga med dem som gäller för nyproducerat är vidare viktigt för att långsiktigt stärka konkurrenskraften hos återvunnet material och därmed gynna återvinningen. Utgångspunkten innebär att produkt- och kemikalielagstiftningen normalt inte bör göra skillnad på nytt och återvunnet material när det gäller t.ex. förbud och gränsvärden för innehåll av farliga ämnen. Ämnen som är förbjudna i nytillverkade varor ska således inte heller förekomma i och spridas från sådana varor som tillverkats av återvunnet material. Såväl nytillverkat som återvunnet material ska vara säkert från kemikaliesynpunkt, dvs. skyddsnivån ska vara hög.</P> <P class="p108 ft2">Kraven på återvunna material bör inte heller vara högre än på nyproducerade. Skälet till detta är att det i dag är tillåtet att använda miljö- och hälsofarliga ämnen i många typer av kemiska produkter, material och varor. Därmed kommer dessa ämnen även i framtiden att förekomma i vissa återvunna material. För att kunna använda sådana material krävs dock generellt att regler och system för återvinning utvecklas. Användningen måste begränsas till områden där den är säker från miljö- och hälsosynpunkt, vilket bl.a. kommer att ställa krav på att information om innehållet av farliga ämnen i material och varor följer med även i avfalls- och återvinningsledet. Det kommer också att kräva system för insamling där materialströmmar av olika kvalitet kan separeras.</P> <P class="p182 ft2">Ytterligare en utgångspunkt för strategin om giftfria och resurseffektiva kretslopp är att information om hälso- och miljöfarliga ämnen som ingår i varor ska vara tillgänglig för aktörer under hela livscykeln, inklusive avfallsledet. De informationskrav som finns i dag och som ger avfallsledet information om kemikalieinnehåll i varor gäller framför allt märkningskrav för tungmetaller, i de fall sådana ingår i batterier och i bilar. När det gäller kraven i Reachförordningen att lämna information om en varas innehåll av särskilt farliga ämnen som finns i kandidatförteckningen finns inga regler som säkerställer att informationen förs vidare till avfallsledet.</P> <P class="p286 ft2">Kunskapen ökar kontinuerligt om ämnens farliga egenskaper och deras förekomst i varor. Denna kunskap bör omsättas i information som ges till mottagaren av varan. Informationen bör även göras tillgänglig för avfalls- och återvinningsbranschen i den utsträckning som behövs för att de ska kunna minimera risker med farliga ämnen. En sådan utveckling är i linje med den ambition som regeringen anger i etappmålet om farliga ämnen i varor, samtidigt som den är grundläggande för att nå etappmålet om giftfria och resurseffektiva kretslopp.</P> <P class="p145 ft3">Utrednings- och forskningsbehov</P> <P class="p144 ft2">Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket arbetar redan med att analysera vilka styrmedel som är mest effektiva och lämpliga för att reglera användningen av farliga ämnen i ett livscykelperspektiv och för att skapa synergier mellan resurseffektivitet och lågt innehåll av farliga ämnen. Detta arbete kommer att utgöra en grund för Sveriges arbete med EU-</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_73"> <P class="p271 ft4">strategin för giftfria och resurseffektiva kretslopp. Ett fortsatt analys- och Prop. 2013/14:39 utredningsarbete kommer dock att behövas för att bygga upp kunskaps-</P> <P class="p272 ft2">basen för ett svenskt bidrag till strategin. Frågor som kan behöva undersökas närmare är bl.a. hur man i arbetet med att begränsa användningen av farliga ämnen kan ta hänsyn till ett resurseffektivt omhändertagande i avfalls- och återvinningsleden samt vilka styrmedel och åtgärder som är mest lämpade att använda för att nå synergier mellan giftfritt och resurseffektivt.</P> <P class="p314 ft2">Det behövs också forskning och utveckling gällande teknik för avfallshantering och återvinning, produktdesign som underlättar återvinning samt kompletterande styrmedel. Det kan exempelvis gälla teknik som gör det möjligt att sortera ut sådant avfall som på grund av innehållet av farliga ämnen inte lämpar sig för materialåtervinning. Det kan också handla om tekniker för att rena material från farliga ämnen samt för att göra det enklare att spåra material och avgöra dess ursprung.</P> <P class="p315 ft3">Ytterligare insatser för att nå etappmålet om giftfria och resurseffektiva kretslopp</P> <P class="p316 ft2">Många av de insatser som tas upp i andra avsnitt i denna proposition bidrar även till att nå etappmålet om giftfria och resurseffektiva kretslopp. Det gäller bl.a. de insatser som beskrivs i avsnitt 12.2.1 om byggprodukter. Insatser för att generellt utveckla varureglerna liksom olika aspekter av Reachförordningen har också stor betydelse för att förbättra förutsättningarna för giftfria och resurseffektiva kretslopp. Även utveckling och tillämpning av ekonomiska och informativa styrmedel liksom kemikaliekrav vid offentlig upphandling kan bidra till måluppfyllelsen.</P> <P class="p314 ft4">För att uppfylla kraven i EU:s ramdirektiv om avfall kommer Naturvårdsverket i december 2013 att beslut ett nationellt program för förebyggande av avfall.</P> <P class="p317 ft4">I augusti 2012 redovisade Avfallsutredningen sitt betänkande ”Mot det hållbara samhället – resurseffektiv avfallshantering” (SOU 2012:56). Be- tänkandet har remitterats till berörda aktörer och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</P> <P class="p318 ft62"><SPAN class="ft1">12</SPAN><SPAN class="ft70">Minska barns exponering för farliga kemikalier</SPAN></P> <P class="p319 ft39"><SPAN class="ft54">12.1</SPAN><SPAN class="ft68">Etappmålet om att minska barns exponering för farliga kemikalier</SPAN></P> <P class="p320 ft4">Regeringen har beslutat ett etappmål om att minska barns exponering för farliga kemikalier. Etappmålet är att senast 2018 har beslut fattats avseende befintliga och vid behov nya regelverk och andra styrmedel, vilka medför en betydande minskning av hälsoriskerna för barn till följd av den samlade exponeringen för kemikalier. Riskminskningen ska bedömas i jämförelse med situationen 2012.</P> <P class="p321 ft2">73</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H1033974x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr3 td25"><SPAN class="p18 ft2">Prop. 2013/14:39</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p35 ft2">Skälen för regeringens etappmål utvecklas i regeringens beslut den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td48"><SPAN class="p18 ft2">27 juni 2013 (dnr M2013/1740/Ke).</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p322 ft39"><SPAN class="ft21">12.2</SPAN><SPAN class="ft68">Insatser för att nå etappmålet om att minska barns exponering för farliga kemikalier</SPAN></P> <P class="p323 ft4"><SPAN class="ft60">Regeringens bedömning: </SPAN>Användningen av särskilt farliga ämnen, inklusive hormonstörande och allergiframkallande ämnen, bör begränsas i varor som barn ofta kommer i kontakt med. Arbetet med att minska barns exponering för farliga kemikalier i varor bör fokusera på byggprodukter och inredningar, elektriska och elektroniska produkter, textilier samt leksaker och andra varor avsedda för barn.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"> <TR> <TD class="tr2 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td53"><SPAN class="p133 ft24">Skälen för regeringens bedömning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td53"><SPAN class="p133 ft2">Barn riskerar att få i sig högre halter av kemikalier, i förhållandet till sin</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">vikt, än vad vuxna får. Barn äter, dricker och andas mer än vuxna i för-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">hållande till sin storlek. De mindre barnen utforskar världen krypande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">och de suger och tuggar på saker för att uppleva dem. Många leksaker</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">och andra varor kan avge små mängder av kemikalier. Vissa kemikalier</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">binds också till damm.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p134 ft2">Under de senaste 50 åren har de sätt på vilka barn och ungdomar ut-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">sätts för kemikalier kraftigt förändrats. Exponeringen för vissa särskilt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">farliga kemikalier, t.ex. bly, är betydligt lägre i dag men i stället utsätts</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">barn och ungdomar för många fler kemikalier. Barn och ungdomar har i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">dag ett mycket större antal leksaker, kläder och andra varor som inne-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">håller olika kemikalier än för 50 år sedan. Den snabba omsättningen av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">varor bidrar också till att exponeringen blir högre. Normalt ger leksaker,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">elektronik och andra varor ifrån sig mindre mängder av kemikalier när de</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">har använts en tid jämfört med när de är nya. Kläder som har tvättats</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">flera gånger ger också ifrån sig mindre mängder kemikalier.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p134 ft2">Barn och ungdomar är mer sårbara än vuxna för påverkan från kemika-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">lier. Det finns flera skäl till detta. En rad olika hormonella system sam-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">spelar för att säkra en normal utveckling hos barnet och samspelet är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">mycket komplext. Särskilt känsligt för störningar är den snabba utveck-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">lingen hos det ofödda barnet. Känsligheten för störningar fortsätter dock</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">fram till och under hela puberteten, den period då barnet utvecklas till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">vuxen. Allvarliga skador kan därför uppstå vid exponering under foster-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">perioden, under den första levnadstiden och vidare upp i puberteten.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">Detta gäller speciellt skador på <NOBR>nerv-,</NOBR> <NOBR>reproduktions-,</NOBR> hormon- och im-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">munsystemet. Data från de senaste åren talar även för en ökad cancerrisk</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">senare i livet till följd av kemikalieexponering under fosterstadiet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p134 ft2">Undersökningar från USA och Danmark visar att barn i dag kommer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">allt tidigare in i puberteten. Undersökningar har också visat att yngre</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">mäns spermiekvalitet är försämrad, vilket på sikt kan hota människans</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">fortplantningsförmåga. Alltfler indicier tyder på att vissa kemikalier, s.k.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">hormonstörande ämnen, kan ligga bakom den utvecklingen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p134 ft2">Det är särskilt viktigt att skydda barns och ungdomars hälsa från ska-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr1 td52"><SPAN class="p135 ft2">74</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td53"><SPAN class="p133 ft2">dor av kemikalier. För att nå etappmålet om att minska barns exponering</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td53"><SPAN class="p18 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p174 ft2">för kemikalier krävs ett långsiktigt arbete med ett brett spektrum av insatser nationellt, inom EU och internationellt. Ansatsen är att vidta fortlöpande riskminskningsåtgärder som särskilt tar hänsyn till barns samlade exponering för farliga kemikalier och barnens särskilda känslighet. Insatser för att skydda barns hälsa innebär ofta ett stärkt skydd för andra känsliga grupper och generellt för människors hälsa. Insatserna för att nå etappmålet om att minska barns exponering för kemikalier är nära sammankopplade med insatser för att nå de övriga etappmål och åtgärder som beskrivs i denna proposition.</P> <P class="p147 ft3">Handlingsplan för en giftfri vardag – Skydda barnen bättre</P> <P class="p176 ft2">Kemikalieinspektionen har på regeringens uppdrag tagit fram en handlingsplan för en giftfri vardag med fokus på att bättre skydda barnen (Handlingsplan för en giftfri vardag <NOBR>2011–2014</NOBR> Skydda barnen bättre). I handlingsplanen har Kemikalieinspektionen redovisat vilka åtgärder som behövs under åren <NOBR>2011–2014</NOBR> för att minska risken för att människor i sin vardag ska utsättas för farliga kemikalier. Fokus är på barn och ungdomar eftersom de ofta är mer sårbara än vuxna för påverkan från kemikalier. För att förstärka Kemikalieinspektionens arbete med att genomföra handlingsplanen har regeringen utökat Kemikalieinspektionens anslag med 100 miljoner kronor under perioden <NOBR>2011–2014.</NOBR> Med syfte att upprätthålla och stärka ambitionsnivån och insatserna på området föreslår regeringen i budgetpropositionen 2014 en fortsatt satsning på handlingsplanen för en giftfri vardag för perioden <NOBR>2015–2020.</NOBR> Ambitionen är att arbetet med att nå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö </SPAN>på så sätt ska stärkas och särskilt att riskerna för farliga kemikalier i vår vardagsmiljö ska minska.</P> <P class="p208 ft2">Exempel på ämnen som prioriteras i Kemikalieinspektionens handlingsplan är redan kända problemämnen som konsumenter exponeras för, som kvicksilver och kvicksilverföreningar, kadmium och kadmiumföreningar, ftalater, bromerade flamskyddsmedel och perfluorerade ämnen. Ett särskilt fokus läggs på ämnen som är hormonstörande.</P> <P class="p285 ft2">Regeringens extra satsning på handlingsplanen har hittills inneburit att Kemikalieinspektionen har kunnat satsa mer på varutillsynen och på att föreslå harmoniserade klassificeringar av ämnen och begränsningar av farliga ämnen inom EU:s kemikalielagstiftning. Satsningen har också inneburit att Kemikalieinspektionen har kunnat inleda dialoger med prioriterade branscher i syfte att gemensamt identifiera vilka åtgärder som behövs för att nå en giftfri vardag och underlätta för företagen att byta ut farliga ämnen i varor.</P> <P class="p177 ft2">Sverige är numera bland de medlemsstater som tar flest initiativ till ytterligare <NOBR>EU-regleringar.</NOBR> Med syftet att stärka Kemikalieinspektionens vetenskapliga underlag för att bättre kunna påverka utvecklingen av EU:s rättsakter har inspektionen låtit ta fram underlag rörande hormonstörande ämnen och nanomaterial. Vidare har Kemikalieinspektionen kartlagt hur barns säkerhet hanteras i de <NOBR>EU-regelverk</NOBR> som rör risker med kemikalier samt i det arbete som sker på internationell nivå och som syftar till att skydda barn från att utsättas för farliga kemikalier.</P> <P class="p180 ft4">Regeringens fortsatta satsning på handlingsplanen för en giftfri vardag fram till 2020 kommer att stärka ambitionen att skydda barnen bättre.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p128 ft2">75</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p98 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p99 ft2">76</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p68 ft2">Satsningen ger Kemikalieinspektionen en möjlighet att vidta åtgärder mot de särskilt farliga ämnena, att vara drivande i att utveckla och genomföra EU:s kemikalieregler, att upprätthålla den ökade ambitionsnivån i tillsynsarbetet samt att i ökad omfattning stödja konsumenter, företag, myndigheter och upphandlare att byta ut ämnen som kan innebära hälso- och miljörisker i varor. Regeringen avser att ge Kemikalieinspektionen och andra berörda myndigheter i uppdrag att vidareutveckla arbetet med handlingsplanen för en giftfri vardag.</P> <P class="p108 ft2">Regeringen har gett Kemikalieinspektionen i uppdrag att verka för en utfasning av misstänkt fortplantningsstörande och hormonstörande ftalater i Sverige. Regeringen ser vidare ett behov av en analys av hur miljö- och hälsoriskerna för barn kan minskas i barnens offentliga miljöer och boendemiljöer.</P> <P class="p226 ft3">Kemikaliekraven behöver stärkas och utvecklas</P> <P class="p107 ft2">Barn kommer i kontakt med många varor som inte är leksaker eller ens är avsedda för barn, t.ex. textilier i hemmet, hobbyartiklar, prydnadssaker, pappersmaterial, böcker, smink och smycken. Det sätt som barn leker med och utforskar sådana vardagsvaror medför en exponering för farliga ämnen som det normalt inte tas hänsyn till i de regler som gäller för dessa varor. För att bättre skydda barnen bör större hänsyn tas till barns användningsmönster när regler för varor som barn ofta kommer i kontakt med utformas.</P> <P class="p229 ft2">Vissa varugrupper bör stå i fokus för satsningar de kommande åren för att samhällets insatser ska användas effektivt. En sådan prioritering bidrar även till att åstadkomma synergier mellan styrmedel och åtgärder nationellt, inom EU och globalt. Utgångspunkter för en prioritering bör vara att skydda människor i deras vardag och att minska exponeringen via miljön och kretsloppen. Insatser bör därför inriktas på varor som många människor kommer i kontakt med, i synnerhet särskilt känsliga grupper såsom barn och kvinnor i barnafödande åldrar, samt varor som genererar stora avfallsmängder. Byggprodukter och inredningar, elektriska och elektroniska produkter, textilier samt leksaker och andra varor avsedda för barn är varugrupper som överensstämmer med dessa kriterier. Dessa varugrupper bör stå i fokus för insatser de kommande åren.</P> <P class="p146 ft2">De prioriterade varugrupperna överensstämmer med de som lyfts fram i den handlingsplan för en giftfri vardag som Kemikalieinspektionen tagit fram på uppdrag av regeringen. Prioriteringen återkommer även i den globala kemikaliestrategin SAICM där Sverige tillsammans med EU har varit drivande (se avsnitt 16).</P> <P class="p229 ft2">Insatser avseende de prioriterade varugrupperna bedöms i varierande grad bidra till att nå samtliga etappmål med koppling till miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö </SPAN>men främst etappmålet om att minska barns exponering för farliga ämnen.</P> <P class="p182 ft4">Det är viktigt att i samband med prioriteringen av vissa varugrupper även överväga och utveckla lämpliga styrmedel. Styrmedlen bör vara inriktade såväl på att fasa ut särskilt farliga ämnen och minska användningen av farliga ämnen i varor som på förbättrad kunskap och informationssystem om ämnen i varor. Prioriteringarna bör få genomslag i utvecklingen av branschdialoger och informationsinsatser.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H1033977x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p324 ft48"><SPAN class="ft42">12.2.1</SPAN><SPAN class="ft71">Kemikaliekraven för byggprodukter och inredningar kan behöva stärkas</SPAN></P> <P class="p325 ft4"><SPAN class="ft60">Regeringens bedömning: </SPAN>Det bör undersökas om det finns ett behov av proportionerliga nationella begränsningar gällande farliga ämnen i byggprodukter för att minska barns exponering för farliga kemikalier.</P> <P class="p215 ft24">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Byggprodukter används i mycket stora volymer och produkterna har en lång brukstid. Farliga ämnen i material och varor byggs ofta in för långa tider. Eftersom människor vistas en stor del av tiden inomhus kan emissioner av farliga ämnen från byggprodukter ge upphov till betydande exponering via inomhusmiljön. Risker kan även finnas i arbetsmiljön. Flera kända miljögifter, som polyklorerade bifenyler (PCB) och asbest, har orsakat både miljö- och hälsoeffekter och stora kostnader för samhället i form av sanering av byggnader och mark. Ytterligare exempel på farliga ämnen i byggvaror är ftalater i mattor av polyvinylklorid (PVC) och formaldehyd i spånskivor.</SPAN></P> <P class="p125 ft2">Byggprodukters livscykel kan spänna över <NOBR>50–100</NOBR> år. Vid rivningsarbeten och renoveringar uppkommer ofta svårigheter att ta reda på vilka farliga ämnen som fanns i de byggprodukter som användes när huset byggdes. Detta problem ska ses i ljuset av de stora avfallsmängder som genereras vid byggnation och renoveringar. Enligt Boverket står byggindustrin för ungefär 25 procent av Sveriges totala avfallsmängd och nästan 40 procent av landets farliga avfall.</P> <P class="p124 ft2">Alla människor utsätts för kemiska ämnen från produkterna i sin vardag, såväl hemma som på arbetsplatsen. Byggprodukter kan innehålla olika farliga ämnen som människor och miljön kan utsättas för under produkternas livscykel. Halten av många kemiska ämnen, t.ex. ftalater, är betydligt högre inomhus än utomhus. Barn är särskilt utsatta eftersom de får i sig en större mängd kemikalier i förhållande till sin kroppsvikt än vuxna. Barns sätt att röra på sig och att leka innebär också en större risk för exponering för farliga ämnen inomhus, t.ex. kryper och sitter gärna små barn på golvet vilket innebär en risk för exponering för farliga ämnen i golvmaterialet.</P> <P class="p227 ft2">På <NOBR>EU-nivå</NOBR> regleras saluföring av byggprodukter i EU:s byggproduktförordning, dvs. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG (EUT L 88, 4.4.2011, s. 5, Celex 32011R0305). I förordningen finns ett antal gemensamma grundläggande krav på byggnadsverk. Förordningen kräver att byggprodukters prestanda fortlöpande bedöms och beskrivs i en prestandadeklaration och i <NOBR>CE-märkning</NOBR> i enlighet med de metoder och kriterier som anges i de harmoniserade tekniska specifikationerna enligt förordningen. Produkter som uppfyller kraven för <NOBR>CE-märkning</NOBR> kan därefter säljas fritt mellan <NOBR>EU-länderna.</NOBR> Byggproduktens lämplighet för användning får avgöras mot bakgrund av nationella byggregler. Vid utarbetande av krav på byggnadsverk ska medlemsstaterna anpassa sig till de metoder som finns i de harmoniserade standarderna. Medlemsländerna har därmed möjlighet att utfärda</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p127 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p128 ft2">77</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H1033978x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p114 ft4">Prop. 2013/14:39 nationella regler, om t.ex. begränsning av vissa farliga ämnen i byggprodukter, emissioner från byggmaterialet och informationskrav. Nationella regler av detta slag finns bl.a. i Frankrike, Nederländerna och Tyskland.</P> <P class="p193 ft2">Utöver begränsningar för formaldehyd har Sverige inga nationella regler som begränsar användningen av farliga ämnen i byggprodukter. Vissa begränsningar finns i Reachförordningen, t.ex. för kadmium i plastmaterial. Regeringen anser att det finns skäl att undersöka om det är motiverat att, utifrån behovet att skydda barns hälsa och miljö och med hänsyn till de effekter för företagens konkurrenskraft och den inre marknadens funktion som en nationell reglering kan ha, införa proportionerliga nationella begränsningar för farliga ämnen i byggprodukter. Det kan exempelvis röra sig om kemiska ämnen som kan avges till inomhusluften eller ämnen vars farliga egenskaper utgör ett problem vid återvinning och avfallshantering. Arbetet bör ske i samarbete mellan berörda myndigheter, främst Kemikalieinspektionen och Boverket.</P> <P class="p235 ft2">I byggproduktförordningen framgår att <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> senast den 25 april 2014 ska utvärdera det särskilda behovet av information om innehållet av farliga ämnen i byggprodukter och överväga en eventuell utvidgning av det informationskrav som gäller enligt Reachförordningen. Här är det viktigt att Sverige bidrar aktivt.</P> <P class="p268 ft2">I Sverige arbetar Naturvårdsverket med att färdigställa ett avfallsförebyggande program i enlighet med kraven i EU:s ramdirektiv om avfall. Programmet ska vara färdigt i december 2013 och innehålla mål för avfallsförebyggande samt exempel på åtgärder som kan vidtas av olika aktörer i samhället. Byggprodukter kommer att vara en del av programmet.</P> <P class="p326 ft44"><SPAN class="ft42">12.2.2</SPAN><SPAN class="ft72">Begränsning av farliga ämnen i textilier</SPAN></P> <P class="p223 ft4"><SPAN class="ft60">Regeringens bedömning: </SPAN>I syfte att minska barns exponering för farliga kemikalier bör en harmonisering av kemikalieregler för textilier införas på <NOBR>EU-nivå.</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"> <TR> <TD class="tr2 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td53"><SPAN class="p133 ft24">Skälen för regeringens bedömning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td53"><SPAN class="p133 ft2">Kläder och skor är varugrupper som har en hög omsättning och en stor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">spridning i samhället. Försäljningen i Sverige ökade med ungefär 53 pro-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">cent mellan åren 1999 och 2009. Eftersom producentansvar för textil</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">saknas i avfallsledet hamnar stora volymer textilier i våra sopor.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p134 ft2">Övervägande delen kläder och skor som används i EU tillverkas i län-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">der i Asien, och kan där orsaka stora miljö- och hälsoproblem. Vid textil-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">tillverkning, från fiberframställning till färdig vara, används stora mäng-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">der kemikalier. Produktionen av textilier är komplex och sker i flera steg</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">där kemikalier ingår i många processer. Även till den färdigproducerade</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">textilen tillsätts kemikalier för att förse produkten med t.ex. antibakte-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">riella och flamskyddande egenskaper.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p134 ft2">Kemikalier som har tillsatts under tillverkningsprocessen kan finnas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">kvar när varorna når slutanvändaren. Vissa av dessa ämnen kan vara sär-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">skilt farliga och t.ex. ha reproduktionsstörande, hormonstörande eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">allergiframkallande egenskaper. Vid användning kan människor expone-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr1 td52"><SPAN class="p135 ft2">78</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td53"><SPAN class="p133 ft2">ras för sådana kemikalier och känsliga personer kan, om resthalterna är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td53"><SPAN class="p18 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p174 ft4">höga, utveckla kontaktallergier. Små barn som ibland suger på kläder, kuddar, filtar etc. kan även få i sig kemikalier genom munnen. Sådan oral exponering innebär andra risker än hudexponering.</P> <P class="p210 ft2">Genom bl.a. slitage och tvätt kan miljö- och hälsofarliga ämnen spridas till miljön. Detta kan innebära att människor kan komma att indirekt exponeras för ämnena. Vidare kan ämnena orsaka miljörisker t.ex. genom att brytas ner långsamt eller vara skadliga för vattenlevande organismer.</P> <P class="p285 ft4">Det finns inom EU inget sammanhållet regelverk som reglerar ämnen i textilprodukter. Reachförordningen innehåller dock vissa regler som berör textilprodukter, bl.a. krav på information om varors innehåll av särskilt farliga ämnen och ett antal förbud och begränsningar som rör azofärgämnen, vissa flamskyddsmedel och nickel i knappar som används i kläder.</P> <P class="p200 ft3">Frivilliga system och textilbranschens egna kemikaliekrav</P> <P class="p207 ft2">På textilområdet finns en rad olika miljömärkningssystem med kriterier för kemikalier, bl.a. den nordiska miljömärkningen Svanen, Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval samt EU:s <NOBR>Eco-Label</NOBR> Blomman. Den största miljömärkningen för textilier som avser kemikalieinnehåll är <NOBR>Öko-Tex</NOBR> Standard 100. Det finns också kriterier för miljökrav vid offentlig upphandling gällande kemikalier i textilier, framtagna av AB Svenska Miljöstyrningsrådet. Dessutom finns <NOBR>GPP-kriterier</NOBR> (Green Public Procurement) från <NOBR>EU-kommissionen.</NOBR> De kriterierna bygger på EU:s miljömärkning.</P> <P class="p180 ft2">Därutöver ställer ett flertal svenska textilimportörer krav på innehåll i sina varor som går längre än vad lagstiftningen kräver. Exempelvis har TEKO (Sveriges Textil & Modeföretag) tagit fram en miljövarudeklaration som hjälp för inköpare och det pågår även ett arbete med att harmonisera olika kravlistor. Många större företag har dessutom sina egna listor. Joint Roadmap (Zero Discharge of Hazardous Chemicals Programme) är ett exempel på ett samarbete mellan ett <NOBR>20-tal</NOBR> stora företag, bland dem H&M, som är verksamma globalt och vars mål är att fasa ut särskilt farliga ämnen i produktionen av kläder och skor till 2020. Programmet omfattar ämnen som är hormonstörande, cancerframkallande, reproduktionsstörande och skadliga för arvsmassan ämnen samt ämnen som är långlivade, bioackumulerande och giftiga ( <NOBR>PBT-ämnen)</NOBR> och ämnen som är mycket långlivade och mycket bioackumulerande (vPvB- ämnen).</P> <P class="p183 ft3">Det behövs regler på <NOBR>EU-nivå</NOBR></P> <P class="p209 ft2">Marknadsanalyser som Kemikalieinspektionen har utfört under 2005– 2012 har visat på innehåll av ett antal farliga ämnen i textilier, t.ex. perfluorerade ämnen, ftalater, tungmetaller, flamskyddsmedel och isocyanater. Analyserna har även visat på innehåll av ämnen som är förbjudna. Sådana ämnen har främst hittats i textilier som importeras från länder utanför EU. Analysresultaten visar att de frivilliga system som finns i dag inte är tillräckliga för att nå en hög skyddsnivå. Vidare indikerar resultaten att det är svårt för textilimportörerna att säkerställa att de importerade varorna uppfyller de få krav som finns i lagstiftningen. Det problemet kan möjligen begränsas med en effektivare tillsyn men ett</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p128 ft2">79</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_80"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p241 ft2">Prop. 2013/14:39</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p18 ft2">tydligt regelverk på <NOBR>EU-nivå</NOBR> inriktat på textilier kan på ett bättre sätt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">klargöra för omvärlden vad som gäller i EU och fungera som ett stöd för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">importörerna.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p35 ft2">Genom Kemikalieinspektionens dialogarbete med företrädare inom</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">textilbranschen har det framkommit att branschen efterfrågar enhetliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">regler som delvis kan ersätta de många olika kriterier i miljömärknings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">system och frivilliga begränsningslistor som finns i dag. Eftersom mer-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">parten av textiltillverkningen sker i länder utanför EU är frivilliga över-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">enskommelser ofta otillräckliga.