2928349H1031722013/14172propproppropProposition 2013/14:172PropositionPropositionUKrU17202014-03-07 00:00:002014-03-11 15:37:002014-03-11 15:37:01Allas kunskap - allas bildninghämtad_2html-echttps://data.riksdagen.se/dokument/H103172/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H103172https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H103172
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:546px;z-index:-1;width:55px;height:96px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:55px;height:96px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 905px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 1082px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_9 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_9 #dimg1z{position:absolute;top:639px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:35px;}
#page_9 #dimg1 #img1 {width:409px;height:35px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_11 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_22 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_24 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_25 #dimg1z{position:absolute;top:82px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:66px;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:409px;height:66px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_27 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_28 #dimg1z{position:absolute;top:185px;left:105px;z-index:-1;width:409px;height:34px;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:409px;height:34px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_29 #dimg1z{position:absolute;top:198px;left:0px;z-index:-1;width:398px;height:309px;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:398px;height:309px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_33 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_38 #dimg1z{position:absolute;top:53px;left:105px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:409px;height:50px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_39 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_40 #dimg1z{position:absolute;top:185px;left:105px;z-index:-1;width:409px;height:34px;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:409px;height:34px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_43 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:50px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:409px;height:50px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_44 #dimg1z{position:absolute;top:629px;left:105px;z-index:-1;width:411px;height:65px;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:411px;height:65px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_45 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_46 #dimg1z{position:absolute;top:53px;left:105px;z-index:-1;width:409px;height:48px;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:409px;height:48px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_47 #dimg1z{position:absolute;top:343px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:65px;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:409px;height:65px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_48 #dimg1z{position:absolute;top:307px;left:105px;z-index:-1;width:409px;height:35px;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:409px;height:35px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_49 #dimg1z{position:absolute;top:307px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:112px;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:409px;height:112px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_52 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:105px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:409px;height:50px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_59 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_67 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_70 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_71 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_72 #dimg1z{position:absolute;top:186px;left:105px;z-index:-1;width:110px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:110px;height:1px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 29px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft2{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;position: relative; bottom: 8px;}
.ft6{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft7{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft8{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft9{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft10{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft11{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft12{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft13{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 33px;l-h: 15px;}
.ft14{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 144px;l-h: 0px;}
.ft15{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 15px;}
.ft16{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft17{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 19px;}
.ft18{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft19{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft20{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 17px;}
.ft21{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft22{font: 12px 'Courier New' !important;l-h: 15px;}
.ft23{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 15px;}
.ft24{font: 12px 'Courier New' !important;l-h: 16px;}
.ft25{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft26{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft27{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft28{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft29{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft30{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft31{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft32{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft33{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft34{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;position: relative; bottom: -5px;}
.ft35{font: 12px 'Courier New' !important;l-h: 14px;}
.ft36{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft37{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft38{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft39{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft40{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft41{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft42{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft43{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 50px;l-h: 22px;}
.ft44{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 31px;l-h: 19px;}
.ft45{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 19px;}
.ft46{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft47{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft49{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft50{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft51{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft52{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft53{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft54{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft55{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft56{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;position: relative; bottom: 6px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p12{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p26{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: right;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;margin-top: 698px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 540px;margin-top: 578px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p48{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p52{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p53{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p61{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p67{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p78{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p79{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 42px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p85{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p87{text-align: left;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p91{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p92{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p93{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p97{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p103{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.59px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p114{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p125{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p128{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p129{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p134{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p135{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 480px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p148{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p150{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p155{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p161{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p163{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p172{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p173{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p174{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p175{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p176{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 8px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p189{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p198{text-align: left;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p200{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 8px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 8px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 8px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 8px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 480px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p228{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p236{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p237{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p242{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 105px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p252{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 84px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;margin-top: 286px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p266{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p267{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 322px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 738px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;margin-top: 520px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 516px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td39{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td40{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;}
.td41{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td42{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td43{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 532px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 464px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;}
.td63{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 518px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 23px;}
.tr1{heightzzz: 24px;}
.tr2{heightzzz: 15px;}
.tr3{heightzzz: 22px;}
.tr4{heightzzz: 16px;}
.tr5{heightzzz: 663px;}
.tr6{heightzzz: 0px;}
.tr7{heightzzz: 5px;}
.tr8{heightzzz: 14px;}
.tr9{heightzzz: 568px;}
.tr10{heightzzz: 407px;}
.tr11{heightzzz: 323px;}
.tr12{heightzzz: 194px;}
.tr13{heightzzz: 25px;}
.tr14{heightzzz: 21px;}
.tr15{heightzzz: 26px;}
.tr16{heightzzz: 11px;}
.tr17{heightzzz: 19px;}
.tr18{heightzzz: 31px;}
.tr19{heightzzz: 20px;}
.tr20{heightzzz: 43px;}
.tr21{heightzzz: 12px;}
.tr22{heightzzz: 13px;}
.tr23{heightzzz: 2px;}
.tr24{heightzzz: 3px;}
.tr25{heightzzz: 29px;}
.tr26{heightzzz: 10px;}
.tr27{heightzzz: 36px;}
.tr28{heightzzz: 27px;}
.tr29{heightzzz: 7px;}
.tr30{heightzzz: 30px;}
.tr31{heightzzz: 18px;}
.tr32{heightzzz: 8px;}
.tr33{heightzzz: 6px;}
.tr34{heightzzz: 40px;}
.tr35{heightzzz: 9px;}
.tr36{heightzzz: 17px;}
.t0{width: 552px;margin-leftZ: 67px;margin-top: 14px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 1133px;margin-top: 20px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 526px;margin-leftZ: 94px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 431px;margin-leftZ: 68px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 347px;margin-leftZ: 144px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 347px;margin-leftZ: 144px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 903px;margin-leftZ: 68px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 431px;margin-leftZ: 68px;f:1px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 431px;margin-leftZ: 68px;f:1px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 431px;margin-leftZ: 68px;f:1px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 556px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 452px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 557px;margin-top: 8px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 555px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 555px;margin-top: 8px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 564px;margin-top: 33px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 432px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 557px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 555px;margin-top: 349px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 567px;margin-top: 50px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 567px;margin-top: 48px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 522px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 432px;margin-leftZ: 114px;margin-top: 17px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 557px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t24{width: 564px;margin-top: 32px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 534px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t26{width: 557px;margin-top: 49px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 555px;margin-leftZ: 8px;margin-top: 18px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t28{width: 356px;margin-leftZ: 114px;margin-top: 49px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t29{width: 557px;margin-top: 7px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t30{width: 535px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t31{width: 555px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t32{width: 567px;margin-top: 33px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t33{width: 475px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t34{width: 557px;margin-top: 32px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t35{width: 555px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t36{width: 557px;margin-top: 12px;f:13px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1031721x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2013/14:172</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">Allas kunskap – allas bildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p2 ft1">Prop.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p2 ft1">2013/14:172</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft3">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P>
<P class="p5 ft3">Stockholm den 6 mars 2014</P>
<P class="p6 ft4">Jan Björklund</P>
<P class="p7 ft4">Maria Arnholm</P>
<P class="p8 ft3">(Utbildningsdepartementet)</P>
<P class="p9 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P>
<P class="p10 ft3">I propositionen föreslås ett mål för folkbildningspolitiken. En ny, egen målformulering för den statliga folkbildningspolitiken förtydligar statens ambitioner med politiken och att folkbildningens målgrupp är bredare än målgruppen för vuxenutbildningen. Målet för vuxenutbildningen omfattar i dag även folkbildningspolitiken.</P>
<P class="p11 ft3">Det föreslås ett tillägg i ett av de fyra syftena för statsbidraget till folkbildningen.</P>
<P class="p11 ft3">Vidare föreslås att de av riksdagen fastställda sju verksamhetsområdena upphävs.</P>
<P class="p11 ft3">En ny modell för oberoende statlig utvärdering av folkbildningen föreslås. Statskontoret bör ges i uppdrag att genomföra en första samlad utvärdering av folkbildningen. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och Myndigheten för kulturanalys bör förse Statskontoret med relevanta underlag.</P>
<P class="p11 ft3">Ett antal bedömningar redovisas också avseende folkbildningens betydelse för och arbete med olika samhällsområden och frågor.</P>
<P class="p12 ft3">1</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p13 ft1"><SPAN class="ft5">Prop. 2013/14:172 </SPAN>Innehållsförteckning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p14 ft3">1</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td5"><SPAN class="p15 ft3">Förslag till riksdagsbeslut .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p14 ft3">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p14 ft3">2</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td5"><SPAN class="p15 ft3">Ärendet och dess beredning ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p14 ft3">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p14 ft3">3</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td5"><SPAN class="p15 ft3">En utvecklad folkbildningspolitik .....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p14 ft3">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p15 ft6">3.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p16 ft6">Folkbildningen har varit viktig för demokratin ..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p14 ft6">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p15 ft3">3.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p16 ft3">Folkbildningens verksamhet inom folkhögskolor och</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td8"><SPAN class="p16 ft3">studieförbund......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p14 ft3">8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p16 ft3">3.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p3 ft7">Folkhögskolorna ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p14 ft3">8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p16 ft3">3.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p3 ft8">Folkhögskolan som egen utbildningsform .........</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p14 ft3">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p16 ft3">3.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p3 ft7">Studieförbunden ..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p14 ft3">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p16 ft6">3.2.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p3 ft9">Regeringens satsningar på</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p3 ft9">arbetsmarknadsinriktade och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p3 ft9">studiemotiverande kurser .................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft10">12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft9">3.2.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p3 ft9">Översyn av folkhögskollärarexamen ...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft10">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft9">3.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft9">Kan folkbildningens särart definieras och effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft9">mätas?</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p14 ft10">...............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft10">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft9">3.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p3 ft9">Folkbildningens särart .....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft10">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft9">3.3.2 .............</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p3 ft9">Folkbildningens samhälleliga effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft10">16</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft9">3.3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p3 ft9">Andelen yngre deltagare i folkhögskolans</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p14 ft10">.................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p3 ft9">allmänna kurser har ökat</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft10">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft9">3.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft9">Identitet och form kan bli framtida utmaningar för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft9">folkbildningen ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft10">18</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft9">3.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft9">Mål för .........................................folkbildningspolitiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft10">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft9">3.6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft9">Folkbildningsrådets ............................roller och uppdrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft10">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft9">3.6.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p3 ft9">Översyn av Folkbildningsrådets roll och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p14 ft10">..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p3 ft9">uppgifter</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft10">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft10">4</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td5"><SPAN class="p3 ft9">Det statliga bidraget ..........................................till folkbildningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft10">26</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft9">4.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft9">Folkbildningsanslagets syften och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft9">verksamhetsområden ........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft10">26</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft9">4.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft9">De sju .............................verksamhetsområdena upphävs</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft10">28</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft9">4.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft9">Statistiken visar ett behov av ökad mångfald i</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft9">verksamheten....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft10">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft9">4.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p3 ft9">En större bredd av deltagare skulle kunna</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p14 ft10">..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p3 ft9">nås</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft10">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft9">4.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p3 ft9">Kvinnor är i majoritet bland deltagarna i</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p14 ft10">...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p3 ft9">studieförbunden</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft10">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft9">4.3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p3 ft9">Personer med funktionsnedsättning,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p3 ft9">utrikes födda och arbetslösa personer har</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p14 ft10">...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p3 ft9">en plats inom folkbildningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft10">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft9">4.3.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p3 ft9">Högre utbildade är mer representerade i</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p14 ft10">......</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p3 ft9">studieförbunden än i befolkningen i övrigt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft10">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft9">4.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft9">Det andra ........................syftet med statsbidraget ändras</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft10">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p14 ft10">5</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td5"><SPAN class="p3 ft9">En ny modell för ..................statlig utvärdering av folkbildningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft10">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft9">5.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft9">Statliga myndigheter bör genomföra utvärderingen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft9">av folkbildningen..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft10">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft9">5.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft9">Metoder .......för utvärdering av folkbildningens effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft10">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr7 td4"><SPAN class="p17 ft11">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p3 ft9">5.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p3 ft9">Tidsintervall ......................................för utvärderingarna</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p14 ft10">40</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p3 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p3 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p3 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p3 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p18 ft3">5.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td11"><SPAN class="p19 ft3">Utvärdering av studieförbund och folkhögskolor ............</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p3 ft3">41 Prop. 2013/14:172</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft3"><SPAN class="ft3">5.5</SPAN><SPAN class="ft13">Ett förtydligat uppföljningsansvar för</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr2 td13"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td14"><SPAN class="p21 ft6">Folkbildningsrådet ...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p14 ft6">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td16"><SPAN class="p21 ft3">6 Folkbildningens mångfald..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p14 ft3">44</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p18 ft3">6.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p21 ft3">Engagemanget har många former ....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p14 ft3">44</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft3"><SPAN class="ft3">6.2</SPAN><SPAN class="ft13">Folkbildningen som en aktör för demokrati,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p3 ft6">mänskliga rättigheter och delaktighet ..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p14 ft6">44</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p22 ft3"><SPAN class="ft3">6.3</SPAN><SPAN class="ft13">Folkbildningen som en arena för arbetet med global</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p3 ft3">utveckling ........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p14 ft3">46</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft3"><SPAN class="ft3">6.4</SPAN><SPAN class="ft13">Folkbildningen kan ta tillvara mångfaldens värde för</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p3 ft3">samhället..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p14 ft3">46</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft3"><SPAN class="ft3">6.5</SPAN><SPAN class="ft13">Mångfaldsarbete förbättrar folkbildningens egen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td20"><SPAN class="p23 ft6">verksamhet.......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p14 ft6">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p24 ft3">6.6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td20"><SPAN class="p23 ft3">Folkbildningen är en viktig del av kulturlivet .................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p14 ft3">48</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p24 ft3">6.7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td20"><SPAN class="p23 ft3">Folkbildningens ansvar för jämställdhet..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p14 ft3">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td18"><SPAN class="p14 ft3">7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td21"><SPAN class="p24 ft3">Tolkutbildningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td22"><SPAN class="p21 ft7">.............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p14 ft3">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td19"><SPAN class="p24 ft6">7.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td20"><SPAN class="p23 ft6">Tolkutbildningar ............................inom folkbildningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p14 ft6">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p24 ft3">7.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td20"><SPAN class="p23 ft3">Teckenspråkstolkutbildningen.........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p14 ft3">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p23 ft3">7.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p3 ft9">Teckenspråkstolkutbildning genomförs</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p14 ft10">............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p3 ft9">vid folkhögskolor</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p14 ft10">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p3 ft9">7.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p3 ft9">Teckenspråkstolkutbildningen behöver</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p14 ft10">...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p3 ft9">ses över</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p14 ft10">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p3 ft9">7.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td20"><SPAN class="p3 ft9">Kontakttolkutbildningen ..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p14 ft10">54</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p14 ft10">8</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td24"><SPAN class="p3 ft9">Kunskap om folkbildningen ...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p14 ft10">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p3 ft9">8.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td20"><SPAN class="p3 ft9">Behovet .................................av folkbildningsforskning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p14 ft10">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p3 ft9">8.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td20"><SPAN class="p3 ft9">Flera aktörer .........bidrar med kunskap om folkbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p14 ft10">56</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p3 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p3 ft9">8.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td20"><SPAN class="p3 ft9">Folkbildningen ................synliggörs i befolkningsstudie</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p14 ft10">56</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft9"><SPAN class="ft10">8.4</SPAN><SPAN class="ft14">Tre antologier som belyst folkbildningens nytta,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td14"><SPAN class="p21 ft10">pedagogik och roll i det civila samhället .........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td15"><SPAN class="p14 ft10">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p18 ft10">8.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p21 ft10">Övriga aktuella studier ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p14 ft10">58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td16"><SPAN class="p21 ft10">9 Svensk folkbildning i internationellt perspektiv ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p14 ft10">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p18 ft10">9.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p21 ft10">Internationellt engagemang inom folkbildningen ............</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p14 ft10">60</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft9"><SPAN class="ft10">9.2</SPAN><SPAN class="ft14">Folkbildningsorganisationer är aktiva på den</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr11 td25"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td26"><SPAN class="p21 ft10">internationella arenan ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td15"><SPAN class="p14 ft10">61</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p3 ft9">9.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p21 ft10">Nordiska länder samarbetar kring folkbildning ...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p14 ft10">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p3 ft9">9.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p21 ft10">Världskonferens om vuxenutbildning hölls i Malmö ......</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p14 ft10">63</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p3 ft9">9.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p21 ft10">Den svenska folkbildningen i internationell kontext .......</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p14 ft10">64</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td16"><SPAN class="p21 ft10">10 Konsekvensbeskrivningar ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p14 ft10">65</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p3 ft9">10.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p21 ft10">Konsekvenser för staten, kommuner och landsting .........</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p14 ft10">65</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p3 ft9">10.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p21 ft10">Konsekvenser för enskilda och företag............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p14 ft10">65</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft9"><SPAN class="ft10">10.3</SPAN><SPAN class="ft14">Konsekvenser för jämställdhetspolitiken och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr12 td27"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td0"><SPAN class="p21 ft10">integrationspolitiken ........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td15"><SPAN class="p14 ft10">66</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p26 ft10">10.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td0"><SPAN class="p21 ft10">Övriga konsekvenser .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p14 ft10">66</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td16"><SPAN class="p27 ft10">Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Folkbildningens</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td0"><SPAN class="p28 ft10">samhällsvärden – En ny modell för statlig utvärdering</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td0"><SPAN class="p21 ft10">(SOU 2012:72).....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p14 ft10">67</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft11">3</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p30 ft3">Prop. 2013/14:172 Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna, betänkandet</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p31 ft3">Folkbildningens samhällsvärden – En ny modell för</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p14 ft6">statlig utvärdering (SOU 2012:72)........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p14 ft6">70</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td28"><SPAN class="p14 ft3">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 2014 ...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td6"><SPAN class="p14 ft3">72</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft3">4</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p33 ft3">Prop. 2013/14:172</P>
<P class="p34 ft1">1 Förslag till riksdagsbeslut</P>
<P class="p5 ft3">Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om</P>
<P class="p35 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft15">mål för folkbildningspolitiken (avsnitt 3.5),</SPAN></P>
<P class="p36 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft15">att de sju verksamhetsområdena för statsbidraget till folkbildningen ska upphävas (avsnitt 4.2),</SPAN></P>
<P class="p37 ft3"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft15">att det andra syftet med statsbidraget till folkbildningen ska ändras (avsnitt 4.4),</SPAN></P>
<P class="p36 ft3"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft15">att statliga myndigheter ska ansvara för utvärderingen av folkbildningen (avsnitt 5.1).</SPAN></P>
<P class="p38 ft3">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<P class="p13 ft3">Prop. 2013/14:172</P>
<P class="p39 ft1">2 Ärendet och dess beredning</P>