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p35 ft2">Sverige bör därför arbeta för en harmonisering på <NOBR>EU-nivå</NOBR> av miljö-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">krav på textilier. En samlad lagstiftning som reglerar användningen av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">farliga ämnen i textilier är att föredra. En sådan lagstiftning bör bl.a. ta</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">hänsyn till barns användningsmönster och deras särskilda känslighet, vil-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">ket innebär att även ämnen som är farliga vid intag via munnen kan be-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">höva begränsas. En reglering av farliga ämnen i textilier kan således be-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">höva omfatta, inte bara ämnen som är allergiframkallande vid hudkon-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">takt, utan även ämnen som är hormonstörande, cancerframkallande, re-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">produktionsstörande, skadliga för arvsmassan eller skadliga vid inand-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ning. Kemikalieinspektionen har i en rapport från ett regeringsuppdrag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">(Hazardous chemicals in textiles – report of a government assignment,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">report no 3/13) konstaterat att av de 1 900 ämnen som man vet används</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">vid tillverkning av textilier har 165 ämnen antingen en harmoniserad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">klassificering i någon av dessa kategorier eller är konstaterat hormonstör-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ande. En sådan lagstiftning skulle vara mindre långtgående än några av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">de frivilliga initiativ som redan finns på textilområdet och som också om-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">fattar miljöfarliga ämnen, t.ex. Joint Roadmap.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p35 ft2">När det gäller en <NOBR>EU-gemensam</NOBR> reglering av ämnen i textilprodukter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">finns flera tänkbara alternativ. Ett är att kemikalieregler införs i <NOBR>EU-för-</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">ordningen om fiberinnehåll i textilier. Ett annat är att införa en generell</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">begränsning i Reachförordningen av användning av särskilt farliga äm-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">nen i textilier.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p35 ft2">Kemikalieinspektionen har i den ovan nämnda rapporten ”Hazardous</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">chemicals in textiles – report of a government assignment” redovisat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">alternativa vägar till en <NOBR>EU-reglering</NOBR> för farliga ämnen i textilier. Kemi-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">kalieinspektionen anser att en reglering av kemikalier i textilier bör</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">bygga på inneboende egenskaper hos ämnena och att användningen av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ämnen som är allergiframkallande, hormonstörande, cancerframkallande,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">reproduktionsstörande, kan skada arvsmassan eller är skadliga vid inand-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ning kan behöva begränsas. Uppdraget har utförts i samråd med Konsu-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">mentverket och Naturvårdsverket samt i dialog med textilbranschen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">Rapporten pekar på fördelar med en reglering inom ramen för EU:s för-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ordning om textilfibrer, dvs. Europaparlamentets och rådets förordning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">(EU) nr 1007/2011 av den 27 september 2011 om benämningar på textil-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">fibrer och därtill hörande etikettering och märkning av fibersamman-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">sättningen i textilprodukter och om upphävande av rådets direktiv</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">73/44/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 96/73/EG och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">2008/121/EG (EUT L 272, 18.10.2011, s. 1, Celex 32011R1007).</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p35 ft2"><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har i enlighet med bestämmelser i EU:s förordning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">om textilfibrer låtit genomföra en studie för att bedöma om det finns ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr41 td65"><SPAN class="p242 ft2">80</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">orsakssammanhang mellan allergiska reaktioner och de kemiska substan-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td48"><SPAN class="p18 ft2">ser eller blandningar som används i textilprodukter (Rapport från kom-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_81"> <P class="p327 ft4">missionen till Europaparlamentet och rådet om eventuella nya märk- Prop. 2013/14:39 ningskrav för textilprodukter och om en undersökning av allergiframkall-</P> <P class="p328 ft2">ande ämnen i textilprodukter (KOM(2013) 656 slutlig). Av rapporten framgår att ungefär <NOBR>1–2</NOBR> procent av all kontaktallergi antas bero på textilier (den fjärde vanligaste orsaken efter kosmetika, metallaccessoarer och läkemedel). Kommissionen drar dock inte några slutsatser i frågan om det finns ett orsakssamband mellan allergiska reaktioner och kemiska ämnen som används och finns kvar i färdiga textilprodukter. Kommissionen framhåller dock att det är viktigt att fortsätta satsningarna på forskning och utveckling av alternativa <NOBR>icke-allergiframkallande</NOBR> ämnen.</P> <P class="p329 ft4">Mot bakgrund av slutsatserna i Kemikalieinspektionens redovisning av sitt regeringsuppdrag och slutsatserna i kommissionens rapport är det angeläget att ta fram och tillgängliggöra ytterligare kunskap om riskerna för miljö och hälsa med farliga kemikalier i textiler.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr31 td67"><SPAN class="p330 ft42">12.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td68"><SPAN class="p18 ft44">Utökade kemikaliekrav för leksaker och andra</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td67"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td68"><SPAN class="p18 ft44">varor särskilt avsedda för barn</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr21 td61"><SPAN class="p18 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td69"><SPAN class="p18 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td70"><SPAN class="p170 ft2"><SPAN class="ft24">Regeringens bedömning: </SPAN>Allergiframkallande och hormonstörande</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td70"><SPAN class="p170 ft2">ämnen bör som huvudregel inte få förekomma i leksaker. Vidare bör</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td70"><SPAN class="p170 ft2">migrationsgränsvärdet för bly i leksaker sänkas. Kemikaliekraven i de</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td70"><SPAN class="p170 ft2">standarder som utgår från de allmänna produktsäkerhetsreglerna bör</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td71"><SPAN class="p170 ft2">stärkas.</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td72"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr44 td73"><SPAN class="p18 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td69"><SPAN class="p18 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td48"><SPAN class="p32 ft24">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Leksaker har en spridd använd-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ning i samhället och riktar sig specifikt till barn som är en känslig använ-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">dargrupp. Leksaker kan bestå av många olika material och innehåller inte</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">sällan elektronik och batterier. År 2005 tillfördes det svenska samhället</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ungefär 40 000 ton leksaker varav majoriteten tillverkades i Kina. Inom</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">EU rapporteras varje vecka om leksaker som inte uppfyller EU:s krav</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">och det är ett av de vanligaste skälen till att medlemsländerna gör s.k.</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2"><NOBR>Rapex-anmälningar.</NOBR> Rapex är ett system som EU:s medlemsstater använ-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">der för att fortlöpande informera varandra om farliga konsumentvaror</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">som man vidtagit åtgärder emot. När det gäller leksaker kan det handla</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">om mjukgörande ftalater i plastdockor och bly i leksaker. Konsument-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">verket är Sveriges kontaktpunkt för Rapex.</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p32 ft2">Leksaker regleras i EU:s nya leksaksdirektiv, dvs. Europaparlamentets</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säker-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">het (EUT L 170, 30.6.2009, s. 1, Celex 32009L0048) och Reachförord-</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ningen. I de fall leksakerna innehåller elektronik eller batterier finns även</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">regler i <NOBR>RoHS-direktivet,</NOBR> dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning, (EUT L 174,</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">1.7.2011, s. 88, Celex 32011L0065) samt i batteridirektivet, dvs. Europa-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">parlamentets och rådets direktiv 2006/66/EG av den 6 september 2006</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">om batterier och ackumulatorer och om upphävande av direktiv</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">91/157/EG (EUT L 266, 26.9.2006, s. 1, Celex 32006L0066).</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p32 ft2">Det nya leksaksdirektivet ställer jämfört med äldre regler utökade ke-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">mikaliekrav och innehåller en rad begränsningar för hälsofarliga ämnen</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td48"><SPAN class="p18 ft2">och märkningskrav för ett antal allergiframkallande doftämnen. I dag</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr31 td69"><SPAN class="p16 ft2">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr42 td67"><SPAN class="p18 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td68"><SPAN class="p18 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_82"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p241 ft2">Prop. 2013/14:39</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p18 ft2">gäller som huvudregel enligt direktivet att leksaker inte får innehålla äm-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">nen som är cancerframkallande, reproduktionsstörande eller mutagena</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">(s.k. <NOBR>CMR-ämnen).</NOBR> När det gäller allergiframkallande ämnen finns inget</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">generellt förbud. Allergiframkallande ämnen som inte får används i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">leksaker listas istället i en bilaga till direktivet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p35 ft2">Det är viktigt att Sverige är fortsatt aktivt i diskussioner om kemikalie-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">kraven i leksaksdirektivet. Användningen av allergiframkallande och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">hormonstörande ämnen i leksaker bör regleras på samma sätt som CMR-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ämnen, dvs. sådana ämnen bör som huvudregel inte användas i leksaker.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">Vidare bör de förbud och begränsningar som gäller specifika ämnen i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">leksaksdirektivet avse innehållet av ämnet i leksaker och inte, som i dag,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">migration av ämnet från en leksak eller en del av en leksak. Det nuvar-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ande migrationsgränsvärdet för bly måste under alla förhållanden sänkas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">kraftigt eftersom nya vetenskapliga rön visar att bly påverkar utveck-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">lingen av nervsystemet hos små barn negativt och att en tröskeldos för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">denna effekt inte har kunnat fastställas.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p35 ft2">En viktig utgångspunkt för diskussionerna är att <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">mandat att modifiera de krav som finns i dag i fråga om allergiframkall-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ande ämnen och tungmetaller.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p35 ft2">I den nya <NOBR>EU-förordningen</NOBR> om biocidprodukter, dvs. Europaparlamen-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">tets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om till-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">handahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (EUT</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">L 167, 27.6.2012, s. 1, Celex 32012R0528) finns regler som innebär att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">biocidprodukter inte får användas i varor om det verksamma ämnet inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">är godkänt för den aktuella användningen på <NOBR>EU-nivå.</NOBR> Vidare finns krav</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">på märkning av varor som innehåller biocidprodukter. Leksaker är dock</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">undantagna från dessa krav. Sverige bör verka för att undantaget för lek-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">saker tas bort. Till dess behöver Sverige arbeta för att leksaksdirektivet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">så långt som möjligt tillämpas så att skyddsnivån blir minst lika hög som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">den som gäller för varor som innehåller biocidprodukter.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p35 ft2">Andra varor som är särskilt avsedda för barn är t.ex. barnvagnar, napp-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">flaskor, matkärl och blöjor. För dessa varor finns få särskilda begräns-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ningar för användning av ämnen. Exempel på begränsningar som finns</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">på <NOBR>EU-nivå</NOBR> är användningen av bisfenol A i nappflaskor och använd-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">ningen av vissa ftalater i det mjukgjorda materialet i leksaker och barna-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">vårdsartiklar. Varor som inte omfattas av särskilda säkerhetskrav i annan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">författning ska dock uppfylla kraven i produktsäkerhetslagen (2004:451).</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">Lagen genomför produktsäkerhetsdirektivet, dvs. Europaparlamentets</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän pro-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">duktsäkerhet (EGT L 11, 15.1.2002, s. 4, Celex 32001L0095). Reglerna i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">produktsäkerhetslagen är av allmän karaktär och inkluderar alla sorters</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">risker för människors hälsa men inte risker för miljön.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p35 ft2">Näringsidkare har enligt produktsäkerhetsreglerna en skyldighet att till-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">handahålla säkra produkter. Vad som är en säker produkt beskrivs i all-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">männa termer men fylls ut genom hänvisningar till bl.a. regler i annan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">lagstiftning, standarder och tillgänglig kunskap om risker. Sverige är ak-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">tivt vid utarbetandet av standarderna. Genom sitt breda tillämpningsom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">råde fångar produktsäkerhetslagen upp de produkter som inte omfattas av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">de mer specialiserade produktregler som finns på kemikalieområdet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr41 td65"><SPAN class="p242 ft2">82</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p35 ft2">Tillsynsmyndigheterna kan ingripa mot produkter som inte uppfyller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td48"><SPAN class="p18 ft2">kraven i produktsäkerhetsreglerna. I vissa fall kan <NOBR>EU-kommissionen</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_83"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H1033983x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p148 ft4">med stöd av produktsäkerhetsdirektivet fatta snabba tidsbegränsade Prop. 2013/14:39 beslut om att stoppa farliga produkter på marknaden. När det gäller ke-</P> <P class="p197 ft2">mikalier har sådana beslut fattats om ftalater (mjukgörare i plast) och dimetylfumarat (antimögelmedel). Ftalater i leksaker förbjöds genom ett antal tidsbegränsade beslut från 1999 och framåt och ersattes 2005 av ett permanent förbud som numera finns i Reachförordningen. Användningen av dimetylfumarat i varor förbjöds 2009 och även det förbudet har numera ersatts av ett permanent förbud i Reachförordningen.</P> <P class="p154 ft2">Produktsäkerhetsdirektivet, liksom marknadskontrollförordningen, dvs. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30, Celex 32008R0765) är för närvarande föremål för en revidering som förväntas resultera i två nya <NOBR>EU-förord-</NOBR> ningar. I förhandlingarna verkar Sverige för en bibehållen hög skyddsnivå för konsumenter samt goda förutsättningar för en väl fungerande marknadskontroll av produkter och varor.</P> <P class="p331 ft44"><SPAN class="ft42">12.2.4</SPAN><SPAN class="ft72">Elektriska och elektroniska produkter</SPAN></P> <P class="p231 ft4"><SPAN class="ft60">Regeringens bedömning: </SPAN>Det bör identifieras vilka ytterligare ämnen som ska regleras i <NOBR>RoHS-direktivet,</NOBR> dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.</P> <P class="p239 ft24">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Elektriska och elektroniska produkter har en bred användning i samhället och ökar på många områden. Under perioden </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">1995–2008</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> fördubblades importen av elektriska och elektroniska produkter till Sverige från cirka 35 kilogram per person och år till 70 kilogram per person och år. Elektronik tillverkas huvudsakligen i Asien.</SPAN></P> <P class="p154 ft2">Elektriska och elektroniska produkter kan innehålla hundratals olika ämnen, varav många farliga ämnen som flamskyddsmedel och tungmetaller. Sådana farliga ämnen kan läcka ut till luft och samlas i damm och människor kan sedan få i sig ämnena genom inandning och munnen. Små barn som vistas mycket på golvet och gärna stoppar saker i munnen får i sig större mängder damm än vuxna.</P> <P class="p11 ft2">Utvecklingen av nya elektroniska produkter sker snabbt och många produkter har kort livslängd, det gäller särskilt för datorer och mobiltelefoner. Utrustningar som elinstallationer och vitvaror har däremot ofta relativt lång livslängd. På grund av den snabba omsättningen av främst konsumentelektronik genereras stora avfallsmängder. Detta har blivit ett betydande globalt miljö- och hälsoproblem i framför allt utvecklingsländer.</P> <P class="p10 ft2">Inom EU regleras användningen av farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter framför allt i <NOBR>RoHS-direktivet,</NOBR> dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning (EUT L 174, 1.7.2011, s. 88, Celex 2011L0065). <NOBR>RoHS-direk-</NOBR></P> <P class="p297 ft2">tivet syftar till att minska riskerna för människors hälsa och för miljön</P> <P class="p56 ft2">83</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p98 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p99 ft2">84</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p80 ft4">genom att ersätta vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning med mindre farliga alternativ eller alternativ teknik. Ett annat syfte med direktivet är att förbättra möjligheten till lönsam och hållbar materialåtervinning från avfall från sådan utrustning.</P> <P class="p122 ft2"><NOBR>RoHS-direktivet</NOBR> reglerar en mycket bred varugrupp men bara ett begränsat antal ämnen, nämligen bly, kvicksilver, kadmium, sexvärt krom, polybromerade bifenyler och polybromerade difenyletrar. Vid revideringen av direktivet 2011 diskuterades om direktivet skulle utökas till att omfatta fler ämnen. Diskussionerna resulterade i en bestämmelse i direktivet som innebär att <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> före den 22 juli 2014, med hänsyn till försiktighetsprincipen och i syfte att skydda människors hälsa och miljön, ska överväga om fler ämnen ska begränsas genom direktivet. Efter det datumet ska kommissionen fortlöpande, antingen på eget initiativ eller efter ett förslag från en medlemsstat, överväga om ett ämne eller en grupp liknande ämnen ska omfattas av direktivet.</P> <P class="p124 ft2">Det är viktigt att Sverige inför översynen av <NOBR>RoHS-direktivet</NOBR> och fortlöpande därefter går igenom och identifierar vilka ytterligare ämnen som kan behöva regleras enligt direktivet, i syfte att bidra till skyddet för människors hälsa och miljön. Vid den översynen bör hänsyn tas till barns särskilda användningsmönster och känslighet. Vid en reglering av ytterligare ämnen i <NOBR>RoHS-direktivet</NOBR> bör Sverige även verka för att samhällsekonomiska konsekvenser utreds.</P> <P class="p124 ft2">I <NOBR>WEEE-direktivet,</NOBR> dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/96/EG av den 27 januari 2003 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk eller elektronisk utrustning (WEEE), EUT L 37, 13.2.2003, s. 24, Celex 32002L0096) finns krav på insamling och hantering av elektronikavfall.</P> <P class="p124 ft2"><NOBR>WEEE-direktivet</NOBR> syftar till att skydda miljön och människors hälsa genom att förebygga uppkomsten av avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter. Vidare ska direktivet bidra till återanvändning, materialåtervinning och andra former av återvinning av sådant avfall för att minska bortskaffandet av avfall. <NOBR>WEEE-direktivet</NOBR> genomförs huvudsakligen i svensk rätt med förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter. I juli 2012 antogs ett omarbetat <NOBR>WEEE-direktiv,</NOBR> Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (EUT L 197, 24.7.2012, s. 38, Celex 32012L0019). Direktivet ska vara genomfört i medlemsstaternas nationella lagstiftning senast i februari 2014.</P> <P class="p126 ft2">Naturvårdsverket arbetar med att färdigställa ett avfallsförebyggande program i enlighet med kraven i ramdirektivet om avfall, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3, Celex 32008L0098). Programmet ska vara färdigt i december 2013 och innehålla mål för avfallsförebyggande samt exempel på åtgärder som kan vidtas av olika aktörer i samhället, bl.a. i fråga om elektriska och elektroniska produkter.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_85"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H1033985x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p332 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p333 ft1">13 Ökad miljöhänsyn i regler om läkemedel</P> <P class="p334 ft39"><SPAN class="ft54">13.1</SPAN><SPAN class="ft68">Etappmålet om ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt</SPAN></P> <P class="p163 ft2">Regeringen har beslutat ett etappmål om ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt. Etappmålet är att senast 2020 har beslut fattats inom EU eller internationellt som innebär att befintliga och eventuella nya regelverk för human- och veterinärmedicinska läkemedel i ökad utsträckning väger in miljöaspekter.</P> <P class="p154 ft41">Skälen för regeringens etappmål utvecklas i regeringens beslut den 31 oktober 2013 (dnr M2013/2682/Ke).</P> <P class="p335 ft75"><SPAN class="ft54">13.2</SPAN><SPAN class="ft74">Insatser för att nå etappmålet om ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt</SPAN></P> <P class="p336 ft48"><SPAN class="ft42">13.2.1</SPAN><SPAN class="ft71">Ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt</SPAN></P> <P class="p337 ft2"><SPAN class="ft24">Regeringens bedömning: </SPAN>Testkraven för läkemedel bör skärpas och de miljöriskbedömningar som görs i samband med en ansökan om godkännande av läkemedel bör förbättras. För att samla och tillgängliggöra miljödata om aktiva läkemedelssubstanser bör en databas vid den europeiska läkemedelsmyndigheten skapas. Miljöaspekter bör föras in vid bedömningen av nyttan och riskerna med läkemedel. Det behövs en fördjupad analys av hur lagstiftningen konkret ska kunna utformas så att detta möjliggörs. En reglering av minimikrav på produktionsförhållanden för försäljning av produkter på <NOBR>EU-marknaden</NOBR> bör övervägas. För att kunna fastställa hur Sverige ska driva dessa frågor vidare inom EU måste konsekvenserna av ökad miljöhänsyn analyseras ytterligare. Sverige bör verka för att <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> identifierar och utreder konsekvenserna av olika handlingsalternativ. Samtidigt bör Läkemedelsverket ges i uppdrag att fördjupa analysen i fråga om tillgången till läkemedel, kostnadseffektivitet, samhällets kostnader för läkemedel, effekter på utvecklingen av nya läkemedel samt kostnader för skador på miljön.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"> <TR> <TD class="tr2 td47"><SPAN class="p18 ft24">Skälen för regeringens bedömning</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td47"><SPAN class="p18 ft2">Läkemedel är en grundläggande del av vården och ger direkt patient-</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td47"><SPAN class="p18 ft2">nytta. Snabb medicinsk utveckling och bättre användning har kontinu-</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">erligt ökat nyttan av läkemedel för patienten och sjukvården. Samtidigt är</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft2">samhällets möjligheter att finansiera läkemedel begränsade, vilket under-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td47"><SPAN class="p18 ft2">stryker vikten av tydliga prioriteringar och att kostnadseffektiva behand-</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr2 td46"><SPAN class="p16 ft2">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td47"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_86"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p241 ft2">Prop. 2013/14:39</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p18 ft2">lingsmetoder används i vården. Det är heller ingen självklarhet att det ska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">ske en snabb tillströmning av nya effektiva läkemedel. Det finns därför</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">skäl att verka för att förutsättningarna för att bedriva läkemedelsutveck-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ling är så förutsägbara som möjligt.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p35 ft2">Tillgång till effektiv läkemedelsbehandling är avgörande för att kunna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">bedriva en modern hälso- och sjukvård och för att uppfylla hälso- och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">sjukvårdslagens (1982:763) mål om en god och jämlik vård. Det gäller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">särskilt för de personer som har störst behov av vård. Särskilda avväg-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ningar kan därför behöva göras mellan å ena sidan tillgången till effektiv</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">läkemedelsbehandling samt samhällets kostnader för läkemedel och å</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">andra sidan effekter av läkemedelsanvändning på den yttre miljön och på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">människors hälsa och samhällets kostnader för de effekterna.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p35 ft2">Läkemedelslagstiftningen inom EU har som främsta syfte att läkemed-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">len ska vara säkra för patienten och ha avsedd terapeutisk effekt. Om-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">rådet består av ett omfattande regelverk om bl.a. godkännande av läke-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">medel, säkerhetsövervakning, kliniska prövningar och förfalskade läke-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">medel.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p35 ft2">Kunskapen om spridning av läkemedelsrester till miljön har ökat under</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2"><NOBR>2000-talet</NOBR> och det finns ett stort antal vetenskapliga artiklar som beskri-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">ver hur humanläkemedel sprids till miljön främst via avloppsvatten. Ut-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">söndrade läkemedelssubstanser i urin och fekalier från konsumtion antas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">vara källan i många fall. I viss mån kan läkemedelssubstanser nå miljön</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">genom överblivna kasserade läkemedel. En annan möjlig spridningsväg</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">är via avloppsslam.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p35 ft2">På senare tid har det kommit flera studier inom ramen för det svenska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">forskningsprogrammet MistraPharma som i laboratorieförsök har visat på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">effekter av olika typer av läkemedel vid halter som uppmätts i miljön.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">Resultaten indikerar att flera läkemedel inom vissa grupper kan orsaka</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">skadliga effekter på olika organismer, vilket i sin tur kan utgöra ett hot</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">mot den biologiska mångfalden och ekosystemet. På sikt kan föroren-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ingarna också utgöra hot mot människors hälsa, om dricksvattnet förore-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">nas ytterligare eller om mer skadliga ämnen skulle spridas.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p35 ft2">För att nå etappmålet om att minska riskerna med läkemedel i miljön</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">bör åtgärder vidtas vid källan, vid tillverkning av läkemedel och aktiva</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">substanser samt vid utveckling av nya läkemedel.