<P class="p40 ft3">Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1, utgiftsområde 17) att den avsåg att initiera en utredning för att bland annat analysera i vilken grad syftena med statsbidraget till folkbildningen uppnåtts.</P>
<P class="p41 ft3">Regeringen beslutade därefter den 20 oktober 2011 att ge en särskild utredare i uppdrag att bland annat föreslå hur oberoende utvärderingar kan genomföras för att säkerställa en regelbunden återrapportering till riksdag och regering av den statligt finansierade folkbildningsverksamheten som omfattar såväl kvantitativa som kvalitativa mått (dir. 2011:93). Utredningen antog namnet Folkbildningsutredningen (U2011:09).</P>
<P class="p42 ft3">Folkbildningsutredningen lämnade i oktober 2012 sitt betänkande Folkbildningens samhällsvärden – En ny modell för statlig utvärdering (SOU 2012:72). En sammanfattning av betänkandet finns i <SPAN class="ft4">bilaga 1</SPAN>.</P>
<P class="p41 ft3">Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft4">bilaga 2</SPAN>. En sammanställning av remissinstansernas synpunkter finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet (U2012/5989/UC). Utöver betänkandet har underlag för propositionen inhämtats genom dialoger med Folkbildningsrådet och SISU Idrottsutbildarna som fördelar bidrag till folkbildningen. Därutöver har två hearingar anordnats med folkbildningens aktörer i syfte att samla in synpunkter om framförallt förslaget till ett eget mål för folkbildningspolitiken (dnr U2013/6764/UC). Ytterligare underlag utgörs av Riksrevisionens granskning av studieförbundens verksamhet (RiR 2011:12).</P>
<P class="p43 ft1">3 En utvecklad folkbildningspolitik</P>
<P class="p44 ft3">Folkbildningen har traditionellt sett innefattat fyra grenar: folkbibliotek, folkhögskolor, föreläsningsföreningar och studieförbund. Det statliga anslaget för stöd till folkbildningen tilldelas dock enbart folkhögskolor och studieförbund och deras verksamhet. Statligt stöd till folkbildningen har fördelats alltsedan folkbildningens framväxt på <NOBR>1800-talet.</NOBR> Folkhögskolornas statsbidrag infördes 1872. År 1884 instiftades ett statligt stöd till populärvetenskaplig föreläsningsverksamhet, medan folkbiblioteken fått statligt stöd sedan 1905. Genom 1912 års biblioteksreform ställdes statliga medel till förfogande för föreningar med rikstäckande verksamhet och fler än 20 000 medlemmar. Biblioteksreformen utgjorde grunden till flera av dagens studieförbund, då åtskilliga mindre biblioteksföreningar slog sig samman för att kunna ta del av statsbidraget. Bland annat resulterade sammanslagningarna i</P>
<P class="p45 ft6">bildandet av Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) 1912.</P>
<P class="p46 ft3">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p47 ft3">Under efterkrigstiden byggdes folkbildningen ut i snabb takt. Genom Prop. 2013/14:172 en kungörelse 1947 fastställdes bland annat bidragsvillkoren för</P>
<P class="p48 ft3">studiecirklar. <NOBR>1960-talets</NOBR> skolreformer om nioårig grundskola och utvidgad gymnasieutbildning ändrade även förutsättningarna för folkbildningen som kunde starta på en högre nivå och möta delvis nya behov. Även folkhögskolorna expanderade kraftigt under denna period.</P>
<P class="p49 ft16"><SPAN class="ft16">3.1</SPAN><SPAN class="ft17">Folkbildningen har varit viktig för demokratin</SPAN></P>
<P class="p50 ft3">Folkbildningen utgör en del av det svenska civilsamhället och dess koppling till landets folkrörelser är stark. Relationen mellan staten och civilsamhället i Sverige har präglats av en ömsesidig respekt, vilket även gäller relationen mellan staten och folkbildningen. Folkbildningen har sedan sin framväxt alltid, parallellt med folkrörelserna, spelat en viktig roll för demokratin i Sverige. Många av de människor som engagerade sig politiskt i denna utveckling hade inhämtat hela eller delar av sin utbildning inom folkbildningen. Deltagandet i landets folkrörelser var brett och för många människor ledde föreningsdeltagandet inom folkrörelserna vidare till ett politiskt engagemang. Folkrörelserna har därigenom sedan lång tid tillbaka spelat en viktig roll som rekryteringsbas för politiska uppdrag, liksom för en allmän social rörlighet.</P>
<P class="p51 ft3">Folkbildningen som politikområde har präglats av politisk konsensus angående folkbildningens värde. Stödet till folkbildningen har setts som ett stärkande av demokratin vilket även återspeglas i det första av de fyra syftena med statens stöd till folkbildningen, nämligen att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin.</P>
<P class="p52 ft3">Även om relationen mellan staten och folkbildningen kan beskrivas som nära och samförståndsinriktad är den inte okomplicerad. Folkbildningsorganisationerna kan sägas ha en dubbel roll genom att både vara skattefinansierade och samtidigt förväntas bevara oberoende och självständighet i förhållande till statsmakten.</P>
<P class="p53 ft3">Ett förtydligande av rollerna för staten och folkbildningen var något som man sökte åstadkomma genom omorganiseringen 1991. Då upphörde statens detaljstyrning av folkbildningen genom den dåvarande Skolöverstyrelsen och ersattes med målstyrning och den ideella föreningen Folkbildningsrådet bildades. Härigenom gavs folkbildningen en friare roll gentemot staten än vad den tidigare haft. Genom att staten inte detaljstyr stödet till folkbildningen, utan överlämnar åt Folkbildningsrådet att fördela statsbidraget till folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan utifrån de övergripande syften som riksdagen beslutat om, upprätthålls också en formell och principiell gräns mellan staten och folkbildningen.</P>
<P class="p54 ft3">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr1 td29"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2013/14:172 <SPAN class="ft18">3.2</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td30"><SPAN class="p3 ft16">Folkbildningens verksamhet inom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td29"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td30"><SPAN class="p3 ft16">folkhögskolor och studieförbund</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft21"><SPAN class="ft19">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft20">Folkhögskolorna</SPAN></P>
<P class="p56 ft3">År 1868 inrättades de tre första folkhögskolorna i Sverige: Önnestad och Hvilan i Skåne samt Herrestad (Lunnevad) i Östergötland. Folkbildningens framväxt skedde på ett likartat sätt i de nordiska grannländerna och vid ungefär samma tidsperiod inrättades de första folkhögskolorna också i Danmark (1844), Norge (1864) och Finland (1889).</P>
<P class="p57 ft3">Folkhögskolorna verkade för att främja allmän medborgerlig bildning inom bondeklassen och utgick bland annat från den danske prästen och författaren N.F.S. Grundtvigs tankar om pedagogik som ”det levende Ord”, vilka innebar att undervisningen skulle baseras på lärarens fria muntliga föreläsningar och samtal med deltagarna.</P>
<P class="p58 ft3">Det finns i dag 150 folkhögskolor varav 107 är knutna till nationella folkrörelser, lokala och regionala organisationer samt självägande stiftelser och föreningar. Landsting och regioner driver 43 stycken. Alla folkhögskolor är unika och skolformen är självförvaltande med eget antagnings- och omdömessystem samt en egen folkhögskollärarutbildning och rektorsutbildning. Utöver de nationella folkrörelsedrivna folkhögskolorna finns även självstyrande samt lokalt eller regionalt föreningsdrivna folkhögskolor. Folkhögskolorna är öppna för alla vuxna och har en nedre åldersgräns på 18 år för sina allmänna kurser. Undervisningen på folkhögskolorna är kostnadsfri och man kan söka statligt studiestöd för att ta del av undervisningen. Folkhögskolorna har friheten att utforma undervisningen utifrån sin speciella profil och inriktning, vilket också medför möjligheter för kursdeltagarna att påverka undervisningen utifrån sina behov och förkunskaper.</P>
<P class="p59 ft3">Folkhögskolorna bedriver en bred kursverksamhet på olika nivåer, med både korta och långa kurser. De långa kurserna finns att tillgå som både allmän och särskild kurs. Inom allmän kurs erbjuds folkhögskolans deltagare komplettering av grundskole- och gymnasieutbildning, medan särskild kurs erbjuds inom specialområden, bland annat inom konstnärliga ämnen såsom litteratur, konst och musik. Utbildning vid folkhögskolor utgör härigenom en grund för studerande som har för avsikt att söka sig vidare till högre konstnärliga utbildningar. Folkhögskolorna bedriver även studiemotiverande folkhögskolekurs och vissa yrkesutbildningar, exempelvis till journalist, dramapedagog, fritidsledare och kantor. Folkhögskolornas kurser kan genom studieomdömen och behörighetsgivning ge tillträde till studier i andra utbildningsformer såsom universitet, högskola och yrkeshögskola.</P>
<P class="p60 ft3">Folkhögskolornas Allmänna kurs samlar varje termin omkring 11 800 deltagare, medan de särskilda kurserna har cirka 16 000 deltagare per termin. Därutöver deltar omkring 50 000 personer i korta kurser av olika slag vid landets folkhögskolor.</P>
<P class="p61 ft3">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H1031729x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p13 ft4">Folkhögskolans metodik lockar nya deltagare</P>
<P class="p62 ft3">Folkhögskola är en utbildningsform som riktar sig specifikt till personer äldre än 18 år som är i behov av att komplettera sin tidigare utbildning eller specialisera sig mot något särskilt yrkesområde. Folkhögskolan är som utbildningsaktör unik eftersom den når deltagare som andra utbildningsformer inte når. Folkhögskolorna är bra på att hjälpa studerande, som av olika anledningar inte har lyckats inom andra utbildningsformer, vidare till arbete eller andra studier. Folkbildningens arbetssätt och pedagogiska metoder lockar kontinuerligt nya deltagare och söktrycket till folkhögskolan är fortsatt högt. Var fjärde folkhögskola uppger att antalet sökande med funktionsnedsättning har ökat jämfört med 2009. Mer än var fjärde skola har angett att sökande med invandrarbakgrund har ökat jämfört med 2009. Att söktrycket ökar är en trend sedan fyra år tillbaka.</P>
<P class="p63 ft3">Utbildningen i den formella skolan passar inte alla elever och behovet av andra metoder och lärformer växer, vilket inneburit att folkbildningens pedagogik är ett viktigt komplement till den vanliga skolan. Uppföljningar som Folkbildningsrådet har gjort visar på ett antal framgångsfaktorer som har stor betydelse för folkhögskolans lärandemiljö i detta avseende. Faktorerna kan sammanfattas enligt följande:</P>
<P class="p64 ft3"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">utbildningarna ger möjlighet till anpassad studietakt och en kreativ miljö som medverkar till goda resultat,</SPAN></P>
<P class="p64 ft3"><SPAN class="ft24">-</SPAN><SPAN class="ft23">det finns möjlighet för deltagarna att träffa studerande från olika slags kurser från grundläggande till eftergymnasiala yrkesutbildningar,</SPAN></P>
<P class="p65 ft3"><SPAN class="ft24">-</SPAN><SPAN class="ft23">deltagarna är i ett sammanhang där utbildning ses som en väg till arbete och där man stimuleras av andra,</SPAN></P>
<P class="p65 ft3"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">det finns utrymme för individuellt, självstärkande arbete och social stöttning,</SPAN></P>
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft24">-</SPAN><SPAN class="ft23">deltagarna ges personlig utveckling vilket ökar anställningsbarheten,</SPAN></P>
<P class="p65 ft3"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">verksamheten integreras i folkhögskolornas olika aktiviteter med temadagar, friskvård och kultur,</SPAN></P>
<P class="p65 ft3"><SPAN class="ft24">-</SPAN><SPAN class="ft23">det finns stort utrymme för regional och lokal anpassning av aktiviteterna,</SPAN></P>
<P class="p66 ft3"><SPAN class="ft24">-</SPAN><SPAN class="ft23">folkhögskolorna ingår i nätverk med andra skolor och kan samverka, och</SPAN></P>
<P class="p65 ft3"><SPAN class="ft24">-</SPAN><SPAN class="ft23">folkhögskolorna har lång erfarenhet av samarbete med Arbetsförmedlingen lokalt och goda kontakter med regionalt och lokalt näringsliv.</SPAN></P>
<P class="p67 ft21"><SPAN class="ft19">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft20">Folkhögskolan som egen utbildningsform</SPAN></P>
<P class="p68 ft3"><SPAN class="ft25">Regeringens bedömning</SPAN>: Folkhögskolan som en egen utbildningsform i utbildningssystemet bör ses över och tydliggöras.</P>
<P class="p69 ft25">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Folkhögskolan är en utbildningsform med stor frihet och självständighet. Den är en del av utbildningssektorn tillsammans med bl.a. skolan, universitet och högskolor samt yrkeshögskolan. Undervisningen på folkhögskola är kostnadsfri och många av folkhögskolans utbildningar berättigar också till studiestöd. Allmän kurs som finns vid alla folkhögskolor ger dem</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft3">Prop. 2013/14:172</P>
<P class="p70 ft3">9</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<P class="p71 ft3">Prop. 2013/14:172 som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning en möjlighet att få grundläggande behörighet att söka vidare till högskola eller yrkeshögskola. Myndigheten för yrkeshögskolan har meddelat föreskrifter om behörighet för den som har genomgått en folkhögskoleutbildning att antas till en utbildning inom yrkeshögskolan. Därutöver har Universitets- och högskolerådet meddelat föreskrifter om grundläggande behörighet för studier på grundnivå för den som genomgått utbildning vid folkhögskola och om värdering av studieintyg från folkhögskola.</P>
<P class="p72 ft3">Frågan om folkhögskolan som ”skolform” har tagits upp vid</P>
<P class="p73 ft3">Utbildningsdepartementets hearing med folkbildningens aktörer den 12 december 2013 (dnr U2013/6764/UC). I en skrivelse till regeringen (dnr U2012/4854/UC) har också Folkbildningsrådet på uppdrag av sina medlemmar Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Sveriges Kommuner och Landsting lämnat synpunkter om behov av förändringar i förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen samt i riktlinjer och uppdrag till folkbildningen. De olika förslagen i skrivelsen tar sin utgångspunkt i medlemsorganisationernas ställningstaganden i dokumentet Ett nytt Folkbildningsråd – förslag till riktlinjer för folkbildningsrådets styrning, organisation och verksamhet.</P>
<P class="p59 ft3">Utbildningsformen folkhögskola omfattas inte av skollagen. Utbildningsformen har av tradition beskrivits med orden fri och frivillig, ett möjligt val för myndiga personer. Vissa ramar för folkhögskolan anges i förordningen om statsbidrag till folkbildningen och i de villkor och riktlinjer som Folkbildningsrådet har fastställt för verksamheten, t.ex. beträffande studieomdömen. I övrigt formulerar varje folkhögskola och dess huvudman målen för skolans verksamhet och ansvarar för utformning och innehåll.</P>
<P class="p58 ft3">En folkhögskola är fri att lägga upp studieplaner och kurser och kan anställa de lärare den anser sig behöva. Andra kännetecken är ett demokratiskt arbetssätt, deltagarnas inflytande, en mångfald av kursutbud samt en stor flexibilitet att utveckla och förnya verksamheten. För många deltagare är folkhögskolornas internat en förutsättning för att kunna studera. Folkhögskolans människo- och kunskapssyn bygger på deltagarnas möjligheter och vilja till utveckling och lärande utifrån individuella förutsättningar. Lärare och deltagare utformar studierna tillsammans. Det finns inga regelverk som styr folkhögskolans kursplaner, förutom förordningen om statsbidrag till folkbildningen och de villkor och riktlinjer som Folkbildningsrådet tar fram. Det finns därför enligt regeringens bedömning behov av att se över och tydliggöra folkhögskolan som en egen utbildningsform i utbildningssystemet, bl.a. vad avser dess verksamhet, organisation och särskilda kännetecken.</P>
<P class="p74 ft21"><SPAN class="ft19">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft20">Studieförbunden</SPAN></P>
<P class="p56 ft3">Studieförbunden har vuxit fram under <NOBR>1900-talet</NOBR> och tillhandahåller ett brett utbud av studiecirklar för sina deltagare som på sin fritid väljer att förkovra och utbilda sig för att utvecklas. Folkbildningsrådet fördelar statsbidrag för folkbildningen till följande tio studieförbund:</P>
<P class="p75 ft3">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">Arbetarnas bildningsförbund, ABF</SPAN></P>
<P class="p76 ft3"><SPAN class="ft24">-</SPAN><SPAN class="ft23">Studieförbundet Bilda</SPAN></P>
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">Folkuniversitetet</SPAN></P>
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">Ibn Rushd Studieförbund</SPAN></P>
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft24">-</SPAN><SPAN class="ft23">Kulturens Bildningsverksamhet</SPAN></P>
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">Medborgarskolan</SPAN></P>
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">NBV – Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet</SPAN></P>
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft24">-</SPAN><SPAN class="ft23">Sensus Studieförbund</SPAN></P>
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">Studiefrämjandet</SPAN></P>
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">Studieförbundet Vuxenskolan.</SPAN></P>
<P class="p77 ft3">Studieförbunden bedriver verksamhet i landets samtliga kommuner och finns representerade runt om i landet genom sammanlagt 180 lokalavdelningar. Studiecirkeln utgör den vanligast förekommande verksamhetsformen inom studieförbunden. Årligen arrangeras cirka 280 000 studiecirklar i Sverige med nära 1,8 miljoner deltagare. En studiecirkel är en grupp människor som söker kunskap tillsammans. Syftet är att varje individ ska utvecklas. För att en studiecirkel ska berättiga till statsbidrag krävs minst tre och högst tolv deltagare inklusive cirkelledaren vid varje sammankomst. Studiecirkeln får ha max tre sammankomster om fyra studietimmar per vecka. Minimikravet för en studiecirkel är nio studietimmar förlagda under minst två veckor fördelade på minst tre sammankomster. En studiecirkel får löpa under max 480 studietimmar per år. Barn under 13 år räknas inte som deltagare i studiecirkeln i fråga om att berättiga till bidrag.</P>
<P class="p63 ft3">Andelen unika deltagare i studiecirklar uppgår till 683 000 personer, vilket visar att åtskilliga väljer att delta i flera studiecirklar. Studiecirklar med inriktning mot konst, musik och media dominerar med 61 procent. Därutöver inriktar sig 15 procent av studiecirklarna på humanistiska ämnen som språk och historia, medan 6 procent av studiecirklarna har en inriktning mot samhälls- och beteendevetenskap. Ämnet Improvisatorisk musik samlar flest deltagare av samtliga studiecirklar, omkring 185 000, och utgör det enskilt största ämnet med närmare 2,5 miljoner av totalt drygt 11 miljoner studietimmar.</P>
<P class="p78 ft3">Förutom studiecirkelverksamheten är studieförbunden också aktiva med att anordna kulturprogram, exempelvis föreläsningar och musikprogram, inte sällan under formen Annan folkbildningsverksamhet. Denna verksamhetsform ska ge studieförbundet möjlighet att pröva nya former och utveckla nyskapande folkbildningsverksamhet. Sammankomsterna i Annan folkbildningsverksamhet kan vara längre och genomföras tätare än i studiecirklar. Antalet sammankomster kan vara en eller flera. Årligen arrangeras omkring 331 800 kulturprogram, med nära 17 miljoner deltagare.</P>
<P class="p69 ft3">Studieförbunden arbetar främst med folkbildningsverksamhet för sina deltagare, men har också, i likhet med folkhögskolorna, genomfört uppdragsutbildningar, exempelvis Kunskapslyftet (en tillfällig statlig satsning på vuxenutbildning i slutet av <NOBR>1990-talet).</NOBR></P>
<P class="p79 ft3">Utöver de tio ovan nämnda studieförbunden finns även SISU Idrottsutbildarna, som arbetar med <NOBR>studie-,</NOBR> bildnings- och utbildningsverksamhet inom idrotten och verkar för att stimulera människors lärande. SISU består av 69 specialidrottsförbund samt övriga tre medlemsorganisationer som har beviljats medlemskap i SISU. I 2012</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft3">Prop. 2013/14:172</P>
<P class="p80 ft3">11</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<P class="p81 ft3">Prop. 2013/14:172 års ekonomiska vårproposition (prop. 2011/12:100) föreslog regeringen att de ändamål och verksamheter som avser särskilt verksamhetsstöd för idrottens <NOBR>studie-,</NOBR> <NOBR>bildnings-,</NOBR> och utbildningsverksamhet och som dittills hade finansierats inom det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 15:1 <SPAN class="ft4">Statligt stöd till vuxenutbildning </SPAN>i stället bör behandlas inom ramen för folkbildningen, under utgiftsområde 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid. Riksdagen godkände regeringens förslag (prop. 2011/12:100, bet. 2011/12:FiU20, rskr. 2011/12:292). I budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1) ansåg regeringen med anledning av detta att det särskilda verksamhetsstödet till SISU för idrottens <NOBR>studie-,</NOBR> bildnings- och utbildningsverksamhet, i likhet med stödet till övriga studieförbund, borde finansieras inom anslaget 14:1 <SPAN class="ft4">Bidrag till folkbildningen </SPAN>under utgiftsområde 17. Det särskilda verksamhetsstödet till SISU fördes således över till det anslaget. Detta anslag disponeras av Kammarkollegiet, som enligt regleringsbrev för anslaget ska betala ut medlen till SISU. Regeringen beslutar varje år om riktlinjer för SISU när det gäller anslaget. Regeringen har i propositionen Verksamhetsstödet till idrottens bildningsverksamhet (prop. 2013/14:117) föreslagit att en bestämmelse om att studieförbundet SISU Idrottsutbildarna prövar frågor om fördelning av statsbidrag till idrottens <NOBR>studie-,</NOBR> bildnings- och utbildningsverksamhet ska föras in i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Det är vidare angeläget att de syften och villkor för statsbidrag till folkbildningen som framgår av förordningen om statsbidrag till folkbildningen gäller även för folkbildningen inom idrottsrörelsen. Regeringen anser därför att som en följd av att en sådan bestämmelse införs i den nämnda lagen bör ändringar även göras i förordningen om statsbidrag till folkbildningen. Det som anges i förordningen (1991:977) om Folkbildningsrådets uppgifter, beslut om statsbidrag, återkrav, revision och överklagandeförbud bör även gälla för SISU. SISU bör svara för att bidragsfördelningen sker utifrån de syften och villkor som anges i förordningen och samma krav på uppföljning, utvärdering och redovisning bör gälla. SISU bör också utarbeta kriterier för fördelningen av statsbidrag utifrån bestämmelserna i förordningen.</P>
<P class="p82 ft3">År 2012 beviljades knappt 160 miljoner kronor för idrottens bildningsverksamhet. SISU fördelade 105 miljoner kronor av dessa medel till de olika distrikten samt 15 miljoner kronor till särskilt utvecklingsarbete. Totalt arrangerade SISU 112 278 lärgrupper/ studiecirklar under 2012. En viktig målgrupp för SISU är idrottens ledare som är föremål för 44 procent av SISU:s utbildningstimmar. Det totala antalet deltagare i SISU:s verksamhet uppgick till 912 269 personer varav 396 821 var kvinnor och 519 448 män.</P>
<P class="p83 ft21">3.2.4 Regeringens satsningar på arbetsmarknadsinriktade och studiemotiverande kurser</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p84 ft3">Folkhögskolorna har lång erfarenhet av att anordna utbildning för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p84 ft6">arbetslösa. Nedan följer exempel på olika verksamheter som folkhög-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr15 td31"><SPAN class="p85 ft3">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p84 ft3">skolorna har arrangerat.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td32"><SPAN class="p3 ft26"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft4">10 000 extra platser</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p14 ft3">Prop. 2013/14:172</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td33"><SPAN class="p3 ft3">Under perioden <NOBR>1993–1994</NOBR> fick folkhögskolorna 10 000 extra platser på</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><SPAN class="p3 ft6">grund av arbetsmarknadsläget. Platserna utökades både på allmän och</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">särskild kurs. Utbildningsplatserna övergick 1997 till Kunskapslyftet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td33"><SPAN class="p3 ft4">Särskild utbildningssatsning inom aktivitetsgarantin</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><SPAN class="p3 ft3">Under perioden <NOBR>2002–2007</NOBR> genomförde folkhögskolorna på uppdrag av</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) kompetenshöjande verksamhet för</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">långtidsarbetslösa inom ramen för aktivitetsgarantin. Studierna på</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><SPAN class="p3 ft6">folkhögskola omfattade sex månader med möjlighet till förlängning för</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">invandrare, personer med arbetshandikapp och äldre.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p86 ft3">Syftet med verksamheten var att ge baskunskaper som erfordras för att</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><SPAN class="p3 ft3">kunna återgå till arbete eller till yrkesinriktad utbildning. Under perioden</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">deltog över 30 000 personer i verksamheten. Den övervägande delen av</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">kursverksamheten utgjordes av allmänna kompetenshöjande utbildningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><SPAN class="p3 ft6">på grundskole- och gymnasienivå med tyngdpunkt på basämnen, språk</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">och datakunskap. Andra kurser hade arbetslivskunskap, internationell</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">inriktning eller språk som profil. Inom dessa kurser dominerade ämnet</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><SPAN class="p3 ft3">svenska för invandrare.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p86 ft3">Under våren 2007 inriktades verksamheten ännu tydligare på</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">jobbsökaraktiviteter för att betona arbetslinjen. Arbetslinjen inom</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><SPAN class="p3 ft6">folkhögskolesatsningen har varit mycket framgångsrik när det gäller att</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">aktivera dem som står utanför arbetsmarknaden.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td33"><SPAN class="p3 ft27">Ungdomsplatser</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><SPAN class="p3 ft3">Under perioden <NOBR>2005–2006</NOBR> genomförde folkhögskolorna på uppdrag av</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">AMS kompetenshöjande verksamhet för långtidsarbetslösa ungdomar</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">som fyllt 20 men inte 25 år och som saknade fullständigt gymnasium</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><SPAN class="p3 ft6">eller grundskola. Studierna på folkhögskola omfattade högst sex månader</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">på heltid för att komplettera inför yrkesinriktade studier eller arbete.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td33"><SPAN class="p3 ft27">Vägen in i arbetslivet, VIA</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><SPAN class="p3 ft3">År <NOBR>2005–2007</NOBR> genomfördes även insatser riktade till arbetslösa personer</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">mellan 20 och 29 år. De innehöll praktik, studier eller andra åtgärder som</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">stärkte den enskildes möjligheter att efter tiden i VIA få ett arbete eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><SPAN class="p3 ft3">gå vidare till yrkesinriktade studier. Individuella lösningar och stor frihet</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">i upplägg av studierna kännetecknade detta pilotprojekt som gjordes i</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">samarbete med AMS och Arbetsförmedlingen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td33"><SPAN class="p3 ft4">Folkhögskoleinsatser inom Jobb- och utvecklingsgarantin 2007</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><SPAN class="p3 ft3">Under hösten 2007 genomförde folkhögskolorna på uppdrag av</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">Arbetsförmedlingen aktiviteter för deltagare inom Jobb- och utveck-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><SPAN class="p3 ft3">lingsgarantin. Det handlade om jobbsökaraktiviteter med coachning och</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">förberedande insatser som vägledning, orientering om arbetsmarknaden</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">och personlig marknadsföring. Denna verksamhet pågick under längst</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><SPAN class="p3 ft3">två månader. Syftet var att deltagare skulle gå vidare till arbete, praktik</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">eller arbetsträningsplats.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td33"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td34"><SPAN class="p14 ft3">13</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p13 ft3">Prop. 2013/14:172</P>
<P class="p87 ft3">14</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft4">Högre bidragsnivå inom studiemedlen till vissa arbetslösa ungdomar</P>
<P class="p88 ft3">Unga i åldern 20 till 24 år som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning, och som är inskrivna i antingen jobbgarantin för ungdomar eller Jobb- och utvecklingsgarantin, har sedan 2011 haft möjlighet att få den högre bidragsnivån inom studiemedlen. Förutsättningen för det är att de återgår till studier på grundläggande eller gymnasial nivå till dess att slutbetyg ges på grundläggande nivå, gymnasieexamen ges på gymnasial nivå eller studieomdöme ges från folkhögskola.</P>
<P class="p89 ft4">Studiemotiverande folkhögskolekurs</P>
<P class="p88 ft3">Sedan 2010 genomför folkhögskolorna på uppdrag av Arbetsförmedlingen studiemotiverande folkhögskolekurser (även kallade <NOBR>SMF-kurser)</NOBR> för dels ungdomar mellan 16 och 25 år, dels deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantin som fyllt 25 år (den senare målgruppen från år 2013). Utbildningen ska uppgå till tre månader och kan innehålla kurser av orienterande, repeterande och motivationshöjande karaktär som syftar till att underlätta för den enskilde att påbörja eller återgå till reguljär utbildning.</P>
<P class="p89 ft4">Fler utbildningsplatser på folkhögskolans allmänna kurser</P>
<P class="p88 ft3">Under 2010 inledde regeringen en folkhögskolesatsning med särskilda studiemotiverande kurser som ett komplement till den utbildning som erbjöds inom jobbgarantin för unga. Satsningen bygger på ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet. Målgruppen för satsningen är alla unga mellan 16 och 24 år som är inskrivna på Arbetsförmedlingen och som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskola. Syftet med satsningen är att med hjälp av den anpassade pedagogik som används på folkhögskolorna kunna motivera ungdomarna till fortsatta studier. Anvisning till kursen kan ske från första dagen i arbetslöshet. Kursen bedrivs på heltid i tre månader i form av en förberedande utbildning som syftar till att underlätta för den enskilde att påbörja eller återgå till reguljär utbildning.</P>
<P class="p90 ft3">Det har gjorts fortsatta satsningar på folkhögskolan 2013 och 2014. En förlängning av folkhögskolesatsningen för ungdomar har genomförts genom att 1 000 årsplatser, vilket motsvarar 4 000 kursplatser, tillförts på studiemotiverande kurs 2013 och 1 000 årsplatser kommer att tillföras även 2014. Deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin som är över 25 år och som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning får också möjlighet till studiemotiverande utbildning på folkhögskola under 2013 och 2014 genom denna satsning.</P>
<P class="p91 ft3">I syfte att utöka antalet platser på folkhögskolans allmänna kurs har regeringen tillfört 60 miljoner kronor. År 2013 tillfördes 1 000 årsplatser och 2014 tillförs samma antal årsplatser. Målsättningen med ett utökat antal platser på allmän kurs är att motivera fler ungdomar att påbörja eller återgå till reguljär utbildning. Ungdomar som går de studiemotiverande folkhögskolekurserna har företräde till dessa platser.</P>
<P class="p92 ft3">Under perioden <NOBR>2014–2017</NOBR> genomförs på folkhögskolor, på uppdrag av Arbetsförmedlingen, särskilt anpassade sammanhållna utbildningar för nyanlända som omfattas av etableringsuppdraget. Utbildningen ska</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<P class="p93 ft3">omfatta flera insatser som kombineras med varandra, bl.a. studier i Prop. 2013/14:172 svenska samt orienterande och arbetsförberedande insatser under sex</P>
<P class="p46 ft3">sammanhängande månader.</P>
<P class="p67 ft21"><SPAN class="ft19">3.2.5</SPAN><SPAN class="ft20">Översyn av folkhögskollärarexamen</SPAN></P>
<P class="p94 ft3">I betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) föreslogs att folkhögskollärarexamen skulle tas bort och ersättas av en profilering av ämneslärarutbildningens alternativa ingång vid lärosäten med vetenskaplig grund inom vuxen- och folkbildningsområdet. Regeringen gjorde i Bäst i klassen – en ny lärarutbildning (prop. 2009/10:89) bedömningen att folkhögskollärarexamen i stället bör ses över i särskild ordning. Det konstaterades i propositionen att folkhögskolorna har en speciell ställning och en viktig roll att fylla i det svenska utbildningsväsendet. Den stora variation som finns inom folkhögskolans utbildningar gör det dock svårt att identifiera folkhögskollärarnas kompetensbehov och regeringen ansåg därför att folkhögskollärarexamen inte kunde avskaffas och ersättas med en profilering av ämneslärarutbildningen utan föregående konsekvensanalys. Regeringen signalerade därför en avsikt att se över folkhögskollärarexamen i särskild ordning och klargöra hur man på bästa sätt tillgodoser de behov som finns inom folkhögskolorna och folkbildningen i stort.</P>
<P class="p95 ft3">Hösten 2012 påbörjades ett arbete i Utbildningsdepartementet med att analysera folkhögskolornas behov av lärarkompetens, att bedöma om det inom ramen för nuvarande folkhögskollärarexamen finns några behov som inte är tillgodosedda och som inte heller tillgodoses av övriga lärarexamina samt utreda eventuella behov av justeringar av examensbeskrivningen för folkhögskollärarexamen. Utgångspunkten har varit att förslagen ska rymmas inom befintliga ekonomiska ramar och inte innebära att folkhögskollärarexamens omfattning ska överstiga nuvarande 60 högskolepoäng. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p96 ft16"><SPAN class="ft16">3.3</SPAN><SPAN class="ft17">Kan folkbildningens särart definieras och effekter mätas?</SPAN></P>
<P class="p97 ft21"><SPAN class="ft19">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft20">Folkbildningens särart</SPAN></P>
<P class="p94 ft3">Folkbildningens särart är ett begrepp som ofta återkommer när folkbildningens verksamhet beskrivs. Särartstanken utgår vanligen från idén om folkbildningens frihet och frivillighet samt dess alternativa synsätt på pedagogik och verksamhet jämfört med de som tillämpas inom det formella utbildningssystemet. Särarten anses också bestå av lärare som brinner för sin uppgift och möjligheten inom folkhögskolan att fokusera på sina deltagare utifrån ett helhetsperspektiv. I idédokumentet Folkbildningens vägval och vilja, som utarbetats av Folkbildningsrådet och dess medlemsorganisationer 2013, anges att det framför allt är den idémässiga grunden, pedagogiken och självständigheten som ger folk-</P>
<P class="p13 ft28">bildningen en särställning i förhållande till andra utbildningsanordnare.</P>
<P class="p98 ft3">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<P class="p71 ft3">Prop. 2013/14:172 Folkbildningens särart och mervärde har sannolikt betonats allt mer under senare årtionden i takt med att det formella utbildningsväsendet har byggts ut och övertagit uppgifter som tidigare omfattades av folkbildningen. Inom vissa kommuner sker samtidigt en utveckling där studieförbunden återtar eller övertar kulturverksamheter för barn och unga som under en tid bedrivits helt i kommunal regi. Detta innebär en möjlighet för exempelvis landsbygdskommuner att ha kvar verksamhet som annars riskerar att försvinna. Med tanke på dessa bitvis radikala förändringar av marknadsförutsättningar kan folkbildningens särart framstå som huvudsakligen idéarvsmässigt grundad, utgående från det historiska arv från folkbildningens tidiga år då den kämpade för alla människors rätt till utbildning. Ett särdrag för folkbildningen jämfört med det formella utbildningssystemet kan i dag kanske snarare återfinnas i det fria och frivilliga. Genom att vara deltagarstyrd och deltagardriven har folkbildningen möjlighet att stärka människors upplevelse av egenmakt och förmåga att påverka sin livssituation. Folkbildningen har också stora möjligheter att fånga upp de människor som av olika skäl inte deltar i det formella utbildningssystemet genom en lägre grad av formbundenhet vad avser bland annat förkunskaper, studieformer och examinationsformer.</P>
<P class="p99 ft21"><SPAN class="ft19">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft20">Folkbildningens samhälleliga effekter</SPAN></P>