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p35 ft2">Regeringen avser att fortsätta sitt påverkansarbete inom EU och inter-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">nationellt för en ökad miljöhänsyn i läkemedelslagstiftningen. Läkeme-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">delsverket är Sveriges behöriga myndighet inom ramen för EU:s läke-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">medelslagstiftning och verkar i den rollen bl.a. för att utveckla tillämp-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ningsförordningar och vägledningsdokument. Sverige bör även verka</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">inom ramen för den globala kemikaliestrategin Strategic Approach to</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">International Chemicals Management (SAICM) där miljöpåverkan från</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">läkemedel har förts fram som en s.k. framkantsfråga, då främst med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">fokus på problematiken kring miljöpåverkan av långlivade ämnen i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">läkemedel.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p35 ft2">Sverige bör inleda ett påverkansarbete (gentemot EU) i syfte att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">kommissionen, inom ramen för framtagandet av unionens strategiska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">angreppssätt mot förorening av vatten med läkemedelssubstanser, ska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">inleda arbetet kring de insatser som krävs för att nå etappmålet om ökad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr41 td65"><SPAN class="p242 ft2">86</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt. Sverige</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td48"><SPAN class="p18 ft2">ska särskilt verka för att kommissionen identifierar och utreder konse-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p80 ft2">kvenserna av olika handlingsalternativ när det gäller miljöhänsyn i bedömningen av nyttan och risker med läkemedel. Regeringen avser samtidigt att ge Läkemedelsverket i uppdrag att, tillsammans med andra berörda myndigheter, fördjupa analysen på detta område. Inom ramen för denna analys bör t.ex. frågor om tillgången till läkemedel, kostnadseffektivitet, samhällets kostnader för läkemedel, effekter på utvecklingen samt kostnaden för skador på miljön av nya läkemedel ytterligare belysas. En sådan fördjupad analys är nödvändig för att fastställa hur Sverige ska driva frågan vidare inom EU och internationellt.</P> <P class="p338 ft3">Miljöaspekter bör kunna vägas in vid bedömningen av riskerna och nyttan i samband med godkännande av läkemedel</P> <P class="p339 ft2">Regeringen menar att principen om att i första hand åtgärda utsläpp av miljöskadliga kemikalier vid källan även bör tillämpas på humanläkemedel så långt det är möjligt. Undantag från principen bör bland annat kunna göras i de fall insatser bedöms ge oönskade effekter på tillgången till läkemedelsbehandling och/eller samhällets kostnader för läkemedel. I vissa fall bör det dock vara möjligt för samhället att, under vissa omständigheter och enligt tydliga kriterier, kunna neka godkännande även för humanläkemedel på grund av allvarlig miljöpåverkan eller om människors hälsa hotas.</P> <P class="p172 ft2">Den lagstiftning som rör läkemedelssubstanser inom EU skiljer sig i en rad avseenden från annan kemikalielagstiftning inom EU. Det gäller bl.a. hanteringen av miljörisker. Vidare finns det en rad skillnader i regleringen av human- och veterinärläkemedel, som bl.a. har sin grund i att utvecklingen av läkemedel för människor har ansetts vara mer angelägen.</P> <P class="p124 ft2">Vid ansökan om godkännande eller tillstånd för användning av kemikalier gäller i dag, i de flesta fall, att man vid prövningen tar hänsyn till både hälso- och miljöaspekter. Det gäller t.ex. för växtskyddsmedel och biocider samt för industrikemikalier under Reachförordningen. Även för veterinärmedicinska läkemedel gäller att man vid godkännandet ska ta hänsyn till varje risk för oönskade miljöeffekter. För humanläkemedel finns det sedan 2005 i direktivet om humanläkemedel, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EGT L 311, 28.11.2001, s. 67, Celex 32001L0083) ett krav på att lämna in en miljöriskbedömning. De eventuella miljöproblem som identifierats i riskbedömningen får emellertid inte påverka godkännandeprocessen. Ökad miljöhänsyn vid godkännande av läkemedel handlar således i första hand om att lagstiftningen behöver närma sig annan kemikalielagstiftning och därför ändras så att miljörisker vid användning kan vägas in vid bedömningen av riskerna och nyttan med läkemedel.</P> <P class="p215 ft2">För att miljöhänsyn ska kunna beaktas vid godkännande av läkemedel krävs det en ändring av direktivet om humanläkemedel, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EGT L 311, 28.11.2001, s. 67, Celex 32001L0083). En grundläggande fråga i detta sammanhang är avvägningen mellan å ena sidan skador på miljö och hälsa och samhällets kostnader för dessa och å andra sidan patienthänsyn och samhällets kostnader för läkemedel. En möjlighet att väga in miljö-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p127 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p128 ft2">87</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p98 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p99 ft2">88</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p68 ft4">risker vid bedömningen av nyttan och riskerna med läkemedel syftar därmed inte till att hindra alla läkemedel som medför miljörisker vid användning att komma ut på marknaden.</P> <P class="p101 ft2">Ambitionen bör vara att en miljöprövning alltid ska ske från fall till fall. Hur stor miljöpåverkan som kan accepteras för ett läkemedel bör t.ex. vara beroende av hur allvarlig sjukdomen anses vara ur ett medicinskt och samhällsekonomiskt perspektiv och om alternativa och likvärdiga kostnadseffektiva behandlingar med mindre miljöpåverkan finns tillgängliga. Även potentiella effekter på människors hälsa vid exponering för rester av läkemedel i miljön bör vägas in. I de flesta fall är det sannolikt att ett godkännande skulle beviljas eftersom de medicinska värdena fortsatt kommer att väga mycket tungt.</P> <P class="p102 ft2">Ett exempel på när beslutsfattaren däremot skulle kunna vara mer benägen att neka ett godkännande är om det redan finns mer miljöanpassade kostnadseffektiva produkter på marknaden som täcker det aktuella medicinska behovet.</P> <P class="p102 ft2">Det är svårt att i dag bedöma hur tillgången till effektiv läkemedelsbehandling och samhällets kostnader för läkemedel kan påverkas av att miljöaspekter vägs in vid bedömningen av riskerna och nyttan med läkemedel. Det finns därför skäl att ytterligare analysera de avvägningar som behöver göras mellan miljöeffekter, patienthänsyn och kostnader i samband med att olika handlingsalternativ tas fram. I detta sammanhang är det även viktigt att ta hänsyn till att den fulla medicinska nyttan av ett läkemedel många gånger inte är känd i samband med godkännandet utan är något som behöver följas upp i klinisk vardag. Ytterligare en faktor som man behöver ta hänsyn till är att det inte är ovanligt att läkemedel godkänns för nya indikatorer en tid efter att den första indikationen har godkänts.</P> <P class="p146 ft4">Det är viktigt att regelverket bygger på förutsägbara och tydliga kriterier så att förutsättningarna för utveckling av nya effektiva läkemedel inte hämmas.</P> <P class="p101 ft41">En förändring av humanläkemedelsdirektivet kommer att leda till att allvarliga miljörisker kan förebyggas i enstaka fall.</P> <P class="p179 ft3">Miljökrav bör föras in i EU:s standarder om god tillverkningssed</P> <P class="p181 ft2">Enligt en precisering till det svenska generationsmålet ska de stora miljöproblemen i Sverige lösas utan att orsaka problem i andra länder. Konsumtionen av läkemedel i Sverige och EU i övrigt bör inte indirekt bidra till att yt- och grundvatten i andra länder förorenas av läkemedelsrester eller att det uppstår risker för bildning och spridning av antibiotikaresistenta bakterier. En reglering av minimikrav på produktionsförhållanden för försäljning av produkter på <NOBR>EU-marknaden</NOBR> bör därför övervägas.</P> <P class="p108 ft2">Inom EU:s gränser finns både de rättsliga och tekniska förutsättningarna för att kunna ställa krav på rening från aktiva substanser i utgående vatten från läkemedelsindustrier. En stor del av läkemedelstillverkningen sker emellertid i dag i lågkostnadsländer utanför EU. I den utsträckning dessa saknar fungerande miljöskyddslagstiftning, kan det förekomma omfattande utsläpp av läkemedelssubstanser till vattenmiljön. Utsläppen kan ha en direkt negativ påverkan på människors hälsa omkring produktionsanläggningarna. Vid utsläpp av antibiotika finns det dessutom risk</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p80 ft4">för att det utvecklas antibiotikaresistenta bakterier i miljön. Utvecklingen av resistenta bakterier är ett av vår tids stora folkhälsoproblem med global utbredning., risk för att läkemedelsrester släpps ut från produktionsanläggningarna.</P> <P class="p122 ft2">Svenska forskare har dokumenterat omfattande utsläpp i Indien av ett stort antal läkemedelssubstanser som sedermera kunnat kopplas till läkemedel som säljs på den svenska marknaden. Särskilt allvarligt var att forskarna fann ett svårnedbrytbart bredspektrumantibiotikum i höga koncentrationer som kan medföra en risk för uppkomst av antibiotikaresistenta bakterier.</P> <P class="p122 ft4">Det vilar ett ansvar på Sverige och övriga medlemsstater i EU att verka för en hållbar global läkemedelsproduktion, både ur perspektivet av att bibehålla verkningsgraden hos antibiotikum och att skydda yt- och grundvatten i produktionsländerna från förorening.</P> <P class="p122 ft2">Läkemedelsverket har gjort bedömningen att det för närvarande inte finns möjligheter att ställa miljökrav kopplade till tillverkningen med stöd i den nu gällande läkemedelslagstiftningen. Verket har i redovisningar av regeringsuppdrag 2009 och 2011 visat hur regler för miljökontroll inom läkemedelslagstiftningen skulle kunna införlivas i regelverk om god tillverkningssed, GMP (Good Manufacturing Practice). Enligt Läkemedelsverket är ett system med miljökontroll inom ramen för god tillverkningssed det mest ändamålsenliga för att få en reglering som möjliggör kontroll över utsläpp till miljön. EU har i dessa frågor ett integrerat och nära samarbete med andra läkemedelsmyndigheter över hela världen, vilket betyder att förändringar i EU:s lagstiftning också kan få genomslag globalt.</P> <P class="p124 ft2">Läkemedelsverkets förslag innebär i korthet att det i läkemedelsdirektiven, i de delar som reglerar skyldigheten att följa GMP, skulle läggas in en skyldighet för tillverkare att följa kraven i en ny <NOBR>EU-förordning,</NOBR> där utsläppsnivåer för vissa substanser anges. I förordningen bör det, enligt Läkemedelsverket, finnas ett förfarande för hur sådana substanser ska identifieras.</P> <P class="p124 ft2">Läkemedelsbranschen arbetar med frivilliga åtaganden på flera olika nivåer och med olika metoder. Bland de goda exemplen finns flera stora läkemedelsföretag som arbetar med miljöledningssystem och med miljöaspekter i alla processer, från forskning till produktion av läkemedel. Flera av de forskande läkemedelsföretagen arbetar också med miljöteknik och grön kemi. En aspekt av grön kemi i detta sammanhang kan vara att utveckla läkemedelssubstanser med god nedbrytbarhet i miljön och människokroppen.</P> <P class="p125 ft2">Regeringen avser att fortsätta sitt påverkansarbete inom Europeiska unionen och internationellt vad gäller miljökrav kopplade till tillverkningen, bl.a. mot bakgrund av det förslag och de rekommendationer som tagits fram av Läkemedelsverket och med överväganden om en kompletterande analys med avseende på kopplingen till Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17, Celex 32010L0075), EU:s industriutsläppsdirektiv (IED).</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p127 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p128 ft2">89</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_90"> <P class="p340 ft3"><SPAN class="ft2">Prop. 2013/14:39 </SPAN>Testkraven för läkemedel och förbättrade miljöriskbedömningar enligt EMA:s riktlinjer bör skärpas</P> <P class="p116 ft2">De faktiska krav på miljötestning som ställs på läkemedel enligt läkemedelslagstiftningen fastställs i riktlinjer som beslutas av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Kraven är i dag mindre omfattande än de grundläggande krav som ställs i Reachförordningen. <NOBR>EU-lagstiftningen</NOBR> om läkemedel bör ändras på så sätt att kraven på företagen att göra miljötester ökar. Läkemedelsmyndigheterna bör också få möjlighet att begära ytterligare information om det finns indikationer på att ämnet är farligt. Det är en förutsättning för att miljö- och folkhälsoaspekter ska kunna vägas in i vid bedömningen av nyttan och riskerna med läkemedel på ett tillförlitligt sätt.</P> <P class="p268 ft2">Att införa förbättrade krav på tester för t.ex. nedbrytbarhet och bioackumulation skulle ge ett bättre underlag för miljöriskbedömningen jämfört med i dag. Sådana data ger en möjlighet att uppskatta vilken exponering som kan förväntas i vattenlevande organismer. På så sätt får man en första vetenskaplig uppskattning av riskerna. För läkemedelssubstanser som bioackumuleras eller som inte är lätt nedbrytbara bör läkemedelsmyndigheterna få möjlighet att begära ytterligare information. Utökade testkrav skulle också generellt bidra till att stärka den samlade kunskapen om läkemedels miljöeffekter<SPAN class="ft3">.</SPAN></P> <P class="p117 ft2">Regeringen kommer i sitt påverkansarbete i EU att uppmärksamma frågan om att se över behovet av mer omfattande miljöriskbedömningar. Läkemedelsverket är Sveriges behöriga myndighet inom ramen för läkemedelslagstiftningen och verkar i den rollen för att utveckla EU:s vägledningsdokument.</P> <P class="p341 ft26">En databas på <NOBR>EU-nivå</NOBR> bör upprättas för att samla och tillgängliggöra miljödata om aktiva läkemedelssubstanser</P> <P class="p187 ft2">I dag finns ingen samlad information om miljödata för aktiva substanser, varken hos Läkemedelsverket eller den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Sådan information skulle underlätta uppdateringar av frivilliga informationssystem liksom att i olika sammanhang sätta upp relevanta gränsvärden utifrån substansernas effektnivåer. En databas på <NOBR>EU-nivå</NOBR> skulle vidare göra det lättare att hitta information om miljöriskbedömningar m.m. Det finns därför behov av en databas som bör upprättas hos EMA. En sådan databas skulle underlätta uppdateringar av ”prioriteringslistor” liksom att i olika sammanhang sätta upp relevanta gränsvärden utifrån substansernas effektnivåer. Läkemedelsföretagen bör därför få ansvar för att samla in data om miljöegenskaper hos aktiva substanser och redovisa dem till EMA som gör dem tillgängliga i databasen. Databasen skulle vara till nytta även för att begränsa miljöriskerna vid produktion av läkemedel.</P> <P class="p237 ft4">I Sverige finns miljödata för läkemedel tillgängliga via Fass.se. Systemet har utvecklats av Läkemedelsindustriföreningen (LIF) i samarbete med en rad andra aktörer och är framtaget för att ge information om aktiva substanser till intressenter på den svenska marknaden. I arbetet med att bygga upp en gemensam databas inom EU bör erfarenheterna från Fass.se användas. Mycket data finns också redan publicerad.</P> <P class="p342 ft2">90</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p210 ft4">Arbetet med att verka för en databas vid den europeiska läkemedelsmyndigheten bör kunna genomföras inom ramen för Läkemedelsverkets övriga arbete med att utveckla den Europeiska läkemedelsmyndighetens funktioner.</P> <P class="p179 ft3">Arbetet inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin fortsätter</P> <P class="p176 ft2">Att förändra harmoniserande <NOBR>EU-rättsakter</NOBR> i riktning mot en större miljöhänsyn kan ta många år. Utöver de insatser som behövs för att uppfylla etappmålet är det viktigt att insatser i Sverige bidrar till att minska riskerna med förekomsten av läkemedelssubstanser i miljön. Därför är det viktigt att de nationella initiativen fortsätter.</P> <P class="p211 ft2">I augusti 2011 fattade regeringen ett beslut om en nationell läkemedelsstrategi. Strategin har tagits fram tillsammans med berörda myndigheter, Sveriges Kommuner och Landsting, läkemedelsindustrin, läkarprofessionen, apoteksbranschen och patientorganisationer. Syftet med strategin är göra läkemedelsanvändningen mer effektiv och patientsäker. Det övergripande målet med den nationella läkemedelsstrategin är visionen ”Rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle”. Strategin innehåller fem långsiktiga mål som alla utgår från de utmaningar som Sverige står inför på läkemedelsområdet. De fem målen är:</P> <P class="p343 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft20">Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass</SPAN></P> <P class="p109 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft20">Jämlik vård</SPAN></P> <P class="p96 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft20">Kostnadseffektiv läkemedelsanvändning</SPAN></P> <P class="p96 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft20">Attraktivitet inom innovation av produkter och tjänster</SPAN></P> <P class="p109 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft20">Minimal miljöpåverkan.</SPAN></P> <P class="p210 ft4">Även i andra länder förekommer liknande strategier. Det är dock unikt för Sverige att miljöaspekter finns med bland målen.</P> <P class="p210 ft2">För att åstadkomma en utveckling inom de uppsatta målen har de brutits ner i sju insatsområden. Det fjärde insatsområdet är att ”minska utveckling och spridning av antibiotikaresistens genom en kombination av lokala och globala insatser” och det sjunde insatsområdet är att ”minska läkemedels påverkan på miljön lokalt och globalt”. Det sistnämnda insatsområdet omfattar fyra insatser:</P> <P class="p285 ft4"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft27">Utreda om hänsyn bör tas till miljöaspekter vid subvention av läkemedel.</SPAN></P> <P class="p96 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft20">Uppmuntra frivillig kontroll av utsläpp från läkemedelsfabriker.</SPAN></P> <P class="p210 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft20">Utreda vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas på nationell nivå för att minska kassationen av läkemedel eller på annat sätt begränsa miljöpåverkan av läkemedelsanvändning.</SPAN></P> <P class="p96 ft2"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft20">Verka för möjliggörande av miljöhänsyn vid produktion av läkeme-</SPAN></P> <P class="p80 ft2">del.</P> <P class="p210 ft4">Läkemedelsverket har fått i uppdrag att samordna och följa upp den nationella strategin.</P> <P class="p285 ft2">Läkemedelsbranschen arbetar med frivilliga åtaganden på flera olika nivåer och med olika metoder. Bland de goda exemplen finns flera stora läkemedelsföretag som arbetar med miljöledningssystem och arbetar med miljöaspekten i alla processer, från forskning till produktion av läkemedel. Den största utmaningen är dock att säkerställa kontrollen av miljöpåverkan genom alla led i leverantörskedjan. Flera av de forskande läkemedelsföretagen arbetar också med miljöteknik och grön kemi.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p128 ft2">91</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H1033992x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p114 ft4">Prop. 2013/14:39 Läkemedelsindustriföreningen (LIF) är branschorganisation för de läkemedelsföretag i Sverige som forskar och bedriver utveckling av läkemedel. LIF har bland annat tagit initiativ till ett frivilligt svenskt miljöklassificeringssystem, Fass.se, och rundabordssamtal om läkemedel och miljö.</P> <P class="p193 ft2">När det gäller att utreda om hänsyn bör tas till miljöaspekter vid subvention av läkemedel beslutade regeringen i september 2011 om tilläggsdirektiv till Läkemedels- och apoteksutredningen (dir. 2011:82). Utredaren skulle enligt tilläggsdirektiven bl.a. se över behovet av att definiera vilka läkemedel som kan ingå i läkemedelsförmånerna samt överväga om hänsyn bör tas till miljöaspekter vid subventionsbeslut för samtliga läkemedel. I sitt delbetänkande till regeringen i april 2013 (SOU 2013:23) konstaterar utredaren att det i teorin är möjligt för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) att ta miljöhänsyn vid förmånsbeslut. Betänkandet har remissbehandlats.</P> <P class="p344 ft44"><SPAN class="ft42">13.2.2</SPAN><SPAN class="ft72">Särskild rening av avloppsvatten</SPAN></P> <P class="p223 ft4"><SPAN class="ft60">Regeringens bedömning: </SPAN>Senast 2018 bör avancerad teknik i full skala för rening av läkemedelsrester och andra svårbehandlade ämnen vara testad och utvärderad.</P> <P class="p237 ft24">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">De kommunala reningsverken är inte konstruerade för att bryta ned rester av läkemedel eller andra farliga kemikalier. Det finns i dag inte heller några krav i Sverige på att reningsverk ska kunna avlägsna läkemedelsrester. Detta innebär att många läkemedelssubstanser når miljön.</SPAN></P> <P class="p188 ft2">Det är av medicinska skäl inte möjligt att fasa ut eller helt förbjuda alla läkemedel som innehåller särskilt farliga substanser. Åtgärder uppströms, såsom ändringar i läkemedelslagstiftningen, kommer därmed inte helt att lösa problemet med läkemedel i miljön. Därför kan rening av avloppsvatten från läkemedelsrester med mer avancerad teknik vara en lösning för att minska läkemedels miljöpåverkan i vår närmiljö. Det kan även finnas behov av att bygga ut vissa kommunala avloppsreningsverk med ny avancerad reningsteknik eller införa reningsåtgärder vid sjukhusen. Var utbyggnad av sådan avancerad rening bör ske i första hand är också en fråga som behöver belysas ytterligare. En möjlighet är att insatser i första hand riktas mot de reningsverk som har vattentäkter som recipient eller som har recipienter med känsliga ekosystem.</P> <P class="p235 ft4">Att komplettera avloppsreningsverken med avancerade reningsmetoder skulle kunna reducera utsläppen av både läkemedelsrester och andra svårbehandlade föroreningar som inte kan renas bort i reningsverkens nuvarande processer.</P> <P class="p193 ft2">I budgetpropositionen för 2014 har regeringen därför föreslagit att 32 miljoner kronor under de kommande fyra åren satsas på att främja avancerad rening av avloppsvatten.</P> <P class="p193 ft2">Frågan om rening av avloppsvatten från läkemedelsrester i Sverige har utretts av Naturvårdsverket och av Stockholm Vatten. Naturvårdsverket fick i december 2005 i uppdrag av regeringen att bedöma de kommunala</P> <P class="p196 ft76">reningsverkens förmåga att ta hand om de läkemedelsrester och andra</P> <P class="p14 ft2">92</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <P class="p148 ft4">skadliga ämnen som anses vara särskilt allvarliga från miljösynpunkt. I Prop. 2013/14:39 uppdraget ingick också att redovisa hur dessa ämnen kan reduceras från</P> <P class="p197 ft2">reningsverken. Uppdraget redovisades i februari 2008. En av Naturvårdsverkets slutsatser är att verken inte är konstruerade för att bryta ner rester av läkemedel eller andra farliga kemikalier.</P> <P class="p12 ft2">Nya reningstekniker renar inte enbart läkemedelssubstanser utan även andra ämnen. Vissa har också effekt på mikroorganismer och skulle därmed bidra till att minska riskerna för spridning av antibiotikaresistenta eller andra skadliga mikroorganismer.</P> <P class="p154 ft2">Införandet av extra rening vid något eller några utvalda reningsverk med särskilt känslig recipient, i kombination med en systematisk uppföljning av resultaten, skulle kunna ge viktiga kunskaper om värdet av dessa tekniker. Sverige har full rådighet över vilken reningsteknik som ska gälla i svenska reningsverk, så länge rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (EGT L 311, 28.11.2001, s. 67, Celex 31991L027) följs.</P> <P class="p331 ft44"><SPAN class="ft42">13.2.3</SPAN><SPAN class="ft72">Producentansvar för läkemedel</SPAN></P> <P class="p156 ft2">I samband med omregleringen av apoteksmarknaden 2009 infördes ett producentansvar för läkemedel. Med producent avses i förordningen (2009:1031) om producentansvar för läkemedel, den som bedriver detaljhandel med läkemedel, dvs. öppenvårdsapoteken. Apoteken ska utan ersättning ta emot avfall som utgörs av läkemedel och som allmänheten lämnar in. Läkemedel som klassas som farligt avfall liksom kasserade sprutor och kanyler omfattas dock inte av producentansvaret för läkemedel. Läkemedelsavfall som uppkommer hos vårdinrättningar omfattas inte heller av producentansvaret.</P> <P class="p184 ft2">Regeringen har uppdragit åt Naturvårdsverket att i samråd med Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och efter samråd med Sveriges Apoteksförening, utreda om även läkemedel som klassas som farligt avfall ska omfattas av producentansvaret för läkemedel. I uppdraget ingår också att undersöka lämpligheten i att även inkludera sprutor och kanyler i producentansvaret. Uppdraget redovisades den 21 oktober 2013.</P> <P class="p345 ft2">93</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H1033994x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p98 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p346 ft62"><SPAN class="ft1">14</SPAN><SPAN class="ft77">Farliga ämnen i livsmedel och dricksvatten</SPAN></P> <P class="p347 ft21"><SPAN class="ft21">14.1</SPAN><SPAN class="ft78">Farliga ämnen i dricksvatten</SPAN></P> <P class="p348 ft2"><SPAN class="ft24">Regeringens bedömning: </SPAN>Det behövs ytterligare kunskap om de material som kommer i kontakt med dricksvattnet via distributionssystemet och om materialens effekter på människors hälsa. Kunskapsunderlag och förslag till åtgärder inklusive utveckling av regler för att hantera risker förknippade med farliga ämnen i material som kommer i kontakt med dricksvattnet bör tas fram av berörda myndigheter. Dessa underlag och förslag bör ligga till grund för utveckling av regler och andra insatser inom EU och nationellt.</P> <P class="p349 ft24">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Dricksvatten kan förorenas av kemiska ämnen när det behandlas och distribueras till konsumenterna. Källan kan vara de material som används i vattenverk och vattenreservoarer, i ledningsnätet samt i fastigheternas </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">va-installationer</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> och armaturer. Bland de material som används och kan utgöra potentiella föroreningskällor finns järn och stål, koppar, asbest, betong och olika typer av plast. Exempel på problem som har uppmärksammats under senare år är användningen av material som innehåller bly i blandare och användning av material som innehåller bisfenol A vid renovering av dricksvattenrör med en s.k. reliningmetod.</SPAN></P> <P class="p268 ft2">Det saknas i dag lagstiftning som tydligt reglerar material i kontakt med dricksvatten. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004 av den 27 oktober 2004 om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel och om upphävande av direktiven 80/590/EEG och 89/109/EEG (EUT L 338, 13.11.2004, s. 4, Celex 32004R1935) omfattar inte fasta anläggningar för vattenförsörjning.</P> <P class="p188 ft2">Det samlade behovet av åtgärder för riskhantering gällande material som kommer i kontakt med dricksvatten bör ses över. Det är angeläget att ta fram kunskapsunderlag och att vidta åtgärder för att hantera risker förknippade med farliga ämnen i anläggningar för vattenförsörjning. I detta sammanhang bör resultaten från ett projekt om framtida lösningar till distributionssystem för dricksvatten, som har finansierats av Vinnova, tas till vara. Även slutsatserna från ett regeringsuppdrag till Kemikalieinspektionen, Boverket och Livsmedelsverket om kartläggning och riskbedömning av användningen av epoxi vid relining av dricksvattenrör bör utgöra ett underlag vid översynen av regler och åtgärdsbehov.</P> <P class="p117 ft4">Det finns även ett behov att se över gränsvärdena för vissa ämnen i dricksvatten, främst fluor och mangan. Även problematiken med lättrörliga organiska ämnen i mark, t.ex. poly- och perfluorerade ämnen, som kan kontaminera grund- och ytvatten bör uppmärksammas i sammanhanget.</P> <P class="p350 ft2">94</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H1033995x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p351 ft4">Ansvarsfördelningen mellan myndigheter är i dag otydlig när det gäller Prop. 2013/14:39 material som förekommer i distributionskedjan för dricksvatten. Reger-</P> <P class="p149 ft4">ingen har därför beslutat om att tillsätta en särskild utredare som bl.a. ska föreslå hur svenska myndigheters ansvar beträffande material i kontakt med dricksvatten bör fördelas (dir. 2013:75, En trygg dricksvattenförsörjning). Regeringen avser att med ledning av utredningens förslag förtydliga ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter.</P> <P class="p352 ft39"><SPAN class="ft54">14.2</SPAN><SPAN class="ft68">Material avsedda att komma i kontakt med livsmedel</SPAN></P> <P class="p353 ft4"><SPAN class="ft60">Regeringens bedömning: </SPAN>Kunskap och prioriteringar gällande material avsedda att komma i kontakt med livsmedel behöver utvecklas av berörda myndigheter. Med utgångspunkt i detta underlag bör förslag till utveckling av <NOBR>EU-reglerna</NOBR> för material i kontakt med livsmedel tas fram, t.ex. i fråga om nya gränsvärden för bisfenoler och bly i keramikglasyr.</P> <P class="p354 ft24">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Livsmedelsverket tog 2011 fram en riskprofil för material i kontakt med livsmedel i syfte att identifiera sådana förpackningsmaterial, husgeråd eller kemiska ämnen som kan innebära risk för konsumenter. Utifrån denna har risker identifierats i samband med bl.a. sammansatta material (dvs. material bestående av flera skikt av olika materialtyper) liksom papper och kartong baserad på såväl ny råvara som returfiber, papper som är behandlat för att vara fettavvisande, mjukgörare i lock samt bly i keramikglasyrer. Regeringen har i budgetpropositionen för 2014 aviserat en utredning om bisfenol A som kommer att behandla användningen av sådana i material i kontakt med livsmedel. Även riskbilden avseende tryckfärgskomponenter och mineraloljor i återvunnet papper samt poly- och perfluorerade ämnen i såväl nytt som återvunnet papper behöver analyseras vidare.</SPAN></P> <P class="p355 ft21"><SPAN class="ft54">14.3</SPAN><SPAN class="ft78">Farliga ämnen i livsmedel</SPAN></P> <P class="p356 ft48"><SPAN class="ft42">14.3.1</SPAN><SPAN class="ft71">Riskvärdering och riskhantering av främmande ämnen i livsmedel</SPAN></P> <P class="p288 ft4"><SPAN class="ft60">Regeringens bedömning: </SPAN>Riskvärderingar bör göras av farliga ämnen som förekommer som främmande ämnen i livsmedel och som ännu inte är reglerade. Förslag till prioritering och riskhantering av sådana ämnen bör tas fram av berörda myndigheter.</P> <P class="p357 ft60">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft4">Främmande ämnen i livsmedel är ämnen som inte har tillsatts ett livsmedel med avsikt. Dessa ämnen kan finnas där till följd av produktion, behandling, transport, lagring eller som följd av någon miljöbetingad förorening. För att begränsa främmande ämnens negativa påverkan på livsmedel och för att förebygga eventu-</SPAN></P> <P class="p358 ft2">95</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H1033996x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p262 ft41">Prop. 2013/14:39 ella risker för den mänskliga hälsan kan EU vidta åtgärder för att minska halten av dem i livsmedel.</P> <P class="p193 ft2">Regler om främmande ämnen finns i rådets förordning (EEG) nr 315/93 av den 8 februari 1993 om fastställande av gemenskapsförfaranden för främmande ämnen i livsmedel (EGT L 37, 13.2.1993, s. 1, Celex 31993R0315). <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har med stöd av förordningen fastställt gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel. Sådana gränsvärden finns för nitrat, mykotoxiner, metaller, dioxiner och polycykliska aromatiska kolväten. För de flesta ämnen som kan förekomma som främmande ämnen i livsmedel saknas dock gränsvärden. Exempel på ämnen som saknar gränsvärden är poly- och perfluorerade ämnen och bromerade flamskyddsmedel.</P> <P class="p359 ft2">När det gäller poly- och prefluorerade ämnen har riskhanteringsarbetet påbörjats genom <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> rekommendation (2010/161/EU) om övervakning av perfluorerade alkylsulfonater i livsmedel. Gruppen poly- och perfluorerade ämnen innefattar dock många olika substanser och det saknas i dag kunskap om hur befolkningen exponeras för dessa ämnen. Dessutom är kunskapen om dessa ämnens giftighet begränsad. Även när det gäller bromerade flamskyddsmedel finns det en rekommendation från kommissionen om att analysera förekomsten av de vanligaste grupperna av sådana ämnen i relevanta livsmedel. För denna mycket heterogena grupp av svårnedbrytbara ämnen saknas i många fall kunskap om befolkningens exponering och information gällande ämnenas giftighet är begränsad.</P> <P class="p237 ft2">Ytterligare riskvärdering bör göras i fråga om poly- och perfluorerade ämnen och bromerade flamskyddsmedel som främmande ämnen i livsmedel. Riskhantering i form av regler eller andra åtgärder bör övervägas. Detta gäller även kadmium som förekommer i livsmedel i en sådan utsträckning att det utgör en påtaglig risk för människors hälsa. Särskilda insatser för att hantera problemen med kadmium presenteras i avsnitt 6.2. En handlingsplan för poly- och perfluorerade ämnen bör tas fram inom EU samtidigt som svenska myndigheters arbete med att identifiera källor till perfluorerade ämnen bör fortsätta (se avsnitt 9.2.3).</P> <P class="p344 ft44"><SPAN class="ft42">14.3.2</SPAN><SPAN class="ft72">Metaller i barnmat</SPAN></P> <P class="p223 ft4"><SPAN class="ft60">Regeringens bedömning: </SPAN>Det arbete som har påbörjats inom berörda myndigheter med att se över gränsvärden och andra riskhanteringsåtgärder för metaller i barnmat bör fortsätta. Resultatet av detta arbete bör användas som en grund för insatser inom EU och nationellt.</P> <P class="p117 ft24">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Inom EU pågår för närvarande en översyn över gränsvärdena för kadmium, bly och arsenik som främmande ämnen i livsmedel. Översynen sker inom ramen för kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 av den 19 december 2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel (EUT L 364, 20.12.2006, s. 5, Celex 32006R1881). I samband med detta genomför Livsmedelverket en kartläggning av metallerna arsenik, bly, järn, kadmium, koppar och mangan i mat för spädbarn och småbarn. Resul-</SPAN></P> <P class="p196 ft2">tatet av kartläggningen ska lämnas till EU:s livsmedelsmyndighet EFSA.</P> <P class="p360 ft2">96</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H1033997x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p327 ft4">Syftet är att Sverige genom detta analysunderlag ska bidra till den pågå- Prop. 2013/14:39 ende översynen av gränsvärden inom EU. Underlaget ska samtidigt sti-</P> <P class="p328 ft2">mulera till fortsatta insatser för att åtgärda brister som har konstaterats i kunskapsunderlaget och ska vidare utgöra grunden för reglering och rådgivning till konsumenter.</P> <P class="p361 ft4">Insatserna i fråga om främmande ämnen i barnmat är en viktig del av arbetet för att nå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft26">Giftfri miljö</SPAN>. Detsamma gäller Ke- mikalieinspektionens handlingsprogram för en giftfri vardag (se avsnitt 5.2.2).</P> <P class="p362 ft48"><SPAN class="ft42">14.3.3</SPAN><SPAN class="ft71">Nanomaterial och kombinationseffekter av ämnen som kan förekomma i livsmedel</SPAN></P> <P class="p363 ft4"><SPAN class="ft60">Regeringens bedömning: </SPAN>Kunskapsuppbyggnad hos berörda myndigheter bör fortsätta när det gäller nanomaterial i livsmedel samt kombinationseffekter av ämnen som kan förekomma i livsmedel. Det bör analyseras vidare hur man vid riskbedömning ska ta hänsyn till risker kopplade till dessa områden.</P> <P class="p364 ft24">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">I dag finns i många fall god kunskap om hälsofarliga egenskaper hos enskilda ämnen. Däremot saknas som regel kunskap om hur ämnena samverkar med varandra liksom vilken roll kosthållningen spelar i sammanhanget. Det finns ett generellt behov av att utveckla kunskapen om kombinationseffekter av olika kemiska ämnen som kan förekomma i livsmedel. Vidare behöver metoder för att värdera riskerna förknippade med kombinationseffekter utvecklas. I förlängningen bör förändringar i regelverket eller andra riskhanteringsåtgärder övervägas. Behoven finns inom en rad områden, däribland farliga ämnen som förekommer i livsmedel samt livsmedelstillsatser.</SPAN></P> <P class="p365 ft4">När det gäller nanomaterial saknas i dag godkända, standardiserade metoder för testning och riskbedömning, såväl generellt som inom livsmedelsområdet. Det saknas också specifika regler för användning eller förekomst av nanomaterial i livsmedel, livsmedelstillsatser och material avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Kunskapen om förekomst av och risker med nanomaterial inom livsmedelsområdet behöver utvecklas för att kunna utgöra en grund för framtida förändringar i regelverket.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"> <TR> <TD class="tr31 td32"><SPAN class="p366 ft42">14.3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td74"><SPAN class="p32 ft44">Vissa livsmedelsaspekter behöver utvecklas vid</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p32 ft44">tillämpningen av EU:s biocidförordning</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr33 td61"><SPAN class="p18 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr42 td69"><SPAN class="p18 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td70"><SPAN class="p367 ft2"><SPAN class="ft24">Regeringens bedömning: </SPAN>Tillämpningen av EU:s nya biocidförord-</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td70"><SPAN class="p367 ft2">ning behöver utvecklas så att den tar hänsyn till eventuella risker för</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td70"><SPAN class="p367 ft2">människors hälsa när biocidprodukten används i närheten av eller på</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td70"><SPAN class="p170 ft2">djur för livsmedelsändamål.</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr43 td73"><SPAN class="p18 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td69"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td48"><SPAN class="p32 ft24">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Biocidprodukter är bekämp-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">ningsmedel som är avsedda att skydda människor, djur och material från</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">angrepp av djur, växter eller mikroorganismer. Dit räknas bl.a. desinfek-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">tionsmedel, konserveringsmedel, träskyddsmedel, råttgift och mygg-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr26 td48"><SPAN class="p18 ft2">medel. Biocidprodukter regleras i EU:s biocidförordning, dvs. Europa-</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td69"><SPAN class="p16 ft2">97</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_98"> <P class="p291 ft4">Prop. 2013/14:39 parlaments och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (EUT L 167, 27.6.2012, s. 1, Celex 32012R0528). Tillämpningen av reglerna behöver utvecklas för att ta hänsyn till eventuella risker för människors hälsa när biocidprodukter används så att det kan komma i kontakt med livsmedel eller används i närheten av eller på djur för livsmedelsändamål. Exempel på sådana användningar är fästing- och insektsmedel, desinfektionsmedel som används i djurstallar och s.k. spendoppningsmedel. Berörda myndigheter bör därför analysera behov av insatser avseende tillämpningen av EU:s biocidförordning.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"> <TR> <TD class="tr28 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td23"><SPAN class="p368 ft53">15</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td66"><SPAN class="p295 ft1">Specialreglerade kemiska produkter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr45 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr45 td23"><SPAN class="p294 ft54">15.1</SPAN> </TD> <TD class="tr45 td66"><SPAN class="p295 ft21">Kosmetiska produkter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr46 td58"><SPAN class="p18 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr47 td61"><SPAN class="p18 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td62"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr24 td63"><SPAN class="p296 ft2"><SPAN class="ft24">Regeringens bedömning: </SPAN>Riskerna för människors hälsa och miljön</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td62"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td63"><SPAN class="p296 ft2">med allergiframkallande, hormonstörande och andra farliga ämnen i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td62"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td63"><SPAN class="p296 ft2">kosmetiska produkter bör minskas ytterligare. Ämnen som detaljregle-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td62"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td63"><SPAN class="p296 ft2">ras i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td62"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td63"><SPAN class="p296 ft2">kosmetiska produkter bör regelbundet omvärderas i syfte att snabbare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td62"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr24 td63"><SPAN class="p170 ft2">kunna anpassa regleringen till ny kunskap om risker.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td62"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr43 td64"><SPAN class="p18 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td48"><SPAN class="p32 ft24">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Kosmetiska produkter används</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">dagligen av alla konsumenter, inklusive ungdomar och de minsta barnen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">Eftersom produkterna används direkt på hud och hår och i munnen inne-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">bär användningen en stor exponering för ingående ämnen i produkterna.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p32 ft2">En minskning av riskerna med farliga ämnen i kosmetiska och hygien-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">iska produkter är betydelsefull för att nå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö</SPAN>.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">Det gäller inte minst för barn och ungdomar mot bakgrund av att använd-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ningen av kosmetiska produkter går ned i åldrarna. En ytterligare minsk-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ning av exponeringen för allergiframkallande, hormonstörande och andra</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">farliga ämnen via kosmetiska produkter är en viktig insats för att uppnå</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">etappmålet om att minska barns exponering för farliga ämnen (se avsnitt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td23"><SPAN class="p369 ft2">12).</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td66"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p32 ft2">Några ämnen som förekommer i kosmetiska produkter och som har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">diskuterats på senare år för sina misstänkta hormonstörande egenskaper</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">är parabener och triclosan. <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har nyligen tagit fram ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">förslag till begränsningar för användning av triclosan och fem olika para-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">bener (isopropylparaben, isobutylparaben, fenylparaben, benzylparaben</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">och pentylparaben) som konserveringsmedel i kosmetiska produkter.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">Vidare har kommissionen föreslagit en sänkning av den maximala kon-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">centrationen av butyl- och probylparaben i kosmetiska produkter och ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">förbud för användning av dessa ämnen i vissa kosmetiska produkter som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">riktar sig till barn under tre år.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p32 ft2">Kemikalieinspektionen och Läkemedelsverket har sedan 2011 en dia-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">log med företag i kosmetikabranschen, bl.a. om allergiframkallande äm-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">nen. Som ett resultat av dialogen har företagen satt upp mål om att mins-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr1 td58"><SPAN class="p171 ft2">98</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr26 td48"><SPAN class="p18 ft2">ka allergirisken genom att begränsa användningen av allergiframkallande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td23"><SPAN class="p18 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td66"><SPAN class="p18 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_99"> <P class="p327 ft4">parfymämnen och konserveringsmedel i produkter som riktar sig till barn Prop. 2013/14:39 och ungdomar.</P> <P class="p370 ft2">Läkemedelsverket har också i samarbete med Kemikalieinspektionen och representanter från branschen genomfört en informationskampanj riktad till landets frisörer om allergirisker vid hårfärgning och rekommendationer om åldersgräns. Regeringen ser positivt på hur företagen hittills har bidragit till arbetet för en giftfri vardag. Det är angeläget att berörda myndigheter kan fortsätta att stödja företagens insatser för att ytterligare höja skyddsnivån vid användning av kosmetiska produkter. Detta kan exempelvis ske genom en fortsatt branschdialog.</P> <P class="p371 ft2">Regeringen delar Läkemedelsverkets och Kemikalieinspektionens bedömning att EU:s förordning om kosmetiska produkter, dvs. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter (EUT L 342, 22.12.2009, s. 59, Celex 32009R1223) inte har den flexibilitet som krävs för att tillräckligt snabbt kunna anpassa detaljbestämmelser för enskilda ämnen till nya rön om faror och risker. Sverige bör därför förorda en framtida översyn av förordningen, i synnerhet av förordningens regler om att begränsa användningen av vissa ämnen och om att godkänna färgämnen, konserveringsmedel och <NOBR>UV-filter.</NOBR> Tidpunkten för att driva dessa frågor bör analyseras ytterligare. Tills vidare bör de berörda myndigheterna arbeta med andra styrmedel för att få branschen att anpassa sig till nya rön om faror och risker, såsom offentlig upphandling, miljömärkning, informationskampanjer och branschdialoger.</P> <P class="p372 ft4">Förslaget i avsnitt 13.2.2 om att främja införandet av avancerad reningsteknik i reningsverk kommer också att ha den positiva effekten att miljöfarliga ingredienser i kosmetiska och hygieniska produkter som inte avskiljs i slammet hindras att nå vattenmiljön.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr35 td23"><SPAN class="p21 ft54">15.2</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td66"><SPAN class="p295 ft21">Växtskyddsmedel</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr38 td61"><SPAN class="p18 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td69"><SPAN class="p18 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr26 td70"><SPAN class="p367 ft2"><SPAN class="ft24">Regeringens bedömning: </SPAN>Riskerna för människors hälsa och miljön</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td70"><SPAN class="p367 ft2">med växtskyddsmedel behöver minska. Nödvändiga åtgärder inne-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td70"><SPAN class="p367 ft2">fattar bl.a. att, i större utsträckning än vad som är fallet i dag, skydda</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td70"><SPAN class="p367 ft2">allmänna vattentäkter från effekterna av växtskyddsmedel. Det är</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td70"><SPAN class="p367 ft2">också viktigt att vissa användningar av växtskyddsmedel som har</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td70"><SPAN class="p367 ft2">fasats ut eller aldrig har förekommit i Sverige inte tas i bruk. Vidare är</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td70"><SPAN class="p367 ft2">det angeläget att jordbrukare fortsätter att tillämpa principen om</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td70"><SPAN class="p170 ft2">integrerat växtskydd.</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr43 td73"><SPAN class="p18 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td69"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td48"><SPAN class="p32 ft24">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">De senaste åren har flera EU-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">rättsakter antagits på bekämpningsmedelsområdet. I juni 2011 började</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">EU:s växtskyddsmedelsförordning att gälla, dvs. Europaparlamentets och</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">rådets förordning (EU) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläpp-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ande av växtskyddsmedel på marknaden (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1,</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">Celex 32009R1107). Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">av den 21 oktober 2009 om hållbar användning av bekämpningsmedel</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">började gälla i november 2011. Direktivet är för närvarande endast</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">tillämpligt på växtskyddsmedel. Rättsakterna väntas leda till ett förstärkt</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td48"><SPAN class="p18 ft2">skydd för människa och miljö från effekterna av växtskyddsmedel. Detta</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td69"><SPAN class="p16 ft2">99</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_100"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"> <TR> <TD class="tr3 td75"><SPAN class="p241 ft2">Prop. 2013/14:39</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p18 ft2">ska uppnås bl.a. genom att alla jordbrukare ska tillämpa principen om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">integrerat växtskydd.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p35 ft2">Integrerat växtskydd innebär att alla tillgängliga växtskyddsmetoder</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">noga övervägs och att lämpliga åtgärder integreras i odlingen. Lämpliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">åtgärder är sådana som motverkar utvecklingen av skadliga organismer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">och som håller användningen av växtskyddsmedel och andra former av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ingrepp på nivåer som är ekonomiskt och ekologiskt försvarbara och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">minskar eller minimerar riskerna för människors hälsa och miljön. Prin-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">cipen om integrerat växtskydd betonar odlingen av sunda grödor med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">minsta möjliga ingrepp i jordbruksekosystemen och uppmuntrar naturliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">mekanismer för bekämpning av skadegörare och ogräs.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p35 ft2">Svenska erfarenheter av substitution och om nationella handlingsplaner</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">har satt tydliga avtryck i rättsakterna om växtskyddsmedel. En nyhet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">jämfört med vad som tidigare gällt är införandet i EU:s växtskyddsme-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">delsförordning av uteslutningskriterier för verksamma ämnen som kan ge</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">upphov till cancer, skador på arvsmassan eller fortplantningen eller stör-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">ningar på hormonsystemet. Sådana ämnen får nu endast godkännas om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">det behövs för att kontrollera en allvarlig fara inom växtskyddet. Perio-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">den för godkännande får uppgå till högst fem år.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p35 ft2">Förändringarna på bekämpningsmedelsområdet innebär att svenska be-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">stämmelser om godkännande och användning av bekämpningsmedel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">måste ses över. Regeringskansliet remitterade därför i juni 2013 ett för-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">slag till ny förordning om bekämpningsmedel. Ett övergripande syfte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">med det remitterade förslaget är att säkerställa ett fullgott skydd för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">existerande och framtida allmänna vattentäkter liksom för vattenområden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">överlag. Förordningsförslaget syftar vidare till att säkerställa att det i det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">svenska jordbruket även fortsatt inte kommer att ske någon användning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">av kemiska växtskyddsmedel för jorddesinficering (med undantag för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">prydnadsväxter och användning i plantskolor) eller för behandling av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">frukt och matpotatis mot svampangrepp efter skörd. Sådan användning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">förekommer inte i dag, vilket har bidragit till att svensk frukt och mat-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">potatis generellt sett har låga resthalter av växtskyddsmedel. Förslaget</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">bereds i Regeringskansliet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p35 ft2">Regeringen har i enlighet med kraven i direktivet också tagit fram en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">nationell handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">perioden <NOBR>2013–2017.</NOBR> Planen innehåller kvantitativa mål, riktmärken, åt-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">gärder och tidtabeller för att minska riskerna med och konsekvenserna av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">användningen av växtskyddsmedel för människors hälsa och miljön och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">för att uppmuntra utvecklingen av alternativa metoder eller tekniker för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">att minska beroendet av växtskyddsmedlen. I handlingsplanen beskriver</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">regeringen hur de åtgärder som följer av artiklarna i direktivet kommer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">att genomföras.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p35 ft2">Kommissionen har under våren 2013 tagit initiativ till att begränsa an-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">vändningen i växtskyddsmedel av ett antal verksamma ämnen i gruppen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">neonikotinoider. Neonikotinoider misstänks orsaka allvarliga skador på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">bin och bisamhällen. De aktuella växtskyddsmedlen har framför allt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">använts för att behandla utsäde till skydd mot skadeinsekter. Bina har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">kunnat komma i kontakt med substanserna via det damm som uppstår vid</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">sådd och genom att äta nektar från behandlade växter. Genom beslut i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr41 td75"><SPAN class="p242 ft2">100</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">april och juli 2013 har kommissionen begränsat användningen av tre</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td48"><SPAN class="p18 ft2">verksamma ämnen som ingår i gruppen neonikotinoider. Sverige och</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_101"> <P class="p327 ft4">flera andra medlemsstater har sedan tidigare haft långtgående nationella Prop. 2013/14:39 begränsningar i fråga om användningen av växtskyddsmedel som inne-</P> <P class="p328 ft2">håller dessa verksamma ämnen. Begränsningarna har dock inte hindrat användning av betat utsäde, dvs. utsäde som har behandlats med neonikotinoider i andra medlemsstater.</P> <P class="p370 ft2">Regeringen delar kommissionens uppfattning att det har funnits anledning att agera skyndsamt för att begränsa användningen av de aktuella ämnena. Det är av grundläggande betydelse för livsmedelssektorn att kunna upprätthålla ekosystemtjänsten pollinering. För att kunna åstadkomma och upprätthålla en hög skyddsnivå och samtidigt säkerställa likartade konkurrensförhållanden har det varit nödvändigt med en reglering på <NOBR>EU-nivå.</NOBR></P> <P class="p373 ft2">Under våren 2013 presenterade kommissionen ett förslag till en ny stärkt förordning om växtskadegörare. Förslaget syftar till att skydda växter och växtmiljöer genom att förhindra spridning av allvarliga växtskadegörare. Ett bra skydd mot spridning av växtskadegörare minskar behovet av att använda växtskyddsmedel och bidrar därför till en hållbar användning av växtskyddsmedel. Förslaget innebär ett ökat fokus på förebyggande åtgärder och en större möjlighet att på ett effektivt sätt anpassa regelverket till nya situationer, vilket regeringen ser positivt på. Förslaget till ny förordning behandlas för närvarande i rådet och Europaparlamentet.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"> <TR> <TD class="tr35 td23"><SPAN class="p21 ft54">15.3</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td66"><SPAN class="p295 ft21">Biocidprodukter</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr38 td61"><SPAN class="p18 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr47 td69"><SPAN class="p18 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr26 td70"><SPAN class="p170 ft2"><SPAN class="ft24">Regeringens bedömning: </SPAN>Biocidanvändningen i vardagsprodukter</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td70"><SPAN class="p170 ft2">bör minska.</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr43 td73"><SPAN class="p18 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td69"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td48"><SPAN class="p32 ft24">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Biocidprodukter är bekämp-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">ningsmedel som används för att skydda människor, djur och egendom</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">mot skadliga organismer. Det har länge funnits <NOBR>EU-regler</NOBR> om utsläppan-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">de på marknaden och användning av biocidprodukter. Sedan september</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">2013 gäller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">av biocidprodukter (EUT L 167, 27.6.2012, s. 1, Celex 32012R0528).</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">Förordningen syftar till att förbättra den inre marknadens funktion genom</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">att harmonisera reglerna om biocidprodukter och samtidigt säkerställa en</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön. Liksom i EU:s växt-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">skyddsmedelsförordning införs uteslutningskriterier för ämnen som kan</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ge upphov till cancer, skador på arvsmassan eller fortplantningen eller</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">störningar på hormonsystemet (se avsnitt 15.2). Sådana ämnen får som</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">huvudregel inte användas i biocidprodukter. En annan nyhet är att regel-</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">verket nu omfattar även varor som har behandlats med en biocidprodukt.</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">Tidigare har risker med sådana varor, särskilt vad gäller import, fått</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">hanteras från fall till fall, inom Reachförordningen. Nu gäller i stället att</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">varor som har behandlats med en biocidprodukt får släppas ut på mark-</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">naden endast om samtliga verksamma ämnen som varan har behandlats</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">med är godkända inom EU för relevant produkttyp och användning.</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">Varorna måste också märkas med uppgift om vilka ämnen som ingår och</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td48"><SPAN class="p18 ft2">vilka försiktighetsåtgärder som användaren bör vidta vid användning.</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td69"><SPAN class="p16 ft2">101</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_102"> <P class="p374 ft2">Prop. 2013/14:39 Kommissionen ska, i enlighet med EU:s biocidförordning senast i juli 2015 rapportera till Europaparlamentet och rådet om hur förordningen bidrar till en mer hållbar användning av biocidprodukter. Rapporten ska behandla behovet av att införa ytterligare åtgärder, särskilt för yrkesmässiga användare, för att minska de risker som biocidprodukter utgör för människors och djurs hälsa och för miljön. Om det är lämpligt, ska kommissionen med stöd av denna rapport lägga fram ett förslag till reglering av hållbar användning av biocidprodukter, t.ex. genom en utvidgning av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG om hållbar användning av bekämpningsmedel (direktivet beskrivs kortfattat i avsnitt 15.2).</P> <P class="p375 ft2">Samtidigt som EU:s biocidförordning lägger en grund för en successivt höjd skyddsnivå finns det anledning till oro över nuvarande situation med ett omfattande utbud av vardagsvaror som har behandlats med biocider. I marknadsföringen framställs det ofta som att biocidbehandlingen av varorna medför fördelar för konsumenten. För många varor är det emellertid oklart om behandlingen fyller någon funktion överhuvudtaget. Så länge konsumenter tvättar, diskar, städar och vädrar på brukligt sätt finns inga egentliga risker med de mikroorganismer som biocidbehandlingen syftar till att oskadliggöra. Däremot finns det en uppenbar risk för att den omfattande, och i många fall onödiga, användningen av biocidprodukter i vardagsprodukter kan leda till att resistenta bakterier uppstår, vilket i sin tur kan hota folkhälsan. Regeringen har därför tagit initiativ till ett samarbete mellan de nordiska kemikaliemyndigheterna för strategiska gemensamma insatser i syfte att minska biocidanvändningen i framför allt vardagsprodukter.