<P class="p100 ft3">En fråga som tillmätts större uppmärksamhet under senare år är vilka samhälleliga effekter som kan knytas till folkbildningen.</P>
<P class="p41 ft3">Diskussionen kring folkbildningens effekter har aktualiserats bland annat på kommunal nivå där stödet till folkbildningen sedan <NOBR>1990-talet</NOBR> på flera håll har minskat, delvis till följd av att folkbildningen kommit att betraktas som en fritidsverksamhet bland många andra. Intresset för folkbildningens effekter kan ses som en följd av att statens stöd till folkbildningen i dag är omfattande och av ett behov att kunna se att statsbidragets syften uppnås.</P>
<P class="p58 ft3">Låter det sig göras att mäta folkbildningens effekter? Frågan är komplicerad eftersom effekterna av en specifik utbildning kan vara svåra att härleda och isolera från andra faktorer. Folkbildningens effekter utgör med andra ord inte någon storhet som låter sig fastställas med exakthet.</P>
<P class="p41 ft3">Detta innebär inte att det är meningslöst att mäta folkbildningens effekter; även avgränsade studier av folkbildningens effekter kan bidra med viktig kunskap om folkbildningens verksamhet. De aspekter av folkbildningens samhällseffekter som går att mäta kan dessutom bidra till att synliggöra folkbildningens arbete.</P>
<P class="p58 ft3">Folkbildningsrådet sammanställer årligen en övergripande redogörelse för folkbildningens effekter som en del av sin årsredovisning. Sedan 2011 publicerar rådet även ett särtryck om Folkbildningens samhällseffekter, vilket utgör en sammanställning av de utvärderingar och studier som rådet beställt eller genomfört under året. Folkbildningens effekter har också analyserats kvalitativt i de statliga utvärderingar av folkbildningen som genomfördes 1996 och 2004, SUFO 96 och SUFO II (se vidare avsnitt 5.1).</P>
<P class="p101 ft3">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<P class="p102 ft3">Med syftet att lyfta fram fler exempel på hur effekterna av Prop. 2013/14:172 folkbildningen kan studeras lät Folkbildningsutredningen genomföra en</P>
<P class="p103 ft3">samhällsekonomisk studie i vilken de principiella motiven för statligt stöd till folkbildningen analyseras. Rapportförfattarna utgår från normativ välfärdsteori och analyserar folkbildningens möjliga samhällsekonomiska effekter utifrån huvudsakligen kvalitativa grunder (Folkbildningen i ett samhällsekonomiskt perspektiv, Sjöblom, Fagerberg och Hultkrantz 2012).</P>
<P class="p104 ft3">En av de slutsatser som dras i studien är att det är näst intill omöjligt att utvärdera de direkta värden som folkbildningen förmedlar. Dessa värden kan beskrivas som ”mjuka värden”, såsom ökad självkänsla och delaktighet, vilka är svåra att mäta i samhällseffekter. För att på ett rättvisande sätt kunna utvärdera folkbildningens samhällsekonomiska nytta behövs, enligt författarna, data över deltagare som sträcker sig över lång tid. Tillgång till sådana så kallade paneldata skulle kunna vara av särskilt värde i detta avseende. Genom paneldata om en individ över ett antal år skulle det kunna vara möjligt att härleda vad en kurs har för effekter på såväl en persons yrke, inkomst och välmående som kulturella engagemang över tid.</P>
<P class="p105 ft21">3.3.3 Andelen yngre deltagare i folkhögskolans allmänna kurser har ökat</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">I den ovan nämnda rapporten Folkbildningen i ett samhällsekonomiskt</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p3 ft6">perspektiv konstateras bland annat att sammansättningen av deltagarna i</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">folkhögskolornas allmänna kurser har förändrats under senare år.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">Andelen yngre deltagare, individer med utländsk bakgrund och personer</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p3 ft6">med någon form av funktionsnedsättning har ökat. Förändringen kan</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">tyda på att folkbildningen blivit bättre på att attrahera individer som av</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">olika skäl inte deltar i det formella utbildningssystemet. Denna effekt kan</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p3 ft6">betecknas som positiv såväl för de enskilda individerna som för</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">samhället. Att fler människor ges möjligheten att läsa in en</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">gymnasiekompetens kan på längre sikt generera en högre inkomst för de</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p3 ft6">individer som berörs och därmed högre välfärdseffekter. Vidare kan</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">folkbildningen bidra till att förebygga ohälsa genom att individer är</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">kulturellt och socialt aktiva.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p86 ft6">I rapporten framhålls att folkbildningens roll som mötesplats kan bidra</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">till att motverka segregation, utanförskap och diskriminering.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">Rapportförfattarna konstaterar emellertid, utifrån tillgänglig statistik, att</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p3 ft3">sammansättningen av deltagare inom folkbildningen alltjämt är relativt</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">homogen. Exempelvis hade folkhögskolorna år 2011 17 procent utrikes</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">födda deltagare (allmän kurs 30 procent och särskild kurs 7 procent)</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p3 ft6">medan studieförbunden hade 15,6 procent utrikes födda deltagare. Denna</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">andel visar dock inte på spridningen i de enskilda kurserna utan anger</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">enbart den totala andelen personer med utländsk bakgrund. Statistiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p3 ft3">visar således inte hur sammansättningen i kurserna ser ut.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p86 ft3">Folkbildningen kan även stärka människors möjligheter att påverka sin</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">livssituation samt erbjuda kulturverksamhet. Rent praktiskt är dock dessa</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p3 ft6">värden svåra att utvärdera, varför den konkreta effekten av</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">folkbildningen inte går att mäta. Däremot framhåller rapportförfattarna</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr15 td35"><SPAN class="p14 ft3">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td32"><SPAN class="p3 ft26"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<P class="p71 ft3">Prop. 2013/14:172 att folkbildningen, för att generera största möjliga samhällseffekt, bör nå ut till de personer som verkligen behöver den. Här spelar särskilt folkhögskolorna en viktig roll genom att i stor utsträckning attrahera personer med låg utbildningsnivå. Många av studieförbundens studiecirklar genererar enligt rapporten inte någon direkt mätbar samhällseffekt men kan i stor utsträckning motiveras av att de kan engagera och lyfta individer genom att exempelvis öka deras självförtroende för att påverka sin livssituation.</P>
<P class="p42 ft3">Folkbildningens roll i ett kompetensförsörjningsperspektiv lyfts i en rapport från Västra Götalandsregionens Bildningsförbund (Folkhögskolornas roll inom Kompetensplattform Västra Götaland, 2011). Där konstateras att det finns flera anledningar att i det fortsatta arbetet utveckla folkhögskolans roll i de regionala kompetensplattformarna inom Västra Götalandsregionen. Detta konstaterande gäller i lika hög grad övriga regionala kompetensplattformar som sedan 2010 finns etablerade i alla län. Uppdraget med att etablera kompetensplattformar kan kortfattat beskrivas med att de ska skapa ökad kunskap om utbud och efterfrågan av olika utbildningsformer, ökad samordning av regionala analyser och prognoser samt en bättre samverkan mellan skola och privata och offentliga arbetsgivare. Uppdraget syftar till att skapa en bättre matchning mellan utbud och efterfrågan på kompetent arbetskraft. Här kan folkbildningen spela en viktig roll inte minst när det gäller vuxenlärande, kompetensutveckling samt arbetet med personer som av någon anledning står långt ifrån arbetsmarknaden.</P>
<P class="p106 ft16"><SPAN class="ft29">3.4</SPAN><SPAN class="ft17">Identitet och form kan bli framtida utmaningar för folkbildningen</SPAN></P>
<P class="p107 ft3">Som redogjorts för ovan engagerar folkbildningen många människor i sin verksamhet. Samtidigt finns tecken på förändringar som kan påverka folkbildningens inriktning. Deltagarantalet är avtagande inom åtskilliga studieförbund. En annan utmaning för folkbildningen under senare år är dess relation till kommuner och landsting. De kommunala bidragen till folkbildningen har på flera håll sjunkit avsevärt under senare år. Under samma period har de statliga anslagen till folkbildningen ökat.</P>
<P class="p58 ft3">En ytterligare utmaning som folkbildningen ställts inför är att det formella utbildningssystemet kommit att överta en allt större del av de verksamhetsformer som tidigare omfattats av folkbildningen. Andelen privata utbildningsanordnare har också vuxit under senare år. Sammantaget har detta skapat en konkurrenssituation för folkbildningen, främst olika studieförbund emellan men även i förhållande till andra aktörer inom utbildningsområdet. Något som skiljer folkbildningens aktörer från privata företag på utbildningsmarknaden är att de förra är idéburna i kombination med deras demokratiska organisationsform. Samtidigt är gränserna svåra att dra eftersom vissa studieförbund också upprättar företag som på olika sätt är knutna till förbunden och även på andra sätt anpassar sig som marknadsaktörer inom utbildningsområdet.</P>
<P class="p108 ft6">Det har spekulerats i om denna utveckling kan leda till att</P>
<P class="p46 ft3">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<P class="p109 ft3">studieförbunden blir alltmer företagslika. En sådan så kallad Prop. 2013/14:172 hybridisering av studieförbunden skulle, enligt vissa bedömare, på sikt</P>
<P class="p110 ft3">kunna medföra att den ideella karaktären hos studieförbunden undermineras.</P>
<P class="p111 ft3">Utifrån ett alternativt perspektiv kan dock utvecklingen mot en högre grad av marknadstänkande inom folkbildningen ses som en del av en pågående process inom flera samhällsområden där ideell verksamhet verkar under alltmer formaliserade och affärsliknande förhållanden. En liknande diskussion förs exempelvis kring de ideella aktörer som har övertagit välfärdsuppgifter från det offentliga. Folkbildningen är med andra ord inte ensam om att behöva hantera dessa omvärldsförändringar.</P>
<P class="p112 ft3">Utöver externa dilemman av det slag som berörts ovan har dock folkbildningen även interna utmaningar. Huvudmännen bakom folkhögskolor och studieförbund har exempelvis intresse av att ge medlemmarna den skolning och kompetens som krävs för att utveckla organisationens idéfrågor. På folkhögskolorna är det därför viktigt att det finns en mångfald deltagare i både allmänna och särskilda kurser.</P>
<P class="p113 ft3">Många av landets studieförbund är paraplyorganisationer och har ofta relativt heterogena medlemsorganisationer. Det har hävdats att detta i sig kan bidra till att förskjuta och försvaga studieförbundens värdegrund och syften i nya riktningar, men man kan också välja att betrakta det hela som del av en förändringsprocess som gäller för folkbildningen såväl som inom andra samhällsområden.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr17 td36"><SPAN class="p114 ft16">3.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td37"><SPAN class="p3 ft16">Mål för folkbildningspolitiken</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr21 td39"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td38"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p115 ft3"><SPAN class="ft25">Regeringens förslag: </SPAN>Ett särskilt mål för folkbildningspolitiken ska</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td40"><SPAN class="p115 ft6">fastställas. Målet ska vara följande:</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p24 ft3">Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p115 ft3">kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p115 ft3">samhället.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr23 td43"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td38"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr25 td44"><SPAN class="p24 ft3"><SPAN class="ft25">Utredningens förslag: </SPAN>Utredningen behandlar inte frågan om ett nytt</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td36"><SPAN class="p115 ft3">mål.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td37"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p24 ft32">Synpunkter som framförts vid hearing med folkbildningens</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3"><SPAN class="ft25">aktörer: </SPAN>Förslaget att fastställa ett eget mål för folkbildningspolitiken,</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p115 ft6">separat från vuxenutbildningens mål, välkomnades av hearingens</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3">deltagare. Folkbildningspolitikens mål bör komplettera de fyra syftena</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3">med statsbidraget och vara övergripande. Målet bör avspegla</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p115 ft3">folkbildningens särskilda karaktär. Folkbildningens egen verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3">kommer dock liksom tidigare att i första hand ta sikte på de fyra syftena</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3">som gäller för statsbidraget till folkbildningen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td44"><SPAN class="p115 ft32">Skälen för regeringens förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td44"><SPAN class="p115 ft27">Folkbildningspolitiken får en egen målformulering</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td44"><SPAN class="p115 ft3">Folkbildningen är en del av den samlade vuxenutbildningen. Därför är</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3">det nuvarande målet för folkbildningen detsamma som för</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3">vuxenutbildningen. Målet för vuxenutbildningen lyder: Alla vuxna ska</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td38"><SPAN class="p14 ft3">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td36"><SPAN class="p3 ft33"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td37"><SPAN class="p3 ft33"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<P class="p71 ft3">Prop. 2013/14:172 ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning (se prop. 2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229).</P>
<P class="p41 ft3">En ny egen målformulering för den statliga folkbildningspolitiken klargör statens intentioner med folkbildningspolitiken och förtydligar att folkbildningens målgrupp är bredare än vuxenutbildningens. Regeringen anser därför att ett särskilt mål för folkbildningspolitiken ska fastställas. Regeringen föreslår att målet för folkbildningspolitiken ska vara</P>
<P class="p116 ft3">”Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället”.</P>
<P class="p41 ft3">Folkbildningen är fri och frivillig och bestämmer själv målet för sin verksamhet. Det är dock angeläget att folkbildningens aktörer kan identifiera sig och sin verksamhet med målet för folkbildningspolitiken. Därför är det viktigt att folkbildningspolitikens mål framhäver folkbildningens metodik tillsammans med dess demokratiska ansvar och engagemang. Samtidigt bör målet på ett övergripande men tydligt sätt formulera statens intentioner med folkbildningspolitiken och statsbidraget till folkbildningen.</P>
<P class="p117 ft4">Folkbildningen ska vara tillgänglig för alla</P>
<P class="p118 ft3">I jämförelse med målet för vuxenutbildningen utökar det föreslagna målet för folkbildningspolitiken målgruppen från vuxna till ”alla”.</P>
<P class="p119 ft3">Folkhögskolor och studieförbund har i dag deltagare under 18 år. Studieförbundens verksamhet har även barn och unga som målgrupp och dessa täcks alltså inte in i det nuvarande målet för vuxenutbildning. Ett mål för folkbildningspolitiken bör därför inte bara omfatta vuxna.</P>
<P class="p41 ft3">Eftersom lärandet i folkbildningen utgår från gruppens samlade ambitioner och resurser är det också viktigt att folkbildningen försöker göra det möjligt för alla att delta. Folkbildningen bör därför vara öppen gentemot alla delar av samhället och verka för att nå grupper och individer som inte tidigare deltagit i folkbildningens verksamhet.</P>
<P class="p58 ft3">Kurser och studiecirklar inom folkbildningen ger ett betydande mervärde. Utan offentlig finansiering skulle kostnaden för den enskilda deltagaren stiga väsentligt. Stora grupper skulle inte kunna delta. Därmed skulle de undantas från möjligheten att delta i ett lärande som bidrar till att stärka deras kunskaper och personliga utveckling. Folkbildningen bör vara tillgänglig, ha ett sådant kostnadsläge och en sådan inriktning att alla människor har möjlighet att delta. Därför är det också viktigt att folkbildning fortsätter att finnas i hela landet, både i städerna och på landsbygden.</P>
<P class="p117 ft4">Folkbildning sker tillsammans med andra</P>
<P class="p120 ft3">Folkbildningens mervärde är direkt kopplat till den lärandeprocess som folkbildningen alltid värnat. En verksamhet inom folkbildningen utgår från individens behov och tar hjälp av gruppens samlade resurser med den gemensamma insikten att alla kan bidra. Gruppen formar tillsammans såväl mål som former för studierna. Detta är i grunden ett</P>
<P class="p121 ft3">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<P class="p93 ft3">demokratiskt förhållningssätt som stärker den enskilda deltagarens Prop. 2013/14:172 förmåga att i en grupp interagera och fatta demokratiska beslut.</P>
<P class="p122 ft4">Kunskap och bildning stärker människan</P>
<P class="p123 ft3">Det är viktigt att alla individer kan få de kunskaper de behöver för att bidra till såväl arbetsliv som samhällsliv. Detta är det offentliga utbildningsväsendets huvuduppdrag. Vissa människor har ett större behov av flexibla utbildningsformer än andra. Det finns alltid en risk för kunskapsklyftor och i förlängningen riskerar samhället en stor förlust om inte dessa individer får de förutsättningar som krävs för att kunna tillgodogöra sig kunskap.</P>
<P class="p52 ft3">Folkbildningen är många gånger ett fungerande alternativ för dem som av olika skäl inte valt att utbilda sig inom det formella utbildningsväsendet. Särskilt märks detta i folkhögskolornas verksamhet. Folkhögskolornas vilja att se hela individen, att sätta in verksamheten i ett socialt sammanhang och att arbeta med att stärka den enskilda individens självkänsla som komplement till kunskapsuppbyggnaden gör att folkhögskolorna är särskilt skickade att erbjuda lärande för dessa personer. En grupp av deltagare som har växt de senaste åren är ungdomar som inte påbörjat eller som inte fullföljt studierna i gymnasieskolan. I folkhögskolan finner många av dessa ungdomar en väg tillbaka till studiemotivation och lärande.</P>
<P class="p124 ft3">För att tillgodose behoven av utbildning och bildning krävs en mångfald av aktörer, både offentliga, privata och ideella såsom studieförbund och folkhögskolor. I samhället behövs många olika utbildningsvägar som individen kan välja mellan vid olika tillfällen i livet.</P>
<P class="p125 ft3">En av folkbildningens största utmaningar är att möta framtiden med dess värderingar, livsstilar, arbetsliv samt dess kulturella och religiösa mångfald på ett sådant sätt att människors behov av bildning, utbildning och kultur kan mötas. Folkbildningen har en central roll när det gäller bildning i dess ursprungliga mening. Bildningstanken utformades i tysk kultur från <NOBR>1700-talets</NOBR> andra hälft och kom att få sin stora betydelse för högre utbildning med Vilhelm von Humboldt och Berlinuniversitetet (1809). Humboldt genomförde en utbildningsreform med bildningstanken i centrum. Hans huvudtanke var att återupprätta kunskapens betydelse för människans utveckling och hennes förmåga att relatera den till omvärlden. Förebilden var grekernas föreställning om paideía, uppfostran eller utbildning, i vilken människan under hela sitt liv utvecklas genom kunskap vilket gör henne förmögen att delta i det offentliga livet (Bildning i vår tid, Gustavsson 2003).</P>
<P class="p124 ft3">För folkbildningen är det angeläget att rekrytera och stimulera dem som står allra längst från utbildning och bildning. Det är ofta också samma personer som står långt från arbete. Folkbildningen kan också bidra till att stärka arbetslösas förmåga att etablera sig på arbetsmarknaden. När så sker bidrar det i längden till positiva effekter för folkhälsan.</P>
<P class="p126 ft3">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p13 ft3">Prop. 2013/14:172</P>
<P class="p87 ft3">22</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft4">Folkbildningen bidrar till individens personliga utveckling</P>
<P class="p88 ft3">Folkbildningen ska ge kvinnor och män möjlighet till personlig utveckling och förutsättningar för delaktighet i samhället. Folkbildningen möjliggör för människor att utvecklas. Folkhögskolans kurser och studieförbundens studiecirklar är arenor för människor att komma samman. Att få och utveckla nya kunskaper och att röra sig i nya miljöer bidrar till den enskilda deltagarens utveckling och därmed till personernas möjligheter att öka sin delaktighet i samhället.</P>
<P class="p89 ft4">Folkbildningen har ett demokratiskt värde</P>
<P class="p88 ft3">Folkbildningen har alltid varit en aktiv samhällsaktör. Folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet ger deltagarna kunskap för att kunna delta i samhällsutvecklingen. Folkbildningen är mån om att skapa lärandemiljöer som stimulerar till handling och engagemang såväl inom som utom verksamhetens väggar. Folkrörelser hittar också sin plats inom folkbildningen. <NOBR>Kvinno-,</NOBR> miljö- och globaliseringsrörelserna är bara några exempel på detta. Folkbildningen är alltså viktig inte bara för det demokratiska samtalet utan också för den demokratiska handlingen. Många kurser och studiecirklar är mycket praktiskt inriktade. Deltagare på kurser om den globala utvecklingen ges inte sällan möjlighet att besöka fattigare länder och områden för att därigenom bättre kunna förstå fattiga människors perspektiv på sin egen utveckling och fattigdomens många dimensioner. Många studieförbund har projekt och till och med kontor i andra länder för att kunna bidra till en internationell utveckling.</P>
<P class="p127 ft3">Ett levande, omfattande och tillgängligt kulturliv är av stor betydelse för samhällsutvecklingen i hela Sverige. Folkbildningen bidrar till att bredda kulturintresset i samhället och till att vidga deltagandet i kulturlivet. Folkhögskolor och studieförbund ska agera som lokala och regionala arenor där deltagare inte bara konsumerar kultur utan också skapar kultur. Folkbildningen är också en central part i arbetet med lokal utveckling i hela landet. Genom folkbildning stärks individerna i partnerskapet mellan ideell, offentlig och privat sektor. Detta partnerskap är viktigt för en hållbar regional och lokal utveckling.</P>
<P class="p91 ft3">Regeringen arbetar aktivt med att främja utvecklingen av kultur, fritid och det civila samhällets möjligheter. Detta är en viktig aspekt i skapandet av attraktiva miljöer som möjliggör för människor att vistas, verka och växa i alla delar av landet. Regeringens ambition är att utveckla det civila samhällets möjligheter för att på så sätt göra människor mer delaktiga och öka viljan att påverka sin livssituation och samhället i stort.</P>
<P class="p128 ft3">Målet för demokratipolitiken är en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande förstärks och de mänskliga rättigheterna respekteras (prop. 2008/09:1, bet 2008/09:KU1, rskr. 2008/09:83). En levande demokrati innebär att makten ska utgå från människorna och att varje individ ska ha makt över de beslut som rör den egna vardagen och känna förtroende för fattade beslut som rör den enskilde individen. De mänskliga rättigheterna, såsom de uttrycks genom Sveriges internationella åtaganden, ska respekteras på alla nivåer i samhället och den svenska rättsordningen ska stå i överensstämmelse med de internationella konventioner som Sverige har anslutit sig till.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<P class="p47 ft3">Det finns ett ömsesidigt beroende mellan individens möjligheter till Prop. 2013/14:172 inflytande och respekten för de mänskliga rättigheterna. Respekten för</P>
<P class="p48 ft3">dessa grundläggande fri- och rättigheter är en förutsättning för att individen ska kunna få inblick i politiska processer, uttrycka sin åsikt, bilda opinion och utkräva ansvar.</P>
<P class="p53 ft3">Principerna om demokrati och mänskliga rättigheter, såsom de fastslagits i våra grundlagar, utgör samhällets grundläggande värdegrund. Utifrån dessa principer kan ett socialt sammanhållet samhälle skapas i vilket individerna kan enas om och acceptera fattade beslut samt ta ansvar för det gemensamma samhällets utveckling. Folkbildningen har en viktig roll i denna utveckling.</P>
<P class="p129 ft16"><SPAN class="ft16">3.6</SPAN><SPAN class="ft17">Folkbildningsrådets roller och uppdrag</SPAN></P>
<P class="p130 ft3">Folkbildningsrådet är en ideell förening som fått förvaltningsuppgifter – något som normalt endast myndigheter har – överlämnade till sig enligt lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Folkbildningsrådet bildades 1991 av Folkbildningsförbundet (FBF), Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Landstingsförbundet. Bakgrunden var dels Folkhögskolekommitténs förslag i betänkandet Folkhögskolan i Framtidsperspektiv (SOU 1990:65) om inrättandet av Statens Folkbildningsråd, dels regeringens beslut att avveckla Skolöverstyrelsen den 1 juli 1991.</P>
<P class="p124 ft3">Folkbildningsrådet verkar för att genomföra den politik som har beslutats av riksdag och regering gällande folkbildningen genom att fördela statsbidrag mellan folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Samtidigt är Folkbildningsrådet ett sektorsorgan för sina medlemmar.</P>
<P class="p53 ft3">Statens styrning av Folkbildningsrådet sker genom de riktlinjer som regeringen beslutar om årligen. I riktlinjerna anges de syften och verksamhetsområden som gäller för statens stöd till folkbildningen, principer för fördelningen av statsbidraget samt hur återrapporteringen ska ske till regeringen. Enligt de återrapporteringskrav som regeringen angivit ska Folkbildningsrådet dels redovisa sin egen verksamhet, dels den verksamhet som bedrivs inom folkhögskolorna respektive studieförbunden. Till Folkbildningsrådets uppgifter hör även att lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen enligt gällande föreskrifter och andra anvisningar. Vidare ska Folkbildningsrådet kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten inom folkbildningen. Uppföljningen genomförs med hjälp av statistik från SCB samt genom Folkbildningsrådets egna rapporter och utvärderingar.</P>
<P class="p131 ft3">Folkbildningsrådets dubbla roller har varit föremål för diskussion vid ett flertal tillfällen, bland annat i Riksrevisionsverkets rapport Folkbildning – styrning och kontroll (RiR 1999:44), betänkandet Fyra rapporter om folkbildning (SOU 2003:125), Riksrevisionens rapport Offentlig förvaltning i privat regi – statsbidrag till idrottsrörelsen och folkbildningen (RiR 2004:15) och Riksrevisionens rapport Statens stöd till studieförbunden (RiR 2011:12). Statskontoret konstaterade i en</P>
<P class="p132 ft3">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p13 ft3">Prop. 2013/14:172</P>
<P class="p87 ft3">24</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p25 ft3">rapport som utarbetades på uppdrag av den andra statliga utvärderingen av folkbildningen, SUFO 2, att Folkbildningsrådet till synes framgångsrikt hanterat den dubbla rollen att vara i myndighets ställe och samtidigt fullgöra medlemsuppgifter (se SOU 2003:125).</P>
<P class="p133 ft3">Regeringen konstaterade i den tidigare folkbildningspropositionen Folkbildning (prop. 1997/98:115) att Folkbildningsrådet hanterat sina myndighetsuppgifter på ett kompetent sätt och med en hög integritet och att det därmed inte fanns någon anledning att ändra på Folkbildningsrådets ställning och arbetsuppgifter. I den senaste folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra (prop. 2005/06:192) angav regeringen att ordningen med Folkbildningsrådet som ideell förening med både myndighets- och medlemsuppdrag borde bestå. Även i de två statliga utvärderingar som genomfördes av folkbildningen, 1996 respektive 2004, gjordes bedömningen att Folkbildningsrådet fungerade väl i sitt uppdrag.</P>
<P class="p134 ft3">Riksrevisionen konstaterade i sin rapport 2011:12 att Folkbildningsrådet haft svårigheter att skapa ett system som tydligare styr statsbidraget mot de syften som riksdagen har beslutat om och att en förklaring till detta återfinns i rådets arbetssätt. Genom att studieförbunden inte varit överens sinsemellan om hur statsbidraget ska fördelas har Folkbildningsrådet också fått svårt att fatta beslut om hur studieförbundens verksamhet ska inriktas och bedömas.</P>
<P class="p135 ft3">Folkbildningsrådet initierade 2010 en utvärdering av bidragsmodeller för studieförbund och folkhögskolor. Utvärderingen, som genomförs av externa utvärderare, pågår under perioden <NOBR>2010–2014</NOBR> och resultaten kommer att redovisas i tre delrapporter. Den första delrapporten, Ett system som alla kan leva med – delrapport i utvärderingen av nya bidragsmodeller till studieförbund och högskolor, Folkbildningsrådet utvärderar No 1, publicerades 2012 och analyserar arbetet med att revidera bidragsmodellerna till studieförbund och folkhögskolor. I rapporten konstaterar författarna att processen med att ta fram nya fördelningssystem kan beskrivas som demokratisk, men att Folkbildningsrådets sammansättning och arbetssätt påverkat utformningen av fördelningssystemen.</P>
<P class="p134 ft3">Sammantaget kan det konstateras att Folkbildningsrådets dubbla roller i viss mån innebär en motsättning som uppmärksammas med jämna mellanrum och tydliggörs i de fall då det råder motstridiga åsikter bland Folkbildningsrådets bidragsmottagare. Regeringen menar dock att Folkbildningsrådet trots denna motsättning har hanterat sitt uppdrag väl och att den rådande ordningen bör bestå tills vidare.</P>
<P class="p135 ft3">Under hösten 2012 genomförde Folkbildningsrådets tre medlemsorganisationer Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Sveriges Kommuner och Landsting en översyn av Folkbildningsrådets styrning, organisation och verksamhet.</P>
<P class="p135 ft3">Översynen resulterade i delvis förändrade stadgar. Enligt dessa ska Folkbildningsrådet och dess styrelse vara mer fristående och självständiga i förhållande till medlemsorganisationerna. Styrelsen ska företräda folkbildningens samhällsintresse och den samlade folkbildningen i förhållande till såväl staten som folkbildningens</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft3">organisationer.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft3">Styrelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td46"><SPAN class="p3 ft3">ska</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td47"><SPAN class="p136 ft3">utses</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft3">av</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td49"><SPAN class="p14 ft3">Folkbildningsrådets</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td34"><SPAN class="p3 ft3">representantskap</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td50"><SPAN class="p137 ft3">till skillnad</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td51"><SPAN class="p3 ft3">från tidigare</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td49"><SPAN class="p14 ft3">ordning, då varje</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H10317225x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p138 ft3">medlemsorganisation utsåg sina representanter i Folkbildningsrådets Prop. 2013/14:172 styrelse.</P>
<P class="p139 ft21"><SPAN class="ft19">3.6.1</SPAN><SPAN class="ft20">Översyn av Folkbildningsrådets roll och uppgifter</SPAN></P>
<P class="p140 ft3"><SPAN class="ft25">Regeringens bedömning: </SPAN>Regleringen av Folkbildningsrådets uppgifter och roll bör ses över. Folkbildningsrådet bör ha en roll att nationellt företräda den statsbidragsfinansierade folkhögskolan som utbildningsform.</P>
<P class="p141 ft25">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Enligt 7 b § lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde prövar Folkbildningsrådet frågor om fördelning av statsbidrag mellan folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Den närmare regleringen av föreningens uppgifter när det gäller statsbidrag finns i förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen. Folkbildningsrådets övriga uppgifter är däremot inte närmare reglerade.</SPAN></P>
<P class="p142 ft3">Folkbildningsrådet samarbetar dock redan i dag med flera myndigheter, t.ex. när det gäller behörighetsregler för tillträde till högre utbildning för folkhögskolestuderande samt utformande av intyg om grundläggande och särskild behörighet. Ett annat exempel på sådant samarbete är att Folkbildningsrådet gör överenskommelser med Arbetsförmedlingen om villkoren och formerna för studiemotiverande folkhögskolekurser och etableringsutbildning för nyanlända. Folkbildningsrådet besvarar också remisser inom utbildningsområdet. Föreningen utformar vidare anvisningar och riktlinjer för studieomdömen och behörighetsgivning som tillämpas av samtliga folkhögskolor och följer också upp vilka studieomdömen som sätts och hur många som årligen uppnår grundläggande behörighet eller avslutar eftergymnasial yrkesutbildning. Folkbildningsrådet har dessutom genom Folkhögskolornas studeranderättsliga råd ansvar för att stärka de studerandes rättsliga ställning. Folkbildningsrådet stöder det studerandedemokratiska arbetet genom bidrag till kontakter med Sveriges förenade studentkårer vuxenstuderande (SFS Vux). Det är ett grundvillkor för statsbidrag att folkhögskolan ska ha en tydlig ordning för hantering av studeranderättsliga frågor.</P>
<P class="p143 ft3">Det finns ett behov av att se över hur regleringen av den roll som Folkbildningsrådet har utöver de uppgifter som direkt rör fördelningen av statsbidrag kan tydliggöras. Då Folkbildningsrådet har statens uppdrag att fördela statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor bedömer regeringen att Folkbildningsrådet också bör ha en roll att nationellt företräda den statsbidragsfinansierade folkhögskolan som utbildningsform. Regeringen avser därför att se över regleringen av Folkbildningsrådets uppgifter och hur dessa kan tydliggöras.</P>
<P class="p144 ft3">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr27 td52"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2013/14:172 <SPAN class="ft34">4</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td53"><SPAN class="p145 ft1">Det statliga bidraget till folkbildningen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td52"><SPAN class="p146 ft16">4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p145 ft16">Folkbildningsanslagets syften och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td52"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td53"><SPAN class="p145 ft16">verksamhetsområden</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr28 td54"><SPAN class="p146 ft3">Folkbildningen kan traditionellt sägas ha tre funktioner; som folkrörelse</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td54"><SPAN class="p146 ft3">som tillkommit i nära anslutning till olika medlemsorganisationer för att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td54"><SPAN class="p146 ft3">utveckla och sprida kunskap, som vuxenutbildare och som kulturbärare.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td54"><SPAN class="p146 ft6">Folkbildningen uppfattas också som ett sätt att motverka utanförskap</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td54"><SPAN class="p146 ft3">bland de grupper som inte deltar i formella utbildningar och därigenom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td54"><SPAN class="p146 ft3">som ett sätt att försöka utjämna utbildningsklyftor i samhället.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td54"><SPAN class="p14 ft3">Stödet till folkbildningen förändrades genom riksdagsbeslut 1991</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td54"><SPAN class="p146 ft3">(prop. 1990/91:178, bet. 1990/91:UbU18, rskr. 1990/91:358). Beslutet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td54"><SPAN class="p146 ft3">innebar en markant förändring av ansvarsfördelningen mellan staten och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td54"><SPAN class="p146 ft6">folkbildningen. Den omfattande statliga reglering som gällt tidigare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td54"><SPAN class="p146 ft3">ersattes av ett system med målstyrning. Riksdagen och regeringen skulle</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td54"><SPAN class="p146 ft3">hädanefter fastställa de övergripande målen och motiven för det</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td54"><SPAN class="p146 ft3">statsbidrag som tilldelades folkbildningen årligen. Inom angivna gränser</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td54"><SPAN class="p146 ft3">skulle sedan studieförbund och folkhögskolor själva formulera</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td54"><SPAN class="p146 ft3">verksamhetens mål.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td54"><SPAN class="p21 ft6">Genom riksdagsbeslutet preciserades de syften som skulle gälla för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td54"><SPAN class="p146 ft3">statens stöd till folkbildningen. I samband med reformen upphörde</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td54"><SPAN class="p146 ft3">Skolöverstyrelsens uppdrag att fördela statsbidraget till folkbildningen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td54"><SPAN class="p146 ft3">och den ideella föreningen Folkbildningsrådet bildades med uppgiften att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td54"><SPAN class="p146 ft3">fördela bidrag till studieförbund och folkhögskolor enligt förordningen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td54"><SPAN class="p146 ft3">(1991:977) om statsbidrag till folkbildningen. Folkbildningen fick</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td54"><SPAN class="p146 ft6">därigenom frihet att styra sig själv utifrån de syften för anslaget till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td54"><SPAN class="p146 ft3">folkbildningen som riksdagen beslutat om.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td54"><SPAN class="p21 ft3">De syften som angavs för statens stöd till folkbildningen var i sin</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td54"><SPAN class="p146 ft3">ursprungliga form dels att stärka människors möjligheter att påverka sin</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td54"><SPAN class="p146 ft3">livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, dels</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td54"><SPAN class="p146 ft3">att utjämna utbildningsklyftor. Tre prioriterade målgrupper angavs också</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td54"><SPAN class="p146 ft6">till en början för statsbidraget, nämligen utbildningsmässigt, socialt eller</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td54"><SPAN class="p146 ft3">kulturellt missgynnade personer, invandrare samt personer med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td54"><SPAN class="p146 ft3">funktionsnedsättning. Genom riksdagsbeslut 1998 tillfördes ytterligare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td54"><SPAN class="p146 ft6">två syften för statsbidraget, nämligen att stärka och utveckla demokratin</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td54"><SPAN class="p146 ft3">samt att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td54"><SPAN class="p146 ft3">Dessutom tillkom arbetslösa som ytterligare en prioriterad målgrupp för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td54"><SPAN class="p146 ft6">statsbidraget (prop. 1997/98:115 bet. 1997/98:KrU17, rskr.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td54"><SPAN class="p146 ft3">1997/98:258).</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td54"><SPAN class="p14 ft3">I dag har målgrupperna utgått och istället anges följande fyra syften</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td54"><SPAN class="p146 ft6">med statens stöd till folkbildningen:</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td54"><SPAN class="p146 ft3"><SPAN class="ft22">- </SPAN>stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td54"><SPAN class="p146 ft3"><SPAN class="ft22">- </SPAN>bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td54"><SPAN class="p147 ft3">livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td52"><SPAN class="p146 ft3"><SPAN class="ft22">- </SPAN>bidra</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td53"><SPAN class="p14 ft3">till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td54"><SPAN class="p147 ft3">utbildningsnivån i samhället, och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td54"><SPAN class="p146 ft6"><SPAN class="ft35">- </SPAN>bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td55"><SPAN class="p14 ft3">I samband med folkbildningspropositionen 2006 fattade riksdagen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr3 td31"><SPAN class="p85 ft3">26</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td55"><SPAN class="p14 ft3">beslut om sju verksamhetsområden för folkbildningen, vilka infördes i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td55"><SPAN class="p3 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p148 ft3">förordningen om statsbidrag till folkbildningen (prop. 2005/06:192, bet. 2005/06:KrU14, rskr. 2005/06:322). Verksamhetsområdena ersatte de målgrupper som tidigare framhållits som särskilt prioriterade för folkbildningen. De sju verksamhetsområdena som enligt riksdagsbeslutet i särskilt hög grad ska utgöra motiv för statens stöd är följande:</P>
<P class="p64 ft3"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen,</SPAN></P>
<P class="p76 ft3"><SPAN class="ft24">-</SPAN><SPAN class="ft23">det mångkulturella samhällets utmaningar,</SPAN></P>
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">den demografiska utmaningen,</SPAN></P>
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">det livslånga lärandet,</SPAN></P>
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft24">-</SPAN><SPAN class="ft23">kulturen,</SPAN></P>
<P class="p65 ft3"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder, och</SPAN></P>
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft24">-</SPAN><SPAN class="ft23">folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa.</SPAN></P>
<P class="p77 ft3">Skälet till att ersätta målgrupperna med verksamhetsområden var dels att undvika att peka ut vissa samhällsgrupper som särskilt svaga, dels att fortsättningsvis överlåta åt folkbildningen att själv identifiera relevanta målgrupper. Folkbildningen förutsattes dock även i fortsättningen sträva efter att nå människor med kort och ofullständig utbildning och grupper som på andra sätt är utsatta, se regeringens proposition Lära,växa, förändra (prop. 2005/06:192).</P>
<P class="p149 ft3">Sedan 2006 har verksamhetsområdena varit prioriterade vid fördelningen av statsbidrag till folkbildningen enligt vad som beskrivits ovan. År 2011 fick emellertid Folkbildningsrådet ett regeringsuppdrag att lämna förslag på nya verksamhetsområden, med utgångspunkten att antalet verksamhetsområden skulle reduceras. Folkbildningsrådet inhämtade i samverkan med sina medlemmar synpunkter från studieförbund och högskolor och konstaterade i sin skrivelse till regeringen att verksamhetsområdena skapat en viss otydlighet i folkbildningens arbete, se Redovisning av regeringsuppdrag avseende verksamhetsområden i folkbildningsförordningen (1991:977) (U2011/6350/UC).</P>
<P class="p150 ft3">Folkbildningsrådet ansåg det vara principiellt problematiskt att staten anger vissa verksamhetsområden som särskilt motiverade samtidigt som folkbildningens organisationer självständigt förutsätts styra sin verksamhet utifrån sina olika ideologiska förutsättningar och värdegrunder.</P>
<P class="p79 ft3">Mot bakgrund av de erfarenheter som redovisats av studieförbund och folkhögskolor drog Folkbildningsrådet slutsatsen att statens stöd till folkbildningen bör baseras på de fyra syften som staten angett med statsbidraget och att det inte finns skäl att ange specifika verksamhetsområden som i särskilt hög grad motiverar statens stöd. I stället för de sju verksamhetsområdena kunde, enligt Folkbildningsrådet, de fyra syftena förstärkas och utvecklas med kompletterande skrivningar som skulle belysa demokratiska utmaningar i dagens samhälle. De utmaningar som angavs av Folkbildningsrådet gällde bland annat alla människors lika värde, hållbar utveckling och globalt ansvarstagande samt ett mångkulturellt samhälle.</P>
<P class="p150 ft3">När det gäller verksamhetsområdena föreslog Folkbildningsrådet att dessa skulle tas bort då det inte finns behov av att ange särskilda verksamhetsområden i förordningen om statsbidrag till folkbildningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft3">Prop. 2013/14:172</P>
<P class="p80 ft3">27</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H10317228x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p71 ft3">Prop. 2013/14:172 Skälen för att ta bort verksamhetsområdena var, enligt Folkbildningsrådet, att dessa redan täcks in av syftena med statsbidraget. Vidare riskerar verksamhetsområdena enligt rådet att skapa en otydlighet i förhållande till folkbildningsorganisationernas egna beslut om ideologisk profilering i mål och inriktning på verksamheten. Rollfördelningen borde enligt Folkbildningsrådet i stället vara sådan att staten anger syftena för statsbidraget medan organisationerna fastställer mål och verksamhetsinriktning utifrån de fyra syftena.</P>
<P class="p151 ft16"><SPAN class="ft29">4.2</SPAN><SPAN class="ft17">De sju verksamhetsområdena upphävs</SPAN></P>
<P class="p152 ft3"><SPAN class="ft25">Regeringens förslag: </SPAN>De sju verksamhetsområdena för statsbidraget till folkbildningen ska upphävas.</P>
<P class="p153 ft3"><SPAN class="ft25">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens förslag. <SPAN class="ft25">Remissinstanserna: </SPAN>En stor majoritet av remissinstanserna är positiva</P>
<P class="p119 ft3">till att verksamhetsområdena upphävs. De instanser som avstyrker förslaget, bland annat <SPAN class="ft4">Socialstyrelsen</SPAN>, gör det med invändningen att ett borttagande skulle medföra en risk för att de grupper som är i störst behov av folkbildningen marginaliseras. <SPAN class="ft4">Specialpedagogiska skolmyndigheten </SPAN>oroas över att tillgänglighetsarbetet inom folkbildningen för studerande med funktionsnedsättning riskerar att nedprioriteras vid ett borttagande av verksamhetsområdena. Myndigheten föreslår därför att funktionshinder antingen omnämns i syftena eller att verksamhetsområdet kvarstår.</P>
<P class="p42 ft25">Synpunkter som framförts vid hearing med folkbildningens aktörer: <SPAN class="ft3">Deltagarna var positiva till att verksamhetsområdena upphävs då det enligt deltagarna skapar större tydlighet och frihet för folkbildningens aktörer att arbeta direkt utifrån syftena. Deltagarna ansåg att syftena fångar in verksamhetsområdena på ett bra sätt och att den illustration som delades ut för att åskådliggöra detta stämmer överens med hur folkbildningens verksamhet kan sorteras.</SPAN></P>
<P class="p58 ft3"><SPAN class="ft25">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Folkbildningsutredningen har angett att det utifrån de möten och hearingar som utredningen anordnat tycks finnas en bred uppslutning bland folkbildningens företrädare kring förslaget om att ta bort verksamhetsområdena. Enligt utredningen får folkbildningen tillräcklig styrfart och frihet i sin verksamhet genom de fyra syftena för stödet till folkbildningen. Genom den målstyrning som infördes för folkbildningen 1991 står det också aktörerna inom folkbildningen fritt att utforma sin verksamhet på det sätt som de bedömer vara lämpligt. Med utgångspunkt i denna princip finns det enligt Folkbildningsutredningen fog för förslaget om att avveckla verksamhetsområdena.</P>
<P class="p59 ft3">Regeringen anser att verksamhetsområdena inte har haft den effekt som var avsedd då de blivit alltför omfattande till sitt antal och sin innebörd. Det finns även en principiell problematik med att staten anger vissa verksamhetsområden som motiv för statsbidrag i förhållande till att folkbildningens organisationer själva förutsätts bestämma verksamhetens</P>
<P class="p108 ft28">inriktning utifrån sin egen ideologiska profil och värdegrund. Genom att</P>
<P class="p13 ft3">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H103172/H10317229x1.jpg" style="width:414px;height:322px" id="img1">
</DIV>
<P class="p13 ft3">avstå från att ange specifika verksamhetsområden kan staten därför Prop. 2013/14:172 tydliggöra den rollfördelning som redan i dag gäller mellan staten och folkbildningsorganisationerna.</P>
<P class="p154 ft3">De sju verksamhetsområdena kan också i samtliga fall relateras till ett eller flera av de fyra syftena. Här finns kopplingar till både grundläggande demokratiska värden, vissa samhällsfrågor och målgrupper. Nedanstående bild från Folkbildningsrådets rapport Redovisning av regeringsuppdrag avseende verksamhetsområden i folkbildningsförordningen (1991:977) (U2011/6350/UC) illustrerar hur verksamhetsområdena omfattas av syftena i sin nuvarande form. Med ett tillägg av ”en ökad mångfald” i det andra syftet skulle ytterligare kopplingar kunna göras (jfr avsnitt 4.4).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td32"><SPAN class="p155 ft3">Syftena formulerar statens intentioner på en rimlig nivå och tillgodoser</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">också väl den styrningsnivå som krävs för statsbidraget till</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td56"><SPAN class="p3 ft6">folkbildningen. Att tillgänglighetsarbetet inom folkbildningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td36"><SPAN class="p155 ft6">för</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">studerande med funktionsnedsättning skulle nedprioriteras i och med</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">borttagandet av verksamhetsområdena är en oro som regeringen inte</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p3 ft3">delar med Specialpedagogiska skolmyndigheten och Socialstyrelsen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">Folkbildningen erbjuder i dag lärande, gemenskap och delaktighet för</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">många människor med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p3 ft6">Andelen deltagare på folkhögskolans allmänna kurs som har någon form</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td56"><SPAN class="p3 ft3">av funktionsnedsättning är cirka 30 procent.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td36"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td32"><SPAN class="p155 ft3">Folkbildningens egen gemensamma avsiktsförklaring Folkbildningens</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p3 ft3">vägval och vilja antogs i april 2013. Detta var resultatet av ett omfattande</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">framtidsarbete som engagerat studieförbund och folkhögskolor i över två</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">års tid och uttrycker den samlade folkbildningens syn på folkbildningens</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p3 ft6">roll. ”Tillgänglighet och delaktighet” är ett prioriterat område under</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td56"><SPAN class="p3 ft3">vilket redovisas att folkbildningen ska vara tillgänglig för alla</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td36"><SPAN class="p155 ft37">och</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft3">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td56"><SPAN class="p3 ft33"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td36"><SPAN class="p3 ft33"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<P class="p156 ft3">Prop. 2013/14:172 särskilt för dem som mött hinder i andra utbildningsformer eller har funktionsnedsättning. Tillgänglighetsaspekten för personer med funktionsnedsättning i verksamhetsområde sex blir även tillgodosedd genom syftena två respektive tre.</P>
<P class="p41 ft3">Regeringen bedömer mot denna bakgrund att det saknas skäl att ange specifika verksamhetsområden för statens stöd. Statsbidraget bör i stället baseras på de fyra syften som riksdagen fastställt för statsbidraget tillsammans med det mål som riksdagen föreslås fastställa.</P>
<P class="p58 ft3">Regeringen är medveten om att denna bedömning avviker från de slutsatser som Riksrevisionen drar i sin rapport om statens stöd till studieförbunden. I rapporten förordar revisionen upprättandet av ett fördelningssystem som i större utsträckning bygger på en kvalitativ värdering av vilken verksamhet som bör tilldelas statsbidrag. Riksrevisionen föreslår att denna värdering utgår från de prioriterade verksamhetsområden som ska styra folkbildningen mot statens syften med statsbidraget (Statens stöd till studieförbunden, RiR 2011:12). Vidare menar Riksrevisionen att Folkbildningsrådets uppföljning försvåras av att man inte tagit fram uppföljningsbara indikatorer som visar i vilken utsträckning studieförbunden uppfyller de syften och verksamhetsområden som riksdagen beslutat om.</P>
<P class="p59 ft3">Regeringen instämmer i och vill understryka behovet av en bidragsfördelning som i större utsträckning anknyter till statens syften med anslaget till folkbildningen. I likhet med Riksrevisionen och Folkbildningsutredningen drar regeringen slutsatsen att det finns behov av att Folkbildningsrådet fortsättningsvis tydligare redovisar hur statens syften uppnås. Riksrevisionen anser att värderingen av vilken verksamhet som bör tilldelas statsbidrag bör utgå ifrån verksamhetsområdena. Regeringens bedömning är dock att denna värdering inte lär försämras, utan snarare förtydligas, av att relatera direkt till statens syften med bidraget till folkbildningen.</P>
<P class="p157 ft16"><SPAN class="ft29">4.3</SPAN><SPAN class="ft17">Statistiken visar ett behov av ökad mångfald i verksamheten</SPAN></P>
<P class="p158 ft21"><SPAN class="ft19">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft20">En större bredd av deltagare skulle kunna nås</SPAN></P>
<P class="p100 ft3">Inom folkbildningen genomförs på många håll ett gediget mångfaldsarbete redan i dag. Exempelvis arbetar studieförbunden med deltagarsammansättningen i sitt interna mångfaldsarbete.</P>
<P class="p41 ft3">Statistiken talar dock för att en större bredd när det gäller deltagare skulle kunna nås. Detta gäller dock inte folkhögskolor i lika hög grad som studieförbund – dels når de flesta folkhögskolor en heterogen målgrupp, dels bedriver de ofta ett omfattande mångfaldsarbete. Vid Folkbildningsrådets uppföljningsbesök 2012 vid tio av folkhögskolorna gavs exempel på folkhögskolornas arbete med mångfaldsfrågor som att deltagargrupperna samlas i gemensamma studiebesök eller andra aktiviteter, hemspråkslärare deltar vid studiebesök, breddad rekrytering till vissa kurser och satsningar på ökad mångfald bland personalen. Under senare år har två folkhögskolor startats som syftar till att möta</P>
<P class="p159 ft3">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<P class="p93 ft3">vissa etniska och religiösa gruppers folkbildningsbehov: Agnesbergs Prop. 2013/14:172 folkhögskola med romsk profil och Kista folkhögskola med särskild</P>
<P class="p48 ft3">inriktning mot muslimer i Sverige. Ett studieförbund, Ibn Rushd, har till uppgift att stärka muslimer i Sverige och att ge <NOBR>icke-muslimer</NOBR> mer kunskap om islam.</P>
<P class="p53 ft3">I sin årsredovisning 2012 beskriver Folkbildningsrådet studieförbundens och folkhögskolornas utmaningar när det gäller att nå fler deltagare på följande sätt: ”Många människor i vårt samhälle tar del av folkbildningens möjligheter. Folkhögskolans kursverksamhet och studieförbundens cirklar och kulturverksamhet lockar många deltagare. Det är ingen tvekan om att ännu fler skulle kunna ta del av det folkbildningen erbjuder. Folkbildningen behöver marknadsföra sina verksamheter och erbjudanden mer aktivt. Alla människor måste få möjlighet att komma i kontakt med folkbildning och då behöver verksamheten synas mer än den gör i dag.”</P>
<P class="p160 ft21"><SPAN class="ft19">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft20">Kvinnor är i majoritet bland deltagarna i studieförbunden</SPAN></P>
<P class="p161 ft3">Folkbildningsrådet redovisar årligen statistik över folkbildningens verksamhet och deltagare. Årsredovisningen för 2012 visar bland annat att andelen kvinnor i likhet med tidigare var störst: 63 procent av deltagarna i verksamhetsformen studiecirkel och 67 procent i annan folkbildningsverksamhet var kvinnor. Nytt för året var dock att män utgjorde en majoritet bland studiecirkeldeltagare i åldern <NOBR>20–24</NOBR> år. Den manliga dominansen återfinns i studiecirklar i improvisatorisk musik, där män utgör 89 procent av deltagarna i åldrarna <NOBR>13–24</NOBR> år.</P>
<P class="p162 ft21"><SPAN class="ft19">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft20">Personer med funktionsnedsättning, utrikes födda och arbetslösa personer har en plats inom folkbildningen</SPAN></P>
<P class="p161 ft3">Studieförbundens rapportering av uppdragsverksamhet är frivillig. Studieförbunden rapporterar både unika deltagare och studerandegrupp. I gruppredovisningen har variabler för målgruppsbidrag tillkommit för att redovisa antalet deltagare med funktionsnedsättning och invandrade personer med brister i svenska språket som genom förstärkta insatser beretts möjlighet att delta i verksamheten. Enligt Folkbildningsrådets årsredovisning för 2012 utgjorde andelen utlandsfödda 15 procent av cirkeldeltagarna, vilket var en procentenhet högre än föregående år.</P>
<P class="p163 ft3">Studieförbunden rapporterade totalt 141 600 deltagare med funktionsnedsättning, vilket var 5 500 färre än föregående år. Deltagare med funktionsnedsättning för vilka förstärkta insatser gjorts uppgick till 105 200, vilket var ca 3 500 färre än 2011. Av dessa ingick 97 800 även i grupprapporteringen, vilket betyder att 26 procent av deltagarna med funktionsnedsättning deltagit i cirklar där funktionsnedsatta inte utgjort majoritet.</P>
<P class="p164 ft3">Utlandsfödda deltagare beräknades i grupprapporteringen utgöra</P>
<P class="p13 ft28">282 300 deltagare. Utrikes födda deltagare som har fått särskilt stöd för</P>
<P class="p98 ft3">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<P class="p165 ft3">Prop. 2013/14:172 att minska språkliga hinder utgjorde 218 100. En förskjutning har skett jämfört med föregående år då ca 10 000 färre deltagare i målgruppen utrikes födda rapporterades få förstärkta insatser för funktionsnedsättning och 26 600 fler få stöd för brister i svenska språket.</P>
<P class="p166 ft3">Av deltagarna i verksamhetsformen studiecirkel rapporterades 24,5 procent ingå i någon av målgrupperna, varav 16,2 procent som utlandsfödda. Deltagare med funktionsnedsättning utgjorde 8,1 procent av gruppredovisade deltagare och arbetslösa 0,2 procent. Antalet deltagare som rapporterades ingå i någon av målgrupperna hade ökat med 1 procentenhet sedan 2010.</P>
<P class="p167 ft3">Verksamheten med arbetslösa genomförs i högre grad i andra typer av arrangemang inom folkbildningen än statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet. I folkbildnings- och uppdragsverksamhet sammantaget rapporterade studieförbunden arrangemang med 10 600 arbetslösa deltagare, varav kvinnor utgjorde 52 och män 48 procent.</P>
<P class="p168 ft21"><SPAN class="ft19">4.3.4</SPAN><SPAN class="ft20">Högre utbildade är mer representerade i studieförbunden än i befolkningen i övrigt</SPAN></P>
<P class="p169 ft3">Andelen deltagare i studieförbundens verksamhet med <NOBR>3-årigt</NOBR> gymnasium eller kortare fullföljda utbildningar minskade enligt Folkbildningsrådets årsredovisning för 2012 med en procentenhet till 61 procent av deltagarna jämfört med tidigare år. Deltagare med eftergymnasial utbildning utgjorde 39 procent. Deltagare med endast förgymnasial utbildning minskade med en procentenhet bland både deltagare och befolkningen totalt. Studieförbunden har enligt årsredovisningen en större andel deltagare med högre utbildning än den samlade befolkningen. Detta överensstämmer med vad tidigare deltagarundersökningar har visat.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR height=0>
<TD width=107px></TD>
<TD width=67px></TD>
<TD width=280px></TD>
<TD width=62px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td58"><SPAN class="p114 ft16">4.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td59"><SPAN class="p3 ft16">Det andra syftet med statsbidraget ändras</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td57"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr21 td60"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td61"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td62"><SPAN class="p170 ft3"><SPAN class="ft25">Regeringens förslag: </SPAN>Det andra syftet med statsbidraget till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td61"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td62"><SPAN class="p170 ft3">folkbildningen ska, med ändring av tidigare riksdagsbeslut, lyda:</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td61"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td62"><SPAN class="p170 ft6">bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td61"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td62"><SPAN class="p170 ft3">sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td61"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr23 td63"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr30 td64"><SPAN class="p171 ft6"><SPAN class="ft32">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer inte med regeringens.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">Utredningen lämnar inget förslag om justering av syftena med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">statsbidraget. Utredningen nämner dock begreppet ”fler” som ett möjligt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td64"><SPAN class="p170 ft3">tillägg i det andra syftet. Avsikten skulle vara att förtydliga att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">folkbildningen inte behöver förstärka engagemanget hos de grupper som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">redan är aktiva deltagare utan i stället bör arbeta för att nå bredare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td64"><SPAN class="p170 ft6">grupper. Utredningen väljer dock att avstå från att lägga ett förslag i detta</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">avseende med hänvisning till att en sådan formulering är relevant för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td65"><SPAN class="p170 ft3">framförallt studieförbunden och inte för folkhögskolan.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td65"><SPAN class="p136 ft6"><SPAN class="ft32">Remissinstanserna: </SPAN>Ett fåtal remissinstanser yttrar</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p171 ft6">sig över</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td65"><SPAN class="p170 ft3">utredningens avvägning angående begreppet ”fler”. En</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p171 ft3">handfull</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td57"><SPAN class="p172 ft3">32</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td58"><SPAN class="p170 ft3">instanser,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td59"><SPAN class="p171 ft4"><SPAN class="ft3">däribland </SPAN>Stockholms stad, Arbetarnas bildningsförbund</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft4">(ABF), Agnesbergs folkhögskola <SPAN class="ft3">och </SPAN>Landstinget i Uppsala län <SPAN class="ft3">anser att det andra syftet bör ges tillägget ”fler”. </SPAN>Göteborgs universitet <SPAN class="ft3">är tveksamt till formuleringen och menar att begreppet kräver ett förtydligande bland annat i någon form av incitament som gör det förmånligt att nå ut till nya deltagargrupper. Om inte en precisering görs kan också formuleringen lätt misstolkas som att det handlar om att få fler i de grupper som i dag är vanligt förekommande i studieförbundsverksamhet att delta i studiecirklar och annan folkbildning. Även </SPAN>Vimmerby folkhögskola <SPAN class="ft3">framför att förslaget kanske bör förtydligas så att det framgår att det handlar om att nå fler grupper av människor. Likaså lyfter </SPAN>Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter (RFSL) <SPAN class="ft3">fram att de nya medborgargrupper som folkbildningen vill nå ut till bör definieras tydligare.</SPAN></P>
<P class="p173 ft25">Synpunkter som framförts vid hearing med folkbildningens aktörer: <SPAN class="ft3">Deltagarna var generellt positiva till att folkbildningen bör nå fler än de som redan är aktiva deltagare. Hearingens deltagare ansåg dock att begreppet fler blir missvisande då det i första hand för tankarna till ökad kvantitet och att avsikten med begreppet måste tydliggöras om regeringen ändå väljer att använda detta begrepp. Några arbetsgrupper bidrog även med förslag om alternativa formuleringar, såsom ”alla”, ”ökad mångfald” och ”varje människa”</SPAN><SPAN class="ft4">. </SPAN><SPAN class="ft3">En grupp föreslog att regeringen ska lägga till ”på ett inkluderande sätt” i slutet av det första syftet istället för att lägga till ”fler” i det andra.</SPAN></P>
<P class="p174 ft3"><SPAN class="ft25">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Regeringen anser att det statliga stödet till folkbildningen bör bidra till en verksamhet som kontinuerligt arbetar med att nå nya deltagargrupper. Även om folkbildningen som helhet når ut brett och eftersträvar att nå nya delar av befolkningen så finns det en skillnad mellan folkhögskolorna och studieförbunden i detta avseende. Den statistik som redovisats ovan visar att studieförbunden når ut till ett stort antal deltagare, men framför allt bland dem som redan är aktiva inom folkbildningen. Dessa aktiva personer stärker sitt deltagande genom att exempelvis engagera sig i flera studiecirklar eller studieförbund, medan andra grupper engagerar sig i betydligt mindre utsträckning i folkbildningen. Folkbildningen, och särskilt studieförbunden, skulle exempelvis kunna nå fler medelålders män, unga kvinnor, utrikes födda samt personer med funktionsnedsättning. På så sätt kan folkbildningen i högre grad vara en miljö som en bred mångfald av människor kan identifiera sig med och som kan bidra till att människor från olika delar av befolkningen möts. Folkbildningen stärker också arbetslösas förmåga att etablera sig på arbetsmarknaden vilket i längden får positiva effekter för folkhälsan. Folkbildningens utbildning och bildning bidrar till varje enskild deltagares utveckling och därmed till personens möjlighet att öka sin delaktighet i samhället.</P>
<P class="p175 ft3">Regeringen ser gärna att folkbildningen når fler unika deltagare men framför allt ser regeringen behovet av att bredda målgruppen och att folkbildningen aktivt söker en ökad mångfald jämfört med den som i dag redan finns.</P>
<P class="p135 ft3">Regeringen anser därför att tillägget ”en ökad mångfald” bör göras i det andra syftet med statsbidraget till folkbildningen. Folkbildningen arbetar redan i dag med mångfaldsfrågorna. Avsikten med tillägget är att förtydliga att statens stöd till folkbildningen, särskilt studieförbunden,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft3">Prop. 2013/14:172</P>
<P class="p80 ft3">33</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<P class="p165 ft3">Prop. 2013/14:172 bör bidra till en verksamhet som aktivt arbetar med att locka till sig nya kategorier av deltagare och därmed öka mångfalden bland deltagarna snarare än att öka antalet deltagare.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr0 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td58"><SPAN class="p155 ft1">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td59"><SPAN class="p3 ft1">En ny modell för statlig utvärdering av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td58"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td59"><SPAN class="p3 ft1">folkbildningen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td58"><SPAN class="p114 ft16">5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td59"><SPAN class="p3 ft16">Statliga myndigheter bör genomföra</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td58"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td59"><SPAN class="p3 ft16">utvärderingen av folkbildningen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td57"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td60"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td61"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td62"><SPAN class="p170 ft3"><SPAN class="ft25">Regeringens förslag: </SPAN>Statliga myndigheter ska ansvara för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td61"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td62"><SPAN class="p170 ft3">utvärderingen av folkbildningen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td61"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td62"><SPAN class="p136 ft3"><SPAN class="ft25">Regeringens bedömning</SPAN>: Statskontoret bör ges i uppdrag att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td61"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td62"><SPAN class="p170 ft6">genomföra en första samlad utvärdering av folkbildningen. Institutet för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td61"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td62"><SPAN class="p170 ft3">arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td61"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td62"><SPAN class="p170 ft3">Myndigheten för kulturanalys bör förse Statskontoret med relevanta</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td61"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td66"><SPAN class="p170 ft3">underlag.</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td67"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr25 td64"><SPAN class="p136 ft25">Utredningens förslag och bedömning: <SPAN class="ft3">Överensstämmer delvis med</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p170 ft6">regeringens förslag och bedömning. Utredningen bedömer att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">Myndigheten för kulturanalys och IFAU bör ges i uppdrag att utvärdera</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">folkbildningen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p136 ft3"><SPAN class="ft25">Remissinstanserna</SPAN>: Majoriteten av remissinstanserna, bland annat</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3"><SPAN class="ft4">Socialstyrelsen</SPAN>, <SPAN class="ft4">Ungdomsstyrelsen</SPAN>, som från och med 1 april 2014 heter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, <SPAN class="ft4">Myndigheten för</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p170 ft27">yrkeshögskolan<SPAN class="ft6">, </SPAN>Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)<SPAN class="ft6">, </SPAN>Röda Korset<SPAN class="ft6">,</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3"><SPAN class="ft4">Sverok </SPAN>och <SPAN class="ft4">Folkbildningsrådet </SPAN>är positiva till att folkbildningen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">utvärderas av en eller flera statliga myndigheter. Vissa invändningar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p170 ft3">finns dock mot utredningens bedömning att utvärderingsuppdraget bör</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">delas upp på två myndigheter. <SPAN class="ft4">Statskontoret </SPAN>delar kommitténs</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">bedömningar av utvärderingsbehovet och ser positivt på att stärka</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p170 ft6">uppföljningen och utvärderingen av det statliga stödet till folkbildningen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">Det är önskvärt att kunna följa folkbildningens kvalitetsutveckling samt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">att utvärdera folkbildningens resultat och måluppfyllelse anser</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p170 ft3">Statskontoret. Myndigheten framhåller dock att det inte fyller något</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">egentligt syfte att dela upp uppdraget mellan två myndigheter och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">dessutom skulle det riskera att skapa oklarhet. <SPAN class="ft4">Riksrevisionen </SPAN>håller med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p170 ft6">utredaren om att en oberoende, regelbundet återkommande utvärdering</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">av folkbildningen är angelägen och menar att det torde vara effektivare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">att lägga det samlade utvärderingsuppdraget på en myndighet. Även</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p170 ft4">Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft4">(IFAU)<SPAN class="ft3">, </SPAN>Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)<SPAN class="ft3">, </SPAN>Centrum</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft4">för idrottsforskning<SPAN class="ft3">, </SPAN>Ersta Sköndal Högskola <SPAN class="ft3">och </SPAN>Malmö högskola <SPAN class="ft3">finner</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p170 ft6">det olämpligt att ansvaret för utvärderingsverksamheten sprids över allt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">för många olika aktörer och föredrar att resurserna samlas hos en</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft4"><SPAN class="ft3">myndighet. </SPAN>Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) <SPAN class="ft3">finner</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr1 td57"><SPAN class="p172 ft3">34</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p170 ft6">förslaget med en parlamentarisk kommitté som formulerar sitt uppdrag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td58"><SPAN class="p3 ft38"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td59"><SPAN class="p3 ft38"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<P class="p93 ft3">till de två analysmyndigheterna Myndigheten för kulturanalys och IFAU Prop. 2013/14:172 mest intressant.</P>