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"> <TR> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td23"><SPAN class="p368 ft53">16</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p295 ft1">Globalt arbete för ökad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td23"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td66"><SPAN class="p295 ft1">kemikaliesäkerhet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr41 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td23"><SPAN class="p294 ft54">16.1</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td66"><SPAN class="p295 ft21">Det globala arbetet är en förutsättning för att nå</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td23"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p295 ft21">miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft55">Giftfri miljö</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td1"><SPAN class="p18 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr39 td61"><SPAN class="p18 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td76"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr24 td63"><SPAN class="p296 ft2"><SPAN class="ft24">Regeringens bedömning: </SPAN>Sverige bör ha ett fortsatt stort engage-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td76"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td63"><SPAN class="p296 ft2">mang och en hög ambitionsnivå i internationella förhandlingar som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td76"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td63"><SPAN class="p296 ft2">syftar till att förebygga eller minska riskerna med farliga ämnen. Sve-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td76"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td63"><SPAN class="p296 ft2">rige bör vidare verka för att en säker kemikaliehantering i större ut-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td76"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td63"><SPAN class="p296 ft2">sträckning integreras i övergripande hållbarhets- och utvecklingsfrå-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td76"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td63"><SPAN class="p376 ft2">gor. En ambitiös reglering av kemikalier på global nivå är en förutsätt-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td76"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td63"><SPAN class="p296 ft2">ning för att nå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö </SPAN>samt för att nå en håll-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td76"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr24 td63"><SPAN class="p170 ft2">bar utveckling.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td76"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr43 td64"><SPAN class="p18 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td48"><SPAN class="p32 ft24">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Senast 2020 ska kemikalier pro-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">duceras och användas på ett sådant sätt att skadliga effekter på männis-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">kors hälsa och miljön blir så begränsade som möjligt. Detta är målet för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">den globala kemikaliestrategin, Strategic Approach to International</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr40 td1"><SPAN class="p171 ft2">102</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr26 td48"><SPAN class="p18 ft2">Chemicals Management (SAICM), överenskommen på världsmötet i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td23"><SPAN class="p18 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td66"><SPAN class="p18 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_103"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p80 ft4">Johannesburg 2002 och bekräftad på FN:s konferens om hållbar utveckling i Rio de Janeiro i juni 2012 <NOBR>(Rio-mötet).</NOBR></P> <P class="p122 ft2">Vid <NOBR>Rio-mötet</NOBR> uppmanades världens regeringar att ytterligare stärka insatserna för att nå målet, både vad gäller genomförande av existerande internationella åtaganden men också vad gäller förbättringen av den internationella miljöförvaltningen på kemikalieområdet.</P> <P class="p122 ft2">FN:s miljöprogram UNEP presenterade i juni 2012 en rapport som visar att försäljningen av kemikalier i världen kommer att öka med ungefär tre procent årligen till och med 2050, (Global Chemicals Outlook, UNEP, 2012, s. 13). Det är inte enbart de omsatta volymerna som kommer att öka utan även antalet kemiska ämnen i kommersiellt bruk. I många fall bidrar kemikalier till centrala samhällsfunktioner och ökad livskvalitet i form av vattenrening, ökad jordbruksproduktion och produktsäkerhet, men de kan också leda till allvarliga hälso- och miljöeffekter. Rapporten pekar på en tydlig kemikalieintensifiering på global nivå genom ökade producerade och använda volymer av kemikalier, ökad global handel och användning av kemikalieintensiva produkter och ökade utsläpp från stora och viktiga ekonomiska sektorer. Rapporten pekar vidare på att det har skett ett skifte i tillverkningen av kemikalier, från högt industrialiserade länder till utvecklingsländer och övergångsekonomier.</P> <P class="p377 ft2">Varor som konsumeras i Sverige är till stor del tillverkade i andra länder, ofta utanför EU. De internationella produktions- och handelskedjorna är ofta långa och komplexa. I flera av de länder som i dag är stora varuproducenter saknas delvis eller helt en förebyggande kemikaliekontroll och regelverk. Detta påverkar möjligheterna att ställa krav om hälso- och miljöhänsyn vid tillverkning och information om varornas innehåll. I takt med att spridningsmönstren blir allt mer globala ökar också vikten av att finna globala lösningar för att begränsa spridningen av farliga ämnen, att främja ett globalt kunskaps- och informationsflöde men också att verka för att länderna själva utvecklar nationella kontrollsystem.</P> <P class="p227 ft2">Ett antal globala överenskommelser hanterar till viss del redan i dag dessa globala utmaningar. Världssamfundet har enats om en överenskommelse kring klassificering och märkning av kemikalier, det globala systemet om klassificering och märkning (Globally Harmonized System of Classification and Labelling of Chemicals, GHS) som nu genomförs i olika delar av världen. En internationell överenskommelse har också tagits fram om föranmälan om export och import av vissa farliga kemikalier (s.k. <NOBR>PIC-procedur)</NOBR> genom Rotterdamkonventionen. Internationellt regleras även produktion, användning och utsläpp av hittills 23 ämnen som är långlivade organiska föroreningar (s.k. <NOBR>POP:s-ämnen</NOBR> varav flertalet är bekämpningsmedel) genom Stockholmskonventionen. Det finns även regionala konventioner såsom FN:s konvention om luftkvalitet för Nordamerika och Europa (UNECE LRTAP). Vidare regleras gränsöverskridande transport av farligt avfall genom Baselkonventionen. En ny global konvention om begränsning av kvicksilver i hela livscykeln antogs i oktober 2013 (”Minamatakonventionen”). Därutöver finns också det politiskt bindande ramverket SAICM som har det övergripande syftet att minska skillnaderna vad gäller fungerande kemikaliehantering i olika delar av världen.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p127 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p128 ft2">103</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_104"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"> <TR> <TD class="tr3 td75"><SPAN class="p241 ft2">Prop. 2013/14:39</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p16 ft2">Hur världssamfundet väljer att hantera möjligheterna och utmaningarna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft2">med en alltmer kemikalieintensiv värld kommer i hög grad att påverka</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">Sveriges möjligheter att nå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö </SPAN>men även</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft3"><SPAN class="ft2">andra miljökvalitetsmål såsom </SPAN>Frisk luft<SPAN class="ft2">, </SPAN>Levande sjöar och vattendrag<SPAN class="ft2">,</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft3">Grundvatten av god kvalitet<SPAN class="ft2">, </SPAN>Hav i balans, Levande kust och skärgård<SPAN class="ft2">,</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft3">Ett rikt odlingslandskap <SPAN class="ft2">samt </SPAN>Ett rikt växt- och djurliv<SPAN class="ft2">.</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">En säker kemikaliehantering kan också ha en direkt positiv effekt på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft2">andra mer övergripande mål inom områdena hållbar utveckling och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">fattigdomsbekämpning så som tillgång till rent vatten och en förbättrad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">hälsa.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft2">För att kunna nå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö </SPAN>och generationsmålet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">bör Sverige ha ett stort engagemang och en hög ambitionsnivå i interna-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">tionella förhandlingar som syftar till att förebygga eller minska riskerna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft2">med farliga ämnen. En säker kemikaliehantering bör i större utsträckning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">integreras i övergripande hållbarhets- och utvecklingsfrågor på alla nivå-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">er. Utgångspunkten är att kemikaliekontrollen bör verka förebyggande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft2">och syfta till att säkra att kretsloppen är fria från farliga ämnen från</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">början bör även gälla på det globala planet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">Sverige bör vidare fortsatt bidra till att stärka den institutionella kapa-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft2">citeten i länder som i dag saknar förutsättningar för en säker kemikalie-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">kontroll. Sveriges starka engagemang i det bilaterala samarbetet har visat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p22 ft2">sig vara ett mycket uppskattat och effektivt sätt att överföra arbetsmeto-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">der, erfarenhet och kunskap.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">Det är inte möjligt att nå en hållbar utveckling på global nivå utan att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">nyttja kemikalier på ett ansvarsfullt sätt och på allvar hantera de utman-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft2">ingar som de skapar. Det är därför viktigt att frågan om en hållbar hanter-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">ing av kemikalier tas med i de lösningar och strategier på global nivå</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p22 ft2">som syftar till att främja en hållbar utveckling. För att vi ska kunna mini-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft2">mera de allvarliga risker för människors hälsa och miljön som annars kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">orsakas av hanteringen av kemikalier måste kemikaliesäkerhet i större ut-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">sträckning bli en del av diskussionerna kring hållbar utveckling. Liksom</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft2">innovation är en viktig drivkraft i dessa ansträngningar, bör även försik-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">tighetsprincipen vara vägledande i de åtgärder som genomförs inom FN-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">systemet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft2">I det globala förhandlingsarbetet bör Sverige agera i första hand genom</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">EU. En gemensam <NOBR>EU-position</NOBR> är ofta en stor fördel om man ska nå</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">framgång och få gehör för en ståndpunkt. Det nationella arbetet kan vara</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft2">en drivkraft för EU och på den globala nivån men det globala arbetet kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">i sin tur också stimulera en utveckling inom unionen eller nationellt.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">Informationskrav om kemikalier i varor och den nya kvicksilverkonven-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">tionen, Minamatakonventionen, är exempel på detta.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">I ljuset av att andra länders kemikaliekontroll behöver stärkas och ut-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">vecklas finns det ett fortsatt behov av bilateralt och multilateralt stöd för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft2">att nå det globala <NOBR>2020-målet</NOBR> om att kemikalier ska produceras och an-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">vändas på ett sådant sätt att skadliga effekter på människors hälsa och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">miljön blir så begränsade som möjligt samt för att nå det svenska miljö-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft2">kvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö</SPAN>. Det svenska bilaterala samarbetet samt fi-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p22 ft2">nansiering av åtgärder inom ramen för existerande globala överenskom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p16 ft2">melser inom kemikalier och avfall bör fortsätta. Detta arbete bör också</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr41 td75"><SPAN class="p242 ft2">104</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p16 ft2">rikta sig mot att integrera kemikaliefrågan i de hållbarhetsmål som är pla-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td48"><SPAN class="p18 ft2">nerade att antas av FN:s generalförsamling senast 2015.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_105"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H10339105x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p40 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p378 ft21"><SPAN class="ft54">16.2</SPAN><SPAN class="ft78">Åtta fokusområden för globala insatser</SPAN></P> <P class="p379 ft2"><SPAN class="ft24">Regeringens bedömning: </SPAN>Sverige bör på global nivå vidta åtgärder på de områden som omfattas av regeringens initiativ ”8 år – 8 steg – På väg mot en hållbar användning av kemikalier till 2020”. I det arbetet bör Sverige särskilt fokusera på att öka tillgången till information, att stärka kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländerna samt att stärka den internationella styrningen på miljöområdet. Sverige bör i det arbetet verka för att globala principer för information om farliga ämnen i varor utvecklas inom den internationella kemikaliestrategin SAICM samt fortsätta att driva på för att fler ämnen läggs till existerande konventioner och att internationella konventioner upprättar fullt fungerande efterlevnadsmekanismer. Vidare bör svenska myndigheter fortsätta att arbeta med att stärka utvecklingsländernas institutioner och lagstiftning på kemikalieområdet och förutsättningar för att genomföra globala överenskommelser. SAICM bör utvecklas i riktning mot en global struktur för att hantera <NOBR>icke-reglerade</NOBR> ämnen.</P> <P class="p380 ft24">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p165 ft2">Regeringen lanserade 2012 initiativet “8 år – 8 steg – På väg mot en hållbar hantering av kemikalier till 2020” som en satsning på att öka förutsättningarna att nå målet om en hållbar hantering av kemikalier till 2020. Initiativet fokuserar på att stärka samarbetet mellan de olika aktörerna kring genomförande av existerande internationella regler och överenskommelser och omfattar följande steg.</P> <P class="p11 ft4">1. <SPAN class="ft26">Förståelse av utmaningarna </SPAN>genom att fokusera på att sprida kunskap om en säker kemikaliehantering som en förutsättning för hållbar utveckling.</P> <P class="p12 ft2">2. <SPAN class="ft3">Tillgång till information </SPAN>genom att fokusera på åtgärder som underlättar för beslutsfattare på alla nivåer i samhället att få tydlig, aktuell och relevant information.</P> <P class="p12 ft2">3. <SPAN class="ft3">Hälsoaspekter </SPAN>genom att fokusera på åtgärder som ytterligare förtydligar de fördelar för människors hälsa som är förknippade med en säker kemikaliehantering och som ytterligare integrerar kemikaliehanteringen i aktuella hälsofrågor.</P> <P class="p12 ft4">4. <SPAN class="ft26">Substitution </SPAN>genom att fokusera på åtgärder för en progressiv substitution av kemikalier som utgör en oacceptabel risk för människors hälsa och miljön.</P> <P class="p12 ft2">5. <SPAN class="ft3">Resurseffektivitet </SPAN>genom att fokusera på åtgärder som förebygger avfall och förbättrar avfallshanteringen, inklusive förebyggande av risker med kemikalier i avfallet.</P> <P class="p12 ft4">6. <SPAN class="ft26">Kemikalier i utvecklingsagendan </SPAN>genom att fokusera på åtgärder som bidrar till att stärka kopplingarna mellan en säker kemikaliehantering och utvecklingsagendan.</P> <P class="p12 ft2">7. <SPAN class="ft3">Kapacitetsuppbyggnad </SPAN>genom att fokusera på samordnade insatser för att överbrygga skillnader i förmåga att hantera utmaningar och möj-</P> <P class="p297 ft81">ligheter för en säker kemikaliehantering.</P> <P class="p56 ft2">105</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p381 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p382 ft2">106</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p101 ft26"><SPAN class="ft4">8. </SPAN>Internationell styrning på miljöområdet <SPAN class="ft4">genom att fokusera på att ytterligare förstärka samarbetet och samordningen samt genomförande av en integrerad strategi för finansiering av kemikalier och avfall.</SPAN></P> <P class="p101 ft2">De åtta punkterna adresserar delar av de frågor som hanteras i slutdokumentet från FN:s konferens om hållbar utveckling, Rio +20, ”The future we want”.</P> <P class="p101 ft2">I samband med den internationella konferensen Stockholm +40 i april 2012 bjöd regeringen in representanter från näringsliv, frivilligorganisationer och internationella organisationer samt representanter från olika länder till en dialog kring initiativet. Deltagarna i konferensen kunde förenas kring att de identifierade områdena var de mest relevanta och mest kritiska för att i tid nå <NOBR>2020-målet</NOBR> samt om behovet av ett bättre samarbete över sektorernas gränser. En viktig slutsats var även behovet av att tydliggöra den centrala roll som en ambitiös och väl genomförd kemikaliepolitik har för att nå hållbar utveckling.</P> <P class="p146 ft4">Det fortsatta arbetet på global nivå bör inriktas på de områden som omfattas av initiativet ”8 år – 8 steg – På väg mot en hållbar hantering av kemikalier till 2020” och utifrån följande utgångspunkter.</P> <P class="p175 ft3">Förståelse av utmaningarna</P> <P class="p142 ft2">Politiska och privata beslutsfattare behöver uppmärksammas på att säker kemikaliehantering är en förutsättning för hållbar utveckling. Sverige bör fortsätta verka för en ökad medvetenhet hos beslutsfattare på alla nivåer och i alla sektorer. För att tydliggöra hur hanteringen av kemikalier påverkar samhället i stort bör kostnader av att inte vidta åtgärder, såväl som fördelar av vidtagna åtgärder, i större utsträckning kommuniceras till beslutsfattare. Det <NOBR>10-åriga</NOBR> ramverket för hållbar produktion och konsumtion som beslutades vid Rio+20 och dess program om bl.a. hållbart byggande, konsumentinformation, hållbara livsstilar och utbildning, hållbar offentlig upphandling samt hållbar turism utgör en möjlighet att ytterligare integrera kemikaliefrågan i åtgärder som syftar till hållbar produktion och konsumtion.</P> <P class="p183 ft3">Tillgång till information</P> <P class="p107 ft2">Sverige bör fortsätta verka för utvecklingen av globala principer för information om farliga ämnen i varor. Arbetet bör även i fortsättningen drivas inom ramen för den internationella kemikaliestrategin (SAICM). Globala principer för information om kemikalier i varor kan bidra till att nå de tidigare fastställda etappmålen om information om farliga ämnen i varor och giftfria och resurseffektiva kretslopp. För att uppnå giftfria och resurseffektiva kretslopp behöver tillgången till information om miljö- och hälsofarliga ämnen som ingår i varor förbättras och vara tillgänglig under hela deras livscykel, inklusive avfallsledet. I dag importeras varor i stor utsträckning från länder utanför EU. I och med att produkt- och leveranskedjorna blir alltmer globala behöver man vidta åtgärder på global nivå om man vill säkra information längs hela kedjan. Information bör spridas i hela livscykeln till alla inblandade.</P> <P class="p286 ft4">Dagens informationskrav är ofta otillräckliga och varierande från land till land och därför behövs en utveckling av regelverk och informationssystem inte bara inom EU utan också globalt. Särskilt viktigt är att fram-</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_107"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p174 ft2">steg gör inom produktområden såsom leksaker, bygg, elektronik och textil. Dessa produktgrupper är desamma som regeringen särskilt lyft fram som prioriterade de kommande åren (se avsnitt 12.2). Arbetet med globala rapporteringsprinciper för information om farliga ämnen i varor har även en viktig roll för arbetet med avfall och återvinning. Kopplingarna till hållbar produktion och konsumtion bör stärkas för att ytterligare tillvarata möjligheter till synergieffekter.</P> <P class="p180 ft2">Ökad information krävs dock inte bara när det gäller information kopplad till varor. En större genomslagskraft och genomförande av FN:s system för klassificering och märkning av ämnen och blandningar (GHS, Globally Harmonized System for Classification and Labelling of Chemicals) i alla länder är en central förutsättning för ett bättre informationsflöde i livscykeln. En möjlig åtgärd för att bidra till att förbättra information och kunskapsnivå globalt är vidare att göra den information om kemiska ämnen som samlas i Echa:s databaser (Iuclid och klassificerings- och märkningsregistret) samt i OECD:s <NOBR>e-Chem</NOBR> Portal mer tillgänglig och anpassad för olika målgrupper globalt. Genom sådana insatser kan produktutveckling, substitution och andra riskbegränsande åtgärder underlättas.</P> <P class="p183 ft3">Hälsoaspekter</P> <P class="p207 ft2">Världshälsoorganisationen (WHO) har i en rapport från 2010 beräknat att en miljon människor dör årligen till följd av skador från industrikemikalier, bekämpningsmedel och förgiftning på arbetsplatser (WHO (2010). Global Status Report on <NOBR>Non-communicable</NOBR> Diseases). Det bör noteras att denna siffra är i samma storleksordning som antalet årliga dödsfall relaterade till malaria (0,9 miljoner) och trafikoffer (1,27 miljoner). WHO har i samma rapport beräknat att 21 miljoner människor årligen får skador som är hänförliga till kemikalier och som leder till en försämrad livskvalitet.</P> <P class="p313 ft2">Kemiska föroreningar påverkar också jordens mark- och vattenresurser. Tillgång till rent vatten spelar en central roll för att nå hållbar utveckling. Trots betydande förbättringar saknar i dag 780 miljoner människor tillgång till rent dricksvatten. Kemiska föroreningar i dricksvatten ges ofta en lägre prioritet än mikrobiella sådana eftersom de mikrobiella har en omedelbar effekt medan de kemiska föroreningarna oftast kan sättas i samband med negativa hälsoeffekter först efter en längre tids exponering. Icke desto mindre kan förekomsten av kemiska ämnen i dricksvatten ge upphov till allvarliga problem.</P> <P class="p177 ft2">Förebyggande insatser för en säker kemikaliehantering förväntas få positiv effekt på antalet friska levnadsår hos människor. Därför behövs ökad samverkan mellan berörda politikområden och behov av att förtydliga kemikaliefrågan i ett folkhälsoperspektiv. Ytterligare insatser för att öka medvetenheten kring risker och effekter på människors hälsa till följd av avsaknad av system för en säker kemikaliehantering är nödvändiga. Hälsoaspekterna är också en central del av genomförandet av Minamatakonventionen om kvicksilver.</P> <P class="p178 ft41">Ett utökat tvärsektoriellt arbete och en ökad samverkan mellan politikområden behövs för att nå en ökad medvetenhet och bättre påverkans-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p128 ft2">107</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_108"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p381 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p382 ft2">108</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p68 ft41">möjligheter. Större miljöhänsyn måste tas under produktion och användning av läkemedel världen över (se avsnitt 13.2.1).</P> <P class="p200 ft3">Substitution</P> <P class="p107 ft4">Det globala kemikaliearbetet behöver fokusera på åtgärder för en snabb och progressiv substitution av kemikalier som utgör en oacceptabel risk för människors hälsa och miljön.</P> <P class="p101 ft2">Kemikalieanvändning bör i högre grad ersättas med kemikaliefria alternativ när det gäller exempelvis produktionsmetoder och funktionalitet. För att nå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö </SPAN>krävs att fler företag arbetar aktivt med substitution och innovation för att fasa ut farliga ämnen. De företag som arbetar aktivt och strategiskt med substitution bör ha stora chanser att ta marknadsandelar och bidra till svenska exportframgångar på framtida marknader med höga miljökrav.</P> <P class="p229 ft4">Svensk industri och näringsliv har nått långt med att fasa ut och ersätta farliga ämnen. Med ökade globala regler och uppmärksamhet av kemikaliefrågan i andra länder ökar behovet och efterfrågan av den kunskap och kompetens som svenskt näringsliv innehar.</P> <P class="p179 ft3">Resurseffektivitet</P> <P class="p107 ft2">Länken mellan kemikaliepolitiken och avfallspolitiken är central. För att säkra en hållbar kemikalieanvändning behöver också en miljömässigt hållbar avfallshantering främjas. För att minska avfallets miljöpåverkan och främja resurseffektivitet bör man arbeta med att förebygga avfall och återvinna material, öka det internationella samarbetet samt öka utbytet av kunskap och information. Detta är syftet med det globala partnerskapet om avfallshantering (GPWM) som startades i november 2010 inom ramen för FN:s miljöprogram UNEP.</P> <P class="p182 ft2">I Sverige arbetar Naturvårdsverket med att färdigställa ett avfallsförebyggande program i enlighet med kraven i EU:s ramdirektiv om avfall, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3, Celex 32008L0098). Programmet ska vara färdigt i december 2013 och innehåller mål för avfallsförebyggande samt exempel på åtgärder som kan vidtas av olika aktörer i samhället. Genom att utarbeta ett program med goda exempel i Sverige kan detta också användas för att bistå andra länder i deras arbete för att förebygga avfall och för att förebygga riskerna med kemikalier i avfallet.</P> <P class="p108 ft2">Resurseffektivitet är en angelägen samhällsutmaning som bidrar till att trygga en hållbar råvaruförsörjning. Kretslopp behöver vara resurssnåla och giftfria för att vara hållbara. Att arbeta med förebyggande åtgärder inom kemikalieområdet möjliggör en säkrare, enklare och mindre kostsam materialåtervinning (se avsnitt 11). En fortsatt harmonisering på avfalls- och kemikalieområdet skulle gynna arbetet och öka chanserna att nå <NOBR>2020-målet</NOBR> och miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö</SPAN>.</P> <P class="p145 ft3">Kemikalier i utvecklingsagendan</P> <P class="p144 ft4">En viktig utgångspunkt för kemikaliefrågorna i utvecklingsagendan är Sveriges politik för Global utveckling, relevanta styrdokument för ut-</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_109"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p174 ft4">vecklingspolitiken, existerande internationella åtaganden samt miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft26">Giftfri miljö </SPAN>och generationsmålet.</P> <P class="p210 ft2">Bristande kontroll av farliga kemikalier är i hög grad relevant i ett fattigdomsperspektiv. Det är oftast de fattigaste människorna som utsätts för de största kemikalieriskerna. Det gäller såväl industri- och konsumentkemikalier som bekämpningsmedel. Fattiga människor lever oftare än andra i förorenade områden och utsätts i högre grad än andra för exponering i arbetslivet. Skador som kemikalier ger upphov till kan göra det svårare att ta sig ur fattigdom både på individnivå och för hela samhällen.</P> <P class="p285 ft2">Det finns i dag stora skillnader mellan länders kontroll av kemikalier. Eftersom en växande andel av användningen och produktionen av farliga kemikalier sker i länder med bristfällig kemikaliekontroll ökar riskerna för allvarliga hälso- och miljöproblem. Fattiga människor i dessa länder är de mest utsatta. Detta riskerar att skapa betydande bakslag eller hinder för mänsklig utveckling. I förgiftade, ohälsosamma miljöer försvåras social och ekonomisk utveckling. Genom förbättrad kemikaliehantering kan riskerna med farliga ämnen minska. Detta förbättrar människors hälsa och miljön, vilket i sin tur bidrar till fattigdomsbekämpning och välståndsutveckling.</P> <P class="p177 ft2">FN:s miljöprogram, UNEP, har i sin rapport Cost of inaction of the Sound management of Chemicals (2013) utifrån tillgängliga sjukvårdsdata gjort en uppskattning av kostnaderna för hälsoskador direkt kopplade till användningen av bekämpningsmedel hos småskaliga odlare i Afrika söder om Sahara. Kostnaderna i endast denna region för förlorade arbetsdagar, medicinsk behandling samt sjukhusvistelse till följd av skador kopplade till användningen av bekämpningsmedel uppgick 2005 till så mycket som 4,4 miljarder dollar. Baserat på den siffran kan kostnaderna för skador kopplade till användningen av bekämpningsmedel i regionen 2009 uppskattas överstiga värdet av hela det hälsorelaterade biståndet (HIV och Aids undantaget) till regionen det året.</P> <P class="p208 ft2">Åtgärder för en säker kemikaliehantering är en viktig komponent i utvecklingsagendan. En hållbar utveckling är inte möjlig utan att på allvar hantera de utmaningar som kemikalier skapar. En säker hantering av kemikalier på lämpligt sätt bör därför integreras i de lösningar och strategier som syftar till att främja en hållbar utveckling. För att vi ska kunna minimera de allvarliga risker för människors hälsa och miljön som annars kan orsakas av hanteringen av kemikalier måste en säker kemikaliehantering i större utsträckning bli en del av diskussionerna kring hållbar utveckling. Sådana diskussioner kommer att hållas inom FN inför antagandet av nya hållbarhetsmål. Sverige bör därför stödja länder att bättre integrera kemikaliefrågor i sina utvecklingsplaner.</P> <P class="p147 ft3">Kapacitetsuppbyggnad</P> <P class="p209 ft4">Det behövs system för att säkerställa att farliga ämnen hanteras på ett säkert sätt. För att åstadkomma det behövs lagstiftning som klargör ansvarsfördelningen mellan näringsliv och myndigheter samt att myndigheterna har tillräcklig institutionell kapacitet. Även om punktinsatser i länderna kan ske med biståndsfinansiering, kan knappast den långsiktiga löpande kemikaliekontrollen finansieras på det sättet. Länderna måste</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p128 ft2">109</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_110"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p381 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p382 ft2">110</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p68 ft4">själva ansvara för den och i det sammanhanget är också stöd till att utforma hållbara finansieringslösningar väsentligt.</P> <P class="p101 ft2">Kontroll av kemikalier i samband med att de sätts på marknaden är normalt mycket kostnadseffektivt i jämförelse med att hantera problem med föroreningar och förgiftningar i senare led.</P> <P class="p101 ft2">Arbetet med att stärka utvecklingsländernas institutioner och lagstiftning på kemikalieområdet och förutsättningar för att genomföra globala överenskommelser ger bidrag till att nå både millenniemålen och de kommande hållbarhetsmålen. Detta gäller för såväl den miljömässiga som den sociala och ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling.</P> <P class="p102 ft2">Sverige har en lång egen erfarenhet av kemikaliekontroll och att stödja andra länder i dessa frågor och har därför goda förutsättningar att ge stöd till låg- och medelinkomstländer för att utveckla deras kemikalielagstiftning. Sverige har också goda förutsättningar att, baserat på tidigare arbete i andra länder, stödja relevant institutionsuppbyggnad för kemikaliekontrollen. Komparativa fördelar kan tas tillvara genom att fortsatt involvera myndigheter i utvecklingssamarbetet.</P> <P class="p108 ft2">FN:s miljöprogram UNEP har tagit fram en samlad strategi för att finansiera genomförandet av konventioner på miljö- och avfallsområdet (Integrated Approach for financing Sound Management of Chemicals and Waste). Sverige har ställt sig bakom strategin. Sverige bör fortsätta att verka aktivt för dess genomförande och vidareutveckling.</P> <P class="p226 ft3">Stärkt miljöförvaltning inom området kemikalier och avfall</P> <P class="p107 ft2">Det är viktigt att lägga till fler ämnen till redan existerande konventioner. Möjligheten att reglera långlivade organiska ämnen (s.k. <NOBR>POP:s-ämnen)</NOBR> finns redan genom Stockholmskonventionen och nya ämnen läggs kontinuerligt till konventionen även om takten behöver öka. Sverige bör vara fortsatt ledande i att driva på så att EU nominerar ytterligare <NOBR>POP:s-äm-</NOBR> nen. Exempel på ämnen som bör listas i Stockholmskonventionen är det bromerade flamskyddsmedlet HCBD, polyklorerade naftalener (PCN), kortkedjiga klorparaffiner (SCCP) och pentaklorfenol. Arbetet inom Reachförordningen med att identifiera ämnen som är långlivade, bioackumulerande och giftiga (s.k. <NOBR>PBT-ämnen)</NOBR> kommer sannolikt leda till att fler <NOBR>POP:s-ämnen</NOBR> identifieras. Länken mellan det arbete som görs under Reachförordningen och arbetet under Stockholmskonventionen bör stärkas ytterligare.</P> <P class="p146 ft2">Det är även angeläget att utveckla Rotterdamkonventionen om föranmälan om export och import av vissa farliga kemikalier. Sverige bör fortsatt verka för att EU nominerar nya ämnen till den konventionen. Det finns ett antal kemikalier förbjudna inom EU som fortfarande behöver läggas till konventionens listor, t.ex. asbest.</P> <P class="p229 ft2">Ett effektivt genomförande av globala konventioner förutsätter att de innehåller fullt fungerande efterlevnadsmekanismer. Sverige bör därför verka för att sådana mekanismer tas in i konventioner på kemikalie- och avfallsområdet. En ökad samverkan och samordning mellan konventionerna är central för ett effektivt genomförande av konventionernas bestämmelser.</P> <P class="p146 ft4">Det finns behov av att på global nivå reglera ämnen som i dag inte omfattas av de kriterier som ligger till grund för de existerande konven-</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_111"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H10339111x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p148 ft4">tionerna. Då många delar av konventionerna är relativt lika är angrepps- Prop. 2013/14:39 sättet med en konvention för varje nytt ämne eller ämnesgrupp både tids-</P> <P class="p197 ft2">krävande och ineffektiv. Den finns därför ett behov av att utveckla en generell princip eller ett ramverk för hur ämnen som i dag inte är reglerade ska kunna hanteras, dvs. att framtidsäkra den internationella kemikaliagendan så att den inom en rimlig tid och kostnad kan ge en global respons på existerande och nya ämnen som kan leda till globala hälso- eller miljöproblem.</P> <P class="p10 ft2">Exempel på ämnen som behöver hanteras på global nivå är sådana som sprids långväga genom luft eller vatten men inte faller för <NOBR>POP:s-krite-</NOBR> rierna samt ämnen som finns i produkter som sprids genom handel globalt och för vilka nationella, regionala eller lokala åtgärder är otillräckliga. När enskilda länders åtgärder inte kan lösa problemen bör det anses vara en global angelägenhet att reglera eller fasa ut användningen.</P> <P class="p11 ft2">Inom ramen för den globala kemikaliestrategin SAICM har världssamfundet identifierat ett antal framkantsfrågor. Exempel på sådana är information om kemikalier i varor, hormonstörande ämnen och farliga ämnen i elektronik. Dessa berör dock mer hela ämnesområden än enskilda kemiska ämnen och åtgärderna sker genom aktörsamverkan snarare än globala regler.</P> <P class="p157 ft2">Regeringen ser positivt på framtagandet, på sikt, av en struktur eller ett ramverk med syfte att på en global nivå ge ett rimligt snabbt policysvar på kemiska ämnen som kan utgöra nya globala utmaningar. Detta bör utgöra en del i det fortsatta arbetet med att stärka den globala kemikaliestrategin SAICM.</P> <P class="p383 ft62"><SPAN class="ft1">17</SPAN><SPAN class="ft70">Forskning, kunskapsuppbyggnad och innovation inom kemikalieområdet</SPAN></P> <P class="p230 ft21"><SPAN class="ft54">17.1</SPAN><SPAN class="ft78">Analys av forskning om giftfri miljö</SPAN></P> <P class="p379 ft4"><SPAN class="ft60">Regeringens bedömning: </SPAN>Forskning som bidrar till att nå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft26">Giftfri miljö </SPAN>bör stärkas. En analys av forskningen inom området giftfri miljö bör genomföras.</P> <P class="p384 ft24">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p165 ft2">Miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö </SPAN>anses vara ett av de miljökvalitetsmål som är svårast att nå. En viktig orsak till detta är enligt regeringens bedömning att kunskapen om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper samt deras användning och spridning i miljön fortfarande är bristfällig. Dessutom uppmärksammar forskningen kontinuerligt nya problemområden, vilka kräver att nya eller modifierade tester, kriterier och styrmedel utformas.</P> <P class="p154 ft4">Bristen på kunskap försvårar utformningen av mål, strategier, effektiva styrmedel och åtgärder inom kemikaliepolitiken. Ny, forskningsbaserad</P> <P class="p297 ft64">kunskap är ofta avgörande för att åstadkomma regleringar och för att</P> <P class="p56 ft2">111</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p381 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p382 ft2">112</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p68 ft4">vidta åtgärder för att hantera kemikalierelaterade miljö- och hälsoproblem. Forskningen inom dessa områden brukar samlas under begreppet miljötoxikologi, vilket inkluderar bland annat toxikologi, ekotoxikologi, miljökemi, toxikologisk epidemiologi och regulatorisk toxikologi.</P> <P class="p101 ft2">Genom Reachförordningen, <NOBR>CLP-förordningen,</NOBR> regelverken för växtskyddsmedel och biocider samt annan kemikalielagstiftning ställs krav på företagen att testa och ta fram information om de kemiska ämnen och produkter som de tillverkar eller importerar till Europeiska unionen. Det är dock oftast offentligt finansierad forskning som tar fram kunskap om nyligen uppmärksammade eller mindre kända risker och problemområden. Sådan forskningsbaserad kunskap är i sin tur nödvändig för att utveckla och utvärdera nya test- och screeningmetoder liksom kriterier för riskbedömning, vilka är grundläggande för att exempelvis kunna reglera ett nytt effektområde. Kunskap om toxikologiska samband och mekanismer är också grundläggande för att kunna utveckla nya kemiska ämnen med låg giftighet, god nedbrytbarhet och andra från hälso- och miljösynpunkt goda egenskaper, så kallad grön kemi.</P> <P class="p108 ft2">Historiskt har en stark forskning inom toxikologi och angränsande områden samt goda kontakter mellan forskningsinstitutioner och myndigheter varit avgörande för det relativt stora inflytande som exempelvis Sverige och Danmark haft på utvecklingen av kemikalieregler inom EU och internationellt. Till exempel har utvecklingen av kemikalieregler för svårnedbrytbara organiska miljögifter som PCB och DDT samt kvicksilver och på senare tid även vissa hormonstörande ämnen möjliggjorts genom en stark forskning på dessa områden.</P> <P class="p145 ft3">Miljötoxikologisk forskning</P> <P class="p107 ft2">Regeringen anser att en analys av forskning inom miljötoxikologi behövs som en komponent i arbetet för en giftfri miljö. En sådan analys bör bland annat se över pågående forskning och utveckling inom följande områden som underlag för en bedömning av forskningsbehov:</P> <P class="p104 ft2"><SPAN class="ft19">–</SPAN><SPAN class="ft20">grundläggande toxikologisk och ekotoxikologisk kunskap om ämnens miljö- och hälsoegenskaper och mekanismerna bakom dessa, i synnerhet gällande nyligen uppmärksammade och mindre kända risker som hormonstörande ämnen, kombinationseffekter, nanomaterial samt frågor kring barn och andra särskilt känsliga grupper,</SPAN></P> <P class="p66 ft2"><SPAN class="ft19">–</SPAN><SPAN class="ft20">nya test- och screeningmetoder som bl.a. kan sänka kostnaderna för testning och minska behovet av djurförsök samt underlätta testning och screening av hälso- och miljöegenskaper hos ämnen som tillverkas och importeras i små mängder (s.k. lågvolymämnen i Reach),</SPAN></P> <P class="p385 ft2"><SPAN class="ft19">–</SPAN><SPAN class="ft28">kartläggning av förekomsten av kemikalier i människors kroppar och</SPAN></P> <P class="p68 ft4"><SPAN class="ft2">i</SPAN><SPAN class="ft29">miljön inklusive källor till och spridningen av sådana samt hur halterna varierar över tiden,</SPAN></P> <P class="p64 ft4"><SPAN class="ft19">–</SPAN><SPAN class="ft27">sambanden mellan exponering för kemikalier och vissa hälsotillstånd respektive miljöförändringar,</SPAN></P> <P class="p64 ft2"><SPAN class="ft19">–</SPAN><SPAN class="ft20">utformningen av och effektiviteten hos styrmedel och andra metoder för riskminskning, och</SPAN></P> <P class="p64 ft41"><SPAN class="ft19">–</SPAN><SPAN class="ft46">samhällsekonomiska effekter av kemikaliers påverkan på miljö- och hälsa respektive av styrmedel och andra riskbegränsande åtgärder.</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_113"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p14 ft3">Kemikalier med goda hälso- och miljöegenskaper – grön kemi</P> <P class="p176 ft2">Insatser som syftar till att utveckla kemiska ämnen med låg giftighet, god nedbrytbarhet och andra från hälso- och miljösynpunkt goda egenskaper brukar betraktas som en aspekt av ”grön kemi”. Genom systematiska insatser för att öka tillgången till kemikalier med sådana egenskaper kan utfasning av farliga ämnen underlättas.</P> <P class="p211 ft2">Uttrycket grön kemi har sitt ursprung inom den amerikanska miljöskyddsmyndigheten (US Environmental Protection Agency). Det samlar flera olika aspekter som bör eftersträvas för att minska miljö- och hälsopåverkan från tillverkning och användning av kemikalier. I grön kemi ingår att undvika ämnen med farliga eller särskilt farliga egenskaper eller som har klimatpåverkande egenskaper samt att eftersträva låg giftighet hos ämnen som ingår i tillverkningsprocesser. Där ingår också att använda syntesmetoder som är energieffektiva och på annat sätt miljöanpassade samt att öka användningen av <NOBR>icke-fossila</NOBR> råvaror och förnybar energi. Dessutom kopplas ofta användningen av industriell bioteknik och katalysatorer till grön kemi. I stora kemikalieproducerade länder som Tyskland, USA och Japan finns aktiviteter och program som anknyter till grön kemi. Det gäller även internationella organisationer som OECD och FN:s miljöprogram, UNEP, liksom kemikalieindustrins europeiska branschorganisation CEFIC. Svenska exempel finns i forskningsprogrammet Greenchem som Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) har genomfört i samarbete med Lunds universitet och ett antal svenska företag samt utvecklings- och visionsarbetet ”Hållbar Kemi 2030” som Kemiföretagen i Stenungsund har tagit fram och som fokuserar på den framtida användningen av biobaserade råvaror. Ytterligare ett exempel är projektet Skogskemi – Hållbara kemikalier och material från skogen som är ett branschöverskridande samarbetsprojekt inom Verket för innovationssystems (Vinnova) program Utmaningsdriven innovation.</P> <P class="p386 ft4">Området grön kemi ligger mellan forskningen och företagens arbete med innovation och produktutveckling. Rätt utformat kan stöd till forskning relaterad till grön kemi bidra till såväl arbetet med att nå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft26">Giftfri miljö </SPAN>som till innovation och stärkt konkurrenskraft inom näringslivet. Erfarenheter av en svensk forskningssatsning inom området grön kemi finns i programmet Greenchem.</P> <P class="p200 ft3">Finansiärer och utövare av svensk miljötoxikologisk forskning</P> <P class="p176 ft2">Viktiga finansiärer av miljötoxikologisk forskning och grön kemi är Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Mistra, Vinnova samt Vetenskapsrådet. Forskningsanslag kan också beviljas genom Horisont 2020 som är EU:s ramprogram för forskning och innovation.</P> <P class="p178 ft4">Utförare av miljötoxikologisk forskning är framför allt universitet, högskolor och institut, bl.a. Svenska miljöinstitutet IVL. Några universitet har centrumbildningar eller kompetenscentrum för toxikologi, ekotoxikologi och angränsande områden, däribland Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet och Institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p128 ft2">113</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_114"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p381 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p382 ft2">114</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p101 ft2">Den svenska miljötoxikologiska forskningen är en begränsad del av detta breda internationella forskningsfält. Det är dock viktigt att upprätthålla både bredd och djup hos den svenska forskningen inom området för att Sverige ska kunna bidra till forskningsmässiga framsteg. En kvalificerad svensk miljötoxikologisk forskning är också viktig för att upprätthålla den kunskapsbas som krävs för att sprida och nyttiggöra internationella forskningsrön bland svenska intressenter inom akademi, myndigheter och näringsliv.</P> <P class="p145 ft3">Ytterligare centrumbildningar för riskbedömning och miljötoxikologi</P> <P class="p107 ft2">Det behövs en analys av behovet av forskning inom området giftfri miljö. Analysen ska ge ett tillräckligt kunskapsunderlag för att överväga behovet av ytterligare centrumbildningar för riskbedömning och miljötoxikologi vid svenska lärosäten alternativt att befintliga centrumbildningar utökas. Syftet med sådana centrumbildningar skulle vara att förstärka basen för forskning, utveckling och utbildning inom det miljötoxikologiska området.</P> <P class="p229 ft2">Det är viktigt att skapa förutsättningar för att upprätthålla en hög kompetens inom området. Företagen behöver kompetensen i sitt arbete med utveckling och innovation och substitution samt för att de ska kunna leva upp till lagstiftningens krav. Myndigheterna med ansvar inom kemikalieområdet behöver såväl egen kompetens som nära samarbete med en kvalificerad forskning för att kunna fullgöra sina uppdrag.</P> <P class="p146 ft4">Svensk forskning inom toxikologi och miljötoxikologi har länge haft en framskjuten position internationellt. Samtidigt har endast ett fåtal svenska universitet utbildning och forskning inom området, vilket medför att basen är relativt smal.</P> <P class="p179 ft3">Forskningsresurser</P> <P class="p107 ft2">I propositionen Forskning och innovation (prop. 2012/13:30) aviserar regeringen behov av forskning, innovation och utveckling på ett flertal områden där samhället står inför stora utmaningar. Regeringen anser bl.a. att forskningen om riskerna med kemikalieanvändning inklusive forskning om användning och spridning av nanomaterial och läkemedel bör stärkas. Det behövs enligt propositionen även forskning om farliga ämnen och grön kemi.</P> <P class="p229 ft4">Genom forskningspropositionen förstärktes resurserna till universitet och högskolor samt till forskningsråden, däribland Formas. Riktade insatser avseende forskning om miljötoxikologi kan enligt regeringens uppfattning finansieras genom de medel som Formas disponerar.</P> <P class="p101 ft2">För att forskning inom området grön kemi och innovation ska kunna bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri mil</SPAN>jö är det viktigt att satsningar som syftar till att utveckla kemikalier och material ur bioråvara även omfattar forskning och utveckling avseende ämnen med goda egenskaper ur hälso- och miljösynpunkt. Även riktade insatser för en sådan forskning bör kunna finansieras av Formas.</P> <P class="p229 ft4">Forskning inom miljötoxikologi och grön kemi bör även kunna få stöd genom EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020. I programmet framhålls bl.a. forskning om en hållbar och biobaserad ekonomi som ett av de viktigaste utvecklingsområdena.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_115"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"> <TR> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p18 ft3">Analys av forskning inom området giftfri miljö</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p18 ft2">Prop. 2013/14:39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td77"><SPAN class="p18 ft2">Formas bör, i samarbete med Vinnova och efter samråd med andra be-</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td78"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td77"><SPAN class="p18 ft2">rörda myndigheter och forsknings- och utvecklingsfinansiärer, göra en</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td78"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td77"><SPAN class="p18 ft2">analys av den forskning som pågår inom området giftfri miljö och utifrån</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td78"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td77"><SPAN class="p18 ft2">den analysen bedöma behovet av forskning och utveckling inom området</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td78"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td77"><SPAN class="p18 ft2">samt vilken inriktning forskningsstödet bör ha. Analysen bör fokusera på</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td78"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td77"><SPAN class="p18 ft2">miljötoxikologisk forskning men även inkludera forskning och innova-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td78"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td77"><SPAN class="p18 ft2">tion gällande grön kemi. Vinnova bör särskilt delta i dessa delar. Analy-</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td78"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td77"><SPAN class="p18 ft2">sen blir ett viktigt underlag för en bedömning av behovet av ytterligare</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td78"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td77"><SPAN class="p18 ft2">centrumbildningar för riskbedömning och miljötoxikologi och myndig-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td78"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td77"><SPAN class="p18 ft2">heters behov av forskningsbaserade undersökningar, analyser samt sam-</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td78"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td77"><SPAN class="p18 ft2">manställningar av existerande studier och publikationer avseende miljö-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td78"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td77"><SPAN class="p18 ft2">toxikologi.</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td78"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"> <TR> <TD class="tr37 td67"><SPAN class="p387 ft54">17.2</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td68"><SPAN class="p18 ft21">Ökad hälsorelaterad miljöövervakning och</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td68"><SPAN class="p18 ft21">screening</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr39 td61"><SPAN class="p18 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td69"><SPAN class="p18 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr26 td70"><SPAN class="p170 ft2"><SPAN class="ft24">Regeringens bedömning: </SPAN>Den hälsorelaterade miljöövervakningen</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td70"><SPAN class="p170 ft2">gällande farliga ämnen bör utvecklas och stärkas. Ett <NOBR>EU-gemensamt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td70"><SPAN class="p170 ft2">screeningprogram för farliga ämnen i miljön bör inrättas med fokus på</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td70"><SPAN class="p170 ft2">hälsorelaterad miljöövervakning. Vidare bör den nationella systema-</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td70"><SPAN class="p170 ft2">tiska hälsorelaterade miljöövervakningen ges ökad prioritet.</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr44 td73"><SPAN class="p18 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr43 td69"><SPAN class="p18 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td48"><SPAN class="p32 ft24">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Den hälsorelaterade miljööver-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">vakningen och screeningen avseende farliga ämnen behöver stärkas. Sve-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">rige bör verka för att ett <NOBR>EU-gemensamt</NOBR> screeningprogram för farliga</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ämnen med fokus på hälsorelaterad miljöövervakning inrättas. Även den</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">nationella hälsorelaterade miljöövervakningen bör utvecklas och ges</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">ökad prioritet inom ramen för Naturvårdsverkets arbete med miljööver-</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td67"><SPAN class="p18 ft2">vakning.</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td68"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p32 ft2">En förstärkt miljöövervakning och screening, såväl nationellt som på</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2"><NOBR>EU-nivå,</NOBR> bör särskilt fokusera på förekomst av farliga ämnen i blod,</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">navelsträngsblod och bröstmjölk samt i inomhusmiljön. Ett viktigt skäl</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">till att i ökad utsträckning studera inomhusmiljön är att människor och i</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">synnerhet barn tillbringar en stor del av sin tid inomhus. Även mätningar</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">i bl.a. avloppsvatten är angelägna.</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p32 ft2">Insatserna gällande miljöövervakning och screening bör till viss del</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">kopplas till begränsningsåtgärder i relevanta regelverk. Genom miljö-</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">övervakningen bör således följas upp om begränsningsåtgärder har gett</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">avsedd effekt i form av minskad förekomst av det begränsade ämnet i</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">människokroppen eller miljön. Screening innebär att systematiskt söka</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">efter och identifiera farliga ämnen vars halter ökar och som därför bör bli</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">föremål för begränsning eller andra riskhanteringsåtgärder. För att i ökad</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">utsträckning kunna agera förebyggande behöver fler ämnen följas än vad</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">som är fallet i dag, samtidigt som tonvikten behöver förskjutas från kont-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">roll av genomförda åtgärder till potentiella problemämnen.</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p32 ft2">Kopplingen mellan forskning och miljöövervakning bör utvecklas. Re-</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">sultat från forskningsprogram bör i ökad utsträckning tas tillvara, exem-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td48"><SPAN class="p18 ft2">pelvis genom att farliga ämnen som identifierats i forskningen successivt</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr1 td69"><SPAN class="p16 ft2">115</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td67"><SPAN class="p18 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td68"><SPAN class="p18 ft50">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_116"> <P class="p374 ft4">Prop. 2013/14:39 kan inkluderas i miljöövervaknings- och screeningprogram. Vidare behöver metoder för att analysera exponering utvecklas för att bättre kunna hantera kombinationseffekter. Förekomsten av farliga ämnen i människokroppen eller miljön behöver också kunna kopplas ihop med uppgifter om vilka ämnen som identifierats i varor.</P> <P class="p388 ft2">Det finns många fördelar och effektivitetsvinster med att utveckla ett <NOBR>EU-gemensamt</NOBR> övervaknings- och screeningprogram. Det ger möjlighet att samordna kunskaps- och metodutveckling samt att kraftsamla kring produktgrupper eller miljöer av särskilt intresse. Det innebär också att vägen mellan mätresultat och åtgärder på <NOBR>EU-nivå</NOBR> blir kortare. Eftersom mycket av utvecklingsarbete och sammanställning av resultat kan samordnas centralt kan kostnadseffektiviteten förbättras.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"> <TR> <TD class="tr30 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td67"><SPAN class="p389 ft53">18</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p18 ft1">Straffbestämmelser till följd av EU:s</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td67"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td68"><SPAN class="p18 ft1">biocidförordning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr25 td61"><SPAN class="p18 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td76"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr24 td63"><SPAN class="p170 ft2"><SPAN class="ft24">Regeringens förslag: </SPAN>Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td76"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td63"><SPAN class="p170 ft2">mot en bestämmelse i EU:s biocidförordning genom att påbörja eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td76"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td63"><SPAN class="p170 ft2">bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd utan ett produktgod-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td76"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td63"><SPAN class="p170 ft2">kännande enligt vad som krävs i artikel 17.1 i förordningen döms för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td76"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td63"><SPAN class="p170 ft2">otillåten miljöverksamhet till böter eller fängelse i högst två år. Straff-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td76"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td63"><SPAN class="p170 ft2">ansvaret omfattar även överträdelser av ett villkor i ett beslut om god-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td76"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr26 td63"><SPAN class="p170 ft2">kännande som har meddelats med stöd av förordningen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr43 td76"><SPAN class="p18 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr44 td64"><SPAN class="p18 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td48"><SPAN class="p32 ft2"><SPAN class="ft24">Promemorians förslag </SPAN>överensstämmer med regeringens.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr24 td48"><SPAN class="p32 ft2"><SPAN class="ft24">Remissinstanserna </SPAN>har inte haft några synpunkter på förslaget.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr48 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr48 td48"><SPAN class="p18 ft24">Skälen för regeringens förslag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr27 td48"><SPAN class="p18 ft2">Biocidprodukter är bekämpningsmedel som är avsedda att skydda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">människor, djur och material från angrepp av djur, växter eller mikroor-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td67"><SPAN class="p18 ft2">ganismer.</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td68"><SPAN class="p390 ft2">Dit räknas bl.a. desinfektionsmedel, konserveringsmedel,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">träskyddsmedel, råttgift och myggmedel. Biocider regleras i EU:s biocid-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">förordning, dvs. Europaparlaments och rådets förordning (EU) nr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">användning av biocidprodukter (EUT L 167, 27.6.2012, s. 1, Celex</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">32012R0528). dvs. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">användning av biocidprodukter (EUT L 167, 27.6.2012, s. 1, Celex</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">32012R0528). Förordningen ska tillämpas från och med den 1 september</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">2013 och ersätter biociddirektivet, dvs. Europaparlamentets och rådets</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidpro-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">dukter på marknaden (EGT L 123, 24.4.1998, s. 1, Celex 31998L0008).</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">Förordningen gäller direkt i Sverige utan att den behöver genomföras</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">med svenska nationella bestämmelser.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p32 ft2">Huvuddragen i EU:s biocidförordning är oförändrade jämfört med reg-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">lerna i biociddirektivet. Liksom tidigare gäller att ämnen som inverkar på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p171 ft2">116</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td48"><SPAN class="p18 ft2">eller motverkar skadliga organismer, s.k. verksamma ämnen, ska prövas</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_117"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p174 ft4">centralt på <NOBR>EU-nivå</NOBR> och att en biocidprodukt, dvs. en produkt som innehåller sådana verksamma ämnen, måste vara godkänd innan den får göras tillgänglig på marknaden eller användas.</P> <P class="p210 ft2">Inom EU pågår ett program för att utvärdera alla verksamma ämnen som fanns på marknaden i maj 2000. Kravet på godkännande enligt EU:s biocidförordning gäller bara för biocidprodukter som innehåller verksamma ämnen som har utvärderats och godkänts. För biocidprodukter som innehåller verksamma ämnen som ännu inte har godkänts får medlemsstaterna tillämpa nationella regler om godkännande. Detta innebär att de svenska reglerna om godkännande av biocidprodukter kommer att finnas kvar så länge arbetsprogrammet för granskning av verksamma ämnen pågår.</P> <P class="p177 ft4">Enligt artikel 87 i EU:s biocidförordning ska medlemsstaterna fastställa sanktioner för överträdelser av förordningen. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.</P> <P class="p175 ft3">Produktgodkännande</P> <P class="p391 ft2">I EU:s biocidförordning finns detaljerade regler om hur prövningen av en ansökan om produktgodkännande ska gå till. För att en biocidprodukt ska produktgodkännas och därmed kunna tillhandahållas och användas måste sökanden visa att den aktuella produkten är tillräckligt effektiv och inte medför några oacceptabla effekter på målorganismerna (dvs. de organismer som ska bekämpas), på människors eller djurs hälsa eller på miljön. Det är sökanden som med dokumentationen i sin ansökan ska visa att produkten inte har några skadliga effekter eller medför någon oacceptabel påverkan. Det är en mycket omfattande prövning som ska göras och om sökanden inte kan visa att effekterna är acceptabla ska ansökan om godkännande avslås.