<P class="p53 ft3">Ungefär hälften av remissinstanserna, bland annat <SPAN class="ft4">Svenska folkhögskolans lärarförbund (SFHL)</SPAN>, <SPAN class="ft4">Sveriges Kvinnolobby </SPAN>och</P>
<P class="p176 ft3"><SPAN class="ft4">Stockholms Stads Kulturförvaltning</SPAN>, tillstyrker utredningens bedömning att Myndigheten för kulturanalys och IFAU bör ges i uppdrag att utvärdera verksamheter inom folkbildningen. Sveriges Kvinnolobby anser att dessa två analysmyndigheters olika inriktning kompletterar varandra så att olika aspekter av folkbildningens effekter tydliggörs. IFAU menar att utredarens förslag om organisation och styrning inte är i linje med de arbetssätt och styrningsformer som etablerats vid IFAU. IFAU är dock inte främmande för att fungera som uppdragstagare för den typ av externa underlagsrapporter som diskuterats i betänkandet. <SPAN class="ft4">Myndigheten för kulturanalys </SPAN>är i grunden positiv till att åta sig uppgiften att utvärdera folkbildningen tillsammans med IFAU men uppger också att det finns en stor osäkerhet kring vad ett uppdrag skulle innebära.</P>
<P class="p124 ft3">Vissa remissinstanser, bland annat Ungdomsstyrelsen, <SPAN class="ft4">Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet </SPAN>och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO), avstyrker utredningens bedömning med hänvisning till bristande kompetens och erfarenhet hos de två föreslagna myndigheterna, särskilt när det gäller ett demokrati- och medborgarperspektiv. Ungdomsstyrelsen föreslår att den egna myndigheten får i uppdrag att genomföra utvärderingarna tillsammans med IFAU och Myndigheten för kulturanalys.</P>
<P class="p177 ft25">Skälen för regeringens förslag och bedömning</P>
<P class="p178 ft4">En regelbunden utvärdering av folkbildningen</P>
<P class="p123 ft3">Riksdagen fattade 1991 ett beslut som innebar en markant förändring av ansvarsfördelningen mellan staten och folkbildningen. Till följd av detta riksdagsbeslut övergick folkbildningen från att i hög grad ha varit inordnad i den statliga förvaltningen till en form av självstyre och egenförvaltning inom ramen för statens mål och riktlinjer. Förändringarna inom statsbidragssystemet innebar att de två tidigare detaljreglerade anslagen till studieförbund och folkhögskolor ersattes med ett samlat anslag utan detaljreglering.</P>
<P class="p163 ft3">Sedan 1991 års reform har endast två mer omfattande utvärderingar genomförts i form av statliga utredningar. Den första statliga utvärderingen av folkbildningen, utredningen SUFO 96, tillsattes 1994 och slutredovisade sina resultat hösten 1996 i betänkandet Folkbildningen – en utvärdering (SOU 1996:159). Det var den dittills mest omfattande granskningen och genomlysningen av svensk folkbildning. I sitt arbete vände sig utredaren till forskare vid olika lärosäten och initierade forskningsprojekt med inriktning på studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet. Metoden innebar en utvärdering baserad på utomstående, oberoende bedömningar. SUFO 96 koncentrerade sitt arbete på studieförbunden och berörde i mindre grad folkhögskolorna. Ett skäl var att studiecirkelverksamheten berör betydligt fler människor än folkhögskoleverksamheten. SUFO 96</P>
<P class="p46 ft6">konstaterade sammanfattningsvis att studieförbund och folkhögskolor i</P>
<P class="p179 ft3">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<P class="p180 ft3">Prop. 2013/14:172 Sverige bedrev en folkbildande verksamhet i god överensstämmelse med de statliga målen för statsbidragen.</P>
<P class="p41 ft3">Den andra statliga utvärderingen, SUFO 2, lämnade 2004 sitt slutbetänkande Folkbildning i brytningstid – en utvärdering av studieförbund och folkhögskolor (SOU 2004:30). Sammanfattningsvis bedömde SUFO 2 att den verksamhet som folkhögskolor och studieförbund bedriver med statsbidrag uppfyller de intentioner som staten har med bidraget till folkbildningen.</P>
<P class="p58 ft3">Som ett resultat av regeringens folkbildningsproposition Lära, växa, förändra fattade riksdagen beslut om att formerna för statens utvärdering av folkbildningen skulle modifieras. Utvärderingen skulle i fortsättningen utformas som tätare återkommande studier av mer begränsad omfattning (prop. 2005/06:192, bet. 2005/06:KrU14, rskr. 2005/06:322). Regeringen redovisade samtidigt bedömningen att Folkbildningsrådet alltjämt skulle svara för uppföljning av folkbildningens verksamhet och säkerställa att folkbildningen själv genomförde utvärderingar såväl nationellt som lokalt. Inom folkbildningsanslaget avdelades medel för forskning med inriktning på folkbildning. Medlen disponerades av Vetenskapsrådet. Regeringen påpekade också i folkbildningspropositionen behovet av en återkommande statlig utvärdering av folkbildningen, men angav då att dessa utvärderingar kunde vara mer begränsade. Statlig utvärdering av statsbidraget till folkbildningen har alltså genomförts tidigare, dock med oregelbundenhet.</P>
<P class="p181 ft3">Med hänsyn till såväl det omfattande statliga stödet till folkbildningen som folkbildningens viktiga roll i samhället bedömer regeringen att det är angeläget att mer regelbundet än tidigare utvärdera den verksamhet som anordnas av folkhögskolor och studieförbund med stöd av statsbidraget. Utvärderingar syftar till att ge svar på i vilken utsträckning syftena med statens stöd till folkbildningen uppnås.</P>
<P class="p58 ft3">Det finns därför behov av att pröva en modell för en mer regelbunden och systematisk utvärdering av folkbildningen med hänsyn till de fyra syften med statsbidraget som riksdagen har fastställt. Utvärderingen bör bl.a. grundas på den uppföljning av statsbidraget till folkbildningen som Folkbildningsrådet svarar för (se vidare avsnitt 5.5).</P>
<P class="p182 ft4">En samlad utvärdering av folkbildningen</P>
<P class="p120 ft3">Utvärderingen av folkbildningen bör utföras av aktörer som har en oberoende ställning i förhållande till den verksamhet och de aktörer som ska utvärderas. Statliga myndigheter är oberoende aktörer i förhållande till folkbildningens verksamhet. Regeringen anser därför att statliga myndigheter ska ansvara för utvärderingen av folkbildningen.</P>
<P class="p58 ft3">Det är angeläget att utvärderingarna av folkbildningen är relevanta som beslutsunderlag och inte i första hand forskningsprojekt, som har varit fallet med de tidigare större utvärderingarna av statsbidraget till folkbildningen. Det är också angeläget att utvärderingar och analyser sker utifrån att jämförelser kan göras med andra statliga insatser inom motsvarande verksamhetsområden. Detta för att regering och riksdag ska kunna ha underlag för att bedöma effekterna av sina beslut.</P>
<P class="p183 ft3">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<P class="p47 ft3">Enligt förordningen (2007:827) med instruktion för Statskontoret ska Prop. 2013/14:172 Statskontoret på regeringens uppdrag bland annat genomföra</P>
<P class="p48 ft3">utredningar, utvärderingar och uppföljningar av statlig och statligt finansierad verksamhet. I detta ingår bland annat att redovisa effekter av statliga åtgärder. Statskontoret har en lång erfarenhet av omfattande utvärderingar inom skilda samhällsområden. Myndigheten genomför både egen utvärderingsverksamhet och inhämtar underlag från andra aktörer när så är behövligt. Regeringen bedömer därför att Statskontoret bör ges ett uppdrag att genomföra en samlad utvärdering av folkbildningen utifrån de fyra syften för statsbidraget som riksdagen har fastställt.</P>
<P class="p184 ft4">Utvärderingens underlag kommer från olika aktörer</P>
<P class="p123 ft3">Folkbildningens verksamheter bedrivs i stor utsträckning inom kultur- och utbildningsområdet, både i studieförbund och i folkhögskolor. Regeringen bedömer därför att myndigheter med specialistkompetens inom dessa områden bör få i uppdrag att förse Statskontoret med underlag för utvärderingen.</P>
<P class="p52 ft3">IFAU har sedan 2012 enligt förordningen (2007:911) med instruktion för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering till uppgift att genomföra utvärdering av effekter av olika reformer och åtgärder inom utbildningsväsendet samt utvärderingar av effekterna på arbetsmarknaden av åtgärder inom utbildningsväsendet. Myndigheten ska särskilt fokusera på bland annat utbildningspolitiska reformer. IFAU bör därför förse Statskontoret med underlag gällande utbildnings- och arbetsmarknadsdimensionen inom folkbildningen med utgångspunkt i de fyra syftena för statsbidraget. Det innebär att IFAU i större utsträckning kan komma att belysa folkhögskolornas än studieförbundens verksamhet.</P>
<P class="p163 ft3">Enligt förordningen (2011:124) med instruktion för Myndigheten för kulturanalys ska myndigheten, med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen, utvärdera, analysera och redovisa effekter av förslag och genomförda åtgärder inom kulturområdet. Myndigheten har i dag ansvar för det officiella statistikområdet Studieförbund. Regeringen bedömer att Myndigheten för kulturanalys bör förse Statskontoret med underlag gällande kulturverksamhet inom folkbildningen med utgångspunkt i de fyra syftena för statsbidraget, det vill säga den kulturverksamhet som bedrivs av såväl studieförbund som folkhögskolor.</P>
<P class="p163 ft3">Folkbildningsrådet följer sedan lång tid tillbaka löpande upp användningen av statsbidraget till folkbildingen (se vidare avsnitt 5.5). Även dessa uppföljningar kan ge viktigt underlag för utvärderingen av folkbildningen.</P>
<P class="p53 ft3">Regeringen kan därutöver genom ytterligare uppdrag till lämplig utförare komma att ange om något annat område bör ges särskild uppmärksamhet under en viss period.</P>
<P class="p185 ft3">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H10317238x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr1 td29"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2013/14:172 <SPAN class="ft18">5.2</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p3 ft16">Metoder för utvärdering av folkbildningens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td29"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td17"><SPAN class="p3 ft16">effekter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft3"><SPAN class="ft25">Regeringens bedömning: </SPAN>De myndigheter som utvärderar folkbildningen bör utveckla modeller som kan användas för att följa utvecklingen över tid, exempelvis genom indikatorer då så är lämpligt.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD colspan=8 class="tr2 td68"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft25">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft3">bedömning.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td70"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td71"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td13"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td72"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td13"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td68"><SPAN class="p14 ft6"><SPAN class="ft32">Remissinstanserna: </SPAN>En övervägande majoritet av remissinstanserna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr2 td68"><SPAN class="p21 ft3">står bakom eller kommenterar inte utredningens förslag att framtida</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr2 td68"><SPAN class="p21 ft3">utvärderingar bör göras mer syftesorienterade genom indikatorer.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td68"><SPAN class="p14 ft27">Riksrevisionen<SPAN class="ft6">, </SPAN>Myndigheten för yrkeshögskolan, Nämnden för Statligt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td73"><SPAN class="p3 ft4">Stöd</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td74"><SPAN class="p3 ft4">till</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td70"><SPAN class="p187 ft4">Trossamfund</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td71"><SPAN class="p115 ft4">(SST)</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td13"><SPAN class="p24 ft3">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td75"><SPAN class="p14 ft39">Rörelsefolkhögskolornas</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr2 td68"><SPAN class="p21 ft3"><SPAN class="ft4">intresseorganisation (RIO) </SPAN>tillstyrker utredarens förslag om indikatorer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td68"><SPAN class="p14 ft27"><SPAN class="ft6">och finner dem väl avvägda. </SPAN>Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) <SPAN class="ft6">vill</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr2 td68"><SPAN class="p21 ft3">poängtera att det är viktigt att samtliga syften tillmäts samma vikt vid</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr2 td68"><SPAN class="p14 ft3">kommande utvärderingar. En majoritet av remissinstanserna, bland annat</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td68"><SPAN class="p14 ft27">Linköpings universitet<SPAN class="ft6">, </SPAN>Civos<SPAN class="ft6">, </SPAN>Föreningen för folkbildningsforskning<SPAN class="ft6">,</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td69"><SPAN class="p3 ft4">Vimmerby</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td70"><SPAN class="p3 ft4">folkhögskola</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td71"><SPAN class="p3 ft3">och</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td76"><SPAN class="p3 ft4">Medborgarskolan<SPAN class="ft3">,</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p3 ft3">framför</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p14 ft3">att</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr8 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td32"><SPAN class="p84 ft6">folkbildningens effekter inte enkelt låter sig mätas, att utvärderingar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p84 ft3">måste ske med försiktighet och att indikatorer med fördel bör ta fasta på</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p84 ft3">mer långsiktiga och komplexa samband i folkbildningen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p84 ft3"><SPAN class="ft4">Handikappförbundet </SPAN>och ABF vill att de föreslagna indikatorerna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p84 ft6">kompletteras med ”grupputveckling och gruppnytta” då folkbildningens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p84 ft3">effekter inte bara kan ses utifrån ett individuellt perspektiv. Studiecirkeln</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p84 ft3">som metod handlar om att använda gruppen som ett verktyg för såväl</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p84 ft3">individers som gruppers utveckling.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p188 ft25">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">De myndigheter som utvärderar</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p84 ft3">folkbildningen bör utarbeta lämpliga modeller som gör det möjligt att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p84 ft6">följa utvecklingen över tid. Utvärderingen bör vara grundad på aktuell</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p84 ft3">vetenskap och utformas i nära dialog med analysmyndigheter och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p84 ft3">folkbildningens företrädare. Detta är särskilt viktigt med tanke på att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p84 ft3">folkbildningens effekter inte enkelt låter sig mätas.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p188 ft3">Indikatorer har blivit ett allt vanligare instrument för uppföljning av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p84 ft3">verksamheter. En indikator är ett kvantitativt mått som förenklar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p84 ft6">sammanhang och underlättar förståelsen för en ofta komplex verklighet.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p84 ft3">Indikatorer kan användas som underlag eller för att följa upp resultat i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p84 ft3">relation till uppsatta mål. Riksdagens kulturutskott redovisade i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p84 ft3">november 2013 en kartläggning och uppföljning av resultatredovisningen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p84 ft3">för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (Uppföljning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p84 ft3">av regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17 Kultur, medier,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p84 ft6">trossamfund och fritid). I rapporten betonas betydelsen av att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p84 ft3">resultatindikatorer används för regeringens redovisning till riksdagen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p188 ft3">Regeringen anser att det är centralt för den statliga utvärderingen av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p84 ft6">folkbildningen att den genomförs externt av en utvärderare som står</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p84 ft3">oberoende i förhållande till folkbildningen och som gör självständiga val</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p84 ft3">av metoder, analyser, slutsatser och rekommendationer.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p188 ft6">Berörda myndigheter bör ha friheten att själva utforma lämpliga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr15 td31"><SPAN class="p85 ft3">38</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p84 ft3">indikatorer och analysmodeller i samråd med andra aktörer. Det kan dock</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td32"><SPAN class="p3 ft26"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p148 ft3">vara av intresse att nämna i sammanhanget att Folkbildningsutredningen i sitt betänkande har redogjort för ett flertal möjliga indikatorer. Utredningen ansåg att utvärderingen av folkbildningen kan bygga på följande indikatorer:</P>
<P class="p76 ft3"><SPAN class="ft24">-</SPAN><SPAN class="ft23">Samhällsnytta (longitudinell data)</SPAN></P>
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">Individutveckling (statistisk data på individnivå)</SPAN></P>
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft22">-</SPAN><SPAN class="ft23">Socialt kapital (enkätdata före och efter deltagande i kurs)</SPAN></P>
<P class="p25 ft3"><SPAN class="ft24">-</SPAN><SPAN class="ft23">Kulturell delaktighet (via surveyundersökningar)</SPAN></P>
<P class="p77 ft3">Folkbildningens samhällsnytta (framför allt gällande det tredje syftet) skulle enligt utredningen kunna mätas genom longitudinell data, dvs. statistik som följer samma människor över lång tid och genomförs vid upprepade tillfällen. Man skulle då ha möjlighet att undersöka de långsiktiga effekterna av en viss kurs eller utbildning för deltagare inom folkbildningen, t.ex. när det gäller att komma ur sin arbetslöshet.</P>
<P class="p149 ft3">På liknande vis föreslår utredningen att folkbildningens bidrag till individutveckling (framför allt med bäring på det andra syftet) kan kartläggas genom att man med hjälp av långsiktiga statistiska data analyserar effekterna på individnivå av att delta i kurser och utbildningar inom folkbildningen. Beträffande idrottsrörelsen har utvecklingspsykologer nyligen bland annat kartlagt hur ungdomar med olika involveringsmönster inom idrotten utvecklats psykologiskt och beteendemässigt över tid (Är idrott nyttigt?, Stattin, Özdemir, 2012). De fyra involveringsmönster som analyserades var 1) de konstant involverade, 2) de som slutat, 3) de som börjat och 4) de ickeinvolverade. Liknande studier skulle kunna göras inom folkbildningen för att i den mån det är möjligt mäta effekter av att deltagarna exempelvis påbörjar, fortsätter eller avslutar kurser eller utbildningar inom folkbildningen.</P>
<P class="p189 ft3">Socialt kapital (gäller framförallt det första syftet) är ett statsvetenskapligt begrepp som beskriver den mellanmänskliga tillit som finns, skapas eller förstörs när människor interagerar med varandra, vilket i sin tur kan bidra till att påverka demokratin. Föreningsaktiviteter anses exempelvis vara tillitsskapande och i förlängningen bidra till att stärka demokratin. Detta beskrivs bl.a. i Den ensamme bowlaren (Bowling Alone, Putnam 2000). På samma sätt kan folkbildningen antas bidra till att skapa tillit och socialt kapital mellan individer, anför Folkbildningsutredningen.</P>
<P class="p69 ft3">Utöver socialt kapital kan även etablerade demokratiindikatorer, såsom valdeltagande, politisk representation och delaktighet i det civila samhällets organisationer och politiska partier, användas för att utvärdera det första syftet för statsbidraget till folkbildningen, om att bidra till att stärka och utveckla demokratin. Sådana indikatorer, både kvantitativa och kvalitativa, tillämpas inom statsvetenskaplig forskning sedan lång tid tillbaka. Folkbildningens förmodade betydelse för att kompensera för en när det gäller aktivt medborgarskap ogynnsam familjebakgrund (korttidsutbildade föräldrar till exempel) är här intressant att undersöka genom att följa dimensioner som samhällskunskap, samhällsintresse och politiskt självförtroende. Framgångar i dessa bemärkelser har ett värde i sig. Därtill bör man studera om folkbildningserfarenheter gynnar individernas deltagande i föreningar och sociala rörelser, men även</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft3">Prop. 2013/14:172</P>
<P class="p80 ft3">39</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H10317240x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p190 ft3">Prop. 2013/14:172 engagemang via exempelvis sociala medier i frågor gällande globalt och lokalt samhälls- och kulturliv.</P>
<P class="p41 ft3">När det slutligen gäller kulturell delaktighet (det fjärde syftet) framför utredningen att man skulle kunna kartlägga i vilken utsträckning deltagarna fått möjlighet att påverka utformningen, inriktningen och utvecklingen av den kulturverksamhet de deltar i men också vad deltagandet haft för värde för dem i termer av fördjupade kunskaper, vidgade insikter och nya bildningsperspektiv.</P>
<P class="p191 ft16"><SPAN class="ft29">5.3</SPAN><SPAN class="ft17">Tidsintervall för utvärderingarna</SPAN></P>
<P class="p152 ft3"><SPAN class="ft25">Regeringens bedömning: </SPAN>Kommande utvärderingar av folkbildningen bör genomföras regelbundet, med några års mellanrum.</P>
<P class="p192 ft3"><SPAN class="ft25">Utredningens bedömning: </SPAN>Överensstämmer med regeringens bedömning.</P>
<P class="p41 ft3"><SPAN class="ft25">Remissinstanserna: </SPAN>En övervägande majoritet av remissinstanserna är positiva till att framtida utvärderingar av folkbildningen genomförs vart tredje år. Bland annat har <SPAN class="ft4">Statens kulturråd</SPAN>, <SPAN class="ft4">Röda korset</SPAN>, <SPAN class="ft4">Folkbildningsrådet</SPAN>, <SPAN class="ft4">Sverok</SPAN>, <SPAN class="ft4">Våra Gårdar</SPAN>, <SPAN class="ft4">SISU idrottsutbildarna</SPAN>, <SPAN class="ft4">Landstinget i Uppsala län</SPAN>, <SPAN class="ft4">Stockholms stads kulturförvaltning </SPAN>och flera folkhögskolor inget att erinra. <SPAN class="ft4">Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) </SPAN>ser gärna att en utvärdering sker vart fjärde år och därigenom följer riksdagsledamöternas mandatperioder.</P>
<P class="p193 ft4">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) <SPAN class="ft3">anser att intervallet mellan utvärderingarna bör uppgå till cirka </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">4–5</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> år. Anledningen är att utvärderingarna förmodas resultera i djupgående förändringsarbeten vilka förväntas ta flera år att både operationalisera och genomföra. Ett antal remissinstanser, däribland </SPAN>Länsstyrelsen i Västerbotten <SPAN class="ft3">och </SPAN>Bromölla kommun, <SPAN class="ft3">anser att utvärderingarna bör göras med kortare intervall. </SPAN>Malmö högskola <SPAN class="ft3">menar att utvärderingsverksamhet bör ske varje år för att regeringen årligen inom ramen för budgetpropositionen för riksdagen ska redovisa sin bedömning av hur stödet till folkbildningen har utvecklats och för att säkra ett stabilitets- och kontinuitetsperspektiv. </SPAN>Centrum för idrottsforskning <SPAN class="ft3">anser att en årlig rapportering ständigt aktualiserar frågorna kring stöd till idrotten, varför ett sådant system även borde gynna folkbildningen.</SPAN></P>
<P class="p59 ft25">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Regeringen anser att utvärderingarna som ett riktmärke bör genomföras minst med några års mellanrum. Kvalitativa förändringar av verksamheten kan då ha hunnit ske sedan den föregående utvärderingen, samtidigt som det inte har gått alltför lång tid sedan den föregående utvärderingen. Utvärderingar som genomförs alltför frekvent och utan ett tydligt fokus riskerar att ta åtskillig tid och kraft i anspråk från den verksamhet som är föremål för utvärdering. Å andra sidan kan utvärderingar som genomförs med alltför långa intervall behöva inriktas på att kartlägga folkbildningen i sin helhet, vilket gör det svårare att begränsa utvärderingens omfång och att genomföra fördjupningar med utgångspunkt i ett eller ett par av de fyra</SPAN></P>
<P class="p108 ft6">syftena för statsbidraget till folkbildning.</P>
<P class="p46 ft3">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<P class="p194 ft3">Regeringens bedömning är att den föreslagna uppföljnings- och Prop. 2013/14:172 utvärderingsmodellen bör prövas under en femårsperiod. Därefter bör</P>
<P class="p195 ft3">regeringen ta ställning till modellens ändamålsenlighet och hur det fortsatta arbetet för uppföljning och utvärdering ska bedrivas.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr17 td77"><SPAN class="p196 ft16">5.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td78"><SPAN class="p15 ft16">Utvärdering av studieförbund och</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td77"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td78"><SPAN class="p15 ft16">folkhögskolor</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td39"><SPAN class="p3 ft26"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td38"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td40"><SPAN class="p115 ft3"><SPAN class="ft25">Regeringens bedömning: </SPAN>Vid behov bör en åtskillnad mellan</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p115 ft3">studieförbund och folkhögskolor kunna göras i kommande statliga</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr31 td43"><SPAN class="p115 ft3">utvärderingar av folkbildningen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr25 td44"><SPAN class="p24 ft3"><SPAN class="ft25">Utredningens bedömning</SPAN>: Överensstämmer delvis med regeringens.</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p115 ft6">Folkbildningsutredningen bedömer att en åtskillnad bör göras mellan</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3">studieförbund och folkhögskolor i kommande statliga utvärderingar av</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3">folkbildningen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p24 ft6"><SPAN class="ft32">Remissinstanserna: </SPAN>En tredjedel av remissinstanserna instämmer i</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3">bedömningen att studieförbund och folkhögskolor bör delas upp i</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3">kommande utvärderingar. De som tillstyrker bedömningen menar att</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p115 ft6">studieförbundens och folkhögskolornas respektive särart motiverar en</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3">uppdelning. <SPAN class="ft4">Ungdomsstyrelsen</SPAN>, som från och med 1 april 2014 heter</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3">Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, anser att en</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p115 ft3">åtskillnad kan ge ett nytt underlag för en fortsatt utveckling av respektive</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3">folkbildningsform. Exempelvis kan folkhögskolans särart i förhållande</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3">till övrig vuxenutbildning vara föremål för analys. <SPAN class="ft4">Bromölla kommun </SPAN>och</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p115 ft6"><SPAN class="ft27">Myndigheten för kulturanalys </SPAN>anser att en utvärdering där Institutet för</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3">arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) ansvarar för</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3">folkhögskolorna och Myndigheten för kulturanalys ansvarar för</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p115 ft3">studieförbunden förhoppningsvis kan ge ett annat djup och en annan</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3">bredd åt utvärderingen till följd av de båda myndigheternas respektive</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3">spetskompetens.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p24 ft6">Ungefär hälften av remissinstanserna delar inte utredarens bedömning.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3">Många av dessa har också en gemensam syn på folkbildningens uppdrag.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft4">Kvinnofolkhögskolan, Göteborgs folkhögskola, Västra Götalands</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p115 ft4">regionstyrelse <SPAN class="ft3">och </SPAN>Wendelsbergs folkhögskola <SPAN class="ft3">framför att det inte går att</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3">dela upp folkbildningens verksamhet genom en skiljelinje mellan kultur</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3">och utbildning. Därmed ska inte heller folkbildningens verksamhet i</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p115 ft6">förhållande till dessa politikområden utvärderas var för sig.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p24 ft3">Några remissinstanser är tveksamma till att skilja studieförbund och</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3">folkhögskolor åt i kommande statliga utvärderingar med hänvisning till</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p115 ft3">att det riskerar att ge en fragmentarisk och ofullständig bild av</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3">folkbildningen. De som avstyrker förslaget gör det med motiveringen att</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3">synen på helheten och folkbildningens komplexitet riskeras vid en</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p115 ft6">uppdelning. <SPAN class="ft27">Folkbildningsrådet </SPAN>understryker vikten av att staten i sina</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3">uppdragsbeskrivningar till respektive analysmyndighet entydigt markerar</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3">att alla de fyra syftena med statens stöd är gemensamma för både</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td44"><SPAN class="p115 ft6">studieförbund och folkhögskolor. I statens utvärdering av uppfyllelsen av</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3">syftena bör därför studieförbundens och folkhögskolornas verksamheter</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p115 ft3">både analyseras var för sig och vägas samman till en helhet i relation till</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td38"><SPAN class="p14 ft3">41</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td77"><SPAN class="p3 ft33"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td78"><SPAN class="p3 ft33"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<P class="p71 ft3">Prop. 2013/14:172 samtliga fyra syften. Folkbildningsrådet anser att en uppdelning ger en fragmenterad bild av folkbildningen och att statliga utvärderingar bör uppmärksamma mångfalden. För att få en överblick behövs en analys av de värden som förenar studieförbund och folkhögskolor.</P>
<P class="p119 ft4">Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) <SPAN class="ft3">konstaterar att studieförbund och folkhögskolor har två separata statsbidragssystem men gemensamma syften att förhålla sig till. Det är därför viktigt att studieförbund och folkhögskolor utvärderas var för sig men också bedöms gemensamt utifrån sina samlade samhällseffekter. </SPAN>Medborgarskolan <SPAN class="ft3">delar inte utredarens bedömning om att studieförbundens och folkhögskolornas olika deltagare skulle utgöra en hållbar grund för uppdelning.</SPAN></P>
<P class="p42 ft25">Synpunkter som framförts vid hearing med folkbildningens aktörer: <SPAN class="ft3">Studieförbund och folkhögskolor har gemensamma syften och ett gemensamt mål. Hearingens deltagare ansåg därför att det är angeläget med en sammanhållen utvärdering. Att särskilja de båda verksamhetsformerna skulle kunna bidra till att driva isär folkbildningen. Hearingens deltagare betonade också att den betydelse som folkbildningens samlade arbete har för samhälle och individer är större än folkhögskolornas och studieförbundens arbete var för sig, varför en helhetssyn bör bevaras. Vissa deltagare ansåg att det därmed är lämpligt med en huvudansvarig aktör som håller ihop utvärderingen. Samtidigt är det av vikt att belysa folkbildningens två verksamhetsgrenar i utvärderingen. Det lyftes fram att folkhögskolor och studieförbund är olika verksamheter som delvis har olika förutsättningar, uppdrag och deltagargrupper. Några av deltagarna ansåg att det behövs ett särskiljande för att utvärderingsresultaten ska bli begripliga och för att utvärderingen ska kunna utgöra ett instrument för de två verksamheternas utveckling. Vidare framkom att ett särskiljande är särskilt viktigt när det gäller folkhögskolorna då det finns behov av jämförelser med t.ex. gymnasieskolan och att utvärdera studiestödsreglerna.</SPAN></P>
<P class="p197 ft25">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Regeringen bedömer att utvärderingen generellt bör vara samlad för studieförbund och folkhögskolor. Vidare kan en uppdelning mellan studieförbund och folkhögskolor i uppföljningar och utvärderingar ibland behöva göras och även medföra att båda verksamheterna utvärderas mer frekvent.</SPAN></P>
<P class="p58 ft3">Myndigheten för kulturanalys och IFAU är specialiserade inom var sitt område: kultur respektive utbildning. Genom att båda myndigheter förser Statskontoret med relevanta underlag kan skillnaderna mellan studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet beaktas i större utsträckning i kommande uppföljningar och utvärderingar än i dag.</P>
<P class="p198 ft3">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H10317243x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p199 ft16"><SPAN class="ft16">5.5</SPAN><SPAN class="ft17">Ett förtydligat uppföljningsansvar för Folkbildningsrådet</SPAN></P>
<P class="p200 ft3"><SPAN class="ft25">Regeringens bedömning: </SPAN>Folkbildningsrådet bör få ett förtydligat uppföljningsansvar i syfte att ta fram underlag som bättre kan ligga till grund för redovisning till riksdagen.</P>
<P class="p201 ft3"><SPAN class="ft25">Utredningens bedömning: </SPAN>Överensstämmer med regeringens bedömning.</P>
<P class="p133 ft3"><SPAN class="ft25">Remissinstanserna: </SPAN>En övervägande majoritet av remissinstanserna stöder förslaget att förtydliga Folkbildningsrådets uppföljningsansvar. <SPAN class="ft4">Folkbildningsrådet </SPAN>instämmer i bedömningen och anser att dess uppgifter bör definieras tydligare i förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen. Även <SPAN class="ft4">Folkbildningsförbundet </SPAN>ställer sig positivt till bedömningen men vill samtidigt betona att det måste ske noggranna avvägningar så att inte den administrativa bördan för folkhögskolor och studieförbund blir orimlig i relation till de resurser som går åt. Folkbildningsrådets nya uppföljningsansvar måste också ställas mot det uppdrag som ges till den fristående statliga utvärderingen så att rollerna renodlas och dubbelarbete undviks. <SPAN class="ft4">Agnesbergs folkhögskola </SPAN>förhåller sig positiv och framför att större krav på Folkbildningsrådets redovisningar och uppföljningar till staten stärker Folkbildningsrådet i dess roll att vara i myndighets ställe. <SPAN class="ft4">Sveriges Utbildningsradio AB – UR </SPAN>anser att ett förtydligat uppföljningsansvar inte får äventyra Folkbildningsrådets självständighet och oberoende.</P>
<P class="p173 ft25">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Sedan 2008 har Folkbildningsrådet regeringens uppdrag att särskilt kommentera de uppföljnings- och utvärderingsinsatser som görs när det gäller verksamhetens kvalitet samt den försöks- och utvecklingsverksamhet som bedrivs inom folkbildningen. Uppdraget att kommentera uppföljnings- och utvärderingsinsatser när det gäller försöks- och utvecklingsverksamhet togs dock bort i och med 2013 års riktlinjer.</SPAN></P>
<P class="p135 ft3">Folkbildningsrådet genomför alltså redan i dag både uppföljning och regelbundna utvärderingar inom olika delar av verksamheten vid folkhögskolor och studieförbund. Folkhögskolor och studieförbund genomför även egna uppföljningar och utvärderingar. Vidare genomför folkhögskolor och studieförbund olika insatser inom ramen för folkbildningens systematiska kvalitetsarbete.</P>
<P class="p135 ft3">Riksdagens kulturutskott redovisade i november 2013 en kartläggning och uppföljning av resultatredovisningen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (Uppföljning av regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid). Enligt utskottets rapport visar t.ex. Riksrevisionens granskning av huruvida statens stöd till studieförbunden uppfyller riksdagens intentioner att det finns utrymme att utveckla och förbättra mål- och resultatredovisningen inom utgiftsområdet så att riksdagen på ett effektivare sätt kan följa upp resultatet av olika statliga insatser (se Riksrevisionens rapport Statens stöd till studieförbunden RiR 2011:12).</P>