</P> <P class="p178 ft2">Användning av en biocidprodukt som inte har genomgått den avsedda prövningen skulle kunna innebära oacceptabla effekter på människors hälsa och miljön, exempelvis kan användningen av sådana biocidprodukter innebära att farliga resthalter av ingående verksamma ämnen finns kvar i foder och livsmedel. Allvarliga risker skulle även kunna uppstå i samband med den yrkesmässiga hanteringen av biocidprodukten om inte kraven på produktgodkännande har följts.</P> <P class="p178 ft4">Att använda eller släppa ut en biocidprodukt på marknaden utan ett produktgodkännande enligt nuvarande 14 kap. 4 § miljöbalken är förenat med straffansvar enligt 29 kap. 4 § första stycket 1 k miljöbalken. Överträdelse av kravet på produktgodkännande i artikel 17.1 i EU:s biocidförordning bör straffsanktioneras på motsvarande sätt.</P> <P class="p179 ft3">Villkor i ett produktgodkännande</P> <P class="p392 ft4">Av artikel 17.5 i EU:s biocidförordning följer att biocidprodukter ska användas i enlighet med de bestämmelser och villkor som gäller för produktgodkännandet. Ett produktgodkännande kan förenas med villkor enligt artikel 22.1 i förordningen. Villkoren kan vara nödvändiga för att produkten, med den avsedda användningen, ska anses ha acceptabla effekter på människors hälsa och miljön. Villkoren kan exempelvis röra användningsområde eller maximal dos och kan vara avgörande för om</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p128 ft2">117</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_118"> <P class="p393 ft41">Prop. 2013/14:39 produkten ska godkännas överhuvudtaget. Att bryta mot villkoren innebär därmed en risk för skada på människors hälsa eller miljön.</P> <P class="p394 ft2">Enligt 29 kap. 4 § första stycket 2 miljöbalken är det förenat med straffansvar att bryta mot ett villkor i ett tillståndsbeslut meddelat enligt Reachförordningen (EU:s kemikalieregistreringsförordning), dvs. Europaparlaments och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reachförordningen). Detsamma gäller den som bryter mot ett beslut enligt EU:s växtskyddsmedelsförordning, dvs. förordning (EG) nr 1107/2009. Överträdelser av villkor i ett godkännande meddelat enligt EU:s biocidförordning bör straffsanktioneras på samma sätt.</P> <P class="p395 ft3">Överträdelser av EU:s biocidförordning i övrigt</P> <P class="p396 ft2">En stor del av bestämmelserna i EU:s biocidförordning är att anse som föreskrifter om försiktighetsmått. Det gäller exempelvis skyldigheten i artikel 17.5 i förordningen att vid användning av produkten följa de villkor som anges på förpackningen. Ett annat exempel är skyldigheten i förordningens artikel 69.1 att se till att biocidprodukter som tillhandahålls allmänheten innehåller beståndsdelar som avskräcker från konsumtion. Uppsåtliga eller grovt oaktsamma överträdelser av sådana bestämmelser om försiktighetsmått omfattas av straffbestämmelsen i 29 kap. 3 § första stycket miljöbalken. Regeringen avser att återkomma med förslag på i vilken utsträckning överträdelser bör vara straffbara vid oaktsamhet av normalgraden samt vilka bestämmelser i EU:s biocidförordning i övrigt som bör vara straffsanktionerade.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"> <TR> <TD class="tr30 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td79"><SPAN class="p397 ft53">19</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td80"><SPAN class="p17 ft1">Komplettering i lagen om handel med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr40 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td79"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr40 td80"><SPAN class="p17 ft1">utsläppsrätter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr25 td61"><SPAN class="p18 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td76"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr24 td63"><SPAN class="p296 ft2"><SPAN class="ft24">Regeringens förslag: </SPAN>Kravet att en verksamhetsutövare ska se till att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td76"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td63"><SPAN class="p296 ft2">utsläpp av växthusgaser täcks av utsläppsrätter gäller i fråga om alla</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td76"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td63"><SPAN class="p296 ft2">växthusgaser som gör verksamheten tillståndspliktig enligt lagen om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td76"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr26 td63"><SPAN class="p170 ft2">handel med utsläppsrätter.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr43 td76"><SPAN class="p18 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr44 td64"><SPAN class="p18 ft5">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td48"><SPAN class="p32 ft2"><SPAN class="ft24">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>I ett tidigare lagstiftningsärende (prop.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">2009/10:28) föreslog regeringen ändringar i lagen (2004:1199) om han-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">del med utsläppsrätter. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">förslag (bet. 2009/10:MJU11, rskr. 2009/10:90). Ändringarna föranled-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">des av att en ny handelsperiod skulle börja 2013. Ändringarna innebar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">bl.a. att tillståndsplikt infördes för utsläpp av fler växthusgaser än koldi-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">oxid, nämligen också för utsläpp av dikväveoxid och perfluorkolväten.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">För att alla de krav som är förenade med utsläpp av växthusgaser från en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">tillståndspliktig verksamhet skulle få genomslag inte bara i fråga om kol-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">dioxid utan också i fråga om dikväveoxid och perfluorkolväten infördes</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">en definition av ”utsläpp av växthusgaser” som omfattar de nämnda växt-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td1"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">husgaserna. Det framgår vidare av propositionen att ett syfte med lag-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr36 td1"><SPAN class="p171 ft2">118</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr24 td48"><SPAN class="p18 ft2">stiftningsärendet var att i alla bestämmelser som avser utsläpp av växt-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr39 td79"><SPAN class="p18 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr39 td80"><SPAN class="p18 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_119"> <P class="p327 ft4">husgaser enligt den nya definitionen skulle uttrycket ”utsläpp av kol- Prop. 2013/14:39 dioxid” ersättas med ”utsläpp av växthusgaser”. Detta gällde dock inte</P> <P class="p328 ft2">flygverksamheter, eftersom sådana verksamheter har en särlösning utan tillståndsplikt och omfattas av krav endast i fråga om koldioxid. Det som nu har sagts framgår av prop. 2009/10:28 s. 25 f.</P> <P class="p361 ft2">I lagen om handel med utsläppsrätter finns en paragraf, 2 kap. 16 §, som avser dels verksamheter som är tillståndspliktiga p.g.a. utsläpp av växthusgaser (första ledet i paragrafen), dels flygverksamheter (andra ledet i paragrafen). Bestämmelsen handlar om att utsläpp av växthusgaser måste täckas av utsläppsrätter senast vid en viss tidpunkt. I den nämnda propositionen behandlas paragrafen uttryckligen endast på ett ställe, nämligen i samband med en exemplifiering av bestämmelser som avser flygverksamheter och som därför inte behövde ändras med anledning av de nya växthusgaserna dikväveoxid och perfluorkolväten (prop. 2009/10:28 s. 26 femte stycket). Det förhållandet att paragrafen inleds med en bestämmelse som inte avser flygverksamheter utan som avser verksamheter som är tillståndspliktiga enligt lagen – och som alltså är tillståndspliktiga även p.g.a. andra växthusgaser än koldioxid – behandlas inte i propositionen. I konsekvens med de övriga ändringar där uttrycket ”utsläpp av koldioxid” ersattes med ”utsläpp av växthusgaser” borde paragrafen ha ändrats så att bestämmelsen i dess första led omfattar alla växthusgaser som gör verksamheten tillståndspliktig. Det finns inget i lagstiftningsärendet som tyder på att den uteblivna ändringen beror på något annat än ett förbiseende. Detta förbiseende bör nu rättas till.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"> <TR> <TD class="tr28 td79"><SPAN class="p397 ft1">20</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td80"><SPAN class="p17 ft1">Ikraftträdande</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td61"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td70"><SPAN class="p170 ft2"><SPAN class="ft24">Regeringens förslag: </SPAN>Lagen om ändring i miljöbalken träder i kraft</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td70"><SPAN class="p170 ft2">den 1 maj 2014. Lagen om ändring i lagen om handel med utsläpps-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td70"><SPAN class="p170 ft2">rätter träder i kraft den 25 mars 2014.</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr43 td73"><SPAN class="p18 ft67">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td69"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td48"><SPAN class="p32 ft2"><SPAN class="ft24">Promemorians förslag </SPAN>innebar ett tidigare ikraftträdandedatum för</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ändringen i miljöbalken och innehöll inget förslag om ändring i lagen om</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">handel med utsläppsrätter.</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p32 ft2"><SPAN class="ft24">Remissinstanserna </SPAN>har inte haft några synpunkter på tidpunkten för</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ikraftträdandet.</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p32 ft2"><SPAN class="ft24">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Eftersom EU:s biocidförordning har</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">trätt i kraft bör lagen om ändring i miljöbalken träda i kraft så snart som</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">möjligt med hänsyn till den tid som kan behövas för riksdagens behand-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">ling av propositionen.</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p32 ft2">Lagen om ändring i lagen om handel med utsläppsrätter avser en</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">korrigering av ett tidigare förbiseende. Ändringen rör en bestämmelse</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">om att tillståndspliktiga utsläpp av växthusgaser ska täckas av utsläpps-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">rätter senast vid en viss tidpunkt. För utsläpp som skett under 2013 in-</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">träffar den tidpunkten den 30 april 2014. Det bör innan dess vara klarlagt</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft2">att de redan tillståndspliktiga utsläppen naturligtvis ska täckas av ut-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr22 td48"><SPAN class="p18 ft2">släppsrätter. Ändringen bör därför träda i kraft i så god tid som möjligt</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td48"><SPAN class="p18 ft2">innan den 30 april 2014.</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p16 ft2">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td79"><SPAN class="p18 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td80"><SPAN class="p18 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_120"> <P class="p398 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p399 ft1">21 Konsekvenser</P> <P class="p400 ft39"><SPAN class="ft21">21.1</SPAN><SPAN class="ft68">Konsekvenser av de föreslagna insatserna och åtgärderna för att nå etappmålen</SPAN></P> <P class="p401 ft2">Alla etappmål syftar till att stärka den förebyggande kemikaliekontrollen, att öka takten i utfasningen av särskilt farliga ämnen och att minska exponering för övriga farliga ämnen och därmed höja skyddsnivån för människors hälsa och miljön. Därmed bidrar etappmålen till att nå främst miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Giftfri miljö</SPAN>. Genom att skapa förutsättningar för kretslopp som så långt som möjligt är fria från farliga ämnen och en god inomhusmiljö bidrar etappmålen till synergilösningar för att nå även <SPAN class="ft3">God bebyggd miljö</SPAN>.</P> <P class="p402 ft2">En minskad förekomst av farliga ämnen i kretsloppen bedöms i förlängningen minska belastningen på vatten, grundvatten och vattenrelaterade ekosystem. Därmed bidrar etappmålen om farliga ämnen även till att nå miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft3">Levande sjöar och vattendrag</SPAN>, <SPAN class="ft3">Grundvatten av god kvalitet </SPAN>liksom <SPAN class="ft3">Hav i balans samt levande kust och skärgård</SPAN>. Genom att generellt bidra till en minskad miljöbelastning på ekosystem och ekosystemtjänster förbättrar etappmålen också förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft3">Ett rikt växt- och djurliv</SPAN>.</P> <P class="p403 ft2">Etappmålen har också positiv inverkan på vissa aspekter av miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft3">Ett rikt odlingslandskap </SPAN>och <SPAN class="ft3">Levande skogar</SPAN>. Samtliga etappmål om farliga ämnen bidrar till att nå etappmål för avfallsområdet om ökad återanvändning och återvinning av <NOBR>icke-farligt</NOBR> byggnads- och rivningsavfall samt ökad resurshushållning i livsmedelskedjan.</P> <P class="p404 ft2">Etappmålen om farliga ämnen knyter även an till regeringens generationsmål för miljöpolitiken och då i synnerhet dess strecksatser om människors hälsa, om kretslopp fria från farliga ämnen samt om konsumtionsmönster för varor som orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"> <TR> <TD class="tr2 td37"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td53"><SPAN class="p133 ft24">Insatser för att nå etappmålen om farliga ämnen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td37"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td53"><SPAN class="p133 ft2">Etappmålen om farliga ämnen är inriktade på att nå förändringar inom</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td37"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">EU eller på internationell nivå eftersom framtida regler och överenskom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td37"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">melser i huvudsak förhandlas där. En detaljerad konsekvensanalys är där-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td37"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">för endast möjlig att göra när man ska ta ställning till konkreta förslag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td37"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">eller rättsakter. Det är i de flesta fall kostnadseffektivt att lägga resurser</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td37"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">på att hos tillverkare och importörer uppnå och upprätthålla en god</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td37"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">kemikaliekontroll, dvs. god kunskap och korrekt hantering av kemika-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td37"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">lierna, jämfört med att i ett senare skede vidta reningsåtgärder.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td37"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p134 ft2">Ett icke hållbart kemikalieanvändande kan innebära samhällsekono-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td37"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">miska kostnader i form av exempelvis nedsatt inlärnings- eller fortplant-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td37"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td53"><SPAN class="p133 ft2">ningsförmåga i befolkningen, försämrad folkhälsa och ökat behov av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td37"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p133 ft2">sjukvård, ökade kostnader för sanering av förorenade områden, hantering</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr2 td37"><SPAN class="p135 ft2">120</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td53"><SPAN class="p133 ft2">av farligt avfall samt förlust av biologisk mångfald.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td53"><SPAN class="p18 ft73">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_121"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p210 ft2">När det gäller det förebyggande kemikaliearbetet motsvaras de offentliga kostnaderna framför allt av det arbete som bedrivs av Kemikalieinspektionen eftersom de föreslagna insatserna huvudsakligen rör arbetet med att påverka och genomföra kemikalielagstiftningen internationellt och inom EU där Kemikalieinspektionen spelar en avgörande roll som Sveriges expertmyndighet på kemikalieområdet. För näringslivet kan resurser behöva tas i anspråk för att anpassa sig till den kemikalielagstiftning som behövs för att nå miljökvalitetsmålen.</P> <P class="p145 ft3">Insatser för att utveckla EU:s kemikalieregler</P> <P class="p209 ft2">En utveckling av EU:s kemikalieregler och dess tillämpning i enlighet med etappmålet bedöms i ett långsiktigt perspektiv vara en av de effektivaste insatserna för att öka skyddsnivån för människors hälsa och miljön avseende kemikalier. Eftersom <NOBR>EU-reglerna</NOBR> på kemikalieområdet är starkt harmoniserade innebär de lika konkurrensvillkor för företag i olika medlemsländer. Genom utveckling av regler om kemikalier i varor och en harmoniserad tillämpning av dessa, som i ökad utsträckning begränsar användningen eller på annat sätt stimulerar substitution av farliga ämnen även i importerade varor, skapas dessutom mer jämlika konkurrensvillkor mellan tillverkare av varor inom EU och tillverkare i tredje land vars varor importerats till EU.</P> <P class="p147 ft3">Insatser för effektivare kemikalietillsyn</P> <P class="p207 ft2">Regelverket på kemikalieområdet lägger i stor utsträckning ansvaret för att ta fram information om miljö- och hälsoegenskaper på tillverkare och importörer. Detsamma gäller information om vad som krävs för en säker hantering av kemikalier. Den som släpper ut varor på marknaden ska säkerställa att varorna inte innehåller förbjudna ämnen samt ska tillhandahålla information om förekomsten av vissa särskilt farliga ämnen i varorna. En väl utvecklad och effektiv tillsyn minskar risken för att farliga kemikalier förekommer i otillåtna halter i kemiska produkter och varor samt säkerställer att den information som tillhandahålls är korrekt. Förutom att förebygga skador på människors hälsa och miljön skapas därmed även förutsättningar för en väl fungerande marknad genom att samma konkurrensvillkor gäller för alla företag.</P> <P class="p178 ft2">Ökad tillsynssamverkan bedöms vara kostnadseffektiv då kunskap, rekommendationer och metoder som tas fram gemensamt på <NOBR>EU-nivå</NOBR> därigenom kan utnyttjas av tillsynsmyndigheterna i alla medlemsstater. Ge- nom tillsynssamverkan kan också erfarenheter från tillämpningen av lagstiftningen återföras till arbetet med regelutveckling och på sikt bidra till effektivare styrmedel.</P> <P class="p178 ft2">Kemikalieinspektionen är den svenska myndighet som har det bredaste ansvaret för tillsyn över kemikalieregler. Arbetet med att åstadkomma åtgärder för en förstärkt och effektiviserad kemikalietillsyn inom EU kommer att kräva ökade insatser från myndigheten. Naturvårdsverket har ett begränsat operativt tillsynsansvar när det gäller kemikaliereglerna (tillsynen över producentansvaret för batterier och andra elektriska och elektroniska produkter) och berörs huvudsakligen genom sitt ansvar för tillsynsvägledning när det gäller hantering av kemikalier. Detsamma gäller Statens jordbruksverk som har ansvar för tillsynsvägledning i fråga</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p128 ft2">121</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_122"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p381 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p382 ft2">122</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p68 ft4">om hantering av växtskyddsmedel och biocidprodukter vilket inkluderar bl.a. spridning, lagring och hantering av rester och förpackningar. Även Skogsstyrelsen berörs genom sitt ansvar för tillsynsvägledning för hantering av växtskyddsmedel i skogsbruk. Åtgärder på <NOBR>EU-nivå</NOBR> för att förstärka och effektivisera tillsynen på området bedöms på sikt bidra till att effektivisera motsvarande tillsyn i Sverige. Kostanden för den ökade tillsynen bedöms kunna tas inom myndigheternas befintliga ramar.</P> <P class="p143 ft3">Insatser för giftfria och resurseffektiva kretslopp</P> <P class="p107 ft2">Etappmålet om giftfria och resurseffektiva kretslopp bidrar särskilt till att skapa synergier mellan miljökvalitetsmålen <SPAN class="ft3">Giftfri miljö </SPAN>och <SPAN class="ft3">God bebyggd miljö </SPAN>och förbättrar därmed på sikt förutsättningarna för att nå båda målen. Det finns också tydliga synergier med de etappmål gällande avfall som tidigare fastställts av regeringen. Det gäller etappmålen om ökad återanvändning och återvinning av <NOBR>icke-farligt</NOBR> byggnads- och rivningsavfall samt ökad resurshushållning i livsmedelskedjan.</P> <P class="p229 ft2">Åtgärder för att så långt som möjligt säkerställa kretslopp med lågt innehåll av farliga ämnen kan initialt innebära att kostnaderna för återvinning i vissa fall ökar genom att det krävs en högre grad av kontroll av det avfall som ska återvinnas. Det kan också medföra att återvinningen av vissa material åtminstone tillfälligt kan minska. Likaså kan högre krav komma att ställas på behandling och sortering av avfallet. Samtidigt kommer dessa åtgärder att kunna bidra till ett ökat förtroende och en större marknad för återvunnet material.</P> <P class="p108 ft4">Den samhällsekonomiska vinsten av väl fungerande kretslopp som är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen bedöms vara betydande. Genom att använda en lämplig kombination av styrmedel kan sådana kretslopp bidra till såväl minskad spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen som energieffektivisering och minskad knapphet på vissa råvaror och naturresurser.</P> <P class="p143 ft3">Insatser för att minska barns exponering för kemikalier</P> <P class="p107 ft2">Insatserna för att nå etappmålet om att minska barns exponering för farliga ämnen innebär ett brett spektrum av åtgärder och inkluderar regelutveckling inriktad på ökade krav på substitution av farliga ämnen och bättre tillgång till information i leverantörskedjan. Därmed sammanfaller konsekvenserna till stor del med dem som beskrivs i samband med etappmålen om utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler respektive giftfria och resurseffektiva kretslopp.</P> <P class="p229 ft2">Utvecklingsarbete för test- och riksbedömningsmetoder som bättre ta r hänsyn till barns säkerhet kommer i varierande utsträckning att kräva insatser från såväl offentligt finansierad forskning som myndigheter och näringsliv. Såväl finansiering av forsknings- och utvecklingsinsatser som utformning av regler och anvisningar kommer till betydande del att ske på <NOBR>EU-nivå</NOBR> alternativt inom OECD. Insatser för att inventera förekomsten av problematiska ämnen som medför särskild risk för exponering av barn kan också komma att kräva särskilda insatser från svenska myndigheter.</P> <P class="p312 ft41">Från samhällsekonomisk synpunkt bör det i många fall vara särskilt effektivt med insatser som syftar till att skydda barns hälsa. Det beror</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_123"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p174 ft2">bl.a. på att insatserna kan förebygga hälsoproblem som i vissa fall kan medföra samhällsekonomiska kostnader i form av lidande, ökad sjuklighet med påföljande vårdbehov och minskad arbetsförmåga under en lång tid efter exponeringen. Vidare bidrar åtgärder för att skydda barn ofta till det generella skyddet av människors hälsa och särskilt skyddet av andra känsliga grupper, exempelvis befolkningsgrupper med ökad risk för vissa typer av sjukdom eller ohälsa.</P> <P class="p177 ft2">För att skydda barnen bättre kan det bli aktuellt med en lagstiftning på <NOBR>EU-nivå</NOBR> som förbjuder användningen i textilier av ämnen som är allergiframkallande, hormonstörande, cancerframkallande, reproduktionsstörande, skadliga för arvsmassan eller skadliga vid inandning. Detta skulle innebära att textiltillverkarna skulle behöva ersätta de förbjudna farliga ämnen med ämnen som inte är farliga. Kemikalieinspektionen har i rapporten ”Hazardous Chemicals in textils – report of a government assignment” (rapport nr 3/13) bedömt att kostnaden för att byta ut de här aktuella farliga ämnena i textilproduktionen skulle utgöra en liten del av den totala produktionskostnaden. Kostnaderna bedöms inte vara ett problem för de flesta typer av textilprodukter men kan likväl variera för olika aktörer i branschen.</P> <P class="p208 ft2">Ett arbete med att byta ut de farligaste ämnena pågår redan inom textilbranschen och i många fall omfattar de frivilliga initiativ som finns i branschen fler ämnen än de som skulle kunna bli aktuella för en begränsning inom EU. Detta talar för att en lagstiftning inte skulle få så stora konsekvenser för branschen i stort. De ekonomiska konsekvenserna för branschen beror emellertid till viss del på om den eventuella lagstiftningen kommer att innehålla haltgränser och i så fall på vilken nivå dessa sätts, dvs. om lagstiftningen kommer att innehålla absoluta förbud eller tillåta vissa halter av de förbjudna ämnena. Om och när en lagstiftning blir aktuell kommer dessa konsekvenser utredas vidare.</P> <P class="p147 ft3">Insatser för att öka miljöhänsynen i reglerna om läkemedel</P> <P class="p207 ft2">Ökade krav på testning av nya substansers miljöeffekter och på miljöriskbedömningar för läkemedel kommer att öka kunskapen om läkemedels ekotoxikologiska effekter, hur de omvandlas och fördelas i miljön, nedbrytbarhet m.m. Resultatet av de förbättrade miljöriskbedömningarna blir en viktig grund vid den utökade bedömningen av risker och nytta med läkemedel. Ökad och samlad kunskap om både enskilda ämnen och läkemedel som grupp kan också underlätta för myndigheter och andra aktörer att vidta kostnadseffektiva åtgärder.</P> <P class="p177 ft2">Miljötesterna kommer även fortsättningsvis att utgöra en mindre del av de omfattande medicinska tester som krävs för att få ett nytt läkemedel godkänt. De förslag på testning som blir föremål för övervägande kommer att behöva analyseras med avseende på olika konsekvenser. De företag som redan i dag utför mer omfattande tester än vad lagstiftningen kräver kommer konkurrensmässigt att gynnas. Miljötesterna bör rimligen ske parallellt med de medicinska testerna.</P> <P class="p178 ft4">En reglering av minimikrav på produktionsförhållanden för försäljning av produkter på <NOBR>EU-marknaden</NOBR> kan eliminera de brister i reningen som förekommer i dag. Konkurrensmässigt kommer en reglering gynna de företag som redan i dag har investerat i tillräcklig reningsutrustning. Till-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p128 ft2">123</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_124"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p381 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p382 ft2">124</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p68 ft4">verkningskostnaderna utgör ungefär 20 procent av det slutliga läkemedelspriset. Det är främst för generiska läkemedel som ökade tillverkningskostnader kan komma att få visst genomslag. Den sammantagna påverkan på läkemedelskostnaderna av detta förslag bedöms bli liten.</P> <P class="p101 ft2">Vid bedömningen av risker och nytta med nya humanläkemedel kommer behovet av effektiv läkemedelsbehandling och acceptabla läkemedelskostnader fortsatt att vara prioriterat. Ett hänsynstagande till miljöbedömningen kan innebära att användningen av läkemedel som är extra problematiska från miljösynpunkt minskar på sikt. Avsikten är dock inte att miljöprövningen ska hindra användning av nya effektiva läkemedel. En följd av miljöprövningen kan dock bli att priskonkurrensen i berörda terapiområden minskas med ökade kostnader för samhället som följd. Det är också viktigt att miljöprövningen inte försvårar möjligheterna att ta tillvara erfarenheter av läkemedel i klinisk vardag eller att utvecklingen av nya läkemedel hämmas till följd av osäkerheter om vilka läkemedel som kan komma att godkännas. I nuläget finns det inte tillräckligt underlag tillgängligt för att bedöma konsekvenserna i dessa avseenden. Sammantaget bedömer regeringen att en fördjupad analys av en rad faktorer behöver genomföras.</P> <P class="p108 ft2">Ett genomförande av de olika åtgärderna kommer sammantaget innebära att det på <NOBR>EU-nivå</NOBR> inrättas ett system för utvärdering, prövning och informationsspridning av miljöfaror och miljörisker hos nya aktiva substanser i läkemedel som följer de principer som i dag gäller för industri- och konsumentkemikalier och för bekämpningsmedel. Dessutom inrättas regler som förebygger miljöfarliga utsläpp vid produktion utanför EU. Riskerna förebyggs därmed ”vid källan” på ett genomgripande sätt, vilket generellt sett är lönsamt för samhället. Åtgärderna gynnar de företag som redan i dag tar ett större ansvar för miljön.</P> <P class="p147 ft3">Samhällsekonomiska effekter</P> <P class="p107 ft2">De huvudsakliga samhällsekonomiska vinsterna med utvecklad kemikaliekontroll är förknippade med minskade skador på människors hälsa och miljön. Dessutom minskar på sikt samhällets kostnader för sanering av förorenade områden och andra åtgärder för återställande.</P> <P class="p182 ft2">När det gäller hälsoeffekter finns många studier gällande samhällets kostnader för och potentiella vinster med minskad kemikalierelaterad sjuklighet och minskade vårdkostnader. I den mån regleringar och andra åtgärder, exempelvis på <NOBR>EU-nivå,</NOBR> även påverkar produktionsförhållanden och användningen av farliga ämnen i varor i länder utanför EU, bedöms detta kunna bidra till att ytterligare minska de kemikalierelaterade hälsoproblemen.</P> <P class="p145 ft3">Konsekvenser för näringslivet</P> <P class="p144 ft2">Insatserna för att uppnå etappmålen inkluderar utveckling av regelverket för kemiska produkter, material och varor samt dess tillämpning. Detta kan i sin tur ställa ökade krav på substitution av problematiska ämnen, framtagande av information om ämnens miljö- och hälsoegenskaper samt förbättrad information om vilka farliga ämnen som ingår i varor. Generellt kommer det att kräva att företagen förbättrar sin egen kunskap inom kemikalieområdet. Det kan i vissa fall ställa ökade krav på forsknings-</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_125"> <P class="p148 ft4">och utvecklingsarbete samt uppbyggnad av system för kommunikation Prop. 2013/14:39 och informationsöverföring i leverantörskedjan och till konsumenter.</P> <P class="p197 ft2">Denna typ av insatser kommer i varierande grad att kunna innebära kostnader för företagen, i synnerhet initialt i samband med skärpning av reglerna. Ökade kostnader kommer i vissa fall att kunna överföras på slutkonsumenterna via priset på varan.</P> <P class="p11 ft2">Skärpta krav kommer i många fall att kunna stimulera innovation och i förlängningen bidra till att företag med ett framsynt kemikaliearbete stärker sin konkurrenskraft. Genom att fasa ut användningen av farliga ämnen kan vissa företag också minska kostnaderna för skyddsåtgärder för dem som arbetar i produktionen samt för avfallshantering och återvinning. Även marknadsrisker förknippade med förekomsten av farliga ämnen i kemiska produkter och varor kan minskas.