<P class="p134 ft3">Regeringen föreslår i denna proposition att verksamhetsområdena ska upphävas. Statens intentioner med statsbidraget till folkbildningen ska i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft3">Prop. 2013/14:172</P>
<P class="p80 ft3">43</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H10317244x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p71 ft3">Prop. 2013/14:172 stället uttryckas genom ett mål för folkbildningspolitiken och de fyra syften som riksdagen fastställer. Regeringens redovisning till riksdagen bör framöver utgå ifrån dessa syften. Folkbildningsrådets uppföljningar och utvärderingar bör tillhandahålla underlag som bättre kan ligga till grund för redovisningen till riksdagen.</P>
<P class="p58 ft3">De riktlinjer som regeringen årligen ger Folkbildningsrådet när det gäller användningen av anslaget till folkbildningen är i dag huvudsakligen fokuserade på den kvantitativa aspekten av folkbildningsverksamheten. Det är därför regeringens avsikt att utveckla riktlinjerna till Folkbildningsrådet så att uppföljningsansvaret i framtiden tydligare utgår ifrån de fyra syftena för statsbidraget till folkbildningen. Inom ramen för detta förtydligade uppföljningsansvar bör Folkbildningsrådet också vidareutveckla sitt arbete med den årliga samlade bedömningen om folkbildningen i förhållande till syftena för anslaget. Den årliga samlade bedömningen bör även behandla frågor om hur folkbildningen når en ökad mångfald deltagare.</P>
<P class="p42 ft3">Folkbildningsrådet bör samråda med Statskontoret samt med Myndigheten för kulturanalys och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) om behovet av datainsamling inför utvärderingar.</P>
<P class="p202 ft1">6 Folkbildningens mångfald</P>
<P class="p203 ft16"><SPAN class="ft29">6.1</SPAN><SPAN class="ft17">Engagemanget har många former</SPAN></P>
<P class="p204 ft3">En stor del av dagens cirkeldeltagare har familjerelationer till andra länder än Sverige. De söker sig till studieförbunden för att få djupare insikter om hur samhället fungerar eller lära sig det svenska språket. På folkhögskolans allmänna kurser är närmare en tredjedel utlandsfödda. Insatser från folkbildningens organisationer ger mervärden i förhållande till insatser som enbart sker via statliga myndigheter eller kommuner. Folkbildningen kan nå ännu fler människor och bidra till ett öppet och tolerant samhällsklimat.</P>
<P class="p205 ft16"><SPAN class="ft29">6.2</SPAN><SPAN class="ft17">Folkbildningen som en aktör för demokrati, mänskliga rättigheter och delaktighet</SPAN></P>
<P class="p206 ft3"><SPAN class="ft25">Regeringens bedömning: </SPAN>Regeringen har för avsikt att inom ramen för den kommande strategin för mänskliga rättigheter tilldela Folkbildningsrådet medel för att inom folkbildningen utveckla och genomföra en utbildningsinsats om mänskliga rättigheter.</P>
<P class="p192 ft25">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Folkbildningen med sin självständighet och särart är en viktig aktör i arbetet med att höja kunskapsnivån i samhället. Folkbildningen har även en central roll i det</SPAN></P>
<P class="p101 ft3">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft3">civila samhällets arbete mot utanförskap och för demokrati, mänskliga rättigheter och delaktighet.</P>
<P class="p133 ft3">Ett av statens syften med folkbildningen är att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. Målet för demokratipolitiken är en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande förstärks och de mänskliga rättigheterna respekteras. Respekten för de mänskliga rättigheterna är således en viktig del av arbetet för demokrati. Studieförbunden och folkhögskolorna bedriver redan i dag flera verksamheter som berör de mänskliga rättigheterna och folkbildningen når ut brett till såväl allmänheten som det civila samhället.</P>
<P class="p201 ft3">Regeringen arbetar med att ta fram en strategi för mänskliga rättigheter i Sverige som en uppföljning av två tidigare nationella handlingsplaner inom området (skr. 2001/02:83 och 2005/06:95). Strategin utarbetas mot bakgrund av bl.a. slutbetänkandet från Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige (SOU 2010:70), utvärderingen av den andra nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter (SOU 2011:29) och betänkandet av Utredningen om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet (SOU 2012:74). Underlag har också inhämtats genom en kartläggningsprocess som har bestått i dels synpunkter och rekommendationer från internationella övervakningsorgan, dels resultat från samråd som har genomförts med organisationer inom det civila samhället och andra berörda aktörer. Arbetet är inriktat på att främja ett fortsatt systematiskt arbete med mänskliga rättigheter i Sverige. Utgångspunkten för arbetet utgörs av behovet av att säkerställa att det finns kunskap och medvetenhet om rättigheterna så att konventionsåtaganden beaktas inom hela den offentliga verksamheten.</P>
<P class="p173 ft3">Folkbildningsorganisationerna når ett mycket stort antal människor genom kurser, seminarier och annan verksamhet. Folkbildningen tillhandahåller metoder och verktyg för kunskap både om de mänskliga rättigheternas betydelse och innebörd och för hur den enskilde själv kan respektera och använda rättigheterna. En folkbildningsinsats om de mänskliga rättigheterna riktad till grupper som i dag kan antas ha begränsade kunskaper om dessa frågor kan således öka kunskapsnivån om mänskliga rättigheter i samhället och vara till stor fördel för individen. Inom folkbildningen finns även människor som utbildar sig till yrken där de i viss mån kommer att bära den offentliga sektorns skyldigheter i förhållande till den enskildes mänskliga rättigheter. Dessa deltagare skulle kunna vara ännu en möjlig målgrupp för en insats gällande utbildning om mänskliga rättigheter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft3">Prop. 2013/14:172</P>
<P class="p80 ft3">45</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H10317246x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr1 td29"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2013/14:172 <SPAN class="ft18">6.3</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td79"><SPAN class="p3 ft16">Folkbildningen som en arena för arbetet med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td29"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td79"><SPAN class="p3 ft16">global utveckling</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft3"><SPAN class="ft25">Regeringens bedömning: </SPAN>Folkbildningen bör i sin verksamhet även fortsättningsvis aktivt öka medborgarnas kunskap och förståelse för en hållbar samhällsutveckling på lokal och global nivå.</P>
<P class="p207 ft25">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Sverige ska vara ett samhälle präglat av tillit och social sammanhållning där människor i alla delar av landet blir sedda och kan bidra med sina erfarenheter på ett likvärdigt sätt. De globala utmaningarna kräver medborgare som är delaktiga i samhällets utveckling och som har förutsättningar att erövra ny kunskap och nya förhållningssätt.</SPAN></P>
<P class="p208 ft3">Det har skett stora förändringar i det svenska samhället och i omvärlden de senaste decennierna. Globaliseringen har inneburit ett ökat ömsesidigt beroende, ökat informationsutbyte och ökad rörlighet över nationsgränser. Sverige är ett mångkulturellt land där en stor del av världens länder, språk och kulturer finns representerade.</P>
<P class="p209 ft3">Folkbildningen har kompetens och resurser att vara en central aktör i arbetet för global utveckling i Sverige och på den internationella arenan i kraft av sin omvärldskompetens och förmåga att knyta samman erfarenheter av utbildning. Sverige har både nationella och internationella åtaganden om att integrera hållbar utveckling i tre dimensioner, socialt, ekonomiskt och miljömässigt. FN och EU lyfter återkommande fram utbildningssystemens betydelse för samhällsomställning för hållbar utveckling. Sedan FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 har hållbar utveckling fått stort utrymme i skolans läroplan och ingår även i kunskapskraven för grundskolan. I högskolelagen finns en bestämmelse om att högskolorna i sin verksamhet ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social rättvisa och välfärd. Denna utgångspunkt borde även omfattas av folkbildningen.</P>
<P class="p210 ft3">Folkbildning och vuxenutbildning som strategisk utvecklingsfaktor för en demokratisk och hållbar samhällsutveckling skulle kunna få ökad uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Folkbildningen spelar en viktig roll inom ramen för den av riksdagen beslutade Politik för global utveckling (prop. 2002/03:122, bet. 2003/04:UU3, rskr. 2003/04:112). Regeringen bedömer att folkbildningens samlade kompetens och kapacitet kring arbete med rättvis och hållbar global utveckling utvecklas.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr17 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td81"><SPAN class="p211 ft16">6.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p15 ft16">Folkbildningen kan ta tillvara mångfaldens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td81"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p15 ft16">värde för samhället</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td83"><SPAN class="p211 ft3">För att öka förutsättningarna att ta tillvara kompetenser och erfarenheter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td83"><SPAN class="p211 ft3">hos människor med olika kulturell bakgrund i samhällslivet och på</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td83"><SPAN class="p211 ft3">arbetsmarknaden krävs medverkan från alla delar av samhället; ideell,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr3 td80"><SPAN class="p14 ft3">46</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td81"><SPAN class="p211 ft3">privat</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td82"><SPAN class="p3 ft3">och offentlig sektor. Invandrares, flyktingars och nationella</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td81"><SPAN class="p3 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td82"><SPAN class="p3 ft40"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H10317247x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p109 ft3">minoriteters delaktighet i det svenska samhället innebär samtidigt Prop. 2013/14:172 ömsesidiga utmaningar bland annat ifråga om kulturell identitet,</P>
<P class="p110 ft3">integration och social sammanhållning. Sverige har fem nationella minoriteter vilkas språk och kultur är av stor betydelse för minoriteternas identiteter, men de är också en viktig tillgång för hela Sverige. Folkbildningen har alltid varit en viktig aktör när det gäller samhällets mångfald och skulle kunna verka ännu mer inom detta område.</P>
<P class="p212 ft3">Det är angeläget att betona betydelsen av ömsesidighet, att alla invånare i Sverige får förutsättningar att bidra till ett samhälle som präglas av tillit och social sammanhållning. Majoritetsbefolkningens förhållningssätt och kunskaper är avgörande för att mötet med ”det nya och okända” ska präglas av öppenhet, nyfikenhet och respekt för alla.</P>
<P class="p213 ft3">Det är nödvändigt att utmana föreställningar och uppfattningar som strider mot principen om alla människors lika värde. Främlingsfientligt agerande, fördomar och diskriminering måste bekämpas med kunskap och insatser som stärker den sociala sammanhållningen. Här kan folkbildningen även fortsättningsvis spela en viktig roll.</P>
<P class="p214 ft16"><SPAN class="ft16">6.5</SPAN><SPAN class="ft17">Mångfaldsarbete förbättrar folkbildningens egen verksamhet</SPAN></P>
<P class="p215 ft3"><SPAN class="ft25">Regeringens bedömning: </SPAN>Studieförbund och folkhögskolor bör även fortsättningsvis kunna bidra till att människor som kommit till Sverige från andra länder får förutsättningar att använda sina resurser för att etablera sig i det svenska samhället och på arbetsmarknaden.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td32"><SPAN class="p155 ft3"><SPAN class="ft25">Skälen för regeringens bedömning</SPAN>: Folkbildningen kan göra insatser</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td32"><SPAN class="p155 ft3">i breda befolkningsgrupper i Sverige för att synliggöra mångfaldens</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td32"><SPAN class="p155 ft3">fördelar och potential samt öka kunskaper och förståelse hos</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td32"><SPAN class="p155 ft3">medborgarna om lokala och globala samband. Folkbildningen kan</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td32"><SPAN class="p155 ft3">vidareutveckla kompetens, metodik och strategier till exempel ifråga om</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td32"><SPAN class="p155 ft6">lärande möten, studier och kulturella uttrycksformer som bidrar till ökad</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td32"><SPAN class="p155 ft3">kunskap och förståelse bland deltagare och till ökad kompetens i den</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td32"><SPAN class="p155 ft3">egna organisationen och hos samarbetsparters. Folkbildningen kan i ökad</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td32"><SPAN class="p155 ft3">utsträckning ta tillvara kompetenser och erfarenheter som migrationen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td32"><SPAN class="p155 ft3">gjort tillgängliga inom landet för att öka kunskapen om och förståelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td32"><SPAN class="p155 ft3">för förhållanden i andra länder och kulturer. Tidigare i denna proposition</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td32"><SPAN class="p155 ft6">(se avsnitt 3.3.3) beskrivs hur folkbildningen på ett bättre sätt än idag kan</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td32"><SPAN class="p155 ft3">bidra till den regionala kompetensförsörjningen och arbetet inom de</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td32"><SPAN class="p155 ft3">regionala kompetensplattformarna. Integration och mångfald ska i ökad</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td32"><SPAN class="p155 ft3">grad främjas inom de regionala kompetensplattformarna fram till år</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td32"><SPAN class="p155 ft3">2020. Att bättre ta tillvara kompetensen hos personer med utländsk</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td32"><SPAN class="p155 ft3">bakgrund är en förutsättning för att skapa hållbar tillväxt och klara den</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td84"><SPAN class="p3 ft6">demografiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td51"><SPAN class="p187 ft6">utmaningen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td85"><SPAN class="p3 ft6">Ett</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td77"><SPAN class="p3 ft6">aktivt</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td58"><SPAN class="p3 ft6">regionalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td86"><SPAN class="p3 ft6">arbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td36"><SPAN class="p155 ft6">på</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td32"><SPAN class="p155 ft3">integrationsområdet kan dessutom öka inflyttningen av utrikes födda</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr2 td56"><SPAN class="p3 ft3">med efterfrågad kompetens. Här har folkbildningen en central roll.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td36"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td32"><SPAN class="p155 ft6">Svensk folkbildning kan också själv dra nytta av mångfalden i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td32"><SPAN class="p155 ft3">för sin kapacitetsuppbyggnad. Genom att vara förankrade i</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td84"><SPAN class="p3 ft3">lokalsamhället</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td51"><SPAN class="p3 ft3">och det ideella</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td87"><SPAN class="p216 ft3">föreningslivet</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td88"><SPAN class="p115 ft3">är studieförbund</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td36"><SPAN class="p155 ft37">och</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td35"><SPAN class="p14 ft3">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td84"><SPAN class="p3 ft33"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td51"><SPAN class="p3 ft33"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td85"><SPAN class="p3 ft33"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td77"><SPAN class="p3 ft33"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td58"><SPAN class="p3 ft33"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td86"><SPAN class="p3 ft33"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td36"><SPAN class="p3 ft33"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H10317248x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p156 ft3">Prop. 2013/14:172 folkhögskolor särskilt väl lämpade när det gäller att få till stånd mötesplatser, studier och kulturaktiviteter som ger ökad kunskap och medvetna förhållningssätt. Att skapa mötesplatser mellan människor med olika bakgrund och erfarenheter är särskilt angeläget. Därmed stärks uppslutningen kring ett samhälle som baseras på alla människors lika värde och social inkludering. Civilsamhällets medverkan i den processen är avgörande.</P>
<P class="p58 ft3">Regeringen har tidigare beslutat om etableringsinsatser vid folkhögskola <NOBR>2014–2017</NOBR> genom ett särskilt uppdrag till Arbetsförmedlingen (se avsnitt 3.2.4). Folkbildningens, studieförbundens och folkhögskolornas geografiska spridning över landet är en viktig faktor för denna bedömning, liksom de nära banden till civilsamhällets organisationer och nätverk. Folkbildningen kan bland annat erbjuda samhällsintroduktion och kompetensutveckling, kanalisera det rika kulturella kapital som finns runt om i landet, synliggöra erfarenheter och perspektiv och erbjuda lärande mötesplatser.</P>
<P class="p217 ft16"><SPAN class="ft29">6.6</SPAN><SPAN class="ft17">Folkbildningen är en viktig del av kulturlivet</SPAN></P>
<P class="p152 ft3"><SPAN class="ft25">Regeringens bedömning: </SPAN>Det är även fortsättningsvis angeläget med ett gott samspel mellan kulturpolitiska insatser och folkbildningen.</P>
<P class="p218 ft3"><SPAN class="ft25">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>I statens kulturpolitiska mål nämns bland annat att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet samt att kulturpolitiken ska främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. En av kulturpolitikens viktigaste länkar med det civila samhället har sedan lång tid utgjorts av folkbildningen. Folkbildningen främjar förekomsten av ett starkt kulturliv i hela landet och verkar för regional rättvisa och kvalitet. Kulturaktiviteterna växer och dominerar numera i studieförbundens cirkelverksamheter och naturligtvis i kulturprogrammen.</P>
<P class="p42 ft3">Folkbildningen är av stor vikt för kulturområdet av flera skäl. För det första organiseras och finansieras stora delar av amatörkulturen i Sverige inom ramarna för folkbildningens organisationer. För det andra svarar folkbildningen för en stor del av kursverksamheten inom kulturområdet, både i form av konst- och kulturutbildningar vid folkhögskolor och studieförbund och som utbildningsstöd för civilsamhällets kulturorganisationer. Ett tredje skäl är att folkbildningen, och då särskilt folkhögskolorna, också svarar för en stor del av utbildningen av professionella kulturskapare, både i form av förberedande och fullständiga utbildningar.</P>
<P class="p42 ft3">I stora delar av Sverige, i synnerhet utanför de större städerna och på landsbygden, spelar folkbildningen, föreningslivet och annan ideellt buren verksamhet inom civilsamhället en stor roll för kulturlivet. 1 januari 2011 trädde en ny modell för fördelning av statligt kulturstöd i kraft – kultursamverkansmodellen. Modellen innebär att varje region ska anta en treårig regional kulturplan som grund för fördelning av det statliga stödet. Från och med 2013 inbegriper kultursamverkansmodellen</P>
<P class="p183 ft3">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H10317249x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p138 ft3">20 län. Framtagandet av de regionala kulturplanerna ska ske i samråd Prop. 2013/14:172 med bl.a. det civila samhället.</P>
<P class="p219 ft3">Enligt kartläggningen Folkbildning och regionala kulturplaner (Thomas Östlund på uppdrag av Folkbildningsrådet, Folkbildningsrådet 2014) visar intervjuer med företrädare för både folkbildning och regioner en närmast samstämmig uppfattning om att folkbildningen har stor betydelse i det lokala och regionala kulturlivet och att de har en given plats i de regionala kulturplanerna. Folkbildningens roll som en central del av infrastrukturen i det lokala kulturlivet lyfts fram, där studieförbunden beskrivs som ”möjliggörare”. Studieförbunden har en mer framträdande roll än folkhögskolorna i kulturplanerna.</P>
<P class="p220 ft3">Regeringen bedömer att det är fortsatt angeläget med ett gott samspel mellan kulturpolitiska insatser och folkbildningen. I det närmaste perspektivet är det angeläget att finna former för ett bra samspel mellan de kulturpolitiska insatserna, folkbildningen och kulturorienterade insatser inom den civila sektorn.</P>
<P class="p221 ft16"><SPAN class="ft16">6.7</SPAN><SPAN class="ft17">Folkbildningens ansvar för jämställdhet</SPAN></P>
<P class="p222 ft3"><SPAN class="ft25">Regeringens bedömning</SPAN>: Folkbildningsrådet bör genomföra en studie om jämställdhet i folkbildningen. Syftet med studien bör vara att undersöka hur jämställdhetsperspektivet är integrerat inom ramen för folkbildningen samt hur folkbildningen förhåller sig till de jämställdhetspolitiska målen. Studien ska även kunna tjäna som underlag för en bedömning av om det finns behov av ytterligare insatser inom folkbildningen på jämställdhetsområdet.</P>
<P class="p223 ft3"><SPAN class="ft25">Skälen för regeringens bedömning: </SPAN>Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män handlar om att riva hinder, vidga möjligheter och förändra de normer och beteenden som begränsar människors utveckling. Varje flicka och pojke, kvinna och man ska ges förutsättningar att utvecklas utan att hindras av fördomar och stereotypa föreställningar.</P>
<P class="p142 ft3">En av de mer centrala frågorna inom jämställdhetspolitiken är jämställdhet i utbildningen. Förskolan, skolan och högskolan har en viktig uppgift att bidra till flickors och pojkars samt kvinnors och mäns lika möjligheter att utvecklas kunskapsmässigt utifrån sina förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet. Samhällets behov av att ta tillvara den bästa kompetensen gynnas av studerandes möjligheter att göra studieval utifrån sina preferenser och oberoende av stereotypa könsroller. Folkbildningen utför en viktig uppgift i sin påverkan på kvinnors och mäns grundläggande värderingar om bl.a. människors lika värde och jämställdhet mellan könen. Folkbildningens verksamhet bör därför bedrivas med utgångspunkt i kvinnors och mäns behov och intressen. Regeringen har tidigare beslutat om särskilda insatser för att på olika sätt stimulera och stärka jämställdhet inom ramen för folkbildningen i syfte att nå särskilda grupper i samhället. Regeringen</P>
<P class="p224 ft6">gav bl.a. Uppsala universitet i uppdrag att genomföra studier i syfte att</P>
<P class="p225 ft3">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<P class="p81 ft3">Prop. 2013/14:172 bättre kunna fånga upp minoritetskvinnor som vill stärka sin roll i samhället för att på så sätt stärka sina rättigheter och egenmakt (IJ2008/886/DISK). Liknande riktlinjer har även getts till Folkbildningsrådet för att inom ramen för folkbildningen genomföra insatser på jämställdhetsområdet, bl.a. med fokus på att stärka kvinnors entreprenörskap (U2010/423/SV).</P>
<P class="p226 ft3">En sammanställning av deltagande inom folkbildningen visar på skillnader mellan kvinnor och män i fråga om såväl val av studier som längden på studier. Kvinnorna är i dag fler än männen inom folkbildningen. År 2012 var 57 procent kvinnor och 43 procent män av deltagarna inom folkbildningen medan proportionerna inom studiecirklarna var 63 procent kvinnor respektive 37 procent män. Kvinnor och män söker sig också till olika utbildningar och aktiviteter inom folkbildningen. Av deltagare i folkhögskolans långa kurser, från en termin och uppåt, var andelen kvinnor under hösten 2012 större än andelen män på samtliga kursinriktningar utom musik och scenisk konst. Samtidigt var 42 procent kvinnor och 58 procent män av deltagarna i de studiemotiverande folkhögskolekurserna. Sammanställningen visar också att andelen studerande kvinnor och män skiljer sig åt mellan olika typer av utbildningar och aktiviteter. Kvinnor tenderar att vara i majoritet inom traditionellt ”kvinnliga” utbildningar med inriktning på dans, klädsömnad och handarbete medan detsamma gäller för män inom traditionellt ”manliga” utbildningar med fokus på träslöjd, skogsbruk och fiske.</P>
<P class="p227 ft3">Regeringen bedömer därför att Folkbildningsrådet bör genomföra en studie om jämställdhet i folkbildningen i syfte att undersöka hur jämställdhetsperspektivet är integrerat i folkbildningen samt hur folkbildningen förhåller sig till de jämställdhetspolitiska målen. Studien ska även kunna tjäna som underlag för en eventuell senare insats inom folkbildningen på jämställdhetsområdet. Regeringen bedömer att studien om folkbildningens jämställdhetsarbete kan bidra till ökade kunskaper om kvinnors och mäns deltagande inom ramen för folkbildningen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr0 td89"><SPAN class="p3 ft1">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td90"><SPAN class="p24 ft1">Tolkutbildningar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td89"><SPAN class="p3 ft16">7.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td90"><SPAN class="p24 ft16">Tolkutbildningar inom folkbildningen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p84 ft3">En grundläggande förutsättning för att barndomsdöva, vuxendöva och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p84 ft6">hörselskadade personer samt personer med dövblindhet ska kunna vara</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p84 ft3">fullt delaktiga på lika villkor som alla andra är att det finns tillgång till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p84 ft3">tolkar. Tolkning utförs främst av teckenspråkstolkar men även av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p84 ft3">skrivtolkar och dövblindtolkar. Det finns också ett växande behov av så</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p84 ft3">kallade kontakttolkar, vars verksamhet syftar till att stödja personer som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p84 ft3">talar ett invandrar- eller minoritetsspråk. Utbildning av tolkar bör ske i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p84 ft3">olika delar av landet så att det finns tillgång till tolkar där behoven finns.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p188 ft3">Utbildning av kontakttolkar och av tolkar för barndomsdöva,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p84 ft3">vuxendöva, hörselskadade eller personer med dövblindhet sker främst</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr13 td31"><SPAN class="p85 ft3">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p84 ft6">inom folkbildningen. Utbildning av tolkar för dessa grupper benämns</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td32"><SPAN class="p3 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<P class="p93 ft3">fortsättningsvis teckenspråkstolkutbildning även om utbildningen Prop. 2013/14:172 omfattar flera typer av tolkar.</P>
<P class="p53 ft3">Tolkutbildningar är kostnadskrävande utbildningar. Utöver det bidrag till folkbildningen som Folkbildningsrådet fördelar, fördelas även ett särskilt bidrag av Myndigheten för yrkeshögskolan.</P>
<P class="p53 ft3">Utbildningen till kontakttolk och teckenspråkstolk har genomförts vid folkhögskolor och studieförbund under närmare femtio år. 1968 inleddes en försöksverksamhet med utbildning av tolkar för invandrare, s.k. kontakttolkar, i form av kortare kurser på Biskops Arnö folkhögskola. Året därefter startade den första utbildningen av tolkar för döva vid Västanviks folkhögskola i form av en några veckor lång försöksverksamhet. Tolkutbildningarna utformades enligt dåvarande Skolöverstyrelsens riktlinjer. När Skolöverstyrelsen avvecklades 1991 kom det sammanhållna ansvaret för såväl finansiering som styrning av utbildning av tolkar för döva, vuxendöva och hörselskadade personer samt personer med dövblindhet att delas mellan Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) och Folkbildningsrådet. TÖI hade det övergripande ansvaret medan respektive utbildningsinstans svarade för den lokala utformningen av tolkutbildningen. TÖI hade ansvaret för finansiering, utveckling och tillsyn av tolkutbildningarna fram till den 1 juli 2012 då dessa uppgifter fördes över till Myndigheten för yrkeshögskolan på grund av att TÖI:s funktion som ett statligt institut avvecklades.</P>
<P class="p228 ft16"><SPAN class="ft16">7.2</SPAN><SPAN class="ft17">Teckenspråkstolkutbildningen</SPAN></P>
<P class="p229 ft21"><SPAN class="ft19">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft20">Teckenspråkstolkutbildning genomförs vid folkhögskolor</SPAN></P>
<P class="p161 ft3">Utbildning till tolk för barndomsdöva, vuxendöva och hörselskadade personer samt personer med dövblindhet (här benämnd teckenspråkstolkutbildning) genomförs i dag vid sju folkhögskolor. För tillträde till utbildning till teckenspråkstolk krävs gymnasiekompetens eller motsvarande med mycket goda kunskaper i svenska. Antagningsförfarandet kan skilja något mellan folkhögskolorna beroende på olika upplägg av utbildningen. Utbildningen till teckenspråkstolk är en fyraårig utbildning men anordnas även som en komprimerad teckenspråks- och dövblindtolkutbildning på tre år. Vidare anordnas en ettårig skrivtolkutbildning. Under 2011 utnyttjades 314 årsstudieplatser i teckenspråkstolkutbildningar och 51 tolkar slutförde sin utbildning.</P>
<P class="p230 ft3">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H10317252x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2013/14:172 <SPAN class="ft21">7.2.2</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td91"><SPAN class="p3 ft19">Teckenspråkstolkutbildningen behöver ses över</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft3"><SPAN class="ft25">Regeringens bedömning</SPAN>: Dimensioneringen av och innehållet i teckenspråkstolkutbildningen, liksom behovet av en teckenspråkstolklärarutbildning, behöver ses över.</P>
<P class="p117 ft25">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p231 ft4">Dimensioneringen av teckenspråkstolkutbildningen</P>
<P class="p232 ft3">Intresseorganisationer för döva och hörselskadade personer m.fl. framförde 2009 önskemål om att <NOBR>teckenspråkstolk-,</NOBR> dövblindtolk- och skrivtolkutbildning skulle genomföras på högskolenivå för att bland annat säkerställa utbildningens kvalitet och forskningsanknytning och att internationellt samarbete skulle kunna främjas (U2009/1421/UH). Mot bakgrund av bland annat detta förslag har regeringen möjliggjort för högskolan att anordna teckenspråkstolkutbildning. Stockholms universitet tillförs därför från och med 2013 medel från bidraget för teckenspråkstolkutbildning för att anordna ett kandidatprogram i teckenspråkstolkutbildning med 40 utbildningsplatser.</P>
<P class="p42 ft3">Stockholms universitet har hösten 2013 gjort en första antagning på kandidatprogrammet för teckenspråkstolkutbildning och en andra antagning planeras till hösten 2015. Därefter planeras antagning varje höst. Antalet studerande på utbildningen uppgick i oktober 2013 till 45.</P>
<P class="p41 ft3">Det är positivt att en teckenspråkstolkutbildning på högskolenivå kan genomföras. Detta ökar teckenspråkstolkutbildningens forskningsanknytning och möjligheterna till internationellt samarbete inom området. Utbildningen vid Stockholms universitet finansieras delvis genom medel från det statliga bidrag för teckenspråkstolkutbildning som lämnas till folkhögskolorna. Detta innebär att det bidrag som kan lämnas för folkhögskolornas teckenspråkstolkutbildning successivt minskar. År 2011 räckte bidraget för teckenspråkstolkutbildning till 385 årsstudieplatser på folkhögskolorna medan det bidrag som beräknas från och med 2017 räcker till 190 årsstudieplatser. Det totala antalet årsstudieplatser i teckenspråkstolkutbildning som kan finansieras genom bidraget för teckenspråkstolkutbildning minskar genom att högskoleutbildningens helårsstudieplatser tilldelas högre belopp jämfört med folkhögskolornas. Därmed minskar det totala utrymmet för teckenspråkstolkutbildning (vid folkhögskolor och inom kandidatprogram) från 385 till 230 årsstudieplatser.</P>
<P class="p197 ft3">Folkbildningsrådet har i en skrivelse till Utbildningsdepartementet (U2013/4101/UC) framfört att antalet folkhögskolor som anordnar teckenspråkstolkutbildning kommer att minska genom högskoleutbildningens genomförande. Enligt Folkbildningsrådet kommer det nuvarande och framtida behovet av teckenspråkstolkar inte att kunna tillgodoses eftersom betydligt färre tolkar kommer att utbildas framöver. Folkbildningsrådet menar att den minskade dimensioneringen av teckenspråkstolkutbildningen kommer att leda till att brukarnas tillgång på utbildade tolkar blir tydligt försämrad.</P>
<P class="p72 ft3">Regeringen anser att kandidatprogrammet även fortsättningsvis till viss</P>
<P class="p108 ft28">del bör finansieras genom bidraget för teckenspråkstolkutbildning. Mot</P>
<P class="p13 ft3">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<P class="p93 ft3">bakgrund av att bidraget för folkhögskolornas teckenspråkstolks- Prop. 2013/14:172 utbildning nu successivt minskar bör det dock göras en översyn av teckenspråkstolkutbildningens omfattning och finansiering mot bakgrund</P>
<P class="p46 ft3">av samhällets och brukarnas behov av teckenspråkstolkar.</P>
<P class="p178 ft4">Teckenspråkstolkutbildningens innehåll</P>
<P class="p233 ft3">Regeringen anser att det bör övervägas om det behöver tydliggöras vilka kunskaper och färdigheter teckenspråkstolkar ska ha utöver kunskaperna i själva teckenspråket. En jämförelse kan göras med kontakttolkutbildningen som genomgick betydande förändringar under 2006 då den sammanhållna grundutbildningen infördes. Den sammanhållna kontakttolkutbildningen har sedan dess haft fastställda nationella kunskapsmål och nationella realiaprov.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p86 ft3">Kontakttolkutbildningen är även föremål för en tydligare reglering i</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">förordningen (2012:140) om statsbidrag för viss utbildning som rör</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p3 ft6">tolkning och teckenspråk än teckenspråkstolkutbildningen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p86 ft3">Mot bakgrund av de positiva erfarenheterna av den sammanhållna</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">grundutbildningen till kontakttolk anser regeringen att det bör övervägas</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p3 ft3">om det även bör tydliggöras vilka kunskaper och färdigheter</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">teckenspråkstolkar ska ha utöver kunskaperna i själva teckenspråket.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">Prov, validering eller examination visar på en tolks kunskaper och</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p3 ft6">färdigheter och utgör därmed en gradering av kvaliteten som är av</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">intresse för såväl tolk som användare. Det finns behov av underlag för</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">närmare överväganden om även teckenspråkstolkutbildningen bör bli</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p3 ft3">föremål för en tydligare styrning, t.ex. genom att kursmål och nationella</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">prov införs.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p86 ft3">Teckenspråkstolkutbildningen bör därför ses över. I översynen bör ingå</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p3 ft6">att utvärdera de olika teckenspråkstolkutbildningarna och göra</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">överväganden om vilket innehåll som utbildningen bör ha med beaktande</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">av teckenspråkstolkningens kvalitet, genomströmning i utbildningen och</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p3 ft3">resursanvändning. Översynen bör även omfatta en bedömning av behovet</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">av statlig styrning i form av t.ex. kursmål, prov, examination och</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">validering av kunskaper för teckenspråkstolkar. Vidare bör det ses över</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p3 ft6">vilka former av teckenspråkstolkutbildning som bör finnas för att</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">tillgodose samhällets behov av olika tolkar för barndomsdöva,</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">vuxendöva och hörselskadade personer samt personer med dövblindhet. I</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p3 ft3">sammanhanget bör övervägas om utbildningen i teckenspråk bör</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">separeras från teckenspråkstolkutbildningen så att kunskaper i</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">teckenspråk i stället ska utgöra ett antagningskrav för att kunna bli</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p3 ft3">antagen till teckenspråkstolkutbildning. I dessa överväganden bör hänsyn</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">tas till de studerandes möjligheter till finansiering av studierna.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td32"><SPAN class="p3 ft27">Behovet av en teckenspråkstolklärarutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td32"><SPAN class="p3 ft3">Många av folkhögskolornas lärare i teckenspråkstolkning kommer att gå</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">i pension under de närmast kommande åren. Det uppstår därmed ett stort</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">behov av nya teckenspråkstolklärare. För närvarande finns ingen</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p3 ft3">utbildning av teckenspråkstolklärare. Det har tidigare funnits utrymme att</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">inom bidraget för teckenspråkstolkutbildning stödja viss pedagogisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p3 ft3">utbildning för teckenspråkstolklärare i studiecirkelform. Dessa kurser</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td35"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p3 ft3">genomförs inte längre och det finns inte heller något utrymme för att</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr15 td35"><SPAN class="p14 ft3">53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td32"><SPAN class="p3 ft33"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<P class="p234 ft3">Prop. 2013/14:172 anordna sådan utbildning, eftersom det statliga bidraget för folkbildningens teckenspråkstolkutbildning successivt minskar.</P>
<P class="p235 ft3">Regeringen anser därför att även behovet av utbildning av teckenspråkstolklärare bör ses över. Översynen bör även omfatta vilka former och vilket innehåll en teckenspråkstolklärarutbildning bör ha. I sammanhanget bör övervägas fördelar och nackdelar med att anordna fördjupningskurs inom folkhögskola respektive studieförbund. Kostnaderna för olika utbildningsalternativ bör beräknas.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr17 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td92"><SPAN class="p236 ft16">7.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td78"><SPAN class="p24 ft16">Kontakttolkutbildningen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td57"><SPAN class="p3 ft31"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td60"><SPAN class="p3 ft30"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td61"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td62"><SPAN class="p170 ft3"><SPAN class="ft25">Regeringens bedömning</SPAN>: Myndigheten för yrkeshögskolan bör få i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td61"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td62"><SPAN class="p170 ft6">uppdrag att utöver pågående översyn av kontakttolkutbildningens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td61"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td62"><SPAN class="p170 ft3">innehåll även se över kontakttolkutbildningens omfattning.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td61"><SPAN class="p3 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td63"><SPAN class="p3 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td64"><SPAN class="p170 ft25">Skälen för regeringens bedömning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td64"><SPAN class="p170 ft4">Kontakttolkutbildningen behöver följa samhällets förändringar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td64"><SPAN class="p170 ft3">Kontakttolkutbildningen reformerades 2006 till en sammanhållen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p170 ft6">grundutbildning om två terminer med fastställda nationella mål och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">realiaprov. Kontakttolkutbildning genomförs i dag vid sex folkhögskolor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">och fyra studieförbund. Fyra folkhögskolor och tre studieförbund</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p170 ft6">anordnar den sammanhållna grundutbildningen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p136 ft3">För att bli antagen till utbildningen till kontakttolk krävs utbildning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">som motsvarar gymnasienivå och goda kunskaper och färdigheter i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p170 ft6">svenska samt i tolkspråket.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p136 ft3">Utbildning till kontakttolk genomförs i form av en sammanhållen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">grundutbildning under ett år på halvfart eller två år på kvartsfart.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p170 ft6">Därutöver anordnas fördjupningskurser bland annat i rättstolkning och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">tolkning för barn. Under 2011 deltog 327 kvinnor och män i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">sammanhållen grundutbildning. Samma år fick 96 kvinnor och män</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p170 ft6">utbildningsbevis efter genomgången sammanhållen grundutbildning med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">godkänt resultat.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p136 ft3">Som nämnts ovan genomgick kontakttolkutbildningen betydande</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p170 ft3">förändringar under 2006 då den sammanhållna grundutbildningen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">infördes. Förändringarna hade sin grund i vad som hade föreslagits i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">betänkandet Tolkutbildning – nya former för nya krav (SOU 2005:37).</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p136 ft6">I takt med att samhället förändras bör tolkutbildningarnas inriktning,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">innehåll och omfattning stämmas av i förhållande till samhällets aktuella</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">behov. Mot bakgrund av samhällets utveckling kan det finnas anledning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p170 ft3">att göra förändringar i tolkutbildningarna, bland annat vad avser innehåll</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">och omfattning.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p136 ft3">Statskontoret redovisade 2012 på regeringens uppdrag rapporten En</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p170 ft6">tolkningsfråga – Om auktorisation och åtgärder för fler och bättre tolkar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">(Statskontoret 2012:2). När det gäller utbildningens innehåll ansåg</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">Statskontoret att den kursplan som används bör ses över och utbildningen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td64"><SPAN class="p170 ft3">anpassas till förändrade krav. Statskontoret menar bl.a. att det bör föras</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">in mer övning i praktisk tolkning på bekostnad av realia och att mer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr13 td57"><SPAN class="p172 ft3">54</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td64"><SPAN class="p170 ft3">övning i videotolkning bör införas.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td92"><SPAN class="p3 ft33"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td78"><SPAN class="p3 ft33"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<P class="p47 ft3">Enligt förordningen (2012:140) om statsbidrag för viss utbildning som Prop. 2013/14:172 rör tolkning och teckenspråk får Myndigheten för yrkeshögskolan, när</P>
<P class="p48 ft3">det gäller sådan kontakttolkutbildning som bidrag lämnas för, meddela föreskrifter om nationella förkunskapskrav, nationella kursmål, nationella prov och intyg för dem som gått utbildningen med godkänt resultat. Myndigheten för yrkeshögskolan har påbörjat en översyn av kursmålen för den sammanhållna grundutbildningen.</P>
<P class="p53 ft3">Samhällets behov av kontakttolkar har ökat väsentligt i takt med den ökade invandringen till Sverige. Bland antalet asylsökande talar de allra flesta ett språk som den svenska befolkningen inte har den minsta kunskap om. För att möjliggöra en väl fungerande etablering av det ökande antalet invandrare behövs kontakttolkar med kompetens att tolka inom ett antal olika samhällsområden. Regeringen anser därför att det även bör ses över vilka behov det finns av kontakttolkar i dagens Sverige och om samhällets behov av kontakttolkar kan tillgodoses.</P>
<P class="p163 ft3">Myndigheten för yrkeshögskolan bör därför även få i uppdrag att se över kontakttolkutbildningens omfattning i förhållande till samhällets behov av kontakttolkar samt vid behov föreslå vilka förändringar som krävs för att samhällets behov av kontakttolkar ska kunna tillgodoses.</P>
<P class="p237 ft1">8 Kunskap om folkbildningen</P>
<P class="p238 ft16"><SPAN class="ft16">8.1</SPAN><SPAN class="ft17">Behovet av folkbildningsforskning</SPAN></P>
<P class="p130 ft3">Folkbildningen har spelat en viktig roll i utformningen av det moderna samhället. Med fokus på demokrati, deltagarinflytande, personlig utveckling och alternativa undervisningsformer har de folkbildande verksamheterna med tiden utvecklat särdrag som kvarstår än i dag. Lärandeprocessen sker ofta i socialt samspel i grupp och med inslag av deltagarinflytande vilket ger deltagarna goda möjligheter att medverka i stärkandet och utvecklandet av demokratin i samhället.</P>
<P class="p52 ft3">I takt med samhällsutvecklingen har folkbildningens förutsättningar och roll förändrats. Det finns därför ett ständigt behov av forskning om folkbildningen och dess förutsättningar. Vad utgör folkbildningens särart i dag och vilken roll i samhället kommer folkbildningen att spela framöver?</P>
<P class="p125 ft3">Sedan <NOBR>1950-talet</NOBR> har forskning med folkbildning i fokus stadigt ökat. Under <NOBR>1950-talet</NOBR> skrevs några enstaka avhandlingar om folkbildning. Mellan 1991 och 2010 skrevs sammanlagt 74 doktorsavhandlingar varav de flesta, 30 avhandlingar, i ämnet pedagogik men även ämnen som idéhistoria, historia, sociologi samt litteratursociologi, etnologi och genusvetenskap fanns representerade (Forskning om folkbildning, Laginder 1/2011).</P>
<P class="p239 ft3">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr1 td29"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2013/14:172 <SPAN class="ft18">8.2</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td93"><SPAN class="p3 ft16">Flera aktörer bidrar med kunskap om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td29"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td93"><SPAN class="p3 ft16">folkbildning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p240 ft3">År 1990 fick Linköpings universitet i uppdrag av regeringen att ta ett nationellt ansvar för folkbildningsforskningen. Som ett led i detta inrättade Linköpings universitet ett nationellt program för folkbildningsforskning som kallas Mimer. Mimer är organiserat som ett nätverk av folkbildningsforskare från olika discipliner och lärosäten samt av folkbildare från hela Sverige. Mimer arrangerar årliga konferenser och publicerar forskningsartiklar och nyhetsbrev. Linköpings universitetsbibliotek har dessutom ett nationellt ansvar för den retrospektiva ämnesbibliografin Svensk folkbildningsbibliografi <NOBR>(1859–1950)</NOBR> som är en del av den totala <NOBR>LIBRIS-databasen.</NOBR></P>
<P class="p42 ft3">I samband med att Mimer bildades, bildades även Föreningen för folkbildningsforskning vars syfte är att synliggöra folkbildningsforskning samt att skapa tillfällen för diskussion om folkbildning och folkbildningsforskning. Detta åstadkommer föreningen genom att anordna seminarier och möten och genom utgivning av medlemsskrift och årsbok. Målgrupperna för Mimer och Föreningen för folkbildningsforskning skiljer sig något åt då Mimers målgrupp i huvudsak utgörs av forskare medan Föreningen för folkbildningsforskning främst består av folkbildningspraktiker.</P>
<P class="p42 ft3">Även Folkbildningsrådet har en viktig funktion beträffande kunskap om folkbildning. Folkbildningsrådet genomför ett flertal undersökningar, uppföljningar och utvärderingar om folkbildningen varje år, ibland på uppdrag av regeringen men även på eget initiativ. Under <NOBR>2014–15</NOBR> kommer Folkbildningsrådet att genomföra en metautvärdering av återkommande karaktär där den nya kunskap som tillkommit de senaste fem åren inom folkbildningen sammanfattas och stäms av mot statens fyra syften för statsbidrag till folkbildningen.</P>
<P class="p151 ft16"><SPAN class="ft29">8.3</SPAN><SPAN class="ft17">Folkbildningen synliggörs i befolkningsstudie</SPAN></P>
<P class="p204 ft3">Ersta Sköndal högskola har sedan tidigt <NOBR>1990-tal</NOBR> genomfört fyra befolkningsundersökningar med avsikt att studera omfånget av och formen för svenskarnas ideella engagemang och frivilligarbete. Under 2014 kommer den femte befolkningsundersökningen och med den kommer ytterligare en dimension att tillföras i form av ett folkbildningsperspektiv. Det innebär att forskarna kommer att ta hänsyn till hur folkbildningen har format det medborgerliga engagemanget i Sverige. Genom att kombinera civilsamhällesforskningen med folkbildningsperspektivet hoppas forskarna kunna beskriva och karaktärisera engagemanget i folkbildningen och därmed kunna placera in de individer som engagerar sig samt de insatser och aktiviteter som genomförs inom folkbildningen i ett större sammanhang. Forskarna avser också att undersöka till vilken grad de individer som engagerar sig i folkbildningen även engagerar sig i andra delar av det civila samhället. Genom att beskriva vilka medborgare som engagerar sig i folkbildande</P>
<P class="p45 ft6">verksamhet samt ideellt och frivilligarbete hoppas de även kunna</P>
<P class="p46 ft3">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<P class="p93 ft3">klargöra vad som karaktäriserar de grupper som står utanför båda typerna Prop. 2013/14:172 av engagemang. Genom projektet hoppas således forskarna kunna</P>
<P class="p48 ft3">undersöka vem som engagerar sig, hur dennes samhällsförståelse gestaltar sig samt vad den engagerade individen uppger för motiv för sitt engagemang.</P>
<P class="p53 ft3">I det andra syftet för statsbidraget till folkbildningen framgår det att folkbildningen ska göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och uppmuntra deltagande i samhällsutvecklingen (se avsnitt 4.4). I och med genomförandet av Ersta Sköndal högskolas nästa befolkningsstudie bör kunskap genereras om vad som utmärker personer som inte är engagerade i det civila samhället och folkbildningsverksamhet. Detta ger möjlighet att identifiera vägar att nå den del av befolkningen som tidigare inte deltagit i folkbildningens verksamhet.</P>
<P class="p241 ft16"><SPAN class="ft16">8.4</SPAN><SPAN class="ft17">Tre antologier som belyst folkbildningens nytta, pedagogik och roll i det civila samhället</SPAN></P>
<P class="p50 ft3">I folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra (prop. 2005/06:192), aviserade regeringen en särskild satsning inom folkbildningsforskningen. Vetenskapsrådet fick i uppdrag att disponera medlen och tilldelades genom 2007 års budgetproposition 5 miljoner kronor årligen att fördela under 2007, 2008 och 2009.</P>
<P class="p53 ft3">Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté fick därefter ansvaret att fördela dessa medel till olika forskningsprojekt. I utlysningen efterfrågades forskning med fokus på folkbildningens betydelse och forskning med inriktning på metod- och teoriutveckling inom folkbildning. 14 ansökningar kom in till Vetenskapsrådet varav tre tilldelades medel. Samtliga projekt pågick mellan 2007 och 2010 och resultaten går i dag att ta del av i form av tre publicerade antologier; Folkbildningens nytta – en studie om kapitalformer i folkbildande verksamhet, Mobiliseringsdidaktik samt Studieförbund och civilsamhälle.</P>
<P class="p51 ft3">I Folkbildningens nytta – en studie om kapitalformer i folkbildande verksamhet vidgar forskarna begreppen nytta och kapital till något annat än ekonomisk gränsnytta och ekonomiskt kapital. På så vis kan bildning, och inte bara utbildning, framstå såsom samhällsekonomiskt effektivt och det blir möjligt att undersöka och belysa folkbildningens mervärde. Studien tar upp olika typer av kapital, såsom kulturellt, symboliskt, socialt, medialt, hälsokapital och teknologiskt kapital.</P>
<P class="p52 ft3">Projektet mynnade också ut i en bok, Nyttan med folkbildning (red. <A href="http://www.nordicacademicpress.com/forfattare/bernt-gustavsson/">Gustavsson </A>och <A href="http://www.nordicacademicpress.com/forfattare/matilda-wiklund/">Wiklund, </A>2013). I publikationen bidrar 11 forskare med olika infallsvinklar på folkbildningen och dess villkor i dag. Syftet med att söka samhällsnyttan med folkbildning inom olika områden har varit att kunna få grepp om den samlade samhällsnyttan i ett fördjupat perspektiv och belysa hur folkbildning kan bidra med kunskap till formell utbildning i ett pedagogiskt och socialt avseende.</P>
<P class="p163 ft3">Det andra forskningsprojektet som fick medel från Vetenskapsrådet, Mobiliseringsdidaktik, handlar om dilemman i mobiliserande</P>
<P class="p13 ft42">folkbildning. Folkbildning diskuteras utifrån begreppen didaktik, design</P>
<P class="p98 ft3">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<P class="p71 ft3">Prop. 2013/14:172 och dilemman. Genom att studera utformningen av undervisning och utbildning i olika folkbildande verksamheter hoppas forskarna kunna bidra med kunskap om verktyg för att nå målen med verksamheterna.</P>
<P class="p41 ft3">Projektet bestod av tre delstudier där forskarna undersökte hur tre olika folkbildande verksamheter bedrevs utifrån kursledarnas eller lärarnas didaktiska design samt hur kursledaren eller läraren valde att hantera de dilemman som uppstod i undervisningen. Verksamheterna som undersöktes omfattades alla av målsättningen att få deltagarna att reflektera över hur de kan påverka sin egen livssituation liksom hur livssituationen relaterar till övergripande samhällsfrågor. Projektet resulterade i antologin Folkbildning för förändring: Dilemman i politiskt mobiliserande didaktik (Eriksson, Larsson, Lundberg och Nordvall, 2013).</P>
<P class="p192 ft3">I det tredje projektet, Studieförbund och civilsamhälle, studerar ett antal forskare relationen mellan studieförbund och det civila samhället, vilken kan beskrivas som något komplex. Svensk folkbildning betraktas ofta som en del av det civila samhället men den frihet och frivillighet som ska prägla folkbildningen kan enligt forskarna ifrågasättas då folkbildningen sedan länge har tilldelats och på så vis har blivit beroende av offentligt stöd. De folkbildande verksamheterna har även behövt anpassas till den öppna marknaden för att konkurrera med andra aktörer inom området för utbildningar och aktiviteter. Studien visar att studieförbunden blir alltmer professionaliserade samt att de på olika sätt rör sig bort ifrån sin historiska folkrörelseförankring.</P>
<P class="p59 ft3">Resultaten av forskningen har presenterats i antologin En mosaik av mening, om studieförbund och civilsamhälle (red. von Essen och Sundgren, 2012) där författarna diskuterar studieförbundens historiska och nutida utveckling i förhållande till civilsamhället.</P>
<P class="p191 ft16"><SPAN class="ft29">8.5</SPAN><SPAN class="ft17">Övriga aktuella studier</SPAN></P>
<P class="p204 ft3">I början av 2010 beslutade Folkbildningsrådet på eget initiativ att genomföra en utvärdering av bidragsmodeller för studieförbund och folkhögskolor. Utvärderingen presenteras i tre delrapporter varav två redan är utgivna. Dessa är Ett system som alla kan leva med (delrapport 1, 2012) och Implementering av nya bidragsmodeller (delrapport 2, 2013). Slutrapporten förväntas komma under 2014. Del ett fokuserar på arbetet med att revidera bidragsmodellerna, del två handlar om förberedelserna och genomförandet av modellerna och slutrapporten kommer att redogöra för effekterna av de reviderade bidragsmodellerna som började tillämpas under 2012. Hur statliga bidrag påverkar civilsamhällets organisationer är den övergripande frågan i projektet.</P>
<P class="p59 ft3">Delrapport ett handlar, som nämns ovan, om hur arbetet med att ta fram nya modeller för utvärdering gick till. Enligt forskarna kan processen med att revidera bidragsmodellerna klassas som demokratisk. Folkbildningsrådets medlemmar fick nominera ledamöter och kunde därmed direkt påverka arbetet. Studieförbunden och folkhögskolorna, det vill säga bidragsmottagarna, kunde också påverka genom konferenser, överläggningar och remissvar. Dock framgår det att Folkbildningsrådets</P>
<P class="p242 ft3">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p25 ft3">sammansättning påverkar utformningen av fördelningssystemen. Eftersom medlemmarna utgörs av representanter från olika studieförbund och folkhögskolor menar forskarna att det finns en uppenbar risk att de främst bevakar sina egna intressen. Dessutom är beredningsgrupperna något homogent sammansatta vilket enligt forskarna kan skapa grupptänkande och brist på mer radikala idéer. Förslagen som beredningsgrupperna tagit fram följer i stort sett direktiven från staten men förväntningarna på att fördelningssystemen ska innehålla kvalitativa element infrias inte. Det föreslagna fördelningssystemet innehåller inte några kvalitativa mått av den typ som regeringen har efterfrågat. Detta förklaras till viss del genom en organisatorisk åtskillnad mellan kvalitetsfrågorna och fördelning av statsbidragen. Studieförbunden vill inte blanda samman kvalitetsfrågor med bidragsfördelningen. Forskarna ställer sig även frågan om bidragssystemet bör vara kopplat till kvalitetskriterier då detta inte är något som förespråkas av folkbildningens aktörer. Forskarna förklarar att grundprincipen är att varje folkhögskola och studieförbund ansvarar för sitt eget kvalitetsarbete men de påpekar att ska detta fungera måste aktörerna bli bättre på att själva utvärdera sin verksamhet.</P>
<P class="p175 ft3">I delrapport två undersöker forskarna närmare hur effekterna av systemen för fördelningen av statsbidrag skiljer sig åt inom de olika studieförbunden. Till skillnad från folkhögskolorna, där systemet för fördelningen av bidrag motsvarar Folkbildningsrådets system, kan studieförbunden på förbundsnivå efter tilldelat statsbidrag ändra på hur pengarna fördelas till avdelningsnivå. Filtreringen på förbundsnivå ger förbundsstyrelsen makt att påverka och förändra systemet och det faktum att styrelsen har kontroll över medlen ger den också möjlighet att styra de lokala och regionala avdelningarna.</P>
<P class="p174 ft3">Slutrapporten kommer att fokusera på de lokala och regionala avdelningarna och undersöka på vilket sätt det statliga bidraget används som en del av styrningen av verksamheten.</P>
<P class="p133 ft3">Vid sidan om utvärderingen av nya bidragsmodeller genomför Folkbildningsrådet ytterligare ett tiotal utvärderingar under perioden <NOBR>2010–2014.</NOBR></P>
<P class="p133 ft3">Folkbildningens deltagare undersöks i tre utvärderingar. I Folkhögskoledeltagarundersökning 2010 (Folkbildningsrådet utvärderar No 1 2011) beskrivs folkhögskolans deltagare i långa kurser i demografiskt avseende och deras erfarenheter och värdering av folkhögskolestudierna redovisas. I utvärderingen uppmärksammas särskilt deltagare med funktionsnedsättning. En uppföljande undersökning av folkhögskolans deltagare genomförs under 2014, med fokus på deltagare i studiemotiverande folkhögskolekurs. Under 2014 redovisas även en undersökning bland studieförbundens cirkeldeltagare, i första hand bland deltagare som är 65 år eller äldre.</P>
<P class="p134 ft3">Folkbildningens pedagoger uppmärksammas i två utvärderingar. I rapporten Att vara folkhögskollärare (Folkbildningsrådet utvärderar No 1 2013) analyseras folkhögskollärarnas förutsättningar för sitt arbete, deras kompetensbehov och tidsanvändning. De olika studieförbundens cirkelledare beskrivs i en rapport som publicerades i mars 2014 och deras roll inom studieförbunden analyseras.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft3">Prop. 2013/14:172</P>
<P class="p80 ft3">59</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<P class="p71 ft3">Prop. 2013/14:172 Tre utvärderingar har ägnats åt studieförbundens kulturprogram. I dessa rapporter har kulturprogrammen utvärderats vad avser deras betydelse för det lokala samhället, för deltagarna och för de medverkande.</P>
<P class="p243 ft3">Folkhögskolornas relationer till sina huvudmän har analyserats i rapporten Tradition, resurs eller nödvändighet? (Folkbildningsrådet utvärderar No 2 2012).</P>
<P class="p244 ft3">En metautvärdering genomförs under 2014 och 2015. I denna analyseras resultaten av periodens samtliga utvärderingar i relation till statens fyra syften med statsbidraget till folkbildningen.</P>
<P class="p245 ft1"><SPAN class="ft1">9</SPAN><SPAN class="ft43">Svensk folkbildning i internationellt perspektiv</SPAN></P>
<P class="p246 ft16"><SPAN class="ft29">9.1</SPAN><SPAN class="ft17">Internationellt engagemang inom folkbildningen</SPAN></P>
<P class="p107 ft3">Sverige har en relativt lång tradition av internationellt engagemang inom folkbildning och det är framför allt värden som demokrati och solidaritet som från svenskt håll har legat till grund för internationella och transnationella samarbeten. De största är International Council for Adult Education (ICAE), European Association for the Education of Adults (EAEA) och Nordiska ministerrådet.</P>
<P class="p58 ft3">I regeringens förra folkbildningsproposition Lära, växa, förändra (prop. 2005/06:192), har ett av de sju verksamhetsområdena rubriken Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. Enligt Folkbildningsrådets rapport Gränsöverskridande folkbildning – om resurser, nätverk och transnationellt engagemang 2011 har studieförbund och folkhögskolor motiverat merparten av sina internationella och transnationella aktiviteter med detta sjunde verksamhetsområde.</P>
<P class="p42 ft3">De transnationella samarbetena utgör en stor del av folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet och flertalet folkbildningsorganisationer är medlemmar i globala och regionala samverkansorgan.</P>
<P class="p247 ft3">I Sverige förknippas folkbildningens folkhögskolor och studieförbund med i stort sett hela befolkningen som målgrupp. I internationella sammanhang används ofta uttrycket ”Adult Education” för att beskriva folkbildande verksamhet. Som uttrycket antyder riktar sig dock vuxenutbildning till en mer specifik målgrupp än vad svenskans ”folkbildning” gör. En översättning som möjligtvis når närmare innebörden av det svenska uttrycket folkbildning är ”Popular Education” som knyter an till den rörelsebaserade folkbildningstradition som finns i Sverige. Att de större internationella aktörerna inom folkbildning väljer att använda uttrycket ”adult education” för med sig att fokus hamnar på vuxenutbildning och att det är individens möjligheter till personlig utveckling och vidareutbildning som används som motiv snarare än</P>
<P class="p108 ft6">demokrati- och inflytandefrågor.</P>
<P class="p13 ft3">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<P class="p47 ft3">Ett flertal rapporter har sedan mitten av <NOBR>00-talet</NOBR> sammanställts i syfte Prop. 2013/14:172 att undersöka och kartlägga folkbildningens internationella nätverk. År</P>
<P class="p48 ft3">2006 skrevs på uppdrag av Folkbildningsrådet rapporten Kartläggning och analys av folkbildningens internationella kontaktnät, vilken följdes upp av rapporten Gränsöverskridande folkbildning – om resurser, nätverk och transnationellt engagemang. Även folkhögskolornas intresseorganisation FOLAC (Folkbildning – Learning for Active Citizenship) har bidragit till forskningen om internationella samarbeten inom folkbildning i och med den rapport om folkhögskolornas internationella kontakter som sammanställdes 2010 under titeln I den globala rättvisans tjänst – om folkhögskolans medverkan i politiken för global utveckling<SPAN class="ft4">. </SPAN>I rapporten framgår att det utmärkande för utbyten med studenter vid folkhögskola är att deltagarna i huvudsak reser till länder med låg BNP per capita medan högskolestuderande åker till före detta kolonialmakter med hög BNP per capita. På detta område särskiljer sig därmed folkbildningens studenter från högskolans.</P>
<P class="p248 ft16"><SPAN class="ft16">9.2</SPAN><SPAN class="ft17">Folkbildningsorganisationer är aktiva på den internationella arenan</SPAN></P>
<P class="p50 ft3">Sedan folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra har mycket hänt på den internationella arenan för folkbildning. I och med framväxten och utvecklingen av det internationella samarbetet i organisationer som EAEA (European Association for the Education of Adults) och ICAE (International Council of Adult Education) har folkbildningens samhällsvärden erkänts och utforskats i allt större utsträckning världen över.</P>
<P class="p52 ft3">ICAE är en global folkbildnings- och vuxenutbildningsorganisation. Den har funnits sedan 1973 och består av fler än 700 medlemsorganisationer i över 140 länder. Från Sverige finns tre folkbildningsorganisationer representerade i ICAE. Dessa är Folkbildningsrådet, Folkbildningsförbundet och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO). ICAE:s fokusområden är jämställdhet och hållbar utveckling och organisationen arbetar med alltifrån livslångt lärande till grundläggande hälsovård samt fredsfrågor och mänskliga rättigheter. Organisationen arbetar för att vuxnas lärande ska betraktas som ett verktyg för att få medvetna och samhällsengagerade medborgare. ICAE är ett formellt rådgivande organ till UNESCO (FN:s organ för utbildning, forskning och kultur) och är även rådgivande till ECOSOC (FN:s ekonomiska och sociala råd) i dess arbete.</P>
<P class="p124 ft3">Som ett led i det ökade intresset för internationella samarbeten som uppstod i Europa efter andra världskriget bildades vad som idag är Europas största samarbetsorgan beträffande folkbildning, EAEA. Organisationen fick dock sin nuvarande form och sitt nuvarande namn först på <NOBR>90-talet.</NOBR> I dag är 116 organisationer från 43 länder medlemmar i EAEA. Sverige står för fem av organisationerna: Folkbildningsrådet, Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas riksförbund (RIO), Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV) samt Svenska</P>
<P class="p13 ft6">folkhögskolans lärarförbund (SFHL). EAEA är en lobbyorganisation</P>
<P class="p98 ft3">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<P class="p71 ft3">Prop. 2013/14:172 som driver frågor som handlar om att vuxenutbildning och livslångt lärande ska finnas på agendan i <NOBR>EU-sammanhang.</NOBR> Organisationen samarbetar även med andra internationella organisationer på internationell nivå, såsom ICAE. Genom medlemskapet i EAEA strävar de svenska folkbildningsorganisationerna efter att påverka beslutsfattandet i EU.</P>
<P class="p57 ft3">I Hamburg finns UNESCO:s institut för livslångt lärande (UNESCO Institute for Lifelong Learning, UIL) som arbetar med forskning, dokumentation och policyutveckling inom fältet för vuxnas lärande. Institutet prioriterar frågor som berör analfabetism men arbetar även för att statusen på <NOBR>icke-formell</NOBR> utbildning och alternativ pedagogik i utbildningen för marginaliserade och utsatta grupper ska höjas. Institutet fungerar också som stöd till medlemsstaterna och då främst länder i Afrika, utvecklingsländer samt <NOBR>E9-länder.</NOBR> <NOBR>E9-länderna</NOBR> utgörs av nio befolkningsrika länder med hög andel analfabeter, exempelvis Mexiko, Kina, Indien, Bangladesh och Nigeria. Trots att UIL har valt att prioritera utvecklingsländer har institutet även genomfört en av de första undersökningarna om läskunnighet i Europa och arbetar för tillfället med att främja projekt i Europa där läskunnighet och livslångt lärande knyts samman. UIL följer även upp internationella åtaganden såsom milleniemålen, Education for all (EFA – en global överenskommelse som ger barn, unga och vuxna rätt till kvalitativ utbildning), och åtaganden som tas fram genom UNESCO:s egna vuxenutbildningskonferenser CONFINTEA.</P>
<P class="p249 ft16"><SPAN class="ft29">9.3</SPAN><SPAN class="ft17">Nordiska länder samarbetar kring folkbildning</SPAN></P>
<P class="p107 ft3">Det finns även aktörer med nordiska samarbeten som utgångspunkt. Nordiska folkhögskolerådet, som bildades 1956, är nordens äldsta folkbildningsnätverk. Det arbetar på uppdrag av Nordiska ministerrådet för att stärka och underlätta samarbetet mellan de nordiska folkbildningsaktörerna och har som syfte att främja folkbildningens roll i samhället. Arbetet baseras på Nordiska ministerrådets strategiplan för utbildning och forskning samt den årliga handlingsplan som tas fram gemensamt av Styrgruppen för Vuxnas Lärande (SVL) och ordförandelandet i Nordiska ministerrådet.</P>
<P class="p42 ft3">Nordiska ministerrådet har även två andra samarbetsorgan som arbetar för folkbildning, Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL) och Nordplus vuxen. NVL är ett projekt vars verksamhet också utgår ifrån den ovan nämnda strategiplanen för utbildning och forskning som Nordiska ministerrådet tagit fram samt den årliga handlingsplan som upprättas av SVL och värdlandet. NVL har en roll som ligger mellan policy och praxis i form av en plattform för projekt och miljöer. Genom att främja dialog och utbyte mellan de nordiska länderna ska det nordiska kunnandet fördjupas och samarbetets effekter ska sträckas ut till Nordens närområden och övriga Europa.</P>
<P class="p42 ft3">Fokus för Nordplus vuxen är att skapa samarbeten, förnyelse och utveckling inom vuxenutbildningen. Nätverket arbetar i dag med att skapa möjligheter för samarbeten, praktik och utbildning i de nordiska</P>
<P class="p46 ft3">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<P class="p93 ft3">länderna men även i de baltiska länderna och på Grönland, Färöarna och Prop. 2013/14:172 Åland.</P>
<P class="p53 ft3">FOLAC bildades av de 150 folkhögskolorna gemensamt och har till uppgift att främja skolornas deltagande i internationellt och europeiskt arbete. Uppdraget initierades av RIO och Sveriges kommuner och landsting (SKL) som ett projekt inom ramen för Folkbildningsrådets arbete och leds av en ledningsgrupp med representanter från båda organisationerna. I dag bedriver FOLAC <NOBR>EU-politisk</NOBR> bevakning och försöker genom påverkansarbete förbättra det långsiktiga, gränsöverskridande samarbetet mellan folkbildningsverksamheter i olika länder och öka möjligheterna till internationellt folkbildningsarbete. FOLAC ser även till att delta i EAEA:s och NRF:s arbete, aktivt följa vad som händer i ICAE samt bevaka folkhögskolornas roll inom Sveriges politik för global utveckling (PGU). Utöver lobbyverksamhet anordnar FOLAC även nätverksträffar med fokus på erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling och är på så vis en viktig aktör i Sverige när det gäller internationella samarbeten inom folkbildningsverksamhet.</P>
<P class="p131 ft3">Folkbildningsrådet har ansvar för myndighetsrelaterade frågor på området för internationell folkbildning. Rådet följer därför utvecklingen och samarbeten i EU och på ett internationellt plan när det gäller folkbildningsfrågor. Folkbildningsrådet bevakar även folkbildningsfrågor i olika organ med nordisk, europeisk och global anknytning och deltar i möten med Utbildningsdepartementet inför rådsmöten i EU.</P>
<P class="p250 ft16"><SPAN class="ft16">9.4</SPAN><SPAN class="ft17">Världskonferens om vuxenutbildning hölls i Malmö</SPAN></P>
<P class="p50 ft3">För Sveriges del kulminerade engagemanget för det internationella samarbetet inom folkbildnings- och vuxenutbildningsområdet år 2011, då ICAE höll sin åttonde världskonferens i Malmö under temat A World Worth Living In; Adult Learning and Education – a Key to Transformation. Värdar för konferensen var Folkbildningsrådet, Folkbildningsförbundet, RIO och SKL. Konferensen lockade cirka 700 deltagare, däribland framstående politiker och forskare och den omgavs av andra stora evenemang med fokus på det internationella samarbetet kring folkbildning. Bland annat sammanträdde Europas samarbetsorgan EAEA i sin årliga generalförsamling dagen före världskonferensen och svenska liksom andra nordiska aktörer höll i seminarier om folkbildning och vuxenutbildning under de dagar som konferensen pågick (ICAE Activity report 2011).</P>
<P class="p124 ft3">Konferensen hade fyra teman. Det första, Literacy – And So What, handlade om internationella åtaganden angående vuxnas lärande och uppföljningar av den internationella <NOBR>FN-konferensen</NOBR> om vuxenutbildning samt FN:s utbildnings- och millenniemål. Det andra temat var The Future in Who’s Hands? och berörde vilken roll utbildning och lärande kan ha i frågor om hållbar utveckling och klimatförändringar. Tredje temat handlade om vilken roll informellt, <NOBR>icke-formellt</NOBR> och formellt lärande har för arbetslivets utveckling och hade rubriken Learning for What Work?</P>