</P> <P class="p47 ft3">Konsekvenser för myndigheter</P> <P class="p151 ft2">För att nå etappmålen kommer det generellt att krävas utredningsinsatser av berörda myndigheter för att närmare analysera och utforma förslag till åtgärder. I synnerhet Kemikalieinspektionen, men även andra myndigheter kommer att beröras av detta. Myndigheterna kommer att behöva utöka kontakterna med EU:s institutioner och andra medlemsländer för att diskutera och söka stöd för förslag gällande exempelvis nya eller utvecklade <NOBR>EU-regler.</NOBR> Kontakter rörande dessa frågor kommer även att behövas mellan myndigheter och forskningssamhället, enskilda organisationer, branschorgan och företag. Arbetet bedöms vara en del av myndigheternas ordinarie verksamhet och ryms inom nuvarande budgetramar.</P> <P class="p405 ft21"><SPAN class="ft54">21.2</SPAN><SPAN class="ft78">Konsekvenser av de föreslagna lagändringarna</SPAN></P> <P class="p406 ft3">Ändringarna i miljöbalken</P> <P class="p52 ft2">EU:s biocidförordning är beslutad av Europaparlamentet och rådet och har trätt i kraft. Förordningen är därmed direkt gällande i Sverige. Hänsyn till konsekvenserna av förordningen togs vid beslutande av denna och behandlas därför inte i denna lagrådsremiss.</P> <P class="p10 ft4">Kemikalielagstiftningen är ett viktigt styrmedel för att det ska vara möjligt att nå miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft26">Giftfri miljö</SPAN>. Genom att utgöra effektiva och avskräckande sanktioner bidrar den föreslagna straffbestämmelsen indirekt till att förbättra möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet.</P> <P class="p12 ft2">Förslaget om att införa straffbestämmelser till följd av att EU:s biocidförordning ersätter biociddirektivet innebär att överträdelser av de centrala <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> reglerna om produktgodkännande av biocidprodukter ska vara fortsatt kriminaliserade. De föreslagna bestämmelserna omfattar således sådant som för närvarande är föremål för sanktioner men där handlingsreglerna nu har ersatts av nya. Förslaget medför därför inga statsfinansiella konsekvenser eller andra konsekvenser för myndigheter och domstolar. Förslagen medför inte heller några konsekvenser för kommunerna.</P> <P class="p154 ft4">De föreslagna bestämmelserna medför inte några direkta konsekvenser för allmänheten. Genom att bidra till att viktiga regler för hälsa och mil-</P> <P class="p199 ft2">125</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <P class="p407 ft41">Prop. 2013/14:39 jön följs kan dock bestämmelserna förväntas ha positiva konsekvenser för allmänheten.</P> <P class="p394 ft2">Den föreslagna kriminaliseringen syftar till att de materiella handlingsreglerna ska följas. Effektiva och avskräckande sanktioner är en förutsättning för god konkurrens. För företag som följer de skyldigheter som finns i förordningen är de föreslagna straffbestämmelserna naturligtvis inte alls betungade och medför inga konsekvenser.</P> <P class="p408 ft4">I EU:s biocidförordning ställs krav på effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner. För att genomföra förordningen krävs alltså att sanktioner införs. Att i stället för de föreslagna straffbestämmelserna införa andra sanktioner bedöms inte vara lämpligt och inte tillräckligt för att följa förordningens krav.</P> <P class="p409 ft3">Ändringen i lagen om handel med utsläppsrätter</P> <P class="p401 ft2">Genom lagändringar 2009 är utsläpp koldioxid, dikväveoxid och perfluorkolväten redan tillståndspliktiga i den utsträckning som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Med tillståndsplikten följer den huvudsakliga skyldigheten för verksamhetsutövaren att se till att utsläppen täcks av utsläppsrätter. Det är det som är syftet med handelssystemet. Den nu föreslagna ändringen innebär att det även i fråga om de nya växthusgaserna i handelssystemet klart framgår av lagtexten att utsläppen ska täckas med utsläppsrätter. Konsekvenserna av att föra in dikväveoxid och perfluorkolväten i handelssystemet har behandlats i det tidigare lagstiftningsärendet (prop. 2009/10:28 s. 38 f.).</P> <P class="p410 ft1">22 Författningskommentar</P> <P class="p411 ft21"><SPAN class="ft21">22.1</SPAN><SPAN class="ft78">Förslaget till lag om ändring i miljöbalken</SPAN></P> <P class="p412 ft3">29 kap. 4 §</P> <P class="p413 ft2">Paragrafen avser straff för otillåten miljöverksamhet. Med anledning av EU:s nya förordning om biocidprodukter införs en ny bestämmelse i första stycket 1 (punkten n). I artikel 17.1 i <NOBR>EU-förordningen</NOBR> finns ett förbud mot att tillhandahålla biocidprodukter på marknaden om produkten inte har godkänts. Ändringen innebär att det blir förenat med straffansvar att bryta mot kravet på produktgodkännande enligt artikeln.</P> <P class="p402 ft2">En ändring görs i första stycket 2 som innebär att överträdelser av villkor som gäller för ett produktgodkännande enligt EU:s biocidförordning förenas med straffansvar. I artikel 22 i förordningen finns en bestämmelse om innehållet i ett produktgodkännande. I ett godkännande ska bland annat anges de bestämmelser och villkor som gäller för tillhandahållandet på marknaden och användningen av produkten. Den som har fått ett produktgodkännande men bryter mot villkoren eller andra bestämmelser i godkännandet kan straffas enligt 29 kap. 4 § första stycket 2.</P> <P class="p402 ft4">I övrigt görs redaktionella ändringar i första stycket 1 enligt följande. Nuvarande punkten j byter beteckning till punkten l, nuvarande punkten</P> <P class="p414 ft76">k byter beteckning till punkten j, nuvarande punkten l byter beteckning</P> <P class="p14 ft2">126</P> </DIV> <DIV id="page_127"> <P class="p148 ft4">till punkten k, nuvarande punkten n byter beteckning till punkten m och Prop. 2013/14:39 nuvarande punkten m byter beteckning till punkten o.</P> <P class="p415 ft2">Bestämmelsen behandlas i avsnitt 18.</P> <P class="p162 ft3">Ikraftträdandebestämmelsen</P> <P class="p416 ft2">Ikraftträdandebestämmelsen behandlas i avsnitt 20.</P> <P class="p417 ft39"><SPAN class="ft54">22.2</SPAN><SPAN class="ft68">Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter</SPAN></P> <P class="p416 ft3">2 kap. 16 §</P> <P class="p52 ft4">Paragrafen ändras med anledning av inte bara koldioxid utan också dikväveoxid och perfluorkolväten har införts i systemet för handel med utsläppsrätter (jfr prop. 2009/10:28, bet. 2009/10MJU11, rskr. 2009/10:90).</P> <P class="p12 ft2">Första ledet i bestämmelsen avser utsläpp som görs med stöd av tillstånd enligt lagen. Sådana tillstånd kan avse en eller flera av de växthusgaser som omfattas av handelssystemet. Ordet ”koldioxid” ersätts därför med ”växthusgaser”. Uttrycket ”utsläpp av växthusgaser” är definierat i 1 kap. 2 b §.</P> <P class="p12 ft2">Andra ledet i bestämmelsen avser utsläpp från flygverksamheter. I fråga om utsläpp från flygverksamheter omfattas endast koldioxid av handelssystemet. Detta klargörs genom att i andra ledet ta in uttrycket ”utsläpp av koldioxid”.</P> <P class="p418 ft2">Bestämmelsen behandlas i avsnitt 19.</P> <P class="p162 ft3">Ikraftträdandebestämmelsen</P> <P class="p416 ft2">Ikraftträdandebestämmelsen behandlas i avsnitt 20.</P> <P class="p419 ft2">127</P> </DIV> <DIV id="page_128"> <P class="p420 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p421 ft2">Bilaga 1</P> <P class="p422 ft1">Promemorians lagförslag</P> <P class="p423 ft21">Förslag till lag om ändring i miljöbalken</P> <P class="p424 ft2">Härigenom föreskrivs att 29 kap. 4 § miljöbalken ska ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"> <TR> <TD class="tr26 td81"><SPAN class="p18 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td42"><SPAN class="p18 ft23">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p425 ft24">29 kap.</P> <P class="p426 ft2">4 §<SPAN class="ft25">4</SPAN></P> <P class="p427 ft4">För otillåten miljöverksamhet döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet</P> <P class="p428 ft2">1. påbörjar eller bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd utan tillstånd eller godkännande eller utan att ha gjort en anmälan, eller efter att ha gjort en anmälan påbörjar en verksamhet eller åtgärd utan att följa en föreskriven tidsfrist, allt enligt vad som krävs i</P> <P class="p429 ft4"><SPAN class="ft2">a)</SPAN><SPAN class="ft27">bestämmelsen i 7 kap. 28 a § om skydd för särskilda naturområden, om verksamheten eller åtgärden inte omfattas av ett tillstånd eller en dispens enligt bestämmelserna i 9 eller </SPAN><NOBR>11–15</NOBR> kap.,</P> <P class="p429 ft2"><SPAN class="ft2">b)</SPAN><SPAN class="ft20">föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 9 kap. 6 § om miljöfarliga verksamheter,</SPAN></P> <P class="p429 ft4"><SPAN class="ft2">c)</SPAN><SPAN class="ft27">bestämmelsen i 9 kap. 6 § fjärde stycket om anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter,</SPAN></P> <P class="p429 ft2"><SPAN class="ft2">d)</SPAN><SPAN class="ft20">bestämmelserna i 11 kap. eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 11 kap. om vattenverksamheter,</SPAN></P> <P class="p429 ft2"><SPAN class="ft2">e)</SPAN><SPAN class="ft20">bestämmelsen i 11 kap. 9 b § tredje stycket om anmälningspliktiga vattenverksamheter,</SPAN></P> <P class="p429 ft4"><SPAN class="ft2">f)</SPAN><SPAN class="ft27">bestämmelsen i 11 kap. 22 § om att ta en anläggning för bortledande av grundvatten ur bruk,</SPAN></P> <P class="p429 ft2"><SPAN class="ft2">g)</SPAN><SPAN class="ft20">bestämmelsen i 12 kap. 6 § eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 12 kap. 6 § om att en verksamhet eller åtgärd ska anmälas för samråd,</SPAN></P> <P class="p429 ft2"><SPAN class="ft2">h)</SPAN><SPAN class="ft20">bestämmelsen i 13 kap. 12 § om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer och om att släppa ut produkter som innehåller eller består av sådana organismer på marknaden,</SPAN></P> <P class="p429 ft4"><SPAN class="ft2">i)</SPAN><SPAN class="ft27">föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 13 kap. 16 § om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer,</SPAN></P> <P class="p429 ft2"><SPAN class="ft2">j)</SPAN><SPAN class="ft20">bestämmelserna i artikel 56 i förordning (EG) nr 1907/2006 om förutsättningar för att få använda ett ämne som anges i bilaga XIV till</SPAN></P> <P class="p430 ft2">den förordningen eller släppa ut ett sådant ämne på marknaden,</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"> <TR> <TD class="tr26 td58"><SPAN class="p431 ft2">k) bestämmelsen i</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td82"><SPAN class="p294 ft2">14 kap. <SPAN class="ft3">4 </SPAN>§</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td65"><SPAN class="p432 ft2">k) bestämmelsen i</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td83"><SPAN class="p16 ft2">14 kap. <SPAN class="ft3">6 </SPAN>§</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p431 ft2">om införsel från ett</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td82"><SPAN class="p18 ft2">land utanför</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p432 ft2">om införsel från ett</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td83"><SPAN class="p18 ft2">land utanför</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td58"><SPAN class="p432 ft2">Europeiska unionen</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td82"><SPAN class="p294 ft2">eller Euro-</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td65"><SPAN class="p432 ft2">Europeiska unionen</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td83"><SPAN class="p16 ft2">eller Euro-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"> <TR> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p22 ft82">4</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td25"><SPAN class="p390 ft83">Senaste lydelse 2012:150.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td84"><SPAN class="p433 ft2">128</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td25"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_129"> <DIV id="tx1"><SPAN class="ft4">peiska ekonomiska samarbetsområdet, utsläppande på marknaden och användning av kemiska och biologiska bekämpningsmedel,</SPAN></DIV> <DIV id="tx2"><SPAN class="ft4">l) föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 14 kap. </SPAN><SPAN class="ft26">8 </SPAN><SPAN class="ft4">§ om hantering, införsel, utförsel, tillstånd, godkännande eller anmälan av kemiska produkter, biotekniska organismer eller varor,</SPAN></DIV> <DIV id="tx3"><SPAN class="ft4">m) bestämmelserna i 17 kap. om regeringens tillåtlighetsprövning, </SPAN><SPAN class="ft26">eller</SPAN></DIV> <DIV id="tx4"><SPAN class="ft4">n) bestämmelserna i artikel 28.1 i förordning (EG) nr 1107/2009 om krav på produktgodkännande av växtskyddsmedel,</SPAN></DIV> <DIV id="tx5"><SPAN class="ft2">2. i egenskap av innehavare av det tillstånd eller det beslut om tillåtlighet, godkännande eller dispens som gäller för verksamheten eller åtgärden och som har meddelats med stöd av balken, förordning (EG) nr 1907/2006 eller förordning (EG) nr 1107/2009 bryter mot ett villkor eller en bestämmelse i tillståndet eller i beslutet.</SPAN></DIV> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p434 ft4">peiska ekonomiska samarbetsområdet, utsläppande på marknaden och användning av kemiska och biologiska bekämpningsmedel,</P> <P class="p435 ft2">l) föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 14 kap. <SPAN class="ft3">10 </SPAN>§ om hantering, införsel, utförsel, tillstånd, godkännande eller anmälan av kemiska produkter, biotekniska organismer eller varor,</P> <P class="p436 ft41">m) bestämmelserna i 17 kap. om regeringens tillåtlighetsprövning,</P> <P class="p437 ft4">n) bestämmelserna i artikel 28.1 i förordning (EG) nr 1107/2009 om krav på produktgodkännande av växtskyddsmedel, <SPAN class="ft26">eller</SPAN></P> <P class="p435 ft3"><SPAN class="ft2">o</SPAN>) bestämmelserna i artikel 17.1 i förordning (EU) nr 528/2012 om krav på godkännande av biocidprodukter<SPAN class="ft2">,</SPAN></P> <P class="p435 ft2">2. i egenskap av innehavare av det tillstånd eller det beslut om tillåtlighet, godkännande eller dispens som gäller för verksamheten eller åtgärden och som har meddelats med stöd av balken, förordning (EG) nr 1907/2006, förordning (EG) nr 1107/2009 <SPAN class="ft3">eller förordning (EU) nr 528/2012 bryter mot ett villkor eller en bestämmelse i tillståndet eller i beslutet.</SPAN></P> <P class="p227 ft4">Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 § eller om gärningen omfattas av en föreskrift som regering en har meddelat med stöd av 30 kap. 1 § om skyldighet att betala miljösanktionsavgift.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p14 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p438 ft2">Bilaga 1</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft2">129</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_130"> <P class="p398 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p439 ft2">Bilaga 2</P> <P class="p440 ft62">Förteckning över remissinstanser för promemorian</P> <P class="p441 ft2">Svea hovrätt – Mark- och miljööverdomstolen, Hovrätten för Västra Sverige, Nacka tingsrätt – Mark- och miljödomstolen, Göteborgs tingsrätt, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten, Försvarets materielverk (FMV), Jordbruksverket, Konsumentverket, Livsmedelsverket, Arbetsmiljöverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statens folkhälsoinstitut, Läkemedelsverket, Naturvårdsverket, Boverket, Kommerskollegium, Kemikalieinspektionen, Smittskyddsinstitutet, Statens Veterinärmedicinska anstalt, Skogsstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet, Riksantikvarieämbetet, Giftinformationscentralen vid Läkemedelsverket (GIC), Sveriges kommuner och landsting (SKL), Arbetsgivarverket, Svenskt vatten, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Skåne län, Stockholms kommun, Göteborgs kommun, Malmö kommun, Svedala kommun, Kungälvs kommun, Tyresö kommun, Uppsala kommun, Växjö kommun, Sundsvalls kommun, Gnesta kommun, Älvkarleby kommun, Mullsjö kommun, Ängelholms kommun, Stenungsunds kommun, Norrtälje kommun, Gotlands kommun, <NOBR>Malung-Sälens</NOBR> kommun, Tierps kommun, Finspångs kommun, Avesta kommun, Torsby kommun, Sollefteå kommun, Strömsunds kommun, Motala kommun, Landskrona kommun, Mora kommun, Haparanda kommun, Näringslivets regelnämnd (NNR), Regelrådet, Sveriges advokatsamfund, Svenskt näringsliv, Svensk handel, Sveriges konsumenter, <NOBR>Kemisk-Tekniska</NOBR> Leverantörförbundet (KTF), Plast- & Kemiföretagen (P&K), Läkemedelsindustriföreningen (LIF), Branschföreningen för industriell och institutionell hygien (IIH), Svenskt växtskydd, LRF, LRF Skogsägarna, Skogsindustrierna, Sveaskog, Bergvik skog AB, Svenska Naturskyddsföreningen, WWF.</P> <P class="p442 ft2">130</P> </DIV> <DIV id="page_131"> <P class="p443 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p444 ft2">Bilaga 3</P> <P class="p164 ft1">Lagrådsremissens lagförslag</P> <P class="p47 ft1">Förslag till lag om ändring i miljöbalken</P> <P class="p47 ft2">Härigenom föreskrivs att 29 kap. 4 § miljöbalken ska ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"> <TR> <TD class="tr24 td81"><SPAN class="p18 ft3">Lydelse enligt prop. 2012/13:161</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td42"><SPAN class="p18 ft23">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p445 ft24">29 kap.</P> <P class="p446 ft2">4 §</P> <P class="p151 ft4">För <SPAN class="ft26">otillåten miljöverksamhet </SPAN>döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet</P> <P class="p12 ft2">1. påbörjar eller bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd utan tillstånd eller godkännande eller utan att ha gjort en anmälan, eller efter att ha gjort en anmälan påbörjar en verksamhet eller åtgärd utan att följa en föreskriven tidsfrist, allt enligt vad som krävs i</P> <P class="p10 ft4"><SPAN class="ft2">a)</SPAN><SPAN class="ft27">bestämmelsen i 7 kap. 28 a § om skydd för särskilda naturområden, om verksamheten eller åtgärden inte omfattas av ett tillstånd eller en dispens enligt bestämmelserna i 9 eller </SPAN><NOBR>11–15</NOBR> kap.,</P> <P class="p12 ft2"><SPAN class="ft2">b)</SPAN><SPAN class="ft28">föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 9 kap. 6 § om miljöfarliga verksamheter,</SPAN></P> <P class="p12 ft2"><SPAN class="ft2">c)</SPAN><SPAN class="ft20">bestämmelsen i 9 kap. 6 c § om anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter,</SPAN></P> <P class="p12 ft4"><SPAN class="ft2">d)</SPAN><SPAN class="ft29">bestämmelserna i 11 kap. eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 11 kap. om vattenverksamheter,</SPAN></P> <P class="p12 ft2"><SPAN class="ft2">e)</SPAN><SPAN class="ft20">bestämmelsen i 11 kap. 9 b § tredje stycket om anmälningspliktiga vattenverksamheter,</SPAN></P> <P class="p12 ft2"><SPAN class="ft2">f)</SPAN><SPAN class="ft28">bestämmelsen i 11 kap. 22 § om att ta en anläggning för bortledande av grundvatten ur bruk,</SPAN></P> <P class="p12 ft2"><SPAN class="ft2">g)</SPAN><SPAN class="ft28">bestämmelsen i 12 kap. 6 § eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 12 kap. 6 § om att en verksamhet eller åtgärd ska anmälas för samråd,</SPAN></P> <P class="p12 ft4"><SPAN class="ft2">h)</SPAN><SPAN class="ft29">bestämmelsen i 13 kap. 12 § om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer och om att släppa ut produkter som innehåller eller består av sådana organismer på marknaden,</SPAN></P> <P class="p12 ft2"><SPAN class="ft2">i)</SPAN><SPAN class="ft28">föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 13 kap. 16 § om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer,</SPAN></P> <P class="p53 ft3"><SPAN class="ft3">j)</SPAN><SPAN class="ft30">bestämmelserna i artikel 56 i</SPAN></P> <P class="p447 ft26">förordning (EG) nr 1907/2006 om förutsättningar för att få använda ett ämne som anges i bilaga XIV till den förordningen eller släppa ut ett sådant ämne på marknaden,</P> <P class="p240 ft2">131</P> </DIV> <DIV id="page_132"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p14 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p438 ft2">Bilaga 3</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p448 ft2"><SPAN class="ft23">k)</SPAN><SPAN class="ft20">bestämmelsen i 14 kap. 4 § om införsel från ett land utanför Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, utsläppande på marknaden och användning av kemiska och biologiska bekämpningsmedel,</SPAN></P> <P class="p449 ft4"><SPAN class="ft23">l)</SPAN><SPAN class="ft27">föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 14 kap. 8 § om hantering, införsel, utförsel, tillstånd, godkännande eller anmälan av kemiska produkter, biotekniska organismer eller varor,</SPAN></P> <P class="p450 ft4"><SPAN class="ft3">m)</SPAN><SPAN class="ft27">bestämmelserna i 17 kap. om regeringens tillåtlighetsprövning, eller,</SPAN></P> <P class="p451 ft3"><SPAN class="ft23">n)</SPAN><SPAN class="ft30">bestämmelserna i artikel 28.1</SPAN></P> <P class="p452 ft85"><SPAN class="ft3">i</SPAN><SPAN class="ft84">förordning (EG) nr 1107/2009 om krav på produktgodkännande av växtskyddsmedel, eller</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_1_3"> <P class="p453 ft2"><SPAN class="ft3">j)</SPAN><SPAN class="ft20">bestämmelsen i 14 kap. 4 § om införsel från ett land utanför Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, utsläppande på marknaden och användning av kemiska och biologiska bekämpningsmedel,</SPAN></P> <P class="p454 ft2"><SPAN class="ft23">k)</SPAN><SPAN class="ft20">föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 14 kap. 8 § om hantering, införsel, utförsel, tillstånd, godkännande eller anmälan av kemiska produkter, biotekniska organismer eller varor,</SPAN></P> <P class="p455 ft3"><SPAN class="ft23">l)</SPAN><SPAN class="ft30">bestämmelserna i artikel 56 i förordning (EG) nr 1907/2006 om förutsättningar för att få använda ett ämne som anges i bilaga XIV till den förordningen eller släppa ut ett sådant ämne på marknaden,</SPAN></P> <P class="p67 ft3"><SPAN class="ft3">m)</SPAN><SPAN class="ft30">bestämmelserna i artikel 28.1</SPAN></P> <P class="p456 ft26"><SPAN class="ft3">i</SPAN><SPAN class="ft86">förordning (EG) nr 1107/2009 om krav på produktgodkännande av växtskyddsmedel,</SPAN></P> <P class="p457 ft3"><SPAN class="ft23">n)</SPAN><SPAN class="ft30">bestämmelserna om krav på godkännande av biocidprodukter i artikel 17.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden</SPAN></P> <P class="p458 ft3">och användning av biocidprodukter<SPAN class="ft25">5</SPAN>, eller</P> <P class="p453 ft4"><SPAN class="ft23">o)</SPAN><SPAN class="ft27">bestämmelserna i 17 kap. om regeringens tillåtlighetsprövning, eller</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p72 ft32"><SPAN class="ft31">5 </SPAN>EUT L 167, 27.6.2012, s. 1 (Celex 32012R0528).</P> <P class="p459 ft2">132</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_133"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H10339133x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"> <TR> <TD class="tr8 td81"><SPAN class="p460 ft2">2. i egenskap av innehavare av</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td85"><SPAN class="p16 ft2">2. i egenskap av innehavare av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td81"><SPAN class="p28 ft2">det tillstånd eller det beslut om</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td85"><SPAN class="p16 ft2">det tillstånd eller det beslut om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td81"><SPAN class="p460 ft2">tillåtlighet, godkännande eller dis-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td85"><SPAN class="p16 ft2">tillåtlighet, godkännande eller dis-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td81"><SPAN class="p460 ft2">pens som gäller för verksamheten</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td85"><SPAN class="p22 ft2">pens som gäller för verksamheten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td81"><SPAN class="p460 ft2">eller åtgärden och som har medde-</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td85"><SPAN class="p16 ft2">eller åtgärden och som har medde-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td81"><SPAN class="p460 ft2">lats med stöd av balken, förord-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td85"><SPAN class="p22 ft2">lats med stöd av balken, förord-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td81"><SPAN class="p460 ft2">ning (EG) nr 1907/2006 <SPAN class="ft3">eller </SPAN>för-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td85"><SPAN class="p22 ft2">ning (EG) nr 1907/2006, förord-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td81"><SPAN class="p460 ft2">ordning (EG) nr 1107/2009 bryter</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td85"><SPAN class="p16 ft2">ning (EG) nr 1107/2009 <SPAN class="ft3">eller för-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td81"><SPAN class="p460 ft2">mot ett villkor eller en bestämmel-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td85"><SPAN class="p22 ft3">ordning (EU) nr 528/2012 <SPAN class="ft2">bryter</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td81"><SPAN class="p461 ft2">se i tillståndet eller i beslutet.</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td85"><SPAN class="p22 ft2">mot ett villkor eller en bestämmel-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td81"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td85"><SPAN class="p462 ft2">se i tillståndet eller i beslutet.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p463 ft4">Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 § eller om gärningen omfattas av en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 30 kap. 1 § om skyldighet att betala miljösanktionsavgift.</P> <P class="p464 ft2">Denna lag träder i kraft den 1 april 2014.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p14 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p438 ft2">Bilaga 3</P> <P class="p465 ft2">133</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_134"> <P class="p398 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p439 ft2">Bilaga 4</P> <P class="p466 ft1">Lagrådets yttrande</P> <P class="p395 ft2">Utdrag ur protokoll vid sammanträde <NOBR>2013-09-11</NOBR></P> <P class="p467 ft4"><SPAN class="ft60">Närvarande</SPAN>: F.d. justitieråden Susanne Billum och Severin Blomstrand samt justitierådet Kristina Ståhl.</P> <P class="p468 ft21">Straffbestämmelser till följd av EU:s biocidförordning</P> <P class="p441 ft4">Enligt en lagrådsremiss den 6 september 2013 (Miljödepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i miljöbalken.</P> <P class="p469 ft41">Förslaget har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren Susanne Classon.</P> <P class="p409 ft2"><SPAN class="ft87">Lagrådet </SPAN>lämnar förslaget utan erinran.</P> <P class="p470 ft2">134</P> </DIV> <DIV id="page_135"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H10339135x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p40 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p333 ft1">Miljödepartementet</P> <P class="p471 ft2">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 november 2013</P> <P class="p472 ft88">Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Ask, Larsson, Billström, Adelsohn Liljeroth, Björling, Norman, Engström, <NOBR>Elmsäter-Svärd,</NOBR> Ullenhag, Hatt, Ek, Lööf, Enström, Arnholm, Svantesson</P> <P class="p471 ft2">Föredragande: statsrådet Ek</P> <P class="p473 ft2">Regeringen beslutar proposition 2013/14:39 På väg mot en giftfri vardag</P> <P class="p474 ft2">– plattform för kemikaliepolitiken</P> <P class="p475 ft2">135</P> </DIV> <DIV id="page_136"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H10339136x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p398 ft2">Prop. 2013/14:39</P> <P class="p399 ft1">Rättsdatablad</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"> <TR> <TD class="tr8 td86"><SPAN class="p476 ft89">Författningsrubrik</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td87"><SPAN class="p18 ft89">Bestämmelser som</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td88"><SPAN class="p18 ft89">Celexnummer för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td86"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td87"><SPAN class="p18 ft89">inför, ändrar, upp-</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td88"><SPAN class="p18 ft89">bakomliggande EU-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td86"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td87"><SPAN class="p18 ft89">häver eller upprepar</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td88"><SPAN class="p18 ft89">regler</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td86"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td87"><SPAN class="p18 ft89">ett normgivnings-</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td88"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td86"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td87"><SPAN class="p18 ft89">bemyndigande</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td88"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr49 td89"><SPAN class="p18 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td90"><SPAN class="p18 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr49 td91"><SPAN class="p18 ft90">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr41 td86"><SPAN class="p476 ft19">Lag om ändring i</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td87"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr41 td88"><SPAN class="p18 ft19">32012R0528</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td86"><SPAN class="p476 ft19">miljöbalken</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td87"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td88"><SPAN class="p18 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p477 ft2">136</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> 1 1 Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken. Bifall Bifall 2013/14:MJU13 ? Acklamation 2 2 Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Bifall Bifall 2013/14:MJU15 ? Acklamation INL Inlämning 2013-12-02 00:00:00 inträffat 60 hantering REG Registrering 2013-12-02 00:00:00 inträffat 70 hantering B Bordläggning 2013-12-03 00:00:00 inträffat 2 hanvisning INL Inlämning 2013-12-03 00:00:00 planerat 60 hantering HÄN Hänvisning 2013-12-04 00:00:00 inträffat 3 hanvisning MOT Motionstid slutar 2014-01-17 00:00:00 inträffat 4 hanvisning inlamnatav Inlämnat av Miljödepartementet 2014-11-24 02:31:35 statustext statustext Ärendet är avslutat H10339 2017-10-18 13:29:52 tilldelat Tilldelat Miljö- och jordbruksutskottet 2014-11-24 02:31:35 H10339 prop_201314__39.pdf 804186 pdf På väg mot en giftfri vardag - plattform för kemikaliepolitiken https://data.riksdagen.se/fil/524DA9CB-B9E4-48B8-800F-48308883CA09 behandlas_i 2013/14:MJU13 H101MJU13 bet 2013/14 MJU13 På väg mot en giftfri vardag Betänkande behandlas_i 2013/14:MJU15 H101MJU15 bet 2013/14 MJU15 Ändring i lagen om handel med utsläppsrätter Betänkande följdmotion av Jens Holm m.fl. (V)<br/> med anledning av prop. 2013/14:39<br/> På väg mot en giftfri vardag - plattform för kemikaliepolitiken H102MJ9 mot 2013/14 MJ9 På väg mot en giftfri vardag - plattform för kemikaliepolitiken av Jens Holm m.fl. (V) Motion följdmotion av Josef Fransson (SD)<br/> med anledning av prop. 2013/14:39<br/> På väg mot en giftfri vardag - plattform för kemikaliepolitiken H102MJ10 mot 2013/14 MJ10 På väg mot en giftfri vardag - plattform för kemikaliepolitiken av Josef Fransson (SD) Motion följdmotion av Matilda Ernkrans m.fl. (S)<br/> med anledning av prop. 2013/14:39<br/> På väg mot en giftfri vardag - plattform för kemikaliepolitiken H102MJ8 mot 2013/14 MJ8 På väg mot en giftfri vardag - plattform för kemikaliepolitiken av Matilda Ernkrans m.fl. (S) Motion följdmotion av Åsa Romson m.fl. (MP)<br/> med anledning av prop. 2013/14:39<br/> På väg mot en giftfri vardag - plattform för kemikaliepolitiken H102MJ11 mot 2013/14 MJ11 På väg mot en giftfri vardag - plattform för kemikaliepolitiken av Åsa Romson m.fl. (MP) Motion