<P class="p13 ft6">Det fjärde temat som gick under namnet The Northern Enlightenment</P>
<P class="p98 ft3">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<P class="p251 ft3">Prop. 2013/14:172 hade nordisk prägel och handlade om att lära av den nordiska folkbildningstraditionen för att möta dagens globala utmaningar.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr17 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td94"><SPAN class="p211 ft16">9.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td95"><SPAN class="p24 ft16">Den svenska folkbildningen i internationell</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td94"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td95"><SPAN class="p24 ft16">kontext</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td83"><SPAN class="p211 ft3">Eftersom folkbildningen har haft en så betydande del i utvecklingen av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td83"><SPAN class="p211 ft3">det svenska moderna samhället utmärker sig den svenska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td83"><SPAN class="p211 ft3">folkbildningstraditionen ofta från andra. Detta uppmärksammas i boken</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td83"><SPAN class="p211 ft3">Popular Education, Power and Democracy (red. Nordvall, Laginder och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td83"><SPAN class="p211 ft6">Crowther, 2013). Det är den första internationella antologin utgiven av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td83"><SPAN class="p211 ft3">Mimer och den är tryckt vid det engelska förlaget NIANCE, som också</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td83"><SPAN class="p211 ft3">är Storbritanniens största organisation för vuxenutbildning. Boken</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td83"><SPAN class="p211 ft6">fokuserar på svensk folkbildningstradition och beskriver även den</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td83"><SPAN class="p211 ft3">politiska kultur som den verkar i. I Sverige är folkbildningen förknippad</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td83"><SPAN class="p211 ft3">med demokrati- och inflytandefrågor, inte enbart med att erbjuda</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td83"><SPAN class="p211 ft6">vidareutbildning i syfte att öka den enskildes anställningsbarhet. Fokus</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td83"><SPAN class="p211 ft3">ligger inte på individen som person utan som medborgare och del av sitt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td83"><SPAN class="p211 ft3">sammanhang. Antologin är i huvudsak skriven av olika folkbildnings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td83"><SPAN class="p211 ft6">forskare från Sverige men den innehåller även en redovisning av hur</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td83"><SPAN class="p211 ft3">svensk folkbildning har spridit sig utanför rikets gränser. Internationella</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td83"><SPAN class="p211 ft3">forskare beskriver folkbildningsverksamhet i Japan, USA och Tanzania</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td83"><SPAN class="p211 ft3">som inspirerats av svensk folkbildning och ett kapitel ägnas även åt att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td83"><SPAN class="p211 ft3">jämföra folkbildningens utveckling och förutsättningar i Sverige och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td83"><SPAN class="p211 ft3">Storbritannien.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td83"><SPAN class="p211 ft4">Nordiska folkhögskolan i Genève</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td83"><SPAN class="p211 ft3">1931 grundades Genèveskolan, en nordisk folkhögskola i Schweiz.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td83"><SPAN class="p211 ft3">Genèveskolan anordnar en fyra veckor lång kurs varje år med deltagare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td83"><SPAN class="p211 ft3">från olika fackföreningar och folkrörelser i Norden. Skolans verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td83"><SPAN class="p211 ft3">syftar till att skapa bättre förutsättningar för det nordiska samarbetet och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td83"><SPAN class="p211 ft3">ämnar bidra till en större gemenskap mellan de nordiska länderna. Syftet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td83"><SPAN class="p211 ft6">med skolan är även att sprida kunskap om de nordiska frågorna och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td83"><SPAN class="p211 ft3">Nordens roll i en allt mer globaliserad värld. Verksamheten ska fungera</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td83"><SPAN class="p211 ft3">som ett stöd för folkrörelser och fackföreningar i mötet med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td83"><SPAN class="p211 ft3">internationaliseringens effekter. Under vistelsen i Genève får deltagarna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td83"><SPAN class="p211 ft3">möta hela världens arbetsliv i och med den internationella konferensen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td83"><SPAN class="p211 ft3">om arbetslivet som anordnas av <NOBR>FN-organet</NOBR> ILO (International Labour</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td83"><SPAN class="p211 ft6">Organization) i juni varje år.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td83"><SPAN class="p211 ft4">Statlig finansiering av internationell verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td83"><SPAN class="p211 ft3">Enligt Folkbildningsrådets rapport Gränsöverskridande folkbildning –</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td83"><SPAN class="p211 ft3">om resurser, nätverk och transnationellt engagemang (2011) är</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td83"><SPAN class="p211 ft3">folkbildningens internationella verksamhet primärt beroende av statlig</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td83"><SPAN class="p211 ft3">finansiering. Folkbildningsanslaget finansierar tillsammans med medel</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td83"><SPAN class="p211 ft6">från Sida drygt 60 procent av verksamheterna. Vidare är det tydligt att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td83"><SPAN class="p211 ft3">folkbildningsanslaget i huvudsak finansierar den mer reguljära och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td80"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td83"><SPAN class="p211 ft3">långsiktiga verksamheten i form av deltagarutbyten, kursverksamhet och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td80"><SPAN class="p14 ft3">64</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td83"><SPAN class="p211 ft3">studieresor, medan Sida, Nordiska Ministerrådet samt ESF (Europeiska</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<P class="p93 ft3">sociala fonden) står för finansiering av projektverksamhet. Prop. 2013/14:172 Folkhögskolornas verksamhet finansieras i huvudsak av folkbildnings-</P>
<P class="p48 ft3">anslaget medan Sida främst finansierar studieförbundens verksamhet. Enligt rapporten stod folkbildningsanslaget för huvudfinansieringen av 43 procent av de inrapporterade aktiviteterna från Folkhögskolorna och Sida för 24 procent. I studieförbundens verksamhet visade siffrorna näst intill det motsatta då Sida var huvudfinansiär i 43 procent av de inrapporterade aktiviteterna och folkbildningsanslaget stod för 18 procent. Underlaget från studieförbunden var dock ofullständigt enligt rapporten.</P>
<P class="p252 ft1">10 Konsekvensbeskrivningar</P>
<P class="p253 ft16"><SPAN class="ft29">10.1</SPAN><SPAN class="ft44">Konsekvenser för staten, kommuner och landsting</SPAN></P>
<P class="p50 ft3">I denna proposition lämnas förslag till mål för folkbildningspolitiken. Regeringen föreslår också en ändring i ett av syftena för statsbidraget till folkbildningen samt att verksamhetsområdena ska upphävas. Dessa förslag sammantagna förtydliga statens intentioner med bidraget till folkbildningen. Det föreslagna målet och syftena skapar en tydlig struktur som förbättrar förutsättningarna för uppföljning och redovisning till riksdagen. Förslagen är inte avsedda att förändra den totala omfattningen av folkbildningens verksamhet och medför därför inga statsfinansiella konsekvenser.</P>
<P class="p163 ft3">Regeringen föreslår också en ny modell för oberoende statlig utvärdering av folkbildningen. Tidigare har användningen av statsbidraget till folkbildningen främst redovisats kvantitativt. Genom den föreslagna modellen för statlig utvärdering kan effekterna av statsbidraget till folkbildningen redovisas och bedömas i förhållande till de syften som riksdagen har fastställt.</P>
<P class="p52 ft3">Utvärderingen kommer att finansieras inom ramen för befintliga anslag inom utgiftsområde 17. Även övriga åtgärder som aviseras i propositionen kommer att finansieras inom ramen för befintliga anslag. Förslagen medför därför inga ökade kostnader för staten.</P>
<P class="p49 ft16"><SPAN class="ft29">10.2</SPAN><SPAN class="ft44">Konsekvenser för enskilda och företag</SPAN></P>
<P class="p50 ft3">Förslag och bedömningar som presenteras i propositionen bedöms ha positiva effekter för enskilda. Folkbildningen präglas redan av demokratiska värden och ett inkluderande arbetssätt. Ändring i ett av syftena med statsbidraget till folkbildningen understryker att folkbildningens inriktning bör vara att ytterligare öka mångfalden, vilket förväntas få till följd att människor i hela Sverige som inte tidigare varit aktiva inom folkbildningen blir det. Det får dessutom till följd att de</P>
<P class="p254 ft3">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<P class="p190 ft3">Prop. 2013/14:172 redan aktiva får en lärandemiljö som mer präglas av samhällets sammansättning i övrigt.</P>
<P class="p255 ft3">Regeringen bedömer att förslagen och bedömningarna inte kommer att få konsekvenser för företag.</P>
<P class="p256 ft16"><SPAN class="ft29">10.3</SPAN><SPAN class="ft45">Konsekvenser för jämställdhetspolitiken och integrationspolitiken</SPAN></P>
<P class="p107 ft3">Regeringen bedömer att det mål som föreslås för folkbildningspolitiken – Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället</P>
<P class="p119 ft3">– innebär att det blir tydligare än tidigare hur folkbildningspolitiken bör bidra till arbetet för de jämställdhetspolitiska målen. För att främja jämställdhet är det bland annat angeläget att insatser görs för att komma till rätta med olika typer av utbildningsklyftor.</P>
<P class="p41 ft3">Folkbildningen tar ett stort ansvar för att nya svenskar ska få ett sammanhang och en lärandemiljö som främjar nyanländas etablering och integration. Genom att ett av syftena med statsbidraget till folkbildningen ändras kommer ytterligare kvinnor och män som är utrikes födda att ta del av folkbildningens verksamhet, att lära sig svenska och komma i sysselsättning och arbete. Förslaget medför således en förstärkning av arbetet för de integrationspolitiska målen.</P>
<P class="p151 ft16"><SPAN class="ft29">10.4</SPAN><SPAN class="ft45">Övriga konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p257 ft3">Regeringens förslag och bedömningar i denna proposition har inte betydelse för det kommunala självstyret.</P>
<P class="p255 ft3">Förslagen bedöms inte ha någon påverkan på miljön. Inte heller bedöms förslagen ha några effekter på det brottsförebyggande arbetet.</P>
<P class="p258 ft3">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p13 ft46">Sammanfattning av betänkandet Folkbildningens samhällsvärden – En ny modell för statlig utvärdering (SOU 2012:72)</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p13 ft3">Prop. 2013/14:172</P>
<P class="p13 ft3">Bilaga 1</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p259 ft3">Den statliga styrningen av folkbildningen genomgick år 1991 en omfattande organisatorisk förändring, genom att Skolöverstyrelsen lades ned och ersattes av den ideella föreningen Folkbildningsrådet. Staten skulle fortsättningsvis endast fastställa syftena för bidragsgivningen, medan folkbildningens egna aktörer skulle besluta om målen för verksamheten.</P>
<P class="p260 ft3">Den stora frihet som råder med målstyrning aktualiserar behovet av utvärdering för att säkerställa att verksamheten uppfyller de syften som avsetts. Folkbildningen utvärderas i dag på tre olika nivåer; dels av folkhögskolorna och studieförbunden själva, dels av Folkbildningsrådet, och dels genom statliga och ibland kommunala utvärderingar. Genom regelbundet återkommande statliga utvärderingar avses att ge en fördjupad bild av verksamheten inom folkhögskolor och studieförbund.</P>
<P class="p260 ft3">De statliga utvärderingarna ska ta sikte på folkbildningens roll i samhället, för att därigenom bedöma om motiven för samhällets stöd till folkbildningen kvarstår.<SPAN class="ft47">1 </SPAN>Sedan 1991, då folkbildningen omorganiserades, har två omfattande statliga utvärderingar genomförts, 1996 och 2004. Regeringen har under senare år påtalat behovet av en mer begränsad, regelbundet återkommande statlig utvärdering av folkbildningen.<SPAN class="ft47">2 </SPAN>Vidare bör utvärderingen genomföras av en aktör som står oberoende i förhållande till folkbildningen. Detta var också en av utgångspunkterna vid tillsättandet av Folkbildningsutredningen 2011.</P>
<P class="p261 ft3">Av direktivet framgår att Folkbildningsutredningen ska utvärdera och analysera i vilken utsträckning de syften som har beslutats för statsbidraget har uppnåtts.<SPAN class="ft47">3 </SPAN>I enlighet med de avgränsningar som gjorts har utredningen i strikt mening inte genomfört någon egen utvärdering av folkbildningen för att besvara denna fråga. Istället har utredningen haft att bedöma i vilken utsträckning tidigare utvärderingar av folkbildningen ägnas åt denna fråga. Folkbildningsutredningens slutsats är att hittillsvarande utvärderingar av folkbildningen inte har uppmärksammat folkbildningens syftesuppfyllelse i tillräckligt stor utsträckning. De hittillsvarande statliga utvärderingarna har genomförts alltför sällan, och tagit stora resurser i anspråk, tidsmässigt och ekonomiskt. Trots detta har utvärderingarna inte kunnat redovisa effekterna eller nyttan av folkbildningens samlade verksamhet på en övergripande nivå. Något hårdraget gör Folkbildningsutredningen bedömningen att de tidigare utvärderingarna koncentrerat sig mer på formerna än på resultaten av folkbildningens verksamhet.</P>
<P class="p262 ft3">I förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen anges att bidraget avser att 1) stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin; 2) bidra till att göra det möjligt för människor att</P>
<P class="p263 ft50"><SPAN class="ft48">1</SPAN><SPAN class="ft49">SOU 2004:30, s. 324.</SPAN></P>
<P class="p264 ft52"><SPAN class="ft48">2</SPAN><SPAN class="ft51">Prop. 2005/06:192, Lära, växa förändra. Regeringens folkbildningsproposition.</SPAN></P>
<P class="p264 ft52"><SPAN class="ft48">3</SPAN><SPAN class="ft51">Dir. 2011:93, Utvärdering av det statliga stödet till folkbildningen.</SPAN></P>
<P class="p33 ft3">67</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR height=0>
<TD width=114px></TD>
<TD width=41px></TD>
<TD width=40px></TD>
<TD width=40px></TD>
<TD width=43px></TD>
<TD width=14px></TD>
<TD width=19px></TD>
<TD width=44px></TD>
<TD width=38px></TD>
<TD width=57px></TD>
<TD width=31px></TD>
<TD width=26px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2013/14:172</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft3">påverka sin</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td98"><SPAN class="p137 ft3">livssituation</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td10"><SPAN class="p265 ft37">och</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td73"><SPAN class="p3 ft3">skapa</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft3">engagemang att</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td100"><SPAN class="p21 ft3">delta i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td101"><SPAN class="p3 ft3">samhällsutvecklingen;</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td100"><SPAN class="p266 ft3">3) bidra</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td102"><SPAN class="p267 ft3">till</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td103"><SPAN class="p1 ft3">att utjämna utbildningsklyftor</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td48"><SPAN class="p21 ft3">och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr4 td68"><SPAN class="p3 ft6">höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället och 4) bidra till att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=9 class="tr2 td104"><SPAN class="p3 ft3">bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td105"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr2 td68"><SPAN class="p21 ft3">Utredningen konstaterar att de fyra syften som i dag anges för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr4 td68"><SPAN class="p3 ft3">statsbidraget uppbär ett brett stöd bland folkbildningens aktörer.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr2 td68"><SPAN class="p3 ft3">Representanter för såväl studieförbund som folkhögskolor har vid möten</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr2 td68"><SPAN class="p3 ft3">med Folkbildningsutredningen gett uttryck för att de syften som anges</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr4 td68"><SPAN class="p3 ft6">för statens stöd till folkbildningen fungerar väl. Utredningen vill därför</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr2 td68"><SPAN class="p3 ft3">förorda att de fyra syftena i huvudsak behålls i sin nuvarande form.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr2 td68"><SPAN class="p3 ft3">Enligt utredningen balanserar syftenas nuvarande detaljeringsnivå väl</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td104"><SPAN class="p3 ft3">den styrning av områden och tema som statsmakterna åsyftar.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td105"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td48"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr2 td68"><SPAN class="p21 ft3">År 2011 fick Folkbildningsrådet ett regeringsuppdrag att lämna förslag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr2 td68"><SPAN class="p3 ft3">på nya verksamhetsområden, med utgångspunkten att antalet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr4 td68"><SPAN class="p3 ft6">verksamhetsområden skulle reduceras. Folkbildningsrådet inhämtade i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr2 td68"><SPAN class="p3 ft3">samverkan med sina medlemmar synpunkter från studieförbund och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr2 td68"><SPAN class="p3 ft3">högskolor, och konstaterar i sin skrivelse till regeringen att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr4 td68"><SPAN class="p3 ft3">verksamhetsområdena skapat en viss otydlighet i folkbildningens arbete.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr2 td68"><SPAN class="p3 ft3">Bland annat av detta skäl föreslog Folkbildningsrådet att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr36 td68"><SPAN class="p3 ft3">verksamhetsområdena skulle avvecklas.<SPAN class="ft47">4 </SPAN>Utredningen ställer sig bakom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td96"><SPAN class="p3 ft53"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr8 td68"><SPAN class="p3 ft6">Folkbildningsrådets förslag, och bedömer att en förstärkt tonvikt på såväl</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr2 td68"><SPAN class="p3 ft3">syften som verksamhetsområden kan riskera att leda till en ökad</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr2 td68"><SPAN class="p3 ft3">detaljstyrning av folkbildningen. Inom ramen för fyra i förväg angivna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr4 td68"><SPAN class="p3 ft3">syften kan man enligt utredningens uppfattning upprätthålla en</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft3">principiellt</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td106"><SPAN class="p3 ft3">rimlig</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td107"><SPAN class="p14 ft3">balansgång</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td108"><SPAN class="p268 ft3">mellan</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td100"><SPAN class="p3 ft3">statens</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td100"><SPAN class="p21 ft3">rättmätiga</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr2 td68"><SPAN class="p3 ft3">styrningsintressen och folkbildningsorganisationernas självständighet.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr4 td68"><SPAN class="p21 ft6">Folkbildningsutredningen har vidare fått till uppdrag att överväga hur</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr2 td68"><SPAN class="p3 ft3">kommande statliga utvärderingar av folkbildningen ska genomföras. Ett</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td89"><SPAN class="p3 ft3">nytt</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td109"><SPAN class="p3 ft3">utvärderingssystem</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td10"><SPAN class="p265 ft3">bör</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td73"><SPAN class="p170 ft3">enligt</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td110"><SPAN class="p21 ft3">Folkbildningsutredningen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr4 td68"><SPAN class="p3 ft3">kännetecknas av oberoende och (fler)vetenskaplighet, samt fungera som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr2 td68"><SPAN class="p3 ft3">ett relevant underlag för politiskt beslutsfattande. Det senare innebär</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr2 td68"><SPAN class="p3 ft3">bland annat att såväl studieförbund som folkhögskolor systematiskt ska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td101"><SPAN class="p3 ft6">inkluderas i studierna.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td111"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td102"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td73"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td112"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td100"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td105"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td48"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr2 td68"><SPAN class="p21 ft3">Folkbildningsutredningen föreslår att kommande statliga utvärderingar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr2 td68"><SPAN class="p3 ft3">av folkbildningsanslaget bör knytas tydligare till de fyra syften som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr4 td68"><SPAN class="p3 ft3">riksdagen beslutat om gällande statsbidraget för stöd till folkbildningen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr2 td68"><SPAN class="p3 ft3">Folkbildningsutredningen förordar även att kommande utvärderingar av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr2 td68"><SPAN class="p3 ft3">folkbildningen genomförs av två statliga analysmyndigheter, på uppdrag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td113"><SPAN class="p3 ft3">av en interdepartemental arbetsgrupp. Den</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td96"><SPAN class="p21 ft3">interdepartementala</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr2 td68"><SPAN class="p3 ft3">arbetsgruppen bör vara sammansatt utifrån de politikområden där</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr2 td68"><SPAN class="p3 ft3">folkbildningens samhällsvärden förväntas bli realiserade, såsom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr4 td68"><SPAN class="p3 ft3">utbildning, arbetsmarknad, kultur, folkhälsa och civilsamhälle. De</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr2 td68"><SPAN class="p3 ft3">myndigheter som Folkbildningsutredningen föreslår ska utvärdera det</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr2 td68"><SPAN class="p3 ft3">statliga stödet till folkbildningen är Institutet för Arbetsmarknads- och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr4 td68"><SPAN class="p3 ft3">Utbildningspolitisk Analys, IFAU, samt Myndigheten för kulturanalys.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=11 class="tr2 td68"><SPAN class="p3 ft3">Både IFAU och Myndigheten för kulturanalys har expertkompetens inom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td96"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr31 td101"><SPAN class="p3 ft3">utbildningsområdet,</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td100"><SPAN class="p266 ft3">respektive</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr31 td114"><SPAN class="p269 ft3">kulturområdet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td100"><SPAN class="p187 ft3">Vidare</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td105"><SPAN class="p3 ft3">har</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td48"><SPAN class="p21 ft37">båda</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p270 ft55"><SPAN class="ft54">4 </SPAN>Folkbildningsrådet (2011) ”Redovisning av regeringsuppdrag avseende verksamhetsområden i folkbildningsförordningen (1991:977), Dnr <NOBR>212-2011-090,</NOBR> <NOBR>2011-11-15.</NOBR></P>
<P class="p46 ft3">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">myndigheterna en väl uppbyggd analys- och metodkompetens. IFAU och</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft3">Prop. 2013/14:172</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">Myndigheten för kulturanalys framstår därför som väl lämpade för</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><SPAN class="p3 ft6">uppgiften att självständigt genomföra utvärderingar av det statliga stödet</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">till folkbildningen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p86 ft3">Folkbildningsutredningen vill vidare förorda att en åtskillnad görs</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><SPAN class="p3 ft3">mellan studieförbund och folkhögskolor i kommande statliga</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">utvärderingar av folkbildningen. Detta eftersom landets studieförbund</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">och folkhögskolor bedriver verksamhet som i stor utsträckning skiljer sig</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><SPAN class="p3 ft6">åt vad gäller deltagare och inriktning.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p86 ft3">Folkbildningsutredningen förordar att kommande statliga utvärderingar</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">av folkbildningen genomförs vart tredje år. Inom ramen för den statliga</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><SPAN class="p3 ft3">utvärderingen bör det finnas möjlighet att göra tematiska nedslag och</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">fördjupningar vid behov. Det huvudsakliga målet med den statliga</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">utvärderingen bör dock vara att som oberoende aktör i förhållande till</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><SPAN class="p3 ft6">folkbildningen skaffa en överblick över den verksamhet som bedrivs, och</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">huruvida den står i överensstämmelse med de syften som anges för det</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">statliga stödet till folkbildningen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><SPAN class="p86 ft3">Folkbildningsutredningen föreslår slutligen att Folkbildningsrådet får</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">ett förtydligat uppföljningsansvar, som bättre kan fungera som underlag</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">för regeringens syftesbaserade redovisning till riksdagen. Inom ramen för</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><SPAN class="p3 ft6">ett sådant ansvar bör Folkbildningsrådet vidareutveckla sitt arbete med</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">den årliga skrivelsen om folkbildningens samhällseffekter, dels i</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">förhållande till syftena för anslaget, dels med avseende på statsmakternas</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><SPAN class="p3 ft3">intentioner att folkbildningen bör nå ut till nya medborgargrupper. Där</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">bör rådet också redovisa sin bedömning av inkomna ansökningar om</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">statsbidrag från nya organisationer. Vidare bör Folkbildningsrådet ange</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><SPAN class="p3 ft6">vilka effektiviserings- och rationaliseringsåtgärder man vidtagit för att</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><SPAN class="p3 ft3">frigöra mer resurser från administration till lokal folkbildnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td33"><SPAN class="p3 ft3">verksamhet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td34"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p271 ft3">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p13 ft3">Prop. 2013/14:172</P>
<P class="p13 ft3">Bilaga 2</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p25 ft46">Förteckning över remissinstanserna, betänkandet Folkbildningens samhällsvärden – En ny modell för statlig utvärdering (SOU 2012:72)</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p272 ft3">Efter remiss har yttrande över betänkandet avgetts av Riksrevisionen, Konsumentverket, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete – Sida, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Socialstyrelsen, Arvsfondsdelegationen, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Statskontoret, Nämnden för statligt stöd till trossamfund – SST, Statistiska centralbyrån, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Ungdomsstyrelsen, Myndigheten för yrkeshögskolan, Högskoleverket, Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Förvaltningsinstitutionen, Stockholms universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Gymnastik- och idrottshögskolan, Malmö Högskola, Vetenskapsrådet, Naturvårdsverket, Statens kulturråd, Myndigheten för Kulturanalys, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksantikvarieämbetet, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering – IFAU, Bromölla kommun, Luleå kommun, Skellefteå kommun, Stockholms kommun, Umeå kommun, Gävleborgs läns landsting, Norrbottens läns landsting, Skåne läns landsting, Västernorrlands läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Sveriges Kommuner och Landsting – SKL, Amatörkulturens samrådsgrupp, Centrum för Idrottsforskning, Civilsamhällets organisationer i samverkan – Civos, Ersta Sköndal Högskola, Folkbildningsförbundet, Folkbildningsrådet, Handikappförbundens Samarbetsorgan, Hela Sverige ska leva, Hyresgästernas riksförbund, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa – RSMH, Riksförbundet för sexuellt likaberättigade – RFSL, Riksförbundet Sveriges museer, Riksföreningen för Folkmusik och Dans – RFoD, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation – RIO, SIOS – Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige, SISU Idrottsutbildarna, Svensk biblioteksförening, Svensk Scenkonst, Svenska kyrkan, Sveriges Civilförsvarsförbund, Sveriges Kristna Råd, Sveriges Kvinnolobby, Sverok – Spelhobbyförbundet, Våra Gårdar, Västerbottens läns bildningsförbund, Blekinge läns folkhögskola, Botkyrka folkhögskola, Dalslands folkhögskola, Göteborgs folkhögskola, Härnösands folkhögskola, Jakobsbergs folkhögskola, Kvarnby folkhögskola, Kvinnofolkhögskolan, Röda korsets folkhögskola, Sigtuna folkhögskola, Vimmerby folkhögskola, Wendelsbergs folkhögskola, Arbetarnas Bildningsförbund, Folkuniversitetet, Ibn Rushd studieförbund, Kulturens Bildningsverksamhet, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, Sensus Studieförbund, Studiefrämjandet, Studieförbundet Bilda för kyrka och samhälle, Studieförbundet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p84 ft3">Medborgarskolan och Studieförbundet Vuxenskolan.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p188 ft3">Utanför remisslistan har dessutom Svenska folkhögskolornas</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p84 ft3">lärarförbund – SFHL, Sveriges Utbildningsradio AB – UR, Agnesbergs</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p84 ft3">folkhögskola, Landstinget i Uppsala län, Stiftelsen Sankt Ignatios,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p3 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p84 ft3">Föreningen för folkbildningsforskning och Bildningsförbundet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr15 td31"><SPAN class="p85 ft3">70</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p84 ft3">Östergötland kommit in med yttranden.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td32"><SPAN class="p3 ft26"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p273 ft3">Länsstyrelsen i Jämtlands län, Statens skolverk, Örebro universitet, Statsvetenskapliga institutionen, Sametinget, Krokoms kommun, Malmö kommun, Norrköpings kommun, Rättviks kommun, Värnamo kommun, Jönköpings läns landsting, Stockholms läns landsting, Västerbottens läns landsting, Arbetsgivarorganisationen KFO, Bygdegårdarnas Riksförbund, Coompanion, Folkets Hus och Parker, Forum Syd, Forum – Idéburna organisationer med social inriktning, Fritidsodlingens riksorganisation, Ideell Arena, Ideell kulturallians, <NOBR>IOGT-NTO,</NOBR> KFUK- KFUM, Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, Kontaktnätet – Riksorganisation för ideella kulturföreningar, Körsam, Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer – LSU, Musikarrangörer i samverkan, Riksförbundet för sexuell upplysning – RFSU, Riksförbundet Romer i Europa, Riksförbundet Unga Musikanter, Riksidrottsförbundet RF, Riksteatern, Röda Korset, Stiftelsen Arbetets museer, Stockholms läns bildningsförbund, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska Samernas riksförbund, Svenska scoutförbundet, Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund, Sveriges allmänna Konstförening, Sveriges Hembygdsförbund, Sveriges Muslimska Råd, Vuxenstuderandes intresseorganisation – VIO, Gotlands läns folkhögskola, Hyllie Park folkhögskola, Hällefors folkhögskola, June folkhögskola, Litorina folkhögskola, Ljungskile folkhögskola, Medlefors folkhögskola, Molkoms folkhögskola, Mora folkhögskola, Nordiska folkhögskolan, Runö folkhögskola, Skarpnäcks folkhögskola, Solviks folkhögskola, Tärna folkhögskola, Vindelns folkhögskola, Wiks folkhögskola, Österlens folkhögskola och Östra Grevie folkhögskola har inbjudits att lämna synpunkter men har avstått från att yttra sig.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft3">Prop. 2013/14:172</P>
<P class="p13 ft3">Bilaga 2</P>
<P class="p274 ft3">71</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H10317272x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p13 ft1"><SPAN class="ft56">Prop. 2013/14:172 </SPAN>Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p275 ft3">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 2014</P>
<P class="p276 ft3">Närvarande: Vice statsministern Björklund, ordförande, och statsråden Ask, Larsson, Erlandsson, Hägglund, Björling, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, <NOBR>Elmsäter-Svärd,</NOBR> Ullenhag, Hatt, Arnholm, Svantesson</P>
<P class="p182 ft3">Föredragande: statsrådet Arnholm</P>
<P class="p277 ft3">Regeringen beslutar proposition 2013/14:172</P>
<P class="p108 ft3">Allas kunskap – allas bildning</P>
<P class="p278 ft3">72</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
11Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om mål för folkbildningspolitiken (avsnitt 3.5). BifallBifall2013/14:KrU8?Acklamation22Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att de sju verksamhetsområdena för statsbidraget till folkbildningen ska upphävas (avsnitt 4.2). BifallBifall2013/14:KrU8?Acklamation33Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att det andra syftet med statsbidraget till folkbildningen ska ändras (avsnitt 4.4). BifallBifall2013/14:KrU8?Röstning44Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att statliga myndigheter ska ansvara för utvärderingen av folkbildningen. BifallBifall2013/14:KrU8?AcklamationINLInlämning2014-03-07 00:00:00inträffat60hanteringREGRegistrering2014-03-07 00:00:00inträffat70hanteringBBordläggning2014-03-10 00:00:00inträffat2hanvisningHÄNHänvisning2014-03-11 00:00:00inträffat3hanvisningMOTMotionstid slutar2014-03-26 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avUtbildningsdepartementet2014-11-24 07:28:51statustextstatustextÄrendet är avslutatH1031722017-10-18 13:29:47tilldelatTilldelatKulturutskottet2014-11-24 07:28:51H103172prop_201314__172.pdf706163pdfAllas kunskap - allas bildninghttps://data.riksdagen.se/fil/EEC16A17-3600-49FE-A33E-5F3A9C41B0B2behandlas_i2013/14:KrU8H101KrU8bet2013/14KrU8FolkbildningsfrågorbetBetänkandeföljdmotionav Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 2013/14:172<br/>
Allas kunskap - allas bildningH102Kr9mot2013/14Kr9Allas kunskap - allas bildningav Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S)Motionföljdmotionav Margareta Larsson (SD)<br/>
med anledning av prop. 2013/14:172<br/>
Allas kunskap - allas bildningH102Kr10mot2013/14Kr10Allas kunskap - allas bildningav Margareta Larsson (SD)Motionföljdmotionav Tina Ehn (MP)<br/>
med anledning av prop. 2013/14:172<br/>
Allas kunskap - allas bildningH102Kr11mot2013/14Kr11Allas kunskap - allas bildningav Tina Ehn (MP)Motion